talare	parti	anforandetext	text_length
0	Carina Ohlsson (S)	S	Ärade riksdagsledamöter! Mina damer och herrar! I egenskap av riksdagens ålderspresident vill jag hälsa er varmt välkomna till den nyvalda riksdagens första sammanträde. Låt mig särskilt rikta ett välkomnande till er 81 ledamöter som är helt nya. Ni är varmt välkomna! Hälsningsanförande från ålderspresidenten Detta är första gången som den nya riksdagen samlas och då kan man undra: Vilka är vi egentligen? Siffrorna ger en del svar. Vi representerar hela Sverige - alla våra 29 valkretsar - och vi representerar åtta partier. Medelåldern är 47 år. Den äldsta av oss är 76 år - det är dock inte jag ålderspresidenten - och den yngsta är 23 år. Det spänner alltså över hela åldersskalan. 46 procent av oss är kvinnor och 54 procent är män vilket är samma könsfördelning som när den nyvalda riksdagen tillträdde 2018. Sist men inte minst vill jag också säga något om valdeltagandet. Det var i år 84 procent som deltog i valet. Valet och därmed valdeltagandet är vitala delar av vår demokrati och tillsammans ska vi verka för att valdeltagandet ska bli så högt som möjligt. Så värnar vi demokratin och allas möjligheter att delta i ett demokratiskt val.	1162
1	Gunilla Carlsson (S)	S	Fru ålderspresident! Jag vill å den socialdemokratiska riksdagsgruppens vägnar gratulera Andreas Norlén till att med så stor enighet ha blivit vald till talman. Val av förste vice talman Till positionen som förste vice talman nominerar Socialdemokraterna Kenneth G Forslund. Vi är övertygade om att han med 20 års riksdagserfarenhet närmast som ordförande i utrikesutskottet och med tidigare erfarenhet från bland annat EU-nämnden och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling besitter de erfarenheter och egenskaper som krävs för att hantera uppdraget på ett förtjänstfullt sätt. Vi socialdemokrater nominerar alltså Kenneth G Forslund till förste vice talman för kommande mandatperiod. (Applåder)	724
2	Annie Lööf (C)	C	Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Centerpartiet har stort förtroende för Kenneth G Forslund som riksdagens förste vice talman och vi står bakom förslaget. Vi tycker att det är rimligt att riksdagens största parti innehar vice talmansposten och kommer därför att aktivt rösta ja till Kenneth G Forslund som förste vice talman. Vi hoppas på ett lika brett stöd här i kammaren som vid valet av talman - det vore för Sveriges bästa. Överläggningen var härmed avslutad. Kammaren valde med acklamation Kenneth G Forslund (S) till förste vice talman. (Applåder)	591
3	Henrik Vinge (SD)	SD	Fru ålderspresident! Jag vill börja med att gratulera Andreas Norlén och Kenneth G Forslund som i brett samförstånd har valts till riksdagens talman och förste vice talman. Det är också med stolthet som jag för den sverigedemokratiska moderata kristdemokratiska och liberala gruppens räkning nominerar Julia Kronlid till posten som andre vice talman. Val av andre vice talman Julias kompetens meriter och personlighet gör henne ytterst väl lämpad för det här uppdraget. Under sina tolv år som riksdagsledamot där hon har tjänstgjort i en rad olika utskott har Julia skaffat sig en djupgående kunskap och förståelse för ledamotsuppdraget. Den här erfarenheten i kombination med att hon också har tjänstgjort i riksdagsstyrelsen och som andre vice gruppledare har även gett henne en djupare inblick i och förståelse för Riksdagsförvaltningens funktionssätt och talmännens löpande arbete. Genom sin tjänstgöring som vice partiledare och ledamot av kyrkostyrelsen har hon också god erfarenhet av och förståelse för vad det innebär att leda och representera stora demokratiska organisationer med många anställda. Genom sin tjänstgöring i krigsdelegationen har hon också god kunskap om riksdagens kris- och beredskapsarbete. Genom den breda utrikespolitiska kompetens som Julia har skaffat sig efter många års tjänstgöring i riksdagens utrikesutskott i Europarådets svenska delegation i EU-nämnden med mera tror vi att Julia också har mycket att tillföra i talmanspresidiets viktiga internationella representationsuppdrag. Genom att kombinera flera ytterst krävande och ansvarsfulla uppdrag i demokratins tjänst med sin roll som flerbarnsmor har Julia också varit en förebild och inspirationskälla för många kvinnor både inom och utom vårt parti. Den här erfarenheten har också gjort henne intresserad av att fortsätta utveckla och anpassa ledamotsuppdraget och förvaltningens funktionssätt för att passa ledamöter med alla typer av livssituation och bakgrund. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av andre vice talman Bland dem som har haft förmånen att få arbeta med Julia är hon känd för att vara en person som kombinerar ledarskapsförmåga beslutsamhet och kompetens med en stark mänsklig värme och en ständigt närvarande omsorg om människor omkring sig. Oavsett om det har varit i hennes tidigare livsroller som undersköterska vårdare socialpedagog biståndsarbetare i Papua Nya Guinea ordförande för Insamlingsstiftelsen Hepatica - som har hjälpt alltifrån syriska flyktingbarn till svenska fattigpensionärer - eller i hennes senaste roll som talesperson i socialförsäkringsutskottet har omsorgen om sjuka och fattiga löpt som en röd tråd genom Julias livsgärning. Denna kombination av erfarenhet kompetens ledarskapsförmåga och ett varmt hjärta anser jag gör Julia till en ytterst lämplig kandidat till den viktiga och ärofyllda posten som riksdagens andre vice talman. (Applåder)	2915
4	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru ålderspresident! När vetskapen om Moderaternas Kristdemokraternas och Liberalernas samarbete med Sverigedemokraterna nådde utanför Sveriges gränser ledde det inte bara till höjda ögonbryn utan till skräck. Så blev en tidigare nynazistisk rörelse kungamakare i Sverige skriver brittiska BBC. Washington Post berättar att Sveriges nya regeringskoalition vilar på ett parti grundat av nynazister. Hos Reuters kan man läsa: Ett ytterligare bevis på en högerförskjutning är att det invandringsfientliga Sverigedemokraterna går om Moderaterna som Sveriges näst största parti och störst i oppositionen - ett historiskt skifte i ett land som länge varit stolt över tolerans och öppenhet. Detta är rubriker från ett Europa som vet vad rasism populism och främlingsfientlighet gör i maktens korridorer. Det handlar om en rädsla som kommer av en europeisk historisk erfarenhet om vad det innebär när rasism och nazism får inflytande över regeringsmakten. Vi har sett det längre tillbaka och vi ser också i dag vad som sker i länder som Ungern Polen Ryssland och tidigare i USA under Donald Trump. Vi ser vad som sker när partier som liknar Sverigedemokraterna får makt. Det märks när kvinnors rättigheter och hbtqi-personers rättigheter inskränks. Det märks när minoriteters rättigheter försvagas fria medier begränsas demokratiska institutioner och rättsstatens principer holkas ur. Fru ålderspresident! Många har med rätta upprörts över att SD i dag nominerar Julia Kronlid som ifrågasätter vetenskapen och evolutionsläran. Det är förstås helt chockerande att en sådan diskussion ens förs i Sverige 2022. Men än mer oroande är att hennes parti Sverigedemokraterna är ett parti som förnekar vetenskapen om vår tids största kris klimatkrisen. De kommer att göra allt de kan för att pausa slopa och rasera Sveriges klimatarbete. Det är alarmerande! Ännu fler har protesterat mot att det är en abortmotståndare som nu föreslås - en person som aktivt i riksdagen arbetat för att begränsa kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Abortmotstånd dödar kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av andre vice talman Tidigare i år besökte jag Polen. Det var dit som kvinnor från Sverige reste om de hade möjlighet för att få tillgång till säkra aborter på den tid då min mormor var ung. Nu är aborträtten helt avskaffad i Polen. Den avskaffades inte över en natt. Aborträtten avskaffades steg för steg. Julia Kronlid vill ta ett sådant steg. När jag var i Polen vandrade jag tillsammans med fem månader gamla Gustav och hans mamma Joanna genom gatorna i Gdansk. Joanna berättade att hon litade på sin barnmorska när barnmorskan sa att allt var bra med det foster som hon bar. Men hon sa att detta inte längre är självklart överallt. Det finns kvinnor som möts av läkare som inte säger sanningen så att kvinnorna inte ska resa till ett annat land och göra abort. I Polen tvingar man nu kvinnor att fullfölja graviditeter även med barn som man vet att man bara kommer att få hålla i sin famn bara några dagar innan de dör. Den sortens tortyr är omänsklig. Man tvingar också flyktingar från Ukraina som våldtagits av ryska soldater att fullfölja graviditeter och föda dessa mördares barn. Aborträtten är en av de rättigheter som högernationalistiska krafter gett sig på först runt om i vår omvärld där de tagit makt. I Sverige har aborträtten hittills ett grundmurat stöd. Det är olämpligt att välja någon som vill erodera det stödet till andre vice talman i Sveriges riksdag. I Sverige är det andra mänskliga rättigheter som redan i dag är minst lika utmanade som aborträtten är runt om i vår värld: asylrätten transpersoners rättigheter och rätten att slippa rasism och diskriminering på grund av religion och hudfärg. Och vet ni vad det är inte de flestas privilegier som hotas de kommande fyra åren utan det är minoriteters. I de flestas vardag kommer det inte att märkas så mycket att makten nu ligger i händerna på ett rasistiskt parti. Men i denna valrörelse har jag mött dem som känner in på bara skinnet vad som händer när den rasistiska retoriken inte bara hörs från presidier och talarstolar i riksdagen utan allt oftare också från kollegor och på tunnelbanan. Jag träffade en mamma vars 18-årige son vill flytta till Irland där han var på besök med sina killkompisar: Mamma! Där utsattes jag inte för rasism. Och i dag i Aftonbladet skriver forskaren i medicin Abdimajid Osman att han och hans familj nu väljer att lämna Sverige på grund av främlingsfientligheten. Vi i Miljöpartiet vill vara en annan röst. Vi lovar att vara en annan röst varje dag - en antirasistisk röst och en röst för anständigheten. Vi vill att hela talmanspresidiet ska tala för hela Sverige - alla som hör hemma här som har fötts här och som har flyttat hit. Jag står inte här i dag för Miljöpartiets räkning och föreslår en kandidat till andre vice talman för att det är något som vi anser att vi har rätt till i kraft av storlek eller praxis utan Miljöpartiet går fram med en egen kandidat för att vi inte kan sitta här och passivt acceptera att det genom acklamation röstas för att rasismen och abortmotståndet ska få plats i talmanspresidiet även i Sverige. Och vi vill ge var och en möjligheten att ta ställning. Valet av talman är inte bara ett symboliskt val. Det handlar också om vilka värderingar vi vill ska representera Sverige i riksdagen och internationellt. Jag vill att vår talman representerar de värderingar som bland annat uttrycks i regeringsformen. Det handlar om respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det handlar om att demokratins idéer ska bli vägledande inom samhällets alla områden och om att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet. Det handlar om att motverka diskriminering av människor på grund av kön hudfärg nationellt eller etniskt ursprung språklig eller religiös tillhörighet funktionshinder sexuell läggning ålder eller andra omständigheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av andre vice talman Därför nominerar jag nu Janine Alm Ericson från Miljöpartiet. Janine Alm Ericson har lång erfarenhet av arbete i riksdagen. Hon har varit ledamot i Utrikesnämnden utrikesutskottet och finansutskottet. Hon har varit gruppledare och ledamot i riksdagsstyrelsen. Och hon har arbetat aktivt för kvinnors rättigheter och rätten till säkra och lagliga aborter i hela världen särskilt under sin tid som statssekreterare i Utrikesdepartementet. Historien och framtida generationer ser oss. Var och en har ett val. Jag väljer att min första handling som riksdagsledamot under denna mandatperiod är att stå upp för jämställdhet antirasism vetenskap och medmänsklighet genom att nominera en kandidat till andre vice talman som representerar de värderingar och det Sverige som vi i Miljöpartiet vill se. Alternativet - att passivt stå vid sidan av lägga ned våra röster och låta Sverigedemokraterna få makt - är otänkbart. Som det så klokt har sagts om ondskan är det farligaste inte de ondas ondska utan de godas tystnad. Vi tystnar aldrig. För att var och en enbart ska känna sig ansvarig inför sig själv och sitt eget samvete begär jag även sluten omröstning. (Applåder)	7226
5	SAMUEL GONZALEZ WESTLING (V)	V	Fru ålderspresident! I talmansuppdraget ska man inte bara representera sitt eget parti utan man ska representera hela riksdagen och hela det svenska folket i kontakterna med andra länder. Det går då inte att ha en företrädare för ett parti som aktivt sår split mellan människor som lever och bor i Sverige. Den oro och rädsla som Sverigedemokraterna och deras företrädare sprider i landet gentemot människor beroende på deras ursprung och religion eller beroende på om de tillhör en minoritet är oacceptabel. För stora delar av befolkningen blir deras existensberättigande i samhället ifrågasatt. Detta gör att en talman från Sverigedemokraterna aldrig kan vara en representant för hela svenska folket. Av dessa skäl stöder Vänsterpartiet inte en sverigedemokrat som andre vice talman. Det finns förvisso i dag flera andra partier i denna kammare som i eget intresse valt att normalisera Sverigedemokraterna och blunda för den rasistiska människosyn som de ofta ger uttryck för. De gör det utan att ta hänsyn till invånare och medborgare i det här landet som varje dag kämpar och sliter för sig själva och för sina familjers skull. Att de partiernas företrädare inte längre verkar ha några problem med Sverigedemokraterna är tydligt. Några partier har dock i likhet med Vänsterpartiet varit tydliga i sin syn på Sverigedemokraterna. Vi hoppades därför att vi skulle kunna hitta en lämplig motkandidat i valet till andre vice talman. Vi sträckte ut en hand till Centerpartiet och erbjöd vårt stöd för en nominering av en centerpartistisk andre vice talman. På så sätt hade vi kunnat få en kandidat som skulle kunna representera hela svenska folket. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av andre vice talman Tyvärr har Centerpartiet valt att inte tacka ja till det erbjudandet men i stället har nu Miljöpartiet nominerat Janine Alm Ericson som andre vice talman. Vänsterpartiet välkomnar detta och vi ställer oss bakom henne som andre vice talman. (Applåder)	1970
6	Tobias Billström (M)	M	Fru ålderspresident ärade riksdagsledamöter! Talmanspresidiet har historiskt återspeglat valresultatet och riksdagens sammansättning. Vice talmän har enligt praxis i Sveriges riksdag fram till förra riksdagsvalet 2018 valts i förhållande till sina partiers storlek i kammaren. Moderaterna anser att proportionalitetsprincipen ska gälla vid val av vice talmän och kommer därför att stödja Sverigedemokraternas kandidat.	421
7	Camilla Brodin (KD)	KD	Fru ålderspresident ärade riksdagsledamöter! För Kristdemokraterna är proportionalitetsprincipen central. Vi anser att den ska gälla vid val av andre vice talman. Posterna som vice talmän har historiskt tilldelats partierna i förhållande till deras storlek i kammaren. Vi tycker därför att det är beklagligt att partier i Sveriges riksdag anser att valresultatet inte ska beaktas vid tillsättningen av andre vice talman och att man inte respekterar proportionalitetsprincipen. Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna och Liberalerna är ense om att nominera Julia Kronlid SD till riksdagens andre vice talman. Kristdemokraternas riksdagsgrupp kommer att rösta för Julia Kronlid som riksdagens andre vice talman.	728
8	Mats Persson (L)	L	Fru ålderspresident ärade ledamöter! För Liberalerna är det viktigt att svenska folkets vilja respekteras. Vi tycker att proportionalitetsprincipen är viktig. Det tyckte vi 2014 det tyckte vi 2018 och det tycker vi 2022. Liberalernas riksdagsgrupp kommer därför att rösta för Julia Kronlid som riksdagens andre vice talman.	327
9	Annie Lööf (C)	C	Fru ålderspresident ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna har valt att nominera Julia Kronlid Sverigedemokraterna till andre vice talman. Sverigedemokraterna är ett parti som gång på gång gör skillnad mellan människor. Det är ett parti som nu också enligt deras egen vitbok har rasistiska och antidemokratiska rötter. De har en auktoritär nationalistisk idébas som är motsatsen till allt det som Centerpartiet står för. Centerpartiet kan inte stå bakom ett sådant partis företrädare därtill en företrädare som under lång tid i riksdagens kammare har motarbetat kvinnors rätt till sin egen kropp genom begränsad aborträtt och lagstadgad rätt till samvetsfrihet för vårdpersonal. Vi accepterar dock principen att mandatfördelningen styr sammansättningen av talmanspresidiet men Centerpartiet står inte bakom den nominering som M KD och L med Sverigedemokraterna i spetsen har valt att göra. Centerpartiet kommer i dag liksom vi gjorde efter valet 2018 att markera detta genom att vid omröstningen rösta blankt. Så gjorde vi också efter valet 2014 då tillsammans med Alliansens fyra partier liksom Miljöpartiet och Socialdemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av andre vice talman I valet av moderaten Andreas Norlén till Sveriges talman och socialdemokraten Kenneth G Forslund till förste vice talman har Centerpartiets riksdagsgrupp i dag valt att aktivt stödja dessa personer. I valet av sverigedemokraten Julia Kronlid till andre vice talman ställer vi oss inte bakom den föreliggande nomineringen och röstar därför blankt. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (forts.)	1685
10	Annie Lööf (C)	C	Fru ålderspresident! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Jag vill å Centerpartiets vägnar nominera Kerstin Lundgren till posten som tredje vice talman. Sedan 2018 har Kerstin Lundgren varit tredje vice talman i riksdagen och hon har förvaltat det uppdraget utmärkt. Kerstin Lundgren har en mycket gedigen parlamentarisk erfarenhet från kommun- och regionpolitiken och har sedan 2002 varit ledamot av Sveriges riksdag. Hon har lång erfarenhet och stor kunskap på två för talmanspresidiet viktiga områden. Hon satt under sin första period här i riksdagen i konstitutionsutskottet och medverkade då inte minst till den parlamentariska grundlagsutredningen och de större granskningar som KU då gjorde vilket har utvecklat både riksdagens och Regeringskansliets arbete. De senaste 16 åren - sedan 2006 - har Kerstin varit ledamot av utrikesutskottet och Centerpartiets utrikespolitiska talesperson. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av tredje vice talman Kerstin har stor integritet och erfarenhet av att leda möten och delegationer. Hon har alla förutsättningar att som tredje vice talman fortsätta vara en samlande och respekterad företrädare för Sveriges riksdag. Fru ålderspresident! Då Centerpartiet och Vänsterpartiet har lika många mandat i riksdagen och det är mandatfördelningen som styr sammansättningen av talmanspresidiet menar Centerpartiet att det är upp till riksdagens kammare att avgöra vem som ska inneha posten som tredje vice talman. Vi i Centerpartiet nominerar därför Kerstin Lundgren till att fortsätta som tredje vice talman. Vi vill utnyttja den möjlighet som finns i riksdagen att begära en sluten omröstning i valet av tredje vice talman. (Applåder)	1689
11	Tobias Billström (M)	M	Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Å Moderaternas Sverigedemokraternas Kristdemokraternas och Liberalernas riksdagsgruppers vägnar föreslår jag att Andreas Norlén återväljs som talman. Den som ska leda riksdagens arbete har en central uppgift i vår demokrati. Talmannen i den nyvalda riksdagen bör ha en djup förståelse och respekt för både den politiska och den juridiska dimensionen i riksdagsarbetet. Dessutom bör personen i fråga ha ett brett förtroende över partigränserna samt ha en hög grad av integritet och lyhördhet. Andreas Norlén var tidigare högt ansedd och uppskattad ordförande i riksdagens konstitutionsutskott. Under den gångna mandatperioden har han som riksdagens talman visat att han har personliga egenskaper och kompetenser som gör honom väl lämpad för det uppdraget. Talmannen utövar viktiga konstitutionella befogenheter och majoriteten i denna kammare bör återspeglas i valet av talman. Ett mycket viktigt skäl till att välja just Andreas Norlén är hans personliga kvalifikationer. I ett svårt parlamentariskt läge har han utövat talmanskapet med avsevärd skicklighet och oväld. Som talman har han visat stort engagemang för demokratin och mött respekt i och utanför Sveriges riksdag och över partigränserna. Att få riksdagens arbete att fungera i en pandemi innebär ytterligare en utmaning som Andreas Norlén hanterade mycket väl. Sedan slutet av 1970-talet har grundinställningen från borgerligt håll varit att i det fall det finns en tydlig majoritetsgruppering i riksdagen bör talmannen utses från denna gruppering. Moderaterna har samlat fyra partier som har en gemensam inriktning för Sverige och efter riksdagsvalet utgör våra fyra partier det största sammanhållna samarbetet mellan partier i riksdagen. När det gäller de vice talmännen bör de väljas utifrån partiernas storlek i kammaren. Vi tycker att alla partier i Sveriges riksdag borde kunna enas om denna princip om proportionalitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av talman Fru ålderspresident! Mot denna bakgrund bör Andreas Norlén kunna samla ett brett stöd i denna kammare. Sveriges riksdag har nu också möjlighet att för första gången på 20 år välja ett talmanspresidium i total enighet med acklamation. Det vore ett styrkebesked för riksdagen och ytterst för den svenska demokratin.	2328
12	SAMUEL GONZALEZ WESTLING (V)	V	Fru ålderspresident! Vänsterpartiet nominerar Lotta Johnsson Fornarve till posten som tredje vice talman. Svenska folket har röstat och vi i Vänsterpartiet blev då det fjärde största partiet. Vi är av uppfattningen att posten som tredje vice talman bör tillfalla det fjärde största partiet bland de partier som kan representera hela riksdagen och hela det svenska folket. Lotta Johnsson Fornarve har suttit i talmanspresidiet sedan 2018 och har gjort det på ett förtjänstfullt sätt. Det har varit en tid som ställt talmanspresidiet inför hårda prov med en lång regeringsbildning pandemi krig i vår omvärld och inte mindre än tre ytterligare regeringsbildningar. Lotta Johnsson Fornarve har varit en aktiv del i ett talmanspresidium som vågar jag nog hävda inte har lämnat mycket övrigt att önska. Jag vill särskilt belysa hennes engagemang i riksdagens jämställdhetsgrupp. Under ledning av den avgående förste vice talmannen Åsa Lindestam och Lotta Johnsson Fornarve har jämställdhetsarbetet i riksdagen stärkts på ett mycket positivt sätt. Bland annat har stödet till ledamöter som utsatts för sexuella trakasserier och diskriminering på grund av kön utvecklats. Parlament från hela världen har visat intresse för att ta del av den svenska riksdagens sätt att arbeta med jämställdhetsfrågor. Lotta Johnsson Fornarve behövs för det arbetet. Utöver hennes förtjänstfulla insatser som andre vice talman under den föregående mandatperioden är Lotta Johnsson Fornarve en kvinna med hög integritet. Hennes bakgrund som en av organisatörerna bakom det framgångsrika antiapartheidarbetet inom Isolera Sydafrika-kommittén Isak som bedrevs ihop med en stor bredd av olika organisationer för att avskaffa apartheid i Sydafrika gör henne till en utmärkt företrädare för Sverige och riksdagen. Mot bakgrund av detta ställer jag mig frågande till Centerpartiets agerande här i dag. Vi i Vänsterpartiet försöker sträcka ut en hand mot dem som i åratal hävdat sig vara motståndare till högerextremism och rasism. Syftet är att vi gemensamt ska ta striden och stå upp mot just detta. Men Centerpartiet ställer inte upp mot Sverigedemokraterna. När de väl ställer upp en motkandidat är det i stället mot Vänsterpartiet. De anför att våra partier är lika stora vilket inte stämmer sett till antalet röster som vi fått. När två partier erhållit lika många mandat är den gängse ordningen i riksdagen när partier ska sorteras i storleksordning att man utgår från vilket parti som fått flest röster i valet och det är i det här fallet Vänsterpartiet. Om jag inte visste bättre skulle jag säga att det rör sig om en stundande positionsförflyttning från Centerpartiets sida. Men så kan det naturligtvis inte vara efter alla de löften som getts under valrörelsen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av tredje vice talman Vänsterpartiet vidhåller dock att Lotta Johnsson Fornarve som företrädare för Vänsterpartiet det fjärde största partiet i riksdagen efter att svenska folket fått säga sitt är den mest lämpade personen till posten som tredje vice talman. Med det begär jag sluten votering. (Applåder)	3108
13	Rasmus Ling (MP)	MP	Fru ålderspresident! När valen av talman och talmanspresidium ägde rum i samband med uppropet 2018 valdes Lotta Johnsson Fornarve till andre vice talman. Sverigedemokraterna hade vid det tillfället nominerat Björn Söder men i omröstningen valdes Lotta Johnsson Fornarve av en majoritet. Kerstin Lundgren blev sedan vald till tredje vice talman. Det här innebar att såväl Vänsterpartiet som Centerpartiet fick plats i talmanspresidiet. Från vår sida Miljöpartiets hade vi gärna även denna gång och denna mandatperiod sett en sådan lösning. Men nu har det inte blivit så. Vi valde andre vice talman alldeles nyss och nu står vi inför valet av tredje vice talman. I valet mellan Lotta Johnsson Fornarve och Kerstin Lundgren har Miljöpartiet inte några särskilda preferenser. Vi tycker att båda de kandidaterna gjorde ett förtjänstfullt arbete i talmanspresidiet under den förra mandatperioden. Eftersom det som vi ser det inte finns några sakliga skäl för endera kandidaten är det för Miljöpartiets del partistorleken som avgör hur vi ställer oss i omröstningen. Partierna har lika många mandat men Vänsterpartiet har fått fler röster i valet. Därför kommer Miljöpartiet att rösta på den kandidat som Vänsterpartiet har nominerat: Lotta Johnsson Fornarve. (Applåder)	1272
14	Gunilla Carlsson (S)	S	Fru ålderspresident! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! För Socialdemokraterna är valet av talman av stor principiell betydelse. I valet av talman deklarerade vi socialdemokrater att vi denna gång valt att frångå det som varit vår princip nämligen att talmannen väljs från riksdagens största parti. Riksdagen består av partier inte av block konstellationer eller något annat. Det innebär också att vi anser att valet av det övriga talmanspresidiet ska ske med respekt för valresultatet. Vi vill inte ha en situation där en majoritet i kammaren skulle kunna stänga ute alla oppositionspartier från talmanspresidiet. Det vore demokratiskt tveksamt. Därför valde vi att lägga ned vår röst i valet av andre vice talman. Det gör vi också i valet av tredje vice talman. Här har valresultatet gett partierna lika många mandat. I brist på en överenskommelse mellan de berörda partierna borde lotten få avgöra vem som får uppdraget som tredje vice talman. Överläggningen var härmed avslutad. (forts.)	1001
15	TALMANNEN	TALMANNEN	Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Jag vill framföra ett varmt tack för det fortsatta förtroendet att få vara riksdagens talman. Jag vill också å mina egna och de vice talmännens vägnar tacka för att ni valt oss att tillsammans utgöra riksdagens talmanspresidium. Jag står här ödmjuk inför förtroendet och fylld av respekt inför uppgiften men också fylld av glädje inför att ännu en tid få leda Sveriges viktigaste demokratiska institution. Jag är djupt tacksam över att ha blivit vald med stöd av riksdagens samtliga ledamöter. Jag vill inte minst tacka de partier som i dag har agerat annorlunda än de brukat göra i talmansval under enkammarriksdagens tid och som därigenom gjort det möjligt för mig att bli vald med acklamation. Jag vill återgälda det förtroendet genom att anstränga mig för att vara hela riksdagens talman. Det var min strävan under den gångna valperioden och jag tänker arbeta hårt för att även fortsatt vara det. Det är min förhoppning och djupt kända avsikt att jag ska kunna utöva talmansämbetet på ett sådant sätt att jag även fortsatt förtjänar samtliga ledamöters förtroende. Jag lovar att jag kommer att ta uppdraget på största allvar men jag hoppas samtidigt att jag kan ta mig själv på något mindre allvar. Jag är säker på att ni kommer att påminna mig om de här orden. Jag tror ärade ledamöter att känslorna som jag nyss gav uttryck för - ödmjukhet respekt och glädje - är något som jag delar med er alla. Några av er är helt nya i uppdraget som riksdagsledamot andra har under en längre tid innehaft detta fina uppdrag åter andra har varit här förut och är nu tillbaka. Oavsett vilket vill jag gratulera er var och en till det förtroende ni har fått av era väljare och de möjligheter ni nu har att påverka vårt lands samtid och framtid. Jag vill också önska er alla lycka i utövandet av ert viktiga uppdrag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anförande av talmannen Något som gäller för både talmän och ledamöter är att uppdraget är något man har till låns. Tiden i ämbetet kan bli kort eller lång men det har innehafts av andra tidigare och åter andra kommer att komma efter. En del av er kanske tycker att de fyra år som nu ligger framför er är en lång tid men allt är som bekant relativt. En av mina ambitioner har varit att lyfta fram personhistoria alltså personer som genom åren verkat i riksdagens hus. Därför finns det från och med nu på riksdagens webbplats tre listor med de ledamöter som satt längst i tvåkammarriksdagen dem som suttit längst i enkammarriksdagen respektive dem som suttit längst sett till hela perioden från 1866 och framåt. Rekordet på imponerande 49 år innehas av Rickard Sandler socialdemokrat och statsminister på 20-talet. På andra plats kommer högermannen Johan Nilsson som satt i ungefär 46 år. Andra kända namn på listorna är Tage Erlander Gösta Bohman samt mina företrädare Henry Allard Ingemund Bengtsson Birgitta Dahl och Per Westerberg. Framtiden får utvisa om någon av er kommer att hamna på de här listorna. Ärade ledamöter! Vi har en valperiod som ingen annan bakom oss. Vi i riksdagen har inte bara firat vårt historiska demokratijubileum. Vi har också skrivit historia i antal regeringsbildningar arbetat på helt nya sätt under pandemin och dessutom fattat stora och snabba beslut till stöd för Ukraina efter att Ryssland inledde sitt orättfärdiga anfallskrig. Kriget är en brutal påminnelse om att demokratin i världen utmanas av auktoritära krafter. Det understryker betydelsen av att vårda värna och utveckla vår egen demokrati men också att stödja unga demokratier i deras arbete med att bygga en god demokratisk kultur och robusta institutioner. Det är uppenbart att riksdagen även under den förestående valperioden kommer att ha en central roll i vårt demokratiska system. Jag ser fram emot att tillsammans med er arbeta för att utveckla riksdagen och dess arbete och på så vis skapa än bättre förutsättningar att möta de utmaningar vi står inför. Jag hoppas också att vi i den här kammaren kan vara goda förebilder som visar att det går att föra en politisk debatt som är rak och tydliggör de motsättningar som finns i sak men samtidigt präglas av god ton och respekt för andras åsikter. Jag vill passa på att rikta ett varmt tack till ålderspresidenten som inom kort lämnar riksdagen för Europaparlamentet. Jag vill även tacka hennes presidium och övriga funktionärer här i dag. Tack till er alla för ett ihärdigt och synnerligen väl utfört arbete med dagens voteringar! (Applåder) Jag har en praktisk upplysning. Det kommer att lämnas ut teknisk utrustning i förstakammarsalen. Oavsett tidigare information kan ni som är berörda av detta gå direkt dit nu. Låt mig till sist än en gång tacka varmt och hjärtligt för det förtroende som ni har visat mig och det övriga talmanspresidiet. (Applåder)	4822
16	Henrik Vinge (SD)	SD	Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Den förra mandatperioden hade vi en talman som skötte uppgiften mycket väl. Andreas Norlén visade prov på engagemang kunnande och integritet. Dessutom har Andreas i alla mina kontakter med honom visat prov på vänlighet hjälpsamhet och rättvisa. Man lagar inte det som fungerar i synnerhet inte det som fungerar mycket väl. Sverigedemokraternas Moderaternas Kristdemokraternas och Liberalernas riksdagsgrupper kommer att rösta för att återvälja Andreas Norlén till talman. Mitt parti Sverigedemokraterna är ett stort parti i dag. Vi är det näst största partiet i hela riksdagen. Men vi vet också något om hur det är att vara väldigt liten. En lärdom vi dragit från den tiden är att världen blir en bättre plats om den som är väldigt stark också är väldigt snäll. Med det menar jag att ett partis ansvar för att värna våra gemensamma demokratiska institutioner växer i takt med partiets storlek och dess förmåga att faktiskt göra skillnad. SD tänker ta det ansvaret. Det visar vi i dag genom att ingå i ett brett samförstånd över blockgränsen i fråga om talmanspresidiet. Trots att vi alltså ingår i en majoritet här i kammaren gör vi inte anspråk på posten som förste vice. Där lägger vi i stället ned våra röster. Därefter kommer vi som nästa parti på tur att göra anspråk på posten som andre vice. Så här gör vi därför att vi anser att det här är positioner som inte bör politiseras. Om vi tillsammans här inne kan enas om att våra gemensamma opolitiska konstitutionella institutioner till exempel talmansämbetet ska präglas av objektivitet transparens och rättssäkerhet och att vi när det gäller dem alltid ska lämna partiboken hemma kan vi säkerställa att det finns opolitiska institutioner som skyddar den fria åsiktsbildningen och allas lika rätt. Det finns de som tror att trygghet och framgång byggs med kontroll och förtryck men inget kunde vara mer fel. Historien har tydligt visat att de mest välmående och framgångsrika samhällena med de lyckligaste människorna och den starkaste motståndskraften mot världens ondska är samhällen där alla får uttrycka sig fritt och själva välja väg i sin strävan mot lycka och välgång. Det är samhällen där statens syfte är att skydda denna frihet och möjliggöra denna strävan aldrig att hindra den och aldrig att inskränka den. Om vi kan argumentera tufft men aldrig försöka tysta om vi kan acceptera att politiska motståndare ibland är svåra att förstå men ändå är värda vår respekt - då ärade ledamöter av Sveriges riksdag är jag övertygad om att vårt land trots allt går en ljus framtid till mötes. (Applåder)	2643
17	Gunilla Carlsson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av talman Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Vikten av talmannens uppdrag är betydande. Talmannen leder riksdagens arbete har en central roll i regeringsbildningsprocessen och är en viktig representant för vår svenska demokrati. Det är landets högsta valda position. I de oroliga tider som stundar är det viktigt att vi har en talman som kan samla inte splittra. Därför har vi socialdemokrater denna gång valt att frångå det som varit vår princip nämligen att talmannen väljs från riksdagens största parti. Riksdagen består inte av block konstellationer eller något annat utan av partier. Med det sagt betonar jag att detta är ett motiverat undantag från Socialdemokraternas principiella hållning om val av talman. Vid framtida val av talman förbehåller vi oss den princip som vi har agerat efter sedan den nya regeringsformen infördes. För att konstruktivt kunna bidra till valet av en talman som kan samla inte splittra är vi socialdemokrater nu beredda att stödja förslaget om att välja Andreas Norlén till talman. Vi vet att han kan genomföra det arbetet på ett förtjänstfullt sätt och med ett brett stöd av riksdagen. Vi socialdemokrater ställer oss därför bakom valet av Andreas Norlén som talman. (Applåder)	1292
18	Mats Persson (L)	L	Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Liberalerna värnar om att svenska folkets röster ska få genomslag i valet av talman. Talmannen är en central aktör och institution i den svenska demokratin. I det läge där Sverige just nu befinner sig manar detta till ansvar och eftertanke hos alla oss som sitter i denna kammare. Vår huvuduppgift är att ta ansvar för Sverige och göra Sverige till ett bättre land. I det läget är det viktigt att ha en talman som utgår från nyckelord som ansvarstagande respekt och tillit. Andreas Norlén har en enande förmåga och förmågan att samla ett brett stöd i Sveriges riksdag. Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har därför gemensamt nominerat Andreas Norlén till talman och Liberalernas riksdagsgrupp kommer att rösta för honom som riksdagens talman.	841
19	Camilla Brodin (KD)	KD	Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Kristdemokraternas ambition är att nå en bred politisk enighet i valet av talman och vice talmän. Talmannen är riksdagens främsta representant. Ämbetets vikt och betydelse innebär att det är viktigt att den person som innehar det är kunnig och brett respekterad. Mot den bakgrunden är Kristdemokraterna överens med Moderaterna Sverigedemokraterna och Liberalerna om att nominera Andreas Norlén till riksdagens talman. Norlén har under sin tid som talman visat att han besitter de personliga egenskaper och de kvalifikationer som uppdraget kräver. Norlén har samtidigt blivit brett respekterad och åtnjuter ett stort förtroende både i och utanför riksdagen. För första gången sedan 2002 kan vi i dag uppnå mycket bred politisk enighet kring talmanspresidiet. Vi kommer att lägga ned våra röster i valen av förste och tredje vice talman och därmed respektera de kandidater som andra partier nominerar till dessa poster.	983
20	Annie Lööf (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av talman Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Centerpartiet har stort förtroende för Andreas Norlén som riksdagens talman och står bakom förslaget att utse Andreas Norlén till att fortsatt vara Sveriges talman. Vi kommer därför med självklarhet att fortsätta stödja honom som talman för Sveriges riksdag och aktivt rösta ja. Vi ser också med tillfredsställelse att det finns en bred uppslutning i Sveriges riksdag kring att nu utse Andreas Norlén till Sveriges talman.	536
21	Rasmus Ling (MP)	MP	Fru ålderspresident! Miljöpartiet de gröna ställer sig också bakom valet av Andreas Norlén som talman för Sveriges riksdag. Andreas Norlén har lett arbetet i riksdagen under den gångna mandatperioden på ett bra och samlande sätt och vi ser att han har de kvalifikationer och den erfarenhet som behövs för att göra det även under denna mandatperiod. Det är naturligtvis bra att vi kan få ett brett stöd för det främsta uppdrag som det går att väljas till i det här landet det som talman. (Applåder)	502
22	SAMUEL GONZALEZ WESTLING (V)	V	Fru ålderspresident! Även Vänsterpartiet ställer sig bakom Andreas Norléns nominering till talman. Vänsterpartiet anser att Andreas Norlén under de senaste åren har utmärkt sig genom ett fantastiskt arbete och vi kommer också att stödja honom. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. Kammaren valde med acklamation Andreas Norlén (M) till talman. (Applåder)	375
23	Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att tillsammans med Sverigedemokraterna ta ansvar för Sverige. Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att ingå i regeringen. Sverigedemokraterna samarbetar med regeringen i riksdagen med politiska tjänstemän i Regeringskansliet. Regeringsförklaring I valet gav väljarna samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på ny kurs. Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik med målet att på allvar lösa Sveriges stora samhällsproblem. Förändring var nödvändig; förändring är nu möjlig. Våra fyra partier vet att samhället är större än staten - att hela samhället kan göra mer än bara staten. Men vi delar också övertygelsen om att det som staten bär ansvar för måste staten också göra riktigt bra. Därför måste nu statens kärnuppgifter vara regeringens och riksdagens fokus. Flera av det svenska folkhemmets bärande bjälkar - den inre säkerheten den yttre säkerheten energiförsörjningen och den sociala sammanhållningen - måste repareras och stärkas. Går de sönder på riktigt blir skadorna oöverblickbara. Då blir Sverige inte längre Sverige. Förmågan att prioritera statens viktigaste uppgifter i en svår tid kommer att vara avgörande för framgång. Låt mig därför i dag tala klarspråk. Den regering som nu tillträder tar över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. Fyra mycket krävande uppgifter ligger framför oss. För det första: Omedelbart efter valet slog Sverige sitt eget blodiga rekord i dödsskjutningar. Kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och tryggheten måste återupprättas i hela vårt land. I denna mening ska staten nu ta tillbaka kontrollen. Bara det är en uppgift av en sådan magnitud så stor att många misstror att den ens är möjlig. Vi i den här kammaren har ett gemensamt ansvar att bevisa att vi klarar det. För det andra måste Sverige än en gång ha kraften att ta sig genom en lågkonjunktur samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och extrema energi- och bränslepriser. Sveriges enskilt största ekonomiska och sociala problem beror på stor invandring i kombination med dålig integration vilket har lett hundratusentals människor in i utanförskap och bidragsberoende. För det tredje måste Sverige komma ur energikrisen för att både nå våra klimatmål och återge Sverige rimliga elpriser. För det fjärde ska vi leda Sverige in i Nato etablera oss som ett starkt medlemsland och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget. Mitt budskap i dag är alltså rätt kärvt. Det råder ett mycket tufft läge som kan bli betydligt sämre. Men mitt budskap är också hoppfullt. Vi i Sverige har löst svåra problem förr; vi kan göra det igen. Generationer av svenskar har ställts inför tuffa tider och bestått provet. Herr talman! Vi här inne bokstavligt talat har flera gånger visat att vi kan samarbeta när det krävs. Många av er har själva varit med och ännu fler känner dem som var med - som under 90-talskrisen under coronapandemin när Ryssland inledde sitt anfallskrig och inte minst när vi fattade det historiska beslutet att söka medlemskap i Nato. Jag hoppas att vi som partier och som medborgare vill ställa upp för varandra igen - inte för att vi tycker lika om allt för det gör vi inte. Låt oss därför hedra den svenska demokratin genom att frimodigt debattera och göra det som våra vänner i Ukraina just nu inte kan göra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Men låt oss samtidigt se möjligheterna att samarbeta. Jag kommer nu att bilda en regering för hela Sverige och för alla som bor här en regering som är förankrad i starka värderingar och som därför har lätt att respektera andras värderingar en regering som vill se det som förenar och inte bara det som skiljer - som vill samla inte splittra. Jag vill som statsminister leda Sverige från ett delat land till ett enat land. Vi i denna kammare har ett extra stort ansvar för det vuxna samtalet. Låt oss axla det ansvaret. Jag känner i dag tillförsikt inför de uppgifter vi står inför - som ni står inför och som jag och Sveriges regering står inför. Det beror inte alls på att jag underskattar Sveriges problem och inte heller på att jag överskattar vår eller min förmåga. Det här kommer att bli svårt. Det kommer att ta tid. Men det kommer att gå. För det finns ingenting som är så dåligt i Sverige att det inte kan lagas med allt det som är riktigt riktigt bra. Herr talman! Sveriges arbetslöshet är en av EU:s högsta och vi har lägst tillväxt av alla länder i unionen. Den svenska tillväxtmotorn har stannat. Nästa år beräknas arbetslösheten öka från dagens dryga 7 procent. Faktum är att Sverige har en historiskt hög arbetslöshet vid ingången till en lågkonjunktur. Inflationen i Sverige snuddar vid 10 procent. I september höjdes räntan med 1 procentenhet den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993. Delar av näringslivet kämpar nu förtvivlat för att överleva skenande elkostnader. Regeringen kommer att ta ansvar. Ordning och reda i statens finanser är en kärnuppgift. Finanspolitiken får inte elda på inflationen; budgeten får inte vara expansiv. Sverige får inte än en gång hamna i en pris- och lönespiral. Budgetramverket ligger fast och statsbudgeten kommer att tas som en helhet. En av regeringens första uppgifter blir att hjälpa hushållen att klara den kommande vintern. Därför införs på kort sikt ett högkostnadsskydd mot extrema elpriser riktat mot hushåll och företag där delar av kostnaderna för de höga elräkningarna går tillbaka till konsumenterna. Regeringen kommer att agera för sänkta drivmedelspriser. Amorteringskravet följs upp med berörda myndigheter. För att mer långsiktigt klara lågkonjunkturen måste arbetslinjen värnas och den svenska tillväxtkraften stärkas. Samtidigt måste den gemensamma välfärden vara pålitlig. Dagens nivå på a-kassan ska gälla även framgent. Svenska företag inte minst de små företagen behöver lättnader från byråkrati och administration. Regeringen kommer att ta ett helhetsgrepp för att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. 3:12-reglerna ses över och förbättras. En ny produktivitetskommission tillsätts för att likt den för tre decennier sedan göra en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation men numera också en riktigt viktig miljörörelse världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Alla de företagsamma människor som skapar jobb välstånd och dynamik förtjänar respekt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för svenskt välstånd. (Applåder) Herr talman! Få uppgifter är lika viktiga nu som att bryta utanförskapet. De som nu står utanför och år efter år har levt på bidrag behöver få en chans att byta bidragsberoende mot egenförsörjning. En stor bidragsreform ska genomföras. Det ska ske under mandatperioden dels genom lägre skatt på framför allt låg- och medelinkomsttagare dels genom ett bidragstak som gör att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag. Ingenting skapar välstånd i ett land som arbete. Ingenting motverkar enskilda människors fattigdom som arbete och ingenting skapar nya klassresor som att få sitt allra första arbete. (Applåder) Den som har jobbat ett helt arbetsliv har rätt till tillräckliga pensioner som ger en värdig ålderdom med god livskvalitet. Regeringens inriktning är reformer så att alla pensionärers ekonomi kan stärkas bland annat genom sänkt skatt på pensioner. Regeringen kommer att bjuda in samtliga partier till blocköverskridande samtal om pensionerna. Drivkrafterna för att äldre som vill ska kunna stanna kvar längre i arbetslivet kommer att förbättras. Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedda i Sverige. Åldersdiskrimineringen kan vara oavsiktlig men den är ändå kännbar. Den underskattar många äldres förmåga att bidra. Regeringen kommer att ha en tydligt ansvarig minister för de samlade äldrefrågorna. Herr talman! Inget annat land i hela Europa har haft samma våldsutveckling som Sverige. Det har varit 53 dödsskjutningar hittills i år ofta rena avrättningar. Även oskyldiga träffas och dödas av gängens kulor. Kriminaliteten är nu systemhotande. Den skadar det förtroende och den tillit som det svenska samhället vilar på och är ett större hot mot samhällskontraktet än vad någon nu aktiv svensk politiker har upplevt. Regeringen tar detta på mycket stort allvar. Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Regeringen genomför en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftar från gärningsmannen till brottsoffret och till samhällsskydd. Straffen ska genomgående spegla brottets allvar. En ny påföljd förvaringsdom ska införas. Ett samlat råd mot grov organiserad brottslighet ska inrättas på Justitiedepartementet. Rådet kommer att behöva samla alla berörda myndigheter i arbetet mot gängkriminaliteten och leda det arbete som ska snabbutreda danska insatser mot svenska brott. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Regeringen avser att införa dubbla straff för brott som utförs i gängkriminella miljöer och göra det straffbart att delta i kriminella nätverk. Fler kriminella utan svenskt medborgarskap ska utvisas och mindre hänsyn ska tas till anknytning. Anonyma vittnen vistelseförbud hemliga tvångsmedel och tidsbegränsade visitationszoner ska införas. Straffrabatten för myndiga avskaffas. Dagens form av mängdrabatt avskaffas och reglerna om villkorlig frigivning skärps. Kriminalvården ska kraftigt byggas ut och möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands undersökas. Polisens uppdrag renodlas och myndigheten ska få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Polisen ska växa. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Allt detta kommer att ta tid och låt oss förstå allvaret: Det kommer att bli konfliktfyllt när de kriminella gängens makt hotas. Jag vill understryka risken för att det kan bli värre innan det blir bättre. De grovt kriminella som kontrollerar stadsdelar och illegala marknader kommer inte att ge upp dem frivilligt. De gäng som har infiltrerat lagliga verksamheter och korrumperar myndigheter och företag kommer inte att dra sig tillbaka självmant. Men det finns ingen annan väg framåt. Staten måste både ta och vinna den här kampen för trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. (Applåder) Herr talman! Många saker måste nu göras samtidigt och långsiktigt. Tullen får nya verktyg för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Stöldligor som i praktiken tillåts stjäla diesel bildelar jordbruksmaskiner och båtmotorer hotar många människors tilltro till rättsstaten. De förnedringsrån som drabbar många unga och den hänsynslösa kriminalitet som riktas mot många äldre kommer att tas på betydligt större allvar. Uppgiften att ge alla barn en ärlig chans att lyckas är lika viktig som uppgiften att låsa in de vuxna som har förbrukat förtroendet. De förebyggande insatserna måste därför göras lika systematiskt som de brottsbekämpande. Riktig prevention på ett evidensbaserat sätt förebygger sociala problem och brottslighet. Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under nästa mandatperiod. De viktigaste brottsförebyggande gemenskaperna är fungerande familjer och ett starkt civilsamhälle. Föräldraansvaret ska stärkas. Föräldrastödsprogrammen ska bli fler och socialtjänstlagen reformeras så att socialtjänsten får mandat att besluta om fler obligatoriska insatser. Fler öppna stödformer inrättas exempelvis vid familjecentraler som byggs ut. Det pågående arbetet med att stärka socialt utsatta barns rättigheter ska slutföras. Barns och ungas egna erfarenheter och åsikter ska tas till vara i det arbetet. (Applåder) Anmälningsplikt införs för skolor att alltid anmäla brott som begås på eller i anslutning till skolan. Staten ska ta ett större ansvar för grovt kriminella ungdomar och ansvaret ska flyttas från kommunernas socialtjänst till kriminalvården. Särskilda ungdomsfängelser inrättas med Kriminalvården som huvudman. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring I decennier har det dödliga våldet mot kvinnor försummats. Förra året mördades fem kvinnor på tre veckor. Att stoppa mäns våld mot kvinnor handlar om att bekämpa grova brott men det handlar också om frihet och jämställdhet. Regeringens mycket starka uppfattning är att inga flickor och kvinnor ska tvingas att anpassa sina liv efter våldsamma eller kontrollerande män. (Applåder) Vid misstanke om grov kvinnofridskränkning ska det ske obligatorisk häktning och straffen ska skärpas kraftigt. Herr talman! Invandringen till Sverige har varit ohållbar. Resultatet har blivit ett farligt utanförskap bland många utrikesfödda men också bland barn och ungdomar som är födda här i Sverige. Integrationsproblemen påverkar numera hela samhället i form av bostadssegregation och trångboddhet arbetslöshet och bidragsberoende hälsoproblem och dåliga skolresultat brottslighet och utsatthet för brottslighet samt hedersförtryck otrygghet och kränkningar av barns och ungdomars rättigheter. Det har i Sverige aldrig funnits en genomtänkt syn på hur många som kan komma till vårt land och på vilka villkor inte heller på vilka spelregler som krävs för att integrera människor in i den svenska gemenskapen när de kommer från länder med helt andra lagar regler och kulturer. Regeringens besked är: Så här kan det inte få fortsätta. Ett paradigmskifte kommer nu att ske inom svensk migrationspolitik. Asylrätten kommer att upprätthållas genom de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och för den som flyr Sveriges närområde. Sveriges lagstiftning för asylmottagande ska anpassas till att inte vara mer generös än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten. Följande reformer kommer att genomföras: Regeringen kommer att införa förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller skärpta villkor för familjeåterförening och stimulanser för frivillig återvandring. Arbetet för att införa transitcenter påbörjas. Skärpta krav införs för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd ska ske i fler fall. En utredning ska analysera förutsättningarna att införa möjligheten att utvisa utländska medborgare som visar bristande vandel till exempel samröre med kriminella våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Reformer genomförs som minskar risken för att människor söker sig just till Sverige av ekonomiska skäl. En utredning får i uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering in i svenska välfärdsförmåner genom till exempel arbete eller medborgarskap. Rätten till ekonomiskt bistånd tas bort för den som vistas olovligen i landet. Högre aktivitetskrav ska ställas för försörjningsstöd och etableringsstöd. En översyn ska göras av asylprocessen i syfte att stärka kvalitet enhetlighet och rättssäkerhet. I översynen ska bland annat ingå kriterier för offentliga biträden och bedömningen av ärenden gällande bland annat konvertiter och hbtq-personer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Regeringen kommer att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring bland annat genom högre inkomstkrav och förbud mot spårbyte för att motverka fusk - detta samtidigt som reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen utländska forskare och doktorander förbättras för att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation. En utredning tas fram med ett förslag på nationellt tiggeriförbud. En folkräkning ska genomföras och samordningsnummer som inte bekräftas ska återkallas. Det blir ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden och åtgärder prioriteras som ökar andelen verkställda utvisningar. Förstärkta möjligheter införs för inre utlänningskontroll. Herr talman! Det här är en regering för alla som anstränger sig och för alla som vill göra rätt för sig oavsett om man har invandrat till Sverige eller om man är född här. Människor har under årens lopp kommit hit och bidragit med kunskap entreprenörskap och skattepengar. När integrationen till det svenska samhället fungerar skapas ett rikare tolerantare och mer framgångsrikt samhälle. Men Sverige vi får aldrig vara toleranta mot intoleransen. Alla som kommer till Sverige ska naturligtvis också bli en del av det svenska samhället. En utredning tillsätts med uppdraget att förändra reglerna om samhällsorientering för nyanlända och samhällsintroduktion för asylsökande. Krav på att lära sig svenska och på egen försörjning införs för att få svenskt medborgarskap. Samhällets kontaktyta med barn och deras familjer ska bli större. Programmen hos BVC utökas i de utsatta områdena bland annat genom obligatorisk språkscreening och språkförskola införs. Regeringen intensifierar arbetet mot hedersförtryck. Oskuldskontroller oskuldsoperationer och oskuldsintyg kriminaliseras. Insatserna för plötsligt försvunna barn ska förstärkas och vite ska kunna utdömas för vårdnadshavare som inte medverkar till att barnen återförs. Äktenskap mellan kusiner ska inte vara tillåtet. Fler som döms för hedersrelaterade brott kommer att utvisas ur landet. (Applåder) Herr talman! För fyra decennier sedan genomförde Sverige en unik utbyggnad av kärnkraften som ledde till en elektrifiering som då saknade motstycke i världen. Fram till rätt nyligen var Sverige självförsörjande på el alla årets dagar alla dygnets timmar. Totalt sex fungerande kärnkraftsreaktorer har sedan dess lagts ned av politiska skäl. Denna regerings uppfattning är att det var dåligt för näringslivet dåligt för klimatet och dåligt för hushållsekonomin och dessutom dålig säkerhetspolitik. De besluten gör nu framför allt södra och mellersta Sverige sårbart för kontinentens elpriser. Det svenska energisystemet måste återuppbyggas samtidigt som den akuta elkrisen mildras för svenska hushåll och företag. Riskerna just nu är mycket stora. Energipolitikens mål är att Sverige går från hotande elunderskott till ett överflöd på fossilfri el. Svensk internationell konkurrenskraft bygger på god tillgång till prisvärd energi. Klimatomställningen och säkerhetspolitiken är nu två stora internationella faktorer som tillkommer. Varken Sverige eller Europa kan tillåtas vara beroende av rysk energiproduktion. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring På kort sikt måste risken undanröjas för akuta ekonomiska problem när hushåll och företag själva tvingas bära hela kostnaden för den misslyckade energipolitiken. Regeringen kommer därför att införa ett högkostnadsskydd. Samtidigt vidtas breda åtgärder för att minska energianvändningen i syfte att minska risken för oplanerade avbrott. Regeringen avser att förstärka och bredda stödet till energieffektiviseringar för privatpersoner. För det andra kommer regeringen omedelbart att ge Svenska kraftnät ett förtydligat mandat att upphandla planerbar elproduktion där den bäst behövs för att öka elproduktionen och utreda möjligheten att återstarta planerbar elproduktion i södra Sverige. Priskonsekvenserna måste mildras. All ny elproduktion som stärker kraftsystemet och som bidrar till snabb expansion av kraftsystemet behövs. Det gäller även vind och sol. Omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd pausas. Strömmande vatten och fiskvandringsvägar ska återskapas med hänsyn tagen till elproduktionen. För det tredje kommer regeringen att understryka energipolitikens betydelse för klimatpolitiken. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för att behålla utveckla och bygga ut svensk kärnkraft förbättras radikalt för att tillgodose både hushållens och den gröna omställningens massiva behov av ren svensk el. Regeringen återkommer med förslag på kreditgarantier för nybyggnation av svensk kärnkraft samtidigt som lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår. Förbuden i miljöbalken mot nya reaktorer på nya platser och förbuden mot fler än tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Vattenfall ska få ägardirektiv att påbörja planeringen och upphandlingen av ny svensk kärnkraft. (Applåder) Herr talman! Landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige måste få förutsättningar att leva. Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024 och gäller under mandatperioden. Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete. Den växande skogen är avgörande för biologisk mångfald. Regeringen kommer helhjärtat att stå upp för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg om kommande generationer. Skyddet för äganderätten ska stärkas inom vissa områden. Konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen ska stärkas. (Applåder) Behoven inom den svenska infrastrukturen är stora och underhållet är eftersatt. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt. Miljöproblemen är en av vår tids stora gränsöverskridande frågor. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel 6 utvecklas. Investeringarna bidrar till att nå det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Stora satsningar på laddinfrastruktur genomförs liksom på teknik för koldioxidinfångning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Särskilda insatser görs också för att motverka övergödning av Östersjön och för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske. Herr talman! Vi står nu inför de största utrikes säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid. Ryssland utmanar den fria världen med auktoritär inrikespolitik och aggressiv utrikespolitik. Genom sitt orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina har Ryssland brutit freden i Europa - ett angrepp på såväl den internationella rättsordningen som möjligheterna till ett effektivt mellanstatligt samarbete. Det ryska kriget mot Ukraina har lett till att EU och Nato under besvärliga omständigheter uppvisat enighet solidaritet och beslutsamhet. Det är ett styrkebesked från de västliga demokratierna. Utrikes- och säkerhetspolitiken måste i denna farligare tid omorienteras för att möta de hot som Sverige och Europa nu står inför. Rysslands anfallskrig och försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de närmaste årens mest definierande utrikespolitiska uppgifter. (Applåder) Givet detta kommer regeringen att föra en i första hand svensk och europeisk utrikespolitik. Att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar är själva kärnan i denna politik. Lika självklart som att Sverige alltid eftersträvar dialog för att bidra till att lösa motsättningar kommer vi aldrig att tveka att i handling tillvarata våra egna vitala intressen. Svensk utrikespolitik förs bäst tillsammans med länder som delar våra grundläggande värderingar. Det sker inom EU och inte minst tillsammans med våra nordiska och baltiska grannar. Ett närmare och starkare nordiskt samarbete är avgörande såväl för vår regions samlade inflytande i EU som för vårt eget bidrag till säkerhet inom ramen för det kommande Natomedlemskapet. Det regelbaserade internationella systemet respekten för FN-stadgan och skydd för mänskliga rättigheter är fortsatt grundläggande för utrikespolitiken. Vi tar detta för givet samtidigt som miljoner iranier just nu kämpar för sin frihet. Sverige kommer aldrig att acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande. Makt går inte före rätt. (Applåder) Herr talman! Kinas nya tonläge mot Taiwan inger oro. Hot om militärt våld är oacceptabelt. Det gäller alla länder och alldeles särskilt för permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Sveriges relation till Kina bör vara förankrad i en gemensam europeisk strategi med en tydlig transatlantisk länk. Vi står inför tre centrala utrikes försvars- och säkerhetspolitiska uppgifter under den kommande mandatperioden. Det handlar för det första om att tillsammans med Finland fullfölja anslutningsprocessen till Nato att stärka det svenska försvaret och leva upp till våra förpliktelser som medlem och att systematiskt integrera oss in i Natos olika strukturer. Detta paradigmskifte för den svenska försvars- och säkerhetspolitiken kommer att vägleda regeringens arbete. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Regeringen kommer därför att såväl före som efter Natoanslutningen målmedvetet fullfölja trepartsöverenskommelsen mellan Sverige Turkiet och Finland. Deltagande i terroristorganisationer kommer att förbjudas. Samarbetet med Socialdemokraterna och Centerpartiet i Natofrågan fullföljs. Den breda enigheten i Natofrågan är en styrka för Sverige. (Applåder) Sverige kommer som medlem i Nato att bidra till hela alliansens säkerhet. Vi har unika förmågor på marken såväl som på och under vattnet och i luften. Uppbyggnaden av totalförsvaret måste intensifieras. Samtliga försvarsgrenar ska stärkas och en kontinuerlig anpassning måste göras till den snabba tekniska utvecklingen i alla domäner. Försvarsindustrin har länge varit en tillgång för Sverige och genom Natomedlemskapet blir den nu en tillgång för fler. Sverige ska uppnå sin förpliktelse om försvarsanslag som motsvarar målet om 2 procent av bnp så snart som möjligt men senast 2026. Beräkningsgrunden för tvåprocentsmålet anpassas till Natos. Vi kommer bland annat i Försvarsberedningen att söka brett politiskt stöd för vägen dit. Även de civila delarna av totalförsvaret är eftersatta. Motståndskraften mot hybridhot ska öka. Cybersäkerheten måste förbättras. Därför kommer ansvaret för civilt försvar och krisberedskap att flyttas från Justitiedepartementet till Försvarsdepartementet. En särskild minister för civilt försvar kommer att utses. För att samordna Sveriges säkerhetspolitiska agerande inrättas efter internationell förebild ett nationellt säkerhetsråd under statsministerns ledning. En ny nationell säkerhetsstrategi tas fram. Den utgör i sin tur grunden för det försvarsbeslut som regeringen planerar att förelägga riksdagen. Inom kort kommer regeringen också att utse den första nationella säkerhetsrådgivaren som bland annat ska leda säkerhetsrådets operativa arbete. Den andra centrala uppgiften herr talman är att axla rollen som EU:s ordförandeland från och med den 1 januari 2023. EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och helt avgörande också för Sveriges ekonomi. Sverige ska vara en aktiv engagerad och pådrivande medlem i EU - före under och efter ordförandeskapet. De svenska riksdagspartierna har i brett samförstånd pekat ut ett antal områden som särskilt prioriterade för vårt ordförandeskap. Det handlar om att skapa säkerhet för Europas medborgare och att gemensamt stödja Ukraina. Lika viktiga områden är energiförsörjningen klimatomställningen och att stärka unionens konkurrenskraft genom större fokus på digitalisering och teknologi i samverkan med inte minst USA. Som en öppen exportberoende ekonomi ligger det i Sveriges intresse att stärka EU:s inre marknad den digitala inre marknaden och EU:s ställning som handelsblock. För det tredje måste vi ge mesta möjliga stöd till det krigsdrabbade Ukraina - politiskt ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Ett långsiktigt och sammanhållet program för såväl civil återuppbyggnad som militärt stöd utformas. Detta inkluderar överföring av mer kvalificerade vapensystem. (Applåder) Svensk biståndspolitik är fortsatt generös. Biståndsramen sätts för tre år men frikopplas från bni. Det ska vara resultaten som räknas inte ett utbetalningsmål. Kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället. Utöver ökat stöd till Ukraina görs tematiska prioriteringar med fokus på humanitärt stöd fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Biståndspolitiken är också ett verktyg för att motverka irreguljär migration öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Biståndet ska även rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration. På längre sikt är det handel och ekonomisk utveckling som är vägen från fattigdom till välstånd. I regeringen sammanförs därför ansvaret för utvecklingsbistånd och utrikeshandel till ett statsråd. Den tillträdande bistånds- och utrikeshandelsministern ges ett särskilt ansvar för det samlade svenska stödet till återuppbyggnaden av Ukraina. (Applåder) Herr talman! Utbildning och forskning av hög kvalitet är helt avgörande för Sveriges välstånd. Efter flera år med fallande resultat har de stora reformer som genomfördes under alliansregeringen långsiktigt burit frukt. Samtidigt har den svenska skolan allvarliga problem. Många barn börjar sin skolgång med bristande språkkunskaper och svagt stöd hemifrån. Integrationen ställer helt nya krav på skolpolitiken - men barn får aldrig användas som integrationsverktyg. Det statliga ansvaret stärks för att öka likvärdigheten. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Nationella satsningar görs på läroböcker. Skolans styrdokument ska reformeras med fokus på lärande och faktakunskaper. För att hjälpa elever i behov av stöd tillförs fler speciallärare och fler elever ska få undervisning i särskilda undervisningsgrupper. Samtidigt görs satsningar på fler spetsklasser. Skolor ska ha behörighet att föreskriva extra studietid för de elever som behöver stöd utanför ordinarie undervisningstid. Lovskola ska erbjudas från lägre årskurser vilket förutsätter både regeländringar och statsbidrag. En utredning ska se över modersmålsundervisningen. Rektors ansvar att upprätthålla trygghet och studiero ska skrivas in i skollagen. Skolledningen ska ha mandat att besluta om ordningsregler. Lärarnas auktoritet ska stärkas och den administrativa bördan ska minska. En bred översyn görs i syfte att frigöra arbetstid för planering och undervisning. Skollagens långtgående krav på elevnära dokumentation begränsas. Karriärtjänstreformen utvecklas. Det unika svenska friskolesystemet ska utvecklas genom konkreta reformer. Nationella kvalitetskrav ska införas och digitala nationella prov som rättas centralt ska påskyndas. Skolvalet blir obligatoriskt och kötiden kortas betydligt jämfört med i dag. En sanktionstrappa införs med höjda viten sanktionsavgifter samt byte av ledning eller tvångsförvaltning. Skolinspektionen ska stärka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning och krafttag ska tas mot extremism och islamism. Vinstutdelning ska inte förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av nya ägare. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att de som startar eller förvärvar en friskola har tillräcklig ekonomisk styrka. En insynsprincip i fristående skolor införs som motsvarar dagens offentlighetsprincip. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Behovet av kvalificerad arbetskraft är i dag akut i många branscher. För att säkra kompetensförsörjningen ska utbildningsutbudet i synnerhet inom vuxenutbildningen i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens och de yrkesverksammas behov. Yrkeshögskoleutbildningen förstärks med fokus på kvalitet. Universitet och högskolor bidrar starkt till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Bildningsbegreppet är viktigt och det ska inte ställas i motsats till yrkesskicklighet och anställbarhet. Universitet och högskolor ska styras mer utifrån principer av utbildningskvalitet och vetenskaplig excellens än av rena volymmål. Vetenskap och forskning ska alltid stå fria från politisk styrning. Herr talman! Svensk hälso- och sjukvård är av mycket hög kvalitet - när man får tillgång till den. Sedan 2014 - redan före pandemin - har vårdköerna fördubblats. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin tredubblades under motsvarande period. Färre än hälften av alla kvinnor med bröstcancer och inte ens var tredje man med prostatacancer får vård i tid. Det är ett stort misslyckande. Regeringen avser att öka det nationella ansvaret för vården. Det behövs mer av ett nationellt ledarskap. En utredning tillsätts om för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. En gemensam nationell digital infrastruktur genomförs. En nationell vårdförmedling i statlig regi ska inrättas där ledig kapacitet redovisas och patienter ska ges möjligheten att söka vård i hela landet. En nationell långsiktig strategi för att ta fram fler vårdplatser tas fram. En omfattande utbyggnad av primärvården påbörjas med målet att fler allmänspecialister och distriktssköterskor ska finnas inom primärvården. Rätten till en fast läkarkontakt ska följas upp. En särskild satsning görs på jämlik nära och patientsäker vård i hela landet med särskilt fokus på landsbygd och glesbygd. En särskild satsning görs också på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering. En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus. Åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska övervägas. En större satsning genomförs riktad mot mer jämställd vård kvinnosjukdomar och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Unga kvinnor ska inte behöva acceptera att det är normalt att leva med smärta. En speciell satsning görs inom vård för migrän endometrios och klimakterievård. Lagstiftningen ändras så att möjligheten att göra abort även i hemmet tillåts. En nationell förlossningsplan tas fram för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Så många födande kvinnor som möjligt ska ha tillgång till ett barnmorsketeam före under och efter förlossningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring Få frågor herr talman är så viktiga som att tidigt nå barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Statistiken är illa nog. Men för den som i sin närhet har någon med psykisk ohälsa är det inte alls statistik utan djup och personlig tragik. Vi är många som själva har upplevt det allra värsta i vår omedelbara närhet. En lagstadgad vårdgaranti införs med innebörden att barn som behöver hjälp och stöd ska få det inom 30 dagar. Elevhälsan ska stärkas. Varje skola ska ha skolhälsovård och en elevhälsogaranti införs. Den nya nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention ska redovisas senast den 1 september 2023. Ett nationellt forskningsprogram ska inrättas. En nationell samordnare med ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet ska inrättas. Uppföljning av patienter med suicidalt beteende ska bli en självklar del av vårdprocessen. Varje gång en människa avslutar sitt liv ska en haverikommission" tillsättas för att socialtjänst skola polis och sjukvård ska kunna göra en utredning och dra lärdomar för framtiden till nytta för andra. (Applåder) Psykisk ohälsa handlar om lagar och regler men också om medmänsklighet. Fler måste bry sig - och visa att de bryr sig. Fler behöver orka prata om psykisk ohälsa och göra insatser för varandra. Politiken kan göra mycket mer men politiken kan inte göra allt. Den svenska idrottsrörelsens betydelse för folkhälsa och sammanhållning kan inte överskattas. Regeringen avser att göra flera satsningar under mandatperioden. Herr talman! Fria medier obunden forskning och ett levande kulturliv är omistliga beståndsdelar i det öppna samhället. Kulturen och dess utövare är en omistlig del av det civila samhället och håller det demokratiska samtalet levande. Regeringens kulturpolitik vägleds av flera viktiga riktmärken. En är principen om armlängds avstånd som fredar kultursektorn från politisering och otillbörlig styrning. Både kvalitet och tillgänglighet ska premieras. Kulturskapares villkor ska förbättras genom fler långa stipendier och mer gynnsamma förutsättningar för egenföretagande. Sverige ska stå upp för det fria ordets ambassadörer. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai. (Applåder) Vi kommer att göra detta både enskilt och i samarbete med andra demokratier. Lärdomar kommer att dras av den granskning som publiceras inom kort. Kulturen och vår gemensamma historia utgör grunden för vår kollektiva identitet. Den skapar sammanhållning och ökar vår förståelse för varandra. Fristående expertkommittéer ska ta fram förslag på en svensk kulturkanon. Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer som tar emot medel från Allmänna arvsfonden följer demokratiska värderingar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsförklaring En stark demokrati förutsätter en mångfald av starka fria och oberoende medier. Public service-mediernas långsiktiga finansiering vidmakthålls och värnas som en del av den demokratiska infrastrukturen. Det är inriktningen för tillståndsperioden 2026-2033. Den pågående grundlagsutredningen som bland annat syftar till att stärka domstolarnas oberoende ska fullföljas utifrån gällande direktiv. En ny grundlagsutredning ska tillsättas för att bland annat utreda hur aborträtten kan stärkas genom att kvinnans rätt till abort ges skydd i regeringsformen. Tjänstemannaansvar ska införas. (Applåder) Arbetet mot antisemitism ska prioriteras och en utredning ska se över förbud mot utländsk finansiering av trossamfund för att motverka bland annat islamism och separatism. I Sverige har alla rätt att vara den man är och att älska vem man vill. Regeringen står upp för hbtq-personers rättigheter oavsett vem som hittar sätt att inskränka eller kränka dem. Ett förslag om att förbjuda omvändelseterapi som sker under hot eller tvång ska utredas. Herr talman! Regeringen tar över ansvaret för ett fantastiskt land. Vi bär nu alla och på olika vis ansvar för Sveriges framtid. Men vi lär också av Sveriges historia. Sverige mötte oljekrisen på 70-talet med en helt ny energipolitik bröt kopplingen mellan tillväxt och ökande utsläpp och blev en av världens första nästan helt fossilfria industrinationer. Efter 80-talets överbudspolitik såg vi gemensamt sanningen i vitögat och lade på 90-talet om kursen till strama budgetramverk låg statsskuld och välskötta offentliga finanser. När en halv miljon människor hade förtidspensionerats och Sverige hade dubbelt så många sjukskrivna som andra länder återupprättade vi på 00talet idén om arbetslinjen. Jag är övertygad om att det nu är dags igen. Vi står inför en ny historiskt viktig uppgift för vårt land. Jag vill därför i dag be det svenska folket att förbereda sig på tuffa tider. Men jag kan också lova att den nya regeringen kommer att göra allt som står i vår makt för att vara goda ledare på vägen. Det offentliga finns till för att tjäna medborgarna aldrig tvärtom. Fyra samarbetspartier gick till val på att tala ärligt om situationens allvar och sökte mandat för förändring och för att börja lösa Sveriges allvarliga problem. Vi är ödmjuka inför uppgiftens storlek men vi är också beslutsamma i att ta oss an uppgiften. Regeringsförklaring Sverige ska vara ett land där lagen och jämställdheten gäller alla. Ett land där alla barn får se sina föräldrar gå till jobbet och där det alltid lönar sig att arbeta och göra sitt allra bästa. Ett land där klimatsmart vind vatten- och kärnkraft ger ren stabil och billig el. Ett land där gröna innovationer världsledande utbildning och forskning och nya jobb - inte kravaller och dödsskjutningar - ger oss stora rubriker utomlands. Det Sverige som vi älskar har präglats av dynamiken mellan frihet och ansvar - friheten att bestämma över sitt eget liv och gå sin egen väg men också plikten att ta ansvar för varandra eftersom ensam inte alls alltid är stark. Frihet och ansvar är djupt kända svenska ledstjärnor. Min regering kommer att navigera landet efter de ledstjärnorna. (Applåder) Anmälan om utsedda statsråd "	41109
24	Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Låt mig till sist anmäla de statsråd som tillsammans med mig kommer att ingå i regeringen. EU-minister och statsråd i Statsrådsberedningen blir Jessika Roswall. Justitieminister och chef för Justitiedepartementet blir Gunnar Strömmer. Migrationsminister och statsråd i Justitiedepartementet blir Maria Malmer Stenergard. Utrikesminister och chef för Utrikesdepartementet blir Tobias Billström. Bistånds- och utrikeshandelsminister och statsråd i Utrikesdepartementet blir Johan Forssell. Försvarsminister och chef för Försvarsdepartementet blir Pål Jonson. Minister för civilt försvar och statsråd i Försvarsdepartementet blir CarlOskar Bohlin. Socialminister och chef för Socialdepartementet blir Jakob Forssmed. Sjukvårdsminister och statsråd i Socialdepartementet blir Acko Ankarberg Johansson. Socialtjänstminister och statsråd i Socialdepartementet blir Camilla Waltersson Grönvall. Äldre- och socialförsäkringsminister och statsråd i Socialdepartementet blir Anna Tenje. Finansminister och chef för Finansdepartementet blir Elisabeth Svantesson. Finansmarknadsminister och statsråd i Finansdepartementet blir Niklas Wykman. Civilminister och statsråd i Finansdepartementet blir Erik Slottner. Utbildningsminister och chef för Utbildningsdepartementet blir Mats Persson. Skolminister och statsråd i Utbildningsdepartementet blir Lotta Edholm. Energi- och näringsminister och chef för Klimat- och näringslivsdepartementet samt vice statsminister blir Ebba Busch. Klimat- och miljöminister och statsråd i Klimat- och näringslivsdepartementet blir Romina Pourmokhtari. Kulturminister och chef för Kulturdepartementet blir Parisa Liljestrand. Arbetsmarknads- och integrationsminister och chef för Arbetsmarknadsdepartementet blir Johan Pehrson. Jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister i Arbetsmarknadsdepartementet blir Paulina Brandberg. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anmälan om utsedda statsråd Landsbygdsminister och chef för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet blir Peter Kullgren. Infrastruktur- och bostadsminister i samma departement blir Andreas Carlson. Herr talman! Riksdagen kommer på sedvanligt sätt att underrättas om departementsförändringarna. (Applåder)	2233
25	Isak From (S)	S	Fru talman! Jag får tacka för möjligheten att inleda den här mandatperiodens debatter. Jag vill börja med att gratulera regeringspartierna till att ha fått till en regering. Man kan också gratulera Sverigedemokraterna till att ha fått till en egen regering utan att sitta i den; det är ganska imponerande. Hur det här kommer att gå får ju framtiden utvisa men vi socialdemokrater kommer att granska den här regeringen - var så säkra! Det här styret har varit väldigt öppet med vart det vill ta landet. Ändå blev vi rätt förvånade över att Liberalerna var med på att lägga ned Miljödepartementet som skapades av Socialdemokraterna under Ingvar Carlssons regeringsperiod och som utan tvekan har haft en stor betydelse för att Sverige ligger i framkant och har varit - och fortfarande är - klimatledande i Europa och i världen. Fru talman! Det är dyrt att tanka. Marknadspriset har gått upp mer än 4 kronor sedan valet och var 28 30 när jag tankade hemma i Norsjö. Den senaste tidens uppgång beror på kriget och på att EU-länder som Tyskland nu lägger om från rysk gas till olja och diesel. Det ökar efterfrågan. Man kan då fundera på hur den nya majoriteten har tänkt att få ihop det här. Det har fortfarande inte blivit särskilt känt hur man tänker säkerställa tillgången på den dyra oljan för samtidigt vill man ju skrota reduktionsplikten och skjuta biodrivmedlen i sank. Reduktionsplikten är ju en möjlighet för oss att genom biodrivmedel och egenproduktion stärka självförsörjningsgraden och säkerställa produktionen. Det här är också näringspolitik. Just nu är det många svenska företag inte minst skogsföretag som har investerat stora belopp uppemot 15 miljarder kronor i att säkerställa egenproduktion där restprodukter från skogen kan bli biodrivmedel som vi kan tanka i våra bilar. Även om vi successivt ska ställa om till el kommer den fordonsflotta som rullar i dag att med största sannolikhet rulla om 15 år och kommer att behöva ha bränsle. Då är frågan: Vem ska man då vara beroende av? Ska den nya regeringen också ha en oljeminister? Ska man bygga ett beroende av iransk olja eller saudisk olja eller är det någon annan okänd olja som man har tänkt säkerställa att vi ska kunna tanka fordonen med? Detta har man inte redovisat över huvud taget. Det är ganska tragiskt att vi nu är tillbaka i samma läge som under Reinfeldtregeringen då näringslivet inte var betydelsefullt utan ett särintresse. När nu SCA Sveaskog Holmen ST1 Preem stora svenska företag säger att de vill investera på det här området och att de tror på det här lägger man en våt filt över hela deras verksamhet. Det är riktigt riktigt illa. Det är dålig klimatpolitik. Det är dålig näringspolitik det är dålig självförsörjningspolitik. Vi socialdemokrater kommer att göra vad vi kan för att säkerställa att de som behöver tanka bilen också ska kunna tanka bilen i fortsättningen. (Applåder)	2901
26	Lars Engsund (M)	M	Fru talman! När det gäller elprisstödet hänvisar jag till regeringen som nyss nämnt att det är på gång. Jag kan inte ge någon exakt tidtabell men givetvis ska det ske skyndsamt.	181
27	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Vi har verkligen skannat av slottsavtalet ordentligt och vi kommer förstås att återkomma till det i en mängd debatter som vi kommer att ha framöver. Det intressanta blir vad som händer i nästa steg. Med så kraftfulla utfästelser som ni gör inom hälso- och sjukvården - och vi tycker att delar av det är fantastiskt - fordras det ordentliga pengar särskilt till personalen inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det blir intressant att titta på. (Applåder)	477
28	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Vi kommer att ha en spänstig budgetdebatt här i kammaren; det är jag helt övertygad om. Ledamoten Rågsjö kommer att vara en av dem som bidrar till den spänsten så jag ser fram emot den debatten. Jag ser också fram emot att våra regioner där nu Vänsterpartiet tyvärr får ökat inflytande på många håll i Sverige också levererar satsningar på personalen och ökad bemanning. Det är ju något som Vänsterpartiet haft väldig hög svansföring kring och nu är det upp till bevis också för Vänsterpartiet och det rödgröna styre som tyvärr kommer att ta plats i många regionstyrelser i Sverige framöver.	611
29	Mikael Dahlqvist (S)	S	Herr talman! I sitt anförande ger ledamoten en ganska dyster bild av Sverige precis som föregående talare tog upp. Då får vi komma ihåg att vi gått igenom en historisk pandemi. Jag vill också påminna ledamoten om att den tidigare regeringen gjort historiska satsningar inom vård och omsorg och skola. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten Johan Hultberg hur era prioriteringar kommer att se ut när ni lägger statsbudgeten om någon månad. När man läser ert så kallade slottsavtal ser man oerhört mycket om migration och brott och straff men väldigt lite om äldreomsorg och sjukvård.	587
30	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Grunden för att vi ska ha tillräckliga resurser till vår välfärd stavas en stark arbetslinje. Det blir ett av de viktigaste uppdragen för den nya regeringen - att återupprätta den arbetslinje som den rödgröna regeringen konsekvent har nedmonterat i Sverige vilket har gjort att vi haft allvarliga bekymmer med långtidsarbetslöshet och Europas lägsta tillväxt när Stefan Löfven utlovade Europas lägsta arbetslöshet. Ska vi få mer resurser till välfärden bygger det på att fler människor kommer i arbete. Det är viktigare än någonsin när vi nu möter tuffare ekonomiska tider. Naturligtvis kommer också vi från statens sida att göra allt vi kan för att stödja kommunerna och regionerna som alldeles oavsett kommer att möta tuffa tider framöver. Exakt hur ja det är jag säker på att vi kommer att återkomma till i den budget som presenteras inom de närmaste veckorna och i den budgetdebatt som jag är säker på att också Mikael Dahlqvist kommer att delta i. Vi kommer att prioritera tillgängligheten och äldreomsorgen. Vi kommer att prioritera cancersjukvården precis som vi beskriver i Tidöavtalet. Vi kommer också att ha noggrann uppföljning och fokus på resultat.	1184
31	Mikael Dahlqvist (S)	S	Herr talman! Tack så mycket Johan Hultberg för ditt svar! Tyvärr har Johan Hultberg och jag olika syn på fakta. Jag vill bara kort belysa det här. När det gäller arbetslösheten har vi ju faktiskt skapat över 100 000 nya jobb inom den gemensamma välfärden. Vi har EU:s högsta andel förvärvsarbetare. Den där siffran kan man alltså diskutera. Men jag ser fram emot er kommande budget Johan Hultberg.	403
32	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag ser också verkligen fram emot vår budget. Det blir ju ett viktigt redskap för att adressera de många och stora problem som Sverige har och för att på riktigt lägga fram en ny kurs för Sverige som vårt land så väl behöver. Vi behöver få ordning på migrationen. Vi behöver få ordning på otryggheten och otryggheten har många ansikten. Det handlar om brott och straff men det handlar minst lika mycket om det område som vi nu debatterar. Man måste kunna känna sig mer trygg med att det finns sjukvård och omsorg tillgänglig när man behöver den och den regering som jag står bakom kommer att jobba dag och natt för att se till att det blir verklighet.	671
33	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Marknaden och politiken är ett hett ämne i dessa dagar och jag tror inte att den nytillträdda regeringen kommer att reglera marknadens inflytande på hälso- och sjukvården. Hälsa och klass hör ihop. Skillnaden i livslängd mellan de olika utbildningsgrupperna ökade från 4 4 år till 6 år mellan 2006 och 2019. Det måste man säga är ett stort misslyckande. Då kan vi inte längre omfamna etableringsfriheten eller ha privata vårdförsäkringar som snuttefilt. Det finns en skevhet i systemen som slår mot dem som står längst bort från vården. Det handlar om de äldre de multisjuka de med psykisk ohälsa de med sämre ekonomi de som bor i glesbygden och de som bor i eftersatta områden. Detta finns dokumenterat. I dag har ungefär 700 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Den största andelen är enligt Vårdanalys de som arbetar inom finansiella tjänster juridik och ekonomisk konsultation. Det är kanske inte riktigt den grupp som är sjukast men den har så att säga ett högt marknadsvärde. Vi vill inte förbjuda försäkringarna. Men vi tycker inte att de privata vårdgivarna som har avtal med regionerna ska kunna ha patienter med vårdförsäkring som kommer in från en annan dörr. Man använder ju samma läkare samma mottagning och samma sköterskor. Gissa vilka som får vård först! Det är klart att det blir en typ av undanträngning. Bara i Region Stockholm genomförde ett digitalt företag under 2021 drygt 350 000 videobesök inom primärvården. Det låter ju bra. 275 000 var för fysiska besvär. Det är liksom inte Norrlands inland som ringer de digitala privata läkarna. Det är inte Västerbotten eller Västernorrland utan det är snarare Stockholms innerstad. Det finns också dokumenterat. Det här företaget fick 138 miljoner kronor från Region Stockholm för videobesök under 2021. De dyraste patientbesöken för en vårdcentral vet vi är de som kräver någon form av remittering exempelvis till röntgen. Det är ganska vanligt och det betalar vårdcentralen en del av. Ju fler patienter som behöver utredas desto sämre blir lönsamheten för de olika vårdcentralerna om man får uttrycka sig krasst ekonomiskt. Men det digitala företaget som hade 275 000 videobesök hade inte en enda som de skickade vidare till röntgenundersökning. Är inte det märkligt? Ingen av dessa hade behov av röntgen enligt detta företag. Det kan man fundera på. Nu vänder sig de patienterna i stället till de vårdcentraler där de är listade och företaget åker vidare på räkmackan. Det är en underbar logik måste jag säga! Cash is king - det är ledorden inom hälso- och sjukvården när det gäller marknaden. Vi anser att de här avarterna måste regleras. Vi har inte råd med att politiken ger carte blanche till vårdbolagen. Skattepengar måste användas jämlikt för en jämlik sjukvård. (Applåder)	2799
34	Torsten Elofsson (KD)	KD	Herr talman! Vi lever i en digitaliserad värld. Allt fler myndigheter banker och företag stänger ned traditionell kundservice och lägger över ansvaret på den enskilde när det gäller att uträtta ärenden med digitala hjälpmedel i form av dator smartphone bank-id med mera. I många avseenden är den här utvecklingen såklart positiv; den möjliggör för flertalet av oss att klara av myndighetskontakter bankärenden och annat oavsett var vi befinner oss så länge vi har en bra uppkoppling. Tanken är god men det kräver dels att den digitala lösningen fungerar dels att användaren har tillgång till adekvat utrustning samt inte minst kapacitet och förmåga att hantera verktygen. Så är inte alltid fallet. Den digitalisering som nu sker utelämnar två stora grupper i vårt samhälle: dels många äldre dels personer med olika former av funktionsnedsättning. En övergång till renodlad digitalisering kan därför ses som diskriminerande då personer riskerar att utestängas från berättigad service oavsett om det gäller myndigheter eller privata företag. I mitt uppdrag som god man möter jag personer som saknar de här nödvändiga verktygen. De kanske inte får köpa utrustning på grund av låg kreditvärdighet eller har kanske - likt en person som jag hjälper - en form av nervskada som gör att de inte kan hantera verktygen även om de intellektuellt förstår hur de fungerar. Den tidigare regeringen hade det uttalade målet att svensk offentlig sektor skulle vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Ambitionen fanns säkert men när OECD jämförde den digitala mognaden i medlemsländernas offentliga förvaltningar hamnade Sverige på sista plats. Även EU-kommissionen konstaterar att Sverige halkar efter övriga länder. Detta är ett problem i sig men vad som är riktigt allvarligt är att en usel digital service kopplat till en nedstängning av traditionell kundservice innebär näst intill oöverstigliga hinder för grupper i vårt samhälle. Riksrevisionen lämnade en granskningsrapport RiR 2021:8 där de konstaterade att var tredje granskad myndighet har orimligt långa väntetider i telefon och att endast ett fåtal myndigheter som tar emot besök följer upp väntetiden via kontroller. Det måste finnas alternativ för enskilda som av skilda skäl inte kan uträtta sina ärenden eller sköta nödvändiga myndighetskontakter digitalt. Inte minst har myndigheter ett krav på likvärdig service och likvärdigt bemötande även för dem som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Vi kristdemokrater vill bygga samhället nedifrån och upp och hyllar subsidiariteten en princip som bland annat handlar om att en högre nivå ska arbeta stödjande för den lägre nivån. Utifrån den principen kan man enkelt dra slutsatsen att den enskilde ska ha rätt att förvänta sig att en myndighet är digitalt nåbar. Men en myndighet har absolut inte rätt att ställa krav på att den enskilda invånaren ska använda digitala verktyg. Det är alltid den enskildes rätt att själv välja hur den vill kommunicera med en myndighet som ska styra. Det är myndighetens skyldighet att möta den enskilde där denne befinner sig. Samhället är till för alla och alla har rätt att inkluderas på sina villkor utan att behöva förklara sig eller försvara sig. (Applåder)	3254
35	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Jag tänkte ta upp tre olika områden inom sjukvård och välfärd. Två av dem nämndes i Tidöavtalet men ett nämndes inte. Jag börjar med det som inte togs upp i avtalet. Det gäller den könsbekräftande vården alltså vård för transpersoner. Där har vi sett en mycket sorglig utveckling under de senaste åren. Köerna för att få komma på ett första besök uppgår till ungefär två år - minst - om det ens finns någon kö att ställa sig i. I vissa regioner finns det inte längre någon vård att söka. Här finns det mycket att göra. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att verkställa nationell högspecialiserad vård på området. Det arbetet verkar ha stannat av. Jag hoppas att regeringen har för avsikt att driva på så att detta blir verklighet. Det finns också mycket forskning som skulle behöva göras. I det omarbetade kunskapsstödet som gällde vård för unga trycktes det särskilt på vikten av att vården ges inom ramen för forskning. Då måste resurser för forskning finnas. Här finns det också mycket som kan göras från vårt håll. Ett område som däremot togs upp i Tidöavtalet är den personliga assistansen. Jag vill särskilt betona att detta inte är en sjukvårdsfråga utan handlar om välfärd och rättigheter för personer som lever med funktionsnedsättningar. I Tidöavtalet tog man bland annat upp att man vill se över möjligheten att införa en statlig huvudman för den personliga assistansen vilket kan vara en positiv utveckling. Det som saknas är att man inte betonar vikten av att se de grundläggande behoven som en helhet. Detta är någonting som både Liberalerna och Kristdemokraterna tidigare har tryckt mycket hårt på. Liberalerna var ju även upphovspartiet till denna reform som revolutionerade verkligheten och livet för människor som lever med funktionsnedsättning. Vi var kanske många som tog del av Börje Salmings berättelse i Expressen i veckan. Där nämndes en annan reform som behöver genomföras på området personlig assistans. Börje Salming och hans partner tog upp problemet med att åldersgränsen för tillgång till den personliga assistansen är 65 år. Det skapar en ohållbar livssituation. Detta gäller kanske särskilt för personer som Börje Salming som har ALS men det gäller även för andra som drabbas av sjukdomar med snabb progression och för personer som kanske har levt med personlig assistans i hela sitt liv och som sedan blivit äldre och då förlorat den. Detta är inte fungerande. Miljöpartiet vill att den här åldersgränsen ses över. Det sista området som jag tänkte ta upp herr talman är vården för kvinnor och andra som lever med livmoder. Här nämndes också flera områden i Tidöavtalet bland annat endometrios. I Tidöavtalet sas att det ska göras satsningar på detta. Det är dock mycket oklart exakt hur dessa satsningar ska se ut så jag vill passa på att komma med lite tips. Det finns riktlinjer som Socialstyrelsen har tagit fram men dessa har inte följts upp. Där finns det mycket som man skulle kunna ta tag i. Även här saknas mycket forskning. Vad beror egentligen endometrios på och hur kan det bäst botas? Hur säkerställer vi att den svenska vården verkligen bygger på den senaste kunskapen? Hur ska vi öka kompetensen inom primärvården så att så många drabbade som möjligt kan få ta del av den bästa tänkbara vården? Även förlossningsvården togs upp i något slags kontext av ett förstatligande i allmänhet. Vi från Miljöpartiet vill skicka med att det viktiga här till stor del handlar om personalens arbetsvillkor. Detta är någonting som vi har tagit upp mycket. Det blir inte bra vård om inte människor som jobbar inom vården har möjlighet att utföra sitt jobb på ett rimligt sätt. Bland annat därför har vi varit med om att driva igenom återhämtningsbonusen. Den vill vi se även i fortsättningen.	3762
36	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten Westerlund för inlägget och önskar henne varmt välkommen till socialutskottet. Jag ser fram emot många debatter tillsammans med ledamoten och ett konstruktivt arbete i socialutskottet. Det är nämligen den andan som har präglat socialutskottet under de fyra år som jag har arbetat där och jag hoppas att det är den andan som kommer att prägla utskottsarbetet även fortsättningsvis. Herr talman! Jag vill bara kommentera frågan om kvinnosjukvården som lyftes fram här. Självklart kommer regeringen att behöva precisera och återkomma till exakt hur den här satsningen ska genomföras. Men vi har ju sett hur oacceptabelt det är att kvinnor får tillgång till vård i mindre utsträckning än män och att många av de kvinnliga sjukdomarna inte är tillräckligt beforskade. Här krävs det verkligen satsningar på forskning och det är det som vi har utlovat i Tidöavtalet. Sedan har vi också utlovat just stärkt uppföljning av vårdens kvalitet. Det är ett generellt problem att de riktlinjer som vi har inom svensk hälso- och sjukvård inte efterlevs. Det gäller inte bara det område som ledamoten Westerlund lyfte fram utan det gäller egentligen vården i stort. Det är ett viktigt budskap från den tillträdda nya regeringen att uppföljningen ska förstärkas.	1285
37	Markus Selin (S)	S	Fru talman! Välkommen till riksdagen Lars Engsund! Vi har precis lagt en valrörelse bakom oss och jag har till leda hört moderata riksdagsledamöter och politiker försökt kleta på Socialdemokraterna nedläggningen av Sveriges kärnkraft. Socialdemokraterna är ett statsbärande parti och jag trodde in i det längsta att också Moderaterna var det och skulle ta ansvar både här i dag och framåt. År 2016 gjordes en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken och i den var vi överens om att det är fritt fram att bygga ny kärnkraft. Men den så kallade marknaden löste inte problemet. Hur tänker Lars Engsund kring detta?	635
38	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar för välkomnandet till utskottet och också till riksdagen. Det här är mitt första inlägg här i kammaren så det känns lite stort. Jag välkomnar såklart de här satsningarna. Jag vill bara uppmuntra till att följa och se vad som redan har gjorts så att man inte börjar om från början. Det har ändå vidtagits en hel del åtgärder. Som sagt får man inte glömma bort personalens villkor i detta för jag tror inte att det går att genomföra några stora extremt revolutionerande och kostsamma förändringar utan att ta med villkoren för personalen som en väldigt central del. Vi är såklart också för att forskning ska uppmuntras dels på området endometrios som särskilt nämndes här av ledamoten Hultberg dels som jag nämnde tidigare den könsbekräftande vården. Där tror vi också att forskningen verkligen släpar. Det måste uppmuntras att satsa också på detta område. Trots de senaste årens mediala diskussion hoppas jag att beslut i riksdagen och av regeringen fattas på basis av fakta och vetenskap.	1025
39	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag är glad att ledamoten Westerlund uppenbarligen har tagit sig an ambitionen att bidra till det konstruktiva klimatet i utskottet genom att komma med dessa konstruktiva medskick till regeringspartierna. När det gäller personal är vi helt överens. Det lyfts också fram i Tidöavtalet att det nu krävs en nationell plan och styrning av kompetensförsörjningen för om vi ska adressera de många och stora problem som vi har inom svensk hälso- och sjukvård är ju personalen inom dessa områden nycklarna också på det här området. En nationell plan och styrning av kompetensförsörjning blir en viktig del av lösningen på de utmaningar som vi i detta debattskifte har diskuterat.	690
40	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Då hoppas jag också precis som ledamoten Hultberg framför att det goda samtalsklimatet kan fortsätta på de områden som ni redan har tagit upp men även på andra områden och att ni inte ryggar för att ta tag också i frågor som har lyfts fram på ett negativt sätt medialt och därför skapat en viss beröringsskräck. Det har inte gjorts när det gäller endometrios däremot när det gäller den könsbekräftande vården. Båda områdena förtjänar lika mycket uppmärksamhet för att vi ska kunna säkerställa att alla som är i behov av vården också får den på ett högkvalitativt sätt.	586
41	Gustaf Lantz (S)	S	Herr talman! I det svenska sjukvårdssystemet är vi alla jämlika men vissa patienter är lite mer jämlika än andra. Omkring 700 000 svenskar har i dag en privat sjukvårdsförsäkring en köpt biljett rakt in i det svenska sjukvårdssystemet. Alla andra får förlita sig på att få vård inom 90-dagarsgarantin. I avtalen med försäkringsbolagen däremot garanteras ofta ett besök hos en specialist inom sju arbetsdagar och en operation inom 14 arbetsdagar. Herr talman! Problemet är inte bara att vi har fått ett A- och ett B-lag inom svensk sjukvård. Problemet är även att de utan privat sjukförsäkring trängs undan. Det gör med andra ord ont längre. Riskerna för allvarligt sjukdomstillstånd ökar. Detta är faktiskt ganska brutalt måste jag säga. Nu finns ett förslag från den förra regeringen för att göra någonting åt detta. Förslaget innebär att det måste göras klart i avtal att den som säljer privata vårdgräddfiler inte får göra detta genom att samtidigt försämra sjukvården för dem utan privat sjukförsäkring. Vilka kan rimligtvis vara emot detta? Jo Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna kan vara och är emot detta. De menar i sin gemensamma motion att förra regeringen lade fram förslaget i ideologiskt syfte. Och just i den delen har de till hundra procent rätt därför att kärnan i socialdemokratisk ideologi är att människovärde går före marknadsvärde. Den enda anledning som jag kan se till att riksdagen ser ut att säga nej till att vanligt folk ska ges bättre vård är länken mellan pengarna lobbyisterna och politikerna. Herr talman! I slottsavtalet står att läsa: Den digitala infrastrukturen ska skapa förutsättningar för en innovativ och marknadsdriven utveckling. Inte vård efter behov utan marknadens principer ska diktera villkoren. Det är uppenbart att kedjan pengar lobbyister och politiker sträckte sig in i slottet. Vi har fått en ny sorts mångmiljonärer i det här landet som inte blir rika på eget arbete utan på våra skattepengar genom lukrativa avtal och privatisering av välfärden. Och de lägger stora pengar på att köpa inflytande så att kranen till skattepengarna ska stå öppen. Pengarna når lobbyisterna som gör allt för att styra politikerna åt deras håll. Ett tips till alla som lyssnar på denna debatt är: Varje gång du ser att regeringen inte arbetar för dig följ pengarna! Ofta får du svar. Till dig som vill att det är dig och dina skattepengar som dina politiker ska jobba för mejla en högerpolitiker som nu har makten! Kanske kan du få personen att ändra sig och rösta för ordning reda och rättvisa inom sjukvården. (Applåder)	2606
42	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Det är alldeles uppenbart att den rödgröna regeringen som nu äntligen har avgått efter åtta år har misslyckats med tillgängligheten i vården. Vi har sett hur vårdköerna har vuxit och vuxit. De fördubblades redan före pandemin och under pandemin har de naturligtvis av naturliga skäl förvärrats. För att flytta fokus från grundproblemet har Socialdemokraterna i hela valrörelsen velat debattera de privata sjukförsäkringarna. De privata sjukförsäkringarna är inte det stora problemet i svensk hälso- och sjukvård utan det är bristen på en tillgänglig vård. För att lösa problemet med det måste man göra något men där har den avgående regeringen varit svaret skyldig. Det är också så att de privata sjukförsäkringarna i stor utsträckning är drivna av fackförbunden som erbjuder dem till sina medlemmar. Ett tips till Socialdemokraterna är kanske därför att inom ramen för facklig politisk samverkan prata med fackförbunden om ifall det verkligen är en framväxt av de privata sjukförsäkringarna som de önskar sig.	1033
43	Gustaf Lantz (S)	S	Herr talman! En sak vet jag och det är att sjukvården inte får mer resurser av att man satsar på helt andra ämnesområden vilket vi nu har sett i slottsavtalet. Det är också så att den socialdemokratiska regeringen hade som motto Välfärden först och det tillfördes stora resurser till regionerna. Många regioner har haft borgerliga styren. Nu ser vi att det ändras på vissa håll och det är välkommet. Att de privata sjukförsäkringarna tränger ut människor från den vård som de behöver inom rimlig tid tycker jag är helt uppenbart. Därför har jag väldigt svårt att ta något annat som en sanning.	601
44	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Det finns inget starkt stöd för att det skulle vara undanträngning. Men den som har en privat sjukförsäkring betalar egentligen för vården två gånger om och så ska det givetvis inte vara. Låt mig bemöta den fråga som lyftes upp på slutet i ledamoten Lantz anförande om att vi skulle driva marknadsmässig utveckling. Det handlar också om life science-området där Sverige är en stor nation. Vi vill ha en forskande läkemedelsindustri i Sverige som bidrar till att utveckla nya revolutionerande vårdbehandlingar. Då är det viktigt att den infrastrukturen finns på plats.	585
45	Gustaf Lantz (S)	S	Herr talman! Om det inte finns någon risk för undanträngning borde det vara helt ofarligt att gå med på en skrivning som säger att man ska försäkra sig om det. Varför detta motstånd? Varför är det just Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv som opponerar sig i remissrundan och inte de som jobbar i vården som tillstyrker eller inte har någon anmärkning på förslaget? (Applåder)	382
46	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! För mig började livet efter 100 sa fantastiska tyvärr numera avlidna Dagny Carlsson inför sin 104-årsdag. Vi moderater vill stärka alla äldres rätt till ett gott liv oavsett om man är lika pigg som Dagny eller om man behöver stöd och stöttning i form av omsorg och hemsjukvård. Alla seniorer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande både i samhället och över sin egen vardag. Alla ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende och alla årsrika ska mötas med respekt och ha god tillgång till vård och omsorg. Herr talman! Det nyligen ingångna Tidöavtalet som är slutet mellan regeringspartierna M KD L och samarbetspartiet SD har ett avsnitt om hälso- och sjukvård. Längst ned på sidan åtta lyfts frågan om stärkt anhörigstöd fram och det gjorde mig väldigt glad. Jag tog upp detta i talarstolen ett antal gånger under förra mandatperioden och jag har även drivit frågan tillsammans med mina moderata kollegor inom ramen för socialutskottet. Över 1 miljon människor i Sverige stöttar i dag någon närstående. I en rapport som kom 2019 konstateras att familjens omsorgsinsatser årligen motsvarar ungefär 200 miljarder kronor vilket är dubbelt så mycket som de kommunala insatserna i Sverige under ett år. Många anhöriga befinner sig själva mitt i livet med allt vad det innebär. Att ta hand om sin anhöriga samtidigt som man ska vara en närvarande förälder partner och anställd kan bli övermäktigt. Många går ned i arbetstid för att få livet att gå ihop. Det kan skapa oro och stress och man kan till och med känna maktlöshet och sorg. Det är därför viktigt att vi stärker anhörigstödet. I Tidöavtalet beskrivs att anhöriga ska få en kontaktperson och det tror jag kommer att göra stor skillnad. Det lyfts också fram i avtalet att en nationell anhöriglinje som ska vara tillgänglig dygnet om. Tidöavtalet har fler bra skrivningar gällande seniorer. Till exempel ska en utredning tillsättas för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd. Här nämns konkret att äldre personer med sämst tandhälsa ska prioriteras. Då vi vet att kopplingen är stark mellan allmän hälsa och munhälsa är detta ett förslag jag verkligen välkomnar. Herr talman! Under ett antal år har vi moderater drivit frågan om språkkrav inom äldreomsorgen. Vi tror att det är rimligt och bra att man inte behöver tala perfekt svenska men begriplig svenska. Även detta finns med i Tidöavtalet och Socialdepartementet ges i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur ett sådant språkkrav skulle kunna genomföras. Slutligen vill jag säga några ord om seniorers ekonomi för det är också viktigt. Inom ramen för Tidöavtalet är inriktningen tydlig. Vi vill sänka skatten på både inkomster och pensioner. En tydlig inriktning i avtalet är också att pensionärernas ekonomi ska stärkas och valfriheten värnas. Mycket är sagt om Tidöavtalet men som en förkämpe för seniorfrågor ser jag med tillförsikt på kommande mandatperiod. (Applåder)	2955
47	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Efter att ha läst slottsavtalet undrar jag fortfarande över ett par saker. Det är jättebra att man tittar på att tänderna så att säga ska bli en del av kroppen med högkostnadsskydd. Det är en fråga som Vänsterpartiet har drivit och det var sorgligt att ni inte hängde på där när det begav sig. Vi kommer dock att fortsätta för vi vill att samtliga människor ska ha tillgång till detta så att det inte växer fram en apartheidvård. Detta kan man fundera på. Jag vill också lyfta upp detta med pengar och pensioner. Vi har ju vansinnigt många fattiga och deras levnadsförhållanden under skenande inflation med mera är extremt besvärliga. Jag undrar om ledamoten har något besked. Det handlar inte bara om att sänka skatten ert eviga mantra utan också om att höja pensionerna.	795
48	Lars Engsund (M)	M	Fru talman! Jag tackar Markus Selin för kommentaren. För att vilja investera måste marknaden få långsiktiga spelregler och veta vilka villkor som gäller. Energiöverenskommelsen 2016 gav inte dessa spelregler. Det är ganska enkelt; det är bara att jämföra Tidöavtalet med energiöverenskommelsen 2016.	302
49	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten Rågsjö för frågorna och funderingarna. Det är trevligt att mötas i kammaren när vi nu inte längre sitter i samma utskott socialutskottet. Vad gäller tandvård är det väl trevligt att vi ibland kan mötas över partigränserna. Jag ser fram emot den utredning som kommer om hur man kan stärka högkostnadsskyddet inom tandvården. Med den tydliga kopplingen mellan allmän hälsa och munhälsa är detta ett viktigt steg. När det gäller seniorers ekonomi lyfte jag upp både skatten och stärkt ekonomi i sin helhet för pensionärer. Det gäller också att värna valfriheten och här tycker vi kanske lite olika. Vi återkommer till denna fråga som även den finns med som en tydlig inriktning i Tidöavtalet som det ju heter.	747
50	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! I slottsavtalet som vi benämner det tas äldre ändå upp väldigt marginellt. Har ledamoten någon information om hur man ska följa pengarna? M KD och V gjorde ju en gemensam satsning om 5 miljarder årligen till äldreomsorgen. Av detta syns nada.	261
51	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Jag tänker att det kommer att finnas anledning att återkomma till detta och fortsätta diskussionen när budgeten inom kort är lagd.	145
52	Isabell Mixter (V)	V	Herr talman! Ensamstående mammor är den grupp i samhället som har lägst ekonomisk standard. Redan innan den höga inflationen hade de svårt att få vardagen att gå ihop och fick välja mellan fotbollsskor till barnen och att ha pengar till hyran. Nyligen släppte Oxfam en rapport som bekräftar det vi redan vet: att ojämlikheten i Sverige ökar lavinartat snabbt. Sverige hamnar först på plats 20 i rankningen när det kommer till hur mycket vi gör för att bekämpa ojämlikheten. I rapporten slås också fast att Sveriges skattepolitik är en bidragande orsak till de ökade klyftorna. Herr talman! Vi har en ny regering som har slagit fast i sitt slottsavtal att skattelättnaderna för de rika ska bli ännu fler. Det översta toppskiktet ska som vanligt få skatterabatter och subventioner och betala mindre i skatt samtidigt som man kommer att försämra möjligheten till en dräglig levnadsnivå för andra. Ojämlikheten kommer med denna regering att öka dramatiskt. I takt med den skenande inflationen skulle ersättningarna i föräldrapenningen och bostadsbidraget behöva ses över. Den tillfälliga höjning av bostadsbidraget som infördes under pandemin försvinner vid årsskiftet om inget nytt beslut fattas. Det skulle innebära i genomsnitt 750 kronor mindre i bostadsbidrag för den som tar del av det. Samtidigt var inflationen i september 9 7 procent. 750 kronor mindre i månaden och en hög inflation kan man kanske klara om man sitter på ett slott och förhandlar men vanliga människor kommer att få det mycket svårt att klara sin vardag särskilt om de redan innan hade små marginaler. Men detta talas det väldigt tyst om. Många i civilsamhället såsom Stadsmissionen Röda Korset och Svenska kyrkan vittnar om att allt fler människor söker sig till dem för att få hjälp. Många människor har i Kristerssons Sverige inte råd med mat eller grundläggande behov. I stället för att komma med förslag som skulle kunna underlätta för denna grupp slås det fast i slottsavtalet att allt färre människor ska få tillgång till våra gemensamma trygghetssystem. Genom att slå in en kil mellan människor och rikta ljuset mot att människor som invandrat till Sverige inte ska leva på bidrag försöker man dölja att inget heller ska göras för att förbättra livet för andra människor med små marginaler. I avtalet står det att det ska införas bidragstak. Det är inga bidragstak för de rika utan det handlar om en klassisk omvänd robinhoodpolitik - att ta från de fattiga och ge till de rika. Detta är vad som förenar de fyra partier som nu ingått ett slottsavtal. Man vill inte göra något åt den mycket allvarliga fattigdom som många barnfamiljer särskilt ensamstående kvinnor kommer att hamna i under de kommande åren till följd både av de senaste årens förda nyliberala politik och den nu skenande inflationen. I stället vill man rikta ljuset mot invandrarna samtidigt som man berikar sig själv. Den högernationalistiska regeringen som gärna talar om att bekämpa kriminalitet borde förstå att fattigdom är en grogrund för kriminalitet. En ökad fattigdom är dock exakt vad denna regerings politik kommer att leda till. Herr talman! Vi i Vänsterpartiet vill i stället se en helt annan politik - en politik som syftar till att minska ojämlikheten i Sverige och till ett samhälle där den ensamstående mamman har råd med både fotbollsskor och att betala hyran. I den mycket oroliga ekonomiska tid vi lever i behöver vi en regering som förstår att människor inte kommer att klara av vardagen om inte ersättningen i viktiga trygghetssystem ökar. Människor behöver trygghet här och nu. Människor behöver tak över huvudet och mat på bordet. Regeringens politik verkar borga för allt annat än detta. (Applåder)	3694
53	Karin Sundin (S)	S	Herr talman! Vi har under lång tid organiserat sjukvården i Sverige utifrån stuprörens logik. Det vore alldeles effektivt och rationellt om det inte var för det faktum att patienter är människor och inte enskilda diagnoser. Att patienter faktiskt är människor ser vi särskilt tydligt om vi tittar på den vanligaste patienten som är den äldre patienten. De som är 65 år och äldre utgör ungefär 20 procent av befolkningen men de står för hälften av alla vårdtillfällen och en ännu högre andel av den totala vårdtiden. Det är inget konstigt alls. Med åldern kommer krämporna och med allt bättre sjukvård hinner diagnoserna rada upp sig. I dag lever man länge med diabetes och den som överlever en hjärtinfarkt kan mycket väl hinna återkomma till vården med en helt annan allvarlig sjukdom. Vilka diagnoser som gör att en patient behöver sjukvård har genom medicinsk utveckling förändrats över tid men patienten kan ändå ha stort behov av vård stöd och omsorg av primärvården av hemsjukvården av socialtjänsten och av närstående. Som en lång rad av statliga utredningar har konstaterat hänger hela sjukvårdssystemet ihop och framsteg på ett ställe kan få konsekvenser i en helt annan del av systemet. Med Göran Stiernstedts och Anna Nergårdhs utredningar som grund pågår just nu ett gigantiskt omställningsarbete i Hälso- och sjukvårdssverige på väg mot en mer nära vård. Nära vård är inte en ny organisationsnivå utan ett förändrat arbetssätt ett förändrat förhållningssätt från fokus på organisation till fokus på person och relation. Den närmaste vården är förstås egenvården den som patienten gör själv men också egenvård kräver ett personfokus från alla vårdens nivåer så att man ger råd och stöd och insatser utifrån patientens behov förutsättningar och förmåga. Det finns en stor enighet i Sjukvårdssverige om att detta - nära vård - är rätt förhållningssätt. Det är inte bara bra för patienterna som slipper åka som flipperkulor mellan stuprören. En närmare vård och nya arbetssätt i vården innebär också att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcker längre. Det bästa men långt ifrån det enda exemplet från mitt egen Region Örebro län är det mobila teamet för de äldre sköra patienter som löper stor risk att tillbringa sin sista tid i livet med att åka in och ut på sjukhus. I teamet krokar regionens läkare arm med Örebro kommuns sjuksköterskor och omvårdnadspersonal och åker hem till patienterna och bedriver vården där. Det är en bättre vård för patienterna och ger en större trygghet för både patienten och de anhöriga. Därför finns det all anledning till oro när vi nu ser hur man här i riksdag och regering tycks gå i helt motsatt riktning. Nu läggs det nytt fokus på hur vården ska organiseras om i stället för på hur man kan skapa de bästa förutsättningarna för den omställning som redan är i full gång. I stället för fokus på nära vård ska det nu utredas hur ansvaret för sjukvården kan flyttas så långt som möjligt från patienterna från Örebro från Ystad och från Haparanda till Stockholm och till staten. Herr talman! För mig som socialdemokrat är det självklart att vi ska ha patienterna som utgångspunkt i svensk sjukvård och för svensk sjukvårdspolitik inte nya statliga stuprör. (Applåder)	3275
54	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag måste tyvärr säga att jag tycker att ledamoten Sundin läser Tidöavtalet som fan läser Bibeln. Det finns en väldigt stark ambition från Moderaterna och de samarbetspartier som har skrivit under avtalet att vi ska fortsätta just den utveckling med en god och nära vård som jag tycker att ledamoten beskriver väl. Det är en ambition som vi brett över parti- och blockgränser har varit överens om. Vi vill att vården ska komma närmare patienterna. Vi vill att vården ska komma närmare dem som behöver vård och omsorg. Vi har viktiga satsningar i Tidöavtalet på en förstärkt primärvård och på att bygga ut vården inte minst på landsbygden på att skapa förutsättningar för den samverkan som ledamoten var inne på i form av till exempel en nationell digital infrastruktur så att vi kan dela patientdata mellan olika vårdgivare och mellan kommuner och regioner. Sedan herr talman är det som jag var inne på i mitt anförande för mig alldeles uppenbart att om vi ska klara av att adressera de stora regionala skillnaderna i vårdens kvalitet och i vårdutbud krävs ökad statlig styrning. Det kommer att krävas mer statligt ledarskap för att adressera dessa problem. Är inte ledamoten Sundin av samma uppfattning?	1229
55	Karin Sundin (S)	S	Herr talman! Ledamoten Hultberg lyfter fram stora ambitioner. Om man ska kunna leva upp till dessa ambitioner behöver man tillföra ekonomiska resurser till välfärden. Av detta finns inte ett spår i Tidöavtalet tvärtom. Det uttryck som ges i Tidöavtalet handlar om att sätta fokus på organisation i stället för på innehåll. Jag väljer att citera moderaten Peter Danielsson som är ny ordförande för SKR Sveriges Kommuner och Regioner. Hans kommentar till gårdagens regeringsförklaring var att man saknar tydliga besked om att staten kommer att stötta kommuner och regioner ekonomiskt genom krisen". Ni har ambitioner Johan Hultberg men ni har ingenting som visar hur ni ska kunna leva upp till dem. I stället flyttar ni fokus från välfärdens innehåll till organisationsform. Jag har inte hört någon moderat eller kristdemokrat som har kunnat förklara på vilket sätt en statlig sjukvård ska bli bättre för patienterna. (Applåder) "	937
56	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Vi har sett att arbetet med de regionala cancercentrumen har varit ett väldigt framgångsrikt koncept för att säkerställa att det finns tillgång till högkvalitativ och avancerad hälso- och sjukvård. Det är ett konkret exempel på hur vi kan utveckla detta. Jag är av uppfattningen att för att vi ska ha ett bra innehåll i vården behöver vi också en bra organisation. Och jag tror att vi behöver en ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården. Det har jag tidigare uppfattat har varit också Socialdemokraternas uppfattning. Men om de backar från det är jag nyfiken på att höra hur Socialdemokraterna menar att de regionala skillnaderna ska lösas.	665
57	Karin Sundin (S)	S	Herr talman! Jag konstaterar att ledamoten Johan Hultberg lyfte fram de regionala cancercentrumen. Det är ett alldeles utmärkt exempel på hur man kan samverka mellan vårdnivåer inom svensk hälso- och sjukvård utan att vi behöver förstatliga samverkan. (Applåder)	267
58	Marléne Lund Kopparklint (M)	M	Herr talman! Vi har en elak pandemi som sprider sig snabbt i samhället och som har tillåtits spridas alltför länge. Den skördar ständigt dödsoffer. Och enligt statistiken vet vi att av ungefär 115 000 barn kommer 30 000 barn att drabbas varje år. År 2014 räknade man nämligen på Allmänna Barnhuset med att 20 procent av alla barn blir utsatta för detta. Enligt den senaste undersökningen i augusti 2021 har det ökat till 25 procent. Vi pratar alltså om åtta barn i en normal skolklass. Denna pandemi måste få ett slut. Herr talman! Jag pratar om olika former av sexuella övergrepp på barn. Det är ett ämne som är kraftigt tabubelagt och tystnadskulturen är utbredd. Orsakerna till det är många. Det handlar till stor del om att förövarna lagt munkavle på sina barnoffer. De säger: Om du berättar om detta kommer du att få flytta ifrån din mamma. Om du berättar om detta kommer jag att skada din mamma eller pappa. Och jag kommer att utsätta dina syskon för samma sak. Detta gör att många inte mäktar med att leva med detta när de blir äldre och lever med denna yxa som hänger över huvudet. De börjar tänka på suicid. Herr talman! Detta är fullständigt oacceptabelt. Men det finns ständigt mitt ibland oss och vi behöver dra ut detta i ljuset och prata om det. Jag har under flera år ifrågasatt de åtgärder som den förra regeringen vidtog. Och jag kommer att fortsätta att ifrågasätta denna regering om inte statistiken vänder någon gång. Under coronapandemin såg vi hur detta elaka virus spreds och vi vidtog globala insatser för att lindra stoppa och förebygga det. Vi har också sett hur gängkriminaliteten har spridit sig som ett elakt virus runt om i vårt samhälle. Här har vi pumpat in pengar och vidtagit åtgärder. Men vi har inte gjort detsamma när det gäller denna andra hemska pandemi som vi vet skördar offer. Den skördar framför allt barns liv. Vi vet nämligen att en person som har blivit utsatt för traumatiska upplevelser - som sexuella övergrepp är - i barndomen ökar det riskerna tolv gånger för suicid i vuxen ålder om man inte får hjälp. När jag kom in i riksdagen och hade skrivit mitt första anförande i detta ämne framfördes det till mig att jag nog skulle tona ned detta lite grann för att riksdagen inte var mogen för att höra om det hemska som jag skulle beskriva. Det ansågs för grovt. Jag skulle beskriva hur ett barn blir utsatt och hur det kan se ut. Jag själv tyckte inte att det var ett grovt språk och tänkte direkt: Om riksdagen inte är mogen för det hur ska då de barn som blir utsatta för det känna? Ska vi utelämna deras karga verklighet för att det kanske är lite jobbigt att höra en beskrivning av det? Nej det ska vi inte. Men det är också därför som vi så sällan talar om det för att det gör ont och att det finns många tabun i detta. Därför har jag tagit tillfället i akt att lyfta fram detta ämne än en gång här i talarstolen. Jag önskar att fler kunde göra det så att vi får stopp på denna pandemi som finns i vårt samhälle. Nu måste barnen sättas i främsta rummet och vi måste få ett stopp för detta.	3075
59	Markus Selin (S)	S	Fru talman! Långsiktigt och jämförbart säger Lars Engsund. Små modulära reaktorer i funktionell drift finns över huvud taget inte någonstans. Moderaterna har gjort detta till en show en lek med Sveriges energiproduktion. När Lars Engsund ska vi ha små modulära reaktorer på plats i Sverige - något som nu inte finns funktionellt någonstans i världen?	358
60	Louise Thunström (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att tacka för möjligheten att på detta sätt i en allmänpolitisk debatt få pröva mina vingar för första gången i kammarens talarstol. I dag har jag lyssnat på anföranden om stora politiska frågor och om det som till synes verkar vara det lilla men som är så viktigt för helheten. Herr talman! Jag vill ägna mina minuter här åt att tala om klimakteriet. Dagens klimakterievård är inte jämlik. Den är inte heller tillgänglig. Och den är inte tillräcklig. Klimakteriet inträffar under en tid i kvinnors liv då de kan och vill leva sina liv fullt ut men då många begränsas av svettningar hjärntrötthet sömnsvårigheter humörsvängningar värk depression och en mängd andra mer eller mindre besvärande symtom. Det är symtom som både går att lindra och ta bort om vården var tillgänglig och kunskapen större. Socialstyrelsen publicerade Kartläggning av vård och behandling vid klimakteriebesvär ur perspektivet jämlik vård i februari 2020. Kartläggningen visar stora skillnader i landet vad gäller andelen kvinnor som har sökt hjälp men också vad gäller uttag av hormonläkemedel. I Stockholms län är till exempel antalet vårdkontakter för klimakteriebesvär sju gånger vanligare än i andra län. Vad gäller uttag av läkemedel är uttaget per 1 000 kvinnor 60 procent större i Stockholms och Uppsala län än vad det är i till exempel Blekinge Kronoberg och Jämtland. Vilken typ av vård och behandling som erbjuds kvinnor varierar således över landet. Det är oklart vilka insatser som ges inom primärvården och vilken kompetens vårdpersonalen har. Även kvinnors egen kunskap om klimakteriet brister. Diffusa symtom leder till onödig oro och stress. Den information som kvinnor får kommer i bästa fall från väninnor äldre släktingar eller medierna inte från vården. Dessutom är det för många kvinnor fortfarande tabu att tala om den kvinnliga kroppen. Och många vittnar om att de inte ens vet vart de ska vända sig för att få hjälp. De markanta skillnader vad gäller den vård som erbjuds gäller både utifrån geografi och socioekonomi och leder till onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Herr talman! Klimakteriet har symtom som i många fall påminner om utmattning. Kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp som sjukskrivs för utmattning. Det finns därför anledning att tro att många blir feldiagnostiserade och diagnostiseras för utmattning i stället för klimakteriet med felaktig behandling som följd. Herr talman! Klimakterievården behöver förbättras på flera olika sätt. Socialstyrelsen framhåller behov av nationella riktlinjer. Kvinnors egen kunskap behöver höjas. Och en uppdaterad och relevant klimakteriekunskap behöver ges till vårdpersonal. En uppdaterad och relevant klimakteriekunskap behöver också ges till HR-chefer och företagshälsovård. Det ska inte spela någon roll var i landet du bor vad du tjänar eller hur väl du orkar stå på dig i kampen för att få hjälp. Alla kvinnor i Sverige är värda att få förutsättningar att leva sina bästa liv även under de år som de genomgår klimakteriet. (Applåder)	3099
61	Sofia Skönnbrink (S)	S	Herr talman! Under en livstid möter vi människor ett antal situationer där vi känner oss extra sårbara och är i behov av att bli sedda och väl omhändertagna. Ett sådant tillfälle är när vi föder barn. Det är därför oerhört viktigt att varje kvinna får det stöd och den vård som hon är i behov av för att känna sig trygg under sin förlossning. Ingen kvinna ska behöva känna oro eller rädsla inför att föda barn. Upplevelsen ska vara positiv och risken för medicinska skador ska minimeras. För det krävs en trygg miljö med närvarande barnmorskor och annan vårdpersonal. Tyvärr ser det inte ut så i dag och väldigt många kvinnor uppger att de bär på en förlossningsrädsla. Rädslan grundar sig i risken att det inte finns plats på den förlossningsavdelning som kvinnan vill föda på risken att hon blir lämnad ensam på rummet eller risken att hon drabbas av allvarliga förlossningsskador. Herr talman! För att öka tryggheten behöver vi skapa ett mer individualiserat vårdförlopp som tar större hänsyn till enskilda kvinnors behov och önskemål. Det är också viktigt att det finns en kontinuitet i vårdkedjan och att eftervården byggs ut så att eventuella förlossningsskador kan upptäckas och åtgärdas i tid. Mer än varannan kvinna efterfrågar en större kontinuitet i mödrahälsovården och skulle vilja följas av samma barnmorska under graviditeten förlossningen och tiden därefter. Så sker med arbetssättet Min Barnmorska ett arbetssätt som har visat sig ge väldigt goda resultat - bland annat färre ingrepp under förlossningen färre kejsarsnitt mindre skador kortare vårdtid på sjukhus större chans till fullskalig amning vid fyra veckors ålder och framför allt nöjdare kvinnor och barnmorskor. Min Barnmorska är ett sätt att öka vårdkontinuiteten och attraktiviteten i barnmorskeyrket men utöver denna typ av arbetssätt behövs ytterligare satsningar i den hårt ansträngda förlossningsvården där flera medarbetare vittnar om en ohållbar arbetsmiljö utan tid för återhämtning eller reflektion. Herr talman! Skiftarbete personalbrist brist på kompetensutveckling och höga stressnivåer gör att många barnmorskor i dag väljer att lämna förlossningsavdelningarna till förmån för andra arbetsuppgifter framför allt inom primärvården. För att få fler barnmorskor att stanna kvar måste vi arbeta aktivt för att förbättra arbetsvillkoren. Det är nödvändigt för att säkra kompetensen upprätthålla en god patientsäkerhet och tillse att barnmorskor med mindre erfarenhet får den handledning som de är i behov av för att klara av sina arbetsuppgifter. För att klara detta är det viktigt att vi fortsätter att arbeta i bred överenskommelse med SKR och förstärka insatserna för kvinnors hälsa och förlossningsvården. Det är viktigt för att åstadkomma förändring eftersom det ger möjlighet att gemensamt formulera en vision och långsiktigt styra i en önskvärd riktning. De kraftfulla ekonomiska satsningar som har genomförts ska komma verksamheten till del och målet borde vara en barnmorska per födande. Det handlar inte bara om att minska förlossningsrädslan utan också om att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Herr talman! Att välkomna ett nytt barn till världen ska vara en upplevelse som förknippas med trygghet glädje och förväntan för såväl den födande och dess partner som den som arbetar med förlossningsförloppet. (Applåder)	3367
62	Zara Leghissa (S)	S	Herr talman! Nu ska jag berätta om Linda. Hon jobbar som undersköterska inom äldreomsorgen och hennes arbetstider är schemalagda på dagtid kvällar och helger. Hon vårdar äldre som är multisjuka och som riskerar att bli väldigt sjuka vid smitta. Blir Linda sjuk har hon inget val; hon känner att hon måste sjukskriva sig för att inte utsätta dem hon arbetar med för risk. Det händer rätt ofta att hon känner oro när halsen gör ont eller när kroppen värker och känns febrig. Hon känner oro för att hon vet att det är svårt att få tag på vikarie men främst för att hon vet att karensavdraget kommer att göra hål i plånboken. Linda kan inte arbeta hemifrån eftersom hennes yrke innebär mänsklig närkontakt. Och Lindas situation är inte unik - fler som arbetar inom vård skola och omsorg känner likadant och är i samma situation. Det gör även byggnadsarbetare städare och bussförare liksom de som arbetar inom handel och hotell och restaurang. Det gäller också livsmededelsarbetare industriarbetare med flera. Det handlar om dem som inte kan arbeta hemifrån och som går till arbetet fast de egentligen borde vara sjukskrivna - de som ser till att samhället går runt. Fyra av tio kvinnor i arbetaryrken uppger att de inte har råd att vara sjuka. Coronapandemin satte karensavdraget i blixtbelysning. Coronakommissionens rapporter visar tydligt att ekonomi och yrke kraftigt påverkade risken att drabbas av covid-19. I dialog med fackförbund lättade därför den S-ledda regeringen upp regelverket. Det var ännu ett viktigt steg på vägen för en mer jämlik sjukförsäkring och det bidrog till minskad smittspridning - i synnerhet bland dem som var i riskgrupp. Det var ett politiskt beslut som bidrog till att liv räddades. Herr talman! Att sjuknärvaro och smittspridning är skadligt är ingen ny kunskap. Som vi vet är bland annat influensa och magsjuka sjukdomar som drabbar oss alla och som kan vara dödliga för äldre och sjuka. Att arbetare utsätts för smitta sjukdomar och skador på jobbet är en arbetsmiljöfråga och förebyggandet av detta är livsviktigt. Självklart ska alla kunna ta del av våra gemensamma trygghetssystem på ett rättvist solidariskt och jämlikt sätt. Den som drabbas av sjukdom och inte kan arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen och den får inte vara diskriminerande. I augusti i år gav vi socialdemokrater besked: Karensavdraget skapar en ekonomisk orättvisa som slår hårt mot LO-förbundens medlemmar och andra som fysiskt måste vara på jobbet. Karensavdraget måste göras mer rättvist och ha hög legitimitet i sjukförsäkringen. Välfärden ska komma alla som har rätt till den till del. Ett utredningsuppdrag är påbörjat och förväntas slutredovisas den 29 september nästa år. Hur ställer sig då Sveriges nytillträdda regering till detta? Finns viljan och ambitionen att investera i en rättvis jämlik och solidarisk sjukförsäkring? Kommer karensavdraget att komma alla till del oavsett kön yrke och ställning på arbetsmarknaden eller kommer dessa människor att få betala skattesänkningar med en försämrad välfärd och ett försämrat trygghetssystem? Välfärd skapar trygghet och vår generella välfärd bygger på en gemensam grundtanke att alla ger efter förmåga och får efter behov. En trygg och rättvis sjukförsäkring kännetecknar ett starkt samhälle. Det visar på solidaritet och jämlikhet något vi socialdemokrater alltid kommer att stå upp för. (Applåder)	3409
63	Lena Johansson (S)	S	Herr talman! Vid kris krig katastrofer pandemier och gråzonsproblematik prövas samhällets och organisationers robusthet. Vi är nog alla överens om att vi ska ha en bra beredskap och kapacitet vad avser läkemedel och sjukvårdsmateriel. Vi är säkerligen överens om att vi ska ha ett totalförsvar som är uthålligt och starkt liksom stabila och goda förutsättningar för att vatten energi och bränsle levereras i tid och till rimliga priser. Vi ska ha en väl utbyggd och en väl fungerande infrastruktur med hög säkerhet vad avser sjöfart järnvägar vägar och flyg. Även infrastruktur och säkerhet kring cyber och it är avgörande i de nya tiderna. Här ska vi inte glömma livsmedelsproduktion och andra viktiga näringar. Alla dessa områden och många fler klarar vi av om vi har tillräckligt goda finansiella förutsättningar och om vi gemensamt bidrar till samhällsbygget via skattekronan. Vi klarar det om vi samverkar samhandlar och samarbetar med olika aktörer i samhället. Herr talman! Jag ställer frågan: Vilka är det som bygger vårt robusta samhälle på riktigt? Jo det är människorna i Sverige Sveriges invånare. Det är vanligt folk som behöver stöd av oss politiker. Vi ska fördela stöd och resurser på ett jämlikt klokt och solidariskt sätt. Vi behöver varandra. När personalbristen är nationell inom många yrken och professioner skapas inget starkt och robust samhälle. Det hjälper inte att vi har nya batonger och hårdare straff om vi inte har poliser domare och åklagare för att fälla och ta fast gärningsmännen. Det hjälper inte att vi öppnar fler vårdplatser eller har dyrare finare och snabbare operationsrobotar om vi inte har personal som bemannar dessa. Och det hjälper inte att vi har skördetröskor och kor om vi inte har någon som kör dem eller mjölkar dem. Vi behöver dem alla. Vi behöver undersköterskan Fehmi Paulus i Region Västmanland. Vi behöver Carl-Johan Nordström åklagare i Västmanland och vi behöver vårdaren Marie Persson inom LSS i Köpings kommun. Vi behöver mjölkbonden och lantbrukaren Johan Sommar på Svånö gård i Rytterne och många många fler för vi tillsammans utgör det robusta samhället - alla och envar. Herr talman! Med det sagt är det begripligt att alla människor är lika mycket värda och behövda. Det är vårt ansvar att ge förutsättningar för invånare i Sverige att bygga landet starkt och robust för allas vår nytta. Det är viktiga investeringar. Förutsättningar för och behov av att bidra måste ses utifrån varje individ. Därmed handlar det också om var man står och är. (Applåder)	2549
64	Jessica Rodén (S)	S	Herr talman! För oss socialdemokrater handlar tillgänglighet om att forma ett samhälle där alla behövs och kan delta på lika villkor. Alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska sociala ekonomiska och kulturella livet. Så skapar vi ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Språket är helt avgörande för att vi alla ska kunna utnyttja våra medborgerliga rättigheter. Det behövs för att vi ska kunna tillgodogöra oss utbildning kommunicera med familj och vänner och delta i arbetslivet och i samhället. Under småbarnsåren utvecklas den språkliga kommunikationsförmågan snabbt. Därför är det av vikt att alla barn får tillgång till sitt språk tidigt i livet - på lika villkor. I Sverige finns förutom svenskan flera minoritetsspråk. Sedan år 2000 har fem av Sveriges minoritetsspråk fått status som nationella minoritetsspråk. Det betyder att Sveriges regering har åtagit sig att skydda dessa språk lite extra. Svenskt teckenspråk har dock inte utsetts till nationellt minoritetsspråk. Men enligt språklagen från 2009 ska det svenska teckenspråket skyddas och främjas. Det innebär bland annat att hörselskadade och döva barn samt andra barn med behov av teckenspråk har rätt att få lära sig det svenska teckenspråket och använda det i skolan. Språklagen har varit statushöjande för det svenska teckenspråket. Det främjar språkets fortlevnad. Herr talman! Har teckenspråkiga barn rätt till modersmålsundervisning? Nja. Liksom alla elever som har ett annat modersmål än svenska har teckenspråkiga elever rätt till modersmålsundervisning men villkoren är annorlunda. I praktiken gör lagen viss åtskillnad mellan hörande och döva eller hörselskadade elever. För hörande barn som har döva teckenspråkiga föräldrar gäller villkoret att kommunen är skyldig att ordna modersmålsundervisning i teckenspråk om minst fem elever önskar det. Döva och hörselskadade elever som går i grundskolan kan få modersmålsundervisning i teckenspråk om språket är föräldrarnas modersmål. De flesta av dessa elever har dock hörande föräldrar som inte har teckenspråk som modersmål vilket gör att de inte har rätt till modersmålsundervisning. En starkare rätt till teckenspråk innebär att ingen ska lämnas utanför och att alla som behöver teckenspråk ska få det. Rätten till teckenspråk ska gälla oavsett hörselstatus föräldrarnas modersmål skolval kulturell bakgrund och ålder. Den oklara lagstiftningen gällande teckenspråkets vara eller icke vara som officiellt minoritetsspråk gör att många teckenspråksanvändare riskerar att falla mellan stolarna. Därför behöver regeringen nu tydliggöra vad som menas med att skydda teckenspråket. Vad innebär det och hur ska man säkerställa att alla hörselskadade och döva får tillgång till teckenspråk och därmed jämlik tillgång till vårt samhälle under hela livet? (Applåder)	2846
65	Kalle Olsson (S)	S	Herr talman! Idén bakom våra socialförsäkringar är lika briljant som sympatisk. Tanken är att vi tillsammans i en anda av solidaritet och gemenskap tar hand om varandra genom livets olika svängningar. Vi är inte ensamma; vi står tillsammans. När människor från andra länder ska berätta om någonting utmärkande för vårt Sverige är det inte ovanligt att de efter Abba och Ikea nämner just olika aspekter av vårt socialförsäkringssystem exempelvis den generösa föräldraförsäkringen. I dessa tider av stor osäkerhet och snabb omställningstakt menar vi socialdemokrater att det är avgörande att slå vakt om våra allmänna trygghetssystem. Vad den nya regeringen vill är däremot mer oklart. I slottsavtalet nämns socialförsäkringsfrågorna knappt alls. I regeringsförklaringen görs en uppskattande referens till den förra borgerliga regeringens så kallade arbetslinje - en arbetslinje som för många blev ett snabbspår in i fattigdom och ännu värre ohälsa. Det finns herr talman tyvärr skäl att påminna om hur det såg ut senast en borgerlig regering styrde Sverige. Då var det arbetslösa kroniskt sjuka människor med livslånga sjukdomar och cancerpatienter som fick betala priset för skattesänkningarna. Närmare 100 000 personer slängdes ut ur sjukförsäkringen samtidigt som kön av sjuka växte utanför kommunernas socialkontor. Samtidigt har det största partiet i det högerkonservativa regeringsunderlaget Sverigedemokraterna i opposition haft väldigt hög svansföring och nog skapat en hel del förväntningar när det gäller sjukförsäkring. SD har exempelvis krävt att människor som felaktigt blivit utförsäkrade ska få ekonomisk kompensation att karensavdraget ska tas bort för sjukvårds- och skolpersonal och att det tillsätts en parlamentarisk kommitté för att ta fram en nationell strategi för det man kallar en mer human och hållbar sjukförsäkring. Med tanke på hur mycket annat som ska utredas i slottsavtalet hade det varit en ganska smal sak att tillsätta en parlamentarisk kommitté om man nu verkligen hade menat allvar. Tittar man i avtalet kan man dock konstatera att de skarpa förslagen helt och hållet saknas. Kanske är det som det brukar när det gäller högerpopulistiska partiers strävan mot makten. Först ställer man invandring mot välfärd. Sedan när man har nått makt och inflytande lyser de välfärdspolitiska satsningarna med sin frånvaro. Från Socialdemokraterna menar vi att socialförsäkringarna är en grundbult i ett modernt välfärdssamhälle. Under vår tid vid makten har viktiga steg tagits för en tryggare och mer begriplig sjukförsäkring. Den förhatliga stupstocken har avskaffats likaså den tidigare absurda prövningen av arbetsförmåga mot rena hittepåjobb. Regelverket vid bedömning av arbetsförmåga vid dag 180 har ändrats så att utförsäkringen numera kan skjutas upp om det finns goda förutsättningar för att den anställde kan återgå i arbete efter rehabilitering något som har lett till en kraftig minskning av antalet människor som nekas sjukpenning. Den ekonomiska tryggheten för människor med sjuk- och aktivitetsersättning har förbättrats och den viktiga inkomstbortfallsprincipen har stärkts. Men vi är inte nöjda. I detta nu pågår flera viktiga utredningar som på olika sätt syftar till att stärka sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att se över de sjukskrivande läkarnas ställning i sjukskrivningsprocessen liksom om att se över sjukersättningen och aktivitetsersättningen och hur väl inkomstbortfallsprincipen uppfylls. Arbetet med att återupprätta tryggheten vid sjukdom behöver alltså fortsätta. Risken är dock överhängande att det arbetet nu avstannar eller i värsta fall rullas tillbaka. Det vore ett svek men samtidigt en bekräftelse på det många av oss misstänker nämligen att Sverigedemokraternas löften på välfärdsområdet bara är tomma ord. (Applåder)	3819
66	Mikael Dahlqvist (S)	S	Fru talman! Under pågående pandemi har alla partier varit överens om att arbetsvillkoren och kvaliteten inom äldreomsorgen måste stärkas. Under valrörelsen var dock dessa frågor osynliga från den högerkonservativa sidan som i stället pratade enbart om brott och straff. Vi socialdemokrater lade om inriktningen för den svenska äldreomsorgspolitiken innan pandemin bröt ut. Vi såg de utmaningar som finns: att äldreomsorgen brottas med bristande kompetens stor personalomsättning och låg bemanning. Äldreomsorgen behöver lyftas och personalens status uppvärderas. Vi har fokuserat på att öka kommunernas resurser och att göra reformer med hjälp av lagstiftning. Som exempel kan nämnas fru talman att vi har velat stärka undersköterskans position. Vårt äldreomsorgslyft där personal har fått studera på betald arbetstid har blivit en succé. Över 25 000 personer har hittills påbörjat eller genomfört utbildningen. Under mandatperioden 2019-2022 ökade den förra regeringen det generella statsbidraget till kommuner och regioner med 22 5 miljarder kronor. Jag vill speciellt lyfta fram den särskilda satsningen till äldreomsorgen på 4 miljarder kronor där kommunerna fick friheten att göra kvalitetsförbättringar inom just äldreomsorgen. Med tanke på kommande lågkonjunktur med skyhög inflation och räntor som stiger står kommun- och regionsektorn inför allt tuffare utmaningar. Vad vill då Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna och Liberalerna med välfärden och i synnerhet med omsorgen om våra äldre? Av slottsavtalet kan jag utläsa väldigt få löften som handlar om äldreomsorgen. Ett som sticker ut är språkkravet. Var finns Ulf Kristerssons löfte om ambitionshöjning inom äldreomsorgen genom mer pengar? Var finns Ebba Buschs löfte om att lösa problemen inom äldreomsorgen här och nu? Välfärden står inför stora utmaningar. I två enkäter gjorda av Kommunal den ena så sent som i somras säger fyra av fem medlemmar att bemanningen är undermålig eller till och med katastrofal. Vad behövs då framåt fru talman? Först och främst behöver vi en ny lagstiftning där äldreomsorgen lyfts fram något som den förra regeringen tog initiativ till och som nu utreds. Pandemin visade i blixtbelysning de stora utmaningarna inom äldreomsorgen framför allt mellan regioner och kommuner. Vi behöver också säkra tillgången till sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt på våra boenden och i hemtjänsten. Men framför allt vill vi socialdemokrater fortsätta att stärka resurserna till vår välfärd och då i synnerhet äldreomsorgen. Välfärdspersonalen är våra hjältar som ger oss trygghet och stabilitet när behoven finns. Deras status måste uppvärderas. (Applåder)	2686
67	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Nu har en lång räcka av socialdemokrater äntrat talarstolen i den allmänpolitiska debatten på det socialpolitiska området. En avslutande reflektion är kanske: Varför har Socialdemokraterna inte genomfört allt det som de nu engagerat har talat om när de har haft regeringsmakten i åtta år? Fru talman! Jag vänder mig sedan till Mikael Dahlqvist och konstaterar eftersom jag till skillnad från honom uppenbarligen har läst Tidöavtalet lite mer noggrant att vi har många satsningar och punkter som rör just äldreomsorgen. Språkkravet lyftes men vi har också punkter som rör det jag lyfte fram i mitt anförande nämligen att vi behöver överbrygga den stora klyfta som finns mellan den kommunala äldreomsorgen och hälso- och sjukvården och den regionala. För detta behövs till exempel en nationell digital infrastruktur så att vi kan dela information på ett bättre sätt. Vi behöver också stärka tillgången till kommunala läkare ute i den kommunala verksamheten. Jag uppmanar verkligen Mikael Dahlqvist att läsa Tidöavtalet på nytt. Jag ser fram emot en fortsatt debatt med ledamoten.	1098
68	Mikael Dahlqvist (S)	S	Fru talman! Tack för din fråga Johan Hultberg! Varför har inte satsningar gjorts frågar ledamoten. Har ledamoten missat den historiska satsning som den förra regeringen gjorde under pandemin och tidigare? Aldrig har så många miljarder satsats på våra kommuner och regioner. Vad händer nu till nyåret när 12 miljarder försvinner? Kommer den nuvarande regeringen i sin statsbudget att ha de pengarna kvar och helst öka dessa summor? När jag läser slottsavtalet fru talman hittar jag inte en rad om resurser till välfärden. Mycket av de ambitionshöjningar som behövs bland annat för att stärka personalens arbetsvillkor handlar ju om pengar. Därför är min fråga tillbaka till Johan Hultberg: Kommer ni att satsa pengar på äldreomsorgen?	744
69	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Mikael Dahlqvist svarar på en fråga som jag faktiskt inte ställde. Det är ett intressant retoriskt trick måhända men självklart kommer vi att göra viktiga satsningar på äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Till det kommer vi att återkomma i budgetdebatten och i den budget som inom kort kommer att presenteras. Jag konstaterar dock återigen att det inte kommer några svar från Socialdemokraterna på hur vi ska kunna stärka resurserna till välfärden. Det handlar ju om en arbetslinje och där har Socialdemokraterna inga svar. Ska vi ha en stark välfärd måste vi få fler människor i arbete och där saknar ledamoten Dahlqvist precis som hans parti svar.	675
70	Lars Engsund (M)	M	Fru talman! Man har kommit långt i utvecklingen av små modulära kärnkraftverk och i exempelvis Kanada har man demonstrationsreaktorer. Det finns till och med på ubåtar i Atlanten. Jag skulle bedöma att det tar ungefär tio år innan vi har det på plats men allt hänger på tillståndshanteringen och förutsättningarna.	319
71	Mikael Dahlqvist (S)	S	Fru talman! Tack ledamoten Johan Hultberg för din replik! Vi har flera förslag och har genomfört flera åtgärder för att stärka äldreomsorgen. Men i grunden fattas det pengar. Där ser jag tyvärr ingen lösning från den borgerliga sidan i dag. Men jag välkomnar kommande budget och kommande debatter. Vi kommer att jaga er med blåslampa ledamoten. (Applåder)	362
72	Lars Isacsson (S)	S	Fru talman! Jag är ny här i riksdagen men jag har efter tolv år som kommunalråd i Avesta ganska stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet i våra kommuner. Debatten om utsatta områden som det skrivs om i nationella medier gäller oftast förorterna till våra storstäder. Jag tänker tala lite om hur det kan se ut i våra bruksorter och hur en negativ utveckling där kan vändas. I Dalarna har vi två områden som har beskrivits som utsatta områden. Det är Tjärna ängar i Borlänge och Krylbo i Avesta kommun. Krylbo är den stolta järnvägsknuten med anor från 1873. Oskar II invigde Krylbo station 1902. Krylbo var då den rika delen av kommunen där man hade statliga jobb på SJ och Posten jämfört med järnverksarbetarna i Avesta. På 1980-talet började en nedgång med ett stort tapp på statliga jobb. Kommunen sålde sitt bostadsbestånd; det blev alltmer oseriösa ägare. Sedan kom flyktingkrisen 2015-2016 med en orättvis och osolidarisk fördelning av ansvar och en EBO-lagstiftning som slog helt fel. Det förekom också social dumpning från välbärgade Stockholmskommuner. Personer i aktivt missbruk och med en kriminell livsstil fick första hyran betald och sedan var det tack och hej. Kombinationen av trångboddhet svarta andrahandskontrakt drogmissbruk och kriminalitet var allt annat än gynnsam och ledde till fler grova brott anlagda bränder och allmän otrygghet med kulmen 2017-2018. Kommunen och polisen bestämde då tillsammans att vi måste vända det. Polisen startade ett projekt som hette Trygga Krylbo. Det kom också en ny seriös fastighetsägare till ett bestånd med nära 800 lägenheter. De rustade installerade portlås säkrade källare och vräkte personer som inte betalade hyra. Det lokala näringslivet och de lokala föreningarna ställde upp. Framför allt var Krylboborna själva med i förändringen. Fru talman! När alla parter gör sitt och när polisen är med och leder kan kommunen göra det vi är bäst på. Vi rustade skolan öppnade en fritidsgård anställde fältassistenter installerade trygg belysning rustade parker och cykelbanor byggde ny konstgräsplan bibliotek med mera. Nu är brottsligheten i Krylbo inte högre än i någon annan del av Avesta kommun. Arbetslösheten sjunker och skolresultaten förbättras. Det finns mycket kvar att göra men vi är på rätt väg. Det kanske viktigaste av allt är att stoltheten hos medborgarna är på väg tillbaka. Den stora sorg som det har varit hos många särskilt bland äldre över hur det hade blivit börjar förändras till en känsla av revansch och rätade ryggar igen. Jag är glad över att vi socialdemokrater tydligt har lyft upp frågan om de preventiva insatserna genom det program för det brottsförebyggande arbetet som togs fram 2017. Vallöftet om att varje satsad krona på rättsväsendet skulle motsvaras av en krona till det brottsförebyggande arbetet tycker jag var det bästa vallöftet vi hade. Jag tycker även att det är rätt att kommunerna får huvudansvaret för det brottsförebyggande arbetet. Men fru talman staten måste också ta sitt ansvar. Det måste finnas tillgång till polis i varje kommun i landet. Den nya regeringen har ett stort ansvar för att fortsätta utveckla det brottsförebyggande arbetet. Allt går inte att lösa med hårdare straff. Det behöver inte vara antingen eller. Det måste vara både och. Tyvärr ser jag väldigt lite fokus på det förebyggande arbetet i Tidöavtalet. Det förebyggande arbetet och samverkan mellan skola socialtjänst och polis är helt avgörande om vi ska lyckas. Man ska vara hård mot brotten och hård mot brottens orsaker som Tony Blair sa. (Applåder)	3579
73	Angelica Lundberg (SD)	SD	Fru talman! Den 18 mars 2017 tar sig två män in i en kvinnas bostad medan hon sover. Under flera timmar blir kvinnan sedan våldtagen och misshandlad av männen. Våldet som används mot henne är grovt. Hon blir slagen med knytnävsslag och sparkad och upprepade gånger tar männen stryptag på henne en gång på ett sådant sätt att hon förlorar medvetandet. De hotar henne till döds. De säger att de har en pistol och ska skjuta henne. Bara drygt en månad senare kidnappar två män en kvinna och låser in henne i en källare. Hon blir misshandlad under tortyrliknande förhållanden. De hotar henne med vad hon uppfattar som en kniv och en pistol. De sprutar kallt vatten på henne binder henne sätter en trasa i hennes mun och våldtar henne. Den ofattbart grymma våldtäkten där totalt sju män förgriper sig på kvinnan pågår under 17 timmar. Det hela tar slut först när polisen stormar platsen och fritar kvinnan. Efterspelet till dessa bestialiska övergrepp blev uppmärksammat. Den man som dömdes för bland annat grov våldtäkt i två fall fick inte bara ett orimligt lågt straff. Han kunde också kvittera ut ett skadestånd på 840 000 kronor då han när domen föll hade suttit frihetsberövad något längre än det slutgiltiga straffet utgjorde. Det som kvinnorna fick uppleva varar antagligen en livstid. Fru talman! Den regering som tillträdde i går har tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat en överenskommelse för Sverige där våra fyra partier är överens om att ta ansvar för landet genom en rad olika direktiv. Bland annat ska straffen för vålds- och sexualbrott skärpas straffrabatten tas bort för gärningsmän över 18 år och återfall i brott straffas hårdare. Ersättning för felaktigt frihetsberövande ska kunna nekas eller sättas ned om förövaren döms för brottet. Det är också glädjande nog mycket större fokus på brottsoffers rätt till upprättelse stöd och hänsynstagande i den nya överenskommelsen. Fru talman! Det är betryggande att Tidöavtalet även tillgodoser det tillkännagivande som riksdagen två gånger under förra mandatperioden lämnade till den dåvarande regeringen om att snarast tillsätta en utredning för att effektivisera utbetalning av ersättning till brottsoffer. Nu ska regelverket för brottsskadeersättning äntligen ses över i syfte att minska brottsoffrets ansvar att själv driva in skadestånd från gärningsmannen. Det ska inte vara ett brottsoffers uppgift att själv gå igenom den långa och många gånger krångliga processen för att få de pengar man har rätt till. En statlig skadeståndsgaranti är därför något mycket positivt. Fru talman! Jag hoppas att Sverige återigen ska bli ett land att vara stolt över ett land där förövare sitter bakom lås och bom och ett land där brottsoffer får upprättelse. Tidöavtalet kommer inte bara i precis rättan tid. Det är också början på en ny tid för Sverige. (Applåder) I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).	2897
74	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Med fasa har jag läst slottsavtalet. Det genomsyras av förakt och en hård människosyn. Ordet straff" nämns 60 gånger "förebygga" 9. Redan det visar en auktoritär politik. Rättssäkerheten hotas av förslag om bland annat anonyma vittnen hemliga tvångsmedel visitationszoner och utvisningshot på vaga grunder såsom bristande vandel. Slottsavtalet fokuserar på gängen och vapenvåldet. I Vänsterpartiet fokuserar vi även på våldet mot kvinnor. För båda gäller att män dominerar stort som förövare och att våldet har fruktansvärda effekter samtidigt som det finns samband. Skjutningarna berör främst unga män från politiskt eftersatta områden där levnadsvillkoren är sämre än i samhället i övrigt. I ett segregerat samhälle där ojämlikheten nu tillåts öka ännu mer ökar också kriminaliteten. Våldet mot kvinnorna är ett uttryck för vissa mäns behov av att kontrollera "sin" kvinna. Ja den svenska jämställdheten döljer ännu mörka patriarkala värderingar. Det våldet pågår mitt ibland oss och finns i alla samhällsgrupper. Det medför att många barn i Sverige tvingas uppleva våld i hemmet. Det gäller vart 10:e barn och vart 20:e barn upplever det ofta. Forskningen visar att pojkar riskerar att lära sig våldet som maktmedel. Om sonen blir aggressiv och kriminell klandras ofta en ensamstående mamma. Mer relevant vore att klandra en våldsam far och ett samhälle som sviker. Våldet är ett gift. Det drabbar offren med smärta och lidande. Våldet orsakar också enorma kostnader. Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet uppgick samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor i Sverige år 2019 till 6 6 miljarder euro. Kostnaden för gäng- och vapenvåld finns det mig veterligen ingen siffra på men enbart en fängelseplats kostar i snitt 3 300 kronor per dygn. Vad borde skydd och förebyggande åtgärder få kosta? För att minska kriminaliteten och stärka tryggheten krävs en politik som minskar klassklyftorna och ökar jämställdheten. Den generella välfärden måste stärkas. Våldet måste motarbetas med tydlig nolltolerans och skarpt ifrågasättande av machoidealen. Skolan har liksom socialtjänsten extra ansvar för att tidigt och aktivt motverka mobbning rasism och sexuella trakasserier. När skolan fritidsaktiviteter och samhället i stort fungerar väl får barn hopp inför framtiden och kompetenser att möta den. Så kan vi i samklang med forskningen motverka rekryteringen till kriminella gäng och bryta kedjan av mäns våld mot kvinnor. Vänsterpartiet har lösningarna. (Applåder) "	2500
75	Ulrika Liljeberg (C)	C	Fru talman! Jag är ny ledamot här i riksdagen. Jag är även ny som Centerpartiets rättspolitiska talesperson. Det pratas mycket rättspolitik nu för tiden. Jag är inte glad över anledningen till det. Men givet det läge och den kriminalitet vi har i landet i dag är det bra att den nytillträdda regeringen och vi i den liberala oppositionen i likhet med den tidigare regeringen har ett stort engagemang i frågan. Vi ser relationsvåldet som tar många liv i Sverige i dag främst kvinnors. Vi ser stölder inbrott och skadegörelse både i städer och på landsbygden. Alla dessa brott är allvarliga. Vi behöver sätta brottsoffret i tydligare fokus än tidigare men även ge förövaren möjligheter att ta sig ur sin situation samt förebygga att fler hamnar där. Men vi har även brottslighet som utöver att den drabbar enskilda hotar att drabba hela vårt demokratiska system - den systemhotande brottsligheten. Medarbetare och förtroendevalda inom den offentliga sektorn riskerar att utsättas för hot mutor eller andra påtryckningar i sina uppdrag. Detta görs av den organiserade brottsligheten som systematiskt begår brott för vinnings skull oftast genom handel med narkotika vapen arbetskraft och avfall samt trafficking men även genom beskyddarverksamhet och välfärdsbedrägerier. Det här är allvarligt. Fru talman! Jag är som sagt ny här i riksdagen men jag har gjort annat tidigare. Jag är tjänstledig från mitt jobb som åklagare i Dalarna men jag kommer närmast från 14 år som kommunstyrelsens ordförande i Leksand. Jag vet att det är fler här i kammaren som har kommunal bakgrund. Det har sagts mig att vi kommunalråd ofta kommer in här i riksdagen med attityden att vi minsann kan tala om hur det ser ut i verkligheten - i kommunerna - men att vi sedan snabbt blir förstatligade och ser allt ur ett statligt perspektiv. Jag ska göra mitt bästa för att inte bli sådan för jag ser nödvändigheten i att vi folkvalda ser oss som verksamma i den offentliga sektorn och inte avgränsar oss till just vår nivå. Sverige är överallt i hela vårt land. Sedan har vi av bra skäl delat upp ansvaret politiskt. Men den uppdelningen får inte bli ett skäl att inte tillsammans göra vårt yttersta för oss som bor här. Inom det rättspolitiska området har vi på statlig nivå hela rättsväsendet. I regionerna har vi sjukvården och inom kommunerna socialtjänst skola och omsorg. I en tid av knappa resurser och stora utmaningar är jag övertygad om att vi behöver samarbeta tydligare och smartare. Det kan vara fråga om modernare sekretesslagstiftning samlokaliseringar och tydligare krav. Vi kan också lära oss av samarbeten som MUR där numera 22 statliga myndigheter på initiativ av Försäkringskassan samarbetar för att stärka arbetet mot bidragsbrott och missbruk av välfärdssystemen. Jag anser att det enda som ska skjutas i detta land förutom kanske nu under älgjaktens veckor är stolar. Vi i landets kommuner regioner och riksdag behöver skjuta ihop stolarna så att ingen - varken unga eller gamla varken brottsoffer eller förövare - ramlar mellan stolarna och faller igenom vårt skyddsnät. Fru talman! Jag vet min roll som riksdagsledamot men jag tänker fortsätta att kroka arm med både regioner och kommuner för att bekämpa den organiserade systemhotande brottsligheten för oss alla som bor i det här landet. (Applåder)	3327
76	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! I snart 25 år har nollvisionen styrt svenskt trafiksäkerhetsarbete. Ändå har drygt 9 000 personer omkommit i trafiken sedan den infördes. En stor skuld till detta har de som bryter mot trafikregler genom olovliga körningar vårdslöshet i trafik och inte minst rattfylleri och drograttfylleri. Det finns många tragiska exempel genom historien och varje månad och år blir de bara fler. Vi har debatterat detta i riksdagen länge. Redan i min första interpellationsdebatt med Morgan Johansson 2019 efterfrågade jag högre straff för upprepad trafikbrottslighet. I debatten tog jag upp ett av de många hjärtskärande exempel som finns. I november 2017 kördes en 14-årig flicka ihjäl av en man i Mellansverige. Mannen ringde inte polisen. Han stannade inte på platsen och tittade om flickan hade skadats eller överlevt. I stället smet han. Det var inte första gången han stod inför domstol när han sedan dömdes. Han var känd missbrukare av både narkotika och alkohol. Han var dömd för rattfylleri smitning och vårdslöshet i trafik. Han hade inget körkort men ägde trots det 32 bilar. Han fungerade som bilmålvakt. En 14-årig flicka på väg hem blev påkörd och avled av skadorna. Bilföraren lämnade platsen utan att se efter hur det gick för den som hade körts på. Så kan vi inte ha det. Fru talman! Under 2021 gav en radiodokumentär Döden på vägen ytterligare exempel på hur återfallsförbrytare kan begå en stor mängd trafikbrott utan att samhället har möjlighet att förhindra det. I dokumentären beskrevs bland annat en fruktansvärd olycka som dödade två personer och lämnade en familj och släkt i sorg. Det var vad som hände när en förare fortsatte att köra rattonykter. Detta är ett exempel i raden av trafikolyckor som visar på hur människor dödats av oaktsamma och ofta drogpåverkade förare som har en upprepad historik av trafikbrott. Familjer får leva ett liv i sorg och saknad för att samhället inte haft redskapen och inte heller satt ned foten tillräckligt hårt för att möta denna typ av brottslighet. För oss kristdemokrater har det sedan lång tid varit självklart att straffen måste höjas för att stoppa dessa oansvariga bilförare. Fru talman! Varje dag är det enligt relevanta bedömningar cirka 14 000 personer som kör rattfulla. Ett av skälen till det är att straffen historiskt sett har varit mycket låga i Sverige. Genomsnittsstraffet för rattfylleri grovt rattfylleri och olovlig körning är endast en månads fängelse. Det är orimligt. Redan hösten 2019 låg en utredning på regeringens bord remitterad och klar för lagstiftning. Lika länge höll vi kristdemokrater sedan på genom skriftliga frågor och andra påtryckningar till ansvarig minister som tyvärr inte löste uppgiften. Till slut kom regeringen till skott. År 2022 kom en proposition med förslag på skärpta straff. Men man tog inte ett tillräckligt tag. Man införde inte den straffbestämmelse som föreslogs i utredningen om grov trafikbrottslighet. Vi kristdemokrater ser fördelarna med förslaget genom att upprepad trafikbrottslighet i vissa fall ska mötas av en kraftigare reaktion från samhället. Vi anser att man bör gå vidare också enligt det som riksdagen tillkännager om att man ska införa en sådan straffsats. Fru talman! Vi anser också att polisen ska kunna genomföra sållningsprov för narkotika. Vi har också länge drivit ett förbud mot eftersupning. Nuvarande lagstiftning förhindrar att de som har kört påverkade straffas tillräckligt. Fru talman! För att undvika att fler familjer drabbas behöver samhället agera kraftfullt för att stoppa dessa oansvariga och farliga förare. Det är verkligen dags att gå vidare med en än mer långtgående lagstiftning för att göra trafiken säkrare för oss alla.	3709
77	Rasmus Ling (MP)	MP	Fru talman! Gängkriminaliteten är ett av Sveriges största samhällsproblem. Det var ett område som med rätta tog stor plats i valrörelsen och som med all sannolikhet kommer att få stort utrymme också under den här mandatperioden. I den frågan råder det enighet både mellan blocken och mellan de politiska partierna. För att komma till rätta med problemet med gängkriminalitet är det mycket som behöver göras. Det var ett prioriterat område för den förra regeringen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet jobbade starkt och med stort fokus på frågan under de år som vi styrde Sverige. Men det återstår väldigt mycket. Det förebyggande arbetet behöver stärkas. De unga killar som slutar skolan och börjar bygga en brottslig karriär måste tas om hand direkt. En avslutad skolgång med godkända betyg är ett vaccin mot kriminalitet. Märk väl: Även en vaccinerad kan man bli sjuk men risken minskar avsevärt. Fru talman! De rättsvårdande myndigheterna behöver stärkas. Det har gjorts satsningar och förstärkningar. Flera har fått nya instrument och verktyg för att arbeta men det behöver fortsätta över tid. Polismyndigheten är naturligtvis central i det arbetet. Men den är långt ifrån den enda. Åklagarmyndigheten är oerhört viktig men även tullen Skatteverket Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten för att nämna några av dem. Det finns saker som den nya högerregeringen har aviserat på området som är bra. Konstruktionen med en egen renodlad socialtjänstminister är ett exempel. Att kraftsamla det myndighetsgemensamma arbetet är ett annat. Fru talman! Det finns också delar som regeringen har aviserat som är direkt kontraproduktiva. Visitationszoner är en sådan. Anonyma vittnen är en annan. Åtgärden som man föreslår på migrationsområdet om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd kommer att försämra integrationen. Det riskerar att få negativa effekter också på sådant som kriminalitet. Fru talman! Miljöpartiet kommer att vara en hård men också konstruktiv opposition. Det finns saker där många partier har samsyn. Men där vi inte är överens kommer vi att kritisera men också att komma med egna förslag. Vi kommer konsekvent att granska regeringen och vi kommer konsekvent att stå upp för rättssäkerheten.	2231
78	Erik Hellsborn (SD)	SD	Fru talman! Det var skönt att höra att Rasmus Ling ser gängkriminaliteten som en av våra största utmaningar. Men det blir lite motsägelsefullt när han samtidigt protesterar mot alla de invandraringspolitiska lagändringar som Tidöavtalet nu innefattar. Låt oss tala klarspråk om vilka det är som står för kriminaliteten. Det är unga män med invandrarbakgrund. Den problematik vi har hade aldrig kommit på plats om det inte var för den invandringspolitik som drivits på av Miljöpartiet. Jag måste fråga ledamoten: Ser du inte någon koppling mellan er invandringspolitik och gängkriminaliteten?	595
79	Rasmus Ling (MP)	MP	Fru talman! De förslag som den nya regeringen med Sverigedemokraterna som samarbetsparti har presenterat kommer att leda till att integrationen försämras. Att människor inte kommer att ha permanent uppehållstillstånd kommer att öka otryggheten för barn som växer upp och för familjer. Det kommer att göra att färre kommer in på arbetsmarknaden och utsattheten kommer att öka. Allt detta är en grogrund för kriminalitet. Det är inte någon förklaring eller något förlåtande för en enskild person. Men vi ser väldigt tydligt att när förutsättningarna försämras ökar kriminaliteten. Detta gör nu regeringen medvetet. Det kommer att leda till att det också finns stor risk för att kriminaliteten kommer att bli värre. Det är en riktigt dålig politik som regeringen har aviserat. I de delarna kommer Miljöpartiet att göra allt för att stoppa det.	845
80	Erik Hellsborn (SD)	SD	Fru talman! Vad som är en dålig politik tycker jag är ganska uppenbart efter vad vi har sett under de senaste mandatperioderna. Vi har sett vad den politik som Miljöpartiet förespråkar leder till. Vi lever med dess konsekvenser. Jag är väldigt glad över att vi har ingått det nya Tidöavtalet och inför de åtgärder som krävs för att komma i ordning med den oreda som de rödgröna har ställt till med.	401
81	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Klimatkrisen är i dag den mest avgörande frågan för mänskligheten. Trots det har vi precis gått igenom en valrörelse där klimatkrisen av många partier har behandlats som en icke-fråga. Europa har varit i chock över den historiska torka som drabbat kontinenten. I Pakistan har en tredjedel av landets yta lagts under vatten. Klimatkrisen är global men det är som att svenska politiker från sverigedemokrater till moderater och socialdemokrater tror att Sverige på något sätt skulle vara förskonat och att det inte gäller oss. Tyvärr är det inte så. Den heta sommaren 2018 översvämningarna i Gävle förra året och återkommande vattenbrist - det tar inte slut där; det är bara början. Klimatforskningen visar att vi har ett mycket begränsat utrymme för fortsatta utsläpp av växthusgaser innan vi når nivåer som innebär stora risker för den mänskliga civilisationen. Beräkningar visar att de svenska utsläppen måste minska med i storleksordningen 20 procent per år för att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader. Arbetet för att nå målet borde ha satt igång på allvar för länge sedan och vår situation i dag har blivit så mycket svårare för att det inte har gjorts. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde inga seriösa försök att minska utsläppen i den takt som krävs och dess klimat- och miljöminister sa resignerat att hon betraktade det som nästan omöjligt. Föga förvånande ser det ut att fortsätta på samma sätt med den nya regeringen. Högerpartierna lägger alla ägg i samma korg och satsar på att kärnkraften ensam ska rädda oss från klimatkrisen. Även om de mest optimistiska antagandena om hur snabbt nya kärnkraftverk kan vara på plats skulle visa sig vara sanna kommer Sveriges utsläppsutrymme redan att vara förbrukat vid det laget. Med nuvarande utsläppstakt är den svenska koldioxidbudgeten slut om fyra år 2026. Fru talman! Klimatkrisen är en av de frågor som oroar svenska folket mest. Trots det har vi återigen fått en regering som flyr sitt ansvar. När politiker abdikerar från ledarskap lägger de samtidigt hela tyngden av klimatkrisen på enskilda medborgares axlar. Människor vill kunna leva utan klimatpåverkan men för att det ska bli verklighet behöver vi en regering som klarar av att styra oss dit som vågar göra de investeringar och införa de regleringar som krävs. Ulf Kristerssons regering är inte den regeringen. Högerpartierna nämner i sitt slottsavtal ingenting om järnvägen eller kollektivtrafiken ingenting om jord- och skogsbrukets klimatomställning och ingenting om hur vi ska få bukt med utsläppen från de varor vi konsumerar. Så vem ska ta ansvar för det? Människor i hela landet är beroende av att tåg och bussar går. Människor borde kunna lita på att maten de äter och kläderna de har på sig inte eldar på klimatkrisen och på att svenska företag minskar sina utsläpp i den takt som krävs. Det är regeringens ansvar att se till att det blir så. Men den här regeringen kommer precis som tidigare regeringar inte att ta det ansvaret. Fru talman! I min generation och bland de som är yngre än jag råder skriande brist på framtidstro. Ett fast jobb och en trygg bostad framstår för många som ouppnåeliga drömmar. Lika ouppnåelig ter sig drömmen om att slippa leva sitt liv i klimatkrisens skugga. Den nya regeringen vill inte göra något för att ändra på det. Nu är det upp till oss andra att vända utvecklingen trots regeringen. (Applåder)	3457
82	Rasmus Ling (MP)	MP	Fru talman! Återigen: Den nya regeringen med Sverigedemokraterna vill medvetet försämra integrationen. Att man medvetet försämrar integrationen med de konsekvenser det kommer att leda till i form av ökat utanförskap sämre deltagande på arbetsmarknaden och också en uppenbar risk för ökad kriminalitet är oerhört ansvarslöst.	327
83	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Vi kan efter den nu avslutade regeringsbildningen konstatera att Sverige får en annan politisk inriktning än den som tidigare varit. Ett nytt samarbetsavtal Tidöavtalet garanterar att vissa politiska frågor kommer att hanteras löpande under den mandatperiod som vi nu har framför oss. Genom det mandat svenska folket har gett oss i det senaste valet görs denna politiska inriktning nu möjlig. Jag vill framför allt lyfta det område i Tidöavtalet som berör kriminalitet och åtgärder kopplade till att förebygga och motverka kriminalitet. Enligt Tidöavtalet ska en översyn göras av kamerabevakningslagen för att möjliggöra kamerabevakning på fler platser och under längre tider än vad som är möjligt i dag. Kommunerna och polisen ska helt enkelt få bättre förutsättningar att upprätthålla tryggheten i samhället genom regelförenklingar och lagändringar. Fru talman! Här vill jag särskilt lyfta den skrivning i Tidöavtalet som är kopplad till kommunerna och handlar om att kameraövervakning som inte kräver tillstånd ska kunna utökas. Det är just en sådan förändring som många kommuner i Sverige i dag efterfrågar. Man ser själv ett behov av kamerabevakning men ansökningarna fastnar sedan i långa byråkratiska tillståndsprocesser inom ansvariga myndigheter - detta på grund av nuvarande lagstiftning. För att våra kommuner ska ges bättre förutsättningar att arbeta brottsförebyggande behöver också en förändring av lagstiftningen ske. Det är inte rimligt att samtidigt som vi ser en våg av brott svepa genom en kommun ofta begränsat till några specifika stadsdelar försvårar en segdragen tillståndsprövning kommunens möjlighet att öka invånarnas trygghet. Jag kan här dra mig till minnes hur unga i en särskild del av min hemkommun Gävle vid flera tillfällen utsattes för rena förnedringsrån. Nuvarande lagstiftning omöjliggjorde för kommunen att agera skyndsamt. Det är inte rimligt att nuvarande lagstiftning gör det svårt att just agera skyndsamt när det finns ett sådant uppenbart behov. Fru talman! Att kunna agera snabbt och resolut är ett måste för att kunna motverka brottsligheten men också för att förhindra att exempelvis kriminella gäng hinner dra vidare och begå nya brott på andra platser. Men det handlar lika mycket om att skapa bevis för våra brottsbekämpande myndigheter så att de kan utreda åtala och få de här individerna lagförda för de brott de begår. Det kan och kommer att ge upprättelse åt de brottsoffer som utsatts när samhället kan straffa de kriminella individerna. Att upprätthålla tryggheten och säkerheten i vårt samhälle för våra medborgare är en av statens viktigaste uppgifter. Detta gäller även när det handlar om att underlätta för våra kommuner att motverka brott. Jag är glad att vi nu är fyra partier som är överens om att förenkla och förbättra lagstiftningen kopplad till bland annat kamerabevakningslagen. På detta sätt kan vi göra fler platser tryggare och göra så att fler vågar röra sig ute i större utsträckning än i dag. I Sverige ska du kunna känna dig trygg. I och med Tidöavtalet tas nu de första stegen för ett tryggare Sverige. (Applåder) I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).	3170
84	Mikael Damsgaard (M)	M	Fru talman! Den organiserade brottsligheten breder ut sig i Sverige. Det mest synliga tecknet på detta är den epidemiska ökningen av skjutvapenvåldet. I år slår våldet nya dystra rekord vad gäller både antalet skjutningar och antalet personer som avlidit på grund av våldet. En annan form av organiserad brottslighet är de internationella stöldligor som står för en mycket stor andel av bostadsinbrotten och andra grova stölder i Sverige. I dag uppskattas dessa ligor ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. De står även för uppemot 90 procent av andra grova stölder av bildelar båtmotorer jordbruksmaskiner diesel etcetera. Det handlar om brottslighet med hög organisationsgrad där ligorna utvecklat en väl uppbyggd logistik och förmåga när det gäller hantering av stöldgods logi och transporter. Stora vinster liten upptäcktsrisk och låga straff är starkt bidragande orsaker till att stöldligorna härjar just i Sverige. Problemen är en illustration av hur den organiserade brottsligheten med åren blivit alltmer internationell. Ligor begår brott i ett land transporterar stöldgodset till ett annat och avyttrar det sedan i ett tredje. Kriminaliteten sker också i båda riktningarna. Samtidigt som stöldgods förs ut ur landet smugglas till exempel narkotika och vapen in i Sverige. Dessa brott är grovt integritetskränkande och drabbar ett stort antal människor i Sverige. Det är också en brottslighet som kostar privatpersoner företag och försäkringsbolag mångmiljardbelopp varje år. Denna typ av brottslighet måste därför bekämpas mer effektivt än vad som är fallet i dag. Trots att fenomenet med internationella stöldligor har varit väl känt i många år har insatserna från den tidigare socialdemokratiska regeringen varit väldigt svaga. De förbättringar som ändå kommit till stånd har kommit på plats efter att vi i den tidigare oppositionen i riksdagen har drivit igenom budgetbeslut och tillkännagivanden. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har däremot haft begränsad initiativförmåga. Nu har en ny borgerlig regering under Ulf Kristerssons ledning tillträtt och i och med detta inleds den största offensiven mot kriminaliteten i modern tid i Sverige. Det gäller även bekämpningen av stöldbrotten. I Tidöavtalet slås fast att Tullverkets brottsbekämpande befogenheter ska utökas och att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras. Det är också nödvändigt att få på plats hårdare påföljder för den som ägnar sig åt systematisk stöldbrottslighet. Det handlar om straffskalorna för stöldbrotten om att mängdrabatterna i dagens form avskaffas och om att återfall i brott ska straffas hårdare. Genom låg upptäcktsrisk och milda straffpåföljder är Sverige en alltför attraktiv plats för brottsnätverk som reser hit för att begå brott. Detta vill vi nu ändra på. (Applåder)	2817
85	Aida Birinxhiku (S)	S	Fru talman! Den senaste tiden har den politiska debatten dominerats av kriminalpolitiken. Att sätta stopp för gängkriminaliteten är en av vår tids största utmaningar. Vi måste stoppa det hänsynslösa våldet på våra gator. I den här debatten glömmer vi dock ofta bort det våld som främst drabbar kvinnor. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är ett akut och allvarligt samhällsproblem. Det är hög tid att dessa frågor hamnar i centrum av den kriminalpolitiska debatten där de i själva verket hör hemma. Mäns våld mot kvinnor sker oftast bakom stängda dörrar. Varje dag utsätts kvinnor för trakasserier våld och sexualbrott i en nära relation. Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller har haft en relation med. Detta dödliga hänsynslösa och brutala våld får förödande konsekvenser och orsakar ett stort lidande. Den farligaste platsen för en kvinna att befinna sig på är det egna hemmet och det är helt oacceptabelt. Lika oacceptabelt är det våld och förtryck som sker i hederns namn. Det kan handla om alltifrån hat hot och trakasserier till oskuldskontroller könsstympning och i vissa fall döden. Enligt forskare kan 240 000 unga i Sverige leva under hedersförtryck. Mörkertalen är stora och en stor tyst grupp är vuxna kvinnor. Därför måste vi reagera kraftfullt mot alla former av förtryck som begränsar kvinnors liv och urholkar deras frihet. Hederskulturen har ingen plats i det svenska samhället. Jag är stolt över den tidigare socialdemokratiska regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Nu måste vi ta nästa steg för mer behöver göras. Vi behöver stärka rättsväsendets insatser för att klara upp dessa brott. Vi behöver ett långsiktigt och permanent stöd till kvinnojourerna och vi behöver skärpa lagstiftningen ytterligare. Därför vill vi skärpa straffen för upprepade fall av allvarliga sexualbrott införa ett särskilt brott när det gäller psykisk misshandel och skärpa lagstiftningen beträffande oskuldskontroller. Vi vill även införa lex Lotta som innebär att om en kvinna mördas trots att en myndighet har känt till hennes situation ska myndigheten ta sitt ansvar och anmäla sig själv. Listan kan göras lång. Det här är bara några få exempel. Kontentan är att vi måste gå från ord till handling innan det är försent. Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att betona följande: När vi tiger är det dessa kvinnor som lider. När vi inte lyssnar är det dessa kvinnor som tystas. Och när vi tittar bort är dessa kvinnors frihet ett minne blott. Vi har alla ett ansvar. Mäns våld mot kvinnor kräver politisk handlingskraft här och nu. (Applåder)	2629
86	David Josefsson (M)	M	Fru talman! En byggarbetsplats som ser ut som ett högsäkerhetsfängelse med stängsel fjärrstyrda grindar och kameraövervakning en närbutik på ett förortstorg där omsättningen går upp när polisen kommer och går ned när polisen åker och en fabrik som får lägga om schemat för att de anställda inte vågar ta sig till och från jobbet sena kvällar och tidiga morgnar - detta är tre exempel från min hemstad Göteborg på den verklighet som många företagare och anställda i dag upplever. I undersökningen Brottslighetens kostnader 2022 från Svenskt Näringsliv beskrivs brottslighetens påverkan på företagande och jobb. Mer än vartannat tillfrågat företag i undersökningen har drabbats av brott under det senaste året många upprepade gånger. Totalt uppskattar rapportförfattarna att kostnaderna för otrygghet och brottslighet i det svenska näringslivet överstiger 100 miljarder kronor årligen. 42 miljarder är direkta kostnader för brott och ytterligare knappa 30 miljarder är olika säkerhetshöjande åtgärder. De uppskattade intäktsförlusterna uppgår till 18 miljarder och därutöver gör man ett antagande om att det finns åtminstone ytterligare 10 miljarder i kostnader på grund av cyberbrott bedrägerier och så vidare. Kostnaderna är i sig alarmerande men kanske ännu värre är faktiskt konsekvenserna av otryggheten: 6 procent av de tillfrågade företagen har under det senaste året valt att avstå från investeringar på grund av utsatthet eller oro för brott. Nästan lika många har övervägt att lägga ned delar eller hela företagets verksamhet av samma skäl. Fru talman! Att företag och arbetsplatser utsätts för brott är inte bara ett problem för den enskilde. Det är i grunden ett hot mot vårt öppna samhälle. För det första finns det sällan bara en juridisk person som är brottsoffer. Det finns ofta också ett fysiskt offer. Det handlar om kassörskan som blir rånad företagaren som blir lurad i ett telefonbedrägeri och hantverkaren vars bil slås sönder i ett inbrott. För det andra slår brottsligheten mot samhällsekonomin i stort. När nästan 1 av 20 företag har avstått från investeringar eller lagt ned verksamhet innebär det också förlorade arbetstillfällen och skatteintäkter. För det tredje riskerar brottsligheten att slå sönder hela branscher när illegala bolagsfasader systematiskt används för att utsätta laglydiga företag för osjyst konkurrens. Därför är jag glad fru talman över att den nytillträdda regeringen nu kommer att inleda den kanske största offensiven mot organiserad brottslighet i svensk historia. Förutom att man gör en fullständig översyn av hela strafflagstiftningen fokuseras nu också rättsväsendets insatser. Ett samlat råd mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet. Men kanske viktigast av allt för att bekämpa brott mot företagande är att sekretesslagstiftningen reformeras med en ny huvudregel: All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter i syfte att bekämpa brott. Fru talman! Brott mot företag och företagande har tyvärr inte uppmärksammats särskilt mycket i den politiska debatten eller av den förra rödgröna regeringen. Men ska vi komma till rätta med otryggheten och få ett fungerande näringslivsklimat i Sverige måste dessa problem tas på allvar. Att vara drivande i det arbetet kommer jag att se som en av mina viktigaste uppgifter som riksdagsledamot de kommande fyra åren. För fru talman det ska inte behöva vara en del av en affärsplan hur man skyddar sig mot brott. (Applåder)	3488
87	Fredrik Kärrholm (M)	M	Fru talman! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Vi var många som i ett tidigt skede varnade för utvecklingen med våldsamma och systemhotande kriminella nätverk. Reaktionerna var tröga. Tillräckliga åtgärder uteblev. Läget har gradvis blivit värre. Lyckligtvis har vi nu en majoritet i Sveriges riksdag som förstår allvaret och är beredd att göra vad som krävs för att vända utvecklingen. Den nya regeringens politik innebär den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid. Regeringen kommer bland annat att genomföra en fullständig översyn av straffrätten. I och med detta finns chansen att en gång för alla göra upp med den naiva behandlingsideologi som har präglat det svenska påföljdssystemet. Högaktiva förbrytare och farliga individer behöver låsas in - inte för att längre fängelsestraff gör någon till en bättre människa utan för att den som sitter inlåst inte kan begå brott och inte heller rekrytera unga till brottslighet. Här har vi en länge förbisedd inkapaciteringseffekten. I Sverige finns det över 8 000 personer som är lagförda tio eller fler gånger. Fru talman! Jag tror i många fall på en andra chans men jag tror inte på en tjugonde. Fängelse är dock inte hela lösningen. Det har heller ingen påstått. I grunden beror brottslighet på värderingar kultur och moral. De viktigaste brottsförebyggande gemenskaperna är familjen och det civila samhället. Det är gemenskaper som vi behöver främja. Samhället är större än staten. Likafullt är det statens mest grundläggande uppgift att värna medborgarnas säkerhet från yttre och inre hot. Kriminaliteten måste bekämpas och det kräver fler och längre fängelsestraff. Det är dock inte kostnadsfritt. Kriminalvården ska nu kraftigt byggas ut och det är bråttom eftersom det råder platsbrist. I väntan på att avtjäna sitt fängelsestraff går farliga personer fria och de begår nya brott. Men denna kapacitetsökning i kriminalvården behöver ske med stor respekt för skattebetalarnas pengar. Fängelseplatserna i Sverige är 50 procent dyrare än i våra grannländer Finland och Danmark. De är dubbelt så dyra som i England och Tyskland. Det är oförsvarligt. Vi har nu i Sverige inte bara en brottskris utan också en ekonomisk kris. Förutom att minska kostnaderna i kriminalvården per anstaltsplats behöver vi i så stor utsträckning som möjligt hyra fängelseplatser i utlandet. Kriminaliteten måste bekämpas. Det behöver ske mer effektivt men det behöver också ske kostnadseffektivt. (Applåder)	2487
88	Camilla Brunsberg (M)	M	Fru talman! Vilken ära det är att i dag få stå här i kammaren och företräda Moderaterna. För min personliga del är det möjligt tack vare att Blekingeborna gav mig ett starkt väljarstöd i valet. Därför tänkte jag i mitt första anförande i kammaren under denna mandatperiod tala om just det som var viktigt inför valet för Blekingeborna. Jag hade såklart kunna tala länge och väl om marinbasens och flygflottiljens betydelse för Sveriges yttre säkerhet när vi nu befinner oss i en skakig tid. Jag hade också kunnat tala om hur viktigt det är att jobben växer fram och att Blekinges företag - många verkar på en global marknad och bidrar till Sveriges bnp - är beroende av infrastruktursatsningar. Men fru talman jag tänker tala om en annan sak. Jag tänker tala om trygghet. När man i en valrörelse knackar på hundratals dörrar möts man av både fina och ärliga samtal om vad som är viktigt för människor i deras vardag. Jag träffade bland annat en ung pappa som hade flytt hit till Sverige från krig och förtryck. Han sa till mig: Jag kom hit för att skapa ett tryggt liv för mig och mina barn men Sverige har förändrats. Ja Sverige har numera kvalificerat sig till att bli ett av de länder i Europa som har flest gängrelaterade skjutningar. Vi har sett skjutningar nästan varje dag och dödsskjutningar i stort sett varje vecka. Var tredje kvinna är rädd för att gå ut om kvällen och barn och unga blir rånade och förnedrade på öppen gata. I min hemkommun där jag under den mandatperiod som gått har varit oppositionsråd har vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna samlat ett brett politiskt stöd för att göra omfattande trygghetssatsningar. Vi har satsat stort på skolan dubblerat fältgruppen och anställt trygghetsvärdar. Varför nämner jag det här i kammaren? Jo det gör jag för att det är otroligt viktiga förebyggande insatser som man behöver göra just på kommunal nivå. Men det räcker inte. Nu är det äntligen dags att ta krafttag mot otrygghet och kriminalitet. Jag ser fram emot att här i kammaren vara med och rösta igenom reformer för att återupprätta Sverige som ett tryggt land där kriminella sitter bakom lås och bom. Sedan är definitionen av trygghet såklart olika beroende på var man befinner sig i livet. Just nu är det många som riskerar att behöva lämna hus och hem för att de inte har råd att betala sin elräkning. Nu är det dags att omgående få ett högkostnadsskydd på plats och se till att kärnkraft kan byggas ut i Sverige. Fru talman! Trygghet handlar om mycket mer än fler poliser och hårdare straff. För oss moderater handlar trygghet om att våra barn ska kunna gå på trygga och säkra skolor att våra äldre ska få tillgång till bra äldreomsorg att människor ska ha råd att betala sin elräkning och att kvinnor ska kunna gå ut om kvällen utan att behöva se sig om över axeln. Men om detta ska vara möjligt och om vi ska ha råd att genomföra dessa nödvändiga förändringar måste alla som kan vara med och bidra och försörja sig själva. Nu har fyra partier fått Tidöavtalet på plats vilket gör att vi moderater kan genomföra allt det som vi gick till val på för att få bukt med kriminalitet och otrygghet. Jag ser fram emot fyra konstruktiva år här i kammaren där vi får ordning på Sverige. Och fru talman som riksdagsledamot för Blekinge kommer jag alltid att ha otryggheten som min största och värsta fiende. (Applåder) I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).	3422
89	Peder Björk (S)	S	Fru talman! En ökad takt i klimatomställningen innebär stora investeringar och nya jobb i hela landet. Sverige kan inte låta de möjligheter som klimatomställningen innebär försvinna iväg någon annanstans. Nya och utvecklade branscher bidrar till fler jobb en starkare ekonomi och en bättre välfärd. I norra Sverige växer redan nu framtidens gröna industrier fram. Vi ser bland annat en utveckling av fossilfritt stål batteritillverkning och framställning av grön vätgas. Industrin och industriarbetarna är lika avgörande i dag för att bygga världens första fossilfria välfärdsland som de var när vi byggde det svenska välfärdssamhället. Omställningen kräver dock en väl fungerande infrastruktur. Vi behöver stora investeringar i Sveriges elnät järnvägar vägar bredband och laddstolpar. De senaste två mandatperioderna har socialdemokratiska regeringar gjort rekordstora satsningar. Men det räcker inte utan fortsatta satsningar krävs. Fru talman! För Västernorrland den region som jag bor i och representerar här i riksdagen är en utbyggnad av dubbelspår mellan Gävle och Härnösand helt avgörande. Dagens ostkustbana är Sveriges längsta flaskhals med 27 mil enkelspårig järnväg på sträckan Gävle-Härnösand. I dag är banan överbelastad i hela sin sträckning och det finns ett mycket begränsat utrymme för fler transporter. Genom att bygga dubbelspår kan kapaciteten fyrdubblas och restiderna halveras. Järnvägstransporter är avgörande för export av just de gröna industriernas produkter på ett miljövänligt sätt. Nya Ostkustbanan är helt enkelt bra för miljön ekonomin och jobben i hela Sverige. Men även med en utbyggd järnväg kvarstår det behov av transporter av gods på väg. Och människor behöver kunna transportera sig med bil där kollektivtrafik inte är ett alternativ. Under en lång tid har kustkommunerna i norra Sverige framfört behov av nya sträckningar på dagens E4. I vårt län handlar det om en ny förbifart vid Örnsköldsvik. Fru talman! I stället för en offensiv satsning på de gröna jobben väljer nu det högerkonservativa blocket en helt annan väg. I deras slottsavtal framgår det att Sveriges miljö- och klimatambitioner ska sänkas. Dessutom finns det i slottsavtalet inte en enda stavelse om satsningar på infrastruktur. Jo förlåt Bromma flygplats nämns och ska finnas kvar. Den högerkonservativa regeringens ointresse för klimatfrågor och infrastruktur är ett reellt hot mot den gröna tillväxten i norra Sverige. Sverige har tekniken vi har kunnandet och vi har viljan. Genom att samlas kring möjligheterna i en omställning kan vi bli det första fossilfria välfärdslandet med en förnybar energiproduktion. Den högerkonservativa politiken på detta område är inte bara framförhandlad på ett slott - den är i verkligheten ett luftslott. Sverige behöver en annan politik som vill prioritera satsningar på väg och järnväg i hela landet med ambitionen att bygga ett hållbart samhälle för alla. (Applåder)	2937
90	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Fru talman! Det är jättebra att Socialdemokraterna har satsat historiskt mycket pengar på infrastruktur. Socialdemokraterna har suttit vid makten i åtta år. Var är dubbelspåren i Norrland som efterfrågas av ledamoten Peder Björk? Jag vet inte. Var är satsningarna på sjöfarten? Var är satsningarna på infrastruktur? Vi har en nationell plan fram till 2033 där Socialdemokraterna har gett Trafikverket i uppdrag att utreda hur man kan fördela pengarna. Men 2033 ska jag tala om kommer infrastrukturen att vara sämre än vad den är i dag. Fru talman! Jag skulle därför vilja fråga Peder Björk var de historiskt stora satsningarna är. I detta anförande instämde Mats Arkhem och Robert Stenkvist (båda SD).	711
91	Peder Björk (S)	S	Fru talman! Jag tackar ledamoten för möjligheten att bemöta hans frågor. När det gäller Ostkustbanan har det påbörjats en utbyggnad av dubbelspår med satsningar på närmare 10 miljarder kronor. Den socialdemokratiska regeringen har påbörjat utbyggnaden av Norrbotniabanan och det har satsats historiskt stora resurser på att flytta över gods från väg och järnväg till sjöfarten. Min fråga till riksdagsledamoten Jimmy Ståhl är: Vad är Sverigedemokraternas prioriteringar och satsningar för infrastrukturen i norra Sverige?	526
92	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Europa är utsatt för ett energikrig. När Ryssland stryper bränslet lider hela Europa. Vissa länder som Sverige och Frankrike har kärnkraft. Andra länder som Polen och Norge har det inte. Men det spelar ingen roll - elpriset är lika högt i hela Europa. EU:s samlade respons på energikrisen är en energipolitik som kallas REPowerEU och som har tre huvudstrategier. Nummer ett är att vi inte ska göra oss beroende av bränsleimport från enskilda länder. Nummer två är att vi ska spara energi. Nummer tre är att vi ska accelerera den rena energin. Här säger man: Renewables are the cheapest and cleanest energy available and can be produced domestically reducing our need for energy imports." Mot denna bakgrund vad gör Sverige alltså det där landet uppe i norr med en liten befolkning och en massa älvar skogar och långa kuster? Fru talman! Jag är ledsen men den svenska energidebatten har på senare tid dessvärre havererat i populism och förenklade budskap. Och nu flyttar denna havererade energidebatt in på Rosenbad och blir svensk regeringspolitik. Låt mig lyfta upp två väsentliga aspekter. För det första: Sverige har sedan 1996 en avreglerad elmarknad där idén är att politiken sätter upp spelreglerna och marknadens aktörer gör investeringar. Det är ett system som levererat bland de lägsta elpriserna i världen. Och nu bubblar det av investeringsvilja i elproduktion energilagring och digitalisering samtidigt som nya affärsmodeller prövas överallt precis som en marknad ska fungera. Men nu vill den nya regeringen införa planekonomi i elsystemet. Man vill tvinga in en teknologi och ge direkta order till Vattenfalls vd att investera i en enskild teknik oavsett hur dyr denna teknik är. Då lägger man samtidigt en våt filt över alla initiativ som bubblar hos marknaden. Vi backar in i framtiden och priset på el kommer att stiga precis så som sker i en planekonomi. Det är ineffektivt och dyrt. För det andra: Energisystemet är i behov av en över mandatperioder stabil energipolitik. Justeringar i energipolitiken bör ske med varsam hand och med brett stöd bland riksdagens partier. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade den breda energiöverenskommelsen 2019. Nu avser man att tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna driva igenom en hastig förändring av energipolitiken utan brett stöd i riksdagen. Men vad händer om en ny regering tillträder om fyra år? Då river man upp och kör en ny energipolitik igen. Det vore förödande. Breda stabila energiöverenskommelser behövs i Sverige. Fru talman! Vi politiker ska inte gå in och detaljstyra energimarknaden. Vi politiker ska sätta upp de långsiktiga spelreglerna och låta marknadens aktörer sköta investeringar. Låt marknaden avgöra om kärnkraft är rätt teknik! Hittills gör marknaden dock exakt samma bedömning som EU gör i sin REPowerEU nämligen att Sverige har fantastiska förutsättningar för ett modernt och digitaliserat energisystem där vi utvecklar inhemska bioenergiresurser utnyttjar det gratis bränsle som vattnet vinden och solen erbjuder och utvecklar energilager på olika tidsskalor - vätgas och batterier - samtidigt som vi är sparsamma med vår förbrukning. Så får vi ett elsystem med långsiktigt låga elpriser säkerhetspolitiskt säker eltillförsel och hållbar energi. (Applåder) "	3308
93	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Fru talman! Vi har ganska många. Vi anser också att järnvägen är jätteviktig. Framför allt är sjöfarten viktig. Via sjöfarten kan vi lasta ut enorma mängder gods från bland annat Luleå och nedöver till övriga Europa. Där lägger vi ganska mycket satsningar. Vi satsar också på flygplatserna vilket jag förstår att Socialdemokraterna inte har något intresse av över huvud taget. Vi vill ha en infrastruktur som täcker hela Sverige. Bromma är viktigt.	452
94	Peder Björk (S)	S	Fru talman! Om riksdagsledamoten Jimmy Ståhl är så övertygad om satsningar på både järnvägen och sjöfarten undrar jag vad ledamoten anser om att detta helt saknas i den regeringsförklaring som nämndes i går. Framför allt saknas det i det slottsavtal som har slutits med dem som nu utgör regeringsunderlag här i Sveriges riksdag. Frågan återstår fortfarande för ledamoten att besvara: Vilka satsningar vill Sverigedemokraterna se i norra Sverige när det gäller infrastrukturen? (Applåder)	491
95	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Jag har lyssnat på debatten under dagen och vid flera tillfällen har brottsligheten i Sverige varit uppe. Då ska man också ha klart för sig att brottsligheten är hjulburen. Den rör sig alltså på väg. Våra vägar är Sveriges största brottsplats. Vägen är de kriminellas viktigaste arbetsredskap. Vi har en omfattande otillåten yrkesmässig trafik i Sverige och i den trafiken döljer sig transporter av vapen narkotika och i vissa fall till och med människor. I motsatt riktning går stöldgods för ungefär 2 miljarder om året ut ur landet. Den här trafiken har man öppnat upp för genom att nedmontera trafikpolisen. Det finns inga kontroller på vägen som kan mota tillbaka den här verksamheten utan den har fått växa ohämmat under årens lopp. En av de viktigaste åtgärderna för att komma åt den här typen av verksamhet är därför att bygga ut trafikpolisen. Man måste grusa maskineriet för de kriminella nätverken. Jag har själv jobbat inom trafikpolisen och redan 2012 konstaterade länskrim i Göteborg som jag hade ett nära samarbete med när jag var regionchef för Sveriges Åkeriföretag att den olagliga trafiken i Sverige genererar pengar till annan kriminell verksamhet. Det investeras i narkotikaaffärer och så vidare. Det här ser vi effekten av i dag med alla skjutningar och det våld som sprider sig i samhället. Ska vi komma åt de kriminella nätverken och verkligen stoppa det här måste vi få ut kontroller på vägen. Vi måste på alla sätt grusa de kriminellas affärsverksamhet och då får inte vägen vara helt öppen för den här typen av verksamhet. Det är det ena bekymret. Jag kommer alltså från åkerinäringen och har därför mycket kontakt med både åkerier och chaufförer och ett annat bekymmer är att det rör det sig väldigt många ryska fordon i Sverige just nu. Då måste man ställa sig frågan: Vad gör de här? Med alla sanktioner mot Ryssland ska det rimligen inte finnas ryskregistrerade lastbilar i Sverige. Jag har vid flera tillfällen fått information från chaufförer som är ute och lämnat den till Försvarsmakten för att de på något sätt ska vara förberedda på vad de här kan ägna sig åt. Jag har också pratat med mina gamla kollegor på trafikpolisen. Stoppa de här bilarna! Vad är det för utrustning ombord? Vi blev påminda för några veckor sedan när de sprängde Nord Stream. De ryska fordonen som rör sig fritt i Sverige kan ju förbereda angrepp exempelvis på vår elektriska infrastruktur. Det här har man lämnat helt öppet. Man har inte ens brytt sig om att utveckla trafikpolisen och se till att vi har kontroller på vägen som bromsar den här typen av verksamhet. I stället har man skruvat upp hastighetskameror och tror att man kan sköta trafikövervakningen på det viset. Det är anmärkningsvärt hur dåligt detta har skötts av de tidigare regeringarna. Här finns det anledning att tänka om och se till att sätta in resurser för att bromsa de kriminellas framfart i samhället. Då måste vi ha kontroller på vägen. I detta anförande instämde Mats Arkhem och Robert Stenkvist (båda SD).	3026
96	Carina Ödebrink (S)	S	Fru talman! Jag skulle vilja bemöta lite grann av det som ledamot Morell anför i sitt inlägg. Det är inte med sanningen överensstämmande att ingenting har gjorts. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit en mängd olika åtgärder för att komma till rätta med den vilda västern som i många fall råder på svenska vägar. Det handlar både om sjysta villkor och om att vi har den högsta sanktionsavgiften när det gäller utländska företag som fuskar. Jag skulle vilja ställa en annan fråga till ledamot Morell. För någon vecka sedan lämnades det in en motion om att skrota planerna på att bygga nya stambanor. Hur ser ledamot Morell på hur vi ska lösa framtidens transporter?	682
97	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi pratar om kontrollen av den yrkesmässiga trafiken. Det har kommit förslag från regeringen som bland annat bygger på mobilitetspaketet som har antagits i EU. I grunden startades detta av en sverigedemokrat som var ledamot i Europaparlamentet. Paketet är jättebra. Men för att det ska fungera krävs det att det finns någon ute på vägen som gör stopptecken och tittar på fordonet. Vad är det för typ av transport? Vem sitter bakom ratten? Finns det tillstånd? Vad har föraren ägnat sig åt? Den funktionen finns inte i dag. När jag lämnade trafikpolisen var vi i Skara tre turlag med nio man i varje. I dag är det totalt fem som har behörighet på tunga fordon. Så ser det ut på varenda enhet i Sverige och det är alarmerande eftersom det har skapat förutsättningar för kriminella.	820
98	Carina Ödebrink (S)	S	Fru talman! Dessa frågor är viktiga. Där kan vi vara överens om vad vi behöver göra och det har gjorts en del. Men vad är ledamot Morells svar för att lösa framtidens transporter när dagens järnvägssystem är underdimensionerat och när företagen inte får ut sitt gods i de södra delarna av Sverige? Vad är ledamot Morells svar på det?	337
99	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Vi har väckt en motion om att stoppa höghastighetståget. Svaret är ja. Det är för att skapa förutsättningar för att stabilisera järnvägssystemet eftersom underhållet brister. Vidare ska flaskhalsar byggas ut. Då går det att skapa förutsättningar för godstransporter. Precis innan debatten satt jag och pratade med representanter för ett järnvägsföretag. Då diskuterade vi framtida transporter; och vi sa att om vi skulle öka godstransporterna på järnväg med 100 procent skulle godstransporterna på väg minska med 8 procent. Där är dimensionerna.	560
100	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Thomas Morell pratar om att trafikpoliserna är för få. Det kan jag hålla med om. Under min tid som trafikborgarråd i Stockholm har jag många gånger pratat om att det görs för lite för att hantera trafiken. Jag har bett att man skulle inrätta kommunala trafikpoliser - trafikövervakare som jag kallar dem - för att få ordning på hastigheterna. Det är ingen som övervakar miljözonerna och mycket handlar om trafiken. Det Thomas Morell pratar om är att med hjälp av trafikpoliser komma åt kriminaliteten. Är det inte ett problem att man blandar ihop dessa? Ett skäl till att man inte vill ha kommunala trafikpoliser är att när polisen ska ut och jaga brottslingar vill de ha möjligheten att stoppa bilarna och göra husrannsakan i bilen. Det ställer till det för det andra området. Borde man inte separera så att polisen ägnar sig åt den grova brottsligheten och trafikpolisen tar hand om trafiken?	911
101	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Det är intressant att Daniel Helldén lyfter upp denna fråga. Vi har lagt fram förslag om att bygga en särskild enhet direkt under polisledningen som ska sköta kontrollen på väg inte i kontakt med regionpolischef och så vidare. Det finns en fördel med poliser som har förordnande att göra flygande inspektioner som bilinspektörer. De behöver ingen order om husrannsakan för att gå in i ett fordon. När jag har stoppat ett fordon på väg för att göra en kontroll äger jag i princip fordonet tills jag är färdig - inte förr kan föraren åka. Jag har tillträde till fordonet för att göra en teknisk kontroll. I samband med det kan man upptäcka andra brott. Då får kontakt tas med förundersökningsledare eller åklagare. Vi måste få ut poliser på väg som stoppar de kriminella. Det är ett gift i vårt samhälle att de har fått fritt tillträde till vår infrastruktur och ingen bromsar verksamheten.	906
102	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Jag kan förstå problemet men jag tänker att vi på något vis måste försöka hålla detta isär. Jag förstår poängen med att göra husrannsakan i bilarna. Det är ett tvångsmedel som polisen knappt har på något annat område. Problemet är att det här också drabbar annan verksamhet det vill säga trafiksäkerhet och miljözoner. Om förslaget var att göra något sådant är det något att titta på. Frågan är om det är det.	426
103	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Klimatpolitikens uppgift är att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker. Här i Sverige handlar det om kraftigare skyfall som leder till översvämningar ras och skred och därmed förstörda byggnader om torka som skadar våra skördar och därmed kan leda till högre livsmedelspriser om värmeböljor som allvarligt kan påverka människors hälsa och om naturkatastrofer i andra länder som drabbar underleverantörer till svenska företag. Globalt ser vi redan översvämningar i Pakistan som drabbar över 30 miljoner människor och allvarlig värmebölja och torka i Europa med mera. De direkta och indirekta konsekvenserna av klimatförändringarna är så många och komplexa att de inte går att räkna. Det är risker som jag anser att vi som politiker har till uppgift att skydda befolkningen från. Det är risker som man förväntar sig att vi ska hantera. Klimatomställningen måste ske här och nu om vi ska undvika de allvarligaste riskerna med klimatförändringen. Samtidigt innebär klimatomställningen fantastiska möjligheter som vi i Miljöpartiet vill ta till vara. Under våra sju år i regering utsågs Sverige till landet med världens bästa klimatpolitik. Vi reformerade EU:s utsläppshandel och satsade på industrin och företagens omställning genom Industriklivet Klimatklivet gröna kreditgarantier och samordning genom Fossilfritt Sverige. Vi ser nu en grön industrirevolution som bidrar till en stark samhällsutveckling innovationer nya jobb och stärkt konkurrenskraft. Vi införde reformer som har gjort att elbilsförsäljningen skjutit i höjden. Det innebär bättre luft mindre buller och trevligare stadsmiljöer. Men fru talman Sverige har nu fått en ny regering och med den en fundamentalt annan politisk inriktning för Sverige. Alla som har följt miljöpolitiken i valrörelsen vet att det sedan länge varit tydligt att de nationalkonservativa om de fick makten skulle bedriva en politik som ökar utsläppen av växthusgaser. Nu har detta bekräftats svart på vitt: I Tidöavtalet och i statsministerns regeringsförklaring finns inte ett enda förslag som minskar utsläppen av växthusgaser. Däremot finns flera som kraftigt kommer att öka utsläppen av växthusgaser och därmed göda klimatkrisen. Bara förslaget om sänkt reduktionsplikt kommer att öka Sveriges territoriella utsläpp med hela 10 procent i ett läge när vetenskapen tydligt slår fast att vi måste minska utsläppen kraftigt nu - i närtid - för att klara Parisavtalet. Med den aviserade slakten av reduktionsplikten kastas Sveriges möjlighet att nå klimatmålen ut genom fönstret. Fru talman! Klimatpolitik och miljöpolitik handlar om våra livsförutsättningar om att vårt dricksvatten ska skyddas från gifter så att vi inte blir sjuka och om att det ska finnas bin som pollinerar våra grödor. Klimatkrisen hänger ihop med förlusten av biologisk mångfald som är värre än någonsin. Mot denna bakgrund valde statsministern vid sitt tillträdande att lägga ned Miljödepartementet i Regeringskansliet. Fru talman! Klimatkrisen och miljökrisen handlar om våra livsförutsättningar nu och för all framtid. Problemen försvinner inte genom att man stoppar huvudet i sanden. (Applåder)	3188
104	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Då rekommenderar jag att Daniel Helldén läser vår motion. Vi vill ha en särskild enhet för kontroll av den yrkesmässiga trafiken. Den reguljära polisen kan med fördel ägna sig åt vanlig hastighetsövervakning blåskontroller miljözoner och så vidare. Men det ska vara en särskild enhet som ägnar sig åt den yrkesmässiga trafiken eftersom det är ett mycket komplext område som en vanlig polis inte kan ägna sig åt.	427
105	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Sveriges stambanor och med dem stora delar av det svenska järnvägsnätet står inför ett sammanbrott. Det konstaterade Trafikverket 2010 när man skulle förklara kapacitetsbristen och punktligheten på den drygt 150 år gamla Södra stambanan. Som ett svar på detta lanserade den dåvarande alliansregeringen ett tydligt besked först om bygget av Ostlänken och sedan om nya stambanor. Jag vet detta eftersom jag var där på Stora torget i Linköping när Alliansens partiledare presenterade detta 2012. Alliansregeringens krav var att investeringarna skulle generera nya jobb fler bostäder och regional tillväxt. Kommunen åtog sig att planera bostäder regionen åtog sig att stärka den regionala utvecklingen och näringslivet åtog sig att investera. Efter intensiva förhandlingar och ett regeringsskifte däremellan lyckades vi få till ett avtal i Sverigeförhandlingen. Jag vet även detta eftersom jag var där. Jag var med och förhandlade med den dåvarande numera bortgångne moderata politikern HG Wessberg. Fru talman! Då var då och nu är nu. Alla överenskommelser all samsyn och jag dristar mig till att säga all tilltro mellan parterna som ingick avtalet om en hållbar svensk järnväg står nu inför ett sammanbrott. Den politiska oförmågan att landa i tydliga beslut och oviljan att bidra till lösningar har gjort att vi nu står inför en verklighet där tilltron mellan stat och kommuner är skadad där tilltron mellan det offentliga och näringslivet är sargad och allmänheten är de stora förlorarna och får betala det högsta priset i form av en järnväg som alltför ofta missar att leverera. Fru talman! Det rätta att göra nu hade varit att visa ledarskap. I stället damp det ned en motion skriven av dem som i dag utgör regeringskonstellationen med sikte på att stoppa allt det som Sverige jobbat med under decennier. Det var en motion som sa sig vilja stoppa höghastighetståg men som i själva verket starkt skulle bidra till att stoppa alla tåg. Det var en motion som dessutom var så illa kommunicerad att den sände chockvågor bland många av motionärernas partikamrater i de berörda kommunerna. Fru talman! Inte heller blev det bättre när vi fick ta del av regeringsförklaringen. Allt som nämns om spårbunden infrastruktur är några få rader som lyder: Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt." Dessa få rader är allt som är kvar av det en gång så stolta Sverigebygget som moderater kristdemokrater och liberaler drev igenom tillsammans med Centerpartiet. När vi lägger samman motionen om höghastighetståg med raderna i regeringsförklaringen inser vi ganska fort att den nya regeringen helt saknar en vision för järnvägen och för Sveriges utveckling. Fru talman! När staten krävde de östgötska kommunerna på medfinansiering för Citybanan i Stockholm klagade vi inte. Vi bidrog. När staten krävde de östgötska kommunerna på bostäder klagade vi inte. Vi bidrog. Det har vi lärt oss det vill säga man håller vad man lovar och man bidrar. Nu är frågan hur det ska bli. Ska alla investeringar som de östgötska kommunerna har gjort läggas på tippen? Ska alla resenärer lämnas på perrongen? (Applåder) "	3208
106	Patrik Jönsson (SD)	SD	Fru talman! Det går ett snabbtåg i timmen mellan Malmö och Stockholm i dag ett snabbtåg i timmen i vardera riktningen. Endast ett fåtal procent av de spårbundna resorna utgörs av långväga resor. Med beaktande av detta har jag en fråga till ledamoten Demirok. Anser Centerpartiet att det är rimligt att bygga höghastighetsjärnväg för ett snabbtåg i timmen mellan Malmö och Stockholm för 400-500 miljarder när vi ser att vi har en infrastruktur som nöts ned och blir sämre och sämre?	486
107	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Jag ska svara ledamoten Patrik Jönsson ganska enkelt. Vad är ett snabbtåg? Det som planeras i dag och det som vi har planerat för Ostlänken och de nya stambanorna är 250 kilometer i timmen. Om vi begav oss ut i världen och förklarade att det är vår syn på höghastighetståg tror jag att de skulle skratta åt oss. Där är planeringen i dag. Det vi planerar är nya stambanor en upprustning av svensk järnväg som har behövt göras i minst hundra år. Det är det vi står inför - att behöva bygga ut järnvägen. Men med den motion som har lagts fram och den inriktning som ligger kommer vi inte ens att bygga ut stambanor - inte för höghastighetståg men inte heller för regionala pendeltåg. Hur ska ni svara upp mot arbetspendlingen när ni inte vill bygga ut järnvägen?	777
108	Patrik Jönsson (SD)	SD	Fru talman! Det är precis det vi vill men det är det Centerpartiet inte vill. Ni vill lägga alla pengarna på prestigeprojektet höghastighetståg - 400-500 miljarder för ett tåg i timmen mellan Malmö och Stockholm. Det är möjligt att era väljare tycker att det är ett bra förslag. Jag är rätt övertygad om att våra väljare hellre ser att vi bygger ut befintlig järnväg med konventionell teknik där det verkligen behövs. Det behövs nya stambanor och det behövs att man bygger bort flaskhalsar. Framför allt behövs det stärkt underhåll och där står Centern sig slätt.	569
109	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Jag brukade ibland som kommunalråd få frågan varför vi stängde av vägarna när vi behövde asfaltera om dem. Jag försökte förklara att ibland måste man stänga av vägarna för att kunna asfaltera om dem. Hur ska man rusta upp järnvägarna om man inte får bygga nytt? Hur ska man rusta upp dem om man inte får stänga av dem? Med Sverigedemokraternas politik kommer vi att hamna i en situation där vi under många långa år inte har en fungerande järnväg över huvud taget eller en satsning på framtida järnväg.	516
110	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Hela Sverige ska fungera. Mitt hemlän Kalmar län är ett av Sveriges glesbygdslän till strukturen trots sitt läge i södra Sverige. Samtidigt är det ett av Sveriges främsta semesterparadis dit miljontals människor från hela Nordeuropa söker sig för det fina klimatet och den särpräglade naturen med småländska skogar Ölands alvar och en ljuvlig skärgård. Ungefär en halv miljon besökare per år kommer till min hemstad Vimmerby bara för att besöka Astrid Lindgrens Värld. Men i Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapport Hela kungariket och halva pengarna från i år kan man läsa följande: Oavsett analysmetod är det . tydligt att . i synnerhet Kalmar län länge legat långt ner på regeringens prioriteringslista." Andelen av investeringar per capita för 2018-2019 låg i Kalmar län på oansenliga 0 3 procent - att jämföra med Skånes 7 5 procent och Stockholms 34 5 procent. Ännu sämre ser man att det är om man blickar framåt. Investeringarna per capita i planförslaget för 2022-2033 fördelar sig med 0 2 procent till Kalmar län jämfört med 8 7 procent i Skåne och 30 7 procent i Stockholm. Väljer man att titta på regionala investeringar i planen för 2022-2033 ser man att Kalmar har 3 100 kronor per invånare. Det ska jämföras med riksgenomsnittet som är 31 400 kronor per invånare alltså tio gånger så högt. Vårt grannlän Östergötland får investeringar för 150 500 kronor per invånare. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren skriver i sin rapport om "en betydande historisk och kontinuerlig snedvridning mot ett fåtal regioner som pågått under en lång tid och som hittills fått fortsätta. Om trenden inte vänds . riskerar vi att få nästan 30 år med stora obalanser i svensk infrastruktur". En livsviktig aspekt av den bristfälliga fördelningen av pengar till Kalmar län avspeglar sig i antalet viltolyckor längs vägarna. För några veckor sedan skrev Barometern att Kalmar län är värst drabbat i hela landet av viltolyckor. Viltolyckorna har från 2010 ökat med 37 procent till 67 500 per år enligt Trafikverket. En viltolycka kostar dessutom mycket både i pengar och i lidande hos människor och djur. Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI handlar det om samhällskostnader på 3-4 miljarder per år. Viltstängsel kan reducera viltolyckor med 70-95 procent enligt Trafikverket och bedöms därmed vara det mest effektiva sättet att förhindra viltolyckor. Där viltstängsel dras minskar olyckorna. I Kalmar län finns det ungefär 7 mil viltstängsel. I grannlänet Kronoberg som är mindre till både storlek och folkmängd finns det 23 mil - alltså mer än tre gånger så mycket. Det är min starka förhoppning att den nytillträdda regeringen ser över och rättar till den här typen av långvarig strukturell obalans. Hela Sverige ska ju leva! "	2789
111	Carina Ödebrink (S)	S	Fru talman! Ledamoten Brunegård ger en beskrivning av hur det ser ut i dag när det gäller infrastruktur och hur hela landet ska leva. Det är faktiskt det detta handlar om. Hur ska hela landet leva? Hur ska vi hålla ihop stad och land för att skapa hållbar tillväxt och utveckling? Det är en av de viktigare frågorna tillsammans med att klara klimatomställningen. I den nationella trafikplan som ligger och som är beslutad görs det historiska satsningar på vägunderhåll och järnvägsinvesteringar. Sydostlänken som omfattar Kalmar Kronoberg och Blekinge är en viktig del. Men ledamoten Brunegård ingår nu i en högerkonservativ regering. Det vore därför intressant att höra lite mer om vad den nya regeringen tänker göra. Det kan man inte läsa sig till i det vi har fått hittills.	786
112	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Ja det stämmer att vi så sent som i går fick tillsätta en ny regering en borgerlig regering med den tydliga inriktningen att hela Sverige ska leva. Exakt hur planerna kommer att se ut framöver kan inte jag gå in på nu. Jag har inte suttit i de förhandlingarna men det finns det andra som har gjort. Det som framgår är att vi ska styra över mer pengar för att kunna upprätthålla pendlingen. Beslutet som diskuterades i ett tidigare replikskifte här om höghastighetsbanorna som de fyra samarbetspartierna vill stoppa handlar om att man i stället ska föra över de pengarna till underhåll och förbättringar av det finmaskiga vägnätet och de regionala järnvägsbanorna - däribland Stångådalsbanan som jag åker på flera gånger i veckan.	751
113	Carina Ödebrink (S)	S	Fru talman! Det är ju så att ny järnväg är en förutsättning för att kunna öka den regionala trafiken. I regeringsförklaringen kan vi läsa att man ska prioritera arbetspendling och se till att upprätthålla det vi har. Men det löser ju inte dagens problem. Jag tycker att frågan förblir obesvarad.	298
114	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Effektbrist. Energifattigdom. Roterande nedsläckning av elnät. Elprischock. Det är många nya ord som vi har tvingats lära oss det senaste året. Det är nästan så att man vill skratta åt det åt det närmast befängda i att vi i Sverige ett av världens mest industrialiserade och högteknologiska länder år 2022 inte längre med självklarhet vet om vi kommer att ha el i uttaget när vi behöver det. Att vi har hamnat här är ett misslyckande för oss som industrination för oss som klimatnation och faktiskt för oss som välfärdsstat. De senaste fyra åren har jag suttit som regionpolitiker i ett Skåne som gradvis har sett problemen växa. Att vi har de problem som vi har nu kommer inte som en överraskning för oss. I fyra år har vi inom politiken men också näringslivet och akademin varnat för precis detta. Stänger man ned den energiproduktion som finns tillgänglig i södra och i mellersta Sverige gör man det väldigt dyrt när vi tvingas söka oss till kontinenten och den prisbild som råder där. Konsekvenserna ser vi nu. Listan över företag som står inför konkurs är tyvärr väldigt lång. Det är inte vad ett Sverige i akut behov av fler arbetstillfällen behöver. Fru talman! Nu finns det sedan en vecka tillbaka äntligen en överenskommelse som för första gången på väldigt lång tid försöker ta ett helhetsgrepp kring energiförsörjningen. Det är en överenskommelse som stoppar tillbaka kärnkraften in i den energimix som tjänat Sverige väldigt väl. Det ger också Sverige en möjlighet att nu få ett stabilt och pålitligt energisystem. Den skönhetstävlan mellan olika energislag som jag har hört här i dag och som har pågått under väldigt lång tid måste nu upphöra. Den som tror att vi har lyxen att välja mellan olika typer av energislag har inte förstått hur djup den kris är som vi befinner oss i. Vi behöver maximera all energiproduktion vi kan. Det är inte en fråga om kärnkraft eller vindkraft solel eller kraftvärme utan allt behövs. Jag har hört kollegor från andra partier prata om att vi måste prata om energisystemet. Det kan vi såklart göra. Men från Liberalernas håll är vi tydliga. Denna diskussion ska inte ha som utgångspunkt vilka energislag som vi ska ha i Sverige. Denna diskussion är nu stängd och avslutad. Detta samtal bör i så fall ha som utgångspunkt: Vilka förmågor vill vi se i det svenska energisystemet? Vad ska energisystemet klara av att leverera? Det bör kanske också handla om: Hur länge tänker vi att vårt energisystem ska klara ett inre eller yttre hot? Det handlar inte om tekniker eller förmågor och inte om det ena mot det andra utan om allt och full fart framåt.	2627
115	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Det är viktigt att vi ser tiden an. Jag tror att mycket kommer att visa sig när vi om bara några veckor får en budget där man kan peka på vissa delar av det hela. Detta är viktiga frågor. Både ledamoten och jag vet ju att infrastrukturinvesteringar löper över väldigt lång tid; det går inte att svänga om så hastigt och lustigt.	343
116	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Jag är glad att jag inte behöver hantera det rättspolitiska området i den här kammaren. Förslagen från den nya regeringen verkar vara bortom all räddning. Nedmonteringen av rättsstaten är extrem och oroväckande. På det transportpolitiska området kan vi ändå sannolikt hitta konstruktiva vägar framåt mot ett hållbart samhälle där transportpolitiken gynnar hela Sverige och skapar smidiga transportsystem bra mobilitetslösningar och en helt utsläppsfri sektor. Men det kräver att den kommande regeringen tänker om. Vi kan inte tvärbromsa utbyggnaden av järnvägen och vi kan inte dra tillbaka reduktionsplikten inom vägtransporterna. Det vore oansvarigt. Det som sticker ut just nu är att denna regering bokstavligen snubblar över rälsen. Vet de egentligen vad de vill? Just järnvägens framtid får inte slarvas bort. Efterfrågan på hållbar järnvägsinfrastruktur är skriande och alla vet att det tar otroligt lång tid att få till nya spår. De här dagarna är den relevanta frågan: Vad vill egentligen regeringen? Fru talman! I stort är transport- och infrastrukturområdet en blind fläck i regeringsförklaringen och det lilla som kommer är oroväckande. Inte nog med att de har valt att degradera infrastrukturministern till ett statsråd utan eget departement - det kommer mest krypande ord om satsningar som mest låter som Vi vet inte riktigt vad vi vill men vi måste ju tycka något". Vad är det egentligen statsministern menar när han uttalar att satsningar på järnvägen i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik? Var finns konflikten? Vi fick en fingervisning i regeringsunderlagets följdmotion för två veckor sedan - kopplad till den nationella planen - där de uttryckte att några höghastighetståg inte ska till. Nej de ska satsa på arbetspendling och godstrafik. Det märkliga i detta är att det inte finns något motsatsförhållande. Det vi vet är att järnvägen har fullt på spåren. Godstågen får inga tider och persontrafiken får inte mer utrymme. Det som rullar fastnar i eviga problem. Det är för trångt och den efterfrågan på hållbara transporter som finns hålls tillbaka. Vi kan inte lösa problemen med mindre än att bygga nya stambanor och utan nya stambanor blir det ingen arbetspendling eller godstrafik. Efter följdmotionen fick vi ett uttalande från Liberalerna om att allt som rör sträckorna mellan Stockholm Malmö och Göteborg ska omprövas det vill säga helt stoppas. Det är helt oansvarigt. Kort därefter kom kontraorder från Moderaterna om att det som är igång ska rulla det vill säga att Ostlänken ska till. Men det i mitten som knyter ihop det hela till ett redundant system ska stoppas. Hur ska det då gå att få ordning på tågtrafiken? Fru talman! Jag citerar: "Nya stambanor kommer att avlasta de mest ansträngda delarna av järnvägsnätet och innebär nya möjligheter för både person- och godstrafiken. Det stora behovet av underhåll på befintligt nät ska inte stå mot behovet av nya stambanor; båda behöver prioriteras." Det här var inte mina ord fru talman utan de kommer från en motion från vår nya infrastrukturminister. Ska denna minister som kommer från Jönköping navet i de nya stambanorna vara den som skrotar dessa stambanor? Jag hoppas verkligen inte det. (Applåder) "	3255
117	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar den nye ledamoten Daniel Helldén för ett intressant inlägg och önskar välkommen till riksdagen; det glömde jag säga förra gången. Vi börjar med reduktionsplikten. Den är förödande för att vi ska nå ett hållbart samhälle. Den innebär att många kommer att behålla sina gamla bilar längre än nödvändigt. Den belastar hushållens ekonomi och skapar inte utrymme för att byta till någonting som är bättre. Den skapar också en belastning för företagen så att de inte kan genomföra de förändringar som behövs. Vi behöver backa på det och ta det i en sådan takt att både samhälle företag och privatpersoner hänger med. Man kan inte rusa handlöst rätt in i detta. Och sedan järnvägen - denna eviga fråga. Jag leder SM i tågförseningar. Jag sitter ständigt och jämt på tåg som inte kommer fram. Vi måste se till att få ut underhållsresurser på järnvägen. I planen står det att järnväg och väg kommer att vara i sämre skick 2033 än i dag därav motionen.	971
118	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Thomas Morell beskriver reduktionsplikten som ett problem i sammanhanget. Jag lyssnade på Trafikverkets resultatkonferens häromdagen där de tittade på hur vi ska klara klimatmålen. De sa att reduktionsplikten gör att vi sannolikt klarar det på transportområdet till 2030 - det årtal vi har satt som mål - och då måste vi ha det. Det som är intressant med den nya regeringen är att det inte finns någon annan lösning. Man pratar om kärnkraft som ska göra någonting med elektrifieringen någonstans långt fram. Det är klart: Om man - som vissa sverigedemokrater kanske många av dem - inte tror på klimatmålen kanske det inte gör någonting. Men vi måste göra det här. Det leder faktiskt också till att folk byter till smartare fordon kanske inte överallt men tror jag nästan överallt.	799
119	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Tack för svaret ledamoten Helldén! När det gäller det här med att ställa om är det i dag inga bekymmer att gå och köpa en personbil eller för all del en lastbil som går på el. Jag kan i dag gå och köpa en timmerbil som kan ha en bruttovikt på 64 ton. Problemet är att jag inte kan ladda den. Det är här som samhället inte hänger med. Tekniken finns företagen vill gärna investera i detta och vi har i våra motioner lagt mer pengar på detta än den dåvarande regeringen gjorde.	494
120	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Jag kan hålla med om att det finns problem när det gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur. På personbilsområdet skulle jag säga att det i princip inte finns något problem om man inte åker långa sträckor och det gör man normalt inte. Det finns laddmöjligheter för det mesta. Det pågår mycket när det gäller den tunga fordonsflottan. Där behövs det mycket mer och det ska vi såklart satsa på. Men vi ska inte ta bort reduktionsplikten. Det är direkt förkastligt.	478
121	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Fru talman! När jag satt och lyssnade på Daniel Helldén lät det som om höghastighetsjärnvägen var Sveriges frälsning. Det pratas om att kärnkraften är långt borta. Då kan jag berätta för Daniel Helldén att höghastighetsjärnvägen är långt borta. Är 2044 ett realistiskt mål? Nej jag tror inte det - möjligtvis 2050 2060 eller 2070. Däremellan behöver vi tåg som kan transportera Thomas Morell från Skövde så att han kan stå här och debattera i talarstolen. Vi pratade med bland annat Trafikverket och SJ. Det är faktiskt tågoperatörerna som bestämmer var de ska stanna - inte var stationerna ligger. Där finns det stora problem. Godset måste fram. Höghastighetståg? Ja om vi vinner på lotto men det gör vi inte i Sverige. Det är skattemedel. Vi måste värna dessa. I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).	821
122	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Om vi inte bygger nya stambanor - oavsett om det är höghastighetsbanor eller inte - kommer vi ju inte att komma fram. En ledamot pratade tidigare om att det går ett tåg i timmen med hög hastighet på stambanorna. Då är det ju så att de olika tågen med olika hastigheter inte klarar det här. Hur vi än gör och hur mycket vi än rustar de här spåren kommer det ändå inte att fungera på ett vettigt sätt. Vi kommer inte att klara trycket från allmänheten på att åka tåg. De vill ju åka tåg. Man kan se det också internationellt. Vi behöver nya stambanor. De har ett pris. Om de sedan är för höghastighetståg blir det ett högre pris. Det är inte så att det kostar 325 miljarder att bygga nya stambanor för att det är höghastighetsbanor utan för att det är stambanor. Det ska vi bygga. Det har vi råd med det måste vi göra nu och det tar inte 40 år.	859
123	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Fru talman! Att vi ska bygga mer järnväg är vi överens om. I till exempel Mälardalen bor det jättemycket folk och de kan ha ett visst behov av att åka till Stockholm och kanske även till Göteborg - vem vet? Det är väldigt vackert hos oss. Att vi ska bygga mer håller jag med om. Men som Daniel Helldén också vet ökar energiförbrukningen om man ökar hastigheten vilket är helt vansinnigt och höghastighetståg går inte i 250 kilometer i timmen.	448
124	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! I 250 kilometer i timmen går ett snabbt tåg men det är inte ett höghastighetståg. Det är helt korrekt. Min poäng var mer att vi måste bygga nya stambanor. Den överskjutande delen för att det ska gå riktigt snabbt är inte så hög som man försöker göra gällande i den här debatten. Man försöker få det att låta som att hela kostnaden är för höghastighetstågen. Så är det inte. Jag tror att höghastighetstågen är de som behövs och att vi har råd med dem.	467
125	Isak From (S)	S	Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för detta och hälsar henne välkommen till Sveriges riksdag. Jag följde med intresse hennes anförande och kan i väldigt många delar instämma i anförandet. Det handlar om hela energisystemet. Vi behöver också prata om hur vi får till denna energiproduktion särskilt i södra Sverige när vi har det läge som vi faktiskt har med ansökningar om havsbaserad vindkraft på båda sidorna om sundet. Detta säger Sverigedemokraterna Moderaterna med flera partier konsekvent nej till. Det är den snabba möjliga lösningen för att öka energitillgången i södra Sverige. Nu ska det nya regeringsunderlaget där Liberalerna ingår bygga en framtid på ökat oljeberoende och ökat kärnkraftsberoende där vi också behöver säkerställa uran till dessa kärnkraftverk. Det är en rätt intressant frågeställning. Hur tänker sig Liberalerna lösa alla dessa delar?	880
126	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Fru talman! Jag vill passa på att lyfta fram sjöfarten ett trafikslag som länge har fått kämpa i skuggan av övrig infrastruktur. Sjöfarten som är så viktig för Sverige glöms bort förutom när den tidigare S-regeringen i skrift ville få bort lastbilar från vägarna. Då fick sjöfarten vara med på ett hörn. Man skrev att det ska ske en överflyttning från väg till järnväg och sjöfart. Problemet är att det gjordes mycket lite för att få till en överflyttning. Man ska veta att närmare 90 procent av allt vi köper i butik kommer med båt till Sverige. Varför har det då satsats så lite på sjöfarten? Jag vet inte. Vi behöver mer svenskflaggad sjöfart och vi ska satsa på att stärka alla sjötransporter: inlandssjöfart kustsjöfart närsjöfart och oceansjöfart samt specialsjöfart som ofta glöms bort. För att nå dit kommer här ett batteri med förslag till vår nya regering som jag hoppas kan ge sjöfarten de förutsättningar som behövs: Inför en långsiktig och förutsägbar nettomodell och säkerställa att modellen kan användas av alla typer av konkurrensutsatt internationell sjöfart. Utveckla tonnageskatten för fler och växande rederier. Underlätta för rederier att hyra in och ut fartyg genom att genomföra förslaget om bareboatregister för fler fartyg i Sverige. Underlätta svenska fartygsinvesteringar det vill säga avskaffa stämpelskatten. Säkerställ tillgången till grön finansiering för fartyg som bidrar till omställningen. Satsa på gröna korridorer för sjöfarten exempelvis genom att utveckla infrastrukturen för användning av alternativa bränslen för att möjliggöra elektrifiering och förlänga nedsättningen av skatt för landström av fartyg även fartyg under 400 bruttoton. Inför ett sjöfartskliv statliga gröna transportkontrakt för transportköpare och transporttillhandahållare som långsiktigt bidrar till omställningen. Säkerställ och främja produktion av alternativa drivmedel. Genomföra en sjöfarts- och industrisatsning för grön säker och smart sjöfart. Dubblera forskning och innovationsmedel till sjöfarten till 200 miljoner. Satsa på att genomföra befintliga förslag och utveckla regelverk för sjöfarten med 15 miljoner kronor per år under fem år. Säkerställ en långsiktigt hållbar finansiering för Sjöfartsverket via anslag så att farledsavgifter och lotsavgifter kan minska. Finansiera driften av isbrytare med statliga medel. Verka för globala regler i IMO och ta bort svenska särregler. Utöka bredda och komplettera utbildningssystemet för sjömän och sjöbefäl hos befintliga utbildnings- och kursanordnare. Fru talman! Detta lät som ett stort batteri av åtgärder. Grejen är att de nästan inte kostar någonting för skattebetalarna. Ändå är det bortglömt hos politikerna. Men nu sätter vi vår tilltro till den nya regeringen. I detta anförande instämde Mats Arkhem Thomas Morell och Robert Stenkvist (alla SD).	2859
127	Saila Quicklund (M)	M	Fru talman! Människors möjligheter att bo och arbeta i hela Sverige förutsätter en god infrastruktur som skapar tillgänglighet men också framkomlighet. Det är värt att framhålla att beräkningsgrunderna för investeringar i underhåll av vägar bör ta mer hänsyn till de olika näringarna och inte bara till befolkningsstorleken. Jämtlands län har en betydande basnäring i skog jordbruk och även turism. Det är näringar som är starkt beroende av framkomliga vägar. Många år av bristande underhåll grundförstärkning och beläggning skapar problem speciellt med bärighet på grusvägarna där det är mer påtagligt ute i skogslänen. Det är viktigt att det tas i beaktande när fördelningen av Trafikverkets anslag ska ske. Jämtland har som exempel långt mycket mer länsväg och fler fordonskilometer i total vägbelastning än de andra länen. Jämtlands län har en omfattande andel grusvägar drygt 40 procent av länsvägnätet. Vi har en befolkning som är spridd över hela länet och många av människorna trafikerar dagligen undermåliga grusvägar på väg till och från sina hem. Många länsvägar brister i trafiksäkerhet då de har skarpa kurvor krön och sänkor som skulle behöva byggas bort. Trafikverket bör självklart ta större hänsyn till detta i planeringen av framtida anslag. Det som utmärker Jämtlands län är dess turism som är starkt säsongsbunden. Vi har med vår skid vandrings- och cykelturism en hög belastning speciellt under sportlovs- och påsklovsveckor men man bygger ut sin verksamhet till att bli mer säsongsoberoende. Det är problematiskt om infrastrukturen i det här området i alltför hög grad är anpassad efter en genomsnittlig belastning under helåret. Turismen har under 2000-talet ökat med nästan 100 procent och är betydelsefull speciellt för Jämtlands län. Bristande framkomlighet och osäkra transporter för besökare riskerar också att gå ut över konkurrenskraften för länet. Det gäller väg järnväg och även flyg. För att turismen ute i landet ska stå sig stark i konkurrens med andra och för andra olika näringar som är starkt beroende av framkomliga vägar och järnvägar är det viktigt att man i sina beräkningsgrunder för underhåll och investeringar i infrastruktur ser över möjligheten att ta större hänsyn till dessa faktorer. Jag vill ge exempel på hur snedvriden fördelningen är gällande infrastrukturmedel. Tilläggas bör att jag inte missunnar Blekinge dess infrastrukturmedel. Jag vill dock ändå visa på orättvisa skillnader i Jämtlands och Blekinges tilldelning av regionala medel ur nationell infrastrukturplan 2022. Blekinge län med sina 1 450 kilometer länsvägar och 1 6 procent av landets totala länsvägnät tilldelas 610 miljoner kronor medan Jämtlands län med 5 017 kilometer länsvägar och 5 9 procent av länsvägnätet tilldelas endast 598 miljoner kronor. Det är viktigt för framtagande av kommande åtgärdsplaner för Sveriges infrastruktur att man faktiskt beaktar dessa förhållanden på våra vägar och att nya beräkningsgrunder initieras allt för en mer rättvis fördelning av infrastrukturmedel i vårt land.	3048
128	Mathias Bengtsson (KD)	KD	Fru talman! Om människor ska kunna bo och arbeta i hela landet behövs ett väl utbyggt och effektivt transportsystem. Det handlar om sjöfart flygförbindelser järnvägar och inte minst vägnätet. I sitt underlag till regeringen gällande nationella planen för transportinfrastruktur lyfter Trafikverket dock fram: Tillståndet på det statliga vägnätet har under en längre tid gradvis försämrats och med givna anslagsnivåer kommer nedbrytningstakten att bli högre än åtgärdstakten." Vägsystemet kommer alltså försämras snabbare än vad Trafikverket kan återställa. Dessutom kan Trafikverket inte göra nödvändiga förebyggande åtgärder i den omfattning som skulle behövas. Det är inget annat än ren kapitalförstörelse. Herr talman! När vägarna inte underhålls har hastigheten i stället sänkts på flera sträckor för att upprätthålla trafiksäkerheten. I Dalarna har man noterat att hastighetssänkningarna lett till att turister väljer andra vägar att näringsidkare på mindre orter drabbas och att trafik flyttas till mindre ofta farligare vägar. Det är ingen önskvärd utveckling. Men i stället för att lägga resurser på att återställa vägnätet valde den tidigare regeringen att satsa på höghastighetståg. En sådan prioritering drabbar stora delar av landsbygden som då inte får de infrastruktursatsningar som behövs. Ett exempel på detta är Dalarna som förutom att vara ett av Sveriges viktigaste exportlän också är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna. Sälen-Idre-Grövelsjöområdet är norra Europas största vinterdestination med över 100 000 besökare under högsäsong. Ett exempel på en infrastruktursatsning som skulle behövas är mötesseparering på E16 förbi Yttermalung. Det skulle bidra till kortare restider och säkrare resor. Även vägsträckningen Särnaheden-Idre är i behov av satsningar inte minst med tanke på den stora fjällturismen. Denna sträcka har inte förbättrats i takt med att trafiken ökat sedan 60-talet samtidigt som tung trafik har blivit både längre och bredare. Herr talman! Det finns stora planerade investeringar i näringslivet i Dalarna som är av tydligt nationellt intresse. Men då krävs en fungerande infrastruktur. Järnvägen är ytterligare ett exempel där kortare restid på Dalabanan är av stor vikt för de världsledande företag som finns längs sträckan. Det här var några exempel från Dalarna men samma sak gäller hela landet. Underhåll och nyutbyggnad av järnvägar vägar och kollektivtrafik är avgörande för att företag ska kunna utveckla verksamhet även på mindre orter. Det är avgörande för att möjliggöra arbetspendling och ökat bostadsbyggande. Det är en politik för att hela Sverige ska fungera. Jag kommer som ledamot från Dalarnas valkrets att särskilt bevaka att Dalarna får de infrastrukturinvesteringar som länet behöver. "	2808
129	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! Infrastruktur i alla dess former har inget egenvärde i sig utan är ett medel för att möta människors och samhällets behov och nå mål som ökad tillgänglighet fler jobb och vidgade arbetsmarknadsregioner. Det handlar också om att hålla samman stad och land möta näringslivets behov och förbättra konkurrenskraften och om att Sverige ska nå klimatmålen och vara ledande i den gröna omställningen. I den beslutade nationella planen görs investeringar och underhåll från norr till söder i nuvarande väg- och järnvägsnät från Norrbotniabanan och den gröna industrirevolutionen till Sydostlänken i sydöstra Sverige - och mycket däremellan. I planen finns också medel avsatta för byggandet av nya stambanor. Det handlar inte enbart om att bygga ny järnväg utan om att bygga samhället. Det är ett av de största samhällsbyggnadsprojekten i modern tid. Nu har den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna aviserat att de vill skrota planerna på nya stambanor. Detta är mycket allvarligt. Nya stambanor behövs som knyter samman våra tre storstäder med regionerna däremellan. Det är anmärkningsvärt att varken regeringen eller Sverigedemokraterna verkar se eller förstå hur det ser ut i Sverige i dag. Det finns ingen ytterligare kapacitet på dagens järnväg som i dag är underdimensionerad i förhållande till vår befolkningsstorlek och företagens behov. Jönköpings län är det fjärde största exportlänet utanför våra tre storstäder. Mycket av industrins hjärta finns i denna del av Sverige. Företagen behöver ökad och tillförlitlig kapacitet för godstransporter och mer gods behöver flyttas från väg till järnväg. Arbetsmarknadsregionerna vidgas då 75 procent av de framtida personresorna kommer att ske mellan de stationer som kommer att finnas utefter banorna. Det ger bättre möjlighet att klara kompetensförsörjningen i privat och offentlig sektor. Ett ökat bostadsbyggande är också en viktig del i sammanhanget. Att lappa och laga i nuvarande system är därför inte tillräckligt. Självklart handlar det om mycket pengar men det ska sättas i relation till att tidshorisonten är lång. Det handlar om 100-150 år. En investering i nya stambanor kan inte enbart ses som en kostnad här och nu utan måste också sättas i ett större sammanhang där det är en förutsättning för att generera fler och nya jobb inkomster och tillväxt för företagen och för Sverige. Med beskedet om att slopa byggandet av nya stambanor inställer sig naturligt frågorna: Vad vill man då göra i stället? Vad är förslaget till lösning för behoven i Jönköpings län och längs de tänkta stambanorna? Vad är er regeringens och Sverigedemokraternas idé för att underlätta för arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt i denna del av landet? Vad är svaret till handelskammaren i Jönköping och övriga handelskammare och till kommuner och regioner som lagt mycket tid pengar och engagemang på att få till stånd nya stambanor? Förslaget om att slopa nya stambanor sliter isär Sverige i stället för att bygga samman det. Det är dålig miljöpolitik dålig landsbygdspolitik dålig arbetsmarknadspolitik och dålig näringspolitik. Herr talman! Det duger inte att backa in i framtiden i en för Sverige så viktig fråga. (Applåder)	3234
130	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett intressant inlägg. I den nationella planen skriver man i klartext att både väg och järnväg kommer att vara i sämre skick 2033 än vad de är i dag. Det rimmar dåligt med tanken att hela Sverige ska leva. Vi lyssnade tidigare på en ledamot från Dalarna Kristdemokraternas Mathias Bengtsson. Jag åker ofta den vägen eftersom jag har Vilhelmina som slutmål. Det är intressant att åka genom Norrlands inland eftersom vägarna är i bedrövligt skick och här finns inget alternativ i form av järnväg. Höghastighetstågen äter upp pengarna så att övriga delar av landet får en infrastruktur som inte håller måttet. Detta är allvarligt för dem som driver företag i områdena och för dem som lever verkar och bor där. De blir satta på undantag.	779
131	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! En sak är säker: Det har aldrig satsats så mycket resurser på väg och järnväg för att underhålla och för att investera. Men vi ser att det inte räcker utan vi behöver göra mer framöver. Det är också viktigt att resurserna används på rätt sätt. I dag kan vi se att kostnaderna för vägunderhåll har ökat med 60-70 procent. Då måste vi se till att pengarna verkligen kommer dit där de behövs och där har den tidigare regeringen gett ett uppdrag. Frågan kvarstår: I Jönköpings län och i regionerna runt omkring finns inte den järnväg som är nödvändig i dag och som företag och samhälle behöver.	609
132	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Jag förstår problemet i Jönköping. Jag bor inte så långt därifrån själv i Tibro. Men stora delar av landet har precis samma bekymmer och får inte en krona av de pengar som finns i planen utan gökungen höghastighetstågen äter upp alltihop. Ledamoten sa i sitt anförande att vi inte förstår samhället men jag vill nog påstå att jag är en av dem här i kammaren som förstår hur transporter fungerar och nödvändigheten av dem.	470
133	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! Det är bekymmersamt när man inte verkar se eller förstå hur vi ska lösa dagens och framtidens transportinfrastruktur för personer och för gods. Thomas Morell beskriver det som en gökunge man jag skulle i stället vilja beskriva det som en investering inför framtiden som är en förutsättning för att samhället ska växa och utvecklas.	347
134	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Herr talman! Det är glädjande att höra att Carina Ödebrink pratar varmt om Jönköping och om företagarna. Vad finns i Jönköping herr talman? Jo en jäkla massa godsterminaler. Och då väljer Socialdemokraterna att satsa på persontrafik till Jönköping. Om man gör om och gör rätt ska man satsa på godstrafik till Jönköping där godset finns och där man självfallet också kan köra persontrafik på samma spår. Grejen är att om vi skulle bygga höghastighetsjärnväg innebär det att vi kommer att få världens nyaste världens dyraste och världens mest omoderna höghastighetsjärnväg när den är klar. Det är ingenting som jag ser fram emot. Vi ska däremot bygga mer järnväg men rätt järnväg.	686
135	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! Jag kan inte så här långt utläsa att Sverigedemokraterna vill bygga mer järnväg. Det är inte vad jag kan läsa mig till i avtalet och heller inte i regeringsförklaringen som Sverigedemokraterna är en del av. De nya stambanorna är en förutsättning för att vi ska kunna få snabba persontransporter. Det är underordnat vilken hastighet det är men ny järnväg för snabba transporter behövs så att godstrafiken i större utsträckning kan gå på de nuvarande stambanorna. Faktum kvarstår: Jag hör inte hur Sverigedemokraterna ska kunna lösa situationen så som den ser ut i dag. Behovet är trängande. Det är södra Sveriges handelskammare kommuner och regioner ense om. Vad är Sverigedemokraternas lösningar?	716
136	Lars Engsund (M)	M	Fru talman ärade riksdagsledamöter! Sverige har haft ett stabilt och i praktiken fossilfritt energisystem som i huvudsak har bestått av vattenkraft och kärnkraft. Vi har varit självförsörjande årets alla timmar och dagar hela året runt. Detta läge rådde fram till millennieskiftet ungefär då vi sedan stängde Barsebäcksverken. Svenska kraftnät påpekade vid den tidpunkten att södra Sverige inte längre skulle vara självförsörjande på el. Detta till trots har avvecklingen fortsatt. I ett stabilt och välfungerande elsystem råder balans mellan tre viktiga parametrar varje millisekund. Produktion överföringskapacitet och förbrukning måste vara i balans. Man behöver således förstå att det finns en skillnad mellan energi och effekt. Kärnkraftverk och andra större kraftverk har stora generatorer som hjälper till att justera balansen i elsystemet varje millisekund. De utgör således ett motstånd i systemet. Det här är fysikens lagar som varken politik eller små generatorer i exempelvis vindkraft kan ersätta. Nedläggningarna av planerbar kraft i södra Sverige har gett oss ett mer instabilt elsystem där dessutom överföringskapaciteten från norr till söder har minskat. Ett exempel på detta är ledningen som har byggts från Hallsberg till Skåne som i dag bara har ungefär 60 procent av den kapacitet som den var dimensionerad för. Det beror bland annat på att man har lagt ned Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. Sammantaget har politiska beslut orsakat att privatpersoner och näringsliv nu drabbas hårt av höga energipriser och det kommer högst sannolikt att bli värre innan en vändning kan skönjas. Fru talman! Går det här att lösa snabbt? Nej man kan tänka sig att politiken faktiskt har sågat ned en skog och nu ångrat sig. Det finns alltså ingen snabb lösning för att återfå skogen. En hastigare utbyggnad av vindkraft är inte heller någon lösning oavsett om det är på land eller till havs. Vindkraft kan passa bra in i energimixen totalt sett men den kan inte utgöra en bas. Den är inte planerbar och den skapar instabilitet genom sitt beroende av väder och vind. I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen har statsministern presenterat ett snabbspår för ny kärnkraft. Det omfattar bland annat förändrade tillståndsregler statliga investeringsstöd och nya ägardirektiv till Vattenfall. Det skapar alltså långsiktiga förutsättningar och attraktiva villkor för företag som vill investera i ny modern kärnkraft. Vad kan vi då göra kortsiktigt? I Tidöavtalet finns också några rader om kraftvärme där vi skulle kunna öka effekten till systemet genom några ändrade förutsättningar. Men vi behöver också anser jag se över hur energimarknaden fungerar och efterlevs. Särskilt efter det haveri som vi har sett ute i Europa med Tysklands energivändning behöver vi titta på tillämpningen av elområdesindelning produktions- och överföringskapaciteter och hur elmarknadsdirektivet och kravet på 70-procentig överföringskapacitet av produktionsvolymen efterlevs. För att fatta mig kort: Det finns ingen enkel utväg ur det här. Fru talman! Till sist vill jag påpeka att hållbarhet har tre dimensioner: det sociala miljön och ekonomin. De tre dimensionerna behöver beaktas i politiken i allmänhet och i energipolitiken i synnerhet. Det anser jag har saknats de senaste mandatperioderna. Läget är nu akut och vi behöver agera nu. Det förväntar sig våra medborgare och våra företag.	3409
137	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Jag tackar för välkomnandet. Den nya regeringen tillträder med en ambition att Sverige ska ändra det energipolitiska målet till att vara hundra procent fossilfritt. Ett ökat oljeberoende ser vi därför inte i den närmaste framtiden.	249
138	Jimmy Ståhl (SD)	SD	Herr talman! Det är kul intressant och glädjande att kunna erbjuda Carina Ödebrink att läsa våra motioner där det står om vår politik. I samarbetsavtalet står det mycket riktigt väldigt lite om just infrastruktur vilket innebär att vi som sverigedemokrater har ganska stor handlingsfrihet då det inte omfattas av avtalet. Vi kan definitivt om Carina Ödebrink vill sätta oss ned och samtala om att skapa en god infrastruktur i Sverige tillsammans.	455
139	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! Jag upplever att detta är en blind fläck för Sverigedemokraterna och den högerkonservativa regeringen. Nu när Sverigedemokraterna har ett större ansvar för framtiden tror jag att det vore vällovligt om de gjorde ett besök i vår del av landet för att på plats och ställe se hur det faktiskt ser ut.	312
140	Patrik Jönsson (SD)	SD	Herr talman! I Socialdemokraternas Sverige står resenärerna och fryser och väntar på försenade tåg på perrongen. Det är tåg som inte kommer alls därför att de har ställts in. Man har låtit underhållet brista och man har låtit järnvägen och vägarna förfalla. I Sverigedemokraternas kommittémotion om järnväg står det tydligt vilka satsningar som vi vill genomföra: fler dubbelspår Ostkustbanan i dess helhet Norrbotniabanan Hässleholm-Kristianstad och Alvesta-Växjö. Jag kan göra listan hur lång som helst men tiden tillåter inte det. Vad vill Socialdemokraterna och Carina Ödebrink? Jo de vill låta järnvägen fortsätta att förfalla. Med den plan som finns nu kommer underhållsskulden för väg och järnväg att vara över 100 miljarder kronor om tio år. I stället vill Socialdemokraterna satsa på prestigeprojektet höghastighetståg. Jag undrar: Hur tänker Socialdemokraterna och Carina Ödebrink i denna fråga?	916
141	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! Att rusta sig för dagens och framtidens utmaningar handlar om att göra både och och även om att orka göra detta. Det kostar mycket pengar men det ska sättas i relation till vad det kommer att generera för företag kommuner och regioner och när det gäller förbättrad kompetensförsörjning. Bristande underhåll kan vi nog sätta upp på kontot för ganska många olika regeringar av varierande kulör. En sak ska jag ge er i Sverigedemokraterna erkänsla för: Ni har aldrig varit för nya stambanor eller ny järnväg vare sig lokalt regionalt eller på nationell nivå. Men det går inte att backa in i framtiden. Det räcker inte att säga nej utan man måste faktiskt också kunna presentera en lösning för vad man vill göra.	729
142	Patrik Jönsson (SD)	SD	Herr talman! I demokratins anda är det fullt tillåtet att stå och blåljuga i talarstolen här i Sveriges riksdag som Carina Ödebrink gör. Jag rabblade precis upp många projekt och vi har betydligt fler än Socialdemokraterna. Jag gissar att Carina Ödebrink innerst inne vet detta men att hon helt enkelt väljer att fara med total osanning. Faktum är att järnvägen rustas ned i Socialdemokraternas Sverige. Folk står och fryser på perrongerna och väntar på inställda och försenade tåg. Då undrar jag: Vad är Carina Ödebrinks budskap till dessa människor om Socialdemokraternas politik?	587
143	Carina Ödebrink (S)	S	Herr talman! Jag kan försäkra ledamoten Jönsson om att vi kommer att driva en aktiv och offensiv politik. Vi har en nationell infrastrukturplan som tar oss en mycket bra bit på vägen men vi behöver göra fortsatta satsningar. Vi ska vara tummen i ögat på den högerkonservativa regeringen när det gäller att hålla samman hela landet och bygga en infrastruktur värd namnet.	374
144	Patrik Jönsson (SD)	SD	Herr talman! Det är svårt att sätta tummen i ögat när man sitter på händerna. Otaliga är de resenärer som stått och väntat på ett försenat tåg eller på tåg som inte kommer över huvud taget därför att de är inställda. Sverige har en väldigt sliten infrastruktur på vägsidan såväl som på järnvägssidan. När Trafikverket var i trafikutskottet berättade de att cirka 280 mil eller 20 procent av all räls i Sverige behöver bytas ut och även mängder med spårväxlar. Vi behöver också förnya ställverk byta tiotals mil kontaktledning med mera. Trafikverket har beräknat underhållsskulden till hela 46 miljarder. Nu har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna stoppat prestigeprojektet med höghastighetståg. Genom detta frigörs miljarder till att bygga bort flaskhalsar och stärka underhållet. Men det räcker inte. Vi måste få ut mer pengar till direkt underhåll i spåret. Trafikverket måste effektivisera. Men trenden är tyvärr den motsatta. Bara sedan Trafikverket bildades år 2010 har hela 48 procent fler tjänstemän anställts. Det är över 10 000 nu. Dessutom har konsultberoendet ökat. Samtidigt framgår det av en rapport från Seko att antalet järnvägstekniker nästan har halverats på 25 år - de som verkligen producerar underhåll. Antalet har minskat från 7 257 år 1998 till cirka 3 800 år 2020. Jag tror att de flesta ser sambandet mellan en nästan 50-procentig ökning av Trafikverkets tjänstemän och nästan en halvering av antalet järnvägstekniker som har fått till följd att det har blivit ett bristande underhåll och försenade tåg. Det är ett faktum att Trafikverket har blivit en alldeles för stor byråkratisk koloss med avsaknad av erforderlig kompetens. Man får nästan känslan av att Socialdemokraterna har låtit Trafikverket bli en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att minska arbetslösheten. Herr talman! Trafikverket behöver brytas upp och återgå till ett vägverk och ett banverk. Dessa var mer hanterbara i sin storlek. Dessutom måste en ordentlig översyn göras för att det ska bli ett mer rimligt antal anställda i paritet med hur det var när Trafikverket bildades. Det bör vara ett långsiktigt mål. Trafikverket eller snarare ett kommande väg- och banverk behöver också återta den kompetens som en gång i tiden fanns när man utförde underhåll i egen regi. Så var det fram till 2010 då Trafikverket bildades. Sedan dess har kompetensen successivt vattnats ur. Det absolut bästa vore att de statliga bolagen Infranord och Svevia helt enkelt återgår i egen regi som Vägverket Produktion och Banverket Produktion och att resterande del kvarstår som upphandlad verksamhet. Då skulle de interna karriärvägarna återställas och kompetensen på sikt byggas upp och stabiliseras. Kvaliteten på anbudsunderlagen skulle stärkas och med absolut största sannolikhet skulle kostnaden sänkas och skattepengarna nyttjas mer effektivt. Möjligheten att jämföra underhållet mellan staten och de privata företagen stärks dessutom med detta förfarande och det synliggörs också om någon av parterna får en avvikande kostnadsökning. Herr talman! Med detta sagt: Gör om och gör rätt. Återskapa Banverket och återskapa Vägverket. Återskapa Banverket Produktion och återskapa Vägverket Produktion. Avveckla Trafikverket. Minska byråkratin och effektivisera myndigheten genom färre anställda och genom att mer pengar går ut i spåret och ut på vägarna till direkt underhåll i stället för till ett oändligt antal skrivbordstjänster. Detta är den medicin som behövs för att få mer pengar till såväl underhåll som investeringar och för att få bukt med inställda och försenade tåg. I detta anförande Mats Arkhem och Thomas Morell (båda SD).	3698
145	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Jag kan hålla med ledamoten Jönsson om att Trafikverket är en koloss som är problematisk. Jag har själv brottats med denna institution som inte är särskilt smidig och kan hålla ordning på saker och ting. Där finns alltså saker som är väl värda att titta på skulle jag vilja säga. Däremot förstår jag faktiskt inte Sverigedemokraternas idéer om infrastrukturen. Det är klart att vi måste se till att rusta upp den järnväg som vi har och se till att växlar och annat fungerar. Men jag förstår inte att man inte ser att det behövs nya stambanor i södra Sverige. Jag vet inte hur ni ska kunna lösa de problem som finns. Vi kan inte hålla på att lappa och laga på det sättet. Vi kommer inte att kunna fylla på trafiken. Vi kommer inte att klara av trafiken ens i Dalarna om inte navet i hela infrastrukturen i Sverige fungerar. Och då behövs det nya stambanor oavsett vilka hastigheter det handlar om. Men hur ska ni lösa det?	944
146	Patrik Jönsson (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar Daniel Helldén för frågan. Det är bra att vi delar uppfattningen om att Trafikverket är en stor koloss som vi verkligen behöver titta ordentligt på. Jag är själv en av de tjänstemän på Trafikverket som jag nämnde men jag är tjänstledig. Med all respekt för Daniel Helldén är han ändå tämligen ny här. Men Trafikverket gjorde en kapacitetsutredning 2020 som pekar ut bristerna. De stora bristerna gäller framför allt till exempel Göteborg-Alingsås. Där är det dubbelspår i dag och det är helt fullt på spåren. Vi har Hässleholm-Kristianstad som är Sveriges hårdast belastade enkelspår. Alvesta-Växjö är också ett hårt belastat enkelspår. Vi vill bygga bort många flaskhalsar. Vi vill satsa på banor med konventionell teknik för både gods- och persontrafik framför allt där den stora bulken resande finns - det regionala och det lokala resandet.	876
147	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Även om man inte sitter i riksdagen kan man läsa saker och ting som kommer från nationell nivå. Det finns vissa ställen där det är extremt problematiskt. Men det betyder inte att vi klarar oss utan nya stambanor om vi ska få ordning på järnvägstrafiken. Vi skulle kunna expandera den och klara framtiden. Då måste vi ha nya stambanor. Det har ni inget svar på.	379
148	Isak From (S)	S	Fru talman! Så det som står i både slottsavtalet och regeringsförklaringen om att reduktionsplikten ska skrotas från 2024 stämmer alltså inte? Alternativet är nämligen ett ökat oljeberoende. Någonting annat kan Liberalerna över huvud taget stå här och påstå. Eller också är det så att konsumenterna och trafikanterna ute på Sveriges vägar ska sluta tanka. Om det är detta som är meningen förstår vi vart detta är på väg.	423
149	Patrik Jönsson (SD)	SD	Herr talman! Det är precis det som vi har Daniel Helldén. Vi vill verkligen bygga bort de flaskhalsar som finns. Exempelvis Hässleholm-Lund är en stor flaskhals där vi vill bygga fortare än vad som står i förslaget. Vi ser att det finns behov av Ostlänken. Det är nya stambanor. Men en väsentlig skillnad mellan oss är att Daniel Helldéns parti vill bygga stambanor för höghastighetståg med ett tåg i timmen i vardera riktningen mellan Malmö och Stockholm. Och det ställer vi inte upp på.	495
150	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Herr talman! Ärade ledamöter! Jag vill ägna mitt allra första anförande i denna församling till att prata om ett ämne som borde ha varit avklarat för länge sedan nämligen en östlig förbindelse det vill säga en ringled som ska knyta samman Norra och Södra länken med trafik här i Stockholm. Att jag väljer att tala om just trafik trots min relativt svala relation till ämnet säger en del. Men det är så pass angeläget för oss som bor och arbetar i Stockholms län men också för människor som ska någon helt annanstans men som behöver ta sig genom huvudstaden. Behovet av att genomföra ett sådant projekt är känt sedan länge. Faktum är att det diskuterades redan i slutet av 1800-talet. Och vi kan konstatera att detta behov bara har blivit mer och mer påtagligt med tiden. Som jag ser det finns det tre huvudsakliga aspekter som gör en östlig förbindelse så värdefull. Det är miljön befolkningsmängden och tiden. Jag vill redan här tillbakavisa något eventuellt argument om att detta projekt skulle uppmuntra till onödigt bilåkande eller ökade utsläpp. För det första är bilåkandet främst ett uttryck för ett behov som finns och inte en konsekvens av bara politisk vilja. När man för det andra tänker på att framtidens bilar blir mer och mer miljövänliga och att den totala kö- och körtiden skulle minska med en östlig förbindelse för att inte tala om alla utsläpp och allt buller i boendemiljöer blir projektet attraktivt även ur miljösynpunkt. Sedan är det viktigt att ha i åtanke att en östlig förbindelse även skulle trafikeras av kollektivtrafik vilket jag tror att de allra flesta här tycker är positivt. Menar man allvar med att bygga ut kollektivtrafiken i Stockholms län blir detta snabbt ganska avgörande på sikt. Herr talman! Av allt att döma kommer befolkningsmängden i Stockholmsregionen att fortsätta öka och med det belastningen på vår infrastruktur. Vi har länge kunnat se hur de fruktansvärda köerna har plågat våra invånare mer eller mindre varje dag i rusningstrafiken. Och detta problem kräver verkligen att vi vidtar åtgärder nu. Till sist den kanske viktigaste aspekten nämligen tiden som den enskilda individen skulle kunna spara. Att tvinga människor in i bilköer är direkt elakt skulle jag vilja säga. Det är helt bortkastad tid för alla och det påverkar inte bara produktiviteten utan även livskvaliteten negativt för exempelvis våra hantverkare eller vår sjukvårdspersonal. Tiden är den mest dyrbara men ofta också den mest bortglömda resurs vi har och av respekt för alla invånare och medborgare måste vi politiker se till att inte slösa den resursen i onödan. Herr talman! Effektiva vägar sparar bränsle el och tid. Med en regering som förhoppningsvis inser att subventionerade elcyklar inte täcker det mycket verkliga behovet av en fungerande trafikinfrastruktur ser jag nu mycket hoppfullt på de kommande fyra åren och chanserna för en östlig förbindelse. Avslutningsvis vill jag därför konstatera följande: Vi kommer att ha trafik i det som kallas Skandinaviens huvudstad - det är oundvikligt - och frågan är om vi vill att trafiken ska gå smidigt på en ringled eller trögt i Stockholms innerstad. För mig är valet mycket enkelt. I detta anförande instämde Mats Arkhem Rashid Farivar Thomas Morell och Robert Stenkvist (alla SD).	3308
151	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman och ledamoten Yurkovskiy! Det är spännande att få diskutera en östlig förbindelse. Det är som att alla har glömt bort att det byggs en förbifart för 60-70 miljarder - om man tittar på finansieringsformen - som när förslaget lades fram skulle lösa alla problem och se till att Essingeleden blev tom på bilar. Den är inte klar. Den är försenad och kommer inte att vara klar förrän någon gång 2035 för Trafikverket klarar inte av det där ens när de ska bygga vägar. En östlig förbindelse ska alltså sättas igång trots att man är igång med det projekt som skulle lösa de problem du jagar Leonid Yurkovskiy. Dilemmat med en östlig förbindelse när man tittar på vart folk kommer att åka på den är att målpunkten är Stockholms innerstad och Värtan. Där blir det så trångt oavsett klimat- och miljömål att det inte kommer att fungera. Vi skapar bara problem och genererar en massa trafik.	904
152	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Herr talman! Jag delar inte alls den bilden. Vad gäller tidigare projekt som kan vara försenade eller inte överlåter jag till ansvariga att tala om dem men behovet finns kvar även med de projekten avklarade. Detta är inte ett behov som kommer från ingenstans eller som vi politiker hittar på utan det finns en väldigt stor efterfrågan bland invånarna i Stockholms län på att det här faktiskt genomförs - inte minst bland de övriga partierna även på ledamoten Helldéns sida av det politiska spektrumet så att säga. Det jag skulle vilja säga är alltså detsamma som talaren före mig sa nämligen: Vad är det som finns i Stockholm? Jo det finns väldigt många människor och vill man tillgodose deras behov måste man genomföra den här sortens projekt.	757
153	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Jag skulle säga att en östlig förbindelse kommer att ställa till det för stockholmarna och skapa mer trängsel och problem i de centrala delarna. Du pratar om kollektivtrafik Leonid Yurkovskiy men vad gör vi just nu i Stockholm? Jo vi bygger tunnelbanor. De går just dessa sträckor. Det finns en idé om att ha kollektivtrafik på förbifarten; det är helt befängt för man behöver inte åka där. Inte heller på en östlig förbindelse behövs det kollektivtrafik utan det är andra lösningar som ska genomföras. Det stämmer alltså inte.	551
154	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Herr talman! De övriga lösningarna har hittills inte fungerat och vi ser ju att den situation jag beskrev med trängsel och långa köer eskalerar med tiden - och detta med en rödgrön och i Stockholms stad miljöpartistisk politik som har fokuserat på cykelbanor med mera. Jag tror att vi är ganska överens om det positiva med att bygga ut kollektivtrafiken och det är klart att det finns olika behov när det gäller den. Där råder det alltså inte delade meningar men för att kollektivtrafiken ska fungera och i sig inte vara överbelastad måste den kompletteras med en fungerande bilinfrastruktur.	603
155	Beatrice Timgren (SD)	SD	Herr talman! Jag vill passa på att lyfta en viktig trafikfråga och jag kommer att börja med ett exempel från min hemkommun Ekerö. Tyvärr är trafiksituationen på Ekerö ett väldigt stort problem. Anledningen kan stavas Förbifart Stockholm. Då menar jag inte förbifarten i sig för den är bra. Den är till och med nödvändig inte bara för Ekeröborna utan för hela Stockholmsregionen. Däremot är Trafikverket och inte minst tidigare infrastrukturministers hantering av trafikfrågorna under all kritik. Som de flesta vet pågår för närvarande en ombyggnation av Ekerövägen vilken är en del i Förbifart Stockholm. På sikt kommer detta att leda till bättre framkomlighet och minskade köer vilket såklart är bra. Problemet är att man under byggnationen inte har säkerställt framkomligheten. Det mest allvarliga är givetvis den obefintliga framkomligheten för räddningsfordon om olyckan skulle vara framme. Från Ekerö finns det nämligen bara en enda vägförbindelse och blir det stopp på denna enda vägförbindelse finns det inga alternativa vägar - förutom en båtförbindelse som inte går dygnet runt och som dessutom är belagd med avgift. I och med bygget av Förbifart Stockholm har framkomligheten på den här enda vägförbindelsen kraftigt reducerats. Det innebär i sin tur att framkomligheten för räddningstjänst inte kan säkerställas. Detta påverkar inte bara Ekeröbornas vardag väldigt negativt utan det kan även innebära fara för liv. Som ni alla vet kan nämligen varje minut vara avgörande om olyckan skulle vara framme. Herr talman! Vad som är särskilt anmärkningsvärt i den här situationen är att Trafikverket under byggnationen och under de rådande förutsättningar jag precis har beskrivit har valt att prioritera anläggandet av cykelbanor. Huruvida detta är ett resultat av den miljöpartistiska politik som den tidigare S-regeringen har bedrivit låter jag vara osagt men jag kan konstatera att det är uppenbart att Trafikverket har brustit i att säkerställa framkomligheten och i att vidta de åtgärder som krävs för att minimera de störningar som kan uppkomma under en byggnation. Jag hoppas att en ny regering nu kan se över Trafikverkets organisation och arbetssätt då hela projektet Förbifart Stockholm är ett exempel på att Trafikverket inte har klarat sina åtaganden. Trafikverket är nämligen ett exempel på hur den tidigare regeringen har misskött infrastrukturfrågorna. Trafikverket har under de senaste åtta åren vuxit med 48 procent och det skulle behöva initieras en översyn av myndigheten för att granska om dess ökade resurser har använts på ett effektivt sätt. I detta anförande instämde Mats Arkhem Rashid Farivar Thomas Morell och Robert Stenkvist (alla SD).	2699
156	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman och Beatrice Timgren! Eftersom jag också har haft en del med Ekerö att göra tänkte jag bara säga: Ja förbifarten byggs och ni kommer att få se på grejer när den är klar - hur mycket trafik ni får där och hur det då ser ut på Ekerö. Min fru kommer därifrån; jag får inte säga Ekerö för hon kommer från en annan av öarna. Det kommer inte att bli så roligt där tror jag. Jag bara undrar Beatrice Timgren: När de nu bygger om vägen till Brommaplan där ju ingenting kommer fram och där det är fullständigt omöjligt att lösa kopplingen skulle du egentligen vilja ha ytterligare ett körfält utöver det som nu byggs för att man ska komma fram bra med bussarna - i stället för cykelbanan. Men det betyder ju att man måste bränna igenom världsarvet där på ett sätt som är ganska komplicerat. Jag tror inte att kungen skulle bli jätteglad om ni gjorde det. Hur ska ni lösa det och ta er förbi med de körfälten i det här området?	941
157	Beatrice Timgren (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Man har nu gått från en trefilig väg där man har haft en bussfil till att det ska bli fyrfiligt på Ekerövägen vilket är bra. Jag tycker i grunden att det är bra att man bygger Förbifart Stockholm. Min kritik ligger i hur man har skött arbetet och att man har börjat med cykelbanorna. Det finns ett stort behov eftersom det bara finns en enda väg från Ekerö. Dessutom korsar cykelbanan vägbanan på ett ställe och mitt i rusningstrafik påverkar det otroligt mycket. Också detta är ett stort problem.	551
158	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Att anlägga en cykelväg är en annan sak än att anlägga en bilväg; det är liksom andra dimensioner och saker man måste göra med en bilväg. Det är också mer komplicerat i den här känsliga miljön så jag skulle säga att det inte är så enkelt att göra det. Såvitt jag vet vill Ekeröborna kunna gå och cykla in till Stockholm. Det intressanta är att det är Moderaterna som styr där - eller som har styrt för jag vet faktiskt inte vad som hände nu efter valet. Men de har velat ha det här.	500
159	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Nej det som står i Tidöavtalet vad gäller energiproduktionen är att vi ska ändra det energipolitiska målet till att bli hundra procent fossilfritt. Detta är ett paradigmskifte jämfört med hur det har varit tidigare och där Sverige går i en riktning där man inte längre är beroende av kol eller andra fossila källor.	332
160	Beatrice Timgren (SD)	SD	Herr talman! Jag har ingenting emot cykelbanor i sig. Jag cyklar själv från Ekerö ibland och det är ett väldigt praktiskt sätt att kombinera motion och transport. Min kritik ligger som sagt i hur man har prioriterat och hur man har skött bygget. Man har inte kunnat säkerställa framkomligheten för framför allt räddningsfordon och man har helt enkelt inte kunnat minimera de problem och störningar som uppkommer under en byggnation.	437
161	Robert Stenkvist (SD)	SD	Herr talman och mina damer och herrar! Vi har ett nytt styre i Stockholms stad. Detta styre består av MP V och S. Dessa partier har stolt deklarerat att de tänker förbjuda alla fossildrivna bilar i delar av Stockholm. Enbart elbilar och hybridbilar ska tillåtas. Att förbjuda bilar på detta sätt menar jag är att gå emot nationella intressen. Vi talar här om huvudstaden med allt vad det innebär. Rent principiellt anser jag inte heller att en kommun ska få stifta regler som de här. Självklart ska vi ha kommunalt självstyre men detta självstyre har aldrig varit absolut. Vi har sett det i till exempel immigrationsfrågan där kommuner fick rätta sig efter nationella intressen - detta sagt oavsett vad jag personligen tycker om den lagen. Vi kan i förlängningen föreställa oss kommuner som förbjuder vägar tågtrafik eller elledningar. Det är inte bara Stockholms stad som är beroende av kommunikationerna i staden utan det finns en massa människor i till exempel Stockholms län som arbetar inne i staden. En stor del av dessa är beroende av bil för att ta sig till arbetet. I deras hemkommuner som till exempel min egen hemkommun Botkyrka saknas laddstolpar för elbilar. Så är det trots att jag själv har motionerat om detta i min hemkommun. Ändå förutsätts dessa människor i kranskommunerna skaffa sig svindyra elbilar - elbilar som många inte har råd att skaffa sig. Det nya styret i Stockholm säger att dessa människor boende i kranskommunerna och ännu längre ut ska nyttja kollektivtrafiken. Ja men kollektivtrafiken har inte kapacitet att ta hand om alla nuvarande bilister. Pendeltågen är redan nu överbelastade. Det går inte att trycka in fler människor. Det kaxiga styret i Stockholm är pigga på att förbjuda bilar men betydligt sämre på att se konsekvenserna av sina förslag. Det är inte heller styret i Stockholm som ansvarar för kommunikationerna till staden för det är en regional och nationell fråga. Det är också därför jag står här och tar upp detta. En annan kritisk fråga är tillgången på el. Alla ska köra elbilar tycker partierna i det nya styret i Stockholm. Men exakt samma partier har på nationell nivå lagt ned delar av kärnkraften varvid en allvarlig elbrist har uppstått. Skulle styret i staden få igenom sina drömmar om 100 procent elbilism i dag skulle vårt elsystem klappa ihop. Alternativet är att vi alla i kranskommunerna får transportera oss med häst och vagn. Hela det här förslaget luktar av det hästarna släpper bakom sig. Till sist undrar jag hur alla varu- och mattransporter ska fungera i huvudstaden. Ska alla småföretag som i dag står för varutransporterna i Stockholm tvingas skaffa sig dyra transportbilar med eldrift? Hur många av dessa företag kommer då att gå omkull? Det frågar jag mig. Det här är en nationell fråga. Ett lokalt kommunstyre ska inte få jurisdiktion över åtgärder med så här långtgående konsekvenser. Nationell lagstiftning bör förhindra att ett kommunstyre kan sätta livsviktiga transporter i huvudstaden ur spel. I detta anförande instämde Mats Arkhem Rashid Farivar Thomas Morell och Leonid Yurkovskiy (alla SD).	3104
162	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Ja ledamoten Robert Stenkvist - det nya styret i Stockholm vill införa zoner där man bara får köra med elbilar. Det gamla styret som avvecklades alldeles nyss där alla partier utom Sverigedemokraterna var med på den borgerliga sidan vill samma sak - dock inte lika snabbt. Men målet är en utsläppsfri innerstad i Stockholm år 2030. Det står också det nya styret bakom. Alla utom Sverigedemokraterna vill det här. Sverigedemokraterna vill det inte. Det finns alltså en enighet om att för att klara luftkvaliteten och bullret och få en levande stad vill politikerna i Stockholm ta bort de utsläppande bilarna och ha elbilar i stället. Vi vet att det behövs eftersom det finns internationella regler när det gäller till exempel luftkvalitet. WHO kommer med nya utsläppsregler som EU arbetar med nu. Man tittar på hur man ska klara det. Vi måste göra de här sakerna annars kommer staten och slår oss på fingrarna.	929
163	Robert Stenkvist (SD)	SD	Herr talman! Daniel Helldén talar om de borgerliga i Stockholm. Jag tror att vi alla vet att de inte riktigt är som de borgerliga i övriga landet. De är lite mer åt ett annat håll. Där får vi nog göra en distinktion. Luftkvaliteten - var det EU som hade kommit med regler? Ja. Då kan ju inte luften i Stockholm vara sämre än i till exempel Köpenhamn Berlin eller andra EU-städer. Vi ska inte behöva ha bättre luft än de städerna för då är det inga EU-regler vi pratar om. Men om den blir sämre än i till exempel Berlins innerstad måste vi säkert göra något. Jag tror att elbilismen kommer. Jag är inte emot eldrift det vill jag också noga poängtera.	655
164	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Vi skulle kunna ha en egen debatt om det här. I Stockholm pågår en utbyggnad av laddinfrastruktur. Man ser inte dess like någonstans i hela landet. Det finns också ett system som jag initierat som gör att man ska ladda på natten när det finns ett stort överskott. Det kommer inte att drabba vare sig Stockholm eller nationen med några problem. Det är Världshälsoorganisationen som kommer med nya riktlinjer när det gäller kvävedioxider. Dem klarar vi inte att följa med mindre än att vi gör det här. Om vi inte gör det tvingas staten att införa regler hos oss.	576
165	Robert Stenkvist (SD)	SD	Herr talman! Jag får titta noggrannare på vad WHO säger och kontrollera det. Vi ska ju inte behöva ligga före andra storstäder. När det gäller laddinfrastruktur väckte jag en motion i Botkyrka kommun om att skaffa laddstolpar till garagen. Den avslogs av MP och S i Botkyrka kommun.	285
166	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Det känns spännande att få öppna den närings- och regionalpolitiska delen av den allmänpolitiska debatten. Jag hoppas att det blir en tydlig debatt med god stämning. För fem veckor sedan gick Sverige till val. En liten majoritet röstade för någon form av högerkonservativt styre och därför valdes också Ulf Kristersson i måndags till statsminister. Även om jag är övertygad om att det hade varit bättre för Sverige med en erfaren regering under Magdalena Andersson tycker jag naturligtvis att det är på sin plats att gratulera Ulf Kristersson. Med det sagt ska mitt anförande inte handla om valet eller regeringsfrågan utan om konkurrenskraft och näringspolitik. Jag vill dock ta upp valet just därför att jag tycker att valrörelsen i alldeles för stor utsträckning inte handlade om vare sig tillväxt eller näringspolitik. Det är ett problem för näringspolitiken är central för att finansiera andra delar av vårt samhälle exempelvis välfärden. Herr talman! Jag vill inte förringa att det finns problem i Sverige eller för den delen att brottsligheten är en fråga som behöver debatteras. Jag har exempelvis träffat en matthandlare i Fittja centrum och jag är säker på att han är enig med mig om att en av de viktigaste näringspolitiska insatserna är just en kompromisslös kamp mot brottsligheten. Men min poäng är att vi inte får lösa de problem vi ser i dag genom att erodera det som har gjort Sverige framgångsrikt - det öppna samhället tillit mellan människor utbildning trygghet och låg korruption. Allt är nämligen inte svart i Sverige herr talman. Vi har problem ja men det är också mycket som är bra. Flera internationella undersökningar visar att företagen i Sverige har goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Sverige har under åratal prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar av konkurrenskraft exempelvis OECD:s index. Sverige har också visat att vi är en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller just innovation och digitalisering. Vi har legat etta i princip alla år när EU har rankat ländernas innovationspolitik. Vi ligger också i topp när det gäller grön innovation. Men ska vi fortsätta att ligga i topp är det viktigt att vi fortsätter att arbeta och ha en progressiv politik på dessa områden. Som ledamot av Sveriges riksdag under förra mandatperioden vet jag att när exempelvis Moderaterna haft möjlighet att påverka budgetarna för Sverige har man också skurit i just dessa områden. Det skulle vara olyckligt för Sverige om så sker igen. Det jag pratar om är det som på akademilingo kallas tillväxtens djupa bestämningsfaktorer det vill säga vad det är som skapar tillväxt. Vi vet att det som skapar tillväxt är utbildning infrastruktur tillit och låg korruption - sådana saker som vi också vet statistiskt finns i jämlika länder välfärdsstater länder med mindre klyftor. Detta har OECD och IMF insett. De pratar om sammanhållning. Det är nämligen viktigt riktigt och nödvändigt att vi bedriver en politik där klyftorna minskar. Det som oroar mig är att dessa frågor saknas i slottsavtalet och regeringsförklaringen. Om Sverige ska fortsätta att ligga i framkant behöver vi en politik som inser sambanden mellan ett Sverige som hänger ihop och en framgångsrik aktiv näringspolitik. (Applåder)	3316
167	Pontus Andersson (SD)	SD	Herr talman! Sedan människan blev bofast och organiserade sig i samhällen har urbaniseringen varit en ständigt pågående process. Det är en naturlig utveckling då handel service och arbetstillfällen i högre grad uppkommer där många människor bor. Den mest intensiva perioden var under industrialiseringen då mängder av människor vallfärdade till städerna där de tvingades arbeta under hårda förhållanden under stora delar av dygnets vakna timmar. Vi har både dessa människor och dem som valde att stanna på landsbygden att tacka för att Sverige är den framstående nation vi nu är. Det är personerna som stannade kvar och deras efterkommande som odlar och skördar maten vi äter. Det är de som brukar vår skog och arbetar i våra gruvor. Men det är också all sjukvårdspersonal all personal inom hemvården alla egenföretagare och alla andra som varje dag kämpar för att hela Sverige ska leva. Om politiken inte ser till att skapa goda förutsättningar för att bo på landsbygden dör landsbygden. När politiken struntar i vägunderhållet och i stället sänker hastigheten på våra landsvägar fördärvar man för landsbygdsborna. När skatten på drivmedel höjs och staten tvingar bensinbolagen att blanda in biodrivmedel i bränslet eller när man förstör ett pålitligt och fungerande energisystem försämrar man för svensk landsbygd. Denna negativa spiral får viktig samhällsservice som bankkontor butiker och bensinmackar att stänga igen vilket i sin tur får ännu fler människor att lämna svensk landsbygd. Denna utveckling måste vändas. Sverige är nämligen betydligt mer än våra tre storstadsområden. Om dessa tre ska kunna leva måste också hela Sverige leva. För mig blir det orimligt att vi år efter år skeppar iväg miljarder till andra länder samtidigt som man i våra Norrlandsregioner tummar på vägunderhållet har en näst intill obefintlig polisnärvaro och har enorma brister i förlossningsvården. Det är också orimligt att Sverige som ligger långt fram i klimatomställningen straffar dem som är beroende av bilen - men också dem som odlar vår mat och brukar vår skog vilket får priserna på svenska produkter att skjuta i höjden och försämrar inflationssiffrorna. Vi kommer från ett land långt upp i norr ett land som inte har de mest optimala förutsättningarna för att skapa en framstående nation. Men det är precis vad vi svenskar har gjort. Våra förfäders slit har tagit oss hit där vi är nu. Oavsett om du går i Gamla stan i Stockholm i Rydebäck eller i Dorotea promenerar du i fädernas spår. Jag är patriot därför att jag älskar vårt land Sverige. Men jag är också nationalist därför att jag älskar vårt folk svenskarna. Jag kommer alltid att slå vakt om Sveriges och svenskarnas väl och ve. Jag ser det som min skyldighet som sverigedemokrat. Vi behöver politiker som åter sätter Sverige i första rummet. Vi behöver helt enkelt se till att lösa de problem vi har i vårt land innan vi försöker rädda världen. I går fick Sverige en ny regering. Med vårt inflytande i Tidöavtalet kommer Sverigedemokraterna att se till att arbeta för en agenda som sätter Sverige först. Herr talman! Det är dags att göra Sverige bra igen. (Applåder) I detta anförande instämde Mats Arkhem och Leonid Yurkovskiy (båda SD).	3227
168	Isak From (S)	S	Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag Pontus Andersson! Pontus är ju vald riksdagsledamot för Västerbotten så det gläder mig att han lyfter norra Sverige i sitt anförande. Det är ett anförande som jag till delar kan hålla med om. Det är i norra Sverige och Västerbotten den stora utvecklingen nu sker där vi saknar kompetens inom varje område där det fattas människor och där vi skulle behöva en aktiv inflyttning för att säkerställa den stora industriella revolutionen och att vi har människor som kan gå till jobbet. Vi har också en stor blomstrande skogsindustri som bland annat har satsat väldigt mycket pengar på bränslebytet. SCA har investerat över 6 miljarder kronor för att möta upp vad den tidigare politiken har pekat ut: att biobränslen är en viktig del i självförsörjningen och i att klara klimatkrisen. Nu ska Pontus Anderssons parti göra oss oljeberoende igen. Vi tycker inte att det är rimligt. Hur tjänar det norra Sverige?	957
169	Pontus Andersson (SD)	SD	Herr talman! Ledamoten From! Det är inte första gången jag blir invald i riksdagen. Jag har varit här sedan 2021 men jag tackar ändå för välkomnandet. Det stämmer att jag är invald för Västerbotten. Jag är skåning men det är såklart viktigt för mig att lyfta upp de frågor som är aktuella för den valkrets som jag är invald för. När det gäller reduktionsplikten som Isak From lyfte fram i sin fråga är en minskning av den viktig för att människorna i Västerbotten ska ha råd att köra bil. Det är långa sträckor. Det är långt från punkt A till punkt B. Jag står alltså hellre på folket i Västerbottens sida än på storbolagens sida.	637
170	Markus Selin (S)	S	Fru talman! Välkommen Louise Eklund till Sveriges riksdag! Två saker ekar i mitt huvud när jag lyssnar på Liberalernas nya giv. Hur ser Liberalerna på samarbete med riksdagens absolut mest EU-kritiska parti Sverigedemokraterna? Varför jag ställer frågan fru talman handlar helt enkelt om hur vi ser på en gemensam marknad i EU. När det gäller denna obefintliga självkritik om varför vi för tio år sedan ville ha en gemensam elmarknad undrar jag var Liberalerna var då. Det är min första fråga. Min andra fråga gäller uranet. Hur ser Liberalerna på tio-i-topp-listan över uranlevererande länder med Kazakstan Niger Ryssland Uzbekistan och Kina? Hur ser Liberalerna på bränslet till denna hallelujaenergiproduktionen?	731
171	Isak From (S)	S	Herr talman! Pontus Andersson! När jag i måndags tankade bilen i Norsjö i Västerbottens inland kostade det 28 30 per liter. Det är dyrt. Det är drygt 4 kronor upp sedan valet. Jag åkte nästan 500 mil i valrörelsen och tankar diesel. Det är klart att det är dyrt. Något behöver såklart göras. Uppgången just nu beror på att råoljan har blivit dyrare. Den råoljan ska Sverigedemokraterna nu göra oss helt beroende av i stället för att säkerställa att vi har en näringspolitik som ger förutsättningar för egen produktion av biodrivmedel.	537
172	Pontus Andersson (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar Isak From. Isak From har rätt i att bränslepriset inte enbart påverkas av reduktionsplikten. Det påverkas också av de skatter som den föregående regeringen har valt att höja. Men allt som allt behöver vi se till att få ned priset och arbeta för att genomföra de åtgärder som vi kan påverka för att få ett så lågt bränslepris som möjligt.	364
173	Markus Selin (S)	S	Herr talman! Pontus Andersson från Sverigedemokraterna! Jag reagerade på ordet patriot och tänkte att det står en så kallad nationalist i talarstolen. Då kan jag inte låta bli att börja fundera på vad det finns för substans i och bakgrund till dessa epitet och benämningar. Vi vet att Sverige är ett fantastiskt land. Sverige och Finland utgör en tredjedel av all EU:s skog. Vi har mycket skog grenar kottar tjära och så vidare. Jag har en fråga till Pontus när det gäller reduktionsplikten. Vi socialdemokrater vill ha jobb i hela landet. Sverigedemokraterna vill nu slå undan benen för jobben i hela landet och lita på Saudiarabien Ryssland Kina Irak Förenade Arabemiraten och Iran som tillhör tio-i-topp-producenterna av olja i världen. Hur går det ihop med patriotismen?	786
174	Pontus Andersson (SD)	SD	Herr talman! Om vi ska kunna ha ett Sverige där vi kan bo och verka i hela landet behöver vi först och främst se till att människor har råd att bo i hela landet. Då behöver vi få ned priserna på bränsle. Precis som föregående talare talar Markus Selin om att vi behöver arbeta med mer biodrivmedel. Jag är på intet sätt emot att mer biodrivmedel används. Men sett till de priser som nu finns på bränsle och hur dyrt det blir för de människor som har väldigt långt att resa behöver vi genomföra de åtgärder som krävs för att få ned priserna så fort som möjligt. En av dem är att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå.	627
175	Markus Selin (S)	S	Herr talman! Tack Pontus Andersson för ett så kallat svar! Jag tänker på ordet patriot. Det ekar - patriot och nationalist. Jag undrar över mirakelkuren med kärnkraft eftersom kärnkraft är Sverigedemokraternas svar på alla frågor. Jag undrar hur det kan komma sig att uranet som patrioten Pontus Andersson vill ha kommer från Kazakstan Niger Ryssland Uzbekistan och Kina. Hur får patrioten ihop det?	409
176	Pontus Andersson (SD)	SD	Herr talman! Det har att göra med att den föregående regeringen valde att förbjuda uranbrytning i Sverige. Vi har ett land där det finns möjlighet att ta fram eget uran. Det borde vi se till att kunna göra igen. De värdena finns i Sverige men den föregående regeringen valde att förbjuda brytning av uran. Därför ser situationen ut som den gör.	347
177	Kajsa Fredholm (V)	V	Herr talman! Med tanke på hur mycket regeringspartierna i valrörelsen lyfte fram landsbygden är det lite märkligt att den nämns förhållandevis lite i både Tidöavtalet och statsministerns regeringsförklaring. I Tidöavtalet nämns landsbygden knappt alls. En gång handlar det om tillgång till sjukvård. En annan gång handlar det om att Sveriges klimat- och miljöpolitik inte ska skada näringar och landsbygd. Jag anser att vi i stället ska se den helt nödvändiga klimatomställningen som en möjlighet att lyfta landsbygden och dess resurser. Det är nämligen här som stora delar av omställningen kommer att äga rum. Om inte landsbygden får rätt förutsättningar för att fungera kan vi inte heller klara målen i klimatpolitiken. Landsbygden kan ge och ger oss i dag nödvändiga råvaror gröna jobb kolsänkor i massor och livsmedel som kan framställas med giftfria ingredienser. Det är tillsammans med satsningar på att effektivisera och bygga ut klimatsmarta transporter såväl lokalt som regionalt och nationellt helt nödvändigt för att vi ska klara klimatmålen. Rejäla satsningar på kollektivtrafik även utanför våra mest tätbefolkade områden behöver ske i närtid. Vi behöver även öka vår självförsörjningsgrad på livsmedel till Finlands nivå som ligger på cirka 80 procent. Det är ett stort bekymmer att vår nuvarande nivå ligger på endast 50 procent. I dessa oroliga tider behöver vi skapa förutsättningar för en förbättrad livsmedelsberedskap. Vi har goda förutsättningar för att utveckla ett hållbart jordbruk som kan stärka vår nationella självförsörjning på livsmedel. Herr talman! För att vi ska nå fram till ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk behöver stöd och styrmedel utformas på ett sådant sätt att vi kan nå våra miljö- och klimatmål de globala hållbarhetsmålen och målet om en levande landsbygd. Att värna kretsloppen och stimulera ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap är viktigt. Vi borde minska importen av kött och i stället se till att vi äter mer växtbaserad mat och kött som är lokalt producerat i Sverige. Vi behöver även öka miljöstödet för de lantbrukare som sköter betesmarker med särskilda värden för biologisk mångfald. Herr talman! En annan positiv aspekt är att många av de framtida jobb som finns inom de gröna näringarna är viktiga för landsbygden. Utvecklar vi dem kommer vi att ge förutsättningar för både mer inflyttning och - som jag sa förut - utveckling av landsbygden. Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att vi ska se på den helt nödvändiga omställningen som en chans att förbättra livskvaliteten för alla som bor i vårt land - om vi kan genomföra den på rätt sätt.	2647
178	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Herr talman! Vad har Gotland och Jämtland gemensamt förutom att det är väldigt vackert där? Jo där är företag med färre än 50 anställda tre gånger så viktiga för välfärdsskapandet. I Åre kommer nästan hälften av kommunens intäkter från anställda i småföretag. Eftersom jag själv är verksam som företagare där vet jag att Icahandlare vid Ottfjällets fot samsas med såväl startupbolag som slalomskidtillverkare. På andra håll är det storföretagen som håller småföretagen levande. När det gäller LKAB är i dag hälften av dem som går ned i gruvan en vanlig dag underentreprenörer och hälften anställda i det stora statliga bolaget. Oavsett var man bor i Sverige är i dag tillgången till jobb helt avgörande för att kunna bo och leva på platsen. I det Sverige som jag växte upp i skapades jobben i det offentliga och i de stora företagen. I dag är det de små och stora företagen som står för både jobbskapandet och skatteintäkterna. Nästan 500 miljarder går direkt till kommuner och regioner i form av inkomstskatt. Såväl tillgången till förskola skola och vård som upprustning av lokala vägar och busstrafik är helt avhängiga av hur många företag som finns lokalt. Jag kallar företagen för Sveriges välfärdsskapare. Herr talman! Vi är på väg in i en bråddjup lågkonjunktur. Konsumenterna minskar sina inköp. Företagen drar ned på sin produktion och sitt utbyte av tjänster. Storföretag passar på att omstrukturera verksamheter som kanske svällt lite mycket under den goda tiden. Vi kommer att nå en vår då arbetslösheten ökar. Småföretag vill i det längsta justera för att slippa säga upp personal dels för att det ofta är ens grannar dels för att det är väldigt svårt att rekrytera och utbilda. Statsministerns regeringsförklaring i går innehöll en del goda förslag som på lång sikt sannolikt kommer att vara bra för företagen. Men den saknade helt och hållet förslag som gör skillnad på kort tid. Sådana finns dock. För det första är sänkt skatt på att anställa långt viktigare än att fortsätta sänka bolagsskatten. Frågan om bolagsskatten är naturligtvis viktig för vår internationella konkurrenskraft. Men det är den dolda skatten i arbetsgivaravgifterna som inte har något som helst att göra med arbetstagarnas försäkringar eller pensioner som hämmar tillväxten. Herr talman! När jag senast var aktiv i politiken 2010 inbringade denna dolda skatt 50 miljarder till statskassan. I dag tar den till min stora förvåning in 230 miljarder. Det är en skatteökning på företag med 12 miljarder per år. Det är lätt att inse att budgetutrymmet för att ta bort den kanske inte finns i närtid. Men börja i alla fall med att sänka kostnaden för att nyanställa! För det andra bör det klena Regelrådet göras till en egen myndighet med ansvar för granskning och konsekvensutredningar av företagen. Ge även rådet i uppgift att följa upp alla de avgifter som företag nu måste betala för alla möjliga typer av tillstånd som de behöver bara för att få utveckla sin egen verksamhet! För det tredje: Bygg ut den digitala infrastrukturen! Den som försökt att föra telefonsamtal i en bil längs E20 eller kanske E14 vet att det sällan går. Att genomföra videosamtal eller använda drönare och annan precisionsutrustning i skogen är inte att tänka på. Detta behöver inte utredas. Det går att prioritera det och vidta åtgärder nu. Herr talman! Tillåt mig likna regeringens företagarpolitik vid en tidig startup - intressanta men lite ofärdiga planer i en Powerpoint och ett team som verkar entusiastiskt men helt saknar erfarenhet på området. Det som krävs nu är färdiga lösningar som företagen efterfrågar - inte för att det är synd om företagare som oftast klarar sig utan för att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. I tuffa ekonomiska tider måste prioriteringen vara en politik som gör skillnad för just dessa företags möjligheter att anställa och överleva - för Sveriges tillväxt för jobben och för levande städer samhällen och landsbygd.	3963
179	Lili André (KD)	KD	Herr talman! I denna allmänpolitiska debatt vill jag som ny riksdagsledamot för Kristdemokraterna i mitt första tal i kammaren tala om innovationskraften i Sverige. Vi kristdemokrater återkommer ofta med stolthet till vår svenska innovationskraft. Det finns dock mer att göra inte minst av oss politiker för att underlätta för att fler aktörer bidrar med innovation som bland annat stärker Sveriges välfärd. I FN:s mätning av vilka som är världens mest innovativa länder placerar sig Sverige i år 2022 på tredje plats. I Europa är vi i topp. Vi har förstaplaceringen som EU:s starkaste innovationsland. Innovationer är avgörande för att klara Sveriges välfärd och våra stora samhällsutmaningar både på kort och på lång sikt inte minst vad gäller behovet av den gröna omställningen och digitalisering i offentlig organisation och i våra företag. Innovation effektiviserar organisationer och underlättar människors vardag. Det handlar inte enbart om tekniska innovationer utan även om sociala innovationer. Herr talman! Sveriges topplacering som mest innovativa land beror till stor del på det strategiska forsknings- och utvecklingsarbete som teknikföretagen genomför. I jämförelse med andra medlemsländers statliga engagemang finns det mer att göra för att bibehålla Sveriges topplacering. Med det vill jag lyfta fram ett par utmaningar som Sverige står inför. De som står för denna innovationskraft är de stora industrierna. Till exempel kommer 37 procent av de svenska patentansökningarna från ett och samma företag. Övriga står alla Sveriges företag forskare och fristående uppfinnare för. Sverige behöver ta till vara de kunskapsbaserade tillgångar som finns. Det gör vi genom att möjliggöra att fler aktörer får kunskap om hur de tillvaratar de immateriella rättigheterna såsom patent varumärkesskydd designskydd och upphovsrätt. Ett annat problem är att det bara är en typ av innovationer som kan få patent nämligen uppfinningar. Innovationer såsom tjänsteinnovationer och digitala innovationer faller normalt utanför patenträtten i Europa. Innovationsstödssystemen brister ofta i relation till de kunskapsbaserade tillgångarna. Med dem får Sverige inte tillräcklig utväxling på vår höga digitala mognad och våra innovationer. Regelverken kring de kunskapsbaserade tillgångarna har sin bakgrund i konventioner från slutet av 1800-talet och behöver därför utvecklas. För företagens konkurrenskraft krävs regelverk i världsklass. Sverige behöver kraften från alla innovatörer för att säkra fler patent hos fler aktörer. Herr talman! Vi kristdemokrater lyfter ofta fram behovet av att titta på våra grannländer som har gått före och visar goda resultat där till exempel ökad innovationskraft i de små och medelstora företagen möjliggörs. Förutsättningarna för fler patentansökningar från mindre företag kan öka om vi tar fram en immaterialrättsstrategi liknande den som finns i Finland. Vi kan också stimulera olika kompetenser som berör tjänster i äldreomsorg och sjukvård som ger förutsättningar för bättre fysisk och psykisk hälsa. Herr talman! Innovation är en stor tillgång för tillväxt på alla utvecklingsnivåer. Sveriges innovationskraft ska säkra fortsatta topplaceringar och vi får inte luta oss tillbaka. Vi kristdemokrater är inte nöjda. Det finns mer att göra. Jag ser fram emot att vara med och säkra fortsatta topplaceringar för vårt land kommande mandatperiod.	3403
180	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag ledamoten! Jag vill börja med att tacka för ditt anförande. Jag tror att vi är eniga om ganska mycket när det gäller vad som skapar innovationer och hur Sverige är bra på vissa saker och kan bli bättre på andra. En sak som ledamoten tog upp var de strukturella förutsättningarna för innovationer. En sak som diskuterades under förra mandatperioden var det statliga stödet via våra myndigheter till olika typer av testverksamheter och testbäddar. Anledningen till det var att delar av den budgeten försvann i en av de borgerliga budgeterna. Min fråga är helt enkelt hur ledamoten ser att Sverige framåt kan fortsätta att vara ett innovativt land samtidigt som det finns en risk att budgeterna som det fattas beslut om i Sveriges riksdag under en ny statsminister inte kommer att prioritera den typen av frågor som testbäddar och olika typer av inkubatorer.	905
181	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Jag tackar för välkomnandet. Som sagt i Tidöavtalet sätts det energipolitiska målet till att Sverige ska vara fossilfritt. Frågan om fossila källor som olja är därmed en fråga som vi tar oss an genom att försöka hitta alternativa energislag.	260
182	Lili André (KD)	KD	Herr talman! Tack Mathias Tegnér för din fråga! Det finns en hel del andra saker att göra som inte heller kostar pengar. Vi har regelverk som vi behöver ändra för att underlätta för att innovationer ska ske i Sverige. Vi behöver också samordna mellan olika myndigheter. Den fungerande samverkan har också att göra med samarbete mellan regioner och kommuner. Där har kommunerna nära samarbete med SME och innovatörer. Här finns det många saker att göra. Jag ser fram emot att vi kan stärka också regionernas arbete med att stärka innovationskraften där.	557
183	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Jag är enig med mycket även om jag tänker att det är möjligt att både arbeta med regelverk och också se till att det finns budgetar för sådant som är viktigt så att staten kan vara med och hjälpa till att driva fram innovationerna. När ledamoten nu tar upp regional tillväxt vill jag också lyfta fram frågan om den regionala exportstrategin. Det hänger väldigt nära ihop med just innovationer. Även där har man skurit i den regionala exportstrategin i de budgetar som Kristdemokraterna har varit med och antagit. Det har också påverkat just det som vi är eniga om är så viktigt. Hur ser ledamoten på det?	650
184	Lili André (KD)	KD	Herr talman! Vi kommer att lägga fram en budget framöver. Jag ser med tillförsikt på att vi kristdemokrater kommer att få vara med och lägga fram en budget där vi verkligen stärker innovationskraften. Den är oerhört viktig för vår välfärd. Den är jätteviktig för att våra regioner ska kunna ha ett starkare utvecklingsarbete. Jag skulle bara kunna lyfta fram Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken. Där har vi att göra. Det fokuserar vi på. Vi ser fram emot att ta fram en budget för detta.	516
185	Markus Selin (S)	S	Herr talman! Jag tänkte tala om något så vackert som industripolitik och Sveriges industripolitik. Jag tänker belysa det i tre perspektiv. Det handlar om var vi är vilka vi är och sist men inte minst vart vi ska. I går fick vi en ny moderat statsminister. Jag tänkte backa bandet till senast vi hade en moderat statsminister. Han kom från samma kommun som jag Täby kommun. Hans namn var Fredrik Reinfeldt. Moderat som han var åkte han till toppmötet i Davos för sisådär nio år sedan. Det var då han myntade de numera bevingade orden We used to have people in the industry but they are basically gone". Vi var många som satte morgonkaffet och teet i vrångstrupen när vi hörde de där orden herr talman. Det så enkelt som många av oss känner till. Närmare hälften av Sveriges bnp kommer från vår export. Hälften av den halvan kommer från det som vi på ett eller annat sätt kan kalla för industry tung industri. Det är skog stål metall fordonstillverkning och alla dessa olika apparater. Det var lite om var vi var. Någonstans där började vi socialdemokrater att höja rösten. Med Stefan Löfven i spetsen började vi tala om begrepp som nyindustrialisering industrikansler och innovationsråd. Moderaterna knorrade och glunkade en hel del i bänkarna när vi började att tala om de begreppen. Herr talman! Vilka är vi då? Sverige är ett tekniktungt land. Vi är ett ingenjörsland. Vi vill ofta vara föregångare. Vi har ett stort beroende av vår export. Vi är en liten öppen ekonomi i Europas ena hörn. Samtidigt är Sverige till ytan ett stort land. Vi är EU:s tredje största land till ytan. Vi tillsammans med Finland har en tredjedel av den samlade skogen i EU. Från skog får vi kvistar granar kottar tjära och allt underbart som vi bland annat kan göra biodrivmedel av. Hur tar vi oss dit? Vi socialdemokrater har bestämt oss. Här finns det djupa ideologiska skillnader i Sveriges riksdag. Vi har bestämt oss för att vi vill gå först. Vi vill att Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Så skapar vi framtidens jobb. Vi kan slå flera flugor i en smäll. En av tre möjliga flugor är att vi skapar jobb över hela landet. Jag som bor 20 kilometer från Riksdagshuset vet att jobb i hela landet skapar många it-tjänster huvudkontorstjänster och bokföring även här i vår valkrets. En möjlig fluga nummer två av flera som vi slår i en smäll är såklart exportmöjligheterna som ett litet exportberoende land. Fluga nummer tre som vi slår i smällen är att det är anständigt och vår plikt att lämna över en beboelig planet och få ned koldioxidhalten i atmosfären för våra barn och våra barnbarn. (Applåder) "	2621
186	Yasmine Eriksson (SD)	SD	Herr talman! Vi står nu här i början av en ny mandatperiod. En ny regering har tillträtt och vi har en annan riksdagsmajoritet här i kammaren. Det finns såklart många frågor som har stora konfliktytor. Men det finns också de frågor som det förhoppningsvis råder en större samsyn om. En av dem rör djurskyddet. Vi har högt ställda krav på våra djurhållare i Sverige. Därmed är vi ett av de länder i världen som använder minst antibiotika i vår animalieproduktion. Det är något som vi såklart ska vara stolta över. Men antibiotika används lättvindigt och rutinmässigt i många andra länder och då inte minst i djurproduktionen. Det är viktigt att Sverige visar vägen i den här frågan. En hög användning av antibiotika leder till minskad effekt när bakterierna blir alltmer resistenta. Vi får inte hamna i en situation där vi inte längre kan behandla sjukdomar hos djur och människor på grund av rent slarv. Sverige arbetar på flera sätt både nationellt och internationellt med den frågan. Men för att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens behövs det en global samsyn. Herr talman! I och med att vi i Sverige ställer höga krav på våra djurhållare utsätts de tyvärr många gånger för konkurrensnackdelar. Detta är något som behöver synliggöras och åtgärder måste till. Våra djur ska ha det bra. Därför är det extra viktigt att Sverige är ett föregångsland inom EU. Djurskyddsstandarden behöver höjas runt om i världen och så också i EU. Sverigedemokraterna har legat på den föregående regeringen i den här frågan och är därför glada att det nu finns med som en punkt i det avtal som Sverigedemokraterna har ingått med regeringspartierna. Vi måste värna den levande landsbygden och se till att det finns rimliga förutsättningar för våra företagare att fortsätta att bedriva sin verksamhet. I avtalet går det att läsa att en översyn ska genomföras av möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter samtidigt som de högt ställda kraven på djurhållningen behålls. Syftet med detta är just att stärka vår konkurrenskraft och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden. Herr talman! Djur ska ha det så bra som möjligt i vårt Sverige. De har själva ingen makt och det är helt upp till oss människor att värna deras rätt. För att vi ska kunna vara säkra på att de lagar och föreskrifter som sätts upp verkligen efterlevs är det viktigt att vi har bra kontroller i vårt system. Djurskyddskontrollerna måste vara rättssäkra. Det är viktigt att de som arbetar med djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Personal som arbetar med djurskyddstillsyn bör ha egen erfarenhet av djurhållning. Kontrollsystemet fungerar i många delar bra men liksom när det gäller mycket annat finns även där förbättringspotential - något jag hoppas att den nya regeringen kommer att vilja utreda i sin helhet. Något som kan ha potential att både underlätta kontrollarbetet och höja djurskyddet är kameraövervakning. Jag ser därför positivt på den utredning som pågår i detta nu och ser fram emot resultatet av den.	3057
187	Malin Höglund (M)	M	Herr talman! Jag tänker prata om restaurangnäringen som är en del av besöksnäringen. För ganska precis två år sedan var jag här i riksdagen och vikarierade för Carl-Oskar Bohlin. Jag gjorde tillsammans med Ann-Britt Åsebol en resa runt om i Dalarnas 15 kommuner. Vi reste runt för att höra efter hur de hade klarat pandemin. Restaurangnäringen är en viktig del av besöksnäringen inte bara för Dalarna utan för hela Sverige. I Dalarna finns bland annat Sälen och Idrefjäll som två viktiga noder för länet. Under vår Dalaresa berättade restaurangägare för oss om gäster som uteblivit då antalet gäster man kunde ta emot minimerades under den värsta tiden av pandemin. Tack och lov var flera restaurangägare innovativa och körde ut den mat som gästerna beställt till stugorna de bodde i vilket gjorde att flera klarade sig väldigt bra ändå. Herr talman! I många långa samtal med restaurangägare kom man ofta fram till samma sak: Varför ska det vara så krångligt att servera alkohol? Varför måste det finnas ett varierat utbud av maträtter både för- och efterrätter som kanske ingen efterfrågar? Jag pratade i förra veckan med en av de lokala pizzeriaägarna i Mora; han heter Halim. För att han ska få sälja öl och vin på sin pizzeria behöver han ha förrätter och efterrätter. Det är väldigt jobbigt för honom för en stor del av detta slängs. Så kan vi inte ha det herr talman. Min syster Anna och hennes familj driver flera restauranger på Idrefjäll. Under pandemin var de påhittiga och körde ut maten till stugorna då antalet gäster som fick besöka restaurangerna minimerades. Med den alkohollag vi har var det inte möjligt att beställa en flaska vin till den mat man fick till stugan. Sverige behöver ha en alkohollag som är i takt med tiden och som inte leder till att restauranger tvingas slänga mat som inte kan serveras.	1838
188	Ida Ekeroth Clausson (S)	S	Herr talman! Just nu pågår en global klimatkapplöpning där företag tävlar om att ta fram tekniker och produkter som ersätter de fossila. Det är viktigt att vi ser till att de nya tekniker och jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer att se högst tillväxt och flest jobb inte de som fortsätter att vara beroende av fossila bränslen. Vi måste se till att jobben skapas i Sverige. Socialdemokraternas satsningar har möjliggjort en grön industriell revolution. Vi kan nu se att Sverige är på väg att bli en supermakt inom batteritillverkning. I augusti i år meddelade AB Volvo att företaget har för avsikt att etablera en storskalig batterifabrik i min hemkommun Mariestad. Vid jämförbara etableringar påverkar satsningar av denna storlek en hel region. Det kommer att handla om flera tusen anställda i fabriken och därutöver ytterligare två till tre arbetstillfällen runt om i Skaraborg per arbetstillfälle i fabriken. För att lösa detta kommer gemensamma resurser att behövas från lokala och regionala men även nationella aktörer. Att få en så här stor investering för en kommun med knappt 25 000 invånare är en enorm möjlighet. Men oj vilka utmaningar vi också står inför för att klara kompetensförsörjning infrastruktur energitillförsel och tillgång till bostäder! Samtidigt som man satsar på den här tillväxten behöver man också se till att den mjuka infrastrukturen hänger med - att det finns bra förskolor och skolor att personalen räcker till äldreomsorgen och att välfärden växer i takt med antalet invånare och arbetstillfällen. Detta är något som alla kommuner som står inför stora industrietableringar behöver hantera och för att vi ska klara det behövs statligt stöd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bara några dagar efter nyheten om AB Volvos etablering i Mariestad besked om att en batterisamordnare skulle tillsättas. Samordnaren skulle identifiera utmaningar och hinder samt underlätta för samverkan mellan aktörer. Det är inte många år sedan den förra moderata statsministern sa att industrin var basically gone. Sedan dess har en socialdemokratisk regering bidragit till den renässans svensk industri fått genom att ta ledartröjan i den gröna omställningen. Då blir man såklart orolig för hur industrin ska drabbas av att vi åter har en moderat statsminister. Herr talman! Att den nya regeringens industripolitik fortsätter på den nu inslagna vägen är absolut nödvändigt - dels för att företagen ska fortsätta välja att investera i Sverige och dels för att de kommuner som får möjlighet att växa tack vare stora industrietableringar fortsatt ska få förutsättningar att klara av det. (Applåder)	2706
189	Peter Ollén (M)	M	Herr talman och ärade ledamöter! Mitt inlägg handlar om småföretag. För småföretagare betyder det mycket att vi nu har fått en engagerad regering som förstår den utsatta situation de befinner sig i. Småföretagare kan inte flytta eller säga upp sig när tiderna blir svåra. Man har investerat sin tid sitt arbete och sina pengar på en speciell plats där man tror sig hitta kunder och arbetskraft. Till skillnad från den anställde kan inte småföretagaren säga upp sig för företaget och personen hör ihop. Därför är det viktigt att vi här i Sveriges riksdag förstår denna utsatthet och visar vår respekt genom att lyssna och göra vad vi kan för att underlätta deras liv. Låt oss vara tydliga med en sak: För småföretagaren är låga skatter det absolut viktigaste hjälpmedlet som det offentliga kan ge. Att slippa ta av det kapital som ska bygga nästa steg i företaget är viktigt. Småföretagen tackar sedan genom att producera det som behövs skapa arbetsplatser och vara med och skapa själva grunden i välfärden. Utan företagen finns ingen välfärd. Den som tvivlar kan exempelvis åka till Kuba för att se vad som händer när det offentliga och inte företagarna bygger landet. Sverige har nu fått en regering med det uttalade målet att göra det lättare för småföretag att växa. Redan i sin regeringsförklaring i går berättade Ulf Kristersson att man vill sänka skatten på låga inkomster. Detta är det absolut viktigaste som krävs i ett företags späda start. Några som speciellt är att gratulera till regeringsskiftet är de många nyanlända i Sverige som kommer från länder där familjeföretaget är den självklara grunden för försörjning. Många berättar historien om hur de vid ankomsten till Sverige vill börja som entreprenörer men moms sociala avgifter och skatter gör att drömmen kvävs. I stället känner sig fullt friska människor tvingade att leva på bidrag. Herr talman! En mycket viktig sak för Sverige är att skapa nya vägar till självförsörjning. De vägarna ska inte gå via ansökningar till statliga myndigheter utan tvärtom genom att myndigheterna finns med på sidolinjen. Man stöttar upp och uppmuntrar företagsbygget. Jag har under 28 år haft förmånen att driva ett företag med dotterbolag i Norge och Danmark. Jag har sett hur man speciellt i Danmark har en politik för att underlätta start och drivande av små företag. Belöningen har också kommit. Under de senaste 30 åren har Danmark gått från att ha en bnp långt under den svenska till att nu ligga en bit över och detta trots att landet nästan helt saknar naturtillgångar i form av skog gruvor och vattenkraft. När vi nu har en företagarvänlig regering och majoritet i Sveriges riksdag låt oss direkt gå igång med de förändringar som underlättar småföretagens arbete. Småföretagen kommer att svara genom att ge mycket gott tillbaka till samhället.	2832
190	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten för anförandet! Jag hade ju förmånen att få utreda trygghetssystemen för småföretagare. Där framgår bland annat att företagarna i Sverige är ett antal hundratusen. Min fundering är väl egentligen om det verkligen är rimligt när ledamoten gör sig till talesman för alla småföretagare. Under min tid i näringsutskottet har jag träffat många företagare. Mitt intryck är att precis som resten av befolkningen tycker företagare olika. Många av dem jag träffar pratar om andra viktiga frågor än sänkta skatter. Det handlar om trygghetssystem regelförenkling och kompetensförsörjning exempelvis växa-stödet som innebär att man slipper arbetsgivaravgifter för den första eller just nu för de två första anställda. Min fråga till ledamoten är: Är ledamoten säker på att sänkta inkomstskatter är det viktigaste för alla Sveriges småföretagare?	869
191	Peter Ollén (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för att du ställer den frågan! Jag ska också försöka svara på den. Jag ser att de samlade skatterna - momsen de sociala avgifterna och inkomstskatten - leder till att särskilt den som kommit ny till Sverige och vill försörja sig själv hamnar i en situation där två tredjedelar av det man fakturerar går i våg i skatter avgifter för bokföring och så vidare. I stället för att komma igång med det som de vill göra hamnar de i ett läge där de ser att de antingen måste försörja sig själva och två till eller leva på bidrag. Kan man hitta vägar som i stället ger en mjukstart in i företagandet är det väldigt bra.	648
192	Markus Selin (S)	S	Fru talman! Liberalerna har problem fru talman. Jag trodde att vi kunde lita på Liberalerna i synen på vårt gemensamma EU-projekt med de fyra friheterna och att vi gemensamt kunde stå upp för det yttersta målet med EU-arbetet nämligen freden. Nu är vi här igen med skenande elpriser och ett liberalt svenskt parti i Sveriges riksdag som har valt att regera tillsammans med ett i allra högsta grad EU-kritiskt parti.	423
193	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Ja vi är eniga om att företagarfrågorna är extremt viktiga. Däremot har vi lite olika utgångspunkter. En fråga som ändå slår mig gäller den beräkning som ledamoten precis nämner. Min uppfattning är nog att om man driver en enskild firma och har låga inkomster hamnar skattesatsen också på en lägre nivå. Om man däremot har högre inkomster och är mer framgångsrik - vilket jag är säker på gäller ledamoten - hamnar man på en annan nivå. Slutligen så vill jag ställa frågan: Eftersom Moderaterna under den här mandatperioden inte har sänkt några som helst sociala avgifter i sina budgetar kommer det att bli ändring på detta om det nu är en viktig fråga för Sveriges småföretagare?	733
194	Peter Ollén (M)	M	Herr talman! Jag har suttit tre veckor i riksdagen och måste erkänna att jag ännu inte har fått förtroendet att få vara med och ha kunskap om vad som kommer på den nivån i budgeten. Men jag ser med spänning fram emot att få se vad man tänker göra för att hjälpa och stödja.	276
195	Isak From (S)	S	Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag Peter Ollén! Mig veterligen lyfter ju småföretagen den moms som de faktiskt betalar. Sedan kanske man behöver se över momsdjungeln också. Vi hade ju ett januariavtal där vi ville göra en bred skatteöversyn och bland annat städa upp i momsträsket. Tyvärr hanns detta inte med bland annat för att Liberalerna hoppade av det samarbetet. Men det kanske är något som den här regeringen tänker driva? Det andra jag hörde var att man skulle se över 3:12-reglerna. Jag tycker att det är helt absurt att en offentliganställd läkare betalar mer än 100 000 mer i skatt än en läkare som är anställd i ett bemanningsföretag. Det är helt orimligt orättvist. Det är dessa regler som man skulle behöva se över. Är det inte helt orimligt att en offentliganställd läkare betalar mer i skatt än en som är anställd i ett bemanningsföretag?	870
196	Peter Ollén (M)	M	Herr talman! Jag ska nämna en sak som jag har reagerat på när det gäller 3:12-reglerna. Om jag har bott i ett hus i 25 år och säljer det betalar jag 20-22 procent i skatt. Men om jag har drivit ett företag i 25 år och har betalat in väldigt mycket i skatter och i många fall också skapat arbetsplatser för andra ska jag betala 50 procent i skatt på det som blir när jag sedan säljer företaget om jag inte har varit i den lyckliga positionen att ha kunnat ta ut mer än 600 000 kronor om året i lön. Jag tycker att det är en skattebestraffning att det ska vara mer värt att bara ha bott i ett hus än att ha drivit ett företag och skapat en välfärdsinstitution.	664
197	Isak From (S)	S	Herr talman! Peter Ollén jag tror att vi kom bort från ämnet. Nu blev det husbeskattning. Det var inte riktigt det vi talade om. I min del av landet händer det väldigt mycket just nu. När jag talar med företag får jag höra att de efterfrågar en sak och det är möjlighet att anställa kompetens. Rörmokarna elektrikerna frisörerna och företagare i vilken annan bransch det än kan vara skriker efter att kunna anställa kompetent utbildad arbetskraft. Det är den enskilt viktigaste frågan. Och för att utbilda människor behöver vi ju skatter som vi kan omfördela. Jag tror att vi är helt eniga om att småföretagen är viktiga. Men vi är helt oeniga om att skattefrågan är det absolut viktigaste.	703
198	Peter Ollén (M)	M	Herr talman! Det som är så härligt är att vi kommer från olika delar av landet som ser olika ut. I Malmö där jag kommer ifrån har vi enligt SCB:s statistik 40 000 personer som varken arbetar eller studerar det vill säga att vi har ett väldigt stort utanförskap att brottas med. Det är alltså två helt olika problemställningar. I min tankevärld utgår jag från hur vi kan hjälpa till och underlätta att bryta detta utanförskap.	434
199	Kristoffer Lindberg (S)	S	Herr talman! Det är en stor händelse att få stå här i talarstolen i Sveriges riksdag. Jag vill ta tillfället i akt och prata om välfärden jämlikhet och förutsättningarna att bo leva och verka i hela vårt land. Kommunerna i Sverige ansvarar för en stor del av de svenska välfärdsfunktionerna. Som socialdemokrat står jag upp för en gemensamt finansierad och för alla tillgänglig välfärd. Det är kärnan i det svenska samhällsbygget. Med en gemensamt finansierad skola sjukvård och äldreomsorg för alla oavsett storlek på plånboken kan välfärdssystemet utjämna klyftor och orättvisor. Tyvärr blir det en osanning om själva välfärden i sig är ojämlik beroende på var i landet du bor. Kommunerna finansierar sina uppdrag framför allt genom den egna kommunalskatten och genom statsbidrag. Det finns stora skillnader mellan kommuners förutsättningar att klara av att finansiera invånarnas behov av välfärd. När arbetstillfällena i större utsträckning flyttas och koncentreras till de större städerna vidgas klyftorna mellan olika delar av vårt land. Inte sällan är behovet av välfärd större i de kommuner där skattekraften är lägre bland annat till följd av utflyttning för jobb och studier vilket leder till en allt äldre befolkning. Och detta leder till stora utmaningar i fråga om att med en allt lägre skattekraft klara av allt högre kostnader för att leverera invånarnas behov av välfärd. Herr talman! Jag är inte bara ledamot av Sveriges riksdag. Jag är också kommunpolitiker hemma i Bollnäs i Hälsingland i Gävleborgs län. I den rollen ser jag detta alltför väl. Det är inte långsiktigt hållbart att invånare i vissa kommuner successivt får betala alltmer kommunalskatt och kanske ändå inte får den välfärd de kan förvänta sig samtidigt som det motsatta gäller i andra kommuner där skattekraften är hög men behovet av välfärdstjänster för en relativt ung befolkning är betydligt lägre. Staten behöver ta ett större ansvar än i dag för en jämlik fördelning av resurser för att tillgodose hela landets behov av välfärd och kompensera för att utjämna regionala skillnader. Detta är ingen fråga som kan viftas bort genom att peka på enskilda kommunalråd. Frågan är större än så. Den kommunala självstyrelsen brukar klassiskt liknas vid att det är som att dansa hambo i en garderob. Och herr talman som boende i den kommun där VM i hambo hålls varje år kan jag konstatera att dalstegen blir ytterst begränsade. För att kommunerna ska kunna lyckas med sitt uppdrag när det gäller jämlik välfärd måste förutsättningarna finnas och de skapar vi bland annat tillsammans i denna kammare. Tätt kopplat till kommuners ekonomiska förutsättningar finns många andra avgörande insatser. Inte minst gäller det behovet av att öka de statliga investeringarna i vägar och järnvägar som fungerar även utanför de större städerna. Det är avgörande för att människor och näringsliv ska kunna bo och verka i hela vårt land. På samma sätt måste staten genom sina myndigheter öka sin närvaro och service runt om i landet och vara en föregångare för att motverka urbaniseringens negativa effekter. Politikens roll måste vara att skapa just jämlika förutsättningar att bo och verka i hela landet. Det är allas vårt ansvar. Det är avgörande i ett land som alltmer kännetecknas av polariseringar och motsättningar. Det handlar i grund och botten om samhällsbygge och att hela landet måste få känna framtidstro. Så skapar vi ett starkare samhälle som håller ihop och inte slits isär. (Applåder)	3489
200	Lars Beckman (M)	M	Herr talman! Tack Kristoffer Lindberg för inlägget! Vi kommer båda från Gävleborg. Vi brinner båda för vårt län. Det vi möjligtvis inte är överens om är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Jag vet att jag i denna talarstol har sagt att det känns som att den tidigare regeringen glömde bort Norrland och Gävleborg. Det är precis som ledamoten från Bollnäs där för övrigt Moderaterna och Socialdemokraterna samstyr säger. Det krävs viktig och bra samhällsservice i hela landet. Men jag skulle vilja fråga ledamoten om en sak. Man kan kräva mer statliga pengar - absolut. Men ett av Gävleborgs största problem är att vi har ett fruktansvärt stort utanförskap. Vi har väldigt många som är arbetslösa samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft. Vi hörde om hur det var i Västerbotten. Samma sak säger man i Bollnäs Ljusdal Gävle och överallt. Vore det inte bra om vi fick fler i jobb och vad är Socialdemokraternas recept för det?	946
201	Kristoffer Lindberg (S)	S	Herr talman! Självklart behöver vi fler arbetstillfällen i hela landet. En viktig del när det gäller fler arbetstillfällen runt om i landet är att vi har en fungerande välfärd runt om i landet. Det hänger ihop. Vi socialdemokrater har prioriterat att höja statsbidragen till kommunerna de senaste åren inte minst under pandemin. Omfördelningen i utjämningssystemet som egentligen är det jag pratar om har också förstärkts. Det jag är orolig för är hur det blir med detta med den nya högerkonservativa regeringen. Men det kanske ledamoten Lars Beckman kan svara på. Hur ser det ut med satsningar på kommunerna och statsbidrag för att klara av den kommunala välfärden? Det handlar om att många kommuner vänder på varje öre för att få verksamheten att gå ihop. Det handlar om ett ojämlikt system. Men jag är mycket glad över att höra att vi är överens i den här frågan. När det gäller välfärdssatsningar faller mycket på den nya regeringen och på ledamoten själv så jag är intresserad av att höra: Vilka är satsningarna på välfärden från Lars Beckman och Moderaterna i regeringsställning?	1093
202	Lars Beckman (M)	M	Herr talman! Om Kristoffer Lindberg hade besökt ett företag i Bollnäs hade han till exempel hört om brist på chaufförer. Ett företag där sa: Jag kan anställa tio chaufförer men var är de? Samtidigt herr talman varslar ett företag som utbildar chaufförer i Hudiksvall sina medarbetare för Arbetsförmedlingen upphandlar inte utbildningar för chaufförer. Det är helt absurt. Det är så här vi skapar intäkter till kommunerna. Fler skattebetalare fler jobb och bättre välfärd - det är så vi bygger ett starkt Sverige.	521
203	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Jag tackar för omtanken. Liberalerna mår alldeles utmärkt och vi kommer att fortsätta att vara det parti som starkast driver på för en stark svensk röst i Europa.	178
204	Kristoffer Lindberg (S)	S	Herr talman! Ja vi behöver utbildad arbetskraft. Vi behöver satsningar på mer utbildning. Då behöver vi se till att vi har resurser till de kommunala lärcentrumen och till gymnasieskolan men också satsningar på högre utbildning runt om i hela landet. Jag är inne på min fjärde vecka som riksdagsledamot. Jag är väldigt glad över att jag får möjligheten att prata om den här frågan som är så otroligt viktig för sammanhållning och jämlikhet över landet. Lars Beckman kan lita på att jag noga kommer att följa Lars Beckman och den nya regeringen och de insatser man gör på det här området. (Applåder)	604
205	Jesper Skalberg Karlsson (M)	M	Herr talman! Med en ny moderatledd regering som stöttas inte bara tolereras av mer än halva riksdagen finns det goda möjligheter att ge vårt land en ny riktning och det finns förutsättningar att få ordning på Sverige. Samhällets problem och utmaningar måste nu ges högsta prioritet av en problemlösarregering som vill ge Sverige framtidstro och ge människor som bor här egenmakt. I mitt län Gotlands län finns det framtidstro. I Visby och runt om på hela ön finns högt satta ambitioner kring ökad attraktionskraft ökad konkurrenskraft och ökad levnadsstandard. I allt detta finns också klimatomställningen närvarande. Låt mig ge några exempel: Våra båtar till fastlandet drivs av naturgas och biogas - övergångsbränslen som tar oss bort från det fossila och tar oss en bit på vägen mot klimatmålen. Vår flygplats är den första i Sverige som är koldioxidfri och under förra året invigdes den första laddstolpen för flygplan. Vår bredbandsutbyggnad är Sverigeledande och möjliggör att människor från hela landet kan arbeta på distans från en av landets vackraste och trevligaste platser. Befolkningen ökar skattekraften stärks och Region Gotlands verksamhet har under de senaste åren visat sunda överskott trots tuffa perioder för både besöksnäringen och de gröna näringarna - de två ben som vår lokala ekonomi vilar på. Gotland växer men det finns också stora mörka moln på himlen som en ny moderatledd regering behöver skingra. För det första måste den rödgröna regeringens nedläggningspolitik med förslag om att stänga fungerande infrastruktur som Bromma flygplats skrotas. Detta har den nya regeringen redan aviserat att man gör. Men vi behöver också en politik som möjliggör att det gröna näringslivets innovationer kommer fler människor till del. En flygplats för hela Sverige som Bromma flygplats är bör på sikt ställas om till att hysa det inrikes elflyget. Fru talman! För det andra får de tillväxtfientliga element som styrt så mycket av politiken de senaste åren inte infiltrera och lamslå den viktiga upphandlingen av Gotlandstrafiken. Båtarna som trafikerar Visby och de två fastlandshamnarna ska inte sänka farten. De behöver heller inte ägas eller drivas av staten. Golvet i den nya upphandlingen bör vara att båtarna ska gå i minst 28 knop och erbjuda samma standard som i dag eller bättre. För det tredje pausades och skrotades under de rödgröna regeringsåren planerna på att bygga en tredje elkabel till Gotland. Det är oacceptabelt. Våra två fastlandskablar är gamla och slitna och behöver bytas ut inom ett decennium. Med svenska långdragna tillståndsprocesser finns risken att ett bygge av en tredje kabel tar uppemot tio år. Därför är det avgörande att beslut fattas om att bygga en tredje elkabel till Gotland så att hela Sverige är anslutet till stamnätet 2030. Gotland är en fantastisk plats att bo leva och verka på. Med snabba och klimatsmarta förbindelser till fastlandet och en ny kabel som levererar stabil baskraft kan den regionala utvecklingen fortsätta. Jag ser det som mitt främsta uppdrag att driva dessa frågor under den kommande mandatperioden för det behövs en ledamot i Sveriges riksdag som står på gotlänningarnas sida.	3183
206	Stefan Olsson (M)	M	Fru talman! I detta mitt första anförande i kammaren som nyinvald riksdagsledamot skulle jag vilja tala om problemen med de så kallade riktade statsbidragen och hur de tvärtemot vad det är tänkt försvårar och försämrar för kommuner och regioner. Min uppfattning är att staten behöver rensa upp bland bidragen och reglera dem kraftigt för att på sikt avskaffa dem helt och hållet. Det kan tyckas märkligt att jag som under flera år arbetat som förtroendevald med sjukvårdsfrågor säger nej till statligt understöd till regionerna. Alla regioner har som bekant svårt att få ekonomin att gå ihop. Men min personliga erfarenhet som jag vet att jag delar med hundratals regionråd och kommunalråd i landet är att de riktade statsbidragen är mer till besvär än till nytta. Jag talar här inte om de generella statsbidragen som är helt nödvändiga för att få den kommunala och regionala verksamheten att gå runt utan de riktade bidragen där staten tänker sig att den ska understödja ett visst ändamål. Exempel på bidrag är Undervisning under skollov och läxhjälp" och "Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp". Det är inte svårt att förstå att en skolminister eller socialminister vill dela ut särskilda bidrag som dessa. Ändamålen är ju i sig behjärtansvärda. Men det blir ändå fel. Jag ska kort nämna några av skälen till att bidragen inte fungerar som det är tänkt. Ett första skäl är att bidragen är tidsbegränsade. De leder därför till att en kommun eller en region startar upp nya projekt som i ett senare skede saknar finansiering. Till en början gillar alla bidraget men i samma stund som det upphör finns ingen planering för hur de nya verksamheterna ska rymmas inom budgeten. Ett andra skäl är den omfattande byråkrati som bidragen orsakar. Det finns i dag tjänstemän som arbetar heltid med att söka bidrag. Det har till och med gått så långt att det finns företag som kan livnära sig på att hjälpa kommuner att söka statsbidrag. De riktade statsbidragen har blivit en industri i sig som bara handlar om hur man ska hantera dem. Ett tredje skäl är att de riktade statsbidragen skapar ojämlikhet. Statskontoret har i sin granskning av statsbidragen kunnat visa att små kommuner - som av naturliga skäl har få tjänstemän - avstår från att söka bidrag eftersom det är för mycket arbete med dem. Resultatet blir att dessa kommuner inte tar del av bidragen. Medborgare som har oturen att bo i en liten kommun blir alltså förfördelade. Dessa problem har sedan länge varit kända inom det kommunala och regionala Sverige. Samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner har under både borgerlig och socialdemokratisk ledning kritiserat de riktade statsbidragen. Fru talman! Jag kommer att återkomma i denna fråga när det drar ihop sig till att riksdagen ska behandla statsbudgeten. Jag vet att det kommer att ligga många riktade statsbidrag i den budget som vår nya regering presenterar inom kort men jag hoppas att mitt anförande här i kammaren åtminstone bidrar något lite till den allmänna förståelsen för hur illa systemet med riktade statsbidrag fungerar. "	3084
207	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Även om jag blev lite förvånad över att den här frågan kom upp under detta tema vill jag ta tillfället i akt att kommentera det som ledamoten Stefan Olsson sa. Vi är flera som har synpunkter på de riktade statsbidragen och regeringen har under den förra mandatperioden jobbat med att försöka att minska dem och samla ihop dem. Problemet är ju att när Moderaterna själva lade ut ett statsbidrag under förra mandatperioden under pandemin var det det mest riktade statsbidraget på det mest detaljerade sätt som vi har sett på ganska länge. Det är en sak att säga något och något annat att göra när man faktiskt kommer till det. Jag vill fråga ledamoten hur det kommer sig att Moderaterna som själva vid flera tillfällen har kritiserat de riktade statsbidragen faktiskt gör precis detsamma när man får möjlighet att genom ett utskottsinitiativ föreslå ett statsbidrag.	885
208	Stefan Olsson (M)	M	Fru talman! I inledningen av mitt anförande berättade jag att jag är nyvald riksdagsledamot. Jag satt alltså inte i riksdagen under den förra mandatperioden och har därför haft begränsade möjligheter till inflytande över detta. Däremot har jag varit aktiv i Sveriges Kommuner och Regioner och där på bästa sätt arbetat för att motverka alla former av riktade statsbidrag. Nu är jag äntligen invald i riksdagen och ska fortsätta mitt arbete här. Det är mitt svar på vad jag har gjort i den delen.	499
209	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Det är väl upp till bevis nu när man har möjligheten att lägga en budget. Precis som ledamoten var inne på är det klart att väldigt många kommuner speciellt mindre har svårt att hantera de riktade statsbidragen. Det här behöver även vi socialdemokrater följa för det handlar om att ge bra förutsättningar för kommunerna. Men det är klart att riktade statsbidrag är bättre än inga statsbidrag. Det ser inte jag vare sig i avtalet eller i regeringsförklaringen.	477
210	Stefan Olsson (M)	M	Fru talman! Jag tror tyvärr att riktade statsbidrag är dåliga generellt sett eftersom de är ineffektiva. Det är inte alls på det sättet att mer pengar nödvändigtvis leder till mer välfärd utan det leder bara till ett slöseri med pengar i slutändan eftersom man ändå inte vet vad man får för pengarna. Bevisbördan tycker jag har flyttats till dem som säger att riktade statsbidrag bidrar till välfärd. Jag skulle vilja se den undersökningen. Det finns ingen sådan.	467
211	Jamal El-Haj (S)	S	Fru talman! Vi socialdemokrater tror på alla människors lika värde och rätt. Vi vill att Sverige ska göra skillnad i världen. Vi vill bekämpa fattigdomen skapa en säkrare värld stärka demokratin och värna respekten för de mänskliga och fackliga rättigheterna. Det finns en grundläggande motsättning mellan arbete och kapital men också en motsättning mellan arbetsgivare och anställda oavsett driftsform i verksamheten. Fackliga organisationer behövs i både stat och kommuner och också i kooperationer och folkrörelser. En facklig organisation företräder medlemmarna kollektivt och är viktig för att utforma gemensamma krav och ramar i anställningsförhållandet. Den enskilde kan ytterst sällan på ett bra sätt hävda sig ensam mot arbetsgivaren. Vi talar då om enstaka fall där den anställde har väldigt speciella och unika kunskaper om arbetet och därmed är svårersättlig. En viktig del i framväxten av industrialismen var att arbetaren till skillnad från hantverkaren blev lätt att ersätta och på så vis förlorade sin kontroll och därmed makt över arbetsprocessen. I vårt moderna samhälle har även tjänstemän och akademiker fått finna sig i en sådan verklighet och därför har de insett vikten av att organisera sig fackligt. Att medvetet försöka försvaga och bryta ned fackföreningar är att försämra möjligheterna för löntagare att hävda sina intressen. Facklig organisering är fortfarande oerhört viktig och det enda sätt på vilket anställda kan förbättra sina ekonomiska villkor och andra arbetsvillkor för alla. Fackföreningar spelar också en viktig roll som folkrörelser och är en del av det man brukar kalla det civila samhället. Fria fackföreningar är både en bas för och en skola i demokrati. I diktaturer bekämpas fackföreningar lika ivrigt som oppositionspartier. Få länder utanför Norden har en lika stark fackföreningsrörelse som den svenska. Det har varit bra för Sverige. Det är bra om de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna sköter lönebildning och en hel del andra saker utan att politiska partier lägger sig i. Det är viktigt att denna ordning ligger fast även framöver. Fru talman! Starka fackföreningar är bra för Sverige och den svenska modellen. Låt oss från riksdagens sida värna om LO TCO och Saco. Låt oss värna om att de fackliga organisationerna tillsammans med arbetsgivarna ges ett fortsatt stort utrymme för att själva lösa olika arbetsmarknads- och arbetslivsvillkor i samförstånd. Det har de lyckats göra på ett framgångsrikt sätt sedan Saltsjöbadsavtalet. Den svenska modellen kan utvecklas på många sätt men grundvalen är sund och i högsta grad levande - och bör så förbli. (Applåder)	2660
212	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamoten för inlägget. Det var en dyster bild av Sveriges arbetsgivare som socialdemokraten Jamal El-Haj målade upp. Arbetare utnyttjas. Det är inte den bilden jag möter när jag möter Sveriges företagare. Jag vet inte hur det är på den offentliga sidan men jag uppfattar att de privata företagen anser sina medarbetare vara duktiga viktiga och oersättliga. Det gäller nästan vilket företag jag än möter. Vilka erfarenheter har ledamoten av de förskräckliga och dåliga arbetsgivarna som ser ned på sin personal? Jag tycker inte att de finns. Sedan kan det naturligtvis finnas avarter. Den svenska modellen fru talman står alla partier bakom. Den har tjänat Sverige väl. Fack och arbetsgivare kommer överens om bland annat anställningsvillkor. Jag skulle vilja veta lite mer om varför man har en så dyster syn på Sveriges jobbskapare hos Socialdemokraterna.	889
213	Jamal El-Haj (S)	S	Fru talman! Jag tackar ledamoten för inlägget. Det verkar som att vi har olika erfarenheter. Först och främst verkar det som att du inte har hört vad jag har sagt och det verkar som att du inte heller har fattat vad jag har sagt om hur jag ser på samarbetet på arbetsmarknaden. Jag nämnde flera gånger i mitt inlägg hur man ska möta de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna ge dem utrymme och visa förståelse för deras arbete. Jag vet ärligt talat inte vad du har arbetat med tidigare men jag är arbetare. Jag har arbetat i fabrik och tillverkat färg. Jag har mycket erfarenhet av hur arbetsgivare utnyttjar arbetare. Jag har sett dåliga arbetsmiljöer och försökt att göra något åt dem.	713
214	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Miljöpartiet gick in i energiöverenskommelsen 2016. Där står det tydligt att Sverige ska ha ett mål om hundra procent förnybar elproduktion till 2040 men att det är ett mål och inte ett stoppdatum för kärnkraft och att det innebär att man inte får lägga ned kärnkraft genom politiska beslut. Vi i Miljöpartiet har fortsatt stått bakom det. Denna ändring i Tidöavtalet visar på kraftiga åtgärder för att tvinga fram kärnkraftsproduktion. Jag undrar hur Liberalerna som jobbar mycket med säkerhetsfrågan ser på riskerna med kärnkraft i Sverige. Vi har under kriget i Ukraina sett att kärnkraftverk har hållits som gisslan och kunnat utgöra en stor risk för befolkningen. Hur ser ni på de säkerhetspolitiska riskerna med en ökad kärnkraftsinvestering i Sverige?	777
215	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Vi är helt överens om att det ska vara goda arbetsmiljöer. Och det är klart att det kan finnas dåliga arbetsgivare inte minst i den offentliga sektorn. Låt oss titta på vilka arbetsgivare som orsakar ohälsa i Gävleborg. Det är kommunen och regionen som orsakar mycket stor ohälsa och där finns höga sjukskrivningstal. Självklart måste arbetsmiljön förbättras på många olika arbetsplatser. Det jag vände mig mot och begärde replik om var den dystra synen på svenska företagare vilken jag inte alls delar. De är Sveriges jobbmotor.	547
216	Jamal El-Haj (S)	S	Fru talman! Återigen verkar det Lars Beckman som att du inte har hört vad jag har sagt. Jag har vädjat till riksdagen att bemöta arbetsgivarorganisationerna också som fackliga organisationer. Du har en nedsättande syn på de fackliga organisationerna eftersom du uppfattar att facket är LO. Men facket är inte bara LO utan facket är också TCO och Saco.	357
217	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Jag gör en allmän påminnelse om att vi tilltalar varandra med ledamotens för- och efternamn eller med ledamoten.	115
218	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Det här stycket i debatten heter Arbetsmarknad och ekonomi. Och vad kan vara viktigare än jobben i Sverige? Som alla kommer ihåg lovade Socialdemokraterna och Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det var ett av Socialdemokraternas absolut viktigaste vallöften 2014. Åtta år senare konkurrerar vi med Grekland och Italien om att ha EU:s högsta arbetslöshet. Vi gick alltså till att ha EU:s högsta arbetslöshet. Vad var det som gick så fel? Jag tror inte att det finns ett svar på frågan utan det finns många svar på den frågan. Faktum är att vi lämnar en högkonjunktur bakom oss med den fjärde högsta arbetslösheten i EU. Jag tycker att man ska kalla saker vid deras rätta namn. Det är ett stort misslyckande. Fru talman! Varje person som går arbetslös är naturligtvis en förlust för den enskilde men det är en ännu större förlust för samhället. Vi vet till exempel att ungefär 700 000 utrikesfödda inte är självförsörjande i Sverige. Det är helt ohållbart. Varje person i Sverige ska naturligtvis ha möjlighet att arbeta utifrån sin egen förmåga. Vi har hört tidigare i debatten här i dag bland annat från en socialdemokratisk ledamot från Västerbotten att företagen skriker efter arbetskraft. Det stämmer med den bild jag har fru talman. Många företagare jag besöker säger: Var är alla arbetslösa? Och då ska vi veta att arbetslösheten i Gävleborg är en av de allra högsta i Sverige. Hur är det möjligt fru talman att det kommer tusentals bärplockare till Sverige samtidigt som vi har så många arbetslösa? Hur var det möjligt att gröna näringar drabbades oerhört hårt därför att de inte kunde ha arbetskraftsinvandring bland annat från Ukraina i somras? Det var många larmrapporter i medierna om det. I Gävleborgs län och på många andra ställen i Sverige skriker man efter chaufförer. Samtidigt skär utbildningsföretag ned utbildning av chaufförer. Företaget som utbildar chaufförer varslar. Det är ju ett fundamentalt misslyckande. Fru talman! Vi är många i den här kammaren som ofta vill förbättra samhällsservicen eller komma med nya utgifter. Det hörde vi också i ett annat inlägg här. Hur ska vi då finansiera det? Jo vi måste finansiera det genom att fler kommer i arbete. Fler måste lämna a-kassan. Fler måste lämna försörjningsstödet. Det är varken rimligt eller önskvärt att den som kan arbeta försörjer sig genom att långvarigt gå på bidrag. Här handlar det också om ett synsätt fru talman: att varje person har ett ansvar att göra sig själv anställbar. Varje person har ett eget ansvar att göra sig själv anställbar och då ska naturligtvis samhällets stöd finnas där. Det är oerhört viktigt. Att vi nu efter en högkonjunktur går in i en sannolik lågkonjunktur med EU:s fjärde högsta arbetslöshet är ett stort misslyckande för den tidigare regeringen. Den här regeringen bör och måste prioritera att fler kommer i jobb. Det är en avgörande fråga för samhällsutvecklingen i Sverige.	2954
219	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Nu när jag lyssnat på Lars Beckmans anförande vill jag påminna Lars Beckman om att han i den förra debatten pratade om att min kollega hade en dyster bild av Sverige. När man lyssnade på Lars Beckmans fyra minuter fick man en väldigt dyster bild av Sverige. Tittar man på Eurostats statistik kan man ganska enkelt konstatera att Sverige har det högsta arbetskraftsdeltagandet inom EU. Sverige har också den högsta sysselsättningsgraden. När jag lyssnar på Lars Beckman vill jag fråga vad statistiken bygger på. Det är klart att man skulle kunna säga att människor som inte finns i systemet inte ska kunna söka jobb. Det innebär också att vi ser en ökad arbetslöshet. Men utifrån slottsavtalet skulle jag vilja fråga Lars Beckman vilka konkreta åtgärder Moderaterna föreslår för att vi ska kunna få fler människor i arbete. (Applåder)	851
220	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Det var väl bra att det var en känslig fråga eftersom det var så många socialdemokrater som ville ta replik. Jag debatterar gärna arbetslöshet. Jag hoppas att fler begär replik. Vilken statistik använder jag? Jag använder den officiella statistik som finns och det finns två rubriker i den som är intressanta. Arbetslösheten i Sverige ökar mer än EU-snittet berättade statistiken som kom i juni. Jag hoppas att var och en som ser det här själv går in och googlar. När det gäller arbetslösheten internationellt kan man se att Spanien har högst arbetslöshet. Sedan kommer Grekland Cypern Italien Frankrike och Sverige. Lägst arbetslöshet har Tjeckien Polen och så vidare. Det är klart att det är ett misslyckande. Låt oss erkänna det. Vi lämnar en högkonjunktur och går in i en lågkonjunktur när vi redan nu har väldigt hög arbetslöshet. Sedan är inte den generell för alla. Det är framför allt bland utrikesfödda vi har väldigt långvarig arbetslöshet. Det är bland funktionsnedsatta då Samhall har blivit ett integrationsföretag i stället för ett företag där den som är funktionsnedsatt kan få jobb.	1123
221	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Jag kan bara konstatera att vi i dag har 450 000 fler människor som jobbar jämfört med 2014. Av dessa arbetar 100 000 i välfärden. Jag kan också konstatera att i många av de länder som Lars Beckman jämför Sverige med har många människor gett upp hoppet om att hitta ett jobb medan vi i Sverige kan se att väldigt många människor skriver in sig. Arbetskraftsdeltagandet är alltså väldigt högt i Sverige vilket är glädjande. Det är glädjande för Sverige att många människor vill jobba.	499
222	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Jag tittar till exempel på SVT som satte rubriken Mer än var tionde utrikesfödd person är arbetslös - gapet mellan grupperna ökar". SVT konstaterar också att "trots decennier av arbetsmarknadsinsatser är arbetslösheten bland utrikesfödda fortsatt hög. Dessutom ökar gapet mellan inrikes- och utrikesfödda." Men fru talman om man inte ser ett problem kan man heller inte lösa det. Det är väl därför regeringen har misslyckats de senaste åtta åren - tyvärr. "	474
223	Patrik Lundqvist (S)	S	Fru talman! Det är klart att arbetslösheten är ett stort problem. Det är något som regeringen har arbetat aktivt med under de senaste åtta åren. Vi har satsat stora resurser på att öka antalet utbildningsplatser inom både yrkesutbildningen och högskolan och i andra delar. Det är ju faktiskt kärnan i att få bukt med arbetslösheten - att se till att människor kan ta högproduktiva jobb med bra löner och bra villkor i Sverige. Alliansen under sina år skar däremot ned på alla de här delarna. Man slog sönder yrkesutbildningarna på gymnasiet. Man tog bort resurserna till komvuxplatser och så vidare. Där kan man snacka om åtta förlorade år för svenska arbetare! Jag är nu orolig för att det här ska återkomma. Jag hoppas naturligtvis att man fortsätter med det som faktiskt har gett oss lägre arbetslöshet nu än före pandemin och ser till att folk får utbildning så att de kan ta bra jobb i Sverige.	903
224	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Det är ju rätt intressant. Företagen i Gävleborg frågar efter chaufförer. De frågar efter busschaufförer lastbilschaufförer alla möjliga chaufförsyrken. Samtidigt varslar det företag i Hudiksvall som utbildar chaufförer för Arbetsförmedlingen köper inte tjänsterna. Vi har alltså rekordhög arbetslöshet i Gävleborg. Vi har företag som frågar efter arbetskraft. Och Arbetsförmedlingen sa upp avtalet med dem som utbildar chaufförer. Det kan ju inte Patrik Lundqvist vara nöjd med och det har alltså skett under er flagg. Det har alltså skett under er regering. Det sker i nutid. Jag håller med Patrik Lundqvist. Vi måste se till att vi har bra och effektiva yrkesutbildningar. Det står också i det avtal som är tecknat att vi måste effektivisera så att vi verkligen får människor i jobb. Men det är ohållbart att vi betalar människor för att gå arbetslösa i stället för att utbilda dem till efterfrågade yrkeschaufförer. Så kan det inte fortsätta fru talman.	978
225	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Vi ser att den allra största risken är att Sverige faktiskt inte har en energiförsörjning som finns där när vi som mest behöver den. Vi ser vad som händer i Ukraina just nu där landet släcks ned på grund av kriget. Den allra största säkerhetspolitiska risken är att inte ha en energiförsörjning som fungerar.	324
226	Patrik Lundqvist (S)	S	Fru talman! Det är ju spännande att vi nu hör från ledamoten Lars Beckman att Arbetsförmedlingen ska utökas och kunna göra mer saker. Tidigare har det ju varit precis tvärtom. Man har slagit också mot Arbetsförmedlingen och dess förmåga att rusta människor att komma från bidrag eller a-kassa eller annat till egen försörjning. Det här är ett jätteproblem. Men vi har också haft en konflikt här där ni har skurit ned på just de här sakerna Lars Beckman.	457
227	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Det är alltså Socialdemokraterna som har styrt Sverige de senaste åtta åren. Det är alltså Patrik Lundqvists regerings styrning av Arbetsförmedlingen som har gjort att samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft bland annat chaufförer varslar de företag som utbildar chaufförer. Det måste vi ändra på. Vi kan inte fortsätta på det sättet. Människor måste ha möjlighet att få en utbildning och komma i jobb.	429
228	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Arbetsmarknadspolitiken är någonting som verkar ha fallit ifrån slottsavtalet och regeringsförklaringen som vi hörde här i går. Att ställa krav på att man ska anstränga sig för att bli anställbar är naturligtvis helt rätt och rimligt; där är vi överens. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning om aktivitetsplikt exempelvis som den högerregering som nu tillträder gärna får verkställa. Men det räcker inte utan det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar och matchar för de jobb som växer fram. Det är inte Moderaternas starkaste gren. Under förra mandatperioden drev Moderaterna i opposition igenom ett stopp för extratjänster och en slakt av Arbetsförmedlingens anslag som omöjliggör lokal närvaro i stora delar av landet. Och vi minns alla fas 3 från förra gången det begav sig. Jag undrar därför: Är det ett nytt fas 3 vi ska förvänta oss även denna gång?	910
229	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Jag är glad att ledamoten tar upp just extratjänster. Jag träffade 25 somaliska män i Gävle under valrörelsen. De hade suttit i extratjänster i Gävle i en lokal som heter Varva. Och jag kan berätta fru talman att de hatade Varva. De förstod inte varför de skulle sitta i förvaring i Varva i Gävle i stället för att få en yrkesutbildning. Jag frågade dem: Vad kan ni och vad vill ni jobba med? Där fanns bland annat en elektriker och det fanns en rörmokare bland killarna från Somalia. Gemensamt för alla var att de inte ville något hellre än att ha ett jobb. Jag vill validera mina kunskaper så att jag kan få ett jobb sa de. Men fru talman de satt i en fullständigt meningslös uppehållande åtgärd i en extratjänst i lokalen Varva i Gävle. Det ska vi naturligtvis förändra. Det är fullständigt meningslöst att vi förvarar människor i extratjänster i stället för att ge dem en utbildning.	911
230	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Extratjänsterna har varit någonting som har bidragit till att inte minst utrikesfödda kvinnor i stor utsträckning - men såklart också män - har kunnat ta sig närmare en utbildning och närmare ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Extratjänsterna har betytt väldigt mycket för väldigt många. Jag beklagar verkligen att Moderaterna i opposition satte stopp för detta och mycket annat. Men jag återkommer till frågan: Är det nya pysselsättningsåtgärder likt fas 3 som vi ska förvänta oss denna gång? Eller hur har Lars Beckman tänkt sig att människor ska kunna komma närmare arbetsmarknaden?	610
231	Lars Beckman (M)	M	Fru talman! Jag vill vända mig till er 25 somaliska män som jag träffade i Gävle: Vi ska släppa ut er från Varva och jag tror att ni redan är på väg att bli utsläppta. Vi ska naturligtvis avveckla fullständigt meningslösa pysselsättningsåtgärder som någon uttryckte det. Vi ska ha en effektiv arbetsmarknadsutbildning där varje enskild individs kunskaper och erfarenheter kan tas till vara så att alla får en plats på arbetsmarknaden utifrån sin egen förmåga. Och då ska vi naturligtvis inte ha pysselsättningsåtgärder.	524
232	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Jag är vänsterpartist för att jag vill leva i ett jämlikt och jämställt samhälle. Jag vill leva i ett samhälle som tar krafttag mot klimatförändringar och som inte låter riskkapitalister sko sig på välfärden. Jag vill se ett tryggt Sverige där alla får plats och kan leva ett bra liv - ett Sverige där solidaritet är viktigare än profit vinstjakt och åtstramat flyktingmottagande. Jag vill se ett Sverige där kapitalister inte får härja fritt med vinstdrivande vård och skola. Det största skolbolaget i Sverige gjorde under det senaste verksamhetsåret en vinst på 784 miljoner kronor och hade en aktieutdelning på 185 miljoner. Så borde vi inte ha det. Det är inte därför vi betalar skatt. Våra skattepengar ska gå till verksamheter och inte till vinster. Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden från marknaden. Det är när politiken tar ansvar vi kan få fungerande vård skola och omsorg full sysselsättning och trygga jobb. Vi kan också se hur gapet - det ekonomiska gapet - mellan storstäder och landsbygd växer. Tillväxten sker huvudsakligen i storstadsregionerna framför allt i Stockholm och det är också där nya jobb uppstår. Skillnaden mellan rika kommuner i storstadsområden och fattiga i glesbygd blir allt större. Den utredning som nu ser över inkomst- och kostnadsutjämningssystemet måste komma tillbaka med förslag som kraftigare omfördelar resurserna. Men med en regering utan statsråd som bor norr om Borlänge är det väl för mycket att hoppas på att man kommer att införa ett mer rättvist system. Skrivningar i slottsavtalet om att utreda det kommunala utjämningssystemet inklusive åtgärder för att hantera högskatteproblematik i kommunerna visar snarare på att man tänker sig KD:s förslag om en skattebroms. Det innebär att kommuner som höjer skatten får sänkt statsbidrag. KD menar att det ska få stopp på slöseriet med skattepengar. Dorotea har högst skatt i landet för att man har en liten och åldrande befolkning på en stor yta inte för att man slösar. Skulle Dorotea höja skatten ytterligare är det inte för att slösa med skattepengar utan för att pengarna inte räcker till skola vård och omsorg. Att straffa kommunen för det med sänkt statsbidrag är ju rena vansinnet. Klyftorna är inte stora bara mellan kommuner; de är också stora mellan människor. Antalet människor som söker hjälp hos organisationer som Stadsmissionen ökar. Regeringens aviserade bidragstak och bidragsreformer kommer att sparka på dem som redan ligger. Den stora ojämlikheten kommer att öka än mer. Under de senaste decennierna har få grupper i Sverige varit lika stora vinnare som storbolagens ägare. Inkomsterna för dem har ökat mångdubbelt snabbare än för övrig befolkning. De med höga inkomster och förmögenhet har varit särskilt gynnade av tidigare års förda skattepolitik med minskade eller slopade skatter på förmögenheter arv gåvor fastigheter och kapitalinkomster och avskaffad värnskatt. Vi behöver lägga om skattepolitiken. Vi behöver höja skatten på stora aktieutdelningar och kapitalinkomster för att stärka våra välfärds- och trygghetssystem. Vi behöver omfördela solidariskt mellan arbetande och arbetslösa mellan friska och sjuka och inte minst mellan dem som lever i överflöd och dem som lever på marginalen.	3258
233	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! Sverige är ett välfärdsland. Här ska man kunna lita på att samhället finns där när man behöver det som mest och är som svagast. Tyvärr är det inte alltid så. Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet sker ibland genom direkt brottsliga upplägg för att någon vill tillskansa sig bidrag. Det undergräver förtroendet för välfärdssystemet och dränerar det på resurser som annars skulle hjälpa dem som är i störst behov av dem. Att vara folkbokförd på en adress i Sverige är ofta en förutsättning för att kunna få bidrag och ersättningar från det offentliga. Därför utgör folkbokföringsbrott grunden för många välfärdsbrott. En vanlig metod är så kallade skenskrivningar där hundratals personer kan vara skrivna på samma adress. Många av dem kanske inte ens finns i landet men de går ändå in i socialförsäkringssystemet. Antalet anmälda folkbokföringsbrott har ökat i hela landet sedan lagen ändrades för några år sedan. År 2019 utredde polisen lite drygt 700 fall i hela landet. Hittills i år är motsvarande siffra över 2 000 fall. Svenska staten betalar årligen ut hundratals miljarder kronor i välfärdsutbetalningar. En inte obetydlig del går till kriminella och är felaktiga utbetalningar. En kartläggning har visat att mycket pengar går till kriminella gäng. De står för 84 procent av fallen enligt en SOU från år 2017. Kristdemokraterna anser att den svenska folkbokföringslagstiftningen har gjort det möjligt för organiserade brottslingar med ont uppsåt att utnyttja den svenska välfärden och komma åt skattepengar. Man gör det bland annat genom att använda företag och svartarbete och genom utnyttjande av människor för att normalisera hur det ser ut i de offentliga registren. De visar ingen respekt för de skattebetalare som betalat in pengarna ingen sympati för dem som verkligen behöver ersättningar från socialförsäkringssystemet. Situationen är mycket allvarlig och hotar legitimiteten för det svenska välfärdssystemet som helhet. Fru talman! Kristdemokraterna har vid flera tillfällen uppmärksammat frågan om folkbokföringsbrott. Vi vill tillåta lagring av biometriska data. Vid skärpt identitetskontroll ska en person lämna ansiktsbild och fingeravtryck. Lagring ger Skatteverket bättre möjligheter att koppla en fysisk person till en identitetshandling och Migrationsverket kommer åt problematiken med multipla identiteter. Vi vill kräva godkännande från hyresvärd och fastighetsägare vid folkbokföring. Kristdemokraterna anser att den som hyr bostad med andrahandskontrakt ska ha ett intyg om godkännande från både den som har förstahandskontraktet och fastighetsägaren. Skatteverket ska få bättre möjligheter att avregistrera personer. Eftersom folkbokföringen används av andra myndigheter behöver Skatteverket få fler befogenheter att säkerställa att den är korrekt. Kristdemokraterna föreslår att Skatteverket får möjlighet att avregistrera personnummer från folkbokföringen om den registrerade uppgiften visar sig vara uppenbart felaktig. Dessa reformer är viktiga steg. Sverige och vår välfärdsstat ska förvalta medborgarnas skattepengar effektivt och hjälpa dem som verkligen behöver det inte finansiera kriminella nätverk som skamlöst och med ont uppsåt utnyttjar människor. Fru talman! Kristdemokraterna menar att välfärdsbrott undergräver ett resurseffektivt välfärdssystem. Miljarderna skulle ha gått till att öka Sveriges välfärd och till dem som verkligen behöver det i stället.	3439
234	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Tack Cecilia Engström för ditt engagemang när det gäller kampen mot kriminella nätverk! Som ledamoten känner till har vi ett annat problem i dag på svensk arbetsmarknad. Vi har ett stort problem med arbetslivskriminaliteten inte minst inom byggbranschen. Det var en prioriterad fråga för den socialdemokratiska regeringen som tillsatte en delegation för att öka kunskapen och också vidtog myndighetsgemensamma åtgärder. Vi inrättade två center ett i Göteborg och ett i Umeå. Min fråga till ledamoten är: Varför nämns inte arbetslivskriminaliteten som ett problem på svensk arbetsmarknad i slottsavtalet eller i regeringsförklaringen?	654
235	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! Naturligtvis är arbetsmarknaden där man kan använda personal och utnyttja människor en stor del av kriminaliteten. Att det är någonting vi måste komma åt inser alla. När vi sätter åt de kriminella gängen och kriminaliteten över huvud taget i vårt samhälle kommer vi också åt dessa människor som lever på att utnyttja andra människor.	349
236	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Sverige har haft kärnkraft under lång tid men det har också funnits en plan för att den ska läggas ned. Nu har det även funnits ett arbete gällande slutförvar och hantering av de beräknade volymerna av den samlade kärnkraftsproduktionens radioaktiva avfall. Om det blir som den här regeringen vill det vill säga att byggande av ny kärnkraft tvingas fram kommer det att rendera stora volymer radioaktivt avfall som det inte finns planering för gällande vare sig mellanlager eller slutförvar. Hur vill Liberalerna hantera det?	541
237	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Det känns som att jag inte fick något riktigt svar på min fråga. Låt mig problematisera diskussionen lite mer. Problemet med arbetslivskriminaliteten är till stor del sprunget ur den totala avreglering av arbetskraftsinvandringen som skedde när KD satt i regering förra gången. Då är min fråga: Varför säger Kristdemokraterna nej till kravet på arbetsmarknadsprövning?	384
238	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! S har ju haft möjlighet att ändra dessa regler under de åtta år som man har suttit i regering. Ändå har man inte åtgärdat de problem som har funnits. I det nya avtalet finns det möjlighet att se över de regler som finns på arbetsmarknaden och komma åt de problem som har funnits.	293
239	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! I mitt anförande tog jag upp det faktum att KD föreslår att kommuner som höjer skatten ska straffas genom att få lägre statsbidrag. Jag vill därför fråga ledamoten Cecilia Engström om hon och KD verkligen menar att kommuner som höjer skatten gör det för att slösa med skattemedel. Tror ledamoten till exempel att Dorotea höjer skatterna för att slösa när de i själva verket kan behöva göra det för att klara vård skola och omsorg? Jag skulle gärna när vi nu diskuterar ekonomi höra lite grann om hur KD har tänkt med det här straffet för kommuner som tvingas höja skatten.	591
240	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! Att höja skatten drabbar framför allt dem som har små marginaler dem som redan lever på en låg inkomst. Den nya alliansen och Kristdemokraterna tycker att det framför allt är låginkomsttagare som ska få lägre skatt först. Det är därför vi börjar med jobbskatteavdragen för dem. Mycket mer behöver göras i kommunerna upplever jag innan man börjar höja skatten. Det finns ofta andra delar i kommunens intäkter som kan hjälpa till.	446
241	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Jag hörde faktiskt inget svar på min fråga. Min fråga gällde om KD och Cecilia Engström verkligen tror att kommuner höjer skatten för att slösa med skattemedel och att rätt lösning är att sänka deras statsbidrag. Är det verkligen lösningen? De med låga inkomster är ju de som drabbas ännu mer om kommuner inte har resurser för att klara skolan vården och omsorgen.	379
242	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! Mycket finns ju att göra i kommunernas ekonomi. Man kan också se på vad pengarna används till och att de används effektivt. Det tror jag är ett bättre sätt än att höja skatterna för dem som drabbas mest.	217
243	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Jag ska börja med att hälsa ledamoten välkommen till Sveriges riksdag. Jag noterar att Cecilia Engström när hon håller sitt jungfrutal väljer att fokusera på folkbokföringsbrott detta i en tid då Dagens industri för bara en vecka sedan hade ett långt reportage som visade hur de riktigt förmögna människorna i vårt land kan köpa avancerade skatteupplägg för att undgå att över huvud taget betala någon form av skatt till vårt lands välfärd. Det bär väl syn för sägen när man väljer att fokusera på folkbokföringsbrott i stället för att jaga dem som verkligen undviker att betala skatt till vårt land och vår gemensamma välfärd. Därför vill jag fråga ledamoten: Hur ser Cecilia Engström på de här avancerade skatteuppläggen och att de riktigt förmögna blir nolltaxerare i vårt land?	798
244	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för välkomnandet hit. Det är en väldigt viktig fråga vad vi gör med de kriminella gängen i Sverige. Det är någonting som jag väljer att fokusera på eftersom 84 procent av pengarna från välfärdsbrotten går till de kriminella gängen. Det finansierar det som de bedriver - skjutningarna på våra gator och det som verkligen är bekymmer för människor i deras vardag där man känner sig otrygg i sin närmiljö. Det är någonting som jag tycker är viktigt att fokusera på och det är också anledningen till att jag tar upp välfärdsbrottsligheten. Sedan finns det naturligtvis andra människor som också utnyttjar systemet. Det är aldrig rätt oavsett vem som gör det.	713
245	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! På slutet kom väl ett litet svar på hur man ser på problematiken och att det inte är rätt. Jag noterar detta. Jag noterar också att det just nu pågår ett antal utredningar om hur denna skatteplanering ska undvikas för att alla ska bidra efter förmåga till välfärden i vårt land. Innebär ledamotens svar på min fråga att vi nu kan förvänta oss Kristdemokraternas stöd i arbetet med att undvika avancerad skatteplanering?	435
246	Cecilia Engström (KD)	KD	Fru talman! All brottslighet måste bekämpas. Det är naturligt. Så länge man inte bryter mot några lagar måste vi naturligtvis se över vad det är för brottslighet som bedrivs. Den tycker jag att det är viktigast att komma åt.	226
247	Isak From (S)	S	Fru talman! Tack Lars Engsund och välkommen till Sveriges riksdag! I valrörelsen har det från Moderaterna låtit som att det är kärnkraft kärnkraft kärnkraft som ska fixa samtliga politikområden och det har verkligen låtit som att det är lätt. Nu får vi höra att vi går mot svåra tuffa tider. Det framkommer också som vi har sagt att kärnkraft kan vara en viktig del i energimixen. Men då måste vi realistiskt räkna med att den kommer att vara utbyggd i större utsträckning efter 2035 oavsett snabbspår för mig veterligen är det inte politiken utan marknaden som ska bygga kärnkraften. Vad ska Moderaterna göra här och nu? Det är ju det som svenska folket vill veta.	679
248	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Jag vänder mig mot beskrivningen att det ska tvingas fram något energislag. Jag delar inte den problembeskrivningen.	131
249	Cecilia Rönn (L)	L	Fru talman! Att man ska ha ett arbete att gå till eller att kunna driva ett företag är ryggraden i samhället. Det gör det möjligt för oss att ha ett välfärdsystem med skola sjukvård och skyddsnät för oss alla. Om vi ska ha ett samhälle med dessa värden behöver arbetslinjen gälla. Med en arbetslöshet som väntas växa från redan höga nivåer är det avgörande att vi från politikens sida gör det vi kan för att fler ska ha ett arbete att gå till. Samtidigt innebär ett arbete mycket mer än skatteintäkter för samhället. Det ligger flera viktiga delar i att ha ett arbete eller driva ett företag. Det handlar om att känna sig behövd och betydelsefull att veta att det man gör räknas och är viktigt och att vara en del av en gemenskap. Att känna sig som en del av samhället blir lättare när man har ett sammanhang. Integrationen underlättas. Man får arbetskamrater och bygger ett kontaktnät. Man hamnar i en social kontext. Ens frihet och egenmakt växer. Det kommer att vara en utmaning men det är helt avgörande att de över 150 000 långtidsarbetslösa som vill lämna utanförskapet ska kunna få ett jobb att gå till. Därför är det väldigt roligt och viktigt att Liberalerna nu kommer att vara en del av regeringen och kommer att kunna driva en politik som förbättrar företagsklimatet i Sverige. Sverige är redan i dag en kunskapsnation och har varit bas för flera företag som har kunnat växa sig stora på den internationella marknaden. Det ska vi vara väldigt stolta över. Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för de små företagen så att ännu fler företag kan växa fram. Alla är någon gång nystartade. Vissa förblir små men stabila och kan skapa trygga jobb. Andra blir nya världsledande företag som stöper om en hel bransch. När företagen får bättre förutsättningar att lyckas gynnas vi alla. Faktum är att fyra av fem jobb skapas i de små företagen med upp till 50 anställda. De företagen finns i alla olika branscher och på olika geografiska platser i Sverige. I Halland mitt fantastiska hemlän har vi ett rikt näringsliv i många olika branscher bland annat inom turismnäringen. Likväl är potentialen stor. Även om mycket är bra finns det många utmaningar till exempel regelkrångel för höga administrativa kostnader och höga risker i samband med att anställa. Därför är det med glädje som den nya regeringen nu kommer att göra förbättringar. Fru talman! Det behöver bli billigare att driva företag. Kostnaderna för administrationen kan minska. Företagare ska få göra det de är allra bäst på att förverkliga sin affärsidé. I en liten öppen ekonomi som Sverige behöver vi erbjuda konkurrenskraftiga villkor och skatter så att fler företag väljer att etablera sig här eller att behålla sitt säte i Sverige. Fru talman! Det finns två stora problem med 3:12-reglerna. De är otroligt krångliga och de missgynnar mindre bolag genom hårdare beskattning än större bolag. Det är inte rimligt. Liberalerna anser att 3:12-reglerna är ett komplext regelverk som begränsar nyföretagande och mindre företags möjligheter att växa. Det missgynnar ett aktivt ägarskap i små och medelstora företag och hindrar entreprenörers möjligheter att bidra till näringslivets utveckling. Med detta ekonomiska läge behöver vi ge småföretagare en boost. 3:12-regelverket behöver utvecklas och förstärkas. När svenska företag lyckas och utvecklas gör Sverige detsamma. Därför kommer jag alltid att lyfta upp företagens villkor här i kammaren.	3439
250	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Socialdemokraterna är välfärdens förkämpar. Vi byggde upp den svenska välfärdsmodellen och vi kommer att fortsätta försvara och utveckla den. Våra äldre förtjänar en god omsorg på livets höst. Alla barn ska få en god utbildning och start på livet. Och vi vet att en stark välfärd minskar klyftor och stärker jämlikheten och jämställdheten. Politik gör skillnad. Vi socialdemokrater har prioriterat och satsat på välfärden samtidigt som vi har tagit ansvar för ekonomin. Det är nu 100 000 fler anställda i välfärden. Under pandemin sköt regeringen till tre gånger så mycket till välfärden som det beräknade skattebortfallet. Trots dessa satsningar ser vi revor i välfärden. Tiotusentals nya medarbetare kommer att behöva anställas inom vården skolan och omsorgen. Men marknaden är inget recept för att lösa välfärdens utmaningar. Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta pengar öka ojämlikheten inom sjukvården och öka segregationen inom skolan. Marknadiseringen i Sverige som i en internationell kontext är extrem har inneburit att företag har kunnat göra vinster på bekostnad av kvalitet och har lett till välfärdsbrottslighet. Våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra skolan vården och omsorgen bättre. Välfärden är till för våra barn elever och äldre inte för att berika ägarna. Det är verkligen inte mer än rimligt att våra skattepengar ska gå till det som de är avsedda för. De ska inte gå till obegränsade vinster för några få. Att ta tillbaka kontrollen över välfärden kommer därför fortsatt att vara en av socialdemokratins högsta prioriteringar. Fru talman! Utmaningarna i kommunerna och regionerna är stora och av skiftande karaktär. Tuffast är det för många av de minsta kommunerna på glesbygden. Många som arbetar inom välfärden känner att de inte räcker till eller har tid för den omsorg som man vill ge. Och ännu svårare verkar det komma att bli. Finansieringen av välfärden lyser med sin totala frånvaro i den nya högerkonservativa regeringens politik. Jag ser inte någonting om hur framtidens välfärd ska stärkas exempelvis i form av viktiga statsbidrag till kommuner och regioner. Vi vet att höga räntor och hög inflation påverkar kommunernas ekonomi och vi vet att kommunerna behöver resurser. Det är i kommuner och regioner som välfärdens kärna utförs. För detta verkar den nya regeringen vara helt lomhörd. Jag känner igen det här. Jag var själv kommunalråd under den förra lågkonjunkturen. Vi fick inte de pengar som behövdes för att stärka välfärden. Nu är jag väldigt orolig för framtiden kanske framför allt för den framtida omsorgen om våra äldre eftersom det inte heller nämns med ett ord hur man ska stärka äldreomsorgen. Det gör mig väldigt orolig när vi ser att välfärden inte prioriteras och att den välfärdsmodell som vi stolt har byggt upp riskerar att brytas sönder. Det Sverige behöver är satsningar på välfärden som skapar ett mer sammanhållet och jämlikt land och likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner att ha en bra välfärd. Sverige kan verkligen bättre än så här. (Applåder)	3087
251	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Trots oroliga tider med Rysslands illegala krig mot Ukraina har Sverige just nu en mycket positiv utveckling av arbetsmarknaden. Till skillnad från Lars Beckman som gav en dyster bild vill jag gärna ge en positiv bild av hur det ser ut på svensk arbetsmarknad i dag. Arbetslösheten fortsätter att minska på bred front och över hela vårt land. Antalet nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen uppgick i september till drygt 160 000 drygt 36 000 fler jämfört med samma månad föregående år. Det är en historiskt hög nivå. Aldrig tidigare har vi haft så många lediga jobb i Sverige. Sysselsättningsgraden som vi diskuterat tidigare är nu i Sverige den högsta på 30 år. Arbetslösheten har minskat tydligt. Vi ser störst minskning bland unga. Branscher där många unga arbetar som besöksnäringen restaurangbranschen och handeln har återhämtat sig med kraft efter pandemin och suget efter arbetskraft är stort i dag i Sverige. Fru talman! Det är glädjande att vi har ett starkt utgångsläge på svensk arbetsmarknad när arbetslösheten nu sjunker samtidigt som allt fler kommer i arbete. Den goda återhämtningen på svensk arbetsmarknad är till stor del ett resultat av den effektiva krispolitik som fördes under pandemin av den socialdemokratiska regeringen. Genom reformer som korttidsarbete och en förstärkt a-kassa kunde den socialdemokratiskt ledda regeringen under pandemin bidra till att öka tryggheten för vanligt folk och hålla hjulen snurrande i svensk ekonomi. Både löntagare och företag fick stöd för att klara krisen. Nu syns som sagt resultatet: Jobben kommer tillbaka sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Fru talman! Trots att arbetslösheten minskat till en lägre nivå än före pandemin ser vi fortsatt två utmaningar på svensk arbetsmarknad i dag. Dels utgör långtidsarbetslösheten även fortsättningsvis en stor utmaning dels är efterfrågan på utbildad arbetskraft stor medan en växande andel av de arbetslösa saknar de kompetenser som i dag efterfrågas på svensk arbetsmarknad. När det gäller långtidsarbetslösheten gav den socialdemokratiska regeringen tydliga uppdrag till Arbetsförmedlingen att jobba med frågan. När det gäller frågan om kompetensförsörjning kan man väl säga att den socialdemokratiska regeringen genomförde ett historiskt omställningspaket som kommer att underlätta för företag och människor att ställa om till framtidens jobb. Fru talman! När vi nu läser slottsavtalet kan vi konstatera att det är ett 63-sidigt dokument som är tomt på arbetsmarknadspolitiska reformer. Men framför allt vill jag säga någonting annat som jag tycker är viktigt. När jag nu tittar runt i kammaren kan jag konstatera att Moderaterna saknas. Jag hade önskat en debatt med Moderaterna om hur man tänker jobba vidare med de utmaningar som jag pratade om: långtidsarbetslösheten och kompetensförsörjningen. Det är dock ingen från Moderaterna här. Men i synnerhet fru talman saknar jag Sverigedemokraterna här i kammaren. Sverigedemokraterna innehar numera ordförandeposten i arbetsmarknadsutskottet. Det finns dock ingen från Sverigedemokraterna som här och nu kan svara på frågorna hur man ska bekämpa segregationen hur man ska bekämpa långtidsarbetslösheten och så vidare. Eftersom det inte finns någon här från de partier som jag nämnde vill jag tacka för mig fru talman. (Applåder)	3335
252	Sofie Eriksson (S)	S	Fru talman! Av var och en efter förmåga åt var och en efter behov! För butiksbiträdet undersköterskan och läraren för industriarbetaren rörmokaren och barnskötaren för jordbrukaren tågvärden och sjuksköterskan är det här en viktig princip. Man går upp tidigt jobbar helg skift och julafton och lämnar barnen på förskolan. Man gör sitt. Arbetslivet ger och arbetslivet tar men alla är med och bidrar till det som alla får ta del av. Så kan vi bygga ett samhälle som håller ihop och så finansierar vi ett av världens bästa välfärdssystem. Men tyvärr är det inte så att var och en bidrar efter förmåga i dag. Priset för att slippa svensk skatt: 300.000 kronor" - så löd rubriken till en granskning i Dagens industri häromveckan. Där avslöjas hur banker över lite vin och räkor säljer avancerade skatteupplägg med utländska holdingbolag till välbärgade svenskar. Aggressiv skatteplanering skatteundandragande - kalla det vad du vill men sjukt är det. I kletiga linjer slingrar sig mjuka ryggrader längs skatteparadisens stränder. Det är hånfullt och oanständigt hur man håller på. Fru talman! Skatt är inget straff. Skatt är grunden i ett samhälle där även undersköterskan får cancervård där dottern med funktionsnedsättning har någonstans att bo och där maken kan skola om sig när han blivit uppsagd ett samhälle där alla har råd att plugga på universitet ett samhälle där pappersarbetaren hemma i Grängesberg som åker hemifrån 05.15 varje dag vet att det finns sjukvård och ett trygghetssystem som tar emot honom om han skadas på jobbet och att han inte behöver bli fattig om han skadas eller blir sjuk. Man kan ju förstå att folk blir förbannade för det blir jag också. Varför ska inte Joppe och Poppe på Stockholms gräddhyllor betala sin andel i skatt när alla de som jobbar på bryggeriet hemma i Grängesberg gör det? Hur kan det ens vara så att butikskassörskan på Coop i Grängesberg skulle kunna betala en större andel av sin inkomst i skatt än butikskoncernens ägare? Jag tycker att det verkar som att en del människor inte kan bete sig som folk. Det är som om demokratiskt fattade beslut och samhällskontrakt inte gällde dem. Fru talman! Ett tungt ansvar vilar nu på högerregeringen att ta vidare de förslag som Socialdemokraterna förberett. Låt dem inte komma undan nu! Man ska veta att vi de socialdemokratiska rösterna i denna riksdag inte kommer att vara tysta om man sviker i den här frågan. (Applåder) "	2437
253	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! En av de viktigaste insikter jag fått under min tid som förtroendevald socialdemokrat - det är 30 år trots min relativa ungdom - är hur betydelsefull välfärden är för människor hur den konkret och direkt påverkar vår vardag hur den skapar trygghet i ålderdomen ger livschanser i ungdomen och ökar människors frihet och förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv. När riksdagen kallar till allmänpolitisk debatt väljer jag att prata om jämlikhet. Jämlikhet handlar om allas lika rätt att råda över det egna livet och påverka samhället man lever i. Jämlikhet blir därmed något helt annat än likriktning eller tvång att bli lika. Lika lite är ojämlikhet detsamma som fattigdom. Jämlikhet förutsätter en fördelning av de resurser som har betydelse för människors frihet. Därför är en generell tillgänglig och behovsstyrd välfärd avgörande för människors livschanser. Den generella välfärden frigör nämligen människor ur den ekonomiska underordningens bojor. Vi blir inte beroende av våra egna ekonomiska tillgångar för att ta del av skola vård och omsorg och vi slipper ge upp stora delar av vårt eget liv för att ta hand om närstående som behöver sådana tjänster som man inte kan köpa på marknaden. Så har vi utvecklat den svenska modellen som byggt på de allmännyttiga principerna att de resurser vi tillsammans avsätter att användas till gemensamma angelägenheter ska användas till just det som är tänkt samt att vi gemensamt bidrar efter förmåga så att välfärden finns när den behövs fördelad efter behov. Det är mycket enkelt och tidlöst. Fru talman! Från den politiska högern hörs ofta att jämlikhet är dåligt därför att det skulle stöpa alla i samma form. Det är kanske inte så konstigt. Det är ju faktiskt deras uppdrag. Men de har helt enkelt fel. Jämlikhet handlar om likvärdighet och inte om lika liv. Det handlar om att ge människor villkor utifrån personliga förutsättningar för ett meningsfullt och gott liv. Därför handlar jämlikhet också om fördelningspolitik. Nu ska vi erkänna att under alltför många år har klyftorna växt i både ekonomiska utbildningsmässiga och sociala avseenden. Det är i flera avseenden en mycket dyster bild vi kan konstatera har växt fram i vårt land under alltför många år i samhällsutvecklingen. I sammanhanget kan det vara lätt att bli modfälld. Men det är nu viktigt att politiken fokuserar på de uppgifter som kommer att vara helt centrala för åren framöver. Det handlar att leverera reformer som i akt och mening gör samhället och livet bättre för det stora flertalet. Fru talman! Därför menar jag att den ekonomiska politiken framöver måste stärka det långsiktiga samhällsbygget och sätta tydligt fokus på just jämlikhet och fördelningspolitiken. Det handlar bland annat om att arbetsmarknaden måste göras tryggare. Inkomstbortfallsprincipen ska gälla. Standardtrygghet ska upprätthållas. De tillfälliga förbättringarna av arbetslöshetsförsäkringen måste permanentas och sjukförsäkringen rustas upp så att människor kan lita på den. En aktiv arbetsmarknadspolitik ska föras och nya jobb ska växa ram. Människor ska få utbildning och omställning så att de kan ta de jobben. Efter ett långt arbetsliv ska man kunna leva på sin pension. Det är rimligt att åtminstone 70 procent av slutlönen finns där när man slutar sitt arbetsliv. På detta bör politiken fokusera framöver. Hur rustas Sverige för framtiden? När människor är som mest utsatta fru talman måste samhället vara som starkast. (Applåder)	3483
254	Markus Kallifatides (S)	S	Fru talman ärade ledamöter! Detta är mitt första anförande i denna kammare. Det känns mycket högtidligt. Jag tänker tala om männen som jag kommer ifrån. Min farfar hette Dimitris Kallifatides. Det är en grekisk variant av ett turkiskt namn som antyder tjänstgöring vid kalifens hov. Han föddes vid Svarta havet långt österut i dagens Turkiet. Efter att ha stridit i första världskriget kom han som flykting ensam med en liten son till Grekland. Där deltog han i ännu ett världskrig och ett inbördeskrig. Han fick se sin lille förstfödde son skenavrättas inte en gång utan två gånger. Farfar var lärare. Det finns en liten skog på en bergssluttning i närheten av Sparta som hans elever planterade och den bär hans namn. Mitt enda tydliga minne av honom är att han kollade om jag som sexåring kunde min multiplikationstabell. Farfars tredje son min pappa lämnade Grekland 1964 ett land plågat av inbördeskrig och fascistiskt förtryck och sökte ett liv här i Sverige. Fem år senare arbetade han som lärare på Viggbyholms gymnasium i Täby kommun innan han till slut blev författare. Jag kan inte minnas att min pappa än i dag har varit ledig från arbetet en hel dag. Ärade ledamöter! Jag har varit en lönearbetande akademiker med 27 år i yrket. Genom politiskt folkrörelsearbete har jag mött gruvarbetare i malmfälten. Folk har berättat för mig livet som skogsarbetare. De har berättat om livet som undersköterska i äldreomsorgen om livet som servicetekniker stationsvärd kriminalvårdare och målare. Jag har hört om jordbrukarens villkor om fältassistentens vedermödor om lärarens polisens och socialsekreterarens vardag på jobbet och om livet som hemlös. Som forskare har jag studerat livet på slotten i skolkoncernernas styrelserum i bankpalatsen och på lustjakterna. Jag har med öppna ögon sett verklighetens ljusa och mörka sidor och gjort mitt politiska val. Jag ställer mig solidarisk med de hårt arbetande männen jag kommer ifrån och med de många mödrar systrar döttrar kvinnor män icke-binära och barn som alla kämpar för en drägligare tillvaro här på jorden. Jag är en demokratisk socialist som vet att Sverige och världen behöver kraftfulla reformer för jämlikhet välfärd och klimatomställning. Vi behöver gå i en helt annan riktning än den som majoriteten i denna kammare förebådar. Vi vet det. Värkande ryggar härdade händer och pressade scheman vittnar om en verklighet som skriker efter förändring. Utredningarna finns. Forskningen finns. Förslagen finns. Det enda som inte finns är en förnuftig politisk vilja från majoriteten i denna riksdag. Fru talman ärade ledamöter! Jag har gjort mitt val. Jag kommer att kämpa varje dag för de reformer som folkmajoriteten i det här landet behöver förtjänar och har rätt till. (Applåder)	2773
255	Leif Nysmed (S)	S	Fru talman! Jag vill lyfta fram den aktiva bostadspolitikens betydelse för att skapa fler bostäder åt vanligt folk. Inledningsvis vill jag bara konstatera att det är en stor skillnad om politiken tar sitt ansvar eller om man blint förlitar sig på marknadskrafterna. Under de senaste två mandatperioder då Sverige har styrts av socialdemokratiskt ledda regeringar har det påbörjats över 400 000 bostäder. Från 2015 till 2021 har det i snitt påbörjats 60 000 bostäder per år. Det är också ungefär den nivån som Boverket prognostiserat att behovet av nya bostäder ligger på fram till 2030. Problemet är nu att bostadsbyggandet sjunker. Vissa bedömare ser en tvärnit på bostadsmarknaden framöver. Orsakerna till inbromsningen är flera. Det handlar om ökade kostnader för byggmaterial leveransproblem avskaffat investeringsstöd stigande inflation stigande räntor med mera. Detta leder till en osäkerhet på alla plan. Osäkra villkor gör att man inte vågar investera och just bostaden är oftast den största investering man gör i sitt privatliv. Redan 2017 såg man att bostadsrättsbyggandet sjönk kraftigt på grund av de då höga priserna. Detta parerades bland annat med investeringsstödet för hyresrätter. Fram till i dag har runt 50 000 nya hyresrätter som vanliga löntagare har råd att efterfråga byggts eller påbörjats. Med en aktiv bostadspolitik har bostadsbyggandet alltså hållits uppe på höga nivåer. Tyvärr avskaffades dock just detta stöd investeringsstödet av högern i höstas av rent ideologiska skäl. Inte heller i regeringsförklaringen i går lyftes bostadspolitiken och än mindre i det slottsavtal som slutits; bostadspolitiken nämns inte en enda gång. Detta är ett mönster som känns igen i moderata budgetar. Enda gången bostadspolitiken får kosta pengar är när investeringsstöd ska utfasas och avskaffas. Det är synd att det inte finns någon moderat här som vill diskutera denna viktiga fråga - det är lite pinsamt kan jag tycka. Under alliansregeringens år började endast ungefär 200 000 bostäder byggas cirka 25 000 om året. Även då 2006 avskaffades det dåvarande investeringsstödet. Behovet av en aktiv bostadspolitik kan inte bli tydligare. Mer än dubbelt så många bostäder har börjat byggas under de senaste två S-ledda mandatperioderna än under den moderatledda alliansregeringens tid. Fru talman! Sverige har behov av att bygga strax över 60 000 bostäder om året fram till 2030. För att vi inte ska landa på ett så lågt bostadsbyggande som 25 000 bostäder per år som när Moderaterna senast styrde måste den nya regeringen ta bostadspolitiken på allvar och lyssna på den oro som många marknadsaktörer nu ger uttryck för. Ett återinfört investeringsstöd skulle kunna vara ett viktigt steg för att lyfta bostadsbyggandet igen men det finns också andra förslag som skulle kunna möjliggöra detta exempelvis det förslag som Hyresgästföreningen lyfte i dag om förmånliga statliga bygglån. Jag vill återigen lyfta vikten av en aktiv bostadspolitik. Men det viktiga är att bostäder måste kunna efterfrågas - annars kommer inte en enda bostad att byggas. (Applåder)	3105
256	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Fru talman och ärade ledamöter! En skrämmande tid väntar Sverige. Det högernationalistiska slottsavtal som har presenterats av riksdagens blåbruna partier bygger på rädsla fördomar och förakt från början till slut. Det är ett förakt mot alla människor i Sverige som i dag lider av fattigdom och bostadslöshet mot dem som varje dag kämpar för att få livet att gå runt mot alla föräldrar som skär ned på sin egen matranson för att barnen ska slippa gå hungriga mot alla dem som äter kall mat med förhoppningen att elräkningen ska bli något lägre om de låter bli att använda spisen. Det är ett förakt mot alla dem som inte passar in i slottsavtalets bild av hur Sverige ska se ut. Slottsavtalet tar från dem som har minst och ger till dem som har mest - omvänd Robin Hood som jag kallar det. Avtalet göder rädslor och fördomar och skriker efter ökade klyftor i samhället. Man straffar dem som är mest utsatta och belönar dem som redan är privilegierade. Detta är de viktigaste budskapen från Sveriges kommande regering. Men i både slottsavtalet och den blåbruna regeringsförklaringen är det som saknas lika intressant: rekordhög bostadsbrist och en byggtakt som spås sjunka hemlöshet som fortsätter att öka och vräkningar av barnfamiljer som också spås fortsätta öka bland annat på grund av fattigdom. Galopperande inflation och skenande mat- och elpriser tillsammans med historiskt höga krav på hyreshöjningar från Sveriges samlade hyresvärdar kommer att slå som allra hårdast mot alla dem som har väldigt lite eller ingenting alls. Om detta finns ingenting i vare sig slottsavtalet eller regeringsförklaringen. I den ovanligt långa regeringsförklaringen nämns bostadspolitiken inte en enda gång. Det är ett stort hån mot alla hyresgäster bostadslösa och fattiga hushåll. Vänsterpartiet lovar att vara alla dessa personers röst. Vi ska vara den starkaste rösten i opposition mot allt vad Tidöavtalet står för. I stället för att fördöma utifrån egna föreställningar ska vår politik tydligt visa att vi tror på människan. Vänsterpartiets politik bygger på en tro inte en misstro på människan - även på dem som inte är resursstarka. Vår vision är att bygga fler hyresbostäder som människor har råd med inte fler fängelser. Ärade ledamöter! Sverige behöver en bostadspolitik för alla hemlösa för alla barnfamiljer som vräks på grund av fattigdom för alla ungdomar som inte kan flytta hemifrån och för alla pensionärer som får allt svårare att bo kvar i sina hem på grund av allt dyrare hyror - en bostadspolitik som vågar ifrågasätta hyresvärdarnas rätt till en 10-procentig hyreshöjning mitt under brinnande kris och som vågar satsa på dem som har det tuffast i samhället i stället för en som ensidigt fortsätter gynna de rikaste som äger sina bostäder. Det är dags att återinföra investeringsstödet införa ett tillfälligt tak för hyreshöjningar stoppa ofoget med renovräkningar och satsa stort på att renovera och energieffektivisera det befintliga hyresbeståndet. Så bör en bostadspolitik se ut i en tid av kris. Om det finns en sak som vi är säkra på är det att Sverige behöver en ny bostadspolitik värd namnet. Vi behöver en hållbar och långsiktig bostadspolitik som innebär att vi tar ansvar för att bygga bort bostadsbristen motverka bostadssegregationen och bostadsojämlikheten och minska bostadssektorns klimatpåverkan. För att uppnå detta krävs en bostadspolitik med högre ambitioner än den nya regeringen har visat hittills. Bostaden kamrater ska vara en mänsklig rättighet för alla inte bara för de rika.	3545
257	Larry Söder (KD)	KD	Fru talman! Den förra socialdemokratiska regeringen har bedrivit en bostadspolitik där man med stöd har styrt investeringarna i Sveriges bostäder i stället för att låta behovet i fråga om boendeform avgöra vad som byggts. Den förra regeringen hade stora ambitioner att ta tag i strandskyddsfrågan och fri hyressättning i nyproduktion lades på bordet i riksdagen. Men tyvärr var ju den regeringen för svag för att kunna finna det stöd som behövdes för att göra de förändringar som behövdes för Sverige. Jag menar att det nu finns en ny chans för bostadspolitiken att ta sig bort från den ensidiga stödpolitik som den förra regeringen bedrivit under åtta år. Bostadspolitiken har möjlighet att flytta in i verkligheten och skapa förutsättningar att både bygga där människor vill bo och bygga det som människor faktiskt efterfrågar. Vi har också möjlighet att minska den tid det tar att gå från idé till ett färdigt hus det vill säga rikta ett större fokus mot småhusbyggnation och eget ägande än förut eftersom det är det behov som finns bland människor. Det är dags att vi får en bostadspolitik och en minister som ser till problemen på bostadsmarknaden. Det var det vi fick i går: en bostadsminister som ser till problemen på bostadsmarknaden och vill adressera dessa problem. Vilka problem pratar vi då om? Vi har för låg byggtakt när det gäller nya bostäder vilket medför brist i de allra flesta kommuner i vårt avlånga land. Vi har för få bostäder till följd av att människor bor i fel typ av bostad. Många unga bor hemma och många äldre bor i stora bostäder. Hade vi byggt bostäder i den form som människor vill ha hade vi haft mindre bostadsbrist. Vi har 33 000 människor som är hemlösa. Det vill jag påstå är skamligt för ett välfärdsland som Sverige. Vi har kreditrestriktioner som stoppar människor från att köpa ett eget ägt boende vilket är både socialt ekonomiskt och ekologiskt bäst för den enskilde. Vi har bostadsområden i utanförskapsområdena som ingen av oss kan vara stolt över. De behöver hanteras utifrån ett trygghetsperspektiv och ett standardperspektiv. Antalet utredningar som behövs för att man ska få ett bygglov har blivit allt större på ett generellt plan. Vi behöver se över de långa handläggningstider och dyrare processer som blir följden av detta. Byggnationspriserna har ökat i allt snabbare takt. Man kan tycka att det gäller det senaste året men med ett perspektiv på tio år har byggnationspriserna faktiskt ökat ganska radikalt. Vi måste effektivisera för att få ned kostnaderna. Vad anser jag då som riksdagsledamot att man kan göra? Jo jag skulle vilja att man ser över de kreditrestriktioner som finns så att vanligt folk faktiskt kan köpa ett eget ägt boende. Man kan utreda och införa ett bospar som vi har talat om. Jag tror att de allra flesta partier i riksdagen egentligen är överens om det. Jag vill införa en planeringsbonus så att man ser till att kommunerna planerar och bygger fler bostäder överlag. Det kan staten hjälpa till med. Man kan införa en större avdragsmöjlighet för uthyrning av del av bostad. Om man nu bor i fel form av bostad ska man kunna hyra ut i större utsträckning så att man kan använda de kvadratmetrar man har på ett bättre sätt. Jag tror att man kan göra mycket mer än så men om man börjar med några av dessa saker kommer vi att få en bostadspolitik som faktiskt är värd namnet och skapar bostäder efter det behov som finns.	3429
258	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Fru talman! Exakt noll gånger lyfte man i regeringsförklaringen fram behovet av att bygga bort bostadsbristen. Den nye bostadsministern från Kristdemokraterna har inte hunnit säga så mycket förutom att trösklarna till bostadsmarknaden ska sänkas och att fler ska kunna förverkliga sina bostadsdrömmar. Jag undrar vilka det är som bostadsministern talar om och hur det ska gå till. Vad är politiken bakom dessa ord? Förändrade amorteringskrav och startlån för unga brukar vara sådant som man lyfter fram från högern. Det kommer inte att hjälpa alla fattigpensionärer och barnfamiljer som står på randen av vräkning från sina hyresrätter eller ungdomar som vill flytta hemifrån vars föräldrar knappt kan köpa mat och inte har råd att hjälpa dem att ta förmånliga lån. Hur tänker KD med sin bostadsministerpost sänka trösklarna för alla de människor som i dag behöver en bostad och inte har det? I regeringsförklaringen nämner man det inte ens.	947
259	Jytte Guteland (S)	S	Fru talman! Ibland när man lyssnar på den offentliga debatten i Sverige får man en känsla av att den globala upphettningen är något som pågår någon annanstans. Jag vet inte hur många debatter jag har lyssnat på i valrörelsen där klimatfrågan helt har uteblivit eller bara hanterats lite styvmoderligt under ett par minuter. Alternativt har det hänvisats till kärnkraften som om den skulle lösa allt. Det är som om det vore någon annans ansvar att hantera klimatfrågan eller som om den över huvud taget inte existerade. Ändå var klimatet den fråga som oftast togs upp med mig när jag knackade dörr i valrörelsen och många med mig. Det var den fråga som väckte mest engagemang ute hos svenska folket. Klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer i form av storm torka översvämning och hetta. Den driver på artdöden. Den skakar om jordbruket. Den skapar konflikter i världen. Den driver slutligen människor på flykt eller in i fattigdom. I diskussionerna är frågan många gånger Men vad händer i Sverige?" - som om dessa globala katastrofer skulle ske utanför vårt rike. Jag är övertygad om att pandemin och kriget har övertygat svenska folket om att globala kriser också drabbar oss hemma i Sverige. Men för den som ändå inte är övertygad: Vi ser redan problem på svensk mark och de kommer att bli övertygande tydliga. Det handlar om uttorkade brunnar och det handlar om torra åkrar. Det handlar om fler nedbrända skogar trots bättre teknik och bättre maskiner. Det handlar om nedblåsta ledningar tomma skidliftar dyrare kaffe och tomma varuhyllor i matbutikerna. Det handlar om krigsrapportering på nyheterna. Det handlar om svärmande myggor och invasiva arter. Då har jag bara nämnt lite av det som vi redan drabbas av och som vi kommer att se alltmer av. Min bild är att svenska folket hänger med på detta. De följer och vet detta. Kunskapen är hög idéerna är många och viljan att bidra är stor. Vi i Sverige tycker att klimatet är viktigt. Och våra europeiska grannar håller med: Nästan varannan europé anser att klimatet är EU:s viktigaste framtidsutmaning. En bred majoritet av EU:s medborgare står alltså bakom kraftigt ökade klimatambitioner. Vi vet att det är bråttom att snabba på. Förra veckans rapport från Världsnaturfonden visar att nära 70 procent av alla ryggradsdjur har försvunnit på bara 50 år. Sommarens rapporter om extremtorka i Sydeuropa och kraftiga översvämningar i Pakistan visar klimatkrisens effekter - att den redan här och nu skapar obeskrivliga katastrofer. Förra året slogs dessutom nya dystra rekord när det gäller växthusgaser i atmosfären havsnivåhöjningar och havsvattentemperaturer. Fru talman! COP 26 i Glasgow innebar att Parisavtalets regelbok bland annat gällande hur utsläppen ska räknas äntligen färdigställdes. Det innebär att fler framsteg har gjorts med nya löften om klimatneutralitet från USA Kina och Indien. Trots detta finns det uppskattningar att vi nu går mot 2 7 graders upphettning även om länderna skulle uppfylla dessa löften. Det räcker alltså inte. Till konferensen i Egypten i november måste vi skynda på. Den nyvalda svenska regeringen har här ett enormt ansvar att visa handlingskraft och visa såväl vid konferensen i november som i EU och inför det svenska ordförandeskapet att Sverige leder den här klimatomställningen. (Applåder) "	3334
260	Larry Söder (KD)	KD	Fru talman! Jag och Malcolm Momodou Jallow är överens om en sak: Vi behöver en ny bostadspolitik. Problemet är att Malcolm Momodou Jallow under åtta år har stött en bostadspolitik som han inte är nöjd med. Han har nu en möjlighet att hjälpa till att få en bostadspolitik värd namnet. Det handlar om att vi skapar bostäder utifrån det behov som finns. Det betyder att vi behöver både hyresrätter och egnahem för att människor ska kunna göra den bostadskarriär som behövs. I dagsläget tror jag att vi alla är ganska oroliga för den hyreshöjning som kan bli följden av den ökade inflationen. Jag menar nog att mycket av dessa problem är det den tidigare regeringen som har sett till att vi har. För lite effektiv energi innebär att kostnaden för den har ökat. Samtidigt har livsmedelspriserna ökat på grund av detta. Många av de problem som Malcolm Momodou Jallow tar upp beror på den förra regeringen som han själv har stött.	930
261	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Fru talman! Jag håller med Larry Söder men jag vill påminna honom om att det är ni som styr nu. Ni kanske ska släppa oppositionsrollen. Ni är inte i opposition längre. Ni styr. Vänsterpartiet satt aldrig i den förra regeringen. Vi har varit kritiska till väldigt många saker. Min fråga är: Nu när ni sitter i regeringsställning vad tänker ni göra för att se till att bostadsbristen försvinner? Det har jag inte fått något svar på. Ministern har inte nämnt det och det togs inte upp i regeringsförklaringen. Vad tänker ni göra?	535
262	Larry Söder (KD)	KD	Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att tala om för väljarna vad det finns för etiketter på partier. Vänsterpartiet har under åtta år stött en regering. Nu tycker man plötsligt att man är i opposition och kan förvänta sig att alla svar finns första dagen. Jag tycker inte att det är rimligt. Jag tror att en bostadsminister som har tillträtt på tisdagen inte kan ge alla svar på onsdagen. Men jag är fullständigt övertygad om att bostadsministern kommer tala om hur han kommer att prioritera och jag kommer att stå bakom det.	537
263	Jan Riise (MP)	MP	Fru talman! Jag måste först säga att det är med väldigt stor glädje och med ännu större stolthet jag står här i dag. Jag såg inte riktigt detta komma om man säger så. Detta är något som har vuxit fram under de senaste åren att få hamna här i relativt vuxen ålder. I Miljöpartiet arbetar vi för att det att ha ett hem att ha tak över huvudet är något alla ska ha rätt till. Vi är inte ensamma om det på något sätt: Till 2030 ska alla människor kunna ha tillgång till en bostad som är säker överkomlig i pris och med grundläggande samhällelig service. FN:s medlemsländer antog detta som mål 11.1 bland de globala målen i Agenda 2030 år 2015. Vi har också en samhällelig segregation att arbeta med där bostaden är en avgörande pusselbit. En bostadspolitik utan den dimensionen är inte fullständig. Våra bostäder står dessutom för en betydande del av vår gemensamma klimatpåverkan och det är nödvändigt att väga in hur ett omfattande bostadsbyggande med en angelägen integration kan genomföras med största möjliga klimatnytta. Fru talman! Jag kommer att så långt mina fyra minuter räcker säga något om vår syn på bostäder för hemlösa och studenter något om segregation och sedan något om klimatanpassningar och energieffektivisering och kanske något om trä till slut. Att inte ha eller kunna få en bostad är mycket dålig livskvalitet med betydande risker för tillkommande sociala och hälsomässiga problem. Antarktis pingviner kan ställa sig tätt tillsammans för att hålla värmen. Det kan inte vi göra och ingen ska tvingas att sova utomhus på nätterna. Bostad först är en ansats som bygger på tanken att bostaden är en avgörande faktor för att kunna klara andra förändringar av livsstil. Genom Bostad först erbjuds hemlösa bostad med stöd för att klara boendet och för att kunna förändra det som de i övrigt behöver klara för att kunna få ett bättre liv. Modellen har provats i Sverige bland annat av Stadsmissionen och några kommuner och i andra länder har den visat mycket goda resultat. Vi fortsätter gärna den utvecklingen. Att kunna erbjuda studenter bostäder på studieorterna är en del av en helhet. Att säga att vi ska bygga fler och billigare bostäder är kanske att göra det lite enkelt för sig. Det är förvisso en viktig del av svaret men det kan samtidigt finnas skäl att se över om det också är andra förändringar som behöver göras så att insatserna verkligen når dem de är avsedda för. Segregationen är skadlig. Det handlar inte bara om förorter och eftersatta områden utan också om en fungerande arbetsmarknad där bristen på lämpliga bostäder blir ett hinder för människor att söka nya jobb eller ett hinder för företagen att rekrytera som vi har hört nämnas vid flera tillfällen här i dag. Det kan innebära att man inte kan lämna en dålig relation för att det inte finns nånstans att ta vägen. Det är alldeles nödvändigt att ha ett bostadsutbud som speglar samhällets intentioner. Vi i Miljöpartiet vill bryta bostadssegregationen. Vi vill bygga fler billiga hyresrätter i villaområden och fler bostadsrätter och småhus i områden där de flesta bor i hyresrätt i dag. För att kunna åstadkomma detta måste vi ha krav på social hållbarhet i kommunernas översiktsplaner. Då kan vi få en mer blandad bebyggelse. Vi vill bygga mer i trä. Trähus är mer klimatsmarta än betonghus. Trä binder koldioxid medan tillverkning av betong skapar utsläpp. När råvarorna finns alldeles i närheten bidrar vi också till fler arbetstillfällen utanför de stora städerna. Tyvärr togs stödet till energieffektivisering bort i den budget som röstades igenom förra hösten. På orter med snabb tillväxt till exempel i norra Sverige har den sortens stöd stor betydelse för produktion av lägenheter med lägre kostnader som kan vara möjliga att hyra för de som vill flytta dit där de nya jobben finns. Den sortens rapporter har vi hört i dag till exempel från Skellefteå.	3890
264	Amalia Rud Pedersen (S)	S	Fru talman! Sverige är ett tudelat land där skiljelinjen går mellan dem som äger sin bostad och dem som får allt svårare att betala hyran - mellan dem som har ärvt en plats i Villasverige och dem som har ärvt sina föräldrars fattigdom i miljonprogrammen. Den går mellan dem som har vuxit upp med dyra vanor akademiskt självförtroende och en självbild om att allt är möjligt och dem som trängs i överbefolkade lägenheter underbemannade klassrum och nedgångna fritidsgårdar. Hur och var man bor avgör barns möjligheter att gå ut grundskolan med betyg som gör att de kan komma in på gymnasiet och skapa sig en framtid. Bristen på bostäder tvingar kvinnor att bo kvar med sina män till förövare - de har inte råd och därmed inte heller möjlighet att flytta till en säker plats. Höjda boendekostnader får studenter på universiteten att hoppa av för det har blivit för dyrt att studera. Fru talman! Man skulle kunna tänka sig att den nytillträdda regeringens främsta fokus borde vara att lösa detta - att bryta den bostadssegregation som spär på såväl skillnader i livsvillkor som känslan av vi och dom. Men i stället kommer den nya regeringens politik att driva på skillnaderna i Sverige. De högerkonservativa partierna har varit tydliga. De bygger sin politik i frågor där de tycker lika. Och det de tycker lika om är att belysa människors olikheter. Det tycker lika om att de som arbetar och de som tvingas gå arbetslösa ska behandlas mer olika. De tycker lika om att de som är födda i Sverige och de som har kommit hit ska behandlas mer olika. De tycker lika om att barn från olika delar av stan ska gå i olika bra skolor ska bo i olika trygga stadsdelar och ska få olika villkor i arbetslivet. Fru talman! Detta är en debatt om bostadspolitik. Trots att de konservativa partierna har presenterat ett över 60 sidor långt dokument om sina gemensamma prioriteringar finns det ingen bostadspolitik att diskutera. Ulf Kristersson nämnde inte heller i sin regeringsförklaring någonting om bostadspolitik. Det var inga förslag om hur unga ska få möjlighet att flytta hemifrån inga förslag om hur man bygger mer billigt och mer blandat och inga förslag om hur vi bryter den bostadssegregation som vi ser i vårt land i dag. Fru talman! Avsaknad av politiska förslag är också ett politiskt val. Och genom just avsaknad visar de konservativa tydligt att de inte bryr sig om att bryta segregationen. Det går inte att tolka det på något annat sätt. Som socialdemokrat tror jag inte att man kan lösa strukturella problem genom att skuldbelägga enskilda individer. Därför tror jag inte heller att populistiska åtgärder som visitationszoner i särskilda områden skulle få fler unga att känna mer trygghet och känna sig som en del av samhället eller för den delen att det skulle skapa nya bostäder att bo i. Sänkt skatt för dem som tjänar allra mest kommer inte heller att bidra till att fler bostäder byggs. Bostadssegregationen är inte en naturlag. Det är ett tillstånd som med politisk kraft och vilja går att ändra på. Att det konservativa blocket egentligen inte vill bryta bostadssegregationen har aldrig varit mer tydligt än nu när de har presenterat en gemensam politik. (Applåder) (forts. prot. 12)	3206
265	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Mitt under brinnande miljö- och klimatkris har Sverige inget miljödepartement. Så skrev en politiker på Twitter i går. Miljö- och klimatkris" - de här begreppen behöver redas ut. För övrigt anser jag att vi bör använda ordet "kris" med stor försiktighet inte minst nu när Sverige befinner sig i en väldigt allvarlig energikris där många gamla som har ont om pengar och svårt att klara elräkningen snart måste gå till sängs tidigt för att slippa frysa. Det borde inte behövas. Vi vet vad som kan göras här och nu på kort sikt. Utöver effektivisering och att spara på el handlar det om att snabbt öka kraftvärmeproduktionen oavsett bränsle. Påståendet att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd. Det gjorde vi senast på 1860-talet när somrar uteblev eller blev så korta att man inte hann skörda. Fru talman! Är det dåligt att starta upp ett oljekraftverk i Sverige? Självklart är det bra för dem som slipper frysa ihjäl i vinter. Men hur ser klimatet på saken? Det är inte nödvändigtvis dåligt - om vi slipper import av polsk och tysk kolkraft får lägre transmissionsförluster och ökad svängmassa samt får större överföring från norr till söder av energi från vattenkraft och vindkraft. Den så kallade klimatkrisen motiverar att enorma summor satsas på att minska utsläppen av koldioxid i Sverige och inom hela EU samtidigt som alla dessa åtgärders påverkan på den globala temperaturen vid seklets slut är knappt mätbar. Om exempelvis Sverige minskar sina utsläpp till noll från dagens 0 14 procent av de globala utsläppen kommer temperaturen vid seklets slut - allt annat lika - enligt IPCC att sjunka med ynka 0 0027 grader det vill säga ingenting. Allt vi gör inom klimatområdet är symbolpolitik. Självklart har vi goda avsikter att påverka andra länder men våra ansträngningar kommer aldrig att kunna mätas som en temperaturpåverkan. Det är bra att förstå det. År 1990 varnade FN:s klimatpanel IPCC på mycket goda grunder för att konsekvenserna för jordens klimat år 2100 skulle bli förödande om den exponentiella ökningen av koldioxidutsläpp fortsatte. Man varnade för koldioxid men också för freoner och andra växthusgaser. Den senaste stora rapporten från IPCC år 2021 visar att den utveckling man befarade 1990 inte alls kommer att inträffa. Inte heller den utveckling man befarade i rapporten från 2013 anses längre sannolik. Världen går inte mot 100 gigaton koldioxid per år. Varför fokuserar vi inte i stället på de mer akuta miljöfrågorna där vi skulle kunna göra skillnad? Var är satsningarna på att minska miljögifter läkemedelsrester och resistenta bakterier? Är det inte ett problem när billig smutsig tillverkning i utvecklingsländer resistenta bakterier och andra miljöproblem döljs och går helt under radarn? Det här sker trots ständigt återkommande rapporter och analyser som bekräftar det allvarliga läget med spridning och effekter av olika miljögifter och kemikalier i naturen och hos människan. Slutsatsen är att alldeles för stora resurser läggs på utsläppsminskningar. Mer fokus och resurser måste i stället läggas på miljöfrågorna där vi med fog kan tala om en global kris. Sedan måste det vara högsta prioritet att ingen ska behöva frysa ihjäl i vinter. (Applåder) "	3279
266	Markus Selin (S)	S	Fru talman! Det är bedrövligt. Jag skäms. För 24 timmar sedan stod vi och lyssnade på Ulf Kristersson här i riksdagens kammare. Han talade vitt och brett om klimatarbetet och Parisavtalet. Och här står vi 24 timmar eller en natt senare och lyssnar på det största partiet i regeringsunderlaget som rent ut sagt drar hela arbetet för att rädda vår planet i smutsen. Fru talman! Jag ska hålla igen på känslorna lite grann. Men jag kan rekommendera ledamoten Elsa Widding att gå ut här på Mynttorget på fredag och lyssna på ungdomarna. Kan ledamoten se ungdomarna i ögonen och förklara för dem att vi inte har någon klimatkris? Det är våra barn våra barnbarn och våra barnbarnsbarn som vill - och kräver - att vi här inne i Sveriges riksdag ska ta tag i det här. (Applåder)	777
267	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Jag är inte så van vid det här så jag förstod inte riktigt frågan - om jag nu fick någon. Jag kan bara säga att det är bra att läsa på. Jag har ägnat i princip all min tid sedan AR6 den senaste rapporten från IPCC kom åt att tillsammans med ett större antal professorer inom de grundvetenskaper som klimatfrågan bygger på analysera data och vad som faktiskt står i rapporterna. Jag kan därför säga att jag inte vet var jag ska börja. Men nu pratar inte du om extremväder; det kanske kommer senare. När det gäller våra barn är det väldigt viktigt att vi förmedlar till dem vad vetenskapen säger och ingenting annat. Det får vara slut på religionen. (Applåder)	679
268	Markus Selin (S)	S	Fru talman! Nu är forskningen så långt kommen - det visar IPCC-rapport efter IPCC-rapport - att vi nu är där. De sista som tvekar ryms i det sverigedemokratiska partiet i Sveriges riksdag regeringsunderlag för moderater liberaler och kristdemokrater. Så kallade Sverigevänner ger jag inte så mycket för speciellt när de svänger sig vitt och brett med forskning och drar allt i smutsen. Jag har en fråga: Varför ska man i så fall försätta sig i ett oljeberoende från piratstater?	484
269	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Det jag försökte ge uttryck för i mitt anförande var att det viktigaste av allt är att folk överlever. Precis som föregående talare pratade om är det viktigaste av allt att vi får el. Jag försökte ge uttryck för att det inte med nödvändighet är som ni säger. Koldioxidutsläppen är globala. Därför måste vi också se dem på det sättet och därför menar jag att klimatmålen är kontraproduktiva. Det är inte självklart att det skulle vara sämre för klimatet att köra olja. Om ledamoten hade lyssnat hade han hört att det skulle betyda att vi under de timmar vi kör ett oljekraftverk skulle slippa importera kol som släpper ut mer.	642
270	Isak From (S)	S	Fru talman! Välkommen Elsa Widding till Sveriges riksdag och tack för det uppriktiga anförandet! Nu förstår vi orsakerna till att Sverigedemokraterna har drivit fram en nedstängning av Miljödepartementet. Det blir fullt förståeligt när vi i intervju efter intervju hör Sverigedemokraterna står och säga: Vi litar inte på Naturvårdsverket. Deras siffror stämmer inte för vi har ingen global uppvärmning. Klimatförnekelsen är ju faktiskt total så vi behöver inte diskutera det. Sverigedemokraterna tror inte på att vi har en klimatkris att temperaturerna i Sverige - särskilt i norr - har höjts under de senaste 50 åren och att det är koldioxidutsläpp från fossila bränslen som är orsaken. Det tror inte Sverigedemokraterna på. Sverigedemokraterna tror på att vi ska elda Karlshamnsverket med iransk olja.	813
271	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Vad var det Isak From sa att vi inte tror på? Jag kan tala om att enligt Copernicus databas har temperaturen mellan breddgraderna 40 och 90 nord under de senaste 42 åren stigit med 2 grader. Motsvarande siffra för 40 till 90 breddgrader syd är 0 08 över land och 0 00 över hav. Det är 0 14 grader enligt satellitdata sedan 1970-talet. Det är samma trend enligt andra mätningar i Hadcrut 5 ungefär 0 19. Jag förstår inte vad du pratar om.	452
272	Isak From (S)	S	Fru talman! Elsa Widding kanske inte förstod. Jag pratar om att Sverigedemokraterna förnekar det klimathot vi står inför och har drivit fram en regering som ska öka oljeberoendet och göra oss beroende av skurkstater. Min fråga var om det var iransk olja som man särskilt vill komma åt eller saudiarabisk. Eller vilken olja är det som Elsa Widding vill att vi ska elda med i Sverige?	386
273	Lars Engsund (M)	M	Fru talman! Som jag nyss nämnde finns det ingen snabb lösning på den situation som politiken har skapat de senaste 20 25 åren. Det finns dock ett antal förslag till exempel att se över kraftvärmen nedlagda verk och framför allt marknadsvillkoren. Men det är ingen quick fix det vet vi.	291
274	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Jag vill att människor ska slippa frysa ihjäl. Jag tycker att det är viktigare. Dessutom anser jag att olja inte nödvändigtvis är sämre för klimatet. Olja släpper ut mindre än kol speciellt lignite - brunkol.	223
275	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Elsa Widding sa att det är bra att läsa på. Det spelar också roll vad man läser. Jag kan bara konstatera att den granskande journalistiken har en massiv uppgift framför sig i att faktagranska vad som sägs i den här kammaren denna mandatperiod. Vi befinner oss i en klimatkris. Konsekvenserna av det är ytterst allvarliga. Jag är fullständigt övertygad om att det inte finns en enda ledamot i den här riksdagen som vill att människor ska frysa i vinter. Det finns däremot mängder av lösningar för att se till att hela vår befolkning är varm och har rimliga elpriser. Miljögifter resistenta bakteriers spridning och kemikalier nämnde du också. Jag kan säga att nedläggningen av Miljödepartementet gör att vi varken kan hantera klimatkrisen eller de miljöproblem som du nämnde.	791
276	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Det är ju väldigt bra om vi är överens om att vi har stora utmaningar när det gäller miljöfrågorna. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara dem med eller utan ett miljödepartement. Det handlar om vad vi fokuserar på. Frågorna kommer inte att försvinna - självklart inte. Jag gjorde en jämförelse och menar att vi här verkligen har något vi kan styra och påverka. Vad gäller att läsa på är jag nog en av de mer pålästa i den här kammaren. Jag har en fråga till Elin Söderberg. Hur många timmar har du ägnat åt Assessment Report 6 från IPCC?	565
277	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Jag har ägnat väldigt många timmar åt olika IPCC-rapporter. Jag noterar att i Tidöavtalet och regeringsförklaringen nämndes att staten ska hålla på med kärnverksamhet. Det nämndes också att bara en myndighet ska få vara part i tillståndsärenden och att man ska införa ett tjänstemannaansvar som riskerar att göra experter mer försiktiga och rädda. Nedläggningen av Miljödepartementet och den här typen av åtgärder kommer att göra att vi inte kan hantera miljöproblemen som ni tycker är viktiga. Hur har Elsa Widding tänkt att det ska gå ihop?	560
278	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Jag är helt övertygad om att mitt parti kommer att ta de här frågorna på stort allvar och driva dem. Jag hoppas att vi blir det nya miljöpartiet för Sverige.	171
279	Jytte Guteland (S)	S	Fru talman! Vi har förstått att SD i mångt och mycket är de sociala ingenjörerna bakom regeringen och därmed den nya maktfaktorn i Sverige i dag - egentligen de som i störst utsträckning styr Sverige. Därför är det väldigt relevant att ta reda på vad ni tycker om klimatpolitiken och att ni verkligen är pålästa och driver på. Elsa Widding uppehåller sig mycket vid detta med att frysa ihjäl. Där är vi helt överens. Det är ingen som ska frysa ihjäl. Vi har alla ett starkt patos för att se till att ha en god uppvärmning och att arbeta med energipolitiken på ett tillfredsställande sätt. Men det vi pratar mycket om i dag handlar ju om huruvida det ska bli hett och vi därmed får fler som dör på grund av hettan. Den största dödaren i dag när det gäller olika temperaturer är hettan också i Europa. De som dör i Sverige och i EU i dag dör på grund av att det är för varmt. Det handlar framför allt om de äldre och de sjuka. Därför vill jag veta vad Sverigedemokraterna vill göra för att minska den globala upphettningen.	1026
280	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Det är helt rätt: När det gäller extremväder är egentligen det enda som det finns statistiska bevis för att värmeböljorna blir lite varmare. Men variansen har inte förändrats. Också kylan blir mindre kall om man kan uttrycka sig på det sättet vilket betyder att det är väsentligt färre som dör av kyla i dag. På totalen är det alltså om man nu kan prata i sådana ordalag någonting positivt som har hänt. Det är fruktansvärt att människor behöver dö av hetta men det är väldigt bra att så många färre nu dör av kyla. Det är väl mitt svar.	556
281	Jytte Guteland (S)	S	Fru talman! Jag skulle ändå gärna vilja veta vad Sverigedemokraterna gör för att minska den globala upphettningen nu när ni har så väldigt mycket makt i era händer. Vi står inför ett klimattoppmöte i november i Egypten. I morgon fattar Europaparlamentet beslut om en resolution med ett antal väldigt skarpa punkter. Bland annat gäller det att säkra de 100 miljarder US-dollar som utvecklingsländerna behöver och som handlar om ett antal åtaganden för länderna. Jag vill därför höra vad ni har för planer där.	512
282	Elsa Widding (SD)	SD	Fru talman! Jag personligen - jag kan inte prata för mitt parti ännu - anser att det bästa vi kan göra är att se till att hjälpa de fattiga länderna att finansiera bra kolkraftverk för att ta dem ur fattigdomen. Då ska det vara kolkraftverk med hög verkningsgrad. Annars kommer de att bygga kolkraftverk med låg verkningsgrad som släpper ut mer svavel mer kväve och betydligt mer koldioxid. Att lyfta människor ur fattigdom är egentligen det som skiljer de olika scenarierna åt vid seklets slut. Det handlar om hur många vi är vid seklets slut tyvärr.	556
283	Thomas Ragnarsson (M)	M	Fru talman! Vi i Sverige är bortskämda när det gäller tillgången och kvaliteten på vatten. Tyvärr ser vi globalt en alltmer tilltagande brist på dricksvatten och denna brist kommer också närmare vårt land. Vi har i dag kommuner som har svårt att försörja sina invånare och sin industri med vatten i tillräcklig mängd och det är nog så att detta kommer att bli alltmer vanligt. Kommunerna har i dag ett ansvar för att säkerställa sina vattentillgångar men det känns som om det kommer ganska långt ned på prioriteringslistan. Man är ganska nöjd med att det kommer vatten av god kvalitet när vi vrider på kranen men det saknas robusta system med redundans i de flesta kommunerna. Detta är genomgripande inom flera områden. Vi har levt och lever i ett fantastiskt land som inte haft krig på över 200 år. Detta har invaggat oss i en falsk trygghet där vi successivt har sänkt garden. Därför saknar vi i dag beredskap för att hantera kriser och plötsliga händelser. Ett förändrat klimat med mer extremt väder som hundraårsregn långvarig torka och vintermånader som inte ger den nederbörd som skulle behövas leder sakta men säkert till minskad tillgång på vatten i våra grundvattendepåer vilket i sin tur leder till att kommuner allt tidigare behöver sätta in åtgärder såsom bevattningsförbud och hot om ransonering. Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit regeringen att skapa en nationell vattenstrategi för att belysa så många aspekter som möjligt när det gäller vatten. Jag tror att detta vore väldigt klokt dels för att vi skapar en beredskap för olika scenarier kring vatten dels för att regioner och kommuner skulle ha ett gemensamt styrdokument att utgå ifrån när man skapar sina egna strategier. En del är tillgången på vatten. Den andra delen är förbrukningen. Därför behöver vi öka forskningen kring vattenfrågor och inte bara belysa det naturvetenskapliga perspektivet utan också titta på teknik innovation och de sociala dimensionerna i olika tvärvetenskapliga studier. Om man studerar grundvattennivåerna kan man se att de djupa grundvattendepåerna inte återställs i samma takt som vi förbrukar vatten vilket över tid kommer att leda till en utarmning av de depåer som finns. Med tanke på det osäkra omvärldsläget behöver vi öka robustheten i dricksvattensystemet genom reservkraft vid elbortfall och sammankoppling av vattensystem mellan kommuner och regioner. Tillgång på dricksvatten är helt avgörande för ett samhälles överlevnad och därför ett av de mest prioriterade områdena när vi ska stärka den civila beredskapen. Fru talman! Framtidens konflikthärdar kommer att handla om vatten. Därför är det viktigt att vi säkerställer de tillgångar som finns i vårt land och skapar politisk konsensus i hur vi ska arbeta med frågan framöver. (Applåder)	2781
284	Isak From (S)	S	Fru talman! Nej det är inte riktigt någon quick fix. Vi har ju sverigedemokratiska och moderata kommunalråd i södra Sverige som säger nej till vindkraft och nej till kraftöverföringar. Samtliga kraftöverföringar av vindkraft överklagas så det är inte lätt för södra Sverige. Då är det väl rimligt att också södra Sverige nu ställer sig frågan: Vad ska Moderaterna göra i väntan på den nya kärnkraften?	404
285	Isak From (S)	S	Fru talman! Välkommen till Sveriges riksdag Thomas Ragnarsson! Jag vill ändå tacka Thomas för hans anförande. Jag tycker att det var riktigt bra. Efter det föregående replikskiftet var det också uppfriskande att få lite sans och balans i debatten. I regeringsförklaringen saknade jag tyvärr kommuner regioner och vattenförsörjning. Vi ser alltså med hoppfullhet fram emot att Thomas Ragnarsson ska driva på i de frågorna så att vi till exempel när budgeten läggs fram får se insatser för att kommunerna och regionerna ska kunna klara vattenförsörjningen. Den frågan är jätteviktig.	589
286	Thomas Ragnarsson (M)	M	Fru talman! Tack Isak för välkomnandet! Jag tror att vi alla ser förändringarna när det gäller vår vattenförsörjning. Det är komplexa frågor. Just denna fråga är oerhört viktig för ett samhälles utveckling och uppbyggnad. Det vill nog till att vi samarbetar och slår våra kloka skallar ihop och försöker driva frågan framåt. Jag ser fram emot att jobba med de här frågorna. Detta är en viktig fråga för mig. Jag saknar ofta att vi vågar diskutera de målkonflikter som finns när det gäller de behov som finns i samhället.	527
287	Isak From (S)	S	Fru talman! Så är det utan tvekan. Särskilt sydöstra Sverige har en jättestor utmaning när det gäller just klimatförändringar och torka. Om vi ska klara vattenförsörjningen och livsmedelsproduktionen behöver vi säkerställa att vi har grundvatten på plats när vi behöver det. Vi behöver ta vara på regnvattnet på ett helt annat sätt. Jag önskar Thomas Ragnarsson lycka till i hans arbete med den här regeringen.	413
288	Thomas Ragnarsson (M)	M	Fru talman! En av de viktigaste vattenfrågorna är just att skapa redundans i systemen. Det saknar vi i dag. Vi är väldigt nöjda med att det kommer vatten när vi vrider på kranen. Men om det händer något med den primära vattenkällan har vi inte ett system där vi kan vrida på en kran för att det ska komma vatten från ett annat ställe. Det är i allra högsta grad civil beredskap för mig.	388
289	Christofer Bergenblock (C)	C	Fru talman! Den 4 juli besökte jag lantbrukaren Lars Paulson på Kvarngården strax utanför Långås i Halland. Det är en gård som går före i den gröna omställningen. När jag var där väntade han på leverans av Sveriges första biogastraktor som kommer att drivas av gas producerad på den egna gården. Gården producerar även gas till gårdens elförsörjning till en lokal gasstation och till det nationella gasnätet. Kvarngården är ett bra exempel på hur de gröna näringarna är drivande i omställningen mot ett klimatsmart samhälle. Och i Halland har vi gott om företag i de gröna näringarna. Fru talman! Om jag får skryta lite sysselsätter de gröna näringarna faktiskt omkring 13 000 personer i Halland. Det är viktigt inte bara för produktion av livsmedel och skogsprodukter utan i lika hög grad för den gröna omställningen. Vi behöver ta vara på de resurser som lantbruk och skogsbruk ger om vi ska klara av klimatutmaningen. Klimatutmaningen är trots allt vår tids största ödesfråga. Tyvärr fru talman märktes inte detta i den regeringsförklaring som statsministern läste upp i kammaren i går. Tvärtom reducerades klimatfrågorna återigen till att handla om ny kärnkraft i en oviss framtid medan förslag om att kraftigt öka koldioxidutsläppen genom minskad reduktionsplikt var desto tydligare. Vi fick alltså en politik för ökade i stället för minskade utsläpp. Landsbygden och de gröna näringarna behandlades också styvmoderligt. Inte minst var det otydligt vad regeringen vill med det svenska skogsbruket. Fru talman! Om vi ska klara klimatutmaningen måste vi slå fast att de gröna näringarna spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Det är de växande grödorna som binder koldioxid i både det korta och det långa perspektivet. Därför är det både smart och viktigt med ett aktivt jord- och skogsbruk ur ren klimatsynpunkt. Dessutom är de produkter som kommer från åkrarna och skogen klimatsmarta. Det är därifrån vi får närproducerade och hållbara livsmedel. Det är därifrån vi får biogas biodrivmedel och biobränsle. Det är därifrån vi får fossilfritt byggmaterial till hus och konstruktioner. När vi har de här möjligheterna håller det inte att bedriva en politik som motverkar den gröna omställningen. Sverige har varit en föregångare genom att öka andelen biodrivmedel och vi har alla förutsättningar för att även öka den inhemska produktionen. Tyvärr går regeringen nu i motsatt riktning vilket är till skada för svensk skogsindustri och för svenska arbetstillfällen men framför allt för klimatet. Sverige behöver mer biodrivmedel inte mindre. Vidare behöver vi vara tydliga med att vi behöver öka inte minska användningen av skogsprodukter. Även den ambitionen saknades tyvärr i regeringsförklaringen. I Halland har vi omkring 10 000 enskilda skogsägare. Det handlar ofta om familjeskogsbruk som har drivits i generationer. De behöver få fortsatt goda villkor. Fru talman! Jag går åter till Lars Paulson på Kvarngården. Han är en bra representant för de gröna näringarna som förser hallänningarna med närproducerade livsmedel som håller landskapet öppet som bidrar till den biologiska mångfalden och som vill gå före i den gröna omställningen. Självklart ska han och alla andra inom dessa näringar kunna förvänta sig att Sveriges riksdag och den nytillträdda regeringen också ser värdet i det de gör på våra landsbygder. (Applåder)	3372
290	Joakim Järrebring (S)	S	Fru talman! Kammaren har alltså röstat fram Ulf Kristersson som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Som grund för detta regeringsupplägg ligger Tidölagets överenskommelse för Sverige: slottsavtalet. Att det är Sverigedemokraternas regering är tydligt när man läser slottsavtalet. Det är en djupt högerkonservativ på gränsen till auktoritär politik som präglar Tidölagets politiska projekt. Det kanske mest anmärkningsvärda är dock den totala avsaknaden av miljö- och klimatpolitiska förslag. Vi ser tvärtom utspel om stopp för nya stambanor stopp för utbyggnad av havsbaserad vindkraft och stopp för reduceringsplikten. Det är åtgärder som är skadliga för klimatomställningen och för vår miljö men också för svensk ekonomi. Stora samhällsprojekt som ny infrastruktur i kommunikationer och elförsörjning är frågor som måste hanteras långsiktigt och med förnuft och respekt för medborgarnas pengar. Inget av detta uppvisas av Tidölagets partier. Fru talman! Vi socialdemokrater står fast vid Sveriges tidigare ambition om att vårt land ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det är en ambition som förpliktar. Alltsedan valet 2014 har vi upprättat en struktur för klimatarbetet med ett klimatpolitiskt ramverk klimatmål klimatlagen och Klimatpolitiska rådet. Inom ramen för den överenskommelse som slöts i den parlamentariska Miljömålsberedningen har näringsliv och samhälle de långsiktiga förutsättningarna för att genomföra den omställning som krävs för att lösa klimatutmaningen. Sverigedemokraternas regering ska nu återkomma till riksdagen med en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur de har tänkt att Sverige ska nå klimatmålen. Men i dag vet vi redan konsekvenserna för våra miljö- och klimatmål. Under gårdagens regeringsförklaring framgick det tydligt att det inte kommer att finnas något miljödepartement i Sverigedemokraternas regering. För första gången på 35 år finns det inget miljödepartement i Sverige. Det går inte att få en tydligare beskrivning av hur lågt denna regering värderar miljö och klimat. Med de besked vi redan fått avseende reduktionsplikten har Tidölaget inte bara kraftigt försvårat transportsektorns omställning. Detta äventyrar även svenskt skogsbruk som redan är satt under stark press från EU. Det riskerar också att stärka Sveriges beroende av utländsk olja i en tid då självförsörjning av energi och livsmedel är av högsta säkerhetspolitiska prioritet. Faktum är fru talman att när man vänder upp och ned och skakar på Jimmie Åkessons klimatpaket till svenska folket är det enda som trillar ut en papperslapp som det står Ny kärnkraft" på. Fru talman! Jag gillar billig el och har ingen särskild förkärlek för något visst kraftslag. Men "ny kärnkraft" lär inte vara särskilt ny eller så är det något som Sverige kanske kan få glädje av om 10-15 år. Om Tidölaget i stället för att upphöja kärnkraften till ideologi hade haft svenska hushålls och företags bästa för ögonen hade man fortsatt att satsa på det som kan ge mest energi till lägst pris på kortast tid och det är havsbaserad vindkraft. I stället lägger man krokben för alla de havsbaserade vindkraftsprojekt som nu ligger som ansökningar hos Svenska kraftnät under förevändningen att alla kraftslag ska bära sina egna kostnader. Men att ge snabbspår i tillståndsprocessen till enbart kärnkraften kan knappast kallas teknikneutralt. Fru talman! Jag hoppas faktiskt att jag har fel när jag tvivlar på att Tidölagets politiska projekt ens som ambition kommer att leva upp till Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet. Det återstår att se men av det jag har sett hittills fru talman är jag inte imponerad. (Applåder) "	3673
291	Malin Larsson (S)	S	Fru talman! I dag under vår allmänpolitiska debatt tänker jag tala om vår svenska skog och skogens viktiga roll i klimatomställningen och för jobben. I den gröna omställningen har skogen vårt gröna guld en viktig roll. Jag kommer själv från Västernorrland som är ett av våra viktiga skogslän. Sverige är ett stolt skogsland. Skogen byggde vårt lands välstånd och kommer att vara viktig för jobben och välfärden även i framtiden. Jag kan dock konstatera att skogen och skogslänen inte tycks vara lika viktiga för vår nyvalda statsminister med tanke på att skogen inte nämns en enda gång i det så kallade slottsavtalet och dessutom ingen av våra nyvalda ministrar bor norr om Dalälven. Fru talman! Det är aktiva och engagerade skogsägare som skapar växande skogar. Det krävs långsiktigt planerande och arbete av skogsägare. Det ska planteras röjas gallras och sedan röjas och gallras igen. Stigar ska underhållas vattenkällor ska bevaras det ska jagas och bedrivas viltvård och så vidare. Vi behöver helt klart en tydlig långsiktig och förutsägbar skogspolitik som vilar på de två jämställda målen brukande och bevarande. Vi ska också värna den svenska skogspolitikens oberoende. När skog ska skyddas ska det ske med frivilligheten som grund och med en stärkt äganderätt samt med nya och utvecklade skydds- och ersättningsformer. Men vi måste ha en balans i brukande och bevarande. Vi behöver ett aktivt brukande i våra växande skogar för att kunna ställa om samhället ersätta fossilbaserade produkter och skapa jobb. Vi behöver samtidigt bevara skyddsvärd skog för att säkerställa viktiga miljövärden. När jag var ung och sökte sommarjobb var ett av de populäraste jobben att sätta skogsplantor. De som jobbade med det tjänade riktigt bra. I dag är det i stort sett uteslutande utländsk arbetskraft som röjer och planterar i våra skogar. Man kan fundera på varför det är så för det finns kunskap och arbetare här i landet. Kan det kanske bero på viljan att betala? Frågan om jobb kopplade till skogen är betydelsefull. För att vi ska ha skoglig kompetens i framtiden krävs det att vi börjar från grunden och utbildar ungdomar och arbetslösa så att de ska kunna ta alla de skogsjobb som finns på framför allt landsbygden dessutom till normala svenska ingångslöner. Arbetskraftsinvandring ska bara tillåtas när personer som kan utföra jobbet inte går att hitta här i Sverige. Fru talman! Skogen är avgörande för Sveriges utveckling. Vi har en unik resurs i skogen - för klimatomställningen för jobb och för hållbar tillväxt. Vi socialdemokrater vill se en växande svensk bioekonomi. Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket som kan användas för produktion av förnybara drivmedel. Vi vill se bränsle tillverkat från svensk skog i våra tankar i stället för olja från Putin. Vi vill se ett ökat trähusbyggande och förstärka innovationerna kring skogen. Med skogens resurser har vi möjlighet att öka takten i klimatomställningen för fler jobb i hela landet och stärka vår försörjningsförmåga. (Applåder)	3058
292	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! I dag tänkte jag passa på att berätta om en svensk stolthet. SSAB är i dag en dramatisk utsläppare av koldioxid. SSAB:s avancerade stålproduktion ger omfattande negativ miljöpåverkan. Men den nya svenska tekniken för att producera stål kommer att vända verkligheten 180 grader och bli ett miljöföredöme. Koldioxidutsläppen i Sverige kommer att minska med 10 procent vilket är en stor framgång i kampen för bättre miljö. Hybrit betyder att man kan framställa stål utan kol men det kräver mycket stora mängder elektricitet. Mer el kräver nya kraftledningar. Företagen skapar konkurrenskraft genom att gå före i klimatomställningen. Det gynnar inte bara företagen utan hela Sverige som samhälle. Detta är något som många andra länder tittar på och vill ta efter. Oxelösund är först ut inom SSAB med att ställa om till hållbar produktion. Koldioxidutsläppen i Oxelösund minskar med över 80 procent. Målet är att Oxelösund ska bli först i världen med att leverera fossilfritt stål och det redan 2026. Förra veckan kom ett viktigt beslut. Energimarknadsinspektionen gav sitt godkännande till en ny luftburen ledning baserat på att ledningsnätet behöver vara säkert tillförlitligt och effektivt. Nu är det viktigt att myndigheter och domstolar hanterar ärendet och överklagandeprocessen effektivt och skyndsamt. Fru talman! Socialdemokraternas gröna dröm är röd och industriell. Vi behöver ställa om vårt samhälle snabbare om vi ska klara klimathotet. Industrin är en del av lösningen inte problemet. Industrin var ryggraden när vi byggde folkhemmet och välfärden. Nu ska vi använda industrin för en klimatomställning som kan bidra till tillväxt och utveckling och skapa nya jobb i hela Sverige. Den svenska industrin ska vara världsledande i klimatomställningen. Reinfeldt påstod en gång i tiden under den förra borgerliga regeringsmakten att svensk industri i stort sett var borta. Så är det inte. SSAB:s och hela Sveriges basindustris gröna omställning har en revolutionerade betydelse för klimatet men också under en lång tid framöver för konkurrenskraften. Det handlar om tusentals jobb. SSAB:s omställning i Oxelösund är i stort behov av en kraftledning för den elförsörjning som den koldioxidfria stålproduktionen kräver och den behövs redan nu. Fru talman! Det handlar om klimatet jobben och den gröna omställningen för hela Sverige. (Applåder)	2372
293	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Efter två mandatperioder med socialdemokratisk regering står sig svensk arbetsmarknad stark. Det är 450 000 fler som har ett arbete att gå till i dag jämfört med 2014 och tiden det tar för en nyanländ att komma i arbete har kortats avsevärt. Efter pandemin och de effekter som den hade på arbetslösheten har svensk arbetsmarknad återhämtat sig väldigt snabbt. Det är mycket tack vare regeringens fokus på att skydda svenska jobb och företag. Vi har i dag lägre arbetslöshet än före pandemin. Långtidsarbetslösheten sjunker. Men i tider av nedgång i ekonomin och ökad arbetslöshet riskerar vi att fortsatt ha alltför många som står utan jobb och egen försörjning alltför länge. Fler behöver komma snabbare i arbete särskilt bland utrikes födda kvinnor där arbetslösheten i dag är högst. Flera viktiga reformer har genomförts för att få fler i arbete och korta etableringstiden för utrikes födda. Vi lade om etableringsprogrammet till att bli ett arbetsmarknadsprogram bland alla andra med samma krav på den som är arbetssökande. Begränsning av föräldraledighet avskaffande av vårdnadsbidrag och införande av extratjänster har flyttat utrikesfödda kvinnor närmare arbetsmarknaden. Bosättningslagen har skapat ett jämnare fördelat ansvar mellan kommuner och bidragit till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Fru talman! Höga krav behöver ställas på den som står utan jobb att göra sig anställbar och göra egna ansträngningar. Därför är språkplikt aktivitetskrav och utbildningsplikten viktiga. Men att ensidigt ställa krav kommer inte att göra människor anställbara. Bredvid krav krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik med tillräckliga resurser för att kunna stödja individen på det sätt som just hon behöver. Stödet ska finnas där det behövs som mest. Därför gav den socialdemokratiska regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att stärka stödet till de långtidsarbetslösa särskilt i de socioekonomiskt mest utsatta områdena. Om man som jag tror att en aktiv arbetsmarknadspolitik är det bästa verktyget för att få fler i arbete och för förbättrad integration finns det i och med regeringsskiftet anledning till oro. Högerregeringens slottsavtal är fullt av högre krav och sänkta ersättningar. Men jag skulle säga att det är helt utan verkningsfulla insatser för en bättre integration. M KD och SD är ansvariga för de kraftiga nedskärningar av arbetsmarknadsinsatser och anslag som tvingade Arbetsförmedlingen att stänga flertalet kontor runt om i landet. De har stoppat extratjänster som varit viktiga för utrikesfödda kvinnor att ta sig närmare arbetsmarknaden. Regeringspartierna har när de haft möjlighet inte prioriterat åtgärder för att bryta segregationen eller stödja utrikes föddas etablering. Efter att ha läst högerregeringens slottsavtal är det lätt att dra slutsatsen att de kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Vi har ett stort behov av att rusta oss för att möta kommande kriser. I stället riskerar vi en nedmontering av arbetsmarknadspolitiken. Olika insatser behövs för att människor är olika. Ett smalare och begränsat utbud av arbetsmarknadsinsatser riskerar att parkera människor utanför utan jobb och egen försörjning. Skuldbeläggande av människor och sänkta ersättningar kommer inte att förbättra integrationen. Det görs genom att man är villig att se människors potential ställa krav och ge lika mycket stöd som man ställer krav. Det är vad de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden. Då krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. (Applåder)	3506
294	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! I dag beviljar många kommuner runt om i Sverige ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Det innebär att skattemedel som hårt arbetande svenskar har betalat in finansierar uppehället för migranter som inte ens har tillstånd att befinna sig i Sverige. Det innebär även att hela den myndighetsprocess som finns om prövningen av ansökan om uppehållstillstånd ifrågasätts av vissa kommuner. Efter att Migrationsverket genomfört sin utredning och gjort bedömningen att en migrant inte ska vistas i Sverige och efter att migranten i fråga fått en möjlighet att överklaga till migrationsdomstolen börjar vissa kommuner betala för dessa illegala migranters uppehälle i Sverige. Man undrar varför. De har ju fått en rättvis och grundlig prövning. De myndigheter som har fått ansvaret att göra dessa prövningar har kommit fram till att dessa människor inte ska befinna sig i Sverige utan ska utvisas. Ändå har vi kommuner som gör en annan bedömning. Dessa kommuner gör bedömningen att det är kommunens uppgift att möjliggöra för illegala migranter att stanna kvar i Sverige. Detta kan ske eftersom vi i dag har en socialtjänstlag som ger socialnämnden i en viss kommun utrymme att genom ett politiskt beslut även betala ut ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det inte finns någon skyldighet för kommuner att ge ekonomiskt bistånd till den som får avslag på asylansökan och håller sig undan för att undgå en avvisning eller utvisning. Ekonomiskt bistånd behöver inte heller betalas ut till dessa illegala migranter för att undgå en akut nödsituation. Det är därmed inte lagstadgat att illegala migranter ska beviljas ekonomiskt bistånd. Vi har kommunpolitiker som använder en lucka i socialtjänstlagen för att underminera de beslut som Migrationsverket och migrationsdomstolar har tagit. I Malmö är det även så att de illegala migranter som råkar ha barn får ett boende bekostat av kommunen. Fru talman! När svenskar betalar skatt gör de det i tron på att dessa skattemedel ska finansiera tjänster som tillgodoser essentiella behov i samhället: trygghet äldreomsorg utbildning för barn och ungdomar infrastruktur för att hålla ihop vårt land ett fungerande rättsväsen ett försvar som försvarar vår frihet och många andra investeringar som är viktiga för ett land. Det är inte många som förväntar sig att deras skattemedel ska betalas ut till illegala migranter som inte ens har tillstånd att vistas i Sverige. Denna församling denna riksdag måste verka för att stänga de utrymmen i rådande lagstiftning som tillåter kommunpolitiker att ge ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Det enda illegala migranter ska få av svenska myndigheter är en biljett hem. (Applåder) I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).	2799
295	Lars Engsund (M)	M	Fru talman! Det jag nyss nämnde var att politiken inte kan ersätta naturens lagar; de finns på plats. Mer vindkraft är inte lösningen på problemet vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Vi behöver stabil baskraft som är planerbar och det tar tid att bygga.	260
296	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Jag förstår inte riktigt logiken hos Sverigedemokraterna. Först och främst är ingen människa illegal. Det får jag klargöra för ledamoten här. Man vill alltså göra livet mycket svårare för dem som är här än det som de har flytt ifrån helt enkelt. Man måste nog göra väldigt mycket med Sverige om man ska göra det som det är i världens farligaste land Afghanistan det krigsdrabbade Syrien eller förtryckarregimens Eritrea. Det är vad människor har flytt ifrån. Min fråga är: Ska du göra Sverige lika dåligt? Det är den logiken som kommer fram här. Det som kommer fram här är en politik som har prövats flera steg och alltid med samma resultat nämligen att utsattheten ökar. Det går inte heller att utvisa människor hur som helst. Vi följer internationella konventioner. Då är det helt självklart att barn måste kunna få tak över huvudet och något slags försörjning när de är här. De går inte heller att utvisa. Det ansvaret ska vi ta.	950
297	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! De människor som vistas i Sverige utan tillstånd befinner sig här illegalt; de är illegala migranter. Det är så allmänheten uppfattar det: De som befinner sig här illegalt är illegala migranter. När det gäller barn - det är inte bra för barn att vistas i Sverige illegalt. Det är inte bra för barn att leva ett underjordiskt liv bara för att deras föräldrar vill befinna sig i Sverige illegalt. Detta måste vi absolut göra något åt. Sedan tycker jag att socialtjänsten faktiskt borde titta på fall där man vistas här illegalt med barn och se om barnet ens ska vistas hos föräldrarna. Hur kan man offra sitt barns säkerhet och välmående genom att vistas i Sverige illegalt och tvinga barnet till ett underjordiskt liv här?	737
298	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Ledamoten svarar inte på min fråga om han vill göra Sverige till världens farligaste land som Afghanistan. Det går ju inte att verkställa de här utvisningarna. Sverige är en demokrati. Vi följer internationella konventioner. Människor kan vara statslösa; de går inte att utvisa och hamnar i limbo. Man kan riskera tortyr och får inte utvisas. Så min fråga till dig är: Ska den här regeringen skriva avtal med exempelvis talibanerna världens främsta folkmördare? Är det dem ni vill skriva avtal med för att kunna utvisa människor till Afghanistan? Svara gärna på det tack!	590
299	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Tony Haddou måste inse att många reagerar negativt när de får veta att kommuner har utrymme att bevilja ekonomiskt bistånd som kommer från våra hårt arbetande skattebetalare till personer i Sverige som befinner sig här illegalt. Det är också ett faktum att illegala migranter i dag fungerar som arbetskraft åt den illegala ekonomin som ständigt växer på grund av denna arbetskraft.	396
300	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten som berör integrationspolitiken. Slottsavtalet är väldigt ospecifikt när det gäller frågan om integration och nyanländas etablering på arbetsmarknaden. SD har ju tidigare velat stryka i princip hela den aktiva arbetsmarknadspolitiken eftersom de anser att den utgör en dold invandringskostnad. Vad kan vi då förvänta oss nu med den nya regeringen med Sverigedemokraterna som det största partiet i regeringsunderlaget? Kommer ni att fortsätta på den inslagna vägen med nedskärningar eller hur blir det?	566
301	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Ledamoten ställer en fråga som borde riktas till regeringen eller ett statsråd som faktiskt har ansvar för integrationsfrågorna. Det jag kan säga är att illegala migranter aldrig kan integreras i vårt samhälle eftersom de inte har tillstånd att vara här för att beröra det jag pratade om. Av det jag läst av Tidöavtalet framgår att det finns förslag om en kravfylld integration där människor på riktigt blir en del av samhället så att vi inte får utanförskapsområden som Rosengård i Malmö och alla de andra utanförskapsområden som Socialdemokraterna har varit med och skapat genom åren genom en oansvarig invandringspolitik och en icke-existerande integrationspolitik. Det finns förslag om en kravfylld integrationspolitik så att man får bli en del av den svenska kulturen lära sig svenska språket och bli en del av Sverige på riktigt.	854
302	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Vi är ganska överens om att vi behöver ställa krav och se till så att människor blir en del av samhället särskilt genom att vara delaktiga på arbetsmarknaden. Ledamoten vägrar att svara på frågan eftersom den borde riktas till regeringen men jag riktar frågan till det parti som är det största och faktiskt styr regeringens politik i väldigt stor utsträckning. Jag tycker att ni precis som Sverigedemokraternas partiledare säger måste ta ansvar för hela politiken.	483
303	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Jag besvarade ledamotens fråga genom att berätta om de förslag gällande integration som finns i Tidöavtalet. Men vi är inte överens. När Socialdemokraterna hade makten hade vi knappt någon integrationspolitik och det vi fick var utanförskapsområden där människor lever i parallella samhällssystem. Ni hade ingen integrationspolitik från Socialdemokraternas sida.	378
304	Oliver Rosengren (M)	M	Fru talman! Att vara Sveriges arbetarparti förpliktar till att vara en röst för alla som arbetar alla som har arbetat och alla som vill arbeta. Vi lovar därför att du ska kunna leva på din lön eller pension att arbete ska löna sig mer än bidrag och att alla som kan arbeta också ska arbeta. I Växjö kallade vi detta för Växjölöftet. Nu kan vi äntligen få Sverigelöftet. Tidöavtalet är ett problemlösarprogram med en genomgripande bidragsreform som en grundbult. Ett jobb är egen inkomst trygghet och gemenskap. Men det är också ansträngning. Vårt samhälle blir starkt av människors slit flit och tillit till varandra. Trots detta ska det vara mer bekvämt att arbeta än att inte göra det. Krav är att bry sig. Arbetslösa ska utbilda sig lära sig svenska delta i praktik och söka jobb på heltid för att få bidrag. Aktivitetskravet ska enligt Tidöavtalet också kunna omfatta samhällsnyttiga insatser. Fru talman! Det ska aldrig löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Därför behövs ett bidragstak och sänkt skatt på arbete. Bidrag ska gå till behövande inte till bedragare. Därför behövs bättre kontroll - en bidragsmyndighet som sköter utbetalningarna och ett bidragskonto som hindrar stapling och minskar risken för fusk eller felaktigheter. En nationell folkräkning återkallande av samordningsnummer och förbud mot Malmöbidrag alltså att kommuner kan betala ut socialbidrag till människor som är i landet illegalt ska tillsammans med aktivitetskrav mot svartjobb och hembesök ta tillbaka 20 miljarder skattekronor från bedragarna - till välfärden tryggheten och plånboken för skötsamma svenskar. Gör din plikt kräv din rätt - i den ordningen - har byggt vårt land. Tidöavtalet innehåller viktiga reformer för att få ordning på invandringen och stärka kvalificeringsprincipen i välfärden. Asylsökande bör bo och delta i aktiviteter på transitcenter. Det underlättar återvändandet för dem som får nej och det underlättar etableringen för dem som får ja. Under etableringen ska det ställas krav på motprestation för både boende och bidrag. En obligatorisk samhällsorientering med nationell kursplan och kunskapsprov - Sverigeintroduktion som vi kallade det i Växjö - är en annan viktig reform i Tidöavtalet. Fru talman! Arbetslinjen är lägerelden i det goda samhället. Alla har inte en trygg familj eller bra barndomsvänner men alla ska kunna få en riktigt fin arbetskamrat. Där på verkstadsgolvet möts Ahmed och Simon. De kanske inte alltid har samma matlåda men de hittar riktigt bra rutiner för att byta däck snabbt tillsammans. Det visar sig att de håller med varandra om att dieselpriserna är för höga - och ja nu ska vi faktiskt ändra på det - men kanske inte om vem som har bäst musiksmak. Och det kan man väl leva med. Där på verkstadsgolvet löser de många problem inte bara för kunderna eller för varandra utan också för samhället. På jobbet lär sig människor svenska skapar förståelse för varandra och för vad som gäller i vårt samhälle får en egen inkomst och rekryteras till V75-bolaget med kollegorna i stället för till gängkriminalitet. Fru talman! Nu behövs Sverigelöftet eftersom Sverige jobbar när Sverige är som bäst. (Applåder) I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).	3233
305	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Tack ledamoten för anförandet! Det går alltid bra att säga att man ska kunna leva på sin pension men ni röstade emot en sådan höjning i våras. Det är inte särskilt många jobbsatsningar hos Moderaterna. Det är jättebra med matchning och så vidare om det finns något att matchas mot. Men vi har ju redan prövar denna arbetsmarknadspolitik den så kallade arbetslinjen. Hur bra tyckte ni att det gick? Människor kastades ut ur sjukförsäkringen. Sjuka och arbetslösa fick betala de rikas skattesänkningar. Detta ökade klyftorna i samhället ännu mer. Nu är ni där igen och vill friskriva er från ansvar. Vill man skapa jobb investerar man i välfärden sjukvården skolan och bostäder. Det är en aktiv arbetsmarknadspolitik som skapar jobb men de investeringarna ser vi inte. Sedan skyller ni på invandrare. Varför?	831
306	Mattias Jonsson (S)	S	Fru talman! Välkommen till riksdagen Lars Engsund! Jag lyssnade med intresse på Lars Engsunds anförande. Det finns givetvis lagar i energisystemet som måste efterföljas men det finns också ny teknik inte minst för att hantera svängmassa och de stora generatorernas eventuella bortfall för att kunna klara av de olika strömningarna. Bland annat har det byggts en ny anläggning utanför Göteborg. Faktum är att vi 2010 importerade 2 terawattimmar till Sverige medan vi nu exporterar 25 terawattimmar. På kort sikt behöver vi ha ny elproduktion precis som Isak From sa. Men återigen vad är lösningen? Vi har ansökningar om 350 terawattimmar havsvindkraft i södra Sverige. Hur kommer det sig att Moderaterna är så ivriga att säga nej till att detta etableras så att vi får upp svensk elproduktion?	802
307	Oliver Rosengren (M)	M	Fru talman! Det kommer att bli kämpigt för Socialdemokraterna för i deras oppositionsunderlag finns en mycket skarp kritik mot den politik med skärpta krav som Socialdemokraterna nu åtminstone påstår sig företräda. Från Vänsterpartiet hörs som vanligt att vi bara ska krama bort arbetslösheten. Sanningen är att detta inte är någon konflikt. Vi behöver givetvis en kombination av skärpta krav och rätt stöd. Det är en politik som har funkat i många moderatledda kommuner med goda resultat precis som det var en politik som tog hundratusentals människor ur utanförskap till arbetsgemenskap under alliansregeringen. Nu kommer vi med en återupprättad arbetslinje att kunna göra samma sak igen.	695
308	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Ursäkta min bristande vandel men det där stämmer ju inte! Ledamoten slänger ur sig att vi vill krama bort arbetslösheten. Jag har precis pratat i en minut om att vi vill investera. Vi vill göra investeringar i skola välfärd och bostadsbyggande och se till att människor kommer in i arbete och att vi får en klimatomställning som också skapar jobb. Allt detta friskriver sig Moderaterna ifrån. När människor sedan ser att samhället raseras pekar Moderaterna finger och skyller på invandrare.	509
309	Oliver Rosengren (M)	M	Fru talman! Ledamoten missar att det finns dubbelt så många lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen som det finns långtidsarbetslösa i Sverige. Det problem vi har på svensk arbetsmarknad är inte i första hand att det saknas arbetstillfällen utan att de som är utan arbete inte har förmågan att ta de arbeten som finns. Därför behöver vi skärpa kraven på att man ska utbilda sig lära sig svenska delta i praktik göra samhällsnyttiga insatser och ta de jobb som erbjuds söka de jobben och anstränga sig på heltid för det.	529
310	Johanna Haraldsson (S)	S	Herr talman! Jag tänkte ställa en annan fråga till ledamoten Rosengren. Det handlar om bosättningslagen. Bosättningslagen har ju varit en viktig reform för att få en jämnare fördelning av nyanlända mellan kommunerna. Detta har kortat tiden till jobb och väntan på att bli kommunplacerad. Nu vill regeringspartierna avskaffa bosättningslagen. Hur anser ledamoten att det kommer att förbättra integrationen?	408
311	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! För att få bättre ordning på integrationen måste man först få ordning på invandringen. Därför föreslår vi exempelvis nya transitcenter där de som är asylsökande ska bo och få aktiviteter i väntan på sitt beslut. För dem som får ett ja och får vara kvar i Sverige ska etableringen fungera enkelt. Med transitcenter kommer vi också att kunna göra en bättre kartläggning i förväg så att dessa människor kan komma ut i kommunerna på ett bättre sätt. I Tidöavtalet står klart och tydligt att vi ska fortsätta med en fördelning men detta att man som i dag kan köra över kommuner behöver ses över. Det är också rimligt i ett land med ett starkt lokalt självstyre.	677
312	Johanna Haraldsson (S)	S	Herr talman! Moderaterna vill alltså återgå till det som inte fungerade. Även om vi har transitcenter och liknande och kan göra kartläggningar innebär ett avskaffande av bosättningslagen att vissa kommuner kan motsätta sig att ta emot nyanlända. Det ligger nära till hands att tänka att man lyssnar mer på välmående Stockholmskommuner än på Uppvidinge eller Sävsjö. Vi vet att reformen har haft positiv effekt. Vad är det som gör att man ändå vill avskaffa lagen?	468
313	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Det är inte så länge sedan jag var i Uppvidinge. Jag vill nog säga att ledamoten har totalt fel uppfattning när det gäller att det skulle funka så väldigt bra i Uppvidinge efter åtta år med Socialdemokraterna. Jag tror att Socialdemokraterna är ensamma om beskrivningen att det fungerar med den etableringsreform och den bosättningslag som man har haft nu. Det har inte fungerat tillräckligt väl och vi kommer att se till att det gör det. Men då krävs reformer på en rad olika områden inte bara att tvinga ut personer i kommuner där mottagandet kanske brister. Och Filipstad är inte en rik Stockholmskommun.	628
314	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! Jag konstaterar att det paradigmskifte vi står inför i migrationspolitiken kommer mot bakgrund av det faktum att om man under lång tid säger vad som helst om människor kan man också göra vad som helst med dem. Vi vet vad det historiskt har lett till och vi ser konsekvenser här och nu i första hand för dem som berövas det skydd dom har rätt till men också för dem som fått skydd. Vi har sett konsekvenser i form av brinnande asylboenden dagliga hatbrott och diskriminering och en alltmer rå och rasistisk ton i samhällsdebatten. Så skapas skillnader i samhället. Det brutala klassamhället upprätthålls och rasismen förstärks. Jag konstaterar att det är just i slottsavtalet som den bruna och den blåa nationalistiska högern möts i skärningspunkten mellan nedskärningar och rasism. Det är där de sämst ställda angrips och ställs mot varandra. Herr talman! Vi kommer att möta en ny utförsäkringsvåg urholkade trygghetssystem en välfärd på svältkost och löner och ersättningar som inte räcker till. De rika kommer att kunna dra ifrån och de fattiga lämnas efter. I den skärningspunkten behöver den nya regeringen rasismen. Oavsett om det handlar om arbetslöshet bostadskris eller den eftersatta välfärden är regeringen som besatt av att peka på invandringen för att själv kunna smita ifrån ansvar. Genom att utmåla de människor som söker skydd här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora välfärden och neka dem rättigheter. Högern vill ju skära ned trygghetssystemen för alla men det är alltid lättast att peka på dessa grupper. Och det har högern gjort med ett tonläge som fullständigt förvrider vad allt borde handla om nämligen att människor är på flykt undan krig förföljelse terror och förtryck. Det borde handla om hur vi skapar bästa möjliga förutsättningar för dem som kommer hit att bli en del av vårt samhälle och om hur vi skapar en mänsklig värdig och välkomnande flyktingpolitik där man får sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Det borde handla om hur vi gör Sverige till en bättre och rymligare plats - en plats med fler rättigheter och möjligheter i stället för färre. Det är hur vi investerar i samhället och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas. Men dessa ambitioner har inte regeringen. Regeringen vill kasta ut människor i otrygghet och osäkerhet och se till att ännu färre lyckas ta sig hit. Och för detta använder man en splittringspolitik som gör Sverige till ett mindre och sämre land att leva i för oss alla. Det är en politik som jag vänder mig starkt emot. Innan jag avslutar herr talman vill jag vända mig till alla föräldrar och barn i splittrade familjer som redan i dag möter konsekvenserna av en omänsklig migrationspolitik. Vi vet vi hur fruktansvärt illa ni har behandlats. Och till alla er som är rädda inför framtiden vill jag säga: Era barn har också rätt till frihet trygghet och familj. Era liv och era barns framtid spelar roll och räknas. Vi kommer solidariskt att finnas och kämpa för varenda familj som lever i otrygghet och osäkerhet och vill återförenas. (Applåder)	3088
315	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över migrationspolitiken. Det är uppenbart att den migrationspolitik som har förts i Sverige under en längre tid har saknat förankring hos svenska folket. För att man ska kunna föra politiken över tid måste man givetvis väga sina värderingar mot verkligheten och i verkligheten finns inte bara budgeten utan också förankringen. Min fråga till dig är: Hur vill du återvinna legitimiteten för den migrationspolitik som du själv företräder? Den verkar saknas bland dem som vi är valda för att företräda.	568
316	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! Det är just den rasistiska och råa ton som vi har hört under en lång tid i Sverige som har förvridit debatten och det som den egentligen bör handla om. Sedan stämmer det inte när det gäller förankringen hos den svenska befolkningen i den här frågan. Röda Korset tog fram en undersökning - jag tror att det var Novus som gjorde den åt dem. Sju av tio svenskar vill att familjer återförenas - svenskar vill det. Det är en majoritet - eller hur? Det är inte så att ni har en förankring när ni kommer med dessa förslag. Jag tror inte heller att människor som har röstat på er var beredda på att Sverigedemokraternas politik helt och hållet skulle gå igenom. De håller ledamoten här i ett koppel. Det är Sverigedemokraternas politik vi pratar om. Det är inte Moderaternas Kristdemokraternas eller Liberalernas. De har sagt ja till detta och gått med på detta men de kommer att vara i ett koppel.	909
317	Lars Engsund (M)	M	Fru talman! Låt mig åter poängtera att det är skillnad mellan energi och effekt. Det gäller att hålla isär dessa begrepp. Energi är vad man har över tid och effekt är vad man har här och nu på en viss plats vid en viss given tidpunkt. Det är viktigt att förstå. Hur kommuner generellt hanterar vindkraft är upp till varje enskild kommun. Men återigen: Vindkraft är inte den lösning vi behöver för att få tillbaka det stabila och robusta energisystem som vi hade en gång i tiden.	482
318	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! När jag läser Tidöavtalets delar kring migrationen kan jag bara konstatera att vi även om vi inte hade behövt Sverigedemokraterna borde ha genomfört de utredningar och de förslag som nu finns i Tidöavtalet möjligen med något enstaka undantag. Det är en klok omläggning och en klok översyn av migrationspolitiken som föreslås. Man ska inte jubla över alla delar av den men det är nödvändigt. Politiken reduceras ibland till just det: det som är nödvändigt. Och det är just nu vad detta är.	506
319	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! Jag vet inte hur nödvändigt det är att utreda om vi ska gå emot rättsstatens principer och avveckla demokratin i Sverige. Det gör mig väldigt fundersam när en ledamot försvarar det på det här sättet. Vi går emot rättsstatens principer som vi som demokrati och vi i den här kammaren röstar om. Sedan finns det en hel radda vansinniga saker som att exempelvis straffa brottsoffer. Det är en vansinnig politik.	425
320	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Sverigedemokraterna har länge med sin politik velat skicka en mycket tydlig signal till människor på flykt: Sverige är stängt. Du är inte välkommen hit. Kom inte hit! Och kommer du hit ska dina rättigheter vara minimala. Den signalen blir nu verklighet när Sverigedemokraternas migrationspolitik på punkt efter punkt ska förverkligas av moderater kristdemokrater och så kallade liberaler. De senaste dagarna har vi gång på gång fått höra att det blir ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik och det är helt sant. Sverige har länge varit ett land som tagit ansvar för människor på flykt - människor som flyr undan krig förtryck och hemskheter som vi inte ens kan föreställa oss. Det är ett skifte till en historiskt konservativ och nationalistisk migrationspolitik. Låt mig vara tydlig! För mig som liberal och för mig som centerpartist är asylrätten okränkbar. Den som kommer till Sverige ska få sina skyddsskäl prövade. Har man inte skyddsskäl ska man återvända men har man skyddsskäl ska man mötas av: Välkommen hem! Och man ska få bästa möjliga förutsättningar att integreras och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Politik handlar om att kompromissa - det vet man som gammal kommunpolitiker. Men när det handlar om människovärden och vissa frågor såsom migrationspolitik måste man som liberalt sinnad ha vissa röda linjer som man aldrig kompromissar med. För detta är inte på låtsas. Detta är på riktigt. Det är ingen som flyr för att det är roligt. Man flyr inte undan krig förtryck förföljelse och bomber för att det är roligt. Man flyr för sitt liv. Den nya regeringens migrationspolitik är ett hårt slag för alla som nu tvingas på flykt. Det är mycket i den nya migrationspolitiska riktningen som är direkt dålig politik. Det blir en smalare humanitär grund. Det blir svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Och de permanenta uppehållstillstånden ska försvinna. Herr talman! Det finns mycket som är anmärkningsvärt. Sverige är sedan 1950-talet ett stolt och mycket stort mottagarland när det gäller kvotflyktingar. Kvotflyktingar är några av vår tids mest utsatta människor. Bland dem som UNHCR allt som oftast identifierar som kvotflyktingar finns kvinnor barn unga flickor krigsskadade och torterade. Det är vår tids mest utsatta flyktingar. Förra året tog Sverige emot över 6 000 kvotflyktingar. Med den nya så kallade borgerliga och liberala regeringen ska vi ta emot färre än 900 per år. Herr talman! I fredags var det en mörk dag för Sverige och för svensk migrationspolitik men framför allt för människor på flykt. (Applåder)	2597
321	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! I Jonny Catos inlägg talade han för att de som får nej ska återvända eller lämna Sverige. Då är min fråga till Jonny Cato: Vad är Centerpartiets uppfattning om de förslag som finns i Tidöavtalet om transitcenter för att inte polis och andra delar av statsapparaten ska behöva lägga stora resurser på att hitta personer som fått avslag och som då har gått under jorden?	384
322	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Tack Oliver Rosengren för frågan och välkommen till Sveriges riksdag! Jag hade äran att sitta i den migrationspolitiska kommitté som utredde Sveriges nya migrationspolitik. Centerpartiet tycker att återvändande är en viktig fråga och var också beredda att vända och vrida på hur vi ska kunna få till just ett ökat återvändande i Sverige. Centerpartiet var faktiskt det enda parti som i samband med att vi antog en ny migrationspolitik motionerade om att vi skulle få till en bred utredning som tittar på hur återvändandet i Sverige kan bli bättre. Jag är beredd att titta på den typ av förslag som regeringen presenterar för att återvändandet ska bli bättre och mer effektivt men det behöver kombineras med annat exempelvis en ökad rättssäkerhet.	766
323	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! När det kommer till frågan om återvändande och transitcenter fast då kallat mottagandecenter finns det redan en utredning. Mottagandeutredningen har ju redan gått fram med ett alternativt förslag om den här typen av reform. Detta skulle vi kunna genomföra betydligt snabbare än genom att sätta oss ned i någon ny centerpartistisk bred grupp. Vi skulle kunna ha chansen att gå fram snabbt här. Därför är det bra att Centerpartiet verkar välkomna det. Då kan vi förhoppningsvis göra detta med en bredare majoritet i riksdagen.	541
324	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag föreslog inte någon ny grupp men det är som vanligt när moderater vill samarbeta med centerpartister nu för tiden: Man bjuder in lite med armbågen. (Applåder)	179
325	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! För fyra år sedan stod jag för allra första gången i denna talarstol. Jag lyfte då fram detta med religionsfriheten i Sverige. Jag menade då att det var en frihet som faktiskt inte gäller alla här i vårt land och det menar jag fortfarande. Det är nämligen fortsatt obehagligt tyst när det kommer till kristna flyktingars och konvertiters situation i Sverige. Det är en tystnad som är obegriplig eftersom vi vet att man förföljs här - trots att vi har religionsfriheten som en väldigt omhuldad och viktig frihet. Brottsförebyggande rådet konstaterar i sin hatbrottsrapport att de kristofobiska hatbrotten har ökat i Sverige. Organisationen Open Doors har visat att religiöst motiverade förföljelser mot kristna flyktingar i Sverige är omfattande att de framför all riktas mot konvertiter och att det många gånger är migranter som står för övergreppen. Konvertiternas situation har jag lyft ett oräkneligt antal gånger i den här kammaren och jag är därför nöjd med att man både i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen som vi lyssnade till i går hade med just konvertiternas situation. Här i kammaren har jag också om och om igen argumenterat för att Sverige behöver en inspektion för migrationsfrågor likt den vi har inom socialförsäkringen i form av ISF. IFS har en jätteviktig roll att fylla för oss som jobbar med socialförsäkringen för att kunna göra den bättre så att den är så effektiv som vi alla oberoende av politiskt parti tycker att den ska vara. Varför vi inte har en extern oberoende part inom migrationsområdet är och förblir en gåta. Men nu kommer det att ske en ändring. Trots att intresset här i kammaren har varit väldigt ljummet för denna inspektion för migrationsfrågor finns just detta med i Tidöavtalet: att se över om vi ska ha en extern part som tittar på hur processen fungerar och hur bra rättssäkerheten är för den enskilde när beslut fattas. För oss kristdemokrater är det här två väldigt glädjande saker som har skett de senaste dagarna. Och det är inte bara konvertiter som ska vara i fokus. Vi vet också att den process som ligger bakom ett avgörande om skyddsskäl för hbtq-personer alltså ett ja eller nej till att få stanna kan bli bättre i många delar. Vi hoppas därför väldigt mycket på den nya regeringen inte minst utifrån att man lyfter fram just de här grupperna som viktiga. Vi behöver kvalitet och enhetlighet i Sverige så att vi kan lita på att ett beslut om ja eller nej alltid är korrekt fattat.	2471
326	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! Tack Hans Eklind för anförandet! Jag är glad att ledamoten tar upp situationen för konvertiter och hbtqi-personer - naturligtvis tråkigt i en tid när Sverige sluter och stänger sig. Över 100 miljoner människor är på flykt herr talman. Regeringsföreträdare konstaterar själva att man säger en sak före valet och en annan efter valet. Kristdemokraterna ville före valet motverka människosmuggling och skydda de mest utsatta flyktingarna. Jag är väldigt glad för att man vill skydda de mest utsatta flyktingarna och den bästa metoden för det är ju kvotflyktingsystemet. Men det har ni gått ifrån nu trots att vi båda tycker att det var bra. Jag tror ju att Hans Eklind tyckte att det var bra före valet. Men nu gör man inte det. Nu vill man ha ett system där man går ifrån att ta hand om dem med störst behov de mest ömmande fallen i världen de som skulle få skydd med lagliga vägar. Man slår sönder det här systemet genom att gå så lågt ned som Kristdemokraterna har gått med på. Varför?	1009
327	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Tack Tony Haddou för en viktig fråga! Säkra och lagliga vägar brukar vi prata om inom migrationspolitiken och dit hör kvotflyktingsystemet. Jag har under valrörelsen lyft fram en annan säker och laglig väg som jag tycker att Sverige precis som ett antal andra EU-länder har anledning att fundera över nämligen humanitära mottagningsprogram. Det handlar också om säkra och lagliga vägar. Vi har även lyft fram sponsorskap som ytterligare ett sätt att skapa en säker och laglig väg. Antalet kvotflyktingar minskas; det är helt korrekt. Trots denna minskning ska vi ändå vara noggranna med att säga att vi ligger i världstopp när det gäller antalet kvotflyktingar. Även om jag köper att man kan kritisera minskningen ska vi alltså veta att vi fortfarande ligger i världstopp. Det viktiga här och nu för att vi ska kunna få säkra och lagliga vägar att fungera är att den irreguljära migrationen minskas ordentligt. Där finns det mycket kvar att jobba på.	973
328	Mattias Jonsson (S)	S	Fru talman! Jag tackar Lars Engsund för svaret. Lösningen är inte heller att 10-20 år framåt blicka enbart på kärnkraft när vi har aktörer som av marknadsmässiga skäl vill investera i havsvindkraft. Om inte politiker runt om våra kuster sa nej skulle vi kunna öka det här och nu som en del av lösningen. Min sista fråga till Lars Engsund är: När kommer elprisstödet att vara på plats?	388
329	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! Den logiken förstår jag inte riktigt. Minskningen leder ju till att även andra länder kommer att sluta sig. Det som händer när man drar ned i kvotflyktingsystemet är att människor hamnar i händerna på människosmugglare och tvingas göra de här livsfarliga resorna genom Sahara eller över Medelhavet med sina barn. Det är ingen som sätter sitt barn på en båt om det vore tryggt på land. Det är ju därför vi har kvotflyktingsystemet. Nu går ni ifrån det rakt i händerna på människosmugglarna.	507
330	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Man kan inte inleda en replik med att säga att vi har 100 miljoner flyktingar vilket är korrekt och samtidigt göra gällande att antalet kvotflyktingar är avgörande för huruvida dessa hamnar i människosmugglarnas händer eller inte. Kvotflyktingsystemet är ett av systemen och ska vi få till fler säkra och lagliga vägar för alla de miljontals flyktingar som finns är inte lösningen att vi i Sverige tar ansvar för detta. Lösningen handlar ju om att fler länder som i dag inte tar emot kvotflyktingar eller tar emot väldigt få ska höja sig. Då kan vi få till ett bra kvotflyktingsystem för alla flyktingar.	627
331	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik men när ledamot Hans Eklind pratar om ökad rättssäkerhet tänkte jag att det kanske är på plats att vi citerar Tidöavtalet som anger att den enskildes rättigheter under asylprocessen inte ska vara mer långtgående än vad EU-rätten fordrar innebärande att t.ex. rätten till tolk offentligt bekostat rättsligt biträde bistånd eller ombud ska ses över". Hur rimmar detta med ökad rättssäkerhet under asylprocessen? "	465
332	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Det korta och enkla svaret är att rättssäkerhet handlar om att både ett ja och ett nej ska vila på korrekta grunder. Av det skälet menar jag att rättssäkerheten vinner på Tidöavtalet. Det handlar om att få till en inspektion för migrationsfrågor och om att exempelvis göra det som Ulf Kristersson underströk i sin regeringsförklaring i går nämligen att se över konvertiters och hbtq-personers möjligheter att få sina skyddsskäl prövade på ett korrekt sätt. Det här handlar om rättssäkerhet och jag vill ställa en fråga tillbaka till ledamoten: Har Centerpartiet några förslag som ökar rättssäkerheten? Är Centerpartiet nu berett att stödja en inspektion för migrationsfrågor som ju faktiskt finns med i Tidöavtalet? Eller anser ledamoten att det inte spelar någon roll om vi har en oberoende extern part som kikar på hur rättssäkerheten kan höjas i Sverige?	877
333	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag är givetvis beredd att titta på allt som kan öka rättssäkerheten. Jag förstår ändå inte hur man kan stå i talarstolen och prata om hur vi ska öka rättssäkerheten för konvertiter och hbtqi-flyktingar och samtidigt ta bort deras möjlighet att göra sig förstådda med hjälp av tolk och rättsligt biträde. Detta kommer inte att öka rättssäkerheten. Det behöver vi inte någon inspektion för att konstatera; det kan vi konstatera här inne. Det kommer att minska rättssäkerheten. (Applåder)	504
334	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Ledamoten har i flera repliker sagt att han är beredd att se över saker och ting. Men det vore kul om ledamoten agerade för att vi ska göra något i stället. Ledamoten vet att jag har lyft fram en inspektion för migrationsfrågor vid varje debatt i denna kammare under fyra år. Jag har aldrig någonsin hört ledamoten stämma in i att det här är ett viktigt krav vare sig för ledamoten själv eller för hans parti. Vi har faktiskt konkreta förslag för ökad rättssäkerhet. Jag bara hoppas att Centerpartiet är med och stöder dessa förslag när de förhoppningsvis hamnar i kammaren för beslut.	603
335	Anna-Belle Strömberg (S)	S	Herr talman! Jag vill lyfta upp viktiga frågor som rör våra barns och ungdomars framtid. Vi lever i en turbulent tid. Barn och unga har rätt till liv överlevnad utveckling och framtidstro. Nyckelfaktorerna är att hjälpa de barn och unga som behöver det mest och i ett tidigt skede. Herr talman! 2022 är inte bara ett valår utan också ett år som är utsett till europeiska barn- och ungdomsåret. Klyftorna den psykiska ohälsan och barnfattigdomen kommer att öka. Inga barn ska leva i barnfattigdom men årets barnfattigdomsrapport visar att cirka 196 000 barn i Sverige lever i barnfattigdom. I dag kan man läsa i Örnsköldsviks Allehanda att bara i min hemkommun Örnsköldsvik har över 200 barn vräkts i år i samband med att deras föräldrar vräkts. Detta sker i en tid när vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetsläge och ekonomiskt läge. Det råder inflation och vi har en tuff vinter framför oss med prisökningar på mat och drivmedel samt hyreshöjningar. Det drabbar företag civilsamhället våra familjer och därmed våra barn. Vi bevittnar nu hur flertalet ungdomar avslutar sitt medlemskap i föreningar med olika aktiviteter därför att medlemsavgifterna har höjts alldeles för mycket. Alla våra barn och unga ska ha rätt till ett rikt föreningsliv oavsett föräldrarnas inkomster. Avgifterna ska vara låga och fler fysiska mötesplatser behöver skapas. Stödet till samlingslokaler och civilsamhällets organisationer behöver ökas. Likaså behöver vi utveckla kulturlivet i hela Sverige. Vi vet att utbildning är nyckeln när det kommer till att motverka ungdomsarbetslöshet. De ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning löper risk att hamna i långtidsarbetslöshet. Därför är det de unga som saknar gymnasieutbildning som måste stöttas. Det är oroande att antalet unga som varken arbetar eller studerar alltjämt är högt och förväntas stiga. Herr talman! Under hela valrörelsen drev vi socialdemokrater frågan om stopp för vinstuttag i skolor. Våra gemensamma skattepengar borde gå till att anställa fler lärare skapa mindre klasser köpa läroböcker och inrätta skolbibliotek. Vårt vallöfte var också mer resurser till idrotten stoppa utförsäljningen av bup bygga ut första linjens psykiatri och införa en nationell stödlinje för psykisk ohälsa. Jag vet att det ligger ett stort ansvar på våra kommuner och regioner när det gäller förebyggande insatser. En brottsförebyggande insats kan vara att aktivt erbjuda förskoleplatser till barn som har behov av språkutveckling eller som har andra behov. Herr talman! Staten behöver ta sitt ansvar snarast och ge våra kommuner och regioner förutsättningar att satsa på välfärden. Det kommer att vara avgörande för våra barns och ungas framtid. Tyvärr nämndes inget i regeringsförklaringen om resurser till kommuner och regioner. (Applåder)	2808
336	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Under de senaste åtta åren har Sverige haft en svag regering som har styrt vårt land utan en tydlig kurs. Under de senaste åtta åren har Sverige haft en regering som saknat såväl handlingskraft som förmåga att ta itu med de stora och allvarliga problem som Sverige har. Under de senaste åtta åren har Sverige haft en regering vars regeringsunderlag saknat en gemensam idé om hur vi ska rusta vårt land inför framtidens utmaningar. Men nu äntligen har Sverige fått en ny regering. Äntligen har Sverige fått en regering som sätter sakpolitiken och Sveriges problem i centrum. Äntligen har Sverige fått en handlingskraftig regering som utifrån en stark och tydlig reformagenda kommer att påbörja det mödosamma arbetet med att få ordning på Sverige. Äntligen! Herr talman! Inom området som vi nu debatterar och som jag känner ett väldigt starkt engagemang för nämligen socialpolitiken är att göra-listan lång och reformbehovet stort. Det gäller såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten liksom bryggan mellan de två områdena. I dag är det många personer med omfattande behov som kommer i kläm eller som faller mellan stolarna. Det handlar exempelvis om många svårt sjuka äldre som inte får en tillräckligt samordnad vård och omsorg liksom om personer som brottas med såväl beroendesjukdom som annan psykisk ohälsa. Det är personer som behöver få en sammanhållen vård och behandling men som i stället ofta hänvisas hit och dit. Just beroendevården är ett område som jag känner ett stort personligt engagemang för och därför är jag väldigt glad att en stärkt beroendevård är en särskild punkt i Tidöavtalet. Herr talman! Sedan 2014 har vårdköerna fördubblats. Nu behöver all kapacitet inom hälso- och sjukvården nyttjas och samordnas bättre. Därför är det viktigt att en nationell vårdförmedling kommer på plats samtidigt som kapaciteten inom vården byggs ut inte minst inom primärvården. Nyckeln för att lyckas med det stavas kompetensförsörjning. För den måste staten nu ta ett större ansvar. Den bristande tillgängligheten och de långa vårdköerna är ett av svensk hälso- och sjukvårds grundläggande problem. Ett annat problem är ojämlikheten över landet. Det är ett allvarligt problem utan enkla lösningar men det är ett problem som vi nu på allvar behöver ta itu med. Behov inte var man bor eller för den delen vilket kön man har ska avgöra vilken vård man får. Precis som problemet med bristande tillgänglighet handlar den ojämlika vården i stor utsträckning om kompetensförsörjning men också om behovet av ökad statlig styrning liksom om behovet av satsningar på en mer jämställd vård. Ökad samverkan i fler regionala center är ett viktigt steg i rätt riktning liksom satsningar på kvinnors sjukdomar och hälsa vilket är viktiga förslag från oss moderater som nu kommer att bli verklighet med hjälp av Tidöavtalet och den nya regeringen. Avslutningsvis herr talman vill jag lyfta fram behovet av åtgärder för att stärka den psykiska hälsan. Psykisk ohälsa är i dag ett verkligt folkhälsoproblem som orsakar enorma kostnader och ett mycket stort lidande. Många mår så dåligt att de väljer att avsluta sitt liv. I fjol var det fler än 1 500 personer som tog sitt liv i Sverige. Av dessa alldeles vedervärdiga siffor har Moderaterna och regeringen dragit slutsatsen att arbetet med suicidprevention måste ges en mycket högre prioritet. Herr talman! Nu börjar det mödosamma arbetet med att få ordning på Sverige.	3462
337	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Ledamoten har ett helt underbart sätt att svartmåla Sverige måste jag säga. Bilden av Sverige just nu i nationella och internationella medier är inte på topp. Så vill jag inleda. När jag läser det så kallade slottsavtalet har jag väldigt svårt att uppfatta hur mycket som står om äldreomsorgen. Det är inte mycket. Mycket av det som står under hälso- och sjukvård är saker och ting som vi är överens om exempelvis beroendevården. Men det intressanta herr talman är vad som kommer sedan det vill säga budgeten. Alla de här fina orden och alla de här löftena måste ju också uppfyllas med väldig kraft med pengar riktade till exempelvis statsbidragen för att man ska kunna leva upp till det som står. Har ledamoten en aning om hur de här målsättningarna ska uppfyllas ekonomiskt?	800
338	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Ja vi står ju inför en väldigt tuff ekonomisk situation. Det går inte att blunda för och det kommer att kräva tuffa prioriteringar. Från Moderaternas sida kommer vi självklart att stå upp för behovet av en ansvarsfull ekonomisk politik som inte driver på inflationen. Vi kommer att stå upp för och värna välfärdens kärna där sjukvården är en otroligt viktig del - liksom äldreomsorgen. När det gäller äldreomsorgen finns det visst många punkter som berör just den i Tidöavtalet. Karin Rågsjö kanske tyvärr inte har läst avtalet tillräckligt noggrant. Men vi lyfter till exempel fram behovet av en ny socialtjänstlag. Vi lyfter fram behovet av att införa språkkrav inom äldreomsorgen så att våra äldre kan känna sig trygga med att man förstår och kan göra sig förstådd. Vi lyfter fram behovet av att säkerställa den kommunala tillgången till läkare ute i äldreomsorgen vilket såväl ledamoten Rågsjö som jag vet är oerhört viktigt för att säkerställa god omsorg och sjukvård för våra äldre.	1009
339	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! I Sveriges riksdag finns en bred samsyn om mycket i utrikespolitiken. Det är bra för Sverige att det finns en bred majoritet i Natofrågan att vi är ense om att EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena och att vi ser lika på vikten av att ge stöd på alla sätt till Ukraina så att de kan vinna kriget mot Ryssland. Det som oroar mig fru talman är någonting annat. Det är att Sverige nu verkar dra sig tillbaka på den internationella arenan. Signalen från den nya regeringen är att Sverige ska fokusera på närområdet och EU och se till svenska intressen - som om den tidigare regeringen inte hade gjort det? Det är klart att Magdalena Anderssons regering hade svenska intressen för ögonen i all utrikes- och säkerhetspolitik. Frågan är snarare vad man betecknar som svenska intressen. Tar de svenska intressena slut utanför EU:s gränser? Vi ska förstås visa solidaritet med folket i Ukraina. Men betyder det att det är slut på den svenska solidariteten när vi har gjort det? Är måttet fullt? Är det inte också ett svenskt intresse att krig och konflikt upphör i Jemen Iran Myanmar och Etiopien eller på andra platser där miljoner tvingas fly svält breder ut sig och demokrati folkrätt och mänskliga rättigheter trycks tillbaka? Självklart är det ett svenskt intresse att arbeta globalt och brett. Inte minst EU självt har ju kommit till insikten att EU måste vara mer aktivt som aktör och mer närvarande på den globala scenen ta fler initiativ och bygga starkare relationer i Asien Latinamerika och Afrika. Men den svenska regeringen skickar signalen att Sverige drar sig tillbaka koncentrerar sig på annat än globala utmaningar och blir en mer provinsiell aktör. Det tror jag är dåligt för Sverige och för svenska intressen. Annat som oroar är förstås att man skrotar enprocentsmålet för biståndet. Man skär ned med flera miljarder och låtsas med ett reptrick att det är möjligt att få mer och bättre resultat med mindre pengar. Man gör också ett lappkast i inriktningen: Från att ha haft fokus på fattigdomsbekämpning mänskliga rättigheter och hållbar utveckling blir i stället biståndet en bisyssla för handelsministern. Biståndet ska nu också vara ett verktyg för att stoppa migration stimulera till återvandring och användas som påtryckningsmedel för att få länder att ta emot utvisade från Sverige. Detta lappkast och detta reptrick tror vi är dåligt för Sverige. Slutligen oroar jag mig för att Sverige nu skrotar den feministiska utrikespolitiken. När länder som Kanada Frankrike och Norge följer Sveriges exempel skrotar den nya svenska regeringen den feministiska utrikespolitiken. Jag undrar då på vilket sätt regeringen tycker att feminismen i världen har gått för långt. Den feministiska utrikespolitiken bygger på tre R: representation resurser och rättigheter. Är det för hög representation av kvinnor i världen? Är det för omfattande rättigheter för flickor och kvinnor i världen? Är det för stora resurser som går till att stärka flickor och kvinnors villkor i världen? Den här riksdagen väljarna och tittarna kan lita på att vi socialdemokrater kommer att fortsätta att kämpa för svenska intressen inte minst genom biståndspolitiken och genom att driva på för en fortsatt feministisk utrikespolitik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik (Applåder)	3369
340	Markus Wiechel (SD)	SD	Fru talman! Återigen: Etiketter är en sak men vad man faktiskt gör i politiken är en helt annan. Jag ser inte varför Olle Thorell skulle behöva tro - det gör åtminstone inte jag - att den kommande regeringen på något sätt skulle minska arbetet med att motverka könsstympning. Som Olle Thorell mycket väl vet är detta en fråga som Sverigedemokraterna har drivit väldigt hårt i utrikespolitiken och i politiken generellt. Vi kan aldrig acceptera den typen av förtryck.	470
341	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten Helena Vilhelmsson för hennes fråga. Mitt anförande handlade om hijab vad den betyder inom sharialag och hur den är ett verktyg för att förtrycka kvinnor och flickor och ibland väldigt unga flickor. För mig är det väldigt sorgligt att se detta ske i Sverige. Det är vad jag har sett i mitt hemland Iran. Min fru och min syster har inte en enda bild på sig själva från barndomen och sina tonår utan slöja. Det är problemet och det är det som vi ska motverka. Det är det som jag som sverigedemokrat kommer att motverka i Sverige.	570
342	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Jag har respekt för att ledamoten kanske inte var med i Tidödiskussionerna och kanske inte heller känner till vad som står i avtalet. Frågan lär återkomma eftersom detta är ett markant avsteg från nuvarande svensk lagstiftning. Men jag skulle ändå vilja ställa frågan generellt vad ledamoten Rashid Farivar tycker. Tycker ledamoten att prostitution är grund för utvisning?	390
343	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Vad jag tycker är att kampen mot hijab som pågår i till exempel Iran inte bara är en kamp mot ett plagg eller en hatt. Det är en kamp mot förtryck och islamism och en kamp för människors och i synnerhet kvinnors frihet. Och jag skulle inte vilja se att någon kvinna här i Sverige går den vägen att hon blir tvungen att bära slöja.	346
344	Ida Drougge (M)	M	Herr talman! En huvuduppgift för vår nya regering är att stärka vår liberala och fria demokrati. Under de senaste decennierna har socialdemokratin tyvärr fått släpas fram till att acceptera förbättringar och förstärkningar som har gjorts på detta område oavsett om det har handlat om att stärka fri- och rättigheter öka våra domstolars oberoende eller stärka den demokratiska kontrollen av regeringens beslut under pandemin. Numera säger tack och lov i princip alla att domstolars oberoende behöver värnas. Det är såklart mycket välkommet. Men det kräver också att man är beredd att omsätta högtidstal till konkret handling och till reformer. Sedan valdagen har tyvärr botten för hur lågt socialdemokratin kan tänka sig att sjunka sänkts från låg till till synes bottenlös när det handlar om att smutskasta vår demokrati skrämma upp människor skapa oro och sänka tilltron till vårt i grunden stabila och demokratiska samhällssystem. Det spär på de krafter som vill oss illa. Det finns mycket riktigt hot mot vår demokratiska och liberala demokrati. De som pratar om dessa hot gör rätt i att också presentera lösningar. Det är precis vad jag nu tänker göra. För vi behöver öka distansen mellan regeringsmakten och domstolarna. Vi behöver införa ett nytt och från politiken helt oberoende domarråd som får ett brett ansvar för domarrekrytering tillsyn och ansvarsutkrävande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Vi behöver se över tillsynen över domstolarna och utnämningsmakten vem som får åläggas olika disciplinåtgärder samt utbildningsfrågor och hur de finansieras inom vårt rättsväsen så att dessa skyddas och blir mer oberoende av politiken. Vi behöver öka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i vår grundlag. Det rättsliga skydd som vi har i dag finns för vissa rättigheter men det behöver omfatta fler. Det behöver omfatta äganderätten och näringsfriheten. Vi behöver införa en skyldighet för staten att skydda enskilda mot övertramp av deras fri- och rättigheter när dessa inskränks av andra enskilda exempelvis av fackföreningar eller arbetsgivare som inte respekterar anställdas eller företagares föreningsfrihet. Då behöver staten agera och ha en skyldighet att göra det. Vi behöver också sänka de praktiska trösklarna för att människor ska få sina fall prövade mot staten. Vi behöver återupprätta ett tydligt ansvarsutkrävande när det gäller allt från skilda valdagar för riksdag och kommun till att sänka personvalsspärren och återinföra ett riktigt tjänstemannaansvar. I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).	2626
345	Patrik Björck (S)	S	Herr talman! Det är en intressant diskussion som Ida Drougge för här om konstitutionella frågor. Den är absolut spännande. Den skulle man kunna fördjupa sig i. Nu visar tyvärr historien och exemplen runt om i världen att det inte riktigt räcker. Om illiberala och odemokratiska partier stiger in i regeringsmakten blir det svårt att skydda även konstitutioner och domstolar. Jag funderar på hur Ida Drougge tänker kring det hotet mot den svenska demokratin för det är ju faktiskt detta vi ser i länder som Ungern och Polen - länder som till exempel Sverigedemokraterna ser som förebilder.	596
346	Ida Drougge (M)	M	Herr talman! Jag vill tacka för frågan. Det är mycket vi behöver göra för att höja trösklarna för en regering även i det fall den är demokratiskt vald att inskränka våra fri- och rättigheter. En del sådana steg togs i full enighet under förra mandatperioden. Ett helt enigt konstitutionsutskott har vid ett flertal tillfällen gjort tillkännagivanden till regeringen om åtgärder såsom att se över vilka åldersregler som finns för domare så att de inte ska kunna förtidspensioneras. Det är ett exempel. Vi moderater har dock velat se betydligt fler reformer på området. En sådan handlar om att vid tillsättning av domare öka avståndet mellan regering och domstolar.	672
347	Patrik Björck (S)	S	Herr talman! Jag frågade egentligen inte Ida Drougge om den delen. Det konstitutionella är intressant och det behövs mer än 30 sekunder för att diskutera det. Men hur ser Ida Drougge på det moraliska och politiska ansvaret för att släppa in Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?	284
348	Ida Drougge (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Herr talman! Jag tycker att man ska akta sig för att förminska de odemokratiska krafter som finns i Ungern och Polen genom att jämföra dem med partier som finns här i Sverige. Det är mitt svar.	290
349	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Tack Ida Drougge för ett initierat anförande om liberal demokrati och liberala värden inte minst i rättsprocessen! Den synen delar jag till fullo. Jag kan dock tycka att den står lite i kontrast till delar av Tidöavtalet framför allt vad gäller migrations- och rättspolitikens område där man faktiskt undergräver integriteten men det var inte det jag skulle fråga om. Jag vill egentligen ställa samma fråga till Ida Drougge som jag gjorde till Sverigedemokraterna. I Sverige råder full politisk enighet om den svenska sexköpslagen och så har det faktiskt varit sedan den infördes. Men med tanke på det som nu står i Tidöavtalet kommer lagen att behöva ändras eller åtminstone tillämpningen av den. Den kommer att hamna i konflikt med en lagstiftning där prostitution - som handlar om en kvinna i den mest utsatta situationen - utgör grund för utvisning. Hur tänker Moderaterna kring att de har ställt sig bakom en sådan formulering?	954
350	Ida Drougge (M)	M	Herr talman! Jag hoppades faktiskt att jag skulle få den här frågan. Det är otroligt frustrerande att sitta i sin bänk här i kammaren och mötas av dessa anklagelser utan möjlighet att svara så jag tackar för det. Jag tycker att Maria Malmer Stenergard svarade utmärkt på den här frågan i P1 i morse och kan rekommendera alla att lyssna på det. Då hör man det direkt från en mer initierad person inifrån regeringen snarare än från mig som moderat riksdagsledamot. Men kort sagt är de exempel som finns i Tidöavtalet en redogörelse för hur lagstiftningen såg ut på det här området före 2005 när det fanns en sådan här lagstiftning. De situationer vi moderater ser att detta kan vara aktuellt för handlar om samröre med grov kriminell brottslighet och organiserade gäng.	775
351	Margareta Cederfelt (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Fru talman! Det är mycket som händer i vår värld i dag. Mycket är bra och positivt. Det talar vi sällan om. Jag tänker inte heller göra det. Jag tänker lyfta upp kriget i vårt grannland kriget i Ukraina. Det har inte kommit som en blixt från klar himmel. År 2014 annekterades Krim. År 2008 gick samma land Ryssland in i Georgien. Vad har konsekvenserna blivit? Vad har följt med detta? I Georgien är två regioner Abchazien och Sydossetien annekterade. Och i Ukraina pågår ett fullskaligt illegalt krig. Detta visar hur viktigt det är att omvärlden fortsätter med sin enighet och att vi stöder Ukraina så att territorierna i Ukraina kan gå tillbaka till Ukraina och inte tillfalla Ryssland. Men det är också viktigt att stödja andra länder som Georgien och även Moldavien. Fru talman! Jag vill lyfta upp några saker till i mitt anförande. Vi talar om Ryssland. Men det finns ytterligare en stor och stark auktoritär regim. Jag tänker på Kina som agerar. Taiwan har nämnts i den här debatten. Men jag vill lyfta upp Tibet. Tidigare talades det mycket om Tibet. I dag är det relativt tyst. Det är mycket olyckligt. Det som sker i Tibet i dag har pågått sedan 1950-talet. Barn tas ifrån sina föräldrar och sätts på så kallade internatskolor där språkbruk och traditioner som hör till Tibet tvättas bort. Familjer är rädda. Den som sätter sig upp mot den kinesiska regimen vet nämligen att familjen kommer att få ett besök av den kinesiska regimen. Och arbetslösheten är hög. Dalai lama är en aktiv ledare. Han har sett till att dela det politiska och det religiösa ledarskapet. Det är bra. Det finns ett politiskt exilstyre i Indien. Det är viktigt att den fria demokratiska världen - vi som lever med demokrati respekt för mänskliga rättigheter marknadsekonomi och respekt för rättsstatens principer - följer och stöder de länder där det inte finns samma rättigheter och möjligheter. Det ser jag som viktigt för oss att göra. I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).	2089
352	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Ja det är ju en väsentlig skillnad om Tidöavtalet ger exempel på hur lagen såg ut och inte på något som regeringen faktiskt ska grunda sin politik på. Jag tackar för klargörandet. Återigen: För de situationer som ledamoten beskriver har vi en lagstiftning om något som kallas reflektionsperiod. Vitsen är att den utsatta ska få skydd och stöd för att kunna medverka i en rättsprocess mot de kriminella nätverken och mot hallickarna. Vad är det för fel på den lagstiftningen?	491
353	Ida Drougge (M)	M	Herr talman! Jag rekommenderar ledamoten att ställa den frågan till en företrädare för regeringen där jag ju inte ingår. Men så som jag har förstått dessa skrivningar pratar vi om två helt olika saker här. Beskrivningen av vandel - och en utredning ska tilläggas helt i enlighet med EU-rätten Sveriges grundlag och andra folkrättsliga åtaganden - berör inte den fråga som ledamoten ställer till mig här.	410
354	Nadja Awad (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Herr talman! En mer rasistisk och nationalistisk samhällsutveckling väntar oss. Nyligen har vi haft ett val där partierna har ägnat sig åt ett slags kapplöpning om vilket parti som kan driva hårdast politik för att handskas med det som är deras förklaring till arbetslöshet bostadsbrist dåliga skolresultat och kriminalitet. Invandrare förortsbor muslimer och flyktingar har utmålats som orsaken till dessa samhällsproblem. Det har bland annat handlat om att införa dna-tester vid kontroller om att införa visitationszoner och kameraövervakning i förorterna om att motarbeta trygghet för dem som flyr från krig och förföljelse och om att utvisa människor som inte lever upp till så kallade grundläggande svenska värderingar. Det så kallade slottsavtalet kommer att bli till en anskrämlig verklighet som drabbar de redan marginaliserade grupperna i samhället och ökar ojämlikheten. Detta sker mot bakgrund av en borgerlig politik av skattesänkningar som har drivits sedan 90-talet och som har inneburit att välfärden har fått 350 miljarder kronor mindre per år. Den har inneburit ökade privatiseringar och avregleringar som har lett till att marknaden inte politikerna har fått ta stafettpinnen. I stället för en rättvis ekonomisk politik kommer vi att lämnas med fyra år av detta högernationalistiska styre som kommer att urholka välfärden ännu mer - samtidigt som de whitewashar" medborgarbegreppet i Sverige och agerar moralpoliser för att värdera vilka som ska ha rätten att vara kvar här och vilka som ska få behålla sina grundläggande fri- och rättigheter. Otryggheten kommer att bli en självklarhet under det här styret. Diskrimineringsombudsmannen varnar redan för den ökade diskrimineringen och hatbrotten mot olika grupper. Under 2021 var antalet inkomna anmälningarna det klart högsta på sju år och anmälningarna är ofta kopplade till etnicitet - något som kommer att öka drastiskt som en konsekvens av styrets slottsavtal. Dna-tester visitationszoner kameraövervakning och vandelutvisning riktar sig mot icke-vita personer och villkorar grundläggande fri- och rättigheter. Dessutom är diskrimineringslagen under attack vilket vi inte kan acceptera. Därför vill vi i Vänsterpartiet att en kriskommission mot diskriminering tillsätts omedelbart för att komma till rätta med diskrimineringen. Detta kan nämligen inte vänta. Det är livsnödvändigt under det här styret som kommer att skapa ett mer rättsosäkert mer auktoritärt och människorättsberövande samhälle. Vänsterpartiet väljer alltid att prioritera en stark välfärd där diskriminering inte ska tillåtas och där hat ska få konsekvenser. Vi bygger inte ett samhälle med hjälp av splittringspolitik där rikare kommer att få mer och fattigare kommer att få mindre. Det om något är nämligen bristande vandel. (Applåder) "	2912
355	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Det sägs att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Hur kan det då komma sig att mäns livsinkomst är flera miljoner kronor högre än kvinnors och hur kan det komma sig att män mördar kvinnor som de levt ihop med? Det var mitt budskap i valrörelsen. Jag gjorde konsekvent jämställdhet till en valfråga och kommer att fortsätta med det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Ekonomisk frihet existerar inte för kvinnor eller för ytterst få. Fler kvinnor än män tar examen från universitetet men det avspeglas inte i lön eller befattning. Hur kan det vara så? Kvinnor har lägre pensioner även om de arbetat lika många år som mannen i ett förhållande. Vad det beror på vet vi. Orsaken stavas föräldraförsäkring och deltidsarbete. Herr talman! Kvinnor äger mindre oavsett om det gäller bilar aktier fastigheter eller företag - mycket mindre. Det får stor ekonomisk effekt inte minst när det gäller beskattning. Vi vet att beskattningen av inkomst av tjänst är högre än beskattningen av kapital. En fjärdedel av företagen drivs av kvinnor och än färre kvinnor äger sina företag. Av det totala riskkapitalet i Sverige går cirka 1 procent till kvinnors företagande - 1 procent! Det är ju som ett skämt. Sverige skulle kunna ha en utbildning som heter: Hur du tjänar mer än kvinnorna på arbetsplatsen - livet ut! Rubrikerna i utbildningen skulle vara: Ett - ta inte ut föräldraförsäkring. Två - vabba inte. Tre - jobba inte med oavlönat arbete i hemmet. Fyra - använd härskartekniker på jobbet. Klart! Herr talman! Vi måste få till en ekonomisk jämställdhet på riktigt genom bättre offentlig statistik uppdrag till myndigheter och satsningar på nätverk för kvinnors företagande. Inget eller väldigt lite av det finns med i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen. Vi lär återkomma i den frågan. Herr talman! Under oktober månad har sex män häktats misstänkta för mord. Pratar jag om gängkriminalitet? Nej. Jag pratar om den eviga pandemin mäns våld mot kvinnor därför att alla offren är kvinnor. Den här frågan får oändligt mycket mindre utrymme i medierna än gängvåldet och de kriminella ligorna och otroligt mycket mindre utrymme i Tidöavtalet. Där pratas det om dubbla straff för gängkriminella. Då kan man kanske lite vårdslöst dra slutsatsen att när en man dödar en man och det handlar om gängkriminella kretsar är det mordet dubbelt så mycket värt som om en man dödar en kvinna som han haft en relation till. Var finns logiken i det här? Vi måste skifta fokus när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Brottsoffret måste alltid vara i centrum. Så är det inte i dag. Det är förövaren som ska få sin frihet begränsad inte brottsoffret som det fungerar i dag. Det gäller kontaktförbud. Det gäller kvinnor som får hela sina liv förändrade och tvingas leva gömda. Vi har en hög rättssäkerhet i Sverige i dag men rättstryggheten är under all kritik. Det kan vi konstatera när vi tittar på statistiken kring våldtäkter. Fem av hundra våldtäkter leder till dom. Det beror inte på att kvinnorna ljuger utan på att männen går fria. Vi behöver skifta fokus i svensk rättspolitik.	3184
356	Dan Hovskär (KD)	KD	Herr talman! Jag tänkte tala om mänskliga fri- och rättigheter och demokrati i mitt första inlägg här i kammaren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Det unika okränkbara och universella människovärdet är den kristdemokratiska ideologins kärnpunkt. Vi kristdemokrater menar att det finns en rad rättigheter som tillkommer alla människor enbart därför att vi är just människor. Det handlar exempelvis om rätten att förverkliga värden som rätten till liv frihet ägande och religions- och yttrandefrihet. Det är politikens uppgift att respektera och främja människans naturliga rättigheter. Stater som förvägrar sina medmänniskor eller medborgare tillgång till grundläggande fri- och rättigheter kränker också människovärdet. En stat som inkräktar på yttrandefriheten som förvägrar sina medborgare utbildning som inte låter journalister skriva kritiskt eller som förbjuder människor att organisera sig politiskt kränker de mänskliga fri- och rättigheterna. En demokratidefinition kan inte utgå enbart från graden av rösträtt antal politiska partier fria val och så vidare. Den måste i lika stor utsträckning beakta graden av yttrandefrihet pressfrihet och rörelsefrihet liksom tillgången till dessa fri- och rättigheter oberoende av kön etnicitet trosåskådning sexuell läggning eller funktionshinder. Dessa värden går inte att ta för givna utan måste hela tiden försvaras och hållas högt. Herr talman! Därför är situationen i Iran ett exempel på omständigheter där Sverige och EU gemensamt måste ta till strängare sanktioner mot den iranska regimen - allt för att stärka och underlätta flickors och kvinnors arbete för sina fri- och rättigheter. Vi måste tydligt visa att mänskliga rättigheter gäller även i Iran. Det handlar helt enkelt om medmänsklighet.	1830
357	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Herr talman! I dag ska jag prata om något som många svenskar trodde att vi var överens om i den här församlingen. Det är något som har inneburit frigörelse från de strukturer som låste fast människor i en avskiljning från resten av samhället på grund av saker de själva inte rår för. Jag ska prata om diskrimineringslagen. Under Pride 2007 sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt: Diskrimineringslagen bör utformas mer generellt för att den ska fungera som ett verktyg för alla. . Jag tillhör den generation i moderaterna som ofta tagit ställning i konflikter. Min önskan är att människor ska kunna leva öppet och visa sin kärlek. Men vi är inte där än." Jag trodde aldrig att jag skulle stå i den här talarstolen och citera en moderat statsminister. Men vi lever i en tid där mycket otänkbart sker. Men herr talman var är de moderaterna i dag? Var är de som vågade ta konflikten om de strukturer som försätter människor i utsatthet? Var är de som var med i arbetet för en värld och ett land där alla får leva fria och öppna liv? I stället möter vi moderater som just har skrivit på ett slottsavtal med Sverigedemokraterna som vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är den lag som hösten 2020 fällde Upplands Väsby kommun för diskriminering av en elev med autism på grund av bristfällig tillgänglighet. Det kan inte vara så att vi i Sverige år 2022 ska acceptera något så förkastligt som diskriminering. Herr talman! Jag tillhör en generation som har fått åtnjuta tidigare generationers vinster. År 1979 slutade Socialstyrelsen klassa homosexualitet som en sjukdom. År 1987 lades homosexuell läggning till i diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering. År 2009 stiftades den nuvarande diskrimineringslagen och myndigheten Diskrimineringsombudsmannen bildades. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Lagen ska slå vakt om det starka samhället och vara garanten för att barn och unga får växa upp med tryggheten att samhället står bakom dem när de möter kränkningar trakasserier och diskriminering. Men frågan om diskrimineringslagen bör nu ställas till den nytillträdda regeringen vars företrädare har varit uppe i bland annat utrikesdebatten och slagit sig för bröstet för hbtq-personer i världen och som i sin regeringsförklaring pratade om samling demokrati och upprättelse för brottsoffer. Ord om skydd till hbtq-personer och upprättelse för brottsoffer riskerar nämligen att bli ord utan verkan i ett samhälle utan en lagstiftning som kan ge dessa upprättelse när de diskrimineras. Staten kan vara en möjliggörare och bidra till människors frigörelse. Låt oss därför samlas för alla människors rätt till fria liv och ge människor som utsätts för någon av de sju diskrimineringsgrunderna upprättelse! Herr talman! Liberalerna viftade med prideflaggor på sin valvaka. Fyra veckor senare hotas diskrimineringslagen och prideflaggorna har bytts mot Tidölagets slottsavtal. Reinfeldt pratade om konflikter som var värda att ta. Finns det moderater kvar som vill ta konflikten mot dem som vill begränsa människors rätt till fria liv? Eller ingår inte människor som omfattas av diskrimineringsgrunderna i Ulf Kristerssons Sverige? (Applåder) "	3247
358	Per-Arne Håkansson (S)	S	Herr talman! Demokratin är som det ofta framhålls ingen självklarhet. Även om vi i Sverige de gångna åren har uppmärksammat 100 år av allmän och lika rösträtt finns det anledning att på olika sätt utifrån utmaningar som uppstår främja och stärka alla människors delaktighet. Arbetet för mänskliga rättigheter jämlikhet och utbildning för alla får aldrig avstanna. I ett globalt perspektiv tycks demokratin dessvärre vara på tillbakagång. Det globala demokratiindex som den internationellt välrenommerade engelska tidskriften The Economist mäter och årligen publicerar visar på detta. I blickfånget för mätningen finns valdeltagande mångfald politiskt deltagande mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet fri press och rättsstatens principer. Även om Sverige är ett av de länder i världen där befolkningen har en stark tilltro till samhällssystemet och demokratin är detta en varning att ta på allvar. Det som sker i omvärlden berör ju också vårt land. Arbetet för att värna och stärka vår demokrati behöver därför ske både här hemma och i samarbete med andra länder. Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Herr talman! Den avgående regeringen överlämnade en del initiativ och förslag på åtgärder som ytterligare kan stärka den demokratiska utvecklingen och människors delaktighet i samhället. En del finns i det slutbetänkande som kommittén Demokratin 100 år presenterade i somras. Här finns förslag om att inrätta en nationell demokratifunktion att demokrati förs in i myndighetsförordningen och att fler myndigheter får demokrati inskrivet i sin instruktion. Det är min förhoppning att de här frågorna fångas upp även av den nya regeringen. I Europeiska unionen är frågor om demokrati rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter prioriterade. Kritik har samfällt framförts mot några länder inte minst Ungern för uppenbara brister och försämringar på senare år. Detta är ett arbete som behöver fortsatt uppmärksamhet inte minst när Sverige nästa år ikläder sig ordförandeskapet i unionen. I arbetet ingår som jag kan se satsningar på integration respekt för olikheter och minoriteter att jämställdhetsfrågor följs upp och att utanförskap motarbetas. Herr talman! För mig och tusentals andra kandidater i kommuner regioner och riksdag präglades sommaren av engagerade och direkta möten med människor på gator och torg i trappuppgångar och i villaområden vid dörrknackningar under valrörelsen. I sådana sammanhang ställs frågor om demokrati och delaktighet på sin spets. Nu när resultatet föreligger följer en del analyser och uppföljningar. En varningsklocka att ha med sig är att valdeltagandet i år sjönk. Det minskade med uppemot 6 procentenheter. Från att ha ökat fyra val i rad och att ha nått över 87 procent i 2018 års val hamnade valdeltagandet i år vad jag förstår av SCB:s statistik på strax över 81 procent. Det är förstås en beklaglig nedgång som behöver analyseras. Det var flera hundratusen färre människor som sökte sig till vallokalerna denna gång än för fyra år sedan. Vad som är påtagligt när man tittar på siffrorna på ett övergripande plan är ökade skillnader mellan stad och landsbygd men kanske framför allt socioekonomiska faktorer. Det kan tyckas vara en paradox att där det kanske är som mest angeläget med demokrati samhällets funktioner och vardagsnära service är intresset för att delta i valet som lägst. Det är alltså av stor vikt för hela samhället att arbeta med att eliminera denna ojämlikhet mellan olika landsdelar och områden för en fortsatt god demokratisk utveckling. (Applåder) Kultur och idrott	3602
359	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Det är en ära att få inleda den första kulturpolitiska debatten för den här mandatperioden. Men det går faktiskt inte att göra det utan en reflektion över de idéer som just nu präglar vår samtid. I hjärtat av vår kontinent pågår ett fullskaligt invasionskrig. Under gårdagen har våldshärskaren Vladimir Putin utfärdat krigslagar i ukrainska områden vilka han påstår sig ha annekterat genom illegala och riggade folkomröstningar. Hans etnonationalistiska rike ska expandera för att föra samman historiska generationer som lever i dagens Ryssland Belarus Ukraina och Moldavien - det är vad som framgår av hans tankegods. Att den så kallade föreningen genomförs genom krig övergrepp våld och förtryck bortom alla internationella regelverk som konstituerar förhållanden mellan stater och folk visar att inspiration har hämtats från de värsta av tider under människans historia. Allmänpolitisk debattKultur och idrott Fastän den ryska regimen stänger ned internet och fängslar människor som talar om kriget fastän allmänheten i Ryssland får sin information från rysk statlig tv som styrs och ägs av regimen eller är regimvänlig kan man till slut inte hindra sanningen. De unga soldaternas kroppar kommer tillbaka till Ryssland i kistor och mammornas protester har inletts. Herr talman! På en annan plats pågår just nu landsomfattande protester. Fastän den iranska regimen stänger ned internet fastän regimen fängslar människor som manifesterar mot diktaturen håller luften och lögnen på att går ur ayatollornas era i Iran. En sönderslagen ung kvinnas kropp Jina Mahsa Amini skickades tillbaka på bår till kurdiskdominerade västra Iran. 43 år av diktatur håller på att utmanas av frihetskämpande skolflickor och mormödrar. Sanningen om diktaturens verk har fått bägaren att rinna över. Herr talman! Den progressiva demokratiska kulturpolitiken strider för sanningen. Det är sanning och ansvarsutkrävande som de auktoritära regimerna idéströmningarna och samhällskonstruktionerna förhindrar. Varför sitter det författare journalister musiker forskare skådespelare och regissörer i iranska och ryska fängelser? Jo därför att det är de som behövs för att sanningen ifrågasättandet granskningen och alternativet till de auktoritära idéerna och regimerna ska till. Det är den iranska regimens drönare som Putin använder i kriget mot Ukraina. Samverkan mellan diktaturerna och deras idéer är på frammarsch. Men de sammanför också alla oss som strävar efter fred demokrati och frihet. Herr talman! Demokrati kräver yttrandefrihet. Det kräver bildning djupgående läskunskaper och resiliens mot desinformation. Det förutsätter att det finns konstnärlig frihet oberoende journalistik ett levande civilsamhälle föreningsfrihet och folkbildning ifrågasättande och granskning demonstrationsfrihet och agitation respekt för mångfalden av medborgare och minoriteter fri forskning och humaniora samt en öppen debatt. Det är på de grundvalarna Sverige har utvecklats till en av världens starkaste demokratier. Just därför kompromissar vi som representerar socialdemokratin aldrig med auktoritära idéströmningar. Därför blir den här mandatperioden också en kamp om idéerna i världen i Europa och i Sverige. (Applåder)	3247
360	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Kultur- och idrottsfrågor är ett brett område. I dag har vi bara fyra minuter var på oss. Jag kommer därför att fokusera på idrotten. Innan jag blev riksdagsledamot arbetade jag som dansare. Men innan jag under min barndom bestämde mig för att byta skridskor mot tåspetsskor lade jag all min tid på konståkningen. Redan då var det brist på istider. Vi delade anläggning med främst hockeylaget men även curling- och skridskolaget. Det här är 20 år sedan - 20 år. Kommunerna har inte mäktat med att bygga fler idrottsanläggningar i takt med att vi har blivit fler i vårt land. I dag har vi också en situation där många av våra anläggningar är i så dåligt skick att det är billigast och enklast att riva dem och bygga nytt. Kommunerna har inte längre kapaciteten förmågan eller kunskapen för att bygga nya moderna och innovativa idrottsanläggningar. Staten behöver ta ett större grepp och omtag på den här fronten. Därför har vi sverigedemokrater drivit frågan om att bland annat införa en lokal- och anläggningsfond. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Vi har dessutom drivit frågan om att införa ett nationellt kompetenscentrum just för att samla all kunskap om idrottsanläggningar som finns under ett och samma tak. I dag ska kommunerna uppfinna hjulet på nytt varje gång en ny anläggning ska projekteras. Det vore mer rimligt att samla all kunskap under ett tak. Det är ett förslag som även Riksidrottsförbundet ställer sig bakom. Anläggningsbristen måste vi lösa snarast. Jag ser fram emot det arbetet den här mandatperioden. Herr talman! Idrotten når nära hälften av vår befolkning. Vi har nog alla en relation till den antingen som utövare eller som publik. Det finns många bitar att ta tag i när det gäller idrotten. Då behöver vi en minister som har engagemanget och kunskapen men framför allt tiden till det. Jag är övertygad om att den nuvarande ministern kommer att ha det. Det är dessutom glädjande att frågor om folkhälsa och idrott läggs i samma portfölj inte minst när vi ser att stillasittandet ökar och när vi ser effekterna av pandemin än i dag. De kommande fyra åren kommer vi att driva på för att få igenom framför allt följande punkter: Ta tag i och prioritera men framför allt åtgärda anläggningsbristen. Utreda konsekvenserna av pandemin och tillsätta åtgärder. Se över hur man kan lösa den splittring mellan Riksidrottsförbundet och medlemsförbunden som har uppstått det senaste året. Vi behöver också skriva under Macolinkonventionen om matchfixning. Sist men inte minst - det kanske absolut viktigaste - behöver vi se till att färre blir stillasittande och att man i stället har en idrott att gå till. Här kan det göras mer mellan skolan och idrotten. I detta anförande instämde Mats Arkhem och Leonid Yurkovskiy (båda SD).	2819
361	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Tack Angelika Bengtsson för detta anförande! Det finns en sak som förenar oss. Det är ambitionen att försöka förstärka anläggningarna i vårt land. Men för det krävs resurser. Idrottsanläggningarna behöver bli fler i landet. Och eventuellt behöver de befintliga anläggningar som finns i kommunerna renoveras. Jag har framför mig den överenskommelse som Sverigedemokraterna har tecknat tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna. I denna finns det inte en enda idrottssatsning bortsett från den ansats man vill göra för att stärka de högsta ligornas konkurrenskraft. Trots det högernationalistiska parti som Sverigedemokraterna är ser jag ingenting i överenskommelsen som handlar om folkrörelseidrotten om mötet mellan människor eller om ambitionen att få med de grupper som inte har tillgång till idrottens fantastiska verksamhet i dag och framför allt de grupper som inte har tillgång till anläggningar. Är det som Angelika Bengtsson talar om i talarstolen i dag politik som är utanför avtalet? Vad är det egentligen som ska realiseras? Ert parti är nu Sveriges största högerparti och ni bär ansvar för den utveckling av politiken som ska ske. Är det som sägs här att det ska byggas nya anläggningar i vårt land verkligen sant? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott (Applåder)	1362
362	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Jag har väldigt stor respekt för Margareta Cederfelts arbete som ordförande i OSSE:s parlamentariska församling och hennes arbete för Tibet under många år. Jag minns starkt ett möte med en kinesisk företrädare där Margareta Cederfelt pratade om att hon hade varit i Tibets största stad Lhasa. På ett väldigt snyggt sätt ifrågasatte hon den information som kom från kinesiskt håll. Enligt den regeringsförklaring som Ulf Kristersson lämnade tidigare i veckan är det en i första hand svensk och europeisk utrikespolitik" som ska föras. Jag undrar vad Cederfelt tänker om risken för att vi nu får se ett ökat inflytande från Ryssland och Kina i Centralasien och många andra länder där OSSE finns och där svenskt bistånd och framför allt FN-bistånd har funnits under lång tid. Vilka är riskerna om Sverige nu backar undan och inte ger samma stöd till FN som vi har gjort historiskt? Finns det inte en stor risk att Kina och Ryssland tar över? "	954
363	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Man ska komma ihåg att det är mycket som inte finns med i avtalet men där vi kommer att och förhoppningsvis kan sätta press under den här mandatperioden. Det som står i Tidöavtalet är en bra början. Men jag är självklart inte nöjd där. Jag hade velat se vår politik och idrottspolitik genomföras fullt ut. Något annat vore märkligt. Jag håller med om att det behöver göras mer när det gäller idrottsanläggningar. Det kommer alldeles strax en budget. Jag vet att man håller på att förhandla om den. Jag ber att få återkomma just gällande budgeten och den ekonomiska delen.	587
364	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag kan redogöra för att det de gånger Sverigedemokraternas budget har gått igenom i Sveriges riksdag inte har satsats på något investeringsstöd till nybyggnation av bostäder eller fler anläggningsplatser i vårt land. Det har inte heller satsats på kommuner och regioner som bär upp resurserna för idrottsverksamheterna lokalt. Jag finner detta anförande anmärkningsvärt. Jag skulle vilja se resultat av den här politiken. Låt oss återuppta den här debatten när en budget har presenterats.	506
365	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Det låter som att Socialdemokraterna har missat den idrottspolitiska motion som vi debatterade för under hela förra mandatperioden. Vi har många förslag på hur man ska bygga nya innovativa och fräscha multiarenor. Det är så vi ska bygga idrottsarenor just för att få den folkrörelse som idrotten är. Fler ska idrotta inte färre.	347
366	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Jag tror att alla här är överens om att kultur är en viktig del av våra liv. Vi använder kultur på många olika sätt när vi vill fira för att glädja oss som tröst eller när vi vill bli lugnade. Kultur kan också användas för att förmedla budskap för att skapa gemenskap eller för att peppa oss på joggingturen. Men vi är nog inte riktigt överens om vad som är god kultur eller vad som är kultur. För en kan det vara Verdis La t raviata . För någon annan kan det vara Håkan Hellströms musik. En tredje kan säga att det är Astrid Lindgrens böcker och en fjärde kan säga Unga Klaras föreställning Brinn . Herr talman! Kultur är inte bara vår enskilda eller samhällets uppfattning om kultur. Det är också en bransch och en näring. Fler än 190 000 människor jobbar i Sverige i den kulturella och kreativa näringen. Ungefär vart tionde företag i Sverige drivs i den kulturella och kreativa branschen. År 2017 omsatte de 400 miljarder kronor och satte Sverige på världskartan. Herr talman! Detta är en bransch som förtjänar större uppmärksamhet och bättre villkor än vad man förmått i det här huset de senaste åtta åren. Jag ser fram emot att med en moderat kulturminister och våra samarbetspartier äntligen ge branschen och kulturarbetarna i Sverige bättre förutsättningar för en blomstrande kultur och en bättre struktur. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Herr talman! Kulturutskottet har 23 myndigheter och över 30 stiftelser och bolag under sitt ansvarsområde. Det medför politiska direktiv administration och en ostyrd verksamhet som är helt orimlig när det gäller att ge de bästa förutsättningarna för kultur. Jag ser fram emot att få vara med och se till att det blir färre myndigheter och färre politiska direktiv och att vi skapar förutsättningar för branschen att blomstra ännu mer så att fler än 190 000 kan försörja sig i framtiden och så att vi får anledning att vara glada och får ta del av ännu mer kultur. Herr talman! Vi alla behöver kultur och kulturbranschen behöver oss. (Applåder)	2070
367	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! I sitt anförande tog Kristina Axén Olin upp att det är viktigt med ett blomstrande kulturliv och goda förutsättningar för konst- och kulturskapare. Om detta är vi helt eniga. Därför tillsatte vi en utredning om att skapa goda förutsättningar för konst- och kulturskapare genom att de via stipendier och annat ska kunna få tillgång till SGI. Det är en utredning som är pågående. Jag är lite nyfiken på om detta ingår i tanken om tryggare villkor för konst- och kulturskapare. Blir det den fortsatta politiken när vi nu ska ha en moderat kulturminister? Handlar det också om att förlänga stipendierna i enlighet med det som framgick i Återstartsutredningen? Handlar det även om trygga och fasta anställningar på konst- och kulturinstitutionerna i vårt land? Jag skulle vilja höra hur Moderaterna reflekterar i fråga om att förstärka landets konst- och kulturutövares förutsättningar för tryggare och bättre villkor i arbetslivet.	943
368	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Socialdemokraten Lawen Redar ställer ett antal frågor till mig om sjukförsäkringen och andra saker som tagits upp i olika utredningar som bevis på hur rörigt det är att vara kulturarbetare i dag. Det jag beskrev i mitt anförande är en bransch som sysselsätter mer än 190 000 människor här i Sverige. Man har helt orimliga villkor. Man har 23 myndigheter att vända sig till. Man är bidragsberoende. Man har inte någon ordentlig sjukförsäkring. Stipendier ingår inte i sjukförsäkringen. Det är olika direktiv för olika myndigheter man ska söka bidrag hos. Det finns herr talman en rad problem som Socialdemokraterna inte har gjort någonting åt. Nu har vi haft en moderat kulturminister ett moderatlett kulturdepartement och en regering bestående av Moderaterna och ett antal samarbetspartier i några dagar. Jag hoppas kunna glädja riksdagen med att komma tillbaka så fort det bara går med lösningar på de problem som Socialdemokraterna har känt till men inte gjort någonting åt under de senaste åtta åren.	1022
369	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Det är inte myndigheterna som är den stora utmaningen på kulturområdet vad gäller trygga förutsättningar för konst- och kulturskapare. Utmaningarna är bristen på fasta anställningar svårigheten att bli antagen till en scenkonstallians och svårigheten att få SGI och pensionsgrundande inkomst när man har ett stipendium eller motsvarande som en del av sin försörjning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Den utredning vi tillsatte är mycket viktig. Jag hoppas att Kristina Axén Olins parti bevakar och bejakar den framöver. Men jag vill också lyfta fram att det i mycket är tack vare oss som de flesta konst- och kulturskapare räddades under pandemin genom direkta konst- och kulturkrisstöd och nu får chans att ingå i en scenkonstallians.	797
370	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Det finns ett antal fantastiska allianser inom kultursektorn men de har bildats beroende på att de själva velat samarbeta. Jag vill upprepa för herr talmannen och riksdagsledamöterna att Socialdemokraterna har känt till problemen inom kultursektorn: att det är som det är med arbetsvillkoren att det är rörigt med myndigheter och att man klagar på ryckigheten till och med i de statliga utredningarna. Ingenting har gjorts åt detta de senaste tio åren. Socialdemokraterna har inte gjort någonting åt det.	522
371	Catarina Deremar (C)	C	Herr talman! Vi har just haft val. Tyvärr var det inte kulturen som gav de största rubrikerna vid detta val heller vilket vi kanske hade önskat. Vi kan fundera på vad det beror på. Konst och kultur har en stor betydelse för var och en av oss och för vårt samhälle i stort. Det är en enorm kraft som kommer i ett oändligt antal former färger och uttryck. Det är en kraft som tar människor bygder och Sverige som land framåt och uppåt. Styrkan i en fri och självständig kultur är just att den ger oss energi. Den förmår att skapa trygghet och samtidigt provocera och utmana. Den klarar att bygga gemenskap och sammanhang men den testar våra gränser. Den bygger identitet samtidigt som den kan få oss att ompröva gamla sanningar eller se på saker ur någon annans perspektiv. Den tillåter oss att visa känslor eller öppna dörren till en annan värld. Kulturen måste få fortsätta vara en självklar del i ett öppet och demokratiskt samhälle. 902335647446000902335889508000Från politiskt håll behöver vi bygga ramarna för kulturen starkare samtidigt som vi håller oss på armlängds avstånd från kulturens innehåll. Politiken ska aldrig styra kulturen eller tala om vad som är rätt eller fel. Däremot har vi politiker en viktig uppgift i att se till att alla människor oavsett var de bor vilken bakgrund de har och om de har funktionsnedsättningar får ta del av kultur och vara med och skapa på likvärdiga villkor. Fortfarande arbetar kulturen tyvärr i pandemins skugga herr talman. Pandemin tvingade bort människor från kulturen från gemenskap och trygghet från rutiner och samtal. På olika sätt måste vi nu ge stimulans för att fullt ut få tillbaka publiken till kulturen. Då tänker jag inte bara på den offentligt drivna kulturen och de öppna museerna utan också på den kommersiella kulturen. Ett sätt kan vara att som Centerpartiet vill införa en nationell kulturhuvudstad. Att utse en nationell kulturhuvudstad skulle ge mindre städer med omland ett kulturlyft. Vår tanke är att man utser en nationell kulturhuvudstad vartannat år. Jag kan redan nu känna hur det myllrar där ute i vårt rika kulturliv runt om i landet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Vi måste fortsätta slå vakt om det fria ordet om det öppna samtalet och om kulturens alla arenor som ger människor andrum. Vi måste markera stenhårt mot dem som vill inskränka yttrandefriheten eller agera smakdomare med politiska motiv. (Applåder) I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).	2505
372	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Det är något visst med lägereldar. De är en del av vår mänskliga historia en del av oss och vår kultur. Elden gav oss värme. Den höll rovdjur och insekter borta. Den motade undan mörkret och förlängde kvällarna. Man samlades förr runt lägerelden umgicks och berättade och alla var med. Kanske var det lägereldarna som gjorde det möjligt för oss att bosätta oss här i vårt karga klimat i Norden och som skapade närvärme och sammanhang för människor. Där fattade man viktiga beslut som gav oss den bergfasta välfärd som vi i dag lever i. De flesta av oss har någon gång suttit runt en lägereld och upplevt värmen och gemenskapen och sjungit tillsammans. Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring och vid lägerelden hörde de hans sång.Och om bettlare och vägmän och om underbara ting och om sin längtan sjöng han hela natten lång: Det är något bortom bergen bortom blommorna och sången det är något bakom stjärnor bakom heta hjärtat mitt.Hören - något går och viskar går och lockar mig och beder:Kom till oss ty denna jorden den är icke riket ditt!" Vi har enorma utmaningar framför oss: cyberrymden med dess ökade kontroll av människors liv energifrågor försörjning ensamhet och fattigdom. EU satsar 2023 på ett antal utmaningar inför framtiden bland annat kompetens inom vård skola omsorg och digitalisering. Hur ser framtidens välfärd ut? Färdas vi väl - alltså välfärd? Det finns 290 kommuner i Sverige eller 290 lägereldar för att återknyta till historien. "Kommun" kommer ur latinets communis som betyder gemensam. Vi behöver sätta oss runt lägerelden igen lyssna på varandras berättelser se varandra och mötas i ögonhöjd med närvärme och sammanhang med alla generationer. Här befinner vi oss du och jag mitt i allt. Tillsammans behöver vi anta utmaningar och möjligheter av alla de slag från olika håll - tillsammans! "Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga där i vila multna vraken och de trötta män få ro.Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjungaunder valv där evigt unga barn av saligheten bo." (Applåder) "	2097
373	Margareta Cederfelt (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan. Jag skulle vilja lägga till en sak som Ulf Kristersson nämnde i regeringsförklaringen. Det handlar om auktoritära stater och hotet från Kina. Det finns också med i regeringsförklaringen. Det vill jag understryka. Jag vill också nämna att flera stormakter som Kina och Ryssland är oerhört aktiva norr om Sverige där Svalbard ligger i den arktiska regionen. Detta visar när det handlar om auktoritära regimer hur viktigt det är att vi tittar också på vårt närområde. Låt mig också nämna Belarus ett annat land i vår närhet. Det är inte många mil ungefär 45 mil mellan Minsk och Sverige. Det är inte långt. Där finns Ryssland och där finns Kina inte för att de är fredliga länder utan av helt andra anledningar.	876
374	Amanda Lind (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Herr talman! Kulturlivet är för ett land det som kanariefågeln är för gruvarbetarna. Hur kulturlivet mår är ett tecken på ett större hälsotillstånd. Ett fritt starkt och dynamiskt kulturliv är ett signum för en levande demokrati och ett välmående samhälle. Herr talman! Kultursektorn står fortfarande inför stora utmaningar efter åren av pandemi. Biljettförsäljningen har ännu inte kommit igång som tidigare. Publiken har ännu inte hittat tillbaka till kulturverksamheterna även om det självklart finns positiva undantag och vi vet att återstartsstöden har gjort stor skillnad. I den återstartsutredning som presenterades förra året slogs det fast att det nu finns ett stort behov av långsiktighet och uthållighet från politiken och att det behövs fleråriga återstartsstöd och andra aktiva åtgärder för att kulturlivet ska kunna återhämta sig och stå starkt framåt. Därför herr talman gör det mig djupt bekymrad att den nya högerregeringens regeringsförklaring är så tunn på kulturpolitik. Ingenstans nämns återhämtningen efter pandemin. Ingenstans talar man om faktiska satsningar. Snarare ser riskerna för nedskärningar stora ut. Folkbildningen verkar ligga särskilt illa till. Och vad händer med de framgångsrika och uppskattade statliga stöden till folkbiblioteken och kulturskolan? Var herr talman är reformerna som skulle göra skillnad på riktigt för barns och ungas tillgång till och möjlighet att utöva kultur i hela landet? Ingenstans i regeringsförklaringen eller i högerns avtal med Sverigedemokraterna nämns den så efterlängtade reformen om bemannade skolbibliotek ett förslag som vi vet skulle göra skillnad på riktigt för alla barns möjlighet att ta del av den rikedom och den frihet som läsförmågans och litteraturens värld kan ge. Den kulturkanon som det gjorts ett stort nummer av i debatten är ett förslag som i bästa fall blir ett slag i luften. Vill man på allvar att barn unga och vuxna i hela vårt land ska få ta del av den rika kulturskatt som finns i Sverige är det inte topplistor som krävs utan konkreta reformer som ökar barns och ungas tillgång till kultur och kreativitet och som stärker vårt breda kulturliv i hela Sverige. Ingenstans herr talman ser jag att den nya högerregeringen har någon sådan ambition. Det är oroväckande för Sveriges kulturliv och även för Sveriges befolkning. Herr talman! Under min och Miljöpartiets tid i regeringen gjordes stora förstärkningar och reformer inom såväl kultur- som mediepolitiken. Därtill drev vi på för konstens frihet med en ny museilag och det uppdrag till Myndigheten för kulturanalys som resulterade i rapporten Så fri är konsten . Det är ett arbete som behöver fortsätta och jag är bekymrad över att den nya regeringen ska förhandla den punkten med Sverigedemokraterna ett parti som vi vet har en helt annan syn på den fria konsten än övriga partier. Avslutningsvis herr talman gör det mig mycket bekymrad att den nya regeringen i sin regeringsförklaring inte med ett ord nämner politiken för våra nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter språk och kultur. Arbetet för att stärka samers romers judars tornedalingars och sverigefinnars språk och kultur är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Vi drev igenom en tydlig ambitionshöjning under föregående mandatperioder och skulle högern nu släppa taget om det arbetet är det inte någonting annat än en skam för Sveriges åtaganden gentemot våra nationella minoriteter och vårt urfolk. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Herr talman! Jag befarar att vi står inför fyra förlorade år i kulturpolitiken. Jag hoppas såklart att vi har fel för det är när det blåser som mest som vi allra mest behöver kulturen. (Applåder)	3809
375	Anna Wallentheim (S)	S	Herr talman! Så ofta jag kan tar jag tillfället i akt att prata om vad idrotten och föreningslivet betyder för människor och för samhället för den fysiska och psykiska hälsan för samhällsgemenskapen och för städer förorter och landsbygd över hela vårt land. Inom idrotten föreningslivet och civilsamhället pratas det ofta om förebilder. Det är dock sällan de stora idrottarna och superstjärnorna som inspirerar. Många gånger är det lärare idrottstränare och ledare som får människor att våga tänka större och längre. Detta är något som också påverkar mig i mitt arbete. Vuxna och närvarande förebilder är enligt mig lösningen på så många frågor och problem. Och förebilder kan vara så otroligt mycket. Det kan vara allt från föräldern som varje dag går till jobbet till lärare och vuxna i skolan liksom fältarna som går på våra gator. Det kan vara fritidsledaren på fritidsgården och våra ledare och tränare inom föreningslivet. Förebilder är vuxna som inspirerar och motiverar som ser som hör och som visar förståelse medkänsla och vågar sätta gränser. Samhället behöver dessa vuxna. De skapar nämligen en trygghet som varken poliser eller ordningsvakter kan lösa. Herr talman! Efter sju år i kulturutskottet där jag var ansvarig för idrottsfrågorna fick jag hösten 2021 byta till justitieutskottet. Det var såklart en stor förändring men det ligger också nära det jag har jobbat med. Den erfarenhet jag har med mig som lärare och föreningsförespråkare är nämligen något jag tar med mig i mitt fortsatta arbete i justitieutskottet och i dagens debatt är det framför allt idrotten jag kommer att fokusera på. För där samhället och politiken svajar där finner vi idrotten. När verksamheter företag och organisationer drar sig bort från förorten och landsbygderna är oftast idrotten en av de få verksamheter som finns kvar. Idrottsrörelsen hittar vi i hela Sverige. Den finns i våra storstäder och den finns i nästan varenda liten by. I många debatter och inlägg på sociala medier har jag sagt att i ett samhälle där barn och unga har en meningsfull fritid skapas samhällsgemenskap som har styrkan att bryta utanförskapet och vara en stark motkraft till en brottslig bana. Men vi får aldrig herr talman använda idrotten bara som ett medel mot brottslighet. Vår uppgift som politiker är att ge idrotten de förutsättningar den behöver för att fortsätta utveckla sina styrkor - som folkrörelse demokratiskola mötesplats och något som ger chans till fysisk rörelse - samt att stötta och pusha i dess fortsatta jämställdhetsarbete. Som politiker behöver vi inte peka finger och berätta för idrotten vilken kraft den besitter; inom idrotten vet man redan detta. Vad som behövs är att ge idrotten de förutsättningar den behöver för att fortsätta utvecklas - att vi bygger våra städer och samhällen med arenor och grönytor där man kan röra sig och att vi ger kompensation och stöd när priserna stiger så att de låga trösklarna och de låga medlemsavgifterna kan finnas kvar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Herr talman! Fler verktyg till polisen hårdare straff sänkt straffålder med mera är inte brottsförebyggande - det är brottsbekämpning. Brottsförebyggande kräver fler förebilder mötesplatser gemenskap och framtidshopp. Brottsförebyggande kräver en jämlik skola en trygg arbetsmarknad ett brett föreningsliv och en stark idrottsrörelse. Så bygger vi Sverige tryggare och starkare. (Applåder)	3468
376	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Tack Anna Wallentheim för ditt inlägg! Jag brukar faktiskt citera dig emellanåt. Du sa en gång att vi kämpar för kulturen både inom partiet och i politiken i stort - ungefär så. Det tycker jag är väldigt bra uttryckt. Vi gör det; vi kämpar för kulturen. Det handlar om budgetar och annat där vi får slåss lite grann för kulturpengarna. Det tror jag gäller samtliga inom detta område. Jag ska ju ha en fråga också. Jag skulle vilja fråga dig ledamoten Wallentheim om fritidskortet. Det kommer nu faktiskt att införas. Min fråga är hur du ställer dig till det. Jag har lyft upp detta ett antal gånger så jag kanske inte behöver beskriva det i detalj just nu.	677
377	Anna Wallentheim (S)	S	Herr talman! Om herr talmannen bara visste hur glad jag är att Roland Utbult begärde det här replikskiftet med mig! Jag tänkte nämligen begära replik på Roland Utbult och säga att en kultur- och idrottsdebatt inte är fulländad om jag inte har fått ha ett replikskifte med ledamoten Utbult om fritidskortet. Sådana har vi haft många gånger tidigare. Jag ska ge dig ett erkännande Roland Utbult för jag läser de förslag som läggs fram. Fritidskortet har utvecklats med tiden och det är en utveckling som jag kan se som ganska positiv. Det ska nå ut bredare och det ska varieras utifrån vilken socioekonomisk bakgrund man har; det ska slå olika. Men vi står också inför det faktum att priserna skenar inom idrottsrörelsen. Även med ett fritidskort ser vi att medlemsavgifterna stiger. Det finns för få arenor; man tvingas säga nej. Och när priserna stiger är risken att även medlemsavgifterna ökar. Hur ser Roland Utbult att vi ska kunna möta den kostnadsökningen? Det kommer inte att kunna lösas med fritidskortet.	1020
378	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Det är ju ändå en dellösning för det handlar om ett kort som är laddat med 500 kronor för varje elev som går i årskurs 5-9. Vi kan alltså verkligen tala om ett bidrag till medlemsavgifter och sådant. Har familjen väldigt svag ekonomi kan man få ända upp till cirka 2 500 kronor. Tidigare hade vi något som hette fritidspeng och jag fick ingen riktig respons på det. Men jag är glad åt att vi har kommit vidare lite här.	437
379	Anna Wallentheim (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott Herr talman! Precis som Roland Utbult säger har fritidspengen nu blivit ett fritidskort som ska slå betydligt mer generellt än i det första förslaget som inte heller nådde den effekt jag tror att ni ville ha. Jag ser det dock som oroväckande att priser ökar att vi har för få anläggningar och att man inte får del av elstödet. Jag hoppas att det är sådant vi kommer att få se. Det är lätt att stå här och säga att vi lägger fram motioner och säger detta svart på vitt men faktum är att det är i budgeten det kommer att synas. Jag hoppas att pengar inte ska tas från idrottsrörelsen och gå till ett fritidskort utan att man hittar andra pengar. Idrotten behöver nämligen pengarna nu mer än någonsin.	780
380	Ewa Pihl Krabbe (S)	S	Herr talman! Personer med dövblindhet är en till antalet relativt liten grupp i Sverige och olikheterna inom gruppen är stora. Man beräknar att det finns cirka 2 000 personer under 65 år i Sverige. Antalet över 65 år är väsentligt större. Det föds årligen cirka tio barn med dövblindhet. Dövblindhet är enligt en gemensam nordisk definition ett samlingsbegrepp för en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Begreppet medfödd dövblindhet används när funktionsnedsättningarna uppkommit innan begreppsbildning språk och kommunikation har utvecklats. Förvärvad dövblindhet innebär att dövblindheten inträffat senare i livet. Dövblindhet medför helt specifika hinder som på många olika sätt påverkar möjligheten att vara aktiv och delaktig i olika sammanhang. Få personer med dövblindhet saknar syn och hörsel helt och hållet. Många har funktioner kvar och för dem kan rätt strategier hjälpmedel och adekvata insatser göra stor skillnad. Att få lära sig strategier för att kunna kommunicera med andra och kunna röra sig självständigt i olika miljöer och att få tillgång till anpassade hjälpmedel och dövblindtolk är exempel på nödvändiga insatser. Insatserna behöver ofta bygga på metoder som har känseln och andra sinnesintryck än syn och hörsel i fokus. Jag vill betona att det är samhället som bär ansvaret för att göra aktiviteter och miljöer tillgängliga. En gränsöverskridande samverkan mellan dem som i sitt arbete möter personer med dövblindhet gör stor skillnad. Herr talman! Är då samhället en garant för ett gott liv för den som drabbats av dövblindhet? Jag vill peka på tre frågor av politisk karaktär som är viktiga för att få förbättringar till stånd för de personer som drabbats av dövblindhet. Tillgången till dövblindtolkar är inte tillräcklig. Det är viktigt att den pågående tolkutredningens förslag faktiskt genomförs. Tillgången till ledsagning och assistans behöver förbättras. Det behövs också en reformerad syn på teknik hjälpmedel och digitala tjänster som kan göras tillgängliga för dessa personer. Det har vi sett inte minst under pandemin då den här gruppen hade väldigt svårt att få tillgång till information och service i den utsträckning de behövde. Allmänpolitisk debattKultur och idrott Jag kan också informera om att endast ett fåtal regioner i landet tillhandahåller särskilda tjänster till dövblinda; det görs bland annat i Skåne som jag kommer från. Dessa personer behöver ett otroligt stöd eftersom vi vet att ohälsotalen är mycket högre än för övrig befolkning. Suicid och suicidförsök är också vanligare än bland befolkningen i övrigt. Ojämlikheten över landet är alltså stor. Kulturen herr talman är en viktig faktor för att människan ska må bra. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller i Sverige sedan 2009. Så här står det: Konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att utveckla och använda sin kreativa artistiska och intellektuella förmåga inte endast i eget intresse utan även för samhällets berikande." Kultur är en mänsklig rättighet även för den som inte ser eller hör. Konstnärligt skapande och kulturella aktiviteter är av mycket stort värde för dessa personer. Tyvärr är samhällets kulturutbud inte anpassat för dövblinda personers behov. Det krävs att lokaler är anpassade och tillgängliga och tillgång till dövblindtolk och ledsagare är helt nödvändigt. Jag vill med dessa ord uppmärksamma en liten grupp personer som drabbas hårt av sin funktionsnedsättning. Jag hoppas därför att insatserna som jag beskrivit ska komma till stånd och därmed bidra till att personer med dövblindhet får möjlighet till ett gott liv och till kulturella upplevelser. (Applåder) Utbildning och forskning "	3771
381	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Barn har det olika. Vissa växer upp i stort överflöd andra under påvra omständigheter. Vissa växer upp med läsande förebilder och stor tillgång till massor av böcker tidningar och samtal andra i en mer språkfattig miljö. Vissa har föräldrar med lång utbildning andra har föräldrar med kort utbildning. Den svenska skolan med rätt och plikt för alla finansierad efter förmåga och disponerad efter behov är konstruerad för att minska den skillnad som dessa livsförutsättningar ger och så att säga jämna ut startlinjen. Den har varit världsbäst på det. Det är den inte längre. Det har de senaste decennierna blivit allt större skillnad mellan skolor och familjebakgrunden har fått allt större genomslag i barnens skolresultat. Under många år sjönk de svenska kunskapsresultaten och ojämlikheten ökade. Vi socialdemokrater har vänt trenden genom att satsa stort på skolan. Nu ökar de svenska kunskapsresultaten i mätning efter mätning. Samtidigt kvarstår och ökar ojämlikheten som ett resultat av att skolan styrs som vore den en marknad. Därför behöver några saker ändras i det svenska skolsystemet så att samhället återtar kontrollen. Först och främst måste skolor finansieras efter vilket ansvar de har och efter elevgruppernas behov. Då behöver skolpengen differentieras mellan fristående och kommunala skolor så att vi slutar att betala friskolor en bonus för ett uppdrag de inte har. Ett strukturbelopp behövs i skolpengen som gör att skolor som har elever med större behov av lärartäthet och annat stöd också har resurser att möta de behoven. Staten behöver öka sitt engagemang i finansieringen av skolan. Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning De orättvisa friskoleköerna måste förbjudas. När det finns fler sökande än platser till en skola måste ett urval göras. Friskolor får i dag använda kötid för att göra det urvalet. Och det gör de för det är ett utmärkt sätt att sortera ut ett lönsamt elevunderlag. Det leder till att elever från olika sociala förhållanden i minskande utsträckning får sin undervisning i samma klassrum. Skolvalet måste bli gemensamt. Alla skolor har i dag ansvaret att sköta sin egen antagning. När Skolinspektionen tidigare i år kollade hur det går för friskolorna att göra detta kan resultatet sammanfattas som: Det går inte bra. Av 30 granskade friskolor är det 24 som inte följer reglerna. Elever och deras vårdnadshavare får inte veta varför de kom in på en skola eller varför de inte gjorde det. Skolor samlar in information om eleverna som de inte får använda för urvalet till exempel om elevers stödbehov eller modersmål och sorterar elever efter det. Skolvalet måste skötas i ett sammanhållet och gemensamt system. Offentlighetsprincipen måste införas för alla skolor i Sverige. Fristående skolor är helt skattefinansierade och utövar myndighet i myndigheters ställe. Självklart ska alla uppgifter om deras verksamhet vara offentliga för alla att ta del av och granska. Samhällets behov av insyn trumfar bolagens behov av att skydda sina affärshemligheter alla dagar i veckan. Det viktigaste av allt för att skapa en mer likvärdig skola som kan kompensera för elevers olika förutsättningar och behov är att bli kvitt vinstintresset. Den som driver skola för att tjäna pengar sätter aktieägarnas intressen före elevernas. Det leder till segregation betygsinflation lägre lärartäthet sämre behörighet och så vidare. För att återupprätta skolan som en samhällets minsta gemensamma nämnare - som platsen där folk från olika bakgrunder möts - måste vi återta den demokratiska kontrollen över skolan. (Applåder)	3595
382	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Det känns väldigt roligt att vara tillbaka här i talarstolen. Den här gången är vi i regeringsställning till skillnad från när jag var här senast i våras. I går kväll hade vi ett seminarium med Sällskapet för riksdagsledamöter och forskare Rifo. Det handlade om rent vatten. Man kan säga att rent vatten är något vi alla tar för självklart. Men tack vare svensk forskning har vi också tillgång till rent vatten. Vårt vatten hör till de renaste i världen. Tyvärr överträffas vi av Finland men annars ligger vi väldigt bra till när det gäller rent vatten. Forskning behövs inom väldigt många områden. Herr talman! Vi moderater prioriterar forskning inom väldigt många områden. Det är oerhört viktigt för att vi ska nå framgång i Sverige. Inom hälso- och sjukvård har det aldrig pratats så mycket om forskning som nu under de senaste åren. Framför allt har det handlat om covidforskning och vaccinforskning. Det är fortfarande prioriterat och många har nog förstått att det handlar om liv och död och att man måste samarbeta också inom forskningen för att nå framgångar. Grundforskningen är väldigt viktig och sedan tillkommer spetsforskningen för att man ska få snabba och precisa resultat. Från Moderaternas sida är det också många andra forskningsområden som vi prioriterar. Det handlar om kvinnoforskning till exempel om endometrios och migrän och om en sammanhållen förlossningsvård. Vi ser detta som mycket prioriterat. Vi satsar också på cancerforskning och barncancerforskning. Här ingår förutom forskning också eftervård och rehabilitering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Vi måste också kunna behålla vår nyckelkompetens inom många forskningsområden. Vi ska attrahera forskare som kommer hit och också vill stanna kvar och då måste vi ha ett samarbete mellan kommuner näringsliv och lärosäten. Detta ser vi som oerhört viktigt och det måste utvecklas ännu mer. Vi gör just nu stora satsningar inom till exempel elektrifiering. Här satsas det mycket i bland annat Göteborg där jag kommer ifrån. Jag är väldigt glad över att vi får en batterifabrik och även mycket forskning där. Men då gäller det att få personal till detta. Det är alltså oerhört viktigt att vi samarbetar med flera områden för att behålla nyckelkompetens. Vidare är det viktigt med forskning om klimat och energiomställning. Där prioriterar vi att det ska göras på ett hållbart sätt och att vi samtidigt kan öka Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft. Här handlar det om excellent forskning alltså väldigt högt prioriterad forskning. Herr talman! Något som tyvärr också är väldigt viktigt just nu är forskning om försvar och cybersäkerhet samt rymdforskning som är användbar på många områden inom både freds- och miljöarbete. Sedan finns det många områden där vi måste göra ännu mer när det gäller forskning. Moderaterna värnar om den akademiska friheten. Det ska inte finnas hot och hat inom forskningen. Vi vill inte heller ha för många politiska pekpinnar - inte heller moderata. Trots att jag är moderat och gillar forskning vet jag att vi ibland kan vara lite för klåfingriga även om Moderaterna förstås är de minst klåfingriga. Vi ska inte peta för mycket i forskningen. När vi tillsätter styrelser på lärosäten ska sakkunnighet vara det viktiga inte att man är politiker utan att man har en kompetens om det man ska värna. Jag slog upp forskning" och såg att det är en aktiv planmässig och metodisk undersökning som bedrivs av forskare för att få nya kunskaper och öka vetandet. Som moderat ser jag det som viktigt att få nya kunskaper och öka medvetandet. Därför är jag politiker och vill tala om forskning som ett mycket viktigt område. "	3728
383	Aylin Fazelian (S)	S	Herr talman! På frågor om vinstuttag skriver Moderaterna på sin hemsida att man vill skärpa kontrollerna kopplat till hur bra skolorna är. Slottsavtalet som den nya regeringen nyligen presenterade landade i en liknande slutsats. Marknadsinslagen i svensk skola ska inte bort utan precis som Moderaterna skriver på sin hemsida ska i stället kontroll och inspektion öka. Rätten till vinstuttag de första åren ska alltså ges till skolor om de har bra resultat. Min fråga till Moderaternas ledamot är: Hur mycket kontroll inspektion och byråkrati är det rimligt att lägga på våra redan pressade lärare - allt för att behålla rätten till vinstuttag?	653
384	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Ett klassiskt sätt i utrikespolitiken att inte svara på en fråga är att göra en resa någon annanstans på vårt jordklot. Jag skulle vilja att Margareta Cederfelt återvänder till Centralasien och till den risk som finns när vi nu drar in på kärnstöd och bistånd till FN:s organisationer och som i dag ges till folk i Centralasien som lever under otroligt svåra omständigheter. Man har historiskt levt under förtryck av både Ryssland och Sovjetunionen men ser nu också det kinesiska intresset öka. Vad är deras chans om vi drar oss undan? Vad är deras chans att slippa leva under ett auktoritärt styre vilket de faktiskt gör i många länder i dag?	659
385	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Det viktiga är egentligen att det är bra resultat och hög kvalitet i friskolor men också i kommunala skolor. Vi ser tyvärr att det inte alltid är hög kvalitet. Därför vill vi satsa mer på att Skolinspektionen ska kunna göra anmälda och även oanmälda besök. Det är lika viktigt i kommunala skolor som i fristående skolor. Det tycker vi är jätteviktigt. Det handlar om kvaliteten för eleverna. Det handlar om deras arbetsmiljö men faktiskt också om pedagogernas arbetsmiljö. Där kommer vi inte att ge vika.	518
386	Aylin Fazelian (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Men i dag är våra lärare redan så enormt arbetsbelastade att de flyr skolan. Lärarna tål inte mer inspektion kontroll administration och byråkrati - allt för att man inte vill göra upp med marknadsinslagen. Frågan till Marie-Louise Hänel Sandström kvarstår: Är det rimligt att välja att inte i grunden göra upp med marknadsinslagen utan bara lägga mer börda på våra lärare?	473
387	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! För oss är det fortfarande viktigt att vi har kvalitet inom skolan. Det tycker vi att eleverna har rätt till. Vi vill också att det ska bli en bra studiemiljö och en bra lärmiljö för pedagogerna. Jag förstår att det är en administrativt stor börda och det tycker inte vi heller är någonting som ska prioriteras. Men man flyr faktiskt för att det är en dålig arbetsmiljö - det säger många lärare. Det handlar inte om lönen utan det är arbetsmiljön som är för belastande. Det är tyvärr ofta väldigt stökigt i skolan. Det är mycket som behöver göras.	564
388	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Sverige är ett extremt land i dag extremt på så sätt att vårt skolsystem är uppbyggt utifrån en sorts skev marknadslogik en marknadsskola. Inget annat land i världen tillämpar vårt skolsystem. Alla andra länder tittar förundrat på oss i Sverige och undrar vad vi egentligen håller på med. Faktum är att merparten av svenska folket också undrar då en majoritet av befolkningen är emot vinster i välfärden. Marknadsskolan bygger på principen om att vi ska ha en skattefinansierad skola och det är bra. Men vem som helst kan i praktiken starta en skola och börja tjäna pengar på den och det är dåligt. Det är dåligt utifrån flera perspektiv. Men i första hand är det dåligt - för att använda sig av ett gammalt moderat bevingat uttryck - för att man inte ska slösa med skattebetalarnas pengar. Skatt är samhällets metod att finansiera det vi ska ha gemensamt. Privata vinster till enskilda företag kan inte på något sätt sägas vara det folket förväntade sig när friskolesystemet infördes för drygt 30 år sedan. Tvärtom var huvudargumentationen då att skolan skulle bli billigare och framför allt bättre. Vi kan konstatera att den blev varken det ena eller det andra. Tvärtom har det blivit fri dragningsrätt på skattemedel vilket möjliggjort för de stora skolkoncerner som nu härjar fritt att spendera stora summor på lobbyism för att påverka den politik som förs till sin egen fördel. Samtidigt har skolan - det skulle nog var och en hålla med om - blivit sämre. Herr talman! Slottsavtalet har inga lösningar på de problem som vi ser att skolan har eller står inför något som i dag uppmärksammats av ordförandena från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Jag tycker dock att det är intressant hur snabbt det gick för ett bolag som Academedia att säga att de var helt tillfreds med de förändringar som föreslås i slottsavtalet. Det man låter meddela är: Många av de förslag AcadeMedia tagit fram genom åren finns med här." Lite senare tillträder en ny skolminister som förutom att vara liberal sitter i styrelsen för och dessutom äger aktier i ett skolbolag. Det är aktier som hon väljer att sälja efter det att hon har tillträtt så att hon inte skulle råka gå miste om den värdeökning som hennes eget tillträde som ansvarig minister skulle medföra. Till råga på allt är bolaget som hon suttit i styrelsen för ökänt för att enbart servera barnen knäckebröd och vatten till frukost. Visst ställer man sig ändå frågan vilka kopplingar det egentligen finns mellan Liberalerna och de privata skolbolagen? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Vad är egentligen korruption? Enligt Världsbankens definition är det ett missbruk av offentlig makt för privat vinning. Jag är varken åklagare eller polis men i fallet med Liberalerna och skrivningarna i slottsavtalet och med ministertillsättningarna i åtanke skulle jag åtminstone börja fundera. Är det lämpligt? Är formuleringarna i slottsavtalet ett beställningsjobb från det berörda näringslivet? Är gränsen för korruption passerad? Fru talman! Vi får med stor sannolikhet anledning att återkomma till avtalet och dess formuleringar men den här regeringsbildningen har om inte annat möjligen visat oss en helt annan dimension av vad begreppet marknadsskolan i själva verket innebär. Sveriges elever och lärare - ja hela den svenska skolan - förtjänar bättre. Vi i Vänsterpartiet kommer att göra allt vi kan för att den svenska skolan än en gång ska bli bäst i världen. (Applåder) "	3514
389	Anna Lasses (C)	C	Fru talman! Det går såklart inte att kräva allt av det 60-sidiga Tidöavtalet som spänner över allt från sjukvård till klimat. Men jag hade ändå höga förväntningar på tydliga svar på de allvarliga problem som måste lösas för att man ska få en skola där varje barn i hela landet får möjlighet att lyckas. Men tyvärr än en gång saknas helhetsgreppet. Än en gång har vi en regering som ska ägna sig åt att lappa och laga ett system som är trasigt i stället för att göra ett nytt. Systemet som jag talar om är såklart resurstilldelningssystemet ett system som i dag gynnar stora skolor och förskolor och som konsekvent missgynnar såväl kommunala skolor som små aktörer. Ofta får jag samtal från föräldrar som kämpat år ut och år in. De har barn som har varit hemmasittare men som när de äntligen fått plats på en resursskola har återvänt till skolan. Men så dras mattan i tillvaron undan. Tilläggsbeloppet som kommunen beviljat dras in och skolans ekonomi hotas. I Stockholms län mitt län råder det kaos i fråga om hur resurserna fördelas till de barn som har störst behov. Barn och föräldrar har fastnat i en grym karusell när kommuner skolaktörer riksdag och regering bara skyller på varandra. Här behöver regeringen och riksdagen fatta beslut som tydligt visar var ansvaret ligger någonstans och hur resurserna bör fördelas. Hälften av landets skolor har färre än 200 elever. Många finns ute på landsbygden. Dessa behöver värnas och regelverken måste förenklas så att skolor med olika huvudmän kan samverka och dela resurser exempelvis ämneslärare. Även digitaliseringens möjligheter behöver utvecklas och användas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning I skolor i utsatta områden behövs de bästa och mest erfarna pedagogerna. Då måste skolorna kunna erbjuda en arbetsmiljö som gör att pedagogerna faktiskt kan göra sitt jobb och orkar arbeta kvar - för viljan finns. Och glöm inte förskolan! Det är här grunden läggs. Personaltätheten och pedagogernas kompetens är avgörande för att barnen ska få den grund som gör att de sedan tryggt kan gå vidare till skolan. Resurstilldelningen är nyckeln och den måste funka. Det är långt viktigare än ordningsregler kösystem och vinster. Sådant är också viktigt men det kommer inte att leda till en likvärdig skola så länge grunden saknas. I stället måste vi samlas kring ett nytt resurstilldelningssystem som på allvar utgår från utbildning och elevers behov och samtidigt stimulerar till ett ökat samarbete mellan kommunala aktörer och fristående aktörer. Jag är en person som ser glaset som halvfullt och det finns faktiskt ett kort stycke i regeringssamarbetets avtal som jag sätter väldigt stort hopp till. Jag väntar nyfiket på att se vad som egentligen döljer sig bakom det. Det lyder så här: Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Även om jag funderar över vad statlig styrning här innebär och får för konsekvenser hoppas jag ändå att detta lilla stycke innefattar alla de punkter som jag har lyft fram och många därtill. Jag hoppas att regeringen bjuder in riksdagens samtliga partier i det arbetet så att vi får en stabil grund för den svenska förskolan och skolan att stå på.	3352
390	Nike Örbrink (KD)	KD	Fru talman! Detta är mitt första anförande som ny riksdagsledamot. Det värmer mig lite extra att få hålla detta jungfrutal vigt till den kanske främsta investeringen för framtiden. Det handlar om skolan och skolans roll för att bekämpa barns och ungas psykiska ohälsa och om satsningar på elevhälsan. När skolan fungerar som bäst går barnet dit på morgonen med hopp i bröstet och får stödet för att kunna förstå studieron att kunna lära och vännerna att kunna utvecklas med. Efter att klockan ringt ut ska de hoppfullt kunna gå hem till föräldrarna och kring middagsbordet berätta om alla de drömmar de har för framtiden. De kanske vill bli polis ingenjör läkare eller kanske till och med själv lärare. Det är dessvärre en verklighet som är långt ifrån den som alla barn där ute som spenderar majoriteten av sina dagar i skolans korridorer kan relatera till. Många har i stället för hoppet i bröstet en klump i magen och hjälpen alltför långt bort. Då har vi som politiker misslyckats. Svensk elevhälsa behöver verkligen en nystart. Alltför ofta när jag är ute på skolor och pratar med barn och unga berättar de att när de har vänt sig till elevhälsan och sökt en vuxens hjälpande hand har de mötts av en stängd dörr med en post-it-lapp där det står något i stil med: Vänligen återkom en annan dag är borta på konferens. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning I april förra året konstaterades att en skolläkare i genomsnitt hade hand om 9 400 elever. På varje skolpsykolog gick det 1 200 elever trots att riktmärket var högst 500. Det är så trots att vi vet att psykisk ohälsa bland barn och unga inte kan vänta. Jag är övertygad om att det inte blir lättare att fokusera på eftermiddagens svensklektion om man mådde dåligt under förmiddagens mattelektion och inte haft någon att prata med om det. År 2017 hade var tredje grundskola och varannan gymnasieskola fått påpekanden från Skolinspektionen om bristande elevhälsa trots att vi vet att psykisk ohälsa bland barn och unga växer. Vi vet att ungdomens år aldrig kommer tillbaka. Sveriges barn och unga förtjänar bättre än en stängd dörr den dagen de behöver hjälp för att kunna leva och inte bara överleva de åren. Därför blev jag glad när jag tog del av de förslag som följde med såväl Tidöavtalet som regeringsförklaringen. Det handlar om stärkta insatser för ökad studiero i klassrummet. Det handlar om en elevhälsogaranti som garanterar tillgänglig kurator varje dag på skolan. Det handlar om samverkansavtal mellan skola och sjukvård för att minska risken för att barn faller mellan stolarna. Men det handlar också om rektorers förtydligade ansvar för att upprätthålla tryggheten i skolan och ökade befogenheter att flytta på de elever som inte kan respektera sina klasskamrater. För det ska alltid vara mobbaren och inte den mobbade som tvingas byta skola. Fru talman! Skolan ska vara en framtidsplats. Det ska vara en plats där unga får stödet för att förstå studieron för att kunna lära och kamraterna att kunna utvecklas med. Men då måste skolan börja att vara en trygg plats. Tröskeln till att få hjälp långa tuffa dagar måste också vara låg. De kommande åren måste bli en nystart för elevhälsan och för barns och ungas psykiska hälsa. (Applåder)	3276
391	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Nike Örbrink skrev i Expressen Debatt att berättelsen om invandraren som mot alla odds lyckas måste sluta att vara ett undantag. Då vill jag bara fråga hur det går ihop med Tidöavtalets förslag att inte slopa kötid som urvalsgrund. Det är just kötiden som gör att barn som har invandrat hit hamnar efter för att deras föräldrar inte har kunnat sätta dem i kö till skillnad från barn som har föräldrar som är födda här och som har haft kunskap om det svenska skolsystemet.	510
392	Nike Örbrink (KD)	KD	Fru talman! Integrationen börjar verkligen i skolan. En fungerande skola är också en grund för att fler människor ska kunna komma in och bli en del av Sverige och komma in i den svenska gemenskapen. När vi tittar på Tidöavtalet ser vi också satsningarna på det. Det handlar om fler lärare som får mer tid för varje elev. Det handlar om att reformera såväl intagningen som kötiden för den delen. Det handlar också om att ge Skolinspektionen starkare befogenheter att se kvaliteten i skolan. Jag tror att det är där nyckeln ligger. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Jag kommer med erfarenhet av utbildningspolitiken i Stockholms stad. Vi har tittat noga på just skolorna i utsatta områden. Vi har arbetat aktivt och höjt kunskapsresultaten. Det är där nyckeln ligger.	820
393	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Vi är alla medvetna om att när vi fick se Tidöavtalet såg vi väldigt mycket migration och väldigt lite integration. Det är också uppenbart att marknaden ska fortsätta att hurra. Barn till föräldrar som har invandrat hit kommer att fortsätta att släpa efter. Det är dålig integrationspolitik från den nya majoriteten i Sveriges riksdag. Eftersom du Nike Örbrink var så angelägen om att barn till invandrare inte ska lyckas mot alla odds hade jag hoppats att ni skulle ha en bättre politik.	506
394	Nike Örbrink (KD)	KD	Fru talman! Jag tror att det allra viktigaste är att de här barnen som behöver hjälp med det svenska språket och läxläsningen får det. Det är A och O. Det innebär det här. Jag noterar också att ni inte ger några förslag på hur Socialdemokraterna vill förbättra elevhälsan och hur Socialdemokraterna vill införa en elevhälsogaranti. Det är något som Socialdemokraterna inte har infört men som vi nu går fram med. I stället väljer ni att lyfta fram något helt annat.	467
395	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! I Centralasien befinner sig mycket riktigt flera fattiga länder genom avtal i fortsatt samarbete med Ryssland. Hur ska detta kunna åtgärdas? Jag säger: handel och utvecklad ekonomi. Jag ser EU som en oerhört viktig aktör här. Jag ser den transatlantiska länken som viktig. Ett problem i flera av de centralasiatiska länderna har varit arbetskraftsinvandring.	373
396	Mats Wiking (S)	S	Fru talman! Jag vill lyfta fram fritidshemsverksamheten. När mina barn växte upp under sent 80-tal och tidigt 90-tal gick barn på fritis som längst till årskurs 3. Det var även vanligt att de redan från årskurs 2 blev så kallade nyckelbarn och gick direkt hem efter skolan. Många barn var inte ens inskrivna på fritis på den tiden. I dag är det annorlunda. I princip alla barn som har rätt till fritidshem går på fritis. Fru talman! Vad har då hänt med fritis under alla dessa år? Jo man har fått en egen läroplan 2016 där det bland annat står att fritidshemmet ska stimulera barnets utveckling. Det ska fördjupa barnens kunskaper och erfarenheter och erbjuda en meningsfull fritid och social gemenskap. Läroplanen anger också att barngrupperna på fritis ska ha en lämplig sammansättning och storlek och erbjuda en bra miljö. Hur ser det då ut på riktigt? Tyvärr har barngrupperna på fritis ökat rejält under 90-talet och tidigt 00-tal och inte ens hälften av personalen som jobbar på fritis har pedagogisk utbildning. På många sätt har fritis blivit en form av förvaring. Det är helt klart att fritidshemmen inte varit prioriterade i kommunernas budgetar. Skolpolitiker i kommunerna har dock inte kunnat missa att fler föräldrar väljer att ha kvar sina barn på fritis längre upp i åldrarna. Verksamheten behöver då anpassas och förändras utifrån de nya behov som uppstår. Ännu viktigare är det för barn som kommer från hemförhållanden som inte är så bra. Då är en fungerande skola och fritidshemsverksamhet A och O för att skapa trygghet för barnen. Fru talman! Så vad finns det för möjligheter för fritidshemmen? Som jag ser det är den stora biten den fina läroplanen från 2016. Den anger att grunden är att det ska vara ett lärande när ett barn går på fritis. Lärandet sker inte bara i klassrummet utan lärandet ska ske i samspel med andra barn i leken aktiviteten där barn utvecklar sin emotionella förmåga och får lära sig att ta hänsyn till andra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Genom organiserade rastaktiviteter spelar fritidshemmen också en avgörande roll för att öka den fysiska aktiviteten bland barnen i skolan. Och när barns psykiska hälsa fru talman blir allt sämre kan personalen på fritidshemmet vara avgörande för att stärka barnets mående. Så det är tydligt att fritidshemmen har många fler och viktiga funktioner än att bara vara barnpassning. Men för att klara läroplanens målsättning med fritis krävs mindre barngrupper samt fler utbildade pedagoger och politiker som förstår värdet av att satsa på fritis. Fru talman! Den socialdemokratiskt styrda regeringen har under 2014-2022 gjort betydande satsningar på skola vård och omsorg. En halv miljard har avsatts årligen för att utveckla fritidshemsverksamheten. Även ett likvärdighetsbidrag har införts i syfte att kompensera skolor inklusive fritidshem med större sociala utmaningar. Grupperna på fritis har faktiskt blivit mindre under den S-ledda regeringen. Från 2014 då grupperna låg på ungefär 41 barn per avdelning är i dag siffran nere på cirka 35. Vi socialdemokrater har också tillsatt en utredning som ska kartlägga och se vilka utvecklingsområden som finns inom fritidsverksamheten. Utredningen ska också föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Med en S-styrd regering hade satsningar på skolan och fritidshemmen fortsatt men vad säger då den nya högerkonservativa regeringen i det så kallade Tidöavtalet om fritidshemmen? Ingenting absolut ingenting. (Applåder)	3575
397	Jörgen Grubb (SD)	SD	Fru talman! I min hemstad Malmö som sedan många år är en socialdemokratiskt styrd kommun har vi länge brottats med dåliga skolresultat. Drygt 20 procent av Malmös skolelever gick i somras ut årskurs 9 med ofullständiga betyg och får alltså inte tillgång till alla gymnasieprogram. Trots detta mediokra resultat ska det ändå vara en förbättring jämfört med tidigare år. Stämmer det att skolresultaten har förbättrats till dagens nivå? Svaret är ja - om man bortser från betygsinflationen. Alltså vet vi inte med säkerhet. Denna betygsinflation som finns på många skolor i Sverige är ett stort nationellt problem. Dock är den väldigt påtaglig i just min hemstad Malmö. I kärnämnena svenska matematik engelska och svenska som andraspråk har Malmö i den senaste statistiken som Skolverket presenterat en större betygsinflation i alla dessa fyra ämnen jämfört med hela riket. Det är alltså skillnaden mellan resultaten i de nationella proven och erhållet betyg som visar betygsinflationen. Enligt Skolverket är de nationella proven ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning av en elevs kunskaper. Tittar man då lite närmare på årets resultat i Malmö ser man att det är ett ämne som särskilt sticker ut nämligen matematik! Det är ett väldigt konkret ämne som borde vara ganska enkelt att betygsätta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Tio skolor har satt ett betygssnitt i matematik som överskrider resultaten i de nationella proven för årskurs 9 med en till två betygsnivåer. Merparten av dessa skolor ligger i så kallade utanförskapsområden. Fru talman! Det har tyvärr även visat sig i undersökningar att lärare på vissa skolor i Malmö blivit uppmanade att sätta högre betyg - mycket olustigt tycker jag. Jag är medveten om att det finns ett politiskt värde av att vilja redovisa goda resultat för den verksamhet man ansvarar för men någon gång kommer verkligheten i fatt. Det finns flera uppenbara nackdelar med denna betygsinflation. Alla dessa elever som har fått glädjebetyg och sedan fortsätter i gymnasieskolan kommer i många fall att få svårt att klara av utbildningen. Vi får heller inte glömma de elever som har fått rättvisa betyg. De är också många men de har inte kommit in på just den gymnasielinje de sökt till eftersom de har blivit omsprungna av andra elever som har fått orättvisa betyg. Detta är inte okej! Det krävs flera åtgärder för att få bort eller mildra betygsinflationen. Det kan handla om ett nytt eller nygammalt betygssystem men det kan även handla om ett statligt huvudmannaskap för den svenska skolan. Här finns hopp. Ett statligt huvudmannaskap kommer att utredas i och med den nya regering som precis har tillträtt och det är något som jag tror gläder många.	2781
398	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag har läst Tidöavtalet i alla fall stycket som handlar om skolan mycket noggrant. Inte någonstans står det att den tillträdande regeringen tänker utreda ett förstatligande av skolan. Jörgen Grubb far med osanning i kammaren. Jag skulle egentligen vilja prata om något helt annat nämligen att språket är grunden för allt lärande. Forskningen är entydig. Tvåspråkiga elever har nytta av språkutveckling i båda språken det vill säga att bli bra på sitt modersmål gör det lättare att lära sig sitt andraspråk. Sin vana trogen är Sverigedemokraternas skrivning i Tidöavtalet i princip en direktinstruktion om att slakta modersmålsundervisningen. All forskning är enig nämligen att modersmålsundervisning stärker inlärningen av svenska. Anser Sverigedemokraterna att den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund?	836
399	Jörgen Grubb (SD)	SD	Fru talman! Självklart ska den svenska skolan vila på vetenskaplig grund. Det finns många uppgifter om modersmål. Vi har fört debatten i flera år här i kammaren och jag har också fört debatten lokalt. Det finns några forskningsinstitut som i början av 70-talet fick fram siffror på att undervisning i modersmål skulle vara bra. Forskningen var gjord i USA. Sedan har det skett vetenskaplig forskning på riktigt på närmare håll i vårt grannland Danmark. Flera tusen elever undersöktes. Det var de som hade modersmålsundervisning och det var de som inte hade modersmålsundervisning. Sedan jämfördes de. Det var ingen skillnad - varken bättre eller sämre på något håll. Detta visar att modersmålsundervisningen i frågan om bättre lärande inte gör någon nytta. Det finns inte heller något negativt men det finns ingen nytta.	828
400	Linus Sköld (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Senast i våras publicerades en doktorsavhandling vid Umeå universitet som konstaterar att det finns ett korsdrag mellan språkutveckling i modersmålet och språkutveckling i svenska. Det innebär att om man blir bättre på svenska blir man bättre på modersmålet och blir man bättre på modersmålet blir man bättre på svenska. Tvåspråkighet gör en inte halvspråkig - tvärtom. De stärker varandra. Vi behöver inte diskutera vad forskningen säger. Forskningen är entydig. Jag har rätt. Du har fel. Frågan är om Sverigedemokraterna kommer att driva en politik som innebär att driva skola vetenskaplig grund.	697
401	Jörgen Grubb (SD)	SD	Fru talman! Jag hör att ledamot Linus Sköld påstår att han har rätt och jag har fel. Men de orden får stå för ledamoten Linus Sköld. Jag förhåller mig till verkligheten alltså det som händer reellt - inte vad man jämför i olika forskningsresultat. Det finns både för och emot men verkligheten visar att det inte finns någon skillnad. Det håller vi oss till. Vi kommer att verka för att ta bort modersmålsundervisningen.	425
402	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! Jörgen Grubb talar med starka ord om vikten av att bekämpa betygsinflation men han missar en liten detalj: Det är de vinstdrivande friskolorna som i särskilt stor omfattning har betygsinflation. Det är väl dokumenterat att Sverigedemokraterna efter intensiva uppvaktningar från näringslivet valde att lämna sin tidigare förbudslinje mot vinstuttag ur skolan. Att man ändrar uppfattning efter politisk verklighet har jag respekt för men faktum är att marknadiseringen av svensk skola fortsätter att breda ut sig. En majoritet av svenska folket vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. SD:s väljare vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. Varför väljer Sverigedemokraterna att lyssna på näringslivet i stället?	749
403	Jörgen Grubb (SD)	SD	Fru talman! Tack Aylin för frågan! Jag har fått samma fråga förut i den här kammaren och svaret blir detsamma eftersom det är från verkligheten. Det finns något som heter Siris. Det är statistik som Skolverket för. Det finns på nätet; det är helt öppet. Det var därifrån jag tog siffrorna för Malmö som jag nämnde i mitt anförande. Där kan man jämföra skillnaderna mellan nationella prov och faktiska betygsresultat. Det är alltså det som kallas betygsinflation; om det tror jag faktiskt att vi är överens. Det visar ett dåligt resultat för både friskolor sammantaget och för kommunala skolor sammantaget. Dock är det lite lite sämre för kommunala skolor. Man har alltså lite lite högre betygsinflation i kommunala skolor jämfört med friskolor men det är rätt sorgliga resultat på båda håll.	800
404	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! Det är ett faktum att de vinstdrivande friskolorna kommer undan med enorma glädjebetyg. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Jag fick inte svar på min fråga. Varför fortsätter Sverigedemokraterna att försvara skolbolagens ägares rätt till vinst före barnens rätt till lärande? Det är miljardbelopp som försvinner årligen från våra elever till riskkapitalister.	422
405	Jörgen Grubb (SD)	SD	Fru talman! Det vårt parti försvarar är framför allt skolor som gör och skapar en bra utbildning för sina elever. Att det sedan kan vara oskäliga vinster - vilket kan förekomma absolut; det förekommer säkert - försöker vi ta bort genom att ha rätt strikta regler för detta och inspektioner. Det finns fem punkter i Tidöavtalet som visar på detta. Det är bara att läsa och se.	380
406	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Jag kommer att ställa samma fråga till Margareta Cederfelt som jag ställde till Markus Wiechel. På vilket sätt är det ett problem att Sverige har haft en feministisk utrikespolitik? På vilket sätt har feminismen gått för långt i världen? På vilket sätt har det motverkat svenska intressen? Den nya regeringen signalerar nu väldigt tydligt att man ska värna svenska intressen. Man drar sig tillbaka. Man värnar svenska intressen mer. Är det inte ett svenskt intresse att driva en feministisk utrikespolitik som stärker flickors och kvinnors rättigheter globalt? Mycket med den här regeringsbildningen har tagit tid. Och reformer som har utlovats verkar dröja mest hela mandatperioden. Men det gick väldigt fort att skrota den feministiska utrikespolitiken. Om man googlar på det nu kan man inte längre hitta det på regeringens hemsida. Det var viktigt att få ut den signalen till omvärlden lika fort som det går att knäppa med fingrarna.	951
407	Niklas Sigvardsson (S)	S	Fru talman! Ledamoten Grubb sa här att Sverigedemokraterna ser verkligheten som den är. Men verkligheten är väldigt selektiv i Sverigedemokraternas Sverige. Vi har otaliga gånger sett vittnesmål från religiösa friskolor där elever mår psykiskt dåligt. Elever mår psykiskt dåligt och pressas att tillhöra religiös verksamhet som de kanske inte alls vill ha. I Tidöavtalet skriver Sverigedemokraterna - för jag förmodar att det är Sverigedemokraterna som har skrivit den punkten - att det bara handlar om muslimska friskolor att det problemet och den verkligheten bara handlar om muslimska friskolor. Vad tänker Sverigedemokraterna göra för alla de barn som faktiskt lider i de kristna friskolorna? De står ju inte med.	723
408	Jörgen Grubb (SD)	SD	Fru talman! Tack Niklas för din fråga! Vi kör ganska likvärdigt när det gäller den psykiska ohälsan för barn och elever. Det ska naturligtvis vara bra på alla skolor oavsett huvudman och oavsett kommun landskap eller region. Över hela Sverige är det samma regler som gäller. Om man tittar på det avtal som vi kallar Tidöavtalet ser man att det står följande: Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil." Det står vi för. Vi ser inte islamism i andra religiösa skolor. Det är svaret på din fråga. "	546
409	Niklas Sigvardsson (S)	S	Fru talman! Då ska jag ge ett tips till ledamoten Grubb att titta på Uppdrag granskning i eftermiddag och i kväll efter det här. I augusti visade de flera slående vittnesmål från olika skolor runt om i hela vårt land alla med kristen profil. Där fanns otaliga elever som mått så psykiskt dåligt att de fortfarande har men 10-15 år efter skolgången. Den som tror att det bara finns problem i muslimska skolor får motbevis här. Titta på den dokumentären! (Applåder)	471
410	Jörgen Grubb (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Tack för tipset Niklas! Vi tycker inte om någon psykisk ohälsa och vi hoppas att även föräldrarna tar sitt ansvar om elever mår väldigt dåligt i en skola och flyttar dem till en annan skola om de har möjlighet. Jag har själv gjort det med våra två barn. Skolan ska naturligtvis se till att sköta sig perfekt men är det något annat flyttar man sina barn. Vi har som sagt samma krav på alla skolor. För oss är det självklart; man ska inte behöva säga det.	555
411	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! Ja skola och utbildning engagerar oss alla som är här i dag och det engagerar hela vårt land. Skola och utbildning ska inte bara förmedla kunskap och färdigheter. Skola och utbildning lägger grunden för individens utveckling och framtid och det lägger grunden för vårt samhälle. Sverige är ett fantastiskt land. Vi har kommit långt i jämställdhetsarbetet vi ligger i teknikens framkant och våra unga har goda kunskaper i till exempel engelska. Detta för att nämna bara några exempel på gynnande faktorer när det gäller utbildning. Men den svenska skolan som helhet är tyvärr ingen framgångssaga. Vi har pratat om det tidigare i dag. Vi vet till exempel att var fjärde elev under 2021 inte hade godkända betyg i ett eller flera i värsta fall många ämnen när de lämnade grundskolan. Mycket tyder på att vi har en skenande skolfrånvaro i både grundskolan och gymnasiet. Den klättrar dessutom längre ned ända till förskolan. Lärare vittnar om stökiga klassrum och var tredje lärare säger att man får ägna en stor del av undervisningstiden bara åt att få arbetsro och lugn. Dessutom upplever man att mandatet att upprätthålla ordning är försvagat. Fru talman! Jag är säker på att alla regeringar både den som verkar nu och de som verkat tidigare har velat väl. Alla vill vi vända den negativa utvecklingen. Men jag beklagar att man ofta tenderar att fastna i skolans driftsform. Så enkelt är det inte. Det finns mycket som behöver göras för att få ordning på svensk skola och det viktigaste samtalet det viktigaste mötet det som vi behöver prata mest om är det som sker i klassrummet mellan lärare och elev. Fru talman! Allt börjar med trygghet social trygghet som driver på nyfikenhet. Det är då vi kan lära. Men tilltron till att skolan kan leverera de lagda intentionerna behöver också öka. Vi behöver ge rektorer och lärare mandat att göra det som krävs för att varje ung människa ska kunna uppnå sin potential och framgången stavas förväntningar och samarbete - förväntningar på elever förväntningar på varandra och förväntningar på skolan men också att myndigheter kan samarbeta och fungera tillsammans. Fru talman! Att lärande börjar med trygghet vet vi. Vi vet också att kunskapen förmedlas via lärarna och därför är lärarna nyckelindivider på nyckelpositioner. Den nya regeringen sätter just lärarens roll i fokus. Vi vill säga till Sveriges skolledare: Vi ser vad ni kämpar med och vi vill hjälpa er att lyckas bättre. Vi ser den även fortsättningsvis alarmerande lärarbristen. Vi ser stor rörlighet mellan skolorna. Vi ser också att lärare undervisar mindre och jobbar mer med administrativa och sociala uppgifter. Det är ohållbart. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Den goda nyheten är att vi har en ny politik och en ny inriktning för Sverige som kommer att kunna göra stor skillnad för var och en som jobbar inom skolan. Vi vill möta personalen. Vi vill ge en ny inriktning och nytt hopp. Samtliga punkter kan läsas i Tidöavtalet. (Applåder)	3044
412	Niklas Sigvardsson (S)	S	Fru talman! Ledamoten representerar ju det största partiet i den regering som precis har bildats. Det är för mig beklämmande att man i så stor utsträckning har låtit Sverigedemokraterna styra det avtal som finns det vill säga Tidöavtalet. Det är också beklämmande att ett parti vars statsminister säger att man ska samla och hela - inte splittra - landet uttryckligen går med på formuleringar om ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil" och att det är detta som tas upp på området religiösa friskolor. För mig är det faktiskt beklämmande att man som moderat låter SD sätta agendan på det här området. I anförandet sas det att det är en likvärdig skola som står i första rummet. Varför är då de kristna friskolornas rättigheter överordnade barnens rätt till likvärdig utbildning? "	821
413	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! Det är en befogad fråga och jag tror att ledamoten vet svaret på den. I politik måste vi fokusera på sakfrågor och det sker en förhandling där vi ger och tar. Vi har kommit överens om att det är detta vi behöver börja med. Vi har inte kommit överens om vad slutet är eller vad vi ska göra härnäst utan vi har kommit överens om var vi ska börja. Jag håller med ledamoten om att det finns mer vi behöver se över. Friskolereformen som nu står på agendan är en början. Jag kan lova ledamoten att det kommer att ske en fortsättning utöver detta.	561
414	Niklas Sigvardsson (S)	S	Fru talman! Även om man inte är för någonting som parti är man trots allt när man leder regeringen ansvarig för den politik som man har kommit överens om med de partier som man samarbetar med. Just nu är det ju Moderaterna som är det största partiet i regeringen och det är därför också Moderaterna som är ansvariga för politiken i Tidöavtalet och för den politik som lades fram i regeringsförklaringen. Den politiken är ju tydlig: Muslimska friskolor görs till något som kristna friskolor inte är. Varför gör ni skillnad?	528
415	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! Jag upprepar det som redan är sagt: Det här är en början. Det här är ett samarbete mellan många olika partier. Jag har respekt för att vi måste mötas. Vi kanske inte hade samma ingång från början men i politik hittar vi gemensamma nämnare. Jag står för det här. Detta är en början. Det kommer att ske mycket mer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning (Applåder)	424
416	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Senast vi hade en moderat statsminister infördes en ny skollag - året var 2010. En av portalparagraferna i skollagen lyder inledningsvis så här: Alla barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål." Samtidigt har vi här en regering som skyddar friskolors rätt att ta ut vinst ur verksamheten. Varje krona i vinst är ett hinder för att elever ska ta sig så långt som möjligt. Även när alla elever har A ska de ta sig längre - så ser styrningen ut i den skollag som Moderaterna själva bestämde om för tolv år sedan. Är Moderaterna beredda att ändra på denna fina portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster? "	824
417	Margareta Cederfelt (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Fru talman! Jag vill tacka Olle Thorell för frågan. Om Olle Thorell hade lyssnat noga på regeringsförklaringen hade han hört att bland annat utbildning för flickor nämndes. Det är en oerhört viktig fråga. En annan fråga som nämndes var kvinnors rättigheter och bland annat misshandel av kvinnor och våldtäkter. Även det är oerhört viktiga frågor. I flera länder i världen är det inte ett brott i dag att misshandla eller våldta en kvinna. I flera länder runt om i världen har kvinnor ingen egen ekonomi. De har inte ens arvsrätt efter sina män om dessa har avlidit. Vad är det för trygghet? Detta är frågor som står högt på Ulf Kristerssons regerings agenda.	763
418	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! Jag hör att ledamoten i debatten fastnar i det som vi ofta fastnar i när det gäller skoldebatten det vill säga driftsformen. Det är beklagligt för det är inte så enkelt. Det är givetvis så att den reform som ligger gällande friskolan behöver ses över och det har vi också sagt att vi vill göra. Att ta ut vinst är per se ingenting som är dåligt eller ont. Men när kvalitet inte uppnås ska vinster inte heller kunna tas ut. Jag tycker att den socialdemokratiske ledamoten behöver inse att det finns mycket som kommer att ske här. Håll till godo!	563
419	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag uppfattar det som att ledamoten inte förstod mitt resonemang. Så långt som möjligt" betyder att om det finns pengar över till vinst har man inte utfört det uppdrag man är satt att sköta. Därför kan vi inte ha vinstutdelning i en skola som ska leva upp till det uppdrag som Moderaterna själva har bestämt att skolorna ska ha. Hur får ledamoten ihop den här ekvationen om hon inte är beredd att ändra portalparagrafen eller förbjuda vinstuttag? "	461
420	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! När man driver ett företag tar man ut vinst av olika anledningar. En anledning kan vara att man vill ha en framtid och kunna investera i någonting som sker framöver. All vinst som tas ut förbrukas alltså inte direkt utan det kan vara en återinvestering. Därför är en vinst i sig inte av ondo utan det finns olika argument för att det ska finnas olika vinstuttag. Med det sagt är det viktigt att kvaliteten alltid går först. Vi kan inte ha en skola där vinstuttag sker utan detta som grund.	506
421	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! Sverige tillåter som enda land i världen obegränsade vinstuttag ur skattefinansierad skola. Varje år plockas miljardbelopp ut i vinst. Om bara det senaste årets vinstuttag hade återinvesterats i skolan hade det kunnat resultera i 2 200 fler lärare. Skattepengar som är tänkta att gå till barns och elevers lärande försvinner ut i riskkapitalisters fickor. Är det rimligt att svensk skola fortsätter att dräneras och segregeras på grund av vinstjakten? Det svenska folket tycker inte det. Vi socialdemokrater tycker inte det. Det är dags att förbjuda vinstuttagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Problemet är bara att riksdagens högermajoritet gång på gång röstat nej till att reglera de obegränsade vinstuttagen och att den nya högernationalistiska regeringen inte ser problemet. Sverigedemokraterna försvarar till och med skolkoncernernas vinstjakt med orden Vårt parti vill inte ha ett socialistiskt skolsystem". Men fru talman menar Sverigedemokraterna verkligen att vartenda övrigt land i världen har ett socialistiskt skolsystem? Sverige landet lagom utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt och det får stora konsekvenser. OECD som närmast kan betraktas som marknadsliberalt har i rapport efter rapport och år efter år underkänt marknadsinslagen i svensk skola. Incitamentet att göra vinst leder till att elever som inte anses lönsamma sorteras bort. Gapet mellan de bäst och sämst presterande eleverna har ökat och familjebakgrund spelar allt större roll när det kommer till skolresultaten. Marknadifieringen av svensk skola måste få ett stopp och därför vill vi socialdemokrater ha ett helhetsperspektiv. Förbjud vinstjakten skapa ett rättvist skolval och sluta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler! Vi vill ha en sammanhållen skola med ett fokus: elevernas utveckling och lärande. Flera partier säger sig nu vilja begränsa vinstuttagen ett besked som bland andra Liberalerna lämnade i valrörelsen. Men när det kommer till vinstutdelning landar regeringens nya slottsavtal enbart i att vinstutdelning inte ska få förekomma de första åren vilket är helt tandlöst. Det välkomnas till och med av Academedia som menar att det inte kommer att påverka deras expansion. Att dessutom koppla rätten till vinstuttag till skolors resultat riskerar att elda på glädjebetygen och öka lärarnas administrativa börda. Det är tydligt att riksdagens åtta politiska partier har olika lojaliteter och att det för vissa partier är svårt att kapa banden till näringslivets marknadsintressen. Men som riksdagsledamöter har vi en skyldighet att tjäna demokratin och att sätta det svenska folkets bästa i första rummet. Då måste det vara slut med att använda våra barn och elever som medel för att göra vinst på skolmarknaden. Varje krona avsedd för barns och elevers lärande ska gå till barns och elevers lärande. (Applåder) "	3005
422	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Tack så mycket Aylin Fazelian för inlägget som har upprepats några gånger i dag! Jag ser ett stort bekymmer med att skolan inte alltid fungerar. Lärare flyr från skolan för att de inte har arbetsro på sitt arbete. Elever fungerar inte och mår psykiskt dåligt i skolan. Då är det viktigt att det finns olika skolformer att det finns friskolor. Sedan vill vi även se över friskolan men vi vill ha en hög kvalitet i skolan både på kommunala och på fristående skolor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Jag tycker att det är lite tråkigt att ledamoten endast talar om något som ledamoten är emot i stället för att tala om hur man vill göra för att det ska fungera bättre. Nu har landet styrts i åtta år av bland andra ledamotens parti och det har tyvärr inte blivit bättre i skolan. Skolresultaten har sjunkit eleverna mår sämre och lärarna flyr från skolan.	928
423	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! Jag tackar för repliken. Svaret är att marknadsstyrningen av skolan är orsaken till att skolan fortsätter att slitas isär. Vi hörde Moderaterna i debatten i dag säga att det kan vara bra om företag plockar ut vinst. Men en skola kan väl inte ses som ett företag som vilket som helst. Vinstjakten påverkar hela skolsystemet också de kommunala skolorna. Detta i kombination med den fria etableringsrätten gör att friskolor väljer att etablera sig i områden där eleverna anses mest lönsamma. Jag presenterade vårt helhetsperspektiv. Det handlar förstås om att förbjuda vinstuttagen men också om att införa ett rättvist skolval och kan jag tillägga här förstås att fortsätta finansiera skolan på ett likvärdigt sätt. Därför har vi byggt ut likvärdighetsbidraget stort.	784
424	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag har arbetat många år inom skolpolitiken i Göteborgs kommun. Där såg man ett stort bekymmer med att den kommunala skolan inte fungerade. Men där det fanns friskolor som hade lite högre kvalitet just i det här området blev det faktiskt också högre kvalitet i den kommunala skolan för om man ska behålla eleverna måste man erbjuda en bra kvalitet. Vi såg också stora fördelar med olika inriktningar som många friskolor har - det kan även kommunala skolor ha men främst är det friskolor som har det. Det gjorde att kvaliteten höjdes i den kommunala skolan vilket var väldigt viktigt där.	639
425	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! Om vi ska ha en skola som återigen ligger i topp i världen behöver varenda skattekrona som är avsedd för skolan gå till skolan. Men som jag påtalade i mitt anförande försvinner ju miljarder årligen som skulle ha kunnat gå till lärare till skolböcker och till barnens lärande och utveckling. Men de försvinner ut och det påverkar hela skolsystemet. Detta i kombination med ett orättvist skolval med köer har lett till ett marknadssystem som vi måste komma bort ifrån. (Applåder)	494
426	Adrian Magnusson (S)	S	Fru talman! Sverige är på många vis ett fantastiskt land. Den svenska välfärdsstaten har sedan den började byggas upp lett till att många människor har kunnat leva liv som de annars bara hade kunnat drömma om. Pojken som växte upp i fattigdom har kunnat skaffa sig villa och Volvo. Flickan som i barndomen fick kliva upp tidigt och hjälpa föräldrarna med lantbruket har kunnat lära sig att läsa och räkna. Allt detta för att vi en gång i tiden gemensamt bestämde att i det här landet ska din bakgrund din klasstillhörighet och ditt ursprung inte spela någon roll för vilket liv just du vill leva. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Som jag tror att många av oss vet läggs grunden till allt detta i skolan. Det är i skolan som du får en utbildning och får möta andra som lever och växer upp i det här landet. Det är i skolan som du möter andra som inte har levt ett liv som du har levt som inte har haft samma uppväxt som du och vars föräldrar inte har samma inkomster som dina föräldrar. Det är i skolan som den grundläggande förståelsen för våra skillnader och ojämlikheter läggs. Det är därför så oerhört viktigt att vi har ett skolsystem som håller ihop där olika barn får träffas där resurserna som ska gå till skolan också går till skolan och där alla barn ges möjlighet att forma sina drömmars liv. Fru talman! Det som vi en gång i tiden gemensamt bestämde i det här landet är under hot. Det svenska skolsystemet i dag präglas inte av att varje barn oavsett bakgrund ska få chansen att leva sina drömmars liv. Fokus ligger i stället på marknadskrafternas väl och ve. Vi har en etableringsrätt som i det närmaste är obegränsad. De stora skolaktiebolagens ansökningar om att starta vinstdrivande friskolor nekas sällan. Kommunerna kan visserligen lämna yttranden över etableringen och i skarpa ordalag redogöra för de negativa konsekvenserna av en sådan etablering men ofta är det varningsrop för döva öron. Etableringsrätten går först. Detta har jag själv upplevt i min egen hemkommun Ystad. Utbildningsförvaltningen och en politisk majoritet var tydlig. Etableringen av en ny bolagsskola skulle hota de kommunala skolorna. Det stora skolaktiebolaget fick trots detta tillstånd att etablera sig. Kommunernas intresse av att ha en välfungerande kommunal skola har inte samma dignitet som de stora skolaktiebolagens intresse av att göra vinst. Detta leder till att kommuner tvingas att skära i skolan eller i vissa fall lägga ned skolor. Det är inte sällan landsbygdsskolorna som drabbas hårdast. Konflikten mellan stad och land blir därmed allt större när det är marknadskrafterna som ska prioriteras. Fru talman! Mer behöver göras för att säkra alla barns rätt till en bra skolgång. Kommunerna som ju är närmast invånarna behöver fler verktyg för att kunna ge alla barn och unga i sin kommun den rätt till en god utbildning som de förtjänar. Det borde ligga i sakens natur att det demokratiska led i det svenska statsskicket som ansvarar för utbildningen och som också ansvarsutkrävs av väljarna när det gäller utbildningen har de verktyg som de behöver för att säkerställa att utbildningssystemet fungerar. Som socialdemokrat och med kommunpolitisk erfarenhet är jag övertygad om att det snarast behövs en kommunal vetorätt mot friskoleetableringar. Det är därför min förhoppning att den nya regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett sådant förslag även om det saknas i slottsavtalet. Alternativet är att vi fortsätter med dagens ordning där vissa kommuner kippar efter andan varje gång som det ska lämnas ett yttrande efter en ansökan från ett av de stora skolbolagen om att starta en friskola. Jag är övertygad om och så även socialdemokratin att så ska vi inte ha det i ett land där regeringen påstår att utbildningsfrågan är en prioriterad fråga för Sverige kan verkligen bättre än så. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning (Applåder)	3979
427	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! En examen med godkända betyg är den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap. En avklarad skola skapar bättre förutsättningar och ger fler möjligheter inte bara till högre studier utan också att ta sig ett arbete eller starta sitt första företag. Fru talman! Skolan är därför något av det viktigaste vi har men jag är oroad för utvecklingen. Vi ser att fler och fler elever slås ut tidigt och att vi inte lyckas ge utsatta elever det stöd de behöver. Det börjar redan i förskolan med stora barngrupper och en arbetskår som inte riktigt orkar med. Det fortsätter sedan i skolan med lärare som tyngs av ett berg av administration och med oro och stök i klassrummen som gör att elever inte kan koncentrera sig. Alltför sent upptäcks elever som inte kan läsa och resurser upplevs inte räcka till. Fru talman! Skolan och förskolan är fyllda av eldsjälar som jobbar betydligt mer än vad både deras lön och arbetsbeskrivning egentligen medger. Bland lärare och förskollärare är dock sjukdom på grund av stress den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Det är en tuff miljö för dem som har det allra viktigaste arbetet: att utbilda våra barn för framtiden. Samtidigt ser vi konsekvenserna av en långtgående brist på utbildad personal. Enbart i mitt hemlän Västmanland saknas 1 700 lärare och förskollärare fram till 2025. Samma utveckling ser vi i hela landet. Det är oroväckande siffror. Andelen behöriga lärare är inte heller tillräcklig sett till regioner kommuner eller skolor inom samma kommun. Men fru talman det finns lösningar. Det handlar om att få trygghet och studiero i klassrummet. Det handlar om rätt kompetens på rätt plats och att lärares administrativa börda på allvar lättas så att de kan fokusera på sitt viktiga undervisningsuppdrag. Fru talman! Den nya regeringen kommer bland annat att utveckla lärarutbildningen så att man är rätt rustad för när man är färdig bland annat med förstärkning av ledarskapsdelen i utbildningen. Det behövs också en uppvärdering av yrket och här har vi politiker ett särskilt ansvar. Avslutningsvis: Förskolan behöver också bättre och långsiktiga förutsättningar med bland annat minskade barngrupper och karriärtjänster för förskollärare så att fler orkar och vill stanna kvar i yrket. Yrket måste bli mer attraktivt för att säkra kompetensen för framtiden. Det är ett undervärderat arbete där man i dag lägger en viktig grund för framtida skolframgångar. (Applåder)	2442
428	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Jag betvivlar inte Margareta Cederfelts eller Ulf Kristerssons engagemang för ökad jämställdhet i Sverige och i världen. Det var fint sagt om mäns våld mot kvinnor och så vidare. Jag undrar bara hur det motverkar svenska intressen att bedriva en feministisk utrikespolitik? På vilket sätt har det varit ett problem att Sverige har drivit en feministisk utrikespolitik för att stärka kvinnors och flickors rättigheter?	432
429	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Som jag tidigare nämnt har jag tittat i slottsavtalet för jag tycker att det är viktigt att veta vilken politik den nytillträdda regeringen tänker sätta i sjön. I slottsavtalet framgår på skolområdet att regeringen vill införa jourskolor. Den som är nyfiken på vad jourskolor är och som vet att detta är en moderatledd sverigedemokratisk regering kan gå till Sverigedemokraternas riksdagsmotion om jourskolor från riksmötet 2019/20 och där läsa definitionen av jourskolor. Det är alltså skolor för de elever som inte fungerar i den normala skolsituationen och som skapar oro eller otrygghet. Sannolikheten att de elever som åsyftas är elever med olika funktionsvariationer till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ganska stor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Moderaterna måste här ta ansvar och är svaret skyldiga: Hur gynnas elever med funktionsnedsättningar av att sorteras bort utifrån sin funktionsnedsättning och placeras i en annan skola?	1031
430	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Jag tror att Linus Sköld får ta ansvar för sin tolkning och den är minst sagt problematisk. Ett problem i dagens skola är att man inte har möjlighet att möta alla elever. Särskilda undervisningsgrupper har tagits bort i många kommuner och det fungerar inte. Man står då som ensam lärare med 25-30 elever med ganska spretiga möjligheter och saknar resurser att möta dem alla. Vi måste återgå till en möjlighet att kunna ge rätt resurser till rätt elever. Vissa elever behöver mindre sammanhang för att kunna utvecklas. Jag tror som sagt att Linus Skölds tolkning snarare visar hans syn på dessa elever.	620
431	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag hänvisade ju till Sverigedemokraternas riksdagsmotion så det var inte alls min tolkning utan deras definition av vilken målgruppen är. Vi har nyss gjort en ganska bred politisk överenskommelse om att ordna till strukturen för resursskolor så att det finns ett lagrum för att starta också kommunala resursskolor. Det uppfattar jag som ett extensivt särskilt stöd. Jourskolor uppfattar jag som repression. Är det inte rätt uppfattat?	451
432	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Jag kan inte stå till svars för vad som står i Sverigedemokraternas riksdagsmotion men jag kan stå till svars för vad som står i Tidöavtalet. Här slås fast att det finns elever som den ordinarie skolan har svårt att möta till exempel våldsamma elever. Då behöver vi hitta andra lösningar och jourskolan kan vara en sådan lösning bland många andra lösningar för elever som är i behov av särskilt stöd. (Applåder)	429
433	Niklas Sigvardsson (S)	S	Fru talman! Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet och solidaritet mellan människor. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta är utdrag ur det som kallas portalparagrafer i skollagen. Fru talman! I och med detta är det för oss socialdemokrater självklart att alla religiösa friskolor borde förbjudas. Skolan ska vara en plats för elever att bryta idéer och tankar. Skolan ska vara en plats där elever växer som människor genom att umgås och lära av andra med helt annan bakgrund. Där ska företagarens barn möta arbetarens barn och barnet från en kristen familj möta barnet från en muslimsk familj. Det får alla våra barn att växa och utvecklas som människor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning De senaste åren har den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram skarpa förslag för att få till en skola fri från religiös påverkan. Det har handlat om att ställa högre krav på aktörer som driver skolor om att ge Skolinspektionen skarpare verktyg och om att införa demokratikriterier i lednings- och ägarprövningen. Vi har också lagt fram skarpa förslag om att införa etableringstopp för konfessionella friskolor från 2024. Lagförslaget finns förberett färdigt att lägga fram för den nya regeringen om man vågar ta tag i problemet. Vi har sett problemet och lagt fram ett förslag på lösning men denna regering ser ut att ducka. Fru talman! Det är avgörande att vi tar steg för att nå en skola fri från religiös påverkan och religiös fostran. Alla barn ska ha rätt att gå i en skola där fokus ligger på undervisning och utbildning. Det här är vägen till en skola där eleverna får tillgång till det som skollagen uttryckligen skriver: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För mig som politiker är det en skyldighet att verka för att alla barn får denna möjlighet. För många innebär religion en stor tillgång och något som förenar människor i samhället. Barn och unga hittar samhörighet och styrka i sin religion och det ska vi ta vara på. Men för andra barn är det precis tvärtom. Religionen känns påtvingad. Vi vet att många barn och unga upplever att de religiösa inslagen i dagens religiösa friskolor inte känns frivilliga utan påtvingade. Vi socialdemokrater vill att skolan ska vara ett andningshål för dessa barn. Skolan ska vara en plats där man känner sig fri att utvecklas och hitta sin väg i livet. Vi socialdemokrater står upp för en utbildning som främjar allas barns rätt till utveckling lärande och livslång lust att lära. Det är därför vi socialdemokrater kommer att stå upp för förbudet mot religiösa friskolor. (Applåder)	2967
434	Nike Örbrink (KD)	KD	Fru talman! Jag tror inte att någon i denna sal värnar om oseriösa aktörer. Jag tror inte att någon i denna sal i Sveriges riksdag anser att något barn ska påtvingas någon form av religion. Men i viljan att garantera detta kasta inte ut barnet med badvattnet! Jag ska ställa en rak konkret och enkel fråga till Niklas Sigvardsson: Vad har han emot en skola som den judiska skolan som följer svensk läroplan som garanterar en bra undervisning men som kanske fokuserar på att servera kosher som lägger lite extra betoning på att fira de judiska högtiderna och där många barn och elever trivs och där lärarna och föräldrarna är nöjda med skolan? Varför vill Niklas Sigvardsson stänga en skola som den judiska skolan?	721
435	Niklas Sigvardsson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Ledamoten lyfter upp en viktig fråga. Den judiska skolan och judiska församlingar har uttryckt oro när vi har tagit fram förslag om etableringsstopp och om att förbjuda friskolor. I liggande propositioner har vi tagit hänsyn till att den judiska minoriteten som är en av våra grundlagsskyddade minoriteter ska kunna känna sig trygg även i framtiden. Det handlar som sagt om likvärdighet. Det är därför vi socialdemokrater jobbar hårt för att alla barn ska ha rätt till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är inget annat som gör att vi är övertygade om att vi måste införa etableringsstopp. Det handlar om barns rätt att kunna utvecklas så långt det bara är möjligt.	804
436	Nike Örbrink (KD)	KD	Fru talman! Jag hörde kanske fel men jag uppfattade det som att Niklas Sigvardsson för några minuter sedan i talarstolen förklarade att samtliga konfessionella friskolor skulle stängas. Jag kan inte uppfatta detta på något annat sätt än att det även skulle inkludera en skola som den judiska skolan till exempel. Faktum kvarstår: Det finns en mängd oseriösa aktörer och Skolinspektionen ska ha ökade befogenheter att stänga ned dem. Alla skolor ska vila på en vetenskaplig grund men varför kasta ut de skolor som fungerar bra och där lärare elever och föräldrar är nöjda bara för att de lägger särskild vikt vid religionen?	632
437	Niklas Sigvardsson (S)	S	Fru talman! Det handlar om att vi behöver säkerställa den grundlagsskyddade rätten för minoriteter att fortsätta att bedriva sin kultur. Detta har vi tagit hänsyn till i de propositioner som vi lagt fram på detta område och i den dialog som den föregående regeringen har haft med de judiska församlingarna när dessa har utryckt oro. Till syvende och sist handlar det om hur vi ska agera. Vi vill stoppa friskolor i nästa steg eller vinstjakten i friskolorna. Det handlar också om helt andra typer av friskolor. Det bästa vore om vi fick en skola som helt fokuserar på den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet. (Applåder)	634
438	Annette Rydell (S)	S	Fru talman! Mitt anförande ska handla om folkbildning och vikten av att det fortsatt satsas på studieförbunden såsom ABF och på kultur- och folkhögskolor. Som en härdad industriarbetare som har arbetat 40 år inom industrin och som ordförande i IF Metall Blekinge vet jag hur viktigt det är att kunna bildas i alla åldrar. Utbildning i arbetslivet är lika viktigt som grundskola högstadium eller högskola och då är folkbildningen ett viktigt komplement och ett kompetenshöjande alternativ. Det finns ett tydligt behov nu när vi har det nya omställningsstudiestödet. Här blir jag lite bekymrad när den nya regeringen talar om att de ska gå in och skruva lite i den nya LAS-överenskommelsen som är framtagen av arbetsmarknadens parter och som är starkt förankrad i politiken som en helhet just för att det inte ska bli förändringar när det kommer en ny regering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Folkbildningen är viktig för att alla ska ges möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället i en omställning för att matcha arbetsmarknaden. LO-familjen den fackliga rörelsen samverkar med ABF och folkhögskolorna i hela landet och är en avgörande del för att våra medlemmar ska få ta del av kunskap som ökar deras kompetens. Detta gäller även alla andra i samhället som behöver få en utbildning som ger jobb. Vi har i dag många bristyrken där vi behöver kompetens för att täcka delar av välfärden men också många industrijobb. Där spelar studieförbunden med folkhögskolorna en stor roll. Detta är kultur i arbetslivet. Det handlar om att skapa verksamhet utifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Deltagarna lär av varandra. Folkbildning handlar också om att bevara vår historia då den har sina rötter i nykterhetsrörelsen frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Det handlar om religionsfrihet yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. Dessa grupper har varit viktiga för att skapa det demokratiska samhälle vi har i dag och det ska vi värna om. Fru talman! Folkbildningen kännetecknas av den mycket viktiga principen fri och villig vilket innebär att den står fri från statlig styrning och att den alltid ska vara frivillig för deltagare. Statens stöd till folkbildningen syftar till att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin möjliggöra ökad mångfald och att människor ska kunna påverka sin livssituation för att skapa engagemang i samhällsutvecklingen utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för ökad del i kulturlivet. Barnperspektivet är i allra högsta grad viktigt när det kommer till kulturlivet. Sysselsättning i unga år och under skoltiden är ett viktigt förebyggande arbete för att barn och unga ska hållas borta från brottslighet men även känna att de är en del av samhället. Därför hoppas jag att den effektivisering och reformering som ska göras inom området inte handlar om nedskärningar utan om fortsatta satsningar som leder till större delaktighet för fler att delta i både studier och kultur och även att stärka demokratin. Folkbildning är upplysning. (Applåder)	3240
439	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Jag vill först kommentera en sak som jag inte hann säga i det första inlägget. Olle Thorell sa att regeringsbildningen har tagit lång tid. Ja men Olle Thorell kanske ska dra sig till minnes vad som hände 2018. För Olle Thorells egen regering tog det 120 dagar tre och en halv månad. Och den höll inte. Jag säger bara det som ett exempel. Kvinnors rättigheter är oerhört viktiga. Jag vet att Olle Thorell anser detta. Vad jag ser som en fördel med Ulf Kristerssons regering är att vi också kommer att agera.	523
440	Daniel Riazat (V)	V	Fru talman ärade ledamöter och åhörare! Sedan 34 dagar tillbaka står Iran i lågor lågor vars eld fick en revolutionär tändning efter att den fundamentalistiska regimens moralpolis mördade Jina Mahsa Amini som ansågs bryta mot reglerna om tvångshijab. Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen Under de senaste 43 åren har den brutala diktatoriska statsmakten i Iran förföljt fängslat och mördat oskyldiga människor vars enda brott har varit att de har tagit upp kampen för demokrati jämlikhet yttrandefrihet pressfrihet minoriteters rättigheter och jämställdhet. Att regimen i Teheran mördar oskyldiga är inte något nytt men den senaste månadens påbörjade revolution visar att denna mördarregim inte skyr några som helst medel för att tysta befolkningen. Barn och unga mördas på öppen gata och universitetsstudenter fängslas torteras eller mördas på de universitet där de pluggar. I Baluchistan och Kurdistan har vi sett hur regimen använder stridshelikoptrar pansarvagnar och militären för att döda fredliga demonstranter. Antalet dödade efter den anlagda branden mot det ökända Evinfängelset där många politiska fångar befinner sig är fortfarande inte fastställt. Huvudparollen för denna feministiska revolution är: zan zendegi azadi vilket är en persisk översättning av kurdiskans jin jiyan azadi som myntades för ett par decennier sedan av en antikapitalistisk och feministisk rörelse och betyder kvinna liv frihet. Det är dags att vi som politiker i Sverige och i Europa visar var vi står. Vissa av oss har redan gjort det medan andra fortfarande står tysta. Kommer den förra regeringens tystnad gentemot denna diktatur att fortsätta med Sveriges högernationalistiska regering? Kommer det att vara viktigare för denna regering att värna ekonomiska intressen som man har gjort i fallet med till exempel Turkiet snarare än att försvara 85 miljoner perser kurder balucher lorer araber och många andra folkgruppers kamp mot den iranska mullaregimen? Kommer bristen på feminism i utrikespolitiken som nu har deklarerats att innebära att regeringen blundar för denna feministiska revolution? Hittills har de flesta partier bara snackat men ingenting har gjorts. När vi på EU-nämnden senast i förra veckan hade möte inför EU-toppmötet med Europas utrikesministrar och diskuterade Iran var det med som en övrig aktuell fråga. Ärendet fick alltså inte ens en egen punkt av EU:s högsta representant i utrikes frågor Josep Borrell. På detta möte var det i princip enbart Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som tog upp frågan om Iran och som också kritiserade EU och tog med aspekter som feminism och jämställdhet kring denna fråga. Beslutet på EU-toppmötet blev sanktioner mot vissa inom regimen vilket är bra. Men det är långt ifrån vad som behöver göras för att stötta denna revolution. Folket i Iran kräver att Irans ambassader i Europa ska stängas. I Sverige har vi haft en regering och har en som inte ens vill kalla upp ambassadören. Folket i Iran kräver att Iran slängs ut från internationella idrotts- och kultursammanhang. Även på denna punkt är det total tystnad. Folket i Iran har krävt att EU inte ska skriva under kärnenergiavtalet med Iran med farhågan att Europa kommer att bli ännu tystare i frågan om mänskliga rättigheter. För Nika Jina Sarina Mahsa Hadis Ghazaleh Mino Navid Neda och alla andra som har fallit offer för denna mördarregim uppmanar jag Sverige och Europa att vakna. Folkets feministiska revolution mot denna fruktansvärda regim i Iran behöver vårt stöd. Det är dags att gå från snack till handling.	3588
441	Jessica Stegrud (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen Fru talman! Under mina tre år som folkvald i Europaparlamentet som jag nu har lämnat för riksdagen har jag varnat för en naiv orealistisk och verklighetsfrånvänd klimat- och energipolitik och vad den skulle leda till. Jag har varnat för att målen och de planekonomiska metoderna inte skulle leda till omfattande utsläppsminskningar däremot till skenande el och bränslepriser stora geopolitiska risker slöseri med skattepengar och sjunkande konkurrenskraft för industrin. Jag har även konsekvent varnat för hur politiken kommer att slå mot vanligt folk som barnfamiljer ensamhushåll småföretagare pensionärer och mot de redan hårt belastade skattebetalarna. Fru talman! Alla dessa tusentals miljarder som nu satsas på en klimatomställning inom Sverige och EU borde enligt mig följas av två enkla frågor. Vad kommer satsningarna att innebära rent konkret för vanligt folk och vilken effekt kommer de att få på det globala klimatet? Jag har ställt frågan till åtskilliga politiker men aldrig fått några konkreta svar. Jag har även ställt frågan till EU-kommissionen och då faktiskt fått ett svar: Satsningarna kommer att medföra en marginell effekt. Mer resurser kommer dock att behövas. Ja ni hörde rätt. Mer resurser kommer att behövas. Tusentals satsade skattemiljarder beräknas alltså förutom den nu synliga energifattigdomen och den försämrade konkurrenskraften medföra en marginell effekt på det globala klimatet. Jag måste också tillägga att den marginella effekten kommer att utebli helt om resten av världen fortsätter att öka sina utsläpp vilket de gör i dagsläget. Fru talman! Jag har som controller i energibranschen sett hur en sund och rationell energipolitik fått ge vika för önskedrömmar. Det har varit tungt - en tröstlös kamp mot dogmatism och idealism. Men jag står faktiskt här i dag fylld med en stor portion hopp. Maktskiftet den gedigna regeringsförklaringen och Tidöavtalet tyder på välbehövliga paradigmskiften inom flera områden. Energi- och klimatdelen i avtalet andas tillnyktring sunt förnuft och handlingskraft. Samarbetspartierna är överens med oss sverigedemokrater om att de rosa drömmarnas tid nu måste vara förbi och att realism ska råda framöver. Avtalet innehåller konkret energipolitik för att möta energikrisen i vinter men också de nödvändiga satsningar på kärnkraft som behövs för att på sikt återskapa ett välfungerande energisystem. Fru talman! Energi- och klimatdelen i Tidöavtalet påminner mig om varför jag blev sverigedemokrat. Vi är helt enkelt ett parti som tar frågorna på allvar och ser verkligheten som den är.	2674
442	Åsa Westlund (S)	S	Fru talman! Det var intressant att lyssna på Jessica Stegruds anförande där det blev tydligt att Sverigedemokraterna inte tycker att Sverige ska vara ledande i klimatomställningen men inte heller att EU ska vidta åtgärder gällande klimatet. Det är alltid någon annan som ska stå för de här lösningarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen En fråga till Jessica Stegrud är givetvis hur Jessica Stegrud ska få med resten av världen på klimatomställningen. Hur ska Jessica Stegrud se till att vi klarar klimatomställningen? Det är väl ändå så att Sverigedemokraterna ser verkligheten nämligen att vi måste minska klimatutsläppen? Sverige riskerar nu att gå miste om miljarder i investeringar runt om i landet för att vi tappar ledartröjan i klimatomställningen. Det kommer att leda till förlorade jobb. Många av Jessica Stegruds väljare kommer att drabbas. Hur motiverar hon att Sverige ska ta av sig den här ledartröjan gå miste om miljarder i investeringar och i stället peka på någon annan? (Applåder)	1046
443	Jessica Stegrud (SD)	SD	Fru talman! Det är få saker som har försämrat villkoren för företag hushåll och vanliga människor så mycket som den förda energipolitiken och klimatpolitiken som fullständigt har slagit sönder konkurrenskraften i och med de skenande elpriserna och bränslepriserna. Blir vi fattigare kommer ingen att bli lyckligare av det tro mig! Det här med att vi ska gå före är någonting man pratar om även i EU alltså att vi ska vara ledande i den här omställningen. Jag tror dock inte att någon nation runt om i världen tar efter ett land som gör sig självt fattigare. Det är nämligen inte där förändringen ligger. Det är länder med hög tillväxt som har möjlighet att satsa på just klimatsmarta idéer innovation och utveckling. Det är de länderna man kommer att ta efter inte länder som förstör världens renaste fossilfria energimix och en strålande konkurrenskraft. Nyckeln ligger alltså någon helt annanstans än i den politik ni bedriver Åsa Westlund.	953
444	Åsa Westlund (S)	S	Fru talman! Man kan ju välja att blunda för kriget i Ukraina och skylla allt till exempel prisuppgången när det gäller energi på den avgående regeringen. Självklart kan man göra det - men det är inte verkligheten Jessica Stegrud. Jag har suttit i Europaparlamentet i tio år och jag förhandlade många gånger. Det enda argumentet som funkade för att få andra länder att följa efter var att visa att det gick - att det gick bra och att företagen faktiskt blev vinnare och fick en helt ny marknad. Den framgångsrika strategin dumpar nu Sverigedemokraterna och det riskerar tyvärr Sveriges konkurrenskraft. (Applåder)	626
445	Jessica Stegrud (SD)	SD	Fru talman! Fast det är ju det här ni håller på och sabbar Åsa Westlund. Ni sabbar världens bästa energimix som har lagt grunden för alla våra internationella framgångar och som har lagt grunden för att vi i dag har en otroligt ren industriproduktion - som vi ju borde satsa på export ifrån inte tvärtom. Det är ju bättre att Kina blir som Sverige än att Sverige blir som Kina. Det där är alltså helt verklighetsfrånvänt i min värld. När det gäller det här med att gå före: Vi är väldigt duktiga på innovation och den vägen ska vi fortsätta på - punkt. Den allmänpolitiska debatten var härmed avslutad. Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen	651
446	Markus Wiechel (SD)	SD	Fru talman! Vi lever onekligen i oroväckande tider just nu. Säkerhetsläget i vår del av världen är som bekant det värsta sedan andra världskriget. Varje dag blir vi påminda om Rysslands skoningslösa anfallskrig mot Ukraina. Under de snart åtta månader som har gått sedan Putinregimens fullskaliga invasion inleddes har vi tvingats läsa om eller rent av höra historier från vänner och bekanta i Ukraina. Vi får höra om den obeskrivliga grymhet som de ryska förövarna gör sig skyldiga till. Jag har sagt det många gånger förr men det tål att upprepas gång på gång: Ukraina och våra ukrainska systrar och bröder förtjänar vårt fulla stöd med alltifrån mat och kläder till mediciner eller vapen och försvarsmateriel. Fru talman! Vi får därtill aldrig acceptera ockupationen som tydligt bryter mot internationell rätt. Vi måste komma ihåg att invasionen faktiskt började för över åtta år sedan. Varenda centimeter av Ukraina som nu är ockuperad ska befrias från Krim i söder till Donetsk i norr. Mot bakgrund av detta ser jag verkligen fram emot att arbeta nära den nya regeringen. Jag ser nu att det finns en stor potential att agera snabbt och enat i aktuella frågor. Fru talman! Något som särskilt gladde mig under den efterlängtade regeringsförklaringen var det tydliga stöd som vår nye statsminister riktade till Taiwan som milt uttryckt är att betrakta som ett globalt föredöme inom närapå varje samhällsområde. Jag är övertygad om att det även gladde Taipei Mission i Sverige eller som jag själv skulle kalla det Taiwanese Representative Office. I Sverige bör vi göra vad vi kan för att gå i bräschen och verka för att tillsammans med likasinnade stärka våra band till Taiwan genom täta handelsförbindelser ett tydligt erkännande av deras suveränitet och främjande av andra samarbeten. De ska likt vilket annat land som helst kunna delta i stora internationella organisationer inte minst inom FN. Givetvis måste vi också stärka den svenska representationen på plats i Taiwan. Fru talman! Orden zan zendegi azadi - kvinna liv frihet" på farsi - har kommit att eka på gatorna från norr till söder i och utanför Iran. Vi ser en efterlängtad fredlig revolution i Iran. Vi ser hur människor offrar allt för att de är trötta på det statssanktionerade förtrycket och törstiga efter frihet. Den främsta symbolen för förtrycket i Iran är slöjtvånget som ju var gnistan till att den här revolutionen startade sedan unga Mahsa Amini blivit ihjälslagen av den så kallade moralpolisen för att hon inte hade tagit på sig sin obligatoriska slöja korrekt - hur man nu kan ha en moralpolis i ett land vars styre fullkomligt saknar moral. Fru talman! Den här typen av regimer behöver man vara rak mot. Tyvärr har så inte varit fallet under den socialdemokratiska regeringen. Om detta blev vi påminda av den välkända iranska civilsamhälleshjältinnan Masih Alinejad som tappert kämpat emot slöjtvånget och det statssanktionerade förtrycket i Iran. Hon har använt sin röst direkt mot de svenska Socialdemokraterna. Hon menar att de har agerat direkt kontraproduktivt i kampen mot förtrycket och rent av legitimerat detta. Jag förstår henne. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Nu har Socialdemokraterna äntligen fått lämna Rosenbad. Därför ska det en gång för alla vara slutdaltat med den iranska skurkregimen. Revolutionen i Iran ger oss hopp. Låt detta vara slutet för ayatolla Khamenei. (Applåder) I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD). "	3524
447	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Den första fråga som den nya utrikesministern Tobias Billström borde ta tag i är att omgående kalla upp Irans ambassadör i Sverige till UD. Den iranska regimen har under decennier brutit mot mänskliga rättigheter och varit en av världens mest auktoritära regimer. De senaste månaderna har våldet varit än grymmare särskilt mot unga kvinnor. Under den senaste protestvågen som startades av mordet på Jina Amini har hundratals kanske tusentals dödats. Nyligen erkände en av de höga militära cheferna att genomsnittsåldern bland dem som gripits är 15 år. I måndags beslutade EU om utökade riktade sanktioner mot regimens elit och det är bra. Men det är inte tillräckligt eftersom så få personer och organ listades. Det iranska folket förtjänar mer av oss. Deras kamp är bokstavligen en kamp på liv och död. De måste höra våra röster varje dag som stöd för deras kamp och uppror. Vi ska inte låta regimen komma undan. Straffrihet ska inte råda. I juli i år dömde svensk domstol en iransk man till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott. Likt dem som på 80-talet torterade människor i iranska fängelser ska dagens mördare en dag ställas inför rättvisans kammare och dömas för sina brott. En dag ska alla mördare dömas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Fru talman! Den senaste tiden har vi kommit mycket närmare ett kärnvapenkrig än på mycket länge. Det är djupt oroande och en varningsklocka för hur lätt despoter tar på mänsklighetens livsmiljö och existens. Likgiltigheten inför klimatförändringen är en liknande frågeställning. Rysslands oförlåtliga attack på Ukraina ska vi för alltid fördöma. Putin har visat hur han har förvandlat Kreml till en kleptokrati som suger ut och dödar sitt eget folk för sina egna imperialistiska maktambitioners skull. Men det ukrainska folket satte sig i vägen. Det har de senaste åtta månaderna visat att det vägrar låta sig underkuvas. Med stöd från omvärlden har det heroiskt stått upp för att försvara sitt land mot en hänsynslös och brutal angripare som inte drar sig för att dagligen begå krigsbrott som nu kan räknas i tusental. De omfattande sanktionerna mot Ryssland har tillsammans med vårt militära stöd varit viktiga för den ukrainska militärens framgångar men nu avgörs långsiktigheten i vårt stöd. Då krävs mer än militära resurser. Snart är vintern här. I ett land i ett pågående krig riskerar den sköra välfärdsstaten att haverera. Hur ska vi rädda alla vid en eventuell kärnvapenattack? Ukrainas ekonomi har redan krympt med en tredjedel. Ska Ukraina ha långsiktig motståndskraft måste våra löften om långsiktigt stöd såväl humanitärt och militärt som till återuppbyggnad förverkligas. En del borgerliga politiker försöker nu så split genom att attackera politiska motståndare i stället för att poängtera den enighet som vi har i Sverige. Det är en annan sak att föra en politisk debatt om hur vi ger stöd och vara orubblig i sitt stöd till det ukrainska folket. Motsatsen är att vara en auktoritär stat där det fria ordet just inte är fritt. Fru talman! Den nya utrikesministern Billström har inlett mycket svagt med en eurocentrisk utrikespolitik utan feministisk analys med nedskärningar i biståndet med borttagande av enprocentsmålet och med ett förakt för internationella organisationer. Att dessutom tro att ett land har demokrati bara för att det finns ett parlament man kan ringa är både svagt och anmärkningsvärt. Låt mig säga sanningen: Turkiet är ingen demokrati under Erdogans regim. Allt detta kommer att göra Sverige till ett mycket litet land i internationella sammanhang tror jag. (Applåder)	3662
448	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Håkan Svenneling lyfte fram en oerhört viktig fråga om Iran och det som försiggår där. Jag skulle vilja ta upp ytterligare en fråga om Iran. Jag tänker på kurderna som är utsatta för förföljelse. Kurderna har varit en förföljd grupp under en längre tid genom historien men det är först nu det kommer till stånd en allmän och mer omfattande diskussion om kurdernas situation i Iran. Jag har läst rapporter om 1 540 skadade kurder i de västra delarna av Iran. Jag har läst om 30 40 50 60 eller ännu fler mördade kurder. Det var mordet på den 22-åriga kurdiska kvinnan Jina Mahsa Amini som öppnade världens ögon för vad som sker i Iran. Detta är något som vi måste diskutera mycket i Sveriges riksdag.	717
449	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Jag delar Margareta Cederfelts analys och hennes uppmaning att diskutera detta mer. Men framför allt måste vi gå från ord till handling. Det kan den nya moderatledda regeringen se till att vi gör. Det iranska folket behöver mer än bara vackra ord här i denna kammare. Man behöver faktiskt se konkret att Sveriges nya regering kallar upp Irans ambassadör. Det är inte ens svårt och kraven i protesterna sträcker sig ännu längre än så. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Man kan även införa mer omfattande sanktioner precis som mot ryska oligarker. Ledarnas och mullornas barn är väldigt ofta runt och festar i Europa och USA och på andra platser och lever lyxliv. Vi skulle kunna dra åt och se till att de får reseförbud och sanktioner riktade mot sig i stället. Än så länge har EU och Sverige varit alldeles för svaga i sin respons. Vänsterpartiet har länge stött den kurdiska kampen för mänskliga rättigheter och frihet. Redan 1979 väckte vi vår första motion om detta här i Sveriges riksdag.	1077
450	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Jag vill påminna Håkan Svenneling om att Ulf Kristersson har varit statsminister i två dagar. Det låter på Svenneling som om Ulf Kristersson skulle ha hunnit med enorma aktiviteter. Men rikta blicken bakåt i stället mot den tidigare majoriteten och vad som gjordes under åtta års tid! Det tycker jag är anmärkningsvärt.	334
451	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Margareta Cederfelt har rätt i att jag även har riktat blicken mot den förra regeringen. Utrikesminister Linde var inte glad i Håkan Svenneling. Jag skrev en debattartikel så sent som förra veckan om att hon borde ha kallat upp Irans ambassadör. Men nu är hon inte utrikesminister. Nu är det i stället en M-märkt minister som sitter i Rosenbad och i Arvfurstens palats. Då är det dags att en moderatledd regering omgående kallar upp ambassadören. Om man klarar av att säga att Turkiet är en demokrati borde man klara av att säga att Iran är en diktatur. (Applåder)	579
452	Niels Paarup-Petersen (C)	C	Fru talman! Vi har en orolig omvärld. Vi har Kina med över 1 miljard invånare och stormaktsdrömmar om att få in ännu fler människor under det förtryckande övervakningssamhälle som den kommunistiska regimen har byggt upp. Vi har en avskyvärd regim i Iran som mördade en kvinna för att hon ville kunna ha sitt hår ute och åtnjuta de mest basala mänskliga rättigheterna. Till dessa kvinnor säger vi: Jin jiyan azadî! Hela Europa måste agera mot ledarna och deras barn som lever lyxliv här i Europa. Vi har Ryssland som för anfallskrig mot Ukraina medvetet bombar civila och mördar dissidenter. Det är den omvärld vi har. Dessa länder - Kina Iran och framför allt Ryssland - är också de länder som enligt Must FRA och Säpo oftast attackerar Sverige. Som Kungliga Krigsvetenskapsakademien säger: Sverige är i strid och striden är digital. Detta är det hot vi pratar om. Det är inte framtiden utan det är aktiva attacker som sker nu. Vi har inga ryska trupper som har landstigit på Gotland det har vi inte men vi har ryska trupper som attackerar vår välfärd vårt näringsliv och vår kritiska infrastruktur. Det kommer rentav fler attacker mot Sverige än mot USA från rysk sida såsom världen ser ut i dagsläget. Orsaken är Sveriges geopolitiska position vår försvarssektor och såklart att vi är helt avgörande för Europas energisektor som det ser ut just nu. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Vad säger då den nya regeringen om denna hotbild? Den säger att cybersäkerheten måste förbättras. Det är allt som Tidölaget har lyckats få in i sitt avtal och regeringsförklaring kring denna helt avgörande fråga för vår säkerhetspolitik. Det är undermåligt. Det är vår omvärld vi pratar om och vi får inget ordentligt svar. Naturvårdsverket hackades nyligen och data om alla svenska vapenägare har sannolikt komprometterats. Då känns det i ärlighetens namn lite så där att regeringen har tydliga planer på hur de ska stänga ned Miljödepartementet men ingen tydlig plan för hur de ska stänga ute ryssarna. Fru talman! Låt mig citera vad några har sagt. IVA säger att Sverige är sämre än många länder när det gäller att skydda oss mot cyberhot. Och vi attackeras varje dag. Vi tar inte cyberhoten på tillräckligt allvar. Håkan Buskhe tidigare Saabchef säger att dålig cybersäkerhet är ett hot mot vår konkurrenskraft. Truesec säger att cyberattacker kostar svenska företag runt 30 miljarder kronor varje år. Energisektorn säger att det är vansinnigt hur stort avståndet är mellan vår hotbild och vår förmåga. SKR säger att samhällets ledning inte ser de behov som finns. Totalförsvarspropositionen säger att cyberattacker kan få lika stora konsekvenser för vårt land som ett väpnat anfall. När Tidölaget har suttit tillsammans och tittat på Sveriges utmaningar har de kommit fram till cirka 40 förslag för att hindra människor på flykt från att komma in i Sverige. Men det finns inte mer än en halv mening om att hindra ryssarna från att komma in i vår välfärd vår energisektor och vårt näringsliv. Det är inte gott nog! Som land saknar vi styrning. Vi saknar kompetens. Vi saknar samarbete mellan det offentliga och näringslivet. Som land har vi inga idéer om hur vi ska hantera pågående allvarliga intrång hos företag medvetna intrång från andra stater som vill utnyttja vår geopolitiska situation. Som land vet vi inte vad vi ska göra när en kommun region eller myndighet kapas. Fru talman! Den svagaste länken är i praktiken vad som avgör vår försvarsförmåga och om regeringen inte förstår hotet från auktoritära regimer mot Sverige och inte förstår vilken säkerhetspolitiskt utsatt situation Sverige är i just nu ja då är regeringen den svagaste länken i Sveriges säkerhet. En halv mening räcker ingenstans.	3803
453	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Åren 1915-1922 sker fruktansvärda sexuella övergrepp och våld mot kvinnor och barn framför allt kristna grupper i Turkiet. Åren 1936-1945 sker fruktansvärda övergrepp och sexuellt våld mot romer judar samt kvinnor och barn i de tyskockuperade områdena. Åren 1937-1945 sker övergrepp och sexuellt våld mot koreanska och kinesiska kvinnor under den japanska ockupationen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Åren 1945 sker övergrepp och sexuellt våld mot tyska kvinnor och barn som flyr från Östeuropa och som hamnar under den sovjetiska ockupationen. Åren 1955-1975 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Vietnam. Åren 1991-1999 sker övergrepp och sexuellt våld mot framför allt muslimska grupper i före detta Jugoslavien. År 1994 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Rwanda. År 1998 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Kongo. Åren 2014-2019 sker övergrepp och sexuellt våld mot kristna och yazidier utfört av IS i Mellanöstern. År 2014 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Ukraina. År 2020 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Tigray. År 2022 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Iran. Jag tror tyvärr att den här listan kan göras väldigt mycket längre. Oavsett ideologi tro eller världsdel har det genomförts och genomförs fruktansvärda övergrepp där man använder våld mot kvinnor och barn som en del i krigföringen. Jag tror att vi alla framför allt i vår kammare med vår tradition är överens om att det här är ett ofog som vi måste göra allt vad vi kan för att stoppa. Jag är personligen väldigt glad att man i ICCstadgan definierar sexuellt våld i krig som ett krigsbrott brott mot mänskligheten och i vissa fall folkmord. Det här är bra men vi måste göra mer. Vi måste göra mer tillsammans inom EU FN och andra internationella organ och arbeta för att kvinnor och barn inte ska utsättas för våld i krig. Fru talman! Övergreppen i Kosovo måste erkännas på ett tydligare sätt än i dag inom FN och vi måste förbereda oss på att hjälpa till med att bygga upp Ukraina när Ryssland är besegrat. Då är det viktigt att vi även bistår med att stödja dem som har råkat ut för övergrepp. Fru talman! Jag är väldigt tacksam för att vi i vår riksdag allt som oftast kan vara väldigt eniga när vi lyfter de här frågorna i det viktiga arbete som pågår som den förra regeringen har gjort och som jag är övertygad om att den nya regeringen kommer att göra för att motverka sexuellt våld mot kvinnor och barn i krig.	2623
454	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Jag tror ingen av oss är oberörd av den lista som Magnus Jacobsson läser upp. Det är en vidrig del av mänsklighetens historia. Sexuellt våld mot kvinnor och barn måste få ett slut men vi ser att det återupprepar sig i konflikt efter konflikt världen över. Därför hugger det i vårt hjärta när vi får reda på att Sveriges bistånd sänks med ungefär 15 procent om vi får tro medieuppgifterna. Det är för att vi vet att bistånd globalt går till arbete mot sexuellt våld mot kvinnor. Sveriges tidigare utrikesminister Wallström inrättade innan hon blev utrikesminister ett särskilt arbete inom FN mot sexualiserat våld. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Därför undrar man dels varför Kristdemokraterna har gått med på att sänka biståndet dels om ni är beredda att höja anslagen till arbetet med SRHR globalt i det svenska biståndet.	914
455	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Biståndsfrågan är nog en av de frågor som många av oss kristdemokrater känner har varit den absolut mest smärtsamma när vi suttit och förhandlat. Det är ingen hemlighet att vi som parti har kämpat och stått upp för enprocentsmålet. Och vi nådde nog längre än vad väldigt många egentligen trodde om man tittar på hur debatten har varit före valet och framför allt om man tittar på styrkeförhållandet mellan partierna. Är jag nöjd? Nej jag är absolut inte nöjd. Jag anser att vi ska ha kvar enprocentsmålet och jag hoppas också att vi tillsammans i den här kammaren på olika sätt ska kunna pressa på för att just lyfta de här frågorna. Jag och Håkan Svenneling har olika ideologiska ingångsvärden. Vi hade förmånen att göra en gemensam resa i FN. Det gladde mig för vi såg saker tillsammans som jag tror att vi behöver värna. Kommande helg ska jag delta i en konferens i Kosovo och prata om just de här frågorna. Jag hoppas att vi ska kunna jobba tillsammans för att stoppa våldet mot kvinnor och barn i krig.	1028
456	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Det finns en viss glädje i att det fortfarande finns kristdemokrater som har en förhoppning om ett enprocentsmål. Tyvärr gör det ingen skillnad när man sedan kommer att rösta för en budget som inte innehåller ett enprocentsmål. Det har heller ingen betydelse att man före valet lovade sina väljare detta när man faktiskt inte klarar av att leverera det. De som får betala priset för det här är kvinnorna runt om i världen som inte kommer att få stöd från FN i samma utsträckning. Jag är djupt oroad över hur den här nedskärningen kommer att slå globalt mot världens fattiga särskilt mot de kvinnor som utsätts för sexuellt våld.	644
457	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Att ledamoten Wiechel tar upp och ger ett starkt stöd till Taiwan tror jag inte förvånar någon som har jobbat med utrikespolitik tidigare. I grunden håller jag också med Wiechel om att vi behöver ge ett starkt stöd till Taiwan och Taiwans folk i hotet från Kina. Men vad tror ledamoten händer om Sverige backar från internationella organisationer och tar bort kärnstöd från FN och FN-organ? Jo det finns en aktör där ute som är beredd att lägga plånboken på bordet och ta den plats som Sverige nu backar undan från. Den aktören heter Kina och Xi Jinping. FN kommer att befolkas av kinesiska toppdiplomater om inte västvärlden steppar upp och behåller biståndet på höga nivåer behåller ett starkt kärnstöd till de multilaterala organisationerna och visar att FN är en organisation för fred över hela världen. Om vi backar kommer Kina och Xi Jinping att ta vår plats.	883
458	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Jag tror att alla här i kammaren och faktiskt också de flesta utanför kammaren vet att politik handlar om att vara tydlig med vad man önskar göra. Så söker man väljarnas stöd för att få lov att göra det och sedan gör man allt man kan för att försöka leva upp till det. Det kommer vi kristdemokrater att fortsätta göra. När det gäller den minskning som nu sker vet vi också att det finns olika rapporter som pekar på att det bistånd som man redan får inte används effektivt. Jag är väldigt glad att vi har fått igenom att det nu ska satsas mer via de ideella organisationerna. Det tror jag är en bra lösning.	625
459	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Magnus Jacobsson talar väl om biståndet men snacka går ju. En annan sak är att leva upp till skarpa löften man gett. Det är lätt att säga att man är för saker att man ska driva saker och att man står upp för saker. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Magnus Jacobsson är en av 18 ledamöter från KD och L som har skrivit under på följande löfte: Jag lovar att enbart rösta för en statsbudget som innebär att 1 procent av bni avsätts till bistånd under mandatperioden. Detta är inte en allmän ambition utan ett skarpt löfte: Jag kommer enbart att rösta ja till en budget som innehåller detta säger ledamoten Magnus Jacobsson. Hur blir det nu då? Ska vi hoppas på att han infriar sitt löfte eller kommer det att brytas? (Applåder)	813
460	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Det är med stor respekt jag lyssnar på en socialdemokratisk riksdagsledamot som berättar om hur man i regeringsställning driver på. Jag misstänker att ledamoten har gjort det i åtta år och det är glädjande. Det är helt korrekt att jag skrev under på detta. Jag tror att vi alla fick ett stort antal enkäter från väldigt många olika organisationer. Det är inte jättelätt för oss som ledamöter att säga till enkätskrivarna att en viss fråga är konstigt ställd. Av de olika enkäter som kom var det bland annat en som handlade om bistånd. Då valde jag det svarsalternativ som var absolut bäst. Eftersom jag anser att vi ska ha ett enprocentsmål har jag svarat att jag är för det. Din fråga är hur jag kommer att agera nu när vi är i regeringsställning. Jag vill vara öppen och ärlig. Jag kommer att rösta på den budget som kommer i kammaren och så kommer jag att fortsätta kämpa för enprocentsmålet. Det är min bestämda uppfattning att Sverige har råd att ha ett enprocentsmål och att vi tillsammans ska kämpa för att kvinnor inte ska fara illa i krig.	1066
461	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Då är det bara att notera att i alla fall Magnus Jacobsson - han kan förstås inte tala för de andra; de kanske står upp för sina löften - inte kommer att göra som han sa: Jag lovar att enbart rösta för en statsbudget som innehåller enprocentsmålet för bistånd. Då vet vi det.	289
462	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Det är helt korrekt. Magnus Jacobsson kommer alltid i alla lägen att eftersträva att försöka göra det han har lovat. Jag tycker som politiker att det är en viktig princip att inför val gå ut och berätta vad man vill och därefter i kammaren försöka genomföra det så gott man kan. Nu har Magnus Jacobsson inte suttit med i de här förhandlingarna och inte riktigt kunna påverka detta lika mycket som andra. Men Jacobsson vidhåller precis som jag tror att många socialdemokratiska ledamöter tidigare vidhöll den kristdemokratiska politiken om enprocentsmålet och jag hoppas att vi tillsammans ska kunna kämpa för kvinnor och barn i krig.	652
463	Jacob Risberg (MP)	MP	Fru talman! Som nytillträdd ledamot i utrikesutskottet är en viktig fråga för mig hur vi förvaltar Sveriges röst i världen. Sverige bör fortsätta att driva en feministisk utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter politiskt deltagande ekonomisk egenmakt inflytande i fredsarbete frihet från våld samt rätten till reproduktiv hälsa. Respekten för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter måste öka i världen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Jag oroas över den demokratiska tillbakagång som vi ser i världen där grundläggande mänskliga rättigheter utmanas allt oftare. Journalister fängslas medier och universitet kontrolleras och rättsstatens principer ifrågasätts. Miljöpartiet har en vision om ett Sverige som fortsatt är en fristående röst för fred och mänskliga rättigheter i världen något som den nya regeringen verkar släppa helt då man menar att utrikespolitiken ska drivas och utformas av EU. Fru talman! Regeringen säger sig vilja reformera biståndspolitiken i grunden vilket i praktiken innebär att man i stället för att bidra till en hållbar utveckling i världen urholkar biståndet och accepterar att miljontals människor sitter fast i fattigdom och förtryck. Man vill slopa kärnstödet som har fungerat som infrastrukturen för det internationella biståndet och har hjälpt bland annat FN att vara snabbfotat i uppblossande akuta konflikter som exempelvis i Ukraina. Fru talman! Miljöpartiet varnade för att Sveriges självständighet och flexibilitet i utrikesfrågorna skulle påverkas negativt av ett Natomedlemskap. Så sent som 2019 var alla riksdagspartier eniga om att vapenexport till Turkiet inte är förenligt med svensk utrikespolitik. I maj i år hotade president Erdogan med en ny invasion av Syrien och landet har även anklagats för attacker på civila i Irak. I dag är Sverige en nation som är beredd att exportera vapen till ett land som förföljer sin egen befolkning förföljer kurder och agerar aggressivt i sin region. Det är moraliskt förkastligt. Fru talman! En värld med kärnvapen kommer aldrig att vara en säker värld. Men ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i sin försvarsstrategi. Miljöpartiet har drivit på för att Sverige ska skriva på FN:s konvention om kärnvapenförbud. Det är ett krav vi står fast vid. Vi anser också att Sverige bör lagstifta om att kärnvapen inte ska tillåtas i vårt land på vårt territorium varken i fredstid eller i krigstid. Fru talman! Den nya regeringen kommer att genomföra åtgärder som leder till den största utsläppsökningen i svensk klimatpolitisk historia. Den ledarroll som Sverige tidigare haft i klimatfrågor internationellt kommer att gå upp i rök lika snabbt som regeringen lägger ned Miljödepartementet. Vi kan endast vara ledande om vi lever upp till våra egna klimatlöften och når nollutsläpp senast 2035 men vi måste också hjälpa andra länder att klara klimatomställningen. Miljöpartiet vill verka för ett globalt förbud mot subventioner för fossila bränslen. Vi vet också att beroendet av fossila bränslen även är en säkerhetspolitisk risk. Därför är regeringens förslag om bland annat sänkt reduktionsplikt mycket oroande. Vi gör oss fortsatt beroende av auktoritära stater och kommer att fortsätta pumpa in pengar i Putins krigskassa. Därför är det politiska motståndet mot förnybar energi i Sverige och i Europa ett hot också mot vår säkerhet. Fru talman! Fredliga och inkluderande samhällen är ett av de globala målen i Agenda 2030. För en varaktig fred krävs fredsavtal där mänskliga rättigheter respekteras som ger människor hopp om framtiden. Sverige har haft en viktig roll i internationellt fredsarbete men jag är rädd att det Sverige som jag har varit stolt över i internationella sammanhang kommer att bli ett minne blott under denna mandatperiod. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Vi i Miljöpartiet lovar att vi kommer att vaka som hökar när regeringen börjar sitt nedmonteringsarbete. Det är vår demokratiska plikt som förtroendevalda i denna församling. (Applåder)	4202
464	Gustaf Göthberg (M)	M	Fru talman! En enskild natt kan förändra en hel värld. Det var det som skedde när Ryssland den 24 februari i år invaderade Ukraina. Putins invasion kan innebära slutet på den europeiska säkerhetsordningen så som vi känner den. Ryssland bedriver ett olagligt och orättfärdigt anfallskrig mot ett fredligt grannland mitt i vår del av världen. Den ryske presidentens sanna ansikte har visat sig i de övergrepp och illdåd hans soldater gjort sig skyldiga till i Ukraina. Men sanningen är också att invasionen visat ett annat och i vissa stunder bättre ansikte i form av den breda europeiska uppslutningen efter Putins anfallskrig. Den har visat hur kraftfullt omvärldens stöd kan vara när det behövs att vi inte vänder andra kinden till och framför allt att vi blir djupt berörda av det som sker. Ryssland får inte vinna och med ihärdighet i det europeiska svaret kan Ryssland heller inte vinna. Fru talman! Sverige kommer nu att axla ett europeiskt ledarskap bland annat genom att sända avancerade vapensystem till Ukraina. Det är vad Ukraina önskar och vad Ukraina behöver. Det ekonomiska stödet som förefaller ha fastnat i någon korridor i Bryssel måste omgående betalas ut. Ukraina behöver ges stöd av Sverige för att kunna bli fullvärdig medlem i såväl Europeiska unionen som Nato givet att landet möter de uppställda kriterier som finns. Fru talman! Framöver måste arbetet för ett enat europeiskt svar kopplat till kriget i Ukraina vara framträdande i den svenska utrikespolitiken. Den österrikiska nobelpristagaren i litteratur Elfriede Jelinek sa en gång: Man kan inte uppehålla tiden och man kan inte hålla sig i tiden för den är inget handtag. Men vad Ukraina nu har visat är hur man bäst använder tiden på slagfältet i förhandlingsrummet och på andra platser till att ihärdigt arbeta för landets frihet och oberoende. Fru talman! I sin regeringsförklaring konstaterade statsministern att svensk utrikespolitik åter ska föras till att handla om att skydda och värna svenska intressen och värderingar. Det görs bäst med våra allierade och grannar i Norden och Baltikum. Detta innebär inte att Sverige på något sätt sluter sig från omvärlden och att vårt förhållningssätt till utrikespolitiken reduceras till en geopolitisk koncentration på vårt närområde tvärtom. Sveriges internationella och globala engagemang behövs fortfarande. Det gynnar våra intressen och värderingar. I Kina fortsätter den auktoritära och totalitära regimen med etnisk rensning mot minoriteter och aggressioner i Taiwansundet. EU behöver därför ta fram en uppdaterad Kinastrategi som samlar brett stöd för ett gemensamt svar på dessa kinesiska ambitioner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Även i Indien ser vi oerhörda utmaningar med patriarkala strukturer både i praktiken och i teorin som del i det indiska lagsystemet. Där behöver Sverige också hjälpa till via Europeiska unionen. Svensk utrikespolitik och Europapolitik kan inte stanna vid att bara acceptera nuläget och stillastående hoppas på det bästa. Europa behöver mer samarbete inte mindre samarbete. Geografin gjorde oss till grannar. Freden har gjort oss till vänner. Handeln har gjort oss till partner och nödvändigheten har gjort oss till allierade. Detta behöver vi fortsätta att hålla i. Det är därför helt nödvändigt att EU under kommande period tar fram reformer som möjliggör fortsätta investeringar i industri innovationer och it som ställer om för klimatets skull i vissa fall håller fingrarna borta för suveränitetens skull och stöttar Ukraina för fredens skull. Detta fru talman var första gången jag fick möjlighet att stå i den här talarstolen men inte den sista. Jag ser fram emot ett gott samarbete i denna riksdag med riksdagsledamöter. Vi har ett ansvar för Sverige. Låt oss ta det för Sveriges bästa.	3873
465	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Jag vill välkomna Gustaf Göthberg till kammaren och gratulera till ett mycket välformulerat anförande. Snyggt! I anförandet fanns en medvetenhet om en feministisk analys när ledamoten nämnde patriarkala strukturer som ett hinder för flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter i livet i Indien. Men jag undrar hur långt den feministiska analysen egentligen går. Jag frågar Gustaf Göthberg samma sak som jag har frågat andra i den här debatten: På vilket sätt är den feministiska utrikespolitik som den tidigare regeringen har fört ett problem för Sverige? På vilket sätt är feminismen en kraft som motverkar svenska intressen? Det är ju denna signal som går ut från den nytillträdda regeringen att den feministiska utrikespolitiken numera är skrotad.	777
466	Gustaf Göthberg (M)	M	Fru talman! Tack Olle Thorell för frågan! Den har ju ställts av Olle Thorell flera gånger under den här debatten och den har också besvarats av inte minst Margareta Cederfelt. Men jag ska göra ett försök här också. Det är inte den svenska feminismen som på något sätt har gått för långt. Det är den feministiska utrikespolitiken som under de senaste åtta åren har varit spretig och ibland tenderat att väcka fler frågor än den ger svar. Som jag var inne på i mitt anförande tror vi också att det är oerhört viktigt att fokusera på kvinnors och flickors rättigheter och på jämställdhet. Det har också utrikesministern gått ut och sagt i medier både i går och i dag. Det sa statsministern på EU-nämndens samråd i går inför Europeiska rådets möte. I sak och i konkret handling kommer det nog inte att ske någon större förändring. Det är etiketten vi tar bort och vi fokuserar på sakinnehållet.	899
467	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Sakinnehållet är alltså inget problem? Feminismen har alltså inte gått för långt i Sverige och i världen och det är viktigt att fortsätta utveckla jämställdhet i världen och i Sverige. Tack för det beskedet! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Men vad är då problemet med feminismen? Det vore intressant att få höra det. Etiketten feministisk utrikespolitik " - vad exakt i begreppet feminism är det som är problematiskt för den SD-styrda moderatledda regeringen? "	545
468	Markus Wiechel (SD)	SD	Fru talman! Tack Håkan Svenneling för den här angelägna frågan! Det gläder mig särskilt att Svenneling lyfter just Kina och den oro som finns när de tar för sig alltmer. Jag menar att det finns stor potential att rikta om bistånd och olika satsningar för att det ska bli effektivt. Jag tycker därför att det är positivt att regeringen som man nu har aviserat ska slå ihop handelsområdet med biståndet för att på så sätt kunna effektivisera arbetet. I kombination med ett betydligt mer effektivt säkerhetstänk tror jag att man på så vis kan mota den typ av hot som Svenneling ger uttryck för kan finnas.	609
469	Gustaf Göthberg (M)	M	Fru talman! Jag noterar att Olle Thorell vidhåller sitt fokus på just etiketten men själv inte bidrar med någon analys kring innehållet i den feministiska utrikespolitiken. Den har liksom inte funnits där. Låt oss titta på de utmaningar som finns. Vi kan se på exempelvis Indien. Arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Indien har på tio år gått från 42 till 26 procent. Detta får följdeffekter för svensk ekonomi och för investeringar i landet liksom säkerhetspolitiskt. Låt oss fokusera på det innehållet i stället för att fråga vilken etikett man ska sätta på en misslyckad socialdemokratisk utrikespolitik.	614
470	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! I regeringsförklaringen från i tisdags går att läsa: Sverige kommer aldrig att acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande. Makt går inte före rätt." Jag tror att vi alla här kan ställa oss bakom just de orden men tyvärr finns det många platser på vår jord där människor med makt tar sig rätten över andra människors liv också när det gäller deras egen befolkning. Låt mig ge några exempel. Listan över systematiska kränkningar mot mänskliga rättigheter i Iran kan göras lång: Kvinnor tvingas bära slöja dissidenter fängslas utan rättegång minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas genom hängning. Den islamistiska förtryckarregimen stänger ned internet för att världen inte ska kunna se på när säkerhetsstyrkorna skjuter mot demonstranter. Men vi ser er som protesterar och vi står på er sida. I Kuba finns ett stort antal samvetsfångar som straffas för något så modest som att kräva att demokratiskt få välja sina egna ledare. Jag vill särskilt peka på Movimiento Cristiano Liberación MCL som fortsätter att i Oswaldo Payas anda peka på att det finns en annan möjlig framtid för Kubas folk än den under ett kommunistiskt ok. I vårt närområde tänker jag givetvis särskilt på Rysslands orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det är ett angrepp på den internationella rättsordningen men också dagligen på civila ukrainare som inte önskat något annat än att få forma sina egna liv i fred och frihet. Ukraina strider därför i dag för hela Europas frihet och behöver vårt stöd och Europas enighet. Invånarna i Belarus stöder inte kriget men ändå deltar landet i detsamma. Rysk militär gör ständigt missilattacker mot civila mål i Ukraina från belarusiskt territorium. Men om Belarus rättmätiga ledare Svetlana Tichanovskaja fick styra som folket ville och röstade på skulle Belarus inte ta del i kriget. Det är därför så viktigt att både stödja den demokratiska rörelsen i Belarus och stärka Ukrainas försvar. Listan på Kinas hotfulla och oacceptabla handlingar går att göra mycket lång. Det handlar om aggressionen i Taiwansundet just nu. Och situationen i Tibet behandlingen av uigurer och av studenter i Hongkong samt fängslandet av Gui Minhai är bara några av dessa. Också här måste vi i Sverige och EU vara tydliga även om det drabbar vår handel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Utöver detta vill jag även lyfta fram homofobi antisemitism och förföljelse av kristna som ytterligare exempel på kränkningar som drabbar många människor återkommande i många länder. Fru talman! Alla människor förtjänar att få leva i frihet säkerhet och demokrati. Det minsta vi kan göra är att ge uppmärksamhet och vårt erkännande till dem som står upp mot auktoritära ledare som tycker just att makt går före rätt. I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M). "	2924
471	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Välkommen Magnus Berntsson till de utrikespolitiska debatterna i riksdagen! Jag kommer att ställa samma fråga som jag har ställt till Magnus Jacobsson. Man kan läsa svaren på Diakonias enkät. Det gäller biståndslöftet där man säger: Jag lovar att enbart rösta för en statsbudget som innehåller ett enprocentsmål för biståndet. Där finner man inte bara Gudrun Brunegård Camilla Brodin och Acko Ankarberg. Magnus Berntsson finns också där - se där! Detta är ett skarpt löfte - det ger inte mycket utrymme för tolkning. Man lovar att enbart rösta för en statsbudget som innehåller enprocentsmålet för biståndet. Då undrar jag om alla de människor som hoppas på att man kan behålla enprocentsmålet kan lita på att Magnus Berntsson kommer att hålla det löftet eller icke.	785
472	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! Tack för frågan Olle Thorell! Jag var inte helt överraskad över den. Som Magnus Jacobsson svarade är det många av oss kristdemokrater som tycker att detta är ett väldigt svårt ställningstagande. Vi har fått väga det fram och tillbaka. Vi ser ändå att vi har fått igenom ganska mycket på biståndsområdet som väger tungt i den helhetsbedömning som ska göras när statsbudgeten kommer upp - det är vid ett annat tillfälle som vi ska debattera och besluta om den. Väldigt mycket handlar om att rikta om biståndet till de delar där det kan få mest betydelse framför allt civilsamhället. Det kan då få stor betydelse på landsbygden i stället för att riskera att hamna i korrupta staters totala budget.	711
473	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Då vet vi det. Magnus Jacobsson och Magnus Berntsson kommer inte att uppfylla sitt löfte. För alla oss som hoppas på ett enprocentsmål för biståndet står nu hoppet till liberalerna Gulan Avci Anna Starbrink Lina Nordquist Jakob Olofsgård Louise Eklund och Cecilia Rönn samt kristdemokraterna Roland Utbult Ingemar Kihlström KjellArne Ottosson Hans Eklind och Lili André. Vi får hoppas på dem vi som vill ha ett enprocentsmål för biståndet. (Applåder)	473
474	Magnus Berntsson (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Fru talman! Vi är inte ensamma i detta regeringsunderlag. Olle Thorell vet mycket väl att detta är ett avtal och att det är en förhandling som har skett. Ibland får man inte hela vägen så som man önskar. Jag tror att förra försvarsministern var väldigt tydlig när han sa att han inte över huvud taget kunde tänka sig att föra in Sverige i Nato. Jag tror att vi är väldigt många som är tacksamma över att han faktiskt ändrade sig i den frågan. I det här fallet är jag inte lika glad.	584
475	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Även jag vill välkomna Magnus Berntsson till utrikespolitiken och Sveriges riksdag och till det viktiga uppdraget som utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Jag tyckte att det fanns mycket intressant i Berntssons anförande. Han pratade om att vi måste vara beredda att ta konsekvenser även om det drabbar oss själva när det gäller handeln om det handlar om diktaturer. Jag kräver inte att man som ny ledamot har koll på alla skandaler och händelser som vi har jobbat med tidigare. Men det har varit problem kring EKN Exportkreditnämnden. Man beviljade lån till svenska företag för att de sedan skulle exportera till Belarus. Under valrörelsen har det varit en händelse när det gäller Turkiet där samma sak har skett. Man undrar om det hänger ihop med det skamliga avtal som den förra regeringen tecknade med Turkiet. Det är det här som gör att vi på vänstersidan är oroliga när man tar bort biståndsministern och lägger detta under handelsministern och pratar om att handel och bistånd hänger ihop. Betyder det att vi ska säga upp våra demokratiska ambitioner och i stället ha handel som mål?	1126
476	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! Absolut inte Håkan Svenneling. Jag uppmärksammade att vi i vår uppräkning av stater där mänskliga rättigheter kränks i stor utsträckning nämnde samma. Vi ser alltså en hel del på samma sätt. Avtalet som är skrivet med Turkiet av den förra regeringen är något som också den nuvarande ställer sig bakom. Regeringen kommer därför att både före och efter en Natoanslutning målmedvetet fullfölja trepartsöverenskommelsen mellan Sverige Turkiet och Finland. Det vill jag vara tydlig med men vi måste också vara väldigt tydliga med att det finns många andra avtal som Sverige har gått in i och som man behöver leva upp till.	635
477	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Det är det som oroar en att man är beredd att tumma på mänskliga rättigheter när man vill gynna svenska intressen i utrikespolitiken som man skriver i regeringsförklaringen. Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Jag hoppas att Magnus Berntsson kan vara med och kalla Exportkreditnämnden till utskottet för att diskutera den skamliga Turkietaffären som inte finns med i avtalet men som tydligt hänger samman med det. Turkiet behöver lån till sitt infrastrukturprojekt och det är vi svenska skattebetalare nu med och betalar.	568
478	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för följdfrågan. Jag är övertygad om att vi kommer att ha ett väldigt gott debattklimat i utrikesutskottet och jag hoppas att vi kommer att kunna komma fram till många gemensamma ställningstaganden under de närmaste åren. Dessutom hoppas jag på att vi gemensamt ska jobba för en bättre värld för våra invånare och våra medvandrare runt om på jorden. Försvarspolitik	392
479	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Sverige har länge haft ett otroligt stort inflytande i FN. Vi har haft generalsekreterare och viktiga poster under lång tid. Det har hängt samman med att vi också har gett ett tydligt finansiellt och politiskt stöd. Nu har vi en regering som i stället smutskastar internationella organisationer och säger att dessa är ineffektiva när vi faktiskt ser att de räddar liv och ger människor framtidshopp. Detta kommer att leda till att Kina i stället tar makten över många multilaterala organisationer som i dag är viktiga för oss. Jag är djupt oroad över den utvecklingen.	584
480	Peter Hedberg (S)	S	Fru talman! Det är som ganska många i dag har påpekat gällande flera olika aspekter oroliga tider. Vårt land har de senaste åren upplevt kriser vi förmodligen inte har varit vana vid att hantera på väldigt lång tid. Det kanske allvarligaste är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa. Därför vill jag i mitt första anförande i denna kammare fokusera på vårt totalförsvar och mer specifikt på den del som mitt hemlän Västernorrland kan bidra med. Fru talman! Inför försvarsbeslutet 2020 lämnade Försvarsberedningen sin slutrapport i maj 2019. Där konstaterades det att det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats och att det var en konsekvens av ryskt agerande under en längre period. Det var mot bakgrund av detta bland annat som det fattades beslut i denna kammare om att stärka Försvarsmakten både organisatoriskt och ekonomiskt. I förlängningen blev ett resultat av detta att Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår I 21 återupprättades och påbörjades. Det går knappt att beskriva den glädje som rådde i vårt län när detta blev klart. Det var naturligtvis en glädje över att vi hade fått en viktig statlig etablering i vårt län en verklig statlig kärnuppgift. Men det var också en stolthet över det faktum att bedömningen var att Västernorrland hade en roll att spela i försvaret av vårt land. Fru talman! När vi nu har en bred enighet som jag uppfattar det i Sveriges riksdag om att vi ska satsa på totalförsvaret är det viktigt att vi inte glömmer bort civilplikten. Aktivering av civilplikten och formerna för detta har diskuterats under en ganska lång tid både i Försvarsberedningen och i de politiska partierna. Efter 2008 genomförs det inte längre några grundutbildningar på lång sikt inom ramen för civilplikt eftersom den i praktiken är avskaffad. Men en modern civilplikt skulle kunna utgöra en viktig del av vårt totalförsvar. Därför hoppas jag naturligtvis att den nytillträdda regeringen arbetar hårt för att genomföra en sådan. Jag tror nämligen att det är avgörande för vår försvarsförmåga att vi kan upprätthålla gemensamma samhällsviktiga funktioner i tider av kris. Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik I en situation där civilplikten aktiveras och staten tydliggör uppdraget står mitt hemlän Västernorrland redo att bidra. Hela vårt län med sju kommuner och vår region har gemensamt uttalat att man är beredd att erbjuda omfattande utbildning och övningsverksamhet i Kramfors Sollefteå och Härnösand. Där finns det bred kompetens god myndighetssamverkan och kraft att ro en modern civilpliktsutbildning i hamn. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater länge har menat att det är viktigt med statlig verksamhet i hela landet. I grunden handlar det om statens legitimitet. Jag kan inte låta bli att se med viss oro på det faktum att det inte finns ett enda statsråd i den nya regeringen som kommer från norra Sverige. Jag är orolig för vilka konsekvenser det kan få. Men jag tar fasta på det statsministern uttryckte i sin regeringsförklaring: att han vill att vi ska fortsätta det goda samarbetet gällande försvaret. Jag hoppas att det innebär fortsatta satsningar på totalförsvaret även i norra Sverige och att regeringen nu skyndsamt arbetar för att få en modern civilplikt på plats. (Applåder)	3294
481	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman ärade ledamöter och åhörare! Sveriges totalförsvar måste stärkas. Det var med glädje jag fick höra ledamoten Peter Hedberg tala om det i sitt anförande. Det var med ännu större glädje vi fick höra att vi nu fick en ny regering som äntligen har ett totalförsvarsdepartement på plats och också en ansvarig minister för de frågorna som ska jobba med det fullt ut. Om det militära försvaret ska fungera fullt ut måste det civila försvaret gå i takt med det. Det har det inte riktigt gjort. Man har utrett utrett och utrett men aldrig riktigt kommit till skott vad gäller det civila försvaret. Nu lyfte ledamoten bara fram frågan om civilplikt. Men kommer S att ställa sig bakom de ytterligare satsningar som behövs på det civila försvaret för att de ska kunna takta ihop?	785
482	Peter Hedberg (S)	S	Fru talman! Först ska jag säga att vi blev glada över det faktum att det tillsattes en minister i regeringen med ansvar för civilt försvar. Det såg många av oss som någonting positivt. När det gäller om vi är beredda att ställa oss bakom andra satsningar på totalförsvaret var det en ganska diffus fråga. Jag vet inte exakt vilka satsningar som ledamoten menar. Jag upplever att vi är väldigt överens om att vi ska ha stora satsningar både på själva utbyggnaden och också på att finansiera den. Frågan är egentligen: Vad tänker den nytillträdda regeringen göra när det gäller detta? Vi får återkomma till exakt hur vi ser på finansiering och uppbyggnad. Men i grunden är väl egentligen alla partier överens om behovet av att totalförsvaret ska byggas upp.	760
483	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman och ledamoten Peter Hedberg! Vi behöver se till att våra beredskapsmyndigheter får föreskriftsrätt. Vi behöver tydliggöra MSB:s roll och vi behöver utveckla samarbetet med näringslivet. Det är en fråga som jag har drivit under hela den tidigare mandatperioden att vi ska ha ett samråd i Totalförsvarets näringslivsråd. Det har kommit på plats men utan näringsliv. Är det en fråga som socialdemokrater kan tänka sig att stötta att vi ska ha det näringslivsrådet?	478
484	Peter Hedberg (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Jag kan konstatera att det finns många viktiga aspekter av totalförsvaret. Jag ser ingen motsättning mellan socialdemokrater och moderater i en sådan fråga. Det skulle kunna diskuteras så att vi hittar en överenskommelse. Sedan kan jag också säga om vi återgår till civilplikten som jag talade om att MSB har påpekat att det har utretts under lång tid som ledamoten sa. Men det har inte varit helt lätt att definiera exakt vilka verksamheter som utgör de viktigaste samhällsfunktionerna. Jag hoppas att det är någonting som regeringen nu tar tag i.	640
485	Lars Wistedt (SD)	SD	Fru talman ärade ledamöter och medborgare! En lärdom av historien är oftast att vi inte lär oss något av historien. För drygt 80 år sedan den 1 september 1939 anfölls Polen av Tyskland. Blixtkriget var ett faktum. Sverige klarade sig den gången men vi blev tagna på sängen. Det blev ett yrvaket uppvaknande efter 20 års nedrustningsprocess. Vår beredskap är god sa Per Albin Hansson. Det var nu inte för att den var speciellt god men det dolde att den inte var det. Det andra världskriget och det efterföljande kalla kriget resulterade i en uppbyggnad av vårt totalförsvar. Men det tog 40 år innan vi var fullt rustade. Fru talman! Det tar mer än dubbelt så lång tid att bygga upp någonting jämfört med att riva ned och avrusta. De gamla romarna sa: Si vis pacem para bellum. Det vill säga: Den som vill ha fred förbereder sig för krig. Den 24 februari i år anföll Ryssland Ukraina. Frågan är i dag i Sverige precis som 1939: Kan vi återta och utveckla våra förmågor tillräckligt snabbt för att försvara landet? Är vår försvarsförmåga tillräckligt uthållig? För trots att tecknen fanns där redan 2004 fick vi inte den där tioåriga förvarningen som var ett mantra bland politiker i början på 2000-talet. Ännu så sent som förra hösten var det få som verkligen trodde att det var möjligt med ett ryskt angrepp på Ukraina. De röster som varnade för det fick i stort sett tala för döva öron. Man ville helt enkelt inte se och höra. Man kunde inte tro att det skulle inträffa i vår tid. Men trots alla tvivel inträffade det. Fru talman! Nu ska vi på kort tid bygga upp ett nytt modernt försvar. Men det finns många hinder på vägen. Lustigt nog har vi själva skapat de flesta av dem. För att kunna stå emot den typ av angrepp som Ukraina varit utsatt för måste vi skyndsamt förbättra vår motståndsförmåga. För det krävs det att vi betydligt snabbar upp våra inköps- och beslutsprocesser. Fru talman! Jag skulle vilja avrunda det här rätt så korta inlägget med att peka på några prioriterade områden som vi bör beakta när vi diskuterar landets säkerhet i kommande års budget. Punkt nummer 1: Det gäller att säkerställa att det finns en tydlighet i organisationen där den myndighet som har till uppgift att samordna också har ett tydligt mandat att besluta om och att tilldela nödvändiga medel. Ansvaret måste tydligt framgå. Delat ansvar är ett otydligt ansvar. Punkt nummer 2: Det gäller att säkerställa att Försvarsmaktens och Civilförsvarets interna beställnings- och budgetprocesser avsevärt förenklas och att nödvändiga tillståndsprocesser inom övrig offentlig förvaltning förenklas på motsvarande sätt. Det finns bra exempel från nyetableringen av A 9 i Kristinehamn som visar hur lite kreativt nytänkande kan korta de här processerna. Låt oss utveckla det ännu mer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Punkt nummer 3: Det gäller att anpassa lagstiftningen så att den möter framtidens hot. Punkt nummer 4: Det är synnerligen viktigt att vi återskapar driftvärnet och beredskapspolisen så att vi kan bevaka och skydda vår samhällskritiska infrastruktur. De här förslagen fru talman tycker jag är av synnerlig vikt för att vi ska kunna återuppbygga ett starkt totalförsvar. I detta anförande instämde Rashid Farivar och Markus Wiechel (båda SD).	3306
486	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Även inom försvarspolitiken är säkerhetspolitiken en del. Den internationella politiken tangerar detta. Nu har den SD-styrda men moderatledda regeringen deklarerat att man rullar tillbaka den feministiska utrikespolitiken. I den är ett vitalt instrument FN-resolutionen 1325 om kvinnors roll i väpnade konflikter och för fred och säkerhet internationellt. Det har varit ett högt prioriterat område för svenska regeringar ända sedan 2000 då resolutionen infördes. På vilket sätt kommer den skrotade feministiska utrikespolitiken att påverka Sveriges arbete i framtiden med resolution 1325? Jag återkommer med ytterligare en fråga i nästa replik.	661
487	Lars Wistedt (SD)	SD	Fru talman! Vad gäller Försvarsmakten och kvinnors deltagande har det varit tydligt att man under lång tid arbetat för att man ska delta på lika villkor. Jag har själv tjänstgjort både i Sverige och utomlands tillsammans med både män och kvinnor och det har inte varit något som helst problem. Det har varit tydligt och det finns en klar politik inom inte minst Försvarsmakten och även andra delar av totalförsvaret. Jag ser ingen motsättning till det som ledamoten tar upp här.	482
488	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Jag frågar igen: Vad är problemet med den feministiska utrikespolitiken? Varför är det så viktigt för den SD-styrda moderatledda regeringen att rulla tillbaka denna politik som fokuserar på flickors och kvinnors rättigheter inte minst i väpnade konflikter och i postkonfliktländer? Det finns ett svenskt centre of excellence i Kungsängen. Nordic Centre for Gender in Military Operations? har varit ett svenskt flaggskepp. Ska de oroa sig för sin framtid nu?	476
489	Lars Wistedt (SD)	SD	Fru talman! Det finns väl ingenting som i dag talar för att de ska avvecklas. Det här ser jag mer som att måla en speciell figur på väggen - för att uttrycka sig fint. I övrigt vill jag prata med kalkerpapper i mun från mina företrädare. Vi ser inte de problem som ledamoten ser. Vi ser effekten som det primära inte etiketten.	331
490	Markus Wiechel (SD)	SD	Fru talman! Jag är inte ett dugg oroad för att den här regeringen - åtminstone om man är lyhörd vilket jag förväntar mig att man är - inte kommer att agera gentemot de eventuella hot som uppstår och ta det här problemet på allvar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik Som ledamoten Svenneling mycket väl känner till har undertecknad länge varit väldigt djupt involverad i just biståndsfrågor. Där krävs det att man på ett mycket tydligare sätt involverar också säkerhetstänket. Det tror jag att man kommer att göra.	583
491	Hanna Gunnarsson (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att gratulera våra nya ministrar Pål Jonson och Carl-Oskar Bohlin. Att vi får en kontinuitet i försvarspolitiken känns bra och jag hoppas på ett fortsatt bra samarbete. Det är också bra av regeringen att det civila försvaret flyttas till Försvarsdepartementet och att det nu finns en minister som ska arbeta med det civila försvaret. Jag vill här presentera min lilla önskelista till de nya ministrarna på området försvarspolitik det vill säga det jag önskar att man kommer att arbeta med under kommande mandatperiod. Först och främst: Bygg hela totalförsvaret. Vi måste satsa på sjukvården. Den är kärnan i ett bra totalförsvar. Om välfärden går på knäna redan i fredstid och i normalläge kommer vi aldrig att klara en kris eller i värsta fall ett krig. Punkt nummer 2: Lyssna på myndigheterna. Håll inte på med detaljstyrning. Kör inte egna race. Håll inte på med regionalpolitik. Lyssna på myndigheterna fackföreningarna och Pliktrådet och ta till er de idéer och tankar som finns. Punkt nummer 3: Satsa på personalen. Personalen är såklart den viktigaste resursen i hela vårt totalförsvar. Vi måste lösa de problem och många surdegar som finns i personalpolitiken. Jag hoppas att vi under mandatperioden kan ta tag i en hel del av de grejer som framför allt fackföreningarna lyfter fram. Punkt nummer 4: Lyft fram jämställdheten ett par steg till. Det finns en hel del vi behöver göra. Vi är bra men vi måste bli bättre. Lös problemen med kläder och materiel. Se till att ta krafttag mot alla former av trakasserier och diskriminering. Punkt nummer 5: Se klimatförändringen och miljöproblemen som en viktig del av säkerhetspolitiken. Vi ser runt om i världen i dag hur klimatförändringen leder till stora katastrofer. Vi ser hur länder blir obeboeliga och vi ser hur människor behöver fly från svält och katastrofer. Detta måste ses som en del av säkerhetspolitiken på riktigt. Det handlar också om dricksvatten och det handlar till exempel om övningarna i och runt Vättern. Det är en viktig dricksvattentäkt. Det handlar om att bygga vindkraft så att inte Försvarsmakten går in och stoppar de projekten. Det handlar om att lösa problemen med PFAS i vårt dricksvatten. Det är något som både Försvarsmakten och räddningstjänsten har ett stort ansvar för. Min sista punkt jag vill skicka med till de nya ministrarna är följande: Det är otroligt viktigt att se till att frivilligorganisationer inom hela försvarsområdet ges bästa möjliga förutsättningar att verka och rekrytera nya frivilliga och utföra sina delar i ett starkt och säkert samhälle. (Applåder)	2700
492	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Det är sedan en tid tillbaka oroligt i vår omvärld. Det som sker gör att Sverige behöver rusta och stärka sitt försvar i hela landet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Krigsförbanden ska öka sin krigsduglighet enskilt och tillsammans med andra nationellt och internationellt. Förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse. Det är också nödvändigt att beslutade organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisationen och beslutade stora investeringar genomförs för att bland annat säkerställa grundläggande funktioner såsom ledning och logistik vidmakthålla och utveckla befintlig materiel anskaffa ammunition och förbrukningsmateriel samt göra nyinvesteringar. Att fortsätta att satsa på alla delar inom totalförsvaret armén flyget marinen hemvärnet och självklart också cyberdelen är av största möjliga vikt. Fru talman! Det är som sagt viktigt med fortsatta satsningar på det svenska försvaret både pengar och utrustning. Men om vi ska göra detta är en sak lika viktig i försvaret nämligen att satsa på personalen och de värnpliktiga. Vi måste hela tiden jobba med att se till att villkoren är så bra att många väljer att stanna kvar inom Försvarsmakten. Det gäller satsningar på personalförsörjning i stort inom totalförsvaret och självklart inom Försvarsmakten. Personalen är en del av grunden i att rusta och stärka vårt försvar i hela landet. Fru talman! Centerpartiet värnar kraften i den svenska frivilligrörelsen inte minst de frivilliga försvarsorganisationerna. De har och kommer alltid att ha en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret bland annat som bemanningsfunktion. Men deras roll är bredare än så. Deras uppgift att engagera medborgare i försvaret av Sverige är grundläggande för försvarsviljan och försvarsförmågan och motståndskraften ute i lokalsamhällena. Det är viktigt att upprätthålla en dialog både mellan Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna och mellan övriga totalförsvarsmyndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna med utgångspunkt i insikten om en ömsesidighet och ett beroende av varandra i de olika rollerna. De frivilliga försvarsorganisationerna behöver utvecklas vidare utifrån sina egna mervärden förutsättningar och övriga myndigheters behov. Frivilligheten är ett sätt för människor runt om i landet att bidra med sin kompetens och sina erfarenheter till försvaret av Sverige även om man inte är soldat sjöman eller anställd för tidvis tjänstgöring inom Försvarsmakten. Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt med ett totalförsvar och ett civilt försvar som är synligt och aktivt i hela landet. Det är på det sättet vi bygger Sverige. Det är när det offentliga näringslivet och civilsamhället tillsammans jobbar med frågorna som totalförsvaret och civilförsvaret förstärks i hela landet.	3072
493	Lars Wistedt (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar för ett väldigt bra anförande och jag kan säga att Sverigedemokraterna skriver under på mycket av det som ledamoten har tagit upp här. Jag har bara två frågor. Med anledning av det jag sa tidigare om tillförda medel hur ska vi få effekt av de här tillförda medlen? Det är ju lite grann som en flaskhals. Vi trycker in pengar men Försvarsmakten kan inte utnyttja dem på grund av administrativa krumbukter bestämmelser och andra problem - långa beställningstider och svåra processer vad gäller beslut upphandlingar och så vidare. Hur kan vi göra för att få det effektivare? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fråga två: Står Centerpartiet bakom att återupprätta driftvärn och beredskapspolis?	762
494	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Tack ledamoten för frågorna! Jag tycker att det är två bra och jätteviktiga frågor som ledamoten tar upp. När det gäller att få ut så mycket effekt som möjligt tror jag att det är viktigt att titta på delar för att kanske korta en del beslutsvägar och som ledamoten var inne på se över hur man ska få ut så mycket effekt som möjligt. Då gäller det att vi litar på Försvarsmakten och att Försvarsmakten i stor utsträckning - självklart med politikens insyn - får så stor frihet som möjligt för att se till att satsa inom dessa områden och så att säga få valuta för pengarna. Det tror jag är jätteviktigt. Vi kan ju skjuta in hur mycket pengar som helst men om vi inte får någon effekt av dem utan de bara läggs på hög är det ju ingen idé att vi för in så mycket pengar. Absolut behöver man se över vissa rutiner - och lita på de underlag vi får från Försvarsmakten.	886
495	Lars Wistedt (SD)	SD	Fru talman! Trevligt att vi har samma ambition där. Då återstår frågan om driftvärn och beredskapspolis som jag skulle vilja utveckla lite grann. Jag tror att vi är överens om vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna. I dag utnyttjas ju inte medlen fullt ut. Vi har ungefär 180 miljoner som försvaret får utnyttja men man utnyttjar bara 120 miljoner. Hur ser ni att vi kan uppmuntra Försvarsmakten att utnyttja det här fullt ut för att få effekt?	460
496	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Jag tror att det är jätteviktigt när vi nu ska rusta upp. Det känns ju som att vi är helt överens där alla åtta partier. Vi behöver ta i alla frågor för att verkligen rusta upp på alla plan. Här krävs det en dialog med Försvarsmakten som sitter på kunskapen och kompetensen. Det är helt rätt att vi också behöver ha med de civila delarna. När det gäller beredskapspolisen är det något som jag tror att vi lär få återkomma till och titta på.	457
497	Emma Berginger (MP)	MP	Fru talman! Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. I skuggan av kriget i Ukraina har fler vaknat upp till insikten att energipolitik också är säkerhetspolitik och att vi måste ha en helhetssyn när vi pratar säkerhet och försvar. De beslut som vi tar nu är avgörande för livet i dag och kommande generationer. Att bryta beroendet av fossila bränslen är inte bara nödvändigt för att undvika en klimatkatastrof. Det är också väldigt viktigt ur ett försvarspolitiskt perspektiv. Genom att bryta vårt beroende av olja och gas från Putins Ryssland och andra auktoritära stater och regimer kapar vi också inflödet av pengar som finansierar krig och konflikter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Klimatförändringarna sker här och nu och de extrema väderhändelserna är inte bara det nya normala utan kan vara bara början på den framtid som väntar. Sommarens långvariga värmeböljor och översvämningarna i Tyskland och Belgien häromåret är exempel på händelser som får mycket allvarliga konsekvenser och som vi behöver förbereda samhället för att klara. Även om vi minskar utsläppen av växthusgaser kommer klimatet att förändras. Frågan är bara hur mycket och vilka tipping points som vi hinner passera på vägen. Värmeböljor och översvämningar har stor påverkan på elförsörjning exempelvis genom nödstopp av överhettade kärnkraftverk såväl som livsmedelsförsörjning och hotar också robustheten hos infrastrukturen. Effekterna av klimatförändringarna kräver långtgående anpassningsåtgärder för att mänsklig säkerhet ska kunna upprätthållas. Därför behöver vår krisberedskap vara robust genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov. Det är därför Miljöpartiet vill att vi satsar en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och ökar anslagen till krisberedskap. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. Vi välkomnar också att vi nu har en civilförsvarsminister. Fru talman! Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Men hoten mot vattenförsörjningen är många: torka och översvämningar kombinerat med ett på många platser åldrande vatten- och avloppsnät och kontaminering av kemikalier och miljögifter. Dessutom har en väldigt liten andel av Sveriges kommuner en plan för nödvatten. Miljöpartiet vill skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns. Fru talman! Krisen i Ukraina har påverkat livsmedelsförsörjningen i världen och i kombination med långvarig torka fördjupat och förvärrat den livsmedelskris som inte minst har drabbat Afrikas horn. Även i Sverige känner vi av de ökande priserna på livsmedel. Livsmedelsförsörjningen ska klara externa påfrestningar i samband med klimatförändringar naturkatastrofer eller samhällskriser. För att öka försörjningsförmågan även vid allvarliga störningar är det avgörande att svenskt jordbruk kan fungera utan import av drivmedel och andra insatsvaror exempelvis konstgödsel. Den bästa livsmedelsberedskapspolitiken är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till ett fossilfritt och mer ekologiskt lantbruk. Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt. Både hav och skog och jordbruksmark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjningsförmågan urholkas. Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa med Rysslands orättfärdiga anfallskrig i Ukraina tar av förklarliga skäl stort utrymme i den försvarspolitiska debatten. Jag vill ändå understryka att vi behöver fortsätta uppmärksamma det säkerhetshot som klimatförändringarna utgör och anpassa samhället för att kunna klara påfrestningarna samt stärka det civila försvaret och krisberedskapen.	3802
498	Christian Carlsson (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Vladimir Putins Ryssland har satt Europa i brand. Människor i Ukraina har fått se sina hem men också hela hemstäder förstöras i de terrorbombningar som blivit en del av det ryska anfallskriget. Vi har sett hur äldre människor burits ut ur byggnader som blivit till ruiner och vi ser hur kvinnor och barn flyr undan ryska raketer och iranska kamikazedrönare. Många tusentals har förlorat livet i kriget och ännu fler har tvingats se sina familjemedlemmar slitas ifrån dem. För drygt tio år sedan besökte jag Ukraina för första gången och möttes då av hoppfulla unga människor med längtan efter frihet och demokrati. En av dem var Alisa. Alisa kommer från Izium i östra Ukraina närmare bestämt Charkivregionen. För ett halvår sedan var hennes stad enligt henne själv en stad som inte längre existerade. Staden totalförstördes och den kom att ockuperas. Nyligen hittade man en massgrav nära staden. Human Rights Watch har kunnat konstatera att de ryska styrkorna i staden systematiskt har använt sig av tortyr mot fängslade. Fru talman! Människovärdet förtrampas varje dag som Rysslands krig pågår. Våldtäkterna och krigsförbrytelserna som de ryska styrkorna gör sig skyldiga till visar att föraktet mot andra människors värdighet är totalt. Vladimir Putin har valt ondskans väg. Vi behöver förstå att hans krig är ett förintelsekrig som syftar till att förinta den ukrainska nationen och till att bit för bit bryta loss delar av Europa. Trots detta har Alisa förblivit optimistisk om Ukrainas framtid efter segern som hon säger och förra månaden befriades Izium som en del av Ukrainas heroiska och segerrika motoffensiv. Vid fronten fortsätter soldaterna att kämpa och slita. Det är en kamp mellan frihet och förtryck och mellan trygghet och terror. Ukraina behöver vårt fulla stöd i den kampen. Ingenting är viktigare just nu än att fortsätta stötta Ukraina. Vi ska göra det i solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket men också därför att det ryska hotet är ett hot mot Sverige och resten av Europa. Ukrainas sak är vår. Därför behöver vi också fortsätta att stärka det egna försvaret. Samtliga försvarsgrenar behöver förstärkas. Vi behöver snarast möjligt nå upp till 2 procent av bnp och naturligtvis bli medlemmar av Nato. Jag tillhör dem som konsekvent hävdat att Sverige alltid borde ha ett starkt försvar men nu brådskar upprustningen särskilt. Låt oss därför ta gemensamt ansvar för detta låt oss arbeta för mer kvalificerade vapen till Ukraina låt oss arbeta för ökat stöd till Ukrainas nödställda och låt det här bli mandatperioden då varje riksdagsledamot oavsett utskott ställer sig frågan vad han eller hon kan göra för att stötta Ukraina och för att stärka den svenska motståndskraften. Friheten demokratin och rättvisan ska segra Ukraina ska segra och respekten för människovärdet ska återupprättas. I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD) och Gustaf Göthberg (M).	3006
499	Niels Paarup-Petersen (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Jag tackar ledamoten Carlsson för ett bra anförande. Jag instämmer i den tydliga bild som ges av det anfallskrig som just nu pågår i Ukraina och jag är glad att vi är överens om vikten av att agera på den fronten. Vad jag också skulle önska är att den regering som Christian Carlsson representerar faktiskt börjar agera även på den front där Ryssland attackerar Sverige för Sverige är under attack från Ryssland. De attackerar vår energisektor vår välfärd vår finanssektor och väldigt mycket annat. Jag konstaterar att det parti som i dag har de två ministerposterna inom försvarsområdet inte är här i dag så det är svårt att ställa frågor till dem. Men jag undrar om Christian Carlsson som representant för regeringen kan berätta lite om hur regeringen tänker agera på cyberfronten. Det är ingenting i vare sig Tidöavtalet eller regeringsförklaringen som över huvud taget indikerar att regeringen förstår allvaret i det hot som pågår eller hur man tänker agera.	1057
500	Christian Carlsson (KD)	KD	Fru talman! Det råder inga som helst tveksamheter om att den nya regeringens ambition är att stärka både det militära och det civila försvaret. Vi kommer att vidta åtgärder för att stärka den svenska försvarsförmågan. Där inbegrips också allt från energisäkerhet till motståndskraft när det kommer till cyberattacker och liknande som ledamoten nämnde. Från Kristdemokraternas sida har vi under lång tid varit pådrivande för att den svenska beredskapen behöver stärkas på de här områdena. Vi har varit pådrivande för en särskild myndighet som ansvarar för cybersäkerheten samt för att Styrelsen för psykologiskt försvar skulle återinföras så vi har ögonen på de här frågorna och ser fram emot ett gott samarbete för att rusta Sverige starkt.	744
501	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Jag har en mycket konkret fråga till Markus Wiechel: På vilket sätt har feminismen gått för långt i världen? Vi kan inte ställa några sverigedemokratiska statsråd till svars men det är ju ändå Sverigedemokraterna som håller i tyglarna och rycker åt det håll som trepartiregeringen ska springa åt. Jag förmodar därför att Sverigedemokraterna jublar åt beskedet att den feministiska utrikespolitiken nu är skrotad. Jag upprepar därför min fråga från anförandet: På vilket sätt är det ett problem att Sverige har haft en feministisk utrikespolitik och på vilket område har feminismen gått för långt i världen?	624
502	Niels Paarup-Petersen (C)	C	Fru talman! Ledamoten säger att det inte finns några tveksamheter. Jag måste säga att det finns en del tveksamheter eftersom det inte framgår någonting över huvud taget i vare sig regeringsförklaringen eller Tidöavtalet om hur man ska göra. Man kan också konstatera att tiden för att nå tvåprocentsmålet har flyttats fram ett år på en vecka i förhållande till vad regeringen sa före valet. Tveksamheter finns det alltså ändå skulle jag säga. Kan ledamoten nämna något konkret som regeringen kommer att göra?	511
503	Christian Carlsson (KD)	KD	Fru talman! Jag får nog be ledamoten att ge sig lite till tåls. Tidöavtalet och regeringsförklaringen är ju ett första steg och inte alls något slags uttömmande förteckning över allt som den här regeringen avser att göra på något område. Utrikes- och säkerhetspolitiken berörs ju inte ens i Tidöavtalet så det är inte konstigt att man inte hittar så mycket om detta där. Vi kommer att återkomma.	399
504	Anna Starbrink (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Det fruktansvärda anfallskrig som Ryssland för mot Ukraina måste få ett slut. Människoliv tycks sakna värde i den ryska regimens ögon. Massivt våld riktas mot människorna - mot barnen i en lekpark i Kiev mot bostäder och mot mammors och pappors vardag och trygghet. Bilder av det vedervärdiga mördandet sprids på sociala medier. Krigets fasor visas upp i realtid. Ingen kommer att kunna säga att man inte såg och inte visste. Vi ser vi vet och vi måste agera. I dag är det Ukrainas hårt drabbade folk som slåss mot den aggressiva ryska regimen för sin egen frihet men kriget mot Ukraina är i förlängningen även ett hot mot friheten i hela Europa - också mot vår frihet. Ingen uppgift kan vara mer angelägen än att hjälpa Ukraina att försvara sitt land sin frihet och sin suveränitet. Samtidigt måste vi trygga vårt eget lands frihet. Ukraina måste ges möjligheter att försvara sig för vi ser att Ukraina behöver mer vapen. Vi vet att det är nödvändigt för att de ska kunna möta angriparna och vi måste agera för att mer avancerade vapensystem ska sändas till Ukraina. Åtta månader av krig måste få ett slut. Friheten måste försvaras med vapen. Sverige måste göra mer. Vårt stöd ska vara politiskt och humanitärt men också militärt. Fru talman! Liberalerna har under lång tid argumenterat för att Sverige måste bli medlem i Nato för säkerhetens skull. Nu när säkerhetsläget i Sveriges nära omvärld har blivit så här allvarligt har en bred majoritet i riksdagen anslutit sig till Liberalernas linje för ett snabbt inträde i Nato. De höga och snabba ambitionerna som nu förenar många av oss visar på styrkan i att samarbeta över partigränserna när situationens allvar kräver gemensam kraft och gemensam politisk vilja. Kanske visar detta också lite på vikten av att enskilda partier arbetar uthålligt och långsiktigt för det som de tror på. Det är inspirerande för en ny riksdagsledamot som jag att redan nu kunna skönja målet i ett av politikens många och långa maratonlopp. Vi i Liberalerna menar att det så här i inledningen av den nya mandatperioden är stödet till Ukraina och Sveriges inträde i Nato som är de mest prioriterade frågorna. Vi kommer att arbeta hårt för dessa frågor under den här mandatperioden - förhoppningsvis i bred politisk enighet.	2357
505	Niels Paarup-Petersen (C)	C	Fru talman! Jag gratulerar den nya ledamoten. Liberalerna är ju också med i den nya regeringen. Vi kan konstatera som Anna Starbrinks partikollega sa att man får vänta lite med att få svar och eventuellt en förklaring till att Tidöavtalet och regeringsförslagen inte är uttömmande. Jag kan förstå att det som hittills har presenterats inte är uttömmande på till exempel cyberområdet där vi här i Sverige attackeras varje dag. Problemet är inte att det inte är uttömmande. Problemet är att det inte är existerande. Där finns ingenting utöver en halv mening om att det ska göras lite bättre. Samtidigt har ni 40 förslag om att hålla flyktingar utanför en säker hamn men ni har inget förslag om att hålla ryssen utanför vår välfärd vår ekonomi och våra hamnar. Det är talande för regeringens prioriteringar så jag vill fråga ledamoten Starbrink: När kan vi förvänta oss någonting som förklarar hur regeringen tänker om försvaret av vårt land mot de attacker som pågår varje dag?	986
506	Anna Starbrink (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Fru talman! Tack ledamoten för frågorna! Det vore naturligtvis förmätet av mig att tala för regeringen då jag ju liksom ledamoten inte ingår i den utan jag är en av Liberalernas representanter här i riksdagen. Som många vet hade jag lite synpunkter av allvarlig karaktär på den överenskommelse som finns. Men den innefattar ju inte utrikespolitik och försvars- och säkerhetspolitik. Det är förklaringen till att avtalet inte preciserar dessa delar. Naturligtvis kommer regeringen med sina nytillträdda ministrar att gemensamt återkomma med skarpa och långsiktiga förslag kring försvars- och säkerhetspolitiken i budgeten. Jag vill ändå betona att det är ett skyndsamt arbete som måste göras av regeringen och av oss här i riksdagen.	816
507	Niels Paarup-Petersen (C)	C	Fru talman! Jag noterade att frågan kring hur Sverige ska försvara sig inte var prioriterad av de partier som skrev under Tidöavtalet. Man kan ju fundera över varför det inte var en prioriterad fråga för dem som skrev under det. Den var inte heller prioriterad i regeringsförklaringen. Då kan man undra varför den inte heller var prioriterad där. Det har hittills varit en politisk prioritering. Men regeringspartierna inklusive SD prioriterar inte denna fråga. Det är ett val. Därför undrar jag än en gång: Kommer det i närtid något konkret på det här området då Sverige är under attack varje dag?	605
508	Anna Starbrink (L)	L	Fru talman! Det avtal som har tecknats av fyra partier innehåller inte politik på alla områden. Det ska inte tolkas som en bristande prioritering utan snarare som en insikt att här behövs ett annat samarbete och en annan dialog över block- och partigränser. Där hoppas jag att vi ska kunna fortsätta ha en konstruktiv dialog. Men jag kan försäkra ledamoten om att regeringen naturligtvis kommer att återkomma med konkreta förslag på det säkerhetspolitiska området som ju är högt prioriterat.	494
509	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Även jag vill säga grattis till Anna Starbrink och önska henne varmt välkommen hit. Det ska bli intressant att följa hennes resa här i Sveriges riksdag. Ledamoten tog upp det svenska Natomedlemskapet och den ansökan som den förra regeringen lämnade in. Hon lyfte också indirekt fram att den nya regeringen avser att fullfölja det skamliga avtal som den förra regeringen undertecknade i samband med Madridtoppmötet i somras. Vi går nu in i en militär allians med Turkiet och för mig är Turkiet en diktatur oavsett vad vår nye utrikesminister säger. För Liberalernas del innebär det en ganska tydlig omsvängning. Ni har ju velat ha ett Natomedlemskap men också varit tydliga förespråkare av kurdernas rättigheter. Tidigare ville ni att man skulle slänga ut Turkiet. Nu har ni luddat till det och kallar det i stället för något slags demokratigranskning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik Frågan är: Hur ska vi kunna kämpa för kurdernas rättigheter samtidigt som vi går i allians med Erdogans diktatur?	1059
510	Anna Starbrink (L)	L	Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är en av de stora och viktiga frågor som Sverige måste ta sig an för att vi ska kunna bli medlemmar i Nato. Det måste vi göra på ett sådant sätt att vi med stolthet kan bära och ta ansvar för situationen för människor inte bara i vårt eget land utan även i andra länder inklusive de som i dag förtrycks i Turkiet. Det svenska Natomedlemskapet är ju på väg att hända. Det är väldigt positivt. Det ger oss som land betydligt större trygghet och möjlighet att försvara friheten i hela Europa. Men det får inte tas till intäkt för att vi inte ska se andra behov och värden och framför allt andra människors behov och värden. Det är en oerhört central uppgift. Det är också en fråga inte bara för de partier som ingår i regeringen och dess samarbetspartier utan för alla partier som gemensamt vill arbeta för ett Natomedlemskap.	868
511	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Anna Starbrink säger att Natomedlemskapet är på väg att hända. Men det står två auktoritära ledare i vägen Orbán och Erdogan. När man säger att man ska fullfölja det skamliga avtalet med Turkiet innebär det en omsvängning från Liberalernas sida från att förut ha drivit på för att stoppa vapenexporten till Turkiet till att nu säga ja till det. Det kommer att innebära att fler kurder utvisas från Sverige. Framför allt kommer det att innebära att vår röst tystas för demokrati och mänskliga rättigheter och det är jag djupt oroad över.	553
512	Markus Wiechel (SD)	SD	Fru talman! Jag menar bestämt att man från regeringens sida visar handlingskraft när man slopar plakatpolitik som inte betyder någonting. Det här är en etikett som knappt den socialdemokratiska regeringen själv visste vad den betydde. Det vi har sett är tvärtom att man har struntat i viktiga och fundamentala värden. Det är bara att kolla på Masih Alinejad från Iran som här i Sveriges riksdag stod öga mot öga med förra utrikesministern Ann Linde och menade att denna legitimerade det förtryck som fanns i Iran - bara som ett konkret exempel av väldigt många. Det är detta som är problemet. Man har bara använt sig av etiketten feministisk utrikespolitik. I själva verket har det inte betytt särskilt mycket alls.	720
513	Anna Starbrink (L)	L	Fru talman! Jag uppfattade inte att det var någon fråga utan mer ett resonemang som jag gärna kan ta delta i. Jag känner naturligtvis också en stor oro för hur befolkningen i olika förtryckarländer utsätts för sina regimers hårda förtryck. Det gäller naturligtvis även i till exempel Turkiet. Vi behöver hitta vägar och en lösning tillsammans med andra goda krafter och andra demokratier så att Sverige kan bli en fullvärdig medlem och en del av Nato och samtidigt värna humanismen i vårt land och i världen.	514
514	Patrik Björck (S)	S	Herr talman! Rubriken och ämnena är demokrati och mänskliga rättigheter. Jag tycker i och för sig att de kunde ha varit värda egna rubriker men nu är det som det är. Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Vi har just lagt hundraårsfirandet av svensk demokrati bakom oss och den allmänna och lika rösträtten är kanske den största jämställdhetsreformen. Vi socialdemokrater har sedan dess drivit jämställdheten framåt med reform efter reform: skatter förskola välfärd arbetsmarknad rätt till abort samtyckeslag. Exemplen är många och mycket är gjort men mycket återstår att göra. Det som vi har uppnått har vi uppnått trots högerns motstånd herr talman och tack vare en stark kvinnorörelse och många gånger tillsammans med Liberalerna. Det återstår som sagt mycket att göra men vi måste vara beredda att försvara det som har uppnåtts. Högerns motstånd mot jämställdhet herr talman hittar nya uttryckssätt men är i grunden desamma. Att slåss mot reaktionära strukturer är något vi kan. Vi vet ju att de hittar sina former i auktoritära och ibland religiösa skepnader. Vi har i dag en global backlash kraftigare än på länge. Vi ser det i länder som Ungern Polen USA Ryssland Brasilien med flera länder. Ayatollornas Iran är kanske det värsta exemplet just nu. Det är olika länder och olika allvar men det är samma fenomen. Herr talman! I Sverige har vi just fått den mest reaktionära regeringen sedan demokratin infördes. Det innebär en stor utmaning för oss som slåss för jämställdhet. Moderaterna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alltid varit tydliga med sin ovilja mot jämställdhet. Den nytillträdde utrikesministern Tobias Billström gav luft åt denna ovilja i sin första programförklaring. Herr talman! Det har skett något nytt i svensk politik och det är att Liberalerna har dragits in i denna högerkonstellation. En tidigare allierad i jämställdhetsarbetet verkar nu tveka om sin ideologiska hemvist. Det är ett parti som på goda grunder ifrågasätts av de liberaler i Europa som har upplevt reaktionära regeringar pressa tillbaka demokrati mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag hoppas att de svenska liberalerna tar sina europeiska partikamraters oro på allvar. Men vi har inte bara den gamla högerns reflexmässiga motstånd mot jämställdhet att kämpa mot. Det handlar också om nya och nyliberala relativistiska strömningar som vill legalisera prostitution människohandel och surrogatmoderskap. I orwellsk anda gör man om ordet slaveri till frihet och ordet prostitution till sexarbete. Herr talman! Det finns även ett annat fenomen där man bakom en förment progressiv fasad försöker ifrågasätta definitionen av kön. Det är en farlig utveckling som delvis samverkar med de traditionella reaktionära krafter som alltid motarbetat jämställdhet och delvis går sin egen väg. Herr talman! Till sist: I det avtal som har slutits mellan de partier som utgör regeringsunderlaget i det avtal som även Liberalerna skrivit under vill man straffa brottsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för sexuella övergrepp anses av Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna och även Liberalerna brista i sin vandel. Det är ett språk och en attityd som man får gå tillbaka hundra år för att hitta motsvarigheten till. Detta är ett avtal undertecknat av fyra svenska riksdagspartier 2022. Nu är det viktigare än någonsin att vi som vill leva i ett jämställt samhälle höjer våra röster för att höras.	3463
515	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Jag har en kort fråga till Patrik Björck. Vad har Socialdemokraterna och deras regeringar gjort de senaste åtta åren för kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i Iran? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Ledamoten Patrik Björck beskrev mullornas stat som den värsta. Men bar inte kvinnorna i den socialdemokratiska regeringsdelegationen slöjor när de var i Iran och skrev mångmiljardavtal med de iranska mullorna?	498
516	Patrik Björck (S)	S	Herr talman! Vi socialdemokrater har till skillnad från den nytillträdda regeringen en feministisk utrikespolitik som vi står bakom. Detta är det första som den nytillträdda regeringen tagit avstånd från just för att man inte har jämställdhet som riktmärke. Vi socialdemokrater har i hela vår utrikespolitik och i alla våra internationella förpliktelser och sammanhang jobbat stenhårt för jämställdhet. Det gäller även i våra kontakter med Iran. Herr talman! Den som är lite mer bevandrad i utrikespolitik vet att vi har relationer med en mängd länder som vi står väldigt långt ifrån politiskt och i hur man förhåller sig till demokrati och jämställdhet. Vi har relationer till en mängd skurkstater. Så ser världen ut.	724
517	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar Patrik för ett svar som inte var något svar. Därför ställer jag frågan en gång till. Vad har den socialdemokratiska regeringen gjort praktiskt för iranska män och kvinnor som söker frihet?	215
518	Patrik Björck (S)	S	Herr talman! Genom att föra en aktiv feministisk utrikespolitik för vi jämställdheten framåt i alla våra utrikespolitiska relationer. Det gäller även i våra relationer med Iran. Vi stöder demokratiarbetet och jämställdhetsarbetet världen över inklusive i Iran och det är ingen som helst tvekan om att det arbetet fortgår. Men jag är djupt orolig för den nytillträdda regeringens engagemang i jämställdhetsfrågor.	416
519	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Vad innebär hijab i sharialag? Awrah är en islamisk beteckning i sharialag som definierar vilka delar av kroppen som är privata och ska täckas av kläder i det offentliga rummet. Enligt koranen fiqh och haditherna samt många imamer och teologer betraktas hela kvinnans kropp och till och med hennes röst som awrah och ska täckas av hijab. Men hijab handlar i grund och botten om sexualisering av kvinnor och flickor inget annat. I sharialag betraktas kvinnor och flickor som sexobjekt som ska skylas och tystas för att muslimska män inte ska provoceras och känna lusta. Det är en fruktansvärd människosyn enligt mig. Herr talman! När min fru och jag pratar om barndomen säger hon med sorg att hon inte har en enda bild från sin barndom och tonårsålder utan en hijab. Fortfarande långt efter att hon migrerat till Sverige blev hon traumatiserad när hon såg kvinnor med hijab i det offentliga rummet eftersom det påminde henne om det förtryck hon hade gjort sig fri från. Med den traumatiska känslan gick händerna oavsiktligt uppåt för att rätta till den hijab som inte fanns där längre. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Hijab är en skräcksymbol för majoriteten kvinnor som har gjort sig fria från den. Den är ett verktyg för att fånga och förtrycka kvinnors kropp och själ och för att deras existens i samhället ska begränsas och upphöra. Hijab är ett signum för att kvinnan är mindre värd och att det är hon som ska avstå sina rättigheter och friheter för att muslimska män ska kunna utöva sin makt. Herr talman! Det som gör mig extremt ledsen är att se hur naivt vänsterliberala och feministiska krafter i västvärlden förhåller sig till hijab genom att förminska den till ett vanligt plagg. Ibland hyllas hijaben som en symbol mot förtryck och för kvinnors frihet när den i själva verket är en symbol för förtryck mot kvinnors och flickors frihet och värdighet. Ett tydligt exempel på det är hur Sveriges första feministiska regering med glädje accepterade att bära hijab på sina utländska resor för att hålla islamister nöjda. Under manifestationen som anordnades till stöd för iranska kvinnors kamp mot hijab och islamism träffade jag Parisa. Dagen efter att den svenska delegationen var på besök i Iran 2017 blev hon arresterad av hijabpolisen. På väg till polisstationen blev hon och en annan kvinna slagna av en shariapolis i ryggen och huvudet med knytnävar. Han sa: Era horor vilka tror ni att ni är som vägrar ha hijab? Vi tvingar även blåögda blonda europeiska kvinnor att bära hijab. Tror ni verkligen att ni kan slippa hijab? Så här banar dagens vänsterliberaler och så kallade feminister vägen för islamister att utöva förtryck på ännu fler kvinnor och flickor. De normaliserar och förminskar hijaben i stället för att säga vad den verkligen är. Parisa vill ha en officiell ursäkt från den svenska delegationen. Kampen mot hijab är inte bara en kamp mot ett plagg utan en kamp mot förtryck och islamism och en kamp för människans och i synnerhet kvinnors frihet.	3074
520	Patrik Björck (S)	S	Herr talman! Rashid Farivar och jag delade i det tidigare replikskiftet kritiken mot politiken i Iran och vi delar kritiken mot regimen i Iran och det fasansfulla kvinnoförtryck som försiggår där. Där är vi överens. Men hur ser Rashid Farivar på Sverigedemokraternas syn på jämställdhet i Sverige? Hur ser Rashid Farivar på hur man behandlar kvinnliga ledamöter? Hur många ledamöter i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp blir utnämnda till gruppledare? Hur många kvinnor får över huvud taget framträdande uppdrag inom Sverigedemokraterna? Även om jag och Rashid Farivar är överens om att de övergrepp som regimen i Iran begår är fasansfulla är jag och Rashid Farivar inte riktigt överens om hur man bör bedriva jämställdhetsarbete i Sverige. Skulle Rashid Farivar kunna kommentera detta tack?	797
521	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Tack Patrik Björck för din fråga! Jag vet inte hur ledamoten förhåller sig till hijab eller vad han har för åsikt om det men att kräva hijab på flickor och kvinnor är en fruktansvärd människosyn. Som jag nämnde säger min fru ibland: Varför är kvinnor tvungna att bära hijab? Vad vill islamisterna ta ifrån oss kvinnor som de inte redan har tagit ifrån oss? Som jag sa handlar hijab inte bara om att kräva att kvinnor ska ha en speciell klädsel utan den är ett signum för att kvinnans identitet är lika med hennes pappas hennes mans eller hennes brors identitet.	582
522	Patrik Björck (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Herr talman! Nu var vi ju överens om att man inte ska tvinga kvinnor att ha hijab så det har jag redan svarat på. Jag vill ha svar från Rashid Farivar om hur han ser på Sverigedemokraternas syn på jämställdhet i Sverige hur han ser på hur Sverigedemokraterna hanterar sina kvinnliga partikamrater hur man utnämner gruppledare hur man ser på jämställdhet och jämställdhetspolitik över huvud taget i Sverige och hur man ser på den feministiska utrikespolitiken. Vad betyder jämställdhet för Rashid Farivar på riktigt herr talman?	631
523	Olle Thorell (S)	S	Fru talman! Det finns en mängd exempel på hur den feministiska utrikespolitiken har bidragit till att stoppa könsstympningar av flickor i lokalsamhällen. Det har bildats ett internationellt nätverk för kvinnliga medlare. Vi har förändrat lagstiftningen i en mängd länder för att stärka kvinnors och flickors rättigheter. Men jag frågar igen: Var har feminismen gått för långt enlig Sverigedemokraterna och Markus Wiechel?	425
524	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Som jag har skrivit om tidigare har Sverigedemokraterna gjort mer för kvinnors frihet och jämställdhet i Iran än vad Socialdemokraterna Centerpartiet och övriga vänsterliberaler någonsin har gjort. Parisas ord till Socialdemokraternas före detta utrikesminister Ann Linde var: Vi iranska kvinnor behöver inte din hjälp för att få tillbaka vår frihet. Förstör nu inte den som vi har återvunnit!	410
525	Nadja Awad (V)	V	Herr talman! Det var nog första gången som det var religionsundervisning här i kammaren - vår demokratiska sal. Jag kanske har missat att ledamoten Rashid Farivar är religionsvetare i grunden. Jag har en fråga. Det uppstod stor förvirring under ledamotens genomgång här. Är det så att ledamoten är starkt emot den patriarkala regimen i Iran och det våld mot kvinnor som den står för? Detta gäller även Afghanistan. Eller är Rashid Farivar emot muslimer och islam? Det uppstod stor förvirring där och jag skulle vilja att ledamoten tydliggör detta.	551
526	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Tack Nadja Awad för frågan! Som jag nämnde är hijab ingen klädkod eller huvudbonad motsvarande en hatt. Som jag beskrev är awrah eller aurat en islamisk beteckning i sharialagen som definierar vilka delar av kroppen som är privata och ska täckas av kläder. För män motsvarar det genitalierna och för kvinnor motsvarar det enligt koranen fiqh och haditherna hela kroppen inkluderande ansiktet händerna fötterna och även kvinnans röst. Detta är helt bedrövligt i en religion eller i en ideologi i Sveriges demokrati.	540
527	Nadja Awad (V)	V	Herr talman! Jag fick fortfarande inte svar på min fråga om vad ledamoten menade med att islam och muslimer på något sätt skulle stå för sexualiseringen av kvinnor ute i samhället. Så som jag har uppfattat det är det när kvinnor kämpar för sina fri- och rättigheter - oavsett om det är i väst eller i öst - svårt att ta det till sig när en man i det här fallet agerar moralpolis och på något sätt vill kontrollera vad kvinnor ska klä sig i.	446
528	Rashid Farivar (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Herr talman! Enligt islamiska imamer och teologer är det kvinnans fel om en muslimsk man ser en kvinnas awrah och vill synda. Kvinnor och flickor betraktas som sexobjekt och ska skylas och tystas för att muslimska män inte ska provoceras och känna lust. Detta är sharialag.	370
529	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Herr talman! Jag önskar att vi kunde sluta med den hobbyreligionsvetenskap som Rashid Farivar sysslar med just nu här i kammaren. Jag tycker att väldigt många av de argument som kommer påminner om de män som kränker kvinnor i dag i Iran för det är alltid så att det är män som ska ha en massa åsikter om vad kvinnor har på sig. Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna och Rashid Farivar har så många åsikter om vad just muslimska kvinnor har på sig i Sverige? Sverige är ett land där kvinnor får ha på sig vad de vill och där de får välja att inte ha på sig det de inte vill ha. Sedan skulle jag vilja ha ett förtydligande. Exakt vad är det Sverigedemokraterna har gjort för Irans kvinnor?	697
530	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Tack Daniel Vencu Velasquez Castro för din fråga! Vid upprepade tillfällen i Europaparlamentet och även i riksdagen har vi tagit ställning till hur kvinnors frihet begränsas dramatiskt i sharialag speciellt när det gäller hijab och slöja. Jag tror inte att det finns någon som kan övertyga mig om att hijab eller slöja på barn inte är tvång. Som jag sa innebär hijab att sexualisera kvinnor och flickor för att tysta dem i samhället.	452
531	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Herr talman! Jag ska fatta mig kort. I Sverige får barn ha på sig precis vad de vill och kvinnor får ha på sig precis vad de vill. Sverigedemokraterna säger alltid att de har gjort väldigt mycket för kvinnor i Iran och så vidare. Men när det kommer till kritan vill de begränsa kvinnors möjligheter att ha på sig vad de vill i Sverige.	342
532	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! När jag ser en fyraårig tjej som går på samma förskola som min pojke och som har en heltäckande slöja på sig tycker jag att det är väldigt magstarkt av Daniel Vencu Velasquez Castro att påstå att barn själva väljer fritt att bära slöja. Det är väldigt magstarkt.	277
533	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för hans anförande. I Tidöavtalet som Sverigedemokraterna står bakom kan man under kapitlet om migration läsa en punkt som har varit väldigt omdiskuterad de senaste dagarna och som handlar om grund för utvisning. Det står något i stil med att en utredning ska utreda ifall man kan utvisa människor på grund av bristande vandel som är ett ålderdomligt ord i sig. Exempel på det kan vara bristande efterlevnad av regler kriminellt samröre missbruk och - lyssna nu - prostitution. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter Min fråga är: Innebär detta att Sverigedemokraterna menar att man ska utvisa prostituerade det vill säga utsatta kvinnor som i Sverige är skyddade av lagar såsom sexköpslagen? Det är inte kriminellt att sälja sex. Det är kriminellt att köpa sex. De är skyddade under reflektionsperioden då de har rätt till skydd och stöd när de tar sig ur prostitution. Menar Sverigedemokraterna att prostitution ska vara grund för utvisning?	1054
534	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! I valet fick de fyra samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på ny kurs. Uppgiften är att systematiskt på punkt efter punkt börja lösa våra allvarliga samhällsproblem. Förändring var nödvändig. Förändring är nu möjlig. Regeringen kommer att ta fasta på det mandatet. Vi kommer att genomföra ett paradigmskifte i svensk politik. Men vi är också ödmjuka inför uppgiftens storlek. Saker som har gått fel väldigt länge lagas inte i en handvändning. Partiledardebatt Vi har också respekt för att det finns mycket oro runt om i Sverige och i världen: kriget energin elräkningarna inflationen räntorna utanförskapet och alla dödsskjutningar - senast i natt en 16-årig pojke i Sandviken. Det kan mycket väl bli värre innan det blir bättre. Den regering som jag nu leder vill vända utvecklingen lösa problem göra oss tryggare och säkrare och slå vakt om statens kärnuppgifter - men också samla och ena inte splittra och dela. Regeringen har rivstartat. I måndags var Romina Pourmokhtari i Luxemburg för att anta EU:s gemensamma ståndpunkter inför miljökonferensen COP 27 i Egypten dit även jag själv kommer att åka. I går var Ebba Busch på sitt rådsmöte för att jobba vidare med gemensamma lösningar som kan pressa ned elpriserna i Europa. Andra dagen på jobbet ägnade jag åt Sveriges och Finlands Natoanslutning och Europas gemensamma stöd till Ukraina. Här hemma lägger samarbetspartierna sista handen vid sin första gemensamma budget samtidigt som Gunnar Strömmer tog emot sin allra första utredning. En utredning kan låta rätt odramatisk men den gjordes för att en majoritet i justitieutskottet krävde det av den förra regeringen för ett och ett halvt år sedan. Nu finns resultatet: Svensk polis ska få samma verktyg som polisen i andra länder. Herr talman! Fyra uppgifter är särskilt viktiga de kommande åren. Den första är att kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas. Tryggheten måste återupprättas i hela Sverige. Min regering kommer att göra en historisk satsning - nya pengar och ny lagstiftning. Det blir en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftas från gärningsmannen till brottsoffret. Straffen ska spegla brottets allvar. Uppgiften att ge alla barn en ärlig chans är lika viktig. Det förebyggande ska gå hand i hand med det brottsbekämpande. Det blir en nationell social insatsstyrka som stöder den kommunala socialtjänsten. Vi kommer också att stärka socialtjänstens och skolans brottsförebyggande ansvar. Den andra uppgiften är att ta Sverige igenom ekonomiskt svåra tider och bryta utanförskapet. Det kräver budgetdisciplin. Inflationen snuddar vid 10 procent. Sverige har nu en historiskt hög arbetslöshet när vi går in i en lågkonjunktur. Många människor vet inte hur eller om de ska klara vintern. Elräkningarna hotar många företags överlevnad. Mitt besked är att högkostnadsskyddet kommer. Vi fullföljer vårt vallöfte. Det löser inte den långsiktiga energikrisen men det mildrar en kall vinter. De som nu står utanför och lever på bidrag behöver byta bidragsberoende mot egen försörjning. En stor bidragsreform kommer att genomföras så att det alltid lönar sig att gå till jobbet. Samtidigt kommer vi att sänka skatten på låga och medelhöga inkomster. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Det finns ingenting som skapar välstånd i ett land som arbete. Det finns ingenting som motverkar fattigdom som att ha ett arbete. Ingenting skapar klassresor som att få sitt allra första arbete. Regeringen kommer att kraftigt minska invandringen. Vi kan inte fortsätta som nu. Sverige ska vara ett jämlikt och jämställt land med hög tillit och god social välfärd. Många hundratusen invandrare gör stora insatser varenda dag men om Sverige fortsätter att ta emot många fler asylsökande än våra grannländer kommer segregationen bara att öka. Därför lägger vi nu om politiken. Herr talman! Den tredje uppgiften handlar om att Sverige måste ut ur energikrisen både för att nå våra klimatmål och för att återge hushåll och företag framtidstro. Klimatomställningen börjar och slutar med energifrågan. Stabil prisvärd fossilfri el är grunden för att klara klimatmålen. Det nya superdepartementet kopplar ihop vår tids stora klimatfrågor och ökar ambitionerna för att rädda Östersjön. Miljö och klimat får en starkare roll i vår regering. Den fjärde stora uppgiften är att leda Sverige in i Nato att axla ansvaret som EU:s nästa ordförandeland och att på alla sätt vi kan hjälpa Ukraina att vinna kriget - och därefter att vinna freden. Den nya regeringen ökar vårt stöd till Ukraina politiskt ekonomiskt och militärt - för att vi vill det för att det är vår plikt men också för att ukrainska kvinnor och män nu strider även för vår skull. Jag sätter stort värde på den breda enigheten om svensk utrikespolitik i den svåraste tiden sedan andra världskriget. Herr talman! I dag känner jag tillförsikt. Jag känner glädje i det arbete som ligger framför oss. Det beror inte alls på att jag underskattar Sveriges stora problem inte heller på att jag överskattar vår och ännu mindre min egen förmåga. Detta kommer nämligen att bli svårt. Det kommer att ta tid. Men det kommer att gå. För det finns ingenting som är så dåligt i Sverige att det inte kan lagas med allt det som är riktigt riktigt bra. (Applåder)	5310
535	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Låt mig återigen gratulera Ulf Kristersson till rollen som statsminister. Det är uppseendeväckande med den nya regeringens start: först löftesbrott om högkostnadsskydd för höga elpriser från den 1 november och sedan ministrar som tar avstånd från Tidöavtalet. Nu har också Sverigedemokraterna hotat organisationer som granskar Tidöavtalet med att de ska få sitt ekonomiska stöd indraget. Men att regeringens politik granskas är ju grunden i en demokrati. Nu sitter civilsamhället våra myndigheter och medierna och funderar på vad det får för konsekvenser om de granskar Tidöavtalet. Jag tänkte därför ge dig Ulf Kristersson en möjlighet att ge dem ett tydligt besked. Kan du lova att din regering inte kommer att skära i stödet till organisationer myndigheter och medier som granskar Tidöavtalet?	823
536	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Och allt det hade kunnat genomföras brett över blockgränsen. Låt mig citera en erkänt tung människorättsorganisation både i Sverige och globalt som granskar staters hantering av mänskliga fri- och rättigheter: Civil Rights Defenders. De har utvärderat Tidöavtalet och skriver så här: Det kommer att undergräva de mänskliga rättigheterna rättsstatens principer samt den liberala demokratin för oss alla. Tidöavtalet visar att den globala trenden med demokratisk nedmontering har kommit till Sverige." Jag tycker att detta är oerhört. Det kan inte passera förbi obemärkt. Skulle ett annat land få denna mycket allvarliga kritik skulle sju av åtta riksdagspartier kritisera i kör. Nu är det den svenska regeringen som får kritik. Sverige blir inte ett mer liberalt land av att Johan Pehrson sitter i Jimmie Åkessons regering. I stället legitimerar man Sverigedemokraternas allt annat än liberala politik. När han nu vet det när han har sett resultatet och hört sina partikamraters besvikelse frågar jag igen: Var det värt det Johan Pehrson? "	1064
537	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Om framtiden vet vi ännu ingenting. Men hade vi inte tagit tag i de allvarliga samhällsproblem för vilka människor i valet röstade för en förändring tror jag att det hade varit mycket allvarligt med den svenska demokratin. När Annie Lööf säger att vi skulle ha hittat en annan konstellation vet inte jag vilken hon menar att det skulle ha varit. Då måste hon ju prata med helt andra parter. Det är inte så att Annie Lööf och jag hade kunnat bilda en ny egen regering. Det hade kanske varit trevligt men det hade varit helt omöjligt. Dessutom gick Liberalerna till val på att prata med alla. Vi kan samtala med Sverigedemokraterna i sakfrågor. Vi fick väljarnas förtroende. Nu genomför vi detta för att lösa de problem som vi tycker är högt uppe på agendan och som i dag förstör människors frihet. Det är förvånande att Centerpartiet inte ser mer allvarligt på den våldsutveckling vi har de kvinnor som hotas och de flickor och pojkar som lever under hedersförtryck. Man säger bara att det som nu görs är fel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Jag ska prata med Civil Rights Defenders. Jag välkomnar all kritik.	1152
538	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! I valrörelsen pratade högerpartierna ofta om danska straff för svenska brott för att bekämpa brottsligheten. Man var däremot inte lika noga med att ta del av den följeforskning som har gjorts i Danmark till exempel om effekten av att öka fattigdomen. Där blev det nämligen väldigt tydligt att när man kraftigt sänkte bidragen kom visserligen grupper som ändå skulle ha fått jobb i arbete lite snabbare men samtidigt ökade sårbarheten för barn och unga att rekryteras in i kriminalitet kraftigt. Sverigedemokraternas agenda för att piska flyktingar i Sverige som nu Liberalerna och Johan Pehrson ska genomföra är i många delar direkt kontraproduktiv för integration och etablering för att inte tala om inkludering. Därför herr talman undrar jag om Johan Pehrson kan svara på hur ett bidragstak kommer att få fler barn till arbetslösa föräldrar att klara skolan.	883
539	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag vill bara vända mig något mot Miljöpartiets retorik. Piska flyktingar" - är inte det ganska grovt ändå? Det här avtalet innehåller delar som innebär en kraftigt minskad migration till Sverige. Det innebär värnad asylrätt. Det finns inga volymmål. Det är tydligare krav på integration. Det sista är någonting som liberaler har drivit i 20 år - att man ska sköta sig att man ska kunna försörja sig och att man ska kunna prata svenska i Sverige. Det har Märta Stenevis parti kallat rasism i alla år. Nu genomförs det och det är jag stolt över. Jag är glad att fler stöder den politiken. Sedan kommer ju barn som växer upp i utsatta miljöer alltid att må bäst om de klarar skolan och kan se sina föräldrar gå till ett arbete och förtjäna sitt eget levebröd. Det finns ingen framtid där man kan hjälpa dessa barn på annat sätt än att se till att deras föräldrar kommer i arbete att de lär sig svenska och att det blir tydligt att det också i utsatta områden finns en polis som ser till att människor som inte sköter sig hamnar i fängelse. "	1058
540	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Då fick vi åter bekräftat att Tidöavtalet inte innehåller några svar på etablering eller inkludering. I våra svenska skolklasser riskerar vi nu att få vissa barn som får middag varje kväll och andra barn som bara får det vissa dagar därför att deras föräldrar inte har pengar så att det räcker i slutet av veckan. Vi kan få vissa barn som rör sig fritt till träningen och andra barn som kommer att visiteras varje dag inte för att de har gjort något fel utan på grund av hur de ser ut. Vi kan få vissa barn som förväntansfullt väntar på antagningsbeskedet till gymnasiet medan andra inte vet om de kommer att få vara kvar i landet trots att de är födda här när möjligheten till permanent uppehållstillstånd tas bort. Herr talman! Frihet jämlikhet och likhet inför lagen är grundläggande liberala värderingar. Men Liberalerna var inte den garant för liberal politik som de lovade att vara. I stället går de till historien som det parti som lämnade över makten och agendan till Sverigedemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Den här regeringen må vara blå men den bruna skuggan är lång och mörk.	1158
541	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Vi har samarbetat. Det måste vara solklart för varje medborgare i landet som går till val att om fyra partier ska samarbeta blir det fyra partier som får ge och ta. Nu nämndes återigen detta med barnen. Finns det någonting som bättre kan förstärka barns rätt och möjlighet att integreras än att se föräldrarna gå till jobbet att barnen själva kommer i förskola och får hjälp att klara skolan och har förebilder hemma som går och jobbar? Det är en integrationsskuld ett misslyckande under åtta år som har gjort att vi har en sådan fruktansvärd utsatthet i dessa områden. Förutom tokiga gäng finns det ju separatister som driver en helt annan agenda. Vi har ett parti som har kommit in i parlamentariska församlingar och som vill införa i stort sett sharialagar i det här landet. Det borde oroa människor också i Miljöpartiet. När det gäller visitationszoner har de sådana i Danmark som just lyftes fram som en förebild. Partiledardebatten var härmed avslutad.	980
542	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Jag ska alldeles strax redovisa diskussionerna och besluten från det senaste mötet i Europeiska rådet men låt mig först göra en övergripande reflektion om något som ni här inne säkert redan är bekanta med men som kanske inte alla EU-intresserade som lyssnar vet lika mycket om. Europeiska rådets möten är alltså det som oftast kallas EU:s toppmöten. Där samlas de 27 EU-ländernas premiärministrar eller statschefer beroende på landets konstitution. För mig var det naturligtvis det allra första mötet i den kretsen. Det råder måste jag säga en påtagligt välkomnande generös och informell atmosfär i Europeiska rådets diskussioner. Olika språk olika nationella politiska kulturer och olika rent partipolitiska tillhörigheter till trots är det en kollegial stämning i rummet. Det ska inte underskattas när diskussionerna pågår i timme efter timme. Alla där inne vet att det finns stora problem som bara kan lösas gemensamt. Alla respekterar också att olika frågor är olika känsliga i olika länder. Det gällde naturligtvis även det här mötet när vi diskuterade den europeiska energikris som brutit ut i spåren av Rysslands krig mot Ukraina och diskuterade vad vi gemensamt kan göra för att möta extremt höga elpriser i länder med väldigt olika energiförsörjning och olika energipolitik. Omedelbart före Europeiska rådets möte hade jag egna samtal med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Vi diskuterade naturligtvis i första hand det svenska EU-ordförandeskapet som startar den 1 januari nästa år och vilka frågor som då kommer att stå allra högst på agendan. Jag underströk att det nu är viktigt att EU både fortsätter hantera allvarliga kriser och förmår behålla förmågan att hantera allvarliga kriser från pandemin rakt in i ett krig och sedan in i energikrisen men att EU också måste komma tillbaka till och än en gång börja fokusera på fler långsiktiga gemensamma frågor. Jag ser därför fram emot att återkomma hit till riksdagen den 14 december med en rapport om det kommande svenska ordförandeskapets prioriteringar. Fru talman! Mötet i Europeiska rådet häromdagen inleddes med Ukrainas president Zelenskyj på länk från Kiev. Han beskrev precis som här inne för några månader sedan hur den ryska terrorn mot Ukraina fortsätter och hur Ryssland nu gör energin till ett dödligt vapen. Elsystemet slås sönder hus blir kalla och industrier stannar. President Zelenskyj bad än en gång om mer militär hjälp framför allt luftförsvar antimissilsystem och försvar mot de drönare som nu allt oftare sprider skräck och förstörelse. Han efterlyste ett nionde sanktionspaket. Han efterlyste att de sanktioner som redan finns på plats efterlevs. Han efterlyste att Belarus inkluderas i kommande sanktioner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober President Zelenskyj beskrev också hur rysk minering av gigantiska vattendammar med över 18 kubikkilometer vatten - vi kan försöka föreställa oss 18 kubikkilometer vatten - riskerar att dränka ukrainska byar och förstöra viktiga vattenleveranser i södra Ukraina. Ryssland har hittills förstört ungefär 40 procent av Ukrainas samlade energiinfrastruktur. Det är en krigföring som uttryckligen tar sikte på civilbefolkningen. Det är ett oacceptabelt brott mot folkrätten. Sist men inte minst underströk han att återuppbyggnaden av Ukraina måste börja snart och inte vänta. I går var därför min och EU-minister Jessika Roswalls gemensamma statssekreterare Christian Danielsson Sveriges representant på den stora återuppbyggnadskonferensen som startade i Berlin. Sverige ska naturligtvis vara med när vår tids Marshallplan reparerar skadorna efter Rysslands krig. Fru talman! Regeringens inställning kan inte missförstås. Rysslands invasion av Ukraina är det största hotet mot europeisk och svensk säkerhet sedan andra världskriget. Vi måste stödja Ukraina politiskt humanitärt ekonomiskt och militärt. Ryssland ska isoleras. Vi ska noggrant genomföra och utvidga EU:s sanktioner. Diskussionen på Europeiska rådets möte visade att denna enighet består. Det är viktigt eftersom just enigheten nog är vår enskilt största tillgång i att stödja Ukraina och isolera Ryssland. Enighet och samsyn om det allvarliga läget ledde till att alla ställde sig bakom kraftfulla fördömanden av Rysslands urskillningslösa drönarangrepp mot civila mål. Vi upprepade vårt stöd för Ukrainas territoriella integritet och krävde att Ryssland omedelbart och villkorslöst drar tillbaka sina militära styrkor. EU avvisar bestämt Rysslands olagliga annektering av ukrainska regioner. Vi upprepade också EU:s engagemang för att säkra bevisning så att ansvariga ska kunna ställas till svars för krigsbrott som begås i Ukraina. Fru talman! Rysslands invasionskrig mot Ukraina får allvarliga konsekvenser för Europas energiförsörjning. Det sker på olika sätt i olika medlemsstater beroende på ländernas energimix men alla drabbas. Det drabbar i sin tur Europas ekonomier i stort. Vi måste möta också detta med gemensamma åtgärder. I breda drag enades Europeiska rådet om att agera för att sänka priserna säkra tillgången och minska efterfrågan. Diskussionen på mötet skedde på basis av det energipaket som kommissionen presenterade i förra veckan. Eftersom olika länder med stort gasberoende gör olika bedömningar av vad som är den bästa lösningen blev det en lång och ärligt talat rätt besvärlig diskussion de 27 regeringscheferna emellan. Frågorna handlade bland annat om möjligheten till gemensam upphandling för att sänka priser frikoppling av gaspriser från elpriser för att undvika att höga gaspriser slår igenom i marginalkostnaden för elpriserna och olika sorters pristak för naturgas. Redan där tror jag att alla förstår komplexiteten när 27 länder ska enas. Det fattades inte några mer exakta beslut om nya åtgärder. Det är inte heller Europeiska rådets roll. Vad rådet enades om är en sorts strategisk inriktning för det fortsatta arbetet. Det är nu EU:s energiministrar som tar frågan vidare och det arbetet började i TTE-rådet så sent som i går. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! När det gäller finansieringsfrågor underströk jag och flera premiärministrar att det inte är aktuellt med ytterligare gemensam upplåning. Diskussionen landade i att redan tillgängliga medel kan användas för stödjande insatser. Det finns pengar i systemet både i det som kallas för REPowerEU och i återhämtningsfonder efter pandemin. Fru talman! EU:s relation till Kina var också på dagordningen. Det blev en lång och intressant diskussion utan detaljer och därmed mycket övergripande - ett tydligt tecken på den europeiska oro som finns över Kinas delvis nya agerande både inhemskt och internationellt. Rysslands aggression mot Ukraina spelar in även här eftersom Kinas hållning gentemot Ryssland påverkar hela EU:s hållning till Kina. Vi står starkare även gentemot Kina när vi agerar enigt inom EU och mellan EU och USA. Den transatlantiska länken är för oss helt central; många andra länder delar den uppfattningen. Till sist fru talman framförde jag naturligtvis också vid mötet vikten av att EU fortsätter att ge stöd för den svenska medborgaren Gui Minhais frigivning samt att vi uppskattar de ansträngningar som andra länder har gjort för att stödja Sverige i det viktiga arbetet. Med detta fru talman avslutar jag redogörelsen från förra veckans toppmöte.	7526
543	Matilda Ernkrans (S)	S	Fru talman! Tack statsministern för återrapporten! Europeiska rådet hade många viktiga frågor och beslut uppe när ni träffades. Jag tycker att det är verkligt glädjande att enigheten inom EU består om det ovillkorliga stödet till Ukraina både ekonomiskt politiskt militärt och humanitärt - men också enigheten om att EU ska finnas där och stödja när det gäller återuppbyggnaden. Jag tycker däremot att det är beklagligt även om det var väntat att vi inte fick se några skarpare skrivningar när det gäller ytterligare sanktioner mot Ryssland för att få stopp på kriget. Det skulle vara intressant att höra hur statsministern tog sig an detta och om statsministern var tydlig med att man från regeringens och regeringsunderlagets sida faktiskt står upp och säger att det ska vara fler sanktioner mot Ryssland så att vi får stopp på kriget. När det gäller energiuppgörelsen verkar det vara en bit kvar innan EU:s medlemsstater kan enas om en uppgörelse som ser till att vi får lägre elpriser redan i vinter. Vi får ändå säga att regeringen Andersson förutseende nog lade fram förslag om ett högkostnadsskydd här i Sverige som svenska elkunder - både företag och hushåll - kan räkna med kommer till stånd. Ni har ju redan lämnat löftet om den 1 november när det gäller Kristerssons högkostnadsskydd. Vad gör statsministern när det gäller EU-nivån för bedömning av när ett lägre elpris som EU:s medlemsländer har enats om skulle kunna vara på plats?	1459
544	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att enigheten i sig är central; detsamma gäller i fråga om återuppbyggnaden. Det fanns bred enighet om att gå vidare med sanktioner. Det fanns också en rätt spridd uppfattning om att det nu bör säkerställas att de redan genomförda sanktionspaketen verkligen efterlevs. Jag uppfattar absolut att vi kommer att kunna komma tillbaka till ytterligare sanktioner i enighet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober När det gäller energiuppgörelsen ska jag erkänna - det här var mitt första rådsmöte - att jag är lite osäker på med exakt vilken precision sådana här överenskommelser i rätt detaljerade frågor brukar slutas. Den bild jag fick av de flesta andra är att detta är en övergripande inriktning där man åtminstone är överens om vad man vill uppnå. Men det var helt uppenbart av diskussionen att olika länder har väldigt olika uppfattning om hur det ska gå till - bara så att jag har sagt det. Det finns alltså inte någon konkret enighet om exakt vilka mått och steg som bör tas även om ambitionen och målsättningen delvis är gemensam. Det är rätt uppenbart att mycket stora industrinationer som Tyskland med stora egna ekonomiska muskler befinner sig i en annan situation än en del sydeuropeiska länder. Om jag sa tidigare att det rådde en betydande vänlighet och ett konstruktivt tonläge var oenigheten i sak ändå påtaglig. Detta är som alla vet beslut som fattas i enighet. Många gjorde bedömningen att om energiministrarnas råd arbetar med detta under november finns det goda möjligheter att hitta några konkreta slutsatser att enas kring. Jag vill inte föregripa detta och utlova stora resultat av EU-processer som vi än så länge inte vet vart de leder. Det är helt sant att det även krävs nationella beslut - om högkostnadsskydd vilket kommer men också om långsiktig energipolitik vilket också kommer.	1925
545	Matilda Ernkrans (S)	S	Fru talman! Statsministerns energiminister var inte så förhoppningsfull efter det möte i tisdags som hon deltog i. Så min fråga kvarstår: På vilket sätt agerade statsministern under det här mötet för att driva på processen? Statsministern var ju väldigt hoppfull om att man skulle kunna landa något när statsministern mötte EU-nämnden förra veckan. Du nämnde också det svenska ordförandeskapet; det gjorde du även i EU-nämnden. Det skulle vara intressant att få veta om statsministern i samtalen med kommissionens ordförande tog upp EU:s grundläggande värderingar nämligen rättsstatens principer och jämställdhet. Detta har varit något som Sverige har drivit väldigt starkt och det finns dessutom med i de prioriteringar som den tidigare regeringen redan i viss form har förankrat här i riksdagen. Det skulle vara intressant att höra om statsministern lyfte just rättsstatens principer med von der Leyen.	909
546	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Två saker är nog rätt självklara i en demokrati. Det första är att alla regeringar i alla demokratier granskas ifrågasätts och kritiseras. Det gällde din regering Magdalena Andersson och det kommer att gälla min regering. Så ska det vara. Det är självklart. Det andra är att utgångspunkten i en bra demokrati är att skattebetalarnas pengar inte ska gå till organisationer som bekämpar demokratin. Så ska det också vara. Det har uppmärksammats många fall där detta verkligen kan ifrågasättas. Min regering kommer att stå upp för båda dessa saker fullt ut. (Applåder)	640
547	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Först vill jag säga att så rasande förhoppningsfull gällande snabba konkreta resultat av EU-toppmötet var jag absolut inte i EU-nämnden tvärtom. Det tror jag att alla som var där noterade. Vi delar uppfattningen att det vore bra om man kunde lösa detta och att det finns gemensamma nämnare. Men jag var den första att säga att det helt uppenbart är svårt att få 27 länder med olika energipolitik och olika grader av gasberoende att enas om åtgärder vars konsekvenser kommer att slå olika i olika länder. Det var inte min regering utan den tidigare som i praktiken utlovade snabba resultat av EU-processer. Det har jag aldrig gjort; jag vill bara ha det sagt. Självklart tog jag upp alla de svenska prioriteringarna inför ordförandeskapet. Jag sa att detta går sömlöst. Vi har samarbetat bra med den avgångna regeringen och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Allt detta ligger helt fast och jag tog upp alla dessa saker i diskussionerna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Jag underströk också att de långsiktiga konkurrenskraftsfrågorna är viktiga för hela Europa och för Sverige. Och jag underströk att om vi kan nå några framsteg i Ukrainafrågan vore det mycket bra.	1265
548	Martin Kinnunen (SD)	SD	Fru talman! Tack statsministern för återrapporten! Det här mötet kretsade precis som den senaste tidens möten har gjort kring Rysslands illegala krigshandlingar och deras konsekvenser. Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi rådets slutsatser i detta avseende - att Rysslands krigshandlingar fördöms i starkast möjliga ordalag. Jag kan inte nog understryka betydelsen av att rådet fortsatt är enat när det gäller stödet för Ukraina och ukrainarnas rätt att befria och återta kontrollen över sitt land. En förhoppning från vår sida är att det ska komma nya sanktionspaket. En fråga till statsministern är om det finns en poäng i att kanske inte föra fram specifika sanktioner innan man har nått enighet. Det är ju viktigt att rådet utåt kan visa upp en enighet - det kan vara en del i en strategi för hur rådet vill arbeta. Fru talman! Krigets konsekvenser drabbar flera olika områden. Grunden är energin och det spiller sedan i sin tur över. Från Sverigedemokraternas sida är vi positiva till alla åtgärder som kan bidra till sänkta priser i vårt land utan att det påverkar svenska finanser på något sätt. En fråga till statsministern är vad vi egentligen kan förvänta oss när det gäller detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gick ju strax innan valet ut och lovade väljarna att man hade fixat en deal för sänkta elpriser. Uppfattade statsministern när han kom till rådet att bordet var dukat? Har den förra regeringen fixat dealen som ska kunna sänka elpriserna? Ska vi tro att det här kommer att lösa problemet?	1540
549	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Två saker: Jag håller med om att ytterligare sanktioner behövs och att det ska vara enighet om ytterligare sanktioner. Det som diskuteras nu är framför allt olika finansiella tillgångar att till och med frysa ryska tillgångar i andra länder på ett rätt dramatiskt sätt. Att det uppenbart kommer att kräva betydande enighet är självklart men det skulle vara ett sätt att komma vidare. Som jag sa när det gäller energifrågan skulle jag inte våga lova att EU kommer att fatta beslut i enighet eller i näst intill enighet som får dramatisk påverkan på svenska elpriser. Jag tycker att det vore att lova mer än vad någon från svensk sida kan hålla så jag kommer inte att göra det. Däremot skulle jag välkomna alla förändringar som i praktiken leder till lägre priser. Kan vi få ned gaspriset kan vi också få ned marginalpriset på elproduktion som drivs av gas. Då kan det slå igenom för framför allt sydsvenska hushåll. Det vore bra. Därför har vi alla goda skäl att argumentera för och delta i detta och på alla sätt se till att de länder som kanske på andra sätt är lite oeniga kan bli eniga. Det var exakt det som jag och flera andra länder gjorde. Men ingen av oss kan tvinga länder som tycker rejält olika att bli eniga så jag vill i den bemärkelsen moderera förhoppningen om att det här blir den stora lösningen på de svenska elpriserna.	1359
550	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Mot bakgrund av de extrema väderhändelser som blir allt intensivare och allt vanligare bland annat värmeböljor okontrollerade skogsbränder översvämningar och en aldrig tidigare skådad förlust av biologisk mångfald över hela världen betonade Europeiska rådet att det är ytterst brådskande att man stärker de globala insatserna mot klimatnödläget och krisen för den biologiska mångfalden. Det här var ett citat från Europeiska rådets slutsatser inför COP 27. Men vilka insatser är det som rådet menar? I Sverige ser vi en ny politik som flera bedömare menar kommer att öka Sveriges utsläpp. Inom EU väljer man att bunkra och fortsätta använda fossil gas. Omställningen till förnybar energi har gått alltför långsamt och gör oss sårbara för bristen av fossil energi under Rysslands anfallskrig i Ukraina. Min fråga till statsministern blir därför vilka åtgärder Sverige kommer att vidta för att uppfylla 1 5-gradersmålet vilka förslag på kraftfulla insatser i EU:s medlemsstater som diskuterades samt när löftet om att årligen kollektivt bidra med 100 miljarder dollar till fattigare länder för deras klimatomställning kommer att infrias. Jag vill också ta upp världens livsmedelsförsörjning och hur Ukraina ska kunna exportera spannmål. Det har ju varit en återkommande fråga på Europeiska rådet. I mindre mån har man diskuterat hur de höjda priserna påverkar möjligheten för biståndsorganisationer och fattiga människor att köpa tillräckligt med livsmedel. Jag vill därför fråga statsministern vad som sas när det gäller bistånd och andra möjligheter att få fram livsmedel till dem som svälter i tredjeland. Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det är väldigt positivt att rådet fördömer Iran och att rådet särskilt tar upp våldet mot Irans kvinnor.	1921
551	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Allt detta som tas upp är viktigt. Men mitt tråkiga svar är att det inte diskuterades på mötet. Det finns rådsslutsatser men diskussionen som fördes på mötet och som jag har återrapporterat kretsade uteslutande om allt som har med Ukraina att göra allt som har med energikrisen att göra och allt som har med Kina att göra. Det var dessa tre frågor som diskuterades. Det finns inget annat att återrapportera från mötet än det som står i rådsslutsatserna.	471
552	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag lade märke till att statsministern i sin återrapport inte nämnde vare sig klimatet eller livsmedelstillgången. Svaret är alltså att det över huvud taget inte nämndes. Men det finns ju ändå med i slutsatserna. Då skulle jag vilja veta varför det finns med i slutsatserna. Någonting måste ju ha diskuterats. Det är också så att de rapporter som vi har fått är att det var väldigt mycket diskussioner just om klimatfrågan och att det krävdes kompromisser för att komma framåt så någonting måste alltså ha sagts om dessa frågor.	582
553	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! Precis som jag sa kretsade all diskussion kring dessa tre frågor. Sedan fanns det rådsslutsatser som inte vållade någon diskussion. Det betyder inte att människor inte underströk att det här är viktiga frågor. Men eftersom jag uppfattade detta som en återrapport om vad som avhandlades och diskuterades höll jag mig till de frågor som verkligen diskuterades. Dessa frågor kommer säkert att komma tillbaka och diskuteras innehållsmässigt vid ett annat möte men den här gången var det ingen diskussion om dem.	623
554	Rickard Nordin (C)	C	Fru talman! Jag delar den oro över den mycket allvarliga situationen i Europa som Ulf Kristersson vår statsminister ger uttryck för. Putins energikrigföring har fått otroligt stora konsekvenser. Hushållens elräkningar skenar och företag tvingas i konkurs. Den europeiska konkurrenskraften är allvarligt hotad och urholkas. Sverige är inte värst drabbat. Vi har i mycket hög grad exporterat el till kontinenten i god solidarisk anda får man väl säga med en stor kostnad inte minst för södra Sverige i form av högre elpriser. Det är därför som jag och Centerpartiet med ganska stor oro konstaterar att de rådsslutsatser vi nu ser inte levererar några konkreta förslag. Den diskussion som statsministern lyfter fram blir inte mer preciserad än att man har ett antal önskemål som ska skickas vidare. Vi hörde här statsministern på en tidigare fråga svara att energiministrarna ska mötas och diskutera vidare i november. Då blir min första fråga: När kan vi enligt statsministern ha konkreta åtgärder på plats? Det är ju bara ett ytterligare möte i november. Vad är det som säger att det faktiskt kommer att leda någonstans? När kan vi tro att det finns konkreta åtgärder på plats? Min andra fråga berör den utökade energisolidaritet som nämns i rådsslutsatserna. Med tanke på vår mycket stora export med tillhörande importerade priser som vi har sett undrar jag vad energisolidariteten innebär för svensk del i faktisk handling och vilka konsekvenser elkonsumenterna kan se fram emot.	1495
555	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Jag tycker att alla dessa frågor är mycket berättigade att diskutera i både Sverige och Europa. Men eftersom jag håller mig till att återrapportera vad som sas på ett europeiskt toppmöte finns det inga svar på frågorna. Ni som möjligen var vakna 02.30 natten till fredagen och lyssnade på presskonferensen som jag höll då noterade nog att jag inte på något sätt överdrev slutsatsernas konkretion för de var inte konkreta. Det var en tydlig viljeinriktning och man enades om att energiministrar ska kunna lösa problem mer konkret inom ramen för det som kallas för en strategisk vägledning. Det är nog precis så öppet som det låter men med en tydlig gemensam insikt om att det vore väldigt bra att kunna enas och att det här är gemensamma problem. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Jag tror att det var så långt som vi kunde komma på det här mötet. Och det var inte Sverige som stod i vägen för mer konkreta resultat utan vi är olika länder som helt enkelt har dramatiskt olika uppfattningar om hur man bäst löser de här problemen. Det framfördes mycket legitima nationella synpunkter på hur lösningar skulle kunna slå mot enskilda länder vilket begränsade kompromissviljan. När kan det då bli resultat? Jag vågar säga att det fanns en bred uppslutning kring tron att man kommer att kunna landa i någonting under november månad. Men återigen: Det ligger utanför den här återrapporteringen. Frågan kommer säkert att kunna besvaras mycket bättre när det rådet har träffats inte bara en gång omedelbart efter europeiska rådet utan någon eller några gånger till. Solidaritetsfrågan slutligen var en av många frågor. Olika länder kan visa solidaritet på lite olika sätt. Att minska energiförbrukningen är naturligtvis ett uppenbart sätt; att finansiera åt varandra är ett annat. Viljan att gemensamt finansiera med lån var mycket begränsad.	1924
556	Rickard Nordin (C)	C	Fru talman! I denna kammare har både Moderaterna och Centerpartiet varit tydliga med att konsekvensutredning är viktigt när vi ska fatta beslut. Jag blir därför oroad när statsministern säger att det inte finns några svar på vad saker och ting innebär. Har det inte redovisats några konsekvensbeskrivningar inför de rådsslutsatser Sverige faktiskt skrivit under? Jag och Centerpartiet är oroade över att vi inte vet vad detta innebär. Man har skrivit under på att vi ska ha solidaritet med andra länder ur energisynpunkt men vi får inga svar på vad det faktiskt får för konsekvenser för Sverige. Det kom ett exempel: att vi kanske ska finansiera andra länders åtgärder. Ska vi tolka det så? Vad är det för konkreta åtgärder som har diskuterats när det gäller energisolidariteten? Det är många förslag som har varit uppe till diskussion som skulle få mycket långtgående konsekvenser för Sverige och svenska konsumenter.	922
557	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag tyckte inte att jag hörde ett riktigt tydligt svar på frågan. Självklart ska regeringar granskas och självklart ska vi stödja civilsamhället. Våra myndigheter behöver naturligtvis ekonomiska resurser för att genomföra sitt arbete och vi har ett viktigt mediestöd för att politiker runt om i landet också ska kunna granskas av oberoende journalister. Självklart ska vi inte heller ge pengar till organisationer som inte lever upp till demokratikriteriet. Där är vi helt eniga. Men det som har hänt nu och som är nytt är att ett parti i ditt regeringsunderlag hotar organisationer som granskar Tidöavtalet med att de ska få sina statliga ekonomiska stöd indragna. Därför behöver vi ett tydligt besked från dig Ulf Kristersson: Lovar du att din regering inte kommer att skära i det ekonomiska stödet till organisationer myndigheter och medier som granskar Tidöavtalet och ditt regeringsunderlag? (Applåder)	932
558	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Jag måste ha uttryckt mig oklart. Jag ville bara beskriva vad rådet gjorde och inte gjorde ingenting annat. Jag tar gärna en energidebatt med Centerpartiet varje dag men det är inte ämnet nu. Jag redovisade vad som hände inget mer och inget mindre och då finns det ingen annan konklusion än den jag har beskrivit. Sedan tycker vi säkert olika om vad det borde innebära och den debatten tar jag gärna vilken dag som helst. Vad jag underströk både inledningsvis och här är att Sverige tydligt markerar att vi inte tänker ge oss in i ytterligare gemensam lånefinansiering av någonting och vi var långt ifrån ensamma på denna punkt. All annan oenighet om energipolitiken tar jag gärna i en debatt en annan gång.	729
559	Jacob Risberg (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Det är positivt att EU nu uppmanar alla medlemsländer och parter under COP 27 att accelerera utfasningen av kolkraft och fossila subventioner. Miljöpartiet har tidigare lyft fram att det är mycket oroande att det saknas en definition av vad en ineffektiv subvention av fossila bränslen är. Det äventyrar åtagandets trovärdighet. Vi hade gärna sett en starkare text som inte bara lovar att uppfylla löftena i Glasgow Climate Pact utan också att erkänna alla länders brister och svagheter när det gäller utfasningen av det fossila inte minst subventionerna. Min fråga till statsministern är därför: När ska Sverige enligt regeringens tidsplan vara helt fossilfritt?	829
560	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Jag återkommer gärna till svensk politik i en energipolitisk debatt men nu handlar det över huvud taget inte om det. Jag framförde inga nationella svenska uppfattningar om svensk energipolitik på mötet. Inga andra framförde heller sina nationella prioriteringar i egen inhemsk energipolitik. Det är uppenbart att en del länder är dominant beroende av gas att andra använder stora mängder kol att en del gör allt de kan för att importera olja och att en del använder mycket kärnkraft. Detta säger jag bara som en beskrivning av hur olika energisituationen ser ut i Europa vilket jag tror också är en rimlig förklaring till att det är svårt att enas om ett antal konkreta slutsatser. Debatten om svensk energipolitik och exakt när vi blir helt fossilfria tar jag gärna men det var inte uppe på Europeiska rådet.	830
561	Jacob Risberg (MP)	MP	Fru talman! Det är lite anmärkningsvärt för man borde ha sett vad det man bestämmer i EU får för konsekvenser för Sverige. Det är också positivt att EU betonar vikten av klimatfinansiering från rika länder till fattiga länder. Det är helt centralt att de länder som står för de största historiska utsläppen under COP 27 visar att de är beredda att betala för den skada som redan uppstått på grund av klimatförändringarna särskilt i fattiga delar av världen. Tyvärr har medlemsländerna misslyckats att mobilisera de 100 miljarderna US-dollar under de senaste åren så satsningarna bör vara ännu högre kommande år för att kompensera för det. Min fråga till statsministern är därför: Vad är regeringens plan för hur Sverige som är ett rikt land ska klara sina åtaganden inom klimatfinansieringen och föregå med gott exempel?	830
562	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Även denna fråga låg helt utanför varje diskussion på Europeiska rådet. Jag vill bara ha det sagt men vi kan givetvis prata om den i alla fall. Mitt svar är att regeringens uppfattning är att vi gör störst global nytta genom att se till att svensk energiproduktion är totalt fossilfri. Det är en av flera orsaker till att vi kommer att prioritera kärnkraftens utbyggnad i Sverige. Om detta tycker vi antagligen olika.	433
563	Hans Wallmark (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! Statsministern undrade om vi följde presskonferensen 02.30 natten mellan torsdag och fredag. Nej fru talman det gjorde i alla fall inte undertecknad; jag tog del av reprisen 05.30. Det var statsministerns första EU-nämnd förra veckan och även min första EU-nämnd som ordförande. Låt mig säga att det finns en stor samstämmighet mellan vad statsministern sa på EU-nämnden och vad som sedan återrapporterats framför allt på områdena som Matilda Ernkrans vice ordförande i EU-nämnden lyfte fram nämligen synen på Ryssland och Ukraina. Det är centralt att vi har denna enighet såväl i Sveriges riksdag och Sverige som land som i EU. Det är Ryssland ensamt som ansvarar för krigets konsekvenser: livsmedelsbristen och hotet mot vår globala säkerhet. Det är ett eskalerande anfallskrig. Europeiska rådet ställer sig också bakom tanken att mer utnyttja Internationella brottmålsdomstolen precis som den tidigare regeringen sagt och som den nya regeringen säger. Fru talman! Det är viktigt att man inte bara uttrycker vackra ord utan också går till handling. Därför vill jag i likhet med mina kollegor ställa frågan: Kan vi ser mer handling från Europa när det gäller stödet för Ukraina och markering mot Ryska federationen inte minst i ljuset av samverkan mellan EU och Nato? Jag tror mig veta att statsministern träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och jag tror att det är viktigt att EU och Nato går sida vid sida när det gäller att bekämpa Ryssland och stödja Ukraina. Avslutningsvis vill jag också som utrikes- och säkerhetspolitiker säga att det är oerhört värdefullt att regeringens företrädare både i regeringsförklaringen och i dag nämner Gui Minhai vid namn förläggaren fängslad i Folkrepubliken Kina som är svensk medborgare och därmed också EU-medborgare.	1902
564	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Låt mig börja bakifrån. Jag mötte många instämmande nickanden när jag tog upp Gui Minhais öde och både bad om ytterligare stöd och tackade för det stöd som har givits. Det är många som kan fallet väl och som har egna motsvarande ärenden. Ingen vågar lova snabba resultat men jag upplevde ett stort stöd i denna fråga. För formens skull ska jag säga att inte heller Natofrågor avhandlades på Europeiska rådets möte men eftersom överlappningen är stor mellan EU:s länder och Natos länder ser många länder Ukrainastödet i termer av EU:s aktiviteter och av vad Nato kan göra. Jag uppfattar en otroligt stark enighet. Den är bedövande stark och den har påverkat många länders nationella politik i termer av bistånd försvarsutgifter och villighet att bidra med försvarsmateriel. Det noteras att det också gäller Sverige. Det var inget nytt på denna punkt. Det nya var möjligen att inkludera Belarus tydligare i kommande sanktionsregimer och att gå längre i villigheten att frysa tillgångar utomlands på ett mycket mer omfattande sätt och länka dessa frysta tillgångar till ett långsiktigt återuppbyggnadsarbete. Det fanns en väldig pessimism i synen på vart Ryssland är på väg en väldig enighet i synen på att hjälpa Ukraina och en väldigt stor förståelse för att Ukraina på ett tydligt sätt begär mer hjälp. Man kunde inte missförstå president Zelenskyjs budskap. Han var tacksam för det de har fått men han var ännu tydligare med vad de behöver.	1467
565	Ingemar Kihlström (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! Tack statsminister Ulf Kristersson för redovisningen av samtalen vid Europeiska rådets möte! Det var många viktiga punkter som lyftes upp bland annat situationen i Ukraina och dess konsekvenser. Jag kan konstatera att det råder enighet fördömande och sanktioner mot det orättfärdiga våld som sker i Ukraina men också mot det brutala våld som riktas mot fredliga demonstrationer i Iran. Det är glädjande att denna enighet finns om att förändra situationen. Många talare här i dag har frågat om energisituationen som lyfts upp både i Europa och här i vårt land. Sverige och Europa är i en situation där energiförsörjningen är osäker. Det väcker farhågor och oro inför den kommande vintern men också i det längre perspektivet. Det är viktigt att mötas och söka gemensamma vägar så som gjordes nu vid samrådet. Även om Sverige primärt inte är beroende av rysk gas ser vi effekterna på Europas energiförsörjning när Rysslands orättfärdiga krig skapar brist på energi i Europa med höjda prisnivåer som påverkar familjer företag och civilsamhälle i Sverige. Min inledande fråga även om statsministern berört det tidigare i sina svar är: Vad är statsministerns bedömning och analys av de diskussioner som sker på Europanivå? Finns det ett gemensamt synsätt som möjliggör vägar och lösningar framöver för att säkerställa energiförsörjningen för Europa i skuggan av det fruktansvärda krig som Ryssland för mot sitt grannland Ukraina?	1551
566	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Jag ger ett svar i flera delar. Ja det finns absolut en gemensam syn på att fria demokratier i Europa inte kan göra sig beroende av auktoritära stater för något så fundamentalt som energiförsörjning. Man skyllde väldigt lite på varandra men det är alldeles uppenbart att det har fattats beslut som varit dåliga för enskilda länder och för den gemensamma energiförsörjningen. Detta har alla fått uppleva på ett mycket bittert sätt. Det kan inte jämföras med Ukrainas lidande men ändå. Där finns det en bedövande enighet. Det finns också en stor enighet apropå på kort sikt kring att om vi kan göra saker gemensamt som underlättar så ska vi göra det. Det finns däremot inte någon enighet om en samlad europeisk energipolitik där alla länder förväntas göra likadant. Detta tror jag är en helt orealistisk tanke. Energipolitiken och energisystemen är dramatiskt olika i olika länder och det tror jag att de kommer att förbli under lång tid framöver.	968
567	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Tack statsministern för svaret! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Som jag nämnde drabbas också svenska hushåll företag och många av de aktörer vi har inom civilsamhället av den osäkerhet och prisstegring som pågår när det gäller energi. Många oroas av hur de ska få ihop vardagsekonomin och både företag och Föreningssverige till exempel idrottsföreningar och kyrkor ser en risk för att behöva förändra pausa eller till och med lägga ned sin verksamhet. Ser statsministern att det som diskuteras och som ser ut att vara det som är praktiskt möjligt att genomföra på övergripande EU-nivå skapar förutsättningar för att Sveriges befolkning företag och civilsamhälle ska kunna känna sig mindre oroade inför den annalkande vintern med dess ökade energibehov?	845
568	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag tyckte att jag sa precis de två sakerna. I Sverige gäller fullkomlig yttrandefrihet med rätt att kritisera regeringar inklusive den politik vi går till val på. Det är självklart. Ingen har ifrågasatt detta. I Sverige ska också gälla att skattebetalarnas pengar inte ska gå till organisationer som motarbetar demokratins grundläggande funktionssätt. Det har varit flera uppmärksammade fall inte sällan nära ett parti som är Magdalena Andersson närstående där man kan ifrågasätta hur väl detta har skötts. I Sverige är vi toleranta men vi är inte toleranta mot intoleransen. Båda dessa värderingar kommer att vägleda den här regeringen till hundra procent. (Applåder)	696
569	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Som jag sa: Om det som vi enades om på principiell nivå leder till konkret enighet om konkreta förändringar som i sin tur leder till lägre priser också på den el som kommer in i Sverige kommer det att vara avlastande. Hur stort det är kan ingen veta i dag. Hur långvarigt det är kan ingen veta i dag. Hur det går till vet heller ingen i dag. Därför tänker jag inte översälja budskapet. Men det skulle vara bra och därför är det bra för Sverige. Tillsammans med högkostnadsskyddet kommer det att dämpa och göra skadan mindre men det ersätter självfallet inte en långsiktig energipolitik där Sverige återfår stabila låga elpriser.	648
570	Joar Forssell (L)	L	Fru talman! Tack statsministern för återrapporten! Jag noterar med glädje att den nytillträdda regeringen har höjt ambitionerna vad gäller Ukraina i regeringsförklaringen där statsministern talade om fler kvalificerade vapen och ett ökat finansiellt stöd. Jag noterar också med glädje den del i återrapporten som handlar om frysta tillgångar kopplat till återuppbyggnad av Ukraina. Liberalerna har länge drivit att vi ska konfiskera de frysta ryska tillgångar som finns och använda dem i återuppbyggnaden. Det är egentligen inte något konstigt utan det har gjorts tidigare i liknande historiska skeden. Jag vill passa på att understryka vikten inte bara av att Ukraina vinner kriget utan också av att Ryssland förlorar kriget. Ryssland behöver förlora kriget både ekonomiskt militärt kulturellt och politiskt - i alla dimensioner. Det handlar om att den ryska ekonomin måste stå för återuppbyggnaden av den ukrainska. Det handlar om att Rysslands militär måste förlora. Det handlar om att Putin och regimen i förlängningen måste bort. Det handlar såklart också på det kulturella planet om att kulturskapare som historiskt har kallats för ryska på grund av Rysslands kolonialism och imperialism ska börja kallas för ukrainska. Det är på alla fronter viktigt att Ukraina vinner och att Ryssland förlorar. Det har samtidigt funnits en oroande tendens från vissa politiker runt om i världen att försöka pressa Ukraina till fredssamtal där villkoren inte sätts av Ukraina självt. Jag undrar om det fanns sådana tendenser i diskussionerna och vad regeringen kommer att göra för att mota undan tendenserna så att det inte blir en sådan situation.	1652
571	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober Fru talman! Även här är svaret tudelat. Jag noterar att det internationellt finns röster som är måna om fredsavtal på villkor som Ukraina varken kan eller någonsin borde acceptera. Det fanns ingenting av den andan på Europeiska rådets möte - ingenting över huvud taget. Det betyder inte att denna diskussion inte riskerar att komma tillbaka. Den påverkas säkert av vad Ryssland tar sig för den kommande tiden. Hotfullheten har som bekant ökat dramatiskt. Man kan tänka sig att denna hotfullhet har många adressater inte bara Ukraina. Jag tror att man ska ta det som frågan gällde på mycket stort allvar men ingenting sådant lyste igenom på Europeiska rådet. När det gäller frysta tillgångar ska jag vara lite formell och läsa innantill från slutsatserna: . uppmanar kommissionen att lägga fram alternativ i överensstämmelse med EU-rätten och folkrätten som syftar till att använda frysta tillgångar för att stödja Ukrainas återuppbyggnad". Detta uppdrag har EU-kommissionen och det kommer de att återkomma om. "	1117
572	Erik Hellsborn (SD)	SD	Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsministern om de framtida vapenleveranserna till Ukraina och huruvida det förs några samtal mellan EU:s stater om hur man genom sina respektive leveranser skulle kunna komplettera varandra. Ukraina har framfört en önskelista som visar vilken form av vapensystem de efterfrågar. Det vore olyckligt enligt min mening ifall många länder skickar identiska eller snarlika system så att Ukraina står med ett överskott av dessa samtidigt som de har tomma lador gällande andra typer av system.	529
573	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Först vill jag säga att frågan om hur enskilda länder väljer att stötta Ukraina med vapensystem inte var uppe till gemensam diskussion. Däremot berördes behovet av mer vapen till Ukraina. Det berördes inte minst av president Zelenskyj med en tydlighet som inte kunde missförstås. Flera berörde också behovet av att samordna detta. Min mycket bestämda bild är att det pågår en informell samordning länder emellan. Inte minst USA som är den i särklass största biståndsgivaren är mycket måna om att Europas länder bidrar efter kapacitet och kompetenser. Samordning pågår men det togs inte upp i samtal på Europeiska rådet. Återrapporteringen var härmed avslutad.	678
574	Peder Björk (S)	S	Fru talman! Punktskatter på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning som behandlas i dagens ärende har sedan tidigare varit flitigt debatterade i olika sammanhang och så även här i kammaren. Dagens debatt handlar i första hand om införandet av en bnp-indexering av just de nämnda skatterna. Men följdmotionerna från Moderaterna och Sverigedemokraterna med förslag på både avslag och avskaffande av dessa punktskatter ger mig anledning att göra några kommentarer. Fru talman! Låt mig börja med skatten på kemikalier i viss elektronik. Det är en relativt ny skatt som infördes den 1 april 2017. Syftet med skatten är att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. Kemiska ämnen i varor är generellt betydligt sämre reglerade än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter. Dagens förbud och begränsningar kommer inte åt många av de risker som faktiskt är förenade med farliga kemikalier i just konsumentvaror. Den utredning som låg till grund för införandet av skatten valde att ta fram förslag som minskar just förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är bland annat flamskyddsmedel i elektronik. Exempel på varor som omfattas är mikrovågsugnar kylskåp tvättmaskiner läsplattor mobiltelefoner tv-apparater och så vidare. Redan samma år som skatten på kemikalier i viss elektronik infördes gjorde regeringen bedömningen att skatten och dess utformning behöver ses över och uppdateras med jämna mellanrum. Regeringen gav därför i slutet av 2019 Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera kemikalieskattens effekter. Uppdragen redovisades i två delar under hösten 2020 och våren 2021. Denna utvärdering visar att varken företagens vinster eller sysselsättningen har påverkats av denna skatt. Men det fanns synpunkter på skattens kostnadseffektivitet och den administrativa bördan som ansågs betungande av många företag. Dessa signaler togs på stort allvar av regeringen och i juni i år beslutade regeringen om en lagrådsremiss gällande en enklare och tydligare kemikalieskatt. Bland annat föreslås ett förenklat avdragssystem och det ska bli tydligare och enklare regler för begagnade varor. Fru talman! Skatten på avfallsförbränning infördes så sent som 2020 för att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin och för att uppfylla målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet. En utvärdering av avfallsförbränningsskattens effekter har genomförts av Skatteverket. Rapporten redovisades i oktober 2021 och den visade att skatten inte fullt ut på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Samtidigt tycks denna skatt dessutom till viss del övervältras på mottagningsavgifterna och en del belastar även avfallsförbrännarnas resultat. Detta har fått som effekt att en del kraftvärme- och värmeverk har fått revidera sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner efter skattens införande. Det gör att avfallsförbränningsskatten riskerar att få en negativ påverkan på effektsituationen i ett för Sverige väldigt allvarligt energiförsörjningsläge. Rysslands invasion av Ukraina och Rysslands agerande på energimarknaden har därmed också kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Såväl ekonomiskt svaga hushåll som elintensiv industri riskerar att drabbas hårt. För att motverka just detta remitterade den socialdemokratiska regeringen den 9 september i år ett förslag om att avfallsförbränningsskatten ska avskaffas från den 1 januari 2023. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Under förutsättning att den nuvarande regeringen faktiskt går vidare med detta förslag är propositionens förslag om att indexera avfallsförbränningsskatten inte längre aktuellt. Fru talman! Avslutningsvis: Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex KPI. Syftet är helt enkelt att följa den allmänna prisutvecklingen. Vissa punktskatter omräknas dessutom utöver förändringarna i KPI på ett sådant sätt att man gör ett schabloniserat tillägg med 2 procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar det vill säga utvecklingen av bnp. Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är som jag tidigare har sagt att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis också skydda människors hälsa. Då är det också rimligt att beakta den reala utvecklingen av inkomster genom att införa en bnp-indexering av skatten. Då det däremot kan antas att skatten på avfallsförbränning på goda grunder kommer att avskaffas finns det ingen anledning att gå vidare med en bnp-indexering av just den skatten. Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 1. (Applåder)	5123
575	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Regeringen har lagt fram en proposition om bnp-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning. Men den här debatten kommer nog inte i första hand att handla om själva bnp-indexeringen då skatteutskottet avstyrker propositionen eftersom man menar att kemikalieskatten respektive avfallsförbränningsskatten troligen avskaffas inom ramen för regeringens arbete med statens budget för 2023. Debatten kommer nog att handla om skatterna och inte om deras indexering. Åtminstone kommer mitt inlägg här snarast att handla om skatterna. Vänsterpartiet ansåg redan när avfallsförbränningsskatten infördes att det fanns brister i förslaget och dess genomförande. Men vi ansåg också att det finns ett långsiktigt värde för miljö och klimat med en avfallsförbränningsskatt. Exempelvis delade vi den dåvarande regeringens bedömning att den på längre sikt efter 2030 kan leda till en minskad import av avfallsbränsle. Därmed skulle nuvarande trend med ökande utsläpp av växthusgaser på grund av allt högre kapacitet när det gäller avfallsförbränning brytas. På längre sikt kan avfallsförbränningsskatten styra mot ökad sortering för återvinning vilket minskar behovet av nyproduktion av material. Detta är ur miljö- och klimatsynpunkt en önskvärd inriktning. En omfattande avfallsförbränning av till exempel plast som i stället bör återvinnas är inte förenlig med vare sig våra klimatmål eller en cirkulär ekonomi. Att förbränna avfall för energiåtervinning är resurseffektivt när prioriteringarna sker enligt avfallshierarkin och lämpliga fraktioner därmed förbränns. Avfallsförbränning i kraftvärmeverk nära våra städer spelar även en viktig roll för vårt behov av planerad elproduktion. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning När skatten infördes anförde ett flertal remissinstanser att det behövs åtgärder högre upp i avfallshierarkin. Det är något som vi i Vänsterpartiet instämde i då och som vi fortfarande instämmer i. En skatt på avfallsförbränning är otillräcklig och bör därför följas av styrmedel som minskar uppkomsten av avfall samt ökar återanvändning och materialåtervinning. Sådana styrmedel borde ha införts när skatten infördes eller nu när det har visat sig att den inte styr tillräckligt. Utskottet konstaterar att utvärderingar som gjorts tyder på att avfallsförbränningsskatten inte har varit effektiv när det gäller att styra mot de mål som varit syftet med den. Utvärderingarna bekräftar därmed vad Vänsterpartiet förde fram när skatten infördes: dels att minskningen av utsläpp kan ske på längre sikt dels att skatten borde ha kompletterats med andra styrmedel. Exempel på styrmedel kan vara att producenterna åläggs ansvar för att i ökad utsträckning producera produkter som går att återanvända och återvinna och som minskar belastningen på miljön från farliga ämnen samt att krav på standardisering av plasttyper införs för att öka återvinningen av plast. För att öka materialåtervinningen av förpackningar och returpapper bör insamling av dessa fraktioner organiseras genom kommunerna för att göra insamlingssystemet mer lättillgängligt och effektivt med minskat transportbehov. Det fulla ekonomiska ansvaret för en sådan organisering bör enligt principen att förorenaren betalar bäras av producenterna inte av konsumenterna. Då regeringens förslag vid skattens införande hade ett antal brister i fråga om konsekvensanalys betonade Vänsterpartiet vikten av att regeringen tidigt utvärderar skattens effekter för att om nödvändigt korrigera brister i utformningen med avseende på sorterat avfall och fjärrvärmesektorn. Regeringen både den förra och den nuvarande väljer att tolka utvärderingarna som att skatten inte har någon effekt och därför ska avskaffas. Vänsterpartiet menar i stället att skatten behöver utvecklas med fler styrmedel. I och med det yrkar jag bifall till propositionen när det gäller bnp-indexering. Fru talman! När det gäller skatten på kemikalier i viss elektronik menar Vänsterpartiet att även den bör förändras då den inte får avsedd effekt. Skattens miljöstyrande verkan måste förbättras och de negativa effekter den ger för den svenska marknaden för återanvända produkter måste åtgärdas. I stället för att avskaffa kemikalieskatten behöver man utveckla den. För att klara den planetära gränsen för hållbar resursanvändning måste det svenska utnyttjandet av jungfruliga råvaror minska med 75 procent till år 2050. Att stimulera återanvändning av elektroniska produkter är därför centralt för att uppnå en cirkulär ekonomi. Trots det drabbas företag som till exempel tillvaratar begagnade datorer och telefoner för att de ska användas på nytt ekonomiskt negativt av kemikalieskatten på elektroniska produkter. Skatten behöver alltså förändras så att den träffar rätt och ger avsedd effekt. Men att majoriteten nu aviserar att den tänker avskaffa skatterna i stället för att justera dem så att de träffar rätt är kanske ingen överraskning när vi har en regering som ska lägga ned Miljödepartementet och vars förslag hittills beräknas öka våra utsläpp detta i en tid när Sverige och resten av världens länder behöver göra allt för att nå klimatmålen och minska utsläppen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Fru talman! För klimatets och miljöns skull yrkar jag bifall till Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation det vill säga reservation 2.	5536
576	Linus Lakso (MP)	MP	Fru talman! Eftersom det här är mitt första anförande som ledamot av Sveriges riksdag vill jag passa på att tacka väljarna för förtroendet att stå här. Jag yrkar bifall till reservation 3. Vi står bakom propositionen i dess helhet. När det gäller kemikalieskatten är syftet som nämnts att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Farliga kemikalier i vår vardag är ett stort och växande hot mot både människor och miljö och barn är särskilt sårbara. Det handlar om kemikalier som påverkar hormonsystemet och reproduktionen är cancerframkallande och påverkar barns fysiologiska utveckling på en mängd olika sätt. Vi vet dessutom väldigt lite om den så kallade cocktaileffekten som uppstår när flera ämnen samverkar samt den aggregerade effekten över tid. Men vi vet att många ämnen är potentiellt farliga även vid låga koncentrationer. Endast en ytterst liten andel av de farliga kemikalier som finns i omlopp omfattas av någon typ av reglering. Processen är i stora delar harmoniserad på EU-nivå och ligger hela tiden många steg efter kemiföretagens arbete med att sätta nya kemikalier på marknaden. Lagstiftningen går för långsamt. Men försiktighetsprincipen talar för att vi borde göra allt för att begränsa farliga kemikalier i vår vardag särskilt med tanke på hur utsatta barn är. För att skatten ska tjäna det ursprungliga syftet bättre tycker jag att den borde utvidgas till fler produkter och till att omfatta fler farliga kemikalier. En utgångspunkt skulle kunna vara EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Sedan är jag också positiv till att skatten utvärderas och förbättras för att uppfylla sitt ursprungliga syfte. När det gäller avfallsförbränningsskatten är syftet som nämnts att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Utsläpp från förbränning av plast är i dag ett stort problem. Fossil olja utgör råvara för den absoluta merparten av den plast som produceras i världen. Klimatutsläppen från plast utgör omkring 4 procent av världens samlade utsläpp. Jag kan ta ett exempel. Enbart vid Vattenfalls anläggning i Uppsala bränns hundratusentals ton plast varje år. För Uppsala kommun innebär det att klimatutsläppen från förbränning av plast är nästan lika stora som utsläppen från all biltrafik i kommunen. I dagsläget är avfallsförbränningsskatten det enda generella styrmedel som i enlighet med avfallshierarkin specifikt syftar till att styra bort från avfallsförbränning där en stor del av innehållet utgörs av just fossil plast. Även om det i dag kan finnas en logik i att importera och bränna avfall från länder med sämre avfallshantering behöver alla länder ställa om till en helt cirkulär ekonomi. På sikt behöver avfallsförbränningen minska om vi ska nå klimatmålen till 2045 och avfallsförbränningsskatten är en viktig del i att styra bort från investeringar i överkapacitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Men jag är också öppen för att skatten ses över till sin utformning för att bättre fylla sitt syfte - om den nu får finnas kvar vilket är högst osannolikt. Jag vill även tillägga att betydligt mer behöver göras för att styra mot en cirkulär och resurseffektiv ekonomi. När det kommer till de farhågor om kraft- och fjärrvärmesystemet som lyfts fram vill jag först säga att den svenska kraft- och fjärrvärmen är en extremt viktig och fundamental del i Sveriges energisystem och något som Miljöpartiet vill satsa på att utveckla. Men när det gäller frågan om konkurrenskraft och effektproblematik kan jag säga att det finns betydligt bättre sätt att stärka konkurrenskraften än att avskaffa avfallsförbränningsskatten. Vi har varit pådrivande för att ta fram en strategi för kraft- och fjärrvärmen. Vi vill bland annat ge investeringsstöd till energilager och få in mer solvärme i systemet. Vi vill också att man ska kunna få mer betalt för den lokala effektnytta som kraftvärmen utgör genom att skapa el inne i städer. Jag tycker att det är ett bättre sätt att satsa på fjärr- och kraftvärme. Jag ska också nämna att den här skatten infördes som en del av en grön skatteväxling. Principen bakom grön skatteväxling är ju sänkt skatt på jobb och företagande och höjd skatt på sådant som påverkar miljön och klimatet negativt. Alternativet till en grön skatteväxling är antingen högre skatt på jobb och företagande försämrad välfärd eller sämre miljö. Det är också viktigt att miljöskatter behåller sin styrande effekt över tid. Då är indexering ett bra verktyg. (Applåder) I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).	4676
577	Eric Westroth (SD)	SD	Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. I dag debatterar vi ett av den förra regeringens förslag om att bnp-indexera skatterna på avfallsförbränning och skatten på kemikalier i viss elektronik den så kallade kemikalieskatten. Detta är skatter som infördes med goda intentioner. Med elektronikskatten ville man i möjligaste mån undvika farliga kemikalier och miljöfarliga flamskyddsmedel i elektriska produkter. Med avfallsförbränningsskatten var avsikten att öka återvinningen av material i stället för att elda upp det vilket naturligtvis också är lovvärt. Dock har båda dessa skatter kommit att bli fiskala snarare än beteendestyrande. Herr talman! Beträffande avfallsförbränningsskatten införde Sverige redan 2006 en skatt på förbränning av avfall. Den var visserligen annorlunda utformad men den hann knappt införas förrän man tillsatte en utredning om att analysera densamma. Utredningen föreslog att skatten skulle slopas eftersom den inte kostnadseffektivt styrde mot relevanta politiska mål och eftersom den hade haft en blygsam effekt på materialåtervinningen. Den avfallsförbränningsskatten slopades 2010 drygt fyra år efter att den hade införts. I den förra regeringens egen förbränningsskattutredning från 2017 avstyrkte man ett införande av en ny förbränningsskatt då en sådan skatt dessutom skulle medföra kostnadsökningar och försämrad lönsamhet för kraftvärmeverken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Men en ny avfallsförbränningsskatt infördes den 1 april 2020 trots många tunga remissinstansers invändningar om att skatten som den var utformad inte styrde mot uppsatta miljömål. Avfallsförbränningen i Sverige ingår dessutom redan i EU:s system för utsläppshandel vilket gör att avfallsförbränningsanläggningarna drabbas av en dubbelbeskattning. Herr talman! Energimyndigheten publicerade 2020 en rapport om heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning. De varnade där för att den lägre lönsamhet som en avfallsförbränningsskatt ger anläggningarna skulle leda till underinvesteringar i kraftvärme och till att anläggningarna enbart skulle satsa på varmvattenproduktion vilket är betydligt billigare och tekniskt enklare. Detta skulle i sin tur innebära risk för bortfall av viktig elkraft. Det är förmodligen mot bakgrund av detta och Sveriges höga elpriser och ett befarat effektunderskott i vinter som den tidigare regeringen har tagit fram en promemoria om att än en gång avskaffa avfallsförbränningsskatten för att ge kraftvärmeanläggningarna ökade resurser och förbättrade möjligheter att producera välbehövlig elektricitet. Kraftvärmen stod under 2021 för inte mindre än 9 procent av den totala elproduktionen i Sverige vilket är något mer än hälften av vad vindkraften producerade under samma period. Det kan låta lite men det är framför allt lokalt som kraftvärmen är ett tillskott i energimixen. Jag var själv på studiebesök på Jönköping Energis värmekraftverk 2020. Där produceras hela 20 procent av den elektricitet som förbrukas i deras eget nät i Jönköpings kommun. Kraftvärmen är dessutom till skillnad från vindkraften väderoberoende och en viktig del i kraftbalansen och stabiliteten i elsystemet vilket gör att man även kan koppla på fler vindkraftverk. Vi välkomnar naturligtvis den tidigare regeringens kursändring om avfallsförbränningsskatten och bnp-indexeringen som vi debatterar i dag och hoppas att detta kan leda till nyinvesteringar i såväl miljöförbättrande teknik som kapacitetsökningar hos Sveriges kraftvärmeanläggningar. Herr talman! Kemikalieskatten har lite av samma problematik som avfallsförbränningsskatten. Den upplevs mer eller mindre som en fiskal skatt utan att egentligen styra mot de mål som användes för att rättfärdiga skattens införande 2017. Det övergripande målet med skatten var att minska tillförseln av farliga ämnen i människors hemmiljö och att samtidigt stimulera företag att välja säkrare kemikalier. Det är nog få som inte ställer upp på detta men är då en skatt på dessa produkter för svenska konsumenter rätt väg att gå? Kommer de stora internationella elektronikjättarna att ställa om och byta ut kemikalier som skatten avser att träffa för att Sverige har infört skatt på deras produkter? Är den svenska marknaden tillräckligt stor för att ha en sådan inverkan? Herr talman! Flera instanser har utrett och undersökt skatten och dess utformning. Till en början omfattades endast svenska återförsäljare av skatten. Det ledde till att svenska konsumenter i stället vände sig till utländska återförsäljare vilka kunde hålla lägre priser då de inte träffades av skatten. Detta fick stora negativa konsekvenser för en redan mycket prispressad bransch med svag lönsamhet på många håll. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Handelns utredningsinstitut tog 2019 fram en rapport där man beräknade att skatten medfört stora försäljningsminskningar och många förlorade arbetstillfällen. Även Skatteverket och Kemikalieinspektionen fick regeringsuppdrag att granska elektronikskatten. De konstaterar sammanfattningsvis att de inte lyckats fastställa att förekomsten av flamskyddsmedel hade minskat i människors hemmiljöer till följd av skatten. Skatten bedömdes inte heller vara kostnadseffektivt utformad. Deras utvärdering visar att kostnaden för skatten helt enkelt hade förts över till konsumenten i form av högre pris på elektronikvaror. De påpekar också att den administrativa bördan av kemikalieskatten för de skattskyldiga det vill säga importörer och återförsäljare upplevs som relativt hög i jämförelse med andra styrmedel. Skatten är dessutom kritiserad för sin konstruktion då den är viktbaserad och för svårigheter att styrka de avdrag som man kan göra från den. Skatten omräknas redan i dag med konsumentprisindex. I propositionen föreslås nu även att skatten på samma sätt som när det gäller drivmedel varje år ska överindexeras med bnp det vill säga ett tillägg med 2 procent på KPI-indexeringen. Herr talman! Vi ser positivt på att utskottet föreslår ett avslag på propositionen om att bnp-indexera dessa skatter. Avfallsförbränningsskatten och kemikalieskatten är felaktigt utformade och skulle behöva avskaffas i sin nuvarande form. Sverigedemokraterna föreslog detta i en följdmotion. I stället för en reservation har vi dock valt att lämna ett särskilt yttrande i betänkandet och vi har för avsikt att inom ramen för vårt samarbete med den nya regeringen verka för förslag i den riktningen.	6662
578	Boriana Åberg (M)	M	Herr talman! Så sent som i maj när denna proposition överlämnades till riksdagen ansåg Magdalena Anderssons regering att det var en bra idé att räkna upp kemikalieskatten och avfallsförbränningsskatten med 2 procentenheter utöver uppräkningen enligt konsumentprisindex eller med andra ord att det var en bra idé att lägga sten på börda för både företag och konsumenter. Det är dock positivt att den dåvarande socialdemokratiska regeringen två dagar före valet kom på andra tankar. Man bättrade sig på sitt yttersta och föreslog att avfallsförbränningsskatten skulle avskaffas. Peder Björk från Socialdemokraterna förklarade i sitt anförande detta med omvärldssituationen och Rysslands krig i Ukraina samt med omsorgen om Sveriges energiförsörjningsläge men det kan lika gärna ha handlat om omsorgen om valresultatet när Socialdemokraternas misslyckade energipolitik hade bränt djupa hål i svenskarnas plånböcker. Att avfallsförbränningsskatten var skadlig för energiförsörjningen var dock ingenting nytt. Det har varit känt länge. Avfallsförbränningsskatten fördömdes av experterna redan innan den infördes och experterna hade rätt. Som redan har anförts har skatten medfört att kraftvärmeverk och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner med negativ inverkan på Sveriges elförsörjning. Jag minns att vi moderater i kammardebatten om införande av avfallsförbränningsskatten varnade för att den skulle förvärra elkrisen i Skåne och andra delar av landet. Varför lyssnade inte Socialdemokraterna då? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Ilona Szatmári Waldau och Linus Lakso talade i sina anföranden väl om skatt på avfallsförbränning. De tyckte att det var bra för miljön. Jag ska försöka förklara varför de har fel. Ordet avfallsförbränning är egentligen missvisande. I verkligheten handlar det om energiåtervinning och skatt på just energiåtervinning. Jag vill vara tydlig: Vi moderater är för en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Det är mål som Moderaterna står bakom. Vi vill ha en ren och giftfri miljö och minskade utsläpp. Därför har vi hela tiden varit emot avfallsförbränningsskatten eftersom den är direkt kontraproduktiv när det gäller uppfyllelse av miljömålen. Energiåtervinning av utländskt avfall har lett till en av Sveriges största framgångar i fråga om export av miljöteknik vad gäller såväl ekonomi som miljönytta. Många produkter går inte att materialåtervinna till exempel använda blöjor och andra hygienprodukter leksaker och vissa textilier. Dessa måste då i stället gå till energiåtervinning. Att göra det dyrare att energiåtervinna i Sverige leder till att andra länder tar över andelar av marknaden för avfallshantering. Sverige förlorar viktiga intäkter och avfallet tas om hand på ett mindre miljövänligt sätt. I Europa finns ett stort underskott av energiåtervinningskapacitet vilket betyder att avfallet i stället hamnar i deponier som är de enda lokala alternativen för avfallsmaterial som inte kan återvinnas. Deponierna läcker metan som är mycket farligare än koldioxid. De ökar även risken för bränder som har mycket stor miljöpåverkan. Därför är det bra att denna skatt nu avvecklas. Men den skulle aldrig ha införts. Herr talman! Inte heller kemikalieskatten som regeringen Löfven införde 2017 och höjde 2019 uppfyller kriterierna avseende miljönytta kostnadseffektivitet och samstämmighet med styrmedel i andra delar av den gemensamma marknaden. Den fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. En utvärdering av skatten som Skatteverket och Kemikalieinspektionen genomfört har inte kunnat visa att skatten minskar förekomsten av klor brom och fosfor i flamskyddsmedel vilket den syftade till att göra. Den administrativa bördan för de skattskyldiga upplevs av många företag som betungande och skatten bedöms sammantaget inte vara kostnadseffektivt utformad eftersom det inte är de kemiska ämnena som beskattas då skatten i stället beräknas med utgångspunkt i varans vikt. Skatten träffar även återanvänd elektronik vilket helt motverkar alla incitament att förlänga livslängden på produkter som redan finns på marknaden. Varför dessa produkter ska beskattas dubbelt är oförståeligt. En begagnad datorskärm som kostar 300 kronor beläggs med 451 kronor i kemikalieskatt. Då blir det billigare att slänga än att reparera. Moderaterna var emot kemikalieskattens införande och självklart är vi nu emot bnp-indexeringen av den. Herr talman! Slutligen vill jag summera. Det är kontraproduktivt att införa skatter som experterna avråder från skatter som införs i miljöns namn men som vid närmare granskning visar sig motverka sitt syfte. Och inte bara det de undergräver också företagens konkurrenskraft och belastar svenska konsumenter. Den förra regeringen har inte bara infört en rad sådana rent fiskala skatter under förespeglingen att de är bra för miljön utan även gjort försök att bnp-indexera dessa. Det är därför glädjande att en majoritet i skatteutskottet stoppar detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Jag yrkar bifall till utskottets förslag.	5265
579	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Ulf Kristersson är mycket noga med att signalera att det kommer att bli tuffare tider framöver. Sveriges familjer ska bereda sig på en hård vinter. Sjukförsäkringen ska stramas upp och barnbidraget ska sänkas för många barn. Det är en dålig politik och det är en hjärtlös politik. Men det finns ett bultande hjärta från den här regeringen i slottsavtalet och det handlar om att rikta skattesubventioner till mycket välbeställda personer. Ett exempel är att regeringen lovar sänkt skatt på personaloptioner alltså att ledningspersoner i stora företag inte ska behöva betala vanlig löneskatt som alla andra. Är det i dessa kristider Ulf Kristersson där vi måste hålla i pengarna rimligt att prioritera till exempel Spotifys produktchef med en inkomst på 168 miljoner framför landets barnfamiljer?	820
580	Helena Lindahl (C)	C	Herr talman! Centerpartiet tycker att det är viktigt att de mest skadliga kemikalierna fasas ut eller förbjuds helt allra helst naturligtvis på EU-nivå och att arbetet för mer hälso- och miljövänliga kemikalier växlas upp. Sedan skatten på kemikalier och viss elektronik infördes 2017 har vi förordat att den skulle utvärderas efter ett antal år. Det gjordes också 2021 av Kemikalieinspektionen och Skatteverket. De konstaterade - jag kommer nu att upprepa vad många här redan har sagt - att skatten inte har lett till att tänkta miljömål har uppnåtts eftersom skadliga kemikalier fortfarande kan användas i stor utsträckning att den inte är kostnadseffektiv och att den orsakar ytterligare administrativt arbete för företag. Herr talman! Ett grundproblem är att skatten är nationell medan de varor som omfattas tillverkas och säljs på en global marknad. Det är svårt för ett litet land att få till en förändring av en global industri genom egna styrmedel. Den privata importen ökar också genom e-handel och blir allt vanligare. Då tror vi att det bästa och mest effektiva vore att jobba genom EU:s kemikalielagstiftning Reach - kanske något mer tidskrävande men som sagt mer effektivt. Det är också problematiskt att företag som inte använder några skadliga kemikalier alls i sina produkter inte medges fullt avdrag på skatten. Bara det är ju lite tokigt och styr helt fel. Återbrukade och begagnade produkter undantas inte heller helt från skatten. Precis som min kollega Boriana Åberg påpekade om den här datorskärmen vore det väl bättre att känna att man kunde använda en begagnad produkt hela dess livslängd än att en dyr kemikalieskatt gör att man kastar den i deponi. Det tycker jag är väldigt olyckligt och det behöver vi definitivt göra någonting åt om vi är intresserade av mer cirkulär ekonomi. Herr talman! Centerpartiet anser också att miljöskatter ska optimera den miljöstyrande effekten och att fiskala inslag ska undvikas. Det kan inte vara meningen att en kemikalieskatt ska vara en skatt som bara åker rakt in statskassan för att stärka ekonomin för staten. Den ska väl ändå ge morötter för att kunna ställa om samhället. De som gör rätt ska också premieras. Vi anser inte att skatten på kemikalier i viss elektronik lever upp till de här kriterierna. Därför är vi i Centerpartiet öppna för att tillsätta en ny utredning som mer brett och förutsättningslöst ska undersöka styrmedel för en giftfri vardag alternativt för att inleda diskussioner om skattens långsiktiga avskaffande. Av de här nämnda anledningarna kommer Centerpartiet att rösta för att skatten på kemikalier i viss elektronik inte ska överindexeras från och med den 1 januari 2023. Herr talman! Avslutningsvis: Liknande kritik har framförts också mot skatten på avfallsförbränning. Mitt parti har länge förordat en översyn av även den skatten för att den ska styra mot ökad cirkularitet och ge incitament i rätt delar av värdekedjan och inte leda till konstiga sidoeffekter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Precis som många av mina kollegor här i kammaren har påpekat bör också de internationella konsekvenserna av skatten belysas. Vad hjälper det om det blir väldigt dyrt att förbränna i Sverige om vi då skickar avfallet någon annanstans där miljöreglerna inte är lika tuffa eller ens efterlevs på samma sätt eller där det skickas till deponier? Det är också olyckligt. Centerpartiet kommer därför i avvaktan på en ny utredning att rösta för att inte heller skatten på avfallsförbränningen ska överindexeras från och med den 1 januari 2023.	3631
581	Cecilia Engström (KD)	KD	Herr talman! Syftet med skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning var att minska konsumtionen av elektronikvaror som innehåller skadliga flamskyddsmedel samtidigt som man förväntade sig ökade skatteintäkter till staten. Utvärderingar som har gjorts visar att kemikalieskatten inte har bidragit till att minska mängden farliga ämnen i människors hemmiljö. Dessutom är intäkterna betydligt lägre än förväntat och antalet arbetstillfällen i branschen har minskat med tusental. Elektronikprodukterna tillverkas på en global marknad och tillverkarna producerar inte utifrån särskilda svenska regler som vi inför. Det är inte det svenska regelverket som styr vad de lägger i produkterna. Om ämnen däremot skulle förbjudas eller begränsas inom hela EU skulle produktionen successivt kunna ändras. Herr talman! Det visar sig att privatimporten har ökat i ungefär samma takt som jobb har försvunnit från Sverige. I dagens digitala samhälle är det inga problem att beställa produkten på en global marknad från leverantörer i andra länder där man inte behöver lägga på kostnaden för en svensk kemikalieskatt. Skatteverket och Kemikalieinspektionen har utvärderat skattens effekter. Utvärderingen visade klart och tydligt att skatten har lett till ökad administration för företagen samtidigt som den inte har bidragit till att minska mängden farliga ämnen i vår hemmiljö. Herr talman! Kemikalieskatten slår också mycket negativt på den cirkulära ekonomin. Det finns i dag företag som köper in gammal och uttjänt elektronik för att återanvända förnya och reparera den. De renoverar och gör den ren för att sedan sälja den på en marknad som faktiskt finns exempelvis i länder där man kanske inte har kommit så långt eller till företag som inte behöver den senaste elektroniken. Affärsidén är att vi ska få ökad cirkulär användning och att de elektroniska enheterna ska få en längre livslängd. Skatten blir kontraproduktiv utifrån den tidigare regeringens miljötänk vid införandet av skatten. Användningen av de skadliga medlen minskar inte när man inte kan återanvända utan behöver nytillverka lika många produkter. Åtgärder för att minska användningen av skadliga kemikalier är viktiga. Men att Sverige ensamt inför en skatt innebär konkurrensnackdelar för det svenska näringslivet. Det gäller även avfallsförbränningen. Mycket av det som har tillverkats kan användas och återvinnas i form av energi som vi kan ha användning för i dagens samhälle. Vi behöver all energi vi kan få. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Herr talman! Kristdemokraterna anser inte att kemikalieskatten är ändamålsenligt utformad. Vi tycker exempelvis inte att begagnade varor ska beskattas eftersom det slår hårt mot de företag som säljer begagnad elektronik. Det är problematiskt då återanvändande av redan tillverkade produkter är bättre och kan leda till en mer cirkulär och miljövänlig ekonomi. Kristdemokraterna är också emot den föreslagna bnp-indexeringen. En skatt som inte fungerar blir inte bättre för att den blir högre. En skatt som motverkar användning av skadliga ämnen är inte fel i sig. Däremot är utformningen av skatten problematisk. Den har inte fått avsedd effekt. Den leder till mer administration för företagen och till att jobb försvinner från den svenska marknaden. Begagnade produkter blir också i princip dubbelbeskattade. Herr talman! Det är bra med höga miljöambitioner men då måste man använda styrmedel som ger verklig effekt. En dålig skatt blir inte bättre för att man höjer den. Och miljönyttan som den syftar till måste i så fall effektiveras. Skatten måste avskaffas. Kristdemokraterna ställer sig därför bakom utskottets förslag i betänkandet och yrkar avslag på propositionen.	3805
582	Cecilia Rönn (L)	L	Herr talman! Jag vill fokusera på skatten på avfallsförbränning då den får stor och negativ effekt på vårt energisystem. Energisystemet med behov och efterfrågan behöver vara stabilt och leveranssäkert för att konsumenter och företag ska kunna känna sig trygga med att el och värme finns när det behövs. De senaste åren har detta system utmanats kraftigt. Det accelererade när man till slut lade ned Ringhals 1 och 2. Sedan dess har vi som en effekt sett att priserna i de olika elområdena har dragits isär. Även Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden kraftigt. Svenska hushåll och företag står nu inför ännu en vinter med skyhöga elpriser; det kommer att bli värre än under vintern 2021. Den planerbara elen är grunden i ett stabilt energisystem och den produktionen ska i ett optimalt energisystem finnas i hela landet utifrån behov. Den väderberoende elproduktionen är bra för vi behöver mycket mer elproduktion för att klara den elektrifiering av samhället som kommer att minska utsläppen på det sätt som klimatet kräver. Men när man har monterat ned kärnkraften har elsystemet blivit mer oförutsägbart och instabilt. Svenska kraftnät planerar för att eventuellt göra planerade elavbrott i vinter för att klara balansen i nätet. Ytterligare en effekt är att detta har lett till de höga elpriser vi ser i Sverige inte minst i södra Sverige. Herr talman! Kraftvärmeanläggningar som påverkas av den här skatten fyller en viktig roll för energisystemet genom att tillföra lokal planerbar kraft i områden som riskerar att drabbas av effekt- och kapacitetsbrist. Det gäller inte minst i storstadsområden och i södra Sverige på grund av det jag anfört. Tanken var att skatten på avfallsförbränning skulle leda till ökad materialåtervinning det vill säga att företagen skulle återvinna mer när det kostar mer att elda upp soporna. Skatteverkets granskning av skatten visar dock att den i stället har lett till dyrare avfallshantering och ökad administration. En av sakerna man vill komma åt är plasten men det vi kan se är att den här skatten inte har lett till att den återvinningen ökat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Utsläppen från avfallsförbränningen ingår redan i utsläppshandelssystemet. På det sättet ser vi redan nu till att utsläpparen betalar. Skatteverket tog även upp detta i sin granskning och noterade att skatten inte i någon större utsträckning bidrar till minskade utsläpp då det redan fanns ett system för styrmedel. Att då koppla skatten till bnp-utvecklingen kan inte anses skäligt. Kraftvärmen är just nu en dold tillgång för att snabbt få fram mer planerbar elproduktion och på så sätt stabilisera både elsystemet och priserna. Genom att ta bort missriktade skatter och styrmedel kan kraftvärmen bidra med el motsvarande elen från upp till två nya kärnkraftsreaktorer - utan att vi behöver bygga nya anläggningar ta ny mark i anspråk eller bygga nya elnät. Det är dessutom ironiskt att den föregående regeringen skriver i propositionen under rubriken Effekter på miljön" att skatten bedöms ha en begränsad effekt för att minska utsläppen - men senare i samma stycke går emot flera remissinstanser och säger att bedömningen ändå är att den har en miljöstyrande effekt. Det blir väldigt svårt att förstå. Avfallsförbränningen är också något vi i Sverige har blivit kända för. I stället för att som i många delar i världen skicka avfallet på deponi skapar vi el och värme av det. Det är något jag tycker att vi ska vara stolta över. Totalt under 2022 förväntas energiproduktionen med avfall som tillfört bränsle motsvara 16 terawattimmar värme och 4 terawattimmar el. Det är energi vi verkligen behöver. Hushållen och företagen behöver låga stabila elpriser. Då kan vi inte försämra förutsättningarna för bra planerbar elproduktion som samtidigt ser till att vi hanterar vårt avfall på ett klokt sätt. Hemma i Halland där man drabbas hårt av nedstängningarna av Ringhals 1 och 2 är behovet stort av ytterligare planerbar el - precis som på många andra ställen i Sverige. När svenska elkunder står inför en tuff vinter är det inte läge för politiken att lägga ytterligare skatter på energi. Att skatten samtidigt är ineffektiv klimatpolitik och misslyckas när det gäller målet att öka materialåtervinningen gör att vi i Liberalerna röstar för avslag på propositionen. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 9.) "	4612
583	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Ja det väntar nog tuffare tider men inte alls på det sätt som Nooshi Dadgostar beskriver det. Det väntar tuffare tider för att vi har krig i vår omedelbara närhet med dramatiska konsekvenser. Där kommer man att veta vad krigsvinter betyder. Det väntar tuffare tider för att vi har en lågkonjunktur i Sverige och i många andra länder som påverkar allas ekonomi staters städers och privatpersoners. Vi har en brottslighet som senast i natt skördade ytterligare en tonårings liv. Det kan bli värre innan det blir bättre. Allt detta är tuffare tider på riktigt. Vi tar det på otroligt stort allvar. Den nya regeringen är besjälad av att lösa de problemen. Sedan finns det långsiktiga frågor som Sverige också måste arbeta med. Svensk konkurrenskraft är en sådan fråga. Det handlar om växande företag som ger nya jobb till människor som har en utbildning som passar in i de företagen och att se till att små snabbväxande företag kan behålla rätt personal. Det är nyckelfrågor för svensk konkurrenskraft. (Applåder)	1091
584	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Nu svarar inte Ulf Kristersson på frågan. Vi är i ett läge där akutmottagningar är överbelagda och förskolegrupperna blir större och större. Hur kan det då vara prioriterat att produktchefen på Spotify ska få ytterligare sänkt skatt? Det leder ju inte till ett enda nytt jobb. Det här är ju ett beställningsjobb från Spotify som Svenska Dagbladet mycket riktigt beskrev det häromsistens. Hur kan det vara prioriterat att konsultbyråer som redan i dag är mycket lönsamma ska kunna ta ut ännu mer pengar med låg skatt och betala lägre skatt än helt vanliga löntagare? Hur kan detta ske i ett läge där skolan går på knäna? Två skolor i Kiruna har fått stängas tillfälligt därför att de saknar utbildade lärare. Hur kan det vara prioriterat att genomföra den här typen av förändringar när det saknas pengar på annat håll? Är det inte så att trappan ska städas uppifrån Ulf Kristersson? (Applåder)	918
585	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! I min regering läggs inga beställningsjobb. I min regering löser vi allvarliga samhällsproblem. En del är akuta. Dödsskjutningarna är ett akut problem och energikrisen är akut för att ta två exempel. Andra är långsiktiga överlevnadsfrågor för vårt land. Utbildning är en sådan. Forskning är en sådan. Konkurrenskraftiga företag är en sådan. Att se till att nästa generations företag som växer upp i Sverige kan bli nästa århundrades stora exportframgångar är en sådan långsiktig överlevnadsfråga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Ni har aldrig förstått att det är arbete och företagande som ger skatteinkomster. Ni tror att de kan uttaxeras från himlen. Vi vet att det inte stämmer. Det är därför vi också kommer att ta tag i frågan om företagsamhet och konkurrenskraft. Det handlar om fri marknadsekonomi - jag vet att det är svårt. (NOOSHI DADGOSTAR (V): Ja men nolltaxerare vet du.) Allt detta är viktiga saker i mitt Sverige för att skapa långsiktiga förutsättningar för ett riktigt välfungerande samhälle. (Applåder)	1066
586	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Den som har tagit del av regeringens så kallade Tidöavtal har bland mycket annat noterat hur människors bristande vandel nu ska bli skäl för utvisning. Bland exemplen som anges vara bristande vandel nämns prostitution. Hur kan en regering ens landa i det? Hur kan man jämställa brottsoffer med gängbrottslingar? Det handlar om brottsoffer när vi talar om kvinnor som tvingas sälja sin kropp och som gång på gång blir utsatta för betalda sexuella övergrepp. Bristande vandel säger M L KD och SD. Hur kan statsministern som själv jobbat med socialfrågor genom hela sin politiska karriär tillåta att en sådan människosyn blir vägledande i den svenska rättspolitiken? (Applåder)	697
587	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Här jämställs inga brottsoffer med brottslingar - självklart inte. Självklart är det stora problemet i Sverige att det kommer hit människor som sysslar med trafficking att det kommer hit människor som är hallickar som utnyttjar och missbrukar andra människors liv. Det är det stora problemet. Lika självklart är det naturligtvis att man om man kommer till Sverige ska in i det svenska samhället. Vi påpekar det uppenbara: att den som kommer till Sverige ska inkluderas i det svenska samhället följa svenska lagar och regler och försörja sig själv på ett lagligt sätt. Fram till 2005 hade Sverige en lagstiftning som uttryckligen handlade om detta med vandel. Snarlika begrepp används för att kontrollera om människor ska få bli svenska medborgare eller inte. Detta är inget konstigt. Jag försöker bara säga att människor som kommer till vårt land antingen får avslag och då ska de lämna landet eller får bifall och då ska de inkluderas i samhället leva ett lagligt liv och försörja sig själva. Det här är inget konstigt. Självklart ska sedan varje enskild detalj utredas som när det gäller all lagstiftning. Avsikten kan inte missförstås. (Applåder)	1180
588	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Sverige har nu fått en ny regering. Det är bra att den har kommit på plats. Jag vill gratulera statsministern och alla andra i deras nya roller. Vi lever i en orolig tid och säkerhetsläget är mycket allvarligt. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina får konsekvenser för oss alla. Det ukrainska folket betalar just nu ett oerhört högt pris i blod och mänskligt lidande. Därför måste stödet till Ukraina och det ukrainska folket fortsätta - ekonomiskt militärt och civilt med hela svenska folkets starka och solidariska mandat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Just nu hotas hela den europeiska säkerhetsordningen av Rysslands agerande. Socialdemokraterna kommer att fortsätta bidra till det viktiga arbetet med att föra den Natoansökan som jag tidigare i år lämnade in hela vägen in i mål. Jag ser fram emot att fortsätta det goda samarbetet med Ulf Kristersson i den processen. Mitt besked till svenska folket är tydligt: Vi socialdemokrater kommer i alla lägen att agera för Sveriges och svenska folkets bästa också när vi nu kliver in i opposition. Herr talman! Inrikespolitiskt kommer vi socialdemokrater att fortsätta arbeta med full kraft för att Sverige ska bli mer som Sverige det land som vi alla älskar. Här finns stora orosmoln som vi behöver hantera. För det första känner många människor nu stor oro över hur hushållsekonomin ska gå ihop. Priser på mat bensin och el slår rakt in i svenska hushålls plånböcker samtidigt som risken är stor att vi står inför en allvarlig konjunkturnedgång. Det här måste mötas med en ansvarsfull ekonomisk politik. Annars riskerar människor att bli av med jobben samtidigt som höga räntor på bolånen sopar bort de sista marginalerna. Här vilar ett tungt ansvar på regeringen. Det finns inget utrymme för misstag. Det visar den marknadsoro som följde på Storbritanniens ödesdigra skattesänkarpolitik. För det andra måste behoven i vård skola och omsorg mötas. De här verksamheterna står just nu inför en kostnadskris som riskerar att slå hårt mot barnen i skolan brukarna i äldreomsorgen och patienterna i sjukvården. Välfärden måste prioriteras i den kommande budgeten. Medarbetarna ska inte behöva betala priset för den stundande kostnadskrisen. Det sista de hårt arbetande undersköterskorna lärarna och omsorgspersonalen behöver är försämrade villkor och ökad stress. Det riskerar att slå undan benen på den välfärd som gör Sverige till ett unikt land där behov och inte plånbok bestämmer över vård skola och omsorg. Nu är det upp till bevis för Sverigedemokraterna och deras regering. Vi måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. För det tredje måste klimatomställningen fortsätta. Klimathotet är vår tids ödesfråga. Det är en rent existentiell fråga för vår planet och för människans framtid. Vi ser redan konsekvenserna med värmeböljor översvämningar och extrema väderhändelser. Det är saker som tvingar människor på flykt och bidrar till stora flyktingströmmar. Sannolikheten för en förvärrad situation är stor. I Sverige har vi tagit oss an omställningen som en möjlighet. De senaste åtta åren har vi investerat kraftfullt för att ta till vara potentialen i ny teknik samtidigt som vi minskar utsläppen. Det har gett resultat. De gröna industrierna växer så att det knakar. Nya jobb växer fram i tusental inte minst i de norra delarna av Sverige. Den här utvecklingen behöver fortsätta både för att vi ska kunna se framtida generationer i ögonen och säga att vi gjorde vårt och för att säkra jobb och tillväxt här och nu. Det är också nyckeln för att kunna bryta de alldeles för stora klyftorna mellan stad och land. För det fjärde behöver vi vända på varje sten för att stoppa våldet och bryta segregationen. Det är en segregation som skapar splittring mellan människor och driver fram det gängvåld och den kriminalitet som plågar vårt land. De kriminella gängen ska mötas med hårdare tag fler poliser och skärpta straff. Men för varje gängkriminell som spärras in står nya generationer redo att ta över platsen. Utan att bryta nyrekryteringen kommer vi aldrig att lyckas knäcka gängen. Här måste hela samhället mobiliseras alla goda krafter tas till vara. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Sverige är som bäst när Sverige håller ihop från norr till söder från förort till bruksort och till innerstad. Sverige behöver nu en politik och politiker som vill och förmår ena vårt land. Det handlar i grund och botten om att stå upp för Sverige och för de värderingar som gör vårt sätt att leva tillsammans unikt. Det handlar om jämlikhet så att alla får chansen om jämställdhet så att män och kvinnor behandlas lika och om plikt och rätt eftersom alla behövs. Sverige behöver helt enkelt en politik som gör att Sverige blir lite mer som Sverige. Vi socialdemokrater kommer aldrig att sluta kämpa för vårt land och för svenska värderingar om respekt sammanhållning och tillit. Vi gör det i sakpolitiken vi kommer att göra det i folkrörelsen och vi kommer att göra det i vardagen varje dag när vi på fikapausen och på nätet står upp mot det hat och hot och den splittring som riskerar att förgöra allt det som Sverige så stolt har varit. (Applåder)	5228
589	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Men detta står svart på vitt i Tidöavtalet. Smit inte från ansvaret! Att sälja sex är inte olagligt i Sverige. Att köpa däremot är det. Det är anmärkningsvärt tycker jag att statsministern inte tydligare kan stå upp för brottsutsatta kvinnor. Det handlar om människovärde och om hur man ser på och behandlar samhällets allra mest utsatta. Det är som en rad företrädare för Sveriges kvinnoorganisationer skrev i Aftonbladet häromdagen: Kvinnors rättigheter gäller alla kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Som skrivningarna i Tidöavtalet är nu strider de mot principen om kvinnors mänskliga rättigheter. M L och KD har fått kröka rygg för Sverigedemokraterna ännu en gång. Om statsministern nu menar allvar med att man tar brottsutsatta kvinnor på allvar undrar jag om han här och nu kan lova att prostitution tas bort som grund för utvisning - ja eller nej. (Applåder)	919
590	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! All svensk lagstiftning kommer naturligtvis att följa de regler som finns i den svenska grundlagen och i internationella konventioner - självklart. Det är lika självklart som detta med vandel och att en människa ska leva ett liv som över huvud taget är acceptabelt i Sverige om man ska ha rätt att stanna i Sverige om man inte är en svensk medborgare. Det finns alltså ingen automatisk rätt för människor som inte är svenska medborgare att vara i vårt land - låt oss börja där. Sedan är det ingen som jämställer brottsoffer med gärningsmän. Det är den som är brottslig som straffas. Så är det i svensk lagstiftning och så ska det vara. Ingen jämställer dem. Däremot ska inte Sverige vara ett land där det är lätt att missbruka vår lagstiftning. Det är väl lika självklart. Sverige ska inte vara ett land som är naivt. Man ska kunna komma till Sverige och arbeta tjäna pengar på ett lagligt sätt försörja sig själv och bli framgångsrik för sig och sin familj. Det är hela syftet med den paragrafen och detta kommer vi att genomföra. (Applåder)	1064
591	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar för att våldsutsatta kvinnor nämndes i det sista anförandet. Ett stort antal kvinnor i Sverige lever i dag frihetsberövade trots att de är brottsoffer och inte brottslingar. Det är kvinnor som inte får traumabehandling på grund av eftervåldet som aldrig slutar. Det är kvinnor som utsätts för livsfara när barn tvingas till umgänge med en våldsam pappa. Det är kvinnor som gång på gång tvingas fly när myndigheter röjer deras uppgifter och som inte kan röra sig fritt. Och det är kvinnor vars ekonomi har slagits sönder samtidigt som deras kroppar. Det är hög tid för ett perspektivskifte. Det är förövarna som ska begränsas och våldsutsatta kvinnor som måste få sin frihet tillbaka. Men medan mäns våld mot män ägnades sida efter sida i regeringsförklaringen fanns det bara ett förslag för att stävja mäns våld mot kvinnor. Jag uppskattar att statsministern nu har lyft detta. Men min fråga till Ulf Kristersson är: Vad kommer hans regering att göra för att ge våldsutsatta kvinnor livet tillbaka?	1027
592	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Först vill jag utan minsta ironi säga att jag uppskattar att Miljöpartiet i varje fall är för tuffare tag mot de män som misshandlar kvinnor. Det tycker jag är bra. För mig står det inte i motsatsställning till att också ta mycket mycket tuffare tag mot dem som skjuter ihjäl sextonåringar runt om i vårt land. Båda sakerna är dödliga. Båda sakerna måste stoppas. Vi satt antagligen i samma Zoomsamtal förra våren efter flera mord på kort tid i nära relationer. Plötsligt fanns det stöd i denna kammare för de förslag som vi hade lagt fram tidigare. Det gällde till exempel obligatorisk häktning vid grov kvinnofridskränkning och skärpta straff. Det fanns det plötsligt stöd för. Vi hade drivit de förslagen inte ni. (Applåder)	800
593	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Ändå blev det så tyst i regeringsförklaringen kring dessa frågor. I stället är det svepande rättsosäkra grunder för utvisning som bristande vandel utsatthet för prostitution missbruk och samröre med kriminella organisationer. Brottsoffer kommer att tystas när de riskerar utvisning om de anmäler. Kvinnan som lurades hit för att försörja sina barn och i stället utsattes för kommersiell sexuell exploatering eller människohandel tystnar och männen som köper våldtäkterna går fria. Mamman som misshandlas av sin gängkriminella tonårsson tystnar för att inte riskera utvisning för sig och sina barn och sonen kommer att gå fri för att man inte vågar vittna. Flickan som våldtas av mannen som gömmer henne kan inte söka vård för vårdpersonalen ska bli skyldig att anmäla papperslösa till polisen och då går våldtäktsmannen fri. Herr talman! Tidöavtalet innehåller mängder av ondhetssignalerande hårda tag och straffskärpningar men i själva verket är Tidöavtalet en politisk agenda som skyddar våldsamma män. Hur ska kvinnor våga vittna i ett rättssystem som bygger på svepande angiveri och osäkra rättsgrunder?	1131
594	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag kan försäkra både riksdagen och Miljöpartiet att här blir det inga svepande lagstiftningar som är rättsosäkra - absolut inte självklart inte. Det blir heller ingen fortsatt låtgåpolitik. Vi kommer alltså inte att fortsätta med en lagstiftning som bevisligen inte fungerar. Vi kommer att lägga om migrationspolitiken för att det är nödvändigt för att nästan alla i Sverige inser att det är nödvändigt och för att ni inte klarade av det under er period. Detta är viktigt. Sedan är det självklart så att en del saker är strafflagstiftning. Det handlar till exempel om att våga vittna. Det är därför vi har förslag om anonyma vittnen. Det har vi för att människor som i dag inte vågar vittna och inte vågar tala med polisen ska våga göra det så att fler människor som begår brott fälls och ibland hamnar i fängelse i Sverige och ibland tvingas lämna landet och därmed inte längre kan utgöra en fara för dem de har terroriserat. Allt detta hänger ihop och allt detta tar vi i vårt paradigmskifte i svensk politik tag i. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt (Applåder)	1108
595	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! De höga priserna på el drivmedel och mat slår hårt mot människors plånböcker. Samtidigt står välfärden inför stora behov av tillskott annars väntar smärtsamma nedskärningar. Sällan har behovet av en ansvarsfull ekonomisk politik varit större eftersom en missriktad finanspolitik riskerar att göra Sveriges pensionärer barnfamiljer och löntagare fattigare. Regeringen bär ett tungt ansvar på sina axlar. Efter åtta år av socialdemokratisk ekonomisk politik finns dock goda förutsättningar att hantera situationen. Vi har goda statsfinanser och en låg statsskuld. De starka statsfinanserna vilar på en utveckling på arbetsmarknaden där fler svenskar än någonsin går till jobbet på morgonen. Också andelen som arbetar har ökat. Etableringstiden för nyanlända har halverats och andelen personer som lever på transfereringar är den lägsta på flera årtionden. Vi ser ett näringsliv som investerar för fullt och ytterligare hundratals nya miljarder i investeringar är på gång. Tack vare stora permanenta tillskott ser vi 100 000 fler som jobbar i välfärden. Nu måste regeringen se till att säkerställa att denna styrka i statsfinanserna inte används för att driva på inflation och bolåneräntor och därigenom göra svenska folket fattigare. Det vore förödande när vi nu går mot en redan tuff vinter. (Applåder)	1327
596	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Vi har under åtta år med den socialdemokratiska regeringen fått höra i princip i varje regeringsförklaring hur regeringen har sagt att man ska knäcka gängen knäcka segregationen och så vidare. Samtidigt är det efter åtta år ett väldigt blodigt facit med rekord i skjutningar rekord i sprängningar och så vidare. Vi känner till allt det där. Ändå gav den tidigare justitieministern Morgan Johansson i en intervju för inte så länge sedan uttryck för vad han benämnde som stolthet. Han var stolt över vad den förra regeringen hade åstadkommit under åtta år. Min enkla fråga till den tidigare statsministern Magdalena Andersson är därför: Är även hon stolt över vad hennes regering har åstadkommit i det här avseendet under åtta år?	747
597	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Den historiska utbyggnad av rättsväsendet som genomfördes under dessa åtta år och som jag förutsätter att en nytillträdd regering kommer att ta vidare har varit otroligt viktig. Vi har startat två nya polishögskolor och det är fler poliser än någonsin som nu arbetar i Sverige. Vi socialdemokrater gick också i vårt valmanifest fram med ett tydligt polismål om 50 000 polisanställda. Här kan jag dock notera att den nytillträdda regeringen med Sverigedemokraternas stöd inte har något tydligt och tidssatt polismål. Där blir frågan till Jimmie Åkesson: Hur blir det med polisutbyggnaden? Utöver detta har den förra regeringen skärpt en lång rad straff och vi ser också hur fler gängkriminella sitter av längre straff. Vi kommer att samarbeta konstruktivt om ytterligare straffskärpningar som verkligen får ned brottsligheten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt (Applåder)	913
598	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Min fråga gällde alltså huruvida även Magdalena Andersson precis som sin tidigare justitieminister är stolt över det man har åstadkommit. Där fick jag inget svar men det finns en chans till att ge mig ett sådant. Det stämmer att regeringen har pratat väldigt mycket om den här utvecklingen pratat väldigt mycket om saker som borde göras pratat väldigt mycket om polisanställda. Märk väl - polisanställda inte poliser. Ulf Kristersson var väldigt tydlig i sin regeringsförklaring: Vi pratar om polistäthet. Äntligen skulle jag säga. Det avgörande är inte antalet polisanställda utan hur många poliser vi har i förhållande till hur många vi är som lever i det här landet. Det är väldigt tydligt. Det har varit åtta förlorade år när det handlar om att göra det som måste göras för att knäcka gängen och återta kontrollen. Jag är oerhört glad herr talman över att Magdalena Andersson inte längre är statsminister för nu kan vi äntligen göra det som är så viktigt att få på plats. (Applåder)	1015
599	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Sverige har fått en ny regering på plats. Jag noterar att den även är på plats här i kammaren - välkomna! Det är en ny regering som är överens med oss i Sverigedemokraterna om att Sverige behöver en ny start om att det behövs ett paradigmskifte inom ett antal samhällskritiska områden. Vi är ett land som sedan lång tid tillbaka har dragits med riktigt allvarliga problem. Säkerhetsläget i vår omedelbara omvärld är allvarligare än på mycket länge. Putins olagliga fega anfallskrig mot Ukraina har satt skräck i hela Europa. Det har skapat en svår osäker situation säkerhetsmässigt socialt och ekonomiskt såklart inte minst för dem som lever med kriget i sin omedelbara närhet men också för oss här i Sverige. Det ekonomiska läget är osäkert delvis på grund av detta men också på grund av den ansvarslösa direkt Sverigefientliga politik som regeringar från både höger och vänster har bedrivit de senaste decennierna. Vi upplever en energikris med närmast overkliga el- och bränslepriser. Vi upplever en kriminalitetskris med gängvåld och skjutningar och en tilltagande otrygghet. Vi upplever en invandringskris med just kriminalitet men också segregation polarisering och splittring som följd. Vi upplever en välfärdskris där grundläggande sociala funktioner utmanas av inflation arbetsbrist och demografi. Herr talman! Misskötseln precis som bristen på krisinsikt konsekvenstänkande och verklighetsförankring har varit påtaglig i decennier. Nu står vi här med gigantiska problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har en tydlig och bestämd ambition att ta tag i. Vi är fyra partier som är fast beslutna att bryta och vända utvecklingen. Kriminalpolitiken ska skifta fokus. Brottsligheten ska tryckas tillbaka. Tryggheten ska öka. Brottsoffer ska ges upprättelse. Det ska bli hårdare straff. Straffrabatter ska bort. Det ska bli fler fängelseplatser. Poliserna ska bli fler och ges bättre verktyg för att kunna göra sitt jobb. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Det blir ett paradigmskifte i invandringspolitiken. Sverige går från ansvarslöshet och kravlöshet till ordning och reda till rimlighet till förnuft. Asyllagstiftningen anpassas till EU:s miniminivå på riktigt. Arbetskraftsinvandringen stramas upp och fokuseras på högkvalificerad arbetskraft och på bristyrken. Integrationspolitiken blir kravbaserad så att den som kommer till Sverige förväntas anstränga sig för att bli en del av det svenska samhället. Vi får en energipolitik som långsiktigt tryggar en stabil elförsörjning. Planerbar kraftproduktion alltså kärnkraft blir åter basen i vårt energisystem långsiktigt. Bränslepriserna sänks genom både lägre skatter och minimerad reduktionsplikt. Välfärden tryggas och utvecklas genom mer statligt ansvar för både vården och skolan. Tandvården blir billigare. Äldres ekonomiska villkor stärks. Trygghetssystemen i övrigt alltså både a-kassan och sjukförsäkringen tryggas långsiktigt. Herr talman! Sverigedemokraterna har under den här regeringsbildningen varit väldigt tydliga med en genomgående övergripande prioritering nämligen att vi sätter Sverige först. Så länge vi har svenska medborgare som dör medan de står i kö till den vård de behöver så länge vi har äldre människor i vårt land som tvingas från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen och så länge vi har människor i vårt land - inte sällan helt oskyldiga människor - som skjuts ihjäl på gatorna är det helt orimligt och till och med moraliskt förkastligt att fortsätta kasta pengar över andra länder och andra länders medborgare. Jag är förvissad om att den nya regeringen i åtminstone rimlig utsträckning kommer att prioritera Sverige och svenska behov under de kommande fyra åren. (Applåder) I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).	3842
600	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Att starta två nya polishögskolor är inte att prata. Det är att göra. Tack vare dessa utbyggda polishögskolor utexamineras nu tusentals poliser som kommer att kunna arbeta. Det Jimmie Åkesson nu säger är att det enda som räknas är poliser inte polisanställda. Exakt det sa du Jimmie Åkesson: Polisanställda spelar ingen roll utan det handlar om antalet poliser. Detta är föraktfullt mot alla utredare jurister ekonomer assistenter och it-tekniker som varje dag arbetar inom Polismyndigheten och brottsbekämpande myndigheter. Här hör vi Sveriges riksdags näst största parti säga att det bara är poliserna som räknas. Inget kunde vara mer fel. Ni ska veta att vi socialdemokrater står bakom er. Ni gör ett viktigt arbete! (Applåder)	755
601	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Regeringsförklaringen har beskrivits som ett paradigmskifte av många inte minst inom kriminalpolitiken och migrationspolitiken. Jag ser verkligen fram emot intensiva debatter i våra nya roller i de politiska sakfrågor där vi tycker helt olika. Jag är moderat Magdalena Andersson är socialdemokrat - gott så. Jag ser också fram emot ett fortsatt gott samarbete i frågor där vi tycker lika och där vi har ett nationellt ansvar att samarbeta. Jag tänker på Natoprocessen och jag tänker på Sveriges stöd till Ukraina. Det gör vi allra bäst tillsammans i nationens intresse.	590
602	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Självklart kommer vi socialdemokrater att fortsätta att ta ansvar för Sverige och svenska folkets bästa i de här tuffa och oroliga tiderna med det värsta säkerhetspolitiska läget sedan 80-talet. Vi är socialdemokrater. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Därför ser jag fram emot att göra det jag kan för att stödja Ulf Kristerssons viktiga arbete i att ta den svenska Natoansökan i hamn. (Applåder)	435
603	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Tack Magdalena Andersson jag uppskattar det. Jag nämner detta också av ett lite bredare skäl. För mig är politik på riktigt att ha hederliga intensiva debatter i frågor där man faktiskt tycker olika. I en demokrati tycker man ofta olika. Att ha respektfulla debatter där man visar på skillnader i vägval tycker jag är bra. Det skyggar ingen av oss för. Politik handlar också för mig om att ibland göra tvärtom: att enas att samarbeta att se minsta gemensamma nämnare i frågor där man vill gå i samma riktning. Då kan man göra någonting som är större än att enbart peka på skillnader och mer peka på likheter och få någonting gjort. Min regering kommer att vara öppen för båda de här sakerna. I Sverige behöver vi mer av samling mindre av splittring mindre av polarisering och mindre av hårt tonläge. Vi behöver mer av äkta oenighet som pekar på riktiga skillnader i vägval där vi tycker så.	917
604	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Ja självklart är det viktigt att vi kan ha debatter och samarbeta om det som vi är överens om. Men att tala om mindre polarisering Ulf Kristersson när du väljer att samarbeta med ett parti som har polarisering och splittring i sitt dna som sin själva affärsidé. Vi har ju sett konsekvenserna av att samarbeta med ett parti som Sverigedemokraterna. Titta på dina partivänner i Sölvesborg Ulf Kristersson! Är det mindre av polarisering som har blivit resultatet av det samarbetet? Om man inte vill polarisera finns det en annan väg att gå. Min dörr står öppen. Men hur kommer det att bli för Moderaterna på riksnivån om man väljer att avsluta samarbetet med Sverigedemokraterna? Blir det samma väg som Moderaterna i Sölvesborg har fått vandra? (Applåder)	775
605	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Priserna på mat och el har ju stigit dramatiskt. Det har vi talat om här i dag. I veckan föreslog Vänsterpartiet att de ersättningar som höjs automatiskt vid årsskiftet såsom garantipension och sjukersättning i stället ska höjas nu omedelbart därför att prisökningarna har hållit på ända sedan i somras. Inflationen börjar inte vid årsskiftet utan pågår här och nu. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har ju tillsammans mycket framgångsrikt förhandlat fram höjd sjukersättning och höjda garantipensioner. Det är det som gör att det vid årsskiftet kommer att bli en ordentlig höjning. Det är just de höjningarna som våra två partier har genomfört. Min fråga till Magdalena Andersson är om Socialdemokraterna kan ställa sig bakom det utskottsinitiativ som Vänsterpartiet lade på finansutskottets bord i går om att höja dessa ersättningar retroaktivt omedelbart i stället för vid årsskiftet.	915
606	Magdalena Andersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Vi kommer naturligtvis att noga studera det förslag som Vänsterpartiet har lagt fram för Sveriges riksdag. Vi tycker att de förbättringar är helt centrala som vi tillsammans med Vänsterpartiet har genomfört för de pensionärer som har det allra tuffast. Det är ju upp till 1 000 kronor i månaden som de har fått i höjd pension för att de ska klara de prisökningar som skett. Vi har också genomfört viktiga förbättringar för att människor inte ska slängas ut ur sjukförsäkringen. Vi kommer i vår budget att arbeta för en ansvarsfull ekonomisk politik som skyddar de mest utsatta hushållen från en ökad inflation och ökade boräntor. Med det sagt: Att ta ytterligare initiativ i riksdagen med extra ändringsbudgetar i det här läget bedömer jag inte är något som vi kommer att stödja.	851
607	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Tack Magdalena Andersson för det tydliga svaret! Jag beklagar det naturligtvis. De höjningar som vi båda genomförde när det gällde sjukersättning sjukförsäkring och garantipension hade i det läget inte bara med inflationen att göra. Och det som sker vid årsskiftet kommer det inte att vara den här regeringen som genomför utan det är en automatisk höjning som sker på grund av de höjningar som vi genomförde. Det är bra att veta. Däremot är vår uppfattning att det inte blev den prisökning och inflation som vi trodde i början av detta år utan den blev dramatiskt förändrad. Priserna för kaffe smör och el är oerhört höga och de har varit det sedan i somras. Är det möjligt för Socialdemokraterna att höja sjukersättning och garantipension och de ersättningssystem som bygger på prisbasbeloppet redan nu? Jag hade hoppats att vi kunde dela uppfattningen om detta därför att människor särskilt de med små marginaler betalar ett mycket högt pris just precis nu och inte bara med början vid årsskiftet.	1025
608	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Ja det är tuffa tider för svenska hushåll med höjda priser på el bensin och diesel och mat och höjda boräntor. Det råder det ingen som helst tveksamhet om. Därför är det viktigt att den nya regeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik för att inte ytterligare driva på höjda boräntor och ökad inflation. Det sämsta en regering kan göra då är att komma med stora skattesänkningar för dem som redan har de högsta inkomsterna. Jag utgår från att den nya regeringen kommer att ta det ansvaret och i stället se till att alla de som arbetar i sjukvården äldreomsorgen skolan och barnomsorgen får det stöd de behöver för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete men naturligtvis också vidta åtgärder för att stötta de hushåll som har det allra tuffast. Nu har vi en ny regering. Det är deras ansvar att se till att säkra svenska hushålls ekonomi. (Applåder)	874
609	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Kristdemokraterna placerade energifrågan i centrum i valrörelsen 2018. Då kändes det lite ensamt måste jag medge. I årets valrörelse var scenförändringen total. Alla pratade energi. Magdalena Anderssons tal i november 2021 om ingen ny kärnkraft övergavs i augusti 2022. Då hette det plötsligt att nya kärnkraftverk kan bli aktuella. För utomstående betraktare kan det här nog verka lite svårbegripligt rent av cyniskt men jag väljer att se det positivt. Jag ser med glädje fram emot en situation där den nya majoriteten i riksdagen kan få stöd av det största partiet i riksdagen om behovet av ny kärnkraft. Därför är min fråga till Magdalena Andersson om vi kan få se de korten redan nu. Är Socialdemokraterna med på resan mot ny utsläppsfri kärnkraft?	827
610	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Den svenska välfärden är underfinansierad. Jag ser det själv när jag sitter på akuten med min treåriga dotter. Vi kan inte skära ned mer. Tvärtom måste vi anställa fler som kan ge oss trygghet i livet. Sverige går mot kristider. Vi har inte råd med system som låter våra skattepengar försvinna till skatteparadis och i vinstuttag. Sveriges Kommuner och Regioner kom med en preliminär bedömning som visar att vård skola och omsorg behöver ett tillskott på 20 miljarder kronor under nästa år för att inte stå inför stora nedskärningar. Då talar vi alltså bara om att behålla befintliga nivåer. Jag kan redan nu höra hur det kommer att låta om några veckor när högern presenterar sin budget - hur de lägger några miljarder här och några miljarder där och påstår att det är stora satsningar. Men det skulle alltså inte räcka. Allt annat än i storleksordningen 20 miljarder skulle innebära stora nedskärningar och det går inte. Vi är på bristningsgränsen i förskolan i äldreomsorgen och på sjukhusen. Det handlar om prioriteringar som det högernationalistiska styret i Norrtälje sa. Det handlar om prioriteringar och nu måste välfärden gå först. Vi kommer att hålla regeringen ansvarig om den i dag inte tydligt kan deklarera att välfärden kommer att skyddas under denna mandatperiod. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Den nya högerregeringen har nu tillträtt och vi har fått besked om vilka som ska få ansvaret för att genomföra det högernationalistiska slottsavtalet. Inte en enda norrlänning har fått nycklarna till Regeringskansliet - men det har desto fler lobbyister från organisationer som företräder den ekonomiska elitens särintressen. Listan är relativt lång: Det är Timbro det är Svenskt Näringsliv och det är Kreab. Lobbyisterna tar nu över styret av landet. De lever på att sälja idén att det bästa vore om vi alla bara samlade ihop skattemedel och skänkte dessa till just dem. De är till och med beredda att betala pengar för det; i Kalla fakta kunde vi se hur partierna hade etablerade upplägg för att ta emot donationer från sina riktiga uppdragsgivare det vill säga de ekonomiska särintressena. Detta syns. Marknadsskolan ska få fortsätta som om den inte var ett världsunikt misslyckande - det som föreslås i slottsavtalet är bara kosmetiska förändringar och ett beställningsjobb från skolkoncernerna. År 2018 kommenterade nuvarande skolminister Lotta Edholm riksdagsförslaget om att skattemedel skulle stanna i skolan och inte bli till aktieutdelning med att vinstförbud är lika absurt som att förbjuda privatpersoner att öppna sparkonto". Barnens rätt till skola ska få lida för att den ekonomiska eliten vill fylla på sitt eget sparkapital. Så ser den nya regeringen på skolans verksamhet. Herr talman! Det är nog inte många som har hört talas om Tellusgruppen. Betydligt fler har hört talas om svältens - förlåt jag menar Hälsans - förskola. Det var ett aktiebolag som gav förskolebarnen vatten och knäckebröd och sa att de yngsta barnen som inte hade fått tänder fick tugga med gommen. Så för att låna en annan persons ord: Vad fan får folk för pengarna? Det handlar om barn som inte fått blöjan bytt på hela dagen personal som slår larm och barngrupper som bara växer. Företaget gjorde under samma period en vinst på 8 miljoner kronor. Styrelseledamot för och grundare av Hälsans förskola är Bijan Fahimi en liberal politiker. I vilket annat land som helst hade man inlett en rättsprocess bett ägarna att tacka för sig och förändrat de lagar som gjort detta möjligt - men inte i Sverige. Här saknas respekten för andras pengar. I stället blev det ett namnbyte som lurar ännu fler föräldrar och så kunde de fortsätta. Snart blev det också en ministerpost för styrelseledamoten Lotta Edholm. Tellusgruppen är ett nätverk av och för liberala politiker med kärlek till stora pengar på barns bekostnad. Fråga i stället de lärare som inte har aktieinnehav i friskolekoncernerna! De säger sanningen. Det är de som finns i verksamheten. En anständig regering hade i detta krisläge börjat med att stätta stopp för den omfattande bristande vandel med svenska folkets skattemedel som i dag sker. Det som sker nu håller nämligen inte. (Applåder) "	4239
611	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Är det något som har hänt från november till nu? Jag kan berätta för Ebba Busch att det har hänt något sedan november. Det finns nämligen en värld utanför Sverige. Det är så att president Putin har invaderat Ukraina. Som ett resultat av det ser vi höga elpriser. Vi ser höga gaspriser som resulterar i höga elpriser och höga bensin- och dieselpriser. Det är inte sannolikt att Europa kommer att vilja återuppta sin import av den ryska gasen. Med anledning av det hamnar hela kärnkraftverksfrågan i ett helt nytt läge. Det kommer vi socialdemokrater att diskutera. Frågan till Ebba Busch blir denna. Det tar tid att bygga kärnkraftverk. Vindkraft går att bygga snabbt. Varför drar ni undan stödet för det energislag som snabbt kan få ned de svenska hushållens elpriser nämligen vindkraften? (Applåder)	819
612	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Magdalena Andersson är välkommen att återkomma i nästa replikskifte där rollerna är omvända med fler frågor. Ett raljant tonläge rätt använt kan tydliggöra åsiktsskillnader. Det kan vara elegant. Det kan vara roligt. Jag har uppskattat när mina meningsmotståndare ibland till och med har häcklat min politik eller mitt sätt att agera i politiska sammanhang när det skett med lite finess. I andra sammanhang kan ett raljant tonläge användas för att dölja osäkerhet. Att använda Putins invasionskrig på det här sättet tycker jag är osnyggt. Min fråga var väldigt enkel. Kan vi söka samarbete och breda överenskommelser för Sveriges bästa där vi också kan påverka omvärlden positivt kring ny kärnkraft i Sverige? Är svaret ja eller är det nej?	765
613	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Vad ska man säga när Ebba Busch talar om tonläge i debatten i förhållande till mig? (Applåder) Nu var frågan en annan nämligen om vi ska ha breda överenskommelser om energipolitiken. Det är en helt annan fråga. Frågan var förut om vi skulle stödja regeringens politik rakt av. Ni är ju fyra partier som har majoritet men frågan är om ni nu kommer att bjuda in till energiöverläggningar med alla partier i riksdagen. Då är frågan en helt annan nämligen om det finns öppningar för att verkligen diskutera olika kraftslag i sådana överenskommelser eller om de fyra partier som har majoritet i riksdagen redan har bestämt sig för hur det ska bli; då är det ju meningslöst. Men då måste frågan om havsbaserad vindkraft och stöd till den vara på bordet eftersom den här regeringen har sagt nej till det som snabbt kan ge svenska hushåll billig el. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt (Applåder)	929
614	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är oppositionsledaren vi nu fått höra Magdalena Andersson från Socialdemokraterna. Jag välkomnar den ton som Magdalena Andersson har. Hon sågar inte alla åtgärder som den nya regeringen föreslår rakt av tvärtom. Jag läste i en kvällstidning att du valde att ställa dig ganska nära flera av våra förslag för en ny start för Sverige. Politik är att vilja kunna och drömma. Men man kan inte fastna i det sista och bara drömma - man måste också vilja och kunna göra. Jag undrar om Socialdemokraterna har inlett någon omprövningsprocess och kan säga vad man ångrar mest att man inte gjorde mer av under de åtta åren vid makten till exempel vad gäller integrationen skolan och energin.	703
615	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Vi kommer från socialdemokratins sida naturligtvis att granska Tidöavtalet och ta ställning till de olika förslagen. Vi är beredda att samarbeta om åtgärder som effektivt kan minska brottsligheten i Sverige även om en del åtgärder tycks vara direkt kontraproduktiva; dem kommer vi naturligtvis att gå emot. Vi socialdemokrater genomförde den stora omläggningen av migrationspolitiken men kommer naturligtvis att vara beredda att samarbeta kring åtgärder som kan minska segregationen och nyrekryteringen även om det finns många punkter i Tidöavtalet som tyvärr kommer att leda i helt motsatt riktning. Vi granskar Tidöavtalet. Även andra har granskat Tidöavtalet och har sedan av Sverigedemokraternas företrädare hotats med att de kommer att bli av med sina bidrag eller sitt ekonomiska stöd om de fortsätter att göra det. Ulf Kristersson gav inget löfte om att man inte ska skära i sådana organisationers och myndigheters bidrag men jag ger Johan Pehrson möjlighet: Kan du lova att ni inte kommer att skära i bidrag och ekonomiska stöd till de organisationer och myndigheter som granskar Tidöavtalet? (Applåder)	1131
616	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Min replik gick alltså ut på om det är något Magdalena Andersson känner att hon tar med sig som kanske inte blev helt fullkomligt och perfekt från sina åtta år vid makten eftersom politik är att vilja kunna och i lagom mån också drömma. Men jag fick inget riktigt svar på om man hade velat göra mer åt brottsbekämpningen. Men när det gäller till exempel skolan har vi många elever som lämnar grundskolan utan tillräckliga betyg för att ta sig vidare till gymnasiet om de inte börjar på ett introduktionsprogram. Kunde man ha gjort något mer med speciallärare små undervisningsgrupper och sociala team för att få fler unga att klara skolan? Vi vet ju att skolan är den viktigaste faktorn för att motverka social utslagning och ge en stark position på arbetsmarknaden men också för brottsbekämpning. Det är väldigt få unga killar - eller flickor för den delen men det handlar mest om killar - med godkända betyg som springer runt och skjuter ihjäl varandra.	981
617	Magdalena Andersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Det ekar tyst. Jag frågar alltså Liberalernas partiledare om han kan stå upp mot Sverigedemokraternas hot om att dra tillbaka ekonomiska stöd som riktats mot organisationer som granskar Tidöavtalet. Jag frågar alltså Liberalernas partiledare om han kan lova att nej vi kommer inte att skära i organisationer myndigheter eller medier som kritiserar Tidöavtalet. Detta lovar inte Liberalernas partiledare. Det är så svagt. Frågan var om det är något jag ångrar. Självklart finns det många saker som hade kunnat gå snabbare och göras snabbare. Inte minst hade jag önskat att vi hade kunnat punktmarkera varenda kille som är på glid. Det kräver stora satsningar på socialtjänst och kommuner - jag hoppas att Liberalerna levererar detta. (Applåder)	816
618	TALMANNEN	TALMANNEN	Eftersom vi nu har haft ett antal replikskiften vill jag läsa upp en påminnelse som vi talmän använder ibland. Den låter så här: Jag vill påminna om att enligt svensk parlamentarisk sed riktar talaren formellt sitt anförande direkt till talmannen och därigenom indirekt till kammarens ledamöter. Detta innebär att direkta tilltal mellan talarna som att till exempel säga du" eller "ni" till varandra inte bör förekomma. "	424
619	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag noterade besvikelsen hos Magdalena Andersson när hon inte fick det svar hon ville ha av Johan Pehrson när det gäller bidrag till olika organisationer och så vidare. Jag kan svara för min del: Ingen organisation i Sverige kommer att bli av med några bidrag för att man kritiserar Tidöavtalet. Jag tror att övriga partier i majoriteten här i kammaren håller med om detta. Det kan däremot finnas andra anledningar att se över bidrag till olika organisationer men det är en helt annan sak och har ingenting med Tidöavtalet att göra. Herr talman! Vi har inte bara en ny regering utan också en ny opposition. Jag tycker att det är intressant att se hur denna opposition formerar sig uttrycker sig och positionerar sig i det nya parlamentariska landskapet. Jag noterar ett väldigt högt tonläge från många håll. Det är många hårda ord många epitet och etiketter mycket symboler och många plakat. Kraschlandning dråpslag populism klimatförnekare krossad rättsstat rasprofilering rasism och högerextremism är några exempel jag fick med när jag lyssnade lite flyktigt på de olika talarna. Det är trots allt väldigt lite kritik i sak och man kan fråga sig varför. Är det möjligen så att även oppositionen någonstans innerst inne inser att det Sverige faktiskt behöver är just en ny start ett paradigmskifte? Man kan hoppas att de inser att när de tidigare hade majoriteten här i kammaren och utgjorde regering inte gjorde tillräckligt mot den slappa invandringspolitiken och den slappa kriminalpolitiken. De gjorde för lite för en stabil energiförsörjning och så vidare. Jag hoppas det och i så fall kommer denna mandatperiod att bli mycket trevligare än den förra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt (Applåder)	1754
620	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Jimmie Åkesson. Sverigedemokraterna har nu ett avgörande inflytande över svensk politik när Jimmie Åkesson tar plats i regeringens inre kabinett partiet får tjänstemän i Statsrådsberedningen och varje enskilt beslut kräver Sverigedemokraternas godkännande. Man kan alltså få igenom sin politik. Så här skrev Jimmie Åkesson i Aftonbladet tidigare i år: Därför går vi nu fram med en historisk satsning på sänkta bensin- och dieselpriser. Vi föreslår tre åtgärder för maximal effekt som skulle göra en omedelbar skillnad i människors vardag. Med förslagen sänks dieselpriset med 10 kronor och bensinpriset med 6 50 kronor." Nu är frågan: När sänks priset på bensin med 6 50 kronor? Svara nu inte bara att ni ska sänka bensinskatten. Frågan är: När sänks priset med 6 50 kronor? Du har ju styrkan att driva igenom detta nu. "	877
621	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Det sägs ibland att du blir vad du äter. Om det stämmer bör mina tidigare allianskollegor se över sin diet för de senaste veckorna har uteslutande ägnats åt att tugga i sig Sverigedemokraternas politik - på politikområde efter politikområde tugga för tugga. Nyss satt man också här och applåderade Jimmie Åkesson i partiledardebatten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Det gemensamma oktoberavtal som den nya regeringen presenterade häromdagen är ett tungt ok att bära för den som någon gång har kallat sig liberal. Eller som Civil Rights Defenders formulerade det häromdagen: Det kommer att undergräva de mänskliga rättigheterna rättsstatens principer samt den liberala demokratin för oss alla. Tidöavtalet visar att den globala trenden med demokratisk nedmontering har kommit till Sverige." Detta syns framför allt på områdena migration och integration liksom på justitieområdet i synen på rättsstaten. Men det syns lika tydligt i synen på människan i hur man beskriver och slår mot de allra mest utsatta. När det pratas om människors vandel jämställer man brottsoffer med gängkriminella. Den regeringsförklaring Ulf Kristersson läste upp i kammaren häromdagen följer samma mönster. I en tid där vi verkligen behöver en offensiv klimatpolitik går regeringen i stället på defensiven. Man tar bort den gröna inblandningen i bränslen ökar utsläppen med miljoner ton och lägger ned Miljödepartementet. Efter att ha hört och sett den nya regeringens planer för kommande år är det bara att konstatera: Det blev inte liberalt utan det blev högerkonservativt. Det blev inte grönt utan det blev grått. Det blev inte ordning utan det blev ovisshet. Det slutade i en liberal kraschlandning. I en tid där vi hade behövt mer av samförstånd och blocköverskridande samarbete fick vi en konfrontativ nationalistisk och reaktionär politik. I säkerhetspolitisk turbulens med krig i vårt absoluta närområde och ett aggressivt konfrontativt Ryssland fick vi en regering som sitter i knät på ett parti vars partiledare bara några veckor innan kriget bröt ut inte kunde välja mellan Biden och Putin. Sverige behöver en annan politik en politik som tar tryggheten välfärden säkerheten och klyftorna på allvar. Det behövs en klimatpolitik som pressar ned utsläppen snabbare och ökar den gröna elproduktionen och inte ökar utsläppen och skjuter problemen framför sig. Det behövs en politik där man ser klimatförändringarna för vad de är tar dem på allvar har modet att agera och låter vetenskapen leda snarare än att förledas av klimatpopulism. Det behövs kraftfulla insatser för att hela Sverige ska klara sig igenom inflation och lågkonjunktur och för att stärka företagens konkurrenskraft. Det behövs en politik som ser till hela landet och värnar landsbygden inte bara i valrörelsekampanjer utan i varje förhandling varje budget och varje beslut. Sverige behöver en politik och ett ledarskap som sätter människors frihet lika högt som vår trygghet som står redo att möta prövningar men gör det utan att vika en tum från de grundläggande värderingarna om humanism tolerans öppenhet och omtanke om samhällets allra mest utsatta. Centerpartiet kommer att vara garanten för den politiken och det ledarskapet framåt. Som Sveriges enda liberala borgerliga oppositionsparti kommer vi att visa hur det är med mer liberalism och inte mindre som vi gör vårt land starkare. Det handlar om hur kloka liberala reformer kan ta allt från företagande och trygghet till jämställdhet och klimatarbete framåt. Vi kommer att fortsätta att vara en konstruktiv handlingskraftig grön kraft. Det är en kraft som står redo att ta ansvar i breda överenskommelser och uppgörelser som är för trygghetens säkerhetens klimatets och frihetens bästa. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Vi kommer att fortsätta att göra det som krävs när det krävs för Sveriges bästa men utan att dagtinga med våra liberala grundvärderingar. Det handlar om människors lika rätt och värde öppenheten mot varandra och mot omvärlden tolerans mot olikhet och likhet inför lagen. För oss är det inte brickor eller bytesvaror i ett förhandlingsspel. Det kommer det heller aldrig att bli. Det är en del av vårt dna som liberalt parti. Det är en del som vi rakryggat kommer att slåss för oavsett regering och oavsett förhandling för Sveriges bästa. (Applåder) "	4389
622	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Magdalena Andersson sa du" - jag vill bara påpeka detta. Jag måste nog ändå göra Magdalena Andersson besviken. Jag kommer först och främst att svara så: Vi kommer att sänka priset på drivmedel vid pump. Det kommer att ske genom skattesänkningar och genom minimerad reduktionsplikt. På frågan om när detta sker är svaret att det sker när vi har majoritet för det i Sveriges riksdag. Om jag får bestämma sker det i morgon. Sannolikt blir det inte så enkelt. Det förvånar mig lite att Magdalena Andersson ändå väljer det här spåret för Magdalena Andersson har ju tillsammans med dem som hon har styrt med under åtta år orsakat den situation som vi har vid pump i dag så att människor inte har råd att använda sin bil. Då kan man tycka att lite självkritik hade varit på sin plats i stället för att be mig att åtgärda det som hon har ställt till. (Applåder) "	875
623	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Det är alltså du Jimmie Åkesson som sitter med makten i Sveriges riksdag nu. Då är frågan om du också ska jobba enligt Johan-Pehrson-doktrinen. Man säger något före valet men efter valet gäller någonting annat. Sverigedemokraterna har ju lovat sina väljare det här. Därför är det min skyldighet som opposition att också granska om ni lever upp till löftena till era väljare. Men nu verkar det som att löftet om sänkt bensinskatt med 6 50 kronor inte var tillräckligt viktigt för Sverigedemokraterna för om det hade varit det hade det stått i Tidöavtalet och du hade nu kunnat säga att den kommer att sänkas med 6 50 kronor. Men det var uppenbarligen inte tillräckligt viktigt. Det är bra att detta kan föras till kammarens protokoll. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt No further questions. (Applåder)	843
624	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Det är en väldig massa saker som inte står i Tidöavtalet. Det är en massa saker som jag har gått till val på och som andra partier som omfattas av avtalet har gått till val på. Antingen finns de inte med där därför att det är frågor där vi redan är överens om riktningen eller så finns de inte med där därför att det är frågor som vi helt enkelt inte samarbetar kring. Drivmedelspriser är något som påverkar budgeten. Det är i högsta grad en budgetfråga. Regeringen kommer inom kort att lägga fram en budget här i kammaren. Där kommer det att framgå hur detta som Magdalena Andersson nu vill uppnå det vill säga kraftigt sänkta drivmedelspriser kommer att lösas framöver. Jag är fullt trygg med att vi nu tar stora steg i den riktningen och att vi under mandatperioden når upp till just det som jag och mitt parti har lovat våra väljare. Jag har ingen annan ambition än att göra just detta. (Applåder)	922
625	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! De svenska familjerna är hårt pressade av prisökningar på alltifrån mat till boende. I det läget verkar Sverigedemokraterna fokusera mest på att ta ifrån grupper rätten till trygghetssystem på olika sätt. Det kan vi se i slottsavtalet. Du Jimmie Åkesson har släppt fram en regering med ett avtal där det står en enda mening om sjukförsäkringen. Så viktig var den för Sverigedemokraterna. Och där verkar alla dessa fyra partier vara helt överens om att det är för många som har rätt till sjukförsäkring. Så står det rakt upp och ned. Varför släppte Åkesson fram en regering med ett avtal som inte på något sätt garanterar människor rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom?	691
626	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Sjukförsäkringen är en oerhört viktig fråga. Det är en viktig fråga samhällsekonomiskt av olika skäl och det är framför allt en viktig fråga för de individer som har behov av ersättning i samband med sjukdom. Sverigedemokraterna har gått till val på att trygga sjukförsäkringen långsiktigt och jag sa i mitt anförande här tidigare att vi nu också har gjort det. Det är nämligen min upplevelse. Som jag sa till Magdalena Andersson här tidigare är det som står i Tidöavtalet det som står i Tidöavtalet. Det som inte står i Tidöavtalet står inte i Tidöavtalet av en anledning. Om Nooshi Dadgostar har idéer om hur vi ytterligare kan trygga sjukförsäkringen långsiktigt är hon hjärtligt välkommen att prata med mig om det. Jag upplever att jag är ganska öppen och ganska fri att agera på sjukförsäkringens område här i riksdagen så länge det inte handlar om sådant som påverkar statens budget. Och det finns väldigt mycket där som man skulle kunna göra och där jag tror att jag och Vänsterpartiet har åtminstone en gemensam idé om riktningen. Det är en inbjudan till Nooshi Dadgostar att diskutera denna fråga med mig.	1135
627	Nooshi Dadgostar (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Åkesson säger att det finns en anledning till att det inte finns något annat än den enda meningen att ni är överens om att det är för många som har rätt till sin egen sjukförsäkring. Anledningen är helt uppenbart att Sverigedemokraterna inte prioriterar detta. Det är i avtalet sida upp och sida ned om mycket detaljerade förslag på olika områden. Men detta jätteområde människors rätt till sin egen försäkring när de råkar illa ut på jobbet eller på sin fritid struntar Sverigedemokraterna i. Det finns ett utrett förslag som innebär att fler sjuka skulle få rätt till sjukersättning vilket är något av det viktigaste. Den utredningen hade ni kunnat lägga in i slottsavtalet. Varför prioriterades detta bort? Det är ju en mycket viktigare fråga än många av de andra frågor som ni har förhandlat fram. Hur kan detta vara så lågt prioriterat av Sverigedemokraterna?	938
628	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag vet inte om det har framgått tillräckligt tydligt men Sverigedemokraterna är alltså inte ett regeringsparti. Sverigedemokraterna samarbetar med den nya regeringen om det som står i Tidöavtalet och om budgeten. När det gäller förslag som inte står i Tidöavtalet upplever jag att jag och mitt parti är helt fria att i den här kammaren söka majoritet för andra förslag. Det var därför herr talman som jag sa till Noshi Dadgostar att om hon nu har idéer om hur vi kan trygga och stärka sjukförsäkringen på ett sätt som inte innebär budgetpåverkande åtgärder är hon hjärtligt välkommen att ta kontakt med mig kring det. Jag vill nämligen också gå i den riktningen och är fri att göra det trots att vi har en ny regering på plats. (Applåder)	761
629	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Jimmie Åkesson bad om lite sakpolitiskt tuggmotstånd så jag väljer då att granska klimatpolitiken. Att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd. Så sa Jimmie Åkessons partikamrat Elsa Widding här från riksdagens talarstol förra veckan. Och på frågan vad Sverigedemokraterna vill göra för klimatet blev Widdings svar: Det bästa vi kan göra är att se till att hjälpa de fattiga länderna att finansiera bra kolkraftverk för att ta dem ur fattigdomen." Att Sverigedemokraterna är klimatförnekare är ju inget nytt men att fattiga länder ska betala priset för avsaknaden av politisk handlingskraft liknar koloniala resonemang som inte hör hemma vare sig i dag eller i framtiden. Håller Jimmie Åkesson med sin partikamrat Elsa Widding om att klimatkrisen är en bluff och om behovet av mer kolkraft? "	845
630	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Klimatfrågan är ingen enkel fråga. Ibland när man lyssnar på partier framför allt de extrema närmast religiösa partierna som inte minst Centerpartiet får man intrycket att det här är en väldigt enkel sak. Det är det inte. Det är väldigt komplicerat. Det kräver viss kunskap och kompetens för att förstå sambanden mellan olika skeenden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Har vi en förestående klimatkris? Ja sannolikt. Sannolikt kommer vi att uppleva stora problem med ett förändrat klimat om vi inte gör någonting åt det och därför ska vi göra det. Valrörelsen handlade inte så mycket om det utan den handlade väldigt mycket om ifall det är någon större poäng med att vi fortsätter att plåga oss själva här i Sverige som redan har redan väldigt låga utsläpp i stället för att möjliggöra för andra länder som har väldigt stora utsläpp att i högre grad minska dem. Det är det som är konflikten här inte huruvida det förekommer klimatförändringar eller inte herr talman.	1015
631	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Nu var det ju en sverigedemokrat som dessutom har inspirerat Tidöavtalet på klimatområdet och de förslag som finns däri som sa just detta om klimatbluff och mer kolkraft. Och under valrörelsen hörde jag Jimmie Åkessons svar på frågan om vi inte borde vara räddare för att varmare klimat: Vad jag vet dör fler av kyla än av värme. Det finns alltså inga gränser inom Sverigedemokraterna när det gäller klimatförnekelsen. De ifrågasätter globalt erkänd vetenskap och raljerar över värmerekord och extremväder. Men om det är som Jimmie Åkesson nu säger att man tar klimatförändringarna på allvar och att man kan erkänna klimatvetenskapen och dess resultat måste jag fråga: Är det då Jimmie Åkessons mening att Sverige och EU nu ska gå före och agera för förändring både här hemma och globalt så att vi når de högt ställda förväntningar som finns inom den globala klimatpolitiken?	896
632	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Sverige har nu fått en ny regering. Sverige ska nu få ny energi. Vår uppgift är nu att försvara det som fungerar och reparera det som raserats. Jag är glad att stå här i dag som en del av en regering som gått till val på att ta tag i Sveriges mest akuta problem. Våra partier är olika varandra men vi ser samma problem. I den andan föddes Tidöavtalet Nu tas det första helhetsgreppet om Sveriges sjukvård på generationer. Vi har alla hört larmen från vårdanställda som känner sig otillräckliga trots att de anstränger sig långt bortom rimlighetens gräns. Vi har alla läst om patienter som väntat i månader och till och med år på att få nödvändig sjukvård. Ett av alla dessa fall som fastnat i mitt sinne är Torvald Hurula. Torvald satt på sjukhuset i Luleå där han just skulle få en cancertumör bortopererad när en sjuksköterska kommer in och berättar att operationen var inställd på grund av platsbrist. Att modernisera den svenska vården kommer att ta tid. Men det kan göras och det ska göras. Den otrygghet som kommit att prägla Sveriges gator träffar blint. Det var bokstavligen vad som hände en mamma och ett litet barn en sommarkväll i stadsdelen Årby i Eskilstuna tidigare i år. De befann sig på en lekplats när de träffades av kuleld. Lika blinda var de kulor som avslutade tolvåriga Adrianas liv en sommarnatt i Stockholmsförorten Botkyrka. Drygt två år har gått sedan dess och nu är dödsskjutningarna ännu fler. Otryggheten ilskan och sorgen som vi alla känner inför dessa vansinnesdåd är i sig en skada på vår samhällskropp. Att trygga gatorna på nytt och att bryta våldsspiralen kommer att ta tid. Men det kan göras och det ska göras. Sverige hade världens kanske allra bästa system för elförsörjning. Vi hade billig el vi hade utsläppsfri el och vi hade planerbar el. Sedan lades sex av tolv kärnreaktorer ned. Det senaste året har det talats om ransonering. Fabriker har genomfört driftsstopp och det har talats om planerade strömavbrott. Elpriserna har nu nått nivåer som få kunde drömma om. I det svenska hjärtlandet kunde man snabbt känna av konsekvenserna och se hur dramatiska de blev. Lantbrukaren Stefan Gård utanför Säffle fick se sina kostnader för el och diesel stiga med 1 miljon. I andra änden kom sedan de skenande priserna på mat. Lite märkligt kan tyckas blev falukorven en av valrörelsens starkaste symboler för att något gått väldigt fel i vårt land. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Att återskapa den elproduktion som rivits och att pressa tillbaka de ohållbara drivmedelspriserna kommer att ta tid men det kan och ska göras. På alla dessa områden gick Kristdemokraterna före. Vi var först ut med att säga att sjukvården inte kan vara ett 21-bitarspussel och att det krävs ett nationellt ledarskap. Det var samma slutsats som Coronakommissionen senare skulle dra. Vi var tidiga med att peka på hur de tungt beväpnade gängen kräver nya befogenheter från ordningsmaktens sida för att knäckas. Vi ägnade valrörelsen 2018 åt att varna för de elproblem som blev till bitter verklighet 2022. Hösten 2014 när vi kristdemokrater lämnade regeringsmakten efter åtta år påbörjade vi en process med att fundera över vad vi hade kunnat göra bättre när vi regerade. Där inleddes ett tankearbete som spände över bostäder energi jämställdhet integration utbildning migration landsbygd och ekonomi. Jag räknar med hård kritik från oppositionen. Det hör demokratins spelregler till. Men jag vill samtidigt vädja till er att vara lika självkritiska som vi var. Jag tror att vi alla tjänar på det. Samhället blir aldrig färdigbyggt. Det kan hela tiden bli bättre. Vi behöver en politik som värmer upp våra hus så att de kan bli hem. Men vi behöver också en politik som värmer upp vårt samhälle till en starkare samhällsgemenskap för alla dem som räknar med och behöver ett Sverige som fungerar. Som Magdalena Andersson sa i valrörelsen: Sverige kan bättre. Det håller jag med om. Mitt parti och jag lovar att vi ska göra allt vi kan för att Sverige ska kunna bättre. (Applåder)	4059
633	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Vad jag vet är klimat inte bara uppvärmning utan även kyla. Jag förstår inte riktigt vad Annie Lööf är ute efter när hon menar att det är konstigt att påpeka att fler dör av kyla än av värme för det är ju sant. Detta betyder inte att vi inte ska göra något för att förhindra klimatförändringar och det har vi ägnat hela valrörelsen åt att debattera. Men återigen: Problemet har ju varit att svensk klimatpolitik hittills har gått ut på att minska utsläpp i Sverige till ofantliga kostnader i ett land som redan har väldigt låga utsläpp i stället för att fokusera på klimatet som en global fråga vilket det faktiskt är. Därför är det viktigare att se till att få teknik för minskade utsläpp i andra delar av världen där man till exempel har gamla kolkraftverk. Detta gör betydligt större skillnad än att Sverige har till exempel världens högsta dieselpriser. (Applåder)	891
634	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! I veckan kom det mycket kraftig kritik mot Tidöavtalet där man ifrågasätter hur den svenska rättsstaten kommer att hålla under trycket av detta avtal. I går gick också Sverigedemokraternas riksdagsledamot Björn Söder ut och sa att han ville strypa det statliga bidraget till människorättsorganisationen Civil Rights Defenders på grund av den kritiska granskningen av Tidöavtalet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt I en demokrati är en av de viktigaste principerna att det finns fristående aktörer som också kan granska makten. Delar Jimmie Åkesson denna syn på demokratiska mekanismer?	623
635	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Ja det är ganska grundläggande för en demokrati att det ges uttryck för olika uppfattningar och att man kan granska makten. Att det på något sätt skulle vara hotat i Sverige har jag svårt att se. Tvärtom är Sverige en väl utvecklad demokrati med ett väl utbyggt civilsamhälle. Herr talman! Med detta sagt måste man kunna ha synpunkter på hur man använder skattemedel. I mitt anförande sa jag att ingen organisation kommer att bli av med bidrag för att den kritiserar regeringen eller Tidöavtalet. Det finns dock en överenskommelse om att se över bidrag till organisationer som sprider extremism islamistisk propaganda och annat. Detta är självklart och hotar inte rättsstaten tvärtom. Denna typ av organisationer gör dock det. Det är en märklig syn på demokrati att det enda sättet att uppnå detta är att skicka statliga bidrag till olika vänsterliberala organisationer. Jag förstår över huvud taget inte denna uppfattning. (Applåder)	955
636	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Man kan utifrån detta svar fråga sig om Jimmie Åkesson anser att Civil Rights Defenders som funnits sedan 1982 och granskat just makten och demokratins upprätthållande är en vänsterliberal organisation eller upprätthåller islamistiska extremistiska åsikter. Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna sitter i ett inre kabinett i Regeringskansliets innersta rum och dikterar villkoren för den politik som förs. Sverigedemokraterna har en enorm makt men kommer inte att kunna granskas av riksdagen. Jimmie Åkesson har släppts in på en position i Rosenbad där hans parti i allt väsentligt styr regeringen utan att kunna ställas till svars för regeringens agerande. Herr talman! Är det möjligen så att Jimmie Åkesson har förstått det Ulf Kristersson inte verkar ha förstått: att även arméer av nättroll spricker i ljuset när de granskas. Eller hur föreslår Jimmie Åkesson att man ska kunna granska makten när den gömmer sig i skuggorna bakom sin marionettregering? (Applåder)	1036
637	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Detta är väl alldeles ypperligt exempel på hur man granskar makten och varandra inom ramen för det parlamentariska systemet: debatt. Debatt förekommer i denna sal hela tiden nästan varje dag och det är ett sätt att granska varandra. Sverigedemokraterna är inget regeringsparti. Vi har en överenskommelse med regeringen på ett antal områden. Vi har en överenskommelse med regeringen om budgeten där vi har samma inflytande som regeringen. Givetvis kommer detta att granskas här. Vad gör vi annars här? Varför har vi annars en opposition om man inte är här för att just granska majoritetens beslut? Det är självklart herr talman så jag förstår över huvud taget inte denna utgångspunkt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Sverigedemokraterna är ett parti som på riktigt vill göra skillnad. Nu har vi fått denna möjlighet för att väljarna har gett oss denna möjlighet och vi kommer givetvis att göra vad vi kan för att förvalta detta förtroende och ta till vara denna möjlighet. (Applåder)	1030
638	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Sverige har blivit ett land där skojare och lobbyister innehar maktpositionerna. Det är svårt att se det på något annat sätt när man läser ministrarnas cv:n. Vi har en statsminister som har tagit emot en lägenhet som skulle ha gått till bättre behövande kvinnor en bostadsminister som har skrivit sig hos sina föräldrar för att få extra ersättning en näringsminister som är dömd för förtalsbrott och en justitieminister som så sent som i valrörelsen var beredd att ta emot pengar till Moderaterna genom ett så kallat bulvanupplägg. Kanske är det som man säger: Som man känner sig själv känner man andra. Verklighetsbilden kan nog bli skev om man rör sig i ett sådant umgänge. Men jag tror inte att gemene man är beskaffad så som regeringen verkar tro. De allra flesta vill göra rätt för sig. Herr talman! Statsministern varnar för hårda tider. Det verkar dock främst gälla vanliga människor; det ekonomiska toppskiktet har sitt på det torra. Det är väl bara att välja mellan sommarsemestern och skidresan säger den som har mycket men inget förstår. Stålbadet i välfärden väntar runt hörnet om regeringen inte skjuter till stora medel. Den preliminära beräkningen på vad som saknas i välfärden är 20 miljarder. Svenska folket ska inte behöva stå för notan när lobbyistregeringen säkrar tillgångarna för kapitalägarna. Jag lovar att Sveriges 542 miljardärer klarar sig även utan frikostigt stöd. Det gör däremot inte vård skola och omsorg och det gör inte familjer som får svårt att betala elräkningen denna vinter. Att inte göra något när 20 miljarder fattas kallar jag för tveksam vandel.	1615
639	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Putins illegala anfallskrig rasar vidare i Ukraina. Men Ukraina har initiativet och ryska trupper trycks tillbaka - mest tack vare mod och list från det ukrainska folket men också tack vare ekonomiskt och militärt stöd från övriga världen. Den nytillträdda regeringen har varit tydlig med att man vill fortsätta med och även öka stödet till Ukraina och det välkomnar jag. Men Vänsterpartiet har tyvärr svajat betänkligt tidigare när det gäller dessa viktiga stöd. Därför är min fråga till Nooshi Dadgostar i dag: Kommer Vänsterpartiet att klart och tydligt ställa sig bakom ett ökat svenskt militärt stöd till Ukraina när regeringen väl lägger sådana förslag på riksdagens bord?	697
640	Nooshi Dadgostar (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Självklart! Vi hade önskat att regeringen hade kommit med fler sådana förslag men det har man inte gjort. Vi har också respekt för att Försvarsmakten måste göra en utredning av hur mycket vi har möjlighet att skicka till Ukraina. Vi kommer alltid att stå bakom det ukrainska folket och folkrättens principer om att inget land får invaderas eller tas till fånga för andra motiv. Det kan gå fort i vissa situationer. Det är viktigt för oss att se till att svenska folket vet att de är trygga och säkra och att det inte finns några hot mot Sverige. Man gör ibland en samlad bedömning av detta. För oss är det fullständigt självklart att vi och hela västvärlden står bakom det ukrainska folket och det är jag väldigt glad över. (Applåder)	808
641	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Det är ett välkommet svar från Nooshi Dadgostar men också lite förvånande för det kommer andra signaler från Nooshi Dadgostars partikamrat i Europaparlamentet. Där svajas det kring det gemensamma EU-stödet senast i början av oktober då denna partikamrat lade ned sin röst när det gäller ökat militärt stöd. Och som enda svenska ledamot lade hon ned sin röst när det gäller fördömandet av den ryska invasionen. Detta imponerar inte. Jag tycker att det är anmärkningsvärt med Vänsterpartiets mycket ambivalenta spagat när det gäller detta här i riksdagen tidigare i våras men också mellan riksdagen och Europaparlamentet. Därför frågar jag igen: Kommer Vänsterpartiet att fortsätta att svaja i Europaparlamentet och här i riksdagen när det gäller förlängt och ökat militärt stöd till Ukraina eller har det bara varit olycksfall i arbetet? (Applåder)	868
642	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jag är lite förvånad över att Annie Lööf inte känner till att vi var helt eniga här. Vi har ett flertal gånger skickat vapen till Ukraina och Vänsterpartiet har efterfrågat fler sådana tillfällen. Men regeringen har inte alltid återkommit och vi har också respekt för vad Försvarsmakten säger. Vår EU-parlamentariker har avstått i frågor som handlar om Natoansökan och Natomedlemskap. Där har vi olika uppfattningar även om Centerpartiet så sent som för bara några år sedan också var emot Natomedlemskap. Inget annat har skett i den frågan. I övrigt har vi vid alla tillfällen då EU-parlamentet har samordnat sig om vapenleveranser till Ukraina ställt oss bakom detta. Vi hade önskat ännu större stöd och att man tar bort skulderna från den ukrainska staten arbetar för återuppbyggnad säkrar medicinska leveranser och ser till att ännu mer vapen skickas så att ryssarna kan kastas ut ur Ukraina.	917
643	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! För en dryg vecka sedan valde Sveriges riksdag med minimal marginal en statsminister. Hans regeringsförklaring och det avtal som ligger till grund för regeringsbildningen är ett dråpslag mot Sverige. Det är ett dråpslag mot klimatpolitiken. När bensinpopulism och klimatförnekare får styra klimatpolitiken blir den därefter. De förslag som hittills har presenterats av den nya regeringen innebär en kraftig ökning av Sveriges utsläpp. Då spelar det ingen roll att en statsminister säger sig stå bakom Parisavtalet för klimatförändringarna kan inte stoppas med ord utan bara med handling. Den här regeringen har visat med all önskvärd tydlighet att den är beredd att öka utsläppen. Enligt de forskare som granskat politiken kan det kanske bli med så mycket som 50 procent. Det innebär att man raderar ut åratal av arbete och skapar en enorm uppförsbacke för åren som kommer därefter. Det är också ett dråpslag mot miljöarbetet. När klimatpolitik reduceras till energi lägger regeringen ned Miljödepartementet. Frågor om biologisk mångfald om skydd av känslig och värdefull natur och om tillgången till rent vatten och ren luft underordnas ekonomiska intressen när miljöfrågor blir särintressen i Näringsdepartementet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Samtidigt sätter ideologiska käpphästar käppar i hjulen för energipolitiken när det ensidiga fokuset på framtida kärnkraft gör att regeringen riskerar att stoppa hundratals miljarder i investeringar i havsbaserad vindkraft. Därmed stoppas också den snabba utbyggnaden av billig el för Sveriges företag och konsumenter. Energipopulism överordnas verkligheten. Herr talman! Den nya regeringen är ett dråpslag mot Sverige som en röst för fred och frihet i världen. Kvinna liv frihet!" ropar de modiga demonstranterna som slåss för sin frihet i Iran men från den nya regeringen hörs inte ett ljud - annat än för att smeka Turkiet medhårs. Turkiet bombar den kurdiska civilbefolkningen i Syrien och fängslar opposition och journalister. Men den nya regeringen menar att det är en demokrati. Sveriges röst mot auktoritära regimer har tystnat när vapen ska säljas och medlemskapet i Nato bekräftas. Det är ett dråpslag mot Sveriges solidaritet med världens mest utsatta. Enprocentsmålet sviks av kristdemokrater och liberaler trots vallöften om att skydda det. Biståndet riktas om till Europa samtidigt som en av de värsta svältkatastroferna i modern tid härjar i Somalia. Medan barnen där dör av svält ska biståndspengarna användas för att förmå våra somaliska grannar och kollegor här i Sverige att återvända. Herr talman! Tidöavtalet och den regering som ska administrera det är ett dråpslag mot rättssäkerheten. Regeringen vill krossa gängen men politiken innebär att man i stället krossar rättsstaten. Straff ska kunna utfärdas utan att man dömts. Straff ska kunna utdömas inte för att man begått brottsliga handlingar utan för att man uppvisar bristande vandel - bristande vandel som i att ha utsatts för sexualbrott eller vara fast i ett missbruk. I den nya regeringens ögon är även brottsoffer straffbara om de är invandrare. Likhet inför lagen är inte längre självklart i det Sverige som laget bakom Tidöavtalet vill skapa. Polisen uppmanas visserligen inte av den nya regeringen att skjuta skarpt men väl att rasprofilera när inre utlänningskontroller ska genomföras. Svenskar med fel utseende gör bäst i att aldrig glömma legget hemma när rasismen smyger in på Regeringskansliet. Visitationszoner sänder en tydlig signal till unga killar i förorten: Det spelar ingen roll hur bra du klarar dig i skolan. Det spelar ingen roll hur bra du sköter dig hur hårt du arbetar eller mycket du anstränger dig. För Sverigedemokraternas marionettregering kommer du alltid att vara misstänkt. Herr talman! Det är i sanning ett paradigmskifte vi ser i svensk politik. En regering som lämnar över nycklarna till Rosenbad till ett högerextremt parti är ett paradigmskifte och det genomförs med två mandats marginal. Liberalerna må ha gjort sig till möjliggörare för Sverigedemokraterna men Miljöpartiet kommer aldrig att låta regeringen smyga undan. Vi kommer att peka på och protestera mot varje del i Tidöavtalet vid varje tillfälle som ges och lyfta fram dess konsekvenser i ljuset. Och vi kommer vid varje givet tillfälle att stå redo att fälla den här regeringen och förpassa avtalet dit det hör hemma: på historiens skräphög. (Applåder) "	4440
644	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Sedan Ryssland inledde sitt folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina har det varit lite svårt att få grepp om Vänsterpartiets eventuellt nya säkerhetspolitiska linje. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Vänsterpartiet är emot Natomedlemskap nu som tidigare men har samtidigt sagt sig inte vara redo att bråka om den frågan i en eventuell rödgrön regering. Samtidigt röstade Vänsterpartiet i EU-parlamentet som Annie Lööf nyss påpekade emot militärt bistånd till Ukraina för att slopa budgeten för Europeiska försvarsfonden och emot forskning samarbete och utveckling på försvarsområdet. Och en av de riksdagsledamöter som viftade med PKK-flaggor i Almedalen blir nu Vänsterns enda utskottsordförande. Så vad gäller? Kommer Vänsterpartiet att bråka om Nato?	798
645	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Nu är det lite olika frågor. Det som vår EU-parlamentariker röstade emot var en Natoansökan. Vi har olika uppfattningar om Natomedlemskap och där är vår uppfattning att hoten mot Sverige blir större om vi deltar i världens konflikter på olika sätt så som man gör inom ramen för Nato. Vi kommer alltid att ställa oss bakom det ukrainska folket. Vi hade önskat fler vapenleveranser dit och vi har alltid stått bakom detta i Europaparlamentet. Ebba Busch och uppenbarligen Annie Lööf är felinformerade. Vi har alltid stått bakom det. Däremot är det vår uppfattning att vi ska ha en svensk ÖB och att det inte är säkert att vi ska ha en europeisk ÖB. Försvarsmakten och försvarsfrågorna är en svensk angelägenhet. Det är klart att man kan diskutera detta men än så länge ser det ut så. Där har vi inte ändrat oss. Man ska självfallet samarbeta internationellt och vi ska ha internationell solidaritet. Men Försvarsmakten är fortfarande regeringens och svenska folkets försvarsmakt.	1001
646	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Frågan gällde egentligen inte grundhållningen till Nato. Där har jag respekt för att man tycker olika. Det finns också många frågor där vi har gjort gemensam sak i stödet till Ukraina och det är bra. Men i Europaparlamentet röstade man den 19 oktober nej till forskning samarbete och utveckling inom försvarsområdet. Det handlade inte om Nato. Samma dag röstade man ja till slopad budget för Europeiska försvarsfonden. Och sedan stöttade man inte militärt bistånd till Ukraina. Därefter har man med en mycket tveksam motivering försökt korrigera sin röst men det kan ju hända ibland. Min primära fråga handlar framför allt om det uttalande som Nooshi Dadgostar själv gjorde i valrörelsen om att man inte hade för avsikt att bråka med en rödgrön regering i Natomedlemskapsprocessen. Försvåra är kanske ett mer korrekt uttryck. Min fråga är: Vad gäller nu? Ämnar Vänsterpartiet försvåra Natomedlemskapsprocessen eller gäller det som Nooshi Dadgostar sa om en rödgrön regering även den nya regeringen?	1018
647	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Ebba Busch säger många saker som inte stämmer men låt mig lägga det åt sidan. Vi har alltid stått bakom att öka leveranserna och vi hade önskat att fler leveranser skickades. Däremot står vi upp för att det inte är läge att ha en europeisk militär utan vi ska ha ett svenskt försvar. Jag är stolt över svenska ÖB. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Vi bråkar aldrig. Vi står upp för människors rättigheter. Vi skyddar Sverige. Vi ser till att svenska folket är skyddade undan despoter och krig. Det finns ingen uppfattning om att vi bråkar fram och tillbaka. Det är regeringen som i samtal med en islamistisk despot som Erdogan är har förlängt processen. Det är regeringen som sprider deras narrativ och som tvekar kring om SVT till exempel ska få sända det de sänder. Man är inte tydlig utan man är svag i förhandlingarna. Ett medskick till regeringen är: Stå starka! Visa inte svaghet så som ni har gjort hittills!	961
648	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Läget är nytt men mycket är sig likt till exempel att flera ledamöter här verkar tycka att debatten inte har den spänst som den borde så att de har fått annat att göra och lämnat kammaren. Men vänsterpartiledaren jag och några till är kvar - tack för det! Väldigt mycket är sig likt i den kraft och de utfall som Vänsterpartiet presenterar mot svensk företagsamhet. Hat är ett starkt ord men aggressiviteten är uppenbar. Jag vänder mig just nu till att börja med mot tanken på att det är fel med personaloptioner. Det handlar om att bredda ägandet och se till att små företag som har dåliga eller små kassaflöden i början kan ta Sverige in i framtiden - nya Spotify eller nya Ericsson. Man måste kunna ha ett breddat ägande. Man har inga pengar som kommer in men man har en bra idé. Personaloptioner är ett fantastiskt sätt att ge ägarmakt till medborgarna. Varför gillar Vänsterpartiet inte detta?	921
649	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Det är det inte utan det är bara ett sätt att slippa undan löneskatt som alla andra betalar och ta ut sina pengar som kapitalinkomster och därmed betala mindre skatt. Och det är bara riktat till höginkomsttagare. De kommer knappt att märka av det. Det är därför Spotify som för övrigt inte längre har sitt säte i Sverige ligger på om detta. Vänsterpartiet är riksdagens näringslivsparti. Vi driver svenska företags frågor. Fråga Västsvenska Handelskammaren hur glada de blev över att ni inte vill bygga nya stambanor Johan Pehrson! Ni förstör ju näringslivet för Sverige - ny teknik ny innovation och nya tåg Johan Pehrson. Hur känns det för företagarna i södra Sverige när ni fortsätter och fortsätter att exportera el och inte ordnar upp den svenska elmarknaden och frigör den från de europeiska priserna så att de kan fortsätta sin verksamhet? De får lägga ned nu Johan Pehrson. (Applåder)	922
650	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag väntar in de rungande applåderna för Vänsterpartiet. (NOOSHI DADGOSTAR (V): De är ändå fler än dina.) Det kan man väl säga. Herr talman! Det är ändå så att innovationer har byggt detta land. Företagsamheten har byggt detta land. Svensk forskning har byggt detta land. Det är så grunden för ett fortsatt välstånd skapas. Det är så vi får resurser till välfärden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Jag har precis som Nooshi Dadgostar säkert har gjort åkt runt med bygghjälm på olika platser. Jag var bland annat på Northvolts anläggning. Där var det väldigt tydliga budskapet att man behöver ha ett sätt för att få mer ägarspridning och få medarbetarna att bli delägare i företaget och att vi måste göra mer för att underlätta för att personalen ska kunna bli delägare och få personaloptioner. Varför? Jo därför att i det moderna samhället ligger framgången i kompetens och kunskap. Det är otroligt viktigt för företagen att se till att Sverige fortsätter att vara en internationell kraft för teknisk utveckling och ny modern teknik och att företagen får behålla medarbetarna. Då är ett sätt ett breddat ägande. Det handlar inte om löntagarfonder men det handlar om att ge medarbetarna makt och inte bara kapitalägarna. Varför tycker ni illa om det? (Applåder)	1311
651	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jag noterar att Pehrson är för löntagarfonder. Det var nya bud. Jag känner till att Northvolt vill ha personaloptioner. De kommer inte att riktas till medarbetare utan riktas alltid till höginkomsttagare. Det finns inget modernt Johan Pehrson med stora ekonomiska klyftor. Den typen av länder är inte innovativa. Där trycks inte alla människor upp inom forskning och utbildning. Där tror man inte på alla människor. Där sprids inte denna typ av företagsamhet. Vad säger Northvolt när slottsavtalet nu förespråkar att vi ska ha ett och samma elprisområde? De skånska priserna ska upp till Northvolts industrilokaler. De kommer att behöva lägga ned herr talman. Johan Pehrsons besked är att skånska priser nu ska gälla i norra Sverige. Är detta beskedet till svenskt näringsliv går vi under. (Applåder) (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Johan Pehrson anmäler att han vill få fört till protokollet att han inte har rätt till ytterligare replik.)	960
652	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! När man går till val säger man en sak innan valet. Sedan genomförs valet och så säger man en sak också efter valet. Detta som Johan Pehrson sa borde sitta som korsstygnsbroderi på varje statsrådsrum. Så väl sammanfattar det den nya regeringens agerande. Innan valet var det stora och fina ord om landsbygdens betydelse - hjärtlandshyllningar och Instagramkampanjer. Efter valet är det andra tongångar. Landsbygden nämndes knappt ens i vare sig oktoberavtal eller regeringsförklaring. Våra nya statsråd bor alla söder om Uppsala. Och bland det första man nu gör är att rasera det nya reseavdraget som skulle ha gynnat just glesbygderna framför storstaden. Samma sak är det med klimatet. Gröna löften innan valet blev en grå verklighet efteråt. Man gör våra bränslen mindre gröna ökar utsläppen med miljoner ton. Man inleder med att lägga ned Miljödepartementet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt De röda liberala linjer som innan valet skulle vara garanten mot Sverigedemokraternas inflytande förbyttes mot en blank check till en regering där Jimmie Åkesson sitter på vetorätt i varje beslut. Sverige hade behövt en annan väg. I tider av oro och osäkerhet både i vår omvärld och på vår hemmaplan hade samförstånd och bred enighet varit att föredra framför en konservativ konfrontation. Nu hade vi behövt liberala reformer för att bromsa klimatförändringarna få hela landet att komma framåt och förstärka välfärden öka både tryggheten jämställdheten och friheten samt göra allt det som skulle göra Sverige mycket bättre utan att tumma på tolerans respekt och medmänsklighet. Centerpartiet som Sveriges enda borgerliga liberala oppositionsparti kommer fortsätta att försöka styra politiken i den riktningen. För det som vi sa innan valet står vi också upp för efter valet. (Applåder)	1845
653	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Ett av skälen till valresultatet i september var förmodligen att vår sida hade en gemensam problemformulering - om än inte exakt samma lösningar så åtminstone en gemensam färdriktning. På andra sidan fanns ingenting sådant. Socialdemokraterna var som vanligt öppna för förslag. Vänsterpartiet verkade kunna tåla Centerpartiet som koalitionspartner så länge det inte innebar centerpartistisk politik. Centerpartiet kunde å sin sida leva med inslag av Vänsterpartiets politik så länge man slapp själva Vänsterpartiet. Och alla tre verkade helst vilja slippa Miljöpartiet även om ingen av dem riktigt visste hur det skulle gå till. Var och en kunde se att detta inte skulle gå ihop. Efter att ha lyssnat på de första debattrundorna efter regeringsskiftet och på utspelen efter valet konstaterar jag att det fortfarande inte går ihop. Socialdemokraterna verkar röra sig i vår riktning vad gäller brottsbekämpning och migration. Övriga tre gör det inte. Vänsterpartiet håller fast vid sin i mitt tycke kloka kursändring vad gäller reduktionsplikten. De båda gröna partierna tycker tvärtom. Centerpartiet håller fast vid sin i mitt tycke ganska så kloka välfärdspolitik. De övriga tre tycker helt annorlunda. Man kan tycka vad man vill men det regeringsunderlag som numera leder landet är det som är möjligt och som kan ge ny kraft till Sverige. Den andra sidan är lika kritisk inbördes som gentemot oss. Oppositionskompassen snurrar åt alla möjliga olika tänkbara håll i denna debatt och jag misstänker att det också kommer att märkas på de eventuella replikerna nu.	1593
654	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Det är ett svårt läge i världen. I vår närhet ångar den ryska mördarmaskinen på och allt tyder på att det blir en tuff krigsvinter. Sveriges stöd till Ukrainas kamp för frihet och demokrati i vår del av världen måste fortsätta med all kraft. I Sverige och Europa rusar inflationen - ja faktiskt i hela världen. Årtionden av stabila reallöneökningar för vanligt folk i Sverige rullas nu tillbaka i rask takt. Räntorna stiger samtidigt som värdet på den lilla bostaden och pensionssparandet faller. Vi blir fattigare. Vintern är på ingång. Det ansträngda läget i Sverige är med andra ord inte helt unikt. Men vi kan konstatera att den nya regeringen inte kommer till ett dukat bord. Jag tänker inte minst på de 16 000 barn som lämnar grundskolan utan tillräckligt goda betyg för att kunna börja gymnasiet. Jag tänker på de höga elpriserna som kortsluter familjers bankkonton. Jag tänker på att ett innovations- och industriland som Sverige har Europas fjärde högsta arbetslöshet. Jag tänker på att rubriker om dödsskjutningar har blivit lika vanliga som morgonkaffet. Jag tänker på att barn blir offer i gängens blodiga krig och på att medeltida idéer fortsätter att förtrycka kvinnor och flickor men även killar i hederns namn. Det är sådana här problem som växer fram när en rödgrön regering har stått alltför handlingsförlamad år efter år. Men nu står en ny liberal borgerlig regering redo att ta sig an de stenar som tydligen har varit för tunga att vända på för den tidigare regeringen. Herr talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det finns ingen bättre rättspolitik och det finns ingen bättre socialpolitik eller arbetsmarknadspolitik än en återupprättad kunskapsskola. Med Liberalerna i regering kommer skolan att få verktyg för att upprätthålla ordning och skapa studiero. Vi vill se en ny friskolereform med tydliga kvalitetskrav och vinstbegränsningar för att hålla rent från lycksökare och samtidigt värna friheten för vanliga människor att oavsett plånbok kunna välja skola för sina barn. Det eviga småsnålandet på skolan ska upphöra genom viktiga steg mot en mer statligt styrd skolpeng som ökar likvärdigheten för alla barn i hela landet. En kraftfull utbyggnad av energisystemet är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå klimatmålen. Med ett nytt starkt departement för både närings- och klimatfrågor och biologisk mångfald höjer vi hastigheten i klimatarbetet samtidigt som vi löser elkrisen. Den svenska tillväxtmotorn har fått soppatorsk. Det handlar om den ekonomiska utveckling som skapar det välstånd som kan bli välfärd - för pengar kommer inte från himlen. Sverige har den kanske lägsta tillväxten i EU. Sveriges arbetslöshet är på europeisk toppnivå som jag sa tidigare samtidigt som vi har brist på arbetskraft. Det finns mycket regeringen måste göra. Vi måste värna arbetslinjen. Alla som kan arbeta ska arbeta - även utrikes födda kvinnor. Alla som kommer till Sverige ska också bli en del av det svenska samhället. Jobb språk och kunskaper om det svenska samhället är vägen in. Det ska ställas krav på att lära sig svenska och ha försörjning för att få svenskt medborgarskap - bättre sent än aldrig. Den som vill få stopp på det dödliga våldet måste ha både en stålhandske och en lovikkavante. Regeringen kommer med den största offensiven i svensk historia för att pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten samtidigt som vi stärker föräldraansvaret och genomför reformer inom socialtjänsten för att kunna gripa in tidigare och tydligare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Omvändelseterapi ska förbjudas. Oskuldskontroller ska kriminaliseras. Fler som döms för hedersrelaterade brott ska utvisas. Aborträtten ska grundlagsskyddas och LSS ska förbättras. Liberalerna gick till val på en ny borgerlig regering med ett starkt liberalt inslag. Vi höll vad vi lovade herr talman och vi levererar nu på vårt löfte. Nu börjar vi arbetet med att göra Sverige till möjligheternas land för fler. (Applåder)	4071
655	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Jag vill till protokollet föra att Moderaterna Liberalerna och Kristdemokraterna minskade på valdagen och att de sitter i regering tack vare både Sverigedemokraternas valresultat och Sverigedemokraternas politik. Inte nöjd - det var Ebba Busch svar på hur oktoberavtalets biståndspolitik landade. Hennes parti lovade under valrörelsen dyrt och heligt att stå upp för enprocentsmålet men vek ned sig när det var allvar. Det är problematiskt att man sänker biståndet i en tid när de globala utmaningarna är större än någonsin sades det från Svenska kyrkans biståndsverksamhet när beskedet kom. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Rädda Barnen kallade det för ett svek mot världens fattiga inte minst de allra fattigaste barnen. Vad i oktoberavtalet är det som Kristdemokraterna känner att de har fått igenom och som gjorde att det var värt att överge löftet om enprocentsmålet och svika världens fattigaste barn?	957
656	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Vi har slagits för världens fattigaste barn. Bra bistånd gör skillnad och det är en moralisk skyldighet att hjälpa den som är i brinnande nöd. Att ge bistånd är också bra för vårt land. Vi vinner på att även andra delar av världen blir bättre. Deras framgång är också vår framgång utöver den moraliska skyldigheten. Men svenskt bistånd ska vara bra och det ska vara effektivt. Och det som vi har fått till jämfört med när Centerpartiet stöttade den tidigare röda regeringen är att vi har fått till ett tak på hur mycket avräkningar som man kan göra. Det innebär att man inte längre kan använda svensk biståndsbudget för att täcka migrationskostnader som man inte har finansierat genom andra poster för att man inte vill signalera att man inte ser att det kostar pengar. Vi har sagt att maximalt 8 procent ska få räknas av. På så vis finns det även långsiktigt bättre förutsättningar för att mer av biståndspengarna ska nå dem som verkligen behöver Sveriges stöd som bäst.	994
657	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Vilket luftslott till vinst Ebba Busch! I Tidöavtalet står det att man ska jobba för en återvandringspolitik och lägga migrationspolitiken på EU:s absoluta miniminivå. Varför ska man då ha tak för avräkningar om Tidöavtalets politik nu ska gå igenom? Ebba Busch säger att det är en moralisk skyldighet att hjälpa människor i nöd. Ja men frågan man då ställer sig är: Vart försvann Ebba Buschs och Kristdemokraternas moraliska skyldighet? Vi ser nu hur Sveriges anseende i världen naggas i kanten på det här området och hur man sviker världens fattigaste barn. Det är inte jag som säger det utan de biståndsorganisationer som varje dag kämpar och sliter för att öka solidariteten. Med vetskapen om detta frågar jag igen: Vad i oktoberavtalet är det som väger upp det sveket? Det handlar om inte det där luftslottet med avräkningar; det kommer inte att påverka med tanke på att ni lägger migrationen på bottennivån. Vad i oktoberavtalet är det KD har fått igenom som gjorde att det var värt att offra biståndet för att få sitta i Jimmie Åkessons regering?	1076
658	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! En del tycker att det är viktigare hur det ser ut. Andra tycker att det är viktigare hur det faktiskt blir. Vi kristdemokrater tillhör de senare. Det har sett bra ut i omvärlden med ett enprocentsmål även om det har fluktuerat lite grann. Men det har inte alltid blivit så bra. Vi har lagt för mycket pengar i FN-maskineriet där det varit svårt att veta var pengarna hamnat. Vi gjorde inte det vi borde ha gjort av den plats vi - lite till följd av det - fick i FN:s säkerhetsråd. Vi använde också alldeles för mycket pengar av biståndet till förtäckta migrationskostnader i stället för att stå för att vi hade en ohållbar migrationssituation i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Det vi kommer att göra nu är att säkra en stabil nivå för de kommande åren. Den kommer att ligga på 56 miljarder de kommande tre åren. Vi kommer att säkerställa att mer kan gå till civilsamhället med alla de organisationer som vi vet har varit fullkomligt avgörande för att bidra till att lyfta länder ur fattigdom och till de människor som behöver vårt stöd allra bäst. Det kommer jag att vara stolt över. Jag ser framför mig att många efteråt kommer att se att det blev bra i slutändan. Det är det viktiga.	1238
659	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Ebba Busch säger att hon slagits för världens fattigaste barn och att pengarna tidigare varit förtäckta migrationskostnader. Nu ser vi hur pengarna i stället blir väldigt öppna verktyg i migrationspolitiken när de ska användas för återvändande och i Europa. Men det var inte det jag tänkte fråga Ebba Busch om herr talman. Den här regeringen säger att Sverige ska nå de klimatmål som vi har förbundit oss till i Parisavtalet. Men det enda som har presenterats i Tidöavtalet och regeringsförklaringen är förslag som kraftigt kommer att öka Sveriges utsläpp. Det är inte att slåss för världens fattigaste barn som också är de som kommer att ta de största konsekvenserna av klimatförändringarna i den klimatkris vi befinner oss i. Herr talman! Bara sänkningen av reduktionsplikten beräknas öka utsläppen med 10 procent i år. Jag skulle vilja veta hur Ebba Busch som ansvarig departementschef menar att Sverige ska nå etappmålen för utsläppen till 2030 i Sverige med den här politiken.	1000
660	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Sverige har bedrivit en politik som gjort att allt fler företag flyttar från Sverige och förlägger sin produktion någon annanstans. Det bidrar till kraftigt ökade utsläpp och riskerar att fortsätta göra det om Made in Sweden" blir någonting man får leta efter på olika auktionsverk och i antikvitetsbutiker. "Made in Sweden" och att värna produktion i Sverige hör nämligen till de viktigaste koldioxidsänkande åtgärder som finns. Därför har det varit så skadligt med den reduktionspliktsnivå som vi har haft. Den har gjort att det blivit alldeles för dyrt både att vara svensk och att vara ett svenskt företag. En viktig del i klimatåtgärderna är därför att behålla produktion i Sverige i stället för att öka importen från andra länder där utsläppen är mycket högre. "	785
661	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Jag ska gärna vid något annat tillfälle debattera konsumtionsbaserade utsläpp med Ebba Busch som nu ansvarar för de här frågorna efter att ha lagt ned Miljödepartementet och flyttat in dem under sig på Näringsdepartementet. Det är svårt att avgöra om regeringens oförmåga att agera på klimatkrisen beror på okunskap eller om man medvetet för svenskarna bakom ljuset. Det är svårt att veta om det beror på att man faktiskt inte förstår sambanden mellan naturkris och klimatkris eller om det bara handlar om att man låtit sig påverkas alltför mycket av Sverigedemokraternas klimatförnekande riksdagsledamöter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Det jag fortfarande skulle vilja veta av Ebba Busch som ansvarig chef för det departement som nu ska ta över när Miljödepartementet har lagts ned är: Vilka är de jättemånga förslag om smååtgärder som regeringen tänker lägga fram för att sänka Sveriges utsläpp när man samtidigt ökar Sveriges utsläpp med 50 procent i en brinnande klimatkris?	1022
662	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag vill börja med att säga: Lägg ned det där snacket! Det är oseriöst och populistiskt. Att säga att vi lägger ned Miljödepartementet sprider en helt ogrundad rädsla hos organisationer och medarbetare som är fullkomligt avgörande för att Sverige ska stå starkt som land och nå klimatmålen. Inte ett enda departement läggs ned. Men det här passar in i retoriken och narrativet. Varför påstår Miljöpartiet då inte att vi lägger ned energienheten på Infrastrukturdepartementet? Därför att det inte är sant. Det är falskt. Det är lögn att påstå att det är fråga om nedläggning. I stället är det så att kompetenser läggs ihop så att Sverige bättre ska kunna nå våra högt ställda klimatmål. Jag skulle önska att jag hade mer talartid för jag vill gärna svara på frågan. Men det här är viktigt. Ska vi nå våra högt ställda klimatmål behöver vi föra ihop kompetenser. Näringslivs miljö- och klimatfrågorna behöver gå hand i hand framåt. Då kan vi nå målen.	968
663	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Ett sätt att få talartiden att räcka när man ska svara på en fråga är just att använda tiden till att svara på frågan. Ett av de allra första beslut som den här regeringen fattade var att lägga ned Miljödepartementet som eget departement. Det här handlar inte om en resursförstärkning eller om att stärka klimat- och miljöarbetet. Det handlar om en total okunskap om hur naturkrisen och klimatkrisen hänger ihop. Politiskt ledarskap inom miljö- och klimatfrågor har aldrig varit viktigare än nu. Tyvärr har den här regeringen på lite drygt en vecka med all önskvärd tydlighet visat att de aldrig har prioriterat och aldrig kommer att prioritera klimatfrågan. Det är en dryg vecka sedan regeringen tillträdde. Men vi ser redan nu hur mycket man kommer att montera ned av Sveriges miljö- och klimatpolitik. Man gör en sänkning av klimatskatten på bensin trots att forskarna är överens om att den är det absolut mest effektiva styrmedlet för att sänka utsläppen och beslutar att sänka reduktionsplikten den reform som i särklass snabbast skulle kunna hjälpa oss att nå utsläppsmålen. Herr talman! Det här är uppenbart bara början. Det största partiet i Kristerssons marionettregering har klimatförnekare i partiledningen och det är uppenbart att det också är deras politik som kommer att diktera villkoren för den här regeringen och dess klimatpolitik. Det är en stor sorg att detta också verkar vara början på slutet för Sverige som ett internationellt föredöme vad gäller klimatomställningen. En extra stor sorg är att de som kommer att drabbas absolut hårdast när Sverige viker ned sig backar och släpper taget om det internationella klimatarbetet är de barn som Ebba Busch påstår sig vilja slåss för.	1724
664	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Herr talman! Världen hänger samman vare sig man vill eller inte. Fred frihet klimat och välstånd - allt är beroende av en värld som hänger samman. För ett inte så litet men exportberoende land som Sverige är samarbete för fred och säkerhet klimat och internationell handel helt avgörande för våra kommande generationers framtid. Utmaningarna är stora men vi måste också påminna oss om alla de framsteg som gjorts de senaste 50 åren. Människors levnadsstandard har ökat liksom livslängden. Enorma framsteg har gjorts vad gäller barns skolgång i hela världen. Men vi har mycket kvar att göra. Internationell handel bistånd och samarbete gör skillnad när det är rätt utformat. Klimatet är gemensamt liksom våra hav. Planetens biologiska mångfald hänger helt ihop med vår förmåga att driva på för mer samarbete och fler insatser. Här behövs EU som världens viktigaste miljöorganisation. Den ryska aggressionen är blodig skoningslös och vettlös. Människors liv och framtid trasas sönder och i krigets skugga skymmer detta hela vårt närområde just nu. Samarbetet mellan Nato och EU är avgörande för att säkra inte bara Ukrainas framtid utan även vår egen framtid och säkerhet. Sammantaget vill Liberalerna att vi samarbetar mer. Det kommande svenska ordförandeskapet i EU ger oss möjligheter att driva utvecklingen framåt och ett svenskt Natomedlemskap behövs för Sveriges och Europas frihet och säkerhet. Herr talman! Sverige Europa och världen behöver mer samarbete - inte mindre. Det här kommer att vara vägledande för Liberalernas arbete i regeringen och riksdagen denna mandatperiod. (Applåder)	1666
665	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det här inlägget kommer jag att ägna helt åt en fråga som är riktigt viktig för mig och för den nya regeringen nämligen att stoppa mäns våld mot kvinnor. I decennier har Sverige misslyckats med precis den saken. Vi minns förra året när fem kvinnor mördades på tre veckor. Under 2021 anmäldes 23 800 fall av misshandel där kvinnan kände gärningsmannen - 23 800! Alltför länge har det mest pratats. Ja vi går från ord till handling. Inga kvinnor ska tvingas anpassa sina liv till våldsamma eller kontrollerande män. Vi är nu överens om obligatorisk häktning vid misstanke om grov kvinnofridskränkning. Vi är överens om vistelseförbud för att hålla män borta från de kvinnor som de har kränkt och utsatt för brott. För att skydda utsatta kvinnor som är särskilt hotade ska området för kontaktförbud utökas kraftigt till exempel till hela kommuner. Fler kommer att få kontaktförbud också med fotboja. Straffen för våldsbrott och sexualbrott ska skärpas kraftigt. Både dödsskjutningar och det dödliga våldet mot kvinnor är skamfläckar för Sverige. Vi tar båda på stort allvar och det arbetet börjar bokstavligt talat nu. (Applåder)	1160
666	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Johan Pehrson till ministerrollen. Liberalerna fick ju sina ministerposter genom att ge Sverigedemokraterna verklig makt i svensk politik. Hård kritik har riktats mot det vägvalet inte minst från Johan Pehrsons egna partivänner i EU. Det rapporteras att Liberalerna till och med hotas med uteslutning. Som svar ska Johan Pehrson ha skrivit ett brev där han beskriver att Jimmie Åkessons parti är Liberalernas huvudsakliga motståndare. Samtidigt slår ju slottsavtalet fast att man måste tala respektfullt om varandras centrala företrädare". Har du rätt Johan Pehrson? Kan du här i talarstolen upprepa att Jimmie Åkessons parti är din huvudmotståndare? Kan du säga det i kammaren så att det blir fört till protokollet eller är du bakbunden av din lojalitet med Jimmie Åkesson? "	829
667	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är ingen hemlighet för dem som har följt Liberalerna i den här kammaren i hundra år eller för dem som har följt Sverigedemokraterna som blev invalda i Sveriges riksdag för ett antal år sedan att vi har helt olika ideologiska utgångspunkter. Ibland står vi mot varandra. Ibland hamnar vi dock vid ståndpunkter som handlar om att pragmatiskt lösa problem som hindrar frihet i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Vi kan därför stå bakom detta avtal. Vi kan därför med stolthet delta i den liberala och borgerliga regeringen där vi för respektfulla samtal med Jimmie Åkesson i sakfrågor. Jag lovar också att detta är ömsesidigt. Det är inte så att Jimmie Åkesson brukar skriva hyllningsartiklar om att Liberalerna är hans bästa vän. Så är det ju inte - vi har olika utgångspunkter. Men i sak kan vi komma fram till gemensamma ståndpunkter för Sveriges bästa och det är det vi har gjort. Vi har givit och tagit.	960
668	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Nu hörde jag inte Johan Pehrson upprepa att Jimmie Åkessons parti är hans huvudmotståndare. Johan Pehrson anpassar sig nu alltså till skrivningarna i Tidöavtalet. Är Jimmie Åkesson inte längre hans huvudmotståndare? Det ser ut som att Johan Pehrson kanske ändå vill säga att Jimmie Åkesson är hans huvudmotståndare. I så fall kommer en följdfråga: Varför samarbetar Johan Pehrson med sin huvudmotståndare och inte med mig?	438
669	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är skönt att se att Magdalena Andersson även är tankeläsare; det är en talang som jag själv skulle vilja ha. Ibland behövs den dock inte för det är uppenbart vad någon är ute efter. Nationalismen i sin ursprungliga form är liberalismens huvudmotståndare. Sverigedemokraterna har många åsikter som Liberalerna absolut inte delar. Trots den ideologiska skillnaden kan vi dock komma överens i viktiga sakfrågor för att förändra i Sverige. Det kan till exempel handla om en rimligare rättspolitik en bättre skolpolitik eller en bättre energipolitik. Vi kan komma överens om att public service behöver slås vakt om eller om att skydda kvinnors rätt till sin kropp i grundlagen. Allt detta kan vi komma fram till pragmatiskt. Det betyder inte att vi inte fortsätter att ha mycket spänstiga får jag väl säga debatter. Detta kommer att märkas i kammaren under den här mandatperioden herr talman. Det här samarbetet är till för Sverige och för att flytta Sverige framåt och lösa människors problem.	1018
670	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Vi har tio miljoner invånare i vårt land. Många av dem är lärare pedagoger eller pedagogiska ledare. Är det verkligen en välfärdslobbyist för ett antal välfärdsbolag som har suttit i styrelsen för det mest ökända friskoleföretaget som är den bäst lämpade i landet att styra den svenska skolan?	311
671	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Nu tycker jag väl att statsrådet och skolminister Edholm kan få svara på detta själv men att man har haft uppdrag i företag utanför den här kammaren är någonting vi bör bejaka. Att människor har gjort annat än suttit här och bara stiftat lagar är någonting vi bör bejaka. Regeringens skolminister har bred erfarenhet av att driva skola i Stockholm. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Vi vet vad vi behöver göra för att se till att skolan kommer på rätt kurs så att det blir ordning och reda att fler klarar kunskapskraven och att vi har mer socialt stöd fler speciallärare och fler mindre undervisningsgrupper. Vi ska reformera friskolesystemet. Att Vänsterpartiet inte blir nöjda förvånar ingen.	735
672	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Det är Sveriges lärare och Sveriges elever som inte är nöjda. Det handlar om att finnas i en verksamhet och sedan själv ge bidrag och skattemedel till den verksamheten och till det nätverk som man tillhör. I Kalla fakta visades för ett tag sedan att ett antal partier var beredda att ta emot olagliga donationer - Liberalerna var ett av dem. Samtliga i denna kammare skärpte 2018 lagstiftningen om att ge olagliga donationer därför att det kan leda till att ekonomiska särintressen påverkar politiken vilket kan leda till korruption. Kan Johan Pehrson i denna kammare i dag garantera att Liberalerna aldrig direkt eller via bulvanupplägg har tagit emot pengar från Tellusgruppen eller från någon annan friskolekoncern?	744
673	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Liberalerna välkomnade den granskning som gjordes i valrörelsen. Vi tyckte att den var bra. Vi gjorde inte något bra när vi tog emot de här samtalen på tjänstemannanivå. Vi har nu gått igenom samtliga våra transaktioner alla resurser som vi har fått och alla donationer - de är tyvärr inte så många. Vi har tittat på dem och vänt på dem och vi har gjort det återigen med vårt revisionsföretag. Det ska inte kunna hända igen. Vi ska vara tydliga: Vill man ge pengar för att stötta liberal politik ska man göra det. Vi har olika storlek på bankkontona i våra partier här; alla har inte likt Vänsterpartiet enorma tillgångar som byggdes upp under Stalins tid.	675
674	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Liberalerna valde väg. De valde att kroka arm med ett uttalat antiliberalt parti ett nationalistiskt populistparti. Man sålde in sitt vägval till väljarna med att man var garanten för ett liberalt maktskifte. I dag har vi facit. Det blev inte liberalt. Det blev nationalistiskt. Det blev inte grönt. Det blev grått. Det blev Sverigedemokraternas politik rakt igenom förslag som slår mot rättssäkerheten mot skyddet för de allra svagaste mot en human migrationspolitik mot klimatet och mot tryggheten. Detta är nu Liberalerna satta att driva igenom. Min enkla raka fråga till Johan Pehrson som liberal är: Var det värt det?	644
675	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag hörde inledningsvis att Annie Lööf gav lite kostråd. Jag tar tacksamt emot dem. Det är många som har haft synpunkter på vad jag äter. Jag kan dock konstatera att man inte heller ska idissla för mycket. Att man går runt och upprepar ord och brutaliserar debatten hjälper ingen oavsett om det sker från vänsterhåll eller från högerhåll. Det behövs en saklig och sansad debatt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt Liberalerna gick till val på att kunna samtala med alla partier. Jag hade önskat att Centerpartiet hade varit med och bidragit till en ny liberal borgerlig regering. Den hade till och med kunnat bli ännu bättre. Men så blev det inte för Centerpartiet kan inte prata med alla partier. Vi menar att de framsteg vi har uppnått när det gäller jämställdhet rejäla satsningar för att minska våldet skydd för kvinnor - inte minst aborträttens grundlagsskyddande - skydd för public service och mängder av åtgärder som varit debatterade länge gör att detta avtal bär en prägel som vi kan stå bakom.	1045
676	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utrikesminister Tobias Billström statsrådet Lotta Edholm försvarsminister Pål Jonson och landsbygdsminister Peter Kullgren. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Utrikesminister Tobias Billström besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom det egna ansvarsområdet.	454
677	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Det känns väldigt spännande att stå här för första gången. Jag tackar också för frågan. Dock är jag KU-anmäld i denna fråga och får därför nu inte svara på några frågor kring detta. Men det kommer senare.	219
678	Daniel Riazat (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Även om skolministern numera är KU-anmäld för detta - med rätta - kan hon ju ändå svara på frågan om vilken politik hon tänker föra när det kommer till marknadiseringen av skolan. Som världens enda land slänger vi bort våra skattemedel på bekostnad av barn och elever för att vissa privata företag ska kunna berika sig. Majoriteten av dessa har inte ens sina konton i Sverige utan i Luxemburg och andra länder.	475
679	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag väljer att inte svara på denna fråga nu av hänsyn till den behandling som kommer att ske i konstitutionsutskottet så småningom.	147
680	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Tobias Billström till förtroendet att få vara Sveriges främsta företrädare inom utrikespolitiken. Det är ett förtroende som förpliktar. Sveriges rena och självklara röst för mänskliga rättigheter för frihet för jämställdhet och för den svages rätt är ett tungt ansvar som vilar på statsrådets axlar. För 41 dagar sedan tändes gnistan som har engagerat människor i hela Iran. Jina Mahsa Amini mördades kallblodigt av den iranska moralpolisen. Det var ännu ett mord ännu ett offer för tyranniets fula tryne. Gång på gång har vi svikit dem och lämnat dem ensamma i deras kamp för allt det som vi tar för givet allt det som har byggt Sverige starkt. Men nu är vårt tålamod slut. Offren staplas på hög familjer förlorar sina nära och kära människor av kött och blod: Mahsa Nika Sarina Hajar Mehdi Reza Saeed Parsa och Hadis. Det bor över 100 000 människor med iranska rötter i Sverige. Vad gör regeringen för att deras röst ska höras?	992
681	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Tack Alireza Akhondi för de värmande orden! Regeringen fördömer kraftfullt iranska myndigheters våld mot fredliga demonstranter. Sverige och övriga EU har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier inte minst kvinnorna som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter. Den 17 oktober beslutade Europeiska unionen om sanktioner mot personer som bär ansvar för detta våld som riktas mot demonstranter. Tillsammans med övriga EU ser vi i den svenska regeringen och Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta eventuellt fortsatt övervåld från iranska myndigheters sida.	614
682	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Jag vill tacka Tobias Billström. Tiden är knapp. Mot bakgrund av det jag nämnde i min fråga vill jag nämna att det finns en grupp asylsökande som har hamnat i akut kläm med anledning av de förtrycktas och kvinnornas revolution i Iran. De utvisas trots att alla utvisningar rimligtvis bör frysas tills vidare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Vad avser regeringen att göra när det gäller de landsbeskrivningar som UD ansvarar för och som ligger till grund för beaktande av verkställighetshinder i tillämpningen av utvisningarna? Kommer Tobias Billström att aktivt och skyndsamt agera för att människor som riskerar döden inte utvisas till Iran? (Applåder)	688
683	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag tror att frågeställaren är väl medveten om att regeringen inte får agera i enskilda ärenden. Jag vet efter att ha varit landets migrationsminister i åtta år väldigt väl var den gränsen går. Däremot kan jag säga att vi naturligtvis alltid kommer att stå upp för rättssäkra prövningar. Det sker inom ramen för det system som finns med migrationsdomstolar i Sverige.	385
684	Camilla Hansén (MP)	MP	Herr talman! En stor andel av Sveriges föräldrar till barn som går i skolan tycker inte att vinstutdelning ska tillåtas inom skattefinansierad skola. SVT:s valundersökning visar att väljare från alla partier håller med de här föräldrarna. Skolminister Lotta Edholm ska ta fram en ny friskolelag där huvudmännens vinster i viss mån begränsas för nya aktörer men där vinstförbud som Sveriges föräldrar och väljare visar enormt stöd för ignoreras. Det innebär att regeringen tillåter jakt på vinst som mål för de stora skolkoncernerna när det borde vara jakt på kunskap. Min fråga är vilket mandat statsrådet tycker sig ha för att driva de stora friskolornas intressen när svenska folket tydligt har gett uttryck för att vinst som drivkraft i skolan är fel.	760
685	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Liksom jag sa till den tidigare frågeställaren kommer jag inte att kommentera de här frågorna så länge det finns en anmälan i konstitutionsutskottet som inte är behandlad.	186
686	Camilla Hansén (MP)	MP	Herr talman! Med all respekt men så här kan vi inte ha det. Ett av riksdagens kontrollverktyg det vill säga KU-anmälan kan inte användas som argument för att inte respektera ett annat av riksdagens kontrollverktyg nämligen möjligheten att varje torsdag ställa frågor till ministrar. Finns det någonting när det gäller Liberalernas och regeringens skolpolitik som vi kommer att kunna fråga om fram till juni nästa år när KU är färdigt med sin handläggning? (Applåder)	475
687	Lena Hallengren (S)	S	Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström. Höga priser på bensin diesel och el är en rejäl börda för många svenskar. Barnfamiljer pensionärer och många andra sliter nu med att få hushållsekonomin att gå ihop. Putinpriser och Rysslands energikrig mot Europa slår hårt mot svenska hushåll. Samtidigt får vi inte låta prispressen splittra oss varken mellan samhällen eller inom samhällen. Där är vi socialdemokrater benhårda. Vi måste göra vad vi kan för att dämpa den här smällen och för att hålla ihop. Det hoppas jag att utrikesministern och jag är överens om. Därför blir jag förstår bekymrad när den regering som i teorin är ledd av moderater men i praktiken är ledd av Jimmie Åkesson nu bryter sina löften mot vanligt folk. Att högkostnadsskyddet skulle vara på plats redan den 1 november lovade Kristersson Busch och Åkesson dyrt och heligt. De ville inte kännas vid några hinder. Priset på bensin och diesel skulle också sänkas - med 10 kronor om man frågade Jimmie Åkesson med 5 kronor om man frågade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Nu har vi facit. Väljarna fördes bakom ljuset. Vilka fler löften kommer att brytas?	1215
688	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag har väldigt stor respekt för riksdagens konstitutionsutskott. Jag väljer därför att inte kommentera detta så länge jag har fått det rådet. (Applåder)	217
689	Lars Püss (M)	M	Herr talman! Jag tycker personligen att det var mycket glädjande att höra statsministerns regeringsförklaring förra veckan speciellt när statsministern talade om den förändring som nu sker på försvarsområdet. Där kommer vi att gå från att ha ett försvarsdepartement med en minister till att ha ett totalförsvarsdepartement med en försvarsminister och en minister för civilt försvar. Detta är glädjande särskilt eftersom utvecklingen när det gäller det civila försvaret inte har gått i takt med det militära försvarets utveckling. Jag vill ställa en fråga till försvarsministern. Jag misstänker att ganska många med mig undrar vilka faktiska förändringar det kommer att innebära i förhållande till den tidigare regeringens ansvarsfördelningar. Jag undrar också vad målsättningen med denna nyordning är.	806
690	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Tack Lars Püss för frågan! Den är angelägen. Regeringen tog fasta på det som framgick av Försvarsberedningens rapport Motståndskraft . Där pekade man på risken för att det civila och det militära försvaret skulle gå i otakt om man delade upp dem på två departement. Det har de facto också varit på det sättet. Det stora problemet om det civila försvaret inte levererar är att det kommer att påverka det militära försvaret. I dag är Försvarsmakten beroende av transporter kommunikationer livsmedel och sjukvård från det civila samhället. Det är alltså mycket viktigt att det civila försvaret fungerar för att de militära satsningarna som är betydande ska ge utdelning. Fördelen med att ha detta under ett gemensamt departement är just att kunna ha en gemensam totalförsvarsplanering. Styrkan i den lösningen är också att man får en minister som på heltid kan arbeta med och driva frågorna om civilt försvar. Detta är inte längre en tillikatjänst som det var när det låg under ansvarig minister på Justitiedepartementet.	1044
691	Lars Püss (M)	M	Herr talman! Den förra regeringen inledde ju ett arbete med att stärka civilförsvaret. Man inrättade bland annat sex civilområden som leds av varsin länsstyrelse. Försvarsmakten har däremot delat in Sverige i fem militärregioner. Vore det inte mer rimligt att det civila och det militära försvaret har samma geografiska indelning för att lättare kunna samordna sina aktiviteter?	380
692	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Det har också varit föremål för en viss form av anpassning. Jag har haft en dialog med Försvarsmakten. Man anpassar nu vissa av områdena i fråga om framför allt det mellersta militärområdet. Men det som Lars Püss säger är helt rätt: Ledningen för det civila försvaret och det militära försvaret måste hänga ihop i en gemensam geografisk helhet. Om det kommer att bli mer långtgående förändringar vad gäller indelningen av de militärregioner vi har för att anpassa till civilområdena är en fråga som jag kommer att hänvisa till Försvarsberedningen där vi kommer att göra en större översyn av totalförsvaret.	671
693	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Under en mycket intensiv valrörelse kom den dåvarande partisekreteraren för Kristdemokraterna Peter Kullgren till Sveriges mest vargtäta län Örebro län som är mitt hemlän. Då pratade vi om vikten av att få bedriva skyddsjakt på varg. Riksdagen har beslutat att Sverige tillsammans med Norge ska förvalta en vargstam på högst 230 individer. Man beräknar att det just nu finns 260 vargar bara i Sverige. Jag har därför en fråga till Peter Kullgren som numera är landsbygdsminister och nu ansvarar för den svenska rovdjursförvaltningen. När kommer regeringen att kunna leverera på löftena om en kraftigt minskad vargstam här i Sverige?	654
694	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan. Vi har tillträtt relativt nyligen som du vet så det kommer att ta lite mer tid. Beslut har fattats om nästa års vargjakt och om licenserna. Det kommer att ske sedvanliga beräkningar från myndigheter när det gäller hur stor vargstam vi har. Men det som ledamoten är inne på stämmer - riksdagen har vid flera tillfällen varit tydlig med att man vill se en minskad vargstam. Det handlar om hur stor den ska vara och vilka intervaller det ska vara. Nu senast var det fråga om ett tydligt spann. Man uttrycker att vargpopulationen ska vara mellan 170 och 270 vargar och att den bör vara i den lägre delen av intervallet. Dessutom ska förutsättningarna för ett samarbete med Norge i de frågorna utredas.	750
695	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! När ministern var i Örebro fick vi möjlighet att träffa ordföranden för Svenska Fåravelsförbundet. Hon lyfte fram den olust man känner och en hel del av de problem man har med vargen. En fråga som hon tog upp var att det behövs rovdjursavvisande stängsel RAS. Trots att många av de vargangrepp som har skett under senare år har gjorts av så kallad vandringsvarg är det så att de som ska få bidrag måste bo i ett befintligt vargrevirsområde. Anser ministern att man behöver se över detta?	503
696	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tror att det är svårt för alla dem som inte lever av djurhållning att förstå vilket tryck det kan vara och hur det är att se delar av sin besättning förolyckas eller attackeras av varg. Det är självklart så att rovdjursavvisande stängsel är viktiga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Det finns inget generellt förbud som säger att man måste vara i ett vargrevir för att få de här stängslen. Däremot är resurserna begränsade och det måste vara sannolikheten som styr huruvida man får resurser eller inte. Men det finns nog anledning att titta på detta framöver.	596
697	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Jag har en fråga till utrikesminister Tobias Billström. Det har nu gått 41 dagar sedan det stora upproret i Iran startade till följd av mordet på Jina Mahsa Amini. Vi ser i praktiken att Iran kan gå mot en ny revolution. Det är en helt annorlunda situation i Iran i dag än vad det var innan de här protesterna inleddes. Vi ser också hur regimen slår ned protesterna med skoningslös brutalitet. Man skjuter rakt in i folkmassor torterar människor hejdlöst och använder alla verktyg i sin verktygslåda för att kuva den iranska befolkningen. Tyskland har alldeles nyligen aviserat att man kommer att ändra och revidera sin Iranpolitik och anta en avsevärt tuffare linje gentemot den iranska regimen. Man kommer att införa hårdare sanktioner även mot familjemedlemmar till de ansvariga och på andra sätt öka trycket på regimen i Teheran. Vad avser Sverige att göra? Det är nu hög tid att vi ändrar vår Iranpolitik. (Applåder)	944
698	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Elräkningarna är naturligtvis ett oerhört orosmoment för många svenskar just nu. Att få högkostnadsskyddet på plats är denna regerings första uppgift. Vi inledde omedelbart en dialog med Svenska kraftnät för att kunna få ett tidigare besked om utformningen av högkostnadsskyddet än den 15 november den deadline som den förra regeringen - som Lena Hallengren ingick i - satte. Alla inblandade jobbar hårt för att inom kort kunna ge alla svenska hushåll och företag besked om hur mycket pengar man kan få och när så att alla kan planera sin ekonomi.	565
699	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag delar fullständigt Fredrik Malms upprördhet inför de scener som utspelar sig i Iran. Det är självklart att vi från regeringens sida tar det här på största allvar och fördömer de iranska myndigheternas våld mot dessa fredliga demonstranter ett våld vi kan se i medierna. Vi gör bedömningen att det är inom ramen för Europeiska unionen som Sverige har bäst förutsättningar att ge uttryck för den här upprördheten. Där kan vi också föra samtal med övriga EU-medlemsstater om vilka ytterligare åtgärder som eventuellt kan bli nödvändiga utöver de redan den 17 oktober beslutade sanktionerna. Det ser jag fram emot att diskutera med mina kollegor vid nästa utrikesministerråd.	692
700	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Jag tackar utrikesministern så mycket för svaret. Det är mycket riktigt - tillsammans med alla våra vänner i Europeiska unionen blir självklart rösten och agerandet starkare. Men det finns också aspekter där Sverige som enskilt land har en del problem gentemot Iran rent bilateralt till exempel med omfattande spionage i landet. Det kan förekomma hot och trakasserier mot iranier som lever här och så vidare. Även för svensk del är det alltså viktigt att vi ändrar vår Iranpolitik.	498
701	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Precis som Fredrik Malm säger finns det anledning att betrakta den här utvecklingen som vi har sett under flera år. Det handlar till exempel om det vi kallar för flyktingspionage spionage mot medborgare med bakgrund i Iran som befinner sig i Sverige. Vi tar det på stort allvar. Alla de aspekterna kommer att finnas med i de samtal som vi kommer att behöva ha. Det här är någonting som även övriga medlemsstater upplever i varierande grad. Frågan kommer att bevakas från regeringens sida.	553
702	Peter Hultqvist (S)	S	Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Ni hade ett vallöfte om 2 procent av bnp till försvarsutgifter 2025. Jag ansåg redan på den tiden att ni inte hade ett ordentligt underlag för det löftet. Nu är det 2026 som gäller. Vad har ni för underlag för det? Försvarsmakten presenterar sin rapport den 1 november. Vi har ett läge med ökad inflation och minskad köpkraft. Det är högtryck i materielproduktionen runt om i Europa vilket driver upp priserna och vi har en osäkerhet kring bnp-utvecklingen. Hur ska ni hantera alla de här frågetecknen? Är det rimligt att tvärsäkert låsa sig vid 2026 som målår innan vi har sett Försvarsmaktens yttrande och innan det här är bearbetat i Försvarsberedningen? Det här är svåra frågor. Jag vet det av egen djupt personlig erfarenhet. Hur har ni tänkt er detta? Är det klokt att tvärsäkert mållåsa?	861
703	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Jag tackar försvarsministern - nej ursäkta! Det var en betingad reflex. Jag tackar i all vördnad Peter Hultqvist för frågan. (Applåder) Vi har sagt att målbilden är 2 procent till 2026. I våras fick vi ett underlag från Försvarsmakten. Där pratade man om 2 procent till 2028. Bristen i det underlag som vi fick av Försvarsmakten var att det byggde på att Sverige var militärt alliansfritt. Dimensioneringsgrunden har nu förändrats i och med att vi ska bli allierade. Vår bedömning är att det kommer att kosta att bli medlemmar i Nato. Dels handlar det om att Nato har en förväntan att de allierade ska nå 2 procent av bnp till 2026 dels kommer det naturligtvis att finnas en kostnad för att skicka ned närmare 200 officerare till Natos ledningsstrukturer. Därför tar vi höjd för att vi kommer att behöva gå snabbare fram när vi ska få fram ett underlag till en inriktning av försvarsutgifterna. Sedan kommer detta självfallet Peter Hultqvist att vara föremål för diskussion i Försvarsberedningen. Vi ser fram emot att kunna hitta en bred politisk överenskommelse i frågan inom ramen för Försvarsberedningen. (Applåder)	1142
704	Pontus Andersson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. Den 2 maj 2018 klubbade riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om möjligheten att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. En utredning om gårdsförsäljning har genomförts. Den släpptes 2021 och landade i att gårdsförsäljning av alkohol ska kunna tillåtas om än i en något mer begränsad omfattning än vad jag och många andra hoppas på. Det har nu gått snart fem år sedan riksdagens tillkännagivande och snart ett år sedan utredningen genomfördes. Men den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att inte gå vidare med frågan. Min fråga till landsbygdsministern lyder: Kommer den nya regeringen under mandatperioden att möjliggöra för gårdsförsäljning av alkohol?	847
705	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Detta är en fråga som har diskuterats länge. De tillkännagivanden som har getts har också värderat alkoholmonopolet som finns i Sverige. Nu har vi en utredning som har presenterats. Beskedet jag kan ge i dag är att detta kommer att beredas i Regeringskansliet enligt gängse rutiner. Förhoppningsvis ska vi kunna återkomma så snart som möjligt som med mycket annat.	413
706	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Jina Amini Nika Shakarami och Sarina Esmailzadeh är tre unga kvinnor som för alltid har skrivit in sig i historieböckerna för sin modiga kamp mot den iranska regimen. I över 40 dagar har det iranska folket demonstrerat och gjort motstånd mot en av världens mest auktoritära regimer i Iran. I februari 2017 gjorde dåvarande statsminister Stefan Löfven tillsammans med utrikesministerns företrädare Ann Linde en mycket omdebatterad resa till Iran. Med sig hem från resan tog man fem undertecknade avtal om samarbete mellan demokratin Sverige och det totalitära Iran. Jag undrar om den nya utrikesministern Tobias Billström likt kvinnorna i Iran som klipper av sig sitt hår i protest mot regimen är beredd att säga upp och klippa avtalen med den iranska regimen. (Applåder)	791
707	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Det blir kanske inte håret eftersom det inte finns så mycket att klippa av. Det sagt med risk för att bli skämtsam i en fråga med mycket stort allvar. Nej vi måste faktiskt se till saken på marken. Kvinnorna och de unga flickorna som demonstrerar i Iran är värda mycket stor respekt. Vi fördömer från regeringens sida det våld som utövas mot dem i alla delar. Som jag sa tidigare är den viktiga frågan för oss från regeringens sida hur vi ser på vad man kan göra inom ramen för Europeiska unionen. Vi är alltid redo att ompröva bilaterala relationer med olika stater beroende på utvecklingen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Men vi måste också göra det konserterat och fundera över hur övriga EU-medlemsstater betraktar utvecklingen. Därför vill jag först se hur diskussionerna kommer att äga rum på nästa utrikesråd innan jag uttalar mig definitivt om de här frågorna. (Applåder)	918
708	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete. Den växande skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. Regeringen kommer helhjärtat att stå upp för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg för kommande generationer. Skyddet för äganderätten ska stärkas inom vissa områden." Detta är ett citat från regeringsförklaringen vilket är glädjande. Tyvärr finns det inte så mycket mer att hämta i vare sig Tidöavtalet eller regeringsförklaringen om satsningen eller vad man menar med satsningen på skogsbruk eller landsbygd trots att detta var en valrörelse där alla talade om landsbygd vilket är glädjande. Däremot kan man se vissa förslag som försvårar. Det gäller försvårad arbetskraftsinvandring. Den bidrar med 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder kronor i skatteintäkter. Förra året beviljades över 20 000 arbetstillstånd där en fjärdedel utgjordes av säsongsarbete inom skogsbruk. Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är: Att komma åt fusket och utnyttjandet av arbetskraft är bra men görs det bäst genom att sätta åt dem som kommer hit och arbetar och att inte fokusera på företagen som fuskar? "	1161
709	Lena Hallengren (S)	S	Herr talman! Vi har ju ändå ett facit. Väljarna fördes bakom ljuset. Väljarna bad inte om deadliner. De bad inte om modeller. De bad om ersättning. Det blev en modell och Ebba Busch ska återkomma. Av sänkningen med 10 kronor på diesel blev det inte ens 1 krona. Det är inte att visa respekt för vanligt folk. Min fråga till Tobias Billström kvarstår. Hur länge ska vanligt folk behöva vänta på att er politik ska gå ihop?	425
710	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Tack Helena Vilhelmsson för frågan! Skogsbruket är verkligen centralt i svensk basindustri. Det är en enorm kolsänka som gör att vi kan bidra till att minska utsläpp och fånga in koldioxid på ett sätt som många andra europeiska länder inte kan. Jag är väldigt glad att vi i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen har nämnt skogen som en viktig del av vår basindustri för fortsatt utveckling. Skogsbruket kommer att vara en viktig del under överskådlig tid för oss. Hur alla delar i Tidöavtalet och regeringsförklaringen implementeras behöver vi några mer dagar för att exakt komma tillbaka till än de åtta nio dagar som vi nu suttit vid makten. Jag hoppas dock att vi tillsammans med Centerpartiet som jag vet är djupt engagerat i lantbruksfrågor skogsfrågor och så vidare ska kunna ha ett bra samarbete framöver.	838
711	Emma Berginger (MP)	MP	Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Billström. Både han och statsministern har varit väldigt tydliga med att regeringen avser att fullfölja trepartsöverenskommelsen mellan Sverige Turkiet och Finland. Utrikesministern har också tydligt uttalat att han anser att Turkiet är en demokrati. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Enligt underlag från Utrikesdepartementet urholkas i Turkiet respekten för de mänskliga rättigheterna demokrati och rättsstatens principer fortlöpande. Den negativa utvecklingen fortsätter avseende yttrande press- och informationsfriheten med trakasserier av rättslig karaktär frihetsberövanden samt hot och våld mot journalister. Turkiet klassas enligt Freedom House Index som not free och får enbart 32 av 100 möjliga poäng vad gäller mänskliga fri- och rättigheter. Hur kan då utrikesminister Billström definiera Turkiet som en demokrati när Turkiet uppvisar så allvarliga demokratiska brister? Hur ska regeringen tillse att fullföljandet av trepartsöverenskommelsen inte kommer att hindra Sveriges förmåga att vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter?	1130
712	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Ja Turkiet är en demokrati. Turkiet är en stat som har fria val och där regeringen har tillträtt på en legal väg. Samtidigt när jag säger detta har jag aldrig varit tveksam till det faktum att Europeiska unionen enigt också har uttryckt oro över utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna där det funnits allvarliga och auktoritära inslag. Utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna är någonting vi följer nära. Det är naturligtvis också Turkiet väl medvetet om. (Applåder)	509
713	Alexandra Anstrell (M)	M	Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson gällande nationellt säkerhetsråd. I statsministerns regeringsförklaring aviserades att man skulle inrätta ett nationellt säkerhetsråd. Det är jättebra att säkerhetsfrågorna och vår förmåga att hantera det tilltagande hot som vi ändå ser i vår omvärld med cyberattacker kablar som saboteras och påverkanskampanjer mot Sverige tas på allvar. Den förra regeringen hade ett säkerhetspolitiskt råd som hanterade viktiga säkerhetsfrågor. Vilken skillnad är det mot det nya säkerhetsrådet? Vilka andra frågor kommer att hanteras? Kommer man att jobba på något annorlunda sätt? Ministern kunde kanske utveckla det.	674
714	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Tack Alexandra Anstrell för frågan! Många av de hot risker och sårbarheter som Sverige står inför innefattar såsom Alexandra Anstrell berörde cyberattacker och desinformation. Det kan gälla utländska direktinvesteringar eller kritisk infrastruktur. Det kan till och med handla om ett väpnat angrepp. Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas. Det är då väldigt viktigt att man kan hålla ihop många olika politikområden. Då är det ett värde att man har ett nationellt säkerhetsråd direkt under statsministern. Den stora skillnaden mellan det säkerhetspolitiska rådet som den föregående regeringen har haft och det förslag som vi nu har om ett nationellt säkerhetsråd är att det också ska ha en beredningsfunktion. Det ska ha en stående stab och ska kunna hålla ihop hela Regeringskansliets krisledningsarbete. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Till detta kommer också förslaget att man ska inrätta en ny tjänst som nationell säkerhetsrådgivare. Sverige behöver även en ny nationell säkerhetsstrategi som kan vara både dimensionerande och inriktande för myndigheters verksamhet. (Applåder)	1122
715	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Herr talman! Situationen i Ukraina är otroligt tuff såväl för civilbefolkningen som för dem som försvarar sitt oskyldigt angripna land. Rysslands anfallskrig går målmedvetet in för att förstöra viktig infrastruktur i syfte att öka befolkningens lidande. Både el- och matbrist hotar inför den stränga vintern. Dessutom råder stor brist på sjukvårdsmateriel. I Tidöavtalet talas om att öka hjälpen till Ukraina. Med respekt för att regeringen tillträdde för bara en vecka sedan skulle jag vilja fråga vilka tankar regeringen har. På EU-håll talas alltmer om en Marshallplan för återuppbyggnad. Men vilken hjälp kan vi nu konkret ge akut och på något längre sikt för att lindra civilbefolkningens lidande och förhindra kollaps av nödvändig infrastruktur?	754
716	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Det här är en oerhört angelägen fråga. Jag skulle säga att näst efter vår Natomedlemskapsansökan är det den viktigaste för regeringen på utrikesområdet. Jag ska säga till Gudrun Brunegård att regeringen prioriterar ett ökat stöd till Ukraina. Tittar vi på vad vi redan har gett och beslutat sedan februari innebär det ett samlat värde på 5 2 miljarder kronor. Det gäller bland annat humanitärt stöd om 1 175 miljoner kronor försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till försvar på 3 1 miljarder kronor och icke minst återuppbyggnadsstöd på 170 miljoner kronor. Därutöver tillkommer stöd via MSB och myndighetssamarbeten. Vi överväger mer stöd till Ukraina och har för avsikt att återkomma i den här frågan från regeringens sida. Det finns flera olika statsråd som har med den här frågan att göra inte minst min kollega på Utrikesdepartementet ministern för bistånd och utrikeshandel Johan Forssell. (Applåder)	926
717	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Flera av de partier som tillhör regeringsunderlaget var i valrörelsen väldigt tydliga vad gäller drivmedelskostnader vid pump. Det visade sig vara mer valretorik än regeringspraktik. I valrörelsen utlovade till exempel Kristdemokraterna en sänkning av priset med 9 kronor per liter diesel och 5 kronor per liter bensin. I dag gick en del av regeringsunderlaget ut med att det endast blir 1 krona billigare vid pump efter årsskiftet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren som jag för övrigt också naturligtvis gratulerar till sitt uppdrag. Hur tycker landsbygdsministern att Kristdemokraternas vallöfte till landsbygdsborna om 9 kronors sänkning av dieselpriset och 5 kronors sänkning av bensinpriset rimmar med det vi fick veta i dag nämligen att de ska sänkas med 1 krona vid årsskiftet?	883
718	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Tack riksdagsledamoten för frågan! Jag tar över efter dig som landsbygdsminister i Sverige. Det finns mycket bra som är på gång - bra saker som vi naturligtvis ska fortsätta med och andra som vi kommer att ändra inriktning på. Det var mitt tack. Vi har just tillträtt och har inte presenterat vår budget än. Men en sak som jag är säker på att riksdagsledamoten också har noterat är att vi kommer att förverkliga det som flera av partierna som nu ingår i regeringen eller regeringsunderlaget pratade om i valrörelsen: Vi kommer att sänka reduktionsplikten. Det är någonting som kommer att vara till gagn för människor som inte har något alternativ till bilen så länge vi inte kan producera biodrivmedel på ett sådant sätt att det inte ökar kostnaderna. (Applåder)	781
719	Markus Wiechel (SD)	SD	Herr talman! Vi är många som gläds åt att vi har en ny regering i Sverige. Inte minst inom utrikespolitiken har vi sett hur Socialdemokraterna i regeringsställning utmärkt sig för att vara lama. Vi har sett hur man närmast blundat för förtrycket i Iran och fjäskat för dess ledare. Mot bakgrund av detta har det också kommit olika krav på att till exempel terrorklassa det iranska revolutionsgardet kalla hem ambassadpersonal och kalla upp den iranske ambassadören - alternativt införa hårdare nationella sanktioner. Inte minst nu när det pågår en fredlig efterlängtad revolution i Iran önskar jag att nye utrikesministern svarar på frågan: Vilka konkreta åtgärder kommer regeringen att vidta för att visa att den här regeringen står på det iranska folkets sida i kampen mot förtryckarregimen?	799
720	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Som jag sa nyss bedömer vi att elräkningarna är en av de frågor som vanliga svenska medborgare just nu ser med störst allvar på. Vi kommer att fortsätta den nämnda dialogen med Svenska kraftnät för att få veta hur tidigt ett besked om utformningen av ett högkostnadsskydd kan komma alltså tidigare än den 15 november - en deadline som den förra regeringen hade satt. Det här arbetet pågår för fullt i Regeringskansliet. Jag kan försäkra kammaren att vi kommer att ta denna uppgift på mycket stort allvar från regeringens sida. Elkostnaderna är någonting som många medborgare känner starkt inför.	612
721	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Som jag sagt tidigare under den här frågestunden är regeringen mycket noga med att kraftfullt fördöma det som nu äger rum i Iran. Vi bör på alla sätt och vis lämna stöd till de kämpande grupper av kvinnor och tjejer som är ute på gatorna och försöker åstadkomma en förändring av styrelseskicket bort från det auktoritära välde som mullorna upprätthållit. Sverige och övriga EU har uttryckt tydligt stöd i den här frågan men som jag sa tidigare i svaret på en annan fråga kommer jag att vilja se en diskussion äga rum i kretsen av EU-medlemsstater för att sätta så starkt tryck som möjligt. Ensam är inte stark inom utrikespolitiken. Det är bra om man har vänner och kollegor som tycker likadant och jag vill gärna höra vad mina vänner och kollegor tycker i kretsen av utrikesministrar när vi träffas på nästa utrikesministerråd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund (Applåder)	908
722	Kajsa Fredholm (V)	V	Herr talman! Min fråga går till landsbygdsministern. Sverige är snabbt på väg in i en lågkonjunktur. Energikris kraftig inflation stigande räntor och utmanande kompetensbrist kommer särskilt att utsätta många små landsbygdskommuner som redan i dag brottas med att kunna hålla en bra kvalitet på välfärdstjänster och service till sina invånare. Detta är kommuner som kommer att vara nödvändiga i den omställning som vi står inför med tanke på de råvaror - och förädlingen av dessa - och den hållbara energi som behöver produceras. Min fråga är: Hur ser landsbygdsministern på det jag nu nämnt utifrån sitt område?	618
723	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Kajsa Fredholm för frågan. Att hela landet ska fungera är naturligtvis oerhört viktigt för de flesta i den här kammaren tror jag och även för regeringen. Även om det inte finns någon enskild del i Tidöavtalet som pekar på landsbygden - det kommer att komma var så säker - finns det ändå en hel del saker som riktar in sig just på att det ska fungera bättre i hela landet. Ett sådant område är sjukvården där vi har sett brister i landsbygdskommuner eller i ren glesbygd. Där måste vi se över hur vi kan öka tillgängligheten till en sådan basal sak som vård i hela landet.	602
724	Katarina Tolgfors (M)	M	Herr talman! Min fråga som går till utrikesminister Tobias Billström lyder: Hur ser regeringens och UD:s prioriteringar ut inför det kommande EU-ordförandeskapet? Jag vore tacksam om ministern kunde säga några ord om det.	225
725	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Det här är en angelägen fråga. Vi är på väg att axla ordförandeskapet i Europeiska unionen och regeringen kommer att presentera Sveriges ordförandeskapsprogram i december. Givet utvecklingen i omvärlden är det emellertid klart att utrikespolitiken kommer att vara central och att unionens stöd till Ukraina kommer att stå i fokus för oss som ordförande för unionen som helhet. Det finns också apropå Katarina Tolgfors frågeställning annat som kommer att vara viktigt och som alltid är viktigt för oss i Sverige: samarbetet med våra internationella partner till exempel och frihandel likaså. Men som sagt detta är något som regeringen kommer att återkomma till med mer samlad information närmare inpå ordförandeskapet. (Applåder)	753
726	Larry Söder (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Vi har hört ganska mycket om Iran och den situation som råder i Iran just nu. Jag tycker att det förtjänar ett stort utrymme i den här frågestunden utifrån det vi ser. Listan av systematiska kränkningar är väldigt lång: Kvinnor tvingas bära slöja människor fängslas utan rättegång minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas hårt. På många olika sätt kan vi säga att detta är något som vi som svensk stat behöver reagera på. Utrikesministern har sagt att han vill göra detta gemensamt med EU:s länder. Därför är min fråga till utrikesministern: Vilken bedömning gör utrikesministern när det gäller att kunna få med EU-kretsen på ytterligare sanktioner och vill den svenska regeringen även driva på för en terrorklassning av det revolutionära rådet? (Applåder)	842
727	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag delar Larry Söders upprördhet och jag har stor förståelse för att det i kammaren i dag ställs många frågor om detta. Det är helt naturligt inte minst givet den stora iranska diasporan som vi har i Sverige. Jag skulle därför vilja betona att anledningen till att det är så viktigt att vi gör detta konserterat tillsammans med övriga EU-medlemsstater är att vi behöver sätta så starkt tryck som möjligt på den iranska regeringen i de här frågorna. Det gör vi bäst när många medlemsstater talar med en och samma röst. Frågestund Därför är svaret på frågan att så fort vi vet mer om hur övriga medlemsstater ställer sig till detta har vi naturligtvis för avsikt att göra ett tydligt ställningstagande i de här frågorna. Vi har vår uppfattning klar från Sveriges sida: Det är viktigt med sanktioner och angeläget med dem som redan beslutades den 17 oktober. Sedan får vi se om ytterligare saker kan göras för att sätta press på den iranska regeringen och få stopp på övervåldet mot demonstranter som uppträder fredligt. (Applåder)	1050
728	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Precis som flera tidigare frågeställare har jag en fråga om det defekta skolmarknadssystemet. Skulle ministern vägra svara på frågor om sin politik är det min uppfattning att hon gör fel i sin tjänsteutövning och då får vi väl låta KU granska det. När slottsavtalet presenterades välkomnades Liberalernas skiss till friskolelag av Academedias vd. Det är klart att han ser hur friskolelagen skulle garantera fortsatt utdelning till aktieägarna. Hur menar skolministern att slottsavtalet med fortsatta skolköer och vinstuttag ska säkra att de skattepengar som avsätts till skolan verkligen går till elevernas undervisning?	640
729	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Den frågan svarar jag gärna på. I avtalet finns ju en rad åtgärder för att se till att friskolesektorn fungerar på ett bättre sätt. Bland annat kommer vi att ge tilläggsdirektiv till den utredning som just är tillsatt för att se till att man inte ska kunna ta ut vinst de första åren. Vi kommer också att se till att det blir en sanktionstrappa för de friskolor som inte sköter sig. I andra ändan kommer vi också att se över möjligheterna till att få till stånd en nationell skolpeng eller vad man ska kalla det som naturligtvis också kommer att påverka friskolesektorn likväl som de kommunala skolorna i Sverige.	632
730	Mats Nordberg (SD)	SD	Herr talman! Riksdagen fällde i våras den förra regeringens proposition om förenklat strandskydd. SD M och KD röstade nej till propositionen som vi ansåg inte gick tillräckligt långt. Försök att lätta på strandskyddslagen har också tidigare gjorts men de har haft liten effekt eftersom det har funnits möjligheter för myndigheter framför allt länsstyrelser att tolka regelverket i en alltför restriktiv riktning. Därför behöver en verklig strandskyddsreform vara mycket tydlig. Sverigedemokraterna har länge arbetat för detta. Att kunna erbjuda vackra miljöer för byggande är en stor konkurrensfördel för våra landsbygdskommuner som de alltför länge inte har kunnat dra full nytta av. Vi vill därför snarast få till stånd ett nytt förenklat strandskydd och vi vet att det målet delas av flera partier såväl inom som utanför regeringsblocket. Därför är min fråga till landsbygdsministern: När kan vi förvänta oss en ny och effektivare proposition om förenklat strandskydd?	986
731	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Den så kallade västra Balkan-rutten har under året åter blivit en motorväg för irreguljär migration. Hittills har över 100 000 personer tillåtits promenera in i EU för att söka asyl trots att de allra flesta är ekonomiska migranter som saknar asylskäl och trots att de har passerat ett stort antal säkra länder på vägen. En del av problemet är att kandidatlandet Serbien på ett ganska frikostigt sätt delar ut visum till personer som vill resa dit för att sedan ta sig in i EU. När andra länder i vårt närområde har gjort liknande saker har många i den här kammaren använt ganska starka ord för att beskriva situationen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Tobias Billström kommer att träffa sina kollegor i rådet nu i november. Jag vill fråga honom vad Sverige då kommer att lyfta som den viktigaste åtgärden för att stärka vår resiliens i det här avseendet.	890
732	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Frågestund Herr talman! Jag tackar riksdagsledamoten för frågan. Just strandskyddsreglerna ligger på miljöministerns bord men jag noterar att det är en fråga som har diskuterats flitigt i riksdagen. Men från regeringens sida kan jag bara konstatera att vi kommer att få återkomma till detta längre fram.	308
733	Jörgen Berglund (M)	M	Herr talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Det betyder att försvaret i Sverige måste rustas upp vilket också sker. Bland annat har ett antal nya vapensystem införskaffats och det är naturligtvis rätt sak att göra. Men när det gäller Försvarsmaktens personal har det på senare tid kommit ganska oroväckande signaler om att det är svårt att rekrytera och behålla vissa personalkategorier. Det handlar om stridspiloter tekniker och kontinuerligt anställda gruppbefäl sjömän och soldater. Ska den svenska försvarsförmågan stärkas krävs att vi har en välfungerande personalpolitik. Med anledning av detta skulle jag vilja fråga: Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att säkerställa att Försvarsmakten kan ha en välfungerande personalförsörjning?	821
734	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Tack Jörgen Berglund för frågan! Försvarsmaktens största tillgång är dess personal. Jag känner igen den bild som Jörgen Berglund ger. Det finns många förväntningar ute på förbanden. Man hör att det kommer mer pengar och mer resurser men samtidigt har förbanden det rätt tufft där ute. Inte minst handlar det om kontinuerligt tjänstgörande soldater som går rätt hårt på grund av de beredskapsanpassningar som vi kontinuerligt gör mot bakgrund av det försämrade läget. Personalförsörjningen är en av Försvarsmaktens största utmaningar. Samtidigt ska Försvarsmakten också växa geografiskt här hemma med återetablering av fem nya regementen. Vi kommer också att skicka närmare 200 officerare till Natos ledningsstrukturer. Jag konstaterar samtidigt att ÖB:s dagorder från den 18 augusti tar sikte på den här frågan och att Försvarsmakten i förra veckan aviserade att man kommer att se över löneläget för flygförare för sjömän och för soldater. Jag välkomnar det initiativet. (Applåder)	1009
735	Rose-Marie Carlsson (S)	S	Herr talman! Jag har en fråga till skolministern. Tidigare ledde ministern en utredning för att få fler barn i förskolan. Ett av förslagen var obligatorisk förskola från fem års ålder. Nu blev det inte på det sättet men min fråga till ministern är: Håller ministern fast vid att vi ska ha obligatorisk förskola för alla från fem år det vill säga förlängd skolplikt?	372
736	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Det finns inga sådana förslag men jag kommer att återkomma med förslag som rör förskolans hela område. Jag tycker att en av de viktigaste delarna i skolpolitiken är att få en förskola dit många barn vill komma och som håller en god och bra kvalitet. Jag tror att det är viktigt också för resultaten i skolan framöver. Men jag avser alltså att komma tillbaka till de viktiga förskolefrågorna. (Applåder)	419
737	Eric Palmqvist (SD)	SD	Herr talman! Sedan bilbesiktningen avreglerades har möjligheterna att besiktiga sin personbil ökat i delar av landet samtidigt som situationen påtagligt har försämrats på andra håll. I delar av landet ser vi hur bristen på personal i synnerhet sådan som har behörighet för andra fordonsslag än personbil gör att det inte går att få sitt fordon besiktigat över huvud taget om man inte är beredd att färdas tiotals mil för detta. På en del orter är kötiderna för samtliga fordonsslag månadslånga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Privatpersoner kommuner och företag tvingas i dag att välja mellan att trotsa körförbud och att avsätta en hel dag för att besiktiga på annan ort. Det är inte rimligt att något som vi kräver av Sveriges fordonsägare inte erbjuds på ett likvärdigt sätt i alla delar av landet. Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Avser landsbygdsministern att vidta åtgärder som undanröjer risken att straffas för fordonsägare som gjort vad de kunnat? De ska ju inte straffas för att det på vissa håll inte går att leva upp till lagen. Och har ministern någon långsiktig plan för hur problemet ska avhjälpas?	1164
738	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Även om frågan kanske inte omedelbart anknyter till mitt område ska jag försöka säga något generellt om det. Det är klart att det inte är bra när service inte fungerar. Vi behöver titta på detta om det framkommer att de kontrollstationer som finns för att vi ska ha säkra fordon och så vidare inte fungerar. Men i övrigt är det svårt för mig att uttala mig om detta utan frågan får riktas till andra statsråd som har just detta i sitt ansvarsområde.	468
739	Magdalena Schröder (M)	M	Herr talman! En av regeringens absolut viktigaste uppgifter är att leda Sverige till att bli fullvärdig medlem i Nato. Ett svenskt Natomedlemskap kommer inte bara att stärka Sveriges säkerhet utan Sverige kommer som medlem i Nato tillsammans med Finland att bidra till ökad säkerhet och frihet i samtliga Natoländer. Kan utrikesministern berätta om hur anslutningsprocessen och vägen till ett fullvärdigt medlemskap i Nato fortskrider och vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att skynda på processen?	514
740	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Sverige har ett långt och nära partnerskap med Nato och har som partnerland också bidragit till alla Natos globala insatser - Afghanistan Irak och Kosovo. Det arbete som vi nu genomför bygger naturligtvis på dessa erfarenheter och det faktum att Sverige ska agera i enlighet med de förpliktelser som följer av vårt medlemskap inklusive Natos kärnvapendoktrin. Men vi kommer också med ett antal väldigt positiva delar till Nato. Vi kommer att bidra till att Nato blir en bättre militärallians. Arbetet fortskrider nu och forceras. Det sker i tandem med Finland i enlighet med det trilaterala memorandum som Sverige Finland och Turkiet har undertecknat. Alla villkor som finns i detta trilaterala memorandum kommer naturligtvis att uppfyllas. Vi ser fram emot att kunna gå mot en ratificering i alla medlemsstater i Nato så småningom och slutligen kunna ansluta till Washingtonfördraget och bli fullvärdiga medlemmar i Nato under den här regeringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund (Applåder)	1061
741	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! I över 40 dagar har protesterna i Kurdistan Baluchistan och Iran pågått. Med risk för sina liv protesterar nu skolflickor och universitetsstudenter. Arbetare strejkar och Iran är i gungning. Jina Aminis öde har blivit symbolen för den islamistiska diktaturen i Iran men hennes öde är också katalysatorn för den protestvåg av miljontals människor som nu manifesterar mot förtrycket i Iran. Statsminister Ulf Kristersson uttryckte i regeringsförklaringen att Iran är en angelägenhet för den här regeringen. Sanktionsbeslut har fattats av EU men iranska folket behöver stöd här och nu. Utrikesministern har uttryckt här i dag att man är beredd att vidta åtgärder tillsammans med sina EU-ministerkollegor men min fråga är: Kommer utrikesministern på eget bevåg att ta egna initiativ för att vara pådrivande för att ge stöd till det iranska folket? (Applåder)	878
742	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Detta är en fråga som faller mer på migrationsminister Maria Malmer Stenergards bord. Jag kan dock försäkra att i den mån frågan kommer upp i rådet kommer jag att lyfta de åsikter vi har vilket naturligtvis är att alla länder ska arbeta för att bekämpa illegal migration och verka för ett gott samarbete med EU EU:s medlemsstater och EU:s institutioner på området. Det gäller inte minst Frontex men det kan också gälla Europol när det handlar om att arbeta mot illegal migration. Det är ett tydligt besked från regeringen i det avseendet.	556
743	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan från Lawen Redar. Jag delar fullkomligt den upprördhet som många känner när de ser bilderna som kablas ut från Irans städer och gator där människor fredliga demonstranter utsätts för detta övervåld. Vi tar det på djupaste allvar från regeringens sida. Samtidigt måste det sägas att ensam inte är stark. Det är i en konserterad hantering av de här frågorna inom ramen för Europeiska unionen som vi kan lägga tyngd i vågskålen och påverka regimen i Iran. Vi förutser inte heller från regeringens sida något snabbt slut på de hemskheter som vi ser utspelas i Iran och på detta övervåld. Därför är det viktigt att beväpna sig med tålamod från vår sida i förhållande till att arbeta med Europeiska unionen som ett verktyg kring dessa frågor. Vi måste åstadkomma en långsiktig förändring till det bättre när det gäller situationen för mänskliga rättigheter och demokrati i Iran. Och det gör vi som sagt var bäst i samspel med våra kollegor inom Europeiska unionen och som medlemsstat i EU. (Applåder)	1046
744	Lars Wistedt (SD)	SD	Herr talman! Min fråga går till försvarsministern. Svenska kraftnät och företrädare för Energimyndigheten och inte minst Säkerhetspolisen har framhållit en ökad hotbild framför allt mot vår energiförsörjning. Samtidigt påpekas att de företag som ska stå för energiförsörjningen mer ska ansvara för sitt eget skydd. Detta hämmas av en resursbrist. Det finns inte tillräckligt med utbildad personal som har tillräckligt god lokalkännedom. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Då är min fråga till försvarsministern: Kan Försvarsmakten på något sätt till exempel genom frivilligförsvaret stödja de sektorer som är mest kritiska när det gäller vår nationella energiförsörjning? Har statsrådet på något sätt övervägt att till exempel återinföra driftvärnet som lades ned 2004 och/eller beredskapspolisen?	819
745	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. I huvudsak ligger säkerhetsskyddsfrågor under Säkerhetspolisen och justitieministern. Men jag fick också frågan kopplad till beredskapspolisen och den särskilda beredskapspolisen. Jag kan konstatera att Försvarsberedningen har föreslagit att den ska återinföras. Det är också något som vi tittar över och bedömer just nu. När det kommer till ökade hot mot kritisk infrastruktur är energiområdet ett område som är utpekat. Det finns också ett rätt omfattande EU- och Natosamarbete på detta område som vi kommer att följa noggrant vill jag understryka. Riskerna hoten och sårbarheterna när det gäller energisystemet kommer att växa. Jag kan konstatera att man till exempel har genomfört vissa anpassningar kopplat till de svenska kärnkraftverken. Ifall Försvarsmakten kan bidra i detta arbete är jag öppen för det men jag har inget konkret förslag just nu. (Applåder)	909
746	Ann-Sofie Alm (M)	M	Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström. Finlands sak är vår. Så har det varit med vårt systerland i öster. Så är det också i vår ansökan till Nato och så kommer det att fortsätta att vara. Jag är mycket stolt över hur vi håller ihop i Norden. Det är mycket värdefullt inte minst i det säkerhetspolitiska läge som vi faktiskt befinner oss i just nu. I vårt gemensamma närområde runt Östersjön ligger även våra likasinnade vänner Estland Lettland och Litauen. Man skulle kunna hävda att dessa tre är de mest utsatta länderna i vår gemenskap i och med deras omedelbara närhet till Ryssland. Min fråga är: Hur avser regeringen och utrikesministern att utveckla relationerna med våra tre baltiska syskonländer med vilka vi inte enbart delar gemensamt geografiskt utrymme utan också gemensamma värderingar?	835
747	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm för frågan. Detta är helt riktigt. Min första resa utrikes som utrikesminister gick till Finland. Min andra resa kommer att gå till Tallinn för att markera precis den förändring av den svenska utrikespolitiken som vi vill ha från regeringens sida. Ett nära samarbete med våra baltiska grannar är en prioritering för regeringen. Vi delar geografi. Vi delar intressen. Vi delar värderingar. Vi är alla medlemmar i EU och förhoppningsvis snart också i Nato. Det är därför naturligt att bredda och fördjupa relationerna inom såväl det utrikespolitiska området som det säkerhetspolitiska området vad gäller försvarsfrågor vad gäller ekonomi och handel och vad gäller mellanmänskliga kontakter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Och som sagt var jag har redan haft mina första samtal med alla mina baltiska motsvarigheter och planerar att besöka dessa länder så snart det är möjligt. (Applåder)	949
748	Kadir Kasirga (S)	S	Herr talman! Min fråga går till utrikesministern. I går samlades tusentals människor över hela Iran för att hedra minnet av Jina Mahsa Amini. Hon mördades brutalt vid 22 års ålder för 40 dagar sedan av den iranska moralpolisen för att hon inte hade täckt håret enligt hijabreglerna. Mordet på iranskkurdiska Jina har återigen aktualiserat den iranska regimens brutalitet och väckt stark avsky i omvärlden. Kvinnorna i Iran är fast beslutna att ta kontroll över sina rättigheter även om det innebär att de gör det med sina egna liv som insats. De ropar ut jin jiyan azadi - som betyder kvinna liv och frihet - i sin kamp för rättvisa och jämlikhet. Herr talman! Sverige har varit jättebra som land när det gäller ansvarsutkrävande mot länder som har begått brott mot mänskliga rättigheter. Då är min fråga: Tänker utrikesministern ta initiativ i denna fråga när det gäller brott mot mänskliga rättigheter och ställa Iran till svars?	939
749	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag tackar Kadir Kasirga för frågan. Inga ord är tillräckligt starka för att beskriva den upprördhet som vi känner när vi ser tapperheten och modet hos demonstranterna på gatorna i Teheran och andra städer runt om i Iran. Naturligtvis fördömer regeringen kraftfullt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter. Just därför är det viktigt att vi tillsammans med övriga medlemsstater i Europeiska unionen för en dialog om vilka ytterligare åtgärder som kan genomföras för att påverka den iranska regimen till att avstå från våld mot sina egna medborgare och tillåta fria och fredliga demonstrationer och också förbättra de mänskliga rättigheterna i det här landet. Den diskussionen avser vi att fortsätta föra inom ramen för Europeiska unionen för det är där som vi har möjligheten att gemensamt och konserterat frambära våra argument med kraft och övertygelse.	891
750	Boriana Åberg (M)	M	Herr talman! På oktobersessionen antog Europarådets parlamentariska församling en resolution om att påskynda inrättandet av en särskild tribunal för att utkräva ansvar från Ryska federationen och dess ledning för kriget mot Ukraina och för alla brott mot de mänskliga rättigheterna som har begåtts. Min fråga till utrikesminister Tobias Billström är: Vilka initiativ avser regeringen att ta för att påskynda inrättandet av en särskild tribunal?	447
751	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Tack till Boriana Åberg för frågan! Regeringen ser positivt på initiativ som effektivt kan bidra till ansvarsutkrävande inklusive på högsta nivå för internationella brott som har begåtts under Rysslands aggression. Våldsförbudet är ju en av folkrättens mest centrala regler och att ICC alltså den internationella brottmålsdomstolen inom ramen för Ukrainautredningen för närvarande inte kan åtala för aggressionsbrottet är frustrerande. Sverige stöder därför initiativet att inrätta en ad hoc-tribunal eller annan mekanism med jurisdiktion vad gäller aggressionsbrottet. Det är ett antal frågor som behöver analyseras innan en sådan tribunal kan inrättas. Det behöver vi göra närmare. Men att det finns ett brett internationellt stöd är också centralt för att kunna möjliggöra detta. Vi har för avsikt att bevaka frågan noga från den svenska regeringens sida. (Applåder)	940
752	Denis Begic (S)	S	Herr talman! Sedan Rysslands invasion av Ukraina är vi alla oroliga för vad nästa steg för den maktlystna regimen i Ryssland kan vara. Både Ryssland och Kina har stort ekonomiskt inflytande i länder på västra Balkan och det hotar stabiliteten inte bara på Balkan utan även i hela Europa. För att minska påverkan är det viktigt att länder på västra Balkan får känna att Europa står bakom dem. Länder som Nordmakedonien och Albanien har gjort allt EU bett dem att göra. Ändå blockeras de. När man inte blir insläppt trots alla åtgärder man gjort betyder det att människorna där förlorar förtroendet för EU. Det är ingen bra signal för länder som vill komma in till exempel Bosnien och Hercegovina samt Montenegro. Min oro ligger i det faktum att några av dessa nu närmar sig Ryssland och Kina i stället för Europa. Därför vill jag fråga utrikesministern hur han och regeringen ser på situationen på västra Balkan och om han delar den oro jag beskriver. Kommer regeringen aktivt att jobba med frågan inför ordförandeskapet?	1026
753	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Under de åtta år som varit har vi ju tvingats bevittna ett ganska genant ointresse hos regeringen för dessa frågor. Jag ser fram emot en ny mandatperiod där Sverige förhoppningsvis kan bli en röst för sunt förnuft och klart tänkande.	282
754	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Tack till Denis Begic för frågan! Regeringen följer mycket noggrant utvecklingen i de här länderna. Vi tycker också att det är angeläget att de processer som pågår där de olika staterna som har sökt ett närmande till Europeiska unionen är ålagda att uppfylla vissa kriterier och villkor löper på. Inför ordförandeskapet förutser jag många intressanta diskussioner kring frågorna om hur EU ska kunna upprätthålla bra kontakter med de här staterna och också påverka utvecklingen i dem i en riktning som kommer att göra det möjligt för dem att närma sig Europeiska unionen. De här dialogerna äger naturligtvis rum på flera olika områden. En del av dem är jag som utrikesminister totalansvarig för i regeringen annat faller på andra ministrar som till exempel justitieministern när det gäller RIFfrågorna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Därför kan jag inte i dag här och nu lämna ett samlat svar på de här frågorna men det är helt riktigt som Denis Begic säger att den här frågan kommer att behövas ses i ljuset av de processer som kommer oss till handa när vi tar över ordförandeklubban i Europeiska unionen efter årsskiftet.	1165
755	Azadeh Rojhan (S)	S	Herr talman! Jag vill inleda med att gratulera Tobias Billström till utnämningen till utrikesminister. Som utrikesministern har hört under dagens frågestund finns det många som engagerar sig i frågan gällande Iran och situationen för det iranska folket. Inte nog med att det iranska folket har levt under förtryck i över 40 år - nu får de också utstå en extrem brutalitet från den islamiska regimen med anledning av att de är ute och protesterar och kräver frihet och vill bli av med det förtryck som de levt under. Utrikesministern har ett flertal gånger hänvisat till EU och sagt att det är inom ramen för EU som vi kan vara med och driva på en förändrad Iranpolitik och på något sätt hålla Iran ansvarigt för det som sker i landet nu. Jag hoppas att utrikesministern kommer att stå fast vid de orden och driva på för en förändrad Iranpolitik. Vi vill gärna se en sådan. Vad krävs för att Sverige ska vara drivande just i att vi får en annan Iranpolitik? Vad krävs för att den iranska regimen ska kunna hållas ansvarig för det förtryck som har pågått i 40 år men också för de dåd som de begår i dag? (Applåder)	1118
756	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag vill börja med att tacka Azadeh Rojhan för frågan. Ingen kan stå oberörd inför de scener som utspelar sig i Iran. Det har jag sagt flera gånger i den här kammaren och jag gläds mycket åt den uppslutning som finns brett parlamentariskt för det iranska folkets sak. Det är någonting som besjälar även den regering som jag ingår i. Man ska också se på frågan från det perspektiv som jag har nämnt tidigare nämligen att vi måste föra den här diskussionen gemensamt i Europeiska unionen. Det är bara där vi har möjligheten att utöva ett sådant tryck på den iranska regimen att vi både kan få ett stopp på våldet och få till stånd en utveckling där demonstranter får lov att fritt uttrycka sin mening och där det iranska folket sist och slutligen får lov att fritt avgöra sitt öde helt enligt de principer som vi vill se tillämpas när det gäller även andra stater. Mitt korta svar är att vi kommer att bevaka den här frågan inom ramen för Europeiska unionen. Jag förutser en lång diskussion eftersom det inte kommer att bli något snabbt slut på utvecklingen i Iran som vi kan se. (Applåder) Frågestunden var härmed avslutad.	1143
757	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! Trots att 80 procent av Sveriges befolkning vill avskaffa marknadsskolan är Sverige världens enda land där vem som helst kan starta en privatägd skola få full skattefinansiering och samtidigt bidra till segregation - och som belöning för detta också få ta ut mångmiljonbelopp i vinst. Hos sex av riksdagens partier finns det starka kopplingar till dessa välfärdstjuvar som skor sig på våra skattemedel. År 2014 uppmärksammades svältens förskola i borgerliga kretsar kallad Hälsans förskola. Samtidigt som ägarna tog ut över 8 miljoner i vinst fick barnen äta knäckebröd och vatten. Skolminister Lotta Edholm känner till detta bolag väldigt väl eftersom hon fram till den dag då Sverigedemokraterna utsåg henne till skolminister var ledamot i denna skolkoncerns styrelse och hade ett stort aktieinnehav. Hur kan väljarna lita på att vår skolminister kommer att se till att följa folkets röst om att avskaffa marknadsskolan och inte företräda marknadens intressen?	982
758	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Jag vet inte hur många av oss här i kammaren som minns exakt vad vi gjorde den här dagen för tre år sedan den 8 november 2019. Själv kommer jag inte ihåg exakt vad jag gjorde den dagen. Men jag tror ändå att många av oss kan känna: Oj vad det har hänt mycket på de här tre åren. Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande Då var vi lyckligt ovetande om den pandemi som skulle slå till bara några månader senare en pandemi som där och då förändrade väldigt mycket. För tre år sedan hade Ryssland visserligen annekterat Krim och förde ett lågintensivt krig i Donbass. Men den storskaliga invasionen av Ukraina låg flera år framåt. Och handen på hjärtat - hur många av oss här inne tänkte för tre år sedan att Sverige nog inom några år skulle vara på väg in i Nato? Herr talman! För tre år sedan kostade elen ungefär 50 öre i Skåne. Dieseln hade då inte hunnit bli världens dyraste. Den kostade ungefär 15 kronor. Men många kände redan då att det var dyrt att tanka. Nu tre år senare går vi mot vinter bokstavligen men också i ekonomin. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur nästa år samtidigt som vi har hög inflation en inflation som är högre än på flera decennier. Och osäkerheten är stor. Herr talman! Många i vårt land har det väldigt tufft just nu. Det är ensamstående mammor som oroar sig för hur de ska kunna handla julklappar till barnen. Det är undersköterskan som pendlar till nattpasset på jobbet men som undrar om hon måste säga upp sig eftersom det är så dyrt att pendla. Småföretagare vänder på varje krona för att ha råd att betala lön till sina anställda. Väldigt många känner oro. Det är oro för klimatet oro för att barnen ska dras in i kriminella miljöer eller oro för hur kriget kommer att utvecklas och hur det kommer att påverka oss här i Sverige. Herr talman! Vi befinner oss i ett svårt läge. Men jag har stor tilltro till att vi kommer att ta oss igenom detta tillsammans som land. Herr talman! De fyra samarbetspartierna som nu är överens om den här budgeten ser Sveriges problem. Vi ser också att många kämpar. Och vi är fast beslutna att göra vad vi kan för att vända den negativa utvecklingen som vi har sett i Sverige under många år nu. Det var det mandatet vi fick av väljarna. Den resan börjar nu. Vi är fast beslutna att ta kampen och att vinna den kampen mot den grova kriminaliteten. Man ska kunna känna sig trygg i hela Sverige. Vi ska tillsammans ta oss ur energikrisen. Vi ska minska våra utsläpp. Och vi fyra vill att välfärden ska ha förutsättningar att utföra sina uppdrag. Men det kommer att bli tufft. Samarbetspartierna vet att om det ska finnas resurser för framtida reformer krävs det två saker. Det är fortsatt förmåga att prioritera. Det gör vi i den här budgeten och det kommer vi att fortsätta med. Men vi vet också att fler kvinnor och män som i dag inte är självförsörjda måste ha ett arbete att gå till för att vara med och bidra. Herr talman! Budgeten som nu har lämnats här på riksdagens bord tar sikte på att lösa det som inte fungerar i Sverige. Vi tar det första steget mot att sätta Sverige på ny kurs. Det är fem områden fem prioriteringar som jag vill lyfta fram. Det första är att budgeten mildrar den svåra ekonomiska situation som många hushåll och företag nu kämpar med. Staten varken kan eller bör kompensera för allt som nu ökar i pris. Vi kan inte kompensera helt och fullt för inflation. Men staten och vi tillsammans kan med den här budgeten mildra konsekvensen. Många i Sverige är beroende av bilen och har det just nu mycket kämpigt med sina marginaler. Därför tar vi det första steget mot att trycka ned drivmedelspriserna genom sänkt skatt med 1 krona samtidigt som vi höjer milersättningen från 18 50 till 25 kronor för den som pendlar till jobbet. Det har inte gjorts sedan 2008. De här två delarna är tillsammans den största delen av budgeten. Vi stöttar hushåll och företag precis som vi sa. Men jag förstår att väldigt många ser fram emot den 1 januari 2024. Det är då den stora sänkningen kommer. Då ska reduktionsplikten sänkas till EU:s miniminivå. Herr talman! Även elräkningen har blivit en tung börda för många. Därför kommer ett högkostnadsskydd för elräkningar. Det kommer att betalas ut för elpriser som har varit väldigt höga det här året. Stödet går till hushåll och till företag men också till kommuner regioner och organisationer helt enkelt till alla som har en elräkning. Herr talman! Lågkonjunktur och inflation slår hårdast mot dem som hade det tufft redan innan. Det är därför vi nu föreslår att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer ska förlängas. Och för att ytterligare stärka skyddet för personer som är arbetslösa kommer a-kassan att permanent behållas på den nivå som har gällt under pandemin. Andra ekonomiskt utsatta grupper som garantipensionärer och studenter får kompensation genom att deras ersättningar räknas upp med inflationen. Herr talman! Det andra området jag vill lyfta fram är välfärden. Man måste kunna lita på att det finns en plats på det särskilda boendet om man behöver det när man blir äldre. Man måste kunna lita på att man inte ska behöva vänta alldeles för länge för att få den vård man både har rätt till och behöver. Man ska kunna lita på att barnen får den kunskap de behöver i skolan. Därför ökar vi det generella statsbidraget med 6 miljarder och gör dessutom riktade satsningar och ger andra stöd på lika mycket. Det här ska gå till fler vårdplatser i hela landet till mer resurser till förlossningsvård och kvinnors och äldres hälsa och till att återupprätta kunskapsskolan med fler speciallärare förstärkt lovskola och ökad tillgång till nya läromedel. Det ska också gå till att bekämpa ohälsan bland barn och unga genom att vi nu ger ett ordentligt stöd till Bris. Dessutom tillförs medel för att motverka äldres ensamhet. En mycket stor satsning görs också på att motverka hemlöshet. Den har ökat i Sverige men den ska minska. Herr talman! Det tredje området är tryggheten. Den har blivit vår tids stora frihetsfråga. Strävsamma företagare får sina butiker plundrade och vandaliserade om och om igen. Mammor ser sina barn ofta söner dras in i gängkriminalitet medan andra föräldrar får begrava sina barn för att de har blivit skjutna. Jag tänker särskilt på tolvåriga Adrianas mamma och pappa. Adriana var ute med sin hund utanför McDonalds men kom aldrig hem igen. För hennes och för andra brottsoffers skull inleds nu den största offensiven i svensk historia mot den organiserade brottsligheten. Budgeten innehåller förstärkningar av hela rättsväsendet med särskilt fokus på polis säkerhetspolis och kriminalvård. Rättvisan ska återupprättas med skärpta straff och fler poliser. Men rättvisa handlar också om att förebygga. Alla barn ska få en chans att lyckas. Det handlar om att stärka föräldraansvaret och se till att ungdomar har möjlighet till en meningsfull fritid i stället för att dras in i gängen på torget. Därför stärker vi socialtjänstens brottsförebyggande arbete samtidigt som vi stärker föräldraskapsprogram och satsar på idrott i utsatta områden. Herr talman! Trygghet skyddas inte bara här hemma. Just nu strider och dör modiga män och kvinnor vid den ukrainska fronten - för sitt land men också för friheten i hela Europa. Vi ska stötta dem på alla sätt vi kan. Regeringen kommer att återkomma i frågan om mer vapen till Ukraina. Dessutom kan vi här gemensamt ta ansvar för vårt eget försvar se till att det är rustat och se till att Sverige nu kommer in i Nato. Vi fortsätter arbetet med att stärka Försvarsmakten och det civila försvaret. Herr talman! Det fjärde området är klimat och miljö. Sverige ska ha en offensiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Här finns det mycket bra att bygga på från tidigare regeringar exempelvis Industriklivet och Klimatklivet och detta byggs nu ut ytterligare. Men det finns också saker som har varit helt kontraproduktiva. Nedläggningen av kärnkraftsreaktorer har inte bara gjort elen dyr utan också lett till att Sverige eldar tonvis med olja för att försörja landet med el. Byråkratiska miljöprövningar har satt käppar i hjulet för nödvändiga investeringar som skulle kunna minska utsläppen. Vi är övertygade om att mer fossilfri el är nyckeln till att Sverige ska kunna nå klimatmålen. Nu tar vi de första stegen mot ny kärnkraft. Det finns för första gången på flera decennier en majoritet i Sveriges riksdag för mer kärnkraft. Vi satsar också på koldioxidinfångning och utbyggd laddinfrastruktur. Det kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet med att sänka utsläppen. Miljön värnas även genom åtgärder för att återställa våtmarker sanera förorenade områden och minska övergödning och utsläpp i Östersjön. Det femte området är jobb företagande och tillväxt. Sverige ska fortsätta att vara ett land där innovativa företag skapar jobb och tillväxt. Vi är fast beslutna att förbättra det svenska företagsklimatet under den här mandatperioden. Vi sänker arbetsgivaravgifterna för personer som jobbar med forskning och innovation. Vi gör det enklare att driva företag genom att nu inrätta ett ordentligt implementeringsråd som ska se över regelkrångel. När vi gör det kan också fler få sitt första jobb. Fler kan försörja sig själva när resurser frigörs i företag. Vi vill också att fler ska få möjlighet att bli anställbara. Det är därför vi nu ser till att mer resurser går till yrkesvux praktikplatser och annat som vi vet har effekt. Under många år har arbetsmarknadspolitiken som en hel del annan politik varit ineffektiv och kostat väldigt mycket pengar. Arbetslinjen är svaret på flera av de problem som Sverige har i dag. Fler måste arbeta. Fler måste försörja sig själva. Det är därför vi nu gör mer för att fler ska jobba. Vi sänker skatten för dem som är över 65 och fortsätter att arbeta och vi kommer under den här mandatperioden att genomföra en stor bidragsreform som gör att det alltid lönar sig bättre för en förälder att gå till jobbet än att stapla bidrag på varandra. Det här är en fråga om respekt och rättvisa såväl för dem som jobbar och för dem som betalar skatt som för alla de människor som i dag står utanför arbetsmarknaden. Vi kommer också att arbeta med att minska bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Det är en prioriterad fråga. Det är därför vi under den här mandatperioden vill göra en folkräkning. Herr talman! Budgeten läggs fram i en ekonomiskt svår tid. Vi går mot vinter i ekonomin. Sverige har samtidigt stora problem. Jag känner mig väldigt trygg med att den här budgeten som stöds av en majoritet i riksdagen kommer att göra skillnad. Vi håller tillbaka. Det är inte en expansiv budget; när vi har inflation måste vi ta ansvar. Men vi lyckas ändå satsa på alla de områden som vi ser är viktiga för att Sverige ska byta riktning. Avslutningsvis vill jag särskilt vända mig till dig som är ung. Det gäller några här inne men jag tänker främst på andra som följer debatten. Du kämpar med oro för framtiden. Du känner att du förlorade viktiga år under pandemin. Du oroar dig för klimatet. Du kanske oroar dig för dina föräldrars ekonomi. Du känner att kriget kommer väldigt nära och du har mörka tankar om framtiden. Mitt budskap är att vi kommer att ta oss igenom den här krisen och den här situationen tillsammans. Sverige och alla vi som bor här har klarat tuffa tider förut. Det finns en styrka i vårt land. Tillsammans kan vi göra allt för att Sverige ska vara bättre om tre år än nu. Vi har klarat tuffa tider förut. Tillsammans herr talman kan vi göra den 8 november 2025 till en ännu bättre dag än den innevarande. (Applåder) I detta anförande instämde John E Weinerhall David Josefsson och Helena Storckenfeldt (alla M) samt Rashid Farivar (SD).	11739
759	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Låt mig inledningsvis gratulera Elisabeth Svantesson till det nya uppdraget. Det är ett privilegium att vara finansminister inte minst i dessa tider när vi går mot tuffa ekonomiska utgångspunkter. Sverige går mot en lågkonjunktur. Jag hade kunnat ställa en fråga om detta med löftesbrotten och så vidare. Men jag tänker mer på något specifikt som handlar om just konjunktur och arbete nämligen frågan om byggandet. I somras när jag var finansminister var det en process i finansutskottet om hur vi skulle hantera investeringsstödet för byggandet av hyreslägenheter. Då valde en majoritet med Elisabeth Svantessons moderater att skriva att utgångspunkten var att alla ansökningar som hade kommit in till den 1 januari 2022 skulle behandlas. Nu säger man i budgeten att det bara handlar om dem som har beviljats fram till den 1 januari 2023. Ni kapar ju hela kön! Kunde ni inte ha sagt detta före valet till alla de ungdomar som undrar hur de ska kunna flytta hemifrån till alla de kommuner som jobbar med att öka bostadsbyggandet och till alla de byggbolag som väntar med att sätta spaden i marken? Ni tänker bromsa byggandet just när Sverige går in i en lågkonjunktur. (Applåder)	1203
760	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Regeringen gör sig inga illusioner om Irans agerande regionalt eller internationellt. Jag vill vara tydlig med det i denna debatt. Det är mycket allvarligt att Iran har tillhandahållit Ryssland drönare som används i kriget mot Ukraina. Den 20 oktober tog EU beslut om de första sanktionslistningarna av iranska individer och enheter med anledning av detta och mot samma bakgrund väntas EU i nästa vecka besluta om ytterligare listning av fler iranska individer och enheter. Låt mig understryka detta och även instämma i det Arin Karapet tog upp: EU är en utomordentligt effektiv plattform om alla 27 medlemsstater kan förmås att säga samma sak i en sådan här för oss alla angelägen och viktig fråga. Vad gäller Iran är denna stat också direkt eller indirekt inblandad i flera av Mellanösterns konflikter och har därmed också ett ansvar för den regionala utvecklingen. Iran behöver ändra förhållningssätt och göra mer för att bidra till politiska lösning inklusive i Syrien och i Jemen. Vi ser med mycket stor oro på de iranska attacker som har skett mot kurdiska mål i Irak vilket hotar att undergräva Iraks stabilitet och territoriella suveränitet. Irans återkommande hot och uttalanden som ifrågasätter staten Israels legitimitet är oacceptabla och även här EU har uttalat skarpa fördömanden av dessa. Eftersom jag nämnde Arin Karapet ska jag specifikt vända mig till honom och säga att svenska staten givetvis aldrig accepterar olagliga aktiviteter på vårt territorium bedrivna av andra stater. Alla sådana aktiviteter kommer givetvis att beivras och lagföras om de upptäcks. Jag välkomnar dagens diskussion här i kammaren och tackar alla som har deltagit oavsett parti. Det finns ett stort engagemang för situationen i Iran vilket också återspeglas av att många nu sitter på åhörarläktaren. Detta är helt naturligt givet den mycket allvarliga utvecklingen och återspeglar också de starka mellanfolkliga banden mellan Sverige och Iran. Regeringen kommer att fortsätta att följa utvecklingen i Iran nära. Tillsammans med övriga EU och våra internationella partner fortsätter vi att överväga alla tillgängliga verktyg och åtgärder för att påverka Irans agerande och stödja det iranska folkets legitima krav på mänskliga rättigheter.	2263
761	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Det har varit en speciell debatt som jag kommer att minnas under lång tid framöver. Fler ledamöter än vanligt har deltagit i interpellationsdebatten och framför allt är det väldigt många åhörare här i kväll. Det tar jag verkligen med mig från denna debatt. Många av oss vet att få politiker är bättre än utrikesminister Billström på att upprepa en talepunkt om och om igen men argumentet blir inte bättre bara för att man upprepar det. Det är många av oss som är oroliga för att utrikesministern tänker föra en alltför eurocentrisk och framför allt antifeministisk utrikespolitik som inte möter frågor som de folkliga protesterna i Iran. Det är bra med EU-sanktioner men göm dig inte bakom EU Tobias Billström! Se att Sverige har en egen Iranpolitik! Och sluta att överväga - det har du hållit på med för länge nu. Det är dags att börja agera mot den iranska regimen. Då kan du kalla upp ambassadören du kan se till att de riktade sanktionerna mot mullorna och dem inom regimen som är ansvariga för dödandet utökas och du kan klippa sönder avtalen med Iran för att politiskt markera att regimen inte har någon legitimitet. De dödar sitt eget folk men folket har rest sig. Det är dags för omvärlden att också resa sig tillsammans med det iranska folket och göra skillnad här och nu. Folket i Iran ropar zan zendegi azadi!" om och om igen. De säger det med livet som insats. Det känns ganska tryggt för mig att stå här i Sveriges riksdag och säga de sakerna i förhållande till de unga tjejer och pojkar som tar makten och försöker säga det till sina rektorer religiösa ledare och så vidare. Vi måste göra skillnad från Sverige. Det är tydligt att Sveriges riksdag vill se ett agerande från den svenska regeringen. Jag hoppas att vi får se detta nu omgående från Tobias Billström. (Applåder) "	1821
762	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Till att börja med: Varmt tack till alla engagerade åhörare och kollegor och till alla som tittar på denna sändning online! Till er vill jag säga att detta inte är slutet för frihetskampen utan bara början. Den islamistiska regeringen i Iran har noll legitimitet och vi kommer att göra allt vi kan för att se till att den byts ut omgående. Vi kommer inte att svika de modiga tjejer och killar som med livet som insats slåss för friheten på de iranska gatorna. Till Markus Wiechel: För ett år sedan motionerade jag om att stoppa utländska staters finansiering av religiösa samfund. Motionen gick igenom konstitutionsutskottet och sedan riksdagen med full enighet. Engagemanget för Iran och för mänskliga rättigheter är inget nytt påfund utan något som har funnits där men tack för att du uppmärksammade det! Till Tobias Billström: Nu när schackpjäserna är uppställda vad blir statsrådets nästa drag? Vad avser statsrådet att göra för att kännbart pressa mördarregimen i Iran? Att enbart gömma sig bakom behovet av ett gemensamt agerande av EU är inte bara fegt utan ett aktivt val att stå på fel sida av historien. Agera! Jag vill också säga varmt tack för till dig för att du har svarat på frågorna. Vi kommer att ses om två veckor igen. Trycket kommer att hållas uppe. Jag vill avsluta med de slagord som de modiga tjejerna använder i Iran: zan zendegi azadi!" "jin jiyan azadi!" - kvinna liv frihet! (Applåder) "	1445
763	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag tackar för en engagerad debatt här i kväll och jag tackar interpellanterna för deras interpellationer och möjligheten för mig att utveckla regeringens politik på detta område. Det finns bara en sak som jag skulle vilja understryka i mina sista ord i denna debatt och det är att jag tycker att det finns ett sätt eller en tendens att undervärdera behovet av enighet i Europeiska unionen när det gäller Iran. Jag vill understryka att EU hittills har agerat med mycket stor enighet. Sverige har bidragit aktivt till detta och avser att fullfölja den linjen framgent. EU har kraftfullt fördömt Irans agerande i offentliga uttalanden och vi ämnar fortsätta att använda EU som en plattform för att påverka Iran. Det var oerhört viktigt att EU i oktober kunde fatta beslut om nya riktade sanktioner och vi utgår naturligtvis ifrån att frågan kommer att komma upp på nytt i samband med nästa utrikesministerråd. Jag kan försäkra Håkan Svenneling i denna debatt att vi som sagt kommer att vara pådrivande för detta. Om så blir fallet kommer jag att driva frågan lika tydligt och klart som jag har gjort i denna interpellationsdebatt i samtal överläggningar och förhandlingar med mina utrikesministerkolleger i Europeiska unionen. Just nu diskuteras inom EU förslaget om utökade sanktionslistningar med anledning av det fortsatta våldet. Detta är alltså en konkret pågående process. Jag har också föreslagit att situationen ska tas upp på nytt på dagordningen vid denna månads utrikesministermöte som äger rum den 14 november. Jag och regeringen anser och bedömer att det är centralt med ett fortsatt starkt sammanhållet EU-agerande i denna fråga. Jag är som sagt övertygad om att frågan kommer att fortsätta diskuteras och det är bra. De modiga kvinnorna och tjejerna som slåss för demokrati på gatorna i Iran förtjänar stöd även i denna kammare. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1912
764	TALMANNEN	TALMANNEN	Jag vill säga till alla som har kommit hit i kväll att även om jag såg mig föranlåten att påpeka att man inte får applådera på läktaren vill jag tacka er för att ni har kommit till Sveriges riksdag i kväll. Sveriges riksdag är kärnan i svensk demokrati och jag är glad att ni valde att ta vara på er rätt att komma hit och lyssna på denna debatt. Tack för att ni har varit här i dag! (Applåder)	401
765	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Herr talman! Tack Annika Hirvonen för interpellationen! Annika Hirvonen har frågat mig om partierna i regeringssamarbetet avser att utreda att människor som utnyttjas i prostitution ska utvisas på grund av bristande vandel på samma sätt som kriminella. Av Tidöavtalet framgår att regeringen avser att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Utredningen ingår som en del av många i regeringens satsning för att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Av Tidöavtalet framgår att den aktuella utredningen bland annat ska analysera de rättsliga möjligheterna utifrån både svensk grundlag EU-rätten Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Enligt Tidöavtalet ska utredningen också ta fram författningsförslag för att i den utsträckning det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det skulle till exempel kunna röra sig om samröre med en kriminell våldsbejakande eller extremistisk organisation eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Hämtat från tidigare förarbeten nämns även prostitution som ett exempel. Det är dock viktigt att framhålla att förslagets syfte inte är utvisa människor för att de har försatts i utsatthet. Regeringen avser att återkomma med kommittédirektiv där utredarens uppdrag utvecklas närmare.	1422
766	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! I Tidöavtalet kan vi läsa att regeringen vill utreda möjligheten att utvisa människor på grund av bristande vandel. Man exemplifierar bland annat med att människor har begått brott vilket redan i dag är vad som brukar avses med detta. Sedan exemplifierar man med en rad handlingar som inte handlar om att människor har begått brott utan är i en utsatt situation till exempel i missbruk eller till och med att de är utsatta för brott som sexuellt utnyttjande i form av att andra personer köper sexuella tjänster. Vi i Miljöpartiet tycker att det är allvarligt att partierna bakom Tidöavtalet på detta sätt klumpar ihop brottslingar med dem som borde klassas som brottsoffer det vill säga kvinnor flickor pojkar och transpersoner som utnyttjas i prostitutionen. Vi vill stärka dessa brottsoffers status och skydd inte straffa dem med utvisning. Jag har letat i förarbetena. Jag hittar inte ordet prostitution i där. Maria Malmer Stenergard får gärna upplysa mig om var det står. Det som jag hittar är att man på 1980-talet kunde bli utvisad om man ägnade sig åt otukt. Efter det har vi infört sexköpslagen som tydligt slår fast att det är den som köper sex som begår ett brott och att den som är utsatt inte är kriminell och inte bör straffas. Min fråga blir då: Ska jag tolka detta interpellationssvar som att man nu går ifrån detta och tydligt säger att kvinnor flickor pojkar och transpersoner som utnyttjas i prostitution inte ska utvisas? Herr talman! Förutom kriminalitet och det som Maria Malmer Stenergard nu lyfter fram i sitt interpellationssvar som omständigheter som ska omfattas av denna paragraf talas det också om att i handling missakta befolkningen. Det talas om att man ska ha respekt för grundläggande svenska värderingar och det är viktigt. Men vad menar regeringen med personer som missaktar den svenska befolkningen eller inte respekterar grundläggande värden? Ska de kunna bli av med sin flyktingstatus? Ska en flykting från till exempel Iran som nu har debatterats och som inte delar till exempel de värderingar som partierna bakom Tidöavtalet står för och demonstrerar mot dem eller på annat sätt uttrycker missaktning mot just till exempel Sverigedemokraternas värderingar kunna bli av med sin status som flykting och utvisas? Ska andra flyktingar kunna utvisas för missaktning av befolkningen? Bör det inte ändå i sammanhanget vara tydligt att flyktingstatus är någonting som ska gälla oavsett om man håller med om vissa värderingar eller inte? Herr talman! Denna paragraf i Tidöavtalet har kritiserats ur många perspektiv. Vi i Miljöpartiet tycker att det otroligt allvarligt att man gör sammanblandningar mellan brottslingar och brottsoffer och dessutom kommer med svepande grunder för att människor ska bli av med den mänskliga rättigheten till skydd från förföljelse och förtryck.	2846
767	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Herr talman! Denna utredning om en möjlighet att utvisa en utländsk medborgare på grund av bristande vandel är en del av en omfattande reformagenda som ska lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem på migrations- och integrationsområdet. Målet är bland att införa en kravbaserad integrationspolitik där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att också bli en del av det svenska samhället. Och jag vill med anledning av interpellantens frågor erinra om att det tydligt framgår av Tidöavtalet att samtliga förslag som läggs fram ska vara i enhetlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa och de ska respektera asylrätten. Likaså ska givetvis beredningskraven i regeringsformen iakttas. Då vet Annika Hirvonen mycket väl att de svepande ord som hon hänvisar till alltså inte är lagstiftning utan de är en del av Tidöavtalet. Det är inte vår avsikt att ha svepande formuleringar i lagstiftningen om den eventuellt kommer på plats efter en gedigen utredning där samtliga aspekter har belysts och där man också har tittat på internationella jämförelser och där man har säkerställt att vi håller oss inom ramen för exempelvis asylrätten. Men vi menar att samhällsutvecklingen gör att det finns skäl att utreda om människor bör kunna utvisas från Sverige på fler grunder än vad som i dag är möjligt. Och detta är alltså inte främmande för svensk rätt utan denna möjlighet fanns till så sent som 2005. Jag tror att de flesta är överens om att vi under många år har misslyckats med integrationen. Om man har många personer som befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli en del av samhället och i stället egentligen agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Om integrationen ska fungera behöver människor som bor här faktiskt också vilja bli en del av det svenska samhället och anstränga sig till det yttersta för att också bli det så snabbt som möjligt. Om man däremot inte har en sådan vilja och befinner sig i miljöer kopplade till exempelvis kriminella gäng klaner eller extremistiska grupperingar och inte har för avsikt att ändra på det då måste vi ställa oss frågan om man verkligen ska vara kvar i Sverige. Exakt hur detta ska gå till ska denna utredning naturligtvis titta närmare på liksom hur det fungerar i andra länder. Jag vill inte och tänker inte föregripa denna utredning. Med anledning av dessa frågeställningar vill jag passa på att säga något. Det kan framstå som att detta är en helt ny företeelse men det har alltså funnits liknande regleringar tidigare. Men själva vandelsprövningen är någonting som görs dagligen på Migrationsverket i samband med att människor ansöker om medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd. Jag vill också lyfta fram den möjlighet som finns i dag enligt utlänningslagen att avvisa personer som inte är EES-medborgare eller anhöriga till EES-medborgare om det kan antas att de inte kan försörja sig på ett hederligt sätt. I förarbetena nämns prostitution som exempel. Det är inte precis den reglering som vi tar sikte på här utan detta handlar alltså om avvisning av icke EES-medborgare och sådana som inte är familjemedlemmar till EES-medborgare. Mig veterligen är detta ingenting som Miljöpartiet har agerat för att ändra. Det är en ganska liknande reglering. Varför har i så fall Annika Hirvonen inte tagit den striden under de nästan åtta år som Miljöpartiet satt i regeringen?	3507
768	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! Då vill jag informera om att Miljöpartiet också vill skärpa synen på personer som utnyttjas i prostitution som brottsoffer. Vi vill inte straffa dem med utvisning. Vi vill ge dem samma status som andra målsägande. Det är någonting som vi har drivit länge. Det oroar mig att Maria Malmer Stenergard här gör denna jämförelse med avvisning av icke EES-medborgare. I svaret skulle man nämligen kunna tolka det som att regeringen nu backar från denna del av listan som innehåller prostitution och missbruk alltså personer som är i en utsatt situation och att de ska straffas med utvisning på samma sätt som personer som ägnar sig åt organiserad brottslighet. Vi i Miljöpartiet är oroade över detta. Vi såg inte minst när det kom många kvinnor som flydde från kriget i Ukraina hur det hade en stor påverkan på sexhandeln i Sverige. Vi är oroade för de extremt låga ersättningarna som dessa kvinnor tvingas leva på och försörja sig på i Sverige. Det är alltså mindre än 100 kronor om dagen för en vuxen kvinna och bara knappt 50 spänn för ett barn. Det driver människor i händerna på dem som cyniskt utnyttjar flickor pojkar och kvinnor i sexhandeln. Det är de som utnyttjar dessa människor som vi ska sätta åt. Vi ska inte straffa ukrainska flyktingar genom att utvisa dem tillbaka till krigets helvete för att de är i prostitution. Vi ska inte göra på det sätt som Maria Malmer Stenergard beskriver att lagstiftningen säger om EES-medborgare som utnyttjas i prostitution. Det vill inte vi i Miljöpartiet. Kan Maria Malmer Stenergard nu säga klart och tydligt att regeringen inte kommer att gå vidare med utvisning av personer som utnyttjas i prostitution? Det vore ett väldigt välkommet besked. Jag frågade också tidigare om statsrådet kunde ge mig en hänvisning till vilka förarbeten man menar att den här listan kommer ifrån. Jag kan nämligen inte hitta den när jag själv söker i tidigare propositioner och utredningar som har behandlat detta. Jag hittar begrepp som otukt men jag hittar inte begreppet prostitution. Det kan förstås vara så att jag inte har sökt tillräckligt noggrant eller hittat rätt. Jag hittar heller inte var man listar detta med respekt i förhållande till grundläggande värderingar eller att missakta befolkningen. Jag tycker att det vore väldigt bra om vi kunde få klarhet också i det. Som sagt: Kan vi nu få svart på vitt att regeringen inte ska straffa brottsoffer som utsätts i prostitution med utvisning på samma sätt som de kriminella som utnyttjar dem? Det vore otroligt värdefullt.	2544
769	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Herr talman! Jag vill vara glasklar här. Det som gäller är det jag sa i mitt inledande svar det vill säga att det inte är regeringens avsikt att utvisa människor för att de har försatts i utsatthet. Där vill jag vara mycket klar. Jag ser framför mig att det i mycket större utsträckning är exempelvis de som bedriver koppleri som blir aktuella för utvisning men återigen: Detta är någonting som utredningen måste titta på och utredningen har alltså inte ens tillsatts. Vi kommer att jobba med direktiv och utredningen ska naturligtvis få jobba helt som utredningar brukar och kunna leva upp till de beredningskrav som finns. Jag tycker att Annika Hirvonen är ganska snabb att kritisera regeringen herr talman. Hon liksom andra får jättegärna kritisera regeringen - jag välkomnar det och det är en viktig del i en demokrati - men jag tror att det kan vara en god idé att avvakta och se hur utredningsdirektiven utformas vad utredningen landar i och vad regeringen sedan eventuellt väljer att gå vidare med. Precis som under åren i regeringsställning väljer dock Annika Hirvonen och Miljöpartiet att se det de önskar se. Annika Hirvonen väljer ut ett av de exempel som nämns i Tidöavtalet och blåser upp det i stället för att se till att helheten och alla de överväganden som utredningen kommer att få i uppdrag att göra kommer fram. Miljöpartiet väljer också konsekvent att bortse från de negativa effekterna av den ansvarslösa migrationspolitik utan fungerande integration som till stor del är en följd av partiets och Socialdemokraternas politik i regeringsställning under de senaste åtta åren. I Miljöpartiets värld tycks uppfattningen vara att mer av den krav- och gränslösa politik som bidragit till problemen ska utgöra lösningen och jag - liksom en stor del av väljarna - tycker nog att det är rätt uppenbart att det inte fungerar. Från Miljöpartiets sida slår man gärna på den humanistiska trumman men för mig är det inte ljudet från trumman som är det viktiga utan resultaten - och de är nedslående. Alldeles för många barn kommer aldrig till sin rätt och får inte samma chans som andra barn att växa upp och bli sitt allra bästa jag här. Kvinnor som flyr från krig och förtryck som Annika Hirvonen förtjänstfullt lyfter fram i olika sammanhang tvingas in i en annan form av förtryck i det svenska utanförskapet. Det kan den här regeringen aldrig acceptera. Som ansvarstagande politiker måste vi alla fundera på vårt eget ansvar för det utanförskap som alltför många människor inte minst barn och kvinnor i dag lever i här i Sverige. Vad är det egentligen som är humant? Jag vill återigen framhålla följande: Prostitution är ett exempel som räknas upp och som har hämtats från tidigare förarbeten. Det är ordet otukt jag syftar på. Syftet är inte att utvisa människor för att de har försatts i utsatthet. Här vill jag vara glasklar. Det handlar inte om att vi ska sätta dit utsatta människor. Exakt var gränserna lämpligen bör gå kommer att utredas och jag vill inte föregripa det.	3027
770	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Tack Mikael Damberg för frågan! Vi står inför en väldigt tuff och svår tid. För oss i våra fyra partier är det väldigt centralt att prioritera det som är viktigt och att göra detta med en finansiering som inte innebär att låna. Vad gör vi då? Jo vi ser till att omprioritera. Det är fyra delar vi omprioriterar. Det handlar om investeringsstödet som våra partier har varit negativa till länge. Det handlar om klimatbonusen som i år kostar uppemot 7 miljarder om den ska fortsätta. Det handlar om biståndet som nu läggs i en och samma ram under tre år. Detta är tre av de viktiga delarna. Att prioritera i en svår tid är något den här regeringen kommer att göra och något som jag som finansminister kommer att göra. Det handlar om att ta ansvar för att resurser finns till välfärd försvar rättsväsen och polis. Det är att ta ansvar i en svår tid.	875
771	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! Då är ju den naturliga följdfrågan om Maria Malmer Stenergard delar Miljöpartiets uppfattning att personer som utsätts i prostitution har försatts i sådan utsatthet som Maria Malmer Stenergard talar om i sitt interpellationssvar. Lösningen på förtrycket av kvinnor bland annat genom utnyttjande i prostitution kan inte vara att straffa kvinnorna med utvisning. Om det finns ett hot om utvisning tillbaka till det förtryck man en gång flytt ifrån kommer det att leda till att färre vågar söka hjälp och anmäla de kriminella som utnyttjar flickor pojkar kvinnor och transpersoner i sexhandeln. Så ser det ut redan i dag. Detta måste vi råda bot på. När vi läser meningarna där man listar brottslingar och brottsoffer sida vid sida är det klart att vi reagerar på det och kritiserar det. Och vi får ju inte tydliga svar - det är uppenbart att man avser att utreda den här frågan därför att man faktiskt är intresserad av att kunna ta fram sådana lagförslag. Det är vi djupt kritiska till. Vi är djupt kritiska till de mycket svepande formuleringarna i Tidöavtalets vandelsparagraf om att missakta befolkningen och svenska värderingar. Det är begrepp där man lägger in olika saker. Svenska värderingar handlar för mig om jämställdhet antirasism och alla människors lika värde. De handlar om solidaritet med kommande generationer och alla människor. Det är uppenbart att partierna bakom Tidöavtalet tolkar svenska värderingar annorlunda.	1458
772	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Herr talman! Återigen vill jag vara tydlig med att vårt syfte inte är att utvisa personer enbart för att de har försatts i utsatthet. Här kan jag vara glasklar. Vi har ju den situationen att någon kan utvisas med anledning av brott och här kan man tänka sig en situation där någon upprepade gånger begår brott som inte når upp till det straffvärde som krävs för att utvisning ska aktualiseras. Man kan tänka sig en situation där någon har tydligt samröre med kriminella organisationer eller terroristorganisationer och att det är den typen av samröre som kan leda till utvisning trots att utvisning på grund av brott som sagt inte kan aktualiseras. Men just detta får utredningen naturligtvis titta närmare på. Jag vill återigen betona att samtliga förslag som läggs fram ska vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa och likaså ska givetvis beredningskraven i regeringsformen iakttas. Jag kan inte föregripa den utredning som vi ännu inte har tillsatt. Jag ser dock väldigt mycket fram emot fortsatt debatt med Annika Hirvonen om detta när utredningen har kommit och om regeringen väljer att gå vidare med något av de eventuella förslagen. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1248
773	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Jag kan väl konstatera att den här regeringen inte verkar prioritera att bekämpa arbetslösheten när vi går mot lågkonjunktur eftersom man drar in på arbetsmarknadspolitiken. Man verkar inte prioritera att ge stöd till dem som behöver utbilda sig när vi går mot lågkonjunktur eftersom det är 20 000 färre utbildningsplatser än i år. Dessutom drar man ned på byggandet i en tid då vi går mot lågkonjunktur. Vi vet ju att det finns flera kommuner i Sverige vars största tillväxthinder är just personalkompetensfrågan. Där behöver man bygga. Det riskerar ju att bromsa den gröna industriella revolutionen i norra Sverige om vi inte bygger tillräckligt mycket bostäder. Vad är logiken med att bromsa byggandet när vi går rakt in i en lågkonjunktur? (Applåder)	775
774	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Det är uppemot 16 miljarder kronor de närmaste åren som Mikael Damberg tycker att det är en god idé att lägga på ineffektiva byggsubventioner. Men det är ju inte detta som får igång eller fortsätter byggandet i Sverige utan det handlar om helt andra saker. Ett exempel är regelkrånglet. Det var aldrig enkelt för den förra regeringen: Varför ska man göra det enklare att bygga när man i stället kan fortsätta att portionera ut miljarder av skattebetalarnas pengar? Jag vill ändå tacka för att Mikael Damberg tar upp arbetsmarknaden. Det är en fråga som vi har debatterat många gånger. Jag är djupt bekymrad över alla dem som har lämnats i utanförskap och åt sitt öde under de gångna åtta åren. Fler behöver komma in på en arbetsplats eller praktikplats. Fler behöver yrkesvux. Fler behöver bli anställbara. Fler behöver dras ur bidragsberoende. Det arbetet påbörjar vi nu. Vi tar ansvar prioriterar bland skattebetalarnas pengar och fokuserar på att de som står långt utanför ska komma in. (Applåder)	1021
775	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Före valet var Elisabeth Svantesson med på att tillsammans med Vänsterpartiet och KD driva igenom extra miljarder till kommuner och regioner för att klara ökade behov inom välfärden. Nu är de behoven akuta på grund av inflationens effekter. Uppsägning av personal ute i välfärden hotar. Det vore väldigt illa för dem som blir arbetslösa för dem som blir kvar med en ohållbar arbetssituation för dem som är i behov av välfärdstjänsterna och för svensk ekonomi som verkligen inte är betjänt av ännu högre arbetslöshet. Nu är Elisabeth Svantesson finansminister. Hon ser siffrorna förfogar över Finansdepartementet och kan lägga förslagen. Vad händer då? Hon lägger en nedskärningsbudget. Hon väljer att ha kvar generande låga kapitalskatter och jättesubventioner till dem som har det gott ställt. Både att städa och att värma poolen kan man få stöd för. Men hon vill inte värna sjuksköterskor lärare eller socialarbetare de som gör vårt samhälle starkare. Varför Elisabeth Svantesson?	1008
776	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Tack Ali Esbati för frågan! Först vill jag passa på att tacka Vänsterpartiet. Vi samarbetade ju under förra mandatperioden i flera viktiga frågor. Vi stoppade till exempel friår tillsammans och såg till att pengarna gick till välfärden. Vi har som Ali Esbati också nämner gjort stora satsningar inom äldreomsorgen. Jag fortsätter ta ansvar både i opposition och nu när jag sitter i regeringen. Det kommer jag att göra. Det är därför vi nu stärker välfärden med både generella och riktade statsbidrag. Det kommer att behövas. Det är också så att det kommer att vara tufft för alla. Det kommer att vara tufft för Sveriges kommuner och regioner. Det kommer att vara tufft för många företag och för många hushåll. Det vi kan göra det ska vi göra. Det är att prioritera så att vi ser till att sysselsättningen i de här viktiga sektorerna inte minskar.	871
777	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Det är ju inte korrekt att regeringen stärker välfärden. Det här är en nedskärningsbudget; det är alldeles uppenbart för de flesta. Det här kan leda till att uppåt 15 000 personer måste sägas upp och då är frågan vilka som ska få gå. Är det lärarna i skolan som är för många? Är det undersköterskorna som sliter inom äldreomsorgen? Är det sjuksköterskor som det vore bra att ha fler av på sjukhusen? Pengarna finns ju där. Det är uppenbart. Det är de prioriteringar som regeringen gör som pekar i den här riktningen. Det är inte sant att alla får det tufft. En del får det inte alls tuffare. De som haft det väldigt bra får det inte tuffare med den här regeringens budget så jag frågar igen. Varför göra prioriteringar som gör att miljardärerna lämnas därhän men det är undersköterskor lärare och sjuksköterskor som får betala för krisen? Varför? (Applåder)	879
778	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Jag tror att Ali Esbati kanske måste byta talepunkt. Den här budgeten är ju en budget som stärker dem som har allra minst marginaler mest. Ali Esbati får gärna läsa finansplanen och se på de tabellerna men också läsa budgeten. Vi stärker kommun- och regionsektorn. Sedan finns det tillfälliga pengar som försvinner på grund av pandemin men vi stärker de grundläggande verksamheterna. Det är ett viktigt besked som jag som finansminister också tycker är väldigt centralt i den här tiden. Vi vet inte hur konjunkturen utvecklas. Det är också därför som vi har lagt en budget som inte är expansiv trots att vi går in i lågkonjunktur. Vi vill inte driva på inflationen. Men det finns möjlighet ett handlingsutrymme om det är så att konjunkturen skulle vika och bli sämre än den prognos som nu finns. Då finns ett handlingsutrymme att göra det som behövs och det som krävs då och det får vi återkomma till. Men vi gör bedömningen att de här resurserna kommer att underlätta för välfärdens verksamheter.	1020
779	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag hörde Carl B Hamilton från Liberalerna prata här i talarstolen nyligen om att arbetslösheten är det största problemet i svensk ekonomi trots att den har gått ned. Nu är den på väg upp igen. Då undrar jag varför ni inte lägger några stora satsningar på att få ned arbetslösheten i den här budgeten varför ni höjer skatten på att anställa för småföretag och inte sänker den varför ni låter arbetsgivaravgiften för unga öka med 12 procent i mars just när konjunkturen går mot sitt djupaste skede och varför ni i stället lägger sex gånger större resurser på en a-kassa som är oförändrad mot vad Socialdemokraterna gjorde under pandemin - i stället för att som det nu finns möjlighet till reformera den enligt dansk modell. Ni vill ju ha danska lagar i Sverige men ni vill tydligen inte ha dansk arbetslöshetsförsäkring i Sverige. I stället ska ni lägga mer pengar och höja skatten för småföretagen och deras möjlighet att anställa. Varför är det en politik för arbetslöshet och inte för jobb Elisabeth Svantesson?	1038
780	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Det är ingen hemlighet att vi haft olika syn på a-kassan. Men nu har vi bestämt tillsammans att den ska fortsätta att vara permanent hög som den varit under pandemin. Man kan ändå konstatera att just a-kassan inte är indexerad på grund av inflation så det finns en rimlighet i att den ökar i ett läge när alla andra ersättningar skrivs upp - garantipensionen studiestöd och många andra. Men frågan är väldigt relevant. Vad gör den här regeringen för landets småföretagare? Jo väldigt mycket. De småföretagare jag möter vill att Sverige ska bli tryggt. De vill inte utsättas för brott. De vill ha billigare drivmedel inte Martin Ådahls fördubblade reduktionsplikt. De vill ha mindre av regelkrångel. Därför inrättar vi nu ett implementeringsråd som ska underlätta för dem och minska regelkrånglet. Vi gör en mängd olika saker för att underlätta för Sveriges företag. Det här var några herr talman. (Applåder)	933
781	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Sverige står inför en prövande tid. Under året har vi kunnat konstatera hur de ekonomiska utsikterna blivit allt sämre både i Sverige och i omvärlden med en skenande inflation och en annalkande lågkonjunktur. Hushåll och företag pressas hårt av sedan tidigare skyhöga priser på el och drivmedel och i mataffärer. Dessutom har räntorna höjts kraftigt. Den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag på ett sätt som vi inte upplevt på många år. Många är oroliga för sin egen och landets ekonomi. Samtidigt handlar vardagen om så mycket mer än utsikterna för världsekonomin. Vårt land har stora utmaningar och samhällsproblemen blir inte mindre för att ekonomin blir svagare. De gängkriminella slutar inte skjuta. Behovet av en skola som fokuserar på kunskap och varje barns rätt att lära sig utifrån sina egna förutsättningar försvinner inte. Klimatförändringarna pausas inte för att vi har fullt upp med att hantera en konjunkturnedgång och Rysslands fruktansvärda krig i Ukraina fortsätter att orsaka ett enormt mänskligt lidande. Herr talman! Det här svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar där vi möter svåra tider tillsammans och där vi ställer upp för varandra. Det ekonomiska läget kräver också en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik. Slutligen kräver det ekonomiska läget en regering som det går att lita på. För bara några månader sedan lämnade jag Finansdepartementets prognos på Harpsund. Där talade jag om att en lågkonjunktur var att vänta. Den bilden har bara förstärkts de senaste månaderna. Jag var också tydlig med att det förvärrade ekonomiska läget kommer att kräva en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik för att inte svenska hushåll och företag ska sättas i ytterligare trångmål. Överbudspolitiken har nått vägs ände. Sveriges urstarka statsfinanser måste användas för att klara lågkonjunkturen skydda välfärden och hushållen samt fortsätta de nödvändiga satsningarna på inre och yttre säkerhet. Redan då var det tydligt att situationen skulle kräva hårda prioriteringar. Politiska önskelistor skulle behöva stå tillbaka och det skulle krävas ärlighet mot väljarna. När vi nu sett Sverigedemokraternas och regeringens budget i dess helhet kan jag konstatera att den ekonomiska och politiska verkligheten till slut har kommit i kapp de högerkonservativa partierna. Sverigedemokraterna och regeringen backar nu från vallöfte efter vallöfte. I en historiskt svår tid har partierna ägnat valrörelsen åt att presentera en rad löften som nu bryts. Det är löften som väljarna nog tog på allvar och som vanliga hushåll använt för att planera sin ekonomi. Sverigedemokraterna och Moderaterna försöker nu två sina händer efter de vidlyftiga vallöften de ställt ut. Ursäkten är: Ibland är verkligheten och spökar." Välkommen till verkligheten! (Applåder) Här sliter hårt arbetande svenskar varje dag för att få kalkylen att gå ihop. Här våndas mammor och pappor över om vinterjackan håller en säsong till och om gummistövlarna är för små och över hur mycket de har råd att lägga undan till pensionen. Här oroar sig en morfar eller en farmor över om de kommer att ha råd att köpa julklappar till barnbarnen när inflationen pressar upp matpriserna. Som folkvald ska man visa respekt för dem man företräder. Det gör man genom att vara ärlig och att alltid sätta Sveriges bästa i första rummet. Att lova och sedan bryta löftena undergräver tyvärr förtroendet för alla folkvalda. Men framför allt visar det att de högerkonservativas politik inte håller måttet när människor behöver politiken som mest. I dag har alltså Sverigedemokraterna och regeringen presenterat sin budget. Förutom att det är en budget som inte levererar det som partierna lovade i valet är det också en budget som sviker välfärden. Det kraftigt försämrade ekonomiska läget och framför allt den höga inflationen innebär att kommuner och regioner står inför en kostnadskris som kommer att slå rakt mot välfärden. Vi måste säkra finansieringen av vård skola och omsorg. Annars kommer det att bli barnen i skolan patienterna i vården och brukarna i äldreomsorgen som får betala priset. Välfärdens medarbetare kan tvingas springa ännu snabbare för att täcka upp för kollegor som sägs upp när kommuner och regioner börjar skära ned. Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar för välfärden. Under de föregående mandatperioderna bröt vi trenden med minskade statsbidrag till kommuner och regioner. Vi tillförde totalt 32 ½ miljard kronor i generella permanenta statsbidrag. Då räknar jag inte in de miljarder i riktade och tillfälliga satsningar som regeringen genomförde de senaste åren. I den här budgeten permanentar regeringen visserligen 6 miljarder av de tillfälliga satsningarna som gjordes förra året. Men jag kan konstatera att den högerkonservativa regeringen har återgått till sina gamla vanor där välfärden prioriteras bort. Det har i dag blivit tydligt att Sverigedemokraterna och regeringen sviker väljarna i löfte efter löfte. Samtidigt väntar vi fortfarande på besked i en rad frågor. När jag läser budgetpropositionen får jag det inte riktigt klart för mig. Hur blir det med investeringsstödet till hyresbostäder? I juni lovade ni alla att alla ansökningar som kommit in före den 1 januari 2022 skulle behandlas. I dag pratas det som att kapa kön. Vilka projekt är det som inte ska bli av? Vilka andra åtgärder ska komma på plats för att lösa bostadsbristen och se till att det byggs bostäder som vanligt folk har råd att bo i? Jag vet inte. Hur får ni egentligen ihop försvarssatsningen? Ni pratar om att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av bnp till 2026. Det skulle innebära ett tillskott på ungefär 8 miljarder kronor per år i genomsnitt. Men tillskottet för i år är betydligt mindre än så. Kan försvaret och svenska folket verkligen lita på era besked? Herr talman! Sverige står inför en prövande tid. Många känner oro för sin ekonomi och för hur vintern ska bli. I det oroliga läget krävs en ekonomisk politik som fokuserar på att ta oss igenom lågkonjunkturen tillsammans. Det krävs en politik för hela Sverige där tillgången till en trygg vardag och en fungerande välfärd inte är beroende av var du bor. Samtidigt får vi inte tappa farten i arbetet mot samhällsproblemen. Barnen med en förälder som blir arbetslös ska kunna känna trygghet i att de ändå får den där extra hjälpen i skolan som de behöver. Våra ungdomar måste få känna hopp och förtroende för att politiken tar klimatfrågan på allra största allvar. Mamman i förorten ska inte behöva vara rädd för att hennes barn dras in i gängkriminalitet för att samhället inte finns där. Det här är inga lätta uppgifter. Det måste politiken vara ärlig med. Det kräver hårda prioriteringar. Det är vårt jobb att ta det ansvaret även när det är svårt att presentera trovärdiga alternativ för hur vi kan göra Sverige bättre. Vi ska däremot akta oss noga för att lova för mycket för att sedan tvingas backa på löfte efter löfte. Vårt besked är tydligt. Vi kommer att fortsätta att ta ansvar och kämpa för Sveriges bästa. (Applåder) "	7119
782	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Det är ju klassiskt att svara på jobbiga frågor med någonting helt annat. Frågan var varför ni inte reformerar a-kassan så att den är stark i början och trappas ned som en riktig omställningsförsäkring som i Danmark. I stället lägger ni bara en massa pengar på den. Den andra frågan var varför ni höjer skatten på att anställa. Då går det inte att prata om bränslepriserna längre även om det var före valet och nu är efter valet. Jag har hört åkerierna klaga över Svantessonpriserna på diesel nu när det inte blir några sänkningar vid pump så det går det inte att skylla på nu. Nu måste ni ta ansvar för småföretagens möjlighet att anställa i det här oerhört svåra ekonomiska läget och finansministern måste svara på varför man chockhöjer skatten på att anställa unga just när ungdomsarbetslösheten riskerar att stiga så kraftigt.	854
783	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Är det något jag gör och tänker göra är det att ta ansvar - ansvar för Sverige i en svår tid ansvar för den ekonomiska utvecklingen och ansvar för att se till att inflationsbekämpning inte motarbetas och att vi tar oss ur den här lågkonjunkturen som vi hoppas inte blir för djup på bästa sätt. Det ansvaret tänker jag ta. Jag nämnde för en ledamot tidigare att det också finns ett handlingsutrymme. Vi lämnar ett handlingsutrymme ifall det blir så att konjunkturen fördjupas dramatiskt. Då kommer naturligtvis olika typer av konjunkturpolitik som hela tiden måste mätas mot inflationen att behövas. Vi gör en mängd viktiga saker för Sveriges företagare som jag nämnde. Listan kan göras längre. Jag kan ändå inte låta bli att konstatera att Martin Ådahl verkar längta efter fler sänkningar på drivmedel. Dem kommer vi att leverera redan den 1 januari nästa år och den 1 januari 2024. Men Martin Ådahl själv vill alltså fördubbla reduktionsplikten i Sverige. (Applåder)	992
784	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! På presskonferensen som finansministern höll i morse förtydligades det att detta inte är en miljöpartistisk budget. Det ska gudarna veta för detta är en budget som låter dem som har det allra sämst och framtida generationer betala notan. Klimatarbetet inte bara stannar av i avsaknad av ambitioner utan det är plattan i mattan med backen ilagd. Vi har nu hört vad som ska tas bort när det gäller både klimatomställningen och naturmiljösatsningarna. Det handlar om saker som sänkt bensinskatt slopade nya stambanor minskat järnvägsunderhåll minskad reduktionsplikt avskaffad klimatbonus för elbilar - ja listan kan göras lång. Men fortfarande vet vi ingenting om hur miljö- och klimatmålen ska nås så därför vill jag nu fråga finansministern: Hur ska regeringen och Sverigedemokraterna nå de svenska miljö- och klimatmålen?	847
785	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Kloka frågor! Jag kan också understryka att det inte är miljöpartistisk klimat- och miljöpolitik som våra fyra partier kommer att ägna sig åt. Den leder nämligen inte först och främst till minskade utsläpp utan till helt andra saker. Att till exempel stänga ned Ringhals 1 och 2 ökar enligt experterna utsläppen med ungefär 8 miljoner ton. Det är miljöpartistisk klimatpolitik och det vänder vi oss nu ifrån. Sverige ska elektrifieras. Jag är väldigt glad till exempel för att elbilsförsäljningen verkligen har ökat dramatiskt under senare år. Det gör också att miljöbonusen - som jag återkommer till - som i år beräknas kosta 7 miljarder kronor inte längre behövs. Det kommer; utvecklingen går åt helt rätt håll. Vad gör vi då? Laddinfrastruktur är viktigt. Nu tar min talartid slut; jag får fortsätta under min nästa minut.	845
786	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Det är väldigt bra med utbyggd laddinfrastruktur. Det har vi också satsat på länge. Men det hjälper inte om man inte har några elbilar att köra till laddstolparna. Det är också anmärkningsvärt att regeringen i sin egen budget faktiskt skriver att man med den politik som bedrevs av den förra regeringen där Miljöpartiet ingick skulle nå transportmålen. Man skulle komma betydligt längre. Men med de sänkta ambitionerna kommer man inte att göra det nu. Det finansministern säger - att vår klimatpolitik var ineffektiv - är alltså anmärkningsvärt när man själv i sin budget skriver att den inte var det. Vi kan inte fortsätta ha en klimat- och miljödebatt som handlar om kärnkraften. Kärnkraften kommer inte att ta oss ur den här situationen. Det vi behöver nu för att snabbt få till mer el för sänkta priser och för elektrifieringen är den havsbaserade vindkraften. På regeringens bord ligger nu en möjlighet att faktiskt se till att sådan införs. Jag hoppas att man tar vara på den. Jag vill också veta: Hur mycket utsläpp kommer den här budgeten att medföra på totalen?	1091
787	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! Tack Janine Alm Ericson för frågan! Låt mig säga två saker. Det ena är: Jo vi kommer att diskutera kärnkraft mycket under åren framöver för kärnkraft behövs. Det är stabil och säker el och den är ren. Den kommer att behövas i energimixen. Det andra är: Vi kommer att se en ännu starkare utveckling mot elbilar. Vi går mot det och vi känner till EU:s beslut om fossila drivmedel. De bilarna kommer att försvinna. Den utvecklingen är alltså på gång kanske mer än någon av oss anade och det är väldigt bra. Men man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Just nu kämpar många människor som inte har råd att köpa en elbil inte ens med Miljöpartiets bonus. De kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Maten är dyr och boendekostnaden är hög; allt är dyrt. De måste ha sin bil för att pendla till jobbet. Vi ser de människorna och vi kommer att underlätta för alla dem som kämpar på grund av exempelvis höga drivmedelspriser. (Applåder)	969
788	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! När vi går mot tuffare tider är det viktigt att svensk ekonomi är i ordning - att vi har en stark offentlig ekonomi och en låg statsskuld som gör att vi har ett trumfkort för att kunna möta också ännu sämre tider om det skulle behövas. Vi har också en styrka på svensk arbetsmarknad. Faktum är att det aldrig har varit så många människor som gått till jobbet som det är just nu. Vår sysselsättningsgrad är hög och vårt arbetskraftsdeltagande är högt. Men vi har också problem med långtidsarbetslöshet som måste bekämpas. Men det intressanta med den debatt som jag lyssnat på i dag är att det från regeringspartierna och Sverigedemokraterna som nu har presenterat sin första gemensamma budget låter helt annorlunda nu än det gjorde i valrörelsen. Det är som att vara på två helt olika planeter. De förslag som presenteras nu är helt annorlunda än dem som ni gick till val på. Detta skapar ganska stor förvirring inte minst bland de människor som följde valrörelsen och trodde att det nu skulle hända något radikalt annorlunda på ett antal områden. Detta har faktiskt fortsatt även efter valet när budgeten presenterats. Ta bara bensinpriset - jag vet att Sverigedemokraterna lovade att det skulle minska med 6 50 vid pump. Sedan gick regeringen ut och sa: Nej det blir en sänkning med 1 krona på skatten vid årsskiftet. När man sedan började läsa detaljerna visade det sig att de även naturligtvis jobbade med indexering och då ökade delar av det där så att sänkningen togs bort. Så det blev bara 14 öre på bensinen. Om man säger 1 krona och det egentligen är 14 öre undergrävs förtroendet. Om man som Kristdemokraterna säger att vi ska satsa 1 7 miljarder på förlossningsvården och det visar sig att 1 ½ miljard av dessa är våra satsningar som vi beslutade om förra året och det nu bara finns 200 miljoner kronor i tabellerna undergrävs förtroendet. Jag tror att det är viktigt att vara tydlig och ärlig mot väljarna särskilt i svåra tider som kräver tuffa prioriteringar. (Applåder)	2015
789	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag inledde mitt första anförande med att säga att detta är en bra början och det står jag givetvis fast vid. Men det är verkligen bara en början; det är så man ska se det. Mandatperioden är bara knappt två månader gammal och regeringen har suttit i tre veckor. Jag har genuint och seriöst full respekt och förståelse för de väljare som vill att det ska hända väldigt mycket väldigt fort. Det funkar inte riktigt alltid med så mycket och så fort. Det är en stor och bitvis ganska komplex lagstiftningsmateria som vi behöver få på plats för många av de reformer som vi vill göra. Med just den här budgetpropositionen har vi också herr talman jobbat under en snudd på extrem tidspress. Jag har som sagt full respekt för otåligheten - jag känner den även själv. Men saker tar lite tid. Det kommer inte att gå jättefort men det kommer alltid att gå framåt. Jag kan lova våra väljare att vi kommer att göra allt som står i vår makt för att driva på utvecklingen inom ramen för det avtal och den överenskommelse som är grunden för hela detta regeringsunderlag. Men det är så oerhört mycket som har nonchalerats i Sverige under så många år nu så försök ha förståelse för att det kommer att ta ett tag. Migrationspolitiken kriminalpolitiken energipolitiken skattepolitiken landsbygdspolitiken etcetera - det är så mycket som har misskötts under så lång tid så det kommer att ta en stund att reda upp det här. Men jag lovar att jag kommer att göra allt jag kan för att få ordning på detta och jag är etthundra procent säker på att det även gäller mina 72 kollegor i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp. (Applåder) I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk och Rashid Farivar (båda SD).	1719
790	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Jag tror inte att det är förvånande ens för Sverigedemokraterna hur en budget förhandlas och vilka tidsperspektiv som gäller för detta. Det visste man ju före valet. Man har presenterat sin första höstbudget och Sverigedemokraterna behöver för första gången ta ansvar för allt som står i budgeten - och allt som inte står i budgeten. För nu är ni ansvariga för den politik som regeringen presenterar. Ni har brutit löfte på löfte i en rasande takt. Det intressanta nu handlar om fördelningspolitiken; jag skulle vilja ställa en fråga om den. I budgeten sänker ni vid årsskiftet skatten med 10 000 kronor för höginkomsttagare. Sådana som Oscar Sjöstedt och jag som kanske inte brottas med räkningarna och problemen med dem skulle få sänkt skatt medan det för vanligt folk blir en sänkning med 14 öre vid pump för bensinen. Hur resonerade Sverigedemokraterna när ni gjorde den prioriteringen?	911
791	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag är lite konfunderad när det gäller frågan om skattesänkningar för höginkomsttagare. Kan det vara så att Mikael Damberg avser indexeringen och skiktgränsen? Kan det vara på det sättet? Det är inget beslut som fattas utan det sker per automatik det vill säga den räknas upp i paritet med inkomstbasbeloppen. Men det finns inga beslut om att sänka skatten för vare sig hög- eller låginkomsttagare vilket är lite olyckligt. Vi får återkomma till detta lite senare när läget är lite annorlunda; när inflationen är ensiffrig i stället för tvåsiffrig. Det här är lite märkligt. Här har vi före detta finansministern från den tidigare regeringen som under två mandatperioder konsekvent och regelbundet har bedrivit en politik när det kommer till bränsle som har lett till den situation som vi är i nu. Det handlar om regelbundna - varje år - höjningar av skatten och höjningar av reduktionsplikten. Nu börjar vi rulla tillbaka den. Sedan får vi kritik för att vi gör för lite. Hur hänger det ihop?	1015
792	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Den här budgetpropositionen som har tagits fram i samverkan mellan Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna kommer inte att lösa Sveriges alla problem. Vi har dessvärre för stora och för allvarliga problem för att kunna lösa dem på så kort sikt. Men det är en väldigt bra början. Mer kommer att behöva göras för att vända på skutan Sverige och det kommer vi också att vara beredda att göra. Jag är givetvis väldigt glad att såväl arbetslöshetsförsäkringen som sjukförsäkringen ligger kvar på samma nivåer efter årsskiftet när den nya budgeten träder i kraft som innan årsskiftet. Jag vet inte hur många gånger under den valrörelse som varit herr talman som jag har fått höra: Om de där partierna tar makten - slottspartierna - då kommer de att slakta både a-kassa och sjukförsäkring. Vi var tydliga och jag var tydlig under hela valrörelsen: A-kassan ska hållas intakt och dagens nivåer ska gälla även i morgon. Vi sa en sak före valet och vi gjorde exakt samma sak efter valet. Bränsleskatterna kommer att sänkas. Det blir inte lika mycket som jag hade hoppats men likväl. Milersättningen som legat still i 13 år höjs påtagligt och reduktionsplikten fasas ned till absolut lägsta möjliga nivå. Jobbet börjar nu men dessvärre kommer inte effekterna riktigt lika omgående. Vi får vänta lite grann. Den ganska extrema inriktning som den förra regeringen hade vad gäller just reduktionsplikten går inte att fasa ut i en handvändning helt enkelt. Effekten avseende pris vid pump kommer vi att behöva invänta ännu en stund. Men när den väl kommer pratar vi om i storleksordningen ytterligare 4 5 eller kanske till och med 6 kronor i bästa fall. Jag beklagar att det tar så lång tid. Det gör jag verkligen. Men läget är vad det är. Det gäller tillika dieselskatten för jordbruket för skogsbruket och även för vattenbruket. Den kommer att ligga på EU:s absoluta miniminivå under mandatperioden och det börjar gälla redan från halvårsskiftet. Det blir helt enkelt lite lite lättare lite mindre betungande att vara näringsidkare inom alla näringar som är beroende av någon form av fysisk transport. Det är ganska många näringar herr talman. Herr talman! Ukrainas sak är vår sak på samma sätt som en gång Finlands. De må ha bytt ansikten i Moskva från för dryga 80 år sedan och till i dag. Men det är i grunden samma genomkorrupta kleptokratiska och paranoida förtryckarregim som håller i trådarna. Det här är inte en normal armé vi ser i Ukraina. Det är ett gäng rövarband och banditer som plundrar och våldtar. Sverige ska inte vackla i sitt stöd för Ukrainas frihet. Det ekonomiska det politiska och framför allt det militära stödet ska fortsätta och allra helst accelerera. Det är givetvis primärt en fråga om solidaritet men nästan lika mycket om egennytta. Varje rysk T72:a som konsekvensutsätts i Ukraina är en stridsvagn färre som kan terrorisera vårt svenska fosterland. Försvarsmakten ska upp till 2 procent av bnp under mandatperioden. Det här är en uppgift som vi kommer att klara av och som den gamla regeringen och det gamla regeringsunderlaget aldrig någonsin hade mäktat med. Ett starkt svenskt försvar och ett Sverige i Nato kommer att säkra freden i vårt land och i vår tid. Det ska inte vara någon policy of appeasement inte igen. Det funkar inte. Att försöka blidka tyrannen leder enbart till att tyrannen får mersmak. Herr talman! Låt mig nämna några ord vad gäller denna budgetpropositions fördelningsprofil. Jag kan citera direkt från de så kallade effektbedömningarna: Reformerna har olika fördelningsprofil men sammantaget har de förslag som påverkar ekonomisk standard en tydligt utjämnande fördelningsprofil. Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den nedre delen av fördelningen och allra mest för den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard." Slottspartierna har alltså enats om en ekonomisk politik som har en tydligt utjämnande fördelningsprofil och som stärker den ekonomiska standarden allra mest hos tiondelen med lägst inkomst. I den inkomstdecilen brukar man normalt sett inte hitta vare sig bankdirektörer eller riskkapitalister. Herr talman! Låt mig också säga något om det som aviseras i budgetpropositionens finansplan om än inte i tabellerna. En tandvårdsreform kommer att utredas och genomföras. Jag ska inte lova exakt när för jag vet inte exakt när. Men det blir under mandatperioden. Logiken är enkel eller borde i alla fall vara enkel: Tänder är en del av kroppen och det högkostnadsskydd som gäller inom sjukvården i övrigt borde i möjligaste mån även gälla folks tänder. Vi skriver också att de äldre ska prioriteras i denna reform. Herr talman! På tal om de äldre kommer regeringen att bjuda in samtliga - nota bene samtliga - partier till samtal och överläggningar om pensionerna. Den smått bisarra idén att fem partier ska diskutera pensionsfrågor trots att det som bekant finns åtta partier representerade i den här kammaren har nu slutligen förkastats. Jag vill poängtera att jag ser väldigt mycket fram emot kommande överläggningar och samtal. Vad de mynnar ut i vad gäller konkret politik och konkreta reformer är för tidigt att säga i dagsläget. Men för Sverigedemokraternas del kommer vi att ta med oss samma förslag som vi drivit även tidigare. Vi vill ha en så kallad gas i pensionssystemet. Man kan inte bara ha en broms för då kommer man ingenvart. Man behöver ha en gas också. Vi vill öka valfriheten i premiepensionssystemet. En större del av pensionsavsättningarna ska gå dit så att den enskilde får ökade möjligheter att ta eget ansvar för sin framtid och för ekonomin i ålderdomen. Vi behöver hitta sätt att totalt sett öka avsättningarna in i pensionssystemet för att på den vägen höja pensionerna. Jag vågar inte stå här och lova någonting i det här osäkra läget men jag tror och hoppas att flera andra partier ser ungefär samma behov. Avslutningsvis vill jag tacka herr talmannen för ordet och även givetvis tacka slottspartierna för ett mycket gott samarbete. Vi ses i nästa runda! (Applåder) I detta anförande instämde Rashid Farivar David Perez Charlotte Quensel och Eric Westroth (alla SD). "	6196
793	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Jag bara konstaterar att ni lovade 6 50 vid pump för bensinen. Det blev 14 öre. Jag tror att många är förvånade över det. Det hänger ihop med hur man jobbar med indexeringar. Regeringen har valt att ändra vissa indexeringar men inte indexeringen på skiktgränsen. Det betyder att Oscar Sjöstedt och jag kommer att få en skattesänkning på 10 000 kronor nästa år medan de som har det tufft med ekonomin får en skattesänkning vid pump på 14 öre. Det är en prioritering som Sverigedemokraterna har valt att driva igenom.	532
794	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag har över huvud taget inget minne av att den tidigare regeringen hade förslag på att ta bort indexeringen av skiktgränserna. Det är inga förändringar så att säga. Det här har funnits under förra mandatperioden och under mandatperioden innan det vill säga även under den tid som Mikael Damberg var finansminister. Jag har inget minne av att regeringen hade något förslag på att ta bort indexeringen av skiktgränserna under förra mandatperioden. Vi är inte färdiga - för guds skull. Långt ifrån! Vi kommer att komma fram med sänkningar vad gäller priset vid pump vad gäller bensinen och dieseln. Vi är inte färdiga. Det kommer att ta ett tag med milersättningen och reduktionsplikten men sedan kommer det att bli effekt. Vi är inte heller färdiga med skattesänkningarna. Det kommer mer. I promise!	822
795	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Det var i valrörelsen Sverigedemokraterna pratade om 10 kronor i fråga om bränslepriserna. Pensionerna skulle höjas med 2 000 kronor i månaden och det skulle vara rättvist elstöd till hushållen. Nu kan vi konstatera att det efter valet är annat ljud i skällan. Inte ett enda av löftena hålls. Vad var det som hände? Var det så att Sverigedemokraterna vek ned sig så fort Kristersson släppte in er i finrummen? Eller har ni aldrig stått upp för det ni sa från början? Antagligen är det det senare som gäller nämligen att det var medveten desinformation från ett gäng som prioriterar egna maktpositioner före allt annat. Hur är det möjligt att i en budget som omfattar drygt 1 200 miljarder där man skyfflar runt åtminstone 50 miljarder inte lägga en enda krona mer till landets pensionärer Oscar Sjöstedt?	826
796	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar Ali Esbati för frågan. Jag lyfte upp frågan i mitt första anförande. Jag tror att man förstår att det inte har hunnits med några större reformer när det kommer till pensionssystemet. Regeringen har suttit i tre veckor i dag. Några större reformer av ett stort och bitvis komplext system hinner man inte med på tre veckor. Det är det enkla svaret. Det regeringen kommer att göra nu är att bjuda in alla partier. Den gamla Pensionsgruppen med fem partier i stället för åtta kan vi lämna därhän. Jag redogjorde i mitt första anförande för vilka ingångar jag kommer att ha. Det handlar såklart om ökade avsättningar in i pensionssystemet för att på det sättet höja pensionerna. Om man tror att en regering mäktar med detta på tre veckor är man för optimistisk. Det är i och för sig inte fel att ha höga ambitioner och vara optimist men det funkar inte.	877
797	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Jag har aldrig varit optimistisk på Oscar Sjöstedts vägnar utan jag pratar om vad man lovade i valrörelsen och vad man förespeglade svenska folket att det fanns förslag om. Det finns en mängd förslag som man hade kunnat genomföra om det fanns stöd bland dem man har kamperat ihop med. Jag förstår också att man inte kan få igenom allt men här har man inte fått igenom något. Ja Oscar Sjöstedt nämnde pensionsarbetsgruppen. En tolkning av detta är att det man har fått igenom är ett slags fika med de andra sju partierna om pensionerna. Det kan vara trevligt beroende på sällskapet men det var inte vad man sa i valrörelsen till svenska folket. Vi pratar om hur man förhåller sig till sanningen och till sina egna vallöften. Det har på sikt bäring på pensionärernas ekonomi och på svensk demokrati.	823
798	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Det är samma sak här. Regeringen har suttit i tre veckor. Jag har inte och jag tror inte att någon av mina kollegor har gjort det lovat att vi ska göra saker på tre veckor. Jag tror inte att något parti har haft med något sådant i sitt valmanifest. Ursäkta mig men det tar lite tid! Regeringen har suttit i tre veckor. Det är fråga om stora reformer. Att sätta in en gas i pensionssystemet görs inte heller på tre veckor. Ökade avsättningar i pensionssystemet görs inte heller på tre veckor. Det kan i bästa fall vara något att tala om inför budgetpropositionen 2024 eller till och med 2025. Det kan ta så lång tid. Tyvärr! Jag kommer inte att släppa dessa frågor och vi får förutsätta att regeringen bjuder på fika vid överläggningarna. Jag kommer att ha ett högt tonläge och jag hoppas att Ali Esbati också kommer att ha det. Vem vet - vi kanske hittar en samsyn i frågorna om pensionssystemet. Det är inte helt omöjligt.	945
799	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag har här en annons från SD 2022: Chocksänk dieselpriset i morgon! 10 kronor billigare bränsle med vår politik. Det här var från dagen före valet. I morgon är alltså valdagen i annonsen. Nu säger Oscar Sjöstedt att det inte riktigt funkar så. Det sa vi före valet och vi hade kanske önskat att ni också hade sagt det. Oscar Sjöstedt har upprepat att det kommer senare nu är det annorlunda nu är det efter valet och det kommer att dröja. Kan Oscar Sjöstedt i all enkelhet svara på frågan när det till följd av er politik kommer att bli 10 kronor lägre dieselpris som ni lovade väljarna på landsbygden. När?	629
800	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag tillstår vem det nu var som lade upp annonsen att detta att lova något till själva valdagen kanske var lite prematurt. Det här kommer att ske i etapper. En etapp sker vid kommande årsskifte den 1 januari 2023. Då sker en skattesänkning och en påtaglig höjning av milersättningen. Nästa etapp kommer vid nästa årsskifte den 1 januari 2024. Då fasas reduktionsplikten ut ytterligare. Då har vi i bästa fall ytterligare 4 5 eller 6 kronor. Beroende på hur omvärldsläget ser ut och var vi ligger behöver givetvis mer göras också på skattesidan kanske även mer för milersättningen. Vem vet? Det här kommer att ske i etapper och lite beroende på hur utvecklingen ser ut. Världsmarknadspriset råder vi inte över. Men milersättningen skattesidan och reduktionsplikten råder vi över och det är de parametrarna vi har att bolla med. Det kommer att ske i etapper.	885
801	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag noterar att det gick fort här. När vi började prata var det fråga om 10 kronor. Nu är det 4 5 eller 6 kronor. Vi får se beroende på världsmarknadsläget. Nu är det återigen Putin som står i förarsätet och kriget i Ukraina som vi ska hoppas på - inte er politik. Är det här det nya beskedet från Oscar Sjöstedt och SD till Sveriges bilberoende landsbygdsbor? De undrar när sänkningarna kommer. Är det 5 eller 6 kronor någon gång i framtiden? Apropå milersättningen: Varför tar ni dessa miljarder som skulle gå till mycket kraftigt höjd bilersättning på landsbygden och ger dem till kortpendlare i storstäderna som har tillgång till kollektivtrafik?	668
802	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag tyckte inte att jag var så otydlig. Jag sa inte någon gång i framtiden; jag sa att det kommer ett steg nu till årsskiftet den 1 januari 2023 och ett steg till nästa årsskifte den 1 januari 2024. Ja det är i framtiden men inte ospecificerat. Givetvis påverkas vi av världsmarknadspriset. Om världsmarknadspriset ökar ännu mer ökar även behovet av att laborera med de parametrar vi har typ skatten. Om världsmarknadspriset faller kraftigt minskar detta behov. Omvärldsfaktorer spelar självklart roll för hur mycket eller lite viktigt det är. Som finansministern redogjorde för hade vi för bara några år sedan ett dieselpris på 13-14 kronor. Har vi ett sådant pris ser jag inte samma behov av skattesänkningar som vid 28-29 kronor.	754
803	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Den högerkonservativa budgetproposition som nu har lagts på riksdagens bord utgör den politiska motsvarigheten till att stå framför ett allvarligt problem och många människors växande oro för det - och sedan titta bort skrapa lite med fötterna kanske vissla en nervös trudelutt och därefter pröva sig på några uppseendeväckande estradnummer tänkta att vända uppmärksamheten bort från oförmågan ansvarsfrånskrivandet och den inlevelselösa axelryckningen. Vi hörde inte finansministern vissla när hon redogjorde för budgetens innehåll. Men nog märkte vi reträtten bak slitna fraser och missvisande problembeskrivningar. Så genomförs en premiär för den föreställning som aviserats som munter fyraårig långkörare men som redan från start ser ut att bli ofrivillig fars. Herr talman! Det finns både stora styrkor och betydande problem i det svenska samhället och den svenska ekonomin. Ovanpå det kommer det som nu sker i omvärlden: Rysslands angreppskrig mot Ukraina som utöver ett oerhört mänskligt lidande bidrar till ekonomisk osäkerhet. Det har tillsammans med bland annat kvarvarande effekter av covidpandemin medfört en snabbt förändrad ekonomisk miljö. För svenska hushåll märks det framför allt i kraftiga prisökningar på områden som direkt påverkar vardagen: mat el och bränsle. Därtill finns oron för högre boräntor. I ett läge där vi skulle ha behövt en regering som snabbt och resolut agerade för att skydda de mest sårbara hushållen och säkra välfärden ser vi något annat träda fram i denna budget. Åkesson-Kristersson-regeringens finansminister har i dag presenterat en nedskärningsbudget för välfärden. Det är något oerhört. De som håller uppe välfärden är redan hårt pressade efter många år av övertro på en nyliberalt inspirerad effektiviseringsideologi. Den höga inflationstakten lägger nu en ytterligare mycket tung börda på kommunernas och regionernas ekonomi och därmed på välfärdens proffs. Ökningen i pensionskostnader matpriser elräkningar och lokalhyror riskerar nu att leda till att skolpersonal måste sägas upp att sjuksköterskor blir av med kollegor i stället för att få nya och att redan orimliga minutscheman inom äldreomsorgen ska klaras av med färre människor som gör jobbet. Herr talman! Det är just detta som väntar med denna budget. Sveriges kommuner och regioner påpekade nyligen att det behövs ett tillskott på åtminstone 20 miljarder till kommunsektorn för att den ska kunna behålla samma kvalitet och samma personaltäthet i förhållande till behoven. Konjunkturinstitutet har varit inne på liknande tal. Det här försöker finansministern nu mörka och släta över. Det blir mer pengar till kommunerna säger hon. Men det där tricket är varken särskilt sofistikerat eller särskilt värdigt. Det saknas resurser i tiomiljardersklassen och det innebär färre kollegor där ute. De här 10 miljarderna betyder att sjuksköterskor försvinner från sjukhusen och att undersköterskor sägs upp i äldreomsorgen. Detta motsvarar 15 000 färre anställda. Budskapet från Åkesson-Kristersson-regeringen blir: Lycka till! Kanske är det tänkt att man ska hitta någon managementfilosof som visar Powerpointbilder om att välja glädje när man tvingas springa fortare. Kanske ska Ester som inte får hjälp att gå på toaletten eller Bengt som får vänta ytterligare en månad på sin operation i stället glädjas åt fortsatt skattesubvention för poolrengöring. Kanske förväntas vi alla inta samma tillbakalutade attityd som Elisabeth Svantessons överrock SD:s Oscar Sjöstedt nämligen att ibland är verkligheten och spökar". Herr talman! En statsbudget innebär prioriteringar. Och ja det är sannerligen en del prioriteringar som har gjorts här. Det är sådana prioriteringar som med smärtsam tydlighet visar vilka människor i Sverige som den här regeringen ser och bryr sig om och vilka som får se sina bekymmer negligeras eller förvärras. Jag kan här erbjuda några kontrollfrågor som man kan ställa sig själv: Är jag en person med förmögenhet på några tiotals miljoner kronor och helst uppåt 1 miljard - netto alltså där bostad med vidhängande lån går bort? Är jag möjligen kommersiell välfärdsprofitör som alltså gör stora vinster direkt ur offentliga medel avsedda för utbildning eller omsorg? Här kan också lobbyister för sådana verksamheter göra en liten markering. Och slutligen: Befinner jag mig kanske i en sådan galaktisk position att jag och mina eventuella barn inte påverkas av klimatkollapsens effekter i form av översvämningar vid kusterna försämrat grundvatten risker för spridning av nya skadedjur och pandemier? Tillhör man dessa kategorier kan man känna viss trygghet i att regeringen jobbar för en och ser efter ens omedelbara intressen. Men annars om man inte är där är det chockerande passivt. För en ganska genomsnittlig löntagare i Sverige finns det inte så mycket mer än kommunikation om nedtonade förväntningar att luta sig mot. De som har små marginaler får ta den hårdaste smällen. Den som är långtidssjuk eller arbetslös och den som tvingas gå på försörjningsstöd har haft det riktigt svårt de senaste månaderna. Där finns inte mycket att se fram emot med den här budgeten. Jag noterar att Sverigedemokraterna presenterar en utebliven försämring av a-kassan som en seger. Men låt det stå klart att a-kassan i dag inte ger ett fullgott inkomstrelaterat skydd för en stor grupp av befolkningen. Det blir också fortsatt en rejäl sänkning för den som har varit arbetslös i mer än 100 dagar - en risk som nu ökar med krisen och med regeringens undermåliga politik. Nivåerna i a-kassan räknas inte heller upp så det blir svårare att klara sig på den "oförändrade" a-kassan. Herr talman! Det finns i regeringens verktygslåda ett stort plånboksförslag och det har att göra med kompensation för de höga elpriserna. Det är bra med ett sådant system. Men det är som om regeringen liksom inte klarar av att lägga fram förslag som kan fungera utjämnande och som kan bidra till att bördorna fördelas mer rättvist. Det blir alltså inget alls till norra Sverige trots att det har varit höjningar också där utifrån det pris som man annars har kunnat planera för. Och det blir som vi kunde se häromdagen många miljoner också till bolag som inte har haft så väldigt höga kostnader för el. Ett allvarligt problem med den föreslagna kompensationen är att den inte läggs fram som ett komplement utan att den läggs fram i stället för att man gör något åt grundproblemet. Sverige har haft och har en billig elproduktion som går på export. Men de svenska elpriserna särskilt i södra Sverige importeras ju från kontinenten där man har förlitat sig på billig rysk fossilgas. Medan kraftbolagen har gjort enorma vinster har alltså svenska konsumenter och industrier sett de här enorma prisökningarna. Vänsterpartiet har presenterat förslag på en annan prissättningsmodell Sverigepriser där priset sätts i två steg: först på inhemsk konsumtion och sedan på export som alltså inte ska upphöra. Det hade varit att göra något åt detta på ett framtidsinriktat sätt. Men i regeringens budget finns ingenting. Herr talman! Detta är en budget som på kort sikt missar orättvisorna i vårt samhälle. På längre sikt är det en budget som gör Sverige till ett land med sämre möjligheter att skapa välstånd och välfärd ett land som dras isär som blir mer otryggt och som i stället för ett gemensamt åtagande att investera i omställning erbjuder snabbare skjuts till klimatkollaps. Vi skulle behöva och kunna investera stort i att flytta över person- och godstrafik till räls. Regeringen lägger i stället ned planerna på höghastighetståg skrotar ett förslag på färdmedelsneutralt och glesbygdsvänligt reseavdrag och flyttar bort pengar från järnvägsunderhåll. Vi skulle behöva och kunna satsa brett på att stärka vårt energisystem med investeringar i överföringskapacitet och ordentliga satsningar på att stärka bidraget från vindkraft och andra förnybara källor. I stället har regeringen bara prat att erbjuda om en enda sak: kärnkraft som kanske ska komma någon gång i framtiden. På detta lägger man 80 miljoner kronor. Det är nästan så att man kunde ha skramlat till de pengarna på Regeringskansliet. Vi skulle behöva och kunna se till att många fler bostäder energieffektiviserades. I stället tar regeringen bort viktiga investeringsstöd och kastar oss många år tillbaka i tiden. Allt detta utgör också missade möjligheter för jobb och utveckling i Sverige. Det är så tragiskt så ansvarslöst. Herr talman! Det har talats om paradigmskifte. Ett rejält sådant paradigmskifte i svensk politik ser vi i dag när vallöften som avgavs alldeles nyss ända till dagen före valet bara läggs undan. Det gäller bränslepriser skatter välfärd och arbetsmarknad. Jag står inte här och sörjer att en del högerpolitik inte blir av. Men det allvarliga är det här skrupelfria förhållningssättet till väljarna och till sanningen. Det är ju inte några yttre omständigheter som plötsligt har skiftat. Det är bara några här närvarandes titlar arbetsrum och lönenivåer som har ändats. Det är det skrämmande. Det är sådant som undergräver förtroendet också i och för en mogen demokrati som Sverige. Och vi vet ju redan hur det här gänget kan låta vilka gränser de har visat sig vara beredda att passera. Hur mycket mer av syndabockstänkande ska vi behöva vara med om när de misslyckanden som på rekordtid har tornat upp sig ska hanteras? Alla som bor och verkar i det här landet förtjänar bättre - förtjänar att bli sedda att bli företrädda och att kunna vara med i ett gemensamt samhällsbygge i stället för att utlämnas till marknadens nycker. Regeringens budget blir ännu en påminnelse om behovet av en annan väg av motstånd mot de högerkonservativa försöken att ta isär så mycket av det som gjort Sverige till ett land vi kan vara stolta över. Vi behöver en väg för solidaritet och omtanke. Jag vet att detta är ord som är djupt främmande för dem som har satt ihop denna budgetproposition men jag vet också att de finner genklang runt om i vårt land. (Applåder) I detta anförande instämde Birger Lahti (V). "	10066
804	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Att det kanske tar lite tid har vi hört ganska många gånger från Oscar Sjöstedt i denna debatt - och så kan det ju gå när verkligheten kommer och spökar. I talarstolen talade Oscar Sjöstedt om den viktiga tandvårdsreformen som vi är många som vill se. Men den kan visst inte heller göras direkt. En utredning måste till. Men det finns ju redan en utredning som är klar att genomföras. Är det inte lite slöseri med tid och resurser att utreda detta igen? Det är många som lider av dålig tandhälsa på grund av dålig ekonomi som hade velat se denna reform genomföras så fort som möjligt.	601
805	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag får frågor om varför vi inte har gjort allt på tre veckor så därför försöker jag förklara att det tar lite tid. Jag förstår att jag är tjatig men det är för att jag får denna typ av frågor. Det gläder mig att vi delar bilden av att tandvårdsreformen är angelägen. Sverigedemokraterna har ju drivit på för att få in den i Tidöavtalet och jag har inget egenintresse av att förhala den. Det samarbetspartierna har kommit överens om är att den ska genomföras under mandatperioden men vi har inte kommit överens om exakt när. Därför vill jag inte lova något som jag sedan kanske måste backa från. Jag kan alltså inte säga något exakt datum men vi har kommit överens om att detta ska genomföras under mandatperioden. Tydligare än så kan jag inte vara utan vi får återkomma. Men som sagt vad trevligt att bilden av behovet av en sådan reform delas av flera.	881
806	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Ja vi är flera som vill se en sådan. Det är också därför det har gjorts en utredning som man skulle kunna implementera direkt. Att man inte kan komma så långt på tre veckor kan jag ha viss förståelse för. Men under hela valrörelsen har statsministern sagt att hans alternativ är överens i politiken. Nu ser det dock ut som att det inte fanns så mycket överenskommelse. Oscar Sjöstedt säger att man inte vill förhala. Då bör man ta till sig utredningen och lägga förslag på bordet så att denna reform så snabbt som möjligt kan komma folk till del. Jag tror att det var vad de hade förväntat sig av ett sådant vallöfte.	636
807	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag håller med. Jag delar denna bild. Det ska inte vilas på hanen utan vi kommer att gå framåt med denna reform så snart det bara går och vi kan få med oss de andra tre partierna. Jag kan inte ta ansvar för vad statsministern sa i valrörelsen men han har återkommande sagt att de fyra partier som utgör dagens regeringsunderlag är betydligt mer överens än de andra fyra partierna. Detta tror jag att de flesta håller med om.	442
808	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! I valet lovade de blåbruna partierna en hel massa till folk som redan slet med högre priser på mat el och transporter. Nu har dessa partier ingått sitt slottsavtal och fått nycklarna till Regeringskansliet. Samtidigt påverkar krisen miljoner svenskar som har rätt att förvänta sig ett krispaket som tar deras oro på allvar. Vänsterpartiet ser hur folk kämpar och hur pengarna inte räcker till trots att man vänder på slantarna. Vi har redan presenterat ett antal förslag som skulle kunna ingå i ett sådant paket. Man kunde införa ett tillfälligt ensamståendetillägg på 500 kronor per månad och barn i barnbidraget vilket på ett enkelt sätt skulle ge 350 000 föräldrar ofta i en tajt ekonomisk situation bättre möjlighet att klara 2023. Man kunde stärka a-kassan genom att höja golvet och taket och ta bort sänkningen efter 100 dagar vilket skulle stärka många svårt utsattas ekonomi med några tusenlappar. Man kunde stärka sjukförsäkringen genom att höja taket i sjukpenningen för arbetssökande och höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. Man kunde höja försörjningsstödet för att minska risken för svår fattigdom tillfälligt ge möjlighet till billigare förskola och fritis och halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken. Allt detta kunde man ha fått utrymme till med andra prioriteringar - om man hade brytt sig om fler än sina allra närmaste allierade och uppdragsgivare. Nu lämnas i stället människor i sticket medan Sverigedemokraterna och deras stödpartier i regeringen myser i kapp över de nyvunna maktpositionerna. Tydligare än så här kan skillnaderna i svensk politik knappast bli. (Applåder)	1660
809	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Det verkar som att regeringen är osedvanligt obenägen att ta replik på oppositionen. Jag hade kunnat använda mina sista minuter i budgetdebatten till att prata om den enorma utmaningen för kommunerna vårdens och skolans finansiering under den här svåra lågkonjunkturen behovet av att skapa jobb i växande företag så att vi klarar det här och hur detta återigen missas av denna regering som sviker många av de ideal som borde vara liberala och borgerliga. Men efter att ha lyssnat på en budgetdebatt präglad av hopplöshet och syndabocksmentalitet där invandring beskrivs som roten till nästan alla våra problem och lösningen stavas noll invandring och hårdare tag är det viktigt att någon i denna kammare säger ifrån. Utan invandring hade Sverige varit många tiotusentals företag fattigare många hundratusentals arbetstillfällen som dessa skapat fattigare och många miljarder i skatteintäkter som finansministern nu använder fattigare. Vi måste börja tala om dem som bidrar till Sverige som företagare läkare och sjuksköterskor och bär upp vår vård och välfärd och om poliser som skyddar våra invånare och beivrar brott. När vi talar om integration måste vi se på det med optimism och lösningar - lysande skolor lysande områden jobb och företagande - för alla de ungdomar som ska ut på arbetsmarknaden inte med den här inpyrda hopplösheten och pessimismen. Detta kommer vi i Centerpartiet stå upp för i dessa mörka tider.	1453
810	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Jag tänkte ägna mina två minuter åt att prata om det svenska biståndet. Kristdemokraterna har värnat och värnar ett effektivt och generöst bistånd. Kristdemokraterna har i förhandlingar lyckats avvärja en ganska betydande nedmontering av biståndet. Det resultat som vi har och som ligger i den budget vi nu har lämnat till riksdagen är ett bistånd på en sådan nivå att endast Luxemburg ger mer. Sedan finns det en förändring av biståndet som jag uppskattar mycket nämligen att vi ökar träffsäkerheten och stödet till Sveriges mest behövande med den nya inriktningen. OECD och Dac har kritiserat Sverige för att ha alltför många och spretiga mål vilket har gjort det svårt att överblicka biståndet. Och under de senaste åren har en växande andel av det svenska biståndet slussats via stora multinationella organisationer med en krympande andel som gått via civilsamhället. Detta ändras nu. Jag har några ideella styrelseuppdrag vid sidan av mitt förtroendeuppdrag som riksdagsledamot och ett av de finaste är att sitta i styrelsen för Lepramissionen här i Sverige. Det är en organisation där 87 procent av de insamlade medlen kommer de hjälpbehövande till del. En central del i den biståndspolitik som Sverige ska föra blir nu att ett mer effektivt bistånd genomförs genom att biståndet i större utsträckning förmedlas via Lepramissionen och andra samhällsorganisationer. Solidariteten och omsorgen om våra medmänniskor är en av grundprinciperna i kristdemokratisk filosofi och politik. Drivkraften bakom partiets engagemang för att skapa ett effektivt och generöst bistånd är ett utslag av detta. Här ser jag ett steg i rätt riktning vad gäller både effektivitet och kontroll samtidigt som vi gjuter ihop biståndspolitiken med handelspolitiken. Det är ett steg i rätt riktning så jag tycker att vi kristdemokrater ska vara nöjda med vad vi har åstadkommit i de budgetförhandlingar som har genomförts.	1927
811	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! I den valrörelse vi nu har lämnat bakom oss har Kristdemokraterna utöver det starka engagemanget för att misstänkliggöra etniska minoriteter och i övrigt normalisera rasism och högerpopulism också haft ett mycket starkt fokus på korv. Hans Eklinds partiledare färdades och fotograferades med en enligt uppgift mycket svensk falukorv. Såvitt jag förstod var detta i syfte att understryka att många i Sverige lever i besvärliga dyrtider. Nu gjorde Kristdemokraterna visserligen inte något märkbart eget avtryck i det avtal som utgör regeringens plattform men man hade kunnat tänka sig att lite mer skulle synas i budgeten. Nu har den kommit och det är svårt att skönja något sådant. Särskilt lite sker när det gäller löftena om att möta effekterna av prisökningar på mat och andra basvaror. Alla de barnfamiljer som sliter hårt för att få ekonomin att gå ihop får inte mycket draghjälp av KD så här post korvfototillfället". Hur känns det en dag som denna Hans Eklind? "	987
812	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Tack för frågan Ali Esbati! Det känns riktigt bra att vi har sett till att bostadsbidraget nu förlängs till barnfamiljer. Sedan ställer jag mig i och för sig frågande till själva beskrivningen att vi inte har lyckats göra avtryck i budgeten. Nu hade jag förvisso bara fem minuter i talartid men jag ägnade ändå en betydande del av tiden åt att exemplifiera de delar där jag ser en direkt koppling till det som Kristdemokraterna har lyft fram väldigt tydligt under årets valrörelse. Vi ser att en nationell vårdförmedling nu ska skapas och där är ökad statlig styrning något som vi efterlyser. En fråga till Ali Esbati skulle kunna vara: Är Vänsterpartiet med på att gå i den riktningen? Vi har också gjort betydande förstärkningar av vårdens möjligheter att skapa fler vårdplatser över hela landet inom förlossningsvården och så vidare så nog finns det kristdemokratiska delar i årets budget som är oerhört tydliga.	937
813	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Jag måste vara ärlig och säga att jag tänkte mer på barnfamiljerna än på Kristdemokraterna när det gäller det som jag bekymrar mig över. Det är intressant att det enda Hans Eklind tar upp som skulle hjälpa dessa barnfamiljer är ett förslag som regeringen inte har genomfört. Det man gör är att förlänga något som fanns förut. Jag tycker också att det är bra att det förlängs men min fråga var hur man möter de ökade problemen i och med att krisen fördjupas. Jag måste konstatera att jag inte fick något egentligt svar. Det var viktigare att veva runt med påståenden om att det skulle bli bättre och att visa falukorven men det var inte så mycket som följdes upp efter det. När det gäller vården kan jag säga att vi i Vänsterpartiet inte tror att en nationell vårdförmedling kommer att väga upp det faktum att många sjuksköterskor och kanske läkare kommer att behöva sägas upp. Så gör vi våra prioriteringar.	927
814	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag vill inleda med att gratulera den nytillträdda finansministern till hennes viktiga uppdrag. Jag vill också så här i början säga att det finns bra saker i den här budgeten. Det är bra att regeringen ökar resurserna till polisen och rättsväsendet även om man hade kunnat göra mer för att förebygga kriminalitet. Det är bra att man ökar försvarets anslag även om man hade kunnat göra mer för det civila försvaret. Det är bra att man satsar på laddinfrastruktur även om det är otillräckligt. Men herr talman i dag har vi i den liberala oppositionen också skyldighet att tala om de tomma gapande hålen i budgeten på fullständigt centrala områden - som jobben som landsbygdens situation som klimatet. Där påminner denna budget om sagan om skräddaren som skulle göra en vacker skrud. Kunden kom igen och igen och till slut bidde det av det som nyss skulle vara så storartat bara en tumme. Vi har skyldighet att i detta läge stå upp för den unga person som oroar sig för sitt jobb nu när konjunkturen viker för företagaren som inte klarar av att anställa eftersom den här regeringen höjer skatten på att anställa samt för de många hushåll på landsbygden som är helt beroende av bilen och som trodde att priset på diesel vid pump skulle ned 5-10 kronor men som nu får 40 öre. Vi måste stå upp för de familjer som i går den 7 november planerade för att till slut få chansen att köpa en elbil en hybridbil eller en gasbil och därmed kunna göra något åt både sin ekonomiska situation och klimatet. I dag med den nya regeringens budget blir de av med den chansen på grund av att klimatbonusen hastigt och lustigt tas bort. Herr talman! Vi är på väg in i en allvarlig makroekonomisk storm med höjda energipriser med globalt stigande inflation med räntor som hotar våra hushåll som har tungt belånade hus och med reallöner som minskar. Det är en konjunktur som viker nästa år med stor risk för recession och stigande arbetslöshet. Nu om någonsin regeringen hade vi behövt den här liberala borgerliga politiken som gör att företag kan skapa fler jobb och vända lågkonjunkturen med jobb och tillväxt. Den unga person som nu försöker söka ett jobb kunde tidigare se andra unga få jobb för ungdomsarbetslösheten sjönk. Tack vare att bland annat Centerpartiet gjorde det mycket billigare att anställa unga sjönk ungdomsarbetslösheten kraftigt med en tredjedel. Men den 31 mars när sänkningen löper ut just när ungdomarna möter den svåraste arbetsmarknaden i mannaminne med åter kraftigt stigande arbetslöshet sannolikt också ungdomsarbetslöshet chockhöjer den här regeringen skatten på att anställa unga med 12 procentenheter. Just då när företagen är hårt trängda och vi verkligen behöver motorn i svensk ekonomi som mest höjs skatten på jobb och arbete i stället för att sänkas. Sex gånger mer i denna budget läggs på att höja a-kassan än på att göra det lättare att anställa och arbeta i det här landet. Var är Alliansens arbetslinje som tog oss igenom finanskrisen och eurokrisen? Till dig som tror på liberala värden på företagsamhet och på arbetslinjen säger jag: Misströsta inte! Det finns ett liberalt alternativ i riksdagen. Men jag vill ändå herr talman särskilt tala om dem på landsbygden som har det väldigt tufft just nu dem som är beroende av bilen för att komma till jobbet för att skjutsa sina barn till hockeyn eller för att komma till vårdcentralen. De pressas av stigande priser inte minst på mat. De minns Ebba Buschs bonnasnack" i Eskilstuna och allt prat från de andra partierna om hur viktigt det var med landsbygden. Man var inte alltid så konkret men en sak hörde och minns alla: En tiokrona billigare lovade Jimmie Åkesson att det skulle bli att tanka bilen vid pump. 9 kronor lovade Ebba på Instagram. Och Elisabeth Svantesson stod i riksdagens talarstol för inte så många månader sedan och lovade - lovade! - 5 kronor lägre pris bara man valde den här regeringen. Vad blev det när dieselpriserna nu rusar till 27-28 kronor? Det blev 40 öre - bara en tredjedel av det Centerpartiet hade konkret vilket också hade varit bättre för klimatet eftersom vi sänkte skatten på den miljövänliga delen av bränslet. Och vad blev det av det nya reseavdraget som skulle flytta miljarder från dem som pendlar med bil i storstäderna och har spårvagn tunnelbana och buss till dem på landsbygden som är helt beroende av bilen? Blev det miljarder? Nej det blev det gamla reseavdraget där hälften av alla miljarderna går tillbaka till storstäderna. Hur blev det för bönderna som har rusande priser på gödsel och foder och som är avgörande för självförsörjningen av livsmedel i vårt land och för att undvika rusande matpriser? Ja ni förlängde - men bara sex månader Oscar Sjöstedt - nedsättningen till noll av skatten på jord- och skogsbrukets diesel. Däremot blev det inget nytt stöd och inget mer på landsbygdsprogrammet. Och allt det här med järnvägen bredbandet och mobiltäckningen vad blev det av det? Ingenting. Mindre. Vad blev det av möjligheten att på min gård mitt mikrobryggeri eller min vingård sälja öl eller vin och få turister från hela världen? Ingenting. Men jag vill säga något till alla er som tycker att det här känns som svek på svek på svek. Det är en lång lång rad av löftesbrott. Det har varit "bonnasnack" och Instagramlöften. Det blev inte något i vardagen i plånboken i det konkreta. Kom ihåg att det finns ett landsbygdsparti i riksdagen som kommer att stå upp för dig din internetuppkoppling din täckning på mobilen din vårdcentral din byskola dina vägar och järnvägar och dina landsbygdsmackar! Det handlar också om belysning plogning och självförsörjning när det gäller svensk mat. Misströsta inte! Det finns ett landsbygdsliberalt alternativ. Många som stått vid pump och sett hundralapparna och tusenlapparna rusa iväg har drömt om att få byta till en klimatvänlig bil en elhybrid en gasbil. I dag har mattan under dem dragits undan. Det blir inga 70 000 kronor i klimatbonus och inga 20 000 för hybrider. Och allt det där med elektrifieringen som skulle greja omställningen blir inte. Det blir ett hårt slag i magen. Det räcker tydligen med att hälften av alla bilar är elbilar. Nu får det gärna sjunka igen. En del tänkte: Jag har kanske inte råd med elbil men jag kan åtminstone få biobränsle gjort i Sverige i tanken. Det blir ingenting av reduktionsplikten. Den ska ned till miniminivån för biobränslet i Sverige. Det är det vi ska åka till Egypten och säga till alla andra länder som kämpar med klimatfrågan. Det är det som är Sveriges föredöme och exempel för världen. Det blir inte 5 kronor när det gäller diesel. Det blir inte någon möjlighet att byta bil om jag inte har råd - och inte heller biobränsle. Men vad ska jag göra då? Hur ska jag kunna bidra? Det blir för övrigt inte heller vindkraft till den nya gröna industrin för anslutningarna ska vi snåla på. Vi får vänta ännu mer tills kärnkraften så småningom kommer. Det är inte ordning på klimatpolitiken. Det är oordning. Det är röra. Utsläppen kommer att stiga säger experterna inte falla. Men jag säger då något till alla er som varit stolta ni i denna kammaren och ni som lyssnar för att Sverige har varit ett föredöme som har lyst över världen och som har gått längre än andra. Misströsta inte! Det finns ett grönt liberalt alternativ i riksdagen som fortfarande vill ha fossilfritt stål batteri grön kemi och så vidare. Jag vill avsluta herr talman med att säga att ingenting i denna kris - det är en ekonomisk kris en kris för många på landsbygden och en klimatkris - är ödesbestämt. Det kommer en bättre framtid. Det finns ett alternativ som är optimistiskt framtidsorienterat och lösningsorienterat och det kommer att stå kvar i riksdagen. (Applåder) "	7770
815	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Jag tror att alla barnfamiljer som följer denna debatt är väldigt glada över att regeringen har skyndat på möjligheten att få ett högkostnadsskydd för elen. Detta betyder oerhört mycket för varje familj som till exempel har förmånen att bo i en villa och som nog gärna vill bo kvar. Både jag och Ali Esbati har säkert läst samma nyheter om folk som faktiskt har tvingats att sälja sina hem därför att de inte klarar av elräkningen. Vi börjar nu med sänkningen av drivmedelskostnaderna med 1 krona och sedan ska vi genom reduktionsplikten den 1 januari 2024 se till att både diesel- och bensinpriser sänks rejält. Detta kommer barnfamiljer som skjutsar sina barn till fritidsaktiviteter att tycka är väldigt bra. I budgeten har vi dessutom införandet av ett fritidskort så att barn inte ska behöva avstå från fritidsaktiviteter för att portmonnän i familjen inte medger detta. Ovanpå detta har vi reseavdraget som jag tror är oerhört viktigt för de barn vars föräldrar har en bit att åka till jobbet. Detta frigör också medel för familjen i hemmet.	1066
816	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Efter Hans Eklinds inlägg är det lockande att fråga hur man med mindre pengar till bistånd ska klara Ukraina den akuta matsituationen i världen de nya klimatkatastroferna och så vidare och hur det ska kunna bli så mycket mer med så mycket mindre. Min fråga gäller dock Hans Eklinds förra inlägg om Sveriges bönder. Kristdemokraterna har bildat ett bondeförbund och anser sig nu ha en bondepolitik och då undrar jag något. Vi har ju tillsammans - Kristdemokraterna Moderaterna och faktiskt Sverigedemokraterna - haft en majoritet för ett tillkännagivande om att öka nödstödet till Sveriges bönder med en halv miljard vilket EU har möjliggjort. Varför finns inte detta med i budgeten? Är krisen över nu för Sveriges bönder när det gäller gödsel foder och diesel? Och varför läggs inget på landsbygdsprogrammet?	829
817	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Jag har förvisso inte vuxit upp på landet själv men jag har några nära vänner som är lantbrukare. De har varit väldigt tydliga med vad som är topprioriterat för att kunna klara av att fortsätta att driva lantbruk över huvud taget. Det handlar om att få ned drivmedelspriset och elpriset. Sedan handlar det naturligtvis om att det har stökat till sig rejält med konstgödsel men det vet jag att Martin Ådahl känner till. På denna punkt måste man ändå säga att regeringen levererar. Jag lyssnade till Martin Ådahls första inlägg och jag undrade lite grann. Ska Centern lägga fram en budgetmotion om ett par veckor med förslag på 20 miljarder för att få ned drivmedelspriserna? Det verkar som att Centern helt plötsligt är förkämpar för att få ned drivmedelspriset rejält. Det är inte riktigt den centerpolitik som vi andra har mött här i kammaren eller under valrörelsen.	888
818	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag noterar att Hans Eklind inte svarar på varför man inte lägger fram det som gäller Sveriges bönder. Apropå korv och sminkade grisar finns det grisbönder som har det väldigt tufft just nu. Varför lägger man då inte fram ännu en landsbygdsmiljard till landsbygdsprogrammet fast vi var överens om det före valet? Varför detta svek? Eftersom Hans Eklind nu styr över hela frågan till att handla om drivmedelspriser har jag ännu en fråga som gäller Centerpartiets maximala sänkning av skatten på bränslepriser för Sveriges bönder som vi drog ned till 0 kronor. Nu förlängs det med sex månader - tack för det - men varför permanentas det inte? Jag ska avslöja för Hans att jag också har pratat med en hel del bönder och de vill ha detta permanent. Det är ju färdigutrett. Och varför får de inte ha gårdsförsäljning av alkohol från sina mikrobryggerier? Är det KD som är emot detta också?	902
819	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Gårdsförsäljning är kanske inte riktigt en fråga för dagens budgetdebatt. Men jag ska ändå svara lite grann på frågorna. Jag tänker ibland att vi i Sverige kanske inte har den finanssektor som man har i London och England och vi har inte oljan som norrmännen. Men vi har en produktion i industrin i skogen i jordbruket och i gruvorna. Det som jag känner att vi nu har fått plats i Sverige är en regering som lägger fram en budget med hjärta för hela Sverige. Vi har haft en situation i Sverige där Trafikverket har dragit ned hastigheten på vägsträckor. Varför? Jo därför att vägunderhållet inte har skötts på ett korrekt sätt. I denna budget som du har tagit del av i dag Martin Ådahl ser du att det ryms så många saker. Nedsättningen av skatten på diesel för jord- och skogsbruk är för ett halvår. Men vi får väl se vad som händer. Det finns fortfarande ett handlingsutrymme fram tills den löper ut. Sedan tycker jag att vi har stärkt infrastrukturen med just bredbanden. Jag vill bara poängtera att den också finns med i denna budget.	1069
820	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag vill tacka Hans Eklind för att han lyfte fram perspektivet med internationell solidaritet och vikten av svenskt bistånd. Men det är ändå lite beklagligt att när man väljer att överge enprocentsmålet i biståndet gör man det i något slags whataboutism om vad andra gör. Men det handlar om den svenska politiken och det är den som vi ansvarar för. Bara för att andra inte gör tillräckligt är ingen ursäkt för att vi inte ska göra det som vi kan. Sedan låter det kanske lite bra att man ska dra ned på stödet till FN-organisationerna. Men väldigt mycket av det som de gör står för själva ryggraden i systemet - infrastrukturen - för att också de andra ska kunna nå ut med sina hjälpinsatser. Kristdemokraterna var väldigt tydliga före valet om att stå upp för enprocentsmålet i biståndet. Detta är därför ett flagrant löftesbrott. Hur kunde de gå med på att gå ifrån enprocentsmålet?	904
821	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Kanske var en av de bidragande orsakerna att vi fick till någonting som faktiskt svarade på frågan vad och inte bara hur. Alltså: Hur mycket pengar är en fråga. Men vad vi kan göra med dessa pengar är en annan fråga. Vi Kristdemokrater tycker att vi fick till en bra kompromiss. Givet det ingångsvärde som fanns i förhandlingarna tycker jag att det är en stor framgång. Men vi har också nu sett till att vi har en 8-procentsgräns för hur mycket av biståndet som kan avräknas. Jag kan skicka tillbaka en fråga till Janine Alm Ericson. Är ni nöjda med den situation som har varit? Vi vet att regeringen drog ned med 18 procent för innevarande år i samband med Ukrainakrisen. Civilsamhällets organisationer fick en minskning med 38 procent utan någon som helst förvarning. Är det bra biståndspolitik? Det har skett saker och ting inte bara kring summan utan också kring sättet att styra biståndspolitiken som jag som kristdemokrat är nöjd med.	962
822	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Det är väldigt bra att Kristdemokraterna har fått in 8procentsgränsen. Men de har fortfarande svikit enprocentsmålet. Hans Eklind hänvisar till vad som hände i och med kriget i Ukraina. Då satt inte vi i regeringen. Vi hade inget ansvar för den politiken. Vi var väldigt tydliga med att de stora avräkningar som gjordes då verkligen inte borde göras eftersom vi som ett rikt land nära Ukraina har möjlighet att hjälpa dem utan att dra så stora resurser från de allra mest fattiga och utsatta. Det är ändå bra att vi får ett väldigt tydligt svar från Kristdemokraterna här om att det är okej med ett löftesbrott när det gäller ett väldigt viktigt vallöfte om det sedan passar den egna politiken och verkligheten bättre. Jag hoppas att väljarna som såg Kristdemokraterna som garanten för att enprocentsmålet skulle vara kvar kommer ihåg det.	862
823	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Fram till den dag då Kristdemokraterna samlar 50 procent plus 1 och vi har egen majoritet i denna riksdag tror jag absolut att man ska tänka på väljarna som om väljarna tänkte på det vis som Janine Alm Ericson nu gav uttryck för. De väljare som har röstat på Kristdemokraterna har röstat för en stark röst för svenskt bistånd och det är precis det som de har fått i förhandlingarna. Vi har sett till att biståndet nu gör nytta för det allra viktigaste. Vi har sett till att biståndet ligger på en bra mycket högre nivå än vad det hade gjort om Kristdemokraterna inte hade varit närvarande. Nu ges det också möjlighet för oss att inom denna regerings ram se till att biståndet till FN:s hjälporganisation för Palestina blir fryst. De gör inte ett dugg nytta där nere. Islamic Relief är full av islamism. Det är en juderetorik som är rent skrämmande som ledande företrädare där har gjort sig skyldiga till. Det är också en organisation som vi ska se över så att vi också kan frysa bistånd till de organisationer som inte gör nytta eller som inte är lämpliga. Sedan ska vi använda de organisationer som kan göra skillnad på riktigt.	1151
824	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Den gröna omställningen måste inte bara ske; den måste också vara rättvis. Miljöpartiet har konsekvent under de senaste åren förespråkat att staten främst ska ge stöd till dem som har drabbats hårdast av ökade kostnader utan att för den skull ge upp i fråga om klimatmålen. När priserna på bränsle och el ökar behövs stöd i synnerhet till dem som lever nära sina ekonomiska marginaler och till dem som drabbas hårt för att de saknar alternativa transportmedel till bilen. För de pengar som regeringen nu sänker bränsleskatten med skulle man i stället ha kunnat ge alla boende på landsbygden nästan 5 000 kronor mer i plånboken. Det hade nog många uppskattat mer än en prissänkning på bensinen med 14 öre. Inte minst hade klimatet uppskattat det. Nu går i stället den största delen av dessa pengar till människor i och runt våra storstäder som tar bilen trots att alternativen är många. Regeringen säger sig värna utbildning och att alla ska ha goda chanser i livet. Men kulturen vill man nu göra till en klassfråga genom att införa inträdesavgift på museer ta bort stöden till kulturskolan och minska anslagen till folkbildningen. Också läsningen som vi alla vet är väldigt viktig för många av livets färdigheter åker på en nit genom att stödet till bemannade skolbibliotek dras in. Allt detta gör regeringen mot en kultursektor som fortfarande befinner sig i sviterna efter pandemin. Att välfärden i många delar går på knäna har knappast undgått regeringen. Dagligen kommer larm om undermålig förlossningsvård och utmattade sjuksköterskor. För varje budget som inte på riktigt försöker åtgärda detta problem sjunker kvaliteten i vård och omsorg. Tyvärr kan vi nu lägga ytterligare en sådan budget till handlingarna för detta är inte en budget för Sverige som håller ihop.	1803
825	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! I somras träffade jag en vän här i Stockholm som är verksam inom finansbranschen. Han kommenterade då läget i svensk ekonomi med orden: Hasse! Vill ni verkligen vinna valet i september? Svaret från min sida var ett tydligt ja. Sverige behövde en ny regering en regering som tar itu med de gemensamma problem som finns. Men visst förstod jag hans kommentar. Den regering som tillträdde för tre veckor sedan får ju inte regera under en blomstrande högkonjunktur med låga eller obefintliga räntor utan vi går nu in i en lågkonjunktur med hög inflation stigande räntor och en hög arbetslöshet som särskilt gäller de utrikesfödda. Det ställer krav på en välavvägd finanspolitik och därför presenterade regeringen i dag en budget som tar hänsyn till detta. Den framlagda budgeten är återhållsam men den rymmer ändå viktiga åtgärder som stöttar svenska hushåll och företag och den innehåller några första viktiga reformer för att vända den svenska utvecklingen på flera områden. Ett sådant är vården. Vårdköerna ska kortas och tillgängligheten ska öka. Regeringen går därför fram med 4 5 miljarder de tre kommande åren för att få fram fler vårdplatser och en förstärkt vård. Det totala antalet vårdplatser ska öka över hela landet så att fler ska kunna få vård i tid. Man lägger 4 7 miljarder under de tre kommande åren på förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Varje kvinna ska kunna känna sig trygg under sin graviditet samt före under och efter förlossningen. En nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård och för att korta vårdköerna sätts igång. Genom att bland annat kunna synliggöra var ledig och tillgänglig kapacitet finns i landet ska väntande patienter snabbare kunna få vård där kapaciteten faktiskt finns. Vi har också en utvecklad användning av det som kallas för fysisk aktivitet på recept FaR. Detta är kristdemokratiska reformer som nu är regeringens politik för en bättre sjukvård i hela landet. Herr talman! Som präst och församlingsherde har jag på nära håll sett den ofrivilliga ensamhet som drabbar många av våra äldre. Detta var också för mig personligen en av de viktigaste frågorna under den gångna valrörelsen. Man har fått möta människor och sett deras reaktion när man sagt att ofrivillig ensamhet faktiskt är lika farligt som rökning. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta mänskligt lidande men också stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar stroke demens och psykisk ohälsa. Den ofrivilliga ensamheten för med sig stora negativa konsekvenser för samhället särskilt bland äldre och det har förstärkts under den covid-19-pandemi som vi gått igenom. För att stärka folkhälsan och för att minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskapssatsning som innebär ungefär 300 miljoner kronor per år. Medel riktas nu till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom äldresamtal och hälsosamtal. Samtalen ska framför allt riktas till de äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Idrottsrörelsens arbete ska stärkas när det gäller idrott för äldre. Medel ska avsättas till civilsamhällets arbete för att bryta den ofrivilliga ensamheten. Herr talman! Förutsättningarna för dem som bor och verkar på landsbygden måste förbättras. För det krävs ett målmedvetet och långsiktigt politiskt arbete en politik för att hela Sverige ska fungera. Det handlar bland annat om att långsiktigt arbeta för konkurrenskraftiga villkor för svenskt jord- och skogsbruk men också för att människor som bor på landsbygden ska ha råd att åka till jobbet och ha goda möjligheter att ladda bilen och att alla ska ha tillgång till snabbt bredband. Regeringen har därför i denna budget gått fram med bland annat följande: sänkt skatt på jordbruksdiesel laddinfrastruktur i hela landet ökat underhåll av vägarna utbyggnad av bredband och ett förstärkt reseavdrag. Målsättningen är enkel: Hela Sverige ska fungera. (Applåder)	4081
826	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Jag tog tidigare upp en fråga som jag är väldigt bekymrad över och har funderat väldigt mycket över nämligen hur det socialdemokratiska arbetarepartiet har kunnat sitta vid makten i så många år med så många dugliga personer och ändå har arbetslösheten släppts upp till 7-8 procent. Jag kan säga att det är ett underbetyg. Men egentligen är jag inte så intresserad av att betygsätta på det sättet utan mer få en diskussion om varför det har blivit så i detta land som annars är så välorganiserat och genomorganiserat. Hur blev det så här och vad kan vi göra åt det? Jag menar nämligen att vi måste återkomma till den frågan och inte bara diskutera hur mycket pengar som ska gå till välfärden och det ena och det andra på den finansiella sidan. Vi i Liberalerna har ju ett stort intresse för skolan och vi har lagt fram ett antal förslag: fler speciallärare specialpedagogiska insatser vidareutbildning för lärare trygghet och studiero i skolan genom att man får bort stöket fler och nya läroböcker samt uppföljning av skolans kvalitet - vilket ju har varit en stor fråga under senare tid - och vad Skolinspektionen kan göra därvidlag. Vi har även förslag om vinster i friskolan. Jag menar att det nu får vara slut på det här att arbetslösheten på något sätt i alla fall för mig som följer debatten verkar ha förvisats till något slags andraposition. Så kan det inte vara. Den har legat på första platsen i många decennier och vi ska tillbaka dit.	1477
827	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Tack Carl B Hamilton för att du har återinträtt i budgetdebatterna och för att du talar om väldigt viktiga frågor nämligen arbetslöshet arbetsmarknad och människor som står utanför! Socialdemokraterna och Liberalerna har vid olika historiska tillfällen haft ett bra samarbete. Även under den förra regeringsperioden hade vi ett ekonomiskt samarbete med Liberalerna och jag vet att Liberalerna är engagerade i frågan om att både bekämpa utanförskap och se till att människor kommer i arbete. Jag tog upp frågan om arbetslösheten i mitt anförande för jag ser att vi nu är på väg in i en lågkonjunktur. Vi klarade visserligen pandemin hyggligt bra vad gäller arbetsmarknaden; vi kom ut starkare än innan. Vi såg också att långtidsarbetslösheten började betas av. Nu går vi dock mot sämre tider och då finns risken att arbetslösheten biter sig fast. Då är frågan: Vilka är det som är arbetslösa? Jo det är de med för dålig utbildning eller för låga kvalifikationer för arbetsmarknaden. Därför menar jag att det är fel läge att dra in 1 ½ miljard på arbetsmarknadspolitiken och 20 000 utbildningsplatser i Kunskapslyftet.	1145
828	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Precis som Mikael Damberg exemplifierade med tror jag att det är strukturfrågorna man måste fokusera på. Det hjälper inte att öka efterfrågan allmänt i ekonomin som man kanske kunde på den tiden när utbildningsnivån var enklare och mindre differentierad mellan olika personer. Om vi tillsammans kan få ett ökat intresse för strukturreformer som leder till ökad sysselsättning - ja sysselsättningen är ju redan god så jag ska väl i stället säga minskad arbetslöshet - tror jag att det vore väldigt värdefullt. Jag och mitt parti fokuserar framför allt på reformer på skolans och utbildningens område i detta sammanhang.	639
829	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Jag tar gärna upp den kastade handsken och säger att det är en spännande diskussion som vi gärna för tillsammans med Liberalerna och andra partier det vill säga hur vi håller fokus på att människor kommer i arbete och hur vi genomför strukturreformer som har med kunskap att göra så att människor kommer närmare arbetsmarknaden. Jag är orolig för att budgeten tyvärr drar ned på de områden som verkligen behövs nu när vi går in i en lågkonjunktur. Jag är också lite orolig för att det stora omställningsavtal på arbetsmarknaden som parterna har slutit kanske inte genomförs. Jag tror att det är en nyckel till ett fungerande arbetsliv. Jag tror att det är den största strukturreformen vi har gjort och vi kommer att vara världsledande på omställning på arbetsmarknaden. Men då bör regeringen inte gå in och pilla i det omställningsstudiestöd som parterna och den tidigare regeringen backade upp; jag tror att det vore väldigt olyckligt för utvecklingen av förtroendet mellan arbetsmarknadens parter och regeringen.	1034
830	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Jag avstår från att säga mer.	47
831	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik men blev lite överraskad över innehållet i Carl B Hamiltons anförande. Jag började stundtals fundera över om Carl B Hamilton inte hade noterat att Liberalerna under den förra mandatperioden var med och lade fram budgetar som skulle lösa de här problemen. Det var konstigt. Det blev ännu lite konstigare måste jag nog ändå säga när de insatser som Carl B Hamilton nämner vore bra är sådana som man skär ned på i den här budgeten. Det blir mindre satsningar på arbetsmarknadspolitiken och mindre satsningar på den yrkesinriktade utbildningen. Man skär också ned på folkbildningen som gör en stor insats när det gäller att vuxna ska kunna komma närmare arbetsmarknaden. Jag undrar hur det går ihop med Carl B Hamiltons anförande.	781
832	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Man kanske inte ska ha Ali Esbati som rättesnöre för vad som är konstigt och inte konstigt. Ärligt talat: Arbetsmarknadspolitiken har förlorat i kraft. Den har förlorat i effektivitet. Det är inte så lätt som det kanske var på Gunnar Strängs tid det vill säga att man får fler människor i arbete och minskad arbetslöshet om man anslår mer pengar till arbetsmarknadspolitiken. Som vi har sagt här tidigare är det mycket mer komplicerade mekanismer som förklarar varför människor inte är i arbete. Det är en svårare uppgift helt enkelt. Det är väl svaret på den frågan. När det gäller att vi skulle dra ned på en massa saker tycker jag att det som kanske är mest kontroversiellt och samtidigt kanske viktigast är detta med att stärka uppföljningen av skolornas kvalitet och vinster i friskolor. Hela den diskussionen får vi fortsätta med.	859
833	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Carl B Hamilton och jag är åtminstone överens om att det inte är som på Gunnar Strängs tid. Där kan vi vara eniga. Om det nu är så att Carl B Hamilton och hans parti har börjat komma till en del insikter om problemen med den unikt marknadiserade svenska skolan är det förstås glädjande men vi ser ingenting av det - eller några andra reformer på skolans område - i den budget vi debatterar. Jag skulle med glädje börja skönja effekterna av en sådan omorientering om den nu är på riktigt i kommande förslag från den här regeringen - eller i oppositionen mot kommande förslag från den här regeringen.	619
834	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Vi har för länge sedan kommit till insikt om skolans problem och möjligheter och antagligen på ett djupare och mer omfattande plan än vad Vänsterpartiet någonsin har gjort. Jag känner mig därför inte riktigt träffad.	232
835	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag kunde inte motstå tillfället att begära replik på min före detta lärare och professor. Jag uppskattar den kloka ton han har här i kammaren. Jag har två frågor. Den ena handlar om den mycket drastiska nedskärningen av medel till matchning för arbetslösa vilket flera andra har varit inne på. Det pågår en process för att reformera Arbetsförmedlingen. Sist man gjorde en sådan drastisk nedskärning skapade det huller om buller en väldigt stor oreda och jag fruktar att det ska göra det igen. Den andra frågan gäller någonting som Carl B Hamiltons företrädare Mats Persson förde fram under hela valrörelsen när man diskuterade pensionerna. Han sa att vi sänker för garantipensionärerna och för dem som har det sämst medan Liberalerna sänker för alla. Utan Liberalerna får alla ingenting. Då svarade vi i Centerpartiet att vi stöder den skattesänkningen på pensioner. Vi stöder det tillkännagivandet från riksdagen. Vi är beredda att göra den skattesänkningen på alla pensioner i det här tuffa läget. Men till vår stora överraskning finns den över huvud taget inte med i den här budgeten.	1112
836	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! I dag har vi fått den blåbruna regeringens budgetproposition på riksdagens bord. Det är en sorglig läsning för det är en krigsförklaring mot en effektiv och fungerande klimat- och miljöpolitik och mot allt det som bygger ett jämlikt och rättvist samhälle. Det är en kolsvart budget som läggs fram i en tid av krig i vårt närområde och skenande klimatförändringar. Den läggs fram samtidigt som människor tvingas vända på varenda krona för att få pengarna att räcka hela månaden. Den läggs fram i en tid när vi behöver öka tryggheten för människor. Det handlar om tryggheten i att veta att man får den vård man behöver och tryggheten i att barnen har det bra i förskolan och får de kunskaper de behöver i skolan. Den läggs fram i en tid när fler människor än någonsin tvingas på flykt. Denna regerings svar verkar vara att skicka notan till dem som har det allra sämst - både i Sverige och i världen. Just nu samlas världens ledare i Egypten för att ta arbetet mot klimatförändringarna framåt. Men alltför många länder kommer liksom Sverige med minskade ambitioner och för svaga planer. Jag tror att andra kommer ha förståelse för att vi just nu behöver genomföra åtgärder som tillfälligt höjer utsläppen i Sverige sa klimat- och miljöministern häromveckan. Jag hoppas att statsrådets uttalande aldrig når människorna i Pakistan som nu kämpar mot översvämningar eller bönder i Kenya som ser sin boskap dö av törst och sina skördar torka bort. Det här är faktiskt inget annat än ett hån. Sveriges linje har tidigare varit den enda rimliga: att den rikare delen av världen har en skyldighet att gå före. Det är otroligt tragiskt att nuvarande regerings linje verkar vara den helt motsatta. Klimat- och miljöminister Pourmokhtari har också försökt försäkra oss om att den här regeringen inte har några sänkta ambitioner på miljö- eller klimatområdet men nu ser vi ju alla att detta inte är något annat än tomma ord. I sanningens namn var det väl inget av partierna i regeringen som var särskilt besjälade av klimat- eller miljöpolitiken tidigare men vi var få som trodde att den slakt vi nu ser skulle blir resultatet av förhandlingarna med Sverigedemokraterna. Vi trodde nog ändå att de partier som ingår i regeringen såg allvaret med klimatförändringarna och miljöförstöringen. Nu kan vi konstatera att så inte var fallet. Herr talman! Sveriges plan består fortfarande i huvudsak av det klimatpolitiska ramverket och dess två väldigt enkla mål. För det första ska transportsektorn ha minskat sina utsläpp med 70 procent till 2030. För det andra ska Sverige nå nettonollutsläpp 2045. Båda dessa mål har antagits med bred enighet i denna kammare i alla fall av de partier som skriver under på universella lagar regler och konventioner. Fram till december 2021 då Miljöpartiet valde att inte ingå i reger-ingen var Sverige på god väg att nå dessa mål. Nu är det tvärtom. Nu sätter vi plattan i mattan och bromsar. Bara förslaget om att slopa reduktionsplikten ökar Sveriges utsläpp med 5 miljoner ton per år - en utsläppsökning som är 50 gånger större än Karlshamnsverkets drift. Det är mer än 10 procent av Sveriges årliga utsläpp. Om vi därtill lägger den sänkta bränsleskatten och att man river upp den rättvisereform som reseavdraget innebar och som också med bred enighet togs i riksdagen ja då blir det alltmer uppenbart vad som sker. Regeringen saknar inte bara klimatambitioner. De backar snabbt på de framsteg som skett. Man fortsätter att upprepa samma talepunkter men det man i praktiken gör är att försöka sminka en gris med ett föga imponerande resultat. Regeringen verkar ha beslutat sig för att kalla sin egen klimat- och miljöpolitik för effektiv". Jag får ge dem viss rätt i det: Den är oerhört effektiv för att höja utsläppen och slakta reformer som faktiskt fungerar. Nu blir fossila bränslen billigare. Fossilbilspendlare i storstäderna ska få subventioner medan de som väljer elbilen eller tåget blir utan. Det som nyss hette att alla inte har råd med elbil heter i dag att kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Det är snabba ryck! Det regeringen hänvisar till för att kompensera är elektrifiering infångning av koldioxid och satsningar på våtmarker. Men alla som kan någonting om den här politiken vet att det inte räcker. Elektrifieringen kommer inte att ta bort utsläppen från de miljontals fossilbilar som rullar i Sverige varje dag. När det gäller infångning av koldioxid är det något som även Miljöpartiet införde satsningar på. Tyvärr är bedömningen från de ansvariga myndigheterna att vi inte kommer att fånga in ett enda gram koldioxid under denna mandatperiod kanske med undantag för i enstaka testanläggningar. Förutom att det görs för lite för långsamt på klimatområdet tas dessutom pengar från skydd av värdefull natur detta trots att vi inte bara står inför klimatförändringar som kommer att ge allvarliga effekter för människors möjligheter att leva på den här planeten utan också en naturkris med minskad biologisk mångfald. Det är också ett hot mot vårt sätt att leva. Det är en veritabel slakt på ambitionerna och de resurser som tilldelas. Om några veckor kommer vi i Miljöpartiet att presentera vår skuggbudget. Om regeringen är det minsta intresserad av en klimat- och miljöpolitik som är effektiv och faktiskt fungerar föreslår jag att de läser den. Herr talman! För inte så länge sedan hördes när migrationspolitiken diskuterades tongångar från det blåbruna partiet om att det är bättre att hjälpa på plats. Det verkar nu vara utbytt mot att det är bättre att hjälpa så lite som möjligt. Den nya regeringen har gjort klart att Sverige överger åtagandet om att avsätta 1 procent av landets samlade inkomster i bistånd. Det är ett beslut som kommer att drabba människor hårt världen över. Med biståndet är vi med och bygger demokratier. Vi ger flickor och kvinnor mer egenmakt vi ger barn möjlighet till skolgång och vi bidrar med katastrofbistånd där det behövs. Blir biståndet mindre kommer färre barn att få en chans att gå i skolan. Blir biståndet mindre blir det mat på färre tallrikar. Blir biståndet mindre får civilsamhället som slåss för frihet mindre resurser. Jag vet att regeringen också vet allt det här. Men det verkar som om det är mest bekvämt att inte låtsas om det. Att lämna enprocentsmålet är ett sluttande plan. Att biståndsnivån är kopplad just till bni handlar ju om att vi i världens rika länder ska bidra efter förmåga och i relation till vårt välstånd. Vi riskerar nu i stället att tappa långsiktighet och förutsägbarhet. Systemet rubbas vilket skapar stor otrygghet för alla som kämpar för demokrati jämställdhet och mänskliga rättigheter. Biståndet var underfinansierat redan när pandemin slog till. Med energikris ekonomisk kris och Rysslands krig mot Ukraina har behoven i världen ökat. Antalet människor som går hungriga ökar och över 100 miljoner människor är på flykt. Att då låta det svenska biståndet gå i motsatt riktning är ett svek mot världens fattiga och utsatta. Sverige har länge varit ett föregångsland inom bistånd. Det har gjort att vi inte bara har ett gott anseende utan också att vi har kunnat driva viktiga frågor framåt internationellt som den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken. Nu drar vi ned på det och när Sverige - ett av världens rikaste länder - drar ned på ambitionerna finns det en risk för att andra länder följer efter. I en tid när de kriser som drar över världen visar på ett tydligt behov av mer internationellt samarbete väljer regeringen mindre. Det finns mycket att säga om den här regeringen politiken och budgeten. Men låt mig också säga någonting om motståndet. Vi är många som vet att en annan väg för Sverige är möjlig som faktiskt tror på att bygga ett samhälle på hopp i stället för på hat som är redo att göra vad som krävs för att rädda den här planeten och som vill göra det tillsammans. (Applåder) "	7994
837	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Jag är inte insatt i frågan om beskattningen av pensioner så jag kan inte svara på den frågan. Beträffande reformer av Arbetsförmedlingen är det en gammal sorglustig - eller inte lustig utan det är en sorglig - historia. Det haveri beträffande Arbetsförmedlingens funktion eller resultatet av Arbetsförmedlingens verksamhet som man kan se om man tittar tillbaka på en 10-15-årsperiod är en viktig och allvarlig orsak. Det har inte lyckats. Vi åker från Sverige till Australien för att se hur de gör men förr åkte man snarare till Sverige och Europa från Australien för att se hur man skulle göra. Det är ett grundläggande fel som har utvecklats. Med den bristfälliga kunskap jag har kan jag inte reda ut den situationen.	739
838	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag måste säga att jag uppskattar Carl B Hamiltons ödmjukhet inför dessa frågor eftersom jag vet att han har en mycket djup kunskap om många ekonomiska spörsmål. Jag vill ändå som ett sista medskick säga att det kommer att bli väldigt stora problem om man utan någon ordentlig plan gör de här drastiska nedskärningarna. Även de bästa planer från Australien och från andra håll med noggrant kontrollerade aktörer som levererar resultatbaserat och som faktiskt - till skillnad från den gamla politiken - har gett bra resultat de senaste åren för de arbetslösa kan då bli chockade och går då tyvärr kanske inte att genomföra.	638
839	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Jag avstår från replik. Debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande var härmed avslutad. Budgetpropositionen bordlades.	151
840	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Svar på interpellationer Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat huruvida jag mot bakgrund av de ryska myndigheternas förräderianklagelser mot den oppositionelle politikern Vladimir Kara-Murza och dennes frihetsberövande i april 2022 är beredd att driva på för att EU snarast ska införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för processen mot Kara-Murza samt är beredd att tillsammans med likasinnade länders regeringar driva att EU ska kräva Kara-Murzas omedelbara frigivande. Regeringen är djupt bekymrad över de ryska myndigheternas agerande gentemot Kara-Murza. Han har uppvisat ett stort personligt mod i sin kritik av Putins regim och de kränkningar av mänskliga rättigheter som begås mot den egna befolkningen i Ryssland vilket också den 10 oktober ledde till hans förärande av Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter av Europarådets parlamentariska församling. Utsänd svensk diplomatisk personal i Moskva följer rättsprocessen mot Kara-Murza noggrant och var även på plats vid den häktesförhandling som hölls i Moskvas stadsdomstol den 24 oktober då Kara-Murzas överklagande gällande förlängningen av hans häktningstid avslogs. Den 7 december 2020 antog EU:s råd för utrikesfrågor ett rådsbeslut och en förordning som inrättade en global sanktionsregim mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna. I början av mars 2021 beslutades de första fyra listningarna och senare samma månad beslutades att föra upp ytterligare 15 namn på listan. Totalt är numera 22 personer och enheter listade under sanktionsregimen. Samtliga dessa listningar ska nu genomgå en översyn före den 8 december. Sverige engagerar sig aktivt i diskussioner om tillämpningen av sanktionsregimen och anser att denna ska användas som ett effektivt rättssäkert och trovärdigt verktyg för EU:s gemensamma politik för att värna de mänskliga rättigheterna. Vi fortsätter att följa utvecklingen i Ryssland och processen mot Kara-Murza och utesluter i nuläget inga åtgärder inom befintliga sanktionsregimer. Sverige är och kommer fortsatt att vara drivande i EU för att mänskliga rättigheter demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland. Sverige kommer också att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i internationella forum såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter FN:s generalförsamling och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE. Vid OSSE:s ordförandeskapskonferens som hölls i Warszawa den 26 september-7 oktober fördömde Sverige tydligt ryska myndigheters brott mot mänskliga rättigheter såväl i Ryssland som i Ukraina. Konferensen samlade 1 500 deltagare i form av civilsamhällesrepresentanter regeringsföreträdare och fristående experter och ersatte det Human Dimension Implementation Meeting HDIM som inte har kunnat genomföras de senaste två åren på grund av rysk blockering.	2938
841	Kerstin Lundgren (C)	C	Herr talman! Tack för svaret utrikesministern och välkommen till kammaren för den första interpellationsdebatten under denna mandatperiod! Det är naturligtvis viktigt att då lyfta fram mänskliga rättigheter och dem som står upp för frihet och demokrati i många länder också det ryska folket i Ryssland som i dag är så starkt förtryckt. En person som många har träffat här i Sverige Vladimir Kara-Murza är en modig frispråkig rysk medborgare som till skillnad från många andra har valt att inte lämna landet. Han har trots risker valt att stanna kvar för att visa att han står upp för sin åsikt mot förtrycket när förtrycket attackerar. Kara-Murza har upplevt förtryck tidigare. Han var en av de närmaste medarbetarna till den mördade oppositionsledaren Boris Nemtsov och har två gånger överlevt förgiftningar under sin tid i Moskva både 2015 och 2017. Nu finns det tydliga rapporter som säger att FSB var ansvariga för förgiftningsattackerna. Vi vet alltför väl att det inte är första gången som detta har inträffat i Ryssland eller Europa. Kara-Murza greps än en gång i april som utrikesministern också konstaterade. På sedvanligt sätt har en politisk rättsprocess ägt rum där den ena anklagelsen har lagts till den andra nu senast för förräderi. Han är också anklagad för att ha samarbetat med Natoländer. Vi vet ju att han har funnits i flera av våra europeiska länder. Han är också aktiv och jag tror till och med medborgare i Storbritannien. Det är ju inte konstigt att han har en sådan koppling. Men man har från Kreml valt att så tydligt attackera honom som en av de modiga frispråkiga oppositionella som har vågat kritisera kriget i Ukraina och kalla det för vad det är ett krig. Därför är det viktigt att Sveriges röst nu kan vara tydlig och jag hör att utrikesministern säger att man inte utesluter några åtgärder. Men det vore väldigt välkommet om utrikesministern kunde ta initiativ till och ledning för att samla likasinnade och arbeta för att få Magnitskijsanktioner gentemot de 13 personer som finns på en lista som ansvariga för Kara-Murzas gripande domstolsprocesser och så vidare för här fungerar inte rättsväsendet. Han är en typisk politisk samvetsfånge och vi måste vara beredda att stå upp för politiska samvetsfångar och föra deras talan. Sverige borde vara en röst för deras skull. Vill utrikesministern faktiskt gå den vägen?	2376
842	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Tack Kerstin Lundgren för de vänliga orden och också för en interpellation i ett ämne som är så pass allvarligt som detta! Jag har själv träffat Vladimir Kara-Murza i flera sammanhang både här i riksdagen och naturligtvis också i Strasbourg vid sessioner med Europarådets parlamentariska församling där ju interpellanten Kerstin Lundgren själv har tjänstgjort. Från regeringens sida följer vi den inrikespolitiska situationen i Ryssland väldigt nära. Det ryska styret har sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina i februari snabbt gått i en alltmer auktoritär riktning som återspeglar sig på flera olika sätt. Med ett redan tidigare ytterst begränsat demokratiskt utrymme erbjuds nu i praktiken ingen plats för något kanaliserat politiskt motstånd över huvud taget. Det civila samhället står under en enorm press inte minst efter antagandet av ett antal lagar i mars som gjorde det straffbart att sprida vad som då kallades för falska nyheter om den ryska armén såväl inom landets gränser som utanför dessa. Ryska myndigheter har också stoppat sändningarna från det fåtal oberoende tv- och radiostationer som finns kvar i landet och har dessutom utvisat journalister som jobbar och rapporterar för utländsk press. Kara-Murza hör till den grupp av modiga ryssar som fortfarande vågar göra sin röst hörd i protest mot de otaliga brott och övergrepp som ryska myndigheter utsätter sina egna medborgare för samt de krigsbrott som oupphörligen begås i Ukraina. Med Václav Havel-priset sällar han sig också till den illustra skara som inom loppet av bara några månader har fått ett välförtjänt internationellt erkännande för sitt arbete och moraliska ställningstagande i Ryssland. Där finns inte minst organisationen Memorial som är en av årets mottagare av Nobels fredspris. Det är viktigt att Sverige och EU fortsätter att följa utvecklingen i Ryssland och processen mot Kara-Murza likaväl som processen mot andra oppositionella. Sverige kommer som sagt att fortsätta att vara drivande i Europeiska unionen för att mänskliga rättigheter demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland. Och den globala sanktionsregimen mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna är ett verktyg i detta arbete.	2300
843	Kerstin Lundgren (C)	C	Herr talman! Tack utrikesministern för de kommentarerna! Vi är helt eniga om hur tillståndet är i Ryssland. För det civila samhället existerar ingen frihet. För enskilda ryska medborgare existerar ingen frihet. Detta är naturligtvis fullkomligt förödande för Rysslands utveckling på sikt. Precis som utrikesministern säger är Kara-Murza en i en grupp av modiga ryssar som vågar göra sin röst hörd. Men utrikesministern skulle det inte vara väldigt bra om Sverige precis som Kara-Murza och andra modiga ryssar är berett att göra sin röst hörd för just Magnitskijsanktioner för att inte straffrihet ska råda för dem som använder systemet för att förtrycka och för att fängsla det fria ordet? Vore det inte rimligt att Sverige är berett att stå upp för och kräva omedelbar frigivning av Kara-Murza? Jag är övertygad om att ett antal andra länder också skulle vara beredda att göra det. Det handlar om att införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för en sådan här process. Jag tror inte att utrikesministern tror att Kreml lyssnar på uttalanden om att vi följer utvecklingen. Det påverkar inte och ändrar inte. Det krävs mer. Därför är det viktigt att utrikesministern är beredd att göra det som jag har hört att Kanadas utrikesminister har varit beredd att göra: gå för Magnitskijsanktioner. Jag vet att det diskuteras i Storbritannien och i USA. Låt oss också med svensk röst föra upp den diskussionen i EU.	1419
844	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Jag nämnde tidigare att det civila samhället i Ryssland bekämpas på en mängd olika sätt. Undersökningar pekar på att över 19 000 människor har arresterats för att de har protesterat mot Rysslands aggression mot Ukraina. Hundratusentals unga ryssar såg ingen annan möjlighet att visa sitt missnöje än att med fötterna lämna landet av rädsla för att mobiliseras till armén. Sverige fortsätter att bidra till att främja en demokratisk utveckling i Ryssland med stärkt yttrandefrihet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer till och med under dessa mycket svåra omständigheter som råder. För att inför det ryska civilsamhället liksom gentemot ryska myndigheter markera den vikt som Sverige tillmäter de här frågorna närvarar utsänd personal vid vår ambassad i Moskva och generalkonsulatet i Sankt Petersburg som sagt också regelbundet vid olika rättegångar mot demokrati- och människorättsförsvarare till exempel Aleksej Navalnyj och naturligtvis den ryske historikern Jurij Dmitrijev. Sverige kommer också som sagt att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i internationella forum såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter FN:s generalförsamling och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.	1311
845	Kerstin Lundgren (C)	C	Herr talman! Det är bra att man följer och det är bra att man försöker stötta. Men det finns de som ändå hoppas på att det ska finnas röster som är beredda att inte bara göra som vanligt utan faktiskt också se till att sanktionsmöjligheten utnyttjas. I de här fallen angriper man tydligt det fria ordet yttrandefriheten och oppositionella de som vågar säga sin mening. Om vi inte står upp när de fängslas om vi bara följer och om vi inte är beredda att ta lead för att införa sanktioner märker de andra i det ryska samhället att det inte är någon som bryr sig. Man bara talar och gör som vanligt. Därför är det viktigt att göra slag i saken och försöka hitta allianser - med baltiska stater Storbritannien och Kanada. Det handlar om att jobba med ett antal för att sedan som ministern kan göra ta upp det i EU och arbeta för Magnitskijsanktioner. Det handlar om att lyfta fram den frågan. Det skulle höras i Moskva och det skulle höras hos Kara-Murza och hos andra som hoppas på en ny framtid för det ryska folket i frihet.	1034
846	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Först och främst vill jag tacka Kerstin Lundgren så mycket för en viktig och angelägen interpellation. Som har framgått av debatten är detta ett ämne som vi är väldigt förenade kring. Det är oerhört angeläget att människor som vågar stå upp även i dessa väldigt mörka och onda tider i Ryssland får allt det stöd och den hjälp som de behöver få från oss som bebor den demokratiska världen. Inget politiskt styre eller samhälle har rätt att neka sina medborgare rätten att tala och tänka fritt. Vladimir Kara-Murza är en i raden av modiga röster i Ryssland som vill protestera mot sakernas tillstånd i landet och som har fått betala ett mycket högt pris för detta. Därom är jag och Kerstin Lundgren helt eniga. Jag och den regering som jag ingår i kommer alltid att försvara de demokratiska principerna i samtal med ryska företrädare och stå för en gemensam EU-politik där mänskliga rättigheter påverkar hur vi förhåller oss till Ryssland. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1000
847	Carl B Hamilton (L)	L	Herr talman! Det är roligt att stå här igen! Det har sagts väldigt många dystra saker här. Men jag skulle ändå vilja sätta det som nu sker i vårt land och i omvärlden i perspektiv. Konjunkturnedgång är faktiskt ganska normalt. Pandemin var däremot mycket djupare och svårare än något vi varit med om på årtionden och därför blev det under pandemin möjligt att lösgöra offentliga resurser och satsa mycket stora summor. Det var så att säga en engångsmöjlighet. I den ekonomiska politiken måste man dock ha en beredskap att leva med konjunkturvariationer och detta är en sådan. Det som är exceptionellt den här gången är den rekordsnabba hastigheten i prisökningarna och inflationen som rubbar hela balansen i ekonomin och när det gäller hur man driver ekonomisk politik. Detta har ju skett genom kraftiga räntehöjningar i framför allt de styrande länderna USA och Storbritannien och hos de stora centralbankerna i Europa. Vi vet dock inte hur detta kommer att fungera. Kommer det att knäcka inflationen ganska snabbt eller kommer det att bli en utdragen process och hur utdragen blir den i så fall? Det är bland annat för denna osäkerhet om hur motåtgärderna kommer att fungera som det är klokt att vara försiktig och avvaktande med åtgärder. Sverige sitter alltså i kläm mellan å ena sidan de stora ländernas räntehöjningar för att bromsa den inhemska inflationen och å andra sidan vår vilja att öka de offentliga utgifterna och inkomsterna hos människor och företag för att mota lågkonjunkturen här hemma. Det är en balansgång - att balansera på en knivsudd. Den stora frågan för oss är egentligen om de stora ländernas räntepolitik snabbt kommer att leda till ett omslag i den ekonomiska situationen och knäcka deras inflation vilket skulle gynna oss eller om inflationen kommer att bita sig fast. Enligt finansplanens prognos som man naturligtvis får ta med en viss försiktighet kommer förändringen att ske under nästa år. Herr talman! Nu kommer jag till det verkligt stora problemet. Jag är väldigt förvånad över den här debatten. Det stora problemet i Sverige är inte bensinpriset eller inflationen - det är arbetslösheten. Den har bitit sig fast på en nivå på 6-7 procent och kan mycket väl gå upp till 8 eller 9 procent. Hur har detta skett herr talman? Vi har haft en arbetarregering i många år. Där har man inte förmått se risken för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå som blir väldigt svår att ta ned. Det är mycket svårare att få ned arbetslösheten än inflationen. Det kräver en lång rad åtgärder. I denna regering har Liberalerna fått ansvaret för integration arbetsmarknadspolitik och andra typer av strukturåtgärder som kan minska arbetslösheten. Detta är den stora utmaningen. Det är inte bensinpriset eller inflationen. (Applåder)	2792
848	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! har frågat mig om jag avser att kalla upp Irans ambassadör till Utrikesdepartementet. Vidare frågar han om jag avser att verka för ökade riktade sanktioner mot de ansvariga i den iranska regimen och för att ansvariga ställs till svars för sina brott mot mänskliga rättigheter. Slutligen undrar han om jag avser att avbryta de avtal som tecknades mellan Sverige och Iran 2017. Alireza Akhondi har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att göra svenskiraniernas röst hörd hur vi ska se till att den iranska regimen får stå till svars för Irans brott mot mänskligheten och om regeringen avser att ändra de landbeskrivningar som ligger till grund för bedömningen av verkställighetshinder vid utvisningar. Jag delar Håkan Svennelings och Alireza Akhondis oro över utvecklingen i Iran och den mycket allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i landet. Regeringen fördömer kraftfullt iranska myndigheters våld mot fredliga demonstranter. Sverige och övriga EU har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier och inte minst de kvinnor som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter. Detta har framförts i publika uttalanden såväl som i direkta kontakter med iranska företrädare. UD har frekventa kontakter med den iranska ambassadören då en mängd frågor tas upp inklusive den pågående händelseutvecklingen i Iran. Den 17 oktober beslutade EU om riktade sanktioner mot personer som bär ett ansvar för våldet mot demonstranter. Tillsammans med övriga EU ser vi kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande. Diskussioner pågår nu om möjligheten att införa ytterligare sanktionslistningar med anledning av den fortsatt brutalt våldsamma hanteringen av demonstrationerna. Sverige är aktivt pådrivande i denna process. EU har i sina uttalanden om situationen i Iran också tydligt uttryckt krav på ansvarsutkrävande och på en trovärdig utredning av Mahsa Jina Aminis död och av det dödliga våldet mot demonstranter. I FN:s generalförsamling diskuteras nu den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige deltar genom EU aktivt i detta och verkar för tydliga skrivningar om den senaste tidens händelser. EU är också aktivt i frågan inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Diskussioner pågår nu om vad som kan göras inom ramen för rådet med anledning av den kritiska situationen i Iran. De fem överenskommelser som slöts mellan Sverige och Iran 2017 är inte juridiskt bindande avtal utan gemensamma avsiktsförklaringar om en ambition att utveckla samarbeten på olika områden så kallade memoranda of understanding . Bland annat rörde det vägtransport forskning och högre utbildning och att stärka kvinnors egenmakt. Överenskommelserna hanteras på svensk sida av sakansvariga departement inte av UD. Jag kan dock konstatera att mycket begränsat faktiskt samarbete har skett inom ramen för dessa överenskommelser inte minst på grund av den negativa utvecklingen i Iran. I ljuset av den nuvarande situationen är det inte heller aktuellt att verka för att nya samarbeten av denna typ ska vidareutvecklas. Det kan vara värt att notera att viss aktivitet har skett på området att verka för att stärka kvinnors egenmakt i Iran bland annat genom program som letts av Svenska institutet men också detta har tyvärr avstannat. Slutligen frågan om underlag för bedömning av verkställighetshinder i tillämpning av beslut om utvisning. Migrationsverket ansvarar för prövningen av om det föreligger verkställighetshinder i enlighet med utlänningslagen. Alla ärenden ska utredas så som deras beskaffenhet kräver vilket innebär att uppdaterad information om vad som händer i sökandens hemland kan behöva tas fram. Migrationsverket har en egen landinformationsenhet och kan använda sig av en mängd olika nationella och internationella källor och är inte på något sätt bunden av information eller bedömningar från UD.	3912
849	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Jag har interpellerat den nye utrikesministern Tobias Billström om Sveriges Iranpolitik med anledning av de folkliga protesterna mot regimen efter dess brutala mord på den unga kvinnan Jina Mahsa Amini. Sverige har en Iranpolitik som under alldeles för lång tid har varit både slapp och njugg när det gäller regimens återkommande brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av det egna folket särskilt dess minoriteter. Sverige har under alltför lång tid satt en tilltro till att en ökad handel också skulle leda till ett ökat moderat styre i Iran. Denna tilltro måste få ett slut och det är bra om vi kan börja med det i dag i Sveriges riksdag. För er som ser denna debatt på tv måste jag säga det som är uppenbart för oss som är här i kammaren: Det är sällan som en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag en kall och regnig tisdagskväll i november drar så mycket intresse och åhörare. Alla människor som är här i kväll visar på det stora folkliga engagemang som finns i Sverige för att vi politiker ska lyssna och förändra Sveriges Iranpolitik. Nu utrikesministern är ansvaret ditt. Det räcker inte med att uttala slagord som jin jiyan azadi!" - det måste följas av politisk handling. Jag har inför dagens interpellationsdebatt ställt fyra frågor till utrikesministern. Den första handlar om att kalla upp Irans ambassadör till Sverige och fördöma regimens våld och dödande. När en använder begreppet "kalla upp" brukar det avse att ambassadören träffar antingen utrikesministern eller dennes kabinettssekreterare för att markera frågans politiska tyngd. Herr talman! Utrikesministern ger i dag ett otydligt svar där han försöker slingra sig och få det att låta som om Sverige har en tydligare linje mot Iran än vad som faktiskt har skett. Det duger inte. Min andra fråga handlar om att utöka de riktade sanktionerna mot de ansvariga i den iranska regimen. Sverige har genom EU och FN under lång tid haft sanktioner mot Iran. Tyvärr har dessa ofta bara drabbat det iranska folket hårt inte dess regim. För en månad sedan hade utrikesutskottet och EU-nämnden diskussioner om införandet av nya sanktioner. Den dåvarande S-regeringen förmedlade att de nya sanktionerna skulle vara tuffa och skicka en tydlig signal. Tyvärr herr talman var detta inte sant. Sanktionerna den 17 oktober omfattade endast åtta personer och tre organisationer. När mer än 14 000 har gripits och hundratals ja kanske tusentals har dödats av regimen i de folkliga protesterna är detta inte att införa sanktioner mot de ansvariga. Min tredje fråga berörde straffrihet för dem som står bakom våldet och dödandet. Vi kan inte låta mördarna komma undan. Det finns en möjlighet för länder som Sverige att utreda och lagföra brott oavsett var de är begångna. Den möjligheten måste vi använda. Även dagens övergrepp ska en dag straffas. Min fjärde och sista fråga handlade om det avtal som den förra utrikesministern Ann Linde undertecknade när hon och dåvarande statsministern Löfven reste i Iran i februari 2017. Jag frågade också utrikesministern om detta i samband med riksdagens frågestund för två veckor sedan. Utrikesministern konstaterar i sitt svar att de faktiska samarbetena i avtalen i nuläget är små. Men avtalens politiska betydelse ska inte underskattas. De undertecknades i en tid när dåvarande regering signalerade ett ökat närmande till och samarbete med regimen i Iran. Att i dag liksom kvinnorna i Iran klipper sitt hår klippa avtalen med Iran skulle vara en tydlig politisk signal till regimen att Sveriges Iranpolitik nu ändras och att mullornas våld och dödande får konsekvenser. Herr talman! Utrikesministern står inför ett val. Att säga slagord som "jin jiyan azadi!" kräver också politisk handling. I dag vill Sveriges riksdag se denna handling. "	3789
850	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Tack för svaret på min interpellation Tobias Billström! Jag vet inte om statsrådet gick förbi den långa kö som ringlade längs Drottninggatan ända bort till Fredsgatan när statsrådet var på väg hit. Titta gärna upp på läktaren! Ser statsrådet att det är fullsatt på läktaren här en tisdagskväll? Ser statsrådet åhörarnas förväntansfulla blickar? Förstår statsrådet varför dessa människor är här i kväll? De är här för att de vill vara rösten för Mona Naghibi 8 år; Setareh Tajik 17 år; Nika Shakarami 16 år; Asra Panahi 15 år; Sarina Esmaeilzadeh 16 år; Parmis Hamnava 14 år; Sadis Kashani 14 år; Sadag Movahedi 17 år; Sarina Saedi 16 år och Arnika Ghaem 17 år - några av frihetens hjältar unga kvinnor som de senaste veckorna fallit offer för den islamistiska mördarregimen i Iran. Vad var då deras brott? Vad dog de för undrar säkert statsrådet? En bit tyg. Symbolen för det 43 år långa förtryck som de har fått utstå ett förtryck som är så djupt rotat att det inte går att beskriva på ett rättvisande sätt. Förtryck av minoriteter - kurder och balucher i synnerhet - och förtryck av andra trosinriktningar av homosexuella av oliktänkande men framför allt av kvinnor. I 43 år har hoppet om förändring tänts och släckts tänts och släckts. Löfte efter löfte om förbättring och förändring drömmen om en annan framtid har slagit rot men ryckts upp gång på gång. Det iranska folket förtjänar bättre än så. Över 14 000 arresterade över 300 döda och tusentals skadade är bekräftade. De verkliga siffrorna är med stor sannolikhet långt större. I går röstade det islamistiska iranska parlamentet för att dödsdom skulle utfärdas mot samtliga demonstranter - ett massmord mitt framför våra ögon. Om inget görs vill säga. Därför räcker inte statsrådets intetsägande svar på mina och den över 100 000 stora iranska diasporans frågor. Miljoner människor kräver nu handling av utrikesministern i Sverige av Europeiska unionen av hela den demokratiska skaran länder i världen. Inga fler substanslösa fördömanden eller politiska floskler för att sedan återgå till business as usual. Nu kan eventuellt någon invända med argumentet att Iran är långt borta. Varför skulle den svenska regeringen engagera sig särskilt i den frågan? Det är ett rimligt argument om man inte förstår hur världen hänger ihop. Det iranska revolutionsgardet alltså de som mördar sitt eget folk utbildar just nu ryska styrkor i Ukraina. De har försett tyrannen Putin med så kallade självmordsbombare. Det är ett krig som skördar tusentals oskyldiga ukrainares liv. Iranfrågan hänger alltså inte bara ihop med Iran och Ukraina utan den hänger ihop med kriget i Jemen Syrien Irak och Libanon samt attackerna mot Israel av Hamas Hizbollah och andra terrorgrupper. Alla bär de spår av den islamistiska regimen i Iran. Tyskland har redan gått före. Andra länder är på väg. Kom igen nu Tobias Billström. Börja med det enkla nämligen att förklara den iranska ambassadören i Sverige persona non grata. Kalla hem vår ambassadör i Iran för konsultationer. Den konsulära verksamheten avbryts inte med detta men symboliken är stark.	3132
851	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamöterna Håkan Svenneling Vänsterpartiet och Alireza Akhondi Centerpartiet för initiativet till dagens interpellationsdebatt och för möjligheten att få medverka i dag där vi faktiskt står samstämmiga i att försöka få utrikesministern att agera för folket i Iran. Det har nu gått 43 år av diktatoriskt och islamistiskt järngrepp över människors liv i Iran. Bägaren har runnit över och katalysatorn är Jina Mahsa Aminis välkända öde. En ung 22-årig kvinna som möttes av en sådan brutalitet av moralpolisen i Teheran att hon till sist mördades för att ha visat lite hår. Det går inte en dag utan att jag läser och ser inläggen som sprids på sociala medier de kilometerlånga folkprotesterna strejker och nedstängda butiker elever i skolan som kastar av sig slöjan och pekar finger mot regimens företrädare. Bilder sprids på militärens övervåld beskjutningar fängslanden torterade kroppar och döda kroppar. Amnesty menar att över 14 000 människor har fängslats sedan protesterna inleddes och av dem som har mördats är minst 50 barn. I det här inlägget vill jag framföra till utrikesministern att protesterna i Iran måste lyckas inte bara för demokratin inte bara för mänskliga rättigheter och ett historiskt slut på den iranska ayatollaregimens era utan protesterna i Iran måste lyckas för att de också har bäring på vår säkerhet - på Sveriges säkerhet. När Khamenei Putin och Erdogan träffades i Teheran i slutet av juli i år kom parterna överens om att långsiktigt stärka relationerna politiskt och ekonomiskt. Khamenei uttryckte på mötet att om inte Ryssland tagit initiativ till kriget i Ukraina hade Natoländerna startat kriget. Det här är den iranska regimens narrativ. Khamenei och Putin kom överens på mötet om att avlägsna den amerikanska dollarn i den bilaterala handeln mellan länderna vidare att utveckla Irans olje- och gasfält genom ett samförståndsavtal om 40 miljarder dollar vilket motverkar omvärldens införda sanktioner mot Ryssland. Just nu talar allt som tidigare också har framförts här för att den iranska regimen förser Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina vilket har föranlett EU-sanktioner mot Iran. Därför undrar även jag om utrikesministern kommer att kalla upp den iranska ambassadören och framföra fördömanden och kritik. Kommer utrikesministern att agera för att ansvariga ställs till svars för brott mot mänskliga rättigheter? Slutligen undrar jag om utrikesministern ser den iranska regimen som ett säkerhetshot för EU och Europa och inte minst i det här sammanhanget även för Sverige.	2598
852	Jacob Risberg (MP)	MP	Herr talman! Nika Shakarami Hananeh Kia Ghazaleh Chelavi Minu Majidi och Mehsa Mogoi. Det här är några få av de kvinnor som har klivit ut på gatan i solidaritet med Jina Mahsa Amini i protest mot regimens förtryck och med hopp om ett friare liv. Det är namn som nu sörjs av nära och kära på grund av den iranska regimens brutala förtryck. Vi ser ett stort engagemang runt om i världen och även i Sverige till stor del drivet av svenska medborgare med rötter i Iran. Det är människor som bär med sig Irans historia och som själva har utsatts eller har familjemedlemmar som utsätts i detta nu för den islamistiska regimens brutala övergrepp. Herr talman! För Miljöpartiet är det en självklar del av den feministiska utrikespolitiken att stå upp för och visa solidaritet med de människor som protesterar i Iran. På EU-nivå har miljöpartister i den gröna gruppen arbetat för att ena Europaparlamentet bakom en stark resolution som kräver att regimen i Iran omedelbart ska stoppa det statligt sanktionerade våldet mot den egna befolkningen och släppa alla dem som arresterats i samband med protesterna. Människorättsaktivister världen över vittnar om hoppet de får av unga skolflickor som ger den högsta ledaren fingret med livet som insats. Det är i dag kvinnor som leder protesterna och som fortsätter att våga leda protesterna också när deras medsystrar mördas. De leder en feministisk revolution. Herr talman! Den moderatledda regeringen och dess samarbetsparti gillar att skymfa den feministiska utrikespolitiken genom att kalla den för symbolpolitik. Det beror ju på hur man använder den. För Miljöpartiet är den feministiska utrikespolitiken en utfästelse som förpliktar. I detta avgörande läge i Irans historia måste Sverige använda utrikespolitiken för att sätta ännu mer press på den iranska regimen. Det uppror mot förtrycket som drivs av kvinnor och flickor i Iran kräver att Sverige EU och övriga omvärlden svarar och aktivt stöttar motståndsrörelsen mot mullorna. Herr talman! Förutom de utmärkta frågor som Håkan Svenneling och Alireza Akhondi har ställt undrar jag följande. Avser ministern att vid ministerrådet nästa vecka stödja de utökade sanktioner som bland annat Tyskland har arbetat fram mot individer och organisationer som står bakom våldet mot befolkningen i Iran? Avser ministern att arbeta för att EU sätter press på den iranska regimen att släppa alla tusentals fångar som har gripits och riskerar att avrättas? Avser ministern att arbeta för att EU sätter upp det islamistiska revolutionsgardet på EU:s terrorlista? Avser regeringen att agera kraftfullare mot de iranska agenter som förföljer och hotar svenska medborgare? Avser ministern att arbeta för att EU aktivt agerar för distribution och upprättande av kommunikationskanaler till dem som påverkas av nedstängningar av internet i Iran? Avser ministern att agera för att FN tillsätter en oberoende utredning för att ställa dessa MR-förbrytare till svars? Det är hög tid för Sverige att uppdatera sin Iranpolitik.	3011
853	Kadir Kasirga (S)	S	Herr talman! Jag tackar interpellanterna för att de har lyft upp denna viktiga fråga. Snart har två månader gått sedan Jina Mahsa Amini mördades av mullorna för att hon inte täckte håret enligt hijabreglerna. Hittills har över 300 människor mördats av den islamistiska regimen. Men trots det fortsätter protesterna med en orubblig beslutsamhet för att befria sig från diktaturen. Regimen har massarresterat tusentals människor och det kommer oroväckande information från trovärdiga källor som uppger att regimen torterar våldtar och dödar fångarna. Nu senast har en känd iransk-kurdisk artist Saman Yasin blivit dömd till döden på grund av en låt som han gjort till stöd för de pågående demonstrationerna. Denna regim den islamistiska regimen har sedan 1979 hållit iranierna i sin terror. Den har passerat sitt bästföredatum för länge sedan. Folken i Iran förtjänar att leva i ett samhälle som bygger på jämlikhet och frihet. De förtjänar omvärldens stöd och Sveriges stöd i handling. Därför tycker jag att utrikesministern bör agera kraftfullare genom att kalla upp den iranska ambassadören till departementet och klargöra Sveriges åsikter och sitt missnöje samt förklara den iranska militärattachén persona non grata. Herr talman! Trots de svåra förhållanden som det iranska samhället genomlider fortsätter den islamistiska regimen i Iran att exportera sin ideologi i Mellanöstern. Vi ser med oro hur mullaregimen på ett aggressivt sätt flyttar fram sina positioner militärt och politiskt i Irak Syrien och Libanon och på Arabiska halvön. Nu börjar man exportera mördardrönare till Ryssland för att hjälpa dem att ockupera Ukraina. Herr talman! Det blir alltmer tydligt att dessa ambitioner drabbar de iranska medborgarna både ekonomiskt och politiskt. Allt fler rapporter inifrån Iran beskriver att den islamistiska regimen är i en kris. Demonstranterna på gatorna behöver handling från omvärlden - från Sverige från EU från FN. Sverige som land har historiskt sett varit skickligt på att jobba med ansvarsutkrävande för olika brott mot mänskligheten. Det finns ju redan en krigsförbrytare som sitter i fängelse här i Sverige Hamid Noury så vi har varit duktiga. Jag tycker att den svenska regeringen ska agera offensivt och spela en viktig roll för att ställa dessa mördare de som mördar demonstranter på Irans gator till svars. Den möjligheten bör användas. Sveriges regering bör visa att Sverige står upp för demokrati frihet och alla människors lika värde och mena allvar när man säger: jin jiyan azadi!" "	2537
854	Markus Wiechel (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! För snart fem år sedan i januari 2018 stod jag här - den gången för att pressa vår dåvarande utrikesminister Margot Wallström om vad regeringen gjorde eller snarare inte gjorde till stöd för det iranska folket. Upprinnelsen till den här debatten var de enorma protester vi såg i Iran som påbörjades den 28 december 2017. Redan då skanderade folkmassorna i Iran: Ned med diktaturen! Ned med Khamenei! Socialdemokraternas utrikespolitik har länge präglats av att man inte tagit några egna initiativ. Man har gömt sig bakom internationella organisationer eller institutioner exempelvis EU. Man har agerat sent eller inte agerat alls. Av den anledningen herr talman gläds jag åt att vi har en ny utrikesminister som förhoppningsvis tar tag i det här. Och herr talman faktum är att de protester som vi ser nu är betydligt mer omfattande än de som vi såg då. Faktum är att de protester vi ser nu är de största någonsin sedan revolutionen 1979. Det modiga iranska folket är nu ute på gatorna där de är beredda att offra precis allt - liv hälsa egendom och mycket därtill - bara för att visa att de vill ha frihet och att de har rätten att få de fundamentala värden som vi i västvärlden ser som självklara. Kvinnor bränner sina slöjor eller ropar slagord mot regimen. Dessa modiga människor förtjänar vårt kompletta stöd - politiskt diplomatiskt och om möjligt ekonomiskt. Och det är nu som det gäller. Mot bakgrund av detta var jag nog inte ensam om att bli besviken över det svar som utrikesminister Tobias Billström gav under frågestunden förra veckan. Jag och många med mig undrade vad han skulle göra för att visa att den här regeringen till skillnad från den förra tydligt står på det iranska folkets sida. Jag är övertygad om utrikesministerns goda vilja och ambitioner men det ändrar inte faktumet att det enda som han tycktes hänvisa till då var att EU-kretsen skulle vara enad. Det duger inte. Enighet särskilt i den här typen av frågor är bra. Men det duger inte att enbart förvänta sig att man från EU-håll ska fatta tunga beslut. Det jag undrar är om utrikesministern själv tar initiativ i något av de internationella forum som han deltar i för att man faktiskt ska agera gemensamt med andra länder. Är det så att man exempelvis kan ta initiativ till att rikta skarpa sanktioner mot mullorna och mot deras familjemedlemmar som i dag lever lyxliv i väst med sina blodspengar? Man kanske rent av tar initiativ till att bryta diplomatiska relationer med den här förtryckarregimen som är illegitim eller terrorklassa det iranska revolutionsgardet. Vi har hört skrämmande uppgifter om att Iran i dag kanske rent av kommer att påbörja massavrättning av politiska fångar. Vi snackar om tusentals människor. Det får inte gå så långt. I likhet med många av åhörarna här i dag hoppas jag att utrikesministern väljer att besvara dessa frågor.	2939
855	Arin Karapet (M)	M	Herr talman utrikesminister Billström och ärade medborgare! Min mor är en av dem som sitter där uppe på läktaren. Jag själv är svensk. Min etnicitet är armenisk med rötter 700 år tillbaka i Iran. Det är första gången jag har kunnat se i min mors ögon en gnista av hopp. Herr talman! Jag har aldrig bott i Iran. Jag har åkt dit tolv gånger. Min pappa ville att jag skulle lära mig persiska - armeniska är mitt modersmål - för att jag inte skulle tappa kontakten och banden. Jag växte upp med väldigt många iranier. Det finns olikheter och likheter. Kurder azerier balucher perser gilaker etcetera - Iran är ett mångkulturellt land. Men sedan 1979 har Islamiska republiken satt klorna i sitt folk. De vi ser uppe på läktaren är resultatet av Islamiska republikens förtryck. Det är många av oss som är här i Sverige som gett oss en fristad där vi kan yttra oss och klä oss hur vi vill och där våra kvinnor - våra mammor våra döttrar - är likställda med oss män och där vi inte gör någon skillnad. Men i Iran är det tvärtom. Det iranska folket har fått nog. Det är inte bara kvinnorna som har rest sig. Det är döttrarna och barnbarnen till min mors generation som har sagt att det är nog. Men det är även deras söner som har ställt sig på deras och sagt: Nu får det vara nog! Inte mer! Men här i Sverige herr talman har Islamiska republiken kunnat runda sanktionerna genom att skicka pengar med diplomatpost till Imam Ali kulturcenter som är en moské. Vill två iranier åka som ett gift par till Iran lagligt måste de registrera sitt äktenskap där. Om de ska skilja sig och skilsmässan ska vara giltig i Iran måste de till moskén. Man rundar detta. Man kallar det för en fin kulturförening. Det finns anställda på kulturcentret som har diplomatiska pass. Det används för spionage och förföljelse. Man propagerar för icke-sekulära levnadsförhållanden det vill säga den totala motsatsen till det som Sverige står för. Min fråga till utrikesministern är därför: Kan utrikesministern ge besked om huruvida regeringen genom UD eller något annat departement har planer på att förhindra att Imam Ali kulturcenter kan motta bidrag från Islamiska republiken?	2166
856	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Tack till mina kollegor i Centerpartiet och Vänsterpartiet för att de lyfter upp frågan om Iran i kväll! Jag får börja med att gratulera utrikesminister Tobias Billström till hans nya uppdrag och önska honom lycka till. Islamiska revolutionsgardet IRGC är en iransk militär organisation som grundades av Ruhollah Khomeini i början av 1979 direkt efter den islamistiska revolutionen. Målsättningen för gardet under 70- och 80-talet var att verka som en islamistisk armé för att vakta revolutionen mot inrikes och utrikes hot. Bland organisationer som Islamiska revolutionsgardet supporterar militärt politiskt och ekonomiskt finns Hizbollah Hamas Islamiska Jihad huthirebeller i Jemen och diverse shiarebeller i Irak Syrien och Afghanistan. Islamiska revolutionsgardet är den iranska regimens huvudverktyg för att sprida delta i finansiera och främja skräck tortyr mord förtryck och i mina ögon terrorism inte bara i Iran och mot den egna befolkningen som vi ser i dag utan överallt i hela världen. IRGC eller Islamiska revolutionsgardet var också ansvarigt för nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet PS752 den 8 januari 2020 vilket resulterade i en tragedi där 176 oskyldiga miste livet. Av de omkomna i denna tragedi var tio personer svenska medborgare. Min fråga nu är om utrikesminister Tobias Billström ser Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation eller inte. Svaret är ganska enkelt: ja eller nej.	1463
857	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Först och främst vill jag naturligtvis tacka alla deltagare som hittills har tagit till orda i denna debatt. Det är väldigt glädjande att det finns ett sådant engagemang för de modiga kvinnor och män ska jag säga som är ute på gatorna och demonstrerar i Iran. Det är väldigt bra att vi här i kammaren så tydligt tar ställning för deras sak. När det gäller diplomati är den naturligtvis som viktigast i lägen då vi har svåra frågor att lösa - frågor som kräver samtal och dialog. Sådan är situationen med Iran. Det har framgått väldigt tydligt i debatten här i kammaren i kväll: Omkring 1 procent av Sveriges befolkning har sina rötter i Iran och ett stort antal svenska medborgare reser också regelbundet till Iran. Det är också välkänt att ett antal svenska medborgare sitter frihetsberövade i Iran. Utrikesförvaltningen arbetar mycket aktivt med dessa fall. Vi står i nära och kontinuerlig kontakt med företrädare för Iran gällande situationen för de svenskar som är frihetsberövade där. Sverige har ett intresse av fortsatt fungerande diplomatiska kontakter med Iran. Men dialogen måste vara rak och tydlig och vi ska stå upp för våra värderingar och vår syn på mänskliga rättigheter. Sverige har därför tydligt uttalat sig om Irans brutala bemötande av de fredliga protesterna både offentligt och i bilaterala samtal med iranska företrädare på olika nivåer. Detta kommer vi att fortsätta göra. UD har frekventa kontakter med den iranska ambassadören i Sverige där en mängd frågor tas upp inklusive den pågående händelseutvecklingen i Iran och svensk syn på denna. Därom ska det inte råda några tvivel efter kvällens debatt här i kammaren. Från Sveriges sida är vi alltid beredda att ompröva och omvärdera bilaterala relationer i ljuset av händelseutvecklingen. Men jag vill herr talman framhålla att det är avgörande att de åtgärder vi vidtar är meningsfulla och verkningsfulla. Situationen för mänskliga rättigheter i Iran har länge varit mycket allvarlig något som flera av deltagarna i debatten redan har berört. EU införde därför redan 2011 omfattande sanktioner mot iranska aktörer som gör sig skyldiga till allvarliga MR-överträdelser - sanktioner som nu har utökats. Förutom situationen för kvinnor och flickor som med rätta har hamnat i internationellt fokus nu är också många av Irans etniska och religiösa minoriteter mycket utsatta vilket EU och Sverige konsekvent lyfter. Vi ser också med djup oro på hur journalister och medier särskilt utsätts och förföljs och hur det fria ordet också begränsas i Iran. Den omfattande begränsningen av internet i landet som också berördes här i debatten och som förstärkts markant sedan protesterna inleddes är mycket allvarlig och får också konsekvenser för hela det iranska samhället. När det gäller Alireza Akhondis fråga om asylsökande från Iran kan jag som utrikesminister bara hänvisa till den process vi har i Sverige. Det är Migrationsverket som ansvarar för prövningen av om det föreligger verkställighetshinder för utvisning i enlighet med utlänningslagen. För att bedöma den aktuella situationen i ett land använder sig Migrationsverket av flera olika källor. De landbeskrivningar som Alireza Akhondi nämner avser möjligen de MR-rapporter som UD publicerar och som finns på regeringens hemsida men de rapporterna gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet.	3412
858	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Herr talman! I valet gav väljarna Moderaterna Sverigedemokraterna Liberalerna och Kristdemokraterna ett mandat att vända utvecklingen i Sverige - ett mandat för en ny riktning för Sverige. Vi har hört talas om hopp här i dag. Våra fyra partier tror att den utveckling som har gått så fel under så många år vad gäller dödsskjutningar förstört energisystem och utanförskap och mycket mer går att vända. Vi har hopp om att föräldrar ska våga skicka sina barn ensamma till fotbollsträningen igen. Vi har hopp om att barn inte ska hamna mitt i skjutningar. Vi har hopp om att vi ska få mer ren el till bra pris. Vi har hopp om att alla de som har lämnats och glömts bort i utanförskap av tidigare regeringar - de har passiviserats och ingen har frågat efter dem - ska komma in på svensk arbetsmarknad. Detta är det mandat vi har fått. Vi har hopp. Vi förstår att detta inte blir enkelt. Vi kommer att jobba hårt varje dag och jag är glad över att mina kollegor från regeringen som finns här tänker precis likadant. Vi har inte tagit på oss detta uppdrag av någon annan anledning än att vi vill vända utvecklingen. Vi älskar Sverige. (Applåder) Slutligen herr talman när jag lyssnar på de andra fyra partierna är jag ändå glad över att de inte bildade regering för de tycker ju inte lika om i princip någonting. Jag är glad över det förtroende som väljarna har gett oss. Vi ska förvalta det förtroendet väl. (Applåder) I detta anförande instämde John E Weinerhall (M).	1487
859	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Vår nye utrikesminister har ju lite av en ny-på-jobbet-skylt på kavajslaget här i dag även om den är osynlig. Han har visserligen lång politisk erfarenhet framför allt av att stå i denna kammare och diskutera politik men utrikespolitik är ändå ett nytt område för utrikesministern. Jag tycker att utrikesministern ger en på många sätt bra beskrivning av läget och visar på allvaret i situationen. Men han svarar inte på den fråga som riksdagens ledamöter och framför allt alla som sitter på läktaren ställer här i dag: Var är den politiska markeringen från Sveriges regerings sida? När kallar du upp Irans ambassadör och markerar politiskt? Det är stor skillnad mellan att ha löpande dialog med den iranska ambassadören och att politiskt markera genom att kalla upp och markera att man tycker att regimen gör fel och fördömer den. Jag tar ett exempel. När det gäller Ryssland och annekteringen av Krim gjorde till och med den socialdemokratiska övergångsregeringen det. Det markerade man mot. Men detta massiva dödande med ett parlament som i ett politiskt beslut säger att de vill avrätta 14 000 människor har vi inte markerat mot än. Jag hoppas att det händer omgående Tobias Billström. Jag har frågat om de här avtalen. Det handlar om att de kanske inte har så stor funktion i praktiken men är en viktig politisk markering. Att formellt säga upp dem innebär att de inte gäller. En av överenskommelserna är undertecknad av det svenska Näringsdepartementet och handlar om Pardis Technology Park en organisation som styrs av revolutionsgardet och är en del av den milis som står för våldet terrorn och det pågående dödandet. Man omfattas dessutom av sanktioner från EU:s sida. Det är bara att säga upp det avtalet. Ett annat avtal handlar om att stärka kvinnors rättigheter. Det är mellan Socialdepartementet och den dåvarande vicepresidenten för kvinnor och familjefrågor i Iran vid namn Molaverdi. Problemet är att Molaverdi nu själv sitter i fängelse och avtjänar ett 28 månader långt straff för sitt arbete för att främja kvinnors rättigheter i Iran. Det är ett bevis på hur lite regimen bryr sig om kvinnors rättigheter. Dessutom har Iran en stark ställning i FN:s kvinnokommission och flera länder agerar nu för att landet ska uteslutas från kvinnokommissionen. Här kan Sverige ansluta sig till det arbetet och faktiskt göra skillnad. Vi ser också minoriteters utsatthet som utrikesministern beskriver. Utrikesministern inte ansvarig för det men det pågår fortfarande utvisningar till Iran. Sådana beslut fattas. Dessutom gömmer man sig bakom EU. När utrikesministern var här och upprepade sin talepunkt om och om igen på riksdagens frågestund för två veckor sedan var det EU som stod i fokus. Men utrikesministern ska resa till Bryssel nu på måndag och då står Iran inte ens på dagordningen för utrikesministrarnas möte. Denna fråga som uppenbarligen engagerar Sveriges riksdag och svenska folket i väldigt hög utsträckning tar EU-ledarna inte ens upp på sin dagordning. Det måste utrikesministern se till om han ska gömma sig bakom EU-ledarna. Herr talman! Det iranska parlamentet är på många sätt ett icke-legitimt parlament. Där sitter bara män utvalda av religiösa ledare som är valda i val som gemene iranier har bojkottat. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att det är detta parlament som har uttryckt att alla som har gripits under processerna också borde avrättas. Att ett parlament fattar ett sådant beslut är så vidrigt att man har svårt att fatta det. Men det är vår uppgift i det här demokratiskt legitimt valda parlamentet Sveriges riksdag att höja våra röster och ta chansen att fördöma den iranska regimen och politiskt markera och göra skillnad för det iranska folket. Det är vårt ansvar. Vi måste ta det. (Applåder)	3805
860	TALMANNEN	TALMANNEN	Jag vill påminna om att störningar i form av applåder inte är tillåtna från åhörarläktaren. Däremot får kammarens ledamöter applådera.	137
861	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Jag är inte nöjd med statsrådets undfallande svar om vad regeringen avser att vidta för åtgärder i närtid. En utvisning av den iranske ambassadören i Sverige innebär inte de facto att man bryter diplomatiska relationer och stänger alla kanaler utan det är en tydlig politisk markör. Statsrådet borde liksom vi andra konstatera att det inte längre finns utrymme för undanflykter. Vi är många som kommer att utkräva ansvar för regeringens saktfärdighet. Redan om knappt två veckor ska Tobias Billström åter inställa sig här för att svara på mina frågor om de sex bilaterala avtal som för övrigt är folkrättsligt bindande och de fem avsiktsförklaringar som svenska staten har med Iran just nu. Fortsättning följer alltså. Jag vill dock passa på att ta upp den andra delen av mina frågeställningar i interpellationen som berör utvisningar av iranska medborgare som fått avslag på sina arbetstillstånds- och asylansökningar. Det går nämligen inte en enda dag utan att jag får ta del av hjärtskärande livsöden som visar hur den svenska migrationspolitiken har misslyckats. Det är ett misslyckande som med oktoberkraschen eller Tidöavtalet som Tobias Billström hellre vill kalla det riskerar att förvärras. Det är bristande rättssäkerhet i handläggningen av konvertiters ärenden och teknikaliteter som fortfarande trots riksdagsbeslut förekommer i arbetskrafts- och migrationsärenden alltså de så kallade kompetensutvisningarna. Dessa problem har lett till att det i dag finns tiotusentals människor i vårt samhälle som har hamnat i limbo och varken kan återvända till sina länder eller få möjlighet att med hjälp av arbetstillstånd vara en del av det lagliga samhället. De hänvisas till skrupelfria arbetsgivare som utnyttjar dem. Förekomsten av självmord och psykisk ohälsa är stor i gruppen och barn som borde skyddas av barnkonventionen som i dag är svensk lag far illa. En del av dessa migranter är från Iran. Vissa av dem har varit i Sverige i 10-15 år och givet händelseutvecklingen i Iran borde de nu få sina ärenden öppnade på nytt. De borde omfattas av paragrafen om synnerligen ömmande omständigheter som vi röstade igenom i den här kammaren förra sommaren. Jag utgår dock från att Tobias Billström som tyvärr måste lyda Jimmie Åkessons order om han vill sitta kvar som statsråd inte kommer att vidta några åtgärder som adresserar denna fråga. Då återstår en enda väg och det är de landbeskrivningar som UD ansvarar för. De måste vara uppdaterade för att Migrationsverket och ytterst domstolsväsendet ska få största möjliga vägledning i sina prövningar av verkställighetshinder eller snarare verkställighetsstopp vilket är ett första steg för att lösa den här frågan. I sitt svar till mig hänvisar statsrådet till underlag som Migrationsverket ansvarar för. Det är ett sätt för statsrådet att undkomma ansvar. Fine så men då ska statsrådet vara fullt medveten om att detta att undvika att ta tag i svåra frågor sällan betalar sig. Snarare leder det till nya problem - problem som inga låtsasförslag som folkräkning någonsin kommer att kunna lösa. Därför frågar jag statsrådet en gång till: Är Tobias Billström redo att ta sitt ansvar för Sverige och för de människor som blivit drabbade av ett bristfälligt asylsystem?	3275
862	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag noterar att jag är den enda kvinna som deltar i den här debatten. Jag vill därför uttrycka min absoluta solidaritet med världens modigaste kvinnor. De skanderar i protesterna zan zendegi azadi!" och på kurdiska säger de "jin jiyan azadî!" De kämpar solidariskt tillsammans med alla de minoriteter som lever och verkar i Iran för att frigöra befolkningen från dessa despoter. Jag tror på dem och jag vet att de kommer att lyckas. Därför är det otroligt viktigt vad utrikesministern och Sveriges riksdag väljer att göra nu. I mitt tidigare inlägg redogjorde jag för Irans samröre med Ryssland i kriget i Ukraina. Den iranska regimens agerande är därför en angelägenhet för den europeiska och svenska säkerheten. Det är min absoluta övertygelse. Det finns alltså all anledning att omvärdera och ompröva den tidigare förda Iranpolitiken. Den tidigare utrikesministern Margot Wallström skrev i Svenska Dagbladet nu i helgen att tiderna har förändrats och att den västerländska tron på att Iran kunde reformeras genom handelsavtal minskade sanktioner och kritisk dialog har nått vägs ände. Den kritiska dialogen måste överges till förmån för ett tydligt politiskt tryck mot regimen i Iran. Sverige EU och världssamfundet måste alltså skyndsamt vidta åtgärder. Jag vill att utrikesministern ska veta att det finns stöd i Sveriges riksdag om åtgärder vidtas. Det finns stöd för agerande. Här i dagens debatt har nästan samtliga partiers företrädare deltagit. Det finns alltså stöd för en annan Iranpolitik. Mina frågor kvarstår men jag hoppas att utrikesministern efter dagens debatt omvärderar sitt ställningstagande tar intryck av de interpellanter som har deltagit här i dag och avser att ompröva den svenska Iranpolitiken och driver på denna process tillsammans med EU-ledarna. (Applåder) "	1826
863	TALMANNEN	TALMANNEN	Jag har stor respekt för engagemanget men det är inte tillåtet med opinionsyttringar från åhörarläktaren i form av applåder eller annat. Däremot får ledamöterna applådera.	175
864	Jacob Risberg (MP)	MP	Herr talman! Då utrikesministern inte svarar på vare sig interpellanternas eller övriga frågeställares frågor finns det egentligen ingen anledning för mig att uppta hans talmannens eller övriga ledamöters tid. Jag hoppas i stället att utrikesministern kan återkomma till riksdagen när han har någon utrikespolitik gentemot Iran värd namnet att presentera. (Applåder)	372
865	Kadir Kasirga (S)	S	Herr talman! Hur legitim är denna islamistiska republik som sedan 1979 styrs av en teokratisk terroristregim? Den nuvarande presidenten Ebrahim Raisi har av Amnesty International pekats ut för att ha varit med och beslutat om och beordrat avrättningar av tusentals oskyldiga människor däribland tusentals politiska fångar år 1988. Detta kan hända igen när de nu har frihetsberövat över 40 000 människor. Raisis medbrottsling Hamid Noury sitter i dag i svenskt fängelse för brott mot mänskliga rättigheter. Det går alltså att ställa dessa mördare till svars. Ett viktigt medskick till utrikesminister Tobias Billström är att han har en möjlighet att bli historisk genom att kalla upp den iranska ambassadören till departementet och upplysa ambassadören om att denna behandling av demonstranterna våra medmänniskor är oacceptabel. Vi står vid Jinas systrars sida i deras kamp för rättvisa jämlikhet och frihet. Det är också viktigt att utrikesministern frågar sin tyska kollega hur Tyskland har agerat och kanske följa deras agerande mot Iran.	1050
866	Markus Wiechel (SD)	SD	Herr talman! Låt mig börja med att tacka inte minst Håkan Svenneling för denna interpellation. Jag vet att han liksom jag har ett genuint engagemang för detta. Det är även kul att Alireza Akhondi börjat bli involverad i denna typ av frågor. Många sitter nu klistrade framför sociala medier och ser vad som sker. Andra läser om det i tidningarna. Jag tror att de allra flesta i Sverige följer med intresse och till viss del fasa vad den islamistiska regimen håller på med. Grunden till dagens Iranpolitik lades av Socialdemokraterna. Men faktum är att vi har en ny regering. Därför är vi många som har en förhoppning om en förändring där denna regering och utrikesminister tydligt deklarerar för det iranska folket att Sverige står på det iranska folkets sida i kampen mot mullornas regim. Jag instämmer därför i vad många andra sagt: Var är den diplomatiska markeringen? Jag ställde ett antal frågor exempelvis om skarpa sanktioner mot mullornas släktingar som lever lyxliv i väst. Tyvärr uppfattade jag inget svar från utrikesministern. Vad jag verkligen veta är: Var är den diplomatiska markeringen och kommer utrikesministern att ta initiativ inom EU-kretsen eller andra internationella organ för att tydligt markera mot regimen och tydligt visa att Sverige står på det iranska folkets sida? Gör detta inte minst för Toomaj Salehi och alla andra politiska fångar som riskerar avrättning.	1400
867	Arin Karapet (M)	M	Herr talman! Det är tur att utrikesministern är en erfaren politiker. En av de föregående talarna sa att utrikespolitik är nytt för utrikesministern men jag säger tvärtom. Med åtta år som migrationsminister medlem i Europarådet och vice talman har man ganska mycket erfarenhet. Jag är därför övertygad om att utrikesminister Billström kommer att göra ett utomordentligt arbete. Herr talman! Ibland viftar man bort EU som något som ligger där borta någonstans. Men EU:s enighet när det gäller Rysslands olagliga invasion mot Ukraina har gett en gemensam linje. Nu gäller det att enas om en gemensam linje mot Iran. Sverige är ett litet land men en stor handelsnation. Det är dock inte Sverige som säljer Airbus Boeing eller flygkomponenter. Ja vi säljer lastbilar men det finns även tyska lastbilar. Det finns komponenter och reservdelar som de har letat efter i 43 års tid. Det handlar om att hitta en gemensam linje en linje som håller och trycker på regimen. Låt mig gå tillbaka till min förra fråga. Om detta inte ligger på utrikesministerns bord kanske det ligger på justitieministerns bord. Men det är otroligt viktigt att det finns ett samspel mellan departementen. Iran får inte runda sanktionerna. Man är bannlyst från Swift. Iran får inte operera mot vårt sekulära samhälle.	1299
868	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar utrikesministern för kommentarerna. Låt mig påpeka att det i dag är Bahrain Saudiarabien och USA som betecknar Islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation. Det är ett tydligt besked som jag välkomnar. Det svar jag önskade få av utrikesminister Tobias Billström var ganska enkelt och därför upprepar jag min fråga: Anser utrikesministern att Islamiska revolutionsgardet är en terroristorganisation eller inte? Detta kan vara en rimlig fråga också till vår statsminister. Det är viktigt att notera att Islamiska revolutionsgardet har ett stort ansvar för det dödliga våldet vi ser i Iran. Jag förstår om utrikesministern inte har ett svar i dag men jag hoppas att vi kan få ett svar vid ett senare tillfälle.	752
869	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Mats Persson statsrådet Lotta Edholm socialminister Jakob Forssmed och statsrådet Andreas Carlson. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Utbildningsminister Mats Persson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.	449
870	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! I 31 års tid har Sverige haft det mest unika marknadsexperimentet i världen i något skolsystem. Sverige är världens enda land där det råder fri dragningsrätt på våra skattemedel där vilka företag och personer som helst kan öppna skolor på en marknad där elever ses som kunder och personalen som servicepersonal och där vi ser att man gör obegränsade vinster trots att kvaliteten inte håller. Vi har nu en minister som kommer från ett av dessa bolag vars aktier höjdes ganska rejält när hon utsågs till skolminister. Under den förra frågestunden ställde jag frågan till ministern vilken politik de avser att föra gällande marknadsskolan. Då vägrade hon att svara på frågan. Anledningen menade hon var att hon var KU-anmäld. Jag ställer frågan igen eftersom det går att svara på frågan även om man är KU-anmäld: Vad tänker denna regering göra för att sätta stopp för det här marknadsexperimentet så att elever inte längre anses vara kunder?	960
871	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Vid frågestunden lämnas ett omedelbart svar utan betänkandetid och jag är uppriktigt sagt ledsen för hur jag hanterade detta förra gången. Jag var ny och jag var lite för nervös helt enkelt. När det gäller själva sakfrågan ämnar regeringen vidta en rad åtgärder till exempel se till att man inte kan ta ut vinst de första åren. Det behövs ett kapital i botten. Vi vill också se över möjligheterna att man inte kan göra vinst om man inte uppfyller kvalitetskraven. Vi vill också att det ska införas en sanktionstrappa mot de friskolor som inte sköter sig. Med detta sagt är regeringen positiv till friskolor. Det är positivt att alla föräldrar oavsett hur tjocka deras plånböcker är faktiskt kan välja skola för sina barn. En stor skillnad för Sverige jämfört med många andra länder är att skolan är kostnadsfri i Sverige. (Applåder)	856
872	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! Visserligen var ministern ny vid förra frågestunden men nu fick vi höra ett svar som inte bör komma från en minister utan snarare från ett aktiebolag inom skolmarknaden. Det var exakt vad vi hörde. När man talar om att inte ta ut vinster de första åren vet skolministern som själv kommer från en av dessa skolkoncerner att man aldrig gör det. Man tar inte ut vinster de första åren utan man ser till att öka företagets tillgångar. Efter några år tar man ut vinsterna. Varför vill inte regeringen göra något åt detta? Är det viktigare att försvara dessa företags intressen än barnen? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund (Applåder)	666
873	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Regeringen har aldrig uttalat och partierna i regeringen har aldrig uttalat att vi är för ett totalt vinstförbud. Det skiljer oss från till exempel Vänsterpartiet. Vi tycker att det är kvaliteten som är det viktigaste. Elevernas rätt till bra utbildning ska sättas i främsta rummet.	299
874	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Den tredje utredningen om småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker var klar i slutet av förra året. Det konstateras att detta kan genomföras utan märkbar påverkan på folkhälsan och utan att Systembolagets monopol sätts i fråga. Remissvaren som kom till departementet i början av sommaren är till stora delar positiva framför allt från kommuner landsbygdsorganisationer och näringsliv. Man lyfter fram de möjligheter som gårdsförsäljning skapar för arbetstillfällen för landsbygdsutveckling för livsmedelsproduktion och för turismen. Glädjande nog finns nu en stabil majoritet i Sveriges riksdag för att införa gårdsförsäljning. Centerpartiet har varit drivande men även M L SD och KD har uttryckt sig positivt om detta. Med utgångspunkt i detta är min fråga till statsrådet Jakob Forssmed: När kommer en proposition om införande av småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker att läggas på riksdagens bord?	944
875	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag uppfattar att jag svarade på en närliggande fråga alldeles nyss i kammaren men jag har inga problem med att upprepa svaret. Frågan om gårdsförsäljning bereds i Regeringskansliet. Det finns ett antal fördelar med gårdsförsäljning som frågeställaren lyfte fram. Samtidigt är det centralt och viktigt att värna detaljhandelsmonopolet. Det är viktigt att vi kan göra det och det är en förutsättning för hela frågans beredning. På det sättet fortsätter arbetet. Jag konstaterar att över 180 remissinstanser har svarat på remissen. Det finns olika synpunkter och uppfattningar och regeringen avser att fortsätta att bereda frågan med den noggrannhet och komplexitet som krävs och samtidigt med en positiv ingång att gårdsförsäljning kan spela en roll för landsbygdsutvecklingen.	796
876	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Men samtidigt uppfattar jag att han slirar något vad gäller tidsplanen för frågan. Frågan har dragits i långbänk ända sedan den första utredningen gjordes 2007 till där vi befinner oss i dag 2022. Det finns en stor förväntan från de små producenterna nu när det finns en riksdagsmajoritet på att gårdsförsäljning ska bli verklighet. När kan vi förvänta oss statsrådet en proposition på riksdagens bord?	456
877	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag uppfattade inte att jag slirade på tidsplanen utan jag konstaterade att frågan är komplex. Frågan bereds i Regeringskansliet. Det finns ett underlag i form av en utredning och den har presenterat två olika förslag på hur detta kan genomföras. Jag konstaterar att det finns remissvar från över 180 remissinstanser som har inkommit. Frågeställaren är själv inne på komplexiteten eftersom det här är den tredje utredningen i frågan. Jag får nog ändå vara lite tråkig och säga att det behöver ske ett noggrant arbete för att kunna göra beredningen på ett bra sätt.	630
878	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Alla som har åkt tåg i Sverige i dag vet att det är tålamodsprövande. Man sitter fast i förseningar och det är svårt att planera livet. Svenskarna vill åka tåg och de vill åka hållbart - men kan inte. Alla vet också att järnvägsproblemen beror på bristande underhåll. Spår växlar och signaler är trasiga och behöver lagas. Detta konstaterar regeringen i regeringsförklaringen. Det råder en underhållsskuld och vi måste satsa mer på järnväg. Men det första regeringen gör är att plocka bort 750 miljoner kronor från just järnvägsunderhållet och skickar dem till bilvägar. Herr talman! Vilka signaler tror infrastrukturministern skickas till alla Sveriges tågresenärer?	689
879	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar ledamot Helldén för frågan. Vad sänder detta för signaler till tågresenärerna är frågan. Svaret hänger ihop med vad Trafikverket gör för bedömningar att pengarna hade kunnat användas till år 2023. Trafikverket har konstaterat att det förekommer en underförbrukning av medel på vidmakthållen järnväg och det beror enligt Trafikverket på resursbrist kopplat till personal maskiner och material. Verket bedömer och föreslår att 750 miljoner kronor bör överföras från vidmakthållande av järnväg till vidmakthållande av väg för 2023 med tanke på att man inte har kunnat förbruka medlen. Det kan tyckas vara konstigt när läget är som det är med stora underhållsbehov. Men för att använda statens ekonomiska medel på ett så effektivt sätt som möjligt har regeringen gått på Trafikverkets bedömning och lagt om de medel som annars hade brunnit inne till vägar där det också finns mycket stora underhållsbehov.	933
880	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Jakob Forssmed till det nya uppdraget. Som vice ordförande i socialutskottet ser jag fram emot ett fruktbart samarbete. Frågestund Jag har också med viss lättnad noterat att det varken i Tidöavtalet eller regeringsförklaringen finns med något om gårdsförsäljning. Jag vet ju att vi socialdemokrater och Kristdemokraterna i stora delar har haft en liknande uppfattning när det handlar om de tidigare presenterade förslagen kring den här frågan. De flesta jurister delar också bilden av att ett sådant förslag om att införa gårdsförsäljning skulle hota det svenska alkoholmonopolet och undergräva möjligheten för oss att ha vårt EU-undantag. Därför vill jag bara genom en fråga till socialministern under denna frågestund få bekräftat att det inte finns några förslag om att gå vidare med gårdsförsäljning under mandatperioden.	876
881	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Vad ministern säger är intressant. När jag pratar med järnvägsbranschen säger de unisont att pengarna behövs även nästa år. Det är då märkligt att plocka bort dem. Det vi ser är en regering som på ett exempellöst sätt plockar bort pengar från hållbara transporter. Regeringen skriver själv i sin budget att klimatmålen inte kan nås med denna politik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Tror ministern att vi kommer att klara Parismålen på det sättet?	481
882	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Svaret är enkelt: Ja det tror jag. Och det hänger ihop med regeringens övriga satsningar för att skynda på omställningen till en elektrifierad fordonsflotta tung trafik till hamn och kaj där vi avsätter totalt 4 miljarder extra för åren 2023-2025. Då behöver också vägunderhållet stärkas så att man kan färdas med elbilar och ladda dem i hela landet. Svaret är ja. Vi jobbar stenhårt med elektrifieringsfrågorna.	433
883	Camilla Brunsberg (M)	M	Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Lotta Edholm om den välkomna formuleringen i Tidöavtalet om elevhälsan. Av Tidöavtalet framgår att en bred reform ska göras för att förbättra elevhälsan. Elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. Jag vill börja med att uttrycka hur välkommen en förändring och en förbättring på området är. En familj ska inte behöva ha tur för att få hjälp och stöd i en redan utsatt situation. Min specifika fråga till statsrådet Lotta Edholm är om det redan nu finns något besked om tidsaspekten gällande när denna breda reform ska kunna genomföras så att vi redan nu kan se ljuset i tunneln och känna hopp i en för samhället så viktig och angelägen fråga. Den berör det allra viktigaste vi har: våra barn och unga. Min fråga är alltså om det finns någon information om tidsaspekten det vill säga när vi ska kunna se resultatet av denna breda reform och när den ska kunna genomföras.	923
884	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Elevhälsan är av central betydelse i skolan. Det handlar inte enbart om skolsköterskor utan även om kuratorer specialpedagoger och en mängd andra personalgrupper i skolan som har väldigt stor betydelse för hur barnen ska kunna uppnå kunskapsmålen. Precis som Camilla Brunsberg säger finns detta med i Tidöavtalet. Jag ser framför mig att det måste till en utredning och jag vågar inte säga hur tidsplanen ser ut. Detta är dock mycket angeläget.	465
885	Camilla Brunsberg (M)	M	Herr talman! Jag tackar för att vi har en så bred samsyn kring hur angelägen den här frågan är. Det handlar ju om barn och unga och deras framtid och vår viktigaste uppgift är att se till att barn och unga får stöd och hjälp när de behöver det. Jag vill tacka för svaret. Jag förstår att det är svårt att ge ett tydligt besked men jag undrar om det finns något statsrådet skulle vilja tillägga i denna angelägna fråga som är viktig för oss alla.	451
886	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Det jag kan tillägga är att jag som tidigvarande skolborgarråd i Stockholm vet hur viktig elevhälsan är och hur viktigt det är att man jobbar på ett strukturerat sätt i elevhälsan. Det kan ha enormt goda effekter både för utsatta elever som behöver extra mycket hjälp och stöd naturligtvis och för en skola som helhet.	336
887	Dan Hovskär (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Jakob Forssmed. Den ofrivilliga ensamheten drabbar många av våra äldre och jag tycker personligen att det är en mycket viktig fråga. Många människor reagerar när de får höra att ofrivillig ensamhet är lika farligt som rökning. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar som kostar i form av både mänskligt lidande och stora vårdresurser. För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet har regeringen nu föreslagit en treårig gemenskapssatsning som innehåller omkring 300 miljoner per år vilket jag är extra glad för. Herr talman! Min fråga är: Hur kan denna satsning nå ut till våra äldre i Falköping Sveg eller Kristianstad och hur kommer den enskilda äldre att märka av dessa åtgärder?	849
888	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det här med ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem. Vi har alltför länge betraktat det som ett individuellt bekymmer men ledamoten Dan Hovskär beskriver väl de konsekvenser som följer av ofrivillig ensamhet. Nu satsar vi på att kommunerna ska få ett resurstillskott för att kunna sträcka ut en hand till äldre som kanske inte har kontakt med hemtjänst eller äldreomsorg på annat sätt. Inte minst efter pandemin ser vi att många äldre under lång tid har befunnit sig i självisolering som kan vara svår att bryta. Vi tror att det då är särskilt angeläget att man får ett samtal om vilka gemenskapsmöjligheter som finns i kommunen i Sveg Falköping eller var det nu kan vara. Vi satsar också på den ideella sektorn så att den ska få större möjligheter att vidga sina cirklar sträcka ut en hand och se till att fler kan komma in i den gemenskap som betyder så mycket för så många.	927
889	Dan Hovskär (KD)	KD	Herr talman! Tack för svaret statsrådet Jakob Forssmed! Den ofrivilliga ensamheten drabbar ju väldigt många äldre och som statsrådet säger är det en oerhört viktig samhällsfråga. Vi har många delar som behöver samverka. Det är ett bra besked vi får och jag är glad att de äldre i Falköping ska kunna märka av dessa åtgärder. Det känns bra att det nu är på gång. Jag tackar för det.	387
890	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag hoppas också att detta verkligen ska kunna få effekt inte minst åtgärderna för att stötta civilsamhället så att man ska kunna göra extra och särskilda insatser för att nå inte minst äldre personer. Vi vet dock också att många unga som drabbas av ensamhet faktiskt löper större risk att misslyckas i skolan; det är en av de största riskfaktorerna. Det är därför angeläget att även satsa på en mer meningsfull fritid för barn och unga.	455
891	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack för frågan Fredrik Lundh Sammeli! Frågan om gårdsförsäljning bereds i Regeringskansliet. Utredningens betänkande har varit ute på remiss och ett stort antal remissinstanser har inkommit med svar. Jag tror att det är 180 remissvar på den här utredningen. Det är centrala frågor som berörs. Det handlar om Systembolagets monopol folkhälsan och EU-rätten. Om det skulle vara så att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett upprätthållande av Systembolagets monopol handlar det även om en möjlighet till landsbygdsutveckling. Till följd av komplexiteten och att det potentiellt finns långtgående konsekvenser för monopolet behöver processen få ta tid. Det är inte lämpligt att fatta några hastiga beslut utan att ha gjort en fullgod analys. Det avser vi att göra och vi avser att fortsätta bereda frågan i Regeringskansliet bland annat mot bakgrund av den senaste utredningen i frågan.	915
892	Martin Melin (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Det finns i dag många barn och ungdomar inte minst i våra utanförskapsområden som inte kan engagera sig i idrottsrörelsen. Det kan ha olika anledningar; det kanske inte finns hallar och planer eller också är det av ekonomiska skäl. Min fråga till socialministern är vad regeringen har för vision eller plan för att underlätta för dessa barn och ungdomar att komma in i idrottsrörelsen och engagera sig där?	473
893	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar frågeställaren Martin Melin. Vi har flera förslag. För det första vill vi nu satsa 100 miljoner kronor på idrottsrörelsen för att bygga ut föreningsidrotten i vartenda utsatt område om så är möjligt. Vi vill också se till att skapa bättre förutsättningar för att det ska finnas lite olika idrotter att välja på så att fler - både killar och tjejer - känner att det finns ett utbud av idrott som passar dem. Det tror vi är otroligt avgörande för såväl hälsan och integrationen som det brottsförebyggande arbetet. Att man får ett sammanhang med närvarande vuxna är väldigt viktigt för dem som saknar sådana - särskilt där det finns andra gemenskaper som gärna rekryterar dem till sina sammanhang. För det andra vill vi införa ett fritidskort som aktivt stöttar barn med en del av träningsavgiften och där ska ett större belopp gå till dem som finns i ekonomiskt utsatta familjer. Vi vet nämligen att barn ofta väljer att sluta när de förstår att avgiften konkurrerar med annat om hushållskassan. Så ska det inte behöva vara.	1056
894	Martin Melin (L)	L	Herr talman! Jag är nöjd med svaret. Tack så mycket statsrådet!	66
895	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Under finanskrisen lät den dåvarande moderatledda regeringen välfärden i landets kommuner det vill säga skolan vården och omsorgen ta den ekonomiska smällen. När pandemin och den därpå följande ekonomiska krisen slog till valde den socialdemokratiskt ledda regeringen att göra tvärtom: Man prioriterade välfärden det vill säga skolan vården och omsorgen inte minst via höjda statsbidrag till landets kommuner och regioner. Nu när Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar en ny ekonomisk kris väljer återigen en moderatledd regering att låta välfärden inte minst skolan ta smällen. Regeringens budget täcker inte i närheten av de kostnadsökningar som skolan har och konsekvenserna kommer att bli nedskärningar runt om i landet. Det är det tydliga budskapet från SKR och lärarförbunden. Vad avser skolministern att göra för att förhindra dessa nedskärningar?	932
896	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Den här regeringen satsar 1 6 miljarder mer på just skolan som jag är ansvarig för än vad den förra regeringen tänkte satsa under 2023. Det gör vi för att se till att eleverna i skolan i dag får en bra undervisning och att skolan blir mer likvärdig än den är i dag. Det är dock även en satsning för framtiden för det är skolan som ser till att vi så småningom får elever och vuxna som bygger det här landet vidare på just kunskap. Det är alltså otroligt viktigt att vi nu satsar på skolan. Med det sagt är det så att vi lever i en värld som är oerhört besvärlig och där inflation nu samverkar med en högre arbetslöshet på ett sätt som vi inte har sett på årtionden i Sverige. Det kommer att ställa oss alla inför ganska stora problem skulle jag vilja säga.	825
897	Rashid Farivar (SD)	SD	Herr talman! Under de senaste vintrarna har underhållet av vårt vägnät haft stora brister när det gäller halkbekämpning och snöröjning. Bristerna har lett till stora störningar i trafiken och inte minst skapat olyckor. Vid flera tillfällen förra vintern stod trafiken stilla på viktiga vägar såsom E20 vid Finnerödja E6 E4 riksväg 50 och riksväg 26 för att nämna några. När trafiken stannar på stora viktiga vägar skapar det stora problem för varuleveranser och inte minst för räddningsfordonen. Frågan har debatterats flera gånger här i kammaren med den tidigare infrastrukturministern dock utan synliga resultat ute på vägarna. Min fråga till ministern blir därför: Avser ministern att följa upp tidigare brister och föreslå förbättringar i kommande regleringsbrev?	776
898	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för en mycket angelägen fråga. Vi påbörjar arbetet med regleringsbreven nu precis efter budgeten så jag kan inte närmare gå in på svaret på den frågan. Det jag dock kan säga är att man inte behöver åka på särskilt många vägar eller många mil i vårt avlånga land för att se precis det ledamoten Farivar sätter fingret på nämligen att vi har mycket stora bekymmer. Vi har stora brister i vägnätet och vi har en underhållsskuld som har tillåtits växa under den förra regeringen. Här lägger vi delvis om politiken. Ett första besked i den budget som presenterades tidigare i veckan är att vi lägger 1 miljard på vägunderhåll där medel ska gå till beläggningsunderhåll broreparationer trumbyten och även linjemålning. Detta svarar inte helt på frågan men det är ett första steg som visar på regeringens uttalade ambitionshöjning när det gäller att rusta upp vägnätet och järnvägsnätet.	931
899	Birger Lahti (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Min fråga är av en allmänpolitisk karaktär så jag tror att det blir Mats Persson som svarar. Teracom Group AB är ett statligt företag som ägs till 100 procent av svenska staten. I februari 2019 meddelade Teracom att man köper den svenska delen av telekomoperatören Net1. Nu meddelar Net1 att de lägger ned med tre månaders varsel. Den 31 januari slutar den funka. Det finns byar i Norrbotten som bara har den möjligheten vad gäller mobilt bredband. När de frågar Post- och telestyrelsen vad de har för alternativ blir svaret att det inte finns några. Min fråga blir då: Kommer regeringen att agera eller säga någonting och ta ansvar för om Net1 stänger ned den 31 januari och människor inte har några alternativ och far illa? Det finns pensionärer som har larm via Net1 och så vidare. Jag vill också fråga regeringen: Har ni koll på hur det ser ut i landet?	924
900	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Detta är en väldigt viktig fråga. Att ha infrastruktur i hela vårt land är viktigt för Sverige är ett avlångt land. Sverige är ett land med stora avstånd och det måste fungera för alla Sveriges invånare. Det här är en fråga som regeringen har koll på och följer och analyserar väldigt noga. Det vi kan konstatera är att det för 2023 avsätts drygt 1 3 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad. Det kommer inte att kunna ersätta den här typen av stöd men det finns en aktiv politik för att se till att det finns bredband i hela landet och att det finns goda kommunikationer och god telekommunikation i hela landet. Regeringen följer alltså frågan väldigt noga och har höga ambitioner på området.	744
901	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Först vill jag gratulera utbildningsminister Mats Persson till uppdraget. Sverige är ett välfärdsland som alltmer bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i högre utbildning och i vår forskning. Där tror jag att vi är ense. Samtidigt är trenden nu en aning oroande. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också med tiden riskerar att dala vilket vore förödande för vår välfärd i Sverige. En bidragande orsak är förmodligen en allt mindre självständig och fri forskning i Sverige. I Tidöavtalet liksom i regeringsförklaringen och den föreslagna statsbudgeten saknas mer eller mindre mål och ambitioner för svensk högre utbildning och forskning. Måhända är det bra. Det finns förutsättningar för bredare samarbeten. Centerpartiet är redo att bistå för att åstadkomma så bra politik som möjligt på området. Vi är redo. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Min fråga är: Kommer ministern att ta initiativ till samarbeten kring ovan nämnda frågeställning utanför Tidöavtalets krets?	1194
902	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret. Möjligheten som EU ger oss att ha kvar vårt detaljmonopol är en väldigt viktig del av den svenska alkohollagstiftningen. Det handlar om att begränsa möjligheten för unga att kunna köpa alkohol och på ett bra sätt ha en restriktiv alkoholpolitik. Jag hoppas att statsrådet framöver kommer att fortsätta att hålla den linjen och inte vara beredd att deala bort möjligheten till monopol.	439
903	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Det är precis som ledamoten säger att en av de viktigaste frågorna för vårt land är att se till att vi har varor och tjänster som vi kan sälja till andra länder för att på så sätt finansiera vår välfärd. Det finns ingenting viktigare för vårt land än att se till att människor har ett jobb att gå till varje morgon och att vi har växande företag som konkurrerar på en global marknad. Där spelar utbildning och forskning en väldigt viktig roll. Det är precis som ledamoten säger så att Sverige har tappat i konkurrenskraft och att trenden är sämre när det gäller hur många patent vi har och hur mycket pengar vi som land satsar på forskning och utveckling. Den utvecklingen vill den här regeringen bryta. Vi ser väldigt allvarligt på situationen och har oerhört höga ambitioner när det gäller forskning och investeringar i kunskapsintensiv produktion. Det är också viktigt och ett värde i sig att ha breda överenskommelser kring detta. Regeringen kommer att verka för så breda överenskommelser i riksdagen som det bara är möjligt. Det är regeringens uppfattning och ingång till detta. Vi har höga ambitioner och vill ha en bred förankring av den politik vi går fram med.	1187
904	Camilla Hansén (MP)	MP	Herr talman! Jag vill tacka skolministern för svar på skriftliga frågor och tänker fortsätta ställa frågor om marknadsskolan. Vi ser att de vinstdrivande bolagen i marknadsskolan sliter isär Sveriges skolsystem. Önskemål om likvärdighet och finansiering för det är ju bra men den springande punkten i min frågeställning kring marknadsskolan och vinstförbudet är hur regeringen ser på den folkliga opinionen där stödet för att ta bort vinst som drivkraft i utbildningar är oerhört starkt. Vad anser skolministern om sitt mandat att fortfarande verka för att vinster ska vara tillåtna?	587
905	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Den här regeringen avser att ge tilläggsdirektiv till den pågående utredningen av möjligheterna att ta ut vinst i friskolor. Tilläggsdirektiven kommer att gå ut på att man inte ska kunna ta ut vinst de första åren. Det beror på att en skola behöver bygga upp ett kapital om någonting inträffar till exempel kraftigt vikande elevunderlag. Vi kommer också att lägga fram förslag om sanktionstrappor så att det är kvaliteten och ingenting annat som står i främsta rummet i friskolorna. Vi kommer också att se över möjligheten att göra vinstbegränsningar om en skola faktiskt inte sköter sitt uppdrag för det är ju det som är det viktiga. Jag anser att friskolor bidrar till kvaliteten i det svenska skolväsendet och om de ska fortsätta göra det behövs en del förändringar. (Applåder)	801
906	Fredrik Ahlstedt (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag vill först gratulera statsrådet Andreas Carlson till utnämningen. Jag vill ställa följande fråga och komma med några funderingar. Utbyggnaden av Ostkustbanan kanske särskilt sträckan mellan Uppsala och Stockholm har diskuterats länge och delvis finansierats i den plan som ligger. Detta projekt är viktigt inte bara för Uppsala- och Stockholmsregionen utan för stora delar av norra Sverige. Det är viktigt för att akademin och näringslivet ska kunna utvecklas och inte minst för alla dem som pendlar på de här sträckorna dagligdags eller på veckobasis. Jag skulle vilja veta hur du tänker kring och kommer att arbeta med att säkerställa finansieringen av det här projektet i dess helhet. Och under tiden utbyggnaden sker - hur kommer prioriteringen av underhållet på sträckan att ske?	857
907	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Tack Fredrik Ahlstedt för både gratulationen och de två frågorna. Låt mig först säga att den nya regeringen vill att satsningar på järnvägen i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt. Det är mycket riktigt som ledamoten Ahlstedt påpekar att delar av det som ryms i frågan finns med i den nationella planen. Delar av detta blev också av den förra regeringen precis på slutet utpekat som prioriterat. De delarna finns med som namngivna men ej tidsbundna i den nationella planen. Vilka åtgärder regeringen nu kommer att prioritera och vill genomföra på det här området behöver vi titta närmare på. Någon tidsplan för när en ny planrevidering ska genomföras är inte satt men det sker ett analysarbete och vi har all anledning att återkomma till frågan.	822
908	Mathias Bengtsson (KD)	KD	Herr talman! För många unga är det en självklarhet att må bra men för andra är det en ständig kamp där ångest depression och självmordstankar är en del av vardagen. Den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. I arbetet för att vända utvecklingen är skolan och elevhälsan en viktig del. Många är de elever som kan vittna om hur kontakten med elevhälsan var det första viktiga steget på resan för att må bättre. Men många elever kan också vittna om hur de tagit sig modet att sträcka ut en hand men mötts av en frånvarandelapp på skolkuratorns dörr. Därför skulle jag vilja fråga skolministern vad regeringen avser att göra för att öka tillgängligheten till elevhälsan för Sveriges elever.	742
909	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Tack ledamoten för frågan! Det finns ett uppdrag i Tidöavtalet som rör just elevhälsan och jag delar Mathias Bengtssons uppfattning om hur viktig elevhälsan är. Det finns också en annan del i Tidöavtalet som handlar om att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm. Likvärdigheten mellan våra skolor i Sverige lämnar mycket övrigt att önska. Också elevhälsans möjligheter att rekrytera till exempel professionell personal varierar mellan våra skolor och mellan kommunerna. Men detta kommer det att tillsättas en utredning om.	605
910	Mats Wiking (S)	S	Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson. Vi kan se att behoven av vidareutbildning och högre utbildning aldrig varit större. Ungdomskullarna blir större och det är många som ansöker om att nyttja det nya omställningsstudiestödet. Fler än tidigare väljer också att studera på högskola och universitet. Distansutbildningen har hjälpt till och gjort högre utbildning tillgänglig i hela landet. Samtidigt som vi ser detta tryck och att fler vill gå högre utbildning för att komma vidare i arbetslivet skär regeringen ned i anslagen till tolv högskolor och universitet. Min fråga blir därför: På vilket sätt visar regeringen i sin budget att man möter hela landets ökade behov av högre utbildning?	723
911	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Tack ledamoten för frågan! Sverige är ett land som har väldigt höga ambitioner när det gäller att ta itu med kompetensbristen. Antingen man frågar företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner eller företagare i Sverige svarar de unisont samma sak: Det är brist på bra folk. Det är brist på folk som kan sina grejer om man förenklar lite. Frågan om kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Sverige i den tid vi står inför just nu. Det livslånga lärandet är en väldigt viktig del i detta. Det handlar om komvux om yrkesutbildningar om kvalificerad yrkesutbildning och om våra universitet och högskolor. Den budget som regeringen nu har lagt på riksdagens bord har oerhört höga ambitioner på detta område. Vi kommer att ligga på historiskt höga nivåer vad gäller yrkesutbildning och antalet platser på våra högskolor. Sverige är en kunskapsnation. Vi ska vara en kunskapsnation. Vi investerar i kunskap och utbildning och därmed investerar vi i vår framtid.	1011
912	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Den så kallade 51-procentsregeln skapade stor debatt förra veckan. Ska politiken förändra regeln? Kan politiken förändra regeln och vad tycker de olika politiska partierna i frågan? Vi som parti tydliggjorde att vi varken kan eller vill förändra 51-procentsregeln. Den är en viktig grundbult i vårt föreningsliv och när det gäller vem som ska äga våra klubbar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund I Tidöavtalet står det att projekt ska genomföras för att stärka de högsta ligornas konkurrenskraft. Är det 51-procentsregeln som åsyftas? Om inte vad ska vi göra för att förbättra konkurrensen när det gäller just elitfotbollen och elithockeyn?	673
913	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Tack återigen för frågan! Det finns även ett tillkännagivande från riksdagen om att man under förutsättning att det är förenligt med alkoholmonopolet ska titta på den här frågan. Det är den inställning som vi fortsätter att arbeta efter: Går det att tillåta det här i begränsad utsträckning under förutsättning att man också klarar och säkrar monopolet? Det är med den inriktningen som vi bereder frågan vidare.	478
914	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack Angelica Bengtsson för frågan om 51-procentsregeln! Jag vill vara mycket tydlig med att det är en fråga som ägs av idrottsrörelsen. Ska regeln ändras - jag uppfattar att det inte finns något tryck för detta inom idrottsrörelsen - är det en fråga för idrottsrörelsen och inte en fråga för regeringen. Vad ska vi då göra? Det var den andra delen av frågan och där behöver vi återkomma. Men det finns en lång rad frågor som jag och regeringen tycker att man kan belysa och där vill vi också föra dialog med idrottsrörelsen. Det kan handla om skatteregler. Det kan handla om hur man ser på anläggningsfrågan och hur vi kan utveckla en politik på det området. Det kan handla om andra frågor vad gäller att talanger ska kunna fostras och må bra inom svensk idrott på olika sätt liksom att det ska finnas tillgång till att träna för både tjejer och killar. Vi vet att en bra bredd också lägger grunden för en god elitverksamhet. Jag tror att det finns mycket att göra och återkomma till. Men för regeringens del handlar det inte om 51-procentsregeln.	1077
915	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson. Låt mig också börja med att gratulera honom till uppdraget. Regeringen har nu avvecklat det investeringsstöd som de facto gav möjlighet att bygga billigare hyresrätter. Dessa bostäder fick en hyra som i snitt var 2 000 kronor billigare per månad för en 70 kvadratmeters lägenhet. Vad kommer ministern att göra för att alla de som lever med mycket små marginaler och inte har något kapital och inte kan köpa en bostad ändå ska kunna få ett eget tryggt och långsiktigt boende? Då menar jag alla låginkomsttagare. Det handlar om fattigpensionärer om ensamstående föräldrar om kvinnor som lever i destruktiva förhållanden som inte vet vart de ska ta vägen för att det inte finns några bostäder och om alla de 33 000 hemlösa. Jag talar om de 3 miljoner hyresgäster som i dag är oroliga för att deras hyror ska chockhöjas av de giriga riskkapitalisterna.	917
916	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Tack Malcolm Momodou Jallow för frågan och gratulationen! Låt mig rekapitulera lite. Beslutet om att investeringsstödet och byggsubventionerna skulle avvecklas togs i riksdagen redan 2021. Att detta nu genomförs av regeringen är ingen nyhet. Det vi gör är en ansvarsfull avveckling där vi faktiskt skjuter till medel för nästa år så att de som redan har fått stöd beviljat kan fullfölja sitt projekt. Det handlar om 25 000 bostäder som kommer att kunna byggas med hjälp av investeringsstödet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Men vi har en annan ambition än vad riksdagen beslutade om. Vi kan inte gå vidare med detta för det kommer att kosta alldeles för mycket. Det är ineffektiva åtgärder med väldigt låg träffsäkerhet. Vad ska vi då göra i stället? Det finns väldigt mycket i regeringens budget. Vi har en fortsättning av bostadsbidraget. Satsningen på Bostad Först förstärks. Vi har också en omlagd bostadspolitik som på riktigt kan se till att vi bygger fler bostäder och inte ger stora subventioner till bostäder som ändå skulle ha byggts.	1084
917	Bassem Nasr (MP)	MP	Herr talman! Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har enats om ett politiskt avtal där en av punkterna är att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. Detta förslag har fått omfattande kritik från bland annat Vårdförbundet Läkarförbundet och Sveriges Tandläkarförbund. De menar att om detta genomförs skulle det innebära brott mot de mänskliga rättigheterna och riskera patientsäkerheten och rätten till en jämlik sjukvård. Sjukvårdsministern har svarat att rätten till en jämlik sjukvård finns reglerad i lag. Men farhågan är ju att regeringen kommer att lägga fram förslag som förändrar denna lagstiftning. Min fråga är om socialministern avser att arbeta för en förutsättningslös utredning i enlighet med avtalet med Sverigedemokraterna eller om han här i ett tidigt skede kan stå upp för lagstiftningen om en jämlik sjukvård.	851
918	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! I Tidöavtalet som frågeställaren refererade till finns en ambition att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. Detta behöver dock utredas för att se på vilket sätt det kan ske så att det också respekterar andra rättigheter och möjligheter och säkrar patientsäkerheten.	295
919	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson. Det är glädjande att läsa i budgetpropositionen att regeringen anser att det är problematiskt att det sker stora kostnadsökningar i infrastrukturprojekt. Det är en oro som vi i riksdagen har diskuterat mycket med anledning av alla de riksrevisionsrapporter som har kommit om just kostnadsutvecklingen och även andra problem när det gäller stora investeringar i infrastruktur. Det är för dålig kostnadskontroll och merkostnaderna landar på i snitt 30 procent. Givet att det handlar om 900 miljarder fram till 2033 är det enorma belopp vi pratar om. Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp denna skrivning i budgeten och vad konkret avser regeringen att göra för att få hejd på kostnadsökningen?	770
920	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar ledamoten Maria Stockhaus för en mycket angelägen fråga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Det är oerhört viktigt att säkra upp kostnadskontrollen och det är en fråga som regeringen kommer att ha stor anledning att återkomma till riksdagen i. Vi följer förstås även detta i den myndighetsdialog vi har med Trafikverket. Låt oss komma ihåg att vi har ökade kostnader till följd av det mycket oroliga omvärldsläget. Både eftersläpande effekter av pandemin och kriget i Ukraina påverkar priser och tillgång på material och bränsle vilket förstås ytterligare påverkar situationen för Trafikverket och möjligheten att bygga väg och underhålla väg och järnväg i landet. Det är därför regeringens satsning är så angelägen där vi ser till att pengar som finns kan användas till vägunderhåll så att vi snabbt kan få en bättre standard på vägarna och börja beta av underhållsskulden.	919
921	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Herr talman! Sverige är beroende av ett väl fungerande vägnät både för att invånarna ska kunna ta sig mellan hem skola och arbete kunna besöka släktingar med mera och för transporter av varor och tjänster. Vissa delar av landet är eftersatta. Det tar ett dygn extra för företag i Kalmar län att få reservdelar jämfört med konkurrenterna i västra Sverige. Det finmaskiga vägnätet är i flera fall i så dåligt skick att broar har fått stängas av med resultatet att exempelvis jordbrukare får köra en mil extra för att transportera varor mellan lager och försäljningsställe. Detta fördyrar produkterna och ökar klimatbelastningen - detta i ett läge då svensk livsmedelsproduktion behöver öka. Vad vill regeringen göra för att svenskt lantbruk och svenska företag ska behålla sin konkurrenskraft?	799
922	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för en angelägen fråga. Jag har delvis berört liknande frågeställningar tidigare under frågestunden och det finns ett stort engagemang såväl i riksdag och regering som hos svenska folket för att få till en mycket högre standard på vägnätet det finmaskiga nätet icke att förglömma. Det är angeläget att regeringen prioriterar både underhåll och vidmakthållande av vägnätet och vi avsätter därför 1 miljard kronor för nästa år. Vi använder alltså pengar som annars hade brunnit inne och inte kunnat användas samtidigt som vi har en stor underhållsskuld i vägnätet. Detta är en viktig prioritering och regeringen kommer att fortsätta att arbeta mycket aktivt med detta för att vi ska få bättre konkurrenskraft bättre godstrafikmöjligheter och bättre arbetspendling. Och precis som Gudrun Brunegård pekade på ska man kunna resa tryggt och säkert när man hälsar på sina nära och kära. Det ska vara självklart i Sverige och något som vi prioriterar.	997
923	Gunilla Svantorp (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Även min fråga går till infrastrukturministern och jag vill också passa på att hälsa honom välkommen till sin post. Jag vet inte hur det ser ut i ministerns mejlkorg men i min är det i dag fullt med mejl från arga människor som försökte planera sina liv och boka tågbiljetter till nära och kära under julhelgerna men misslyckades. Dels var de tvungna att sitta uppe mitt i natten för att vara beredda när biljetterna släpptes precis som när man ska köpa konsertbiljett. Dels klappade systemet ihop och de slängdes ut eller såg i realtid hur biljettpriserna steg från det första pris de fått. Det är helt orimligt att man inte kan boka sina tågbiljetter på ett enkelt sätt i förväg så att man kan säga till sina barn att familjen ska åka och hälsa på släkten under julen. Det finns också politiska målsättningar om att fler människor ska lämna bilen hemma och åka kollektivt för att vi ska få ned våra utsläpp. Hur ser ministern på det kaos som uppstod häromdagen?	1034
924	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Herr talman! Sedan 2014 har Skolverket betalat ut 225 miljoner kronor för att ideella föreningar ska anordna läxhjälp för barn. Under 2021 och 2022 har det framkommit uppgifter om att detta stöd används för att finansiera koranskolor kostymer för tusentals kronor privata resor och hyrbilar - utgifter som över huvud taget inte har någon koppling till läxhjälp. Herr talman! Det här är en form av korruption som den förra regeringen i praktiken förhållit sig passiv till. Det gör ont att se hur skattemedel som skulle hjälpa barn i utsatta områden har hamnat hos människor som inte tvekar att roffa åt sig dessa skattemedel. Min fråga är följande: Vad ska den nya regeringen göra för att motverka detta?	709
925	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Gunilla Svantorp för en angelägen fråga och ser fram emot ett gott samarbete med trafikutskottet. Hur ser jag på detta kaos? Jag ser mycket allvarligt på det. Jag ser också att SJ har varit självkritiskt till sin egen hantering. SJ:s operativa verksamhet är en fråga för Finansdepartementets enhet för bolag med statligt ägande och därmed en annan minister men givetvis följer regeringen detta noggrant. En del av problematiken är Trafikverkets tidtabellsplanering och här måste man följa vad lagen kräver. Vi kan konstatera att här finns stora brister och Trafikverket har inte heller begärt extra resurser för att klara detta uppdrag. Regeringen följer detta noga och det behöver fungera betydligt bättre. Som Svantorp är inne på ska man inte behöva köa som för att köpa biljetter till Ullevi för att åka tåg i Sverige.	855
926	Jonas Andersson (SD)	SD	Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Forssmed. Regeringen har aviserat att man tänker dra tillbaka den proposition som ligger på riksdagens bord om demokrativillkor vid statligt stöd till civilsamhället. KD har även medialt kritiserat propositionen för att vara för långtgående. Sverigedemokraternas uppfattning är att propositionen som lades fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen är otillräcklig. Vi behöver gå längre och vara tuffare för att säkerställa att inte en enda krona går till islamism eller andra farliga krafter. Sverige har haft stora problem med att skattemedel går till islamism och annan extremism. Det handlar till exempel om det islamistkopplade studieförbundet Ibn Rushd som mottar tiotals miljoner kronor årligen via Folkbildningsrådet. Hur kommer regeringen att agera för att stoppa att statsbidrag till civilsamhället går till islamism och andra farliga krafter fram till dess att vi har en ny proposition om demokrativillkor på riksdagens bord?	1005
927	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Det är riktigt att vi återkallar den proposition som den förra regeringen lade fram och regeringen kommer att bereda frågan om ett nytt demokrativillkor vidare i Regeringskansliet. Vi kommer också att föra dialog med civilsamhället och trossamfundens företrädare. I Tidöavtalet finns dessutom andra punkter som syftar till att på olika sätt stoppa finansieringen till extremism inte minst från utlandet.	468
928	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Min fråga går till socialminister Forssmed och jag vill också säga grattis till uppdraget. Plånboken ska inte vara avgörande för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter skriver ni i er budget. Under 2023 avsätts 50 miljoner för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort för barn och unga. Det tycker vi är bra. Samtidigt halveras det statliga stödet till kulturskolan vilket drabbar barnen och kommunerna dräneras genom att det statliga stödet inte är tillräckligt stort för att möta behoven inom skola och barn- och ungdomspsykiatri. Samtidigt som 50 miljoner avsätts för fritidsverksamhet halveras pengarna till kulturskolan. Då undrar jag: Hur tänkte ni egentligen? Det var bra med de 50 miljonerna men när det samtidigt blir så stora nedskärningar undrar jag: What's going on? (Applåder)	851
929	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack Karin Rågsjö för frågan! Jag ser fram emot ett bra samarbete i socialutskottet under den tid som kommer. De 50 miljonerna handlar om att införa reformen. För att få reformen fullt utbyggd avsätter vi 750 miljoner. Det är en substantiell reform men som ledamoten Rågsjö vet tar det ibland lite tid att få större mer omfattande reformer på plats. Därför är jag glad över att vi nu förlänger det förhöjda bostadsbidraget till ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är mycket bra att vi också gör betydande satsningar totalt 12 miljarder till kommuner och regioner i budgeten som behöver vara lätt kontraktiv i detta läge för att inte riskera inflation. En sådan slår allra kraftigast mot de mest utsatta om den fortsätter. Vi lägger alltså stora resurser för kommuner och regioner och vi gör också särskilda insatser för utsatta barnfamiljer och för idrott i utsatta områden.	901
930	Malin Höglund (M)	M	Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed som jag vill passa på att gratulera till det nya uppdraget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Alla människor mår bra av att röra på sig åka skidor springa orientera spela fotboll eller annat. I Sverige är det många barn som idrottar men vid tio års ålder peakar det för att sedan bara gå nedåt. Vad avser socialminister Jakob Forssmed och den nya regeringen att vidta för åtgärder för att få människor att idrotta livet ut?	509
931	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack Malin Höglund för frågan! Idrott är verkligen något som alla människor borde få chans till hela livet. Nu satsar vi ytterligare på äldres idrott och vi fyrdubblar nästan anslagen till idrottsrörelsen för att jobba med äldres idrott. Vi vet att det har stor effekt om man tränar när man är äldre. Risken för fallolyckor kan reduceras och om man trillar kan man klara sig bättre. Vi vet att fallskador är jätteproblematiskt därför att man ofta behöver mer omsorg och man lätt blir mer rädd och orolig. Det är en dimension av detta. Vi satsar också på barn och ungdomar så att de ska få chans till idrott genom mer föreningsliv i utsatta områden. Vi har också det som frågeställaren pekar på nämligen risken att man börjar förstå att det kostar pengar och konkurrerar med hushållskassan. Då vill vi finnas där med extra stöd inte minst till dem i ekonomiskt utsatta situationer för att värna deras rätt och tillgång till idrott och annat föreningsliv.	977
932	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson. Genom den stora reform av LAS trygghet och omställning som nyligen kom på plats har Sverige fått ett omställningssystem i absolut världsklass. Det nya generösa omställningsstudiestödet gör att vanliga löntagare får utmärkta möjligheter att ställa om till ett nytt yrke eller vidareutbilda sig för att stärka sin position på en krävande arbetsmarknad. Vi kan nu konstatera att efterfrågan på att ta del av stödet har varit enorm. Systemet tillkom dock inte av sig självt utan det var tack vare ansträngningar av arbetsmarknadens parter i hopp om bred politisk uppbackning. Mot bakgrund av detta blev jag mycket förvånad när den nytillträdde arbetsmarknadsministern Johan Pehrson påstod att regeringen skulle skruva lite i omställningsstudiestödet. Detta har gett upphov till stor oro hos de fackliga organisationerna. Min fråga till utbildningsministern är därför: Vad menar regeringen med sitt uttalande om att skruva i omställningsstudiestödet och kan arbetsmarknadens parter lita på att regeringen kommer att stå fast vid statens åtagande gällande stödet?	1131
933	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Tack ledamoten för en utmärkt och mycket viktig fråga! LAS-reformen tycker jag är ett uttryck för när den svenska modellen är som allra bäst. Vi ska vara stolta över att vi har en modell där arbetsmarknadens parter är ansvarstagande och tar ansvar för sina medlemmar och företagsorganisationer men också för Sveriges helhet och bästa. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund I den lönerörelse som Sverige nu går in i kommer detta att sättas på prov men utifrån debatten verkar det som att arbetsmarknadens parter också framöver kommer att ta ansvar. Detta gäller också när det kommer till det teknikskifte där många människor nu har behov av att ställa om och få stöd för att kunna göra detta på en föränderlig arbetsmarknad. Reformen är viktig. Reformen ligger fast. Regeringen står helt bakom reformen som parterna har tagit fram och regeringens ambitioner på detta område är höga.	915
934	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Lotta Edholm. Den svenska skolan brottas med en rad problem. Det gäller bristande ordning i klassrum och på skolgårdar svårigheter att rekrytera behöriga lärare och speciallärare alltför många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till nationellt program betygsinflation med mera. Trots detta har vänstersidans politik och retorik helt och hållet inriktats på driftsformen vilket har gjort att nödvändiga reformer hamnat i skymundan. Jag skulle vilja därför vilja fråga statsrådet: Vilken blir hennes första åtgärd för att återupprätta bildning och kunskap i svensk skola?	643
935	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tror att jag som skolminister ska svara på detta. Det är klart att det är svårt för mig att uttala mig i enskilda fall. Men om det som har redovisats stämmer är det fullkomligt oacceptabelt. Det är precis som riksdagsledamoten säger: De här pengarna ska gå till att barn får läxhjälp och inte till någonting annat. Jag inväntar nu en hemställan från Skolverket som håller på att granska detta och jag hoppas att jag får denna hemställan från dem så snart som möjligt.	490
936	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Man kan säga att det första redan är gjort i och med budgeten där vi nästa år satsar 1 6 miljarder kronor mer på till exempel läroböcker för alla barn fler speciallärare ute i klassrummen och fler utbildade speciallärare. Vi kommer också att ta initiativ för bättre möjligheter för lärare och annan personal att se till att det är lugn och ro i klassrummet. Budgeten är första steget och vi ser under de närmaste tre åren fram emot att satsa ytterligare mer än 5 miljarder kronor på det svenska skolväsendet.	551
937	Linda Westerlund Snecker (V)	V	Herr talman! Jag vill gratulera Andreas Carlson till hans nya uppdrag att vara den infrastrukturminister som sätter stopp för att transportsektorn ska kunna uppnå sina klimatmål. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen och vad gör Kristersson-Åkesson-regeringen då? Jo de stoppar höghastighetstågen. Det är nu oklart vilka stambanor som över huvud taget kommer att byggas något som är helt nödvändigt för att både vi som privatpersoner och industrins gods ska kunna färdas på järnväg. Det färdmedelsneutrala reseavdraget tas bort. Reduktionsplikten tas bort. Bonus malus tas bort. Jag kan inte för mitt liv förstå hur Carlson ska kunna uppnå transportsektorns mål att minska växthusgasutsläppen med 70 procent till år 2030 - väldigt snart. Varför denna katastrofala politik Andreas Carlson?	810
938	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag tror inte att särskilt många är förvånade över att Linda Westerlund Snecker och jag gör olika bedömningar av huruvida politiken är katastrofal eller inte. Vi gör en jättestor satsning på laddinfrastruktur för 2023 2024 och 2025. Då kan vi på allvar ställa om vad gäller både lätta fordon och personbilar och bygga bort vita fläckar på kartan så att man inte behöver ta bärgningsbil till närmaste laddstolpe vilket faktiskt har varit ett faktum tidigare år. Detta måste vi bygga bort. Vi måste också ställa om den tunga fordonsflottan och även hamn och kaj. Det är ganska enkelt att uppnå målen genom att bara stänga ned industri jordbruk och transportsektor. Vi måste ha med hela svenska folket på omställningen och med tanke på den höga inblandning som reduktionsplikten har inneburit och de höga kostnaderna för detta är vi i regeringen alltså överens om att exempelvis pausa reduktionsplikten från 2024 och framåt för att människor ska ha en chans att vara med på omställningen och så att vi inte knäcker svenska hushåll svenska företag och svenskt jordbruk på vägen.	1147
939	Johanna Rantsi (M)	M	Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Lotta Edholm. Men jag vill börja med att välkomna alla de budgetsatsningar som regeringen har presenterat för en ännu bättre skola. Men för en god och välorganiserad utbildning krävs det ordning och reda i klassrummen. Studiero är grunden för inlärning. Att hantera elever som stör ordningen i klassrummet tar ofta stor tid i anspråk tid som borde gå till undervisning. I dag saknar lärare möjlighet att utvisa elever från klassrum inom de obligatoriska utbildningsformerna. Samtidigt råder det en uppsiktsplikt över barn i skolan. Sällan finns det andra vuxna som med kort varsel kan ta emot elever utanför klassrummen. Att skolan och dess personal inte har full möjlighet att få stopp på bråk och ordningsstörande beteenden är allvarligt. Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att få ordning i Sveriges klassrum?	894
940	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Ja jag tycker att Johanna Rantsi pekar på en väldigt viktig sak. Stök i klassrummet gör inte bara att elever lär sig mindre. Det är faktiskt också en tidsfråga. Ju längre tid som en lärare måste ägna åt att få lugn och ro i klassrummet desto mindre tid får man för själva undervisningen. Det är en väldigt viktig aspekt. Vi kommer att vidta en rad åtgärder. Till exempel finns det i budgeten en stor satsning på jourskolor. Elever som riskerar att bli avstängda från skolan ska inte bara stängas av utan kunna gå till en bra verksamhet som bedrivs av kompetent personal. Vi satsar också stora medel på sociala team det vill säga att få in socialtjänstens kompetens i skolor som är särskilt utsatta. Det kommer alltså att vidtas en rad åtgärder på detta område så småningom.	817
941	Jennie Nilsson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Investeringsstödet har stor betydelse för bostadsbyggandet. 57 000 hyresrätter med rimliga hyror har byggts med detta stöd. Jag kan nu konstatera att regeringen över en natt har förändrat spelreglerna för investeringsstödet. Enligt tidigare beslut här i kammaren skulle alla som uppfyllde kriterierna och hade ansökt före den 31 december 2021 få stöd. I samband med att budgeten presenterades i tisdags står det nu klart att regeringen bryter detta löfte. Nu gäller i stället att alla som har fått sina ansökningar beviljade senast den 31 december 2022 ska få stöd. Det är en enorm skillnad som sannolikt innebär att ett stort antal planerade och redan upphandlade projekt som har räknat med att få stöd nu inte kommer att få stöd. Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson hur konsekvensanalysen ser ut. Hur många planerade och projekterade projekt kommer att drabbas av regeringens beslut och hur ska urvalet göras? Är det slumpen som ska avgöra vilka som får och vilka som inte får stöd eller kommer regeringen att presentera kriterier för hur länsstyrelserna ska prioritera?	1158
942	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Det som Jennie Nilsson är inne på att beslutet att avveckla investeringsstödet kom över en natt stämmer inte riktigt. Beslutet om detta togs i riksdagen 2021. Det är därför ingen nyhet att regeringen fullföljer detta. Det som vi dock gör är att vi fullföljer detta på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillskjuter alltså medel - 3 8 miljarder kronor - för att de som har fått detta beviljat också ska få pengar utbetalade. Riksdagen hade en ambition att alla som hade skickat in en ansökan skulle prövas. Där har regeringen nu en annan ambition. Vad blir konsekvenserna av detta? Jo 25 000 bostäder kommer ändå att byggas med beviljade stöd. Vi vet inte om alla de ansökningar som har kommit in hade blivit beviljade. Men det hade blivit en kostnad på 16 miljarder kronor det vill säga nästan hälften av reformutrymmet i budgeten som presenterades i tisdags. Vi skulle alltså ha fått mycket tuffare konsekvenser i detta mycket tuffa ekonomiska läge på lågeffektiva och icke träffsäkra reformer.	1016
943	Anna-Lena Blomkvist (SD)	SD	Herr talman! Under den senaste tiden har oskuldsoperationerna uppmärksammats i medierna. Operationerna innebär att kliniker och läkare återställer oskulden till bröllopsnatten. Enligt SVT:s granskning kostar det upp till 44 000 kronor att genomgå en sådan operation för att vara normen till lags. Om kvinnan däremot öppet utmanar eller trotsar de rådande normerna anses hon dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen ska återfå den förlorade hedern. Konsekvenserna av oskuldsoperationer ger ett livslångt lidande för kvinnorna i form av fysiska skador men även i form av psykiska skador. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund I Tidöavtalet finns många bra och tydliga reformer för kvinnors hälsa och för att stärka den psykiska hälsan. Sverigedemokraterna ser fram emot ett gott samarbete i frågorna under mandatperioden. Avser socialministern att ta oskuldsoperationer och konsekvenserna som de ger för kvinnorna i beaktande i det framtida arbetet för att stärka såväl den psykiska hälsan som folkhälsan i Sverige?	1071
944	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är ett väldigt allvarligt problem som frågeställaren belyser. Regeringen tar detta på största allvar och det är flera statsråd som arbetar med denna fråga. Detta får långtgående konsekvenser för dem som drabbas av denna typ av förtryck på olika sätt. Vi kommer att vidta en rad åtgärder för att motverka detta.	357
945	Adrian Magnusson (S)	S	Herr talman! Jag noterar att regeringen i den budgetproposition som överlämnades till riksdagen i tisdags skriver att 100 miljoner kronor ska fördelas bort från genomförandet av ett nationellt biljettsystem inom kollektivtrafiken. Det nämns emellertid inte någonting ytterligare kring det nationella biljettsystemet inom kollektivtrafiken. Detta väcker såklart frågor kring regeringens intresse för frågan om detta nationella biljettsystem. Det är lätt och i det närmaste naturligt att anta att regeringen vill avveckla hela idén och skrota planerna på ett nationellt biljettsystem. Det skulle vara ett genuint dåligt förslag. Min fråga till ministern är därför: Varför vill regeringen skrota planerna på ett nationellt biljettsystem inom kollektivtrafiken?	767
946	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Herr talman! Det är av yttersta vikt att reparera de skador som den förra regeringen har orsakat. Jag har stor tillförsikt att den här regeringen kommer att göra det om viljan finns och om man är beredd att se de faktiska problem som finns i vårt land. Det är inte så svårt att förstå att skattemedel som är ämnade till läxhjälp faktiskt ska gå till läxhjälp och inte till koranskolor.	388
947	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Adrian Magnusson för frågan. Det stämmer att vi flyttar dessa pengar. Vi prioriterar annorlunda än den tidigare regeringen. På tal om den tidigare regeringen var det också ganska oklart hur detta system skulle byggas upp och det har också ändrats under resans gång. Det har väckt stora frågetecken kring hur detta ska genomföras. Därför har vi bedömt att dessa pengar kan göra betydligt större skillnad för att stärka det civila försvaret. Det är där vi lägger dessa 100 miljoner kronor för att i stället stärka robustheten i infrastrukturen vad gäller luftfart trafiksystemen och infrastrukturen i stort. Detta är alltså en omprioritering som den nya regeringen har gjort. Frågestund Sedan får nog Adrian Magnusson gå till sina tidigare kamrater i den förra regeringen för att fundera på hur man skulle ha byggt upp detta och hur man skulle ha använt dessa pengar. Det har nämligen varit väldigt otydligt. Det har funnits pengar men inte någon plan. Nu riktar vi om dessa pengar till att stärka det civila försvaret. Frågestunden var härmed avslutad.	1087
948	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Självklart håller jag med om detta. Det handlar om hur skattemedel används. Det handlar också om att barn som har rätt till stöd och hjälp inte får det när skattemedel används på ett felaktigt sätt. Det måste vi se till att få en ändring på.	304
949	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Ulrika Heie har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att säkerställa att transortsektorns klimatmål kan nås till 2030 samt vilka utsläppsminskningar dessa initiativ väntas ge och när. Med andan i halsen vill jag börja med att tacka Ulrika Heie för att hon i sin interpellation lyfter upp en viktig aspekt som lätt faller bort i denna diskussion om hur Sverige ska nå våra klimatmål. Det är ett mycket viktigt besked att Sveriges nya liberala och borgerliga regering står fast vid de högt ställda nationella klimatmål som finns. Den enigheten inom regeringen är ett styrkebesked för Sverige internationellt och en viktig del av den långsiktighet som är alldeles avgörande för vårt klimatarbete. All politik inklusive Sveriges klimatpolitik behöver utgå från det tuffa läge som svenska hushåll och företag nu står inför. Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Samtidigt rusar inflationen. Och Rysslands krig mot Ukraina pressar upp drivmedelspriserna. Energikriget i kombination med tidigare regeringars nedläggning av kärnkraftverk har lett till att det har blivit en chock för svenskarna när elräkningarna har landat i brevlådorna den senaste tiden. Det är regeringens ansvar att Sverige når våra högt ställda klimatmål. Det är också regeringens ansvar att förändra politiken vägen mot målen när de slår för hårt mot den enskilda. När det gäller reduktionsplikten är det helt korrekt att den utgör ett bra sätt att öka andelen fossilfritt bränsle. Det går fort och det ser bra ut. Det är också korrekt att effekten av reduktionsplikten är svårbedömd. Sverige gick ensamt fram med allra högst krav i EU samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen i landet. Det har utöver att bidra till en svår ekonomisk situation lett till att Sverige just nu använder en stor del av hela världens produktion av förnybart bränsle som inte produceras av palmolja. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Om drygt ett år den 1 januari 2024 sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden till att vara i linje med EU:s krav. EU är världens största miljöorganisation. Där förhandlar vi just nu om var den lägsta nivån ska ligga. Eftersom frågan fortfarande förhandlas går det inte att med säkerhet slå fast effekten av förändringarna i reduktionsplikten ännu. Jag hoppas att den förhandlingen ska leda till goda resultat. Fordon och fastigheter är också på väg att tas in i EU:s utsläppshandelssystem. När det sker har reduktionsplikten på ett sätt spelat ut sin roll eftersom vi då rör oss mot att styrmedlen för transportsektorn blir EU-gemensamma. Det är mycket positivt då det är mycket mer kraftfullt och effektivt att arbeta i hela Europa än att Sverige ska välja en egen väg i klimatpolitiken. I Tidöavtalet slår samarbetspartierna fast att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Nyttan med stöden styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet kommer att ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspelet med de styrmedel som finns på EU-nivå. Regeringen kommer också att fördela medel för utbyggd laddinfrastruktur mellan stöd till publika laddstationer för lätt trafik och stöd till elektrifieringen av tunga transporter med mera. Den satsningen har två fokus: dels att stötta utbyggnaden i områden där den i dag går långsamt till exempel i glesbygd och där de ekonomiska förutsättningarna för drift av denna är sämre dels att riva hinder och sänka kostnader för och ställa krav på utbyggnad av laddinfrastruktur. De hinder som hämmar utbyggnaden och som bland annat Energimyndigheten och Boverket har analyserat måste bedömas för att vi sedan ska kunna vidta relevanta åtgärder. Vid sidan av detta fortsätter vi även med uppbyggnaden av infrastrukturen för elektrifierade tunga transporter. Vi vet att den väg som Europa och Sverige går till mötes är elektrisk. Därför måste vi våga göra långsiktiga stora satsningar för att Sverige ska vara i framkant i den fossilfria omställningen av transportsektorn. Under 2023 ska regeringen enligt klimatlagen presentera en klimathandlingsplan för riksdagen. I den kommer vi att redogöra mer i detalj och med tyngre underlag för regeringens klimatpolitik den kommande mandatperioden. Men en del av de satsningar och initiativ som vi gör och tar för att just ställa om transportsektorn har också presenterats tidigare i budgetpropositionen.	4659
950	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Det finns klimatmål som vi vill uppnå som Sveriges regering står fast vid. När det gäller transportsektorn kommer vi inte att använda oss av samma metod som den tidigare regeringen det vill säga en reduktionsplikt som är en av de allra högsta bland EU-länderna och som slår hårt mot dem som kör bil. Detta är delvis en fråga om utbud och efterfrågan och att de biodrivmedel som man vill blanda in för att få ned utsläppen från drivmedlen inte möter det utbud som finns. Då talar Ulrika Heie Centerpartiet bland annat om att marknaden nu ställer om och att man utökar produktionen av biodrivmedel. Det är väl alldeles utmärkt att man gör det för vi kommer fortsatt att ha en kraftig reduktionsplikt för flyget vi kommer fortsatt att vara i stort behov av att exportera de biodrivmedel som bildas i Sverige och vi kommer fortsatt att använda biodrivmedel för utblandning även av svensk diesel och bensin. Vi plockar ju inte bort reduktionsplikten utan vi harmoniserar den med EU:s nivå efter den 1 januari 2024. Det är en nivå som ännu inte är fastställd även om Miljöpartiets Daniel Helldén utgår ifrån att den inte kommer att bli högre. När det gäller bonus malus-systemet är det väldigt bra att vi kan uppmuntra folk att köpa en elbil. Men när skattebetalare ska betala tiotusentals kronor för någons fabriksnya elbil - någonting som de flesta människor bara kan drömma om - är det en metod att bedriva klimatpolitik som inte är hållbar. Det gäller särskilt när man budgeterar en viss summa för bonusen och långt fler använder sig av den. Då förlorar vi miljarder ur budgeten för att finansiera folks nya elbilar. Det är en ineffektiv metod att bedriva klimatpolitik också enligt Konjunkturinstitutet och enligt många andra som ser över den svenska ekonomin. När vi säger att vi vill bedriva en mer effektiv klimatpolitik menar vi att vi inte vill lägga pengar på sådant som inte resulterar i kraftigt minskade koldioxidutsläpp i relation till de pengar man stoppar in. Hur kan vi få ut mest minskning av utsläpp med de pengar vi för in? Där är bonusen i bonus malus-systemet ett typexempel på att vi pumpar in miljarder men inte får ut den andel av minskade utsläpp som hade varit motiverande. Vad kan man då i stället göra rent konkret för att satsa effektivt och ambitiöst på klimatpolitiken? Det gäller bland annat de bitar som vi har presenterat i vår budget. Det gäller att utöka Klimatklivet som tidigare regering har startat - inte bara att behålla det utan att utöka det och satsa stora miljonbelopp på att utveckla det. Det gäller att utveckla också Industriklivet som tidigare regering har startat och som vi ser ger effekt. Det bidrar till att företag efter företag vågar fatta beslut som går i en positiv riktning. Då vill vi lägga mer pengar på Industriklivet; vi vill utöka denna satsning och inte bara behålla den. Det gäller också att se var den tidigare regeringen hade alltför låga ambitioner. Var någonstans var det man inte lade tillräckligt med pengar? Då är våtmarkerna en sak som jag som liberal är väldigt stolt över att tillskjuta pengar till. Om man ska få till en faktisk förändring av de våtmarker vi har i Sverige och bidra både till den kolsänka de utgör och till den biologiska mångfalden måste det vara långsiktigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Därför är jag stolt över att vi tillskjuter 200 miljarder så att vi kommer upp i 300 även för 2023 och bidrar till en långsiktig klimatpolitik. Men fru talman vi måste jobba smartare än vad tidigare regeringar har gjort.	3658
951	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Tack ministern för många svar! Men de kanske inte var så konkreta som jag hade hoppats när jag skrev interpellationen. Nu kom dock ett konkret förslag: att man skulle utöka Klimatklivet och satsa miljonbelopp. Förlåt om jag verkar märka ord men det är skillnad på miljoner och miljarder. När man nu säger att det är miljonbelopp man satsar när man gör miljardneddragningar på andra ställen rimmar det lite illa. Jag nämnde inte andra delar av budgeten. Nu nämnde ministern själv våtmarkerna och säger att det är en sådan fantastiskt stor satsning. Det kan vi återkomma till i en annan debatt och då prata om vad detta faktiskt innebär och inte innebär. När man säger att vi ska harmonisera nivåerna till EU:s nivå låter det nästan harmoniskt men det är snarare en rejäl neddragning. Det här oroar mig mycket för man säger i princip att man inte tar ansvar för att nå klimatmålen till 2030. Jag ställde en mycket konkret fråga i mitt förra inlägg. Om nu transportsektorn inte ska nå målet är den andra delen jord och skog. Avser Liberalerna att driva i samarbetsregeringen att det är jord och skog som ska ta en betydligt större del för att nå klimatmålet? Det oroar mig mycket. Vi har en situation med krig och kris i världen och behöver öka vår livsmedelsproduktion så mycket som möjligt. Att då säga att den sektorn ska bidra till att minska produktionen för att vi ska nå klimatmålen är mig väldigt främmande. Det finns andra åtgärder. Det finns andra verktyg. Centerpartiet har presenterat sådana. Man behöver inte sänka reduktionsplikten för att skapa möjligheter för hushållens egen ekonomi. Det finns andra skatteincitament som man skulle kunna använda. Jag vill önska klimatministern styrka nog att i denna samarbetsregering fortsätta driva på så att klimatmålen verkligen nås. Det ska inte vara så som finansministern säger att vi får se om vi når målen.	1889
952	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Det var väl bra att Ulrika Heie påminde mig om att miljonbelopp var en mild beskrivning av de satsningar vi gör. Det stämmer att det handlar om miljarder. Exempelvis ökar vi Klimatklivet med 400 miljoner 2023 med 500 miljoner 2024 och med ytterligare 500 miljoner 2025. När det gäller Industriklivet satsar vi 600 miljoner per år 2023-2025. Samlar man detta pratar vi alltså om miljardåtgärder. Det är dock inte satsningar av den typ som vi sett från tidigare regeringar. Det är inte den här trevliga satsningen som låter väldigt bra just nu utan det är den långsiktiga investeringen som betalar sig när effekterna uppnås helt enkelt. Det är en långsiktig investering som ger stabilitet för både marknaden och individerna. De kan veta att det i svensk politik ändå finns en trygghet i att regeringarna fortsätter att arbeta mot de klimatmål som finns. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är långsiktiga investeringar. Det låter inte lika snabbt och bra som reduktionsplikten men det är elektrifieringen vi rör oss mot. Då gäller det att man vågar investera och vågar satsa tidigt på att den utvecklingen även ska gynna Sveriges mål om en fossilfri transportsektor. Det stämmer att våra satsningar är större än vad jag kanske något milt uttryckte det. Men de räcker inte. Vi måste göra mer. Jag hoppas att ni ser fram emot att läsa den klimathandlingsplan som vi under året kommer att presentera där vi självklart behöver förklara hur vi ska lyckas med de högt ställda mål som Sverige har och som denna regering även fortsättningsvis har all intention att uppnå. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1660
953	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Jag vill börja med att tacka Romina Pourmokhtari för svaret på min interpellation. Jag kommer inte att läsa upp interpellationen eftersom den för den som är nyfiken finns att läsa. Men jag måste säga att jag blir lite häpen över det svar jag får. Jag skulle önska att klimatministern var något mer konkret trots att hon säger att det är svårt att vara konkret i det här läget. Den klimatkris som vi står inför är ju långt ifrån ny. Vi har jobbat i många år för att ta fram verktyg för att kunna motverka den. Vi har fattat beslut om bindande mål för att minska utsläppen i EU och så vidare. Vi måste såklart kämpa för att nå dem. Då räcker det inte med ord. Då behövs också den politiska handlingskraften. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I interpellationssvaret säger ministern att vår klimatpolitik behöver utgå ifrån det tuffa läge som svenska hushåll och företag står inför. Det är ett av de uttalanden som förvånar mig. Det som påverkar vår miljö är ju gränsöverskridande. Ska man då utgå från något så snävt som svenska hushålls situation och inte från den situation som hela mänskligheten befinner sig i? Det handlar om den klimatutmaning som vi ser. Just nu pågår det stora klimattoppmötet. Vi ser alarmerande bilder av hur utvecklingen i hela världen ser ut. Att då en representant som säger att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik säger att vi måste göra en minskning för att svenska hushåll har en svår situation förvånar mig väldigt mycket. Vi har bindande mål när det gäller att dra ned på utsläppen från transportsektorn. Jag uppfattade det som att regeringsbildarna sa att man står fast vid Sveriges klimatmål. Men nu låter det för mig något mer svävande. Vi får höra att klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv men miljöministern säger ingenting om huruvida man ska stå fast vid de klimatmål som finns. Jag som centerpartist är medveten om att den kostnadssituation som nu slår mot svenska hushåll är väldigt svår för många inte minst på landsbygden. Då blir det här än mer oförståeligt. I dag rullar kanske 5 miljoner bilar på våra vägar. 4 ½ miljon av de bilarna är inte laddbara utan drivs av bensin eller diesel. Ska vi frånta de bilägarna möjligheten att vara med i klimatomställningen genom att säga att vi inte ska blanda in förnybart i de drivmedlen? Ska människor som kör till jobbet och skjutsar sina barn till stallet eller scouterna känna att de inte har några möjligheter att vara med i klimatomställningen om de inte köper elbilar? Ska vi inte ge våra företag möjlighet att ställa om? Precis som miljöministern sa behöver vi importera drivmedel för att kunna blanda ut bränsle och uppfylla reduktionsplikten. Men vi ser ju fantastiska möjligheter vad gäller entreprenörskap ingenjörskonst och företagande. Man vill vara med och skapa förutsättningar för en ökad produktion och bidra till att öka det förnybara i Sverige och andra länder. Men den nuvarande regeringen ger helt andra signaler och nu säger man: Vi vet inte hur vi ska göra - ska vi verkligen göra de här investeringarna? Därför skulle jag vilja be miljöministern att vara lite mer konkret. Man har en ambition att stärka klimatarbetet men det man presenterar i budgeten är att man slaktar reduktionsplikten avstår från att genomföra det nya reseavdraget och tar bort miljöbilsbonusen. På punkt efter punkt står det när effekterna av den nyligen framlagda budgeten visas: Det är svårbedömt hur det kommer att bli. Det blir något ökade utsläpp. Det blir måttligt ökade utsläpp. Det blir en ökad drivmedelsförbrukning. Det kan inte bedömas. Det är svårbedömt. Hela tiden är det sådana saker man får läsa. Snälla miljöministern - var lite mer konkret om hur vi ska vara ambitiösa i klimatpolitiken!	3768
954	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Reduktionsplikten bidrar till att vi kan ställa om den befintliga fordonsflottan så att den kan minska utsläppen. Det är en central åtgärd som har gett stor effekt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns tre sätt vi kan jobba med för att minska utsläppen från transporterna och nå målet om minst 70 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 2010. Det första är att jobba med att byta drivmedel i den befintliga fordonsflottan vilket reduktionsplikten har gjort. Det andra är att byta ut fordonsflottan snabbare till exempel genom bonus till elbilar så att de som har råd att köpa nya bilar köper elbilar. Då får vi ut dem snabbare i den totala flottan. Det tredje är att minska det totala antalet körda kilometer. På alla de här tre punkterna har den nya regeringen lämnat besked som gör att vi ökar utsläppen. Man slopar reduktionsplikten tar bort bonusen till elbilar förändrar reseavdraget så att inte mer hållbara färdsätt inkluderas samt minskar anslagen till upprustning av järnvägen. Jag har stor förståelse för att det är många i vårt land som har en kärv ekonomisk situation. De som har minst marginaler behöver stöttas i det här läget. Det vill vi i Miljöpartiet göra. Men det som också behövs är att man håller i klimatarbetet eftersom vi alla även de med minst marginaler drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Det jag ser med regeringens politik är att även landsbygden och näringslivet drabbas av de snabba och plötsliga förändringarna. Som Centerpartiet nämnde här tidigare har reduktionsplikten levererat långsiktiga spelregler för företag. Man har gjort investeringar för att få till en hållbar produktion av inhemskt producerade biodrivmedel. Det har lett till näringslivsutveckling företagande och innovation särskilt på landsbygden vilket är väldigt viktigt i detta läge. Det räcker i det här läget inte med vackra ord om en ambitiös klimatpolitik. De utsläppsminskningar som inte sker i dag nästa år och nästkommande år kommer att kräva än mer kraftiga utsläppsminskningar framöver. Det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. Därför frågar jag: Vilka konkreta åtgärder vill man genomföra i närtid för att målet om minst 70 procent lägre utsläpp från inrikestransporter ska nås till 2030?	2306
955	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Jag börjar med att gratulera Romina Pourmokhtari till utnämningen till klimat- och miljöminister. Det är roligt för Stockholm. Det är tyvärr inte lika roligt för Liberalerna eller Sverige. Miljöministern och regeringen håller på och monterar ned hela klimat- och miljöpolitiken. Vi ser det. Alla som är inne på det här området och kommenterar noterar att regeringen plockar bort de åtgärder som finns framför allt på transportområdet. Det här är problematiskt när det gäller att klara våra klimat- och miljömål i det här sammanhanget framför allt klimatmålen. I regeringens budgetproposition står det mycket tydligt att vi med de tidigare åtgärderna som funnits fram till nu klarar klimatmålen för transportsektorn fram till 2030. Med den nya regeringens budget kommer vi inte att klara dem. Det står svart på vitt att det är så. Ändå säger regeringen och statsrådet att klimatambitionerna ligger fast och ska gälla. Jag har svårt att tro på detta. När ministern svarar på interpellationen börjar hon prata om att EU håller på och ändrar saker och ting. Men vi har våra klimatmål. Dem ska Sveriges riksdag se till att vi når. Alla partier står bakom de målen utom ert samarbetsparti Sverigedemokraterna som säger att de någon gång kanske skulle kunna stå bakom dem. Man kan inte gå och vänta på att några andra kanske ska göra några förändringar. EU är bra på klimatområdet men vi kan inte lägga krutet där. Vi måste hela tiden ha budgetar som ser till att vi klarar klimatmålen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vad ni borde ha gjort är att ha kvar de åtgärder som finns nu. Ni borde ha behållit reseavdraget. Ni borde inte ha sänkt bensin- och dieselpriset med 14 öre respektive 41 öre vilket kostar 7 miljarder kronor. Ni borde ha behållit bonus malus-systemet som gör att elbilar rullar ut. Sedan kan ni komma på andra åtgärder som ni inte har i något paket utan som ska komma i andra sammanhang senare. Det här är att sätta hela klimatpolitiken på undantag. Det är inte ansvarsfullt. Jag är otroligt orolig för var det kommer att landa. Bonus malus-systemet skrotade ni på ett dygn. Varje ny fossilbil på vägarna är en förlorad klimatbil. De bilar som rullar ut nu kommer att rulla i 17 år. Vi vet att bonusarna har en stor effekt. Det är som att ni inte har kunnat tänka efter eller så har helt enkelt Sverigedemokraterna helt och hållet fått styra hela politiken. Jag har före valet samarbetat med Liberalerna i Stockholms stadshus. Vi har fått fram mycket bra klimat- och miljöpolitik och har rullat ut det. Det har verkligen varit ett stöd. Nu går Liberalerna rakt in med Sverigedemokraterna och driver deras politik på klimat- och miljöområdet. Jag är orolig. Var ska det sluta någonstans? Det hade varit ansvarsfullare att ni rakt upp i budgeten hade låtit allting ligga kvar. Sedan kan ni sitta på er kammare på departementen och fundera på nya åtgärder och så får vi se var det landar någonstans.	2971
956	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Då ska jag försöka att lyckas med utmaningen att svara på alla era kloka frågor under lite kort tid. Ulrika Heie lyfter fram att vi vill värna de svenska hushållen i klimatpolitiken och att det skulle vara ett problem att ha som utgångspunkt. Det delar jag. Klimatpolitikens utgångspunkt är att värna klimatet och uppnå de högt ställda mål som Sverige har. Det handlar om att väga in den aspekten som tidigare har saknats enligt oss. Vi ser resultatet av att det har saknats i den respons som vi får av svenska folket på klimatpolitikens område. Det behöver tas in som aspekt. Om det är så att vi alla här värnar en långsiktighet i klimatpolitiken gäller det att den politik som förs fram och ska bli verklighet bland människor också hänger ihop och att det finns en respons som är positiv och inte skapar en klimatskepticism. Man nämner även COP 27 och de internationella klimatförhandlingarna. Jag ska ansluta på söndag och jag ser fram emot att göra det. På COP förhandlar EU tillsammans. Det finns nog ingen som jag skulle kunna möta där som skulle kunna säga att EU:s ingångar eller ambitioner är svaga och således att Sveriges ambitioner är svaga. På de förhandlingar som sker där kommer vi att föra fram det stolt som ett land som går i framkant även för EU:s omställning och som ett land som har klimatmål som är än högre än det som EU har satt upp för sig självt. EU tar det största globala ledarskapet i omställningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vad gäller reduktionsplikten och kritiken mot att jag lutar mig mot EU i det fallet föreslår regeringen att vi ska till EU:s nivå. Därmed blir det relevant att tala om vad EU:s nivå är. Hur går förhandlingarna där? Det är en viktig aspekt i det hela. Det är också viktigt att lyfta fram som jag gjorde i svaret att Sverige ensamt gått fram med den allra högsta reduktionsplikten i EU. Det betyder inte att vi ska slopa reduktionsplikten helt och hållet utan endast att vi ska harmonisera den till den nivå som finns i EU och just nu fortsatt förhandlas. Det är också en temporär åtgärd i ett extraordinärt läge där vi har en tuff ekonomi och är på väg in i en lågkonjunktur. Vi har hög inflation som späs på. Varje gång man går till butiken märker man hur köpkraften minskar och minskar. Vi har ett krig i vårt närområde som pressar upp drivmedelspriserna. Allt detta gör att en tillfällig åtgärd i ett extraordinärt läge enligt regeringen är nödvändig. Elin Söderberg från Miljöpartiet nämner att det finns tre sätt att minska våra utsläpp från transportsektorn. Jag delar inte den bilden. Jag tycker att det finns fyra sätt att minska våra utsläpp från transportsektorn. Det gäller bitar som hon själv nämner. Det gäller att vi elektrifierar och ställer om till en fossilfri fordonsflotta. Det gäller att vi ser till att de bränslen som brukas i Sverige är fossilfria. Det gäller också att vi ser över den transporteffektivitet som finns i vårt land. Hur kan vi se till att resandet sker på ett mer effektivt sätt? Det handlar om att människor har enkla sätt att ta sig dit de ska så att de inte spär på den resa de ska på och de utsläpp som följer. Till sist kan man också se att man kan ha mer bränsleeffektiva fordon. Det finns flera åtgärder att göra. Flera av dem arbetar vi på. Hur kan vi se till att energieffektiviteten hos fordon exempelvis ökar och att förbrukningen sjunker så snabbt som möjligt? Det är några exempel på konkreta åtgärder som vi vill arbeta med utöver det som står i budgeten. Men efter tre veckor är det som står i budgeten det som vi har att presentera än så länge. Jag kan försäkra er om att vi arbetar väldigt hårt med att alltid hitta nya sätt att tackla transportsektorns utsläpp.	3739
957	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Nu sa klimatministern att det här ses som en tillfällig åtgärd. Men ryckigheten gör att det inte blir den effektivitet som behövs i miljö- och klimatpolitiken. Det är långsiktiga investeringar som företagen behöver göra för omställningen. Att då påpeka att vi har olika tillfälliga åtgärder skadar direkt det svenska näringslivet. Man behöver ha långsiktiga stabila förutsättningar för att kunna lyckas med detta. Vi har bindande klimatmål om att minska utsläppen med 50 procent till 2030. Transportsektorn står för ungefär 80 procent av det. Resterande står jord- och skogsbruket för. Om nu transportdelen inte ska uppnå sina klimatmål - eftersom man minskar förutsättningarna för det när man minskar reduktionsplikten med det förslag som ligger och som börjar gälla från nästa år - vem ska då stå för resterande minskning? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Är det jord- och skogsbruket som i dag står för 20 procent som ytterligare ska minska? Vi står i ett läge där vi behöver mer mat och där livsmedelsproduktionen är otroligt central. Om vi ska minska det talar vi om mark i träda och minskad djurhållning. Vi kanske talar om köttskatt inte vet jag. Om vi nu talar om att ni ska tänka i regeringen och komma med nya förslag är ändå frågan: Vad finns det på bordet? Vad finns det som diskuteras? Det finns nu ett verktyg som inte har ett jättehäftigt namn reduktionsplikt men som ändå fungerar. Det finns ett verktyg som minskar utsläppen. Det sägs nu att om vi bibehåller vårt arbete för miljö och klimat kommer vi att nå målen. Nu pekar regeringen på att med den budget som den lägger fram har man inställningen att vi inte kommer att nå målen. Det blir lite tragiskt att läsa finansministerns uttalande i dag på morgonen. Hon säger: Når vi inte målen så når vi inte målen. Vart tog de höga ambitionerna vägen? Vart tog de stora högtidsorden vägen om att vi är ett föregångsland? Det handlar om att vi på olika sätt skapar förutsättningar för det svenska näringslivet och så vidare. Jag vet att man tittar på andra delar från regeringens sida. Där säger man att utsläppsminskningar i andra delar av energisektorn kommer att ta tio år. Vad innebär tillfälliga sänkningar av reduktionsplikten om vi inte har några andra verktyg på plats förrän om tio år? Målsnöret är 2030. Ska vi som ett land som har förutsättningarna minska klimatambitionerna? Det är fint att miljöministern säger att hon kommer att vara stolt när hon åker till COP 27-mötet. Men när man har lagt fram en budget som minskar klimatambitionerna tycker jag att det känns lite magstarkt att på det sättet säga att man är stolt över Sveriges klimatpolitik när man går åt ett annat håll. Nu är det inte ett regeringsparti utan ett så kallat samarbetsparti som säger att det inte har sett någon klimatkris och så vidare. Jag kan stå här och blunda och säga att jag inte ser något. Alla förstår att jag inte ser något om jag blundar. Men så fungerar det inte. Det är otroligt viktigt att vi ger människor förutsättningar att kunna vara med i klimatomställningen. Lås då inte in över 4 miljoner bilar att inte kunna vara med i den klimatomställningen genom att människor inte har möjlighet att skaffa sig en elbil. Gäller finansministerns ord att når vi inte målet så når vi inte målet? Är det så enkelt man från regeringens sida tar på frågan?	3368
958	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Det finns fyra sätt att påverka utsläppen från transporter. Det fjärde om att göra bränsleeffektivare motorer nämnde jag inte eftersom det är någonting vi jobbar med på EU-nivå med euroklasser. Det är också ett verktyg som gör att om vi har effektivare fordon men fler bilar leder det inte till utsläppsminskningar. Om det var så att vi behövde komma ned till några procent lägre utsläpp från transportsektorn är effektivisering av motorer relevant. Men vi behöver komma ned till noll fossila utsläpp på sikt och det är ganska snart om vi ska klara Parisavtalet. Ändå hör jag inte ett enda svar här vare sig på hur ni ska förbättra elektrifieringen när ni skrotar elbilsbonusen hur ni ska byta ut drivmedlen när ni tar bort reduktionsplikten hur ni ska få ökad transporteffektivitet när ni försämrar reseavdraget - vilket särskilt drabbar lands- och glesbygd - eller hur ni ska få effektivare motorer. Frågan kvarstår: Hur ska klimatmålen nås? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det framgår i budgetpropositionen att med den politik som slogs fast när Miljöpartiet satt i regering skulle vi ha nått målen till 2030 och med de förslag som läggs fram av den nya regeringen bedöms inte målen till 2030 nås. Jag anser att man behöver vara tydlig mot svenska folket: Antingen arbetar man för att nå klimatmålen eller så gör man det inte. Det ni gör i handling visar att ni inte längre står bakom klimatmålen. Vilken annan regeringsföreträdare far till COP 27 och har en ökning av de inhemska utsläppen med 10 procent med sig i ryggsäcken?	1582
959	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Statsrådet hänvisar reduktionsplikten till EU och säger att de kanske gör någonting bra där som gör att det här kommer att lösa sig det vill säga att ni inte kan sänka så mycket som ni vill sänka. Låt oss säga att EU inte gör det - de kommer sannolikt inte att höja nivåerna till den nivå vi har i dag. Då kommer vi inte att klara våra klimatmål. Att skicka iväg frågan och säga att EU är ambitiöst fungerar inte. Vi har ju våra egna mål på transportområdet och dem ska vi hålla. Annars får ni ändra målen. Jag hoppas verkligen inte att ni gör det för ni påstår ju att regeringen ska hålla fast vid målen. Det är märkligt - någonstans hamnar frågan men ni kan inte tala om var någonstans ni ska lösa problemet utan det ska bli någonstans i någon framtid. Det kanske är i Egypten du ska lösa det eller kanske FN gör någonting - jag vet inte. Någon annanstans ska det göras. Du pratar om att det här är temporära åtgärder. Ni kunde inte sänka reduktionsplikten kommande år utan det ska ni göra 2024. Just nu är det ett krig och vi har höga priser på bensin och diesel. Då är det lite märkligt att köra med det här för det kanske inte är så höga bensin- och dieselpriser 2024. Och ni har sänkt reduktionsplikten så ni löser liksom ett problem som kanske inte finns då. Dessutom är det så att både det här med reduktionsplikten och att ni sänker bensin- och dieselpriserna - nu blev det ju marginellt - blir fruktansvärt dyrt. Hela frågan om reseavdrag och så vidare hamnade i den här potten. Det handlar också om bonus malus. Vad ni gör nu är att ni pumpar in en massa pengar till bland annat Stockholm till Östermalm och alla som sitter där med sina bilar. Ni skulle ha letat efter några smarta åtgärder om det är de som har dåligt med pengar som behöver de här åtgärderna men det gör ni inte utan ni bara tar brett och hittar ingenting.	1866
960	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Innan vi fortsätter debatten vill jag påminna om att en ledamot som i en debatt talar till en annan talare bör använda talarens för- och efternamn eller ministerns titel och inte tilltala varandra med du eller ni.	215
961	TALMANNEN	TALMANNEN	Jag hemställer att Ers Majestät förklarar riksmötet öppnat.	61
962	HANS MAJESTÄT KONUNGEN	HANS MAJESTÄT KONUNGEN	Herr talman och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Den 11 januari 1974 var första gången som jag öppnade riksmötet i den ceremoni som på den tiden hette riksdagens högtidliga öppnande. Riksmötets öppnande Vårt land befann sig då i ett läge som på många sätt påminner om dagens. Vi såg ekonomisk instabilitet i världen stigande energipriser och hög inflation. Sverige och andra länder sattes på prov. Sedan dess har det snart gått 50 år. Kriser har kommit och gått med kännbara påfrestningar. Men som land har vi tagit oss igenom dem gemensamt. Nu står vi inför nya prövningar. Många stora och allvarliga frågor ska lösas. Utvecklingen är oviss - säkerhetspolitiskt ekonomiskt och miljömässigt. Tydligare än på länge upplever vi hur sammanflätade vi är med övriga Europa och världen och hur beroende av varandra vi är som länder. Ensam är inte stark. Ärade ledamöter! Vi har just haft ett val där medborgarna gett uttryck för sina olika uppfattningar. Ni har fått förtroendet att företräda dem här i Sveriges riksdag och deras förväntningar på er är höga. Sverige är ett fritt och öppet samhälle. Det ska vi vara rädda om. Med öppenhet följer också ansvar. Vi kan alla bidra till ett offentligt samtal präglat av grundläggande respekt och hänsyn till varandra. Ärade ledamöter! Jag förutsätter att var och en av er är här av en och samma anledning: att ni vill bidra till en god och trygg utveckling för Sverige. De kommande åren kommer ni att ställas inför många viktiga och svåra beslut. Ta er an den uppgiften - er uppgift - med eftertanke och allvar. Gör ert bästa för Sverige och dess medborgare. Jag önskar er valda ombud för Sveriges folk kraft mod och visdom i ert viktiga arbete. Härmed förklarar jag 2022/23 års riksmöte öppnat. (Applåder) Riksmötets öppnande § 2 Ceremonin avslutades kl. 14.24.	1854
963	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Anders W Jonsson har frågat mig om jag kommer att ta fram förslag till lagändringar som möjliggör implementering av den överenskommelse som regeringspartierna träffat med Sverigedemokraterna. Karin Rågsjö har frågat mig om jag har för avsikt att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort. Karin Rågsjö har även frågat mig om jag har för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården att anmäla personer som man tror vistas illegalt i landet. Fru talman! Alla som kommer till och stannar i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. I det ingår att lära sig svenska. När integrationen fungerar skapas ett rikare mer tolerant och framgångsrikt samhälle. Språket är en nyckel till integration och efter en tid i Sverige är det rimligt att ställa krav på kunskaper i svenska. Med goda språkkunskaper minskar behovet av att tillhandahålla tolk i kontakter med olika samhällsfunktioner. Det är i ljuset av detta som överenskommelsen om en begränsning av tillgången till offentligt finansierad tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap samt överenskommelsen om att det i första hand är den enskilde som ska betala för tolktjänst ska läsas. Det är på ett principiellt plan inte en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna ska finansiera tolkning för den som varaktigt lever i Sverige. Finansieringen av tolktjänst som tillhandahålls av offentlig verksamhet måste bygga på en avvägning mellan en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av skattebetalares medel och den enskildes verkliga och godtagbara behov i kontakt med olika samhällsfunktioner. Förslagen behöver utformas i enlighet med EU-rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. Den exakta utformningen av dessa förslag kommer vi att återkomma till när de har utretts och beretts. Hälso- och sjukvården är en samhällstjänst med särskilda behov av en väl fungerande kommunikation mellan olika parter till exempel mellan patient och behandlande läkare för att kunna ge en så god vård som möjligt. Den aspekten behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen är patientsäkerheten en grundbult. Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivare en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och förebygga vårdskador. Hälso och sjukvårdens medarbetare är skyldiga att bidra till en hög patientsäkerhet och har ett personligt ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter enligt lagen. I det ingår att erbjuda sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och att vården så långt som möjligt utformas och genomförs i samråd och nära dialog med patienten. En förtroendefull kommunikation mellan patienten och hälso- och sjukvårdens medarbetare är en förutsättning för att medarbetarna ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Utebliven information eller språkliga missförstånd kan få allvarliga konsekvenser och påverka patientsäkerheten negativt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När det gäller Karin Rågsjös fråga om anmälningsskyldighet för anställda i hälso- och sjukvården vill jag framhålla följande. Enligt svensk lag har personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd rätt till vård i viss omfattning. Barn som inte har fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom regionen. I enlighet med samarbetspartiernas avtal ska förslag lämnas till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan polis och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Som framgår av avtalet kan det dock finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden till exempel i sjukvården. En utredning med uppdrag att lämna förslag på området behöver därför närmare utreda frågan om undantag från informationsplikten. Vidare behöver en ny ordning för anmälningsplikten utformas i enlighet med EU-rättsliga och andra internationella åtaganden och bestämmelser.	4176
964	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Jag kan förstå att en företrädare för regeringspartierna väldigt gärna pratar om allt annat inom sjukvården och inte om just de två punkter som vi har lyft i interpellationerna. Det här är nämligen grundskott mot patientsäkerheten i den svenska sjukvården. Det är förslag som kommer att innebära att ojämlikheten ökar ordentligt - definitivt inte minskar. Men det som ger mig en liten strimma av hopp är att sjukvårdsministern ändå lyfter detta med patientsäkerhet. Alla som jobbar i sjukvården vet nämligen att förslag som innebär att man drar ned på rätten till tolk kommer att innebära att patientsäkerheten äventyras och det kommer att leda till sjukdom skada och kanske död. Det är ingen tvekan om det. När sjukvårdsministern nu säger att man inte är beredd att äventyra patientsäkerheten ser jag ändå en strimma av hopp om att detta inte kommer. Detta kan inte genomföras i hälso- och sjukvården för det skulle få så svåra effekter. Men det som å andra sidan inger oro är att det är Sverigedemokraterna som är helt och hållet avgörande för den här regeringens framtid. Det är de som har det dominerande inflytandet och det är också de som kommer att ha tolkningsrätten. Jag känner mig ganska säker på att argumentet att detta äventyrar hälsa och liv för de människor som inte behärskar det svenska språket kommer att väga mycket lätt för Sverigedemokraterna i den förhandling som kommer att ske mellan de fyra partierna. Jag och i stort sett alla inom sjukvården ser med stor oro på att just detta har lyfts in och det har inte skett i syfte att förbättra den svenska sjukvården utan i syfte att göra livet ännu tuffare för dem som inte fullt ut behärskar det svenska språket.	1705
965	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Tack ministern för alla svar eller kanske snarare icke-svar. I slottsavtalet är sjukvårdsavsnittet det mest relevanta avsnittet. Det måste jag säga. Men det innebär en förskjutning i riktning mot en mer ojämlik vård. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sedan är det detta med patientsäkerheten. Det finns en väldigt stor oro för patientsäkerheten i de olika grupperingar som arbetar med vård. Samtliga fack är oroade för det kan innebära disaster om man inte tar hänsyn till patientsäkerheten. Fru talman! Det är väldigt många svenskar med invandrarbakgrund som känner sig utpekade av den nya regeringen. Slottsavtalet Tidöavtalet är ett statement där väldigt mycket är invandrarnas fel. Ren rasism legitimeras när partier eldar på. Den svenska vården skulle absolut inte klara sig utan dem som är födda utomlands. Detta lyfts väldigt sällan fram och det görs absolut inte i Tidöavtalet. Det är 26 procent av de anställda - var fjärde anställd - inom vård och omsorg som är födda utomlands. Bland läkarna är andelen 34 procent. Bland vårdbiträdena är den 40 procent. Bland sjuksköterskorna är andelen 12 procent och bland undersköterskorna 26 procent. Om de skulle resa sig upp och gå skulle vi få enorma problem. Detta måste man också lyfta fram. Invandrare är inte ett problem. De är en tillgång. Som alla svenskar kan de bli problem och det handlar oftast om klass på olika sätt. Nu ska invandrarna uppfostras. Det är liksom ett statement i avtalet. De ska inte få någon tolk vilket går tvärt emot lagstiftningen. Men jag ser ändå visst hopp. Ni i KD är avsändare till slottsavtalet men precis som de övriga partierna är ni helt beroende av Sverigedemokraterna. Utan Sverigedemokraterna ingen regering. Så är det. Det blir intressant att följa den här resan. Kommer Kristdemokraterna att kämpa emot sådant som tolkförslaget och angiverilagen? Jag tror tyvärr inte det för det är Sverigedemokraterna som bestämmer.	1979
966	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! En och annan av interpellanterna har ju varit med i regeringsställning under alliansåren och vet att det inte var den starkes rätt som gällde. Det var fyra partier som kom överens i varje fråga. Åtminstone var detta den berättelse jag ständigt fick ta del av under åtta år: Det var fyra partier som varje dag möttes i frågor och det handlade inte om att det ena partiet skulle få igenom två av sina förslag bara för att något annat parti fått igenom två av sina. På samma sätt arbetar den här regeringen. Vi är fyra partier som står bakom Tidöavtalet och tittar på frågor kommer överens diskuterar och förhandlar. I alla övriga frågor är vi tre partier i regeringen som gör det. Det vill säga att det är ett likvärdigt förhållande för det är bara så man kan få det hela att fungera. Man lyssnar in varandras argument och hittar en gemensam lösning. Jag är säker på att hälso- och sjukvården kommer att behöva stora reformer framöver. Inte minst pekar vi i Tidöavtalet på att detta är ett område där vi vill påverka och förändra. Men integrationen är lika viktig precis av de skäl som ledamoten Karin Rågsjö lyfter. En stor andel av dem som i dag är medarbetare i vården kommer från andra länder. Tänk vad fantastiskt att de kommer hit och vill arbeta i den svenska hälso- och sjukvården! Vi har allt att vinna på att den som kommer hit får uppehållstillstånd blir medborgare och vill ha sitt liv här också arbetar i sjukvården för vi behöver många medarbetare där. Detsamma gäller äldreomsorgen. Men ingen av oss har tänkt att vi skulle sänka kraven av det skälet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Varje person är viktig. Varje människa är en investering oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Men när man arbetar i vården ska man ha den kompetens som krävs. Vi har tacksamt nog många med utländsk bakgrund som arbetar i sjukvården. De är viktiga medarbetare i dag. Se varje person som arbetar i sjukvården som en investering! Vårt stora problem i dag är brister i arbetsmiljö. Vi behöver göra betydande förändringar vilket också återspeglas i regeringens budget som lämnades häromveckan. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2201
967	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Ulrika Westerlund har frågat mig hur regeringen arbetar med att få på plats en ny könstillhörighetslag som uppfyller kraven på självbestämmande. Vidare har Ulrika Westerlund frågat mig hur regeringen följer upp Socialstyrelsens arbete med att göra vården till nationell högspecialiserad vård. Interpellanten har också frågat om det finns planer på andra åtgärder för att säkra tillgången till vård inom rimlig tid och inte riskera att ytterligare öka den psykiska ohälsan hos människor som väntar på vård. Slutligen har Ulrika Westerlund frågat mig om det finns några planer på att utreda ett förbud mot medicinskt icke nödvändiga ingrepp på personer med intersexvariation som inte samtyckt till ingreppen. Fru talman! Arbetet med att få på plats en ny könstillhörighetslag som i högre grad än den nuvarande lagstiftningen uppfyller krav på självbestämmande har kommit långt. Dåvarande regeringen beslutade i juli 2022 om lagrådsremissen Förbättrade möjligheter att ändra kön . I lagrådsremissen föreslås att två nya lagar - lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen - ska ersätta lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Även följdändringar i andra lagar föreslås. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Sådana ingrepp ska dock på samma sätt som enligt nuvarande ordning föregås av en utredning inom hälso- och sjukvården och kunna utföras på personer som har fyllt 18 år. I lagrådsremissen föreslås även att en person som har fyllt 16 år ska få det kön som framgår av folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning av könsidentiteten. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare med barnets skriftliga samtycke. Ett övergripande mål är att förfarandet för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen förenklas. Angående frågan om nationell högspecialiserad vård är det Socialstyrelsen som leder arbetet med att koncentrera vård på nationell nivå. Kriterier för bedömning av myndighetens resultat i arbetet med den högspecialiserade vården är att den ska ha en rättssäker och effektiv samt transparent och tillitsbaserad arbets- och beslutsprocess. Socialstyrelsen beskriver detta arbete årligen i sin årsredovisning. På eget initiativ har Socialstyrelsen utrett och beslutat att vårdområdet könsdysfori ska bli nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen följer upp nationell högspecialiserad vård och publicerar nya resultat en gång per år. Regeringen tar del av dessa resultat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tillgången till vård och behandling är huvudsakligen regionernas ansvar. Jag kommer som hälso- och sjukvårdsminister att verka för att Sveriges hälso- och sjukvård ska vara likvärdig och tillhandahållas på lika villkor för hela befolkningen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Väntetiderna och vårdköerna i Sverige behöver kortas och tillgängligheten till vård förbättras för att fler patienter ska få vård i rätt tid. Tillgängligheten handlar därutöver även om geografisk närhet öppettider nyttjande av digital vård och digitala lösningar för kontakter med vården. Regeringen avsätter 3 miljarder kronor årligen i syfte att öka tillgängligheten och korta väntetiderna inom hälso- och sjukvården. Under åren 2023-2025 satsas dessutom 2 miljarder kronor per år på fler vårdplatser. Från och med nästa år satsar regeringen också 100 miljoner kronor årligen för en nationell statlig vårdförmedling för att väntande patienter snabbare ska kunna erbjudas vård i annan region där kapacitet finns. På så sätt används hela hälso- och sjukvårdssystemets samlade kapacitet mer effektivt. I betänkandet Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) föreslogs bland annat att Socialstyrelsen skulle ges ett uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för vårdområdet. Socialstyrelsen har därefter på uppdrag av regeringen tagit fram ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvårdens professioner om vård och behandling vid intersexuella tillstånd. Resultatet från rapporten har varit vägledande vid framtagandet av kunskapsstödet. Kunskapsstödet riktar sig primärt till hälso- och sjukvårdspersonal som möter personer med DSD differences in sex development i sitt arbete antingen regelbundet inom de specialiserade teamen eller mer sällan inom primärvården. Eftersom DSD och variationer i könskarakteristika är okänt för många är en förhoppning att kunskapsstödet även ska bidra till ökad kunskap hos allmänheten. Regeringen anser att Socialstyrelsen i samråd med expertis inom vårdprofessionerna är bäst lämpad att bedöma vilka underlag som behövs. Såväl hälso- och sjukvårdslagen som patientlagen slår fast att samtycke krävs för all behandling inom hälso- och sjukvården. Behandlingen ska även utgå från ett medicinskt behov. Om det finns behov av medicinskt ingripande på ett barn som på grund av sin unga ålder inte kan samtycka fattas beslutet av föräldern eller vårdnadshavaren i enlighet med svensk lagstiftning inklusive FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller även i fråga om medicinska ingrepp på personer som föds med intersexvariationer.	5778
968	Ulrika Westerlund (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Tack för svaret sjukvårdsministern! Jag har naturligtvis några uppföljande frågor. Det är egentligen tre frågor i en kan man säga. Det är tre olika områden. Jag börjar med det som gäller könstillhörighetslagen. I svaret sägs det att lagrådsremissen som lämnades i augusti i högre grad än den nuvarande lagstiftningen uppfyller kravet på självbestämmande. Jag håller inte riktigt med om det. Det är en förenklad process och en sänkt åldersgräns i det här förslaget - det välkomnar jag. Men just detta med självbestämmande är faktiskt borttaget. Det var det som var själva poängen i det utkast till lagrådsremiss som överlämnades för ungefär ett år sedan. Det var både Miljöpartiet och Socialdemokraterna som stod bakom detta utkast. Sedan har det varit på remissrunda och nu kom den här lagrådsremissen. Jag förordar att regeringen ska överväga att gå vidare med utkastet till lagrådsremiss. Det var baserat på en väldigt lång process. Den första utredningen i frågan kom 2014. Sedan dess har detta dragits i långbänk. Flera nya utredningar har gjorts. Det har gjorts departementsskrivelser och annat. Man har tittat på olika delar av lagstiftningen. Det måste vara möjligt att nu gå vidare. Utkastet till lagrådsremiss är över 200 sidor långt. Det är en väldigt gedigen utredning där man har tagit hänsyn till en mängd olika invändningar också de invändningar som kom från Lagrådet i fråga om den förra lagrådsremissen 2018. Jag förordar alltså att man går vidare med detta. I den nu föreslagna lagtexten finns det till exempel fortfarande - förutom att det inte är självbestämmande utan att det ska vara en ansökan - kvar godtyckliga kriterier till exempel att det ska bedömas om någon kan antas vilja leva med en viss könsidentitet inom överskådlig tid. Detta är inte definitioner som inte går att tolka på många olika sätt. Det öppnar såklart för godtycke. Ett annat allvarligt problem är att detta kommer att fortsätta att ta resurser från vården då läkare kommer att vara tvungna att vara med i processen för att bedöma om det de facto är på detta sätt. Poängen med självbestämmande är ju att man ska kunna ansöka själv. Bedömningen ska inte göras av någon annan. Sedan går jag vidare till den könsbekräftande vården. Det är ett ämnesområde som har varit väldigt omdiskuterat under flera års tid. Tyvärr tror jag att det har lett till en urholkning av vården. Det finns exempel på läkare som inte längre vill verka inom vården för att man inte orkar och för att man jobbar på ett underfinansierat område där man dessutom riskerar att utmålas som en person som inte vill sina patienters bästa. Det är mycket debatt och attacker på läkare. Det är ett problem. Det här har lett till att det är kötider på mellan drygt 20 månader och drygt 30 månader för att få komma till ett första samtal hos psykiatriker. Det är en väldigt lång väntetid som inte är i närheten av något som kan bedömas som rimligt. Dessa kötider finns redogjorda för i en rapport från Könsdysforiregistret som kom tidigare i år. De har försökt få svar från olika mottagningar och fått det från några. Sedan gäller det den nationella högspecialiserade vården. Det var ett beslut från Socialstyrelsen som jag välkomnade. Problemet är att man sedan har dragit ut på beslutsprocessen. Det har skapat en osäkerhet hos specialistmottagningar som nu inte vet om de kommer att få vara specialistmottagningar i framtiden. Då kan de inte göra några satsningar och då drar kötiden ut ytterligare på tiden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu ser jag att min talartid snart är slut. Jag kommer helt enkelt att återkomma till område tre.	3720
969	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Till ledamoten vill jag säga att jag inte heller hann med hela mitt svar. Tiden går lite för fort ibland. Vi kan börja med de frågor som ledamoten Ulrika Westerlund lyfter. Det är ändå så att det är mer självbestämmande i den senaste lagrådsremissen än i befintlig lag. Sedan har ledamoten lyft fram den lagrådsremiss som var däremellan. Då förstår jag synpunkten och jag lyssnar på vad ledamoten säger. Regeringen gör som vanligt. Vi bearbetar de synpunkter som har kommit in. Jag kan inte säga något om vad det kommande förslaget blir men jag lyssnar på vad ledamoten säger och ska på bästa sätt se till att vi kommer vidare. Inte minst har detta tagit förfärligt lång tid - jättemånga år. Jag vill nog säga att debatten har böljat fram och tillbaka. Ibland har den gått väldigt snabbt åt ett håll och sedan har den gått väldigt snabbt åt ett annat håll. Det är klart att det gör att många aktörer blir osäkra. Det kan också innebära att den som är patient inte alltid möts av personal som känner trygghet i vad de ska göra. Debatten böljar ju fram och tillbaka. Därför tänker jag att Socialstyrelsens arbete med riktlinjer och tydlighet om högspecialiserad vård är en bra vägledning för all personal. När jag söker vård och vill ha hjälp ska jag kunna känna att all personal är välinformerad och kan ge mig den bästa vården. Däremot har vi den ordningen att politiken inte bestämmer vilka medicinska bedömningar man gör utan det är Socialstyrelsen som bestämmer hur man jobbar med högspecialiserad vård. Vi - det är det tråkiga uttrycket - följer vad de rapporterar. Det är klart att vi inte kan ha synpunkter på innehållet i en medicinsk bedömning av hur man jobbar med vården - jag vet att ledamoten inte efterfrågar det. Men det vi kan ha synpunkter på är takten i arbetet och hur man kommer fram till en bra lösning. Vi får säkert återkomma till dessa delar när nästa rapport om högspecialiserad vård kommer. Sedan ska vi skicka med att socialutskottet tidigare har riktat kritik mot tidigare regeringar för att man har gått lite för snabbt fram med högspecialiserad vård. Man har jobbat med lite för många områden och det har kanske utarmat vården lokalt när man inte har säkrat att akutsjukhusen har den kompetens som krävs utan det har blivit väldigt mycket högspecialiserad vård. Jag vill skicka med ledamoten att jag också i det perspektivet kommer att titta på frågan om högspecialiserad vård så att vi använder den där kunskapen behövs men inte på fler områden än nödvändigt. Just det område som ledamoten lyfter är ett av de områden där det är viktigt att vi har den bästa kompetensen så att det kan bli en jämlik vård för alla människor. Sedan gäller det kötiderna. Det är alldeles bedrövligt. Jag tror att många har väntat länge innan de väl söker vård och när det väl är dags är det jättelånga kötider. Tyvärr är det en situation som dessa människor delar med många andra. Det är ett stort beting som jag och många andra sjukvårdspolitiker har framför oss: att se till att korta kötiderna att se till att man får den vård och behandling man behöver men också att se till att arbetsmiljön förbättras. Förbättrar vi inte arbetsmiljön för personalen kommer vi inte att kunna korta några kötider eller väntetider. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill avslutningsvis säga att regeringen kommer att återkomma när det gäller lagen. Jag kan inte uttala mig om den än för den är inte färdigberedd. Men jag lyssnar gärna på vad ledamoten Ulrika Westerlund säger utifrån den kunskap och erfarenhet som ledamoten har. Jag tar med mig det i arbetet.	3621
970	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar igen för svaret. Jag kommer här tillbaka till det som rör personer med intersexvariation. Det har konstaterats att det mycket riktigt togs fram ett kunskapsstöd som handlade om vården för personer med intersexvariationer. Diskrimineringsombudsmannen har tittat på diskrimineringsfrågan ur ett intersexvariationsperspektiv - det handlar alltså om diskriminering av personer med intersexvariation. Och man skriver i en rapport som kom tidigare i år att antalet kirurgiska ingrepp på minderåriga personer har minskat tack vare det kunskapsstöd som kom 2020 men att det inte är något totalt stopp. DO skriver också att det finns rättsvetenskaplig kritik mot förfarandet - att oåterkalleliga kirurgiska ingrepp genomförs på mycket små barn som inte kan uttrycka någon egen vilja. Detta menar vissa rättsvetenskapliga kritiker kan inte sägas uppfylla patientsäkerhetslagens krav på vård som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag skulle därför vilja uppmuntra regeringen att åter titta på om vi inte ska överväga en lagstiftning. Sverige har tillsammans med andra länder uppmuntrats att lagstifta till exempel av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2015 men också i en resolution från Europaparlamentet 2019 där Maltas och Portugals lagstiftning lyfts fram som exempel som skulle kunna följas. Jag ska gå tillbaka lite till könstillhörighetslagen och skillnaderna mellan utkastet till lagrådsremiss och lagrådsremissen. Jag vidhåller att det inte är så mycket mer självbestämmande för själva poängen är att det fortfarande föreslås att det ska vara en ansökan inte att man bara anmäler att man önskar ändra juridiskt kön precis som man anmäler att man önskar ändra namn. Ansökan ska prövas av en extern part vilket fortsatt är Socialstyrelsens rättsliga råd. Detta tar bort själva poängen med självbestämmande. I den lagrådsremiss som kom i augusti förs lite olika resonemang om varför det landade där. Det lyfts fram farhågor om att lagen skulle kunna utnyttjas i kriminellt syfte i princip att människor skulle kunna utnyttja möjligheten att enkelt ändra juridiskt kön därför att de då ändrar personnummer och tror att de kan gömma sig i systemet på olika sätt. Detta är en fråga som har varit uppe under mycket lång tid och olika remissinstanser har haft lite olika synpunkter på om det finns en sådan risk. Jag frågade riksdagens utredningstjänst om de kunde titta på vad som hänt i Norge och Danmark där man sedan 2014 respektive 2016 har lagar liknande det som fanns i utkastet till lagrådsremiss. Deras motsvarigheter till utredningstjänst kunde inte hitta några exempel på att detta har utnyttjats i kriminella syften. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Däremot finns ett antal tillämpningsutmaningar som också har diskuterats i Sverige. Några av dem rör personen själv till exempel hur personen ska få ut sina betyg med det nya ändrade namnet och personnumret. Den situationen har vi redan men det finns också sådant som kan tänkas röra andra personer - till exempel om man får avtjäna ett straff på en anstalt för bara kvinnor om man får tillträde till omklädningsrum och så vidare. Det har diskuterats hur detta kan göras och jag tycker absolut att det ska tittas på. Det kan också lösas separat vid sidan om lagstiftningen. Jag tycker att det ska följas upp hur det har gått i vårt närmaste grannland som vi ofta tycker är Norge som i princip tog vår utredning från 2014 och gjorde till sin egen lag. Vi kan se hur det har gått för dem och om det kanske är något som vi skulle kunna ta efter. I stället för att oroa oss för saker som vi tror kan hända kan vi titta på hur det faktiskt gick i Norge för de har ganska lång erfarenhet vid det här laget.	3765
971	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten för kompletterande kunskaper och erfarenheter! Socialutskottet fick information från den då ansvariga statssekreteraren i våras om det arbete som pågick. Just den del som handlar om att andra personer än de som har könsdysfori skulle begagna sig av lagen var en stor del av den information vi fick då så jag kan bekräfta att det var en stor fråga som den förra regeringen beaktade i arbetet. Den nuvarande regeringen kommer att återkomma när vi har mer men jag tackar för de medskick och tankar som ledamoten lämnar. När det gäller intersexvariationer är det lite ovanligt att vi tycker att Malta har bra lagstiftning inom området men det kan hända någon gång. Malta har inte alltid en rättsordning inom detta område som vi tycker är bra att använda men låt så vara. Det är ändå en ganska svår fråga. Min utgångspunkt när det gäller små barn är att föräldrarna gör det allra bästa de kan för sitt barn och sedan görs en medicinsk bedömning av vad som behöver göras. Det är en väldigt svår situation tänker jag som föräldrar står inför när de får den bästa medicinska kompetens som finns. Detta är svåra frågor. Jag vill vara tydlig med att regeringen inte har några förslag på området men jag lyssnar på vad ledamoten säger. Det är klart att det finns all anledning för varje regering att följa upp vad som händer inom området och se vilka bedömningar som behöver göras framöver. Jag vill tacka ledamoten för att ha tillfört ämnet många goda och intressanta tankar som jag behöver få fundera vidare på.	1545
972	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Tack för ett bra samtal statsrådet! Gällande Malta är det väldigt speciellt. Malta har under lång tid legat i topp i de bedömningar på hbtqi-området som görs av den oberoende civilsamhällesorganisationen ILGA Europa. Även inom ILGA Europa har det diskuterats om detta är bra med tanke på att Malta har Europas värsta lagstiftning på andra områden såsom reproduktiva rättigheter kvinnors rättigheter och möjligheten att göra abort till exempel. Men just här har de av någon anledning storsatsat och stiftat många nya lagar som har bedömts vara bra inte bara av Europaparlamentet och dem själva utan också av civilsamhällesorganisationer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag förordar att man tittar på de olika rekommendationerna och kanske också på DO:s rapport och deras överväganden av vad som skulle behövas och även den rättsvetenskapliga kritik som det hänvisas till. Den kommer från en forskare från Uppsala universitet som heter Jameson Garland och som har intresserat sig särskilt för personer med intersexvariation. Jag ska tala lite mer om vården. Jag är såklart helt med på att politiker inte ska lägga sig i exakt hur vården utformas. Det jag är ute efter är vad som kan göras när situationen är så uppenbart otillfredsställande. Det är en liten grupp personer som är mycket utsatta och som lider av psykisk ohälsa till följd av att de inte får en önskad vårdinsats. Vården har under mycket lång tid utarmats. Jag gjorde den utredning från 2017 som handlar om transpersoner i Sverige och redan då var det en stor fråga att kötiderna var så långa. Det är fem år sedan och sedan dess har det bara blivit värre. Olika åtgärder har vidtagits. Jag tror att det är bra med en nationell högspecialiserad vård på detta område därför att man då säkrar att det blir god kvalitet och lika över landet men beslutet måste komma nu så att vi inte ytterligare hindrar processen för de olika mottagningar som nu inte vet hur det ska bli för just deras mottagning framöver. Någon liten dialog med Socialstyrelsen om hur det går med detta kanske kan komma i fråga?	2114
973	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Jag vill återigen tacka ledamoten för goda tankar och gott samtal. Självklart lyssnar vi ständigt på Socialstyrelsen i alla frågor som de har ansvar för inte minst när det gäller att följa upp den högspecialiserade vården. Utifrån vad jag nämnde är det alldeles självklart att vi behöver samla kompetens så att det säkerställs att personer får det bästa omhändertagandet och den senaste kunskapen och att det blir på bästa sätt när de kommer någonstans med ett behov. Ibland kan dock högspecialiserad vård innebära att andra delar av samhället utarmas. Därför är det viktigt att det avvägs vad man ger sig in i. Nu har Socialstyrelsen bestämt att man ska göra det på just detta område och då är det viktigt att det leder till beslut. Ännu viktigare är att man sedan följer upp att det blir så och jag har redan en diskussion med Socialstyrelsen om att vi behöver följa upp den kunskapsstyrning vi har. Vi har en benägenhet att fatta beslut om vår högspecialiserade vård och om nationella riktlinjer av olika slag men vi har ingen form för att följa upp att det blir så. Varje patient måste ju veta att vi om vi har sagt att någon har den bästa vården eller att vården ska se ut på ett visst sätt också följer upp att det blir så. Jag tar med mig flera delar. Det gäller vikten av att slutföra den högspecialiserade vården så att man kommer till ett avslut och vet vad som gäller. Jag tar också med mig det jag själv har lyft upp nämligen att vi måste följa upp så att patienter har fortsatt hög tillit till vården så att det inte blir så att vi utlovar något och det sedan inte händer någonting. En viktig fråga för mig att återkomma till kommer att vara att kunskapsstyrningen blir på riktigt och att den når hela landet och hela befolkningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1880
974	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Jag får tacka sjukvårdsministern för svaret. Diagnostik i sjukvården bygger på två saker: anamnes alltså sjukhistoria och status - de objektiva fynden. Det som är helt avgörande är just sjukdomshistorien och det bygger på att läkaren kan förstå vad patienten berättar och att patienten kan svara på de frågor som läkaren ställer. Det är grunden för en säker diagnos. Vi har stått här i kammaren många gånger och pratat om hur viktigt det är med en mer jämlik vård. En av de största klyftorna vi har i sjukvården i Sverige är den mellan dem som är utlandsfödda och dem som är födda i Sverige. Det finns flera förklaringar till det men en är förstås problemen med språket och att kommunicera. Därför var det med stor förvåning som inte bara jag utan alla andra inom sjukvården läste Tidöavtalet som ligger till grund för den här regeringen. Där blev det tydligt att rätten till offentlig tolk starkt skulle begränsas. Det fanns inte minsta skrivning eller fundering om att det inte skulle gälla i hälso- och sjukvården. En av många röster från sjukvården var Sjukhusläkarnas andre vice ordförande som skrev: Att begränsa rätten till tolk är ett svek mot våra patienter - ett hinder för att de ska kunna kommunicera och göra sig förstådda. Det kan skapa en patientsäkerhetsrisk och i slutändan en ojämlik vård." Därför var vi många i sjukvården som andades ut när sjukvårdsministern tog till orda i Svenska Dagbladet där hon sa att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården trots att frågan är en del av Tidöavtalet. Att ta bort rätten skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård. Men det tog inte lång tid förrän Sverigedemokraterna skickade ut sin vice gruppledare Linda Lindberg för att slå fast vad som egentligen gällde: Hon hävdade att varken Sverigedemokraterna eller regeringspartierna anser att förslaget innebär att patientsäkerheten äventyras. Här finns en överenskommelse och det är en gemensam hållning. Hon tycker att det är olyckligt att Acko ifrågasätter detta i sin roll som minister. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Därför är det nu så viktigt att den svenska sjukvården får besked om vad som gäller. Är det vad sjukvårdsministern har sagt tidigare? Eller är det vad företrädare för det största regeringspartiet i regeringsunderlaget säger? Det är just därför jag har bett sjukvårdsministern att komma hit till kammaren med ett samordnat svar i frågan det vill säga undertecknat av samtliga fyra partier. Efter att nu ha hört sjukvårdsministerns svar är det uppenbart vem det är som bestämmer i regeringsunderlaget. Det märks att det är Sverigedemokraterna. Hälften av sjukvårdsministerns svar handlar om hur viktigt det är att alla ska lära sig svenska. Och det är väl ingen som tycker något annat. Men det är få som har ambitionen att rycka undan rätten till sjukvård för att pressa dem som inte har svenska som modersmål till att snabbare lära sig språket. Sjukvårdsministern säger vidare att det är en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna inte ska finansiera tolkning för den som lever i Sverige. Hon slutar med att det är vårdgivaren som har ansvaret för patientsäkerheten och det är personligt. Jag ser framför mig hur tolkarna försvinner från sjukvården och sjukvårdspersonalen står där väl medveten om att när man inte längre kan förstå patienterna kommer patienter till skada. Då är det alltså den enskilde i sjukvården som har ansvaret. Vore det inte rimligare frågar jag sjukvårdsministern att det är regeringen som i de lägena tar ansvar för de skador som detta med all säkerhet kommer att innebära i sjukvården? "	3699
975	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Riksdagsledamoten har frågat mig hur jag avser att säkerställa att de skattepengar som avsätts till elevernas skolgång också går till elevernas utbildning hur jag avser att agera för att motverka skolsegregationen samt hur jag avser att agera för att säkerställa allmänhetens och mediernas insyn i de fristående skolornas verksamhet. En utgångspunkt för regeringens reformarbete under mandatperioden är att ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet. Vi vill också utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. För det första: När det gäller finansieringen av elevernas utbildning avser regeringen att vidta steg för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Vi avser vidare att ta fram lagstiftning som innebär att vinstutdelning inte ska få förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av en ny ägare. Dessutom vill vi införa en ny lagstiftning som innebär att om det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet ska utbetald skolpeng kunna återkrävas vilket är något som saknas i dag. För det andra: En viktig åtgärd för att motverka skolsegregationen är att reformera systemet för skolval och antagning. Vi vill införa ett regelverk för ett skolval som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som faktiskt finns. Dessutom ska den maximala kötiden till fristående skolor kortas betydligt i jämförelse med i dag. För det tredje: Regeringen anser att det behövs bättre insyn i fristående skolor - juridisk ekonomisk och pedagogisk. Till skillnad från Linus Sköld vill vi dock inte att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre fristående skolor. I stället bör det införas en insynsprincip som gäller fristående skolor som blir en motsvarighet för enskilda huvudmän till offentlighetsprincipen hos offentliga huvudmän. Regeringen avser att ge Skolinformationsutredningen ett tilläggsdirektiv om att lämna förslag om en sådan insynsprincip.	2359
976	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret även om jag tycker att svaret väcker fler frågor än det släcker. Jag börjar från början när det gäller vinst i skolan. Den som driver skola för att berika sig själv eller sina aktieägare har drivkrafter att åsidosätta skolans egentliga syfte alltså kunskap och värden och att utjämna skillnader i elevers livsförutsättningar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För att kunna tjäna pengar på sin skola måste bolagen rikta in sig på att segregera ut ett högpresterande elevunderlag. Genom skolans placering genom egen marknadsföring och genom att hålla uppe betygssnittet genom kötid som urvalsgrund genom referenser på sökande skolbarn genom att byta undervisningsspråk till engelska eller införa rigida klädkoder attraheras elever från goda socioekonomiska förhållanden och andra alieneras eller stängs ute. Med ett renodlat högpresterande elevunderlag kan klasstorlekarna sedan ökas lärartätheten sänkas behörighetsgraden hos personalen minskas lärarlönerna sänkas tillgången till skolbibliotek och elevhälsa sänkas och överskott uppstå. Vi ser också exempel på vad jag skulle säga gränsar till bedrägerier i vinstjaktens namn - Realgymnasiets hästutbildningar utan hästar eller Praktiska Gymnasiets transportutbildningar där de elever som utbildas för att bli lastbilschaufförer inte får körkort vid avslutad utbildning. Det är två sentida exempel på hur försämrad verksamhet kan leda till stora överskott. Överskottet kan sedan tas ut av skolbolaget på flera sätt. Vinstutdelning till ägaren är självklart det som är mest i fokus. Men många skolbolag är en del av en koncern och då kan överskottet föras via koncernbidrag till ett moderbolag och vinsten tas ut ur det. Överskottet kan också användas för att expandera och på så vis öka bolagets värde det vill säga att man köper eller startar nya skolor. Skolans ägare kan också äga ytterligare ett bolag som håller på med andra grejer till exempel fastigheter städning eller skolmat. Genom att skolbolaget då betalar överpriser för hyra eller städning kan ägaren flytta pengar till sitt andra bolag och plocka ut vinsten där. Frågan för dagens interpellation var hur ministern avser att säkerställa att de skattepengar som avsätts till elevernas skolgång också går till elevernas utbildning. När skolministern i sitt svar säger att skolpeng ska kunna återkrävas om den används till annat än skolverksamhet är det därför intressant att få höra mer om vad ministern bedömer vara skolverksamhet. Är vinstutdelning skolverksamhet? Är förvärv av nya skolor skolverksamhet? Är koncernbidrag skolverksamhet? Är överhyror skolverksamhet? Eller hur menar ministern att denna möjlighet att kräva tillbaka utbetald skolpeng ska säkerställa att skattepengarna går till elevernas utbildning? Tidöavtalet beskriver också att regeringen vill införa en sanktionstrappa där begränsning för vinstutdelning vid kvalitetsbrister är en av sanktionerna. Om ett transportprogram på gymnasiet inte ger eleverna som läser programmet för att bli lastbilschaufförer behörighet att köra lastbil hur mycket vinst tycker skolministern att den skolan ska få dela ut?	3207
977	Camilla Hansén (MP)	MP	Fru talman! I dag diskuterar vi marknadsskolan med skolministern. I Miljöpartiet tycker vi att det är viktigt att komma bort från vinst som en drivkraft för utbildning. Vi vill att drivkrafter när man anordnar utbildning ska vara elevernas kunskap och kvalitet på utbildningen. Då vill jag med en gång diska av detta med att alla såklart vill att vi ska ha bra skolor. Det förstår jag att skolministern och regeringen vill och det vill vi också. Men vi ser kanske lite olika hinder och möjligheter för just det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer En del av att tillåta vinst som jag funderar över är legitimiteten för att tillåta vinstutdelning. Vi vet nu att regeringens syfte är att förbjuda vinstutdelning under de första åren när man startar upp en skola och att det ska ställas lite krav kring det. Jag har en fråga inom området marknadsskolan. Ungefär 70 procent av Sveriges föräldrar som har barn i skolan tycker att man inte ska ha vinstutdelning inom skattefinansierad skola. Valundersökningarna efter valet visar att väljare från alla partier i hög grad instämmer i att vinst inte bör tas ut från skattepengar i skolan. Då funderar jag på hur man ska hitta legitimiteten för att fortfarande tillåta att skattepengar kan glida iväg någon annanstans än till utbildning.	1316
978	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Jag anser att de svåraste utmaningar som svensk skola har just nu rör likvärdigheten att det är så stor skillnad framför allt när det gäller hur mycket pengar som Sveriges kommuner satsar på sina skolor men också när det gäller till exempel lärarbehörighet elevhälsa och den typen av frågor. Vi ser också att denna bristande likvärdighet leder till stora kvalitetsskillnader. Vi ser att vi har stora problem med att många elever inte uppnår godkäntnivåerna i grundskolan så att de kan ta sig in på gymnasiet så småningom. Jag känner för min del som skolminister att det viktigaste är att se till att ha ett system som garanterar likvärdigheten. Det är därför som vi nu föreslår en nationell skolpengsnorm för att komma till rätta med de likvärdighetsproblem som finns. De kommer naturligtvis också att påverka friskolorna. Det andra är att vi genom lagstiftning och regelverk ska försöka säkerställa att kvaliteten i friskolorna upprätthålls. I detta ligger naturligtvis att till exempel ägarprövningen måste skärpas. Vi bör se till att vi inte tillåter vinst de första åren när en friskola har startat. Det beror på att det är viktigt att skapa en bas av kapital så att om någonting händer till exempel ett minskat elevunderlag inte leder till att eleverna plötsligt står utan skolgång. Vi kommer också att föreslå återkrav av skolpeng till exempel vid brottslig verksamhet. Allt detta tror jag faktiskt att vi skulle kunna komma överens om över partigränserna alltså en skärpning av lagstiftningen som riktar sig mot friskolor som inte levererar kvalitet. Men att slå med lagstiftning mot friskolor som faktiskt levererar kvalitet och där hundratusentals elever i dag går och upplever att de har en bra och fin skola tror jag är att skjuta över målet. Vi måste bli duktigare på att värdera kvalitet i den svenska skolan och vi måste vara hårdare mot dem som faktiskt inte sköter sig. Det finns även en och annan kommunal skola i Sverige som inte levererar hög kvalitet och vi måste se till att även de skolorna får förutsättningar att göra det. Jag tror att likvärdigheten och någon form av nationell skolpeng är helt avgörande för detta. Men att helt slå undan fötterna för skolor som driver skolverksamhet som fungerar bra - där eleverna uppnår målen och där eleverna faktiskt trivs - tror jag är att skjuta en smula över målet.	2369
979	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Skolministern inledde svaret med att säga att de svåraste utmaningarna är likvärdighet och att elever inte uppnår gränsen för godkänt och därmed inte tar sig vidare och blir behöriga till ett gymnasieprogram. Jag kan egentligen instämma i båda fallen men problemet är att jag och skolministern har lite olika ingång när det gäller vad det är som skapar problemen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag noterar fru talman att skolministern notoriskt vägrar att svara på mina frågor. De var mycket enkla och mycket raka. Den första frågan var: Är vinstutdelning skolverksamhet eller ska skolpeng som disponeras för att delas ut i vinst kunna kallas tillbaka? Den andra frågan var: Hur mycket vinst ska man få lov att ta ut om man driver ett transportprogram där eleverna inte får körkort? Man ska få ta ut begränsat med vinst har Tidöavtalet sagt. Hur mycket är då rimligt? Någon vinst ska man nämligen få ta ut uppenbarligen. När vi nu pratar om vinster tänkte jag ta upp en annan aspekt eller en lite annan take" på skolbolagens vinster. Liberalerna var med och tog fram den nu gällande skollagen; det var Jan Björklund som var skolminister. Skolminister Björklund tog fram den vackra portalparagraf i skollagen som lyder så här: "Alla barn och elever i samtliga skolformer och fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål." "Så långt som möjligt" står det. Varje krona som försvinner i vinst oavsett hur bra eleverna trivs på den skola som skolministern pratar om är en krona som i stället hade kunnat gå till att stödja en elev i att nå längre i sitt lärande. Detta uppdrag upphör inte för att eleven har A. Inte ens om alla eleverna har A i alla ämnen har man gjort nog för man ska nå längre - "så långt som möjligt" har inget stopp. Vinst är alltså helt oförenligt med den här portalparagrafen. Liberalerna har tagit fram skollagen som uppenbart är oförenlig med att skolägare tar ut vinst. Nu har man slutit avtal om att skydda möjligheten att ta ut vinst och i så fall måste ju portalparagrafen ändras. Den kanske i stället behöver lyda "elever ska få den ledning och stimulans som pengarna räcker till efter att aktieägarna har fått den vinst de vill ha" eller något i den stilen. Frågan Lotta Edholm behöver svara på är alltså om hon är beredd att ändra i sin egen portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster. "	2575
980	Camilla Hansén (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren så här långt. Det är bra att få svar på frågor även sådana man inte har ställt. Jag har dock upprepade gånger ställt frågan till skolministern hur hon ser på mandatet från svenska folket. Jag vet att många uppskattar den skola som deras barn går i och att det oftast inte är det viktigaste på vilket sätt den är organiserad men det jag hänvisar till är opinionssiffrorna kring sakfrågan vinst. Jag tycker att det är en viktig del i legitimiteten för regeringens politik att veta hur man förhåller sig till det. Detta kanske är att märka ord fru talman men jag är inte intresserad av skillnader i kvalitet mellan friskolor och kommunala skolor utan det ska vara bra kvalitet i alla skolor oavsett driftsform. Därför behöver alla skolor oavsett driftsform få förutsättningar för det. Det som oroar mig lite är skillnaderna mellan stora skolkoncerner som kan ge mycket stöd och små skolor som inte har den möjligheten. Det kommer att krävas stora kontrollinstrument eftersom man behöver ha kvar vinstmöjligheterna och för mig blir det svårförenligt med arbetet med att minska administrationen för lärare. Det blir ju alla lärare som behöver kontrolleras och mätas gällande vad de gör - om de har gjort tillräckligt hur vi ska försvara betygsskillnader och liknande frågor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den kontroll som blir nödvändig om man nu nödvändigtvis vill upprätthålla en marknadsskola tror jag kommer att bli en belastning för lärarna. Det underliggande som jag ser där är att det riktas ett slags misstroende mot lärarkåren om den hela tiden ska detaljgranskas.	1667
981	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Jag kan svara väldigt rakt på Camilla Hanséns fråga om opinionssiffror: Nej jag tycker inte att opinionssiffror ska styra politiken i alla frågor. Jag tror att det vore livsfarligt. Dessutom om jag möjligen får tillägga detta: Camilla och jag tillhör partier som är ganska små och jag tror att vi ska vara glada att det inte alltid är opinionssiffror som leder våra partier i deras ståndpunkter. Jag tror faktiskt att det är andra värden som måste ligga till grund för dem. Ett politiskt parti ska inte vara en vindflöjel utan man måste utgå från sina grundläggande värderingar. För mig är de grundläggande värderingarna när det gäller friskolor att se till att kvaliteten är god i alla skolor oavsett driftsform det vill säga oavsett om de är kommunala eller om de är fristående. Skolor som inte levererar kvalitet ska naturligtvis inte kunna ta ut någon vinst och det är det vi nu kommer att lägga fram förslag om. Vi kommer att tillsätta en utredning om att faktiskt skärpa lagstiftningen på ett sådant sätt som till exempel Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har lyckats göra under alla dessa år. Det behövs alltså skärpningar - jag är den första att säga det - men vi ska inte slänga ut barnet med badvattnet i den här frågan. Vi ska inte ställa hundratusentals barn på bar backe utan en skolplats bara för att statuera exempel och vi ska inte bedriva en häxjakt mot skolor som faktiskt levererar god kvalitet för sina elever.	1467
982	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag noterar att jag återigen inte har fått svar på någon av mina frågor. Jag tycker att det är värt att upprepa frågan: Är Lotta Edholm beredd att ändra i sin egen portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster? Jag tänkte ta upp en annan viktig fråga som berörs i interpellationen nämligen frågan om allmänhetens och mediernas insyn. Vi pratar om skattefinansierad skolverksamhet och insynen ska självklart säkras oberoende av vem som är huvudman för skolan. Jag citerar igen: Skolan ägs av svenska folket. Dessutom utövas det myndighetsutövning inom den. Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga. Att så inte längre är fallet för att vi har släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet är vansinnigt." Detta sa Håkan Wiclander ordförande i Idéburna skolors riksförbund till tidningen Skolvärlden år 2020. Idéburna skolors riksförbund bedömer det alltså som självklart att skattefinansierade skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Argumentet att det skulle belasta små skolenheter faller därmed för deras medlemmar är väldigt ofta små skolenheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den verkliga anledningen till att högern inte vill ha offentlighet i friskolor är förmodligen att aktiebolagsskolorna inte vill ha den utan ser den som ett angrepp på den fria företagsamheten. Har ni hört något så knäppt? Den fria företagsamheten går inte före medborgarnas berättigade krav på insyn i verksamhet som helt finansieras av skattepengar. Varenda spänn som finns i de fristående skolorna är skattepengar. De utövar myndighet i myndigheters ställe och de får redan betalt för den administration som diarieföring skulle innebära. Varför vill skolministern inte att de ska omfattas av offentlighetsprincipen? Skolministern har ju själv haft djup insyn i en skolkoncern och faktiskt både ägt och styrt den så sent som för några veckor sedan. Vilka hemligheter har skolkoncernerna som skolministern vill fortsätta att dölja? "	2012
983	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Jag tycker att det finns argument som talar emot att ha en offentlighetsprincip som är en blåkopia av det som gäller för offentlig sektor. Ett sådant viktigt skäl är att man väldigt snabbt måste lämna ut alla handlingar som man bedömer omfattas av offentlighetsprincipen och är allmänna handlingar. Detta innebär att det på en skola med kanske 50 elever måste finnas personal som snabbt kan bedöma om handlingarna omfattas av sekretess eller inte. Ska man lämna ut dem omedelbart eller måste man vänta? Jag tror att detta skulle leda till en ofantlig byråkrati. Jag tror också att det faktiskt finns rätt stor risk för misstag i en sådan process precis som det i dag begås misstag i offentlig sektor. Där har man dock kanske en hel juristkår bakom sig som kan avgöra vad som är rätt och fel. Min ingång i den här frågan är kvalitet i skolan. Vi kommer att tillsätta en utredning som kommer att få i uppdrag att ta fram förslag som i huvudsak faktiskt går i Linus Skölds riktning. Det finns ett enda undantag: Vi vill inte förbjuda vinst i varje enskilt läge. Det måste vara skolornas kvalitet som är avgörande för om de får skolpeng eller inte. Ägarprövningen måste också bli bättre än i dag. Det finns mängder med åtgärder som man kan vidta som inte innebär att man slår undan fötterna för hundratusentals elever i Sverige. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1389
984	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Linus Sköld har frågat mig om jag tänker lägga fram förslaget om ett etableringsstopp till riksdagen. Linus Sköld har också frågat hur jag vill säkerställa att all utbildning inom det svenska skolsystemet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vidare har Linus Sköld frågat hur jag avser att agera för att säkerställa att elever inte utsätts för religiös indoktrinering i skolan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För mig är dessa frågor väldigt viktiga. Självklart måste vi arbeta för att säkerställa att barn och elever får utbildning och undervisning i enlighet med skollagens bestämmelser och därmed inte utsätts för otillåten religiös påverkan i undervisningen. Av skollagen framgår det redan i dag att deltagande i konfessionella inslag i skolan är frivilligt för barn och elever. Den 2 januari 2023 införs också en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Vidare införs en huvudregel om att konfessionella inslag ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet med detta är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Det förtydligas också att i en utbildning med konfessionell inriktning får undantaget från kravet på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enbart göras för det konfessionella inslaget. Interpellanten anför bland annat att det förekommit problem med indoktrinering diskriminering och brottslighet i skolor med konfessionell inriktning. Av överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna - det så kallade Tidöavtalet - framgår att partierna vill öka granskningen av skolor med konfessionell inriktning. Skolinspektionen ska därför uppdras att öka sin granskning av de här skolorna och de skolor som har en inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök och av resursmässiga skäl ska man prioritera de skolor där problemen kan antas vara störst. Skolor som inte respekterar styrdokumenten ska stängas. När det gäller frågan om etableringsstopp finns inga sådana förslag från regeringen. Resultatet av bland annat de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 som en följd av propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister behöver inväntas och analyseras. Regeringen kommer att oförtrutet arbeta för att alla barn och elever ska få gå i en skola där kunskap sätts i första rummet där undervisningen är icke-konfessionell och där all utbildning och undervisning sker i enlighet med skollagens bestämmelser.	2705
985	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Jag tackar ministern för svaret och jag gratulerar till uppdraget. Kanske påverkades skrivningarna i slottsavtalet det så kallade Tidöavtalet av omgivningarna i och runt slottet. Avtalet är inte direkt framåtblickande utan det är mer bakåtsträvande. Jag tänker också på alla svenskar med invandrarbakgrund inom vården som bär upp vården. Det är undersköterskor läkare sjuksköterskor och städare - alla de invandrade svenskar som bär upp hela välfärden. Men slottsavtalet ignorerar helt det perspektivet. Enligt avtalet ska invandrare uppfostras. Det är mycket tydligt att de är en belastning. I slottsavtalet kan följande läsas under rubriken Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap": "Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats." Vilket fokus hade ni när ni skrev avtalet Acko Ankarberg Johansson? Är det någon som har drivit frågan hårt förutom Sverigedemokraterna? Blir vården bättre? Blir personalens arbetssituation bättre? I stället handlar det här om direkt folkuppfostran riktat mot invandrare: Lär dig svenska eller betala din tolk själv. Självklart ska de som kommer till Sverige kunna prata svenska. Det är målet och det kan för många vara en lång resa. Redan nu finns många svensktalande som känner sig osäkra i vården. Det är en direkt klassfråga hur kommunikationen fungerar. I fråga om jämlik vård undrar jag på vilket sätt detta att ställa krav genom att ta bort tolk gynnar vården. Är det kostnadseffektivt? Jag är tveksam. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer En begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap får stora negativa konsekvenser för vården. En del kanske skulle ta med sig anhöriga som översättare. Det är väl inte riktigt okej. Den bristande tolkningen kan också påverka vårdpersonalens arbetsmiljö. Vilken läkare vill fatta beslut på ett skakigt underlag? Vad ska gälla om vårdpersonal vill använda tolk medan den som ligger på bädden inte vill det? Vi kan också konstatera att det är svårt att få ett helhetsgrepp om detta. Ministern Acko Ankarberg Johansson sa till DN den 23 oktober att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården trots att detta är en del av Tidöavtalet. Det lät lite hoppfullt. Men jag känner inte samma hopp nu när jag har hört interpellationssvaret. Det råder en stor oro inom samtliga fackförbund som företräder vårdarbetarna - de som vet att tolk är viktigt för patientsäkerheten de som vet att om en tolk tas bort skapas i stället stora etiska dilemman. Ska barnet tolka åt sin mamma? Ska mannen tolka åt sin fru? Förslaget att begränsa rätten till tolk vilar inte direkt på vetenskap och forskning utan förslaget vilar i stället på Sverigedemokraternas politik som alltid är repressiv i förhållande till svenskar med invandrarbakgrund. De tre partier som sitter i regeringen sitter där tack vare att Sverigedemokraterna ger stödet. Jag har svårt att se under vilka premisser statsrådet kan tänka sig att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort. "	3372
986	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Tack skolministern för ännu en interpellationsdebatt! Det känns livgivande. I ett starkt samhälle måste vi stå upp för att den bästa skolan är den där elever möts och får samma rätt till en bra utbildning oavsett kön bakgrund och religiös åskådning. Varken extremism religiös påverkan eller brister i kunskapsinhämtningen kan accepteras i svensk skola. Skolan är inte till för att föräldrar ska kunna säkerställa att deras barn får rätt" religiös fostran eller för att människor med extrema åsikter ska kunna verka fritt. Skolan är till för att alla barn i Sverige ska få med sig de kunskaper de behöver för livet. Fru talman! Vi socialdemokrater vill förbjuda religiösa friskolor och för några veckor sedan ville faktiskt även Liberalerna det. Det står till och med fortfarande - när den här debatten pågår - på Liberalernas hemsida att de vill förbjuda religiösa friskolor. Efter förra valet gjorde vi gemensam sak med Liberalerna i januariavtalet. Vi ville redan då förbjuda religiösa friskolor. Liberalerna ville däremot införa ett etableringsstopp. Till slut fick vi dem med oss i en överenskommelse med Centerpartiet och Miljöpartiet om att införa just ett etableringsstopp. Sedan dess har Liberalerna alltså ändrat sig. De gick till val i år på ett förbud men nu har det hänt igen: Liberalerna har ändrat sig. Att vara liberal är att vara kluven - eller som Johan Pehrson uttryckte det när Tidöavtalet presenterades: Man säger en sak före valet. Sedan är det val. Sedan säger man en sak också efter valet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu är valet över och plötsligt vill den liberala skolministern inte ens lägga fram det egna partiets färdigberedda förslag om etableringsstopp. Under den gångna mandatperioden har vi som skolministern påpekar i sitt svar skärpt reglerna för religiösa friskolor. Vi har ändrat reglerna för att det på riktigt ska bli möjligt för elever att utöva sin negativa religionsfrihet även i konfessionella skolor. Det ska vara valfritt att delta i de inslag som är konfessionella. Vi har infört krav på att anmäla om en skola bedrivs med konfessionell inriktning så att Skolinspektionen får ordning på hur många och vilka religiösa friskolor som finns. Vi har infört ett demokrativillkor i ägar- och ledningsprövning för att stoppa odemokratiska aktörer från att driva skola. Vi har dessutom gett Skolinspektionen ett starkare mandat att ingripa vid upprepade missförhållanden. Men det finns goda skäl att gå vidare med ännu striktare regleringar helst ett förbud. Skolan i Sverige ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan ska också vila på demokratisk grund - om genom och för. I skolväsendet ska barn lära sig om demokrati genom demokratiska arbetsformer för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Skolan ska bygga en sorts samhällets minsta gemensamma nämnare en gemensam referensram och en något så när stark värdegemenskap för alla som växer upp i detta land. Då duger det inte att barn från olika bakgrunder separeras. Vi vill förbjuda religiösa friskolor. Vår regering har genomfört lagändringarna som ministern hänvisar till alltså skärpt reglerna och gett Skolinspektionen större befogenheter. I valrörelsen sa Liberalerna själva att de vill förbjuda religiösa friskolor. Vad har fått Lotta Edholm att ändra sig? "	3360
987	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! I dagarna visade SVT:s granskning av den kristna friskolan Oneschool Global att skolan har en uppförandekod som anger vad lärare får och inte får undervisa om. Enligt granskningen får lärare bland annat inte ifrågasätta att Gud skapat livet. Elever ska också skyddas från moraliskt farligt material såsom evolutionsteorin eller ifrågasättandet av att äktenskap är mellan en man och en kvinna. Hbtq-frågor och skilsmässa är ämnen som ska undvikas. Granskningen visar också att elever nekas rätten till sexualundervisning. Vid hela tio tillfällen har skolan fått kritik av Skolinspektionen. Detta är en allvarlig kränkning av barnens rätt till utbildning på vetenskaplig grund och det är en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Det är ovärdigt Sverige och det är absurt att vi har en lagstiftning som tillåter att detta fortsätter - att religiösa friskolor kan fortsätta driva skolverksamhet trots att vi vet att de segregerar elever trots att vi vid upprepade tillfällen nåtts av larmrapporter om att till exempel religiösa friskolor med kristen profil utövar abortmotstånd indoktrinering och till och med exorcism och fysisk misshandel av barn. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! För oss socialdemokrater är detta fullkomligt oacceptabelt och det borde det vara för riksdagens alla åtta partier. Religiös påverkan hör inte hemma i skolan och det är hög tid att religiösa friskolor förbjuds. Skolans fokus ska vara på kunskap och bildning och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det borde vara självklart att alla barn har tillgång till en likvärdig utbildning för det är förutsättningen för vår demokrati och för efterlevnaden av de mänskliga fri- och rättigheterna. Under den föregående mandatperioden saknades majoritet för att förbjuda religiösa friskolor så vi socialdemokrater drev igenom det som vi kunde såsom skärpta regler för vem som får driva skola. Dessutom finns ett färdigt underlag på skolministerns skrivbord som möjliggör förbud av nya religiösa friskolor vilket vore ett viktigt steg i rätt riktning. Men högerregeringen duckar frågan och tar inte tag i problemet. I Tidöavtalet pekas enbart de muslimska friskolorna ut som ett problem. Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är därför: Ser statsrådet i enlighet med regeringen hon företräder enbart problem med de muslimska friskolorna och inte med övriga religiösa friskolor såsom Oneschool Global som jag tidigare beskrev och som gång på gång diskriminerar våra barn och nekar dem rätten till en utbildning som bygger på vetenskap?	2605
988	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Jag tycker att det är helt avgörande att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i enlighet med den skollagstiftning vi har och det är upp till Skolinspektionen att pröva att så också sker. Det är kanske lite märkligt att Socialdemokraterna i så stor utsträckning inte litar på den lagstiftning de själva varit med om att lägga fram och fatta beslut om. De finns ju förändringar som träder i kraft först efter årsskiftet och jag tror att det är viktigt att se vad de leder till och om de är tillräckliga. Men med det sagt anser vi också att Skolinspektionen i större utsträckning måste granska de skolor man får anmälningar om och där man tror att det finns problem och göra detta med lite större frekvens och tydlighet. Jag tycker dock att det är rätt och riktigt att låta den lagstiftning som delvis har trätt i kraft och delvis ska träda i kraft verka ett tag för att se om den får de konsekvenser som vi trodde att den skulle få när vi gemensamt fattade beslut om den.	1015
989	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag noterar att jag än en gång inte får svar på min fråga: Vad är det som har fått Lotta Edholm att ändra sig? Lotta Edholm hänvisar i sitt interpellationssvar och här och nu till att all verksamhet ska stå i överensstämmelse med skollagen och tillskriver mig en misstro till denna. Detta är hopplöst visionslöst av en skolminister. Skollagen fungerar uppenbarligen inte i alla avseenden och då ska den ändras. Därför är det också naivt av Lotta Edholm att tro att hon ska kunna inspektera sig ur problemen med religiösa friskolor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer En uppdelning av barn baserat på trosuppfattning kan inte gagna det svenska samhället. Den skapar inte bättre sammanhållning mindre segregation eller mer likvärdighet hur mycket mer befogenheter skolministern än tillför Skolinspektionen. Härutöver finns det tydliga tecken på att inspektion är otillräcklig i sammanhanget. Trots att Skolinspektionen har stängt tolv religiösa friskolor de senaste två åren avslöjas fortfarande missförhållande efter missförhållande. I min interpellation skrev jag att det senaste exemplet på avslöjade missförhållanden är från i somras när Uppdrag granskning avslöjade omfattande missförhållanden i kristna friskolor såsom andliga och fysiska övergrepp hbtq-motstånd handpåläggning och exorcism. Men sedan jag skickade in min interpellation för knappt två veckor sedan har det kommit ett nytt avslöjande: Plymouthbrödernas kristna friskola som Aylin Fazelian nyss tog upp i talarstolen. Enligt ett avslöjande i SVT instruerar de sina lärare att inte ifrågasätta att Gud skapade människan. De har kritiserats av Skolinspektionen tio gånger senast i våras för att de inte erbjuder eleverna sexualundervisning. Att döma av avslöjandet verkar det som att missförhållandena ändå kvarstår. Skolinspektionens enhetschef säger i inslaget i SVT att problemet är att denna typ av samfund kan driva skola och att det är en politisk fråga. Den som har mandat att ändra på något har också en etisk skyldighet att agera när något behöver ändras. Skolministern har mandat att agera för att komma till rätta med dessa missförhållanden. Därför menar jag att hon också har en etisk skyldighet att agera och inte bara hemfalla till att inspektera och hävda att skollagen ska följas. Mer inspektion är uppenbarligen en otillräcklig åtgärd. Så vad ska ministern då göra?	2409
990	Aylin Fazelian (S)	S	Fru talman! Det är tydligt att vi har en regering som inte är intresserad av att ta itu med de religiösa friskolorna. Det är fråga om skolor som segregerar och som samhället inte har insyn i eftersom offentlighetsprincipen inte tillämpas. Det är skolor som inte bedriver utbildning på vetenskaplig grund och som inte behandlar flickor och pojkar med samma rättigheter. Det är tydligt att regeringens Tidöavtal enbart landar i skärpt kontroll av muslimska friskolor. Regeringen har inte problem med religiösa friskolor utan regeringen har problem med muslimer. Detta duger inte. Det som är Sverige hotas. Det som är vår demokrati hotas när våra barn segregeras och utbildningen bedrivs utan att bygga på vetenskap. SVT:s granskningar visar att lärare tvingas förneka evolutionsteorin och att flickor inte får tillgång till sexualundervisning. Det duger inte. Religiösa friskolor måste förbjudas.	899
991	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Det är just för att det finns missförhållanden som lagstiftningen har skärpts och kommer att skärpas igen från årsskiftet. Det är det som är grunden. Vi kommer även att ge Skolinspektionen ytterligare uppdrag att skärpa sin tillsyn för att se till att skolor inte agerar på ett olagligt sätt när det gäller de här frågorna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag blir lite bekymrad när Aylin sätter likhetstecken mellan muslimska skolor och islamism. För mig är det absolut inte samma sak. Enligt Tidöavtalet ska vi skärpa granskningen av skolor med konfessionella inslag. Sedan pekar vi också ut skolor som är islamistiska eller extremistiska. Att en skola har en muslimsk inriktning är inte samma sak som att den är islamistisk. Det tycker jag är viktigt att påpeka. Granskningen kommer att skärpas. Lagstiftningen har skärpts och vi kommer att skärpa den ytterligare från årsskiftet. Liberalerna och Socialdemokraterna har gemensamt medverkat till att de här skärpningarna kommer till stånd. Låt oss se vad de kommer att innebära innan vi gör fler skärpningar om sådana ens kommer att behövas.	1142
992	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag inleder detta inlägg på samma sätt som det förra: Jag noterar att jag inte fick svar på min fråga. Vad är det som har fått Lotta Edholm att ändra sig? Jag har en gissning. I Altinget i dag säger den nya utbildningspolitiska talespersonen för Lotta Edholms koalitionspartner Kristdemokraterna Mathias Bengtsson stolt att Tidöavtalet säkrat upp de religiösa friskolorna och att de ska få bättre förutsättningar. En annan av Lotta Edholms koalitionspartner Sverigedemokraterna gick till val på att förbjuda muslimska friskolor. Fast det är uppenbart för alla som följer medierna att kristna friskolor inte är någon frizon från segregation övergrepp och missförhållanden vill SD inte göra något åt det. Lotta Edholm har vikit ned sig för aningslösa frikyrkovänner och mörka islamofober. Trots att de senaste och kanske mest flagranta missförhållandena avslöjats i kristna miljöer har hon gått i fällan och skrivit under ett avtal som pekar ut muslimska friskolor som det enda problemet. Problemet är större än så. Problemet är skolor som i stället för att basera sin undervisning på vetenskap baserar den på tro. Problemet är den segregation som religiöst homogena verksamheter leder till. Problemet fru talman är att barn och unga utsätts för religiös indoktrinering i skolor som betalas med skattepengar. Det är dags att stoppa det här nu. Ett enkelt första steg vore för den liberala skolministern att lägga fram förslaget om ett etableringsstopp. Det är dessutom lagtekniskt så konstruerat att det enkelt skulle kunna omvandlas till det totalförbud som Liberalerna gick till val på. Fru talman! Jag vill uppmana skolministern att komma igen med ett förslag som hon själv tror på i stället för de avgränsade angrepp på muslimska friskolor som Sverigedemokraterna tvingat henne till.	1810
993	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Självklart är det så att alla skolor oavsett om de är konfessionella eller inte måste följa svensk lagstiftning. Det är helt grundläggande. Till det kommer nu de skärpningar som interpellantens och mitt parti har medverkat till och som ännu inte ens har trätt i kraft. Låt oss se vad de får för konsekvenser! Jag vill också vara väldigt tydlig med att det i Tidöavtalet talas om att vi vill ha en skärpt granskning av skolor med konfessionell inriktning oavsett vilken konfessionell inriktning det är. Därtill ser vi naturligtvis att det är ännu större problem med skolor som bedriver extremism och islamism. Det är ytterligare ett steg när det gäller de problem som vi ser. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Men låt oss se vad den här lagstiftningen som ännu inte har trätt i kraft får för effekter. Låt oss se vad det får för effekter när vi ger Skolinspektionen ytterligare uppdrag att öka sin tillsyn av skolor med konfessionella inslag och skolor som inte är konfessionella men ändå kanske ägnar sig åt det som Linus Sköld är bekymrad över. Vi ska komma ihåg att en mycket liten andel av Sveriges elever går i skolor som säger sig ha en konfessionell inriktning. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1262
994	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig vilka regeringens prioriteringar inför EU-ordförandeskapet är hur regeringen kommer att säkerställa ett brett stöd för prioriteringarna samt om EU:s grundläggande värderingar om demokrati och rättsstatens principer kommer att finnas bland prioriteringarna. Matilda Ernkrans påminner om det förankringsarbete som bedrevs av den föregående regeringen. En inriktning för de politiska prioriteringarna under det kommande ordförandeskapet togs således fram under våren 2022 efter diskussioner med partiföreträdare i riksdagen. Inriktningen presenterades för riksdagen den 1 juni. Statsminister Ulf Kristersson erinrade om detta när han för en knapp månad sedan i regeringsförklaringen konstaterade att de svenska riksdagspartierna i brett samförstånd pekat ut ett antal områden som särskilt prioriterade. Statsministern fick därefter den 26 oktober en fråga från Matilda Ernkrans om prioriteringarna när han återrapporterade från Europeiska rådets möte veckan före. Statsministern bekräftade att inriktningen låg fast och underströk det goda samarbetet med den avgångna regeringen. Fru talman! Det pågår ett intensivt förberedelsearbete i Regeringskansliet inför den 1 januari när Sverige för tredje gången ska axla ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. En viktig del av förberedelsearbetet avser det svenska arbetsprogrammet. Som Matilda Ernkrans påpekar styrs ordförandeskapet av den europeiska dagordningen men det finns också utrymme för ordförandeskapets inriktning. Därför inleds arbetsprogrammen traditionellt av en mer politisk text som understryker en sådan inriktning. Arbetet med formuleringen av arbetsprogrammet pågår. När det gäller de politiska prioriteringarna sker arbetet på grundval av den inriktning om vilken det finns ett brett samförstånd bland Sveriges riksdagspartier. Enligt den gällande tidsplanen kommer statsministern den 14 december att presentera arbetsprogrammet här i kammaren.	1965
995	Matilda Ernkrans (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och hälsar henne välkommen till kammaren i rollen som EU-minister ett uppdrag som hon har en alldeles utmärkt bakgrund för att ta sig an då hon tidigare under många år fungerat som vice ordförande i EU-nämnden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jessika Roswalls företrädare på denna post socialdemokraten Hans Dahlgren presenterade som sagt den övergripande inriktningen för det svenska ordförandeskapet. Där fanns det väldigt tydligt med att vi skulle slå vakt om EU:s grundläggande värderingar och rättsstatens principer som en av fem prioriterade frågor. I Ulf Kristerssons Moderaterna regeringsförklaring nämndes inte rättsstatens principer med ett enda ord. Om det inte ska uppfattas som en nedprioritering är det viktigt att rättsstatsprincipen finns med som en punkt i den inriktning som regeringen kommer att presentera om några veckor som statsrådet har svarat här. Varför är det så viktigt för Sverige? Varför är det så viktigt för oss socialdemokrater? Det europeiska samarbetet vilar på en uppsättning värderingar. Det är inte vilka värderingar som helst. Det handlar om frihet och demokrati respekt för mänskliga rättigheter rättvisa och mångfald jämlikhet jämställdhet tolerans och ett oberoende rättsväsen. Det är ett europeiskt samarbete som vilar på de värderingarna inte bara för att det är viktigt för att vi behöver värna demokratin eller bidra till en demokratisk utveckling. Det är också en fråga om legitimitet för det europeiska samarbetet. Ska Sveriges skattebetalare bidra med stora pengar finansiellt till det europeiska samarbetet måste vi kunna känna oss trygga med att pengarna används till rätt saker och går till länder med liknande värderingar. Det är länder som har ett fungerande rättsväsen och fria och demokratiska val och som arbetar aktivt för att motverka korruption. Nyligen slog Europaparlamentet fast i en rapport att man inte längre ser Ungern som en fungerande demokrati. Man pekar på de demokratiska försämringarna i den ungerska vallagen domstolsväsendets minskade oberoende och spioneri mot journalister. Det handlar om ökad korruption där premiärminister Viktor Orbán och personer i hans närhet har tillskansat sig EU-medel. Det är en viktig inlaga i den process som nu pågår mot Ungern där EU-kommissionen håller inne EU-stöd EU-pengar därför att landet inte längre lever upp till kraven om en fungerande rättsstat. Samtliga svenska partier i Europaparlamentet ställer sig bakom rapporten utom Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas ledamöter är också de enda som har röstat emot villkoret att man ska ha respekt för mänskliga rättigheter och demokrati för att kunna ta emot EU-pengar. Eftersom Sverige är ett av de länder som mycket gediget hårt och länge har drivit frågan om vikten av att medlemsstaterna lever upp till rättsstatsprincipen för att få del av EU-medel skulle det märkas väldigt tydligt i EU-kretsen om den nya regeringen stryker punkten om rättsstatsprincipen från vårt ordförandeskapsprogram. Därför vill jag gärna fråga EU-ministern: Har Sverigedemokraternas syn på Ungern och rättsstatsprincipen redan fått genomslag i den svenska EU-politiken?	3220
996	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! Jag har noterat de båda interpellationerna som gäller Tidöavtalet och vårt förslag om tolkkostnader. Jag känner mig såklart nödgad fru talman att lägga mig i dialogen i kammaren i dag. Frågan om tolk har vi från Sverigedemokraterna tittat länge på och frågan förs också fram av de båda interpellanterna. Precis som statsrådet säger är det angeläget att den som kommer till Sverige och har ett varaktigt liv här också blir en del av det svenska samhället. Vi vet alla hur viktigt språket är och att det är en avgörande nyckel. Jag påstår att det är humant att ha förväntningar och ställa krav. Det är snarare inhumant att inte våga ställa krav eller skapa förutsättningar och incitament för var och en att bli en del av det svenska samhället. Att stärka varje individs självständighet är grundläggande och detta krav ses som något sådant. Det är just kravlösheten som lyst starkt genom den föregående regeringens modell för att styra. Debatten i dag föranleds av det avtal som säger att det ska övervägas en avgift för nyanlända efter det att en viss tid förflutit sedan de fick uppehållstillstånd. Vi pratar alltså fru talman om personer som allt som oftast har vistats i Sverige ett antal år. Det är finansieringen vi pratar om inte rätten till tolk. Det är en väsentlig skillnad. Är det inte rimligt fru talman att en person som har vistats ett antal år i Sverige får bära en del av kostnaden själv i de fall man är i behov av tolk? Är det rimligt fru talman att tolkkostnader ska bekostas livet ut av svenska skattemedel det vill säga skattekollektivet trots att det parallellt läggs fram incitament för att göra individer anställbara och det sker investeringar i att utöka språkkunskaperna? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I debatten har det också framkommit att språkkrav är något som vi lyfter fram på det hälso- och sjukvårdspolitiska området. Jag vill påstå att det finns ett gediget kapitel i Tidöavtalet där det finns förslag på starka incitament och goda reformer för att stärka den svenska hälso- och sjukvården. Jag är väl medveten om att de båda interpellanterna känner till detta. Men det finns en fråga som det vore intressant att få svar på från interpellanterna. Hur länge anser egentligen interpellanterna att skattekollektivet ska behöva betala? Tilläggas kan att man i Region Stockholm år 2017 hade en tolkkostnad på cirka 142 miljoner kronor. För landet i sin helhet är det betydligt mycket mer. Det är medel som i stället skulle kunna användas i barn- och ungdomspsykiatrin. Det är ett exempel på ett eftersatt och angeläget område. Sverigedemokraterna och övriga samarbetspartier i regeringen är överens om att det är rimligt att utreda frågan. Det borde ligga i samtliga partiers intresse. Förslag ska precis som ministern säger utformas i enlighet med EU:s rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. Det är givetvis grundläggande. Frågan om tolk rör dessutom olika samhällsfunktioner och inte bara hälso- och sjukvården. Det är alltså viktigt att man i utredningen också tar hänsyn till just patientsäkerhetsperspektivet och det faktum att språkliga missförstånd kan få oönskade konsekvenser i framför allt hälso- och sjukvården. Som ett exempel skulle man kunna ta med sig att det kan finnas personer som på grund av ålder eller fysiskt eller psykiskt tillstånd inte kan förvärva eller använda sig av det svenska språket. Men givetvis ska inte jag här föregå utformningen utan den ska ha sin gängse beredning och utredning så att allting landar alldeles rätt. Återigen fru talman: Tidöavtalet säger inte att någon ska förbjudas tolk utan frågan landar i vem som ska betala. Hur mycket kan man förvänta sig av skattekollektivet och vad är en rimlig kostnad för var och en att stå för?	3803
997	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Fru talman! Tack för gratulationerna Matilda Ernkrans! Jag gratulerar tillbaka till uppdraget i EU-nämnden! Både Matilda Ernkrans och jag vet hur viktigt och hur roligt arbetet är i EU-nämnden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig inleda med att tala om det breda samförstånd vi hade om de fem prioriteringarna för arbetet. Jag hade ett väldigt nära samarbete med den dåvarande regeringen där Matilda Ernkrans ingick. Det var fem områden som vi pekade ut från Sveriges sida. Det var att skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen att stoppa den organiserade brottsligheten att snabba på klimatomställningen att stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb och att slå vakt om unionens grundläggande värderingar utan inbördes ordning. Alla de delarna - som jag redan sagt en gång och som statsministern också har sagt - kommer att vara viktiga delar för ordförandeskapsprogrammet. Men jag vill också säga - och det tycker jag att Matilda Ernkrans lyfter fram i sin interpellation - att det svenska ordförandeskapet kommer att prioritera och behöva jobba väldigt mycket med fortsatt stöd till Ukraina. Det är både för att EU ska hålla ihop och för att det ska fortsätta att ge ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Varför säger jag det? Jo därför att ordförandeskapets prioriteringar behöver ta in omvärlden. Det händer saker i omvärlden och det behöver också speglas i ordförandeskapets prioriteringar. Låt mig vara extremt tydlig. Den oro som Matilda Ernkrans lyfter fram här är helt oberättigad. Vad gäller rättsstatens principer har jag alltid i olika sammanhang varit väldigt tydlig. För mig är det en prioriterad fråga. Jag delar Matilda Ernkrans beskrivning av hur viktigt det är för förtroendet för EU. Det är en grundbult för samarbetet. EU är en union som bygger på värderingar. Det råder det ingen tvekan om. Jag gläds över - vilket jag tror att även Matilda Ernkrans gör - att det numera finns flera redskap i verktygslådan för att se till att medlemsstaterna följer våra gemensamma värden. Jag kan sedan återkomma om de villkorsmekanismer som vi nu har på plats och som regeringen såklart fortsatt stöder. Kommissionen har redan påbörjat arbetet med till exempel Ungern som Matilda Ernkrans lyfter fram. Det kommer det svenska ordförandeskapet att få fullfölja. Värderingsfrågorna är centrala för mig regeringen och Sverige och kommer att fortsätta att vara det. Det kommer såklart alltid att vara en prioriterad fråga för ett ordförandeskap och kommer att så förbli. Låt mig bara säga några saker som det svenska ordförandeskapet kommer att jobba med för att skingra den oro som Matilda Ernkrans lyfter fram. Bland annat finns det en process om artikel 7-förfarande som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Det pågår redan nu ett arbete. Som jag nämnde finns ett arbete om villkorlighetsmekanismen som vi kommer att arbeta vidare med. Det finns också andra delar om återhämtningsfonden. Matilda Ernkrans behöver inte oroa sig. Det kommer att vara en prioriterad sak för ordförandeskapet och för Sveriges regering under hela perioden. Jag vill också säga att det inte är något arbete som tar slut. Det påbörjades inte heller under den förra regeringen och det kommer att fortsätta. Det handlar om legitimitet och förtroende för EU som institution. Jag kommer att se till att det kommer att fortsätta att vara prioriterat.	3424
998	Matilda Ernkrans (S)	S	Fru talman! Tack Jessika Roswall för svaret! EU-ministern har väldigt goda ambitioner. Det känns också bra att höra engagemanget och tydligheten från EU-ministern när det gäller EU:s grundläggande demokratiska principer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill bara understryka att det är av absolut största vikt att man orkar prioritera just rättsstatens principer och de demokratiska grundläggande principerna i ordförandeskapsprogrammet. Det är klart att Ukraina också kommer att prägla det svenska ordförandeskapet. Konstigt vore det annars. Energikrisen kommer att prägla det och klimatutmaningarna kommer att prägla det. Men vi har också andra saker som det ska levereras på under ordförandeskapet. Det gäller inte minst migrationspolitiken. I allt detta är det viktigt att man står upp och i skrift och i alla sammanhang fortsätter att driva rättsstatens principer. Det går inte att bortse från att det finns en viss inbyggd otydlighet i hur regeringen hittills har hanterat rättsstatens principer. Det handlar om att det är en regering som har blivit tillsatt utifrån och får sin makt från sitt samarbete med Sverigedemokraterna och det Tidöavtal som är skrivet av de fyra partierna. EU-politiken är inte ett samarbetsområde. Men det är väldigt tydligt i Tidöavtalet att Sverigedemokraterna ska informeras när det gäller EU-frågor. Det står i Tidöavtalet att i EU-ärenden ska samarbetsparti utanför regering informeras om innehållet i regeringens faktapromemoria inför beredningen av EU-ärenden i riksdagen. Informationen ska ges före behandlingen i riksdagens utskott vilket föregår beredningen i EU-nämnden. Som vice ordförande i EU-nämnden kan jag inte tolka det på något annat sätt än att Sverigedemokraterna kommer att få information och ha möjlighet att påverka den svenska inriktningen före behandlingen i utskottet och i EU-nämnden. Frågan om Sverigedemokraternas inflytande är viktig att reda ut inte minst inför det svenska EU-ordförandeskapet. Vi vet ju redan att Sverigedemokraterna inte delar synen när det gäller rättsstatens principer och vikten av att alla Europas medlemsländer delar samma grundläggande värderingar. Det gäller trovärdigheten och möjligheten för Sveriges EU-minister att kunna driva på det viktiga samarbete vi har tillsammans inom EU. Det finns en otydlighet i hur EU-politiken kommer att föras inte minst under ordförandeskapet. Jag skulle vilja följa upp min fråga till statsrådet. Vilket inflytande har eller kommer Sverigedemokraterna att ha på det som är inriktningen för det svenska ordförandeskapet som kommer att presenteras här i december?	2640
999	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med delen som rör det svenska ordförandeskapet. Matilda Ernkrans är inne på att det handlar om många frågor. Men min poäng med att lyfta Ukraina var just att det är väldigt många frågor vi ska hantera och jag tror att vi är överens om att säkerheten är av största vikt. Den kommer att uppta mycket av vår tid och det finns flera goda skäl till det. Men som även lyfts fram i interpellationen handlar ordförandeskapet inte bara om att hantera själva ordförandeklubban utan också om att driva på förhandlingar mellan mötena. Vi har beräknat att det är ungefär 350 akter och 2 000 möten varav 150 i Sverige. Det är väldigt mycket arbete och det handlar mycket om att se till att arbetet drivs framåt i många frågor. Dessutom är vi inne i slutskedet av kommissionens mandatperiod vilket också kommer att ha en stor inverkan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag har sagt här - och då har jag nog härmat den förra regeringens olika företrädare - att ett ordförandeland förväntas vara så opartiskt som möjligt och lyssna på alla. Men i samband med det krävs också att vi är effektiva och ambitiösa och att vi når så långt som möjligt. Det här ligger inte bara i regeringens intresse utan också i Sveriges intresse. Det ligger inte bara i alla riksdagspartiers och riksdagens intresse utan även i civilsamhällets och hela det övriga samhällets intresse. Jag tror att det är viktigt att vi gemensamt strävar efter breda lösningar och därför vill jag försöka svara lite grann på frågan om vilket inflytande Sverigedemokraterna får. Jag tycker att det är lite motsägelsefullt av Matilda Ernkrans att samtidigt i interpellationen fråga hur vi i regeringen ska förankra prioriteringarna med riksdagen. Jag vill fortsätta det goda samarbete som den förra regeringen hade med riksdagen och fortsätta att förankra det. Det handlar dels om att jag själv kan göra det i utskott dels att mina statsrådskollegor kan göra det. Det gäller brett i riksdagen bland alla riksdagens partier. Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta det goda samarbetet för jag tror att det tjänar Sverige. Det tjänar också det svenska ordförandeskapet för det är vår gemensamma uppgift att se till att det går åt rätt håll. Jag vill säga något mer för att skingra den oro som jag tycker är obefogad. Jag lyfte i mitt förra inlägg fram artikel 7-förfarandet där vi har en plan för hur vi ska fortsätta att ha landsspecifika diskussioner. Vi planerar att ha det med fem länder. Den första rundan avslutas med Slovakien och Finland och i den andra rundan kommer ett arbete med utfrågningar av Belgien Bulgarien och Tjeckien att påbörjas. Vi är också beredda att ha flera utfrågningar inom ramen för artikel 7-förfarandet. Villkorlighetsmekanismen lyfte jag i det förra inlägget så jag behöver inte säga mer om det mer än att vi kommer att fortsätta att följa upp det. Jag vill också nämna att vi planerar ett symposium i anslutning till det informella EU-ministermötet i juni för att stärka rättsstatens principer i EU och jag vet att riksdagen planerar ett eget sådant möte. Jag vill med detta bara garantera att de här frågorna kommer att ligga högt på agendan och vara prioriterade. Det måste vara så för ett ordförandeskap så länge det finns skäl för det och det gör det. Jag gör som sagt vad jag kan för att skingra den osäkerhet som Matilda Ernkrans känner och jag hoppas på ett gott samarbete för Sveriges och för EU:s skull.	3475
1000	Matilda Ernkrans (S)	S	Fru talman! Tack EU-ministern för svaret! Jag tillhör också dem som tycker att det här är viktigt inte minst nu när vi har krig på vår kontinent. Då tjänar alla på en bred samverkan inte minst i Sveriges riksdag och på att vi klarar av att hålla EU:s enighet uppe när vi hanterar kriget i Ukraina men också nya sanktioner gentemot Ryssland. Det vill jag understryka och säga. Sedan hoppas jag att EU-ministern förstår att det för mig som socialdemokrat ändå finns en otydlighet och en oro omkring hur regeringen kommer att välja att samarbeta inte minst med Sverigedemokraterna utifrån den överenskommelse som finns i Tidöavtalet. Skillnaden i sak handlar i det här fallet om hur man ser på rättsstatens principer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige har ett gott rykte som förhandlare och förväntningarna på Sverige under EU-ordförandeskapet är stora. Jag tycker att det är rimligt att ha stora förväntningar på Sverige när det gäller att vi ska kunna landa viktiga frågor för vår gemensamma vardag - frågor som är viktiga inte bara för Sverige utan också för EU och för världen. Här handlar det ju om klimatpolitiken som vi behöver landa under det svenska ordförandeskapet. Annars kommer vi inte att nå de klimatmål och den gröna omställning som vi så väl behöver. Det handlar vidare om det fortsatta stödet till Ukraina och ytterligare sanktioner mot Ryssland. EU:s migrations- och asylpaket kommer också att landa under ordförandeskapet och det har ju varit prioriterat för oss socialdemokrater. Sverigedemokraterna är trots allt med i ert regeringsunderlag och sitter i Regeringskansliet. De har fått igenom det de ville i Tidöavtalet enligt Jimmie Åkesson. Jag tycker alltså att Jessika Roswall tonar ned hur mycket inflytande Sverigedemokraterna faktiskt kommer att ha på EUpolitiken. Vi hoppas ändå på ett gott samarbete för framtiden.	1895
1001	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Fru talman! Tack Matilda Ernkrans för interpellationen! Det är bra att vi inte tonar ned de här frågorna för de är av avgörande vikt för EU:s framtid och för att unionen ska kunna fungera. Vi står också inför den otroligt viktiga uppgiften att vara ordförandeland i EU:s ministerråd. Jag har berättat lite här och jag vet att riksdagen även tidigare har tagit del av information om hur många möten som ska hållas och hur många akter som ska förhandlas. Förväntningarna på Sverige är stora och jag hoppas att vi tillsammans kommer att kunna leverera på det. För att Sverige ska kunna leverera och axla det ansvaret tror jag att det är otroligt viktigt att vi har en bred uppslutning kring ordförandeskapet vilket jag upplever att vi har. Jag hoppas också att vi kommer att ha det under hela tiden och att jag och alla andra statsråd kommer att kunna komma till riksdagen och förankra de prioriteringar som finns och även arbetet under tiden. Som jag underströk tidigare är det självklart för regeringen att de fem områden som vi båda har lyft här i dag kommer att vara fortsatt viktiga för prioriteringarna för ordförandeskapet: säkerheten att stoppa den organiserade brottsligheten att snabba på klimatomställningen - det kunde vi såklart prata mer om - att stärka EU:s konkurrenskraft och att slå vakt om EU:s grundläggande värderingar. Som sagt kommer förankringen att ske i olika utskott och hur formuleringarna slutligen kommer att lyda när de presenteras den 14 december kommer statsministern att återkomma till här i kammaren. Tack för interpellationen! Jag hoppas att detta har skingrat en del oro. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1666
1002	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Det är en ynnest att återigen efter tolv år få inta talarstolen i riksdagen och faktiskt ha min första interpellationsdebatt. Jag riktar ett stort tack till Martina Johansson och Kalle Olsson för de interpellationer som de har ställt till mig om det politiska ansvaret för pensionssystemet. Martina Johansson har frågat mig vilka skälen är till att regeringen nu överger överenskommelsen om det nuvarande pensionssystemet. Interpellanten frågar även vilka skälen är till att regeringen bjuder in partier som inte står bakom grundfundamenten i pensionssystemet till förhandling och vad regeringen hoppas uppnå med att bjuda in samtliga partier till samtalen. Interpellanten frågar också vilka ytterligare delar i överenskommelsen som regeringen är beredd att överge och hur jag ämnar säkerställa ett pensionssystem som garanterar ekonomisk trygghet på äldre dagar för unga och yrkesverksamma. Vidare har också Kalle Olsson frågat mig hur regeringen avser att gå vidare för att säkerställa fortsatt långsiktiga spelregler gällande pensionssystemets utformning. Han har även frågat om jag och regeringen anser att de fem partier som ingick den ursprungliga pensionsöverenskommelsen har ett särskilt ansvar att vårda överenskommelsen och hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt i frågan. Fru talman! Samarbetet i Pensionsgruppen fungerade väl till en början och har varit en garant för pensionssystemets finansiella stabilitet och förmåga att ge trygga pensioner. Det övergripande syftet är att vårda och utveckla ett långsiktigt hållbart pensionssystem. Pensionssystemet och de grundläggande och långsiktiga principerna har värnats samtidigt som nödvändiga reformer har genomförts. Men som de båda interpellanterna konstaterar har samarbetet i Pensionsgruppen de senaste åren inte fungerat riktigt lika bra som det gjorde i början. Det är bland annat en följd av att Socialdemokraterna gjorde en uppgörelse med Vänsterpartiet om grundpensionerna för att söka stöd för dåvarande statsminister Magdalena Anderssons regeringsbildning i slutet av 2021. Pensionsgruppen är en parlamentarisk arbetsgrupp som över tid har bestått av representanter för de fem partier som stod bakom 1994 års pensionsöverenskommelse. Regeringen vill vara tydlig med att den pensionsöverenskommelsen kvarstår. Dock öppnar regeringen nu upp för ett omtag för att försöka säkerställa att vi åter kan få ett väl fungerande samarbete om pensionerna. Det gynnar pensionssystemet pensionsspararna och pensionärerna. Vi kommer att föra samtal med samtliga partier i riksdagen och se till att formerna för samarbetet om pensionerna fungerar väl även på längre sikt och i en föränderlig tid.	2744
1003	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Tack för svaret statsrådet! Och välkommen tillbaka till riksdagen! Jag som kommer från grannkommunen tycker att det är särskilt roligt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det har varit en mandatperiod där pensionerna har diskuterats och en period där de här diskussionerna delvis har varit svåra. Jag ska väl erkänna att det aldrig är ens fel när två träter om huruvida ett system fungerar eller inte. Alla vi som ingår i Pensionsgruppen har väl på olika sätt bidragit till att diskussionerna landade som de gjorde i våras. Vi har såväl ett inkomstpensionstillägg som ett garantitillägg och reaktionen på garantitillägget. Där har alla partier på något sätt varit och ruckat i gränslandet. Jag har ändå hela tiden under den relativt korta tid som jag har ägnat mig åt de här frågorna känt att bland annat Moderaterna har varit noga med att värna Pensionsgruppen. Det har varit min upplevelse. Därför blev jag väldigt förvånad när jag satt här i kammaren och lyssnade till Ulf Kristerssons regeringsförklaring. Samtidigt är jag glad att svaret jag nu får är att pensionsöverenskommelsen från 90-talet gäller. Men vi ska komma ihåg att den överenskommelsen har sina politiska grundprinciper när det gäller pensionssystemet. Det handlar om att varje generation ska stå för sin egen pension att det ska särskiljas från budgeten och att det ska vara ekonomiskt hållbart och förutsägbart när det gäller livsinkomsten och individuellt. Men vi har också en överenskommelse om att det ska råda konsensus mellan oss fem partier som är satta att värna systemet. Jag hade önskat en större ödmjukhet just i fråga om att ensidigt öppna för en överenskommelse där alla partier bjuds in. Att det kom förvånar mig. Jag undrar ibland varifrån det kom och varför det kom i just regeringsförklaringen. Det handlar om dagens pensionärer men det handlar också om framtidens pensionärer om mina barn och andras barn som är yrkesverksamma i dag. Vi är överens om att vi behöver samtala. Det behövs. Jag hade hellre sett att steg ett hade varit att vi i Pensionsgruppen hade setts och att det var där diskussionen hade startat. Min förväntan var att Moderaterna snabbt skulle bjuda in Pensionsgruppen och att vi därifrån skulle ha en diskussion om arbetsformer hur samarbetet har varit varför vi har hamnat där vi har hamnat och var vi har tappat konsensuskänslan som jag har fått beskrivet fanns tidigare innan jag började jobba med de här frågorna. Därifrån skulle vi diskutera vad vi ska göra annorlunda för att ta steget framåt och värna vårt system. Jag är lite orolig för vad tanken är med att bjuda in alla partier. Avsikten med pensionsöverenskommelsen och Pensionsgruppen är att värna ett system. Men det är inte alla partier som värnar grundprinciperna i dagens pensionssystem. Jag upprepar därför några av mina frågor. Vad är skälet till och syftet med att i en regeringsförklaring innan vi har setts och diskuterat i Pensionsgruppen börja med att bjuda in samtliga partier till samtal?	3034
1004	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Även jag vill passa på att välkomna statsrådet tillbaka till riksdagen. Från regeringsförklaringen fram till i dag har det gått ungefär fyra veckor. Under den tiden har det varit helt tyst från regeringen om vad omtaget som statsrådet kallar det i interpellationssvaret egentligen kommer att betyda. Med tanke på att vi talar om ett av välfärdssamhällets kanske allra viktigaste system vårt pensionssystem och därtill politiska överenskommelser som har gällt i närmare 30 år är det lite viktigt att få detta klarlagt. Hur tänker sig regeringen att arbetet med pensionerna ska se ut framåt? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Det är bakgrunden till min interpellation. De enda från det högerkonservativa blocket som fram till i dag egentligen har sagt något om de aviserade förändringarna är det parti som inte ingår i regeringen alltså Sverigedemokraterna. Det är möjligen talande för den interna dynamiken i regeringsunderlaget. I förra veckans budgetdebatt här i kammaren kunde vi höra en närmast triumferande Oscar Sjöstedt SD:s ekonomisk-politiske talesperson konstatera att den som han uttryckte det smått bisarra" Pensionsgruppen slutligen förkastats. Det är uttalanden som ligger väl i linje med hur SD tidigare har uttryckt sig om Pensionsgruppen. Man har kallat den obsolet och direkt skadlig för landets pensionärer. Vad SD tycker om de här delarna råder det alltså ingen tvekan om. Men vad Moderaterna och de övriga partierna som faktiskt ingår i regeringen anser är mer oklart. I en intervju i Svenska Dagbladet i dag svarar statsrådet på frågan om Pensionsgruppen ska avvecklas eller inte: Vi får se. Det går alltså från SD:s dödförklaring av Pensionsgruppen förra veckan till statsrådets svar i dag: Vi får se. För mig är det inte helt tydligt vad det här innebär. I svaret på min interpellation säger statsrådet annars att hon anser att samarbetet i Pensionsgruppen har fungerat väl över tid att det har varit en garant för pensionssystemets finansiella stabilitet och så vidare. Statsrådet pekar också på något annat viktigt: att partierna i Pensionsgruppen under de här närmare 30 åren har tagit ansvar för de långsiktiga principerna i pensionssystemet. Jag ska inte lägga ord i någons mun. Men utifrån statsrådets svar tycker jag mig ändå utläsa ett positivt omdöme från statsrådet när det gäller hur Pensionsgruppen har fungerat över tid. Ändå står vi här i dag. Jag undrar - lite som min kollega var inne på i det tidigare anförandet - varför det är så viktigt att bjuda in partier som inte ställer upp på de grundläggande principerna för pensionssystemet till överläggningar. Min andra fråga är: Kommer statsrådet att kräva som en form av bottenplatta för kommande diskussioner att samtliga partier som samlas runt bordet ställer upp på de långsiktiga principerna som är själva ankaret i pensionssystemet? "	2904
1005	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag vill börja med att återigen understryka att regeringen är tydlig med att pensionsöverenskommelsen fortsatt gäller. Vi överger den inte heller inte vissa delar av den utan de grundläggande principer som vi har varit överens om gäller även fortsättningsvis. Jag blickar dock gärna framåt. Jag förstår att det definitivt inte är ens fel att man träter utan det har vi kanske åstadkommit tillsammans. Då är jag angelägen om att vi också löser det tillsammans. Till sammanträdet eller mötet i nästa vecka den 23 november har jag bjudit in de partier som traditionsenligt ingår i Pensionsgruppen och min tanke är att vi ska ha det samtal som Martina Johansson nämnde i sitt anförande. Vi ska ha det högt i tak och tala om vad som har varit bra vad som har varit mindre bra och hur vi tillsammans kan ta arbetet framåt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill vara tydlig med att Pensionsgruppens arbete och pensionssystemet som sådant berör tror jag 2 3 miljoner pensionärer i Sverige i dag men det berör många fler pensionssparare och som Martina Johansson var inne på i sin interpellation även de kommande pensionsspararna. Detta är något som måste hålla över tid. Det är ett långsiktigt system och vi har ett långsiktigt ansvar för att det ska hålla. Därför är jag angelägen om att samtala även med de partier som står utanför överenskommelsen och som inte sitter med i Pensionsgruppen för att skapa både en större förståelse och förhoppningsvis en större bredd i de ställningstaganden som vi har gjort historiskt och som vi måste göra också framöver. Jag värnar överenskommelsen och de principer som den vilar på. I nästa vecka har Pensionsgruppen sitt första sammanträde. Jag förstår att interpellanterna har varit ivriga att få se inbjudan i respektive partiers mejlboxar och jag är ledsen om det har dragit ut lite för länge på tiden. Det är Pensionsgruppens ursprungliga partier som är inbjudna till sammanträdet. Jag hoppas på en trevlig debatt och diskussion där men detta utesluter inte att samtal förs med samtliga partier.	2101
1006	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Jag tackar för svaret. Visst har vi fått en inbjudan till nästa vecka. Den kom i går eller i morse. Det uppskattar jag men jag hade velat se den innan jag fick höra i regeringsförklaringen att vi ska samtala med och bjuda in alla partier. Detta gör som jag var inne på tidigare att det blir en oro för vad det är vi vill. En del av pensionsöverenskommelsen är som sagt att vi är satta att värna det system vi har och att vi ska ha konsensus. Det som har varit så bra är att vi har diskuterat och till slut landat i konsensus. Alla partier har fått ge och ta. Det vi har sett under det sista året också i andra typer av parlamentariska överläggningar på olika områden är att det blir en väldigt stor politisk debatt som förs på ett sätt där man låser fast sig i olika frågeställningar och olika delar vilket gör det svårt att landa och släppa en del principer vilket man måste göra för att kunna hamna i konsensus. Det är därför jag tycker det har varit så bra med Pensionsgruppen och att detta har varit syftet. Men återigen: Det är jättebra att vi ska ses i nästa vecka. Jag ser fram emot det och kommer att göra plats i kalendern och passa in det i tiden så att vi kan ha bra samtal vilket jag hoppas att det ska bli. Jag vill passa på att påminna oss om det pensionssystem som vi har och har haft sedan 90-talet. Det har väldigt bra grundprinciper. Sedan behöver man skruva i alla system för att de ska bli ännu bättre och jag säger inte annat än att vi behöver göra detta. Systemet har dock gett hållbara pensioner och långsiktighet och framför allt har det höjt pensionsnivåerna. Vi har gått från 72 procent relativt fattiga pensionärer till ungefär 15 procent relativt fattiga pensionärer i dag. Man kan ta en annan siffra. Vi har gått från ungefär 1 1 miljoner relativt fattiga pensionärer till ungefär 300 000 relativt fattiga pensionärer. Jag stolt över att Centerpartiet har varit med och värnat detta system. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi gjorde överenskommelsen därför att vi hade en lågkonjunktur som gjorde att det var svårt att få ihop statsfinanserna och att värna pensionerna och det fanns behov av en hållbarhet och förutsägbarhet som skulle göra att pensionerna håller även i svårare tider. Nu när vi är på väg in i en ny lågkonjunktur blir det lite svårt för mig att förstå att vi ska frångå det grundfundament som har funnits för att värna systemet och för att klara även dåliga tider. Det är detta som oroar mig. Men jag ser som sagt fram emot ett samtal och hoppas att vi kan landa i något som gör att min oro minskar för jag tycker att det är viktigt för pensionärerna och för framtidens pensionärer att värna det arbetssätt som vi har haft.	2734
1007	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Det är oerhört angeläget att vi förbättrar sfi och samhällsorientering. Jag tycker att vi har brustit i det under ganska lång tid inte minst när vi använt former för upphandling och tittat för lite på kvalitet och att resultatet faktiskt blir bra. Vi ger inte alltid de bästa förutsättningarna för människor som kommer hit. I vårt avtal handlar det både om att förstärka sfi och samhällsorientering och att efter en tid ställa krav på att kunna svenska för den som har uppehållstillstånd och är svensk medborgare. Det är båda de sakerna som ska vara infriade och det är rimligt att vi gör både och. Hade vi bara gjort det ena hade det varit svårt att se kopplingen till det andra oavsett vilket av det vi hade gjort så regeringens insatser är nödvändiga för att möjliggöra bättre förutsättningar för varje människa som kommer hit och vill bo och leva i Sverige att också integreras. Utredningen handlar inte på något vis om sjukvården utan den handlar om att se över att begränsa rätten till tolk vad gäller avgiftsfrihet inom alla samhällssektorer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vad är det då som sjukvårdsministern har sagt? Jag har inte någonstans sagt att det strider mot lag. Det är inte mina ord. Däremot har jag sagt att jag ser svårigheter utifrån att vi har en stark patientsäkerhet och att det är grunden för allt som försiggår inom hälso- och sjukvården. De svårigheterna kommer utredningen att behöva möta. Den som vill titta på vad jag själv har sagt och skrivit får gå till det stora mediet Twitter. En torsdagskväll när flera professioner hade en debattartikel i ämnet som var väldigt intressant svarade jag dem att patientsäkerheten är en grundbult i hälso- och sjukvården och i den utredning som kommer att genomföras kommer man att behöva pröva eventuella förslag i förhållande till det som gäller för hälso- och sjukvårdens olika styrande lagar. En utredning ska alltså tillsättas - jag har aldrig påstått något annat - och patientsäkerheten är en grundbult i hälso- och sjukvården. Som för alla statliga utredningar gäller att man genomför den - man går igenom vad som gäller för vi bedriver verksamheten under lagarna - och sedan lägger fram ett förslag. Jag har inte möjlighet att i förväg tala om vad en utredning ska komma fram till. Det kommer den att själv behöva presentera och sedan kommer regeringen på sedvanligt sätt att bereda ärendet och återkomma efter att det varit ute på remiss. Men det är nödvändigt att man berättar vad man tycker och tänker och inte minst att man lyfter de farhågor man har oavsett verksamhet. Det är ju så vi arbetar inom det offentliga. Det finns någonting vi vill göra. Vi lyfter fram möjligheter problem och brister och väger samman dessa innan vi fattar beslut. Det kommer vi att göra också i den här frågan. Det finns en trygghet i att vi har det svenska utredningsväsendet. Vi rusar inte iväg och fattar beslut. Vi tar reda på vad som gäller och sedan lägger vi fram ett förslag. Regeringens hållning tycker jag framgår väl av interpellationssvaret. En utredning kommer att göras för alla samhällssektorer och när man kommer till hälso- och sjukvården kommer man att pröva eventuella förslag utifrån de lagar som gäller för just hälso- och sjukvården.	3280
1008	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Jag håller verkligen med statsrådet om vikten av ett pensionssystem som håller över tid men en del i detta är just att vi har haft partier som under närmare 30 års tid nu har varit överens om ett antal spelregler för hur vi ska jobba med pensionssystemet. I mitt förra inlägg ställde jag den direkta frågan hur statsrådet ser på att ta in partier i samtal när dessa partier inte på motsvarande sätt har skrivit under på de grundfundament eller principer som vi alla här tror jag är överens om är viktiga. Sverige har i grunden ett robust pensionssystem som under en lång följd av år har levererat stabila förutsägbara och statsfinansiellt hållbara pensioner. Som socialdemokrat kan jag tycka att vi har alltför många äldre i dag som har alltför låga pensioner och som vi behöver insatser för. Vi har också utmaningar när det gäller att säkerställa att framtida generationer pensionärer får pensioner som går att leva på. Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater menar att pensionerna behöver höjas och att det långsiktigt hållbara sättet att göra detta är att titta på avgifterna och inbetalningarna till pensionssystemet. Vi behöver komma upp i de nivåer som vi en gång i tiden var överens om att vi skulle nå upp till. Apropå Pensionsgruppen och det arbete som har bedrivits där under de senaste åren finns det i dag en framförhandlad överenskommelse mellan de fem partierna om att göra en översyn av avgiftsnivåerna. Det var detta som stod näst på tur i Pensionsgruppens arbete. Min andra fråga är om regeringen nu tänker gå vidare med frågan om en översyn av avgiftsnivåerna eller om man skrotar de planerna.	1640
1009	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag vill börja med att landa i frågan om huruvida vi fem partier har ett gemensamt ansvar eller ett synnerligt ansvar som Kalle Olsson tog upp i sin interpellation. Givetvis vilar det ett särskilt ansvar på de fem partier som har varit med under en längre tid och som har skrivit under överenskommelsen om de grundläggande principerna. Just därför tänker jag när en del partier blir mindre och andra blir större och man har en långsiktighet och ett gemensamt värnande av vårt pensionssystem och de principer och grundbultar som det vilar på att det hade varit bra om fler partier delade detta ansvar och skrev under på dessa principer och överenskommelsen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag förstår att jag inte har varit med under de senaste 30 åren i dessa sammanhang och jag förstår att det är komplicerat. Jag förstår också att alla partier kanske inte kommer att skriva under överenskommelsen eller de grundläggande principerna. Jag kanske får uttrycka en något personlig åsikt men jag vill inte föregripa den diskussion som ni ska ha i Pensionsgruppen i nästa vecka. Det är ändå rimligt att anta att det är viktigt att man är med på de grundläggande fundamenten. Men det skadar väl inte om det då är fler partier som är villiga att gå in och ta ansvar och skriva under på dessa principer för att sedan i framtiden vara med och ta ansvar för just pensionssystemet som sådant. Jag vill som sagt inte föregripa för mycket av den diskussion som ni ska ha. Men jag blir ändå lite nyfiken när båda interpellanterna lyfter fram att Pensionsgruppen inte har fungerat speciellt väl. Riksdagsledamoten Martina Johansson lyfter fram att hon gärna ser att vi ska ha konsensus återigen efter att en del partier - kanske på båda sidor - har trixat fixat och lagt till lite olika delar utan att det har rått konsensus. Jag blir lite nyfiken på vad som är ert förslag på hur samarbetet som sådant ska återupprättas - jag tror i och för sig att man har haft en relativt god ton - och hur vi ska vårda arbetet i Pensionsgruppen framgent. Det kan inte bara vara så att man lägger locket på och att man låter en död hand vila över detta för att man inte kan uppnå konsensus. I en föränderlig tid där vi står inför många olika utmaningar framöver tror jag att det är väldigt viktigt att vi ändå har en styrka och en handlingskraft i Pensionsgruppen och i dessa frågor och kan driva dem framåt. Det är först då som vi verkligen kan trygga och säkra vårt gemensamma pensionssystem och skapa goda förutsättningar för våra blivande pensionärer för dem som är äldre i dag och för sparande.	2635
1010	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Jag tackar för svaret. För mig handlar Pensionsgruppen om att man ska nå konsensus. Det har vi varit inne på. Det som förvånade mig är som jag sa tidigare att vi inte började med ett samtal i Pensionsgruppen. Det är det som förvånar mig mest att vi inte börjar där vi alla ändå egentligen tycker att vi ska vara. Sedan tog jag upp att alla partier på något sätt har varit med och fiskat lite grann vid sidan. Det har Centerpartiet också gjort. Man måste alltid vara efterklok. Då hoppas jag att det som vi ska prata om när vi ska ses i nästa vecka är det som vi ska ägna oss åt och motverka detta. Jag vill inte ha fler debatter liknande en valdebatt som var i våras där våra partiledare hade en debatt om pensionerna. Jag kommer inte ens ihåg siffrorna om jag ska vara helt ärlig. Men någon sa 400 kronor någon sa 500 kronor. Någon sa: Ni höjer egentligen bara 200 kronor och jag vet och så vidare. Men det är detta som vi vill motverka. Jag tror att ett skäl till att vi hamnade där var för att vi lämnade den trygghet och det konsensusarbete som vi har och har haft i Pensionsgruppen. Sedan har det inte fungerat så bra de senaste fyra åren. Det beror förmodligen på enskilda möten. Det kan också handla om enskilda individers sätt att agera i en grupp. Sedan ska jag inte säga mer än så eftersom jag inte vill recensera enskilda individer. Jag är ändå glad över att vi ses i nästa vecka. Men återigen är jag förvånad över att det inte var där som vi började för då hade jag inte behövt vara orolig. Det är det som jag är i dagsläget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Oavsett hur Pensionsgruppen ska se ut eller jobba framöver är poängen att vi alla måste ställa upp helhjärtat på grundprinciperna i vårt pensionssystem.	1787
1011	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Jag tycker inte att man ska hymla med frågan om Sverigedemokraterna i detta sammanhang. För mig är det inte ett parti i mängden. Det är inte ett parti vilket som helst. Vi har precis gått igenom en valrörelse där högerpopulism och orealistiska vallöften har flugit genom luften. Vi skulle få sänkt bensinskatt med 10 kronor. Det landade på 14 öre. Jag fasar för en situation där den typen av politiska krafter tar sig in och bedriver den typen av populism i vårt arbete med pensionerna. Det är viktigt att ha detta sagt. Vi har fem partier som har tagit ett långsiktigt ansvar - fem partier som har sett väldigt seriöst på dessa frågor över tid. Det ska vi vara rädda om menar jag. Jag vill tacka statsrådet för att hon svarade på frågan och säger att det är rimligt att kräva att de partier som sitter med vid bordet ändå i någon mening delar de grundläggande principerna. Det tycker jag är ett viktigt svar i detta sammanhang. Men det har inte varit helt lätt att tolka de olika besked som har kommit de senaste veckorna från regeringsförklaringen och fram till i dag. Jag är därför glad över att vi kunde ha denna interpellationsdebatt. Jag ser fram emot kommande diskussioner och debatter eftersom alla frågor inte är klarlagda i och med dagens debatt. Men jag tackar så här långt för diskussionen.	1328
1012	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag ska börja där Kalle Olsson slutade. Att i alla delar avslöja vad man själv gör för ställningstaganden är lite grann att visa korten i förväg och visa vad man har på hand inför att man ska gå in i Pensionsgruppen och diskutera just dessa frågor. Det är själva poängen. Jag ser därför fram emot att just de frågor som Kalle Olsson har tagit upp i dag kring avgiftsnivåer och annat är frågor som vi får ta upp och diskutera i Pensionsgruppen framöver. Vi får vrida och vända på dem för att se till att vi inför framtiden har ett tryggt pensionssystem. Pensionsöverenskommelsen gäller alltså även fortsättningsvis. Det är ingenting som vi överger. Vi konstaterar sammantaget att samarbetet i Pensionsgruppen inte har fungerat väl den senaste tiden av den ena eller andra orsaken. Just därför säger regeringen nu att vi gärna vill se ett omtag. Den första delen i omtaget är kanske att jag bjuder in Pensionsgruppen för samtal för att lyssna på vad som har fungerat väl och vad som har fungerat mindre väl men samtidigt också för samtal med samtliga partier i Sveriges riksdag just för att skapa en bredd en starkare förankring och förhoppningsvis kanske få med några partier till när det gäller de grundläggande principerna och den överenskommelse som ligger fast och som vi alltså inte överger. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Framför allt hoppas jag verkligen på ett gott samarbete framöver där vi kan ha högt i tak och lyfta fram dessa frågor som i allt väsentligt är väldigt komplicerade och svåra. Men jag hoppas att det också ska leda till att vi fortsätter att ha ett bra och tryggt pensionssystem. Jag ser fram emot de fortsatta samtal som vi kommer att ha med samtliga partier i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1811
1013	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag vill givetvis börja med att tacka interpellanten Åsa Eriksson för den interpellation hon har ställt till mig gällande en trygg sjukförsäkring. Åsa Eriksson har frågat mig om jag delar upplevelsen av innehållet i Tidöavtalet det vill säga att sjukförsäkringen är tryggad långsiktigt med avtalet och om det därmed innebär att jag inte avser att införa nedskärningar i sjukförsäkringen. Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur som Sverige står inför samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och extrema energi- och bränslepriser. En grundläggande förutsättning för att möta denna utmaning är att alla som kan stå till arbetsmarknadens förfogande också gör det och anstränger sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Arbete skapar nämligen välstånd och motverkar enskilda människors fattigdom. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete och politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar och stödja individen. Regeringen är bekymrad över den stigande sjukfrånvaron - sjukpenningtalets nuvarande ökningstakt är 6 procent. Vi kommer därför att noga följa den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen för att säkerställa att förändringarna inte medför onödigt långa sjukskrivningar men också att den som på grund av sjukdom inte kan arbeta har en ekonomisk trygghet. Långvariga sjukskrivningar är skadliga både för den som är sjukskriven och i förlängningen för samhället i stort. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafterna att återkomma till jobbet och att fokusera på att stärka individen och rehabiliteringskedjan. Med detta fru talman är jag öppen för debatt. (forts.)	2020
1014	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Detta är första gången som statsrådet och jag debatterar sjukförsäkringen här i riksdagens kammare men jag kan garantera att det inte blir sista gången. Jag ser verkligen fram emot det här. Statsrådet och jag är förhoppningsvis överens om att Sverige ska ha trygga försäkringar som är byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom ser vi till att det lönar sig att arbeta och göra rätt för sig. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi borde kunna förvänta oss att få del av när vi behöver den. Sjukförsäkringen är en central del av samhällskontraktet. Fru talman! Den politik som statsrådets parti Moderaterna gick till val på 2006 att försämra trygghetssystemen och införa en stupstock i sjukförsäkringen var en av anledningarna till att jag engagerade mig politiskt. Jag var då tjänsteman i ett samordningsförbund och väl införstådd med hur sjuka människor skulle drabbas av allianspartiernas nedmontering av våra gemensamma trygghetssystem. Tjänstemän kan som bekant bara tillämpa lagstiftning som riksdagen beslutar om så därför bestämde jag mig för att bli politiker. Priset för försämringarna var det dock de sjuka som fick betala. Vi socialdemokrater genomförde under våra åtta år vid makten flera förbättringar i sjukförsäkringen för att mildra effekterna av nedmonteringen. Bland annat tog vi bort stupstocken. Krav på aktiva rehabinsatser och tydliga uppföljningar är bra tycker vi men risk för fattigdom gör ingen människa friskare. De tre partier som nu ingår i regeringen har än en gång gått till val på att återinföra stupstocken och försämra sjukförsäkringen. Frågan är när och hur fru talman de tänker genomföra sina vallöften. Bakgrunden till den här interpellationen är det uttalande som statsrådets samarbetspartner Jimmie Åkesson gjorde i riksdagens talarstol i partiledardebatten den 26 oktober. Han sa då att Sverigedemokraterna hade gått till val på att trygga sjukförsäkringen långsiktigt och att man i samarbetsavtalet med Tidölaget också hade gjort det. I partiledardebatten sa Jimmie Åkesson uttryckligen: Det är nämligen min upplevelse." Fru talman! Alla som hörde statsrådets svar på min interpellation för ett par timmar sedan inser att statsrådet undvek att svara på frågan om sjukförsäkringen verkligen är tryggad långsiktigt med Tidöavtalet. Jag litar inte på Jimmie Åkessons upplevelser och det är jag nog inte ensam om. Jag vill därför ge statsrådet en ny chans att svara alla de tusentals människor som har svåra sjukdomar som påverkar deras arbetsförmåga och som befarar att de blir utan inkomst om statsrådets parti gör verklighet av sin politik: Innebär Jimmie Åkessons upplevelse av regeringens samarbetsavtal med honom att statsrådet inte kommer att göra några nedskärningar i sjukförsäkringen? "	2899
1015	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Till att börja med får jag säga att jag talar för regeringen och för mig själv. Jag talar inte för Jimmie Åkessons upplevelse. Jag håller med om början av Åsa Erikssons inledningsanförande och delar hennes grundläggande syn på vårt gemensamma trygghetssystem. Föga förvånande håller jag dock kanske inte med om alla delar i hennes historieskrivning. Jag ser också fram emot att ses i kammarens talarstolar framöver. Man kan tolka din inledning som ett hot eller som ett löfte men jag ser verkligen fram emot de här diskussionerna. Det är nämligen viktiga saker vi talar om. Regeringen är orolig över sjukfrånvarons utveckling. Sjukpenningens nuvarande ökningstakt är 6 procent på årsbasis och politiken måste då vara utformad för att just förebygga och motverka långa sjukskrivningar. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafterna för att återkomma i arbete att se till den enskilde individen och att tidigt sätta in de rehabiliteringsåtgärder och andra åtgärder som behövs för att man ska orka komma tillbaka i arbete. Vi måste utforma ett sjukförsäkringssystem som motverkar onödigt många och framför allt onödigt långa sjukskrivningar bland annat genom att tydligt definiera olika avstämningstillfällen. Nu ökar de långa sjukfallen igen. De som uppgår till 180 dagar eller längre har jämfört med förra året ökat med 11 000. Totalt har vi i dag 104 000 långa pågående sjukfall i Sverige och de står för ungefär 60 procent av de pågående sjukfallen. Två tredjedelar av dessa är kvinnor. Det är klart att man som regering då blir bekymrad. De nya undantag i rehabiliteringskedjan som infördes med intentionen att skapa mer tid för sjukskrivna att hinna rehabiliteras tillbaka till ett arbete hos den egna arbetsgivaren hade såklart ett gott syfte. Men om vi nu ser att de ökar på väldigt mycket och snarare är kontraproduktiva mot den enskilde att man inte alls kommer tillbaka i arbete utan förblir i sjukskrivning måste vi givetvis följa utvecklingen väldigt noga och noga bevaka vilka konsekvenser den får. Sedan måste rehabiliteringsarbetet vara effektivt och sättas in väldigt tidigt så att man har möjlighet att komma tillbaka. Jag minns också historien och jag kommer aldrig någonsin att medverka till att människor återigen göms och glöms i statistiken. Det här systemet ska finnas till för de människor som hamnar där för att de tidigt och snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete och inte gömmas och glömmas bort i statistiken.	2532
1016	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Tack för det statsrådet även om jag fortfarande inte hörde något svar på min fråga. Den verkar vara svårare än den låter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag uppskattar verkligen statsrådets engagemang för att människor som är sjuka ska få tidiga insatser. Det är jätteviktigt; jag håller med om det. Jag uppskattar också att statsrådet väljer att ta upp förebyggande åtgärder för det är det bästa vi kan göra. Den sjukskrivning som aldrig blir av om man kan behålla sin arbetsförmåga är den bästa sjukskrivningen. En tredje sak jag uppskattar är engagemanget för kvinnors sjukdom. Det är någonting som vi delar och där hoppas jag att vi kan hitta gemensamma lösningar. Det är fruktansvärt hur många kvinnor som i dag är sjukskrivna på grund av olika typer av framför allt stressrelaterade åkommor. Så kan vi inte ha det. Dock kvarstår det faktum att statsrådet inte vill säga att hon inte tänker försämra sjukförsäkringen. Det gör att jag befarar att det återigen kommer att vara de sjuka som ska betala för de skattesänkningar som bland annat Moderaterna säger att man vill göra att det återigen ska vara de cancersjuka med långa sjukfall som kastas ut ur sjukförsäkringen och då tvingas leva på en partner eller på besparingar eller i värsta fall gå till socialtjänsten för att få hjälp med sitt uppehälle. Jag tror att det är många som nu tittar på den här debatten som är sjukskrivna i dag och vet att de trots insatser inte ser ut att återfå sin arbetsförmåga innan de kommer till de tidsgränser som den tidigare moderatledda regeringen införde när man kastade ut människor ur sjukförsäkringen och som vi sedan luckrade upp. Jag önskar att statsrådet kunde ge dem löftet att man inte ska göra om samma misstag en gång till. Det gläder mig fru talman att regeringen i budgetpropositionen vill förlänga det tillfälliga undantag som vi socialdemokrater införde på grund av de längre sjukköer som pandemin orsakat. Det vill jag ge regeringen beröm för. Men fortfarande fattiggörs många människor som drabbas av sjukdom för att försäkringen inte är tillräckligt bra. Jag vill uppmana statsrådet att inte vara nöjd utan ta initiativ för att förbättra försäkringen för svenska löntagare. Låt mig ge ett par tips på vägen. Viktigast av allt tror jag är att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Det slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och som ser till att samhället fungerar. Det handlar om busschaufförer undersköterskor butiksbiträden byggnadsarbetare och en massa andra som inte kan arbeta hemma. De arbetar ofta i kontaktyrken och utsätts för mycket smitta. Det här är fruktansvärt orättvist och någonting som jag vill uppmana regeringen att åtgärda - annars kommer vi socialdemokrater att göra det när vi får chansen. Ett annat tips handlar om människor med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Där behöver vi förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete. Vi behöver också se till att samma arbetsmarknadsbegrepp används som vid bedömning av sjukpenning. Det finns färdiga förslag om det i de utredningar som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Fru talman! Än en gång vill jag ge statsrådet möjlighet att svara på min fråga i interpellationen: Är sjukförsäkringen långsiktigt tryggad med statsrådet som ansvarig?	3349
1017	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Svaret på Åsa Erikssons fråga om sjukförsäkringen är tryggad med mig som statsråd är väl egentligen ganska enkelt. Allt annat än att svara ja på den frågan vore ju väldigt märkligt. Och på frågan om huruvida jag kommer att införa några försämringar är svaret givetvis nej. Jag har inte engagerat mig i politiken för att göra försämringar. Om jag inför förändringar i sjukförsäkringssystemet tillsammans med övriga regeringen tror jag givetvis på att det är förbättringar. Vad gäller tolkningen och definitionen av detta kommer det kanske att fortsätta att skilja sig mellan oss. Men det är klart att jag som statsråd inte har engagerat mig i de här frågorna för att försämra ett system utan det handlar givetvis om att göra förbättringar. När vi talar om förbättringar handlar det i mångt och mycket om att fler av samhällets aktörer måste engagera sig för att sjukfrånvaron inte ska öka. Det ligger inte enbart på den enskilde att se till att inte bli sjukskriven utan det är otroligt viktigt att arbetsgivaren hälso- och sjukvården Försäkringskassan och inte minst vi i politiken jobbar förebyggande och förhindrar sjukskrivning. När det väl händer ska vi finnas där med ett trygghetssystem och samtidigt aldrig glömma vad målet är. För de allra flesta är det att komma tillbaka till arbete och då kan vi inte bara låta månaderna gå. Vi har testat det förr och vi såg hur statistiken såg ut då. Man gömde och glömde människor i statistiken och man efterfrågade dem aldrig. Det tycker jag är ett tydligt tecken på att ett system definitivt inte fungerar. Där vill jag aldrig någonsin hamna igen. Det förebyggande arbetet är alltså oerhört viktigt. Jag är glad över att Åsa Eriksson delar uppfattningen att vi behöver göra mer för kvinnors hälsa. Vi vet att en väldigt stor del av sjukskrivningarna i dag handlar om psykisk ohälsa och därför är jag oerhört glad över att vår regering nu satsar på att motverka den psykiska ohälsan och den ofrivilliga ensamheten. Det handlar inte minst om folkhälsan och det förebyggande arbetet men också om en jämställd vård. Kvinnor i klimakteriet med migränbesvär eller andra kvinnorelaterade sjukdomar ska bli sedda och få hjälp innan de eventuellt hamnar i utanförskap och sjukskrivning. Fru talman! Jag tror kanske inte att Åsa Eriksson och jag är helt överens om vad som är en försämring eller en förbättring i olika delar av politiken. Men vi kan nog ändå enas om att vi aldrig någonsin mer får hamna i en situation där vi gömmer och glömmer och månaderna bara går. Jag tänker att vi ändå delar uppfattningen att en rehabiliteringsinsats som sätts in så tidigt det bara är möjligt ökar möjligheterna att komma tillbaka i arbete. När siffrorna nu ökar med 6 procent på årsbasis och allt fler hamnar i långa sjukskrivningar tänker jag att det här inte riktigt var en förbättring. Det här är väl inte bra - eller hur ser Åsa Eriksson på den saken?	2975
1018	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Det finns ingen i den här kammaren som har någon annan åsikt än att vi ska göra allt vi kan för att alla i Sverige ska lära sig det svenska språket. Här finns det väldigt många åtgärder som man kan vidta men vi är aldrig beredda att för den skull äventyra patientsäkerheten. Här ser jag ändå att det från regeringssidan finns två olika linjer. Sjukvårdsministern säger att patientsäkerheten inte ska äventyras och då är det på det rakbladet som det ska avgöras om det här blir lagstiftning för hälso och sjukvården eller inte. Jag måste bara beskriva verkligheten på en förlossningsavdelning. Mödradödlighet är tack och lov något extremt ovanligt i Sverige men hos de kvinnor i befolkningen som inte behärskar det svenska språket är den dubbelt så hög. Det här kan man se på område efter område. Här i Stockholm är medellivslängden tio år längre om man bor utmed den röda linjens norra del än om man bor utmed den södra. Det är klart att det finns många förklaringar till det men en av dem är problemen med språk. Att då gå in från den här regeringens sida med det här förslaget skulle direkt försämra för den här gruppen för det är ju det det innebär. När de som redan i dag har svårigheter att kommunicera på det svenska språket är i behov av sjukvård ska de inte få tillgång till den via tolk utan då ska det bli upp till undersökningsfynd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det visar sig också lite grann när Sverigedemokraterna är uppe i talarstolen. Jo jo man ska få hur mycket tillgång som helst säger de - men man ska betala för det. Det är ungefär samma som att säga att man ska få tillgång till en förlossning men man får betala de 10 000 kronor som det faktiskt kostar. Man kan få tillgång till särläkemedel i Sverige men man får betala den halva miljon som det kostar. Sjukvården i Sverige ska finnas till för alla och fördelas efter behov inte beroende på om man behärskar det svenska språket eller inte. Jag ser ändå en öppning i det sjukvårdsministern nu säger - att det avgörande faktiskt är patientsäkerheten. Om konsekvenserna av lagförslaget som ska tas fram i enlighet med Tidöavtalet blir att patientsäkerheten försämras då uppfattar jag av sjukvårdsministern att det inte kommer att gälla hälso- och sjukvården. Jag hoppas att hälso- och sjukvårdsministern också drivs av att förbättra hälso- och sjukvården och inte som det här förslaget skulle kunna innebära att försämra den för en redan i dag utsatt grupp. Min fråga till hälso- och sjukvårdsministern blir denna. Om den här utredningen skulle komma fram till att en minskad tillgång till tolk innebär att patientsäkerheten äventyras vilket alla inom sjukvården redan inser tolkar jag sjukvårdsministerns svar som att det här förslaget i så fall inte kommer att läggas fram vad gäller hälso- och sjukvården. När det gäller det andra som vi debatterar i den här interpellationsdebatten nämligen att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara skyldig att ange dem som inte har tillstånd att vistas i landet kan vi när vi läser Tidöavtalet se att man ändå har skrivit in ett förbehåll att man ska titta noga på om det ska gälla hälso- och sjukvården. Men det har man alltså inte gjort på tolksidan och det är det som gör mig orolig. Jag ser ändå en öppning i att hälso- och sjukvårdsministern här faktiskt lyfter fram att patientsäkerheten är grundläggande. Den får inte äventyras. Om att dra tillbaka tolkarna från sjukvården skulle innebära allvarliga hot mot patientsäkerheten som alla vi inom sjukvården ser att det gör ser jag en strimma av hopp att den här försämringen av hälso- och sjukvården inte kommer att genomföras.	3671
1019	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för ett tydligt svar! Jag uppskattar verkligen det även om jag tror att de som tittar på den här debatten har svårt att tolka löftet att återinföra stupstocken i sjukförsäkringen som något annat än en försämring. Inspektionen för socialförsäkringen ISF har ju granskat de tidsgränser som Moderaterna införde förra gången de hade regeringsmakten. Granskningen visar tydligt att fyra av fem utförsäkrade fick vara utan inkomst i ett kvartal. Sedan återvände fyra av fem till sjukförsäkringen så fort som det var möjligt. Av dem som var sjukskrivna på heltid när de utförsäkrades av Moderaterna var 95 procent tillbaka i sjukförsäkringen inom en treårsperiod. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Man blir inte frisk av att vara fattig statsrådet! Moderat politik tvingar sjuka människor till fattigdom och fortsatt ohälsa. Jag hoppas att ni lär av era misstag. Vi socialdemokrater vill i stället förstärka sjukförsäkringen. Vi vet att ekonomisk trygghet är en grund för att man ska kunna rehabiliteras återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka i arbete. Vi kommer att göra vad vi kan för att förändra karensavdraget så att det blir mer rättvist för alla Sveriges löntagare. Sverige ska ha trygga försäkringar som är byggda på plikt och rätt och försäkringar som man kan lita på.	1344
1020	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag noterar att Åsa Eriksson inte svarade på min fråga om huruvida hon är nöjd med den utveckling som vi ser med en ökning på 6 procent av sjukskrivningarna på årsbasis. Jag uppskattar den här diskussionen och debatten. Jag uppskattar dock inte när Åsa Eriksson lägger ord i min mun. Jag sa aldrig att jag skulle vara nöjd och tycka att det var en förbättring om stupstocken återinfördes. De orden sa jag aldrig. Jag kan lova Åsa Eriksson att vi noga kommer att följa den utveckling som de nya reglerna ger och vilka effekter de får. Detta görs av Regeringskansliet av handläggande myndighet och av andra externa parter. Om det visar sig att en eller flera av de förändringar som har skett leder till längre sjukskrivningar och till att man kommer allt längre bort från arbetsmarknaden och riskerar att gömmas och glömmas bort i statistiken - tidigare regeringar har varit duktiga på detta - kommer vi att vidta åtgärder. Jag kommer aldrig att medverka till det. En särskild utredare tittar på effekterna av det som vi precis har genomfört och vi kommer att följa upp detta noga. Det finns nog all anledning att komma tillbaka och diskutera hur vi tillsammans kan åtgärda eventuella negativa effekter. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1266
1021	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag vill börja med att tacka Ulrika Westerlund för vad som är min första interpellationsdebatt som statsråd. Interpellationen handlar om ett viktigt område hbtqi-frågor som jag är väldigt stolt över att ha fått ansvar för som statsråd. Fru talman! Ulrika Westerlund har frågat hur min plan ser ut för att gå vidare med förslagen från MUCF:s rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor och om jag avser att genomföra andra reformer som syftar till att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors omfattande kartläggning om unga hbtqi-personers levnadsvillkor ger en mycket belysande bild av gruppens situation. Den visar till exempel att unga hbtqi-personer har sämre hälsa i synnerhet psykisk och att många upplever otrygghet utsatthet och har erfarenhet av olika former av kränkningar. Resultaten är på många sätt oroande och det är oacceptabelt att denna grupp fortfarande har sämre levnadsvillkor än andra unga. Sammantaget visar rapporten att det finns behov av fortsatta insatser för att främja unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter innefattar konkreta åtgärder fram till och med år 2023. Unga hbtqi-personer utgör ett särskilt fokusområde och handlingsplanen innehåller flera insatser som syftar till att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation. I budgetpropositionen för 2023 föreslås att 10 miljoner kronor tillförs arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Tillskottet som beräknas ligga kvar även 2024 syftar till att fullfölja pågående insatser inom ramen för handlingsplanen och att möjliggöra nya insatser. Regeringen avser att utifrån bland annat den nämnda rapporten från MUCF överväga vilka fortsatta och nya insatser som behövs för att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation. För mig och regeringen är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga. I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Det är särskilt viktigt att slå fast att detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och i vilket sammanhang man befinner sig.	2275
1022	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Tack för svaret statsrådet! Jag har några uppföljande frågor såklart. Min fråga har sin bakgrund i Tidöavtalet. Det är ett mycket omfattande avtal som regeringen har slutit med Sverigedemokraterna. Fokus i avtalet ligger på migration och kriminalitet. Det upptar det största utrymmet i avtalet. Men det finns också några hbtqi-politiska reformer som har nämnts. Det handlar bland annat om utredning av förbud mot omvändelseförsök några åtgärder som syftar till att något förbättra situationen för asylsökande hbtqi-personer och också att vidta fler åtgärder på hedersområdet också med ett hbtqi-fokus. Jag välkomnar såklart alla dessa åtgärder. Men det jag undrar är om avtalet ska tolkas som att detta är vad som kommer att finnas resurser till att genomföra under mandatperioden med tanke på att det är ett så omfattande avtal. Jag har inte budget- eller tidsatt exakt varenda grej som är med i avtalet. Men det är ju väldigt många olika reformer och många av dem kräver stora utredningar som kommer att ta lång tid för att man ska kunna se om de är möjliga att genomföra. En hel del saker som ni i regeringen har kommit överens om med Sverigedemokraterna är också dyra. Även om man tycker att vissa frågor är väldigt viktiga till exempel hbtqi-personers rättigheter är det fråga om prioriteringar. Om man till exempel ska göra utredningar om lagstiftning eller skrida till verket med att verkställa några av förslagen från till exempel MUCF:s rapport kommer det att kosta pengar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Handlingsplanen sträcker sig fram till 2023. Många av de åtgärder som finns med i handlingsplanen har ju redan genomförts. Särskilt på området unga hbtqi-personer har i princip alla åtgärder redan genomförts bortsett från detta att eventuellt lagstifta mot omvändelseförsök. MUCF-rapporten var ett av de uppdrag som fanns på området och nu har den ju kommit. Jag förstår att regeringen precis har samlat sig och att allt inte är färdigdiskuterat. Men det som jag framför allt undrar är om det som står i Tidöavtalet är tänkt att förstås som det som det kommer att finnas möjlighet att genomföra eller om vi kommer att kunna se fram emot några fler åtgärder på hbtqi-området. Jag ska ge lite exempel senare. Det här är mer ingången till diskussionen.	2325
1023	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! I Tidöavtalet finns vissa reformer inom området hbtqi-personers rättigheter som jag är väldigt stolt över. Ett av de förslag som jag är mest stolt över är just det som Ulrika Westerlund nämner nämligen att kriminalisera så kallade omvändelseförsök som vi i regeringen ser som en viktig åtgärd. Tidöavtalet ska inte tolkas som heltäckande för regeringens politik. Tidöavtalet innehåller vissa punkter som vi inom regeringen har kommit överens om. Men vi kommer att bedriva mycket politik som även ligger utanför Tidöavtalet. När det gäller hbtqi-frågor kommer MUCF:s rapport att vara en del av det beslutsunderlag som regeringen använder sig av när vi utformar vår politik inom detta område. Som Ulrika Westerlund mycket riktigt påpekar har ju regeringen suttit vid makten i knappt en månad och vi har mycket arbete att göra. Men den bild som målas upp i MUCF:s rapport är att det fortfarande är väldigt stora skillnader i psykisk hälsa och livssituation mellan hbtqi-personer och andra grupper i samhället. Det är en situation som den här regeringen aldrig kommer att acceptera. Vi kommer att arbeta aktivt för att förbättra rättigheter och livsvillkor för hbtqi-personer.	1190
1024	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Jag vill gå vidare och diskutera just detta med omvändelseförsök ytterligare en aspekt i Tidöavtalet som jag undrar om jag har förstått rätt. När man beskriver vad det är man vill utreda nämner man bara sexuell läggning och inte könsidentitet och könsuttryck. Tyvärr har vi sett en utveckling i många länder i det globala nord kan man väl kalla det för kanske framför allt i anglosaxiska länder där man motarbetar transpersoners rättigheter. Just omvändelseförsök kan man tydligast se i Storbritannien. Där har man nu gått vidare med ett lagförslag om att kriminalisera omvändelseförsök men endast vad gäller omvändelseförsök på grund av sexuell läggning inte könsidentitet och könsuttryck. Det här är ett resultat av något slags kulturkrig kan man nästan kalla det för där transpersoner har blivit ett märkligt slagträ. Vi såg också i det senaste amerikanska valet att transpersoners rättigheter var något som användes som en symbol på ett otroligt obehagligt sätt som jag hoppas att vi aldrig får se i Sverige. Därför reagerar jag ganska direkt när man i övriga uppräkningar nämner könsidentitet och könsuttryck men inte gör det specifikt här. Jag undrar såklart om det är en slump eller om det ska tolkas som att det betyder att man inte tänker sig att vid en eventuell kriminalisering också kriminalisera att försöka omvända människor från deras könsidentitet. Det är en konkret fråga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer MUCF:s rapport är ju väldigt omfattande och innehåller en massa olika förslag framför allt om att ge olika uppdrag till myndigheter. Några av dem är också upprepningar av förslag som har lagts fram långt tidigare. Det är uppdrag till myndigheter som kanske har en lite annorlunda syn på hur arbetet för allas lika rätt bäst bedrivs. Historiskt har vi tydligast sett det på skolans område. Där görs det ofta inte riktade satsningar till särskilda grupper av elever inklusive hbtqi-ungdomar utan man hoppas att samtliga elever ska gynnas av olika insatser som inte specifikt inriktar sig på vissa grupper. I läroplanerna nu har man olyckligtvis inte heller tagit med just hbtqi-personers rättigheter när man samtidigt diskuterar andra viktiga frågor till exempel hedersrelaterat våld och förtryck vikten av jämställdhet och så vidare. Här är ett område där det skulle krävas en del fotarbete och diskussion om hur det skulle gå till att ge dessa uppdrag. Jag är särskilt intresserad av att höra om förslagen på skolans område om det är något som ni har hunnit titta på generellt och hur ni tänker gå vidare med det. Tidigare i dag hade jag en annan interpellationsdebatt med en av dina regeringskollegor där vi specifikt pratade om några frågor som hon är ansvarig för och dessa vill jag nämna eftersom ni ändå regerar tillsammans. Det gäller såklart könstillhörighetslagen och här har jag stora förhoppningar på att just Liberalerna ska kunna tänka sig att gå vidare med det utkast till lagrådsremiss som kom för ungefär ett år sedan - som både Miljöpartiet och Socialdemokraterna stod bakom och som Liberalerna i många debatter har gett uttryck för att man stöder nämligen principen om självbestämmande vad gäller ändring av juridiskt kön - och inte den lagrådsremiss som kom i juli i år och som lades fram av endast Socialdemokraterna. Jag förstår att ni inte har bestämt er ännu men eftersom detta har varit något av en liberal profilfråga vill jag ändå ta upp detta med statsrådet.	3477
1025	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag börjar med att besvara frågan gällande formuleringen i Tidöavtalet om omvändelseförsök. I Tidöavtalet står många saker som regeringen vill genomföra men det ska inte tolkas som att det som inte står där inte ska genomföras. Politiken kommer att vara mer heltäckande än så. När det gäller formuleringen gällande omvändelseförsök ska den inte tolkas som ett ställningstagande att könsuttryck och könsidentitet inte ska omfattas av denna lagstiftning. Nästa fråga som Ulrika Westerlund tog upp är hur man arbetar med hbtqi-frågor i myndigheter och specifikt skolor. Som statsråd ser jag det som en självklarhet att titta på det som en del i arbetet med att stärka hbtqi-personers rättigheter och livssituation. Vi vet att mycket av identitet normer och värderingar kring alla människors lika rättigheter formas i skolan i unga år och jag ser det som självklart att titta på vilken roll skolan har i detta arbete. Exakt hur vi kommer att arbeta med dessa frågor ber jag att få återkomma till men att skolan har en roll i detta arbete ser jag som självklart. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill särskilt framföra att i det arbete vi kommer att bedriva i dessa frågor kommer vi också att titta på hur det geografiskt skiljer sig för hbtqi-personer. Vi kan se att det är stora skillnader om man bor i exempelvis Stockholm på en mindre ort på landsbygden eller i ett särskilt utsatt område där det finns hederskultur. Vi får titta på om man kanske behöver arbeta med dessa frågor på olika sätt beroende på hur situationen ser ut i det aktuella geografiska området. Könstillhörighetslagen berördes som sagt i en tidigare interpellationsdebatt. Som statsråd representerar jag regeringen. Liberalerna har såklart åsikter i olika frågor men i min roll som statsråd representerar jag regeringen. Arbetet med en ny lagstiftning har kommit långt men vi får återkomma till hur den kommer att utformas.	1949
1026	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar åter statsrådet för svaret. Jag förstår att du är här i din roll som statsråd och inte som liberal men jag ville ändå lyfta upp detta med könstillhörighetslagen eftersom det är en så viktig fråga där Miljöpartiet ofta tävlat med Liberalerna om ledartröjan när det gäller att stå upp för rättigheter i dessa frågor. Jag fortsätter lite på samma tema även om jag förstår att statsrådet inte kan svara. Jag vill verkligen skicka med att regeringen tittar på det utkast till lagrådsremiss som kom för ett år sedan och ser skillnaderna vad gäller självbestämmande i det jämfört med det som sedan blev en lagrådsremiss. I detta arbete vill jag också rekommendera att man tittar på erfarenheter från våra grannländer Norge och Danmark. Särskilt Norge är intressant i detta sammanhang för där har man infört en lag som i princip är det förslag som fanns i en svensk utredning som kom redan 2014. Detta känner statsrådet säkert till. Man kan titta på erfarenheter från Norge och se om det till exempel finns fog för farhågan att möjligheten att enkelt ändra juridiskt kön skulle kunna användas i andra syften än att få just juridisk bekräftelse av könsidentiteten. Så verkar det nämligen inte vara enligt den rapport från riksdagens utredningstjänst som jag beställt under allmänna motionstiden. Det är värt att följa upp detta med Norge och Danmark så att vi inte beslutar om lagar i Sverige som berör en utsatt minoritet baserat på att vi tror att något kan hända och inte baserat på om det faktiskt kommer att hända i praktiken när vi så enkelt kan titta på exemplet Norge. Jag tackar för svaret om skolan. Jag förstår att jag inte kan ställa detaljerade frågor om exakt vartenda förslag i MUCF-rapporten men jag ser fram emot ett fortsatt samtal om detta när ni går vidare. Det är jättebra med olika riktade insatser och det är glädjande att de extra 10 miljonerna ligger kvar. Låt mig också understryka vikten av att göra insatser som baserar sig på den kunskap man har om hur det ser ut i olika kontexter.	2044
1027	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Vi kommer att behandla könstillhörighetslagen och jag vill tacka Ulrika Westerlund för medskicken. Jag tycker själv att det är klokt att göra en internationell utblick. Dessa frågor är ju inte begränsade till Sverige utan denna problematik finns även i andra länder. Då är det absolut klokt att titta på hur man har hanterat liknande frågor på andra ställen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vet att Ulrika Westerlund har arbetat hårt i hbtqi-frågor och jag ser också mycket fram emot fortsatta samtal i dessa frågor. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	615
1028	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Martina Johansson har ställt flera frågor till mig om lokal samverkan vid stora infrastrukturprojekt. Dels frågar hon vad jag kommer att göra för att Trafikverket ska arbeta mer med helhetslösningar i sina projekt dels hur jag kommer att arbeta för att förtydliga uppdraget om lokal samverkan och acceptans och dels hur jag kommer att följa upp att den lokala samverkan ökar. Fru talman! Jag förutsätter att Trafikverket inom alla sina projekt arbetar för att minimera de störningar som uppkommer under byggtiden. En god dialog med lokala aktörer är ofta både en förutsättning och en möjlighet för att hitta bra helhetslösningar. Jag vill understryka att samverkan med andra aktörer är en viktig del av Trafikverkets uppdrag. Enligt sin instruktion ska Trafikverket ha väl fungerande rutiner arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör lokalt inflytande. Jag förutsätter att detta är något Trafikverket kontinuerligt ser över och utvecklar inom ramen för sitt uppdrag. Regeringen följer upp Trafikverkets verksamhet på flera sätt. I varje årsredovisning redogör Trafikverket bland annat för hur myndighetens planeringsverksamhet underhållsverksamhet och investeringsverksamhet har bedrivits under året. Regeringskansliet har också en löpande dialog med Trafikverket där denna typ av frågor diskuteras och vid behov följs upp när så är påkallat. Avslutningsvis konstaterar jag att jag som statsråd inte kan uttala mig i ett enskilt ärende.	1479
1029	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Jag gick in i den här debatten för att diskutera med sjukvårdsministern och jag vet att sjukvårdsministern har utmärkt kompetens i de flesta av sjukvårdsfrågorna. Det finns ett hopp i det vi hör från ministern precis som Anders W Jonsson säger. Man ska titta på patientsäkerheten och om den ruckas eller försvåras sätter man ned foten. Jag förväntar mig det. Det förväntar sig nog också de vårdfack som är oroliga för det här. Det här är ingen fråga som är enkel. Det här är en svår fråga för den handlar om jämlik vård. Fru talman! Den SD-beroende regeringens projekt att aktivt försämra tillvaron för människor med invandrarbakgrund visar på en människosyn som är ganska drabbande. Det kan man se här i dag. För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska gå åt andra hållet. Vi ska förbättra tillgången till bra vård och se till att alla får den vård de behöver. Det kallas för jämlik vård. Jag är som kanske många andra väldigt besviken över att Kristdemokraterna ansluter sig till kören av politiker som inte värnar allas rätt till jämlik vård. Det är trist. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De partier som sitter i regeringen nu måste ju anpassa sig till Sverigedemokraterna. Ni är helt beroende av dem; utan dem finns det ingen regering längre. En av punkterna i Tidöavtalet har redan fått namnet angiverilagen och termen fångar precis vad punkten syftar till: informationsplikt det vill säga att det åligger myndigheter och kommuner att rapportera ofta redan utsatta människor till polisen. Detta är inte bara etiskt tvivelaktigt - det riskerar också att skapa juridiska problem. Det handlar om ett informationsutbyte. En läkare exempelvis som ser att det kommer en papperslös ska anmäla detta direkt till myndigheterna. Det här är ett dilemma som inte bara läkare utan också andra inom sjukvården ser framför sig och man undrar vad som kommer att hända. Var går den etiska gränsen? Det får vi se för detta ska alltså utredas. Alla barn inklusive de som har rätt att vistas här utan uppehållstillstånd har rätt till sjukvård; det står också inskrivet. Inom sjukvården råder stark sekretess - det är vi väldigt medvetna om - för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. EU:s dataskyddsförordning har ett ännu starkare skydd för personlig integritet. Detta är en superviktig fråga och här kanske hoppet är större än när det gäller tolkar måste jag säga. Förslaget skulle i stället slå fast något slags angiverisamhälle där självständiga professioner som lärare socialarbetare läkare och övrig sjukvårdspersonal får svårare att utföra sina egentliga arbetsuppgifter. Det skulle också leda till ett ökat lidande bland de papperslösa barn som kanske inte längre skulle ha trygg tillgång till grundläggande rättigheter som vård. Jag tycker att vi har hamnat på fel spår helt enkelt. Har statsrådet för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården? Det ska utredas och vi kommer att följa detta väldigt noga. Det tror jag att också de som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer att göra för det här handlar om deras vardag.	3173
1030	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Jag tackar Andreas Carlson för svaret. Samtidigt är jag lite besviken över svaret. Jag tycker att jag öppnar för en ny väg för den nya regeringen att angripa den här typen av frågor genom att ta fasta på lokalbefolkningens kommunens och företagarnas behov och möjligheter. Det här svaret hade jag kunnat få även om jag hade ställt interpellationen till den förra regeringen. Jag trodde att statsrådet och den nya regeringen skulle stå för skillnad för det är det man har sagt. Det exempel som jag tar upp i min interpellation och som jag vet att statsrådet inte kan uttala sig om i sak visar väldigt tydligt på att uppdraget inte funkar i praktiken. Det finns många olika förslag. Nu tog jag upp ett förslag som gäller trafik men det finns i mitt hemlän Sörmland motsvarande förslag där man inte ser lokalsamhället när det gäller kraftledningsutbyggnad. Det här är lite symtomatiskt för våra myndigheter. Man ser inte lokalsamhället invånarna företagen och kommunerna deras behov och deras önskemål att vara delaktiga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Trafikverket har i uppdrag att samordna och planera. Detta redovisas årsvis. Så är det absolut. Men det funkar ju inte. Regeringen har ett stort ansvar att trycka på bland annat Trafikverket för att skapa intresse för att se helheten. Vem är det annars som ska ta helhetsansvaret och göra samhällsanalysen? Vilka arbetstillfällen riskerar att gå förlorade om ett företag inte kan fortsätta att leverera på grund av att det skärs av? Vem ska ta ansvaret för klimatet när invånarna måste ta fyra mil extra varje dag för att kunna ta sig till jobbet? Det handlar om den enskildes ekonomi men framför allt om klimatet. Det gäller att försöka hitta exempel på att man kan göra saker på ett annat sätt. Det är ingen som ifrågasätter att bron jag nämner i interpellationen ska bytas ut utan det handlar om hur Trafikverket kan försöka få till en bra lösning för dem som bor i närheten. Det här visar på brister i helheten och samordningen. Jag har också fått information som visar att det finns ett ointresse för att ta reda på hur det ser ut. Jag tar i interpellationen upp siffror från trafikmätningar. I dag vet jag att Trafikverkets mätning gjordes fem kilometer bortanför bron. De mätte inte ens på bron vilket den enskilda föreningen gjorde. Därav skiljer det 700 bilar om dygnet. Det är ett symtom på att man inte ser helheten. Mitt syfte med interpellationen är att visa på att det inte funkar i praktiken och ge regeringen chansen att tidigt ändra på det här och ta ledartröjan. Återigen frågar jag ministern: Vem är det som ska ansvara för att helhetslösningen fungerar? Är ministern redo att förtydliga uppdraget om att prioritera lokal acceptans och lokal samverkan? Hur kommer ministern att arbeta för att följa upp att det fungerar i praktiken?	2863
1031	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Martina Johansson för frågorna och för engagemanget. Jag vet att det betyder mycket när en lokal eller regional riksdagsledamot uppmärksammar och lyfter upp frågor som är viktiga på den enskilda orten eller i den enskilda regionen. Jag beklagar förstås att svaret som jag levererade i mitt första anförande ledde till besvikelse. Men det går ju inte att förändra regeringens arbete på det sättet att vi från en dag till en annan börjar uttala oss som statsråd i enskilda ärenden. Jag har noterat att Martina Johansson ställde en skriftlig fråga till föregående regering och fick svaret att regeringen förutsatte att Trafikverket arbetar med de här delarna. Det är inte en slump. Det är viktigt att Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag kontinuerligt ser över och utvecklar sina rutiner. Frågan till mig här i kväll handlar också om hur regeringen följer upp det ansvar som ligger på den mycket viktiga och stora myndigheten Trafikverket. Det görs som jag nämnde i mitt interpellationssvar på flera olika sätt bland annat i den löpande dialog med Trafikverket där den här typen av frågor diskuteras. Jag noterar i ledamotens inlägg intressanta uppgifter som vi förstås får titta vidare på analysera och kanske ta som exempel på saker som kan utvecklas. Men jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden. Det står fast. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag har själv under mina år i den här kammaren och i riksdagens arbete sett vad infrastrukturinvesteringar kan betyda på en ort för höjd trafiksäkerhet ökad attraktivitet och ökad framtidstro. Men jag har också suttit med markägare som haft lite blandade känslor till exempel för att vägen dras på ett sätt som man själv inte hade tänkt. När den här typen av investeringar görs kan det förstås uppstå motstående intressen. Det är därför det är så viktigt att Trafikverket har ansvar för helhetslösningen och har rutiner och arbetssätt för att ta vara på inflytandet och dialogen lokalt och regionalt. Det ansvaret har också Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag redan i dag. Jag välkomnar också en dialog med riksdagen. Som jag sa inledningsvis tycker jag att det är positivt att ledamoten lyfter upp frågan. Jag hoppas att jag kommer att ha en god dialog med trafikutskottet där Martina Johanssons partikamrat Ulrika Heie är ordförande. Jag tror att jag har två möten inbokade i trafikutskottet före jul. Jag ser fram emot ett nära och bra samarbete med riksdagen med riksdagens utskott och med riksdagens ledamöter för att kunna få med uppgifter och ta med saker i det arbete som jag kommer att bedriva i mycket högt tempo i de här viktiga frågorna. Hela Sverige ska fungera. Det är viktigt med en god och väl utbyggd infrastruktur och ett underhåll av densamma. Men då är det också viktigt med det som Martina Johansson pekar på: att det är bra helhetslösningar och att det förs en god dialog med den lokala och regionala nivån.	2954
1032	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Jag tackar åter Andreas Carlson för svaret. De enskilda ärendena är det som vi enskilda riksdagsledamöter ser väldigt tydligt. Men mitt syfte var inte enbart att lyfta fram det här konkreta exemplet utan också att visa att det här är någonting som sker kontinuerligt och som är symtomatiskt. Det handlar inte om att enskilda medarbetare projektledare eller chefer inom våra olika myndigheter begår enstaka fel utan det här återkommer. Jag hoppas att vi kan få en regering som tar tag i de här problemen så att enskilda människor inte drabbas. Som jag sa förut är det här inte det enda exemplet. Jag har varit riksdagsledamot i fyra år. Jag har tre konkreta exempel från Sörmland där man missat den enskilda individen eller kommunen och jag tror att det sker även i övriga landet. I min interpellation nämnde jag en järnvägsbro som ingen är emot. Man ska dock inte behöva åka fyra mil i stället för att åka direkt över järnvägen. Det handlar om fyra tåg om dagen som går på den här linjen. Jag har nämnt kraftledningen mellan Hedenlunda och SSAB i Oxelösund. I det fallet har man rundat markägarna. Det leder till stark kritik risk för överklaganden och så vidare. Ett tredje exempel är Ostlänkens utbyggnad. Den är fantastiskt bra för Sörmland som region. Men plötsligt upptäcker en markägare att en massa personer befinner sig i hans fårhage där hans djur går för att göra arkeologiska utgrävningar. Det har ingen informerat om. Det är klart att utgrävningarna måste göras. Men man får ju inte glömma att prata med människorna företagen och så vidare. Mitt viktigaste syfte med interpellationen är att lyfta fram att detta händer i verkligheten. I den här debatten får ministern som representant för regeringen ta ansvar för alla myndigheter. Om vi inte får ordning på det här minskar förtroendet för politiken för våra myndigheter och i förlängningen för vår demokrati. Det är därför det är så viktigt. Det handlar inte om min eller någon annans upplevelse utan det handlar om att vi måste kunna tro på systemet. Då måste man klara av att se helheten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Våra myndigheter Trafikverket och andra behöver våga driva även sådant som är svårt för att visa att de tar ett samhällsansvar. Det är klart att det inte är enkelt att lösa de här sakerna. Men de måste våga prova det svåra och ta nya steg.	2387
1033	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Tack återigen för engagemanget. Martina Johansson pekar på en väldigt viktig del. Det handlar om tilliten till demokratin som Martina Johansson nämner men också till staten och myndigheterna. Information är viktig. Det ligger inom ramen för Trafikverkets uppdrag i dag. Det är en fråga som regeringen kan följa upp inom ramen för vårt ansvar och mitt ansvar som statsråd i den dialog som följer av uppdraget. Jag talar förstås inte om det enskilda ärendet. Men det är egentligen självklara saker som Martina Johansson lyfter fram. Det handlar om vikten av information och dialog. Det gäller att skapa förståelse för en åtgärd eller något man gör i en process och varför man gör det. Det kan vara en väldigt viktig del för att undvika missförstånd frågor eller känslan av att inte vara lyssnad på. Det kan också skapa en acceptans för agerandet. Det är viktigt överlag att beakta och arbeta med. Det är något som jag förutsätter att Trafikverket och andra myndigheter löpande utvecklar och ser över inom ramen för sitt uppdrag. Martina Johansson har satt fingret på ett för ledamoten angeläget område. Det tackar jag för. Jag kommer att fortsätta att uppmuntra en god dialog också med mig om det är andra saker som ledamoten upptäcker i sitt hemmadistrikt eller någon annanstans. Jag välkomnar det och är alltid öppen för inspel.	1349
1034	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Jag hoppas också att vi kan fortsätta att ha en bra uppföljning och en bra dialog. Jag sitter inte med i trafikutskottet men vi kan ha den dialogen på andra sätt. Det handlar återigen om att våga styra även mot det som ibland är svårt och att våga se den enskilda individen företagen och kommunen och deras möjligheter och utmaningar och att ta de svåra delarna. Jag förde fram mina konkreta exempel. Vill ministern ha fler under de här åren är det bara att höra av sig och så kan vi ha en fortsatt bra dialog.	529
1035	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för det och jag tackar återigen för engagemanget och för frågan och att ledamoten tog tillfället att ställa den. Det är min första interpellationsdebatt som statsråd. Vill Martina Johansson göra inspel räknar jag med att jag kommer att vara här flera tisdagskvällar framöver och finnas tillgänglig för interpellationsdebatter där vi kan fortsätta den här typen av goda samtal. Det är det som behövs. Jag tror att vi delar uppfattningen att hela Sverige ska fungera. Infrastruktur är väldigt viktig och det gäller även underhållet av densamma. Där har regeringen nu lagt om delar av medlen i vår budget för att stärka vägunderhåll. Det behövs göras satsningar på järnväg. Det är också viktigt att arbeta med helhetslösningar och att man har en god dialog. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det har interpellanten satt fingret på i dag. Jag tackar för respekten för att inte jag som statsråd kan uttala mig i ett enskilt ärende. Men jag ser fram emot god dialog även framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1078
1036	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! Jag tycker att ministern i debatten har varit väldigt tydlig med vad som avses. Jag tror att interpellanterna behöver höja blicken lite. Vi har i Tidöavtalet ett eget avsnitt som rör den svenska hälso- och sjukvården där vi är oerhört tydliga med den statliga styrningen av den svenska hälso- och sjukvården för att öka jämlikheten. Där finns många viktiga tunga reformer för att öka jämlikheten. Det här som jag i någon mening tycker att interpellanterna går i loop kring är en övergripande önskan - att titta på när hur och i vilket stadium man bör bekosta sin tolktjänst själv. Jag tycker inte att den är särskilt alarmerande eller beklämmande. Någonstans handlar det om den egna självständigheten. Givetvis finns det en massa gränsdragningar i synnerhet när det handlar om den svenska hälso- och sjukvården och patientsäkerhetsperspektivet som vi måste ta hänsyn till. Det tycker jag också att ministern har varit väldigt tydlig med. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så jag tror nog att man från interpellanternas sida kan sitta lite lugnt i båten och låta bli att dra förhastade slutsatser. I Tidöavtalet finns många fantastiska reformer för att stärka den svenska hälso- och sjukvården och göra den mer jämlik till skillnad från hur det har varit nu under flera mandatperioder. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med att förverkliga delar av Tidöavtalet.	1420
1037	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Precis som ledamoten Linda Lindberg ser jag fram emot att genomföra Tidöavtalet inte minst därför att det första avsnittet handlar om hälso- och sjukvård. Det är ett av de prioriterade områdena för partierna. Tyvärr finns inte alla politikområden med i avtalet. Det hade kanske varit ett tydligare tryck om alla avsnitt hade kunnat finnas med. Men hälso och sjukvården har en tydlig plats och är det första avsnitt som finns med i avtalet. I samband med alla statliga utredningar måste man som statsråd avhålla sig från att spekulera i vad resultatet blir. Det är jättejobbigt! Det är mycket enklare när man som ledamot och inte minst när man är i opposition vilket jag har prövat ett tag kan säga vad man vill och hur man tänker sig att resultatet blir. Men som statsråd måste jag överlämna det till en självständig kommitté en utredare som har att utifrån direktiven själv bedöma vad detta landar i. Vi har dessutom en ordning för att skicka på remiss och bedöma. Sedan kommer man till en färdig produkt och då ska regeringen bedömas utifrån den när den väl kommer. Jag är glad att ledamoten Anders W Jonsson lyfte avgifter i hälso- och sjukvården. Man är inte där utan kostnad i dag. Alla betalar en patientavgift när man är där. Alla kan inte bära den och jag vet att det även i dag finns problem med att många avstår från att söka vård för att de inte har de ekonomiska medel de hade önskat - även om vi har ett högkostnadsskydd. Så visst har vi avgifter i hälso- och sjukvården i dag som också ibland blir ett problem för den enskilde och avhåller människor från att söka vård. Skulle det komma ett förslag om avgifter för tolk kommer det att handla om precis samma problematik som förstås också behöver vägas in i en utredning framöver. Avgifter har vi alltså även om sjukvården i sig är kostnadsfri. Men vi har patientavgifter och jag ryggar inte för att de är betungande för en del människor och faktiskt avhåller människor från att söka vård i dag. Vi behöver se att det är så verkligheten ser ut. När det gäller informationsplikten är det precis som ledamoten Karin Rågsjö säger: Det framgår att man kommer att utreda undantaget gällande sjukvård. Det är alltid bra när man gör en utredning att bedöma olika sektorer mot varandra för att se var det är lämpligt var det är jättedåligt och var det möjligen är lämpligt. Det är alltså inte så dumt för utredningen att ha alla samhällssektorer med och bedöma dem utifrån befintliga lagar. Det är en trygghet att regeringen så tydligt också skriver in att detta ska följa de EU-rättsliga och internationella åtaganden och bestämmelser som finns. Detsamma gäller för vår egen lag som vi har stiftat. Vi bedriver svensk offentlig verksamhet under lagarna och jag har stark tilltro till de lagar som styr hälso- och sjukvården: hälso- och sjukvårdslagen patientlagen patientsäkerhetslagen och väldigt många fler lagar som påverkar verksamheten. De är starka och jag hoppas att vi gemensamt kan se till att de blir ännu starkare i vissa delar. Jag tror att inte minst patienters rättigheter skulle behöva stärkas framöver på olika sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Utifrån de frågor jag har fått kan jag konstatera att en utredning kommer att göras - det har varit tydligt från start. När det gäller informationsplikten framgår det att man kommer att utreda undantag när det gäller sjukvården därför att det är ett område som är ömmande i sig. När det gäller möjligheten att begränsa rätten till tolk och införa avgifter kommer man att göra det för alla samhällssektorer. När man kommer till sjukvården kommer frågor om patientsäkerhet att vara en av de tunga delarna för det är grundbulten i alltihop. Om jag är exempelvis läkare som ledamoten Anders W Jonsson och får min legitimation handlar det om att lindra bota och inte skada. Det är på de premisserna jag går in. Då måste vi ha en verksamhet som fungerar i enlighet med detta och det kommer varje utredning att behöva titta på oavsett vilken fråga man prövar - även denna.	4064
1038	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Den 11 november befriade Ukraina Cherson. På torget vajar nu Ukrainas flagga bredvid den europeiska flaggan. Ukrainska män och kvinnor har meter för meter återtagit sitt land och delar av sin frihet. I går dödades två människor i Polen mycket nära den ukrainska gränsen. En undersökning pågår och Nato och Sverige följer utvecklingen mycket noga. Vi drar inga förhastade slutsatser men det är en allvarlig situation. I tider av kris måste en regering hålla huvudet kallt men hjärtat varmt. EU-politisk partiledardebatt EU föddes i ruinerna av andra världskrigets fasor. Kriserna har format EU och fortsätter att forma EU. Det är finanskrisen eurokrisen migrationskrisen covid-19-pandemin och nu ett nytt blodigt krig i Europa och en europeisk energikris mitt i krigets spår. Krishantering är en nödvändig kärnkompetens men den långa sikten är lika viktig nu som den var före den ryska invasionen. Vi måste alltså klara av att hålla inte bara två utan flera tankar i huvudet samtidigt. Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Jag och den nya regeringen kommer då att leda arbetet med att fördjupa EU:s många styrkor men också stärka Europa där EU i dag är för svagt. I december återkommer jag här inne med de svenska prioriteringarna men låt mig i dag ta upp fyra samtida europeiska ödesfrågor. Den första är Europas säkerhet - den inre säkerheten och den yttre. Rysslands invasion av Ukraina påminner oss om att frihet och demokrati aldrig får tas för givna. Makt går inte före rätt. Den ryska invasionen är en attack mot Ukraina men också mot alla de värden som Europa och EU står för. De ukrainska soldaterna i Cherson Charkiv och Slovjansk försvarar inte bara sitt land och sin frihet utan de försvarar också Europas frihet. På Europeiska rådet häromveckan lyssnade jag och mina 26 regeringschefskollegor på Ukrainas president Zelenskyj. Han berättade om hur den ryska terrorn nu fortsätter när Ryssland gör energin till ett dödligt vapen. Elsystem slås sönder i en krigföring som uttryckligen riktar sig mot den ukrainska civilbefolkningen. I går kväll talade jag i telefon med president Zelenskyj och informerade honom då om innehållet i Sveriges nya stödpaket till Ukraina som vi precis har presenterat. Det blir det mest omfattande militära stödet hittills större än alla de tidigare militära stöden sammantaget och i enlighet med både vad Ukraina uttryckligen har uttryckt behov av och vad Sverige tillfälligt kan avstå ifrån. Det blir också den största humanitära hjälpen från Sverige till Ukraina hittills. EU har som vi vet visat stark enighet efter invasionen. De som sa att EU inte får någonting gjort hade fel. Sverige ska göra allt vi kan för att bevara denna enighet och fortsätta att öka sanktionstrycket mot Putins regim. EU ska fortsätta att stödja Ukraina för att vinna kriget politiskt ekonomiskt militärt och humanitärt. Det som behövs nu är ingenting mindre än en ny Marshallplan. Liksom den lyfte Tyskland ur andra världskrigets ruiner ska vi nu tillsammans med Ukraina lyfta deras land ur rasmassorna tegelsten för tegelsten. Sverige välkomnar Ukrainas status som kandidatland och vi tar fasta på de framsteg som Ukraina har gjort i sina tydliga närmanden till Europeiska unionen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Kriget leder tyvärr till större geopolitisk realism. Regeringen vill öka Sveriges roll inom EU:s försvars- och säkerhetspolitik. EU:s roll är att komplettera Nato inte att konkurrera med Nato. Det är min och regeringens mycket bestämda uppfattning att Europa måste ta ett större ansvar för såväl europeisk som transatlantisk säkerhet. Även för att öka Europas inre säkerhet måste samarbetet förbättras och fördjupas. Utan en hållfast yttre gräns hotas den inre rörligheten. Därför behövs bättre gränsbevakning liksom ökat polissamarbete. Den fria rörligheten inom EU förutsätter att den yttre gränsen respekteras. Den andra frågan herr talman är klimatomställningen. Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform och EU som en av världens viktigaste klimataktörer. Vi blir dagligen påminda om allvaret genom extremväder översvämningar och temperaturhöjningar. Nyligen visade FN:s meteorologiska organ att temperaturen stiger snabbare i Europa än på någon annan kontinent i världen. Sedan 1991 har den stigit dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Målet att göra EU till världens första koldioxidneutrala kontinent 2050 ligger fast. Då gäller det att se hotet men också se hoppet. När jag var på klimattoppmötet COP 27 i Egypten i förra veckan hörde jag samma budskap från klimatforskare som från svenska företag. Omställningen är absolut nödvändig men den är inte ett hinder utan en stor möjlighet. Därför säger den nya regeringen ja till högt ställda klimatmål för näringslivet men nej till politik som stryper näringslivets innovationsförmåga. Noggranna avvägningar måste självklart göras när legitima intressen står mot varandra. Ett exempel är skogen där den nya regeringen kräver att EU fullt ut ska ta hänsyn till den roll som skogen spelar som energikälla som bas för hållbara produkter och som ekonomisk motor inte minst för länder som Sverige och Finland men också som kolsänka och som mylla för biologisk mångfald. Då kan gröna nya jobb växa fram i Europa och Sverige kan visa vägen. LKAB SSAB Boliden och Northvolt är inte bara svenska gamla och nya pionjärer utan de är också europeiska giganter i den gröna omställningen. Och nya företag tillkommer hela tiden. Om sex år kan elflyg mellan Stockholm och Visby bli verklighet genom Göteborgsbaserade Heart Aerospace. Att träffa näringslivet på klimattoppmötet var genuint inspirerande. Min regering kommer att samarbeta med denna nya miljörörelse. Om omställningen ska bli möjlig krävs en ny europeisk energipolitik för klimatet. Det börjar och slutar med energifrågan. Den fossila energin med kol olja och gas måste in i eller snarare ut ur historieböckerna. Vi säger nej till den av klimatskäl men numera också av rent säkerhetspolitiska skäl. Kraftigt utbyggd energiproduktion med kärnkraft vind sol och vätgas kan tillsammans med den svenska vattenkraften göra oss helt fossilfria. Sverige har respekt för att varje land väljer sin egen energipolitik. Men Sverige kommer nu att bli en stark röst för att utveckla europeisk kärnkraft. Tillsammans med bland andra Frankrike och Finland kan vi därmed bidra till mer fossilfri el och till en robust energiunion. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! Den tredje ödesfrågan handlar om Europas konkurrenskraft själva förutsättningen för tillväxt och välstånd men faktiskt också för klimatomställningen. Det är oroande att EU nu halkar efter Asien och USA på helt centrala ekonomiska områden. Den globala techindustrin drivs i dag fram på den amerikanska västkusten och på den kinesiska östkusten. Därför måste den inre marknaden fördjupas och den digitala inre marknaden förverkligas och nya frihandelsavtal måste slutas. Öppenhet är grunden i tillväxtpolitiken. Men EU:s kapacitet måste samtidigt öka på strategiska områden där det finns uppenbara sårbarheter i försörjningskedjorna. Det kan ske genom ökad egen produktion eller ökade handelsmöjligheter. Öppenhet får inte betyda ensidigt beroende än mindre naivitet. Här finns också möjligheter för svenska företag från unika mineraler till hållbara skogsprodukter. Innovation och forskning är ekonomins långsiktiga motor. Några av världens viktigaste uppfinningar är europeiska. Förbluffande många är faktiskt svenska. Men i dag spenderar EU betydligt mindre på forskning och utveckling än USA Japan och Sydkorea. Att öka dessa investeringar är avgörande för att europeiska företag ska hävda sig i den globala konkurrensen. Europa ska importera talanger till framtidsnäringar inte exportera dem. Ett första steg är att EU:s medlemsländer når EU:s eget mål att investera i forskning och utveckling motsvarande 3 procent av bnp. EU är inte bara en politisk union det är också en värderingsgemenskap som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU förvaltar därmed en del av vårt europeiska idéarv från upplysningstiden till våra egna dagar. Att vårda detta arv är den fjärde stora uppgiften. EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer. Medlemsländer som inskränker mediefrihet domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt svenskt motstånd. Sverige ska fortsatt prioritera EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att man respekterar rättsstatens principer. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU och en stark röst mot antisemitism. Det är inte bara i EU som grundläggande fri- och rättigheter ifrågasätts. På global nivå ökar auktoritära staters makt och inflytande. Inom internationella organisationer flyttar de fram sina positioner. Vedertagna definitioner av mänskliga rättigheter görs om för att passa diktaturer. Och på den afrikanska kontinenten bedrivs ett cyniskt schackspel för att bromsa demokratisering. EU måste därför bli en starkare global aktör. Det kommer att märkas i ett mycket större fokus på EU i den svenska utrikespolitiken. Det är ofta genom EU som vi kan värna svenska kärnintressen och svenska värderingar och gemensamt agera till exempel mot orsakerna till migration. En gemensam europeisk röst är nödvändig i relationen till Kina. Varje enskilt lands röst är svag. Men Kina lyssnar när EU talar med gemensam stämma. Därför behövs den gemensamma Kinastrategin verktyg för att begränsa kinesiskt inflytande i känslig teknologi och ett gemensamt agerande när Kina kränker mänskliga rättigheter. I relation till Kina ska Sverige verka för en ökad samsyn mellan Europa och USA. Samtidigt behövs dialog med Kina inte minst för klimatets skull. Klimatfrågan börjar och slutar som jag sa med energifrågan. Men klimatet börjar och slutar också i Kina. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt EU bevisar gång på gång sin förmåga att hantera kriser. Men uppgiften är nu större än permanent krishantering. Det är politiska värderingar och politisk vilja som långsiktigt definierar våra framgångar. EU är fred. EU är försoning på en kontinent präglad av krig. EU är handel fri rörlighet och ekonomiskt samarbete. EU är mänskliga möten studenter på internationella utbyten och turister som reser fritt. EU är mobiltelefoner utan roamingavgifter. EU är kulturell gemenskap och mångfald från antikens myter till gotiska katedraler och nordiska folksagor. EU är en organisation men också en kontinent. Sverige har en särskild uppgift att värna samarbetet med Storbritannien efter brexit. I min regering ser vi alla möjligheter med ett starkare EU som gör rätt saker. Vi vill möta otillräckligheten splittringen och oförmågan med samling och handlingskraft. Sverige har lite för ofta varit i utkanten av förhandlingsbordet i Bryssel kommit in lite för sent och med lite för bristande engagemang. Resultatet är alltför många lagförslag som är dåligt anpassade till svenska förhållanden. Frågan om lönebildning är ett exempel. Felbedömningen om EU:s sociala pelare är ett annat. Den nya regeringen kommer att se EU-politiken från ax till limpa inte för att göra all politik till EU-politik utan för att göra EU bra där EU behövs och lämna den nationella och lokala politiken i fred. Vi kommer att bygga starka allianser med länder som delar den visionen. Norden och Baltikum är en självklar plattform. Herr talman! Europa befinner sig i en mörk tid. Historien kastar sin skugga över oss. Ryska granater regnar över ukrainska städer. Men Europa har klarat detta förut. Vår resa från skyttegravar till ekonomiskt och politiskt samarbete är ett föredöme i världen. I det befriade Cherson vajar nu EU-flaggan bredvid den blågula ukrainska flaggan. Därför måste den europeiska resan fortsätta för fredens skull för frihetens skull och för Ukrainas skull. (Applåder)	12158
1039	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Att vara ett föredöme för resten av världen låter ju bra. Men jag tror att vi var många som lyfte på ögonbrynen när vi läste intervjun med Ulf Kristerssons finansminister förra veckan. Det som händer om vi inte når klimatmålen är att vi inte gör det sa hon. Är jag snäll kan jag säga att regeringen redovisar en ödmjuk inställning till sin egen förmåga. Alternativt kan jag säga att ni helt saknar ambitioner för klimatet jobben och den nya gröna industrin. Är jag snäll kan jag säga att ni har en flexibel inställning. Alternativt kan jag säga att ni struntar i målen. Men jag vill påminna Ulf Kristersson om att våra klimatmål är lag som Ulf Kristersson har röstat för. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Frågan är: Tar Ulf Kristersson avstånd från Elisabeth Svantessons uttalande eller är detta ytterligare ett valsvek?	874
1040	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! De är viktiga. Det är viktigt med gränskontroller där de behövs och jag noterar att flera andra länder också förlänger sina tillfälliga kontroller med hänvisning till det mycket allvarliga läget. Sedan är det ingen hemlighet att mitt parti har en annan syn än många andra partier på vikten av just gränskontroller. Det var därför jag i ett tidigare replikskifte slog ett slag för Schengen och vikten av att man inom ett område har fri rörlighet men också extremt tydliga kontroller av de människor som kan komma dit för att kontrollera att de sköter sig och att personer som begår brott eller ägnar sig åt terrorism kan kontrolleras. Gränskontrollerna har inget annat syfte än detta och man måste se till att de sker så smidigt som möjligt. Det finns inget tvivel om detta och låt oss se hur länge de blir kvar.	829
1041	Per Bolund (MP)	MP	Fru talman! Jag ska inte sticka under stol med att jag var lite bekymrad efter valet när jag såg vilken majoritet som hade bildats. Jag vet att många som bryr sig om mänskliga rättigheter klimat miljö och rättssäkerhet också var det. Jag - och jag tror många med mig - var kanske lite naiv och hade ändå en liten förhoppning om att Liberalerna skulle stå emot Sverigedemokraternas politik i den nya regeringen. I stället har vi fått bevittna exempel efter exempel på motsatsen. Det handlar om hur man monterar ned rättssäkerheten går över till en migrationspolitik som ligger långt från Liberalernas och en miljöpolitik som verkligen är en nedmontering av alla ambitioner. På punkt efter punkt har Liberalerna övergett tidigare ståndpunkter och låtit Sverigedemokraterna diktera villkoren. Det är lite intressant just när Sverige ska bli EU-ordförande att historiens mest EU-positiva parti i riksdagen nu regerar på mandat av det mest EU-kritiska partiet. Därför vill jag fråga Johan Pehrson om han inte är det minsta bekymrad över konsekvenserna av att Liberalerna nu samarbetar med Sverigedemokraterna som är öppet EU-kritiska när det gäller vår roll i EU.	1168
1042	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag tycker att detta tydliggjordes av Jimmie Åkesson själv i talarstolen. Det är många som pratar till Jimmie Åkesson via mig. Men jag har inte blivit offentligt ombud eller förmyndare på något sätt för Jimmie Åkesson även om det verkar framställas så. Vi har inte ett samarbete inom EU-området. Vi har kommit överens om ett avtal för att regera Sverige ta Sverige framåt och ge Sverige en ny start eftersom människor uppfattade att Miljöpartiet inte riktigt var lösningen på Sveriges samtliga samhällsproblem och knappt på sitt eget heller. Där ingår inte EU-frågorna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Det återstår för mig inom mitt ministerområde och för alla andra ministrar i regeringen att återkomma till riksdagen och samla ett stöd för den politik som vi vill driva. Ibland kan det ske för att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna är med. När det gäller Miljöpartiet som är så superprogressivt vill jag bara påminna Per Bolund om att det inte var så jättelänge sedan som Miljöpartiet kom på att det här med EU var en bra grej. Tidigare var man mer som Vänsterpartiet och vevade på om att marknaden så att säga krossar alla miljöambitioner när vi vet att det är tvärtom.	1240
1043	Per Bolund (MP)	MP	Fru talman! Om väljarna enligt Johan Pehrson inte hade förtroende för Miljöpartiets politik kan man fråga vad som gäller för Liberalerna som ju fick mindre stöd av väljarna i valet. Det kanske Johan Pehrson vill kommentera. Det är tyvärr så att Tidöavtalet historiskt är många steg bakåt för de liberala tankarna men också för miljön och inte minst är budgeten historiskt dålig för miljön. Här har EU till exempel beslutat om att minst 30 procent av ekosystemen på land och till havs ska skyddas. Det är någonting som vi också har åtagit oss. Men vi ligger långt efter det målet. Nu kommer nya besked från landsbygdsministern om att man ska prioritera ned miljö och naturskydd. Det är precis i linje med det som Sverigedemokraterna har ställt krav på. Liberalerna och Johan Pehrson har själva sagt att Sverigedemokraterna är deras huvudmotståndare ideologiskt. Jag tycker inte att jag får något svar på hur Sverigedemokraternas inflytande över regeringens politik kommer att påverka regeringens möjlighet att vara en kraftfull EU-ordförande.	1054
1044	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Vi har i regeringsförklaringen redovisat vår syn på vikten av att ha ett starkt Europasamarbete som är effektivt och som gör rätt saker. Det gäller i fråga om välstånd samt fred och säkerhet både yttre och inre. Det gäller också i fråga om klimatet. Här måste vi göra detta tillsammans. Men att hela tiden vända verkligheten ryggen som jag tyvärr upplever att Miljöpartiet gör och att vända vanliga människor ryggen är ingen väg framåt. Jag redovisade tidigare att vi kommer att återkomma med en klimathandlingsplan för att klara att titta på målen 2030 2040 och 2045. Vi är fullt medvetna om att vi har en planet som vi måste rädda. Det gäller också det viktiga som Per Bolund tog upp i sitt anförande nämligen den biologiska mångfalden. Här är det saker som man kan göra som både räddar klimatet och räddar vår biologiska mångfald. Det är därför som vi är glada över att man gör allt från att förstärka stödet till solceller till att förstärka möjligheten till fler våtmarker och att förstärka möjligheterna till energieffektivisering. Allt detta är saker som Per Bolund vägrar att se. Men vi tänker envist förklara att vi har en hög ambition inte minst från Liberalernas sida. Den EU-politiska partiledardebatten var härmed avslutad.	1263
1045	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Debatten om våra grundlagar och vikten av dem pågår just nu med stark kraft och jag välkomnar den debatten. Jag är ganska säker på att alla vi i KU skulle önska att grundlagsfrågor och värnandet av dem och våra fri- och rättigheter skulle debatteras lite oftare eftersom det är detta som vi arbetar mest med. Detta ärende KU4 om föreningsfrihet och terroristorganisationer debatteras nu för andra gången eftersom grundlagsändringar alltid ska behandlas två gånger med ett val däremellan. Fru talman! Nu ska jag gå in på själva ärendet. Då vill jag först konstatera att det i dag är straffbart att utföra terrordåd. Det är straffbart att finansiera terror. Det är straffbart att uppmana till terror. Det är straffbart att rekrytera någon som ska göra ett terrordåd. Det är straffbart att lämna stöd till någon som på något sätt är inblandad i någonting med anknytning till terror. Det är straffbart att resa utomlands för att delta i terrorverksamhet. Det är straffbart att påbörja en resa om avsikten är att delta i terrorverksamhet oavsett vad som händer sedan och så vidare. Det är med andra ord förbjudet och straffbart att förbereda planera och utföra terrordåd. Ändå sker terrorbrott i Sverige och i andra länder där lagstiftningen många gånger är skarpare än här till exempel i länder där det också är förbjudet att vara medlem i en organisation som ägnar sig åt terrorism. Det här förslaget handlar just om att göra det möjligt att förbjuda medlemskap och deltagande i organisationer som ägnar sig åt terrorism. Det kan ju låta självklart att det ska vara förbjudet att vara med i en terrororganisation men det är verkligen ett helt nytt steg när inskränkningar görs i vår grundläggande föreningsfrihet. Den svenska föreningsfriheten regleras i regeringsformen och uttrycks som en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna och enskilda syften. De rättigheterna infördes i regeringsformen 1976 och har nästan inte ändrats alls sedan dess. När det har gjorts ändringar har det i allmänhet varit att våra fri- och rättigheter har utökats. Inskränkningar i våra centrala fri- och rättigheter har inte övervägts särskilt ofta. Jag och Vänsterpartiet kan inte se att det finns några starka skäl för att göra inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna i det här läget. Alla handlingar är ju redan förbjudna. Vår svenska lagstiftning brukar ta sikte på vad någon gör inte vem hen är eller vad hen tänker. Det är en principiellt viktig ordning. Vänsterpartiet vill inte kriminalisera människor för deras tankar eller för vilka organisationer de tillhör utan fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa brottsliga handlingar som enskilda begår själva eller tillsammans med andra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlags-förslag) En fråga man verkligen kan ställa sig är vem som ska avgöra vad som är en terrororganisation. Sverige samarbetar mycket internationellt också kring brottsbekämpning. Är det då organisationer som Orbán anser är terrororganisationer som svensk polis ska undersöka om personer här är medlemmar i? Hur blir det med dem som har fått politisk asyl i Sverige och som är medlemmar i en organisation som Erdogan i Turkiet anser är en terrororganisation? Här i Sverige finns ganska många kurdiska flyktingar som Erdogan anser är terrorister. Det har vi fått väldigt konkreta exempel på nu när vi ansöker om medlemskap i Nato. Det är till och med så att företrädare för den turkiska regimen namnger personer de vill ha utlämnade från Sverige. Det finns ingen entydig definition av vad en terrororganisation är. Antidemokratiska strömningar som vi ser på många håll i Europa kan påverka vilka organisationer som kommer att beröras. Många organisationer som kämpar för politisk frihet eller mot diktaturer anses av sitt lands ledning vara terrorister. ANC i Sydafrika uppfattades av regimen som terrorister medan i stort sett hela omvärlden ansåg att organisationen förde en helt rättmätig kamp. Risken finns alltså att organisationer med demokratiska syften klassas som terrorgrupper samtidigt som ett förbud inte alls träffar den typ av ensamma gärningsmän som utfört några av de allra värsta terrordåden i Europa och i världen. Flera av de senaste årens fruktansvärda terrorhandlingar har begåtts av ensamagerande gärningsmän. Hur vanligt är det egentligen att terrorister agerar organiserat i en regelrätt föreningsverksamhet? Det framstår som väldigt oklart. Varken Anders Behring Breivik i Oslo Anton Lundin Pettersson som utförde skolattacken i Trollhättan eller Akilov som körde ihjäl och skadade människor med en lastbil här på Drottninggatan var medlem i någon förening när de utförde sina dåd. Regeringen menar att den här grundlagsändringen är ett viktigt verktyg för att bekämpa terrorism. Den kan dock slå fel och dessutom undrar vi i Vänsterpartiet hur den är tänkt att fungera. Ska polisen be om att få ut medlemsregistret för föreningen IS? Kommer det i praktiken att leda till att några terrordåd stoppas? I stället för sådana här verkningslösa inskränkningar i vår föreningsfrihet borde vi satsa på sådant som fungerar. Internationellt samarbete och samarbete mellan myndigheter är sådant som även Säpo lyfter fram. Fortsätt att utveckla det! Stoppa nyrekryteringen till våldsbejakande grupperingar och agera så fort unga radikaliseras! Satsa på att bryta isoleringen för de unga som söker sig till våldsbejakande sajter på nätet! Prioritera utsatta områden där vi vet att risken att hamna i våldsbejakande grupperingar är som störst! Motverka de miljöer där radikaliseringen pågår! Med detta förslag riskerar vi bara att göra det svårare för människor som vill försvara demokrati medan de som vill begå terrorbrott knappast kommer att bry sig. Alla terrorhandlingar och alla försök till terrorhandlingar är redan i dag kriminaliserade. Därför yrkar jag bifall till reservationen. (Applåder)	5970
1046	Susanne Nordström (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlags-förslag) Fru talman! Vi har en skyldighet mot våra invånare och även mot dem som besöker vårt land. Man ska känna sig trygg här. Jag vill kunna känna mig trygg när jag promenerar hem på Linköpings gator efter den sena bioföreställningen eller för den delen när jag köper en hamburgare i Borlänge. Jag vill känna mig trygg med vetskapen att det i vårt lands lagar inte finns plats för terroristorganisationer. Just i dag har vi möjlighet att göra det olagligt att ha samröre med terrorister och att vara en del av en terroristorganisation i form av en förening. En terroristorganisation ska inte längre kunna kalla sig förening och därmed åtnjuta vår föreningsfrihet. Att kunna sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften är liksom yttrandefriheten informationsfriheten mötesfriheten demonstrationsfriheten och religionsfriheten grundläggande i vår demokrati. Det är just vår demokrati vi värnar om här - en demokrati där terroristbrottslighet inte hör hemma. Fru talman! Det går ju tack och lov inte att lagföra människor för hur de tänker men samröre med terrorister och deltagande i terroristorganisationer fordrar att samhället vidtar alla nödvändiga åtgärder för att med all kraft bekämpa alla former av terrorism i syfte att värna det demokratiska styrelseskicket och vårt öppna samhälle. Således fru talman yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.	1498
1047	Hans Ekström (S)	S	Fru talman! Vi lever i en tid präglad av stor osäkerhet. Det är en orolig tid då många människor har funderingar över vad framtiden bär i sitt sköte. Vi har mer våld i samhället och i världen än vad vi haft under lång tid. I den här tiden präglas det öppna demokratiska samhället av en svår balansgång mellan den öppenhet och frihet som vi har behov av och behovet av att skydda det öppna och demokratiska samhället. Det här grundlagsförslaget är inte ute efter att begränsa människors frihet. Det är ute efter att skydda det öppna demokratiska samhället. Allmänheten har rätt att begära att samhället vidtar de åtgärder som behövs för att skydda vårt öppna samhällsskick och det är med detta syfte som lagförslaget är framtaget. Jag tror att effekterna för samhället om människor upplevde att vi inte vidtar de åtgärder som behövs för att skydda samhället skulle vara alldeles förödande. Jag yrkar därför bifall till KU:s förslag till beslut. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 16.)	1019
1048	Peter Hedberg (S)	S	Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.) Fru talman! Vi behandlar i dag det vilande grundlagsförslaget Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten . Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut. När riksdagen i maj 2022 behandlade ärendet för första gången lämnade mitt parti Socialdemokraterna Vänsterpartiet Liberalerna och Miljöpartiet en gemensam reservation. Den gällde värnandet av den personliga integriteten i förhållande till sökdatabasers möjligheter att tillhandahålla känsliga uppgifter till en bred allmänhet. Det kan handla om tidigare domar men också som nyligen omskrivits om psykisk tvångsvård och missbruksproblem. Fru talman! I denna kammare fördes då en saklig debatt. Varje parti redogjorde för hur man resonerat gällande den dåvarande regeringens förslag. Det framhölls från dem som inte ville bifalla regeringens förslag i detta avseende att de föreslagna bestämmelserna skulle vara vaga och svårtolkade. Det hänvisades även till remissinstanser som avstyrkt förslaget på just dessa grunder. Det är förvisso en fullt acceptabel invändning men som vår socialdemokratiske representant i vårens debatt Per-Arne Håkansson framhöll har utvecklingen på detta område visat sig gå i precis den oroväckande riktning som KU varnade för redan 2003. I dag tillhandahålls känsliga personuppgifter online på ett sätt som de flesta av oss ser som djupt problematiskt. Regeringens förslag i våras var ett försök att adressera problemet efter åratal av utredningar och diskussioner. Till en början fanns det faktiskt en enighet över partigränserna åtminstone som den kom till uttryck i 2018 års parlamentariska tryck- och yttrandefrihetskommitté. Fru talman! Nu är läget som det är och vi har ett vilande grundlagsförslag att ta ställning till. Vi socialdemokrater har i utskottet lämnat ett särskilt yttrande där vi framhåller vår grundläggande inställning att den förra regeringens proposition borde ha bifallits i sin helhet. Vi är däremot inte beredda att förkasta hela grundlagsförslaget baserat på detta. Det finns dock ett stort orosmoln framöver. Grundproblemet gällande den personliga integriteten kvarstår. En prövning i EU-domstolen om det svenska grundlagsundantaget och förenligheten med GDPR kan komma att få oanade konsekvenser för svensk tryck- och yttrandefrihet. Det här är komplex materia och jag kan konstatera fru talman att den nytillträdda regeringen med stor sannolikhet kommer att behöva hantera den här frågan under innevarande mandatperiod. Vi socialdemokrater hoppas att justitieministern återkommer med ett förslag som adresserar frågan. (Applåder)	2698
1049	Susanne Nordström (M)	M	Fru talman! Jag ska belysa en annan sak i det här förslaget. Ibland kollar jag på tv och en sak som har slagit mig är att sedan millennieskiftet har program av mer förnedrande karaktär blomstrat. Även kränkningar har kanske inte varit bärande men ändå haft ett starkt inslag. Som tur är hittar jag lätt till stänga-av-knappen men de som är med i de här programmen har liksom ingen stänga-av-knapp. Låt säga att någon som deltar i ett svenskt tv-program skulle bli grovt förtalad. Vad kan vederbörande göra då? Jo om programmet sänds från Sverige finns det goda möjligheter att få sin sak rättsligt prövad. Men - och det är detta som förslaget handlar om fru talman - om programmet sänds i ett svenskt medium via satellit och med stark svensk anknytning och där endast vissa bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen är tillämpliga kan det vara svårt ja nästan omöjligt att ställa någon till svars i Sverige för ett brottsligt uttalande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.) I fallet Arlewin stämdes programledaren för TV3:s program Insider i enskilt åtal för grovt förtal. Efter ett ganska långt tröskande genom svenska rättsinstanser togs målet till slut upp i Europadomstolen som konstaterade att programmet bortsett från det faktum att det sändes från England var helt svenskt till sin natur det vill säga att språket innehållet produktionen innebörden och de svenska annonserna var avsedda för den svenska marknaden. Det är inte på något sätt bra att i ett sådant fall behöva vända sig till en utländsk domstol eller för den delen Europadomstolen för att få sin sak prövad. Därför behövs en grundlagsändring för att säkerställa en prövning i Sverige. I förslaget utvidgas yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde till att omfatta vissa satellitsändningar av program som i dag anses utgå från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning. Med dessa ord fru talman yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.	2068
1050	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Målen ligger fast. Det parti som anklagar andra partier för att svika klimatmålen är det parti som i total hållningslöshet lade ned svensk fungerande kärnkraft för att Miljöpartiet hade vetorätt över energipolitiken. Hur har ni ens mage att komma och dra med kritik mot andra partier som systematiskt har stått upp för fossilfrihet när ni själva så systematiskt har äventyrat energiförsörjning som andra länder i dag skulle vara stolta över om de hade haft? Det kommer att ta tid att reparera de skador som ni har åsamkat det svenska energisystemet. Vi kommer att göra det steg för steg beslut för beslut. Det gör vi för vår skull för konkurrenskraftens skull och för klimatets skull. (Applåder)	715
1051	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Tidigare ledamöter har redogjort för detta ärende i denna debatt. Det är ett vilande grundlagsärende. Det är sådant som vi hanterar i dag helt enkelt. Precis som tidigare ledamöter har redogjort för baserar sig förslagen på en parlamentarisk utredning 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté som var näst intill enig om samtliga förslag. Det är så vi brukar bereda ändringar i våra grundlagar. Vi utreder grundligt gärna i en utredning där samtliga partier har representanter. Regeringen tar emot utredningen och sedan sker en så kallad remissrunda där vem som helst men särskilt de relevanta remissinstanserna bjuds in att lämna sina synpunkter. Därefter brukar regeringen bearbeta och analysera alla synpunkter inför att man lägger fram sitt lagförslag alltså propositionen till riksdagen. I detta ärende sa utskottet nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster. Det var ett tillkännagivande och låg inte i utredningens förslag. Vänsterpartiet delade inte utskottsmajoritetens förslag i denna del utan vi hade en gemensam reservation med Socialdemokraterna Miljöpartiet och Liberalerna. I ett sådant här fall måste man andra gången antingen förkasta hela ärendet eller bifalla det. Vi har därför landat i ett särskilt yttrande precis som övriga partier som hade en reservation förra gången för vi är inte beredda att förkasta hela detta ärende även om vi är kritiska till just denna del. Vi anser att man borde ha antagit den eniga utredningens förslag. Fru talman! Att spara information är en viktig del i vårt informationssamhälle särskilt när vi lever i en alltmer digital värld. Informationen behövs på en massa olika områden men det finns också bestämmelser om hur uppgifter får lagras hur de ska sparas och hur man får använda dem. Bland annat behandlar GDPR detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.) EU-domstolen kom för ungefär åtta år sedan fram till att enskilda har rätt att bli bortglömda av sökmotorer. Enskilda ska ha möjlighet att få återta kontrollen över vilka uppgifter som cirkulerar i digitala kanaler och på webbplatser. Söktjänster med utgivningsbevis kan publicera personuppgifter om exempelvis lagöverträdelser. Många medborgare kan uppleva att denna typ av söktjänster är ett integritetsintrång och man brukar också framhålla frågan om rätten för enskilda att bli bortglömda. Denna rätt gäller dock inte söktjänster med utgivningsbevis. Detta är en av de saker som vi var kritiska till i vår reservation. Vi anser att man behöver förändra detta för att kunna skydda människors integritet bättre än i dag. Som så ofta när det gäller grundlagen handlar det om en balans. Våra fri- och rättigheter att ta del av offentliga uppgifter står mot att värna den personliga integriteten. Denna fråga har utretts flera gånger utan att förslag har lagts fram i kammaren som har vunnit gehör och bifall. Precis som Socialdemokraternas ledamot konstaterar vi att frågan kommer att återkomma och att det inte är optional". Annars kommer EU tyvärr att gå in och reglera detta åt oss. Vi anser därför att man bör göra en viss begränsning i grundlagsskyddet men att den aldrig får vara mer omfattande än nödvändigt. Just i detta fall behövs det dock en begränsning som är förenlig med den försiktighetsprincip som brukar tillämpas. Men vi värnar också folks integritet och rätten att bli bortglömd. (Applåder) "	3475
1052	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Mina kollegor har redogjort väl för ärendet och framtagandet av det så jag kommer att fokusera på Liberalernas syn på frågan om just söktjänster. För liberaler är det fria ordet viktigt. Det är viktigt att värna och att fortsätta värna genom det särskilda skydd som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säkerställer i de situationer där starka yttrandefrihetsrättsliga intressen gör sig gällande. Samtidigt är personuppgiftsregleringens grundläggande syfte att värna enskilda individers personliga integritet när deras personuppgifter behandlas. När det gäller offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter bland annat uppgifter om politisk eller religiös åskådning samt hälsa och sexualliv innehåller mediegrundlagarna bestämmelser om undantag från det grundlagsskyddade området som medför att personuppgiftsregleringen i viss utsträckning ändå kan tillämpas. Men något motsvarande undantag finns inte för uppgifter om lagöverträdelse. EU:s dataskyddsförordning innehåller bestämmelser som syftar till att skydda den personliga integriteten med avseende på behandling av personuppgifter om lagöverträdelser. Sådana personuppgifter får endast behandlas under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får alltså endast föras under kontroll av en myndighet. Liberalerna hade gärna sett att skyddet för den personliga integriteten stärktes genom att begränsningar införs i grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Vi ser dock inte att detta gör att vi kommer att förkasta grundlagsförslaget i sin helhet och därmed kommer vi att bifalla det. Vi har också lämnat ett särskilt yttrande med våra synpunkter.	1937
1053	Erik Ottoson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.) Fru talman! Det var inte min avsikt att uppta kammarens tid i denna debatt men jag känner att vissa förtydliganden kan behöva göras framför allt efter den gestaltning av vår hållning under vårens behandling av detta ärende som tidigare talare gav. Vi konstaterade efter att ha sett remissinstansernas synpunkter på den del av grundlagsförändringarna som handlade om söktjänster med skydd av utgivningsbevis att kritiken var tung. Den handlade om att den öppning man ville skapa i våra grundlagar för att i vanlig lag kunna reglera och begränsa detta riskerade att bli för stor. En för stor öppning i våra grundlagar lämnar spelrum för tillfälliga opinionsyttringar i detta parlament att gå för långt reglera för mycket och ta för stor andel av våra demokratiska fri- och rättigheter i anspråk. Det är tung remisskritik från tunga remissinstanser. Mot bakgrund av detta sa vi att man måste titta på detta igen och vi skickade en tydlig signal om det till den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Men under den tid frågan bereddes i Regeringskansliet återkom man inte med några konkreta förändringar för att omhänderta kritiken från remissinstanserna. Det var många samtal och diskussioner som alla syftade till att vi skulle förstå vitsen med att strunta i remisskritiken och gå fram med det framlagda förslaget. Vi valde dock att lyssna till kritiken för till syvende och sist måste syftet vara att värna våra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter inte att öppna dem för större risker. Fru talman! Det var bakgrunden och det var därför vi inte valde att gå vidare med detta och fick en utskottsmajoritet i ryggen i det avseendet. Men följetongen slutar inte här. Vi kommer att behöva fortsätta bereda denna fråga för precis som tidigare talare har sagt är detta inte valbart. Vi behöver tillgodose behoven av konformitet med GDPR alltså det EU-direktiv som finns gällande personlig integritet och personuppgifter. Detta beklagar vi inte på något sätt utan ser fram emot och vi vill se fortsatta ansträngningar för att bemöta detta. Men just den juridiska modell som valdes i detta fall och de formuleringar i den delegationsbestämmelse som skulle ha inneburit bifall i detta avseende kunde vi inte ställa oss bakom för att de skulle riskera att bli för omfattande. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 16.)	2490
1054	Hans Ekström (S)	S	Fru talman! Vi ska nu diskutera ett grundlagsärende som har skapat debatt de senaste veckorna. Som vanligt kommer debatten sent inpå; det hade varit välkommet om argument med mera hade luftats tidigare. Men nu är vi där vi är. De argument som har framförts om att förslaget bland annat försvårar journalistisk granskning av internationellt samarbete och annat ska jag försöka att diskutera. Jag kommer senare att beskriva vad som har gjorts för att försöka förhindra sådana begränsningar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Till att börja måste man fråga sig vad det är för problem som man försöker komma åt med förslaget. En person som anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet i syfte att vidarebefordra dessa till exempel till en terroristorganisation med statsliknande kontroll över ett geografiskt område till exempel IS/Daish kan inte straffas med stöd av spioneribestämmelsen som den är utformad i dag. Den bristen i lagstiftningen åtgärdar vi nu. Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger på förtroende mellan de länder som deltar. Vi måste också inom dessa samarbeten kunna skydda känsliga uppgifter. Därför är det rimligt att vi har en lagstiftning som inte tillåter att man exempelvis röjer en information till främmande makt eller terrororganisationer. Att röja hemliga uppgifter kommer inte att vara straffbart om det är försvarligt med hänsyn till syfte och övriga omständigheter. Vår bedömning är att granskande journalistik tydligt faller utanför det som är straffbart. Men det kan också handla om opinionsbildning eller avslöjande av missförhållanden. Det ska helt enkelt göras en helhetsbedömning av syfte och omständigheter. Vidare bygger förslaget på att man gör en proportionalitetsbedömning. Det måste helt enkelt handla om synnerligen höga skyddsvärden. Syftet är inte heller att omöjliggöra journalistisk granskning. Det vore däremot helt ansvarslöst mot samarbetspartner att inte kunna beivra spridning som uppenbart har till syfte att skada inte att kritiskt granska. Den särskilda ordningen för tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott med JK som åklagare och jury har också till syfte att värna tryck- och yttrandefrihet. Vi har en ytterligare skyddsfunktion i det. Vi menar att förslaget är utformat för att möjliggöra den besvärliga balansgång mellan öppenhet och sekretess som ett internationellt samarbete bygger på. Om förändringarna skulle skapa oväntade problem är vi naturligtvis öppna för att se över lagstiftningen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande och avslag på det framförda förslaget.	2665
1055	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag ska berätta en sak för ledamot Hans Ekström. Ibland verkar det som att Socialdemokraterna lever i tron att de har egen majoritet i denna kammare och att de fortfarande bestämmer allting på egen hand. Det man gör med detta lagförslag är att man öppnar Pandoras ask. Socialdemokraterna har i flera sammanhang sagt att avsikten inte är det. Det stämmer säkert. Oftast när man gör grundlagsändringar är avsikten god. Det finns absolut ett gott syfte. Men det här är ett förslag som är präglat av naivitet. Det kommer inte att leda till att man täpper till de luckor i lagen som man säger sig vilja åtgärda. Den försvarlighetsventil som man hänvisar till från i stort sett alla partier kommer att leda till en stor osäkerhet bland visselblåsare journalister och publicister om vad som kommer att vara brottsligt och kriminellt att publicera och vad som inte kommer att vara det. Bara att man får kännedom om någonting från en visselblåsare kan omfattas av obehörig befattning. Det är ett jättestort problem att man öppnar för den här grundlagsförändringen trots en enormt massiv kritik från alla remissinstanser som företräder den fria oberoende och granskande journalistiken som alla partier här inne säger sig vilja värna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) (Applåder)	1342
1056	Hans Ekström (S)	S	Fru talman! Man kan diskutera var naiviteten ligger. Finns det kanske en naivitet om vi inte har instrument för att komma åt den som sprider information med syfte att skada svensk personal eller utländsk personal i internationella samarbeten? Det kanske man också kan kalla naivitet. Det här förslaget är framtaget för att göra den besvärliga balansgång vi har att göra vad gäller öppenhet och transparens och också ge tillräckliga garantier för att inte terrororganisationer kan komma över information under skydd av den lagstiftning som har till syfte att skydda press och opinionsbildning. Jag menar att förslaget klarar den balansen. Skulle det visa sig att det inte gör det tror jag att vi är många i den här kammaren som förstår att vi måste göra någonting åt det. (Applåder)	786
1057	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag hoppas verkligen att ledamoten har rätt och att det kommer att finnas en stor majoritet i denna kammare för att åtgärda de brister som i varje fall jag mitt parti och vissa andra partier ser kan komma. Om man bara hade velat komma åt exempelvis IS och sådana som har ett territorium men inte är en stat hade man kunnat göra det på ett mycket enklare sätt i lagstiftningen än vad man nu gör. Nu drar man också undan vår meddelarfrihet och en massa annat samtidigt och hänvisar till säkerhet. Vi har en stolt tradition i Sverige av fria medier. Jag tycker att vi ska värna det. Vi ska ta in kritik från de remissinstanser som har påtalat vilka stora gråzonsproblem som kommer att uppstå till följd av den här förändringen. Det kommer att leda till en enorm osäkerhet om vad man kommer att kunna publicera. Alla är inte jurister. Alla kommer inte att veta om de omfattas eller inte. Därför kommer människor att självcensurera sig. De kommer inte att våga vara visselblåsare. Det är ett jättestort problem. Det var faktiskt lite naivt av den socialdemokratiska regeringen som lade fram detta förslag i våras att inte ta in det mer. (Applåder)	1162
1058	Hans Ekström (S)	S	Fru talman! Inför framskrivandet hade man lyssnat in remissinstanserna och byggt in garantier i förslaget för att försöka skydda de verksamheter och den insyn som vi är överens om är viktiga i ett demokratiskt samhälle. Vem skulle vilja delta i ett internationellt samarbete med Sverige om vi inte kan skydda personal och våra samarbetspartner och den information vi får del av i de samarbetena? Det kanske finns ett mått av naivitet i den ändan.	449
1059	Jessica Wetterling (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Fru talman! Alla kanske inte vet det men vi riksdagsledamöter vet att det finns ett rum bara en liten bit härifrån. Det är rummet för den goda gärningen. Där uppmärksammas personer som har visat ett stort mod och som har gjort stora insatser för andra människor. Till exempel uppmärksammas Raoul Wallenbergs gärning där. Jag tror och hoppas att också Anders Kompass en dag kommer att uppmärksammas i den goda gärningens rum. Men det smärtar mig ganska mycket och gör mig beklämd att läsa hans vittnesmål i en artikel i Aftonbladet i går. Hans vittnesmål och beskrivning av hur utsatt och sårbar man är som visselblåsare är någonting vi alla här i denna kammare bör ta in och reflektera över. Och då riskerade han bara" att bli av med sitt jobb inom FN. Men han vågade det. Han vågade riskera sitt jobb för att kunna larma om FN-soldaternas övergrepp mot barn. Fru talman! Detta betänkande är också ett vilande grundlagsförslag. Vi brukar ha en enighet i Sverige om att vi ser med stor oro på hur andra länder inskränker yttrandefriheten. Vi hörde också i partiledardebatten tidigare hur flera partiledare gav uttryck för oro över inskränkningar i yttrandefriheten och rättsstatens principer. Vi brukar också ha en enighet i denna kammare om att vi ser med stor oro på när mediers arbete försvåras i andra länder där man inte längre kan granska eller skriva vad man vill - saker vi här i Sverige brukar se som självklara delar av vårt demokratiska samhälle. Fria självständiga oberoende och granskande medier utgör ett fundament i bygget av en robust demokrati. I Sverige har vi en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet och vårt medielandskap innehåller en stor mångfald av tv- och radiokanaler och tidningar. Detta ska vi givetvis värna och vara stolta över. I vår närhet ser vi nu också många skrämmande exempel på hur statskontrollerade medier exempelvis i Ryssland försvårar för människorna där att få en sann bild av vad deras armé gör just nu i Ukraina. Lyckligtvis finns det fortfarande modiga journalister och aktivister som trots hot och hat och med risk för sina egna liv försöker och lyckas tränga igenom den statliga propagandan. Runt om i världen försämras villkoren för journalisters möjligheter att göra sitt viktiga jobb. Detta är en väldigt oroande utveckling. Förra årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visade att antalet länder där pressfriheten anses vara bra aldrig har varit så litet som nu. I det ljuset bör man också se Vänsterpartiets kritik mot regeringens förslag. Vi anser att förslaget bör avslås i sin helhet. Jag yrkar därför bifall till samtliga reservationer - 1 2 och 3 - i detta ärende. Regeringens förslag innebär att nya tryck- och yttrandefrihetsbrott införs och att både meddelarfriheten och anskaffarfriheten inskränks. Fru talman! För det första bör man när det gäller sådana här ärenden alltid vara försiktig med att införa nykriminaliseringar alltså nya brott särskilt när det gäller ändringar i våra grundlagar. Om man ändå ska göra ändringar ska de vara väl underbyggda och ha analyserats noga utifrån principerna om nödvändighet effektivitet och proportionalitet. Man har inte heller som oftast görs i sådana här frågor utrett frågan i en bred parlamentarisk kommitté. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vi anser därför att den utredning som förslaget bygger på inte har visat på något behov av att införa dessa nya brott. Redan i dag kan man bli åtalad för brott om man skadar rikets säkerhet. För det andra fru talman konstateras det i utredningen att antalet fall som rör röjandet av känsliga uppgifter inom berörda internationella samarbeten inte verkar vara så stort men att det ändå är värt att kriminalisera eftersom det är så allvarligt och straffvärt. Detta blir ett väldigt konstigt cirkelresonemang. Om problemet med denna brottslighet inte är så stort och kanske inte ens finns är det väldigt svårt att se varför det finns ett behov av denna nykriminalisering. För det tredje är vi väldigt oroade över vilka konsekvenserna kommer att bli om förslaget införs. En rad remissinstanser - ganska tunga faktiskt - och en enad mediebransch har framfört massiv kritik och även många oroliga svenskar har hört av sig nu när de fått kännedom om förslaget. Exempelvis ser Journalistförbundet en stor risk för att lagförslaget kraftigt kommer att begränsa möjligheterna att rapportera om Sveriges agerande utomlands. Publicistklubben skriver att en begränsning av meddelarfriheten riskerar att få en starkt återhållande effekt på personer som deltar i eller på annat sätt får insyn i internationella insatser. De kommer inte längre att lämna uppgifter och detta riskerar i förlängningen att leda till att uppgifter som borde bli kända antagligen kommer att förbli hemliga. Man kan också notera det stora antalet ansvariga utgivare för olika medier som bara den senaste veckan på ett konkret sätt har visat hur detta kommer att påverka deras arbete - dagligdags. Detta riskerar med andra ord att skapa en betydande självcensur hos medier och personer som kanske inte längre kommer att våga slå larm om missförhållanden. Som Tidningsutgivarna påtalar kan förslaget också få en återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentligheter. Det är fru talman ett minst sagt både tydligt och oroande remissvar. Det gäller särskilt i den tid vi nu lever i när vi ser hur blockering och censur på ett effektivt sätt används för att strypa människors tillgång till information. Man måste fråga alla dessa partier och deras företrädare i denna kammare vilka missförhållanden och vilka journalistiska avslöjanden de vill tysta ned. Vad är det som allmänheten inte ska få kännedom om? En annan del i förslaget innebär en ökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel till exempel hemlig avlyssning hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. Utöver det djupt problematiska att detta kan riskera att röja källskyddet har Integritetsskyddsmyndigheten riktat allvarlig kritik mot förslaget eftersom de anser att utredningens proportionalitetsanalys när det gäller användning av hemliga tvångsmedel inte uppfyller de krav som ställs på en sådan analys i regeringsformen. Extra anmärkningsvärt är kanske fru talman att vår dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter deltog som expert i just denna utredning. I sitt yttrande skrev hon så här: Ingen torde heller anse att massmedierna ska tiga om sådana samarbeten som det här är frågan om inte heller att deras information och nyhetsförmedling ska begränsas till någon sorts kommunikéartad journalistik som inskränker sig till referat och återgivande av officiellt meddelad information från Försvarsmakten eller andra myndigheter. Risken är dock uppenbar att ett upptagande av de aktuella brotten i brottskatalogen får just den hämmande medieeffekt som utredningen tar avstånd från. Mot den bakgrunden kan inte jag ställa mig bakom utredningens förslag i denna del. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Med andra ord riskerar man att medierna blir en megafon för Försvarsmakten. Vänsterpartiet anser att regeringens förslag är dåligt underbyggt och att det innebär oacceptabla inskränkningar i våra grundlagar. Förslaget riskerar att ge utländska stater en stor möjlighet att påverka vad som får och kan skrivas i Sverige. Detta är inte bara skadligt för Sverige utan också för vår demokrati och vår säkerhet långsiktigt. Förslaget är helt oproportionerligt. Värt att notera är att Liberalernas partiledare Johan Pehrson ansvarade för Liberalernas yttrande inför det förra beslutet. Han skriver: "Att journalister rapporterar om eller avslöjar missförhållanden eller övergrepp inom internationella insatser skulle tydligt kunna skapa irritation hos länder som Sverige samarbetar med och kanske i vissa fall även skada Sveriges relationer till dessa länder. Men det fria ordet kan inte vara underordnat sådana statspolitiska hänsyn." Han fortsätter: "Sammanfattningsvis anser jag att regeringens lagförslag inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sin grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet. Om förslaget inte kan förtydligas och revideras bör propositionen därför inte bifallas." Det är ord som jag instämmer i men tyvärr gör inte längre Liberalerna det. Jag vill också lite kort uppmärksamma den debatt som har föregått detta förslag fru talman. Jag vill särskilt beklaga att flera partier som stöder förslaget har undvikit att svara på mediernas frågor och redogöra för sin ståndpunkt. Man har faktiskt ett ansvar - det har alla vi folkvalda i denna kammare och runt om i kommuner och regioner - att svara förklara och redogöra för hur vi har tänkt och inte krympa en debatt som pågår. Det är faktiskt lite ynkligt. Jag tror tyvärr att det kommer att spä på det politikerförakt som vi gemensamt borde motverka. Dessutom borde vi givetvis värna det förtroende som vi nyligen har fått. (Applåder) "	9218
1060	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Tack för ett mycket intressant anförande Jessica Wetterling! Om förslagen hade varit utformade på det sätt som Jessica Wetterling beskriver här i talarstolen hade jag varit väldigt orolig men det finns några viktiga saker att ta upp. Jag ska till exempel ta upp det faktum att vi redan i dag har en spionerilagstiftning som i många delar är snarlik den som nu läggs fram gällande utlandsspioneri - men med ett väldigt stort undantag fru talman. Det finns inget försvarlighetsundantag i dagens spionerilagstiftning som gäller inre frågor i konungariket Sverige. Hur kan det alltså vara slutet för vår tryckfrihet vår meddelarfrihet och vår yttrandefrihet om vi har en lagstiftning och föreslår en snarlik sådan men lägger till ett undantag i syfte att säkra bland annat meddelarfriheten? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vi ska komma ihåg att det alltså inte är något oaktsamhetsbrott som införs i lagstiftningen utan syftet - vilket en åklagare måste kunna styrka i domstol för att en dom ska kunna falla - ska vara att gå främmande makt till handa och skada rikets angelägenheter. Dessutom är det ju inte så att en hemlig uppgift blir olaglig bara för att man råkar få den i knät. Den brottsrubricering som ledamoten famlade efter tidigare är grov obehörig befattning med hemlig uppgift. För att brottet ska anses vara grovt måste det alltså finnas försvårande omständigheter. En publicist som får en uppgift från en uppgiftslämnare ska alltså enligt det nya lagförslaget utsätta sig själv för försvårande omständigheter innan en sådan gärning kan anses vara olaglig. Hur passar några av dessa rekvisit in på en vanlig uppgiftslämnare som vänder sig till en redaktion och vill uppdaga oegentligheter?	1784
1061	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Det är provocerande att vi har en statsminister som ägnar sig åt historierevisionism. Sanningen är att vi gjorde en energiöverenskommelse där både Miljöpartiet och Moderaterna var med. Det är så historien ser ut. Däremot är det bra att statsministern tar tydligt avstånd från sin finansminister även om jag tycker synd om Elisabeth Svantesson. Men det räcker inte med fagra ord Ulf Kristersson. Om ni nu står bakom de svenska klimatmålen måste det också finnas åtgärder för att man ska kunna nå dem om ni ska ha trovärdighet i EU. Det är tydligt i budgetpropositionen att det inte finns tillräckligt med åtgärder för att nå målen. Då måste ni naturligtvis presentera dem före den 1 januari när vi tar över ordförandeklubban. Vilka åtgärder ska regeringen vidta för att nå de svenska målen och när kommer ni att presentera dem? (Applåder)	859
1062	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag tackar ledamoten Erik Ottoson; jag har nu skrivit upp begreppet grov obehörig befattning så att jag kommer ihåg det inför framtiden. Jag vill först påpeka att jag inte gör den här bedömningen på egen hand. En enad mediekår gör samma bedömning som Vänsterpartiet. Det här förslaget - även om det finns en försvarlighetsventil vilket Vänsterpartiet tycker är bra - öppnar upp för en stor gråzon och stor osäkerhet. Man kanske får komma ihåg att vissa av oss här i kammaren kan vara jurister till yrket men att journalister framför allt är journalister. Inte heller visselblåsare behöver nödvändigtvis vara jurister. Detta leder till en stor gråzon där det kommer att finnas stor osäkerhet gällande vad man kan befatta sig med vad man kan lämna för uppgifter och vad det kan leda till i framtiden. Det är det stora problemet.	847
1063	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Den gråzon som eventuellt uppstår blir ju inte målad i skarpare färger för att det finns företrädare i den här kammaren som gör den gråare och väcker oro kring att man på det här sättet skulle förbjuda saker som de facto inte förbjuds eller kriminalisera situationer som de facto inte kriminaliseras. Vår uppgift måste rimligtvis vara att tydliggöra för en orolig mediekår vad som är juridiskt rätt och fel i det här avseendet. Sedan ska vi vara väldigt tydliga med att detta är svår juridisk materia - absolut - men det gör bara att vår uppgift blir än viktigare det vill säga att förklara vad detta handlar om. Du kan inte bli dömd enligt denna nya lagstiftning om du inte har uppsåtet att gå främmande makt till handa eller skada rikets intressen eller rikets säkerhet. Du kan inte heller bli dömd för vanlig obehörig befattning med hemlig uppgift bara för att du får den i knät utan det måste finnas försvårande omständigheter. Dessa saker har lyst med sin frånvaro i den allmänna debatten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vad gäller detta med att gömma sig för medierna kan jag inte känna att jag identifierar mig med den bilden. Jag kommer att finnas tillgänglig för medierna utanför denna kammare direkt efter detta och jag finns absolut tillgänglig för medier som vill ha kommentarer. Jag har också lämnat kommentarer till flera olika medier. Tyvärr finns det de som har hävdat att man har varit oanträffbar trots att man inte har fått ett telefonsamtal från den aktuella tidningen och det är också en intressant upplevelse kan jag meddela. Sammantaget blir vår uppgift kanske än viktigare nämligen att förklara vad detta rör sig om. Man blir inte dömd för att man råkar lämna en uppgift som handlar om någonting hemligt om det inte är så att man har som syfte att gå främmande makt till handa eller skada rikets säkerhet eller har försvårande omständigheter när man får en sådan här uppgift i knät.	1993
1064	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Ledamoten pratar mycket om försvårande omständigheter uppsåt och sådant. Det är givetvis en bedömningsfråga och det är just det som är skälet till att många jurister inom exempelvis Journalistförbundet framför omfattande kritik. Jag säger inte att journalister är helt utan juridisk kompetens; det var inte det som var min slutsats i den förra repliken. Ledamoten pratade i ett tidigare ärende om vikten av att ta in tunga remissinstansers kritik. Jag tycker inte att man har gjort det i detta fall. Man har lagt till en försvarlighetsventil - absolut - och det är bra. Men detta skapar en gråzon och en osäkerhet. Och kritiken från de tunga remissinstanserna som man säger sig vilja lyssna till har ju bestått även efter att man lade till försvarlighetsventilen. Men i det här fallet är det tydligen inte så viktigt att lyssna på tung kritik från remissinstanserna. Jag beklagar verkligen det. Jag tycker att det är synd. (Applåder)	957
1065	Lars Andersson (SD)	SD	Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. Vi behandlar alltså konstitutionsutskottets betänkande KU7 där utlandsspioneri föreslås kriminaliseras och införas som ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagförslaget innebär bland annat att utlandsspioneri grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Då förslaget i vissa delar gäller grundlagsändringar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval emellan. Förslaget har haft stöd från en överväldigande majoritet under Sveriges båda senaste regeringar och det stödet har speglats även i konstitutionsutskottet. Hotet må i dag vara av något annorlunda karaktär än under den förra regeringen. Då stod Sverige bland annat ut som ett av de medlemsländer i EU som hade allra flest frivilliga som åkte ned till Mellanöstern för att strida för Islamiska staten medan dagens hot finns lite närmare inpå oss rent geografiskt. Men oavsett om hoten kommer från Islamiska staten alQaida al-Shabab eller diktatoriska stater i vårt närområde är det uppenbart att Sverige måste skärpa sin lagstiftning på området. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Dagens straffrättsliga skydd för känsliga uppgifter är enligt denna och den förra regeringen bristfälligt. Det nu gällande regelverket kan i värsta fall helt falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart bestraffas som brott mot tystnadsplikt. Så sent som i förra veckan väcktes åtal mot ett par iranska bröder med svenskt medborgarskap som misstänks ha sålt försvarshemligheter till Ryssland kanske i över tio års tid och det är tyvärr sannolikt inte den sista händelsen vi tvingas leva med. Det gör det tydligt att vi inte kan ha ett relativt tandlöst regelverk på området. Gärningar som kan få allvarliga konsekvenser för Sverige Sveriges säkerhet och våra internationella samarbeten och relationer kräver att vi har ett rättsskydd närmare och i linje med det i andra länder med en gemensam rättstradition exempelvis våra omedelbara grannländer och andra EU-medlemmar. Vissa farhågor har nämnts vad gäller exempelvis grävande journalistik. Jag noterar dessa farhågor men håller inte med om att de på något vis skulle vara tillräckliga för att inte iscensätta denna förbättring av rådande regelverk. Syftet är ju på intet sätt att inskränka press- och yttrandefriheten utan snarare som sagt att förbättra ett bristfälligt rådande regelverk och komma närmare rådande regelverk hos exempelvis våra nordiska grannar som uppenbarligen inte ser något speciellt kontroversiellt i sina respektive regelverk. Att obehörigen anskaffa eller röja uppgifter med ett direkt uppsåt att gå främmande makt till handa torde vara okontroversiellt i Sverige så som i våra grannländer. Vi upplever det som säkerställt att lagstiftningen inte träffar gärningar som har ett journalistiskt eller opinionsbildande syfte. (Applåder)	3045
1066	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Sverigedemokraterna brukar ju inte vara någon stark förespråkare för ett starkt public service. Min uppfattning och min tro är dock att Sverigedemokraterna ändå tycker att det är viktigt med en stark yttrandefrihet. Särskilt på digitala plattformar brukar Sverigedemokraterna utmärka sig genom att säga att exempelvis privata företag inte ska få inskränka yttrandefriheten. Jag skulle vilja höra från ledamoten Lars Andersson vilken journalistik och vilka avslöjanden det är som Sverigedemokraterna inte vill se. Jag har också noterat i ett stort antal artiklar att Sverigedemokraterna inte har velat ge uttryck för sin hållning. Varför redogör man inte för hur man har kommit till den här ståndpunkten nu när man är för detta förslag som ändå har fått en del omfattande kritik? Sedan måste jag nämna någonting om det spionerifall som uppdagades i helgen. Jag ser väldigt allvarligt på det och det tror jag att ledamoten Lars Andersson också gör. Men det fallet träffas ju inte av detta. Vanligt spioneri begår man ju inte genom att publicera någonting i ett massmedium eller på en hemsida. Man brukar ha en uppdragsgivare i det här fallet kanske ryska staten och sedan läcker man information direkt till denna. Man går inte omvägen via ett utgivningsbevis via någon form av bulvan eller journalist eller via att säga att man själv är journalist. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Jag förstår heller inte riktigt varför ledamoten gör kopplingen till detta väldigt allvarliga spionerifall. (Applåder)	1575
1067	Lars Andersson (SD)	SD	Fru talman! Tack så mycket för frågan! Jag drog bara ett av många exempel som man kunde dra upp vad gäller spioneri i allmänhet. Jag tycker att det regelverk vi har som i dag är relativt tandlöst måste gå lite mer i linje med vad många andra länder har till sitt förfogande. Som sagt ser jag inte detta som en inskränkning i tryck- och yttrandefriheten över huvud taget. Även om man målar upp olika tänkbara potentiella hypotetiska scenarier om hur detta kommer att appliceras och inte appliceras är jag väldigt trygg med när det väl kommer till kritan och vi har ett konkret ärende att lagen kommer att appliceras enligt det här regelverket så som det var tänkt. Det kommer inte att ha någonting med att inskränka tryck- och yttrandefriheten att göra.	761
1068	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! De facto inskränker vi ju våra grundläggande fri- och rättigheter. Det står faktiskt i utskottets gemensamma pressmeddelande på riksdagens hemsida om jag inte minns helt fel. Särskilt när det gäller meddelarfriheten står det i alla fall så. Jag håller med. Jag hoppas att detta inte kommer att leda till det som jag är orolig för. Men om vi nu ska titta på omvärlden kan vi också titta på våra nordiska grannländer. Vi kan titta på Finland och Danmark. Där har man en annan lagstiftning än den vi har i Sverige och där blir journalister åtalade för spioneribrott. Det är ett stort problem. Jag tycker inte att vi ska harmonisera vår lagstiftning till att inskränka våra fri- och rättigheter. Jag tycker att vi ska värna dem. Jag tycker att alla partier i denna riksdags kammare borde tänka till en gång till. (Applåder)	838
1069	Lars Andersson (SD)	SD	Fru talman! Vänsterpartiet gör en analys. Till er stora kredd är ni faktiskt det enda parti som konsekvent har varit emot det här förslaget. En överväldigande majoritet gör en helt annan analys och det är bara att respektera. Jag ser över huvud taget inte detta som någonting som går emot mediernas rätt att uttrycka eller skriva någonting. Det har ju utformats ett krav på att gärningspersonen genom gärningen ska ha ett direkt uppsåt en avsikt att gå en främmande makt eller motsvarande till handa. Jag tycker att ventilerna är tillräckliga och jag välkomnar beslutet. Men som sagt: All kredd för att ni som enda parti har varit konsekventa i er kritik mot förslaget!	677
1070	Jan Riise (MP)	MP	Fru talman! Utredningen som ledde fram till den föreslagna lagen om utlandsspioneri presenterades under S-MP-regeringens tid för några år sedan. Det var alltså långt före Rysslands anfallskrig i Ukraina och långt innan diskussionerna om Natomedlemskap över huvud taget fanns på agendan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vid den tiden handlade det mer om hur IS slutgiltigt skulle besegras och hur vi skulle undvika att känslig information hamnade i händerna på al-Qaida. Förslaget till ny lagstiftning kom därmed att handla om att kriminalisera den sortens informationsöverföring till främmande makt eller liknande organisation med syfte eller risk att skada svenska samarbeten och samarbetspartner. För att möjliggöra journalistiskt arbete och visselblåsande med avsikt att uppmärksamma oegentligheter eller andra missförhållanden i samarbeten med andra länder infördes ett försvarlighetsundantag" för att göra det möjligt att publicera uppgifter om exempelvis övergrepp eller andra brister inom svenska internationella samarbeten. Utifrån det underlaget presenterades den proposition som vi nu har på bordet för en första av två omröstningar i våras till den del det gäller grundlagar för tryckfrihet och yttrandefrihet. Med all respekt för dem som engagerade sig då kan man kanske ändå säga att debattens vågor inte gick så väldigt höga vid den tiden. Förslaget antogs också som ni alla vet. Fru talman! Även Miljöpartiet röstade ja till förslaget i det första av de två beslut som krävs för att ändra eller göra tillägg i en grundlag framför allt med avsikt att täppa till hål i den befintliga spionerilagstiftningen med det nämnda försvarlighetsundantaget. Detta var våren 2022 alltså för bara några månader sedan. Inför den andra och slutliga omröstningen som ska hållas i kammaren senare i dag med justering i KU förra veckan har debatten däremot tagit rejäl fart. De som ser förslaget som rimligt har hävdat att det i huvudsak har haft till syfte att komplettera befintlig lagstiftning med likartade regler också för internationellt samarbete med andra stater och liknande. De risker för självcensur och att angelägen information om missförhållanden därmed inte kommer fram antas av lagens tillskyndare och förespråkare vara begränsade. Men det har också uttryckts en stor oro kring avgränsningar otydligheter och tolkningar av den föreslagna lagtexten. Exempel på hur lagen skulle komma att tillämpas saknas också. Kritiker har framhållit att inskränkningarna i yttrande- och tryckfrihet trots försvarlighetsundantaget är mycket långtgående och inte tillräckligt väl motiverade. Andra har tagit upp de gränsdragningsproblem som skulle kunna leda till en situation där journalister och civilsamhällets organisationer väljer att avstå från att publicera uppgifter av rädsla för rättsliga efterverkningar. Fru talman! Miljöpartiet har stor förståelse för invändningarna. Transparens öppenhet försvar av delaktighet och tillgänglig information är viktiga värden för oss. Vår förnyade avvägning av för- och nackdelar utifrån de förändrade förutsättningarna har landat i att vi i dag kommer att rösta nej till förslaget. Vi finner att det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som varken till antal eller komplexitet hade kunnat förutses vid tiden för propositionens tillkomst. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vi har också uppmärksammats på att förslaget har brister i tydlighet särskilt när det gäller det så kallade försvarlighetsundantaget. Det är tänkt som en sorts ventil som gör publiceringar och andra offentliggöranden lagliga så länge syftet inte är att skada Sverige och våra relationer med andra stater och mellanstatliga organisationer. För Miljöpartiet är det självklart att vi ska ha en robust lagstiftning mot spioneri. Samtidigt är det viktigt att medier och civilsamhälle är trygga med att deras granskande verksamhet inte är hotad. Den källa som sitter på känsliga uppgifter om missförhållanden ska våga tala fritt. Det är inte de som ska vara måltavlan här. Udden ska riktas mot dem som vill skada Sveriges och våra samarbetspartners säkerhet. Fru talman! Här hade jag tänkt yrka avslag på propositionen. Det ska jag också göra. Med de uppgifter och inlägg i debatten som har kommit de senaste dagarna tycker jag att vi har en del att fundera över. Det skulle kunna motivera mitt och vårt förslag det vill säga att ge det här ytterligare betänketid. Det handlar delvis om oss som lagstiftare. Vi har kanske inte helt gjort vår läxa i alla sammanhang. Vi har haft svårt att förklara för dem som har varit kritiska eller undrande. Vi har kanske haft lite bråttom med att få igenom detta med bara några månaders mellanrum mellan första och andra förslaget. Vi kan också fundera över medierna som har varit sena på bollen som man säger. Det har inte heller varit lyckosamt för diskussionen. Allt detta har kommit de senaste veckorna. Så kan vi inte ha det. Vi kan inte ha ett samhälle där medierna inte litar på lagstiftaren och där lagstiftaren inte lyssnar på medierna eller civilsamhällets organisationer. Medierna får här betyda en stor grupp medierna och civilsamhället. Jag tycker att det är i allra högsta grad rimligt att öppna för möjligheten att detta får ta ett år till precis som vi har föreslagit som reservalternativ genom att till att börja med avslå propositionen. Om det till äventyrs inte skulle bifallas har vi tillsammans med Vänsterpartiet lämnat in en begäran om en vilandeförklaring. Om den bifalles innebär det att vissa delar i propositionen skulle kunna förklaras vilande i minst ett år. Detta skulle ge plats åt ytterligare beredning och en levande debatt som är viktig vid stora förändringar inte minst av våra grundlagar och i den debatt som nu har sett dagens ljus. I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP). "	6059
1071	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Jag skulle vilja be om ett par förtydliganden framför allt ett. Jag ska kanske stå för ett eget förtydligande. Jan Riise beskriver i talarstolen att försvarlighetsundantaget är det som gör att det krävs uppsåt. Så är inte fallet. Det vill jag vara väldigt tydlig med. Försvarlighetsundantaget står på egna ben. Uppsåtsbehovet står på egna ben. Det är två olika saker två stycken grundmurar och försvarsmurar runt den här lagstiftningen. När det gäller vilandeförklaringen kanske Jan Riise kan förklara för mig det geniala i att den kan omfatta de delar av propositionen som han och Miljöpartiet vill släppa igenom men inte de delar av propositionen som Jan Riise och Miljöpartiet inte vill släppa igenom. Resultatet av en vilandeförklaring skulle mest sannolikt bli att grundlagsförslagen kommer att beslutas om och vinna laga kraft men att de delar som inte är grundlagsförslag som han inte har lika stora invändningar mot blir försenade ett år. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vill Jan Riise vara så vänlig och förklara för mig och kammaren det kloka bakom detta?	1141
1072	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag tar verkligen inte avstånd från en finansminister som lägger fram en budget som försöker reparera den skada som ni har åsamkat. Jag tar heller inte avstånd från klimatmålen självklart inte. Tomma ord räddar inte klimatet. De räddar möjligen en regering som har avgått men ingenting annat. Vi gick in i överenskommelsen av ett enda skäl att rädda kärnkraften från akut nedläggning. Folkpartiet som det då hette var mer misstänksamt än vi. Det fattade det kloka beslutet att avstå från överenskommelsen. Det hade rätt. Allting landade i att ni systematiskt lade ned den kärnkraft som vi redan då visste att vi skulle behöva. Den hederliga frågan hade varit denna. Ni antydde i valrörelsen att ni höll på att lägga om er energipolitik när ni nu är fria från Miljöpartiets inflytande: Gäller det eller gäller det inte? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Kan vi enas om att nu återuppbygga kärnkraften eller ska ni stå där och låtsas som att kärnkraft inte behövs för att energi inte behövs och att man kan rädda klimatet utan kärnkraft? (Applåder)	1107
1073	Jan Riise (MP)	MP	Fru talman! Tack ledamoten för dina invändningar! Jag beklagar verkligen om jag inte gjorde skillnad på försvarlighetsundantaget och syfte och uppsåt här. Det är klart att jag vet det. Men detta belyser lite det jag var ute efter. Vi i den lagstiftande församlingen har inte varit tillräckligt duktiga på att förklara den ganska komplicerade juridik som ligger bakom förslagen. Och det blir inte enklare av att vi kastar in ett vilande förslag som är ännu svårare att förklara. Jag tror inte att vi kan använda det i grundlagsfrågorna precis som ledamoten påpekade. Det kan däremot gälla frågorna 2 och 3 eller b) och c) som handlar om förändringar och tillägg i brottsbalken och rättegångsbalken. Jag tänker att om det här skulle bifallas måste hela processen tänkas om. Grundlagsändringen i sig räcker inte för att åstadkomma det som var avsikten med den här propositionen.	885
1074	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Det var intressant att höra. Jag har en annan fundering. Miljöpartiet beskriver sin omvändelse i frågan från att vara för till att nu vara emot utifrån att det blir fler samarbeten med andra länder - alltså det som var syftet att möjliggöra med propositionen. Kan Jan Riise beskriva Miljöpartiets överväganden när man i steg ett ställer sig bakom en proposition som syftar till att möjliggöra för fler samarbeten med andra länder och att man när fler samarbeten med andra länder blir möjligt och är på väg att genomföras får kalla fötter och backar? Vill Jan Riise vara vänlig och redogöra för de överväganden som ledde fram till den slutsatsen? (ANDRE VICE TALMANNEN: Innan jag ger Jan Riise ordet vill jag ha ett förtydligande inför stundande votering. Innebär avslagsyrkande och vilandeförklaring att Jan Riise yrkar bifall till såväl reservation 1 som reservation 2 och reservation 3? Är det korrekt?)	924
1075	Jan Riise (MP)	MP	Fru talman! Ja det är korrekt. Tack för frågan! Fru talman! Den resa som vi har gjort försökte jag beskriva i anförandet. Det började under en period då det talades om IS al-Qaida och Finland om jag är rätt underrättad - inga jämförelser i övrigt. Det var en period då antalet tänkbara kontakter var ganska begränsat. Som jag sa hade vi då inte en susning om det här med Nato. Det är inte det som är det avgörande. Men det innebär att möjligheterna till förtroendebrister i en relation med en annan stat eller en mellanstatlig organisation ökar väldigt mycket. Likaså ökar möjligheterna när det gäller sakers förhållanden missförhållanden oegentligheter och andra tillfällen som vi skulle vilja uppmärksammas. Det ökar kanske inte exponentiellt men ganska kraftigt med antalet tänkbara partner både länder och organisationer. Det var väl det vi var ute efter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) När det gäller processen som ledde fram till att jag och vår riksdagsgrupp vill säga nej till propositionen har den många fler dimensioner. Dem tänker jag kanske inte gå in på här. Men bland de viktigaste har vi förstås det publika deltagandet i diskussionen som inte fanns tidigare. Medierna och civilsamhället har uppvaktat inte bara oss utan jag misstänker även alla er. Vi fann det då för gott att omvärdera situationen utifrån det förändrade läget.	1412
1076	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Den lagstiftning vi diskuterar i dag är minst sagt komplicerad med många dimensioner. Förhoppningsvis innebär den här kammardebatten att vi kan göra det tydligare ungefär vad det är saken handlar om. Ett förtydligande fick vi alldeles nyss. Det var inte bara det som Miljöpartiet först angav som sin huvudsakliga anledning till att vända utan det var också det opinionsmässiga trycket som har uppstått i den här diskussionen som har gjort att Miljöpartiet nu har en annan uppfattning. Fru talman! Min uppfattning är att så behandlar man inte så svåra allvarliga och komplexa frågor som grundlagsförslag. Vad handlar det här ärendet egentligen om? Jo det handlar om att vi i dag har en spionerilagstiftning i Sverige som innebär en rad olika inskränkningar när det gäller vilken form av information man får läcka på olika sätt. Det gäller inte bara direkta läckor till en uppdragsgivare; spridning av information som har inhämtats i syfte att gå främmande makt till handa och att skada Sverige är också det en form av spioneri. Det är viktigt att ha i åtanke. Vad är problemet? Har vi uppmärksammat en lång rad artiklar med information som borde ha hållits hemlig? Nej. Problemet är att vi har en möjlighet i vår grundlag och vår lagstiftning som innebär risker för spridning på det viset framför allt i kombination med hur vår tryck- och yttrandefrihet är beskaffad. Det har gjort att andra länder har varit försiktiga med att ge information till Sverige och det har försvårat våra relationer och vårt samarbete inte bara när det gäller relationer till andra länder i allmänhet utan också när det kommer till sådana viktiga saker som att bygga försvar tillsammans. Absolut tog det sitt ursprung i den så kallade Hultqvistdoktrinen att bygga säkerhet tillsammans med Finland men det är inte heller så att antalet kontakter med andra har ökat så till den milda grad på grund av vårt Natointräde att det bör ha någon direkt påverkan. Det är nämligen så att vi har varit ett partnerskapsland till Nato och fått stora mängder underrättelseinformation skickad till oss men också stora mängder underrättelseinformation undanhållen från oss av olika anledningar. Risken för spridning med grundlagsskydd torde var en av dem. Varför är det viktigt att skydda vårt rike mot spioneri och utlandsspioneri? Det handlar i grunden om att skydda vårt statsskick. Det handlar om försvaret av vår demokrati försvaret av vår tryck- och yttrandefrihet och försvaret av vårt fria liv och vår fria livsstil här i Sverige - det vi håller kärt och det som konstitutionsutskottet har som sin absolut viktigaste uppgift att alltjämt försvara. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Den lagstiftning som i dag föreslås kring utlandsspioneri är i många delar snarlik den lagstiftning som finns för spioneri generellt sett. Man ska ha till uppsåt att gå främmande makt till handa. Man ska ha till uppsåt att skada svenska intressen. I detta finns ett försvarlighetsundantag som man införlivar för att verkligen utöver de skyddsmurar som redan finns på plats i befintlig spionerilagstiftning ytterligare höja skyddsmurarna för vår tryck- och yttrandefrihet. Det undantaget betyder någonting fru talman. Det är inte obetydligt alls. Då finns det de som önskar att man i förarbeten och i utskottets utlåtande skulle konkretisera väldigt mycket tydligare vad det här kan tänkas handla om. Men i Sverige har vi en rättstradition som fungerar på ett visst sätt. Den bygger på att vi har fria domstolar och att våra domare dömer under lagarna och tolkar vår lagstiftning. Den här kammaren har inte till uppgift att tolka lagstiftningen. Det är ett annat viktigt värde vi som politiker i allmänhet och konstitutionsutskottets ledamöter i synnerhet har att bevaka: domstolarnas självständighet att döma. Det är också en viktig fråga att ta med sig i detta som gör att vi bör vara återhållsamma med att bli alltför konkreta. Det finns många lagstiftningar som vi genomför utan att i detalj ha redogjort för hur de ska tillämpas. Det vore olämpligt att göra det i alltför stor utsträckning. Det finns också i förarbetena ganska mycket som kan vägleda. Förarbetena är ju det raster den tolkningsnyckel vilken man ska använda för att tolka det som står på raderna i lagboken det som står på raderna i det här förslaget. Det enda brott som vi inte inför här som möjligen skulle kunna vara ett oaktsamhetsbrott gäller grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Jag hade ett replikskifte med ledamoten Wetterling kring detta för en liten stund sedan och en av de saker som vi då diskuterade var just detta. Bara för att tydliggöra: För att det ska anses som ett grovt brott i svensk rätt är det ganska mycket som måste till. Grovt blir det om det finns en rad försvårande omständigheter alltså inte bara om man råkar får en uppgift i knät inte ens om man till och med har eftersökt uppgiften. Det måste vara någonting ytterligare som försvårar detta. Det är heller inte så som det har låtit i medierna i olika sammanhang att alla meddelare och alla visselblåsare nu ska börja skälva i sina skor. Man måste komma ihåg att åklagaren - i det här fallet är exklusiv åklagare Justitiekanslern - i varje fall med stödbevisning måste bevisa att uppsåtet har varit att gå främmande makt till handa och/eller att skada Sverige. Det är med förlov sagt kanske ingenting som stämmer in på någon av de kända visselblåsarna. Detta var inte Anders Kompass syfte med att uppdaga de missförhållanden som han talade om. Vilken främmande makt var det han skulle gå till handa? Mycket oklart skulle jag säga. Jag har mycket svårt att förställa mig att det var syftet. Det finns absolut ingenting som tyder på det och ska det dömas i domstol måste det finnas stödbevisning som bevisar det bortom rimligt tvivel. Utöver detta finns det ytterligare en skyddsvall som det inte talas om tillräckligt i denna diskussion. Som jag nämnde är alltså Justitiekanslern exklusiv åklagare i alla brott som har att göra med tryckfrihetsbrott. Det får inte vilken åklagare som helst ägna sig åt. Det är Justitiekanslern. Och Justitiekanslern har i sin tur en instruktion i vår tryckfrihetsförordning som vederbörande alltid måste förhålla sig till. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) I 1 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen låter det så här: Den som ska döma över missbruk av tryckfriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör alltid ha i åtanke att tryckfriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla." I vanliga fall räcker det för en åklagare att kunna motse en fällande dom i målet man har tänkt att väcka åtal i. Men det räcker inte för Justitiekanslern som alltså är den enda som får väcka åtal när det gäller tryckfrihetsbrott. Justitiekanslern måste utöver att kunna motse en fällande dom förhålla sig till det jag just läste upp och även Justitiekanslern alltså inte bara domstolen ska hellre fria än fälla. Mot bakgrund av det fru talman har jag oerhört svårt att se de oerhörda orosmoln som har tornat upp sig i mediebevakningen den senaste veckan. Jag blir nästan fundersam över varför det blir så och jag tror att det har att göra med det här ärendets svåra komplexitet. Det är väldigt svårt att smälta och jag hade haft svårt att göra det utan hjälp från vårt fantastiska kansli i konstitutionsutskottet som är fyllt av rikets kanske mest kompetenta grundlagsjurister. Med den hjälpen och förståelsen man får för vad det faktiskt gäller har jag blivit lugnare. Det är inte så att vi nu inskränker mediernas möjlighet att berätta om oegentligheter. Vi inskränker främmande makts möjlighet att genom vårt fria demokratiska statsskick såra oss och vår demokrati så split mellan oss och använda vår egen öppenhet emot oss. Det här är en av demokratins oundvikliga paradoxer som leder till slutsatsen att vi alltid måste vara redo att försvara vår demokrati. Om vi inte gör det kommer vår demokrati att dö naivitetsdöden. Det finns exempel på där det har kunnat dra i väg allvarligt i den riktningen. Men fru talman låt inte oss gå den vägen. Låt oss stå upp för vad som är rätt riktigt och viktigt när det kommer till försvaret av vår tryck- och yttrandefrihet. Med detta yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag. (Applåder) "	8509
1077	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag får nästan be om ursäkt till de nya ledamöterna i konstitutionsutskottet som kanske tror att det är så här vi brukar debattera i KU. Vi brukar vara beskedliga och inte begära så mycket repliker på varandra. Ofta är vi eniga i våra förslag och vi i KU brukar värna om att förslag ska införas i bred samsyn. Jag noterar givetvis att det är två små partier som protesterar mest högljutt. Jag har respekt för den demokratiska processen men en del i den demokratiska processen är också debatten i kammaren att det finns vissa verktyg i regeringsformen att ta till när man är ett mindre parti. Det är också vad de mindre partierna nu gör. Det var i alla fall tillräckligt många ledamöter för att lägga fram yrkandet att testa om det finns gehör i kammaren för att vilandeförklara delar av förslaget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Ledamoten Ottoson pratade tidigare om vikten av att ta in kritik från tunga remissinstanser. Det har man gjort med försvarlighetsventilen. Det som jag funderar över är varför man inte tar in den kritik som kommer efter när samma remissinstanser säger att försvarlighetsventilen inte räcker. Har Moderaterna inte tagit något intryck av att det ändå finns en kvarstående kritik? Den kritiken har funnits ända sedan utredningens förslag lades fram. Den har inte kommit senaste veckan även om den har varit mer aktuell i medierna den senaste tiden.	1453
1078	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Jag tackar Jessica Wetterling för den begärda repliken. Det är alltid roligt att debattera med ledamoten Wetterling och det vet hon att jag tycker. Det bekväma med vänsterpartister är att man vet var man har er. Ni är konsekventa och långsiktiga även om ni har fel. När det gäller remissinstanserna håller jag med om att man måste göra precis som ledamoten Jessica Wetterling säger nämligen ta tung kritik på allvar. Jag håller helt och hållet med om det. Men det innebär inte att man alltid måste hålla med om kritiken. Man måste ta in den man måste bedöma den man måste se om man har rätt eller fel om man har förstått eller inte förstått om man delar uppfattning eller inte. Och det är exakt vad vi har gjort här. Här ser vi skillnaden i det här ärendet mot det förra ärendet. I det förra ärendet delade vi kritiken. Vi förstod att vi här kanske hade gått lite för långt och att vi här behövde backa i syfte att återigen skydda våra demokratiska grundvalar. Här är det en annan situation där vi menar att kritiken från remissinstanserna går för långt och inte tar hänsyn till alla de skyddsvallar som den socialdemokratiska regeringen i samklang med många andra partier i kammaren under förra mandatperioden byggde upp runt lagstiftningen. Den stora skillnaden är innehållet i kritiken och huruvida man bedömer att den är korrekt eller inte. Vi menar att om det här inskränker vår meddelarfrihet och vår tryck- och yttrandefrihet så till den milda grad är det märkligt att lagen inte redan har kollapsat med tanke på att den befintliga spionerilagstiftningen är mycket snarlik men utan undantaget. Att man bygger ut en befintlig lagstiftning konformt och försöker förlänga den till att omfatta ytterligare en omständighet som inte i sig är särskilt omfattande gör inte att vi raserar vår tryck- och yttrandefrihet. Tvärtom! Det gör att vi säkerställer skyddet av den.	1901
1079	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag håller med Erik Ottoson om att det är viktigt att utreda saker grundligt. Därför tycker jag att ett av de stora problemen med det här förslaget är att det inte har varit en bred parlamentarisk utredning som har gått igenom frågan precis som man har gjort i det tidigare ärendet. Sedan kan man givetvis ändå ta intryck av remissinstanser. Där måste varje parti bilda sig sin egen uppfattning om vilken kritik man tar in vilken hänsyn man tar för att balansera frågorna och vilken ståndpunkt man sedan kommer fram till. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Jag delar också ledamoten Ottosons uppfattning att vi har ett fantastiskt kansli på konstitutionsutskottet men det finns också jurister yttrandefrihetsexperter och andra remissinstanser som har viktiga saker att säga. Även om all heder ska gå till vårt fina kansli finns också andra delar som behöver tas in. Jag har ett par frågor till Erik Ottoson. På vilket sätt har bristen i vår lagstiftning försvårat våra internationella samarbeten? Det är inte som att Sverige inte har deltagit i olika FN-insatser eller inte har - som ledamoten själv nämnde - varit nära Nato om än ej medlem. Vad är det som gör att man behöver denna ingripande lagändring? Ser ledamoten inga problem med förslaget ingen oro? Är han helt övertygad om att detta kommer att leda till något gott?	1403
1080	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Jag vill absolut inte på något sätt hålla konstitutionsutskottets kansli gisslan för min uppfattning. Jag ska tydligt säga att konstitutionsutskottets kansli inte har sagt: Erik! Du ska tycka så här. Däremot har jag lyssnat på goda juridiska argument och förklaringar kring varför det ser ut som det gör och vad det innebär. Det har lett mig till min slutsats. Detta lagförslag kommer sig av att signaler har skickats till Sverige i internationella samarbeten att man känner behov av en återhållsamhet i överförandet av information till Sverige eftersom man vet att informationen inte är tillräckligt säkert skyddad som den är i exempelvis andra nordiska länder. Det är det omedelbara behovet. Det handlar inte om en rad artiklar eller andra exempel på att något har inträffat. Det är sannolikt därför att vi inte har fått sådan information som kan läckas. Det ligger lite grann i sakens natur att de håller tillbaka den sortens information från Sverige även i internationella insatser. Man får annars lätt bilden av att Nato är ett öppet bord av underrättelser eller att FN skulle vara ett öppet bord av underrättelser - sitter man vid bordet vet man allt. Så är det inte. Även inom dessa organisationer håller man på information från varandra i den mån det inte finns ett ömsesidigt förtroende eller behov. Det absolut tydligaste är Storbritanniens och USA:s särskilda förhållande till varandra. De har öppna kanaler - oftast men inte alltid. Ett land som Sverige måste förtjäna det förtroendet och vi har goda förutsättningar att göra det. Finns det risker? Självfallet finns alltid risker. Det är därför vi skapar skyddsvallarna. Frågan vi får ställa oss är om man har förstått skyddsvallarna och deras skyddsvärde. Min uppfattning är att de i nuläget ger ett fullgott skydd. Om de inte gör det krävs det bara ett enkelt beslut i riksdagen för att backa bandet och ta bort möjligheten att döma i frågan. Det är inte fråga om en grundlagsändring.	1972
1081	Malin Björk (C)	C	Fru talman! Den värld vi i dag lever i tar inte slut vid Sveriges gränser - tack och lov. Vi vill och kan blicka längre bort än så. Och det omvända är lika giltigt det vill säga att världen och andra länders intressen faktiskt finns och verkar här hos oss i Sverige. Det här innebär stora möjligheter att i demokratisk anda verka inom ramen för olika typer av internationella samarbeten till exempel EU och FN. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Men alla vill tyvärr inte Sverige väl och i en alltmer internationell värld är det nödvändigt att ytterligare stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Det är vad det lagförslag som ligger på bordet i dag handlar om. Vi vill skydda Sverige och svenska intressen från spioneri från främmande makts illegitima intressen och från krafter som vill destabilisera oss och de internationella samarbeten som vi väljer att ingå i - internationella samarbeten som vi verkar inom för att vi ser att de är till gagn för Sverige och för svenska medborgare. Men när så sker när Sveriges säkerhet och intressen inte stannar vid en gräns behöver vi täppa till luckor i lagstiftningen. Det är luckor som våra grannländer Finland Norge och Danmark redan täppt igen och där vi i Sverige ligger efter luckor som gör att främmande makt kan utnyttja den svenska öppenheten och tryckfrihetslagstiftningen i skadliga syften. Arbetet med det här grundlagsförslaget inleddes redan år 2016 och det har varit ute på flera remissrundor. Bland remissinstanserna finns ett antal domstolar flera juridiska institutioner Justitieombudsmannen och Advokatsamfundet. Det här är instanser som beaktar vikten av vår grundlagsfästa yttrande- och informationsfrihet och ingen av dem har haft något att invända mot förslaget så som det slutligen kom att remitteras. Inte heller Lagrådet har haft några principiella invändningar. Man påpekade vissa lagtekniska brister som sedan åtgärdades i propositionen. I Sverige är vi stolta över vår öppenhet och att vi var först i världen med att ge lagstadgat skydd åt att publicera tankar fakta och idéer i tryck när vi år 1766 antog tryckfrihetsförordningen. Och det är med all rätt vi ska vara stolta över den lagstiftningen det arvet. Det är ett fundament i vår demokrati att låta medier granska makthavare för att kunna avslöja missförhållanden och maktmissbruk. Det är därför fullt förståeligt att representanter från medierna reagerar och reagerar kraftigt när det sker förändringar i de grundlagar som värnar pressfriheten. Det är ju det de ska slå vakt om. Det är också därför vi har en ventil i den här lagstiftningen och det är därför den är så viktig. Denna ventil som flera här har pratat om innebär att ageranden som är försvarliga helt undantas från det brottsliga området. Det tydliggjorde Erik Ottoson här. Jag vill betona att i förarbetena till lagen sägs tydligt att med försvarligt avses till exempel avslöjanden av brottsliga eller oegentliga förfaranden inom ramen för våra internationella samarbeten. När jag läser det går i alla fall mina tankar osökt till fallet Anders Kompass. Våra rättsliga instanser alltså vårt oberoende rättsväsen ska vid sin bedömning av om något brottsligt över huvud taget har skett beakta om agerandet varit försvarligt och då särskilt om gärningen skett i journalistiskt eller opinionsbildande syfte som det står i förarbetena. Den här bedömningen och prövningen ligger som Erik Ottoson varit inne på hos Justitiekanslern som exklusiv åklagare med den särskilda instruktion som finns där. Bedömningen ska göras redan där: Är det här försvarligt? Det är åklagaren som har den fulla bevisbördan för alla omständigheter liksom för att agerandet inte skulle vara försvarligt. Det är alltså åklagaren som måste visa att det inte är försvarligt. Redan när en förundersökning inleds ska man som åklagare titta på omständigheterna och se om det ens finns en skälig misstanke om brott. Rekvisitet försvarligt finns alltså redan i själva straffbestämmelsen så tröskeln är hög för att ens inleda en förundersökning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Jag vill också särskilt säga det som även Erik Ottoson var inne på. Vi har ett ansvar som ledamöter - särskilt tungt tycker jag att det vilar på oss i konstitutionsutskottet - när vi står inför grundlagsändringar som naturligtvis kan upplevas som ingripande att pedagogiskt förklara vad det egentligen innebär. Det är oerhört viktigt att vi är pedagogiska och faktiskt når ut med vad det här handlar om. När det gäller försvarlighetsbedömningen vill jag passa på att lyfta fram ett rättsfall som avgjordes av Högsta domstolen förra året och som rör just hur försvarlighet ska tolkas inom ramen för tryckfrihetslagstiftningen. I det fallet hade en 17 minuter lång film från masskjutningen i en moské i Christchurch Nya Zeeland publicerats på sajten Nordfront. Det var en våldsam och närgången skildring av hur ett stort antal människor kallblodigt skjuts ihjäl. Men HD som prövade ett åtal om olaga våldsskildring fann att publiceringen inte var straffbar. Den var försvarlig. Att medierna ska kunna rapportera fritt vägde i det fallet tyngst. Jag tycker att det är belysande för hur våra domstolar våra oberoende domstolar ser på vikten av att värna detta. Sammantaget anser vi i Centerpartiet att förslaget är väl underbyggt och välbalanserat på så sätt att det kriminaliserar handlingar som i förlängningen kan skada Sveriges säkerhet och samtidigt värnar yttrande- och informationsfriheten genom att försvarliga handlingar inte blir brottsliga.	5629
1082	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Först vill jag säga att jag har enormt stor respekt för ledamoten Malin Björk. Jag vet att hon är väldigt kompetent. Hon är också åklagare till yrket men numera riksdagsledamot. Jag vet också att Centerpartiet och skulle jag säga Liberalerna är de partier som står Vänsterpartiet närmast i försvarandet och värnandet av fri- och rättigheter. Det är i alla fall vad jag kommit fram till under den senaste mandatperioden. Jag vet inte om ledamoten instämmer men det är min uppfattning. Därför tycker jag att Centerpartiets ställningstagande i den här frågan är lite märkligt. Jag förstår inte hur man har kommit till den här slutsatsen fastän jag hörde ledamotens anförande för jag förstår inte varför man skulle utnyttja våra medier. Vi har ett väldigt nyligt exempel på spioneri. Det avslöjades i helgen. De misstänkta har inte använt sig av utgivningsbevis och medier. De har gått direkt till främmande makt och lämnat uppgifter som av mediernas avslöjanden och förundersökningsprotokollet att döma är av väldigt hög allvarlighet. Det är givetvis jättefarligt och jättedåligt att hålla på med spioneri men jag förstår inte riktigt hur man kommit till den slutsatsen. Hur ska praxis utvecklas exempelvis när man som Erik Ottoson nämnde ska fria hellre än fälla? Förslaget kommer ju att leda till stor osäkerhet även när det finns en försvarlighetsventil. Ser inte Centerpartiet problemen i detta förslag?	1430
1083	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! EU-kommissionens ordförande von der Leyen har sagt att sättet vi prissätter el på inte längre fungerar i Europa. I Spanien Portugal och Tyskland har politikerna väldigt tydligt sagt att de nu tänker gå in med inhemska regleringar för att pressa ned priset på el. Det sätt vi sätter priset på i EU har gjort att elpriserna har skenat. Det är för mig mycket uppseendeväckande att den svenska regeringen inte är mer engagerad i frågan som kan leda till att Sverige blir av med sin viktigaste konkurrensfördel ett lågt elpris. Tvärtom lovar nu regeringen att göra hela Sverige till ett och samma elområde. Alla experter säger att de höga kontinentala priserna då kommer att täcka hela Sverige Även norrlänningarna kommer att få betala mycket högre elpriser. Är det statsministerns uppfattning att våra företag i norra Sverige kommer att gilla den politiken? (Applåder)	885
1084	Malin Björk (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Fru talman! Jag tackar för frågan. Som vi varit inne på tidigare är det alltså så att det krävs att man går främmande makt till handa för att det ska bli fråga om utlandsspioneri. Ett syfte att publicera något det vill säga inte att lämna över det till främmande makt utgör inte utlandsspioneri. Det kan utgöra det lindrigare brottet obehörig befattning med hemlig uppgift. Men i förarbetena om obehörig befattning med hemlig uppgift framhålls särskilt att försvarlighetsrekvisitet ska beaktas ännu tyngre. Vi måste komma ihåg att den här lagstiftningen tar sikte på att komma åt just det som Jessica Wetterling var inne på alltså handlingar som är skadliga för Sverige. Där vill jag faktiskt säga att vi inte får vara naiva. När jag läser propositionen ser jag vissa passusar som handlar om att det finns reella hot mot Sverige och att mediesektorn ibland används som täckmantel. Som åklagare kan jag också säga att till exempel att man använder sig av bulvaner kanske verkar främmande för någon som inte jobbat med det men det har jag sett många exempel på. Att man skulle kunna göra det även i spionerifall om främmande makt skulle vilja använda sig av det ser jag inte alls som särskilt främmande. Det är naturligtvis svårt för oss att plocka fram ett konkret exempel där detta hänt. Har det varit på väg att hända kommer nog ingen av oss att veta om det. Det är troligen uppgifter som är så sekretessbelagda att vi inte får del av dem och det är det jag vill framhålla. Det jag läser här är att det finns en lucka och den behöver vi täppa till. Men det är svårt att exakt peka ut konkreta exempel. Det finns förslagna brottslingar som gör mer än man skulle kunna ana; det har jag själv sett.	1796
1085	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag har ingen anledning att betvivla ledamotens vittnesbörd inte alls. Men jag har ändå lite svårt att förstå varför man skulle utnyttja våra medier som har en grundläggande praxis för hur de fungerar med ansvarig utgivare och så vidare. Jag skulle vilja fråga Centerpartiets ledamot en annan sak. Det krävs ju lite extra för att en förundersökning ska inledas. Men här finns också en öppning för att använda hemliga tvångsmedel. Det ligger i sakens natur att man inte berättar för den som är föremål för användning av hemliga tvångsmedel att en förundersökning har inletts och att man därför avlyssnar exempelvis en journalist som därmed kanske riskerar att röja sin källa i något helt annat ärende än det som har gjort att journalisten är föremål för en förundersökning. Jag tycker att detta är väldigt allvarligt och problematiskt och jag tycker att det är synd att Centerpartiet inte delar den uppfattningen.	933
1086	Malin Björk (C)	C	Fru talman! Ansvariga utgivare finns för medier och även för bloggar. Det är enkelt att starta en blogg - det står också i förarbetena - för den som skulle önska det. Det behöver inte kosta speciellt mycket. Det finns också exempel på att människor dömts för att ha publicerat saker på bloggar. Det verkar inte hindra att en del ändå vill sprida saker den vägen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Hemliga tvångsmedel går att använda ja. Om en myndighet vill att en bevakning eller en avlyssning ska ske måste den gå till domstol och få brottsmisstanken prövad innan ett beslut om detta kan fattas. Den måste vara konkret och stödjas av omständigheter i det konkreta fallet. Vad gäller just avlyssning som målas upp som något som skulle kunna användas krävs återigen att man är misstänkt för det grövre brottet grov obehörig befattning med hemlig uppgift för att det över huvud taget skulle kunna bli aktuellt. Om man som Erik Ottoson var inne på tidigare tittar på rekvisiten för vad som utgör ett grovt brott ser man att det är sådant som till exempel skulle vara synnerligen allvarligt och innebära en risk i en krigsliknande situation. Det kan också handla om att du har fått uppgiften i allmän eller enskild tjänst vilket ju inte är fallet för en journalist som publicerar den. Det handlar om de fallen. Återigen - sannolikheten är inte särskilt stor för att vi når dit. Men om det sker är det allvarligt om det handlar om att tillhandagå en främmande stat och inte om ett journalistiskt syfte för är syftet journalistiskt är det alltså försvarligt och inte brottsligt över huvud taget; då kan man inte avlyssna. En kedja av prövningar behöver alltså ske och jag ser som sagt att den bild man målar upp här med massavlyssning av journalister är helt verklighetsfrämmande.	1846
1087	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! En svensk tiger" - så hette det under andra världskriget. Det är en självklarhet att det finns betryggande lagstiftning för att förebygga att viktiga uppgifter om Sveriges säkerhet hamnar i orätta händer och för att den som går främmande makt till handa med obehöriga uppgifter om rikets säkerhet ska kunna dömas. Därför finns spioneri med både i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vi lever i en värld där hoten mot Sveriges säkerhet de senaste åren blivit allt tydligare och kan ta sig uttryck på andra sätt än tidigare. I vårt land finns exempelvis hundratals personer som återvänt efter att ha stridit för IS eller på annat sätt aktivt deltagit i denna mycket farliga terrororganisation. Sverige ingår numera också i ett antal samarbeten med andra länder. Det handlar om både det nordiska samarbetet och samarbetet inom EU FN och Nato. Det är naturligtvis lika viktigt för vårt lands säkerhet att skydda hemliga uppgifter inom sådana samarbeten. Men varken terroristorganisationer eller röjande av hemliga uppgifter inom internationella samarbeten ingår i den nuvarande lagstiftningen. Därför behöver vi se om vårt hus så att lagstiftningen inte står utan verktyg när någon ägnar sig åt att undergräva och skada Sveriges säkerhet inom dessa områden. Genom dagens beslut täpps dessa luckor till. Därför föreslås nu att lagen kompletteras med en formulering om att någon för att gå en främmande makt eller motsvarande till handa obehörigen befordrar lämnar eller röjer en uppgift som kan medföra men för Sveriges säkerhet. Den andra delen om utlandsspioneri handlar alltså om att Sverige ska kunna ingå i internationella försvarssamarbeten och därmed öka Sveriges försvarsförmåga och skydda våra intressen utan att skyddad information från samarbetsländerna ska riskera att överlämnas till främmande makt eller motsvarande. Tillägget om utlandsspioneri är en fullt rimlig och nödvändig komplettering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) En svensk tiger sa jag i början. Men innebär det att man ska hålla tyst om man blir varse allvarliga missförhållanden exempelvis i utlandstjänst inom ramen för ett internationellt samarbete? Eller att det ska sättas munkavle på journalister? Nej tvärtom. Det är viktigt att framhålla att i samma lagparagraf i tryckfrihetsförordningen 7 kap. 14 a § som beskriver vad utlandsspioneri omfattar finns följande markering: "En gärning ska inte utgöra brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig." Detta har varit uppe för diskussion tidigare under denna debatt. En visselblåsare som avslöjar allvarliga missförhållanden och även normal journalistisk granskning är alltså skyddad av grundlagen även efter ändringen. Våra nordiska grannländer har redan säkrat upp på motsvarande sätt och har inte de brister som den svenska lagstiftningen har. Med detta yrkar jag bifall till det liggande förslaget. "	2990
1088	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Syftet med den aktuella lagstiftningen i ärendet är att förhindra att Sveriges vidsträckta tryck yttrande- och informationsfrihet utnyttjas av främmande makt och beväpnade sammanslutningar. Det är ett uppenbart samhällsintresse att det ska finnas en ändamålsenlig straffrättslig reglering av spioneriliknande handlingar. Lika uppenbart är att regleringen på detta område får konsekvenser för tryck yttrande- och informationsfriheten. Den föreslagna lagen om utlandsspioneri syftar till att motverka att känsliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten sprids. Bestämmelsen om spioneri utvidgas från att gälla den som går främmande makt till handa till att gälla den som går en främmande makt eller motsvarande till handa. Den nya bestämmelsen om utlandsspioneri tar sikte på handlingen att obehörigen befordra lämna eller röja en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem där den obehöriga hanteringen är ägnad att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Ett exempel på när detta skulle kunna vara aktuellt är i samband med freds- och säkerhetsbevarande insatser. Fru talman! Liberalerna ser ett behov av ny lagstiftning för att komma åt aktörer som utnyttjar den svenska yttrande- och informationsfriheten för att spionera på landets samarbetspartner eller gå väpnade icke-statliga sammanslutningar till handa. Spioner ska inte heller kunna gå fria från straff genom att agera under journalistisk täckmantel. Samtidigt har vi vissa farhågor kring om det undantag som införs i och med begreppet försvarligt är tillräckligt omfattande för att säkerställa den viktiga journalistiska möjlighet till granskning som bör finnas exempelvis vid internationella insatser. Vi har under beredningen av lagen fört fram dessa synpunkter och arbetat för att förslaget skulle genomlysas ytterligare. Det har inte vunnit gehör och en majoritet av riksdagens partier valde att gå vidare med lagförslaget i dess nuvarande form vid den förra omröstningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Vår slutsats fru talman blir att med tanke på att omvärldsläget har förändrats rejält och att intresset för Sverige från främmande makt och motsvarande organisationer har ökat avsevärt finns det ett behov av att täppa till de luckor i lagstiftningen som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet i ett spänt läge. Med detta sagt kvarstår våra farhågor. Vi kommer mycket noggrant att följa hur lagen tillämpas och vi kommer att agera om det finns tecken på att den får oönskade effekter.	2752
1089	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! När vi i våras behandlade detta förslag för första gången var jag väldigt glad över att Vänsterpartiet och Liberalerna hade en samsyn. Vi var båda starkt kritiska och röstade för avslagsyrkanden. Det som har hänt sedan dess är att vi har haft val. Numera ingår Liberalerna i regeringen. Man är fortfarande som jag uppfattar det på ledamoten emot förslaget men helt plötsligt kommer man inte att rösta enligt sin uppfattning utan man kommer att rösta för förslaget. Det kommer ju att bli en votering senare där förslaget ställs mot reservationerna. Det finns en chans Malin Danielsson. Jag förstår att det kan ta emot att rösta på ett annat partis reservation. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gjort ett sista försök att åtminstone vilandeförklara vissa delar av förslaget det som är möjligt att göra enligt regeringsformen. Jag skulle ändå vilja be Liberalerna att fundera på om man inte kan överväga detta. Säkerhetsläget är förändrat. Jag håller helt med om det. Det finns skäl att se över om man kan täppa till luckorna. Men vi har också sett flera exempel på att man skulle kunna göra på ett annat sätt än man nu gör. Utredningen kom 2017 och det har nu gått fem år sedan dess. Och precis som ledamoten sa är det ett kraftigt förändrat säkerhetsläge. Bara detta borde göra att vi tänker till lite grann. Därför skulle jag önska att Liberalerna skulle rösta för en vilandeförklaring så att vi kan utreda detta i lugn och ro.	1462
1090	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Tack för vädjan Jessica Wetterling! Vi hade önskat att vi hade fått gehör redan tidigare när vi gjorde gemensam sak för att lyfta fram problematiken. Det har framförts här i dag att det inte har funnits debatt kring förslaget. Det har funnits en debatt om det under en lång tid och den har vi varit med och bidragit till. Ett parti som tidigare ingick i regeringen har nu bytt fot. Vi hade önskat att det partiet hade varit med och förändrat detta inifrån när den förra regeringen lade fram förslaget men vi kan konstatera att det inte blev så. Nu sitter vi i en annan ställning. Det finns poänger med enhetlighet när man sitter i regeringsställning. Det tror jag att andra partier här kan vittna om. Vi kommer också att rösta i enlighet med det. Däremot hoppas jag att Jessica Wetterling och jag tillsammans när lagen har gått igenom kan vara en blåslampa och följa upp och se om vi behöver göra förändringar igen för då får vi ta den typen av initiativ här i riksdagen.	993
1091	Jessica Wetterling (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.) Fru talman! Jag instämmer med Malin Danielsson. Jag skulle ha önskat att så många partier som möjligt hade stöttat ett avslagsyrkande på propositionen både förra gången detta var uppe i riksdagen och nu. Jag får erkänna att Vänsterpartiet aldrig har ingått i någon regering men det finns säkert skäl för en regering att vara enhetlig. Men det finns också skäl att inte rösta emot sin egen övertygelse anser jag. Givetvis kommer debatten om den här förändringen inte att ta slut här efter ett beslut i riksdagens kammare. Givetvis ska vi hålla koll på den här frågan. Det hoppas jag absolut att inte bara jag och Malin Danielsson kommer att göra utan jag hoppas att också många andra ledamöter kommer att göra gemensam sak med oss i den här frågan. När jag har ställt frågor till andra partier har jag hört många säga att om det inte skulle bli på det sätt som man har avsett är man beredd att göra förändringar. Det tycker jag är välkommet och bra. Det vill jag verkligen säga. Men det är ändå lite spännande: Första gången det röstas om en grundlagsändring får man inte gehör för sitt förslag men andra gången det röstas väljer man i stället att släppa igenom grundlagsändringen. Jag tycker att det är synd. Men jag hoppas att vi ändå kan göra gemensam sak när det gäller att bevaka tryck- och yttrandefriheten och våra andra fri- och rättigheter i framtiden.	1458
1092	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Jessica Wetterling läste tidigare högt ur vårt särskilda yttrande. I samma särskilda yttrande står också att Liberalerna ser ett behov av en ny lagstiftning för att komma åt aktörer som utnyttjar den svenska yttrande- och informationsfriheten och att spioner inte ska kunna gå fria från straff genom att agera under journalistisk täckmantel. Å ena sidan är det detta vi ser. Å andra sidan är vi liberaler och vi brukar kunna se båda sidorna. Om vi inte genomför denna lagstiftning nu kommer det att ta väldigt lång tid. Därför vill vi inte i dagsläget göra den vilande. Men jag uppskattar att Jessica Wetterling och andra i utskottet ändå uttrycker att vi behöver följa detta och se till att det inte får oönskade konsekvenser. Jag hoppas att vi kan göra gemensam sak i det. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 16.)	862
1093	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! För det första: Det kommer vi verkligen inte att göra. Det en total missuppfattning. För det andra: Jag satt en halv natt med Ursula von der Leyen och talade om detta. Vänsterpartiets ordförande var såvitt jag vet inte med på det mötet. Vi diskuterade exakt det här frågorna. Det är en total missuppfattning av vad de försöker göra just nu. Vad alla nu inser är att den ryska gasen har varit skadlig för klimatet skadlig för säkerhetspolitiken och skadlig för energipriserna. Vad alla nu försöker göra är att komma undan att den ryska gasen sätter marginalpriset på sådan el som är tillverkad av gas. Det är vad de försöker göra. Det ät jättesvårt bara det eftersom olika länder har olika uppfattningar i den frågan. Det är någonting helt annat. Sverige är inte gasberoende. Men Sverige påverkas också av de priserna inte minst södra Sverige. Det enda sättet ut ur detta är en stabil svensk elproduktion. Den har ni tillsammans med de andra vänsterpartierna lagt ned i Sverige.	999
1094	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Nu svarar inte Ulf Kristersson på frågan. Det är väldigt tydligt att ni har böjt er för Johan Pehrson. Ni ska ha ett och samma elområde i hela Sverige. Det betyder att LKAB Northvolt och alla dessa företag som du räknade upp inte kommer att få ihop sina kalkyler när de får betala höga kontinentala priser. Jag tackar för inbjudan. Jag följer gärna med till von der Leyen nästa gång. Jag märker att den här regeringen inte står upp för svensk industri och för de låga svenska elpriserna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Hela poängen med energiunionen i EU har varit att skapa ett enhetligt pris i hela Europa. Nu märker vi att det inte fungerar därför att det finns länder som fattar dåliga energibeslut som Tyskland i det här läget. Vi kan inte hantera en sådan viktig konkurrensfördel som el på det sättet. Jag följer gärna med Ulf Kristersson nästa gång för att stå upp för svenska folket och de låga elpriserna. Varför Ulf Kristersson vill ni skapa ett och samma elområde i hela Sverige som gör att vi får höga elpriser även i Norrland?	1098
1095	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Först och främst står man upp för svenska företag och svenska konsumenter genom att se till att Sverige har en elproduktion som fungerar. Det hade vi. Ni har medverkat till att nedmontera den. Det är det första. Vi vill återuppbygga den fossilfria produktionen av svensk el. Det andra är att det är möjligt att Vänsterpartiet tror att man kan klippa kablarna och tro att dagar när vi behöver effekt och inte har det så får man lösa det på något annat sätt. Det tror ingen annan över huvud taget. Om Sverige skulle kunna bidra till att hela norra Europa förses med massiva mängder fossilfri el skulle det vara bra för svenska elkonsumenter och svenska företag men också för andra europeiska länder och för klimatets skull. Allt detta hänger ihop. Ni har aldrig medverkat till detta. Ni har stått bakom en energipolitik som har försämrat för Sverige och därmed försämrat för andra länder också. Det kan man inte prata sig runt. Självklart kommer inte någon att avskaffa elprisområden förrän man har en stabil produktion som inte skapar stora prisskillnader mellan olika delar av landet. (Applåder)	1115
1096	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Jag vill bara lägga till att Moderaterna har varit med i alla energiöverenskommelser de senaste knappa 20 åren. Nu till min fråga. I Ulf Kristerssons regeringsförklaring slogs det fast att Sverige ska vara en pådrivande medlem i EU. Regeringens budskap till omvärlden vid klimattoppmötet häromdagen var att det brådskar. Samtidigt backar man klimatambitionerna på hemmaplan. Man lägger sig på EU:s absolut lägsta miniminivå när det gäller grön inblandning i diesel och bensin. Man höjer våra svenska utsläpp med 55 miljoner ton. Det är lika mycket som Sveriges totala utsläpp under ett år. Finansministern tycks vara helt ointresserad av att Sverige ska nå sina klimatmål. Hur tror statsministern att budskapet att det brådskar går hem i EU och omvärlden från ett land som självt chockhöjer sina utsläpp? Hur ska Sverige som ordförandeland kunna vara en trovärdig pådrivande kraft i EU:s klimatomställning när man helt vänder klimatet ryggen på hemmaplan?	974
1097	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det är riktigt att Moderaterna länge har varit för överenskommelser om energipolitik av det enkla skälet att vi tror att långsiktiga spelregler har ett värde. Det gäller energipolitik säkerhetspolitik och ett antal andra områden. Vi har lika konsekvent varit för kärnkraft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Ni har möjligen varit för breda överenskommelser. Men ni har nästan lika konsekvent varit emot kärnkraften. Överenskommelser utan innehåll har vi nu lärt oss har noll betydelse. Överenskommelser med innehåll har enorm betydelse. Vad näringslivet vill ha är överenskommelser med innehåll. Sedan handlar det om avvägningar. Jag tror inte att klimatet svenska företag svenska bilister och svenska konsumenter är betjänta av att vi ensidigt lägger ned svensk konkurrenskraft och förmågan att både åka till jobbet och köra barnen till träningen. Att vi ensidigt avstår från sådana saker tror jag inte att klimatet mår bra av. Vi behöver bra företag som klarar av detta. Vi värnar de företagens konkurrenskraft i Sverige.	1079
1098	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! I går tvingades Ukrainas folk ännu en gång söka sig till skyddsrummen. Återigen har bomber fallit. Infrastruktur har återigen slagits ut och miljontals ukrainare förlorade inte bara elförsörjning och värme till sina hus utan mötte ytterligare död och förstörelse. Gårdagens omfattande bombningar runt om i Ukraina visar Rysslands hänsynslöshet. I går kom också kriget närmare EU:s gräns. Två personer i Polen omkom av vad som förefaller ha varit raketer. Det är en oroande händelse även om läget är oklart när det gäller exakt vad som ligger bakom och vi behöver följa utvecklingen noga. Men jag och Socialdemokraterna står självklart redo att bistå regeringen och stötta på alla sätt vi kan. Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina har enorma konsekvenser för EU-arbetet. Ett folkrättsvidrigt krig precis vid EU:s gräns ritar om EU:s säkerhetspolitiska roll för oöverskådlig framtid. Därför måste vi stärka vårt samarbete och vi måste fortsätta med stödet till det ukrainska motståndet. Sanktionerna behöver utvidgas och den ryska regimen ställas till svars för sina krigsbrott. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Jag vill passa på att välkomna det besked som den nya regeringen har kommit med om att fortsätta stödja Ukraina militärt - den stora omläggningen som vi gjorde i våras med ytterligare stöd till Ukraina. Ukrainas folk ska veta att det finns en väldigt bred samsyn i Sveriges riksdag om att fortsätta stötta militärt finansiellt och humanitärt. Herr talman! Vi lever i krisernas tid - pandemikris kris i Europa och krig i Europa med inflation och höga energipriser i dess spår. Pessimismen och osäkerheten är större än på mycket länge. Runt om i Sverige oroar sig människor för hur mycket hyran kommer att höjas hur dyrt lånet kommer att bli och om de kommer att ha råd med elräkningen i vinter. I vårt land sitter mammor och pappor runt köksborden och funderar på vad som väntar runt hörnet. Hur kommer kriget att påverka familjen? I vilken värld kommer barnen att växa upp? Den oro som människor känner här i Sverige delas av medborgare runt om i hela Europa. Våra ekonomier är sammanlänkade och beroende av varandra. Säkerhetsläget och klimatförändringarna påverkar oss alla. Dagens utmaningar är gränslösa och vi som sitter här i kammaren behöver ha svar på både ett nationellt och ett internationellt plan. Det gäller pandemin det gäller klimatkrisen och det gäller kriget i Ukraina och dess följdverkningar. Europasamarbetet har fått utstå många prövningar de senaste åren men vi har visat att vi både kan och vill agera tillsammans och att vi blir starka när vi gör det. Vaccinupphandlingen under pandemin det militära finansiella och humanitära stödet till Ukraina samt EU-ländernas isolering och enstämmiga fördömande av Ryssland är exempel på att våra länder är starkare tillsammans än vart och ett för sig. Sveriges medlemskap i EU har ett starkt stöd hos svenska folket. Jag tror att det beror på att vi ser att det europeiska samarbetet ger oss möjligheter att tillsammans med andra EU-länder möta vår tids utmaningar. Herr talman! Det som är viktigt för oss socialdemokrater här hemma är också det som är viktigt för oss i Bryssel. Det handlar om att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten att öka takten i klimatomställningen och att värna den svenska välfärdsmodellen. Herr talman! Det första handlar om att EU-samarbetet ger oss bättre möjligheter att bekämpa de kriminella gängen. Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur och då krävs också gränsöverskridande lösningar. Genom samarbete på EU-nivå kan de kriminella gängen bekämpas med större kraft. Under vår regeringstid togs viktiga steg för att fördjupa polissamarbeten och göra det lättare att arbeta över gränser. Detta är ett arbete som behöver fortsätta. Herr talman! Det andra handlar om klimatomställningen. Vi i Sverige tar snart över ordförandeklubban i EU och förväntningarna är höga på att vi under vårt ordförandeskap ska landa flera viktiga förhandlingar inte minst på klimat- och miljöområdet. Det är tydligt för alla att EU behöver minska sina utsläpp. Vi socialdemokrater har länge drivit kravet att utsläppsminskningar ska vara en prioriterad åtgärd för att nå klimatmålen. Utsläppshandeln är viktig för att få en snabbare utfasning av fossila bränslen. Detta behöver byggas ut och skärpas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Sveriges roll som föregångsland har varit viktig och ska inte underskattas. Det är ju genom att Sverige ligger i framkant av utvecklingen som tusentals nya jobb nu skapas i den gröna industriella omställningen här i Sverige. Det ger oss en trovärdighet. Men med vilken trovärdighet kommer den nya regeringen nu att kunna leda förhandlingarna för att få ned utsläppen i EU när man nationellt för en politik som kommer att öka de svenska utsläppen? Gör vi det inte så gör vi det inte" var finansministerns svar på frågan vad som händer om vi inte når våra klimatmål. "Gör vi det inte så gör vi det inte" - är det så regeringen ser på klimatlagen och det beslut som fattats av sju av åtta partier i vår riksdag? Hur ska Kristersson få regeringar i andra länder att leva upp till sina mål när man helt släpper taget om vårt eget mål? Vilken trovärdighet kommer vi att ha? Här har den högerkonservativa regeringen i sin budget visat riktningen: Klimatpolitiken är inte viktig. Man har slarvat bort de mål som vi har satt upp och jag är uppriktigt oroad över att man slarvar bort klimatfrågan även i EU. (Applåder) "	5596
1099	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Nu har ju både Moderaterna och Centerpartiet varit med i de energiöverenskommelser som slutits de senaste knappt tjugo åren och eftersom jag har varit partiledare med många tidigare moderata partiledarkollegor kan jag med säkerhet säga att man har varit nöjd med både innehållet och långsiktigheten. Ambition är ju bra men politik bedöms efter både resultat prioriteringar och handling. Faktum är att den budget som Ulf Kristerssons regering nu presenterade är att betrakta som en klimatkatastrof. Om statsministern inte tror på mitt ord går det att läsa innantill i regeringens budget. Regeringens egna bedömningar är att den politik regeringen för leder till ökade utsläpp. Det står i budgetpropositionen svart på vitt. Man borde investera mer i förnybart öka elektrifieringen och göra det enklare för fler att ställa om i vardagen. Då gör regeringen tvärtom! Och sedan rycker man på axlarna när man inte når de gemensamma klimatmålen. Så jag vill fråga igen: Hur ska statsministern övertyga andra EU-länder om vikten av att göra mer för klimatet när han själv bedriver en politik på hemmaplan som chockhöjer våra svenska utsläpp?	1153
1100	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Frågan om kärnkraft har nu lamslagit svensk politik sedan 1980. Svensk energipolitik har balanserat på ett försök att låtsas som att konflikterna inte finns. Överenskommelse efter överenskommelse ska liksom rita över och maskera att man inte vill ta ställning till kärnkraften. Den här regeringen har tagit ställning. Vi kommer att bygga ny kärnkraft. Vi kommer att behålla den kärnkraft vi har. Vill man vara med på den resan är man välkommen. Vill man inte det slipper man. Men den här regeringen har bestämt sig. Det får vara sluttjatat om låtsasöverenskommelser som inte löser problemet. Varför säger ni inte det ni menar? Höj bensinskatten så att det blir ännu dyrare att köra bil! Öka reduktionsplikten så att bensinpriset stiger med 5 6 8 9 kronor! Gör det så dyrt att ingen har råd att åka bil någonstans!" Det skulle ju åtminstone minska utsläppen för just bilismen. Det skulle visserligen vara katastrofalt för många andra saker. Men säg det ni menar i stället! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt (Applåder) "	1071
1101	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Det är ganska provocerande med en statsminister som står och far med osanning i talarstolen för att försöka dölja hur naken han och regeringen är i miljöfrågan. Ulf Kristersson vet lika väl som alla andra att de reaktorer han pratar om lades ned av ägarna för att de var gamla olönsamma och osäkra. Och den energipolitik som rådde stod också Moderaterna bakom. Det är också väldigt slirigt när det gäller miljömålen från regeringens sida. Det är väldigt oklart att få reda på vad som egentligen gäller. Finansministern är åtminstone ärlig med att inga miljömål kommer att nås med regeringens politik. Detta står ju också väldigt tydligt - som Annie Lööf var inne på - i regeringens budget. Med den politik som har bedrivits skulle målen nås. Med den nya politik som regeringen bedriver kommer de inte att nås. Detta är också oroande då Sverige är det blivande ordförandelandet i EU. Hur ska Sverige kunna vara pådrivande när vi demonterar vår egen klimatpolitik? De svenska miljömålen verkar inte nås trots statsministerns uttalanden. Men EU har också satt miljömål och ställt krav på Sverige. Därför vill jag fråga: Hur ska Sverige kunna nå EU:s högre satta miljömål och klimatmål?	1201
1102	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det är lite skrattretande när Miljöpartiets språkrör säger att reaktorerna lades ned av ägarna - som en rent neutral konsekvens av en enkel marknadsanalys. Tänk om vi hade sagt till alla landets vindkraftsföretag att ni får finnas på nåder men vi är emot allt ni sysslar med. Vi kommer att göra allt vi kan för att försämra förutsättningarna för er och vi vill bli av med er helst så snabbt som möjligt! Hade någon då velat investera i vindkraft? Hade någon då tyckt att politiken inte gör någonting för att lägga sig i marknaden? Självklart inte. Vad ni är sura över är att ni under åtta år hade vetorätt över svensk energipolitik. Ni har förlorat den. Med den nya regeringen saknar ni helt inflytande över svensk energipolitik. Jag träffar företag efter företag som applåderar precis den saken - att bland det bästa vi har gjort är att befria svensk energipolitik från Miljöpartiet. (Applåder)	915
1103	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Statsministern är lite het på gröten. Det här är tyvärr inte sant utan det var faktiskt ägarna som avvecklade kärnkraftverk för att man tyckte att reaktorerna var för gamla. Däremot gjordes investeringar i effekthöjning i andra kärnkraftverk. Det är uppenbart att statsministern i mycket slirar på orden i debatten vilket jag tycker är väldigt oroande. Vad som är ännu mer oroande är att statsministern är helt och hållet svarslös när det gäller hur man ska ha någon möjlighet att ens nå upp till EU:s högre ställda klimatambitioner och krav på länderna till exempel Sverige. Det står svart på vitt i regeringens egen budget att man med den politik som regeringen nu för inte kommer att klara av de EU-krav som ställs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt När ni nu abdikerar från klimatpolitiken och från att ta ansvar och vara de vuxna i rummet som faktiskt lyssnar till barnens oro kommer ni varken att nå de svenska klimatmålen eller EU:s krav. Frågan är då: Vad är alternativet för regeringen? Är det att betala dryga EU-böter eller ska ni i stället köpa utsläppsrätter från andra EU-länder? Det är de alternativ som kvarstår. (Applåder)	1196
1104	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag är inte het på gröten. Däremot blir jag engagerad för jag tycker att klimatpolitik och energipolitik är viktigt. Jag lever inte på någon låtsasplanet där man kan frikoppla energipolitiken från klimatet. Jag lever där man inte kan önska sig saker som inte finns utan där man måste arbeta målmedvetet för att skapa det som måste finnas och då handlar det om fossilfri energiproduktion. Där börjar och slutar klimatpolitiken. Det har ni aldrig velat inse utan ni hoppas att det räcker att det blåser när det blåser - och sedan är det klart. Ni hoppas på att Tyskland ska vara ett föredöme där man lägger ned sin egen kärnkraft - allt fler tyskar ångrar detta just nu - och blir beroende av Ryssland i ännu högre grad. Den vägen kommer inte vi att gå. Vi kommer att gå en annan väg och den har vi planerat under mycket lång tid. Ni har stått i vägen för den vägen och det gör ni inte längre. Jag tycker att det är bra. Man kan tycka olika om detta men jag är övertygad om att Sverige kan vara ett föredöme internationellt genom ren svensk fossilfri energi. (Applåder)	1094
1105	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att påpeka för Ulf Kristersson att han nu är statsminister. Då är det särskilt viktigt hur man uttrycker sig och att man håller sig till sanningen. Jag vill också påpeka att alla de låtsasöverenskommelser om energipolitiken som han pratar om har Moderaterna inte bara stått bakom utan varit med och slutit. Det är snart dags för Sverige att ta över ordförandeskapet i EU. Det är sex månader som är en unik möjlighet för ett litet land som Sverige att sätta dagordningen för Europasamarbetet. Vi fick under vår regerings tid starkt stöd för inriktningen på programmet: att skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen att stoppa den organiserade brottsligheten att snabba på klimatomställningen och att stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb men också att slå vakt om unionens grundläggande värderingar och rättsstatens principer. När Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring fanns flera av de här inriktningarna med. Däremot nämndes inte just rättsstatens principer. Detta handlar om legitimitet för det europeiska samarbetet. Om vi ska använda våra svenska skattepengar för att finansiera den gemensamma EU-budgeten behöver vi kunna lita på att EU:s länder är fungerande rättsstater som bekämpar korruption och möjliggör ansvarsutkrävande i demokratiska val. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Sverige är ett av de länder som har drivit denna fråga under lång tid så det skulle märkas väldigt tydligt i EU-kretsen om vi plötsligt inte prioriterade den. Därför vore det bra om Ulf Kristersson i debatten i dag kunde förtydliga hur regeringen ser på vikten av att slå vakt om de grundläggande värderingarna och om det kommer att vara en av de fem främsta prioriteringarna under det svenska ordförandeskapet.	1817
1106	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Det är ganska vanligt i den svenska EU-debatten att man eftersom svenska folket i grunden är ett ganska EU-kritiskt folk säger en sak här hemma i Stockholm och sedan en helt annan nere i Bryssel. Det må väl vara hänt i vissa frågor av mindre betydelse men det finns ju också frågor som har väldigt stor betydelse. En fråga som jag hävdar har stor betydelse är utvidgningen av Schengenområdet. Här i riksdagen är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna överens om att vi inte ska se någon ytterligare utvidgning av Schengen när det gäller Rumänien Bulgarien och Kroatien. Däremot har Socialdemokraterna i Europaparlamentet röstat för denna utvidgning. Då undrar jag herr talman om Magdalena Andersson kan svara på hur man ska ha det. Ska man ha det på det ena sättet eller på det andra sättet?	817
1107	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Under vår tid i regeringsställning föreslog vi inte någon sådan utvidgning. När den nya regeringen nu kom med förslag på en ny position ställde vi ett antal frågor om hur man hade analyserat konsekvenserna för Sverige av en sådan utvidgning. Där fick vi inga svar från regeringen. Den hade inte orkat göra en sådan analys. Nu inväntar vi att regeringen kan ge svar på våra frågor om vad detta skulle betyda för vårt arbete mot den organiserade brottsligheten. Innan vi har fått betryggande svar på de frågorna ser vi ingen anledning för Sverige att ändra position.	580
1108	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Nu tolkar jag det Magdalena Andersson säger som en öppning för att man kan komma att ändra sig i denna fråga vilket jag i så fall beklagar. Men min fråga gällde varför man röstar olika här i riksdagen och i Europaparlamentet. Den 18 oktober röstade de socialdemokratiska ledamöterna i parlamentet för resolutionen om utvidgning av Schengen till att omfatta Bulgarien och Rumänien. Så sent som den 10 november för inte ens en vecka sedan röstade man för utvidgning av Schengen till att också omfatta Kroatien. Därför återstår frågan herr talman: Hur ska man ha det egentligen? Varför röstar man olika?	620
1109	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Vi har som det konstaterats många gånger i den här talarstolen en ny regering på plats. Det är en regering som Sverigedemokraterna samarbetar tätt med. Vi är fyra partier som är överens om att Sverige behöver en nystart och ett paradigmskifte inom ett stort antal samhällskritiska områden. Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget. Vi har ett brett samarbete inom ett antal viktiga avgörande områden - inte minst inom budgeten. Vi är fyra partier som är fast beslutna att bryta och vända utvecklingen. Kriminalpolitiken skiftar fokus. Det blir ett rejält omtag kring invandringsfrågan. Integrationspolitiken blir kravbaserad. Kärnkraften får tillbaka sin självklara roll som bas i det svenska energisystemet. Bränslepriserna sänks successivt. Välfärden tryggas och utvecklas. Det tas mer statligt ansvar för skolan och vården. Tandvården blir billigare. Äldres ekonomiska villkor stärks. Herr talman! Allt detta och mycket annat som ryms inom Tidöavtalet är sådant som är väldigt viktiga åtgärder för Sverige. Sverigedemokraternas samarbete med regeringen omfattar dock inte EU-frågorna annat än på områden som berör våra olika samarbetsprojekt. Det är ingen nyhet att vi är fyra partier som har olika syn på EU Sveriges förhållande till EU och det europeiska samarbetet. Det är heller ingen nyhet herr talman att Sverigedemokraterna är riksdagens mest EU-kritiska parti. Vi har länge drivit frågan om att omförhandla de svenska villkoren för medlemskapet. Vi har drivit frågan om folkomröstning om EU-medlemskapet men har på senare tid antagit en mer konstruktiv hållning till det svenska EU-medlemskapet. Jag vill ändå betona en sak: EU är en organisation men Europa är en kontinent. Detta är en väldigt viktig distinktion för Sverigedemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Vi tror på Europa. Vi tror på samarbete. Vi bejakar samarbete. Samarbete är helt nödvändigt för Sverige som en liten öppen och exportberoende ekonomi. Men det herr talman är inte samma sak som att vi vill se ytterligare maktöverföring till Bryssel. Makt över svenska förhållanden och makt över svensk lagstiftning ska inte överföras till andra länders byråkrater och politiker - byråkrater och politiker som vi inte kan välja och inte avsätta. Det europeiska samarbetet måste i stället långsiktigt återgå till att handla om att tillsammans lösa gemensamma problem och gemensamma åtaganden. Vid sidan av handel och sådant som har nämnts redan gäller det miljö och energi gränsöverskridande kriminalitet inre och yttre säkerhet och så vidare. EU behöver en stark konservativ röst som kan driva samarbetet i den riktningen. Vi måste bort från klåfingrigheten. Vi måste bort från den närmast maniska idén om att lägga sig i alltmer av de enskilda medlemsländernas politik. Och vi måste bort från den svenska naiviteten. Även om de senaste decenniernas svenska regeringar har gjort självplågeri och självutplåning till något som närmast liknar en nationalsport är detta självskadebeteende någonting som är unikt för oss i Sverige. Andra EU-länder ser om sitt eget hus. Andra EU-länder utgår från sina egna intressen verkar för sina egna intressen och plockar russinen ur kakan. Det måste vi i Sverige också bli bättre på. Vi ser på område efter område herr talman hur EU vill ta befälet i frågor som vi här i Sverige själva äger beslutanderätt över och rimligen borde äga beslutanderätt över även framgent. Jag menar att dessa federalistiska stormaktsambitioner är det enskilt största hotet mot ett stabilt och långsiktigt europeiskt samarbete. Det måste finnas en insikt om att nationalstaternas självbestämmande är kärnan i ett framtida blomstrande europeiskt samarbete. Det är de egna länderna - de enskilda medlemsländerna - som bäst vet vad som är bäst lämpat för just deras medborgare. Varje nation och varje folk också i Europa har rätt att vara herrar i eget hus herr talman. (Applåder) I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).	4011
1110	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag var tydlig med att när vi satt i regeringsställning var detta ingenting som vi föreslog att Sverige skulle driva eller acceptera. Det var heller ingenting som krävdes från de partier som nu sitter i regeringsställning. Här måste vi naturligtvis få information: Vad har hänt som gör att Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna nu har ändrat uppfattning i frågan? Om regeringen nu orkar göra en analys kommer vi naturligtvis att lyssna på varför man tycker att Sverige ska ändra linje. Till dess ser vi dock ingen anledning att acceptera dessa länder inom Schengen.	589
1111	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! Många EU-medborgare riskerar att frysa på grund av gasberoende i vinter. Här hemma har det under socialdemokratiskt styre lagts ned fyra rektorer på åtta år - Oskarshamn 2 år 2015 Oskarshamn 1 år 2017 Ringhals 2 år 2019 och Ringhals 1 år 2020. Dessutom stoppade man de långt gångna planerna på att bygga två nya reaktorer. Förra året gick den socialdemokratiska regeringen emot den majoritet i EU-nämnden som menade att kärnkraft av EU bör klassas som en hållbar investering. Så ser socialdemokratisk energipolitik ut. Den är inte grön den är inte klimatsmart och den har gjort Europa mer sårbart. Min fråga till Socialdemokraternas partiledare är denna: Kommer ni att lägga om er energipolitik när ni nu inte längre är beroende av Miljöpartiet?	830
1112	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag vill återigen påminna Ulf Kristersson om att de beslut som enskilda företag har fattat om vilka kärnkraftverk de vill driva vidare och inte är resultatet av energiöverenskommelser som Moderaterna har stått bakom. Låt oss klargöra detta en gång för alla. Vi socialdemokrater ser behov av alla kraftslag. Vi behöver mer billig el i Sverige. Där kommer kärnkraften att vara en viktig del. En annan viktig del kommer att vara det som snabbt går att bygga ut nämligen vindkraft. Den stora potentialen finns i den havsbaserade vindkraften och där blir frågan till Ulf Kristersson: Varför vill man nu försämra de ekonomiska möjligheterna att bygga ut den havsbaserade vindkraften på det sätt som den nya regeringen har föreslagit? Varför säger man nej till ny billig el som kan byggas ut snabbt?	812
1113	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Inget normalt land tror att en regering kan abdikera från landets samlade energipolitik. De som har försökt har nu tvingats ompröva detta på grund av kriget Ryssland och gasen. Att hoppas att just Sverige skulle vara ett land där det går att marknaden löser detta på något obegripligt sätt utan att regeringen bryr sig om det funkar inte. Den här regeringen kommer inte att bedriva en energipolitik som äventyrar svensk energiförsörjning. Sedan vill jag passa på att svara på den fråga om rättsstaten som jag nästan fick av Magdalena Andersson. Jag hade fyra utpekade områden i mitt anförande: Det var säkerheten och kriget det var konkurrenskraften det var klimatet och det var rättsstatens principer - ett mycket tydligt besked.	751
1114	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag välkomnar beskedet att rättsstatens principer kommer att vara en av regeringens viktigaste prioriteringar under ordförandeskapet. Det tror jag lugnar många människor som är oroliga för att den nya regeringen inte skulle prioritera detta på samma sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Låt mig också återigen poängtera att det Ulf Kristersson pekar på är resultat av överenskommelser som Moderaterna hundraprocentigt stått bakom. Jag kan konstatera att Ulf Kristersson inte svarar på frågan varför regeringen försämrar förutsättningarna för ett kraftslag den havsbaserade vindkraften som snabbt går att bygga ut och som snabbt kan ge Sverige mycket billig el. Varför säger regeringen nej till billig el snabbt? (Applåder)	778
1115	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Sverige och Europa står inför kompetensbrist inom en rad olika yrken. Vi hör det från företag och vi hör det från fackförbund. Trots detta har Socialdemokraterna varit tydliga med att de inte bara stöder den nya regeringens inskränkningar i arbetskraftsinvandringen utan också säger sig vilja gå längre. Detta skulle få förödande konsekvenser för jobben. Fackförbund som Unionen har uttryckt hur Sverige inte har råd att göra det svårare för behövd arbetskraft att komma hit. Arbetsgivarorganisationen Almega visar hur högre inkomstkrav skulle slå hårt mot hotell- och restaurangbranschen och hur tre av fyra arbetskraftsinvandrare i vården och omsorgen skulle behöva lämna den. Inom hantverks- och byggbranschen skulle nästan två av tre arbetskraftsinvandrare förlora sitt arbetstillstånd många anställda inom bristyrken. Hur menar Socialdemokraternas partiledare att krisande branscher svensk vård de gröna näringarna och industrin stärks när hon gör gemensam sak med den nya regeringen och slår undan benen för alla som nu skriker efter kompetent arbetskraft?	1083
1116	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Ja det vore ju dumt att göra. Det är dock inte alls det som är Socialdemokraternas förslag. I branscher där vi behöver arbetskraft där det råder arbetskraftsbrist och där man inte kan hitta kompetensen i Sverige ska det vara enkelt att få hit personal som kan genomföra viktiga arbetsuppgifter i vårt land. Men vi vill inte ha en arbetskraftsinvandring som leder till lönedumpning till att människor utnyttjas och får leva på låga löner eller kanske till och med betala tillbaka en del av den lön man sagt att de skulle få till arbetsgivaren till att människor får leva på madrasser på golvet i källaren och till att människor hänsynslöst utnyttjas av den grova organiserade brottsligheten. Det vill vi stoppa. Vi behöver en prövning av huruvida människorna verkligen behövs på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill inte ha lönedumpning och utnyttjande. (Applåder)	884
1117	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Alla är emot fusk och alla är emot utnyttjande på svensk arbetsmarknad. Det ska bort - punkt slut! Men detta handlar om att inkomstkravet på över 30 000 för att en person ska få arbetskraftstillstånd ska införas och det stöder Socialdemokraterna. Här ser vi att Socialdemokraterna tillsammans med den nya regeringen går emot företagen stora som små och slår dövörat till gentemot både fackförbund och branschorganisationer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Inkomstkravet skulle tvinga närmare hälften av arbetskraftsinvandrarna i Sverige i dag att åka hem i ett läge där mer än hälften av våra tjänsteföretag har arbetskraftsbrist. Det är att göra både svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad en enorm björntjänst. När vi går in i kärvare tider måste vi göra det lättare inte svårare att anställa och att skapa fler vita jobb. Vi måste göra det lättare för företag att växa och värna jobben. Det går att slå stenhårt mot fusket och samtidigt inte slå stenhårt mot jobben.	1029
1118	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Vi socialdemokrater vill ha en arbetsmarknadsprövning i botten. Vi vill inte bara ha ett lönekrav. Vi vill dessutom att det ska vara tydligt att personalen behövs i Sverige och att den inte redan finns i Sverige. Men det är klart att fördelen med ett lönekrav är att det ökar möjligheterna för människor som befinner sig i Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Det finns väldigt många arbetsuppgifter i Sverige som nu utförs av personer som har kommit hit via arbetskraftsinvandring men som skulle kunna utföras av personer som befinner sig i Sverige. Jag tycker att det är bättre att människor som befinner sig i Sverige får jobben än att man tar hit människor från andra kontinenter särskilt som vi ser hur detta används av den organiserade brottsligheten för att tjäna pengar och att människor utnyttjas och hamnar i kläm. (Applåder)	862
1119	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag skulle vilja fråga Magdalena Andersson hur hon ser på det som ofta kallas det svenska gröna guldet skogen. 10 procent av de svenska exportinkomsterna kan härledas till den svenska skogen. Skogssektorn anställer omkring 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen varje år ungefär lika mycket koldioxid som Sveriges totala utsläpp. År 2021 presenterades EU:s nya skogsstrategi. I den fanns skrivningar som kan klassas som problematiska för svensk del. Min fråga är hur Magdalena Andersson ser på den förra regeringens insatser när det gäller att stå upp för den svenska skogen i EU. Finns det utrymme för självkritik om hur regeringen hanterade frågan då?	741
1120	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Europa står inför stora utmaningar. Vi har ett krig i vårt närområde en elmarknad som slutat att fungera en hotande klimatkris och en gemensam arbetsmarknad där kriminella aktörer har fått härja fritt. Den 1 januari nästa år tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Sverige måste nu ta ledarskap i dessa frågor. Ett svenskt ordförandeskap måste hålla ihop Europa i försvaret av Ukraina. Det är vår moraliska plikt att stå emot den ryska ockupanten som utgör ett hot mot hela den internationella rättsordningen. Ukrainas frihet är vår frihet. Då håller det inte att i EU som regeringspartierna och Sverigedemokraterna rösta för att gynna fler investeringar i rysk gas genom att stämpla den som grön. Det är en säkerhetspolitiskt livsfarlig inställning som göder Putins krigskassa. Regeringen måste i stället backa från den positionen och driva på för hållbar och fossilfri energiproduktion som ökar vår elproduktion och bidrar till vår klimatomställning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Tysklands och andra länders gasberoende har fått den avreglerade europeiska elmarknaden att haverera totalt. Det har lett till skenande elpriser även i Sverige trots att vi inte är beroende av rysk gas. De stora vinnarna på detta har blivit elbolagen som gör skyhöga vinster när priserna skenar. Förlorarna är alla medborgare som får skuldsätta sig för att ha råd att betala elräkningen. Förlorarna är klimatet när prisökningarna leder till att användningen av kol och olja över hela EU ökar. Detta kan inte fortsätta. Skenande elpriser i Sverige är en effekt av Tysklands misslyckade energipolitik och EU:s integrerade elmarknad. I över elva år har Sverige haft ett överskott av billig el som bara kostar enstaka ören att producera per kilowattimme. Men nu betalar vi 20-30 gånger det priset för vår egen el bara för att priserna på kontinenten smittar av sig. När vi påtalade att en gemensam EU-marknad för el ledde till alltför höga elpriser i Sverige kallades vi för kabelklipparna av arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. Men nu pausar regeringen alla planer på att bygga nya elkablar för export till utlandet. Det är naturligtvis välkommet men det är otillräckligt. De skenande elpriserna är här och nu. Näringsminister Ebba Busch har presenterat det som man får anta också är regeringens syn på hur svenskarna ska stå pall för elprischocken i vinter och det är inte Sverigepriser. I stället rekommenderar hon medborgarna i landet runt om att anamma en ny klädkod att dra på sig ullunderstället. Som politiker ska man genomföra de förändringar som krävs och kanske inte komma med allmänna stiltips är min bestämda uppfattning. Näringsministern verkar tro att hennes ansvar är att lansera årets julklapp snarare än att skydda hushållen och den svenska ekonomin från marknadsexperimentens prischocker. Jag beklagar det. Att införa Sverigepriser på el skulle göra skillnad på riktigt för medborgarna och för svenska företag. Genom att frikoppla de svenska elprisområdena från exporten skulle vi fortfarande kunna bidra med vårt elöverskott till andra länder men svenska familjer och hushåll skulle inte gå under på kuppen. Det är inte internationell solidaritet att betala överpriser till europeiska elbolag. Det går inte att som Ebba Busch hävda att det är bra att elen blivit dyr för då använder vi den mindre. Menar hon att vi ska ändra strategi och inte längre uppmuntra elintensiv industri att investera i Sverige? Ska vi inte satsa på elbilar? Ska SSAB inte fasa ut sin fossila energi? Ska vi inte bygga batterifabriken i Mariestad? En näringsminister med den attityden kommer att få företag och jobb att minska i Sverige och i Europa. Att familjer och pensionärer skulle behöva sänka inomhustemperaturen till 16 grader för att svenska elbolag ska få sälja billig svensk el dyrt i andra länder är en otroligt dum idé. Flera europeiska länder går nu in med kraftfulla regleringar på den inhemska marknaden. Det vilar nu ett tungt ansvar på regeringen att få kontroll över elpriserna på hemmaplan att skydda människors plånböcker att skydda vår välfärd och att garantera billig el som kommer att leda till jobb och utveckling. (Applåder)	4207
1121	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Nu kommer Ebba Busch att försöka skylla sin politik på den förra regeringen. Det här är första ledet. Nästa del kommer i nästa fråga. Det här handlar om att regeringens politik för att sänka reduktionsplikten kommer att leda till krav från EU om att vi inte ska kunna avverka lika mycket skog som tidigare. Ebba Busch behöver svara på hur hon ska säkerställa att vi inte behöver minska den svenska avverkningen av skog. Har hon räknat på hur mycket mindre skog vi kommer att kunna avverka med den nya regeringens politik? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Jag kan tryggt berätta för Ebba Busch att jag har tagit upp frågan om skog i varje möte jag har haft med kommissionen och med företrädare för andra länder. (Applåder)	773
1122	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Vi kommer att vara en stark röst för ett svenskt och europeiskt skogsbruk som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till den gröna omställningen. Det är ett svårt arbete på EU-nivå. Här krokar vi gärna arm med alla goda krafter för att värna ett hållbart skogsbruk både i Sverige och inom EU. Frågan gällde om det fanns utrymme för självkritik. I den strategi som EU-kommissionen presenterade fanns formuleringar om att trakthyggesbruk den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige i huvudsak skulle undvikas. Skogsstyrelsens generaldirektör varnade för att strategin skulle få extremt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk. Vad gjorde då ansvarig minister? Han dök inte upp. Han missade fyra ministerrådsmöten. Det duger inte. Den här regeringen kommer inte att lämna den svenska skogen vind för våg. Min fråga är återigen: Finns det utrymme för självkritik? Och kan vi samarbeta närmare framåt?	920
1123	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Självklart är vi socialdemokrater beredda att samarbeta. Vi agerar alltid för Sveriges och svenska folkets bästa. Ebba Busch svarade inte på om hon har räknat på hur mycket mindre skog vi kommer att kunna avverka i Sverige på grund av den nya regeringens politik vad gäller reduktionsplikten. Hur många färre jobb kommer det att bli på sågverken och på pappersmassebruken i den svenska skogsindustrin? Har ni tänkt igenom konsekvenserna av er politik inte bara för det svenska skogsbruket utan för hela skogsindustrin inte minst i de norra delarna av Sverige? Vi ser hur regeringen i förslag efter förslag helt ignorerar de behov och de särskilda levnadsvillkor som gäller i norra Sverige. En förklaring kanske kan vara att det inte finns en enda minister som bor norr om Dalälven.	800
1124	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag tänker ge mig in i dragkampen mellan Socialdemokraterna och Jimmie Åkesson och prata om det här med Europas öppenhet och Europas samarbete för trygghet och rörlighet. Det gäller Schengen. Vi liberaler tror på den idén. Detta anknyter nästan till den tidigare frågan om arbetskraftsinvandring. Det är jätteviktigt att vi i Europa kan arbeta på olika ställen inom EU. Det är bra arbetskraftsinvandring. Hela idén är att svenska medborgare ska kunna åka till ett annat europeiskt land och jobba helt okomplicerat och vice versa. Det utbytet är väldigt bra. Sedan ska man vara försiktig med annat. Kommer Magdalena Andersson att stödja en utvidgning av Schengen och därmed öka säkerheten? Med Schengen följer ju också mycket mer av kontrollmekanismer för att se till att brottsligheten minskar.	811
1125	Magdalena Andersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! Det gör vi inte så länge regeringen inte orkar göra och presentera en ordentlig analys av vad det betyder för Sverige vad gäller den illegala vapeninförseln narkotikainförseln och möjligheten till gränsöverskridande brottslighet. Det är fantastiskt att människor kan resa i Europa utan pass. Men för oss är Sveriges säkerhet och brottsbekämpningen i vårt land viktigare. (Applåder)	465
1126	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag tackar för svaret. Vi väntar med stort intresse. Det är inte så att frågan inte har diskuterats. Den har varit uppe i Europaparlamentet. Vi hörde att det har röstats om detta. Kommissionen har också varit på frågan i tio år och har sagt att de länder som nu är aktuella är kvalificerade. Med detta följer inte bara att man kan åka fritt över gränserna. Människor åker ändå över gränserna men man kan inte kontrollera dem. Med Schengen följer också ett starkare samarbete och efterlysningssystem. Den svenska Nationella operativa avdelningen för internationellt samarbete har en direktlinje in i Schengensystemet. Man kan kontrollera människor man kan kontrollera pass och man kan kontrollera vapen produkter och andra saker som kan användas i kriminella sammanhang. Schengen är till för att underlätta men också effektivisera brottsbekämpningen. Det är tanken. Man ska stödja Europol Eurojust och Eppo för att bekämpa brottslighet och öka trygghet.	974
1127	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! På Johan Pehrson låter det som att hela världen borde vara med i Schengen. Det är intressant. Jag tror i och för sig att det är en bit dit. Johan Pehrson kan stå här i talarstolen och tala om det. Men om man vill övertyga Socialdemokraterna om att det här är rätt politik tror jag att det är bättre att man går tillbaka till Regeringskansliet och jobbar tillräckligt mycket för att kunna presentera en analys av vilka konsekvenser det får för Sverige och för vår brottsbekämpning. (Applåder)	508
1128	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag blev lite het på gröten - jag gick igång lite grann på det här med arbetskraftsinvandringen för jag tycker att det är anmärkningsvärt när före detta statsministern som också var finansminister ett antal år ger uttryck för en uppfattning som man har haft möjlighet att driva igenom under åtta år i regeringsställning. Man har inte gjort någonting för att driva igenom det men nu står man här och låtsas som om detta är självklarheter. Det är anmärkningsvärt och det är väl också lite typiskt Socialdemokraterna. Ulf Kristersson inledde den här debatten med att prata om kriser som vi står inför gemensamt i Europa. Jag håller med om att det är viktigt att vi söker gemensamma lösningar för att hantera dessa gemensamma kriser problem och skeenden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Men en annan sak som är minst lika viktig är att den här typen av kriser aldrig får tas till intäkt för att ytterligare stärka EU:s makt på bekostnad av de enskilda medlemsländerna. Och det är precis det man ständigt försöker göra. Ständigt är svaret från Bryssel på dessa kriser mer makt till Bryssel mer centralisering av makten mer maktförflyttning från de enskilda medlemsländerna. Herr talman! Sverigedemokraterna köper inte det. Svaret för att lösa gemensamma problem är givetvis samarbete - men samarbete byggt på ömsesidighet lika villkor och respekt för varje enskilt medlemslands rätt att trygga och verka för sin egen utveckling som självständig nation.	1509
1129	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Att EU inte ska dela ut pengar till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer var ett viktigt krav från den S-ledda regeringen som vi fick igenom i förhandlingen om EU:s långtidsbudget. Kravet har nu också fått den effekten att kommissionen håller inne pengar från EU:s coronafond till Ungern eftersom Ungern inte lever upp till definitionen av en fungerande rättsstat. Nyligen slog EU-parlamentet också fast i en rapport att Ungern inte längre ska ses som en fri demokrati. Man pekar bland annat på försämringar av den ungerska vallagen och att domstolarnas oberoende har minskat. Samtliga svenska partier ställde sig bakom rapporten - utom Sverigedemokraternas ledamöter som alltså är de enda som röstat emot villkor om respekt för mänskliga rättigheter och demokrati för att få ta emot EU-pengar. Frågan är varför länder som inte lever upp till EU:s grundläggande krav ska få pengar från Europas skattebetalare.	951
1130	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Den grundläggande frågan är varför vi över huvud taget ska hålla på med den här miljardrullningen mellan länder i Europa. Pengarna behövs här hemma i Sverige inte i Ungern Rumänien eller Bulgarien. Vi har människor som dör i vårdköer här i Sverige. Människor skjuts ihjäl på gatorna och äldre människor tvingas från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. Då tycker jag att det är helt orimligt. Men nu har vi den situationen även om Sverigedemokraterna vid varje givet tillfälle verkar för en mindre EU-budget. När det gäller den enskilda frågan ingick också i den överenskommelse som träffades i samband med långtidsbudgeten att det här först skulle prövas av EU-domstolen. Någon sådan prövning har inte skett. Jag menar att det är viktigt herr talman att rättsstatsprincipen inte politiseras. Den måste prövas rättsligt och innan den har prövats rättsligt ska vi inte politiskt medverka till att genomföra den typ av mekanismer som det här handlar om. Det är det som är frågan här herr talman.	1041
1131	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Europa är under hårt tryck. I östra Europa rasar Putins blodiga oprovocerade anfallskrig vidare. Med brutal intensitet från den ryska regimens sida bombas barn sjukhus och bostadshus. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Vi ser också hur klimatförändringarna påverkar vår kontinent liksom resten av världen. Skyfall och översvämningar drar med sig hela byar i alperna bränder rasar i veckor i den grekiska övärlden och förintar allt som kommer i dess väg och varje ny brand som tänds i extremvädrets spår släcker framtidstron hos många människor. Vi märker alla av energikrisens effekter hur Putins krig får priserna att skena och hur otryggheten som detta medför göder antiliberala populistiska och auktoritära krafter som drar likt ett spöke genom Europa på gator och torg i sociala medier och i folkvalda parlament. Det är lätt att blicka ut över Europa av i dag och fastna i mörkret. Men verkligheten är också en annan för det är i dessa stunder som vi måste bära med oss EU:s eget motto förenade i mångfalden för det är precis vad vi är. Vår union må bygga på 27 olika länder på närmare 450 miljoner invånares viljor och visioner men styrkan finns i vår gemenskap. Vi slöt oss samman och mötte med en röst Putins vidriga krig i Ukraina med sanktioner fördömanden och stöd. Vi ser hur den enigheten består och vilken styrka det ger oss och Ukraina. I klimatarbetet har vi tillsammans skapat ett system för handel med utsläppsrätter. Vi har tagit gemensamma beslut om alltifrån utfasning av skadliga kemikalier om luftföroreningar och om regler kring antibiotikaanvändning för våra djur. Vi ser hur utbyte handel och öppenhet mot varandra tar oss framåt varje dag. Allt detta måste vi bygga vidare på förstärka och förbättra. Det har länge varit Centerpartiets drivkraft. Vi har varit med och gjort EU grönare friare och mer företagsamt. Vi har slagits för en skarpare klimatpolitik för en friare och mer effektiv inre marknad för ett starkare djurskydd och för bättre företagsvillkor. Vi har varje dag också slagits för den liberala demokratin. Vi har gjort det som har varit för EU:s men också för Sveriges bästa. Dessutom har Sverige gått före på hemmaplan och visat hur vårt land kan och ska vara en förebild för andra. Men om vi ska nå framgång måste fler följa efter. Därför oroar det att se hur den svenska regeringen nu svajar på en rad områden. När man åker till det globala klimattoppmötet med budskapet till andra länder att det brådskar men själva lägger in backen i klimatarbetet och ökar våra utsläpp med miljoner och åter miljoner ton koldioxid är man inte ett grönt föredöme i världen. Och när man ger ett populistiskt klimatförnekande och främlingsfientligt parti vetorätt över varje politiskt beslut värnar man varken öppenhet tolerans eller samarbete som är grundpelare för såväl Sverige som Europeiska unionen. När Sverige vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU vilar ett tungt ansvar på regeringen. Ska man leda EU mot en snabbare grön omställning och mot stärkt europeisk konkurrenskraft och slå vakt om EU:s grundläggande värderingar måste man komma bort från det djupt oroande starka inflytande som SD nu har över politiken. Vi hörde alldeles nyss Jimmie Åkessons tal. Det svenska ordförandeskapet måste i stället utgå från politiskt samförstånd och från liberala och frihetliga värderingar som tar oss framåt som union i klimatarbetet och i hanteringen av energikrisen och dess effekter på ekonomin. Vi måste få företag och människor att känna framtidstro igen och driva på för ett ännu starkare stöd till Ukraina både ekonomiskt och militärt och göra verklighet av den föreslagna Marshallplanen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Sverige måste stå för ett ledarskap som aldrig viker en tum i försvaret av den liberala demokratin och mänskliga fri- och rättigheter och markera stenhårt mot den eller dem som försöker få EU i en annan riktning. Alla anständiga politiska krafter behöver tillsammans vara en glasklar röst för detta under det svenska ordförandeskapet och framåt. Vi behöver fortsätta att kämpa varje dag i Bryssel i Strasbourg och i denna kammare för ett grönt frihetligt och demokratiskt Europa. (Applåder)	4272
1132	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Åkessons logik är alltså att man inte gillar coronafonderna och därför ska de delas ut också till länder som inte lever upp till rättsstatens principer. Förstår jag det rätt?	190
1133	Jimmie Åkesson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! Vi var emot de här pengarna från början och hade helst sett att de inte delades ut alls. Poängen är att EU såsom system ju har en politisk funktion till exempel Europarlamentet som Magdalena Andersson nämner och som har röstat om det här. Men i den överenskommelse som slöts i samband med långtidsbudgeten sa man också att man inte ska verkställa dessa mekanismer förrän det har prövats av EU-domstolen. Det har dock inte prövats av EU-domstolen och därför har vi inte varit beredda att ställa oss bakom det. Vi vill se en rättslig prövning av detta innan vi ställer oss bakom det.	665
1134	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jimmie Åkessons statsminister Ulf Kristersson sa precis att det bara är Vänsterpartiet som tycker att man ska reglera den inre elmarknaden. Det är förstås helt fel. En mängd europeiska länder går nu in och gör stora regleringar av sin inre marknad för att få ned elpriset. 72-åriga Judit Bengtsson får ut drygt 10 000 kronor i månaden i pension. Hon är livrädd för den kommande vintern och vad det ska betyda när det gäller hennes elräkningar. Det är ju så att samma timmar som Sverige betalar väldigt höga elpriser särskilt i Skåne så exporterar vi enorma mängder el. Det finns alltså inget underskott på el utan det är marknaden det är fel på. Vad är det som gör att Sverigedemokraterna tycker att detta är ett bra system? Vi kan ju med enkla ingrepp få ned det svenska elpriset. Vi har ett överskott på el. Varför driver inte Sverigedemokraterna Sverigepriser?	884
1135	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Man kan säga mycket om det här systemet men nu är det den verklighet vi har att förhålla oss till. Vänsterpartiets lösning på det är att klippa kabeln. Det kan man göra. Det skulle säkert vara gynnsamt i vissa situationer. Men när vi har brist på el i Sverige skulle det inte vara så gynnsamt för då vet jag inte vad vi skulle göra. Då har vi plötsligt ingen el. Det finns ett ömsesidigt beroende i dag. Det är så systemet ser ut och det är det vi har att förhålla oss till. Man kan tycka att det är bra eller dåligt men det är en helt annan sak. Det kommer att ta väldigt lång tid innan vi kan åtgärda systemet så som det är byggt i dag. Därför ska vi i Sverige göra vad vi kan för att på både kort och lång sikt trygga en stabil elförsörjning i hela landet. Inte minst Vänsterpartiet har medverkat till att montera ned världens kanske bäst planerade energisystem vilket är orsaken till att vi i dag har effektbrist inte minst i Skåne och i södra Sverige. Det är ett långsiktigt problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tänker göra vad man kan för att åtgärda.	1110
1136	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jimmie Åkesson återkommer hela tiden till detta med kärnkraften. Jag upprepar: Vi har ett överskott på el samtidigt som Judit Bengtsson får betala enorma summor av sina pensionspengar till elräkningen. Det måste väl ändå vara ett systemfel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Det är inte så att Spanien Portugal Tyskland och Frankrike alla som nu reglerar sin inhemska marknad har klippt några kablar. De reglerar marknaden med lagstiftning. Det är Jimmie Åkessons parti som stöttar denna regering. Varför reagerar inte Jimmie Åkesson mer på att Judit Bengtsson måste betala så höga elpriser när vi har överskott på el precis samma timmar som hon får betala alldeles för mycket? Visst är det något fel på ett sådant system? Varför gör inte Åkesson annat än att säga att vi ska ha ett och samma elprisområde i hela Sverige vilket betyder att även norra Sverige kommer att få betala mycket höga elpriser? Det är ju katastrofalt! (Applåder)	992
1137	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Tidigare hörde vi statsministern redogöra för att vi inte får något gemensamt elprisområde i Sverige förrän vi också har en elproduktion i hela landet och den har ju Vänsterpartiet medverkat till att montera ned i stora delar av landet. Därför befinner vi oss i dagens situation där vi i stället för att driva fossilfri kärnkraft eldar med olja för att kompensera för den effektbrist som uppstår i delar av landet. Det är ett gigantiskt problem. Nu har regeringen presenterat ett sätt att kompensera hushållen för de höga elpriserna. Jag tycker inte att det är optimalt och det är förmodligen inte det bästa sättet - men det är ett sätt att göra något nu. Förhoppningsvis kan man göra ännu mer senare. Energisystem är något långsiktigt. Det tog lång tid att bygga upp det svenska energisystem som Vänsterpartiet Miljöpartiet Centerpartiet och Socialdemokraterna valde att montera ned. Nu har vi en möjlighet att återuppbygga det igen långsiktigt och det måste vi naturligtvis göra. Då hoppas jag att övriga i kammaren ställer sig bakom den långsiktiga ambitionen att återställa ett väl fungerande stabilt energisystem.	1141
1138	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Sverige ska göra mindre och andra ska göra mer. Det är Sverigedemokraternas mantra i många frågor men kanske vanligast och mest förödande i klimatfrågan. Det märkliga är att när det väl gäller när chansen finns att få andra att göra mer säger Sverigedemokraterna nej till just detta. De röstar nej till skärpta klimatmål i EU som skulle få andra att göra just mer. De röstar nej till klimattullar som tvingar utsläppsbovar som Kina och Indien att höja sina klimatambitioner. De säger nej till att bredda systemet för handel med utsläppsrätter. De agerar dessutom på samma sätt på hemmaplan kring klimatet. I fråga efter fråga som hade inneburit att fler än Sverige skulle ta ansvar för klimatet säger Sverigedemokraterna nej. Varför envisas SD med att bedriva en politik som missgynnar Sverige och klimatet och innebär att både Sverige och andra länder ska göra mindre?	892
1139	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Annie Lööf har naturligtvis alldeles rätt. Sverigedemokraterna tycker att Sverige ska göra mindre - ja - när det gäller sådant som är skadligt för Sverige när det gäller sådant som är skadligt för befolkningen i Sverige samt när det gäller sådant som är skadligt för klimatet i Sverige och eftersom det är en global fråga även globalt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt En stor del av den klimatpolitik som den tidigare regeringen har bedrivit med inte minst Annie Lööfs goda minne har varit skadlig för vårt land. Den har gått ut på att vi ska montera ned världens kanske bäst planerade energisystem att vi ska ha världens högsta dieselpriser och att plåga den svenska befolkningen på bekostnad av svenska hushåll svenska medborgare svensk konkurrenskraft och svenskt näringsliv. Det är usel politik. Naturligtvis tycker jag och Sverigedemokraterna att vi ska göra mindre av det.	937
1140	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Nu är detta en EU-politisk partiledardebatt. Hittills har debatten präglats av ett ord nämligen kärnkraft. Jag skulle vilja återta debatten till att handla om just EU och min fråga varför andra länder enligt Sverigedemokraterna ska göra mindre. Nu hör vi Jimmie Åkesson fortsätta att fabulera om Sverigedemokraternas icke-existerande klimatpolitik. Bara den senaste veckan har vi hört honom och hans partikamrater påstå att det inte finns något vetenskapligt stöd för att vi befinner oss i en klimatkris. Det är dags att vakna upp och komma in i matchen. Vi behöver göra mer i Sverige men vi måste också förmå andra länder att göra mer. Det gör vi på EU-nivå. Jag tycker mig se att SD:s klimatpolitik är lika frånvarande som Alfons Åbergs mamma. Jag frågar igen: När ska Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna sluta låtsas och säga som det är det vill säga att de inte har någon klimatpolitik att de inte bryr sig ett skvatt om en av vår tids viktigaste frågor? Varför är klimatfrågan så ointressant för Sverigedemokraterna?	1046
1141	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Klimatfrågan är inte ointressant för Sverigedemokraterna. Tvärtom är den i högsta grad intressant. Det som är ointressant för Sverigedemokraterna är usel klimatpolitik ren symbolpolitik som inte hjälper klimatet ens på marginalen men som kostar svenska och många gånger europeiska skattebetalare många miljarder helt i onödan och helt utan nytta för klimatet. Detta måste vi bort från och i stället få en effektiv fungerande klimatpolitik. Annie Lööf beklagar sig över att vi återkommer till kärnkraft i debatten. Det är inte så konstigt. Kärnkraften är kanske den enskilt viktigaste saken vi har att ta till för att komma till rätta med klimatet globalt i Sverige i Europa och i resten av världen. Då är det väl självklart när vi diskuterar klimatpolitik när vi diskuterar hur vi ska rädda klimatet internationellt att kärnkraften måste få en central roll i debatten alldeles oavsett om det handlar om svensk kärnkraft eller europeisk kärnkraft. Det är självklart.	987
1142	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Vi lever i en orolig tid med Putins krig mot Ukraina ett energikrig mot Europa skenande räntor och inflation och en klimatkris som blir alltmer akut. Listan kan göras lång över hot som kräver snabb handling. Den 1 januari tar Sverige över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd. Vi gör det med höga ambitioner. Vi vill stärka EU:s roll som utrikespolitisk aktör och skapa trygghet i vår del av världen. Vi vill snabba på den gröna omställningen och skapa goda förutsättningar för företag att både anställa och växa. Vi vill slå vakt om europeisk industri och en skogspolitik som premierar hållbarhet och produktion. Vi vill stoppa den organiserade brottsligheten och slå vakt om EU:s grundläggande värderingar. Oroliga tider kräver ett tydligt ledarskap. Den här regeringen tar ansvar. Den här regeringen bygger för framtiden. Eller som en av EU:s grundare den italienske premiärministern Alcide De Gasperi uttryckte det: En politiker ser mot nästa val; en statsman ser mot nästa generation. Herr talman! Gasperi var inte bara en statsman; han var också kristdemokrat. Tillsammans med två andra kristdemokrater Konrad Adenauer och Robert Schuman var han med och lade grunden till dagens EU. EU är från början en kristdemokratisk skapelse. Det Europa som låg i ruiner efter andra världskrigets slut fick en nystart. Arbetet leddes av statsmän som kände sin historia och trodde på sin framtid och som betonade människovärdet i kontrast till nazism fascism och kommunism - den onda treenighet som plågat och alltjämt plågade Europa. Dessa ledare slog an en ny ton. De gamla fiendeländerna reste sig ur ruinerna och sa: Aldrig mer! Aldrig mer världskrig aldrig mer dödsläger aldrig mer totalitära tankar om tusenåriga riken som ska byggas ovanpå överfyllda massgravar och bloddränkta slagfält. Herr talman! EU kom till som ett svar på dåtidens stora kriser. I vår tid står världen inför nya svåra utmaningar och som arvtagare till EU:s grundare tar vi kristdemokrater ansvar för att forma morgondagens Europa. Alltför ofta saknas en levande diskussion i Sverige om vilken roll EU ska spela i framtiden. Därför välkomnar jag att vi kan mötas till debatt i kammaren i dag. Den svenska debatten tenderar att pendla lite grann mellan två ytterpositioner. Antingen hamnar vi i det ena diket där EU-samarbetet reduceras till att handla om längden på gurkor vegokorvar och lakritspipor. Eller så hör vi rop efter ett EU som tar större och större kliv mot en europeisk superstat som ska ersätta Europas nationer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! EU är för viktigt för att reduceras till en karikatyr av sig självt. Vi måste hitta en medelväg framåt. EU ska göra vad EU är bäst på. EU måste bli lagom som vi uttryckte det. Kristdemokraternas roll i regeringen är solklar. Vi kommer att vara en vakthund mot obefogad överstatlighet mot försök att flytta makten från Sveriges köksbord till Bryssels skrivbord. EU ska inte detaljreglera skogen snuset och vården. EU ska fokusera på sina kärnuppgifter: att verka för fred genom handel och att vara en stark röst i en svår tid. Herr talman! EU måste tala klarspråk när det gäller Iran. I 43 år har kvinnor i Iran tvingats leva under den värsta sortens skräckvälde. Nu är det inte tid för business as usual; det finns ingen återvändo. Vårt budskap är tydligt. Vi hör er vi ser er och vi kommer att göra vad vi kan för att stötta er kamp. De nya sanktioner som tillkommit på EU-nivå kommer att följas upp av fler åtgärder från svenskt håll. Zan zendegi azadi! Kvinna liv frihet! Herr talman! Sverige kommer att tala med en kraftfull och konstruktiv röst för att EU ska nå sin bästa potential inom de områden där samarbetet bör fördjupas: den inre marknaden frihandeln forskningen den yttre gränsen utrikespolitiken energiförsörjningen och den gröna omställningen. Så bygger vi ett starkare Europa så bygger vi ett starkare Sverige och så bygger vi ett EU för framtiden. (Applåder)	4014
1143	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Det är väl läge i en EU-politisk debatt att påminna om att Sverige är medlem i EU. De beslut som vi gemensamt fattar i EU binder också Sverige. Vi måste leverera på det vi har kommit överens om. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Det kommer att vara spännande att se hur EU-krav på att leva upp till grundläggande mänskliga rättigheter matchar mot utvisning på grund av bristande vandel som finns med i Tidöavtalet. Jag vill komma tillbaka till EU-målen om 2030 om klimatet som också är bindande för alla EU:s länder inklusive Sverige. Här säger regeringen rakt upp och ned i sin budget att man inte kommer att nå målen med nuvarande politik. Nu vill jag ge Jimmie Åkesson chansen med fyra alternativ. Är man beredd att göra det som krävs för att nå målen? Vad är det för åtgärder? Nu ber jag Jimmie Åkesson att inte titta bakåt eftersom det är ointressant. Titta framåt. Vad ska vi göra? Säg inte kärnkraft. Alla kan vara överens om att det inte kommer att byggas några nya kärnkraftverk till 2030 - det är bara sju år bort. Om man inte vill vidta några åtgärder kan man i stället betala miljardböter till EU köpa utsläppsrätter eller lämna EU för att man inte vill uppfylla klimatkraven. Vilka av de fyra alternativen väljer Jimmie Åkesson?	1300
1144	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag förstår att Per Bolund tycker att det är ointressant att titta bakåt med tanke på vad han och hans parti har ställt till med under nästan åtta år i regeringsställning. Det är fullt förståeligt. Det är riktigt att Sverige är medlem i EU. Det står till och med i vår grundlag. Jag kan beklaga att det står i vår grundlag men det är på det viset. Och Sverigedemokraterna har bestämt att vi ska förhålla oss konstruktiva till det svenska medlemskapet det vill säga att vi ska göra vad vi kan för att bevaka svenska intressen också inom EU-sfären. Det är självklart. Per Bolund inledde med att säga en sak och sedan övergick han till en helt annan fråga. Jag börjar med att ta fasta på det Per Bolund sa allra först nämligen om utvisningar på grund av bristande vandel. Den migrationspolitik som vi har kommit överens om med regeringen bygger på EU:s miniminivå det vill säga den miniminivå som är möjlig enligt EU-rätten när det gäller asyllagstiftning. Rimligen är det också möjligt att genomdriva den inom ramen för EU:s miniminivå.	1057
1145	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Det var inte min fråga utan det var hur Jimmie Åkesson tycker att vi ska klara av gällande EU-krav. Jag hoppas att jag kan få svar i nästa inlägg. Det är uppenbart att Sverigedemokraterna nu har flyttat sitt kulturkrig till att inte bara handla om migrationspolitik utan också om klimatpolitik. Det är där man ska ta nästa fajt. Det är också talande när Jimmie Åkesson själv säger att han inte har sett några bevis på att det råder en klimatkris. Det är tyvärr kännetecknande för hela det samarbete där Sverigedemokraterna är garanten för regeringens politik. Det som är det nya i regeringens klimatpolitik är Sverigedemokraterna och att de har fått genomslag för sin icke-politik på klimatområdet. I dag vill jag fylla på med ytterligare en fråga som Jimmie Åkesson också har en chans att svara på. När nu det vetenskapliga stödet är kraftfullt i till exempel FN:s klimatpanel för att vi befinner oss i en klimatkris som bara kommer att bli värre när kommer Jimmie Åkesson att anse att vi är inne i en klimatkris? Är det när Riksdagshuset står under vatten och vi blir tvungna att vada in här? Kommer han då att anse att det är en klimatkris?	1164
1146	Jimmie Åkesson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! Kulturkrig! Jag håller med om att klimatdebatten i dag påminner mycket om hur migrationsdebatten lät för några år sedan. Man får inte ifrågasätta. Det handlar alltid om barnen och vad barnen tycker. Det är en massa känsloargument men lite fakta. Krisbegreppet är ett sådant typiskt begrepp som inte är tydligt definierat. Det finns en tydlig definition men det är inte så den används i debatten. Jag tycker att vi politiker ska avhålla oss från att skapa oro bland befolkningen och använda den typen av starka värdeuttryck när det inte finns anledning till det. Då är det bättre att använda den typen av starka uttryck när det faktiskt finns anledning att göra det när det är en kris på riktigt när det inte finns någonting att göra. Till skillnad från Per Bolund herr talman är jag hoppfull. Jag tror att vi kommer att klara detta alldeles utmärkt.	943
1147	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Vårt Europa är ett rättvist Europa. Här ska olika europeiska länder inte konkurrera med varandra med sämre arbetsvillkor för då dumpar vi våra löner och försämrar vår välfärd. Det gäller även på svenska vägar och på svenska byggen. Kraftlösa europeiska regler gör att det finns lastbilar registrerade i låglöneländer som fortsätter köra på svenska vägar till låga löner och med dåliga villkor. Seriösa åkerier som följer lagar och kollektivavtal får allt svårare att klara konkurrensen. Det måste det svenska ordförandeskapet ta itu med. Byggmarknadskommissionen konstaterade att åtta av tio företag registrerade i Estland Lettland Slovakien Tjeckien och Polen har brutit mot lagar och regler när de arbetat i Sverige. Byggföretagen bryter mot allt från skattelagstiftning och utstationeringslag till kollektivavtal. Det pågår i dag omfattande arbetslivskriminalitet när bostäder och arenor byggs. Det svenska ordförandeskapet måste ta tag i denna livsfarliga situation som utsätter människor för fara sänker löner och undandrar svenska staten skattemedel. Sverige får möjligheten att leda det europeiska arbetet i en brytningstid. Stora värden står på spel för svenska folket. Västvärlden måste stå enad mot Putins imperialistiska drömmar om ett Storryssland och driva klimatomställningen framåt genom nya investeringar och en elförsörjning som sätter klimatet och elkonsumenterna främst i stället för att hålla fast vid en förlegad elmarknadsmodell. Vi behöver säkra välfärden säkra våra löner värna den svenska kollektivavtalsmodellen stoppa lönedumpningarna som sker på vägar och på byggen och stoppa arbetslivskriminaliteten. Gör nu inte svenska folket besvikna! Den här regeringen har inte råd att bryta fler löften. (Applåder)	1761
1148	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag tycker att Nooshi Dadgostar lyfter upp någonting som är mycket angeläget. Det regelverk vi har och försöker förstärka på olika sätt för medborgare och inte minst arbetstagare runt om i hela Europa när de arbetar i andra länder är centralt. Det är viktigt att vi har en union som står på medborgarnas och arbetstagarnas sida. Jag har i olika samtal med parterna också på europeisk nivå lyft fram detta och intresset för vad Sverige kan bidra med som ordförande är stort. Vi har ju en helt unik modell här som vi också måste försvara lite vad gäller parternas roll. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Min poäng i detta är att jag vill tacka för den inflygningen. Men det är brist på el. Det är dyra elpriser. Vill Nooshi Dadgostar reglera cementen järnmalmen stålet skogsprodukterna och jordbruksprodukterna på samma sätt som hon vill reglera elen?	903
1149	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Jag anser inte att el är vilken produkt som helst. Det är därför vi har det statliga Vattenfall. Det är därför vi har offentliga transmissionsnät som gör att vi bygger. Vi har mycket omfattande regelverk kring vår elförsörjning. Det är en säkerhetspolitisk fråga. Det är en viktig klimatpolitisk fråga. El är något som vi måste ha för att överleva. Jag är inte beredd att lägga ut det på en marknad och låta den som betalar högst få elen för då överlever inte de svenska pensionärerna. Då får vi inte det som alltid varit den svenska konkurrensfördelen - ett lågt stabilt elpris. Johan Pehrson vill ha ett och samma elområde i hela Sverige. Vad ska SSAB säga om detta? Vad ska Northvolt säga om detta? Ska vi inte ha elintensiv industri i Sverige? Då kommer ju alla att behöva betala det höga kontinentala priset. Det vore en katastrof en mardröm fru talman. Det kan vi inte gå med på. (Applåder)	917
1150	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag vill bara understryka att det ju är VPK:s dröm. Vänsterpartiet Kabelklipparna - jag känner att det har blivit en generisk definition här i kammaren och jag är glad för detta. Det är ju er dröm att reglera allt som rör sig. Idén med en gemensam europeisk elmarknad är ju att när det blåser i ena delen av Europa kan man flytta elen till den del där det inte blåser. Sedan flyttar sig vinden och då kan man skicka elen åt andra hållet. Det är det som är effektivitet. Det är det som är marknad. Det är det som Vänsterpartiet hatar. Vi har ju statligt stål från statliga gruvor. Varför ska ni inte reglera det priset också? Det är dyrt att bygga. Skogsprodukter - träråvaror till moderna husbyggen till skolor som ska byggas av trä - är också dyra beroende på marknaden och efterfrågan är stor på den svenska skogen. Varför vill ni inte reglera detta? Ni hatar ju ändå marknaden.	900
1151	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Johan Pehrson har missuppfattat marknadsekonomin. Jag beklagar detta. Det är ju inte där det blåser som det kommer utan den som betalar mest i Europa ska få elen. Det är så en marknad fungerar. Då kan vi inte ha en marknad på el därför att alla människor oavsett om de har pengar eller inte är beroende av el. Därför måste vi reglera elen. Därför har elproduktionen alltid varit mycket hårt reglerad. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Problemet i dag är att vi har en prissättningsmodell som von der Leyen är kritisk till som tyska politiker nu går i skarp kontrast till. Spanien Portugal massor av europeiska länder tar nu avstånd från den prissättningsmodell - den marknadsekonomiska prissättningsmodell - som Johan Pehrson brinner för och som har lett till 5 kronor per kilowattimme för skånska företag och hushåll. Kommer vi att ställa upp på detta? Nej. Kommer det att leda till företagsflykt när Johan Pehrson får som han vill får de höga priserna i norra Sverige? Ja. Vi kommer aldrig att ställa upp på det. (Applåder)	1082
1152	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! I en osäker värld behövs ett ännu starkare EU. Det är en utmanande tid när Sverige nu vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU. För Centerpartiet är det uppenbart att vårt ordförandeskap måste handla om att fördjupa de delar av EU-samarbetet som gör EU:s medlemsländer starkare tillsammans. Vi ser ett antal frågor som måste ges högsta prioritet om vi ska nå framgång. Vi behöver förändra dagens EU-lagstiftning så att vi snabbare och enklare kan bygga ut den fossilfria energin inte minst bioenergin. Det är bara så vi kan bryta beroendet av rysk energi och fasa ut det fossila. Enklare lagar och regler kan göra gröna investeringar enklare och gynna både klimatet säkerheten och jobben. Vi måste fortsätta skärpa EU:s klimatmål och göra allt vi kan för att leva upp till våra åtaganden och mål kring Parisavtalet. Energikris och krig är båda anledningar att snabba upp klimatomställningen inte att sänka ambitionerna. Vi behöver få på plats en gemensam hållbar migrations- och arbetskraftsinvandringspolitik där vi värnar fri rörlighet och kompetens inom EU och ser till att alla länder är med och tar ansvar för migrationen. Vi måste också ge EU fler verktyg för att kunna hantera demokrati rättigheter och rättssäkerhet. Det måste garanteras för unionens invånare. Samtidigt gör det EU till en än starkare aktör internationellt för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. När världen går i en alltmer auktoritär riktning är EU:s roll som motvikt till detta helt avgörande. I en osäker värld behövs verkligen ett starkare EU. Det måste Sverige bidra till under det kommande ordförandeskapet. Genom att komma framåt på de områden som jag nyss nämnt gör vi inte bara EU starkare. Vi gör också EU:s medlemsländer företagare och medborgare starkare.	1784
1153	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Putins invasionskrig i Ukraina visar något av det sämsta mänskligheten har att erbjuda: lidande död och misär. Samtidigt är det viktigt att minnas det som Ukrainas representant i FN:s klimatpanel sa: Kriget i Ukraina har samma grund som den klimatkris vi är inne i det vill säga vårt beroende av fossila bränslen. Just nu pågår klimattoppmötet COP 27 i Egypten och världens länder har samlats för att försöka möta vår tids ödesfråga: att försöka bli kvitt just det beroende av fossila bränslen som orsakar klimatkrisen och så mycket osäkerhet i vår värld. Mycket står på spel. En tredjedel av Pakistan ligger under vatten Västantarktis istäcke riskerar att kollapsa och höja världshavens nivå och vi har haft den värsta torkan i Europa på 500 år. Det har aldrig varit tydligare att vi kan möta en mörk framtid byggd på passivitet och ovilja till handling. Det är den framtid som visas i klimatforskarnas alltmer alarmerande varningar: dödliga värmeböljor och översvämningar som går från att vara extremväder i dag till att bli vardag i framtiden. Samtidigt som klimattoppmötet pågår har den nya svenska regeringen rivstartat. Här lägger jag betoningen på just riva" för det är det man håller på med inte minst när det gäller klimatpolitiken och omställningen. Regeringen har stängt ned Miljödepartementet. Man har stoppat det nya reseavdrag som skulle gynna kollektivtrafik framför fossilbilar. Man är på väg att kraftigt öka utsläppen i transportsektorn genom höjda fossilsubventioner - en tredjedel av reformutrymmet i regeringens budget går till att göra fossila bränslen billigare. Statsministern sa i sitt anförande att det är viktigt att lyssna till näringslivet. Men i stället för att göra just det gör regeringen motsatsen. Man slaktar reduktionsplikten när näringslivet närmast skriker: Gör det inte! Vi behöver långsiktighet. Men regeringen går åt motsatt håll. Man ökar utsläppen med i runda slängar 10 procent 5 miljoner ton bara genom denna reform. Regeringen gör dessutom havsbaserad vindkraft dyrare och svårare att bygga precis tvärtemot det näringslivet säger är nödvändigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Alla ansträngningar borde nu ligga på att minska vårt fossilberoende och minska utsläppen men regeringen verkar i stället göra tvärtom. Man verkar göra allt för att öka dem. Det finns tyvärr bara en vinnare på den nya regeringens politik och det är Vladimir Putin som nu tillåts fortsätta att bestämma priset på svenska bränslen. Herr talman! När regeringen sviker varje klimatlöfte och bryter varje klimatmål står vårt hopp till EU. Samtidigt som Sverige sänker sina klimatambitioner stärker EU sina. Det är inte tack vare den svenska regeringens agerande. Sveriges roll internationellt och i EU har gått från att vara pådrivande i klimatfrågan och vara ett land som visar vägen till att vara en eftersläntrare och bromskloss. Det kommer också rapporter om det från klimattoppmötet i Egypten. Där Sverige har varit pådrivande för att göra om EU:s handelssystem och skärpt priserna så att vi faktiskt minskade utsläppen med mer än motsvarande hela Sveriges utsläpp varje år går regeringen nu i motsatt riktning. Vår trovärdighet i klimatfrågan tappas bort mellan raderna i Tidöavtalet och i budgeten i tomma ord om klimatmål som inte följs upp av klimatpolitik och i pratet om en grön omställning som ska göras men där inga politiska beslut som ska ligga till grund för denna tas. Frågan är om det räcker för regeringen att bara förstöra den svenska miljöpolitiken eller om man kommer att åstadkomma samma sak även i EU. Som nästa ordförandeland har Sverige ett stort ansvar att föra EU i rätt riktning. Man förväntas samla den europeiska viljan och agera ansvarsfullt för att få ihop Europas länder snarare än att företräda nationella särintressen som kan leda till splittring. Även här har regeringen agerat i precis motsatt riktning bland annat när det gäller EU:s skogspolitik och politiken för biologisk mångfald. I stället för att söka en ansvarsfull samlande position har Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och andra gång på gång drivit en linje där man lägger sig i EU:s utkant och röstar med EU:s miljövärstingar Ungern och Polen för att försvaga EU:s miljöarbete i stället för motsatsen. Herr talman! Det är mycket prat om effektivitet i regeringens klimatpolitik men det som regeringen effektivt lyckas med är att höja utsläppen förvärra naturkrisen och försena den svenska omställningen. Det är otroligt olyckligt att vi nu hör från både miljöministern och andra regeringsrepresentanter såsom finansministern att det är osäkert om man kommer att nå de svenska klimatmålen. Herr talman! Vi är på väg mot en mörk framtid. Vi har möjlighet att i stället vända den till en ljus framtid men det kräver handlingskraft och vilja. Sverige har möjlighet att som EU:s ordförande föra EU i rätt riktning. Just nu håller man på att spela bort den möjligheten. (Applåder) "	4994
1154	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Den här regeringen kommer att stå upp för den svenska modellen. Den har tjänat Sverige väl i tider av kris och i tider av välstånd. Att den tidigare regeringen gick i bräschen för den sociala pelaren är har vi lärt oss ett typexempel på fel väg att gå för ett starkare EU framåt. Den sociala pelaren har använts som inkörsport för olika EU-förslag inom primärt arbetsmarknadspolitiken. Här finns direktiv som enligt parterna på svensk arbetsmarknad hotar vår lönebildningsmodell. Nästa EU-offensiv ser ut att röra just sociala frågor. EU har nyligen antagit en vårdstrategi. Europaparlamentets hållning är tydlig: Den strategin ska bestå av bindande lagstiftning. Detta är ett sluttande plan mot mer överstatlighet på fel område. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Redan 2017 varnade KD för riskerna med att flytta upp arbetsmarknads- och socialpolitiken på EU-nivå. Detta avfärdades då som skrämselpropaganda. Fru talman! Den generella lärdomen i dessa frågor är att det som i EU börjar som lösa uppmaningar ibland slutar som bindande lagstiftning. Detta är lärdomen när det gäller arbetsmarknadsfrågorna och lönebildningen. Jag hoppas att alla svenska partier agerar utifrån denna lärdom när frågor om barnomsorg och långtidsvård plötsligt kommer upp i förhandlingsrummen i Bryssel. Fru talman! Visst finns det frågor på det här området där EU kan och ska samarbeta mer: life science forskning best practices. Regeringen kommer givetvis att arbeta med dessa frågor under ordförandeskapet och tiden som kommer sedan. Vår utgångspunkt är att värna helheten i EU och det går att göra utan att det går ut över svensk välfärd. (Applåder)	1690
1155	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Rysslands krig i Ukraina får återverkningar för hushåll i Europa och även för svenska hushåll. Här jobbar man hårt på EU-nivå för att försöka frikoppla gaspriserna från elpriserna och på så sätt underlätta för europeiska och svenska hushåll. Före valet lovade Kristdemokraterna Moderaterna Liberalerna och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd för svenska hushåll skulle vara på plats senast den 1 november. Nu är det den 16 november men inget högkostnadsskydd är på plats. Ebba Busch när kommer vi att få se ett högkostnadsskydd? Och kommer det att ha den utformning som Ebba Busch utlovade före valet nämligen att man tar 90 procent av kostnaderna vid ett elpris över 70 öre? Kommer Ebba Busch att stå upp för det vallöftet när man nu redan har svikit löftet om den 1 november?	807
1156	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Jag uppfattar att regeringen här har fått en renodlad inrikespolitisk fråga i en EU-politisk debatt. Jag redogör gärna för detta och har också gjort det i många sammanhang på regeringens vägnar. Vi har levererat vad och vi kommer att återkomma med exakt hur och när detta når svenska hushåll under den kommande svåra tiden. Men för en gångs skull har vi en renodlad EU-politisk debatt. För en gångs skull ges mycket utrymme med samtliga partiledare närvarande för frågor som rör Europeiska unionen som helhet. Jag beklagar att partiordföranden för Socialdemokraterna visar så dåligt och lågt intresse för detta.	635
1157	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Detta är kritik som Ebba Busch då också riktar mot sin statsminister. Han har också pratat väldigt mycket inrikespolitik i denna debatt. Men ni verkar ha förmåga att kritisera varandra i regeringen på ett intressant sätt. Jag kan framför allt konstatera att Ebba Busch inte svarar på frågan. Kommer löftet om 90 procent av kostnaderna över 70 öre att infrias eller kommer Ebba Busch att svika det vallöftet på samma flagranta sätt som hon svek vallöftet om att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats den 1 november? Vad är svaret till svenska hushåll och alla besvikna väljare som ser hur regeringen sviker löfte efter löfte efter löfte?	657
1158	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Fru talman! Jag tycker ändå att det är väldigt anmärkningsvärt att partiledaren för det största partiet i Sveriges riksdag behandlar de EU-gemensamma frågorna så lättvindigt i det här replikskiftet. Det finns sätt att prata om det som är av vikt för både Sverige och EU samlat. Det hade kunnat finnas andra sätt att baka in det även i den här frågan. Jag tycker att det är anmärkningsvärt givet det viktiga arbete vi har för att klara klimatomställningen stärka den inre marknaden som fyller 30 år nästa år och se till att EU står bättre rustat i kampen mot de yttre hot som nu märks inte minst i vårt närområde i Ukraina. Vi kommer att leverera på våra vallöften till det svenska folket till de hushåll som kämpar med ekonomin och de skenande elpriserna på lång sikt. Vi har levererat vad och vi kommer att återkomma med hur och när . (TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att detta är en partiledardebatt och sådana har generellt ett mycket brett rum för debatten till skillnad från ärendedebatter.)	1091
1159	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Statsminister Ulf Kristersson nämnde att det bara skulle vara Vänsterpartiet som vill reglera den inre elmarknaden i EU. Så är det inte riktigt. Det är inte bara SSAB och en rad andra företag i Sverige som kräver att regeringen nu ska införa Sverigepriser. Det gör också Ebba Buschs egen statssekreterare som var samhällspolitisk chef för Villaägarna och som för bara några veckor sedan skickade ett brev till alla svenska villaägare. Han föreslog där att priset baserat på utbud och efterfrågan på el i Sverige skulle sättas för sig och sedan skulle överskottet på el prissättas på vanligt sätt till övriga Europa. Det innebär införande av Sverigepriser. Jag är mycket glad att också Villaägarna stöttar detta förslag och nu undrar jag om Daniel Liljebergs vallöfte kommer att bli ministerns vallöfte? Kommer statssekreteraren att få som han vill eller var det prat även från det hållet? (Applåder)	919
1160	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Den här regeringen representerar varken någon enskild organisation eller någon enskild person i Sverige. Vår linje är mycket tydlig: Vi behöver få ordning på Sveriges djupt dysfunktionella energisystem där det råder vitt skilda villkor beroende på var i landet man bor. Det är inte så att elen är för billig i norra delen av Sverige - det är för dyr el i den södra delen. Detta behöver vi få ordning på. Till viss del har vi mötts i och med att vi nu har pausat projektet med Hansa Powerbridge därför att vi behöver se till att öka vår energi- och elproduktion i Sverige rejält. Det gör vi genom att bana väg för samtliga kraftslag i Sverige inklusive kärnkraften men också genom att korta tillståndsprocesser för vindkraft och annat. Det är så vi kan sänka priserna totalt sett och stå starkare rustade för framtiden.	836
1161	Nooshi Dadgostar (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Fru talman! Jag noterade att statsministern sa att vi var ensamma och det stämmer inte. Villaägarna vill ju ha Sverigepriser och det vet den här regeringen mycket väl. Många företag kräver nu av regeringen att den ska höja sin röst för att vi ska kunna behålla vår konkurrensfördel i form av det låga elpriset. Ebba Busch måste väl som närings- och energiminister veta att samma timmar som vi svenskar betalar höga elpriser exporterar vi mängder av el. Det råder inte elbrist eller effektbrist utan det är någon annan som i stället vill köpa elen av våra elbolag så som det fungerar på en marknad. Nu går många länder in och vill förändra detta genom att dela upp prissättningen mellan till exempel Sverige och utlandet precis som Ebba Buschs statssekreterare vill. Varför har Daniel Liljeberg fel Ebba Busch? Varför har din statssekreterare fel om de viktiga energifrågorna?	951
1162	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Jag begär faktiskt av samtliga partiledare i Sveriges riksdag att de ska ha koll på hur företrädandet för regeringens linje går till. Det gäller självklart också samtliga statssekreterare hos samtliga statsråd i regeringen. Så här är det: Vi behöver kraftigt öka vår elproduktion i Sverige. Ska vi ens kunna komma i närheten av det som är syftet med de så kallade Sverigepriserna måste vi se till att vi har tillräckligt med el där den behövs och när den behövs. Problemet är att vi inte har haft det på det sättet. När det plötsligt blåser eller när solen skiner kan vi exportera el för då har vi jättemycket elproduktion. Men det är inte tillräckligt när det är vindstilla eller när solen inte skiner och det är inte tillräckligt där företagare är intresserade av att etablera sig. Detta får vi bukt med nu. Jag krokar gärna arm med Vänsterpartiet för att bana väg för alla kraftslag och för att få ned elpriserna i södra delen av Sverige utan att höja dem i den norra delen. (Applåder)	1011
1163	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Goda villkor och stärkt konkurrenskraft gentemot europeiska kollegor är helt avgörande för våra svenska gröna näringar. Därför är det förvånande att Kristdemokraterna som talat sig varma för landsbygden under hela valrörelsen nu är med och förändrar svensk klimatpolitik på ett sätt som skickar hela notan till just svenska bönder för så ser det nämligen ut. Enligt våra åtaganden i EU måste vi i Sverige för att uppnå EU:s klimatmål minska våra utsläpp med 50 procent till 2030 i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. När regeringen nu skrotar reduktionsplikten och sänker ambitionerna i transportsektorn finns i praktiken bara en sektor som kommer att få bära bördan nämligen jordbruket. Min fråga till Ebba Busch är därför hur planen ser ut med Kristdemokraternas och regeringens politik. Har man tänkt strunta i EU:s klimatmål och vårt ansvar eller ska man låta Sveriges bönder betala hela klimatnotan?	944
1164	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är krig i Europa sedan en tid tillbaka. Ukrainare slåss för sina liv sin demokrati och sin frihet mot den ryska mördarmaskinen. Hela Europa dras in. I går drabbades Polen direkt men vi ska inte dra några förhastade slutsatser. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Det kommer att bli en lång och tuff vinter. Despoten Putin tror sig ha rätten att rita om Europas karta med militärt våld och underkuva dem som inte går i Moskvas ledband. Tappra ukrainare försvarar inte bara sitt land utan hela den europeiska gemenskapen mot Putins vansinniga imperialistiska ambitioner. Ukrainas sak är därför också vår sak. Jag är stolt över att vi i dag från regeringen kan avisera ett historiskt beslut om ett rejält och omfattande stödpaket till Ukraina. Det motsvarar 3 miljarder kronor vilket innebär en ambitionshöjning jämfört med de paket som tidigare levererats från Sverige. Det rör sig bland annat om skyddsutrustning avancerad artilleriammunition luftförsvarssystem och humanitärt bistånd. När de ryska trupperna till slut har drivits ut ur Donetsk Luhansk Krim och övriga ockuperade områden ska Europa delta i återuppbyggnaden av Ukraina som stolt ska kunna resa sig. Men det kommer att ta tid. Nu gäller det att Europa håller i och håller ut. Vi måste orka stå upp för Ukrainas frihet och självbestämmande. Herr talman! Sverige kan inte ensamt lösa de svåra utmaningar vi står inför globalt. Vi behöver mer samarbete i Europa och inte mindre. Men det ska vara rätt samarbete. Det handlar om jobben och hur vi ska stärka vår konkurrenskraft i en global ekonomi. Med spetskompetens och ny grön teknologi ökar vi tillväxten i Europa och genomför den omställning som EU-länderna strävar efter. Här kan unionens gemensamma återhämtningsfond Next Generation EU komma att spela en viktig roll. Vi måste ta oss an kompetensbristen. Utbildningsnivån för EU:s medlemsländer måste höjas. Nödvändiga reformer för en välfungerande arbetsmarknad inom hela EU måste genomföras och intensifieras. Ska EU bli en spjutspets i världsekonomin duger det inte heller att många av dess medlemsländer har världens bäst utbildade hemmafruar. Mer samarbete behövs för att lösa energikrisen. För att bryta Europas beroende av rysk gas och olja måste vi koppla ihop Europa. Vi ska spara energi och satsa på fossilfria energikällor. Utbyggd kärnkraft i Sverige kommer att spela en viktig roll i omställningen. Samtidigt måste EU söka tillgång till de metaller som behövs vid tillverkningen av hållbara batterier så att Europa inte blir beroende av kinesiska batterimetaller. Mer samarbete behövs också på klimat- och miljöområdet. Det är bara genom samarbete med övriga medlemsländer som vi kan genomföra en grön omställning i EU och hela Europa och värna Europa som den viktigaste miljöorganisationen på vår planet. Ett viktigt steg i det här arbetet är att få till stånd en gränsjusteringsmekanism så att importerade produkter verkligen betalar för sina egna utsläpp. Unionen ska också gemensamt ansvara för att stoppa den globala avskogningen på ett rimligt sätt även i Sverige. Herr talman! Den europeiska gemenskapen hotas inte bara utifrån utan även inifrån. Vår tradition av demokrati starka rättsstater och mänskliga rättigheter utmanas ständigt också i EU. I vissa länder i EU inskränks rättsstatens principer yttrandefriheten och mediernas oberoende. Steg för steg vill vissa EU-länder även avskaffa mänskliga rättigheter som rätten för kvinnor att bestämma över sin egen kropp eller underminera skyddet för hbtqi-personers rättigheter. Vi liberaler har i över ett decennium varnat för antieuropeiska krafter i samarbetet. Det tog sin tid men nu har EU äntligen ett verktyg på plats för att kunna markera mot de stater som över tid eller tillfälligt bryter mot grundläggande värden. Det ska nu visa sig att EU inte ska kunna vara en bankomat för dessa länder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Herr talman! Snart är Sverige ordförande i EU. Det sker i en svår och omtumlande tid för hela Europa och för världen. Vi kommer att leda dessa förhandlingar i mängder av kommittéer utskott och råd. Vi ska se till att vi stärker demokratin och rättsstaten i Europa under vårt ordförandeskap. Vi ska verka för en stabil energiproduktion i hela unionen och se till att satsningar på ny teknik görs för klimat och välstånd hänger samman. Men inte minst ska Sverige som ordförandeland fortsätta att vara en stark röst för frihandel. Det är så vi bygger vårt välstånd och det är så vi bygger frihet. Det är så vi har byggt frihet i Europa och det är också så vi bygger ett starkare Europa. (Applåder)	4679
1165	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Fru talman! Sveriges högt ställda klimatambitioner ligger fast med den här regeringen. Ja på kort sikt försämras förutsättningarna något när utsläppen ökar från transportsektorn. Men då ska vi komma ihåg att detta också hänger ihop med att vi inte vill flytta produktion till andra länder där utsläppen kommer att bli betydligt högre. Tvingas vi importera mat och kött från lantbruk i länder som har mycket högre utsläpp och sämre miljövillkor och inte är lika klimatsmarta kommer det att bidra till ökade utsläpp i stort alldeles bortsett från utsläppen från själva exporten. Därför är det viktigt att värna konkurrenskraften på kort sikt med sänkt reduktionsplikt för att tillåta produktionen att vara kvar i Sverige. De långsiktiga ambitionerna ligger kvar och vägen framåt för att nå dem är elektrifiering och kraftigt utbyggd elproduktion för omställning av industrin och transportsektorn inte lantbruket.	987
1166	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Det var många fina ord men det gör ju inte att Ebba Busch kommer undan verkligheten. Det är ju så här det ser ut: Sverige har åtagit sig att göra sitt för att nå EU:s klimatmål. Vi ska minska våra utsläpp med 50 procent till 2030 i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. Och när Kristdemokraterna och regeringen nu undantar transportsektorn i det arbetet återstår i princip bara jordbruket. Här ska alltså kvasten gå. Här ska kostnaderna läggas för att leva upp till ambitionerna om klimatmålet och ett redan hårt prövat svenskt jordbruk ska få ytterligare mångmiljonbördor på sig som slår mot jobben mot svensk mat och mot konkurrenskraften för Sveriges bönder gentemot europeiska kollegor. Det är ett lika stort slag som svek från KD mot bönderna. KD lovade att vara landsbygdens röst. Varför Ebba Busch tycker Kristdemokraterna att svenskt jordbruk ska betala hela klimatnotan när man nu undantar transportsektorn?	949
1167	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Det ska jordbruket inte göra. Jag förstår att man i Centerpartiet är stressad när man har tappat så otroligt många väljare i både skogslänen och jordbrukslänen. Jag förstår dessa väljare. Det går inte att gå till val på att sätta sig i en regering med Miljöpartiet och samtidigt hävda att man värnar det svenska hållbara skogsbruket och lantbruket. Konkret är vägen framåt elektrifiering och omställning av industrin och transportsektorn. Vi har ett stort företag i Sverige som producerar stål i absolut världsklass nämligen SSAB. De står för 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. De har en realistisk plan för hur de ska få bort de utsläppen och producera stål på ett grönt och utsläppsfritt sätt. Det är den typen av investeringar och omställningar som den här regeringen kommer att bana väg för. Men det gör vi inte genom att slå ut det svenska lantbruket den egna befolkningen eller hushållen. På detta sätt kan vi kapa en tiondel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är en offensiv grön klimatomställning som värnar svensk konkurrenskraft och svenska hushåll. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt (Applåder)	1176
1168	Per Bolund (MP)	MP	Fru talman! Om sju år ska EU:s krav på att vi ska minska våra utsläpp med 50 procent levereras av samtliga EU-länder. För Sveriges del handlar det alltså om 50 procents minskning. Samtidigt har vi en regering som i sin egen budget skriver att med regeringens politik kommer målen inte att nås. Däremot kan man när nu alla skäller på Miljöpartiet konstatera att regeringen själv säger att med Miljöpartiets politik skulle målen nås. Då kan man tala om effektiv klimatpolitik. Regeringens nya mantra är fossilfrihet. Det låter som att man ska försöka göra sig mindre beroende av fossila bränslen. Samtidigt lägger nu regeringen fram förslag efter förslag om att sänka kostnaderna för att elda fossilt i fjärrvärme och kraftvärme. Man ska nu sänka skatten på utsläpp i transportsektorn. Man ska göra en slakt av reduktionsplikten vilket ökar utsläppen och därmed fossilberoendet med 10 procent. Reseavdraget kommer att gynna fossilbilar snarare än kollektivtrafik. Man ska slopa elbilspremien vilket stoppar elektrifieringen och man gör det svårare och dyrare att bygga havsbaserad vindkraft. Hur gör detta Sverige mer fossilfritt Ebba Busch?	1151
1169	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Att ställa om är otroligt svårt för vår stolta men utsläppstunga industri i Sverige om det inte finns tillräckligt med el där man har gjort sina investeringar särskilt när elen behövs 24:7 och 365 dagar om året. Det regeringen nu gör är att lägga till kärnkraften. Man kan sammanfatta linjen som att alla goda krafter behövs. Vi kommer att bana väg för ny solkraft och fortsätta underlätta för hushåll att sätta solpaneler på taken. Vi kommer att kraftigt korta tillståndsprocesserna för vindkraft där den är välkommen - både land- och havsbaserad vindkraft. Jag har inte sagt nej till någon sådan utan vi kommer att göra det vi kan för att bana väg för den där det är rätt och riktigt. Men det vi adderar är kärnkraften. Detta är det mest avgörande och viktiga om vi ska ha en realistisk plan för att klara omställningen framöver.	852
1170	Per Bolund (MP)	MP	Fru talman! Då är det viktigt att också vara medveten om hur världen ser ut det vill säga att Sverige har ett rekordstort elöverskott. Vi exporterar mer el än vi någonsin har gjort. Då räcker det inte med att bara prata om kärnkraftsreaktorer som har lagts ned för det har förts till mycket mer förnybar och fossilfri el till systemet. Ebba Busch precis som resten av regeringen har uppenbarligen i den här debatten bara ett enda svar på alla frågor som rör klimat och miljö: kärnkraft kärnkraft kärnkraft. Det är uppenbart att det är en rökridå en radioaktiv rökridå för att flytta fokus från de stora klimatproblem som vi har och de stora klimatutmaningar som ligger framför oss. Det är uppenbart att den politik som förs inte leder till fossilfrihet. Regeringen skriver själv att den leder till ökade utsläpp och det är ju lite farligt för trovärdigheten i politiken generellt och kanske också för Ebba Busch själv att säga en sak och göra en annan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Men låt oss snäva in på vindkraften. Hur tror Ebba Busch att intresset för att investera i fossilfri el påverkas när man nu inte kommer att betala för anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft?	1236
1171	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Det här handlar om teknikneutralitet. Vi ska inte dopa sönder ett kraftslag till förmån för ett annat utan det viktiga är att vi får ned utsläppen och att kraftslagen är fossilfria. Därför kommer vi inte att gå in med ensidiga subventioner till ett enskilt kraftslag. Det är inte på det sättet vi ser till att det blir tillräckligt kostnadseffektivt och håller för en riktig grön omställning framåt. Det vi kan göra är till exempel att kroka arm med Frankrike som har hittat sätt att korta sina tillståndsprocesser för kärnkraft och framför allt också för vindkraft. I detta inspireras vi gärna av andra länder och tar oss an det som den tidigare rödgröna regeringen inte gjorde för att öka takten för nya kraftslag. Vi välkomnar samtliga kraftslag oavsett hur många gånger Per Bolund nämner ordet kärnkraft" i sina repliker. "	846
1172	Per Bolund (MP)	MP	Fru talman! Ja vi står inför en klimatkris. Det tog jag väldigt kraftfullt upp i mitt tidigare anförande men det är lika uppenbart att vi står inför en naturkris. Det är också uppenbart att de två kriserna är väldigt tätt kopplade till varandra inte minst i dag när det är dag för biologisk mångfald på COP 27 klimattoppmötet. Det konstateras i forskningen och i IPCC:s rapporter att just frågan om biologisk mångfald att värna naturen också är ett sätt att värna vårt klimat. Samtidigt är det en väldigt oroande situation. Av Världsnaturfondens Living Planet Report framgår att sedan 70-talet har antalet fiskar däggdjur och grod- och kräldjur minskat med 70 procent. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden och när en art har utrotats är den borta för evigt. Naturen kan rädda oss men bara om vi räddar den först säger Inger Andersen chef för FN:s miljöprogram Unep. Nu är det klimattoppmöte i Egypten. I december kommer det att vara FN:s COP 15 för konventionen om biologisk mångfald. Där har såklart Sverige precis som alla andra länder också ett stort ansvar att värna sin biologiska mångfald. Samtidigt bedriver regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna en politik som går i precis motsatt riktning. Man skär nu kraftigt ned budgeten för att skydda och sköta värdefull natur precis mot vad vetenskapen säger. Man röstar också emot i princip alla förslag som kommer från EU: strategin för biologisk mångfald att vi ska integrera miljömålen i EU:s jordbrukspolitik och en ökad kolbindning i skog och mark - där vill man i stället ha en minskning. Man har motarbetat EU:s avskogningsförordning som just är till för att motarbeta avskogning av Amazonas. Det säger regeringen nej till. Det handlar om nya regler om bekämpningsmedel både i EU och i riksdagen som påverkar biologisk mångfald. Man bryter också medvetet mot vattendirektivet och artskyddsdirektivet. Detta är såklart oroande för det försvagar EU:s arbete. Inte minst när Sverige nu ska vara ordförande är det väldigt illa att man sätter sig på en extrem kant och motarbetar arbetet för biologisk mångfald som också är klimatarbete inom EU.	2151
1173	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Fru talman! Sverige tar över ordförandeskapet i EU på nyårsdagen. Vi liberaler arbetar för att våra medlemsländer inte bara ska vara redo att tackla de många allvarliga frågor vi diskuterar i kammaren i dag. Vi hoppas även att vi ska kunna rikta blicken mot framtiden. Vilka nya länder ska vi välkomna in i vår europeiska familj? Det är en fråga. I juni fick inte bara Ukraina status som kandidatland för medlemskap utan också det fina landet Moldavien. Vi måste stödja dessa länder under hela processens gång. Vi förutsätter att de lever upp till unionens tuffa medlemskrav så att de så småningom kan välkomnas som fullständiga medlemmar i EU. Men vi får inte låta ambitionerna stanna där. Länderna på västra Balkan och Georgien i Kaukasien bör vara på tur. Låt oss välkomna alla dessa länder till historiens mest framgångsrika fredsprojekt! Vi liberaler är övertygade om att Europa kan bättre om vi samarbetar mer och om vi samarbetar mer effektivt. Tillsammans ingår vi frihandelsavtal med andra delar av världen för ökad tillväxt nya jobbmöjligheter och ökad hållbarhet. Här är det till exempel glädjande med resultatet i det brasilianska valet. Möjligheterna ökar att verkligen få till ett hållbart handelsavtal med stora centrala delar i den delen av världen apropå skogens roll till exempel. Vi kommer att fortsätta att arbeta tillsammans för att markera mot krigsförbrytarna i Moskva och vi ska fortsätta att stödja frihetskämparna i Ukraina. Det är så vi tillsammans tar ansvar för vår framtid för vår hållbara framtid för klimatet och för en omställning. (Applåder)	1654
1174	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! I förhandlingarna om den nya regeringen fick Liberalerna ansvaret för ett av regeringens tyngsta uppdrag nämligen klimat- och miljöministerposten. Det är ett viktigt uppdrag för att genomdriva den gröna omställningen i Sverige. Och i det stundande ordförandeskapet har man ansvar för att leda hela EU:s arbete med att få ned klimatutsläppen. Här har vi i kammaren fått höra att statsministern i alla fall fortfarande står bakom klimatmålen. Men ska klimat- och miljöministern ha någon trovärdighet och möjlighet att utföra sitt uppdrag behöver regeringen också presentera konkret politik för att man ska nå klimatmålen. Klimat- och miljöministern kommer inte att ha någon trovärdighet i att leda arbetet med att EU ska sänka utsläppen om den svenska regeringen för en politik som i stället ökar de svenska utsläppen. När kommer regeringen att presentera förslag så att vi kan nå våra klimatmål och så att den liberala klimat- och miljöministern har möjlighet att utföra sitt uppdrag?	1000
1175	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Klimatfrågan handlar ytterst om att nästa generation ska ärva en planet som är bättre än den vi själva ärvde. Våra beslut i dag spelar roll för framtiden. Det främsta arvet i klimatpolitiken från den förra regeringen är att man lade ned fyra reaktorer av Europas bäst planerbara kraft. På så sätt försenades den gröna omställningen i Sverige och i förlängningen i hela EU. Men för att bli fossilfri krävs alltså mer energi till industrin och transporterna inte mindre. Den nya regeringen tar ansvar för hela Europas energisäkerhet genom att bygga ny europeisk kärnkraft. Och det är inte bara Sverige som inser detta. Finland Frankrike Tjeckien Slovakien Polen och Storbritannien deltar alla nu i en grön europeisk offensiv för ny kärnkraft. Det finns en brutal lärdom i detta. Att 10 miljoner svenskar ställer om och blir mer klimatsmarta är bra. Att 450 miljoner européer gör detsamma är ännu bättre. Sverige kan bidra och bidrar redan nu med ny teknik för att fasa ut det fossila men det är först när sådan teknik anammas brett i hela EU som vi ser utsläppen minska på bred front. Därför var det viktigt att Europaparlamentet och ministerrådet i oktober enades om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Det är riktig och effektiv klimatpolitik. Vi kan som enskilt EU-land bidra till en grön omställning och vi kan genom tuffa men rättvisa regler leda den gröna omställningen i hela EU. Vi är ett föredöme för resten av världen. Kontinenter ska knytas ihop med gemensam klimatpolitik. (Applåder)	1535
1176	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Det är ett stort ansvar som vilar på denna regering - och tidigare regeringar - när det gäller att rädda vår planet. Den enkla meningen i den långa berättelsen är att vi ska jobba för en ny klimatpolitisk handlingsplan som vi hoppas kunna presentera för riksdagen nästa år. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Vi har sett att delar i det tidigare arbetet har varit väl kortsiktiga och inte haft det långsiktiga perspektivet. Det är det som är svaret. Utan att bli för tjatig fru talman ska jag säga att det handlar om tanken på hur vi ska ha mer av så att säga reglerbar energiproduktion. För alla målen - 2030 2040 och 2045 - är det helt avgörande att vi fördubblar och kraftfullt förstärker vår elproduktion. Någon annan väg finns inte. Men vi kommer att presentera en ny klimatpolitisk handlingsplan för riksdagen bland annat Socialdemokraterna.	902
1177	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Sverige behöver mer billig el. Jag kan konstatera att den nya regeringen försämrar förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften som är det energislag som snabbt skulle kunna ge oss mer billig el. Detta försvårar naturligtvis möjligheten att nå klimatmålen. Jag kan konstatera att med den politik som vi förde i den regering som jag satt i var det tydligt att vi skulle nå målen till 2030. Men med den budget som presenterades i förra veckan var det tydligt att den nya regeringen inte når målen till 2030. Ska den nya klimat- och miljöministern ha någon som helst möjlighet att ha trovärdighet och att genomföra sitt arbete med att få hela EU att minska sina utsläpp måste regeringen föra en politik som gör att vi i Sverige når våra klimatmål. Det handlar om ledarskap - att se till att ministrar från ens parti får möjlighet att utföra sitt arbete. Då måste detta presenteras före den 1 januari. Frågan är: Kommer man att presentera politik före den 1 januari som gör att vi når våra klimatmål i Sverige? Det är en fråga om ledarskap Johan Pehrson.	1075
1178	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag delar den åsikten. Det handlar om ledarskap. Det handlar om ledarskap för ett Sverige som ska hålla ihop ett Sverige som ska orka med att ta Sverige framåt. Vi får inte glömma bort hur det var när denna kammare slog fast den högsta ambitionen i fråga om reduktionsplikten - vi liberaler var med och gjorde detta med berått mod. Vi var med men det var i ett läge där diesel- och bensinpriset var på helt andra nivåer än vad vi ser i dag. Det handlar om att människor tillsammans ska orka med klimatmålen överleva få sin vardag att gå ihop ha jobb att gå till och ha hus där man inte behöver klä sig i det senaste understället. Då är det viktigt att man har en hållbar politik för människor också. Det är därför som vi kommer att återkomma i denna klimatplan med hur vi ska nå detta men det bygger på elektrifiering. Jag hörde nyss diskussionen om att vi tar bort elbilspremien - att det är det som slår sönder hela målet. Det verkar inte klokt. Så kan det inte vara. Vi kommer att återkomma och ta vårt ansvar för att vi ska ha en planet att bo på också om 10 20 30 40 och 100 år.	1109
1179	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Fru talman! Jag reagerade lite på Johan Pehrsons inledande anförande där han talade om sin vision för det europeiska samarbetet och om antieuropeiska krafter. Det finns gott om sådana i tredjeland så att säga. Ryssland är kanske det tydligaste exemplet på en typisk antieuropeisk kraft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Som jag uppfattade Johan Pehrson - han får gärna rätta mig om jag har fel - pratade han i första hand om antieuropeiska krafter inom Europa och EU. Det gör mig lite nyfiken på vad detta innebär. För mig är det inte självklart vad man menar med antieuropeiska krafter. Är alla som inte bejakar mer maktöverflyttning till Bryssel mer centralisering ett mer federalistiskt EU och så vidare antieuropeiska krafter enligt Johan Pehrson och Liberalerna eller vilka är de antieuropeiska krafterna?	852
1180	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Nej så är det naturligtvis inte. Man kan vara för ett EU light ett EU mittemellan eller ett kraftfullt EU. Jag och Liberalerna tror att Europa och dess människor friheten och demokratin klimatet och välståndet har att vinna på ett starkt EU i en värld som är ganska obehaglig. Det jag tänker på är länder som under åratal har haft EU som en bankomat trots att de har inskränkt människors fri- och rättigheter. Det kan handla om allt från personer som vill leva med personer av samma kön till kvinnor och deras rätt att själva få bestämma över sin kropp. Det är vad jag riktar in mig på inte alla andra länder. Jag vill påminna om att vi har ett läge där demokratiindexmätningarna i världen går åt fel håll. Man måste vara tydlig med detta och vad konsekvenserna blir för människor i framtiden. Det går åt fel håll och här har vi - alla partier i Sveriges riksdag - tillsammans ett stort ansvar.	917
1181	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Fru talman! För mig - i min värld utifrån mitt perspektiv - är en antieuropeisk kraft en person eller en kraft som vill centralisera likrikta och förstöra den mångfald som finns i Europa. Jag sa i mitt anförande här tidigare att jag tror att det enskilt största hotet mot ett långsiktigt och stabilt europeiskt samarbete är att man inte har respekt för varje enskilt medlemslands särart särställning egna intressen och så vidare. Då gör det mig lite orolig när vi har regeringsföreträdare som ger uttryck för att det finns starka antieuropeiska krafter inom Europa i dag. Att vi sedan skiljer oss åt inrikespolitiskt och att vi här i Sverige kan ha synpunkter på och kanske till och med ibland finner anledning att fördöma utvecklingen i vissa länder är fullt naturligt men jag tycker att det är ett lite oroväckande språkbruk att tala om antieuropeiska krafter när det egentligen handlar om man vill ha en annan syn på EU som system inte på Europa som kontinent.	973
1182	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag är glad att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna lyfter upp detta för det är inte så jag menar. När jag säger antieuropeisk och Europa pratar jag om det Europa som har gett oss så mycket. Europa har genom århundradena inte bara gett oss krig massförstörelse och utrotning utan det har också skapat mycket av det som vi i Sverige älskar. Det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter som är väl fastslagna i alla projekt vi har. Vi jobbar i Europarådet och EU och tillsammans har vi jobbat med och lagt en grund för allt detta - att prata om friheten för individer. Det är detta jag menar när jag pratar om antieuropeisk på samma sätt som jag hävdar att det är väldigt antisvenskt att inte vara tydligt solidarisk till och från. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Men åter till indexen. Jag vill i slutet av debatten här påminna hela kammaren om att när The Economist gick igenom demokratiindexen visade det sig att världen mellan 2006 och 2021 har gått från 28 till 21 demokratier utan anmärkning medan EU har gått från 17 till 8. Länder som Frankrike och andra som vi ser som starka demokratier har numera mycket allvarliga anmärkningar i sitt demokratiindex. Detta måste vi ta till oss för jag tror att fred och frihet värnas bäst av demokratier.	1315
1183	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Tänk att Johan Persson inte en enda gång under det tidigare replikskiftet kunde kritisera Sverigedemokraterna som ett öppet EU-kritiskt parti som öppet hyllar Viktor Orbáns Ungern - inte en enda gång. Jag ska fokusera på gränskontroller och jag vill börja med ett citat: Tillfälliga gränskontroller mellan Schengenländer är bekymmersamma om de tillåts pågå under lång tid." Så står att läsa på Liberalernas hemsida. Johan Pehrson svarade häromdagen på frågor om gränskontroll i Sydsvenskan och pekade på hur viktigt det är att Norden hänger ihop inte minst arbetsmarknadsmässigt. Den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson har sagt att gränskontroller strider mot EU-rätten och att det är hög tid att Sverige upphör med dem. Mina frågor till Johan Pehrson är: Kommer Liberalerna att hålla fast vid sin syn på att vår framtid ligger i Norden och EU? Kommer de att vara en garant för att regeringen följer EU-rätten och slår bort tanken på de permanenta gränskontroller som finns i det så kallade Tidöavtalet? "	1029
1184	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Det är ingen hemlighet att jag som svar på Jimmie Åkessons fråga försökte förklara att det finns skillnader. Det är dock bättre att Annie Lööf frågar Jimmie Åkesson direkt huruvida han står bakom Ungern eller inte. Han har sagt att han inte står bakom allting där och att han står bakom ett svenskt EU-medlemskap. Vi måste som goda demokrater acceptera att partier har olika syn på hur långt vi ska driva integrationen i Europa. Gränskontrollerna är en förlängning av det regelverk som gäller. Jag önskar att vi snarast kan återgå till en situation där vi inte har några gränskontroller inte minst när det gäller den viktiga nordiska integrationen. För de flesta som lyssnar på denna debatt är det tydligt att vi lever i en orolig tid i Europa och det är bakgrunden till att vi och många andra länder som vi ser som likasinnade behåller gränskontrollerna ytterligare ett tag.	892
1185	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Nu har Liberalerna i det så kallade Tidöavtalet kommit överens med Sverigedemokraterna om att permanenta gränskontrollerna så inte heller där går det att se Liberalerna som en garant för något som ens går att likna vid en liberal politik i det nya regeringssamarbetet. Jag beklagar detta. Det beklagar nog också andra inte minst de som bor lever och arbetar i exempelvis Öresundsregionen. Det går att samarbeta mer och skarpare på EU-nivå kring säkerhet och migration utan att slå sönder arbetsmarknadsregioner eller vardagen för vanliga människor. Detta borde en integrations- och arbetsmarknadsminister veta. Det går om man vill men i stället viker man ned sig och går med på att införa permanenta gränskontroller för att blidka sina nya samarbetspartner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt Återigen är det Sverigedemokraternas politik och makten som går före företagsvillkor och arbetspendlande människors liv och vardag. Varför är inte fri rörlighet inom Norden och arbetsmarknadsregioner viktiga längre för Liberalerna och Johan Pehrson?	1094
1186	Edward Riedl (M)	M	Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till finansutskottets ledamöter och riksdagens samtliga partier för den snabba behandlingen av detta ärende som gäller det vinterpaket till stöd för Ukraina som regeringen presenterade i går. En enig riksdag står bakom detta. Denna enighet visar hur starkt det svenska stödet till Ukraina är. Paketet är det största hitintills och innehåller militärt och humanitärt stöd samt stöd för rehabilitering av kritisk infrastruktur. Det militära stödpaketet uppgår till en summa av över 3 miljarder kronor vilket gör det större än alla de tidigare åtta paketen med militärt stöd tillsammans och det humanitära paketet är det största som Sverige hitintills har skickat. Det nya militära stödpaketet planeras innehålla ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition personterrängbilar personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd riktmedel tält samt maskeringsnät. Ukraina har särskilt understrukit behovet av vinterutrustning eftersom den är en förutsättning för att soldaterna ska kunna klara av krigföring under den här vintern. Vi skickar i det här stödpaketet därför exempelvis värmejackor och värmebyxor. Tälten som vi skickar innehåller värmepaket vilket är viktigt inför den kalla årstid som nu väntar. Denna hjälp kommer herr talman att vara avgörande för alla de soldater som nu kämpar för sina liv och för sitt lands frihet. Det nya humanitära och akuta biståndet omfattar både Ukraina och Moldavien och uppgår till cirka 720 miljoner kronor. Dessa medel fattar inte riksdagen beslut om i dag. De är ändå värda att nämna i sammanhanget för detta ska ses som en helhet. Stödet ska bidra till att hjälpa Ukraina och Moldavien att ta sig igenom en vinter som av allt att döma kommer att bli oerhört kall och tuff för dessa länder. Det ska hjälpa de allra mest utsatta med tillgång till mat vatten sanitet vinterutrustning filtar och värmekällor. Stödet ska också bidra till att börja lägga en grund för det enorma återuppbyggnadsarbete som nu väntar i Ukraina. Broar måste återställas och vägar knytas ihop allt för att samhället återigen ska kunna fungera. Konkret innebär det akuta biståndet bland annat 250 miljoner kronor till World Food Programme och 70 miljoner kronor till Röda Korset. Det är pengar som kommer att göra enorm skillnad i människors vardag i den här utsatta situationen. Det senaste året har gjort det mycket tydligt att vi inte längre kan ta någonting för givet inte minst när det gäller fred och frihet i vår del av världen och i vårt närområde. Sedan Rysslands invasion av Ukraina befinner vi oss i ett helt nytt läge och måste agera därefter. Herr talman! Vi har sett fruktansvärda bilder på massgravar efter att ryska trupper dragit sig tillbaka från ukrainska städer. Vi får se en hand som sticker upp ur smuts. Vi får se kvinnor som blivit våldtagna och utsatts för fruktansvärda övergrepp. Vi får se pappor som tar farväl av sina barn och ger sig ut till fronten för att försvara sitt land. Den fria demokratiska världen måste fördöma dessa terrorhandlingar med all tänkbar kraft. Putin ska ställas till ansvar för de handlingar han begått. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Under de månader som kriget har pågått har det skett en betydande förändring av innehåll på det militära stödet som Sverige nu lämnar. Det har gått från skyddsutrustning i det första beslutet i slutet av februari till nu mer avancerade vapensystem och ammunition som planeras och som vi fattar beslut om i dag. Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 kommer fortsatt stöd till Ukraina tillsammans med ett upprätthållet starkt tryck mot Ryssland att vara högt prioriterade frågor för regeringen. Försvaret av Ukrainas frihet är vår tids mest avgörande utrikespolitiska uppgift. Det kommer att göra stor skillnad i vinter för alla de ukrainare som nu kämpar för sina liv och sin frihet. Herr talman! Jag vill återigen rikta ett stort tack till utskottets ledamöter för snabb hantering och till riksdagens alla partier för att vi nu tillsammans står bakom detta vinterpaket till Ukraina. Med det herr talman yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.	4293
1187	Ulrika Liljeberg (C)	C	Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen. Det här är en välkommen reform som nu permanentas och implementeras i hela landet. Utöver ett bra brottsförebyggande arbete och en hög uppklarandegrad av brott är just snabb lagföring både önskvärd och viktig för alla inblandade. Vi från Centerpartiet ser gärna fortsatta reformer och förbättringar inom rättsområdet som möter de utmaningar vi har som samhälle och där vi använder våra gemensamma resurser på bästa sätt. Men samtidigt kommer vi i Centerpartiet i dag och även fortsättningsvis att värna de grundläggande rättsstatsprinciperna det vill säga i dag principen att liknande fall ska bedömas lika. På samma gång som vi är för att rationalisera och snabba upp anstår det oss inte som rättsstat att inte samtidigt upprätthålla de principer som är grunden för förtroendet för systemet. Den bärande principen är att man ska få en samlad påföljd för de brott man begått fram till att domen avkunnas. Dock kan och ska mål i större utsträckning nu kunna avgöras genom deldomar där man så att säga dömer av brott allteftersom. Utan en ventil att beakta påföljderna i respektive deldom är risken att lika fall bedöms olika enbart utifrån val av handläggningsrutin. Sådana olikheter brukar allmänheten varken förstå eller uppskatta och det är normalt sådant som ny lagstiftning omhändertar och löser. Men nu är förslaget i stället att öka risken för detta. Lagrådet påpekar som vi har hört detta i sitt yttrande och ifrågasätter starkt om det är rätt att förhålla sig på det sättet. Lagrådet anger att en möjlig lösning på detta är att använda de befintliga reglerna i 34 kap. i brottsbalken genom att där lägga till dagsböter. Problemet lyftes även upp i utredningen och i Brås utvärdering av försöksverksamheten. Vi anser att detta borde ha tagits med i den nya lagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Snabbare lagföring av brott Jag vill avslutningsvis påpeka att det vi föreslår inte ska förväxlas med den så kallade mängdrabatten som vi anser bör ses över utan det här avser rättsprincipen att lika fall ska behandlas lika. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	2190
1188	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av finansminister Elisabeth Svantesson justitieminister Gunnar Strömmer kulturminister Parisa Liljestrand och statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Frågestund En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Finansminister Elisabeth Svantesson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.	483
1189	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Jag hade glömt om jag skulle gå fram till talarstolen eller ställa frågan från min bänk men nu är jag på rätt plats. Fru talman! Vi går mot en tuff ekonomisk vinter; både jag och finansministern har varit tydliga med det de senaste veckorna. Men faktum är att vi har vetat det väldigt länge fru talman. Vi visste det i valrörelsen och vi visste det före sommaren. Trots det stod Elisabeth Svantesson Moderaterna och Sverigedemokraterna i valrörelsen och lovade det ena efter det andra - och nu backar man på löfte efter löfte. Jag har all förståelse för att det är tufft att prioritera. Man måste prioritera och kan inte kompensera fullt ut. Men frågan är hur ni väljer att prioritera Elisabeth Svantesson. Vi ser att reallönerna sjunker för vanliga löntagare att pensionärerna får det tuffare i matbutikerna och att barnfamiljerna frågar sig om de har råd med vintern. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Därför är frågan: Varför väljer ni i detta tuffa ekonomiska läge där ni säger att alla andra ska stå tillbaka att prioritera en skattesänkning för höginkomsttagare med 10 miljarder kronor?	1138
1190	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack för frågan Mikael Damberg! Det tar kanske ett tag innan vi hittar våra nya roller och platser i kammaren. Jag uppskattar frågan. Ja det är minst sagt tuffa tider - bara mellan augusti och oktober skrevs prognoserna ned vad gäller tillväxten och upp vad gäller inflationen. Det leder till en mängd förändringar till exempel att garantipensionärerna per automatik får det bättre eftersom det är den typen av indexeringar vi har. Det leder också till att skiktgränserna förändras viket gör att färre behöver betala statlig inkomstskatt. Det är en del av de system vi har. Jag är väldigt glad fru talman att vi fyra partier som har lagt fram en budget här i Sveriges riksdag tar ansvar i ett svårt läge - och att vi gör väldigt mycket av det vi sa att vi skulle göra redan i den första budgeten. Jag är glad för det och jag är också glad eftersom jag vet att vi kommer att få ett ja till budgeten när det ska röstas om den här. Det är bra för svenska hushåll och det är bra för svenska företag.	1022
1191	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Det var inte ett svar på frågan. Frågan var varför ni väljer att sänka skatten för högavlönade med 10 miljarder kronor Elisabeth Svantesson. Det handlar ju om att det finns andra grupper som nu står tillbaka. Vi hade ett färdigberett förslag om att ta bort den orättvisa funkisskatten vilket skulle kosta 290 miljoner kronor. I stället väljer ni att sänka skatten för högavlönade med 10 miljarder kronor. Varför?	431
1192	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Man kan nästan tro att Mikael Damberg menar att vi har fattat ett aktivt beslut att sänka skatten för vissa grupper. Så är inte fallet. Vad detta handlar om är att garantipensionärer nu får en höjning på grund av inflationen. Det är bra. Det handlar om att studenter får en höjning och det handlar om att skiktgränser förändras. Indexeringen av drivmedel förändrades ganska dramatiskt vilket vi har diskuterat tidigare. Mycket händer för inflation är riktigt dåligt. Men det leder bland annat till att färre behöver betala statlig inkomstskatt och det kan ju vara bra för en specialistsjuksköterska som behöver jobba extra pass. Men helheten är som den är. Så var det när Mikael Damberg var finansminister och så är det nu.	746
1193	Ludvig Aspling (SD)	SD	Fru talman! I regeringens EU-deklaration står det så här: Utan en hållfast yttre gräns så hotas den inre rörligheten." Jag håller naturligtvis med men detta sätter också fingret på en viktig fråga. Just nu bygger Polen ett antal gränsbarriärer mot den ryska enklaven Kaliningrad och ett antal andra EU-länder håller på med liknande projekt. EU-länder med yttre gräns måste dock finansiera detta helt själva. De får ingen hjälp från unionen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Om EU ska finansiera någonting över huvud taget tycker vi att det är en självklarhet att den här typen av åtgärder borde ligga i toppen på prioriteringslistan. Jag vill därför fråga Elisabeth Svantesson: Eftersom den europeiska migrationspolitiska linjen nu tydligen är att vi ska gömma oss bakom Polens Greklands och andra länders gränsskydd är det då inte rimligt att unionen är med och betalar för dessa? "	905
1194	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack för frågan Ludvig Aspling! Detta är en minst sagt central fråga som vi diskuterar på många olika sätt i EU. Det gäller inte bara finansiering av både det ena och det andra som försvarsfrågor och många andra delar utan självklart också att vi är i ett säkerhetspolitiskt läge som har försvårats. Det har gjort det svårare för många länder inklusive Polen Ungern och Finland. Många länder upplever en helt ny säkerhetssituation. Jag har inget rakt svar på frågan i denna specifika del men jag konstaterar att det just nu finns en väldig lust från många EU-länder att finansiera allting gemensamt - och helst via gemensam upplåning. Det är vi i grunden ganska kritiska till som Ludvig Aspling vet. Men jag antar att den här frågan kommer att återkomma många gånger under de närmaste åren just med anledning av det som Ludvig Aspling lyfter nämligen att läget är annorlunda. För Polen är detta en ganska tuff situation.	947
1195	Ludvig Aspling (SD)	SD	Fru talman! Ja det finns ju en hel del länder som är väldigt sugna på att få finansiering av allt möjligt från Europeiska unionen och det är just därför jag ställer den här frågan. Av alla saker som Europeiska unionen potentiellt skulle kunna finansiera är nämligen det här en av de mer logiska. Om man tittar på unionens syfte vilket jag vet att vi är ungefär överens om borde väl det här ändå ligga ganska nära toppen på den prioriteringslista som unionen har. Det är en gemensam angelägenhet att värna den yttre gränsen. Jag hoppas därför att finansministern kommer att i alla fall fundera på detta.	612
1196	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag kan lova Ludvig Aspling att jag definitivt kommer att fundera på detta. Vi kan gärna prata vidare om frågan vid andra tillfällen. Det är en central och viktig fråga. EU:s finansiering av A B och C är som sagt en ständig diskussion och när det gäller säkerhetsfrågorna är de högt upp på dagordningen både för den här regeringen och i EU.	357
1197	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Det säkerhetspolitiska läget i Europa är fortsatt mycket allvarligt. Ryssland bedriver ett urskillningslöst anfallskrig mot Ukraina. Det är ett krig som orsakar stort mänskligt lidande. Ansvaret för kriget vilar enbart på den ryska statsledningen. Folkrätten ger Ukraina laglig rätt att försvara sig mot Rysslands angrepp. Sedan kriget bröt ut har Sverige bistått med flera militära stödpaket och ett utbildningspaket med syfte att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare. Därtill har vi ökat biståndet för humanitärt stöd till Ukraina. Det är tyvärr sannolikt att kriget i Ukraina kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina. Vi socialdemokrater står därför helt bakom finansutskottets förslag att bemyndiga regeringen att skänka ytterligare försvarsmateriel i form av luftvärnssystem ammunition och vinterutrustning till Ukraina. Herr talman! Rysslands folkrättsvidriga krigföring i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i hela Europa. Sveriges politik i den här situationen har vilat på tre ben. Det handlar om att stötta Ukraina att driva på för sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige. Vi har i bred politisk samsyn påbörjat en omläggning av svensk försvarspolitik. Sveriges försvar har i dag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp och vi har genomfört den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950-talet och fortsätter den. För att öka landets försvarsförmåga har vi kommit överens om att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av bnp. Men det är också helt avgörande att de ökade resurserna till försvaret omsätts i faktisk ökad försvarsförmåga. I det här svåra säkerhetspolitiska läget måste alla beslut om att skänka bort svensk militär materiel vara noga avvägda mot våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige. Alla beslut måste således baseras på en grundlig analys. Den analysen finns nu. Frågans allvar lämpar sig illa för kampanjpolitik eller för svepande uttalanden som från den tidigare oppositionsledaren om att den förra regeringen agerade ynkligt och svagt". Jag noterar att det svenska artillerisystemet Archer inte heller nu ingår i paketet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Avslutningsvis herr talman: Rysslands invasion av ett demokratiskt självständigt land innebär ett hot mot hela Europas säkerhet. Vi måste fortsätta att stå upp för Ukrainas rätt att försvara sig och fortsatt stötta Ukraina tillsammans med EU:s medlemsländer och internationella partner. Därför är jag glad över att det finns en så bred enighet i Sveriges riksdag för detta. Det tjänar Sverige väl i det här allvarliga säkerhetspolitiska läget. Herr talman! Med det yrkar också jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder) "	2903
1198	Ali Esbati (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! SD:s och regeringens budget är som bekant tom på förslag för att hjälpa de mest utsatta hushållen. Landets höginkomsttagare går dock inte tomhänta utan när bördorna av krisen ska fördelas har den moderata urinstinkten vaknat till liv. De som har mest får rejäla skattesänkningar när gränsen för statlig skatt höjs kraftigt. De som tjänar över 70 000 i månaden får 1 400 i skattesänkning - och det utöver de stöd de kan få för att exempelvis låta rengöra poolen och numera värma den. Skiktgränserna är tänkta att någorlunda följa med löneutvecklingen. Löneökningar på runt 10 procent diskuteras dock knappast utom möjligen hos Moderaterna i Norrtälje och i en del från verkligheten fritt svävande bolagsstyrelser. Frågan till Elisabeth Svantesson blir därför: Varför lägger hon 10-12 miljarder på att sänka skatten för dem som har det bäst ställt - ungefär dubbelt så mycket som hon lägger på proffsen i välfärden?	981
1199	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Det är alltid roligt att höra Ali Esbatis målande beskrivningar men faktum kvarstår - och det är lite tråkigare än en målande beskrivning - att Sverige befinner sig i en oerhört tuff situation vad gäller inflationen. När vi har inflation justeras som vi vet prisbasbelopp och annat till exempel olika index. Det gäller som jag sa tidigare garantipensionärer och studenter och även vissa delar av sjukförsäkringen. Det gäller också exempelvis skiktgränsen. Så har även tidigare regeringar gjort. Jag vet inte om socialdemokrater och vänsterpartister tidigare har justerat ned just det indexet - det kan de ha gjort. Socialdemokraterna tog bort värnskatten och det tycker jag var bra. Nu handlar det om en indexering. Man kan naturligtvis ha olika syn på den men den sker per automatik. Det är inte ett specifikt beslut som regeringen har tagit tillsammans med Sverigedemokraterna utan detta är en del av indexeringen.	940
1200	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Finansministern och jag har lite olika syn på vad automatiskt" betyder. Och ja - jag har själv varit med och sett till att skiktgränserna inte höjs lika mycket. Skälet till det är att det ger olika utfall. Om indexen höjs så att fattigpensionärer inte riskerar att svälta menar i alla fall jag och Vänsterpartiet att det har en annan funktion än när fler höginkomsttagare i likhet med Elisabeth Svantesson får 1 400 kronor mer i månaden. Frågan var varför det är en rimlig prioritering. "	503
1201	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag ser många fördelar med den typ av prisbasbelopp och de indexeringar vi har särskilt för dem som just nu kämpar väldigt hårt. Många kämpar hårt med att få sin pension att räcka. Därför är det bra att garantipensionen har höjts som vi var överens om här i riksdagen och att den nu höjs med indexering. Jag är väldigt glad för att vi sänker drivmedelsskatten så att fler klarar av att ta bilen till jobbet. Allt detta är viktiga saker som vi gör i vår budget. Jag har redan sagt det och behöver inte svara på frågan mer: Det här är en indexering.	567
1202	Catarina Deremar (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Jag vill ställa en fråga till kulturminister Parisa Liljestrand. I Tidöavtalet kan man läsa att mediernas frihet ska värnas att mångfalden av olika medier ska främjas och att public service-verksamheten ska utvecklas i den demokratiska infrastrukturen. Vad är det som ministern vill utveckla i den delen?	368
1203	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag tackar för frågan. Det stämmer att det i Tidöavtalet slås fast att fria medier är en viktig del av vår demokratiska infrastruktur. Jag tycker att det är otroligt positivt att detta betonas redan där. Det är oerhört viktigt för Sverige att ha fria och oberoende medier. Public service är en del av det. Kombinationen av så kallade kommersiella medier och public service gör att vi får en mångfald av fria medier i vårt land vilket är otroligt viktigt att värna. När det handlar om utvecklingen av public service jobbar vi just nu fram direktiven för den nya utredningen om sändningstillståndet. Det ska vara klart före jul och under första kvartalet nästa år ska utredningen förhoppningsvis sjösättas. Då kommer vi också att beröra frågan om oberoende men jag kan säga att det framför allt handlar om att möta digitaliseringen och teknikutvecklingen som sker i samhället.	893
1204	Catarina Deremar (C)	C	Fru talman! Tack ministern för svaret! Jag vill också ställa en fråga kring public services breda uppdrag. Det tycker vi i Centerpartiet är viktigt. Det är viktigt vid en kris att det finns lättillgänglig korrekt samhällsinformation. Hur ser ministern på betydelsen av ett brett uppdrag för public service ur denna aspekt?	328
1205	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag tackar för frågan. Det här är en oerhört viktig fråga inte minst i dag när vi har ett så osäkert omvärldsläge som vi faktiskt har. Jag är glad över att vi redan i nuvarande sändningstillstånd såg till att få en tydligare skrivning kring hur public service kan användas under osäkra förhållanden till exempel kris och krig. Det ska naturligtvis kvarstå. Den möjligheten är viktig just för att kunna sprida viktig sanningsenlig information till samhället.	476
1206	Emma Berginger (MP)	MP	Fru talman! Min fråga går till civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin. Klimatförändringarna utgör ett säkerhetspolitiskt hot; detta uppmärksammades redan av Försvarsberedningen 2006. Klimatförändringarna sker här och nu. De extrema väderhändelser som vi ser är inte bara början på det nya normala utan de riskerar också att bara vara början på den framtid som väntar. Det är ytterst oroväckande att världen riskerar att missa 1 5gradersmålet vilket skulle innebära än större konsekvenser. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Extrema värmeböljor torka översvämningar och skyfall kan leda till brist på livsmedel och dricksvatten nya sjukdomar och påverkan på energiförsörjningen även här i Sverige. Den typen av störningar kan utnyttjas av antagonistiska krafter. Klimatförändringarna kan också komma att leda till ökade spänningar i vår omvärld. Det är alltså viktigt att ta det säkerhetspolitiska hotet från klimatförändringarna på allvar. Jag undrar därför på vilket sätt regeringen kommer att arbeta för att anpassa samhället till det förändrade klimatet.	1082
1207	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Jag tackar för frågan. Precis som påpekats är civilt försvar egentligen någonting oerhört brett. Det handlar om att få hela samhället att fungera utanför normalläget - ytterst under höjd beredskap eller i värsta fall krig. Sedan jag tillträdde det här uppdraget har jag liksom regeringen varit mycket tydlig med att fastslå vad som är den dimensionerande uppgiften för det civila försvaret. Den dimensionerande uppgiften är krig. Detta är den svåraste utmaning som det svenska samhället kan ställas inför. I det ligger naturligtvis att vi då också får förmåga att hantera andra typer av samhällskriser till exempel sådana som är påverkade av klimatet. Det vi nu gör är att satsa ytterligare 1 miljard på åtgärder för att förebygga detta.	757
1208	Charlotte Quensel (SD)	SD	Herr talman! Den 24 februari vaknade det ukrainska folket upp till en fasansfull verklighet. Ryssland invaderade både med marktrupper och med flyganfall. Invasionen var oprovocerad och olaglig. Den var driven av ett maktbegär och en arrogans från ett mycket stort och aggressivt grannland. Det ukrainska folket har visat omvärlden en tapperhet och styrka som få vågade hoppas på. Vi kan vara säkra på att den ryska invasionen inte har gått enligt plan. Ukraina har framgångsrikt stoppat invasionen i stora delar av landet. Senast i förra veckan retirerade ryssarna från Cherson som har varit ockuperat sedan början av mars. Ryska soldater lämnade efter sig en förstörd stad med många civila dödsoffer. Infrastrukturen har förvandlats till ruiner och broar förstörts. Och den ryska militären har minerat hem skolor och sjukhus. Måltavla för Ryssland är civila. Det är en vidrig strategi som bryter mot alla internationella lagar. Att Ryssland tvingats överge Cherson är Putins hittills största bakslag. Det är en seger för det ukrainska folket. Det är ett folk som slåss i underläge för att försvara rätten till sitt land. I tisdags visade Ryssland återigen hur man siktar in sig på att maximalt öka civilas lidande med över 100 kryssningsrobotar mot civila mål. Förutom att de dödade oskyldiga människor slog de ut energiförsörjningen för över 7 miljoner människor. Resultatet är att man inte kan tillaga mat och har iskalla hem att sjukhus är utan ström och så vidare. Herr talman! Tänk om det hade varit vi som vaknade upp den 24 februari till bomber som skakade våra hem och förgjorde allt i sin väg. Tänk om det hade varit vi som hade fått se Gotland bli ockuperat och isolerat som hade fått skicka våra kära till fronten som inte vetat om de lever eller skickats till ryska läger som hade fått meddelande om att våra kära hade stupat eller som fördrivits från våra hem och vår försörjning. Tänk om det hade varit vi som fått lämna våra familjemedlemmar och fly till andra länder i hopp om att bli mottagna på nåder. Det fanns en tid då många såg en sådan utveckling som otänkbar möjligen hemmahörande i Jan Guillous Hamiltonböcker. Göran Persson tidigare socialdemokratisk statsminister var stolt över att under sin tid halvera försvaret. Han ansåg det till och med onödigt med ett försvarsutskott i riksdagen. En tidigare statsminister i närtid har kallat försvaret för ett särintresse och följt upp det med att det finns inget hot mot Sverige". Under den tiden var Sverigedemokraterna det enda parti som ville se ökade anslag till försvaret. Det har vi kämpat för sedan vi kom in i riksdagen 2010. Vi har också varit tydliga med varför vi har velat stärka försvaret: hotet från Ryssland. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Herr talman! I dag är tonen den omvända. Hoten mot Sverige är de allvarligaste sedan andra världskriget. Det enda sättet att stå upp mot en aggressiv stat som Ryssland är att vi gör det tillsammans med andra demokratiska länder. Det viktigaste vi kan göra nu är att stötta det ukrainska folket så att det förmår driva Ryssland ut ur Ukraina och det för alltid. Om det hade varit Sverige som invaderats den 24 februari hade vi varit helt beroende av stöd från omvärlden. Därför är det självklart att Sverige hjälper Ukraina på alla sätt vi förmår. Det handlar om att välkomna ukrainska flyktingar och att införa sanktioner mot Ryssland. Men det handlar också om att stödja Ukraina med militär utrustning. I dag beslutar vi om det största militära stödet hittills till en kostnad av 3 miljarder kronor. Sverigedemokraterna stöder Ukraina och dess folk full ut. Det är något vi har efterfrågat och därför välkomnar. För att Ukraina ska vinna kriget behövs stöd stora stöd både ekonomiska och militära. Den fria världen har allt att vinna på att trycka bort Ryssland ur Ukraina. (Applåder) "	3914
1209	Emma Berginger (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar för svaret. Men den viktigaste förebyggande insatsen när det gäller det förändrade klimatet måste ändå vara att minska utsläppen av växthusgaser. Vad har statsrådet att säga om regeringens arbete för att förebygga svåra påfrestningar på samhället med tanke på att regeringens politik leder till ökade utsläpp?	336
1210	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Jag håller naturligtvis med om att det är viktigt att ha en offensiv miljö- och klimatpolitik. Det är dock en fråga som ligger utanför mitt beredningsområde och ansvarsområde i regeringen. Jag fick frågan vad vi gör inom ramen för civilt försvar. Jag kan konstatera att vi nu går före i den riktning som försvarsbeslutet 2020 pekade ut och satsar ytterligare 1 miljard på till exempel åtgärder inom räddningstjänst för att kunna hantera bland annat naturkatastrofer.	481
1211	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman! Jag är glad att vi äntligen har en minister som ansvarar för civilt försvar. Det har varit mycket tal om att stärka totalförsvaret men den förra regeringen kom liksom aldrig till skott vad gällde att rusta det civila försvaret bättre. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Nu har vi precis fått rapporten Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap . Utredaren säger bland annat att förslagen i rapporten gäller sådant som man önskar att vi redan hade haft på plats. Vi har i dag ungefär 64 000 olika skyddsrum. Många skyddsrum är dock väldigt eftersatta och har inte renoverats eller kontrollerats på länge. Anser ansvarig minister att vi har tillräckligt skydd för vår befolkning i dag?	732
1212	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för frågan. Jag måste börja med att berömma riksdagsledamoten Anstrell för hennes enträgna arbete i de här frågorna. Det sträcker sig långt bak i tiden - till tiden innan Försvarsberedningen började arbeta mer tydligt med dessa frågor. Stort tack för det! Det är precis så som påpekas i utredningen att Sverige har en bit kvar att gå. Men vi ska också ta fasta på att vi tillsammans med Finland och Schweiz är de länder i världen som har flest skyddsrumsplatser per capita. Det vi nu måste se till att göra är att helt enkelt säkerställa att platserna finns tillgängliga. MSB har intensifierat detta arbete och det är någonting som regeringen nu kommer att fortsätta att arbeta med. Utredningen bereds i Regeringskansliet. Vi kommer att återkomma med förslag för att ytterligare höja vår förmåga förhoppningsvis i närtid.	870
1213	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman! Tack ministern för både svaret och berömmet! I Haninge som jag kommer ifrån har det byggts en ny stadsdel för ungefär 10 000 nya invånare Vegastaden men inga nya skyddsrum trots att man i Försvarsberedningens rapport kom fram till att det är viktigt att bygga nya skyddsrum på strategiskt viktiga platser. Anser ministern att utbyggnaden med 2 500-5 000 nya platser i skyddsrum per år som nu föreslås i utredningen är en rimlig ökningstakt?	465
1214	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker inte att man ska utesluta det. Vi kommer nu att titta på detta i seriös ordning. Och vi konstaterar att det kan finnas vita fläckar. I huvudsak är vår skyddsrumsutbyggnad god men precis som Anstrell påpekar finns det ett glapp. Sedan 2002 har vi inte byggt några nya skyddsrum helt enkelt därför att vi har levt i en annan tid. Nu behöver vi inse att vi lever i en ny tid och anpassa oss därefter. Vi kommer att återkomma med förslag även på detta område.	507
1215	Torsten Elofsson (KD)	KD	Fru talman! Låt mig först säga att den satsning som nu sker från regeringen med skärpta straff och insatser mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet är välkommen och behövlig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Något som däremot oroar i det här sammanhanget är den kraftiga ökningen av bedrägeribrott som i många fall har en nära koppling till den organiserade brottsligheten. I en stor del av dessa återfinns brottsoffer som utgörs av värnlösa och utsatta äldre. Den tekniska utvecklingen med en ökad digitalisering och internetanvändning har gjort äldre särskilt sårbara; de kan inte värna sig mot förslagna och samvetslösa kriminella. Man kan också konstatera att uppklaringsprocenten för den här typen av brott är försvinnande låg runt 6 procent. Dessa bedrägerier och brott påverkar starkt tryggheten för våra äldre men även anhöriga oroar sig för detta. Vad avser justitieministern att göra för att förebygga bedrägerier mot äldre och öka brottsuppklaringen?	996
1216	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Tusen tack för en utomordentligt angelägen fråga! En sak som har slagit mig initialt - jag har ju bara haft det här uppdraget några veckor - just när man diskuterar den grova organiserade brottsligheten och hur den finansieras är att det uteslutande skulle handla om narkotika. Det gör det ju förstås i hög grad. Men det är uppenbart att den ekonomiska brottsligheten inte minst bedrägeribrottslighet har blivit en huvudnäring för en stor del av den organiserade brottslighet som vi vill komma åt och att intäkterna i hög grad hamnar i toppen av pyramiden. De vittnesbörd som vi alla tar del av just när det gäller äldre människor som på ett otroligt cyniskt och skoningslöst sätt är offer för en stor del av den här brottsligheten är förskräckliga och säger tyvärr alltför mycket om den utveckling som vi befinner oss i. Några konkreta saker som behövs är dels ett tydligt fokus hos de brottsbekämpande myndigheterna för att lösa den här brottsligheten dels att införa äldrefridsbrott som en särskild straffrättslig grund.	1045
1217	Torsten Elofsson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag har en följdfråga som berör åtkomsten till personuppgifter på nätet. Kriminella kan i lugn och ro kartlägga tänkbara offer genom enkla sökningar på diverse sajter. Med enkla knapptryck får man fram namn adress telefonnummer ålder om man är ensamstående med mera. Sajterna har utgivningsbevis och därmed grundlagsskydd. Men att enskilda hängs ut och därmed löper risk att utsättas för brott väcker frågor. Jag undrar om justitieministern har några tankar i den delen som skulle kunna förebygga brott.	546
1218	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag tackar också för den mycket berättigade och ärligt talat rätt komplicerade frågan. Jag tror att var och en kan inse vilka konsekvenser det får när den typen av integritetskänslig information är tillgänglig inte bara för goda syften utan också för den typ av brottslig verksamhet som frågeställaren tar upp. Det är en svår lagstiftningsavvägning för som frågeställaren säger är det grundlagsskyddade plattformar som vi talar om. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Jag lovar att ta med mig frågan och se vad vi kan göra åt detta men jag medger gärna att just den aspekten är väldigt komplicerad.	630
1219	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Vänsterpartiet står bakom förslaget att stödja Ukraina genom att bemyndiga regeringen att skänka försvarsmateriel till ett värde av drygt 3 miljarder kronor. Finansutskottets initiativ är framlagt i full enighet. Det ryska angreppskriget mot och invasionen av Ukraina pågår i vårt närområde och påverkar vårt land på många olika sätt. Det är omgärdat av förbrytelser och övergrepp som medfört ett oerhört mänskligt lidande. Vi har bevittnat utstuderad grymhet och bisarr propaganda. Vi ser medveten förstörelse av den civila infrastrukturen. Detta bidrar förstås till att vintern blir än bistrare för människor i Ukraina. Omfattningen av och brutaliteten i det ryska angreppet har redan i grunden förändrat det säkerhetspolitiska läget i vår region och därmed påverkat geopolitik ekonomi och samhällsliv även globalt. Vänsterpartiets förhållningssätt till detta är både principiellt och konkret. Sveriges frihet och självbestämmande vilar ytterst på en kombination av å ena sidan vår egen försvarsvilja och försvarsförmåga och å andra sidan en internationell ordning med respekt för folkrätten den som Ryssland nu så flagrant har brutit mot och fortsatt bryter mot med sitt angreppskrig. Sverige kan och bör stödja Ukraina i den här situationen för att vi har ett ansvar för den internationella rättsordningen för att vi bör visa solidaritet med ett angripet folk i vårt närområde och för att de olika effekterna av Rysslands angreppskrig i högsta grad påverkar vårt land. Det stöd som Sverige erbjuder kan och måste vara brett till formen. Det gäller direkt ekonomiskt förstås. Det handlar också om att erbjuda möjligheter för människor på flykt från konflikten att få en fristad i Sverige och även om möjligheterna att stanna och komma in i det svenska samhället där de så önskar. Därtill gäller det ett institutionellt stöd i dag och säkerligen också på olika sätt i ett uppbyggnadsarbete framöver. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Det finns också en möjlighet att bidra med försvarsmateriel. Men det handlar då som framgår av betänkandet om materiel som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Detta är en bedömning som Försvarsmakten och Försvarets materielverk sedan tidigare har fått i uppgift att göra. Jag har förtroende för att det är denna avvägning snarare än exempelvis enstaka utspel i valrörelsens hetta som i dag ligger till grund för det förslag som läggs på riksdagens bord. Det är förstås av helt överordnad betydelse att bedömningen görs utifrån Sveriges egen försvarsförmåga i förhållande till de önskemål som framförts från ukrainskt håll och till det rådande säkerhetspolitiska läget i övrigt. Det blir också i det sammanhanget rimligt med den operationssekretess som förekommer runt den exakta specifikationen av materielen. Vänsterpartiet står därför helt bakom betänkandet och även jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)	3005
1220	Cecilia Rönn (L)	L	Fru talman! Min fråga riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson. Inflationen med efterföljande prisökningar drabbar de fattigaste hushållen hårdast och främst barnfamiljer. Det är många som kommer att behöva prioritera i vinter och det är mycket viktigt att vi underlättar på de sätt vi kan för att barn inte ska fara illa. Hur anser finansministern att vi kan stötta dem som drabbas hårdast av den situation som vi befinner oss i?	446
1221	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack Cecilia Rönn för en mycket viktig fråga! Det är ju nya tider för väldigt många. Vi har levt i tider då priserna sakta har kickat uppåt men nu är inflationen drygt 9 procent. Det slår allra hårdast mot dem som har minst marginaler. Det är därför som regeringspartierna och Sverigedemokraterna i den budget som vi har lagt fram stöttar hushåll på olika sätt bland annat genom en förstärkning och förlängning av bostadsbidraget till barnfamiljer. Det fanns redan tidigare men vi har förlängt det över vintern. Vi sänker också drivmedelspriser som vi vet är en viktig sak för väldigt många barnfamiljer som har tajt ekonomi. Och sedan kommer den stora kompensationen vad gäller elpriser i de södra delarna av Sverige. Det kommer att göra stor skillnad för väldigt många i utsatta grupper. Vi ska stötta på ett ansvarsfullt sätt och det gör vi också.	874
1222	Cecilia Rönn (L)	L	Fru talman! Om det behöver göras ytterligare förstärkningar vilka åtgärder är man då beredd att vidta alternativt vilka grupper anser finansministern att man i så fall bör prioritera?	187
1223	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Med den här budgeten har vi ett handlingsutrymme. När vi gjorde budgeten var jag väldigt noga med att den inte ska driva på inflationen att den är återhållsam för vi vet inte riktigt hur konjunkturen ser ut nästa år. Det kan bli värre än vad prognoserna visar. Förhoppningsvis blir det bättre. Det finns starka risker på nedåtsidan. Då finns det ett utrymme att stärka beroende på hur konjunkturen ser ut och vad vi behöver göra men vi har ett handlingsutrymme. Jag har inte nämnt allt i den här budgeten som vi gör för utsatta familjer till exempel ett fritidskort som nu ska utredas och komma på plats vilket också blir viktigt för barn i utsatta familjer.	678
1224	Helén Pettersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Vi ser nu återkommande bilder från Ukraina där terror mot civilbefolkningen har blivit ett av de militära målen. De som står i främsta linjen för att möta detta är räddningspersonal och ambulanspersonal. De släcker bränder de gräver fram människor i rasmassorna och de tar hand om skadad befolkning. I Sverige pågår nu ett intensivt arbete med att återuppbygga en planering för civilt försvar främst inom de statliga myndigheterna. Men hittills har inget satsats på räddningstjänstens förmåga vid höjd beredskap eller krig. MSB fick i uppdrag att komma med förslag till åtgärder och hur man snabbt skulle kunna öka förmågan i det civila försvaret den vägen. Ett stort antal åtgärder för att höja just räddningstjänstens förmåga föreslogs. Men nu när jag läser regeringens budget ser jag inga pengar för att genomföra dessa förslag. När avser regeringen att påbörja den helt nödvändiga förmågehöjningen inom svensk räddningstjänst?	1048
1225	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga. Jag delar inte uppfattningen att det inte skulle pågå något arbete. Vi bereder de slutsatser som MSB har levererat till regeringen. Jag kan samtidigt konstatera att vi i denna budget gör en historisk satsning på civilt försvar genom att vi tillskjuter nästan 1 miljard kronor vilket i klartext innebär att vi nästan fördubblar den takt som sattes i försvarsbeslutet 2020. Denna uppgift är stor. Jag skulle ljuga om jag sa något annat. Det finns många hål att stoppa resurser och åtgärder i. Men att räddningstjänst har en viktig roll att spela i skyddet av civilbefolkningen är otvetydigt och vi kommer att återkomma med fler förslag på detta område.	713
1226	Katja Nyberg (SD)	SD	Fru talman! Polismyndighetens medarbetarskyddsundersökningar visar att polisers utsatthet för påverkansförsök är alarmerande hög vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Enligt Tidöavtalet ska det straffrättsliga skyddet för poliser stärkas och ersättningsreglerna för poliser som drabbas av angrepp ses över. Men inte i någon av de offentliga utredningar som pågår för närvarande står det något som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för poliser och tjänstemän mot hot och trakasserier utan det handlar mer om att poliser ska kunna ange tjänstenummer i stället för namn vid avrapportering vilket definitivt inte är tillräckligt. Det är viktigt att sända en rättspolitisk signal till medborgarna om att det inte är acceptabelt att trakassera och hota myndigheters tjänstemän och detta bör ske genom att det straffrättsliga skyddet mot hot och trakasserier för poliser och andra tjänstemän stärks. Min fråga till justitieministern är: När kan vi förvänta oss att få till denna straffrättsliga förändring?	1027
1227	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Jag tackar Katja Nyberg för en utomordentligt angelägen fråga. Detta är ingen ny fråga i debatten men avsaknaden av konkreta politiska åtgärder för att göra något åt problemen är dessvärre påtaglig. Katja Nyberg tar upp viktiga inslag i Tidöavtalet som ju ska komma till rätta med de problem som Katja Nyberg lyfter upp. Precis i detta nu pågår en tidssättning och prioritering av alla de utredningar som ska tillsättas som en konsekvens av avtalet inte minst på det rättspolitiska området. Vi kan räkna med att dessa frågor kommer att utredas skyndsamt och att en sådan utredning kommer att tillsättas i närtid så att när vi stänger butiken för denna mandatperiod ska alla de frågor som Katja Nyberg tar upp ha adresserats på ett tydligt och konsekvent sätt.	828
1228	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Jag riktar min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer. Jag har förstås läst slottsavtalet som fokuserar på gängen och vapenvåldet. Vänsterpartiet fokuserar även på våldet mot kvinnor. I slottsavtalet nämns mäns våld mot kvinnor en enda gång och då relaterat till vistelseförbud. I budgeten för rättsväsendet nämns mäns våld mot kvinnor nio gånger vilket alltså är en viss förändring. Men för såväl gängens våld och skjutningarna som våldet mot kvinnor gäller att det är män som dominerar som förövare och att våldet har fruktansvärda effekter på både samhälle och individer. Kommer min förhoppning att justitieministern vill förstärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor att infrias?	705
1229	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag tackar Gudrun Nordborg för en angelägen fråga. Jag samarbetar gärna i denna fråga med Gudrun Nordborg och hennes parti - och för den delen alla andra partier i denna kammare. Det är möjligt att det inte nämns särskilt många gånger men de gånger det nämns avser det väldigt viktiga frågor när det gäller att bryta detta våld. Ja det gäller påföljder till exempel vistelseförbud för att skydda brottsutsatta kvinnor från sina förövare även när strafftiden är slut. Vi talar även om att skärpa straffet för kvinnofridskränkning och det av en rad olika skäl inte minst för att man också ska få till de kraftfulla påföljder som behövs. Att fokusera polisiära resurser för att i högre grad klara upp denna typ av brottslighet är också en utomordentligt väsentlig sak. Låt oss samarbeta om detta under de fyra år som ligger framför oss.	854
1230	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Ytterligare en påminnelse om hur direkt och på djupet konflikten i Ukraina påverkar oss här i Sverige och Europa är att vi den här veckan såg de första offren för Putins illegala och barbariska invasion av Ukraina i ett EU-land på Europeiska unionens mark. Två oskyldiga invånare i den lilla polska byn Przewodów sällas nu till de många tusentals civila offren. EU Nato och väst måste nu vara tydliga med att hålla gränsen som Thorbjörn Fälldin en gång sa och där bör Sverige vara en tydlig och klar röst. Det Putin gör i västra Ukraina har över huvud taget ingenting att göra med det invasionskrig han bedriver. Det är ingen krigsskådeplats; det är ren terrorbombning. Men herr talman Ukraina har inte låtit sig skrämmas. Därom vittnar scenerna i Cherson där invånarna trots det omedelbara hot som kvarstår från Ryssland vågar gå ut på gatorna för att visa sin glädje sin lättnad och sitt hopp men också sin sorg och sin vrede över den besinningslösa förstörelse som redan har nämnts här i talarstolen. Det är massgravar tortyrkamrar och försåtsmineringar riktade mot barn. Det påminner oss om hur viktigt det är att inte falna och tröttna efter nio månader. Ukraina måste absolut vinna detta krig - det är ett fundamentalt och absolut behov för svensk säkerhetspolitik och svensk utrikespolitik. Vartenda vapen som går till att begränsa Putins militära förmåga och vartenda svenskt vapen som går till att besegra Putin är ett vapen använt för Sveriges säkerhet demokratin och Europas säkerhet. Ukrainas sak är vår och detta nu mer än någonsin när möjligheten till seger närmar sig tack vare den ukrainska krigsmaktens otroliga hjältemod inför en inledningsvis övermäktig fiende. Herr talman! De besked som regeringen givit om hjälp till Ukraina - och som vi debatterar här i dag - är mycket bra och välkomna liksom inte minst enigheten i den här kammaren och bland alla partier bakom det stöd vi visar för Ukraina. Tyvärr är stödet samtidigt otillräckligt och därmed bekymmersamt. Det är utmärkt och nödvändigt att regeringen skickar mer och tyngre vapen sådana vapen som Ukraina efterfrågar inför en oerhört tuff vinter. Vi får ta försvarsministern på orden när han säger att han kommer att göra allt för att leverera mer vapen såsom tunga artillerisystem och att han kommer att följa upp detta på alla möjliga sätt så fort som möjligt. Ukraina behöver mer och tyngre svenska vapen även efter denna insats. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Mer bekymmersamt är däremot att den ekonomiska hjälpen inte är i nivå med vare sig de akuta eller de långsiktiga behov som Ukraina har. Ukraina har extrema utgifter för sitt försvar och samtidigt angrips och saboteras hela landets produktionsapparat av Putin och hans krig. Ukrainas hamnar är i stor utsträckning stängda för export av mat och gödsel till resten av världen. Dessutom - som nu senast har nämnts - har en tredjedel av landet stått utan ström. Då hjälper det inte att landets invånare på ett närmast mirakulöst sätt har lyckats hålla landet igång. Det gröps nu väldiga hål i Ukrainas statsfinanser. Det här är en hemmafront som också måste hållas för att kriget ska kunna vinnas. Enligt IMF förlorar Ukraina varje månad i sin statsbudget 40 miljarder kronor. Det är för övrigt lika mycket varje månad som regeringen satsar i den budget man har lagt. Och enligt ledande ukrainska ekonomer stämmer inte detta utan det är 50 miljarder man förlorar - varje månad! Tyvärr är det sedelpressarna som fyller dessa hål. Ukrainas valuta hryvnia har rasat i värde. Trots den oerhört skickliga centralbankens insatser hotar nu en mycket allvarlig inflation. Herr talman! Detta ekonomiska krig måste också vinnas. Vi i Sverige och i väst måste svara upp. Det är enorma pengar Ukraina saknar men ändå är de 500-600 miljarder kronor - 50 miljarder dollar - som de behöver över ett år bara 3 promille av EU:s bnp. Och det är ju mycket som står på spel! Ukrainas bnp år 2021 var 200 miljarder dollar och EU:s samlade bnp 17 000 miljarder dollar - 85 gånger Ukrainas bnp! Vi har råd att stötta Ukraina och om vi inte gör det måste vi betala mångdubbelt mer för att vi låter Putins skugga sträcka sig över Europa. På samma sätt behöver Moldavien ett litet strategiskt placerat land klämt mellan kriget och EU också ännu mer stöd än det som ges i förslaget. Då räcker inte 0 7 miljarder kronor. EU-ländernas stöd betalas inte heller ut som utlovat. Och när det betalas ut är det förenat med så mycket byråkrati att det inte går att hantera i en krigssituation. Det krävs både stora lån gemensamt finansierade av EU och stöd direkt till Ukraina. Det är bra att Sverige nu svängt om att EU gemensamt ska kunna garantera lån till Ukraina på 18 miljarder euro men det behövs mer rent stöd. Det är synnerligen smärtsamt att man bara förmår 0 7 miljarder kronor när det samtidigt sker en nedskärning av biståndsbudgeten med 6 7 miljarder kronor. Otroligt illa tajmat! Dessutom kommer Ukraina på lång sikt att ha ett enormt behov av återuppbyggnad. Vi talar om tusentals miljarder kronor motsvarande Sveriges bnp och mer. Det behövs en Marshallplan. Här kommer Sveriges hjälp att vara helt avgörande. Vi behöver gå före. Det kan verka ogeneröst att säga detta just som regeringen har gjort bra nödvändiga saker som den bör ha beröm för och som vi alla står eniga bakom. Men historien kommer inte att minnas Sverige eller oss i Europa för att vi nästan visade det ledarskap som behövdes för att vi nästan klarade att rädda Ukraina ekonomiskt i den allra mest avgörande stunden. Historien kommer att minnas oss om vi när Ukraina visat hjältemod bortom allt vi hade kunnat önska och begära gör de uppoffringar och visar det mod som ankommer på oss. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.	5962
1231	Rickard Nordin (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Ett drivmedelspris som motsvarar 42 kronor litern för bensin är vad alla de som tankar biogas i Västsverige har mött denna höst. Regeringen och Elisabeth Svantesson har flera gånger även under frågestunden sagt att man kommer att sänka priset på drivmedel. Min fråga till Elisabeth Svantesson är: Vad kommer regeringen att göra direkt för att sänka drivmedelspriset för de 50 000 biogasfordon som finns i Sverige och som är ett av de bästa sätten att minska utsläppen från transportsektorn?	555
1232	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan. Jag uppskattar Rickard Nordins stora miljö- och klimatengagemang. Även om vi har samma mål går vi ibland lite skilda vägar fram. Som Rickard Nordin känner till handlar vår politik just nu om att sänka priset på drivmedel generellt och sänka skatten. Det blir 1 krona nu men vi kommer att göra betydligt mer om ett år när vi också sänker reduktionsplikten till EU:s miniminivå vilket kommer att göra stor skillnad. Det är denna tydliga politik vi nu för. En del partier här inne tänker göra precis tvärtom - om de inte ändrar sig. De tänker öka reduktionsplikten vilket om ett år skulle göra drivmedlen mycket dyrare för många svenskar. Kortfattat: Vi sänker reduktionsplikten om ett år och vi sänker skatten redan nu den 1 januari.	791
1233	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. I den budget som regeringen presenterade förra veckan saknas flera nödvändiga förstärkningar till svenskt kulturliv. En sak som helt lyser med sin frånvaro är långsiktiga stöd till kulturens återstart och återhämtning efter pandemin utöver den förstärkning av konstnärsstipendier som kulturministern presenterade. Det finns inget som riktar sig till det fria kulturlivet i form av scenkonst eller fria grupper inget till det ideella kulturlivet eller till samlingslokaler runt om i landet inget till biograferna eller till de nationella minoriteternas kultur - förstärkningar som Återstartsutredningen pekat ut som viktiga och där det behövs långsiktighet. Nu agerar regeringen tvärtom och det möttes av besvikelse från kulturlivet. Min bild är att Moderaterna var starkt engagerade i återhämtningen och pandemistöden under förra året men nu agerar regeringen som sagt tvärtom. Vad är kulturministerns kommentar till detta och hur kommer regeringen att agera för att stötta kulturens återhämtning framåt?	1082
1234	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Sverige befinner sig i ett tufft läge något som kulturen tyvärr inte är skyddad från. Sverige har några tuffa år framför sig och det gäller också kultursektorn. Det här kräver prioriteringar men i detta läge har vi ändå valt att presentera en kulturbudget som är den näst högsta i nominella tal. Jag håller därför inte med Amanda Lind om att vi inte lägger pengar på viktiga sektorer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund För regeringen har det varit viktigt att göra satsningar på framför allt barn och unga och det fria kulturlivet eftersom de fria kulturskaparna drabbades extra hårt under pandemin. Här görs alltså särskilda satsningar.	705
1235	Stefan Olsson (M)	M	Fru talman! Min fråga riktar sig till finansministern. I dag lägger vi regeringens svar på Riksrevisionens granskning av statsbidragen till kommunerna till handlingarna. Riksrevisionen är mycket bekymrad över hur de riktade statsbidragen egentligen fungerar. Regeringen hänvisar till den utredning som har tillsatts och som ska se över frågan. Den ska enligt direktivet presentera sina förslag våren 2024. Eftersom de riktade statsbidragen verkligen är illa ansedda av kommuner och regioner undrar jag om finansministern kan säga något om hur arbetet med denna reform framskrider. Jag undrar även om det går att skynda på arbetet så att utredningen presenterar sina förslag redan under 2023.	696
1236	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag tackar Stefan Olsson för frågan. Det finns väldigt skilda tankar och synpunkter om riktade versus generella statsbidrag. Det är sådant som vanliga väljare och de som tittar på den här sändningen kanske inte går och funderar på varje dag. Men många som jobbar i skolan äldreomsorgen eller sjukvården ser att det finns utmaningar. Den här utredningen är viktig. Det är också viktigt att SKR det vill säga Sveriges Kommuner och Regioner finns med i diskussionen så att vi gör det här tillsammans. Hur kan man se till att de riktade statsbidrag som Sverige kommer att ha under åren framöver används på så bra sätt som möjligt och att det inte är för krångligt? Det tror jag är ett otroligt viktigt ingångsvärde i arbetet. Det finns många olika tankar bland olika partier om riktade och generella statsbidrag. En sak är dock säker: I den budget vi just har lagt fram har vi 6 miljarder i generella statsbidrag och ungefär lika mycket i riktade statsbidrag - plus en del andra satsningar inom sektorn.	1019
1237	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson. I vår gemensamma hemstad Örebro bedrivs i detta nu ett framgångsrikt integrationsprojekt av studieförbundet Bilda. Via en studiecirkel som kallas för Solklar har Bilda utbildat cirka 50 personer till solpanelsmontörer. Vi kristdemokrater menar att en stram migrationspolitik är nödvändig för att vi ska lyckas ta itu med de integrationsproblem som vi har. Det gäller inte minst den höga arbetslösheten bland utrikes födda. Då är det viktigt att vi tar till vara de projekt som kan göra skillnad på riktigt som Solklar i Örebro. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund I den anslagsbana som den tidigare regeringen gjorde nollades anslaget till den här verksamheten. I den nu framlagda budgeten justerades inte för detta. Min fråga till finansministern är om hon ser ett behov och en möjlighet att justera detta i exempelvis vårändringsbudgeten kommande år.	938
1238	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan. Jag är inte lika väl insatt i just det här projektet som Hans Eklind verkar vara även om vi bor i samma stad. Nu ska jag inte helt och hållet försvara den förra regeringen men jag kan säga att vi under många olika regeringar har haft olika projekt och att projekten är till för att väcka en tanke en idé eller en modell som sedan ska kunna leva vidare. Det kan hända att just det här projektet och den här modellen behöver mer stöd framöver. Men om man nu utbildar människor inom till exempel solcellsinstallationer kan det vara så att man verkligen har hittat rätt på marknaden. Det kan hända att den här verksamheten kommer att leva sitt eget liv vilket är grundtanken med många av de projekt som olika regeringar har startat. Men jag säger aldrig nej. Vi får återkomma senare. Hans Eklind är ju en del av regeringsunderlaget och vi får väl anledning att diskutera detta.	929
1239	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! När man ska göra bankärenden logga in på 1177 för att göra vårdärenden eller handla på nätet kan man i dag enkelt och smidigt göra det med hjälp av mobilt bank-id. Det finns dock personer som stängs ute från den här tjänsten. Det gäller inte minst personer med funktionsnedsättningar speciellt personer med intellektuella funktionsnedsättningar och behov av gode män. De har därmed mycket svårare att få tillgång till tjänster inom sjukvården och betalningar via nätet än de som inte har någon funktionsnedsättning. Nyligen presenterade Betalningsutredningen ledd av Anna Kinberg Batra ett nytt förslag på lösning. De flaggade också upp för den här problematiken. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är om personer med funktionsnedsättningar kan se fram emot att dessa problem kommer att få en lösning.	834
1240	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga. Den är viktig för många. Som frågeställaren Malin Danielsson säger är det verkligen inte alla som har möjlighet att få det här med bank-id att fungera. Det finns utmaningar. Det är också därför det är så viktigt med den här utredningen som nu har kommit med sina förslag och som arbetar. Det är en utredning som vi självklart tänker ta till oss och arbeta vidare med i Regeringskansliet. Syftet är att förenkla och förbättra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund De flesta av oss är glada över tekniken. Vi tycker att det sker otroligt stora framsteg. Men det finns också människor som möts av hinder. Vi behöver sänka tröskeln och göra så att alla människor kan ta del av de fantastiska möjligheter som teknik innebär.	788
1241	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Detta är det nionde stödpaketet med militär materiel. Att stärka Ukraina som inte har önskat detta krig och att ställa sig på deras sida är en självklarhet. Det ukrainska folket är de oskyldiga offren för denna galenskap Putins krig. De försvarar demokratin friheten och varje folks rätt att själva få bestämma sitt eget öde. Vi stöder Ukraina för att det är moraliskt rätt och riktigt. Vi stöder detta tappra folk. De ska inte stå ensamma. Denna hållning har väglett oss kristdemokrater sedan den 24 februari detta år. Verkligheten är ju sådan att kriget är över när Ryssland lägger ned sina vapen men om Ukraina lägger ned sina vapen är deras frihet borta. Herr talman! Ukraina står inför en skrämmande vinter med minusgrader och svåra förhållanden. Man har exempelvis beräknat att cirka 40 procent av Ukrainas energiinfrastruktur är skadad efter ryska angrepp. Det har därför varit nödvändigt för oss att hantera detta ärende skyndsamt. Jag är mycket nöjd med det sätt på vilket alla politiska partier i riksdagen har möjliggjort detta här och nu snabbt och effektivt. Det vinterpaket som i går presenterades av regeringen består av tre delar: en humanitär en militär och en politisk. Det är ett paket som överensstämmer med det som Ukraina självt har listat som mest angeläget. Det är det i särklass största militära och humanitära bidraget till Ukraina hittills. Stödet till försvarsmateriel till Ukrainas väpnade styrkor uppgår till 3 1 miljarder kronor och är alltså större än de tidigare åtta militära stöden tillsammans. Förutom ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition ingår också kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem något som Ukraina har gjort tydligt att man behöver. Det är också viktigt att lyfta fram det humanitära paketet det akuta biståndsstödet som uppgår till drygt 700 miljoner kronor. Det gäller så elementära saker som tillgång till mat vatten filtar och värmekällor. Det går till både Ukraina och Moldavien. Här finns också medel avsatta för att påbörja återuppbyggnaden efter den massiva förstörelse som Ryssland orsakat. Herr talman! Det är viktigt att vi stöder de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och landets existens. Vi har alla sett de vidriga bilderna på barnsjukhus som bombats eller på oskyldiga kvinnor och barn som skjutits ned på öppen gata. Det är även viktigt att vi i Sverige fortsätter att hjälpa och integrera de drygt 40 000 ukrainska flyktingar som har sökt sig till Sverige. Det ligger i vårt intresse att tydligt stå på Ukrainas sida. De försvarar nämligen också våra europeiska värderingar folkrätten och den regelbaserade internationella ordningen. Herr talman! Jag yrkar givetvis bifall till finansutskottets förslag till beslut om ett vinterpaket till Ukraina som vi ska fatta beslut om senare i dag. (Applåder) I detta anförande instämde Yusuf Aydin (KD).	2952
1242	Ardalan Shekarabi (S)	S	Fru talman! Min fråga går till justitieministern. Vi socialdemokrater kommer att vara en konstruktiv opposition. Vi kommer att samarbeta i kriminalpolitiska frågor. Vårt lands intresse av att bekämpa brott måste komma före partipolitiska intressen. Just därför är vi bekymrade över utvecklingen vad gäller Kriminalvården. Nu skärps straffen. Vi har fattat många beslut i den här kammaren de senaste åren. Enligt regeringsavtalet kommer det att arbetas med straffskärpningar förändringar av straffrabatter och annat. Mycket av det är välkommet och behövs. Men det innebär att belastningen på Kriminalvården kommer att öka - inte lite utan otroligt mycket och inte långsiktigt utan här och nu och under de kommande åren. Då behöver vi ge Kriminalvården rätt förutsättningar. I budgeten anslås 3 miljoner kronor i högre tillskott till Kriminalvården. Hur ska Kriminalvården klara av de utmaningar som den har framför sig de kommande åren?	942
1243	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag tackar för Ardalan Shekarabis konstruktiva inledning. Självklart ska vi söka så breda majoriteter som det bara går i den här kammaren för att vända på en samhällsutveckling som tyvärr gått över styr i många avseenden när det gäller brottsligheten här i landet. När vi lägger om kriminalpolitiken från ett tydligt gärningsmannafokus till ett fokus som handlar om att upprätta brottsoffrens situation samt ett ökat fokus på samhällsskydd innebär det som också Ardalan Shekarabi säger att vi kommer att behöva skärpa många straff ta bort rabatter och göra andra saker som absolut kommer att få som konsekvens att trycket på inte minst Kriminalvården kommer att öka. I de två budgetar som vi kan överblicka - M-KD-SD-budgeten som lades fram förra året och den budget som läggs fram nu - får Kriminalvården de resurstillskott Kriminalvården begärt. Myndigheten får också ett uppdrag att prognostisera konsekvenserna av alla kommande straffskärpningar. Vi kommer att tillskjuta alla de resurser Kriminalvården behöver för att lösa sin uppgift.	1060
1244	Dennis Dioukarev (SD)	SD	Fru talman! Det finns i dag 60 miljarder kronor i kontanter i cirkulation i vårt samhälle. Det kan naturligtvis låta som väldigt mycket pengar men faktum är att det är rekordlåga nivåer. Fortsätter kontantavvecklingen i samma tempo som hittills kommer Sverige att vara ett helt kontantlöst land före 2030. Sverigedemokraterna ser tre problem med det här. För det första har svenskarna inte tillfrågats om de vill avskaffa kontanterna. För det andra vill och behöver människor med funktionsvariationer och vissa äldre använda kontanter i sin vardag. För det tredje är det en viktig beredskapsfråga. Efter invasionen av Ukraina ökade kontantuttagen i Sverige med 30 procent. Det är en mycket tydlig signal från folket till oss politiker om att man vill ha kontanterna kvar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Jag vet att det är tidigt på mandatperioden men eftersom detta är så viktigt ställer jag frågan till finansminister Elisabeth Svantesson: Är regeringen beredd att agera för att säkra kontanternas framtid?	1031
1245	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Civilförsvarsministern och jag hade en liten diskussion om vem som skulle besvara frågan. Egentligen är det finansmarknadsministerns område. Men jag tar den så gärna. Det här är en otroligt viktig och central fråga. Tekniken har gått framåt och det skapar utmaningar när det gäller betalningsverksamheten. Det är också så att det kontantlösa samhället som vi på något sätt verkar gå emot är en otroligt stor utmaning i tider av kris men också för väldigt många äldre. Vi tänker vaka över att det finns kontanter i det svenska samhället. Det är en väldigt viktig och central fråga som Dennis Dioukarev själv säger både ur ett beredskapsperspektiv och för att väldigt många fortfarande inte vill eller kan hantera pengar på annat sätt. Den här frågan kommer vi att vaka över. Jag tackar för frågan.	817
1246	Nadja Awad (V)	V	Fru talman! Drygt 160 000 lever på existensminimum i Sverige på grund av skulder. Kronofogden rapporterar att ungas skulder ökar och ungefär vart tolfte barn lever med en förälder som har skuldsanering. Kvinnor skuldsätts med lån och krediter på grund av en förtryckande partner. Dessa ska klara sig på normalbeloppet 5 158 kronor per månad som ska täcka kostnader för el mat försäkringar och kläder. En rättvis ekonomisk politik är viktigare än någonsin så att människor inte hamnar i fattigdom. Det handlar om att en förälder behöver prioritera bort nya vinterskor till sitt barn för att betala elräkningen eller att den unge lånar pengar av sina släktingar och hamnar i ännu en skuldspiral. Därför är min fråga till finansministern: Kommer denna regering att skapa ekonomiska lättnader i dessa kristider genom att tillföra ett tillskott till normalbeloppet eftersom det inte justeras efter ökade el- och matpriser och kan detta göras retroaktivt?	958
1247	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Stort tack för frågan! Vi har varit inne på det här tidigare. Det är väldigt tufft för många. Men det är riktigt brutalt tufft för många barnfamiljer och också många äldre. Vi ser att Kronofogden nu får in allt fler anmärkningar. Vi ser att allt fler människor hamna i spelskulder. De tänker sig att det är en väg att ta sig ur detta. Vi ser också helt vanliga människor ensamstående mammor som kanske har en låg inkomst som har det väldigt tufft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Vad vi gör i budgeten som jag har nämnt tidigare är att se till att stötta de mest drabbade hushållen. Det gör vi både genom bostadsbidraget och genom att till exempel ha ett högkostnadsskydd för el drivmedel och andra delar. Det är viktigt. Många av de grundläggande systemen som jag var inne på tidigare skrivs också upp. Det här är en fråga att följa särskilt i tider av kris. Det riskerar att bli betydligt värre. Vi tänker naturligtvis verkligen ha fokus på dem som har det allra sämst ställt. I den budget som vi nu lade fram för några veckor sedan är också fördelningsprofilen väldigt tydlig även om inte alla verkar tro det. De allra sämst ställda med lägst inkomster får också mest.	1213
1248	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Mäns våld mot kvinnor ökar och våldets utseende ser annorlunda ut. Jag menar att en av de bästa förebyggande verksamheterna är ekonomisk självständighet. Ekonomisk jämställdhet gör människor självständiga. Jag kan tycka att det är lite tomt vad gäller både skrivningar och reformer om just ekonomisk jämställdhet för kvinnor såväl i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen som i budgeten. Det tråkiga är att när kvinnor väl vågar ta steget att till exempel lämna en våldsam relation kan en värre situation ändå uppstå nämligen det ekonomiska eftervåldet. Staten ska i sådana fall välja att skydda dem som vågar lämna relationen och inte sätta upp fler hinder. Det gör till exempel bodelningsprocesserna i dag. Den part som förhalar oftast män kan göra det utan risk för kostnader. Det har talats mycket om en bortre tidsgräns vite och rättshjälp. Min fråga är: Vad kommer regeringen att göra för att förbättra bodelningsprocesserna?	1007
1249	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Tack Helena Vilhelmsson för en väldigt viktig fråga! Det känns tyvärr som att den är evigt aktuell men den känns väldigt aktuell i debatten just nu. Jag vet inte hur många gånger som jag har hört olika insiktsfulla personer lyfta fram just den aspekten. Enkelt uttryckt kommer vi att hugga tag i den frågan. Nu önskar man naturligtvis att många av de här problemen skulle vara lösta innan man kommit så långt som till bodelningsfrågan. Men väl där är alla de problem som Helena Vilhelmsson lyfter fram tyvärr väl dokumenterade. Det är oftast kvinnor som kommer in i bodelningen i en mer utsatt och ojämlik ekonomisk situation i första läget. De drabbas dessutom hårt i processen av olika skäl i förhållande till män som använder processen på ett rätt utstuderat och cyniskt sätt. Låt oss gärna språka vidare om den frågan tillsammans. Alla de aspekter som Helena Vilhelmsson tog upp kommer vi att behöva använda oss av. Låt oss göra det under de år som ligger framför oss.	992
1250	Gustaf Göthberg (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Jag får börja med att gratulera statsrådet till utnämningen. Jag konstaterar att det är glädjande att arbetet med det civila försvaret och dess del i totalförsvaret nu växlas upp i och med att vi har en tydligt ansvarig minister för detta. Sverige har ett historiskt nära samarbete med många andra länder kopplat till den här typen av frågor och inte minst med Finland. Jag noterar med glädje att statsrådet var i Finland rätt nyligen och prioriterar samarbetet med just Finland. De har arbetat inte minst med sin försörjningsberedskap centralt för att ta ett helhetsgrepp kring frågor om totalförsvaret. Nu är det i början av mandatperioden. Statsrådet har såklart mycket att sätta sig in i och vi ser fram emot fyra givande år med många goda budskap från Regeringskansliet i den här typen av angelägna frågor. Min konkreta fråga till statsrådet är just kopplad till vårt samarbete med exempelvis Finland. Vilka fler lärdomar kan vi dra från hur de arbetat med civilt försvar som en del av totalförsvaret? Vilka lärdomar kan vi dra från andra allierade nu när vi ska växla upp vårt eget arbete med den här frågan?	1236
1251	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Tack Gustaf Göthberg för frågan! Det är precis så som ledamoten Göthberg framhåller. Finland är ett föredöme när det kommer till frågor som rör civilt försvar. Jag avser att se till att vi fördjupar samarbetet med Finland. Jag genomförde min första resa till Finland. Det är naturligtvis inte en slump. Det viktigaste som jag uppfattar att Finland gör är att man ser frågor rörande civilt försvar i en helhet framför allt kopplat till försörjningsberedskap och försörjningstrygghet. Det handlar om hur man ser på leverantörskedjor. Man har en mycket intressant modell med Försörjningsberedskapscentralen där man i nära samverkan med näringslivet ser till att lagerhålla och ser till att man har viktiga komponenter och insatsvaror. Här har nog Sverige en hel del att lära. Jag ser fram emot att få återkomma i förhållandevis närtid om några första steg vi kan ta på vägen att stärka vår robusthet.	917
1252	Janine Alm Ericson (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär som vi alla ser dagligen ett stort lidande för den ukrainska befolkningen. Det hotar också internationell fred och säkerhet och är en allvarlig överträdelse av folkrätten inklusive FN-stadgan och mot den europeiska säkerhetsordningen. När internationell rätt och mänskliga rättigheter kränks måste ett land ha rätt att försvara sig. En anfallare måste också få klart för sig att ett anfallskrig mot grannar inte bygger någonting och att det inte accepteras av oss andra. Vi accepterar inte Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Vi fördömer dessa krigshandlingar. För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande och självförsvar. Vi ska fortsätta med vårt stöd till Ukraina enskilt och tillsammans med andra länder. Vi måste fortsätta värna de mänskliga rättigheterna folkrätten och freden. Vi ser nu att fler och fler återvänder till tidigare ockuperade städer i Ukraina. Vi ser att motståndet är fortsatt starkt. Men den humanitära situationen är förödande. Då är det oerhört viktigt att Sverige förblir en pålitlig partner och bistår med humanitär hjälp ger skydd för de människor som måste fly och ger ekonomiskt stöd. Det krävs nu en enad front som skyddar och står upp för mänskliga rättigheter och folkrätt och mot Rysslands olagliga och oprovocerade agerande. Herr talman! Ukraina är en europeisk demokrati som har blivit invaderad av en auktoritär regim med syftet att ta ifrån Ukrainas befolkning dess frihet. Den svenska säkerheten är tätt sammanflätad med säkerheten i hela Europa. Därför är det väldigt viktigt att vi håller ihop och har en enad front mot Putin. En attack mot ett land i Europa är en attack mot hela Europas säkerhet och en attack mot ett demokratiskt land är en attack mot demokratin överallt. Sanktionerna mot Ryssland ska stå fast och skärpas där vi vet att det svider. Och när priserna på livsmedel och energi stiger som en följd av kriget måste vi lägga skulden där den hör hemma: hos angriparen Putin. Motståndet i Ukraina fortsätter. De försvarar modigt sitt land och står upp på ett sätt som har överträffat omvärldens förväntningar. Då måste omvärlden visa att vi är lika uthålliga i vårt stöd. Därför måste Sveriges stöd till Ukraina fortsätta att vara starkt både under och efter kriget. Ukraina ska ju också återuppbyggas och fortsätta att vara ett fritt och självständigt land. Vi förutsätter alltså att regeringen kommer att återkomma med fler förslag på stöd när det blir tid för det. Herr talman! I betänkandet står det: I solidaritet med Ukrainas folk och som en del i det internationella svaret på Rysslands agerande finns ett stort behov av att bistå Ukraina." Men något som tyvärr inte står som tyvärr inte tas upp och som Miljöpartiet saknar är att det ska vara ett totalt stopp för import av kol och olja som göder Putins krigskassa. Vi fortsätter nämligen med det vi har gjort sedan kriget började. Vi ger stöd och hjälp med den ena handen. Men med den andra handen finansierar vi också Putins anfallskrig mot Ukraina. Miljöpartiet ser att det måste få ett stopp. Freden måste vinnas bland annat genom stöd till Ukraina men naturligtvis också genom att försvåra för Putin att fortsätta med kriget. Där är ekonomin en stor del. Och sanktionerna bidrar en del. Men pengarna från den fossila ekonomin ger ju väldigt mycket mer. Om vi menar allvar med solidariteten med Ukraina med deras kamp för frihet och fred borde vi också sluta finansiera anfallaren. "	3772
1253	Dan Hovskär (KD)	KD	Fru talman! Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utveckling som vi i Europa befinner oss i vill jag fråga om vårdens krisberedskap. Som avgående ordförande i Samhällsskydd Mellersta Skaraborg är jag väl medveten om att krisberedskap ett viktigt område. Vi behöver stärka beredskapsarbetet inom hälso- och sjukvården på både kort och lång sikt. Katastrofmedicinsk beredskap handlar bland annat om hur vård ska bedrivas i händelse av katastrofer väpnad konflikt eller krig. Den 1 september kom Ivo med en rapport om att regionerna behöver stärka den katastrofmedicinska beredskapen. Rapporten visade på flera brister. Bland annat hade samtliga regioner brist på vårdpersonal. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Min fråga är: Hur ser regeringen på detta? Hur kommer ni att arbeta vidare med att höja vårdens krisberedskap?	853
1254	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Tack Dan Hovskär för en mycket angelägen fråga! Det här är en fråga som ligger under statsrådet Ankarberg Johansson som har ansvar för sjukvårdsfrågorna. Icke desto mindre vill jag säga att det är precis som jag nyss nämnde angeläget att vi ser frågor rörande den civila beredskapen och det civila försvaret i en helhet. I den delen har kommunerna och regionerna en oerhört central roll som vi tyvärr kanske lite grann under lång tid har förbisett. Det har kommit en utredning på det här området som har mött ganska stark kritik från just SKR. Vår ambition är att kunna gå vidare med olika beredningsåtgärder för att kunna återkomma i samlad form om hur vi ska arbeta med regionernas beredskap. Den är central för att bygga en stark robusthet i det civila försvaret.	787
1255	Amalia Rud Pedersen (S)	S	Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Den 1 januari 2024 löper dagens press- och mediestöd ut. Om inget nytt då finns på plats skulle det innebära en katastrof för medier runt om i landet. Bevakningen av den lokala demokratin skulle riskera att bli avsevärt mindre. En utredning presenterades i början av sommaren med förslag på ett nytt mediestöd. Jag undrar: Vad avser ministern att göra för att vi även i framtiden ska ha en god journalistik som också bevakar den lokala och regionala demokratin?	531
1256	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Tack för en viktig fråga! Precis som ledamoten säger är det här en fråga som vi behöver ta tag i snarast. Det har gjorts en mediestödsutredning av Mats Svegfors och det gläder mig att den har ett brett parlamentariskt stöd. Det underlättar naturligtvis för det här är stora och svåra frågor. Fördelen med Svegfors utredning är att han har tittat på möjligheten att ha en geografisk spridning av det som ska vara en demokratisk rättighet nämligen möjlighet till medier oavsett var i landet du befinner dig. Det tycker jag bör vara en vägledande princip också i det nya mediestödet. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att utgå från Svegfors utredning och jag kommer att återkomma å det snaraste till kammaren med hur.	739
1257	Bo Broman (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Min fråga går till kulturministern. I våras ställde jag en fråga till den dåvarande socialdemokratiska kulturministern angående svensk kultur och dess betydelse för integrationen. Integrationen är A och O för ett fungerande samhälle och ett fungerande Sverige. Det är av största vikt att man som ny medborgare i ett land får lära sig hur det fungerar i landet vilka lagar och regler som finns hur samhället är uppbyggt och hur den svenska kulturen fungerar. Likt många andra socialdemokrater vägrade kulturministern då att erkänna den svenska kulturens existens och betydelse för integrationen. Nu har vi en ny kulturminister på plats och jag tänkte därför ställa samma fråga som jag ställde i våras nämligen: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra nya medborgare ska lära sig om svensk kultur och hur den svenska kulturen fungerar?	915
1258	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Tack för frågan! Det är en otroligt viktig fråga. Ni som har hört mig prata om kulturen och vikten av kulturen har också säkert hört mig säga att kulturen har ett egenvärde. Det ska vi alla komma ihåg för det är otroligt viktigt. Men kulturen har också ett stort värde i andra samhällsprocesser. Det gäller inte minst bildning eller för den delen integration. För mig är de här frågorna viktiga. De ligger mig varmt om hjärtat och de har även varit en del i min egen resa in i det svenska samhället. Kulturen har haft en stor betydelse i att forma min tillvaro och mitt sätt att se på samhället. Jag ser alltså att de här processerna är viktiga även för andra samhällsprocesser än det egenvärde som kulturen har.	732
1259	Hanna Gunnarsson (V)	V	Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar. Precis som andra har sagt i frågestunden är vi väldigt glada för att vi nu har en minister som arbetar med det civila försvaret. Det är viktigt för att hela totalförsvaret ska kunna stärkas vidare. En fråga som vi ändå har pratat en del om under de här första veckorna av mandatperioden är återinförandet av civilplikten. Jag vill fråga ministern hur planen för detta ser ut. Civilplikten kan ha en väldigt viktig roll inte bara för sjukvård och räddningstjänst som man ofta pratar om utan också för kommunikatörer och för det psykosociala stödet i en kris eller i värsta fall ett krig. Det kan vara personer som arbetar med många olika saker som har bäring på vårt samhälle och som det är viktigt att vi kan lösa. I dag hade vi till exempel ett seminarium om cybersäkerhet som också kan vara en fråga för civilplikt. Hur går arbetet?	903
1260	Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)	M	Fru talman! Tack Hanna Gunnarsson för frågan! Jag gläder mig över den samsyn som tycks finnas kring att det är angeläget att prioritera civilförsvaret och att fortsätta att prioritera det högre. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Det korta svaret är att vi arbetar mycket aktivt med frågan om civilplikt i Regeringskansliet. Utan att föregripa slutsatserna i beredningsprocessen kan jag säga att man kan göra detta i olika steg och jag tror att det kommer att falla sig naturligt. Det är alltså enklare att göra det som till exempel föreslås i den nyligen avlämnade utredningen om att skydda civilbefolkningen: att man aktiverar civilplikt för en grupp som har en viss kompetens och därmed redan är utbildad och sedan förstärker med tilläggsutbildningar. Därefter får man återkomma i vidare form kring att aktivera civilplikten bredare och till exempel göra det ur mönstringsunderlaget. Jag vågar lova att det här kommer att ske i olika steg.	963
1261	Anna af Sillén (M)	M	Fru talman! Min fråga går till justitieministern. Brottsligheten har i allt större utsträckning kommit att påverka svensk företagsamhet. Det gäller hela landet och mitt hemlän Södermanland är tyvärr inget undantag. Jag får rapporter från företagare på landsbygden som drabbas av utländska stöldligor handlare som utsätts för snatterier åkerier som får dieseln stulen med mera. Kriminaliteten slår brett och den drabbar inte minst våra småföretag. Trygga företagare är en förutsättning för välfärden jobben och ett konkurrenskraftigt Sverige. Regeringen har aviserat ett omfattande och mycket välkommet grepp om trygghets- och säkerhetspolitiken. Min fråga till justitieministern är: Hur kommer regeringen att jobba för att särskilt stärka tryggheten för våra företagare?	779
1262	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Tusen tack Anna af Sillén för frågan! Till att börja med vill jag säga det som kanske är självklart: Det här är en utomordentligt viktig uppgift för rättsstaten. Det var många som kippade efter andan tidigare i år när min företrädare i en intervju antydde att företagens stora utmaningar när det gäller brottsutsattheten i princip är upp till företagarna själva att lösa med egna säkerhetsinsatser. Det råder ingen tvekan om att var och en inklusive företagare måste ägna sig åt sin egen trygghet. Men det är en kärnuppgift för staten att upprätta och säkra tryggheten för alla medborgare inklusive företagare. Mängdrabatten är otroligt central - många små brott som inte leder till ordentliga påföljder måste vi göra någonting åt. Polistätheten är utomordentligt central för att polisen ska kunna bekämpa brott runt om i hela landet. Samverkan mellan myndigheter med fokus på företagsamheten är ännu en sak. Det finns en lång rad lågt hängande frukter att hugga tag i för att åstadkomma det som frågeställaren efterfrågar.	1044
1263	Carl B Hamilton (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Herr talman! Liberalerna står naturligtvis likt de andra partierna bakom förslaget att stödja Ukraina. Läget i Ukraina är både djupt oroande och samtidigt glädjande. Det är en konstig kombination. Ukraina har hållit emot det ryska erövringsförsöket effektivare än vi trodde var möjligt. Till exempel har som vi har hört här staden Cherson nyligen tagits tillbaka från ryssarna och den för Ryssland strategiskt viktiga bron till Krim har förstörts. Dessa framgångar får vi dock inte bara notera utan vi får också begrunda att det har skett till priset av tusentals döda och sårade människor. Mycket kan hända. Mycket kommer att hända. Vi har också frågan om hur Ryssland ska kunna vilja dra sig tillbaka. Vad mot bakgrund av rysk inrikespolitik och det ryska samhället är en acceptabel exit för Ryssland? Den frågan har inget svar i dag. Herr talman! Jag tycker att det är värt att påminna om parallellen som finns med Sverige och Finland mot Sovjets angrepp hösten och vintern 1939-1940 det vill säga det finska vinterkriget. Den tiden innehåller en läxa för oss i Norden och östra Europa. Då tog beslutsfattarna bland annat våra dåtida kollegor i riksdagen det för Sverige ganska riskfyllda beslutet att snabbt tömma svenska mobiliseringsförråd på militär materiel och skicka en stor del av materielen till Finland för att om möjligt hindra Stalin och Sovjetunionen från att ockupera Finland. Tanken var naturligtvis att hindra Sovjetunionens makt från att etableras i Finland och ända det politiska systemet där och vid Sveriges gränser i öst. Det lyckades men priset för Finlands tappra folk var oerhört högt. Ekvationen var förvisso mer komplicerad än jag har antytt här. Det vi beslutar i dag är ett utslag av samma enkla svenska riktiga tanke nämligen att beväpna dem som är effektivare än vi själva och som därmed skyddar sig själva men även Sverige mot Rysslands härskarambitioner. Läxan är enkel men ibland bleknar den bortglömd. Ryssland är ett mycket stort land och har stormaktens ambition att dominera även om intensiteten i den ambitionen har växlat en smula över tid. Vi i Sverige Norden och Baltikum kan aldrig lita på att Ryssland inte vill bestämma över oss och våra nära grannar. Vi kan inte lita på att vi får leva i fred för Ryssland. Det är orealistiskt. Vi får inte nedrusta så fort Ryssland blir mindre aggressivt mot omvärlden om Ryssland skulle bli så framöver. Vi får aldrig sänka garden herr talman. Sverige ska alltid vara berett att stödja och hjälpa Rysslands grannar att freda sig mot ryska försök att ta makten i deras länder. Svenskt och finskt Natomedlemskap ökar möjligheterna att hålla uppe garden och möjligheterna att vi får leva utan rysk inblandning. Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Detta gäller även andra länder. Därför bör även Ukraina kunna bli Natomedlem liksom Moldavien - ju förr desto bättre herr talman. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	3090
1264	Mathias Tegnér (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Fru talman! Kampen mot skattefusk är viktig för oss socialdemokrater. Orsakerna är förstås flera: dels är det såklart förkastligt att inte bidra till det gemensamma och inte följa demokratiska beslut dels ger ökade intäkter såklart möjligheter för staten att prioritera viktiga saker för oss medborgare såsom välfärd eller för den delen klimatåtgärder. I budgetpropositionen för 2023 har en resursförstärkning till Skatteverkets arbete mot skattefusk tagits bort. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är därför: Varför väljer regeringen att prioritera ned det viktiga arbetet mot skattefusk?	660
1265	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack Mathias Tegnér för frågan! Jag kan glädja Mathias Tegnér med att vi absolut inte gör det. Det är inte alltid så att mer pengar löser situationer men Skatteverket har ju den här uppgiften och den är oerhört viktig. Det arbete de har påbörjat och har hittat modeller för kommer de naturligtvis att fortsätta med. När jag ändå har ordet vill jag också nämna någonting som kommer att bli väldigt viktigt både vad gäller skattefusk och vad gäller fusk med alla våra gemensamma ersättningssystem - det kan vara företag som roffar åt sig eller individer. Det är Utbetalningsmyndigheten som kommer att bli oerhört central för att också komma åt både skattefusk och fusk med olika typer av socialförsäkringar och annat. Skatteverket ska jobba mot skattefusk och vi ska också få till Utbetalningsmyndigheten - en enda myndighet. På så vis kommer vi att se till att mer pengar kan gå in i de sektorer som Mathias Tegnér nämner till exempel välfärdssektorerna.	976
1266	Angelica Lundberg (SD)	SD	Fru talman! I dag finns det ingen maxgräns för hur lång tid en bodelning får ta. Det finns inte heller några sanktioner att ta till mot den som medvetet fördröjer processen. De flesta bodelningar är relativt enkla. Ändå finns det vittnesmål om processer som har pågått i flera år. Det värsta exemplet jag har hört är en bodelning efter en skilsmässa som har pågått i över nio år. Det är naturligtvis inte rimligt. Det försätter också den svagare parten i en oerhört utsatt situation. Bodelningsförrättning är dessutom väldigt dyrt. Det omfattas inte längre av rättsskyddet. Sverigedemokraterna har i riksdagen drivit på för en maximal tidsgräns för bodelningsförrättning och för att förhindra att en starkare part tjänar på att försvåra eller förhala bodelningen. Jag vill därför fråga: Hur avser justitieministern att agera för att stärka skyddet för den svagare parten i bodelningsprocessen?	897
1267	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Det är utmärkt att frågan lyfts upp för andra gången under den här frågestunden i kammaren. Det understryker frågans stora betydelse och dessvärre frågans stora aktualitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Flera av de saker som måste göras har Angelica Lundberg sagt i alla fall implicit. Det gäller även den tidigare frågeställaren. Det handlar om processreglerna det handlar om rättshjälpsfrågorna och det handlar om hur en domstol driver processen framför sig. Jag tror dessvärre att det också handlar om en del materiella frågor som har att göra med själva laginnehållet när det gäller bodelningen de ekonomiska villkoren i den delen av familjerätten. Låt oss med gemensamma krafter - vi börjar med en kopp kaffe och tar det därifrån - bena ut checklistan som vi ska bocka av under de år som ligger framför oss. Det är som sagt ingen tillfällighet att frågan har kommit upp två gånger bara under den här frågestunden. Frågestunden var härmed avslutad.	991
1268	Gudrun Nordborg (V)	V	Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets Centerpartiets och Miljöpartiets reservation under punkt 2. I stort välkomnas propositionens förslag av Vänsterpartiet. Propositionens förslag syftar till att utveckla och göra lagföringen mer effektiv. Bland förslagen finns bland annat att man påverkar tingsrätterna att avgöra brottmål skyndsamt genom att underlätta delgivning. Man får möjlighet att dela upp handläggning av ett åtal och deldom möjliggörs i större omfattning än i dag. Dessutom möjliggörs en effektivare hantering av strafförelägganden. Förslagen bygger på erfarenheter från försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål som man nu föreslår ska permanentas och implementeras i hela landet. Reformen innebär viktiga fördelar som snabbare lagföring och bättre kvalitet i brottsutredningarna. Bevisning är alltid färskvara och ju snabbare vi kan komma till beslut i en process förutsatt att vi har ett underlag desto bättre. Samtidigt finns det en problematik här och Lagrådet har framfört skarp kritik i sitt remissvar när det gäller utdömda böter i samband med att man delar upp handläggningen om det handlar om strafföreläggande eller deldom om det är traditionellt brottmål. I utskottets förslag föreslås att man inte ska beakta detta inom ramen för ett slutgiltigt avgörande. Här instämmer Vänsterpartiet definitivt med Lagrådets synpunkter. Lagrådet ger konkreta exempel på att reformen riskerar att leda till väsentligt högre bötesbelopp om redan utdömda böter inte ska beaktas vid det slutgiltiga avgörandet. Lagrådet skriver ganska skarpt: Särskilt beträffande strafföreläggande skulle den föreslagna ändringen få betydande konsekvenser eftersom det vid sådana förelägganden nästan alltid är fråga om bötesstraff." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Snabbare lagföring av brott Lagrådet markerar ytterligare kritikens allvar: "Om frågan lämnas olöst ser Lagrådet inte någon annan möjlighet än att avstyrka remissens förslag i dessa delar." Jag vill hävda att Lagrådets kritik riktas mot ett tydligt avsteg från en viktig rättssäkerhetsprincip nämligen principen om likabehandling. Samma brott kan i det här förslaget nu leda till olika påföljder vilket är tvärtemot tanken med likabehandling. I propositionen avfärdar regeringen problemet med att säga att risken för att de här bötesbeloppen skulle bli disparata är relativt liten. Att medvetet bortse från en central rättsstatlig princip är dock oacceptabelt och riskerar att undergräva respekten för rättsstaten men också medborgarnas förtroende för både politiken och juridiken. En lösning vore därför vilket Lagrådet också påpekar att låta bestämmelserna vara tillämpliga även när det handlar om böter på ett likartat sätt som vid andra påföljder. Riksdagen vi här i kammaren har makten att stifta lagar. Vi som ledamöter har den politiska makten given av våra väljare. Fyra ord kan sammanfatta detta: Juridik är frusen politik. Men dålig politik skapar dålig juridik och det är vårt ansvar här i kammaren att beakta och respektera centrala rättsstatliga principer i beslut om såväl små som stora reformer. Allas likhet inför lagen är en viktig sådan princip. "	3190
1269	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! har frågat mig om regeringen avser att undersöka om det är möjligt att ensidigt avsluta ett antal avtal ingångna med Iran och hur tidsplanen för en sådan process i sådana fall skulle se ut. Vidare frågar han om det förs en dialog med svenska företag om att avsluta deras verksamhet i Iran och om så inte är fallet huruvida jag har för avsikt att inleda en sådan. Med hänvisning till interpellation 2022/23:8 och 2022/23:16 och diskussion i kammaren den 8 november vill jag igen understryka att jag helt delar Alireza Akhondis oro över utvecklingen i Iran och den mycket allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i landet. Regeringen fördömer kraftfullt iranska myndigheters våld mot fredliga demonstranter. De fem överenskommelser som slöts mellan Sverige och Iran 2017 och som var föremål för fråga 2022/23:8 är som sagt inte juridiskt bindande avtal utan gemensamma avsiktsförklaringar. Överenskommelserna hanteras på svensk sida av sakansvariga departement inte av UD. Begränsade aktiviteter har skett inom berörda områden. Begränsade aktiviteter och samarbeten har också skett inom ramen för de andra avtal och överenskommelser som Alireza Akhondi hänvisat till i denna fråga inom bland annat områden som investeringsskydd och ekonomiskt samarbete. Ingen blandkommission har hållits med Iran sedan 2018. Två av avtalen slöts på 70-talet under en tid då Iran hade ett annat styrelseskick. Vad gäller luftfartsöverenskommelsen med Iran från 1975 vilken bland annat fastställer transit- och trafikrättigheter samt kapacitetsbestämmelser ser vi inte att det skulle vara tillrådligt eller i Sveriges intresse att avbryta denna. I övrigt är det som tidigare framhållits inte aktuellt att i nuläget verka för att vidareutveckla samarbeten med Iran inom ramen för dessa olika dokument särskilt i ljuset av den nuvarande svåra situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Vad gäller näringslivets verksamhet i Iran har den påverkats av en rad olika faktorer bland annat EU:s och inte minst USA:s sanktioner. Svensk handel med Iran är därför begränsad och har minskat kraftigt sedan 2018. Regeringen kan dock inte lägga sig i företags enskilda beslut som fattas på kommersiella grunder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill igen försäkra Alireza Akhondi att regeringen är beredd att ompröva den bilaterala relationen med Iran. Vi bör dock säkerställa att vi prioriterar de åtgärder som är verkningsfulla och har en effekt på situationen. Jag vill därför igen liksom i kammaren den 8 november lyfta fram hur strategiskt viktigt det är för Sverige att kunna agera genom EU. När vi agerar tillsammans med 26 andra länder inom EU genom gemensamma uttalanden eller åtgärder får det naturligtvis större kraft och tyngd än om ett land agerar enskilt. Sverige har därför varit pådrivande för att Iran skulle tas upp under mötet i rådet för utrikesfrågor i november. Sverige har också aktivt verkat för ytterligare sanktionslistningar. Den 14 november fattade EU beslut om ett andra paket av listningar av individer som haft höga positioner inom bland annat polis och säkerhetstjänst i områden där våldet mot demonstranter varit som mest omfattande. Det fattades även beslut om sanktioner som svar på att Iran tillhandahållit drönare som Ryssland använt i sin krigföring i Ukraina. Sverige är redo att stötta initiativ tagna av andra länder inom EU och inom FN för att demonstrera internationellt stöd för de kvinnor och män som står upp för sina mänskliga rättigheter i Iran. Syftet med detta är inte att undvika bilateral hantering. Syftet är i stället att använda de arenor och verktyg som har bäst förutsättningar att göra skillnad för människor i Iran. Parallellt med detta kommer regeringen att fortsätta att framföra tydliga budskap till iranska företrädare på olika nivåer.	3848
1270	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Fru talman! Christofer Bergenblock har frågat mig om jag och regeringen avser att genomföra ett förstatligande av den personliga assistansen under mandatperioden. Christofer Bergenblock ställer frågan mot bakgrund av vad som framgår av Tidöavtalet och regeringsförklaringen i fråga om den pågående Huvudmannaskapsutredningen som ska redovisa sina förslag senast den 1 mars 2023. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Målsättningen för den här regeringen är fortfarande ett statligt ansvar för den personliga assistansen och det finns ett brett stöd för detta i riksdagen. Som Christofer Bergenblock faktiskt känner till har jag också initierat ett utskottsinitiativ som bifölls av kammaren den 26 november 2020 om att skyndsamt ta initiativ till en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning. Huvudmannaskapsutredningen som tillsattes i september 2021 med anledning av tillkännagivandet har i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur den personliga assistansen enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS och assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Varken regeringen eller jag som enskilt statsråd kan ta ställning till hur ett statligt huvudmannaskap ska organiseras och genomföras innan utredningen har redovisat förslagen och dessa har remitterats. Det är först då som regeringen kan ta ställning. Det är också därför som Moderaterna tillsammans med Liberalerna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i Tidöavtalet och statsministern i sin regeringsförklaring har förtydligat att åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska övervägas med målsättningen om ett statligt ansvar. Detta ligger också i linje med riksdagens tillkännagivande. Jag anser att det är en ansvarsfull politik att avge våra målsättningar och utifrån det noga och omsorgsfullt analysera de åtgärder som behövs för att kunna föreslå ett statligt helhetsansvar för den personliga assistansen. Det är på det sättet vi kan genomföra en reform som kommer att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en personlig assistans som är av god kvalitet och som präglas av hög rättssäkerhet i hela landet och möjligheter till uppföljning och kontroll. Detta kommer också att få stor betydelse för alla som behöver personlig assistans för att kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet med målet att leva som andra.	2511
1271	Christofer Bergenblock (C)	C	Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret och vill samtidigt passa på att gratulera till den nya tjänsten som socialtjänstminister. Jag ser fram emot mycket kontakt under de kommande åren. Så till frågan. Personlig assistans är en av flera viktiga stödåtgärder man kan få inom ramen för LSS-lagstiftningen. Det handlar i grunden om att människor med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att delta fullt ut i samhället men vi vet alla att det inte är lika enkelt i verkligheten som i lagstiftningen. Bedömningarna skiljer sig åt över landet och dessutom har vi under senare år kunnat se hur det blir allt svårare att få personlig assistans beviljad åtminstone över de 20 timmar som är gränsen för den statliga assistansen. Därmed vältras kostnader över från stat till kommun samtidigt som enskilda människor med särskilda behov hamnar i kläm. Detta är också viktiga anledningar till att Centerpartiet arbetat för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans och det var därför vi hade med kravet på en huvudmannaskapsutredning i januariavtalet vilket sedan gavs understöd även av det nämnda utskottsinitiativet. Utgångspunkten är att detta måste fungera bättre än i dag och att vi inte kan tillåta att människor hamnar i kläm och faller mellan stolarna på grund av en otydlig rollfördelning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De flesta vet nog att förstatligande inte är det som Centerpartiet i första hand ropar efter i andra frågor utan det brukar vara partierna till vänster flankerade av liberaler och kristdemokrater som vill se fler verksamheter i statlig regi. Så när Centerpartiet säger att detta är en verksamhet där vi bör ta ett statligt helhetsansvar finns det anledning att tro att det faktiskt förhåller sig på det viset. Nu är det som sagt inte bara Centerpartiet som tycker så här utan det gjorde alla partier utom Socialdemokraterna så sent som i våras. Fru talman! Jag vill gärna påminna statsrådet om att hon själv stod bakom en skarp skrivning från socialutskottet den 17 mars i år med följande lydelse: Detta ger utskottet anledning att inskärpa att riksdagen har ställt sig bakom ett tillkännagivande om att staten bör ha ett helhetsansvar för den personliga assistansen och att det förslag som regeringen förväntas lämna till riksdagen gäller hur det statliga huvudmannaskapet ska regleras." Vidare skrev man att utskottet "vill med eftertryck framhålla vikten av att den regering som efter höstens val tar emot utredningens betänkande i början av 2023 skyndsamt bereder detta och återkommer till riksdagen med förslag om ett statligt helhetsansvar för personlig assistans". Det som är särskilt tydligt i denna skrivning är att det inte handlar om om den personliga assistansen ska överföras till staten utan hur en sådan överföring ska se ut. Det jag efterfrågar från ministern är alltså inte ett svar på hur-frågan utan på om-frågan. För vad jag uppfattar utifrån det svar som statsrådet avgett är det inte längre självklart att ett förstatligande faktiskt kommer att ske utan endast att ett sådant ska övervägas. Denna otydlighet har i sin tur skapat oro bland brukare kommuner och assistansanordnare. Men jag ger gärna ministern en ny chans att svara på samma fråga med ett tydligt ja eller nej. Avser regeringen att genomföra ett förstatligande av den personliga assistansen under mandatperioden? "	3398
1272	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Fru talman! Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till Christofer Bergenblock både för lyckönskningen och för denna viktiga fråga. Den som tittar bakåt i riksdagens protokoll kan se att jag har haft ett mångårigt engagemang i dessa frågor och att vi moderater tillsammans med representanter för övriga partier i Tidöavtalet har varit väldigt engagerade och pådrivande i denna fråga. Fru talman! Bakom oss ligger två mandatperioder med såväl förändringar som väldigt stor oro när det gäller LSS med särskilt fokus på just den personliga assistansen. Något som måste kännas tråkigt för Christofer Bergenblock är att de goda intentioner som Centerpartiet och Liberalerna fick med i den så kallade januariöverenskommelsen blev hanterade på ett sådant sätt av Socialdemokraterna att utredningen drog ut på tiden. Det var också skälet till att Moderaterna tillsammans med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna till slut såg sig nödsakade att lägga fram det här utskottsinitiativet. Vid den debatt vi höll den 26 november 2020 stod Centerpartiet inte bakom vårt utskottsinitiativ. Jag citerar den tidigare ledamoten Sofia Nilsson från Centerpartiet en person som jag för övrigt hyser den största respekt för och har haft ett väldigt gott samarbete med: Det handlar inte bara om att flytta en påse pengar från en huvudman till en annan utan här krävs en ordentlig utredning som ger konkreta svar på utformning gränsdragningar och målgrupper - allt för att säkra assistansen för dem som berörs i dag och i morgon och allt för att de som har assistans i dag även ska få fortsätta att ha det när huvudmannaskapet har förändrats." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Hon framhöll också: "En avgörande faktor för att det ska bli rätt från början när det gäller frågan om huvudmannaskapet är tiden. Vi måste låta utredningen få den tid som faktiskt krävs. Vi ska nämligen inte glömma att detta är den mest omfattande och komplicerade förändringen för den personliga assistansen sedan den infördes 1994." Utredningen kom efter många om och men äntligen till stånd efter vårt utskottsinitiativ. Jag gläds nu åt att den ska presenteras den 1 mars 2023. Utredningens direktiv var tämligen tydliga. Utredaren Lars Lööf har också varit tydlig. Vi har all anledning att hysa stor förväntan på det resultat som ska komma i utredningen. Men det vore ansvarslöst av mig som statsråd och representant för regeringen att föregripa vad utredningen kommer att visa. Jag tror att vi med höga förväntningar kan se tiden an fram till den 1 mars då jag hoppas att vi kommer att ha fortsatta konstruktiva debatter om hur den personliga assistansen ska utformas i framtiden. "	2697
1273	Christofer Bergenblock (C)	C	Fru talman! Jag tackar statsrådet även för detta svar men uppfattar tyvärr inte att det blev så mycket tydligare. Jag tvivlar inte alls på statsrådets engagemang i de här frågorna. Precis som statsrådet säger har ju hennes engagemang funnits under lång tid. Jag gläds också över att hon citerar min tidigare riksdagskollega Sofia Nilsson med ansvar för de här frågorna inom Centerpartiet som ju varit väldigt drivande inom detta område. Den förra regeringen januariavtalet och utskottsinitiativet ledde ju också fram till att det blev en utredning till slut och det är väldigt bra. Men sedan den nya regeringen tillträdde har vi i fråga efter fråga kunnat se hur man övergett det man sa i valrörelsen. Att säga en sak före valet och en annan sak efter valet har blivit något av ett signum för den nya regeringen. Med detta sagt hoppas jag att så inte blir fallet i just denna fråga men jag känner mig inte helt övertygad. Över 18 000 personer i Sverige hade personlig assistans beviljad förra året varav två tredjedelar hade fått sin assistans beviljad av Försäkringskassan och därmed hörde till den statliga delen av assistansen. För dessa personer är den personliga assistansen helt avgörande för deras delaktighet i samhället och i många fall även för att de över huvud taget ska kunna leva sina liv på ett fullgott sätt. Den personliga assistansen står också för en stor del av statens budget inom området hälsovård sjukvård och social omsorg. I budgeten för 2023 har regeringen anslagit nästan 25 miljarder kronor för den statliga assistansen vilket är den näst största budgetposten under utgiftsområdet. Även om det sker en pengaöverflyttning mellan kommun och stat riskerar ett statligt huvudmannaskap att leda till ökade kostnader. Vi vet alla att det i slutändan inte är socialtjänstministern som styr över budgetfrågorna utan finansministern. Kanske kan det vara där som skon klämmer? Är den nya regeringen kanske inte beredd att skjuta till de medel som sannolikt kommer att krävas vid ett förstatligande av assistansen? Det är dock en av de saker som måste få kosta pengar. Människor i Sverige måste ha rätt att leva fullgoda liv antingen de har en funktionsnedsättning eller inte. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det ska inte vara huvudmannaskapet eller pengapåsen som avgör utan det som avgör ska vara den enskildes behov. För oss i Centerpartiet är det här en prioriterad fråga och vi kommer att fortsätta att driva på för ett statligt helhetsansvar för den personliga assistansen. Det tyckte vi när vi ställde oss bakom skrivningen i socialutskottet i våras och det tycker vi fortfarande. Då var även Moderaterna Liberalerna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna väldigt tydliga i sina ställningstaganden. Inte minst var statsrådet själv väldigt tydlig. Men nu har både valet och tydligen möjligen passerat bästföredatum. När huvudmannaskapsutredningen presenteras i början av nästa år hoppas jag att även ansvarigt statsråd med tydlighet kan säga att man kommer att gå vidare med ett förstatligande av den personliga assistansen. Självklart ska utredningen ut på remiss innan propositionen skrivs men det hindrar inte regeringen från att tydligt deklarera att ett förstatligande ska genomföras. Den möjligheten fru talman har statsrådet redan här i dag i kammaren.	3344
1274	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Fru talman! Jag kan försäkra Christofer Bergenblock om att jag och regeringen delar hans engagemang och håller med om betydelsen av att den personliga assistansen framtidsmässigt utformas på ett tryggt och säkert sätt. Som regeringen ser det finns det stora möjligheter att kunna utveckla den viktiga frihetsreform som personlig assistans är. Det kommer att kräva ett helhetstänkande som omfattar alla delar som krävs för att få ihop ett långsiktigt stabilt och hållbart regelverk och en organisation för insatsen personlig assistans. Detta rör såväl lagar som finansiering - en del som utredningen för övrigt också tittar på. Därutöver ser vi naturligtvis att även rättssäkerheten är en viktig del i ett enhetligt huvudmannaskap. Vi behöver därtill ha stärkt kvalitet. Kontinuiteten har varit ett stort bekymmer och som ledamoten säkert känner till har det varit en del av den stora oro som de berörda under den tidigare regeringen har känt. Vi behöver därtill säkerställa mångfald valfrihet och regelbunden tillsyn och uppföljning. Därtill kommer den så oerhört viktiga myndighetsutövningen. Men allt ska fungera och hänga ihop. Dagens delade huvudmannaskap för den personliga assistansen möjliggör övervältring av kostnader. Det skapar otydliga ansvarsgränser och det skapar inte heller några reella incitament att utveckla andra stödformer vilket leder till brister i insyn och uppföljning. Nu säger Tidöavtalet att utifrån de utredningsförslag som väntas bli presenterade i mars 2023 ska utöver åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS åtgärder övervägas med målsättningen om ett statligt ansvar. Jag får därför be ledamoten att ge sig till tåls tills utredningen kommer med sina förslag. Men jag upprepar återigen att jag tror att såväl regeringen som ledamoten har skäl att se tiden an och vänta sig positiva saker i framtiden då tydligheten i de direktiv som Lars Lööf arbetar efter kommer att ge oss positiva ingångsvärden. Det är jag övertygad om. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det går dock inte att föregripa vad en utredning kommer att säga. Det kan jag inte som ansvarigt och ansvarsfullt statsråd stå här och göra. Liksom Christofer Bergenblock kommer regeringen och ansvarigt statsråd det vill säga jag själv att få vänta till den 1 mars med att se vad utredningen presenterar.	2388
1275	Christofer Bergenblock (C)	C	Fru talman! Jag får väl be om ursäkt för att jag är aningen otålig. Jag kommer från kommunpolitiken och är van vid att saker går åtminstone något snabbare än vad de kanske gör här i riksdagen. Centerpartiet vill att staten ska ta över hela ansvaret för personlig assistans oberoende av hur många timmar i veckan det handlar om. Det är mer rättssäkert det bidrar till mer jämlikhet över hela landet och det höjer kvaliteten på den personliga assistansen. Personlig assistans handlar om alla människors lika rätt att delta fullt ut i samhället och att forma sina egna liv oberoende av den funktionsnedsättning man har. Därför är det viktigt att även regeringen tydligt kan säga att ett förstatligande av assistansen ska ske även om man inte kan svara på exakt hur detta ska ske.	783
1276	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Fru talman! Även jag har en kommunal bakgrund. Möjligen kan jag känna igen mig i bristen på tålamod som ledamoten ger uttryck för men jag har också lärt mig att det tar tid att skriva lagar och att stifta lagar. Det är viktigt att de blir rättssäkra och att de blir trygga inte minst utifrån det som jag upplever att ledamoten och jag delar: Detta ska vara långsiktigt hållbart och det ska vara lika och tryggt för människor över hela landet. LSS och personlig assistans är i grunden en väldigt viktig frihetsreform. Jag som enskilt statsråd och regeringen känner också ett särskilt ansvar utifrån att det var en tidigare borgerlig regering som faktiskt införde denna viktiga frihetsreform. Regeringen ser nu med oro på hur förutsättningarna för den personliga assistansen har förändrats. Vi värnar assistansreformens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Det finns helt enkelt alla skäl att säkerställa förutsägbarhet kontinuitet och rättssäkerhet. De som allra mest behöver samhällets stöd ska få det. Det finns fru talman i denna riksdag glädjande nog ett starkt stöd för ett sammanhållet huvudmannaskap och en statlig huvudman. Hittills är det väl Socialdemokraterna som är det stora frågetecknet. Jag som ansvarigt statsråd och regeringen ser med stor förväntan fram emot utredningens förslag som nu närmar sig. Fru talman! Jag vill återigen tacka Christofer Bergenblock för denna viktiga fråga och jag ser fram emot kommande konstruktiva debatter runt hur vi utformar framtidens personliga assistans. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1637
1277	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack Tony Haddou för interpellationen! Tony Haddou har frågat mig om jag avser att ta något initiativ med anledning av betänkandet Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription SOU 2017:84 och om jag avser att agera för att se till att människor med praktiska verkställighetshinder som inte kan utvisas inte fastnar i limbo. En grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar asyl- och migrationspolitik som motverkar framväxten av ett skuggsamhälle är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder till sitt hemland. När ett beslut om av- eller utvisning har vunnit laga kraft är det i första hand den enskildes ansvar att fullt ut medverka till verkställigheten av beslutet och att lämna landet. När en person med ett lagakraftvunnet beslut om av- eller utvisning fullt ut medverkar i återvändandeprocessen är det i princip alltid möjligt att genomföra en verkställighet. Endast i ett fåtal fall uppstår det ett bestående verkställighetshinder. Dessa fall kan omhändertas inom ramen för rådande ordning. Regeringen avser att intensifiera arbetet på återvändandeområdet ytterligare i enlighet med vad som anges i Tidöavtalet. Regeringen vill bland annat ge ett förstärkt uppdrag till Migrationsverket Polismyndigheten Skatteverket och Kriminalvården att samverka kring återvändandeverksamheten. Regeringen vill även att antalet förvarsplatser ska öka och kompletteras med alternativ om elektronisk eller annan övervakning av personer som väntar på verkställighet av ett av- eller utvisningsbeslut. Enligt Tidöavtalet ska dessutom delar av biståndet villkoras och diplomatiska åtgärder ska vidtas för att öka återvändandet. Regeringen avser även att genom återtagandeavtal både bilaterala och genom EU arbeta för ett ökat återvändande. Ett ja ska vara ett ja och ett nej måste vara ett nej. Den svenska rättsordningen får inte sättas ur spel av att enskilda individer inte följer beslut fattade av våra myndigheter och domstolar.	2065
1278	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Tack statsrådet för svaret! Statsrådets sista mening är precis kärnan i den debatt som jag lyfter. Jag citerar det statsrådet precis sa: Den svenska rättsordningen får inte sättas ur spel av att enskilda individer inte följer beslut fattade av våra myndigheter och domstolar." Så bra att vi kan börja där tänker jag. Hur ska dessa individer som faktiskt är väldigt många fler än vad statsrådet vill kännas vid kunna följa utvisningsbeslut om de inte går att verkställa? Jag träffar statslösa palestinier som levt i Sverige under halva mitt liv och som inte kan utvisas men inte heller får stanna. Det finns flera exempel där palestinier medverkar kring sin utvisning som gränspolisen försöker verkställa utan att lyckas. Även polisen gör då bedömningen att det är omöjligt att verkställa utvisningsbeslutet och skickar tillbaka ärendet till Migrationsverket. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ändå fortsätter livet så här för familjer år efter år. En del av dem som drabbas av dessa brister i den svenska lagstiftningen är palestinier från Gaza - jag behöver nog inte påminna statsrådet om hur situationen är i Gaza. Bland dem som drabbas finns även många från Afghanistan. I veckan infördes sharialagar där. Jag behöver inte heller påminna statsrådet om hur läget är i världens farligaste land där talibanerna styr och där folkmord på hazarerna pågår. I filmen Limbolandet som gjorts av Marit Israelsson kan man följa Ousama. Han har levt i Sverige i tio år och ska utvisas eftersom asylskälen inte räckte. Hela bevisbördan läggs på den enskilda individen. Han har samarbetat hela vägen trots orimligt höga krav men hans hemland tar inte emot honom. Detta är några exempel som visar på att den lag vi har - och Migrationsverkets bedömningar - gör att människor som de facto inte kan utvisas ändå får utvisningsbeslut och hamnar i limbo. Jag träffar människor i den här situationen ganska ofta och jag undrar: Vad ska de göra i denna situation? Ska de leva hela sina liv i limbo? Vad är det de ska göra? Statsrådet verkar inte ha några planer alls för den här gruppen. När man får ett utvisningsbeslut och inte kan utvisas blir man av med alla sina rättigheter. Man blir av med sitt hem. Man blir av med sin försörjning. Man kan inte jobba eller studera. Man kan inte heller återvända. Vad ska dessa människor göra? De blir ju kvar men utan en enda rättighet. De pressas ut i en papperslöshet och i det skuggsamhälle som regeringen förvärrar och fördjupar. Och detta riskerar att öka ännu mer med anledning av ökade avslag när det gäller länder som man inte kan utvisas till. Många personer som fått avslag på sin ansökan om asyl kan helt enkelt inte återvända. Det är faktumet. Och i stället för att hantera detta faktum och föreslå möjligheter till uppehållstillstånd - det finns ju inga andra alternativ - kommer regeringen med repressiva åtgärder till ett skuggsamhälle som de själva skapat. Detta har inte fungerat. Den förra regeringen försökte också med det. Människor lever fortfarande i den här situationen men under svårare förhållanden. Denna regering förstärker samma politik och den uppenbara konsekvensen är en större grupp papperslösa som lever under ännu svårare villkor utan någon möjlighet att påverka sin situation. Jag får återigen ställa frågan: Hur avser statsrådet att agera för att se till att människor med praktiska verkställighetshinder som inte kan utvisas inte fastnar i limbo? Utvisning är inget alternativ för dem och ett ökat skuggsamhälle är kontraproduktivt. Det enda alternativ som finns kvar för den grupp jag pratar om är uppehållstillstånd. Det är väl bättre att människor får komma in än att man låter dem pressas utanför systemet? De flesta har byggt upp hela sina liv här och då borde de kunna få vara kvar. "	3823
1279	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Generellt sett kan utvisningsbeslut verkställas till jordens alla länder under förutsättning att berörda personer medverkar fullt ut. Det kan i vissa fall kräva ett betydande aktivt eget agerande men detta är en skyldighet som följer av individens plikt att rätta sig efter svenska myndigheters och domstolars beslut. Det kan dock i enskilda fall - undantagsfall - uppstå situationer där man trots att individen försöker medverka inte kan verkställa beslutet. Typexemplet är Kuba som har en lagstiftning som innebär att inresa i vissa fall vägras trots att berörd person verkligen vill återvända och gör allt vad han eller hon kan för att det ska kunna ske. I sådana fall finns ett regelverk på plats för att bevilja uppehållstillstånd och då hamnar dessa personer inte i det limbo som Tony Haddou pratar om. Redan under grundprövningen av ett ärende ska myndigheterna bedöma om ett eventuellt utvisningsbeslut kan verkställas eller inte. Bedömer man att beslutet inte kan verkställas föreskriver förarbetena till utlänningslagen att ett utvisningsbeslut inte bör meddelas. Om det i stället är så att hindren uppstår efter det att utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft som i det fall med kubanerna som jag nämnde nyss finns alltså en möjlighet att meddela uppehållstillstånd. Hindren får inte bero på den enskildes eget agerande eller brist på agerande. Sammantaget finns alltså en ordning för att hindra att personer utan egen förskyllan hamnar i en limbosituation. När man lyssnar på Tony Haddou låter det som att denna möjlighet över huvud taget inte finns och jag hoppas att den delen av lagstiftningen inte har gått ledamoten förbi.	1725
1280	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! I den mörkaste av stunder är hoppet allt vi har - hoppet om en ljusare morgondag där molnen har skingrats och solens varma strålar fyller oss med både mod och drömmar. Drömmar om frihet drömmar om jämställdhet drömmar om jämlikhet. Drömmar om att få be till den gud man önskar drömmar om att få slippa tro på ett liv efter detta. Drömmar om att få styra sitt eget liv och forma det som man önskar. Drömmar om att få uttrycka sig fritt på det sätt man önskar. Visst låter det självklart Tobias Billström? Något säger mig att statsrådets politiska engagemang bygger på liknande drömmar. Mitt engagemang i politiken bygger i alla fall på drömmen om alla människors lika rätt och värde jämställdhet och lika möjligheter. Det är därför jag engagerar mig så starkt i Iranfrågan. För mig är de friheter som vi ibland tar för givna universella. Det är friheter som bygger samhällena starka och skapar välstånd och fred. Just freden är värd att kriga för. Det är ett krig som kan vara smärtsamt för stunden. Det är ett krig som kräver mod uthållighet och uppoffringar av dig mig och alla andra som älskar friheten. Fru talman! Det är inte krig i Iran i alla fall inte så som vi föreställer oss det. Men det pågår en kamp på blodigt allvar som dagligen skördar oskyldiga offer. Det är barn som tioåriga Kian som brutalt sköts ned av den islamistiska regimens legoknektar häromdagen. Det är unga män och kvinnor med enbart orden som vapen mot en övermakt som inte skyr några medel för att överleva. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är prickskytte från hustak och i tunnelbanan. Det skjuts mot skolor. Allt finns dokumenterat för oss att se. Det är regelrätta avrättningar på öppen gata fängslande av fredliga demonstranter och våldtäkter på kvinnliga fångar så att de inte ska få komma till paradiset". Det är tiotusentals fängslade vars familjer dagligen vädjar om nåd om hjälp med att få dem fria om att någon här i väst ska höra och se dem. Det är därför vi är här i dag Tobias Billström: för att deras röster ska eka runt om i världen. Vi ska visa att vi inte kommer att vara tysta och se bort när deras blod färgar Irans gator röda. Att vara modig faller inte alltid i god jord hos alla. Det är obekvämt att vara modig att ställa sig på barrikaderna och slåss för det som är rätt och riktigt. Man får offra en del av sig själv; för vissa innebär det livet självt. Det gläder mig att läsa statsrådets skriftliga svar på mina frågor. Jag kan skönja att Tobias Billström tagit visst intryck av 120 000 svenskiraniers kamp för att påverka Sveriges hållning mot Iran. Problemet är dock att vi inte nöjer oss med det utan kräver konkreta åtgärder. En av dessa åtgärder är att använda sig av politiska markörer som gör ont för regimen en regim som via bulvanföretag kontrollerar all handel som sker med Iran. I synnerhet IRGC det enda maktmedel som regimen har till sitt förfogande har händerna i varenda syltburk som finns att tillgå. Mot bakgrund av detta ter det sig alltmer häpnadsväckande att svenska och europeiska storföretag aktivt väljer att se bort och gör affärer med mördare som inte ens skonar barn detta under förevändningen att Sverige som nation har bilaterala avtal med skurkstaten Iran. Det är här statsrådets plikt gör sig påmind. "	3316
1281	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Jag tror att vi behöver klara ut om det stämmer eller inte. Man kan inte utvisas till världens alla hörn. Så fungerar inte lagstiftningen och så fungerar inte asylprocessen heller för den delen. Jag tror att migrationsministern vet detta men att hon vill signalera att vi nu ska utvisa så mycket vi kan. Att statsrådet vill att fler ska utvisas gör dock inte människor mer utvisbara eller besluten mer verkställbara. Oavsett om regeringen förstärker polisen eller andra myndigheter och fyller gatorna med poliser Migrationsverket med personal och domstolarna med jurister kvarstår faktumet att vissa människor inte går att utvisa. Man ska ha med sig att ett legitimt återvändandesystem bygger på ett legitimt asylsystem. Statsrådet sa tidigare att ett ja ska vara ett ja och att ett nej ska vara ett nej. En sådan signalpolitik som visar på hårdare tag är återkommande hos statsrådet och regeringen för att de ska visa sig handlingskraftiga men legitimiteten hos utvisningar ligger i rättssäkerheten hos asylbesluten. Statsrådet tillåter att juridiska beslut som inte ens går att genomföra fattas. Detta riskerar att underminera rättssäkerheten ännu mer i asylprocessen. Det är inte så att alla utvisningsbeslut fattas på rättssäkra grunder och uppenbarligen kan inte alla beslut verkställas. Jurister och människorättsorganisationer har återkommande lyft fram dessa brister men regeringen gör ingenting. De enda som drabbas av detta är de asylsökande som pressas ut i papperslöshet och utsatthet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Och hur ska man följa den rådande ordning som statsrådet hänvisar till? Den används ju knappt i dag. Många så kallade nya asylsökande är inne i sin andra eller tredje asylprocess från tidigare ärenden som preskriberats många gånger därför att de inte har kunnat verkställas. Detta är något som Migrationsverket har påvisat. Det är den här verkligheten som migrationsministern måste möta eller som hennes samarbetsparti uttryckte det: Verkligheten kommer och spökar. Människor i sådana situationer kan inte utvisas. I stället för att på olika sätt utsätta människor för limbo och i stället för att agera kontraproduktivt är den enda lösningen att ge den grupp jag pratar om uppehållstillstånd. I flera europeiska länder har man gjort det. Det är faktiskt en vanlig lösning när man inte kan utvisa och Sverige har gjort det tidigare i vår lagstiftning. Men här vill man nu förvärra problemet och ännu fler avslag till länder som man inte kan utvisa till bidrar till skuggsamhället.	2569
1282	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Interpellanten får det att låta som att det inte fattas några beslut om uppehållstillstånd till följd av verkställighetshinder men enligt statistiken har 639 sådana beslut fattats till och med oktober under innevarande år. Detta visar att vi har ett regelverk som tillämpas. Om man inte kan verkställa utvisningen kan sådana beslut fattas och det görs också. Jag tycker att det är viktigt att vi uppehåller oss vid hur vårt immigrationssystem egentligen ska fungera. Det är otroligt viktigt att vi har en legitimitet i systemet. Det handlar om att vi ska kunna fortsätta att vara ett land som hjälper människor som är på flykt. Det finns ett enormt behov runt om i världen och för att vi ska kunna hjälpa är jag övertygad om att invånarna i Sverige måste känna att invandringen är bra men också rättvis. Om man har en rättssäker process vilket jag säger att vi har i Sverige och man efter en sådan process fattar ett beslut om utvisning som vinner laga kraft vilket innebär att det ska verkställas och detta inte efterlevs riskerar vi att underminera tilltron till hela regelverket. Dessutom är det djupt orättvist för de individer som man bedömt inte har skyddsskäl belastar systemet på ett sätt som gör att vi i förlängningen får mindre möjligheter att hjälpa dem som verkligen har skyddsskäl. Jag skulle säga att det finns många argument för att ha ett fungerande och effektivt återvändande där ett ja är ett ja men ett nej också är ett tydligt nej. Det handlar om att upprätthålla rättsstaten om att meddelade beslut ska verkställas och om att ingen ska stå utanför eller ovanför lagen. Det handlar om att värna legitimiteten som jag var inne på. Samma beslut ska inte leda till olika utfall. Ett avslag ska alltså innebära återvändande och ett bifall ska innebära bosättning. Det handlar om att begränsa kostnaderna då betydande kostnader uppstår om personer blir kvar i mottagningssystemet. Det handlar också om att motverka skuggsamhället. Interpellanten talar om det skuggsamhälle som regeringen försvårar och fördjupar och som han påstår att regeringen uppenbarligen under den månad vi har funnits har skapat. Det är egentligen precis tvärtom. För att vi ska bekämpa skuggsamhället där människor inte minst barn far väldigt illa och där skrupelfria arbetsgivare utnyttjar människor på ett fruktansvärt sätt måste vi se till att beslut verkställs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tony Haddou var inne på problemet med den korta preskriptionstiden det vill säga att människor har incitament för att hålla sig gömda i Sverige därför att man efter bara fyra år kan söka asyl på nytt. Återigen belastar detta vårt system och gör att vi får mindre möjligheter att hjälpa dem som verkligen har skyddsbehov. Därför avser regeringen att gå vidare med och titta på att antingen förlänga eller helt ta bort preskriptionstiden.	2894
1283	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Självfallet förvärrar ni i Moderaterna skuggsamhället sedan tidigare. När ni var i opposition röstade ni ju för exempelvis ändringarna i LMA och gjorde så att människor fråntogs sina bostäder sin försörjning och sin möjlighet att jobba och studera. De blev av med alla sina rättigheter och så ser systemet ut i dag. Det är detta skuggsamhälle som ni förvärrar. När det gäller rättssäkerheten som statsrådet var inne på fattas utvisningsbeslut till Afghanistan i dag. Detta kan inte vara rättssäkert över huvud taget. Kvinnor får utvisningsbeslut till Afghanistan där det råder sharialagar. Man vet också att det inte går att utvisa dem till Afghanistan och ändå fattas beslut om utvisning dit. Hur kan statsrådet stå här och säga att det är en rättssäker asylpolitik? Det är det naturligtvis inte när man fattar beslut om att utvisa kvinnor och barn till Afghanistan vilket är bland det värsta man kan göra. Många europeiska länder har satt stopp för detta men inte Sverige. Här lever man på något slags signalpolitik om att vi ska göra fler och fler utvisbara när vi vet att det inte går att verkställa. Då fungerar inte den legitimitet i asylsystemet som statsrådet pratar om. Det är klart att den inte kan göra det när man inte kan följa dessa beslut. Man fattar juridiska beslut som ändå inte går att följa. Då ryker denna legitimitet och rättssäkerheten i asylprocessen.	1399
1284	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Jag tror att jag och Tony Haddou har ganska olika inställningar till detta regelverk. För mig och för regeringen är det avgörande att fattade beslut också ska verkställas. Som jag sa initialt är det så att om man fullt ut medverkar kan man också i de allra flesta fall verkställa beslut om utvisning eller avvisning. Och om det ändå inte går finns det ett fungerande regelverk i svensk rätt för att bevilja uppehållstillstånd. Då hamnar man inte heller i det limbo som ledamoten beskriver. Jag skulle säga att vi har ett rättssäkert asylsystem och vi har goda möjligheter till en rättssäker prövning. Vi avsätter resurser till Migrationsverket och migrationsdomstolar så att de ska kunna leva upp till de krav som man bör ställa. Den svenska ordningen har också ett mycket högt anseende internationellt. Jag vill avslutningsvis bara påminna om att det är myndigheterna och domstolarna som gör dessa bedömningar och inte regeringen eller enskilda statsråd. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1024
1285	Daniel Riazat (V)	V	Fru talman ministern ärade ledamöter som är på plats och kära underbara åhörare! För att sätta frågan om de avtal som Alireza Akhondi talade om i ett perspektiv måste jag tyvärr upprepa det jag har sagt många gånger under de senaste två månaderna. Jag har vid ett antal tillfällen läst upp i princip samma saker som jag kommer att säga nu från talarstolen. Jag har också gjort det när jag har varit i EU-nämnden med utrikesministern och jag kommer att göra det fram till den dagen den svenska regeringen kommer att lyssna på oss. För er som inte gillar upprepningar vill jag bara säga: Vad synd! Så länge Europas och Sveriges högst uppsatta politiker inte agerar i Iranfrågan är vi många - jag Alireza Akhondi och många andra ledamöter - som kommer att fortsätta att ta upp dessa frågor. Sedan två månader och två dagar tillbaka står Iran i lågor. Det är lågor vars eld fick en revolutionär tändning efter det att den fundamentalistiska regimens moralpolis mördade Jina Mahsa Amini. Vi alla vet varför. Irans regin som kommer från stenåldern har stiftat lagar där kvinnor och kvinnors klädsel måste kontrolleras och där kvinnor måste straffas om de inte följer dessa stenåldersliknande lagar. I Jinas fall blev det ett brutalt mord. I många andra fall har det blivit piskrapp fängelsestraff böter och förföljelse. Under de senaste 43 åren har den brutala diktatoriska statsmakten i Iran förföljt fängslat och mördat människor vars enda brott har varit att de har tagit upp kampen för demokrati jämlikhet yttrandefrihet pressfrihet minoriteters rättigheter och jämställdhet. Att regimen i Teheran mördar oskyldiga är inget nytt men de senaste månadernas påbörjade revolution visar att denna mördarregim inte heller skyr några som helst medel för att tysta ned befolkningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Barn och unga mördas på öppen gata. Universitetsstudenter fängslas avstängs mördas eller torteras - till och med på de universitet där de studerar. I Baluchistan och Kurdistan har vi sett hur regimen använder stridshelikoptrar pansarvagnar och militären för att döda demonstranterna. Vi vet fortfarande inte hur många som har blivit mördade efter den av regimen anlagda branden i Evinfängelset. Det är dags att politiker i Sverige och Europa visar var vi står. Vissa av oss har redan gjort det medan andra fortfarande menar att vi måste fortsätta som det alltid har varit. Kommer den förra regeringens tystnad gentemot denna diktatur att fortsätta? Kommer det att vara viktigare för denna regering med ekonomiska intressen och bilaterala avtal eller kommer man att stå upp för den iranska befolkningen? Vi vet ju vad som hände i fallet med Turkiet nyligen där den svenska regeringen helt plötsligt bytte fot i frågan om mänskliga rättigheter för att kunna ingå ett avtal. Beslutet på EU-toppmötet som ministern nämnde blev sanktioner mot vissa inom regimen. Det är jättebra. Men det är långt ifrån vad som behöver göras för att stötta folkets revolution i Iran. Folket i Iran kräver att Irans ambassader ska stängas. I Sverige har vi haft en regering och har en regering som inte ens vill kalla upp ambassadören. Folket i Iran kräver att Iran ska slängas ut från internationella sammanhang. Även på denna punkt är det total tystnad från regeringen. Folket i Iran har krävt att EU inte ska skriva under kärnenergiavtalet med Iran med farhågan att Europa kommer att vara ännu tystare i fråga om mänskliga rättigheter. Hur kommer den svenska regeringen med dig Tobias Billström att agera nu?	3563
1286	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Jag tackar för inläggen från interpellanten och Daniel Riazat. Regeringen kommer att fortsätta att agera inom olika arenor där förutsättningar finns för ett brett samförstånd om åtgärder. Därmed kan de få starkt genomslag till stöd för demonstranterna i Iran. FN är naturligtvis ytterligare ett exempel på ett viktigt forum. Sverige och övriga EU har som bekant uttryckt tydliga krav på en trovärdig utredning av Mahsa Jina Aminis död och av det dödliga våldet mot demonstranter som vi nu ser utspelas. Ansvaret för att säkra rättvisa och ansvarsutkrävande mot brott mot mänskliga rättigheter ligger i första hand på varje stat i detta fall Iran. I situationer där det är uppenbart att en rättvis och rättssäker hantering inte kan tillses av den egna staten finns även andra vägar till rättvisa internationellt. Därför pågår diskussioner i detta nu om möjliga åtgärder inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter. En specialsession kommer att äga rum redan nästa vecka den 24 november. En av de frågor som jag hoppas kommer att diskuteras är hur man får till stånd en trovärdig och oberoende utredning av det som har skett i Iran i syfte att utkräva ansvar. Sverige är ett av de länder som aktivt har stöttat detta initiativ. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Samtidigt fru talman stöder Sverige också FN:s specialrapportör för Iran som har ett särskilt uppdrag att bevaka utvecklingen för mänskliga rättigheter i landet å det internationella samfundets vägnar. Vårt arbete inom multilaterala arenor som EU och FN innebär på intet sätt försummelser av vårt bilaterala engagemang i Iranfrågan. Det hindrar oss inte från att med all tydlighet kommunicera svensk syn på situationen i bilaterala samtal på olika nivåer. Som jag sa vid den förra interpellationsdebatten om Iran den 8 november är vi alltid redo att ompröva och omvärdera bilaterala relationer i ljuset av händelseutvecklingen. Det är dock avgörande att de åtgärder som vi vidtar är meningsfulla och verkningsfulla och att vi använder olika plattformar för att optimera genomslaget.	2103
1287	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Jag tackar Tobias Billström för svaren men de duger inte. Kanske hade dina ord räckt för några år sedan när många fortfarande trodde att man med silkesvantar kunde förändra regimen inifrån när många av oss fortfarande trodde att en fredlig förändring skulle kunna genomföras. Men den tiden är förbi. Förr eller senare visar tyrannerna sitt rätta ansikte: Putin Xi Jinping och Khamenei. Och det ansiktet är inte vackert. Det ansiktet skördar liv varje dag. Jag kan berätta för statsrådet att vår senaste interpellationsdebatt nådde ca 60 miljoner människor runt om i världen. Det är något slags världsrekord med svenska mått mätt. Intresset trycket och förväntningarna kommer inte att minska framöver. Utan svar som leder oss framåt finns risken att vi får ägna mer tid tillsammans i den här kammaren än statsrådet får med sin hustru. Envisheten och kampviljan kommer inte att försvinna oavsett hur många förtäckta hot som den iranska regimen skickat till Utrikesdepartementet om mig. Ja jag har läst deras klagobrev. Och jag skrattade gott. Att regimen tror sig kunna begränsa yttrandefriheten i det demokratiska Sverige och - hör och häpna - tysta en svensk riksdagsledamot visar bara hur rädda de faktiskt är. Jag hoppas att statsrådet har modet att som svar skicka följande citat ur den svenska grundlagen till Iran: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. - - - Riksdagen är folkets främsta företrädare." Ibland behövs inte många ord för att budskapet ska gå fram. Fru talman! Låt mig understryka vikten av att omedelbart avsluta alla handelsrelationer med Iran. IRGC är en kriminell maffiaorganisation med tusentals bulvanföretag även här hemma i Sverige. De ägnar sig åt vapensmuggling lönnmord och smugglande av gas och olja. De står för terroristhandlingar i Jemen Irak Syrien Libanon och Ukraina. IRGC är ansvarigt för den ökade antisemitismen bland muslimer attacker mot judiska församlingar och iranska dissidenter. De har nyligen blivit avslöjade md långt gångna planer att mörda två framstående iranska journalister på tv-kanalen Iran International i England och de kontrollerar hela den iranska ekonomin genom stora företag i alla möjliga sektorer. Nyckeln till att stoppa regimen stavas med fyra bokstäver: IRGC. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige kan och får inte direkt eller indirekt vara garanten för att denna terroristorganisation lägger beslag på svensk teknologi genom våra handelsavtal med Iran. USA har redan visat vägen genom kraftfulla handelsrestriktioner och sanktioner. EU kan och får inte längre dra benen efter sig. Tyskland har börjat agera - Sverige måste följa efter. Ett fritt Iran är en outtömlig källa för svenska investeringar till gagn för både det fria Iran och mitt älskade Sverige. Mot bakgrund av detta undrar jag fortfarande: När kommer de konkreta stegen Tobias Billström? När ska IRGC terrorklassas deras tillgångar beslagtas och deras barn och barnbarn som lever lyxliv i Europa få sina visum återkallade? "	3037
1288	Daniel Riazat (V)	V	Fru talman! Jag vill säga att jag ställer mig bakom vartenda ord som Alireza Akhondi sa här. Vad gäller dessa fem överenskommelser kanske det kan verka som att det är någonting litet. Men är det verkligen någonting litet och är det något viktigt att fortsätta med? Då undrar man ju varför regeringen vill göra det. Vi har hört det här snacket tidigare i fråga om Saudiarabien. Det slutade med att Sverige hjälpte till att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien inte med att mänskliga rättigheter skulle förbättras. Vi har sett det i fallet med Turkiet när man skrivit under ett avtal. Det har inte lett till att demokratin i Turkiet har utökats tvärtom. Jag vill att utrikesministern missförstår mig rätt. Vi som är iranier i Sverige eller i övriga världen vill inte att Sverige och Europa ska utföra den här revolutionen åt vårt folk. Det vi är ute efter och det vi kräver är för det första att de europeiska regeringarna inklusive den svenska ska sluta hjälpa den iranska regimen och för det andra att man ska göra allt man kan för att underlätta folkets revolution - för det är folkets revolution. I det finns det aspekter kring de här fem avtalen där Sverige sänder en signal om att man inte bryr sig om att en nioåring blev mördad i går brutalt mördad av det iranska revolutionsgardet. Det sänds en signal att man inte bryr sig när människor på Irans gator skriker zan zendegi azadi!" eller "jin jiyan azadi!" som betyder kvinna liv frihet. Det duger inte. Det duger inte för oss som sitter i den här kammaren det duger inte för de människor som sitter på läktaren här i dag och det duger inte för de tiotusentals och miljontals människor som är ute på gatorna i Iran varje dag med sitt liv som insats då de vet att de kommer att antingen bli fängslade eller dö. Och de ska höra Sveriges utrikesminister och andra utrikesministrar antingen vara tysta eller säga att det är viktigt att vi fortsätter med de här bilaterala avtalen. Nej det är det inte. Du har ett val att göra nu utrikesministern. "	2021
1289	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag naturligtvis välkomnar det breda engagemang som finns här i riksdagen för de iranier som demonstrerar för sina rättigheter. Regeringen fördömer våldet som de iranska säkerhetsstyrkorna använder mot de fredliga demonstranterna och är lika oroad över utvecklingen i Iran som flera ledamöter i den här kammaren är. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den breda politiska enigheten i den här frågan är viktig. Det är många svenskar runt om i landet som är engagerade i det som händer i Iran vilket inte minst visas av antalet åhörare här i kammaren i dag. Det finns inget tvivel om att vi behöver agera till stöd för de modiga individerna inte minst de många kvinnorna och flickorna som ger sig ut på Irans gator för att göra sina röster hörda med livet som insats. Frågan är hur vi bäst går till väga för att stötta dem. Att ensidigt avsluta våra avtal och avsiktsförklaringar med Iran som frågeställaren föreslår skulle i många fall riskera att framstå som tom symbolik eftersom inga aktiviteter pågår. I andra fall skulle ett ensidigt utträde i stället undergräva våra egna intressen som i fallet med luftfartsöverenskommelsen eller avtalet om ömsesidigt investeringsskydd. Regeringen kan inte styra över svenska företags prioriteringar. Samtidigt kan jag konstatera att handeln med Iran som sagt redan i dag är mycket begränsad. Därför vill jag återigen framhålla vikten av de åtgärder som nu vidtas som är direkt riktade mot individer och institutioner som har ett direkt ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter som just nu begås i Iran. Genom att agera samfällt med andra länder kan vi utöva maximalt politiskt tryck på Iran. Jag välkomnar därför att EU:s utrikesministrar i rådet för utrikes frågor i Bryssel denna vecka kunde besluta om ytterligare 31 sanktionslistningar inom ramen för EU:s MR-sanktioner mot Iran. Listningarna inkluderar bland annat Irans inrikesminister liksom lokala befäl för såväl IRGC som andra specialstyrkor runt hela landet det vill säga individer som haft ett direkt ansvar för våld mot demonstranter. Liksom många andra och precis som interpellanten Alireza Akhondi har jag reagerat på att iranier uppges ha frihetsberövats för att ha uttryckt sina åsikter online och att tillgången till internet har begränsats kraftigt i Iran under protesterna. Jag välkomnar därför att vi också inom EU har kunnat sanktionslista chefen för Irans cyberpolis och cyberpolisen som enhet. Även Irans informationsminister har listats. Det är centralt att vi upprätthåller enigheten inom EU och att vi fortsätter att agera samfällt och samordnat. Vi måste hela tiden se över de verktyg som står till buds för att verkningsfullt kunna reagera på utvecklingen i Iran. Vid det senaste rådsmötet föreslog jag därför att Iran tas upp igen vid nästa utrikesministermöte i december denna gång som en dagordningspunkt och inte under aktuella frågor. Som inkommande ordförande i EU under våren 2023 kommer Sverige att ha ett särskilt ansvar att fortsätta verka för EU-enighet i frågan.	3093
1290	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Ja Tobias Billström vad kan vi göra som hjälper? De här argumenten har jag hört förut och det är uppenbart att de inte förändrar regimens beteende. Hur kan vi få enighet i EU-kretsen när Ungern häromdagen skrev ett nytt avtal med Iran? Hur säkerställer vi då att vi kan sätta press maximal press på den islamistiska regimen i Iran för att uppnå de här målen? Och varför vänder sig inte statsrådet till Tyskland som har visat på mod genom att utvisa imamer och tydligt säga att IRGC är en terroristorganisation? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Varför måste allting krånglas till? Om vi inte har något stort utbyte med Iran rent handelsmässigt vad gör det då om vi avbryter de här handelsavtalen? Varför kan inte statsrådet visa på någon sorts handlingskraft och ställa sig på rätt sida av historien? Det skulle visa omvärlden och Iran att vi aldrig dagtingar med alla de värden som byggt vårt vackra land starkt - frihet jämställdhet och demokrati. Om två veckor har vi en ny session här Tobias Billström. Även din statsrådskollega Parisa Liljestrand kommer att få stå till svars om moskén i Järfälla som fungerar som en terror- och spionagecentral. Och du ser ju att det är jättemycket folk här. Det är väldigt många som tittar på det här online. Var så säker - både vi i riksdagen och vi i den stora iranska diasporan kräver att statsrådet faktiskt gör något.	1417
1291	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Jag tackar interpellanten och deltagaren för ett stort engagemang i den här frågan. Jag vill understryka eftersom det berördes i den här diskussionen hur viktigt det är med diplomati. Diplomatin behövs när läget är som svårast. Detta får aldrig förväxlas med undfallenhet. Det finns flera anledningar till behovet av framåtlutad diplomati med Iran. Vi behöver nu framföra tydliga budskap om det som pågår i Iran. De svenskar med rötter i Iran - jag är glad att Alireza Akhondi nämnde den stora diasporan - som kanske har familj i Iran förväntar sig sannolikt att vi som folkvalda representanter och regering framför vår syn på det som sker till iranska företrädare och att vi nu står upp för mänskliga rättigheter. Jag talade själv med min iranske motpart Amir-Abdollahian den 11 november. Det var ett tillfälle att på hög politisk nivå uppmana till ett slut på det brutala våldet från iranska myndigheters sida och respekt för det iranska folkets krav på mänskliga rättigheter. Jag var synnerligen tydlig under samtalet med min iranske motpart. Jag vill också igen fru talman påminna om att ett antal svenska medborgare är frihetsberövade i Iran. Regeringen har en skyldighet att skydda dessa frihetsberövade svenskars intressen. Utrikesförvaltningen fortsätter att arbeta mycket aktivt med dessa fall. Vi står i nära och kontinuerlig kontakt med företrädare för Iran i denna fråga som jag också lyfte i samtalet med Amir-Abdollahian den 11 november. Jag kan fru talman försäkra kammaren om att vi på olika nivåer fortsätter att tydligt och klart kommunicera vår syn på de övergrepp och MRkränkningar som har skett i Iran och våra krav på att de ska upphöra. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1731
1292	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att skärpa lagstiftningen om partidonationer. Den nuvarande lagen om insyn i finansiering av partier antogs år 2018 och baseras på förslag som lämnades av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Lagen syftar till att skapa ytterligare ökad öppenhet och innebär bland annat utökade krav på intäktsredovisning och ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag över ett visst värde. Trots att Greco såg utrymme för ytterligare förbättringar bedömdes den svenska lagstiftningen innebära viktiga steg mot ökad öppenhet kring partiers finansiering. Efter Kalla faktas granskning tidigare i höstas har Kammarkollegiet inlett tillsynsärenden. Jag ser fram emot att ta del av Kammarkollegiets beslut. Besluten kan komma att bidra till att klargöra hur regelverket ska tillämpas och också om det kan finnas anledning att överväga en översyn av regelverket.	934
1293	Lars Isacsson (S)	S	Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Gunnar Strömmer och ledamoten Mattias Vepsä för en intressant debatt. Jag delar ledamoten Vepsäs farhågor om bland annat ökad polarisering och bristande tillit. Jag skulle vilja lyfta fram ett perspektiv till. Jag är ny här i riksdagen men har tolv år som kommunalråd i Avesta och har varit ordförande i Brottsförebyggande rådet så jag har en hel del erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet i våra kommuner. I Dalarna har vi två områden som kan kännetecknas som utsatta områden: Tjärna ängar i Borlänge och Krylbo i Avesta kommun. Detta är områden som under lång tid har haft en nedgång. Till det kom flyktingkrisen 2015-2016 med en orättvis och osolidarisk fördelning av ansvar och en EBO-lagstiftning som slog helt fel. Det skedde social dumpning från välbärgade Stockholmskommuner. Personer i aktivt missbruk och med en kriminell livsstil fick första hyran betald - sedan var det tack och hej. Kombinationen av trångboddhet svarta andrahandskontrakt drogmissbruk och kriminalitet var allt annat än gynnsam och ledde till flera grova brott. Detta är områden där kommunen polisen civilsamhället och fastighetsägarna jobbar väldigt hårt tillsammans för att göra vardagen drägligare för alla de skötsamma medborgare som bor där men också för att höja områdets status. Det handlar om att få en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer och med människor från olika samhällsklasser och med olika bakgrunder som lever tillsammans. När jag pratar med poliser i Avesta och Borlänge om visitationszoner säger de att de redan i dag har denna möjlighet vid misstanke om brott. De undrar också: Hur får vi någon att flytta till Krylbo eller Tjärna ängar om det är en visitationszon? Fru talman! Min fråga till statsrådet Gunnar Strömmer är: Vad svarar jag de poliserna?	1834
1294	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag vill säga tusen tack till både Mattias Vepsä och Lars Isacsson för bra genomtänkta och berättigade frågor både när det gäller brottsbekämpningen i stort och förutsättningarna för den och när det gäller visitationszonerna mer specifikt. Till att börja med ska man nog reda ut vad en visitationszon är. Nu ska vi ju utreda den frågan så exakt vad en visitationszon kommer att vara i Sverige återstår att se. Grundat på erfarenheter från andra länder - vår utgångspunkt är den danska modellen - är det dock några saker som är rätt viktiga. Den första saken är att det rör sig om ett avgränsat geografiskt område. Den andra saken är att det är tidsbegränsat. För att anknyta till erfarenheten från Sverige eller från Avesta är det naturligtvis inte så att något bostadsområde någonstans i Sverige permanent kommer att betraktas som en visitationszon där det är fritt fram för polisen eller andra brottsbekämpande myndigheter att genomföra kroppsvisitationer. Under inga omständigheter är det på det sättet utan det är geografiskt begränsat och tidsbegränsat. Vi har dessutom sagt att utgångspunkten är att det bör ske genom ett domstolsbeslut det vill säga att det inte ska kunna fattas ett godtyckligt beslut i stunden ute på fältet. Det sägs ibland att det inte finns utvärderingar av den danska erfarenheten. När det gäller hela det breda arbetet mot framför allt de kriminella gängen ska jag inte alls sticka under stol med att vi i hög grad tar vår utgångspunkt i den danska erfarenheten. Det handlar om alltifrån dubbla straff för gängkriminella till nya påföljder som vistelseförbud alltså att man inte ska kunna få komma tillbaka hur som helst till det område där man har varit gängkriminell och om verktyg för att i större utsträckning kunna hitta vapen etcetera. Det finns gedigna utvärderingar gjorda av det danska justitiedepartementet när det gäller allt utom visitationszonerna. Däremot finns det en 20-25-årig erfarenhet från dansk polis av att använda visitationszoner och den finns dokumenterad. Och vad säger den erfarenheten? Jo den säger att det ofta är visitationszoner som man använder först oftast när det har hänt något väldigt konkret som en skjutning eller kanske flera skjutningar efter varandra. Då kan man under en viss tid på en viss geografisk yta behöva utvidga möjligheterna att söka efter vapen och kyla ned en akut situation. Det är också detta som jag ser framför mig när det gäller den svenska användningen. Lars Isacsson refererar till poliser på fältet som är skeptiska till den här metoden. Och jag tror att det är en rättvis beskrivning av poliser och andra så kallade rättssakkunniga att man kan få lite olika uppfattningar från olika håll. Min erfarenhet är efter att ha pratat några vändor med polisen - jag träffar gärna Lars Isacssons poliser hemma i Avesta - att allting kommer att landa i hur man ska använda ett sådant verktyg. Det blir helt avgörande. Detta verktyg är inte heller helt artskilt från andra liknande verktyg. Polisen får ju redan i dag vid brottsmisstanke genomföra visitationer. Det är också ett verktyg som redan i dag måste hanteras med stor varsamhet. Om jag får vidga perspektivet ärver jag en utredning som riksdagen drev fram och den socialdemokratiska regeringen kanske tvingades men ändå med viss lust tror jag drog igång om preventiva tvångsmedel alltså hemlig telefonavlyssning och annat. Fel använt kan det innebära väldigt stora rättssäkerhetsrisker. Rätt använt och rätt avvägt när det gäller rättssäkerhetsgarantier kan det vara väldigt verkningsfullt. Sammanfattningsvis kan detta baserat på andra länders erfarenheter vara ett viktigt verktyg som våra brottsbekämpande myndigheter i dag saknar. Det ska handskas med varsamhet och omdöme och jag litar på att svensk polis har den förmågan.	3813
1295	Mattias Vepsä (S)	S	Fru talman! Jag tackar ministern för det utförliga svaret. Vi vet att den absoluta majoriteten av skjutningarna och en väldigt stor del av brottsligheten i anslutning till skjutningarna sker i vissa områden. De sker nära drogscenerna och i de mest utsatta och eftersatta områdena i våra städer. Jag uppskattar ministerns svar att man måste titta närmare på vad en visitationszon skulle kunna vara och inte vara. Men den erfarenhet som vi alla har tagit del av i form av vittnesmål från danska polisen eller erfarenheter i andra delar av världen är att i de mest utsatta områdena kommer såväl skyldiga som oskyldiga att kunna bli föremål för visitation. Jag förstår trygghetsaspekten som ministern vill trycka på men för mig blir det inte ett förtroendebyggande. Det riskerar ju som väldigt många just nu oroas över att man blir stoppad från alltifrån interna möten till verksamhetsbesök. Man oroas över hur det ska bli hur det ska gå med tilliten till Polismyndigheten om vi känner oss utpekade. Trots det akuta läget tror jag att vi måste orka tänka långsiktigt och värdera just samarbetet mellan civilsamhälle myndigheter och de boende väldigt högt och att vi inte får ta felsteg och dra undan benen för detta arbete som jag tror är det långsiktigt rätta. Jag tänker också att det inte är ungdomarna eller festprissarna vid krogarna på Stureplan som kommer att drabbas. Det är i stället de mest utsatta områdena som vi i debatten hela tiden zoomar in på trots att vi vet att det är väldigt mycket narkotika i omlopp på Stureplan. Det gör att vissa ständigt ska gå omkring och ha magont och känna oro för att bli stoppade av polisen och de vittnar även om det i dag. I DN var det ett vittnesmål från en dansk polis som jag tror var det som fick mig att ställa interpellationen om hur man försöker upprätthålla något slags integritetsperspektiv i detta. Han säger att det man kan göra är att ta in den man ska visitera bakom ett buskage för att det ska kännas bättre. Det sätter ju inte bara den som blir visiterad i en utsatt position utan det sätter också en enorm press på enskilda poliser att hantera dessa verktyg på ett korrekt sätt. Redan i dag känner sig många väldigt utpekade av samhället bara genom sitt utseende eller för att man bor på en viss plats. Polisen har redan i dag ett tufft arbete. Trots det gör man ett väldigt fint jobb och det är en uppfattning som många delar med mig. Men ska vi bryta segregationen och pressa tillbaka kriminaliteten som har bitit sig fast extra hårt i de eftersatta områdena kan vi inte göra det genom att skapa en förtroendeklyfta mellan myndigheter civilsamhälle och de boende. Precis som sagts i tidigare inlägg och som ministern själv nämner i sitt svar är det en skepticism inom polisen som är viktig att ta fasta på. Det är ju den profession som vet vad de pratar om. Och just det här verktyget är inte så starkt efterfrågat i de undersökningar som vi har tagit del av. Det sista jag vill ha sagt är att jag tycker att det är superbra att ministern i sitt svar och här i talarstolen talar om förebyggande verksamhet. Men hur tänker ministern att regeringens besked om mindre pengar till välfärden i den ekonomiskt utsatta situation som vi har kommer att stärka de mest utsatta skolorna och den redan ansträngda socialtjänsten? Varför är regeringen med Sverigedemokraterna i spetsen så övertygade om motsatsen till den erfarenhet som finns? Och varför är det så viktigt att driva igenom förslaget som saknar polisens stöd liksom stöd från erfarenhet forskning och utvärdering?	3565
1296	Lars Isacsson (S)	S	Fru talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret. Jag uppskattar att han även lyfter fram de svårigheter och brister som verktyget visitationszoner innebär. Jag tackar också för erbjudandet om att träffa polisen tillsammans och jag välkomnar honom gärna till Dalarna. Jag kan också konstatera att vi har olika syn på huruvida fördelarna överväger nackdelarna i frågan om visitationszoner. Frågan hänger i luften. Justitieministern talar om att vanligt hederligt folk inte ska drabbas men jag ställer då frågan: Hur får vi vanligt hederligt folk att bo kvar i en visitationszon och hur vi får vanligt hederligt folk att flytta till en visitationszon?	672
1297	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag börjar med den konkreta frågan som Lars Isacsson ställer om hur man ska få människor att flytta dit och hur man ska få människor att bo kvar. Låt mig ändå säga att det är en väldigt bra start att åstadkomma den där rättstryggheten. Människor kan säkert ha olika uppfattningar i frågan. Jag kommer själv ihåg ett inslag i SVT där man intervjuade några yngre tjejer som var tveksamma eller skeptiska till de argument som förs fram för visitationszoner. Men man intervjuade också en torghandlare hundra meter därifrån som helst skulle vilja ha en sådan zon varje dag i veckan året runt. Det kan vi inte erbjuda. Men jag tycker att det visar att rättstryggheten är av ett så otroligt viktigt värde för att skapa en attraktivitet och trygghet för människor oavsett var de bor i Sverige. Det gäller inte minst i de områden som är föremål för väldigt mycket grov och organiserad brottslighet. När det gäller personlig integritet har jag väldigt lätt att intuitivt känna sympati för argumenten men detta med integritet är också en bredare fråga. De stora integritetsförluster som sker när människor utsätts för väldigt grov brottslighet är enorma och det är få saker som är så integritetskränkande som att bli utsatt för ett brott. Staten ger till och med en ekonomisk kompensation till brottsoffer just för den integritetsförlust det innebär att drabbas av ett brott. Om vi ska vara rättvisa har alltså vi flera integritetsintressen som vi ska tillgodose samtidigt. Jag vill inte vara onödigt polemisk med Socialdemokraterna men retoriskt lät det ändå i hög grad före valet som att varje sten skulle vändas. Men när det kommer till kritan menar jag att S inte är så benäget att vända på varje sten. Det finns en beprövad erfarenhet från andra länder som har lyckats vända denna brottsutveckling. Vi behöver inte åka längre än till Danmark och där finns några komponenter som de rättsvårdande och brottsbekämpande myndigheterna lyfter fram som de viktigaste delarna i verktygslådan. Jag har nämnt några: dubbla straff mot gängkriminella anonyma vittnen som ett verktyg för att kunna bryta tystnadskulturen - som är monumental i Sverige och utbredd på ett sätt som är djupt skadligt för en demokratisk rättsstat och en anständigt samhälle - nya påföljder till exempel vistelseförbud alltså ett förbud att komma tillbaka till vissa geografiska områden efter avtjänat straff. Visitationszoner är ett annat sådant verktyg. Sverige har inte detta i dag och jag tycker att vi ska titta på de länder som har varit mer framgångsrika än vad vi har varit med att vända denna utveckling och våga göra det Socialdemokraterna sa före valet: vända på varje sten. Varje sådant här verktyg i händerna på statsmakterna kan användas på ett sätt som blir rättsosäkert. Det gäller inte bara visitationszoner utan visitation i största allmänhet. Mattias Vepsä var inne på det som man brukar kalla racial profiling alltså att man går efter utseende mer än efter andra omständigheter som motiverar en insats. Det är ett generellt problem när det gäller inre utlänningskontroll men alla inser att inre utlänningskontroll är en oundgänglig insats om man ska upprätthålla ordning och reda i ett land. Men det kan göras på ett bra sätt och på ett dåligt sätt. Genom att använda hemliga tvångsmedel inte bara i samband med förundersökningar utan också för att förhindra brott innan det finns en konkret brottsmisstanke något jag tror vi kommer att vara överens om när regeringen kommer med det till kammaren tar Sverige utan tvekan ett kliv som innebär integritetsrisker. Men rätt använt kan det också göra oundgänglig skillnad. Allt handlar om hur omdömesgilla personer i våra brottsbekämpande myndigheter med hjälp av tydliga regler använder verktyget och jag har stort förtroende för polisen och andra myndigheter i detta avseende.	3843
1298	Mattias Vepsä (S)	S	Fru talman! Vi väjer inte för idén att vända och vrida på stenar för att få bukt med den grova kriminaliteten. Regeringen tar ju inte vid i ett läge där inget är gjort utan den tidigare regeringen gjorde mycket på detta område för att pressa tillbaka den grövsta kriminaliteten få bort vapnen från gatan och ge polisen tydligare verktyg. Samtidigt ser vi behovet av att minska klyftorna och som min kollega Lars pekade på öka attraktiviteten i alla delar av våra städer och ge alla ungdomar och barn oavsett om de är födda här eller i en annan del av världen lika villkor och möjligheter att göra en livsresa och lyckas i vårt land. Man måste behålla båda dessa perspektiv i det brottsförebyggande arbetet och när det gäller att pressa tillbaka gängen. Jag uppskattar samtidigt den öppning som finns vad gäller att vända och vrida på de förslag som finns i Tidöavtalet. De verkar därmed inte alltför fästa på detta papper utan möjlighet finns att fundera på för- och nackdelarna med dem. Visst kan man åka till Danmark men även om en utvärdering på ett departement har tittat på helheten saknas den del vi pekar på nämligen en tydlig utvärdering av effekterna av just visitationszoner. Om man orkar åka lite längre ser man i andra delar av världen att dessa inte har gett effekt utan att det gäller att jobba förebyggande och tillsammans i bostadsområden för att bygga relationer och långsiktighet och därigenom ge vår rättsvårdande myndighet polisen bättre verktyg att få bukt med problemen.	1509
1299	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Alla de förslag som jag har lyft upp och som den danska erfarenheten bygger på - dubbla straff anonyma vittnen och visitationszoner - har Socialdemokraterna sagt nej till. Det gäller alltså inte bara visitationszonerna. Vi ska självfallet luta oss mot beprövad erfarenhet. Ett skäl till att detta inte utvärderades inom ramen för de så kallade gängpaketen i Danmark är att detta infördes för länge sedan. Det är integrerat i den danska polisens sätt att arbeta sedan 20-25 år tillbaka och här finns utvärderingar gjorda som också har presenterats i det danska folketinget. Det här är en komponent i de danska paketen men det finns många andra som vi också vill genomföra. Dessa paket genomfördes av en tidigare borgerlig regering och utvärderades av ett justitiedepartement under en socialdemokratisk justitieminister som kom fram till att de tidigare paketen varit framgångsrika. Nu ska den danska socialdemokratiska regeringen när den väl tillträder genomföra nya paket i samma riktning. Det är i denna riktning vi vill gå och här finns beprövad erfarenhet. Givetvis kan man gå till länder långt bort och jag är öppen för att ta in all erfarenhet. Men det är ingen tillfällighet att vi ofta vänder oss till våra nordiska grannländer eftersom de i många avseenden påminner om Sverige vad gäller både samhället och rättsordningen. Det här är ett exempel. Men även många andra verktyg har prövats och visat sig vara verkningsfulla för att återupprätta rättstryggheten och trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och skjutningarna - detta förenat med en god rättssäkerhet. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1661
1300	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att förändra 51-procentsregeln i Sverige och om jag och regeringen kommer att verka för att Riksidrottsförbundet ska ändra sina stadgar. De korta svaren är nej och nej. Låt mig dock lägga ut texten något och börja med att tydliggöra att ideella föreningar vilket alla landets idrottsföreningar under Riksidrottsförbundet är inte har några ägare. I en ideell förening är man medlem. På riksidrottsmötet 1999 beslutades att idrottslig verksamhet får bedrivas av så kallade idrottsaktiebolag om det aktuella specialidrottsförbundets stadgar medger det. En idrottsförening kan då upplåta rättigheten att delta i förbundets tävlingsverksamhet till ett sådant bolag. Den upplåtande idrottsföreningen måste ha röstmajoritet på bolagsstämman. Det är så den så kallade 51-procentsregeln är utformad. Att vi i Sverige har en fri och självständig idrottsrörelse är en utgångspunkt i den statliga idrottspolitiken och en självklarhet för regeringen. Att idrotten är fri och självständig vilar på föreningsfriheten och på att det är medlemmarna som i föreningsdemokratisk ordning har makt över en förenings verksamhet och styrning. Frågan om 51-procentsregeln ägs av idrottsrörelsen och det finns enligt regeringen inte några skäl att agera eller argumentera för att regeln ändras.	1368
1301	Lars Isacsson (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet Jakob Forssmed för svaret. Låt mig också gratulera till det viktiga uppdraget som socialminister och inte minst som ansvarig för idrottsfrågorna. Svensk idrott bygger på föreningar och deras medlemmar. Idrott är en folkrörelse i Sverige och så ska det vara. Människor går samman i föreningar där de demokratiskt arbetar tillsammans. Idrottsrörelsen är en självständig rörelse med en demokratisk struktur från den enskilde medlemmen via föreningar och specialidrottsförbund till Riksidrottsförbundet. Regeringen och Sverigedemokraterna vill enligt sitt slottsavtal initiera ett särskilt projekt för att stärka konkurrenskraften för Sveriges högstaligor inom fotboll och ishockey. I Expressen den 3 november uttalade sig statsrådet Johan Pehrson om att skrivningen kunde gälla den så kallade 51-procentsregeln som är inskriven i Riksidrottsförbundets stadgar och som innebär att en förenings medlemmar måste inneha 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag och därmed ha rösträttsmajoritet. Regeln säkrar vanliga medlemmars inflytande och minskar risken för att privata investerare ska ta kontroll över föreningen eller klubben. Det finns ett starkt stöd i Sveriges medlemsstyrda idrottsföreningar för att behålla regeln och därmed kontrollen över föreningarna. Danmark har haft en ökande kommersiell utveckling av fotbollen. Deras superliga har haft en publikminskning på 25 procent på tio år jämfört med Allsvenskan där publiken har ökat med 15 procent under samma period. Allsvenskan och dess supporterkollektiv är i toppklass i Europa vad gäller stämning levande klackar och tifon. Medlemsinflytande skapar uppenbarligen ett engagemang som det inte är värt att riskera. Att politiker i regeringen och Sverigedemokraterna verkar vara beredda att tvinga Riksidrottsförbundet att ändra sina stadgar ser jag och många med mig som mycket allvarligt. Det går också tvärtemot den stora majoriteten av supportrar och folkrörelsetanken i idrottsrörelsen därav min interpellation till statsrådet Jakob Forssmed som till skillnad från statsrådet Johan Pehrson ansvarar för idrottsfrågorna. Det är med glädje och lättnad jag har tagit del av statsrådets svar. Jag är glad över att detta är regeringens linje i 51-procentsfrågan. Men fru talman när det nu står klart att det inte är 51-procentsregeln som avses i regeringens och SD:s särskilda projekt för att höja konkurrenskraften i de högsta ligorna i fotboll och ishockey återstår en del andra frågor till statsrådet. För det första: När regeringen och SD tog fram Tidöavtalet och där listade det som de tycker är de största samhällsfrågorna i Sverige hur kommer det sig att ökad konkurrenskraft i Allsvenskan och SHL var med? För det andra: Vilket är det stora problemet med Allsvenskan och SHL och vilken är regeringens och SD:s målsättning? Och kanske framför allt: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att öka konkurrenskraften? Jag antar att det inte är att införa VAR.	2985
1302	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Tack Lars Isacsson för en god redogörelse för något som är väldigt vackert nämligen föreningsdemokrati och möjligheten att organisera sig kring gemensamma intressen och en sådan glädjefylld aktivitet som idrott. Lars Isacsson redogjorde förtjänstfullt för medlemsengagemang och vad det kan innebära inom idrotten. Men i min bok är det väldigt tydligt att om idrottsrörelsen skulle vilja ändra på saker och ting har de den möjligheten men det skulle naturligtvis påverka hur statens relation till idrottsrörelsen ser ut på olika sätt. Jag tycker och har varit tydlig med att detta är en fråga som ägs till hundra procent av idrottsrörelsen. Det är regeringens uppfattning som jag redogör för här. Det finns inga ambitioner att överpröva idrottsrörelsen när det gäller regeln. Nu till Lars Isacssons övriga frågor. De var många och jag ber om ursäkt om jag missar någon. Regeringen har ambitioner på idrottsområdet inte minst när det gäller bredden och alla barn som har trillat ur idrottsföreningar under pandemin. Hur kan vi stötta och hjälpa dem så att de hittar en väg tillbaka? Hur kan vi se till att fler kommer i åtnjutande av föreningsidrott? Vi satsar 100 miljoner kronor särskilt på föreningsidrott i utsatta områden för att skapa möjlighet till en bredd av idrotter där föreningsidrotten ibland är svagare och ibland finns på plats men kan behöva extra stöttning. Detta vill regeringen ge. Vi arbetar just nu också med ett fritidskort för att öronmärka medel för barns och ungas fritidsaktiviteter och möjligheter att delta i en idrottsklubb särskilt när de återfinns i socioekonomiskt utsatta sammanhang och uppfattar att de egna träningsavgifterna eller medlemsavgifterna konkurrerar med familjens hushållsekonomi och att de därför slutar. Det är denna situation vi vill undvika. Vi vill se till att fler barn kan komma med och känner att det finns stöd för att de ska kunna röra sig och att de därmed också får tillgång till fler närvarande vuxna i sitt liv och en aktiv meningsfull fritid men också en bättre grund för jämlik hälsa. Regeringen tycker att det är angeläget att se på förutsättningarna för elitverksamhet. Hur ser det ut för våra stora sporter? Fotboll och hockey har nämnts men det vi kommer fram till är naturligtvis relevant också för andra idrotter. Hur ser det ut med förutsättningarna för talangutveckling? Detta ägs till stor del av idrottsrörelsen själv men där kan såklart regeringen se om det finns något vi kan stötta med som är rimligt att göra. Vi kommer att behöva se på anläggningsfrågan på olika sätt. Vi vet att den är angelägen. Hur kan vi få träningstider för både killar och tjejer? Detta spelar naturligtvis roll för hur vi klarar möjligheten till högstaligor och elitverksamhet i Sverige. Finns det annat vi kan titta på? Finns det skatteregler? Finns det andra typer av regelverk som vi behöver se över på något sätt? Detta är frågor som också kan komma att belysas i ett sådant projekt. Jag återkommer gärna till riksdagen och den offentliga diskussionen om detta på olika sätt framöver och ser fram emot Lars Isacssons och andras inspel i ett sådant arbete.	3144
1303	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Det är förbjudet för partier att ta emot anonyma bidrag över ett visst belopp. Lagstiftningen kom till för att skapa mer transparens och för att förhindra korruption så att till exempel gruvbolag inte ska kunna pumpa in pengar i partier som älskar gruvor utan att folket får veta det så att skolkoncerner inte ska kunna pumpa in pengar i partier för att hålla igång vinstkarusellen på bekostnad av barnen utan att folket får veta det eller så att högerextrema organisationer inte ska kunna pumpa in pengar i partier för att de ska genomföra rasistiska förslag utan att folket får veta det. Svenska folket har rätt att få veta vilka krafter partierna är beroende av för sin finansiering och vems agenda de driver. Därför ska bidragen redovisas öppet. Pengarnas påverkan ska kunna granskas. Och på papperet är vi också överens om detta. Men i brinnande valrörelse blev frestelsen för stor. TV4:s Kalla fakta avslöjade att fem av riksdagens åtta partier aktivt försökte kringgå lagen. För denna granskning fick journalisterna också Stora journalistpriset i kategorin årets avslöjande. Det säger en del om sprängkraften i denna fråga. De identifierade inte mindre än åtta metoder som partierna använder. Kristdemokraterna föreslår att man i princip skulle kunna ge 238 kronor per dag i fyra år utan att det över huvud taget finns någon redovisning av det. Moderaterna föreslog att en affärsman skulle vara med och med 350 000 kronor delfinansiera en verksamhet som inte är direkt knuten till Moderaterna men som gör väldigt stor nytta för partiet. Liberalerna föreslog olika bulvanupplägg och försäkrade sig om att överenskommelsen inte skulle gå att spåra till partiet. En insamlingsstiftelse med nära kopplingar till Sverigedemokraterna har tagit emot över 5 miljoner kronor i just anonyma bidrag. Socialdemokraterna plockar friskt ur en gott-och-blandat-påse med lotterier bulvaner och stiftelser. Detta är oerhört allvarligt. Så här ska det inte kunna gå till i Sverige. Riksdagen har klubbat igenom en lag som ska förhindra korruption. Sedan använder fem av riksdagens åtta partier olika kreativa metoder för att komma runt denna lagstiftning. Vi ska också komma ihåg att Kalla fakta inte ringde vem som helst och erbjöd anonyma bidrag utan man kontaktade högt uppsatta partiföreträdare för att försöka runda lagen. Det är minst sagt häpnadsväckande och det måste få ett slut. Väljarna förtjänar fru talman att veta i vems fickor partierna sitter. Fru talman! Min uppföljande fråga till statsrådet Strömmer är därför: Ser han mot bakgrund av detta inte att det redan nu finns anledning för regeringen att skärpa lagstiftningen och därmed också få bukt med fusket och försöken att runda lagstiftningen?	2746
1304	Lars Isacsson (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för svaret! Jag är som sagt glad över att vi delar synen på 51-procentsregeln och att den frågan tillhör idrottsrörelsen. Däremot är jag fortsatt skeptisk till det kloka i att ensidigt från regeringen och Sverigedemokraterna ha som en av sina mest prioriterade frågor att höja kvaliteten på eliten i fotboll och hockey. Utifrån vad jag har tagit del av kommer detta som en överraskning för de förbund det gäller och det är fortfarande mycket oklart vad regeringen menar ska ingå i projektet. Jag är dock glad över att vi verkar ha en samsyn när det gäller breddidrott. En stark idrottsrörelse är en del av den svenska modellen och skapar ett bättre och tryggare Sverige. De ideella krafterna gör ovärderliga insatser för att engagera och aktivera många barn unga och äldre. För att främja idrotten bör och kan Sveriges kommuner ha idrottspolitiska program skapa allaktivitetsplaner och ha fritidsbanker sportotek eller liknande där idrottsutrustning lånas ut kostnadsfritt. Idrotten är också en fråga om samhällsplanering och jag är glad över att statsrådet lyfter upp frågan om till exempel anläggningar. Jag tror att regeringen och kommunerna kan ta ett mycket stort ansvar när de planerar samhället för att ta fram ytor för idrott och rekreation. När det gäller att få fram en spets i världsklass inom olika idrotter är jag övertygad om att den svenska modellen med en satsning på bredd och inkludering är den rätta. Om man ser till att så många som möjligt har möjlighet att ta del av allt det fina som idrotten kan innebära kommer vinsterna med att få fram världsstjärnor samtidigt som vi alla får del av ökad folkhälsa bättre integration och social fostran. Fru talman! Jag tolkar det som att statsrådet delar min uppfattning att sänkta trösklar till idrotten och satsning på bredd är en förutsättning för ökad spets och därmed ökad konkurrenskraft.	1902
1305	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Om man tittar på regeringens och Sverigedemokraternas förslag till budget ser man att det inte är någon tvekan om att vi satsar på bredden. Det är satsningar på idrott i utsatta områden på fritidskort och på bättre tillgång för äldre till idrott så att de på det sättet kan få bättre hälsa större livskvalitet och mer välbefinnande också uppåt i åren. Idrott är faktiskt något man kan hålla på med hela livet. Jag tycker att det är bra och angelägna satsningar som regeringen vill göra. Låt oss återkomma till om det finns något ytterligare vi kan göra för att stärka möjligheterna vad gäller konkurrenskraften för svensk idrott så att vi kan få fram de förebilder som spelar roll för att barnen och ungdomarna ska vilja fortsätta att satsa på sin idrott. Jag delar Lars Isacssons syn att det utan en bra bredd är väldigt svårt att få en god elitverksamhet. Vi har i dag en situation där alltför få barn rör sig tillräckligt. Vi har sämre kondition men också sämre koordination än vad vi har haft tidigare och där är det viktigt att se till att fysisk aktivitet skapas bland många. Där har vi mycket att göra. Vi är också beredda att se över vad vi kan göra för att stärka konkurrenskraften i elitverksamheten i dag. Regeringen har till exempel intervenerat i ett mål i EU-domstolen gällande hur man ska se på inhemskt fostrade spelare. Är idrotten en arbetsmarknad precis som andra eller finns det särskilda villkor som bör få gälla för idrottsrörelsen och idrottsklubbar? Det tycker vi. Det är ett sätt att försöka värna svensk talangutveckling och våra ligors möjlighet att konkurrera med klubbar ute i Europa. Man kan naturligtvis vilket regeringen också är beredd att göra inventera olika områden och se vad vi kan göra ytterligare. Det låter som att Lars Isacsson inte har jättemycket emot detta men det återstår väl att se här i den sista debattomgången.	1888
1306	Lars Isacsson (S)	S	Fru talman! Statsrådet har helt rätt i att Lars Isacsson inte har något emot att vi höjer konkurrenskraften och ökar bredden. Jag tror att det är just ökad bredd det handlar om. Däremot har jag vissa funderingar på vad regeringen och SD egentligen menar med att öka konkurrenskraften i fotbollens och ishockeyns högsta ligor. SHL måste väl ändå rankas som den bästa ligan i Europa. Är det regeringens mening att den ska gå förbi NHL i konkurrenskraft eller vad är problemet? Varför lyfter ni upp detta som ett problem? I förra veckan tog Svenska Ishockeyförbundet fram alla tiders femma vad gäller herrarnas Tre Kronor. Detta var deras moderklubbar: Järpens IF Skogsbo SK Kiruna AIF Sollentuna HC Modo och IK Graip. Jag vill också delge er moderklubbarna för startelvan i svenska fotbollslandslaget damernas öppningsmatch i sommarens EM: Grottorps IF Enskede IK Vaksala SK Sölvesborg GOIF Mjölby AI Grantofta IF Sundsvalls DFF IFK Fjärås Avesta AIK och Vimmerby IF. Från de här klubbarna kommer spelare i världsklass i ishockey och fotboll. Om vi fortsätter att få fram fler av deras kvalitet kommer konkurrenskraften från allsvenskan och SHL öka. Men fru talman de här atleterna kommer från olika ställen i hela landet och nästan uteslutande från små föreningar med breddidrott. Det är föreningar där de har börjat med sina kompisar och med ideella ledare och sedan har de slussats vidare till elitföreningar. Med detta vill jag säga att det bästa sättet att öka konkurrenskraften hos allsvenskan och SHL är att öka stödet för breddidrotten. Jag tackar för möjligheten att ställa interpellationen och tackar för svaret.	1646
1307	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Jag vill tacka Lars Isacsson för möjligheten att ytterligare en gång klargöra regeringens syn på 51-procentsregeln. Jag vill även lägga ut texten något om regeringens syn på breddidrott och elit. Jag konstaterar av den lista som ledamoten Isacsson läste upp att både ledamoten och undertecknad har skäl att njuta lite extra när man hör detta. Det var både Avesta och Sollentuna. (LARS ISACSSON (S): Och Skogsbo!) Ja Skogsbo fanns också på listan! Det är förstås helt underbart att vi har klubbar som förser oss med den här typen av underhållning och att det finns ideella ledare runt om i Sverige som bär upp detta. År efter år dag ut och dag in ägnar de delar av sin fritid åt att fostra inte bara spelare utan människor. De ger av sin tid och sin närvaro och faktiskt också lite av sin kärlek till de här grabbarna och tjejerna runt om i Sverige. Det är en oerhörd styrka för Sverige och det är någonting fantastiskt och fenomenalt. Regeringens uppfattning är att vi ska försöka stötta detta så gott vi kan. Vi ska ge förutsättningarna för både frihet och självständighet men också för att det ska finnas ett rimligt stöd från statens sida för att kunna göra detta på ett bra sätt. Där har vi inga åsiktsskillnader. Lars Isacsson nämnde också frågan om VAR tidigare. Man kan ha många synpunkter på det men jag tror att det är en fråga som man faktiskt ska lämna över till idrotten. Den ska själv besluta om sina regler och på vilket sätt de bäst kan övervakas till både spelares och publiks fromma. Jag tackar så mycket för möjligheten att komma hit och prata om de här frågorna som är väldigt viktiga för regeringen både när det gäller bredd och när det gäller vad vi kan göra för att stärka förutsättningarna för elitverksamhet i Sverige. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1818
1308	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag kommer att agera för att möjliggöra kulturskoleundervisning på skoltid. Linus Sköld har också frågat hur jag avser att agera för att säkerställa alla barns lika och jämlika tillgång till utövning av kultur. Jag vill inledningsvis betona att den kommunala kulturskolan bedriver en betydelsefull verksamhet för barn och unga. I kulturskolan läggs en viktig grund för skapande och delaktighet. Den bidrar också till en återväxt av både konstnärer och kulturutövare. Det är vanligt att kulturskolans undervisning sker i skolans lokaler. Det underlättar för skolor med många resande elever att ta del av undervisningen i nära anslutning till skoldagen. För att tydliggöra hur individuell undervisning för kulturskolans elever kan bedrivas under skoldagen har Statens kulturråd tillsammans med Skolverket publicerat ett informationsmaterial som reder ut vilka regler som gäller och hur ansvaret fördelas mellan skola och kulturskola. Våren 2018 antog riksdagen nationella mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan. Kulturskolans möjligheter att erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt ska främjas liksom möjligheterna till såväl fördjupning som bredd i undervisningen - såklart med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar. Staten har en rad pågående insatser för den kommunala kulturskolan. För att fler barn och unga ska ha möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet finns 100 miljoner kronor för ändamålet för 2023 till Statens kulturråd för fördelning av utvecklingsbidrag till kulturskolan. Bidraget syftar bland annat till att stimulera utvecklingen av kulturskolan genom att bredda och fördjupa dess utbud och undervisning för nya målgrupper. Ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd inrättades 2018 med uppdrag att stödja den kommunala kulturskolan genom att bland annat fördela bidrag och identifiera både utvecklings- och utbildningsbehov. Satsningen på Kulturskoleklivet syftar till att möta bristen på utbildade pedagoger i kulturskolan. Av de nationella kulturpolitiska målen framgår att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas. Utöver statens insatser för den kommunala kulturskolan finns satsningen Skapande skola genom vilken barn och unga får ta del av konst och kultur i skolan och även ges möjlighet till eget skapande. Regeringen stöder också läsfrämjande insatser för barn och unga. Den kommunala kulturskolan är betydelsefull för att barn och unga ska få ta del av och även ges möjlighet att utöva olika konstformer. Den är också en viktig mötesplats för barn och unga från olika delar av samhället och den bidrar till att ge barn och unga en meningsfull fritid.	2770
1309	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Tack Parisa Liljestrand för möjligheten att debattera en så viktig fråga som barns jämlika möjligheter att delta i kulturutövande! Jag vill börja med att säga: Tack kulturskolan! Som barn var jag en hopplöst falsksjungande gosse. Vägen därifrån till att bli en sådan som tar ton när det ska sjungas Ja må han leva! har gått via kulturskolan. Jag blev för all del aldrig någon vidare duktig sångare. Jag fick aldrig något vidare bra gehör men jag lärde mig att sjunga nog hjälpligt i ton för att det skulle öppna en hel värld av sammanhang som jag aldrig annars hade fått tillgång till - en värld av allsång och körsång. Så tack kulturskolan för glädjen som det innebär att sjunga tillsammans! Tack kulturskolan för bildningen både profan och sakral som sången har gett mig! Tack kulturskolan för självkänslan det har gett att övervinna svårigheten och erövra ett nytt uttryckssätt! Den glädje bildning och självkänsla det kan ge att utöva kultur borde alla barn och unga ges jämlika möjligheter till. Därför borde alla barn ha jämlik tillgång till kulturskolans verksamhet. Fru talman! För att detta inte bara ska handla om anekdoter ur mitt eget liv har jag beställt en rapport från riksdagens utredningstjänst för att klarlägga hur det står till med möjligheten att delta och vilka barn som faktiskt deltar i verksamheten. De senaste siffrorna är från 2020. Då var det 3 av landets 290 kommuner som inte alls hade någon kulturskola. Ett snabbt överslag ger vid handen att ungefär 3 000 barn och unga därför helt saknar möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. Kulturskolan är också i majoriteten av kommunerna avgiftsfinansierad. Avgifterna varierar stort. Bara 22 kommuner hade 2020 en helt avgiftsfri kulturskola. Den genomsnittliga avgiften detta år var 1 363 kronor. Också låga avgifter kan bli höga trösklar för socioekonomiskt utsatta eller familjer med små marginaler - köpa ny vinterjacka eller betala instrumenthyran ha råd med julklappar eller betala deltagaravgiften? Avgiftsfinansieringen skapar ojämlik tillgång till kulturskolans viktiga verksamhet. Fru talman! Omkring 175 000 barn eller ungefär 10 procent av åldersgruppen 6-19 år deltar i kulturskolans verksamhet. Ungefär 60 procent av dem är flickor. Över 80 procent av eleverna har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Elever med utländsk bakgrund är klart underrepresenterade. Sammanfattningsvis är det barn oftare flickor än pojkar med svensk etnisk bakgrund och akademiskt utbildade föräldrar som deltar i kulturskolan. Vi socialdemokrater tycker att alla barn och unga ska ges möjlighet att delta i kulturskolan och att den därför ska ges förutsättningar att utvecklas långsiktigt och göras tillgänglig på jämlika villkor i hela landet. Det var också därför jag frågade kulturministern vad hon avser att göra för att säkerställa barns rika och jämlika tillgång till kultur. Ministern har i dag avgett ett svar som jag skulle sammanfatta ungefär så här: Ministern tycker att kulturskolan är viktig. Det är bra. Ministern redogör för åtgärder som den förra regeringen har vidtagit. Ministern avslutar med att poängtera att kulturskolan är viktig. Det enda som syns som spår av Parisa Liljestrands egen politik för kulturskolan är beskedet om att halvera utvecklingsbidraget till kulturskolan. Jag tänkte därför ge ministern ett nytt försök: Vad vill Parisa Liljestrand göra för att säkerställa barns jämlika tillgång till kulturskolan?	3483
1310	Kristoffer Lindberg (S)	S	Fru talman! Tack Linus Sköld för en bra interpellation! Alla människor har rätt till kultur och bildning. Våra kulturvanor skapas ofta redan i barndomen. Tillgången till musik teater bildkonst och konstnärlig gestaltning kan inte tas för given. Här har kulturskolan en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan måste vara tillgänglig på jämlika villkor i hela landet för alla barn oavsett bakgrund. Den utveckling vi sett sedan 2019 där skolor av rädsla för nedslag från Skolinspektionen tar bort elevers möjligheter att delta i kulturskolans lektioner under ordinarie skoltid får enorma konsekvenser för den kommunala kulturskolan inte minst i lands- och glesbygd. Elever ute i byarna hemma i Hälsingland har inte möjlighet att åka in till centralorten på kvällstid. Det finns ingen tunnelbana. Det finns inte ens en buss alla gånger. Det är heller ingen självklarhet att alla barn har föräldrar som har möjlighet att skjutsa i vissa fall åtta mil tur och retur. Då kan ni tänka er hur det ser ut i de delar av landet som är än mer glesbefolkade. Utan den kommunala kulturskolans möjlighet att bedriva undervisning på dagtid stängs vissa elever ute från möjligheten att delta i kulturskolans verksamhet för att inte tala om de ökade köerna när lektionstillfällena blir färre. Det leder till ett kulturellt utanförskap och cementerar ytterligare det ojämlika deltagandet i kulturskolan. Den här problematiken är i grunden ett väldigt praktiskt och verksamhetsnära bekymmer där lösningen självklart ligger i att skolans och kulturskolans personal kan hitta lösningar utan att det går ut över elevernas kunskapsutveckling. Här är det dock tydligt att det behövs draghjälp och tydlighet från ministern och regeringen. Jag möter kommunala kulturchefer som säger att man är orolig för om kulturskolan kommer att kunna finnas kvar om inte regeringen löser den här problematiken. Jag och Sveriges alla elever föräldrar och lärare efterlyser alltså svar från regeringen och kulturministern om hur man skyndsamt tänker lösa denna situation som är en realitet redan i dag i allt fler kommuner runt om i vårt land. Kulturministern hänvisar i sitt interpellationssvar till de riktlinjer som Kulturrådet och Skolverket har tagit fram. Där går det att läsa: Barn och unga får ta del av kulturskolans individuella undervisning under skoldagen om den ges i direkt anslutning till elevens skoldag före eller efter skoldagen börjar och slutar. Kulturskoleundervisningen får också ske på håltimmar och längre raster." Jag vill stanna upp vid detta ett ögonblick. Att elever över huvud taget är beroende av att få spela sitt instrument på skoltid och att detta i vissa fall i viss mån tar en liten del av ordinarie undervisningstid i anspråk beror ju på den problematik med långa avstånd och obefintlig kollektivtrafik som jag nämnde tidigare. Här hänvisar kulturministern till att barnen kan spela på skolan före eller efter skoldagen. Då är min mycket konkreta fråga till ministern och jag tror att landets 290 kommuner och 3 500 kulturskollärare är intresserade av svaret: Ska vi tolka ministerns svar som att regeringen nu avsätter riktade medel till utökad upphandling av skolskjutsar för kommunerna? För ministern kan väl inte mena att lösningen ligger i att samtliga elever från samma by ska åka tidigare till skolan eller stanna kvar längre på skolan för att någon elev från samma by spelar ett instrument? Hur ska vi tolka ministerns hänvisning till nämnda riktlinjer? Min fråga är egentligen mycket enkel: Vilken lösning är det ministern förordar? Är det extra pengar till dubbla skolskjutsar eller är det långa väntetider före eller efter skolan för de barn som inte spelar ett instrument? "	3755
1311	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag ska börja med den fråga Kristoffer Lindberg ställde alldeles nyss i talarstolen om hur man ska organisera sig vad gäller kulturskolan i förhållande till skolan och skoldagen för barn och unga. Mycket riktigt har det publicerats ett informationsmaterial som Kulturrådet har tagit fram tillsammans med Skolverket vilket jag också tidigare nämnde. Tanken är att man via det ska få hjälp att reda ut regler och ansvarsfördelning mellan skolan och kulturskolan. Det är också huvudmannen som bär ansvaret för att elever ska fullgöra sin skolgång. I det huvudmannaansvaret ligger naturligtvis vilket också finns beskrivet i informationsmaterialet även att klara av att anpassa verksamheten visa flexibilitet i förhållande till kulturskolan och kunna samarbeta om lösningar. Också där ligger ett stort ansvar på huvudammanivå. Sedan ska vi komma ihåg att kulturskolan är en kommunal angelägenhet. Det är kommunala kulturskolor vi har. Till den allra största delen finansieras de också av kommunala medel. Förra året lades 2 7 miljarder kronor på kulturskolan via kommunerna. Det statliga stöd som har givits är oerhört viktigt för att kunna främja både bredd och spets vad gäller kulturskoleverksamhet. Men det är fortfarande ett statligt stöd ; den största delen av finansieringen kommer från kommunerna själva. Det är också kommunerna själva som i stor utsträckning måste få klura ut hur man vill jobba med denna fråga och det ser naturligtvis olika ut i olika kommuner i landet. Där tror jag absolut att det måste vara en dialog mellan huvudmannen och kulturskolans verksamhet. Det måste också vara en dialog mellan kommunen och den plats där kulturskolans verksamhet bedrivs eller ska bedrivas för att kunna få till flexibla lösningar och kunna anpassa sig. Detta börjar redan tidigt. Alla som har jobbat i skolan vilket jag har gjort vet att det handlar om att kulturskolan redan tidigt alltså när man börjar titta på schemateknisk planering finns med där för att man ska kunna möjliggöra för barn och unga att få en kulturskoleundervisning som fungerar resten av livet - och även i förhållande till resten av skolan naturligtvis. Fru talman! Jag ska också ägna en liten stund åt att svara på ledamoten Skölds fråga om hur jag och regeringen avser att arbeta med kulturskolan för att främja barns och ungas likvärdiga rätt till kultur. Linus Sköld lyfter fram att regeringen har tilldelat kulturskolan 100 miljoner kronor. Jag tolkar det som att ledamoten tycker att det är för lite eftersom ledamoten kommenterade att man tidigare har haft en högre nivå. I förhållande till det är jag stolt över att vi trots det svåra ekonomiska läge som Sverige i dag befinner sig i klarar av att gå tillbaka till den nivå för medel till kulturskolan som gavs redan 2019 av den dåvarande regeringen det vill säga 100 miljoner kronor.	2857
1312	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Som jag sa avslutningsvis i mitt förra inlägg är den halvering av utvecklingsbidraget som regeringen har gått fram med Parisa Liljestrands enda svar på hur hon ska jobba med att öka tillgängligheten till kulturskolan. Jag misstänkte att Parisa Liljestrand i övrigt inte skulle svara på min fråga vilket hon inte heller gjorde. Jag gjorde därför läxan åt Parisa Liljestrand. Jag kollade först i Tidöavtalet eftersom det är grunden för regeringens politik. Sökordet kulturskola gav exakt noll resultat. Jag gick vidare och kollade Parisa Liljestrands partis egna vallöften. På Moderaternas hemsida kan man under rubriken Moderaterna vill prioritera barn och ungas möjlighet till kultur" fortfarande läsa att "Moderaterna vill att alla barn och unga ska få del av konst och kultur. De kommunala kulturskolorna spelar här en mycket viktig roll där arbetet med att nå även barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden bör utvecklas." Det finns också en strecksats där det står att Moderaterna vill "se till att kulturskolan prioriterar att nå fler barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden". Detta är Moderaternas vallöfte inför valet 2022. Den S-ledda regeringen införde 2016 utvecklingsbidraget till kulturskolorna. Ett av kriterierna för bidraget är att det får ges till kommuner som använder det till att genomföra satsningar för att stärka kulturskoleverksamhet i områden med socioekonomiska utmaningar eller i glesbygd. Så har det också blivit. I regeringens egen budgetproposition under rubriken "Resultatredovisning" står det: "Ansökningarna har främst fokuserat på att nå nya målgrupper i exempelvis socioekonomiskt utsatta områden." Statsbidraget har lett till att kulturskolan når nya målgrupper. Under 2021 fick 33 000 barn och elever möjlighet att utöva kultur inom ramen för kulturskolan. De skulle annars inte ha nåtts. Utvecklingsbidraget är alltså utformat för att leverera exakt det som Moderaterna har gått till val på att kulturskolan ska prioritera att nå barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Den högerkonservativa regeringen har dock gjort det till sitt signum att säga en sak före valet och en annan sak efter valet. Nu halverar Parisa Liljestrand bidraget som skulle leverera hennes eget vallöfte när det gäller kulturskolan. Men det är inte nog med det. Regeringen underfinansierar dessutom välfärden. Som Parisa Liljestrand påpekade är kulturskolan en kommunal angelägenhet. Risken är att den underfinansiering av välfärden som regeringen går fram med leder till neddragningar på kulturskolan i övrigt. De 2 7 miljarderna som Parisa Liljestrand nämnde lär minska. Det är ganska sannolikt när man underfinansierar välfärden på det sätt som regeringen gör. Det finns ytterligare ett steg i den här raketen. I Dagens Nyheter i dag finns det en intervju med kulturministern. Det är inte nog med att hon där står fast vid att bidraget ska halveras; hon kan inte heller svara på om utvecklingsbidraget alls ska finnas kvar från 2024 och framåt. Jag vill precis som Kristoffer Lindberg påpeka att många undrar. Vi pratar om hundratusentals barn och unga och deras familjer tusentals lärare och ett gäng oppositionspolitiker. Vi vill veta om ministern tänker avskaffa utvecklingsbidraget helt. "	3265
1313	Kristoffer Lindberg (S)	S	Fru talman! Tack kulturministern för svaret! Ja det är ett huvudmannaansvar. Men det är tydligt att vi har en situation där Skolinspektionens föreläggande ställer till bekymmer för kulturskolan och skolhuvudmännen. Eftersom riktlinjerna som har nämnts uppenbarligen inte löser den problematik som framkommer i interpellationen undrar jag vad ministern tänker göra för att rädda kvar kulturskolan och möjligheten för alla elever att ta del av kulturskolans verksamhet. Det räcker inte att bara peka på kommunerna. Att elever deltar i kulturskolans undervisning under skoldagen är en ordning som har fungerat väl i Sverige under många decennier. Det har varit en självklarhet. Ska vi tolka det som att det helt plötsligt är en stor katastrof för de tidigare generationerna att de har fått gå ifrån en lektion för att kunna spela sin fiol tuba fagott eller kontrabas som jag spelade på dagtid i skolan? Det har tagit en begränsad liten del av ordinarie undervisning i anspråk. Jag menar tvärtom att det har varit till stor nytta både för den enskilda eleven och dennes utveckling och för Sveriges roll som en stark musikexportnation. Grunden för ett konstnärligt yrkesval läggs inte sällan i den kommunala kulturskolan. Det tror jag att vi är överens om. Den öppnar dörrar och den vidgar vyer. Den lyfter människor och den utvecklar. Det kan också noteras att kulturskolans samhällsnytta diskuteras i Kulturskoleutredningens betänkande från 2016. Utredningen konstaterar att kultur alltmer kommit att betraktas som en nyttighet som ska stimulera kognitiv personlig och social utveckling" och att det är en styrka att konstnärlig verksamhet kan ha den typen av positiva effekter. Instämmer kulturministern i detta? Hur kommer ministern i så fall att agera nu för att lösa situationen som vi debatterar här i dag? Ministern är fortfarande svaret skyldig. "	1871
1314	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Märta Stenevi belyser egentligen alla de frågor som på olika sätt har varit föremål för beredning när det gäller den lagstiftning som finns i dag. Om man backar bandet kan man se att dessa frågor har hanterats först av partierna själva - om man backar riktigt långt bak i tiden - med frivilliga överenskommelser mellan partier. Historiskt sett har partierna velat att detta ska hanteras utanför lagstiftningens ram därför att de har tyckt att det också har funnits starka föreningsfrihetliga intressen att värna här. Sedan har på goda grunder allmänhetens efterfrågan på insyn och transparens växt i samhället i stort men också på detta område. Det har gjort att partierna tillsammans i ett par olika omgångar har arbetat med de regelverk som ska omgärda donationer till partier. Det senaste arbetet genomfördes för bara några år sedan i en parlamentarisk kommitté. Det ledde fram till den lagstiftning och de regler som gäller i dag och som lades på riksdagens bord hösten 2017 och beslutades 2018. Den lades på bordet av den regering som Miljöpartiet också var med i alltså Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans. Min uppfattning är att man nu för första gången kan säga att det sker en tillsyn av hur flera av dessa delar av regelverket används i praktiken. Men jag föreställer mig också att det också kommer att visa om det ger anledning för oss i denna kammare att gemensamt se över de befintliga regelverken. Jag tycker att det är klokt att avvakta den tillsyn som nu sker och som tillsammans med de mediala granskningar som har skett kommer att kasta ett bra ljus över dessa frågor.	1622
1315	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag blir lite förvånad över Linus Skölds inställning till budgeten. Linus Sköld borde vid det här laget veta att en budget läggs utifrån årsbasis det vill säga att vi ger besked om vad som ska hända. Utvecklingsbidraget har sedan 2016 legat där med ett stopp vid 2024 om inte mer medel tillförs. Precis som jag sa i Dagens Nyheter som Linus Sköld uppenbarligen har tagit del av kan jag i dag inte svara på om mer medel kommer att tillföras eller inte. Det handlar alltså inte om att vi säger nej till något ytterligare utvecklingsbidrag eller utvecklingsstöd till kulturskolan. Det får vi ta när vi har diskuterat budgeten i sin helhet inför kommande budget. Kopplat till det vill jag återigen lyfta upp att det är en styrka att regeringen trots det svåra ekonomiska läge som Sverige har den lågkonjunktur som vi är på väg in i och den inflation som just nu gräver djupa hål i människors plånböcker värnar kulturbudgeten. Det gör vi genom att satsa på barn och unga via bland annat utvecklingsbidraget till kulturskolan som är ett komplement till den ordinarie finansieringen från kommunerna. De 100 miljoner kronorna är oerhört viktiga för att skapa delaktighet bredd spets och djup som jag var inne på tidigare och för att möjliggöra för nya målgrupper att nå kulturskolan. Det lyfte också Linus Sköld upp. Vi ska även komma ihåg att kommunal kultur och kommunal musikskola i dag finns i 286 av 290 kommuner. Det är alltså 286 kommuner som i dag gör ett fantastiskt jobb med att ordna kulturskola för barn och unga. Bland annat via utvecklingsbidraget och andra satsningar stöder och främjar staten kulturskolans verksamhet. Det sker bland annat via Kulturskolecentrum som inrättades 2018 och via Kulturskoleklivet. De delarna avser den här regeringen naturligtvis att fortsätta med. Det är oerhört viktiga satsningar inte bara för att göra det möjligt för fler barn och unga att ta del av kulturskolans verksamhet utan också för att se till att det finns kompetens som kan lära ut till barn och unga. Det är också viktigt. Jag skulle vilja säga till ledamöterna Lindberg och Sköld att inför propositionen som lades fram 2018 gjordes en utredning. Man tittade på huruvida staten skulle ha ett större inflytande över kulturskolan till och med om det skulle lagstadgas eller inte. Men det valde man bort. Det slogs fast att det inte var en bra idé. Det är viktigt att kommunerna får fortsätta att vara huvudmän över kommunala kulturskolan och att bevara den kommunala självstyrelsen. Det är viktigt att minnas att statens bidrag är viktigt men det är också ett bidrag till en kommunal verksamhet.	2634
1316	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Låt mig till att börja kommentera budgetering. Parisa Liljestrand deklarerar stolt att hon har skyddat kulturen i svåra tider. Jag skulle vilja säga att den här regeringen lägger mer än dubbelt så mycket på att sänka skatten för höginkomsttagare som de skjuter till i generella tillskott till välfärden. Samtidigt halverar de bidraget till kulturskolan. Att beskriva en halvering som en satsning är en härlig semantik. Kulturskolans kompetensförsörjning är en fråga för en helt annan interpellationsdebatt. Det är komplicerad materia och jag vill inte använda min sista minut här för att diskutera den. Jag ska i stället sammanfatta. Alla kommuner erbjuder inte kulturskola. Avgifterna varierar och kan vara en hög tröskel för ekonomiskt utsatta familjer. Deltagandet är ojämlikt och kulturministern halverar eller fasar ut statsbidraget till kulturskolorna. Så mycket har vi lagt fast i dag. De problem Kristoffer Lindberg har pekat på i dag är att omkring två tredjedelar av kulturskolorna bedriver undervisning inom ramen för den obligatoriska skolans undervisningstid företrädesvis i kommuner där eleverna har lång resväg till skolan. I Gislaved som var första fallet att få ett tillrättavisande av inspektionen har deltagandet sjunkit och kompetensförsörjningen försvårats. Om ministern tänker fortsätta att låtsas som att problemet inte existerar eller inte är hennes riskerar kulturskolan att helt nedmonteras i samtliga glesbygdskommuner. Tillgången till kulturskolans verksamhet kommer att bli sämre också för de elever som har svag uppbackning hemifrån. Deltagandet riskerar alltså att bli ännu mer ojämlikt än vad det redan är. Om ministern menar allvar med sina upprepade påståenden om att kulturskolan är viktig tänker jag att hon behöver åka tillbaka till departementet och fundera över vad hon ska göra för att stärka den i stället för att montera ned den.	1896
1317	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Vi kan dividera om budgeten och semantiken. Det vi inte kan dividera om är den S-budget som presenterades i dag där Socialdemokraterna visserligen vill dubblera nivån på utvecklingsbidraget till kulturskolan till 200 miljoner kronor. Men det vi ska komma ihåg är att det Socialdemokraterna gör är att man höjer skatten för 1 miljon svenskar. Det tycker jag är oansvarigt när Sverige redan befinner sig i ett tufft läge. Det blir ännu tuffare för de familjer som redan har svårt och kämpar med ekonomin. Det tycker inte jag är rimligt. De kulturpolitiska målen slår fast att barn och unga är en prioriterad målgrupp. Den kommunala kulturskolan är betydelsefull för att barn och unga ska få ta del av och också utöva olika konstformer. Det står jag fast vid. Kulturskolan är också en viktig mötesplats för barn och unga från olika delar av samhället apropå att vi har diskuterat påverkan på socioekonomin. Kulturskolan är också viktig med tanke på en meningsfull fritid. Statens insatser handlar om att stärka infrastrukturen för kulturskolan och skapa förutsättningar. Statens satsningar har också betydelse för enskilda barn och unga för hela samhället och för försörjning av kulturskapare. Det är därför också kulturskolan är en bidragande faktor till att Sverige är en ledande musikexportnation. Kulturskolan är viktig och är en prioritet för mig. Hur sedan ledamoten vill tolka det hela får ligga i betraktarens öga. Fru talman! Jag slår fast att jag fortsätter att vara stolt över regeringens satsningar på kulturskolan. Utan att höja skatten för 1 miljon svenskar lägger vi ändå 100 miljoner kronor till kulturskolan. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1694
1318	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! En tillsyn är viktig men det är fortfarande regeringen som bär det lagstiftande ansvaret. Öppenhet och transparens är helt avgörande för en stark demokrati medan slutenhet och korruption bryter ned den. Det måste vara möjligt för väljarna att ställa oss makthavare till svars. Annars förtjänar vi inte den makt som har givits oss. Utan insyn blir det omöjligt att utkräva ansvar. Europarådets antikorruptionsenhet Greco kritiserade lagen om insyn i finansiering av partier redan för fyra år sedan och varnade för att den är alldeles för lätt att kringgå. Det har också visat sig att de hade rätt i denna kritik. Vi i Miljöpartiet varnade redan då för detta innan lagen infördes. Vi krävde att gåvor inte ska kunna delas upp i många små belopp som till slut är gigantiska och ändå undgå insyn. Vi krävde också att sidoorganisationer inte ska kunna användas som täckmantel. Då slog högerpartierna dövörat till men i dag är det dags att lyssna och ta tag i det här problemet. Fru talman! Miljöpartiet kräver att regeringen omedelbart tillsätter en utredning om hur vi täpper till hålen i lagen. Vi vill förhindra bulvaner mellanhänder och utspridningsmetoder och vi vill även se över den straffrättsliga delen. Det ska kännas ordentligt när man som parti försöker tjäna pengar genom mörkläggning och korruption. Fru talman! Det finns också mer vi kan göra för att stärka öppenheten. Ett aktivt utbyte av kunskap mellan olika samhällsaktörer är värdefullt för demokratin. Dialogen mellan politiker och civilsamhälle och mellan akademi och näringsliv är både värdefull för förändring och viktig att värna men vilka aktörer vi talar med ska inte vara hemligt. På senare år har marknaden för public affairs-företag - det vi ofta kallar lobbyister - vuxit samtidigt som det saknas transparensregler. Det försvårar möjligheterna att granska beslutsprocesser och tvivelaktiga kontakter. Vi behöver lära av Kalla f akta s avslöjande och ta behovet av transparens på allvar. Vi behöver ta på allvar att svenska folket måste få mer insyn i vad som sker bakom kulisserna och vem som påverkar de politiska besluten. Fru talman! Miljöpartiet vill därför inrätta ett transparensregister över lobbyister som för dialog med riksdagsledamöter och anställda vid partikanslier och myndigheter. Vi lägger alltså fram två konkreta förslag i samband med allmänna motionstiden. För det första: Skärp lagen om insyn i finansieringen av partier! För det andra: Inför ett transparensregister! Fru talman! Det är min och Miljöpartiets förhoppning att alla riksdagens partier så även statsrådet Gunnar Strömmers Moderaterna ska ställa sig bakom dessa motioner så att vi täpper till kryphålen i lagen. Jag skulle därför gärna vilja höra hur statsrådet ställer sig till Miljöpartiets förslag om att skärpa lagstiftningen på det här sättet. Det handlar om att öka demokratin öka transparensen och minska risken för korruption och oegentligheter.	2964
1319	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Vi är överens när det gäller värdet av transparens och insyn inte minst om vi håller oss till den fråga som aktualiserats genom den interpellation vi nu debatterar det vill säga frågan om partidonationer. Sett över tid har partierna samverkat väldigt nära varandra. Det Märta Stenevi lyfter fram är helt riktigt alltså att flera av de frågor som aktualiserades i Kalla f aktas granskning också var föremål för diskussion i samband med att den nuvarande lagstiftningen antogs. Det betyder naturligtvis också att frågorna inte är nya. Det gjordes avvägningar både i den parlamentariska kommitté som föregick lagstiftningen och i den proposition som Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna lade på riksdagens bord. Frågorna är alltså inte nya. Vad vi nu kan göra uppfattar jag är att avvakta den tillsyn som sker avseende hur dessa regler har tillämpats i praktiken. Tillsynen kan ge vägledning och visa om reglerna i sig är tillräckliga och fungerar bra som de är eller också vilket inte är helt osannolikt kasta ljus över frågan på ett sådant sätt att det blir tydligt att reglerna behöver justeras i olika avseenden. Om man lägger ihop samspelet mellan tillsyn från den myndighet som är ansvarig för tillsynen den mediala granskningen av och den politiska debatten om frågorna ser man att det också tillgodoser ett viktigt transparensintresse. Om jag inte minns helt fel står det i propositionen att det i grund och botten är väljarnas förtroende som styr - att väljarna i slutändan avgör om partierna har väljarnas förtroende eller inte i dessa delar. När det gäller den frågan är jag öppen för vad tillsynen ger vid handen och jag är säker på att vi får anledning att återkomma till frågorna efter det. Den andra frågan som Märta Stenevi tar upp gäller lite förenklat ett lobbyistregister alltså om man ska ha en förteckning över olika företag organisationer eller andra som uppvaktar politiker. För min personliga del är jag rätt öppen i den frågan. Vi får väl se hur den kommer att hanteras i riksdagen. Jag tycker dock att den aktualiserar den avvägning som finns i alla sådana här frågor. Å ena sidan finns det ett berättigat demokratiskt intresse av att värna förtroliga samtal mellan medborgare mellan medborgare och politiker samt mellan ideellt föreningsliv och politiker. Det är liksom inte en helt svartvit skala här. Å andra sidan finns det en legitim förväntan från medborgarna på att kunna ha en insyn i den typen av utbyte om vi kan kalla det så som kan påverka politiskt beslutsfattande. Exakt hur den balansen ska se ut kan jag inte besvara på volley - frågan kom precis här och nu - men att den äger sitt principiella intresse tycker jag inte att det råder någon tvekan om.	2751
1320	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Jag tycker att det är intressant att statsrådet Strömmer lyfter fram just väljarnas förtroende eftersom det kommer att vara väldigt svårt för väljarna att avgöra ifall de kan ge ett parti sitt förtroende om partierna inte kan redovisa vad och vem som påverkar deras beslut. Fru talman! Miljöpartiet kommer alltid att bekämpa korruption och stå upp för ett öppet transparent och demokratiskt Sverige. Svenska folket förtjänar att veta vem som ger bidrag till de partier som styr landet. Lagstiftningen om insyn i partiernas finansiering måste skärpas och ett transparensregister måste införas. Nuvarande lagstiftning öppnar uppenbart för en hel uppsjö av kreativa upplägg som vissa partier också har varit snabba att utnyttja trots intentionerna i den lagstiftning de har ställt sig bakom. Kalla fakta har visat att fem av åtta partier aktivt har arbetat för att föra väljarna bakom ljuset - aktivt! Deras kreativa upplägg har lämnat fältet fritt för till exempel utländska skolkoncerner högerextrema grupper eller gruvbolag att pumpa in pengar i partierna utan insyn från väljarna. Vilka anonyma bidrag som partierna har tagit emot vet vi såklart inte. Vi vet inte heller vem som ligger bakom eller varför. Det vi däremot vet är att fem partier har utvecklat metoder för att hålla just den informationen hemlig så att väljarna inte ska kunna se varifrån pengarna kommer. Alla bör ju ställa sig frågan varför fru talman. Att fem av riksdagens åtta partier försöker kringgå lagen för att dölja spåren efter sig är oroväckande fru talman. Det är osmakligt och ovärdigt och i värsta fall är det också olagligt.	1644
1321	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag delar Märta Stenevis och Miljöpartiets ambition att den här lagstiftningen ska fylla sitt syfte nämligen att garantera insyn och transparens ur väljarnas och medborgarnas synvinkel. Jag tycker också att det är ett rimligt anspråk från medborgarna att partierna hanterar de här reglerna med viss marginal. För egen del vill jag gärna avvakta den tillsyn som nu sker. Märta Stenevi går ganska långt med och är lite svepande i sina påståenden om exakt vad olika partier har gjort sig skyldiga till. Låt oss ändå säga att det kommer att klarläggas genom den tillsyn som nu görs. Det finns något som jag tror är utomordentligt viktigt just för att detta rör så viktiga principiella värden: Oavsett hur reglerna utformas - oavsett om vi skulle komma till slutsatsen att dagens regler räcker men bör tillämpas med större marginaler eller om tillsynen ger vid handen att man behöver ompröva regelverket i några avseenden - tror jag att det är oerhört viktigt att reglerna är så tydliga att det är enkelt för den som ger att förstå vad som gäller och enkelt för den som tar emot att göra rätt. Jag är säker på att det går att göra både och. Den lagstiftning som nu gäller har alltså bara några år på nacken. Jag konstaterar att bakgrunden till den är en parlamentarisk kommitté där alla partier har varit med och varit överens. Den lagstiftning och de regler som gäller i dag lades på riksdagens bord av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Är det så att vi uppfattar att regelverket behöver omprövas i ljuset av det som nu kommer fram i en granskning i ljuset av den debatt som förs och i ljuset av den tillsyn som genomförs kommer vi tillbaka till frågorna. Men vilken väg vi än väljer tycker jag att det är utomordentligt viktigt att vi strävar efter att ha samma breda parlamentariska enighet bakom detta i framtiden som vi har haft bakom den lagstiftning som nu gäller. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1943
1322	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig hur jag ser på riskerna med förslagen om visitationszoner och hur regeringen och jag kommer att se till att samhället inte ytterligare skärper motsättningarna med risk för ökad otrygghet och ökat våld. Vi har sett en skrämmande utveckling av det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige de senaste åren. Min och regeringens uppgift är att göra allt som står i vår makt för att vända den utvecklingen. Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras. Den som begår samvetslösa brott ska mötas av mer kraftfulla reaktioner än tidigare. Vi ska också ge polis och åklagare nya effektiva verktyg inte minst i arbetet mot kriminella nätverk där användningen av skjutvapen och sprängmedel har blivit en del av vardagen. I vissa situationer kan ett beslut om en tidsbegränsad visitationszon vara ett användbart verktyg. Jag ska inte förneka att det finns risker med ett sådant verktyg precis som det finns risker med alla verktyg av det slaget. Det är därför viktigt att reglerna utformas så att systemet är rättssäkert och så att det används förnuftigt och vid rätt tillfällen när det verkligen kan göra nytta i brottsbekämpningen. Jag har fullt förtroende för att våra brottsbekämpande myndigheter kommer att använda möjligheten till visitationszoner på ett sätt som inte hotar integriteten. Tvärtom kan visitationszoner bidra till att stärka tryggheten för hederliga människor som annars upplever en stor otrygghet i sina bostadsområden. Jag håller med om att förtroende mellan människor och staten är centralt. Jag menar därför att det är en förtroendefråga att våra myndigheter får fler möjligheter att stävja och motverka den gängkriminalitet som i dag begränsar livet och vardagen för människor i drabbade områden.	1760
1323	Mattias Vepsä (S)	S	Fru talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret. Jag uppskattar ministerns svar och förstår av det att ministern ser riskerna med visitationszoner och inte förnekar dem. Dessutom är det väldigt bra att regeringen inser vikten av brottsförebyggande insatser. Hur mycket handlingskraft som sedan ligger bakom orden får vi se; jag tänkte återkomma till det i denna debatt. För mig är människors förtroende för rättsväsendet avgörande. Det handlar om vår förmåga att pressa tillbaka det våld som pågår i de gängkriminella närverken och som skrämmer och tystar många. Ett sätt att skapa förtroende är att ha fler poliser ute på gator och torg. Ett annat sätt är att polisen har förankring - att de boende inte bara ser en polis som står där utan också vet att de får hjälp när olyckan är framme och känner tillit till myndighetens arbete och tillvägagångssätt. Därför är utbyggnaden av Polismyndigheten avgörande. Den tidigare regeringens politik byggde på att bygga ut polisen samt på tuffare straff för kriminella och fler poliser men också på medvetna satsningar för likvärdighet i skolan och en stärkt välfärd. Ett viktigt vallöfte från Socialdemokraterna som jag tänkte att jag kunde nämna här i kammaren sammanfattar den här politiken bra: Varje satsad krona på polisen ska också satsas på förebyggande insatser. Jag tror att det är så vi ska angripa samhällets största utmaningar i dag. Menar vi allvar med att få bort skjutningar hot och annan kriminell verksamhet i samhället måste vi stoppa nyrekryteringen till dessa nätverk och gäng. Polisen ska ha rätt verktyg för att utreda och klara upp brotten men utöver det ska samhället också hålla ihop. Alla måste hjälpas åt och vi måste samla ett brett stöd för att detta arbete ska lyckas. Det var mot denna bakgrund som jag ställde den här frågan. Många med mig lyfter fram baksidorna med visitationszonerna och regeringens och Sverigedemokraternas ensidiga fokus på straffskärpningar och inskränkningar av integriteten. Ministern berörde det brottsförebyggande perspektivet och riskerna med förslaget i sitt svar. Som utgångspunkt tänkte jag ta de mål för politikområden som riksdagen fastställer i och med budgetpropositionen. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Vi är överens om att vi ska få bort vapnen från gatorna. Vi är överens om att bryta gängens möjligheter. Men vi kan inte kriminalisera vanligt folk. I svaret sa ministern själv att det finns stora risker med projektet med visitationszoner. För den som varje dag i veckan ställer klockan lämnar ungarna på förskolan och tar sig till jobbet riskerar detta förslag att innebära att vägen till och från jobbet kantas av plötsliga poliskontroller där man tvingas låta myndigheterna gå igenom ens tillhörigheter. Ministern sa i sitt svar att vanligt hederligt folk inte ska drabbas. Men för mig är det just det som detta förslag innebär. Det är väl alldeles uppenbart att det är just vanligt folk som måste ge upp en del av sin integritet för att en visitationszon över huvud taget ska ha något slags effekt. Som jag förstår saknas det större utvärderingar av den modell man har i Danmark. Erfarenheter från andra länder exempelvis Storbritannien och USA visar dock att den här formen av polisarbete inte alls ökar polisens räckvidd och inte heller ökar förtroendet mellan myndigheter och boende i området. Hur kan ministern och regeringen garantera att visitationszonerna ska fungera bättre här i Sverige? Varför ska vanligt folk plötsligt riskera att bli kroppsvisiterade på väg till eller från jobbet?	3682
1324	Ingela Nylund Watz (S)	S	En ny riksbankslag (vilande grundlags-förslag m.m.) Herr talman! I dag ska vi slutligen fatta beslut om en ny riksbankslag och lagar som hör till ärendet. Det innebär att vi får en ny lag för Sveriges riksbank från den 1 januari 2023. Man kan inte säga annat än att vägen hit har varit lång. Jag är en av dem som har haft förmånen att ha fått delta från start till mål i arbetet. Det har varit ända från den parlamentariska utredningen som tillsattes i december 2016 och över ett delbetänkande om kontanthanteringen. Arbetet har gått vidare med att få fram ett slutbetänkande som överlämnades till regeringen 2019. Därefter har det skett genom en aktiv process och dialog mellan departementet och partiföreträdare i finansutskottet. Det har pågått fram till dess att regeringen lämnade en proposition till riksdagen i november 2021. Mot bakgrund av att det krävs ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen för att få allt på plats behandlades detta förslag första gången av den förra riksdagen. Nu är vi här och ska behandla och fastställa förslagen i en andra omgång och vi ska fatta beslut i dag. Att processen har varit lång är fullt rimligt. Verkligheten har på många sätt förändrats sedan den gamla riksbankslagen trädde i kraft 1989. Det nya ekonomisk-politiska landskapet bland annat när det gäller växelkursregimen avregleringen och internationaliseringen av de finansiella marknaderna och inte minst vårt EU-medlemskap ställer krav på att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig lagstiftning. Herr talman! För oss socialdemokrater har det varit av största vikt att nå en så bred parlamentarisk enighet som möjligt om den nya lagen och det har vi också uppnått. Riksbanken är en central aktör i Sveriges finansiella system. Grunduppdraget att säkra att svenska pengar håller sitt värde över tid och att upprätthålla ett effektivt betalningsväsen är avgörande såväl för samhället som helhet som för enskilda medborgare. Därför menar vi att en politisk otydlighet om Riksbankens mandat vore djupt olycklig. Den nya lagen och ändringar i andra lagar som berörs klargör nu Riksbankens ställning som en oberoende centralbank. Riksbanken ska finansiera sin egen verksamhet och vara finansiellt oberoende av staten. Samtidigt stärks nu förutsättningarna för demokratisk granskning öppenhet och insyn i bankens verksamhet. Riksbankens ansvar för penningpolitiken det finansiella systemet betalningsmedel fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet blir nu tydligt. Det ansvar de befogenheter och de verktyg som Riksbanken förfogar över inom respektive område klargörs med den nya lagen. Det blir också tydligt hur Riksbanken ska hantera olika ansvarsområden inom sig och i förhållande till Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Herr talman! I den nya lagen formuleras prisstabilitetsmålet om från att har uttryckts som att upprätthålla ett fast penningvärde" till att nu uttryckas med att "målet är att upprätthålla en låg och stabil inflation". Den nya lagen klargör också att Riksbanken utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska ta realekonomiska hänsyn och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning vilket har varit ett viktigt mål för oss socialdemokrater. Att Riksbanken förfogar över prisstabilitetsmålets utformning är av central betydelse för den ekonomiska politiken och samhällsekonomin. Därför är det viktigt att eventuella förändringar av prisstabilitetsmålet som Riksbanken vill göra ska prövas här i Sveriges riksdag. Om riksdagen inte vill godta ett sådant förslag från Riksbanken ska det tidigare målet gälla. Riksbankens finansiella oberoende stärks i och med de nya regler som införs om vinstdisponering det egna kapitalet och upplåning av valutareserven. Förhållandet till unionsrätten tydliggörs. Det blir också tydligt att Riksbanken ska tillämpa det växelkurssystem som regeringen beslutar om. Riksbankens roll för kontanterna i samhället regleras. Bland annat blir det tydligt att Riksbanken har ansvar för att det finns kontanter i hela Sverige. Riksbanken får skyldighet att driva minst fem depåer för lagring och ut- och inlåning av sedlar. Det blir tydligt att Riksbanken ska se till att allmänheten ska kunna göra sina betalningar under fredstida kriser och höjd beredskap. Riksbanken ska vidare identifiera hot mot en hållbar utveckling och i Riksbankens internationella arbete ska utgångspunkten vara att riksdagens och regeringens övergripande ståndpunkter gäller. Vissa organisationsförändringar genomförs också. Direktionen minskas från sex till fem ledamöter och ett ansökningsförfarande införs för att anställa nya direktionsledamöter. Samtliga ledamöter i riksbanksfullmäktige och direktionen ska anmäla innehav av finansiella instrument till riksdagen. Riksbanksfullmäktige får i uppgift att ansvara för beslut om bankens disposition av årets resultat och riksdagen ska godkänna detsamma. Herr talman! Eftersom Riksbanken är en myndighet direkt underställd riksdagen vill jag särskilt för kammaren framhålla det utökade ansvar som finansutskottet genom den nya lagen får när det handlar om att granska hela Riksbankens verksamhet alltså inte enbart penningpolitiken och i någon mån den finansiella stabiliteten. Det utökade ansvaret innebär till exempel att Riksbanken kan kallas till utskottet regelbundet för att höras om andra frågor som nu omfattas av lagen. Det gället till exempel kontanthanteringen eller krisberedskapsfrågor. Utskottets ansvar kommer till uttryck i riksdagsordningen och finansutskottets medel utökas med 5 miljoner kronor från och med 2023 för att vi i utskottet ska kunna utöva det nya ansvaret. Jag vill därför för kammaren nu redovisa att finansutskottet redan under förra veckan fattat inledande beslut om formerna för det utökade granskningsansvaret. En fast arbetsgrupp inom utskottet kommer att formas som tillsammans med kanslipersonal fortlöpande kommer att planera och leda granskningsarbetet inför beslut i utskott och i förekommande fall här i kammaren. Utskottet kommer också att utveckla formerna för kontinuerlig granskning av riksbanksfullmäktiges och direktionens värdepappersinnehav. Avslutningsvis: De beslut vi fattar i dag om en ny riksbankslag innebär att ett omfattande lagstiftningsarbete går i mål. Såväl regeringsformen som riksdagsordningen ändras en ny riksbankslag kommer på plats och ett flertal lagar ändras. Jag vill tacka övriga partiers företrädare för ett gott samarbete under de år då resan har pågått och jag vill rikta ett särskilt tack till berörd kanslipersonal i finansutskottet och konstitutionsutskottet som har arbetat med detta stora lagstiftningspaket. Tack! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen. (Applåder) "	6793
1325	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! För oss sverigedemokrater är det viktigt att vårt pensionssystem är robust och tryggt. Sjunde AP-fonden ska erbjuda kostnadseffektiva statliga placeringsalternativ som bidrar till att sparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionssparande. Låt oss titta i backspegeln. När det allmänna valet närmar sig och valrörelsen drar igång brukar frågor om pensionen segla upp. Så även i den senaste valrörelsen. Det blev också lite grann av en budgivning i pensionsfrågan. Till slut fick den föregående regeringen igenom sitt förslag om garantitillägget men moderater sverigedemokrater kristdemokrater och liberaler lade fram ett motförslag. Det blev en ganska hård debatt och strid om frågan. Att hantera pensionsfrågor på det sättet riskerar att bryta ned systemets långsiktiga stabilitet. Jag är försiktigt positiv till att Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring kom med besked om att samtliga partier kommer att bjudas in till blocköverskridande samtal om pensioner. Samtal är bra men vi sverigedemokrater är besvikna över att vi inte har blivit inbjudna till Pensionsgruppen än. Pensionsgruppen är alltså en parlamentarisk arbetsgrupp som består av representanter för partiet som står bakom 1994 års pensionsöverenskommelse. Mycket har hänt sedan dess. Pensionsgruppen är ändå en ganska gammal konstruktion så det borde vara dags för omtag och att samtliga partier ska ingå i gruppen. Min förhoppning är ändå att vi ska vara någorlunda överens om pensionerna med vägar framåt som håller över tid och att vi ska slippa budgivningen från valrörelsen. Det finns andra frågor som vi partier emellanåt kan träta om. Så en viss optimism känner jag för Pensionsgruppens framtid och hantering av pensionerna framgent. Det finns vidare flera positiva inslag i Tidöavtalet som kommer att beröra pensionerna till exempel sänkt skatt på pensionsinkomst. Det ska tas fram förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Premiepensionen är grunden i en socialförsäkring vars syfte är att ge ekonomisk trygghet under ålderdomen. Intjänade pengar placeras i fonder. Premiepensionen är en del av det allmänna pensionssystemet. Även för dem som inte har gjort ett aktivt val för sin premiepension som får sitt sparande förvaltat av Sjunde AP-fonden ska sparandet kännetecknas av hög kvalitet som ger trygg pension. Sjunde AP-fonden har som enda uppgift att förvalta premiepensionsmedel för svenska folket. När det gäller det nya målet är det tydligare att premiepensionssystemet ska erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Förvaltningen ska ske i spararnas intresse. Pensionssparandets fonderade medel ska ge en avkastning som är tydligt högre än förändring av inkomstindex men utan att ge garantier för avkastning. Framgent ska avkastningsmålet ha en minskad betydelse till förmån för förutsägbara och stabila utbetalningar över tid vilket blir en trygghet för pensionsspararna. När det gäller förslaget om förvaltning ska Sjunde AP-fonden fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande utan att ge avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det primära är att spararna får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionssparande. Förslaget är rimligt och välbalanserat och det ska inte vara mer detaljerat utformat. Vidare framgår i Sjunde AP-fondens klimathandlingsplan hur fonden ska leva upp till Parisavtalet. Målet om föredömlig förvaltning innebär att det ställs minst lika höga krav på Sjunde AP-fonden som på övriga fonder på fondtorget. Det är redan tuffa krav som ställs på torget och det är bra att Sjunde AP-fonden inte får hårdare krav när det gäller föredömlig förvaltning i fråga om hållbarhet så att det blir samma spelregler. Sammantaget ska de samhällsekonomiska effekterna och effekterna för pensionsspararna bli positiva eftersom förutsättningarna förbättras för goda pensionsutfall inom förvalsalternativet. Vidare ska effekterna för en hållbar utveckling bli positiva. Utskottets förslag förväntas inte medföra några direkta offentligfinansiella effekter. Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.	4221
1326	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! I artikeln som gav upphov till den här debatten lyfter man från både Vårdförbundet och Läkarförbundet fram arbetsmiljön som det kanske allra viktigaste. Det där känner jag väldigt väl igen bland annat från akutmottagningen på Gävle sjukhus. Personalen säger att det är det mest fantastiska ställe man kan jobba på om man har känslan att man gör ett bra jobb. När vi jobbade med tillkännagivandet var Liberalerna drivande för inte minst företagshälsovården. Jag noterar också att Lina Nordquist i sitt anförande lyfte fram den frågan. I Tidöavtalet är det två punkter som på ett avgörande sätt kommer att påverka arbetsmiljön för alla som jobbar i sjukvården. Det har vi redan hört på reaktioner från den svenska sjukvården. Man känner att det här på ett allvarligt sätt kommer att minska möjligheterna att göra ett gott jobb. Den första punkten är att man har enats om att begränsa möjligheten att ha tolk i sjukvården. Den andra är att man har öppnat för att sjukvårdspersonal ska kunna få ytterligare en arbetsuppgift utöver att diagnostisera och behandla nämligen att kontrollera att patienten har tillstånd att vistas i landet och i annat fall anmäla det. Jag har därför en fråga till Lina Nordquist. I ett läge där Liberalerna tycker att arbetsmiljön är så viktig hur kommer dessa konkreta förslag när de genomförs att påverka arbetsmiljön för dem som jobbar på BUP i Västerås och för dem som jobbar på akutmottagningen i Gävle med de två helt nya förutsättningarna för att göra ett gott jobb?	1520
1327	Lina Nordquist (L)	L	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. För mig och andra liberaler var det viktigt med de fullständiga skrivningarna när det gäller de två delarna av Tidöavtalet som ledamoten tar upp. Den första skrivningen gäller den inre gränskontrollen det vill säga att de människor som vistas illegalt i landet i högre grad behöver lyftas fram och synliggöras för Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med svenska myndigheter. Där är det viktigt för oss att vi får kontroll över vilka människor som inte får vistas i landet och därmed vilka personer som ska meddela polis och migrationsverk. Det var dessutom mycket viktigt för oss liberaler att också prata om att utreda de undantag som ska finnas. Det finns med största säkerhet ett behov av tydliga undantag. Även den som inte har rätt att vistas i landet behöver vissa grundläggande trygghetsfaktorer tillgodosedda. Det är mycket viktigt att den kommande utredningen ska se över vilka undantag som behövs. Samma sak gäller frågan om tolk. Vi tycker att det är viktigt att möjligheten att lära sig svenska stärks. Den som efter en viss tid i Sverige får ett uppehållstillstånd ska inte bara ha tillstånd att vistas i landet utan också en möjlighet att tillgodogöra sig landet vara en del av ett samhälle påverka samhället och förstå viktiga delar av den information man får i tidningar och på annat sätt. Vi tycker att det är rimligt att utreda om det en viss tid efter det att uppehållstillstånd har erhållits ska införas avgifter. Vad utredningen landar i vill jag inte föregripa. Men naturligtvis förutsätter detta också en stor möjlighet att lära sig språket. Annars blir allt tandlöst.	1673
1328	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Detta var föga betryggande för svensk sjukvårdspersonal. Alla lagförslag måste utredas. Annars går det inte att införa en ny lag. Här är det fråga om två specifika punkter. Det är inte fråga om lagen ska införas utan hur den ska införas i den svenska sjukvården. Jag blir lite förvånad när jag hör en liberal företrädare försvara att möjligheten att anlita tolk i sjukvården ska begränsas. Barnfamiljer som inte fullt ut behärskar svenska språket måste själva betala för tolk med pengar som de inte har. För den pappa som har drabbats av cancer och som inte har pengar till tolken ska något av barnen förmedla budskapet att det är cancer som är orsaken till hans symtom. Det är en skrämmande inställning. Om det är något som riktigt skulle försämra arbetsmiljön för människor i sjukvården är det detta. Det andra handlar om att när någon kommer in till akutmottagningen ska sjukvårdspersonal inte bara ställa diagnosen att benet är brutet och måste gipsas utan dessutom finns det en teoretisk möjlighet att man ska kontrollera att personen har rätt att vistas i landet. Om personen inte har det ska man genast höra av sig till gränspolisen så att de kan komma och ta vederbörande. Det innebär att alla papperslösa människor inte kommer att våga söka svensk sjukvård oavsett vad de drabbas av. Fru talman! Jag är förvånad över att höra en liberal företrädare som värnar arbetsmiljön i sjukvården vara beredd att öppna dörren för dessa två åtgärder som skulle vara förödande inte bara för dem som jobbar inom barn- och ungdomspsykiatrin utan framför allt för dem som jobbar på akutmottagningarna. Det hade jag fru talman inte väntat mig.	1664
1329	Lina Nordquist (L)	L	Fru talman! Ja mina vänner det är inte ofta jag blir förbannad i denna kammare. Men detta ledamoten Jonsson är ren vilseledning. Jag har precis förklarat för ledamoten mycket pedagogiskt att om man läser de fullständiga skrivningarna i avtalet kan man tydligt se att undantag ska utredas. Frågan är om man efter viss tid efter uppehållstillstånd ska införa avgifter. Skaka inte på huvudet Anders W Jonsson! Jag har läst detta avtal - sannolikt noggrannare verkar det som. Jag har varit mycket pedagogisk och tydlig. Detta är ren vilseledning. Jag hade hoppats att snömoset skulle hålla sig utanför Riksdagshuset och inte släpas in hit till talarstolarna. Efter åtta år med socialistiskt styre i detta land och försök att få till någonting som ger liberala reformer gör vi i Liberalerna bedömningen att hellre än som en takfläkt snurra runt kasta åt alla håll och bara samarbeta med sig själv acceptera demokratin acceptera matematiken och se till att få in så mycket liberala reformer som möjligt så att riskerna blir så få som möjligt. I stället för att försöka skapa verklig förändring står man i riksdagens talarstol och meddelar medvetet svenska folket direkta felaktigheter. Det står uttryckligen att undantag för sjukvården ska utredas. Jag är så arg just nu att jag är glad att jag inte kan många fula ord. Kunde jag dem skulle jag just nu räkna upp en hel lång rad av dem. Detta avtal var en nödvändighet för att få till en borgerlig liberal regering. Det finns alltid saker i varje samarbete som inte är vad ett enskilt parti vill ha. Men att inte samarbeta att bara se till alla andras fel innebär att det inte blir något resultat alls. Låt oss mötas här om tre och ett halvt år så får vi väl se vilka reformer vi fick!	1758
1330	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Lina Nordquist nämnde i slutet av sitt anförande mänsklighet och frihet. Det är ett epitet som jag känner igen från den liberala sidan. Men jag tycker väl inte riktigt att Tidöavtalet känns superliberalt - om jag ska vara ärlig. Jag tänkte begränsa mig till tolkfrågan. Det ska utredas att man ska betala för tolk. Många i sjukvården har reagerat hårt på detta. Det är läkare och sjuksköterskor som vet att det kan bli stora problem. När man anlitar hälso- och sjukvården kan det ibland kännas som att man själv behöver en tolk. Jag är svensktalande och har god utbildning men det kan för mig en väl utbildad medelklasskvinna ibland vara en svår materia att ta emot. Hur är detta tänkt? Här blir det stora problem för familjer som talar knackig svenska. Det gäller framför allt även personalen. Det kan vara så att mannen ska tolka åt sin fru. Är det fair? Det kan vara att barnen får tolka åt sina föräldrar därför att föräldrarna inte har pengar till tolk. Då löses situationen på det sättet. Det brukar aldrig bli bra. Människor lever i dag under ekonomiskt knappa omständigheter när de kommer till Sverige. Det tar tid att etablera sig att fixa jobb och komma igång. Det är inte så konstigt. Det skulle vara så för Lina Nordquist och för mig om vi hamnade i till exempel Afghanistan av någon anledning. Det skulle ta lång tid för oss att förstå var vi är någonstans och på vilket sätt vi ska ta oss framåt. Fru talman! Hur tänker ni framåt om dessa gränsdragningar Lina Nordquist?	1509
1331	Lina Nordquist (L)	L	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag tror att ledamoten och jag till stor del delar uppfattningen att vi i dag har en sjukvård som inte är jämställd. Det finns stora skillnader mellan människor som beror på var i landet de bor eller var i staden de bor. Det beror på utbildning bakgrund och sjukdomar. Det finns för stora skillnader. När vi kommer till sjukvården kan den första skillnaden vara om det finns en sjukvård att komma till. Där finns det viktiga överenskommelser och det är jag väldigt glad över. Den nya regeringen kommer att driva på för större chanser att bedriva nära vård både i glesbygd och på landsbygd för småskalig vård och för en möjlighet att ha vården nära sig. Det finns också skrivningar som jag skulle säga är väldigt avgörande om tiden i vården. Den som är anställd i sjukvården måste ju ha tid för patienten. Precis som ledamoten Rågsjö nämner kan det handla om språkförbistring. Det kan handla om demenssjukdomar och annat. Det finns mycket som gör att ett vårdmöte behöver ta mer tid. Tolk är ett exempel. Där blir mötet automatiskt längre därför att en till person behöver komma in och meddela vad som pågår. Men det finns många andra sammanhang där man behöver ha tid att mötas för att prata om en sjukdom som patienten kanske inte ens visste fanns eller en sjukdom som patienten har glömt att hen lider av. Jag tror inte att det finns mycket som är viktigare än tiden i vården och viljan hos de mest kunniga att stanna i vården och veta med säkerhet att de har den kunskap de behöver och tiden att se både patienter och anhöriga.	1586
1332	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Jag tänker att det här med tid också innebär att det ska bli patientsäkert när man sitter där som läkare och ska fatta svåra beslut med en patient som kanske inte behärskar svenska så bra att man kan prata om svåra förlopp och svåra processer. Det här kan det som sagt vara svårt att prata med vem som helst om i hälso- och sjukvården i dag. Vi lever i något slags klassorienterat samhälle i dag anser jag och då blir det svårt att förstå. Det är väldigt många som har regerat stenhårt på det här. Man springer benen av sig inom hälso- och sjukvården och jag tror tyvärr att man kommer att springa ännu fortare om man blir kvar i en vård som nu är utsatt för stora nedskärningar. Det är självklart så att det blir väldigt oroligt inom vården när man ser den här typen av förslag. Om mycket av det jag läste i slottsavtalet i delar av hälso- och sjukvårdsavsnittet kunde jag känna att jamen det där det där och det där". Vissa saker på området hälso- och sjukvård tyckte jag absolut inte om. Men de här förslagen dels om angiveri och dels om tolk kändes väldigt aparta. Jag tror knappast att det är liberala förslag. Jag undrar ändå hur det här ska genomföras. Om man utreder och kommer fram till att detta ska betalas av patienten finns det då inte en stor risk att det kommer patienter som känner att de inte har råd att betala utan tar in sin man sitt barn sin kusin eller sin kompis som tolk i stället? Och blir det då inte väldigt skakigt för sjukvårdspersonalen låt oss säga en läkare att ställa de rätta frågorna få de rätta svaren och fatta de rätta besluten? "	1598
1333	Lina Nordquist (L)	L	Fru talman! Ledamoten lyfter fram en sak som är oerhört viktig för framför allt människor i sjukvården sjuka personer men också för oss liberaler - just detta med till exempel hedersförtryck där en ytterligare person som finns med i vårdmötet kan tänkas vara mer eller mindre en spion som kan hindra patienten från att säga som det är men också sprida vidare vad som sagts. Det är ju helt oacceptabelt. Vi liberaler vill inte att det ska vara tillåtet att låta barn tolka i sjukvården. Vi vill heller inte att släktingar ska göra det. Däremot vill vi att människor ska ha de allra bästa förutsättningarna att lära sig svenska språket när de kommer hit för att bygga sig en ny framtid. Det tycker vi är oerhört viktigt. Vi har accepterat skrivningen i Tidöavtalet som säger att man för det första ska stärka tolkars kvalitet i hela samhället och för det andra ska låta en utredning överväga vilket alltså betyder väga för- och nackdelar med att ta ut en avgift när en viss tid förflutit efter att någon fått sitt uppehållstillstånd. Vad den utredningen kommer fram till vet inte jag men jag utgår från att det är en gedigen utredning. Jag tror att hela den här debatten är viktig därför att den innehåller många helt avgörande frågor för människor både för dem som arbetar ute i offentlig sektor och för dem som behöver offentlig sektor. Men jag tror också att debatten i viss mån har blivit lite av en skräckfilm därför att vi sedan länge har en situation med svår matematik i Sveriges riksdag och ett mycket hårt debattklimat. Nu går vi också in i en hård vinter med en väldigt svår situation där många människors vardag riskerar att faktiskt tippa omkull. Då tror jag att så fort diskussionen blir lite osaklig ligger vi väldigt risigt till så jag hoppas att oron kan dämpas och att utredningarna är mycket noggranna.	1834
1334	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Det här var en intressant debatt. Jag tackar mina kollegor i utskottet för alla inlägg och jag antar att vi kommer att få anledning att återkomma till flera av de här diskussionerna. Jag vill lyfta fram några förslag som fanns i min följdmotion till det här betänkandet. De rör områden som flera redan har tagit upp även om vi kanske har lite olika lösningsförslag. Jag vill säga något om en statlig satsning för stärkt arbetsmiljö och stärkta arbetsförhållanden för hälso- och sjukvårdspersonalen. Det har med vårdplatserna att göra som flera av er har noterat. Sedan vill jag säga något om en särskild utbildning för chefer i hälso- och sjukvården som Miljöpartiet har tittat lite på. Jag vill också säga något om återhämtningsbonusen och en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa. Flera av er har noterat - och jag antar att vi alla egentligen är överens om - att personalens arbetsförhållanden och arbetsmiljö är grundpelaren i hälso- och sjukvården. Det går inte att ha fysiska vårdplatser öppna om det inte finns personal på plats som kan bemanna dem och därför hänger frågan om vårdplatser starkt samman med personalens arbetsmiljö och arbetsvillkor. Vården måste ju kunna attrahera nya medarbetare och också få dem som arbetar i vården att vilja stanna kvar och orka jobba kvar. Varje gång någon som egentligen tycker om sitt jobb inom vården och skulle vilja fortsätta ändå slutar är det ett misslyckande. Regeringen har gett ytterligare 500 miljoner kronor till Socialstyrelsen att fördela i syfte att öka antalet vårdplatser. Det kan vara värdefullt beroende på hur pengarna används. Vi tycker att det är problematiskt med engångssatsningar som man inte kan planera långsiktigt med. Vi vill i stället se en ambition för ett långsiktigt stärkt stöd ett förstärkt statligt ansvar och ett permanentat stöd i syfte att vända den negativa spiral som finns på många håll i vården i dag och skapa en positiv arbetsmiljö och ett positivt arbetsklimat för vårdens medarbetare där det finns tid för återhämtning på ett realistiskt sätt. Arbetsmiljöfrågan är helt central men lönefrågan är också väldigt viktig. Vi vill att båda dessa frågor ska prioriteras framöver. Det behövs en struktur för ett långsiktigt stärkt stöd. Därför bör regeringen återkomma med förslag på en konstruktion för en permanent statlig satsning på stärkt arbetsmiljö och stärkta arbetsförhållanden för hälso- och sjukvårdspersonal och inte dessa tillfälliga satsningar. Vi tycker inte heller att det är någon bra lösning att staten tar över ansvaret för hela hälso- och sjukvården. Det skulle vara en gigantisk omorganisation som hälso- och sjukvården inte behöver. Flera av er har också noterat tidigare i den här debatten att det skulle vara enormt resurskrävande att sätta igång en sådan utredning och att det inte är riktigt realistiskt att tro att det går att planera vården på ett så centraliserat sätt. Vi behöver kunna fortsätta utveckla vården utifrån de olika behov som finns i olika delar av Sverige men det statliga stödet behöver utökas. Vårdförbundet driver tanken om att hälso- och sjukvården skulle behöva en kvalitativ utbildning likvärdig skolvärldens rektorsutbildning. Vi tycker att det är ett intressant förslag och vill därför lyfta fram det. Det ska vara möjligt att läsa en högskoleutbildning som går att kombinera med att fortsätta arbeta deltid och utbildningen ska finnas på flera högskolor. Det hoppas vi att regeringen vill se över. Återhämtningsbonusen drev Miljöpartiet igenom under 2021. Det är medel hos Socialstyrelsen som man kan söka som arbetsgrupp inom vården och äldreomsorgen om man vill prova att utveckla nya arbetssätt som syftar till en förbättrad arbetsmiljö. Det här kan också inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är såklart att ta till vara personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att prova dem. Detta infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och var en väldigt populär åtgärd. Det var 190 kommuner och 16 regioner som sökte stödet. Nu 2022 avsätts 1 miljard årligen och dessutom 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer vilket är väldigt värdefullt. Delade turer är nämligen ett gissel om det inte är något som personalen själv önskar. Vi anser att regeringen bör verka för att göra denna modell mer känd och på sikt se över möjligheten att förstärka återhämtningsbonusen ytterligare. Det sista jag vill ta upp är en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa. Arbetslivet kan vara hälsofrämjande; det är så vi vill att det ska vara. Därför måste vi ta krafttag för att motarbeta de problem som i dag skapar ohälsa. Här skulle regeringen kunna återkomma med ett förslag om hur en nollvision kan införas och hälso- och sjukvården kan vara ett första fokusområde för ett sådant arbete. Jag yrkar bifall till reservation 4 i betänkandet. Överläggningen var härmed avslutad. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor inom hälso- och sjukvårds-området (Beslut fattades under § 19.)	5004
1335	Kalle Olsson (S)	S	Herr talman! Det var bara några veckor sedan som en sverigedemokrat i den här kammaren i den talarstolen argumenterade med emfas för att Sverige borde investera i kolkraftverk i fattiga länder. Det vore en del i lösningen på klimatutmaningen. Min enkla fråga till Daniel Persson är om det är en bra idé. Borde vi ta delar av Sjunde AP-fondens 970 miljarder och göra den typen av investeringar? Vore det en klok klimatpolitik?	430
1336	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det här förslaget tycker jag är väl balanserat när det gäller målen för hållbarhet och det övergripande målet för placeringsverksamhet. Det är dem vi ska utgå från. Pensionsspararnas fonderade medel ska ge en avkastning som är tydligt högre än förändringar av inkomstindex. De ska ge förutsägbara och stabila utbetalningar över tid. Det är viktigt och vi ställer oss bakom detta. Det är alltså viktigt att ha stabila utbetalningar över tid. Det är viktigt för oss sverigedemokrater och det är viktigt i synnerhet för våra pensionärer.	587
1337	Kalle Olsson (S)	S	Herr talman! Jag uppfattar inte att Daniel Persson svarar på min fråga. Delar Daniel Persson uppfattningen att det kan vara klok klimatpolitik att ta våra pensionssparares medel och investera dem exempelvis i kolkraftverk i fattiga länder eller i annan fossil verksamhet i andra länder? Rimmar det med de hållbarhetsmål som vi diskuterar i dag?	352
1338	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! I förslaget om hur förvaltningen ska ske ska Sjunde APfonden fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas genom sina investeringar och ägande utan att ge avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det är ett rimligt och väl balanserat förslag. Som jag påpekade i mitt anförande framgår det i Sjunde AP-fondens klimathandlingsplan hur man ska leva upp till Parisavtalet.	422
1339	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! I dag debatterar vi förvalsalternativet inom premiepensionen. Det gäller tre ändringar på området nämligen i socialförsäkringsbalken i allmänna pensionsfonder och i lagen om Sjätte AP-fonden. Ändringarna som görs innebär en reglering av Sjunde AP-fonden och förvaltning åt de personer som själva inte har gjort ett val i sin premiepension. Moderaterna ställer sig bakom propositionen. Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2 ½ procent av ens pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till just premiepensionen som jag framöver kommer att kalla ppm. Man väljer själv om man vill placera pengarna genom fondval eller om man vill låta pengarna ligga kvar i det statliga förvalsalternativet. Nu några ord om förvalsalternativets mål och utformning. Det nya målet för ppm trädde i kraft i juni i år. Bakgrunden till det är den pensionsöverenskommelse som gjordes 2017. Ibland tar det lite tid i politiken. Enligt det nya målet ska premiepensionssystemet erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Förvalsalternativet kan man säga är gjort som en samlad produkt där investeringsrisken justeras tydligt över tid efter personens ålder. Vid 56 års ålder får man gradvis större del räntor i portföljen. Som jag nämnde inledningsvis förvaltar Sjunde AP-fonden ppm åt de individer som inte själva valt fonder för sin ppm. De ändringar som föreslås i propositionen avser större möjligheter att placera medel i vissa slags tillgångar. Herr talman! I Tidöavtalet som är ingånget mellan samarbetspartierna finns en skrivning om hushållsekonomi där det fastslås att det ska tas fram förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Efter att ha spenderat fyra år inom ramen för socialutskottet och jobbat nästan uteslutande med seniorers frågor ser jag att just valfriheten för årsrika behöver värnas inom många områden - inom omsorg men också inom ekonomi. Genom det beslut vi fattar i dag kommer förhoppningsvis målet att uppfyllas om stärkt ekonomi. Vi får återkomma längre fram med fler förslag som också värnar valfriheten. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har vi en äldreminister vilket jag tycker är väldigt positivt. Det var något som min partiledare och numera tillika vår statsminister utlovade under valrörelsen och som blev verklighet efter valet. Äldreministern har även ansvar för socialförsäkringarna. Ministern har uttalat att det är viktigt att trygga ekonomin för dem som arbetat ett helt arbetsliv och utformningen av ppm är en del i att trygga ekonomin. Herr talman! Sverige har ett i grunden stabilt och väl fungerande pensionssystem. Men i takt med att vi lever allt längre behöver pensionssystemet justeras så att pensionerna inte sjunker. För Moderaterna är det helt avgörande att om man har arbetat ett helt arbetsliv och varit med och byggt Sverige ska man känna att det har lönat sig. Eftersom frågan om pensionerna och pensionssystemet är långsiktig måste också grundprinciperna för pensionssystemet vara stabila och hålla över tid. Pensionen ska räcka till ett tryggt liv som pensionär och det ska vara möjligt att höja sin pension genom flit och sparande. Det är bra herr talman att det finns en bred majoritet bakom beslutet som vi kommer att fatta här i dag gällande förvalsalternativet inom ppm. Moderaterna välkomnar en bred uppslutning i dessa viktiga och långsiktiga frågor. Det här är den första debatten om pensionerna denna mandatperiod men jag är helt övertygad om att det inte är den sista. Förhoppningsvis kan dessa viktiga beslut om pensionerna även i fortsättningen fattas av en bred majoritet i riksdagen. (Applåder)	3700
1340	Mauricio Rojas (L)	L	Herr talman! Proposition 2021/22:280 om förvalsalternativet inom premiepensionen som Pensionsgruppen har ställt sig bakom bör enligt min mening bifallas av riksdagen. Vi liberaler ställer oss fullt ut bakom propositionens förslag om att förvalsalternativet inom premiepensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Vi ställer oss också bakom att ett mål om föredömlig fondförvaltning i fråga om hållbarhet införs för Sjunde AP-fonden. Samtidigt är det vår bestämda uppfattning att riksdagen bör avstyrka Vänsterpartiets kommittémotion 2022/23:22 som också Miljöpartiet har ställt sig bakom. Herr talman! Jag kommer att ägna resten av mitt anförande åt att förklara varför denna motion bör avslås. Det handlar om viktiga principiella överväganden som är värda att belysas med viss omsorg. Motionen står i själva verket för ett sätt att se på relationen mellan medborgare och politiker där politikerna får alltmer makt att bestämma över medborgarnas liv och resurser. Det återspeglar väl Vänsterpartiets historia ideologiska härstamning och allmänna inriktning där politikens omfång och bestämmanderätt i praktiken ses som obegränsad. Samtidigt måste jag erkänna att det förvånar mig en aning att Miljöpartiet kan ställa sig bakom ett sådant synsätt vars ofrihetliga följder vi har kunnat bevittna varhelst det har härskat. Det är viktigt herr talman att i detta sammanhang uppmärksamma att den följdmotion som vi behandlar i dag bygger på och i allt väsentligt upprepar det som sägs i en längre och mer argumenterande kommittémotion från Vänsterpartiet om AP-fonderna - motion 2021/22:463. Denna motion om AP-fonderna hjälper oss att bättre förstå både det egentliga syftet och det ideologiska perspektivet bakom båda motionerna. I motionen sägs det rakt ut att AP-fonderna bör användas som en del i en strategisk näringspolitik". Det är just för att kunna förverkliga visionen om en sådan strategisk näringspolitik som Vänsterpartiet vill likställa andra mål med det avkastningsmål som hittills har varit fondernas styrande princip. I detta sammanhang finns det en viktig precisering att göra. Ifall de olika likställda målen skulle kollidera med varandra är Vänsterpartiets kommittémotion om AP-fonderna tydlig med att ange att det är avkastningsmålet som ska offras. Med andra ord är de olika målen likställda så länge de inte kolliderar eller kommer i konflikt med varandra. Eller för att säga det med en parafras av George Orwells berömda formulering i den satiriska romanen Djurfarmen : Alla mål är jämlika men några är mer jämlika än andra. Herr talman! I den motion som vi diskuterar i dag benämns de andra mål som ska likställas med avkastningsmålet som "miljömässiga och etiska hänsyn". Men bakom denna till synes rätt summariska och oskyldiga beskrivning döljs som redan påpekats en mycket mer omfattande syn på hur fondernas medel ska användas. I detta avseende är den redan citerade kommittémotionen om AP-fonderna klargörande. Där talas om att fondernas resurser ska användas utifrån "långsiktiga samhällsekonomiska kriterier" som medför "ett långsiktigt ägaransvar i syfte att upprätthålla en hög sysselsättning och hållbar tillväxt". Därför föreslår Vänsterpartiet bland annat att Första AP-fonden ska "omvandlas till en fond för samhällsnyttiga investeringar". Med andra ord ska pensionsfonderna omvandlas till ett redskap för att uppnå politiskt definierade mål om till exempel sysselsättning och något så opreciserat som "samhällsnyttiga investeringar". Allt detta inom ramen för den redan refererade strategiska näringspolitik som Vänsterpartiet på sikt vill genomföra. Detta är herr talman ingenting annat än centralplaneringens väg. Det handlar till syvende och sist om riktlinjer som i själva verket inte fäster minsta uppmärksamhet på avkastningsmålet och inte ens på bevarandet av värdet av medborgarnas pensionssparande och framtida pensioner. Det är så Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser på de tillgångar som tillhör medborgarna och ska säkra att staten kan klara av sitt åtagande gentemot befolkningen. Här är det förverkligandet av den egna politiska agendan som ska styra oavsett konsekvenserna för pensionärerna. Herr talman! Pensionssparandet får inte omvandlas till en arena där partierna på vänsterkanten försöker förverkliga sina förlegade drömmar och utopier om en planekonomi. Därför bör riksdagen avvisa det som står i Vänsterpartiets kommittémotion om förvalsalternativet inom premiepensionen. Sammanfattningsvis herr talman: Jag yrkar bifall till utskottets förslag och jag yrkar avslag på reservationen. "	4620
1341	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja i den här repliken. Ska jag börja med att ledamoten tar ett förslag vi har som gäller en fond och applicerar det på hela AP-fondssystemet? Eller ska jag börja med att han inte tycker att det är särskilt bra att också titta strategiskt näringslivspolitiskt på detta? Vi har ett förslag om att en fond ska göras om så att man ska kunna stödja nya onoterade företag. Eller ska jag möjligtvis börja med att ledamoten tycks vara helt ointresserad av att fonderna ska investera hållbart? Ledamoten tycker alltså att det är helt naturligt och bra att Sjunde AP-fonden har investerat i det saudiska statliga oljebolaget Saudi Aramco. Saudiarabien är kanske inte det mest demokratiska landet och deras oljebolag är troligtvis inte heller det mest demokratiskt styrda. Och det är som sagt det bolag genom historien som släpper ut mest koldioxid. En kolgruva har anmälts till OECD för övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Lokalbefolkningen tvångsförflyttas. Det blir stora konsekvenser för den marina miljön. Att vi vänder oss mot allt detta som AP-fonderna i dag investerar i försöker Mauricio Rojas få till någon typ av skadlig socialism. Den här världen håller på att gå under. Vi har ett klimat att ta hand om. Då behöver våra pensionspengar jobba för ett bra klimat och det påverkar inte avkastningen. Det har de fonder som avvecklat fossila innehav visat.	1448
1342	Mauricio Rojas (L)	L	Herr talman! Jag kan inte hjälpa ledamoten att bestämma sig var hon ska börja eller vad hon ska utveckla; tyvärr kan jag inte säga mycket om det. Det som är viktigt här är att vi inte ska använda pensionssparandet för denna typ av politiska syften som sysselsättning eller andra opreciserade mål så som Vänsterpartiet vill göra. Detta ligger också helt i linje med Vänsterpartiets ideologiska historia. Det är planekonomi och det är politikerna och staten som ska bestämma. Det tycker inte jag. Jag har dock inte sagt att jag är för investeringar i förskräckliga företag och så vidare som ledamoten nämner. Det är därför vi fullt ut ställer oss bakom att det ska vara en föredömlig förvaltning av fonden som givetvis ska ta hänsyn till miljömålen. Men i Vänsterpartiets kommittémotion sägs till exempel: Fonden ska divestera befintliga innehav i fossilindustrin." Det ska ske inom två år. Här sägs herr talman ingenting om att ta hänsyn till marknadsförhållandena. I vartenda seriöst förslag om detta sägs att man ska titta på hur det går på marknaden så att man inte förlorar pengar. Här finns inga sådana preciseringar. Jag skulle gärna vilja att ledamoten förklarar varför ni inte bryr er om pensionssparandets värde när ni föreslår sådana här saker. "	1267
1343	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Jag börjar med den sista frågan. Jag har sagt detta flera gånger. Jag sa det i mitt anförande och jag har sagt det i replikskiftet. Två av AP-fonderna har avvecklat allt innehav i fossila bolag. De uppfattar att detta är en del i att också få den bästa avkastningen. Framför allt två bolag - Sjunde AP-fonden är ett av dem - menar att vi genom att investera i fossil energi påverkar bolagen. De har inte kunnat svara på hur de påverkar saudiska statens oljebolag positivt när det gäller fossila investeringar. Det finns alltså ingen motsättning. Jag kan säga det hur många gånger som helst från talarstolen. Det finns ingen motsättning mellan en bra avkastning och att göra investeringar som inte är klimatskadliga. Lite intressant är också att ledamoten Rojas säger att Vänsterpartiet vill ha planekonomi. Här står jag och säger att man ska investera i bra bolag. Hur kan ledamoten mena att det är planekonomi när Vänsterpartiet lägger fram förslag om vilka aktier man ska köpa? Planekonomi borde väl vara att avskaffa aktiehandel? Jag tror att ledamoten Rojas i detta inlägg är helt ute och seglar. Hans syfte är bara att hacka på Vänsterpartiet utan att egentligen ha någon som helst kunskap om detta ärende och våra åsikter i det och när det gäller AP-fonderna.	1288
1344	Ali Esbati (V)	V	Herr talman! Eftersom förslaget om en ny riksbankslag också innebär en del grundlagsändringar behandlas det i två omgångar. Dessa förslag har varit vilande sedan i somras. Vänsterpartiet har några yrkanden som jag kommer att återkomma till. Men jag konstaterar - i likhet med det jag gjorde när frågan lite nödtorftigt var uppe till behandling strax före riksdagens sommaruppehåll - att processen runt den nya riksbankslagen trots sin omfattning egentligen inte har inneburit någon samhällsdebatt om penningpolitikens grundläggande utformning. Riksbanksutredningen och den efterföljande propositionen om en ny riksbankslag berör mycket noggrant de olika delarna av Riksbankens verksamhet. Men den högst politiska frågan om penningpolitikens så kallade autonomi eller självständighet har varit en förgivettagen utgångspunkt och inte föremål för debatt. Fokuset på frågor om former för beslut och utvärdering innebär i praktiken att det inte har blivit någon större diskussion om det som är själva kärnan i verksamheten: hanteringen av inflationen och dess effekter för hushållen och samhällsekonomin. Detta blir lite märkligt och paradoxalt. Vi har till exempel debatten i dag med få deltagare och med Vänsterpartiets motion som den enda i ett läge när inflationen bakgrunden till den och hanteringen av den framåt är brännande samhällsekonomiska frågeställningar. Herr talman! Vi ser i dag en dramatiskt förändrad situation i världsekonomin och i den svenska ekonomin där vi har en längre period med mycket låg inflation och låga räntor bakom oss samtidigt som en del tillgångspriser har ökat kraftigt över tid. Denna situation har förbytts i en situation med mycket snabba prisökningar på en rad varor och tjänster. Bakgrunden är bland annat globala utbuds- och koordinationsproblem efter covidpandemin och effekterna av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Det är svårt att i dag veta hur beständiga eller kletiga" prisökningarna kommer att vara men det är lätt att se att de redan får betydande negativa effekter för hushåll som har små marginaler. Det är också lätt att se att sättet man hanterar den samlade ekonomiska politiken på från statligt håll spelar stor roll för denna inflationschocks avtryck på både kort och lång sikt. I det läget sitter Riksbanken med sitt prisstabilitetsmål som helt övergripande och med räntorna som i princip enda vapen - inte för att få ned inflationen utan för att få ned inflationsförväntningarna. Det går att diskutera klokheten i detta fram och tillbaka inte minst när det gäller vad det får för effekter på lönebildning och arbetslöshet och därmed på vilka grupper det är som får bära de tyngsta bördorna då. Men poängen här är att en egentlig debatt om penningpolitiken inte kan föras - eller den förutsätts i alla fall inte ha någon påverkan på den faktiska penningpolitiken - trots att detta alltså effekterna på inkomstfördelning och på samhällsekonomins långsiktiga utveckling ju är genuint politiska frågeställningar. Vi har här att göra med teorier och föreställningar som har styrt viktiga delar av den ekonomiska politiken sedan 90-talet. I det här fallet handlar det om idén att denna del av politiken ska anses stå över eller utanför andra politiska överväganden och styras av andra regler och faktiskt också av andra mål. Och det är då inte genom allmän intellektuell skärpa som detta lever vidare utan genom att det har blivit kodifierat och institutionaliserat. När det gäller Riksbanken och penningpolitiken går det ju ända in i EU-traktat och i svenska grundlagar. Med detta sagt herr talman kan jag konstatera att mycket av det som har gjorts i riksbanksutredningen och i processen inför propositionen är välgrundat och även på flera områden innebär steg framåt bland annat att det "tydliggörs att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn". Det finns även positiva och mer tydliga skrivningar om finansutskottets granskning och det finns bra förtydliganden gällande kontanthanteringen och Riksbankens roll för den. Några ord slutligen om Vänsterpartiets reservation där vi framför att vi hade velat se tillägg eller ändringar i den nya lagen: Vi vill att riksbankslagen ska kompletteras med ett sysselsättningsmål och att detta mål inte ska vara underordnat inflationsmålet. Det är svårt att se hur hänsyn till realekonomiska faktorer och viljan att främja en "balanserad" utveckling ska fungera effektivt om inte sysselsättning och arbetslöshet har en särställning i bedömningen av ekonomin. Det är genom organiserat produktivt arbete som välstånd och välfärd byggs upp och det måste vara en central uppgift för den ekonomiska politiken att främja detta. Ett sådant dualt mål för penningpolitiken som Vänsterpartiet fört fram i såväl riksbanksutredningen som i följdmotionen till propositionen föreslog för övrigt även LO i sitt remissvar på Riksbankskommitténs betänkande. Dåvarande regering menade då i propositionen att detta skulle strida mot unionsrätten. Utan att öppna för en generaldiskussion om EU-rätten på området kan jag konstatera att Sverige i många år har haft en lagstiftning som enligt kommissionen strider mot EU-rätten detta eftersom Sverige inte har infört euron som valuta och inte heller anpassat lagstiftningen till ett sådant införande. Eftersom det - som väl är - inte tycks finnas en majoritet i Sverige för att vi ens på lite längre sikt ska gå med fullt ut i EMU är det en rimlig bedömning att Sverige inte heller behöver anpassa sig till det mål för penningpolitiken och den beslutsordning för målet som gäller i ECBS alltså det europeiska centralbankssystemet och EMU. Detta är sålunda ett beslut som borde ligga i våra egna händer och det vore värdefullt både principiellt och i praxis om den svenska riksdagen utnyttjade och prövade detta utrymme. Detta är alltså vad Vänsterpartiet föreslår i följdmotionen till propositionen. Vänsterpartiet föreslår även att riksdagen ska ha initiativrätt och bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken inklusive det realekonomiska målet som jag nämnde. I förslaget till ny riksbankslag finns visserligen formuleringen att preciseringen av målet ska "förankras i demokratisk ordning". Men det är Riksbanken som ska ha exklusiv initiativrätt att precisera prisstabilitetsmålet. Detta är en svårförklarlig ordning och även i detta fall borde riksdagen agera för att utnyttja en förvisso snävt tilltagen juridisk slingringsmån under EU-rätten. Med detta yrkar jag bifall till reservationen. "	6502
1345	Mauricio Rojas (L)	L	Herr talman! Att investera i bra bolag är väldigt viktigt. Planekonomi har aldrig gjort det. Det är därför alla planekonomier har kollapsat. Som du Ilona Szatmári Waldau herr talmannen och vi alla mycket väl vet säger det planekonomiska tänkande som ni egentligen representerar att det är politikerna som ska bestämma mål för företagen säga att vi ska divestera 20 procent och satsa på det ena eller det andra. Det har visat sig inte vara vägen till framgång. Vägen till framgång är det fria entreprenörskapet - människorna ute i samhället som fritt väljer. Vi ger bara ramarna så att de kan agera fritt på en marknad. Ni kallar inte öppet denna väg för planekonomi i dag - det är klart att alla skulle skratta åt er i så fall. Men det ni säger om strategisk näringspolitik och en massa olika mål som ska likställas med avkastningsmålet är ett annat sätt att prata om planekonomi. Det är klart att det kan finnas motsättningar. Alla vet att om det finns olika mål kan de kollidera med varandra. Ni säger tydligt i den aktuella motionen men framför allt i den om AP-fonderna att avkastningsmålet i så fall ska överges för att ge plats åt andra. Det är faktiskt så ni funderar. Jag vet inte om du kommer ihåg den motion ni presenterade här för inte så länge sedan där det står att det är den strategiska näringspolitiken som ska vara det allra viktigaste och att vi får se vad som händer med avkastningsmålet. Jag tror inte att detta är ett bra sätt att hantera pensionssparandet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	1558
1346	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Många svenskar tycker om att spela. För de allra flesta är det ett nöje eller man vill kanske stötta den lokala idrottsföreningen. Men vi vet också att även om det för många är ett nöje är det för andra en tragedi. Människor får ett spelmissbruk och skuldsätter sig så att de tvingas gå från hus och hem. Kanske det till och med går så illa att människor tar sitt liv. I bred majoritet - en blocköverskridande överenskommelse - beslutade den här riksdagen 2018 att reglera spelmarknaden just för att möjliggöra skärpta krav och en reglerad spelmarknad och förhindra att människor hamnar i missbruk. I dag är spelbranschen också en näring och mycket fungerar bra. Spelbranschen omsätter 26 miljarder och ger 7 4 miljarder till staten i skatteintäkter. Den ger över 12 000 arbetstillfällen och genererar också miljarder till idrotten hästnäringen och det lokala föreningslivet. Men vi vet som sagt att det fortfarande är alltför många som hamnar i spelmissbruk. Statskontoret och Spelinspektionen har gjort en utvärdering av hur spelbranschen och spelmarknaden fungerar. Det vi i dag har på bordet i riksdagen är ytterligare förslag om att skärpa kraven på spelbolagen att möjliggöra för Spelinspektionen att komma åt olicensierade spelbolag och illegalt spel och att öka möjligheten att se till att färre människor - helst inga alls - hamnar i ett spelmissbruk. Herr talman! Mycket av propositionens förslag är bra och ger olika nycklar och skärpningar för att möjliggöra en ännu bättre och mer reglerad spelmarknad och en spelinspektion som kan vidta åtgärder. Men på två punkter skiljer sig uppfattningen hos Moderaterna och en stor majoritet i utskottet från vad propositionen föreslår. Det ena handlar om att ytterligare ändra reglerna för måttfull marknadsföring. Där fattade som sagt en bred majoritet i den här riksdagen beslut om skärpta krav på marknadsföringen som gäller från 2019. Nu äntligen har praxis börjat falla på plats och vi ser en måttfull marknadsföring från spelbolagen. Att då i dag ändra lagen en gång till känns inte seriöst. En majoritet av oss i kulturutskottet tycker att det är bättre att invänta att den tidigare lagstiftningen som gäller från 2019 ska få fullt genomslag och att vi ser att den fungerar. Herr talman! Sedan finns en annan punkt i propositionen där en majoritet i kulturutskottet har valt att avstyrka förslagen och det handlar om Finlandsfärjornas spelautomater. Där föreslår propositionen att man mitt ute på öppet hav ska byta regelverk beroende på om man är på svenskt eller finländskt hav. Det är en helt omöjlig situation som skulle innebära att man antingen måste göra en kassaavstämning mitt i natten ute på öppet hav eller att båtarna tvingas ha två uppsättningar spelautomater med olika skatt och olika regler. Det skulle göra det hela oerhört komplicerat. Ett sådant förslag måste i så fall självfallet förhandlas från svensk sida tillsammans med Finland så att man hittar en överenskommelse om hur man hanterar spelautomaterna precis som man i dagens verklighet har kommit överens om vilket regelverk som ska gälla. Herr talman! Slutligen vill jag upprepa att mycket av propositionens förslag är bra. Detta välkomnar vi moderater våra samarbetspartier och en bred majoritet i kulturutskottet. Men på två punkter vill jag alltså yrka avslag på propositionens förslag.	3361
1347	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Jag citerar regeringsförklaringen: Svenska företag - inte minst de många små företagen - behöver lättnader från byråkrati och administration." Jag som centerpartist är den förste att skriva under på detta och jag vet att vi delar mycket av Moderaternas ståndpunkter här. Därför blir jag också fundersam. För med det nya lagförslaget där nu regeringen och Moderaterna har haft möjlighet att ändra lite kommer också ett nytt krav på att vissa automatspel - det vill säga flipperspel och klassiska arkadspel som Pac-Man - ska införa kassaregister. Det är ett krav som inte har funnits tidigare. Det går tvärtemot regeringsförklaringens uppmaning om mindre administration och byråkrati. Kristina Axén Olin! Jag undrar helt enkelt: Vad motiverar att man inför detta något som man inte har haft under de senaste 50 åren då arkadspelen har funnits? "	863
1348	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Centerpartiet har väckt denna fråga även i en följdmotion och i kulturutskottet vet jag. Det välkomnar jag. Det är en problematisk fråga. Det är möjligen så att Centerpartiet har rätt. I så fall hoppas jag att vi alla kan vara beredda på att fundera på förändringar så att vi får det bästa system som går att hitta. Men just nu har vi i alla fall inte haft möjlighet att ta ställning till Centerpartiets förslag. Det vi nu föreslår är i enlighet med propositionens förslag. Om det sedan visar sig att det blir en omöjlig situation får vi återkomma.	570
1349	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Eftersom regeringen drog tillbaka propositionen och gjorde vissa ändringar kunde man ju tänka sig att den skulle ha tittat på detta också. Att införa något som man säger eventuellt är dåligt duger helt enkelt inte speciellt inte för de företag som kommer att drabbas av detta. Det handlar om kulturutövare som skyddar detta kulturarv. Min fråga är ganska enkel. Hur många arkadspel kan i dag installera ett kassaregister? Och hur stora är i dag de problem som orsakas av att man inte har ett kassaregister? Det är rimligtvis ganska enkla saker. Om man nu ska införa ett nytt lagkrav krävs det ju att man också har utrett hur stort problemet är och vilka möjligheter som står till buds. Jag undrar om denna regering och den förra regeringen verkligen har gjort detta. Jag är väldigt nyfiken på detta. I praktiken kan dessa spel inte installera något kassaregister. Det finns inte ett enda spel i världen som har ett sådant kassaregister. Det tillverkas inga sådana. Det har inte tillverkats några sådana historiskt sett. Vi har haft 50 år av arkadspel och det har inte varit problem tidigare. Nu när detta är en nästan utdöende kulturform som verkligen är värd att bevara väljer regeringen att försvåra för dem! För mig är detta vansinnigt och jag förstår inte hur det går ihop med klassisk moderat näringslivs- och kulturpolitik. Mina frågor blir helt enkelt: Hur omfattande är problemet i dag och hur många kan installera kassaregister? Vilken grund har man för att införa denna nya lagstiftning som kommer att slå väldigt hårt?	1556
1350	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Rickard Nordin tar upp en del i spelpropositionen som egentligen belyser det problematiska kring spelmarknad och spelfrågor. Det är ständigt en avvägning. Hur ska vi bejaka att svenskar väljer att spela spel och att spela om pengar samtidigt som vi skyddar människor och konsumenter för att se till att färre hamnar i ett missbruk? Det som riksdagen beslutade 2018 har till stor del fungerat bra. Vi ser i dag en betydligt mindre andel svenskar som spelar i illegala spel. Tidigare var det nästan hälften av de svenska spelarna som använde olicensierade spelbolag men senast man mätte - jag tror att det var förra året - var det 87 procent som använde licensierade spelbolag. Mycket har alltså blivit bättre men det finns fortfarande saker som Sveriges riksdag borde göra för att strukturera och styra upp spelmarknaden. Det handlar om att möjliggöra för Spelinspektionen att vidta åtgärder så att färre hamnar i missbruk eller använder illegala spel. Det är detta som vi tar ställning till här i dag. Vi kommer att återkomma till dessa frågor. Vi har utredningar som just nu pågår som tittar på om man behöver göra ännu mer för att minska risken för missbruk. Jag är säker på att Rickard Nordin och Centerpartiet kommer att påminna oss alla här om detta. Har det blivit tokigt när det gäller frågor kring kassaregister för spelautomater får riksdagen helt enkelt fatta ett nytt beslut.	1411
1351	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Detta är en fråga som har hanterats under en längre tid av Sveriges riksdag och av kulturutskottet. Precis som sades nyligen i talarstolen kommer det att komma ytterligare utredningar så vi får anledning att återkomma till frågor som rör spel och spelmissbruk. Gällande den proposition som nu ligger på bordet vill jag inleda mitt anförande med att rikta ett särskilt tack till det tidigare statsrådet Ardalan Shekarabi som har jobbat länge med dessa frågor och som har ett starkt personligt engagemang i frågorna. Jag vill också tacka ledamöterna av kulturutskottet från förra mandatperioden som jag vet har gjort ett stort jobb i att träffa aktörer och i att bidra till att denna produkt är så pass bra som den är. Det ska också sägas herr talman att vi i det stora hela är överens mellan opposition och majoritet i kulturutskottet om denna proposition. Det är såklart glädjande. Dess huvudsakliga innehåll handlar om åtgärder för att stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden krav på tillstånd för spelprogramvara förbud mot att främja olovligt spel och även utökat förbud mot reklam för olicensierat spel. Detta tycker Miljöpartiet är alldeles utmärkt. Det är viktigt att vi kommer vidare med det. Det finns tre saker herr talman som Miljöpartiet har valt att reservera sig mot i propositionen. Jag tänkte prata lite kort om de tre delarna. En gäller riskklassificering. Här har Miljöpartiet anslutit sig till Vänsterpartiet i en reservation. Vi menar att ett system med riskklassificering skulle behöva tas fram. Spelandet är ett folkhälsoproblem och Miljöpartiet menar att vi måste ta detta folkhälsoproblem på allra största allvar. Enligt Folkhälsomyndigheten har omkring 340 000 personer i Sverige alltså över 4 procent någon grad av spelproblem. Det är en folkhälsofråga som vi måste ta på allvar. Ännu mer alarmerande är att det är många barn och unga som antingen har hamnat i eller riskerar att hamna i spelmissbruk. Skulle vi ha ett system med riskklassificering herr talman skulle det vara möjligt att göra en differentiering när olika föreskrifter tas fram till exempel när det gäller marknadsföring eller spelansvar. Det skulle också kunna underlätta arbetet mot spelberoende. När vi tittar på lagstiftningen framåt skulle man kunna titta på olika riskklasser för spel och därmed på ett mer skarpt sätt kunna designa lagstiftningen. Det framförs herr talman i propositionen att vissa spelformer är mer riskfyllda än andra. Miljöpartiet menar att det också är ett skäl att gå vidare och utreda frågan om riskklassificering. Jag hoppas att den nya regeringen ställer sig öppen för att inte utesluta denna fråga framåt. Jag tror herr talman att det är en viktig fråga och att Folkhälsomyndigheten skulle kunna vara en stark del i ett sådant här framtagande. Sedan gäller det den andra delen där Miljöpartiet har en reservation. Vi menar att det vore bra att utveckla arbetet med spelpaus.se och att på olika sätt fånga upp de människor som själva har insett att de har fastnat i ett spelmissbruk och därmed anmält sig till spelpaus.se. Spelberoendes Riksförbund har uppmärksammat att alltför många människor som har aktiverat en spelpaus får återfall när avstängningen har löpt ut. Vi menar att detta är problematiskt och något som vi borde adressera ytterligare. Miljöpartiet har lämnat in en motion under allmänna motionstiden där vi går fram med flera olika förslag på hur vi skulle kunna justera och bygga på funktionen på spelpaus.se. Därför herr talman har Miljöpartiet ställt sig bakom två yrkanden med anledning av propositionen dels av Vänsterpartiet och dels av Moderaterna som handlar om att ge Spelinspektionen i uppdrag att utveckla webbplatsen spelpaus.se på olika sätt. Det handlar om att kunna jobba mer uppsökande så att de som har anmält sig till spelpaus.se sedan har möjlighet att få ett utökat stöd när det gäller deras spelberoende. Avslutningsvis herr talman handlar det om den kanske viktigaste reservationen från Miljöpartiet. Det gäller utskottsmajoritetens förslag om hantering av frågan om skärpt reglering av marknadsföring av spel. Den nya regeringen har alltså valt att yrka avslag på den del som rör krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Det här menar Miljöpartiet är ett svek framför allt mot alla de barn och unga som ligger i riskzonen för att hamna i spelmissbruk. Vi vet att marknadsföring av spel riskerar att påverka personer med spelproblem negativt. När den särskilda hänsynen ska tas när man ska göra bedömningen av hur riskfyllt ett spel är och av marknadsföringen menar vi att det borde beaktas dels hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spelproblem dels i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år. Detta herr talman ser inte vi som ett orimligt steg att ta även om det var nyligen vi gjorde den tidigare skärpningen. Jag och Miljöpartiet vill verkligen vädja till regeringen att besinna sig i denna fråga och att gå på den här skärpningen för vi menar att något annat vore ett svek för alla dem inte minst barn och unga som riskerar att drabbas av spelmissbruk. Med det herr talman yrkar jag bifall till reservation 1. Jag instämmer naturligtvis också i våra övriga reservationer.	5290
1352	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Jag reagerar över att Amanda Lind säger att Moderaterna och en majoritet har yrkat avslag på förslaget i propositionen om måttfullhet vid marknadsföring. Herr talman! Det är inte så att vi har yrkat avslag på det utan detta har riksdagen redan beslutat om med anledning av den förra propositionen. Vi har beslutat i en bred majoritet att det ska vara måttfullhet vid marknadsföringen. Och det finns naturligtvis en massa andra regler kring detta. Det vi nu har yrkat avslag på är att ändra lagen igen. Vi har precis infört en lag som har börjat gälla och som äntligen har fått en del praxisfall. Det känns inte seriöst herr talman att då gå till riksdagen och besluta om ett förslag som i princip samtliga remissinstanser - utom Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tror jag att det var - anser skulle vara ett totalförbud mot reklam för spelbolagen. Rätt ska vara rätt. Vi har redan i dag en i princip enig riksdag som har beslutat om måttfullhet när det gäller spelmarknaden. Därför undrar jag hur Amanda Lind resonerar kring detta. Till exempel genererar spelbolagen 350 miljoner kronor i annonsintäkter för tidningarna. Om vi fullständigt skulle hindra spelbolagen från marknadsföring skulle jag vilja veta hur Amanda Lind tänker sig att vi ska finansiera medierna som redan i dag har det väldigt knepigt herr talman.	1349
1353	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Precis som Kristina Axén Olin säger finns det redan i dag krav på måttfullhet. Det sa jag också i mitt anförande. Det som finns i propositionen och som majoriteten nu har valt att faktiskt lyfta ut handlar om att göra ett antal särskilda förtydliganden kring den helhetsbedömning som ska göras som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser är viktiga för att förhindra att den aggressiva marknadsföringen når fram till barn och unga bland annat. Detta ska sägas är inte att ta ett särskilt stort steg framåt. Det har ju funnits förslag - och det finns förslag - som är ännu mer långtgående när det gäller aggressiv spelmarknadsföring. Herr talman! Jag menar att det hade varit klokt att ta detta steg på inrådan av Folkhälsomyndigheten. Det hade varit ett bra steg att ta när det gäller att vi ska ta vårt ansvar som lagstiftare för att hantera spelberoende och spelmissbruk. Sedan gäller det Kristina Axén Olins andra fråga om ekonomin. Det är absolut en viktig fråga och den tar Miljöpartiet på stort allvar. Vi har i våra reservationer och i den här avvägningen valt att vilja ta ytterligare ett steg när det gäller reklamen men då är vi naturligtvis också beredda att kompensera medierna idrottsrörelsen och civilsamhället för det eventuella bortfallet av denna inkomst. Vi kan inte avgöra regelverket för marknadsföring av spel utifrån intäkter till civilsamhället herr talman. Det blir väldigt märkligt. Vi måste i stället hitta en bra balans och här tycker vi att regeringen har missat målet.	1531
1354	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Amanda Lind talar nu om aggressiv marknadsföring som når människor. Det ska inte finnas någon aggressiv marknadsföring eller reklam när det gäller spel i Sverige; det är därför riksdagen har beslutat om måttfullhet och att det är det vi tillåter i Sverige. Lagen implementerades 2019 och sedan har det tagit ett tag att hitta en rimlig balans. Det har också varit ett antal fall gällande marknadsföringen som kommer att prövas. Om nu samtliga remissinstanser utom Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att en ytterligare förändring av lagen skulle innebära ett totalförbud för marknadsföring eller reklam för spelbolagen hur kan Miljöpartiet och Amanda Lind blunda för det faktum att det i princip skulle innebära en helt omöjlig situation för spelbolagen - och för medierna som redan går i dag på knäna i arbetet med att finansiera till exempel tidningar? Jag har inte sett någonting i Miljöpartiets budgetförslag om att kompensera medierna för ett intäktsbortfall motsvarande all spelreklam som finns i dag. Herr talman! Jag hoppas att Amanda Lind kan tänka sig att låta den lag som riksdagen ändå har fattat beslut om och som handlar om måttfull reklam verka så att vi kan se till att få en reglerad och nyanserad bransch.	1262
1355	Ulrik Nilsson (M)	M	Herr talman! Styrka och säkerhet - så stod det på sedlarna förr i världen. Jag tittade i morse och jag tror inte att det står så längre i varje fall inte på den hundralapp och tjugolapp som jag hade i plånboken. Hinc robur et securitas - härav styrka och säkerhet. Detta kom till en gång för att det här med att kunna lita på pengar och på penningvärdet är en förutsättning för att man ska kunna utvecklas. Det är en förutsättning för att få en bra utveckling i ett samhälle naturligtvis tillsammans med skydd för individens frihet rättssäkerhet skydd för tillgångar och liknande. Därför är det så oerhört viktigt med Riksbanken - den möjliggör för alla svenskar att vara kreativa och att arbeta långsiktigt och framåt. Men det förutsätter att jag kan lita på den institution som står bakom. För handen på hjärtat - en papperslapp eller en liten plåtbit har inte alls det värde som står tryckt på den utan värdet säkras av en institution som ligger bakom en institution som vi måste kunna lita på en riksbank. För att ta det ännu ett steg längre är det klart att en etta eller en nolla i ett datanätverk någonstans också behöver ha den institutionella garantin för att vara pålitlig. Därför tryckte man de här latinska orden om styrka och säkerhet på sedlarna en gång i tiden för att säga: Vi har tänkt igenom detta. Vi har ett system som garanterar värdet ett värde som är centralt för att samhället ska fungera. Därför är också detta en grundlag. Men i detta herr talman ligger naturligtvis också att vi måste följa med tiden. Vi har alltmer internationellt samarbete. Metallvärdena som en gång var internationella är kanske inte det fullt ut i dag. Men framför allt måste vi samarbeta med andra. Vi måste ha nya system för att säkra dessa tillgångar. Vi måste ha nya instrument. Vi måste alltså modernisera den grund för säkerhet som Riksbanken ger och det är en sådan modernisering som Riksbankskommittén har kommit med. Det är också detta den nya riksbankslagen handlar om: att ta in alla nya konsekvenser genom att vidga och bredda instrument och internationellt samarbete. Det handlar även om synen att när det blir kris kanske inte de där ettorna och nollorna fungerar och då behövs en fungerande kontanthantering. Förslaget innebär ett antal ändringar i regeringsformen så som Ingela Nylund Watz utförligt har beskrivit. Det innebär också en förändring i riksdagsordningen. Allt detta syftar till att få en modernitet i systemet som ändå klarar av att säkra värdet så att vi alla kan lita på de utställda pengarna. Herr talman! Förslaget innebär också en förnyad riksbankslagstiftning som i väldigt hög grad tar upp dessa förändringar och konkretiserar vad som ska utföras. Det gäller sådant som direktionens storlek och rekrytering men det som kanske flest av oss kommer att kunna konstatera är att det görs väldigt tydligt att det ska finnas en kontanthantering som fungerar även i situationer av kris i Sverige - fredstida kris står det i lagförslaget. På sikt ska det finnas sex depåer som har kontanthantering. Så här långt i förslaget är samtliga överens: Vi behöver uppdatera regeringsform och riksdagsordning och vi behöver en ny riksbankslag. Denna enighet tror jag är oerhört väsentlig för att vi ska bygga det förtroende som hela ärendet handlar om. Så långt herr talman tycker jag att allting är lugnt och bra. Sedan finns det en reservation. Jag har full förståelse för att man vill lägga in sysselsättning eller som vi ibland brukar kalla det arbetslinjen på så många ställen som möjligt. Detta är dock snarare en fråga för ekonomisk politik än något att reglera i lag. Att reglera i lag vad man kan och inte kan göra eller ska och inte ska göra beskär handlingsmöjligheten i framtiden för dem som har att hantera detta. Jag tror att det är lite feltänkt att göra systemet så överbestämt. Som jag sa inledningsvis är stabiliteten i växelkursen avgörande för våra medborgares sätt att agera och ta hand om den här frågan. Därför vill jag yrka avslag på reservationen i konstitutionsutskottets betänkande. Sammanfattningsvis herr talman: För mig är detta en väldigt positiv förändring. Det är positivt med enigheten. Den kommer att tjäna oss väl. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag till beslut och avslag på reservationen. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	4366
1356	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag delar Kristina Axén Olins uppfattning om en nyanserad och reglerad bransch. Det vill vi ha men då måste vi också ha en balanserad debatt. Ingenstans i mitt anförande talade jag om att det ska vara ett totalförbud mot spelreklam; det är ett rent falsarium från riksdagsledamoten. Det som fanns i propositionen och som var en balanserad skrivning var att man i spellagen ska förtydliga helhetsbedömningen - hur riskfylld spelets marknadsföring är hur stor risk för att utveckla spelproblem som det aktuella spelet innebär och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år. Det har aldrig talats om ett totalförbud. Det är rena falskheter från talarstolen. Däremot är vi i Miljöpartiet väldigt måna om att hitta en god balans herr talman. Det finns ett sunt spelande - det spelande som är positivt för många människor i Sverige inklusive idrottsrörelsen och som absolut genererar intäkter - men när vi ska reglera lagstiftningen för marknadsföringen menar jag att vi måste lyssna extra noga på Folkhälsomyndigheten och ta extra stort ansvar för alla de människor som antingen redan är i spelberoende eller riskerar att hamna där. Jag beklagar därför att man väljer att lyfta bort den frågan. Jag hoppas att regeringen kan tänka sig att beakta detta inför framtiden. (Applåder)	1336
1357	Azadeh Rojhan (S)	S	Herr talman! När vi nu behandlar propositionen om en förstärkt spelreglering kan jag endast beklaga att det mest centrala förslaget som rör skärpta krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel föreslås avslås. Detta är en proposition som lades fram av den tidigare S-ledda regeringen för att motverka ett allvarligt samhällsproblem nämligen spelmissbruk - och då främst kopplat till kasinospel och onlinekasinon. Herr talman! Spelberoende är i dag ett folkhälsoproblem. Omkring 340 000 svenskar har i dag någon grad av spelproblem. Det här handlar om en marknad där många konsumenter är mycket sårbara. Det finns tydliga siffror som visar att arbetslöshet psykisk ohälsa och olika former av missbruk kan leda till ökad risk för spelmissbruk. Det finns i dag också ett mörkertal kring självmordsfall kopplat till spelmissbruk. Detta missbruk är ännu väldigt tabubelagt och det vidtas inte tillräckligt med åtgärder för att förebygga just spelmissbruk. Folkhälsomyndighetens siffror visar att över 75 procent av 16-17-åringarna nås av spelreklam under en vecka. Dessutom uppger 34 procent av 16-17-åringarna att de har spelat om pengar under det senaste året. Det är djupt oroväckande siffror som måste tas på största allvar. Det är dessutom siffror som gäller i dag när spelmarknaden själv menar att man redan har vidtagit många åtgärder. Det ytterligare förtydligande i spellagen som föreslogs i propositionen syftade till att det vid en helhetsbedömning skulle avgöras om marknadsföringen av spelet är måttfull. Vid bedömningen skulle det särskilt tas i beaktande hur stor risken är för att det spel som marknadsförs kan leda till spelmissbruk samt i vilken utsträckning marknadsföringen når personer under 18 år. Herr talman! Jag kan inte annat än beklaga att det inte är folkhälsan och värnandet om våra barn och unga samt de mest sårbara i samhället som tas i beaktande när detta förslag om måttfullhet vid marknadsföring avslås. Det är snarare spelbolagens intressen som har fått gå före. Jag ska helt ärligt säga herr talman att jag hoppas att vi inte återigen ska stå här om något år för att utvecklingen inte har gått åt rätt håll. Jag hoppas innerligt att spelbranschen fortsätter att ta ett stort ansvar och jag hoppas att Tidöpartierna inte kommer att behöva känna sig skyldiga till att missbruket i samhället inte har minskat - och till att fler barn och unga har hamnat i ett missbruk som kommer att drabba dem livet ut. Med detta ställer jag mig bakom samtliga reservationer men jag yrkar bifall endast till reservation 1. (Applåder)	2582
1358	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Jag återkommer till det jag tog upp i replikskiftet med Moderaterna. Den här propositionen kommer ursprungligen från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Här införs alltså ett nytt krav på kassaregister för dem som ställer ut vissa automatspel det vill säga spel som inte handlar om pengar. Du betalar visserligen pengar men du vinner inga pengar; det är alltså inte den typen av spelberoende. Man behöver göra skillnad på gaming och gambling och i det här fallet handlar det om gaming - det vill säga flipperspel Pac-Man och så vidare. Det finns som sagt inga sådana spel i världen som har ett kassaregister och det skulle innebära mycket stora kostnader att på något sätt efterinstallera det. Det är oklart om det över huvud taget går att göra med tanke på att det ofta handlar om gamla maskiner som inte på något sätt är förberedda för detta. Mina frågor till Socialdemokraterna som är ansvariga för lagstiftningen är därför: Vad har man gjort för konsekvensanalys av det här? Hur stort är problemet? Varför inför man över huvud taget krav på kassaregister? Vad ser man att detta kommer att ha för effekter för den här kulturformen och spelbranschen?	1185
1359	Azadeh Rojhan (S)	S	Herr talman! Hela propositionen har sammantaget handlat om att minska spelmissbruk i samhället och minska risken att barn unga och andra sårbara i samhället på olika sätt ska hitta vägar in i spelandet och in i att spela på ett sätt som är onyttigt och farligt. Detta förslag är en del av just det. Det handlar om att minska vägarna in i farligare spel och spelande.	373
1360	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Detta är ju fantastiskt spännande. Det är alltså så att Socialdemokraterna tror tänker och tycker att spelande på flipperspel är vägen in i ett spelmissbruk som handlar om pengar. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Då undrar jag: Vad finns det över huvud taget för forskning på det? Finns det någonting som stöder det påståendet? Vi vet dessutom att detta spelande historiskt sett har varit otroligt mycket större. Ta 70 80- och 90-talen när detta var stort på riktigt - då fanns inte de här kraven! Det är till och med så att vi äntligen vilket jag kommer att återkomma till i mitt anförande avskaffar den tillståndsplikt som har funnits sedan slutet av 70-talet. Då ansåg politiker att detta var dåliga ungdomsmiljöer men vi avskaffade ju tillståndsplikten. Om Socialdemokraternas teori här stämmer går man alltså helt emot sin egen tidigare teori i och med att man nu underlättar för detta - även om man samtidigt inför krav på kassaregister vilket är byråkratiskt vansinne eftersom det inte går att genomföra. Att man hävdar att detta skulle vara något slags gateway till spelande om pengar har jag otroligt mycket svårare att förstå än att man bara inför kassaregister. Återigen: Vad finns det för underlag för påståendet att det här skulle vara en väg in i spelande och spelmissbruk? Vad finns det för underlag för förslaget att införa den här typen av kassaregister? Vi har ju inte haft det över huvud taget trots att detta var betydligt större tidigare. Vad ser Socialdemokraterna att detta får för konsekvenser för den här kulturformen? Vad får det för konsekvenser för värnandet av det kulturarv som den här typen av spelautomater som inte handlar om pengar faktiskt är?	1720
1361	Azadeh Rojhan (S)	S	Herr talman! Återigen handlar hela propositionen om att ta ett sammantaget grepp på hur spelmissbruk kan nå barn och unga och de mest sårbara i samhället och detta var ett av förslagen. Nu kommer förslaget att gå igenom. Jag måste själv säga att jag tycker att det är beklagligt att vi inte får delen om skärpta krav på måttfull marknadsföring på plats. Propositionen skulle sammantaget ha motverkat missbruk i samhället och täppt till de hål som vi i dag har när det gäller att försöka stävja ökat missbruk bland barn och unga. Det förslag som Rickard Nordin nu hänvisar till skulle ha varit en del av det. Efter det beslut som kommer att fattas här i kammaren senare i eftermiddag kommer inte propositionen att ha lika stort genomslag. Den blir tandlös i och med att delen om krav på måttfullhet försvinner. Återigen: Jag förstår att ledamoten tar ut ett förslag och fokuserar på det. Men propositionen handlar sammantaget om att minska riskerna för att barn och unga nås av reklam och marknadsföring och hittar vägar in till att spela och göra det på ett skadligt sätt. (Applåder)	1092
1362	Jonas Andersson (SD)	SD	Herr talman! I dag debatterar vi alltså kulturutskottets betänkande om en förstärkt spelreglering. Det blir en lite udda debatt givet att den rör en proposition från en tidigare socialdemokratisk regering men som nu behandlas av en ny riksdagsmajoritet och med en ny regering på plats där Sverigedemokraterna ingår i regeringsunderlaget. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 14 från Sverigedemokraterna även om jag givetvis står bakom alla våra reservationer i betänkandet. Sverigedemokraterna har också fått stöd för två motionsyrkanden som återfinns i betänkandet som utskottets förslag till beslut vilket är glädjande. Det handlar dels om frågan om krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Där föreslår utskottet att den tidigare socialdemokratiska regeringens förslag i propositionen ska avslås. Dels handlar det om en överenskommelse mellan Sverige och Finland om automatspel där utskottets förslag också är att avslå förslaget i propositionen. Det ska dock sägas att Sverigedemokraterna ser de flesta förslagen i propositionen som positiva. Förslaget om business-to-business-licenser är ett sådant. Det är ett förslag som vi sverigedemokrater har motionerat om tidigare i riksdagen och som nu ser ut att bli verklighet. Herr talman! Jag tänker gå närmare in på marknadsföringsfrågan och det förändrade måttfullhetskrav som föreslås i propositionen och som kulturutskottet nu vill avslå. Sverigedemokraterna ser det som mycket viktigt att upprätthålla ett starkt konsumentskydd på den svenska spelmarknaden. Vi har ett lagstadgat krav i dag om måttfullhet vid marknadsföring och det ska vi ha eftersom spelmarknaden inte är vilken marknad som helst sett till problematiken med spelberoende och så vidare. Vi ser dock med nuvarande lagstiftning hur rättspraxis utvecklar sig på området vad gäller det nuvarande måttfullhetskravet så att det blir tydligare vad som gäller på spelmarknaden. Och det är viktigt. Sverigedemokraterna ser det därför som olämpligt att vi här och nu ska peta i detta och rucka på den nuvarande lagstiftningen medan praxis håller på att etablera sig. Skulle måttfullhetskravet i lagstiftningen justeras som föreslås i propositionen riskerar spelreklamen att bli hetsig igen med spelbolag som testar gränserna för vad som gäller likt den situation som vi såg för ett antal år sedan i samband med omregleringen av spelmarknaden. Utöver skälet att det är viktigt att låta praxis få etablera sig finns det även andra skäl att ställa sig bakom utskottets förslag till beslut i den här delen. Exakt vad som skulle bli konsekvenserna om förslaget till ett förändrat måttfullhetskrav hade gått igenom är ganska oklart. Det är mer långtgående än det nuvarande måttfullhetskravet men det är inte lika långtgående som kravet på särskild måttfullhet. Det är också högst oklart hur det skulle komma att påverka andra viktiga värden på spelmarknaden till exempel kanaliseringen. Att vi har en god kanalisering är viktigt just för konsumentskyddet. Sverigedemokraterna utesluter dock inte att lagstiftningen om marknadsföring av spel i framtiden skulle behöva stramas åt. Men i dagsläget tycker vi att det är klokare att låta rättspraxis fortsätta att etablera sig för den lagstiftning som redan finns på plats. På så sätt undviker vi också en ryckighet på den svenska spelmarknaden kring vilka lagar och regler som ska gälla för såväl företag som konsumenter. Herr talman! Jag ska också kommentera överenskommelsen mellan Sverige och Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan båda våra länder. Förslaget i propositionen från den tidigare regeringen om att säga upp överenskommelsen ser nu ut att stoppas av riksdagen. Problemet med förslaget i propositionen är att det inte följer något annat förslag som kan ersätta överenskommelsen på ett rimligt sätt. Om man river upp förslaget som flera partier uppenbarligen vill kan det leda till att speloperatörer och rederier tvingas att följa orimliga krav. Exempelvis kan det handla om att maskiner skulle behöva tömmas och justeras ute till havs vid landsgränserna mitt under resan. Det riskerar således att bli både onödigt stökigt och byråkratiskt. Herr talman! Utöver förslagen i propositionen som riksdagen nu ser ut att stoppa till följd av motioner från Sverigedemokraterna med flera har vi också flera egna reservationer i betänkandet. Jag tänker lyfta fram två av dessa. Dels handlar det om att politiska partier samt föreningar och bolag som ägs av dessa inte ska räknas in i undantaget i spellagen som medger att dessa får bedriva lotteriverksamhet; dels handlar det om att stoppa undantaget från förbudet att erbjuda spel på kredit. Att ett undantag finns för vanligt svenskt föreningsliv att bedriva lotteriverksamhet inte minst småskaligt sådant tycker vi inte är konstigt. Många tänker sig nog också att det är just det som undantaget ska syfta till och vi tycker att det är bra att det finns. Men att politiska maktpartier för egen vinning skräddarsyr undantag för att just ge sina egna partier och kassor enorma fördelar på en egen arena som inbringar enorma belopp till dessa partier är inte rimligt. Än mer fel blir detta i kombination med undantaget som möjliggör spel på kredit. Även om det kreditbelopp som man kan få i dag inte är särskilt stort är det ett principiellt problem som också kan vara tillräckligt stort rent ekonomiskt. Att det finns problem på området är tydligt. Det är bara några år sedan som det blev känt att det socialdemokratiska spelbolaget Kombispel under en längre tid hade skickat Kronofogden på lottköpare över 10 000 gånger. Många av dessa personer var då redan skuldsatta men bolaget brydde sig uppenbarligen inte om att göra kreditupplysningar. Herr talman! Låt oss gärna prata i den här kammaren om marknadsföringsfrågan om överenskommelsen mellan Sverige och Finland och om andra viktiga frågor som rör spelmarknaden. Men vi behöver också prata mer om och framför allt agera i frågan om hur politiska partier agerar för egen vinning när det gäller lagstiftningen kring lotterier. Det är dags att agera.	6109
1363	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Herr talman! En mycket stor del av Sveriges befolkning spelar om pengar varje vecka. Man lämnar in en tipsrad köper en skraplott eller satsar pengar på vem som ska vinna helgens toppmatch. Spel kan ge oss spänning ett avbrott i vardagen och hopp om storvinsten. För de flesta av oss är det helt okej att det inte blir någon jackpot. Vi behöver inte vinna tillbaka den förlorade insatsen och många är nöjda med att den satsade slanten går till en organisation som gör en insats för barns idrottande eller för människor i social utsatthet. Men för en liten del av befolkningen blir spelandet något som tar över ens tankar ödelägger ens ekonomi och sliter sönder relationer till vänner och familj. Enligt Folkhälsomyndigheten har omkring 340 000 personer i Sverige runt 4 procent av befolkningen någon grad av problemspelande och runt 40 000 barn berörs av att en förälder har ett osunt spelande. Spelberoendet är därför ett folkhälsoproblem som måste tas på allvar och hanteras politiskt och jag kommer i mitt inlägg i dag framför allt att beröra Vänsterpartiets förslag om ytterligare skärpning av spelregleringen för att förebygga problematiskt spelande. En riskklassificering av de olika spelformerna skulle ge konsumenterna en tydlig varning om vilka spel som är riskablare än andra. Det är viktigt att den som vill spela om pengar kan göra ett medvetet val. Till exempel pekar forskarna ut riskfaktorer såsom när det är mycket kort tid mellan insats och köp samt resultat i ett spel och därför utgör nätkasinon en större risk än till exempel månadslotterier. Från Vänsterpartiet menar vi att en sådan märkning av spel kan ligga till grund för att differentiera regelverket för till exempel marknadsföring. Ju större risk desto hårdare regler. Jag beklagar att varken den gamla eller den nya regeringen tar tag i denna fråga. Herr talman! Folkhälsomyndigheten fastslår att spelreklam troligen inte är en huvudorsak till spelproblem men att dess påverkan inte är försumbar. Spelreklam riskerar att normalisera spelande och vissa grupper är mer utsatta än andra. Den som har riskfaktorer som psykisk ohälsa eller andra missbruk riskerar i högre utsträckning att få problem med sitt spelande och den som redan har ett problematiskt spelande reagerar mer negativt på spelreklam än andra. Spelreklamen utgör därför en risk för redan utsatta grupper. Spelbranschorganisationerna Sper och Bos har antagit riktlinjer för marknadsföring för sina medlemsorganisationer och min uppfattning är att man har gjort ett gediget arbete för att erbjuda ett bra stöd för de företag och organisationer som vill hitta rätt i utformningen av sin reklam. Vi i Vänsterpartiet ser att det tyvärr inte räcker att sätta upp ramar för själva utformningen av marknadsföringen utan hänsyn måste även tas till utbredningen - när och var man kan tvingas mötas av spelreklam. Vi har jämfört med marknadsföring av alkohol där lagen säger att särskild måttfullhet ska iakttas. Särskild måttfullhet innebär att marknadsföringen inte får vara uppsökande påträngande eller uppmana till bruk av alkohol. Vänsterpartiet föreslår en liknande reglering av spelreklam. I dag kan barn mötas av spelreklam på stan vid busshållplatsen på väg till skolan och när de läser en vanlig dagstidning. Detta normaliserar spel om pengar och sänker trösklarna för ungdomar att testa. Jag hörde häromdagen ett exempel där en 18-åring hade dragit på sig 1 miljon i skulder kopplade till spel. Det är inte ett bra sätt att börja sitt vuxenliv. Det hänger också ihop med frågan om snabblån och olika typer av krediter som måste regleras. Vänsterpartiet delar den förra regeringens oro över att de allmännyttiga lotterierna kan få svårt att hitta kunder om regelverket för marknadsföring förändras för mycket men vi anser att det hade varit möjligt att öppna upp för undantag för den typ av mindre riskfyllda spel som de erbjuder. De allmännyttiga lotterierna är en viktig inkomstkälla för Sveriges civila samhälle och bidrar i sig inte till spelberoende. På sikt vill Vänsterpartiet föreslå ett förbud mot spelreklam men då detta antagligen kommer att kräva grundlagsändringar och påverka många aktörer är det viktigt att frågan utreds ordentligt innan ett sådant förslag läggs fram. Herr talman! Sedan den 1 januari 2019 kan personer med svenskt personnummer själva anmäla avstängning från allt licensierat spel som kräver registrering enligt spellagen. Detta var ett stort och viktigt steg. När en person vill spela hos ett licensierat bolag och då behöver logga in i spelsystemet måste spelbolaget kontrollera mot funktionen spelpaus.se om personen har stängt av sig från spel. I dag har över 82 000 personer stängt av sig under en kortare eller längre period vilket man kan välja själv och finns alltså i det nationella registret. Det är i sig ett misslyckande att så många har fått spela så länge att de själva upplever att det har blivit en belastning för dem. Här har man misslyckats med sin tillsynsmöjlighet. De bolag som haft dessa personer som kunder borde vid det här laget ha upprättat rutiner för att stoppa spelandet tidigare. Nu är många så pass illa däran att de har mycket svårt att sluta. Enligt den nationella stödlinjen kan det vara så många som 58 procent av dem som är avstängda som fortsätter att spela på olicensierade sidor. I dagsläget finns ingen instans som i uppsökande syfte kontaktar personer som har anmält sig till registret för att erbjuda dem stöd och hjälp. Det är ett rop på hjälp när man stänger av sig men det finns ingen där som fångar upp. Här finns en lucka i systemet som borde kunna täppas till genom att man pekar ut en part som är ansvarig för att följa upp och ta kontakt med dessa personer som kanske behöver erbjudas behandling eller kontakt med kommunernas skuldrådgivning. Vi lyfte upp denna fråga i socialutskottet tidigare när man behandlade handlingsplanen för ANDT-frågor där det finns ett tillägg om spel. Jag tycker att det borde gå att samla ett brett stöd för en förbättring och jag beklagar att så inte verkar vara fallet här i kammaren i dag. Slutligen herr talman vill jag lyfta upp en fråga som det inte varit tillräckligt mycket politisk diskussion om. Det finns i lagen en möjlighet för krogar och restauranger att bedriva en mindre kasinoverksamhet i samband med sin övriga verksamhet så kallade restaurangkasinon. Detta innebär att restaurangen har ett blackjackbord eller en roulett med möjlighet till spel om pengar en verksamhet som tidigare har varit ganska liten. Utifrån den nya lagen har dock förändringar gjorts och det har blivit möjligt att spela om mer pengar. Detta har vuxit och vi ser att det nu finns stora risker att personer snabbt kan förlora mycket pengar i denna verksamhet. Dessa restaurangkasinon har av Spelinspektionen undantagits från det regelverk för att motverka penningtvätt som andra kasinon omfattas av vilket har gjort detta till ett nytt sätt för kriminella organisationer att dölja sina intäkter. Här behöver man verkligen göra mer framöver. Jag yrkar bifall till reservation 12.	7081
1364	Catarina Deremar (C)	C	Herr talman! Det handlar om en förstärkt spelreglering. Efter att ha lyssnat på debatten här tycker jag mig höra att vi är överens om mycket. Framför allt vill vi skydda dem som råkar illa ut när det handlar om att drabbas av spelmissbrukets negativa sidor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i ärendet. I mitt anförande kommer jag inte att nämna så mycket mer om detta utan det har redan varit uppe till debatt genom min kollega Rickard Nordin som kommer tillbaka till detta i ett eget anförande. Spel är som många har konstaterat inte vilken vara som helst. Det har lockat människor i alla tider och vi har det som nöje så länge vi kan hantera det. För de allra flesta människor är det inte något problem. Några av oss kanske inte ens tittar åt spel medan andra triggas konstant av det. Vi måste hitta en balans när det gäller vad som är rimligt för bolagen och spelmarknaden men vi ska inte glömma den stora finansiering som det civila samhället får in till sin verksamhet från spel. Vi behöver som sagt fundera på vad som är rimligt och där är kanaliseringen viktig. Omregleringen trädde i kraft den 1 januari 2019 så det har inte gått så lång tid. Ska vi göra ytterligare åtgärder nu innan vi vet hur det har fallit ut? Jag har lite svårt att se att vi ska gå vidare redan nu. En av anledningarna till att vi i vår följdmotion föreslog avslag på den del som innebär uppsägning mellan Sverige och Finland och våra Finlandsbåtar är att denna lilla spelmarknad är unik. Den finns på en avgränsad yta. Det är mellan två länder som avtalet finns och vi har där en lång tradition att samarbeta på olika sätt. I detta avtal finns också en reglering med låga insatser och låga vinstnivåer vilket ändå främjar konsumentskyddet. Det är svårt att utläsa vad den förra regeringen önskade och ville uppnå med att säga upp avtalet. Jag har i varje fall svårt att både se och förstå de skälen. Men nu har den nya regeringen hörsammat bland annat Centerpartiets yrkande om att inte säga upp avtalet och det ser vi såklart positivt på. Det är många människor som spelar i Sverige. Under coronapandemin uppstod en oro för ökat problemspelande och ökad risk för spelmissbruk. Det finns inga gränser för vad det innebär för den enskilda. Det ganska stora umgänge som finns runt omkring den som har spelmissbruk blir också drabbat av detta. Det är viktigt att vi följer utvecklingen för att se om det behövs nya insatser för att motverka utvecklingen så att inte fler drabbas av detta. Jag ser positivt på spelpaus. Vi kan kanske titta vidare på hur vi kan göra det ännu tryggare och säkrare. Det är en förutsättning att det är ett gott skydd för spelare. Alternativet med en lägre kanalisering kan göra att spelandet sker oreglerat så skyddet måste vi naturligtvis hålla kvar. Förutsättningarna för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att även fortsatt kunna ge inkomster till civilsamhället och dess verksamheter har försvårats efter omregleringen av spelmarknaden. En översyn behöver göras för att säkra de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att verka på spelmarknaden. Herr talman! Det finns nog skäl för oss att titta lite mer på vad man gör på Åland med Paf och hur de arbetar med att bland annat stärka kultur- och föreningslivet på Åland. År 2020 delades totalt 15 miljoner euro ut till allmännyttiga ändamål på Åland varav 4 9 miljoner gick direkt till det åländska kultur- och idrottslivet. Det vore intressant att titta närmare på det.	3485
1365	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! I år för ganska exakt 50 år sedan i november 1972 lanserades Pong. Det är ett av de kanske mest klassiska arkadspel som någonsin har funnits. Det sägs ibland vara det första spelet. Det var det kanske inte men det var åtminstone det första stora arkadspelet. Det är därför passande att vi i dag kommer att slopa lagen om visst automatspel den så kallade flipperspelslagen. Den kom till i slutet av 70talet början av 80-talet för att dåtidens politiker ansåg flipperhallar vara dåliga ungdomsmiljöer. Det var dessutom mycket baserat på personliga erfarenheter snarare än något annat. Man införde krav på tillstånd med tillhörande avgifter för att få ställa ut den här typen av spel och lagen har följt med sedan dess. Den har dessutom applicerats på sådana saker som till exempel internetkaféer som det också krävts den här typen av tillstånd för och dagens spelställen. Det har också skapat problem för den som äger ett arkadspel till exempel ett flipperspel och vill ställa ut det på en nostalgimässa. Då behöver mässan ha den här typen av tillstånd för att få ställa ut det. Det skapas helt enkelt väldigt mycket problem helt i onödan. Det är fantastiskt att avskaffandet av lagen sammanfaller med just den här veckan. På fredag inleds världens största datorfestival Dreamhack i Sverige. Den har också en stor del problem med den här typen av tillstånd. Å andra sidan kan man inte bara glädjas. Det hade kunnat ske betydligt snabbare. Grunden för avskaffandet är den enskilda motion som jag skrev 2014 och som en enig riksdag ställde sig bakom 2015. Herr talman! Jag säger väl som Gert Fylking sa: Äntligen! Det är på tiden att vi nu avskaffar den här skiten. Tyvärr får vi inte glädjas helt och fullt. Det finns en okunskap om spelande som kulturform och nöjesform. Det handlar inte om det som på engelska heter gambling utan det handlar om gejming. I Sverige talar vi bara om spelande. Men det är en väsentlig skillnad mellan spel om pengar gambling och spel som ibland kan kosta pengar men som inte alls behöver vara med pengar som vinst eller snarare inte är med pengar som vinst det vill säga gejming. Nu kommer det nya krav. Flipperspelslagen skrotas visserligen. Men nu kräver man i stället kassaregister för de här maskinerna. Det har aldrig funnits i historien; inte ens när det var betydligt större fanns det. I de två replikskiften som jag har haft under debatten lyser den här okunskapen igenom. I replikskiftet med Moderaternas företrädare pratades det om spel om pengar problem med illegala spel och spelautomater. Det handlar inte alls om den typen av kassaregister. Här talar man om just gambling och inte gejming som den nya lagstiftningen tar sikte på. I replikskiftet med Socialdemokraternas företrädare pratades det om att det ska stävja spelmissbruk bland unga. Då har man inte alls förstått vad det handlar om. Man säger att man ska se till helheten. Men det hade gått utmärkt att bryta ut den här regleringen om kassaregister och inte införa den. Den har ingenting att göra med spelmissbruk bland unga. Det kommer bara att försvåra för kulturutövandet. Jag förstår att helheten i lagstiftningen är bra. Den står Centerpartiet bakom. Men Socialdemokraterna hade inte alls behövt lägga fram förslag om den här delen. Det fanns inga krav på det. Det var inga som föreslog det. Det var något eget som man hittade på. Det hade helt enkelt gått betydligt bättre utan detta. Jag kan bara beklaga detta. Med den här inställningen gör man samma likställande som med flipper- och arkadspel. Lotterna på kyrkans julbasar i helgen är också någonting som du betalar pengar för och dessutom kan du få en fysisk vinst. Det är en betydligt större risk än när jag betalar lite pengar för att få en kort upplevelse. Det är i så fall också en inkörsport till ungas missbruk när min son spelar på chokladhjulet på Liseberg. Det är betydligt värre ur det här perspektivet. Jag tror inte att Socialdemokraterna eller för den delen Moderaterna vill avskaffa chokladhjulen på Gröna Lund och Liseberg eller kyrkans jullotter. Men det är faktiskt så man resonerar i det här fallet. För mig är det helt oacceptabelt. Herr talman! Det finns i dag inte ett enda flipperspel i världen som har kassaregister eller där man kan installera kassaregister. Företeelsen med arkadspel är också på nedgång - tyvärr får jag väl säga som tycker att det är en spännande och intressant kulturform som dessutom är värd att bevara. Nu gör man det svårare för dem. Det går antagligen inte att ställa ut i samma omfattning som tidigare om man inför krav som aldrig någonsin har funnits trots att detta har varit betydligt större tidigare då det uppenbarligen inte var ett problem. Det finns ingen konsekvensanalys gjord. Det finns ingen konsekvensbeskrivning av vad det kommer att leda till. För mig är det inte bara okunnigt och olämpligt. Det är kulturpolitiskt vansinne. Den oförståelse som övriga partier visar förstår jag inte. Jag förstår deras inställning till gambling men inte till gejming. Jag yrkar bifall till reservation 3. Jag vill också ge kanske framför allt Moderaterna som öppnade för att det kan finnas anledning att se över detta men också övriga partier chansen att ändra sig. I vår kommer vi återigen att behandla de enskilda motionerna. Då kommer den här frågan att finnas med. Nu har man ett halvår på sig att se: Är det vettigt egentligen? Man kommer att få se vilka konsekvenser det kommer att få. Jag vet att det finns en bransch och entusiaster därute som tycker att det är vansinnigt. De är livrädda och kommer att behöva hålla inne med den här typen av spel. Vi kommer att få ett fattigare kulturliv när lagstiftningen går igenom. Jag lovar att jag kommer att återkomma i den här debatten. Jag förväntar mig att de partier som står bakom förslaget då har läst på återkommer och ändrar sig. (Applåder) En förstärkt spelreglering Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.) Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin	6058
1366	Ida Karkiainen (S)	S	Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vem eller vilka intressen är avsändare av en viss information? Det är en av vår tids kanske viktigaste konsumentupplysningsfrågor. Men det är också en av de svåraste. Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-före-tag Medielandskapet har förändrats i snabb takt de senaste åren och utvecklingen visar inga tecken på att avstanna. Därför är det än mer angeläget att vi medborgare får information eller kan ta reda på information om vilka intressen som står bakom olika medietjänster. Medietjänster har stor betydelse för allmänhetens möjligheter att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället allt från lokala händelser till internationella frågor. Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Det framgår dock inte alltid tydligt vem som står bakom det innehåll som sprids. Att information om vem som äger en leverantör av medietjänster lämnas på ett enkelt sätt kan ge oss medborgare som använder dessa tjänster möjlighet att värdera innehållet i och trovärdigheten hos tjänsten. I förlängningen kan sådan information innebära att förutsättningarna för yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen stärks eftersom användarna ges möjligheter och förutsättningar att bilda sig en uppfattning om just innehållet. År 2020 bedömde den förra regeringen i propositionen En moderniserad radio- och tv-lag att det kunde finnas skäl att överväga att införa krav på att leverantörer av medietjänster ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur inbegripet också verkliga ägare. Det hängde ihop med krav som EU-direktiv på området ställer. Det är dessa förslag vi behandlar i dagens debatt. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag. Vilka uppgifter är det då det handlar om? Jo det handlar om grundläggande uppgifter som namnet på den som äger leverantören och om denne ingår i en koncern eller i ett nära samarbete med andra företag eller organisationer det vill säga uppgifter om ägarstrukturen. Utöver detta bör även i förekommande fall ägarens organisationsnummer anges. Är det tillräckligt? Det tål att diskuteras. Om leverantören har en komplex ägarstruktur skulle det ändå vara svårt för användaren att bedöma vem som har det avgörande inflytandet hos en medietjänstleverantör. I en sådan situation kan dock uppgifterna ge användaren information om vilka möjliga aktörer som står bakom informationen vilket till syvende och sist ökar möjligheterna att värdera innehållet. Det borde ligga i alla seriösa medietjänsters intresse att enkelt kunna och vilja tillhandahålla den här typen av uppgifter. Herr talman! Centerpartiet har i sin reservation i ärendet anfört att förslagen kring tillsyn och sanktioner är vagt formulerade och att man därför vill ha en uppföljning av hur lagstiftningen faller ut. Det är en rimlig synpunkt. Att utvärdera hur lagstiftning faller ut är dock någonting som vi ständigt gör och ständigt återkommer till. Vi anser att detta kan tillgodoses utan ett tillkännagivande på området men det är som sagt en rimlig synpunkt. Vi får åtminstone anledning att politiskt återkomma om lagstiftningens resultat är otillfredsställande. Herr talman! I det omfattande informationssamhälle som vi lever i där både desinformation och propaganda lätt och snabbt får fäste krävs en transparens för oss medborgare för att kunna bedöma avsändarens eventuella intentioner eller intressen. Det är en viktig del i demokratin. Därför är denna lagändring angelägen.	3761
1367	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Det känns lite speciellt att stå här i talarstolen när vi nu ska behandla regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport om kulturstöden under pandemin. Jag står nu här i en annan roll som riksdagsledamot i kulturutskottet men under den tidsperiod som Riksrevisionen granskar i sin rapport var jag kulturminister med ansvar i regeringen för pandemistöden till denna sektor. Herr talman! Det känns delvis lite tungt för det är med blandade känslor jag blickar tillbaka på perioden. I Riksrevisionens rapport vill man belysa hur de olika bidragsgivande myndigheterna hanterade stödgivningen under perioden. Det handlar om flera olika myndigheter som hade en utomordentligt viktig roll under denna tid: Kulturrådet Konstnärsnämnden Författarfonden och Filminstitutet. Vi ska också komma ihåg Sametinget som delade ut riktat stöd till den samiska kulturen samt naturligtvis också alla andra aktörer inte minst inom den regionala kulturen som jobbade med olika typer av kulturstödjande insatser. Jag står här med blandade känslor för Riksrevisionen pekar i sin övergripande slutsats på att regeringen och de bidragsgivande organisationerna har utformat och fördelat de granskade krisstöden på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt". Man pekar på den exceptionella situation som rådde under pandemin och på de enorma behov som fanns. Man pekar på svårigheten inledningsvis att egentligen veta vad det var för situation vi stod inför och vilka typer av krisstöd vi skulle kunna utforma. Det skulle göras i balansen mellan att snabbt få ut krisstöd till så många som möjligt av dem som hade det oerhört tufft och samtidigt säkra rättssäkerheten och den erforderliga transparensen i stödgivningen. Regeringen valde under den här perioden att utgå från befintliga förordningar och att använda sig av befintliga myndigheter och att inte inledningsvis bygga upp en massa nya stödstrukturer. Det gjorde att stöden kunde komma ut väldigt fort - fortare än många av de näringslivsstöd som riktades som man var tvungen att ansöka om och som dröjde väldigt lång tid. Detta herr talman är vittnesmål som jag har fått till mig under hela perioden: Det är många verksamheter som dels såg väldigt positivt på att stöden kom fort dels såg att de var oumbärliga för deras överlevnad och för att konkurser kunde undvikas. Det är klart att det är positivt. Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin Sedan är det alltid så att man önskar att mer hade kunnat göras. Vi vet att det finns många företag och enskilda som led oerhört under pandemin och som inte har återhämtat sig. Det är sådana som kanske föll mellan stolarna - när det gäller både näringslivsstöd och kulturstöd - och som än i dag fortfarande lider av konsekvenserna av pandemin. Det är klart att det är tungt. Samtidigt herr talman är jag stolt över de enorma insatser som gjordes under pandemin. S-MP-regeringen lyckades i brett samråd med övriga partier i riksdagen lägga fram många miljarder i riktade stöd till kulturen till idrotten till civilsamhället och till företagen. Detta var helt avgörande herr talman för att aktörerna kunde gå så pass starka ur pandemin som de faktiskt gjorde. Jag är också stolt över de stora insatser som de bidragsgivande myndigheterna gjorde under denna period av exceptionell arbetsbörda många nyanställningar det tryck som fanns viljan att hjälpa till och viljan att komma ut med stöd fort. Man gjorde stora och viktiga starka insatser och för det är jag väldigt tacksam. Det jag är absolut mest stolt över är dock det som gjordes från kulturlivet självt i att ställa om sin verksamhet att söka stöd och att försöka navigera i ganska svåra situationer. De kunde också titta framåt och hela tiden fortsätta att ha en dialog med oss politiker för att se vad vi kunde göra för att steg för steg förändra i de stöd som fanns. Herr talman! Det är viktigt att säga att det gjordes justeringar under perioden. Det gäller framför allt den allra första omgången stöd - de 500 miljoner som vi beslutade om direkt efter att pandemins konsekvenser slog till och vi fick begränsa publiksiffrorna. Det var där det gick fort det var där vi använde oss av befintliga förordningar och det var där träffsäkerheten inte blev tillräcklig. Men därefter gjorde vi justeringar så att den absoluta majoriteten av de stöd som delades ut hade andra inriktningar och träffade bättre. Jag är både glad och stolt över att vi kunde få till det så pass fort. Det är också viktigt att säga att de synpunkter som Riksrevisionen har lagt fram naturligtvis ska tas om hand. Jag blir glad när jag läser skrivelsen från den tidigare regeringen och konstaterar att man kommer att följa upp detta. Det gäller både hur myndigheterna hanterar stödgivningen hur man kan jobba mer samordnande i vissa fall och hur man ska säkra att beslutsprocesserna blir transparenta och motiveringarna läggs fram på ett bra sätt. Det är saker man trycker på. Jag är också glad för att man från regeringens sida lyfter fram att det inte är så lätt när det gäller kulturområdet. Ibland tenderar man att tala lite generaliserat om att man ska samordna stöden för då blir allting bättre. Jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi tror att det så enkelt skulle kunna göras och att det lätt skulle bli bättre. Kulturrådet och Konstnärsnämnden är två myndigheter som hanterar väldigt olika typer av stöd. Konstnärsnämnden har hand om stöd till enskilda konstnärer och Kulturrådet har ett brett kulturpolitiskt uppdrag. Detta lyfter regeringen fram i sin skrivelse. Man menar att om de här stöden hade behövt samordnas ännu djupare än vad som sedan gjordes hade det kunnat innebära att utdelningen av stöden hade gått mycket långsammare. Det hade kanske inte heller blivit bättre eftersom stöden riktar sig till olika målgrupper. Filminstitutet och Författarfonden är två myndigheter som har väldigt bra koll på sina stödgivare. Därmed har de också kunnat jobba snabbt för att få ut stöden. Detta herr talman ska vi värna. Avslutningsvis vill jag säga att det som nu är viktigast för oss politiskt är att titta framåt. Konsekvenserna av pandemin är fortfarande i högsta grad aktuella. Vi har en återstartsutredning som har lagt fram en mängd förslag på hur vi kan stärka kulturlivet framåt. Det herr talman ser jag fram emot att fortsätta att debattera här i kammaren. Lärdomarna av pandemin måste vi fortsätta att dra men konsekvenserna av pandemin är inte över än. Här måste vi politiker visa uthållighet. (Applåder) "	6570
1368	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar ledamoten Amanda Lind för hennes tal. Nu debatterar vi en sak som är historia och den går som bekant inte att ändra på. Ledamoten är numera ledamot och jag tänker inte lägga ansvaret på henne nu. Men eftersom ledamoten tidigare var kulturminister skulle jag vilja höra lite om detta. Riksrevisionens kritik handlar om bristande transparens och bristande träffsäkerhet. Det är oerhört allvarligt. Mer hade kunnat göras säger ledamoten och det finns fortfarande människor som lider efter det som hände. Den bristande träffsäkerheten gjorde att det fanns personer musiker teatermänniskor inom scenkonsten och så vidare som inte fick några pengar. Däremot fanns det andra som fick väldigt mycket pengar. Träffsäkerheten var bristande; det vet vi. Det är inte acceptabelt. Jag undrar hur ledamoten vill kommentera just den bristande träffsäkerheten.	879
1369	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Tack Roland Utbult för frågan! Jag berörde detta i mitt anförande och jag delar den syn som Riksrevisionen lyfte fram: I den första omgången stöd det som vi snabbt beslutade om och också snabbt kunde betala ut fanns en bristande träffsäkerhet. Man använde sig av de förordningar som fanns och det fanns ett krav på att kunna uppvisa inkomstbortfall vilket vi vet är väldigt svårt för kultursektorn. Det var bara den första omgången stöd som hade denna problematik. Detta förändrades inför de stora stödomgångarna på hösten och sedan vidare till 2021. Jag vill alltså säga att kritiken snabbt fångades upp och att bristerna också snabbt åtgärdades. Sedan finns det andra utmaningar när det gäller krisstödgivningen som egentligen inte handlar om kulturstödens direkta utformning. Vi vet att näringslivsstöden inte var fullt ut fungerande. Dessa hade kunnat stötta en hel del företagare inte minst egenföretagare i kulturlivet om de hade varit lite mer generösa och i lite högre grad tagit hänsyn till kulturskapares behov. Även där gjordes justeringar till exempel när det gäller a-kassan. Där genomfördes flera successiva förändringar för att möjliggöra för fler kulturarbetare att komma in i de lättnader av a-kassan som gjordes under pandemin. Nu har inte jag läst den aktuella granskningen av exempelvis omsättningsstödet för egenföretagare eller av det stora evenemangsstöd som inte minst Moderaterna var drivande i att ta fram. Hur har de fallit ut? Jag är tveksam till om dessa näringslivsstöd var så effektiva. Jag hade kanske tyckt att det varit bättre om vi i den senaste omgången - det var faktiskt så sent som i vintras som vi lade fram ytterligare krisåterstartsstöd till kulturlivet - hade lagt de pengarna inte på evenemangsstödet som jag tyvärr inte tror var så träffsäkert utan ännu mer på Kulturrådet som faktiskt har hittat en ökad träffsäkerhet under de här åren.	1913
1370	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Ledamoten sa i sitt anförande att hon var stolt över den här tiden. Jag kan förstå det. Alla stöd som gick ut stöttades ju också av oppositionen alltså den nuvarande regeringen. Man skulle kunna säga att resultatet hade blivit detsamma oavsett regering. Men det var en ganska rörig period. Från början skulle man inte få vara fler än 50 personer som samlades. Sedan var det 300 personer och man skulle ha avstånd mellan sig. Vi kommer ihåg allt det där. Det var ganska rörigt. Jag skulle vilja höra hur ledamoten Amanda Lind tidigare kulturminister kommenterar den rörighet som fanns i besluten och som många uppfattade som störande. Sedan ska vi veta att avsikten var att motverka spridning av covid-19 vilket naturligtvis väger över när det gäller den här frågan. Men det fanns irritation och rätt många undrade vad som höll på att hända. När man till exempel gick till 50 personer som fick samlas var det nästan diktatoriskt - eller det kunde i alla fall uppfattas så.	997
1371	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Nu är ju inte restriktionerna under pandemin föremål för den här debatten. Jag hoppas dock att de starka ord som diktatoriskt" som ledamoten använder inte är synonyma med Kristdemokraternas syn på restriktionerna under pandemin. Jag tror att jag lämnar kommentarerna om det till en annan debatt. Däremot vill jag instämma i det Roland Utbult nu säger: Det blev stora konsekvenser för kulturlivet av pandemin. Det var en väldigt rörig och svår period. Då är det viktigt att vi nu i efterhand kan se på den med öppna ögon att vi fortsätter att följa de utvärderingar som kommer att göras och att vi tar återstartsutredningens slutsatser på allra största allvar. Det gäller inte minst oss här i kammaren som är ledamöter av kulturutskottet. Pandemins konsekvenser är inte över än. Jag beklagar att den nya regeringen inte har tagit återstartsutredningens slutsatser på allvar och inte har lyft in majoriteten av de åtgärdsförslag som lagts fram. Vi måste visa uthållighet när det gäller återhämtningsstöden. Som Roland Utbult säger var vi överens om dem och det fanns ett stöd för att införa dem. Nu ser vi svart på vitt att när högern styr själv driver man inte på för att införa återstartsstöd. Det är vi som nu är i opposition som lägger fram det i våra skuggbudgetar. Det är svagt och jag beklagar det djupt. "	1331
1372	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! För några veckor sedan hade den moderata kulturministern Parisa Liljestrand sin budgetpresentation. Hon uttryckte då att pandemistöden haft god inverkan och att återstartsstöden som den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsammans med Miljöpartiet införde i den förra budgeten tjänat kulturlivet väl. Så långt är vi eniga. Men sedan lät kulturministern meddela att kulturlivet har återhämtat sig efter pandemin och att man därför inte gör några betydande kulturpolitiska satsningar för kulturens återstart. Jag delar förstås inte den bilden. Senast i måndags träffade jag länsmusiken på Gotland som bekräftade bilden att två år av pandemi och publikbegränsningar har satt djupa spår i alla delar av kulturlivet inte minst vad gäller villkoren för konst- och kulturskapare. Branschorganisationen Svensk Scenkonst som organiserar alla scenkonstverksamheter i vårt land bekräftar ett publiktapp om 20-25 procent per föreställning. Detta är en omfattande fråga för hela sektorn. Vi socialdemokrater har nu en analys där vi oroar oss över antalet konst- och kulturskapare som under dessa år har lämnat kulturbranschen. Vi oroar oss för att publiken inte har kommit tillbaka i samma omfattning efter pandemin för att barns och ungas delaktighet dessvärre minskar och för att hushållens ansträngda ekonomi i spåren av inflation höjda elpriser och en kommande lågkonjunktur framför allt drabbar barns och ungas möjlighet att få uppleva och utöva kultur och idrott. Sammanfattningsvis har två år av pandemi haft en betydande inverkan på Sveriges kulturliv. Under pandemin ägnade jag mycket tid åt att samtala med olika kulturföretag fackföreningar institutioner egenföretagare och till och med sociala-medier-upprop som generöst delade med sig av hur villkoren de facto var under pandemin - delvis hur det såg ut före pandemin men framför allt hur det var under pandemin. Det går inte att komma ifrån att kulturarbetsmarknaden präglas av tidsbegränsade och osäkra anställningar. Det framgår av samtliga statliga utredningar på området och av branschens företrädare. Det är vanligt att kulturarbetare kombinerar projektanställningar verksamhet i eget företag och perioder då man försörjer sig på stipendier. Konst- och kulturskapare arbetar under ekonomiskt sämre villkor än andra grupper i samhället med motsvarande krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Den senaste utredningen som lades fram för några år sedan heter Konstnär - oavsett villkor? och visar att konstnärer har lägre utnyttjande av föräldrapenning bostadsbidrag och försörjningsstöd trots att de har lägre genomsnittlig inkomst. Konstnärer har dessutom i mindre grad kollektivavtalad tjänstepension. Det var med dessa förutsättningar som konst- och kulturskapare genomgick pandemins restriktioner och nedstängningar. Fackföreningen Klys skrev i sitt remissvar till kulturens återstartsutredning att de flesta konst- och kulturskapare inte omfattades av vare sig korttidspermitteringsstödet omställningsstödet eller omsättningsstödet eftersom mer än hälften var egenföretagare och saknade större fasta kostnader och regelbundna inkomster. De riktade kulturkrisstöden kan därför sammanfattningsvis sägas ha haft en helt avgörande inverkan för att kultursektorn skulle hålla sig över vattenytan under pandemin. Resultatet kan vi också se: Det var inte många kulturföretag eller egenföretagare som gick i konkurs. Men det har också hänt en del under vattenytan som vi fortsättningsvis i riksdagens kulturutskott måste analysera. Herr talman! Vi kan inte med de här kunskaperna gå tillbaka till den tidigare förda politiken. Det är nu hög tid för riksdagens kulturutskott att faktiskt engagera sig för konst- och kulturskapares villkor. Vi socialdemokrater menar att trygghetspolitik för konst- och kulturskapare kräver fler fasta anställningar. Det duger inte att det enbart är drygt 250 skådespelare inom teatern som har en fast anställning av 3 000 yrkesverksamma. De fasta anställningarna på kulturinstitutionerna har sedan 2009 års borgerliga kulturutredning minskat till förmån för administrativ personal. Här kan politiken byta riktning. Områden som kräver insatser är centrumbildningarna scenkonstallianserna och de statliga stipendierna. Här har vi socialdemokrater varit drivande för att höja anslagen. Senast förstärkte vi ersättningarna och bidragen med hela 43 miljoner kronor. Nu föreslår högerregeringen ytterligare ansatser på området vilket är bra - men otillräckligt. Vi har även tillsatt en utredning om SGI som snart lämnar förslag på hur konst- och kulturskapare ska kunna få ta del av trygghetssystemen. I veckan antar vi också ett lagförslag om implementering av copyrightdirektivet i svensk rätt som kommer att främja bättre upphovsrätt. Herr talman! Riksrevisionens granskning Operation Rädda branschen - statens krisstöd till kultur och idrott under coronapandemi n som är föremål för dagens debatt intygar bilden av att det var få samhällssektorer som under pandemin fick se sina förutsättningar förändras så i grunden som idrotten och kulturen. Riksrevisionen menar att utformningen av krisstöden skedde på kort tid med begränsad information och under mycket svåra omständigheter vilket tidigare talare har beskrivit väl. Granskningen omfattar regeringen och Regeringskansliet samt de bidragsgivande myndigheterna och organisationerna såsom Konstnärsnämnden Statens kulturråd Riksidrottsförbundet Sametinget Svenska Filminstitutet och Sveriges författarfond. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och de bidragsgivande organisationerna har utformat och fördelat krisstöden på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt. Granskningen visar samtidigt att det finns brister i bidragsgivningens transparens och att ansvariga aktörers fokus på att nå ut med stöden till kulturen så snabbt som möjligt i viss utsträckning lett till minskad träffsäkerhet. Det här är viktiga medskick till regeringen och Regeringskansliet och till myndigheterna och organisationerna. Här måste bättre krisberedskap utformas. Vi vet inte hur framtiden ser ut. Måtte vi aldrig genomgå en pandemi igen! Men krisberedskap måste finnas hos statens myndigheter och organisationer som fördelar ut krisstöd och inte minst inom Regeringskansliet. Det åligger därför den nya regeringen att arbeta vidare efter de här rekommendationerna. Vad gäller kulturens nuvarande situation och budgetprioriteringarna inväntar jag förslag inför den kommande budgetdebatten. (Applåder)	6526
1373	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Lawen Redar från Socialdemokraterna talade inte om ärendet mer än ett par sekunder på slutet utan valde att använda talartiden till andra saker. Men eftersom herr talmannen inte stoppade Lawen Redar väljer jag att replikera henne i de delarna. Herr talman! Detta är intressant. Nu har Socialdemokraterna varit i opposition i en månad eller en och en halv och kan kritisera nuvarande regering för allt ont i kulturlivet och kulturbranschen. Men Socialdemokraterna har ju innehaft regeringsmakten i åtta år. Varför herr talman har man då inte gjort någonting åt de osäkra anställningsformerna? Lawen Redar pratade om kombinatörstjänster. Ja ett alldeles uppenbart problem inom kulturen är att väldigt många har osäkra anställningar och kombinerar olika former av stipendier och projektbidrag med egna bolag och annat. Socialdemokraterna gjorde ingenting åt detta. Och det var Moderaterna som fick initiera 2 ½ miljard extra till kulturbranschen med Lisa Nilsson i spetsen under pandemin därför att i princip alla artister annars skulle ha gått i konkurs. Ingenting gjordes på åtta år av den socialdemokratiskt ledda regeringen för att förbättra för kulturbranschen. Jag vädjade om att vi skulle ha parlamentariska överläggningar om ett nytt operahus. Kulturministern sa: Jag hör dig jag hör dig. Jag vädjade om att vi skulle ha parlamentariska diskussioner om anställningsformerna för kulturarbetarna. Kulturministern sa: Jag hör dig jag hör dig. Inte en enda inbjudan kom. Herr talman! Moderaterna har nu haft en kulturminister på plats i en månad. Jag är övertygad om att det kommer att läggas fram en hel del positiva förslag. Socialdemokraterna med Lawen Redar i spetsen tycker jag kunde ha lite klädsam ödmjukhet inför att den socialdemokratiskt ledda regeringen under åtta år inte åstadkom någonting för att förbättra för kulturen i Sverige.	1873
1374	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Det märks att ledamoten inte tog del av mitt anförande över huvud taget. Jag beskrev inledningsvis varför vi behövde ett konst och kulturkrisstöd riktat till konst- och kulturskapare. Väldigt många konst- och kulturutövare har inte aktiebolag och korttidspermitteringsstödet gick inte fram till dessa. Med anledning av de villkor som konst- och kulturutövare hade gick inte heller omsättningsstödet och omställningsstödet fram. När pandemin startade inledde vi snabbt en analys av hur villkoren såg ut och vad som skedde. Vi kunde snabbt fatta beslut om att 500 miljoner skulle rakt ut till kulturlivet via myndigheterna och de olika statliga bidragsgivande organisationerna. Det här föll ut väl vilket också Riksrevisionens granskning säger. Det är precis detta jag intygar. Några beskrivningar görs av vad som kunde ha skapat en ökad träffsäkerhet. Ett halvår in på pandemin omformulerade vi också detta genom riktade stöd. Vi var uppe i nästan 6-7 miljarder kronor i krisstöd till kulturen och idrotten. Det är tack vare det som den nuvarande moderata kulturministern kan komma till bordet och inse att det finns kvar en kultursektor som kan påbörja ett arbete efter pandemin. Vad jag riktar kritik mot är att man nu har presenterat ett budgetförslag där det knappt finns ett återstartsstöd. Därutöver nämns Moderaternas ansatser under den här tiden. Man vidtog en åtgärd i januari 2021 för att stötta kulturlivet. En av ansatserna handlade om näringsstöd på 2-3 miljarder kronor. Hur mycket av dem fördelades ut till konstnärer och konstnärsföretag? Man höll inne de resurserna just för att de var helt och hållet kopplade till nedstängning. Vi satte igång en öppning av samhället i februari mars. Jag delar alltså inte helt och hållet ledamotens uppfattning om Moderaternas ansatser. Under de här åtta åren har vi vidtagit enorma åtgärder för att stärka kulturen och dess villkor. Det är upp till Moderaterna att fortsätta det arbetet nu. (Applåder)	1979
1375	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Lawen Redar påstår att det inte är särskilt många inom kulturen som är egenföretagare. Det är faktiskt fel. Det är en ganska stor andel som driver egna företag. Jag är stolt över att vi moderater hjälpte till med att skjuta till medel. Vi lade oss 2 ½ miljard över regeringen när det gällde att rädda artistbranschen. Det var knappast någon bransch som drabbades så hårt av pandemin som just kulturbranschen och såklart även idrottsbranschen. Herr talman! Jag återkommer i mitt huvudanförande när det gäller debattens ärende som handlar om Riksrevisionens rapport om hur statens stöd under pandemin fungerade.	627
1376	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag ser fram emot att få lyssna på det anförandet.	65
1377	Malin Björk (C)	C	Herr talman! Vi befinner oss i ett medielandskap statt i snabb förändring. I detta landskap tar den genomsnittlige mediekonsumenten in information via en mängd olika kanaler till skillnad från i min barndom då utöver det skrivna ordet statlig television och statlig radio var allenarådande som informationskällor om händelserna ute i världen. I ett sådant landskap som vi har i dag med oerhört många olika avsändare blir det allt svårare att veta vem eller vilka som står bakom ett visst budskap. Samtidigt är det så att den bild vi skapar oss av världen och sakernas tillstånd i den i mångt och mycket beror på vilka källor vi använder oss av i vår informationsinhämtning. För att kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om hur saker och ting förhåller sig och vad som händer i samhället i stort är det viktigt att kunna identifiera källan för att rätt kunna värdera informationen. Sammantaget är det högst angeläget att ge mediekonsumenten faktisk möjlighet att ta reda på vem som ligger bakom ett budskap och det på ett så enkelt sätt som möjligt. Det är just detta som det betänkande vi nu avhandlar syftar till: att den som lyssnar till en radiosändning eller tittar på en tv-sändning enkelt ska kunna ta reda på vem som står bakom den. Med de lagändringar som nu antas blir leverantörer av medietjänster skyldiga att tillhandahålla uppgifter om ägarförhållandena. Dessa uppgifter ska lämnas på ett så enkelt sätt som möjligt så att användaren av en tjänst kan värdera innehållet och trovärdigheten i tjänsten. Herr talman! De uppgifter som leverantören ska lämna är dels namnet på den som äger leverantören dels uppgifter om ägarstrukturen vilket handlar om huruvida ägaren ingår i en koncern eller i ett nära samarbete med andra företag eller organisationer som Ida Karkiainen sa. Samtidigt införs en sanktionsbestämmelse för den leverantör som inte följer lagen. I sådana fall får Myndigheten för press radio och tv förelägga leverantören vid äventyr av vite att lämna nödvändiga uppgifter om ägare. Centerpartiet välkomnar förslaget men anser att det föreslagna systemet med tillsynsmyndighet och sanktionssystem är väl vagt. Vi saknar en granskningsfunktion vid överlåtelser där alltså leverantören får nya ägare och för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag som också kan påverka ägarförhållandena. Det är sedan tidigare känt att utländsk makt har strategiska intressen av att påverka svensk debatt och på sikt vårt lands handlingsfrihet. Därför är det viktigt att söka höja trösklarna för sådana påverkansoperationer i syfte att hindra dem naturligtvis med respekt för grundlagarna. Vår bedömning är att EU-kommissionens regelverk för granskning av utländska direktinvesteringar som kan påverka säkerhet och allmän ordning ger utrymme för detta. Vi anser därför att det skyndsamt bör inrättas en säkerhetspolitisk granskningsfunktion även för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag inte i syfte att stoppa utländskt ägande i svenska medier utan i syfte att stå bättre rustade mot verksamhet som kan utgöra ett hot mot svensk demokrati exempelvis om utländska direktinvesteringar riskerar att påverka möjligheten till fria och oberoende medier i hela Sverige. Med tanke på säkerhetsläget är det också angeläget att följa upp om de lagändringar vi nu antar verkligen fungerar och uppnår avsedd effekt. En sådan uppföljning bör initieras snart efter att förslagen har trätt i kraft för att det ska vara möjligt att snabbt se vad som kan behöva åtgärdas. Jag yrkar därför bifall till reservationen under punkt 2.	3586
1378	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Även om pandemin är förbi alla restriktioner är borta och vi har återgått till hur livet såg ut före 2020 är det svårt att inte prata om pandemin. I dag är det Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin som debatteras även om - eller ska jag säga trots att - hela utskottet ställer sig bakom betänkandet i dess helhet. Över en natt slog pandemin till med restriktioner och förändrade livs- och arbetsrutiner. Alla drabbades. Alla fick ställa om. Kulturen och idrotten drabbades särskilt hårt vilket vi hört om. Det blev ingen gruppträning och ingen publik. Med förlorade intäkter behövdes snabba stöd. Sådana levererade i och för sig regeringen men det gick lite för snabbt vid den första utdelningen vilket fick till följd att stöden inte var träffsäkra. Det kom också kritik mot detta vilket även Riksrevisionen skriver och det rättades till av regeringen - gott så. Framöver vid nästa kris får vi hoppas att otydligheten inte visar sig igen och att de rutiner som satte sig visar på lärdom av erfarenheter. Herr talman! Pandemin må vara över och vi har återgått till gamla rutiner. Vi ser att fler besöker konserter köper biljetter och vill stödja kultur- och idrottslivet. Det är allas ansvar att vi hittar tillbaka och stöttar kultur- och idrottslivet. Det är framför allt nu vi ska stötta hela evenemangsbranschen. Även om inget parti följdmotionerat på skrivelsen tål det att nämnas några saker att ta med sig framöver. Jag vill nämna tre saker. För det första ger Riksrevisionen en rekommendation om att samordna bidragsgivningen. Vi kan delvis dela den bilden. Kulturområdet har många myndigheter stora som små och flera stiftelser och förvaltningsområden. Det ligger i allas intresse att bidragsgivningen blir träffsäker snabb vid kriser och framför allt rättssäker. Genom att samla den under ett gemensamt tak eller åtminstone färre tak skulle man förstärka kunskapsnivån och förmodligen effektivisera arbetet ytterligare. Samtidigt skulle man kunna se över antalet myndigheter inom kulturområdet. För det andra vill jag nämna att S och MP inte har gjort tillräckligt under sin tid vid makten för att stärka de kulturella och kreativa näringarna. Först när det uppdagades hur illa ställt våra kulturella och kreativa näringar har det tillsattes en utredning. I augusti presenterade utredningen SOU 2022:44 sina förslag. Att våra kulturskapare haft dåliga villkor inte kunnat ta del av sjukpenninggrundande inkomster eller pension är något som det rapporterats om långt innan pandemin. Vi hoppas givetvis att nuvarande regering tar till sig de förslag som utredningen presenterat för att förbättra villkoren för våra kulturutövare så att de inte hamnar i samma situation igen vid nästa kris. För det tredje behöver finansieringen till kulturen breddas. Den här regeringen borde tillsätta en utredning som tittar på hur finansieringen till kulturen kan breddas. Jag har tidigare i den här talarstolen talat om den danska modellen där privata näringslivet och stiftelser är med och finansierar kulturen. I Sverige har vi gått i motsatt riktning. Det visade pandemin. Här har i stället staten pumpat in pengar för att hålla lågan vid liv. Det är inte hållbart att staten ensam långsiktigt finansierar hela kulturlivet. Vi föreslår att fler ska vara delaktiga i den här delen. Är det något pandemin tydliggjorde så var det just hur beroende kultursektorn är av staten eftersom den förra regeringen fört en politik som lett till den här situationen. Nu gäller det att hitta en modell som säkerställer att fler är med och finansierar för att vi inte ska hamna i samma situation igen.	3682
1379	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten Angelika Bengtsson när det gäller samordning av myndigheter och stödgivning. Precis som ledamoten säger finns det sådana rekommendationer i Riksrevisionens rapport till exempel vilka erfarenheter man kan ta med sig av pandemin. Men Riksrevisionen ger inte några skarpa förslag. Precis som framgår av regeringens skrivelse som jag nämnde i mitt anförande gjordes det flera ansatser till att stärka samordningen under pandemin. Inte minst ökade man informationsutbytet mellan myndigheterna. Man hade dialog och jobbade med kunskapsspridning så att enskilda kulturaktörer skulle veta vem de skulle söka stöd från. Det åligger faktiskt redan nu Sveriges myndigheter att genomföra den typen av samordning och information. Regeringen instämmer i att det är viktigt att det arbetet gjordes och att det ska följas upp. Sverigedemokraterna och även andra företrädare från högern lyfter ibland fram samordning och nedläggning av någon myndighet på kulturområdet. Här skulle jag vilja fråga Angelika Bengtsson vilken myndighet man tänker sig lägga ned och vilken sammanslagning man tänker sig mellan stödsystemen. Det Riksrevisionen lyfter fram och även regeringen i skrivelsen är att det finns en styrka i att det finns riktade myndigheter som känner sina områden väl. Att Filminstitutet har så bra koll på filmbranschen gjorde att de kunde betala ut stöden på ett välriktat sätt och fick väldigt lite kritik. Samma gäller för Författarfonden. Konstnärsnämnden och Kulturrådet har helt olika inriktningar. Vi i Miljöpartiet menar att det är bra; konstnärer i Sverige förtjänar en egen stödgivande myndighet och att inte drunkna i Kulturrådet. Miljöpartiet har också tagit steg för att samordna viss bidragsgivning till exempel Musikverkets musikstödgivning. Men jag menar att det behövs mer träffsäkra utfästelser när man pratar om den typen av samordning. Därför är min fråga till Angelika Bengtsson: Vilka myndigheter ska läggas ned eller slås samman?	2005
1380	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det var otydligt under pandemin när det gällde utdelningen av krisstöden. Vad är det som gäller? Det var många myndigheter som skulle fördela olika typer av krisstöd. Jag tror att en samordning av myndigheter och en sammanslagning av myndigheter hade tydliggjort den saken. Det är ingen hemlighet att det finns många myndigheter under vårt beredningsområde. Det är många myndigheter som jag tror hade gjort större nytta och fått större effekt vid en sammanslagning. Jag tror att en myndighet behöver se över frågan. Jag kommer inte att stå i talarstolen i dag och berätta att just den här myndigheten ska läggas ned. Det är inte mitt ansvar utan frågan ska beredas i en utredning. Det är sant att det gjordes en hel del för att tydliggöra stöden men det kanske inte hade behövts om det hade funnits färre och bättre samordnade myndigheter.	881
1381	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Återigen kommer det lite svepande uttalanden om att det var krångligt och att det var många myndigheter. Faktum är att det var fem bidragsgivande myndigheter på kulturområdet. Sametinget riktade stöd mot samiska kulturskapare och konstnärer. Att de fick möjlighet att dela ut stöd var på direkt förfrågan från dem själva och samiska konstnärer. Jag tycker att vi ska värna detta. Det var bra att de fick möjlighet att dela ut krisstöd. Svenska Filminstitutet har redan i dag stödgivning mot filmens område. Det fanns ingen kritik mot Filminstitutets stödgivning. Tvärtom kunde de eftersom de har en begränsad målgrupp föra en nära dialog veta var behoven fanns och planera stödet på ett självständigt och bra sätt. Detta gäller även Författarfonden. De hade också en relativt begränsad målgrupp och kunde designa stödet på ett klokt och bra sätt. Då återstår Konstnärsnämnden och Kulturrådet. Jag frågar Angelika Bengtsson om det är Konstnärsnämnden som ska läggas ned. Vad tänker man då om vikten av konstnärers villkor och möjligheter och att ha en myndighet som direkt tittar på deras behov? Konstnärsnämnden har kommit till kulturutskottet och vi har fått höra att även Konstnärsnämnden bedömer det som viktigt att man är en fristående myndighet och kan verka utifrån de uppdrag man har - det vill säga att stötta och stärka konstnärers villkor i Sverige.	1382
1382	Angelika Bengtsson (SD)	SD	Herr talman! Det är intressant när man pratar om konstnärers villkor. Jag har i flera år motionerat om att se över kulturskaparnas villkor. Miljöpartiet och övriga partier har röstat ned motionerna. Först i augusti presenterades en utredning om de kulturella och kreativa näringarnas villkor - gott så. Men det var först i augusti. I åtta år hade ni möjlighet att tillsätta en utredning men först under pandemin när det uppdagades hur dåliga villkor konstnärer och kulturskapare hade när de stod på knäna och grät inför oss tillsatte ni en utredning Amanda Lind. Jag menar att mycket måste göras för att stärka deras villkor. Nu har vi en ny regering som jag hoppas tar till sig utredningen precis som jag nämnde i mitt anförande. Det var ju så många problem som uppdagades under pandemin. Regeringen har suttit i ungefär sex veckor och vi måste ge den tid att tillsätta en utredning efter att remissinstanserna har fått säga sitt. Jag ser fram emot att komma tillbaka till debatten. Det lär vi säkerligen göra.	1027
1383	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Dagens ärende som vi nu debatterar handlar om Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Förhoppningsvis behöver vi aldrig mer dra några lärdomar eller dela ut några pandemistöd. Jag själv uppskattar Riksrevisionens rapporter och tycker att det finns värdefulla fakta i dem att ta lärdom av. Riksrevisionen konstaterar i princip att bidragsgivningen och stödgivningen till idrotten har fungerat väl. När det gäller kulturen kommer man med en del kritik som jag ändå tycker att vi ska ta till oss av och lägga till handlingarna - även om vi ska hoppas att vi aldrig ska behöva hamna i den situationen igen. Man kritiserar den dåvarande regeringen som man anser borde ha räknat ut en del saker i förväg som den inte gjorde. Nu har vi som sagt bytt regering så det är som det är. Men sedan är det detta som även Amanda Lind talar om - kritiken mot skillnaderna mellan Kulturrådet och Konstnärsnämnden som har varit problematiska när de har delat ut det statliga stödet för pandemin. Ett exempel som beskrivs i rapporten är att Kulturrådet 2020 fick 87 000 mejl och 14 000 telefonsamtal till sin krisstödssupport. Det talar så klart för sig självt. Med den numerären är det problem med informationen. Mycket har handlat om att de kulturarbetare som har sökt stöd inte riktigt vetat vart de ska vända sig - till Kulturrådet eller till Konstnärsnämnden. Sedan har man inte fått besked när man vänt sig fel och inte heller fått en tillräcklig motivering därav detta ganska kaotiska antal konstnärer som varit frustrerade och inte vetat vart de ska vända sig. Herr talman! Vi har träffat Kulturrådet. Jag vet att Kulturrådet ändrade mycket i stödfunktionerna och informationsgivningen och även i kommunikationen om varför folk hade fått avslag så många av de felen tror jag är åtgärdade. Man är också väl medveten om det som Riksrevisionen beskriver. Jag tycker att vi lägger det här till handlingarna och som sagt ber en bön allihop att staten aldrig mer ska hamna i situationen att behöva dela ut miljarder i pandemi- eller krisstöd. Sedan kan vi dra lärdom av de saker som vi möjligen inte rättat till ännu.	2175
1384	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Som jag sa tidigare såg jag fram emot Kristina Axén Olins anförande. Det stämmer att det här var en ytterst kaotisk tid - därav den politiska hanteringen under den. Jag tyckte att det fanns en tydlig transparens från regeringen till riksdagens kulturutskott under den här tiden om hur svårt det var. Dåvarande kulturministern kom till utskottet flera gånger och begärde också stöd och hjälp i arbetet. I och med att vi nu har bytt regering i och med att det nu är en moderatledd regering och en moderat kulturminister på plats vilka lärdomar tror Kristina Axén Olin att man kommer att dra av den här rapporten? Vilka ändringar i myndighetsstrukturer eller reflektioner om det tror ledamoten att den nya kulturministern kommer att göra med anledning av det som Riksrevisionen i och med sin rapport skickar till myndigheter men framför allt till regeringen?	877
1385	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Lawen Redar frågar hur den nuvarande regeringen kommer att agera efter Riksrevisionens rapport. Jag tänker att det kanske är mer för oss som är i det här huset men kanske också för dåvarande ansvariga att läsa och beakta och ta till sig av det som Riksrevisionen framför. Det vet jag att till exempel våra myndigheter har gjort. De som är berörda i det här fallet har också varit i kulturutskottet och beskrivit hur man har åtgärdat den kritik som Riksrevisionen så väl beskriver i denna rapport. Det finns ett konstaterande och en rekommendation av Riksrevisionen i den här rapporten. Man rekommenderar att regeringen ser över om bidragsgivningen på kulturområdet kan samordnas i större utsträckning för att skapa bättre förutsättningar och nyttja myndigheternas samlade resurser och kompetens. Herr talman! Vi moderater har ju önskemål om detta i kommittémotioner och har föreslagit i flera budgetar en översyn av kulturområdet där vi har 53 myndigheter eller bolag med myndighetsstrukturer. Jag hoppas att den nuvarande regeringen tar till sig rekommendationen och startar denna översyn för att optimera så att kulturen får den kraft och den kanalisering som den förtjänar.	1196
1386	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Det är på precis den här punkten jag är nyfiken med anledning av det som framgår av Moderaternas tidigare kommittémotioner om att analysera myndighetsstrukturen inom kulturområdet. Man menar ju ingenstans i den här rapporten att det är något fel på myndigheternas strukturer. Det handlar snarare om kommunikationen mellan myndigheterna under en väldigt svår och exceptionell samhällshändelse. Där har det funnits bristfälligheter i informationen till enskilda konst- och kulturutövare och verksamheter för att nå fram med stöd. Moderaternas kulturpolitiska motioner under de här åren har påtalat att kulturens myndighetsstruktur behöver förändras. Jag är lite nyfiken på vad det är för typ av myndigheter som enligt Moderaternas analys inte ska finnas kvar på kulturens område och hur man värderar effekterna av allt från sammanslagning till borttagande av myndigheter. Det är lite svårt att uttyda av vad motionen anger. Vad är det egentligen man vill komma åt med det som motionen anger? Det är i alla fall ingenting med krisberedskap som Riksrevisionen pekar ut skulle vara ett bekymmer med myndigheters organisation som sådan och verksamheterna som sådana utan det är kommunikationen dem emellan. Men det är något helt annat som Moderaterna förespråkar i sin kommittémotion - allt från sammanslagningar till färre myndigheter och organisationer på kulturens område. Min konkreta fråga är vad man egentligen vill åstadkomma med en sådan analys.	1469
1387	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Nu är ju inte Riksrevisionen här och svarar för vad man har skrivit. Men egentligen har man två olika rekommendationer. Den ena som Lawen Redar talar om handlar om kommunikationen mellan Konstnärsnämnden Kulturrådet och Författarfonden och att de måste utveckla rutiner kring fattandet av olika beslut. Den andra handlar om en annan sak som Riksrevisionen tar upp. Man rekommenderar att kulturområdet samordnas i större utsträckning för de sökande och för att skapa bättre förutsättningar för att utnyttja myndigheternas samlade resurser och kompetens". Det är ju inte samma sak som att öka kommunikationen som Lawen Redar säger. Herr talman! Lawen Redar frågar om Moderaternas förslag är att göra en översyn av myndigheter och det stämmer. Vi har inte suttit på någon kammare och funderat på vilka myndigheter man bör slå samman utan det ska naturligtvis göras en professionell bedömning av vad man kan göra för att möjliggöra en tydligare struktur på kulturområdet. Men 53 myndigheter eller bolag med myndighetsuppdrag bara under Kulturdepartementet blir helt orimligt herr talman. Det försvinner pengar i administration och overhead och det blir enormt svårt att samla kulturen och framför allt att gynna kulturbranschen och effektivisera så att resurser faktiskt kan gå till kultur och kulturarbetare inte till administration för att vi väljer att inrätta myndigheter och departement så fort vi vill göra avtryck. "	1446
1388	Victoria Tiblom (SD)	SD	Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Vi behandlar nu konstitutionsutskottets betänkande KU13 som föreslår ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Lagförslaget innebär bland annat att det inte bara är programföretag som sänder tv och leverantörer av beställ-tv som ska tillhandahålla den efterfrågade informationen utan samtliga leverantörer av medietjänster. Medielandskapet förändras ständigt. Därför behöver även våra existerande lagar uppdateras för att i möjligaste mån hålla jämna steg med utvecklingen. Denna proposition är en välkommen förändring och uppdatering. Antalet leverantörer av medietjänster har ökat markant det senaste decenniet och det är viktigt att säkerställa att mottagarna har tillgång till relevant information. Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av information och innehåll som förmedlas. Att användaren får tillgång till informationen om ägandeförhållandena innebär en möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i tjänsten. Regeringens bedömning är att förslaget bara medför en marginell ökning av den administrativa bördan hos berörda parter vilket också är en viktig synpunkt. Det ska vara enkelt och smidigt både för medieleverantörer och för mottagare. De remissinstanser som har beretts möjlighet att yttra sig exempelvis JO Justitiekanslern Myndigheten för press radio och tv och leverantörer av medietjänster har inte haft några synpunkter på förslaget. Därför herr talman kan vi inte annat än instämma i konstitutionsutskottets förslag att anta regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen och lag om ändring i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.	1747
1389	Anne-Li Sjölund (C)	C	Herr talman! Kultur- och idrottsbranschen drabbades som bekant väldigt hårt under coronapandemin. Inte minst drabbades de bolag och föreningar som var beroende av biljettintäkter - biljettintäkter som under i princip två års tid uteblev. Det fanns även andra tydliga och påtagliga effekter som inte i första hand berörde ekonomin. Föreningarna tappade medlemmar och det blev färre fysiska aktiviteter. Det ledde förmodligen till ökad fysisk och psykisk ohälsa. Dessutom hindrades många föreningar i sitt integrationsarbete. Och inte minst gavs idrotten och kulturen inte samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Dagens debatt handlar som sagt om Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under pandemin och hur det har fungerat. I stort ser Riksrevisionen att det har fungerat bra och att krisstöden utformades och fördelades på ett hyfsat effektivt och ändamålsenligt sätt. Men den kritik som förs fram är att bidragsgivningens transparens och ansvariga aktörers fokus på att nå ut med stöden gjorde att träffsäkerheten inte blev lika bra. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen ska se över hur man i framtiden kan samordna stöden på ett bättre sätt. Utskottet håller med Riksrevisionen men det är också viktigt att komma ihåg att behoven av krisstöden var stora under den aktuella tiden och att det var prioriterat att få ut stöden så fort som möjligt. Detta gjorde att träffsäkerheten inte alltid fungerade som den borde men situationen krävde också att politiken var snabbfotad. Avslutningsvis herr talman: När jag har pratat med företrädare inom kultur och idrott både regionalt i mitt hemlän Västernorrland och på nationell nivå har de i stort varit positiva. Men de tillägger att även om stöden fyllde sitt syfte har det lyfts fram att vissa föreningar och bolag runt om i landet tvingats lägga ned sin verksamhet. Jag vill i sammanhanget också berömma exempelvis idrottsrörelsen som trots hög press lyckades fördela och hantera stöden väl. Det beror på att man känner sin verksamhet väldigt väl och har god statistik och därmed kunde forma en modell som gjorde att stödet nådde många föreningar. (Applåder)	2173
1390	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Vi debatterar alltså Riksrevisionens rapport Operation Rädda branschen - statens krisstöd till idrott och kultur under coronapan demin . Jag kommer att ägna min talartid åt kultursektorns situation under pandemin som startade i mars 2020. Den 12 mars satt jag här i kammaren och mådde lite dåligt. Vi hade en debatt om fiskeripolitik. Jag fick åka hem sedan och lades in på Karolinska med covid-19 för fyra veckors isolering. Men nu har jag återstartat och är tillbaka till hundra procent och det är jag väldigt tacksam för. I juli 2020 hade omsättningen för kulturell verksamhet i Sverige minskat med drygt 50 procent jämfört med juli 2019 alltså ett år tidigare. Bara från mitten av mars 2020 till maj alltså på två månader gick biljettintäkterna för arrangemang ned med runt 90 procent. Nöjesarrangemangen gick under sommaren 2020 ned till noll. Detta är en del av bakgrunden. Herr talman! Inga motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse. Det är rätt symtomatiskt för denna dystra period i vår nutidshistoria. Det gjordes stora insatser från regeringen för att stötta idrott och kultur ekonomiskt under pandemin. Det som gjordes stöttades av den dåvarande oppositionen som numera är i regeringsställning. Man kan säga att det hade blivit ett liknande resultat i form av bidrag oavsett vem som styrde. Däremot missade den dåvarande regeringens pandemistöd i starten de kulturarbetare som hade enskild firma vilket de allra flesta har i kultursektorn. Vi kristdemokrater påpekade detta före sommaren 2020 och i september samma år riktades stöd även till denna stora krets av kulturarbetare. Herr talman! Riksrevisionens slutsats är att regeringen och de bidragsgivande organisationerna utformade och fördelade krisstöden till idrott och kultur på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt som det heter. Men granskningen visar också att den korta tid man hade på sig och de snabba beslut som då måste tas resulterade i ofullkomlig transparens och vilket är än viktigare bristande träffsäkerhet. Det fanns inom kultursektorn de som fick väldigt mycket pengar. Andra fick ingenting eller småsummor på grund av bidragsinstitutionernas stress och brist på transparens och träffsäkerhet. Detta är allvarligt. Herr talman! Under flera år försörjde jag mig som frilansande sångare och musiker. Jag vet något om hur det känns. Det är en osäker och tuff situation där man arbetar i stor ovisshet. Du kan ha familj att ta ansvar för och det säger sig självt att det blir pressat. Samtidigt finns det inget bättre än att förverkliga sina drömmar - att på heltid få syssla med det man brinner allra mest för. Vi kan försöka tänka oss in i att du när du frilansar har fått fart på engagemangen och att allt flyter på. Så plötsligt över en natt i mars 2020 förändras situationen. Alla publika framträdanden förbjuds på ett sätt som kan upplevas som nästan diktatoriskt och dessutom uppstår förvirring om reglerna för hur det hela ska genomföras. I mars 2020 bestämde regeringen att 50 personer fick samlas vid allmänna sammankomster. Senare blev det 300 personer med visst avstånd mellan varje individ och så vidare. Så här höll det på. Landets grundskolor stängde dörrarna för besök av kulturaktörer. Kulturskolor gick över till digital undervisning. De borde få en särskild applåd för det stora arbete de gjorde och den förändring de då genomgick. Allt detta gjordes naturligtvis för att motverka smittspridningen av covid-19. Men förbud mot folksamlingar blev i praktiken ett näringsförbud för alla som var beroende av publik. Många frilansande kulturarbetare drabbades alltså av institutionernas bristande träffsäkerhet när det gällde bidragen. Detta blev en verkligt tuff match för många kulturarbetare den kanske tuffaste i livet. Herr talman! Riksrevisionen konstaterar att det fanns fördelar med att lägga hanteringen av krisstöd på flera organisationer - Filminstitutet Sametinget Författarfonden Kulturrådet och Konstnärsnämnden - som kände sina målgrupper. Och det kan finnas en viss förståelse för att bidragsärendena på grund av tidspress och hög arbetsbelastning inte hann utredas tillräckligt innan pengar gick iväg. Men det är aldrig acceptabelt att ett stort antal bidragsberättigade går miste om ersättning på grund av bristande träffsäkerhet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	4397
1391	Håkan Svenneling (V)	V	Sveriges genomförande av Agenda 2030 Herr talman! Vi debatterar skrivelsen om Agenda 2030. Detta herr talman är något så viktigt som en skrivelse som riksdagen beslutade om när herr talmannen satt i utrikesutskottet om vikten av att kunna följa det arbete som regeringen gör kring Agenda 2030. Arbetet med Agenda 2030 är väldigt övergripande då det handlar om både vad som sker här i Sverige och vad som sker globalt. Man skulle därför ha kunnat önska att det var 349 riksdagsledamöter anmälda till denna debatt i stället för en enda. Men nu är det tyvärr som det är och jag får här själv debattera Agenda 2030. Agenda 2030 är just en agenda fram till 2030. Det betyder att vi har åtta år kvar innan vi ska nå agendans 17 mål som sedan är uppdelade i 169 delmål. Men agendan beslutades faktiskt redan för sju år sedan 2015. Vi befinner oss alltså nu i mitten av den period då vi borde göra enorma framsteg för att nå agendans målsättningar. Det har absolut gått framåt på en del områden men samtidigt kan vi se att det går bakåt framför allt på global nivå. Vi har haft en pandemi som har påverkat världen i enorm omfattning. Ryssland har helt ogrundat startat krig mot Ukraina på ett oförlåtligt sätt i strid med folkrätten. I spåren av båda dessa saker ser vi inflationen öka och därigenom får vi höjda mat och livsmedelspriser runt om i världen. Detta gör att vi nu befinner oss på en punkt där världens utveckling inte blir bättre utan går tillbaka. Vi är i ett skede där vi måste försvara de framsteg som mänskligheten har gjort. Det handlar om ökad ekonomisk ojämlikhet. Det handlar om ökade klasskillnader som syns i människors hälsa. Det handlar om en jämställdhet mellan kvinnor och män som står och stampar på samma plats där den stått alldeles för länge. Och framför allt handlar det om klimat- och miljömål som inte nås vare sig här i Sverige eller globalt. I detta läge borde Sverige som land steppa upp och göra mer. Vi borde inte som den nya regeringen ge upp målsättningar som 1 procent av bni i bistånd. Man skär i det svenska biståndet på ett sätt som vi inte har sett på mycket länge. Arbetet med Agenda 2030 är i dag inte tillräckligt bra i sin styrning gentemot statens myndigheter och när det handlar om stödet till kommuner runt om i landet. Genomförandet ska ju ske på många platser i Sverige och då tar det en väldig tid om alla ska behöva uppfinna hjulet. Här kan staten fylla en viktig funktion genom att sprida kunskap om Agenda 2030 så att också de mindre kommunerna som inte är lika resursstarka som de stora också får goda förutsättningar för att göra sin del i genomförandet av agendans mål. Vi i Vänsterpartiet har tidigare lyft att man borde ha en sammansatt politisk kommitté. Vi har ju det för många andra arbeten. Vi har det till exempel kring Miljömålsberedningen där de politiska partierna tillsammans jobbar med hur man ska uppnå målen. Men tyvärr har det inte funnits någon sådan ansats från den tidigare regeringen och än så länge har vi inte sett någon från den nya regeringen. Det finns en nationell samordnare som jobbar men det är lite oklart vad samordnaren egentligen lyckas åstadkomma. Det saknas också en handlingsplan för att gå från de höga ambitionerna och visionerna till att konkret peka på vad svenska myndigheter ska göra. Och kanske det viktigaste av allt: Det saknas en feministisk analys för hur vi ska minska gapet mellan kvinnor och män både i Sverige och globalt. Vi vet att de ekonomiska skillnaderna finns kvar och cementeras snarare än att minska. För att man ska nå dit måste man ha en samstämmig politik som hänger ihop. Man måste ha förslag och politik som sätter stopp för den skatteflykt och den kapitalflykt som sker globalt över hela världen och detta är faktiskt nästa ärende som riksdagen ska debattera här om en liten stund. Även där kommer det att fattas viktiga beslut om att göra mer än Sverige tidigare har gjort. Det är ett förslag som Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har drivit tillsammans. Vi behöver också en lagstiftning för att höja nivån på företags arbete med mänskliga rättigheter globalt. I dag kommer globala företag alldeles för lätt undan med att dumpa mänskliga rättigheter och i förlängningen tjäna pengar på det. Den samstämmiga politiken finns inte riktigt i dag. Politiken spretar för mycket och man lyckas inte riktigt ta tag i de målkonflikter som finns. Den allra tydligaste frågan i detta är vapenexporten som vi många gånger har diskuterat i den här kammaren. Politiken är inte tillräcklig vare sig i Sverige eller globalt. Vi har alldeles för många politiska ledare som inte har ambitionen att nå agendans mål till 2030 men det gör inte att vi ska stå här och sura. Vi måste ändå fortsätta kämpa och det är därför som det är viktigt att vi får en skrivelse med redovisning av vad som har gjorts så att vi kan fortsätta pressen framåt. I december 2020 beslutade denna riksdag att målen i Agenda 2030 ska uppfyllas. Vi har ett riksdagsbundet mål om att nå målen i agendan. Det handlar om ekonomiska sociala och ekologiska mål och framför allt om det som agendan betonar: att ingen ska lämnas utanför. Moderaterna har motionerat med anledning av den skrivelse som vi behandlar men man har inte följt upp sin motion när man har hamnat i regeringsställning. Det visar kanske lite på den ambivalens som den nya regeringen känner inför arbetet med Agenda 2030. Jag hoppas att den nya regeringen skärper sig och tar tag i att faktiskt uppnå agendans mål och inte försöker motarbeta dem. Men herr talman om två år får vi svaret för i det tillkännagivande som riksdagen gav regeringen sa man också att en sådan här skrivelse med två års mellanrum ska läggas på riksdagens bord. Jag hoppas att det blir större debatt då och framför allt hoppas jag att det blir högre tempo i politiken för att nå agendans mål. Med detta vill jag yrka bifall till den reservation som finns från Vänsterpartiet och Miljöpartiet som bygger på Vänsterpartiets motion. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	6077
1392	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Allmänna arvsfonden instiftades av riksdagen 1928 och förvaltas i dag av Kammarkollegiet. Till fonden tillfaller medel när det inte finns någon släkting närmare än kusin som kan ärva eller något testamente som förklarar hur arvet ska fördelas. Ända sedan Allmänna arvsfondens instiftande har den haft till syfte att fördela pengar till samhällsviktiga och allmännyttiga insatser i föreningslivet. Föreningar och ideella organisationer kan söka stöd ur fonden och stödet ska användas för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn ungdomar äldre och personer med funktionsnedsättning. Färdtjänst personlig assistans Bris hjälptelefon och Självmordslinjen är exempel på verksamheter som startats med pengar från Allmänna arvsfonden. Herr talman! Allmänna arvsfonden är av stor betydelse när det gäller att stötta barn ungdomar och personer med funktionsnedsättning men också när det kommer till att stärka svenskt civilsamhälle. I den skrivelse som behandlas här i dag har den tidigare regeringen lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av fördelningen av stöd från fonden under 2021. Vidare redogörs för den kommande inriktningen av stöd ur Allmänna arvsfonden och de områden som den tidigare regeringen har velat prioritera. Man har identifierat tolv områden som bör prioriteras i Arvsfondsdelegationens fördelning av medel. Bland annat har man pekat ut projekt som syftar till att stärka barns rättigheter att förebygga våld mobbning och trakasserier och att främja psykisk och fysisk hälsa och ett stärkt föräldraskap. Detta är exempel på prioriteringar som vi kristdemokrater välkomnar. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.	1726
1393	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Det var glädjande att höra Christian Carlsson redogöra för arvsfondens stora betydelse. Vi i Miljöpartiet delar såklart den uppfattningen. Det är en väldigt viktig fond som har funnits under lång tid och som har medverkat till en mycket stor mängd projekt som civilsamhället har drivit inom flera viktiga områden som Christian Carlsson nämnde. Vi har skrivit en följdmotion med anledning av denna redovisning. Där vill vi bara lyfta fram några fler perspektiv som skulle kunna vara möjliga för Allmänna arvsfonden att fokusera på. Det gäller bland annat hur pengar ska placeras. Vi vill lyfta fram ytterligare möjligheter till hållbarhetsperspektiv i riktlinjerna vad gäller de placeringarna. Det gäller också hur projekten skulle kunna fördelas med lite fler perspektiv. Jag ska inte dra ut så mycket på den här debatten. Jag vill bara säga att vi lyfter vikten av att kanske ge arvsfonden direktiv som handlar om att de ska se över policyn för gas. Det kan hända att dessa direktiv skrevs i en tid när vi inte tänkte att det var så problematiskt med gas. Men i och med kriget i Ukraina torde det vara tydligt för allt fler att det här kanske inte är en rimlig hållning. Vi ser många skäl till att vårt gasberoende behöver fasas ut. Därmed borde Kammarkollegiet få i uppdrag att höja ambitionsnivån på denna punkt och det bör framgå av policyn. Sedan vill vi lyfta vikten av koppling till Agenda 2030. Det finns redan i arvsfondens prioriteringar men vi vill lyfta fram att Agenda 2030 alltid ska ses i sin helhet. Även om Agenda 2030 precis som de flesta det vill säga alla gemensamt antagna dokument från FN inte innehåller något tydligt hbtqi-perspektiv till exempel står det att man alltid kan ta med samtliga diskrimineringsgrunder. Det är också möjligt att göra för arvsfonden. I skrivelsen har man redogjort för några särskilda mål där man lyfter fram lite mer kopplingar till Agenda 2030 men vi tycker att det är möjligt att göra det på fler ställen. Slutligen vill jag säga något om vikten av ett intersektionellt perspektiv. Det kopplar lite till tänket med Agenda 2030. Det har blivit alltmer så i arvsfondens projekt som också syns i skrivelsen att man tittar mer på möjligheter att göra projekt som kan vara relevanta för många målgrupper. Nu har man explicit inkluderat målgruppen äldre vilket vi tycker är positivt. Men det finns möjlighet att göra projekt som riktar sig till fler målgrupper inom ramen för de prioriterade grupper som finns. Det tycker vi är viktigt. Med detta yrkar jag bifall till den reservation som finns i betänkandet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.)	2663
1394	Christian Carlsson (KD)	KD	Vissa frågor inom hälso- och sjukvårds-området Herr talman! Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för att rädda liv och stärka hälsa när vi behöver samhällets stöd som mest. Svensk hälso- och sjukvård håller också hög kvalitet när man väl får tillgång till den. Men de senaste mandatperioderna har vårdköerna tyvärr ökat rejält - de har mer än fördubblats. I juni 2014 var det 45 000 som väntat olagligt länge på vård och i juni 2022 hade siffran stigit till 145 000. Naturligtvis har coronapandemin förvärrat situationen men faktum är att vårdköerna i Sverige hade stigit och var rekordlånga redan före pandemin. Inte ens hälften av alla kvinnor som drabbats av bröstcancer får vård i tid och inte ens var tredje man med prostatacancer. Det duger helt enkelt inte att vi i en välfärdsstat där människor betalar så höga skatter som vi gör i Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård. De långa vårdköerna är ett välfärdssvek. De måste bort så att den som är sjuk får vård i tid. Herr talman! Socialutskottet konstaterade under den förra mandatperioden att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen inom svensk sjukvård. Det var mot den bakgrunden som utskottet beslutade om de tillkännagivanden som ligger till grund för de skrivelser som i dag behandlas. Nu har Sverige däremot en ny regering och Kristdemokraterna ansvarar åter för svensk sjukvård. Det är ett förtroende som vi är stolta och glada över. När Kristdemokraterna senast ansvarade för sjukvården halverades vårdköerna. Det kommer inte att bli lika lätt den här gången men vi står redo att göra vad vi kan för att se till att vårdplatserna blir fler och för att kapa vårdköerna igen så att fler människor får vård i tid. Regeringen har redan visat detta genom flera initiativ på området under den hittills korta tid man har suttit vid makten. Ett viktigt led i detta är för det första att en nationell vårdförmedling inrättas med syfte att synliggöra den vårdkapacitet som finns runt om i landet även för patienten. Regeringen avsätter 100 miljoner för detta i budgeten nästa år. Trots att vårdköerna är långa eftersom vårdplatserna är för få finns det i vissa fall lediga platser och tider i andra delar av landet. Genom en nationell vårdförmedling som staten ansvarar för höjs därför kapacitetsutnyttjandet inom vården och vårdköerna kan då kortas samtidigt som den som är sjuk ges bättre möjligheter att söka vård i hela landet. För det andra kommer en nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser att tas fram samtidigt som medel för fler vårdplatser skjuts till. Regeringen har föreslagit en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Det handlar om ytterligare 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatser. Detta kommer vi naturligtvis att återkomma till i budgetdebatten om några veckor. Avslutningsvis herr talman vill jag vara tydlig med att det största problemet med svensk sjukvård naturligtvis inte är att det fattas sängar på sjukhusen. Det största problemet är att det fattas sjuksköterskor läkare och annan sjukvårdspersonal på våra sjukhus. Vi behöver göra mer för att trygga kompetensförsörjningen och anställa fler läkare sjuksköterskor och andra personer som kan jobba och stärka vården. Vi behöver då göra flera saker. Vi kristdemokrater har tidigare pratat om att vi tycker att det är viktigt att vi utbildar mer personal för sjukvården. Vi måste rekrytera fler men vi måste också få den hårt pressade personalen att vilja och orka stanna kvar inom vården. Vi måste kort sagt förbättra arbetsmiljön och villkoren för personalen. Det är regeringens avsikt att göra detta genom en nationell plan och genom styrning av kompetensförsörjningen med konkreta insatser som förbättrar just personalförsörjningen. Herr talman! Sverige har äntligen fått en ny regering som prioriterar sjukvården. Man har som sagt redan tagit flera viktiga initiativ på området. Detta gör att jag som ny ordförande för socialutskottet ser väldigt mycket fram emot det fortsatta arbetet i utskottet för att den som är sjuk ska få vård i tid och för att vi ska kunna erbjuda en jämlik vård för alla i hela landet.	4319
1395	Anders W Jonsson (C)	C	Herr talman! Först vill jag välkomna Christian Carlsson i hans nya roll som ordförande i socialutskottet. Jag hoppas att vi får ett gott samarbete. Bakgrunden till den här skrivelsen är en artikel på DN Debatt den 14 januari 2022 där Läkarförbundets och Vårdförbundets ordförande slog larm om att vi har jätteproblem på ett antal olika områden i svensk sjukvård. Man gjorde som sig bör och vände sig först till regeringen men regeringen gav kalla handen och var inte intresserad av någon dialog. Därför vände man sig till oss fyra allianspartier och vi kunde ta tag i frågan genom att driva igenom ett tillkännagivande gällande ett antal punkter. Nu har vi precis som Christian Carlsson påpekat en ny regering. Nu är rollerna ombytta: Nu har vi en regering som säger att den har full kontroll på detta att det finns en plan och så vidare - medan situationen i sjukvården är om möjligt ännu värre. Christian Carlsson lyfte i sitt anförande fram problemet med 145 000 som står i köer och väntar. Då hoppas man ju att det ska komma ett skarpt förslag från regeringen men det regeringen har att komma med är alltså att det ska inrättas ett kontor i Stockholm som ska hålla koll på vårdköerna. Detta föreslås utifrån en något naiv tro att det finns ledig kapacitet runt om i landet. Om man gav långsiktiga spelregler till den svenska sjukvården inte minst de privata vårdgivarna skulle de kunna skala upp sin kapacitet och på så sätt komma till rätta med vårdköerna. Men att tro att man ska kunna komma till rätta med köerna genom att ett kontor i Stockholm kartlägger och informerar om den lediga kapacitet som finns här och där är minst sagt naivt herr talman. Min fråga till Christian Carlsson är: Varför inte komma med skarpare åtgärder som ger effekt på vårdköerna?	1788
1396	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för välkomnandet till arbetet i utskottet. Full kontroll över hela problematiken i svensk sjukvård har regeringen inte sagt sig ha ännu. Det vore förmätet att påstå för det är så många problem. Det vi gör nu är att peka ut en ny färdriktning och ta många viktiga steg på vägen mot att få ordning på svensk sjukvård. Regeringen har trots allt inte styrt särskilt länge så att säga att vi har full kontroll på allting vore att säga för mycket. När ledamoten talar om ett kontor i Stockholm förstår jag det som att han avser den nationella vårdförmedling som den nya regeringen avser att införa. Det är ingen tvekan om att det är brist på vårdplatser i Sverige men jag tycker inte heller att vi ska negligera värdet för den enskilda patienten i att tydligt kunna se vart i landet det går att vända sig för det fall man skulle vilja resa till en annan region för att få den bästa vården i stället för att vänta lite längre på att få vården där hemma. När det kommer till långsiktiga förutsättningar för svensk sjukvård finns det ju en anledning till att vi skjuter till nära 4 miljarder bortsett från de coronapengar som tillskjutits. Det handlar helt enkelt om att vi anser att vården behöver bättre förutsättningar och att den behöver bli robust framöver.	1292
1397	Anders W Jonsson (C)	C	Herr talman! Det är två helt olika saker. Förslaget om en nationell vårdförmedling bygger på tillgänglighetsutredningen som hade bilden att det fanns ledig kapacitet här och där och att man bara genom att anteckna och samordna den kunde få kortare köer. Det är klart att det säkert finns ledig kapacitet på marginalen men detta är inte den långsiktiga strukturella reform som behövs. I stället behövs det som Alliansen har drivit ända sedan 2014 nämligen att man går in skarpt i patientlagen och ger alla patienter i Sverige rätten att söka inte bara öppenvård utan även slutenvård var som helst i landet. Till det kommer dessutom det arbete som påbörjades under förra mandatperioden det vill säga att 1177 skulle få uppdraget att - precis som i Danmark - redovisa hur kösituationen och kvalitetssituationen ser ut på olika kliniker. Om man lade fast dessa spelregler skulle det ju vara möjligt inte minst för privata vårdgivare men även för andra att långsiktigt skala upp kapaciteten. Därmed skulle vi kunna få betydligt större volym i den svenska sjukvården. Detta med ett kontor i Stockholm som tittar på var det finns ledig kapacitet och samordnar den kommer ju inte alls att påverka på det viset. Min fråga är alltså: Varför inte ta långsiktiga strukturella grepp som man vet kommer att ha effekt? Det är ju bara att titta på exemplet Danmark. Det borde man göra i stället för att leta igenom gamla socialdemokratiska utredningar och plocka upp förslag där till exempel förslaget om ett kontor i Stockholm som ska sitta och samordna och säga: I Östersund finns det tre lediga platser på onsdag; då kanske patienterna från Gävle kan åka dit." Det är ju inte så man förändrar den svenska sjukvården. Det är inte så man angriper det Kristdemokraterna kallar de olagligt långa köerna. Om det inte blir mer verkstad kommer vi att ha olagligt långa köer även den dagen KD slutar i regeringen. "	1915
1398	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Är det något parti som talar om behovet av långsiktiga strukturella grepp är det inte Centerpartiet utan Kristdemokraterna. Vi är också glada över att vi fyra samarbetspartier nu tar viktiga steg för ett ökat statligt ansvar för svensk sjukvård. Vi kommer att utreda ett helt eller delvis förstatligande av sjukvården. Att det behövs strukturella omtag för att säkerställa att vi har en jämlik och god vård i hela landet är vi som parti fullt medvetna om och det är också regeringen medveten om. Vad gäller den nationella vårdförmedlingen vidhåller jag att det vore av stort värde för patienten att på ett mer transparent sätt kunna se var man kan få vård när man har drabbats av sjukdom och ens familj befinner sig i en väldigt tuff och utsatt situation. Det är viktigt med den informationen till patienten och möjligheten för människor att vända sig till en annan region. För att tala även om det långsiktiga är det ju så att vi för att kunna få till fler vårdplatser behöver fler läkare sjuksköterskor och annan vårdpersonal som väljer att stanna kvar inom yrket. Det är därför personalförsörjningsfrågan blir så avgörande för att vi ska kunna kapa vårdköerna och vi kommer att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen. Den kommer att kartlägga dels behovet dels ansvarsfördelningen kring personalfrågan mellan stat och region. Dessutom ska det framgå vilka konkreta insatser vi ska genomföra för att fler ska välja att söka sig till vårdyrket och för att fler ska vilja stanna kvar för att ge människor vård den dag de behöver det.	1572
1399	Lars Engsund (M)	M	Herr talman! Påhittade nyheter lögner och konspirationsteorier det vill säga fake news eller desinformation som det heter på svenska har dessvärre blivit ett kraftfullt politiskt vapen. Vi blev till exempel påminda om detta i samband med ryska mediers rapportering om kriget i Ukraina. Ett annat exempel är olika mediers rapportering om covidpandemins orsak och verkan. Jag vill kunna lita på våra medier. Jag vill kunna vara källkritisk. Jag vill kunna följa upp vilka som står bakom mediebolagen med avseende på ägarskap och ägarstruktur. Det är för mig en viktig del i källkritiken av mediers förmedlade budskap. Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-före-tag Under senare år har medielandskapet genomgått stora förändringar. Det finns i dag en uppsjö av olika medietjänster som vi användare kan ta del av. De radio- och tv-företag av olika slag som finns har stor betydelse för allmänhetens möjlighet att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället exempelvis genom nyhetssändningar och faktaprogram. Det kan vara information om allt från lokala händelser till världsnyheter. Herr talman! Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Det finns alltså goda skäl till att information om vem som äger en leverantör och om dess ägarstruktur ska vara tillgänglig. Detta ger oss användare bättre möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i de förmedlade budskapen. Jag yrkar således bifall till förslaget i utskottets betänkande. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 19.) Förvalsalternativet inom premiepensionen	1705
1400	Yasmine Bladelius (S)	S	Herr talman! Debatten vi nu har i kammaren bygger på ett så kallat tillkännagivande alltså en uppmaning från riksdagen till regeringen som föreslogs av socialutskottet under den förra mandatperioden. Det var de dåvarande oppositionspartierna som till den förra regeringen gjorde ett tillkännagivande om att på sju punkter skyndsamt vidta ett antal åtgärder för att öka antalet vårdplatser korta vårdköerna höja kapacitetsutnyttjandet främja valfriheten stärka personalförsörjningen och förbättra arbetsmiljön i vården. I en avslutande åttonde punkt angavs att den förra regeringen regelbundet skulle rapportera om genomförandet till riksdagens socialutskott. Det betänkande vi nu debatterar innehåller de två första rapporterna eller skrivelserna som vi kallar dem vilka den förra regeringen lämnade till riksdagen den 31 maj 2022 respektive den 23 augusti 2022. När tillkännagivandet föreslogs från socialutskottet debatterades frågan i samband med behandlingen av betänkande SoU36 i denna kammare i mars. Då var de partier som föreslog tillkännagivandet fortfarande i opposition och jag kan konstatera att det nu låter lite annorlunda från de nya regeringspartierna. De följer inte ens upp de motioner de hade i betänkandet. Men herr talman jag kommer inte att låta annorlunda nu jämfört med då. Vi må ha bytt regering men vårdens problem är precis desamma. Det handlar om en stor brist på personal i sjukvården. Det handlar om personal som går på knäna som inte kan springa snabbare än vad de gör som känner sig tvungna att säga upp sig för att de anser att de inte kan utföra sitt arbete på ett patientsäkert vis och för att de inte orkar längre efter att ha sprungit och sprungit år efter år. Det råder en kris inom svensk sjukvård men det handlar om en personalkris. Det finns inte tillräckligt många sjuksköterskor och läkare att anställa i synnerhet inte i den offentliga vården. Och alltför många upplever att deras arbetsgivare inte tar deras problem på allvar. Det är alldeles uppenbart att sjukvården behöver en större kostym. De som arbetar i sjukvården behöver fler kollegor. Herr talman! För att öka tillgången till rätt kompetens finns det bara en väg att gå och det är att vården anställer fler att vårdens arbetsplatser blir mer attraktiva för sin personal och börjar erbjuda bättre löner bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö. Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig. Det är regionerna som är huvudman och som ansvarar för planeringen av hälso- och sjukvården i Sverige. I det ingår naturligtvis att säkra tillgången till ett ändamålsenligt antal vårdplatser och att säkerställa en tillräcklig bemanning en god arbetsmiljö och en bra företagshälsovård. Men för att det ska fungera fullt ut måste staten komplettera regionernas ansvar med fler utbildningsplatser och fler utbildningsvägar. Staten behöver naturligtvis också stödja kommuner och regioner ekonomiskt. Vi socialdemokrater gav under vår tid i regeringsställning historiskt stora tillskott till regionerna och kommunerna för att hantera utmaningarna inom hälso- och sjukvården inte minst under pandemin. Men det står nu helt klart att det måste säkras att de tillskott som tillskjuts regionerna från staten också går till det som de var tänkta till. I region efter region såg vi hur stora överskott gjordes samtidigt som stora nedskärningar på sjukhusen beslutades av politikerna i samma regioner där pengarna lades på hög. Det är naturligtvis inte ett särskilt bra tillvägagångssätt om man vill komma till rätta med problemen på riktigt. Därför krävs det herr talman en tydlig ansvarsfördelning. Under förra mandatperioden gjorde dock Kristdemokraterna allt i denna kammare för att precis tvärtom luckra upp denna ansvarsfördelning. I stället för att lägga ansvaret för villkor och arbetsmiljö där det faktiskt höra hemma hos arbetsgivarna försökte man låtsas som att allt var regeringens fel. Det skapade en märklig debatt där Kristdemokraterna konsekvent friskrev regionerna från deras ansvar. Det är nu i stället Inspektionen för vård och omsorg IVO som i rapport efter rapport tvingas konstatera att regionerna inte har tillräckligt med personal för att kunna bemanna nödvändiga vårdplatser och att personalbristen ser ut att bli stor under flera år framöver. Som man sår får man dock som bekant skörda. Nu är det ju Kristdemokraterna som har ansvaret för den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken. Och precis som vad gäller bensinpris högkostnadsskydd för el och Archerrobotar sitter regeringen där i sin självgrävda grop. Det löftessvek som vi sett på flera andra områden gäller också hälso och sjukvården. Nu är det inte längre regeringen som ska se till att lösa krisen i sjukvården. Nu är det inte längre viktigt att ta ansvar. Nu står regionerna ensamma om att hantera situationen och några stora tillskott syns inte till när alla regioner i Sverige ser ut att gå med stora underskott nästa år. Detta duger inte herr talman. Krisen inom sjukvården kräver prioriteringar. På kort sikt måste staten tillskjuta mer pengar till regioner och kommuner för att de inte ska riskera stora nedskärningar eller uppsägningar i spåren av lågkonjunkturen och den höga inflationen. När regeringen nu har presenterat sin budget står det dock klart att den inte kommer att prioritera hälso- och sjukvården eller några stora tillskott. Regeringen lägger faktiskt mycket mer pengar på att sänka skatterna för höginkomsttagare än på välfärden. Vi socialdemokrater visar tydligt i vårt budgetalternativ var våra prioriteringar ligger. Vi avsätter i vår budgetmotion 12 miljarder i ökade generella statsbidrag till Sveriges alla regioner och kommuner. Det är dubbelt så mycket som regeringen avsätter. Det är också helt nödvändigt för att vi inte ska se de stora nedskärningarna ute i kommunerna och regionerna de kommande åren. Herr talman! Det råder en kris i sjukvården men det handlar om en personalkris. Och den kommer inte att lösas med stora skattesänkningar för oss höginkomsttagare utan det kräver prioriteringar för välfärden och dess medarbetare. Nu är det upp till bevis för de partier som skrek sig hesa före valet om att regeringen måste lösa krisen i sjukvården. Kommer de att rösta för en budget med 12 miljarder extra i generella statsbidrag eller kommer de i stället att välja en budget med hälften så stora satsningar på välfärden och stora skattesänkningar till de rika? Jag vill med detta herr talman yrka bifall till vår reservation nummer 1. (Applåder)	6521
1401	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar för ett väldigt intressant anförande från ledamoten Yasmine Bladelius. Min fråga är om ledamoten Yasmine Bladelius är nöjd med föregående regerings arbete när det kommer till att korta vårdköerna och öka jämlikheten i vården i landet så att vi inte har så stor ojämlikhet när det gäller tillgängligheten till vård exempelvis eller om det är Yasmine Bladelius mening att ju mer pengar vi lägger desto bättre blir saker och ting. Eller är det kanske så att man behöver ha en långsiktig plan och en långsiktig tanke med hur vi kommer till rätta med de utmaningar som vi ser inom den svenska hälso- och sjukvården? För mig som har suttit i opposition under lång tid står det ganska tydligt att om man haft åtta år på sig i Sveriges regering och då lyckats åstadkomma ganska lite kanske man ska ta ett litet omtag och tänka att man kanske ska ha en plan och en agenda för hur man verkligen vill göra. Jag tycker att det är ganska tydligt i Tidöavtalet att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har en väldigt tydlig målriktning för hur vi ska åstadkomma en bättre svensk hälso- och sjukvård och hur vi ska korta vårdköerna och förbättra arbetssituationen. Vi är också beredda att gå in och ta ett ökat ansvar för arbetsmiljön för våra vårdanställda. Min fråga är: Är ledamoten Bladelius nöjd med det arbete som regeringen har gjort under åtta års tid för Sveriges hälso- och sjukvård?	1422
1402	Yasmine Bladelius (S)	S	Herr talman! Jag tackar ledamoten Lindberg för frågan. När Socialdemokraterna styrde och satt i regering satsade vi historiskt stora summor på svensk hälso- och sjukvård bland annat i generella statsbidrag och riktade satsningar inte minst under pandemin vilket gjorde att vi kom så väl ur pandemin som vi gjorde. När vi socialdemokrater nu sitter i opposition satsar vi dubbelt så mycket som ledamotens parti och regeringspartierna gör i sin budget för att stärka hälso- och sjukvården i generella satsningar på regionerna och kommunerna. Vi får nu rapporter om att samtliga regioner nästa år kommer att gå med stora underskott. Då satsar ledamotens parti och regeringspartierna 12 9 miljarder svenska kronor på att ledamoten jag och vd:ar i Sverige ska få 10 000 kronor mer i våra plånböcker samtidigt som svensk hälso- och sjukvård går på knäna. Jag är helt överens med ledamoten om att vi behöver långsiktiga satsningar på svensk hälso- och sjukvård. Det är också därför som vi socialdemokrater satsar på just långsiktiga lösningar i vår budget där vi säger att det krävs personalsatsningar långsiktiga satsningar på VFU-platser och en personalförsörjningssatsning i stället för att rikta satsningarna på tillfälliga vårdplatser som personalen inte ens kommer att kunna bemanna upp för det råder en kris inom svensk hälso- och sjukvård. Vi är redo att adressera den. Är ni det ledamoten Lindberg?	1416
1403	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! Återigen glider ledamoten lite ifrån ämnet. Vi pratar om svensk hälso- och sjukvård. Det är detta vi debatterar här i dag; vi pratar inte om statsfinanserna i det stora hela. Saken är att Sverige är ett av de länder som lägger mest pengar på hälso- och sjukvård men Sverige får ut minst vård för pengarna. Detta visar någonstans på ett systemfel - vi blir de facto inte bättre och får inte mer vård för att vi lägger mer pengar. Jag kan tycka att det var oansvarigt av den föregående regeringen att hantera statens pengar på det sättet. Vi bör i stället se att det finns ett systemfel att vi någonstans måste skruva på saker och ting. Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna en rad stora reformer för att förbättra och höja kvaliteten och effektiviteten i den svenska hälso- och sjukvården. Det handlar inte minst om att få en tydlig bild av kompetensförsörjningen när det gäller den svenska hälso- och sjukvårdspersonalen så att vi inte här och nu via riktade statsbidrag får en nöjdhet med att det riktas mycket medel utan i det långa loppet kan se att vi får en stabilitet och en tydlig kompetensförsörjning ute i hälso- och sjukvården. Detta tycker jag är mycket mer ansvarsfullt än det system som den föregående regeringen använde sig av. Det visar sig ju här i kammaren att man faktiskt står på samma plats som man stod på för åtta år sedan; det har inte hänt någonting alls. Jag frågar återigen: Är ledamoten Bladelius nöjd med den insats som den föregående regeringen har gjort för att utveckla och förbättra den svenska hälso- och sjukvården?	1582
1404	Yasmine Bladelius (S)	S	Fru talman! Det låter fantastiskt vackert från ledamoten i talarstolen. Problemet är de satsningar som ledamotens parti tillsammans med regeringspartierna faktiskt gör inom hälso- och sjukvårdens område exempelvis en prestationsbaserad satsning på 1 miljard för att öka antalet vårdplatser. Trots att det kanske låter som att jag och ledamoten Lindberg är överens om problematiken är vi definitivt inte överens om lösningarna på den. När jag häromdagen samtalade om den här satsningen med en väninna som arbetar inom vården sa hon: Då kan de omöjligt ha förstått problemet. Det spelar ingen roll hur många fler vårdplatser eller vårdavdelningar som öppnas för vi har inte personal. Den personal som finns kan inte springa snabbare." Vi socialdemokrater tar problematiken på allvar och satsar i vårt alternativ långsiktigt på att se till att kompetensförsörjningen stärks framöver. Vi ser också till att öka antalet VFU-platser vilket är otroligt viktigt för att adressera den kris som råder inom svensk hälso- och sjukvård. Det handlar inte om vårdplatsbrist utan om personalbrist. Detta kräver långsiktiga lösningar och satsningar på hälso- och sjukvården före skattesänkningar till oss som redan har det gott ställt. (Applåder) "	1241
1405	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! I dag debatteras de två skrivelser som har inkommit från den föregående regeringen med anledning av den gemensamma budget som de nuvarande fyra samarbetspartierna fick igenom förra hösten och som avsåg särskilda satsningar på den svenska hälso- och sjukvården. Vårt arbete med att skruva hälso- och sjukvården rätt började alltså redan under den förra regeringens tid vid makten genom att vi lät den förra regeringen starta de reformer som vi ville genomföra. För att vi skulle få en uppfattning om vad regeringen gjorde eller inte gjorde togs ett initiativ som innebar att regeringen skulle återkomma till riksdagen med skrivelser om hur arbetet fortlöpte. Det är dessa skrivelser fru talman som debatteras i dag. Något som är ganska intressant är att de tidigare regeringspartierna - de lite mer röda partierna - nu faktiskt ställer sig bakom en del av samarbetspartiernas yrkanden från juni månad alltså från före valet. Detta innebär för mig att ledamöter från Socialdemokraterna Vänsterpartiet och Centerpartiet själva anser att deras regering har gjort ett halvdåligt jobb för skrivelserna avser ju deras egen regerings svar och samarbetspartiernas viljeinriktning och ambition vad gäller svensk hälso- och sjukvård. Det känns såklart tryggt att vi har en i princip full majoritet i utskottet för regeringens och Sverigedemokraternas politik i dessa frågor. Fru talman! Svensk sjukvård ska vara i världsklass. När Sverige har en av världens högsta skattesatser och är ett av de länder i Europa som lägger mest resurser på sjukvård mätt i andel av bnp är det givetvis oacceptabelt att det i dag finns människor som dör i vårdköer. Samtidigt väljer rekordmånga som arbetar inom vården att avsluta sin karriär inom vårdyrket på grund av en ohållbart tung arbetsbelastning och alltmer försämrade arbetsvillkor som skapar en fullkomligt ohållbar situation. I stället för att rikta insatser dit vi har tyckt att de behövts har tidigare regeringar inte lyckats göra skillnad på riktigt. Ett välfärdsland som Sverige förtjänar bättre fru talman och därför är jag stolt glad och positiv till att vi nu kan fortsätta det redan påbörjade arbetet. Att Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna i Tidöavtalet har kommit överens om många avgörande reformer för den svenska hälso- och sjukvårdens framtid är riktigt bra för Sverige. Fru talman! Vi har som ambition att svensk sjukvård ska ligga i framkant och hålla hög internationell kvalitet. Det är av stor vikt för oss att patienter behandlas med evidensbaserade och effektiva behandlingsmetoder och att väntetiden är inom den svenska vårdgarantins ramar. Det är också viktigt att vårdyrkets status är hög så att vården både kan locka ny arbetskraft och behålla den kompetens och den personal som finns. Att vara vårdpersonal i Sverige är något man ska vara stolt över - det ska vara eftertraktat. Att påbörja denna mandatperiod med Tidöavtalet som grund är för mig och Sverigedemokraterna betryggande i arbetet mot detta nya mål fru talman. Vi tror på Sverige och vi tror på den svenska sjukvården. Vi är alla väl medvetna om att hälso- och sjukvården i dag uteslutande styrs av de 21 regionerna. Detta har skapat en stor ojämlikhet där vården skiljer sig markant beroende på var i landet man bor. I vissa landsbygdsorter kan väntetiderna till exempel vara upp till dubbelt så långa som väntetiderna för samma vård i andra samhällen och städer. För att Sverige ska få en fungerande vårdkedja som håller god kvalitet där vårdpersonalen mår bra och där patienter får plats och vård inom vårdgarantin behövs det en tydligare nationell styrning menar vi. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor fru talman. I Tidöavtalet ger vi tydliga besked: Nationell styrning av vården ska till för att säkerställa bland annat detta. Vidare ser vi med oro på hur föregående regering i någon mening har brustit i stora delar av sjukvården och försatt människor i väldigt långa köer. Sverige har för få intensivvårdsplatser i förhållande till jämförbara länder i Europa vilket inte minst blev tydligt under pandemin. Därför behöver dimensioneringen av intensivvårdsplatser öka. Styrningen av detta behöver intensifieras nationellt för att vi ska kunna få en bred lägesbild vilket saknas i dag. I Tidöavtalet tar samarbetspartierna bland annat upp frågan om en nationell långsiktig plan för att eliminera bristen på vårdplatser. Långa köer är ett problem och en utmaning inom den svenska sjukvården. I dag skiljer det sig dessutom åt beroende på vilken del av landet man tillhör som jag nämnde alldeles nyss. Det finns inget samlat samordningsansvar för vårdköerna. Vi från vår sida har drivit frågan om ett vårdgarantikansli med en nationell väntelista där behandling och operationer presenteras för dem med längst vårdköer. Den som har rätt till vård skulle exempelvis då i princip på 1177 kunna jämföra kvalitet och väntetider för de behandlingar som finns tillgängliga i Sverige. Patienten ska också kunna söka vård fritt i den region där vården finns. Även här har samarbetspartierna enats om viktiga reformer. En nationell vårdförmedling i statlig regi som vi benämner det i Tidöavtalet ska tas fram. Svensk sjukvård står inför stora utmaningar där region efter region uppger att de lider brist på personal på många olika avdelningar. Inte minst har psykiatrin och barnmorskeavdelningar runt om i landet varit kraftigt eftersatta på grund av personalbrist. För att rekrytera fler till exempelvis sjuksköterskeutbildningen anser vi att regeringen behöver börja i rätt ände. Vårdyrket har länge nedprioriterats och vi måste göra det mer attraktivt att arbeta inom vården i Sverige. Vi behöver se över lönebilden men vi behöver framför allt kraftigt förbättra arbetsvillkoren. Jag vill tycka fru talman att vi är väldigt tydliga i Tidöavtalet: Vi behöver en nationell plan och styrning av kompetensförsörjningen för att kartlägga behovet av vårdpersonal. Av kartläggningen ska också framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen ska stärkas för att vi långsiktigt ska kunna klara behovet i hela Sverige. Fru talman! Sverigedemokraterna vill göra skillnad på riktigt. Med Tidöavtalet som grund finns nu en tydlig plan för att vända skutan i rätt riktning igen för den svenska hälso- och sjukvården. Det är ett gediget arbete som kommer att ta lång tid att reparera efter tidigare styre och Sverigedemokraterna är beredda att tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna lägga i de extra växlar som krävs och som Sverige behöver. Fru talman! Den svenska sjukvården ska bli bra igen!	6759
1406	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Jag hörde just Sverigedemokraternas sjukvårdspolitiska talesperson säga att sjukvården styrs endast av våra 21 regioner. Men vi har ju en del att säga till om här i kammaren också med all den omfattande lagstiftningen. Även EU påverkar till viss del svensk sjukvård exempelvis med patientrörlighetsdirektivet. Vi ska heller inte glömma att kommunerna står för en stor del av den svenska sjukvården. Det var ett sakpåpekande men det var inte därför jag begärde ordet. Ett av de stora problemen i svensk sjukvård är arbetsmiljön. Jag besökte i går bup i Västmanland. De har på ett oerhört framgångsrikt sätt lyckats få ned köerna på riktigt - inte bara på olika mätpunkter utan de har på riktigt fått ned köerna. Jag var nyfiken och frågade vad det beror på. Hur har de burit sig åt? Jo sa de det handlar om arbetsmiljön. Ser man till att psykologer kuratorer barnpsykiatrer och sjuksköterskor trivs på jobbet - trivs i betydelsen att man känner att man gör en riktigt riktigt bra insats - då vill de jobba här och då har vi grundförutsättningarna för att faktiskt kunna korta köerna. Det fanns mycket mer också. Det finns en del i den nuvarande politiken det vill säga Tidöavtalet som för att citera en liberal partiledare Sverigedemokraterna har släpat in". Två exempel är det här med att begränsa rätten till att använda tolk i sjukvården och att man ska ha en helt ny uppgift som sjukvårdsanställd nämligen att ange patienter som saknar tillstånd att vara i Sverige. När jag träffade bup i Västmanland tänkte jag på hur det skulle påverka arbetsmiljön för psykologer kuratorer och barnpsykiatrer som möter de här familjerna i kris. Jag ställde inte frågan där men jag skulle vilja ställa den till Linda Lindberg. De viktiga kraven som Sverigedemokraterna har fått in i sjukvårdspolitiken minskar möjligheten att använda tolk och ger sjukvårdspersonalen i uppgift att ange dem som saknar tillstånd att vara i Sverige. Hur skulle det påverka arbetsmiljön? "	1992
1407	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! Regionerna styrs mycket riktigt inte allena av sig själva så att säga. Jag är helt medveten om det. Tack för korrigeringen! Jag instämmer helt med ledamoten Jonsson. Arbetsmiljön är oerhört viktig. En av grundstenarna i att få den personal och den kompetens som krävs är ju att vi har en dräglig arbetsmiljö. Den vill vi se över och vi är beredda att från statligt håll också gå in med incitament och medel för att man ska få till den drägliga arbetsmiljö som krävs. Utan personal och kompetens kan vi ju omöjligen korta vårdköerna och omöjligen få in ny personal i vården. Vi vet också att det finns signaler att man efter utbildning väljer att inte söka tjänster inom vården eftersom det är en så stressig och ohållbar situation. Arbetsmiljön är alltså helt grundläggande för att komma till rätta med dessa delar. Det har varit ett gott samarbete kring Tidöavtalet. Samtliga partier har fått in viktiga reformer. Den nationella vårdförmedlingen som vi har kallat det är en av flera viktiga reformer. Vi får in en särskild satsning på forskning om kvinnors hälsa till exempel och cancerfrågan har vi fått med. Där finns väldigt många viktiga delar. Tolkning ligger egentligen utanför samarbetsavtalet just vad gäller svensk hälso- och sjukvård men berörs någonstans när det ska utredas. Jag minns inte riktigt i detalj frågan som Anders W Jonsson ställde men saken är att först och främst ska det utredas för att se hur man kan göra det kanske genom att ta in en patientavgift. Ordalydelsen är ju inte att rätten till tolk ska plockas bort utan frågan är vem som ska bekosta tolken. Bland annat i Danmark har man ett system med en patientavgift. Det kanske vore något. Min fråga tillbaka till Anders W Jonsson är hur han själv tycker att tolkfrågan ska hanteras.	1793
1408	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Det blir lätt lite fluffigt när man säger att vi ska förbättra arbetsmiljön för dem som jobbar i sjukvården. Det är faktiskt konkreta saker som vi beslutar här i kammaren som har avgörande betydelse för arbetsmiljön för sjuksköterskor och läkare. Det är de krav vi ställer på dokumentation det är de krav vi ställer på it-system och det är den detaljstyrning som vi har en benägenhet att ägna oss åt. Vad gäller Tidöavtalet är de delar som Sverigedemokraterna har släpat in" i avtalet för att citera en partiledare just att minska möjligheten att använda tolk och ge sjukvårdspersonalen en helt ny uppgift som de aldrig har haft tidigare nämligen att vara kontrollanter av huruvida de som söker sjukvård har tillstånd att vistas i landet eller inte. Har de inte tillstånd ska man inte bara ta hand om deras ångest och deras lunginflammation utan då ska man också lyfta telefonen och ringa ett anmälande samtal. Min väldigt konkreta fråga till den sjukvårdspolitiska talespersonen Lindberg från Sverigedemokraterna gäller dessa två specifika sverigedemokratiska punkter som man har fått in i den gemensamma sjukvårdspolitiken. Hur kommer det att påverka arbetsmiljön för den psykolog i Västerås som ska möta en krisande familj där språket kanske inte är det bästa och där man dessutom kanske inte har tillstånd att vistas i landet? Hur påverkar det psykologens känsla av att kunna göra ett bra jobb? Hur påverkar det arbetsmiljön? Om det här går igenom tror jag att det kommer att få en avgörande påverkan på arbetsmiljön för alla som jobbar i sjukvården. Det skulle vara intressant att höra vilken bedömning Linda Lindberg gör av hur de här två konkreta sverigedemokratiska förslagen i Tidöavtalet faktiskt påverkar arbetsmiljön för hundratusentals sjukvårdsanställda. "	1791
1409	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! Det är jätteintressant att ledamoten verkar ha full insyn i vilka förhandlingar som har skett vad gäller Tidöavtalet och vilka reformer och förslag som olika partier har fått in. Det här är ett av väldigt många förslag som Sverigedemokraterna har fått in i Tidöavtalet. Det har egentligen inte särskilt stor bäring på hälso- och sjukvårdskapitlet i stort skulle jag vilja påstå utan det finns betydligt större och viktigare reformer utifrån hälsoperspektivet. Vi pratar bland annat om ökad nationell styrning för att öka jämlikheten i den svenska hälso- och sjukvården. Det är oerhört viktigt. Det ska inte spela någon roll om man bor i Skåne eller i Västerbotten när det gäller till exempel vilken insulinpump man ska få. Det ska helt enkelt inte spela någon roll var i landet man bor för att man ska få en bra och högkvalitativ vård och för den delen även bra läkemedel. Vi kommer att kartlägga vårdpersonalens behov och analysera det grundligt. Det finns otroligt många delar i Tidöavtalet som jag är övertygad om att också ledamot W Jonsson tycker är fantastiskt bra. Vi har ändå suttit i socialutskottet tillsammans och har skickat en hel del gemensamma tillkännagivanden till den föregående regeringen om saker som vi har varit helt överens om. Det blir alltså lite raljant och märkligt att W Jonsson plötsligt står på andra sidan och låtsas som att han inte har någon som helst koll på vad som hände i socialutskottet under förra mandatperioden. Det bör han kanske korrigera. Till syvende och sist är tolkfrågan ganska intressant. I Sverige lägger vi oerhört stora belopp på tolkar. Man kan fråga sig vem som ska betala egentligen. Tycker W Jonsson att det är rimligt att någon som har bott i Sverige i 20 år per automatik ska få rätt till tolk? Eller är det rimligt att man någonstans på vägen bör lära sig svenska språket så pass bra att man kan få hjälp att få ett plåster?	1906
1410	Kalle Olsson (S)	S	Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande Förvalsalternativet inom premiepensionen . Där behandlas regleringen av Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepensionen åt dem som inte själva har valt fonder för sin premiepension det vill säga det så kallade förvalsalternativet. Sjunde AP-fonden är den största aktören inom premiepensionssystemet. Vid utgången av 2021 förvaltade fonden 970 miljarder alltså närmare två tredjedelar av de totala tillgångarna i systemet. Förslagen i betänkandet innebär bland annat att Sjunde AP-fonden får större möjligheter att placera medel i vissa slags tillgångar och att målet för Sjunde AP-fondens fondförvaltning även i fortsättningen kommer att vara detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort det vill säga ett sparande av hög kvalitet som ska ge trygga pensioner. Vidare införs också ett hållbarhetsmål för Sjunde AP-fonden som innebär att förvaltningen ska ske på ett som man säger föredömligt sätt. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Förvalsalternativet inom premiepensionen Denna nya inriktning ligger helt i linje med de förändringar som sedan tidigare gjorts i Första Andra Tredje Fjärde och Sjätte AP-fondens placeringsregler. Exempelvis meddelade Första AP-fonden häromåret att de avinvesterar i bolag med fossil verksamhet eftersom ledningens bedömning var att investeringar i kol olje- och gasindustri kan medföra högre finansiell risk och en negativ klimatriskexponering. Sammantaget har vi över tid sett att Första-Fjärde AP-fonden har minskat sina koldioxidavtryck kraftigt och det förhållandet att takten i minskningen har ökat efter att de nya placeringsreglerna trädde i kraft visar att den nya fokuseringen på hållbarhetsarbete har gett frukt. De skärpta skrivningarna om föredömlig förvaltning är sprungna ur den överenskommelse som fem partier i Pensionsgruppen ingick redan 2017. Betänkandet bottnar alltså i en bred politisk samsyn vilket känns extra viktigt att påminna om i dag när ingen allra minst vad det verkar regeringen själv riktigt vet vad som kommer att hända härnäst när det gäller pensionerna - efter närmare tre decenniers nära politisk samverkan om dessa. Herr talman! Det finns givetvis också ett stort värde i att vi nu politiskt markerar ett större hållbarhetsansvar även för Sjunde AP-fonden. Man kan dock fråga sig vad det är värt i ljuset av den nya klimatfientliga väg som regeringen har slagit in på. Politiskt ledarskap är avgörande för att vi ska klara omställningen till ett mer socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Det går inte att bortse från att ledningarna i AP-fonderna eller näringslivet i stort hör samma sak som alla vi andra hör när finansministern avmätt konstaterar att om vi inte klarar klimatmålen så gör vi inte det. Man undrar vad regeringens reaktion blir för den händelse att Sjunde AP-fonden inte klarar hållbarhetsmålen. Vad kommer vi att möta då? En likgiltig axelryckning? Herr talman! Risken är överhängande att det blir vi andra riksdagspartier som får bevaka att de hållbarhetsmål vi fastslår inte blir mer än vackra ord på ett papper. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)	3300
1411	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Vården är fortfarande i kris. Det kommer den att vara ganska länge tror jag. När budgeten lades fram hörde jag inte något klang och jubel från vårdfacken utan en stor oro från regionerna och vårdarbetarna på olika sätt. Signumet för den här regeringen tycker jag är: less is more. Så skulle man kunna översätta det. SKR gick ut ganska tidigt och sa: Vi behöver ungefär 20 miljarder i ökade statsbidrag för att bibehålla den nuvarande nivån när det gäller hela välfärden inklusive hälso- och sjukvården. Det blev 6 miljarder från regeringen plus de andra summorna. Det här blir lite av en budgetdebatt men jag väntar mig att få veta detaljerna. Jag undrar hur ni tänkte Linda Lindberg. Skulle de 6 miljarderna i tillskott bära den stora kris som ändå finns inom hälso- och sjukvården och som handlar om personalen? Det är en personalkris. Det fattas inte sängar utan det fattas personal som ska utbildas och anställas med jättebra villkor för att de ska vilja stanna och jobba inom hälso- och sjukvården. Det handlar också om att prioritera. Sverigedemokraterna har stort inflytande eftersom ni är det största partiet i det partigäng som nu har bildat regering. Ni måste ha stor makt. Jag undrar förstås hur det blev bara 6 miljarder om man nu ska walk the talk. Det flödar inte av pengar och resurser utan människor springer benen av sig inom hälso- och sjukvården. Jag undrar hur ni tänkte om ni ska kunna uppfylla alla de löften ni ger. Det finns många bra rubriker i slottsavtalet. Men jag undrar vad ni ska fylla dem med.	1553
1412	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! När det kommer till personalfrågan är vi helt överens ledamoten Rågsjö. Jag tror inte att något av de riksdagspartier som är representerade här i kammaren tycker att personalfrågan inte är angelägen. Den är otroligt angelägen. Det är framför allt kommunerna som får ta sitt ansvar även om vi vet att många kommuner har tuffa budgetförhållanden. Det är mycket pengar som ska satsas och mycket saker som ska falla på plats alltifrån socialtjänst till äldreomsorg och många andra viktiga delar. Men på kommunal nivå får man helt enkelt se till att ha en sjyst och bra arbetsmiljö. Det är samma sak på regionnivå. Men när vi år efter år ser att de inte mäktar med att hantera situationen och att den på grund av olika faktorer blir alltmer ohållbar behöver staten gå in och se till att få till en dräglig arbetsmiljö ute i verksamheterna. Då kan vi stimulera att personal återgår till vårdyrket men också få in ny personal som vill stanna. Det är grundläggande för att vi ska kunna komma vidare korta vårdköer och kompetenshöja. Jag tror inte att någon tycker något annat. Det handlar egentligen bara om att göra. Precis som jag sa tidigare handlar saken kanske inte enbart om att slussa in mer kapital. Man behöver kanske se till vad som behöver förändras och skruvas på för att öka effektiviteten. Jag säger inte att vi inte ska satsa pengar. Det är jätteviktigt. Det måste vi verkligen göra. Men vi ser redan i dag att Sverige är ett av de länder som betalar allra mest för hälso och sjukvården men får ut minst vård. Vart tar pengarna vägen? Det är min fråga till Karin Rågsjö.	1600
1413	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Ja vart tar pengarna vägen? Man måste kanske titta på båda sakerna. Nu är det på det sättet att det är en stor kris. Det är tydligt att det fattas personal. Det är tydligt att det finns vårdplatser som inte är bemannade. Det är en jättekris. Då undrar jag hur ni som stödparti till regeringen och med stort inflytande med tanke på att ni är det största av de partierna kan landa i att bara öka statsbidragen Linda Lindberg. Det är de som gör att det går att anställa personal. Man kan ha alla möjliga summor och rubriker i sin budget men om man inte kan leva upp till ett slags grund ett fundament att stå på blir det nästan nada. Och det är vad regionerna säger. Jag tror inte att pengarna åker ned i svarta hål. Men om det är fullständig kris och det inte finns någon personal som kan ta emot de pengar som ni skickar ut i form av riktade statsbidrag kommer de att försvinna till något annat. Det är ett tips från mig. Jag undrar varför ni valde att gå in med bara 6 miljarder i tillskott utöver det som lagts tidigare. SKR sa att det behövs 20 miljarder. Varför valde ni då att sänka skatten för dem som tjänar absolut mest? Den summan landar enligt Socialdemokraterna på 12 9 miljarder. Vi höjer budet till 13 miljarder. Det är ganska mycket pengar. Frågan är om just den satsningen är mest värdefull. Kunde man inte i stället ha valt att lägga pengarna på just välfärden? Det är det diskussionen kommer att handla om också när det gäller budgeten. Och det är det jag undrar när jag läser detta och det jag hör när regionerna ringer till mig och berättar hur det kommer att bli. 21 regioner kommer att gå med underskott. Då undrar jag varför Sverigedemokraterna gjorde valet att satsa på dem som har det absolut bäst.	1750
1414	Linda Lindberg (SD)	SD	Fru talman! Jag har som motto att alltid försöka svara på de frågor som ställs. Men här är vi ganska långt ifrån den skrivelse Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som vi ska debattera här i dag. Den tar upp otroligt viktiga delar: kompetensförsörjningen hur vi ska få bättre utbildningsplatser och hur vi ska korta vårdköerna. Jag tänker att budgetdebatten kommer att vara en särskild debatt och att vi där kan analysera varandras budgetförslag. Jag återkommer jättegärna i frågan när jag haft möjlighet att analysera Vänsterpartiets budgetförslag. Därför tänker jag att vi kan vänta med den debatten till en annan gång. Men precis som ledamot Rågsjö säger är personalfrågan angelägen. Jag är helt övertygad om att vi är överens om att den måste åtgärdas. Utmaningen är att vi inte är riktigt överens om exakt hur den ska åtgärdas. Men vi behöver få till en långsiktig plan och strategi för kompetensförsörjningen inom den svenska hälso- och sjukvården. Det är oerhört angeläget till att börja med. Vi måste också få till en dräglig arbetsmiljö ute i våra verksamheter. Det är högt prioriterat. Vi behöver titta på det. Och det kommer vi att göra. Vi kommer att vara en blåslampa på regeringen och se till att det sker. Det kan jag försäkra ledamot Rågsjö.	1277
1415	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Regeringar kommer och går men vårdkrisen består skulle man kunna säga. Det finns fakta som visar de extrema överbeläggningarna runt om i landet på sjukhuskliniker och vårdavdelningar - 100-130 procent veckorna igenom. Det toppas med 150-200 procents överbeläggningar vissa veckor. Detta är extremt och långt ifrån de 90 procent som vi brukar prata om i sjukvårdspolitiken och som sägs vara gränsen för att bedriva en patientsäker vård. Så är läget. Det är detta ingångsvärde vi går in i med en ny regering tyvärr med stora förväntade nedskärningar inom vården. Vårdens och omsorgens stora behov och personalens återkommande utmaning handlar i slutänden om en sak: tid. Att kunna ge tid i vården är avgörande men det är en bristvara. Anställningar inom vård och omsorg borde vara eftertraktade inte sant? De som jobbar där borde vilja stanna kvar. Detta är en superviktig fråga. Vänsterpartiet vill reformera personalpolitiken så att fler människor vill börja arbeta inom hälso- och sjukvården samtidigt som de som jobbar där nu vill stanna kvar. Så är det inte riktigt i dag. Grunden för att öka antalet vårdplatser är precis som tidigare talare har sagt personaltäthet. I takt med att befolkningen växer och andelen äldre ökar måste det finnas incitament för att hjälpa till och man måste se till att de hamnar i en bra sjukvård och primärvård. Detta är A och O. Man måste se över resurserna för att kunna förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön på olika sätt. Detta har vi pratat om under de åtta år som jag suttit i socialutskottet plus denna mandatperiod. Vi anser att det behövs åtgärder på detta område som bör styras av en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa. Jag anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en sådan. Jag yrkar därför bifall till reservation nummer 2. Vården är som sagt i kris. Köerna växer fortfarande och då måste man ha något slags plan som dras igång snabbt för att stoppa detta. Jag kommer in lite på budget som de flesta - det är svårt att inte göra det nu när alla släpper sina budgetar. Den SD-styrda högerregeringens statsbudget blev en kalldusch för vården. SKR:s ordförande som för övrigt är partikamrat med finansministern var inte nådig utan kallade tillskottet till regionerna otillräckligt. Det hade behövts minst 20 miljarder i ökade statsbidrag säger SKR och det blev 6 miljarder. Jag tror verkligen inte att less is more utan vi får diskutera detta i december. Vi valde att lägga oss på en annan summa 24 miljarder mer inom samma ram. Vi har ingen sedelpress i källaren utan vi har prioriterat annorlunda. Vi tycker exempelvis inte att det är en bra idé att ge dem med inkomster över 46 000 en skattesänkning. Man undrar: Är detta vad vården behöver just nu eller vad ska vi göra åt det? Nu fru talman kommer jag in på ett favoritämne som jag alltid brukar diskutera. Det handlar om den oreglerade marknaden som jag tycker är intressant. Inga andra välfärdsländer i Västeuropa låter marknaden styra primärvården så som Sverige gör enligt forskare. Det gör inte ens Danmark som alla pratar om nu och som sjukvårdsministern blickar mot när hon vill göra vården mer jämlik. Sveriges skattefinansierade vårdsystem är det enda i Västeuropa utan etableringskontroll. Jag tycker att vi kan diskutera hur bra detta blev. Inte ens de privata allmänläkarna får öppna mottagningar var de vill i Danmark. Regionerna fördelar ett visst antal tillstånd och förhandlar med läkarna om villkoren berättar Finn Diderichsen som är läkare och professor emeritus inom socialmedicin på Köpenhamns universitet och som också har arbetat på Karolinska institutet. Detta säger han i en artikel i DN. Det kanske är bra att tala om att det alltså inte är Vänsterpartiet som har suttit och fabulerat. Om man kommersialiserar vården är det oerhört viktigt att styra var läkarna etablerar sig. Eftersom det är mest lönsamt att jobba i områden där patienterna är friskare blir det en större etablering i friskare områden. Detta har man velat undvika i Danmark säger Finn Diderichsen så klokt. Men det gör vi inte i Sverige. Detta tycker jag fattas i slottsavtalet och i det jag ser framför mig. Här regleras inte marknaden utan här är vårdmarknaden helig. Etableringsfriheten gör vården mer ojämlik. Jag tror att med Sverigedemokraterna i ena handen och lobbyisterna från vårdbolagen i den andra blir det som det blir inom svensk vård.	4426
1416	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Svensk hälso- och sjukvård är fantastisk och presterar i internationell jämförelse mycket goda resultat. Som exempel på detta kan nämnas att Sverige tillhör de länder som har absolut lägst så kallad undvikbar dödlighet alltså dödlighet som vård och behandling kan påverka. Svensk hälso- och sjukvård bärs upp av tiotusentals engagerade och kompetenta medarbetare som varje dag gör sitt yttersta för att ge den allra bästa vården behandlingen och omsorgen. Men fru talman svensk hälso- och sjukvård har också långa vårdköer för få vårdplatser och oacceptabelt stora regionala skillnader. Och detta är problem som inte uppkom under pandemin. Nej detta är problem som närmast är att beskriva som kroniska. Samtidigt är det min och Moderaternas bestämda uppfattning att det går att ändra på denna situation. Det behöver inte vara så här. Vi är övertygade om att det med rätt ledarskap och med reformer som tar itu med de problem och utmaningar som svensk hälso- och sjukvård har går att bota de sjukdomar som det svenska hälso- och sjukvårdssystemet drabbats av. Vi är övertygade om att det går att skapa en hälso- och sjukvård där man inte bara får rätt vård utan också vård i rätt tid. Vi är övertygade om att det går att skapa en mer jämlik svensk hälso- och sjukvård. Den tidigare socialdemokratiska och dessförinnan rödgröna regeringen saknade dessvärre kraft och förmåga att ta itu med hälso- och sjukvårdens problem. Utvecklingen gick i många avseenden åt helt fel håll. Redan före pandemin hade vårdköerna fördubblats och under pandemin växte sig vårdköerna naturligtvis ännu längre när vård fick ställas in eller skjutas upp. Det var mot denna bakgrund som vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna Liberalerna och Centerpartiet lade fram ett gemensamt utskottsinitiativ för att förmå den dåvarande regeringen att öka antalet vårdplatser korta väntetiderna och främja valfrihet i vården. Och vi krävde att regeringen återkommande skulle rapportera om hur arbetet framskrider därav de två skrivelser från regeringen som vi bland annat debatterar i dag. Fru talman! De två skrivelserna från den förra regeringen är tyvärr ingen särskilt upplyftande läsning. I skrivelserna gapar det tomt på idéer reformer och konkret handling. I dag finns dock all anledning att känna hopp och tillförsikt. Vi har ju fått en ny regering. Äntligen har vi fått en handlingskraftig regering. Äntligen har vi fått en regering som är fast besluten att på hälso- och sjukvårdens område genomföra en ambitiös och omfattande reformagenda som vi i de fyra samarbetspartierna har enats om. Med Tidöavtalet och regeringens nyss avlämnade budgetproposition har vi stakat ut vägen framåt och påbörjat det mödosamma arbetet med att korta köerna öka vårdplatserna och utveckla hela den svenska hälso- och sjukvården. Fru talman! Låt mig nämna något av allt som den nya regeringen nu avser att göra och som svarar upp mot just precis det som efterlystes i det utskottsinitiativ från den förra mandatperioden som alltså är grunden för dagens debatt. För att korta köerna satsar regeringen 3 miljarder årligen på prestationsbaserad ersättning. Samtidigt påbörjas arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling. Vårdens samlade kapacitet måste utnyttjas bättre och patienter ges bättre information om var i landet det finns ledig kapacitet. Inrättandet av en nationell vårdförmedling är viktigt både för att korta vårdköerna och för att stärka den enskilda patientens ställning. En av orsakerna till dagens långa vårdköer är bristen på disponibla vårdplatser. Därför ska en nationell långsiktig plan för att minska bristen på vårdplatser sjösättas. Bristen på vårdplatser ska kartläggas och för att öka antalet vårdplatser ska en prestationsbaserad ersättning införas. Hela 2 miljarder satsas på detta redan nästa år och sedan beräknas lika mycket behöva satsas såväl 2024 som 2025. Helt grundläggande för att kunna åtgärda bristen på vårdplatser för att öka tillgängligheten liksom för att minska de omotiverade regionala skillnaderna är kompetensförsörjningen. Därför är jag glad att den nya regeringen avser att göra precis det som vi moderater länge har efterfrågat nämligen att ta ett större nationellt ansvar för de så viktiga personalförsörjningsfrågorna. Regeringen ska ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Konkret handlar detta om en bredd av insatser för att förbättra arbetssituationen för de anställda inom hälso- och sjukvården. Det handlar exempelvis om insatser för att förbättra arbetsmiljön och skapa bättre utvecklingsmöjligheter i arbetet men också om att stödja arbetet för att öka vidareutbildningen för sjuksköterskor. Vi vet att det är synnerligen stor brist på inte minst specialistsjuksköterskor med inriktning på till exempel anestesi intensiv- och operationssjukvård. Sammantaget avsätter regeringen 3 2 miljarder 2023 för att stödja regioners och kommuners arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning. För arbetet med att skapa utvecklings- och karriärmöjligheter avsätts dessutom 500 miljoner nästa år. Fru talman! Vi kommer om några veckor att få möjlighet att återkomma till dessa budgetsatsningar när vi har budgetdebatt om hela utgiftsområde 9. Men nämnda satsningar är exempel på hur regeringen redan nu i sin blott första av förhoppningsvis många budgetpropositioner gör stora och strategiskt viktiga satsningar för att utveckla vården. Det handlar om att korta köerna förbättra jämlikheten över landet samt förbättra arbetssituationen för dem som som jag nämnde i min inledning bär upp den svenska hälso- och sjukvården nämligen medarbetarna. Med det vill jag tacka för ordet och yrka bifall till utskottets förslag.	5731
1417	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag instämde i en stor del av det Johan Hultberg inledde sitt anförande med att säga. Jag tänkte nästan att han hade kopierat något av mina många anföranden från riksdagens kammare. Det handlar om att svensk sjukvård presterar oerhört bra. Vi har en fantastisk välfungerande sjukvård som har resultat som man i övriga världen bara skulle drömma om. Men med det sagt har vi också utmaningar på ett stort antal områden och flera av dem satte allianspartierna tillsammans fingret på när vi drev igenom tillkännagivandet. Där delar jag inte längre Johan Hultbergs syn på hur vi ska styra sjukvården. Jag minns en sjukvårdsdebatt från augusti eller september alltså för några månader sedan där Vårdförbundet eller Sveriges läkarförbund sa: För Guds skull inga fler specialdestinerade statsbidrag! Det är inte på det viset man kan styra svensk sjukvård. Svensk sjukvård måste styras genom lag och förordning och genom att regionerna har tillräckligt med pengar. Det var nog jag som kommenterade och sa: Just nu håller nog alla vi som är med i den här panelen om det. Men den av oss som får ansvar för sjukvårdspolitiken i regeringen kommer att älska specialdestinerade statsbidrag. Det är vad vi nu ser. De satsningar som görs på sjukvårdens område är återigen specialdestinerade statsbidrag. Den här gången görs det för att få fram fler vårdplatser. Vore det inte klokare undrar jag att vi i stället för att lägga sparbeting på de svenska regionerna såg till att de fick tillräckligt stora ekonomiska resurser och att man samtidigt såg till att Inspektionen för vård och omsorg jagade de svenska sjukvårdshuvudmännen med blåslampa? Bristen på vårdplatser är ett akut problem. Det är så på samtliga svenska sjukhus på vissa mer och på vissa mindre. Vore det inte bättre att använda den styrmetoden i stället för att återigen hemfalla till riktade statsbidrag?	1914
1418	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Tack ledamoten Jonsson för frågan! Vi är i grunden överens om att Sveriges kommuner och regioner behöver mer av generella statsbidrag. Det är politikerna lokalt i våra regioner och naturligtvis också våra kommunpolitiker som bäst känner till de lokala förutsättningarna och kan göra anpassningar. Med det sagt tror jag ändå att det när staten skjuter till ytterligare medel till i det här fallet regionerna som vi nu debatterar är viktigt att man också ställer krav på prestation att de ska leverera resultat. När Alliansen styrde tillsammans hade vi en framgångsrik kömiljard. Det var ett viktigt verktyg för att vi då lyckades korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten i vården. Det satte fokus politiskt men också ekonomiskt genom stimulansbidraget i form av en resultatbaserad kömiljard. Med erfarenhet från det har vi nu gått vidare med ett förslag om att vi också behöver en prestationsbaserad ersättning för att öka antalet vårdplatser. Exakt hur det ska se ut får vi naturligtvis återkomma till. Sedan är det även på det viset att vi i den budget som regeringen har lämnat på riksdagens bord ökar de generella statsbidragen. Det gör vi trots att vi befinner oss i ett väldigt tufft ekonomiskt läge med väldigt stora behov inom många områden. Samtidigt är det oerhört viktigt att regeringen inte driver på inflationen genom att lägga fram en expansiv budget. Vi har ändå lyckats förstärka resurserna till våra regioner. Kommer det att fullt ut kompensera kostnadsökningarna ute i regionerna och kommunerna? Nej det kommer det inte. Det är tuffa tider som möter staten våra hushåll kommunerna och regionerna. Då är det naturligtvis otroligt viktigt att vi håller fast vid en stark arbetslinje. Det är Moderaterna alltid garanten för. Det är vad som skapar resurserna till vill välfärden. Jag får nog återkomma till frågorna om hur vi kan stärka Ivo och så vidare i min nästa replik.	1923
1419	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Bristen på vårdplatser är ett akut problem som direkt hotar patientsäkerheten. På Sundsvalls sjukhus - Region Västernorrland som Moderaterna och Socialdemokraterna styrt tillsammans - säger läkarna: Vi befinner oss nästan i fritt fall. Man lägger in hjärtpatienter på psykavdelning beroende på att det är en sådan platsbrist. Det blir ändå en central fråga för oss att diskutera. Hur ska vi från nationell nivå styra den svenska sjukvården? Den modell som nu regeringen återigen går in i med specialdestinerade statsbidrag för att lösa än det ena och än det andra har historiskt visat sig inte vara en särskilt skarp styrmodell. Det är betydligt mer effektivt i det läget att se till att regionerna har tillräckliga resurser för att bedriva en patientsäker sjukvård genom att staten ger ordentliga tillskott. Vi ska samtidigt ha Inspektionen för vård och omsorg som med oerhört skarpa medel kan åka runt i landet och utöva tillsyn och se till att patienter vårdas på den avdelning där man har specialistkompetensen och att man inte utlokaliserar patienter eller för den delen har överbeläggningar. Just den kombinationen har visat sig vara väldigt effektiv. I stället gör nu regeringen tvärtom och det är vad som oroar mig. Den lägger fram en budget som kommer att diskuteras senare. Den innebär de facto att regionerna är tvungna att gå in med väldigt tuffa sparbeting. Samtidigt plockar man ut pengar för ett specialdestinerat statsbidrag som ska vara inriktat på att lösa just ett problem. Risken är att de tillfälliga pengarna inte kommer att kunna användas till att göra långsiktiga strukturella förändringar i sjukhusens sätt att arbeta. Jag är allvarligt oroad över den styrmodell som även den här regeringen verkar gå in i.	1754
1420	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Jag tycker att ledamoten Jonsson delvis talar lite grann emot sig själv. Han inleder med att säga att vårdplatsbristen är ett akut problem. Sedan tycker han inte att vi ska använda de verktyg som vi ändå kan använda kortsiktigt för att snabbt få till förändring nämligen till exempel ekonomiska incitament. Det är för tidigt att döma ut ett system som vi ännu inte fått på plats. Jag instämmer i att det är viktigt att vi gör precis det som ledamoten Jonsson lyfter fram. Det handlar om att vi ser över hur vi kan skärpa tillsynen. Vi kan också som jag vet att vi är överens om stärka patientens ställning. Det är oerhört viktigt för att vi ska kunna ställa ökade krav på regionerna att leverera goda resultat. Med goda resultat talar jag om både vårdens kvalitet och naturligtvis tillgängligheten. Det är viktigt att vi stärker patientens ställning. En nationell förmedling är också viktig för att korta vårdköerna. Jag häpnade en smula när jag hörde hur ledamoten Jonsson tidigare närmast raljerade i sitt replikskifte med min kollega från Kristdemokraterna. Detta är någonting som vi gemensamt har drivit på och som borde komma på plats. Jag ser det som angeläget att vi ger Sveriges alla invånare ökad kunskap om vad det finns för rättigheter i vården och var det finns ledig kapacitet. Min uppfattning i dag är att det främst är resursstarka patienter som nyttjar de lagstiftade rättigheter som vi har att söka vård utanför den egna regionen när ens hemregion inte kan leverera. Nu försöker vi ta initiativ för att stärka allas möjlighet att få vård i tid utanför den egna regionen och verkligen se till att vi inte lämnar någon kapacitet outnyttjad någonstans. I det här läget med så långa vårdköer måste vi se till att vi använder all tillgänglig kapacitet. Och det kommer denna regering som tillträdde för en månad sedan verkligen att jobba aktivt för.	1889
1421	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Sjunde AP-fonden är som sagt den statliga fond som placerar pensionspengarna åt den som inte själv har valt en fond i premiepensionssystemet. Många avstår från att välja vem som ska placera pensionspengarna kanske för att man inte själv vill hålla koll på fonder eller för att man helt enkelt inte gillar premiepensionssystemet. Genom åren sedan premiepensionssystemet infördes innebär det att de som avstått från att själv välja fond har haft sina pensionspengar i såväl kol- som oljeföretag. Det är positivt att Sjunde AP-fonden numera arbetar med hållbarhet genom att öka exponeringen mot gröna obligationer och att man avyttrat bolag som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet främst inom kolindustrin. Men det räcker inte att avyttra bolag inom kolindustrin. AP-fonderna Sjunde såväl som de andra måste gå längre. Samtidigt som Sjunde AP-fonden avyttrade dessa bolag köpte man under 2021 fler aktier i vissa svartlistade bolag enligt en granskning som Sveriges Radio publicerade i maj i år. Herr talman! Riksdagens majoritet har tidigare slagit fast att hållbarhetsarbetet för Första-Fjärde AP-fonden är ändamålsenligt i förhållande till fondernas uppdrag. Men fondernas uppdrag är inte tillräckligt tydligt när det gäller hållbarhetsarbetet. Det märks inte minst på att fonderna tolkar hållbarhetsuppdraget så olika. Medan några fonder exempelvis har sålt sina innehav i bolag som är involverade i produktion av kärnvapen väljer en att behålla ett sådant innehav och några AP-fonder har avvecklat sina innehav i fossil verksamhet medan andra har det kvar. Sjunde AP-fonden hör till de fonder som inte bara har kvar innehav i fossil verksamhet utan också har utökat det. Flera av AP-fonderna har investerat i det företag som tidigare hette Lundin Energy där företrädare för företaget är åtalade för medhjälp till folkrättsbrott. AP-fonderna har investerat i företag som är involverade i fossilgasprojekt som bedöms få stora konsekvenser för klimatet och den marina miljön och som innebär tvångsförflyttning av lokalbefolkning. En AP-fond har investerat i ett bolag som äger en kolgruva och har anmälts till OECD för övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Genom köp av statsobligationer lånar AP-fonderna dessutom ut pengar till flera diktaturer. Listan på oetiska placeringar kan förstås göras längre men trots det har en riksdagsmajoritet slagit fast att hållbarhetsarbetet är ändamålsenligt. Första-Fjärde AP-fonden har samma riktlinjer men tolkar dem olika. Ett par har som jag tidigare nämnt avvecklat sitt innehav i till exempel företag inom fossilindustrin medan andra behåller sitt innehav för att som de säger kunna påverka företagen vilket bland andra Sjunde AP-fonden menar. Ett av de företag Sjunde AP-fonden investerat i är det saudiska statliga oljebolaget Saudi Aramco vilket är världens största fossilbolag och tillika det bolag som släppt ut mest koldioxid genom historien. I fallet med Lundin Energy som Sjunde AP-fonden utökade sitt innehav i förra året skulle det vara intressant att få veta på vilket sätt de AP-fonder som har eller har haft innehav påverkade i samband med folkrättsbrotten. Jag har ställt frågan men inte fått svar. Eftersom AP-fonderna tolkar riktlinjerna så olika borde riktlinjerna vara tydligare och skärpas. Ett annat problem med riktlinjerna är att målet om långsiktigt hög avkastning är överordnat målet om hållbara investeringar. Även här verkar fonderna göra olika tolkningar om vilka investeringar som både är hållbara och ger långsiktigt hög avkastning eftersom några har avvecklat innehav i till exempel fossil verksamhet medan andra har behållit det. I september i år alltså för ungefär två månader sedan menade företrädare för Sjunde AP-fonden i en debattartikel att det är bekymmersamt att så många opinionsbildare anser att hållbara investerare bör undvika bolag som är djupt rotade i den fossila ekonomin. Det är genom att vi som ägare ställer krav som vi kan tvinga fram förändringar hävdade de. Greenpeace frågade med rätta i en replik hur Sjunde AP-fonden genom sitt innehav i saudiska statens oljebolag ska kunna ställa krav och åstadkomma förändring. Jag menar att det måste ställas tuffare krav på alla AP-fonder när det gäller miljö och etik. Investeringar i exempelvis saudiska statens oljebolag borde inte vara ett möjligt alternativ. Herr talman! I Vänsterpartiets följdmotion föreslår vi att miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning att fonden inte ska göra några nyinvesteringar i kol olja eller fossilgas att fonden ska divestera befintliga innehav i fossilindustrin inom två år att fonden ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi och att fonden inte ska investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning. Dessa förslag har vi även när det gäller övriga AP-fonder. Det räcker inte att ge Sjunde AP-fonden samma hållbarhetskriterier som övriga fonder när vi vet att bolagen tolkar kriterierna så olika. Det finns ingen motsättning mellan att göra hållbara investeringar och att ha en hög avkastning. Det har de fonder som har avvecklat aktier i fossil verksamhet visat. Därför borde målen likställas och hållbarhet inte vara underordnat avkastning. Herr talman! Verkligheten visar att regelverket för samtliga AP-fonder behöver skärpas så att svenska folkets pensionsinvesteringar arbetar för en mer hållbar värld. Jag yrkar därför bifall till reservationen som ger Sjunde AP-fonden tydligare riktlinjer när det gäller hållbara investeringar. Svenska folkets pensionsmedel borde investeras i hållbar utveckling och inte i fossil verksamhet.	5686
1422	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman och ledamoten Hultberg! Jag tänker att i en god värld där det hade funnits disponibla platser i hela Sverige hade det varit fantastiskt med en nationell vårdförmedling. Men så är det inte och jag tror att det kommer att bli ännu värre. Det vi pratar om nu speglar det inskickade materialet som det handlar om just nu. Jag tänker på SKR som hade höjt till och begärt 20 miljarder. De sa att det är en summa som skulle göra att välfärden ändå kommer att klara sig någorlunda och att det var vad de behövde. Men ni passade på det och gick ned till 6 miljarder Johan Hultberg. Det är oerhört trista tider ekonomiskt men jag anser att man skulle ha haft plats för att möta SKR och deras krav för att hålla vården igång. Alla 21 regioner står nu inför nedskärningar och jättesvåra beslut som de måste fatta. Detta hade ni kunnat undvika genom att lägga lite mer pengar till regionerna och lite mindre till de högavlönade. Det finns också en annan uppgift som jag har fått av SKR som oroar mig. Det handlar om de riktade statsbidragen där det blir en minskning av medel till hälso- och sjukvården från prognostiserade 36 miljarder 2022 till 18 miljarder 2023. Sedan kommer det att gå ned ytterligare kommande år 2024 och 2025 till 11 miljarder. Det blir väldigt många minus på vägen. Hur ska man då möta vårdkrisen? Hur ska man möta personalkrisen? Hur ska man få människor att vilja jobba kvar i en vård med ständiga nedskärningar? Hur ska man få människor att jobba kvar på scheman som är helt osannolikt dåliga? Hur ska man fånga in unga människor och få dem att vilja jobba inom vården när ekonomin kommer att vara så usel? Varför har ni inte valt att stärka statsbidragen för att möta detta som vi har talat om så länge?	1748
1423	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Som jag nämnde i det tidigare replikskiftet är jag stolt över att vi i detta kärva ekonomiska läge har kunnat prioritera vården omsorgen och välfärdens kärna. Vi stärker de generella statsbidragen med 6 miljarder och vi gör viktiga riktade satsningar på att komma till rätta med några av de grundläggande problem som vi har inom svensk hälso- och sjukvård. Det är bristande tillgänglighet brist på vårdplatser och en otillräcklig kompetensförsörjning - tre problem som i mångt och mycket är ett och samma problem. De hänger verkligen ihop. Om vi ska kunna förbättra tillgängligheten och öka antalet vårdplatser handlar det inte bara om att hälla in mer pengar i systemet. Då handlar det om att vi säkerställer att det finns personal som - vilket ledamoten Rågsjö var inne på - vill kan och orkar jobba kvar i vården. Det krävs naturligtvis att vi gör allt vad vi kan som nationella beslutsfattare men också att våra regionala och kommunala företrädare gör sin del av arbetet. Det är varken jag eller ledamoten Rågsjö som lägger scheman eller ansvarar för det lokala arbetsmiljöarbetet men vi måste skapa förutsättningar i form av vårdplatser bra utbildningsplatser och möjligheter till karriär och kompetensutveckling. Vi måste ta alla initiativ som vi kan för att förbättra arbetsmiljön. När det gäller de riktade statsbidragen och sänkningen av dem är detta en logisk och självklar konsekvens av att vi nu har lämnat den akuta fasen av pandemin. Väldigt mycket av de riktade statsbidrag som ledamoten Rågsjö hänvisar till är kopplade till insatser under pandemin. Nu är vi inte längre i det läget så jag tror inte att vare sig SKR eller någon annan är förvånad över att bidragen fasas ut. Det är naturligt när man inte har det extraarbete och de extrakostnader som har varit förknippade med vaccinationsinsatser informationsinsatser och den stora omställning som man var tvungen att göra under pandemin till en mer akut verksamhet från att ha haft mer av en planerad verksamhet som vi nu återgår till.	2033
1424	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Jag tänker på ett bra uttryck som lyder: Walk the talk. När vi lyssnade på högergänget under den förra mandatperioden lät det så här: När vi kommer till makten då ska ni få se! Då blir det bättre! Vi befinner oss i och för sig i en stor kris men jag tycker inte att det är okej att prata om att hälla pengar i systemet. Jag tror inte att det är så de som arbetar inom hälso- och sjukvården ser på det. De upplever en kris varje dag de får sitta på extremt överbelastade akutavdelningar de får springa runt och så vidare. Jag tror inte att det handlar om att hälla in pengar i systemet utan jag tror att det handlar om att man hade behövt mer statsbidrag. SKR sa 20 miljarder och ni landade på 6 miljarder Johan Hultberg. Okej jag måste ändå säga att det är en väldig diskrepans. Inte bara jag utan även många andra är oroade. Politik är att prioritera. Vad ska vi prioritera nu när vi går in i en kris? Ska vi prioritera sådana som mig och många andra här i salen - de som tjänar över 46 000? Ska vi prioritera dem ge dem lite mindre skatt och ändra skiktgränsen? Eller ska vi ta tillbaka de där pengarna och låta det vara? De klarar sig. De absolut rikaste kommer att klara sig. De som har det absolut bäst i samhället kommer att klara sig. Vi tar dessa pengar och lägger dem på välfärden i stället! Då hade det blivit en klang- och jubelföreställning. Då hade man kunnat säga: Wow titta de gör så här! Till och med den SD-styrda regeringen gör så här - det är fantastiskt! Men nu blir det inte så. Nu finns det i stället en stor oro i Sveriges regioner och det är inte politikerna som är mest oroade. De är också oroade men mest oroade är sjuksköterskor läkare undersköterskor psykologer - you name it! Det är de som jobbar och som vet att det nu blir hårda tider på riktigt. Det kommer inte att bli som det vi har sett tidigare utan det kommer att bli värre. Det är det som är så tragiskt.	1928
1425	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Det är många som känner oro i vårt samhälle i dag och det med all rätt eftersom vi befinner oss i ett bekymmersamt säkerhetspolitiskt ekonomiskt och klimatmässigt läge. Jag är stolt över att den regering som nu har tillträtt har kunnat adressera mycket av denna oro. Jag är stolt över att vi har kunnat göra viktiga satsningar på att rusta upp försvaret och viktiga satsningar för att vanligt folk ska få råd att köra sina barn till fritidsaktiviteten eller pendla till arbetet. Jag är stolt över att vi har kunnat tillföra resurser till hälso- och sjukvården. Kommer detta att helt lösa de utmaningar som regionerna nu möter? Nej det kommer det inte. Det är tuffa och kärva tider. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att behöva återkomma i kommande budgetar med ytterligare statsbidrag till regionerna beroende på hur ekonomin utvecklar sig. Det är ändå någonstans fantastiskt att höra de höga förväntningar som ledamoten Rågsjö har på den nytillträdda regeringen och på oss fyra samarbetspartier! Nu har det gått en månad sedan den nya regeringen tillträdde och det låter på ledamoten Rågsjö som att vårdens utmaningar och problem borde vara borta vid det här laget. Jag är lite mer ödmjuk än så och konstaterar att problemen är som jag beskrev i mitt anförande närmast kroniska. Det kommer att ta tid att lösa den bristande tillgängligheten och bristen på vårdplatser. Men vi tar viktiga steg i Tidöavtalet i budgetpropositionen och i regeringsförklaringen för att lägga om politiken och verkligen ta itu med grundproblemen. Fru talman! Jag kan avslutningsvis konstatera att det betänkande vi i dag behandlar innehåller noll förslag från Vänsterpartiet. Det finns inga yrkanden och inga motioner har väckts med anledning av skrivelserna. Det är alltså väldigt mycket - om uttrycket tillåts - varmluft från ledamoten Rågsjö.	1864
1426	Yasmine Bladelius (S)	S	Fru talman! Jag kan konstatera att det låter ganska likartat från oss oppositionspartier när vi begär ordet för att ställa frågor till ledamoten Hultberg. Jag noterade att Centerpartiets ledamot Jonsson frågade ledamoten Hultberg om det inte vore bättre att satsa på generella statsbidrag till regionerna och kommunerna än att ha riktade statsbidrag. Jag skulle vilja omformulera frågan till ledamoten Hultberg lite grann. Regionerna och kommunerna väntas nu gå in i en tuff ekonomisk situation. Vi hör från landets samtliga 21 regioner att de förväntar sig att göra stora underskott kommande år och därmed naturligtvis också att få göra nedskärningar och uppsägningar. Skulle det då inte vara bättre ledamoten Hultberg att satsa 12 9 miljarder på generella statsbidrag till våra regioner och kommuner än på skattesänkningar på 10 000 kronor extra till dig och mig? Moderaternas ledamot sa i sitt anförande att han var övertygad om att det går att lösa dessa problem inom hälso- och sjukvården. Då blir nästa fråga till ledamoten Hultberg: Men hur? Tillsammans med Sverigedemokraterna lägger ledamoten och regeringspartierna 6 miljarder i riktade statsbidrag. De sänker skatterna för dem som redan tjänar gott med 12 9 miljarder och de riktar statsbidrag på 6 miljarder till en sektor som förväntas gå med stora underskott och som kommer att behöva säga upp personal och göra nedskärningar på våra sjukhus.	1415
1427	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med att korrigera några saker. Vi ökar alltså de generella statsbidragen med 6 miljarder. Det är redan väldigt omfattande statsbidrag som vi ytterligare förstärker. Jag förstår naturligtvis att Sveriges Kommuner och Regioner hade önskat mer. Det hade närmast varit tjänstefel av SKR:s ordförande om han inte hade uttryckt besvikelse över att det inte blev mer från regeringen. Jag är som sagt ändå stolt över att vi i detta kärva ekonomiska läge har kunnat tillföra ytterligare resurser. När det gäller debatten om statlig inkomstskatt kan jag konstatera att det handlar om en uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt en modell som har gällt länge. Den räknas upp på samma sätt som vi räknar upp väldigt mycket av socialförsäkringarna. Det blir höjda ersättningar för dem som lever på försörjningsstöd till exempel och det är kopplat till kostnadsutvecklingen i samhället. Jag konstaterar att det var ledamoten Bladelius regering som avskaffade till exempel värnskatten. Hade vi moderater styrt hade vi gjort en annan prioritering. Vi hade tyckt att det var angeläget för vissa att avskaffa värnskatten men att det var ännu viktigare att sänka skatten för dem med låga inkomster. Det är där det är extra angeläget att stärka drivkrafterna för arbete. Att göra det att ha en stark arbetslinje är grunden för att vi långsiktigt ska ha resurser till välfärden. Där saknar Socialdemokraterna och de rödgröna partierna svar. Sedan levererade jag ganska många svar fru talman på hur vi ska utveckla svensk hälso- och sjukvård. Jag talade om behovet av att ta ett ökat nationellt ansvar för kompetensförsörjningen. Jag kan gärna addera hur viktigt det är att vi skapar bättre förutsättningar för informationsdelning inom hälso- och sjukvården. Det är också någonting som bidrar till att förbättra arbetsmiljön och skapa förutsättningar för ett mer effektivt arbete. Hur Socialdemokraterna vill utveckla svensk hälso- och sjukvård är fortfarande en gåta.	2002
1428	Yasmine Bladelius (S)	S	Fru talman! SKR är tydliga: Minst 20 miljarder svenska kronor krävs för att bara bibehålla den nivå som vi har i dag. Sveriges regioner är också tydliga: De kommer samtliga att gå med stora underskott nästa år. Hur många av de satsningar som ledamoten Hultbergs parti tillsammans med de övriga regeringspartierna och Sverigedemokraterna nu riktar och som ledamoten nu också lyfter exempel på i detta replikskifte anser ledamoten Hultberg kommer att genomföras? Hur många av dem tror ledamoten Hultberg faktiskt kommer att genomföras och få effekt ute i verksamheterna? Dessa rapporterar ju samtidigt att de tvingas gå med stora underskott nästa år. De kommer att tvingas göra bortprioriteringar tvingas göra nedskärningar och tvingas säga upp personal. Inga av de satsningar som Moderaternas ledamot lägger fram här i talarstolen och som regeringspartierna lägger fram i sin budget kommer att få hundraprocentig full effekt ute i verksamheterna eftersom man samtidigt inte satsar på de generella statsbidragen ens i närheten av det som SKR hävdar att man behöver för att bibehålla nuvarande nivå. Det man däremot gör fru talman är att sänka skatterna för dem som redan tjänar skitmycket pengar med 10 000 kronor. Och då har jag inte ens räknat in de övriga skattesänkningar som regeringspartierna gör. Om man i stället för att lägga 12 9 miljarder på att sänka skatterna för de rika hade lagt dem på generella statsbidrag hade det kanske varit rimligt att tro att de förslag som ledamoten lägger fram skulle kunna genomföras i praktiken. Så kommer dock inte att bli fallet fru talman. (Applåder)	1611
1429	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Självklart spelar det stor roll vilka resurser som svensk hälso- och sjukvård har att förfoga över. Då är det som sagt oerhört viktigt att vi har en stark arbetslinje och får fler människor i arbete. Det var någonting som den förra regeringen gravt misslyckades med. Man lovade Europas lägsta arbetslöshet men levererade Europas lägsta tillväxt. Hade vi haft annan politik då hade svensk hälso- och sjukvård varit bättre rustad ekonomiskt. Nu är jag glad att vi har en stark regering som kommer att ha fokus på att skapa fler jobb och ha ordning i de offentliga finanserna så att staten inte bidrar till att driva upp inflationen ytterligare och sätta regionerna i en ännu tuffare ekonomisk position. Nu stärker vi de generella statsbidragen. Vi påbörjar en viktig reformresa inom svensk hälso- och sjukvård. Jag konstaterar också att de förslag Socialdemokraterna driver är moderata förslag. Det är positivt. De reservationer som finns från Socialdemokraterna i det här betänkandet är sådana förslag som Moderaterna har lagt fram. Det är positivt att Socialdemokraterna inspireras av oss moderater när det gäller hur den svenska hälso- och sjukvården ska utvecklas. Vi har många svar. Vi har levererat dem i regeringsförklaringen vi har levererat dem i Tidöavtalet och vi har levererat dem i den nyss avlämnade budgetpropositionen. Men det är ett mödosamt och långsiktigt arbete som naturligtvis handlar om resurser men också om strukturella reformer. Jag fortsätter gärna att prata lite om exempelvis vikten av reformering när det gäller digital infrastruktur och digitalisering. Här har vi ett enormt behov av att få till bättre lagstiftning men också bättre infrastruktur så att vårdinformation bättre kan delas till gagn för vårdutvecklingen och forskningen men också för att säkerställa att personalen på golven på våra sjukhus inte ska behöva rapportera samma uppgifter i flera olika system utan kan ägna mer tid åt det viktiga patientmötet i stället för åt administration. Tack för det här replikskiftet Yasmine Bladelius! Jag ser fram emot många fler debatter om hur vi kan utveckla svensk hälso- och sjukvård.	2141
1430	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Den debatt vi haft i dag hade sin begynnelse den 14 januari då Vårdförbundets ordförande tillsammans med Läkarförbundets ordförande på DN Debatt publicerade en ganska omtalad artikel med rubriken En kriskommission krävs för sjukvården". Det var ord och inga visor. Det var allvarliga signaler från deras medlemmar som gjorde att de tog det här steget. I artikeln påtalade man ett antal stora problem i svensk sjukvård. Det handlade inte minst om problemen i arbetsmiljön. Fler och fler medarbetare väljer att söka sig bort inte minst från akutsjukvården på grund av att man känner att man inte längre kan göra ett gott jobb. Det handlade om kompetensförsörjningen som är långt ifrån tillfredsställande. Det handlade om vårdplatsbristen som tidigare var något som förekom på vissa sjukhus i Sverige men som i dag enligt Vårdförbundet och Läkarförbundet existerar på i stort sett alla svenska sjukhus. Det är inte längre ett lokalt problem. Slutligen handlade det om köerna i den svenska sjukvården som är något ganska unikt för svensk sjukvård. Vi presterar bra på många områden men vi har helt oacceptabelt långa köer och har så haft under lång tid - jag skulle till och med kunna säga decennier. De första försöken att lösa detta kom i en uppgörelse från 2001 mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Det här var en larmsignal från den svenska sjukvården. Läkarförbundet och Vårdförbundet hade tagit kontakt med regeringen och dåvarande sjukvårdsminister. Det handlade om att få regeringen att ta ett nationellt ansvar. Det blev inte kalla handen men inte långt därifrån var upplevelsen. Man var helt avvisande till tanken på en nationell kriskommission. Det var också detta som gjorde att Centerpartiet Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna jobbade fram ett förslag till tillkännagivande i syfte att ta frågan hit till riksdagen och driva regeringen framför oss för att någonting skulle hända. Det som vi nu diskuterar är rapporteringen utifrån det tillkännagivandet. Fru talman! Läget i sjukvården i Sverige är inte bättre än för ett år sedan när arbetet med den här DN Debatt-artikeln pågick utan snarast sämre. Sundsvalls sjukhus har jag nämnt tidigare. Det är nog ett av de hårdast drabbade sjukhusen. För någon vecka sedan larmade läkare i en artikel i Svenska Dagbladet för att man befinner sig i närheten av att vara i fritt fall på det här sjukhuset. Det är en region som styrts av socialdemokrater och moderater under den gångna mandatperioden. Man beskrev i artikeln också hur patienter som har hjärtproblem läggs in på psykavdelning. Svaret från den förra regeringen var att det här inte är statens ansvar utan att regionerna måste ta ansvar för det. Det är lite slående att den nytillträdda regeringen har exakt samma besked; det här är regionernas ansvar har vi hört i debatten i dag. Återigen har vi också en regering som hemfaller till riktade statsbidrag större och mindre och tror att man kan lösa problemen på det viset. Det är ju inte så. Ska man kunna lösa det stora problem som debattartikeln i januari pekade på nämligen vårdplatsbristen handlar det om strukturella åtgärder på sjukhusen som kan planeras för lång tid framåt. Om regionerna får generella statsbidrag kan man använda dem för att ta hand om de flaskhalsar man har på det egna sjukhuset. Det behövs också skarp tillsyn i form av Ivo. Problemen med köerna kommer inte att lösas genom det gamla socialdemokratiska förslaget att man i Stockholm skulle ha ett kontor som samordnar ledig kapacitet i den svenska sjukvården. Ledig kapacitet existerar i stort sett inte. Om man däremot gav långsiktiga spelregler för svensk sjukvård genom att göra ändringar i patientlagen och se till att det finns ordentlig information till patienterna skulle ett antal vårdgivare långsiktigt kunna planera för att lösa de här problemen och öka sin kapacitet. Det har inte minst de privata vårdgivarna tydligt signalerat. Men de har inte fått de här långsiktiga beskeden inte av den förra regeringen och absolut inte av den nuvarande. I det läget är det väldigt svårt för ett privat företag att öka sin kapacitet. Fru talman! Jag känner mig något missmodig eftersom varken den dåvarande eller den nuvarande regeringen svarat upp mot de krav som ställs från vårdens medarbetare och som i grunden handlar om att skapa en bra arbetsmiljö för dem som jobbar i sjukvården. Det är nämligen där sjukvård skapas: i mötet mellan den enskilda sjuksköterskan eller läkaren och patienten. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 3 från Centerpartiet. "	4576
1431	Lina Nordquist (L)	L	Fru talman! Under förra riksdagsåret och även dessförinnan riktade Liberalerna flera uppmaningar till den dåvarande regeringen om att förbättra svensk sjukvård på avgörande områden. Svensk sjukvård är som många här i dag har konstaterat helt avgörande för att människor ska få sina liv tillbaka. Men den är också tyvärr en plats där anställda ofta dräneras på just sina liv. Fru talman! Vi konstaterade - ibland själva i vår skuggbudget ibland tillsammans med andra partier - att staten behöver ta ett större strategiskt ansvar för att svensk sjukvård ska få fler vårdplatser och för att korta vårdköerna så att sjuka människor slipper vänta på vård. Vi efterfrågade också gång på gång att man ska kunna opereras någon annanstans i landet än där man själv bor om man så vill. Fru talman! Vi riktade även uppmaningar om statens roll när det gäller att anställa och behålla kunniga anställda i sjukvården. Den som väljer att arbeta i vården ska vara säker på att få god arbetsmiljö tillräckligt många kollegor och fortbildning. Det gäller bedside labb röntgenavdelning och alla andra ställen i vården där vi i dag ofta har brist på avgörande kompetens. Just att anställa och behålla de kunniga och omtänksamma är skulle vi liberaler säga den allra viktigaste åtgärden för att få fler vårdplatser och för att få fler operationer och annan vård i tid. Inga beslut i något styrelserum eller någon kammare fru talman kan stärka svensk sjukvård så mycket som kunniga kollegor som man kan lita på. Den dåvarande regeringen ville inte befatta sig med självbestämmande inte för anställda och inte heller för patienter dock gärna med vårdplatser. Där hade vi nog faktiskt en enighet åtminstone framåt vårkanten men vi hade inte enighet om hur det skulle gå till. Det finns en tendens hos många partier att vilja ösa på stora engångssummor. Men dessa summor går inte att använda för att anställa en enda människa. Ingen vill bli anställd för fyramånaderspengar som tar slut vid jul för vad händer sedan? Det är som om en vårdplats vore en säng med en droppställning och inte vård och kunskap dygnet runt till den som blir sjuk. Men nu händer det fru talman och det är jag väldigt glad över. Nu har den nya regeringen inlett arbetet med att stärka arbetsmiljön. Man inför digitala verktyg som gör stor skillnad både för patienternas säkerhet och för de anställdas arbetsmiljö. Det blir starkare företagshälsovård och försäkringsskydd. Det blir långsiktighet i tillskotten i stället för enstaka klumpsummor som tar slut vid årsskiftet. Man ser till att pengar till vårdplatser faktiskt förvandlas till just vårdplatser - platser där patienter får hjälp dygnet runt tills de klarar att skrivas ut. Vårdkedjan fru talman kommer att stärkas över hela landet. Det blir mer småskalig vård i den nära vården mer självbestämmande även för den som är sjuk och behöver slutenvård samt mer stöd till anhöriga. Jag känner mig hoppfull. Den nya regeringen har bara suttit i Socialdepartementet i en månad men redan ser jag tydliga tecken på mer kunskap och omvårdnad mindre byråkratisk detaljstyrning och mer mänsklighet och frihet - även för den som är sjuk och även för den som väljer att arbeta i sjukvården.	3217
1432	Markus Kallifatides (S)	S	Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Herr talman! Bra och trygga bostäder för alla är en självklar målsättning för oss socialdemokrater. Det i sin tur förutsätter en nationell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder för alla inte på en marknad som fungerar bara för vissa. Vi socialdemokrater står därför för en generell bostadspolitik. Hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv. Bostaden påverkar vilka jobb vi kan ta var vi kan studera och hur mycket av vår vakna tid som går till hantering av logistik och sådant som jobbpendling. Politiken avgör om och när vi kan flytta hemifrån påverkar vilka förskolor och skolor som är tillgängliga för våra barn samt våra möjligheter att känna ro och trygghet i ett hem. Goda bostäder innebär för oss socialdemokrater både fler hyresrätter och fler blandade bostadsområden med villor radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Vi vill bygga inte bara hus utan vi vill bygga samhällen. Vi vill därför fortsätta att bygga och vi ska bygga bostäder som fler har råd att bo i. Trösklar som hindrar grupper från att ta sig in på bostadsmarknaden måste sänkas. Sverige har de senaste åren haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år. Det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes med råge. Men ett osäkert världsläge med stigande materialpriser ökat allmänt inflationstryck och stigande räntor skapar nu stor oro och osäkerhet för fastighets- och byggbranschen men även för hushållen. Bostadsbyggandet spås minska och ökade kostnader för räntor energi och förvaltning hotar att slå hårt mot fastighetsbranschen och hushållen. Bostadsbristen är dessutom alltjämt stor speciellt i storstäderna. För att klara dessa utmaningar måste staten ta ansvar för de hushåll som i dag har svårt att klara sin bostadssituation samtidigt som samhället måste stimulera till fortsatt byggande. Att i detta läge avskaffa investeringsstödet för byggande av hyresrätter med rimliga hyror är ansvarslöst. Hyresrätten är en boendeform som många föredrar. I Sverige finns 1 4 miljoner hyresrätter. Hyresrätten kan vara ett bra insteg som en första bostad när man flyttar hemifrån. Den kan vara ett alternativ senare i livet vid separation eller på äldre dagar då barnen flyttar ut och man önskar en mindre bostad. Många föredrar också enkelheten med att slippa ansvaret för underhåll och reparationer. Men hyresrätten innebär också att man är utlämnad till hyresvärden och har en mindre kontroll över det egna boendet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde därför mycket för att stärka skyddet för hyresgäster. Det handlar om åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt otillåten andrahandsuthyrning och uttag av överhyror av andrahandshyresgäster stärkt besittningsskydd och förstärkta möjligheter till ingripanden mot oseriösa fastighetsägare. Herr talman! Den nya högerregeringen har nu lagt fram en proposition som har utarbetats av den tidigare S-regeringen och som innebär att det införs ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna mellan de kollektivt förhandlande parterna på hyresmarknaden. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen ska hyresnämnden på en parts begäran utse en särskild skiljeman för att pröva tvisten. Parterna ska som utgångspunkt vara skyldiga att ingå en förhandlingsöverenskommelse i enlighet med skiljemannens rekommendation. Tvistlösningen förutsätter att parterna har avtalat om att använda sig av förfarandet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Syftet med förslaget är att tvister om de årliga hyresändringarna ska kunna avgöras snabbt och effektivt och att de kollektiva förhandlingarna ska kunna bedrivas mer effektivt. Tvistlösningsförfarandet minskar risken för hyrestvister mellan hyresvärdar och enskilda hyresgäster och hyreshöjningar i efterhand för hyresgästerna. För att effektivisera hyresförhandlingarna ytterligare föreslås också skärpta regler för hur förhandlingarna ska bedrivas. Det införs en skadeståndsskyldighet för en part som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde och skadestånd ska uppgå till minst ett i lag angivet belopp. De enskilda hyresgästernas ställning påverkas inte av att det i en förhandlingsordning tas in ett villkor om att tvister får prövas av en skiljeman. En hyresgäst kommer alltså fortfarande att ha rätt att begära hyresnämndens prövning av de egna hyresvillkoren. Hyresgästen kan också ansöka hos hyresnämnden om en ändring av en förhandlingsöverenskommelse som har föregåtts av en rekommendation från en skiljeman. Partsorganisationerna inom det allmännyttiga beståndet har sedan länge genom avtal inrättat ett tvistlösningsorgan Hyresmarknadskommittén. Tvistlösningen tycks där fungera väl genom att tvister om de årliga hyresförhandlingarna avgörs snabbt och effektivt och har god acceptans hos aktörerna inom det allmännyttiga hyresbeståndet. Men någon motsvarande möjlighet till kollektiv tvistlösning finns inte för det privata hyresbeståndet. Förutsättningarna ser också annorlunda inom den privata hyressektorn. Medan de allmännyttiga företagen är förhållandevis likartade och få till antalet är företagen på den privata sidan betydligt fler och av mycket varierande storlek. På den allmännyttiga sidan är i stort sett samtliga aktörer medlemmar i fastighetsägarorganisationen Sveriges Allmännytta medan många privata fastighetsägare inte är medlemmar i någon fastighetsägarorganisation. Det har därför inte funnits samma förutsättningar att enbart genom partsorganisationernas försorg åstadkomma ett motsvarande tvistlösningssystem för just det privata beståndet. Eftersom behovet av en tvistlösningsmekanism alltså gör sig gällande främst för det privata hyresbeståndet berörs partsorganisationerna Fastighetsägarna Sverige och Hyresgästföreningen särskilt av de nu aktuella förslagen. De har också i en gemensam skrivelse under beredningen av lagstiftningsärendet förklarat att de i huvudsak ställer sig bakom utformningen av det tvistlösningsförfarande som nu föreslås i den bakomliggande promemorian och nu i propositionen. De har också lämnat förslag på vissa mindre justeringar i förhållande till ursprungliga förslag i promemorian. De har vidare framfört att de är överens om att i samband med att lagstiftning om förfarandet träder i kraft komplettera sin gemensamma rekommenderade förhandlingsordning med villkor om att det föreslagna tvistlösningsförfarandet får användas. Herr talman! Det är med glädje som vi socialdemokrater kommer att rösta ja till utskottets förslag. Hyresrätten är mycket viktig och den ska både värnas och utvecklas som en del av en generell bostadspolitik. (Applåder) I detta anförande instämde Denis Begic (S).	6844
1433	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman och statsministern! Bränslepriserna är en sak som har debatterats livligt får man ändå säga inte minst det senaste året med de närmast abnorma prisnivåer som vi har sett när vanligt folk ska tanka sina bilar. Det var också en viktig fråga för väldigt många i valrörelsen. Sverigedemokraterna gick till val på rejäla kostnadssänkningar för Sveriges bilister. Med den budgetproposition som vi har förhandlat fram tillsammans med regeringen tas nu också viktiga steg i denna riktning. Vi ser hur reseavdraget höjs kraftigt. Det är väldigt bra. Vi ser hur energiskatten på bensin och diesel sänks. Det är bra. Reduktionsplikten sänks till lägsta möjliga nivå. Det är också bra. Även om jag som sverigedemokrat gärna hade gått både längre och fortare fram är det här viktiga steg på vägen för att underlätta för de hushåll och de medborgare som är beroende av sin egen bil. Särskilt om man jämför med de alternativ som nu har presenterats från övriga partier här i riksdagen är det uppenbart att de fyra Tidöpartierna är de partier som står på vanligt folks sida. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Reduktionsplikten är kanske den enskilda åtgärd som kommer att ge störst effekt på priset vid pump. Många väljare hade förmodligen förväntat sig ett snabbare agerande från regeringens sida i den budget som har presenterats men det blir alltså den 1 januari 2024. Jag undrar om statsministern kan redogöra för de avvägningar som ligger till grund för just detta datum den 1 januari 2024.	1532
1434	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det är precis som Jimmie Åkesson säger: Vi har förhandlat fram ett antal lösningar som vi tycker är väl avvägda. Låt mig börja med att säga att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Att ställa om den svenska fordonsflottan till elektrifierat är en viktig del av den svenska klimatpolitiken. Elektrifieringen pågår med full kraft just nu. Allt som gör den ännu snabbare är bättre. Jag skulle tro att laddinfrastruktur runt om i landet kommer att vara det enskilt starkaste incitamentet för detta utöver att ha en stabil energiförsörjning till rimliga priser som gör att man kan ladda sin bil på ett anständigt sätt. Det andra är att vi måste låta människor kunna ta sig fram åka till jobbet åka till träningen med barn och leva sitt liv. Alla delar av landet har inte omedelbar tillgång till Stockholms tunnelbana - för att säga det som vi båda vet om. Allt detta tycker jag är viktigt att ha med sig. Vi måste alltså både göra allt vi kan för att öka elektrifieringen och samtidigt se till att svenska hushåll och svenska företag klarar av detta. Det vi nu gör är som sagt att sänka priset vid pump med 1 krona jämfört med hur det skulle ha blivit utan förändringar. Med EU:s miniminivå på reduktionsplikten kommer vi att sänka det ytterligare. Det fanns två viktiga skäl till att göra detta först 2024. Det ena är att detta ofta är ganska stora upphandlingar som görs lång tid i förväg. Många av de bolag som i dag säljer bensin och diesel är redan uppbokade med detta. Det hade alltså inte lett till några stora prissänkningar om man hade gjort detta tidigare. Den 1 januari 2024 är vår bedömning av den bästa tidpunkt som går att nå. Det andra är att vi väntar på att se vad EU:s nya miniminivå blir så att vi får en harmoniserad nivå runt om i Europa där vi inte har sneda konkurrenssituationer mellan olika länder. Det är de två huvudsakliga skälen. Hade det gått att göra snabbare så inte mig emot. Jag ska inte utesluta varje sådan möjlighet men jag tror att det realistiska är det som står i budgeten nämligen att den 1 januari 2024 är tidpunkten.	2096
1435	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Det är ändå ett välkommet besked att regeringen inte utesluter att agera tidigare om möjlighet ges. Jag har två följdfrågor. Finns det några indikationer på var den nya miniminivån i EU kommer att hamna när man har fattat det beslutet? Vad kan vi förvänta oss bli EU:s nya miniminivå? Jag undrar också mer allmänt om det finns ytterligare åtgärder för att underlätta för alla de människor i vårt land som inte har tillgång till tunnelbana eller spårvagn utan är beroende av att köra sin egen bil för att kunna ta sig till jobbet köra barnen till skolan eller vad det nu kan vara - till exempel en ytterligare sänkning av energiskatten på bensin och diesel.	673
1436	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Nej jag vågar inte gissa. Jag vågar däremot gissa att det blir ganska tuffa förhandlingar. Det brukar vara det när olika länder med lite olika förutsättningar ska diskutera ihop sig. Det är samma sak med gaspriserna i Europa just nu. Det här är väldigt känsliga frågor på goda grunder. Jag tror att de flesta länder inser att vi har ett tufft läge på två sätt. Vi har ett tufft läge i klimatpolitiken där vi så fort som möjligt ska ställa om till elektrifierat. Vi har också ett mycket tufft läge i hushållsekonomin och måste ha respekt för att enskilda människor drabbas hårt av detta. Det man har kvar i slutet av månaden kan inte bara vara de pengar som blir kvar efter mycket höga bensinräkningar. Jag vågar inte gissa var detta kommer att landa. Däremot vågar jag säga att med de alternativ vi nu ser i de andra budgetarna blir skillnaden väldigt tydlig mot dem som inte sänker priset vid pump över huvud taget och dem som fortsätter ökningen av reduktionsplikten vilket skulle leda till mycket högre kostnader de kommande åren för svenska konsumenter.	1142
1437	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman och statsministern! Det kan gå fort när det är kris och det blir lågkonjunktur. Människor börjar förlora jobbet och tvingas sälja sina bostäder familjerelationer kan skadas och barn får se sina föräldrar gå sönder. Då måste en ansvarsfull regering prioritera rätt och med kraft motverka en sådan kris. Vi vet till exempel att matpriserna har ökat med 20 procent bara i år. Det betyder att hushåll med små marginaler måste få stöd. Vi måste höja ersättningsnivåer och se till att vi inte fördjupar krisen genom att till exempel göra så att fler människor blir av med jobbet. Vi har ju själva upplevt den typen av kriser i Sverige tidigare och vet att ett felaktigt sätt att hantera en sådan kan leda till djupa sår många år framöver för väldigt många människor. Hur kan det i detta krisläge vara prioriterat att höginkomsttagare som tjänar över 50 000 kronor i månaden ska få en skattesänkning med 1 000 kronor - och om man tjänar 70 000 kronor får man ännu mer i skattesänkning per månad - i stället för att trygga jobben i vården skolan och omsorgen? Det behövs mer personal där och om vi inte satsar i vår välfärd kommer arbetslösheten att skjuta i höjden. Vad är det som gör det så mycket mer prioriterat att sänka dessa skatter för höginkomsttagare än att anställa en till undersköterska eller trygga hennes arbete?	1339
1438	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Låt mig först ta fasta på det vi uppenbarligen tycker lika om nämligen att vi står inför en mycket tuff ekonomisk tid. Allting talar för det. Vi kanske också tycker lika om att det var rätt länge sedan vi hade ett lika tufft ekonomiskt läge. Man får nog backa tillbaka till 70- och 80-talens vanskötsel som ledde fram till 90-talets reformer - de mycket fullvuxna minns den tidens stagflation alltså stagnerad ekonomi och hög inflation samtidigt - och de lärdomar vi då drog. På den tiden drog våra partier olika slutsatser. Ni ville i huvudsak fortsätta den gamla politiken; vi och Socialdemokraterna ville lägga om politiken för att få mer stadga i svensk ekonomi. Men det var då det. Jag håller med om att vi står inför en mycket tuff ekonomisk situation. I regeringen har vi bestämt oss för att det kräver en mycket ansvarsfull ekonomisk politik. Att inte elda på inflationen är kanske det enskilt viktigaste som regeringen nu har att göra. Eldar man på inflationen kommer vi tillbaka till det vi hade på 70- och 80-talen och dit vill vi inte komma. Det vi inte tycker lika om är uppenbarligen att detta att inte nu höja skatten skulle betyda att man sänker skatten. Det förstår jag inte. Vi har ett antal system i Sverige som bygger på inflationsbedömningar och inflationssiffror. Därför justerar man dem i det här fallet så att inte fler människor med automatik ska anses vara höginkomsttagare få betala statlig inkomstskatt och få högre skatt. De reglerna lade vi fast för många år sedan och dem står vi fast vid. När vi då har högre inflation än tidigare betyder det alltså inte att vi vill att många ska betala mer skatt än de annars skulle ha gjort i ett läge där många redan har begränsade resurser. Om jag förstått saken rätt tänker ni precis tvärtom att det nu är läge att höja skatten för helt vanliga människor som barnmorskor och poliser. Det tycker inte vi.	1966
1439	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Ulf Kristersson hänvisar till en tid då en halv miljon människor faktiskt fick gå från offentlig sektor från vård skola och omsorg. Är det detta Ulf Kristersson ser framför sig? Är det hans mål att säga upp så många människor från vår vård skola och omsorg? Det är tydligt att det beskedet är ute bland regioner och kommuner vilka nu saknar väldigt stora medel. Det kan innebära att regeringen nu fördjupar krisen att vi nu ska sparka människor vårdpersonal på överbelamrade akutmottagningar. Är det regeringens prioritering? Nu säger Ulf Kristersson att han inte har makt över budgeten och inte kan bestämma över skiktgränserna. Jag var själv med och justerade dessa skiktgränser. De är ju till för att följa löneutvecklingen och det är ingen löntagargrupp i Sverige som kommer att få 10-procentiga lönehöjningar. Det är fullständigt självklart att dessa justeringar nu måste frysas så att höginkomsttagare får bidra mer i detta läge. Hur är det möjligt att Ulf Kristersson inte delar den uppfattningen?	1027
1440	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Jag förstår inte varför Nooshi Dadgostar lägger ord i min mun som jag inte har sagt. Det är klart att jag har makt att påverka Sveriges budget. Det sa jag ingenting om. Jag sa att jag i ett tufft ekonomiskt läge för svenska hushåll inte vill höja skatten och göra det ännu svårare att vara svensk. Jag vill inte nu gå in och höja skatten för många människor. Om man nu bestämmer sig för att ändra lagstiftningen som ni vill frångå det gamla regelverket och höja skatten för 1 miljon människor som i dag betalar statlig inkomstskatt är det ett stort avsteg från den rimligt förutsebara och stabila skattepolitik vi har haft där vi har kunnat ha olika uppfattning om hur högt skattetrycket ska vara men varit överens om spelreglerna. Det jag sa var att jag är rädd för att komma tillbaka till 70- och 80-talens läge med permanent hög inflation urholkad hushållsekonomi och vanskötta offentliga finanser. Det tänker jag inte medverka till. (Applåder)	1035
1441	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Ulf Kristerssons regeringsförklaring slog fast att Sverige ska vara en pådrivande medlem i EU. Regeringens budskap till omvärlden vid klimattoppmötet förra veckan var att det brådskar. Sverige har tidigare gått före och visat hur vårt land både kan och ska vara en förebild för andra. Men det kan inte undgå någon att det är andra tider nu ett paradigmskifte om man så vill. Nu visar regeringen med sin första budget att man lägger i backen för klimatambitionerna. Man lägger sig på EU:s absoluta miniminivå när det gäller grön inblandning i bensin och diesel och man höjer våra utsläpp med 55 miljoner ton till 2030. Det är lika mycket som Sveriges totala utsläpp på ett år. Regeringens egen bedömning är att den politik som regeringen för leder till ökade utsläpp. Det står svart på vitt i budgetpropositionen. Men faktum är att även om regeringen väljer att backa in i framtiden på hemmaplan fungerar inte det i EU. Utsläppen i EU ska minska rejält till 2030 enligt nya skärpta klimatmål. För Sveriges del innebär det att vi behöver minska utsläppen med ungefär 50 procent. Jag tror inte att jag behöver påminna statsministern om att klimatmålen på EU-nivå är bindande. Det är lagstiftning som Sverige måste följa. Ändå står det att läsa i regeringens budget att EU:s krav till 2030 bedöms inte kunna nås. Det är ingenting att rycka på axlarna åt. Det kommer att kosta förr eller senare. Därför är min fråga till statsministern: Hur ser den konkreta planen ut för att Sverige ska kunna följa de bindande EU-målen om en minskning av utsläppen med 50 procent? Tar regeringen höjd för panikåtgärder längre fram eller tar regeringen höjd för att köpa sig fri? Tar man redan nu i detta ekonomiskt kärva läge höjd för dryga EU-böter?	1757
1442	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Låt mig även här ta fasta på något som vi kanske är överens om. Ja det är ett paradigmskifte. Vi lägger om den svenska energi- och klimatpolitiken från vad vi bedömer som åtta förlorade år. Tänk om vi i dag hade haft massiva mängder av fossilfri svensk ren energi som hade påskyndat elektrifieringen. Tänk om vi inte hade haft åtta år då det inte har gjorts någonting åt vår tids riktigt stora klimatomställning: elektrifieringen. Där lägger vi om politiken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Vi gör det på ett symboliskt plan. Vi lägger ihop energipolitiken och klimatpolitiken i ett gemensamt departement precis som i exempelvis Tyskland så att den ena handen vet vad den andra handen gör. Det är ett sätt. Det andra är att vi inte lägger alla ägg i samma korg. Vi inriktar inte svensk politik enbart på reduktionsplikten. Om man gör det tycker jag att man ska vara ärlig. Om det är det enda verktyg man har ska man säga: Vi ska göra det så dyrt för svenska bilister att ingen ska ha råd att köra bil och höjer priset med 5 eller 10 kronor per liter. Om man gör det ännu mer kommer ännu färre att ha råd att köra bil. Om det är det man menar tycker jag att man ska säga det. Vi menar inte det. Vi menar att det är ett av många verktyg. Det kan inte vara det enda verktyget i en tid då vi dessutom har väldigt ont om biobränsle. Vår huvudstrategi kommer att vara att snabba på elektrifieringen av fordonsflottan i Sverige. Det är det enskilt viktigaste. Det andra viktiga är att se till att industrier kan elektrifiera med ny teknik och rätt sorters stöd. Då krävs det stora mängder ren elproduktion i Sverige. Man måste se sammanhangen inte bryta ut enskilda delar där Sverige inte kan vara ett föredöme för resten av världen. Det är lika många forskare som har påpekat det som de som har påpekat att det symboliskt är fel väg att gå. Jag tar mindre fasta på symbolik och mer på effektivitet.	1949
1443	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att det hade varit bra om vi hade haft representanter för regeringen här i kammaren i dag för att diskutera detta viktiga viktiga ärende. Men vi får väl klara oss utan dem. Det kommer att bli så antar jag under fler debatter de kommande fyra åren. I dag diskuterar vi ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister. Det svenska hyressättningssystemet är unikt för Sverige. Hyresförhandlingssystemet och bruksvärdessystemet är nära sammanlänkade eftersom resultatet av hyresförhandlingarna direkt påverkar bruksvärdessystemets faktiska utfall. Bruksvärdessystemet har kommit att utvecklas från ett individuellt skydd för hyresgästen till en ram för kollektiva förhandlingar. Det kollektiva förhandlingssystemet ska kunna ses som en garanti för den enskilda hyresgästens möjlighet att hävda sin rätt inom bruksvärdessystemets ramar. Herr talman! På den allmännyttiga hyresmarknaden som utgör cirka 50 procent av den totala hyresmarknaden finns sedan länge en etablerad tvistlösningsmodell i form av Hyresmarknadskommittén. Något liknande finns inte på den privata hyresmarknaden. Vänsterpartiet välkomnar därför ett förslag om att någon form av lagstadgad tvistlösning eller medling vid behov ska kunna ske genom hyresnämndens försorg. Men en sådan lösning måste begränsas till medling i processen. Den ska inte innehålla någon ny norm för hyressättningen vilket vi menar riskerar att bli fallet om propositionen som diskuteras här i dag skulle genomföras i sin helhet. Herr talman! I propositionen föreslås bland annat att bruksvärdesaspekter ska undantas vid tvistlösningar av den skiljeman som hyresnämnden utser. Detta riskerar att bli problematiskt eftersom alla hyresförhandlingar i grunden handlar om att bestämma den skäliga hyran enligt hyreslagen. Det ska gälla för alla typer av förhandlingar - även i det som kallas årshyresförhandling för i det är bruksvärdesaspekten en viktig del. De grundläggande förutsättningarna för de kollektiva förhandlingarna regleras i hyresförhandlingslagen. Lagen uttalar inte något om vilka faktorer som ska beaktas för höjning av hyror. Det är en sak som parterna ska bestämma helt själva. Herr talman! Att propositionen föreslår att förhandlingarna ska ha sin utgångspunkt i den ekonomiska utvecklingen på orten" blir därför en främmande statlig reglering som styr hyressättningen. De årliga hyresförhandlingarna kan inte och ska inte kunna särkopplas från bruksvärdesförhandlingarna i vissa fall. Alla förhandlingar ska även fortsättningsvis handla om att fastställa hyra det vill säga bruksvärde för varje bostad som omfattas av förhandlingsordningen. Det ska göras i enighet med vad parterna kommer överens om och inget annat. Vad vi menar är alltså att parterna på hyresmarknaden även fortsättningsvis ska ha ansvar för hyressättningen och hyresförhandlingarna. Vilken betydelse bruksvärdesfaktorerna ska ha när skälig hyra fastställs ska även framöver hanteras av hyresmarknadens parter och i enlighet med vad som regleras i hyreslagen och inget annat. Herr talman! I propositionen lyfter regeringen fram att tvistlösningsförfarandet i det allmännyttiga beståndet i allmänhet fungerar väl vilket vi håller med om. Regeringen menar att en förklaring till detta kan vara att parterna på den allmännyttiga sidan Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsföretagen har en väl genomarbetad struktur för sina förhandlingar genom villkor de satt upp i sina förhandlingsordningar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister I propositionen skriver regeringen så här: "Det tvistlösningssystem som de allmännyttiga bostadsföretagen och Hyresgästföreningen inrättat" - det vill säga Hyresmarknadskommittén - "har visat sig fungera väl och har en god acceptans hos parterna. Det finns därför anledning att överväga en liknande lösning som omfattar hela hyresmarknaden och kan användas även inom det privata hyresbeståndet." Vänsterpartiet håller med om detta men tycker inte att det är vad den föreslagna propositionen faktiskt utmynnar i. Herr talman! En stor anledning till att Hyresmarknadskommittén har fungerat så pass bra i snart 70 år är att parterna själva tagit fram avtalen och skapat strukturerna. De regionala och lokala parterna på hyresmarknaden är de som bäst kan lösa eventuella konflikter som uppstår i förhandlingarna eftersom de har störst kännedom om de lokala förhållandena. Ett större statligt ingrepp i denna ordning riskerar på sikt att undergräva förtroendet för modellen och frånta parterna ansvaret att upprätthålla förhandlingssystemet. Vänsterpartiet tycker därför att en bättre väg framåt är att låta parterna även på den privata hyresmarknaden etablera ett medlings- och tvistförfarande som bygger på avtal mellan just de förhandlande parterna på samma sätt som man gjort inom det allmännyttiga beståndet. Även Vänsterpartiet tycker trots detta att lagstiftningen bör erbjuda de förhandlande parterna möjlighet att lösa tvister via medling under vissa förutsättningar. En sådan lagstiftning måste dock respektera förhandlingssystemets grundläggande struktur där parterna fortsätter ta det fulla ansvaret för hyressättningen och hyresförhandlingen. Lagstiftningen ska därför begränsas till att parterna ges möjlighet till medling i tvister. I övrigt bör parterna på hyresmarknaden avtalsvis reglera medlingsförfarandet. Vidare är det helt grundläggande att en medling de facto utgår från vad parterna åberopar i tvisten inte från någon i lag angiven norm så som propositionen föreslår. Vänsterpartiet anser att tvistlösningsförfaranden kopplade till de kollektiva hyresförhandlingarna i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal medan hyresnämndernas i dag informella roll som medlare ska regleras i lag. Vänsterpartiet kommer alltså att fortsätta värna den svenska modellen för hyressättning med kollektivt förhandlade hyror enligt bruksvärdesprincipen. Den framtida utvecklingen av förhandlingssystemet något som behövs ska hanteras av de förhandlande parterna och inte genom statliga ingrepp. Vi kommer också att fortsätta säga nej till marknadshyror eller andra system som leder fram till fattigbostäder för de mest ekonomiskt utsatta hushållen. Vårt fokus kommer alltid att vara att stärka rättigheterna för Sveriges 3 miljoner hyresgäster. Med det sagt vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1. Men herr talman tillåt mig också att prata lite grann om hyresrätten som upplåtelseform. Hyressättning är en mycket viktig bostadspolitisk fråga. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning bor i hyresrätt. Det betyder att frågor som handlar om hyror och hyressättning berör runt 3 miljoner av Sveriges befolkning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Detta är väldigt viktigt att förstå. Det går inte att som högerpartierna gör fortsätta att se hyresrätten som en tillfällig genomgångsbostad som man kan fortsätta att behandla med förakt vilket vi har sett här i kammaren flera gånger. Det är 3 miljoner människors hem och därmed också deras liv som vi diskuterar varje gång vi debatterar hyror hyressättning marknadshyror och allt som hör därtill. Herr talman! Många av dessa hyresgäster har under många år kämpat mot höga hyror. De har kämpat mot utförsäljningar och renovräkningar. I dag kämpar de mot hyresvärdarnas orimliga krav på hyreshöjningar i vinter samtidigt som hushållen själva lider av allt tuffare ekonomiska villkor och många inte längre klarar att hålla sig över ytan. Bara för ett par dagar sedan gjorde TV4 ett reportage om hur strukturell hemlöshet har ökat. Vi ser hur en växande grupp människor blir hemlösa på grund av fattigdom; de är för fattiga för att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. I Malmö finns nästan 1 800 strukturellt hemlösa människor som är hemlösa för att de är fattiga. En av dessa i Malmö som visades på TV4 är 58-årige Ove Andersson. Ove tvingades ut på gatan i denna fruktansvärda kyla under en hel månad - en gammal man som tar sig fram med hjälp av rullator på grund av en nervsjukdom och vandrar runt hela Malmö för att hitta någonstans att få skydd under natten. Det är inte värdigt Sverige ett av de rikaste länderna i världen. Det finns många fler som Ove som vandrar runt Malmö och andra städer i Sverige inte för att de har missbruksproblem eller lider av psykisk ohälsa utan bara för att de är fattiga. Detta är något vi också måste tänka på i denna debatt här i kammaren. Som politiker har vi ett ansvar. Samtidigt som SVT Expressen och andra större medier i denna stund också för fullt rapporterar om det miljardregn som i ett decennium har fallit över landets hyresvärdar kräver nu samma hyresvärdar tioprocentiga hyreshöjningar i vinter. Man hänvisar till inflation och stigande räntor samtidigt som 37 procent av hyresintäkterna var ren vinst hos några av de absolut största privata hyresfastighetsägarna i landet. Ändå kräver de tioprocentiga hyreshöjningar. I SVT:s reportage kom det fram att till exempel Wallenstam Balder Heimstaden och Rikshem de fyra största mångdubblade värdeökningar och förvaltningsvinster. Intäkterna steg från 4 4 miljarder 2011 till 23 4 miljarder 2021. Samtidigt kräver de tioprocentiga hyreshöjningar. Bolagen har enorma marginaler för att klara både inflation och stigande räntor. Det har inte hushållen. Ensamstående föräldrar barnfamiljer pensionärer och studenter har noll marginal. I stället ökar den strukturella hemlösheten och vräkningarna av barnfamiljer spås bli ännu fler de kommande åren. Hur kan någon tycka att detta är vettigt? Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Herr talman! Regeringen har varit otroligt passiv i denna ekonomiska kris. Man har avskaffat investeringsstödet och vi kan inte se någon åtgärd som syftar till att hjälpa de mest utsatta hushållen - inte en enda ansats som skulle kunna göra det enklare för denna grupp som nästan uteslutande bor i hyresrätt. Sammantaget visar allt detta hur oerhört viktigt det är att ta både små och större förändringar av nuvarande hyressättningssystem på allvar. Att göra livet svårare och ännu fattigare för 3 miljoner hyresgäster gynnar ingen annan än enstaka fastighetsägare. Minskad köpkraft fler vräkta barn och ännu större strukturell hemlöshet kan aldrig gynna samhället i stort på något sätt. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 8.) "	10663
1444	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Jag vill komma tillbaka till min fråga om notan om man inte når EU:s utsläppsmål. Den finns ju där. Det är lagstiftning som ska följas och följer man inte den återstår det att betala EU-böter eller något annat. Men först vill jag markera att både Moderaterna och Centerpartiet är skyldiga till den energipolitik som styrt Sverige de senaste 15 åren. Det var en energiöverenskommelse i Alliansen som har inneburit en massiv utbyggnad av energiproduktionen det senaste decenniet. Det är jag väldigt stolt över. Jag skulle vilja komma tillbaka till just notan för att inte nå EU:s utsläppsmål. Moderaterna har tydligt drivit att länder som inte klarar att nå klimatmålen ska bötfällas. Därför frågar jag igen: Hur ser den konkreta planen ut för att Sverige ska kunna följa lagstiftningen om de bindande EU-målen om en minskning av utsläppen med 50 procent? Är det att betala dryga EU-böter? Eller tänker statsministern att jord- och skogsbruket ska kompensera för regeringens missade mål? Det vore ett klädsamt besked till just de sektorerna om det är de som ska få radikalt högre kostnader och nedlagd produktion. Jag frågar återigen: Hur kommer man att kompensera för att man inte når EU:s klimatmål? (Applåder)	1230
1445	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Jag tror att det står i klimatlagen att man ska komma tillbaka med en klimatplan året efter. Det kommer vi naturligtvis att göra och beskriva precis hur vår konkreta plan ser ut. Jag är inte lika stolt över att Sverige de senaste åren har lagt ned fyra fullt fungerande kärnkraftsreaktorer och stoppat byggnationen av två nya. Hade vi låtit bli att göra det hade Sverige varit mycket bättre rustat för det som alla säger sig vilja ha nu: en snabb elektrifiering. Om man inte har svar på hur man ska lösa energifrågan har man inte svar på hur man ska lösa klimatfrågan. Klimatfrågan börjar och slutar i energiproduktionen. Fråga de länder som nu är desperat beroende av antingen rysk olja och gas eller som har lagt ned sin kärnkraft och hoppas att det finns annan energi tillgänglig men upptäcker att det inte finns. De klarar inte detta. Jag är inte alls orolig för Sveriges rykte. Sverige har ett gott rykte som en ambitiös klimatnation och det ryktet kommer vi att ha kvar genom mer snabb elektrifiering av vårt samhälle. (Applåder)	1119
1446	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! De senaste dagarnas turkiska flygbombningar mot kurdiska mål i Irak och Syrien har krävt ett stort antal dödsoffer däribland många civila. Det finns anledning att komma ihåg att den turkiska militären och deras allierade även tidigare har visat stor brist på respekt för civila liv. Man har attackerat bostadsområden. Man har dödat och skadat civila offer. USA har nu riktat skarp kritik mot Turkiet eftersom det kommer oroväckande signaler om att YPG nu på grund av de turkiska attackerna ger upp kampen mot terrorsekten IS. Man uttrycker från amerikanskt håll oro för att mycket av arbetet med att trycka tillbaka IS riskerar att gå förlorat på grund av Turkiets agerande. I värsta fall skulle det kunna leda till att IS åter vinner mark i Syrien. Men från Sveriges håll herr talman har det hittills endast uttryckts förståelse och sympati för Turkiets attacker i Syrien trots de många orosmolnen. Herr talman! Jag vill fråga statsministern om han delar USA:s oro över Turkiets agerande och ifall Sverige nu med stöd av USA kommer att våga kritisera president Erdogan i den frågan.	1109
1447	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Först och främst har Sverige uppmanat alla parter till återhållsamhet till lugn och till att se till att civila och civila objekt inte ska utsättas för militär fara. Allt det har vi påpekat. Det har många länder gjort. Jag tror att många förstår att det är en komplex kombination av konflikter. Det handlar bland annat om kampen mot IS och de olika koalitioner som finns i detta. Där är både Sverige och Turkiet med. Det handlar samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker. Vi konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker. Resten av världen har skäl att erkänna att de terrorattacker som drabbar Turkiet är lika illa för Turkiet som andra terrorattacker som drabbar andra länder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Apropå Natofrågan har vi konstaterat att Sverige inte ska vara en plats där människor som på olika sätt finansierar terrorism eller terrornära verksamheter ska finna en fristad bara för att deras aktiviteter inte riktas mot Sverige utan mot Turkiet. Jag tror att alla förstår att det är komplexa frågor. Sveriges röst har varit som den brukar vara. Vi försöker samordna oss med EU i stora frågor. Ibland går det. Ibland går det inte. Ibland når EU vissa enigheter. Samtidigt har Sverige goda skäl att erkänna att Turkiet är ett land som har utsatts för mycket terrorattacker och att de gör allt de kan för att värja sig mot detta. Jag förstår att det är ett svar som inte kommer att räcka för frågeställaren inte minst eftersom jag anar att det också finns en Natokoppling här. Om man är emot Nato tycker man att man kan säga nästan vad som helst. Vi tycker att vi har skäl att vara ganska noggranna med orden i den frågan.	1749
1448	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! För att använda ett uttryck som statsministern brukar vara förtjust i: Jag tror att alla förstår att Turkiet bombar civila och att Sverige inte längre kritiserar de bombningarna. År 2019 var kammaren överens om att Sverige inte ska exportera vapen till Turkiet på just dessa grunder. Herr talman! Från högerpartierna har vi länge hört att en Natoansökan skulle stärka Sveriges röst för fred och frihet i världen. I stället ser vi hur Sveriges regering nu kryper för den auktoritära regimen i Ankara och att Sveriges kritik har tystnat. Så här sa EU-parlamentets Turkietrapportör Sánchez Amor: Varje rapport från EU och andra internationella organisationer understryker att Turkiet håller på att förlora sin demokrati. Turkiet saknar ett självständigt rättssystem. Jag vet inte hur den nya svenska regeringen ser på demokrati." Ärligt talat herr talman - det begriper inte jag heller. Anser statsministern att Turkiet uppfyller de krav som måste ställas på demokratier vad gäller fria val fri press skydd för minoriteter och värnandet av mänskliga rättigheter? "	1084
1449	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Den nya regeringen sätter demokratins ideal i högsätet i utrikespolitiken men den nya regeringen sätter också svenska intressen i högsätet i svensk utrikespolitik. Det är svenska intressen i svensk utrikespolitik. Det finns två partier i den här kammaren som är emot det svenska Natomedlemskapet och inte tycker att det har någon betydelse om Sverige blir medlem eller inte. Alla vi andra tycker att det är viktigt att Sverige i ett läge där vi har krig i vår omvärld kommer in i den försvarsallians och försvarsgemenskap som säkrar freden på vår kontinent. Tycker man inte att det är viktigt kan man säga nästan vad som helst. Tycker man att det är viktigt är man noga med hur man uttrycker sig och noga med vilka konsekvenser det får - inte för att man kryper utan för att man bryr sig om svenska säkerhetsintressen. I det avtal som finns kryper ingen men vi uppfyller vår del av avtalet.	914
1450	Johan Hultberg (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman och statsministern! Det som hände Esmeralda ska inte få hända igen. Esmeralda var den treåriga lilla flicka som kallades Lilla hjärtat" och som hittades död bara tio månader efter att hon flyttat tillbaka till sina biologiska föräldrar. Hon hade då ryckts ifrån sitt trygga och kärleksfulla familjehem där hon hade bott sedan hon var bara några veckor gammal. Esmeraldas öde är en plågsam påminnelse om behovet av att stärka och förändra lagstiftningen så att barns bästa på allvar och alltid kommer i första hand. Därför föreslog vi moderater i början av förra mandatperioden ett så kallat utskottsinitiativ för att stärka skyddet för barn som vårdas enligt LVU. Det arbete vi då påbörjade i opposition behöver regeringen nu ta vidare. Därför vill jag fråga statsministern hur han och regeringen tänker stärka skyddet för socialt utsatta barn. Hur tänker regeringen ta sig an uppgiften att ge också de barn som föds med de allra svåraste förutsättningarna en ärlig chans i livet? "	1065
1451	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det finns en intressant och kanske lite oavsiktlig koppling mellan den här frågan och den allra första frågan om internationellt adopterade barn och det är att det alltid ska vara barns bästa som står i centrum. Internationell adoption handlar alltid om barn som behöver föräldrar aldrig om vuxna som vill bilda familj. För svenska placerade barn borde det alltid handla om vad som är bäst för barnets långsiktiga trygghet och framtid - inte vad som är bäst för vare sig fosterföräldrar eller biologiska föräldrar. Där är inte svensk lagstiftning just nu. Efter utskottsinitiativet - som den gamla regeringen tog på ganska måttligt allvar om vi ska vara alldeles uppriktiga - skedde ett omfattande lagstiftningsarbete i denna kammare vilket är unikt bara det. Vårt engagemang i dessa frågor finns kvar och nu tar vi tacksamt emot det arbete som riksdagen har utfört och tar med det in i Regeringskansliet.	929
1452	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Det är den första frågestunden med statsministern för den här mandatperioden och jag och den kristdemokratiska gruppen vill säga: Stort grattis till det värdefulla uppdraget som statsminister för Sverige Ulf Kristersson! Klimatförändringarna är en ödesfråga som den nya regeringen har väldigt högt upp på sin dagordning. Som kristdemokrat är jag stolt över det nya superdepartementet som samlar klimat miljö energi- och näringslivsfrågor under ett och samma tak och slår upp portarna den 1 januari. Vi har dock under många år sett en utveckling som innebär att vi i framtiden kommer att behöva mer el inte mindre om vi ska klara klimatutmaningarna. Både industrin och fordonsflottan har stor betydelse i den här omställningen men det krävs att politiken har modet att göra det den kan. Vilka är de viktigaste reformerna som regeringen arbetar med för att möta just dessa behov?	903
1453	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Jag delar verkligen uppfattningen att man måste ha en helhetssyn på detta. Jag sa alldeles nyss att klimatfrågan börjar och slutar i energifrågan. Någon annan har sagt att klimatfrågan börjar och slutar i Kina. Det handlar inte bara om Kina men det är en global fråga som kräver väldigt många globala lösningar. Det ska vara hållbart och det ska vara goda föredömen som andra kan följa efter. Allt detta instämmer jag i. Vi kommer att göra några saker. En är naturligtvis att göra allt som leder till elektrifiering. Det handlar både om att maximera den svenska energiproduktionen på kort sikt genom att bevara den fossilfria elproduktion vi har och underlätta för sådant som går att göra på ganska kort sikt och om att lägga grunden för nästa generations kärnkraft. Det är en viktig del. Det andra är att se till att incitamenten blir riktiga - att det finns laddstolpar runt om i vårt land så att människor vågar köpa fler elbilar och färre fossila bilar. Det tredje är naturligtvis effektiviseringar och besparingar på olika sätt så att energi klimat och miljö hänger ihop.	1169
1454	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Detta blir nog ett superkort anförande. Jag vill passa på att yrka bifall till Centerpartiets motion i detta betänkande - hela motionen som sådan.	161
1455	Martin Melin (L)	L	Herr talman! Detta är den vecka då mäns våld mot kvinnor uppmärksammas globalt den så kallade Orange Week. Vi är alla medvetna om den dystra statistiken när det kommer till kvinnor som blir mördade av en person de har levt eller lever i en parrelation med. Det finns också tusentals kvinnor runt om i landet som lever under hot och hat och i fruktan att bli mördade av en person som de lever eller har levt i en parrelation med. Många av de mord som sker har föregåtts av ett hot. Därför är det viktigt att man i ett tidigt skede tar dessa hot på allvar - och att vi tar kvinnornas rädsla på allvar. Herr talman! Min fråga till statsministern är: Hur ser arbetet ut i regeringen när det gäller att jobba mot mäns våld mot kvinnor?	739
1456	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Låt mig först bara instämma och säga: Låt oss ta dessa frågor och detta dödliga våld på samma allvar som när det gäller den grova gängkriminaliteten! Våldet är uppenbart olika men för enskilda drabbar det lika förfärligt. För ett år sedan uppmärksammade nästan alla att fem kvinnor mördades inom loppet av tre veckor och plötsligt fanns det en bred enighet om straffskärpningar som vi hade velat se länge. Gott så! Men nu måste vi gå vidare. Vi vill se obligatorisk häktning av den som är anklagad för den sortens brott så att man inte kan hota och begå nya brott. Det är ett exempel. Vi vill ha bredare besöksförbud och kontaktförbud även med fotboja så att man inte kan uppsöka den familj man just har terroriserat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Det är två konkreta exempel på frågor där regeringen nu arbetar fram ny konkret lagstiftning.	901
1457	Peter Hultqvist (S)	S	Herr talman! Statsministern har i ett par inlägg här påpekat att man ska vara noggrann med orden. Den 31 augusti uttryckte statsministern att det var ynkligt och svagt att inte skicka Archer till Ukraina och att det skulle kunna ske med omedelbar verkan. Nu blev det inte så i det paket man har bestämt sig för att skicka. Paketet bygger på det underlag som Försvarsmakten redovisade den 25 oktober i enlighet med det direktiv som den regering jag var försvarsminister i tog initiativ till. Det här beror förmodligen på att Kristersson och försvarsministern har fått ordentlig information från Försvarsmakten. Det här visar också att den typen av uttalanden och förhastade slutsatser inte tålde konfrontationen med verkligheten. Varför var du så vårdslös Ulf Kristersson? Varför var du inte noggrann med orden den 31 augusti? Varför gjorde ni Archer mer eller mindre till en kampanjfråga i valrörelsen?	913
1458	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Kampanjen handlade inte om Archer. Kampanjen handlade om att Sverige skulle öka stödet till Ukraina. Det var den stora frågan. Den handlade om att Sverige nu skulle ha högre ambitioner för att hjälpa Ukraina militärt humanitärt och ekonomiskt. Vi tyckte inte att regeringen var framåtlutad eller engagerad nog i frågorna. Det sa vi med betydande kraft. Det vi gjorde häromveckan var att lansera det enskilt största paketet hittills det största i ekonomiska termer och militära termer. Det är ett större militärt paket till Ukraina än de tidigare åtta sammantaget. Vi satte alltså kraft bakom orden. Att vi landade i de vapensystemen berodde på att de låg överst på Ukrainas lista av önskemål om vad de behövde - efter samordning med andra länder. Det var den konkreta orsaken. Allt annat låg längre ned och hade tagit längre tid. Archerfrågan är även i fortsättningen helt levande för svensk del. (Applåder)	929
1459	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Medierna rapporterade i veckan om att rekordmånga barn i Sverige äter antidepressiva läkemedel. Under 2021 var siffrorna högre än vad de varit i Sverige de senaste 15 åren samtidigt som de har minskat i övriga grannländer. I Danmark ökade användningen fram till 2010 för att därefter minska till samma nivå som i Norge. I Sverige är alltså medicineringen med antidepressiva läkemedel för barn tre gånger så vanligt som i Danmark och Norge. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Ungas psykiska hälsa måste tas på allvar och prioriteras. Sverigedemokraterna ser positivt på vår överenskommelse om satsningar särskilt för att stärka den psykiska hälsan i Sverige. Barn och unga bör vara högt prioriterade på detta område och vi behöver kraftsamla kring frågan i stort. Jag vill därför ställa följande frågor till statsministern: Tänker regeringen agera och ta ett rejält omtag vad gäller ungas hälsa? Känner statsministern likt mig att det är oerhört oroväckande att det finns så många barn i Sverige som tar antidepressiva läkemedel?	1079
1460	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag tror att många vid det här laget har hört att jag oroar mig rejält för vad som händer med ungas psykiska ohälsa. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? Det är undertiteln till en känd bok. Det här bekymrar mig mycket. Jag är nog mer bekymrad över barns psykiska ohälsa än över det faktum att rätt många barn får hjälp när de har drabbats av psykisk ohälsa. Det är en viktig skillnad. Sedan finns olika traditioner i olika länder. Jag tycker att vi ska ta fasta på att vi pratar om denna fråga. Det är bra att föräldrar får fler redskap. Vi ska erkänna att detta är stora och viktiga frågor i många familjers liv. Elevhälsan ska bli lika bra på att hjälpa människor med psykisk ohälsa som att plåstra om andra kanske lite enklare saker. Att satsa mer på suicidprevention är otroligt viktigt. Allt detta engagerar mig mycket. Jag är inte säker på att man ska stirra sig blind på dem som medicinerar utan snarare ska vi se det som ett tecken på att problemet är påtagligt stort.	1009
1461	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! För två veckor sedan reste statsministern till Ankara för ett möte med Turkiets despotiske president Erdogan. Med sig på resan hade han en dröm om ett turkiskt ja till ett svenskt Natomedlemskap. Men tyvärr för statsministerns del reste han hem från Ankara utan klara besked om sin dröm. Mycket talar för att Erdogan kommer att ta frågan om ett svenskt Natomedlemskap in i den turkiska valrörelsen i juni nästa år. Detta sker samtidigt som Erdogan gör allt för att den turkiska befolkningen ska glömma den 85-procentiga inflation som nu råder i landet genom att begå brott mot internationell rätt när han bombar i Irak och Syrien. Men en sak var Erdogan tydlig med nämligen att på den gemensamma presskonferensen med statsministern framföra önskemålet att få chefredaktören och journalisten Bülent Kenes utlämnad vilket är i linje med de återkommande attacker som Erdogan gjort på journalister och oppositionella. Hur ser statsministern på Erdogans begäran om att utlämna Bülent Kenes?	1005
1462	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Jag noterar att de få partier i Sveriges riksdag som är emot Natomedlemskapet också har spännande uppfattningar om vad man får och inte får prata med Turkiet om. Det kan inte vara ett sammanträffande. Bryr man sig inte om svenskt Natomedlemskap om man tycker att det är oviktigt om Sverige står skyddat eller oskyddat kan man göra vad som helst. Så ser inte jag på svensk säkerhet. Så ser inte sex av åtta partier i Sveriges riksdag på svensk säkerhet. För mig är den svenska befolkningens säkerhet en helt avgörande fråga. Därför åkte jag till Turkiet inte för att jag drömde om någonting utan för att diskutera i lugn och ro hur det går med den trilaterala överenskommelse mellan Sverige Finland och Turkiet som vi arbetar med. Allt är inom nu gällande svensk lagstiftning och inom nu gällande europeiska konventioner. Varken mer eller mindre. (Applåder)	943
1463	Jacob Risberg (MP)	MP	Herr talman! Regeringen skriver själv i sin budget att klimatmålen inte längre kan nås med hjälp av den här politiken. Regeringen säger sig vilja driva en ny typ av miljö- och klimatpolitik men resultatet av det verkar vara att ta bort majoriteten av alla satsningar som Miljöpartiet drev igenom under åren i regering. Utöver det verkar regeringens enda politik på området vara ny och dyr kärnkraft. Det minskar inga utsläpp under åtminstone de kommande 10-15 åren. Vilka av regeringens reformer är det som kommer att sänka utsläppen under nästa år? Eller är det helt enkelt så att regeringen inte har en enda reform som sänker utsläppen? Om statsministern återigen tänker ha utbyggd laddinfrastruktur som enda exempel skulle jag vilja veta hur mycket regeringen räknar med att den satsningen kommer att sänka utsläppen.	825
1464	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Om man bara har ett enda klimatmål och det ska nås med hjälp av reduktionsplikten tycker jag att man ska vara ärlig och säga att reduktionsplikten ska höjas till nivåer så att ingen har råd att tanka sin bil över huvud taget. Det kommer garanterat att sänka utsläppen i just den sektorn. Reduktionsplikten kommer att minska mycket annat också inte minst människors hushållsekonomi. Men då ska man vara ärlig med detta. Vi har högre ambitioner än så. Låt mig kvittera med en ärlig artighet. Vi behåller viktiga saker som ni införde. Det är Industriklivet som hjälper till att elektrifiera industriprocesser. Klimatklivets del som handlar om laddinfrastruktur gör vi långt mycket större än tidigare - därför att det är bra politik. Sist men inte minst: Den budget vi har lagt fram är den näst största klimatbudgeten någonsin i svensk historia. Den överträffas bara av en budget nämligen när vår budget vann förra gången. Så var det med den klimatslakten. (Applåder)	989
1465	Denis Begic (S)	S	Herr talman! Ingen av oss hade förväntat sig att vi skulle ha en debatt i detta ärende. Eftersom varken något av regeringspartierna eller deras stödparti behagar vara i kammaren när detta ändå kommer upp känner jag mig eftersom den förra regeringen jobbade med denna fråga tvungen att yrka avslag på yrkandet och bifall till utskottets förslag. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 8.)	427
1466	Marie Nicholson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Jag talar allt oftare med företag i min valkrets som inte vet om de kommer att klara vintern med de rådande höga elpriserna. Men jag talar också med företag som står redo att växa utvecklas och klimatomställa. Men de tvekar nu på grund av elpriserna men framför allt tvekar de av oro för den framtida tillgången till el - att den inte kommer att vara tillräcklig och att investeringar i elektrifiering i dag kommer att slå undan benen på dem i morgon. Vad gör den svenska regeringen statsministern för att företag i Kalmar län och i hela Sverige ska känna tillit till att elen kommer att räcka för deras behov även i framtiden?	713
1467	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Svaret är naturligtvis att det hade varit bättre om Sverige inte hade rustat ned ett av världens bästa elsystem. Det är det ärliga svaret. Jag säger det inte för att peka finger utan för att konstatera fakta. Det går inte att trolla med knäna. Nu är vi där vi är och vi gör allt vi kan för att ställa om energisystemet. Det kommer att ta tid och till dess får vi göra allt som är möjligt att göra på vägen. Paradoxen i detta är att en del av klimatomställningen kräver mycket el. De som vill göra stora investeringar i CCS-teknik det vill säga infångning av koldioxid behöver mycket el för att klara av det. Står de utan den elen kan de inte göra klimatinvesteringarna. Statens stora bidrag är ju att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för detta. Därför hade det varit bra om vi hade kunnat enas i kammaren om att kärnkraften ska återkomma och stanna och därmed få långsiktiga spelregler för den frågan. Sedan kan vi vara oeniga om andra saker. Vi kommer att göra allt vi kan för att skapa den förutsägbarheten.	1044
1468	Larry Söder (KD)	KD	Herr talman! Valrörelsens viktigaste tema var sjukvården specifikt sjukvårdens oförmåga att klara av att minska vårdköerna. Vi kan se den förra regeringens misslyckande. Under de åtta åren ökade vårdköernas längd varje år och den problematiken fick denna regering ta över. För mig är det viktigt att vi tar stora kliv framåt och att vårdköerna faktiskt minskar under denna mandatperiod. Jag skulle vilja fråga statsministern vad vi kan se framåt. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att minska vårdköerna och höja kvaliteten inom sjukvården?	548
1469	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag delar helt uppfattningen att långa sjukvårdsköer nog är det enskilt mest kännbara problemet för många patienter i Sverige som vet att vården kommer att vara bra när de kommer fram men att de inte kommer fram i tid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Som Ebba Busch brukade påpeka före valet och Acko Ankarberg Johansson påpekar nu är det många som väntar olagligt länge i svenska vårdköer. Så kan vi inte ha det i längden. Ett svar på frågan är att vi nu tar ett starkare statligt grepp om detta det vill säga att det statliga ansvaret för att det är mer lika runt om i landet ska bli mycket större. Ett annat är att se till att patienternas rätt att själva välja vård där det finns tillgång till vård ökar rejält medan enskilda regioners rätt att göra på olika sätt som drabbar patienterna blir lite mindre. Mycket mer måste göras men vi påbörjar nu ett mödosamt arbete med att korta köerna och öka det statliga ansvaret för den uppgiften.	997
1470	Matilda Ernkrans (S)	S	Herr talman! Vi har krig i Europa och i detta nu har vi fått veta att regeringen i ett hemligt avtal har gjort upp med högernationalistiska Sverigedemokraterna om stora delar av EU-politiken. Det handlar om klimat och miljö energi och migration. Min fråga handlar om hur regeringen har tänkt sig att man under EUordförandeskapet ska kunna landa viktiga beslut om klimat energi och migration tillsammans med ett parti som är klimatförnekare och starkt EUkritiskt. Socialdemokraterna vill gärna vara en konstruktiv kraft inte minst under ordförandeskapet men det kan inte vara en hemlighet att vi socialdemokrater har sagt att vi kan samarbeta med många partier i den här riksdagen men inte med Sverigedemokraterna. Varför presenterades inte det här hemliga avtalet med Sverigedemokraterna om EU-politiken offentligt tidigare? Och finns det fler hemliga avtal som regeringen har med Sverigedemokraterna?	911
1471	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! För det första: Det finns inga hemliga avtal inte någonstans. Vi sysslar inte med papper som inte får visas upp och så där som den förra regeringen sysslade med. Vi gör inte sådant. Det finns inga hemliga avtal alls. Vad som är extremt ohemligt är att när en regering ska fatta beslut i den här kammaren om mandat att åka till Europeiska rådet för beslut måste regeringen ha mandat. Den förra regeringen saknade ofta mandat för man hade ingen majoritet. Vi kommer att skaffa oss mandat. Då förhandlar vi med andra partier. Det kan vara om de frågor som vi har avtal med Sverigedemokraterna om att samarbeta inom och får de frågorna också EU-konsekvenser är det naturligt att vi har samma samarbete i EU-nämnden. I andra frågor kan det vara med andra vi samarbetar. Vi samarbetar gärna med Socialdemokraterna dock inte på villkoret att vi inte får prata med andra partier. Så jobbade den förra regeringen. Så jobbar inte min regering. (Applåder)	968
1472	Ludvig Aspling (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Samtidigt som det iranska folket reser sig mot den teokratiska diktaturen där tillåter Sverige i dag i praktiken samma diktatur att sprida sin statsideologi här i Sverige bland annat i min hemkommun Järfälla. Trots att vi har en lag som säger att personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet får nekas uppehållstillstånd tillåts personer som har väldokumenterade och uppenbara kopplingar till regimen i Iran att arbeta som till exempel imamer vilket ger dem möjlighet att bedriva underrättelseverksamhet påverka vissa minoritetsgrupper och övervaka till exempel demokratikämpar. Min fråga är ganska enkel. Kommer den nya regeringen att göra någonting åt detta?	745
1473	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Att den nya regeringen är mycket engagerad i kampen mot terrorism på olika sätt tror jag ingen har missat. Det finns ett paradigmskifte även där. På många olika sätt kommer det att märkas. Jag kommer inte att gå in och kommentera enskilda händelser varken i Järfälla eller på andra ställen. Det är inte min uppgift. Däremot är jag väldigt trygg i att svenska myndigheter är mycket noga med att hålla koll på människor som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet eller mot enskilda människors säkerhet. Och att människor som kommer från andra länder med syften som bryter mot allt som Sverige står för inte ska ha rätt att vara i Sverige är min generella men mycket bestämda uppfattning. Sedan agerar vi i Sverige tillsammans med EU när det gäller Iranfrågan på många olika sätt - bilateralt och tillsammans med EU som sagt - för att uttrycka vår mycket starka uppfattning om vad som sker där.	910
1474	Hanna Gunnarsson (V)	V	Herr talman! Nu har det gått nio månader sedan invasionen av Ukraina började. Det är ett krig där miljoner människor har flytt och tusentals av dem har kommit till Sverige. Att skydda civilbefolkningen är ju en väldigt viktig del av totalförsvaret. Att känna att familjen är i säkerhet gör att soldater och frivilliga kan lägga all sin tid och kraft på att försvara Ukraina mot den invasion som har skett. Vi är säkert många här inne som har träffat ukrainska flyktingar som kommit till Sverige. Jag gjorde det i måndags på en folkhögskola. Kvinnorna jag träffade uttryckte stor oro såklart för situationen hemma men också för den situation de lever i här i Sverige. De lever på väldigt låga inkomster och har svårt att få sin vardag att gå ihop. Hur tänker statsministern kring de ukrainska flyktingarnas tillvaro i Sverige?	832
1475	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Herr talman! Jag delar naturligtvis helt beskrivningen av vad som har skett sedan den förfärliga dagen för i dag exakt nio månader sedan. Det är tyvärr bra att vi påminns varje gång det har gått ännu en månad. Jag tror att Sverige i dag gör det vi ska göra i grund och botten. Tillsammans med alla andra EU-länder har vi öppnat upp vårt land för ukrainska flyktingar. Det gör alla EU-länder. Rätt många länder gör det mer än någon hade kunnat vänta sig och hoppas på - det ska vi också ta fasta på och erkänna - inte minst de som lever i Ukrainas omedelbara närhet. Som jag sa alldeles nyss: Humanitärt ekonomiskt och militärt stöttar vi Ukraina rejält just nu. Det är den enskilt viktigaste frågan i svensk utrikespolitik just nu. Jag tycker att Sverige tar det ansvaret. Jag har all respekt för att ukrainare önskar sig ännu mer stöd och vi ska vara alltid vara beredda att ge mer men vi tar vårt ansvar just nu.	985
1476	Lena Hallengren (S)	S	Herr talman! För några år sedan inledde bland annat Dagens Nyheter granskningar av hur utlandsadoptioner till Sverige har gått till. Granskningarna visade att barn i bland annat Kina och Chile under flera decennier kidnappades eller köptes innan de adopterades bort. Som dåvarande socialminister reagerade jag starkt på dessa granskningar och startade en utredning av de internationella adoptionerna till Sverige. Statsministern är ju själv engagerad i frågorna. Som ordförande i Adoptionscentrum argumenterade Ulf Kristersson år 2003 mot de lagskärpningar som en tidigare utredning föreslagit. Trots varningar om att det förekom handel med barn ingrep inte Ulf Kristersson. Med anledning därav vill jag fråga statsministern i dag: Varför agerade han inte på det han visste där och då?	788
1477	Peter Ollén (M)	M	Herr talman! I Malmö där jag kommer ifrån har vi 40 000 vuxna som varken arbetar eller studerar. I Sverige pratar vi om flera hundratusen. Många av dessa kommer utomlands ifrån från länder där småföretag och familjeföretag är en självklarhet. Men i Sverige ser de en verklighet där man antingen lever på bidrag eller med moms sociala avgifter och skatter ska försörja sig själv och två till. Ser statsministern några möjligheter att justera och ändra för att underlätta för många människor att starta mindre familjeföretag?	531
1478	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Utanförskapet är precis som Peter Ollén beskriver ett av Sveriges i särklass största sociala problem och integrationsproblem som får en massa andra följdkonsekvenser: barn som aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet för att säga det uppenbara och vuxna som gör andra saker på dagarna än att komma in i arbetsgemenskaper och därmed inte lär sig svenska språket och kanske inte förstår vad som händer i Sverige - allt detta. Mycket av valrörelsen handlade också om detta. Vi är fast beslutna att göra de stora reformerna: en bidragsreform som gör att det aldrig kan löna sig bättre att leva på bidrag än att arbeta göra det enklare att starta företag ta bort regelkrångel inom företagande och uppskatta företagande som arbetsform. Allt detta tror jag är metoderna framåt men det måste i grund och botten bygga på att människor som kan jobba ska jobba och inte leva på bidrag. Det måste vara det absolut dominerande och normala sättet att försörja sig i Sverige och så är det tyvärr inte för många människor i dag.	1038
1479	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! I valet röstade väljarna fram en ny regering en regering som förmår att ta itu med växande vårdköer skapa trygghet och se till att vi får en migrationspolitik som tar hänsyn till vår integrationsförmåga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Men det händer saker och ting inom ekonomin. I förmiddags meddelade Riksbanken att man nu höjer styrräntan med 75 punkter alltså till 2 ½ procent. Vi går alltså in i en lågkonjunktur med hög inflation stigande räntor och hög arbetslöshet. Då krävs det en välavvägd finanspolitik. Min fråga till statsministern är hur han ser på möjligheterna att fortsatt stötta hushåll och företag i den lågkonjunktur som vi vet att vi går in i utan att vi hamnar i en situation där finanspolitiken underminerar penningpolitikens förmåga att knäcka inflationen.	837
1480	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Detta är en av de stora uppgifterna naturligtvis. Men jag vill först backa tillbaka och säga att vi gick till val med budskapet att förändring är absolut nödvändig men också möjlig. Det går att förändra sådant som inte funkar i Sverige. Vi fick det mandatet och vi kommer att ta det på mycket stort allvar. Det är därför vi säger att det blir ett paradigmskifte i svensk politik - tro inget annat! Det andra jag vill säga är att vi är ödmjuka inför uppgiftens storlek. Det är svårt och det kommer att ta tid. Det är problem som har vuxit under mycket lång tid. Hade detta varit enkelt hade någon gjort det för länge sedan. Vi förstår att det är en stor och svår uppgift. Det tredje jag vill säga är att vi har respekt för alla människor som är oroliga just nu över många saker: kriget ekonomin våldet. Vi har respekt för detta; det finns en oro i vårt samhälle. Att nu lösa ekonomiska problem i ett mycket tuffare ekonomiskt klimat än tidigare är en svår uppgift. Att vara mycket precis i sitt stöd och inte elda på inflationsbrasan var precis vad den budget vi nu lade fram syftade till att klara av.	1125
1481	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Den här veckan rapporterar Dagens Samhälle och Magasinet Filter om statsministerns och flera andra statsråds nära kopplingar till friskolejättarnas högsta ledningar. Skolminister Lotta Edholm var friskoleägare när hon utsågs och statsministern själv äger en sommarstuga tillsammans med en höjdare i friskolekoncernen Watma. Sveriges kändaste friskolelobbyist Peje Emilsson uppgav i Dagens Nyheter i somras att han brukar skicka sms till statsministern när han tycker att statsministern har varit duktig. I Tidöavtalet slår regeringsunderlaget fast att vinstjakten i skolan ska fortsätta. När avtalet presenterades välkomnades det av Academedias vd med följande kommentar: Många av de förslag Academedia tagit fram genom åren finns med här." Detta får mig att undra: Vilka kontakter har regeringspartierna haft med företrädare för skolkoncerner när de har utformat Tidöavtalet? "	897
1482	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag känner många lärare i kommunala skolor. Jag känner många lärare och rektorer i friskolor. Jag känner många som har jobbat för att friskolor ska få finnas. Jag känner många som jobbar för att kommunala skolor ska bli bättre. Jag känner framför allt jättemånga elever i kommunala skolor och friskolor. Jag har aldrig ifrågasatt deras goda uppsåt i sina verksamheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Jag vet att det finns de som är besatta av att tanken på att lägga ned landets friskolor. Jag tillhör inte dem. Är man besatt av det kastar man beskyllningar vitt och brett omkring sig. Det tänker inte jag göra. Jag gillar skolan. Jag gillar elever. Att dagens elever ska lära sig många saker oavsett vilken huvudman skolorna har är jag besjälad av - inte av att smutskasta enskilda skolformer. (Applåder) Statsministerns frågestund var härmed avslutad.	908
1483	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Jag vill påminna alla ledamöter om att talmannen välkomnar riksdagsledamöter och tjänstemän i Riksdagsförvaltningen till den årliga julgranständningen på Riksplan klockan 15.45. Riksdagskören framför julsånger talmannen håller tal och det bjuds på julfika i första hand för dem som har föranmält sig men det kanske räcker till några till. Alla är varmt välkomna att ta del av tal och sång oavsett föranmälan.	415
1484	TALMANNEN	TALMANNEN	Frågorna ska i och för sig avse statsministerns tjänsteutövning men statsministern får naturligtvis svara på frågan.	119
1485	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Tack det gör jag mer än gärna! Det är både en korrekt och en helt felaktig beskrivning som Socialdemokraterna ger i den här frågan. Det är helt korrekt att det var många som reagerade på uppgifterna att det kunde ha förekommit oegentligheter inom ramen för internationell adoption - alldeles riktigt. Jag noterar att dåvarande socialministern ville ha en utredning. Jag noterar också att jag själv krävde en utredning en vitbok där man granskar vad som har förekommit med den information vi har i dag som man inte hade tidigare för att undersöka om det finns skäl att ändra svensk lagstiftning. Det är inte alla som kan alla detaljer i den här frågan men de som kan detaljerna vet att vi har en myndighet i Sverige som reglerar med vilka länder och på vilket sätt som Sverige får bedriva internationell adoption. Denna myndighet utfärdar regler till adoptionsorganisationerna och myndigheten i sin tur lyder under den lagstiftningen. Jag tycker att man ska ha en ständigt pågående process. Det finns ingenting som är lika viktigt som total öppenhet i dessa frågor. Därför ska varje larmsignal tas på allvar. Det är lika uppenbart att vi arbetar med länder som rätt ofta har relativt komplicerade situationer inrikes. De allra flesta länder som har svenskt välstånd och normal demokrati behöver inte ha några barnhem över huvud taget än mindre internationell adoption. Man ska alltså vara ödmjuk inför den situation som barnen har i de länder där det här förekommer men det kan aldrig vara en ursäkt för att se mellan fingrarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund Alltså landar jag i samma slutsats som Lena Hallengren gjorde som socialminister. Man ska ha total transparens och man ska undersöka sakerna. En ny vitbok kan ge skäl till att undersöka om Sverige nu ska ändra lagstiftningen. (Applåder)	1860
1486	Lena Hallengren (S)	S	Herr talman! Jag hör att statsministern noterade att han själv krävde en utredning och det är ju alldeles riktigt. Jag tror att det är klokt att denna utredning får arbeta och att vi noga följer vad resultatet blir. Jag kan ändå inte låta bli att följa upp och säga att tidiga varningssignaler inte saknades men att statsministern i sin dåvarande roll 2003 trots det inte vidtog några åtgärder. Jag inser att statsministern väljer om han vill svara på frågan men jag undrar ändå om inte statsministern känner att han hade kunnat vidta fler åtgärder utifrån den kunskap han då hade.	588
1487	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det hände några gånger under de år för nästan 20 år sedan som jag var ordförande för Adoptionscentrum som alltså är en ideell organisation som arbetar med adoptioner under den lagstiftning och under den myndighet jag nämnde att det kom signaler om att någonting hade varit fel någonstans. Chile var ganska uppmärksammat. Varje gång detta hände tittade vi på om det fanns något i våra system eller i våra kontakter som antydde att vi kunde ha gjort något fel. Det fanns det inte då. Fanns det någonting som skedde i Chile i en chilensk inrikessituation som vi inte kunde veta om? Det kan inte uteslutas men det kunde inte heller krävas att Sverige skulle veta om de sakerna. Men ytterst är detta inte en fråga för en enskild ideell organisation. Finns det skäl för Sverige att avsluta adoptionssamarbetet är det ju myndigheten som måste fatta ett sådant beslut. Om myndigheten hade gjort det hade allt samarbete avslutats omedelbart.	954
1488	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Svar på interpellationer Herr talman! Martina Johansson har frågat mig om regeringen inom kort kommer att se över nuvarande regelverk och tillsätta en utredning som tar fram förslag på lagändringar som skapar snabbare bodelningsprocesser. När ett äktenskap tar slut behöver makarna göra även en ekonomisk separation. De svenska bodelningsreglerna bygger på likadelningsprincipen som innebär att makarna likställs ekonomiskt. För den make som har det sämst ställt är det många gånger av stor ekonomisk betydelse att bodelningen kan slutföras och det är inte acceptabelt att den andra maken kan hindra att så sker. Det är angeläget att det finns en välfungerande och rättssäker ordning för bodelningar. Om en make inte medverkar i en bodelning ger lagen i dag flera möjligheter att rikta åtgärder mot maken för att skynda på förfarandet. Maken kan föreläggas vid vite att lämna uppgifter om sina tillgångar och under ed bekräfta uppgifterna i en bouppteckning. Om en make inte kommer till ett bodelningssammanträde hindrar frånvaron inte att bodelningen ändå genomförs. Om en make genom vårdslöshet orsakat ökade kostnader kan bodelningsförrättaren besluta att maken ska svara för en större del av kostnaderna. Vidare finns det regler till skydd för en ekonomiskt svagare part under en bodelning. En domstol kan besluta om kvarsittningsrätt som innebär att den av makarna som har mest behov av den gemensamma bostaden får bo kvar i den till dess att bodelning sker. En domstol kan också sätta den ena makens egendom under särskild förvaltning under bodelningen för att förhindra att maken gömmer undan egendom. Även om det är förhållandevis få skilsmässor som leder till att bodelningsförrättare utses eller till tvist i domstol förekommer det att ena maken förhalar bodelningen. Jag är ense med Martina Johansson om att det är bekymmersamt när det sker. Lagen ställer krav på makarna och ger bodelningsförrättaren flera verktyg för att driva bodelningen framåt. Det är angeläget att de verktygen också kommer till användning när det finns förutsättningar för det. Jag kommer att följa frågan och jag utesluter inte att det framöver kan finnas anledning att överväga åtgärder för att utdragna bodelningar ska kunna genomföras snabbare.	2243
1489	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag anser att en jämställd föräldraförsäkring är önskvärd och om ja vad jag avser att göra för att uppnå detta mål samt hur jag avser att arbeta med att utveckla föräldraförsäkringen i samarbete med partierna som står bakom Tidöavtalet. Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring. Den ger förutsättningar för båda föräldrarna att ta stort ansvar för omsorgen om barnen och samtidigt förvärvsarbeta. Föräldrapenningen är jämställd på så sätt att den är delad helt lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad men utfallet är ojämställt - huvuddelen av föräldraledigheten och föräldrapenningen tas ut av kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Regeringen anser att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet. Familjer är själva bäst lämpade att bestämma på vilket sätt ledigheten ska fördelas för att passa just deras situation. Det är centralt att föräldrarna har tillgång till tydlig information om hur fördelningen av föräldraledigheten påverkar livsinkomsten så att de kan göra informerade och väl avvägda val. Ett jämställt föräldraskap och en mer jämställd fördelning av omsorgsarbetet om barnen är önskvärt inte bara för att barn har rätt till båda sina föräldrar utan även för att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och för kvinnors löne- och karriärutveckling. En ojämställd fördelning av omsorgsarbetet och föräldraledigheten kan dessutom ha negativ påverkan på kvinnors hälsa på fördelningen av obetalt hemarbete i stort på pensionen på livsinkomsten och på kvinnornas egenmakt. Utrikes födda kvinnor har i genomsnitt en betydligt svagare arbetsmarknadsanknytning och får i högre utsträckning ersättning på grundnivå. Varken föräldrapenningens regelverk eller en ojämställd fördelning av föräldraledigheten ska försena etableringen i arbetslivet. Herr talman! Föräldrarna bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Det stärker nämligen valfriheten och ökar förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande.	2122
1490	Sanne Lennström (S)	S	Herr talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret även om det är ett svar som på sätt och vis väcker ännu fler frågor vilka jag hoppas att vi kan adressera i dagens interpellationsdebatt. För oss socialdemokrater är svaret på om det behövs ett mer jämställt uttag ja. Det är därför vi står bakom en tredelad föräldraförsäkring. Dagens interpellationsdebatt om en jämställd föräldraförsäkring är viktig. Den är viktig ur ett barnperspektiv för jämställdheten och ur ett jämlikhetsperspektiv. Vi är stolta över att vara ett av världens absolut bästa länder att få barn i och även ett av världens bästa länder på att dela på just denna föräldraförsäkring. Dessvärre går det väldigt långsamt att nå vad som skulle kunna räknas som jämställt uttag av föräldraförsäkringen och det får stora konsekvenser. Som jag skrev i min interpellation till statsrådet: Det som är bra delar man lika på." Men även de ekonomiska konsekvenserna av en föräldraledighet måste vi dela mer lika på. Vi ser i dag att majoriteten av personerna med låg pension är kvinnor. Vi ser att ojämställda uttag skapar karriärhinder och mer vab och mycket tidigt gör kvinnor till de primära vårdnadshavarna. Det här är ett mycket stort hinder för ett jämställt arbetsliv för kvinnor. Vi har utredningar som visar att normer och värderingar är en faktor att räkna in här. Men då är det ju tur att politik och lagstiftning är normerande. Det finns flera olika redskap att ta till för att föra familjepolitiken i rätt riktning. Det är viktigt att vi i den här kammaren strävar efter en modern föräldraförsäkring. Låt oss fortsätta vara världens främsta föredöme när det handlar om att arbeta för att våra barn ska få en rättvis jämlik och god start i livet tillsammans med båda sina föräldrar! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag uppfattar inte riktigt några konkreta förslag från statsrådet. Jag skulle vilja veta lite mer konkret vad flexibilitet betyder i sammanhanget. Det för mig till frågan: Är verkligen en jämställd föräldraförsäkring önskvärd enligt statsrådets mening? Ministern nämner den ojämställda fördelningen av omsorgsarbetet. Det handlar om sämre kvinnohälsa sämre pensioner och flera negativa konsekvenser av dagens situation på området. Om ministern erkänner de problemen vill jag naturligtvis veta: Vad avser statsrådet att göra för att adressera dessa problem? "	2393
1491	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Jag vill börja med att poängtera att föräldrapenningen är jämställd på väldigt många sätt. Det är uttaget som i viss mån är ojämställt. Föräldrar bör precis riksdagsledamoten Sanne Lennström tar upp få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Det stärker valfriheten och ökar förutsättningarna att kombinera ett arbetsliv med att också vara hemma och ta hand om barnen. Jag har några exempel på åtgärder som skulle kunna stärka flexibiliteten och göra att föräldrapenningen kan användas på ett betydligt mer flexibelt sätt för familjerna och öka möjligheterna att kombinera förvärvsarbete och att stanna hemma med barnen. Det skulle exempelvis kunna vara att man inför fler dubbeldagar. I dagsläget är det 30 dagar som används som dubbeldagar det vill säga när både mamman och pappan eller båda vårdnadshavarna kan vara hemma samtidigt med barnet. Det har visat sig vara väldigt positivt. Det stärker inte bara bandet med barnet. Man kan få hjälp och förlossningsskadorna och eftervården för kvinnan minskar. Man ser en positiv utveckling på många olika sätt. Det har också visat sig att i de familjer där man nyttjar dubbeldagarna blir också resterande uttag av föräldrapenningen mer jämställd. Man blir kanske som pappa lite sugen att kunna stanna hemma lite mer med sina barn. Den möjligheten vill vi titta vidare på. Exakt hur på vilket sätt och antalet dagar som vi skulle vilja utöka med får vi helt enkelt återkomma om när vi har tittat vidare på frågan lite mer ingående. Det kan också handla om att man ser över möjligheten att överlåta dagar till en annan person än de båda vårdnadshavarna. Det skulle innebära en definitivt mer modern och flexibel föräldrapenning. Det ger helt enkelt möjligheten för både kvinnan och mannen att kunna förvärvsarbeta och samtidigt vara hemma med barnen. Man har kanske en tredje person eller en fjärde person som också kan ta del av föräldrapenningen för barnet. Jag vill återkomma till valen som människor ändå gör. Från regeringens sida tycker vi att det är väldigt viktigt att människor har valfriheten och flexibiliteten. Det är familjerna själva som bäst kan avgöra vad som passar deras egen situation. Där är informationen kunskapen och medvetenheten om vilken konsekvens ens val resulterar i oerhört viktiga. Där gäller det att man utifrån de uppdrag som ligger på ansvarig myndighet att fortsätter att informera så att personerna i fråga i familjerna kan göra just dessa väl motiverade och informerade val. Det tror jag också kan bidra till ett betydligt mer jämställt utfall av en ändå väldigt jämställd föräldrapenning.	2642
1492	Sanne Lennström (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! Tack statsrådet för svaret! Det var flera konkreta förslag som jag ser fram emot att adressera senare i socialförsäkringsutskottet. Vi går vidare till en annan fråga angående hur Tidöavtalets parter avser att arbeta med politiken på området. Anledningen till att jag ställde den frågan var att jag såg över valplattformar partihemsidor och sociala medier. Jag upptäckte att partierna enligt dessa sidor inte riktigt var helt överens om hur föräldraförsäkringen skulle utvecklas. Kanske det är orsaken till att jag från början inte riktigt i svaret uppfattade någon tydlig inriktning på exakt hur man vill jobba med flexibiliteten. Det skiljer sig väldigt mycket på flera punkter mellan regeringspartierna. På Kristdemokraternas sida står det till exempel tydligt nej till kvotering av föräldradagar. Man verkar vara rörande överens med Sverigedemokraterna som skriver att man bör ta bort reserverade dagar för vardera förälder. Liberalerna å andra sidan anser inte att fler dagar bör öronmärkas men föreslår vissa andra ändringar. Moderaterna statsrådets eget parti skriver i stället att man vill behålla nuvarande antal dagar som är reserverade. Någon väg framåt gällande politiken synes inte heller finnas i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det skulle jag och säkert många med mig vilja veta: Är partierna överens om hur föräldraförsäkringen ska utvecklas? Det nämndes några punkter här tidigare och det tackar jag för. Det gäller just dessa reserverade månader eller dagar som vissa partier skriver om. Hur ska man arbeta med dessa frågor gällande regleringsbrev lagförslag och annat? Det mynnar ut i en väldigt kort fråga som jag gärna skulle vilja ha ett svar på. Kommer regeringen att lägga fram förslag om att ta bort reserverade månader i föräldraförsäkringen?	1854
1493	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Jag kan konstatera att det ligger en utredning klar på bordet. Den handlar om att utöka antalet reserverade dagar. Det är under beredning just nu. Jag tänker att vi får återkomma om hur vi ser på den saken. Jag kan bara konstatera att när antalet reserverade dagar för papporna infördes gick det i tre steg tror jag. Det var först en månad sedan två månader och sedan tre månader. Effekterna har ganska uppenbart avtagit. Från att ha varit ett väldigt framgångsrikt sätt att få papporna att öka sitt uttag har effekten avtagit med antalet månader. Det är ganska svårt att veta om dagens föräldrar verkligen påverkas av just antalet reserverade dagar. I en modern föräldraförsäkring bör vi jobba med andra metoder än att kanske utöka antalet reserverade dagar. Men den saken får vi återkomma till när den frågan ligger på bordet. Jag tror att det ändå kokar ned till medvetna val. Utifrån den kunskap vi ändå har om vad de olika alternativen innebär kan vi göra medvetna och informerade val. Det handlar om vad ett kraftigt uttag av föräldrapenning gör med pensionen eller gör med möjligheten att komma in på arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det gäller också vad det gör med andra inkomstrelaterade delar i stort. Det är oerhört viktigt att den delen förstärks och att vi har en bred och allmän diskussion om de frågorna. Det är just då man kan göra fria medvetna och riktigt bra val. Det är kanske inte politikens roll att gå in vid köksbordet och detaljstyra exakt hur man ska eller inte ska ta ut sin ledighet. Där tror jag ändå att det till syvende och sist är familjerna som är bäst lämpade att fatta de besluten. Det ska de såklart göra efter att de har fått den information som de behöver. Jag är orolig för att vissa kvinnor aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Jag är orolig för att de ibland tycks komma allt längre bort i takt med deras barnledighet när de är föräldralediga. Att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande och då framför allt bland dem som är utlandsfödda tror jag blir vår viktigaste jämställdhetsfråga framöver. Det handlar om att kunna öka deras egenmakt och deras deltagande i samhället så att de kan vara en aktiv del. Det tror jag på riktigt är en viktig fråga för att öka jämställdheten när det kommer till föräldrapenningen men också jämställdheten i stort i vårt samhälle.	2376
1494	Sanne Lennström (S)	S	Herr talman! Tack statsrådet för svaret! Det känns tryggt att statsrådet uttrycker en oro för kvinnors situation på arbetsmarknaden också nyanlända kvinnors. Jag ser fram emot fler debatter där vi kan prata mer om hur man kan ändra denna oro till handling för att få ett annat utfall än i dag. För att nå det jämställdhetspolitiska målet om en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är det viktigt att vi i denna kammare och regeringen på andra sidan vattnet samarbetar för att försöka sänka trösklarna så mycket vi kan för att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Då finns det säkert flera olika redskap som vi kan se över. Jag ser som sagt fram emot de framtida debatterna. Det gläder mig också att statsrådet nämner ett antal utredningar för det finns som sagt redan väldigt mycket bra material som man kan göra bra politik av. Bland annat finns ISF:s rapport som handlar om vilka pappor som inte använder föräldrapenningen. Det är pappor som har låga inkomster eller är egenföretagare eller har väldigt höga inkomster. Det är de tre grupper som använder föräldraförsäkringen i minst utsträckning. Jag lovar och hoppas att ministern kan lova att fortsätta det här samtalet för att fortsätta utveckla jämställdheten inom detta område så att det kan gynna både mammor och pappor och barn i framtiden. Det är väldigt viktigt eftersom det som ministern nämnde påverkar kvinnors hälsa kvinnors pensioner och kvinnors egenmakt.	1481
1495	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Även jag vill understryka vikten av den här diskussionen. Jag ser också fram emot fler debatter på området för detta att kvinnor hamnar i utanförskap och aldrig träder in på arbetsmarknaden är på riktigt ett hot mot jämställdheten i Sverige. Vi har under många år jobbat hårt för att åstadkomma en helt annan linje så föräldraförsäkringen och föräldrapenningen får inte vara ett skäl till att komma längre från arbetsmarknaden eller de facto inte träda in alls på densamma. Den här diskussionen är alltså långt ifrån över. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ser också fram emot att återkomma med fler förslag till kammaren som kan förbättra och förstärka både flexibiliteten och valfriheten och förhoppningsvis också ge ett mer jämställt utfall av själva föräldrapenningen. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	869
1496	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! har frågat om jag har för avsikt att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte ska finnas kvar vid lärosäten som Jönköping Halmstad Borås Eskilstuna Gävle och Luleå. Han har också frågat mig hur jag och regeringen tänker lösa det framtida lärarbehovet i hela vårt land och alla landets skolor. Niklas Sigvardsson har också frågat hur jag och regeringen tänker arbeta för att stärka kvaliteten inom lärarutbildningen. Inledningsvis vill jag säga att jag delar Niklas Sigvardssons uppfattning att lärarutbildningen är en av de absolut viktigaste utbildningarna i vårt land. Här formas och utbildas de personer som ska undervisa Sveriges framtid våra barn och elever. Vi måste därför ha en attraktiv lärarutbildning som håller hög kvalitet. I syfte att höja de svenska skolresultaten och läraryrkets status har Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna kommit överens om att inleda ett arbete med att utveckla lärarutbildningen. Vi kommer att arbeta för att förbättra kvaliteten genom ett reformerat utbildningsinnehåll med mer fokus på ämneskunskap kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Vi kommer också att arbeta för att personer med en annan akademisk bakgrund ska kunna ställa om till läraryrket. Det är viktigt för att lösa det framtida lärarbehovet. Ämneslärarutbildningen har länge lidit av stora avhopp. Även om genomströmningen har ökat de senaste åren är det bara drygt 40 procent av dem som påbörjar utbildningen som tar examen. Allt fler studerar till ämneslärare via den kompletterande pedagogiska utbildningen KPU som har en högre genomströmning. Det är positivt men genomströmningen måste bli högre även på ämneslärarutbildningen. I arbetet med att utveckla lärarutbildningen kommer vi därför att särskilt titta på organiseringen och kvaliteten inom ämneslärarutbildningen. Herr talman! Regeringen har nyligen tillträtt. Vi kommer att återkomma med hur vi vill utveckla lärarutbildningen inklusive frågan om ämneslärarutbildningens lokalisering. Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen kommer att arbeta för att alla barn och elever ska få möta utbildade och behöriga förskollärare och lärare oavsett skolform och var i landet man bor.	2247
1497	Niklas Sigvardsson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på mina frågor även om jag konstaterar att vissa av svaren är allt annat än tydliga. De senaste åren har vi flera gånger kunnat läsa om att det saknas lärare runt om i vårt land. Enligt fackförbunden saknas det ungefär 22 500 grundskollärare. Inom gymnasieskolan anger man att ungefär 15 procent av lärarna är obehöriga. Varje dag utbildas fantastiskt duktiga lärare vid lärosäten runt om i hela vårt land från Malmö i söder till Luleå i norr. Det är oerhört viktigt att denna utbildning finns i hela vårt land för det handlar om att kunna klara kompetensförsörjningen i hela utbildningssektorn och få kompetenta och yrkesskickliga lärare. Skyddsstoppet på Raketskolan i Kiruna som vi kunnat läsa om visar tydligt att vi behöver fler lärare i hela vårt land. Att då fundera på vilka lärosäten som eventuellt ska få utbilda dessa och om vi kanske ska centralisera lärarutbildningen kommer inte att göra det lättare för skolor som Raketskolan att rekrytera nya lärare. Att ge svaret att man nyss har tillträtt och att man återkommer med svaret är allt annat än bra. Herr talman! Jag hade så sent som i går förmånen att besöka ett av de 27 lärosäten runt om i vårt land som utbildar lärare det i Jönköping. Där lägger de varje dag stort engagemang på att utbilda framtida lärare allt från förskollärare till ämneslärare i gymnasieskolan. De har jobbat hårt med att öka kvaliteten på sin utbildning de senaste åren vilket UKÄ glädjande nog bekräftar att de har gjort. Medskicket från detta lärosäte var stor oro om vad som kommer att hända i framtiden. Kommer utbildningen inte att få finnas kvar trots deras gedigna arbete de senaste åren med att öka kvaliteten? Ämneslärarutbildningen kommer enligt Tidöavtalet eller slottsavtalet att koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område". Osäkerheten bland lärosätena om vad detta innebär är stor. De undrar vilken rankning det är som regeringen ska ta fasta på för de vet knappt om någon sådan existerar. Om man behöver upprätta en rankning hur tänker man i så fall göra det? Att vara så här vag och icke-konkret leder tyvärr bara till oro och osäkerhet hos olika lärosäten nu när de lägger långsiktiga strategier. Vågar man gå in i långa avsiktsförklaringar med huvudmän gällande kompetensförsörjning? Vågar man gå in i nya samarbetsformer? Vågar man investera i bättre läromiljöer och innovativa lösningar för att höja kvaliteten ännu mer de kommande åren? Jag tänker återigen ge utbildningsministern chansen att svara på den fråga som jag ställde i min interpellation. Har ministern någon avsikt att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte finns kvar vid lärosäten som Jönköping Halmstad Borås Eskilstuna Gävle och Luleå? "	2874
1498	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera en otroligt viktig fråga för hela vårt avlånga land. Jag representerar min skånska till trots den valkrets som ligger allra längst norrut i landet - samma valkrets som Kiruna och Gällivare är belägna i. I norra Sverige har vi för tillfället superlåg arbetslöshet i synnerhet i dessa två kommuner eftersom vi har en expansiv industri. Det gör att välfärden har otroligt svårt att kompetensförsörja sina verksamheter. Även industrin säger att tillgången till utbildad arbetskraft är ett av de största hindren för tillväxt. Den gröna omställningen gör att det är här den stora tillväxtpotentialen i vårt land för tillfället finns. Tillgången till utbildningsplatser som jag vet kommer att behandlas i en senare interpellationsdebatt är alltså en grundläggande faktor för att vi ska kunna fortsätta den gröna omställningen och kompetensförsörja både industri och välfärd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Samtidigt pågår det en samhällsomvandling i dessa två kommuner. Om man till äventyrs skulle lyckas rekrytera en lärare utifrån är det otroligt svårt att hitta en bostad till den för de bostäder som byggs i Kiruna och Gällivare byggs för att ersätta delar av städerna som sjunker ned i marken på grund av gruvhålen. Regeringen förnekar sig inte här heller utan drar in möjligheten till investeringsstöd vilket kommer att sänka byggtakten och försvåra bostadsförsörjningen. Därutöver kan vi redan se att lärarbristen i Kiruna har fått den yttersta konsekvensen: skyddsstoppet som Niklas Sigvardsson pratade om alldeles nyss. Det skedde i september när skyddsombudet stoppade verksamheten. Det togs fram en handlingsplan och man har arbetat med den fram till för ett par veckor sedan då Lärarförbundets ordförande var på besök för att informera sig om hur det går. Det visade sig då att man har haft stor omsättning på personal även fortsättningsvis. Rektorn som tog fram handlingsprogrammet har slutat. Johanna Jaara Åstrand krävde då ett Norrlandspaket för lärarförsörjning för att komma till rätta med bristen där den är som allra mest akut. Till detta kan läggas att lärarfackens båda ordförande vid skyddsstoppet sa att uppemot 200 skolor riskerar att gå samma öde till mötes. Om man tittar på var Kiruna är beläget på kartan ser man att det är 35 mil till närmaste lärarutbildning som ligger i Luleå. Oron när det i Tidöavtalet stipulerades att lärarutbildningen ska centraliseras blev enorm. Till nästa lärarutbildning är det nämligen ytterligare 25 mil; den ligger i Umeå. När utbildningsministern hotar med att lägga ned ämneslärarutbildningar - jag tänker att det är så både sektorn och branschen betraktar formuleringen i Tidöavtalet - blir oron alltså jättestor. Lärarbristen i Malmfälten är akut. Så min fråga är ungefär densamma som Niklas Sigvardssons fast mer specifik: Kan ministern garantera att han inte tänker vidta några aktiva åtgärder för att lägga ned lärarutbildningen i Luleå?	3002
1499	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Tack Gunnar Strömmer för svaret! Det finns ett antal olika verktyg att använda när en skilsmässa inte går så fort som man vill ekonomiskt. Problemet är bara att om det ska utdömas vite vid förhalning kräver det domstol och för att ta ärendet till domstol krävs jurister - och även tillgång till pengar för att betala juristerna. Bodelningsförrättarna begär ofta ersättning i förskott för sitt arbete. Dessa två saker blir bekymmersamma om man inte har några medel på grund av att de är låsta i en bodelning där den ena parten förhalar. Kvarsittningsrätten när det gäller bostad kräver också att man blandar in domstol och jurister och det kan också bli del av förhalningen. Utan medverkan från den som besitter bostaden kan ingen värdering göras och det leder i sin tur till att man inte kan komma vidare i bodelningsprocessen. Jag blir lite besviken på svaret. Det kanske inte förvånar ministern. Jag hade en liknande interpellationsdebatt för ett par år sedan med ministerns företrädare och fick då ungefär samma svar: att verktyg finns. Men om det nu finns verktyg varför finns det då bodelningsprocesser som pågår i sju åtta nio eller tio år? Varför sker detta? Är det för att man inte har ekonomi att driva processerna i domstol? Är det för att man inte orkar? Är det för att man vill skydda sina barn så att de inte ska behöva vara med i en lång process? Det kanske helt enkelt är lättare att ge upp strunta i att få alla sina delar och bara få ut en mindre del. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns även ledande familjerättsadvokater som kräver och ber om bättre lagstiftning på området. Man ber om att bodelningsförrättarna ska få ytterligare muskler kunna utdöma vite utan att behöva ta sig till domstol och när någon förhalar kunna sätta tidsgränser för när personerna ska lämna uppgifter eller komma på möten. Man vill kunna sätta en sluttid så att även bodelningsförrättaren får ett krav på sig: Inom en viss tid måste processen vara klar. Min förhoppning med interpellationen var lite grann att öppna ministerns och regeringens ögon för de problem som faktiskt finns. Detta drabbar barn det drabbar män och det drabbar kvinnor. Dock verkar det inte för mig som att detta är en av de viktigaste frågorna för ministern. I början av november hade jag förmånen att få bli intervjuad i ett radioinslag. Också ministern hade fått frågan om att vara med och kommentera en väldigt långdragen bodelningsprocess. Svaret som kom via ministerns pressekreterare var att ministern inte hade tid att svara på frågor om detta. Det gör mig besviken och orolig. Därför undrar jag om ministern och regeringen kommer att fokusera på frågor som handlar om familjerätt bland annat skilsmässor under mandatperioden.	2780
1500	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Tack till interpellanten och till Linus Sköld för era inlägg! Det är en väldigt stor uppgift som regeringen har framför sig. Vi har stora problem i den svenska skolan. Ett är att våra barn lär sig för lite och att kvaliteten på våra lärarutbildningar är för låg. Det finns också en problematik i att vi som land har svårt att rekrytera lärarstudenter som klarar av eller genomgår hela utbildningen. Precis som jag förde fram i mitt interpellationssvar är det inte ens hälften av de studenter som påbörjar en ämneslärarutbildning som fullföljer hela utbildningen. Det är klart att detta är ett väldigt stort problem för alla oss föräldrar som vill att våra barn ska få en bra utbildning och kunna känna sig trygga i skolan. Herr talman! Jag känner en väldigt stor ödmjukhet inför dessa problem. De senaste åren har politiken misslyckats på detta område. Det vilar ett mycket stort ansvar på den tidigare socialdemokratiska regeringen för att man under åtta års tid inte har tagit itu med problemen. De landar nu i den nya regeringens knä. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi har fått ett starkt mandat för förändring av väljarna. Väljarna tycker att Sverige utvecklas åt fel håll och röstade i början av september för en ny regering och för förändring. Den förändringen kommer nu. Jag ser fram emot att göra detta tillsammans och i bred dialog med både fackförbund och olika intressenter i skolvärlden gärna också tillsammans med socialdemokratiska politiker som pragmatiskt och konstruktivt vill bidra till att göra den svenska skolan bättre. Men att saker och ting bara ska vara exakt som de har varit tidigare funkar inte - det tror jag att vi alla är överens om - eftersom problemen är så stora som de är. Jag skulle särskilt vilja uppmärksamma de initiativ som nu tas i budgeten när det till exempel gäller att stärka innehållet i lärarutbildningen exempelvis det som kallas övningsskolor där man på ett bra sätt ökar studenternas möjligheter att delta och praktisera sin utbildning i verkligheten och mot elever. Det gäller naturligtvis också de förändringar som nu aviseras när det gäller innehållet i lärarutbildningen med ökat fokus på kognitionsvetenskap det vill säga på inlärning och hur den kan variera från person till person. På så sätt får man ihop olika perspektiv i en ordning så att våra barn och elever lär sig så mycket som de bara kan. Herr talman! Jag välkomnar dessa interpellationer. Regeringen har en mycket stor uppgift när det gäller att ta itu med de stora problem som Sverige har efter att de senaste åtta åren har präglats av stor passivitet. Jag beklagar det men jag hoppas att vi kan hitta en gemensam väg framåt och i konstruktiv anda diskutera dessa frågor tillsammans. Jag är mycket intresserad av att höra era tankar om detta och av att arbeta i god ton framåt.	2854
1501	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Utbildningsministern för fram att den socialdemokratiskt ledda regeringen inte har gjort något. En del av det som regeringen nu lägger fram är ju en fortsättning på de initiativ som den socialdemokratiska regeringen lade fram. Det gäller till exempel vikten av KPU det vill säga kompletterande pedagogisk utbildning. Det är glädjande att vi fortsätter att jobba aktivt med det. Det ser ut som om man kommer att fortsätta med nationella professionsprogram för rektorer lärare och förskollärare vilket också kommer att stärka både befintliga och nya lärare. Det görs satsningar på fler lärarledda timmar inom lärarutbildningen och mycket mer. När det gäller frågan om kvalitet är jag och utbildningsministern överens i mångt och mycket. Vi vill också satsa på god kvalitet. Vi måste också kunna lita på att de myndigheter som är utsedda att granska och utvärdera kvaliteten på våra lärarutbildningar faktiskt gör det. Det är UKÄ som granskar detta. Under 2021 gjordes hela 44 uppföljande granskningar av UKÄ där lärarutbildningar i tidigare granskningar fått bristande eller ifrågasatt kvalitet. Av dessa 44 utbildningar hade 39 gått från bristande till hög kvalitet. I tre fall hade utbildningen lagts ned och i två fall hade examenstillståndet återkallats. Detta visar att UKÄ:s uppgift faktiskt fungerar. Utbildningar som håller för låg kvalitet är inte kvar. Det är detta vi båda vill som jag uppfattar utbildningsministern: att vi ska ha väl fungerande lärarutbildningar med god kvalitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Då utbildningsministern fortsatte att svara undvikande på frågan huruvida lärarutbildningar runt om i vårt land ska finnas kvar tänkte jag passa på att lite grann beskriva värdet av alla utbildningar runt om i vårt land och av att vi faktiskt har 27 lärosäten som utbildar lärare. I en analys som UKÄ har gjort beskriver man den betydelse som utbildningar runt om i vårt land har. Man ser att program som lärar- och sjuksköterskeprogrammet långt mer än andra program rekryterar regionalt alltså nära utbildningsorten och även lyckas behålla studenterna i mycket högre utsträckning än många andra program. Detta gör att man uppfyller det man vill med ett lärosäte: Man både utbildar den yrkesgrupp som välfärden så väl behöver med hög kvalitet och man får dem som har utbildats att stanna kvar i närområdet och i närliggande kommuner. Detta är jättepositivt framför allt för områden som det som Linus Sköld pratade om - Malmfälten Gällivare och Kiruna - men också för alla andra delar av vårt land till exempel mer glesbefolkade kommuner i södra Sverige. Jag ska fortsätta att ge utbildningsministern chansen att svara på frågan och lugna de lärosäten som funderar på hur de ska planera sin verksamhet framöver. Kommer ministern att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte ska finnas kvar vid lärosäten som Jönköping Halmstad Borås Eskilstuna Gävle och Luleå?	2973
1502	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Ministern säger att regeringen de senaste åren har misslyckats. Man kan titta på det uppskattade antalet lärare som saknas och se att det nationellt sett är ett betydligt mindre antal än det var för några år sedan. Det är alltså en sanning med modifikation. Niklas Sigvardsson redogjorde förtjänstfullt för vad den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort. Det har varit sådant som att expandera platserna på kompletterande pedagogisk utbildning och att inleda försök med kortare KPU. Det har också varit satsningar på lärares anställningsvillkor - löner avlastande kompetens och så vidare. Det har man för övrigt gjort tillsammans med utbildningsministerns eget parti. Det har handlat om att förbättra villkoren så att vi får fler sökande till lärarutbildningen. Att regeringen de senaste åtta åren skulle ha varit passiv är en felaktig beskrivning helt enkelt. Nu är det Mats Persson som har ansvaret och det är Mats Perssons regering som lägger förslag om att centralisera lärarutbildningen vilket leder till en oro huruvida lärarutbildningen kommer att få finnas kvar ute i landet eller om det bara blir vid de gamla anrika universiteten. Det är ju denna bild som sprider sig. Mats Perssons regering drar ned antalet utbildningsplatser. Det är Mats Perssons regering som drar in investeringsstödet och försämrar bostadsförsörjningen i Malmfälten. Nu är det Mats Persson som har ansvaret och det är de förslag som Mats Perssons regering har lagt fram eller uttalat som vi debatterar här i dag. Jag tyckte att min fråga var mycket konkret och enkel: Kan Mats Persson garantera att han inte tänker vidta några aktiva åtgärder för att lägga ned lärarutbildningen i Luleå?	1703
1503	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! Tack mina meddebattörer för frågorna och tack för diskussionen! Det stämmer att lärarbristen har minskat något. Det beror dessvärre på att det föds färre barn i Sverige i dag än vad prognosen var för några år sedan. Det beror så att säga inte på utbildningssystemets förmåga eller framgång utan det beror på att vi föder för få barn i Sverige just nu. Jag hade gärna sett att lärarbristen var mindre och att det berodde på att vi hade utbildat fler lärare med bättre kompetens och att vi hade haft större genomströmning men så är det inte i dag. Jag noterar också att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte heller tar höjd för investeringsstödet. Men med detta sagt tänkte jag fokusera framåt och fundera på vad vi gemensamt kan göra för att förbättra den svenska lärarutbildningen. Ingenting är ju viktigare för våra barn än att möta lärare med goda ämneskunskaper som vet hur man lär ut och har den rätta pedagogiska kunskapen. Det är ett jätteproblem i dag att så många börjar lärarutbildningen särskilt ämneslärarutbildningen utan att fullfölja den. Inte ens varannan elev som påbörjar ämneslärarutbildningen går igenom den utan hoppar av. Detta är ett långsiktigt problem för vårt land. Det gör att det är lärarbrist. Det gör att det är för dålig kvalitet i klassrummen. Det innebär att våra barn och ungdomar som inte får den utbildning som de förtjänar. Det blir konsekvensen. Herr talman! Det är jätteviktigt att politiken i det här läget fokuserar på att förbättra innehållet i lärarutbildningen så att man som lärarstudent får mer kunskap om hur man lär ut bättre förmåga att möta eleven i klassrummet och att man har tillräckliga ämneskunskaper. Det ska inte vara så att elever i en högstadieskola känner att läraren inte kan sitt ämne eller att läraren inte kan räkna. Som elev ska man mötas av en lärare som kan sina grejer har en gedigen ämneslärarkompetens och också en förmåga att föra ut den kompetensen till våra barn och ungdomar så att de lär sig tillräckligt. Ett önskat läge är en bättre kvalitet i lärarutbildningen ett högre söktryck och att fler lärarstudenter går igenom utbildningen kommer ut som lärare och kan utbilda våra barn och ungdomar. Det är vårt önskade läge och för att komma dit behöver lärarutbildningen förändras. Det behöver vara mer fokus på inlärning. Kognitionsvetenskapen spelar en viktig roll och det gäller att arbeta för att få upp statusen på läraryrket. En förändring av ämneslärarutbildningen är en viktig del i detta. Jag tror att det går att göra mycket av detta i bred politisk enighet här i riksdagen. Jag hoppas det och jag välkomnar det om det är möjligt. Jag tycker att det vore bra för Sverige om man kunde göra detta i samsyn och inte ha stor politisk konflikt. Det här är en så viktig framtidsfråga för vårt land att den förtjänar det bästa av politiken.	2925
1504	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater självfallet också vill ha en ännu bättre lärarutbildning. Vi vill öka genomströmningen att fler studenter ska ta examen och att vi ska få fler behöriga lärare i landets alla klassrum. Det är självklart att vi vill fortsätta att jobba för detta så att vi alla når målet om behöriga lärare i alla klassrum. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Men en av de viktiga och centrala frågorna för att alla barn och elever ska kunna ha en behörig kompetent och yrkesskicklig lärare i varje klassrum är lokaliseringen av lärarutbildningen. Ministern undviker den frågan gång på gång. Det måste innebära att det är väldigt osäkert i regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna om vad man ska göra i denna fråga. Jag hade önskat att ministerns besked var tydligare här i dag så att alla lärarutbildare runt om i vårt land kunde få fira jul i lugn vetskap om att deras lärarutbildning kommer att få finnas kvar. Det handlar om att det jobb de aktivt lägger ned och alla de ansökningar de just nu sänder in till UKÄ om att få bedriva högkvalitativ lärarutbildning ska få bli verklighet det kommande året och i framtiden. Det är en hård julklapp som utbildningsministern ger till landets lärosäten. Jag ger ministern en sista chans att trots allt svara på den fråga jag har ställt under hela den här debatten: Kommer ministern att ta några initiativ som gör att det inte finns någon ämneslärarutbildning kvar vid lärosäten som Jönköping Halmstad Borås Eskilstuna eller Gävle? Det är en fråga om kompetensförsörjning med lärare i hela vårt land.	1645
1505	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Tack till mina meddebattörer för en väldigt bra interpellationsdebatt! Jag välkomnar den. Jag tror att vi har förutsättningar att tillsammans i riksdagen göra det vi kan för att förbättra det här området. Det är ju eftersatt och här behövs reformer. Som jag har sagt tidigare: Ju bredare förankring vi kan nå när det gäller detta desto bättre. Interpellanten kanske överdriver rädslan något. Det vi från regeringens sida har sagt och säger är att vi har stora ambitioner när det gäller att förbättra lärarutbildningen inte minst ämneslärarutbildningen. Ingen i vårt avlånga land kommer att behöva vara orolig för att detta ska ske på bekostnad av kvaliteten eller på bekostnad av elevernas undervisning i klassrummet. Tvärtom kommer de reformer vi nu gör att se till att det blir mer fokus på kunskap. Vi kommer att se till att våra barn lär sig mer. Vi kommer att reformera lärarutbildningen så att den får ett innehåll med starkt fokus på inlärning och kognitionsvetenskap. Det ska finnas en tydlig koppling mellan utförandet i klassrummet och den utbildning man går. Ingen behöver vara orolig i detta läge. Vi jobbar långsamt. Vi jobbar noga med att se till att denna reform blir så bra som möjligt. Vi gör detta för att se till att elever lärare och föräldrar ska känna sig trygga i de förändringar som vi kommer att genomföra. Vi kommer att fokusera väldigt mycket på innehållet i utbildningen. Det är fokus på kognitionsvetenskap och på hög kvalitet så att vi får en högre genomströmning. Det duger inte att mer än hälften av dem som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av. Vårt land kan bättre. Vårt land förtjänar bättre. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1703
1506	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer har frågat mig om jag och regeringen missbedömt behovet av personer som vill studera med omställningsstudiestöd och om så är fallet vilka åtgärder jag avser att vidta. Mats Wiking har även frågat om jag och regeringen är beredda att föra till mer medel till högre utbildning och vuxenutbildning så att alla som söker omställningsstudiestöd kan få gå utbildningar. Genom propositionen Flexibilitet omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen i juni i år undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet. När propositionen debatterades i riksdagen yrkade samtliga partier som ingår i regeringen bifall till propositionen i dess helhet. Endast Vänsterpartiet röstade emot. I propositionen framgår det att medel till omställningsstudiestödet ska tillföras stegvis från och med 2023 fram tills att reformen är fullt utbyggd 2026. År 2023 tillförs 1 3 miljarder kronor och nästa år utökas denna summa till 2 8 miljarder kronor i linje med de förarbeten som togs fram av den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet Liberalerna och Centerpartiet. Regeringen inför därmed reformen precis på det sätt som aviserades i propositionen och helt i överensstämmelse med vad parterna förväntar sig. Jag noterar att det finns ett oväntat stort intresse för det nya omställningsstudiestödet men planen för införandet ligger fast. Ett tungt vägande skäl till detta är att handläggande myndigheter främst CSN ska ges rimliga planeringsförutsättningar. För utbildning vid universitet och högskolor har regeringen i budgetpropositionen för 2023 bedömt att nya satsningar inte är aktuella. Universitet och högskolor har stora resurser för utbildning. Under 2023 uppgår anslagen för utbildning till cirka 26 miljarder kronor och antalet sökande till högskoleutbildning minskar efter pandemiårens höga efterfrågan. Regeringen föreslår även att 270 miljoner kronor ska tillföras under 2023 för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning så kallad yrkesvux. Hur behovet av utbildning kommer att utvecklas framöver vet vi inte i dagsläget men regeringen följer givetvis utvecklingen noggrant för att bedöma behoven under de kommande åren.	2437
1507	Mats Wiking (S)	S	Herr talman! Tack utbildningsministern för svaret! Det är positivt att ministern uttalar att man kommer att fullfölja den S-ledda regeringens planer gällande omställningsstödet och att vi var överens i det arbetet. Som skolpolitiker blir jag dock orolig när regeringen skär ned på anslagen till vuxenutbildning yrkesvux högskolor och universitet. För vuxenutbildning är nedskärningen 1 23 miljarder. För yrkesvux är den 104 miljoner. Och för högskolor och universitet är det en minskning med 81 miljoner. Vi socialdemokrater har tvärtemot upplevt att anslagen har varit viktiga för att kommuner och utbildningsanordnare ska våga starta nya utbildningar och våga anställa lärare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Bedömningen är att regeringens politik kommer att leda till 22 000 färre platser för vuxna än i vårt budgetförslag. Tycker Mats Persson verkligen att det är rätt att beskriva tiotusentals färre utbildningsplatser som en satsning?	983
1508	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Tack Mats Wiking för inlägget och frågeställningen! Det är uppenbart tycker jag att Sverige är ett land med väldigt höga ambitioner för den högre utbildningen. Och det är helt klart att satsningarna i budgetpropositionen på yrkesutbildning och på högre utbildning ligger på historiskt höga nivåer. En del av de tillfälliga satsningar som gjordes under pandemin försvinner vid årsskiftet. De var ju tillfälliga. De löper ut. Men den permanenta nivån som gäller i vårt land för kommande år innebär att tusentals ungdomar och tusentals vuxna kommer att få möjlighet att genomföra en utbildning på universitet eller högskola eller någon form av yrkesutbildning. Det är historiskt höga nivåer. När det gäller yrkeshögskolan är det en fördubbling sedan tio år tillbaka ungefär. Vi har alltså väldigt höga nivåer. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har det. Jag tycker också att det är en väldig styrka att vi brett i Sveriges riksdag har kunnat hitta en samsyn kring detta för det är en fråga där vi behöver mindre politiskt bråk och mer samarbete. Det är en fråga där vi behöver se mer till vad som är bäst för landet Sverige bäst för företagen och bäst för enskilda. Det är viktigare än kortsiktiga partipolitiska intressen eller kortsiktiga partipolitiska vinster. Detta är viktigt för Sverige och det är viktigt att vi samarbetar. Herr talman! Omställningsstudiestödet är en del av detta. Det är när den svenska modellen är som bäst. Arbetsmarknadens parter satte sig ned och förhandlade - visserligen under hot från Liberalerna och delvis Centerpartiet om lagstiftning - och kom fram till ett nytt Saltsjöbadsavtal som i grund och botten till stora delar förändrar den svenska arbetsmarknaden. En viktig del i detta är flexibilitet. Det är ökade möjligheter för den enskilde företagaren det medelstora företaget eller det stora företaget att ha flexibla verktyg för att kunna anpassa produktionen efter hur efterfrågan ser ut. Men det är också en möjlighet för fler människor att mitt i livet ställa om att mitt i livet vidareutbilda sig att mitt i livet hitta en ny väg i livet en ny utbildning ett nytt yrke. Detta skapar otroliga möjligheter inte bara för den enskilde utan också för vårt samhälle. Omställningsstudiestödet är väldigt viktigt och de nivåer som regeringen ligger på är precis i linje med det som arbetsmarknadens parter har velat se. Detta gör vi därför att det är ett viktigt avtal för Sverige. För att den svenska arbetsmarknaden ska fungera är det viktigt att fler människor får möjlighet att vidareutbilda sig och att fler människor får rätt kompetens. Det är bra för de enskilda individerna. Det är också bra för företagen och därmed för oss alla eftersom företagen är grunden för vår gemensamma välfärd. Det är därifrån skatteintäkterna kommer. Sammantaget är det här viktiga reformer som gör att den svenska arbetsmarknaden fungerar bättre och som gör att vi åtminstone steg för steg går i riktning mot att minska den kompetensbrist som i dag finns och som är ett stort hinder för många företag och många individer.	3085
1509	Mats Wiking (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! Tack utbildningsministern för svaret! Vi socialdemokrater tycker att det är väldigt viktigt med utbildningssatsningar. När utbildningsministern drar ned på yrkesutbildning högskoleutbildning och vuxenutbildning ser vi att det är en minskning av resurserna. Det handlar om att klara av de behov som vi har nu när vi står inför en lågkonjunktur och så vidare. Jag skulle vilja ta upp omställningsstödet lite grann. Vi såg i en artikel - jag tror att det var i går - att det har inkommit 20 000 ansökningar herr talman om att studera via omställningsstudiestöd vilket måste anses vara en succé. Tyvärr signalerar CSN att merparten inte kommer att få sina ansökningar godkända. Huvudorsaken är att antalet sökande är fyra gånger större än budgeten tillåter. Samtidigt fortsätter ansökningar att strömma in. Man kan säga att det finns ett enormt behov av utbildning i det här landet något som både människor själva och företagen ser. Utifrån detta vill jag fråga vilken beredskap regeringen har för att justera både omställningsstudiestödet och utbildningsutbudet för att möta den stora efterfrågan som finns.	1191
1510	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Herr talman! Tack Martina Johansson för en viktig fråga och tack justitieministern för svaret! Det är egentligen civilutskottet som hanterar familjerättsfrågor men detta har varit en av mina hjärtefrågor sedan jag blev medveten om vad det handlar om. Jag har inte varit det någon jättelång tid och det är en fråga som lite grann flyger under radarn när det gäller om människor känner till den. Jag tänker på hur det skulle gå till om jag själv skulle separera. Då ser jag framför mig att det skulle vara ganska enkelt att fylla i detta på nätet och sedan skicka in ansökan. Har man barn blir det förstås en lite annorlunda process. Men om det skulle uppstå ett läge där vi inte kom överens och vi skulle hamna i bodelning ser jag framför mig att myndigheterna och rättsväsendet skulle be att få in våra ekonomiska förehavanden - vad vi äger och vad vi äger tillsammans av bostad båt bil sommarstuga och vad det nu kan röra sig om - och att vi då även skulle ha papper på det vi köpt in själva och det vi köpt in gemensamt. När detta kommer på bordet i en sådan här process borde det i den bästa av världar i en digital värld bara ta ett halvår eller ett år och så är man klar med bodelningen och kan gå åt var sitt håll. I de berättelser som kommer in från framför allt kvinnor men även män är det dock inte så enkelt. Berättelserna beskriver de långdragna processer som vi nyss fick höra om. När man har fått sig tilldelad en bodelningsförrättare kommer det en process där det blir som att skicka brev fram och tillbaka. Bodelaren blir som en leverantör av brev och det är det man betalar för. Processerna går inte framåt. Man står stilla och det tar tid. Här nämndes sex sju år. I min debatt med den tidigare justitieministern talades det om tre fyra år men det ser förstås väldigt olika ut. Frågan är om det inte finns fall som tagit ännu längre tid; jag tror mig ha hört talas om elva år. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det händer också att man under denna tid får byta bodelningsförrättare. Någon kanske har haft fyra fem stycken. Självklart är det förödande för individen. De barn som Martina Johansson tog upp kommer förstås i kläm längs vägen. Men det är också förödande för samhället då två parter som ska separera och är på det klara med att de skulle klara sig själva ekonomiskt hamnar i ett läge där den ena helt plötsligt inte har någonting och tillgångarna fryses - för det är ju det som händer. Då börjar det knaka i det ekonomiska systemet. Det problematiska i detta är att man kan undanhålla medel. Det går på något vis trots alla dessa verktyg som sägs finnas för den ena parten att undanhålla medel. Då finns det en brytpunkt som gör att man inte tittar bakåt för att se vad som hände att någon planerat detta för att sedan inte behöva lämna fram någon ekonomisk redovisning. Det är ett bekymmer i det hela vid sidan av de långa processerna. Kvinnor berättar att de flyttar hem till sina föräldrar att de tar lån och att deras föräldrar får ge arv i förväg till det ena barnet för att de ska klara detta - om det ens är möjligt. Jag tänker också att det finns ett mörkertal av alla som aldrig kom till en bodelning eftersom de redan i förväg insåg att de varken hade ekonomiska muskler eller på andra sätt skulle klara av detta. Därför är det här en högst angelägen fråga.	3356
1511	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Tack Mats Wiking för den utmärkta frågan! Nu kommer ansökningarna in. De hanteras av CSN och det har kommit in 20 000 ansökningar precis som Mats Wiking säger. I det här läget är det för tidigt att spekulera i hur många av dem som kommer att få bifall och hur många av dem som kommer att få avslag. Det är en uppgift som myndigheterna nu hanterar och jag tror att det är viktigt att vi politiker inte lägger oss i det. Det kommer att ta sin tid eftersom det har kommit in fler ansökningar än vad prognosen sa. Det här handlar om att människor ska få en korrekt och rättssäker bedömning. Därmed måste det få ta den tid som krävs för att man ska kunna få rätt bedömning och därmed veta vilka insatser man har rätt till. Det är alltså för tidigt att svara på hur stor andel av dessa 20 000 som kommer att få stödet beviljat och hur stor andel som kommer att få avslag. Det återstår att se men vi följer detta mycket mycket noga dels för att det är viktigt att det blir en rättssäkerhet i prövningen dels för att vi naturligtvis behöver se i vilken utsträckning behoven finns. Det här står högt upp på regeringens agenda och vi följer det mycket noga.	1177
1512	Mats Wiking (S)	S	Herr talman! Tack för svaret utbildningsministern! I mitt huvud går ekvationen inte riktigt ihop. Först drar man undan ett antal utbildningsplatser och sedan säger regeringen att vi täcker de behov som finns för det har varit en gigantisk satsning under pandemin. Nu hamnar vi i ett läge där vi går in i en lågkonjunktur med tuffare tider och vi kan vara ganska säkra på att långtidsarbetslösheten kommer att öka. Att möta dessa behov med att dra ned på antalet utbildningsplatser känns för mig väldigt avigt herr talman. Vi socialdemokrater anser att det i detta läge är viktigt att satsa just på utbildningsinsatser och på omställning. Finns då behovet och önskemålen utifrån medborgarna i samhället borde vi snarare öka insatserna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I detta läge skär regeringen ned på alla utbildningsformer för vuxna och avskaffar Äldreomsorgslyftet. Undertecknad vet att det inte är utbildningsministerns ansvar herr talman men det är den borgerliga högerkonservativa regeringen som har gjort den nedskärningen och även detta var en viktig utbildningsinsats. Tycker Mats Persson verkligen att det här är rätt sätt att bemöta de samhällsproblem som uppstått?	1223
1513	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Regeringen har väldigt höga ambitioner när det gäller utbildning både för barn unga och vuxna. Vi gör inga neddragningar av utbildningarna vi har väldigt höga ambitioner och vi ligger på historiskt höga nivåer när det gäller vilken yrkesutbildning som erbjuds svenska folket. Det är också viktigt att inte bygga ut verksamheten alldeles för snabbt för verksamheten måste hålla en hög kvalitet. Om man bygger ut en verksamhet för snabbt finns det en stor risk för att man tummar på kvaliteten och att de som genomgår utbildningarna inte får den utbildning de har rätt till och därmed inte har de kvalifikationer som arbetsmarknaden kräver. Det är väldigt viktigt att vi har höga ambitioner när det gäller den högre utbildningen vuxenutbildningen och den svenska skolan. Denna regering drar inte ned på antalet utbildningsplatser utan vi har historiskt höga nivåer. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	960
1514	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Herr talman! Tusen tack för både Martina Johanssons inlägg och Ann-Charlotte Hammar Johnssons inlägg efter det! För att börja med frågan om detta är en viktig fråga eller inte kan jag understryka att det är en utomordentligt viktig fråga inte bara sakligt sett. Nu har inte jag varit justitieminister särskilt länge men om jag ska hitta ett mönster i interpellationer frågor ställda vid frågestunder och för den delen även övriga debattinlägg kan jag konstatera att detta är en av de frågor som har lyfts av flest personer vid flest tillfällen. Det är alltså uppenbart att det är en viktig fråga. Den andra fråga jag ställer mig och här faller jag väl Martina Johansson i talet är varför. Jag har ägnat några veckor åt inventering av frågan som inte har lett till några riktigt självklara svar. Om man tittar på den rättsliga verktygslåda som bodelningsförrättarna har till sitt förfogande kan man konstatera att det faktiskt är ganska kraftfulla verktyg. En fråga jag då ställer mig är varför dessa verktyg inte används i den utsträckning som de potentiellt sett skulle kunna göra. Är det alltså frånvaron av andra verktyg eller är det en obenägenhet att fullt ut använda de verktyg som redan finns som är kärnan i problematiken? En annan notering jag gör är att det inte verkar så oerhört enkelt att få svar på den frågan. Det finns inga egentliga uppföljningar i alla fall inte som jag känner till där man kan få hela mönstret. Det finns väldigt mycket anekdotisk bevisföring och den tycker jag verkligen inte att man ska underkänna. De enskilda fallen illustrerar ju vad dessa regler betyder i praktiken så det får inte misstolkas på det viset. Men om man vill se ett mönster är frågan var man kan hitta underlag för att se det mönstret. Jag har också förstått att frågan inte är ny som det heter. Jag tror att vi kan hitta justitieministrar även före Morgan Johansson som har ställts inför frågan och noterade jag också när jag fick underlaget svarat på ungefär samma sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Är det ett uttryck för bristande engagemang? Möjligen. Det kan man inte utesluta. Men man kan heller inte utesluta att det inte är så alldeles enkelt att angripa frågan. Svaren kanske inte är helt givna. Martina Johansson tar upp möjligheten för bodelningsförrättare att förelägga vite och ett slags stupstocksidé. När man hör om de långa tidsutdräkterna de fall som pågår år efter år känns det intuitivt ganska naturligt att man efter 18 eller 36 månader skulle säga att det var slut. Problemet med dessa förslag i alla fall initialt - och det är ett problem som Martina Johansson själv tar upp - är vad det krävs för ekonomiska resurser för att vara med i ett sådant förfarande. Kommer det att behövas jurister? Ju mer likt en domstolsprocess man gör detta egentligen ganska medlande förfarande desto större krav kommer det att ställa på juristers medverkan och desto större kostnader i förfarandet kommer detta att leda till. Stupstocken känns intuitivt som ett väldigt bra förslag men vad händer efter 18 eller 36 månader? Ska man lämna över ett outrett underlag till domstolen och vad ska domstolen göra med det? Det är inte heller en alldeles enkel fråga. Jag säger verkligen inte detta för att komma undan. Min slutsats så här initialt är att man bör identifiera vilka som rent praktiskt ägnar sig åt de här frågorna. De aktörerna borde man på ett lämpligt sätt samla för att försöka bilda sig en lite bredare uppfattning om var skon egentligen klämmer. Att det klämmer och att det leder till väldiga förluster för enskilda människor råder det ingen tvekan om.	3638
1515	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Ministern! Det är skönt att höra att det är en viktig fråga även om jag inte riktigt tolkade det så inledningsvis. Det vore intressant att få veta hur ministern kommer att gå vidare för att få svar på de frågor han själv ställer i sitt anförande. Varför används inte verktygen på de sätt som de skulle kunna användas? Är det för att det krävs en domstol eller är det något annat som krävs? Vi måste våga ta i de här frågorna även om de är svåra. Vi måste bli bättre på att lösa tvister i familjen som antingen handlar om en bodelningsprocess alltså den ekonomiska skilsmässan eller om en vårdnadstvist utan att ens behöva ta oss till domstol. Domstolen skapar nämligen än mer konflikter. Där handlar det om att tala om vem som har rätt eller fel i stället för att jobba med medling. Jag får nog återkomma till ministern längre fram när det gäller vårdnadstvistfrågor och hur vi kan jobba för att förbättra även de bitarna. Det är ett annat lika viktigt ämne. Vi ska inte ta det i dag men jag hoppas att en ny regering kan ta nya tag också när det gäller det. År 2005 kom faktiskt ett antal förslag på hur man skulle kunna förändra regelverket för att göra processen bättre. Det har passerat många regeringar av olika kulörer sedan 2005. Ändock är det fortfarande otroligt viktigt att ta i frågorna. Han som skrev den utredningen Örjan Teleman kan man fortfarande ta en diskussion med. Vad är fortfarande aktuellt i dag? Varför fungerar inte det som finns? Örjan Teleman hann bland annat sätta tidsgränser. Verkställighet av en bodelning ska ske direkt så att man inte kan förhala i nästa steg och överklaga och inte lämna bostaden eller lämna ifrån sig de ekonomiska medel det handlar om. Han pekade också på att reglerna för överklagan skulle kunna förändras så att man inte behöver överklaga för säkerhets skull ifall den före detta partnern överklagar. Det leder också till onödiga överklaganden av de domstolsbeslut som fattas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Återigen - jag gör det här för att skapa större engagemang i frågan. Det handlar inte om enskilda individer som drabbas. Jag vill påstå att det finns ett systemfel när vi jobbar med den här typen av frågor. Vi tar inte i dem tillräckligt skarpt oavsett om det handlar om en skilsmässa mellan två vuxna individer eller om barn som drabbas av onödiga vårdnadstvister. Jag får ändå lite hopp av Gunnar Strömmers inlägg för en stund sedan om att faktiskt undersöka problemet. Vad är skälet till att verktygen inte fungerar? Man får titta på de förslag som har kommit. Jag kan också komma med förslag på fler personer som är engagerade i frågan och som kan hjälpa till med mer faktaunderlag. Vi behöver vi se om det finns ett skäl. Ersättningshjälp har tagits bort. Är det ett skäl till att det inte är så många processer på grund av att man inte har råd? Centerpartiet har tidigare föreslagit att lägga en större del av processkostnaden på den part som förhalar för att på så sätt tvinga personer. Poängen är att det ska kosta att förhala. I dag kostar det mig ingenting att försvåra processen för det tas från det gemensamma bohaget. Det finns alltså ett antal saker man kan göra. Ministern nämnde själv att det är svåra frågor. Men även om det är svårt hoppas jag under mandatperioden få se ett förslag på bordet som stärker män kvinnor och framför allt barn som drabbas av utdragna skilsmässoprocesser. Kommer ministern att komma med ett sådant?	3477
1516	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Herr talman! Jag har stått här tidigare och talat med den före detta justitieministern och fått veta att verktygen fanns där och att det bara var att leverera på det ungefär. Det fanns inga problem. Jag hade även i våras en interpellationsdebatt med samma person. Då sa han ändå till sist: Ja vi får väl titta på det och skruva i systemet. Justitieministern som står här i dag säger att det är en viktig fråga som man tar på allvar. Jag delar den uppfattningen och känner att man måste se ett mönster att man behöver se helheten. Det finns ett antal personer som sitter på sina enskilda berättelser. De ger mycket fakta om problemen i vardagen. Det vore bra om man nu kan inventera vilka olika delar som finns för att kunna se mönstret och ta tag i det. Brytpunkten är också en del. Det gäller även om man inte redovisar. Det ska vara ekonomisk brottslighet om man inte tar fram sina underlag. Det är en viktig del bland alla de andra verktyg som finns. En del av fallen jag har lyssnat på kan låta som en deckare som är framtagen på lite påhittat material. Det är så extremt att jag nästan inte kan tro att det kan hända i Sverige. Jag är tacksam över att justitieministern säger att det är en fråga som man tar på allvar och att den är viktig och något som man kommer att jobba med framåt.	1302
1517	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! Jag kommer tillbaka till den befintliga verktygslådan. Jag hör att fler än jag har hänvisat till den genom årens lopp. Men Martina Johansson tar upp den konkreta frågan om att en större del av kostnaden för förrättningen bör falla på den som på olika sätt fördröjer eller förhalar processen. Det finns redan i dag en regel som säger att den som genom vårdslöshet förhalar processen ska bära en större del av kostnaden för förrättningen. Jag ställer mig därför en verkligen helt oretorisk och uppriktig fråga. Den möjligheten - ett ganska kraftfullt ekonomiskt påtryckningsmedel - finns redan. Om bodelningsförrättare använder den på ett sätt som skulle kunna kallas förebyggande är det exempel på att det redan finns verktyg i verktygslådan som i alla fall teoretiskt sett eller jämfört med andra typer av förfaranden ger bodelningsförrättaren verktyg att driva saker och ting framåt ett slut. Det känns därför angeläget att verkligen gå till botten med frågan: Varför sker det inte i den utsträckning som det i alla fall framstår att det borde ske? Med det sagt utesluter jag inte alls att det finns andra saker man också borde göra. Inför dagens debatt läste jag också igenom Telemans betänkande från 2005 rättare sagt den del av betänkandet som tog upp ett antal framtidsförslag. Det är några sidor och ganska breda penseldrag. Det finns inte någon utredning som kan ligga till grund för lagstiftning. Men det är väl ett underlag som vi bör använda oss av när vi tar diskussionen vidare. Jag föreställer mig även att det finns bodelningsförrättare som borde kunna ge goda vittnesbörd i detta. Det bör finnas enskilda människor som har varit en del av sådana processer som skulle kunna lämna meningsfulla vittnesbörd. Och det är i hög grad advokater som förordnas till de här rollerna. Advokatsamfundet borde rimligen kunna bidra med inspel. Jag har noterat att det även finns andra organisationer som kanske kommer in i frågan mindre från ett rättssäkerhetshåll och mer i fråga om ekonomisk jämlikhet. Den svaga ekonomiska parten kan vara en man eller en kvinna men det framstår som att det i det typiska fallet är en kvinna som drabbas i förfarandena i alla fall i påtagligt högre grad än män. Det finns en massa olika aktörer som har varit inne på frågorna. Jag kan i alla fall lova så här mycket: Jag ska säkerställa att vi på ett lämpligt sätt samlar aktörer med insikt om förhållandena i syfte att i alla fall i ett första steg få bättre kunskap om förhållandena så att vi kan komma vidare i frågorna. Jag vill understryka att det är väldigt betydelsefullt att flera ledamöter av den här kammaren och många andra fortsätter att jaga på och driva på i dessa frågor. Att de är komplicerade är inte en ursäkt för att inte hugga tag i dem utan det gäller att hitta ett lämpligt sätt att komma framåt.	2892
1518	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Jag blir mer positiv ju längre detta samtal pågår och det är väldigt skönt. Varför gör jag detta? Varför står jag här? Varför driver jag de här frågorna? Jo det gör jag för att det handlar om två människor som har gift sig av kärlek men sedan vid en skilsmässa helt plötsligt blir fiender. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den lagstiftning som vi har är tänkt att skydda båda parterna som ska dela lika. Varför vill vi det? Jo därför att barnen i de här relationerna fortsatt ska ha det bra och för att båda föräldrarna ska kunna starta ett nytt liv och fortsätta framåt. Vi vet att det inte funkar i alla lägen och vi måste få en lagstiftning som håller ihop. Vi kan inte tillåta att vuxna bråkar in absurdum för då far barn illa. Det är därför jag gör det här: för att inget barn ska behöva drabbas av onödigt tvistande vuxna. Det verkar som att jag kanske har fått ministern att ta ett steg längre fram mot att ta tag i frågorna och se över vad det är som fungerar och inte fungerar. Jag är också nyfiken på varför verktygen inte används på det sätt som det är tänkt. Jag tror inte att det handlar om att människor är illvilliga. Men det är något som gör att det inte fungerar och det måste vi ha svaret på först. Regeringen har möjlighet att undersöka de sakerna. Lagstiftningen behöver skärpas för barnen ska inte drabbas. Jag har en slutfråga. Ministern talar om att på ett lämpligt sätt samla aktörer. Jag kan bidra med namn och jag är gärna med vid ett sådant möte. Frågan är bara: När kommer ett sådant möte att ske?	1584
1519	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Herr talman! Låt oss säga att det kommer att ske under vårterminen så har vi en rimlig tidspress på mig men också ett rimligt handlingsutrymme att göra detta på ett praktiskt lämpligt sätt. Martina Johansson efterfrågar i sin interpellation en utredning. En sådan kan jag inte utlova. Men jag kan verkligen utlova att vi ska samla goda krafter för att se om det går att bilda sig en ny gemensam uppfattning om var skon klämmer någonstans vilket jag tycker är ett bra första steg för att sedan överväga vilka steg framåt som är lämpliga. Jag vill vidga perspektivet lite och tala om en allmän erfarenhet som jag har och som jag tror att många delar med mig: Ofta kan det vara fråga om regler men minst lika ofta är det fråga om tillämpning. Aktörer använder av olika skäl inte de regler som finns eller använder dem på ett felaktigt sätt. Utan att på något sätt i förväg utesluta alla goda förslag som har lyfts fram av Teleman och de många andra som är med i debatten kan jag säga att det för mig är en lämplig startpunkt att ställa sig frågan var skon klämmer. Sedan kan man ta det därifrån. Jag kan utlova att Martina Johansson kommer att få en inbjudan och det kommer andra i den här kammaren som driver frågorna också att få. Vi kan säkert med gemensamma krafter inventera vilka övriga som borde få komma på den kaffekoppen. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1384
1520	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande nummer 3 som rör en proposition vid namn Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i EU:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet . Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen. Jag erkänner utan omsvep att detta kan tyckas vara en fråga av mindre betydelse. Namnet är komplicerat och frågan är i vissa avseenden av teknisk karaktär. Frågan är dock viktig. I grunden kommer detta förslag från ett internationellt samarbete mot skattefusk som sker under OECD:s vingar. I EU kallas detta arbete för Dac. Det är alltså ett administrativt samarbete mellan EU:s medlemsstater mot skattebrott - ett viktigt arbete som egentligen handlar om att rätt ska vara rätt och att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar Just i detta sammanhang handlar alltså förslaget om att uppgifter inhämtas och lämnas till Skatteverket av rapporteringsskyldig plattsformsoperatör avseende alla säljare oavsett i vilken stat eller jurisdiktion säljaren har sin hemvist under vissa förutsättningar. Detta är i grunden något som vi socialdemokrater är positiva till. Samtidigt herr talman vet vi att den typ av frågor som behandlas här i dag innebär administrativa pålagor för företag. Oftast är det de minsta företagen som har svårast att hantera dessa krav då dessa företag har en mindre administration och därför mindre möjlighet att hantera denna typ av frågor. Vi vet också att fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Det är också dessa företag som löper risk att drabbas hårdast av regelkrångel. I detta fall finns det dock mycket som tyder på att det inte behöver bli en alltför stor administrativ pålaga för plattformsföretagen. I mitt tycke har konsekvensanalyserna varit goda. Regeringen har också justerat förslaget efter att remissinstanser kommit med förslag på revideringar. Vi socialdemokrater tycker därför att propositionen som ligger på riksdagens bord är välavvägd. I bakgrunden finns att vår värld och vår ekonomi har förändrats förändras samtidigt som vi pratar och kommer att förändras som en konsekvens av digitalisering och teknisk utveckling. Det är i mångt och mycket positivt för oss människor då det innebär att inkomster skapas på digitala plattformar för både företag och privatpersoner. För att vara konkret handlar denna proposition bland annat om personer som i stor skala hyr ut privatbostäder till turister eller personer som bedriver en verksamhet som liknar taxiverksamhet över digitala plattformar. Vi socialdemokrater menar också att det ligger större frågor i vågskålen när vi pratar om detta - frågor som den allmänna skattemoralen. Min uppfattning är att svenskar och nordbor i allmänhet under decennier har varit beredda att betala en högre skatt eftersom vi vet att de absolut flesta betalar skatt och att skattepengarna som vi betalar går till exempelvis välfärdsstaten som finansierar offentlig verksamhet som förskola skola och äldreomsorg. Vi vet att det är rationellt att vi hanterar sådant som finansieras med våra skatter gemensamt. Studie efter studie visar att det jämlika välfärdssamhället är rationellt. Redan Socialdemokraternas förste partiledare Hjalmar Branting konstaterade att politikens mål bör vara att alla människor har möjlighet att förverkliga sina bästa stämningars längtan". Denna frihet för individen att välja sin egen väg i livet går via välfärdsstaten. Den går via det jämlika samhället. Ska det samhällsbygget fungera är skatter en viktig beståndsdel och då är det viktigt att vi alla betalar skatt efter förmåga. Det är viktigt att detta att betala skatt inte är en fråga om frivillighet. Därför herr talman behöver våra offentliga system anpassas efter en ny tid. Därför behöver den digitala ekonomin inkluderas på ett bättre sätt än i dag. Och därför herr talman yrkar vi bifall till den föreslagna propositionen. (Applåder) "	4105
1521	David Lång (SD)	SD	Herr talman! Denna proposition innebär ett steg i rätt riktning mot att komma till rätta med det kaos som har uppstått med samordningsnummer. Det har gått så långt att det har uppstått en marknad där personer tar betalt för att ordna samordningsnummer till andra. Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden har i sitt betänkande gjort en kartläggning av den brottslighet som riktas mot flera utbetalande aktörer. I betänkandet framgår bland annat att flera myndigheter uppmärksammat att falska uppgifter lämnas in i syfte att få samordningsnummer som i sin tur kan leda till utbetalningar från välfärdssystemen. Det kan till exempel ske i form av lönegaranti. Det förekommer att utbetalningar sker till anställda som kanske inte existerar över huvud taget eller vars identiteter kan vara kapade. Det förekommer också att falska id-handlingar används för att skapa falska identiteter. Det i kombination med att det har framkommit att det finns stora kunskapsbrister när det gäller skillnaden mellan ett samordningsnummer med styrkta uppgifter och ett som grundar sig på ostyrkta uppgifter innebär också risk för att de aktörer som använder dessa nummer till grund för beslut inte kontrollerar nödvändiga uppgifter. Om en person får ett ostyrkt samordningsnummer för att till exempel registreras i beskattningsdatabasen finns det risk för att det används för att ansöka om välfärdsförmåner utan att identiteten eller identitetsuppgifterna styrkts. Flera myndigheter har uppgett att ett samordningsnummer ofta används utan vidare kontroll av om det baseras på styrkta eller ostyrkta uppgifter. Det kan vara svårt för de aktörer som ska använda ett samordningsnummer att förstå skillnaden mellan att en persons identitet kan anses vara fastställd och att en persons identitet inte kan anses vara fastställd och vad det kan få för konsekvenser i olika sammanhang. Att en stor del av samordningsnumren har tilldelats utan att personens identitet kan anses vara fastställd och att användarna inte alltid känner till skillnaden påverkar också förtroendet för hela systemet. Det finns indikationer på att många har den felaktiga bilden att Skatteverket genom att tilldela ett samordningsnummer har garanterat att informationen kopplad till personen är riktig och att inga ytterligare kontroller behövs. Det gäller identitetsuppgifter uppgift om adress samt tillstånd att vistas och bo i landet. Att det finns samordningsnummer garanterar inte att någon av dessa uppgifter är korrekt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Brister i identitetskontrollen vid tilldelning av samordningsnummer har fått till följd att oriktiga identiteter har skapats och förts in i folkbokföringsdatabasen. De oriktiga identiteterna kan då användas i syfte att erhålla felaktig utbetalning från välfärdssystemen - jag nämnde tidigare lönegaranti där det förekommer att utbetalningar sker till fiktiva anställda som kanske inte existerar över huvud taget. Oriktiga identiteter kan också användas i syfte att dölja vem den verkliga företrädaren i ett bolag är. Bristande identitetskontroll kan även leda till att en och samma person kan få flera samordningsnummer. Det kan leda till att en person får tillgång till multipla välfärdsförmåner - dubbla tredubbla eller kanske ännu mer. Herr talman! Vi har haft systemet med samordningsnummer i drygt 20 år vid sidan av det vanliga systemet med personnummer. Ett enormt stort antal individer har kommit till Sverige under denna tid och tilldelats samordningsnummer i syfte att de ska kunna fungera i samhället vilket har lett till svåra konsekvenser för vår kontroll över vilka som uppehåller sig i vårt land. När det visar sig att systemet med samordningsnummer bär på stora brister och att systemet har missbrukats i stor skala blir ärendet ännu mer akut. Det handlar om välfärdsbrottslighet och bedrägerier mot välfärdssystemet och det har också framkommit omständigheter som talar för att identiteten bakom ett tilldelat samordningsnummer är fabricerad eller att samma person har tilldelats flera samordningsnummer som sedan ligger till grund för olika identiteter. Problemen med multipla identiteter är stora vilket Skatteverket också har konstaterat sedan länge. Skatteverket har i en rapport konstaterat att så många som 30-50 procent av asylsökande har multipla identiteter. Det sa Skatteverkets samordnare mot id-relaterad brottslighet bland annat i ett nyhetsinslag. Som exempel nämns att en person med tre identiteter kan starta företag med sin ena identitet och därmed beviljas stöd till start av näringsverksamhet samtidigt som man är arbetslös i en annan identitet och tar lån i en tredje identitet. Det har redan tidigare framkommit att gärningsmannen bakom terrordådet på Drottninggatan 2017 Rakhmat Akilov har använt minst två olika identiteter i Sverige. När han sökte uppehållstillstånd gjorde han det exempelvis under ett annat namn. Samtidigt har en av hans identiteter använts av ytterligare minst en person som använt identiteten Rakhmat Akilov med tillhörande samordningsnummer när han tog en anställning. Herr talman! I Tidöavtalet ställer regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bland annat krav på att arbete ska genomföras för att förbereda en storskalig nationell folkräkning. Där står även att samordningsnummer som inte bekräftas på ett betryggande sätt av innehavaren på sikt ska återkallas. I arbetet ska myndighetsöverskridande uppdrag ges för att förbereda det praktiska genomförandet av en sådan folkräkning. I samband med folkräkningen ska övervägas att återkalla och avsluta samordningsnummer som inte på ett betryggande sätt bekräftas av innehavaren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Propositionen som vi behandlar i betänkandet innebär bland annat att ansvaret för identitetskontroller vid utfärdande av samordningsnummer läggs hos en myndighet Skatteverket. Där föreslås att den som har ett pass identitetskort eller en motsvarande handling på begäran ska överlämna handlingen för kontroll. Den myndighet som utför identitetskontrollen ska ges möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta myndigheten ta fingeravtryck och ansiktsbild. Dessutom införs en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringsdatabasen i fråga om personer med just samordningsnummer. Slutligen ska samordningsnummer inte tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan. Detta är som jag inledde med steg i rätt riktning. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.	6773
1522	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Tack ledamot David Lång för anförandet! Det här är en fråga som vi har diskuterat ett flertal gånger bara under den senaste mandatperioden när både David Lång och jag har varit ledamöter i skatteutskottet. En sak som har diskuterats i samband med både folkbokföring och samordningsnummer är frågan om biometriska data och också lagring därav. Här har vi ärligt sagt gjort en förflyttning och i våra reservationer och följdmotioner till propositionen skriver vi att vi tycker att det är viktigt med sekretesskydd och också att faktiskt kunna lagra biometriska uppgifter just för att komma åt problemet med multipla identiteter som David Lång så förtjänstfullt beskriver. Tittar vi bakåt på de debatter som har varit ser vi att Sverigedemokraterna så sent som i juni var för att man skulle kunna lagra biometriska uppgifter. Min fråga är helt enkelt varför man inte är det nu. Finns det något annat skäl till att ni inte aktivt skriver i samband med den här propositionen att man ska ha möjlighet att lagra biometriska uppgifter?	1052
1523	David Lång (SD)	SD	Herr talman! Det är inte vi som har skrivit propositionen; vi sitter inte med i den här regeringen och satt inte i den förra heller. När det gäller lagring av biometriska data tycker jag väl lite grann att Centerpartiet slår in en öppen dörr. Det framgår ju av propositionen att regeringen menar att det finns skäl att återkomma till frågan vilket är precis vad som står i Centerpartiets reservation - att regeringen ska överväga frågan och återkomma. Centerpartiets reservation är alltså egentligen detsamma som står i propositionen så jag skulle säga att det är att slå in en öppen dörr.	595
1524	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Ledamoten får namnge min fråga på det sätt han vill men då tolkar jag ändå svaret som att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen är beredda att aktivt återkomma med detta. Multipla identiteter är verkligen ett problem som måste åtgärdas vilket både Skatteverket myndigheter och ledamoten själv angett och att lagra biometriska data är därför av yttersta vikt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Då uppfattar jag det som att regeringen med Sverigedemokraternas hjälp kommer att återkomma kring detta.	566
1525	David Lång (SD)	SD	Herr talman! Jag kan i alla fall garantera att jag helt och hållet delar ledamoten Helena Vilhelmssons uppfattning. Självklart är multipla identiteter ett av de absolut största problemen i det här sammanhanget. Jag ser mycket gärna att biometriska data lagras och kan delas mellan myndigheter och jag driver på för att regeringen ska återkomma med fortsatta lagstiftningsförslag för att komma till rätta med problemen precis som vi har tagit ställning för tidigare i de flesta utskottsbehandlingar av dessa ärenden.	519
1526	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! I dag debatterar vi och fattar beslut i frågan om hur vi stärker folkbokföringen i vårt land via det som kallas samordningsnummer. Mycket grundar sig i en utredning som tillsattes 2019 och som lämnade sitt betänkande 2021. Sedan dess har frågan varit uppe vid flera tillfällen i denna kammare. Samordningsnummer är som vi har hört en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige. Om en person som fått ett samordningsnummer senare blir folkbokförd ersätts samordningsnumret av ett personnummer. Likt tidigare och delvis kvarvarande brister i folkbokföringen har även bristerna i hanteringen av samordningsnummer lett till ökande kriminalitet till exempel bedrägerier fusk med uppehållsrätt och andra identitetsrelaterade brott. Det är tydligt att stärkt kontroll och kvalitet behövs såväl när det gäller tilldelning och hantering av samordningsnummer som när det gäller personnummer vid folkbokföring. Med denna proposition är vi ett steg på vägen. Det handlar om en ny lag för samordningsnummer som tilldelas i tre nivåer med olika grad av stärkt identitet bakom. Skatteverket blir kontrollansvarigt och personlig inställelse för att tilldelas ett samordningsnummer gäller i de flesta fall. Den som ska tilldelas ett samordningsnummer ska överlämna identitetshandlingar och lämna biometriska uppgifter i de fall det finns sedan tidigare. Likaså stärks rapporteringsskyldigheten till Skatteverket när det upptäcks fel i folkbokföringsdatabasen där även uppgifter om samordningsnummer registreras. Herr talman! Räcker det här? Nej inte riktigt. De senaste åren har vi sett en ökande kriminalitet kopplad till bristande uppgifter i folkbokföring och samordningsnummer trots förbättringar. Det kan handla om penningtvätt svartjobb skattebrott bedrägerier fusk med uppehållsrätt och andra identitetsrelaterade brott. Vi kan nog konstatera att institutionen Sverige har varit lite dåligt rustad för det vi kallar för välfärdsbrott. Frågan om sekretesskydd för när man kontrollerar biometriska uppgifter av en enskild behandlas i propositionen. Frågan är känslig. Samtidigt som det handlar om den skarpaste formen av identitetskontroll som kan undanröja att en person har dubbla identiteter är det också en fråga om integritet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Regeringen menar att eftersom det enligt denna lag som vi är på väg att fatta beslut om slås fast att de biometriska uppgifterna ska förstöras direkt efter kontroll är inte frågan om sekretesskydd aktuell. Centerpartiet menar däremot precis som flera remissinstanser att det inte kan uteslutas att biometriska uppgifter till exempel på grund av förbiseenden inte alltid förstörs omedelbart efter genomförd kontroll. Det skulle i så fall innebära att biometriska uppgifter kan förekomma i allmänna handlingar utan att sekretess gäller för uppgifterna. Detta skulle riskera att leda till att den enskilde lider men om uppgifter lämnas ut men frågan är också om detta är förenligt med dataskyddsförordningens bestämmelser om integritet och konfidentialitet. Herr talman! Ytterligare ett skäl till att införa sekretesskydd för de biometriska uppgifterna är att det då är möjligt att spara dem. En rad remissinstanser har uppmärksammat behovet av att kunna lagra och jämföra biometri. Enligt förslaget i propositionen ges möjlighet att koppla den fysiska personen till en identitetshandling något som bidrar till förstärkt kontroll både av handlingars äkthet och av att den som åberopar en handling är den som handlingen avser. Men om referensdata det vill säga biometriska uppgifter inte lagras står myndigheterna utan möjlighet att kontrollera om den fysiska personen till exempel förekommer som folkbokförd eller har ett samordningsnummer sedan tidigare. En sådan möjlighet om den skulle finnas skulle avsevärt minska risken för att oriktiga uppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen och bidra till att förhindra multipla identiteter. Jag ser verkligen fram emot att regeringen återkommer i frågan. Men i väntan på det yrkar vi bifall till reservation 5. Slutligen anser Centerpartiet att tidslängden för när ett samordningsnummer ska förnyas borde kortas. Det förnyelseförfarande för samordningsnummer som infördes 2021 innebär att om anmälan om förnyelse inte har kommit in vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades ska numret förklaras vilande. Vi menar att fem år är en lång tid. Troligen har de flesta som får ett samordningsnummer ett behov av ett sådant nummer under en begränsad tid. Vi menar vidare att en tidsperiod på tre år skulle innebära att uppgifterna behåller en aktualitet som kan bidra till att öka tillförlitligheten i systemet och också skulle kunna bidra till att minska risken för att företag används som brottsverktyg. Regeringen bör se över denna fråga och sedan återkomma till riksdagen.	5109
1527	Boriana Åberg (M)	M	Herr talman! Sverige plågas av allvarlig och systemhotande brottslighet. Skjutningar sprängningar och gänguppgörelser får oftast en liten notis i medierna; så vanliga har de blivit de senaste åren. Det finns parallellsamhällen där klanledare bedriver egen rättskipning och underminerar statens auktoritet. Utsatta människor från fattiga EU-länder luras till att komma till Sverige. Sedan skickas de tillbaka till hemlandet efter det att de har erhållit samordningsnummer och detta nummer används för att begå diverse brott. Det handlar om penningtvätt välfärdsbedrägerier falska bolag och så vidare. Bristen på kontroll över vilka som vistas i landet är en av orsakerna till brottsligheten och också en faktor som försvårar brottsbekämpningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Moderaterna gick till val med föresatsen att få ordning på Sverige och i Tidöavtalet som vi ingick med samarbetspartierna står klart och tydligt att våra myndigheter ska ha kontroll över vilka som vistas i Sverige. Detta ska ske genom att förbereda en storskalig nationell folkräkning samt återkalla alla samordningsnummer som inte bekräftas på ett betryggande sätt av innehavaren. Moderaterna har länge drivit frågan om ordning och reda i systemet med samordningsnummer. Som det redan har nämnts är samordningsnummer en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige. För att erhålla ett samordningsnummer krävs det i nuläget varken uppehållstillstånd eller adress i Sverige och personen som ansöker behöver inte besöka något av Skatteverkets kontor. Dessa låga krav har bäddat för diverse bedrägerier. Därför är det angeläget med en ny lag om samordningsnummer och att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller vid tilldelningen av samordningsnummer. Och det är inte en dag för tidigt. Om talmannen tillåter ska jag ge en kort retrospektiv. När systemet med samordningsnummer infördes för cirka 20 år sedan var det andra tider. Den internationella rörligheten bland människor var betydligt mindre än i dag likaså det otillbörliga utnyttjandet av det svenska välfärdssystemet. Det är bara att konstatera att lagarna inte har hängt med i utvecklingen. Lagar och regler för det gemensamma kan inte bygga på att alla är hederliga - eftersom alla inte är hederliga. Skatteverket har under flera år larmat om systematiskt missbruk av samordningsnummer. I rapporten En analys av samordningsnummer för beskattningsändamål uppges att samordningsnumret har fått en annan innebörd än den avsedda både oavsiktligt och medvetet". Vidare har företag och individer men även myndigheter den felaktiga bilden att Skatteverket genom att tilldela ett samordningsnummer har säkrat att all information kring personen är korrekt och att inga ytterligare kontroller behövs från deras sida. Hösten 2017 uppgav Skatteverkets rättsavdelning att de skulle skärpa sina rutiner genom att i många fall även kräva ett arbetstillstånd för att dela ut samordningsnummer. Trots detta kunde det konstateras att missbruket med samordningsnummer inte hade minskat snarare tvärtom ökat. Systemet hade skapat ett skuggsamhälle i vilket människor utnyttjas. Miljarder försvann och försvinner fortfarande i fickorna på bedragare och kriminella. Bristen på kontroll utgör också ett säkerhetshot. En myndighetsöverskridande nationell riskbedömning från 2019 pekade ut samordningsnumren som en riskfaktor för penningtvätt och finansiering av terrorism. Samma år visade TV4:s Kalla fakta ett reportage om en enda person som mot betalning hade hjälpt 1 100 individer i huvudsak uzbeker att skaffa samordningsnummer i vad som i reportaget kallades för en id-fabrik. Ironiskt nog hade en av dessa individer fått jobb som städare hos gränspolisen på Arlanda. Det är en arbetsplats där det krävs säkerhetsprövning. Turligt nog är det inte säkerhetsbranschen som har varit mest utsatt utan det är byggbranschen. Där har samordningsnummer bland annat utnyttjats för att starta bluffbolag och falska faktureringsföretag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Herr talman! Förra året gjorde riksdagen ett antal tillkännagivanden till Magdalena Anderssons regering rörande samordningsnummer. Tre av dessa anses behandlade i det betänkande vi debatterar i dag bland annat tillkännagivandet om användande av biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer. Användandet av biometriska uppgifter är grundläggande för att stoppa utnyttjandet av multipla identiteter och användandet av id-handlingar tillhörande en annan person. Detta är en fråga som Moderaterna har drivit länge. Det handlar om att bekämpa brottsligheten och komma till rätta med det läckande såll som svensk välfärd har utvecklats till. Att människor gör rätt för sig och att systemen fungerar och är rättvisa är två basala delar i en välfärdsstat. "	5106
1528	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Det är första gången i den här talarstolen för min del. Ett antal talare före mig har beskrivit fördelarna med det förslag som finns i propositionen. Jag tycker också att det finns väldigt många fördelar med det här förslaget. Självklart ska det vara bättre ordning på samordningsnumren - vi ska veta vilka som finns i vårt land och vilka de är. Även om jag självklart står bakom samtliga våra reservationer yrkar jag bifall enbart till reservation 4. Jag tänker ta upp en fråga som hittills inte har nämnts så mycket från talarstolen nämligen den om underrättelseskyldighet för samtliga myndigheter. Varför reserverar jag mig i den här frågan? Jo som många har antytt - eller sagt rakt ut - finns det ett skuggsamhälle där väldigt många individer far illa och underrättelseskyldigheten så som den är formulerad nu riskerar att förvärra situationen för just dem vi säger oss vilja skydda. Det handlar om personer som riskerar att fara illa i skuggsamhället. De riskerar att utsättas för brott att skadas och att utsättas för övergrepp. Vi är rädda att dessa personer inte kommer att våga söka vård om förslaget går igenom i befintlig form. Det har också lyfts fram av remissinstanser att risken är att den utvidgade underrättelseskyldigheten försvårar enskildas kontakter med hälso- och sjukvård. Därför behöver det preciseras att kontakt med hälso- och sjukvård ska undantas från underrättelseskyldigheten. Annars riskerar vi att försvåra för dem vi säger oss vilja skydda.	1504
1529	Cecilia Engström (KD)	KD	Herr talman! Kristdemokraterna ställer sig bakom det som föreslås i skatteutskottets betänkande om en ny lag för samordningsnummer. Samordningsnummer har funnits sedan år 2000. Personer som inte kan vara folkbokförda i Sverige får i stället ett samordningsnummer. Det medför i sig inga rättigheter eller skyldigheter men underlättar för den identifikation som kan behövas i samhället i dag. Tyvärr har den tilltro till systemet som vi skulle behöva inte funnits och det har inte heller fungerat som det var tänkt för den som har fått ett nummer. Kristdemokraterna har i flera år kämpat för att dessa brister ska åtgärdas och det tillsattes en utredning som nu har visat vilka system som skulle kunna åtgärdas framöver. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Herr talman! Denna proposition innehåller många bra förslag och går helt klart i rätt riktning. Skatteverket får ansvaret - det är de som ska göra identitetskontroller - och det finns personlig inställelse. Man får också lov att kolla på fingeravtryck och ansiktsbilder. Att det blir en skyldighet att infinna sig fysiskt på ett skattekontor gör också att tilltron till systemet ökar. Även om människor måste lämna biometriska data är det enligt förslaget inte tänkt att dessa ska sparas. Numren kommer att kopplas till uppgifterna när de utdelas men uppgifterna sparas inte till framtida kontroller. Det tycker vi är en brist och vi hoppas kunna återkomma om det framöver. Det finns ju risk att en person kan ha flera identiteter och det är något vi gärna vill återkomma om. Herr talman! Samordningsnummer ska enligt förslaget kunna tilldelas i tre olika nivåer beroende på vilken identitetskontroll som har gjorts vid tilldelningen. Det är viktigt att den som tar emot samordningsnumret får tydlig information om vilken bedömning som har gjorts när numret har tilldelats. Om den identitet som är fastställd är sannolik eller osannolik kan vara bra för den mottagande parten att veta. Vi tycker också att det är väldigt bra att alla myndigheter blir skyldiga att rapportera till Skatteverket när de upptäcker felaktigheter i folkbokföringen eller med samordningsnummer så att fel kan åtgärdas och tillgängligheten bli bättre framöver. Herr talman! Vi kristdemokrater vill som sagt ännu mer. Ett samordningsnummer kan fås av olika anledningar och i dag finns det inte olika tidslängder för samordningsnumren. Vi tycker att det hade varit bra om man kunde tilldela numret utifrån det behov personen har. När det gäller vilken tidslängd du behöver på ditt samordningsnummer är det ju skillnad mellan att köpa en bil och att köpa ett sommarhus som kommer att finnas kvar. Enligt dagens förslag ska samordningsnummer förklaras vilande efter fem år vilket många har tagit upp. Vi tycker att det är lite för lång tid och därför vill vi att man framöver ser över vad som kan göras för att förbättra detta. Herr talman! Vi kristdemokrater ställer oss bakom skatteutskottets förslag och vi ser fram emot fler åtgärder som kan komma från den nya regeringen framöver.	3084
1530	Cecilia Rönn (L)	L	Herr talman! Det är mycket bra att det nu ligger en proposition på bordet som vi ska fatta beslut om och där systemet med samordningsnummer stärks. Bestämmelserna kommer att regleras i en ny lag och Skatteverket tar ansvar för tilldelning av samordningsnummer. Stärkt system för samordningsnummer Herr talman! Det har funnits flera problem med samordningsnummer som vi nu kommer att kunna komma till rätta med. I januari 2022 tog Skatteverket som flera har sagt här det unika beslutet att vilandeförklara över 600 000 samordningsnummer som inte borde ha varit aktiva. 16 000 av dem ansågs vara dubbletter vilket möjliggör för en person att framträda med skilda identiteter inför myndigheterna. Det är helt oacceptabelt. Samtidigt som dagens system alltså har visat sig ohållbart är väntetiderna dessutom oacceptabelt långa för personer som faktiskt är i behov av ett samordningsnummer. Därför är det mycket bra att detta nu äntligen kommer på plats. Staten behöver säkerställa vilka som vistas i Sverige för att säkra att myndigheterna kan genomföra sina åtaganden. Som liberaler vill vi att staten tar sitt ansvar och säkrar sina åtaganden gentemot individerna i samhället utifrån de rättigheter staten ger. För att staten ska kunna hålla sin del av samhällskontraktet behöver den veta vilka som vistas i Sverige. De möjligheter att fuska med samordningsnummer som har funnits göder även den organiserade brottsligheten där avancerade upplägg med dubbla identiteter och falsk folkbokföring blivit en allt viktigare inkomstkälla och urholkar statens finanser och vårt välfärdssystem. Vi anser att staten ska göra allt den kan för att bekämpa fusk och fel i välfärdssystemet. Skattepengarna ska hamna på rätt ställen och gå till dem som behöver det. Fusket både urholkar förtroendet för staten och göder de kriminella gängen. För varje skattekrona som försvinner i felaktiga utbetalningar tas en krona från vård skola och omsorg. Så kan vi inte ha det. Herr talman! Därför är det nu mycket viktigt att de som behöver ett samordningsnummer ska kunna få det på bästa sätt. För dem som vill utnyttja systemet stänger vi nu en dörr och det är jag väldigt glad för. Därför ställer jag mig bakom utskottets förslag till beslut. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.) Upphovsrätten på den digitala inre marknaden	2355
1531	Yasmine Eriksson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet som handlar om regeringens förslag till hur Sverige ska genomföra ett direktiv från EU som handlar om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Specifikt rör det sig om att svenska plattformsoperatörer på den digitala marknaden ska lämna uppgifter om vad de personer som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster tjänar på detta. Då det rör sig om ett EU-direktiv finns det tyvärr inte oändligt med spelrum för oss här i Sveriges riksdag. EU står över oss och vi tvingas rätta in oss i ledet. Men till skillnad från en förordning som Sverige hade behövt rätta sig efter till fullo ger ett direktiv oss i alla fall större möjligheter att anpassa tillvägagångssättet för att nå de mål som direktivet anger. Här gäller det att vara extra noggrann med detaljerna för att nå målen utan att överimplementera. En del av syftet med regeringens förslag är såklart att uppfylla direktivet för att gemensamt inom EU komma åt skattebedrägeri undandragande och skatteflykt och se till att personer beskattas i rätt land. Detta är bra men man kan fråga sig om den administrativa börda förslaget innebär för samtliga digitala plattformar i Sverige kommer att tjäna sitt syfte väl. Plattformarna kommer att behöva samla in nya data om sina användare och krav ställs på att dessa ska rapporteras till Skatteverket som i sin tur delar med sig av nödvändiga uppgifter till andra EU-länder eller länder utanför EU som vi har sådana avtal med. Herr talman! I tider då vi försöker arbeta mot fler cirkulära flöden och då återanvändning är önskvärt med hänsyn till både miljö och klimat känns det trist att lägga en extra börda på just det området genom att införa att även privatpersoners handel med begagnade varor ska rapporteras om den inte håller sig inom ramen för alla undantag. Vi går med stor sannolikhet mot ännu bistrare tider ekonomiskt. Då är det inte helt ovanligt att man vill sälja av sina tillhörigheter eller känner sig nödgad att sälja av saker för att klara räkningarna. Och för den som behöver köpa något med mindre pengar i plånboken är begagnatmarknaden i dag en utmärkt plats att hitta saker till en billigare peng samtidigt som man gör en insats för miljön genom att inte köpa nyproducerade varor. De digitala marknadsplatserna är viktiga för privatpersoner vid köp och försäljning av begagnade varor. Det rör sig om alltifrån att man vill byta bil köpa barnvagn eller köpa eller hyra verktyg till att man vill sälja kläder eller accessoarer som man inte längre har användning för. Att nyttja dessa plattformar riskerar nu i och med förslaget att bli ännu dyrare då plattformarnas administrativa börda ökar. Pengarna för att betala för dessa extrakostnader måste tas någonstans ifrån. Det finns en överhängande risk för att denna kostnad kommer att tas ut av dem som vill sälja via plattformarna och att det därmed blir dyrare för användarna. Detta kan ha en negativ effekt på privatpersoners vilja att handla cirkulärt framöver. Från Sverigedemokraternas sida hade vi önskat att detta i större utsträckning tagits i beaktande vid framtagandet av direktivet och senare också vid framtagandet av regeringens proposition i frågan. Herr talman! Regeringens förslag är en åtgärd som är långtgående och administrativt tung och som berör mängder av data som inte kommer att vara aktuella att lämna till annat land. Förslaget kommer med stor sannolikhet att träffa aktörer som inte berörs av direktivet men ändå får samma krav på sig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar Förslagets effektivitet kan ifrågasättas. Därför är det viktigt att en utvärdering av förslaget görs efter implementeringen - en utvärdering som just tittar på om det nya regelverket har fått önskad effekt och träffsäkerhet när det gäller den information som rapporteras.	4022
1532	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Nu är vi äntligen här efter många år av arbete för att försöka implementera DSM-direktivet i svensk rätt. Det här anförandet vill jag tillägna alla upphovspersoner i vårt land - alla som ser till att verk publiceras alla som skriver text alla som publicerar tidningar alla som skapar musik gör bildkonst fotograferar och så vidare. Det här anförandet är till er som gör allt det som vi älskar. För er är det här livsviktiga lagändringar som jag vet att många av er verkligen har sett fram emot. Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Herr talman! Det har som sagt varit en lång resa. För min egen del började den 2018. Jag kommer sent att glömma våren 2019 när det blev alldeles tokigt i samband med EU-valrörelsen. Många hävdade då att internet skulle dö om det här direktivet implementerades. Även kollegor här i riksdagens kammare gick bananas och slutade lyssna på fakta men till slut ser det nu ut som att vi kommer att kunna implementera direktivet. Det är jag oerhört glad över. Jag är också stolt över att vi socialdemokrater hela tiden har stått upp för att upphovsrätten behöver regleras även digitalt. Alla former av intrång i upphovsrätt är stöld och det ska givetvis gälla även på nätet. Det är självklart för oss. När alla andra partier röstade nej till direktivet i EU-nämnden stod vi socialdemokrater upp för alla upphovspersoners räkning. Det är jag oerhört stolt över. Herr talman! Det här direktivet innebär att vi över hela EU och hela den inre marknaden får samma möjlighet att använda material i tre olika syften. Det handlar om text- och datautvinning om att underlätta licensiering och om att förbättra tillgången till innehåll på den europeiska marknaden. Det kommer också att fattas beslut om bestämmelser som syftar till att skapa en välfungerande marknad för upphovsrätt och det behövs sannerligen. Herr talman! Jag vill också uppmärksamma kammaren och lyssnarna på att det här har tagits fram på ett historiskt sätt. I och med att debatten blev så polariserad 2019 då det flög alla möjliga argument och tokigheter i luften beslutade Regeringskansliet att tillämpa någonting som vi har kallat lagstiftning i storgrupp. Såvitt jag vet har det inte gjorts förut på Justitiedepartementet men för att olika sidor och ibland motstridiga intressen ska kunna lyssna på varandra och lära av varandra har man från departementets sida bjudit in alla organisationer som så önskat - över 100 stycken - till workshoppar. Man har vridit och vänt på olika artiklar i direktivet fått höra varandras argument och varandras åsikter och på så sätt också faktiskt jämkat. När man förstår varandras perspektiv går det oftast lättare att hitta en bra balans. Och det menar jag herr talman att vi har gjort nu när vi implementerar detta direktiv. Det tackar vi för. Vi ser också i betänkandet att direktivet implementeras för sent och det är vi fullt medvetna om. Det har tagit tid på grund av att vi väntat på vägledning från kommissionen och på en vägledande dom från EU-domstolen som gäller artikel 17. Det historiska lagstiftandet i storgrupp har också tagit tid. Men nu är vi äntligen här och de nya bestämmelserna kommer att börja gälla den 1 januari. Det är inte en dag för tidigt. Herr talman! Ambitionen från Socialdemokraternas håll har hela tiden varit att upprätthålla den svenska modellen. Det är parterna på arbetsmarknaden och parterna på avtalsområdena som bäst hittar lösningar. Som socialdemokrater alltid gör har vi också velat stå upp för den svagare parten. När den svenska propositionen skrivits fram har det varit viktigt att se till att stärka den svagare avtalsparten som oftast är upphovspersonen. Vi vill givetvis också främja svensk konkurrenskraft och se till att kulturlivet är livaktigt och att människor kan leva på sina verk. Vi vill också se till att det hela tiden produceras och släpps ny musik nya filmer nya tv-program och så vidare. Det gäller att hitta balansen. Den som har skapat någonting ska få betalt för det men det ska också vara rimligt och möjligt att använda det och göra det tillgängligt för alla konsumenter på olika sätt. Sist men inte minst handlar det också om att värna den enskildes - privatpersonens - rätt att uttrycka sig publicera saker på nätet göra mem och satir och så vidare. Vi har varit väldigt noga med att detta också framgår när direktivet nu implementeras. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Herr talman! Under alla dessa år sedan 2018 har mitt budskap till alla de olika aktörer som jag träffat i olika sammanhang varit att min ambition är att alla ska vara lite lagom nöjda när direktivet nu implementeras - eller lite lagom missnöjda om man så vill. När intressen står mot varandra tror jag att det är viktigt att landa i just den balansen. Alla ska vara lite lagom nöjda så att pendeln inte slår över för långt åt ena eller andra hållet. I så fall kommer det antingen inte att finnas upphovspersoner som kan leva på det de gör eller så skapas inte så mycket ny text bild musik och konst som vi önskar. Jag menar att det är bra balans mellan olika intressen nu. Herr talman! Med detta kommer jag att släppa dessa jätteintressanta immaterialrättsfrågor och upphovsrättsfrågor. Jag vill passa på att tacka mina kollegor i näringsutskottet som har låtit mig ta den här bebisen i mål. Det känns bra. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna. Jag vill också tacka alla som ser till att skapa och publicera saker så att vi alla får njuta av dem. Det behövs i en stark och blomstrande demokrati. (Applåder)	5631
1533	Lorena Delgado Varas (V)	V	Herr talman! Det har gått ganska lång tid och till och med varit en pandemi sedan det 2019 antogs ett EU-direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Det ska nu implementeras här i Sverige. Som vänsterparti har vi främst bevakat möjligheterna för museer bibliotek och skolor att använda sig av upphovsrättsskyddat material på ett enkelt sätt. I dag har vi ett system med avtalslicenser som har fungerat väldigt bra. Vi har också haft ingången att stärka kulturskaparens ställning gentemot nätjättarna genom att nätjättarna får ta ett större ansvar och betala för licenser. Vi har velat undvika filterlösningar som riskerar att sortera bort satir och annat tillåtet material. Varför är då en stark upphovsrätt viktig? Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som musik film och litteratur. Upphovsrätten säkerställer rätten till inkomst för många inom de branscher som berörs. Den sätter ramarna för vem som får använda skapandet och hur och när. Upphovsrätten säkrar också samhällets kreativa skapande och att vi får en mer hållbar och innehållsrik kultur. Genom att säkra att upphovsrättens ekosystem funkar säkrar vi mer skapande mer kultur och tillgängligheten till den för alla. Det är oerhört viktigt för oss alla. I dag är det en mer osäker situation för många journalister och kulturarbetare. Vi har sett hur fler och fler tvingas stå på egna ben inför till exempel stora mediehus och vad det gör för personer som skapar men också för hur materialet används. Maktförhållandet gör också att man inte får den frihet som kulturskapandet kräver. Till detta kan vi lägga till den ökande makt som nätjättarna har fått gentemot musiker journalister förläggare och så vidare. Branscherna har förändrats i och med nätjättarnas intåg. Det som förr innebar att till exempel trycka en artikel innebar just att trycka en artikel. Men med digitaliseringen i dag kan det innebära att artikeln reproduceras flera gånger utan att det ger intäkter till upphovsrättspersonerna eller väldigt låga intäkter och utan att de har kontroll på eller information om var den publiceras. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Nätjättarna har haft en privilegierad position ganska länge. Deras plattformar fylls med innehåll utan att de tar ordentligt ansvar för att göra rätt för sig. Framgången för deras plattformar bygger på upphovsrättsskyddat material men utan att de betalar för det. Samtidigt tjänar de ganska stora pengar på till exempel annonsintäkter. Vänsterpartiets ingång är att värna möjligheten till olika uttryck på internet. Lösningar på det här problemet får inte innebära att sådant som satir och annat tillåtet material riskerar att sorteras bort. I första hand behöver plattformarna teckna licenser för att kunna fortsätta sin verksamhet som i dag och på så sätt betala för innehållet på sina sidor. Men upphovsrätt är mer än så. Det handlar också om att få information om var och hur ett verk används. Nådde verket många? Har det använts på rätt sätt? Har upphovsrättspersonen fått tillräcklig eller rätt information för att kunna avgöra om ersättningen är skälig lämplig och proportionerlig? Behöver avtalen revideras? Har verket fått mer genomslag än vad man hade trott? Vänsterpartiet är generellt positivt till förslaget men har ändå ett antal reservationer - annars vore vi inte ett vänsterparti. Det handlar om att vi vill säkra att kulturarbetare får skälig lämplig och proportionerlig ersättning att tjänsteleverantörerna ger den information som behövs för att veta vem som har delat saker och var och hur. När underlicenstagare förvärvat rättigheter ska inte informationen om detta ske på bekostnad av upphovsrättspersoner det vill säga att de ska kunna få informationen på ett enkelt sätt och inte tvingas kontakta flera olika underlicenstagare. Vi anser också att lagtexten kan förtydligas när det kommer till rättighetsinnehavarens intresse och användarnas informations- och yttrandefrihet. Här måste vi kräva att tjänsteleverantörerna det vill säga nätjättarna har gjort vad de har kunnat för att tillgängliggöra specifika verk som rättighetshavarna har försett tjänsten med relevant och nödvändig information om men samtidigt inte använda sig av filter som försvårar för användarna. För att säkerställa att avtalen respekterar svensk lag stöder vi MP:s motion om att lagvalsklausuler bör utredas. Våra reservationer möter egentligen upp EU-direktivets ursprungliga intention och vi försöker med våra förslag att möta upp den. Sverige bör som minst implementera direktivet så som det är. Eftersom detta är en lag som kommer att påverka många upphovsrättspersoner företag inom kultur och medier och inte minst användarna ser vi ett behov av att kontinuerligt utvärdera implementeringen av lagen. Jag vill också som föregående talare passa på att tacka alla kulturorganisationer och branschorganisationer som har träffat oss genom åren. De har ställt upp med att både utbilda oss och diskutera kring förslaget. Vi har spenderat ganska många timmar tillsammans. Tack vare er och ert arbete får vi dansa till härlig musik läsa intressanta böcker och gråta till drama. Sanningen är: Hur tråkigt vore inte livet utan er insats? Jag yrkar bifall till reservation 6. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden (Applåder)	5386
1534	Anette Rangdag (SD)	SD	Herr talman! Jag vill i likhet med övrig majoritet yrka på att riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition Upphovsrätten på den digitala inre marknaden i sin helhet. Propositionen presenterades för riksdagen under förra mandatperioden av den förra regeringen men stöds av den nytillträdda. Förslagen i propositionen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som syftar till att anpassa upphovsrätten till den tekniska utvecklingen. Tack vare denna proposition underlättas undervisning och forskning samtidigt som kulturarvet kan bevaras och äldre konstverk enklare återges. I propositionen ryms även förslag för att framställare av presspublikationer ska kunna ges ny ensamrätt till sina publikationer för att förenkla ersättningar när material brukas på nätet. Det är delvis frågor av teknisk natur men det är vår regeringsunderlagets och förra regeringens uppfattning att detta i praktiken kommer att resultera i förbättrade förutsättningar för dem som det berör. Med detta sagt har jag full förståelse för att det finns olika ingångar i dessa frågor. Att det är radikalt olika ingångar får ändå tillstås sett till de olika intressenter som uppvaktat oss riksdagsledamöter i ärendet. Alla intressen kan inte omhändertas men det är vår uppfattning att detta är en bra medelväg. Herr talman! Om jag tillåts att tala lite brett om Sverigedemokraternas politik på det immaterialrättsliga området vill jag betona att vår utgångspunkt är att immateriella värden i takt med teknikens utveckling och informationssamhällets mognad har kommit att bli en alltmer betydelsefull del av samhällsekonomin. Samtidigt har utvecklingen inneburit att teknik och information sprids konsumeras och förbrukas snabbare än tidigare. Digital teknik och internet har kommit att ta platsen som den primära plattformen för såväl den demokratiska debatten och spridning av information och nyheter som för konsumtion av kulturalster och underhållning. Trots detta bygger det upphovsrättsliga regelverket fortfarande i stora delar på den ordning som tillkom när tryckpresstekniken var den gängse plattformen för informationsspridning. En modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska kunna fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle vilket nu delvis sker. Jag och Sverigedemokraterna välkomnar därför att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu införs i svensk rätt. Jag och majoriteten vill dock framhålla vikten av att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Riksdagen bör därför anta de lagändringar som föreslås i propositionen.	2666
1535	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Herr talman! Äntligen tänker säkert ett stort antal personer och branschorganisationer som följer denna debatt. Anledningen till det är att vi i dag ska besluta om implementering av det så kallade upphovsrättsdirektivet. Redan 2019 antogs på våren Europaparlamentets och rådets direktiv och den 7 juni 2021 skulle medlemsstaterna ha genomfört direktivet. Men vi är alltså där först nu. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Vad är då upphovsrätt? Jo om någon skapar något får den per automatik upphovsrätten till det den skapat. Som ni hört tidigare i dag ingår upphovsrätten i immaterialrätten. Annat som ingår är patent varumärke design företagsnamn och kretsmönster - för att tala om något som är aktuellt i Europa just nu apropå detaljer för biltillverkning. Immaterialrätten är viktig och utgör en av de största tillgångarna för entreprenörer och företag och här har det skett en förändring längs vägen i vårt svenska samhälle och i världen. Upphovsrätten har betydelse för litteratur konst tekniska ritningar strategiska planer konsultrapporter facktexter och design vilket gör att den har stor praktisk betydelse för i stort sett hela företagsvärlden och näringslivet. Även datorprogram skyddas av upphovsrätt vilket är särskilt viktigt i den digitala världen. Vi lever i en kunskapsekonomi med globalisering och där AI det vill säga artificiell intelligens aktualiserar upphovsrätten. En del frågor är ännu inte lösta som upphovsrätt när en robot och inte en människa är den som skapat och vi känner i dag inte till morgondagens frågeställningar. I denna föränderliga värld måste lagstiftningen hänga med. Det är nu 14 år sedan ett företag skapade en tjänst för att streama musik. För oss som växte upp med vinylskivor kassettband och en värld efter ett givet mönster innebar cd-skivor och dvd lite av en revolution - och nu leasar vi musiktjänster. Världen är föränderlig. Sociala medier har öppnat för nya möjligheter men samtidigt skapat en oro hos företagare inom de kreativa näringarna för vad som ska hända med deras verk och betalningen för desamma. Därför är det kul att det har börjat presenteras och diskuteras böcker på Tiktok vilket gör att ungdomar - kanske ni som sitter på läktaren i dag - har börjat gå till bokhandeln och köpa böcker. Bokhandlarna i sin tur saluför böckerna från Tiktok och på så vis möts den gamla och nya världen. Hur mycket böcker det kommer att säljas i framtiden vet vi inte men det är spännande när gränser förändras. Upphovsrätten har delvis sina rötter i 1400-talets boktryckarkonst. Den moderna upphovsrätten uppstod dock på 1700-talet och övergick senare i immaterialrätt vilket som sagt innebär ensamrätt till det man skapat exempelvis en uppfinning. Detta innebär att man kan ange villkor för användning eller helt säga nej till att någon annan använder ens skapelse. Det ger också möjlighet att sälja rättigheterna vidare. Dagens betänkande handlar om upphovsrätten på den digitala inre marknaden och mer om detta finns att läsa i rapporten Upphovsrättens roll för skapandet - f undamentet för ett kreativt samhälle . Den förra regeringen vars proposition vi nu har på bordet valde som tidigare nämnts att ha sittningar med ett hundratal branschorganisationer där alla fick göra inspel. Jag vet att den dåvarande regeringen trodde att vi moderater med flera skulle hålla fast vid den ståndpunkt vi hade innan direktivet antogs i Bryssel. Så är det ju inte och därför var detta lite överraskande för mig. Men det har gjorts ett omtag efter att man har inväntat en rättslig process och i ett försök att jämka ihop partierna i Sveriges riksdag för att uppnå ett brett stöd vilket är bra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden I dag anser nog de flesta att förslaget är långt mycket bättre än det var från början och att det nu är nödvändigt att få det på plats. Det hade varit önskvärt att alla länder implementerade direktivet rakt av så att vi alla hade samma underlag. Det hade skapat bäst förutsättningar för företagen på den inre marknaden vad gäller att förhålla sig till en uppsättning regelverk. Då skulle det som är skyddat i Holland eller Belgien även vara skyddat i Sverige och det som är tillåtet där även vara tillåtet här. Denna väg framåt måste vi gå. Så har det dock inte blivit men som någon sa handlar det om en balans mellan olika värden. Mer arbete kommer att behövas framåt; vi stannar inte här. Detta är inte slutprodukten även om det klubbas igenom i dag för att träda i kraft den 1 januari 2023. Moderaterna instämmer i att det är viktigt att få detta på plats. Dock kommer ett svenskt företag som vill verka i Danmark eller Finland att behöva juridisk hjälp även där så det blir alltså fler steg än önskvärt. Därför står konkurrensregler och den gemensamma marknaden i fokus för Moderaterna. Herr talman! Gamla system bör anpassas till nya tider och ny teknik och Europa behöver välfungerande upphovsrättsregler för den digitala tidsåldern. Därför yrkar vi bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.	5149
1536	Ulrika Liljeberg (C)	C	Herr talman! Centerpartiet ställer sig bakom utskottets förslag om upphovsrätten på den digitala inre marknaden. När vi säger äganderätt tänker nog de flesta av oss på jord skog och fastigheter. Men lika viktiga är de immateriella äganderätterna. Dessa rättigheter i form av patent varumärken mönster och som vi behandlar i dag upphovsrätten har varit och är mycket viktiga för enskilda men även för många svenska företags utveckling och framgång. Att man kan skydda sitt skapande att ha rådigheten är många gånger avgörande för att man ska våga investera i forskning och utveckling. Den svenska upphovsrätten är som många konstaterat till viss del omodern och en uppdatering är därför viktig och nödvändig. Ett nytt system behöver både garantera att upphovrättshavarna får ersättning för sina verk och kunna accepteras av allmänheten. Människor som gör film skriver böcker eller programmerar dataspel måste få betalt för det de skapat. Det är viktigt att upphovsrätten är teknikneutral och på ett tydligt sätt sätter ramarna för alla aktörer och vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen här. Vi är även måna om att svenska forskare får samma möjlighet att dela forskningsresultat baserat på text- och datautvinning som forskare har i andra europeiska länder. Samtidigt ska utbildningsinstitutionernas rätt till användning av upphovsskyddade verk vara stark. Herr talman! För oss i Centerpartiet är det dock avgörande att den enskildes rätt att yttra sig fritt bevaras. Internet och dess olika plattformar har inneburit en revolution för möjligheterna till fritt skapande och fritt yttrande. Det har varit viktigt att detta både försvaras och stärks nu när direktivet blir svensk lag. Vi anser dock att dessa frågor har getts en rimlig balans inte minst eftersom EU-domstolen har förtydligat att hindrande av lagliga uttryck under inga omständigheter är tillåtet. Det är viktigt och tryggt att detta är kvar.	1931
1537	Lili André (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. Regeringen föreslår nya regler på upphovsrättsområdet som syftar till att anpassa upphovsrätten till den senaste tekniska utvecklingen. Det är med glädje jag hör att det är en bred uppslutning bakom detta och också vi kristdemokrater säger: Äntligen! Inledningsvis vill jag framhålla att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska fungera i det alltmer digitaliserade samhället och därför välkomnar vi att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu genomförs i svensk rätt. Vi kristdemokrater framhåller också att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten nu kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Mer harmoniserade regler skapar förutsättningar för fler kulturarbetare att få en rimlig chans att försörja sig. Den stora samhällsförändring som digitaliseringen medfört har strukturellt haft både positiva och negativa konsekvenser för aktörer på den digitala marknaden. Till de positiva kan räknas att det blivit enklare och billigare att föra ut information om de verk som framställs. Till exempel kan utställningar och arbetsprover marknadsföras enklare och även mer effektivt. De negativa konsekvenserna har dock varit mer påtagliga såsom möjligheten att få inkomster från användningen av verk. Herr talman! Även om teknikutvecklingen i sig varit en ledande och dominerande faktor de senaste drygt 20 åren lever inte digitaliseringen sitt eget liv utan samverkar med andra företeelser i samhället. Utvecklingen vad gäller sämre inkomstmöjligheter har kommit stegvis och ofta som ett resultat av den påverkan som digitaliseringen haft på andra aktörer som upphovsrättsaktörer är beroende av som leverantör av sitt verk. De ekonomiska rättigheterna innebär en rätt att förfoga över verket. Propositionens förslag liksom det bakomliggande direktivet ser vi Kristdemokrater syftar till att skapa en bättre balans mellan parterna på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Det ger en rättvisare fördelning av de intäkter som genereras av kreativt innehåll inte minst på internet. Därför herr talman är det av stor betydelse att det nu har antagits ett direktiv som syftar till att förbättra och även restaurera upphovspersonernas ställning och erkänner upphovsrättslagens funktion att skydda och säkerställa en fortsatt kulturproduktion av hög kvalitet. Vi kristdemokrater vill värna två bärande värden dels äganderätten dels öppenheten i den digitala världen. Det är en balansgång som måste hanteras med eftertänksamhet. Vi tillstyrker regeringens proposition och menar att den bidrar till en stabil grund som på ett tillräckligt träffsäkert sätt hanterar båda aspekterna. Men vi måste också vara öppna för att det är en process som inte tar slut i och med dagens beslut utan vi får fortsätta att följa frågan över tid.	3020
1538	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Herr talman! Konstnärer inom alla genrer har i dag svårt att få betalt för det de skapar. Trots att många har en lång utbildning och studieskulder i bagaget har de svårt att försörja sig på sitt konstnärskap. Detta är inget nytt problem men det har accelererat i och med den ökade digitaliseringen som gjort det väldigt enkelt att sprida till exempel musik film och bilder. Det är heller inget nytt att stora företag blir rika på enskilda upphovspersoners verk. Dåliga skivkontrakt och giriga filmbolag har vi hört talas om tidigare. Det som är den nya utvecklingen de senaste åren är att det konstnärliga innehållet skapar stora värden som hamnar någon annanstans än hos upphovspersonen utan att det finns ett kontrakt avtal eller medgivande. Det är också nytt att verk kan spridas så lätt och fort. Det är förstås positivt på många sätt. För oss kulturälskare är det fantastiskt att vi så lätt kan få tag på intressant musik från hela världen eller nås av konstnärskap vi inte kände till. För den enskilda upphovspersonen finns det en enorm potential att nå ut till en stor publik med de digitala lösningarna. Det som saknats har varit en reglering för att se till att de som använder och tjänar pengar på verken i de digitala miljöerna också betalar upphovspersonerna en skälig ersättning. Utan allt kreativt innehåll skulle det inte finnas en affärsmodell för de stora nätplattformarna som låter människor lägga upp material själva och sedan kan locka till sig reklamintäkter när det finns ett stort antal användare som företagen kan nå. Det är fullt rimligt att man tecknar licenser och det har min partikollega Lorena Delgado redan redogjort för. Grundidén är att företagen betalar för sig inte att upphovsrättsmaterial ska behöva försvinna från internet som det ibland har låtit som i debatten. En annan trend som lagstiftningen inte har fångat upp på ett bra sätt tidigare är när rättigheter säljs vidare i flera led i den digitala miljön. Som artist har du ett kontrakt med ett bolag för att ge ut din musik men sedan säljs rättigheterna vidare till en strömningstjänst. Som författare har du ett kontrakt med ett bokförlag om utgivning av din bok men när ditt verk sedan hamnar på en streamingplattform får du bara en bråkdel av den ersättning du hade fått vid försäljningen av en fysisk bok. Som enskild kulturskapare har du en väldigt svag förhandlingsposition och därför krävs ett starkt lagskydd där rättigheterna för upphovspersoner slås fast tydligt. Jag hörde det tidigare inlägget här från socialdemokraten Åsa Eriksson som lyfte upp hur avtalsparterna i vanliga fall får förhandla fritt men det är faktiskt ett väldigt ojämlikt förhållande mellan den enskilda kulturskaparen och de stora bolagen. Här behövs ett starkt lagskydd och jag tror att vi är överens om det här i kammaren. Fru talman! Från Vänsterpartiet har vi jobbat hårt med att sätta oss in i konsekvenserna av de olika artiklarna sedan arbetet började på EU-nivå med upphovsrättsdirektivet. Vi har sett det som mycket viktigt att hitta en balans mellan allmänhetens tillgång till information och yttrandefrihet och upphovsrättspersoners rätt till ersättning när deras verk delas på internet. Det har inte varit helt enkelt att förutse effekterna av direktivet men i och med att Sverige ligger några år efter en del andra länder med genomförandet av direktivet kan vi dra lärdomar av utfallet på andra håll inom unionen. Det förslag som vi i dag ska ta ställning till har förbättrats en hel del under resans gång men det finns fortfarande en del punkter som vi tycker skulle behöva förtydligas för att de nya lagtexterna ska stärka upphovsrättspersoneras ställning på ett fullgott sätt. Jag beklagar att så få partier har tagit till sig de kritiska synpunkter som kommit från de juridiska experterna inom kultursektorn. När Sverige nu avviker från EU-direktivets formuleringar på flera punkter riskerar vi att hamna i ett läge där den svenska tillämpningen skiljer sig från andra EU-länders. Det försvårar för intresseorganisationer och upphovsrättsinnehavare att organisera sig tillsammans med kollegor i andra länder för att få mer tyngd gentemot de stora globala internetplattformarna. Det försvårar också för företag som verkar i flera olika länder och behöver förhålla sig till olika lagstiftningar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Ett sådant avsteg finns i översättningen av begreppet best efforts. Den punkten handlar om att företag som hanterar upphovsrättsskyddat material ska kunna visa att man verkligen har ansträngt sig för att sluta avtal och göra rätt för sig. Den förra regeringen har föreslagit att detta begrepp ska översättas till gjort det som skäligen kan krävas". Från Vänsterpartiet vill vi att det ska ersättas med "gjort vad de har kunnat". Det är den betydelse som andra länder har använt sig av. Det kan låta som hårklyverier. Men om man tänker efter är det rätt stor skillnad i praktiken på att göra det som skäligen kan krävas och att göra det som man har kunnat. Majoriteten i kulturutskottet framför faktiskt samma ståndpunkt som Vänsterpartiet i denna fråga när man har yttrat sig till näringsutskottet. Man säger faktiskt rakt ut att man egentligen skulle vilja se en sådan ändring i lagförslaget. Men sedan har inga partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställt sig bakom detta nu när det snart är läge för skarp omröstning här. Detta är en enkel förändring som jag hade hoppats att det skulle finnas en majoritet i riksdagen för att komma till skott med. Fru talman! Det som också oroar mig är att den förra regeringen lyfte ut en del av direktivet som handlar om så kallad oavvislig ersättningsrätt som skulle kunna lösa det problem som uppstår när rättigheter säljs i flera led som jag redogjorde för tidigare. Den frågan skulle lösas ut i en separat utredning. Men så verkar tyvärr inte bli fallet. Jag hoppas att den nya regeringen tar denna fråga på allvar och ser till att denna pusselbit också kommer på plats. Annars riskerar det nya ramverk som vi skapar i dag att bli tandlöst för en stor del av den digitala marknaden och upphovsrättspersoner kommer inte att få den stärkta position som de behöver och också förtjänar. Fru talman! Slutligen vill jag lyfta fram det positiva att flera typer av kulturarvsinstitutioner får undantag utifrån denna lagstiftning. Museer arkiv filminstitutioner och ljudinstitutioner som har i uppdrag att utan vinstintresse sprida kunskap och kultur till allmänheten behöver sina enkla regelverk för att kunna fortsätta med denna väldigt viktiga verksamhet. Jag står förstås bakom Vänsterpartiets alla reservationer men jag vill yrka bifall till reservation 5. (Applåder) "	6822
1539	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Egentligen känns det lite främmande att begära replik på just Vasiliki Tsouplakis anförande eftersom vi i grunden har en väldigt liknande syn på hur vi behöver stärka upphovspersoners rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Men med anledning av Tsouplakis anförande måste jag ändå ställa en fråga när det gäller det som både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om alltså att vi ska ändra skrivningen i lagtexten till gjort vad de har kunnat" som är en mer direktöversättning av direktivets text. Har Vasiliki Tsouplaki några exempel på lagstiftning i Sverige där den formuleringen finns? Såvitt jag vet är det inte så som vi uttrycker oss i svensk rätt. Det begrepp som nu används är den vedertagna formulering som vi använder enligt svensk rättstradition och som departementet bedömer på alla sätt uppfyller de krav och den nivå som direktivet stipulerar. Det finns alltså ingen lägre skyddsnivå i den svenska formuleringen. Min fråga till Vasiliki Tsouplaki är: Var i svensk rätt menar ni att vi använder uttrycket "gjort vad de har kunnat"? "	1132
1540	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för frågan. Naturligtvis kan jag inte de svenska lagarna utantill och kan därför inte räkna upp några exempel så här på stående fot. Jag litar förstås på den formulering som finns i propositionen om att detta är det vanliga sättet att uttrycka sig i svensk lagstiftning. Jag har ingen annan åsikt om den delen. Men här har vi att hantera ett EU-direktiv där man har just denna formulering. Den oro som finns gäller att det faktiskt blir en skillnad utifrån hur man formulerar sig. Man jämför med andra länder. Denna oro från kultursektorn bygger på att man har många års erfarenheter av att företag försöker hitta luckor i lagen för att inte göra rätt för sig och ersätta upphovsrättspersoner. Om det då blir upp till dessa företag att visa att de har gjort det som skäligen kan krävas är det någonting annat. Då blir det en fråga för domstolar att avgöra om detta är skäligt och om företagen har gjort det som skäligen kan krävas av dem. Skulle man i stället fråga om företagen har gjort vad de har kunnat blir det mer en bevisbörda som hamnar hos företagen. Det är så de organisationer som vi har träffat uppfattar denna skillnad alltså att det blir en tyngre bevisbörda att visa att de faktiskt verkligen har gjort det som de har kunnat för att sluta avtal för att göra rätt för sig. Det är denna skillnad som uppfattas och som har synts i historien och som också syns i andra länder. Det är därför som vi har landat i denna slutsats.	1483
1541	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för förtydligandet. Jag tror att anledningen till att ledamoten inte kan nämna andra ställen i svensk rätt där denna formulering förekommer är för att den inte finns. För oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att vi när vi implementerar EU-direktiv gör det på ett sätt som är förenligt med svensk rättstradition och att det blir tydligt för domstolarna hur de ska bedöma. Och som jag sa tidigare anser vi att vi har landat nära direktivet i denna formulering och juristerna på Justitiedepartementet hävdar att detta inte på något sätt innebär några lägre krav än det som direktivet stipulerar. Det är viktigt för oss. Precis som ledamoten själv sa i sitt anförande och som jag framhöll i mitt anförande är det oerhört viktigt att vi värnar upphovsrättspersonernas möjligheter att få betalt för sina verk följa hur de används och styra över användningen. Det menar jag att vi gör med den föreslagna implementeringen av direktivet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Fru talman! Slutligen vill jag ställa en fråga till Vänsterpartiet och ledamoten Tsouplaki: Är det Vänsterpartiets mening att vi just när det gäller upphovsrätt ska frångå svensk rättstradition och tillämpa någon ny typ av formulering?	1311
1542	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten kopplat till hennes anförande nyss. För mig föreföll det som om vi håller på att debattera frågor kring huruvida man betalar skatt på handel med begagnade produkter. Men i det här fallet debatterar vi inte den typen av förslag. I dag debatterar vi inte frågor som handlar om huruvida man ska betala skatt eller inte utan vi debatterar bara frågan om information ska lämnas till Skatteverket eller inte. Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten nämligen hur detta förslag skulle innebära för- eller nackdelar när det gäller handel med begagnade saker med tanke på att det faktiskt inte handlar om skatteregler över huvud taget. Fråga nummer två handlar om administrativ börda. Som jag ser det har alla partier ställt sig bakom denna proposition. Sedan har Sverigedemokraterna i vissa avseenden velat ha andra begränsningar. Som jag ser på frågan finns det inget som tyder på att företagens administrativa börda skulle bli mindre av den typ av begränsningar som Sverigedemokraterna har föreslagit. Min sista fråga gäller utvärderingar. Det finns en grundlagsreglering som säger att riksdagen ska utvärdera sina egna lagar. Det finns också regleringar som säger att riksdagen som helhet ska utvärdera våra lagar. Då undrar jag över syftet med att i dag komma med ett tillkännagivande som säger att regeringen ska utvärdera en lag eftersom detta redan är något som både regeringen och riksdagen ska göra.	1461
1543	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag tackar för följdfrågan. Självklart är det inte så att Vänsterpartiet har ett gäng egna jurister som försöker sitta och klura på detta utan vi har lyssnat på den expertis som finns inom upphovsrättsorganisationerna och kulturorganisationerna som menar att detta kan bli ett bekymmer för oss att vi skiljer oss från de andra länderna. Jag hoppas att det är som Åsa Eriksson säger att denna formulering i praktiken kommer att innebära att vi gör precis som de andra länderna vid implementeringen. Men som jag uppfattade det är det en viss skillnad och det är där som oron finns. Ska man som företag fråga sig om man har gjort vad som är skäligt eller om man har gjort allt som står i ens makt för att komma till ett avtal kan andra frågor bli: Är det skäligt om det innebär väldigt stora kostnader för företaget? Är det skäligt om det innebär att man behöver hitta nya tekniska lösningar? Är det skäligt om man behöver göra stora investeringar? Är det skäligt att behöva anställa tre personer extra på ett företag för att sluta ett avtal? Det är där som vi inte vill hamna alltså att det blir en bedömning om det är skäligt att företagen gör dessa ansträngningar. Vi vill ju att det ska vara tydligt att man ska göra allt man kan för att också göra rätt för sig i denna avtalssituation med en upphovsrättsperson. Det är det som vi vill komma åt och det är det som vi också har uppfattat att EU-direktivet vill att vi ska göra i den svenska lagstiftningen. Därför är vi oroliga för att vi skiljer ut oss här och att det inte blir så skarpt som det skulle kunna vara för upphovsrättspersonernas bästa.	1625
1544	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Fru talman! Egentligen tryckte jag på knappen för replik av samma anledning. Vi fick ju frågan eller påståendet att vi de facto inte har gjort någonting. Ni säger att det bara är ni som har lyssnat på organisationerna. Vi har lyssnat på dem. De har berättat och de har skickat samma underlag till oss alla att titta på. Varför har vi då inte har landat i att skicka tillbaka ärendet och göra om det? Nu har väl Vänsterpartiet inte riktigt sagt så eftersom man nu ändå säger att det skyndsamt behöver genomföras. Men precis som Åsa Eriksson från Socialdemokraterna tidigare anförde menar juristerna på departementet att det här inte ska vara ett problem utan att det är så man uttrycker sig i svensk lag. Mina tankar är desamma som Åsa Erikssons: Det är så här det ser ut när man skriver. Det finns också ett par andra skrivningar för det här som man skulle kunna använda och ändå komma fram till samma sak. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Det som inte nämndes senast men som jag tänkte ta upp är proportionaliteten. Det är ju också det som ska vara best effort i detta när man tittar på det. Jag är inte själv jurist och ledamoten Vasiliki Tsouplaki har berättat att hon inte heller är det. Och alla kan ju inte vara det! Men under den tid detta har tagits fram har jurister sagt - om än inte i just detta ärende men om andra saker - att det här är jättesvårt även för jurister. Men i det här fallet finns det ändå en praxis där man garanterat måste följa EU-rätten. Det ska alltså inte vara några problem. Jag förstår att ledamoten är ute efter ett steg tidigare där man ska tolka det hela utan att komma fram till någon rättslig handling. Men jag kan ta upp det efter att ha fått mitt svar.	1756
1545	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag uppfattade nog inte riktigt vad frågan var men jag kan fortsätta lite på samma spår som vi var inne på tidigare. Det är jätteroligt att få vara här och diskutera med näringsutskottet. Men det som jag ser och som jag också framförde i mitt anförande är att i kulturutskottet där jag är ledamot var det tydligt att alla partier ställde sig bakom att vi borde ha haft formuleringen med den andra översättningen av best effort som är mer i linje med direktivet alltså att man har gjort det man har kunnat. Detta var tydligt i det yttrande som kulturutskottet lämnade och därför blev jag väldigt förvånad över att inte fler partier sedan ställde sig bakom det när det blev skarpt läge och dags att yrka. Det fanns ju ett motionsförslag från oss som man skulle kunna stödja. Jag har förstått att Moderaternas inställning är att man är orolig för att detta skulle kunna dra ut på tiden. Vi har dock sett det som att vi visserligen har dragit över tiden och redan borde ha implementerat detta men att frågan är så pass utredd. Vi ser dessutom tillämpningen i andra länder. Det skulle därför inte behöva försvåra eller fördröja införandet på ett sätt som är orimligt. Eftersom det handlar om ett regelverk som man har väntat på länge är det också viktigt att det blir så bra som möjligt redan nu. Vi ser att det har krävts ett väldigt stort arbete inom EU för att komma fram med förslaget. Det är många länder många intressenter och många intressen som ska vägas mot varandra. Därför kommer det nog att dröja länge innan vi tittar på denna lagstiftning igen och därför är vi måna om att göra den så skarp som möjligt nu när det är dags att fatta beslut här i riksdagen i dag.	1696
1546	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Fru talman! Tack ledamoten Vasiliki Tsouplaki för svaret! Nu vet vi vad som har diskuterats i kulturutskottet. Jag skulle vilja säga att Moderaterna inte gör den här avvägningen enbart för att vi är oroliga för att det ska dra ut på tiden. När man pratar med juristerna på departementet hör man också att de säger att alla stater har en skyldighet att implementera detta lojalt det vill säga att man måste följa det som gäller i EU-kraven. Där har vi alla ett åtagande att uppfylla. Det går alltså juridiskt att skriva så här enligt jurister och nå samma mål som Vasiliki Tsouplaki är mån om att ta upp för organisationernas skull. Det är därför vi har landat i detta samtidigt som vi har den andra delen om att detta bör införas. När man har att följa den rättsliga princip som vi följer i Sverige och som sedan ska synkas med EU-lag ska det inte bli några bekymmer. Därför har man valt att ta steget fullt ut. Det är det som ligger bakom och då vet alla aktörer det också. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Vi kommer att följa ärendet noga. Det tar inte slut i dag. Det kommer inte att dröja för det finns redan arbetsgrupper som tittar på innehåll. Det ska göras avstämningar längs vägen så man får vara på i processen och se vad som händer och följa det. Jag har inte sett att det blir några bekymmer eftersom det är sagt från den juridiska sidan att detta fungerar väl.	1436
1547	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag hoppas att Ann-Charlotte Hammar Johnsson har rätt i sina förhoppningar. Vi hade hellre velat ta det säkra för det osäkra och skärpa regelverket redan nu. Vi har också ett yrkande om en uppföljning som man skulle kunna stötta för att verkligen ha koll på frågan. Jag vill också återigen lyfta fram det jag sa tidigare och som jag hoppas att Ann-Charlotte Hammar Johnsson kan ta med sig till sina partikamrater i den nya regeringen nämligen att den utredning som landade här för någon vecka sedan som handlade om den oavvisliga ersättningsrätten behöver komma på plats. Kultursektorn har verkligen blivit besviken på utfallet i utredningen där det inte finns några skarpa förslag om just rätten till ersättning i senare led när det handlar om rättigheter i flera led. Jag hoppas att Moderaterna och de andra regeringspartierna kikar närmare på detta och ser till att vi får lite skarpare förslag i den delen. Annars är vi från Vänsterpartiet oroliga för att hela den ansats som har funnits från alla partier om att upphovsrättspersonerna ska få en stark ställning på avtalsmarknaden gentemot de stora globala jättarna inte kommer att falla så väl ut som vi alla hoppas. Jag vill verkligen skicka med till den nya regeringen att jag hoppas att ni kikar vidare på frågan.	1290
1548	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Sverige har starka kulturnäringar med välkända musiker producenter författare filmskapare och bildkonstnärer som bidrar både till ett rikt och levande kulturliv här i Sverige och till en stark export och näring. Detta är starkt bidragande och viktigt för att ge en positiv bild av Sverige internationellt. Det gynnar också hela det svenska näringslivet och det är naturligtvis också helt fundamentalt för ett samhälles demokratiska och mänskliga utveckling. Fru talman! För att dessa branscher ska fortsätta att vara vitala för att nya utövare ska kunna söka sig till branscherna och för att konstnärer ska kunna skapa under rimliga villkor är det centralt att vi har regelverk på plats som säkerställer att upphovspersoner får ersättning för de värden som de skapar och producerar. För ett fritt konstnärligt skapande krävs det mycket - det krävs att vi har goda och bra regelverk det krävs att vi har trygghetssystem som fungerar och det krävs att det finns system som gör att man kan få ersättning för de värden och de verk som man producerar och säljer. Då är naturligtvis upphovsrätten helt central. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden För Miljöpartiet har det under hela denna process varit viktigt att värna användares frihet på internet att säkra att satir ska vara möjligt och att säkra att ideella verksamheter ska kunna verka utan att drabbas av onödiga hinder längs vägen. När upphovsrättsdirektivet väl landade på riksdagens och regeringens bord var vårt fokus att det är viktigt att det implementeras på ett sätt som kommer konstnärer och kulturskapare till godo. Jag vill också passa på att här från talarstolen tacka alla som har varit inblandade i framtagandet av propositionen. Det gäller tjänstepersoner på departement riksdagsledamöter som har arbetat med frågan både från näringsutskottet och kulturutskottet och inte minst alla aktörer som har bidragit med kunskap under resans gång. Jag vill också lyfta fram det som redan har sagts här från talarstolen nämligen att processen har varit oerhört gedigen med många möten och dialoger. Och jag tror att jag talar för många här i kammaren när jag säger att vi har höjt vår kunskap om dessa väldigt komplexa frågor. Detta är ju inte slutet av resan utan det här är ett arbete som fortsätter. Vi har fler frågor som rör upphovsrätten på vårt bord. Vi har också en proposition som nu ska antas av riksdagen och som det sedan är av yttersta vikt att kontinuerligt följa upp. Då är det viktigt att ha lagt en grund för hela processarbetet. Det är väldigt viktigt att vi nu får propositionen och implementeringen av upphovsrättsdirektivet på plats. Det innebär en modernisering. Det innebär flera steg som stärker upphovspersoners möjlighet att faktiskt få ersättning för de verk de skapar. Det är en svår balans i vissa fall. Det är en trixig resa. Jag tycker att regeringen som har lagt fram förslaget och den nya majoriteten som också ställt sig bakom det i huvudsak har landat rätt när det kommer till den balansen i ett första steg. Sedan önskar jag och Miljöpartiet - vi har också lagt fram några ändringsförslag på propositionen - att balansen hade varit något mer viktad mot upphovspersoners och konstnärers rättigheter. Det viktiga är kanske inte exakt i vilka delar men den totala balansen skulle ha varit något mer viktad. När man pratar om att alla parter i en sådan här bred process ska vara lite lagom nöjda eller missnöjda är det ändå viktigt att komma ihåg att det ofta finns en svagare part när sådana här avtal ska träffas. Det är ofta den enskilda konstnären den enskilda upphovspersonen och därigenom tycker Miljöpartiet att balansen kunde ha legat lite mer till förmån för denna part. Fru talman! Vi har lagt fram några konkreta yrkanden. Jag ska bara helt kort redogöra för dem och för våra motiv för att lägga fram dem. Det ena handlar om att stärka upphovspersoners ställning i relation till onlinetjänsterna. Det har precis hållits en debatt om just den frågan där Vasiliki Tsouplaki väldigt väl beskrev det som Miljöpartiet också menar när det gäller formuleringen i 52 § som kommer från upphovsrättsdirektivet där det anges att en onlinetjänst ska ha gjort vad de har kunnat" för att erhålla ett tillstånd. I propositionen uttrycker man det som "gjort det som skäligen kan krävas". Här har vi också landat i att det hade varit bättre att följa den skrivning som används i upphovsrättsdirektivet. Jag har dock stor respekt för juristerna på Justitiedepartementet och det är väldigt glädjande att höra från talarstolen att det finns en tro på att detta inte innebär en försvagning. Då är mitt budskap till oss alla här: Låt oss följa detta och ha en nära dialog med upphovspersonerna och deras organisationer för att säkra att det faktiskt blir så. Jag hoppas också att det finns en beredskap här i kammaren för att om vi faktiskt har landat fel i ett antal sådana här formuleringar vara beredda att lyfta upp denna lagstiftning till kammaren igen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Jag vet att det finns en oro hos sektorn för att dessa regler när vi nu sätter dem på plats inte kommer att vara ruckbara på ganska lång tid framåt. Det är klart att det måste finnas en framförhållning. Detta är regelverk som måste implementeras i väldigt många organisationer och vi ska inte ha en ryckighet. Men om vi märker att det har landat i direkta felaktigheter - jag ser att det nickas i kammaren och det gör mig glad - är vi i Miljöpartiet naturligtvis beredda att bistå i ett arbete för att justera den typen av felaktigheter. Det andra vi har ett yrkande om rör den nya paragrafen 29 a §. Här finns bestämmelser om den rätt till information en upphovsperson som överlåtit sina rättigheter har. Paragrafen innehåller skrivningar som begränsar upphovspersonens rätt till information med hänsyn till exempelvis förhållandena i aktuell sektor kostnader samt i det fall informationskravet bedöms oproportionerligt. Det är naturligtvis relevanta begränsningar i någon mån men samtidigt är vi rädda att dessa begränsningar är alltför långtgående och kanske också tolkas alltför långtgående när detta sedan ska implementeras. Om det inte tillförsäkras insyn i hur verk används i både andra och tredje led blir det såklart omöjligt att bedöma om rättighetsinnehavarens ersättning är skälig. Hur detta regelverk tillämpas i praktiken kommer alltså att bli avgörande. Därför har vi i vår följdmotion föreslagit att regeringen ytterligare ska undersöka hur rättighetshavare ska få tillräcklig tillgång till adekvat information om hur deras verk används även i tredje led. Detta yrkande som vi har tillsammans med Vänsterpartiet verkar inte få stöd här men vi vill naturligtvis se det som ett medskick till regeringen i det fortsatta arbetet med upphovsrättsfrågor. Vi tycker också att man borde utreda behovet av tvingande lagvalsregler eller andra åtgärder för att säkerställa att reglerna om överlåtelse av upphovsrätt inte kringgås. I artikel 18 i upphovsrättsdirektivet föreskrivs att upphovspersoner ska ha rätt till lämplig och proportionerlig ersättning och detta föreslås implementeras genom 29 §. Dock kan denna tvingande bestämmelse kringgås genom att utländska bolag hävdar att svensk rätt inte ska kunna tillämpas på avtalen. Det här är en oro som vi tar på allvar. Vi menar att man bör kunna utreda detta vidare även efter att vi har antagit propositionen. Precis som Vänsterpartiet har vi också ett yrkande om att utvärderingen av den svenska implementeringen bör ske löpande. Jag förutsätter eftersom man inte har yrkat bifall till det att det är något man planerar att göra från regeringens sida. Detta är viktigt. Det har redan kommit domstolsutslag och det lär komma fler. Vi ser hur andra länder har valt att implementera denna lagstiftning och vi kommer som sagt att få fler ärenden på vårt bord som rör upphovsrätten - till exempel frågan om oavvislig ersättningsrätt som Vasiliki Tsouplaki nämnde nyss från talarstolen. Avslutningsvis vill jag åter vända mig till landets konstnärer och upphovspersoner. Under pandemin var det en väldigt svår period för landets kulturliv. När det gäller implementeringen av upphovsrättsdirektivet kan det utgöra en pusselbit som faktiskt stärker möjligheten till intäkter och därmed också möjligheten till ett starkt och rikt kulturliv i Sverige. Därför är det viktigt att vi går vidare med frågan. Miljöpartiet vill också se några förändringar. Men framför allt är det viktigt att vi nära följer implementeringen framåt och är beredda att göra justeringar om så krävs. För att konstnärer och kulturskapare ska kunna verka under rimliga villkor för att vi ska kunna ha det rika konstliv vi har och för att kulturen ska kunna vara den starka exportnäring den är behöver vi ett regelverk på plats som säkrar att tillräcklig ersättning kommer tillbaka till den som har skapat verk till glädje för svenska folket och hela världen. Upphovsrätten påden digitala inre marknaden Jag yrkar bifall till reservation 4 som handlar om vårt motionsyrkande 3. I övrigt ställer jag mig såklart bakom samtliga Miljöpartiets reservationer. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.) Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare "	9342
1549	Zara Leghissa (S)	S	Fru talman! Detta är min premiärdebatt i det här forumet. Det känns bra. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. För cirka ett år sedan fick vi ta del av fackens larm från batterifabriken i Skellefteå. Drygt 2 000 arbetare från 50 olika länder arbetade med att bygga upp fabriken och drygt 250 olika företag var verksamma på området. Facken berättade att mellan 600 och 750 arbetade för avtalslösa företag. Huruvida de var försäkrade var väldigt ovisst. De vittnade om oseriösa fuskande företag lönedumpning och arbetskraft som utnyttjades. Många arbetade 90 timmar per vecka och plankade in på området utan att registrera sig vid grinden. Polisen Arbetsmiljöverket och Skatteverket gjorde inspektioner som påvisade stora brister. Fru talman! Den nya regeringen har nu lagt fram ett förslag som den tidigare S-ledda regeringen arbetat fram. I propositionen lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Syftet är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens och låga löner. Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare För att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas en arbetskraftsinvandrare måste försörjningskravet och övriga villkor vara uppfyllda i enlighet med utlänningslagen. Försörjningskravet innebär att inkomsten måste vara av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för att täcka sina kostnader för bland annat boende och uppehälle. Enligt praxis innebär försörjningskravet också att inkomster som huvudregel ska uppgå till ett schablonmässigt bestämt belopp. Migrationsverket har beräknat att lönen oavsett sysselsättningsgrad som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Av utredningens kartläggning framgår att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bland annat består i att människor arbetar till en alltför låg lön långa dagar och ibland utan ledighet. Utredningens bedömning är att problemet är betydande och mycket allvarligt. När systemet för arbetskraftsinvandring från tredjeland infördes år 2008 ansåg den dåvarande regeringen att omständigheten att en utlänning måste försörja sig inte var ett tillräckligt krav för lönesättningen. Därför infördes även ett lagstadgat krav på att svenska kollektivavtal eller praxis för yrket eller branschen ska tjäna som vägledning för de anställningsvillkor som ska gälla för att kunna få ett arbetstillstånd. Det nuvarande regelverket har dock vilket bland annat utredningens kartläggning visar kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Ekobrottsmyndigheten anger också att missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Fru talman! Förutom lidande för den enskilde innebär missbruk av möjligheten till arbetskraftsinvandring stora kostnader för samhället. Dessa kostnader för det offentliga och för samhället kan vara svåra att mäta men på sikt kommer de att orsaka stor skada. I förlängningen kan det också undergräva tilltron till arbetskraftsinvandringssystemet. För oss socialdemokrater är det också en viktig utgångspunkt att Sverige inte ska konkurrera med låga löner. Brottsoffermyndighetens uppfattning är att ett höjt försörjningskrav ändå medför förbättringar för arbetstagaren till exempel genom att göra det lättare att konstatera om någon arbetar under uppenbart orimliga villkor. Den svenska modellen ska värnas och krav på kollektivavtal är en bra garant för att alla arbetare ska få en skälig lön oavsett varifrån de kommer. Men det gör inte så att problemen försvinner avseende personer som exempelvis kommer hit på deltidstjänster och av den anledningen får låga löner. Ett försörjningskrav finns redan i dag. Ett höjt försörjningskrav kan därför inte sägas inverka på den fria förhandlingsrätten mellan parterna på arbetsmarknaden. Det handlar i stället om att reglera under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att en arbetskraftsinvandrare från tredjeland ska kunna komma till Sverige och arbeta. Det är som utredningen är inne på inte tillräckligt att en person som kommer hit från tredjeland för att arbeta inte behöver nyttja välfärdssystemen eller de sociala trygghetssystemen. En höjning av försörjningskravet kan därmed bidra till att bevara legitimiteten i systemet för arbetskraftsinvandring och kan inte sägas förändra den svenska modellen i grunden. Fru talman! I vårt starka samhälle är arbetskraftsinvandring ett tillskott inte ett sätt att utnyttja människor. Arbetskraftsinvandrare är utsatta på arbetsmarknaden. Flera av dem kan inte språket har dålig kunskap om sina rättigheter och är beroende av sin arbetsgivare på ett sådant sätt att de riskerar att bli av med jobbet om de uttrycker sig kritiskt eller försöker få någon förändring till stånd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Arbetskraftsinvandring behövs vid behov. Jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft ska gå till arbetslösa personer i Sverige. Vi socialdemokrater står upp för sjysta löner och trygga arbetsvillkor oavsett bransch yrke eller vem det är som arbetar. Utmaningen de kommande åren är att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten särskilt bland nyanlända. Då ska inte jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige gå till andra än de som lever och bor i Sverige. Vi ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden. (Applåder)	5664
1550	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Tack ledamoten för anförandet! Min första fråga till Socialdemokraterna gäller att ni har haft åtta år på er att fixa ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen. Vad var det som hände? Varför gjorde ni inget före våren eller sommaren 2022? Den andra frågan gäller att Socialdemokraterna hade en unik möjlighet att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen alltså att man utgår från behov och brist på arbetskraft som ledamoten precis talade om. För det första hade förslaget stöd av en majoritet här i riksdagen. För det andra fanns ett färdigt remissbehandlat förslag från Jämlikhetskommissionen om att återgå till den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Socialdemokraterna valde dock att inte lägga fram något förslag till riksdagen. I stället tillsattes ännu en utredning. Varför lade Socialdemokraterna inte fram ett förslag om att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen när man hade chansen och en majoritet här i riksdagen var för det?	1014
1551	Zara Leghissa (S)	S	Fru talman! För oss finns det ett värde i att man inte ska bli utnyttjad på arbetsmarknaden. Vi kan se att antalet beviljade arbetstillstånd hittills i år då det bara är två månader kvar av året har nått rekordnivåer. Och nästa år beräknas en stor ökning ligga kvar över 9 000 ärenden jämfört med den tidigare prognosen. Vi har alltid pratat om att man ska ha sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men under de åtta år som vi har suttit i regeringen har vi inte kunnat styra på vår egen budget. Jag stannar där. Jag känner att jag inte riktigt kan bemöta ledamotens fråga. Jag är som sagt ganska ny här. Jag ber om ursäkt.	627
1552	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Anledningen till att jag ställde frågan är att en majoritet i riksdagen var för att återgå till den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Jag talar till alla socialdemokrater som sitter här i kammaren. Det är synd att ni inte tog den chansen. Det fanns en majoritet här i riksdagen för att få detta tillbaka. En stor del av det som Socialdemokraterna talade om här i fråga om att se till att människor inte utnyttjas på arbetsmarknaden hade kunnat lösas. Men ni tog inte den chansen. Jag förstår att ni i det här läget vill gadda ihop er med slottspartierna om att höja inkomstkraven och alla de bitarna och kalla det en god försörjning. Men det här innebär också att människor som bygger Sverige kommer att utvisas. Vi delar inte åsikten att man bara ska göra fler människor utvisbara. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Ni hade kunnat se till att vi hade fått ett mer rättvist system. Det är jättetråkigt att ni inte tog den chansen. Det är också jättetråkigt att ni inte röstar för att vi ska återgå till att göra heltid som krav för arbetskraftsinvandrare.	1143
1553	Yasmine Eriksson (SD)	SD	Herr talman! Ledamoten Tegnér verkar ha missförstått mitt anförande. När det gäller beskattning av varor på de här plattformarna är det jag egentligen talar om att det när plattformarna ska vidta dessa administrativa åtgärder kommer att uppstå en kostnad för de företagen. Den kostnaden behöver man troligtvis få täckning för från annat håll. Därmed kommer det att kunna bli dyrare för privatpersoner som använder plattformarna för att till exempel sälja sina varor. Detta skulle vara ett hinder i arbetet med en cirkulär ekonomi. Vi vill gärna främja att man återanvänder saker som kan återanvändas. Därför anser vi att det hade varit bättre att lägga en mindre börda på det området. Detta går egentligen ihop med det som ledamoten frågar om den administrativa bördan. Det blir en ökad börda ju fler säljare man behöver rapportera till Skatteverket. När det gäller utvärdering av de nya regler som kommer att implementeras ställer vi oss positiva till det.	963
1554	Zara Leghissa (S)	S	Fru talman! Det är mer som behöver göras i fråga om migration och arbetskraftsinvandring. Vi behöver hålla de goda exemplen högt och vara förebilder för det fortsatta arbetet. Det är även viktigt att arbetsmarknadens parter görs delaktiga. Vi socialdemokrater anser att en höjning av försörjningskravet är ett bra steg på vägen. Det är också någonting som vi kan införa här och nu eftersom det redan i dag finns ett försörjningskrav. Det torde alltså inte bli några större administrativa omkostnader. Vi kommer alltid att stå upp för sjysta villkor på arbetsmarknaden. Man ska inte konkurrera med dåliga arbetsvillkor och låga löner.	638
1555	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Arbetskraftsinvandringen har historiskt varit positiv för Sverige och bidragit till vårt lands utveckling. Människor från andra delar av världen fyller luckor på svensk arbetsmarknad och utvecklar vår ekonomi och kunskap. Råder det arbetskraftsbrist inom branscher och yrken vet vi i Sverige att de kan hanteras. Men för att arbetskraftsinvandringen ska bidra positivt för arbetstagaren arbetsgivaren och hela samhället måste det finnas garantier för att utländska arbetstagare inte utnyttjas på arbetsmarknaden och inte heller används för att dumpa lönerna och arbetsvillkoren på den svenska arbetsmarknaden. Det regelverk och system vi har i dag är totalt snedvridet och sätter arbetstagaren i underläge gentemot arbetsgivaren. Det har lett till en situation där städare tvingas jobba långa dagar och nätter utan vila byggnadsarbetare tvingas arbeta i usla arbetsmiljöer med risk för liv och hälsa diskare tvingas betala en del av lönen till arbetsgivaren för att kunna behålla jobbet och restaurangpersonal tvingas sova på madrasser på lagret och ibland till och med utnyttjas sexuellt och tystas. Vi har länge känt till det här cyniska utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare på svensk arbetsmarknad. Och det värsta av allt: När myndigheter väl kommer på vad som sker blir det ofta så att enskilda arbetstagare sätts i Migrationsverkets förvar medan arbetsgivaren kan fortsätta utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Fru talman! Denna situation har inte vuxit fram ur ett vakuum utan är ett resultat av politiska beslut i den här kammaren - precis som skuggsamhället som många politiker i den här kammaren brukar referera till och som de själva har skapat. Det nuvarande system för arbetskraftsinvandring som infördes av alliansregeringen och Miljöpartiet 2008 är riggat för att arbetsgivare ska kunna ta hit lågbetald arbetskraft utan något starkare skydd för arbetstagaren. Det har inneburit grovt utnyttjande av arbetare exploatering lönedumpning osund konkurrens och brottslighet. Arbetsgivarnas efterfrågan på billig arbetskraft styr. Det har lett till att människor luras hit från andra länder utnyttjas under slavliknande arbetsförhållanden och riskerar att straffas om de anmäler arbetsgivaren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Vänsterpartiet och fackföreningsrörelsen förutsåg det här redan när systemet infördes. Vi konstaterade då att det förstärker den ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden och försämrar villkoren för landets löntagare och dem som utnyttjas. Vi har också sedan dess krävt - och länge drivit på för - ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen. För det första måste vi återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Frågan om brist och behov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter. För det andra ska heltidsanställning vara krav för arbetstillstånd. För det tredje ska en vandelsprövning göras av arbetsgivare som söker arbetstillstånd för utländska arbetstagare. För det fjärde måste arbetare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren få stanna i Sverige tillståndstiden ut och ges möjlighet att söka ny anställning samt få rättslig hjälp. För det femte ska arbetsgivare som utnyttjar anställda inte komma undan. Här behövs straff för arbetsgivaren och skadestånd till arbetstagaren som drabbas. För att man ska komma åt de verkliga problemen med arbetskraftsinvandringen behöver dessa förslag genomföras. Den förra regeringen gick oss till mötes gällande kraven om anställningsavtal och om att arbetsgivare ska vara skyldiga att rapportera om anställningsvillkoren försämras. Det är naturligtvis bra och viktigt för att stävja utnyttjande och fusk. Men det är inte tillräckligt framför allt inte när man haft åtta år på sig att ordna så att vi får ett rättvist system. Fru talman! Det som föreslås här och nu och som bygger på en proposition från den förra regeringen är att man ska ha en anställning som möjliggör en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Vad god försörjning" betyder ska regleras i förordning vilket gör förslaget otydligt och svårbedömt. Jag konstaterar att LO TCO och Saco har invändningar mot förslaget och framhåller att lön i första hand ska ges i enlighet med kollektivavtal och i enlighet med den svenska modellen. TCO och Saco framför också att förslaget inte har förutsättningar att motverka det missbruk som finns och som jag tidigare refererade till. Enligt LO bör i första hand heltid göras till norm för arbetskraftsinvandrare. Inte ens det ville den förra regeringen fixa. Vänsterpartiet delar de fackliga centralorganisationernas uppfattning. Vi anser exempelvis att ett krav på heltid för arbetstillstånd är en bättre väg att gå än en höjning av försörjningskravet. Ni löser inte problemen med försörjningskravet och tillgodoser inte de behov som finns. Så ser verkligheten inte ut på arbetsmarknaden. Behovet bör styra vem som får uppehållstillstånd för arbete. Därför ställer jag mig också kritisk till att införa ett nytt skarpt inkomstkrav för arbetskraftsinvandringen. Att lösa problemet genom en inkomstgräns signalerar att det alltid är högre löner för viktiga arbeten och för arbeten där det råder arbetskraftsbrist. Det är en verklighetsbeskrivning som vi i Vänsterpartiet inte ställer upp på. Men att vi är där nu visar på vilket misstag det var av Socialdemokraterna att inte återinföra arbetsmarknadsprövningen när de hade möjlighet utan i stället förlita sig på en högre inkomstgräns. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Högernationalisternas stöd till en högre inkomstgräns handlar i grund och botten om att de till varje pris vill minska invandringen till Sverige. Tyvärr köper även Socialdemokraterna den historien. Men det är också en av de bärande principerna i den här regeringens politiska projekt. Att det dessutom i första hand handlar om att stänga dörren för människor med relativt låga löner passar väl in i strategin att konsekvent rikta udden mot arbetarklassen i Sverige. Vänsterpartiets politik avseende arbetskraftsinvandring handlar om att minska utnyttjandet på arbetsmarknaden om sammanhållning och om att ta till vara den kompetens som vill söka sig till Sverige och som behövs här. Vi kommer aldrig att gå med på att man gör fler människor utvisbara och att de förlorar arbetstillståndet för de arbeten de uppbär. Föreställningen att en högre inkomstgräns skulle resultera i minskat utnyttjande av arbetskraftsinvandring får helt enkelt ses som naiv. Och handen på hjärtat ni som sitter här - tror ni själva på det? Det enda ni vill är ju att göra fler arbetare utvisbara. Det är inte så att det här löser problemen vi har på arbetsmarknaden med arbetskraftsinvandringen. Så länge kontrollerna är otillräckliga och maktbalansen mellan parterna så ojämn som den är med nuvarande regelverk kommer utnyttjandet att fortsätta. Vi anser att fokus ska ligga på att motverka utnyttjandet och exploateringen med de krav vi föreslår inte på att begränsa invandringen till Sverige och göra det svårare för dem som har sökt sig till vårt land. Vi avser att återkomma när högernationalisterna lägger fram sina konkreta förslag i riksdagen. Till dess vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i betänkandet. (Applåder) "	7376
1556	Ola Möller (S)	S	Fru talman! Det är intressant att höra Vänsterpartiet. De är alltid på arbetarklassens sida. Arbetarklassen står bakom Vänsterpartiet. Men då är det ju märkligt att man gick tillbaka i valet och att socialdemokratin denna onda kraft som inte något annat vill än att göra arbetarklassen illa gick fram i valet trots det förfärliga januariavtalet. Det vi hör här nu är toner om hur hemskt det var med socialdemokrati - ojojoj! Vänsterpartiet skulle få ett tvåsiffrigt resultat i valet. Lika stora som Socialdemokraterna skulle man bli. Men det gick så där. Någonstans är det vad väljarna ser. Det är stora ord och lite leverans. Det är inte sanningsenliga beskrivningar av historien. Tony Haddou står här och säger att vi inte vill och inte ska. Ledamoten Haddou satt i riksdagen i våras och är medveten om att det hände en hel del grejor. Det var ett olagligt krig från Putin mot Ukraina. Dessutom hade vi fortfarande åtgärder från pandemin att hantera. Vi socialdemokrater hade precis tillträtt i regeringen ensamma. Det fanns inte enighet i den gamla regeringen om detta men vi agerade när vi kunde. Det var också något annat och det vill jag gärna att ledamoten Haddou berättar. När uppstod majoriteten i riksdagen för detta? När svängde Moderaterna? Det var Moderaterna som stod och kallade det vi föreslog för förmynderi. Var snäll och beskriv exakt när Moderaterna vände och när utredningarna tillsattes!	1419
1557	Tony Haddou (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! Om jag hade vetat att mitt anförande skulle få Socialdemokraterna att bli så kränkta på åtta minuter så hade jag talat i 16 minuter det kan jag lova. Det ska jag tänka på nästa gång. I ärligheten namn som svar på frågan som ställdes fanns det en majoritet i våras. Jag är ganska ointresserad av Moderaterna. De hade redan bestämt sig om vad de ville med arbetskraftsinvandringen. Vad jag kan få ihop och så som det fungerar i en regering är att regeringen lägger fram sitt förslag om den politik man vill genomföra på riksdagens bord. Om man gjort det hade man haft en majoritet för den myndighetsbaserade arbetskraftprövningen. Det hade funnits 189 mandat i Sveriges riksdag. Ledamoten vill här gömma sig bakom att man var oenig i regeringen. Det är lite märkligt. Det var en S-regering. Ni var ensamma i regeringen. Ändå ville inte Socialdemokraterna lägga fram förslaget. Att det fanns ett krig vill man såklart gömma sig bakom. Riksdagen stannar inte för att det finns ett krig. Det är ett lite märkligt uttalande. Det har gjorts väldigt mycket politik trots pandemi och krig. Det har funnits ett riksdagsarbete. Det är inte så att det tar stopp på departementen helt enkelt. Ni valde trots det att inte lägga fram förslaget och att göra det ännu mer rättvist för arbetskraftsinvandringen. Det är inget som jag kan göra någonting åt. Jag förstår att Socialdemokraterna blir kränkta av det. De har haft åtta år på sig och har även haft majoritet under våren och de har ändå inte gjort det.	1610
1558	Ola Möller (S)	S	Fru talman! Det är inte ofta jag citerar Ulf Kristersson. Men var det någonting han tjatade om förra mandatperioden så var det att riksdagen bestämmer. Det använde Vänsterpartiet sig av frikostigt under föregående mandatperiod tillsammans med och i samarbete med Moderaterna Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna. Då var det inte några problem att gå fram. Varför krävde inte Vänsterpartiet det i våras? Varför tog de inte ett utskottsinitiativ lade fram förslaget på riksdagens bord och klubbade igenom det? Arbetsmarknadens parter var inte riktigt med på detta. Då kommer vi till varför Vänsterpartiet inte klarar av att hantera arbetarklassen. Det är för att Vänsterpartiet vill bedriva politisk facklig verksamhet. Det vill att arbetsmarknadens parter ska göra som Vänsterpartiet vill. Vi socialdemokrater driver facklig-politisk samverkan. I facklig-politisk samverkan går man hand i hand med facket. Då måste facket vara med på banan. Det handlar också om hela den svenska modellen med parterna. Då måste man göra ett grundligt arbete. Men Vänsterpartiet har aldrig suttit i en regering och det märks. Det är bara att fixa och det är bara att göra. Det är precis som med Sverigedemokraterna. Det talades om 6 50 kronor mindre för bensinen före valet och det blev 14 öre efter valet. Det är imponerande hur lätt det är att sitta och säga det och det är imponerande hur snabbt allt kan gå. Sedan kommer verkligheten med ett pang. Det är lätt att säga att det bara är att lägga fram några förslag. Det är bara för departementet att skriva fram en promemoria. Men det är samma tjänstemän som skriver propositionerna och hanterar de här frågorna som hanterar kriget. Då kan man inte här i Sveriges riksdag tycka att man ska göra hastverk. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Om Tony Haddou i stället tar det lite lugnt och krokar arm med Socialdemokraterna för arbetarklassens bästa kan vi nog göra storverk. Men gör inte oss till er värsta fiende! (Applåder)	2050
1559	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Det är väldigt mycket att bemöta här. Det är lite absurt att M och KD ville ge tilläggsdirektiv till utredningen om arbetskraftsinvandringen under förra mandatperioden. Moderaterna och Kristdemokraterna ville göra mer än Socialdemokraterna. Det är fakta. Det är lite absurt att säga det nu i efterhand. Men ni haft åtta år på er och ni har inte velat göra detta. Att kroka arm med Socialdemokraterna är väldigt svårt. Socialdemokraterna har sitt politiska projekt att på alla möjliga sätt precis som Sverigedemokraterna och regeringen vi har minska invandringen till Sverige och de människor som finns här ska få ett helvete. Det är det politiska projekt som också Socialdemokraterna driver. Jag har svårt att ens hitta någonting i slottsavtalet om migration och asyl som Socialdemokraterna skulle gå emot. Jag tror att ni ska vara väldigt försiktiga med det. Socialdemokraterna talar om facklig samverkan och så vidare. Det är bara att konstatera vad LO har sagt om förslaget och gett uttryck för i remiss vad Saco har sagt och gett uttryck för och vad TCO har sagt och gett uttryck för. De har haft invändningar mot förslaget. Framför allt är deras politiska förslag i samklang med Vänsterpartiets politiska förslag. Det är inte Socialdemokraternas. Ni hade en egen majoritet i Sveriges riksdag med 189 mandat för att fixa arbetsmarknadsprövningen. Sedan vände några partier här i riksdagen i väntan på detta. Ni gjorde ingenting under åtta år i regeringen. Det kan ni inte vara så glada över. (Applåder)	1530
1560	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Föreliggande proposition lämnar förslag om att arbetskraftsinvandrare genom anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Syftet med förslaget är att motverka konkurrens med låga löner men också att avskräcka oseriösa arbetsgivare samt migranter som missbrukar systemet. Nuvarande regelverk förutsätter att en arbetskraftsinvandrare kan tjäna så lite som 13 000 kronor per månad för att arbetstillstånd ska beviljas. Detta har resulterat i ett missbruk av systemet där många arbetskraftsinvandrare arbetar för en låg lön med långa dagar och utan ledighet. Det innebär också att de arbetsgivare som har sjysta villkor för arbetarna inte riktigt kan konkurrera med dessa oseriösa arbetsgivare som exploaterar arbetskraftsinvandrarna. Enligt Ekobrottsmyndigheten är missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Att flera arbetskraftsinvandrare inte kan det svenska språket och har dålig kunskap om sina rättigheter stärker det kulturella utanförskap som alltför många invandrare redan i dag befinner sig i. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Det är uppenbart att nuvarande regelverk inte är hållbart. Det drabbar både näringslivet tryggheten och sammanhållningen i landet samt enskilda migranter som hamnar i den utsatta situation som dagens arbetskraftsinvandrare hamnar i. Propositionens förslag och det som socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom är att försörjningskravet ska höjas från dagens 13 000 kronor till en god försörjning som regleras av regeringen i en förordning. Detta förslag har positiva konsekvenser för samhället. Bland annat innebär det att de lågavlönade ingångsjobben nu förhoppningsvis går till ungdomar och nyanlända här i Sverige i stället för att man ska ta hit utomeuropeiska invandrare för att arbeta i en kiosk eller ett grillkök. Återigen kommer dessa enkla ingångsjobb att stärka lokalsamhället. De som i dag går på bidrag kommer att ha fler möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom de enkla jobb som tidigare gick till arbetskraftsinvandrare nu måste bemannas av den svenska arbetskraften. Dessutom kommer det att bli en stor vinst för näringslivet när den osunda konkurrensen minskar där vissa arbetsgivare kunde konkurrera ut andra med hjälp av billig arbetskraft från utlandet. Jag har själv ätit på något grillkök någon gång där jag hört ägaren klaga över att det inte går att driva företag som man gjorde förr nu när konkurrenterna kan anlita billig arbetskraft från utlandet som arbetar fler timmar till lägre lön. Den osunda konkurrensen kommer inte att upphöra eftersom även illegala migranter fungerar som billig arbetskraft. Däremot är detta förslag ett steg i rätt riktning. Arbetskraftsinvandringen måste verka i Sveriges intressen. En arbetskraftsinvandring som stärker oseriösa arbetsgivare är inte en arbetskraftsinvandring som verkar i Sveriges intresse. En arbetskraftsinvandring som kan missbrukas och bli en väg in i Sverige för ekonomiska migranter är inte en arbetskraftsinvandring som verkar i Sveriges intresse. Detta förslag innebär även att arbetskraftsinvandrare kommer att ha en lön som inte gör att de blir en del av det utanförskap som många invandrare hamnat i. Detta leder i sin tur till att Sverige blir ett mer attraktivt land för kvalificerade arbetskraftsinvandrare. Under beredningens gång har Sverigedemokraterna lämnat in ett särskilt yttrande. Vi ser detta förslag som ett steg i rätt riktning. Dock kommer förslagen i Tidöavtalet att gå längre än detta. Med tanke på att det finns en reformagenda i Tidöavtalet gällande arbetskraftsinvandringen har Sverigedemokraterna inte lämnat in några följdmotioner gällande denna proposition. Viktigt att betona är att det finns mycket mer att göra när det gäller regleringen av arbetskraftsinvandringen. I dag finns det till exempel inget krav på att en utlänning som ansöker om arbetstillstånd ska ha en bostad ordnad före inresan. Med tanke på bostadsbristen i Sverige är detta orimligt. Därför menar Sverigedemokraterna att ett villkor för arbetstillstånd ska vara att arbetskraftsinvandrare ordnar en bostad före inresan. Att så inte är fallet i dag är anmärkningsvärt. Sverigedemokraterna yrkar bifall till socialförsäkringsutskottets förslag till beslut. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare (Applåder)	4500
1561	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! I våras skrev Sverigedemokraterna en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken Med riksdagen bakom sig vad väntar S på?". I artikeln argumenterar Sverigedemokraternas riksdagsledamöter för att återinföra arbetsmarknadsprövningen och ifrågasätter varför Socialdemokraterna aldrig levererar på sina löften om att återinföra denna kontroll. De beskriver arbetsmarknadsprövningen som "den viktigaste pusselbiten i framtidens regler för arbetskraftsinvandring". I augusti strax före valet meddelade Jimmie Åkesson att partiet var berett att släppa kravet om arbetsmarknadsprövningen. I stället var partiet helt plötsligt berett att tänka sig ett lönegolv vilket Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog. I förhandlingarna mellan M KD L och SD släppte SD sitt krav om att återinföra arbetsmarknadsprövningen trots att man tidigare alltså sagt att arbetsmarknadsprövningen är den viktigaste pusselbiten i framtidens regler för arbetskraftsinvandring. Vad var det som fick er att ändra uppfattning om arbetsmarknadsprövningen? Vad fick ni i stället som gjorde att ni valde att släppa det som ni tidigare beskrivit som den viktigaste pusselbiten? Varför vill ni behålla ett system där arbetsgivarna och inte arbetsmarknadens behov avgör vem som kommer till Sverige och jobbar? Och varför vill ni behålla ett system som sannolikt saknar stöd hos en stor del av er väljarbas nämligen LO-medlemmar? LO vill att arbetsmarknadsprövningen ska återinföras och att arbetskraftsinvandringen ska begränsas till bristyrken. Sannolikt delas denna uppfattning av de LO-medlemmar som valt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna i hopp om att ni ska återinföra arbetsmarknadsprövningen. Vad har ni att säga till alla de LO-medlemmar som röstade på er men blev blåsta? "	1779
1562	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Det vi har att säga till LO-medlemmarna och dig Tony Haddou är att vi i förhandlingar med Moderaterna har arbetat fram en bred reformagenda när det gäller arbetskraftsinvandringen. Detta ska utredas och så får vi se var vi landar. Men vi kommer att göra mer fru talman än vad Vänsterpartiet har gjort i sina samarbeten med Socialdemokraterna. Här har vi faktiskt en regering med Tidöavtalet som grund som har flera förslag när det gäller hur man ska strama åt arbetskraftsinvandringen. Det tycker jag att även Tony Haddou borde uppskatta med tanke på att vi har haft regeringar som knappt gjort någonting i denna fråga.	639
1563	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Jag upplever inte att det riktigt var ett svar på min fråga. Mitt syfte är inte att strama åt invandringen eller arbetskraftsinvandringen utan att ha ett rättvist system för det. Men att SD inte har någon ryggrad och är berett att ändra sig i frågor som stärker löntagarnas position på arbetsmarknaden är inget nytt. SD har ändrat uppfattning i en mängd frågor för att anpassa sig till övriga högerpartier och till näringslivet. SD röstade nej till krav på villkor i nivå med kollektivavtalet vid offentliga upphandlingar och ville efter några bjudmiddagar på Svenskt Näringsliv inte längre se några begränsningar av vinster i välfärden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare SD:s svängning om arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare är bara ett av många exempel där partiet kastat löntagarna under bussen för att anpassa sig till övriga högerpartier och näringslivet. Samtidigt hävdar SD att man tagit rollen som Sveriges mest löntagarvänliga parti. Det går inte ihop. Det är lågt och oseriöst att blåsa en så stor del av befolkningen och arbetarna i Sverige.	1143
1564	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Tack för svaret ledamoten! Min poäng var att det inte finns något som tyder på att den administrativa bördan är en konsekvens av hur många transaktioner som ska rapporteras eftersom det finns mycket som tyder på att de digitala plattformsföretagen kommer att rapportera denna information digitalt. Då finns det väldigt lite som tyder på att den administrativa kostnaden ökar med varje transaktion som ska rapporteras. Jag känner mig därför tveksam till slutsatsen att kostnaderna för att handla på digitala plattformar skulle öka för att vi har valt att dra gränslinjerna för vad som ska rapporteras på olika ställen. Det förefaller för mig osannolikt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar Min andra fråga gällde utvärdering. I grund och botten har både regeringen och riksdagen ett ansvar att utvärdera nya lagar. Även under förra mandatperioden noterade jag att Sverigedemokraterna kom med tillkännagivanden om att man ska utvärdera lagar. Jag menar att detta är märkligt eftersom det redan finns ett lagstadgat krav på oss och regeringen att utvärdera lagar. Det förefaller som om man går över ån efter vatten om man varje gång kommer med ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera och följa upp det som redan ska utvärderas och följas upp.	1352
1565	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Problemet är att Vänsterpartiet inte vill strama åt arbetskraftsinvandringen. Saken är den att vi har ungdomar här i Sverige som behöver ett första ingångsjobb. Vi har nyanlända som behöver ett första ingångsjobb. Vad vi gör då är att ta hit okvalificerade människor från andra länder som tar dessa jobb. På något sätt fru talman räknar Tony Haddou ut att man hjälper löntagarna i Sverige när man tar bort de enkla jobben och ger dem till människor som kommer från andra länder och som inte kan svenska. Det är bra arbetskraftsinvandring enligt Tony Haddou. Vi håller inte med. Vi tycker att vi ska ha en arbetskraftsinvandring som verkar i Sveriges intresse. Man ska ta hit kvalificerad arbetskraft när det finns behov av det. Vi ska inte ta hit personliga assistenter eller folk som kan jobba i en falafelaffär eller ett grillkök när vi inte behöver det. Vi har ju ungdomar här som inte har jobb i dag och som behöver få ett jobb för att kunna flytta och få en egen bostad. Vi har nyanlända som går på bidrag. Vi har många människor i Malmö där jag kommer ifrån som går på bidrag. De behöver ett första ingångsjobb och då behöver vi en arbetskraftsinvandring där de här enkla ingångsjobben inte upptas av människor som kommer från andra länder som arbetskraftsinvandrare. Det är det viktigaste vi kan göra. Som jag sa tidigare fru talman har vi en bred reformagenda när det gäller arbetskraftsinvandringen som man inte sett på länge. Vi har inte haft så många reformer när det gäller arbetskraftsinvandring för att strama åt den.	1557
1566	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag måste säga att jag blev något förvånad när jag lyssnade på anförandet och hörde stor vinst för näringslivet". Då undrar jag: Har man verkligen kollat på den debatt som pågår där ute just nu? Har man lyssnat på företagen? Har man pratat med Svenskt Näringsliv? Har man pratat med Almega? Har man pratat med techföretagen? Har man pratat med de gröna näringarna? De är nu jätteoroliga för var de ska hitta sin kompetens. Nu pratas det i talarstolen om att vi inte ska ha lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige men den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen är bra. Enligt Tidöavtalet vill man införa en gräns på 33 200 kronor i lön. Vi kan titta på vilka som är här som arbetskraftsinvandrare med en lön under 33 200 kronor som inte längre skulle få lov att stanna utan skulle utvisas. Det är en av sju systemutvecklare en av sju ingenjörer och en av sju it-arkitekter. Det är högkvalificerad arbetskraft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Min fråga till ledamoten blir därför: Hur ska företagen nu få tag på den kompetens de behöver här i dag och inte om fem år? "	1162
1567	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Jag vill gärna berätta för Jonny Cato att ett tryggare samhälle är en vinst även för näringslivet. Detta är viktigt att veta. Jag utgår från att Jonny Cato har läst underlaget fru talman. Där står det att den oreglerade arbetskraftsinvandring vi har i dag gynnar den organiserade kriminaliteten. Det innebär att de som ligger bakom de skjutningar och sprängningar vi ser i dag får sina intäkter från den arbetskraftsinvandring vi har på grund av att den är så oreglerad. Jag tror med tanke på att jag också har pratat med företagare att de vill ha trygghet speciellt i storstäderna. Då kan vi inte ha en organiserad kriminalitet som får sina intäkter från arbetskraftsinvandringen för att den är så oreglerad. Vi måste självklart göra något åt detta. Jag menar som jag sa att även näringslivet vinner på att vi får ett tryggare samhälle. Jag hoppas fru talman att Jonny Cato också kan inse detta.	922
1568	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag fick frågan om jag läst underlaget. Låt mig därför citera ur underlaget: Höjt inkomstkrav eller en begränsning av anställningsgraden för att beviljas arbetstillstånd behöver inte införas eftersom det inte är ändamålsenligt för att motverka det missbruk som utredningen har kartlagt." Det innebär alltså att utredaren själv säger att detta inte kommer att motverka fusk organiserad brottslighet eller oegentligheter inom arbetskraftsinvandringen. Det finns stora problem inom svensk arbetskraftsinvandring som vi behöver åtgärda med lösningar som riktar in sig på just de problemen. Givetvis vill företagen ha trygghet. Men de vill också ha rätt kompetens. Jag förstår ärligt talat inte hur det kan vara skadligt och dåligt för Sverige att någon är här och arbetar som systemutvecklare eller it-arkitekt och tjänar 32 000 kronor i månaden. Min fråga blir därför återigen: Hur ska företagen få den kompetens de behöver här i dag? "	950
1569	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Förslagen i Tidöavtalet kommer att beredas och under utredningarnas gång kommer man självklart att se till att den kompetensbrist som finns i landet i dag som jag också är medveten om inte på något sätt kommer att förvärras. Det är en självklarhet. Vi vet detta eftersom vi träffar företagarna hela tiden och de talar om kompetensbristen. Det är inget som någon vill förvärra just nu. Men jag vill också återge något ur underlaget fru talman. Så här står det: Enligt Ekobrottsmyndigheten är missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Så ser det ut i dag fru talman. Det är beklagligt att arbetskraftsinvandringen har varit så oreglerad att den har blivit ett sätt för kriminella att försörja sig och expandera sin verksamhet. Då är det för mig självklart att man måste göra något åt detta. Vi kan inte ha en arbetskraftsinvandring som gynnar de kriminella. Självklart måste man reglera det ännu mer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Om man tycker att vi ska låta de kriminella gynnas och få sina medel från arbetskraftsinvandringen står man för helt andra värderingar än jag står för fru talman. Jag vill ha ett tryggare samhälle och jag vill inte att arbetskraftsinvandringen i Sverige ska gynna de kriminella.	1377
1570	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Djurskötare traktorförare kockar undersköterskor djursjukvårdare ingenjörer systemutvecklare och it-arkitekter - vad har de gemensamt? Jo de är bristyrken. Vad har de mer gemensamt? Jo de är några av de yrkesgrupper som kommer att drabbas hårt av ett kraftigt höjt lönegolv. Människor som i dag går till jobbet som just nu är på arbetsplatser runt om i hela landet och arbetar skulle inte längre klara de lönekrav som både den gamla och den nya regeringen vill införa. Förslaget från den förra regeringen är dåligt för svenska företag vår arbetsmarknad och vår konkurrenskraft och inte minst för svensk bnp. Arbetskraftsinvandring bidrar med 33 miljarder till bnp och med 12 miljarder i skatteintäkter varje år. Förslaget innebär att regeringen genom en förordningsförändring får slå fast exakt hur högt ett lönegolv ska vara. Men Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna har nu tillsammans med Sverigedemokraterna i Tidöavtalet kommit överens om ett lönegolv på 33 200 kronor. Låt oss titta lite närmare på vad det faktiskt skulle innebära. Inom vård och omsorg skulle tre av fyra arbetskraftsinvandrare förlora sina arbetstillstånd. Det är undersköterskor som den svenska sjukvården behöver. Inom hantverk och bygg skulle nästan två av tre arbetskraftsinvandrare förlora sina arbetstillstånd. Det är arbetskraft som Sverige behöver. Regeringen påstår sig vilja värna och attrahera högkvalificerad arbetskraft. Med ett lönegolv på 33 200 kommer det att bli göra precis tvärtom. Även om genomsnittslönerna bland exempelvis ingenjörer och experter inom it är relativt höga är ingångslönerna för framför allt yngre personer lägre. Mer än var sjunde arbetskraftsinvandrare inom dessa yrken når inte upp till det tilltänkta lönegolvet på 33 200 kronor. Över 450 ingenjörer och över 700 it-arkitekter och systemutvecklare skulle inte längre få arbetstillstånd i landet. Tittar man på statistiken från 2019 ser man att mer än hälften av alla som hade arbetstillstånd skulle utvisas. Det handlar om över 12 700 personer som gick till arbetet i Sverige och bidrog varje dag. Kravet skulle slå hårt mot många branscher inte minst inom tjänstesektorn och inte bara mot yrken som kräver kort utbildning utan även mot mer kvalificerade yrken. Att anställa utländsk arbetskraft är många gånger en tidskrävande process som kräver mycket av företagen. Man gör det inte för att det är enkelt eller billigt. Anledningen till att man väljer att anställa utländsk arbetskraft är att det råder kompetensbrist. En överväldigande majoritet av alla de arbetskraftsinvandrare som arbetar i Sverige gör det just inom bristyrken. Det finns redan i dag krav på att den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som är kollektivavtalsenlig eller enligt branschpraxis och således i nivå med lönen för andra personer inom samma bransch. Kollektivavtalen är det primära instrument som används för lönereglering på arbetsmarknaden. Att införa en politiskt bestämd lön på den svenska arbetsmarknaden enligt förslagen i propositionen riskerar därför att påverka den svenska lönebildningsmodellen. Ett lönegolv skulle kunna verka både lönedrivande inom yrken där det allmänna löneläget ligger under nivån och lönepressande inom yrken där det allmänna löneläget ligger över nivån. Detta riskerar utöver att påverka den svenska lönebildningsmodellen att leda till försämrad konkurrensförmåga hos företagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Ett huvudsakligt skäl till att regeringen både den förra och den nuvarande vill införa ett betydligt högre försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare är att det skulle stävja det fusk och missbruk som finns inom arbetskraftsinvandringen. Jag är den första att instämma i att det finns stora problem med missbruk av arbetstillstånd vilket har uppmärksammats av flera myndigheter de senaste åren. Fusk brottslighet och oegentligheter hör inte hemma i någon del av det svenska samhället inte heller inom arbetskraftsinvandringen. Ett antal reformer för att förhindra problematiken har genomförts av regeringen och mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och faktiskt leder till att fusket minskar och inte slår sönder hela systemet. Och det skulle ett höjt försörjningskrav faktiskt göra. I den utredning som detta förslag bygger på sägs att detta inte är ett förslag som minskar fusk eller motverkar brottslighet. Nu har vi alltså konstaterat att detta inte motverkar fusk. Det leder till att bristen på arbetskraft inom bristyrken kommer att öka och att det blir svårare för företagen att hitta rätt kompetens. Om Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna på riktigt vill vara den borgerliga liberala och företagsvänliga regering som man påstår sig vilja vara är detta ett gyllene tillfälle att visa det i handling - att knyckla ihop förslaget slänga det i papperskorgen göra om och göra rätt för företagens skull för ekonomins skull och för välfärdens skull. Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 1.	5126
1571	Jessica Rosencrantz (M)	M	Fru talman! Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen berikar Sverige på många sätt och är viktig för att många företag ska kunna hitta rätt kompetens och för att stärka Sverige som kunskapsnation. Men lika sant är att det förekommer fusk och missbruk i stor omfattning särskilt när det gäller den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det är ett problem som politiken måste hantera. Sverige har därtill ett omfattande problem med bristande integration och ett utanförskap med alldeles för många människor inte minst utrikesfödda som inte går till jobbet och som behöver bli självförsörjande. Då är det orimligt att människor ska åka från andra sidan jorden för att städa eller diska här i Sverige. Det finns människor i vårt land som kan utföra dessa arbeten och som behöver gå från bidrag till egen försörjning. Dessutom kan vi konstatera att missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten. Det är därför fullt rimligt att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs från dagens 13 000 kronor. Det är inte hela lösningen vilket flera har varit inne på men det är ett viktigt steg på vägen och det är en del i en palett av åtgärder som måste till för att hejda missbruket. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! Om människor kommer hit för att arbeta är det också fullt rimligt att de ska ha en lön som gör att de kan försörja sig. Det här förslaget handlar också om att faktiskt stärka den som arbetskraftsinvandrar till Sverige. Det handlar om att stärka rättigheterna för individen att inte utnyttjas genom sämre villkor eller lägre lön. Vi vet att dagens regelverk har underlättat för oseriösa arbetsgivare att använda billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har också på många sätt pekats ut som unikt. Till skillnad från många andra länder i Europa som specifikt riktar in sig på högutbildade accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke. Vi har också till antalet en väldigt omfattande arbetskraftsinvandring som gäller just lågkvalificerade yrken. Vi ser att antalet arbetskraftsinvandrare ökar kraftigt. Hittills i år har över 50 000 ansökningar inkommit och närmare 38 000 har beviljats. Det gör arbetskraftsinvandringen till den absolut största delen av invandringen till Sverige i dag. Och som jag var inne på handlar det i många fall om yrken och jobb som redan kan utföras av personer som bor här. Därför vill också den nya regeringen skärpa regelverket för arbetskraftsinvandring genom ett höjt försörjningskrav för människor från tredjeland. Det är ett sätt att motverka missbruket. Det handlar om att arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå vad som kallas en god försörjning. Regeringens utgångspunkt är därtill att arbetstillstånd endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Som propositionen säger kommer den exakta nivån att bli en fråga för regeringen att ta ställning till. Propositionen blir ett steg i rätt riktning. Det finns dock inte i den här propositionen någon möjlighet att göra undantag från försörjningskravet för vissa yrkesgrupper vilket är någonting som den nya regeringen vill titta på. Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring till exempel personlig assistans. Inte heller detta täcks av propositionen. Detta kommer alltså att bli ett första steg men det behöver göras mer framöver. Regeringen kommer snarast möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än vad som gäller i dag. Sedan kommer utredningar att få återkomma med kompletteringar i linje med det jag just sa. Utöver särskilda undantag eller att man helt exkluderar vissa yrkesgrupper ingår i Tidöavtalet förslag om att det ska införas krav på heltäckande sjukvårdsförsäkring och att vi ska undanröja sekretesshinder mellan myndigheter som kan motverka arbetskraftsexploatering. Dessutom vill vi titta på en stor bidragsreform med bidragstak som också gör att det lönar sig för fler som redan finns i Sverige att ta de jobb som finns på den svenska arbetsmarknaden och gå från bidrag till egen försörjning. Ett slopat spårbyte för asylsökande är ännu ett verktyg i den palett av åtgärder som kommer att krävas. Därutöver kommer vi att arbeta för att underlätta för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Kortare och smidigare ansökningsprocesser är till exempel helt grundläggande. Handläggningstiderna även på detta område är i dag alldeles för långa. Fru talman! Det var partierna i den nuvarande regeringen med Moderaterna i spetsen som drev på den tidigare S-regeringen att införa många av de åtstramningar av reglerna för arbetskraftsinvandring som genomfördes tidigare i år liksom det beslut som vi tar i dag. Jag kanske inte håller med Vänsterpartiet om allt i debatten men jag kan konstatera att det har hänt för lite på åtta år. Där den tidigare regeringen och Socialdemokraterna har dragit benen efter sig kommer den nya regeringen att intensifiera arbetet för att förhindra missbruk. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Men fru talman låt mig konstatera att lika viktigt som det är att begränsa arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade yrken där fusk och missbruk förekommer är det att stärka Sverige som kunskapsnation. Därför kommer vi att göra allt vi kan för att stärka möjligheterna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och korta handläggningstiderna. Avslutningsvis yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.	5814
1572	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Moderaterna och Centerpartiet har gjort mycket bra ihop tillsammans för Sverige. Det är klart att man saknar Alliansen ibland. Det tror jag att vi är många som gör. Arbetskraftsinvandring är en sådan sak som jag på riktigt tycker har varit bra för Sverige på många sätt. Men jag håller med Jessica Rosencrantz om att det finns avarter som man behöver motverka. Jag blev förvånad när Moderaterna gjorde sin kraftiga omsvängning i arbetskraftsinvandringspolitiken men jag har hela tiden varit glad över att Moderaterna har stått fast vid att högkvalificerad arbetskraft är viktigt och bra för Sverige. Jag tror att det är en genuin vilja från Moderaternas sida att fortsatt stödja högkvalificerad arbetskraft i landet. Men med ett lönegolv på 33 200 kronor är det yrkesgrupper som systemutvecklare ingenjörer och it-arkitekter som kommer att drabbas. Därför undrar jag lite om det undantag som både ministern och ledamoten har talat om. Kan Jessica Rosencrantz ge några exempel på vilka yrkesgrupper som skulle kunna omfattas av ett sådant undantag? Är kockar systemutvecklare it-arkitekter och it-experter sådana exempel? Detta skulle jag gärna vilja ha svar på.	1182
1573	Jessica Rosencrantz (M)	M	Fru talman! Tack Jonny Cato för frågorna! Jag vill börja med att kvittera att vi har gjort mycket bra ihop genom historien. Jag tycker också att det finns en stor anledning att vara stolt över delar av regelverket kring arbetskraftsinvandring det som har fungerat och inte minst att fortsatt stå upp för invandringen av den högkvalificerade arbetskraften. Med det sagt noterar jag att Jonny Cato i sitt anförande förvisso säger att det finns problem men man har inte väldigt många lösningar från Centerpartiets sida på hur vi ska stävja missbruket. Jag är den första att säga att detta kanske inte är en perfekt lösning. Och det är definitivt inte den enda lösningen men som en del i en palett av åtgärder tror jag att detta är rätt och riktigt. Men från Centerpartiets sida efterlyser jag mer än ett konstaterande om att det finns problem. Man borde snarare också presentera egna lösningar och inte bara klaga på andras. Det är min fasta övertygelse när det gäller en stor del av de bristyrken som vi har och där vi behöver arbetskraftsinvandring att vi kommer att kunna ha arbetskraftsinvandring. Det gäller till exempel ingenjörer itarkitekter och nätverkstekniker. Unionen har till exempel beskrivit att marknadslönen för en nätverkstekniker ligger på någonstans mellan 36 000 och 47 000 så jag tror att vi fortsatt kommer att kunna ha arbetskraftsinvandring när det gäller många av dessa yrken. Det krävs i fråga om de högkvalificerade yrkena. Jag kan väl göra Jonny Cato trygg genom att säga jag upplever att det kommer att vara så. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Jag skulle kunna stå och resonera om de specifika undantagen men jag kanske inte ska göra det. Det får vara föremål för en kommande utredning att närmare precisera vad det kan handla om för undantag. Det är viktigt som sagt att göra undantag för vissa som inte ska omfattas av kravet. Jag tror också att det finns andra yrken där man inte alls ska ha arbetskraftsinvandring. Båda dessa delar får vi återkomma till.	2064
1574	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag tycker nog ändå att man är svaret skyldig om man ska göra en så stor förändring som det innebär att införa ett lönegolv på 33 200 kronor. Vilka undantag tänker sig regeringen? Det är jättemånga företag och branscher just nu som är oroliga för vad detta kommer att innebära för deras möjlighet att hitta rätt kompetens. Almega exempelvis har skrivit ett antal artiklar på området. Man är orolig över systemutvecklare it-arkitekter och ingenjörer. Därför skulle jag uppskatta om man kan resonera om det. Är detta en grupp som skulle kunna omfattas av ett undantag? Även om genomsnittslönen är högre finns det många inom dessa yrkeskategorier som har en lägre lön. Och vi vet att en av sju som i dag är här och arbetar inom dessa yrken inte når upp till 33 200 kronor. Det är som jag sa tidigare 450 ingenjörer och 700 it-arkitekter. Det är arbetskraft som Sverige behöver. Därför vill jag ha svar: Kommer de att undantas eller inte?	954
1575	Yasmine Eriksson (SD)	SD	Herr talman! Den administrativa börda som kommer att åligga dessa företag kommer att skilja sig åt. Vissa plattformar riktar sig bara till företagare och andra bara till privatpersoner medan andra är blandade. Om man uteslöt privatpersoners handel från företagens rapportering hade bördan kunnat minska och cirkulariteten öka liksom viljan att sälja via dessa plattformar. Som ledamoten talar om när det gäller utvärdering av lagar är vi som jag sa i min förra replik positiva till att utvärderingen ska göras. Det vi föreslog var en tidsgräns för när den ska göras som skilde sig från vad som anges i propositionen.	623
1576	Jessica Rosencrantz (M)	M	Fru talman och Jonny Cato! Jag kommer inte att ge några exakta svar i dag. Jag tror att det vore olämpligt av mig att föregripa utredningen. Ska man resonera i några linjer kan man möjligen konstatera att det som har diskuterats till exempel är säsongsarbetare och gröna näringar. Där vet vi att invandringen ser väldigt annorlunda ut jämfört med många av de andra yrkena. Men jag tänker inte närmare låsa mig vid några exakta yrkesgrupper i dag utan detta får vi titta närmare på. Men jag vill återkomma till det som jag sa tidigare. Jag noterar att Centerpartiet har ett väldigt högt tonläge och väldigt mycket kritik mot det förslag som läggs fram men i princip inga egna förslag. Då menar jag att man inte tar denna fråga på det allvar som den förtjänar. Man kan alltså inte bara se till systemets positiva delar och prata sig varm om invandringen av den högkvalificerade arbetskraften och sedan inte ha några egna förslag på åtgärder för att komma till rätta med fusket och missbruket. Där hoppas jag att det sker en tillnyktring hos Centerpartiet och jag hoppas att man välkomnar en diskussion och ett samarbete kring hur vi faktiskt kan komma till rätta med fusket. Fusket är inget som gynnar Sverige. Det är definitivt inget som Sverige behöver i ett läge där vi redan har omfattande problem med bristande integration och ett gigantiskt utanförskap för människor som skulle behöva gå till arbetet varje dag. Så länge det finns människor som kan ta de lågkvalificerade jobben är jag inte orolig för att dessa begränsningar kommer att ställa till med skada. Jag ser att vi i fråga om många bristyrken fortsatt kommer att kunna ha invandring av högkvalificerad arbetskraft. Men vi får titta på vissa undantag.	1721
1577	Anders Ygeman (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! Jag hade inte tänkt delta i denna diskussion men det blev lite väl magstarkt även om jag tidigare hört Tony Haddous lögner när Jessica Rosencrantz i sitt inlägg sa att den socialdemokratiska regeringen har dragit benen efter sig. Vi har infört bindande anställningsavtal sanktioner och snabbspår för nyanlända. Var är det då som vi har dragit benen efter oss? Jo vi har dragit benen efter oss i fråga om att avskaffa den moderata lagstiftningen. Det var den moderatledda regeringen som införde världens mest liberala arbetskraftsinvandring - världens mest liberala arbetskraftsinvandring. Det må vara möjligt att man kan ha den här retoriken i den första debatten efter regeringsskiftet - det är bara några månader med en moderatledd regering. Men det blir lite märkligt när vi har en proposition på riksdagens bord om att skärpa detta. Nu har vi en moderatledd regering. Riksdagen kommer i dag klockan 16.21 att fatta beslut som möjliggör ett lönegolv i enlighet med Tidöavtalet. I morgon har regeringen sammanträde. Min enkla fråga till Jessica Rosencrantz efter att hon klagat på att Socialdemokraterna har dragit benen efter sig är: Kommer man vid morgondagens regeringssammanträde att dra nytta av den socialdemokratiska lagstiftningen och sätta ett lönegolv i enlighet med det man själv har förhandlat fram i slottsavtalet?	1446
1578	Jessica Rosencrantz (M)	M	Fru talman! Tack Anders Ygeman för frågorna! Jag välkomnar den tredje socialdemokraten till denna debatt. Det är roligt med ett stort engagemang. Vi kan gå tillbaka i tiden. Jag är stolt över stora delar av den reform som genomfördes för jag ser att Sverige har ett behov av invandring av den högkvalificerade arbetskraften. Låt oss inte slänga ut barnet med badvattnet som man brukar säga. Det finns många delar i det som genomfördes av den tidigare alliansregeringen som var positiva. Det handlar om att stärka Sverige som kunskapsnation genom att göra det enklare att attrahera utländsk kompetens och om att gå mot ett system där faktiskt också arbetsgivarens behov av arbetskraft är styrande så att det inte bara är myndigheter och fack som pekar ut vilka yrken som bör vara föremål för arbetskraftsinvandring. Det finns delar som var bra och delar som var mindre bra. Jag tycker att detta är ett välkommet steg. Regeringen kommer snarast möjligt att ta beslut om den lönenivå som Anders Ygeman frågar om. Men jag vill konstatera att vi nog inte kommer att kunna gå hela vägen så som det beskrivs i Tidöavtalet i det första skedet. Vi vill i grund och botten höja detta krav ganska rejält motsvarande medianlönen för dessa yrkesgrupper vilket förmodligen handlar om strax över 30 000 kronor. Men man kan inte göra det i ett första skede och gå hela den vägen om det inte samtidigt finns undantag för vissa grupper vilket vi också vill ha. Ja detta ska ske snarast möjligt. Men det ska också vara en utredning som tittar på hur man till exempel kan göra undantag för vissa grupper men också helt utesluta andra grupper till exempel personliga assistenter.	1675
1579	Anders Ygeman (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! Nu kryper det fram. Man kommer inte att göra detta. När man har möjligheten och sitter i regeringsställning kommer man inte att höja lönegolvet. Man kommer i stället att utreda frågan vidare. På torsdag fru talman har regeringen möjlighet att höja lönegolvet till 90 eller 100 procent av medianlönen. Nu säger Jessica Rosencrantz att en sådan höjning inte kommer. Den behöver nämligen utredas vidare. Först gnäller man på att Socialdemokraterna dragit benen efter sig när de ville begränsa den moderata reformen. Sedan sitter man i regeringsställning. Vi har en socialdemokratisk proposition på riksdagens bord som vi klockan 16.21 kommer att besluta om. Trots det kommer man inte att ta vara på möjligheten att fatta de beslut som krävs för att undanröja de 60 procent av arbetskraftsinvandringen som har utgjorts av lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare eller av arbetskraftsinvandrare där vi inte har kompetensbrist. I stället kommer man att utreda. Och vad ska man utreda fru talman? Jo man ska utreda ytterligare undantag. I stället för en arbetsmarknadsprövning och i stället för ett riktigt lönegolv kommer vi att få en schweizerost av undantag. Det är en hög lön på papperet men i verkligheten är det en fortsatt lönedumpning och ett fortsatt utnyttjande på svensk arbetsmarknad. Det är Moderaterna och Sverigedemokraterna som står där med flaggan i topp. De skyller på Socialdemokraterna men de har själva makten. Då är det alltså schweizerosten lönedumpningen och en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige som kommer att vara gällande? (Applåder)	1677
1580	Jessica Rosencrantz (M)	M	Fru talman! Jag är ständigt imponerad av Socialdemokraternas retorik. Men man kommer inte hela vägen med tom retorik även om det låter väldigt fint här i talarstolen när man är bombastisk. Det jag sa var att vi kommer att ta beslut om ett lönegolv men vi kommer inte i ett första steg att kunna gå hela vägen. På sikt vill vi förmodligen höja lönegolvet ännu mer men det bygger också på att det samtidigt görs andra förändringar i systemet. Det handlar till exempel om att titta på några undantag men också att helt exkludera vissa yrken från att över huvud taget komma i fråga för arbetskraftsinvandring oavsett hur hög lön man påstår att man har på papperet. En sådan grupp kan till exempel vara personliga assistenter där vi ser att det har varit ett omfattande missbruk. Propositionen innehåller ingen exakt siffra vad gäller lönenivån. Den kommer vi snarast möjligt att ta beslut om. Därtill kommer vi att utreda steg för att gå längre. För den som vill fördjupa sig i detta finns bland annat i Tidöavtalet en lång punktlista med åtgärder som den nya regeringen kommer att vidta för att stävja missbruket och fusket med det här systemet - åtgärder som den tidigare regeringen har haft åtta år på sig att lägga fram något som man inte gjort. (Applåder)	1267
1581	Annika Hirvonen (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! I dag debatterar vi ett lagförslag som sägs leda till minskat utnyttjande trots att de som skrivit förslaget själva har sagt att så inte kommer att vara fallet. Vi i Miljöpartiet vill vidta åtgärder för att minska utnyttjandet av människor som kommer till Sverige för att arbeta. Det här förslaget leder inte till det. Därför avslår vi förslaget i vår reservation 1 som jag yrkar bifall till. Fru talman! Förra mandatperioden jobbade jag i utbildningsutskottet. Jag blev kontaktad av bransch efter bransch som sa: Vi behöver fler som kan ta jobb hos oss! Det var betongindustrin byggindustrin sjöfarten stålindustrin välfärden. Jag pratade med Svenskt Näringsliv. Det är brist på arbetskraft i nästan alla branscher och de som är arbetslösa i Sverige i dag är det ofta för att de inte har någon gymnasieutbildning. Fru talman! Vi måste göra mycket för att satsa på utbildning så att fler av dem som är arbetslösa i Sverige kan ta de jobb där företagen och offentlig sektor skriker efter arbetskraft. Här och nu vore det dock helt förödande att utvisa mer än 10 000 människor som i dag arbetar inom alla dessa bristyrkesbranscher. Det skulle drabba både välfärden och svenskt företagande. Det vore dessutom totalt oansvarigt mot dessa människor som byggt sina liv här och bidrar till att bygga vårt land. Gör inte Sverige fattigare! Fru talman! Det vi har läst i Tidöavtalet handlar om att alla de som har en lägre lön än medianlönen inte ska få vara kvar och jobba i Sverige. Det är alltså alla som har lägre lön än 33 000 kronor i månaden som skulle bli av med jobbet och utvisas ur Sverige om de kommer från länder som inte är medlemmar i EU från Ukraina eller andra europeiska länder. Ukrainarna skulle visserligen ha rätt att stanna just nu när det är krig men ni förstår poängen. Det vore förödande och det är inte bara vi i Miljöpartiet som säger det utan också Svenskt Näringsliv. I Företagarnas enkät till medlemmarna säger mer än vart tredje företag att det är just bristen på lämplig arbetskraft som är deras största hinder för att växa. Det förslag som vi nu ska rösta om skulle ge möjlighet att genomföra det förslaget i Tidöavtalet som skulle slå undan benen för många företagare. En del kanske skulle se sig tvingade att höja lönen väldigt mycket mer för dem som är arbetskraftsinvandrare än för andra vilket också skulle kunna leda till en ganska skev orättvisa. Fru talman! I stället för att straffa de människor som jobbar ärligt och bidrar till Sveriges välfärd i dag vill vi i Miljöpartiet gå på dem som missbrukar reglerna och utnyttjar människor. I dagens system är det ofta den som blir utnyttjad som straffas vilket gör att många inte vågar polisanmäla eller säga ifrån. Ett viktigt steg vore att säkerställa att arbetstagare som inte fått rätt ersättning har rätt till skadestånd och att ge arbetstagarna stöd att också driva in det. Fru talman! Utredningen som ligger bakom det här förslaget har tydligt också avstyrkt att ställa krav på heltid. Jag vill berätta för riksdagens kammare om ett mejl som jag fick i veckan. Det var en man som skrev om en bekant som arbetar på 80 procent och på 20 procent studerar på sfi svenska för invandrare. Jag är glad att det fortsatt kommer att vara möjligt och att man inte har gått vidare med krav på heltid. Det viktiga är ju att personer kan försörja sig på sin lön även om det skulle vara en deltidslön. Och så ser faktiskt regelverket ut i dag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! I debatten har det sagts en hel del saker som är mycket märkliga och som tyder på att debattörerna inte riktigt har koll på hur verkligheten ser ut i dag. Sverigedemokraternas ledamot talade bland annat om personlig assistans och assistansarbetet som ett enkelt ingångsjobb. Jag vill bara säga en sak: Det är möjligt att det finns några brukare som det är otroligt enkelt att arbeta med. Men det ska absolut inte betraktas som och kallas för ett enkelt ingångsjobb att vara den människa som ansvarar för att en annan människa kan hålla sig vid liv. Det här är ett avancerat arbete som tyvärr har alldeles för dåliga villkor. Det är svårt att hitta personliga assistenter i Sverige i dag. Jag har själv människor i min närhet som drabbas av detta på ett förödande sätt. En vän till mig var tvungen att avbryta sina studier på juristprogrammet eftersom det inte gick att hitta personliga assistenter som var tillräckligt duktiga och ville ta det här jobbet med de dåliga villkoren. Han var helt enkelt för rädd för att bli skadad. Förslaget om att totalt förbjuda möjligheten att anställa personliga assistenter som inte bor i EU skulle göra det ännu svårare för dem som har rätt till assistans att få den rätten tillgodosedd i praktiken. Man går fel väg. Förbättra i stället villkoren och utbilda människor som bor i Sverige och som är arbetslösa. Se till att lösa de problemen och gå inte den andra vägen. Sätt inte stopp för alla dem som nu faktiskt är med och bidrar och bygger vårt land starkt och som ser till att Sverige fungerar. Fru talman! Det här förslaget löser inte de problem man vill lösa. Vi i Miljöpartiet yrkar därför avslag på förslaget.	5310
1582	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Sverige behöver fler företag som startar växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft. Sverige behöver arbetskraftsinvandrare. Det har vi debatterat här och det råder inga tvivel om den saken. Det vi egentligen diskuterar är under vilka former och med vilka regler som detta ska ske. Vi kristdemokrater vill främja invandring av kvalificerad arbetskraft. Vi vill också stoppa kompetensutvisningarna men samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Detta görs bland annat genom ett lönekrav för arbetskraftsinvandring. I våra ögon är det naturligt att kraven kommer att kompletteras med undantag för bristyrken till exempel säsongsarbeten samt vissa vårdyrken. Fru talman! Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa som specifikt riktar sig till högutbildade accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke. Det är helt klart att arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjligheten att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här för en period. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är arbetskraftsinvandringen nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna anser att arbetskraftsinvandring är viktig för en dynamisk svensk ekonomi. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Arbetskraftsinvandringen har länge varit hårt reglerad i Sverige. Det fanns fackliga krav på skydd mot lönekonkurrens i kombination med ett snävt och svårbemästrat regelverk som skapade betydande problem för företagens kompetensförsörjning. Alliansen med stöd av Miljöpartiet genomdrev 2008 det system som råder i dag. Systemet har gett många människor chansen att pröva lyckan i Sverige och gett viktiga bidrag till vårt land. Samtidigt kan man konstatera att antalet arbetskraftsinvandrare som har kommit till Sverige har ökat kraftigt. Systemet innebar i inledningen när det hade stabiliserat sig att antalet låg på ca 14 000 ansökningar per år omkring 2012. Före pandemin steg tillståndsnivån till 20 000. Detta skifte har ägt rum samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare varav många har haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Hittills i år har över 50 000 ansökningar kommit in varav närmare 38 000 beviljats. Arbetskraftsinvandring utgör därför för tillfället den största delen av invandringen till Sverige. Fru talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Sverige skiljer ut sig i västvärlden genom att erbjuda relativt stora möjligheter för personer att arbetskraftsinvandra också för att utföra relativt okvalificerade arbetsuppgifter. Det nuvarande regelverket behöver också reformeras för att komma bort från brister som har lett till fusk utnyttjande av människor och kriminalitet på arbetsmarknaden. Framför allt gäller det inom yrken med lägre löner. De osunda företag som missbrukar systemet och utnyttjar arbetstagare från tredjeländer men även EU-medborgare skapar ojämlika konkurrensförhållanden på svensk arbetsmarknad. Företag som inte betalar ut tillräckliga löner som tillhandahåller sämre arbetsvillkor och som inte lever upp till arbetsmiljölagstiftningen kan på sikt om inte dessa stoppas i vissa branscher konkurrera ut hederliga företag som följer reglerna. För många av dessa hederliga företag är det därför nödvändigt att vi säkerställer att osunda företag inte kan utnyttja systemet med arbetskraftsinvandring. Det missbruk av systemet fru talman för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt. Det drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens. Kristdemokraterna instämmer därför i det resonemang som förs i propositionen och det vi diskuterar nu om att införa ett högre försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Även om det går att konstatera och vi delar den åsikten att försörjningskravet inte ensamt kan stoppa missbruket av systemet kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till lägre lön än en svensk arbetstagare skulle få. Vi tror också att detta öppnar nya möjligheter för arbete för dem som är arbetslösa i vårt land i dag. Fru talman! Det föreslås i propositionen att det ska krävas att en arbetskraftsinvandrare genom anställningen ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare omfattningen av begreppet god försörjning definieras inte i propositionen utan ska framgå av en kommande förordning. Som det har sagts tidigare har regeringspartierna i Tidöavtalet givit ett antal ingångsvärden i diskussionen. Vi får se vad beslutet hamnar i. Men propositionen är ett viktigt steg för att komma till rätta med problemen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Kristdemokraterna anser också att det med hänsyn till behovet av kompetensförsörjning kan finnas fördelar med att behålla möjligheten till deltidsanställningar. Fru talman! Kristdemokraterna yrkar utifrån mitt resonemang bifall till propositionens förslag som innebär att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att beviljas ett arbetstillstånd. Förslaget i propositionen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner. Denna proposition och detta beslut är en av pusselbitarna för att främja och skapa större möjligheter till arbetstillfällen i Sverige men beslutet behöver också kombineras med till exempel ett reformerat bidragssystem.	6187
1583	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Ingemar Kihlström säger att han vill stärka arbetskraftsinvandrares ställning i Sverige. Samtidigt föreslår hans parti i Tidöavtalet att arbetskraftsinvandrare som jobbar i Sverige ska bli av med sina jobb och tvingas flytta härifrån. Ingemar Kihlström talar också om att förbättra konkurrenskraften för hederliga företag. Samtidigt vill Kristdemokraterna utvisa dem som jobbar för de hederliga företagen. På vilket sätt stärker det arbetskraftsinvandrares ställning att bli utvisade och bli av med jobbet? På vilket sätt stärker det hederliga företag att deras medarbetare tvingas sluta jobba för dem och flytta från Sverige?	642
1584	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för frågorna Annika Hirvonen. Jag kan konstatera att situationen i Sverige är sådan att det råder en osund konkurrens. Företagen utnyttjar systemet så som det är uppbyggt i dag. Vi kan också konstatera att Sverige som jag sa i mitt anförande sticker ut i hela Västeuropa. Sverige accepterar mycket låga lönenivåer för arbetskraftsinvandring vilket skiljer ut Sverige. Företag som utnyttjar situationen driver bort hederliga företag som får sluta eller gå i konkurs. Vi kan se att det just nu finns ett brett stöd i kammaren för att gå i propositionens riktning det vill säga ta steg för att skapa en seriös arbetskraftsinvandring och arbetsmarknad i Sverige. Det främjar hederliga företag och är ett steg framåt i att kontrollera hur arbetstillfällen skapas för dem som befinner sig i vårt land i dag och inte har arbete. Det är till alla invånares och företags bästa.	903
1585	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Vore det inte bäst att straffa dem som utnyttjar - dem som fuskar - i stället för att straffa dem som blir utnyttjade och de hederliga företagen? Dessa hederliga företag har personal som Kristdemokraterna vill tvinga ut ur Sverige så att de inte kan fortsätta att göra det jobb de i dag gör. Man talar om oron för att tvinga företag i konkurs och jag har svårt att föreställa mig någonting farligare för ett företag än att helt plötsligt bli av med den personal det behöver. Det riskerar att tvinga företag i konkurs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Jag vill därför fråga Ingemar Kihlström om han är beredd att åtminstone säkerställa att man inte utvisar människor som har jobbat i hederliga företag i Sverige under många års tid. Det skulle nämligen göra Sverige fattigare.	852
1586	Crister Carlsson (M)	M	Herr talman! Det är premiär för mig i denna ärade församling. Det vi nu debatterar är ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad personer som använder plattformarna för att sälja varor och tjänster tjänar. Uppgifterna ska rapporteras vidare till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Det är den förra regeringen som detta direktiv har kommit ifrån och det har sin grund i ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige. Därmed har vi mer eller mindre en skyldighet att implementera detta i svensk lagstiftning. I och med detta genomförs också OECD:s motsvarande regler som ska användas mellan Sverige och länder utanför EU. Det övergripande syftet med en informationsskyldighet för plattformsoperatörer är att förhindra skattebedrägeri skatteundandragande och skatteflykt och det är naturligtvis viktigt att bekämpa fusk och ekonomisk brottslighet inte minst med tanke på att det på ett oseriöst sätt konkurrerar med seriösa företagare. Viktigt är dock att vidtagna åtgärder för att bekämpa sådan verksamhet är träffsäkra och effektiva. Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar När det gäller förhållandet mellan effektivitet och administrativ belastning kan det konstateras att risken är att den administrativa bördan blir betydande samtidigt som riskerna för en bristande effektivitet kan bedömas som stora. Faran är att de säljare som vill undvika att bli rapporterade kommer att välja alternativa plattformar som inte rapporterar och därmed inte riskerar att drabbas av verkliga sanktioner. En utvärdering i syfte att klargöra huruvida systemet fungerar effektivt och ger önskad effekt bör och ska göras. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.) Stärkt system för samordningsnummer	1881
1587	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen för följdfrågan. Jag kan konstatera att man i det uppdrag som vi har kommit överens om i Tidöavtalet ska se över såväl nivåer - det som Jessica Rosencrantz nämnde - som undantag och speciella lönekrav för enskilda yrkesgrupper. Jag tror att vi behöver komma till rätta med detta. Det är en i grunden bra reform från 2008 som har gett oss mycket i Sverige men den behöver kompletteras med kravnivåer. Det ska ske på ett sådant sätt att man tar vara på både arbetstagare och företag och skapar regler som är förutsägbara för alla. Jag tror att detta är en av pusselbitarna för att skapa en bra situation. Jag får återkomma med det exakta innehållet när vi ser vad utredningen som ska komplettera den här propositionen ger.	767
1588	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Det är Liberalernas mening att förslaget i propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare bör antas av riksdagen. Däremot bör riksdagen avslå yrkandena i motionerna av Tony Haddou med flera av Jonny Cato och Martina Johansson och av Annika Hirvonen med flera. Fru talman! Det nya system för arbetskraftsinvandring från tredjeland som infördes 2008 har gjort det möjligt för Sverige att få ett betydande och välbehövligt tillskott av arbetskraft. Mellan 2009 och 2021 har drygt 200 000 personer från tredjeland fått arbetsrelaterade tillstånd i Sverige. Om vi utgår från siffrorna för 2021 kan vi konstatera att omkring 40 procent av dessa personer jobbade i yrken med krav på antingen högskolekompetens eller - i merparten av fallen - fördjupad högskolekompetens. Detta betyder inte fru talman att det var enbart dessa personer som gjorde en viktig insats för vårt lands välstånd. Behovet av arbetskraft är mångfasetterat och det system som trädde i kraft år 2008 möjliggjorde att många arbeten som med all sannolikhet inte skulle ha utförts blev utförda. Med andra ord hade Sverige blivit fattigare utan det bidrag av arbete och kreativitet som tiotusentals arbetskraftsinvandrare har inneburit. Därför fru talman kan vi sammanfattningsvis säga att det reformerade system för arbetskraftsinvandring som infördes 2008 i det stora hela har varit en mycket lyckad åtgärd. Samtidigt är vi tvungna att i detta sammanhang uppmärksamma två besvärande omständigheter. Den första är att vi har en betydande outnyttjad reserv av arbetskraft i landet - inte minst bland många invandrade personer med relativt låg formell utbildningsnivå som ofta hamnar i ett för alla mycket skadligt och kostsamt bidragsberoende. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Den svenska arbetsmarknaden har under långa perioder präglats av en märklig paradox: Vi har haft en rekordhög långtidsarbetslöshet kombinerat med en rekordhög brist på arbetskraft. Att importera arbetskraft till jobb som borde kunna utföras av personer som i dag lever i ett arbetsmarknadsmässigt utanförskap är av princip ett mycket tveksamt sätt att lösa behovet av tillgängliga arbetare. Det handlar om ett allvarligt systemfel som skyndsamt måste åtgärdas. Sverige skulle i alla avseenden må mycket bättre om utanförskapet vad gäller arbetsmarknaden men också utanförskapet socialt och kulturellt minskade. Därför anser vi liberaler att det är vår gemensamma plikt och en av den nya regeringens främsta uppgifter att bryta det utanförskap som i dag drabbar så många personer i vårt land och som i slutändan även kan hota den sociala sammanhållningen. Fru talman! Den andra besvärande omständigheten i detta sammanhang är att det i en hel del fall har konstaterats att de gällande reglerna för arbetskraftsinvandring har missbrukats och alltjämt missbrukas på olika sätt. Slutbetänkandet av utredningen om arbetskraftsinvandring är tämligen utförligt i detta avseende. Konsekvenserna av ett sådant missbruk är allvarliga för de personer som kommer hit och blir utsatta för exploatering vilket inte får tolereras men också för andra arbetare - liksom arbetsgivare - som blir utsatta för illojal konkurrens och lönedumpning. Om missbruket inte åtgärdas kan som det står i propositionen tilltron till hela arbetskraftsinvandringssystemet undergrävas. Fru talman! Det är av dessa anledningar som vi ställer oss bakom propositionens förslag att den anställning som motiverar arbetstillståndet ska ge en god försörjning. Som det är nu krävs bara att personen i fråga ska kunna försörja sig. Kravet på en god försörjning ligger dessutom i linje med det som står i Tidöavtalet om behovet av att se över regelverket för arbetskraftsinvandringen i syfte att höja inkomstgränsen för att bevilja arbetstillstånd. Givetvis kommer andra aspekter som berör arbetskraftsinvandringens villkor och reglering att utredas enligt Tidöavtalet i syfte att fortsätta stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Det rör exempelvis regeringens möjlighet att föreskriva att ett lägre lönekrav ska gälla för enskilda yrkesgrupper liksom möjligheten att föreskriva att vissa yrkesgrupper undantas från att över huvud taget kunna beviljas arbetstillstånd. Samtidigt ska det utredas hur Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation kan stärkas genom införandet av särskilda bestämmelser gällande möjligheten för doktorander och forskare att stanna i Sverige efter en viss tids sammanhängande anställning. Sammanfattningsvis fru talman ser vi liberaler ser det förslag om en god försörjning som framläggs i den proposition vi diskuterar i dag som ett första steg i arbetet med att reformera regelverket om arbetskraftsinvandringen. Huvudinriktningen i detta arbete ska vara att tillvarata och stärka de många positiva aspekterna av den reform som infördes 2008 och samtidigt rätta till de aspekter som kan betraktas som problematiska.	4977
1589	Annika Hirvonen (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Fru talman! I sitt anförande lyfte Mauricio Rojas fram hur viktig arbetskraftsinvandringen faktiskt varit för Sverige. Det gläder mig. Men på vilket sätt menar Mauricio Rojas att Sverige - eller någon - gynnas av att människor som jobbar här i dag förbjuds att gå till jobbet? Det finns en idé om att om man utvisar de arbetskraftsinvandrare som i dag jobbar i Sverige får de arbetslösa de jobben. Man har inte förstått att anledningen till att vi har den arbetslöshet vi har i dag i Sverige är en alltför låg utbildningsnivå. Det löser man inte snabbt genom att ändra kraven för arbetskraftsinvandring. Vi tar ett exempel: sjuksköterskor. Ingångslönen för sjuksköterskor ligger på 25 000-28 000 kronor. Det är flera tusen kronor lägre än medianlönen som det står i Tidöavtalet att man måste ha för att få vara arbetskraftsinvandrare i Sverige. Sjukhusen rekryterar desperat sjuksköterskor runt om i världen för att operationsköerna ska bli kortare och för att väntetiderna på akuten inte ska bli för långa. De personerna skulle inte få vara med och inte få komma och jobba i Sverige med Tidöavtalets förslag. Att avskeda de sjuksköterskor som jobbar på sjukhusen i dag och som är arbetskraftsinvandrare går inte. Man kan inte plocka någon från Arbetsförmedlingen som inte har gymnasieutbildning eller sjuksköterskeutbildning till det jobbet. Det är inte så det kommer att fungera. Förslaget i Tidöavtalet kommer ju bara att leda till att färre får gå till de jobb som de har i dag.	1580
1590	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Tack för att talmannen uttalade mitt efternamn rätt! På inget sätt Annika Hirvonen skulle Sverige må bättre av att människor som jobbar utvisas. Det är jag helt övertygad om. Därför måste vi skynda varsamt med de här reformerna. Vi måste reformera arbetskraftsinvandringen så att vi gör den bättre och ta hänsyn till det missbruk som kan finnas. Vi måste också - och där är ledamoten och jag helt överens - få in de tiotusentals människor som i dag står utanför den på arbetsmarknaden. Det är inte lätt gjort. Det kommer att krävas mycket jobb. Vi kommer att kunna samarbeta om hur dessa människor integreras på ett bättre sätt. Det är jätteviktigt. Det är avgörande för Sveriges framtid. Utredningen som ska göras kommer med all sannolikhet att titta på alla branscher och situationer där man måste ta hänsyn till att det inte passar med en generell regel. Det är väldigt viktigt och därför har vi skrivit att man ska kunna göra undantag - någonting som inte finns med i den nuvarande propositionen. Det är ett problem för oss och därför ska regeringen inte kunna höja lönegränsen direkt. Det finns inga möjligheter till undantag men de är mycket viktiga för att undvika situationer av den typ som Annika Hirvonen är bekymrad över - och jag också. Vi delar det bekymret. Vi ska se till att det inte blir på det viset.	1341
1591	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Jag är glad för att Mauricio Rojas svarade på den frågan och att man åtminstone från Liberalernas sida inte vill kasta ut alla de arbetskraftsinvandrare som i dag arbetar och behövs i svenska företag och för svensk välfärd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare Jag vill också fråga om regeringen som Liberalerna sitter i kommer att titta på regelverket kring vem det är man straffar när någonting går fel. När en arbetsgivare utnyttjar en arbetskraftsinvandrare eller betalar ut för lite i lön är det i dag den som blir utnyttjad som straffas med utvisning ur Sverige. Vi i Miljöpartiet tycker att det borde vara tvärtom; det är den arbetsgivare som missbrukar systemet och utnyttjar människor som borde straffas. Arbetsgivare borde ha skyldighet att betala skadestånd samtidigt som arbetstagare borde få chans att söka ett annat jobb och lämna arbetsgivare som utnyttjat dem. Arbetstagare borde också få hjälp att driva in skadestånd för till exempel utlovad lön som de inte har fått eller om de blivit utnyttjade på andra sätt.	1103
1592	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Återigen: Jag sympatiserar väldigt mycket med vad ledamoten Annika Hirvonen säger. Det är klart att vi ska bestraffa dem som begår brott och varför inte kräva skadestånd? Jag hoppas att den kommande utredningen också tittar på dessa aspekter. De är mycket viktiga för oavsett vilka regler vi har kommer det att finnas företag och människor som utnyttjar systemen på ett sätt som inte är avsett. Då måste vi ha möjlighet att bestraffa dessa beteenden som underminerar trovärdigheten i ett system som är väldigt viktigt för vårt lands välstånd. Fru talman! Jag säger ännu en gång till ledamoten: Allt som på ett orättvist sätt kan drabba människor som i dag ger ett bidrag till Sveriges välstånd ska om möjligt undvikas. Jag kan givetvis inte säga vad utredningen ska komma fram till men vår avsikt och mening är att så ska vara fallet. Därför är det viktigt att det finns en utredning och att man tittar på de här aspekterna går ut med remisser och får alla möjliga förslag och kommentarer till vad man föreslår. Detta måste göras bra. Det gäller människors liv här i Sverige. Det gäller människors gemensamma välstånd. Vi är lika angelägna som ledamoten om att det här görs varsamt och på ett bra sätt. Jag tackar ledamoten för frågorna. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.)	1327
1593	Jessica Rodén (S)	S	Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjuk-skrivningsprocessen Riksrevisionen har lämnat rekommendationer till regeringen om att ta initiativ till framtagande av tydliga nationella riktlinjer för utfärdande av läkarintyg som är baserade på digitala läkarbesök. I sin rapport skriver Riksrevisionen att avsaknaden av styrdokument har fört med sig att regioner och privata vårdgivare har utvecklat egna rutiner vilket medfört att det saknas en samstämmighet i rutinerna mellan regionerna och mellan olika grupper av vårdgivare inom en och samma region. Fru talman! Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom e-hälsa vidtog den förra regeringen ett antal åtgärder. I och med propositionen om ökad kontinuitet och effektivitet i vården inledde regeringen en reformering av primärvården med särskilt fokus på tillgänglighet kontinuitet och delaktighet. I propositionen bedömde regeringen att vården behöver bli mer digifysiskt anpassad och samordnad och i större utsträckning bygga på kontinuitet samt individuella önskemål och behov. År 2018 fick Socialstyrelsen i uppdrag av dåvarande regering att ta fram rekommendationer för vilken typ av vård och behandling som är lämplig respektive inte lämplig att hantera via digitala vårdtjänster. I juni i år fick en utredare i uppdrag att bistå Socialdepartementet med att bland annat analysera om det finns behov av att ställa särskilda krav till exempel kvalitetsmässiga krav på nationellt verksamma digitala vårdgivare och att om det finns sådana krav föreslå hur dessa krav ska utformas. Det pågår även en särskild utredning om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden. Denna utredning ska bland annat analysera om och i så fall hur kvaliteten i läkarintygen ytterligare kan förbättras. Fru talman! Att regioner och vårdgivare har utvecklat egna rutiner kring sjukskrivning vid digitala läkarbesök tyder absolut på att det finns behov av nationell vägledning. Eftersom sjukskrivningar baserade på digitala läkarbesök också kan förväntas öka i framtiden finns det skäl att förbättra förutsättningarna för likformighet mellan regioner och vårdgivare. Socialstyrelsen har tagit initiativ till att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning. Detta arbete innefattar att belysa när sjukskrivning är lämplig respektive inte lämplig i samband med digitala läkarbesök. Den förra regeringen välkomnade Socialstyrelsens initiativ och bedömer att det är ändamålsenligt för att ge hälso- och sjukvården ett nationellt stöd i frågan om sjukskrivning vid digitala läkarbesök. (Applåder)	2709
1594	Mona Olin (SD)	SD	Fru talman! Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och besök hos hyrläkare i sjukskrivningsprocessen till den dåvarande regeringen den 22 mars 2022. Den dåvarande regeringen återkom därefter till riksdagen med en skrivelse den 28 juni 2022 som behandlas i det betänkande som vi i dag debatterar. I sin rapport gör Riksrevisionen bedömningen att den föregående regeringen inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammat följderna av framväxten av hyrläkare och digitala läkarbesök för användningen av sjukförsäkringen. Det framkommer också att konsekvenserna av det växande antalet läkarintyg som är utfärdade av hyrläkare eller på basis av digitala läkarbesök inte har följts upp. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjuk-skrivningsprocessen Riksrevisionen har därför rekommenderat den tidigare regeringen att ta initiativ till framtagande av nationella riktlinjer för utfärdande av läkarintyg som är baserade på digitala läkarbesök. Riksrevisionen noterar också att det finns behov av ett nationellt styrdokument som tydligt formulerar vad som ska gälla för sjukskrivning vid digitala läkarbesök. Avsaknaden av styrdokument har enligt Riksrevisionen inneburit att regioner och privata vårdgivare utvecklat egna rutiner. Det saknas samstämmighet i rutinerna inom regionerna och även mellan olika grupper av vårdgivare som verkar i samma region. Riksrevisionen menar att detta kan riskera att försämra likformigheten i användningen av sjukförsäkringen. Den föregående regeringen framför i skrivelsen att Socialstyrelsen arbetar med att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning. Av den anledningen konstaterar den föregående regeringen att det inte finns skäl att gå vidare med Riksrevisionens förslag. Digitala läkarbesök och hyrläkare har blivit ett allt vanligare inslag inom hälso- och sjukvården. Sverigedemokraterna menar att det är positivt att digitaliseringen bidrar till att öka tillgängligheten i vården. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma de negativa konsekvenserna av digitala läkarbesök och hyrläkare som nu också särskilt framkommit när det gäller användningen av sjukförsäkringen. Sverigedemokraterna ser positivt på att Socialstyrelsen för närvarande genomför ett utvecklingsarbete för ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning eftersom vi anser att det finns ett tydligt behov av att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet. För att säkerställa att påtalade brister hanteras bör regeringen utöver pågående åtgärder tillsätta en utredning vars syfte ska vara att följa upp och analysera Socialstyrelsens utvecklingsarbete utifrån den problembeskrivning som återfinns i Riksrevisionens rapport. Det menar vi är angeläget för att bättre kunna garantera en patientsäker sjukskrivningsprocess vid digitala läkarbesök och vid besök hos hyrläkare. Därför vill jag avslutningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i frågan. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.)	3147
1595	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Fru talman! I dag ska riksdagen behandla regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål. Riksrevisionens granskning visar att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Samtidigt är skillnaderna mellan domstolarna stora. Vid migrationsdomstolen i Göteborg var väntan på muntlig förhandling omkring 800 dagar år 2020. Detta förlänger i sin tur handläggningstiderna. Långa handläggningstider innebär ökade kostnader för skattebetalarna. En invandring som redan kostar för mycket fördyras ännu mer. Även om granskningen påtalar att lokalbrist och personalbrist är några av orsakerna bakom längre handläggningstider säger det sunda förnuftet att längre handläggningstider i migrationsdomstolar beror på att Sverige har fört en ohållbar invandringspolitik som Sveriges institutioner vare sig det är migrationsdomstolar skolor eller Polismyndigheten inte mäktar med. Visst det finns lokalbrist och personalbrist som leder till längre handläggningstider. Men om Sverige hade fört en förnuftig invandringspolitik anpassad till det svenska samhället skulle det inte ha funnits någon lokalbrist eller personalbrist inom migrationsdomstolarna. Man hade helt enkelt gjort det rätta och utgått ifrån vad det svenska samhället klarar av. Det som är viktigt att säga i sammanhanget är att det är alltför långa handläggningstider vid migrationsdomstolar trots att regeringen flera gånger förstärkt anslagen till migrationsdomstolarna. Mer pengar har tillförts migrationsdomstolarna men Sverige har fortsatt att föra en ohållbar migrationspolitik. Även i Riksrevisionens granskning framgår det att invandringens volymer påverkar handläggningstiderna. I regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens granskning framkommer det att åtgärder redan har genomförts för att tillmötesgå Riksrevisionens rekommendationer. Att de institutioner som ska hantera invandringen inte mäktar med situationen är först och främst volymrelaterat. Ett sätt att minska volymerna avseende asylinvandring är att asylsökande omedelbart efter ansökan skickas till mottagningsenheter utanför EU där deras ansökan kan utredas. Om utredningen skulle leda till att de befinns ha skyddsskäl skulle de beviljas asyl på plats och få skydd utan att behöva resa vidare. Ett sådant förfarande skulle helt och hållet ta bort alla skäl till irreguljär migration med syfte att ansöka om asyl och därmed underlätta migrationsdomstolarnas börda. Detta förslag har lagts fram av oss i Sverigedemokraterna i vår kommittémotion gällande asylpolitik. Återigen: Att våra institutioner är överbelastade av invandringen är volymrelaterat och gränsen för hur mycket invandring Sverige klarar av har passerats för länge sedan. Sverigedemokraterna avstod från att lämna in följdmotioner till regeringens skrivelse eftersom Sverige har fått en ny regering som har Tidöavtalet där Sverigedemokraterna är ett av samarbetspartierna som grund för sin migrationspolitik. Med en migrationspolitik som utgår från Tidöavtalet kommer invandringen till Sverige att minska väsentligt vilket innebär att invandringen sjunker till volymer som underlättar migrationsdomstolarnas arbete. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål En invandring som Sverige klarar av och som är anpassad till det svenska samhället innebär även kortare handläggningstider för asylsökande och att man så småningom kan sänka anslagen till migrationsdomstolarna och omfördela resurser till de reformer som behövs här hemma i Sverige. Denna granskning från Riksrevisionen är en av många granskningar som visar att Sverige har fört en invandringspolitik som landet inte mäktar med hur mycket resurser vi än anslår. Redan från början var den rätta åtgärden att minska invandringen. Det är inte Sverige som ska anpassa sina migrationsdomstolar till massinvandring utan det är invandringspolitiken som ska anpassas till den kapacitet som våra migrationsdomstolar har. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)	4235
1596	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Nima Gholam Ali Pour talar om att anpassa antalet människor som kommer till Sverige efter hur mycket pengar vi satsar på migrationsdomstolarna. Asylrätten infördes i Genèvekonventionen efter andra världskriget och efter att Europas länder hade sagt att de hade fullt och inte kunde ta emot fler judiska flyktingar från Nazityskland och hade skickat dem till nazisternas förföljelse och folkmord. Asylrätten innebär en rätt för varje människa att få skydd och inte skickas till förtryck förföljelse och död. Jag önskar att vi kunde få stopp på krig och förföljelse som tvingar människor på flykt. Varje dag jobbar Miljöpartiet för mer fred och mer demokrati och för att stoppa klimatförändringar som gör att ännu fler blir fattiga driver på konflikter i världen och driver människor på flykt. Fru talman! Om vi ska upprätthålla asylrätten och ha rättssäkra asylprocesser måste vi anpassa våra system och få ned handläggningstiderna genom att ha tillräckliga resurser. Vi ska inte avskaffa asylrätten.	1019
1597	Sofie Eriksson (S)	S	Herr talman! Vi ska väl ha lite koll på vilka människor som befinner sig i Sverige och vilka som finns i våra system? Vår folkbokföring måste helt enkelt fungera. Det handlar inte om kontroll för kontrollens skull utan om att säkra trygghet och tillit till att våra register är korrekta och aktuella. Vi socialdemokrater har genomfört en kursändring i arbetet med att styra upp folkbokföringen. Detta tog sitt avstamp i återinförandet av folkbokföringsbrottet 2018. Sedan dess har flera viktiga steg tagits för att skapa ordning och reda i systemet gällande både folkbokföring och samordningsnummer bland annat genom lagskärpningar som trädde i kraft förra året. Nu kan till exempel samordningsnummer förklaras vilande vilket medförde att Skatteverket vid årsskiftet kunde rensa bort drygt 600 000 gamla samordningsnummer. I dag debatterar vi Skatteutskottets betänkande 4 Stärkt system för samordningsnummer som är ytterligare ett steg efter flera tidigare tagna in på denna nya kurs. Herr talman! Varför är då detta viktigt? En problematik som jag särskilt vill lyfta är den arbetslivskriminalitet som har brett ut sig i vårt land. Inom bland annat bygg städ restaurang och välfärdstjänster har vi sett hur människor grovt har utnyttjats och till och med hållits under slavliknande villkor. Många har vittnat om detta - fackförbund arbetsgivarorganisationer och journalister. Det är låga löner och farlig arbetsmiljö vilket drabbar redan utsatta människor. Det förstör också grunden för en sund konkurrens på arbetsmarknaden i stort. De ordentliga företagen konkurreras ju ut. Detsamma sker med alla arbetare som med rätta kräver löner och villkor i enlighet med kollektivavtal. Jag menar: Hur ska man kunna konkurrera med löner på 20 kronor i timmen? Det har hittats exempel på sådana löner inom byggbranschen i Grängesberg där jag bor. Hur ska man kunna kräva säkra byggställningar rimliga scheman arbetsskor och rast när det finns arbetskraft som tvingas arbeta utan allt detta? Nej svenska löner och villkor ska självklart gälla alla på svensk arbetsmarknad! Vi tar detta på största allvar. Stärkt system för samordningsnummer Att bekämpa arbetslivskriminaliteten kräver förstås åtgärder på flera områden. Men folkbokföring och samordningsnummer är en del. Syftet med samordningsnumren är att de ska fungera som alternativ till personnummer för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Det behövs till exempel när man ska vara i kontakt med myndigheter. Ett samordningsnummer ger inte i sig rätt till vare sig arbetstillstånd bidrag eller andra saker men tyvärr har samordningsnumren över tid blivit en dörröppnare för kriminella och oseriösa krafter i vårt samhälle. Det kan handla om att kriminella startar hemtjänstföretag och byggföretag och samordningsnumren används som en del i att förvilla eller missbruka system. Herr talman! Det ärende vi debatterar i dag skärper lagstiftningen rejält och ger myndigheterna fler befogenheter. Vad innebär då detta förslag? För det första ska systemet med samordningsnummer regleras i en egen lag och Skatteverket ska ta över ansvaret för identitetskontrollerna. För det andra ska samordningsnumren kunna tilldelas i tre olika nivåer beroende på vilken identitetskontroll som har utförts före tilldelningen. Det säkraste numret tilldelas den som har styrkt sin identitet vid en identitetskontroll med fysisk inställelse. För det tredje ska Skatteverket också kunna kontrollera biometriska uppgifter som fingeravtryck eller ansiktsbild i en identitetshandling vid själva identitetskontrollen. För det fjärde ska samtliga myndigheter underrätta Skatteverket om de misstänker fel i folkbokföringen avseende personer med samordningsnummer. Dessa förändringar ger samordningsnumren högre status och ökar deras användbarhet i samhället. Grunden är egentligen att samordningsnumren ska vara en tillgång både för myndigheter och för de människor som behöver dem och får dem. Då måste vi ha ett ordentligt system som gör dessa nummer tillförlitliga. Herr talman! Alla ska kunna lita på våra system. Ordning och reda är viktigt för att motverka brott men också för att främja tillit trygghet och utveckling i samhället. Vi ska självklart inte ha slavliknande villkor på vår arbetsmarknad. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)	4344
1598	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Som folkvald representant vet jag att det är rätt många som inte vill betala hur mycket som helst för invandringen. Det är viktigt att komma ihåg. Tanken är inte att vi ska betala hur mycket skatt som helst för en liberal invandringspolitik som gör att våra system blir överbelastade. Det är det första och kanske viktigaste jag vill säga. Just nu pågår ett hemskt krig i Ukraina och massflyktsdirektivet gör det möjligt för människor att söka skydd i Sverige. Asylrätten har dock missbrukats. Människor har flytt från Syrien till Turkiet och sedan åkt till Tyskland Danmark och slutligen Sverige. De har helt enkelt inte sökt sig till första säkra land utan missbrukat asylrätten genom att påstå att de flytt från krig när de egentligen flytt från Danmark - och Danmark behöver ingen fly från. Så till handläggningstiderna. Om vi har en invandringspolitik som inte fungerar klarar våra system inte att ta emot de asylsökande. Vi kan inte ta emot hur många som helst. Det finns en gräns för vad Sverige klarar av. Vi har inte hur många skolplatser och bostäder som helst. När gränsen överskrids klarar vi inte av att ta emot fler människor och behandla dem med värdighet.	1192
1599	Annika Hirvonen (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Fru talman! Det är många företrädare för Sverigedemokraterna som inte förstår vad asylrätten innebär. Den innebär inte en skyldighet att söka asyl i ett grannland men det är i grannländer de flesta flyktingar befinner sig även från Syrien. I Libanon är var fjärde människa flykting och så står vi här i rika Sverige och säger att vi inte vill lägga mer pengar på våra migrationsdomstolar. Ingen kan göra allt. Men i en värld där människor tvingas fly krig och förtryck måste alla världens länder ta ansvar även Sverige.	643
1600	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Jag kanske måste förklara detta lite mer pedagogiskt. Det är inte okej när en person flyr och kommer till ett säkert land men inte söker asyl där utan vill åka vidare som ekonomisk migrant till ett land med ett mer generöst välfärdssystem. Folk tar sig till Sverige och söker asyl här fast de har rest genom hela Europa och jag kan inte tänka mig att Annika Hirvonen tycker att det är lämpligt att man först lämnar ett område för ett säkert land och sedan lämnar det säkra landet för att ta sig till Sverige. Det är inte så asylrätten ska fungera utan folk som flyr från ett krigsområde ska söka skydd i ett annat land inte ta sig genom säkra områden. Det är inte att söka asyl. Väljer man ett europeiskt land med ett generöst välfärdssystem är man ekonomisk migrant. Det är detta som händer och det har inget med asylrätten att göra.	856
1601	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Inledningsvis vill jag kommentera det sista som Sverigedemokraternas Nima Gholam Ali Pour sa i replikskiftet att asylrätten inte handlar om att man får resa genom flera länder för att söka asyl. Det är helt enkelt inte så asylrätten funkar påstår SD. Men SD har fel. Det kanske är så SD vill att asylrätten ska fungera - att Libanon ska ta emot alla flyktingar från Syrien därför att Libanon är grannland. Min och Miljöpartiets uppfattning är att det är bra att andra länder hjälps åt. Man kan ta situationen i Ukraina som exempel. Polen tar ett enormt ansvar precis som grannländer i andra krigsområden runt om i världen gör. Men det är bra att fler länder i Europa också hjälper till att ta emot ukrainska flyktingar som flyr kriget. Det är bra att många hjälps åt för då blir det bättre möjligheter för dem som flyr att komma in i samhället få bra boende med mera. Jag har själv varit i Polen och sett hur vanliga människor öppnat upp sina hem och låtit flyktingar sova i gästrum eller på bäddsoffor. Tack vare att många hjälps åt kan det bli lättare och bättre förutsättningar för flyktingar. Asylrätten så som den ser ut i dag ger flyktingar rätt att söka asyl i det land de befinner sig i. Fru talman! Denna debatt handlar om Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål. Jag trodde inte att det skulle bli en debatt om hur många flyktingar som kommer till Sverige och om asylrättens vara eller icke vara utan jag tänkte att denna debatt framför allt skulle handla om hur vi säkerställer rättssäkerheten i asylprocessen i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål I dag väntar många asylsökande och andra som får sina beslut från Migrationsverket väldigt länge - olagligt länge - på sina beslut. Det finns flyktingar som har fått vänta i flera år på beslut. Flyktingar som kom 2015 har fått vänta till 2018 på beslut. Att leva så lång tid i ovisshet är otroligt påfrestande särskilt om man redan är på flykt från förföljelse och krig och särskilt om man redan lever med ovissheten med en splittrad familj och utan kontakt med sina föräldrar eller barn. Handläggningstiderna måste kortas och detta måste vara en viktig prioritering för regeringen. Vi i Miljöpartiet har kämpat hårt för att ge Migrationsverket och domstolarna mer resurser för att de ska kunna anställa medarbetare så att handläggningstiderna kan kortas. Det är en kostnad på en post i budgeten men det är en besparing på människors lidande och faktiskt på andra poster i budgeten. Det är smart ekonomiskt att se till att handläggningen går fort och att människor snabbt kan få sina beslut. Om de får asyl i Sverige kan de snabbt komma in i samhället och veta att det är i Sverige som de har rätt att stanna. Det underlättar integrationen för dessa människor i samhället. Tryggheten att få sitt beslut är viktig. Den är viktig för att till exempel kunna påbörja traumavård för tortyr som man har utsatts för. Om man inte vet om man kommer att bli kvar kan det till och med vara så att man inte får påbörja behandling därför att vården vill vara säker på att behandlingen kan avslutas. Det kan också vara så att själva otryggheten leder till att det är svårt att ta till sig den vård man behöver. Vi kan gå till oss själva - om det var vi som hade flytt till ett annat land och levde med osäkerheten om vi får stanna här eller inte. Det är klart att det påverkar motivationen att fördjupa sig i just det lilla språk i världen som svenska är. Faktum är att man inte ens får börja på svenska för invandrare förrän man har fått sitt beslut. Ju snabbare vi fattar beslut desto snabbare öppnas de dörrar som behövs för att människor ska kunna ta sig in i samhället. Det är också bra med snabba beslut för dem som får ett avslag för tiden här i ovisshet bör vara så kort som möjligt. Vi Miljöpartiet föreslår en rad åtgärder i vår följdmotion för att förbättra handläggningstiderna. Vi vill också ha en utredning om stärkt rättssäkerhet där kortare handläggningstider är en viktig del. Det finns många andra problem med rättssäkerheten i asylprocessen. Vi ser till exempel nu hur personer som har sökt asyl i Sverige och som har flytt från Afghanistan har fått nej i Sverige och sedan har flytt från Sverige till andra länder som har sagt att det är självklart att de ska få skydd på exakt samma grunder och med exakt samma bevisning. Något är helt enkelt problematiskt med säkerheten i Sverige. Vi har också haft rättsosäkra åldersbedömningar där människor helt plötsligt har fråntagits sina rättigheter som barn på ovetenskapliga metodiska grunder. Många frågor måste säkerställas till exempel bedömningen av konvertiter alltså personer som har lämnat en religion för en annan och bedömningen av hbtqi-personer i Migrationsverkets och domstolarnas handläggning. Detta är några av de frågor där vi i Miljöpartiet kräver att regeringen ska tillsätta en oberoende utredning. Det handlar ytterst om människors liv och rättsosäkra processer riskerar i värsta fall att leda till felaktiga beslut och till att personer utvisas till döden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till reservationen som vi i Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet.	5402
1602	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Det stämmer att detta inte är en debatt om asylrätten. Samtidigt påverkar antalet asylsökande migrationsdomstolarnas kapacitet så den gränsar till det. Fru talman! Jag kanske inte förklarade ordentligt så jag ska göra det en gång till. När man flyr från ett krig och söker skydd någonstans ska man söka asyl. Det stämmer men när man kommer till ett säkert land och inte längre befinner sig i någon fara och sedan åker vidare till låt oss säga Sverige har man ju andra motiv. Det har inte längre med asylrätten att göra. Jag kan inte förstå hur Annika Hirvonen kopplar ihop motivet att försöka söka sig till ett land där det finns goda ekonomiska förutsättningar med asylrätten för det är två helt olika saker. Sedan fru talman har jag en fråga. Tror inte Annika Hirvonen att en liberal migrationspolitik förr eller senare kommer att överbelasta migrationsdomstolarna eller leda till att notan blir för dyr för skattebetalarna?	948
1603	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Jag tror att Nima Gholam Ali Pour blandar ihop två olika saker. Jag tror att han blandar ihop asylrätten och det regelverk som finns inom EU när det gäller Dublinfall där en person som först har kommit till ett EU-land och sedan söker asyl i ett annat EU-land ska skickas tillbaka till det första EU-landet som personen befann sig i. Det är ett regelverk. Det är inte samma sak som asylrätten enligt Genèvekonventionen. Enligt det som EU har kommit överens om och som nu också diskuteras i migrationspakten är det i dag så att det första land som en person kommer till i EU är det land som ska pröva asylansökan. I vissa fall har Europadomstolen sagt att vissa länder inte är tillräckligt rättssäkra för att detta ska kunna tillämpas. Man stoppade till exempel under en tid Dublinöverföringar till Grekland på grund av att det grekiska asylsystemet inte fungerade över huvud taget. Men det är inte samma sak som asylrätten. Det är inte samma sak som att det skulle vara fel att en person som till exempel först flyr från Syrien och sedan kommer till Libanon därefter söker sig vidare till Europa. Det är två olika saker. Att påstå att asylrätten missbrukas av personer som gör så är helt enkelt inte sant. Sedan kan man från Sverigedemokraterna tycka att det ska vara olagligt att lämna Libanon och söka asyl någon annanstans. Miljöpartiet håller inte med. Men det är en åsikt och det handlar inte om att asylsökande bryter mot några regler eller missbrukar asylrätten.	1497
1604	Nima Gholam Ali Pour (SD)	SD	Fru talman! Annika Hirvonen refererade till vissa regelverk men det var inte det som jag pratade om. Jag pratade om sunt förnuft. Jag sa att om någon flyr från ett land och söker asyl i närmaste land och då befinner sig i säkerhet men sedan väljer ett land i Europa utifrån de ekonomiska förutsättningar som denna person kan få då handlar det inte om asylrätt. Då är denna person en ekonomisk migrant. Om Annika Hirvonen bortser från regelverket ett tag vad tycker hon personligen? Om man har ekonomiska motiv har det inte längre något med asyl att göra. Det måste Annika Hirvonen också hålla med om annars får hon förklara sig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål De personer som kan komma till ett säkert land och sedan reser vidare har ofta rätt mycket pengar med sig. Man kan inte resa genom Europa om man saknar pengar. Man måste ha tiotusentals kronor med sig för att kunna åka från Grekland vidare till Tyskland vidare till Danmark och vidare till Sverige. Alla dessa resor och hotellnätter kostar. Då handlar det om kapitalstarka personer som har planerat dessa resor. Detta är inte asylsökande. Det är renodlade ekonomiska migranter. Och någonstans måste också Annika Hirvonen skilja dessa personer från asylsökande som flyr för att de är rädda för att dö eller för att de är förföljda.	1389
1605	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Jag tycker personligen att det är rent ut sagt motbjudande att SD demoniserar flyktingar och skriver om asylskäl med ord som ekonomiska migranter. Jag förstår att Nima Gholam Ali Pour har tagit till sig mycket av denna retorik inom Sverigedemokraterna. Men blanda inte ihop asylrätten med Sverigedemokraternas världsbild.	336
1606	Magnus Resare (M)	M	Fru talman! Det är såklart väldigt allvarligt att vi ännu inte når målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Vi i Moderaterna har ärvt denna situation och vi har också för avsikt att så snart vi kan lösa den. För oss är det därför glädjande att det nu tillförs resurser redan 2023 för att förbättra läget i Sverige och för migrationsdomstolarna. Fru talman! Man ska också komma ihåg att långa handläggningstider är ett generellt problem i Sveriges domstolar. Det är inte någonting som bara förekommer vid migrationsdomstolarna. Vi tror inte heller att det är ett problem som man bara kan lösa genom någon form av quickfix genom att föra över en bunt pengar. Det är ett lite bredare problem än så. Det behöver utbildas nya domare. Det framgår också av Riksrevisionens rapport att det behövs nya lokaler och sådant tar naturligtvis tid. Så även om man har pengar är inte det allt. Det är också annat som tar tid som man måste ta hänsyn till. Fru talman! Det är också glädjande att läsa i rapporten att läget nu faktiskt börjar förbättras. Detta är sannolikt en effekt av att asylmottagandet har minskat de senaste åren vilket såklart i nästa led minskar trycket på migrationsdomstolarna. Jag tror också att en effekt kan vara att man under coronapandemin hade många förhandlingar som ställdes in i sista minuten vilket belastade domstolarna. Nu när domstolarna kan börja återgå till en mer ordinarie verksamhet och inte har så många inställda förhandlingar avhjälper det också situationen och minskar handläggningstiden för mål. Vi tror att detta kommer att ge effekt. Vi ser det redan nu och det framgår av rapporten. Det är inte långsökt att tro att den tidigare regeringens öppna-gränser-politik som bedrevs under rätt så många år egentligen kanske är hela skälet till att vi har den situation som vi har i dag vid just migrationsdomstolarna. Man har haft ett stort asylmottagande i Sverige och det är klart att om man har det ger det konsekvenser också i nästa led. Först är det Migrationsverket som får en hel del ärenden som de måste hantera. När Migrationsverket har tagit sig igenom dem hamnar de ibland hos migrationsdomstolarna och då kan det bli långa handläggningstider. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Med tanke på den totala kursändring som den nya regeringen gör i denna fråga inom migrationsområdet finns det enligt mig inga skäl att betvivla att trycket på migrationsdomstolarna kommer att fortsätta att minska ännu mer i nästa led. Det finns ett stöd för Tidöavtalet i Sveriges riksdag och det kommer att genomföras. Det tror jag kommer att ge effekt även i fråga om detta. Fru talman! Avslutningsvis vill jag också mana till en viss försiktighet från oss politiker när det handlar om att alltför mycket styra domstolarnas prioriteringsordning mellan olika mål i landet även om vi såklart ska ha åsikter om det. Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätterna. Om man ställer alltför skarpa krav på till exempel deadliner för en viss typ av mål som två partier nu gör riskerar man också att skapa en situation där kanske andra angelägna mål i förvaltningsrätten drabbas. Det kan handla om LVU LPT LVM eller om människor som har drabbats av ett kommunalt beslut på något sätt och vill pröva det i domstol. Därför är det enligt mig i alla fall ingen önskvärd konsekvens att vara för skarp i direktiven härifrån. Först måste vi få mer personal i domstolarna. Sedan kan vi nog se en effekt. Och vi ser som sagt redan en nedgång. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)	3649
1607	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Magnus Resare talar i sitt anförande om en öppna-gränser-politik. Men Sverige har ju inte haft öppna gränser i alla fall inte i modern tid. Möjligen någon gång förr på medeltiden vad vet jag. Jag tycker att det är problematiskt att framställa verkligheten på ett sätt som inte är korrekt både för de människor som lyssnar på detta och som kanske får intrycket att det är öppna gränser till Sverige och fattar beslut baserat på det och för att det vilseleder väljarna och medborgarna. Sverige har haft en reglerad migrationspolitik under väldigt lång tid. Det som vi och de flesta andra länder i världen har är asylrätt baserad på Genèvekonventionen alltså rätten att inte bli utvisad till förtryck och död. Fru talman! Utöver den kommentaren till anförandet vill jag också fråga Magnus Resare om Moderaterna som ju leder Sveriges regering kommer att tillsätta en oberoende utredning om rättssäkerheten i asylprocessen som kan titta på de olagligt långa handläggningstiderna som har drabbat asylsökande men också andra som har olika ärenden i bland annat migrationsmål. Utredningen kan även inkludera de rättsosäkra åldersbedömningarna och de otroligt problematiska bedömningar som gjorts av konvertiter och hbtqi-personer i asylprocessen.	1265
1608	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Den proposition vi nu ska debattera innehåller förslag som syftar till att stärka systemet med samordningsnummer. Vänsterpartiet har lämnat in en motion med fyra olika yrkanden. Det första handlar om regeringens förslag om att den automatiserade behandlingen av personuppgifter ska ske i folkbokföringsdatabasen. Ansiktsbild fingeravtryck och de biometriska uppgifter som tas fram ur dessa ska därför också behandlas i folkbokföringsdatabasen. När kontrollen har genomförts ska uppgifterna omedelbart förstöras. Regeringen gör därför bedömningen att fingeravtryck ansiktsbild och de biometriska uppgifter som har tagits fram i samband med identitetskontrollen inte medför något behov av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Men denna bedömning att sekretesskydd för biometriska uppgifter inte behövs möter kritik från flera av remissinstanserna. Bland annat anser kammarrätten i Stockholm att ett sekretesskydd för biometriska uppgifter bör övervägas. Det kan enligt kammarrätten inte uteslutas att biometriska uppgifter inte alltid förstörs omedelbart efter genomförd kontroll till exempel på grund av förbiseende. Uppgifterna kommer i sådana fall att förekomma i allmänna handlingar utan att sekretess gäller för dem. En sådan ordning riskerar att leda till att den enskilde lider men om handlingen där uppgiften finns begärs ut. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Vänsterpartiet delar remissinstansernas kritik avseende behovet av sekretesskydd vid hantering av biometriska uppgifter och föreslår därför tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet i en reservation att regeringen ska återkomma med förslag om ett sekretesskydd för biometriska uppgifter. Herr talman! Regeringen gör bedömningen att samordningsnummer inte bör tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan - detta trots att det var utredningens förslag. Utredningen föreslår att asylsökande efter begäran från Migrationsverket ska tilldelas samordningsnummer. Utredningen föreslår också att samordningsnummer ska få tilldelas asylsökande på begäran av Migrationsverket även om behovet av samordningsnummer inte finns i Migrationsverkets verksamhet. Nästan alla remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Att ge asylsökande samordningsnummer underlättar deras tillvaro i samhället - i kontakt med myndigheter vårdgivare och arbetsgivare med flera. Migrationsverket verkar nästan vara den enda remissinstans som är kritisk mot förslaget. Verket anser att nyttan med förslaget kommer att vara begränsad och att samordningsnummer i stället kan komma att ge en missvisande bild av personens anknytning till Sverige. Men att förklara betydelsen av och begränsningarna med samordningsnummer för den som tilldelas ett sådant borde ses som en självklar del av själva tilldelningen. Det är därför väldigt konstigt att riksdagens majoritet kommer att gå på en enda remissinstans linje i det här fallet i stället för på utredningens förslag. Att ge de asylsökande samordningsnummer skulle underlätta både för de asylsökande och för de aktörer som har kontakt med dem. Därför ställer vi oss bakom utredningens förslag om vilka som ska kunna få samordningsnummer. Herr talman! Utredningen föreslår att sekretess ska gälla i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till de personer som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande med flera men utskottet och regeringen gör bedömningen att det saknas behov av att införa stärkt sekretess i ärenden om tilldelning av samordningsnummer. Regeringen menar att det eftersom man inte går på utredningens linje inte finns något behov av att stärka sekretessen. Men eftersom Vänsterpartiet förespråkar - och yrkar bifall till - utredningens linje avseende samordningsnummer till asylsökande menar vi naturligtvis också att det behövs en stark sekretess. Herr talman! Vårt fjärde yrkande handlar om underrättelseskyldighet avseende personer med samordningsnummer. Här föreslår utskottet liksom regeringen att det ska införas en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om en person med samordningsnummer är oriktig eller ofullständig. Det är i grunden ett förslag som Vänsterpartiet inte invänder mot men det finns också med i förslaget att myndigheten inte behöver lämna någon underrättelse om särskilda skäl talar mot det. Remissinstanserna har flera synpunkter på förslaget. Man efterfrågar bland annat förtydliganden om vad särskilda skäl kan vara. Och flera remissinstanser bland annat Region Stockholm Sveriges Kommuner och Regioner och Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner lyfter risken att den utvidgade underrättelseskyldigheten försvårar enskildas kontakter med hälso- och sjukvården eftersom den kan påverka personers benägenhet att söka vård. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer Förslaget innebär också att mer ansvar läggs på enskilda handläggare på myndigheter vilka har olika kompetens i fråga om identitetsuppgifter. Det finns en risk att förtroendet för myndigheter kommer att minska och att det kommer att skapa en tydlig intressekonflikt mellan myndigheter och enskilda. Därför menar Vänsterpartiet i linje med de flesta remissinstanser att undantagsbestämmelsen bör preciseras på ett sådant sätt att det tydliggörs att kontakt med hälso- och sjukvården ska ingå i undantagen från underrättelseskyldigheten. Vi tycker att förslaget i stora delar är bra men just när det gäller asylsökande verkar många av förslagen mer ligga i linje med både den förra regeringens och den här regeringens strävan att minska mottagandet av flyktingar och att försvåra för asylsökande. Det har man bakat in i detta ärende. Jag står bakom samtliga Vänsterpartiets yrkanden men väljer att yrka bifall endast till reservation 2 som alltså gäller tilldelning av samordningsnummer.	5925
1609	Magnus Resare (M)	M	Fru talman! Då ska jag börja med att svara på det som gäller öppna gränser. Det var ju så att vi framför allt 2015 såg 150 000 personer komma till Sverige under ett år och det är klart att det blir en påfrestning på vårt system. Det gäller bland annat Migrationsverket som gjorde ett otroligt arbete och tog sig igenom 150 000 ärenden även om det tog tid. Som Annika Hirvonen var inne på förut fanns det de som fick sin sak prövad 2018 även om de kom hit 2015. Men det är klart att man inte bara kan ta in någon och låta den börja utreda asylärenden. Det tar ju tid även där. Den processen fick alltså ta tid. När man sedan hade arbetat igenom ärendena hamnade de givetvis hos migrationsdomstolarna och då blev det en påfrestning för den myndigheten. Detta har ju ingenting att göra med om man tycker att det är rätt eller fel med asyl. Det är självklart att vilket system som helst blir påfrestat om man är van vid kanske 20 000-30 000 ärenden per år och det helt plötsligt blir det femdubbla - det spelar ingen roll om det är migrationsdomstolarna eller någonting annat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Vad gäller en utredning tror jag att vi får återkomma i den frågan. Det är inget som jag kan ge svar på i dag i talarstolen.	1323
1610	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Det var ju inte någon speciell politik som bedrevs 2015 som inte hade bedrivits också 2014 eller 2013 under den tid som Moderaterna ledde Sveriges regering. Det som hände och som var den stora skillnaden var att fler människor flydde till Europa inte minst från Syrien och kriget där. Jag kan inte minnas - men Magnus Resare får gärna påminna mig - vilka förslag som Moderaterna drev då före 2015 som skulle ha förändrat detta. Min uppfattning är att det som verkligen hade gjort skillnad var om vi hade fått slut på kriget i Syrien eller förföljelsen av hazarer i Afghanistan eller möjligen sett till att al-Shabab kunde sluta terrorisera människor i Somalia. Det är åtgärder som garanterat skulle ha förhindrat att så många människor tvingades på flykt 2015.	779
1611	Magnus Resare (M)	M	Fru talman! Annika Hirvonen och jag är rörande överens om att det finns problem i världen. Nu handlar den här debatten om migrationsdomstolarnas handläggningstider. Man måste ju se att det kraftiga mottagande som vi hade under några år i mitten på 2010-talet såklart påverkade det systemet. Vi ser i den rapport som är föremål för debatten just nu att nivåerna är på väg ned och att det börjar bli en bättre situation. Då tycker jag väl att det är en god sak att låta se vad som sker nu och om det blir bättre. Vi kommer att lägga om migrationspolitiken i Sverige vilket förmodligen kommer att leda till ett lägre asylmottagande. Blir det ett lägre asylmottagande kommer vi också sannolikt att ha lägre belastning på migrationsdomstolarna. Vi kan väl börja med att se vart det här tar vägen innan vi börjar styra domstolarna alltför mycket. Det är också det vi föreslår när vi yrkar bifall till utskottets förslag.	919
1612	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Vi behandlar i dag regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport I väntan på dom - migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål . Det första som bör sägas i detta sammanhang är att läsningen av den nämnda rapporten utgör en mycket sorglig övning. I grunden handlar det om människor som kan komma att behöva vänta i flera år på att deras ärenden blir färdigbehandlade av migrationsdomstolarna. Det är både orimligt och omänskligt. Det står dessutom helt i konflikt med intentionerna i den reform som infördes 2006 vars deklarerade syfte var att skapa en rättssäker och skyndsam hantering av överklagandena i de asylrelaterade tillståndsmålen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Ett exempel på hur väntetiderna kan se ut är Migrationsdomstolen i Göteborg där det enligt Riksrevisionens rapport tar i genomsnitt 800 dagar innan en muntlig förhandling hålls - 800 dagar! Lite bättre är läget vid Migrationsdomstolen i Malmö där genomsnittet ligger på 400 dagar. I Stockholm och Luleå tar det i genomsnitt mellan 150 och 200 dagar. De genomsnittliga väntetiderna innan man får ett avgörande från respektive migrationsdomstol är givetvis längre än de ovan nämnda som gäller bara en etapp av denna så utdragna process. Fru talman! Denna trista verklighet rimmar mycket illa med det av regeringen fastställda målet för migrationsdomstolarna om att 90 procent av asylmålen ska avgöras inom fyra månader. Avståndet mellan dikt och verklighet är i detta fall så stort att den förra regeringen enligt Riksrevisionens rapport valde att omformulera detta mål och säga att det bör betraktas som en målbild snarare än ett krav". Här befinner vi oss fru talman i drömmarnas och utopiernas värld där det kreativa språkbruket är avsett att dölja ett uppenbart politiskt misslyckande. Det är sant att migrationskrisen 2015 med en stor ökning av överklagandena till migrationsdomstolarna från och med 2017 har spelat en väsentlig roll i uppkomsten av en så oacceptabel situation. Men som Riksrevisionens rapport med rätta påpekar var migrationsdomstolarnas måluppfyllelse långt ifrån tillfredsställande även före 2015. Påfrestningarna eller rent av lidandet för de personer som under flera år måste leva i detta plågsamma limbo kan inte nog betonas. Dessutom är de orimligt långa väntetiderna kostsamma för samhället. Och än viktigare: De kan bidra till att utgången av ärendet påverkas. Inför konstaterandet av dessa brister och problem inställer sig frågan om de föregående regeringarnas ansvar i sammanhanget. Riksrevisionens kritiska anmärkningar i detta avseende är värda att upprepas och understrykas. Riksrevisionen konstaterar ordagrant följande. För det första skriver man att "regeringen har brustit i att skapa förutsättningar för en långsiktigt stabil kompetensförsörjning vid migrationsdomstolarna." För det andra skriver man att "mot bakgrund av att endast Migrationsdomstolen i Stockholm har varit i närheten av att nå målet även före ökningen av antalet asylmål och då domstolarnas egna verksamhetsmål ofta kraftigt avviker från regeringens bedömer Riksrevisionen att målet inte kan anses samspela med tillgängliga resurser." Fru talman! Med tanke på dessa påpekanden är det glädjande att konstatera att den nya regeringen i budgetpropositionen har uppmärksammat migrationsdomstolarnas problematiska läge och föreslagit en ökning med 8 3 procent för 2023 i jämförelse med anslaget för 2022. Det beräknade anslaget för 2024 och 2025 ökar ännu mer och motsvarar en ökning på drygt 20 procent i förhållande till nivån 2022. Fru talman! Med dessa anmärkningar om de föregående regeringarnas sätt att hantera denna fråga anser jag att vi enligt utskottets förslag kan lägga regeringens skrivelse till handlingarna och samtidigt avslå yrkandena i följdmotionerna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.) "	4083
1613	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig om jag anser att någon form av prostitution ska vara grund för utvisning från Sverige och hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt. Jessica Rodén har även frågat mig om jag kommer att verka för att den utredning som nämns i Tidöavtalet inte ska komma till stånd. Låt mig börja med att slå fast att personer som befinner sig i prostitution i de flesta fall befinner sig i stor utsatthet. Personer i prostitution är också ofta utsatta för brott till exempel människohandel för sexuella ändamål. Detta är en del av bakgrunden till att Jämställdhetsmyndigheten har ett övergripande uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl prostitution som människohandel för alla ändamål. Likaså är det Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för att på nationell nivå samordna arbetet mot människohandel för alla ändamål utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer - även internationella aktörer - samt bistå myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling. Förbudet mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999. Sverige var då det första landet i världen som kriminaliserade köp men inte försäljning av sex. Förbudet mot köp av sexuella tjänster är ett viktigt verktyg i arbetet mot människohandel för sexuella ändamål. Det utgör också ett centralt led i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Den pågående utredningen om ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska bland annat lämna förslag på utformning och organisering av ett exitprogram. Den ska också bedöma hur Sverige lever upp till internationella åtaganden om identifiering skydd stöd och återvändande för offer för människohandel och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla arbetet. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag om hur vi kan stärka en mycket utsatt grupp. Utlänningsrättens möjligheter till tidsbegränsat uppehållstillstånd för brottsoffer under pågående brottsutredningar ska fortsätta att användas. Det är viktigt att varje brottsoffer ges en chans till upprättelse och får samhällets stöd oavsett om det gäller människohandel eller andra brott oavsett om brottsoffret försörjer sig genom prostitution eller på annat vis och oavsett om det rör kvinnor eller män. Av Tidöavtalet framgår att en utredning ska tillsättas som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. I punkten görs bland annat en uppräkning av vad som i förarbetena till äldre lagstiftning har räknats som bristande vandel. I dessa förarbeten nämns prostitution som ett exempel. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får en utredning utvisa. Jag kommer givetvis att verka för att Tidöavtalet fullt ut förverkligas. Denna punkt i avtalet syftar till att analysera förutsättningarna att återinföra en lagstiftning samt till att ta fram författningsförslag i den utsträckning det är möjligt. Av Tidöavtalet framgår också att den aktuella utredningen bland annat ska analysera de rättsliga möjligheterna utifrån svensk grundlag EU-rätten Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Regeringen avser att återkomma med kommittédirektiv där utredningens uppdrag utvecklas närmare. Jag kommer inte att föregripa beredningen av dessa direktiv.	3393
1614	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson statsrådet Johan Forssell statsrådet Niklas Wykman och statsrådet Paulina Brandberg. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.	493
1615	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Under de två gångna mandatperioderna har vi socialdemokrater bäddat för en starkare och bättre fungerande arbetsmarknad. Facit vid valet i september vittnar bland annat om den högsta sysselsättningsgraden på 30 år - som också är i det absoluta toppskiktet i EU - samt fantastiskt nog en lägre arbetslöshet än när vi gick in i pandemin. Detta beror till stor del på att vi har bedrivit en klok och aktiv arbetsmarknadspolitik med en bred uppsättning av åtgärder anpassade efter den arbetslöses behov i kombination med tydligare krav på vad som förväntas från den enskilde. Mot bakgrund av detta vill jag fråga Johan Pehrson: Varför skär regeringen och Sverigedemokraterna ned den aktiva individanpassade arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur?	808
1616	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är viktigt att ha höga ambitioner när det gäller att hjälpa människor som är i en mycket smärtsam arbetslöshet. Det är korrekt att Sverige sedan många år har en hög nivå på sysselsättningen jämfört med många andra länder i världen och Europa. Vi är många både män och kvinnor kan man väl säga att det handlar om som går till jobbet och får den egenmakt som är så central. Men det är tyvärr 534 000 inskrivna vid Arbetsförmedlingen. De möter mängder av olika åtgärder. Den neddragning som nu korrekt sker handlar om pengar som inte har kommit till användning. Vår bedömning är att det finns goda möjligheter att möta en eventuellt stark lågkonjunktur när de rejäla satsningarna på garantier och program och - snart hoppas jag - de tillkommande etableringsjobben är på plats.	801
1617	Teresa Carvalho (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Vi verkar glädjande nog vara överens om att arbetslösheten är för hög och att långtidsarbetslösheten måste ned. Men det verkar vara ett magiskt trollspö som Johan Pehrson har när en fjärdedels borttrollade resurser till arbetsmarknadsinsatserna ska förvandlas till både mer och bättre stöd för fler. Om nu inte arbetsmarknadsutbildningarna ska röras som vi har hört regeringen säga tidigare vilka insatser är det då Johan Pehrson tänker ta bort?	511
1618	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! De regleringsbrev som nu har funnits från den tidigare regeringen har inneburit att miljardbelopp som inte har använts har skickats tillbaka. Det är den intäkten vi har nu. Vår bedömning är att Arbetsförmedlingen är väl rustad genom de reformer som nu har kommit på plats den sista i dag den 1 december. Dessa gör att man har ett helt annat utrymme för att kunna jobba i lugn och ro med de viktiga garantier och program som finns i Arbetsförmedlingen. Och snart kommer det att kompletteras hoppas jag med etableringsjobben som är en viktig ny språngbräda för att man ska slippa smärtan med arbetslöshet.	626
1619	Rasmus Giertz (SD)	SD	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Forssell. Regeringens ambition för biståndet innebär ett paradigmskifte som styr bort från enprocentsmålet vilket innebär en nödvändig och historisk reformering av en förlegad politik. Den svenska biståndspolitiken har saknat uppföljning av målen och transparens. Vi i Sverigedemokraterna menar att det har funnits stora behov av analys. Inom ramen för Tidöavtalet är Sverige fortsatt världsledande inom biståndsgivande. Då är det väldigt viktigt att Sveriges skattebetalare är medvetna om att dessa pyramidala belopp gör rejäl skillnad. Att koppla internationell handel närmare biståndet ser vi som nödvändigt för att lyfta fattiga länder in i världshandeln. Sverige har tidigare bidragit till projekt i bland annat länder som Sri Lanka och Vietnam för att stötta storskalig industri och elproduktion. Storskalig och stabil elproduktion är centralt för att länder ska lyfta sig ur fattigdom. Är detta något som regeringen fortsatt är beredd att stödja?	1007
1620	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag kan bara instämma i vikten av att svenska skattebetalare alltid upplever att de får valuta för de pengar som de väljer att lägga på bistånd. Det kommer nästa år att vara 56 miljarder kronor vilket är en mycket stor summa pengar. Regeringens uttalade ambition - det har framgått i både Tidöavtalet och regeringsförklaringen - är att öka effektiviteten och även kvaliteten i biståndet. En viktig del i det är precis som nämns här att på ett helt annat sätt än tidigare lägga ihop handel och bistånd. De sakerna står inte emot varandra på något sätt herr talman. De är tvärtom olika sidor av samma mynt. Båda behövs. Det handlar inte minst om den viktiga handelsaspekten inte bara för att bekämpa fattigdomen i världen för det kan man göra med bistånd utan för att ge en väg till välstånd. Detta är denna regerings ambition och vi kommer framöver att uttrycka det än tydligare i bland annat olika regleringsbrev.	972
1621	Rasmus Giertz (SD)	SD	Herr talman! Tack ministern för svaret! Min följdfråga är då: Hur ser ministern på att minska antalet mottagarländer när det gäller svenskt bistånd till förmån för ett större och mer effektivt bistånd i färre länder genom till exempel storskaliga projekt inom industri och elproduktion? Kan vi genom färre men större projekt få ut mer av det svenska biståndet?	365
1622	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Just antalet samarbetsländer är en fråga som vi kommer att få återkomma till. Det styrs framför allt genom olika strategier som vi just nu arbetar med och som vi kommer att återkomma till i regleringsbrevet. Men jag kan påpeka en sak: Det faktum att vi nu har ett krig i Europa kommer under överskådlig tid att få en väldigt stor inverkan på det svenska biståndet. Jag skulle inte bli förvånad om Ukraina nästa år kommer att vara den största bilaterala mottagaren av svenskt bistånd och det kommer såklart att få följder på en lång rad olika områden.	567
1623	Ciczie Weidby (V)	V	Herr talman! Sveriges ekonomi befinner sig nu i ett ganska allvarligt läge. Varslen ökar och antalet nyinkomna jobb hos Arbetsförmedlingen minskar. I en intervju i Agenda säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson att vi är väl rustade inför den kommande lågkonjunkturen. Han lyfter bland annat den reformerade Arbetsförmedlingen den något förbättrade akassan och omställningsstudiestödet. Men han nämner inte ett ord om en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är heller inte något som går att finna i slottsavtalet. Jag vet att Johan Pehrson alldeles nyss fick frågan om vad han tänker göra för att få människor i jobb och hur man ska möta den arbetslöshet som vi har för att de också ska kunna få ett jobb när konjunkturen växer. Jag ställer frågan igen: Vad tänker Johan Pehrson göra för att ha en aktiv arbetsmarknadspolitik?	833
1624	Jessica Rodén (S)	S	Fru talman! Jag riktar ett stort tack till statsrådet Paulina Brandberg för svaret. Vi lever i ett samhälle som blir alltmer sexualiserat och digitaliserat. Porren har normaliserats och den är dessutom extremt lättåtkomlig för unga i dag - ja för alla. Prostitutionen har på grund av den tekniska utvecklingen men också på grund av pandemin fått ett enormt digitalt genomslag. Ett av de vanligaste missförstånden med sexhandel är att det skulle finnas bra respektive dålig sexhandel och prostitution där bra prostitution definieras som frivillig sex mot betalning medan dålig prostitution definieras som att det finns tvång med i bilden. Den tanken är förrädisk och håller inte i praktiken. Det går inte att sära på människohandel och prostitution. Det gläder mig att statsrådet lyfter fram Jämställdhetsmyndighetens viktiga arbete och uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl prostitution som människohandel för alla ändamål. Däremot blir jag mycket bekymrad över statsrådets formuleringar i svaret på min interpellation fru talman. I sitt svar säger statsrådet att personer som befinner sig i prostitution i de flesta fall" befinner sig i utsatthet och att personer i prostitution "ofta" är utsatta för brott "till exempel människohandel för sexuella ändamål". Låt det sjunka in - "i de flesta fall" och "ofta" utsatta för brott! Nej prostitution är en modern typ av slavhandel. Hundratals kvinnor slussas in i och ut ur Sverige i ett enda syfte: att säljas till män. Personer som befinner sig i prostitution utsätts alltid för brott. Det är inte kvinnorna och barnen som utnyttjas som uppvisar bristande vandel; de är brottsoffer. Med anledning av detta fru talman vill jag fråga statsrådet: Tycker inte statsrådet att det är kränkande mot dessa brottsoffer att man i Tidöavtalet skriver att prostitution är ett exempel på vandel? (Applåder) "	1902
1625	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Det är klart att många av de 534 000 människor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har varit borta väldigt länge från arbetsmarknaden. Vi inventerar nu möjligheterna att göra stora omtag. Man ärver ju inte bara den svåra situationen en lågkonjunktur och ett väldigt högt ränteläge som gör det otroligt svårt att manövrera för att klara den långsiktiga ekonomiska situationen i Sverige. Låt mig peka på de förstärkningar som vi gör på yrkesvuxenutbildning och på att få fler i praktiktjänster. Vi förstärker nystartsjobben och ser till att det finns ett rejält extra stöd beroende på hur lång tid som man har varit borta från arbetsmarknaden. Detta görs tillsammans med hela den övriga paletten. Slutligen vill jag också lägga till vikten av att vi lyssnar på de branscher där det saknas människor. Det saknas i dag lokförare och så vidare. Jag återkommer herr talman.	932
1626	Ciczie Weidby (V)	V	Herr talman! Jag hoppas verkligen att vi har anledning att återkomma till det och att arbetsmarknadsministern faktiskt kan prata mer om arbetsmarknadspolitik och inte bara om sin relation till Sverigedemokraterna. Faktum är att vi står inför en lågkonjunktur då vi måste möta detta och se till att människor kommer i jobb på ett bra sätt och att vi har en bra politik för det.	379
1627	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag ser mycket fram emot att prata med hela riksdagen om detta. Det är klart att det är någonting som är lite udda i Sverige när det är 534 000 människor inskrivna på Arbetsförmedlingen samtidigt som vi saknar bussförare vi saknar lokförare vi saknar många människor i vården vi saknar människor i skolan och vi saknar poliser. Vi saknar till och med Jas-piloter. Men jag vill understryka att det är ganska svårt att tänka sig att de ska komma direkt från en arbetsmarknadsutbildning. Vi behöver göra så mycket mer för att matcha bättre. Det är också därför som vi står bakom den förändring som vi har gjort av Arbetsförmedlingen för att få mer kraft i hjälpen att minska smärtan i arbetslöshet.	714
1628	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är den eviga pandemin. Det är ett strukturellt problem som framför allt orsakar ett enormt lidande för brottsoffren men som också slukar stora samhällsresurser. Skyddade boenden för de drabbade kvinnorna och barnen behövs i våra kommuner. Finansieringen av dem är alltid en fråga som är aktuell särskilt så här i budgettider. Men en fråga handlar också om hur dessa boenden ska organiseras. Enligt en lagrådsremiss föreslår regeringen att skyddade boenden ska regleras och bli en placeringsform i socialtjänsten vilket är bra. Det gör att hanteringen blir jämlik över landet och att medföljande barn omfattas av ett eget beslut. Regleringen innebär också att kvalitetskrav ställs vilket underlättar för kommuner då privata aktörer också driver skyddade boenden. Planen är att detta ska införas i juli nästa år. Min fråga till jämställdhetsministern är: Kommer planen att fullföljas och framför allt är finansieringen av kommunernas nya uppdrag säkerställd?	1008
1629	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Det stämmer att mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi som vi måste ta krafttag mot på ett sätt som vi inte har gjort tidigare. Jag har i min tidigare roll som åklagare noterat att det finns väldigt stora geografiska skillnader i vårt land när det gäller vilket skydd som man kan få om man som våldsutsatt kvinna söker skydd - söker sig till en kvinnojour eller ett skyddat boende - för att kunna leva tryggt. Detta är givetvis helt oacceptabelt. Det ska vara på samma nivå i hela landet. Oavsett var i landet man bor ska man ha rätt till skydd. Detta är absolut en viktig fråga som denna regering kommer att följa upp. Hur säkerställer vi att detta skydd blir på en hög nivå i hela landet? Exakt hur denna utredning kommer att utfalla kommer vi att få återkomma till. Men ambitionsnivån är solklar.	871
1630	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Jag är glad för svaret. Men jag flaggar för ett problem här eftersom SKR har helt andra siffror än regeringen för implementeringen av denna lag. Det är lite svårt att utläsa av regeringens budget. Men det är klart att det kostar pengar med ny lagstiftning och implementering av den i form av administration och föreskrifter om kvalitetskrav tillståndsplikt och så vidare. Låt mig vara tydlig. Detta är en jätteviktig reform och en bra reform. Och den får inte stupa på att man slirar på finansieringen. Min fråga är: Tillämpas finansieringsprincipen fullt ut det vill säga nya ålägganden till kommuner och medföljande finansiering?	655
1631	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Herr talman! Vi kommer att säkerställa att skyddade boenden kommer att fungera för kvinnor i hela Sverige. Det finns alltid olika sätt att hantera frågor på. Vi kommer att få återkomma till exakt hur detta ska genomföras. Men att problematiken finns ser denna regering och vi kommer att agera utifrån det.	309
1632	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! Kvinnor dör i barnsäng efter att inte ha fått rätt hjälp barn mobbas för sin hudfärg i skolan och kvinnor trakasseras på stan tills de drar sig för att gå ut. Ja den strukturella rasismen i Sverige är ett hot mot demokratin och i värsta fall dödar den. Under lång tid har vi hört vittnesmål om rasistiska trakasserier och om hur människor felbehandlas i vården på grund av fördomar. För att komma åt den strukturella rasismen måste kunskapen om den systematiseras. Att Sverige numera är ett av världens mest jämställda länder är tack vare könsuppdelade data. Avsaknaden av statistik kopplad till rasism har kritiserats från både EU och FN. Min fråga är: Kommer regeringen att lyssna på FN:s kritik och införa jämlikhetsdata?	752
1633	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Vi lyssnar alltid på dessa argument. Jag hade nyligen besök av Diskrimineringsombudsmannen. Vi diskuterade hur vi kan ta ytterligare steg för att se till att vi förvisar rasismens fula tryne dit den hör hemma. Jag har också nyligen träffat representanter för den nystartade verksamheten Institutet för mänskliga rättigheter. Det är någonting som vi har saknat i Sverige men som nu kommer på plats med uppemot ett femtiotal anställda. När de kommer igång vill jag gärna se vad de vill ha för verktyg och vilken lagstiftning som de vill att regeringen ska ta fram och som riksdagen kan anta med finansiering. Det handlar också om vad de myndigheter som driver verksamheten saknar. Låt mig därför få återkomma i frågan när denna verksamhet är igång och när jag har pratat med dem ordentligt.	810
1634	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! Frågan om jämlikhetsdata utreddes av Diskrimineringsombudsmannen redan 2012. Slutsatsen var att jämlikhetsdata både kan och bör införas i Sverige. Miljöpartiet vill därför att insamling av jämlikhetsdata ska utredas och införas eftersom det är helt oacceptabelt att barn möter rasism i skolan och att kvinnor dör i förlossningsvården till följd av rasism.	372
1635	Denis Begic (S)	S	Fru talman! Varmt grattis till ministerposten statsrådet! Jag är glad över att en åklagare som har erfarenhet av människohandel är just jämställdhetsminister. Jag tror också att jämställdhetsministern har mycket större erfarenhet av dessa frågor än de flesta av oss i den här kammaren. Men jag vill delta i den här debatten eftersom det kan uppfattas som om den bara handlar om kvinnofrågor när det är en mycket större fråga som inte bara rör kvinnor. Det är en samhällsproblematisk fråga. Jämställdhetsministerns kollega Maria Malmer Stenergard sa i en intervju med SVT att om man kommer till Sverige och gör allt man kan för att integreras - följer lagar normer och värderingar - ska man inte vara orolig. Låt mig berätta om en flicka - vi kan kalla henne Sara - som blev kidnappad av män när hon var 15 år. Hon såldes och våldtogs flera gånger. Sedan såldes hon igen - och igen - för en 15-årig flicka inbringar som jämställdhetsministern vet väldigt mycket pengar till dessa satans människohandlare. Till slut när Sara hade sålts kanske fem gånger hamnade hon i en lägenhet på Östermalm i Sverige. Där våldtogs misshandlades och utnyttjades hon kanske tio gånger om dagen av svenska män. En dag efter tio år när Sara kanske är 25 år lyckas hon fly och hamnar hos en svensk polis. Då får hon reda på att hon bor i Sverige och ska utvisas. Hennes brott är att hon har blivit kidnappad av män och utnyttjad på det mest avskyvärda sätt återigen av män. Om hon inte lyckats fly hade hon hamnat på en ännu svartare marknad där man säljer människodelar och kanske gått mot en säker död. Var i den svenska lagen står det att Sara gjort sig skyldig till bristande vandel? Det är min skyldighet att hjälpa Sara och alla kvinnor som hamnar hos dessa kriminella män. Jag måste ta kvinnorna i försvar och säga till ministern att hjälpa dem och vara mer mänsklig när det gäller deras situation. Ge dem åtminstone andrum i Sverige! Det är inte Sara som ska straffas utan helt andra personer. Enligt osäkra källor finns det i dag 200-250 kvinnor som prostituerar sig i Sverige. De flesta är utländska kvinnor. Det finns förstås även svenska tjejer som hamnar där. De hotas inte av utvisning men de hotas av att det svenska samhället inte tar hand om dem. Det får vi ta en annan interpellationsdebatt om. Det är alltså inte tusentals kvinnor som vi ska ta hand om här utan de är väldigt få. Sverige som är ett av de rikaste länderna i världen har råd att ta hand om de här människorna och ge dem andrum. Därför vill jag uppmana ministern att ta kontakt med till exempel Talita och lyssna på vad de säger och att ta kontakt med de poliser som har jobbat med de här frågorna och lyssna på vad de säger. Dessa kvinnor är inte kriminella. Låt inte SD:s människosyn färga av sig på er liberaler! Fru talman! Jag måste ge kredd till jämställdhetsministern som sa i en DN-intervju om jag minns rätt att det här inte ska vara grund för utvisning. Men hon nämnde inte med ett enda ord att dessa kvinnor inte är kriminella. Min konkreta fråga blir alltså: Anser jämställdhetsministern att dessa kvinnor är kriminella och bör de i så fall utvisas ur Sverige? (Applåder)	3178
1636	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Detta håller jag absolut med Annika Hirvonen om. Det är helt självklart att det är oacceptabelt. Jag ser hur man jobbar hos Diskrimineringsombudsmannen och hur man tittar på och driver olika fall. Man gör det inte för att säga vad som är oacceptabelt vad som förekommer och vad som är dåligt utan man går in på område efter område och försöker strategiskt rätta till det som gör att människor far illa. Det handlar om människor vars mänskliga rättigheter som de är inskrivna i den svenska grundlagen helt enkelt blir kränkta. Jag vill återkomma när jag har fördjupat våra diskussioner på Arbetsmarknadsdepartementet. Då får vi se om det är en ny utredning eller den existerande som man i så fall ska vrida och vända på. Låt mig därför återkomma.	769
1637	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Bidrag är till för behövande inte för bedragare. Därför är det ett samhällsproblem att 20 miljarder skattekronor varje år försvinner från tryggheten välfärden och ytterst hårt arbetande människors plånböcker för att i stället gå till fusk och felaktigheter. I går kom en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som tittar på felaktiga utbetalningar i just arbetslöshetsförsäkringen. De konstaterade att det under tidigare år felaktigt har betalats ut 600 miljoner kronor. Det vanligaste skälet är fel från den sökande därefter fel från Arbetsförmedlingen och slutligen fel från a-kassorna. Min fråga till statsrådet är: Vad planerar regeringen för åtgärder för att få stopp på läckaget av skattepengar till bedragare?	758
1638	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det här är en viktig och helt central fråga. Sveriges samhällsbärare ställer ofta upp på relativt höga skatter som går till rätt saker - skatter som går till att finansiera den a-kassa man tjänar in och skaffar sig rätt till en sjukförsäkring eller andra system som är till för att hålla ihop Sverige. Samhällsbärare blir dock i regel rätt ilskna när skattepengar systematiskt används på ett felaktigt sätt och väldigt lite händer. Våra åtgärder för att komma till rätta med detta handlar nu om att försöka att hyvla ned de sekretesströsklar som finns mellan olika myndigheter. Vi jobbar med att ge ett förstärkt uppdrag i mitt fall till just Arbetsförmedlingen för att de ska intensifiera detta. Rätt a-kasseersättning ska gå till rätt person inte till någon som inte ska ha den. Detta gäller även andra ersättningar och inte minst garantier och program inom Arbetsförmedlingen som också kan missbrukas. Till 2024 är vi på gång att sjösätta det som vi kallar en utbetalningsmyndighet för att hålla ännu bättre koll på pengarna. Rätt ska vara rätt!	1069
1639	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Tack statsrådet för svaret! Statsrådet berörde själv Arbetsförmedlingen. Redan 2019 konstaterade IAF att Arbetsförmedlingen i åtta av tio fall där en nyanländ inte följer sin etableringsplan avstår från att vidta sanktioner. Det är i förlängningen ett hot mot effekten av exempelvis etableringsreformen. Vilka åtgärder ser statsrådet att vi skulle kunna vidta just för att se till att Arbetsförmedlingen tar fusk och felaktigheter på större allvar?	467
1640	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det gör vi i regleringsbrevet i den nya förordningen för Arbetsförmedlingen som nu kommer på plats faktiskt i dag. Det är viktigt. Det är också centralt att fundera på hur kontrollen sker på plats alltså vilket förarbete som görs innan människor kommer ut på olika former av praktik som vi tycker ska vara väldigt arbetsplatsnära. Är det här en bra arbetsplats? Är det här okej? Vi genomför också förstärkningar för att stötta andra aktörer i att kunna göra kontroller tidigt och tydligt för att ingen ska utnyttjas men även så att personer själva inte gör något fel.	586
1641	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Herr talman! Även min fråga går till statsrådet Johan Pehrson. Arbetslösheten ligger på ungefär 7 procent varav 35 procent är långtidsarbetslöshet och 21 procent är ungdomar. Sverige ligger på sjunde sämsta plats i Europa. Den föregående regeringen behagade lägga tolv propositioner på fyra år varav flera handlade om EU. Samtidigt har vi företag som helt enkelt har svårt att hitta folk. Vi har hög arbetslöshet vi har svårt att hitta folk och den föregående regeringen gjorde inte så jättemycket. Då uppstår givetvis min fråga: Hur ämnar statsrådet jobba med detta framgent?	587
1642	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är ett fantastiskt viktigt uppdrag som jag har i min roll som arbetsmarknadsminister. Det handlar om att både rusta och matcha människor till ett jobb människor som kanske under väldigt lång tid har befunnit sig i ett ganska besvärligt utanförskap där smärtan har blivit ett ok som blir svårt att bära och som påverkar hela familjer. Sanningen är den att vi har områden i Sverige där många människor är utsatta för samma smärta vilket kan leda till andra sociala problem i form av utanförskap. Vårt mål är att jobba brett och se till att många olika aktörer inte minst ideella sådana medverkar till att i olika program och åtgärder försöka att steg för steg flytta en människa in i egenmakten bort från den smärtsamma arbetslösheten och det utanförskap som det innebär att vara arbetslös väldigt länge.	827
1643	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Herr talman! Tack för den sista delen av svaret! Under hösten har jag tagit mig tid att göra en del studiebesök. Som gammal kommunpolitiker är man ju lite nyfiken och jag har varit i Norrköping och sett hur de samverkar i en egen nämndstruktur när det gäller de här frågorna. Jag har även varit i Örebro vid två tillfällen och även där har man en stark samverkan på den kommunala nivån. Min grundinställning är väl att riksdagen har sitt regeringen sitt och kommunerna sitt. Det som också är spännande i Örebro är att civilsamhället hjälper till och har bra verksamhet. Frågan är hur statsrådet nu kommer att jobba för att vi ska få denna samverkan att fungera.	667
1644	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Många av de satsningar som har funnits på plats sedan den stora katastrofen när många människor tvingades att fly inte minst från Syrien och sedan kom till vårt land håller man nu på och anpassar till en ny situation. Vi står som bekant inför en mycket smalare migration något som har debatterats här i kammaren i andra sammanhang. Det är många som måste hjälpa till för även om det är enkelt sagt är detta komplicerat och jag har hört många från i stort sett alla partier här i kammaren säga att alla vuxna som kan jobba också ska jobba.	561
1645	Anna Starbrink (L)	L	Herr talman! I dag är det Världsaidsdagen. Det har gått 40 år sedan de första fallen konstaterades men aids är fortfarande en dödlig sjukdom. Ojämlikhet stigma och diskriminering går hand i hand med smittspridningen. Varannan minut smittas en ung kvinna av hiv. Under 2021 smittades en och en halv miljon människor - en miljon fler än det gemensamma globala delmålet som vi skulle sträva mot. Man kan bli besviken och känna hopplöshet men det finns verkligen stort hopp. Det finns länder där hbt-personers rättigheter stärks och det finns länder där flickors och kvinnors rättigheter också stärks. Sverige har en stark tradition av att vara pådrivande i den globala kampen för mänskliga rättigheter. Min fråga går till biståndsminister Johan Forssell. Hur vill regeringen fortsätta det viktiga arbetet för att motverka hiv och bidra till att målet om en aidsfri generation kan uppnås?	893
1646	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag delar föregående talares uppfattning att det är väldigt viktigt att se till utsatta kvinnors och brottsoffers situation. Jag har suttit i rättssalar i Sverige och känt en enorm frustration och en skam över den brist på brottsofferperspektiv som funnits i det svenska rättssystemet. Svenska kvinnor som blivit våldtagna eller slagna har kunnat möta sina förövare på gatan strax därefter. Förövare har släppts ut på gatan efter korta fängelsestraff och kunnat begå nya övergrepp som inte hade behövt ske. Den här regeringen kommer att stå på utsatta brottsoffers sida på en helt annan nivå än vad tidigare regering har gjort men jag tycker att det är väldigt välkommet att det här perspektivet nu lyfts fram så tydligt av Socialdemokraterna. I Tidöavtalet har vi flera punkter som syftar till att stärka brottsoffers situation. Det blir skärpta straff för vålds- och sexualbrott och livstidsstraff ska till och med kunna övervägas för de allvarligaste brotten. Vi kommer att utöka möjligheterna till kontaktförbud och vistelseförbud. Det blir häktningar i fler fall och ökat stöd och information till brottsoffer och potentiella brottsoffer. Det kommer att tas större hänsyn till brottsoffer vid beslut om permissioner och införas skärpta villkor för villkorlig frigivning. Detta är jätteviktiga åtgärder för att få ett mycket bättre brottsofferperspektiv i vår politik. Jag vill vara väldigt tydlig och säga om den här punkten i Tidöavtalet att det inte finns någon som helst avsikt från regeringens sida att utvisa människor på grund av att de försatts i utsatthet. Det är inte det som ska utgöra grund för utvisning. Som jag sa i mitt inledande svar syftar den här klausulen i Tidöavtalet till att titta på en tidigare lagstiftning som funnits i Sverige och se i vilken mån den ska återinföras. Exakt hur det kommer att se ut får utredningen ta fram. Slutligen vill jag bara bemöta det som Jessica Rodén sa. Hon reagerade på att det står i mitt svar att de här kvinnorna ofta" är utsatta för brott. Enligt vår definition av sexköp är de som man köper sex av nämligen inte brottsoffer. De har inte brottsofferstatus enligt den lagstiftning vi har i dag. Om man däremot är utsatt för människohandel eller grova kopplerier har man brottsofferstatus enligt de definitioner vi har i svensk lagstiftning i dag. Annars har man status som vittne. I svaret är det formulerat så att de ofta befinner sig i "stor utsatthet". Jessica Rodén sa att de ofta befinner sig i "utsatthet". Jag menar att de alltid befinner sig i utsatthet men ibland är den extra stor - till exempel när det är fråga om människohandel. Därför är det beskrivet på det sättet. Slutligen apropå Denis Begics uppmaning att kontakta Talita och poliser som jobbar med prostitution kan jag också vara tydlig med att jag har haft kontakt med både Talita och poliser som jobbar med prostitution på polisens människohandelssektion flera gånger i veckan under flera år. Jag har fått med mig det perspektivet i alla delar. "	3007
1647	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Tack så mycket Anna Starbrink för frågeställningen! Precis som jag har sagt här tidigare kommer svensk biståndspolitik att fortsätta att vara generös. Den kommer att koncentreras till ett antal strategier och vi kommer på ett helt annat sätt att sätta kvalitet och effektivitet i fokus snarare än ett mål för just hur mycket pengar som ska betalas ut. En av hörnstenarna kommer att vara arbetet för global hälsa. Det kommer vi att få anledning att återkomma till inte minst inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen där vi också väntar oss viktiga slutsatser på EU-nivå. Vi kommer också i våra regleringsbrev inom bara några veckor att presentera mer kopplat till olika tematiska prioriteringar och i förlängningen också vilka organisationer vi ska samarbeta med och på vilket sätt. Man kan konstatera att Sverige under lång tid vilket är bekant för frågeställarna har gett ett väldigt generöst bistånd till organisationer på flera olika nivåer. Jag ser framför mig att vi kommer att fortsätta med det framöver.	1057
1648	Anna Starbrink (L)	L	Herr talman! Tack ministern för svaret! Jag tänker att civilsamhället både i Sverige och i andra länder är en viktig resurs i det här arbetet liksom en samverkan däremellan. Statsrådet nämnde också vikten av att arbeta med hälsa. Därför vill jag fråga om han skulle kunna utveckla något mer när det gäller Sveriges möjligheter att bidra till en förbättrad hälsa just kopplat till hiv. Det finns inget botemedel eller vaccin men det finns både bromsmediciner och förebyggande läkemedel så kallade Prep.	510
1649	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Precis som jag sa kommer vi i närtid att presentera våra regleringsbrev. Där kommer det att klarna lite mer exakt vilka organisationer vi kommer att samarbeta med och på vilket sätt. Flera av strategierna löper under flera år. Unaids startade för några år sedan och löper några år till och där kan man få viss vägledning. Vi har under flera års tid gett ett omfattande ekonomiskt stöd bland annat till dem.	429
1650	Adnan Dibrani (S)	S	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman men innan jag ställer min fråga vill jag gratulera till det nya uppdraget. Herr talman! Vallöfte efter vallöfte sviks av regeringen och Sverigedemokraterna. Det är dessutom frågor som är viktiga för gemene man och familjers planer i viktiga plånboksfrågor. Vi pratar om ISK-beskattning som i princip skulle tas bort. Den blir nu dubbelt så hög. Vi pratar elstöd som skulle komma på plats den 1 november men nu i bästa fall kommer på plats i februari/mars. Vi pratar drivmedelspriser med 4 6- och 10-kronorssänkningar som blev de berömda 14 örena. En ännu viktigare fråga för många i dessa räntetider är amorteringskravet. Vi vet fortfarande inte om det ska ges ett stöd eller när. Nuvarande finansminister sa att hon skulle peka med hela handen men det har fortfarande inte skett någonting där. När kommer ett stöd?	884
1651	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Som angavs i samband med att budgetpropositionen lades fram befinner sig Sverige i ett svårt ekonomiskt läge. Det gör vi tillsammans med många andra. Det är krig och prisrusningar. Finansinspektionen har i sin stabilitetsrapport - och det har även Riksbanken gjort - beskrivit de problem som kan finnas för hushållens och företagens motståndskraft mot höjda räntor. Samtidigt pressas hushållens ekonomi av inflationen och vi har tidigare i dag diskuterat arbetslösheten. Om man ska vända en negativ utveckling som har rått under lång tid måste vissa fundamenta vara i god ordning. Elisabeth Svantesson har varit tydlig med att man inte ska störa inflationsbekämpningen med finanspolitiken. Vi har vidare tydligt sagt att vi ska återkomma om amorteringskravet. Och jag har haft mitt första möte med Finansinspektionen.	861
1652	Carita Boulwén (SD)	SD	Herr talman! Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem som får allt starkare fäste i vårt samhälle. Kvinnor män och barn drabbas men särskilt kvinnor är extra utsatta. Sverigedemokraterna ser därför positivt på att regeringen i sitt pressmeddelande i förra veckan meddelade att man kommer att påbörja arbetet med ett åtgärdsprogram för att motverka våld mot kvinnor. Det har vi också hört i debatten tidigare i dag. En viktig del i arbetet med att skydda de kvinnor som flyr är att säkerställa att de faktiskt har någonstans att fly till. De kvinnojourer och skyddade boenden som finns gör ett otroligt viktigt arbete ute i landet. I en del kommuner drivs de i kommunal regi men i många fall drivs de av ideella organisationer. Det är därför viktigt att säkerställa att de håller god kvalitet. Sverigedemokraterna menar därför att en nationell certifiering är av särskild vikt för att säkerställa att alla jourer och boenden håller god kvalitet med rätt kompetens för att utsatta ska få den hjälp de förtjänar. Med anledning av detta vill jag fråga jämställdhetsminister Paulina Brandberg om hon avser att arbeta för att stärka de kommunala såväl som de ideella jourerna och skyddade boendena i Sverige.	1223
1653	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Återigen är jag glad för att denna fråga uppmärksammas. Det är en otroligt viktig fråga. För att man ska ha möjlighet att lämna en destruktiv relation eller en våldsam relation är det viktigt att man känner sig trygg. Precis som det har påpekats höll jag och Gunnar Strömmer en pressträff i förra veckan där vi meddelade att vi kommer att påbörja arbetet med en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram för att stärka kvinnor och flickor som är utsatta för våld i nära relationer. Som en del i detta kommer vi naturligtvis att se över hur skyddet fungerar vad gäller kvinnojourer och skyddade boenden så att vi kan skapa ökad trygghet för kvinnor som utsätts för våld.	718
1654	Helena Bouveng (M)	M	Herr talman! För en tid sedan träffades EU:s handelsministrar i Bryssel. Inte minst var frågan om de försämrade handelsrelationerna mellan EU och USA en effekt av den amerikanska lagen Inflation Reduction Act uppe för diskussion. Det är en lag som väntas leda till att en rad investeringar och arbetstillfällen hamnar i USA i stället för i Europa. Svenskt Näringsliv ser med stor oro på den nya lagen och effekterna kan bli allvarliga för både Europa och vårt exportberoende Sverige. Man nämner effekter i form av försvagad konkurrenskraft för investeringar som är förlagda till Sverige samt att forskning och innovation flyttas hem till USA. Herr talman! Jag undrar om utrikeshandelsministern delar oron. Vilka lösningar anser ministern är möjliga att införa?	767
1655	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det korta svaret är: Ja vi delar oron. Låt mig först säga att det naturligtvis är positivt att den amerikanska administrationen tar ett kliv framåt i den gröna omställningen. Problemet är det sätt lagen är utformad på som gör att den tyvärr har starka protektionistiska drag. Det är förmodligen inte i enlighet med WTO-regelverket även om det kan vara svårt att vandra just den vägen för att få en ändring eftersom deras överprövningssystem ligger nere sedan ett antal år tillbaka. Vi följer frågan noga. Den upptar mycket av min arbetstid inte minst i europeisk kontext. Jag har talat direkt med USA:s handelsrepresentant ambassadör Tai och påpekat att detta kan få stora negativa konsekvenser inte bara för Sverige och Europa utan även för USA eftersom det här potentiellt sett skulle kunna eskalera till ett handelskrig. Det finns starka sådana krafter i Europa. Regeringen vill inte se en sådan utveckling utan vi driver på för att försöka hitta en överenskommelse med USA.	1028
1656	Torsten Elofsson (KD)	KD	Herr talman! För någon vecka sedan besökte jag en mellanstor svensk stad och träffade polisområdeschefen. Staden är hårt drabbad av gängkriminalitet som skapar otrygghet och är systemhotande. Trots goda insatser från polisen pågår en ständig nyrekrytering bland unga till gängen. Polisen har identifierat 50 unga som är på väg att bli tungt kriminella. Egentligen borde de omhändertas men platser saknas. Riktigt oroande är att det finns en växande skara barn i flera fall under tio års ålder som dras till gängen och är predestinerade att bli kriminella om inget görs. I grunden handlar det om bristande integration och osunda värderingar som präglar barnen. Hur påverkar vi barnen att tänka i andra banor och se utbildning och jobb som vägen till ett gott vuxenliv? Vad avser regeringen att göra för att förhindra att barn dras in i den kriminella miljön?	867
1657	Jessica Rodén (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Fru talman! Tack för svaren fru statsråd! För mig är människors förtroende för den svenska lagstiftningen avgörande. Tidöavtalet har skapat en stor och onödig oro i samhället bland annat hos flera människorättsorganisationer som befarar att regeringen tänker riva upp den svenska sexköpslagstiftningen. Personer som säljer sin kropp skulle då kunna dömas för bristande vandel trots att det i Sverige inte är kriminellt att sälja sex. Arbetet mot kvinnors utsatthet och stödet till dem måste öka - inte minska. Tidöavtalet är regeringens kommunikation till svenska folket. Där beskriver regeringen vad man har för intentioner med sin politik under mandatperioden. Det är tydligt för svenska folket att vi har en svag regering. Den har endast två mandats marginal. Och redan nu endast några veckor efter det att regeringen presenterade sitt samarbetsavtal och sin budget noterar vi att partierna i regeringsunderlaget inte hade pratat ihop sig inför regeringsbildningen. Statsråd från olika partier inom regeringsunderlaget har öppet kritiserat flera förslag i Tidöavtalet - så även statsrådet Paulina Brandberg. Fru talman! Jag vill även uppmärksamma kammaren och lyssnarna på detta: I en interpellationsdebatt i denna kammare för endast några veckor sedan sa statsrådet Maria Malmer Stenergard från Moderaterna att de svepande formuleringar som finns i Tidöavtalet inte är lagstiftning. Om nu Tidöavtalet endast är ett dokument med svepande" formuleringar undrar jag varför samarbetspartierna väljer att använda just det specifika exemplet prostitution som skäl för utvisning. "	1645
1658	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Ja vad gör man med den enorma mentala fattigdom som så många barn uppenbart befinner sig i? Det är fråga om ekonomisk och mental fattigdom. De har inget tillträde till vettiga fritidsaktiviteter - det som annars skulle stödja en ung människa som har det tufft. Regeringen satsar på föräldrastödsinsatser för att tidigt nå fram till de familjer som har det jobbigt. Även inom skolan jobbar vi med tanke på att fler sociala team ska skapas för att verkligen nå fram till killen med en V8 i bröstet som måste få hjälp - kanske i en mindre undervisningsgrupp i skolan. Vi gör också insatser för att agera tidigare och tydligare med lite tvång så att säga från socialtjänsten. Det kan handla om saker som börjar riktigt tidigt. Vi stärker också förutsättningarna för barn- och ungdomspsykiatrin.	834
1659	Aida Birinxhiku (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att gratulera statsrådet Johan Forssell till det nya uppdraget. Min fråga till statsrådet handlar om Sverigebilden. Svenska institutet konstaterar att Sverigebilden har stor betydelse för att främja handeln med ett exportberoende land som Sverige. Efter valresultatet 2022 bedömer dock Svenska institutet att bilden av Sverige kan komma att förändras på längre sikt. Av myndighetens rapport framgår att resonemang förs kring huruvida bilden av Sverige som ett land känt för välfärd öppenhet och jämlikhet nu kan komma att förändras. Jag har tidigare noterat att regeringspartierna varit särskilt måna om hur bilden av Sverige har återgivits utomlands. Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet hur han bedömer att bilden av Sverige har förändrats efter valresultatet 2022 och vad det innebär för svenskt handels- och investeringsfrämjande.	888
1660	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan och hälsningen. Regeringens bedömning är att bilden av Sverige utomlands är väldigt stabil och på många sätt även utomordentligt positiv. Vi kan konstatera att Sverige senast i dag framställs som det allra bästa landet att leva i enligt US News & World Reports årliga rankning. Tittar man på de rapporter som har kommit från Svenska institutet - jag har tagit del av dem själv - kan man även se att det under lång tid har varit en positiv utveckling. Valets utgång har inte heller förändrat den beskrivningen. Sedan kan man naturligtvis alltid säga att bilden kan förändras framöver. Där tror jag inte att det här valet var något undantag utan så har det väl alltid varit tidigare. Det finns ett antal problem och är man mån om Sverigebilden tror jag att det allra bästa sättet att hantera det på är att hantera de väldigt allvarliga samhällsproblem som finns i vårt land - inte minst kopplat exempelvis till gängkriminalitet och otrygghet. Det är denna regering fullt fokuserad på att göra.	1035
1661	Per Söderlund (SD)	SD	Herr talman! Jag vill rikta min fråga till finansmarknadsministern. Förutsättningarna för familjer att beviljas lån från banken för att bygga småhus skiljer sig en del åt beroende på var i landet man vill bo och bygga sin bostad. Vill man bygga ett hus i anslutning till ett mer expansivt område är det ofta lättare att få bra lånevillkor från banken då värdet på huset kan förmodas bli högre och stiga efter att huset är färdigställt till skillnad från om man i stället bygger på landsbygd eller i glesbygd. Det händer också att folk får rådet av sin bank att de för att få ett lån beviljat ska bygga sitt framtida hem i grannkommunen i stället för på den plats där de verkligen vill bo. Därför vill jag fråga finansmarknadsministern i vilken utsträckning han anser att staten och regeringen har ett ansvar för att vi ska få en mer likvärdig och rättvis bolånemarknad för hela Sverige.	896
1662	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Kreditgivning från bank till kund är givetvis någonting som i första hand banken ska besluta om. Sedan vet vi att vi som samhälle och det finansiella systemet blir väldigt exponerat ifall kreditgivningen blir för expansiv eller ges utan goda grunder eller på ett sådant sätt att de som har tagit krediterna helt enkelt inte kan betala dem. Det har vi sett hända i andra länder. Det är därför inte regeringens intention att försöka lägga sig i kreditgivningen på ett sådant sätt att det utfärdas krediter som i grunden så att säga inte är återbetalbara. Däremot ska vi självklart alltid verka för ett effektivt system. En central sak är dock att det ställs krav på banker att alltid ha motståndskraft ifall ekonomin blir sämre men särskilda typer av särregleringar är inte vägen framåt.	831
1663	Carl Nordblom (M)	M	Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. Den svenska besöksnäringen är en viktig bransch för jobb tillväxt turism och svensk mat- och restaurangkultur. Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter i dag över 200 000 personer i Sverige. 42 procent av dem är utlandsfödda och nästan 30 procent är under 25 år. För många erbjuder den här branschen ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden. Men behovet av arbetskraft med rätt kompetens till de här branscherna är stort och det råder just nu brist på personal med rätt kompetens inom svenska hotell och restauranger. Jag undrar därför: Vad avser regeringen att göra för att underlätta kompetensförsörjningen till hotell- och restaurangbranschen och andra branscher som lider av kompetensbrist och har svårt att rekrytera personal?	822
1664	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag tackar för att precis som har varit fallet i de andra frågorna en synnerligen viktig sak tas upp. Hur ser vi till att detta värdskap får medarbetare i tillräcklig omfattning för att Sverige ska vara ett land dit man kommer för att turista och där människor reser runt för att få den fantastiska rekreation som vårt vackra land erbjuder? Ja det handlar ju om att öka attraktionen i dessa utbildningar så att fler ungdomar känner att detta är viktigt att utbilda sig för. Där har vi haft en diskussion och inte minst från Liberalernas sida - även om vi står samlade - står vi bakom det nya regelverket för gymnasieskolan som innebär att man kan välja bort delar av det teoretiska om det skulle vara aktuellt för en sådan utbildning. Det handlar om att snabbt kunna komma ut i jobb och om att få en examen över huvud taget. Det stora problemet är att det är för många ungdomar som aldrig ens kommer till gymnasiet eller har svårt att komma in därför att de går ut nian med otillräckliga betyg så det är ett starkt fokus. Sedan måste vi göra mer för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna matchar det som behövs. Jag tror att min talartid är slut herr talman. Annars kan jag prata väldigt länge - det är inga problem! Men jag stannar där helt enkelt.	1288
1665	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Herr talman! Sverige har ett högt anseende internationellt för vårt generösa bistånd. Majoritetens partier har kommit överens om en reformering av biståndet där kärnstödet minskas och en större andel ska förmedlas via civilsamhällesorganisationer. Det hörs en oro att fokus ska förflyttas till kortsiktiga akuta åtgärder i stället för att ligga på långsiktigt utvecklingsbistånd. Långsiktigt utvecklingsbistånd ger befolkningen i låginkomstländer förutsättningar att exempelvis förbättra jordbruksmetoder för att stärka samhällets motståndskraft mot fattigdom hunger och klimateffekter och på så vis öka sitt oberoende av nödhjälp. Det hjälper länderna att ta viktiga steg mot självförsörjning. Min fråga till biståndsministern är hur vi ska utforma biståndet framöver så att det svenska biståndet i än större utsträckning än tidigare ska bidra till att bygga starka demokratiska och motståndskraftiga samhällen.	922
1666	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi har stora och akuta humanitära behov i världen inte minst på Afrikas horn och regeringen har sagt att vi kommer att förstärka de humanitära insatserna. Även Ukraina är ett exempel på det. När det gäller de mer långsiktiga delarna kommer vi att inleda en förändring av svenskt bistånd. Det håller på många sätt redan i dag hög kvalitet men man kan samtidigt konstatera att många länder runt om i världen som under flera decennier har fått mycket stora summor i svenskt bistånd fortsätter att vara väldigt beroende av svenskt bistånd. Uppenbarligen finns det alltså potential för förbättringar här. En mycket tydlig sådan prioritering som vi har gjort är att på ett helt annat sätt än tidigare gjuta ihop bistånd med handel. Här ligger en väldigt stor potential att få in mer av företagande marknadsekonomi rättsstat och demokrati ja allt som konstituerar ett gott samhälle. Vi har alltså inte lägre ambitioner här än tidigare - tvärtom skulle jag säga.	1007
1667	Per-Arne Håkansson (S)	S	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg. I höstens val sjönk valdeltagandet i Sverige för första gången på flera decennier. Mest alarmerande är att skillnaderna i valdeltagande har klara socioekonomiska paralleller: I välmående områden i städer och orter är valdeltagandet högt och i utsatta områden eller på gles- och landsbygd är det alarmerande lågt. På regeringens hemsida noterar jag att ministern framhåller att målet ska vara en levande demokrati som kännetecknas av delaktighet och av att möjligheterna till inflytande är jämlika. Den förra regeringen tillsatte en utredning som lade fram betänkandet Vår demokrati - värd att värna varje dag vilket innehåller en hel del konkreta förslag. Vad jag kan se har de till stor del med frågor om integration jämlikhet och att utjämna sociala skillnader att göra. Frågan till Paulina Brandberg är vilka initiativ statsrådet avser att ta för att stärka demokratin och öka människors delaktighet i samhället.	998
1668	Denis Begic (S)	S	Fru talman! Vi pratar just nu om prostitution. Det är det som är kärnan i denna fråga och det var därför jag gick upp i debatten. Det handlar inte om all annan kriminalitet för där kan vi komma överens. Men inom prostitution är kvinnorna utsatta och återigen ska de som har det värst anses vara kriminella. Jämställdhetsministern säger att hon träffar poliser i sitt yrke. Det gläder mig att vi har fått en åklagare som jämställdhetsminister för hon förstår dessa frågor. Samtidigt oroar det mig att jag inte får svar på frågan om jämställdhetsministern anser att dessa kvinnor är kriminella. För mig kan de aldrig vara kriminella och det får inte finnas en sådan formulering i någon svensk lagstiftning. De är de mest utsatta av alla. Jag ställer frågan igen: Anser jämställdhetsministern att dessa kvinnor är kriminella och bör utvisas?	849
1669	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en viktig fråga. För att vi ska ha en stark demokrati krävs det att vi har ett högt valdeltagande och att människor i alla områden i vårt land är med och röstar och deltar i vår demokrati. Denna regering har gjort en särskild satsning i budgeten som jag är oerhört stolt över. Vi har satsat öronmärkta pengar på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Vi ser att det oftast är de som kanske står absolut längst ifrån samhället. Vi tycker att det är viktigt - och inte minst en viktig jämställdhetspolitisk åtgärd - att se till att de får möjlighet att bättre organisera sig så att de kan ta vara på sina demokratiska rättigheter och ställa krav på samhället som de har rätt att göra.	747
1670	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Integrationen i Sverige har under många år varit fullständigt havererad. Äntligen går vårt land med Sverigedemokraternas inflytande i en mer hälsosam riktning. Åtgärder för strängare straff åtgärder mot hedersförtryck och begränsning av tillgången till vårt välfärdssystem är några positiva effekter av en mer Sverigevänlig politik. Fler åtgärder än de nu överenskomna krävs för att komma till rätta med segregationen. Det ska inte finnas någon som helst tvekan om vad vi förväntar oss av nya medborgare. Jag vill fråga integrationsministern: Kommer regeringen att förtydliga målen i integrationspolitiken med krav på etablering anpassning och egen ansträngning?	683
1671	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Jag har ju haft förmånen att före min nuvarande roll ha varit riksdagsledamot. Jag minns när jag satt ute i kammaren och Mona Sahlin stod här i talarstolen. Ämnet var: Ska vi prata svenska i Sverige? Mitt svar var: Självklart! Det var dock inte så att alla riksdagens partier då tyckte att det var självklart utan det blev en väldigt lång debatt. Jag är därför väldigt glad att vi nu förtydligar något som jag gärna vill trycka på i integrationspolitiken nämligen att den som har rätt att komma till Sverige - och kommer till Sverige - ska vara välkommen och välkomnas med tydlighet. Det ska vara tydligt: Här jobbar vi här pratar vi svenska och här sköter vi oss. Gör man inte det måste man möta tydliga drivkrafter att göra det ändå. Min uppfattning är att detta i 99 9 procent av fallen även ligger i individens intresse. Vem kommer till ett land utan att vilja bli en del av landet? Vi gör stora förändringar på integrationsområdet och det är jag glad för.	984
1672	MAGDALENA SCHRÖDER (M)	M	Herr talman! Sverige har ett av världens största bistånd både sett till andel av bni och i faktiska tal. Sverige är också ett av de länder som ger absolut mest bistånd i form av obundet kärnstöd till olika FN-organisationer. Sverige befinner sig i den absoluta toppen av finansieringen av många organisationer och i flera organisationer står svenska skattebetalare för över 10 procent av organisationens centrala budget. Här finns möjlighet att tydligare fokusera och prioritera det svenska stödet exempelvis för att kunna ge mer stöd till Ukraina. Statsrådet har aviserat att regeringen kommer att ta fram en ny och egen strategi för Ukraina. Jag undrar om statsrådet kan berätta när denna nya strategi kommer att vara på plats om det sker någon samordning med andra länders stöd och om det sker någon dialog med Ukraina för att säkerställa att svenskt bistånd gör största möjliga nytta.	895
1673	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga om ett mycket angeläget ämne. Precis som jag har sagt tidigare kommer Ukraina av helt uppenbara skäl att bli en mycket stor mottagare av svenskt bistånd. Vi har ett krig i Europa. Behoven är enorma och växer egentligen timme för timme. Svenskt bistånd kan inte lösa alla problem i detta men vi kan ändå göra väldigt mycket för att förbättra situationen. Inte minst inom ramen för EUkretsen där vi har påbörjat ett arbete som vi kommer att accelerera under ordförandeskapet för att poola ihop de europeiska resurserna kan vi göra väldigt mycket. De här stöden börjar kanaliseras ut just nu. Vi kommer att fortsätta med det. Biståndspaketet som vi gav häromveckan är inte det första och kommer inte heller att vara det sista. Vi har också inlett ett arbete på temat att gjuta ihop handel och bistånd till exempel genom att ge Ukraina tullfrihet. Då bekämpar man inte bara den akuta humanitära krisen utan påbörjar också en återuppbyggnad av landet.	1011
1674	Jytte Guteland (S)	S	Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär och jag vänder mig till statsrådet Johan Pehrson. Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi har en period framför oss som av många skäl är väldigt aktiv. Väldigt stora och för klimatpolitiken avgörande delar av EU:s klimatpaket Fit for 55 kommer förhoppningsvis att klubbas under denna tid. Min fråga till Johan Pehrson är hur tidsplanen ser ut och vilka kontakter som tas med anledning av detta. Det pågår ju en del spekulation om att Sverige inte vill ta den här ledande rollen under ordförandeskapet. Det sägs att Sverigedemokraterna bestämmer vad Sverige ska tycka på miljö- och energiområdet. Jag vill därför veta om Sverige är berett att ta över den ambitiösa klimatpolitik som Sverige har präglats av under den socialdemokratiska regeringen.	829
1675	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Tack Jytte Guteland för en viktig fråga! Vi bär ju tillsammans ett ansvar för hur vårt ordförandeskap går och framför allt för de beslut vi tar som är viktiga för Europa och för vår framtid. Vi har sagt att vi samarbetar också i EU-frågor på de områden som berörs av det avtal som regeringen har med Sverigedemokraterna. Det är ju helt självklart. Det kan ju vara en hel del kantbollar där som vi får döma av. Där det inte är så är det helt självklart att vi antingen måste söka stöd hos Sverigedemokraterna utanför avtalet eller från Socialdemokraterna i EU-nämnden. Därför är Socialdemokraterna i högsta grad delaktiga i hur det här går. Vi planerar och har fullt upp med att förbereda ordförandeskapet på olika ställen. Vi kommer att försöka ta vid efter det tjeckiska ordförandeskapet och ta så mycket som det bara går i mål. Det är viktigt. Resten lämnar vi med varm hand över till spanjorerna efter oss men det här är ett mycket viktigt halvår inte bara för regeringen utan också för Sverige och Europa.	1032
1676	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Av en rapport från Kronofogdemyndigheten som kom nyligen framgår att skulderna växer hos unga personer framför allt unga kvinnor. Ökningen beror främst på konsumtionsskulder. Näthandel utgör en stor andel av inkomna mål mot unga vuxna och är den vanligaste orsaken till skulder hos unga. Det är naturligtvis alarmerande och åtgärder behövs för att motverka överskuldsättningen. En utredning om åtgärder mot överskuldsättning tillsattes av den förra regeringen efter kraftfulla påtryckningar från myndigheter experter och den politiska oppositionen. Från Sverigedemokraternas sida lanserar vi ett kraftfullt åtgärdspaket mot överskuldsättning. Överskuldsättning är ett enormt problem både för den skuldsatta som drabbas av att må dåligt och fara illa och för den ekonomiska stabiliteten i stort. Min fråga till finansmarknadsministern är hur det viktiga arbetet med att motverka den växande överskuldsättningen nu fortsätter.	996
1677	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Herr talman! Överskuldsättning inte bara bland unga utan i hela samhället är ett betydande problem. Det gäller både oss som land och den enskilde som drabbas. Bakom överskuldsättning ligger många gånger också en djupare problematik. Det kan handla om beroendeproblematik kring spel eller shopping bipolär sjukdom eller andra saker som gör att den enskilde har svårt att fatta beslut som är bra och hållbara för personen själv. Det har gjorts och görs en hel del. Men här finns sällan en enda lösning utan det handlar om att inom en rad olika områden såsom information utbildning konsumentvägledning och kreditgivning sätta upp olika typer av hinder för att den enskilde inte ska överskuldsätta sig. För att nämna ett exempel kan man numera inte ha kreditköp som förhandsval. Här finns dock många fler men de ryms inte på en minut.	845
1678	Jim Svensk Larm (S)	S	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg. Häromveckan kunde vi läsa i Aftonbladet att ett sextiotal elektriker på Facebookbygget i Umeå blivit utan lön. Elektrikerna är anställda i ett bolag som i sin tur är entreprenör i flera led från det bolag som fått kontraktet. Detta är tyvärr inte ovanligt och leden av entreprenörer gör det svårt att följa upp och kräva ansvar. Arbetslivskriminaliteten breder ut sig och får stora konsekvenser för hela samhället. Den socialdemokratiska regeringen tog fram en strategi mot arbetslivskriminalitet som innehåller flera punkter som ska ge oss en tryggare arbetsmarknad bland annat en punkt om entreprenörsansvar. Hur ska regeringen arbeta vidare med strategin och vilka nya initiativ avser regeringen att ta utöver strategin för att stoppa arbetslivskriminaliteten?	833
1679	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag kan svara rakt på de frågor som har ställts till mig. Som jag förstår det var en fråga om regeringen har planer på att riva upp sexköpslagen. Några sådana planer finns absolut inte. Denis Begic frågade om kvinnor som säljer sin kropp är kriminella och svaret är nej inte enligt nuvarande lagstiftning. Regeringen har heller inga planer på att kriminalisera detta. Som jag sa i mitt interpellationssvar finns grunden för formuleringen om prostitution att hitta i förarbetena till den lagstiftning som gällde i Sverige fram till 2005. Det är ingen hemlighet att regeringen kommer att ställa högre krav på människor som kommer till vårt land och vi kommer att se över under vilka förutsättningar man kan få stanna i Sverige. Det är på den grunden som denna punkt finns med. Det är inte fråga om en svepande formulering. Det som står i Tidöavtalet är att denna fråga ska utredas. Frågan har inte utretts utan ska utredas. Innan denna utredning är klar kommer vi inte att veta exakt hur förslaget kommer att se ut. Det vore att föregripa utredningen. Låt mig åter vara tydlig med att regeringen ser utsattheten hos denna grupp och vi kommer inte att formulera någon lagstiftning där utsattheten i sig eller att någon utsatts för brott i sig ska utgöra en grund för utvisning från vårt land. Vi kommer att ha ett starkt brottsofferperspektiv och vi kommer att ta till vara utsatta kvinnors intressen.	1422
1680	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Herr talman! Arbetslivskriminalitet är ett område som täcker in många problem och regeringen kommer att fortsätta att ha en hög ambitionsnivå här. Vi håller på att bygga upp olika arbetslivskriminalitetscentrum i landet och vi har även en delegation mot arbetslivskriminalitet som tittar på dessa frågor. Vad gäller entreprenörsansvar och att säkerställa att arbetstagare får sin lön vid flera entreprenörsled pågår en utredning som regeringen med intresse kommer att invänta resultatet av och vi kommer givetvis att titta vidare på frågan.	546
1681	Michael Rubbestad (SD)	SD	Herr talman! Min fråga går också till jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv vilket görs genom sex jämställdhetspolitiska delmål. Det första målet jämn fördelning av makt och inflytande har två indikatorer som bägge är rent numerära vilket riskerar att leda till kvotering som ligger nära till hands för att nå en bra statistik. Detta verktyg har regeringspartierna till skillnad från den tidigare regeringen varit tydliga med att de inte ser som rätt väg att gå. Ser man till de rent numerära faktorerna skulle ett parlament med 49 procent kvinnor som inte har något som helst att säga till om ses som mer jämställt än ett parlament bestående av säg 40 procent kvinnor där samtliga har ett konkret inflytande och stor möjlighet att påverka. För Sverigedemokraterna innebär jämställdhet att kvinnor och män de facto har samma makt och inflytande i praktiken inte att statistiken ser bra ut. Hur ser regeringen på dessa indikatorer för hur en jämn fördelning av makt och inflytande nås?	1123
1682	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Herr talman! Utgångspunkten för all jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska vara med och forma sina egna liv och delta i samhällsprocesser. Det finns olika sätt att uppnå detta. Kvotering är ett sätt. Ett annat sätt är att skapa drivkrafter och möjliggöra för kvinnor och män att forma sina egna liv och delta i olika former av processer. Regeringen har inga planer på att införa någon form av kvotering som lösning utan vi kommer att jobba stenhårt med att just skapa de möjligheter som ger förutsättningar att delta på lika villkor oavsett om man är man eller kvinna och oavsett etnisk bakgrund och annat som gör oss olika som människor.	651
1683	Olle Thorell (S)	S	Herr talman! Svensk biståndspolitik förändras nu i grunden på ett mycket oroande sätt. Biståndet skärs ned och den SD-styrda moderatledda regeringen ger upp enprocentsmålet. Rättighetsperspektivet och de fattigas och utsattas perspektiv får ge vika för svenska egenintressen. Dessutom aviseras nu kraftiga nedskärningar i kärnstödet till FN-organ. Dessa kärnstöd är otroligt viktiga för att FN ska kunna agera snabbt och flexibelt när kriser uppkommer och när inga andra organisationer når fram. När talibanerna tar över när kriget i Ukraina bryter ut och när juntan i Myanmar begår brott mot mänskligheten är det ofta bara FN som finns kvar på marken och de kan ofta vara där tack vare kärnstöd från Sverige. Jag frågar därför biståndsministern: Vilka konsekvensanalyser har regeringen gjort av nedskärningen av kärnstödet till FN?	839
1684	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Regeringen har högre ambitioner för biståndet än att bara fokusera på hur mycket pengar Sverige kan betala ut under ett enskilt år. Vi kommer att sätta upp tydliga mål om kvalitet effektivitet och resultat. I budgetprocessen har vi arbetat på precis samma sätt som den tidigare regeringen. Vi har varit måna om att få en långsiktighet i detta. Vi vill till exempel undvika det som hände i våras när den tidigare regeringen genomförde kraftiga limiter utan någon konsekvensanalys över huvud taget. Detta vill vi inte upprepa. Därför har regeringen infört en treårig budgeteringsram så att det ska finnas en förutsägbarhet och en långsiktighet. Vi har därtill infört ett tak kopplat till just flyktingavräkningarna. Låt mig också påpeka att även om FN är en viktig spelare finns det fler globala aktörer till exempel Europeiska unionen. Jag skulle önska att vi breddade diskussionen lite inte minst i ljuset av det fruktansvärda krig som pågår i Ukraina.	1008
1685	Mikael Dahlqvist (S)	S	Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson. Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde stora satsningar för att lyfta trygga och modernisera den svenska äldreomsorgen. Vårt äldreomsorgslyft där vård- och omsorgspersonal har fått studera på betald arbetstid blev en succé. Över 25 000 personer har hittills påbörjat en utbildning till vårdbiträde undersköterska eller annan adekvat kompetens. Satsningen finns med i regeringens budget men inte efter 2023. Detta kommer sannolikt att medföra en förvärrad situation när det gäller vårdens och omsorgens kompetensförsörjning och bristande språkkunskaper. Varför ska Äldreomsorgslyftet avslutas efter 2023 när det är en succé?	734
1686	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Regeringen gör stora satsningar på utbildningsväsendet för att se till att fler unga människor söker sig till bland annat de utbildningar som ger jobb inom äldreomsorg med mera. Vi prioriterar detta. Vi ser också till att människor som är föremål för den breda paletten av åtgärder inom Arbetsförmedlingen ska styras dit där det finns ett skriande behov av arbetskraft. Som jag inledde frågestunden med är 534 000 människor inskrivna på Arbetsförmedlingen - en effekt av de framgångsrika år frågeställaren refererade till. Jag vill nu se till att man gör allt man kan för att dessa personer kommer i de arbeten som efterfrågas. Då kan de vara föremål för olika former av utbildningar eller omställning mitt i livet. Det är denna väg vi vill gå. Jobben finns och vi måste stödja människor så att fler vågar söka sig till denna verksamhet.	858
1687	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! I en artikel i Dagens industri den 3 oktober stod det att läsa: Tidigare Skatteverksanställda hjälper företagare att komma undan vinstskatt. För 300 000 kronor erbjuds . ett utlandspaket där inte en krona går till den svenska statskassan." Vi socialdemokrater har alltid arbetat mot skatteflykt av moraliska skäl men också av mer pragmatiska. Min fråga till finansmarknadsminister Niklas Wykman är: Vad gör statsrådet och regeringen för att stoppa detta omoraliska och eventuellt olagliga agerande? "	518
1688	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Skattelagstiftningen per se ligger inte inom mitt område utan hos ett annat statsråd. Men om jag får expandera frågan lite till mitt område vad gäller till exempel trovärdigheten i att jobba på en myndighet och sedan återvända till eller göra premiär i näringslivet kan jag säga att det pågår ett arbete inom EU med olika typer av karensregler. Där har det varit viktigt för Sverige att värna möjligheten att ha karens på så sätt att vi inte ska ha olika typer av överutnyttjande av system eller kunskap som man har samtidigt som det är viktigt att värna flexibiliteten. Man ska givetvis kunna röra sig mellan myndigheter och det privata näringslivet eftersom detta stärker kompetensen hos båda. Den svenska positionen är väldigt tydlig här. Olika intressen står mot varandra och man måste värna integriteten både för systemet och för arbetsmarknadens möjligheter generellt.	916
1689	Serkan Köse (S)	S	Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. I Agenda i söndags påstod arbetsmarknadsministern att Sverige står väl rustat inför en ekonomisk kris därför att vi har en stark arbetsförmedling. Samtidigt har ministerns eget parti Liberalerna sedan många år medverkat till att genomföra drakoniska nedskärningar både på AF:s förvaltningsanslag och på Arbetsförmedlingens program. I nästa års budget bekräftas mönstren från tidigare år. Vi socialdemokrater förstärker både program och anslag inom arbetsmarknadspolitiken medan regeringen återigen skär ned på åtgärder och anslag. Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Hur kan ministern påstå att Arbetsförmedlingen står väl rustad när ministerns eget parti i åratal har drivit på för att skära ned myndighetens möjligheter att bedriva rustande och jobbskapande verksamhet?	865
1690	Jessica Rodén (S)	S	Fru talman! Tidöavtalet innehåller inga reformer för att öka jämställdheten. Regeringen vill grundlagsskydda aborträtten men tycks inte ha några andra förslag för att stärka kvinnors och flickors rättigheter. Det är allvarligt i en tid då utvecklingen mot ökad jämställdhet har stannat av och motståndet mot kvinnors rättigheter och feminism bara växer. Arbetet mot kvinnors utsatthet och stödet till dem måste öka inte minska. Men med regeringens budget kommer svångremmen att dras åt ännu mer för de ekonomiskt mest utsatta. I Tidöavtalet nämns ordet vandel elva gånger medan jämställdhet nämns en gång. Det är tydligt vad den högerkonservativa regeringen prioriterar. Regeringens budget kommer att få oerhörda konsekvenser för kvinnorna jämlikheten och välfärden. (Applåder)	784
1691	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det märks på många sätt att det har varit ett regeringsskifte. Socialdemokraterna har glömt bort att de har regerat i åtta år. Minnesbilden av vad man har medverkat till har bleknat ganska snabbt hör jag. Vi i Liberalerna och regeringen menar att de åtgärder som har genomförts kommer att tjäna medborgarna väl för det fall att de drabbas av arbetslöshetens smärta. Mycket av kritiken handlar om att det finns åtgärder eller resurser som inte har använts under det innevarande året. Det har inte varit ovanligt att man också under tidigare år har skickat tillbaka pengar till staten beroende på att regleringsbreven från den socialdemokratiska regeringen har varit för svaga och att fokus på jobb och på jobbskapande nära insatser har varit för svagt. Detta kan vi prata mycket om. Jag vill påstå att de fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen är väl rustade och har bra program och garantier. Frågestunden var härmed avslutad.	956
1692	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag kan inte låta bli att bli lite förvånad över Jessica Rodéns påstående att Tidöavtalet inte innehåller några reformer för att stärka kvinnors rättigheter. Jag har i dagens debatt nämnt många av våra reformer bland annat att vi ska skärpa straffen för sexualbrott och våld i nära relation och att vi ska öka stödet till brottsoffer. Vi ska på olika sätt se till att kvinnor skyddas från förövare genom kontaktförbud vistelseförbud fler häktningar och så vidare. Utöver detta finns exempelvis reformer för jämställd vård och som Jessica Rodén nämnde vill vi även grundlagsskydda aborträtten. Även i regeringens budget finns viktiga satsningar för kvinnors och flickors rättigheter. Bland annat satsar regeringen 50 miljoner kronor på att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck - ett arbete som var alltför eftersatt under det socialdemokratiska styret. Det finns även en öronmärkt peng för kvinnors och flickors organisering i utsatta områden för att dessa kvinnor och flickor ska kunna integreras bättre i det svenska samhället kunna ta till vara sina rättigheter och kunna ställa de krav de har rätt att ställa. Svar på interpellation Regeringen står på de brottsutsattas sida och ser kvinnors och flickors utsatthet och kommer att värna deras intressen. Tidöavtalet innehåller vissa punkter men vi kommer i all vår politik att ha ett jämställdhetsperspektiv och värna utsatta kvinnors och flickors intressen. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1498
1693	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Anna-Caren Sätherberg har frågat mig om jag kommer att verka för att säkerställa att potentialen i restflödet från jord- och skogsbruket utnyttjas i den gröna omställningen och i så fall hur samt om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att näringslivet ska våga investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion. En livskraftig bioekonomi är viktigt för Sverige. En växande cirkulär bioekonomi har en roll i klimatomställningen. Den har positiv betydelse för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling och den är ett viktigt verktyg för att förstärka den nationella försörjningsförmågan. Vårt jordbruk och vår skogsnäring producerar varje år stora mängder livsmedel byggmaterial och pappersprodukter av mycket hög kvalitet. Som biprodukt produceras samtidigt bioenergi i olika former vilket utgör en viktig fossilfri och inhemsk bas i det svenska energisystemet. Sedan 1990 har bioenergianvändningen ökat mångfalt. Denna bioenergi har ersatt stora mängder fossil energi och är en viktig förklaring till att Sverige minskat utsläppen av växthusgaser med över 30 procent jämfört med 1990. Skogsstyrelsen bedömer vidare i Skogliga konsekvensana lyser 2022 - syntesrapport att det finns fortsatt stor potential att öka uttaget av avverkningsrester. Det finns också goda möjligheter att ytterligare vidareförädla industrins restprodukter till exempel till biodrivmedel. Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största möjliga långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för hög tillväxt god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför av vikt. Det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas och detaljregleringar av skogsbruket undvikas. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 ett långsiktigt och omfattande stöd till negativa utsläpp genom bio-CCS vilket kommer att ge ytterligare incitament att tillvarata energin från jord- och skogsbrukets restprodukter. Det krävs även fortsatta insatser för att utveckla konkurrenskraftig teknik för produktion av biodrivmedel. Genom att stärka Industriklivet med 600 miljoner kronor per år 2023-2025 kan svenska innovationer och lösningar utvecklas och exporteras vilket bidrar till att minska utsläppen både i Sverige och globalt och påskynda omställningen. I budgetpropositionen för 2022 avsattes 500 miljoner kronor i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att stödet ska fortsätta med 500 miljoner kronor för samma ändamål. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Reduktionsplikten är ett styrmedel för att åstadkomma ökad användning av flytande förnybara och fossilfria drivmedel. Tyvärr har inte produktionen av fossilfria bränslen byggts ut i tillräcklig takt. I kombination med en generell prisökning på bränsle har det resulterat i höga prisökningar vid pump vilket lett fram till en ohållbar situation för många hushåll och företag. Bioekonomiutredningen (dir. 2022:7) har i uppdrag att analysera och om lämpligt föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande förnybara drivmedel baserade på inhemska råvaror i Sverige inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd. Regeringen följer noga utredningen men jag varken kan eller vill föregripa utredningens arbete och förslag. Utredningen ska delredovisa arbetet till regeringen senast den 15 februari nästa år. Regeringen har dock aviserat att den kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.	3744
1694	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! har frågat mig om och i så fall vad EU-kommissionen har svarat på Sveriges anmälan om nationella bestämmelser gällande ursprungsmärkning för kött på restaurang och om svar inkommit om det har föranlett någon åtgärd från min sida. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kött på restaurang på kafé och i storkök ska ursprungsmärkas. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nummer 1169/2011 den så kallade livsmedelsinformationsförordningen anger de allmänna reglerna när det gäller märkning av livsmedel inom unionen. Dessa regler kompletteras av bestämmelser om information om ursprungsland i andra regelverk. I dag är det obligatoriskt inom EU att ange ursprungsland för vissa förpackade livsmedel såsom nötkött kött av gris fågel får och getter fisk färsk frukt färska grönsaker svamp vin olivolja honung och ägg. Det finns inga krav på obligatorisk ursprungsangivelse på livsmedel som tillhandahålls på restaurang eller i storhushåll. Det finns dock inget som hindrar en restaurang eller ett storkök att informera konsumenten om varifrån köttet kommer inte heller något som hindrar en konsument att ställa den frågan. För att anta nationella bestämmelser om ytterligare ursprungsmärkning krävs en anmälan till EU-kommissionen och medlemsstaterna. Den tidigare regeringen anmälde den 2 september 2022 det vill säga i år till EUkommissionen och medlemsstaterna att Sverige planerade att införa nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Underrättelsen gjordes i enlighet med anmälningsförfarandet i artikel 45 i livsmedelsinformationsförordningen. EU-kommissionen meddelade den 6 oktober att de nationella bestämmelser som anmälan avsåg handlade om åtgärder för icke färdigförpackat kött enligt artikel 44 i livsmedelsinformationsförordningen. För sådana åtgärder krävs ingen formell anmälan. EU-kommissionen har i sin strategi från jord till bord aviserat att den avser att se över möjligheten att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning. Kommissionen arbetar just nu intensivt med sitt förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen. Enligt den senaste informationen ska ett förslag presenteras redan i början av nästa år. I och med uppgifterna från EU-kommissionen finns inga formella hinder för Sverige att självt anta nya bestämmelser men eftersom arbetet med att revidera livsmedelsinformationsförordningen förbereds finns det skäl att vänta på den EU-gemensamma lagstiftningen i stället för att införa nationella bestämmelser. Den 16 november skickade därför regeringen en skrivelse till EU-kommissionen med en underrättelse om att Sverige önskar återkalla ovannämnda anmälan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag anser precis som Anna-Caren Sätherberg att det även ska vara obligatoriskt att informera om var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Regeringen avser därför att i de kommande förhandlingarna om livsmedelinformationsförordningen verka för att bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang ska inkluderas i den reviderade lagstiftningen.	3194
1695	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Under den socialdemokratiska regeringen vidtogs många åtgärder för att hållbarheten och lönsamheten i livsmedelskedjan skulle öka. För första gången tog Sverige fram en livsmedelsstrategi från jord till export. Vi såg också exporten öka kraftigt. Stora stöd togs fram till jordbruket när det var kriser som för jordbruket var svåra att påverka såsom torkan och Rysslands agerande med den hemska och olagliga invasionen av Ukraina. Då gick den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Centerpartiet fram med över 3 miljarder i stöd till det svenska jordbruket. Vid sidan av livsmedelsstrategin och stora krisstöd tog vi även fram biogasstöd stöd för solceller med mera. Det är såklart en väldigt smart politik. Samtidigt som vi ser till att klara den klimatkris världen befinner sig i ökar lönsamheten i primärproduktionen. Det skapar fler gröna jobb på Sveriges landsbygder. Många är de gårdar jag besökt vars ladugårdstak pryds av solceller eller där skiten faktiskt används till biogas vilket också är väldigt positivt. Vissa anläggningar är mindre andra större. Kommuner går också in och köper biogas att fylla kommunens bussar med och använda i kollektivtrafiken. Det här är bra. Som jag sa i föregående debatt vill jag se mer svenskt i tanken. Jag vill också se mer svenskt på tallriken. Där har jag och landsbygdsministern samma åsikt fick jag höra. Jag vill det för att vi har ett väldigt gott djurskydd och en låg antibiotikaanvändning. Under pandemin när många restauranger hade det tufft och fick färre gäster kunde man se att folk som handlade i affärer där det finns ursprungsmärkning valde svenskt. Åtta av tio konsumenter vill se en ursprungsmärkning av kött på restauranger enligt Livsmedelsverket. Det är helt riktigt att den socialdemokratiska regeringen gjorde en anmälan till EU-kommissionen om nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation om kött på restaurang. Landsbygdsministern säger i sitt interpellationssvar att en sådan anmälan inte behövdes. Jag litar helt på landsbygdsministern men detta förvånar mig eftersom det påtalades från både myndigheter och det egna departementet som Peter Kullgren nu ansvarar för att det behövdes en anmälan för att klara av detta. Annars hade vi naturligtvis sett till att det redan funnits ursprungsmärkning av kött på restauranger kaféer och storkök. Många partier i Sveriges riksdag vill ha detta liksom LRF många krögare och åtta av tio konsumenter. Mina två första frågor till landsbygdsministern blir: Om EU-kommissionen aviserar att det ska komma ett förslag i början av nästa år hur lång tid bedömer landsbygdsministern att det kan ta i den EU-processen? Har landsbygdsministern någon idé om hur andra länder ställer sig till detta så att man kan få in det snabbt?	2827
1696	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag tackar för uppföljningsfrågorna. Som sagt tror jag att vi är överens om det här och att det mer handlar om formen för hur det ska göras. En av anledningarna till att man nu inte lägger fram ett förslag om att införa det är att det potentiellt skulle kunna bli väldigt byråkratiskt krångligt och dyrt för våra restaurangsköksföretag storköksföretag kaféer och så vidare om vi lägger upp ett regelverk på ett visst sätt. När jag för någon vecka sedan träffade kommissionären som är ansvarig för frågorna togs det upp att ambitionen enligt en tentativ tidsplan är att vi i mars ska kunna lägga fram förslaget. Sedan kommer det att behöva diskuteras och fastställas. Trots att det tar några månader tror jag att det är bättre för branschen än att vi nu från nationellt håll ska gå in med vårt sätt att göra bestämmelserna kanske bli överkörda och behöva göra om det en gång till om några månader. Det är för att minska så mycket administrativt krångel och kostnader för företagen som möjligt. Beskedet från kommissionen är att man ser framför sig att senast i mars lägga fram ett förslag. Redan under första kvartalet nästa år ska det finnas. Exakt när det ska beslutas är svårt att säga något om. Intresset är ganska stort från dem jag har träffat hittills. Men jag kan inte ge en hundraprocentig bild av hur alla övriga EU-länder står. Jag hoppas att det ska bli ett bra regelverk. Om det inte blir tillräckligt bra med svenska mått mätt får vi se vad vi kan göra för kompletteringsbestämmelser i Sverige och vilka möjligheter EU:s regelverk ger oss för att göra just det.	1659
1697	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Tack landsbygdsministern för svaret! Den enda frågan är tidsaspekten. Jag vill fråga landsbygdsministern vilka initiativ han ämnar att ta för att tidsaspekten ska sjunka ned. Landsbygdsministern berättade för mig precis innan att han hade haft elva eller tolv bilateraler på sitt sista möte. Det vore intressant att få veta ifall han i de bilateralerna med övriga länder också tog upp frågan om ursprungsmärkning så att vi ser till att det kommer på bordet fort. Att detta ska införas är som jag sa något som har efterfrågats av många politiska partier i riksdagen till exempel Kristdemokraterna. Det har efterfrågats av producenter av kött. Det är de som ser till att vi har det fantastiska svenska köttet med låg antibiotikaanvändning och bra djurhållning. Att det ska ske är något som efterfrågas av konsumenterna. Även många restauranger vill införa det. Jag fick flera besked från Sveriges restauranger. De såg det som självklart att man ska kunna redovisa var köttet kommer ifrån. Det är en konsumentupplysning som många vill ge. Förslaget var inte heller att det skulle vara alldeles för byråkratiskt. Det behöver inte vara skriftligt på en meny. Det kunde vara muntligt vid en tavla eller någonting annat men ändå så att det är klart och tydligt. Jag hörde landsbygdsministern säga i sitt svar att man ju kan fråga. Men vi vet att när du väl har satt dig på en restaurang och kanske beställt någonting att dricka innan maten och sedan kommer på att du ska fråga var köttet är ifrån är det redan sent. En konsumentupplysning behöver vara tydlig i början. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Egentligen har jag en enda följdfråga eftersom vi ännu inte kan se tidsaspekten. Vilka initiativ ämnar landsbygdsministern ta för att säkerställa att vi kan få den efterlängtade ursprungsmärkning på restauranger så fort som möjligt?	1886
1698	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Det har varit en punkt som varit med vid alla bilaterala möten. Det är också en punkt som kommer att hanteras under det svenska ordförandeskapet. Det är någonting som man behöver se till och flagga upp för. Det är någonting som vi avser att komma i mål med under vårt ordförandeskap. Den punkten har lyfts fram i alla samtal som jag har haft både med kommissionären och med övriga jordbruksministrar från andra länder. Den är diskuterad. Man vet att något är på gång och att det är någonting som ligger på bordet under vårt ordförandeskap. Det är inte optimalt att man behöver fråga om var köttet kommer ifrån när man är på restaurang absolut inte. Det är därför jag precis som du tycker att vi borde ha en annan tingens ordning. Jag vet också att för väldigt många svenskar som går på restaurang är det viktigt att veta var köttet kommer ifrån. Så ska den meningen tolkas. Man kan göra mycket med konsumentmakt. Var inte rädd för att fråga! Se till att säkerställa vad det är! Jag gör det själv ofta. Det gäller att man frågar: Varifrån kommer ert kött? Sedan kan man välja utifrån de olika svaren man får. Det ska ses som en lösning till dess vi har regelverket på plats så att man ändå som konsument ska känna att man kan göra aktiva och medvetna val. Jag skulle också vilja säga att det känns bra. Jag tror att Sveriges lantbrukare och inte minst Sveriges köttproducenter känner tillförsikt om de har lyssnat på den här diskussionen. Både från regeringen och från Socialdemokraterna verkar vi vara överens om att värna svensk köttproduktion. Den produktionen är bra och klimatsmart och har en låg antibiotikaanvändning. Det är ett bra livsmedel som vi ska värna och prioritera. Det känns skönt att jag tycker mig höra en annan tongång än bara för ett par år sedan i retoriken. Jag tror att det är bra för Sveriges landsbygd och Sveriges bönder om vi kan hålla vår svenska livsmedelsproduktion om ryggen och hålla den högt och också visa för omvärlden hur duktiga vi är på livsmedelsproduktion i Sverige.	2028
1699	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag kan inte svara på vad Peter Kullgren hänför till retoriken. Själv har jag i stort sett jobbat inom restaurang i hela mitt liv. Jag kan verkligen beskriva både vad produkter innehåller och vad man kan rekommendera att äta. Men det är inte alla som har gjort det. Den retoriken har inte förändrats någon gång. Jag är väldigt stolt över de svenska produkterna. Jag kan se en enorm utveckling av svensk livsmedelsproduktion under många år framöver. Jag tror faktiskt att det började med att Tore Wretman tog sig an den svenska husmanskosten en gång i tiden. Jag hade också förmånen att jobba på en av hans restauranger. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Här är det ingen skillnad på retoriken. Vi behöver se till att hela landet lever och med olika sätt också se till att lönsamheten ökar. Som jag sa kunde vi under pandemin se att när flera restauranger var stängda och människor valde att handla sin mat i affären valde de svenskt. Det är en utveckling som en landsbygdsbo gärna vill se. Då vet vi att det blir lönsamhet i de gröna näringarna. Vi vet också hur köttet produceras vilken uppfödning det är vilken djurhållning det är vilken låg antibiotikaanvändning det är och vilka kvaliteter som vi får med svenskt på tallriken. Tack landsbygdsministern! Om jag tycker att det kommer att ta alldeles för lång tid kommer jag att återkomma med en interpellation i frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang.	1465
1700	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Den här diskussionen har visat att vi är överens om ursprungsinformation för kött även på restaurangerna. Det är en viktig fråga för våra konsumenter så att de kan göra de val de vill göra när de väljer att äta på restaurang men också för de svenska lantbrukarna. Tack så mycket Anna-Caren Sätherberg för att du gav mig möjlighet att få tydliggöra att jag tycker att det är ett viktigt förslag och en viktig fråga. Jag värnar restaurangerna och tycker inte vi ska ha onödig byråkrati och krångel. Det är därför som vi tog tillbaka anmälan så att vi ska få regler som är långsiktigt hållbara i framtiden och inte ändras om några månader av ett EU-beslut. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	716
1701	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Tack landsbygdsministern för svaret! För oss socialdemokrater är vårt svenska jord- och skogsbruk och en snabbare klimatomställning av största vikt. Det är så vi skapar framtidens jobb och det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Därför agerade den förra socialdemokratiska regeringen på olika sätt för att stärka Sverige och Sveriges gröna näringar. Vi införde Klimatklivet Industriklivet bio-CCS biogasstöd våtmarksstöd och mycket mer. En del av detta som vi socialdemokrater införde kan vi nu se att den nya högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tycker är en bra politik som de verkar vilja fortsätta med även om vi som har suttit i riksdagen ett tag kommer ihåg att det inte var lika kraftiga applåder från den sidan när vi införde dessa åtgärder. Vi socialdemokrater vill stärka Sverige hela Sverige och då behövs en växande bioekonomi. Därför tillsatte vi en utredning om en nationell bioekonomistrategi. Utredningen har två huvudsakliga inriktningar. Det handlar dels om att ta fram förslag till en nationell strategi för en hållbar konkurrenskraftig och växande bioekonomi dels om att öka vår inhemska produktion av flytande biodrivmedel. Att detta är angeläget visar inte minst Rysslands invasion av Ukraina som har skapat väldigt höga biodrivmedelspriser. Vi behöver bryta det beroende av fossila insatsvaror som vi har. Landsbygdsministern har inte - åtminstone inte än - sagt att regeringen ämnar avbryta utredningen. Men regeringen har sagt att reduktionsplikten som gäller det biodrivmedel som blandas in när vi tankar ska sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Det kan medföra att de storskaliga planerade och aviserade investeringarna av svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Det innebär även att man i de åtaganden som Sveriges regering förhandlar om med EU inom LULUCF - som låter konstigt men som handlar om hur stor kolsänka Sverige ska ha - inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan att man på andra sätt måste klara Sveriges beting. Kommer det då att vara att kraftigt minska avverkningen av den svenska skogen? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Landsbygdsministern får gärna svara på mina frågor som jag inte riktigt upplever att han har svarat på: Vad kommer landsbygdsministern att göra för att säkerställa att potentialen i restflöden från jord- och skogsbruk utnyttjas i den gröna omställningen? Vad kommer landsbygdsministern att göra för att säkerställa att näringslivet vågar investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion? Han får gärna svara även på dessa frågor: Vad kommer regeringen att göra för att klara Sveriges beting inom LULUCF där reduktionsplikten var en del för att Sverige skulle kunna ha ett aktivt skogsbruk nu när regeringen vill införa en minskning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå? Med hur mycket skog bedömer landsbygdsministern att vi kommer att behöva minska avverkningen för att nå överenskommelsen om LULUCF med EU? Och har landsbygdsministern räknat på hur många färre jobb detta kan leda till på Sveriges landsbygder i Sveriges massaindustri och på Sveriges sågverk?	3193
1702	Isak From (S)	S	Fru talman! Tack Peter Kullgren och grattis till ett viktigt uppdrag för Sverige - inte minst för skogslandet Sverige! Det är klart att vi socialdemokrater har höga förväntningar - särskilt kanske på Kristdemokraterna som har haft en väldigt hög svansföring när det gäller de skogliga frågorna. De tre regeringspartierna - även Kristdemokraterna väl? - har också under flera år tydligt drivit på för en höjning av reduktionsplikten. Reduktionsplikten ansågs vara det viktigaste verktyget för att klara Sveriges klimatmål. Det i sin tur välkomnades av skogsindustrierna som före valet hade aviserade investeringar på 15 miljarder kronor. Inte minst Södra Skogsägarna Stora och Holmen uttrycker nu ganska stor skepsis mot den nya regeringens totala omsvängning. Frågeställningen är: Är biodrivmedel viktiga? Reduktionsplikten har ju varit ett sätt att öka efterfrågan. Sedan kan det också finnas skäl att precis som Peter Kullgrens parti med flera regeringspartier har drivit på den tidigare regeringen att göra skattesänka till exempel HVO 100 och RME till EU:s lägsta nivå. Nu ser vi inte att den frågan är uppe på dagordningen på regeringens bord. Min fundering är alltså: Hur kan det komma sig? Min fråga till Peter Kullgren är också: Vad anser Peter Kullgren att HVO 100 ska kosta vid pump? Och är Peter Kullgren och regeringen villiga att vidta åtgärder för att öka efterfrågan på HVO 100? HVO 100 är en viktig vidareförädling från skogsindustrin och en viktig del för att öka avkastningen och precis som Anna-Caren Sätherberg lyfte fram skapa jobb och industri på landsbygden ta till vara restprodukterna från skogen och göra någonting som faktiskt gör skillnad - skapa jobb och utveckling i Sverige minska vårt skadliga oljeberoende och faktiskt klara klimatmålen allt i samma korg. Nu klipper högerregeringen detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I Peter Kullgrens svar lyfter han fram Industriklivet. Jag välkomnar att det är kvar. Initialt innan S-regeringen införde det fanns ju inte detta stöd. Nu har regeringspartierna sett att Industriklivet ändå är en viktig del så den delen tackar jag för. Däremot ser jag fram emot svaren från Peter Kullgren särskilt på vad han anser att HVO 100 ska kosta vid pump.	2274
1703	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Socialdemokraterna verkar nu vilja måla upp sig som talespartiet för svenskt skogsbruk. Men hur var verkligheten när de var i regeringsställning? Jo de var djupt splittrade i alla fall sju av åtta år kring skogspolitiken - så splittrade att de hade svårt att göra Sveriges röst hörd i EU. När det betydde som mest saknades en svensk röst som talade med klar stämma i Bryssel. I mars 2021 skrev Österrike tillsammans med ytterligare tio EU-länder ett brev till kommissionen där man protesterade mot kommissionens förslag till skogsstrategi. Finland de baltiska länderna och Polen våra grannländer återfanns alla bland dem som skrev under. Varför var inte den dåvarande svenska regeringen med på det uppropet? Jag ser det som ett svek mot svenska skogsägare mot skogsindustrin och mot den svenska välfärden då skogsexporten är en extremt stor exportinkomst. Vad gäller reduktionsplikten som det här handlar om hade vi fått en situation där priset vid pump blev alldeles för högt. Vi har inte hunnit få den produktion av biodrivmedel som vi skulle behöva för vår extremt höga nivå av inblandning av biodrivmedel i de svenska dieseltankarna. Jämför vi vår nivå med nivån i övriga europeiska länder säger det sig självt att vi får en oerhört stor konkurrensnackdel. Bara inom säg fem eller sju år är dock bedömningen att hela EU kommer att fördubbla inblandningen av biodrivmedel i sina dieseltankar. Hur kan man tro att det då inte skulle finnas en marknad för svenska producenter? Vi är ett av Europas största skogsländer. Det är bara Finland som har mer skog på sitt lands yta än vad vi har. Det är klart att vår näring kommer att vara med och vara drivande i detta. Man brukar prata om att det är viktigt med långsiktiga villkor för företagande. Jag är den förste att hålla med. Kan det bli mer tydligt än att vi säger att vi ska följa EU:s utveckling av nivån? Det är bra att gå före ibland men man kan inte gå så långt före eller så fort fram att inte det egna landets företagare jordbrukare och skogsbrukare hänger med.	2053
1704	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Tack för svaret landsbygdsministern! Det var inte riktigt svar på alla frågor jag ställde men landsbygdsministern har ju möjlighet att återkomma. Jag vill börja med att säga att det inte är någon som målar upp någonting. Inom socialdemokratin har vi aldrig varit oeniga om var vi står i svensk skogspolitik. Det har nog landsbygdsministern missförstått. För Socialdemokraterna är inte idén om att sitta i baksätet och vänta på andra det som gjort Sverige framgångsrikt. Att Sverige tar ledartröjan i så många omställningar som världen nu efterfrågar vare sig det gäller fossilfritt stål batterifabriker eller annat är det som ser till att vi har jobb på Sveriges landsbygder. Det är det som ser till att vi har jobb med sjysta villkor. Det är det som ser till att vi har export. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Att vänta in EU tror jag aldrig har varit en svensk modell när Socialdemokraterna har styrt. Jag hoppas verkligen att det inte är det landsbygdsministern tänker sig att regeringen nu ska göra i alla frågor - att vi ska vara landet Lagom. Det klarar inte ett litet exportberoende land som Sverige. Vi klarar oss bäst när vi ligger i framkant och utvecklar möjligheterna och det gör vi om vi sätter oss ned tillsammans med näringslivet och diskuterar vilken väg vi ska gå och ger dem de långsiktiga spelreglerna. Jag håller med landsbygdsministern om att vi importerar alldeles för mycket biodrivmedel. Men om man vet att man har avsättning kommer man också att producera och det är det vi ser. De initiativen är tagna. Jag håller med landsbygdsministern om att priset vid pump är alldeles för högt. Men man kan förändra det på andra sätt än genom att ändra reduktionsplikten. Vi vet ju att om Sverige producerar mer biodrivmedel kommer vi också att se till att det blir en marknad där priset blir lägre vid pump. Jag vet inte vad Sverigedemokraterna har lovat. Jo de lovade en sänkning vid pump på 10 kronor. Det blev 14 öre. Men Socialdemokraterna vill införa en tankrabatt som är något helt annat. Industrin utvecklas samtidigt som vi tar ansvar för dem i glesbygden som har långa avstånd. Återigen landsbygdsministern - jag ställde fyra frågor. Jag vet inte om landsbygdsministern kommer ihåg dem. Två stod till och med i interpellationen. Jag vill verkligen veta hur landsbygdsministern ser att Sveriges företagare ska våga ta de planerade och aviserade investeringsbesluten för att vi ska få igång produktion av biodrivmedel och mer svenskt i tanken. Det är viktigt. Jag vill hellre se att biodrivmedel produceras i Sveg än i Saudiarabien. Landsbygdsministern får faktiskt förklara vad han tror om industrins utveckling och förutsättningar om man vill vänta in resten av EU om Sverige inte ska gå före och helt enkelt vill sänka till EU:s lägstanivå. Vi i politiken har ju varit väldigt eniga om att vi ska jobba på och gå före.	2908
1705	Isak From (S)	S	Fru talman! Peter Kullgren! Det är ett annat regeringsparti som har varit ännu tydligare med att man före valet säger en sak och att det efter valet blir något annat. Men alla löften om prissänkning vid pump har visat sig vara svåra att uppfylla. Jag kan ha förståelse för att Peter Kullgren har svårt att svara på vad HVO 100 kommer att kosta. Men det är i dag ganska många som kör omkring med en dieselbil och som vill göra klimatvänliga val och som samtidigt vill att vi ska göra oss oberoende av Saudiarabien Qatar eller för den delen Iran. Man kan med tanke på omsvängningen i politiken fundera på hur mycket mer olja vi kommer att importera till Sverige från Qatar Iran Saudiarabien med flera. Rysk olja kommer förmodligen inte att importeras på väldigt lång tid - tack och lov. Oljeberoendet minskar såklart möjligheterna att öka den egna produktionen från skogen. Vi har restprodukter som det är viktigt att ta till vara. Det är en viktig innovation och vidareförädlingsdel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För oss socialdemokrater är välfärden grunden. För att välfärden ska finansieras är industrin i Sverige motorn som tar det framåt. En konkurrenskraftig skogsindustri som har förutsättningarna på rätt sida har möjligheten att förse oss med klimatsmarta produkter med skatteintäkter till välfärden och ett långt gott välstånd. Peter Kullgren kan nu fundera på eller återkomma senare om vad han anser att HVO 100 ska kosta vid pump.	1488
1706	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! När det gäller att man inom Socialdemokraterna aldrig är oeniga försökte jag säga - ledamoten erkänner det kanske inte här och det behövs inte - att det var uppenbart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte hade samma linje i fråga om skogen. Det märks fortfarande. Det märktes då och det märks nu. Det var det jag menade och inte att Socialdemokraterna själva var oense det sista året även om det också förekommer i de flesta partier. Men det var vad som avsågs. Att man inte var eniga inom regeringen tror jag fick konsekvenser för hur vi agerade. Vi fick en otydligare röst i de för Sverige viktiga skogsfrågorna. Där har det vänt. Nu har vi en regering som värnar det svenska skogsbruket och som talar med en klar och tydlig stämma i Europa. Vi är eniga om skogspolitiken. Inom kanske fem till sju år fördubblas reduktionsplikten totalt sett i EU. Vi har redan en nivå och vi vet inte vad miniminivån för reduktionsplikten kommer att vara 2024. Det är därför svårt att säga med exakt hur mycket bränslepriset kommer att minska när vi sänker reduktionsplikten. Men ett lägre dieselpris någonstans mellan 4 och kanske 6 kronor rakt av vid pump är välkommet i Sverige. Det är nödvändigt för vår konkurrenskraft och för att hushåll och familjer de som inte har något alternativ till bilen som det är nu ska klara sig bättre. Det är en politisk prioritering som vi har gjort. Samtidigt är det självklart viktigt att inte måla upp en bild av att flytande biodrivmedel inte skulle behövas i framtiden. Det är centralt att vi tar politiskt ansvar och att vi inte säger att det inte skulle behövas. Även med den reduktionsplikt som vi fortsatt kommer att ha är det bra om inblandningen är av svenskt producerad råvara. Det är centralt. När övriga Europa också kommer att ha ett behov av biodrivmedel är det klart att ett stort skogsland som Sverige har stor potential att exportera till våra europeiska kompisar i stället för att de ska importera biobränslen som har producerats på ett ohållbart sätt långt bort från Sveriges och Europas gränser. Vi har en stor potential. Som jag redogjorde för i mitt svar som snart finns i skrift kommer vi att komma med en mängd olika förslag. Det är viktigt. Signalen är: Investera i biodrivmedel för det kommer att vara viktigt för framtiden. Regeringen vill se ökad svensk produktion av biodrivmedel. När det gäller HVO-frågan är det klart att det är bra med så billigt som möjligt. Jag kan inte stå här och säga exakt vad det ska kosta. Det har jag inte kunskap för just nu. Men om vi producerar biodrivmedel här hemma i Sverige kan vi förhoppningsvis ha ett lägre pris framöver jämfört med det vi har i dag.	2680
1707	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Landsbygdsministern! Det är en viktig fråga att diskutera. Det handlar om Sveriges beredskap det handlar om att hela Sverige ska leva och det handlar om gröna jobb i hela landet. Det handlar naturligtvis också om de saker som landsbygdsministern nämnde i svaret och som den socialdemokratiska regeringen införde tillsammans med Miljöpartiet det vill säga klimatkliv industrikliv bio-CCS biogasstöd och våtmarksstöd. Väldigt mycket av det gemensamma tycker landsbygdsministern ändå är bra politik. Vi vill att hela landet ska leva och att det här inte ska bli en dubbelstöt mot skogsbruket. Jag kommer återigen att ställa frågorna till landsbygdsministern. Jag vill gärna ha svar på dem. Det har jag inte fått än. Dubbelstöten innebär att om vi ska ha mindre avverkning av skog skapar det samtidigt mindre skogsrester till biodrivmedel. Jag upprepar frågorna så att landsbygdsministern ska komma ihåg dem i det här anförandet. Vad kommer regeringen att göra nu när regeringen vill införa en minskning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå för att klara Sveriges beting inom LULUCF? Där var reduktionsplikten en del för att Sverige skulle kunna ha ett aktivt skogsbruk. Den andra frågan var: Hur mycket mindre skog bedömer landsbygdsministern kommer att kunna avverkas för att Sverige ska nå överenskommelsen som regeringen har förhandlat med EU om när det gäller LULUCF? Har landsbygdsministern räknat på eller kan han uppskatta hur många färre jobb det kommer att kunna leda till på svensk landsbygd i Sveriges massaindustri och i Sveriges sågverk?	1640
1708	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Regeringen gör bedömningen att vi har värnat det svenska skogsbruket med det förhandlingsresultat vi har och att vi inte kommer att se krav på minskad avverkning i förhandlingen om LULUCF. För att göra detta klart och tydligt: Regeringen vill med sin politik skapa förutsättningar för alla som lever inom Sveriges gränser att förverkliga grundläggande värden. Det gäller att vi håller hela landet igång med det svenska näringslivet stora och små företag entreprenörskap en tydlig äganderätt och en trygg energiförsörjning. En växande bioekonomi baserad på råvaran från jordbruk och skogsbruk kommer att vara helt nödvändig för att vi ska kunna komma vidare i vår klimatomställning. Det är inget snack om den saken. Den kommer att ha stor betydelse precis som ledamoten är inne på för landsbygdsutveckling för regional utveckling och för företagande på landsbygden. Detta är självklart verktyg för att förstärka vår nationella försörjningsförmåga. För att skapa ett näringsliv som frodas krävs människor som vågar satsa och som är trygga med vilka förutsättningar som kommer att gälla i framtiden. Då måste vi ha stabila och rimliga spelregler så att vi skapar rätt förutsättningar. Det gäller för företagen i en växande bioekonomi men också för näringslivet i stort. Det sker inte genom regler som ger högre drivmedelspriser i Sverige jämfört med våra grannländer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1497
1709	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Alireza Akhondi har ställt en rad frågor kopplade till Irans plats i FN:s kvinnokommission CSW och FN:s arbete för att upprätthålla mänskliga rättigheter i FN inklusive FN:s jämställdhetsarbete. Svar på interpellationer Låt mig först av allt säga att jag delar interpellantens djupa oro över situationen för kvinnor och flickor i Iran och för kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna. Regeringen har kraftfullt fördömt iranska myndigheters våld mot fredliga demonstranter. Sverige och övriga EU står bakom och har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier inte minst de kvinnor som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter. Iran valdes in i CSW tidigare i år 2022 som representant för sin regionala grupp för perioden 2023 till 2026. Jag förstår att detta sticker i ögonen. Det är samtidigt så att det inte finns några formella kriterier för medlemskap. Valet äger rum i FN:s ekonomiska och sociala råd Ecosoc som har 54 medlemsstater. Det är också Ecosoc som kan fatta beslut om medlemskap i CSW. Sverige kommer att vara medlem av Ecosoc 2023 till 2025 men är det inte nu. Rättighetsperspektivet är tydligt i UN Womens och CSW:s verksamhet både som en förutsättning för det bredare jämställdhetsarbetet och som ett mål i sig det vill säga flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. I UN Womens mandat ingår bland annat att främja mänskliga rättigheter stärkt politisk social och ekonomisk egenmakt för kvinnor och flickor samt frihet från våld. CSW ansvarar för policyutvecklingen i frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökad makt för kvinnor. FN:s råd för mänskliga rättigheter är det främsta normbildande organet för mänskliga rättigheter. Det är en viktig plattform för att uppmärksamma MR-kränkningar och -övergrepp samt värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Rådet kan granska situationen i enskilda länder lyfta allvarliga tematiska MR-utmaningar och etablera uppföljningsmekanismer för att granska och utkräva ansvar. Inom ramen för MR-rådet utgör också den så kallade Universal Periodic Review UPR ett viktigt instrument för att granska MR-situationen i alla länder. Fru talman! Låt mig avslutningsvis understryka regeringens engagemang för mänskliga rättigheter i Iran. Tillsammans med övriga EU ser Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta den fortsatta utvecklingen. Det gäller bland annat hur vi främjar kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.	2538
1710	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Interpellanten säger att detta är ett lite sorgligt svar. I grund och botten håller jag helt med. Yrkesutbildningarna är ett sorgebarn över huvud taget i svensk gymnasieskola. Det är alldeles för få elever som väljer att gå yrkesutbildningar. Det är sorgligt på ett svenskt plan men det är en utveckling som vi också ser i övriga Europa. Det är på det sättet och vi måste göra olika saker för att möta detta. När det gäller denna försöksverksamhet hade ingen varit gladare än jag om man hade uppnått det man ville: att det skulle vara väldigt många elever som söker dessa yrkesutbildningar. Men så är det inte. Det är också ett slags idé med en försöksverksamhet. Det handlar om att man vågar testa under några år. Sedan ser man om det var en bra idé. Nej det kanske det inte var. Det fungerar inte tillräckligt bra. Det blev inte riktigt som man trodde. Ja men då får vi helt enkelt försöka hitta andra vägar. Det som händer nu är att kommunerna kommer att tvingas så att säga att samverka bättre om utbildningar för att på det sättet också göra det mer synligt tror jag för elever att de kanske kan söka en utbildning i en grannkommun en bit bort. Det är också möjligt. Jag tror att det som man ska ta till vara i denna försöksverksamhet är det nära samarbetet med branscherna. Jag tror att det är en nyckelfaktor över huvud taget. Det är inget som hindrar att kommuner gör det ändå. Jag tror att det är en del av lösningen på problemet - att försöka få till stånd en bättre samverkan med branscherna. Man kan också tänka sig mer av riksrekryterande gymnasieutbildningar. Får man till stånd en riksrekryterande utbildning kan elever från hela landet söka den utbildningen. Man kan också få bidrag för att bo hemifrån. Det skulle kunna vara en möjlig variant. Men just detta försök har inte riktigt slagit ut på det goda sätt som man hade hoppats på från början. Därmed är det inte sagt att det var fel att göra det. Jag tror nämligen på den här typen av försöksverksamheter. Man testar och ser. Och blir det bra kan man ändra lagstiftningen. I det här fallet blev det för få sökande helt enkelt.	2126
1711	Caroline Helmersson Olsson (S)	S	Fru talman! Jag uppskattar att skolministern tänker kreativt. Jag hoppas att vi kan hitta bra lösningar framöver men jag är ändå orolig för just branschskolorna. Stockholm är en fin stad. Om skolministern och jag går ut i kammarfoajén och tittar ut över Stockholm kommer vi att se jättemånga fina plåttak inte minst på Stadshuset med dess tre kronor. Det är skickliga yrkesmän och yrkeskvinnor som har satt dit dem en gång i tiden. Kanske behöver det komma upp lite solceller på dem framöver. De kanske behöver lagas. Då behöver vi skickliga yrkespersoner. Det är ganska anmärkningsvärt att det inte finns en enda plåtslagarutbildning i Stockholm. Det fanns en i Kista som lades ned. Det kommer säkert skolministern ihåg. Nu har branschen faktiskt försökt starta en skola här för behovet är stort. Men de hittar ingen lokal där de kan inhysa en verkstad. De har en lösning på gång: att ett friskoleföretag ska ordna en lärlingsutbildning och att man sedan ska skicka eleverna till Plåt & Ventbyrån i Katrineholm för dessa yrkeskurser. Den skolan har faktiskt utbildat 155 skickliga plåtslagare hittills under försöket. Tror skolministern att de har en lösning som håller här i Stockholm om statsbidraget för att skicka elever upphör? Jag är orolig när det gäller detta. Då tiden är knapp i debatten ska jag i detta anförande hålla mig till plåt och ventilationsbranschen men det finns även massor av andra branscher som har dessa kompetensförsörjningsproblem. Plåtslagaryrket är en framtidsbransch. Branschen själv säger att de behöver rekrytera ungefär 2 000 inom tre år. Arbetsförmedlingen bedömer att bristen kommer att vara stor. I dag finns det 18 gymnasieskolor i landet som erbjuder plåtslagarutbildning med yrkeslärare och adekvat utrustning. Ytterligare 40 skolor i Sverige erbjuder utbildningen i samarbete med branschskolan. Göteborg och Västra Götaland är de som jag bedömer har kommit längst av alla med planering dimensionering och samverkan och samarbete med branscherna som skolministern säger. I Göteborg har de också väldigt många fina plåttak. Deras prognos är att de behöver utbilda 490 plåtslagare inom tre år. De har i och för sig en egen plåtslagarutbildning där men de samarbetar ändå med branschskolan för kvalitetssäkring av yrkeskunskaperna. Ser ministern någon annan lösning för branschernas ganska akuta kompetensbrist än branschskolor? Skolministern var lite inne på det men kan det gå tillräckligt fort att göra nya saker? Finns det inte en väldigt bra grej med att behålla våra branschskolor och utveckla dem?	2562
1712	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Jag delar helt och hållet Caroline Helmersson Olssons världsbild när det gäller detta. Det är ett enormt problem inom både byggsektorn och vård och omsorg att alldeles för få unga människor väljer dessa yrkesutbildningar. Jag tror att en väg till framgång måste inkludera branscherna - jag är helt övertygad om det. Det finns olika typer av certifieringar och så vidare som ger en kvalitetsstämpel som jag tror är viktig för många elever när de väljer gymnasieskola. Men till syvende och sist handlar det om hur många elever som väljer en utbildning. Skälet till att dessa utbildningar har lagts ned i olika delar av landet inklusive i Stockholm är att man helt enkelt har för få sökande. Då blir det naturligtvis ett större ansvar för branschen att se till att det finns yrkesutbildningar. Jag tror att branscherna har ganska stora möjligheter att hjälpa till med detta - att se till att det blir bra utbildningar. Sedan kan man också från kommunernas sida fundera på om man inte kan göra utbildningar inom yrkesvux. En 15-åring eller 16-åring som väljer gymnasium kan tycka att det känns som att man väljer något för hela livet. Så är det naturligtvis inte. Det går naturligtvis att läsa upp betyg och ändra inriktning under hela livet. Men många kanske känner att det är ett val för hela livet. Det skulle då kunna vara en möjlighet att kommunerna bygger ut sina vuxenutbildningar på detta område naturligtvis med stöd och hjälp av branscherna för jag tror att det är en nyckelfaktor för att det ska bli en högkvalitativ undervisning. Men sedan återigen är det detta med riksrekryterande utbildningar. Det är faktiskt en möjlighet att använda sig av det för att få elever från hela landet att söka en utbildning. Då kan man uppnå verklig spets i den utbildningen. Det är ju precis som interpellanten säger en stor brist på lärare inom dessa utbildningar.	1882
1713	Caroline Helmersson Olsson (S)	S	Fru talman! Jag håller verkligen med om att vuxenutbildningen är en väg framåt. Få ungdomar väljer detta. Det är därför det är så fiffigt med branschskolan. Då kan de få ungdomar som trots allt väljer detta ta tåget och komma till Katrineholm på en timme och få sin yrkesutbildning där tillsammans med övriga ungdomar i landet. Jag tror inte att kompetensförsörjningen i små branscher kommer att betraktas som ett regionalt eller lokalt ansvar. Jag tror inte att dimensioneringsbestämmelserna riktigt kommer att fungera. Riksrekrytering diskuterar jag gärna vidare med statsrådet framöver. Min varma rekommendation till ministern är att hon efter den här debatten går tillbaka till departementet och funderar en gång till över hur hon ska kunna ta sitt ansvar för den nationella kompetensförsörjningen i smala nischer. Enligt min bedömning vore det bästa enklaste och snabbaste att förbättra regelverket att ge Skolverket ett uppdrag att titta på det här också och att helt enkelt permanenta branschskolorna. Jag vill bara fråga: Ser ministern verkligen att arbetet med den regionala planeringen är tillräckligt för att nå de smala nischerna? Jag hör att jag låter tjatig men jag vill ändå fråga en gång till. Jag vill också bjuda in ministern till ett seminarium som jag anordnar här i riksdagen den 15 december där några av branschskolorna kommer att medverka.	1375
1714	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Plåt & Ventbyrån i Katrineholm har ju funnits i många år långt innan den här försöksverksamheten och anses väl vara en av de bästa skolorna på det området. Den skolan kommer naturligtvis att finnas kvar i alla fall. Det vi talar om som svar på interpellationen handlar just om försöksverksamheten. Där har det helt enkelt varit alldeles för få sökande för att det ska vara rimligt att behålla den. Jag tycker att det är bra med sådana här försöksverksamheter. Ett skäl till att man har försöksverksamheter och inte direkt bara stiftar en lag och förändrar någonting är ju att man faktiskt ska kunna testa. Nu föll inte det här ut riktigt så bra som den förra regeringen hade hoppats på men jag kan säga att om det hade fallit väl ut och blivit så många sökande som man trodde när man sjösatte verksamheten hade ingen varit gladare än jag naturligtvis. Då hade vi kunnat göra de förändringar av lagstiftningen som interpellanten efterlyser. Men nu är det alldeles för få sökande. Jag ser fram emot diskussionen framgent för jag tror verkligen att vi delar uppfattningen att det här är ett enormt viktigt framtidsproblem att ta tag i. Interpellanten var inne på det här med solceller på taken och det handlar ju om hela vår klimatomställning. Att klara av den kräver yrkesskickliga människor på en rad olika områden. Det handlar också om helt andra verksamheter till exempel inom vård och omsorg. Alla bra idéer på det här området tror jag kommer att vara till god hjälp. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1541
1715	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman utrikesministern och ärade åhörare! Det iranska folkets uppror mot islamistregimen i Iran börjar närma sig tre månader. I tre månader har deras vädjande blickar varit riktade mot väst och mot oss i Sverige. Sverige är ett land som alltid har haft ett gott renommé runt om i världen tack vare sin starka röst för mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Men det är också en röst som har börjat tystna i takt med att konflikterna krupit oss närmare. Det är illavarslande. Det är nämligen i tider av oro och komplexitet som vårt mod och vår beslutsamhet prövas på riktigt - när mörkret är som tuffast och när ljuset inte siktas i slutet av tunneln. Fru talman! Statsrådet väljer att inte svara på mina frågor i interpellationen utan hänvisar främst till att Sverige just nu inte är medlem i CSW. Men redan om ett par månader kommer Sverige att ta plats i denna viktiga kommission så varför duckar statsrådet i frågorna? Varför väljer statsrådet att inte lyssna in den svenska riksdagen som tydligt önskar att Sverige ska höja sin röst och agera med konkreta steg? Fru talman! Utrikespolitiken är komplex och bör hanteras varsamt. Det är jag och många med mig väl medvetna om. Varje förflyttning innebär långtgående konsekvenser inom en rad områden. På ett plan förstår jag den försiktiga svenska hållningen och naturligtvis inser även jag vikten av att agera tillsammans med andra. Ensam är aldrig stark. Men denna saktfärdighet när det gäller att ens med försiktiga steg röra sig mot att ompröva hållningen gentemot ett land som så tydligt bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter är varken logisk eller särskilt bra. Tvärtom kan denna saktfärdighet vara till skada för svenska intressen för Sveriges anseende och för Sveriges möjlighet att vidmakthålla sin starka position när det gäller just frågor kring mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Fru talman! I går kom det rapporter från Iran om att myndigheterna ska avskaffa den så kallade moralpolisen och att en utredning pågår om avskaffande av det obligatoriska slöjtvånget. Många svenska medier rapporterade om detta och mellan raderna kunde man läsa att det iranska folket hade nått sitt mål. Men låt mig vara tydlig: Den revolution som har inletts i Iran handlar inte om slöjtvånget - den handlar om den utbredda korruptionen den sociala misären i breda samhällsgrupper förtrycket av minoriteter om att det inte finns någon frihet eller jämställdhet och om fängslande och avrättningar av oliktänkande. Folket i Iran vill inte ha låtsasreformer - de vill ha regimskifte. Att inte inse detta eller att inte förstå att protesterna inte kommer att sluta visar bara på bristen på kunskap och förståelse om ett för världen och Sverige viktigt land. Jag har under de senaste veckorna tydligt försökt visa för utrikesministern att den stora iranska diasporan i väst närmare 11 miljoner människor inte kommer att acceptera den lama hållning som ett flertal europeiska länder uppvisat hittills. Gammal kunskap på Utrikesdepartementet och användande av direkt regimtrogna så kallade experter kommer inte att gå obemärkt förbi.	3139
1716	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Givet situationen i Iran har jag full förståelse för interpellanten Alireza Akhondis inställning det vill säga att frågan om en uteslutning av Iran ur CSW väcks här i dag. Förslaget om en uteslutning av Iran från CSW diskuteras just nu bland EU:s medlemsländer och Sveriges prioritering i dessa diskussioner är att verka för en stark och gemensam EU-linje i den här frågan. Det är så vi tror att vi får bäst genomslag. Som jag nämnde i mitt första inlägg sitter Sverige inte i Ecosoc för närvarande och vi kommer därför inte att delta i omröstningen. Det är ju som det är. Men samtidigt är det inte säkert att en uteslutning ur olika FNorgan är det mest effektiva sättet att främja flickors och kvinnors rättigheter i Iran. Medlemskap ger också en möjlighet för andra medlemsstater att där exponera övergrepp och ställa dem som är ansvariga för detta till svars. Det finns också fru talman en risk för att Iran skulle använda en uteslutning för att ytterligare försvåra för FN och andra internationella organisationer som just nu arbetar för mänskliga rättigheter och jämställdhet i Iran. Samtidigt ska jag också säga - och det vill jag vara väldigt tydlig med här i kammaren - att det kan finnas särskilda situationer där det kan vara fullt motiverat med en uteslutning. Ett exempel på detta är ju suspenderingen av Ryssland i FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år med hänvisning till landets allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter i Ukraina. Sverige liksom samtliga övriga EU-medlemsstater röstade då ja till en suspendering. Fokuset för vårt engagemang också i FN kommer fortsatt att vara på hur vi gör mest skillnad och hur vi bäst kan stötta kvinnorna och flickorna i Iran som nu kämpar för sina rättigheter. Ett exempel är att vi stöttade initiativet att hålla en specialsession i FN:s råd för mänskliga rättigheter med fokus på ansvarsutkrävande för våldet och övergreppen i Iran och då särskilt mot kvinnor och barn. Sessionen ägde rum den 24 november. MRrådet kunde då starkt markera mot de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran. Den oberoende MR-mekanismen fact-finding mission som nu upprättats är ett viktigt steg för ansvarsutkrävande när det gäller våldet och de brutala övergreppen som sker i dag i Iran. Sverige uttryckte tillsammans med de nordisk-baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism.	2426
1717	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Under de debatter som vi har haft de senaste veckorna finns det två meningar som är ofta återkommande: att Sverige tydligt fördömer det iranska våldet mot demonstranterna och står på den iranska befolkningens sida och att man vill ha åtgärder som är effektiva och som ger resultat. I båda dessa uttalanden som upprepas gång på gång av utrikesministern saknar åtminstone jag ett djup i vad som egentligen menas. Att fördöma en regim som brutalt fängslar mördar torterar och våldtar fångar - det tar jag för givet att ett demokratiskt land som Sverige faktiskt gör. Men att nöja sig med det och inte ens kalla upp ambassadören för ett samtal eller agera genom något annat konkret steg - som människor i den stora iranska diasporan 120 000 människor vill se - är för mig ingen logisk följd av de ord som används i den här kammaren. Den andra delen som upprepas handlar om att vi ska ta fram åtgärder som biter och som gör skillnad. Var är de åtgärderna Tobias Billström? Varför kan inte utrikesministern redogöra för någon av dessa åtgärder så att de människor som i dag en arbetsdag har tagit ledigt från jobbet och sitter här på läktaren eller de människor som slaviskt följer webbsändningarna via riksdagens hemsida kan se att utrikesministern faktiskt lägger lite handling bakom de ord som används i kammaren? Jag förstår också att Sverige inte sitter i det här rådet i dag. Men vad man kan deklarera öppet och tydligt är att vi när vi väljs in i rådet om ett par månader kommer att ha den här hållningen - det kan man vara tydlig med. Sverige backade ju upp den fact-finding mission som nyligen har tillsatts. Varför kan man då inte vara tydlig med nästa steg? Fru talman! Efter nyår har Sverige ordförandeskapet i EU. Det är ett tillfälle för Sverige att inte bara ta ledartröjan när det kommer till konkreta sakfrågor som huruvida vi ska ha minimilöner i Sverige eller inte. Man kan också när det kommer till utrikespolitiken som förvisso är en nationell angelägenhet våga axla uppdraget att vara en samlande kraft. Det pågår i dag diskussioner i ett flertal europeiska länder såsom Tyskland Frankrike och Holland om hur nästa steg skulle kunna se ut. Nu när Sverige har ordförandeskapet efter nyår är det superviktigt att Sverige kan ta på sig den här samlande rollen. Jag skulle vilja höra lite kommentarer från utrikesministern kring hur man kommer att agera under EU-ordförandeskapet.	2432
1718	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med den sista observationen som Alireza Akhondi gjorde och säga att detta är en väldigt viktig fråga för Sverige oavsett om vi har ordförandeskapet i Europeiska unionen eller inte. Frågan var en av de punkter som jag lyfte vid mitt besök i Berlin för ett par veckor sedan när jag träffade min tyska utrikesministerkollega. Vi diskuterade frågan ingående eftersom både Sverige och Tyskland är länder där det bor stora grupper av människor med iransk bakgrund människor som ofta har dubbelt medborgarskap. Detta har lett till att vi vid utrikesministerrådet den 12 december nu kommer att ha Iran som en särskild punkt på dagordningen. Det är för att Sverige tillsammans med andra länder har varit drivande för att få Iran som en särskild punkt för diskussion. Det är ett tecken på hur viktig vi tycker att frågan är och vilken vikt vi lägger vid den att vi har drivit den med andra stater som också tycker detta. Detta är i sin tur ett uttryck för att mänskliga rättigheter och jämställdhet är högt prioriterade i vår FN-politik. Nu handlade frågan om EU men vi arbetar alltså på flera olika arenor med Iran samtidigt. Jag vill också hänvisa till FN:s generalsekreterares reformagenda Our Common Agenda som är en vision och en arbetsplan för FN där det fastslås att ett rättighetsbaserat perspektiv ska genomsyra organisationens arbete för att stärka ansvarsutkrävande respekten för mänskliga rättigheter demokrati och rättsstatens principer. Redan för några år sedan lanserade FN:s generalsekreterare också en Call to Action i syfte att stärka FN:s arbete med mänskliga rättigheter på landnivå. FN:s råd för mänskliga rättigheter är alltså det främsta normbildande organet för mänskliga rättigheter och den viktiga plattform som vi har för att uppmärksamma MR-kränkningar och övergrepp. Interpellationen rör ett specifikt organ CSW. När det gäller jämställdhet är det dock FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt UN Women som har huvudansvaret i FN. UN Women har ett tredelat mandat: normativt samordnande och operationellt. Den verksamhet som de bedriver är viktig när man tar in det som interpellanten lyfter upp det vill säga CSW för ett rättighetsperspektiv är också viktigt i CSW:s mandat och verksamhet. Sveriges aktivitet i CSW och vårt arbete med att vara pådrivande för regeringens övergripande jämställdhetspolitiska mål och prioriteringar betyder därför någonting och jag ser fram emot att vi kommer att fortsätta att kunna arbeta aktivt med de här frågorna. Vi tystnar alltså inte på något vis. Oavsett om det är EU eller FN vi pratar om är vi aktiva. Den här interpellationen rör ett visst specifikt organ men jag hoppas att jag här har kunnat presentera regeringens ambitioner på området att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter framför allt i Iran eftersom det är det interpellationen handlar om men också på bredden.	2911
1719	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag är väldigt tacksam att utrikesministern ändå väljer att försiktigt - kanske lite saktfärdigt för min egen och den stora iranska diasporans smak - röra sig i en riktning där man på något sätt omprövar hållningen mot Iran. På lördag är det den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Det är också dagen för Nobelbanketten. Då kommer vi också att se en av de största folksamlingarna vi har sett på Gustav Adolfs torg med 10 000 15 000 eller 20 000 människor med iranskt påbrå. De kommer att samlas där och de kommer att vilja vara rösten för de förtryckta människorna i Iran. Det gäller minoriteter kvinnor fängslade torterade våldtagna och så vidare. Anledningen till att jag berättar detta för utrikesministern är att jag vill försäkra honom att frågan inte kommer att dö ut. Denna regim som i 43 år har gjort sig skyldig till otaliga brott både inom och utom landet har inte längre någon legitimitet vare sig bland människorna i Iran eller bland den stora iranska diasporan. Jag förstår hur Utrikesdepartementet fungerar. Jag förstår att det finns svårigheter för utrikesministern när det gäller att agera snabbt men det är viktigt att påminna om att den iranska diasporan utomlands inte kommer att glömma handlingar eller icke-handlingar.	1317
1720	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Tack till interpellanten Alireza Akhondi för en bra interpellationsdebatt och en bra möjlighet för mig att framföra regeringens ståndpunkter i frågorna! Som jag vid flera tillfällen har haft möjlighet att prata om här i kammaren ser regeringen med mycket stort allvar på det som nu sker i Iran. Apropå Alireza Akhondis anmärkning om att han hoppas att frågan inte kommer att dö ut: Det hoppas verkligen jag också att den inte kommer att göra! Det är därför jag å Sveriges vägnar är så pådrivande för att vi ska ha frågan högt på agendan i Europeiska unionen. Regeringen har kraftfullt fördömt iranska myndigheters våld mot iranska demonstranter. Sverige och övriga EU står bakom och har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier inte minst de modiga kvinnor som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter. Vi har så fort vi har haft möjlighet markerat mot det övervåld som iranska myndigheter har brukat mot protesterna. Rätten till yttrandefrihet och mötesfrihet måste respekteras fullt ut. EU har sedan 2011 sanktioner mot Iran med anledning av de kränkningar av mänskliga rättigheter som har begåtts. Listan med individer och enheter med sanktioner har under de senaste månaderna utökats flera gånger som respons på händelseutvecklingen i Iran. Sverige har hela tiden kontinuerligt och konsekvent stöttat processerna. EU tar också kontinuerligt upp situationen för mänskliga rättigheter i bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer. Gemensamma budskap från EU har naturligtvis mycket större tyngd än vad vi kan ha som enskilda länder. Att tydligt kunna framföra vår syn i direkta samtal är ett viktigt sätt att stödja det iranska folket och bidra med internationellt tryck. Vi ser kontinuerligt över de verktyg vi har och vi har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om så krävs. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1871
1721	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Fru talman! Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag avser att agera för att de skolor som har deltagit i försöksverksamheten med branschskolor ska kunna fortsätta att ge elever en kvalificerad yrkesutbildning. Hon har också frågat hur jag avser att agera inom mitt ansvarsområde för att säkra kompetensförsörjningen i små och nischade branscher om inte försöksverksamheten fortsätter. Syftet med försöksverksamheten har varit att stärka den nationella kompetensförsörjningen genom att förbättra tillgången till yrkesutbildning som leder till vissa bristyrken. Branschskolor som deltar i försöksverksamheten erbjuder undervisning på entreprenad inom ett eller flera yrkesområden som andra skolhuvudmän har svårt att anordna och som få elever studerar till på gymnasial nivå. Skolverkets uppföljning visar att försöksverksamheten totalt sett har omfattat godkända utbildningar inom 18 olika yrkesområden. Inom flera yrkesområden har det varit fråga om ett mycket begränsat eller inget elevdeltagande alls. En förklaring är att modellen att skicka ett fåtal elever till en branschskola ger huvudmännen extra administration och kostnader med krav på samordning rörande elevernas sammantagna utbildning. Flera branschskolor har också sett det som kostnadskrävande att marknadsföra utbildningen till andra huvudmän skolor och elever. Försöksverksamhetens syfte är vällovligt men verksamheten har inte fått förväntade resultat. Medel har därför inte avsatts i budgetpropositionen för 2023 vilket innebär att verksamheten avslutas efter innevarande läsår. Regeringen bedömer att det behövs andra vägar för att tillgodose ett brett utbud av yrkesutbildning inom små yrkesområden. Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen med anledning av propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159). Det innebär bland annat att utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och yrkesinriktad vuxenutbildning ska dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Det innebär också att kommuner ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Regleringen syftar bland annat till att få ett bredare utbildningsutbud av yrkesutbildning för unga och vuxna. Samverkan kan bland annat handla om utbildningar inom små yrkesområden. Regeringen kommer att fortsätta att följa utvecklingen av utbudet av utbildning inom små yrkesområden och vid behov vidta ytterligare åtgärder.	2492
1722	Caroline Helmersson Olsson (S)	S	Fru talman! Tack skolministern för svaret även om jag tycker att det är ett lite sorgligt svar! Jag hoppas att statsrådet kan utveckla det mer positivt i debatten. Syftet med försöket är som statsrådet sa att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden där inte huvudmännen har kapacitet att erbjuda utbildningen. Det handlar oftast om branschernas kompetenscentrum och i vissa fall är dessa de enda i landet som erbjuder en viss utbildning. Det är i och för sig bra att man hänvisar till det påbörjade arbetet med den regionala planeringen och dimensioneringen men det kommer inte att träffa branschskolorna i det här läget. Detta ska ju inte påbörjas förrän vid tiden för utbildningarna 2025. Inget får mig att tro att regioner kommuner eller fristående huvudmän kommer att bygga ut utbildningar i plåtslageri karosseri och lackering distributionselektronik eller golvläggning till höstterminen 2023 när försöket slutar. Det är för dyrt med utrustning och det saknas yrkeslärare. Kommuner och fristående huvudmän har kunnat söka statsbidrag för att skicka eleverna på dessa yrkeskurser. Jag håller med om att detta inte nått sin fulla potential även om det har ökat från år till år. Under de tre första läsåren har 271 elever läst dessa yrkeskurser och blivit anställbara. Sverige behöver fler som går en yrkesutbildning inte färre! Statsbidraget som har avsatts har varit på mellan 20 och 28 miljoner under åren. Personligen kan jag tycka att detta är en lite dumsnål besparing i en statsbudget som omfattar nästan 95 miljarder. Orsakerna till att det här har varit underutnyttjat är flera enligt Skolverkets utvärdering. En av dem är begränsningen att man bara får skicka fem elever per huvudman. Det mest konkreta exemplet på hur tokigt det kan bli är Praktiska Sverige AB som är en huvudman i hela Sverige. De har kunnat skicka fem elever vilket de också har gjort. De har alltså använt sin kvot men de skulle säkert kunna sända fler. Branschskolorna ger kvalitetssäkring till den lärlingsutbildning som de erbjuder. Det är inte enkelt för en bransch att bygga upp en skola på fem år och dessutom få ut information om den. De som har lyckats absolut bäst är Plåt & Ventbyrån som ägs av hela branschen tillsammans med Byggnads och det kommunala gymnasiet i Falun ihop med transportbranschen. Jag tror att skolministern kan se att denna lilla diamant i skolsystemet bidrar till den nationella kompetensförsörjningen. Jag hoppas verkligen att ministern inte avser att kasta ut barnet med badvattnet. Därför undrar jag om ministern avser att ge Skolverket i uppdrag att utreda möjligheten att lägga in branschskolemodellen i redan existerande utbildningskoncept. Om inte hur tänker ministern agera för att utveckla denna viktiga verksamhet?	2798
1723	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig vilka de förändrade arbetssätten är som kommer att bidra till att bibehålla eller förstärka Sveriges förmåga att nå sina miljö- och klimatmål. Märta Stenevi har frågat mig om jag avser att minska utsläppen med 55 procent inom ESR-sektorn till 2030 och vilka specifika åtgärder utöver kompletterande åtgärder jag avser att lägga fram för att lyckas med detta. Anna-Caren Sätherberg har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att värna svenskt skogsbruk och nå klimatmålen till 2030 respektive 2045 och när jag avser att redovisa den utlovade ambitiösa och effektiva klimatpolitik som ska säkerställa klimatmålen. Kajsa Fredholm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka Sveriges möjligheter att nå antagna klimatmål till 2030 om jag avser att verka för att nya utsläppsminskande åtgärder införs det närmaste året och om jag avser att verka för att nya åtgärder i närtid införs för att stärka våra kolsänkor och säkra att våra unika naturvärden inte går förlorade. Eftersom alla frågor rör samma område väljer jag att besvara dem samlat. Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik ska utgå från förvaltarskapstanken och sträva efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Klimatmålen ska nås och svensk konkurrenskraft ska värnas. Den svenska klimatpolitiken har varit inriktad på åtgärder som ger effekt på kort sikt men saknat tillräckliga åtgärder för att nå vårt långsiktiga klimatmål. Men uppgiften är inte att sänka utsläppen; utsläppen ska försvinna. För att det ska vara möjligt behövs en politik som tar oss hela vägen i mål och inte leder till återvändsgränder. Politikens uppgift är att skapa förutsättningarna för omställningen till nettonegativa utsläpp efter 2045. Elektrifieringen av samhället är en grundförutsättning för att kunna nå dessa mål. Sol vind och kärnkraft är de tre kraftslag som kan byggas hållbart i stor skala och säkra tillgången på leveranssäker el till konkurrenskraftiga priser. Både klimatomställningen och den svenska ekonomins konkurrenskraft är helt beroende av en pålitlig tillgång till klimatneutral energi till rimliga priser. Industrin måste få möjligheter att växa ordentligt då export av klimatneutrala varor och tjänster från Sverige ger stora effekter också på de globala konsumtionsutsläppen. Det är också viktigt att komma ihåg att det är hushållen och företagen som står för det agerande som konkret sänker våra utsläpp. Jag menar att vi behöver arbeta för att nå klimat- och miljömålen med hänsyn tagen till den tuffa situation som svenska hushåll och företag står inför. Vi måste se till att människor har råd att åka till jobbet och att de kan leva sina liv. Ett stort hot mot klimatarbetet är att folk tappar förtroendet för det. Fru talman! Regeringen har börjat utforma Sveriges klimatpolitik utifrån dessa principer. Jag vill berätta om några av de satsningar som regeringen hittills genomfört. Som några av interpellationerna belyser behöver Sverige en omställning av vägtransporterna för att vi ska nå vårt nationella klimatmål och vårt åtagande inom ansvarsfördelningsförordningen. Når vi vårt nationella klimatmål kommer vi också att nå EU-åtagandet för skog- och marksektorn. Men den kraftiga prisuppgången på bränslen skapade ett omfattande missnöje som gjorde att människor var på väg att tappa tron på klimatpolitiken. Det fanns till och med de som ville ändra i våra klimatmål. Vi ska nå vårt transportpolitiska klimatmål. Vi ska nå de etappmål som finns för svensk klimatpolitik men det måste ske på ett sätt som utgår från hushållens och företagens förutsättningar annars går det inte ihop. Lyckligtvis är vi mitt i ett stort teknikskifte för vägtransporterna. Elektrifieringen går fortare än någon tidigare trodde var möjligt och det finns nu många fler elbilar i olika prisklasser. Nu behöver vi se till att täckningen med laddstationer blir så god att det fungerar att köra elektriskt för invånare i alltifrån gles- och landsbygd till städer och det behöver ske i en tid då antalet elfordon ökar. Regeringen höjer därför takten i elektrifieringen av transporterna genom att förstärka satsningarna på laddinfrastruktur. Klimatklivet utökas med 400 miljoner kronor under nästa år i en särskild satsning på laddinfrastruktur och i budgetpropositionen förlänger och förstärker regeringen dessutom satsningen på stöd till publika laddstationer för lätta fordon samt laddstationer och tankinfrastruktur för vätgas till tunga transporter. Anslaget utökas med 90 miljoner kronor 2023 och beräknas förstärkas med 1 miljard kronor under 2024. Till detta ska de hinder bedömas som hämmar utbyggnaden av laddinfrastruktur och som bland andra Energimyndigheten och Boverket har analyserat och åtgärder ska utformas för att undanröja dem. Det finns många förslag i budgeten som bidrar till att vi ska nå våra klimatmål och jag kommer antagligen inte att hinna ta upp alla i detta inlägg. Vi ökar också anslaget inom Industriklivet som ni säkert vet. Markanvändningssektorn är också en central del i regeringens klimatpolitik. Skogen fungerar som en viktig kolsänka och också genom att biomassa kan nyttjas till förnybara material och produkter. Fru talman! Regeringen har påbörjat en omläggning av klimatpolitiken men vi är inte klara. Det behövs ytterligare åtgärder för att vi ska nå våra klimatmål och under 2023 kommer regeringen enligt klimatlagen att presentera en klimatpolitisk handlingsplan i riksdagen där vi mer i detalj redogör för regeringens klimatpolitik för mandatperioden.	5732
1724	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Jag måste börja med att tacka mina meddebattörer efter alla fina ord om den förra och förrförra regeringens klimat- och miljöpolitik. Det är inte utan att det gamla ordspråket Man saknar inte kon förrän båset är tomt" dyker upp. Men jag ska bli lite allvarlig här. Klimat- och miljöministern är statsråd i en ytterst svag marionettregering som enbart kunde tillträda efter att man gjort en omfattande överenskommelse med högerextremisterna i Sverigedemokraterna och lovat att all politik skulle godkännas av dem så även inom klimat- och miljöområdet. Konsekvensen blev att Tidöavtalets avsnitt om klimat bara innehöll förslag som ökade utsläppen och inga förslag som minskade dem. Den nya regeringen väljer däremot att behålla en rad reformer som Miljöpartiet förhandlade fram i regering med Socialdemokraterna till exempel gröna kreditgarantier Industriklivet Klimatklivet och satsningar på bio-CCS som också statsrådet gärna nämner. Fru talman! Det är självklart glädjande att dessa reformer finns kvar om än inte finansierade i den utsträckning som vi skulle önska och som vi också har presenterat i vår budgetmotion. Mindre glädjande är dock att regeringen samtidigt stryker en rad reformer som är nödvändiga för att nå målen. Det är också direkt upprörande att man gör det fullständigt medvetet. I regeringens budget framgår det klart och tydligt att man med dessa förändringar inte kommer att kunna nå målen till 2030. Finansministerns lakoniska kommentar om att går det inte så går det inte säger en del om regeringens engagemang i frågan. Hållningen återspeglas också i budgeten. Den här regeringen ger helt sonika upp målsättningarna till 2030. Men fru talman klimatarbetet går inte att skjuta på framtiden. Varje ton koldioxid som når atmosfären lagras där och bidrar till uppvärmningen nu omedelbart. Effekten av den uppvärmningen fortsätter däremot under lång tid. Vi har som uppgift att slåss för varje enskild tiondel som vi kan hålla nere uppvärmningen med. Det duger alltså inte att vänta till 2045 för att nå utsläppsmålen om man på vägen dit har ökat utsläppen. Det är därför delmålet till 2030 är så otroligt viktigt. Utsläppen som sker de närmaste sju åren påverkar kraftigt möjligheten att hålla nere uppvärmningen och därmed också dämpa de förluster av natur och arter som kommer i klimatförändringarnas spår. I en intervju med Dagens Nyheter menade statsrådet att man i lugn och ro skulle sätta sig ned med forskare industri och olika instanser för att "mejsla fram politiken som ska ta oss i mål". Det är ett mycket oroväckande uttalande av två skäl. Det är oroväckande för att det signalerar att den här marionettregeringen inte förstår hur angeläget det är att hålla nere uppvärmningen och att det innebär att utsläppen måste minska omedelbart och stadigt varje år inte i en avlägsen framtid. Men det är också oerhört bekymmersamt eftersom det signalerar att regeringen har satt sig att styra landet utan att ha med sig någon som helst politik för klimatarbetet. Man återanvänder förvisso våra tidigare framförhandlade reformer men man adderar inga nya förslag. Fru talman! Jag vill därför upprepa mina frågor till statsrådet: Har regeringen några som helst förslag för att minska utsläppen redan 2023? Har man några som helst förslag för att minska utsläppen den här mandatperioden? Har man några som helst förslag som gör att Sverige når sina juridiskt bindande mål till 2030? Eller är det helt enkelt så att regeringen som ju styrs helt och hållet av klimatförnekarna i Sverigedemokraterna inte hade någon som helst klimatpolitik med sig in på Rosenbad? "	3621
1725	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! I det så kallade Tidöavtalet som regeringen har ingått med Sverigedemokraterna finns flera punkter som visar vilken politik regeringen kommer att bedriva. Detta är inte en uttömmande uppräkning av vilken politik regeringen kommer att bedriva under mandatperioden. Som jag har varit inne på under denna debatt kommer regeringen att se på de här viktiga frågorna och aktivt arbeta med att hitta lösningar. När vi väl har tagit fram förslag kring detta finns det absolut inget hinder för Socialdemokraterna att stötta förslagen om man vill ställa sig bakom dem. Huruvida de finns med i Tidöavtalet eller inte är alltså inte avgörande för om de kommer att kunna bli verklighet eller inte. Jag vill tacka interpellanten och debattörerna för denna debatt kring en väldigt viktig fråga och jag hoppas få möjlighet att fortsätta samtala kring dessa frågor. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	913
1726	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig om jag avser att tillmötesgå Stockholms stads planer på att bygga en ny stadsdel på Bromma flygplats och verka för att omförhandla avtalet mellan Swedavia och Stockholms stad för att underlätta byggandet av nya bostäder. Kadir Kasirga har också frågat mig om jag anser att det är affärsmässigt motiverat att driva en verksamhet som minskar sin andel på marknaden och om så inte är fallet vilka åtgärder jag avser att vidta. Pandemin påverkade resandet dramatiskt och flygresandet minskade kraftigt. Under senare tid har det dock skett en markant uppgång i flygresandet. Enligt den senaste trafikstatistiken från Swedavia uppgår antalet resenärer på Swedavias flygplatser till 77 procent av 2019 års nivåer och antalet destinationer har återhämtat sig till 80 procent. Vi befinner oss dock i ett osäkert konjunktur- och omvärldsläge där framtidsutsikterna är svårbedömda. I Transportstyrelsens senaste prognos bedöms flygtrafiken i det närmaste vara tillbaka på samma nivåer som innan pandemin 2028. För mig och regeringen är det viktigt att kunna ge klara och tydliga besked om vad som gäller för Bromma flygplats framtid. Detta är väsentligt för flygbranschen regioner och kommuner som är beroende av en god tillgänglighet till och från Stockholmsområdet och inte minst för att ge Swedavia tydliga planeringsförutsättningar. Som Kadir Kasirga mycket riktigt påpekar konstaterar regeringen i budgetpropositionen för 2023 att Bromma flygplats ska bevaras. Mot den bakgrunden är det alltså inte aktuellt för mig att ta initiativ till att omförhandla det avtal från 2007 som finns mellan Swedavia och Stockholms kommun om upplåtelsen av Bromma flygplatsområde. Som jag nyss nämnde ökar flygresandet kraftigt efter pandemin. Swedavia har uppdraget att bedriva flygplatsverksamhet vid de tio flygplatser som ingår i det av regeringen beslutade nationella basutbudet av flygplatser. Bolaget har vidare i uppdrag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Det är Swedavias styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och löpande förvaltning av den operativa verksamheten inom ramen för bolagsordningen.	2289
1727	Kadir Kasirga (S)	S	Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min interpellation men i ärlighetens namn är det inte mycket till svar. Bromma flygplats invigdes våren 1936 och fungerade som Sveriges huvudflygplats för civil flygtrafik fram till att Arlanda invigdes 1962. Det är också viktigt att tillägga att Swedavia det vill säga staten i dag arrenderar marken från Stockholms stad med kraftigt subventionerad hyra. Fru talman! Frågan om Bromma flygplats framtid har diskuterats många gånger i denna kammare. Under förra mandatperioden presenterades några rapporter och utredningar inte bara från statligt håll utan också från näringslivet om att Bromma flygplats bör avvecklas. Utredningar och rapporter från statligt håll har motiverat sina slutsatser med att det inte längre är lönsamt att driva Bromma flygplats. Brommautredningen slog också fast att det är möjligt att genomföra en avveckling redan innan 2038. Bromma flygplats saknar utvecklingspotential och kostar skattebetalarna flera hundra miljoner kronor per år i direkta och indirekta subventioner. Vi tycker att Arlanda flygplats måste prioriteras och stärkas som nationellt nav för flyget i Sverige. Fru talman! Arlanda flygplats är i dag starkt hotat av Kastrup som Skandinaviens framtida flygplats. Ett försvagat Arlanda innebär också färre direktflyg och fler mellanlandningar vilket ökar miljöbelastningen för oss som reser i framtiden. Jag vill också upplysa ministern om att man på Kastrup i Köpenhamn i dag agerar för att Bromma flygplats ska vara kvar. I dag är det Danmark som är mest glad över den högerkonservativa regeringens beslut om att bevara Bromma flygplats. Varför insistera på att driva en verksamhet som inte är lönsam när det finns möjlighet att bygga en klimatsmart oas stadsdel med uppemot 30 000 bostäder förskolor skolor och arbetsplatser här i Stockholmsregionen i Stockholms stad? Jag upprepar min fråga: Kommer ministern att ta initiativ till ett möte med Stockholms stad för att diskutera förutsättningarna för att få tillgång till marken tidigare än år 2038?	2067
1728	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Vi har nu hört infrastrukturministern förklara sin syn på Bromma flygplats. Ja flygandet ökar. Coronapandemin har upphört men flyget är starkt påverkat av det som har hänt. Strukturella förändringar gör att flygandet inte kommer att komma tillbaka till samma nivåer och det gäller framför allt för det affärsflyg som är Brommas grund. Inte ens Transportstyrelsens analyser visar att vi kommer att komma tillbaka till nivåerna innan coronapandemin. Varför håller ministern och regeringen fast vid Bromma som flygplats? Nedläggningen av Bromma flygplats står inte och faller med huruvida det finns en coronapandemi eller inte. Den står på egna ben. I strid med alla analyser över Brommas framtid Swedavias behov och Arlandas utveckling deklarerar regeringen i sin budget att Bromma ska vara kvar som flygplats. Det gör man helt utan grund och analys och helt i strid med hur en seriös regering bör agera på området. Regeringen agerar på samma sätt som på andra infrastrukturområden det vill säga fattar beslut utan grund mest för att sänka bra politik inte för att den är fel utan för att man kan göra det. Regeringen skrotar nya stambanor tar bort reduktionsplikten tar bort bonusen till elbilar river upp ett revolutionerande reseavdrag som man själv var med och fattade beslut om precis före sommaren och stryper utbyggnaden av vindkraft. Allt detta sker utan några som helst konsekvensanalyser eller idéer om hur man ska hantera effekterna för att klara klimat och miljömålen. Regeringen säger visserligen att man ska klara målen men man vet inte hur. Fru talman! Så är det även med Bromma flygplats. Utan grund säger man att flygplatsen ska vara kvar. Det är en förlegad flygplats som har gjort sitt. Det här gör man utan att blinka. Man blockerar därmed också en enorm mängd bostäder. Då är statsrådet ändå samtidigt bostadsminister. Han är en minister som vi rimligen skulle tro värnar bostadsbyggandet för bostadsbehövande. Men Andreas Carlson värnar uppenbarligen en förlegad flygplats mer än bostäder för bostadssökande. Kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar så även Stockholms stad. Enligt kommunens planering är Bromma ett stadsutvecklingsområde. Området ingår i planen för att klara stadens bostadsförsörjning. En enorm bostadsresurs ligger i dag i träda och väntar på att få bli en del av Stockholms bostadsmarknad. Det här vill bostadsministern uppenbarligen förvägra Stockholm utan ett vettigt skäl eller analys faktiskt i strid med alla analyser som har gjorts på området. Fru talman! Hur kan bostadsministern stå för detta det vill säga att blockera tiotusentals bostäder för uppåt 100 000 bostadssökande helt utan grund? Det borde vara rimligare att en bostadsminister står för bostäder lägger ned en flygplats som har gjort sitt och tar sitt ansvar för landet.	2826
1729	TREDJE VICE TALMANNEN	TREDJE VICE TALMANNEN	Jag får påminna om att det här inte var en interpellation gällande bostadsfrågor utan det här var en interpellation gällande framtiden för Bromma flygplats.	159
1730	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag tar gärna bostadsdebatter i Sveriges riksdag. Jag har flera inplanerade kan jag upplysa debattörerna om. Nu ska jag ge svar på några av frågorna som rör just Bromma flygplats som interpellationen handlar om. Flygplatsen saknar utvecklingspotential sa ledamoten Kasirga. Det stämmer inte riktigt. Swedavia konstaterar i sitt remissvar till Peter Normans Arlandautredning att Bromma skulle kunna fungera utmärkt som en pilot för framtidens fossilfria flyg. Det finns möjligheter för Bromma med tanke på den utveckling som sker mycket snabbt i flygsektorn. Det sker utveckling i form av biobränsle i flygmotorerna som kan minska utsläppen väsentligt. Branschens egen bedömning är att vi kommer att ha ett helt fossilfritt flyg inom några år - 2030. Heart Aerospace ett spännande svenskt företag investerar tungt i elektrifierade flygtransporter. De ligger långt framme i sitt arbete och kommer att ha inrikesflyg i luften enligt deras egen bedömning år 2028. Det här tror jag kommer att flytta fokus i hela flygdebatten. Flyget kommer att vara ett mycket viktigt och användbart transportmedel för hela vårt land. Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för Stockholmsområdet men kanske framför allt för övriga landet vilket betyder att flygplatsen är viktig för till exempel näringslivet och företagandet. Bromma flygplats har också en viktig roll för att samhällsviktiga flygtransporter av olika slag till exempel ambulansflyg och brand- och räddningsflyg ska kunna utföras snabbt och effektivt när som helst under dygnet. Jag kan lyfta fram osäkerheten i vårt omvärldsläge som ett viktigt skäl att ha kvar Bromma flygplats och att ha flera flygplatser som är aktiva fungerande och hålls igång runt vår huvudstad. Ledamoten Kasirga lyfte fram Arlanda och sa att vi ska försvaga Arlanda. Det är ingen som har någon ambition att försvaga Arlanda tvärtom. Vi behöver utveckla Arlanda. Det finns en utredning på regeringens bord Arlandautredningen. Den bereds i Regeringskansliet. Peter Norman har också ett annat uppdrag som kommer att lämnas över till regeringen i närtid nämligen flygplatsutredningen. Vi kommer att återkomma med olika ytterligare åtgärder för hur vi ska utveckla flyget i takt med omställningen inom flygsektorn som nu sker snabbt. Jag vet att många i dag använder flyget som ett viktigt transportmedel. Man kan många gånger göra det med gott samvete med tanke på att det är ett viktigt transportmedel vars utsläpp också minskar. Skälen att göra det med ett ännu godare samvete kommer att öka i takt med att utsläppen minskar och då tror jag att behovet kommer att vara stort av fler flygplatser runt vår huvudstad. Det är anledningen till och det är den analys som ligger bakom att Bromma flygplats behöver utvecklas och framför allt bevaras och inte avvecklas. Kommer jag att ta initiativ till möten med syfte att avtalet ska kunna avslutas tidigare än 2038? Nej det kommer jag inte att göra. Jag tar gärna olika möten med dialog men några initiativ för att avveckla Bromma flygplats kommer inte regeringen att ta. Det är mitt besked.	3117
1731	Kadir Kasirga (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för de ärliga svaren. Det är såklart viktigt att man är tydlig i politiken också regionalt gentemot dem som verkar i Stockholms stad. Nu säger statsrådet att han inte har några avsikter att initiera någon dialog för att till exempel tillgängliggöra flygplatsmarken i Bromma för tidigt bostadsbyggande. Fru talman! Det stämmer att Brommautredningen skriver att Bromma flygplats skulle kunna vara en hubb för fossilfritt flyg. Samtidigt skriver man och det finns andra instanser som också skriver att också det skulle kunna flyttas till Arlanda. Arlanda har ju kapacitet. Vi behöver göra mycket mer. När det gäller näringslivet är det ju så att näringslivet är samstämmigt i det här åtminstone här i Stockholm. Stockholms Handelskammare har sagt att de tycker att man bör avveckla Bromma flygplats och satsa på att utveckla Arlanda flygplats. Det är Arlanda flygplats som ska vara fönstret för Sverige mot omvärlden. Fru talman! Jag vet att det här inte är en bostadspolitisk debatt. Men Bromma flygplats hänger ihop också med bostadspolitiken för i Stockholm behövs det också fler bostäder. I dag står över 700 000 människor i kö till bostadsförmedlingen för att få en bostad i Stockholm och över 90 000 av dessa köande söker aktivt efter en bostad. Bostadsbristen är också en svårighet och en stor utmaning för näringslivet och företagen i Stockholmsregionen som vill nyrekrytera och expandera. Det är viktigt att komma ihåg att 41 procent av Sveriges tillväxt äger rum i Stockholmsregionen. Tillgång till bostäder och bostadsbyggande över huvud taget i Stockholm är av stor nationell betydelse. Att stänga Bromma flygplats och flytta flyget till Arlanda skulle möjliggöra ett tillskott på 30 000 bostäder på flygplatsmarken. Att koncentrera flyget till Arlanda där vi investerar för att kunna möta hela landets behov av såväl inrikes- som utrikesflyg gynnar även våra regionala flygplatser. En sådan investering möjliggör även för beslut om fler och bättre transporter till och från Arlanda. En avveckling av Bromma flygplats möjliggör alltså en utveckling av Arlanda flygplats fru talman och det är framtiden. Politisk prestige får inte vara ett skäl att hålla liv i en olönsam flygplats. För mig är det obegripligt att den högerkonservativa regeringen subventionerar en flygplats som inte längre är lönsam.	2364
1732	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Interpellanten Kadir Kasirga frågar om möjligheten att hjälpa till med att få bostäder på Bromma och därför lägga ned flygplatsen. Därför tycker jag att det är relevant att diskutera den frågan. Precis som interpellanten säger är det här en fråga om bostadsförsörjning och behovet av en flygplats. Nu säger statsrådet att Bromma passar bra som pilotflygplats för biodrivmedel och möjligen elflyg eller något sådant. Biodrivmedel kan man stoppa in i vilket flyg som helst det är mest en fråga om kostnad och det kan man göra på Arlanda. Det behöver man inte ha Bromma för. Alla utredningar pratar om det övriga flyget som finns där. Det går att flytta över och det har de här utredningarna visat. I stället säger ministern att det finns ett remissvar från en instans som säger någonting och har en idé om det. Men det finns tre fyra fem utredningar som säger att flygplatsen kan läggas ned. Det är fullt möjligt och det har inte med corona att göra. Men corona har hjälpt till i det sammanhanget därför att flygandet har gått ned så mycket så vi kan i princip lägga ned Bromma nu. Det är fullt möjligt. När det gäller det elflyg som ministern lyfter fram är det ett hybridflyg som vi inte ens vet om det finns. Det finns inte ens en prototyp i sammanhanget. Det är också intressant när det gäller flygandet i Stockholm att genom Bromma splittrar man flygplatsverksamheten. Genom att flytta över allt till Arlanda får vi en konsolidering. Det är bättre för det svenska flyget det flyg som vi faktiskt behöver. Det är också centralt men de analyserna finns inte alls. Det är mer att den här regeringen vill behålla Bromma flygplats bara för att behålla Bromma flygplats inte för att det finns något annat skäl.	1733
1733	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag har ju faktiskt vilket man hört om man lyssnat noga på den här debatten anfört ett antal skäl till att Bromma flygplats har en viktig roll - potentiellt också i framtiden sett utifrån den tekniska utveckling som sker och som är viktig för att möjliggöra den gröna omställning som vi behöver för att kunna nå de mål som vi är överens om att vi ska nå när det handlar om att minska utsläppen inte minst i transportsektorn där flyget står för en stor del. Där ser jag stora utvecklingsmöjligheter med tanke på vad som faktiskt redan sker inom elektrifiering av flyget. Jag tror att det kommer att kunna förändra resvanor och resmönster och även göra flyget till ett av de mest miljövänliga transportsätten i vårt glest befolkade land med långa avstånd. Bromma kommer att kunna vara en viktig del i den mixen. Det är därför viktigt att inte avveckla Bromma utifrån politisk prestige för att använda Kasirgas ord utan se verkligheten utifrån den utveckling som sker. Det är därför vi ser att Bromma bör bevaras och inte avvecklas. Bromma var 2019 före pandemin Sveriges tredje största flygplats med knappt 2 4 miljoner passagerare. Endast Arlanda och Landvetter var större. Bromma är en utpräglad inrikesflygplats och det är därför Bromma är så uppskattad och viktig för många som bor i olika delar av landet och reser in till Stockholm. Det finns dock även utrikestrafik främst till Bryssel. BRA som dominerar på Bromma har efter sin rekonstruktion successivt återstartat inrikestrafiken på Bromma. Det finns också taxi- och affärsflygsverksamhet. Bromma har även betydelse som jag var inne på i mitt interpellationssvar för det samhällsviktiga flyget. Till exempel levererar Bromma Air Maintenance AB BAM underhållstjänster för flygplan och helikoptrar med både offentliga och privata kunder inom ambulansflyg affärsflyg och linjeflyg. BAM utför underhåll på i princip alla ambulansflygplan i Sverige och Norge. Man har också en egen konstruktionsavdelning som utvecklar speciallösningar för exempelvis ambulansinstallationer och övervakningsutrustning för kustbevakningsflygplan. Vi har gjort bedömningen utifrån det läge vi har i omvärlden att det är viktigt att inte avveckla Bromma i det här läget. Vi kommer förstås även när flygplatsutredningen har presenterats att återkomma med andra åtgärder för att utveckla flyget utifrån de möjligheter som ges med tanke på den mycket snabba teknikutvecklingen. Detta innebär inte på något sätt att Arlanda inte behöver utvecklas. Som jag sa tidigare finns det tvärtom potential i båda dessa för Sverige viktiga flygplatser. Jag tror inte att man ska se detta som en prestigefråga. Man kan inte backa sig in i framtiden. Jag tror inte heller att man ska se det helt binärt. Till exempel kommer elektrifierade flygplan att få en helt annan möjlighet till utveckling på Bromma flygplats när buller minskar. I en framtid kan det bli andra typer av krav som gör att det skulle vara oansvarigt att i det här läget avveckla Bromma flygplats. Bara om några år kan vi ha en helt annan situation i flygsektorn och en helt annan efterfrågan på klimatsmarta miljövänliga resor med flyg. Där kan Bromma vara en viktig del. Det är utifrån den analysen som regeringen inte nu går fram med att avveckla Bromma utan har en annan politisk inriktning. Vi vill bevara Bromma.	3347
1734	Kadir Kasirga (S)	S	Fru talman! Det gläder mig att vi i alla fall är överens om att Arlanda flygplats är viktig och att vi behöver satsa på och utveckla den så att den kan konkurrera med Kastrup. Infrastrukturministern har rivstartat den här mandatperioden med att först stoppa investeringarna på stambanor och sedan stoppa avvecklingen av Bromma flygplats - detta i strid med de statliga utredningarna Brommautredningen och Arlandautredningen och alla rapporter från exempelvis Stockholms Handelskammare som påtalar att Bromma flygplats inte längre är lönsam för staten. Då blir det obegripligt att regeringen fortsätter att insistera på att stoppa in miljontals kronor för att hålla liv i en döende flygplats. När det gäller samhällsviktiga flyginsatser kan sådana egentligen också flyttas till Arlanda flygplats. Det har utredningarna också konstaterat. Fru talman! Swedavia har redovisat att de inte tror att Bromma flygplats kommer att komma tillbaka till samma nivå som tidigare. Då blir frågan: Varför inte hantera våra skattepengar på ett ansvarsfullt sätt och satsa på framtiden? Varför inte möjliggöra att Bromma flygplats mark kan användas för fler bostäder för stockholmarna och för svenskarna som ska flytta till Stockholm någon gång i tiden?	1243
1735	Joakim Järrebring (S)	S	Fru talman och ministern! Den uppräkning som ministern gör av den ambitiösa klimatpolitik som hennes regering för är egentligen bara en uppräkning av den förra S-ledda regeringens långsiktiga politik för omställning. I övrigt hänvisas till förhoppningar i den kommande klimathandlingsplanen. Jag måste dock säga att jag känner mig allt annat än trygg med denna plan när vi vet att den ska förhandlas med Sverigedemokraterna. Jag tyckte heller inte att jag fick svar på huruvida regeringen står fast vid att nå etappmålen för 2030 och 2040. Skulle jag tolka ministerns inlägg som att regeringen ger upp etappmålen? Och hur ser ministern egentligen på möjligheten att få en klimathandlingsplan på plats som kommer att leverera en ambitiös klimat- och miljöpolitik som gör att Sverige klarar både etappmålen för 2030 och 2040 och våra klimatmål för 2045?	854
1736	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för frågan som gav upphov till det intressanta samtal vi haft här i kammaren i kväll. Jag fortsätter gärna en dialog om viktiga infrastrukturfrågor även bostadspolitiska frågor. Men det är också viktigt att se det här i ett lite större sammanhang. Precis som jag varit inne på är detta en viktig flygplats för att hela Sverige ska fungera för att man ska kunna resa smidigt in till Stockholm från andra delar av landet. Det är därför Bromma flygplats är en uppskattad flygplats på många av de orter och i de städer där man i dag har förbindelse till Stockholm via Bromma. Vi tror att det är viktigt att bevara Bromma utifrån de skäl jag redan har angett i debatten. Det är också viktigt för regeringen att ge klara och tydliga besked om vad som gäller för Brommas framtid. Det har vi redan gjort och jag har upprepat beskeden i kväll. Regeringen konstaterar också i budgeten för 2023 att Bromma ska bevaras. Mot den bakgrunden är det inte aktuellt att ta initiativ till att omförhandla avtalet. Fru talman! Jag tar dock som sagt gärna en dialog med olika parter om hur man kan utveckla både den specifika flygplats som vi har pratat om i kväll och flyget i stort hur vi kan omfamna och med politiska beslut möjliggöra den teknikutveckling som gör att vi kan stärka svensk konkurrenskraft samtidigt som vi påskyndar den gröna omställningen. Vi måste tänka långsiktigt i olika eventuella avvecklingsbeslut eller bevarandebeslut och det är utifrån den aspekten som regeringen har landat i att det i detta läge vore oklokt att avveckla Bromma. Vi vill i stället bevara Bromma. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1651
1737	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Tack klimat- och miljöministern - jag uppskattar verkligen detta! Det är inte lätt när det blir åtta deltagare. Det är heller inte lätt att få svar när klimat- och miljöministern har fått så många frågor som under den här debatten. Därför kommer jag nog att behöva upprepa mig lite. Min interpellation till klimat- och miljöministern hade sin utgångspunkt i skogen. Skogen är det gröna guldet som skapar jobb på landsbygden och som skapar så många mervärden till exempel som kolsänka och när det gäller utbyte av de fossila produkterna som ministern talar om i sitt svar. Där är ju biodrivmedel en del. Sverige har ett unikt tillfälle eftersom vi har så mycket skog att också använda skogens rester på ett effektivt och bra sätt. Jag hörde att klimat- och miljöministern sa att det långsiktiga målet är det viktiga. Och det är ju självklart att det långsiktiga målet är viktigt men det är också viktigt vad som görs här och nu. I juni var en majoritet av partierna i Sveriges riksdag överens om att det var klokt att använda reduktionsplikten som en del i arbetet med att klara vårt beting. Det gäller helt enkelt att klara den kolsänka som regeringen nu har förhandlat fram i EU. Det ansågs klokt att inte ge skogen en dubbelstöt genom mindre avverkning och därmed mindre skogsrester och mindre lönsamhet om de då inte blir biodrivmedel. Men nu är vi där. Klimat- och miljöministern svarade inte riktigt på frågan om hur svenskt skogsbruk ska värnas när regeringen förhandlar LULUCF och andra akter inom EU. För mig handlar också biodrivmedel om Sveriges beredskap. Jag vill som sagt se mer svenskt i tanken. Jag ser hellre produktion i Sveg än i Saudiarabien. Jag ser hellre att vi i skuggan av det krig som nu faktiskt pågår i Europa ser till att insatsvaror också görs i Sverige - till exempel biodrivmedel och gödsel. Det finns mycket att tänka på just nu. Jag tänker också på de jobb som det här kan skapa. Jag har alltid den åsikten att jag inte vill att Sverige sätter sig i baksätet. Jag vill att Sverige tar ledartröjan. Och varför vill jag det? Jo för att vi är ett litet exportberoende land. Det är de tekniker och material vi säljer och det politiska ledarskapet tillsammans med näringslivet som gör att Sverige kan lyckas så väl i världen. Jag återkommer alltså till mina frågor. Jag förstår att det är svårt för ministern att svara på frågan om hon tror att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kommer att klara av att göra en klimathandlingsplan som klarar klimatmålen när vi faktiskt har hört vad de olika partierna tycker i den här frågan. Min andra fråga som jag inte heller fick svar på var vilka initiativ regeringen ämnar ta för att värna svenskt skogsbruk samtidigt som man förhandlar dessa akter i EU. Den tredje frågan som jag inte heller fick svar på var vad ministern tycker är en rimlig nivå på reduktionsplikten.	2891
1738	Kajsa Fredholm (V)	V	Fru talman! Vi kan konstatera att världen befinner sig i ett klimatnödläge. De globala utsläppen av växthusgaser måste minskas här och nu. Vi har inte tid att vänta med åtgärder i fem tio eller femton år eller vad det nu tar att bygga nya kärnkraftverk. Det krävs kraftfulla åtgärder i praktiken för att snabba på de utsläppsminskningar som behövs. Jag vill här som exempel lyfta fram Vänsterpartiets historiskt omfattande investeringspaket för klimatet. Vi vill investera 700 miljarder kronor de kommande tio åren för att sätta mer fart i praktiken på klimatomställningen. Det behövs betydande investeringar i grön industri förnybar energi hållbara bostäder och gröna transporter. Det kommer även att krävas stora satsningar på att skydda värdefull natur och återställa naturliga kolsänkor. För att lyckas med klimatomställningen behöver även fokus ligga på ökad rättvisa och jämlikhet i hela Sverige. Det kan man bara åstadkomma med mer vänsterpolitik. Men nu står vi här fru talman. I en tid då alla världens länder behöver kraftsamla för att kunna möta klimatutmaningen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna. Vid FN:s klimatmöte i Egypten sa Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg att Sveriges image som föregångsland inom miljö har fått sig en törn i och med att regeringens budget för klimat och miljö minskas med 5 miljarder. Han beskrev det som en väldigt olycklig signal till omvärlden när världen behöver föredömen för att inte tappa hoppet. Regeringen konstaterar dessutom i sin budgetproposition att utsläppen kan komma att öka. Det är följden av flera klimatskadliga förslag. Som exempel kan nämnas sänkningen av drivmedelsskatten som även är regeringens största reform. Därtill stoppar regeringen den omfattande reformen att göra reseavdraget färdmedelsneutralt. Det är tyvärr uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas ointresse för klimat och miljö har lett till ett klimatfientligt reformprogram. De som satte sin tilltro till Liberalerna och hoppades att de skulle kunna värna klimatperspektivet i en högernationalistisk regering har all anledning att känna sig besvikna. Varför skär man de facto ned på resurser till miljön? De är ju en viktig del i klimatomställningen. Och varför lägger man ned Miljödepartementet? Det har ju avlövat klimat- och miljöministerns roll då det egentligen är energiministern som nu står för plånboken. Det finns mycket att fundera på här.	2453
1739	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Vi kan börja med att konstatera att det inte är ambitiöst och effektivt att skjuta upp nödvändiga utsläppsminskningar i 20 år. Regeringen ägnar sig åt det som inom näringslivet brukar kallas social washing vilket på svenska kanske bäst kan översättas som rättvisetvätt. I likhet med det mer välbekanta greenwashing innebär social washing att man vilseleder allmänheten genom att skönmåla sitt eget arbete. Regeringens företrädare däribland klimat- och miljöministern rättvisetvättar sin klimatskadliga politik genom att låtsas att den syftar till att förbättra levnadsvillkoren för vanligt folk. I själva verket är det på det stora hela de redan rika som gynnas. I verkligheten är en snabb klimatomställning allra viktigast för de människor som har minst resurser. Det är de som drabbas hårdast av klimatkrisen. Ställer vi inte om nu riskerar vi att hamna i ett läge där framtida regeringar i panik tvingas ta till extrema åtgärder för att hantera en alltmer kaotisk situation. Då blir det också de resurssvaga som får betala priset medan de rika flyr ansvar. Alternativet är en snabb kontrollerad och rättvis omställning - just en sådan omställning som Vänsterpartiet förespråkar.	1203
1740	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Klimatomställningen är ett gemensamt projekt. Vi måste alltså satsa på det gemensamma omfördela och göra det som krävs. Sverige behöver bli en föregångare i en omställning där alla är med. Tyvärr verkar statsrådet inte ha dessa ambitioner utan sitter i ett regeringsunderlag av klimatförnekare och ministrar som rycker på axlarna. Då blir det inte mycket till handling annat än att aktivt bidra till ökade utsläpp. Vi som står här och debatterar är oroade över att ni har abdikerat från klimatmålen och då förstår jag att statsrådet inte vill svara på frågor om sitt regeringsunderlag. Hon har inte sagt ett enda ord om det för då skulle hon kanske riskera att behöva be om ursäkt till Sverigedemokraterna efter den här interpellationsdebatten. Men nu har ju statsrådet en chans till i nästa inlägg att svara på frågor om det som har upprepats av flera här: Hur ser det ut i regeringsunderlaget?	915
1741	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag hörde ministerns förklaring - nu när det är en ny regering arbetar man på ett annat sätt. Tro mig ministern: Vi är många som har lagt märke till detta. Man skulle kunna tänka på elprisstödet som framför allt kommer att gynna rika storförbrukare - gärna sådana som har fast pris - så att de får dubbelt så mycket tillbaka beroende på om de bor i södra Sverige eller inte. Samtidigt ser vi höga elpriser i Norrland men människor i Norrland får inget stöd. Detta kommer tyvärr bara att leda till att folk fortsätter att förbruka stora mängder el. Regeringen har avvisat satsningar på järnvägen trots att alla som har åkt tåg de senaste åren vet att behovet av investeringar är stort. Man behåller ett förlegat reseavdrag som inte gynnar dem som exempelvis samåker. Annat fru talman har det varit i valrörelserna både i år och 2018. I Naturskyddsföreningens granskningar där samtliga partier granskas visar det sig att Liberalerna både 2018 och i årets val har lovat höga nivåer och höga ambitioner. Men Liberalerna brukar tyvärr lova mycket och sedan hålla tunt. Eller som en annan minister som även är partiledare sa: Man säger en sak före valet och efter valet säger man en annan sak. Jag vill upprepa min fråga om rennäringen till ministern. Anser ministern att den är en av de gröna näringar som ska få livskraftiga villkor för framtiden?	1372
1742	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Här talas det om att vänta till 2045. Här lyfter Anna-Caren Sätherberg fram att det långa målet skulle vara det viktiga för mig. Då får man lyssna en gång till. Jag har inte valt mellan de två målen. Sverige har etappmål och ett långsiktigt mål. Vi väljer att i den här debatten tala mycket om ett av etappmålen just eftersom det var detta mål - och inte det andra målet för 2045 - som den tidigare regeringen lyckades uppfylla med sin politik. Etappmålet är ett steg på vägen dit och vi ska självklart arbeta för att nå de mål som är uppsatta för 2030. Det har jag varit tydlig med i många uttalanden men låt mig ta upp det även här. Då krävs det ytterligare åtgärder och det är någonting som regeringen arbetar hårt med. Något som också krävs för att nå mål inom transportsektorn är elektrifiering och att kunna ställa om till det fossilfria. Detta var den tidigare regeringen inte på väg att lyckas med. Det fanns inte laddinfrastruktur i den utsträckning som samhället behöver. Det fanns inte tillräckligt mycket el för att industrin skulle klara av att ställa om. Det är frågor som denna regering väljer att hantera på ett långt bättre sätt än vad den tidigare regeringen gjorde med satsningar som jag har redogjort för i mitt svar. Vänsterpartiets Kajsa Fredholm talade om att vi i denna regering skulle ha sänkt ambitionerna. Det talades också om att budgeten skulle vara slaktad. Låt mig nämna att detta är den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. Det är en historiskt stark budget. Samtidigt tar man upp att vi har tappat vårt anseende internationellt och att vi skulle lägga ned Miljödepartementet. Kanske är det därför Volvos hållbarhetschef går runt och talar om det förlorade anseendet internationellt. Representanter för Vänsterpartiet står här i talarstolen och talar om sänkta ambitioner men vilka ambitioner är det? Vi i regeringen står ju fast vid att Sverige ska uppnå målen. Vi försöker ju att plocka fram all den politik och alla de ytterligare åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen också 2045. Vi har ju inte heller lagt ned Miljödepartementet utan vi har samlat Miljödepartementet och Näringslivsdepartementet under samma departement. Det heter Klimat- och näringslivsdepartementet. Det hade lika gärna kunnat stå rubriker i internationella medier om hur Sverige startar det första klimatdepartementet. Det blir dock inte så för den politiska konflikten är långt mer spännande. Man ställer sig hellre och pratar om att det skulle finnas klimatförnekare i denna regering. Vilka då? Är det Moderaterna som är klimatförnekare? Är det Liberalerna som är klimatförnekare? Är det Kristdemokraterna som är klimatförnekare? Låt mig påminna kammaren om att det är jag som är klimat- och miljöminister. Det är en liberal klimat- och miljöminister ni debatterar med - inte Sverigedemokraterna. Vad gör då denna liberala klimat- och miljöminister? I vår vårändringsbudget som plockades fram på kort tid som ni säkert vet lanserade vi utökningar av Klimatklivet och Industriklivet. Detta är inte att bibehålla det som den tidigare regeringen gjorde. Vi satsar ytterligare 500 miljoner på Klimatklivet och 200 miljoner permanent på våtmarker. Detta är satsningar som är långsiktiga och som behövs för klimatet. Vi ser också som vi konstaterar i vår egen budget att ytterligare politik krävs. Det krävs ytterligare åtgärder och denna regering arbetar hårt inte bara med att plocka fram åtgärder utan också med att se till att de har stöd av en majoritet i riksdagen. Som alla här säkert vet var det ju också denna majoritet i riksdagen som såg till att de tidigare satsningarna på bland annat bio-CCS och carbon capture - den långsiktiga politik som behöver finnas - fick stöd.	3746
1743	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Vi debatterar med en liberal klimat- och miljöminister som driver sverigedemokratisk klimat- och miljöpolitik. Riksdagen har antagit mål för hur mycket Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minska till 2030 respektive 2045. Det är inte - som SD det största partiet i det blåbruna regeringsunderlaget verkar tro - bara text på ett papper. Detta är mål som är fastslagna av Sveriges folkvalda riksdag och som är juridiskt bindande. Det är dem som regeringen i sin första budget har slagit fast att man med sin politik inte kan nå. Regeringen behandlar dessa mål som valbara. Det är de inte. För varje enskilt ton växthusgas som släpps ut i världen ökar den globala uppvärmningen. För varje tiondels grad som medeltemperaturen i världen ökar förvärras konsekvenserna. Detta är den brutala sanning som alla politiker i hela världen måste ta till sig. Det går inte att vänta. Varje åtgärd räknas. För varje tiondels grad som temperaturen ökar mellan i dag och 2030 ödeläggs fler hem. Fler barn svälter ihjäl fler arter utrotas fler konflikter uppstår och fler människor dödas. Det är konsekvenserna vi står inför. Fru talman! Det är med denna sanning för ögonen som man har satt sig i en regering som inte har någon som helst idé om hur utsläppen ska minska. Det är i bästa fall aningslöst och i värsta fall cyniskt - man ökar utsläppen i dag och hoppas att någon annan ska lösa situationen längre fram. Jag gläds uppriktigt med statsrådet Pourmokhtari när hon beskriver sin nyvunna vänskap med Maldivernas klimatminister för vänskap i en global värld är ett kraftfullt verktyg för fred och utveckling. Men jag hoppas att statsrådet är ärlig i samtalen och berättar att den politik som Sveriges regering för sedan hon tillträdde kommer att lägga hennes nya väns hem under vatten. Detta är den verklighet vi lever i.	1834
1744	Joakim Järrebring (S)	S	Fru talman! Jag hade en fråga om synen på etappmålen för 2030 och 2040 utifrån att ministern den 18 november sa att hon var säker på att Sverige kommer att nå klimatmålen för 2030. Men i svaret på interpellationen svarade ministern också att uppgiften inte är att sänka utsläppen. Därför blir det svårt att tolka vad det är som gäller men jag litar på att detta stämmer och på att ministern och regeringen står upp för etappmålen både 2030 och 2040. Jag litar på att det är ambitionen även om politiken just nu saknas. Den fråga som jag inte fick svar på är hur ministern ser på möjligheten att få på plats en klimathandlingsplan som är förhandlad med Sverigedemokraterna och som gör att Sverige kan nå sina klimat- och miljömål. Jag hoppas att jag kan få ett svar på den frågan.	784
1745	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret även om det kanske inte gav svar på frågan. Klimat- och miljöminister Pourmokhtari säger i sitt svar: Jag menar att vi behöver arbeta för att nå klimat- och miljömålen med hänsyn tagen till den tuffa situation som svenska hushåll och företag står inför. Vi måste se till att människor har råd att åka till jobbet och att de kan leva sina liv." Trots detta gör regeringen tvärtom. Efter regeringens slopande av klimatbonusen är det nu nästan dubbelt så dyrt att leasa en elbil som tidigare. För den som inte har möjlighet att köpa en helt ny bil är alltså elbil och därmed också lägre transportkostnader nu utom räckhåll. Det är nu bara den som ändå hade haft råd att lägga många hundratusentals kronor på en ny bil som har möjlighet att ställa om. Vanligt folk som är beroende av bil tvingas i stället fortsätta att köra på bensin och diesel. Det reformerade reseavdrag som alla partier utom Sverigedemokraterna röstade igenom i somras stoppas - det reseavdrag som skulle ge en rättvisare fördelning mellan stad och land som skulle ge ersättning också för dem som åker kollektivt och som skulle få stopp på det omfattande fusket. I stället väljer den regering som statsrådet är en del av att ge ännu mer pengar till storstadsbor som fuskar med reseavdraget. Det elprisstöd som regeringen har lagt fram kommer inte bara sent och är byråkratiskt tungrott - det är också ett stöd som kommer att ge allra mest till de miljardärer företrädesvis i storstadsregionerna som värmer upp enorma villor medan de pensionärer som lever i norra Sverige inte får något stöd alls när deras elräkningar går upp i vinter. Inte heller får de något stöd att tala om för att energieffektivisera. Miljarderna rullar när de med lägst inkomster ska bära miljardärernas elräkningar utan att de själva får något stöd. Fru talman! Samtidigt som man pumpar in mer pengar i ett reseavdragssystem som redan tidigare omfattade ett fusk med skattemedel på 2 till 3 miljarder per år lägger man 7 miljarder på en subvention av fossila bränslen. Detta genomfördes samtidigt som statsrådet Pourmokhtari höll anföranden inför deltagarna på COP 27 och uppmanade andra länder att minska sina fossila subventioner. Det är naturligtvis inget annat än ett hårresande hyckleri för samtidigt som regeringen gör det svårare och dyrare för hushållen att ställa om underfinansierar man välfärden. Närmare 10 miljarder går alltså bara genom de två reformer som jag senast nämnde till fossila subventioner och fusk samtidigt som kommuner och regioner larmar om att de kommer att tvingas skära i skola och vård på grund av att regeringen inte möter de behoven. Fru talman! Statsrådet säger i sitt svar att det är viktigt att skapa förtroende för klimatarbetet. Men jag undrar: Hur ska någon kunna känna förtroende för en klimatpolitik som ökar utsläppen subventionerar fossila bränslen och tvingar låginkomsttagare att ta notan för miljardärer? "	2988
1746	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Ljuset kommer från norr klimat- och miljöministern. Där finns den gröna industrin den förnybara energin de kallaste vintrarna och de längsta och dyraste elledningarna. Även jag måste nämna elstödet för regeringen när jag har möjlighet. Om man inte ser 60 procent av Sveriges yta får man skaffa glasögon. Men det var inte främst det jag skulle säga fru talman. Jag ska göra det väldigt lätt för klimat- och miljöministern så att hon inte glömmer bort min fråga som jag nu ställer för tredje gången. Jag ställer bara en fråga för då tror jag att alla möjligheter finns att jag den här gången får ett svar. Vad tycker ministern är en rimlig nivå på reduktionsplikten?	686
1747	Kajsa Fredholm (V)	V	Fru talman! Det är tydligt att regeringens bristande krisinsikt och reformvilja riskerar att försena och till och med förhindra omställningen. När klimatbonusen på elbilar nu avskaffas och satsningar på järnväg uteblir blir målet för transportsektorn väldigt svårt att nå till 2030. Trots att svenskarnas vilja till omställning är stor och man efterfrågar ökade järnvägstransporter väljer regeringen att ignorera de möjligheter som en utbyggd och stärkt järnväg innebär för att i stället fortsätta med kraftiga subventioner till de fossila transportslagen. Fru talman! Politiken har alltför länge satt sin tilltro till marknadens krafter i hopp om att klimatomställningen ska hanteras utan samhällets aktiva inblandning. Men det är bara det offentliga som kan ta helhetsansvaret och för det krävs stora investeringar. Så är det. Därför blir jag först förskräckt och sedan nästan uppgiven när jag i regeringens och Sverigedemokraternas budget och i slottsavtalet ser att klimat- och miljöfrågor behandlas nästan som om det vore något som katten släpat in. Men det borde i och för sig inte vara så förvånande med tanke på att de flesta av de nu styrande partierna gick till val på att om inte helt ignorera så i alla fall försena den nödvändiga omställningen. För Vänsterpartiet är det självklart att samhällets åtagande i klimat- och miljöpolitiken behöver stärkas och inte försvagas.	1390
1748	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Jag tackar för alla kloka frågor under denna eftermiddag. Låt mig återigen lyfta vad det är jag menar när vi talar om klimatmålen. Detta vet ni säkert alla men det som står i våra klimatmål är att vi ska ha minskat våra utsläpp till en viss grad till 2030 och att vi ska ha eliminerat våra utsläpp till 2045. Det är det man menar när man säger nettonoll. Dessutom talar man om nettominus därefter. Då behöver det finnas en infrastruktur för att vi inte bara ska minska våra utsläpp. Men där tar ju inte meningen slut i mitt svar vilket Socialdemokraterna säkert är väl medvetna om. Man läser bara upp halva meningen. Vi ska inte minska utsläppen utan eliminera dem. Det är vårt klimatmål. Det är vårt gemensamma klimatmål som alla i riksdagen som röstat igenom klimatlagen har skrivit under på att vi ska uppnå. Då gäller det inte bara etappmål för 2030 utan även nettonoll 2045. Det är någonting som den här regeringen ämnar nå men som den tidigare regeringen var på väg att misslyckas med. Efter det ändrar vi vilken politik som förs. Det handlar om hur vi kan se till att vi inte har några utsläpp 2045 och att vi bidrar till minskade utsläpp efter 2045. Står man här och diskuterar kanske detta låter som en omöjlighet men det är det inte. När man träffar svensk industri där omställningen sker varje dag och när man träffar dem som skapar alla nya sätt för oss att konsumera eller transportera märker man att vi går en omställning till mötes. Den behöver mötas snabbare och smartare. Låt mig också kort nämna miljöpolitiken och värdet av den biologiska mångfalden. Utöver regeringens satsning på våtmarker ser jag även fram emot internationella förhandlingar på COP 15 i Kanada där vi ska se till att den biologiska mångfalden värnas världen över. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1823
1749	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen kommer att säkerställa att Arbetsförmedlingen har fysisk närvaro i alla kommuner hur jag och regeringen avser att säkerställa Arbetsförmedlingens samverkan med kommuner och arbetsgivare samt om jag och regeringen kommer att fullfölja uppdraget att förstärka Arbetsförmedlingens närvaro i områden med hög långtidsarbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken behöver definitivt bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Matchningen behöver förbättras och kompetensbristen motas i hela vårt land. Långtidsarbetslösheten behöver minska. För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva och ständigt utvärderas. Arbetsförmedlingen ska ha en ändamålsenlig lokal närvaro - i egen regi genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna. Enligt Arbetsförmedlingens nya instruktion som trädde i kraft den 1 december i år ska myndighetens organisation lokalt regionalt och nationellt utformas så att de arbetssökande som behöver fysiska möten ska få det så att ändamålsenliga arbetsgivarkontakter säkerställs och så att samverkan med kommuner och andra aktörer möjliggörs. Arbetsförmedlingen redovisade den 26 oktober det uppdrag i regleringsbrevet för 2022 som gäller likvärdigt stöd och likvärdig service i hela landet. I rapporten framgår tydligt att det finns 88 fast bemannade arbetsförmedlingskontor 24 kontor som myndighetens personal reser till och 104 samarbetslösningar med andra till exempel Statens servicecenter och kommuner. Det innebär att Arbetsförmedlingen kan träffa arbetssökande och arbetsgivare fysiskt på 216 platser i landet i 209 av landets kommuner. I de kommuner där det saknas arbetsförmedlingskontor eller samarbetslösning kan fysiska möten erbjudas i grannkommunen. Antalet servicekontor kommer att öka under 2023. I och med utbyggnaden av ytterligare servicekontor kommer det bland dessa att ges ytterligare möjligheter för fysiska möten. Fru talman! När det gäller uppdraget till Arbetsförmedlingen att minska långtidsarbetslösheten (A2022/00330) som lämnades till myndigheten den 2 mars i år har Arbetsförmedlingen redovisat att man avser att inkomma med en återrapport senast den 15 mars nästa år. Vi får alltså vänta ytterligare ett par månader. Regeringen inväntar svaret från myndigheten innan regeringen kan ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som behövs.	2501
1750	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka arbetsmarknadsminister Johan Pehrson för svaret. Statsrådet säger i sitt svar att fler ska komma i arbete. Jag delar intentionen att fler ska komma i arbete. Men för det krävs en väl fungerande och aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. Arbetsförmedlingens uppdrag är att se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns och fungerar i hela landet. Oavsett om man bor i Vivalla Botkyrka Ystad eller Kiruna ska man kunna söka sig till Arbetsförmedlingen och få den hjälp och det stöd man behöver för att kunna få ett arbete. Arbetsförmedlingens kontinuerliga fysiska närvaro i hela landet är oerhört viktig inte minst för arbetssökande som står längre från arbetsmarknaden och har större behov av stöd. Arbetsförmedlingens lokala närvaro är också en förutsättning i upprätthållandet av ändamålsenliga arbetsgivarkontakter och samverkan med kommunerna. Arbetsförmedlingen måste kort och gott finnas till hands och vara en aktiv och sammanhållande aktör i arbetet med att åstadkomma en bättre fungerande arbetsmarknad i hela landet. Jag välkomnar att regeringen i Arbetsförmedlingens nya instruktion pekar på dessa delar. Men samtidigt vill jag understryka att Arbetsförmedlingen är statens arbetsmarknadspolitiska expertmyndighet och bör i större utsträckning än i dag ges långsiktiga och stabila förutsättningar att välja arbetsmarknadspolitiska insatser efter den enskilde arbetssökandes behov. Fru talman! I Sverigedemokraternas och regeringens samarbetsavtal finns mycket om migration brott och straff. Men här finns väldigt lite om svensk arbetsmarknad. Det finns till exempel inte ett ord om Arbetsförmedlingen. Vad gäller diskussionen om långsiktiga och stabila resurser till arbetsmarknadspolitiken kan jag konstatera att i slutet av 2018 antog riksdagen Moderaternas Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget som innebar att anslagen till Arbetsförmedlingen drogs ned med 890 miljoner kronor. Effekten av detta blev att några kontor lades ned och att 3 500 anställda fick lämna myndigheten. Den förra socialdemokratiska regeringen tillförde dock lite resurser under resans gång. På några platser öppnade vi också nya kontor. Fru talman! I vårt budgetalternativ för nästa år tillför vi mer resurser till både Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag och program till skillnad från Sverigedemokraternas och regeringens budget. Den innehåller dessvärre ytterligare neddragningar på anställda och lokaler. Frågan om lokal närvaro engagerar väldigt många kommunpolitiker i vårt avlånga land. Flera kommunalråd och experter är oroliga över hur regeringen handskas med Arbetsförmedlingen. Den oron bekräftas i SKR:s senaste rapport Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitiken 2022 . Där påtalas väldigt många brister i Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Jag vill ändå passa på att ställa en fråga till statsrådet med anledning av SKR-rapporten och också den kritik som finns. På vilket sätt kommer regeringen att se till att Arbetsförmedlingen har resurser nog för att stärka den lokala samverkan och fortsatt klara av kompetensförsörjningen samt stödja den som står långt ifrån arbete? Till tidningen Arbetet säger statsrådet i en intervju den 20 oktober att Arbetsförmedlingen ska bli en toppklassmyndighet". Vilka åtgärder ska Johan Pehrson vidta för att åstadkomma detta? "	3357
1751	Jim Svensk Larm (S)	S	Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamot Serkan Köse för en viktig interpellation. Arbetsförmedlingen är en myndighet som många förmodligen varit eller kommer i kontakt med någon gång under sin livstid. Att få göra mitt första inlägg i riksdagen i denna fråga känns stort. Jag kommer ihåg när jag slutade gymnasiet och skulle gå in på arbetsmarknaden. Då fick jag information om vikten av att skriva in sig som arbetslös första dagen på Arbetsförmedlingen för att få rätt till ersättning och rätt stöd. Det var viktigt för att komma till nytt arbete. När väl den första arbetslösa dagen var där infann jag mig på Arbetsförmedlingens kontor i Hudiksvall. Det tog inte lång tid innan jag var ute på arbetsmarknaden igen genom ett gott samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Jag fick under ungefär ett läsår jobba på högstadiet i den ort där jag växt upp och i den skola jag själv gått på. Det var där på Iggesunds skola som jag fick grunden i min utbildning som tagit mig vidare i arbete. Det kändes stort att få vara där och hjälpa eleverna i deras kunskapstrappa. Det gav mig en viktig gemenskap och en bra introduktion till arbetslivet. Att snabbt få komma in i arbetslivet är viktigt. Det ger en känsla av gemenskap. Det gäller såväl mitt första sommarjobb på Ankarmons camping som när jag fick jobba på ett vandrarhem i Skottland. Jobb har en central vikt i samhället. Det bidrar till gemenskap i det sociala och bidrar till välfärden. Ett jobb ger individen frihet att få styra över sitt eget liv. Det bidrar till en ökad jämlikhet. Därför är en politik som fokuserar på jobb och jämlikhet oerhört viktig. Tyvärr kommer inte alla i arbete direkt. Det riskerar att bli en ond spiral. Ju längre du varit arbetslös desto svårare är det att komma tillbaka in på arbetsmarknaden igen. För att minska långtidsarbetslösheten är ett nära samarbete mellan kommuner arbetsgivare och Arbetsförmedlingen oerhört viktigt. De arbetsmarknadsinsatser som erbjuds behöver anpassas till såväl individen som den lokala arbetsmarknaden. Det behov som finns i Hudiksvall är inte detsamma som det som finns i Stockholm. Det kan även vara stora skillnader mellan angränsande kommuner som till exempel Hudiksvall och Nordanstig. Därför behöver Arbetsförmedlingen ha möjlighet att erbjuda insatser som är individanpassade och som leder till arbete. Fru talman! När Moderaternas och Kristdemokraternas budget antogs med stöd av Sverigedemokraterna 2018 tvingades Arbetsförmedlingen till en stor förändring. Tusentals anställda tvingades lämna arbetet och med det lämnades också kontor i många kommuner. Bara i mitt hemlän Gävleborg lämnade Arbetsförmedlingen fyra kommuner. Det får påverkan på möjligheten att arbeta med att få ned arbetslösheten. Gävleborg har utmaningar med hög arbetslöshet. Men det finns goda exempel att ta med sig ifrån kommuner i Gävleborg. Jag hade häromveckan möjligheten att besöka Arbetsliv och försörjning i Hudiksvall. Deras arbete för att få ned arbetslösheten och få fler människor till egen försörjning är imponerande. Men de är oroliga för hur lågt prioriterat en aktiv arbetsmarknadspolitik är av den nya regeringen. Minskade anslag till Arbetsförmedlingen riskerar att bidra till en ännu sämre närvaro av Arbetsförmedlingen i kommuner runt om i hela Sverige. Det är inte den riktning vi behöver gå för att möta arbetslösheten. Vi går nu in i en lågkonjunktur där vi ser ökade risker för att fler ska bli av med sina jobb. Då behöver vi stärka arbetsmarknadspolitiken för att fler ska gå till jobb. Här har en lokal anknytning och ett nära samarbete mellan kommuner Arbetsförmedlingen och företag en stor och viktig roll. Extra viktig blir Arbetsförmedlingens närvaro i de områden som har hög arbetslöshet och speciellt långtidsarbetslöshet. Vi skulle i stället för att minska anslagen till Arbetsförmedlingen behöva öka dem och förtydliga uppdraget till Arbetsförmedlingen att finnas tillgänglig i hela landet. Jag vill därför passa på att fråga statsrådet Johan Pehrson om han tror att vi möter en ökad arbetslöshet bäst genom att dra ned Arbetsförmedlingens anslag.	4123
1752	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Tack för de mycket viktiga inläggen i interpellationsdebatten! När det gäller ekonomin har vi haft en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering i åtta år. Den har valt att i högsta grad regera frivilligt. Den har kämpat hårt för att till varje pris vara kvar. Effekterna har vi nu sett. Mycket viktigt arbete har gjorts. Liberalerna har till exempel under en del av den här tiden varit med och bidragit till att upprusta Arbetsförmedlingen tillsammans med den socialdemokratiskt ledda regeringen. Vi satsar rätt många miljarder på Arbetsförmedlingen för att ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi satsar ännu mer när vi ser till alla program och alla olika former av arbetsmarknadsutbildning. Lägger vi till yrkesvuxutbildningen och komvux blir det ännu mer. Det är aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi lägger till allt från introduktionsjobb och lönebidrag till nystartsjobb. De har just nu särskilt stöd. I dagarna fick vi reda på att parterna har kommit överens om etableringsjobb. Det är något som vi nu bereder från regeringens sida. Allt det görs för att hjälpa människor att komma i arbete. Vi vet ju att den långa arbetslösheten är särskilt besvärlig. Det har under åtta år byggts upp en stor och omfattande arbetslöshet bland människor som av olika skäl har svårt att själva ta steget in. Där görs alla de här programmen och insatserna för att hjälpa dem och det ska fortsätta. Det är ingen tvekan om det. När det gäller själva frågan om vad Arbetsförmedlingen ska göra följer vi noga vad de har redovisat och vi har nu omsatt detta i en ny instruktion genom en förordning. Där - det vill jag upprepa fru talman - ska man samverka med kommunerna. Det är jätteviktigt att man hjälps åt för detta är ju personer som på olika sätt kan vara föremål för diverse sociala insatser eller annan omsorg från kommunerna inte minst när det gäller unga personer. Samverka ska man göra. Man ska samverka med en rad myndigheter med arbetsmarknadens parter med branschorganisationer och med idéburen sektor - allt för att samla den kraft som behövs och för att vara många tillsammans för att minska den smärta som finns i långtidsarbetslöshet och i arbetslöshet generellt. Det här är centralt för regeringen och vi kommer att fortsätta det med all kraft. Vår bedömning är att den förtätning Arbetsförmedlingen nu tänker göra också innebär att jobba närmare personer som är arbetslösa i den egna kommunen eller i en grannkommun och ordna personliga möten vilka ofta riktar sig till individer som har större behov av en tät mänsklig kontakt rent fysiskt. Där går det inte att ägna sig åt de digitala lösningar som ändå har växt fram på ett bra sätt på senare tid. Detta har man för avsikt att förstärka. Jag vill alltså understryka att den arbetsmarknadspolitik som är till för att minska smärtan i arbetslöshet i allmänhet och i långtidsarbetslöshet i synnerhet är i högsta grad aktiv.	2911
1753	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för svaret! Jag vet inte riktigt om jag håller med statsrådet när det gäller budgetdiskussionen. Både Sverigedemokraterna och regeringspartierna fortsätter i sina gamla hjulspår och vi ser tydliga nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Som jag nämnde tidigare såg vi i tidigare budgetförslag från M KD och SD omfattande nedskärningar av både Arbetsförmedlingen och jobbskapande insatser. I den här budgeten med Liberalerna i regeringen kan vi konstatera att man fortsätter att smalna av den arbetsmarknadspolitiska verktygslådan och på så sätt försämra möjligheterna att anpassa insatser efter den arbetssökandes behov. Men när det gäller Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag minskar de med 219 miljoner kronor. De här besparingarna påverkar främst löner och kontor. Det innebär i praktiken sänkta ambitionsnivåer och att myndigheten kommer att behöva göra omprioriteringar i verksamheten. Vi ser också att ytterligare neddragningar i Arbetsförmedlingens förvaltningsbudget är aviserade för 2024 trots att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Detta är inte vad Arbetsförmedlingen behöver statsrådet. Snarare behöver Arbetsförmedlingen finansiell stabilitet och lugn och ro för att fokusera på sitt kärnuppdrag framförhållning och en långsiktig plan för att arbeta bland annat mot långtidsarbetslöshet samt stärka den lokala närvaron. För att ta itu på allvar med frågan om arbetslöshet behövs det en ambitiös och aktiv arbetsmarknadspolitik som ger individer den typ av stöd de behöver. För den som varit utan jobb länge behövs det ofta en kedja av åtgärder och det är just här regeringen trappar ned ambitionerna i budgeten. Att enbart se till nystartsjobben tycker jag till exempel knappast är en lösning på arbetslösheten. Det krävs mycket mer än så. Statsrådet nämnde några av insatserna. Det görs en fördubbling av nystartsjobben och det finns en tilltro till att de löser alla problem vi har i dag på den svenska arbetsmarknaden. Jag vill ändå stanna kvar vid Arbetsförmedlingen för på frågestunden där jag och statsrådet debatterade i förra veckan påstod statsrådet att Arbetsförmedlingen står väl rustad för att klara av en ekonomisk kris. Man kan väl säga att det känns som en typ av patenterat Johan Pehrson-svar att säga en sak före och en annan sak efter valet. I det svaret hyllade statsrådet Arbetsförmedlingen vilket statsrådet också gör här i dag. För mig är det helt okej att man ändrar uppfattning men när man googlar på Arbetsförmedlingen kan man ännu i dag läsa ett exempel på Liberalernas hemsida där det är en väldigt hård ton mot Arbetsförmedlingen. Man menar bland annat att Arbetsförmedlingen är den myndighet som har lägst förtroende bland privatpersoner och företag att myndigheten lägger mer resurser på intern administration än på kontakt med arbetsgivare och att Arbetsförmedlingen behöver renodlas till att satsa fullt ut på att förmedla jobb och inget annat. Man skriver också att man vill stoppa det ineffektiva miljardslöseriet. Där skulle jag också gärna vilja ställa en fråga till Johan Pehrson när det gäller diskussionen om budgeten: På vilket sätt anser statsrådet att Arbetsförmedlingen är redo för att klara sitt kärnuppdrag? Man kan också fråga sig om det har hänt så mycket sedan hemsidestexten skrevs att statsrådet har haft anledning att omvärdera sin syn på Arbetsförmedlingen. Vad tycker Liberalerna om Arbetsförmedlingen?	3441
1754	Jim Svensk Larm (S)	S	Fru talman! Moderaternas Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas nedmontering av Arbetsförmedlingen har gjort att den har försvunnit från flera ställen. Bara i Gävleborg lämnades som jag tidigare sa fyra kommuner av Arbetsförmedlingen. Det är svårt att ha en samverkan och ett samarbete med en part som inte finns på plats. Inför den här debatten passade jag på att stämma av med några av de kommuner som Arbetsförmedlingen har lämnat för att höra hur det gått efteråt. Inte förvånande hör jag att samarbetet blivit mycket svårare. Kontakter mellan Arbetsförmedlingen och kommuner som tidigare har funnits där finns inte kvar. De resurser som nu finns hos Arbetsförmedlingen räcker inte till för att ha en aktiv samverkan. En av kommunerna Ockelbo nämner att de före nedmonteringen hade ett väl fungerande samarbete men att det nu är borta. Det här påverkar såklart en kommun som Ockelbo och oron när det gäller regeringens politik är att arbetslösheten ska öka och att kostnader ska gå över till kommunen i form av försörjningsstöd. Den lyckade satsningen på extratjänster som vi socialdemokrater genomförde förra mandatperioden gav människor långt från arbetsmarknaden en väg in. Nu fortsätter regeringen på sin vanliga väg och slår mot dem som behöver samhället mest. Det kommer att medföra att det blir ännu svårare för dem som står längst från arbetsmarknaden att komma in. Så hur tänker arbetsmarknadsminister Johan Pehrson att de som står längst från arbetsmarknaden ska komma tillbaka till arbete när den aktiva arbetsmarknadspolitiken slaktas?	1568
1755	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Det var hårda ord - slaktas. Om man ser på anslaget för förvaltning till Arbetsförmedlingen och till det som görs brett i hela den samlade aktiva arbetsmarknadspolitiken vet jag inte om begreppet slakt är relevant eller rimligt men det får stå för Jim Svensk Larm. Jag tycker att vi ska vara noga med att läget är bekymmersamt. Vi befinner oss i mängder av samverkande kriser. För bara några månader sedan företrädde interpellanten och Jim Svensk Larm den regering som mycket bekymmersamt såg hur den egna politiken ledde till att inte minst långtidsarbetslösheten bet sig fast. Det var därför gissar jag som Socialdemokraterna i februari mars i år tänkte att nu minsann ska vi göra någonting för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten. Och det är ju bättre att man gör det ett halvår före valet än inte alls brukar jag säga. Arbetsförmedlingen har då fått uppdraget att se hur man ska kunna förstärka stödet till personer som är just långtidsarbetslösa inte minst människor i socioekonomiskt utsatta områden med särskilda utmaningar. Man försöker också analysera behoven som finns och hur långt från arbetsmarknaden personerna verkligen står och se vilka nya åtgärder man behöver vidta. Det här är alltså ett uppdrag som Arbetsförmedlingen har fått av Socialdemokraterna. Jag förstår det och jag stöder detta till fullo. Jag vill vänta in de förslag som nu kommer eftersom jag tycker att Socialdemokraterna gjorde en klok beställning och den måste väl även Socialdemokraterna i opposition i riksdagen i dag bejaka kan man tycka. Det allmänna läget är svårt att bedöma. Vi ser en oroande ökning av varslen men vi ser också att arbetslösheten ännu inte har ökat. Det beror på att det också finns en omfattande kompetensbrist vilket delvis ska diskuteras i en kommande interpellation här i dag. Det finns alltså många lediga jobb men det finns inga som kan ta dessa jobb. Det leder till frågan om vad det är som är drivkraften. Men jag vill inte föregripa den interpellationsdebatten; frågorna kommer delvis att gå in i varandra. Vi menar att det omställningsstöd som nu via paketet är på plats också är en del av den aktiva politik som parterna hjälper till med - den partsmodell som åtminstone vi från Liberalerna tycker är så viktig att värna. Den kommer också att ge ett starkare stöd för att hjälpa människor ur en risk för arbetslöshet eller till att helt enkelt utveckla sig själva under sitt yrkesliv för att med en ökad kompetens kunna välja en ny karriär eller en ny arbetsgivare. Vi har ju länge pratat om det livslånga lärandet men nu har vi ett system på plats som gör det möjligt på riktigt. Här kommer som en sista pusselbit något som vi nu bereder och som vi nog kommer att behöva bereda ett tag: förslaget till en överenskommelse om etableringsjobb. Det är också en del av en aktiv arbetsmarknadspolitik som vi nu för in och som vi menar är ett mycket bättre stöd än extratjänsterna. Vi såg inte att de hade den effekt som vi hade önskat och det finns rätt mycket kritik mot hur de användes. Fru talman! Jag återkommer med svar om Liberalernas hemsida.	3115
1756	Joakim Järrebring (S)	S	Fru talman! Jag tackar ministern för svaret men jag kan inte påstå att jag känner mig lugnare till mods. Att vi allt annat lika står inför en klimatkris och en miljökatastrof tror jag att jag och ministern är överens om. Faktum är att sju av åtta partier i Sveriges riksdag står bakom den svenska klimatlagen och därmed har förbundit sig att uppfylla Sveriges klimatmål. Men även om jag och ministern har samsyn verkar det vara si och så med samsynen i regeringen och i regeringsunderlaget. Finansministern verkar ta det faktum att regeringens nuvarande politik inte når 2030-målen och än mindre 2045-målen med en axelryckning. För att citera finansministern: Når vi dem inte så gör vi inte det. Och det parti som har välsignat regeringen och möjliggör för Romina Pourmokhtari att vara klimat- och miljöminister har en än mer avvikande syn. Sverigedemokraterna anser att Sveriges klimatmål ska slopas och att Sverige i stället för att investera i den gröna omställningen bör lägga pengar på att betala överträdelseavgifter när Sverige inte når EU:s klimatmål. Fru talman! Till Dagens Nyheter har ministern sagt att hon tror att det är fortsatt möjligt att nå de svenska klimatmålen trots ett jättesvårt utgångsläge. Samtidigt har ministern till Svenska Dagbladet sagt att hon är säker på att Sverige kommer att nå klimatmålen för 2030. Det låter bra att ministern kommer att jobba hårt med att göra allt hon kan för att vi ska nå målen men det är oroande att ministern också medger att hon inte kan svara på hur. Långsiktigt är lösningen elektrifiering. Där är den tidigare S-ledda regeringen och miljö- och klimatministern överens. Det var också därför den tidigare S-ledda regeringen hade en långsiktig politik med elektrifieringsstrategin som bas. Man hade även en politik som klarade av att minska utsläppen på kort och medellång sikt. Fru talman! Jag och många med mig undrar nog varför regeringen då har försatt sig i detta jättesvåra utgångsläge. Den klimatpolitik som fördes av den tidigare S-ledda regeringen behövde förvisso förstärkas för att klara 2045-målen men prognosen var ändå att Sverige skulle klara sina 2030-mål. Det känns motsägelsefullt att först montera ned den politik som var prognostiserad att uppfylla 2030-målen för att sedan säga att vi har ett jättesvårt utgångsläge. Hade inte en rimligare ordning varit att bygga på det som fungerade och komplettera med åtgärder som krävs för att klara 2045-målen? Som svar på min interpellation redogör ministern för olika saker i budgeten i samma budget där regeringen konstaterar att den förda politiken inte leder till att vi klarar klimat- och miljömålen. I sitt svar säger ministern också att uppgiften inte är att sänka utsläppen. Då vill jag fråga ministern om det betyder att hon ger upp etappmålen för 2030 och 2040.	2832
1757	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Jag väntar med spänning på svaret på frågan. Det är klart att man kan ha en diskussion och en debatt om extratjänster väldigt länge. De var destinerade till en målgrupp som befinner sig långt från arbetsmarknaden och de gav dessa personer möjlighet och förutsättningar att flytta fram sina positioner. Detta innebar också att fler rekryterades till välfärden så att den fick fler anställda. Men den diskussionen kan vi ta en annan gång. Jag håller med om att det är bra att Arbetsförmedlingen har fått uppdraget att jobba med långtidsarbetslöshet. Jag tycker att det är viktigt att Arbetsförmedlingen har fått uppdraget att fortsätta att prioritera och jobba med dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Vad gäller kompetensförsörjning har Arbetsförmedlingen även där fått ett uppdrag att vara en viktig nyckelaktör i diskussionen inte minst med fokus på norra Sverige. Jag kan konstatera att statsrådet ägnade mycket tid av sitt svar på fyra minuter åt att prata om den förra regeringen och inte så mycket åt svar på frågorna. Det gäller bland annat SKR-rapporten och den kritik som finns från kommunerna när det gäller på vilket sätt man ska försöka stärka relationen och det strategiska samarbetet. Jag kan också konstatera när jag läser till exempel budgetförslagen från Liberalerna och regeringen att de hyllar den förra regeringens politik. Där finns väldigt mycket som de lyfter fram och som de anser är väldigt positivt. Bland annat pratas det om sysselsättningsutvecklingen som ett exempel på sådant som har varit väldigt bra. Det pratas om utrikesfödda kvinnor och att Sverige är bra när det gäller dessa i jämförelse med snittet i Europa. Detsamma gäller ungdomsarbetslösheten som regeringen tycker ser väldigt bra ut eftersom den endast är hälften så hög. Det leder fram till en fråga man kan ställa till Johan Pehrson. Före valet sa han att Sverige är på fel väg men i budgetunderlaget hör vi något annat.	1952
1758	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Visst är Liberalerna djupt kritiska till att man har låtit långtidsarbetslösheten bita sig fast men jag har ändå respekt för att man har gett ett uppdrag till myndigheten som jag nu förvaltar med stor respekt för myndigheten. Arbetsförmedlingen måste få en chans att fullfölja detta. I den här delen kan man rimligen inte låta det finnas någon skillnad i åsikter i kammaren. Alla som kan jobba ska jobba; det är vi alla överens om. Vi skulle kunna rösta om det här inne och då skulle det bli hundra mot noll så att säga. Vi är överens om att många kvinnor inte minst de som har invandrat till Sverige och har utrikes bakgrund står väldigt långt från arbetsmarknaden. Vi har ju även en särskild utredning som tittar på detta beroende på att läget är så allvarligt. Det är ohållbart av både frihetsskäl och jämställdhetsskäl att kvinnor är så här utsatta och det måste vi ändra på. Också detta råder det enighet om. Jag vill bara få fört till protokollet att den breddning som nu görs av omställningspaketet också är en del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken även om det sker under kontroll av parterna. Vi har i budgeten skjutit till resurser och nu får vi se exakt vad överenskommelsen kostar. Det här är för analys men det kommer förhoppningsvis att vara en del av detta framgent. Vi har i alla fall räknat på det. Liberalerna har i många år varit kritiska mot Arbetsförmedlingen av effektivitetsskäl. De opinionsmätningar som åberopas här har ju inte vi gjort utan det är andra som har redovisat att det blir för lite jobb för pengarna. Det var därför vi tillsammans med Socialdemokraterna gjorde ett reformarbete för att se till att få mer fokus på arbetsplatsnära verksamhet i Arbetsförmedlingen och på att andra aktörer kan delta. Det hoppas jag att Socialdemokraterna i dag står fast vid också i opposition. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1892
1759	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra behovet av utbildad personal som säkerställer att vår infrastruktur i hela Sverige fungerar. Infrastruktur är ett mycket vitt och brett begrepp men här utgår jag från att vi i huvudsak talar om transportnäringen. Visst är det så att väl fungerande transporter är avgörande för att hela landet ska kunna leva. För att transportföretagen ska kunna tillhandahålla sina viktiga ofta samhällsviktiga transporter är det centralt att de kan rekrytera utbildad personal med mycket god kompetens. Kompetensförsörjningen innebär ofta ett samspel mellan olika parter så även här. Gymnasie- och vuxenutbildningen utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft i Sverige. De lagändringar som träder i kraft till halvårsskiftet nästa år till följd av arbetet med en dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning förbättrar - det är min absoluta bedömning - förutsättningarna för att ytterligare stärka den reguljära utbildningens betydelse i denna fråga. Det handlar alltså om att man gör mer insatser för att se till att unga människor får goda förutsättningar att utbilda sig till yrken och kompetenser där det verkligen finns jobb vilket är en grund för själva interpellationen. Arbetsmarknadsutbildningen är ett komplement till den reguljära utbildningen och bidrar till kompetensförsörjningen inom transportnäringen på alla sätt. I fastställandet av arbetsmarknadsutbildningen ska Arbetsförmedlingen ha ett nationellt perspektiv men även ta hänsyn till det lokala utbildningsutbudet och till den lokala och regionala arbetsmarknaden. Som jag nämnde nyss är gymnasie- och vuxenutbildningen viktiga för kompetensförsörjningen inom just transportområdet. Fordons- och transportprogrammet i gymnasieskolan har ökat i omfattning över tid och är i dag det tredje största yrkesprogrammet i den svenska gymnasieskolan. För att öka attraktiviteten hos en viss bransch eller ett visst yrke är det viktigt att det finns utbildning så att det inte blir för långa köer att det finns en arbetsmiljö som är rimlig att det finns en lön som anses vara attraktiv och att det finns andra aspekter som påverkar förutsättningar för vidareutbildning och annat. Kompetensförsörjningen inom transportnäringen är ett gemensamt ansvar för alla berörda aktörer men självklart också från regeringens sida och för Arbetsförmedlingen som är den myndighet som vi försöker utveckla och styra för att nå detta ändamål.	2525
1760	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Jag vill tacka så mycket för svaret även om jag faktiskt saknar en hel del i det. Först ska jag säga välkommen till uppdraget som arbetsmarknads- och integrationsminister. Jag skrev denna interpellation därför att Arbetsförmedlingen har valt att inte fortsätta med utbildningar till buss- och lastbilschaufför på vissa ställen i vårt land. Jag tycker att detta är allvarligt med tanke på att bussförare är ett bristyrke; vi ser att behovet kommer att vara väldigt stort. Det är ett av de nyckelyrken som behövs för att alla vi andra ska ta oss till jobb till vänner och släktingar och så vidare. På Arbetsförmedlingens hemsida finns en flik som heter Här är jobben att satsa på nu och om fem år". Där nämns både buss- och spårvagnsförare liksom lastbilsförare som yrken som är viktiga att satsa på både nu och om fem år. En annan sak som står på Arbetsförmedlingens hemsida är: "Allt tyder . på att utbildning blir en allt viktigare faktor för att få ett jobb." Och vi vet ju att det är så. Utbildning är en faktor som gör att man faktiskt får jobb. Bussbranschen räknar med att man nästa år kommer att sakna minst 4 000 bussförare i vårt land. Vi är på väg in i en lågkonjunktur om vi inte redan är där. Vi har ett krig i vår närhet. Många känner en oro. Kommer jag att drabbas? Kommer mina nära att drabbas? Kommer jag att kunna betala hyra mat och så vidare? Vi har som ministern sa i en interpellationsdebatt tidigare väldigt många som är arbetslösa över 300 000. Men vi har också kompetensbrist inom många branscher bland annat den bransch jag pratar om. Utbildning innebär att man får en egen inkomst och en frihet i sitt liv. Transportnäringen står för 4 procent av Sveriges bnp. Det är alltså en stor bransch; den sysselsätter totalt 300 000 människor. Vanligt B-körkort är ofta en inkörsport till jobb. Problemet är att det är så få som tar körkort i dag. Och problemet är ännu större när det handlar om C- och D-kort alltså för tung trafik. Där har det minskat med 50 procent de senaste 20 åren. Ministern sa nyss i sitt svar att gymnasie- och vuxenutbildningen utgör stommen när det gäller utbildning av arbetskraft och det håller jag verkligen med om. Men arbetsmarknadsutbildningarna är ett jätteviktigt komplement. Om man nu tycker att det är viktigt med utbildning speciellt bristyrkesutbildningar varför tar man då bort utbildningsplatser som ni gör i er budget? Man tar bort platser inom både arbetsmarknadsutbildningen och vuxenutbildningen. Och varför ifrågasätter inte ministern att bristyrkesutbildningar ställs in? "	2577
1761	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Riksdagen styr ju regeringen och regeringen styr sedan våra myndigheter. Det är den detaljen som är lite knepig. När Arbetsförmedlingen för ett par månader sedan beslutade att inte förlänga arbetsmarknadsutbildningen till yrkesförare för buss på elva platser - Umeå Sundsvall Falun min egen hemstad Örebro Uddevalla Skövde Falkenberg Linköping Jönköping Karlskrona och Kristianstad - beslutade man också att man skulle förlänga den i Luleå Östersund Gävle Karlstad Uppsala Eskilstuna Nyköping Stockholm Göteborg Växjö Helsingborg och Malmö. Jag har kollat med myndigheten som följer detta och har i uppdrag att fixa jobb och se till att matcha och rusta och deras besked är att orsaken till detta beslut är att efterfrågan på dessa utbildningar är för liten. Det kan vi beklaga. Då måste vi se till att både parterna och gymnasieskolorna gör sitt och att man som vi nyss pratade om på olika sätt försöker rusta ännu fler människor som kanske står väldigt långt från arbetsmarknaden och inte direkt i morgon kan hoppa på en yrkesutbildning för att bli bussförare. Man måste möta detta så att behovet ökar. Detta är den orsak som har angivits. Jag håller med om att detta är jättecentralt. Vi kan gå vidare även på andra områden i samhället. Vi kan prata om maskinförare i en annan interpellationsdebatt. Det är samma sak där - en bransch och en industri som bokstavligen skriker efter unga människor som ni som sitter på läktaren som behöver komma in på arbetsmarknaden. Där finns det hur mycket jobb som helst men man har svårt att få sökande till denna typ av arbeten. Då är det klart att vi måste fundera på vad vi kan göra tillsammans. Det finns som sagt 300 000 arbetslösa men det är över 534 000 som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Vi har alltså en enorm resurs och reserv om man ser det positivt som måste komma in och få slippa smärtan i att vara arbetslös sakna egenmakt och inte kunna känna stolthet över att tjäna sina egna pengar. Allt detta är en jätteuppgift och vi tittar nu brett på hur man ska kunna förstärka den nära utbildningen framför allt på gymnasiet som vi var inne på. Där har ju Gunilla Svantorp själv inte minst i sitt tidigare uppdrag bidragit aktivt till att vi nu kan ställa om och får en gymnasieskola som är bättre anpassad för detta; jag välkomnar det. Vi måste också jobba med att Arbetsförmedlingen när det finns ett stort intresse och ett lokalt behov ser till att människor får arbetsmarknadsutbildning till yrken där det råder brist. Det finns i huvudsak tre vägar in. Förutom gymnasieskolan är det också möjligt via antingen den kommunala vuxenutbildningen eller arbetsmarknadsutbildningen. Man ska alltså inte glömma bort den kommunala vuxenutbildningen. Sedan är det ett fåtal som skaffar yrkeskompetensbevis på annat sätt via privata trafikskolor och så men generellt är också den kommunala vuxenutbildningen väldigt viktig. Överallt där det finns en efterfrågan ställer man upp med de arbetsmarknadsutbildningar som behövs. De är nedlagda i de här fallen för att det saknades intresse men de finns på många platser.	3129
1762	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Jag tycker att det låter väldigt konstigt att det inte skulle finnas ett intresse på så stora orter som statsrådet räknade upp som Umeå Sundsvall Falun Örebro Västerås och Växjö. Det är jättekonstigt - jag tycker verkligen att statsrådet borde grotta lite grann i det. Det finns ju arbetslösa människor. Hur jobbar man egentligen med att matcha de arbetslösa till rätt utbildning? Det kan vara något systemfel. Infrastrukturen är ju oerhört viktig för hela landet - och när jag pratar om infrastruktur menar jag precis som statsrådet sa transportpolitiken - både för regional utveckling och såklart också för jobben och för att vi alla ska kunna ta oss till jobben. Vi har ett transportpolitiskt mål som inte bara vi i trafikutskottet utan hela riksdagen står bakom nämligen att vi ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Där är inte minst de som ska köra våra olika transportmedel väldigt viktiga. Vi vet ju att om infrastrukturen inte fungerar får vi vara hemma. Vi såg vad som hände under pandemin. Då fungerade infrastrukturen och transporterna men på grund av smittorisken fick vi inte ta oss någonstans. Men de som jobbade under den tiden var många gånger de som körde buss tunnelbana eller tåg. På Transportföretagens hemsida finns en rapport från IRU som är en global organisation inom transportområdet. De har mer än 3 ½ miljon medlemsaktörer i 100 olika länder. De visar i rapporten att det redan nu råder en enorm brist på yrkesförare inom olika transportslag. De visar också att 30 procent av Europas förare kommer att pensioneras inom fyra år fram till 2026. Under 2021 var det 437 000 vakanta förarjobb som inte tillsattes förmodligen för att det fanns andra jobb eller för att man inte fick tag i folk vilket leder till högre kostnader försämrade transporter och sämre konkurrenskraft för hela den del av världen som vi lever i. Vi har i dag i trafikutskottet hört från en organisation att fyra av tio bussförare i Sverige är över 60 år så vi vet att det är många som kommer att gå i pension. Det är väldigt få i dag som blir bussförare efter reguljär gymnasieutbildning. Det är därför som arbetsmarknadsutbildningarna är så oerhört viktiga. Jag har förstått att de två senaste upphandlingarna har havererat bland annat för att man gjorde en upphandling för hela landet vilket är helt obegripligt. Det ser ju väldigt olika ut i landet och hela landet kan ju inte omfattas av liknande villkor. En fråga som jag vill avsluta detta inlägg med - jag vet att jag har ett inlägg till - är hur ministern tänker säkerställa att upphandlingarna sker på ett riktigt sätt. Vilka direktiv kommer att ges utifrån att det inte ser likadant ut i hela landet? En anledning till att man inte får folk som söker kan också vara att upphandlingarna inte görs på rätt sätt.	2875
1763	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Det sista Gunilla Svantorp nämnde är otroligt centralt att upphandlingarna är korrekta och att man är på tårna från Arbetsförmedlingen. Det finns ingen annan åsikt. Det tycker Gunilla Svantorp det tycker jag det tycker talmannen och det tycker rimligen alla som jag någonsin har träffat. Riksrevisionen har återkommande granskat Arbetsförmedlingen i det avseendet och kommit fram till en hel del kritik. Det tar jag naturligtvis på yttersta allvar. Vi från den politiska sidan går nu igenom granskningarna och exakt vad det är som har åtgärdats och vad som inte har åtgärdats för att till exempel komma till rätta med saker som man tror är mindre effektiva. Vi talar ändå om dessa miljarders miljarder skattepengar som vi satsar för att hjälpa människor hjälpa branscher och få Sverige att funka vilket är jätteviktigt. Då vill vi använda dem på mest effektiva sätt för att till exempel få mer effektivitet i upphandlingarna som Gunilla Svantorp efterlyser. Det är klart att pandemin har påverkat detta. Jag får uppgifter om det från branschen. Jag får mängder av påstötningar inte bara från människor som har varit långtidsarbetslösa utan också från dem som vill anställa nya medarbetare. Branschen i Sverige har ett behov av 60 procent fler utbildade bussförare. Bristen riskerar att växa med åldersstrukturen när det gäller många duktiga bussförare. Vi ska veta att det ändå finns över 111 000 personer med B-körkortsbehörighet men bara kring 23 000 aktiva bussförare. Här finns en uppmaning på temat: Kom tillbaka jobba heltid jobba deltid eller halvtid! Det finns en resurs här som går att använda. Detta måste jag också ta upp i de samtal som jag har med branschen eftersom jag som arbetsmarknadsminister är en sorts mäklare mellan behov och människor som just nu inte kommer i anställning eller kan försörja sig själva. Om vi tittar bredare på behovet av yrkesförare och transporter när det gäller våra lastbilar som ser till att vi får ut sjukvårdsmaterial mat och allt det som vi behöver ha för att Sverige ska fungera finns det 247 000 människor som har C-körkort men bara 55 000 aktiva förare. Här finns också en enorm möjlighet att i den delen av transportsektorn se vad man kan göra. Sedan ska det väl understrykas att det är en del som har detta körkort för att kunna köra hästtransporter eller husbilar och det är väl inte möjligt för alla att jobba lite extra eller byta karriär. Jag tycker att det är viktigt att vi ser bredden på detta. Vi har nu fått information om att upphandlingarna kan behöva vässas och jag är glad för att riksdagen och alla utskott är på myndigheterna om detta. Förutom att anslå pengar och stifta lagar efter riksdagens beslut har vi möjlighet att styra myndigheterna genom regleringsbrev och instruktioner. Men det är mycket svårt att säga exakt vilka utbildningar jag skulle vilja ha här och där. Grundlagen förhindrar mig att göra det men jag är glad att riksdagens ledamöter kan peka med hela handen.	2984
1764	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Statsrådet är ju inte bara arbetsmarknadsminister utan också integrationsminister. Vi vet att bland de över 300 000 arbetslösa finns väldigt många av våra nya svenskar som inte har bott i landet så länge. I dagens DN läste jag alldeles innan jag gick hit en intervju med bland andra statsrådet som säger att den borgerliga regeringen kommer att driva en arbetslinje som gör fler självförsörjande. Det är ju jättebra. Jag hoppas verkligen att det innebär att många av våra nya svenskar kommer att ges chansen att utbilda sig. Då är både vuxenutbildning som visserligen inte är statsrådets område och arbetsmarknadsutbildning viktigt för dem som kommer hit till landet och har med sig en utbildning och kanske bara behöver ställa om och lära sig lite svenska. När man är ute och besöker arbetsplatser oavsett var det är får man ett återkommande svar när man ställer frågan vad som är den största utmaningen och det är kompetensförsörjningen. Oavsett vilken bransch det gäller är svaret kompetensförsörjningen. Där tror jag att arbetsmarknadsutbildningarna är de utbildningar som med snabba medel verkligen skulle kunna ställa om och vara en viktig faktor. Jag hoppas verkligen att vi slipper se mer nedskärningar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de behövs verkligen hela tiden. I stället skulle vi behöva satsningar så att vi kan få se fler exempel som det från Filipstad där man har haft en intensivbussutbildning kombinerad med svenska. Det är väldigt roligt och finns att se på SVT Play vad som hände med de framför allt kvinnor som deltog i utbildningen. De talar om hur svårt det var att lära sig att backa med en buss - det kan jag mycket väl tänka mig att det är - men hur viktigt det var för de fick en egen lön och en egen försörjning. Jag önskar ministern lycka till och ser fram emot mer pengar till arbetsmarknadsutbildningar i kommande budget.	1887
1765	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag tackar för en bra debatt. Jag fick genast uppslag om viktiga besök som jag själv kan göra för att på nära håll se framgångsrika insatser. Det är klart att det görs på många håll. Vi har ju fantastiska människor inte minst de som jobbar med arbetsmarknadsutbildningar som mäklar människor till deras egen bättre framtid. Man skapar också ökad växtkraft i Sverige i de företag organisationer eller föreningar som behöver den här arbetskraften. Visst är det ett stort fokus på utanförskapet. Jag är glad att vi efter tio års tid ändå har fått ned den tid det tar för människor att komma i sitt första jobb. Det är fortfarande alldeles för lång tid för människor som kanske har tagit sig från långt bort i världen till Sverige men där det sedan inte blivit så bra för man kommer inte i jobb trots stark initiativkraft och förmåga. Där måste vi själva titta på vad vi kan förbättra. Regeringen har gjort en begäran och följer upp de begäranden som har gjorts av den förra regeringen för att se varför det inte går fortare att få ned långtidsarbetslösheten. Jag skulle vilja knyta an till den intervju i DN som Gunilla Svantorp läste ur. Det var dels jag och dels en socialdemokrat vice ordföranden i arbetsmarknadsutskottet och kollega till er som uttalade oss. Hon var väldigt tydlig med att man ska ställa tuffa krav på människor. Om man är vuxen frisk och har försörjningsstöd kommer det numera att krävas från Socialdemokraterna att man gör en motprestation. Det är välkommet tycker jag för här handlar det om att hjälpa facilitera och stödja men också vara tydlig med att det ställs krav på vuxna friska människor. Tack för en bra debatt! Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1721
1766	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Alexander Christiansson har frågat mig vad jag avser att göra för att förebygga och stävja så kallade romansbedrägerier. Vi talar om en sorts bedrägerier som är ett globalt fenomen och som drabbar människor i många länder. Sverige är dessvärre inget undantag. Här har dessa bedrägerier i regel koppling till olika internationella kriminella nätverk. Mot denna bakgrund är det internationella polissamarbetet en utomordentligt viktig del i brottsbekämpningen och svensk polis samarbetar med Interpol på området. Polisen arbetar också brottsförebyggande genom att på olika sätt sprida information till allmänheten och olika aktörer som är verksamma på området. Syftet är att öka medvetenheten om denna typ av brott stärka förmågan hos människor att stå emot bedrägeriförsök och minska känslan av skam hos den som blivit utsatt. Polisen har även inlett en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Dessutom har olika åtgärder vidtagits internt hos Polismyndigheten för att höja kunskapen om denna brottslighet och öka lagföringen. När det gäller regeringens arbete har vi precis inlett en stor offensiv mot brottsligheten. Politiska reformer ska genomföras på flera olika områden för att förstärka rättsväsendets effektivitet bekämpa den organiserade brottsligheten och ge brottsoffer ökad upprättelse. Detta kommer också att kunna bidra till en förbättrad förmåga att bekämpa organiserade bedrägerier däribland den typ av bedrägerier som vi diskuterar här i dag.	1544
1767	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag tackar klimat- och miljöministern för svaren. För att klara klimatkrisen krävs det att vi tar oss an utmaningarna tillsammans. Därför samlade vi socialdemokrater redan vid maktskiftet 2014 näringen forskningen andra intressenter och politiken i ett innovationsråd under ledning av statsministern. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. Efter att den förre moderate statsministern sa att industrin i Sverige var basically gone gjorde vi precis tvärtom. Vi gjorde satsningar på industriprojekt som biodrivmedel plastreturraffinaderier vätgasproduktion återvinningsanläggningar och batteriproduktion och startade också jobbet med snabbare tillståndsprocesser. Vi satsade på Klimatklivet och Industriklivet satsade på bio-CCS biogasstöd våtmarksstöd miljöbilsbonus laddstolpar och inblandning av förnybara biodrivmedel när vi tankar och satsade på järnvägen och nattåg hem till mig till Jämtland och mycket mer. Det är så vi skapar framtidens jobb. Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Det var så vi skulle ha nått klimatmålen till 2030. Nu har vi den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget som ökar utsläppen när de bland annat säger att reduktionsplikten alltså att vi fyller på med biodrivmedel när vi tankar ska sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Det kan medföra att de storskaliga aviserade investeringarna i svenska biodrivmedel som skulle ha gett mer svenskt i tanken inte fullföljs. De åtaganden som Sveriges regering har förhandlat om inom EU om LULUCF och som handlar om hur stor kolsänka Sverige ska ha innebär att man inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan på andra sätt måste se till att Sverige klarar sitt beting. Det kommer kanske att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen. Ministern får gärna svara på de frågor som jag har ställt i min interpellation och som jag upplever att jag inte har fått svar på speciellt kanske i ljuset av att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna öppnar upp för att skrota de nationella klimatmålen genom att säga: Det är ju bara text på ett papper. Finansministern har kommenterat regeringens ambition om att nå klimatmålen genom att säga: Gör vi det inte så gör vi det inte. Ministerns partikollega här i Sveriges riksdag skriver: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030 men det är faktiskt som att tro på jultomten. Ministern själv har dock många gånger uttalat att vi ska nå klimatmålen med en ambitiös och effektiv klimatpolitik och det välkomnar jag. Men mina frågor till ministern blir då: Är ministerns bedömning att regeringens och Sverigedemokraternas klimathandlingsplan kommer att göra att vi klarar klimatmålen 2030 och 2045? Vilka initiativ ämnar regeringen ta för att värna svenskt skogsbruk samtidigt som man genomför det som man förhandlat i EU? Och vad tycker ministern är en rimlig nivå på reduktionsplikten?	3208
1768	Alexander Christiansson (SD)	SD	Fru talman! Tack ministern för ett mycket bra svar! Det är ett betryggande svar på många sätt. Romansbedrägerier är ett känsligt ämne för många människor inte minst för dem som blivit utsatta för den typen av bedrägerier men också för deras anhöriga och andra människor i deras omgivning som detta drabbar på ett kraftfullt sätt. Därför är detta viktigt för mig. Jag tycker att bedrägerier i allmänhet är viktigt att diskutera här i kammaren men jag personligen har fastnat för just denna typ av bedrägerier därför att den har andra dimensioner som gör detta känsligt och viktigt. Därför är jag tacksam för möjligheten att ta denna debatt med justitieministern i dag. Anledningen till att det är väldigt känsligt är att det innefattar en väldig stigmatisering att bli utsatt för bedrägerier generellt inte minst romansbedrägerier. De som utsätts kanske inte blir kallade dumma i huvudet men de ifrågasätts. Är de mindre intelligenta därför att de utsatts eller hur kan de gå på något så dumt får man ofta höra vilket är ett tecken på en fruktansvärd oförståelse av vad detta egentligen rör sig om. För fyra år sedan hade jag denna debatt med den dåvarande ministern. Då var det ungefär 80 anmälningar i månaden. Dessvärre ökar det stadigt hela tiden och det är därför viktigt att ta upp denna fråga igen. I dag finns en stödorganisation som heter Stoppa Romansbedrägerier och som arbetar hårt för att öka kunskapen om vad detta handlar om. Vi har den stora äran att ha dem på besök på läktaren här i dag - Violet Lena Jane och Susanne. Anledningen till att jag fastnade för eller kom in på detta och lärde mig mer om det är en dokumentär som sändes på Sveriges Television. Den heter Lurad på kärlek och miljoner och tar upp just detta fenomen. Det var också så jag själv kom i kontakt med stödföreningen. För att förstå vad bedrägerier handlar om måste man nästan gå tillbaka och förstå det historiskt för bedrägerier har alltid funnits i människans historia. Man har bedragit människor på olika sätt och man har tagit till olika metoder för att lura människor och manipulera dem för egen vinning. Som jag ser det är det kanske en av mänsklighetens mörkaste sidor - hur man kan göra något så fruktansvärt ont mot en annan människa. På grund av digitaliseringen och internets framfart de sista decennierna har vi sett att det har kommit en ny typ av bedrägerier som ter sig lite annorlunda och där man tar ännu mörkare vägar för att lura människor. Det är väldigt komplexa tillvägagångssätt. De människor som utsätts vilket jag kommer att återkomma till i mina kommande repliker skapar ofta långvariga relationer med människor. Detta skapar stark tillit och det i sin tur gör att de luras att ge eller låna ut pengar till människor. Det är internationella samarbeten och organiserad brottslighet där man mycket väl vet vad man gör. Det är ligor som jobbar strategiskt med denna typ av bedrägerier och återigen kommer jag att komma in på lite fler exempel på detta. Där blir det preventiva arbetet viktigt för det är nästan omöjligt att lagföra dessa gärningsmän. Ministern nämnde i sitt svar att Polismyndigheten har inlett en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Skulle ministern kunna utveckla lite vad detta innebär mer i detalj och vad man ämnar göra framöver?	3363
1769	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag tycker att det sätt på vilket Alexander Christiansson närmar sig denna fråga är väldigt glädjande - man tar brottsoffrets utgångspunkt. Det är väldigt lätt att man i den rättspolitiska debatten beaktar andra hänsyn eller lyfter upp andra aspekter av brottslighet än konsekvenserna för de enskilda människor som drabbas. Om jag får börja med att säga något generellt har regeringen i samspel med Sverigedemokraterna i riksdagen sagt att vi under mandatperioden ska inleda ett skifte där vi minskar fokus på gärningsmannen och ökar fokus på brottsoffret men också på samhällets skydd mot olika typer av organiserad brottslighet. När jag satte mig in i frågan inför dagens diskussion noterade jag att den andel av de anmälda bedrägeribrotten som utgörs av denna typ av bedrägerier förvisso inte är särskilt stor: ungefär 1 procent av helheten. Däremot har det visat sig att över 12 procent av brottsvinsterna från bedrägeribrottslighet kommer från just romansbedrägerier. Detta tycker jag understryker att det utöver den personliga kränkning det förstås innebär att bli utsatt för sådan brottslighet handlar om substantiella ekonomiska belopp. Det handlar alltså om både en stor integritetskränkning för den enskilde och bedrägerier som totalt sett är väldigt omfattande i ekonomiska termer. Att bli utsatt för den typ av bedrägeribrottslighet som Alexander Christiansson tar upp är dessutom belagt med stigmatisering så det finns sannolikt stora mörkertal. Nu talar vi alltså om anmälda bedrägerier. Om vi till detta lägger bedrägeriförsök alltså försök att tillgodogöra sig ekonomiska medel på det sättet utan att det lyckas ser vi en stor omfattning av denna typ av brottslighet. Detta understryker vikten av den fråga som Alexander Christiansson har lyft upp i dag. När det gäller den fråga som Alexander Christiansson tog upp i slutet av sitt inledande inlägg samspelet mellan Polismyndigheten och olika finansiella aktörer inte minst banker är det en sak som har slagit mig. Man har kanske försökt närma sig detta uppdrag från ett annat håll än den grova organiserade brottslighet som ofta är förknippad med gängskjutningar och den typen av brottslighet. Vi vet sedan tidigare att inte minst narkotika är en oerhört viktig intäktskälla för sådana kriminella nätverk. Vad som verkligen slagit mig initialt är dock hur oerhört betydelsefulla just ekonomisk brottslighet och bedrägerier har blivit som intäktskällor också för den organiserade brottsligheten. När man frågar polisen vilka deras viktigaste samarbetspartner är när det gäller denna typ av bedrägeribrottslighet nämns också från ledningshåll i hög grad de privata aktörerna som är förmedlare av ekonomiska transaktioner. Polisen har inlett ett väldigt konkret samarbete med fyra av de stora bankerna i Sverige i samspel med Bankföreningen. Syftet är att i ett tidigt skede - det är ett samspel mellan brottsbekämpande myndigheter och privata aktörer - kunna upptäcka och förhindra denna typ av brottslighet och när den väl inträffar också förbättra möjligheterna att klara upp brotten och lagföra de brottslingar vi talar om.	3123
1770	Alexander Christiansson (SD)	SD	Fru talman! Ministern lyfte just att det finns ett stort mörkertal. Det är väl bara att gå in i hur man själv skulle tänka om man skulle bli utsatt för ett bedrägeri. Det är naturligtvis inget som man gärna lägger ut på sociala medier och stoltserar med för det finns en väldigt stark stigmatisering från omgivningen och samhället i stort. Det är också det tror jag som kanske är en av de stora knäckfrågorna. Jag menar att vi måste arbeta från alla håll för att få bort den stigmatiseringen för det handlar inte om människor som av dumhet tar beslut. Man måste förstå vad det är för organisationer. Du kan kolla upp de personer som begår dessa brott. De har passuppgifter. De har arbetsgivare. De har familjemedlemmar som man kommer i kontakt med och lär känna. Men allting är en stor bubbla och en stor lögn vilket gör att man fångas in. Man har en relation under lång tid innan man kommer in i en situation där man blir tillfrågad om pengar. Det är precis som ministern säger. När det gäller just romansbedrägerier ligger snittvärdet på 350 000. Det är 350 000 för en privatperson. Inte alltför sällan är det äldre människor som på ålderns höst söker kärleken på internet. Det är ganska otroliga volymer pengar som vi pratar om här. Det vanligaste exemplet är att en person utger sig för att vara en amerikansk före detta militär eller läkare eller en nuvarande militär som jobbar inom armén i ett annat land - Syrien Afghanistan eller något annat. Man kommer i kontakt med personen och bygger upp en relation. Man kollar på hemsidan. Jag har varit inne och tittat på några av dessa hemsidor. Det kan vara stora företag men det kan också vara fiktiva hemsidor från amerikanska armén där du hittar personen med fotografi och namn. Man bygger en relation under en väldigt lång tid. Det kan vara ett halvår ett år eller en ännu längre tid. Man har daglig kontakt. Man samtalar och pratar med varandra dagligen innan det visar sig att den här personen hamnar i en situation i landet där han inte får ut pengar. Men personen har väldigt mycket pengar i USA som han då kommer ifrån". Han söker då hjälp för att till exempel kunna köpa en flygbiljett. Man ger bort de här pengarna. Sedan blir det ytterligare ytterligare och ytterligare. Till slut hamnar man i en ond spiral där man känner en otrolig uppgivenhet: Hur ska jag få tillbaka det kapital som jag nu har lånat ut? Då lånar man ut mer pengar. Till slut sitter man i en rävsax. Det finns en text som Stoppa Romansbedrägerier har skrivit. Den är egentligen självklar för mig men jag skulle vilja läsa upp vad det står. Man vill arbeta för att öka förståelsen för dem som drabbas av romans- eller investeringsbedrägerier. Det handlar om att se dem som brottsoffer - utsatta för bedrägeri social manipulation och ekonomiskt våld. Bemötandet behöver därför vara gott. Man ska visa empati och förståelse då personen är i kris. Det handlar om att den drabbade ska bemötas av hjälpsamhet från myndigheter och involverade verksamheter till exempel banker. Skam och skuld ska ligga hos förövaren. Att detta ens ska behöva sägas i dag är ganska otroligt. Dessvärre upplever många av dem som blir utsatta för denna typ av brott just att de blir stigmatiserade även av myndigheterna. Det är ett problem. Jag har en lista som jag kommer att lämna över till ministern - för tiden går fortare än man tror när man debatterar - med förslag på åtgärder som faktiskt skulle kunna ha en direkt effekt på just detta. Det gäller inte minst dejtningssajternas eget ansvar. De borde ha ett ansvar att varna och flagga för konton som man misstänker vara bedragares. Det är ett exempel som jag tänkte fråga ministern om. "	3673
1771	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Först och främst vill jag säga ett stort tack för möjligheten att få ta del av den text som Alexander Christiansson läste upp. Jag håller med om att det naturligtvis är beklämmande att man ska behöva skriva och sprida en så pass självklar text som den som interpellanten läste upp. Bedrägerier innebär att man blir lurad. Det är ganska kännetecknade för många bedrägeribrott att offret för bedrägeribrottet tycker att det är förenat med skam att just ha blivit lurad. En annan typ av bedrägeribrottslighet som vi dessvärre ser eskalera i väldigt hög grad är bedrägerier riktade mot äldre. Även om det inte handlar om romansbedrägerier är just det faktum att man blivit föremål för en bedragare - att man har låtit sig luras - något som hindrar många brottsutsatta människor från att berätta om detta och anmäla den brottslighet som de har blivit utsatta för. Jag noterade just att en så stor andel som en tredjedel av dem som blir föremål för romansbedrägerier räknas som äldre eller funktionsnedsatta. Det betyder att även den brottsligheten söker sig till brottsoffer som man av olika skäl bedömer ska vara lättare att manipulera än andra. Det säger något om cynismen bakom den typen av brottslighet. Jag kan inte på rak arm svara på den fråga som Alexander Christiansson ställde på slutet exakt hur man ska arbeta mot olika typer av dejtningssajter appar eller plattformar. Det är något som jag gärna diskuterar vidare. Jag ser fram emot att ta del av de konkreta förslag som Alexander Christiansson berättar att han nu ska lämna över. Vad jag däremot kan säga är att insikten om att detta är en brottslighet som i hög grad sker i en digital miljö gör att också brottsbekämpningen måste hänga med i den delen. En konkret fråga som diskuteras internationellt och i det europeiska sammanhanget är hur man på ett helt annat sätt än i dag till exempel ska kunna utbyta bevisning mellan olika länder. I det här fallet har du förmodligen förövaren i ett land och brottsoffret i ett annat land. Är det bevisning som är väldigt svår att få fram? Finns den digitalt? Den kan finnas långt utanför Sveriges gränser när man ska få fatt i den. Jag kan säga en konkret sak som jag ser framför mig. Det är ett bättre samarbete på EU-nivå när det gäller möjligheten för brottsbekämpande myndigheter att få reda på och samla in den elektroniska bevisning som behövs för att man i slutändan ska kunna lagföra fler av dessa brottslingar.	2442
1772	Alexander Christiansson (SD)	SD	Fru talman! Jag är återigen tacksam för svaret ministern. Jag vet att den nya regeringen har som en stor ambition att egentligen föra ett fullskaligt krig mot brottsligheten inte minst den organiserade brottsligheten. Detta är väldigt organiserat. Om man förstår vidden av hur dessa ligor arbetar med att bygga upp virtuella bubblor förstår man också att själva transaktionen som sker från Sverige i princip är helt omöjlig att följa efter vilket gör att i princip ingen lagförs. Finns det inte en fällande dom hamnar man också mellan stolarna hos myndigheterna inte minst hos Kronofogden. Där klassas man då inte som ett brottsoffer vilket gör att det till exempel blir svårt att bli skuldsanerad. Det är sådana saker som jag menar att den nya digitaliserade världen har fört med sig. Det är nya aspekter på saker och ting i vår omvärld. Då menar jag att politiken behöver följa med och vara alert och snabb på foten för att kunna åtgärda dessa saker så att de människor som blir utsatta också ses som brottsoffer. Men det är verkligen komplext. Jag har ägnat mig åt att grotta ned mig i hur det fungerar med banklån till exempel. Är det rimligt att väldigt snabbt ta banklån vilket det ofta rör sig om i det här fallet? Ja jag vet inte. Den fria viljan och människors egen möjlighet att ta beslut är ofta i strid med att man reglerar och lagstiftar om detta. Det är komplext. Det är inte en helt enkel materia. Men jag menar ändå att det finns saker som vi kan göra och som vi kan skynda på. Det handlar inte minst om ett preventivt arbete - att kunna förebygga denna typ av brott. Jag menar att det är otroligt viktigt just med tanke på att brottsligheten växer. Det är angeläget.	1703
1773	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag vill rikta ett varmt tack till Alexander Christiansson för att ha lyft den här viktiga frågan i kammaren. Jag vänder mig gärna direkt till dem som är här på besök i kammaren i dag som driver och lyfter frågan i debatten och som agerar i civilsamhället för att kunna ge stöd till andra som har drabbats av den här typen av brottslighet. Det är oundgängligt att det finns ett samspel mellan politiken och samhället utanför politiken för att den här typen av frågor ska komma upp till ytan och diskuteras på ett rakt och öppet sätt. Jag tycker också att vi gemensamt kan rikta en uppmaning till människor runt om i landet som tar del av debatten och som kanske själva har varit föremål för den här typen av bedrägerier antingen bedrägeriförsök eller att verkligen ha blivit bedragna. Även om det känns skamligt att ha låtit sig luras är det otroligt viktigt att man vågar kliva fram och anmäla brott som man blivit utsatt för. Om man vågar det tror jag att man kommer att finna att man också kan få ett väldigt fint stöd både från brottsbekämpande myndigheter från en förstående omgivning och från civilsamhället och politiker som är väldigt engagerade i dessa frågor. Från debatten tar jag med mig uppgiften att i de sammanhang där jag finns inte minst i kontakt med brottsbekämpande myndigheter ha med mig och lyfta just den här aspekten av bedrägeribrott för att säkerställa att det arbete som jag vet pågår också får den uppmärksamhet som det förtjänar. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1527
1774	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Alireza Akhondi har frågat kulturministern vilka generella åtgärder som ministern och regeringen avser att vidta för att snarast möjligt stoppa bidragen till Imam Ali Islamic Center och dess verksamheter. Vidare har ledamoten frågat vilka åtgärder som ministern och regeringen avser att vidta för att säkerställa att andra staters finansiering av religiösa samfund såsom Imam Ali Islamic Center ska stoppas för gott. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som socialminister med ansvar för trossamfundspolitiken som ska svara på interpellationen. Regeringen har varit tydlig med att frågan om förbud mot utländsk finansiering av de trossamfund där det finns en koppling till extremism islamism och separatism ska utredas. Arbetet med att ta fram direktiv till en utredning bereds för närvarande inom Regeringskansliet. När det gäller den första frågan erhåller Imam Ali Islamic Center i sig inte några statliga bidrag. Däremot finns det en församling som verkar i centrets lokaler som uppbär statsbidrag som en del av Islamiska Shiasamfunden. Som ansvarigt statsråd kan jag inte kommentera ett enskilt ärende. Däremot förutsätter jag att ansvariga myndigheter har tagit del av den debatt som finns kring Islamiska Shiasamfunden och om det finns skäl vidtar de åtgärder som krävs utifrån gällande regelverk.	1345
1775	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Religionsfriheten och föreningsfriheten är två viktiga beståndsdelar i vår liberala demokrati. Det är friheter som är så viktiga att vi har skyddat dem i våra grundlagar och alltså inget som någon av oss här i kammaren på något plan tar lättvindigt på. Vissa av oss tror på en högre makt och ett liv efter detta. För de allra flesta i vårt sekulariserade land är tron något mellan oss och den vi tror på. Själv har jag valt att inte tro på någon högre makt utan på min egen förmåga att skapa det liv som jag önskar. Om det visar sig att jag har fel får jag väl luta mig mot min förmåga att förhandla mig till en plats i paradiset. Det är precis det som är det underbara med Sverige: Vi tror olika ber till olika gudar eller väljer bort allt vad religion står för. Frihet att välja - jösses vilken vacker mening! Fru talman! Dessa friheter ska dock inte tas för givna. Det finns de som vill använda dessa friheter för att inskränka vår frihet att välja. Det finns de som med hjälp av dessa friheter väljer att radikalisera andra till våldshandlingar. Det finns de som använder dessa friheter till att skapa könssegregerade skolor och som täckmantel för att bedriva flyktingspionage och så split mellan människor. Det är precis vad debatten i dag handlar om. Det handlar inte om religionsfriheten. Det handlar inte om föreningsfriheten. Det handlar inte om att peka ut grupper av människor som problem. Det handlar inte om att peka ut någon specifik religion som ett problem. Det handlar snarare om att sätta stopp för mygel och brott i religionens namn. Det handlar om att stärka tilliten till våra demokratiska institutioner och värna och utveckla den svenska demokratin. Fru talman! Imam Ali Islamic Center i Järfälla och egentligen hela shiasamfundet i Sverige har djupgående brister som i vissa avseenden är rent brottsliga enligt svensk lag. I våras gjordes en fantastisk granskning av så kallad sighe av SVT:s Uppdrag granskning . Det är ett fenomen som är vanligt förekommande bland annat i Iran. Väldigt förenklat kan man beskriva sighe som ett så kallat njutningsäktenskap eller om man så vill köp av sexuella tjänster. I granskningen framgick det väldigt tydligt att ett flertal shiacenter runt om i Sverige inte bara uppmuntrade detta utan aktivt förmedlade kontakter. Det är för mig ren och skär koppleriverksamhet - även det ett grovt brott i Sverige. Det finns också otaliga rapporter och vittnesmål om att just Imam Ali Islamic Center är den iranska statens förlängda arm i Sverige. Det är vittnesmål som bör tas på största allvar av de rättsvårdande myndigheterna. Det rör sig om alltifrån direkt spionage till brottslighet av ekonomisk karaktär. Även radikalisering av unga och besökare finns det många vittnesmål om. Fru talman! Jag är förvånad för att inte säga förundrad över att varken polisen Säpo regeringen eller ansvariga myndigheter hittills har uppmärksammat den här frågan. Det är hög tid att det sker nu. Jag hade hoppats mycket på den proposition som den förra regeringen arbetat fram som tydligt innehöll skrivningar kring demokrativillkor som grund för att erhålla offentliga medel. Det skulle kunna vara ett verkningsfullt sätt att komma åt den här typen av oseriös och brottslig verksamhet. Tyvärr har den nuvarande regeringen aktivt valt att dra tillbaka den proposition som låg färdig för beslut i riksdagen troligen på grund av Kristdemokraterna mot bakgrund av att samfund som Livets Ord och Jehovas vittnen skulle kunna komma att drabbas av den här lagstiftningen.	3536
1776	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Det var många trådar i ledamoten Alireza Akhondis anförande. Jag ska försöka att ta upp några av dem i mitt svar. Jag håller med om att religionsfrihet och föreningsfrihet är otroligt vackert. Människors möjlighet att själva organisera sig och söka lycka och mening i livet tillsammans med andra är någonting som är väl värt att skydda och vårda och det är ingen slump att det är grundlagsfäst i vårt land. Jag håller också med om att man ska kunna ha frihet till religion och frihet från religion. Det är säkert många som skulle vara intresserade av ledamotens förmåga att förhandla till sig en plats i paradiset. Är det rent brottsliga handlingar som sker under trossamfunds täckmantel måste de förstås beivras. Det finns inget generellt skydd för att bedriva den typ av verksamheter som ledamoten pekar på koppleriverksamhet och annat utan det måste ju bli föremål för rättsliga åtgärder. Är det brottslig verksamhet ska de rättsvårdande myndigheterna naturligtvis ingripa mot detta. Det är ingen tvekan om det. Från regeringen sida vill jag slå fast att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som främjar extremism eller terrorism eller som agerar som front för en främmande makt i Sverige. Som jag sa i mitt tidigare svar kan jag inte kommentera ett enskilt ärende men däremot förutsätter jag att ansvariga myndigheter tar del av debatten också den här i dag och vidtar åtgärder som man finner lämpliga utifrån de regelverk som gäller. Det är det jag kan säga som statsråd. Det fanns också en del andra trådar som debattören tog upp här. Jag gör så att jag avslutar anförandet här och sedan återkommer jag i nästa anförande om flera av de saker som ledamoten tog upp.	1727
1777	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Jag blir både förvånad och oerhört besviken på statsrådets ovilja att konkret svara på mina frågor. Jag var glad att det var just Jakob Forssmed kristdemokratiskt statsråd som tog över min interpellation som från början var ställd till Parisa Liljestrand. Jag märker att statsrådet aktivt väljer att inte svara på frågorna varken skriftligt eller i talarstolen. Det riktas nämligen rätt allvarliga anklagelser mot detta center och det är högst alarmerande att med hänvisning till statsrådets uppgifter ducka för att adressera frågan i närtid. Jag vill därför bredda diskussionen med ytterligare beståndsdelar nämligen den utländska finansieringen av religiösa samfund som sådan. Det finns i dag fyra länder som aktivt ägnar sig åt den typen av verksamhet i Sverige: Iran Qatar Saudiarabien och Turkiet. Det finns all anledning att diskutera om det är rimligt att andra stater aktivt finansierar religiösa samfund med alla de risker som de kan medföra i ett land som Sverige. För ett år sedan lämnade jag in en motion till riksdagen där jag hade ett yrkande om att regeringen skulle tillsätta en utredning för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande en uppmaning till regeringen. Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade ca 100 förslag om fri och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från allmänna motionstiden 2021. Jag är stolt över att jag och Centerpartiet har drivit frågan och att den utredning som statsrådet hänvisar till i sitt svar bär mitt och mitt partis signatur. Men i avvaktan på att utredningen ska ge resultat - vi vet att utredningar tar sin tid innan de kommer på plats - och med tanke på beredningskravet i lagstiftningsprocessen är det vi närmast kan hoppas på precis den proposition som har dragits tillbaka av statsrådet. Jag skulle vilja höra statsrådet berätta varför man har valt att dra tillbaka propositionen. Vi har alla möjligheter och skyldigheter - jag betonar det - att värna de grundläggande rättigheterna i vårt älskade Sverige. Att i det här skedet låta bli att agera när dessa rättigheter har utnyttjats av främmande makt för att underminera vårt samhälle är ytterst allvarligt. Det här handlar inte bara om ett enskilt samfund och jag vill understryka att det inte handlar om problematisering av tron i sig. Tron har jag all respekt för. Det här handlar om rent brottslig verksamhet. I vissa delar finns reportage - bevismaterial - som tydligt visar att njutningsäktenskap faktiskt förekommer och dessutom ett aktivt förmedlande av sådan verksamhet. I andra delar finns vittnesmål. Det är vittnesmål som är av karaktären att det kräver att statsrådet faktiskt tar frågan på yttersta allvar och adresserar den i närtid.	2893
1778	Kajsa Fredholm (V)	V	Fru talman! Jag tackar klimat- och miljöministern för svaren. Klimatkrisen och för den delen även naturkrisen är akut och en ödesfråga för hela mänskligheten. Det hoppas jag att vi kan vara överens om. För att Sverige ska nå de målsättningar som är bundna till det klimatpolitiska ramverket och leva upp till Parisavtalets ambition om en begränsning till 1 5 grader krävs ett åtgärdspaket med massiva investeringar och styrmedel som innebär en kraftig politisk kursändring. Vad gör då regeringen? Klimat- och miljöministern har under hösten upprepade gånger hävdat att Sveriges miljömål till 2030 ligger fast detta trots att regeringen i budgetpropositionen drar ned på klimat- och miljöanslagen och sedan själv konstaterar att utsläppen förväntas öka i närtid till följd av de föreslagna åtgärderna. Men när det gäller åtgärder för att nå klimatmålen har ministern sagt att de skjuts på framtiden och att de ska läggas fram i den handlingsplan som jag antar kommer i slutet av nästa år. För att minska utsläppen av växthusgaser måste vi först gasa på och öka dem. Är det så regeringen tänker? Det brådskar nämligen. De globala utsläppen av växthusgaser måste inom några år nå sin topp för att därefter snabbt minska för att det ska vara möjligt att nå 1 5-gradersmålet. Samtidigt accelererar utarmningen av biologisk mångfald och fungerande ekosystem. Dessa båda kriser är enligt Vänsterpartiet intimt sammankopplade och måste lösas gemensamt. Sverige har som välfärdsland ett stort ansvar att leva upp till sina globala åtaganden för klimatet och den biologiska mångfalden och därmed bidra till en hållbar och rättvis fördelning av begränsade resurser. Fru talman! Vi får inte glömma bort att fungerande ekosystem är grunden för vår välfärd. De stärker skogarnas och våtmarkernas funktion som kolsänka och bidrar till att minska samhällets sårbarhet i det förändrade klimat som vi nu befinner oss i. Regeringens budgetproposition kan närmast beskrivas som att man nu ger upp ambitionen om att nå klimat- och miljömål. Nu ökar i stället avståndet till dessa mål. Klimatpolitiska rådet konstaterar att runt en tredjedel av reformutrymmet i regeringens budget går till subventioner av bensin diesel och bilresor. Och anslaget för att skydda och vårda oersättlig natur sänks kraftigt vilket ger förödande konsekvenser för att stärka naturens förmåga som kolsänka och värna den biologiska mångfalden. Visserligen ingår en begränsad satsning på våtmarker men den satsningen finansieras genom en minskning av medel till skydd av värdefull natur. Det hela blir rätt så obegripligt. Det vore därför bra om vi kunde få åtminstone någon hint om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att öka Sveriges möjligheter att nå antagna klimatmål till 2030.	2774
1779	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Jag hörde att ledamoten blev förvånad men jag blir själv lite förvånad över att han använder ord som ducka att aktivt inte ta ställning och så vidare. Jag är förhindrad vilket ledamoten mycket väl vet att ta ställning i enskilda fall. Det går inte och det vet ledamoten. Vad gäller demokrativillkoren tror jag att ledamoten om ledamoten har följt debatten vet att det har funnits många frågetecken. Hur ska villkoren tillämpas i de organisationer som bär upp demokratin? Vi har därför valt att göra ett omtag. Det råder inget tvivel om att regeringen kommer att återkomma med demokrativillkor. Vi ska göra vad vi kan för att ta fram ett regelverk som är skarpare och enklare att tillämpa också i relation till samfund som ägnar sig åt extremism. Ledamoten antyder att regelverket skulle användas för att skydda sekter i Sverige. Det är naturligtvis inte så. I själva verket har tidigare kristdemokratiska statsråd agerat för att Jehovas vittnen inte skulle få statsbidrag bland annat för att de på ett tydligt sätt vänder sig bort från samhället. Den typen av insinuationer får naturligtvis stå för ledamoten. Men det råder inget tvivel om vad syftet är här. Jag tog upp i mitt svar att vi arbetar på ett förslag till utredningsdirektiv för att komma vidare när det gäller att förbjuda utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer som ägnar sig åt extremism eller separatism i Sverige. Här pågår ett arbete. Jag är tacksam för ledamotens initiativ. Det är bra att vi är flera som driver på i frågor om religionsfrihet samtidigt som vi inte accepterar extremism och att främmande makt använder olika typer av redskap i Sverige.	1673
1780	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Att vara statsråd i Sverige är inte alldeles enkelt. Jag förstår att det finns ett tydligt ramverk för vad statsrådet får och inte får göra. Samtidigt hänvisar den ansvariga myndigheten till att det är regeringen som måste fatta beslut för att stoppa bidrag till enskilda samfund. På så sätt är regeringen inte på något sätt förhindrad att agera i frågan. Sedan finns annat som statsrådet kan göra. Just inför propositionen om demokrativillkoret finns en färdig utredning. Då finns det ingen anledning att skjuta på en process och göra ett omtag. Den kritik som har framförts mot propositionen är väl omhändertagen i remissförfarandet med anledning av lagförslaget. I det här skedet kan jag inte såvida statsrådet inte har några andra besked att ge dra någon annan slutsats än att statsrådet faktiskt duckar frågan. Då är det i så fall upp till statsrådet att motbevisa lägga fram konkreta förslag och säga vad som ska göras. Det räcker inte att hänvisa till en utredning som jag och Centerpartiet tog initiativ till som regeringen nu verkställer. Jag är ledsen Jakob Forssmed men det räcker inte.	1121
1781	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Fru talman! Vi kommer alltså att arbeta aktivt med frågan om att stoppa finansiering från utländska stater till samfund i Sverige som bedriver olika typer av extremistisk verksamhet. Det är fastslaget och det kommer vi att göra. Frågan bereds i Regeringskansliet. Med tanke på att regeringen har suttit sju veckor kan jag säga att frågan är komplicerad och inte enkel att hantera. Men vi har föresatt oss att göra detta. Jag tänker mig att detta borde välkomnas av ledamoten. Jag tänker också att ledamoten tycker att det är bra att vi ska återkomma med skarpare demokrativillkor som också underlättar arbetet med att säkerställa att trossamfund i Sverige får goda möjligheter att bedriva ett bra och aktivt arbete med religiös verksamhet gudstjänster omsorg diakoni och så vidare. Men det ska finnas tydliga kriterier som gör det enklare att tillämpa regler och sätta stopp för bidrag till extremistisk verksamhet. Det är verkligen inte att ducka utan det är att ta frågorna på allvar och göra det grundliga arbete som frågorna förtjänar för att få ett fungerande regelverk för dem som bidrar i det svenska samhället som är en del av vårt samhällsliv och för dem som vill förstöra och undergräva samma demokrati och goda värden som det här landet bygger på. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1318
1782	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Ola Möller har frågat mig om jag anser att prostitution ska vara en grund för utvisning från Sverige och hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt. I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Utredningen är en del av många åtgärder i regeringens satsning för att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Utredningen ska bland annat analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån både svensk grundlag och EU-rätten Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Enligt Tidöavtalet ska utredningen också ta fram författningsförslag för att - i den mån det är möjligt - återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det skulle till exempel kunna röra sig om samröre med en kriminell våldsbejakande eller extremistisk organisation eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Hämtat från tidigare förarbeten nämns även prostitution som ett exempel. Det är dock viktigt att framhålla att förslagets syfte inte är att utvisa människor för att de har försatts i utsatthet. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får en utredning utvisa. Jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet ska efterlevas.	1437
1783	Ola Möller (S)	S	Fru talman! Jag vill att ni ska förstå att ingen prostituerar sig för att den vill. Det finns alltid en bakomliggande orsak. Den lyckliga horan existerar inte." Så säger Louise Amcoff vars bok Till männen som köpte min kropp på ett väldigt tydligt men också mycket smärtsamt sätt har satt ljuset på vad det handlar om och vad det är som driver en ung flicka in i prostitution i att sälja sig till män. Det finns alltid en bakomliggande orsak säger Amcoff. Prostitution är inget som en människa - kvinna eller man - väljer att ge sig in i utan någon form av negativ drivkraft: ren fattigdom som i fallet med syriska flyktingar psykiska och fysiska övergrepp som i fallet med unga personer i Sverige eller skriande behov av pengar som i fallet med missbrukare. De är offer för omständigheterna många gånger helt utan egen kontroll - offer för strukturer som skapar skriande ojämlikhet där ingen annan väg ut ses än att söka sig till den destruktiva värld som prostitutionen de facto är. En dansk studie har visat att när man sänker ersättningarna till människor som fått asyl ökar också brottsligheten i gruppen. Det är också väl känt att prostitution är mer vanligt förekommande av anledningen att man är fattig när man kommer till ett annat land. Den ökar alltså när människor blir fattigare. Regeringen verkar ha förstått att det finns vissa problem med slottsavtalets skrivningar. Därför ser vi i svaret från ministern - precis som i svaret till min kollega som kommer i en senare debatt här i dag - att skrivningarna om prostitution har försvunnit likaså skrivningarna om missbruk. Helt plötsligt är det inte det som fokus ligger på. Men pacta sunt servanda - avtal ska hållas. Således kommer frågan upp om prostitution men också om missbruk som ju faktiskt är en sjukdom enligt WHO - alkoholmissbruk och spelmissbruk är sjukdomar som ska utredas. Argumentet är att detta finns i tidigare förarbeten. Men då undrar man om det med dessa förarbeten som är decennier gamla har tagits hänsyn till att vi infört en sexköpslag och samtyckeslagstiftning eller att vi skrivit på nya konventioner såsom Istanbulkonventionen som handlar om mäns våld mot kvinnor. Med detta sagt kan jag inte annat än fundera på hur prostitution över huvud taget har hamnat i slottsavtalet. Var det verkligen så där under kristallkronorna att någon sa att i förarbetena för ett antal decennier sedan nämndes prostitution? Eller var det så när vinet hade flödat att någon sa att de där prostituerade är syndiga de hör inte hemma här i vårt land de tillför inget - och därför kom prostitution med? Jag förstår att ministern inte var med när Tidöavtalet skrevs så jag har respekt för om ministern inte kan svara på hur det var exakt där och då. Men hon måste ju ha fått argumenterat för sig efteråt varför prostitution står med. Därför vill jag fråga ministern om hon kan ge något enda exempel på när en person som säljer sex som enda handling för det är vad prostitution handlar om kan anses behöva utvisas. Låt mig betona att det är den isolerade händelsen prostitution som vi pratar om. Om inte annat bör ministern kunna referera till vad det stod i de här förarbetena som är decennier gamla som var skälet till att prostitution skulle vara en grund för utvisning. Jag vill också fråga ministern om hon likt sin kollega jämställdhetsministern i debatten i förra veckan menar att de som prostituerar sig inte är brottsoffer. "	3431
1784	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Jag tackar ministern för svaret på Ola Möllers interpellation. Men jag är fortfarande lite fundersam för i Tidöavtalet nämns ju ingenting om dem som kopplar eller om dem som köper sexuella tjänster. Den tidigare regeringen skärpte möjligheten att utvisa människor som begår brott men här vill regeringen göra någonting annat. Man vill kunna utvisa människor som inte har begått brott på grund av ett levnadssätt som man uppfattar som negativt. Då väljer man att särskilt peka ut offren för sexhandel och prostitution. Jag undrar helt enkelt fru talman: Vad är bevekelsegrunderna till att man har valt att peka ut prostituerade men inte sexköpare eller kopplare? Tidigare i debatten nämnde man avslöjandena i Uppdrag granskning om församlingar som deltog i denna fruktansvärda verksamhet. Med regeringens logik är det mest upprörande människor som har blivit utsatta för denna sexhandel. De ska utvisas medan de som har köpt sexuella tjänster eller gjort sig skyldiga till koppleri skulle kunna stanna i Sverige. Därför fru talman är min ganska enkla fråga återigen: Varför valde regeringen att rikta in sig på de prostituerade i stället för på sexköparna? (forts.)	1197
1785	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Det blir kanske inte ett under av spänstighet i debatten när man är tvungen att göra ett två timmars uppehåll mitt i men vi får se vad vi kan åstadkomma. När jag bland annat i Sveriges Radio har svarat på frågor om prostitution som en av grunderna för utvisning har jag varit väldigt tydlig. Det handlar om exempel från tidigare lagstiftning och det handlar om att en utredare får titta på om detta liksom vissa andra omständigheter bör kunna ligga till grund för utvisning framöver. Det tar inte sikte på att utvisa människor enbart på grund av att de är utsatta. När man nämner prostitution får man inte heller glömma att där också finns aspekten män som utnyttjar kvinnor. Ola Möller tog i sitt inledningsanförande upp ett uttalande av min kollega jämställdhetsministern och ställde frågan om jag likt henne menade att prostituerade inte var offer. Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi kan ha den här debatten. Jag är glad att vi lever i ett land där man kan debattera fritt. Jag kan också förstå att man har invändningar mot Tidöavtalet. Det ska man naturligtvis ha som opposition. Men jag tror ändå att det är viktigt att vi förhåller oss på ett sakligt sätt till vad som har sagts. Jag konstaterar att detta var vad jämställdhetsministern sa: Enligt vår definition av sexköp är de som man köper sex av nämligen inte brottsoffer. De har inte brottsofferstatus enligt den lagstiftning vi har i dag. Om man däremot är utsatt för människohandel eller grova kopplerier har man brottsofferstatus enligt de definitioner vi har i svensk lagstiftning i dag. Annars har man status som vittne." Det var det hon sa och jag har ingen annan definition av detta. Dock är det klart att vi ska bekämpa de män som på olika vis utnyttjar kvinnor på ett otillbörligt sätt. Det vill jag vara mycket tydlig med. Påståenden som de som kommer från Ola Möller om vad jag och andra har sagt och inte sagt tar egentligen bara fokus från det som är det viktiga här det vill säga att vi efter många år av socialdemokratiskt styre har fått en samhällsutveckling som gör att det finns skäl att utreda om det bör finnas fler grunder för utvisning än dem som dagens lagstiftning medger. Vi menar att samhällsutvecklingen gör att det finns skäl för det och detta är alltså inte främmande för svensk rätt utan någonting som vi haft även tidigare. Jag tror att de flesta är överens om att vi under många år har misslyckats med integrationen. Om man har många personer som befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli en del av samhället och i stället egentligen agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Om integrationen ska fungera behöver människor som bor här faktiskt också vilja bli en del av det svenska samhället och anstränga sig till det yttersta för att bli det så snabbt som möjligt. Om man däremot inte har en sådan vilja och befinner sig i miljöer kopplade till exempelvis kriminella gäng klaner eller extremistiska grupperingar och inte har för avsikt att ändra på detta måste vi ställa oss frågan om man verkligen ska vara kvar i Sverige. Tycker egentligen Ola Möller att det är problematiskt? Exakt hur detta ska gå till återigen ska denna utredning naturligtvis titta närmare på liksom hur det fungerar i andra länder. Jag vill inte och tänker inte föregripa en sådan utredning. "	3400
1786	Ola Möller (S)	S	Fru talman! Det är alltid intressant när man inte vill svara på frågor vilket ministern nu uppvisar en ovilja att göra och i stället pratar om allt annat. Min fråga handlade om huruvida ministern kan ge några goda exempel eller dåliga på när prostitution kan ligga till grund för utvisning. Det var vad hela interpellationen handlade om inte alla de andra sakerna. Jag tycker också att det kan finnas skäl att utvisa personer på grunder som handlar om våldsbejakande extremism och så vidare men det är inte det denna debatt handlar om. När det gäller brottsofferfrågan är det inte alldeles glasklart var gränsen går. Ministern sa att jag hade frågat om hon tyckte att de prostituerade var offer. Nej det handlar om huruvida hon tycker att de är brottsoffer. Advokaten Karin Gyllenring säger i Expressen den 16 oktober: I det här sammanhanget skulle jag snarare vilja se det som att den som säljer sex . är ett brottsoffer som utsätts för grov kriminell verksamhet - stora nätverk som spänner över hela Europa eller olika delar av världen." Synen på de prostituerade som brottsoffer är uppenbarligen inte glasklar i den juridiska världen. Ministerns kollega jämställdhetsministern hade en lång harang om brottsoffren och allt som regeringen tänker göra för att stärka dem. Det är i sig bra. Men om de som är prostituerade enkom för att de säljer inte är att betrakta som brottsoffer missar ju regeringen hela målet för att skydda den gruppen. Detsamma gäller de insatser som jämställdhetsministern lyfte kring mäns våld mot kvinnor. De missar hela den grupp av manliga prostituerade som finns. Någonstans här vill jag återvända till kärnfrågan. Låt oss fokusera på prostitution. Ge ett exempel ministern på när prostitution enkom kan ligga till grund för utvisning! Förklara också varför gammal lagstiftning som inte gäller längre som är föråldrad och som vi har avskaffat ska vara något att gräva i! Med den argumentationen skulle vi också kunna diskutera om homosexualitet fortfarande ska betraktas som en sjukdom vilket det har gjort i gammal lagstiftning eller om barnaga är ett bra sätt att uppfostra. Det är ju inte relevant! Det är därför jag undrar om någon när slottsavtalet skrevs satt och funderade på vad de gamla förarbetena sa eller om de personer som lyfte prostitution tyckte: Nej det där syndiga levernet har inte i Sverige att göra. I stället för att prata om allt annat fokuserar vi alltså nu på prostitution även om jag skulle vilja fundera även på missbruksfrågan. Ska man utvisa spelmissbrukare enkom på grund av att de har ett spelmissbruk som WHO klassar som en sjukdom? Men jag ska låta ministern slippa det denna gång. Ge ett exempel på när en prostituerad ska utvisas! Kan ministern inte göra det inte ge en enda tanke om när det är lämpligt att utvisa någon bara på grund av prostitution måste ministern ge ett bättre argument för att det är inlyft i slottsavtalet än att det har stått i ett gammalt förarbete. Syftet är ju att utvisa prostituerade annars hade det inte stått där. Viljan finns där annars hade det inte nämnts. "	3086
1787	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Statsrådet undrade om det skulle bli en spänstig debatt efter pausen. Vi har haft två timmars paus. Därför blir det en aning förvånande att statsrådet på dessa två timmar inte lyckats komma fram till något svar på den enkla frågan varför slottsavtalet pekar ut prostituerade. Varför vill man göra det möjligt att utvisa prostituerade men inte sexköpare? Det är hela grundfrågan. Varför ska man kunna utvisa prostituerade som ni själva har valt att ta upp som exempel men inte sexköpare som ni inte har valt att ta upp? Vad är bakgrunden till det? Det kan ju inte vara att det finns förarbeten som statsrådet gav uttryck för. Det finns ju massor av förarbeten om sexköp och sexköpare. Där hade det funnits mycket att gräva i. Frågan är varför man där kvällen på slottet efter någon konjak kom fram till att prostituerade kan vi utreda om de ska utvisas - sexköpare njae.	891
1788	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Det vi säger i Tidöavtalet är att vi ska tillsätta en utredning för att undersöka i vilka fall det kan bli aktuellt att utvisa personer som har ett leverne som står i strid med de grundläggande demokratiska principerna i Sverige och om det finns ett agerande som kan utgöra grund för utvisning även om det i sig inte är ett brott som når den nivån att det som regel ska leda till utvisning. Sedan är det ju så att detta inte är färdig lagtext även om Ola Möller tycks vilja tolka det så. Jag är mycket glad åt att det inte är han som ska tolka det här avtalet framöver. Vi säger att vi ska tillsätta en utredning. Jag har mycket stor respekt för arbetet som utredningen ska göra och vill inte föregripa det. Anledningen till att prostitution nämns - och det tyckte jag att jag var väldigt tydlig med i svaret men jag kan upprepa det - är att det fanns med i den lagstiftning som alltså tidigare gällde i Sverige. Vi räknade upp några omständigheter som tidigare lett till utvisning. Därmed inte sagt att det ska leda till utvisning framöver. Det får utredningen titta på. Jag har varit mycket tydlig i mitt svar när jag har sagt att man inte ska utvisa människor enbart på grund av att de är utsatta. Däremot Ola Möller har jag nämnt att man bör beakta män som utnyttjar prostituerade kvinnor. Kan det finnas anledning att titta på huruvida det på något sätt kan utgöra grund för utvisning? Det tycker jag att den här utredningen bör titta på. Till Anders Ygeman skulle jag vilja ställa en fråga. Det var inte länge sedan Anders Ygeman var migrationsminister och så att säga vårdade en lagstiftning som alltjämt gäller och som innebär att man kan avvisa prostituerade för att de inte bedöms försörja sig på ett ärligt sätt. Detta har också skett på socialdemokratisk vakt i Sverige. Om man nu tycker att det är så orimligt kan man ju fråga sig varför man inte gjorde någonting åt den lagstiftningen som i praktiken då innebar att kvinnor som prostituerade sig fick lämna landet för att de inte kunde försörja sig på ett hederligt sätt.	2060
1789	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Klimat- och miljöministern har under hösten gjort flera uttalanden som har förbryllat mig. I samband med att hon tillträdde sa hon till SVT att regeringen inte har några sänkta ambitioner på klimatområdet utan att klimatpolitiken ska vara vetenskapligt förankrad. Men bara några veckor senare sa hon till Svenska Dagbladet att det viktiga inte är att nå klimatmålet till 2030 utan att nå målet om nettonollutsläpp till 2045. Dessa två uttalanden går inte ihop. Forskningen är tydlig med att utsläppen måste minska kraftigt nu om vi ska kunna förhindra klimatkrisens värsta konsekvenser. Vi har en begränsad koldioxidbudget att förhålla oss till. Beräkningar visar att de svenska utsläppen måste minska med i storleksordningen 20 procent per år från och med nu för att vi ska hålla oss inom budgetens ramar. De svenska utsläppen kommer dock att öka kraftigt nästa år till följd av regeringens politik. Därför vill jag fråga ministern: Hur ska regeringen se till att vi håller oss inom koldioxidbudgetens ramar? Att hänvisa till en klimathandlingsplan som kommer först om ett år duger inte. Med regeringens nuvarande politik kommer utsläppen vid det laget att ha ökat vilket får till följd att extremt stora årliga utsläppsminskningar krävs under resten av mandatperioden för att budgeten ska kunna hållas. Fru talman! När klimat- och miljöministern får frågor om hur regeringen mitt under brinnande klimatkris kan driva en politik som ger ökade utsläpp hänvisar hon ofta till den svåra situation Sverige befinner sig i med kraftigt ökade kostnader för hushållen. Vänsterpartiet delar regeringens bild att det ekonomiska läget är svårt men däremot skiljer sig våra lösningar radikalt från regeringens. Medan vi vill stärka a-kassan och införa ett särskilt tillägg i barnbidraget för ensamstående - åtgärder som skulle underlätta mycket för de mest ekonomiskt utsatta familjerna - är regeringens största budgetsatsning sänkt skatt på bensin och diesel. Det är ett stöd som i stor utsträckning kommer att gå till höginkomsttagare i storstädernas kranskommuner. Regeringen har alla möjligheter att rikta stöd till de personer som verkligen drabbats hårt av den ekonomiska krisen men i stället för att fördela resurserna till dem som behöver det bäst och i stället för att satsa på att minska de ekonomiska klyftorna väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att låta klimatpolitiken klä skott för den bubblande frustrationen över samhällets orättvisor. Detta är ingenting annat än en skenmanöver för att dölja att högerpartierna i grund och botten driver samma politik som de alltid har gjort: en politik utformad för att gynna de rikaste i samhället. Klimat- och miljöministern säger att hon bryr sig om hur vanliga svenskar har det samtidigt som hennes regering sänker skatterna för höginkomsttagare och slaktar välfärden. Om regeringen hade velat visa verklig omsorg om folket hade den i stället intagit en ledande roll i det internationella klimatarbetet och samtidigt säkrat försörjning och välfärd för människor i hela vårt land. Det vore fullt möjligt att göra det och det har vi i Vänsterpartiet visat med våra budgetsatsningar. Min andra fråga till ministern blir därför: Varför ska klimatpolitiken offras i den ekonomiska krisens namn när det vore fullt möjligt att hjälpa de mest utsatta utan att öka utsläppen?	3373
1790	Ola Möller (S)	S	Fru talman! Det här är intressant för nu säger ministern att det handlar om den demokratiska grunden - att det är det som är frågan. Bedriver man en verksamhet som inte är demokratisk ska man kunna utvisas. Det är därför det står i slottsavtalet. Den omedelbara följdfrågan blir om det är odemokratiskt att sälja sex. Ministern sa att det handlar om huruvida man respekterar den svenska demokratin. Att sälja sex är lagligt i Sverige så jag kan ju säga att det är en ledande fråga om det är odemokratiskt att göra det. Det borde inte vara det men ministern kan förstås ha en annan uppfattning. Det handlar också om det ministern sa om att ingen som är utsatt ska utvisas. Då blir frågan om ministern menar att det finns prostituerade som inte är utsatta. Om svaret är ja avviker ministern ganska skarpt från till exempel introduktionen här före uppehållet som handlade om att alla kvinnor och män som drivs in i prostitution givetvis är utsatta. Om det i stället är så att alla är utsatta - då ska de inte utvisas enligt ministern. Och då blir följdfrågan varför prostitution ska stå med. Ska skattepengar användas till att utreda någonting som ministern redan vet inte kommer att bli av? De är ju slöseri med skattepengar om inte annat och river upp massor av oro hos människor som kommer att känna sig stigmatiserade och utpekade. Får jag vara kvar i landet jag som är fattig och utsatt? Jag har alltså två frågor: Är det demokratiskt eller odemokratiskt att sälja sex när demokratikriteriet tydligen är grunden för det här stycket i slottsavtalet? Och är alla prostituerade utsatta?	1601
1791	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Jag tänker upprepa det jag sa tidigare: Om många personer befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli del av samhället och i stället agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Därför vill vi utreda möjligheten att utvisa människor som lever i strid med dem. En viktig del av våra grundläggande demokratiska värderingar är exempelvis att alla människor oavsett kön är lika mycket värda. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	535
1792	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Anders Ygeman har frågat justitieministern vilka levnadssätt han anser vara så klandervärda att de ska resultera i lagföring och därmed utgöra grund för utvisning på vilket sätt han ser framför sig att dessa otvetydiga anmärkningar" ska samlas in och registreras om han anser att dessa levnadssätt även ska medföra anmärkningar och påföljder även för svenska medborgare och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt. Anders Ygeman har också frågat på vilket sätt justitieministern menar att "i handling missakta den svenska befolkningen" ska utgöra grund för lagföring och därmed för utvisning och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Utredningen är en av flera åtgärder i regeringens satsning för att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Den aktuella punkten i Tidöavtalet berör inte svenska medborgare. Utredningen ska enligt Tidöavtalet bland annat analysera de rättsliga förutsättningarna för att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån den svenska grundlagen EU-rätten Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Enligt Tidöavtalet ska utredningen också ta fram författningsförslag för att i den mån det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det skulle till exempel kunna röra sig om samröre med en kriminell våldsbejakande eller extremistisk organisation eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel och vad uttrycket ska omfatta får en utredning analysera och bedöma. I Tidöavtalet står inte att det ska krävas lagföring för att bristande vandel ska anses föreligga. Det kommer också att bli en fråga för utredningen att ta ställning till vilka beviskrav som ska gälla och hur regeln ska utformas så att den kan tillämpas på ett rättssäkert sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet efterlevs. "	2330
1793	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är nu den andra interpellationsdebatten utan att vi får till en diskussion om det interpellationen handlar om. Vi diskuterar i stället andra bevekelsegrunder för förslagen i slottsavtalet. I den tidigare interpellationsrundan fick vi lära oss att skälet till att prostituerade men inte sexköpare nämns är att de nämndes i förarbetena. Då undrar man ju varför det inte skrevs in i slottsavtalet. Det hade varit ett enkelt sätt att förklara varför man säger att det ska gå att utvisa prostituerade men inte sexköpare. Men det är inte det den här debatten handlar om i huvudsak. Här handlar det om två andra begrepp som finns med i slottsavtalet. Statsrådet och jag kan vara överens om att samröre med en terroristisk organisation eller en organisation med en allvarligt extremistisk del ska kunna leda till att man utvisas. Men här handlar det om andra begrepp fru talman. Jag tänkte att vi skulle kunna diskutera dem i stället och få veta mer om bevekelsegrunderna bakom dem. Det första är en otvetydig anmärkning". Vad är det? Vad ser statsrådet framför sig som en otvetydig anmärkning på någons levnadssätt? Hur tänker sig statsrådet att man ska kunna föra bok över de här otvetydiga anmärkningarna och hur ska de kunna prövas? Det var skälet till att jag frågade justitieministern men jag antar att eftersom frågan har lämnats över till statsrådet Malmer Stenergard kommer hon att kunna svara på frågan. Det andra begreppet är "missakta den svenska befolkningen". Vad innebär det? Den 30 april 1967 beslagtog svensk polis 61 grafiska blad av konstnären Carl Johan De Geer och hans konstverk Skända flaggan . Han dömdes den 7 juni för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. Frågan är om Carl Johan De Geer för detta tilltag skulle riskera utvisning med regeringens politik. Är det denna typ av missaktning av den svenska befolkningen som slottsavtalet tar sikte på? Om inte skulle ministern kunna nämna en enda handling som skulle kunna räknas som en missaktning av den svenska befolkningen och som därmed i fortsättningen skulle kunna utgöra grund för utvisning från Sverige? "	2162
1794	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Anders Ygeman talade i sin interpellation om lagföring på grund av brott och om att det handlar om levnadssätt så klandervärda att de ska kunna resultera i lagföring. Här vill jag vara väldigt tydlig med att det finns en viktig distinktion. Individer som lagförs på grund av brott kan under vissa förutsättningar också utvisas på grund av det brott som vederbörande dömts för. I Tidöavtalet görs alltså inte någon koppling till lagföring för att bristande vandel ska anses föreligga och här kommer vi till en viktig punkt. Som jag sa tidigare: Efter många år av S-styre har samhällsutvecklingen i Sverige gått så långt att det finns skäl vilket vi slår fast i Tidöavtalet att utreda om det bör finnas fler grunder för utvisning än dem som dagens lagstiftning medför. Jag tror att de flesta är överens om att vi under många år har misslyckats med integrationen. Om man har många personer som befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli en del av samhället och i stället egentligen agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Om integrationen ska fungera behöver människor som bor här faktiskt också vilja bli en del av det svenska samhället och anstränga sig till det yttersta för att bli det så snabbt som möjligt och följa svenska normer och värderingar. Om någon däremot inte har en sådan vilja och befinner sig i miljöer kopplade till exempelvis kriminella gäng klaner eller extremistiska grupperingar och inte har för avsikt att ändra på det måste vi ställa oss frågan om personen verkligen ska vara kvar i Sverige. Exakt hur detta ska gå till liksom hur det fungerar i andra länder ska utredningen titta närmare på. Jag vill inte och tänker inte föregripa utredningen. Jag konstaterar att detta är en lagstiftning som har funnits i Sverige tidigare. När det gäller formuleringen om själva vandelsbedömningen vill jag säga att otvetydiga anmärkningar" är ett vedertaget begrepp som använts i förarbeten till utlänningslagen på en rad ställen. Vi gör som bekant vandelsprövningar till exempel när vi ska bedöma om en person bör beviljas permanent uppehållstillstånd och när vi ska bedöma om en person ska beviljas medborgarskap. Då tittar vi på en rad olika faktorer. Det vi har gjort i Tidöavtalet är alltså att peka på faktorer som tidigare har kunnat utgöra grund för utvisning på grund av bristande vandel. Vad som framöver ska kunna utgöra grund för detta får naturligtvis undersökas noggrant i en utredning. Precis som det har varit tidigare ska denna prövning göras på ett rättssäkert sätt och den ska göras av domstol. "	2650
1795	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Om motiven nu är så klara som statsrådet ger uttryck för kanske statsrådet kan ge åtminstone ett exempel? Vad innebär det att missakta den svenska befolkningen? Jag må vara oerfaren men jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur förarbetena såg ut när det gäller rekvisitet för att missakta den svenska befolkningen eller vad som skulle kunna komma att omfattas. Jag tog upp ett exempel på något som trumfar detta eftersom det faktiskt ledde till lagföring i Sverige nämligen händelsen med konstnären Carl Johan De Geers konstverk Skända flaggan . Denna händelse borde stå högre upp. Inte bara uppfylldes - möjligen - rekvisitet för att missakta den svenska befolkningen utan konstnären blev även lagförd. Man blir ju nyfiken och eftersom statsrådet inte svarade ställer jag frågan igen: Hade Carl Johan De Geer enligt statsrådets mening kunnat bli utvisad för att ha missaktat den svenska befolkningen? Om inte varför? Och finns det något annat exempel på handlingar av missaktning av den svenska befolkningen som ska leda till att en person utvisas? Det är ju en sak att en person prövas i domstol mot juridiska rekvisit. Det är en annan sak när man går bortom den lagstiftning som man har till saker som inte har prövats som brott i domstol. Eftersom jag antar att ni i regeringen nu sitter och jobbar med förarbetena till denna utredning antar jag också att ni har diskuterat olika exempel fram och tillbaka och hur ni ska skriva i direktiven. Därför skulle det kunna vara intressant för väljarna att få veta vad det innebär att missakta den svenska befolkningen.	1594
1796	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Det är lite intressant att den tidigare migrationsministern Anders Ygeman gör sitt allra bästa för att på något sätt raljera över något som efter en utredning är tänkt att bli ett svar på ett problem som han själv har varit med och bidragit till. Anders Ygeman drar också in frågor om insamlande och registrering av någons levnadssätt utan att det finns ett enda ord om detta i Tidöavtalet. Jag tänker som bekant inte föregripa utredningen. Jag tänker inte göra hypotetiska bedömningar i det här skedet utan detta måste ha sin gång. Jag tror att det före detta statsrådet i grunden är ganska väl medveten om det. En utredning måste få vrida och vända på de svårigheter och möjligheter som finns med en lagstiftning som den här. Det står naturligtvis var och en fritt att kritisera regeringen och förslag som den går fram med. Jag är som sagt tacksam att jag bor i ett land där detta är fullt möjligt men jag tror att det ger väljarna mer om man har en konstruktiv debatt. Jag ser fram emot en sådan med Socialdemokraterna framöver. Jag tar i detta sammanhang fasta på att Anders Ygeman inte säger något kritiskt om förslagen i de delar som tar sikte på association med kriminella organisationer nätverk eller klaner och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer. Förhoppningsvis beror detta på att han nu ser samma negativa samhällsutveckling som regeringen ser nämligen att dessa grupperingar har en alldeles för stor roll. Denna regering kommer att göra allt i sin makt för att ta itu med det utanförskap som den socialdemokratiska regeringen har lämnat efter sig. Det kommer att krävas omfattande insatser för att se till att de som har kommit till Sverige och vill bli en del av den svenska gemenskapen också blir det. Det kommer också att krävas insatser i förhållande till dem som inte vill vara en del av den svenska gemenskapen. Sverige måste få ordning och reda i integrations- och migrationspolitiken. Jag ber Anders Ygeman om lite tålamod tills direktiven och resultatet av utredningen har kommit.	2068
1797	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Jag har stort tålamod när det gäller både direktiven och utredningen. Vi socialdemokrater kommer naturligtvis att ta ställning till förslagen efter att ha sett detta utredas och bli till förslag från regeringen. Det är ju lite svårt att ta ställning till förslag när inte ens ministern själv kan ange ett enda exempel på när regeringens förslag skulle kunna tillämpas. Än mindre är det möjligt att ta ställning till om detta skulle ha någon som helst effekt på migrationspolitiken när statsrådet inte kan ge ett enda exempel. Vi har nu haft sex replikskiften - tror jag - om denna paragraf i Tidöavtalet utan att statsrådet har kunnat ge ett enda exempel. Det är ju en sak att ställa frågor till mig i opposition fru talman men statsrådet har ju faktiskt skrivit under det här avtalet och antagligen varit med och formulerat det. Då kan hon ju inte skjuta detta till utredningen. Vad är det som är grunden för att den som missaktar den svenska befolkningen ska utvisas? Vilken typ av händelser är det som man har sett framför sig när man har formulerat det här? Det kan inte utredningen ta reda på utan det måste regeringen kunna svara på. Detta är grunden för regeringens politik. Fru talman! Statsrådet har ett inlägg kvar efter två interpellationsdebatter. Kan vi få ett exempel? Vad innebär det att missakta den svenska befolkningen?	1359
1798	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Precis som vi har olika tolkningar av Tidöavtalet - jag är väldigt glad att det är jag och inte Anders Ygeman som har tolkningsföreträde - har vi nog även olika tolkningar av kvaliteten i mitt svar. Det har jag stor respekt för. Vad jag också har stor respekt för är den svenska traditionen att vi utreder lagförslag på ett grundligt sätt tar hänsyn till de synpunkter som kommer in längs med vägen och lägger fram genomarbetade lagförslag. När man inte arbetar så blir det inte bra. Ett exempel var när man lade fram gymnasielagstiftningen och Lagrådet konstaterade att gränsen var nådd. Den läxan kanske även Anders Ygeman borde ha lärt sig. Återigen ber jag om tålamod. Det här är ett arbete som ska genomföras på ett mycket seriöst sätt. Jag ber att få återkomma och ser fram emot debatt när direktiv utredning och så småningom eventuell lagstiftning presenteras. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	931
1799	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! har frågat mig när regeringen kommer att höja inkomstgränsen för arbetskraftsinvandrare. Han har också frågat vad regeringen har för bevekelsegrunder för att avisera ytterligare utredningar i stället för att gå fram med skarpa förslag. Inledningsvis ska det noteras att Anders Ygeman i sin interpellation blandar in Migrationsverkets prognos för asylsökande i ett sammanhang som rör arbetskraftsinvandring. Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är lägre. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket särskilt inom branscher där dessa yrken finns. Regeringen avser därför att höja inkomstgränsen för arbetstillstånd för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Den proposition som precis röstades igenom i riksdagen är ett steg i rätt riktning. Men regeringen ser brister i den lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Lagstiftningen gör det möjligt för regeringen att höja försörjningskravet för den som ansöker om ett arbetstillstånd men det finns till exempel inte några möjligheter att göra undantag från kravet för vissa yrkesgrupper. Enligt Tidöavtalet ska utgångspunkten vara att ett arbetstillstånd ska beviljas om arbetstagaren har en lön i nivå med medianlönen i Sverige. I dagsläget innebär det drygt 33 000 kronor i månaden. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft men det kan av olika anledningar finnas behov av att kunna tillåta arbetskraftsinvandring inom vissa yrkesgrupper där lönerna ligger under den fastslagna inkomstgränsen. Undantag bör därför kunna göras för enskilda yrkesgrupper. Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring såsom personliga assistenter. Regeringen kommer så snart som möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än det som gäller i dag för arbetstillstånd. Därtill kommer en pågående utredning att ges i uppdrag att föreslå en ordning i enlighet med Tidöavtalet.	2309
1800	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Jag försökte få grepp om statsrådets svar till interpellanterna och jag måste säga att det statsrådet sa var väldigt motsägelsefullt och i stora drag ologiskt. Är det så att fina ord ska täcka över det faktum att regeringen försvagar klimatarbetet? Det står ju klart att Sverige med största sannolikhet inte kommer att nå sina klimatmål. Klimatpolitiska rådet Naturvårdsverket och regeringen själv pekar på att de föreslagna åtgärderna ökar Sveriges utsläpp. Varför vi ska abdikera från klimatpolitiken försätta oss i en dålig position och skämma ut Sverige internationellt med sänkta klimatambitioner är för mig väldigt svårt att förstå. Jag tänkte lägga ytterligare en frågeställning till den här debatten. Det är något jag skulle vilja ha något slags klarhet i och som har tagits upp lite grann här tidigare. Det har att göra med hur arbetsfördelningen ser ut hos regeringen och samarbetspartierna när det gäller klimatfrågorna. Jag upplever nämligen att det ekar lite tomt när jag hör statsrådet berätta om den så kallade ambitiösa klimatpolitiken. Detta är politik som redan har underminerats i första hand av regeringen själv och av andra organisationer och myndigheter och i andra hand av partier i regeringsunderlaget. Statsrådet säger själv i sitt svar att det finns de som vill överge klimatmålen. Ja sverigedemokrater är ju rena klimatförnekare. De står inte ens bakom klimatmålen och tycker inte att vi ska uppnå dem. De går så långt som att hävda att det saknas vetenskapligt stöd för klimatkrisen - och ännu längre när de hävdar att FN:s klimatrapport har en politisk agenda. Det är alltså till det största partiet i underlaget som Liberalerna ber om ursäkt ifall någonting blir fel. Den moderata finansministern rycker på axlarna; det gör inte så mycket om Sverige missar klimatmålen tycker hon. Kristdemokraterna har mest varit glada över att flytta pengar från järnväg till väg och befinner sig antagligen i något slags tillstånd av kärnkraftstourette de kommande åren. Det vore alltså bra att få något slags klarhet i vem det är som bestämmer kring miljö- och klimatpolitiken. Det vore väldigt bra att få en tydlighet i detta eftersom statsrådet i dag har poängterat att ytterligare åtgärder behövs för att vi ska nå klimatmålen. Är det Sverigedemokraterna som inte tror på det vi debatterar i dag som ska bistå med ytterligare åtgärder? Är det Moderaterna som rycker på axlarna och inte verkar bry sig alls? Eller är det Kristdemokraterna som inte heller verkar ha något emot att aktivt bidra till ökade utsläpp? Hur ska det liberala statsrådet förhålla sig till detta när så kallade ytterligare åtgärder för att nå klimatmålen ska presenteras? Fru talman! Regeringen kan inte behandla den här frågan som den behandlar exempelvis välfärden det vill säga med inställningen: Om vi gör mindre blir det bättre. Jag tror inte att man kommer så långt med det helt ärligt och jag tror inte att man kan behandla den här frågan på det sättet. Gör man mindre tror jag nämligen att det just blir mindre. Klimatomställningsarbetet måste accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Vi vill se en rättvis klimatomställning och tiden att agera för detta är nu. Alla ska ha trygghet i omställningen oavsett vem man är var man arbetar eller var man bor och då krävs det en aktiv politik för det. Jag är övertygad om att den samlade politiken måste bidra till att minska utsläppen och gå hand i hand med en rättvis ekonomisk politik. De ambitionerna verkar dock inte den här regeringen ha. Den bidrar aktivt till ökade klimatutsläpp och skämmer ut sig internationellt. Därför vill jag veta följande: Nu när vi riskerar att driva på utsläppen vad har vi att förvänta oss av regeringen och det här underlaget framöver?	3783
1801	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Det är nu ett halvår sedan jag aviserade propositionen om ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare och flera månader sedan jag lade densamma på riksdagens bord. Den 30 november antog riksdagen regeringens förslag. Min fråga är varför regeringen inte har fattat beslut om ett sådant tak något som utlovades i valrörelsen. Statsrådet själv har gång på gång under den här tiden och i valrörelsen sagt att det gått alldeles för långsamt från den socialdemokratiska regeringen. Nu sitter hon på stolen själv men har inte fattat något beslut. I stället skjuts försörjningskravet på framtiden. Det ska i stället utredas. Det som tidigare var så bråttom ska nu skjutas på framtiden. Om statsrådet såg brister med regeringens förslag som hon nu påstår i svaret blir mina enkla frågor: Varför har statsrådet inte motionerat? Varför har statsrådets parti inte motionerat? Varför har inget av regeringspartierna motionerat? I så fall skulle ju bristerna ha kunnat justeras av riksdagen före riksdagsbeslutet. Men trots den nästan halvårslånga tiden då man har kunnat höra debattera och läsa förslaget har det inte väckts några motioner från något av den nuvarande regeringens partier om brister. Jag hävdar i interpellationen att arbetskraftsinvandringen ökar. Ministern säger att jag blandar ihop siffrorna. Jag fortsätter att hävda att arbetskraftsinvandringen till Sverige ökar. Det var också den prognos som Migrationsverket gav uttryck för när de besökte utskottet. Följden av regeringsskiftet det så kallade paradigmskiftet som skulle uppnås kommer paradoxalt nog att innebära att Sverige får ökad invandring inte minskad invandring eftersom man skjuter på taket och aviserar ett antal undantag från taket. I värsta fall kan det innebära att vi får tiotusentals fler arbetskraftsinvandrare till yrken med låg kompetens eller låga löner tvärtemot det man lovade i valrörelsen. Det fru talman kan man kanske kalla ett paradigmskifte men det var knappast det väljarna förväntade sig.	2019
1802	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Först vill jag framhålla att jag tror att jag och Anders Ygeman har ganska stor samsyn i de här frågorna. När Anders Ygeman var ansvarigt statsråd var vårt samarbete och vår dialog väldigt bra upplever jag. Jag hoppas att vi kan fortsätta ha en god dialog gällande detta. För att rätt ska vara rätt: När jag inledningsvis påtalade att Anders Ygeman blandat ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring syftade jag på inledningen av interpellationen som lyder: Den senaste prognosen från Migrationsverket visar att antalet asylsökande åter har börjat öka." Sedan kommer frågor om arbetskraftsinvandringen. Det var bara det jag ville påtala. Men det är egentligen inte i centrum för den här debatten. Ett höjt försörjningskrav satt ju tyvärr rätt så långt inne för den socialdemokratiska regeringen. Vi hade kunnat ha det på plats tidigare tror jag. Det var först när Miljöpartiet inte satt i regeringen som det kom ett förslag till lagstiftning. Den proposition som medger att regeringen genom förordning höjer försörjningskravet röstades igenom riksdagen för sex dagar sedan. Jag är väldigt tacksam för att Anders Ygeman har mycket höga förväntningar på takten i den här regeringens arbete men jag tror att han nog ändå förstår att det tar lite mer än sex dagar att arbeta fram en förordning. Nu hade man kunnat tänka sig när man rotade i byrålådorna på Regeringskansliet att det skulle kunna finnas ett utkast till förordning. Det har jag ännu inte hittat. Men om Anders Ygeman har det får han gärna komplettera med det. Den här höjningen kommer. Anders Ygeman kan vara helt lugn. Detta kommer att ske i två steg. Först kommer vi att besluta om en förordning i enlighet med vad propositionen medger om ett höjt försörjningskrav. Det är steg ett. Att det är viktigt att få det på plats tror jag i grunden att vi är helt överens om. Eftersom vi ser brister i den proposition som den tidigare regeringen presenterade kommer vi i steg två att gå vidare och utreda hur man kan höja det här och lägga till ett inkomstkrav från vilket man kan göra vissa undantag och även exkludera hela branscher. "	2119
1803	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Först ska jag bara kvittera. Jag tror att vi i grunden har en samsyn på väldigt många områden och ett bra samarbete. Det är kanske därför jag blir lite förvånad över diskrepansen. Först kritiserar man att vi inte hade det på plats tidigare vilket återkommer i statsrådets svar. Sedan ska man utreda ett antal undantag trots att man hade möjligheten att motionera om det. Det skjuter upp införandet av ett rimligt golv. Sedan har man inte förberett förordningen. När det gäller vårt arbete tror jag nog att det bara är att krafsa lite i byrålådorna så hittar man det vi har gjort. Det kanske är så att man har en lite annan inriktning än den vi hade. Vi hade inte planer på att undanta hela branscher. Vi hade inte planer på att göra det i flera steg. Vår plan var att vi först skulle ha ett högt golv på plats. Sedan skulle vi gå vidare med arbetsmarknadsprövning för att på det sättet få ett effektivt stopp för oseriös arbetskraftsinvandring. Dessutom hade vi ett halvår tidigare lagt fram ett antal andra förslag på riksdagens bord för att försvåra oseriös arbetskraftsinvandring. Det gällde exempelvis kravet på rättsligt bindande anställningsavtal skarpare kontroll och hårdare sanktioner. De sakerna i kombination tror jag är det som krävs för att komma till rätta med den arbetskraftsinvandring som faktiskt infördes av den moderatledda regeringen. Nu blir det inte så. Nu blir det lite långsammare än vad som kunde ha varit fallet. Nu blir det lite större oseriös arbetskraftsinvandring än vad som annars hade varit fallet. Vi får helt enkelt vänta. Skälet till det kanske Maria Malmer Stenergard kan ge uttryck för. Om vi haft en annan regering hade vi haft skarpare lagstiftning eller förordning på plats. Vi hade haft färre undantag och vi hade gått vidare med förslaget om arbetsmarknadsprövning. Det hade varit en kombination av förslag som hade undanröjt den oseriösa arbetskraftsinvandringen i Sverige.	1945
1804	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Till att börja med: Varför motionerade inte Moderaterna? Jag är inte säker på att den stora förändring som hade krävts hade rymts inom ramen för en följdmotion. Här säger man i propositionen att det handlar om ett höjt försörjningskrav. Det ger också vissa begränsningar i hur långt man kan gå. Det kommer att gå fort. Vi kommer att gå fram med det höjda försörjningskravet precis som Anders Ygeman menar att den tidigare regeringen hade avsett att göra. Därutöver kommer vi att gå vidare med ett ytterligare höjt inkomstkrav. Från det ska det finnas möjlighet att göra undantag om det bedöms finnas behov av det. Anders Ygeman behöver inte ens ha särskilt mycket tålamod. Det kommer en förordning som kommer att innebära ett höjt försörjningskrav. Det tror jag i grunden att vi båda tycker är bra. Vad vi inte är överens om är delarna med en arbetsmarknadsprövning som den tidigare regeringen ville gå vidare med. Där har vi i grunden rätt olika syn på hur regelverket bör utformas. Men det kan vi lämna därhän. Anders Ygeman sa: Om vi haft en annan regering hade det gått fortare framåt. Det är jag inte alls säker på. Det hade varit rätt sannolikt att den hade haft Miljöpartiet och Vänsterpartiet som underlag. De har som bekant en annan inställning vilket också framgår av reservationerna i betänkandet där propositionen behandlades. Jag är inte helt säker på att det hade gått fortare. Jag tror att Anders Ygeman ska förlita sig på att regeringen och samarbetspartierna kommer att leverera ett höjt försörjningskrav och därefter ett höjt inkomstkrav.	1577
1805	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! De delarna vi är överens om är de höjda kraven. De delarna vi inte är överens om är tidsplanen och undantagen där kraven riskerar att bli en schweizerost. Min farhåga är att det inte kommer att lösa problemen. Vi kommer att ha fortsatt hög arbetskraftsinvandring till branscher där det inte behövs. Det kommer att tynga Migrationsverket och göra handläggningen av den arbetskraftsinvandring vi behöver alltför långsam. Risken är att vi får tiotusentals arbetskraftsinvandrare till branscherna som vi annars inte hade haft och därmed försvårar integrationen och driver på segregationen. Jag tror att arbetsmarknadsprövning är ett effektivt verktyg. Jag beklagar att regeringen planerar att inte gå fram med en sådan. Risken är att regeringen bara vidtar de åtgärder som Maria Malmer Stenergard nu ger uttryck för och att huvuddelen av problemen på svensk arbetsmarknad och med svensk invandring fortsätter med stor segregation och bristande integration som följd. Jag hoppas naturligtvis att jag har fel och att regeringens om än senfärdiga förordningar och propositioner kommer att lösa problemet. Men jag misstänker att jag har rätt och att vi kommer att få återkomma till problematiken i framtida interpellationer.	1236
1806	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Inledningsvis noterar jag att det är senfärdigt av regeringen att inte leverera en förordning på sex dagar medan det inte betraktas som senfärdigt av den tidigare regeringen som Anders Ygeman var en del av att inte leverera en proposition förrän efter nästan åtta år. Det verkar vara lite olika måttstockar beroende på vilken regering som man talar om. Anders Ygeman uttrycker en oro för att det ska bli en schweizerost till följd av möjlighet till undantag från ett framtida högre lönekrav. Jag vill återigen för tydlighetens skull säga att vi nu går fram med ett högre försörjningskrav precis som jag uppfattade att Anders Ygeman avsåg att göra. Där finns det inte någon möjlighet att göra undantag. Sedan ska en utredning titta på att ytterligare införa ett lönekrav som ligger betydligt högre. Det är runt medianlön det vill säga drygt 33 000 kronor. Då kan det vara så att det finns behov av att ha möjlighet till undantag under den nivån. Men jag kan garantera Anders Ygeman att jag inte kommer att vara nöjd om det riskerar att bli en schweizerost av detta. Jag ser precis de problem som Anders Ygeman pekar på när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrkan som vi har haft under lång tid av socialdemokratiskt styre. Det är jobb som i stor utsträckning borde kunna tas av dem som redan befinner sig här. När vi nu talar om arbetskraftsinvandring är det lätt att vi betonar de negativa delarna. Det finns mycket problem framför allt kopplat till den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Men jag vill också betona hur otroligt viktigt det är för regeringen att främja den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det gäller att korta de handläggningstider som verkligen har sprungit iväg de senaste åren under det socialdemokratiska styret. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1857
1807	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Alexander Christiansson har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra för att säkerställa de gröna näringarnas förutsättningar när det gäller en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Inledningsvis vill jag poängtera att jag är enig med interpellanten om att det är väldigt angeläget att säkerställa konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan för både de små och de stora företagen. Det övergripande målet till 2030 för den nationella livsmedelsstrategin är att ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Sammanlagt har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats varav en är slutförd. De två pågående handlingsplanerna innefattar insatser fram till och med 2025 om cirka 200 miljoner kronor årligen och innehåller bland annat satsningar på de tre fokusområdena kunskap och innovation konsument och marknad samt regler och villkor. Inom ramen för livsmedelsstrategin har förbättringar gjorts och vi ska ta till vara det som är positivt. Från mitt perspektiv kan vi dock göra mer. För att uppnå målet om ökad livsmedelsproduktion måste skrivningarna om ökad produktion ges tyngre status inte minst i ljuset av en coronapandemi och en osäker omvärld. Jag ser det som min uppgift att stärka konkurrenskraften i den svenska livsmedelskedjan. Jag är medveten om att den svenska livsmedelskedjan står inför utmaningar med anledning av Rysslands olagliga invasion av Ukraina. Kriget har lett till ökade kostnader på insatsvaror som el drivmedel och förpackningsmaterial. Allt det leder sammantaget till högre kostnader för slutprodukterna. I valet lovade vi att sänka kostnaderna för drivmedel genom sänkt skatt. I Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå 2024. Det är viktigt för den svenska primärproduktionen. Att Sverige har en god försörjningsförmåga när det gäller livsmedel är angeläget. En viktig pusselbit i det arbetet är ökad livsmedelsexport vilket på sikt kan bidra till ökad konkurrenskraft. Regeringen vill också stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden. Därför ska en översyn göras av möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Jordbruket och trädgårdsnäringen är grunden för landets livsmedelsförsörjning. Även om mycket i dag är automatiserat och digitaliserat inom primärproduktionen i jämförelse med hur produktionen såg ut för 100 år sedan skapar hela livsmedelskedjan oerhört många arbetstillfällen. Det här är grundbulten för landsbygdens överlevnad. Dagens livsmedelsproduktion är till stor del högteknologisk oavsett om det är djurhållning eller odling det handlar om. Personalbehovet kommer att bli stort. Då behövs kompetensförsörjning. Avslutningsvis konstaterar jag också att företagare i livsmedelskedjan upplever ett regelkrångel. Det måste bli lättare. Jag vill därför lyfta fram fyra områden som jag nu ska jobba vidare med för att säkerställa den svenska konkurrenskraften: ökad livsmedelsexport ökad innovationskraft stärkt kompetensförsörjning och ökad regelförenkling. Vi vet att svensk mat är god har låg klimat- och miljöpåverkan och skapar jobb i hela landet. Sverige behöver en stark livsmedelskedja nu mer än någonsin.	3592
1808	Alexander Christiansson (SD)	SD	Fru talman! Tack ministern för svaret! Jag tog del av ministerns svar med belåtenhet. Jag är helt övertygad om att vi har samma ambitioner när det kommer till de här frågorna. I egenskap av talesperson i småföretagarfrågor för Sverigedemokraterna måste jag säga att de här näringarna är helt centrala. De flesta företag inom dessa näringar är små företag. De sliter hårt med sin lönsamhet. Det har de gjort under lång tid och inte bara på grund av kriget och pandemin som har ställt till det ytterligare. Jag menar därför att detta är en viktig fråga. Det behövs inte bara ett mikroperspektiv utan också ett makroperspektiv för att se hur vi ska få bukt med problemen på lång sikt. I den här debatten med ministern kommer jag att ägna mig åt just de korta och långa målen i mitt första inlägg för att sedan gå över till lite mer regelfrågor och sådant. Jag tycker att ministern missar att nämna en sak. Han nämner den olagliga invasionen av Ukraina som en stor anledning. Visst är det så. Det förnekar ingen. Men de senaste åtta åren har det också fattats en rad dåliga politiska beslut som har spätt på det här och lett till ökade dieselpriser och elpriser. Det är en viktig aspekt som jag vill ha med. Vi har fått till en reducerad dieselskatt för jordbruket. Den första frågan är om vi har samma uppfattning om att den reduktionen ska bestå under lång tid. Jag menar att det måste finnas en långsiktig tanke med den reduktionen. Näringarna själva säger kopplat till deras lönsamhet att det inte går att uppnå lönsamhet med nationella kostnader och internationella priser. Det ligger något i det. Det behövs på både kort och lång sikt en del åtgärder just för att öka produktiviteten. Jag tänker på skatter som behöver sänkas förenklade regelverk vilket ministern också nämner i sitt svar och förenklad administration. Jag tänker att man behöver fördela kostnaden på våra djurhållnings- och miljö- och klimatambitioner. En större hemmamarknad är ändå målet. Jag ser mig själv som marknadsliberal och en person som uppskattar fritt företagande där politiken inte lägger tassarna i blöt för mycket. Det är väl det man har gjort under lång tid inte minst kopplat till EU:s regelverk som har varit ett ganska stort bekymmer för våra gröna näringar. Det handlar i slutänden inte bara om företagande utan också om det faktum att vi behöver ha kontroll över vår egen matberedskap. De gröna näringarna skrev en skrivelse till miljö- och jordbruksutskottet. Den bordlades sedermera och lades till handlingarna. I skrivelsen tog man upp just matberedskapen som i dag ligger under 50 procent. Jag och Sverigedemokraterna menar att det är på tok för lågt. Vi måste få upp vår självförsörjningsgrad så att vi själva har kontroll över det om ytterligare kriser skulle slå till mot Europa. Man vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden. Då behöver vi skapa bra förutsättningar för de gröna näringarna tänker jag. Och det är det som vi gemensamt vill framöver. Ministern nämner tre fokusområden: kunskap och innovation konsument och marknad samt regler och villkor. Kan ministern utveckla lite mer i detalj hur man tänker om att förbättra för de här näringarna på kort och lång sikt?	3203
1809	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för frågorna. Vi får se vad jag mäktar med att svara på i det här inlägget. Vi får kanske återkomma till något om jag inte hinner. Jag vill börja i den här änden. Det är få lantbruksföretagare och skogsbruksföretagare som jag har träffat som egentligen gillar krispaketen stöden och att det går upp och ned och fram och tillbaka med bidrag. Man vill betraktas och behandlas som den företagare man är. Men vi har en situation där det går ganska mycket upp och ned. Och det har varit turbulent den senaste tiden. Vi hade en tuff torka 2018 vi hade coronapandemin och nu har vi kriget. Det har självklart - jag är enig med dig Alexander Christiansson - också funnits en lång rad politiskt dåliga beslut. Några av dem har vi adresserat i Tidöavtalet. Vi ska göra någonting åt dem. Reduktionsplikten är ett sådant beslut. När det gäller den nedsättning som vi i den nylagda budgeten förlänger för kommande år så att det blir en nollnivå på dieselskatten för jordbruket skogsbruket och vattenbruket skriver vi också att vi får hålla under noggrann uppsikt hur det går kommande år. Det är klart att vi behöver ha långsiktighet i de beslut vi fattar. Att reduktionsplikten sänks på det här sättet är någonting som vi har pekat ut ska gälla i alla fall den här mandatperioden. Sedan får vi se. Om produktionen kommer igång i Sverige vilket jag tror att vi alla hoppas och om vi kan få till en biodrivmedelsproduktion i Sverige som inte trycker upp priset på det sätt som det som vi importerar nu gör hamnar vi potentiellt i ett annat läge. Jag tror att det är oerhört viktigt att man fokuserar på konkurrenskraften. Den djurvälfärdsutredning som vi också skriver om i Tidöavtalet är ju en inriktning också för konkurrenskraften: Hur ska vi stärka konkurrenskraften gentemot andra länder utan att tumma på våra krav? Det kan då läsas som: Hur får vi fler EU-länder att höja sina krav på djurhållning? Kommissionen kommer troligtvis under tredje kvartalet nästa år med ett förslag på skärpt djurhållning. Det är någonting som vi kommer att ha en inledande diskussion om vid nästa jordbruks- och fiskerådsmöte i december om bara några dagar. Jag kommer alltså att följa den diskussionen med intresse. Under vårt ordförandeskap som träder i kraft från årsskiftet kommer det säkert att bli fler diskussioner kring de frågorna. Där är det viktigt att Sverige pekar på vilka framgångar vi har fått genom vår syn på djurhållning och att vi genom den kan ha betydligt lägre antibiotikaanvändning än många andra. Men man ska inte heller se för lite till vilken vikt det har att vi ökar konkurrenskraften för svenska bönder och deras konkurrensvillkor i förhållande till övriga Europas bönder.	2717
1810	Alexander Christiansson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag tror att ministern fick med svar på de flesta frågorna. Men detta för mig också in på just det som jag tänkte ta upp i mitt andra anförande kopplat till regelkrångel och inte minst EU. Jag har själv haft förmånen att vara nere i Bryssel och framlägga Sveriges syn på just de här frågorna och vårt sätt att arbeta med det som man på engelska kallar gold-plating det vill säga överimplementering av regelverk och lagar. Jag tror om jag inte missminner mig att det var Storbritannien som var etta innan de lämnade - de tog guldmedalj i att överimplementera. Vi kom tvåa. Nu tror jag att vi ligger etta och har tagit över den medaljen vilket jag inte ser som någonting särskilt positivt. Även som ministern nämner kopplat till Djurhållningsutredningen är det så att man då vill ställa högre krav på andra länder vilket jag i sak inte har något emot när det gäller den frågan. Problemet är att när EU kommer med regleringar och regelverk har vi en tendens att överimplementera dem och vara bäst i klassen kanske för att skina och se bra ut gentemot andra medlemsländer. Problemet är att det blir en väldig obalans i konkurrensen för våra lantbrukare och gröna näringar får helt andra förutsättningar än andra länder får - detta är naturligtvis ministern fullt medveten om. För att ta ett exempel kom kommissionen med ett förslag på procentsatser inom växtskyddsmedel där man hade 50 procent reducerat växtskyddsmedel. I efterhand kunde man se att man kanske inte uppnådde det som var målets syfte utan tvärtom skapade en obalans i konkurrenskraften. Just nyckelordet konsekvensanalys kommer ofta upp och att man missar att göra en grundläggande konsekvensanalys för de regelförändringar som man gör. Detta är fallet både i EU - de får mycket kritik för det - och i Sverige. Där menar jag att vi behöver bli betydligt bättre på att när vi kommer med nya regelverk strukturellt fundera igenom det som ser bra ut teoretiskt på papperet men som i slutändan får enorma konsekvenser som inte är positiva för våra svenska företagare. Det är ett problem och då måste vi hitta sätt att också kunna följa upp de regelförändringar som vi har gjort och se vad utfallet blev vad konsekvensen blev och hur detta gynnar våra näringar i Sverige. Min ambition för hela min politiska gärning när det kommer till näringslivet handlar just om att Sverige ska få de absolut bästa förutsättningarna - ännu bättre förutsättningar än andra länder - för att bli så enormt konkurrensstarkt duktigt och bra på det vi gör att vi kan konkurrera med andra länder på ett exemplariskt sätt. Det är innovation och de här sakerna som Sverige är fantastiskt bra på. Det ska vi ta vara på. Jag vill bara ställa en fråga. I budgeten står det på sidan 10: I denna proposition tas ett första steg genom att främja investeringar i forskning och utveckling. Regeringen kommer även att tillsätta en produktivitetskommission som ska analysera de största hindren för ökad produktivitet i den svenska ekonomin samt lämna förslag på hur produktiviteten kan förbättras. Ett arbete inleds för att systematiskt minska företagens kostnader för administration." Det är en jättebra skrivning tycker jag. Men jag har en fråga till ministern med koppling till produktivitetskommissionen: Kan ministern utveckla vad som avses med kommissionen och hur det arbetet kommer att se ut? För enligt näringarna själva saknas det en spelplan för samråd mellan näringarna politiken och myndigheter etcetera. Kommer näringarna att kunna vara en del av arbetet i den kommissionen? Det var min fråga. "	3634
1811	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Sverige har länge varit känt för sin offensiva och ambitiösa klimatpolitik. Sverige har ansetts vara ett föregångsland och vi är många som har varit stolta över Sveriges höga målsättningar. Det som nu sker är en total abdikation från våra klimatmål fru talman. Eller som finansminister Elisabeth Svantesson sa om möjligheten att nå klimatmålet till 2030: Gör vi det inte så gör vi det inte." I höstbudgeten konstaterade också regeringen själv att 6 av 19 etappmål inte kommer att nås i tid. Jag noterar att ministern i sitt svar talade om att det största hotet mot klimatarbetet är att människor tappar förtroendet för det. Ministern tog även upp i sitt svar att det till och med finns de som vill överge klimatmålen. Då måste jag ändå upplysa klimat- och miljöministern om att det framför allt är det största partiet i regeringsunderlaget som är de som vill överge klimatmålen fru talman. Det är där de finns. Är inte ministern orolig att detta är de omständigheter som gör att människor tappar förtroendet? Är det inte ett problem för ministern att regeringsunderlaget och andra ministrar verkar ta så lätt på klimatmålen? Fru talman! Min sista fråga till ministern är om hon anser att rennäringen är en grön näring som också ska kunna vara livskraftig. "	1317
1812	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Ett huvudområde inom livsmedelsstrategin nu är regler och villkor. Tillväxtverket har flera viktiga uppdrag inom det området som löper fram till 2025 och som kommer att ha betydelse för företagen. De har i uppdrag att löpande genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan och identifiera regler som försämrar konkurrenskraften tillväxtmöjligheter eller innovationsförmågan för de företag som verkar inom livsmedelskedjan. Men de ska också identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken och utifrån det analysera och lämna förslag på förenklingar. Så långt är vi helt överens. Jag tror att det är jätteviktigt att de svenska perspektiven lyfts i EU och att vi är närvarande där på högsta nivå. Det är min ambition att vara där så mycket som det bara går och att det finns en svensk ministers röst vid bordet. Vi ska också skapa goda relationer till andra länder bland annat dem som vi har liknande intressen med när det gäller skogen jakten eller jordbruket och bygga allianser. Det är så EU funkar. Men då gäller det att vi är där på plats och det ska det bli ändring på. Vi ska vara mer på plats för att göra den svenska rösten hörd. Det är oerhört viktigt. Vi går nu också in i ett ordförandeskap vilket ställer lite andra krav på oss. Vi kanske inte kan hålla den svenska ståndpunkten eller vifta med den alltför mycket. Då riskerar vi att mindre fungera som en ordförande bör göra i fråga om att söka kompromisser så som det tjeckiska ordförandeskapet arbetade och det franska före dem. Det betyder inte att vi är åsiktslösa men man får hitta vägar att nå fram på ett bra sätt. Då är de goda relationerna till andra medlemsländer i mitt fall till andra jordbruksministrar oerhört viktiga. Dem skapar man på plats där och det är det min ambition att göra. Precis som Alexander Christiansson säger skriver vi i budgeten om produktivitetskommissionen. Det ska ju gälla både företag och den offentliga sektorn. Som jag tidigare har pekat på är en ökad regelförenkling en viktig del i att stärka den svenska livsmedelskedjan. Men exakt hur regeringen kommer att arbeta vidare med produktivitetskommissionen avser vi att återkomma till något längre fram. Sedan tror jag att man behöver ha respekt för det här med regelförenklingar. Jag har hört många tidigare landsbygdsministrar i Sverige prata om just det och jag har hört näringsministrar prata om det. Alla verkar ha den ambitionen. Jag säger inte att jag har en annan ambition. Men det verkar vara väldigt svårt att komma framåt där. Jag hoppas verkligen att jag lyckas men jag har valt att gå tillbaka till de här dokumenten - en livsmedelsstrategi där vi ser att vi behöver öka tyngden för produktionsmål till exempel. Jag ser det även som att vi ska arbeta genom de viktiga instrument vi har och våga se över dem snarare än att gå ut och lova att vi ska dra ned regler med ett visst antal procent hit och eller dit. De flesta som har kört den linjen har de facto misslyckats och det gillar inte jag att göra. Vi ska jobba strategiskt hårt och målinriktat för att förenkla för svenska småföretagare inte minst jordbrukare.	3171
1813	Alexander Christiansson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag tror att det är klokt att vara lite restriktiv och försiktig med vad man uttalar. Jag vet att Kristdemokraternas vallöfte kopplat till just regelförenkling genom den näringspolitiska talespersonen Camilla Brodin var: en regel in två regler ut. Jag tror att det är helt rätt. Man behöver tänka så och ambitionen ska vara denna. Av egen erfarenhet både från näringslivet och som politiker under en tid med ansvar för de här frågorna vet jag att man ofta sätter mål som inte gynnar näringslivet i första hand. Man har andra målsättningar. Det kan vara som under pandemin exempelvis då det var tydligt att stöden till småföretagen alltid var kopplade till och sågs utifrån arbetstagarens perspektiv. Det har jag inte någonting emot i sig men det handlade väldigt sällan om arbetsgivarens perspektiv. Jag tror att man behöver hitta en balans när det kommer till klimat miljö och de här frågorna som i sak är viktiga. Men man kan inte försaka näringslivet för att man ställer väldigt höga krav och sätter höga mål när det gäller detta utan det måste finnas en balans så att vi klarar det långsiktigt. Det får inte göras så kortsiktigt som jag upplever att den tidigare regeringen hanterade frågorna. Jag tänkte egentligen bara ställa en sista fråga gällande det som handlar om tillsyn och tillståndsprövningar. Det är inte alltför ovanligt att man hör näringsidkare inom de gröna näringarna beskriva att myndigheter och offentlig sektor som utför tillståndsprövningarna har en oförståelse för hur näringen fungerar vilket gör att de kommer med en del krav som är missanpassade för näringsidkarnas verksamhet. Jag har till och med hört en del som har sagt att de upplever att det finns en aktivism inom vissa myndigheter som ställer krav. Jag tänkte fråga om ministern har någon synpunkt på de här frågorna.	1893
1814	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Livsmedelskedjan har stått inför ett antal stora utmaningar de senaste åren. Som jag nämnde har det varit torkan pandemin och nu ett krig i vårt närområde som påverkar energiförsörjningen och de globala leverantörskedjorna. Det visar att den svenska livsmedelsproduktionen kan hantera större utmaningar på ett ändamålsenligt sätt och att det finns en motståndskraft i näringen. Det visar också att livsmedelsstrategin behöver gå in i en fas där skrivningar om ökad produktion måste bli tydligare inte minst i ljuset av den situation vi är i nu. Därför kommer jag att inleda en dialog med de berörda parterna i livsmedelskedjan för att fånga upp alla goda förslag kring vad vi behöver göra och hur vi på bästa sätt kan förverkliga något slags livsmedelsstrategi 2.0. Sveriges livsmedelsproduktion ska öka. Jag har nämnt ett antal områden som jag ser som avgörande för att stärka svensk konkurrenskraft: en ökad livsmedelsexport innovationskraft kompetensutveckling och ökad regelförenkling. Som jag nämnde tidigare är det en självklar uppgift för en landsbygdsminister i Sverige att försöka göra allt för att stärka den konkurrenskraft som vi behöver i den svenska livsmedelskedjan. Ledamoten var inne på hållbarhetsperspektiven. Jag tror att det finns en god anledning till att de är tre: miljömässig hållbarhet social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. När dessa tre är i samklang når vi de bästa resultaten. Om någonting drar iväg för mycket så att de andra blir lidande tjänar inget av hållbarhetsperspektiven på det i längden - vare sig miljön det sociala eller det ekonomiska. Det har jag alltid med mig i bakhuvudet även i det här uppdraget. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1722
1815	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Tomas Kronståhl har frågat mig hur jag avser att agera för att ambitionen om 170 individer ska bli verklighet. Vargstammens utveckling i Sverige har under de senaste 20 åren haft en ökande trend när det gäller antalet individer. Vid den senaste inventeringen var vargpopulationen cirka 460 individer vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer. Både nuvarande och tidigare regering har drivit frågan om att minska vargstammen. Exempelvis står både nuvarande och tidigare regering för linjen att verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet samt att sänka vargens skyddsstatus inom Bernkonventionen. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder till exempel skyddsjakt i syfte att minska konflikter mellan människor och varg. Riksdagen beslutade i maj 2022 om ett tillkännagivande som handlar om att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara mellan 170 och 270 vargar. Enligt tillkännagivandet bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätas. Den tidigare regeringen gav samtidigt Naturvårdsverket i uppdrag att utreda referensvärdet för varg. Naturvårdsverket ska analysera om och i så fall under vilka förutsättningar vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170-270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) som riksdagen beslutade om redan 2013. Jag avser att följa utvecklingen noga. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige och vi måste leva upp till våra EU-rättsliga förpliktelser. Men det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag.	1929
1816	Tomas Kronståhl (S)	S	Fru talman! Tack ministern för svaret! Jag kan konstatera att jag inte tror att vi är så väldigt oense i frågan. Men den är oerhört viktig ur flera perspektiv för att vi ska kunna komma framåt och jag delar verkligen statsrådets bedömning att det skulle vara önskvärt med en förflyttning i art- och habitatdirektivet från bilaga 4 till bilaga 5. Det skulle naturligtvis inte innebära att vargens skyddsstatus därmed upphör. Men förhoppningsvis skulle det underlätta för en betydligt mer långsiktig förvaltning samt även förenklingar när det gäller den - som jag tror - mycket viktiga skyddsjakten inte minst för de människor som bedriver lantbruk och jordbruk i närheten av vargrevir. Vi socialdemokrater vill även i fortsättningen värna alla våra rovdjurs bevarandestatus utifrån ambitionen att det ska vara en god och gynnsam bevarandestatus och det vill vi naturligtvis göra även för vargen. Men samtidigt behöver Sverige en vargpolitik som fungerar för människor som lever och vistas i närheten av vargen. Vi behöver en långsiktigt hållbar och förutsägbar vargpolitik som självklart ska bygga på vetenskap och ta hänsyn till människors socioekonomiska förhållanden. Men den ska även möjliggöra och säkerställa att det går att bedriva en tamdjurshållning och att den inte väsentligt försvåras. Av den anledningen fru talman beslutade den tidigare socialdemokratiska regeringen att ge tre som jag ser det mycket viktiga uppdrag till ansvariga myndigheter för att kunna minska den svenska vargstammen men samtidigt behålla en gynnsam bevarandestatus för densamma. Bland annat skulle skyddsjakten utredas så att den blir betydligt mer effektiv och dessutom möjlig för dem som bedriver lantbruk med betesdjur. Det skulle ses över om det finns faktiska förutsättningar att nå riksdagsmålet om ett referensvärde på mellan 170 och 270 vargar. Och det skulle även ses över hur vargen kan få en bättre genetisk status kanske genom möjlighet att flytta genetiskt viktiga individer till andra geografiska områden. Min fråga till statsrådet är: Delar statsrådet ambitionen och håller statsrådet med om vikten av dessa tre som jag tror väldigt viktiga förutsättningar för att fortsatt kunna förvalta vargstammen med den bevarandestatus som vi alla vill ha?	2268
1817	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Enligt senast publicerade data gällande statusen för varg i Europa framhålls en generellt positiv trend. På europeisk nivå bedöms vargen vara livskraftig enligt Internationella naturvårdsunionens rödlistekriterier. Vår bedömning är därför att det är rimligt att vi sänker skyddsstatusen på europeisk nivå. Som vi är helt eniga om kommer vargen om den listas i bilaga 5 till art- och habitatdirektivet att ha samma skydd som till exempel våra svenska sälarter och bävern. Vargen är redan listad i bilaga 5 i ett antal andra medlemsländer: Estland Lettland Litauen Slovakien och Polen. Delar av vargpopulationerna i Finland Spanien och Grekland är också listade i bilaga 5. Vi anser inte att det är bra att vi har olika skyddsnivå i olika länder på detta sätt - skillnaden kan ifrågasättas och negativt påverka synen på direktivet och i förlängningen även negativt påverka en långsiktigt hållbar förvaltning av varg. Jag kommer att fortsätta verka för att vargens skyddsstatus sänks i EU-reglerna att den flyttas från bilaga 4 till bilaga 5. En sådan förändring kan som sagt leda till ökad möjlighet till skyddsjakt för att minska konflikterna som ledamoten också är inne på. Den exakta formen för hur vi driver detta får vi naturligtvis återkomma till. De uppdrag som den förra regeringen har lagt tillsammans med en mängd tillkännagivanden från riksdagen analyserar vi nu i den relativt nytillträdda regeringen. Vi har varit in office i på dagen 7 veckor. Förutvarande regering hade 409 veckor mer på sig att få till detta. Jag kan dock som i tidigare interpellationsdebatter konstatera att det i slutet av förra mandatperioden kom en del beslut som måste jag säga gick i rätt riktning.	1718
1818	Tomas Kronståhl (S)	S	Fru talman! Man kan konstatera tror jag att det krävs ett ganska långsiktigt arbete för att få bukt med den här frågan. Den är nog inte så enkel som det ibland kan låta. Det är nog den bedömning vi alla gör och det kanske även statsrådet kommer att få uppleva. Det finns flera orsaker till att jag ändå även om vi i huvudsak är överens tar upp denna fråga ånyo och vill diskutera den. Vi ser ju den kraftiga ökningen av vargstammen i flera områden och flera regioner i vårt land. Om den tillväxt i vargpopulationen som vi nu ser fortsätter utan att vi får möjlighet till en ganska kraftigt ökad licensjakt vilket hittills dessvärre har försvårats av flera olika nationella myndigheter men även av EU:s olika förordningar är det stor risk att vi snart tappar det nationella initiativet och kontrollen över vår egen förvaltning av detta mycket viktiga rovdjur. Det är nämligen så fru talman att EU:s regler vad gäller rovdjursförvaltningen förbjuder ett större jaktuttag än 15 procent av en viss viltpopulation. Vi har i dag tror jag över 460 individer i våra skogar. Det skulle kunna innebära att vi om ett par års tid är uppe i kanske 600 individer. Då hamnar vi inom en snar framtid i en situation där vi själva kanske kommer att förlora kontrollen och möjligheten till den långsiktiga förvaltning som vi alla är eniga kring och som vi också har fattat beslut om här i Sveriges riksdag när det gäller vargstammens storlek. Blir detta en verklighet tror jag att vi med all säkerhet kommer att se betydligt större konflikter än vi redan i dag upplever och även betydligt större påverkan på våra tambetesdjur och inte minst det jaktbara viltet. Där har vi ett annat väldigt stort problem när det gäller vargfrågan i vårt land nämligen att vi har en lång och som jag tycker fin kultur när det gäller jakten: Vi jagar med drivande hundar. Där har vi ett gigantiskt motstånd mot vargen eftersom den väldigt ofta kan ta dessa jakthundar. För oss handlar det många gånger om en familjemedlem. Så kanske det inte alltid ser ut i övriga Europa men för oss är det verkligen en väldigt viktig och kulturellt viktig jaktform. Min avslutande fråga till statsrådet är: Hur tänker statsrådet och vad planerar statsrådet att vidta för åtgärder för att Sverige inte ska hamna i en situation där vi inte längre har kontrollen över vargstammen?	2353
1819	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Det här skulle det ha behövt börjas med på en helt annan ambitionsnivå i går - om uttrycket tillåts. Vi kommer inte till ett helt och fullt dukat bord. Det har som sagt gått 7 veckor i dag medan tidigare regering i och för sig i två olika skepnader hade 409 veckor på sig att göra något åt detta. Många både lantbrukare jägarorganisationer och jägare ger uttryck för en oro exakt som ledamoten säger och det är ett positivt uppvaknande. Men så har det inte varit under de här åtta åren. Under åtta år har vargstammen i Sverige haft en ganska expansiv tillväxt och vi borde ha försökt göra mer. Detta tar naturligtvis inte bort något från det jag sa förut - att flera av de uppdrag som ni i den förra regeringen gav till olika myndigheter är positiva. Men det är sent. Jag och regeringen ska göra vad vi kan. En viktig del är att på EU-nivå flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 till art- och habitatdirektivet. Tyvärr kom vi inte hela vägen vad gäller Bernkonventionen den här gången men det är en helt annan uppslutning än det har varit på ett tag. Vi kan också konstatera att Europaparlamentet så sent som för någon vecka sedan konstaterade att en majoritet i det organet också tycker att man borde ändra skyddsstatusen för varg. Jag tror att det är positivt att vi breddar det parlamentariska stödet för en annan rovdjurspolitik och att vi är fler som hjälper till att driva på i den här frågan nationellt i Sverige men också och primärt på europeisk nivå. Då tror jag att vi kan nå framgång och så får vi hoppas att vi inte hamnar i det scenario som ledamoten målar upp här.	1615
1820	Tomas Kronståhl (S)	S	Fru talman! Jag tycker att statsrådet har en bra ingång i den här frågan. Men det gäller verkligen att inte tro att det är så enkelt att bedriva rovdjurspolitik i regeringsställning som det faktiskt är i opposition. Jag tror att det kanske är lite enklare då än i regeringsställning. Jag sträcker trots allt ut en hand här för denna fråga är väldigt viktig för vårt land och för många människor inte minst de som bor på landsbygden. Det som är problematiken med frågan är lite av det som vi har varit inne på plus att det många gånger också finns en delad syn på vargfrågan inte minst när det gäller stad och land. Här har vi som politiker oavsett partifärg ett stort ansvar att försöka lösa problemet på ett sådant sätt att vi kan fortsätta att ha en rovdjursstam i det här landet men ändå ha en tydlig acceptans från både de människor och individer som lever på landsbygden och de som lever i stan. Jag kommer som sagt att vara behjälplig på alla sätt som jag kan för att vi ska lösa den här frågan.	1011
1821	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru talman! Jag tog den utsträckta handen direkt här. Jag tror att det är bra och nödvändigt för att vi ska nå framgång. Regeringens politik syftar till att skapa trygghet och frihet för alla som bor och lever i Sverige. Men vi lever i en tid där vargarna uppenbart kryper sig närmare inpå människors trygghet och frihet. Vi har som sagt de senaste 20 åren sett en ökad trend att samhället påverkas mer påtagligt än förut. Bönder vågar inte investera i sina livsmedelsföretag och deras djur får inte komma ut på bete som de vill av rädsla för att nötkreatursbesättningar ska splittras ute i skogen eller fårbesättningar dödas. Vi kan upprepade gånger läsa i nyheterna som Tomas Kronståhl var inne på om hundar som blir angripna och människor som känner sig otrygga. Den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som vi måste ta på allvar. Rovdjurspopulationen i Sverige ska förvaltas på ett sådant sätt att djur och människa kan leva sida vid sida. Det innebär att vargstammen behöver vara mindre än vad den är i dag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1093
1822	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Det finns många frågor att besvara i detta inlägg; vi får se hur många jag hinner beta av. Låt mig dock komma till kärnan från start så att vi kan bemöta den stora fråga som många verkar återkomma till här i kammaren i dag. Det handlar om att regeringen arbetar på ett annat sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Det handlar om att vi ändrar i den politik som förs. Det finns politik som tidigare regeringar rödgröna och röda har genomfört som exempelvis har inneburit att finansiera köp av fabriksnya elbilar för dem som vill köpa sådana. Det har handlat om reseavdrag och hur utformningen av det har sett ut. Det har också handlat om en annan del av politiken; exempelvis Klimatklivet eller Industriklivet som nämns från Anna-Caren Sätherbergs håll är politik som vi anser har fungerat. Sedan nämner man en sak som jag tycker är särskilt viktig. Återkommande hör vi här i talarstolen att man talar om etappmålet för 2030. Man talar om hur den föregående regeringen var på väg att nå etappmålet för 2030. Det finns en anledning till att så många i salen i dag väljer att fokusera på just det etappmålet och inte på vårt klimatmål för 2045. Sanningen är ju att den tidigare regeringen var på väg att nå målet för 2030. Man hade bränslepriser som var svåra att hantera för många människor i detta land men som också gjorde att man i alla fall lyckades minska utsläppen från transportsektorn. Det man däremot inte skulle lyckas med enligt exempelvis Klimatpolitiska rådets bedömningar var att uppnå det klimatmål som Sverige har satt upp för sig självt nämligen att nå netto noll 2045 och netto minus därefter. Det är det denna regering väljer att arbeta efter. Hur förklarar jag då detta utan siffror? Jag kan förklara det genom att använda de ord som jag använt flera gånger i svaret men som jag verkar behöva upprepa. Det finns ju olika sätt att arbeta med klimatpolitiken. Ett sätt anser vi vara mer kortsiktigt. Det kan handla om att sätta en hög reduktionsplikt som man inte ändrar på trots att det är krig i vårt närområde och trots att folk inte har råd med bränslepriserna. Ett annat sätt är att arbeta mer långsiktigt exempelvis genom att utöka arbetet i Klimatklivet med 400 miljoner 2023 med 500 miljoner 2024 och med ytterligare 500 miljoner 2025. Det kan också handla om att utöka Industriklivet en satsning som tidigare regering gjort med 600 miljoner. Vi ser att en viss del av politiken fungerar väldigt bra. Vi ser att både Klimatklivet och Industriklivet bidrar till den viktiga omställning som behöver ske inom industrin. Men vi ser också att exempelvis klimatbonusens utformning blir problematisk. Det anser både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Det var därför man även var på väg att titta på den frågan från tidigare regeringars håll. Det var därför man tittade på hur man skulle ändra ersättningarna för reseavdraget från tidigare regeringars håll. Det handlar alltså om att bedriva en klimatpolitik som är ambitiös och effektiv. Alla de åtgärder som jag nu har nämnt - klimatkliv och industrikliv men även annat - är exempel på hur vi kommer att arbeta effektivt för att långsiktigt upprätta en politik som också står sig i en tid som denna när krig härjar i vårt närområde och den ekonomiska situationen är tuff. Hela regeringens klimatpolitik är att den ska vara ambitiös och effektiv. Det är inte en personlig åsikt från mig utan det är någonting som framgår i både regeringsförklaring och Tidöavtal.	3482
1823	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag tackar Sofia Amloh för en interpellation på ett väldigt viktigt område. Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att motverka den könssegregation som råder på svensk arbetsmarknad. Hon frågar även vilka åtgärder för att minska den ojämställda skillnaden mellan kvinnors och mäns livsinkomster som jag tänker vidta. Slutligen frågar hon vilka initiativ som jag är beredd att ta med anledning av den bristfälliga arbetsmiljön i särskilt de kvinnodominerade sektorerna. Ett jämställt och tryggt arbetsliv är en prioriterad fråga för mig som jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Sverige har en bra bit kvar till ekonomisk jämställhet. Det råder en stark könssegregering på den svenska arbetsmarknaden. Av SCB:s statistik framgår att enbart 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildningar. Under en rad år har dock yrkessegregeringen gradvis minskat. Kvinnor arbetar i allt högre grad i mansdominerade yrken och män återfinns i allt större utsträckning i kvinnodominerade yrken. Därtill är det allt fler yrken som blivit könsbalanserade det vill säga har minst 40 procent av vartdera kön. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Det beror delvis på en minskad könssegregering där kvinnor i allt större utsträckning har blivit chefer. Det beror också på att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än mäns löner. Under de senaste sju åren har relativlönerna generellt sett ökat mer i välfärdsyrken som inom vårdsektorn och utbildningssektorn än inom typiska yrken inom tillverkningsindustrin. Kvinnor tar alltjämt ett större ansvar för hemarbetet och är föräldralediga i betydligt större utsträckning än män. Därtill är det fortfarande betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid. Sammantaget innebär detta att kvinnor också får lägre pension. Detta är huvudorsakerna till skillnader i livsinkomster. Skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män har dock minskat med cirka 6 procentenheter under det senaste decenniet. Det kan främst tillskrivas ett minskat timlönegap vilket i sin tur kan förklaras av att arbetsmarknaden har blivit mindre könssegregerad men även minskade skillnader i faktiskt arbetad tid. Att bekämpa lönediskriminering och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är en prioriterad fråga för regeringen. Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Utrikes födda kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda vilket också bidrar till den ekonomiska ojämställdheten. Jag avser att arbeta för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Det är ett viktigt steg mot såväl minskad segregation som att ge alla kvinnor och män samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som leder till ökad ekonomisk jämställdhet. För närvarande pågår en utredning som ska lägga förslag om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (Ju 2022:05). Vidare har Jämställdhetsmyndigheten Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Migrationsverket Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Västernorrland fått i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Gällande Sofia Amlohs fråga om arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken har god arbetsmiljö stor betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning liksom för en god jämlik och jämställd hälsa för arbetstagare. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö. Det måste vara en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare. Regeringen och myndigheterna på arbetsmiljöområdet arbetar tillsammans med arbetsmarknadens parter för att skapa en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivarna arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Det behövs en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Arbetet för en förbättrad arbetsmiljö går hand i hand med arbetstagares arbetsvillkor och trygghet i stort. Genomförandet av arbetsmiljöstrategin 2021-2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå målet för arbetslivspolitiken.	4806
1824	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och för möjligheten att debattera detta viktiga ämne denna sena tisdagskväll i december. När jag både läser och hör svaret blir jag glad. Det är flera exempel på den förra S-ledda regeringens politik som ligger kvar och beskrivs här av statsrådet. Fru talman! Statsrådet har flera tydliga problemformuleringar och beskrivningar av hur tillståndet ser ut i svensk jämställdhetspolitik. För att göra det ännu tydligare tänker jag exemplifiera mer av det. För att nå målet om full sysselsättning och kvinnors ekonomiska självständighet behöver kvinnors deltagande i arbetslivet öka men också männens närvaro och engagemang i hemmet. Ett hållbart arbetsliv med balans mellan familj arbete och fritid är en förutsättning för detta. Den enskilt mest betydelsefulla reformen för ökad jämställdhet i arbetslivet och familjelivet är en helt individualiserad föräldraförsäkring. Det ojämlika uttaget i dag leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner för kvinnor. Även kvinnors möjligheter att avancera i arbetslivet minskar vilket exempelvis leder till att färre blir chefer eller får andra ledande positioner. Detta befäster ojämlika strukturer där kvinnor tar mer ansvar för det obetalda hemarbetet medan männen kan lägga sin tid på förvärvsarbete. Effekter i rätt riktning ser vi när politiken genom lagstiftning har styrt till ett jämnare uttag. Det handlar om att märka föräldradagar. När kvinnor får barn ökar risken för sjukfrånvaro markant. Detsamma gäller inte för män. Studier visar att 15 år efter första barnet har inkomstskillnaden mellan mamma och pappa ökat med 32 procent. En delad föräldraförsäkring minskar löneklyftan mellan kvinnor och män. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans lön med knappt 7 procent. Det är tydligt att det har betydande effekter. Det finns mängder med statistik studier och utredningar som visar att vi har stora skevheter mellan könen. Sjukskrivningar psykisk ohälsa och otrygga anställningar visar att det finns osakliga skillnader på område efter område. Vi har det svart på vitt och alla bevis vi behöver för att vi har könsnormer som gör oss sjuka och till och med leder oss in i döden. Fru talman! Statsrådet tror precis som jag att politiken kan förflytta normer men låt oss göra det då! Jag efterfrågar vilken politik regeringen vill ha för att förändra. Är det att fortsätta att bedriva socialdemokratisk politik vilket jag inte har något emot? Vilka egna reformer har regeringen på sin reformagenda för den här mandatperioden?	2576
1825	Jim Svensk Larm (S)	S	Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Sofia Amloh för att hon lyfter upp denna viktiga fråga. Att ha ett arbete är en central del i ett samhälle. Det ger individen frihet att påverka sitt eget liv och sätter personen i ett sammanhang med gemenskap. Men det som är så underbart med att fler har ett arbete finns inte bara hos individen utan det finns också i samhället. Genom att fler jobbar får vi mer resurser för att stärka välfärden så att de skyddsnät vi ska ha finns där när vi behöver det. Vi ser tyvärr fortfarande skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det gäller inte bara andelen män och kvinnor som jobbar och deras löner utan även deras villkor. Kvinnors arbetsplatser har fortfarande en tendens att prioriteras ned. Därför är det viktigt att vi gör allt i vår makt för att få fler i arbete med bra villkor. Det handlar om att använda en bredd av verktyg alltifrån studier till subventionerade anställningar och satsningar på arbetsmiljön. Det är därför av största vikt att vi ständigt arbetar för att minska klyftorna i samhället. Den ekonomiska klyftan mellan män och kvinnor är runt 3 6 miljoner kronor under en livstid. Det är inte acceptabelt. Vem här kan se sin dotter i ögonen och säga att hon ska tjäna 3 6 miljoner kronor mindre för att hon är flicka? För mig är det oförståeligt att vi fortfarande år 2022 inte har kommit till rätta med den klyfta som finns i samhället. Jämställdheten måste tas i beaktande inom politikens alla områden för det är inget som vi ensamt kan göra inom arbetsmarknadspolitiken. Fru talman! För mig är frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid så kallat nattis något som ligger mig varmt om hjärtat. När jag inte är i riksdagen jobbar jag inom pappersindustrin och vet hur svårt det är att få ihop vardagarna som skiftarbetare. Jag och mina kollegor jobbar kvällar nätter och helger. Vi jobbar på julafton och midsommarafton för Sverige behöver produktion årets alla timmar. Detta är inget vi är ensamma om inom industrin. Det är likadant inom en bredd av branscher. Vi går mot ett samhälle som är mer och mer byggt för att erbjuda service nästan dygnet runt oavsett vad det gäller. Omsorgen i kommunerna sjukvården i regionerna och handeln i affärerna är några av de branscher där verksamhet bedrivs större delen av dygnet. Men tyvärr erbjuder förskolor och fritis vanligtvis sin verksamhet mellan klockan 6 och klockan 18 något som inte harmonierar med en stor del av samhället i dag. Då vi vet att kvinnor generellt tar ett större ansvar än män för familjen kan detta medföra att kvinnor går ned i arbetstid för att få ihop vardagen eller på grund av bristen på nattis. Därför vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg hur hon som jämställdhetsminister ser på behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid.	2805
1826	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Jag vill tacka Sofia Amloh som lyfter upp ett antal oerhört viktiga frågor i sin interpellation om hur vi skapar ett tryggare och mer jämställt arbetsliv. Könssegregerad arbetsmarknad jämställda inkomster och arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher hänger ihop men de kräver olika åtgärder inom flera områden: arbetsmiljö utbildningspolitik våra socialförsäkringssystem och arbetsmarknadspolitik för att nämna några. Inom alla dessa områden behövs åtgärder för att komma framåt och nå en mer jämställd och trygg arbetsmarknad. Några exempel på saker som vi vet har haft effekt och påverkar i rätt riktning är bland annat normbrytande pedagogik i förskola och skola som utmanar traditionella könsroller och kan bidra till att unga i mindre utsträckning väljer väg efter kön och i stället väljer mer efter verkligt intresse. Detta är något som i förlängningen kan bryta könssegregationen på arbetsmarknaden. Kvotering av föräldraförsäkringen som ledamoten Amloh lyfte upp är ett annat exempel som vi sett ger effekt på fördelningen av ansvaret för barn och hem och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Detta ger i förlängningen mer jämställda inkomster. Jag tvivlar inte på statsrådets vilja intentioner eller engagemang i frågan men jag har med tanke på regeringens största underlag i riksdagen och dess politiska inriktning svårt att se hur denna vilja kommer att kunna resultera i verkningsfulla åtgärder för ett mer jämställt arbetsliv. Inget av mina exempel normbrytande pedagogik i skola eller ytterligare reserverade föräldradagar stöds av Sverigedemokraterna. Åtgärder som finns i regeringens verktygslåda riskerar att få ligga kvar när Sverigedemokraterna vakar över regeringen. Om verktygen får ligga kvar i verktygslådan och inte kommer att vara aktuella för regeringen att använda vilka andra sätt ser statsrådet Brandberg kan vara bra vägar framåt för ett mer jämställt arbetsliv? Jag har även en fråga som berör en skrivning i regeringens och Sverigedemokraternas slottsavtal som vid första anblicken verkar beröra det område som vi diskuterar i dag: Fler verktyg och utrymme för flexibilitet för att kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv." Vad betyder detta för ministern? Vilken typ av reformer kan bli aktuella kopplat till denna skrivning i slottsavtalet? "	2331
1827	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Regeringen kommer inte att bedriva socialdemokratisk politik utan vi kommer såklart att ha vår inriktning. Jag kan dock försäkra interpellanten och övriga debattörer att regeringen inte på något sätt kommer att ha en sänkt ambitionsnivå i dessa frågor. Det finns flera orsaker till att kvinnor har lägre inkomster än män. Det innebär att det krävs åtgärder inom flera politikområden. Avgörande för att minska den ojämställda skillnaden i livsinkomst är en arbetsmarknad där kvinnor och män kan delta på samma villkor. Det är bra för samhället och det bidrar till att uppfylla målet om ekonomisk jämställdhet. Som har påpekats här fortsätter löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska men det går alltför långsamt. Det finns flera orsaker till att kvinnor har lägre inkomster än män. Vad gäller själva lönebildningen är en av grundpelarna i den svenska arbetsmarknadsmodellen att arbetsmarknadens parter har ett huvudansvar för lönebildningen. I avtalsrörelsen där parterna förhandlar om de centrala kollektivavtalen är löneskillnaderna mellan män och kvinnor en av de frågor som brukar återkomma. Det är viktigt att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Där kommer inte denna regering att gå in och göra någon skillnad. Som man har påpekat här är ytterligare en förklaring till inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män att föräldrapenningen är ojämnt fördelad. Kvinnor har sedan föräldrapenningen infördes 1974 tagit ut majoriteten av föräldrapenningdagarna. Män tar i dag ut runt en tredjedel av föräldraförsäkringen. Under 2021 tog män ut 30 procent av nettodagarna och kvinnor 70 procent. Vi har tidigare haft en reform av föräldraförsäkringen som jag menar har varit väldigt viktig just för att förskjuta normer. Detta visar att det går att förskjuta normer med politiska verktyg. Som föregående statsråd påpekade har denna regering i dag suttit vid makten i sju veckor. Vi behöver återkomma till exakt hur vår politik kommer att utformas i detalj men vi är positiva till att använda politiska verktyg för att förskjuta normer. För att vi ska få en jämställd arbetsmarknad och för att män och kvinnor ska kunna delta på lika villkor är det som interpellanten och de andra debattörerna har varit inne på en förutsättning att man kan kombinera familjeliv med arbetsliv - även genom en fungerande barnomsorg. Detta ser jag som en viktig jämställdhetsfråga om man ska föra dessa frågor framåt. Det är också något som jag menar kan förskjuta normer i rätt riktning. När det gäller vilka åtgärder man ska ta fram kommer jag och regeringen att förlita oss på de experter som redan i dag har i uppdrag att utvärdera och analysera de skillnader som finns på arbetsmarknaden - de ska också analysera de olika yrkesval och olika val av utbildningar som män och kvinnor gör - för att se vilka andra politiska verktyg man kan använda för att förhoppningsvis få dessa skillnader att minska i en snabbare takt.	2948
1828	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för ditt svar! Jag vill passa på att säga att jag har stor respekt för statsrådets tidigare yrkeskarriär som har haft en stor betydelse och gjort stor skillnad. Det är viktigt att vi är många som finns i många delar av samhället för det behövs. Det är en ständig kamp. Sedan vill jag kanske understryka att jag tycker att det känns lite extra tryggt att det är en liberal politiker som innehar denna post i regeringen. Jag tycker att det är positivt att statsrådet säger att reformen av föräldrapenningen och föräldraledigheten har haft en viktig betydelse att det är något som handlar om att flytta normer. Vi har sett det. Jag hoppas på att den politik som nu ska komma från regeringen kan flytta dessa normer ännu längre för vi behöver det. Jag vill gå tillbaka till att vi har konstaterat att Sverige har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Som statsrådet säger behöver vi titta på och analysera detta. Jag vill dock hävda att det finns ganska mycket som visar på vilka val man gör och hur könssegregerat det är. Då hänvisar jag tillbaka till den statistik från SCB som statsrådet själv lyfte i sitt svar. Bara 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det går att borra mer i det för att se exakt hur skev eller jämn könsfördelningen är. När det gäller de kvinnodominerade yrkena är det sämre arbetsmiljö och en större andel otrygga anställningar. Det är för mig relevanta samband som det inte går att bortse från här. Fru talman! Statsrådets svar väcker fler frågor. Vad är en hög ambitionsnivå för denna regering? Kommer den att märkas i regleringsbreven till myndigheterna? Jag vill ändå säga att den socialdemokratiskt ledda regeringen har varit väldigt tydlig i regleringsbreven till myndigheterna. Kommer ambitionen fortsatt att vara minst lika hög och tydlig? Statsrådet nämner även att parterna är viktiga och att det är viktigt att jobba och samarbeta med dem. På vilket sätt tänker regeringen jobba tillsammans med parterna för att förbättra kvinnors arbetsmiljö? Det behövs en viss beskrivning av statsrådet. Vad betyder det i praktiken att man jobbar tillsammans eller samverkar? Jag ser ett tydligt samband mellan tillräckliga resurser till välfärden och arbetsmiljön. Min fråga är: Gör statsrådet det också?	2290
1829	Jim Svensk Larm (S)	S	Fru talman! Jag kommer tillbaka till nattis lite grann. Jag träffar många föräldrar när jag är ute på arbetsplatser. En fråga jag ofta har med mig när jag kommer till branscher där arbetet utövas utöver dagtid är hur det fungerar för ensamstående att jobba där. I de bästa fallen hör jag att det fungerar bra med nattis men alltför ofta får jag höra berättelser om att det inte finns tillräckligt många platser och att samhället ger skuldkänslor till ensamstående föräldrar som använder sig av nattis. I värsta fall får jag även höra hur föräldrar har tvingats tacka nej till arbete på grund av brist på barnomsorg på obekväma arbetstider. Jag bad riksdagens utredningstjänst att sammanställa lite siffror inför denna debatt. Det vi ser är att hösten 2021 erbjöds nattis i 189 av Sveriges 290 kommuner. Det är en minskning med 25 kommuner sedan 2018. På samma sätt ser vi att antalet inskrivna barn minskat från 5 800 till 3 800. Det är stora skillnader. Man behöver ta reda på varför. I min kommun Hudiksvall har jag det senaste året fått vara med om två spadtag för igångsättande av helt nya förskolor som båda ska innehålla nattis. Nattis är en viktig verksamhet för att ge fler ensamstående föräldrar möjligheten att komma i arbete samtidigt som det ger många branscher större möjlighet att få tag i anställda. Och vi vet att många ensamstående föräldrar är kvinnor som tar ett större ansvar för barn och familjer. Jag hoppas att jämställdhetsminister Paulina Brandberg i regeringen lyfter behovet av fler platser inom barnomsorg på obekväm arbetstid så att fler ensamstående föräldrar får tacka ja till arbete i framtiden.	1637
1830	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Tack för svaren ministern! Jag tänkte att jag skulle nämna något om den egentligen väldigt stora fråga som finns med i denna interpellationsdebatt men som det kanske hittills inte har talats så mycket om. Det är arbetsmiljön. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö säger ministern i sitt svar. Jag kan bara hålla med. Men för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt krävs det kunskap goda förutsättningar och möjligheter för skyddsombud att driva på för mer hälsosamma arbetsplatser. Jag är övertygad om att regeringen behöver ta initiativ som stärker skyddsombuden i deras viktiga arbete på både regional och lokal nivå - det är ett av de viktigaste sätten att förbättra arbetsmiljön på alla våra arbetsplatser. Det är helt avgörande att myndigheter och de lokala skyddsorganisationerna har tillräckligt med befogenheter inflytande och resurser för sitt viktiga och många gånger livsavgörande arbete. Ministern lyfter också i sitt svar den tidigare socialdemokratiska regeringens arbetsmiljöstrategi som ett viktigt verktyg för att uppnå målet inom arbetslivspolitiken. Som socialdemokrat håller jag givetvis med men jag skulle vilja fråga ministern vad i den strategin som är viktigast och mest avgörande för att förbättra arbetsmiljön särskilt i kvinnodominerade sektorer.	1351
1831	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Det lyfts många viktiga frågor i debatten inom detta mångfasetterade område. Regeringen kommer att attackera alla de områden som måste attackeras för att vi ska kunna få ett mer jämställt arbetsliv. Till att börja med kommer vi att jobba stenhårt för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. Vi vet att av dem som i dag står längst från arbetsmarknaden är en väldigt hög andel utrikes födda kvinnor. Jag är stolt över att regeringen i sin budget gör en särskild satsning på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden en satsning som jag menar är väldigt viktig för att öka integrationen och föra dessa kvinnor och flickor närmare samhället och arbetslivet. Detta är såklart den absolut viktigaste åtgärden både för att kvinnor ska må bra och för att de ska få en mer jämställd ekonomi. Såklart ska män och kvinnor ha samma möjligheter. När man väl kommer in på arbetsmarknaden ska alla yrken vara öppna för både män och kvinnor. Det är det som jag har varit inne lite på i dag att vi måste analysera. Vad är det som gör att män och kvinnor gör olika val både när det gäller utbildning och yrken? Behöver någon förskjutning ske? Det finns myndigheter som arbetar med den typen av analyser och jag ser fram emot att ta del av detta för att se vilka åtgärdsförslag som kan tänkas komma. Sedan har vi åtgärderna för män och kvinnor som befinner sig på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöfrågan är en väldigt viktig fråga. I dag ser vi att de flesta arbetande kvinnor i Sverige arbetar inom offentlig sektor där omsorg om människor står i fokus. Dessa välfärdsyrken är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Vi vet från Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats 2017-2019 inom äldreomsorgen att nära nio av tio av de inspekterade arbetsplatserna har arbetsmiljöbrister främst när det gäller det grundläggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Här finns brister som det är väldigt viktigt att ta tag i. Så har vi lönefrågan. Där fick jag en fråga om hur regeringen planerar att arbeta med parterna. Medlingsinstitutet är en av de myndigheter som jag har att hantera och de bedriver ett väldigt viktigt arbete när det gäller just att kartlägga löneskillnader så att skillnader inom lönerna kan utjämnas. Interpellanten och debattörerna har varit inne på att det uppkommer löneskillnader efter barn. Där ser vi att gapen ökar och vi måste som sagt också titta på vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta ett kombinerat arbets- och familjeliv. Där ser strukturerna ut så i dag att det drabbar kvinnor hårdare just därför att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet. Det finns alltså många områden som regeringen kommer att arbeta med och ta fram lösningar kring och jag ser fram emot att driva detta arbete stenhårt under mandatperioden.	2830
1832	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för inläggen i den här debatten! Som vi inledde med och som vi fortsätter att säga blir det ännu tydligare hur viktigt det här är. Jag ser fram emot många av de delar som ska tas fram och de ambitioner som finns. Jämställdhet omskrivs bara ett par gånger i hela slottsavtalet. Det är tydligt här i dag att konkreta reformer saknas. Det är många svepande beskrivningar med förklaringar om att man ska komma med politik. Jag tvivlar inte på att statsrådet har höga ambitioner och tycker att det här är viktigt. Men trovärdigheten ligger i handlingar vad man lyckas åstadkomma och hur det märks i verkligheten. Politik är att vilja och den nya jämställdhetsministern fru talman visar här i kammaren att bristen på politik är påtaglig. Jag blir väldigt orolig eftersom vi vet att det mest motsträviga partiet när det gäller jämställhet är Sverigedemokraterna och det är regeringens hela regeringsunderlag. Vi behöver en progressiv jämställdhetspolitik där vi inte ska fortsätta att falla offer för skadliga könsnormer vilket är svaret på många av de frågor som statsrådet ska analysera. Vi socialdemokrater kommer alla dagar i veckan att sträcka ut en hand för konstruktiva samtal och samarbeten för att Sverige ska bli ett mer jämställt samhälle där de ekonomiska klyftorna sluts och där alla människor har ett jobb eller en meningsfull och trygg sysselsättning att gå till. Jag ser fram emot att ha dessa samtal med statsrådet framöver.	1478
1833	Linnéa Wickman (S)	S	Fru talman! När vi nu i Sveriges riksdag ska debattera utrikesutskottets utlåtande över EU-kommissionens arbetsprogram för 2023 gör vi det i en krisernas tid. Vi har kris och krig i Europa med stort mänskligt lidande inflation och höga energipriser i dess spår. Vi har behov av återhämtning efter år av en pandemi som också ökat ojämlikheten. Vi har förstås också den pågående klimatkrisen. Oron och osäkerheten inför framtiden är större än på mycket länge och det har blivit än tydligare hur skeenden i vår omvärld påverkar vår vardag. Sällan har det varit så viktigt att Sverige är en aktiv röst i världen och där är EU vår viktigaste plattform. Summan av våra länder tillsammans är nämligen långt starkare än vad vi är var för sig när det handlar om att möta vår tids stora och sammanlänkade utmaningar. Det är i denna krisernas tid som vi ska debattera EU-kommissionens arbetsprogram där kommissionen anger sina politiska prioriteringar inför det kommande året och den lagstiftning som man avser att lägga fram. För Sveriges roll i EU är det dessutom ett särskilt betydelsefullt år. Om bara några veckor inleds Sveriges ordförandeskap i EU. Jag ser fram emot att få ta del av regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet som kommer att presenteras nästa vecka. Jag har väldigt höga förväntningar och det tror jag också att svenska folket har på att Sverige ska visa vägen och vara offensivt i frågor som rör klimat och miljö rättsstatens principer och den sociala pelaren. Vårt land kommer att spela en central roll i att vara med och sätta agendan i ministerrådet men också i att säkerställa att många viktiga förhandlingar mellan EU:s medlemsländer går i mål under 2023 inte minst på klimat- och miljöområdet. Fru talman! Jag vill i mitt anförande - som är mitt allra första här i Sveriges riksdag - lyfta fram och kommentera de prioriteringar i arbetsprogrammet som vi socialdemokrater ser som särskilt viktiga att EU-arbetet fokuserar på kommande år. Arbetsprogrammet domineras förstås av att hantera de allvarliga konsekvenser som Rysslands orättfärdiga och olagliga invasion av Ukraina har fått - främst för Ukrainas hårt prövade befolkning men i förlängningen också för Europas folk och för hela världen. Det är positivt att kommissionen betonar vikten av fortsatt enighet bland EU:s medlemsländer och beslutsamhet för att möta den ryska aggressionen. Bara genom att agera tillsammans i Europeiska unionen kan vi agera tillräckligt starkt. Det är en ödesfråga för EU när ett krig rasar i Europa. Det ska inte finnas någon tvekan om att det politiska ekonomiska och militära stödet till Ukraina är starkt och unisont - i Sveriges riksdag och i hela EU. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på vikten av att Sverige under sitt ordförandeskap även uppmärksammar situationen i Belarus och arbetet för stärkta och mer skarpa EU-sanktioner riktade mot den illegitima regimen där som förtrycker sitt folk och direkt bistår Putin i kriget. Vi får inte glömma Belarus i skuggan av kriget i Ukraina. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Fru talman! Arbetsprogrammet utgår i mångt och mycket från de politiska riktlinjer som EU-kommissionens ordförande lagt fram. Ett område är den europeiska gröna given och särskilt Fit for 55-paketet med lagstiftning för att EU ska nå målet att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent till 2030. Nya initiativ som presenterats är till exempel att reformera elmarknaden genom att frikoppla priset på gas från elpriserna och att utveckla en marknad i Europa för vätgas genom att stödja investeringar i en europeisk vätgasbank. Behovet av det förstnämnda förslaget behöver nästan inte kommenteras. Rysslands energikrig gentemot Europa visar på behovet av att elpriset inte direkt ska kunna påverkas av gaspriserna. Men det visar också på att tiden måste vara förbi där vi fortsätter att vara beroende av fossil energi från icke-demokratiska länder. Det handlar om vårt klimat och de otroligt höga elräkningar som nu drabbar svenska hushåll men det handlar också om - vilket vi nu smärtsamt får uppleva - vår motståndskraft i kriser. Därför är jag väldigt positiv till initiativet för att stärka utvecklingen av grön vätgas. Jag blir särskilt glad av detta eftersom det är just i mitt hemlän Gävleborg i Hofors som Sveriges största anläggning för lokal produktion av vätgas i industriell skala just nu byggs upp av Ovako och en rad andra svenska industriföretag. Det är en viktig del i att kraftigt minska industrins klimatpåverkan och stärka de gröna industrijobben i Sverige och i hela Europa. Här ligger nämligen Sverige och de svenska exportberoende företagen i framkant. Sverige kan i EU verka både för ett starkt klimatledarskap och för svensk konkurrenskraft. Fru talman! Ett annat område i kommissionens politiska riktlinjer är en ny satsning på demokrati i Europa. Där påpekas vikten av att försvara de grundläggande rättigheterna och de gemensamma värdena. I arbetsprogrammet lyfts det fram att ett åtgärdspaket ska läggas fram för att försvara demokratin genom till exempel ett starkare skydd mot utländskt inflytande och bekämpande av korruption samt att kommissionen avser att agera beslutsamt mot överträdelser som undergräver EU:s värden och grundläggande friheter. Allt detta är centralt för EU:s framtid. EU startades som ett fredsprojekt och ska vara en union inte enbart för marknaden och för handel utan för människorna. Demokrati och mänskliga rättigheter är på många håll på tillbakagång och arbetet för att upprätthålla att EU:s medlemsstater är rättssäkra och demokratiska är avgörande. Närmast vill jag nämna artikel 7-förfarandet mot Ungern i samband med att ett medlemsland allvarligt åsidosätter unionens värden. Stora belopp är frysta medan landet granskas. Här förväntar vi socialdemokrater oss att den högerkonservativa svenska regeringen under det svenska ordförandeskapet i EU håller uppe trycket för att processen fullföljs. Det kan inte vara så att höga krav och kriterier ställs på länder som vill bli medlemmar av unionen men att mänskliga fri- och rättigheter tillåts att inskränkas när länderna väl är inne i värmen. Så agerar inte ett EU som är till för alla medborgare. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet. (Applåder) I detta anförande instämde Johan Büser Tomas Eneroth och Matilda Ernkrans (alla S).	6399
1834	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Fru talman! Vi i Miljöpartiet välkomnar textilstrategin men vi anser att den inte är tillräcklig så som den är utformad just nu. Vi har därför skrivit en motivreservation tillsammans med Vänsterpartiet. Varje år tillverkas runt 100 miljarder nya plagg. Dessa plagg används i genomsnitt sju gånger och efter ett år är hälften av dem dumpade. En lastbilslast med textilier deponeras eller förbränns varje sekund. Det är svårt att ens ta in och föreställa sig. Vem som helst oavsett ideologisk grund säger att detta är ohållbart och något som vi inte kan låta marknaden lösa själv; här behövs en tydlig och stark lagstiftning. Vi har hittills lagt mycket ansvar på konsumenten att välja rätt. Men det är väldigt svårt. Det råder brist på transparens i denna bransch. Det är svårt att veta vilka märken och certifieringar som är tillräckliga. Det förekommer väldigt mycket greenwashing. Det är mycket mer effektivt och även rättvist att i första hand ställa krav på producenten från början. Som tidigare talare har nämnt är detta en otroligt miljöpåverkande bransch. Det är svårt att veta exakt hur stora utsläpp branschen står för. Det finns uppgifter som säger upp till 10 procent men detta visar också på ett stort problem: Vi har inga data och ingen bra statistik över hur stora utsläpp textilindustrin står för. Vi välkomnar att textilstrategin också innehåller skarpa krav som gör att det blir mer transparent. Vi har sett avslöjanden i Aftonbladet som visar att H & M:s fabriker i Bangladesh bidrar till en enorm förstörelse av vattendrag. Det är bara ett av tusentals exempel. Detta förekommer hela tiden. Vi anser att kommissionens förslag brister vad gäller jämställdhetsaspekten och sociala aspekter. Runt 75 procent av dem som är anställda i denna industri globalt sett är kvinnor. Vi menar därför att jämställdhetsperspektivet måste integreras mycket mer noggrant. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Vi vet också att det i textilindustrin förekommer tvångsarbete. Då kan man inte bara luta sig tillbaka och hänvisa till due diligence-lagstiftningen särskilt då den som nämnts tidigare av Vänsterpartiet bara beräknas omfatta 1 procent av alla företag. Vi menar alltså att denna strategi brister vad gäller frågan om rättvisa. Det förekommer orättvisa handelsmetoder och inköpspriser och levnadslöner och levnadsinkomster är inte rättvisa. Om textilbranschen inte kommer till rätta med detta missar den chansen att bistå med en både rättvis och hållbar industri. Det är också väldigt viktigt fru talman att det blir ett skarpt förbud mot att slänga kläder som är oanvända och produkter som fungerar. I det som finns på bordet nu anges att man måste rapportera. Att bara rapportera och tydliggöra hur mycket av kläderna som slängs räcker inte utan det måste bli ett skarpt förbud mot att bränna upp fullt fungerande kläder. Vi tycker också att både små och stora företag måste omfattas. Vi vill gärna se konkreta och bindande mål för att minska miljöpåverkan. Dessa mål borde sättas i linje med Parisavtalet och inkludera hela värdekedjan. Om de här kraven inte följs ska de inte ha tillgång till EU:s marknad. Det ska vara lätt att göra rätt men det måste också bli omöjligt att göra fel när felen innebär just tvångsarbete och storskalig miljöförstörelse. Därför är det viktigt att vi ställer krav så snart som möjligt på textilier och ser till att den här strategin går hand i hand med ekodesignförordningen. Därmed fru talman tänker jag inte upprepa mer av vad mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet har sagt utan ställer mig bakom vår motivreservation.	3655
1835	Stina Larsson (C)	C	Fru talman! Världen står inför klimatförändringar förlust av biologisk mångfald och utarmning av naturresurser. Dagens produktion och konsumtion av bland annat textilier påskyndar just detta. Det är därför FN:s hållbarhetsmål mot Agenda 2030 om hållbar konsumtion och produktion är så viktiga. Den globala konsumtionen av textilier har vuxit lavinartat de senaste årtiondena och utgör en allt större del av våra konsumtionsbaserade utsläpp. Merparten av dessa utsläpp såväl i Sverige som i övriga västvärlden blir dock aldrig synliga för konsumenten eftersom det sker i produktionsfasen. Textil- och klädindustrin har ett högt miljöavtryck och de nuvarande produktions- och distributionssystemen är nästan helt linjära. Snabbt mode har blivit normen och dessutom förväntas det tredubblas fram till år 2050. Produktionen sker mestadels i låglöneländer där den lokala miljöpåverkan är omfattande och arbetsvillkoren ofta dåliga. Den nyligen gjorda granskningen av H & M:s fabriker i Bangladesh visar att problemen med fast fashion-industrin är långt ifrån lösta. Detta behöver vi göra något åt. Jag och Centerpartiet välkomnar nu att EU-kommissionen tagit fram en strategi för mer hållbara och cirkulära textilflöden. EU agerar här som föregångare och det är bra. Det är en del av EU:s större arbete med en kraftigare cirkulär ekonomi i hela Europa. Vi anser att Sverige helhjärtat bör omfamna strategin och flertalet av förslagen i strategin är sådana som vi har förespråkat under längre tid. Det finns flera åtgärder som med stor fördel bör utformas på europeisk nivå exempelvis införandet av obligatoriska ekodesignkrav ett förbud mot att förstöra osålda eller återlämnade textilier samt införandet av digitala produktpass. Det sänder en viktig signal till marknaden och producenterna att det offentliga och politiken faktiskt står bakom dem. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Samtidigt finns det saker som Sverige kan göra självständigt och proaktivt för att få till miljömässigt bättre textilflöden. Jag vill att Sverige ska bli världsledande för cirkulära och hållbara textilier. Och det görs en hel del. Det senaste året har flera företag bland annat skogsbolaget Södra som redan har en kunskap och infrastruktur på plats för att hantera växtfibrer från träd börjat med kommersiell återvinning av textilfibrer. Massan som framställs säljs sedan till företag som bland annat gör tyg av de tidigare textilresterna. Dessutom invigdes för ett tag sedan världens första storskaliga textilsorteringsanläggning i Malmö - ett samarbete mellan det kommunala avfallsbolaget Sysav och Svenska Miljöinstitutet. Men vi i Centerpartiet vill få fart på detta ännu mer och här kommer några förslag på åtgärder som vi kan införa redan i dag. Det första är att göra det lättare att välja rätt redan i butiken genom en klimatmärkning. Genom att stärka informationen om en varas klimatpåverkan på ett tydligt och begripligt sätt blir det lättare för konsumenten att göra hållbara val redan i affären eller i näthandeln. Vi har därför lagt förslag om att införa en klimatmärkning på de textilier som sätts på den svenska marknaden där det framgår direkt på prislappen vilket koldioxidutsläpp plaggets produktion gett upphov till. Det andra är att införa ett producentansvar för textilier. Ett av de mest effektiva sätten att öka mängden textil som kan omhändertas för återbruk och återvinning är genom ett producentansvarssystem. Insamlingen kan ske hos de stora modekedjorna i secondhandbutiker på återvinningsstationer eller i särskilda kärl nära hemmet. Det syftar helt enkelt till att göra det lätt att göra sig av med gamla kläder och textilier utan att behöva slänga dem i de vanliga hushållssoporna. Ett producentansvar för textilier är något som vi har drivit på för under en längre tid. Det är beklagligt att varken den tidigare eller den sittande regeringen har lyckats leverera en proposition trots att det finns en utredning som är remitterad och klar. Genom att införa ett ambitiöst system har Sverige goda möjligheter att samla in en mycket stor andel textilavfall samt förbereda det för återbruk eller materialåtervinning. Det tredje är att Sverige behöver investeringar i sortering och fiberåtervinning av textilavfall. Genom ett producentansvar skulle mängden insamlad textil öka kraftigt och det kan rentav leda till ett överskott av textilavfall i Sverige. I dag skickas mycket av den textil som inte går till förbränning till utlandet vilket är en enorm resursförlust då det ofta förbränns eller hamnar på deponi där i stället. En försvinnande liten andel av det exporterade återbrukas igen eller materialåtervinns. Centerpartiet vill i stället att textiliernas livslängd förlängs på plats här i Sverige. Det kan vi göra genom att stärka möjligheterna till en storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning. Detta är något som näst intill saknas helt i dag men som skulle gynna den växande svenska textiltillverkningen genom att ge den tillgång till återvunna och giftfria insatsvaror. Det fjärde är att ta vara på bioekonomins möjligheter. Sverige har avsevärda tillgångar på förnybara naturresurser men också den tekniska spetskunskapen och en gedigen infrastruktur som tillsammans skapar goda förutsättningar för att öka andelen biobaserade insatsvaror och produkter. På så vis kan man ersätta fossiltunga och miljöbelastande alternativ från utlandet. Biobaserade råvaror från den svenska skogen och restprodukter från skogsbruket kan användas i nästa generations textil- och klädproduktion och vi ser hur ett flertal svenska entreprenörer inom denna sektor växer fram. Det är också positivt att en nationell bioekonomistrategi nu är under utredning vilket kommer att ha stor betydelse för denna växande sektor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Det femte förslaget är att stimulera till mer återbruk och möjligheter till reparation. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan från denna produktgrupp. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk reparation och delning eller hyrning av kläder ökar och att vi tar vara på de moderna digitala lösningarna. I sammanhanget är det också djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av just kläder. Även om det är en av de otaliga åtgärder som behövs för den cirkulära omställningen sänder det en mycket tråkig signal från regeringen att reparationer och resurseffektivitet inte är prioriterat. Det gäller särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt. Vårt sjätte och sista förslag är att tillsätta en utredning av näthandelns klimatpåverkan. Dagens möjligheter till näthandel har gjort det enkelt och bekvämt att handla kläder och hemtextilier. Det är en av digitaliseringens många fördelar. Samtidigt utgör e-handeln en stor utmaning sett till mer hållbara textilströmmar inte minst i transportleden där fria returer leder till ökade fraktvolymer samt att många returcentraler inte är lokaliserade i Sverige. I jämförelse med klimatutsläppen som uppstår i produktionsfasen är detta ett mindre problem men likväl ett som vi ser att man måste åtgärda. Därför vill vi tillsätta en utredning som tar ett brett grepp om hela ehandeln och lämnar konkreta förslag på hur den kan bli mer klimatsmart. Sammantaget skulle de åtgärder jag har lyft här innebära stora mervärden för den svenska textil- och modeindustrin som efter flera årtionden börjat komma tillbaka i form av unga och drivna entreprenörer. Det är osannolikt att all textil- och klädproduktion kan flyttas hem igen men ser man till den miljömässigt negativa påverkan denna industri står för i världens utvecklingsländer är alla initiativ som bryter med denna fast fashion-trend och slit-och-släng-samhället välkomna. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 12.)	8041
1836	TALMANNEN	TALMANNEN	Avtackning Ärade ledamöter och tidigare ledamöter av Sveriges riksdag mina damer och herrar! Efter dagens debatter och votering har det nu blivit dags för en särskild stund här i kammaren. Vi har samlats för att tacka tidigare riksdagsledamöter för deras förtjänstfulla gärning och jag vill nu därför rikta mig särskilt till er. Ni har alla ställt ert engagemang er kompetens och ert hårda arbete i politikens och demokratins tjänst. En del av demokratins villkor är dock att partier ibland går bakåt i ett val som helhet eller i en viss valkrets. Vi vet alla i denna sal att den stol vi sitter på är vår att förvalta efter bästa förmåga men den är till låns. Många har kommit före oss och andra ska ta vid efteråt. Ni har arbetat hängivet för det ni tror på men efter valet gör ni det i andra former än just som riksdagsledamot. Som talman är det en ära för mig att få tacka er här i dag i den kammare där ni utfört uppdraget som folkvalda ledamöter av Sveriges riksdag. Vid avtackningarna i juni av de ledamöter som valt att inte alls kandidera i höstens val berättade jag om den nya lagen om riksdagens medalj. Många här inne var dock inte med vid det tillfället så jag vill helt kort berätta om bakgrunden också i dag. Avgående ledamöter kan sedan ganska lång tid tillbaka förlänas en medalj men sedan årsskiftet är det reglerat i lag. En ledamot som lämnar riksdagen får i princip alltid ett diplom och en guldfärgad riksdagsnål. Efter minst sex års tjänstgöring i följd kan ledamoten också få riksdagens medalj i åttonde storleken medan den som lämnar riksdagen efter minst tolv års tjänstgöring i följd kan få medaljen i tolfte storleken. En liten utvikning: Medaljstorlekar regleras av den så kallade Berchska skalan från 1700-talet. Åttonde och tolfte storlekarna är de som är vanligast i vår tid och de som till exempel används för Hans Majestät Konungens medalj. Därför har vi valt att använda dem också för riksdagens medalj. Numreringen har en oklar närmast godtycklig relation till medaljens diameter. En medalj av åttonde storleken är 33 millimeter i diameter och en av tolfte storleken är 43 millimeter. Alltnog: Den som lämnar riksdagen med medalj men senare återvänder som ledamot kan inte få samma medalj igen. I stället får man då nästa gång man lämnar riksdagen ett särskilt tecken som fästs på den ursprungliga medaljens band. Det är nu en glädje för mig att få överlämna nålar diplom och medaljer till er. Några har tyvärr inte möjlighet att närvara i dag men jag ber er som finns i salen att resa er när ni hör ert namn och att ni sedan förblir stående. Diplom och riksdagsnål tilldelas i dag 27 personer: Daniel Andersson Jonas Andersson i Skellefteå Michael Anefur Elsemarie Bjellqvist ClasGöran Carlsson Karin Engdahl Elisabeth Falkhaven Richard Herrey Lars Jilmstad Ulrika Jörgensen Sultan Kayhan Åsa Lindhagen Martin Marmgren Aphram Melki Linda Modig Sofia Nilsson Caroline Nordengrip Amanda Palmstierna Elisabeth Björnsdotter Rahm Per Schöldberg Elin Segerlind Pia Steensland Pernilla Stålhammar Arman Teimouri Lars Thomsson Jon Thorbjörnson och Jessica Thunander. Varmt tack för era insatser för riksdagen för demokratin och för Sverige! (Applåder) Riksdagens medalj i åttonde storleken tilldelas fyra personer: Maria Ferm Johan Hedin Emma Hult och Teres Lindberg. Varmt tack för era insatser för riksdagen för demokratin och för Sverige! (Applåder) Medaljen av tolfte storleken tilldelas följande personer: Andreas Carlson Åsa Coenraads Roger Haddad och Roza Güclü Hedin. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avtackning Varmt tack för era insatser för riksdagen för demokratin och för Sverige! (Applåder) Medaljen i tolfte storleken tilldelas också två personer som har tjänstgjort i 20 år eller mer i riksdagen. Till dem vill jag säga några ord om vars och ens tid i riksdagen. Jag vill be er resa på er när ni hör ert namn och förbli stående och så tackar vi sedan er också med en gemensam applåd. Carina Ohlsson! Du har visserligen växlat över till Europaparlamentet men innan dess var din gärning här som riksdagsledamot sedan 1998. I riksdagen har du bland annat varit ordförande i miljö- och jordbruksutskottet och i civilutskottet. Du har också varit ledamot av EU-nämnden och riksdagens valberedning och ordförande för Europarådets svenska delegation - samt mycket mer än så. Jag vill även tacka dig för den sista insatsen du hann göra som riksdagsledamot något du gjorde med den äran. Vid uppropet i höstas presiderade du över uppropet och inte minst över talmansvalet. Och det blev ju ganska lyckat. Varmt tack! Nu vill jag be Tuve Skånberg att ställa sig upp. Med dina 27 år och en dag i riksdagen har du en både bred och lång erfarenhet från såväl kammare som utskott. Du har bland annat varit ordförande i civilutskottet ledamot av olika utskott ledamot av den svenska delegationen till Nordiska rådet ledamot av styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond Riksrevisionens styrelse och Rifo ordförande i riksdagens kristna grupp och mycket annat. Jag vill särskilt tacka dig för vårt fina samarbete under åtta år i konstitutionsutskottet och för dina förtjänstfulla insatser som ålderspresident här i kammaren - en klippa som vi från presidiets sida många gånger har lutat oss mot. Varmt tack till er båda för era insatser för riksdagen för demokratin och för Sverige! (Applåder) Till er alla som nu har blivit avtackade vill jag avslutningsvis säga att den tid ni har haft i Sveriges riksdag är unik. Uppdraget som riksdagsledamot präglas av olika skeenden i omvärlden av partipolitiken och naturligtvis av det egna livets skiftande villkor. Under er tid som ledamöter utspelades en alldeles särskild valperiod. I riksdagen fick det parlamentariska arbetet anpassa sig till både en rekordlång regeringsbildning och rekord i antal regeringsbildningar men också till omskapade arbetsformer under pandemin. Utanför riksdagen upplevde vi hur pandemin tvingade inte bara Sverige utan världen att ställa om i grunden. Gatorna tömdes och sjukhusen fylldes. Vi sörjer fortfarande alla vi har förlorat och allt som gick förlorat under de åren. Därefter inledde Ryssland sitt orättfärdiga och grymma krig mot Ukraina. Det har naturligtvis också haft stor inverkan på vårt land och på ert arbete i riksdagen. Ni har hanterat allt detta och mycket mer därtill i det parlamentariska arbetet. Ni har i er gärning bidragit till att utforma och utveckla politiken och utforma och utveckla vårt land och dess framtid. Jag vet att de roliga stunderna har varit många - politiska segrar kanske förlösande skratt runt ett förhandlingsbord och intressanta möten med människor. Men jag anar också att det inte alltid varit så lätt: långa dagar och många sammanträden talrika resor bort från familj och hem. Jag tror dock kanske till och med vet att det har varit värt det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avtackning Ni ropar på människor av stora mått.Vad ger stora mått åt en människa?Att bli till intet och glömma sig självför det som är större än hon. Så diktade Karin Boye. Och jag tror att alla vi som haft förmånen att få axla det ansvar som det innebär att vara ledamot av Sveriges riksdag också strävar efter att göra vårt yttersta just för något som är större än oss själva. Det har ni gjort var och en av er som vi därför tackar här i dag. Med den guldnål eller den medalj som du tar med dig hem följer också vetskapen om att du har satsat det bästa av dig själv i ett arbete för andra människor för din övertygelse och för framtiden. Å riksdagens vägnar tackar jag dig. Tack för din gärning som riksdagsledamot! Tack för dina insatser för riksdagen och tack för just ditt arbete för allas vår demokrati! Tack! (Applåder)	7773
1837	Rasmus Giertz (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Fru talman! Kommissionen har presenterat sitt arbetsprogram i vilket kommissionens politiska prioriteringar åtgärder och initiativ till lagstiftning anges för det kommande året. Utrikesutskottet har granskat programmet och redovisar granskningen i sitt utlåtande. Kommissionens arbetsprogram för 2023 innehåller 43 nya politiska initiativ som utgår från de sex övergripande målsättningarna i ordförande Ursula von der Leyens politiska inriktningar 2019-2024. Fru talman! Årets arbetsprogram är unikt på mer än ett sätt. Det är påverkat av Rysslands anfallskrig mot Ukraina men också av den skenande inflationen och energikrisen. Arbetsprogrammet innehåller även förslag från konferensen om Europas framtid. Från ett svenskt perspektiv är detta arbetsprogram tillsammans med det föregående av särskilt intresse då genomförandet av arbetsprogrammen i hög grad kommer att påverka dagordningen för Sveriges ordförandeskap nästa år. I ställningstagandet om att möjliggöra för rådet att fatta vissa beslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet inom sådant som gäller sanktioner och mänskliga rättigheter hänvisar utskottet till en svensk inriktning i frågan som fick stöd vid samrådet med EU-nämnden den 16 september 2022. Vid detta samråd anmälde företrädarna för Sverigedemokraterna en avvikande ståndpunkt med innebörden att Sverigedemokraterna motsätter sig förändringar av kraven på enhällighet i rådet. Detta var skälet till Sverigedemokraternas särskilda yttrande. Även om kvalificerad majoritet kan underlätta att fatta beslut kan det faktum att alla medlemsstater inte står bakom besluten också undergräva betydelsen av dem och innebära problem vid genomförandet av till exempel sanktioner. Sådana fördragsändringar skulle även innebära ytterligare maktöverföring från Sverige till Bryssel. Fru talman! Det är ingen nyhet att Sverigedemokraterna är riksdagens mest EU-kritiska parti. Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om en folkomröstning om EU-medlemskapet och frågan om att omförhandla de svenska villkoren för medlemskapet. Nu har Sverigedemokraterna dock som bekant en mer konstruktiv hållning till det svenska medlemskapet. Sverigedemokraterna tror på och bejakar samarbete. Det är dock inte samma sak som att vilja föra över mer makt från svenska folkvalda politiker till andra länders politiker och byråkrater som vi varken kan välja eller kan avsätta. Utgångspunkten för det europeiska samarbetet måste vara att lösa problem och klara av åtaganden och för det krävs en stark konservativ röst inom Europeiska unionen.	2693
1838	Ann-Sofie Alm (M)	M	Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut i utskottets utlåtande. Arbetsprogrammet präglas av vad som beskrivs som en kollision av kriser och Europa befinner sig verkligen i en mörk tid av kriser. Det som åsyftas är naturligtvis Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina men även energikrisen som bryter ned företagsamhet och ekonomisk styrka samt hotet mot rättsstatens principer. Programmet har namnet A Union standing firm and united. Namnet visar viljan som Europa har att lösa dessa kriser på det enda möjliga sättet: genom enighet och handlingskraft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Vi har inte el. Vi har inte värme. Men vi har vår frihet!" Orden kommer från en sliten och tärd men lycklig ukrainare som precis blivit befriad från de brutala ryssarna som ockuperat hans stad utan hänsyn till mänskligt liv eller mänskliga rättigheter. Frihetens hjältar står just nu upp i skyttegravarna i Ukraina. Våra ukrainska systrar och bröder försöker få livet att fungera medan flyglarmen ljuder och elen ransoneras. Ukrainas folk slåss för sitt liv. De slåss för allas vår framtid och frihet. Ukrainas sak är vår. Ryssland trodde att Ukraina skulle vara ett lätt byte. Ryssland trodde att den aggressiva invasionen av Ukraina skulle splittra oss i Europa och i västvärlden. Ryssland hade fel. Rysslands invasion av Ukraina har i stället fått oss att stå mer enade än någonsin. Europeiska unionen bildades ur andra världskrigets fasor för att bevara freden. Vi klarade av det den gången och vi kommer att klara det nu. Den europeiska resan måste fortsätta för fredens skull för frihetens skull och för Ukrainas folks skull. Kriser har format Europa till vad det är i dag. Vi har haft finanskris migrationskris och pandemi och har nu ett blodigt krig samtidigt som vi har en energikris. I tider av kris måste EU kunna hålla huvudet kallt men hjärtat varmt. Det långsiktiga - att stå starkt efter krisen - är lika viktigt nu som det var innan Ryssland invaderade Ukraina. Europa har nu fyra samtida ödesfrågor. Den första är Europas säkerhet och den andra är klimatomställningen. Att visa globalt ledarskap för klimatet är en av EU:s viktigaste uppgifter. EU är en av världens viktigaste klimataktörer och världen behöver EU:s medvetenhet expertis och kunskap genom klimatomställningen. Det måste dock bygga på fri vilja och drivkrafter och det måste finnas respekt för varje lands suveränitet. Den tredje ödesfrågan är Europas konkurrenskraft. Den lägger grunden för vår välfärd vår innovationskraft vårt klimatarbete och vår säkerhet. EU:s inre handel firar 30 år. EU:s styrka är dess handel för den bygger fred förståelse frihet och gemenskap. Men om EU:s konkurrenskraft ska kunna öka måste regelbördan för dess aktörer minska. Den fjärde ödesfrågan fru talman är att vårda Europas värdegemenskap som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer och EU ska ha rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att rättsstatens principer respekteras. Medlemsländer som inskränker mediefrihet domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt motstånd. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU och vi ska vara en stark röst mot antisemitism. Fru talman! Att få en större medvetenhet om vikten av att försvara de grundläggande rättigheterna demokratin och våra gemensamma värdegrunder är viktigt vilket kommissionen understryker i en ny satsning på demokrati i Europa. Den innehåller bland annat initiativ för att skydda demokratin i EU från dolt utländskt inflytande och för att bekämpa korruption. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Det är problematiskt att rådet hittills har tvingats fatta beslut i fullständig enighet gällande utrikes- och säkerhetspolitik till exempel gällande mänskliga rättigheter och sanktioner. Det är därför mycket välkommet att utskottet ställer sig positivt till att sådana frågor i stället ska kunna avgöras med kvalificerad majoritet. Allt i kommissionens arbetsprogram går naturligtvis inte att nämna här i dag men försvarsutskottet har lyft fram några frågor som är särskilt viktiga. Jag vill här nämna en stärkt cybersäkerhetskompetens unionens civila krisberedskap och en mer resilient livsmedelsförsörjning. Fru talman! Det råder inga tvivel om att EU ska fortsätta ge konkret militärt ekonomiskt humanitärt och politiskt stöd till Ukraina. Kommissionens förslag om makrofinansiellt stöd under 2023 är därför välkommet. Och även om jag anser att EU inte ska ta gemensamma lån är det i detta läge högst motiverat att gemensamt stå upp för fred frihet och rättsstatens principer. Lika självklart är det att ge militärt bistånd i form av utbildning av ukrainska soldater liksom att förbereda och genomföra ytterligare sanktioner mot Ryssland. Om dessa sanktioner inte följs bör man se till att inom ramen för folkrätt och EU-rätt kunna frysa tillgångar för att använda dem i återuppbyggnaden av ett fritt demokratiskt europeiskt Ukraina. Ukraina ska vinna kriget. Ukraina ska vinna freden. Ryssland ska förlora kriget. Det ska bli mycket intressant att arbeta med EU-politik från ax till limpa med vår nya regering. EU ska göra det EU är bra på nämligen att skapa frihet rörlighet trygghet och gemenskap och samtidigt lämna den nationella och lokala politiken i fred. Den 14 december kommer vi att få detaljerna inför det svenska ordförandeskapet när statsministern kommer hit till kammaren. Det ser jag fram emot och jag är övertygad om att vi alla här inne tillsammans kommer att stärka Sveriges position i EU liksom EU:s position i världen. Jag vill tacka utrikesutskottets kansli för det gedigna arbete som utförts och för ert tålamod. Jag vill också tacka mina kollegor i utskottet och såklart talmannen med medarbetare. Jag önskar er alla en välsignad tredje advent. "	6076
1839	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Rysslands krig mot Ukraina präglar kommissionens arbetsprogram. Med gemensamma ansträngningar har EU:s medlemsländer givit sitt stöd till Ukraina såväl militärt som monetärt och infört sanktioner mot såväl Ryssland som Belarus. För att stötta Ukraina i återuppbyggnaden planerar unionen att ta ett gemensamt lån som ska gå till Ukraina som får en lång amorteringsfrihet och återbetalningstid. Tillsammans med lånet för återhämtningsfonden har EU skuldsatt sig med återbetalningar flera decennier framåt. Vänsterpartiet stod inte bakom konstruktionen av återhämtningsfonden men vi delar fullt ut det nya åtagandet för att stötta Ukraina. Det som bekymrar oss mest är hur Sverige kommer att hantera sina kostnader för lånet. Kostnader kan uppkomma för räntor om kostnaderna inte ryms inom EU:s egen budget och kostnader uppkommer om Ukraina inte förmår betala tillbaka lånet när den tiden kommer. Den högerkonservativa regeringen har uttalat att det i så fall ska avräknas mot den redan bantade biståndsbudgeten. Tyvärr uttryckte även den tidigare socialdemokratiska regeringen att stöd till Ukraina skulle räknas som bistånd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Rysslands aggressiva anfall på Ukraina har inte bara drabbat Ukraina och Europa. Det har drabbat hela världen med stigande priser och brist på livsmedel. Det är därför nu viktigare än någonsin att stödja dem som på grund av fattigdom har svårt att få mat för dagen och att inte göra tvärtom genom att minska biståndsbudgeten från två håll. Samtliga länder utom Ungern är överens om att stötta Ukraina med det här lånet. Ungerns premiärminister Viktor Orbán använder Ukraina för att pressa EU att betala ut det innehållna stödet till Ungern. Kommissionen tog för lång tid på sig att implementera de beslutade sanktionsmöjligheterna för länder som inte följer demokratiska principer. Nu är kommissionen tydlig med att stöd inte ska betalas ut till Ungern förrän Ungern gjort de ändringar som krävs. Kommissionen skriver i sitt handlingsprogram att den kommer att fortsätta sitt arbete för att upprätthålla EU:s demokratiska värderingar och institutioner. Det välkomnar Vänsterpartiet och vi förutsätter att varken kommissionen eller rådet viker sig för Ungern. Rysslands aggression mot Ukraina har inte bara fått konsekvenser för världens livsmedelsförsörjning. Den har också fått stora konsekvenser för Europas energiförsörjning. Först nu ökar takten i omställningen mot förnybart. En omställning som flera länder borde ha påbörjat för flera år sedan. Kommissionen arbetar med reformer av den europeiska elmarknaden. I de reformerna måste Sverigepriser ingå. Sverige har kunnat ställa om och måste därför kunna tillgodogöra sig el till svenska elpriser inte elpriser som drivs upp av en kontinent som är beroende av olja och gas. Inom ramen för den gröna given vill Vänsterpartiet framföra kritik mot förseningen av översynen av kemikalieförordningen Reach och den inriktning som översynen fått. Det är tydligt att kommissionen låtit sig påverkas i alltför hög grad av kemikalieindustrin och att hänsyn till industrin kan komma att överskugga omsorgen om hälsa och miljö. Det återspeglas i att initiativet nu anges syfta till att säkra innovation och konkurrensfördelar för näringslivet i EU utöver att skydda hälsa och miljö som var det primära syftet enligt det föregående arbetsprogrammet. En skyndsam övervakning och kraftfull reglering av kemikalier är angelägen för att undvika att farliga kemikalier sprids. Översynen av Reach bör även leda till att användningen av djurförsök successivt minskar. Kommissionen borde ha inkluderat behövliga översyner av flera andra kompletterande regler för gifter och kemikalier i sitt arbetsprogram. Utsläppen av koldioxid behöver också minska i högre takt än vad som är beslutat. Det räcker inte med 55 procent till 2030. Klimatet skulle ha behövt få en ännu större tyngd i arbetsprogrammet. Kommissionen framhåller att det finns behov av att stärka den europeiska sociala marknadsekonomin. Några exempel på vad som menas presenteras också. Vänsterpartiet välkomnar att kommissionen och Europeiska rådet på senare år också börjat jobba med välfärdsfrågor. Alltför länge har unionen byggt på en marknadsekonomi som har varit till för företagens och kapitalets fria rörlighet. Samtidigt måste sociala reformer noggrant granskas - precis som alla andra reformer - så att de inte inskränker det nationella självbestämmandet. Överstatligheten inom EU måste minska inte öka. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Ett annat förslag från kommissionen är en andra uppsättning av egna medel. Här är det positivt att Sveriges riksdag är enad i att nya egna medel inte ska införas. Vi kan dock konstatera att Sveriges riksdag har sagt det förut men att majoriteten ändå gett sitt godkännande som till exempel med plastskatten för ett par år sedan. Kommissionens handlingsprogram innehåller både sött och salt. Det finns mycket att invända mot och mycket att instämma i. Jag hänvisar därför till Vänsterpartiets särskilda yttrande i utskottet men yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag att riksdagen ska lägga utlåtandet till handlingarna. (Applåder)	5260
1840	Kerstin Lundgren (C)	C	Fru talman! Det här är en debatt i väntans tider - i väntan på Sveriges ordförandeskap för EU under våren och i väntan på att Ukraina återfår makt och rådighet över hela sitt territorium. Det är en debatt och ett arbetsprogram som följer den strategiska agendan för kommissionen 2019-2024 med fyra huvudprioriteringar: att skydda medborgarna och friheterna att utveckla en stark och kraftfull ekonomisk bas att bygga ett klimatneutralt grönt rättvist och socialt Europa samt att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang. Fru talman! Arbetsprogrammet har verkligen utsatts för prövningar och behov av prioriteringar. År 2020 kom covid som ställde Europa och EU inför nya prövningar och utmaningar men också visade styrkan i att vi kan hålla samman och lösa gemensamma problem. Det som började som en rejäl utmaning slutade i att vi visade styrkan i sammanhållning och i att agera samlat. Efter - eller egentligen under - covidpandemins härjningar i världen och i EU ledde 2022 Putins och därmed Rysslands imperiedrömmar till det brutala militära anfallet på vårt fredliga och demokratiska partnerland Ukraina. Den 24 februari förändrade agendan för oss och för hela EU. Det fanns svagheter som visade sig på nytt men även en styrka som utvecklades. Det här visade på vikten av att EU har förmåga att verkligen stå upp när våra gemensamma värden utmanas och angrips. Ukraina försvarar i dag med sina liv och med all sin kraft de värden som byggt våra länder och vårt EU det EU som ukrainarna så intensivt och länge strävat efter att bli en del av. Arbetsprogrammet har fem avsnitt. Men alla de avsnitten likaväl som vårt kommande EU-ordförandeskap överskuggas av Rysslands militära angrepp på Ukraina och de kriser som följer i spåren av det oavsett om det handlar om energi inflation klimat eller auktoritära staters försök att bli trojanska hästar i alla våra multilaterala ordningar för att undergräva och underminera möjligheterna för oss alla att verka. Det är rätt med den gröna och digitala omställningen som också måste innefatta ett nytänkande. Den innebär en möjlighet för oss alla och för EU att inte bara bli konkurrenskraftiga globalt utan faktiskt också bli ledande globalt. Det är en viktig del för EU har haft en sådan roll och det är en roll som EU måste klara av även i denna tid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Den gröna given är viktig. Det gäller även oberoendet av den ryska fossila gasen och oljan men inte bara den ryska. Man måste lära av exemplet Ryssland och lära vad det kan innebära att bli fossilt oberoende men det handlar inte bara om Ryssland. Jag måste säga att det störde mig när jag såg kommissionsordföranden tala i Baku om Azerbajdzjan som ett viktigt och värdefullt land att arbeta nära. Det är ju ett av de länder som utmanar de värden som EU står för. Det gäller att dra lärdomar av lex Ryssland även för framtiden. Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern kräver naturligtvis bättre förutsättningar för självförsörjning. Vi hoppas på att kunna se mer av återbruk. Ett exempel i Sverige gäller LKAB och de slagghögar som innehåller så mycket möjligheter för oss och Europa när det gäller att ställa om på ett hållbart sätt. Det är också viktigt att lyfta de små och medelstora företagen och kompetensförsörjningen som är en utmaning inte bara i Sverige utan i hela EU och Europa. Detta var några av de punkter som finns i de fem avsnitten. Ett sammanhållande kitt är också ett starkare Europa i världen. Det handlar i grunden om de värden som byggt upp våra länder: frihet demokrati och fungerande rättsstat. Att det görs en ny satsning på demokrati är viktigt för oss och för EU som helhet. Det är också viktigt att EU självt förmår stå upp för våra värden genom att reformera beslutsfattandet minska riskerna för korruption och destabilisering och stå upp för att våra kandidatländer når framsteg och inte ges nya villkor under resan. Det blir viktigt för hela EU och för det svenska ordförandeskapet kommande vår med stöd för resultat. Demokratilåset måste brukas. Magnitskijsanktioner behöver kompletteras med arbete mot korruption och systematisk penningtvätt. Beslutsfattandet på vissa områden inom utrikespolitiken måste övergå till kvalificerad majoritet. Vi har sett vad som händer annars. Lex Ungern och lex Bulgarien är ett par av de senare exemplen men det finns många fler att lära av. Ungern blockerade i går stöd till Ukraina - uppenbart av helt andra skäl än att de ville försvara våra värden. Det är viktigt att vi orkar visa att det krävs exceptionella åtgärder i exceptionella lägen. Det gäller även oss i Sverige. Jag tillhör ett parti som har varit motståndare till att EU lånar upp medel för att bygga upp den här typen av nya fonder. Men i ett sådant här exceptionellt läge måste EU klara av att stå upp för att Ukraina ska kunna överleva ekonomiskt. Vi behöver ta vår del av ansvaret och inte bara tro att det är USA som ska ta hela kostnaden. Det handlar i grunden om EU:s uppdrag och vision att bygga fred frihet och försoning på demokratins och rättsstatens grund. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet. Jag har en förhoppning om att det kommande år visas större intresse från riksdagens utskott när vi behandlar arbetsprogrammet.	5316
1841	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram är ett strategiskt verktyg som är menat att hjälpa EU-kommissionen att uppnå sin målsättning att skapa ett starkare mer hållbart och inkluderande Europa. Programmet är indelat i fem avsnitt där det första beskriver de många kriser som alla har sin grund i Rysslands orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det är ett angrepp på den internationella rättsordningen men också dagligen på civila ukrainare som inte önskar annat än att få forma sina egna liv i fred och frihet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Ukraina strider därför i dag för hela Europas frihet och behöver vårt stöd och Europas enighet. Kommissionen markerar det i det första avsnittet om stöd för Ukraina för att minska medlemsstaternas beroende av energi samt för att främja investeringar och reformer genom återhämtningsinstrumentet. Många europeiska institutioner och direktorat har varit involverade i framtagandet av arbetsprogrammet men också medlemsstaterna. I år har dock ett annat organ haft en stor betydelse för utformningen av dokumentet. Det är Europas framtidskonferens The Conference On the Future of Europe. Dess förslag och rekommendationer är listade under avsnitt två av de fem avsnitten. Framtidskonferensen var ett försök till en mer deliberativ process där ett antal medborgare i unionen bjudits in till medborgarpaneler i frågor som berör allas vår framtid. Syftet har varit ett försök till att unionen bättre ska adressera frågor som dess invånare tycker står högst på agendan. Därefter har dessa frågor diskuterats tillsammans med EU-kommissionärer regeringsföreträdare EU-parlamentariker och nationella parlamentariker arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala företrädare för att nämna några. Som en av delegaterna då representerande regional nivå har jag kunnat följa denna process på väldigt nära håll. Slutresultatet av konferensen är ett antal förslag och rekommendationer som är utformade för att hjälpa EU att möta utmaningar som demokratiska nedgångar ekonomiska ojämlikheter och miljöförstöring. Om detta experiment har varit lyckosamt återstår att se när vi gör en utvärdering av det hela. De flesta förslagen och rekommendationerna kräver inga fördragsförändringar. Trots det har mycket av efterspelet handlat om kraven på ett konvent som just ska föreslå sådana förändringar bland annat vad gäller röstningen i valet till Europaparlamentet med en paneuropeisk valkrets och eventuellt också en EU-president. Detta är något som inte uppskattas ur ett svenskt perspektiv och troligen inte heller är förenligt med vår grundlag. Det tredje avsnittet speglar von der Leyens politiska inriktning för Europa en grön giv en ekonomi för människor och att vi ska vara rustade för den digitala tidsåldern. Det handlar också om främjandet av en europeisk livsstil att Europa ska vara starkare i världen och en ny satsning på demokrati. Det fjärde avsnittet beskriver mer inriktningen på kommissionens fortsatta arbete med en bättre lagstiftning och efterlevnaden av EU-rätten. I det slutliga femte avsnittet lyfter man fram EU:s förmåga att vara relevant för allmänheten och att det ska vara en del av drivkraften för arbetet. Det är mycket som påverkar oss. Det är dock inte endast EU-kommissionen som påverkas av arbetsprogrammet och inte bara invånarna i EU utan det påverkar också närområdet väldigt mycket. Jag har tidigare nämnt Ukraina. I går hade vi som exempel på detta besök i riksdagen av Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu och Belarus rättmätiga ledare Svetlana Tichanovskaja. Jag hade tillsammans med ett antal personer även i det här rummet möjlighet att resonera med dessa personer om vad EU kan göra framöver för att stärka situationen för människor även i närområdet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023 Slutligen är arbetsprogrammet även mycket viktigt för det kommande svenska ordförandeskapet. Jag tror och har även hört här i dag att det är många som tillsammans med mig ser fram emot att få lyssna till statsministern den 14 december när det svenska ordförandeskapets prioriteringar slutligen ska presenteras här i kammaren. Med Ungerns besked i går om att det inte vill stödja det stödpaket till Ukraina som nu är presenterat ser vi att det finns mycket kvar att göra. Det gäller både stödet till Ukraina och att arbeta på processen om rättsstatens principer. Men det finns också bra saker att se fram emot. Det känns tryggt att vi nästa år även får vara med och fira att den inre marknaden fyller 30 år. Det är verkligen värt att nämna. Fru talman! Debatten i EU tenderar ofta att pendla mellan två ytterlighetspositioner. Antingen hamnar vi i det diket där EU-samarbetet reduceras till att handla om teknikaliteter eller så hörs rop om EU ska ta allt större kliv mot en europeisk superstat som ska ersätta Europas nationer. Vi måste finna en medelväg. EU ska göra det som EU är bäst på eller som vi kristdemokrater brukar uttrycka det: EU måste vara lagom. EU kan med hjälp av arbetsprogrammet vara det. Men vi kommer ständigt att behöva bevaka och korrigera när kursen lämnar målet. Med det ställer jag mig bakom utskottets utlåtande. Jag tackar alla som har deltagit i debatten. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 12.)	5339
1842	Jytte Guteland (S)	S	EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Fru talman! Trenden med fast fashion är tyvärr stor i vår värld. Den är också ett av de mer extrema uttrycken för ett ohållbart slit-och-släng-samhälle. Kläder som produceras med mycket kort hållbarhet ofta fullproppade med kemikalier och ofta tillverkade under vidriga arbetsvillkor matas ut till butikerna och förför oss med lockpriser. Så fort säsongen är slut blir kläderna omoderna och hängs in i garderoben där de blir monument över detta miljöboveri. I stället för att återvinna eller ge bort kläderna ser vi stora företag som bränner kläderna direkt eftersom det skulle solka ned varumärket att ha en gammal produktion ute för försäljning. Och i våra garderober har vi kilovis med miljöförorenande kläder som aldrig får se dagens ljus igen. Textilier används som bekant i kläder i fordon och i möbler. Ofta är de fullproppade med kemikalier som inte sällan kommer ut i våra marker och vattendrag. Vi konsumerar drygt 10 kilo per person och år. Den globala textilproduktionen har under många år dubblerats år efter år. Fru talman! Det är snart jul. Många av oss funderar på vad vi ska handla till våra nära och kära. De mjuka paketen är populära julklappar med något värmande som vi kan klä oss i. Jag hörde också att årets julklapp är just en stickad tröja - förtjänstfullt när den stickas hemma förstås men det kan också vara trevligt att köpa en sådan. Men få tänker på att kläderna innehåller just mycket kemikalier. Kemikalier används inte bara vid tillverkningen och infärgningen av kläder utan också som flamskydd eller impregnering. Vi talar om ämnen som ska bäras tätt inpå kroppen inte sällan på våra barns små kroppar. Flera av kemikalierna i kläderna är skadliga både för miljön och för vår hälsa och kan leda till problem framöver. Exempelvis kan de medföra risker för vissa tumörer eller nedsatt fortplantningsförmåga alltså att de som växer upp nu får svårigheter att få barn i framtiden. En annan får då kanske inte möjlighet att bli farmor vilket vore väldigt tråkigt. Den typen av tankar tror jag att många av oss har. Enligt Kemikalieinspektionens beräkningar var för ett par år sedan mer än 10 procent av de kemikalier som används i textilier hälsoskadliga på något sätt. Just små barn är extra känsliga för detta. För ett litet barn är kläder också något som man kanske suger på vilket då blir extra farligt för de små. Detta är verkligen inget litet problem. Som jag nämnde konsumerar vi ungefär 10 kilo kläder och hemtextilier per person och år. Många fler kemikalier ingår också i tillverkningen. För att tillverka exempelvis ett par jeans krävs ungefär 2 kilo kemikalier. Tänk på vad det innebär! Om man jämför det med till exempel ett stort paket mjöl eller något annat där kilot blir väldigt visuellt förstår man hur enormt mycket kemikalier detta faktiskt är. EU har ett särskilt lagstiftningsprogram för detta Reach men det lämnar mycket att önska som det ser ut i dag. Av de farliga kemikalier som används i kläder och textil är det bara en tredjedel som regleras. Vi skulle alltså behöva göra mycket mer. Att det ser ut på detta sätt innebär ett dåligt skydd för människors hälsa och miljö. Våra konsumenter ska inte behöva oroa sig när de går ut och julhandlar och vill ge en fin tröja till någon av sina nära och kära. Fru talman! Kemikalier är också något som påverkar arbetarna i produktionen i textilindustrin. Många länder där kläderna framställs har rysliga arbetsvillkor. Om nu vi konsumenter omger oss med kemikalier kan vi säga att många av dem som producerar våra kläder och andra textilier formligen badar i kemikalier. Ofta är kombinationen av kemikalier särskilt hälsofarlig. Det blir en kemikaliecocktail som också gör återvinningen av kläder väldigt svår. Det går inte att sortera på ett bra sätt i synnerhet som många av kläderna har speciella färger och vi efterfrågar alltmer spännande färgkombinationer på våra kläder. Det gör också återvinningen väldigt svår. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Vi är många som har hört om villkoren i Kina Bangladesh eller Kambodja och om hur arbetare har det där. Rättigheterna för dem är mycket svaga. Många gånger är det kvinnor som arbetar i fabrikerna. De arbetar kanske tolv timmar om dagen sex dagar i veckan och ändå har de svårt att få lönen att räcka. Nog är det något riktigt sjukt med att det är sådan press mot löntagare i världen? Detta är en kapplöpning mot botten globalt sett. Det är en ständig jakt på de allra billigaste ställena - de ställen där arbetskraften är allra billigast. Man flyttar produktionen dit på ett mycket cyniskt sätt som vi har sett under senare år. Det handlar om löner arbetstider och säkerhet. Alla vi som levde då minns nog med en rysning den stora textilolyckan i Bangladesh då tusentals arbetare dog när en fabrik rasade samman. Säkerheten i dessa stora fabriker är ofta undermålig. Fru talman! Mycket görs för att förbättra läget inom textilindustrin. Inte minst gör industrin själv mycket. Det finns många goda svenska företag som gör sitt allra bästa för att ha en etisk produktion. Mycket är på gång i branschen. Det finns spännande initiativ som handlar om att tillverka textilier av alger eller skogsbaserad cellulosa. Det är mycket bra. Själv har jag haft möjlighet att besöka företaget Renewcell ett svenskt innovationsföretag som har tagit fram en patenterad process för återvinning av cellulosabaserade textilier som bomull och viskos. Det var väldigt intressant att se deras arbete. Jag tror att vi behöver uppmuntra detta mycket mer. Jag vill också säga att Stefan Löfvens regering såg till att Högskolan i Borås fick i uppdrag att skapa en nationell plattform för hållbart mode och hållbara textilier vilket var mycket bra. Nu måste vi kraftsamla för att förbättra läget. Därför vill vi socialdemokrater stödja det som föreslås i betänkandet om hållbara textilier. Den strategi som nu tas fram för att skapa en hållbar textilproduktion är oerhört viktig. Det finns ett antal punkter i strategin som vi socialdemokrater tycker är bra och kan bidra till att det vansinne som finns i textilindustrin globalt ska få ett stopp. Det handlar bland annat om att förbättra hållbarheten genom nya designkrav tydligare märkning med digitalt produktpass hårdare kontroll mot greenwashing och åtgärder mot mikroplaster som släpps ut vid produktionen. EU behöver också harmoniserade regler för ett utökat producentansvar. (Applåder) I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).	6590
1843	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! I likhet med majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet välkomnar Vänsterpartiet EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier. Men vi tycker att strategin brister när det gäller framför allt sociala krav vilket vi har tydliggjort i en motivreservation tillsammans med Miljöpartiet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Produktion och konsumtion av textilier orsakar stor klimatpåverkan och även andra miljöproblem genom att tillverkningen konsumerar stora mängder resurser energi vatten och kemikalier. EU-kommissionens nya textilstrategi innebär ett framsteg i arbetet för att tackla dessa problem. Ur ett globalt perspektiv har EU:s medborgare en hög konsumtion av textilier och därför ett stort ansvar för de problem som textilindustrin orsakar. Sverige har också goda möjligheter att ligga i framkant och bidra till de åtgärder som kommissionen aviserar i textilstrategin. Tyvärr har strategin för lite fokus på de sociala problem som textilbranschen orsakar. Jag beklagar att kommissionen inte tar tillfället i akt att adressera dem. Vi har inte tid att lösa ett problem i taget. När produktionen ställer om till ökad miljöhänsyn måste också hänsyn till mänskliga rättigheter bli en integrerad del av de cirkulära affärsmodellerna. EU måste ställa skarpa krav på europeiska klädföretag så att de tar ansvar för sin påverkan på miljö och mänskliga rättigheter. Strategin missar tyvärr frågor som orättvisa handelsmetoder och levnadslöner - aspekter som är viktiga för att göra textilbranschen rättvis och hållbar. Varumärken använder den ojämna maktbalansen mellan sig och sina leverantörer för att skapa fördelar för sig själva exempelvis genom att sätta inköpspriser som är lägre än produktionskostnaderna förkorta ledtiderna eller genomföra designändringar i sista minuten. Det här agerandet pressar tillverkarnas marginaler och ger lite eller inget utrymme att investera i hållbar produktion och bättre arbetsvillkor. Av de anställda i klädindustrin är 75 procent kvinnor. Jämställdhetsperspektivet måste därför vara centralt i alla åtgärder. Det är inte tillräckligt att kommissionen hänvisar till förslaget om tillbörlig aktsamhet för företag särskilt med tanke på att det förslaget endast beräknas omfatta 1 procent av företagen. Även små och medelstora företag måste omfattas för att vi ska få se verklig förändring i textilbranschen. Strategin skulle behöva mer konkreta krav gällande företagens ansvar för klimatomställningen bland annat genom bindande krav på företag att ta fram och genomföra omställningsplaner i linje med Parisavtalet och krav på att företag hanterar klimatrisker i sina värdekedjor. Om företag inte följer de krav som ställs på dem ska de inte ha tillgång till EU:s marknad. Produkter måste utformas på ett sådant sätt att delar och material kan återanvändas och återvinnas utan att gifter cirkulerar vidare. Därför är det bra att kommissionen prioriterar textilier i förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter. Utöver detta vill Vänsterpartiet att det införs ett förbud mot att förstöra osålda eller återlämnade varor. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation. (Applåder)	3256
1844	Helena Storckenfeldt (M)	M	Fru talman! Många kloka exempel har lyfts av mina kollegor i utskottet så jag kommer att fatta mig väldigt kort och kommer alltså inte att behöva mina anmälda åtta minuter - så vet debattörerna efter mig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Moderaterna ställer sig bakom kommissionens meddelande om EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier. I Sverige slänger vi 8-10 kilo kläder per person och år. För oss är det uppenbart att textilbranschen är en bransch med en hög grad av innovationskraft som dock behöver en sammanhållen inriktning för omställningen och för bibehållen konkurrenskraft inom EU. EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform varför vi välkomnar att gemensamma förslag läggs fram på områdena miljö och klimat. I dag ser vi att både produktion och konsumtion av textilprodukter ökar vilket påverkar klimat vatten- och energiförbrukning samt miljön. I EU är konsumtionen av textilier i dag den i genomsnitt fjärde största orsaken till negativ miljö- och klimatpåverkan. Av detta utgör konsumtionen av kläder 81 procent. Därför nämns i kommissionens meddelande att snabbmode är en stor bov och något som förhoppningsvis kommer att bli omodernt och obsolet. Men fru talman med utmaningar följer också möjligheter. Textilindustrin kan spela en framträdande roll i den cirkulära ekonomin. EU har här en möjlighet att gå i bräschen globalt när det gäller att skapa hållbara och cirkulära värdekedjor nya tekniska lösningar och innovativa affärsmodeller för textilindustrin.	1643
1845	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Den första svenska insatsen i Mali beslutades den 12 juni 2014. Sedan dess har riksdagen tagit åtta följdbeslut på detta. Det är många som har deltagit i denna insats från många olika förband runt om i Sverige och jag vill inledningsvis tacka all personal officerare specialistförband och andra förband för deras insatser i Mali. Jag har själv besökt insatsen vid ett flertal tillfällen och sett den viktiga roll det svenska bidraget spelat inom FN-systemet och framför allt också tagit del av det behov som finns av denna typ av insatser för att stabilisera ett område som Mali med omnejd. Nu ska vi ta beslut om en ordnad avveckling av denna insats för svensk del till och med den 13 juni 2023. Beslutet ger utrymme för maximalt 470 soldater och det är 300 miljoner som anslås. Bakgrunden till detta beslut är att det är en negativ utveckling och Mali har i dag en regim som inte är att betrakta som legitim. Den har tillkommit genom en statskupp och den har inte följt de övergångsplaner som man har kommit överens om. Sverige har i FN-insatsen bidragit med underrättelseresurser. Det är en unik förmåga som tidigare saknats i FN-systemet. Sedan 2019/20 har vi bidragit med ett skyttekompani. Detta visar vikten av att demokratiska västländer bidrar till FN:s operationer. Det bidrar till såväl militär förmåga som stabilitet och trovärdighet i FN:s olika operationer. Det är definitivt ingen bra utveckling om länder med kvalificerad militär kapacitet uteblir från ansvarstagande inom FN-systemet. Sverige bör ha siktet inställt på att återkomma i nya framtida FN-insatser. Det är en väldigt viktig position. FN kan på ett positivt sätt agera både fredsbevarande och fredsframtvingande. FN bidrar till stabilitet i olika osäkra regioner. Det är själva syftet med insatserna. När det gäller Mali finns det anledning att uppmärksamma en särskild faktor och det är närvaron av den ryska Wagnergruppen. Det är ett privat ryskägt företag som agerar på ryska statens uppdrag och som är den ryska huvudaktören i Afrika. Genom att använda sig av Wagnergruppen kan rökridåer läggas ut för att inte göra sambandet till ryska staten helt tydligt. Wagnergruppen blir ett instrument för att agera i en gråzon. Just nu är Wagnergruppen närvarande i Mali med ansenlig styrka och ett avtal har slutits med den maliska regeringen. Resultatet av detta är att gruppens närvaro destabiliserar den säkerhetspolitiska situationen i området och blir en del i ett maktpolitiskt spel för att underminera FN och i en vidare destabilisering av hela regionen. Detta tar bort intresset för internationell lag och rätt bevarar diktatoriskt styre och bidrar till utsugning av afrikanska naturtillgångar. Wagnergruppen verkar i bland annat Mali och Centralafrikanska republiken och vi har sett gruppens insatser i Libyen Sudan och Madagaskar. Den spelar även en ansenlig roll i Rysslands krig mot Ukraina och har till och med opererat i Venezuela. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali I Ryssland är privata företag som sysslar med militär verksamhet formellt förbjudna. Men Wagnergruppen har sitt militära säte på en rysk militärbas i Krasnodar. Denna bas har använts av GRU:s specialförband. Wagnergruppen är en paramilitär organisation som strategiskt används av den ryska regimen. När vi nu ser utvecklingen i Mali och att detta företag tydligt visas upp som maktpolitiskt instrument för Putins regim och intressen måste vi reagera på det. Vi kan inte blunda för detta förhållande. Bland demokratiska länder som ärligt och uppriktigt stöder FN måste det utvecklas en strategi mot paramilitära grupper som Wagnergruppen. Ett sådant arbete diskuterades tidigare bland europeiska demokratier med engagemang i Mali och övriga Afrika. Det skedde inom ramen för Takubaoperationen inom ramen för EU och i direkta kontakter mellan olika länder. Att ge plats för sådana som Wagnergruppen den ryska regimens förlängda arm bidrar enbart till att låta intressen som inte respekterar mänskliga rättigheter breda ut sig. Dessutom utvecklas en ny kolonialism genom utsugning av naturtillgångar och korrupta diktatoriska regimer hålls under armarna. Vi tycker att den svenska regeringen tillsammans med andra länder måste bidra till att utveckla en sådan här strategi. Det var tänkt att ett sådant arbete skulle inledas och det fanns förutsättningar för det. Men sedan förändrades en rad villkor i både Frankrike och Sverige. Detta arbete är dock väldigt viktigt och det har lyfts upp i EU:s försvarsministerkrets. Det går att ta upp detta igen och ta initiativ och här har regeringen ett tydligt ansvar. Att enbart dra sig ur från västvärldens sida utan att utveckla en strategi för att möta brutala gråzonsoperatörer är definitivt inte bra. Det här är ett inslag i dagens utveckling som måste hanteras. Det är besvärligt och krångligt och har sina utmaningar. Men här får man inte vika undan utan se tydligt och klart att man måste agera. Eftersom Wagnergruppens verksamhet påverkar FN-operationen Minusma är det i högsta grad riktigt att belysa detta perspektiv i dagens debatt. Jag tycker att just detta perspektiv i alltför liten utsträckning har fått komma fram när det gäller analyser av situationen i Mali och utvecklingen i Afrika som helhet. Jag vill tydligt uppmana regeringen att agera i det här ärendet. Det är också rimligt att landets utrikesminister och försvarsminister engageras i detta sammanhang. Vi kommer från vår sida att återkomma i ärendet och ta olika initiativ för att få en sådan utveckling till stånd. Jag vill yrka bifall till föreliggande proposition och utskottsförslag. (Applåder)	5696
1846	Mikael Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! I dag debatterar det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Minusma. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Som sagt förut av flera talare har Sverige gjort insatser i Mali sedan 2014. I åtta år har vi gjort uppskattade insatser med underrättelseförband och skyttekompani i flera år under ledning av generallöjtnant Dennis Gyllensporre. Detta har varit en uppskattad och viktig insats som har haft stor betydelse. Säkerhetsläget har under lång tid varit tufft och det har som påpekats försämrats. Det finns islamistiska grupper med IS och al-Qaida i spetsen som agerar. Regeringen i landet har stöd av Wagnergruppen som verkar destabiliserande i Mali men också i flera andra länder. Det är ett privat bolag som är direkt kopplat till Putin och Ryssland och en aktör för någon typ av imperialism som Ryssland bedriver och som är ett stort problem. Även detta har påpekats här förut. Det här har gjort att en rad länder nu drar sig ur. Det är Frankrike Tyskland och nu även Sverige. Det var egentligen planerat att vi skulle dra oss hem vid halvårsskiftet 2024 men vi har i stället i politisk enighet kommit fram till att det rimliga är att vi drar oss ur redan vid nästa halvårsskifte. Jag vill också framföra ett stort tack till alla som har gjort insatser under dessa åtta år - officerare soldater män och kvinnor som har sänts ut på uppdrag av den svenska regeringen och riksdagen. Vi vill tacka er! Även till er som har varit ute förut och kanske råkar titta eller lyssna på den här debatten just nu vill jag framföra ett tack från oss för den insats ni gör. Detta gäller också andra officerare och soldater som är ute på andra uppdrag i världen och även de som gör insatser i vårt eget land. Vi lever i en orolig tid och ni ska veta soldater och officerare att ni gör en viktig insats för vår trygghet och för andra länders trygghet.	2015
1847	Emma Berginger (MP)	MP	Fru talman! Sedan 2013 har FN:s stabiliseringsinsats Minusma pågått i Mali. Sverige har deltagit i insatsen med en väpnad styrka sedan 2014. Miljöpartiet har stått bakom deltagandet med en förhoppning om att det kan bidra till säkerhet och så småningom fred. Tyvärr har utvecklingen i Mali gått i motsatt riktning. Säkerhetsläget är nu så problematiskt att det är svårt att arbeta fredsbevarande. Flera militärkupper har försvårat samarbetet med den maliska regeringen och flera länder har beslutat sig för att dra sig tillbaka från landet. Därför behöver nu det svenska bidraget till stabiliseringsinsatsen avvecklas i förtid. Mali är ett land som plågas av etniskt våld. Såväl militanta islamister som separatistiska rebeller från ökenfolket tuareger kämpar mot regeringsstyrkor. Konflikterna i landet ledde till en militärkupp år 2012 och FN har haft en stabiliseringsinsats i landet sedan 2013. Åren 2020 och 2021 genomfördes ytterligare två militärkupper och sedan den senaste styrs landet av en militärdominerad övergångsregering. Precis som har sagts här tidigare har den maliska regeringen valt att inleda samarbete med den ökända Wagnergruppen. Den Rysslandskopplade Wagnergruppen skickar legosoldater till konflikter i olika delar av världen. Gruppen är kopplad till olika människorättsliga övergrepp men oklarheter kring Wagnergruppens rättsliga ställning gör det svårt att veta vilka lagar och vilken internationell rätt som grupperingen lyder under - vilket försvårar möjligheten att utkräva ansvar och skipa rättvisa för utsatta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Det sammansatta försvars- och utrikesutskottet har redan i tidigare betänkanden understrukit att det är oacceptabelt att svenska militära styrkor skulle fortsätta att verka i Mali för det fall den maliska regeringen skulle anlita legosoldater såsom den så kallade Wagnergruppen. Miljöpartiet står som sagt bakom beslutet att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för att avveckla det svenska förbandsbidraget till Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Minusma till och med den 30 juni 2023. Det är såklart under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd. Jag vill liksom föregående talare passa på att tacka alla dem som genom åren har deltagit i det svenska bidraget till Minusma för era insatser och för ert mod - och även för era anhörigas förståelse och tålamod. Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark röst för fred demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill se ett starkt globalt samarbete med FN som en central aktör för fred och mänskliga rättigheter samt för att värna folkrätten. Därför ser vi det som naturligt att Sverige ska bidra till internationella insatser med tydlig folkrättslig grund genom FN-mandat eller efter inbjudan från ett lands regering. Det övergripande utrikes- och säkerhetspolitiska syftet med Sveriges medverkan i olika internationella militära insatser är att bidra till fred och säkerhet samt att förebygga konflikter och skapa förutsättningar för att bygga en hållbar fred och hållbar fattigdomsbekämpning. Därför vill vi att regeringen återkommer med förslag på hur man kan delta i kommande FN-insatser. Även med ett krig i Europa och med den inriktning på att bygga förmåga nationellt som Sverige arbetar efter behöver Sverige vara berett att delta i internationella insatser för att upprätthålla fred och säkerhet. Förutom att det är vår skyldighet som ett rikt och tryggt land att bidra på detta sätt ger det också vårt försvar viktiga erfarenheter. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är alltså viktigt även för vår nationella säkerhet och vår försvarsförmåga. Det är därmed viktigt för Sverige att vara en solidarisk partner inom det internationella samarbetet. Miljöpartiet förväntar sig därför att regeringen ska återkomma med förslag på deltagande i andra FN-insatser. Jag vill också understryka vikten av att fortsätta att arbeta för fred och demokratisk utveckling i Mali även om Sveriges bidrag till FN:s stabiliseringsinsats upphör. Sverige bedriver sedan 2001 ett långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete med Mali. Den nuvarande strategin för det svenska utvecklingssamarbetet med Mali uppgår till 2 miljarder kronor för perioden 2021-2025. Miljöpartiet ser med stor oro på den svenska regeringens nya biståndspolitik och risken att den får konsekvenser för den typen av arbete. Det är av stor vikt att arbeta förebyggande i fråga om konflikter runt om i världen och därmed också att arbeta aktivt med diplomati samt minska risken för konflikter som orsakas av de klimatförändringar som vi står inför som kommer att påverka hela vår jord på ett allvarligt sätt. Torka och olika extrema väderförhållanden kommer att göra land obrukbart och vi vet att det ökar spänningar och konflikter. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet det vill säga att riksdagen bifaller propositionen.	5092
1848	Anna Starbrink (L)	L	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Fru talman! Svenskar har gjort och kommer att göra stora insatser för fred och trygghet i världen genom vårt lands deltagande i olika internationella insatser såsom den i Mali. Alla som har bidragit och kommer att bidra förtjänar förstås vårt hjärtliga och varma tack. Från Liberalernas sida ser vi ett stort behov av internationella kris- och konflikthanteringsförmågor. Fler insatser i till exempel FN:s och EU:s eller Natos regi kommer att behövas och Sverige bör engagera sig i dessa. Men de insatser som görs måste ha förutsättningar att uppfylla sitt syfte och stödja en positiv utveckling på den plats där man verkar. Tyvärr är utvecklingen i Mali mycket nedslående och blir allt farligare. Trots ett långvarigt och omfattande utländskt engagemang med truppnärvaro går utvecklingen i Mali åt helt fel håll. Det är mycket bekymmersamt att förhoppningarna om skydd av civila främjande av mänskliga rättigheter humanitär verksamhet och stöd till en politisk övergångsprocess inklusive genomförande av demokratiska val inte har blivit möjliga att uppfylla. Det här innebär att vi nu i stället ser en kraftigt försämrad situation som minskar människors frihet och säkerhet. De militärkupper som genomfördes i augusti 2020 och maj 2021 var allvarliga signaler om en negativ utveckling och att den skulle förstärkas ytterligare. Det samarbete som finns med den avskyvärda Wagnergruppen med sina krigsförbrytare och sina täta band till Putins Ryssland gör naturligtvis situationen ännu värre. Liberalerna påpekade detta redan för mer än ett år sedan och föreslog då att vi skulle göra en snabbare avveckling av den pågående insatsen. Tyvärr fick vi inte gehör för vårt förslag. Det är beklagligt. Det har fördröjt den här processen och vår närvaro har blivit onödigt lång. Det är en farlig situation som behöver hanteras på ett sätt som skapar de bästa förutsättningarna att avveckla det svenska åtagandet i Mali. Fru talman! Det är bra att vi nu har ett konkret förslag från regeringen om hur den svenska insatsen inom ramen för FN:s samarbete ska avvecklas tidigare än vad som tidigare var beslutat om än senare än jag skulle önska. Jag välkomnar detta. Det har varit ett viktigt åtagande med en stark närvaro med en väpnad styrka i Mali ända sedan 2014. Det är naturligtvis beklagligt att utvecklingen gått åt fel håll främst förstås därför att det drabbar civilbefolkningen och människors vardag men också för att det inte längre är rimligt och meningsfullt för Sverige att fortsätta sitt engagemang på plats. Nu är det i stället viktigt att fokusera på en god ordning för avvecklingen av vår närvaro i landet med sikte på att den ska vara avslutad i sin helhet senast den 30 juni nästa år. Det är rimligt att det får finnas en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer som ställs till förfogande för avvecklingen av det svenska engagemanget i Mali. Det här beslutet borde ha fattats för länge sedan men det är bättre sent än aldrig. Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen och förslaget i betänkandet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 13 december.)	3295
1849	TALMANNEN	TALMANNEN	Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch statsrådet Camilla Waltersson Grönvall statsrådet Jessika Roswall och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.	491
1850	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Energipolitiken är ett område som kräver långsiktighet och förutsägbarhet. Näringslivet är tydliga med att om de ska göra dessa mycket stora investeringar i ny elproduktion krävs det stabila villkor och dessa garanteras ytterst av en bred parlamentarisk enighet. Utan en sådan riskeras inte bara den elproduktion som vi behöver här och nu utan också de tiotusentals jobb som det nu planeras för inom svenskt näringsliv över hela landet. Då är frågan till Ebba Busch om hon är beredd att bjuda in till just det som näringslivet vill ha: breda samtal för en överenskommelse om svensk energipolitik.	613
1851	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Tack för frågan Fredrik Olovsson! Frågestund Regeringen håller med om att vi behöver ha långsiktighet. Ska vi kunna stärka svensk konkurrenskraft ska vi kunna göra det möjligt för fler mammor och pappor att ha ett jobb att gå till att sätta mat på bordet åt sina barn och att stå för sin egen försörjning ska vi verkligen fullt ut kunna få utväxling för den enorma investeringsvilja som finns i de norra delarna av Sverige men också i den tillväxtmotor som finns i Skåne och hela Öresundsregionen ja då behövs mer el bättre elproduktion och en elproduktion med långsiktighet. Vi ser gärna ett brett samarbete i energifrågorna och välkomnar att inte minst Socialdemokraterna också har rört sig i fråga om kärnkraften. Här behöver verkligen alla goda krafter samlas. Vi behöver både solkraft vindkraft och kärnkraft för lång tid framöver och brett stöd i de frågorna.	891
1852	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Det låter väldigt bra när energi- och näringsministern svarar på min fråga i allmänna termer. Här kan vi nog vara överens om mycket. Men ska vi få till stånd långsiktiga överenskommelser krävs också att vi är beredda att sätta oss ned och diskutera och prata om dem för att komma överens. Frågan är: Kommer det någon inbjudan till denna typ av samtal som näringslivet efterfrågar?	397
1853	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag uppfattar att näringslivet inte nödvändigtvis har bett om en exakt form men om att vi ska se till att det finns så brett stöd som möjligt för en effektiv energipolitik som verkligen står på svenska folkets och svenska företags sida. Om det nu finns möjlighet till brett stöd och samarbete inte minst med Socialdemokraterna i den här frågan välkomnar jag det och samtalar gärna vidare om formerna för detta.	427
1854	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Sedan en tid tillbaka pågår en desinformationskampanj mot svensk socialtjänst. Det handlar om att vissa utlänningar vägrar att acceptera förvaltningsbeslut i vårdnadsärenden och i stället sprider rykten om att det skulle handla om kidnappning av barn vilket naturligtvis är fullständigt befängt. På vissa håll är personalen extremt hårt ansatt. Det finns gott om rapporter som vittnar om att människor undviker att fatta vissa beslut av rädsla för sin egen säkerhet. Vi tycker inte att sådana här personer ska få vara kvar i Sverige om de inte är medborgare. Vi ser detta som ett typexempel på vad som skulle kunna utgöra bristande vandel och borde vara grund för utvisning. Det är vad vi tycker. Men jag vill gärna veta vad socialtjänstministern avser att göra för att markera att beteende av denna typ inte är acceptabelt.	844
1855	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Varmt tack för denna mycket viktiga och högst aktuella fråga från ledamoten! Låt mig först vara väldigt tydlig med att desinformation är ett hot mot demokratin. Ytterst är det ett hot mot dem vi är satta att skydda det vill säga våra barn. Att socialtjänster nu är utsatta på det här viset är helt oacceptabelt. Den här regeringen kommer att satsa på ett förebyggande arbete och lyfta socialtjänstens roll i detta. Vi vill se socialtjänsten som ett nav i det förebyggande arbetet. Så sent som i måndags sammankallade jag alla ansvariga myndigheter för att gemensamt hitta en strategi för att möta detta hot och tillsammans arbeta för att också motverka alla de delar som kan ses som rent kriminella.	717
1856	Björn Söder (SD)	SD	Fru talman! Sedan 2014 har Sverige deltagit i den FN-ledda insatsen Minusma i Mali. Beslutet om den svenska insatsen som till en början bestod av en väpnad styrka i Minusmas underrättelseenhet kom efter en formell förfrågan från FN:s generalsekretariat till Sverige om ett styrkebidrag då en kraftig försämring skett av säkerhetsläget i Mali efter väpnat uppror angrepp från extremistgrupper och en militärkupp. Det svenska bidraget som ändrade inriktning under åren från en underrättelseenhet till ett lätt skyttekompani har gjort ovärderliga insatser. Vi svenskar kan känna stolthet över de soldater och den personal som i FN:s regi har burit den svenska flaggan på sina uniformer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Insatsen till trots har situationen i Mali tyvärr inte blivit bättre. Tvärtom är läget mer instabilt än någonsin. Läget präglas av ett tilltagande politiskt kaos som inte ser ut att lösas. Det har inte blivit någon demokratisk utveckling i Mali trots en stor internationell närvaro och trots att stora mängder bistånd givits. Inte heller har det fredsavtal som den maliska regeringen och två väpnade grupperingar ingick 2015 blivit implementerat. Militärkupper har i stället avlöst varandra och den maliska regimens beslut om att anlita ryska legosoldater från den ökända Wagnergruppen har givetvis gjort det omöjligt för Sverige att vara kvar med trupp i landet. Wagnergruppen är en organisation som agerar för ryska intressen i konflikter världen över däribland i kriget i Ukraina där den strider på den ryska sidan. Det finns många anklagelser mot gruppen om krigsförbrytelser - bland annat våldtäkter tortyr och summariska avrättningar. Den tidigare svenske ambassadören till Mali och numera statssekreteraren till biståndsministern Diana Janse riktade tidigare mycket kraftig kritik mot den svenska strategin i Mali och menade att det var dags att planera för att Sverige skulle dra tillbaka sitt militära bidrag till landet. Det är givetvis fullständigt uteslutet att svenska soldater ska stå sida vid sida med krigsförbrytare. För de allra flesta av oss är det självklart att om Malis regim väljer att ingå avtal med Wagnergruppen ska de svenska insatserna omgående avslutas. Det var därför glädjande att regeringen i våras fattade beslut om en snabbare avveckling än vad som först var planerat. Försvarsmakten har nu också meddelat att avvecklingen av den svenska styrkan har påbörjats. Det förslag till beslut som vi i dag har att ta ställning till innebär att avveckla det svenska förbandsbidraget fram till den 30 juni 2023. Avvecklingsstyrkan förutses uppgå till ungefär 220 personer på plats med stationering i Gao huvudort i Minusmas östra sektor. Styrkan ska också med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt för räddnings evakuerings förstärknings- och fritagningsinsatser och därför är förslaget att vi ska medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande. Vi ställer oss bakom betänkandet och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag. I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Erik Hellsborn (båda SD).	3212
1857	Ludvig Aspling (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag undrar dock om statsrådet håller med mig i bedömningen att detta beteende bör få konsekvenser för personer som lever i Sverige med uppehållstillstånd. Det är ingen rättighet att bo i Sverige. Det är också helt upp till oss att besluta när det förtroende som detta innebär är förbrukat vilket jag tycker att det bör vara i vissa fall - till exempel i dem som vi nu diskuterar. Håller statsrådet med mig om att man inom utlänningsrätten bör se till att detta får konsekvenser för personer som beter sig på det här sättet och som lever här med uppehållstillstånd?	662
1858	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Tack så mycket för frågan Ludvig Aspling! Vi lever ju i någonting så fantastiskt som en demokrati. I en demokrati har man yttrandefrihet och åsiktsfrihet och dessa ska vi verkligen slå vakt om. Det är viktigt; jag vill understryka det. Hot våld och trakasserier är dock någonting annat. Det ska i alla fall leda till polisanmälan. Det finns en rad utredningar som nu arbetar med hur vi tydligare ska utforma skyddet för våra socialtjänstmedarbetare. Jag avser att återkomma i frågan.	503
1859	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Herr talman! Det har inte undgått någon att Tidölagsregeringen ämnar lämna halva Sveriges befolkning geografiskt sett utan elprisstöd. Även om man bor i norra Sverige borde man betraktas som en del av Sveriges befolkning. Givet det är det ändå bra att stöd ges till företag och privatkonsumenter i södra Sverige. Men vet energi- och näringsministern om att elpriset till exempel den 30 november var drygt 425 öre per kilowattimme även i den del av landet som blir utan stöd? En småbarnsfamilj i Norrbotten vittnar om att november månads elräkning blev 3 500 kronor dyrare än i fjol. Om snittpriset håller i sig som det verkar göra i dag kommer elräkningen för denna husägare att bli 15 000 kronor för december månad. När tussilagon kan blomma för första gången på våren i Skåne kan denna husägare fortfarande ha minus 30 grader. Ser inte ministern några skäl att ompröva elprisstödet?	892
1860	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag vill börja med att tacka för frågan. Det här är en regering för att hela Sverige ska leva och för att hela Sverige ska fungera. Då är det fullkomligt avgörande att det finns tillräckligt med el till ett rimligt pris ur de där två hålen i väggen i hela landet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund De senaste åtta åren har det svenska elsystemet nedmonterats systematiskt. Priset för det får nu svenska hushåll - barnfamiljer pensionärer och människor med små ekonomiska marginaler - och svenska företag betala. Nu har vi höga priser i hela landet. Om det håller i sig även i de norra delarna kommer regeringen att återkomma. Vi kommer inte att lämna någon del av landet i sticket under denna svåra tid.	737
1861	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har en lite annorlunda följdfråga. Att företag som drabbas också ska få stöd är jätteviktigt oavsett var i landet de finns. Men ett företag kan höja priserna på varor eller tjänster så att kunderna betalar företagaren för de höga elpriser som det innebär. Är inte det också något som borde uppmärksammas i elprisstödets utformning?	375
1862	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag är inte säker på att jag fullt ut förstod den reverserade värdekedja som eventuellt föreslås här. Det vi behöver se till att göra nu är på kort sikt att lindra situationen för hushållen. Vi följer mycket noggrant utvecklingen också i de norra delarna av landet. Vi gör mycket för att stärka reseavdraget för dem som har långa avstånd. Och sänkt reduktionsplikt kommer att vara extra viktigt för dem som har långa avstånd. Samtidigt bygger vi ut elproduktionen och får ned priset på lång sikt.	512
1863	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Regeringen har utlovat ett elstöd för kommande vinter. I SVT:s Agenda sa energiminister Ebba Busch: Jag vill understryka att det här är inte ett retroaktivt stöd. - - - Det syftar till den kommande svåra tiden. Det är direkt felaktigt att påstå att det är ett retroaktivt stöd när det handlar om den här kommande svåra vintern." Vi har den senaste tiden även i dag sett mycket höga priser extrema priser sett till normala förhållanden även i norra Sverige. De områdena utesluter regeringen helt från sitt elprisstöd trots att det är områden som producerar betydligt mer än de själva förbrukar och därmed har tagit sitt ansvar. Borde inte också de få ta del av stödet om priserna står sig? Vi hörde ministern säga att man kommer att bevaka situationen. Men det hjälper inte den som redan nu får höga elräkningar. Min fråga till ministern blir: Om priserna står sig när får vi då besked från regeringen att också norra Sverige kommer att inkluderas? "	974
1864	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi har haft den här situationen i några dagar i vissa fall några veckor i de norra delarna. För att man ska förstå proportionerna kan jag säga att vi har haft stora prisskillnader i landet mellan de fyra elprisområdena. När en sockerbagare i norra Sverige har haft en elräkning på 30 000 har en sockerbagare i Skåne haft en räkning på 90 000. Nu är det väldigt dyrt för alla. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Vi följer det såklart noga och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om priserna står sig i norra Sverige. Prognosen nu för att binda elavtalet är i de norra delarna 1 krona och 40 öre. I de södra delarna är prognosen 4 kronor per kilowattimme. Det är skillnaden i proportioner. Vi behöver se hur detta utvecklas. Under tiden arbetar regeringen nu hårt med akuta åtgärder och med att man ska släppa på så mycket kraftproduktion som det bara är möjligt. Sedan ska vi långsamt men säkert bygga upp den svenska elproduktionen och det robusta elsystemet igen.	1027
1865	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Vi hör ett antal siffror från ministern. Men hur länge kommer regeringen att vänta? Var går gränsen? Vad betyder tillräckligt höga priser under tillräckligt lång tid för att regeringen ska agera? Nu talar man om veckor. Räcker det med en månad eller behöver det vara två eller tre månader? Och hur höga behöver elpriserna vara? Behöver det vara samma elpriser så att det måste vara 4 kronor i norra Sverige också eller är det vid 2 kronor eller 1 50? Var går gränsen för att regeringen ska börja ge stöd även till norr?	538
1866	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Det korta svaret är att vi kommer att behöva återkomma till det. Det är mycket som händer och vi försöker nu vidta många åtgärder för att dämpa situationen och för att hämta i kapp åtta års nedmontering av elsystemet. Vi har samtidigt ett svårt ekonomiskt läge. Fel åtgärder riskerar att driva på inflationen ännu mer. Det riskerar att leda till ännu högre räntehöjningar till exempel på bolån och det riskerar att äta upp det utrymme och det stöd som vi ger till hushållen. Vi följer detta mycket noga och kommer att återkomma.	548
1867	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman ärade ledamöter och alla åskådare! Mot bakgrund av den entydigt negativa utvecklingen i Mali fattade regeringen efter förankring i riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott den 17 mars i år beslut om att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera för en tidigarelagd ordnad avveckling av det svenska styrkebidraget till FN:s stabiliserande insats i Mali Minusma. I den proposition som riksdagen nu har att besluta om redogör regeringen för att den avveckling som inleddes den 15 november ska vara helt avslutad senast vid halvårsskiftet 2023. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Jag vill nu redogöra för något av bakgrunden till besluten och för det svenska engagemang som förbandsbidraget till Minusma utgör en del av. FN:s säkerhetsråd konstaterade 2012 att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Mot bakgrund av detta och efter inbjudan från Malis regering bildades den multidimensionella FN-insatsen Minusma. Sverige beslutade i juni 2014 att bidra till insatsen och har därefter varit på plats i Mali med en väpnad styrka. Från 2015 till och med 2020 har Sverige bidragit till insatsen med kvalificerat underrättelseinhämtningsförband. Det svenska styrkebidraget har i huvudsak verkat i den västra sektorn i Timbuktu. Sverige har också bistått FN-insatsen med ett flygförband under cirka sex månader. Sedan 2020 har bidraget bestått av ett lätt skyttekompani om cirka 220 personer med placering i Gao i östra Mali inhyst på den tyska campen. Under sammantaget drygt åtta år har Sverige tillsammans med kollegor från andra länder bidragit till genomförandet av Minusmas mandat. Från oktober 2018 till oktober 2021 var därtill den svenske generalen Dennis Gyllensporre styrkechef för hela Minusmainsatsen. Jag har själv varit på plats i Mali och fick möjlighet att träffa Dennis Gyllensporre. Det var fantastiskt roligt att få se en duktig svensk på plats. Sedan fredsavtalet mellan den maliska staten regeringstrogna rebellgrupper och tuaregerna ingicks 2015 har en övergripande uppgift för Minusma varit att stödja avtalets genomförande. Mandatet omfattar även bland annat stabiliseringsinsatser skydd av civila att främja mänskliga rättigheter samt att stödja humanitär verksamhet och den politiska övergångsprocessen inklusive genomförande av kommande val. Fru talman! Utvecklingen i Mali har under den senaste tiden verkligen gått åt fel håll. Konflikterna inom landet mellan olika grupper och i relation till regeringen i Bamako kvarstår. Fattigdomen är mycket utbredd. Den statliga närvaron och tillgången till samhällstjänster ute i landet är bristfällig. På sina håll finns den tydligen inte alls. Korruptionen är omfattande och utsattheten för klimatförändringarnas effekter blir alltmer tydlig. Samtidigt har islamistiska terroristgrupperingar vunnit mark och spridit sig såväl inom Mali som till andra länder i Sahelregionen. I augusti 2020 respektive i maj 2021 genomfördes två militärkupper i landet. Militärjuntan som utgör övergångsstyre var inledningsvis ovillig att gå med på de krav på en återgång till demokratiskt styre som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har förhandlat fram och som även EU och Sverige har ställt sig bakom. Sommaren 2022 enades man slutligen om en ny vägkarta mot fortsatta reformer och demokratiska val senast i mars 2024. Den maliska övergångsregeringen har successivt blivit alltmer fientligt inställd till de internationella insatser som verkar till stöd för fred och säkerhet i landet. Inledningsvis märktes detta framför allt i relation till den franska antiterrorisminsatsen Barkhane i vilken Task Force Takuba som Sverige bidrog till 2021-2022 ingick. Mot bakgrund av det förvärrade samarbetsklimatet beslutade Frankrike i februari 2022 att helt lämna Mali militärt vilket också skedde slutgiltigt i augusti i år. Även Minusmas arbete i Mali har försvårats. Insatsen ifrågasätts och möts av olika restriktioner och krav från myndigheterna. Det gäller exempelvis flygtillstånd och rotationer av personal. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Därtill har den maliska övergångsregeringen ingått ett strategiskt samarbete med Wagnergruppen som vi vet har starka kopplingar till den ryska staten vars verksamhet i Mali nu är utbredd. Det internationella samfundet inklusive Sverige och övriga EU har varit mycket tydligt i sin kritik mot den maliska övergångsregeringen avseende samarbetet med Wagnergruppen. EU har suspenderat sina träningsinsatser i Mali till vilka även Sverige har bidragit. Regeringen har utifrån detta beslutat att dra tillbaka det svenska bidraget till EU:s militära träningsinsats i Mali från och med årets slut. Parallellt med den negativa politiska utvecklingen i Mali har säkerhetsläget fortsatt att försämras både för civilbefolkningen och för den internationella militära närvaron. Islamistiska grupper har kunnat utnyttja det vakuum som uppstått när Barkhane lämnat landet och Minusma försvagats av den maliska juntans agerande. Minusma har utsatts för flera attentat och förluster och insatsen betraktas som en av FN:s farligaste. Fru talman! Just nu befinner sig Mali 17 Livgardet på plats i Mali för att genomföra avvecklingen. Den svenska avvecklingsstyrkan är fortsatt stationerad i Gao huvudort i Minusmas östra sektor. Det svenska avvecklingsförbandet förutses liksom tidigare uppgå till omkring 220 personer på plats. Styrkan ska med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt och sammantaget ska det svenska förbandsbidraget kunna uppgå till högst 470 personer. Sveriges militära bidrag till stöd för fred och säkerhet i Mali har lämnats inom ramen för FN EU och operationen Task Force Takuba. De har alla varit väldigt uppskattade av FN och våra partnerländer. Våra insatser har utifrån sina respektive uppdrag gjort skillnad på marken i en mycket utmanande miljö. Vi har bidragit med viktiga förmågor till Minusma. Vårt första förbandsbidrag underrättelsekompaniet försåg Minusma med kvalificerade underrättelser som utvecklade FN:s underrättelseförmåga och bidrog med erfarenheter även för andra deltagande FN-länder. Vårt skyttekompani har varit en del i det nya koncept som utvecklades under general Gyllensporre Mobile Task Force och som möjliggjorde för Minusma att operera mer effektivt och över större landområden än vad som tidigare varit möjligt. Det svenska bidraget till Minusma kommer på sedvanligt sätt att utvärderas av Försvarsmakten. FN:s bedömning är att Minusma fortsatt genomför en mycket viktig verksamhet i Mali. Det är samtidigt tydligt att man står inför väldigt stora utmaningar. Exempelvis har också Tyskland och Storbritannien i ljuset av utvecklingen fattat beslut om att avveckla sina bidrag. FN:s generalsekreterare har bett om en översyn av insatsen som förväntas presenteras för FN:s säkerhetsråd i januari nästa år. Det är i detta sammanhang även värt att nämna att det omfattande svenska och internationella militära engagemanget i Mali kompletterats av insatser inom bland annat utvecklingsarbete och omfattande humanitär verksamhet. Även om den politiska utvecklingen i Mali tvingar oss att fundera på formerna för vårt engagemang ligger det i Sveriges EU:s och världssamfundets intresse att fortsätta stödja det maliska folket och Sahelregionen även framgent. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Slutligen vill jag rikta regeringens tack till de soldater och officerare som med stor professionalism och mod ovillkorligt arbetar med att skapa säkerhet och stabilitet inom ramen för svenska bidrag till internationella insatser inklusive just Maliinsatserna som vi nu diskuterar och som vi avslutar. Jag har själv varit på plats och sett vilken fantastisk styrka som vi har haft där - vilken professionalism! Tack till er alla! Jag vill också passa på att rikta mitt tack till alla anhöriga som har stöttat våra soldater på hemmaplan. Utan de anhörigas outtröttliga stöd är dessa insatser inte möjliga. Jag yrkar bifall till propositionen.	8213
1868	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern. Ministern har återkommande i medier sagt att man genom det elprisstöd som nyligen presenterats fullföljer vallöftet att inte lämna svenska folket i sticket. Givet det vi nu vet om utformningen av stödet kombinerat med hur extremt försenat det är menar jag att det är ganska magstarkt att hävda det. Nu är modellen och kriterierna för elprisstödet klara. Vad blev det? Jo kunder i södra Sverige närmare bestämt elområde 3 och 4 ska kompenseras. Men det gäller inte bara södra Sverige. En granskning visar att Sveriges miljardärer hör till dem som kommer att få mest pengar när elprisstödet ska betalas ut nästa år. Samtidigt som varenda miljardär i södra Sverige får enorma summor blir alltså alla fattigpensionärer ensamstående föräldrar och småföretagare norr om Dalarna utan en endaste krona i stöd. Det menar vi är djupt orättvist och stötande. Jag vill därför fråga ministern varför hennes regering har sjösatt ett elprisstöd som ger miljarder till miljardärer men inte en krona till hushåll som i dag är enormt utsatta bara för att de bor i norra Sverige.	1133
1869	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! De som nu får del av elstödet får det därför att de under mycket lång tid har haft flera gånger högre elräkningar än man har haft i övriga landet. De som får elstöd är också de som har betalat in till de så kallade flaskhalsintäkterna - det finns egentligen inget sådant begrepp. De pengarna återförs nu till kunderna. Vi vidtar nu utöver det åtgärder för att till exempel dämpa situationen för hushåll som har det tufft ekonomiskt till exempel ensamstående kvinnor som är i behov av bostadstillägg; vi ser till att man fortsatt kan få 1 300 kronor ytterligare varje månad för att avlasta den svåra situationen. Vi sänker reduktionsplikten som många partier här i Sveriges riksdag vill fortsätta att hålla på en hög nivå och till och med öka de kommande åren. Och vi har förbättrat reseavdraget för dem som har resor på över fyra mil vilket inte minst gäller de norra delarna och många personer som har små ekonomiska marginaler men är i behov av bilen.	1022
1870	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Tack ministern för svaret! Det är sant att vi har olika prisområden. Men det betyder inte att priset är samma fördelat på fyra prisområden varje timme varje dygn året runt och under alla perioder. Det gör det extra orättvist menar jag. På vilket sätt och när kommer ministern och hennes regering att kompensera kunderna i norra Sverige?	358
1871	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Vi kommer inte att lämna någon del av svenska folket i sticket. Den politik som förde Sverige hit har gjort att Sverige är illa rustat i ett svårt allvarligt säkerhetspolitiskt läge och i en svår energikris som nu drabbar både hushåll och företag. Men det är inte den politik som kommer att föra Sverige ut ur krisen. Därför lägger vi om den. Men det kommer att ta tid. Om man slår av benet på en person läker det inte hur snabbt som helst. Ansvaret för att läka ihop det här tar nu den här regeringen. Men det kommer att ta tid.	546
1872	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch. Sverige befinner sig mitt i en energikris. Det är uppenbart för alla och envar. Hushåll och företag brottas med skyhöga elpriser elbrist råder och överföringsproblem i näten gör att södra Sverige drabbas mycket hårt. Det finns också risk för både strömavbrott och bortkoppling. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Dessutom fluktuerar elpriserna mycket på grund av att Sveriges elproduktion inte längre är stabil och planerbar efter den tidigare regeringens avveckling av fungerande kärnkraft. Vi som var med här i kammaren minns att Socialdemokraterna tog upp en spontan applåd och jublade när de med en rösts marginal lyckades stoppa vårt förslag för att rädda Ringhals 1 och 2. Jag vill med tanke på den nuvarande situationen fråga statsrådet Busch: Hur stor påverkan har detta fått? Och vad avser regeringen att göra för att stabilisera elpriserna i Sverige?	966
1873	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Det finns ingen quickfix efter de senaste årens mycket märkliga prioriteringar som har försämrat förutsättningarna för en grön och offensiv omställning och förutsättningarna för att stärka svensk konkurrenskraft och se till att vi kan bana väg för fler arbetstillfällen. Man har märkt det omedelbart i de södra delarna av landet i form av ungefär dubbelt så höga elräkningar som direkt följd av nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Detta är inte någonting som bara jag säger utan det sägs av Energiforsk som är en oberoende instans. Detta gör också att det är svårare att trycka in mer förnybar energi i systemet för det kräver mer planerbar energi och stora enheter. Det här har fått ödesdigra konsekvenser för den gröna omställningen för priserna och för vår motståndskraft i en mycket svår tid. Vägen framåt är: Bygg bygg bygg - mer vindkraft men framför allt mer kärnkraft!	899
1874	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är ett faktum att man hade samma elpris i hela Sverige innan Socialdemokraterna lade ned Ringhals 1 och 2. Jag skulle också vilja be statsrådet att beskriva sina tankar kring de elintensiva företagen som är helt beroende av tillgången på energi och deras mycket svåra situation i det läge som nu råder och som regeringen och vi tvingas hantera.	389
1875	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Vi har kallat till oss samtliga större kraftproducenter för att se vad de kan göra för att leverera ännu mer el in i systemet. Vi har också gett i uppdrag till Svenska kraftnät att upphandla mer kapacitet vid topplasttimmarna när trycket är som störst för att kunna se till att stora företag som står för många arbetstillfällen inte plötsligt riskerar att gå ned. Det är några av de akuta åtgärderna nu men vi behöver tänka långsiktigt också.	460
1876	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Även jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch. Flera har redan varit inne på elstödet. Vi vet att regeringen har lagt tydligt fokus på att i första hand hjälpa hushållen. Men som egen företagare och aktiv i flera näringslivssammanhang ser jag att situationen för företagen är akut. Vi står inför varsel och konkurser. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Redan i maj bäddade kommissionen för möjligheten att använda kapacitetsintäkterna de så kallade flaskhalsintäkterna för ett elstöd. Men den förra regeringen gav inte ett uppdrag till Svenska kraftnät förrän den 18 augusti. Min fråga till energi- och näringsministern är: Hade det varit möjligt att ha ett färdigt högkostnadsskydd på plats lagom till att krisförordningen antogs den 6 oktober om den förra regeringen hade påbörjat ansökan till Svenska kraftnät tidigare?	884
1877	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för det stora intresset för de här frågorna. Det korta svaret är ja. Det är mycket som man upptäcker när man kliver in på Regeringskansliet. Jag ska inte ta i och säga att det har varit tomt i ladorna men det är mycket som skulle ha kunnat vara betydligt längre gånget givet att man visste att vi stod så illa rustade. Det faktum att man inte gav något förberedande uppdrag alls trots att kommissionen redan i maj aviserade att den här möjligheten skulle komma har självklart inneburit en försening. Samtidigt vill jag vara tydlig med att det behövs ett komplext system för att trycka ut 55 miljarder i ersättning till nästan 5 miljoner hushåll. Men det raka svaret är: Hade man gett det uppdraget från den tidigare regeringen hade detta kanske kunnat vara på plats ännu tidigare än den 1 november som det nu blev.	844
1878	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Som jag förstår det av anförandets utformning representerar Alexandra Anstrell regeringen här i dag. Då vill jag först ställa frågan: Vad innebär din formulering om regeringens fortsatta stöd till Mali och Sahel? Hur ser det stödet ut? Sedan vill jag återkomma till det jag sa om Wagner. När jag har besökt Mali har det varit en väldigt stor fråga bland soldaterna bland förbandsledningen och i FN-systemet. Det är en rysk strategi att stegvis köra ut FN från olika delar av Afrika och att köra ut västvärlden från olika delar av Afrika. Vi påbörjade som jag redogjorde för en diskussion om att försöka forma en strategi - en strategi som inte enbart ska vara att man lämnar så fort det visas en Wagnersoldat någonstans. Är ni beredda att återuppta ett sådant initiativ inom ramen för EU? Är ni beredda att återuppta ett sådant arbete med andra länder som skulle kunna vara intresserade? Eller är det så att det hela är avslutat nu när vi lämnar detta? Wagner kvarstår som ett problem i olika delar av världen inte minst i Afrika.	1050
1879	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag vet att den nya regeringen jobbar intensivt med att hitta framkomliga vägar. Det är självklart inte enkelt att på några veckor ställa det här till rätta efter flera års undermåligt jobb. Men de besked som du har gett i dag Ebba ger mig ändå en förhoppning om att hjälpen är på gång och att regeringen tittar på andra möjligheter. Jag vill ställa en sista fråga. Har ministern möjlighet att säga när näringslivet kan få hjälp av elstödet?	482
1880	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Det här är en fråga som också måste harmoniseras med EU:s statsstödsregler. Det är det raka svaret på varför det dröjer. Vi arbetar dygnet runt på Regeringskansliet för att kunna säkerställa att stödet till företagen kommer så snart som möjligt. Nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning kunde vi presentera elstödet: Så här blir det och detta kan man räkna med som stöd. Men vi behöver få klartecken för att säkerställa att företag inte blir återbetalningsskyldiga. Det vore riktigt illa.	518
1881	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Även jag skulle vilja ställa en fråga till energi- och näringsministern. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Vi står inför en mycket allvarlig situation vilket också har påtalats här i salen. Den nedstängning av planerbar kraft som vi har sett i de södra delarna av landet börjar nu bli verkligt kännbar. Det är inte bara kallt. Det riskerar även att bli väldigt mörkt kommande dagar. Belastningen på elnätet kommer att vara hög när driftsstoppet på Ringhals 4 förlängs och när nu även Oskarshamn 3 får driftsstopp mellan den 9 och den 18 december. Mot bakgrund av detta undrar jag hur orolig ministern är för energisituationen i Skåne och de södra delarna av landet.	698
1882	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Vi gör nu en kraftig omläggning från den tidigare regeringens strategi för att säkra elförsörjningen i de södra delarna av landet. Den strategin byggde tungt på att man skulle sno den billiga och utsläppsfria elen från de norra delarna. Det sätter vi stopp för. Ska vi värna attraktionskraften i de norra delarna av Sverige måste vi säkerställa att den elproduktionen blir kvar där. Södra Sverige måste ta ansvar för sin egen elproduktion. Därför är det som ledamoten tar upp så allvarligt. Diskussionen borde nu verkligen gälla krismedvetenheten. Vi befinner oss i en energikris och har enligt myndigheterna en reell risk för frånkoppling från elnätet. Detta är kännbart. Vi planerar aktivt för det fall detta skulle inträffa för att kunna ge hushåll och företag stöd att hantera situationen. Men risken är reell och svår.	839
1883	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Jag tackar för det svaret. Jag uppskattar att energiministern delar den oro som jag och många andra boende i de södra delarna av landet känner över vad som ska hända de kommande dagarna. Jag uppskattar också att det verkar finnas en plan för hur situationen ska hanteras om det blir så att vi står inför frånkoppling.	332
1884	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag avstår från att utveckla detta ytterligare.	62
1885	Linnéa Wickman (S)	S	Herr talman! Nästa vecka ska statsministern presentera prioriteringarna inför det svenska ordförandeskapet i EU. I januari tar Sverige över klubban. De senaste veckorna har vi kunnat läsa om att det samarbete med Sverigedemokraterna som regeringen har även omfattar stora delar av EU-politiken. Samarbetet ska enligt en lista som Sverigedemokraterna själva gått ut med omfatta EU:s gemensamma klimat- och miljöpolitik migrationspolitik jordbrukspolitik med mera. I flera för Sverige väldigt viktiga frågor kommer Sverigedemokraterna alltså att ha ett avgörande inflytande över förhandlingarna under ordförandeskapet. Min fråga till EU-ministern är om hon anser att det finns några områden där Sverigedemokraterna inte bör ha inflytande över EU-politiken med tanke på att regeringen gjort sig beroende av ett parti som beskriver sig självt som Sveriges mest EU-kritiska parti som har svårt att ställa sig bakom EU:s grundläggande värderingar som struntar i klimatmålen och som generellt är väldigt kritiskt till EU:s klimatpolitik.	1038
1886	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag tackar Linnéa Wickman för frågan. Vi är fyra samarbetspartier som vunnit väljarnas förtroende att skapa förändring och det är det vi gör. Tidöavtalet innehåller sju samarbetsprojekt där det tydligt regleras vad som ingår och inte ingår. Jag vill passa på att säga att ordförandeskapet börjar om några veckor och att min och regeringens ambition är att vi gemensamt - regeringen tillsammans med riksdagen - ska hitta breda lösningar för att få ett så framgångsrikt ordförandeskap som möjligt. Vi har gjort det förut: 2001 under Perssonregeringen och 2009 under Reinfeldtregeringen. Jag hoppas att vi tillsammans kommer att göra ett framgångsrikt ordförandeskap på alla nivåer.	744
1887	Victoria Tiblom (SD)	SD	Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till EU- och Nordenminister Jessika Roswall. Nordiska rådets vision och inriktning för det nordiska samarbetet deklareras övergripande som grönt socialt och konkurrenskraftigt. Men begreppet trygghet saknas. Sedan det nordiska samarbetets etablering för 70 år sedan har mycket hänt i samhället. Samarbetet föddes i en efterkrigstid då man i högre grad betraktade freden som mer tryggad. Men med de senaste decenniernas utveckling har vi nu ett nytt försvars- och säkerhetspolitiskt läge inte minst för Ukraina Sverige och Finland. Utvecklingen har också inneburit att brottsligheten eskalerat i takt med växande utanförskapsområden. Sverige har ibland beskrivits som ett transitland i Norden för narkotika och har ökade vapenflöden och dödsskjutningar som slår rekord. Mina frågor blir därför: Hur ser EU- och Nordenminister Jessika Roswall på den nordiska visionen avseende trygghets- och säkerhetsområdet? Finns det behov av en uppdaterad visionsberättelse och på vilket sätt skulle det i så fall behöva ske?	1059
1888	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Som nybliven Nordenminister var ett av mina första uppdrag att åka till Finland på Nordiska rådets session. Det var en mycket givande och bra session. Det var första gången för mig. Jag tar med mig flera saker från den sessionen. Det ena är den vision som nämndes och som jag tycker är väldigt bra och framåtsträvande. Det andra som vi behöver fokusera på är trygghetsfrågor i den bemärkelsen att vi befinner oss i en säkerhetspolitisk kris. Vi behöver samarbeta mer inom Norden EU och Nato. Det fanns en stor medvetenhet bland alla som var där och bland samarbetsministrarna om att vi behöver fördjupa detta samarbete. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med mina nordiska kollegor och tillsammans med riksdagen och Nordiska rådets representanter här. Det finns mer att göra och det finns en krismedvetenhet hos oss att göra saker och ting nu.	946
1889	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman! Tack Peter Hultqvist för frågan! Ja det är jag som representerar regeringspartierna här i dag. Det är något som är viktigt tänker jag när man gör saker. Det är att mer av samma kanske inte alltid funkar. Då behöver man fundera på: Hur kan vi göra det på bättre sätt? Det ligger i regeringens linje - i Sveriges EU:s och världssamfundets intresse - att fortsätta stödja det maliska folket. Då behöver man titta på hur vi kan göra det på bästa sätt. Det får regeringen återkomma kring tänker jag. Wagnergruppen har varit i Mali länge - jag måste ändå få säga länge". Den har varit där under den tidigare regeringens tid och man har faktiskt bara fortsatt med mer av samma och inte gjort någonting nytt. Då måste man ställa sig frågan: Varför gjordes inget nytt? Varför hade man inga tankar på hur man skulle kunna göra detta på ett bättre sätt? "	867
1890	Andrea Andersson Tay (V)	V	Herr talman! Regeringen skär i sin budget ned kraftigt på skydd av värdefull natur. Samtidigt har Sverige fastslagna miljömål som inte har förändrats. Målet Levande skogar anger att den biologiska mångfalden i skogen ska skyddas. Trenden för målet är negativ. Nuvarande styrmedel är inte tillräckliga för att nå det. Ändå anser regeringen att ett frivilligt formellt skydd i fortsättningen ska vara utgångspunkten. Ansvaret för att bedöma vilka skogar som ska skyddas kommer framöver att ligga på de enskilda markägarna och pengarna som ska ersätta dem för detta minskar kraftigt. Min fråga till klimat- och miljöministern är: Kan du lova att inga skogar med höga naturvärden kommer att avverkas och kommer de skogsägare som vill få sina skogar formellt skyddade att få ersättning?	787
1891	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det finns en stor dialog om hur vår klimat- och miljöbudget är utformad. Låt mig börja med att påpeka att det är en historiskt stark klimat- och miljöbudget. Det är den näst största någonsin. Det satsas drygt 20 miljarder på effektiva och långsiktiga miljö- och klimatåtgärder. Det är en historiskt stark miljöbudget. De beräknade nivåerna för åren framöver är preliminära i en vårändringsbudget. Vi kommer att noga följa hur vi ska se till att finansiera all den politik som vi vill utföra. Avseende skyddet av både skog och annan värdefull natur kommer regeringen självklart att fortsatt arbeta för att upprätthålla det som vi har bundit oss till i enlighet med miljöbalken och annan lagstiftning som skyddar. Men vi kommer även att se över hur vi kan utveckla det ytterligare. Det gäller bland annat det internationella arbete som behöver ta ett kraftigt kliv framåt. Jag åker i nästa vecka till Montreal för att tillsammans med andra länder i FN-konstellation se till att vi kan skydda värdefull natur världen över.	1061
1892	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Jag och Camilla Waltersson Grönvall var tidigare överens om att forskning och implementering av densamma inom socialtjänstens arbete är lika viktig som vissa justeringar i lagstiftningen för att säkerställa att vi ger det bästa stödet till utsatta barn. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Tyvärr ser jag inte det i Tidöavtalet. Jag ser i princip det motsatta. I det avtalet finns att åklagare ska kunna ansöka och fatta beslut om omhändertagande av till exempel barn och unga. Det är personer som inte har fått utbildning inom området socialtjänst. De har naturligt då inte heller kunskap om den senaste forskningen om relevanta insatser för barn och unga. Därför undrar jag vad det finns för stöd till forskning och implementering inom socialtjänsten i regeringens arbete. Det handlar om att få bättre utredningar för att säkerställa att det alltid är barnets bästa som sätts i främsta rummet.	925
1893	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Tack så mycket Martina Johansson för frågan! Utsatta barn är en oerhört prioriterad del av regeringens arbete. Det finns 22 punkter som väldigt tydligt framhåller det brottsförebyggande och förebyggande arbetet i Tidöavtalet. Det är väldigt tydligt skulle jag snarare säga att det är en viktig och prioriterad fråga i just Tidöavtalet. Givet den kriminalitet som är så systemhotande är det viktigt att socialtjänsten och övriga funktioner i samhället är väl rustade att kunna arbeta med just utsatta barn. Därför ligger det en rad insatser i Tidöavtalet som är svåra att utveckla på några få minuter. Men jag återkommer gärna till Martina Johansson i den frågan.	683
1894	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Mot bakgrund av att regeringens största samarbetsparti Sverigedemokraterna uttalat att man vill slopa de svenska klimatmålen är min fråga till klimat- och miljöministern: Kan hon garantera att Sveriges klimatmål ligger fast eller förstärks i enlighet med Parisavtalet under den här mandatperioden?	312
1895	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Herr talman! Tack för frågan Elin Söderberg! Samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna utgår som säkert alla i kammaren vet från Tidöavtalet. I Tidöavtalet är det väldigt tydligt skrivet att regeringens klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Det är utifrån det vi lägger fram den politik som vi lägger fram. Det är de ledstjärnor vi utgår från när vi utformar all den politik som ska leda till att vi når de klimatmål som Sverige har satt upp. Vi arbetar också i enlighet med de klimatlagar som riksdagen har antagit och använder många av de medel som under lång tid har utvecklats för att Sveriges klimatpolitik ska ta sig framåt. Det finns såklart olika åsikter om klimatpolitik både i Sveriges riksdag och mellan samarbetspartierna. Men i Tidöavtalet har vi noga fastställt att den politik vi bedriver ska vara ambitiös och effektiv. Det betyder att vi arbetar mot de klimatmål som är fastställda av Sveriges riksdag.	944
1896	Malin Höglund (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Jag vill börja med att gratulera till uppdraget. Det är jätteroligt. Jag har under åtta år varit socialnämndens ordförande i Mora och följt hur socialtjänsten arbetar med nära och tidiga insatser. I en liten kommun känner oftast alla varandra. Det kanske också gör det lättare. Vad gör regeringen inom socialtjänstområdet för att stärka det brottsförebyggande arbetet?	514
1897	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Till att börja med är det väldigt viktigt att understryka att inget barn föds kriminellt. Socialtjänstens viktiga uppgift som ett nav i arbetet kan inte tillräckligt noga understrykas. Det kommer också att vara en prioriterad fråga för regeringen att lyfta fram socialtjänstens och socialsekreterarnas viktiga roll. Det är någonting som jag tycker att man tidigare gjort alltför sällan. När det gäller resurser avsätter vi en knapp miljard till det brottsförebyggande arbetet. För att bara nämna några få punkter är de 400 miljonerna till föräldraskapsstöd en väldigt viktig punkt. Vi lägger också nästan en halv miljard för att säkra att det finns tillräckligt med platser för vård av barn och unga. Vi lägger 10 miljoner för att stärka socialtjänstens arbete. Det är en inledning på ett större arbete. Jag vill slutligen nämna Bris och dess viktiga nationella stödlinje. Det är några få saker.	947
1898	Lili André (KD)	KD	Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ebba Busch. Sveriges och Europas näringsliv står i dag inför stora utmaningar särskilt vad gäller konkurrenskraft. En stundande lågkonjunktur Rysslands avskyvärda invasion av Ukraina och risk för ökad protektionism och statsstöd gör livet tufft för svenska företag. Det är därför oerhört viktigt att på hemmaplan skapa bättre förutsättningar vad gäller svenska företags konkurrenskraft. Så tryggar vi långsiktigt jobb och välfärd. Att Tidöavtalet är tydligt på denna punkt är mot den bakgrunden mycket glädjande. Man vill stärka produktivitet och företagande för att Sverige fortsatt ska kunna vara ett rikt välfärdsland. Då behövs en god tillväxt som bygger på hög produktivitet. Företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och kompetensförsörjningen ska stärkas. Min fråga till statsrådet Ebba Busch är vad regeringen redan hunnit göra och kommer att göra för att stärka svensk konkurrenskraft.	957
1899	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Det här är en prioriterad fråga. Utöver att få ordning på det svenska energisystemet vilket kommer att vara ett långsamt viktigt men mödosamt arbete behöver svenska företag - inte minst de små företagen - lättnader från byråkrati och administration. Det fanns en tid då näringslivsfrågorna var många och stora och inte bara handlade om el. Det behöver vi komma ihåg. Regelbördan behöver minska. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Vi har redan i budgeten som presenterades i höst genomfört förstärkningar av verksamt.se och Regelrådet. Verksamt.se är ett effektivt verktyg som förenklar för företagen genom att samla och tillgängliggöra myndighetsinformation riktad till företagen. Regelrådet granskar konsekvensutredningar och författningsförslag för att se till att hålla nere administrationsbördan. Det är genom att stärka svensk konkurrenskraft som vi tryggar jobb och välfärd.	913
1900	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Nu var realiteten den att vi ville göra mer på något annat sätt genom att börja med diskussionen om att utforma en strategi mot Wagnergruppen för det som man gjorde bet inte på det sätt som det borde göra. Man kan inte komma ur detta bara genom att säga: Varför gjorde ni inte det och det? Du har inte ens en gång idéer om vad det är man skulle ha gjort Alexandra Anstrell. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Man måste sätta sig ned med de andra länderna ta detta på allvar och utforma en ny strategi. Då är min fråga fortfarande: Är ni beredda att ta den typen av initiativ och att återuppta den typen av initiativ inom EU? Jag har personligen lyft den frågan i EU flera gånger. Vi har också i en gruppering inom ramen för Takubagruppen diskuterat den här typen av frågor. Det går alltså att återkomma och driva den typen av frågor. Är Sverige berett att göra det? Jag kräver inte svar på exakt hur man nu ska göra - själva arbetet tillsammans med de andra ska ju leda till att man får fram en strategi. Vi har sett problemet och nu måste vi göra något åt det. Är ni beredda att ta upp det jobbet? Det är det som är min fråga och det är det som är intressant att veta.	1262
1901	Cecilia Rönn (L)	L	Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch. För oss i södra Sverige har det under lång tid varit tydligt att tidigare regeringars energipolitik är undermålig. Vi har en situation med krympande förmåga att producera egen energi. Vi har stora kapacitetsproblem och kraftigt ökade priser. Att utreda vad som krävs för återstart av två reaktorer på Ringhals R1 och R2 var en fråga som jag drev i valrörelsen i Halland och därför är jag mycket glad över att det nu är en punkt i Tidöavtalet. Där står det att vi skyndsamt ska göra en genomgående utredning av vad som krävs för återstart av en eller två reaktorer på Ringhals - alltså inte om det går utan vad som krävs. Därför är min fråga till energi- och näringsministern hur det går med den här frågan och när vi kan förvänta oss ett svar på vad som krävs för återstart. Behovet av mer planerbar elproduktion är ju som vi alla är medvetna om akut i Halland och södra Sverige.	964
1902	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Via talmannen önskar jag nu vända mig till hallänningarna lite extra i det här svaret. Beslutet att aktivt bidra till en politik som innebar nedläggning av Ringhals 1 och 2 har fått ödesdigra konsekvenser. Frågan har debatterats flitigt i den här kammaren och det har funnits flera omgångar då man via riksdagen hade kunnat välja en annan väg framåt innan det var för sent. Vi har sedan vi tillträdde för drygt sju veckor sedan genomfört möten med ägarna och tagit in information om hur de ser på läget och vad som krävs. Vi analyserar den och kommer att återkomma om möjliga vägar framåt. Det handlar om hur vi viktar den information vi har fått kring vad som är rätt beslut framåt.	701
1903	Joakim Järrebring (S)	S	Herr talman! En av regeringens främsta prioriteringar är att dra ned på Sveriges miljöambitioner och kraftigt sänka anslagen till bland annat värnandet av biologisk mångfald och värdefull natur. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Vad gäller vattenmiljön har det gjorts väldigt mycket inom ramen för LOVA lokala vattenvårdsprojekt. Det handlar om utredningar kring våtmarker vattenplaner för att minska näringsläckage fiskräkning i vattendrag kartering av bottnar och provtagning för att bedöma miljöproblem med övergödning för att nämna några av de över 3 000 redan finansierade lokala vattenvårdsprojekten. Min fråga till klimat- och miljöministern är hur hon ser på framtiden för ytterligare LOVA-projekt med anledning av regeringens neddragningar i budgeten.	784
1904	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Herr talman! Tack för frågan Joakim Järrebring! Ja det talas ju om att vi skulle ha sänkt våra ambitioner i denna regering - alltså ambitionerna för klimat- och miljöarbetet. Det stämmer inte. Det fastslås i både Tidöavtal och regeringsförklaring att den här regeringen kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik och vi har redan börjat verkställa några av de initiativ som vi ämnar ta för att verkställa denna ambition. Vad gäller den biologiska mångfalden och särskilt skyddet av värdefull natur satsar vi över 2 miljarder på den delen av arbetet. Det anser jag inte är låga ambitioner eller lite medel. När det kommer till havs- och vattenfrågor var bland det första vi gjorde att verkställa det vi skrivit i regeringsförklaringen där vi konstaterade att vi behöver hantera övergödningen och flytta ut trålgränser. Vi är alltså i full gång med att på nationell nivå arbeta med såväl havs och vattenfrågor som skydd av värdefull natur men det finns självklart alltid mer att göra.	1007
1905	Tobias Andersson (SD)	SD	Herr talman! Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att det tillfälliga tillstånd att bryta kalk som Cementa fått är lagligt. Det är ett ytterst positivt beslut. Dessvärre skulle denna tillfälliga glädje kunna dö ut redan nästa vecka detta eftersom Cementa har gjort en ny ansökan för sin framtida verksamhet och den domen kommer den 13 december. Bortsett från tillväxtfientliga myndighetsaktivister och miljöextremister torde det inte finnas någon som anser det lämpligt att stänga svensk cementproduktion. Det hade hotat hundratusentals jobb och central infrastruktur industri med mera hade behövt stanna upp helt. Om vi över huvud taget önskat bygga något hade vi i ett sådant läge varit i behov av att importera cement till Sverige. Hur avser minister Busch att agera i denna för näringslivet så viktiga fråga oavsett domslut i frågan?	850
1906	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det här är ett typexempel på när man bedrivit kortsiktig symbolpolitik och riskerat både svensk konkurrenskraft och svenska företags möjligheter att erbjuda människor arbetstillfällen. De drar in medel till vår gemensamma välfärd och ser till att vi har produktion i Sverige vilket innebär att vi bidrar till att minska utsläppen totalt sett i stället för att göra oss än mer importberoende. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Det var ett glädjande besked som vi fick från domstolen i veckan. Det gör att regeringen vet att detta är en tänkbar väg framåt om det skulle krävas. Nu följer vi frågan och avgörandet de kommande veckorna mycket noga och vi kommer att göra allt vi kan för att bana väg för fortsatt cementproduktion i Sverige.	802
1907	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall. När en ungdom tvångsomhändertas enligt LVU är det ett väldigt långtgående ingrepp i en ung människas liv. När ett barn dessutom placeras på ungdomshem innebär det att samhället fullt ut tar över ansvaret för den ungdomens väl och ve. Trots det förekommer övergrepp av personal på statliga ungdomshem. I måndags sände radioprogrammet Kaliber ett avsnitt där det framgick att personal som misstänks för sexualbrott på Sis-hem tillåts arbeta kvar med ungdomarna under pågående utredning. Detta har även kritiserats av Ivo men det har inte lett till någon förändring. Statsrådet sa nyss att utsatta barn är en prioriterad fråga. Min fråga är alltså vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att sexualbrottsmisstänkt personal på statliga ungdomshem inte ska tillåtas arbeta under pågående utredning.	882
1908	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga. Låt mig först säga att det vi tar del av i den här rapporteringen verkligen är fruktansvärt och helt oacceptabelt. Om det är någonting man som utsatt barn och ungdom i Sverige ska kunna vara trygg i är det att om man blir placerad i samhällets vård ska man också kunna vara säker på att man är i trygghet och säkerhet och att man får den vård som samhället också är skyldigt att ge. Jag är väldig tydlig med att när det handlar om att man ska ha denna trygghet måste detta också ske. Jag har redan haft flera kontakter med Sis med generaldirektören och ledningen för att fortsätta det arbete som jag gjorde också som ledamot i socialutskottet. Det är viktigt att vi vidtar alla åtgärder för att barn och unga ska känna denna trygghet.	798
1909	Nicklas Attefjord (MP)	MP	Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energiministern. Sverige och svensk industri behöver som vi alla vet inte mer av konstruerade konflikter mellan olika kraftslag utan i stället beslut som levererar ny kraft till den gröna omställningen. Som invald i riksdagen för att representera Skaraborg utgår jag från att ministern är väl medveten om att Västsverige är det industriella lokomotivet i Sverige. Detta lokomotiv är nu mitt uppe i en grön omställning för att ligga i framkant när världen efterfrågar allt från elektriska lastbilar till återvunnen plast gjord med vätgas - mycket tack vare Miljöpartiets industrikliv. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Redan befintliga investeringar från näringslivet i Västsverige kräver att det till 2030 tillförs 1 500 megawatt det vill säga kraft motsvarande hela Stockholms elförbrukning. Enligt alla seriösa bedömare är det den havsbaserade vindkraften som kan leverera den mängden till 2030 som alltså bara är sju år bort. Min fråga till ministern är: När kommer beslutet från regeringen så att byggandet av vindkraftsparkerna på västkusten kan sätta igång? Industrin vill ha svar och klockan tickar.	1174
1910	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Det är underbart att få en relevant fråga från Västgötaslätten! Vi har sammanfattat strategin framåt för den nya regeringen så här: Alla goda krafter behövs. Jag delar ledamotens inställning att vi inte ska ställa kraftslag mot varandra. Vi behöver se att de har olika för- och nackdelar men att alla behövs för att bilda en konkurrenskraftig helhet om vi ska lyckas med våra högt satta klimatmål. Det vi gör nu med det nya superdepartementet Klimat- och näringsdepartementet - notera att klimat" kommer först här - är att vi sammanfogar det ansvar som finns mellan statsrådet Pourmokhtaris område och mitt område för att kunna öka takten i tillståndsprocesserna för både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det är en viktig väg framåt för att industrin ska kunna fortsätta att hålla ett högt tempo. "	820
1911	Alexandra Anstrell (M)	M	Fru talman! Det känns ändå bra att vi har en ledamot som har alla lösningar på de problem som vi ser i Sahel och Mali. Jag tänker att man behöver ta frågan på mer allvar än så och faktiskt titta på de olika delar där man kan hitta lösningar - Sverige EU och världssamfundet tillsammans. Precis som Peter Hultqvist är inne på behöver man göra detta tillsammans med andra länder. Det tror jag är klokt. Men det finns också andra delar man behöver titta över. Som jag sa inledningsvis behöver regeringen få återkomma kring detta eftersom svaren inte finns här och nu. Det är bra att Peter Hultqvist inte frågar efter alla detaljer eftersom de inte finns på plats ännu. Jag tänker ändå att det är viktigt att man tittar på långsiktigheten och på hur man gör. Sedan får vi inte glömma bort att det inte bara är Sverige som är medlem i FN. Vi är många länder som gör detta tillsammans. Man behöver också titta på nu när Sverige går ur detta hur man kan säkerställa att man fortsätter att stödja Mali tillsammans utan att just Sverige ska vara på plats. Det tror jag är oerhört viktigt. Vi är överens om den här propositionen. Har Peter Hultqvist ändrat sig i denna fråga? Eller är det så att Socialdemokraterna har ändrat sig och inte står bakom propositionen?	1264
1912	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Moderaterna har högt ställda ambitioner när det gäller socialtjänsten. Inte minst vill vi stärka socialtjänstens förebyggande arbete och skapa bättre förutsättningar för tidiga insatser så att små problem inte tillåts växa sig stora. På många håll i Sverige ser vi samtidigt att socialtjänsten är under hård press och går på knäna. Man har svårt att rekrytera personal och behålla personal. På senare tid har problemen med trakasserier otillåten påverkan och desinformation ytterligare satt press på socialtjänsten. Detta är oerhört allvarligt för landets socialsekreterare men framför allt för dem som socialtjänsten är till för: människorna. Det gäller inte minst barn som är i behov av samhällets stöd för att inte fara illa. Ytterst är detta precis som ministern tidigare sa ett hot mot vår demokrati. Därför skulle jag vilja fråga socialministern om hon kan utveckla hur regeringen vill arbeta för att möta detta. Vad vill ministern göra för att trygga socialsekreterarnas arbetsmiljö?	1012
1913	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Tack så mycket Johan Hultberg för den viktiga frågan! Låt mig än en gång vara tydlig för jag tror inte att det kan upprepas tillräckligt många gånger: Svensk socialtjänst kidnappar inte barn. Denna desinformationskampanj är till stor skada och det är viktigt att samhället reagerar kraftfullt och sätter sig till motvärn mot just detta. För - och jag upprepar också detta - det här handlar ytterst om de barn vi är satta att skydda. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Därför är det också viktigt att den yrkesgrupp som arbetar med detta viktiga uppdrag nämligen socialtjänstens medarbetare och socialsekreterarna känner sig trygga på arbetet. Jag har haft ett möte med alla berörda myndigheter. Vi har också haft möten med fackliga organisationer. De har lämnat en rad förslag. Det finns ett antal utredningar som arbetar inte minst Socialtjänstutredningen. Den avser vi att ta vidare och den kommer att saluföras under 2024. Men det finns också andra lagförslag som vi avser att lägga fram och genomföra som jag kommer att återkomma till i närtid med en presentation av.	1110
1914	Karin Sundin (S)	S	Herr talman! Min fråga går också till Camilla Waltersson Grönvall som ansvarig för barnens rättigheter. I Tidöavtalet står att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Myndigheterna får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Det här har skapat stor oro hos kommunanställda lärare. Hur ska de kunna vara goda pedagoger och trygga vuxna för sina elever om de samtidigt ska agera angivare och gränskontrollvakter? Kommer alla barn ens att våga gå till skolan? För mig stämmer inte det här överens med barnkonventionens artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter och ingen får diskrimineras. Det stämmer inte heller med artikel 28: Barn har rätt till utbildning. Min fråga är därför: Hur tänker statsrådet säkerställa alla barns ovillkorliga rätt till en god likvärdig och trygg skolgång?	981
1915	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Tack så mycket Karin Sundin för frågan! Låt mig inledningsvis säga att regeringen anser att det krävs ett fortsatt och systematiskt arbete med utgångspunkt i barnkonventionen och strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken. Men med det sagt vill jag också säga att den tidigare regeringens förda politik har lett till parallellsamhällen och i dessa parallellsamhällen lever såväl barn som vuxna under oerhört svåra förutsättningar. När det har fattats beslut om ett nej - att man inte får vistas i landet - måste ett nej alltid vara ett nej. Man måste också ställa sig frågan: Vem skyddar man när inte minst barn och unga är de som har det svårast när de hamnar i dessa parallellsamhällen?	777
1916	Yasmine Eriksson (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag riktar min fråga till klimat- och miljöministern. Det finns en del nya klimatskatter eller avgifter att vänta framöver från EU-håll. Det rör sig bland annat om Fit for 55 och CBAM alltså gränsjusteringsmekanismen för koldioxid vid import av varor från länder utanför EU. Det är tänkt att en avgift ska betalas när man importerar till exempel cement gödsel eller elektricitet. Det går att debattera anledningen till att man inrättar sådana här avgifter. Vissa menar att det handlar om att skydda EU:s inre marknad när våra egna verksamheter kan få konkurrensnackdelar med högre utsläppskrav. Andra menar att det handlar om att hindra företag att flytta sina verksamheter till länder utan dessa krav och kostnader. Avgifterna paketeras i ett omslag av att EU kan sätta press på andra länder att öka ambitionerna på klimatområdet. Därför undrar jag hur klimat- och miljöministern ser på dessa koldioxidtullar och vad hon anser att intäkterna kan användas till på bästa sätt.	1042
1917	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Herr talman! Tack Yasmine för frågan! Det finns en generell princip som många talar om inom klimatpolitiken och som kallas polluters pay alltså att den som släpper ut också ska betala kostnaderna för utsläppen. Sett till import av alla möjliga varor finns det ett glapp. Det är skillnad mellan produkter som produceras i Europa efter alla de lagar och regler som vi har för att leva upp till en viss standard både vad gäller miljö och klimat och produkter som vi importerar utifrån. Vi ser därför att det finns fördelar med CBAM. Sedan kan man självklart diskutera vilka konkurrensmässiga konsekvenser detta kan få men generellt sett är det viktigt att uppmuntra en god standard för både miljö och klimat i alla produkter oavsett om vi importerar dem utifrån eller från EU eller om vi producerar dem inhemskt.	818
1918	Jesper Skalberg Karlsson (M)	M	Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch. Sverige plågas av höga priser på el och drivmedel till viss del på grund av det ryska kriget men till mycket stor del också på grund av den tidigare förda politiken. Det är utmärkt att regeringen har aviserat reformer för att komma till rätta med det senast i tisdags för att också skydda gaskonsumenter. För min hemregion Gotland är situationen mycket svår. I våras tredubblades priserna på fartygsbränslen vilket har lett till kraftiga prisökningar för båtarna i Gotlandstrafiken. Vilka åtgärder ser regeringen som möjliga och vad överväger regeringen att göra för att stötta gotlänningarna i denna svåra tid och också säkra vår landsväg till fastlandet?	737
1919	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Det tycks vara en nyhet för en del politiker och förtroendevalda att vintern är ett återkommande koncept i Sverige och att Gotland är en ö. Dessa förutsättningar behöver följas av åtgärder när det blir tuffare. Regeringen skjuter till 200 miljoner i höständringsbudgeten till Gotlandstrafiken för de ökade bränslekostnaderna under låt mig understryka innevarande år - detta för att den tidigare regeringen inte hade med det i vårpropositionen. I budgetpropositionen för 2023 tillförs ytterligare 50 miljoner kronor. Innan jul ska jag ytterligare två gånger till Bryssel för att inom ministerrådskretsen se vad vi kan göra för att pressa priserna på gasen långsiktigt.	738
1920	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ebba Busch. Priserna stiger och många är oroliga för framtiden. Läget är ansträngt inte bara i södra Sverige utan även i norra. I detta svåra ekonomiska läge är småföretag särskilt utsatta och många är nu oroliga för att höga kostnader kan tvinga företagen att varsla eller gå i konkurs. Fyra av fem jobb skapas av småföretag och svensk tillväxt är beroende av att mindre företag ges förutsättningar att kunna växa och på så sätt bidra till att stärka svensk ekonomi och den svenska välfärden. Regeringen har inte gett besked om när ett elprisstöd för småföretag kommer - om det kommer över huvud taget. I stället för att fokusera på den förra regeringens arbete kan ministern berätta för småföretagarna och mig hur länge små och medelstora företag måste vänta på besked om det elstöd som utlovats och som nu krävs för att rädda jobb inför en stundande lågkonjunktur?	920
1921	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag delar ledamotens stora engagemang för att det är Sveriges företagare som är jobbskaparna. Vi som politiker och förtroendevalda skapar inte ett enda arbetstillfälle. Vi kan bara bana väg för dem. Det finns ingen quickfix ingen enkel lösning på en sådan kraftig nedmontering av elsystemet som vi har sett de senaste åren. Det handlar inte om att peka finger åt någon annan utan om att konstatera att vägen ur detta är lång och svår men enda vägen framåt. Den 17 november kom beskedet från Energimarknadsinspektionen om godkännandet av det elstöd som vi presenterade nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning. Vi jobbar dygnet runt för att bana väg för att detta ska nå företagen så snart det bara är möjligt.	741
1922	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Jag vill börja med det självklara och tacka alla som under alla de år som vi i riksdagen har beslutat att skicka iväg soldater och militär personal till Mali har genomfört och varit en del av den FN-insats som vi i dag fattar det sista beslutet om. Det beslutet innebär att vi också för sista gången skickar iväg svensk personal. För mig blev denna insats väldigt nära när en nära vän till mig skickades iväg på uppdraget. Jag upplevde den oro som jag skulle gissa att väldigt många anhöriga har upplevt när det har kommit en flash i telefonen om oroligheter i Mali på olika sätt. Man har snabbt hört av sig till honom bara för att kontrollera att allting är lugnt. Nu har det gått bra för de svenska soldaterna just för att de är så välutbildade. Jämfört med hur det har varit för många andra länder som har deltagit i denna insats har säkerheten än så länge med svenska mått mätt för våra soldater varit god. Det tror jag att väldigt många - både de som har deltagit i insatserna och de anhöriga - är väldigt glada för. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Mot bakgrund av regeringens proposition kan man konstatera att säkerhetsläget och utvecklingen i Mali på många sätt är en mörk läsning. Vi talar om ett av världens fattigaste länder som under lång tid har haft stora problem med väpnade konflikter drog- och vapenhandel kidnappningar och terrorism. Säkerhetsläget har verkligen inte varit bra under en lång tid. Fredsavtal har skrivits men sedan brutits. Vi har upplevt militära statskupper där kuppmakarna sedan inte följer ingångna avtal. Detta har lett fram till den situation vi befinner oss i i dag där vi är nödgade att lämna insatsen eftersom resultat inte kan uppnås på ett positivt sätt. Framför allt relaterar det till Wagnergruppens involvering i landet och att den nya militärregimen så tydligt velat närma sig och sluta avtal med Wagnergruppen för att befästa sin egen makt i området. Det man måste se i det så kallade Sahelområdet är att det är de stora klimatförändringarna i form av minskad nederbörd och stor torka som tvingar befolkning att lämna sina hem. Fattigdomen och utsattheten ökar och det blir helt enkelt en konkurrens om de resurser som finns på marken. Detta bidrar till att späda på etniska och kulturella konflikter och i förlängningen leder det till ett försämrat säkerhetsläge. Därför är det otroligt viktigt att vi tar ansvar för att bekämpa klimatförändringarna just för att det också leder till en fredligare värld. Sverige som ett rikt och fredligt land har ett stort ansvar att på olika sätt vara en aktör på den globala arenan för fred och säkerhet men också för att stoppa klimatförändringen och bidra med ett ökat bistånd. Det kopplar in i den stora fråga som kommer att debatteras här i kammaren framöver kring Sveriges nu sänkta ambitioner för biståndet något som oroar mig väldigt mycket. Samtidigt kan man se att arbetet med FN:s resolution 1325 om kvinnor fred och säkerhet har varit någonting som Sverige fokuserat extra mycket på att implementera i det arbete som vi har bedrivit i missionerna. Det är otroligt viktigt att vi är ett internationellt föredöme i jämställdhetsarbetet och att vi ser till att det får genomslag i organisationer som FN. Tidigare bedrev vi ju en feministisk utrikespolitik. Det var tydligen lite för mycket av en etikett för den nya moderatledda regeringen så det har man tagit bort nu. Man undrar vad det i förlängningen innebär för den här typen av internationella insatser som missionerna till Mali faktiskt har varit. Det är också otroligt viktigt för Vänsterpartiet att vi fortsätter att ge stöd till FN:s ledning av militära insatser i stället för att de leds av enskilda länder som har varit fallet med en annan insats i Mali eller av Nato eller EU. Respekten för folkrätten måste alltid finnas där som grund och det är viktigt att det finns en inbjudan från regeringen för att man ska kunna ha förutsättningar att verka för ett fredsfrämjande arbete. Även om vi är stora anhängare av FN och FN:s arbete för fred och utveckling måste man se FN:s brister och tillkortakommanden. FN-systemet behöver reformeras och Sverige kan ha en framträdande roll i det om vi bryr oss. Men jag ser en ökad oro för att vi i Europa mer och mer sluter oss och inte tar ansvar för övriga världen. För mig är det därför av väldigt stor vikt att Sverige fortsätter att delta i FN-insatser och jag är glad över de partier som i dag lyfter fram vikten av att göra det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali En trygg och säker värld kräver samarbete med andra länder. Internationell säkerhet ska vila på folkrätten samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Sverige ska vara en stark röst i det globala fredsarbetet för en värld med demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige ska agera fredsfrämjande fredsskapande och fredsbevarande på en folkrättsligt förankrad grund. Därför är det viktigt att vi är positivt inställda till internationella insatser under FN-mandat som insatsen i Mali och därför hoppas jag också att vi kan återkomma till nya mandat i nya insatser när möjligheterna för detta finns. Samtidigt måste vi hela tiden balansera det mot säkerheten i Sverige och förutsättningarna för vår egen försvarsmakt att ha de resurser som behövs här. Jag hoppas och förväntar mig att den nya regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur Sverige ska kunna bidra till en ny FN-insats framöver. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.	5638
1923	David Lång (SD)	SD	Herr talman! Jag riktar min fråga till EU-minister Jessika Roswall. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Från EU kommer ständiga försök att inskränka medlemsstaternas skattesuveränitet och flytta beslut över skattepolitiken till EU-nivå. Men under mina nästan tio år i skatteutskottet har Moderaterna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna varit konsekvent och tydligt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU. Dock har Liberalerna sedan 2018 inte varit lika tydliga och Liberalerna är ett regeringsparti. Frågan är också intressant med anledning av att det nu bara är veckor kvar innan det svenska ordförandeskapet inleds. Det är för övrigt samma år som vi firar 500 år av obruten självbeskattning. Jag skulle vilja ha besked av EU-ministern: Kan EU-ministern garantera att regeringen kommer att fortsätta att stå benhårt fast vid vår nationella skattesuveränitet?	922
1924	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Herr talman! Jag tackar David Lång för frågan. För skattebeslut inom EU krävs enhällighet. Som riksdagen vet har det under ett par år funnits en konferens om Europas framtid. Här finns ett antal förslag på fördragsändringar som skulle krävas om man vill ändra hur beslut ska fattas till exempel om skatter. Eftersom det finns så olika uppfattningar inom medlemsstaterna ser jag ingen möjlighet att göra ändringar. Regeringen har sagt att man på vissa områden kan se över beslutsordningen men inte när det gäller skatter. Här ska enhällighet fortfarande krävas. Regeringen kan som sagt öppna för ändringar på andra områden. Dock saknas det enighet bland medlemsstaterna för att göra förändringar.	702
1925	Lars Engsund (M)	M	Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern. När jag började min yrkesbana som kärnkraftsingenjör för över 25 år sedan hade Sverige ett välfungerande elsystem. Den rödgröna politiken har målmedvetet och engagerat arbetat för att ta oss ur den situationen om jag ska vara en smula ironisk. Långsiktiga lösningar finns presenterade i Tidöavtalet men hur ska vi ta oss ur denna situation kortsiktigt? Främst tänker jag på höga elkostnader som slår hårt mot företag och hushåll. Med den prissättningsmodell som råder på elmarknaden i dag kommer vi högst sannolikt att få leva med dessa höga elkostnader under lång tid framöver eftersom sista ofta smutsiga kilowattimmen sätter priset på spotmarknaden. Herr talman! Min fråga till statsrådet är följande: Hur får vi på kort sikt en rimlig prissättning på elmarknaden?	841
1926	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Återigen vill jag understryka att det tar tid att vända denna skuta. Det kommer att ta tid att få ordning på detta. Det är svårt att veta exakt vilka åtgärder som också lyckas sänka priset på elen på allvar. Vi är överens om att avskaffa avfallsförbränningsskatten vilket kan bana väg för ännu mer kraftvärme. Vi tecknar avtal mellan olika aktörer för att ställa kapacitet till Svenska kraftnäts förfogande och få på plats ännu mer kapacitet i vårt elsystem. Vi har en lagrådsremiss om bestämmelser för aggregeringstjänster till exempel Tibber så att man som konsument kan styra när man förbrukar mest el rimligtvis när det är som billigast. Vi inför en skattereduktion för installation av solceller och vi omprövar miljötillstånden för vattenkraften för att bana väg för så mycket vattenkraft som möjligt kommande år.	839
1927	Markus Selin (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Herr talman! Jag har en fråga till EU-minister Jessika Roswall. Bakom oss har vi en lyckad gemensam EU-upphandling av covid-19-vaccin och EU är vår samarbetspartner när det gäller civil beredskap krishantering cyberhot livsmedelsstrategi och såklart energiförsörjning. Idéer och instrument framförs nu inom EU om att vi ka ha en gemensam upphandling av försvarsmateriel. Vi socialdemokrater känner dämpad entusiasm för detta eftersom försvarsmateriel inte är vilken vara som helst och Sverige har intressen utanför EU. Vad kommer EU-ministerns hållning att vara när dessa frågor kommer på tal?	652
1928	Statsrådet Jessika Roswall (M)	M	Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan. Huvudansvaret för detta ligger på försvarsministern men låt mig säga så här: Under vårt ordförandeskap kommer en av de viktigaste frågorna vara säkerhet. Här ingår såklart fortsatt stöd till Ukraina men också försvarsfrågor. Exakt hur det förslag från kommissionen som Markus Selin tar upp i dag ser ut får vi återkomma till. Då får försvarsministern återkomma till er och det kommer att processas i laga ordning i EU-nämnden. Men jag känner till den subsidiaritetsprövning som riksdagen gjorde tidigare i höstas. Låt mig säga att säkerhetsfrågor och trygghetsfrågor kommer att vara en prioritet och uppta mycket av regeringens arbete under våren och också mycket av riksdagens arbete.	744
1929	Carita Boulwén (SD)	SD	Herr talman! Alla barn och unga som befinner sig i samhällets vård har rätt till en trygg och säker vård av god kvalitet oavsett formen eller grunden för deras placering. För en del unga individer med omfattande problematik är placering på låst Sis-institution ibland nödvändig då det ofta saknas andra möjliga alternativ. För att möta upp dessa individers många gånger komplexa behov krävs resurser förutsättningar och rätt kompetens där trygghet och kontinuitet är viktiga framgångsfaktorer för att de ska kunna tillgodogöra sig vård och behandling som erbjuds. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund En metod som lyfts fram som särskilt framgångsrik och som ett alternativ till Sis-placeringar är TFCO utbildade familjebehandlingshem. Kan ministern tänka sig att titta på att ytterligare stärka familjehemmen genom att dessa certifieras och att utbildningsinsatser görs för att få fler så kallade behandlingsfamiljer? Vi vet att statsrådet Camilla Waltersson Grönvall precis som vi själva är väldigt engagerad i att barn och unga ska få goda placeringar. Vi har bland annat drivit igenom frågan om ett nationellt register för familjehem.	1159
1930	Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för denna fråga! Barns trygghet är en prioriterad fråga för regeringen och för mig personligen. Vi avser att vidta ett antal åtgärder när det gäller att stärka densamma. Det som är glädjande för mig som nyblivet statsråd är att se att det väldigt viktiga oppositionsarbete som vi har drivit under lång tid inte minst i socialutskottet har burit frukt. Jag tror att uppemot 30 tillkännagivanden handlar om just de frågor som Carita tar upp. De finns i flera fall redan i utredningar som jag hoppas ska bli färdiga under den kommande tiden. Där är just detta med ett nationellt familjehemsregister en viktig del. Men för att säkra tryggheten för barnen och också för de familjer som tar sig an den här viktiga uppgiften är det också viktigt att vi kan säkerställa tryggheten genom en licens.	827
1931	Isak From (S)	S	Herr talman! Den förra S-ledda regeringen aviserade många viktiga reformer för den svenska skogen. Höga politiska ambitioner gjorde att inte minst skogsindustrin aviserade mångmiljardinvesteringar. Nu aviserar den nya högerregeringen en tveksam inställning till biobränsle. Dessutom försöker EU-kommissionen på område efter område att sätta krokben för den svenska skogsnäringen. Hur avser regeringen att hantera förslagen om restaurering av skog och Sveriges LULUCF-åtaganden? Hur avser regeringen att i EU stå upp för svensk skogsnäring så att inte det inte går som i Skogsstyrelsens nya rapport? Den visar att 1 6 miljoner hektar kan tas ur produktion vilket skulle motsvara 10 000 jobb inte minst på landsbygden.	726
1932	Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L)	L	Herr talman! Det finns väldigt mycket att säga om detta och det blir svårt att hinna med allt på 57 sekunder. Avseende skogen har vi ju nu fått en klarhet kring vad som ska gälla. Trilogerna är i full gång. Jag ska inte säga något som inte stämmer men LULUCF-förordningen är helt enkelt avhandlad. Vi bedömer att Sveriges mål kommer att gå att hantera. Vi kommer att göra det på ett bra sätt förhoppningsvis med goda resultat när det gäller utsläppen från transportsektorn också. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund Låt mig kort bara gå in på detta med biodrivmedel. Som frågeställaren nämner bidrar en stor del av skogsindustrin till att producera biodrivmedel. Den reduktionsplikt som Sverige har haft har lett till att vi har fått importera stora mängder biodrivmedel för att hantera den reduktionsplikt som vi har haft. De biodrivmedel som nu byggs upp till stor del av industrin på olika sätt bland annat baserade på restprodukter från skogsindustrin kommer väl till pass avseende den inblandning vi vill se inom flygsektorn när det gäller flygbränslet och också för sjöfarten. Frågestunden var härmed avslutad.	1140
1933	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Denna proposition handlar om det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali vilken Sverige har deltagit i sedan 2014. Av propositionen framgår att regeringen mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen i Mali har bedömt att det svenska förbandsbidraget till Minusma ska avvecklas tidigare än planerat. Detta är också något som Centerpartiet har framhållit vid ett flertal tidigare tillfällen. Försvarsmakten har därför fått i uppdrag att inleda en avveckling från mitten av november 2022. Avvecklingen ska vara helt avslutad den 30 juni 2023 men beroende på utvecklingen i Mali kan avvecklingen komma att ske snabbare än så. Det planerade svenska förbandsbidraget till Minusma ska utgöras av en avvecklingsstyrka med högst 470 man med huvuduppgift att slutföra avvecklingen av det svenska förbandsbidraget inom ramen för tillgängliga resurser och förmågor samt i nära dialog med andra truppbidragande länder och FN. Fru talman! Det är viktigt att Sverige bidrar i de insatser som görs via FN. Dock har det säkerhetspolitiska läget i Mali förändrats och försämrats och i det läge som nu råder i Mali med bland annat närvaro av den ryska Wagnergruppen är det viktigt att avvecklingen av Minusma och Sveriges deltagande slutförs senast vid halvårsskiftet 2023. Jag vill avslutningsvis fru talman rikta ett väldigt stort tack till alla män och kvinnor som i de olika förbanden deltagit i Minusma och den insats som varit i Mali. Det har varit mycket värdefullt. Ett jättestort tack till er! Med det fru talman vill jag meddela att Centerpartiet självklart står bakom propositionen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.	1687
1934	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Fru talman! Tack ärade ledamöter för den här interpellationen! Linus Sköld har frågat mig om jag kommer att agera för att lägga ned Folkbildningsrådet hur jag i så fall ska agera för att säkerställa att folkbildningen också i fortsättningen är fri och frivillig vad jag kommer att göra för att effektivisera folkbildningen och om jag kommer att agera för att fortsätta minska statens stöd till folkbildningen. Inledningsvis vill jag tydliggöra att folkbildningen är betydelsefull för att ge alla möjlighet att tillsammans med andra få ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 konstaterat att systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. Redan den förra regeringen tillsatte en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen. Utredningen gör för närvarande en översyn av modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. I utredningens uppdrag ingår även att utreda hur uppföljning kontroll och granskning av folkbildningen säkerställs och att se över syftena och målet med folkbildningen (dir. 2022:75). Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 februari 2024 (Utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden [U 2022:01]). Denna utredning pågår alltså. Linus Sköld har i sin fråga lyft fram att folkhögskolor och studieförbund är innehållsligt fria och för deltagarna frivilliga. Begreppen fri" och "frivillig" myntades redan av folkbildningsutredningen 1944 och har varit vägledande för folkbildningen sedan dess oavsett om statsbidraget vid tidpunkten delats ut av en myndighet eller som i dag genom en ideell förening. Hur statsbidraget används kan dock aldrig vara fritt och frivilligt. Gällande regelverk ska följas. Linus Sköld har även frågat mig vad jag kommer att göra för att effektivisera folkbildningen. Riksrevisionen har i sin granskningsrapport om statsbidraget till studieförbunden (RiR 2022:20) identifierat ett antal områden som behöver utvecklas för att säkra uppföljning och kontroll av statsbidraget. Riksrevisionen lämnar två rekommendationer till regeringen; dels att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks dels att regeringen säkerställer att rådets återrapportering omfattar mer utförlig information inom en rad områden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Regeringen kommer att återkomma med sin bedömning av Riksrevisionens rekommendationer i en skrivelse till riksdagen. Regeringen analyserar för närvarande behovet av åtgärder inom nuvarande styrmodell för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll inklusive återrapporteringskraven för Folkbildningsrådet. Slutligen har Linus Sköld frågat mig om jag kommer att agera för att fortsätta att minska statens stöd till folkbildningen. Under covid-19-pandemin har tillfälliga extra medel tillförts folkhögskolan i omgångar och dessa medel upphör som tidigare aviserats med utgången av 2022. Tillfälliga medel har även tidigare tillförts studieförbunden för insatser riktade till bland annat föräldralediga och utrikes födda kvinnor och även dessa medel upphör som tidigare har aviserats med utgången av 2022. I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen en förlängning av folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett. Regeringen föreslår i budgeten att cirka 4 6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Jämfört med den nivå som den tidigare regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen 2022 är regeringens förslag till anslagsnivå högre. Avslutningsvis vill jag understryka att folkbildningen är en viktig kraft för Sverige och att folkhögskolors och studieförbunds arbete är betydelsefullt. I väntan på den pågående utredningens förslag kommer jag att följa de åtgärder som Folkbildningsrådet och studieförbunden vidtar och planerar att vidta utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Jag utesluter i dag inte fler åtgärder inom ramen för nuvarande modell för att utveckla styrningen och kontrollen av statsbidraget till folkbildningen. "	4205
1935	Isak From (S)	S	Fru talman! Det som Gunilla Svantorp lyfter upp är kärnan i det som Mats Persson och regeringen behöver ta till sig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Pandemin skapade olika samhällseffekter. Samhället gick i vissa delar ned på sparlåga så även studieförbunden och folkbildningen. De extra resurser som den tidigare regeringen tillsatte var helt nödvändiga för att upprätthålla standarden och säkerställa att kompetensen blev kvar men också för att skapa nya mötesformer. Man ställer om till digitala möten och kurser på ett helt fantastiskt sätt som kanske inte hade tillkommit utan pandemin. Nu är vi på väg tillbaka. Successivt ökar de traditionella fysiska mötena på både folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt ser vi i delar av landet en växande arbetslöshet med fler som står utanför arbetsmarknaden och fler som hamnar efter. Då blir det särskilt kontraproduktivt med de neddragningar som nu görs på de 3 000 extraplatserna som skulle behövas nu för att möta lågkonjunkturen och säkerställa att kompetensen höjs. Uppe i norra Sverige som jag var inne på behöver vi varenda kotte oavsett om det är i vården skolan eller industrin. Varje människa behövs där - det är arbetskraftsbrist inom varje sektor. Här har folkhögskolorna och folkbildningen en viktig plats och därför blir det väldigt konstigt med dessa neddragningar.	1375
1936	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Fru talman! Det blir en lite märklig debatt när inramningen är att en socialdemokratisk minister hade en pressträff 2020 eller 2021 och sa till svenska folket att det var coronapandemi att man därför hade en pressträff och att man gjorde tillfälliga satsningar på exempelvis folkhögskolorna fram till 2022. Det var en tillfällig satsning därför att det var merkostnader under pandemin och det därför fanns ett behov. Detta var beskedet från en socialdemokratisk minister. Man var väldigt tydlig med att det var tillfälligt. Socialdemokraterna skrev i sin egen budget att det var en tillfällig satsning som löper ut 2022. Man berättade för svenska folket folkhögskolorna och folkbildningen att det var tillfälliga pengar. När dessa pengar löper ut och den nya regeringen som har fått svenska folkets mandat för förändring säger att vi har höga ambitioner för folkhögskolorna och folkbildningen och att vi har högre permanenta anslag än vad den tidigare socialdemokratiska regeringen hade då vill man plötsligt inte låtsas om att det var tillfälliga satsningar. Det är så klassisk oppositionspolitik går till men det är viktigt att föra fram detta för protokollet. Det är lätt att lova och säga saker och ting men Socialdemokraterna tyckte själva att det var viktigt att det var tillfälliga pengar. Den här regeringen gör inga neddragningar. Vi har permanenta nivåer som ligger högre än i budgetpropositioner från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Vi har höga ambitioner för folkbildningen och folkhögskolorna och det sker inga neddragningar.	1563
1937	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Ministern vägrar fortfarande att svara på två mycket enkla frågor som jag har ställt i denna kammare i dag: Kommer han att lägga ned Folkbildningsrådet? Betraktar han 4 3 miljarder som mindre än 4 8 miljarder? Dessa frågor står fortfarande utan svar fru talman. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När jag frågade hur Mats Persson skulle gå till väga för att effektivisera folkbildningen svarade han att det kanske blir mer kontroll och bättre statistik. Det är självfallet viktigt som ministern påpekar att bidragen till folkbildningen går till det de är avsedda för. Men det är mycket osäkert om mer byråkrati är det bästa sättet att effektivisera en verksamhet. Hur som helst borde han för att vara ärlig också ha svarat stora anslagsminskningar". Det är uppenbart. På Liberalernas hemsida går det att hitta beslut från deras senaste landsmöte. År 2021 antog de ett förslag från en rapport med titeln Förortslyftet . Folkbildningen berörs i rapporten men av de vackra ord Mats Persson använder i interpellationssvaret om folkbildningens kraft och betydelse syns inte ett spår. I stället handlar hela beslutet om samma ingång som Tidöavtalet och Sverigedemokraterna har nämligen misstänkliggörande av folkbildningens aktörer och extern styrning och kontroll som överordnas de värden som folkbildningen bär upp. Jag undrar om Studieförbundet Vuxenskolan som Liberalerna är med i uppskattar detta misstänkliggörande. Jag tror att de precis som jag och alla andra folkbildningsbesjälade gärna hade hört mer om hur ministern ser på folkbildningens framtid och vilket samhälle ministern vill se. Jag tror på folkrörelserna. Jag vet att de bidrar till en bildad befolkning och en starkare demokrati. Om ministern vill att våra barn ska växa upp i ett samhälle där människor har möjlighet att förkovra sig och bilda sig genom hela livet utifrån eget intresse borde han överväga om effektiviseringar och kontroll verkligen är rätt väg att gå. Om han däremot vill ha ett samhälle där staten bestämmer vad folk får lära sig har Tidöavtalet helt rätt inriktning. "	2111
1938	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Fru talman! Tack Linus Sköld och övriga deltagare för en trevlig debatt! Jag måste ha uttryckt mig mycket klantigt eller så är det någon som inte lyssnar med välvilja. Att regeringen skulle misstänkliggöra olika organisationer är en mycket allvarlig anklagelse. Det vi är oroliga för är att man inte har respekt för skattebetalarnas pengar och att fusk och oegentligheter uppmärksammas gång på gång. Detta pekar Riksrevisionen mycket tydligt på i sin rapport där man inte är nådig i sin kritik. Att vi i detta läge inte skulle öka kontrollen och att vi som ansvariga för skattebetalarnas pengar inte skulle vidta åtgärder för att se till att pengarna används på ett bättre sätt vore mycket oansvarigt. Jag delar inte alls Linus Skölds uppfattning att det är fel väg att gå att ha mer kontroll. Jag tror att det är helt nödvändigt att ha mer kontroll över en verksamhet där det finns så uppenbara tecken på och rapporter om fusk och oegentligheter. Det vore oansvarigt av regeringen att inte agera och försöka använda skattebetalarnas pengar på ett bättre sätt. Skattebetalarna har nämligen rätt att ha en folkbildning som står upp för demokrati som säkerställer att det är demokratiska värderingar som står upp för fri åsiktsbildning men också rätt att veta att dessa pengar används med respekt för de människor som kliver upp varje morgon går till jobbet och betalar skatt och att dessa pengar används till rätt saker. Detta ansvar vilar på oss. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag håller inte alls med Linus Sköld om att det är fel med kontroll. Det är viktigt med kontroll för att skattebetalarna ska kunna veta att pengarna används på rätt sätt. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1744
1939	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig hur regeringen och jag dels avser att undvika en kollaps i det samhällsekonomiskt helt centrala bostadsbyggandet dels möta behovet av drygt 60 000 nya bostäder per år fram till 2030. Att byggbehovet är fortsatt stort är vi överens om. Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag och svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. Det ekonomiska läget påverkar i allra högsta grad även byggbranschen. Förutom kostnadsökningar och inflation som förvärrar problemen finns strukturella faktorer som måste hanteras för att vi ska få en välfungerande bostadsmarknad. Det är problem som subventioner inte löser. Sedan en lång tid tillbaka har särskilt markpriserna men också byggpriserna ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex KPI i allmänhet. Kostnadsutvecklingen inom byggsektorn och byggmaterialindustrin präglas av bristande konkurrens med bland annat låg produktivitet. För att möta det beräknade behovet av nya bostäder behöver det byggas mer över hela landet men det befintliga beståndet behöver också utnyttjas bättre. Vidare behövs insatser som gör att hela plan- och byggprocessen kan bli mer effektiv. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap särskilt vad gäller småhus. Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Ett ökat eget ägande innebär att fler känner ett ansvar för sitt boende och sin boendemiljö.	1804
1940	Markus Kallifatides (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag är tyvärr inte så nöjd med svaret och därför inte heller alltför hoppfull om den omedelbara framtiden. När byggkonjunkturen nu viker kraftigt krävs det faktiskt en handlingskraftig regering som säkrar allas rätt till en god bostad minskar negativa effekter på svensk ekonomi och förhindrar stora varsel i byggsektorn. I stället möts vi av relativt tomma ord och diffusa löften om åtgärder någon gång i framtiden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I oktober lämnade Boverket alltså en reviderad prognos för byggandet av bostäder i landet. Förutsättningarna på bostadsmarknaden har försämrats snabbt under året med kraftigt stigande räntor och energipriser. Hushållens köpkraft har försvagats avsevärt. Bostadsbyggandet förväntas därför minska markant. I år lämnas startbesked för att börja bygga 60 000 bostäder enligt Boverkets prognos. Det är 14 procent färre än 2021. År 2023 kommer enligt samma prognos byggandet av cirka 45 000 bostäder att påbörjas en minskning med 25 procent. I stället för att ta höjd för riskerna med att hela västvärlden nu rör sig bort från nollräntesamhället väljer den högerkonservativa regeringen att abrupt avskaffa det statliga investeringsstödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det kommer att få konsekvenser. Fru talman! Förra gången som de högerkonservativa partierna satt i regering ökade antalet bostäder konsekvent mindre än bostadsbehoven. Bostadsbristen ökade år för år. Den trenden vände under Socialdemokraternas tid i regering och för första gången på över ett decennium började bostadsbristen att betas av. 126 av 290 kommuner i detta land uppger att underskott på bostäder kommer att råda även om tre år. Att i detta läge avskaffa investeringsstödet i förtid utan några andra åtgärder på bordet är direkt oansvarigt. Kommuner regioner och staten måste omgående ta ansvar för bostadsförsörjningen och byggandet. Många S-ledda kommuner drar sitt strå till stacken men statens medverkan behövs bland annat genom ökat tryck på motsträviga kommuner. Men i den nytillträdda högerregeringens budgetproposition finns i princip inga åtgärder på bostadspolitikens område. Och trots enträgna frågor från journalister branschorganisationer och oss i den politiska oppositionen upprepar Andreas Carlson även här i dag fraser om reformer som ska komma någon gång i framtiden. Väldigt få bostäder kommer att byggas genom uttalanden om regeringens ambitioner fru talman. Problemen är noll statligt stöd för byggandet kommunal vägran att planera för byggande stor ekonomisk osäkerhet och en efterfrågan som inte räcker till för att möta kostnadsbilden i nyproduktion. Lösningen är offentligt stöd för nybyggnation. Jag upprepar därför frågan som allt fler ställer sig: Tänker den här regeringen låta byggandet kollapsa?	2883
1941	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag vill tacka Markus Kallifatides för hans engagemang i frågan. Det är välkommet. Men det hade varit nödvändigt också under den föregående regeringens år vid makten. Jag har på tisdag varit bostadsminister i åtta veckor. Den förra regeringen hade åtta år på sig. Vi hade varit i ett betydligt bättre läge om man hade genomfört strukturellt riktiga reformer som såg till att vi var rustade för den mycket tuffa situation som vi nu går in i och om den föregående regeringen hade tagit sitt ansvar och om Markus Kallifatides hade visat samma engagemang under de tidigare åtta åren som han tycks ha känt under de senaste åtta veckorna. Jag ska inte på något sätt raljera över engagemanget. Men man kan inte komma ifrån att det inte går att vända en mycket tuff situation på bostadsmarknaden oavsett vilka förslag som skulle presenteras under åtta veckor. Däremot har vi redan pekat ut på vilka områden som reformer ska tas fram. Där har det saknats väldigt mycket under de senaste åtta åren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Markus Kallifatides tar upp att vi avskaffar investeringsstödet. Det är inte på något sätt en nyhet att regeringen skulle avskaffa investeringsstödet. Det beslutade riksdagen redan 2021. Nu genomför vi det vilket alla väljare kunde förutse. Vi tror inte att dyra subventioner med låg träffsäkerhet är vägen framåt för att komma åt problemen på svensk bostadsmarknad. Det tycks inte heller Socialdemokraterna tro vill jag notera. Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget inte ett öre mer i anslag till investeringsstöd för kommande år. Jag tror alltså att här finns en bra grund för en möjlig gemensam bostadspolitik framöver. Kanske kan vi lägga investeringsstödet det vill säga de dyra byggsubventionerna till historien och titta framåt på vilka riktiga strukturella reformer som på allvar skulle kunna komma åt de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Jag skulle också vilja få fört till protokollet att jag har gjort ganska många intervjuer och svarat på många olika frågor under mina första åtta veckor som bostadsminister fru talman. Jag kommer att fortsätta göra det men vi kommer också att ta fram reformer som förenklar byggreglerna och ser till att få fram mer byggbar mark och gör att fler kan ta steget till sitt första boende. Det har regeringen redan aviserat och vi kommer att återkomma med många reformer under de kommande åren. Jag kommer att leda det arbetet och jag fortsätter gärna att ha en god dialog om det med alla partier i Sveriges riksdag.	2564
1942	Markus Kallifatides (S)	S	Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Han behöver inte tvivla på mitt även fortsättningsvis stora engagemang i dessa frågor. Jag vill ändå uppehålla mig lite mer vid nuläget. Skanska Sveriges vd intervjuades av Svenska Dagbladet i förra veckan. Det är upplagt för dramatik i byggbranschen" påstås det i artikeln. Det kallas en slakt - bostadsbyggandet är nu på väg mot "ett blodbad" säger Gunnar Hagman vd för Skanska Sverige. Vi läser vidare i artikeln: "Byggbolagen räknar med tvärnit för nya bostadsprojekt nästa år." Statsrådet Andreas Carlson intervjuades i Dagens Nyheter den 29 november. På frågan vad regeringen kan göra åt kommuner som inte vill bygga svarar han: "Vi kan uppmana och stimulera att kommunerna höjer sin planberedskap. Det är det vi har slagit fast i budgeten." Så säger Andreas Carlson. Hur avser regeringen att göra det fru talman? "Det handlar både om att öka tryggheten i utsatta områden men också om att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och ta steget in på den ägda marknaden" läser vi vidare i Dagens Nyheter. "Och situationen" säger ministern är att "många som vill ta det steget och som vuxit upp och bor i utsatta områden mer eller mindre tvingas att flytta ut från området. Här kommer vi att behöva jobba väldigt aktivt." Fru talman! Jag ser fram emot massiva stöd till låginkomsttagare för att de ska kunna ta steget till ett ägt boende i kommande vårbudget. I höstens budget finns nämligen inte en enda krona avsatt för detta. Men jag tror att det kanske är som statsrådet Andreas Carlson själv säger på Bostadspolitik.se den 5 december: "Vi har ett tufft ekonomiskt läge där byggtakten ser ut att dämpas. Viktigast för oss är att dämpa effekterna på hushållen och förbereda så att vi kan få fart på byggandet när konjunkturen väl vänder säger han till Byggindustrin." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag ställde två frågor till statsrådet i min interpellation. Den första var: Hur avser regeringen att undvika en kollaps i det för samhällsekonomin helt centrala bostadsbyggandet? Jag uppfattar att svaret på den frågan är att regeringen inte avser att undvika en sådan kollaps. Min andra fråga fru talman var: Hur avser regeringen att möta behovet av drygt 60 000 nya bostäder per år fram till 2030? Jag uppfattar att svaret på den frågan är att marknaden och möjligen breda subventioner till dyrt och ägt småhusboende är modellen som regeringen tänker sig fru talman. Är detta rätt uppfattat Andreas Carlson? "	2538
1943	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag tror att man ska uppfatta mina svar på Markus Kallifatides frågor utifrån hur jag har svarat. När det kommer till vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möta behovet av fler bostäder kommer det att behövas åtgärder för att alla olika upplåtelseformer ska finnas tillgängliga. Här finns det ju stora utmaningar på bred front i dag men som frågan antyder kommer vi att prioritera småhus. Det kommer vi att göra därför att vi ser att byggtakten och nyproduktionsgraden när det gäller småhus är betydligt lägre i Sverige jämfört med i andra länder i EU. Det är bara 20 procent av nyproduktionen i Sverige som utgörs av småhus att jämföra med snittet i EU som är 40 procent. Det finns också mätningar som indikerar att sju av tio gärna vill bo i småhus så det finns en förväntan att vi ska svara upp mot den önskan. Det innebär inte att vi är emot andra upplåtelseformer; tvärtom behövs en bredd och ett angreppssätt på detta som inte ställer olika upplåtelseformer mot varandra. Det är inte min ambition och det är det ingen som har påstått heller. Vad gäller hur vi ska dämpa effekten och undvika en kollaps har vi som vi har varit inne på generella stöd till hushållen för att dämpa effekterna och säkra tryggheten och ekonomin för hushållen. Vi gör också betydande insatser vad gäller den sociala aspekten av bostadspolitiken där vi bygger vidare på det som från början var ett tillkännagivande från riksdagen om att arbeta med en hemlöshetsstrategi på temat bostad först för att undvika att fler blir utan bostad. Vi förlänger också det tillfälliga bostadsbidraget för att de med den allra tuffaste ekonomiska situationen ska bli avlastade i detta mycket tuffa läge. Det gäller de familjerna men också hela vårt land i den ekonomiska situation vi nu är i. Det leder mig till en av de andra frågorna som Kallifatides ställde nämligen den om konjunkturen. Bostadsbyggande har ju alltid påverkats av konjunkturen. Det är inget nytt och det är inget nytt den här gången heller. Det har varit så tidigare och kommer förmodligen att vara så även i framtiden. Därför är det mycket viktigt att de strukturella förändringar som krävs för att få igång byggande finns på plats - och att de även finns på plats när det går bra i konjunkturen. Det har de tyvärr inte gjort; det har ju varit åtta år under den tidigare regeringen då man inte har tagit tag i de problem som finns i ett försök att öka byggtakten. Man har hänvisat - och det görs nu igen i debatten - till investeringsstödet som när det väl prövas i tuffa tider inte matchas med ett enda öre i Socialdemokraternas egen skuggbudget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det fagra talet om investeringsstödet prövas alltså i ekonomiskt tuffa tider. De ansökningar som kommit in motsvarar 16 miljarder kronor och inte en enda krona kunde Socialdemokraterna lägga in i sin egen skuggbudget när detta prövades. Det är ju förståeligt eftersom 16 miljarder kronor utgör nästan halva reformutrymmet om man jämför med BP 2023. Inte ens Socialdemokraterna hade alltså kunnat prioritera detta i regeringsställning tror jag. Det är i alla fall det som indikeras i den skuggbudget som nu ligger på riksdagens bord från just Socialdemokraterna. Frågan går alltså tillbaka till Kallifatides och hans eget parti: Vad gjorde man under åtta år? Vilka riktiga strukturella reformer som har sett till att öka byggtakten så att man kan undvika en kollaps när konjunkturen väl vänder är man stolt över? Vi kommer att återkomma. Vi har ett högt tempo och vi har pekat ut mängder av reformer. Men att tro att vi skulle få fram dem på åtta veckor när politiken varit så eftersatt under åtta år - ja jag får väl vända på det och tacka för tilltron till regeringen. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog i dessa viktiga frågor.	3847
1944	Markus Kallifatides (S)	S	Fru talman! Jag ser också fram emot en fortsatt dialog om dessa väldigt viktiga frågor. Bostadsbyggandet i Sverige nådde en topp 2021 det vill säga i slutfasen av det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Dåvarande statsrådet Johan Danielsson hör enligt min personliga minnesbild till de ministrar i tidigare regeringar som har gett direktiv till allra flest utredningar. Många av dessa kommer Andreas Carlson troligen att vara mottagare av under mandatperioden så vi kommer att få anledning att diskutera Johan Danielssons initiativ. Fru talman! Den socialdemokratiska budgetmotionen innehåller ett förslag om ett bemyndigande omfattande 8 miljarder kronor i investeringsstöd. Det är inte noll. 8 miljarder är mer än noll Andreas Carlson. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till fakta. Mitt förslag här och nu för att undvika den slakt som Skanska Sveriges vd talar om och den nedgång som statsrådet själv ser och beskriver i sina svar till mig till journalister till branschen och så vidare är att regeringen ska överväga att göra någonting som den är ganska skicklig på nämligen att kanske bryta lite grann mot ett vallöfte eller två och faktiskt återinföra ett stöd till nybyggnation - för att undvika en kollaps i det för samhällsekonomin så viktiga bostadsbyggandet.	1304
1945	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Tack ministern för möjligheten att debattera folkbildningens framtid! Folkbildningen är fantastisk. Ministern kallade den betydelsefull men jag skulle säga att den är fantastisk. Den möjliggör att människor bildar sig växer och utvecklas. Den gör gott för individen som får lärdomar självkänsla och social samvaro. Den gör gott för samhället genom att förena människor stöta åsikter mot varandra och bygga gemenskaper och sammanhållning. En bildad befolkning - folkbildning - har varit en oundgänglig del i bygget av vår demokrati. Folkbildningen har två tydliga grenar. Den ena är folkhögskolorna vilkas verksamhet låter människor bilda sig tillsammans i lärandeprocesser som inbegriper socialt samspel samarbete diskussion och reflektion. Detta är en bra grund för lärande. Oavsett bakgrund eller utbildningsnivå finns det en plats i folkhögskolan. Folkhögskolorna ger en andra chans för dem som den reguljära skolan har misslyckats med och som därför saknar godkända betyg från grundskolan eller gymnasieskolan. De ger också tillgång till viktiga och högkvalitativa kulturella och kreativa kurser. Den andra grenen fru talman är de idéburna och de ideella studieförbunden. Med studiecirkeln som huvudsaklig metod ger de möjlighet åt alla att på sina villkor förkovra sig växa utvecklas och lära - alltid frivilligt och alltid tillsammans med andra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Folkbildningen stärker samhällsgemenskapen och möjliggör livsresor både för den som har smala intressen och för den som vill bilda sig mer allmänt och både för den som redan har utbildning och för den som saknar sådan. All folkbildning ska vara fri till innehållet och frivillig för deltagarna. Folkbildningsrådet är en ideell förening som har en myndighetsuppgift att fördela och följa upp statens stöd till folkbildningen. Folkbildningens aktörer har alltså statens förtroende att själva fördela statsbidraget. Detta är en konstruktion som har införts för att upprätta en formell och principiell gräns mellan staten och folkbildningen och för att så att säga förhindra att politiken styr vilket innehåll människors bildningsresor ska ha. Det betyder som Mats Persson påpekade i sitt svar inte att medel kan användas till vad som helst eller lämnas till vem som helst. Staten har därför lagt fast ett tydligt syfte med statens stöd till folkbildningen som medlen givetvis ska användas för att uppfylla. Detta behöver väl knappast sägas men jag säger det ändå så slipper ministern förtydliga det: Självklart ska alla som bedriver statligt finansierad verksamhet stå upp för demokratins ideal. Fru talman! Av Tidöavtalet framgår det att Mats Persson i avvaktan på Christer Nylanders pågående utredning om folkbildningen ska vidta ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. Det framgår också att en av de åtgärder som Mats Persson ska överväga medan utredningen pågår är att lägga ned Folkbildningsrådet. I min interpellation frågade jag ministern om han tänker agera för att lägga ned Folkbildningsrådet och hur han i så fall - om han tänker göra det - ska säkra folkbildningens fortsatta innehållsliga frihet. Mats Persson svarade genom att säga ungefär: Det har ju fungerat förr. Med all respekt fru talman: Det var inte det jag frågade. Jag tycker att både jag och alla de miljoner människor som berörs av hur medlen fördelas förtjänar ett svar på den förhållandevis enkla frågan: Kommer Mats Persson att lägga ned Folkbildningsrådet? Och hur ska han i så fall säkerställa att folkbildningen fortsatt är fri och frivillig?	3610
1946	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Tack Markus Kallifatides för samtalet! Ja byggbehovet är fortsatt stort. Det är vi överens om. Sedan har vi kanske olika syn på vilka åtgärder som behövs. Men vi kommer att återkomma med en mängd reformer. Det finns en del utredningar som kommer in till regeringen och vi kommer att överväga de förslagen också. När det gäller just investeringsstödet är det riktigt att bemyndiganderamen höjs men några nya medel anslås ju inte. Det är lätt att höja bemyndiganderamen men det är ganska svårt att betala ut medel om det är tomt på kontot. Det är att bygga ett luftslott skulle jag vilja säga till protokollet och alla andra som följer debatten med stort intresse. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ser fram emot att återkomma med reformer som kommer att förenkla byggregler betydligt. Det gäller både småhusbyggen och flerbostadshus. Det handlar om att gå från väldigt detaljerade detaljkrav till mer av funktionskrav. Det är också viktigt att få fram mer byggbar mark. Detta har varit uppe i debatten och det kan kanske låta som om detta är lösningen. Men jag vill betona att det inte finns en enskild lösning. Detta visas tydligt av investeringsstödet. Man kan inte satsa allt på en enskild tårtbit. Det kommer inte att lösa de strukturella problem som finns. Det krävs ett bredare angreppssätt och att man har ett högt reformtempo i alla delarna. Det kommer regeringen att ha. Vi kommer att återkomma om detta. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1518
1947	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Denis Begic har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att byggandet oavsett bostadsform ska fortsätta. Jag vill börja med att hänvisa till mitt svar tidigare i dag till Markus Kallifatides som ställde en snarlik fråga. Jag konstaterade då att det behöver byggas mer över hela landet för att möta det beräknade behovet av nya bostäder men också att det befintliga beståndet behöver utnyttjas bättre. Vidare behövs insatser som gör att hela plan- och byggprocessen kan bli mer effektiv. Jag upprepar därför också vad jag svarade i den debatten nämligen att reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap särskilt vad gäller småhus. För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Det ska även vara möjligt att flytta mellan olika boendeformer. Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende.	1290
1948	Denis Begic (S)	S	Fru talman! Tack ministern för svaret även om det hänvisades till den föregående debatten! I regeringens budget finns inte en enda stavelse om hur vi ska bygga fler bostäder. Det är ett riktigt slag i magen för alla de unga som vill flytta hemifrån. Bostadsbyggandet bromsar inte in - det tvärnitar. Det är inte bara för ungdomar som vill flytta hemifrån som det behöver byggas mer. Det är också för att bostadskarriären ska kunna fortsätta. Då kan även ungdomarnas föräldrar flytta från större hus och lägenheter där i sin tur en ung familj kan flytta in. Därför är det viktigt att det byggs så mycket så möjligt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Av regeringsformen framgår att det allmänna ska trygga rätten till arbete bostad och utbildning. Det ingår i de grundläggande målen för den offentliga verksamheten. Därför kan man som regering inte luta sig tillbaka och tro att marknaden ska lösa dessa problem. Om inte bostadsministern känner till det kan jag nämna att det inte bara är här i Sverige som man tycker att man behöver stötta bostadsbyggande med till exempel investeringsstöd som nämndes tidigare här. Det görs så i Tyskland Holland och våra grannländer. Det bör vi också göra här i Sverige. Finland som är hälften så stort befolkningsmässigt ger motsvarande cirka 40 miljarder kronor till bostadsbyggandet. Men för mig handlar bostadsbyggandet inte bara om att få fler bostäder. Det handlar om mycket mer. Det handlar om att man kan flytta till orter och få jobb. Det är alltså också en arbetsmarknadspolitisk fråga. När nu norra Sverige har stora behov av människor som kan ta jobb är det viktigare än någonsin att det finns bostäder att tillgå. Jag vet att den nuvarande regeringen har glömt halva Sverige men just nu skapas det massor med jobb i de norra delarna av Sverige. Därför är det också viktigt att man stimulerar byggandet av bostäder i norra Sverige. Om de är tillfälliga eller för alltid spelar ingen roll. Om det är lägenheter eller villor spelar ingen roll. Viktigast är att människor kan flytta och ta jobb. Man kan inte som regering luta sig tillbaka och tro att någon annan ska lösa problemen. Bostadsministern måste vara lyhörd för hur läget ser ut framför allt när vi nu går in i en lågkonjunktur. Därför vill jag höra av bostadsministern hur man ska kunna få fler bostäder att byggas just med hänsyn till det arbetsmarknadsläge vi har. Det framgår varken av budgeten eller av slottsavtalet.	2479
1949	Isak From (S)	S	Fru talman! Tack Denis Begic och Markus Kallifatides för väldigt viktiga interpellationer! Ska vi ha en långsiktig bostadspolitik med små lägenheter och så vidare kanske det behövs ett stöd. I dag har vi en situation där många har gjort bostadskarriärer. Men många äldre som sitter med stora hus vill flytta till en mindre hyresrätt. Det har blivit svårare och svårare. Ska man ha långsiktigt stöd eller ska det vara panik och klippta stöd? Det är ganska stor skillnad särskilt om man från en dag till en annan aviserar att stöden försvinner. Och oavsett om det gäller stöd till byggande av hyresrätter eller stöd till miljöbilar är den här regeringen väldigt duktig på att klippa stöd - lika duktig som man är på att misslyckas med att uppfylla vallöften. I norra Sverige pågår den gröna industriella revolutionen. Det kan inte ha missats av någon. Det handlar om 100 000 nya arbetstillfällen fram till 2035 i kombination med en demografisk kurva i fel riktning. Det handlar om Skellefteå Gällivare Boden Luleå och Kiruna. Till detta kommer Umeå som kontinuerligt växer med 3 000 nya invånare och 2 500 nya bostäder varje år. Det är den stad i norra Sverige och kanske i Sverige som helhet som har haft mest kontinuitet i sin växt under de senaste 25-30 åren. Detta sker i ett område - Skellefteå Gällivare och Boden - där bostadsmarknaden inte har varit speciellt van vid att växa. Det är klart att de stöd som aviserades var väldigt välkomna. Det gjorde också att många företag valde att etablera sig där. Just nu ser vi en tillbakagång. I Norrlandsfondens konjunkturbarometer för norra Sverige kunde man se att just bostadsbolagen känner en stark oro för framtiden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det här riskerar att skada hela Sverige. Det skadar klimatpolitiken och det skadar möjligheten att få människor i arbete. Förra veckan träffade vi Arbetsförmedlingen i Skellefteå som har ett nationellt uppdrag att få människor att kunna flytta till Sverige. De säger att det finns jättemånga som är intresserade. Arbetslösheten är stor inte minst i Sörmland och väldigt många är intresserade av att flytta till norra Sverige. Men då måste man ju ha någonstans att bo. Grunden för hela den mänskliga tillvaron är att man har någonstans att bo. Då behövs en bostadspolitik som tar hela frågan på allvar. Städer som Skellefteå och Luleå med ganska starka lokala ekonomier och bostadsbolag har kanske lite bättre förutsättningarför att klara detta. Men för kommuner som Boden och Gällivare som kanske ska fördubbla sin befolkning helt och hållet samtidigt som de ska ställa om från en gruvproduktion till en annan är det här fullständigt ohållbart. Här behövs hela samhällets stöd. Det saknar vi i dag Andreas Carlson. Regeringen bör avisera en helhet när det gäller detta. Om man vill få arbetslösa människor i arbete så finns dessa arbeten i norra Sverige men då behövs bostäder.	2938
1950	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar. Människor ska också kunna flytta dit där arbeten finns. Regeringen anser att det behövs fler bostäder för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad och för att bidra till flyttkedjor samt lokal och regional utveckling. Det berördes i de båda tidigare inläggen. Regeringen ska därför ta fram strukturellt riktade reformer för att öka byggandet och inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Jag ser ett stort engagemang för att utvärdera andra partiers politik. Jag förstår att det pågår en eftervalsdebatt och analys i det socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag ser fram emot dessa och hade gärna suttit som en fluga på väggen och lyssnat på till exempel Isak Froms inlägg i de debatterna. Isak From säger här att människor måste ha någonstans att bo och att det krävs att man tar hela frågan på allvar. Vi har haft goda år bakåt. Det har byggts i hög takt men man har ändå inte genomfört de strukturella reformer som hade kunnat lösa problemen på bostadsmarknaden. Det har inte förenklats i den takt som krävts det har inte tagits fram byggbar mark i den omfattning som behövts och stegen in på bostadsmarknaden har inte förbättrats. Småhusbyggandet har också varit eftersatt. Som jag beskrev i mitt tidigare inlägg består bara 20 procent av nyproduktionen i Sverige av småhus jämfört med 40 procent i övriga EU. Man kan såklart hänvisa till flyttkedjor och att fler ska flytta från sina hus för att andra ska flytta in. Att få flyttkedjorna på plats som det talats om i decennier är också något som regeringen har på sin agenda. Men när Socialdemokraterna har haft makten och kunnat påverka det på allvar har de inte tagit ansvar för det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Under de här första sju och en halv veckorna har vi pekat ut en rad olika områden där det ska tas fram reformer. Vi kommer att ha ett högt reformtempo och vi kommer att återkomma till Sveriges riksdag när det gäller detta. Precis som också nämnts tidigare är det nu ett oerhört tufft ekonomiskt läge ett helt annat läge. Vi har hög inflation vi har höga räntor och vi har stigande priser och minskad köpkraft för de svenska hushållen. Jag tror inte att någon i kammaren är förvånad över att det får effekt på bostadsbyggandet. Så har det alltid varit och så kommer det förmodligen att vara även i framtiden. Då blir det ännu tydligare att det brister och att man inte har tagit tag i de strukturella utmaningarna. Det är det som den här regeringen nu har på agendan. Vi kommer att ha ett högt reformtempo för det just för att människor ska kunna flytta dit där jobben finns. Man vill kanske flytta av andra anledningar också. Det ska finnas tillgång till bra bostäder i olika upplåtelseformer. Vi ska inte ställa olika boendeformer mot varandra. Det krävs ökat byggande i alla olika former som kan tänkas. Det står på den här regeringens agenda. Vi kommer att jobba aktivt med detta. Jag ser fortfarande fram emot goda samtal om detta i Sveriges riksdag och var de än kan ske.	3205
1951	Denis Begic (S)	S	Fru talman! Min fråga var vilka konkreta reformer som statsrådet och regeringen arbetar med. Det är inte särskilt förtroendeingivande att gång på gång hänvisa till mantrat reformer ska genomföras". Berätta för oss i kammaren och de som tittar på tv vilket arbete som egentligen pågår i Regeringskansliet och departementet Andreas Carlson. Om det vet vi ingenting. Vi vet dock att det råder brist på bostäder. Vi vet att lösningen är att bygga fler bostäder. Vi vet att de högerkonservativa partierna har avskaffat investeringsstödet som har varit ett avgörande incitament för att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Allt detta vet vi. Men frågorna som behöver svar är: Vad planerar regeringen att göra? Vilka reformer är på gång? Och när kan man förvänta sig att de levereras? Bostadsbristen är för många människor något verkligt här och nu. Dessa människor kan inte bo i reformer som ska genomföras. Det är dessutom oklart när och hur dessa reformer ska genomföras. Människor behöver tak golv väggar fönster el vatten och avlopp. De behöver hyresrätter bostadsrätter villor och radhus. Jag har full respekt för att statsrådet arbetar hårt och att det blir många och långa dagar. Jag ser framför mig att statsrådet kommer till departementet tidigt på morgonen och säkert går hem sent på kvällen. Men hur fördriver statsrådet tiden däremellan? Vad är det egentligen som uträttas? Hur ser det konkreta arbetet ut? Och när blir det något synligt resultat? Är det i år nästa år eller om fyra år? När kan vi se resultaten? Fru talman! Jag vet att frågorna är många men de är viktiga för många människor i det avlånga landet Sverige. De förväntar sig svar. Därför är det en skyldighet för mig och oss i oppositionen att åtminstone försöka få mer konkreta svar än att "reformer ska genomföras". Jag ber ministern att ge oss åtminstone något exempel på hur det skulle kunna bli fart på bostadsbyggandet. "	1916
1952	Isak From (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Andreas Carlson! Man blir lite fundersam. Finns det någon samordning i Regeringskansliet? Har du och arbetsmarknadsministern haft möte? Det behövs såväl utbildningar som infrastruktur och bostäder för att den gröna industriomvandlingen ska vara möjlig. Alla delarna behövs. Min uppmaning är att ni bör samordna detta i Regeringskansliet. Utan bostäder blir det ingen grön industriomvandling. Alla reformerna behövs varendaste en. Nu sköter man det på olika sätt. På campus i Skellefteå har man nu byggt bostadsbaracker som kanske kan jämföras med attefallshus i storlek; jag vet inte riktigt. Det beror på att det är andra som bor i studentlägenheterna i Skellefteå. Det är människor som har flyttat dit för att jobba i vården och industrin. Samtidigt byggs det nu flera tusen nya lägenheter. Men det kommer att behövas såväl i Skellefteå som i Boden i Luleå och i Kiruna. Alla delarna är viktiga. Uppe hos oss är det inte känt för att vara speciellt trångt. Det är inte brist på mark som är orsaken. Det har traditionellt varit brist på kapital intresse och en marknad. Nu har vi en marknad som dessvärre har varit väldigt överhettad. Det har varit mycket viktigt att vi haft ett organiserat långsiktigt stöd för billiga hyresrätter. Nu när det klippts" ser vi en stor oro från bostadsföretagen. Detta skapar ytterligare oro i hela kedjan vilket också skadar synen på den gröna industriomvandlingen. Ni har mycket att göra Andreas Carlson. "	1526
1953	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Det stämmer att vi har mycket att göra som Isak From säger. Jag ser fram emot det arbetet. Vi kommer att ha ett väldigt högt tempo. Vad gör statsrådet på dagarna? Det var Denis Begics fråga. Ett exempel handlar om att bostadsbyggandet behöver vara ett högre värderat intresse bland de andra. I dag kommer bostadsbyggandet ibland längst ned eller längre ned på listan över olika intressen när det ska prövas i olika planer. Det var därför den förra regeringen gav ett uppdrag om en förstudie kopplad till nationell fysisk planering. Ett av de första möten jag haft gällde detta. Vi har vinnlagt oss om att arbetet ska bedrivas i högt tempo och i enlighet med den nya regeringens ambition att tillgängliggöra byggbar mark. Förstudien ska titta närmare på till exempel hur riksintressesystemet där statens anspråk på mark och vatten främst tar sig uttryck skulle kunna förändras för att i högre grad svara mot de behov som finns i samhället i dag. Det här uppdraget ska ge tydligare förutsättningar för en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten samt en effektiv fysisk planering och prövning. Vi vet att det här har varit en konfliktfråga i tidigare regeringar. Det är en fråga med olika intressen. Men för den nya regeringen är det viktigt att det här går i ännu högre tempo så att vi kan lyfta fram och prioritera byggande av bostäder som ett intresse som inte ska stå längre bak i kön. Det andra exempel som jag tänkte nämna bland de många som vi har huggit in på direkt och som jag jobbar med handlar om att gå från detaljkrav på byggandet till mer av funktionskrav för att kunna snabba på processerna och göra det betydligt enklare i varje led. Här finns det mycket mer att göra men det är ett exempel på vad vi arbetar med. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I budgeten finns det även med andra reformer och vi jobbar för att ta fram dem. Det står inte bara skrivet i budgeten utan den förbinder oss också till att faktiskt ta fram reformer. Det är en viktig deklaration under våra första veckor att det är det här vi kommer att arbeta med. Jag ska också kommentera det som Denis Begic sa om att man inte kan bo i reformer som ska genomföras". Nej och man kan inte heller bo i utredningar. Vi hörde av Markus Kallifatides i den föregående interpellationsdebatten att den tidigare bostadsministern tillsatte många utredningar. Jag skulle kunna kontra till Begic och säga att man inte kan bo i de utredningarna heller. Då börjar vi diskutera på ett ganska osakligt sätt och det är inget som den bostadspolitiska debatten gynnas av. Det viktiga är ju att ta fram reformer i alla delar. Det finns ingen quickfix. Inte heller investeringsstödet var en sådan vilket visade sig när det väl prövades. Isak From sa att man avskaffar stödet från en dag till en annan. Nej så är det inte utan det följer av ett riksdagsbeslut och vi avskaffar det på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillför också 3 8 miljarder kronor för att de som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggen ska kunna få medel utbetalade även under de kommande åren. Det sker alltså på ett ansvarsfullt sätt och vi avskaffar det inte från en dag till en annan. Jag ska också svara på en av de avslutande frågorna. Finns det någon samordning i regeringen? Ja det finns det. "	3312
1954	Denis Begic (S)	S	Fru talman! Jag tackar ministern för svaren. Som ministern märker finns det ett stort engagemang för de här frågorna och många olika perspektiv för hela Sverige. Det gläder mig att ministern tar till vara de utredningar som initierades av den socialdemokratiska regeringen för att kunna bygga fler bostäder. Jag håller med om att vi inte ska raljera över de här sakerna för det är otroligt viktigt att människor har tak över huvudet. Min mening var inte att raljera utan min mening var att vi i Sverige behöver bostäder för att det här landet ska utvecklas på det sätt som vi alla vill. Det handlar om grön omställning om jobb och om att flytta dit där arbete finns. Det är detta jag har ställt en interpellation om och det är förstås också det jag förväntar mig svar av ministern om. Jag kan lova ministern en sak och det är att vi inte kommer att vara tysta. Det kommer förmodligen att komma fler interpellationer fler frågor och fler debatter om detta. Vi får inte glömma att det fortfarande finns många människor som har stora behov av bostäder - återigen: oavsett form. Därför har det varit min förhoppning att jag ska få svar på hur man kan bygga fler små bostäder. Om inte investeringsstödet är svaret skulle jag gärna vilja veta om svaret är ränteavdrag förmånliga lån eller någonting annat som den här regeringen kan införa så att människorna kan köpa sin första bostad. Det finns goda exempel runt om i Europa exempelvis i Finland Tyskland och Holland. Jag tror inte att vi behöver uppfinna hjulet. Vi behöver ta tag i det här framför allt nu när det är lågkonjunktur. Det är då man ska satsa. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack för debatten!	1701
1955	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag vill tacka Denis Begic som har ställt interpellationen. Jag tackar för ett gott samtal och ser fram emot fortsatt dialog. Jag har ännu inte kommit in på de tillkännagivanden som ligger på både riksdagens och regeringens bord och som den tidigare oppositionen tog fram. Här finns det flera goda idéer och förslag som också i stor utsträckning är inspirerade av våra grannländer. Det finns till exempel ett förslag om hyrköp. Det är klart att alla tillkännagivanden som vi nu har på bordet är en del av regeringens arbete. Vi hanterar dem på olika sätt och kommer att återkomma till hur vi respekterar beslut som fattats i riksdagen om tillkännagivanden. Det är en del av arbetet. Jag ser fram emot fortsatta samtal. På tisdag kommer jag att besöka civilutskottet där jag vet att Begic är ledamot. Jag är då öppen för dialog och får säkert fler frågor förslag tips och idéer fru talman. Jag tackar för interpellationsdebatten. På återseende! Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1010
1956	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Stockholm har ett kulturcentrum en mötesplats som slagit ut alla andra. Ingen annan verksamhet har som den berett plats skapat scen och samarbetat med allt från enskilda föreningar till organisationer författare konst- och kulturutövare musiker forskare ekonomer statsvetare medier och fjärran länders oppositionsledare. Den tidigare studieombudsmannen Göran Eriksson byggde tillsammans med sin företrädare Kurt Stern en programverksamhet som var den absolut främsta i den här staden. Människor fyllde scener och salar. Varje intressant bok som kommit ut fick ett seminarium liksom varje politisk fråga som bränt till. De bästa åren kunde det vara upp till 1 000 arrangemang per år där studieombudsmännen höll i skaftet och i värdskapet. Det var på ett av dessa arrangemang då man trängdes med halva Stockholm i Z-salen på Sveavägen 41 som jag lärde känna Sveriges före detta kulturminister Bengt Göransson. Han var en flitig deltagare och introducerade mig till folkbildningen och till ABF Arbetarnas Bildningsförbund. På denna plats möjliggjordes så många möten och jag gick på så många studiecirklar där. Det lade grunden till min kulturella och politiska bildning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är egentligen inte konstigt att ABF under åren med studieombudsmannen Göran Eriksson fick ett sådant gehör hos stockholmarna. Aktualitet och spets i föreläsningsverksamheten i kombination med ett enormt litterärt och politiskt kontaktnät över hela världen gjorde att de främsta kom till ABF. Traditionen tycks sitta i väggarna. Redan nästa vecka kommer stockholmarna att stå och trängas i Katasalen då företrädare för Nobels fredspristagare från Belarus Ryssland och Ukraina äntrar scenen för ett samtal om demokrati och fred i vår tid. Fru talman! Det var länge sedan vi i den politiska och mediala debatten talade så här om folkbildningen: om mötesplatsen kulturen bildningen och det livslånga lärandet om intresset nyfikenheten och möjligheten att ta del av det stora i det väldigt lilla. Uppdagade ekonomiska felaktigheter och bedrägerier en resursfördelningsprincip som skapat jakt på volymer i stället för kvalitativ verksamhet och framför allt ett ideologiskt och långsiktigt arbete för att så tvivel om folkbildningens demokratiska värde gör att högerregeringen riskerar att vidta åtgärder som begränsar folkbildningens verksamhet i stället för att motverka ekonomiskt fusk. Med samma argument har man i delar av landet dragit in delar av eller hela stödet till folkbildningen på kommunal och regional nivå. Jag var därför den första att välkomna utbildningsminister Mats Perssons uttalande om att det inte skulle ske några neddragningar på folkbildningen. Men verkligheten är den att folkbildningens resurser går från drygt 4 8 miljarder för 2022 till drygt 4 3 miljarder under 2023 och 2024. Uttalandet var därmed inte korrekt. Vi socialdemokrater vill satsa ytterligare 200 miljoner på folkbildningen för att främja folkhögskoleplatser i stundande lågkonjunktur och stötta studieförbunden i deras viktiga demokrati- och kulturarbete. Vi ser också fram emot folkbildningsutredningens slutsatser för att främja bättre kontroll av statsbidraget. När man nu ingår ett samarbete med Sverigedemokraterna som aktivt ideologiskt motverkar folkbildningen är min fråga till statsrådet om det kommer att ge avtryck i den nationella folkbildningspolitiken. Hur kommer de kommande budgetarna att se ut?	3482
1957	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vad regeringen menar med att man inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor och vad den separata analysen av de planerade etapperna ska innehålla som inte redan finns utrett. Regeringens ställningstagande innebär att utbyggnaden av systemet för höghastighetståg inte fullföljs. Analysen av de tidigare planerade etapperna som ingår i den nu gällande nationella planen syftar till att bedöma hur de bör hanteras utifrån de nya förutsättningarna. Regeringen anser generellt att järnvägsinvesteringar i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik.	621
1958	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Jag tackar så mycket för interpellationssvaret. Jag tycker dock verkligen inte att det var något svar över huvud taget. Jag skrev interpellationen för att jag tillsammans med väldigt många andra är bekymrad över regeringens besked om att stoppa utbyggnaden av nya stambanor. Man säger sig vilja utreda mer saker. Men frågan om nya stambanor är ju utredd på längden och tvären hur mycket som helst. Det finns tusentals sidor om behovet av nya stambanor. Jag skulle vilja backa tillbaka till tiden när Fredrik Reinfeldt var statsminister och vi hade den så kallade Sverigeförhandlingen. Man kan tycka mycket om den. I vilket fall som helst tecknades då avtal mellan staten regioner och kommuner om till exempel medfinansiering och byggande av nya stambanor där ny infrastruktur skulle gå fram. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det sker och pågår just i detta nu att man bygger ut och har varit med och medfinansierat. I och med detta besked bryter man avtalet. Varför gör man det? Vad tror man att man gör med tilliten mellan de olika politiska nivåerna i vårt samhälle och hos människor som har förväntat sig att kunna flytta in i nya bostäder och kunna ta tåget till sitt jobb? Tågresandet har de senaste 20 åren fördubblats. Tågbolag kollektivtrafikmyndigheter industrin och andra aktörer som önskar tåglägen det vill säga plats och tid i vårt järnvägsnät har ökat med mer än 50 procent åren 2017-2020 för att bara ta några år som exempel. Godstrafiken ökar varje år. Det är trångt på våra spår. Fler tåg samsas om samma spår och nya spår tar väldigt lång tid att bygga. Det vet vi allihop. Nya stambanor har väldigt många fördelar. Det ökar storleken på våra regioner. Det gör det smidigare att arbetspendla. Det förbättrar kapaciteten så att vi lättare kan flytta gods från vägar till järnvägen. Det är någonting som vi har förbundit oss att göra för att vi ska minska klimatpåverkan. Jag vill fråga statsrådet: Hur avser regeringen att ta sig an den stora bristen på kapacitet på järnvägen med de besked man har gett att man tänker stoppa byggnationen av nya stambanor?	2129
1959	Adrian Magnusson (S)	S	Fru talman! Jag såg fram emot statsrådets svar på Gunilla Svantorps interpellation. Jag såg fram emot att vi skulle kunna få svar på otydligheten kring vad som egentligen ska hända med de planerade stambanorna. Vi skulle kunna få något slags besked om vad analyserna innebär om de sträckor där planeringen redan är igång. Det är viktiga frågor som behöver besvaras. Men tyvärr fick riksdagen och det svenska folket inget tydligt besked i det svar som gavs här i dag. Fru talman! Det är ju nämligen etapper där planeringen redan är igång som regeringen äventyrar. Det gäller exempelvis Ostlänken där planeringen är väldigt långt gången. Sträckan Göteborg-Borås är en annan etapp och så även sträckan Lund-Hässleholm. Jag som skåning tänker uppehålla mig lite vid den sista sträckan som är en av de som regeringen menar kräver ytterligare analys. Fru talman! Det har fortfarande inte framgått vad det är som behöver analyseras. Planeringen är som sagt igång. Trafikverket meddelade så sent som den 28 oktober att man i lokaliseringsutredningen ska studera ytterligare ett alternativ till sträckning. Det pågår således redan en omfattande analys av sträckan. Vad är det för ytterligare analyser och utredningar som regeringen menar behövs? Statsrådet nämner också i sitt svar att utbyggnad av järnväg i första hand ska ske på sträckor som gynnar arbetspendling och godstrafik. Statsrådet är säkert väl medveten om den stora mängd gods som kommer via järnväg över Öresundsbron och Trelleborgs hamn från kontinenten för vidare frakt upp i landet. När Fehmarn Bält-förbindelsen blir klar 2029 finns det prognoser som visar på att mängden gods kan fördubblas år 2035 jämfört med år 2020. Sträckan Lund-Hässleholm är redan i dag hårt belastad av godstrafik och mängden kommer alltså knappast att minska i framtiden. Fru talman! Regeringen har som sagt också uttryckt att sträckor för arbetspendling ska prioriteras. Statsrådet har säkert varit i Skåne. Om inte hoppas jag han tar sig tid att åka dit. Det är i varje fall många skåningar som dagligen reser på sträckan Lund-Hässleholm för att pendla exempelvis till arbetet i Malmö eller Hässleholm eller till studierna i Lund. Det blir därför ännu svårare att förstå vad det är som ytterligare behöver analyseras. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Innan dagens debatt sökte jag på beläggningen på tågen mellan Lund och Hässleholm en fredag klockan 07.00. Enligt Skånetrafikens app är tåget som avgår från Lunds central 07.02 70 procent fullt enligt prognos. Regeringen menar väl inte att dessa tåg med 70-procentig beläggning en mörk fredagsmorgon i Sveriges sydligaste län består av nöjesresande? Fru talman! Om vi bortser från att Sverige behöver nya stambanor för att möjliggöra för fler att arbetspendla såväl dagligen som veckovis med tåg och för att godsmängden kommer att öka drastiskt när Fehmarn Bält-förbindelsen står klar finns det åtminstone inga skäl till att ytterligare analysera sträckor som redan planeras. De har utretts och planerats länge. På sträckan Lund-Hässleholm görs redan i dag ytterligare analyser. Sträckorna som varit desamma i 170 år är redan i dag hårt belastade av trafik för arbetspendling och godstrafik. Riksdagen får inget svar på vad det är som ytterligare behöver analyseras. Då finns det ingen anledning att dra fötterna efter sig. Det är helt enkelt bara att se till att fler människor kan ta sig till jobbet varje dag med tåg och att mer gods kan flyttas över till järnväg i Skåne såväl som i resten av landet.	3539
1960	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag ska börja med att svara på frågan om bakgrunden till det beslut som regeringen har aviserat om att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg bättre vägstandard och utbyggnad av laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är mycket stora. En satsning på nya stambanor för höghastighetståg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar. Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär att tåg kommer att färdas snabbare i framtiden även utan stambanor för höghastighetståg. Investeringar i befintliga banor kan komma på plats snabbare än utbyggnad av nya stambanor. Vi ser också att det finns stora behov i de norra delarna av landet när det kommer till godstransporter. Man behöver titta på detta på ett seriöst och ansvarstagande sätt. Det gäller i synnerhet när vi också har en mycket omfattande kostnadsökning till följd av det nya ekonomiska läget som är väldigt tufft vilket såklart påverkar kostnaderna för dyra infrastrukturprojekt. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet. Utifrån prioriteringar av den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan avser regeringen därför att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Fru talman! Den förra regeringen valde att driva på höghastighetstågprojektet med mycket stora kostnader och bristande kontroll något som har kritiserats av Riksrevisionen. Det innebär en stor besparing att inte fullfölja de nya stambanorna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När det kommer till analysen om de sträckor och etapper som finns inom nuvarande nationell plan kommer regeringen att återkomma. Analyserna ser förstås olika ut beroende på var de olika etapperna ligger i plan. Exempelvis kan man nämna som en omständighet att den södra sträckan Lund-Hässleholm fortfarande planeras för tåg med hastigheten 320 kilometer i timmen på banorna. Det är någonting som man kan analysera. Kan det finnas olika andra åtgärder som kan göras för att minska flaskhalsarna i systemet när det gäller godstrafik och som också underlättar för arbetspendling? Det ska ses utifrån de egna behoven och inte som ett led i en nationell stambana för höghastighetståg som vi inte går vidare med. Det är den typen av analys som behöver göras. Det ska förstås också ses i ljuset av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029. Det kommer att ställa andra frågor som kräver svar och långsiktighet. Jag kan också i det sammanhanget lugna ledamoten Adrian Magnusson. Jag har varit i Skåne och jag ser fram emot många fler besök och också goda samtal om förutsättningarna. När det kommer till frågan om ingångna avtal förutsätter de avtalen ett regeringsslut. Det står väldigt tydligt i avtalen så det är inte ett avtalsbrott. Det har också varit känt innan valet att de fyra partierna som samarbetar om regeringen inte hade för avsikt att gå vidare med hela projektet vad gäller stambanor för höghastighetståg så det är inte en överraskning. Vi kommer att ta oss an bristerna i kapacitet vad gäller godstrafik och även arbetspendling. Det är mot bakgrund av detta som vi säger nej till den mycket höga kostnaden för projektet. Pengarna kan i stället komma till nytta genom att man exempelvis börjar beta av den mycket stora underhållsskuld som finns i det svenska järnvägsnätet.	3519
1961	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Det måste vara svårt att vara statsråd och helt och hållet behöva byta åsikt från den man tidigare har framfört i den här kammaren. Jag skulle vilja citera ur en motion: Satsningen på exempelvis mer regional järnväg blir effektiv om nya stambanor också byggs. Transportsystem hänger ihop och kräver långsiktighet samtidigt som det måste finnas en jordmån för innovationer som förändras över tid. Det enda som inte behövs är 'vänta och se'. Det har vi prövat länge nog. Bygg nya stambanor med Jönköping som naturligt nav." Det här var alltså en motion av det nuvarande statsrådet. Det måste vara svårt att byta åsikt. Jag tänker så här: Att gömma sig bakom att saker ska utredas är okej om saker inte är utredda. Men den här saken är utredd på längden och tvären. Vad skulle nya kunskaper innebära i en ny utredning? Det har inte ministern svarat på. Jag hörde häromdagen i ett forskningssammanhang någon säga: Det finns inget kvar som inte redan är beforskat utan det handlar mer om att sammanställa det som redan finns. Ett tips till ministern skulle kunna vara att faktiskt titta på det som redan finns och att utifrån det gå vidare med det som vi ändå länge har sagt behövs. När ministern ser alla de utredningar som redan finns - hur kan han då landa i att det behövs ytterligare utredningar? Ser ministern inte faran i att det blir fördyringar och förseningar? Jag tycker att det är allvarligt. Vi ser att vi har starkt växande regioner som kräver kompetens erfarenhet och kunskaper för att företag och offentlig sektor ska kunna växa. Det kräver väl fungerande transporter och god tillgänglighet. Det är en förutsättning för svensk ekonomi och för svensk konkurrenskraft. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi i Socialdemokraterna är ganska tydliga med att vi vill utveckla transportinfrastrukturen ännu mer. Vi har gjort det under många många år. Sedan vet vi att vi har underhållsskulder och så vidare; det är inte bara S-regeringen utan också tidigare regeringar som har det. Men vi måste göra någonting åt de flaskhalsar som finns. Vi måste ju ändå vilja framåt i det här. Vi vet att det är spårbrist. Då tänker ni på att göra underhåll och det måste vi självklart göra på de spår vi redan. Men vi måste också ha nya spår - det måste väl ändå ministern förstå! Ministern stod alldeles nyss här i talarstolen och sa: Vi prioriterar upprustning av befintlig järnväg. Samtidigt tar man i budgeten bort 750 miljoner kronor och flyttar över pengarna till vägunderhåll. Det är en väldigt konstig prioritering. Jag tycker också att det är konstigt att stå och säga att vi behöver titta på det här seriöst - precis som att man inte har tittat på det seriöst under ett tjugotal år! Det är ju det man har gjort hela tiden. Det är därför vi har hur många utredningar som helst. Ministern sa i en tidigare interpellationsdebatt att man inte kan bo i utredningar. Nej och man kan inte heller åka tåg genom att fortsätta att utreda. Det är faktiskt handling som krävs ungefär som ministern efterfrågade i sin motion när han var riksdagsledamot. Det är handling som krävs inte att vänta och se. Vad vill statsrådet mer än att stoppa redan pågående projekt? Hur tänker statsrådet bidra till att vi faktiskt får fler spår vilket är den stora utmaningen i vårt land? "	3320
1962	Adrian Magnusson (S)	S	Fru talman! Jag vill egentligen fortsätta på samma linje som Gunilla Svantorp var inne på. Det är redan trångt på de här sträckorna i dag - de 170 år gamla sträckorna. Det är väldigt väldigt trångt. Det är stora flaskhalsar som påverkar tillväxt och utveckling i hela landet och jag förstår inte hur någon utbytt spårväxel här och där ska kunna göra att dessa flaskhalsar försvinner. Jag förstår inte heller varför man fortsätter med att analysera sträckningar och fortsätter att utreda. Varför inte bara lämna ett besked? Regeringens velande i frågan gör att projekten fördyras ytterligare. I den ena stunden beklagar man sig över Trafikverkets kostnadsutveckling för att i den andra stunden skjuta det hela framför sig. Det är mycket märkligt. Vi får inte heller något svar på vad alternativet är. Vad är det för åtgärd som ska vidtas? Ska det vara tio mötesspår mellan Hässleholm och Lund? Är det detta man tänker sig i stället? Eller vad är det man föreställer sig? I Skåne råder total politisk enighet i frågan. Det moderata regionrådet i den regionala utvecklingsnämnden och den socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Malmö har uttryckt i Sydsvenskan att de är överens: Det behövs nya stambanor mellan Lund och Hässleholm. Det gläder mig att det kristdemokratiska statsrådet trots allt vill ha en dialog med Skåne för det vill nämligen inte alla kristdemokratiska statsråd.	1396
1963	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jo det vill alla kristdemokratiska statsråd. Det har också visat sig i veckan vilket jag hoppas att Magnusson har noterat. Min egen uppfattning i frågan kan förstås vara intressant tycker Gunilla Svantorp. Jag ska svara på frågan. Vi hade en bra och genomgripande diskussion om detta i mitt eget parti. Vi landade där i att som parti inte gå vidare utifrån de kostnader och de stora undanträngningseffekter inte minst för de norra delarna av landet som det innebär. Jag är en sann demokrat och när beslutet fattades på vårt riksting respekterade jag förstås det. Men jag ändrade också uppfattning i samband med den mycket gedigna diskussion vi då hade när jag även fick goda argument. Det kan kanske förvåna någon som sitter här i sammanhanget men en politiker kan faktiskt ändra uppfattning. Jag har ändrat uppfattning i frågan och det gjorde jag utifrån de mycket höga kostnader och de undanträngningseffekter som detta riskerade att leda till. Och det har jag alltså gjort efter det att jag skrev den motion som Svantorp läste ur här i kammaren men långt innan jag blev statsråd. Sedan kommer vi till vilka olika nya kunskaper analysen kunde innebära. Jag ska vara noga med orden här: Det nämns att det pågår en utredning men det är en analys. Vi analyserar nu de tre etapperna utifrån det nya läget - att vi inte kommer att gå vidare med att bygga stambanor för höghastighetståg. Bara det att inte bygga de centrala delarna mellan de noder som redan finns i plan innebär potentiellt sett en besparing på 3 miljarder kronor för det är det som finns i nationell plan bara för att planera sträckorna. 3 miljarder kronor kan användas till mycket järnvägsunderhåll och andra skriande behov här och nu. Varför användes då inte de 750 miljoner kronor som Gunilla Svantorp pekade på och som flyttades över till vägunderhåll? Jo det var för att när vi kom till Regeringskansliet och öppnade dörren den första dagen låg det ett faktum på bordet nämligen att Trafikverket bedömde att man inte kunde omvandla dessa pengar till - vad det nu var ni ville omvandla dem till. Man kunde inte omvandla dessa pengar till underhållsåtgärder utan de hade helt enkelt brunnit inne. Då bedömde vi att det var bättre att hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt och använda dem till vägunderhåll för nästa års budget i stället för att låta dem försvinna och inte komma någon resenär till del. Frågan varför pengarna hade brunnit inne eller varför de inte hade kunnat användas kan lika väl riktas till den tidigare infrastrukturministern och detta kan säkert Gunilla Svantorp lösa på en kafferast efter ett gruppmöte eller så. Vad kommer då de olika kunskaperna att innebära? Det är att se över exempelvis spårstandard inte minst på sträckan i Skåne och att man inte dimensionerar för snabbtåg utan i stället tittar på vilket sätt man bäst bygger bort flaskhalsar och ökar möjligheten för arbetspendling i denna region. Man kan se på vilka sätt man skulle kunna minska fördyringar sänka kostnader och undvika undanträngningseffekter. Men detta arbete kommer vi inte att dra i långbänk utan det pågår med full aktivitet. Vi är väl medvetna om att besked behöver ges väldigt snart till Trafikverket som ju arbetar nu. Vi har inte avbrutit något arbete men vi kommer att återkomma med besked till riksdagen allmänheten Trafikverket och alla som har intressen i saken. Och det kommer att ske snabbt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är en analys som görs utifrån de nya förutsättningarna som alltså innebär att vi inte kommer att bygga vidare på de stambanor som tidigare var planerade. Men de tre sträckor som finns i plan analyserar vi och kommer att återkomma till.	3803
1964	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Tack ändå till statsrådet för tydligheten i det som sägs! Ingen kan tveka om att det inte kommer att byggas några nya stambanor. Jag vill återkomma till just behovet av nya stambanor och vad det skulle innebära med de planer som finns. Adrian Magnusson tog exemplet nere i Skåne och jag skulle vilja ta exemplet Borås-Jönköping. Borås och Jönköping har tillsammans fler invånare än Uppsala men de har ingen modern järnväg vare sig mellan sig eller till Göteborg. Göteborg är 15 mil från Jönköping. De har enkelspår halva vägen och sedan tar helt plötsligt rälsen slut. Det finns inget vidare. Man kan inte med bästa vilja i världen tycka att det är okej att det ser ut på det viset. Nya stambanor enligt det förslag som finns och som det har jobbats med i flera år skulle binda ihop Götaland på precis samma sätt som Mälardalen har byggts ihop. Det skulle innebära bättre pendling i Östergötland Västergötland Småland och Skåne. Fler människor skulle få fler arbetsplatser att välja på och fler bostäder skulle kunna byggas på fler ställen. Företagare skulle slippa få ont i magen av att fundera på om deras gods kommer fram eller inte. Det finns många fördelar. Men det bästa av allt är att klimatet skulle må väldigt mycket bättre om mer gods kan flyttas över till järnväg. De åtgärder som statsrådet nu påstår att han snart ska göra innebär ju inte mer spår så problemet är ändå att vi har alldeles för mycket tåg på för få spår. Statsrådet har inte svarat på hur han tänker lösa detta. Tack statsrådet för debatten! I detta anförande instämde Lawen Redar (S).	1593
1965	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Tack till Gunilla Svantorp för interpellationen! Jag ser fram emot ett gott samarbete och dialog med riksdagen - också med trafikutskottet. Jag har redan varit en gång i trafikutskottet och kommer att vara där igen nu på torsdag tror jag för att informera om arbetet med det svenska ordförandeskapet i EU som ju förstås också på många sätt påverkar vår del av EU. Då kan vi nog prata mer om detta och säkert även andra frågor. Jag tycker att jag också har svarat med tydlighet på varför regeringen inte går vidare med bygget av nya stambanor för höghastighetståg och på vilket sätt vi nu analyserar frågan. Vi kommer att återkomma till riksdagen Trafikverket och alla intresserade med besked i frågan. Då kommer vi att kunna fortsätta den här dialogen. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	816
1966	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder och verka för investeringar för att möta nuvarande och framtida kapacitetsbehov på Arlanda flygplats och vilka åtgärder och investeringar det i så fall handlar om. Jag vill börja med att tydligt understryka Arlanda flygplats mycket viktiga roll i det svenska transportsystemet men också som tillväxtmotor för den svenska ekonomin. Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats med ett omfattande nationellt och internationellt linjeutbud. Den knyter ihop landet med sin navfunktion för både inrikes- och utrikestrafik genom att erbjuda direktlinjer till både nationella och internationella destinationer. Arlanda flygplats bidrar därför till en grundläggande nationell och internationell tillgänglighet för Sveriges befolkning och näringsliv. Det finns för närvarande två utredningar med bäring på Arlanda flygplats. Den första utredningen om att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling med Peter Norman som utredare redovisades den 14 juni i år. Rapporten innehåller många och omfattande förslag och remisshanterades under hösten. Utredningen och remissvaren analyseras för närvarande i Regeringskansliet. I augusti 2022 påbörjade Peter Norman det andra uppdraget att analysera och föreslå en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Uppdraget omfattar alla flygplatser inklusive Swedavias och ska redovisas senast den 15 december 2022. En sedvanlig remisshantering förutses därefter. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen i Arlandarapporten eller till den vidare processen. Jag anser dock att det finns ett mervärde i att ta ett samlat grepp om båda utredningarnas förslag och remissinstansernas synpunkter. Jag kommer därför att återkomma i dessa frågor vid ett senare tillfälle.	1910
1967	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Jag är en sådan där människa som har levt i folkbildningen nästan hela mitt liv. Jag har fått förmånen att vara ordförande för ett av de stora studieförbunden hemma i Värmland under två omgångar. Det var en fantastisk resa och jag vinnlade mig verkligen om att vara ute mycket i verksamheten och träffa alla de människor som Lawen Redar nyss pratade om - de som brinner för att lära sig nya saker och som träffar människor som de annars inte skulle träffa. Det är ju det som är den finfina grejen med folkbildningen: När man deltar i en studiecirkel eller går på en kulturverksamhet eller annan folkbildningsverksamhet träffar man människor som man annars i vardagen inte skulle träffa. Då får man nya kunskaper insikter och förståelser. Jag har också haft förmånen att få vara ordförande för Konstfrämjandet i Värmland som också är en del av folkbildningen. Där lärde jag mig oerhört mycket genom att faktiskt inte själv vara konstnär. Jag kunde ställa de där frågorna som är så viktiga att kunna ställa. Jag har varit både deltagare och cirkelledare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer En av de människor som har betytt allra mest för mig är Gösta Karlsson som var rektor på Kyrkerud hemma i Årjäng. Det är en av landets fina folkhögskolor. Han var också partikamrat och ledde oändligt många studiecirklar som vi hade i partiet hemma. Han fick oss att fundera ett varv till. Det finns så många Gösta Karlsson i vårt land som just nu kanske känner sig nedtryckta i skorna - kanske framför allt av högerpartierna som går på om att hela folkbildningen bara är strunt och fusk. Fusk har uppenbarligen uppdagats men man försöker också göra någonting åt det för folkbildningen är så mycket mer. En miljon människor deltar varje år i den. Man ska inte racka ned på folkbildningen utan måste i stället hålla i det som fungerar jättebra. Det finns kulturprogram som över fyra miljoner människor deltar i varje år. Jag tycker att det är fantastiskt. Jag vill också passa på att nämna den kanske allra störste: Om någon ska kallas språkrör för folkbildningen är det Gösta Vestlund som ju dog häromåret. Alla vi som läser tidningen Folkhögskolan kunde glädjas ända tills han var långt över 100 år över att han skrev krönikor. Gösta Vestlund var en människa som brann för samtalet man får när man träffar människor som man annars inte skulle träffa. Jag vill dela med mig av ett citat. Vestlund sa: En bildad människa är en människa som aldrig medvetet kränker en annan människa." Han menade att man som levande människa har rätt att ha ett värde. Han trodde på människan. För oss som har levt i folkbildningen i många år är han en förebild. Liksom många andra här är även jag jätteorolig över regeringens samarbete med Sverigedemokraterna som uppenbarligen vill skära bort miljoner kronor ur statens budget för folkbildning. Vi ser på de ställen där de är med och styr att de faktiskt redan har skurit ned. De har tydligt visat vad de vill. I vilken mån är ministern beredd att stå emot Sverigedemokraterna? "	3052
1968	Isak From (S)	S	Fru talman! Tack till Andreas Carlson för svaret - initialt ser det ju väldigt bra ut! Jag har ställt den här interpellationen för att jag i både slottsavtal och regeringsförklaring helt och hållet saknade Arlanda. Den nya regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna lade däremot en stor tyngd på Bromma. Men precis som i den tidigare regeringens och särskilt Tomas Eneroths arbete är ju Arlanda den flygplats som är central för Mälardalsregionen och för Sverige särskilt för norra Sverige när det gäller möjligheten till bra kommunikationer ut i världen. Peter Normans utredning är tydlig och lämnar flera bra förslag. Det är klart att flera av förslagen skulle det ansvariga statsrådet kunna ta tag i redan nu. Vi var nog många som efter pandemin nu trodde att kökaoset på Arlanda skulle vara överstökat. Men tyvärr har jag själv provat de mycket långa köerna. Senast i går blev jag uppringd och kontaktad av resenärer som stått i mer än en timme. Detta är en realitet som är här och nu. Ska Arlanda vara konkurrenskraftigt kan vi inte ha en situation där människor faktiskt missar flygen eller får stå i säkerhetskontrollerna väldigt länge. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är helt orimligt att Swedavia inte har kunnat ta tag i och fixa den här delen för kökaoset på Arlanda får ju internationella dimensioner. Det skadar anseendet för Arlanda för Stockholmsregionen och för hela Sverige. Detta ska ses i ljuset av att våra grannländer Finland och Danmark aviserar stora satsningar i Helsingfors och Köpenhamn på sina centrala flygplatser för att de anser att de kan vara viktiga nav i Norden för resor ut i världen. I Finland har man sedan länge byggt ut kapaciteten på Asien - Japan Sydkorea Kina och så vidare. Köpenhamn satsar mot resten av världen och mot Europa. Norra Sverige och Mälardalen behöver ha en flygförbindelse så att vi med ett byte på Arlanda kan ta oss direkt till Bryssel Milano eller New York. Vi vill inte se en situation där Arlanda blir omsprunget av andra för att vi har varit senfärdiga. Peter Normans utredning är viktig. Jag tycker att det finns skäl att redan nu avisera tillsättandet av en Arlandautredning för här gäller det ju också samarbetet mellan Trafikverket kommunen regionen och närområdet. Hur ska människor ta sig till och från Arlanda? Hur kan vi minska biltrafiken till Arlanda? Hur kan vi öka kommunikationen på järnväg till Arlanda? Hur kan vi säkerställa att alla de som nu vill ta sig från norra Sverige ut i världen kan se Arlanda som navet för detta? Detta är synnerligen viktiga frågor och många av dessa kan statsrådet ta tag i här och nu.	2659
1969	Jesper Skalberg Karlsson (M)	M	Fru talman! Tack till Isak From som lyfter den viktiga frågan om Arlanda flygplats. Men det går inte riktigt att prata om Arlanda utan att också prata om Bromma flygplats. Det är tydligt att vi nu har en regering som vill behålla Bromma flygplats som navet för det svenska inrikesflyget. Bromma är en utmärkt flygplats inte minst eftersom Region Stockholm nu dragit tvärbanan hela vägen fram så att den är mer tillgänglig. Det är glädjande att nedläggningspolitiken där man vill lägga ned fungerande infrastruktur nu har förpassats till historiens skräphög. Det hade blivit permanent sämre för inrikesflyget utan Bromma flygplats. Vi vet också att nya flygplatser inte växer på träd. Det man lägger ned kommer inte tillbaka sedan. Det är bra att vi har två flygplatser här i Stockholmsregionen. Inte minst under pandemin märkte vi verkligen vad redundans betyder i transportsystemet. Jag kan också säga att det för min egen region Gotlands del är bra att vi har två flygplatser att välja på. Man har fler valmöjligheter om man ska vidare ut i landet eller världen och det leder också till ökad konkurrens. Vi vet ju att om vi har två flygplatser och flera flygbolag blir priserna lägre än om vi bara skulle ha en flygplats och ett flygbolag. Men för att återkomma till Arlanda som interpellationen handlar om finns det problem där. Långa köer nämns. Jag kan också säga att när man flyger från Gotland till Arlanda parkeras planet vanligtvis långt ut på asfalten och sedan får man åka buss in till terminalen eftersom slottarna så att säga är slut. Utöver att det är tråkigt att bli bortprioriterad leder detta också till längre restider. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vad har man då gjort när det gäller Arlanda tidigare? Vad har man under de senaste åtta åren gjort från politikens sida? Det är tråkigt att konstatera att Arlandarådet mest blev en politisk kuliss. Man kom inte framåt; man kunde inte tävla med Kastrup och Gardermoen under alla de åren. Man kan fråga sig om det kanske var på grund av pandemin som arbetet med Arlandarådets slutrapport försenades. Kanske till viss del. Men Arlandarådets slutrapport var klar redan i mars 2019 långt innan det förskräckliga viruset nådde Sverige. Det är därför lite magstarkt att som Isak From gör i sin interpellation kräva att man på åtta veckor nu ska åstadkomma allt det som inte åstadkoms på åtta år. Det behövs mycket för att stärka rollen för Arlanda flygplats som nav i Norden vilket Peter Normans utredningar har visat - Peter Norman som också är deltidsgotlänning. Det nämns förslag om en till landningsbana ytterligare en avfart från E4:an och en bättre lösning för tågen. Detta kan låta som en väldigt kort uppräkning men det rör sig om väldigt stora investeringar. Därför är det bra tycker jag att regeringen vill titta på detta samlat och även pröva det mot offentliga finanser. Man kan inte titta på enskilda flygplatser och lägga till eller dra ifrån saker utan man behöver se inrikesflyget och rollen som nav i Norden som en helhet. Jag ser fram emot att utredningen blir klar och att regeringen återkommer i frågan.	3143
1970	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamöterna för engagemanget i denna viktiga fråga! Jag kan försäkra Isak From om att avsaknaden av Arlanda i Tidöavtalet och regeringsförklaringen inte innebär att Arlanda är nedprioriterat på något sätt. Anledningen till att Bromma däremot finns med är att den flygplatsen har varit ifrågasatt. Bromma kommer tror jag att vara en viktig flygplats de kommande åren av skäl som Jesper Skalberg Karlsson också anför. Men jag ska fokusera på Arlanda. Jag tror att vi behöver se hur viktigt flyget är och framför allt kommer att vara även i framtiden i Sverige. Här kan jag tänka mig att det har rått lite delade meningar i den tidigare regeringens regeringsunderlag men detta är den nya regeringen överens om. Vi ser också hur utvecklingen inte minst den tekniska utvecklingen och den klimatomställning som sker inom flyget öppnar för nya möjligheter. Den som kanske känner lite av den flygskam som jag menar att det redan i dag finns ganska små skäl att känna kommer att ha väldigt få skäl att känna den inom sex till åtta år. Göteborgsföretaget Heart Aerospace räknar med att ha elflyg i luften om sex år och branschen själv arbetar mot att vara helt fossilfri till 2030. Detta tror jag kommer att förändra resmönster resvanor och inställning till flyget. Man kommer att se att det är ett mycket viktigt transportslag bland flera andra. Därför är det så viktigt med utveckling av flyget och det är därför vi som jag sa i mitt inledande svar kommer att hantera de två utredningar som nu finns på bordet - både den nyss avslutade av Peter Norman och den av samma utredare som snart går i mål - för att se över detta och se vilka utmaningar och förslag som behöver hanteras när det gäller flyget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska nämna ett positivt förslag från min företrädare socialdemokraten Tomas Eneroth. I nationell plan finns ett uppdrag till Trafikverket att utreda kapacitet för landtransporter till och från Arlanda. Detta kommer att vara viktigt för tillgängligheten. Det finns även andra delar som vi kommer att ta oss an med hög hastighet. Det har funnits en del funderingar kring vad pandemin skulle få för effekter på flygresandet. Om man zoomar ut och ser tillbaka lite grann kan man konstatera att 2018 var ett rekordår för flyget i Sverige. Då reste drygt 39 miljoner passagerare till eller från svenska flygplatser; av dessa resor var 31 6 miljoner utrikesresor. Antalet inrikesresor uppgick till knappt 7 7 miljoner. Trenden för utrikestrafiken hade fram till pandemin varit tydligt ökande under flera år framför allt på Arlanda. Efter pandemin har flygtrafiken nu åter tagit fart. Hösten 2021 började trafiken återhämta sig från mycket låga nivåer och under 2022 ökar flygtrafiken snabbt. Enligt statistik från Swedavia uppgick antalet resenärer på Swedavias tio flygplatser i början av november till 77 procent av 2019 års nivåer. Vi kommer att arbeta med de förslag som redan finns i den första Arlandautredningen. Men vi kommer som sagt att återkomma med dessa delar gemensamt när Peter Norman har kommit med förslag i den pågående Flygplatsutredningen. Detta är menar jag ett ansvarsfullt sätt att hantera frågan. Det innebär inte att vi drar detta i långbänk tvärtom. Vi har rivstartat med flygpolitiken de första åtta veckorna i regering och kommer att återkomma till riksdagen. Jag ser också fram emot fortsatt dialog med Isak From i det avseendet.	3458
1971	Isak From (S)	S	Fru talman! Tack Andreas Carlson och Jesper Skalberg för inläggen! Jag måste ändå säga att jag håller med om en del av det som Jesper Skalberg för fram. Men Bromma som nav i landet är kanske inte riktigt korrekt. Det är ändå så att även gotlänningar vill ta sig ut i världen. Och på Arlanda har vi många flygbolag och därmed också en rimlig konkurrens. Däremot har Arlanda i dagsläget kanske inte förutsättningarna fullt ut. Man var på väg mot en maxtopp före pandemin. Just nu ser vi att vi är långt ifrån att ha steppat upp. Vi har de helt horribla säkerhetsköerna. Vi har också en situation där man inte klarar av vinterhållningen. Det senaste snöovädret orsakade återigen långa rundningar. Flera flygplan fick cirkla över Arlanda innan de kunde landa. Jag var själv i ett flygplan som till slut kunde landa och fick sedan sitta en timme i flygplanet och vänta på bussen för den tog sig inte ut till flygplanet därför att vinterväghållningen på Arlanda var helt obefintlig. Självklart finns det frågor att ta tag i här och nu. Det var också därför den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth precis som Andreas Carlson redovisade både tillsatte utredningar och lade fram uppdraget om en plan. Detta kan man direkt jobba vidare med. En Arlandaförhandling behövs. Det behövs för utvecklingen i Stockholmsregionen. Det behövs också för att alla i landet runt omkring Mälardalsregionen ska kunna ta sig till Arlanda och ut i världen. En annan viktig fråga som vi har diskuterat är att regeringens kanske något tveksamma inställning till biobränslen också skadar flygets omställning. Peter Normans Arlandautredning redovisar att vi behöver säkerställa ett etappmål för storskalig svensk produktion av fossilfritt flygbränsle. Vi behöver tillsätta en flygbränslekommission för att säkerställa att detta går att genomföra. Säga vad man vill om elflyg; det kan vara något vi en bit fram i tiden klarar kortare distanser med men under överskådlig tid kommer det att handla om traditionella flygbränslen som släpper ut koldioxid. Då behöver vi ha fler fossilfria bränslen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta är en viktig del för att Sverige ska klara klimatmålen. Här har Arlanda ytterligare en viktig roll. Ska Arlanda få förutsättningar att öka andelen fossilfritt i bränsletankarna på flygplanen behöver man ha uppdragen. Man behöver ha åtgärder och beslut från Sveriges regering. Här har Andreas Carlson ett viktigt arbete att ta tag i.	2486
1972	Jesper Skalberg Karlsson (M)	M	Fru talman! Tack för ditt inlägg Isak From! Jag tycker att det blir tydligt i denna debatt att den tidigare regeringen verkligen prioriterade vad man lade sin tid på. När Arlandarådets slutrapport kom i mars 2019 lade man den i byrålådan och gjorde inte mer för att utveckla Arlanda flygplats. Det man däremot gjorde var att ta fram utredningar om hur Bromma flygplats kunde snabbavvecklas. Man lät alltså inte Arlanda växa för att kunna ta över inrikestrafiken och man ville lägga ned Bromma flygplats för att inrikestrafiken inte skulle kunna fortsätta att fungera på samma sätt som tidigare. Det var en tydlig prioritering. Jag är glad att vi har en ny regering som tittar på dessa frågor mer seriöst både på hur vi kan lösa de akuta kriserna och på hur vi långsiktigt kan stärka tillgänglighet och konkurrenskraft. Det är tydligt att de första åtta veckorna med en ny regering mycket har gått åt till att lösa tidigare politiskt skapade kriser. Vi ser elpriserna vi ser bränslepriserna och nu i tisdags presenterades också ett gasprisstöd. Det blir mycket krishantering när det är kris och därför är jag särskilt glad att infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson också nämner något om visionerna kring det framtida flyget i Sverige. Efter krishantering behöver man också jobba med vilket Sverige vi ska ha på andra sidan och långsiktigt. Elflyg är en utmärkt sådan fråga. Det är riktigt häftigt att Heart Aerospace finns just i Sverige. Sedan kan jag nära en from förhoppning om att det första kommersiella elflyget går just till Bromma flygplats - kanske helst också från Visby flygplats eftersom det är en kort sträcka som lämpar sig väl för elflyg.	1679
1973	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Jag ska börja med att gå tillbaka till uppdraget att ta fram en plan för utveckling av Arlanda flygplats och den utredning som tillsattes av Tomas Eneroth. Jag berömde ju det förutvarande statsrådet Eneroth för den utredningen och även uppdraget till Trafikverket. Det byggde på ett tillkännagivande från Sveriges riksdag där det fanns en vilja från den dåvarande oppositionens sida att ta höjd för att flyget kommer att vara ett viktigt transportslag även i framtiden. Det var utifrån det tillkännagivandet som byggde på ett betänkande från trafikutskottet som den dåvarande regeringen tog fram en utredning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag välkomnar den. Det finns väldigt många och omfattande förslag i den första utredningen som jag har talat om i dag. Flera av dem handlar om det som också Isak From var inne på nämligen omställningen i flyget till att bli fossilfritt. Ett av förslagen handlar om att flyget bör vara fossilfritt senast 2045. Det finns olika förslag till initiativ som utredningen föreslår att regeringen ska ta. Detta är någonting som vi förstås kommer att bereda noga och återkomma till. Peter Norman pekar också på potentialen i att använda Bromma flygplats enbart till fossilfritt flyg. Jag ska inte och kommer inte att uttala mig om vilka sträckor som kommer att trafikeras med elflyg först. Det är en operativ fråga - på samma sätt som snöröjningen på Arlanda är en operativ fråga som vilket jag tror att Isak From mycket väl känner till hanteras av Swedavia. För att kunna hantera utvecklingen och utveckla Arlanda flygplats på ett långsiktigt hållbart sätt krävs bedömningar och åtgärder ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen anslutande landtransporter till och från flygplatsen samt luftrummet. Här krävs en samverkan mellan många olika aktörer. Regeringen har varit tydlig med att flyget kommer att vara ett viktigt transportslag även i framtiden. Jag tror inte minst utifrån de initiativ som finns i det svenska näringslivet att vi kommer att få se en utveckling i branschen som möjliggör ett flexibelt och miljövänligt resande. Som jag sa i ett tidigare inlägg fru talman pekar ju branschen själv på att den kan vara fossilfri redan 2030. Det kan man tycka är långt fram i tiden men det är om bara" åtta år. Det är lika lång tid som den förra regeringen hade vid makten. Under de åtta veckor som jag har varit infrastruktur- och bostadsminister har just detta varit en viktig del av utvecklingen på samma sätt som andra viktiga transportslag. Jag tror inte heller att man ska sätta flyget mot något annat. Man ska inte skambelägga passagerare som använder ett så viktigt transportslag inte minst för - vilket också Isak From har pekat på - de norra delarna av landet. Vi är ett avlångt land med stora avstånd där det kommer att finnas behov av att människor kan röra sig åka till jobbet och hälsa på nära och kära. Infrastrukturpolitik och transportpolitik är egentligen det som lägger grunden för hela vår samhällsgemenskap - att man kan röra sig och att man kan lita på att tåget går i tid att flyget går i tid och att man kommer av flyget i tid. Här finns det mycket att jobba med och det arbetet ser jag verkligen fram emot. Jag kommer också att återkomma när vi har hanterat både dessa utredningar samlat. "	3330
1974	Isak From (S)	S	Fru talman! Jag tycker ändå att den här interpellationen har varit viktig. Det fanns och finns fortfarande oro. När slottsavtalet och regeringsförklaringen så tydligt nämner Bromma men inte Arlanda blir det ungefär samma effekt som när man tydligt nämner kärnkraft men inte havsbaserad vindkraft. Då finns det många som blir oroliga: Vart tog det här vägen? Det jag lyfte upp om kökaos snökaos och bristande kapacitet på Arlanda skadar också förtroendet för Sverige som besöksmål. Besöksnäringen är viktig för Mälardalsregionen för norra Sverige och för många andra delar av Sverige och Arlanda är ett nav för de långväga gästerna till Sverige. Med det dåliga ryktet förlorar vi i konkurrensen mot Oslo och Helsingfors. Det är klart att sådant sätter sig. Då behöver vi ta nästa steg. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ja Jesper Skalberg det är skillnad i politiken. Den socialdemokratiska regeringen var väldigt tydlig och tillsatte Arlandautredningen. Arlanda är navet i flygtrafiken. Det behöver prioriteras och satsas på det. Vi behöver ha en ny rullbana. Vi behöver säkerställa att trafiken till och från Arlanda flygplats förbättras och att arbetet tillsammans med Trafikverket och övriga regionen kan gå vidare. Därför är det centralt att regeringen aviserar att en Arlandautredare är viktig. Det kan Andreas Carlson och regeringen göra här och nu. Man kan också bjuda in Swedavia för att faktiskt ta reda på: Hur kan vi lösa det kökaos som är här och nu? Fru talman! Jag vill avsluta med att önska Andreas Carlson och talmannen en god jul om vi inte ses i en annan debatt. Trevlig helg och god jul så länge!	1656
1975	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Det låter som att den förra regeringen gjorde otroligt stora satsningar och tog initiativ. Det hade förstås sett helt annorlunda ut om man inte hade tillsatt Arlandautredningen under det sista av sina åtta år utan under det första av sina åtta år. Återigen: Jag har i tidigare debatter under dagen vädjat om en viss självrannsakan. Hur hade det varit om man hade tillsatt en Arlandautredning under år ett? Då hade man i och för sig Miljöpartiet i regeringen. Att det under den sista delen av åren inte var så kanske var något som underlättade. Det handlar också om det tillkännagivande där vi förstås krävde att regeringen till slut skulle agera. Det var mitt parti - jag var då i opposition - bidragande till. Det är klart att vi kommer att förvalta denna utredning på ett klokt och bra sätt. Det finns flera väldigt omfattande förslag i den. Tidöavtalet har nämnts. Det är inte heltäckande och har aldrig gjort anspråk på att vara heltäckande. Saker som inte är med i Tidöavtalet är per definition inte nedprioriterade. Däremot behöver man prioritera och tydligt definiera vad man ska arbeta med. Det har varit ett tveksamt hanterande av kärnkraften. Man har avvecklat befintlig kärnkraft och aktivt motverkat den. Då kan det behövas att man tydligt pekar ut en plan för att reparera den skadan och det ligger på regeringens agenda. På samma sätt är det när det gäller tveksamheten kring Bromma som kommer att vara en viktig flygplats också i framtiden. Vi har gett besked om att vi inte kommer att avveckla Bromma flygplats. Vi ska snarare se hur den kan vara en del i den omställning som nu sker i flygsektorn. Där finns det stora möjligheter. Det innebär inte på något sätt att vi prioriterar ned Arlanda snarare tvärtom skulle jag vilja säga fru talman. Jag kommer att återkomma. Jag tackar också för julhälsningen. Jag vill börja med att önska glad Lucia så att vi tar det i rätt ordning. Jul känns fortfarande en bit bort för min del men jag önskar förstås även From en god jul när den kommer. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2074
1976	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig dels vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta så att nästkommande upphandling av linjetrafiken till Gotland bättre uppfyller de transportpolitiska målen och tillgodoser rimliga villkor på landsvägen till Gotland dels vilka åtgärder jag planerar för att bränslekompensera gotlänningarna för de exceptionella prishöjningarna i Gotlandstrafiken. Linjetrafiken till Gotland ska tillgodose tillgängligheten för befolkningen på Gotland och är också en förutsättning för att det gotländska näringslivet fortsatt ska kunna utvecklas. Linjetrafiken utgör också en länk i totalförsvarets verksamhet. Jag förutsätter att Trafikverket i den kommande upphandlingen av linjetrafiken till Gotland säkerställer att villkoren i avtalet får den kvalitet och den turtäthet som krävs för att upprätthålla tillgängligheten på en tillfredsställande nivå. Sverige befinner sig i ett läge där hushållens och företagens ekonomi pressas hårt av bland annat höga priser på drivmedel. Regeringen har därför i höständringsbudgeten för 2022 föreslagit att 200 miljoner kronor ska avsättas 2022 för att kompensera Destination Gotland för de ökade bränslepriserna i enlighet med de avtal som har tecknats mellan Trafikverket och bolaget. Även i budgetpropositionen för 2023 har preliminärt 50 miljoner kronor avsatts för samma ändamål. Det är en utmanande tid som ligger framför oss och jag följer noga händelseutvecklingen.	1505
1977	Hanna Westerén (S)	S	Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet för svaret även om dess innehåll lämnar en hel del övrigt att önska. Jag dristar mig också till att säga något som borde vara självklart men som förtjänar att upprepas: Gotland är en del av Sverige vårt lands enda öregion. Gotland förtjänar en infrastruktur i nivå med övriga landets och gotlänningarna har rätt att färdas längs vår landsväg havet på rimliga villkor till en rimlig kostnad. Kostnaderna ökar för alla svenskar just nu men för gotlänningarna har priset för att bruka landsvägen stigit med närmare 50 procent på ett år. Det är helt enkelt orimligt. De senaste åren har Gotlands befolkning glädjande nog ökat stadigt till skillnad från hur det är i många andra öregioner i världen. Och precis som resten av Sverige och Europa har Gotland kämpat sig igenom pandemins följder när det gäller liv hälsa och ekonomi. Nu slår krigets effekter och den stigande inflationen hårt mot vår landsända. Att i det läget ställas inför katastrofalt höga prisökningar i Gotlandstrafiken lägger sten på börda i en redan svår tid och får direkt kännbara konsekvenser. De höjda biljettpriserna hotar jobb konkurrenskraft och tillväxt och äventyrar just den inflyttning som vi är beroende av. Men de visar också på det ohållbara i att priset för att använda landsvägen har stigit med närmare 50 procent på ett år. Det nu gällande avtalet har medfört hög standard säkra transporter och god turtäthet. Det är emellertid ett avtal som är träffat i en helt annan tid. Det är ett avtal som inte tar höjd för den svåra situation som vi ser just nu. I nästkommande avtal måste ett större gemensamt och statligt ansvar tas för att hålla ihop landet och inte låta gotlänningarna digna under den ekonomiska risken för oron i omvärlden. Det kan inte vara så att en del av Sverige får bära en orimligt stor del av bördan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tar med viss optimism del av statsrådets resonemang kring kommande avtal men häpnar över svaret i fråga om kompensation. Jag vet inte om det är bristfälligt underlag eller duckande från ansvar som föranleder en hänvisning till budgetmedel - 200 miljoner respektive 50 miljoner. De medlen är till för att kompensera Destination Gotland. Det är inte ett ord om kompensation till gotlänningarna. För att vara övertydlig: Det är alltså en uppräkning i nu gällande avtal och medför ingen - jag upprepar ingen" - skillnad på de biljettpriser som har aviserats inför nästa år. Medlen i fråga kan förvisso medföra att priset inte blir ännu högre men det fru talman är faktiskt en ohederlig argumentation. Nu vältras hela kostnaden över på gotlänningarna och på företagen. I Gotlands Tidningar i dag säger statsrådet att man gjort det man kan. Trafikverket menar att det är möjligt att kompensera utan att äventyra ingånget avtal. Det är svårt men inte omöjligt. Varför tar inte statsrådet den chansen? Fru talman! Arbetet med nästa avtal pågår i detta nu. Det är politiken som styr som sätter ramarna och som avgör om vi kan hålla ihop vårt land eller inte. Den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth var väl förtrogen med de gotländska ståndpunkterna och tydlig med att stor hänsyn ska tas till de gotländska behoven. Trafiken till och från Gotland ska vara enkel hållbar prisvärd och snabb. Är infrastrukturministern beredd att göra samma utfästelse? Är han förtrogen med de gotländska ståndpunkterna? Kan vi lita på infrastrukturministern? "	3486
1978	Isak From (S)	S	Fru talman! Tack Linus Sköld för en väldigt viktig interpellation! Tack Mats Persson och grattis till ett väldigt viktigt uppdrag! När jag hör svaret till Linus Sköld kan jag nog tycka att det är relativt bra utifrån förutsättningarna. Ser man på förutsättningarna med samarbetet med Sverigedemokraterna kunde det vara mycket sämre. Nu kan ju det här ändå bli bättre. Min fråga till Mats Persson utgår från folkhögskolornas viktiga roll. En allmän kurs är kanske det enskilt bästa verktyget och det som ger bäst resultat när det gäller att få människor tillbaka i samhället. Det vi ser - särskilt i små kommuner utan egna gymnasieskolor i norra Sverige som jag kommer ifrån - är att en allt högre andel unga blir sittande hemma. Där har folkhögskolorna en helt unik roll och ett väldigt bra resultat. De kan faktiskt få tillbaka människor i samhället och det är grunden för att sedan få tillbaka dem på arbetsmarknaden. Dessa unga står väldigt långt bort från den oavsett ursprunglig nationalitet eller kultur. I många grupper finns unga som hamnar utanför och då är folkhögskolorna helt unika. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Om nu Sverige går in i en lågkonjunktur där fler kan behöva folkhögskolornas viktiga uppdrag blir ju regeringens nya budget kontraproduktiv. Då behövs folkhögskolorna och särskilt deras allmänna kurser men även de yrkesinriktade kurserna mer än någonsin. Detta säger jag här och nu men det är också RIO:s ordförande Stefan Attefalls ord. Han var ju en ganska känd minister i en tidigare alliansregering och är nu en av dem som försvarar folkhögskolornas allmänna kurser och yrkesprogram som verktyg för att få människor in i samhället och ut i arbete. I norra Sverige fattas det människor i varje hörn och i nästan varje yrkeskategori. Då måste samhället tillsammans regering och riksdag ha verktyg för att säkerställa att de som kan göra nytta får möjligheter och här är folkhögskolorna ett av de viktigaste verktygen. Hur kan vi stärka folkhögskolorna Mats Persson? Hur kan de få rätt budgetmedel? Hur kan vi säkra folkhögskolorna som viktigt verktyg för att säkerställa att de unga som står utanför samhället kommer in?	2204
1979	Jesper Skalberg Karlsson (M)	M	Fru talman! Tack till statsrådet för debatten; tack också till Hanna Westerén som har initierat den! Gotland är Sveriges enda renodlade öregion och en del av Sverige. Sverige är ett land inte ett företag och därför kan inte enskilda landsändar läggas ned som en avdelning på ett företag som man tycker kostar för mycket. Staten behöver såklart ta ett ansvar för att landet håller ihop och kan utvecklas i samma takt. Som Hanna Westerén också nämner har Region Gotland sett en ökande befolkning under de senaste åren och det tror jag inte hade varit möjligt utan en konkurrenskraftig trafik till och från Gotland. Staten tar sitt ansvar för Gotlands utveckling genom det avtal som Trafikverket har med Destination Gotland som kör linjetrafiken till och från ön. Det finns många faktorer i det avtalet men en av de viktigare är att staten står för halva kostnaden för bränslet. Det är bra. Men gaspriserna har de senaste åren varit volatila och höga. Redan under förra året sköt de i höjden och i februari i år tredubblades de från en redan hög nivå inte minst till följd av kriget i Ukraina. Ändå fanns det inga pengar i den förra regeringens vårbudget. Kostnaderna för att upprätthålla trafiken hade ökat med ungefär 100 miljoner kronor men för detta fanns bara ett hål på 100 miljoner i Trafikverkets budget. Jag tycker att det är bra att den nya regeringen gör vad den kan för att se till att staten nu ska göra sitt. Man tillför 200 miljoner kronor för innevarande år för att upprätthålla finansieringen av Gotlandstrafiken och göra det som staten har åtagit sig i avtalet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I går ställde jag också en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch här i kammaren. Hon informerade om att när vi andra går på julledighet kommer hon att delta på två ministerrådsmöten i EU för att också långsiktigt försöka att få ned priserna på gas. Det är bra. Att staten gör sitt är viktigt. Vi gotlänningar är trötta på att vart tionde år i samband med nya upphandlingar få höra förslag som innebär att hastigheten och standarden ska sänkas. Som Hanna Westerén också redogjorde för har Gotland i flera hundra år varit en svensk ö och vi fortsätter att ha de geografiska utmaningar som vi alltid har haft. Därför är det jobbigt att man så ofta behöver förklara för politiken att vi fortsätter att ligga där vi ligger. Den kommande upphandlingen kan man säga mycket om. Jag tror att det är viktigt att slå fast att det ska vara samma standard som nu eller bättre även i framtiden. Men det finns också en utmaning i att mycket vad gäller den nya upphandlingen redan har lagts fast under den förra mandatperioden och Trafikverkets arbete då. När vi nu går in för landning är det också en fråga hur mycket en minister egentligen kan gripa in i ett pågående ärende utan att anklagas för ministerstyre och få spendera några veckor i KU. Oavsett detta är det dock glädjande att regeringen har tagit den här frågan på allvar. Med statens budget för 2023 finns det också skyddsvallar för Sverige om nedgången i ekonomin fördjupas. Det är väl avvägt och jag ser fram emot att fortsätta att diskutera Gotlands förutsättningar för att genom dialog och samtal kunna säkerställa att Gotland fortsätter att vara lika konkurrenskraftigt och tillgängligt som resten av Sverige.	3335
1980	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Det här är en fråga där det är viktigt med god dialog och att i konstruktiv anda hitta lösningar. Detta handlar om en landsväg som är en livlina och en viktig sträcka inte bara för Gotland utan också för hela fastlandet utifrån totalförsvarspolitiska och också livsmedelsförsörjningsskäl eftersom Gotland har många viktiga gröna näringar och livsmedelsproducenter på ön. Detta nämnde jag i mitt svar. Det var i den andan som jag i går hade ett möte med den delegation som var i Stockholm från regionen. I medierna såg jag att de skulle vara i trafikutskottet och hörde själv av mig till vår kristdemokratiska representant i regionstyrelsen. Vi fick till en sittning i god anda. Hela presidiet regionstyrelsen regiondirektören företrädare för LRF Gotland och Tillväxt Gotland var på mötet. För att svara på interpellantens fråga är jag väl förtrogen med de gotländska ståndpunkterna och tycker också att det är en styrka att det finns en bred enighet över partigränserna på Gotland kring detta. Kvaliteten är viktig och det är därför jag säger att jag förutsätter att Trafikverket i den kommande upphandlingen av linjetrafiken till Gotland säkerställer att villkoren i avtalet får den kvalitet i form av bland annat snabba båtar och den turtäthet som krävs för att upprätthålla tillgänglighet på en tillfredsställande nivå samtidigt som avtalet bidrar till de transportpolitiska målen och klimatmålen. Gotland ska vara tre timmar och inte fem timmar bort. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Precis som Jesper Skalberg Karlsson är inne på kan ju en opposition uppmuntra ett statsråd att gå in och detaljstyra och försöka att rätta till ingångna avtal eller hur man nu vill se det utifrån ett oppositionsperspektiv. Men den dagen man gör det kommer samma opposition eller en annan del av oppositionen att kunna rikta väldigt kraftig kritik mot en just för att man går utöver sina befogenheter som statsråd. Därför är det så viktigt att slå fast att det är Trafikverket som både äger och har tecknat avtalet med Destination Gotland. De kan inte göra vilka justeringar som helst i nuvarande avtal eftersom det skulle kunna innebära att hela upphandlingen i så fall behöver göras om. Vid mötet med den gotländska delegationen som leddes av Hanna Westeréns partikollega Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande på Gotland fick jag från henne och från delegationen information om att man har god dialog och upprättad kontakt med Trafikverket både inom nuvarande avtal och kanske framför allt i arbetet med kommande avtal och upphandlingen av det. Givetvis kommer pris- och bränslekostnadsfrågorna då att aktualiseras för att kunna hantera situationer som den nuvarande på ett sätt som innebär att målen med avtalet upprätthålls. Det förutsätter jag. Jag har varit i kontakt med Destination Gotland och jag har själv pratat med landshövdingen på Gotland. Han liksom Jesper Skalberg Karlsson och även delegationen i går har bjudit in mig till Gotland. Jag ser fram emot fortsatta samtal i den här debatten men även fortsatt dialog framöver.	3089
1981	Hanna Westerén (S)	S	Fru talman! Statsrådet talar här i dag om hela landet och vikten av att hålla ihop. Han sa även i samband med sitt tillträde att den regering som han ingår i ämnar föra en politik för hela landet. Jag tycker att vi har fått en viss vana vid att regeringen kanske säger en sak före valet och sedan gör en helt annan sak efter valet. Men jag måste ändå fråga: Ingår inte Gotland i hela landet? I ärlighetens namn fru talman är det ju så att inget av de förvisso bristfälliga bränslestöd som nu rullas ut av regeringen träffar de trafikanter som använder havet som sin landsväg. Vi gotlänningar kan inte ta bilen till fastlandet. Våra företag kan inte flytta över transporterna till järnvägen. Färjetrafiken är vår livsnerv. Att hänvisa till att man tillför medel för att uppfylla ett redan ingånget avtal är djupt otillräckligt fru talman och svarar inte på frågan om hur Sverige ska kunna hålla ihop om skillnaderna mellan transportslagen blir så här stora. Bränslestöd ska utgå för att resa mellan till exempel Mullsjö och Mariestad men inte för att resa mellan Visby och Oskarshamn. Det ansvaret är regeringens. Det finns faktiskt fler perspektiv att beakta som också har lyfts här tidigare bland annat det totalförsvarspolitiska. Gotland är en del av Sverige och inte obetydligt sett till vårt geografiska läge. Då tycker jag att det är anmärkningsvärt att inte ägna mer möda åt att säkra den viktiga infrastrukturen till och från Gotland. Det är att spela ett högt spel med konsekvenser som inte bara äventyrar Gotland utan hela landet. Perspektivet hela landet ska givetvis också betonas i regionalpolitiskt hänseende. Ansvaret vilar tungt på varje regering att använda hela verktygslådan klokt för att hålla ihop vårt fantastiska land och främja sund konkurrens och rättvisa landsdelar emellan. Att säkra infrastrukturen och därmed främja försörjningsförmåga jobb konkurrenskraft och tillväxt är en klok väg att gå. Hur anser statsrådet att Gotlands totalförsvarspolitiska roll kan stärkas när infrastrukturen så tydligt äventyras? Hur ska hela landet kunna leva om en del av landet lämnas att härbärgera enorma kostnadsökningar för att kunna ta sig till och från den delen av landet och även för att driva näringsverksamhet på Sveriges största ö? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Sverige har transportpolitiska mål som rör viktiga gemensamma nyttor i termer av funktionalitet klimatavtryck och leverans. Prisökningarna i Gotlandstrafiken står rimligtvis i direkt strid med de transportpolitiska målen och det måste få ett slut. Gotland kan inte gång på gång komma till statsmakten med mössan i hand och vädja om anständiga villkor för att få trafikera vår väg över havet. Jag skulle verkligen önska att Andreas Carlson vore beredd att vara med och samla det politiska Sverige för att se till att prisökningarna upphör nu. Nästa upphandling måste bli mer träffsäker och säkra att Gotlands livsviktiga infrastruktur faktiskt skapar rättvisa villkor för Gotland både på lång och på kort sikt.	3058
1982	Jesper Skalberg Karlsson (M)	M	Fru talman! Det blir tydligt i debatten att många gör vad de kan för att komma ifrån situationen med höga biljettpriser i Gotlandstrafiken. Jag ska nämna några. Finansministern har presenterat 200 miljoner till Gotlandstrafiken under innevarande år. Näringsministern reser till ministermötena i Bryssel för att sänka priserna på gas på EU-nivå. Försvarsministern har presenterat ett vinterpaket till Ukraina för att vi ska få slut på det förskräckliga kriget som också påverkar oss i Sverige ekonomiskt när priserna på LNG skjuter i höjden. Infrastrukturministern har träffat både en delegation från Region Gotland och även samtalat med representanter för Destination Gotland. Destination Gotland har i sin tur under året bytt bränsle från dyr LNG till ganska dyr men inte lika dyr gasoil som ett sätt att komma ned i bränslekostnader. Med den här uppräkningen fru talman vill jag säga att ingen gillar situationen som råder med de höga bränslepriserna och därmed de höga biljettpriserna. Men det är välkommet att vi ser en bred samling i regeringen i oppositionen och även bland dem som trafikerar linjen Gotland-Nynäshamn-Oskarshamn göra vad de kan för att resenärerna ska skyddas från de höga priserna som hade kunnat vara ännu högre om inte alla gjorde vad de kunde. Slutligen vill jag säga till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson att min inbjudan till Gotland står fast. Den är ärligt menad. Det kommer alltid att finnas gott om gotlänningar jag själv inkluderad som vill prata med regeringen om Gotlands förutsättningar på ett sätt som genom dialog och samtal för oss framåt. I det sammanhanget måste man också säga att Gotland är lika fint på vintern och våren som det är på sommaren.	1719
1983	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Hur ska regeringen agera är frågan som hänger kvar i Hanna Westeréns inlägg. Det stämmer att regeringen har tillskjutit medel. De kommer inte av sig själva utan detta bygger på att de läggs in i budget och att man fattar beslut för att hedra det avtal som finns. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det går att göra politiska poänger. Jag förstår att det kan finnas ett värde i en politisk debatt att försöka ta fram de partipolitiska skillnaderna och dra fram den politiska retoriken. För att få saker att gå framåt är det snarare fråga om en konstruktiv dialog som jag själv hade i går med representanter från hela det politiska fältet. Alla politiska partier var inte med vid mötet utan det var regionstyrelsens presidium regiondirektören och de jag har nämnt tidigare. Vi resonerade gemensamt om behov och möjliga vägar framåt. Detta är viktigare och har en betydligt bättre plats just nu i den här situationen det vill säga utifrån den dialog som Jesper Skalberg Karlsson och jag har haft där prioriteringarna och behoven framkommer med mycket stor tydlighet. Ingen kan tveka om hans engagemang och intresse för att få fram en lösning. Om man vill fortsätta att gå den politiska vägen kan man framhålla att Trafikverket undertecknade avtalet under den förra regeringen. Jag kommer inte att gå dit i dag. Vi måste ha en konstruktiv ton i detta. Det är därför jag har sagt fru talman att jag förutsätter att Trafikverket som tecknar avtalet i arbetet med kommande upphandling kommer att aktualisera pris- och bränslekostnader på ett nytt sätt för att kunna hantera en situation som den nuvarande som innebär att målen med avtalet upprätthålls. Om man hade velat polarisera och ha en partipolitisk debatt hade andra debattörer kunnat anmäla sig till kammardebatten och fråga vad den förra regeringen gjorde för att säkerställa att de intentionerna låg till grund för det förra avtalet. Men det är ingen som har gjort det. Det hedrar Jesper Skalberg Karlsson och många andra i debatten och vi ska ha det som utgångspunkt för den fortsatta dialogen. Det mycket tuffa ekonomiska läget drabbar alla i Sverige på olika sätt drabbar gotlänningarna och får en påverkan på företag och hushåll. Nuvarande situation är exceptionell när det gäller bränslepriser. Det är därför vi står här i dag och diskuterar frågan. Men hur ska vi ta oss vidare? Regeringen har i detta läge fattat dessa beslut för att hedra avtalet men det finns en förväntan på att inför upphandling och arbete med nästa avtal också ta höjd för sådana situationer. Det är Trafikverket som äger avtalet. Det är tydligt. Det är också därför det är viktigt att regionen har en dialog med just Trafikverket. Jag ser fram emot att besöka ön och jag tackar för att Jesper Skalberg Karlsson upprepar inbjudan. Jag kan nog ge ett löfte att vi inte ska behöva vänta till sommaren innan vi ses på Gotland.	2921
1984	Hanna Westerén (S)	S	Fru talman! Om statsrådet låter sig nöja med att hänvisa till de medel som finns i avtalet mitt i en kostnadskris som inte kunde ha förutsetts när avtalet tecknades låter statsrådet sig också nöja med att gotlänningarna ska finna sig i att priset för att trafikera vår landsväg på ett år stiger med närmare 50 procent. Ingen lindring är i sikte. Det är så jag uppfattar beskedet. Fru talman! Taket är inte nått. Fler prisökningar kan bli fallet. Jag förstår att det är statsrådets och därmed regeringens besked till gotlänningarna att ingen kompensation är att vänta. Då ska alltså gotlänningarna ensamma bära bördan av de ökande priserna. Jag tycker att det är orättfärdigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer År 2027 träder ett nytt avtal i kraft och jag vill än en gång efterfråga ambitionerna från statsrådet och regeringen. Jag saknar svaren om ambitionerna. Jag vet att en gotländsk delegation har mött riksdagens trafikutskott och statsrådet själv i absolut närtid. De har varit tydliga med de gotländska ståndpunkterna och belyst de katastrofala konsekvenserna av prishöjningarna. Och jag finner det anmärkningsvärt att de ambitioner jag hittills har hört är så låga i stället för att berätta att politiken styr. Den kompensation som faller ut går till bolaget inte till gotlänningarna. Jag har inte hört ett ord om prisnivån. Jag har inte hört ett ord om hur vi ska klara det här tillsammans. Jag hörde något om en regering för hela landet men där ingår uppenbarligen inte Gotland. Det är tydligt men likväl skamligt. Från Gotlands sida är sista ordet inte sagt - det kan jag gå i god för. Gotland förtjänar otroligt mycket bättre än så.	1689
1985	Statsrådet Andreas Carlson (KD)	KD	Fru talman! Tack Hanna Westerén för engagemanget! Jag har varit tydlig: att kunna ta sig till och från Gotland på rimliga villkor är av största betydelse. Linjetrafiken är både landsvägen och livsnerven för Gotland. Det handlar om möjligheten att ta sig till och från fastlandet. Det handlar om förutsättningar för de viktiga besöksflödena och det handlar om varuförsörjning till och från fastlandet. Det handlar om totalförsvaret. Det handlar om självförsörjningsgraden. Det handlar om viktiga värden som regeringen förstås prioriterar. Det handlar också som Hanna Westerén varit inne på om geografi. Men jag tycker att det blir nästan lite löjligt att stå i kammaren och avkrävas svar på om jag tycker att Gotland tillhör landet eller inte. Det är väl självklart. Men om det är så att Hanna Westerén behöver ett svar på den frågan kommer jag att svara på det. När vi säger att hela Sverige ska fungera innebär det inte att vi exkluderar Gotland. Om det underlättar för Hanna Westerén att förstå budskapet ska jag säga att hela Sverige vilket innefattar Gotland ska fungera. Det är därför arbetet inför kommande avtalsperiod är så viktigt. Det är också därför det är viktigt med den konstruktiva anda som jag mötte när jag träffade delegationen i går och att det är den som är utgångspunkten snarare än att peka på olika initiativ historiskt sett. Då hade jag kunnat hålla den förra regeringen ansvarig men det tänker jag inte göra. Nu har vi en exceptionell situation. Vi har en tuff vinter framför oss med ett ekonomiskt läge som slår brett över hela landet. Det inkluderar också Gotland. Jag har stor sympati för detta för att det är en utmanande tid som vi är i och kommer att möta. Det är därför det är viktigt för regeringen att arbeta för att hela Sverige ska fungera. Jag förutsätter att Trafikverket tar detta i beaktande i arbetet med det nya avtalet. Det arbetet är påbörjat. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1950
1986	Utbildningsministern Mats Persson (L)	L	Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga debattörer för trevligt engagemang och viktiga inlägg. Jag har själv en bakgrund i svensk idrottsrörelse. Jag spenderade inte min ungdom i politiska ungdomsförbund utan i idrottshallar och vet betydelsen av föreningsliv i bred mening. Det finns inget viktigare för sammanhållning social fostran och förståelse för demokratin som föreningsliv. Om det sedan är i en idrottsförening i Studieförbundet Vuxenskolan eller på en folkhögskola är mindre viktigt. Det viktiga är att denna verksamhet finns. Jag tror inte att man kan överskatta hur viktigt det är i en demokrati att det finns ett föreningsliv som gör att människor kan få utlopp för sin kreativitet och sitt intresse för idrott eller kultur eller för att lära sig något nytt också mitt i livet eller när man har passerat tonåren. Det här är viktiga verksamheter för vårt land och för det svenska utbildningssystemet i stort. Fru talman! Samtidigt har det de senaste åren rapporterats om mycket fusk och näst intill bedrägeri inom dessa verksamheter och Riksrevisionens granskning som kom härförleden är inte nådig vad gäller bristen på kontroll och uppföljning av hur pengarna används. Det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Dels ska vi stå upp för föreningslivet dels se till att de statliga pengar som satsas på föreningslivet inte är villkorslösa. Frihet handlar inte om kravlöshet och samhället ska ställa krav. Ett sådant krav är att pengarna används på ett för skattebetalarna rimligt sätt för annars finns det inte längre någon legitimitet. Därför har regeringen på sin agenda att se till att hitta ett system som på ett bättre sätt lever upp till skattebetalarnas legitima krav och förväntan på att dessa pengar används på ett korrekt sätt. Jag uppfattar att även den tidigare socialdemokratiska regeringen såg detta problem och därför tillsatte den utredning som nu ser över detta och här öppnar utredningsdirektiven för att göra stora förändringar. Sverige ska dock även fortsättningsvis ha folkbildning och ett starkt föreningsliv. Jag vill inte föregripa denna utredning och det pågår ett arbete i Regeringskansliet med att besvara Riksrevisionens allvarliga kritik. Ingen kan vara nöjd med dagens system med tanke på rapporterna om fusk och oegentligheter. Det är vår demokratiska och politiska uppgift att inte blunda för detta utan att vidta åtgärder så att systemet kan upprätthålla legitimiteten. Om legitimiteten saknas finns risk att människor inte längre är beredda att fortsätta att betala skattepengar till föreningslivet. Det finns alltså ingen viktigare uppgift än att se till att fusket minskar och att vi får kontroll och styrning på denna verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska också svara på frågan om folkhögskolornas anslag. Regeringen har höga ambitioner och ligger på en högre nivå än den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i sin budget.	2978
1987	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Tidöavtalets konstruktion har redan vid flera tillfällen visat sig innebära att den regering Mats Perssons ingår i bara sitter kvar så länge den lyder Sverigedemokraternas kommando. Sverigedemokraternas omedelbara inställning till folkbildning kan sammanfattas i två korta fraser: Mycket mindre pengar. Politiskt styrt innehåll så att det passar deras nationalism. Därför tycker jag att Mats Persson är skyldig mig och alla andra folkbildningsentusiaster i landet att svara på dessa frågor: Kommer han att agera för att lägga ned Folkbildningsrådet? Om han gör det hur ska han då säkerställa att folkbildningen innehållsmässigt inte kommer att styras av Sverigedemokraternas nationalism eller andra politiska dogmer? I Tidöavtalet framgår det att folkbildningen ska effektiviseras. Med det får man anta att det blir mindre pengar framöver - det är det effektivisering brukar betyda. Mats Persson får såklart rätta mig om jag skulle ha antagit fel. Fru talman! Samtidigt har han ju redan påbörjat nedskärningarna. Den 2 november i år ungefär en vecka innan budgeten presenterades sa Mats Persson i nättidningen Altinget följande: Jag kan redan nu säga att det inte blir några sänkta anslag för folkbildningen i den här budgeten." Innevarande år alltså 2022 var anslaget 14:1 i utgiftsområde 17 B idrag till folkbildningen 4 829 783 000 kronor. När regeringens budgetproposition sedan presenterades visade det sig att samma anslag låg på 4 337 783 000 det vill säga 492 miljoner kronor mindre än 2022. Mats Persson följer alltså samma linje som han gjorde i en interpellation om utbildningsplatser i kammaren för en dryg vecka sedan: att kalla anslagsminskningar för satsningar. Då gällde det anslagen generellt för vuxna som regeringen sänker med belopp som motsvarar omkring 30 000 utbildningsplatser. Veckan dessförinnan följde Mats Perssons kollega Parisa Liljestrand följde samma linje när hon menade att en halvering av utvecklingsbidraget till kulturskolan var en satsning hon var stolt över. I dag gäller det mer specifikt anslagsminskningar på folkbildningen. Låt mig ta ett exempel till. Studieförbunden har sedan flyktingkrisen 2015 också ett särskilt uppdrag och en särskild finansiering för att arbeta med asylsökandes språkinlärning och orientering i det svenska samhället. Det är en viktig insats som ger den som kommit till Sverige bättre förutsättningar att få en springande start på sin integration och etablering trots att de ännu inte fått rätt till undervisning i sfi. Satsningen kallas Svenska från dag ett. Det finansieras på anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildning en . År 2022 var det 60 miljoner och Mats Persson lovade inga sänkta anslag i Altinget. I budgeten för nästa år är samma anslag anvisat 30 miljoner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Såhär i efterhand kan Mats Persson erkänna att 30 miljoner är mindre än 60 miljoner? Kan Mats Persson säga att 4 3 miljarder är mindre än 4 8 miljarder? "	3002
1988	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Utbildningsministern tycks ha ett varmt liberalt engagemang för föreningslivet idrotten människans möjlighet till bildning och kulturen och beskriver vikten av föreningslivet för att fundamentalt demokratiskt och vitalt samhälle. Det stämmer att det uppdagade fusket i Järva 2019 föranledde Riksrevisionens utredning och ett initiativ av den socialdemokratiskt ledda regeringen att utreda frågan om folkbildningen. Utbildningsministern uttrycker i interpellationen här i dag att man inte vill föregripa utredningen men i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna stipuleras att i avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen". Kommer regeringen att vidta åtgärder innan vi har en utredning att ta ställning till vilket stipuleras i Tidöavtalet eller kommer man som utbildningsministern uttrycker här i dag att avvakta utredningens resultat? "	1035
1989	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Jag tänkte också uppehålla mig vid pengarna på samma sätt som Linus Sköld. Det är ändå minus 572 miljoner kronor och det som försvinner är satsningen på de 3 000 extraplatserna på folkhögskolor som inte förlängs. Det är yrkesinriktade platser som inte förlängs. Det är svenska för föräldralediga som inte förlängs. Det är studieförbundens insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som inte förlängs. Och det är Svenska från dag ett som minskas nästa år för att under 2024 försvinna helt. Jag skulle vilja fråga ministern: Tror han att dessa insatser inte har varit till någon nytta eftersom han nu inte tycker att det är viktigt att fortsätta med satsningarna utan i stället gör andra prioriteringar? Vad kan vara viktigare än att se till att de som står längst ifrån arbetsmarknaden kommer in i samhällslivet? Det är ju folkbildningens hela idé. Vi har haft något på folkhögskolorna som heter studiemotiverande folkhögskolekurs där man kan gå i tre månader. Det startade 2010. Sedan dess har 43 000 personer deltagit i SMF som vi kallar det. Av de som är yngre än 25 år har hela 36 procent gått vidare till studier eller arbete. Det är fantastiska siffror och jag tycker verkligen att den nya regeringen och ministern borde hålla fast vid sådana satsningar i stället för att satsa på andra saker. Jag vill fråga: Varför skär man ned på det som verkligen gör skillnad för den enskilda personen?	1434
1990	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Fru talman! har frågat mig hur Sverige och jag som statsråd avser att ta till vara möjligheterna som ordförandeskapet innebär för den internationella processen kring biståndseffektivitet. Hon har också frågat hur regeringen avser att arbeta vidare med de internationella principerna för biståndseffektivitet och säkerställa att det svenska biståndet fortsatt utgår från dessa. Sverige och världen står inför stora prövningar. Rysslands aggression mot Ukraina har politiska ekonomiska och humanitära konsekvenser som sprider sig långt utanför Ukraina. Länder med utbredd och långvarig fattigdom kännetecknas ofta av bristande demokrati svagt utvecklad marknadsekonomi dålig samhällsstyrning korruption beroende av stöd utifrån och bristande jämställdhet - inte sällan i kombination med konflikt. De globala utmaningarna förvärras ytterligare av klimatförändringarna utarmning av den biologiska mångfalden och miljöförstöring. Ett historiskt stort antal människor är på flykt. Vi behöver se på det svenska biståndet som en strategisk resurs som ska användas effektivt och på rätt sätt. Svenskt bistånd verkar inte isolerat från andra och det är därför avgörande att vi samarbetar effektivt för att uppnå resultat. Det gäller både andra givare och andra aktörer som bidrar till hållbar utveckling. Det gäller också mottagare av bistånd och vi ska därför ha en öppen och konstruktiv dialog med till exempel mottagarländernas regeringar. Jag är glad att Sverige i samband med högnivåmötet i Genève blir medordförande för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete som samlar en stor bredd av aktörer. Sverige har en lång tradition av att vara pådrivande i det internationella arbetet för biståndseffektivitet. Det är ett engagemang som har sträckt sig över flera olika regeringar. Regeringen kommer att verka internationellt för ett effektivt bistånd och beakta principerna för effektivt utvecklingssamarbete. Det internationella biståndet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna och blivit alltmer komplext. Nya typer av aktörer och samarbetsformer har uppstått för att lösa inte bara nya problem utan också gamla problem på nya sätt. Här krävs samarbete baserat på gemensamma principer för att fortsätta förbättra biståndets genomslag för de allra mest utsatta. I det internationella arbetet för ett mer effektivt bistånd kommer regeringen bland annat att driva transparens resultatfokus och ökad mobilisering av privat kapital. Biståndseffektivitet behöver i större utsträckning förstås i kontexten av den bredare utvecklingsfinansieringsagendan där biståndet utgör en del och samspelar med andra finansiella flöden som bidrar till hållbar utveckling. För att säkerställa ett kvalitativt svenskt bistånd kommer regeringen att ta fram en reformagenda med fokus på långsiktighet transparens och effektivitet. Behoven är stora och resurserna begränsade. Därför kommer regeringen i samarbete med likasinnade att fokusera på effektivisering och synergier mellan insatser. Principerna för effektivt utvecklingssamarbete kommer även fortsatt att vara betydelsefulla för utvecklingen och genomförandet av svenskt bistånd.	3168
1991	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Fru talman! Tack ministern för svaret på min interpellation! Jag håller helt med ministern om vikten av att ha ett så effektivt bistånd som möjligt och vikten av samarbete mellan olika aktörer. Men jag måste också säga att jag är oroad över den kursändring som jag ändå kan se i det svenska biståndet där regeringen aviserar att biståndet i större utsträckning ska kopplas till handel och näringsliv. Det behöver inte vara negativt men jag ser uppenbara risker med att biståndet blir mer uppknutet till svenska intressen. Jag är också djupt oroad över den kraftiga nedskärningen av biståndet och beslutet att frångå enprocentsmålet. Det sker i en tid när behoven är större än någonsin - något ministern också hänvisar till. För första gången på årtionden ökar fattigdomen i världen. Bara under 2022 ökade antalet människor i extremfattigdom till 719 miljoner enligt Världsbanken vilket gör att 9 3 procent av hela världens befolkning lever i fattigdom. Det är nästan var tionde person. Det pågår just nu en hungerkatastrof i världen. Enligt FN lider 345 miljoner människor av akut undernäring - en siffra som har mer än fördubblats sedan 2019. Orsakerna är en rad globala kriser som överlappar varandra. Det är klimatkris coronaepidemi krig och konflikter. I det här läget behöver biståndet höjas och inte sänkas som Sverige nu vill göra. Jag tycker att det är ganska skamligt. Detta innebär också att länder i EU som på senare år har ökat sitt bistånd med hänvisning till Sverige inte längre kan se Sverige som ett föredöme. Jag är djupt oroad över vad det betyder på sikt att Sverige nu överger det ekonomiska åtagandet om 1 procent. Det innebär också att alla mottagare av svenskt bistånd kommer att uppleva en större oförutsägbarhet. Förutsägbarhet är en hörnpelare för biståndets kvalitet och effektivitet. Beslutet att överge enprocentsmålet verkar inte heller ha analyserats eller utretts över huvud taget - något som till exempel Expertgruppen för biståndsanalys EBA påpekar. Bistånds- och utrikeshandelsministern poängterar att regeringen vill fokusera på kvalitet resultat och effektivitet. Jag håller med om att det är bra. Men vad är då ett effektivt bistånd? Jag tycker fortfarande inte att jag får något riktigt tydligt svar på det. Regeringen talar nu om att biståndet ska utgå från svenska intressen för att uppnå migrationspolitiska mål och för att gynna svensk export. Det är ett både omodernt kostsamt och ineffektivt sätt att använda biståndet. Enligt OECD är bistånd som binds till krav på att handla med företag i givarländer 15-30 procent dyrare. Därför har OECD beslutat att avveckla bundet bistånd. Att knyta biståndet till exportfrämjande riskerar att göra biståndet mindre effektivt. Man bortser från faktiska behov i samarbetsländerna och i många fall är handel ett sätt för en styrande elit att behålla makten. När Sverige inte utgår från lokala behov bryter vi mot internationella överenskommelser om biståndseffektivitet - överenskommelser som Sverige tillsammans med mottagarländer givare internationella organisationer Världsbanken näringsliv och forskare utvärderat under årtionden. Anser inte ministern att biståndet måste vara långsiktigt och utgå från mottagarnas behov och prioriteringar? Kan ministern förklara varför Sverige nu skär ned på biståndet och lämnar enprocentsmålet i en tid när behovet av bistånd är gigantiskt?	3452
1992	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Fru talman! När det gäller biståndet har vi mellan de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommit överens om en långsiktig plan. Det innebär att biståndsramen de kommande tre åren ska ligga på 56 miljarder kronor per år. Det är en mycket generös biståndspolitik. Det innebär faktiskt sammanlagt mer pengar än föregående treårsperiod. Detta kan vara värt att hålla i åtanke. Men det stämmer att vi kommer att förändra biståndspolitiken. Vi kommer att inleda en historisk reform. Vi kommer att i stället för som tidigare då man prioriterade hur mycket pengar som ska betalas ut prioritera effektivitet och kvalitet och att göra skillnad på riktigt. Ibland blir debatten väldigt märklig som om det bara handlar om hur mycket pengar man betalar ut - och sedan skulle jobbet vara klart. Regeringen har betydligt högre ambitioner för biståndet än så. En viktig sådan prioritering är det faktum att bistånd inte bara handlar om att bekämpa fattigdom. Det handlar också om att ge en väg till välstånd. Där kan man konstatera att många av de länder som Sverige under lång tid har haft utvecklingssamarbeten med och som har fått ta emot väldigt mycket pengar ändå alltjämt ibland efter flera decennier är väldigt beroende av bistånd. Här finns det alltså enligt regeringen utrymme för förändringar och förbättringar. Ett sådant prioriterat område är det faktum att bistånd och handel inte står mot varandra utan är olika sidor av samma mynt. Vägen till välstånd kan alltså inte enbart byggas av pengar utan det handlar om handel tillväxt marknadsekonomi rättsstat och demokrati - en lång rad olika saker som måste till. Det finns flera internationella exempel på detta. Vi kommer nu att inleda en reformering av biståndet kopplat till den nya inriktningen och vi kommer att presentera en reformagenda med fokus på just långsiktighet transparens och effektivitet med tematiska prioriteringar. En sådan prioritering är fokuset på fattigdomsbekämpning men även hälsoinsatser för de allra mest utsatta människorna i världen och naturligtvis demokratibistånd till människorättsförsvarare med flera. Sedan är det också så fru talman att man som en generös biståndsgivare har ett ansvar. Man har ett ansvar inte minst mot svenska skattebetalare att kunna ställa tydliga krav på våra samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet. Ett sådant krav är kopplat till migrationen som nämns i interpellationen som ställts till mig. För att migrationen ska fungera krävs det faktiskt att alla stater lever upp till den folkrättsliga förpliktelsen att återta sina medborgare. Att regeringen väger in den här typen av migrationspolitiska faktorer i valet av mottagare av svenskt bistånd står inte i konflikt med ett genomförande i linje med principerna för ett effektivt utvecklingssamarbete utan varje givare fru talman har rätt att välja med vem var och hur man inleder ett utvecklingssamarbete. Så har alltid skett i svensk biståndspolitik. Vi har aldrig gett allting till alla utan har alltid följt olika prioriteringar. Det kommer den här regeringen att fortsätta göra. Migration är en sådan prioritering men det finns naturligtvis också andra.	3219
1993	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Fru talman! Ministern säger att Sverige fortfarande har ett generöst bistånd men vi kan ju inte frångå att vi kommer att sänka biståndet och att vi lämnar det viktiga enprocentsmålet som har framstått som en föregångare för många andra länder. Det är att ge fel signaler i en tid när biståndet behöver höjas inte sänkas. Fru talman! Jag hör inte att biståndsministern säger att biståndets mål faktiskt ska utgå från mottagarens behov och perspektiv något som är fundamentalt för biståndet. GPEDC är det globala ramverk vi har för ett gemensamt arbete med biståndseffektivitet där de fyra principerna innebär lokalt ägarskap fokus på resultat inkluderande partnerskap transparens och gemensamt ansvarstagande. Principerna bygger på decennier av erfarenhet av vad som är just ett effektivt bistånd. Kommer Sverige att frångå dessa viktiga principer? Vi vet också att ett långsiktigt utvecklingsbistånd är effektivt. Utvecklingsbistånd är smart för att förebygga kriser och konflikter. Det är därför oroande att regeringen nu säger sig vilja prioritera det humanitära biståndet. Det är också viktigt men det långsiktiga biståndet är det mest effektiva. Det har vi sett många exempel på. För att ta ett exempel har Argentina nu en lag som tillåter kvinnor rätten till sin egen kropp och rätten att göra abort. Detta är något som troligtvis aldrig hade hänt utan ett starkt stöd till kvinnoorganisationer i Argentina. Sverige har en lång historia av att stödja folkrörelser i partnerländer. Det demokratiska utrymmet minskar nu i världen. Jämställdheten har gått tillbaka under pandemin. Kvinnor har förlorat jobbet i större utsträckning. Våldet mot kvinnor har ökat. Och fler kvinnor har fallit ned i fattigdom. I regeringsförklaringen lovade regeringen att fortsatt prioritera demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter". Kommer regeringen att hålla löftet att prioritera stöd till kvinnorättsorganisationer och demokratikämpar i till exempel Guatemala och Kambodja? Att minska stödet till FN och skära ned på kärnstödet så som regeringen aviserat är inte heller ett effektivt bistånd. Kärnstödet medger en flexibilitet som krävs i en föränderlig värld med uppblossande kriser och konflikter som i till exempel Ukraina och Afghanistan. FN spelar också en viktig samordnande roll mellan olika aktörer i världen. En stor del av de medel som kanaliseras via FN går också till stöd för kvinnor och SRHR sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Ett starkt kärnstöd står inte i motsättning till ett starkt stöd till civilsamhället. Tvärtom är de en förutsättning för varandra. Det talas ibland felaktigt om biståndet som ett svart hål. Sverige har i dag ett relativt bra bistånd som är både transparent och effektivt och som ses som en förebild globalt. Samtidigt är det näst intill inget fokus på kapital- och skatteflykt som ett svart hål som berövar länder på hundratals miljarder dollar varje år i uteblivna skatteintäkter. Här behöver krafttag göras. Vi behöver även införa en effektiv land-för-land-rapportering för multinationella företag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Kommer biståndet att utgå från mottagarnas rättigheter och behov? Jag vill ha ett klargörande där. Kommer regeringen att vidta krafttag mot kapital- och skatteflykt och kommer regeringen att stå upp för att det långsiktiga förebyggande stödet till kvinnor och människorättsförsvarare inte skärs ned? "	3605
1994	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Fru talman! Först det som är korrekt i det som Lotta Johnsson Fornarve beskriver: Vi kommer att lämna enprocentsmålet. Det är tydligt uttryckt i budgeten. Vad som är en långsiktigt hållbar ram för biståndspolitiken kan man tycka olika om. Det är ju klart att behoven i världen är oändliga. Men om nu inte aspekten att också värna svenska skattebetalares pengar och få kvalitet och effektivitet räknas om det bara handlar om att lägga så mycket pengar som möjligt på biståndet varför då inte lägga 2 3 eller 4 procent? Det hade varit intressant att höra Vänsterpartiets syn på det. Men för den här regeringen är ambitionen lite en annan än att bara lägga så mycket pengar som möjligt. Vi är mer intresserade av vilka resultat och vilken kvalitet och effektivitet vi uppnår. Jag tror att även Vänsterpartiet kan hålla med om att resultaten historiskt sett har varit för dåliga. Hur ska man annars förklara det faktum att väldigt många av de länder som under mycket lång tid har fått mycket stora summor pengar i svenskt bistånd fortfarande är beroende av det? Uppenbarligen finns det någonting här som inte riktigt fungerar som det ska. Det finns åtminstone ett utrymme att våga tänka nytt och det är vad den här regeringen gör. Ett sådant område är att lägga ihop bistånd och handel att komma bort från det stuprörstänkande som har varit en hämsko och inse att vägen till välstånd handlar om just det jag var inne på: handel att göra affärer tillväxt och marknadsekonomi. Vid de besök jag har gjort hittills är det mycket få gånger som rena biståndsönskemål kommer upp. Det man vill ha är just investeringar i sitt hemland för det är så man skapar långsiktig tillväxt. Det är så man bryter fattigdomen och inte blir beroende av årliga tillskott från länder som Sverige. Och det är den här regeringens ambition. Vi har alltså inte lägre ambition. Tvärtom - vi har en högre ambition. Det är just därför som vi också kommer att förändra biståndet i enlighet med det. När det gäller de fyra principerna kommer regeringen precis som framgår i mitt svar att fortsätta beakta dem och vi kommer också att återkomma med prioriteringarna kopplade till våra regleringsbrev framöver. Men jag vill också påpeka att dessa principer är överlappande och det finns även andra principer till exempel OECD-Dacs regelverk att ta hänsyn till. Det finns även fru talman återigen det faktum att varje land som ger bistånd har rätt att själv avgöra vilka länder man vill samarbeta med. Så har det alltid varit. Så var det även för den tidigare regeringen och för regeringen dessförinnan som ju Vänsterpartiet har agerat stöd för och har röstat för i budgetbeslut. Sverige har alltså fullt legitima möjligheter att själva avgöra det och sätta upp vilka principer man vill ska styra biståndet. Jag har varit inne på migrationen som ju är ett sådant exempel men det kan även handla om korruptionsarbete. Vi kommer att i våra regleringsbrev återkomma mer om detaljerna i detta - vi har ju bara varit i regeringen i ungefär åtta veckor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Men jag vill understryka ännu en gång att vi kommer att genomföra en förändring av biståndet och det är för att resultatet inte har varit tillräckligt bra. Det förtar dock inte det som har varit bra och som har haft effekt. Jag kan till exempel hänvisa till det som Riksrevisionen och Statskontoret har pekat på. Man möter olika beskrivningar av den förbättringspotential som finns inte minst när man talar med många biståndsländer. De vill ha handel investeringar och tillväxt och detta kommer vi i den nya regeringen att efter bästa förmåga försöka hjälpa dem med.	3669
1995	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Fru talman! Ministern säger att storleken på biståndet kanske inte spelar så stor roll. Men jag tycker att det är viktigt hur mycket pengar man ger i bistånd. Det är klart att det får en effekt om vi skär ned på biståndet i en tid när biståndet behövs mer än någonsin och vi står inför både en svältkatastrof och ett ökande antal människor som lever i fattigdom. Jag håller med om att biståndet ska vara effektivt men ett effektivt och bra bistånd måste ju utgå från mottagarnas behov och perspektiv. Där tycker jag fortfarande inte att jag får svar. Kommer det svenska biståndet att utgå från mottagarnas behov och perspektiv och inte i första hand från svenska intressen och vad som gynnar svenskt näringsliv? De fyra principerna för bistånd slås fast i det globala ramverket GPEDC. Det är bra att ministern säger att man vill stå fast vid dem. Jag hoppas verkligen att det stämmer. I ett läge där demokratin och jämställdheten backar är det oerhört viktigt att regeringen står upp för att det långsiktiga förebyggande stödet till kvinnor och människorättsförsvarare inte skärs ned. Det finns ingen motsättning mellan ett starkt kärnstöd och stöd till civilsamhället. Pandemin har visat att FN-systemets förmåga att ställa om på grund av krisen har varit väldigt beroende av kärnstöd. Vid den här typen av kriser behövs resurser och kapacitet som snabbt kan omdirigeras. Kärnstödet har bidragit till att olika FN-organ snabbt kunnat vara på plats. Ukraina behöver självklart ett starkt stöd från omvärlden för att bygga upp landet. Men behoven är gigantiska. Det beräknas kosta omkring 600-700 miljarder dollar samtidigt som världens samlade bistånd uppgår till mindre än 200 miljarder dollar. Det är uppenbart att världens länder måste hitta andra medel än biståndet för att bistå Ukraina i det viktiga arbetet med att återuppbygga landet. Ett effektivt bistånd är viktigt men ska vi kunna utrota fattigdomen och komma bort från biståndsberoendet måste vi stoppa utflödet av kapital från utvecklingsländer. Multinationella företags skatteflykt dränerar utvecklingsländer på hundratals miljarder per år.	2115
1996	Statsrådet Johan Forssell (M)	M	Fru talman! Det jag säger är inte att summan man lägger på bistånd inte skulle vara viktig. Det är klart att den är central. Det jag säger är att den inte är det enda som är viktigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tycker att man i detta sammanhang också kan peka på det faktum att det bara är fem stater i hela världen som når upp till FN:s mål om 0 7 procent. Sverige kommer naturligtvis att fortsätta vara en av dem. Sverige kommer att fortsätta vara en mycket generös biståndsgivare. Det är fler saker som spelar roll. Resultaten insynen och kvaliteten är saker som vi i den nya regeringen vill lyfta tillsammans med det som vi har pekat på gällande kopplingen mellan handel och bistånd. FN gör många bra saker men ibland framstår det i debatten som att det bara är FN som agerar som biståndsaktör. Så är det ju inte. Om vi nu tar ett aktuellt exempel som nämndes av Lotta Johnsson Fornarve nämligen Ukraina som kommer att vara en mycket tydlig prioritering för den här nya regeringen kan vi se att EU är en väldigt stor aktör. Jag tycker att vi ibland behöver se biståndsarbetet i ett lite vidare perspektiv än att det bara skulle handla om FN för så ser faktiskt inte verkligheten ut. Stödet till kvinnor och tjejer lyfts fram i regeringsförklaringen som ett prioriterat område. Vi kommer i närtid att återkomma i regleringsbreven till den exakta resursfördelningen. Jag vill inte föregripa detta just nu men det kommer i närtid. Sedan tycker jag att det finns en lite trist utgångspunkt i den här debatten: att det bara skulle finnas en vinnare på bistånd och att man bara kan göra på ett sätt. Det är klart att hela grunden för att ge bistånd är att hjälpa mottagarländer. Annars skulle man väl inte lägga 56 miljarder på det här området. Men jag lever i tron att fler kan bli vinnare genom att man kopplar ihop handel och bistånd till exempel våra fantastiska svenska företag som befinner sig långt framme i den gröna klimatomställningen eller när det handlar om infrastruktur. Här krävs det nytänkande och det kommer den här regeringen att ge. Jag tackar interpellanten för en intressant diskussion. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2206
1997	Edward Riedl (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag tänker ta upp tre saker under mitt anförande de kommande tolv minuterna. Till att börja med kommer jag att prata en hel del om regeringens och Sverigedemokraternas förslag till statsbudget hur vi tänker ta Sverige genom mycket svåra ekonomiska tider och hur vi börjar lösa de stora samhällsproblemen. Det är den lösning som vi sökte och fick väljarnas förtroende för i valet. Jag tänker också prata om det orimliga i förväntningen att den nya regeringen på åtta veckor skulle infria alla de vallöften som man ställde ut i valet. Låt mig återkomma till detta. Vi avser att uppfylla de löften som vi gav i valrörelsen. Fru talman! Jag tänker även prata om det orimliga i att den nya regeringen på åtta veckor skulle kunna lösa alla de problem som den gamla regeringen under de åtta år de satt vid makten faktiskt skapade en stor del av. Detta tänker jag förhålla mig till under dagens budgetdebatt. Det är nu vinter i stora delar av Sverige. I Umeå där jag bor kryper temperaturen ned mot 20 minusgrader på morgonen. Det är också oskottat hemma kan jag avslöja efter att ha tillbringat mycket tid här nere. Men det är inte bara utomhus det blåser kyliga vindar; det är mycket kallt också i världsekonomin. Det finns många risker och saker som kan bli värre och få ljuspunkter och saker som kan bli bättre. Världen befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Sverige fru talman befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi går nu mot en ekonomisk vinter. Hög inflation i Sverige och omvärlden är nu det största hotet mot hushåll och företag. Hög inflation är välfärdens och välståndets fiende. När värdet på pengar minskas drabbas de som har minst marginaler. Det märks när man går och handlar i affären; allt blir dyrare. Trots detta lägger två av riksdagens fyra oppositionspartier budgetar med hundratals miljarder kronor i underskott de kommande åren. Det skulle driva på inflationen ytterligare och i värsta fall orsaka mycket stor skada på hela den svenska ekonomin. Det är lite som att försöka släcka elden med bensin fru talman. Både Riksbanken i Sverige och riksbanker i andra länder höjer nu styrräntorna för att stoppa inflationen. Tillsammans med ansvarsfulla regeringar lägger man strama budgetar och håller tillbaka. I det här läget måste inflationen bekämpas och politiken måste prioritera det som är allra viktigast. Statens kärnuppgifter ska fungera. Hushåll och företag ska få stöd när det behövs. Det är nu tid för ansvar. Den budget som samarbetspartierna har lagt fram prioriterar det som är allra viktigast: att stötta hushåll i tuffa tider att satsa på rättsväsen och försvar och att stärka välfärden. Det handlar bland annat om 10 000 fler polisanställda till 2024 fler verktyg till polisen och skärpta straff krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck kortare vårdköer och satsning på kvinnors hälsa. Det handlar om 12 miljarder till kommuner och regioner för att stärka välfärden nu när det verkligen behövs. Vi ser också till att skapa handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi nu kan förutse. Det är att ta ansvar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet En av de allra viktigaste sakerna regeringen gör i det här tuffa ekonomiska läget är att inte elda på inflationen. Det är just inflationen som är skadlig för hushåll och företag. Den gör människor relativt sett fattigare. Våra pengar blir mindre värda och vår konkurrenskraft skadas. Det kommer att ta tid fru talman att knäcka brottsligheten bygga tillbaka kärnkraften och få ned inflationen. Men det måste göras. Det är att få ordning på Sverige igen och med denna budget tar vi de första stegen. Socialdemokrater över landet gör sig nu högljutt hörda genom att anklaga regeringen och regeringspartierna för att begå löftesbrott. Det är rätt mycket som är märkligt i alla dessa anklagelser först och främst för att nuvarande regering bara har suttit i åtta veckor. Vi kommer steg för steg att uppfylla löftena till väljarna så fort det är praktiskt möjligt och så fort som ekonomin och samhällsekonomin i övrigt tillåter. Men mest är det kanske märkligt fru talman eftersom de stora löftesbrotten kommer från Socialdemokraterna själva. Socialdemokraterna lovade i valrörelsen och åren innan dess att aldrig rubba enprocentsmålet i biståndet. Och det är precis vad de gör i sin skuggbudget. Socialdemokraterna skär nu ned på biståndet vilket de lovade att aldrig göra. Socialdemokraterna lovade att inte höja skatterna för vanligt folk som går och jobbar nu när bistra tider väntar. Trots det vill de höja skatten med 1 000 kronor i månaden för 1 miljon löntagare. Socialdemokraterna lovade att inte göra det dyrare att tanka bilen. Ändå höjer de i sitt första skuggbudgetförslag skatten på bensin och diesel med 1 krona per liter. De låter också banan med reduktionsplikt vara kvar vilket kommer att göra det betydligt dyrare att tanka. Socialdemokraterna - ja faktiskt samtliga oppositionspartier - står bakom den extrema utformning av reduktionsplikten som vi har i dag. Om reduktionsplikten ligger kvar på den här banan kommer priserna på bensin och diesel allt annat lika att stiga rätt mycket från dagens extremt höga nivåer. Bensinpriset skulle öka med 5 kronor litern fram till 2030. Dieselpriset skulle öka med 9 kronor litern fram till 2030. Och detta från dagens höga nivåer fru talman! Samtidigt har de fyra partier som nu sitter i regeringen eller stöder regeringen bestämt sig för att det inte ska vara dyrare att tanka i Sverige än i de flesta andra länder i Europeiska unionen. Därför kommer vi att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Det tar dock lite längre tid än de flesta av oss hade hoppats men vi kommer att göra det. Om ungefär 12 månader och 20 dagar kommer vi att kunna infria även detta löfte fru talman. Socialdemokraterna har förvisso föreslagit någon form av tankrabatt. Hur det skulle gå till att genomföra den är lite svårt att se. Men eftersom de vill höja skatten på bensin och diesel redan i sitt första budgetförslag och höja reduktionsplikten från dagens extremt höga nivåer kommer de här pengarna att ätas upp flera gånger om för svenska hushåll. Det är oansvarigt och oseriöst att behandla människor som är beroende av bilen på det här sättet i ett land där vi är beroende av transporter. Fru talman! Vi lovade att göra det billigare att köra bil och vi kommer att infria detta löfte. Redan i den första budgeten är en av de största reformerna vi genomför att sänka skatten på bensin och diesel med 1 krona per liter. Vi förbättrar också reseavdraget så att de som är beroende av bilen kan få det lite bättre. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Utöver den skattesänkning som vi genomför vid årsskiftet kommer vi också som jag sa att ta ned reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Fru talman! Vi kommer att avsluta det extrema projekt där Sverige ska ha världens dyraste bränslepriser. Det projektet kommer att avslutas med den här nya regeringen. Det är jag väldigt stolt över och det kommer att göra skillnad för människor som bor på landsbygden för människor som är beroende av bilen och för allt som kräver transporter. Det är bra för svensk industri och det är bra för Sveriges konkurrenskraft. Men det är inte bara vid bensinmacken som Socialdemokraterna har gjort det oerhört dyrt under sina åtta år vid makten. Nedlagd elproduktion i södra Sverige och elkrisen i Europa har lett till chockhöjda elkostnader för hushåll och företag. Från att ha varit ett land med trygg billig och fossilfri energiförsörjning har vi nu hamnat i en situation där återkommande strömavbrott är ett reellt hot och där människor tvingas lämna hus och hem för att de inte längre har råd med elräkningen. Fru talman! De rödgröna politikerna applåderade här i kammaren för ett par år sedan när de med en rösts marginal lade ned ytterligare två kärnkraftsreaktorer som vi hade behövt i dag för att säkerställa att det finns el så att priset inte skulle bli så orimligt högt. Den nya regeringen har ansvaret att ta Sverige igenom de problem som den förra regeringen skapade. Men låt oss aldrig glömma vilka som bär ansvaret för att vi är där vi är. Det är de fyra oppositionspartierna som har sett till att Sverige har de problem som vi faktiskt har i dag. Den nya regeringen kommer att stötta hushållen genom att återinföra flaskhalsintäkterna till elkonsumenterna genom ett tillfälligt högkostnadsskydd. Vi har också tagit hänsyn till stödets påverkan på ekonomin i övrigt. Vi behöver bekämpa inflationen och därför måste allt göras på ett avvägt sätt. Vi säkerställer att finanspolitiken i sin helhet är neutral och inte driver på inflationen. Vi tar ansvar för svensk ekonomi. Fru talman! För dem som lyssnar på den här debatten vill jag också påminna om att det var den förra socialdemokratiska regeringen som tog fram underlaget till Svenska kraftnät och sa att Norrland inte skulle få något elstöd. Det är inte den nya regeringens direktiv - det var den gamla regeringen som gav det uppdraget till Svenska kraftnät. Får Norrland lika höga elpriser som i södra Sverige har vi beredskap för ytterligare åtgärder. Sverige behöver mer elproduktion nu och i framtiden. Vi kommer att bygga ny kärnkraft och långsiktigt säkerställa billig klimatvänlig el i hela Sverige. Det är en av den här regeringens allra främsta prioriteringar. Fru talman! Oppositionens budgetförslag är oroande läsning. Den enskilt största reformen som Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget är att höja skatten för människor som arbetar. Det gäller 13 miljarder 1 000 kronor i månaden för 1 miljon löntagare - poliser barnmorskor och många andra som betalar statlig inkomstskatt. I ett redan tufft ekonomiskt läge föreslår Vänsterpartiet en skattechock för hushåll och företag. Man vill höja skatterna med 68 miljarder kronor nu när tuffa tider stundar. Men inte ens det räcker för Vänsterpartiet fru talman. Man vill låna 200 miljarder kronor de kommande tre åren för att få ihop alla de utgifter som man lovar. Det är en fantasibudget som inte kommer att hjälpa någon. Det spelar ingen roll vad man lovar om man kör landets ekonomi i botten på det här sättet. Det är ett av de mest oansvariga budgetförslag som har lagts i den här kammaren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Tyvärr är Miljöpartiet inne på samma spår fru talman. På tre år vill man låna upp 275 miljarder kronor när världsekonomin ser ut som den gör. När man behöver kyla ned och ta ansvar vill de spä på utgifterna på detta sätt. Centerpartiets största satsning i budgeten är bistånd och det finansierar man genom att skära i välfärden. Lägger man de fyra oppositionspartiernas budgetar sida vid sida spretar det betänkligt. Det är väldigt lite man är överens om. Det enda man egentligen är överens om är att spä på inflationen och göra det dyrt att köra bil och dyrt att tanka. Det enda man kommer överens om är hur man spär på inflationen och hur man höjer bränslepriserna. Mot detta står fyra partier som har landat i en överenskommelse för att vända denna utveckling. Svensk politik står inför en mycket viktig och svår uppgift. Stora strukturella reformer krävs för att få ordning på landet igen. I det här läget måste medborgarna kunna lita på att politiken tar ansvar fru talman. Därför lägger nu de fyra samarbetspartierna fram en budget med fokus på att lösa Sveriges allvarliga samhällsproblem. Den här regeringen har suttit åtta veckor vid regeringsmakten och den förra regeringen har suttit i åtta år. Nej vi har inte hunnit lösa alla problem än men med den här budgeten påbörjar vi det arbetet. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde David Josefsson Oliver Rosengren och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).	11894
1998	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Men det är nu som krisvintern slår till. Det är nu svenska hushåll har det väldigt kärvt ekonomiskt. Det blir väldigt provocerande för många väljare som hörde att högkostnadsskyddet skulle vara på plats den 1 november i god tid före jul och som nu får höra att det tidigast kan ske i februari. Det blir också provocerande när norra Sverige inte får ta del av detta. Du sa i ditt inlägg förut vilket var helt fel att vi uteslöt norra Sverige. Det var inte så. Vi sa att det gavs prioritet till södra Sverige. Det är någonting annat. De har nämligen haft de högsta priserna. Detta är en glidande skala. Det blir löftessvek och det är tydligt att till och med Edward Riedls egna partikamrater säger att det är tydliga löftessvek från Moderaterna när det gäller elpriserna. Jo det går inte att bortse från att Moderaterna internt också har en stor svekdebatt om detta. Dessutom blev det 14 öre och vi kan visa att det kan bli 2 kronor för dem som bor i glesbygd och kör de första 2 000 milen. Det är klart att vi kan visa att det går att göra detta på ett annat sätt som ger effekt i plånboken men som också gör att man har råd att satsa på 200 kronor i månaden i höjt barnbidrag och studiebidrag för de många barnfamiljer som har det tufft den här vintern och som väntar på att elstödet ska komma någon gång. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det ansvaret måste man orka med att ta i regeringsställning. Jag tycker att vi i vår budgetmotion visar att detta är fullt möjligt. Dessutom väljer vi att prioritera det som kan hantera konjunkturen på ett smartare sätt nu när vi går mot ökad arbetslöshet. Det är jag stolt över men det är tuffa prioriteringar. Allting kan inte göras på en gång. Då gäller det att prioritera det som är viktigast. Just nu är det välfärden. Det är de sårbara grupperna som också måste klara denna vinter. (Applåder)	1902
1999	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Det finns en vaggvisa som sjungs för små barn när det är dags att sova. I Iran sjungs den nu på begravningar av mammor som har förlorat sina barn. De som mördas i protesterna är ungdomar och barn unga människor. De dödsstraff som nu utdöms sker mot 21-åringar 22-åringar och 23åringar som Mohsen Shekari som blev den förste att avrättas i spåren av de landsomfattande protesterna. Under gårdagen kom nyheten om avrättningen av 23-åriga Majidreza Rahnavard. Det är en bottenlös grymhet som pågår. Men om inte avrättningarna av Mohsen Shekari och Majidreza Rahnavard får verkliga konsekvenser för regimen i Iran kommer vi i dagarna att få se massavrättningar av demonstranter. Enligt Amnesty och FN:s särskilda rapportör har över 14 000 människor tagits till fånga sedan protesterna inleddes. Att utdöma dödsstraff efter skenrättegångar mot framför allt unga har förstås sitt politiska syfte. Den islamistiska regimen agerar för att tvinga människor att återgå i tystnad så att regimen ska kunna fortsätta att härska med sitt skräckvälde i Iran. En annan strategi för att sprida skräck i befolkningen är att tillfångata välkända och uppmärksammade konst- och kulturutövare idrottsmän och journalister. En av dessa är sångaren och artisten Shervin Hajipour som skrev den virala protestsången Baraye. Den har fått en central roll i protesternas Iran. På mindre än två dagar fick sången 34 miljoner visningar på Hajipours Instagram och kort därefter greps han. Han är blott 25 år gammal. Andra exempel är artisterna och rapparna Saman Yasin och Tomaj Salehi som har gripits för sin musik och för att de aktivt använt sina plattformar för att stötta de folkliga protesterna. Även journalisterna Niloofar Hamedi och Elaheh Mohammadi som var först med att uppmärksamma Jina Mahsa Aminis fall är tillfångatagna. Fru talman! Under de här 43 åren är det musiken och berättelserna som hållit kulturen vid liv. Det är den som den islamistiska regimen med alla medel försökt att krossa. Men poeterna skriver om frihet. Artisterna sjunger om livet. Böckerna handlar om kärlek. Filmerna tycks ha en underton av traditioner som fanns innan den islamistiska regimen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Kulturen i Iran försöker påminna nästa generation om att det finns andra värden andra sätt att leva. Det är vad den här generationens stora kamp egentligen handlar om att ta Iran från diktatur till frihet och demokrati. Fru talman! Jag deltar i den här debatten enbart i syfte att framföra till utrikesministern att tiden är knapp. Hitintills har utrikesministern inte infriat något som tyder på att Sverige är berett att göra mer. Inte ens EU-mötet under gårdagen innebar att man skulle verka för att klassificera revolutionsgardet som en terroristorganisation. Min fråga är: Är Iran högprioriterat för regeringen och hur kommer det i så fall till uttryck? (Applåder)	2914
2000	Azra Muranovic (S)	S	Fru talman! Att iranierna har fått nog av den islamistiska regimen kan vi alla samlas kring. Den iranska islamistiska regimens brutalitet och hänsynslöshet mot den egna befolkningen och särskilt mot kvinnorna - något som dessutom har pågått i decennier - saknar helt och hållet gränser. Den monstruösa regimen slår inte bara ned på och fängslar demonstranter utan har också börjat att avrätta dem efter att dödsdomar delats ut några veckor efter fängslandet. Till detta ska tilläggas att det islamistiska revolutionsgardet inte bara sätter skräck i det iranska folket utan gärna också sprider sin propaganda internationellt. Dessutom är regimen aktiv i Rysslands olagliga krig mot Ukraina. Som bekant har vi under hösten fått se allt fler exempel på iransktillverkade drönare som används för att bistå Rysslands illegitima och brutala krigföring i Ukraina. Det är små farkoster som kan skanna av området för att sedan flyga in i bestämda mål och explodera med hjälp av artificiell intelligens och en mänsklig operatör. Pentagons talesperson John Kirby har uttalat sig och sagt att Iran nu är Rysslands främsta militära stödjare. Enligt Kirby har de båda länderna nu ingått ett fullt försvarspartnerskap och planerar en gemensam produktion av attackdrönare. Pentagon menar att om uppgifterna som kommer från den amerikanska underrättelsetjänsten stämmer skulle det vara mycket skadligt inte bara för Ukraina utan även för Irans grannländer och hela det internationella samfundet. Fru talman! Nu när Sverige tar på sig ordförandeskapet tror jag att vi alla vill se att Sverige har ledartröjan på sig på riktigt och står upp för de mänskliga rättigheterna internationell rätt och moralisk rätt. Min fråga till utrikesministern är: Hur kommer Sverige att agera under ordförandeskapet i EU nästa halvår rörande Irans inblandning i Rysslands krig i Ukraina? Kommer man exempelvis att öka det militära stödet? Kommer Sverige att vara drivande i frågan om att sätta fler än tre personer och en enhet på förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder mot verksamhet som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet suveränitet och oberoende? (Applåder)	2186
2001	Azadeh Rojhan (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Bara under de senaste dagarna har två unga män avrättats i Iran Mohsen Shekari och Majidreza Rahnavard. De är två unga män vars liv har tagits ifrån dem enbart för att de önskade att få leva sina liv fullt ut. Nu står ytterligare 37 unga människor varav tre minderåriga och väntar på att få sina dödsdomar verkställda. Deras brott? Deras rop efter frihet och demokrati. Den brutala iranska regimen skyr inga medel för att försöka ingjuta skräck och maktlöshet hos sina motståndare. Det handlar om att arrestera tortera och döda. Det är regimens svar på allt. Men hittills har dess försök till att så splittring och skapa skräck inte haft någon påverkan. Den blottar snarare tvärtom just den skräck som den själv känner och bör känna. Det iranska folket har fått nog. Det iranska folket vägrar att ge upp. Det iranska folket vill ha en förändring. I detta är omvärldens roll och agerande väldigt viktigt för att kunna stötta det iranska folket. Sverige har en lång historia av att stå upp för mänskliga rättigheter och att stötta andra länder i deras demokratiutveckling. Det är en historia som hedrar oss och som vi känner stor stolthet över. Sverige har även tidigare spelat en viktig roll för ett bättre och fredligare Iran. Olof Palme och Jan Eliasson blev utsedda av FN att vara särskilda sändebud och medla i kriget mellan Iran och Irak. Fru talman! Jag utgår från att utrikesminister Tobias Billström också värnar om Sveriges goda renommé. Därför blir jag väldigt fundersam och chockad när jag ser att utrikesministern inte alls svarar på interpellanten Alexandra Völkers fråga om varför vi ännu inte har kallat upp den iranska ambassadören. Min direkta fråga till utrikesministern är: Kommer utrikesministern att kalla upp den iranska ambassadören och när? (Applåder)	1862
2002	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! På fredag är det tre månader sedan Jina Amini mördades av den iranska regimen. Det är också snart två månader sedan Tobias Billström tillträdde som utrikesminister i Sveriges nya regering. Innan dess satt en annan regering med en del företrädare som jag nu ser här i bänkraderna. Det har även gått ungefär en månad sedan telefonsamtalet mellan utrikesminister Billström och den iranske utrikesministern. Om jag förstod det rätt var det ett samtal som den iranske utrikesministern kallade till inte Billström. Framför allt har det gått ungefär en månad sedan vi samlades här i riksdagen för första gången för att ha en interpellationsdebatt om Iran. Sedan dess har utrikesministern varit här ett par gånger och diskuterat Iran och det är för att det är så högaktuellt och viktigt att vi agerar. Då för en månad sedan fylldes bänkraderna på plenisalens läktare i princip från första till sista bänk. Det var lång kö för att komma in i riksdagen och lyssna på debatten en kall tisdagskväll i november. Regeringen har långsamt men säkert steppat upp en aning i Iranfrågan; det ska jag ge utrikesminister Billström innan jag kommer till kritiken. Samtidigt tror jag att man ska ha klart för sig att regeringen för lite av ett cirkelresonemang här som det är en viss utmaning för oss i Sveriges riksdag att förhålla oss till. Man menar att ensam inte är stark vilket man har en poäng i och att vi därför behöver gå EU-vägen i stället för att föra en egen Iranpolitik trots att många av oss ledamöter menar att det skulle vara bättre om vi hade både en egen Iranpolitik i vår relation till Iran och ett EU-spår. Regeringen har snöat in på EU-spåret och det är man väldigt tydlig med i olika typer av utrikespolitiska och andra deklarationer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Men man ska inte heller gå längre än EU. Man ska alltid gå precis så långt som alla EU-länder är överens om. Den som vill minst ska få bestämma hur mycket EU ska göra. Det är i det cirkelresonemanget som den svenska regeringen står fast och inte tar sig vidare i att stödja det iranska folket. Alla håller med om att EU-enighet är viktigt och som Billström säger i svaret av central betydelse" - absolut! Men betyder det att vi inte ska göra dessa ansträngningar för att stödja det iranska folket mer? Jag tycker att det är tråkigt och framför allt förödande att man inte tydligare kan peka på vad vi ska göra för att stärka kraften i EU så att det inte är den som vill minst som ska bestämma vad EU ska göra. Sverige tar nu över ordförandeskapet i EU från den 1 januari och har det i ett halvår. Det är en god möjlighet för Sveriges utrikesminister att sätta agendan och se till att Iran finns uppe på bordet. Vi vet ju att EU:s höga representant Josep Borrell har en förmåga att glömma allt som har med mänskliga rättigheter att göra. Det finns mycket regeringen kan göra. Man har inte kallat upp ambassadören trots att det har gått tre månader. Nu sker avrättningarna och många länder runt om i världen reagerar med att kalla upp ambassadören. Markerar vi inte nu är det risk för många många fler avrättningar framöver. Vi borde terrorstämpla revolutionsgardet så snart vi bara kan. Det är också kopplat till att utvidga till ännu mer sanktioner riktade mot de företag som finansierar revolutionsgardet och som är en del i den politiska regimens system för att finansiera sin militär och därigenom vara en maktfaktor även i Mellanöstern i stort - i Libanon i Irak i Jemen och så vidare. Men framför allt borde EU och regeringen tydligt uttala att man vill ha demokrati i Iran. Det ordet hittar man inte någonstans i något enda EU-dokument i dag ens om man letar med lupp. (Applåder) "	3724
2003	Ardalan Shekarabi (S)	S	Fru talman och utrikesministern! Islamismen är inte bara ett hot mot iraniernas frihet och säkerhet. Islamismen är ett hot mot vårt sätt att leva vår trygghet och vår säkerhet. Bara förra veckan rapporterades det i tyska medier om att Islamiska revolutionsgardet tittar på judiska mål i Tyskland. Judiska mål i Tyskland är föremål för Islamiska revolutionsgardets verksamhet! En officiell del av den iranska staten är beredd att hota judiska mål i Tyskland i Europeiska unionen. Islamismen erkänner nämligen inga gränser. Hela den ideologi som präglar den iranska staten bygger på idén att den har makt över människor oberoende av nationsgränser. Ideologin bygger på kvinnohat hat mot vårt sätt att leva och hat mot vår frihet och har antisemitism som en bärande del. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu har det iranska folket fått nog. 43 år räcker. Det iranska folket har fått nog och många iranier är beredda att riskera sina liv för frihet för demokrati för jämställdhet och för alla de värden som slås fast i den svenska grundlagen och som den svenska regeringen bygger sin politik på. Då är frågan: Vad är vårt ansvar i detta? Hur långt ska vi gå? Vad ska vi göra för att uttrycka stöd och visa på riktigt stöd för det iranska folkets frihetskamp? Fru talman! Jag är inte här för att kräva att utrikesministern ska agera som Harald Edelstam Folke Bernadotte eller Raoul Wallenberg. Jag är inte här för att kräva att utrikesministern ska riskera sitt liv. Jag är här för att säga - ärligt enkelt och tydligt: Använd makten till att rädda människoliv! Jag har suttit i Sveriges regering i åtta år. Då och då dyker det upp möjligheter att verkligen påverka människors liv på riktigt som minister. Det händer inte så ofta men då och då händer det. Just nu sitter det flera hundra personer i Iran som riskerar dödsstraff. Två har redan blivit avrättade det senaste dygnet. Vi kan stoppa de avrättningarna men då krävs det att utrikesministern är beredd att visa politiskt ledarskap. Med all respekt för tjänstemannaunderlagen från Utrikesdepartementet är det inte läge att följa dem. Det är läge att visa politiskt ledarskap. Kalla upp den iranske ambassadören som Tyskland och många andra europeiska länder gjort de senaste dygnen! Säg: Nej vi accepterar inte att ni avrättar människor som längtar efter frihet! Det har ett pris för utrikesministern men det priset är inte särskilt högt i jämförelse med förmågan och faktiskt chansen att rädda liv och faktiskt stå upp för de värden som svensk utrikespolitik bygger på oberoende av om regeringen är socialdemokratiskt ledd eller moderatledd. Jag är övertygad om att jag delar dessa värderingar med utrikesministern. Jag är övertygad om att Tobias Billström har samma avståndstagande mot islamismen som jag har. Men jag sitter inte i den position som Tobias Billström sitter i. Jag kan inte kalla upp Irans ambassadör. Jag kan vara här i dag och argumentera för min sak men Tobias Billström kan faktiskt oberoende av underlagen från tjänstemännen i morgon gå till Utrikesdepartementet kalla den iranske ambassadören till Utrikesdepartementet och tydligt markera att avrättningarna ska stoppas. Är det någonting vi vet är det att den typen av signaler mot den iranska regimen spelar roll. De är brutala men de är väldigt känsliga för kritik. Snälla använd den makten! (Applåder)	3391
2004	Arin Karapet (M)	M	Fru talman! Tack till utrikesministern för att han tar sig tid att ge ett utvecklat svar! Fru talman! Det är som tidigare kollegor från andra partier i riksdagen har beskrivit: Två unga män har blivit avrättade i Iran. Det är inte första gången den iranska regimen avrättar någon. Jag är svensk armenier från Iran. Bakom vår kyrkogård i Teheran ligger över 10 000 iranier begravda i en massgrav från 1988-1989. Den iranska regimen har aldrig förnekat detta utan stolt sagt att det var de som gjorde det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När jag kunde besöka min farfars grav pekade en man och sa: Någonstans vid berget där borta ligger 10 000 människor begravda i en massgrav. Det tär på en när man går tillbaka. När jag var liten förstod jag inte vad det var. Jag var tio elva år gammal. Nu som företrädare för svenska folket och politiskt engagerad förstår jag mycket mer av den sorg den mannen visade när han pekade med handen. Mohsen Shekari och Majidreza Rahnavard är de två som blivit avrättade. Den senaste Majidreza var brottare. Hans brott var att han skyddade demonstranter mot regimens kulregn i sin hemstad Meshed. Den iranska regimen begår inte bara terror mot sitt eget folk. Den begår terror i regionen. Vi ser i demonstrationerna att regimen använder sig av sina shiamiliser som man har byggt upp i Irak Syrien och Libanon. Dessa använder de mot sin egen befolkning. I dag kom det en rapport från Amnesty om att den iranske fotbollsspelaren Amir Nasr-Azadani riskerar att avrättas. Det visar att regimen också vågar gå mot kända profiler. Det handlar inte bara om någon som de har plockat ute på gatan utan även kända fotbollsspelare. Det är många iranier i Sverige som har skickat mejl till oss och även svenska medborgare av andra etniciteter. De har med all rätt mejlbombat våra mejlkonton. De hyser en stor oro för många vet vad den här regimen är benägen att göra. Ett människoliv är inte värt någonting så länge de kan behålla makten. Utrikesministern har föredömligt informerat riksdagen om att Sveriges regering har lyft upp frågan på utrikesministermötet i går i Bryssel. Jag förstår frustrationen hos oppositionen och viljan att man ska göra mer för jag känner samma frustration. Men vi vet att det behövs ett enat EU. Diktaturen Iran har varit väldigt duktig på att kringgå sanktioner i 43 års tid. Iran är exemplet för Ryssland. Ju mer isolerat Ryssland blir desto mer kommer Ryssland att titta på Iran. Iran har kunnat kringgå de ekonomiska sanktionerna i 43 års tid. Min fråga till utrikesministern är: Utöver de åtgärder man har vidtagit i Bryssel och i FN vilka fler åtgärder ser utrikesministern att svenska regeringen kan ta initiativ till mot bakgrund av vårt anseende som ett land som står upp för mänskliga rättigheter? Vi måste också få med oss de länder som tvekar inför att införa hårdare sanktioner. Sverige kan rädda liv. Sverige har räddat liv och vi måste rädda fler liv. (Applåder)	2987
2005	Alireza Akhondi (C)	C	Fru talman! Utrikesministern! Nu ses vi här igen och händer det ingenting lär vi ses här fler gånger. Den saken är nog klar. Jag ska försöka att inte upprepa det som redan har sagts från talarstolen i dag. Det handlar om 18 000 fängslade och åtskilliga hundra döda och två avrättningar bara det senaste dygnet. Det var en konstig händelse i EU-nämnden i slutet av förra veckan. Då hade regeringen tydliga chanser och möjligheter att agera gentemot den islamiska statens revolutionsgarde men man valde i princip att gå fram med ett intetsägande mandat till EU. I dag sitter representanter från fyra olika partier här i kammaren och debatterar med utrikesministern: Moderaterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet och Centern. Jag är övertygad om att det finns en stark majoritet i den här församlingen som vill se kraftfulla åtgärder mot Iran. Det vi begär är egentligen inte mycket. Vi har begärt att regeringen ska kalla upp den iranska ambassadören och markera att vi inte accepterar avrättningarna och beteendet gentemot befolkningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag hoppas att utrikesministern i dag kan ge oss löfte att han i morgon kallar upp den iranska ambassadören. Detta är vad jag hoppas få höra i debatten. För att utrikesministern verkligen ska förstå vad detta handlar om vill jag läsa upp några namn på personer som riskerar att avrättas om utrikesministern inte agerar. Det handlar om människor av kött och blod: Mohammad Mehdi Karmi Ali Moazemi Goderzai Behrad Ali Kenar Reza Shaker Zavardehi Javad Zargaran Mohammad Amin Akhlagi Syed Mohammed Hosseini Shayan Charani Mahdi Mohammadi Arin Farzam Nia Amir Mohammad Jaafari Amin Mehdi Shakralhi Tomaj Salehi Saleh Mir Hashmi Amirnaser Azadani Ali Rakhshani Mohammad Rakhshani Tohid Darvishi Mohammad Ghabadlou Sahand Noor Mohammadzadeh Mohammad Broughani Akbar Shafari Parham Parvari Mahan Sadrat Madiani Behrad Hesari Mehdi Jahani Milad Azmoun Manouchehr Mihman Navaz Saman Seidi Mohsen Rezazadeh Gharaqlou Nastouh Nikkhah Mohammad Pasandian Abolfazl Mehri Hossein Haji Saed Shirazi Hamid Ghare Hassanlou Farzane Ghare Hassanlou Reza Arya Saman Yasin Fahime Karimi och Mahsa Mohammadi. Varför läser jag då upp dessa namn? Tobias Billström detta är människor av kött och blod. De har familjer. De är nu i iranska fängelser och riskerar att avrättas när som helst. De har människor som älskar dem. Tänk på det! Utrikesministerns brist på vilja att agera rent konkret har konsekvenser för människor. Vad vi i den här kammaren försöker åstadkomma genom våra interpellationer är att påvisa dessa konsekvenser för utrikesministern. Det är inte att peka finger eller att försöka göra partipolitik av det hela. Det finns en bred enighet i den här kammaren. Det finns ett starkt stöd här i kammaren för utrikesministern att luta sig mot om han väljer att agera. Snälla jag ber utrikesministern att ta chansen och agera i morgon bitti. (Applåder)	2994
2006	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Jag har vid flera tillfällen här i kammaren haft möjligheten att aktivt lyfta fram att Sverige jobbar för att tydligt markera och vidta åtgärder med anledning av utvecklingen i Iran. Vi ser med djup oro på det fortsatta brutala och repressiva bemötandet från iranska myndigheter mot de fredliga protesterna inte minst mot bakgrund av de avrättningar som nu verkställs och som flera av deltagarna i debatten här har relaterat till. Dödsstraffet är ett omänskligt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. EU har liksom Sverige och den svenska regeringen tydligt uttryckt detta i sin skarpa reaktion på avrättningarna. De modiga iranier som fortsätter att protestera för sina mänskliga rättigheter inte minst de kvinnor och flickor som ofta har tagit en ledande roll förtjänar vår djupaste respekt. De förtjänar också vårt stöd och vår solidaritet. Sveriges roll är att verka i det internationella systemet till stöd för deras krav på mänskliga rättigheter och att utöva tryck mot det iranska styret för att motverka en fortsatt eskalering av våldet och övergreppen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För detta agerar vi bilateralt såväl genom EU som genom FN och det innefattar både tydliga offentliga ställningstaganden och direkta samtal med iranska företrädare. Det innefattar också att bidra till konkreta internationella åtgärder som utökade sanktioner och en oberoende FN-mekanism för att utreda våldet och utkräva ansvar. Sverige har återkommande tagit upp situationen direkt med iranska företrädare på olika nivåer. I mitt samtal med Irans utrikesminister den 11 november underströk jag att repressionen mot protesterna måste upphöra och att kraven på mänskliga rättigheter måste hörsammas. UD har frekventa kontakter med Irans ambassadör där Sveriges kritiska syn på utvecklingen också har framförts. Detsamma sker också genom vår ambassad i Iran. Det är viktigt att upprätthålla och använda våra diplomatiska kanaler för att i direkta samtal framföra tydliga svenska budskap och värna svenska intressen där respekten för mänskliga rättigheter är ett. Sveriges och EU:s Iranpolitik ses över löpande. Den har anpassats kontinuerligt för att markera och svara upp mot utvecklingen och de iranska myndigheternas agerande. Det är avgörande att de åtgärder som vi vidtar är meningsfulla och verkningsfulla och att vi använder olika plattformar för att optimera genomslaget. Fru talman! Som jag tidigare har betonat i debatter här i kammaren är regeringen alltid redo att i samråd med våra EU-partner omvärdera och ompröva bilaterala relationer i ljuset av händelseutvecklingen. Därför välkomnar jag den debatt som vi har haft här i dag i kammaren och också naturligtvis det fortsatta utbytet i den här viktiga frågan. För mig som utrikesminister känns det bra att engagemanget för det iranska folket är så djupt och omfattande. Jag har sagt det i tidigare kammardebatter och jag tänker fortsätta att säga det eftersom det känns så för mig som statsråd.	3051
2007	Alexandra Völker (S)	S	Fru talman! Det är tydligt vilket enormt engagemang för och vilken solidaritet med det iranska folkets kamp för frihet det finns i Sveriges riksdag. Jag gläds över att utrikesministern tar med sig detta och jag hoppas verkligen att han känner detta inför det fortsatta arbetet. Detta handlar verkligen om liv frihet och demokrati och det iranska folket imponerar enormt med sitt mod och sin enighet i denna kamp. För några veckor sedan publicerade Tony Blair Institute i samarbete med Gamaan en unik opinionsundersökning som kunnat genomföras genom kryptering och som undersökte bakgrunden och hur utbredd kampen i Iran är. Den visar att motståndet mot obligatorisk hijab sträcker sig över alla åldrar och alla delar av befolkningen. Män och kvinnor unga och gamla landsbygd och stad - önskan om förändring genomsyrar hela samhället. Undersökningen visar också att protesterna handlar om långt mer än kravet att bära slöja. Den visar på en enorm sekularisering och en vilja att leva i ett Iran fritt från den nuvarande regimen. Det iranska folket kämpar för frihet men möts av våld och nu rena avrättningar. Sverige måste agera ännu mer kraftigt och därför blev jag bestört när jag såg den EU-nämnd som ägde rum tidigare i dag. Där förklarar statsministern att eftersom det inte rådde enighet på gårdagens EU-möte i fråga om terrorklassningen av revolutionsgardet anser regeringen inte frågan vara värd att prioritera. I stället vill man prioritera de frågor där det finns enighet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Är det detta vi har att förvänta oss under det svenska ordförandeskapet att Sverige endast kommer att driva på i frågor där det redan råder enighet? Därför frågar jag utrikesministern igen: Hur kommer Sverige att agera under ordförandeskapet i EU? Kommer regeringen att verka för att samla EU-länderna bakom att terrorlista revolutionsgardet vilket exempelvis USA redan har gjort? (Applåder)	1951
2008	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Jag är fast övertygad om att Iran aldrig kommer att återgå till det som det har varit. Människorna är för många och de har enat sig. Alla etniska grupper står enade för ett fritt självständigt Iran på demokratiska villkor. Men det kommer ingen annan tidpunkt som är så viktig som nu för vi befinner oss precis vid brytpunkten där skräckväldet agerar på det sätt de gör genom tortyr gripanden fängslanden och utdömda dödsstraff. Regimen har vapen fängelser och sitt revolutionsgarde. Men vad har folket? Vad har kvinnorna? Vad har barnen? Deras vädjan riktas till omvärlden. Det är omvärlden som måste dra detta lass nu för att visa att vi står bakom det de kräver: en demokratisk framtid. Vi som lever och verkar i demokratier har därför ett ännu större ansvar att agera just vid denna brytpunkt. Antingen låter vi regimen fortsätta med sitt skräckvälde sina dödsstraff sina gripanden och sin terror. Eller så är det precis just nu omvärlden fördömer dödsstraffen och tortyren och agerar genom att i respektive land kalla upp sina ambassadörer och drar slutsatsen att något mer måste till exempelvis att terrorklassa revolutionsgardet och göra fler insatser för att sätta press på regimen. Jag är av uppfattningen att utrikesministern kan vara den person som vid just denna tidpunkt tar det historiska steg som krävs. Jag hoppas att han tar detta tillfälle i akt. (Applåder)	1402
2009	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Det finns något som jag känner förenar en kristdemokrat och en socialdemokrat. Det är att vi tror på biståndet som en positiv kraft. Att vi nu har lagt fram en budget där 56 miljarder går till bistånd gör att Sverige fortsatt är världsledande i generositet. Det är bara Luxemburg som ger mer. Men det är egentligen inte beloppet som är det viktiga tänker jag utan det viktiga är att biståndet gör skillnad och att vi så att säga kan legitimera att varje krona som går till bistånd gör nytta. Regeringen försöker nu se över biståndet så att det är långsiktigt transparent och effektivt. Man vill också ändra på trenden så att inte alltmer av biståndet ska gå via multilaterala organisationer. Det handlar också om civilsamhällets organisationer. Jag har själv ett ideellt uppdrag i Lepramissionen. Vi hoppas nu att alla de projekt som finns för dem som har drabbats av spetälska - för att kunna ändra deras vardag rusta dem och i vissa fall undsätta dem - ska bli verklighet. I den budget som regeringen lägger fram finns det också ett tak för hur mycket avräkning som kan göras på ett bistånd. Det taket har regeringen satt till 8 procent. Min fråga till Mikael Damberg blir därför: Varför har inte Socialdemokraterna tagit rygg så att säga? Varför har man inte samma typ av tak i sin skuggbudget? Vi vet att regeringen i våras gjorde en avräkning på 18 procent för att ha möjlighet att ta emot alla flyktingar som kom från Ukraina. Om 18 procent hade levt kvar hade Sverige varit den största mottagaren av svenskt bistånd. Så kan vi inte ha det. Min fråga gäller avräkningen. Hur tänker socialdemokratin där?	1634
2010	Azra Muranovic (S)	S	Fru talman! Jag upplever att jag inte riktigt fick svar på min fråga. Jag menar att det är problematiskt att regeringen försvagar FN genom att dra ned på kärnstödet - detta i ett oroligt världsläge när vi ser flera länder med auktoritära regimer gå samman i något som verkar vara en kapprustning för att rita om den globala spelplanen och försäkra sig om att just deras världssyn ska vara rådande. Därför frågar jag återigen: Hur kommer Sverige att agera under ordförandeskapet i EU som verkar vara regeringens viktigaste spelplan? Kommer man att öka det militära stödet till Ukraina och kommer fler personer som stöder Ryssland att sättas upp på sanktionslistan? (Applåder)	683
2011	Azadeh Rojhan (S)	S	Fru talman! Jag hoppades verkligen få höra mer engagerade svar från utrikesministern och inte endast upplästa svar skrivna i förväg för många frågor som har ställts här inne har vi inte fått svar på. Jag undrar verkligen varför utrikesministern fortsätter att undvika att svara på frågorna varför ambassadören inte har kallats upp och när ambassadören ska kallas upp. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är uppseendeväckande information vi får om att initiativet till det telefonsamtal utrikesministern hänvisar till togs av den iranska utrikesministern. Det är alltså inte ens på initiativ av oss samtalet har ägt rum. I ljuset av detta blir det ännu mer uppseendeväckande och förvånande att vi inte har kallat upp den iranska ambassadören ännu. Ska vi inte göra det som andra länder i EU gör eftersom vi hela tiden hänvisar till vad andra gör för att vi ska agera? Flera länder har kallat upp ambassadörerna och fördömt avrättningarna. Vi har flera gånger pratat om mod. Det är dags att vi visar mod och kallar upp Irans ambassadör och fördömer avrättningarna öga mot öga. Jag upprepar min fråga: Kommer utrikesministern att kalla upp Irans ambassadör? (Applåder)	1204
2012	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Utrikesministern säger att han vill agera och markera tydligt och att detta sker genom att EU och Sverige gör skarpa uttalanden som en reaktion på de två dödsstraff som har verkställts mot två demonstranter. Låt mig ställa en ärlig fråga utrikesminister Billström. Var har dessa uttalanden gjorts? Jag hörde dem för första gången i dag på EU-nämndens öppna sammanträde med statsministern och i kväll i ditt uttalande vilket är bra. Är det första gången dessa uttalanden har gjorts från svensk sida eller har de gjorts vid något annat tillfälle som jag inte känner till? EU uttalade sig i går i samband med utrikesministrarnas gemensamma FAC-möte. Jag undrar också om detta med att kalla upp ambassadören. Frankrike har i dag kallat upp Irans chargé d'affaires i Paris. Jag undrar om Frankrike stämde av detta med EU eller om detta var ett eget initiativ av Frankrike. Är detta något man måste stämma av med EU-kretsen innan man gör det? Ett annat land är Storbritannien. Vid första avrättningen för fyra dagar sedan kallade Storbritannien snabbt upp Irans ambassadör i London och fördömde avrättningen. Storbritannien själva har blivit uppkallade 15 gånger under de senaste tre månaderna till det iranska utrikesdepartementet. Detta visar att det som Storbritannien gör nämligen sätter press på den iranska regimen har betydelse. Annars får man inte klippkort till utrikesdepartementet. Det är dags för Sverige att vidta diplomatiska åtgärder. Vi kan gärna göra detta ihop med alla andra EU-länder men vi kan också göra det ensamma. Det är viktigt att det sker och därför kräver vi att ambassadören kallas upp nu. Fördöm avrättningarna rakt i ansiktet på den iranska ambassadören Billström! (Applåder)	1731
2013	Ardalan Shekarabi (S)	S	Fru talman och utrikesministern! Den 9 november 1989 föll Berlinmuren och med den föll kommunismen. Vi blev av med kommunismens tyranni i Europa. Det är precis denna process som det iranska folket är inne i - att besegra ännu en brutal ideologi: islamismen. Islamismens frammarsch började med den iranska revolutionen 1979 men nu vill iranierna sätta punkt för islamismens frammarsch. Då är frågan: Vad kan vi göra? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det som utrikesministern bör göra är att sluta riskminimera genom att läsa upp färdigberedda tjänstemannaprodukter som svar i en interpellationsdebatt. Den stora risk som utrikesministern tar är att ställa sig på fel sida av historien och utmana den vilja som finns i riksdagen. Från Sverigedemokraterna till Vänsterpartiet - där finns en vilja utrikesministern att Sverige ska agera tydligt. Det är uppenbart att Sverige inte agerar tydligt Tobias Billström av den enkla anledningen att vi är ett av de EU-länder som inte har kallat Irans ambassadör till Utrikesdepartementet efter avrättningarna. Jag lovar utrikesministern att om omvärlden inte agerar tydligt - om vi inte reagerar hårt konkret och tydligt - kommer de att avrätta fler. Och eftervärldens dom kommer att bli hård mot oss precis som eftervärldens dom är hård mot dem som accepterade kommunismen under 80-talet och inte ställde sig på rätt sida om historien 1989. Låt oss nu göra det som riksdagen förväntar sig utrikesministern. Kalla redan i morgon Irans ambassadör till Utrikesdepartementet visa politiskt ledarskap och riskminimera inte genom att följa tjänstemännens underlag! Visa politiskt ledarskap genom politiska ställningstaganden baserat på den vilja som finns i Sveriges riksdag eller ännu viktigare baserat på den regeringsförklaring som statsministern läste upp här. Ett land nämndes: Iran. Kampen för friheten i Iran stöddes av statsministern. Följ det i konkreta handlingar! Utrikesministern har riksdagens stöd i detta. (Applåder)	2012
2014	Arin Karapet (M)	M	Fru talman! Alla här inne inklusive utrikesministern är nog eniga om att det vi ser i Iran är en frihetskamp mot en regim som aldrig skyr några medel när det gäller att släcka ett liv. Fru talman! Iranfrågan berör oss. Sverige är ett av de mest jämställda länderna. Här gör vi inte skillnad på män och kvinnor från födseln. I Iran föds inte kvinnor fria och detta påverkar även männen. Det är därför männen har anslutit sig till sina systrar sina mödrar och sina mor- och farmödrar i kampen för frihet. Detta är en frihetsfråga för oss alla. Jag upplever att utrikesministern ändå öppnar för att vi från svensk sida inte alls är negativt inställda till att terrorklassa revolutionsgardet men att vi för att det ska bli konkret handling måste få med oss övriga EU-länder. Det finns även en lista med vissa krav som måste uppfyllas. Vilka länder det är vet jag inte - jag var inte med på det mötet - men min inställning utifrån dagens öppna samråd är att utrikesministern och statsministern inte är negativt inställda. Det finns ett tryck och en vilja att stå på det iranska folkets sida. Min fråga till utrikesministern är: Vilka konkreta åtgärder ser man i närtid gemensamt på Europanivå för att få till ett riktigt tryck? (Applåder)	1247
2015	Alireza Akhondi (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman och utrikesministern! Jag har två ärliga frågor som jag hoppas att utrikesministern ska svara på. Har vi delegerat bort vår utrikespolitik till andra länder? Om inte varför agerar Sverige inte som ett självständigt land som äger sin egen utrikespolitik och börjar agera? Det var den ena frågan. Den andra frågan handlar i stort sett om att försöka förstå utrikesministerns ovilja att kalla upp den iranske ambassadören. Hittills under ett visst antal debatter som vi har haft i denna kammare har utrikesministern inte gett ett enda svar på varför han inte vill agera. Då blir det jätteknepigt för denna församling att förstå vilka betänkligheter som kan finnas som hindrar utrikesministern från att agera så som en massa andra länder har gjort. Detta gnager Tobias Billström. Det gnager djupt i våra magar när vi inte förstår varför utrikesministern väljer att upprepa samma meningar gång på gång. Kan vi inte snälla Tobias Billström försöka komma framåt i denna debatt och komma ifrån denna situation där samma frågor ställs och samma intetsägande svar ges gång på gång? Nu har utrikesministern chansen att ställa sig på rätt sida av historien. Ta vara på det Tobias Billström! (Applåder)	1275
2016	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Tack för det stora engagemang som finns här i kammaren i kväll! Regeringen lägger naturligtvis stor vikt vid ett kraftfullt och samlat agerande inom EU i fråga om Iran. Detta är något som också Alexandra Völker lyfter upp i sin interpellation. Att verka tillsammans med 26 andra länder genom gemensamma uttalanden eller åtgärder får mycket större kraft än om ett land agerar enskilt. I går möttes EU:s utrikesministrar för månadens möte i rådet för utrikes frågor där vi särskilt diskuterade situationen i Iran. Denna dagordningspunkt tillkom efter att Sverige tillsammans med likasinnade medlemsländer föreslagit och drivit på för att ge Iranfrågan den uppmärksamhet som den kräver. Vid mötet framkom en stor samsyn om att EU behöver upprätthålla trycket och fortsätta att agera i ljuset av den mycket allvarliga utvecklingen. Detta reflekteras också i de rådsslutsatser som antogs. Sverige fortsätter att tillsammans med övriga EU-länder undersöka vilka åtgärder som är mest effektiva för att sätta maximalt tryck på IRGC alltså revolutionsgardet. Då är det viktigt att Sverige under EU:s ordförandeskap agerar som en samlande kraft. EU-enighet är centralt men förutsättningarna för att uppnå konsensus kring IRGC får i dagsläget anses små. EU har de senaste månaderna valt att införa omfattande nya sanktionslistningar mot personer och organisationer i Iran som direkt bär ansvar för våldet och övergreppen i samband med de pågående protesterna. Detta görs genom EU:s befintliga sanktionsregim för allvarliga MR-överträdelser i Iran. Ett stort antal centrala individer och enheter inom IRGC är redan listade under sanktionsregimen och ytterligare listningar kan bli aktuella. EU:s samlade bedömning har varit att detta är de mest verkningsfulla MR-listningarna mot dem som deltar i övergreppen och Sverige har aktivt verkat för de nya sanktionslistningarna. Till detta kommer att IRGC som organisation redan är sanktionslistad under de EU-sanktioner som infördes 2010 med anledning av att Iran bidragit till spridning av massförstörelsevapen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Nu vill jag säga en sak: Att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner det vill säga en annan sanktionsregim skulle inte ha några praktiska följder. IRGC är redan föremål för bland annat frysning av tillgångar och inreseförbud i EU. Och även om IRGC som organisation skulle terroristlistas skulle det inte per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av sanktioner. De skulle behöva listas separat. Regeringens syn har flera gånger här i kväll efterfrågats. Det är rimligt. Genom antagandet av dessa nya rådsslutsatser om Iran fastställs unionens syn. Rådsslutsatserna är en stark markering från EU:s sida om att det inte är business as usual med Iran. Texten omfattar bland annat situationen för mänskliga rättigheter i Iran till stöd för dem som fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter och också uppmaningar om ansvarsutkrävande. Det är centralt för regeringen att EU fortsätter att agera samordnat och kraftfullt. Enighet är en strategisk prioritet för EU och för Sverige som inkommande ordförandeland. Samtidigt som EU-ordförandeskapet inte formellt omfattar utrikesfrågor kommer Sverige att tillvarata möjligheterna att genom ordförandeskapet driva på för fortsatt starkt EU-agerande i fråga om Iran.	3381
2017	Alexandra Völker (S)	S	Fru talman! De dödsstraff som den iranska regimen nu utfärdar - de dödsstraff som man har börjat verkställa - innebär i praktiken att regimen i Iran systematiskt mördar människor för att de demonstrerar för sina mänskliga rättigheter att man mördar människor för att de vill ha frihet och demokrati. Det är oacceptabelt och det måste få kraftiga konsekvenser. Jag reagerar på att höra utrikesministern tona ned betydelsen av en terrorlistning eller en terrorstämpling. Det är klart att det har betydelse att terrorstämpla. Vi har terrorklassat al-Qaida PKK och en mängd olika organisationer. Självklart har det betydelse annars skulle vi kunna sluta med detta verktyg. Jag hoppas att Sveriges regering under sitt ordförandeskap i EU visar på mer drivkraft än vad utrikesministern har visat på här i dag. Jag hoppas att man går in med inställningen att politiken faktiskt spelar roll att det får betydelse att man tar tydliga steg framåt och att det är ett tydligt stöd för folket i Iran. Vi har som ordförandeland möjlighet att ta på oss ledartröjan och agera för att EU ska visa samma styrka och enighet som vi har gjort gentemot Ryssland under de senaste månaderna. Vi förväntar oss att Sveriges regering vågar visa samma mod som Irans folk. Vi förväntar oss en kraftfull politik mot Iran. Vi förväntar oss hårdare sanktioner. Vi förväntar oss att man driver på för att terrorlista revolutionsgardet. Vi förväntar oss att man driver på och använder denna tid. Vi förväntar oss att utrikesministern kallar upp Irans ambassadör. Han har riksdagens stöd. Ta vara på det! (Applåder)	1598
2018	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Jag tackar än en gång interpellanten för interpellationen och för en bra debatt. Jag välkomnar verkligen det stora intresse som finns för situationen i Iran både här i riksdagen och bland den svenska allmänheten. Vi är många som känner för det iranska folket och engagerar oss för att Sverige och Europa ska stå upp för kraven på mänskliga rättigheter och bidra på de sätt som vi kan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill i detta sammanhang också betona vikten av en fri och öppen debatt och ett samtalsklimat där alla får yttra sig och diskutera idéer. Det är en grundläggande del av en liberal demokrati just det som det iranska folket nu kämpar för ofta med livet som insats. Vi ser tillsammans med övriga EU-länder hela tiden över vilka åtgärder som är mest verkningsfulla som en reaktion mot det våld och den repression som vi ser i Iran. Att kalla upp Irans ambassadör till Utrikesdepartementet är ett verktyg som står till buds för att markera vårt missnöje med situationen i Iran. Jag vill dock fokusera lite mer på frågan om IRGC som har lyfts fram här flera gånger i debatten. Det har funnits ett samförstånd hittills inom EU-kretsen att fokusera på sanktioner mot personer och enheter som på ett tydligt och rättssäkert sätt kan bevisas ha en direkt koppling till de MR-kränkningar som pågår. Men om man ska lista hela organisationen finns det större praktiska och juridiska problem. Man måste kunna slå fast och bevisa att hela organisationen är ansvarig för konkreta och allvarliga MR-kränkningar. Det skulle inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av sanktioner. De skulle ändå behöva listas separat. Hittills har man i EU-kretsen funnit att det är mest effektivt och rättssäkert att fokusera på individuella listningar. Men EU har hittills sanktionslistat ett stort antal individuella IRGC-befäl i flera olika provinser i Iran för MR-kränkningar och det har bedömts vara mer ändamålsenligt än att lista organisationer. Fru talman! Jag tackar än en gång för en bra debatt. Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta att diskutera denna fråga. Det behövs verkligen till stöd för det iranska folket. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2259
2019	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig om jag avser att verka för några förändringar vad gäller vapenexporten till Turkiet och i så fall vilka. Han har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Turkiets bombningar i norra Syrien. Vidare har Risberg frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av den kritik som nu riktas mot Turkiet av till exempel USA. Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Vi kan också konstatera att vår ansökan till att bli medlemmar i Nato redan nu innebär försvars- och säkerhetspolitiska omständligheter vilka har effekt på bedömningen av ansökningar från andra Natomedlemmar. Inspektionen för strategiska produkter ISP tar hänsyn till detta vid den helhetsbedömning som myndigheten gör i varje enskilt ärende. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige samråder nära med EU om utvecklingen och den senaste tidens eskalering i norra Syrien och Irak. Regeringen står bakom EU:s uppmaningar till deeskalering från alla parter.	1136
2020	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Det är lite intressant att Kristdemokraterna väljer att tala om biståndet och inleder replikskiftet med att säga att beloppet inte är viktigt. Detta är en budgetdebatt. Det handlar om belopp. Det är klart att det spelar roll hur mycket man satsar på biståndet och hur mycket man får ut. Jag är vän av att verkligen fundera på hur biståndet ger mest effekt och på vad som ger mest pang för pengarna i biståndet - också långsiktigt. Man kan göra en översyn men då kanske översynen ska göras först. Sedan kommer man fram till hur man ska förändra biståndet. Nu gör man tvärtom. Nu säger man att man ska dra ned väldigt kraftigt på biståndet och sedan ska man försöka se över biståndet som Hans Eklind uttryckte det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vad jag förstår ska man göra de stora besparingarna på FN-systemet. Då ska man vara medveten om att mycket av biståndsverksamheten globalt sett är beroende av infrastrukturen och av FN-systemet för att kunna fungera. Jag hoppas att regeringen verkligen har tänkt igenom detta att det också kommer att fungera. Vi visar att det är möjligt att lägga tillbaka en del av pengarna men vi gör inte detta till vår största budgetpost. Vår största budgetpost där vi spenderar utgifter gäller välfärdens finansiering för vi ser att välfärden kommer att möta stora utmaningar med den budget som regeringen har lagt fram. Framför allt är det sjukvården som kommer att få det tuffast. Varje sjukvårdsregion i Sverige oavsett politiskt styre kommer att möta underskott nästa år. Det är en tuff verksamhet. Det handlar om prioriteringar. När det gäller avräkningar kan jag konstatera att det finns med i de internationella regelverken för bistånd att man får göra avräkningar när det inträffar större händelser och ett land tar större ansvar för till exempel migration från Ukraina. Då har vi tyckt att det varit rimligt att göra avräkningar på biståndet eftersom det är enligt internationella regelverk.	2003
2021	Jacob Risberg (MP)	MP	Fru talman! Denna interpellation avser som bekant uttalanden som utrikesminister Tobias Billström har gjort angående vapenexport till Turkiet. För Miljöpartiet är det självklart att vi inte ska exportera vapen till Turkiet eller andra diktaturer och folkrättsbrytande invasionsmakter. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska inte dikteras av auktoritära regimer. Och vårt förhållningssätt till vår vapenexportlagstiftning ska inte ändras bara för att vi blir medlemmar i Nato. Utrikesministerns uttalande i Expressen kan tolkas som att regeringen inte har något inflytande över ISP:s bedömning och beslut. Detta stämmer såklart inte. Sverige har visserligen valt att delegera bedömningen till ISP. Men det fråntar inte regeringen ansvaret. Regeringen har alltid ansvar för all svensk vapenexport. Enligt regelverket bör alla kontroversiella frågor lyftas till regeringen och Turkiet är kontroversiellt. Sveriges självständiga utrikes- och utvecklingspolitik är särskilt viktig nu när vi befinner oss i en utdragen Natoansökan. Kort efter att det stod klart att Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap ställde Turkiets president Erdogan krav på en förändrad svensk politik för att inte stoppa ansökan. Det är inte en slump att Erdogan använder vår vapenlagstiftning till att sätta press på regeringen. Det är inte heller en slump att han nu fortsätter att sätta press på regeringen i andra frågor såsom kurders rättigheter. Fru talman! De senaste veckornas turkiska flygbombningar mot kurdiska mål i Irak och Syrien har krävt ett stort antal dödsoffer däribland många civila. Den turkiska militären och deras allierade har sedan tidigare visat stor brist på respekt för civila liv bland annat genom attacker mot bostadsområden där civila har dödats och skadats. Dessa attacker möjliggörs genom vapenexport från Sverige. Utrikesminister Billström och statsminister Ulf Kristersson har försvarat Turkiets handlingar. Regeringen spelar ett tragiskt högt spel när den väljer att fördjupa banden med denna auktoritära regim och ignorerar de folkrättsbrott den gör sig skyldig till. I riktlinjerna gällande vapenexport står att respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd." Freedom House klassar i sitt index Turkiet som icke-fritt. Landet kommer endast upp i 32 poäng på en hundragradig demokratiskala vilket är i klass med Mali och Algeriet. Det är med andra ord knappast något som kan klassas som en god demokratisk status. Fru talman! Turkiet tar hela tiden steg i en alltmer auktoritär riktning. Jag undrar om utrikesministern kan säga hur länge detta ska få pågå innan regeringen har någon som helst tanke på att säga nej till vapenexport till Turkiet. "	3048
2022	Håkan Svenneling (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag tänker ibland att det var bra att Miljöpartiet lämnade regeringen. Den här omsvängningen har nämligen inte skett under Tobias Billströms tid som utrikesminister utan den skedde faktiskt i den utrikespolitiska debatt vi hade i kammaren i juni i år då Ann Linde fortfarande var utrikesminister. Hon signalerade då väldigt tydligt det Erdogan önskade sig när han valde att lägga krokben för Sveriges Natoansökan nämligen att Sverige avsåg att bortse från det beslut som en enig riksdag fattade i oktober 2019 på initiativ av mig och en liberal. Alla partier ställde sig bakom det beslutet som ledde till att ISP fattade beslut om att inte exportera till Turkiet. Man drog in två tillstånd. Den dåvarande utrikesministern signalerade alltså under debatten i juni att det tvärtom var dags att börja exportera på nytt. Och så funkar det - ISP Inspektionen för strategiska produkter följer politiskt språk. Det säger generaldirektören själv om man frågar honom rakt ut. Det är därför man aldrig kan komma undan det politiska ansvaret. Jag tycker faktiskt att den här regeringen har gjort en sak rätt och det är att man har lagt tillbaka vapenexporten på utrikesministerns domän så att utrikesministern nu har den under sin hatt. Socialdemokraterna dribblade runt vapenexporten och lade den på justitieministern men att hålla på med vapenexport - och vad det innebär - är i själ och hjärta utrikespolitik. Därför vill jag tacka Jacob Risberg så mycket för att han lämnade in den här interpellationen. Jag vill också tacka utrikesministern för svaret även om det var något kort. Som Risberg är inne på har det varit tydligt vilket språk man använder och med vilken hastighet man uttalar sig gällande Turkiet. När en bomb smällde av i Istanbul var regeringen blixtsnabb med att ge Turkiet stöd och det är bra. Men när Turkiet bombade i Irak och Syrien var uttalandena mycket mer vaga och det tog ganska lång tid innan de kom. Så var det trots att det står i strid med folkrätten att bomba ett annat lands territorium vilket både Turkiet och Iran har ägnat sig åt i de norra delar av Irak som vi brukar kalla de kurdiska självstyrande regionerna. Varför är då detta så viktigt när det kommer till Turkiet? Ja om man är Natoförespråkare kan man ju tycka att Sverige bara borde lägga sig platt och göra vad som helst för att komma med i Nato. Men problemet vi har är att Turkiet förbereder en militär attack mot det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien som kan bli ett blodbad utan dess like. När Turkiet gjorde samma sak en gång förut - det var efter det vi införde det förra stoppet för vapenexport till landet 2019 - backade de kurdiska styrkorna ur. De sa: Okej vi ser att Turkiet är på väg - vi backar ur Afrin ställer oss på den här sidan Eufrat och försöker i stället att bygga ett kurdiskt demokratiskt samhälle här. Nu handlar det inte om något sådant utan nu handlar det om att Erdogan vill förgöra alla som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter både i och utanför Turkiet - och särskilt om de är kurder. Risken är därför att detta blodbad kommer att bli enormt. Att Sverige då står på angriparens sida vilket är risken med vapenexporten till Turkiet är det som gör att detta är så känsligt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Regeringen borde göra som Jacob Risberg föreslår och faktiskt ta beslutet själv i stället för att låta en myndighet göra det. Nu avgörs det vilken sida om historien Sverige står på - och tyvärr kan det bli fel sida.	3602
2023	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Sverige har och ska ha en restriktiv exportkontroll gällande krigsmateriel. Det råder ett generellt förbud mot export av krigsmateriel. Det krävs tillstånd för tillverkning för tillhandahållande och för export. Enligt de riktlinjer som har beslutats av regeringen och lagts fram till riksdagen krävs det att försvars- eller säkerhetspolitiska skäl föreligger för att tillstånd ska medges samt att exporten inte står i strid med principerna i och målen för Sveriges utrikespolitik. Att ett svenskt Natomedlemskap innebär nya säkerhetspolitiska omständigheter och att detta kommer att påverka förutsättningarna för export av krigsmateriel inom vårt nationella regelverk är något som både den regering jag representerar och den förra regeringen har varit tydliga med. Inspektionen för strategiska produkter ISP är en självständig förvaltningsmyndighet med tillsyns- och tillståndsansvar för ärenden gällande exportkontroller av svensk krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Myndigheten fattar beslut efter en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter i ärenden där de får in en ansökan från svensk försvarsindustri. Det är endast om ovillkorliga hinder föreligger exempelvis ett vapenembargo som ISP inte behöver göra någon helhetsbedömning av en ansökan. Det är redan känt att det inte råder något vapenembargo mot Turkiet. ISP har i sin kommunikation varit tydlig gällande sitt beslut att tillåta en följdleverans av övrig krigsmateriel till Turkiet. I myndighetens pressmeddelande från den 30 september går att läsa att ISP har tagit hänsyn till förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar. Vidare framhåller ISP att man enligt den praxis som gäller för särskilt betydelsefulla ärenden haft samråd i ärendet med det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet. Detta råd består av representanter för samtliga partier i riksdagen och syftet med EKR-samråd är att bidra till att säkerställa att ISP:s tillståndsgivning löpande står i samklang med svensk försvars säkerhets- och utrikespolitik. Eftersom företrädare för alla riksdagspartier finns företrädda i EKR finns en politisk förankring av samrådet och dess resultat vilket ISP beaktar i sitt beslut. Som Jacob Risberg påpekar stämmer det att ISP har möjlighet att överlämna ärenden av principiell betydelse eller särskild vikt till regeringen. Ett sådant överlämnande kan ske först efter att ärendet varit föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Här behöver dock betonas att det är ISP:s eget beslut om ett ärende ska lämnas över till regeringen eller om myndigheten anser sig ha tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Det finns inget författningsstöd för regeringen att begära att ISP lämnar över ett ärende till regeringen för beslut. Utan att kommentera det specifika ärendet kan jag säga att ISP i den helhetsbedömning myndigheten gör ska väga in alla omständigheter som har betydelse för ärendet. Det innebär att det kan finnas enskilda skäl som talar både för och emot att export ska tillåtas.	3047
2024	Jacob Risberg (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag glömde tacka utrikesministern för hans svar tidigare så jag passar på och gör det nu i stället. Tack så mycket! USA har riktat skarp kritik mot Turkiet efter oroväckande signaler om att YPD ger upp kampen mot terrorsekten IS på grund av de turkiska attackerna. Från amerikanskt håll uttrycker man oro för att mycket av arbetet med att trycka tillbaka IS riskerar att gå förlorat på grund av Turkiets agerande vilket i värsta fall skulle kunna leda till att IS åter vinner mark i Syrien. Från Sveriges håll har vi hittills bara hört förståelse och sympati för Turkiets attacker i Syrien trots de stora risker attackerna medför. När ISP uttalade sig den 30 juni respektive den 30 september om svensk vapenexport till Turkiet hänvisade de dels till den dåvarande regeringens utrikesdeklaration och dels som Håkan Svenneling pratade om här tidigare beslutet om det stundande Natomedlemskapet och de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna. Mycket har hänt sedan den 30 september måste jag säga. Regeringen bär ett ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken och utrikesdeklarationen och har därför genom sitt agerande sina uttalanden och genom den utrikespolitik man för en direkt inverkan på och ett ansvar för ISP:s beslut. Det finns dessutom precis som utrikesministern påpekar en säkerhetsventil i svensk lagstiftning där ISP på eget initiativ kan överlämna ärenden till regeringen för prövning om dessa har principiell betydelse eller är av särskild vikt. Fru talman! Enligt underlag från Utrikesdepartementet urholkas respekten för de mänskliga rättigheterna demokrati och rättsstatens principer fortlöpande i Turkiet. Inskränkningarna i yttrande press- och informationsfriheten fortsätter genom trakasserier av rättslig karaktär frihetsberövanden hot och våld mot journalister. Vi har högt uppsatta standarder för vad som krävs för att ett land ska kunna vara aktuellt för krigsmaterielhandel från Sverige. Det finns gott om länder som lever upp till dessa standarder - betydligt fler än vad som krävs för att vi ska kunna upprätthålla en svensk vapenindustri som är själva grundtanken med att vi över huvud taget exporterar vapen. Men det är upp till varje land som vill köpa svenska vapen att leva upp till dessa krav. Det är inte Sveriges skyldighet att göra avsteg eller undantag från dessa krav. Regeringen vägrar fördöma Turkiets attacker på civila med hänvisning till Sveriges intressen och regeringen vägrar stå upp för folkrätten för att man är rädd för att det får konsekvenser för Sveriges Natoansökan. Varför ska vi då gå med i Nato om det inte handlar om att försvara civilas rätt till liv om det inte handlar om att försvara folkrätten? Fru talman! Jag undrar fortfarande vilka åtgärder utrikesministern och regeringen tänker vidta gällande de senaste veckornas upptrappning från Turkiets sida.	2933
2025	Håkan Svenneling (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag tror att det är viktigt att påpeka att det finns andra Natoländer som fortfarande har ett förbud mot export av vapen till Turkiet efter 2019. Det var inte bara Sverige och Finland som införde förbudet men det är genom den svenska Natoansökan som Erdogan har fått några länder som han kan pressa och få att gå i hans riktning. Det är därför vi har hamnat i situationen att Sverige nu börjar exportera vapen på nytt. Det var på gång ett embargo hösten 2019. För att återknyta till den tidigare debatten vi hade här i kväll nåddes inte EU-enighet om ett embargo men Sverige och Finland och en hel del andra länder försökte få till ett embargo mot Turkiet redan då. Det var det tydliga ställningstagande som riksdagen gjorde men man nådde inte hela vägen fram därför att EU inte var enigt. Då 2019 skämdes företaget Scania för tidigare export som man hade genomfört. Frågan är vilka svenska företag vi ska skämmas för den här gången som nu exporterar vapen som eventuellt kommer att användas av Turkiet i kommande krig och invasioner. Regeringen borde i stället signalera restriktivitet av just den anledningen. Även om man öppnar dörren behöver man inte slänga iväg allt till Turkiet. Dessutom har vi en vapenindustri som de facto går på högvarv. Det kan knappast vara prio nummer ett att exportera just till den tveksamma demokratin Turkiet. Vi har sett ett krypande för Turkiet och dess despot Erdogan under ganska lång tid. Inte ens i regeringens egen rapport om mänskliga rättigheter kallas Turkiet en demokrati. Man säger att landet har gått från parlamentarisk demokrati till presidentstyre tror jag är ordet man använder. Det visar på hur bristande regeringen faktiskt ser att demokratin i Turkiet är.	1795
2026	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med att säga att alla stater har rätt att försvara sig mot terrorism. Turkiet har varit väldigt drabbat av terrorism genom åren vilket inte minst det nyligen genomförda bombattentatet i Istanbul tydligt illustrerar. Det är något som vi bör ta på stort allvar från Sveriges sida därför att de organisationer som har verkat på turkiskt territorium inte minst PKK är terrorklassade i EU. Därför samråder Sverige nära inom EU om utvecklingen och den senaste tidens eskalering i norra Syrien och i Irak. De här attackerna har ägt rum i en orolig region. Regeringen har konsekvent uppmanat alla parter till återhållsamhet och lugn. Sverige följer situationen noggrant och samråder också inom EU om läget. I internationella sammanhang är Sverige konsekvent pådrivande för att åtgärder för att bekämpa terrorism och förebygga våldsbejakande extremism sker med full respekt för folkrätten inklusive den humanitära rätten och mänskliga rättigheter och att det här är i enlighet med rättsstatens principer. För att gå tillbaka till den fråga som Jacob Risberg väckte tycker jag att det är viktigt att understryka detta med de självständiga och oberoende myndigheter som vi har i Sverige när det gäller exportkontroll. Det är ISP:s eget beslut om ett ärende ska lämnas över till regeringen eller om myndigheten gör bedömningen när man ska fatta beslut att man har tillräckligt underlag för detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det förtjänar också att understrykas med utgångspunkt i hur vår grundlag och förvaltningslagen är skriven att det inte finns något författningsstöd för regeringen att begära att ISP ska lämna över ett ärende till regeringen. Den helhetsbedömning och den prövning som görs inom ramen för det uppdrag som ISP har sker alltid med utgångspunkt i att myndigheten väger in alla omständigheter som har betydelse för ärendet. Då kan man också landa i situationen att de skäl som talar för respektive mot återfinns i samma ärendeunderlag.	2013
2027	Jacob Risberg (MP)	MP	Fru talman! Flera parallella kriser pågår runt om i världen. Demokratin är på tillbakagång globalt. I spåren av covidpandemin har auktoritära regimer flyttat fram sina positioner och tryckt tillbaka demokratiska krafter. Världen befinner sig i ett akut klimatnödläge. Nivåerna av koldioxid i atmosfären är högre än de varit på 4 miljoner år. Klimatkrisen innebär redan nu extremväder och torka vilket gör att människor tvingas på flykt. Till detta står vi inför en fruktansvärd global svältkatastrof på grund av bland annat höjda spannmålspriser i spåren av Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Vi lever i en tid där fred är något vi måste bygga bevara och kämpa för. Miljöpartiet har drivit igenom skärpta regler för svensk vapenexport bland annat genom införandet av ett demokratikriterium som innebär att vapen inte ska exporteras till diktaturer. Det var ett viktigt steg men lagstiftningen räcker inte till. Vi får inte glömma att det inte är Sverige som ska anpassa sin lagstiftning för att möjliggöra export av vapen till skurkstater. Det är de importerande ländernas ansvar att leva upp till Sveriges demokratikriterium. Och det är regeringens ansvar att föra en säkerhets- och utrikespolitik värd namnet. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred demokratisering och mänskliga rättigheter i vår omvärld.	1378
2028	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga deltagare för debatten. Jag vill börja med att säga att regeringen naturligtvis fortsätter att följa utvecklingen i Turkiet vad gäller respekt för mänskliga rättigheter demokrati och rättsstatens principer. Våra utlandsmyndigheter i Ankara och Istanbul har ju ett brett spektrum av direktkontakter med turkiska företrädare civilsamhällesaktörer och MR-försvarare. Vi följer också utvecklingen multilateralt i förhållande till Turkiets internationella åtaganden som medlem av bland annat Europarådet Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE och FN. Sverige och EU upprätthåller också dialogen med Turkiet om demokrati rättsstatens principer och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. När vi nu stärker dialogen och relationen med Turkiet som en framtida allierad kan även dialogen om dessa frågor stärkas. Det ser jag som mycket viktigt och positivt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack så mycket för debatten! Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1088
2029	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för interpellationen som hon har ställt till mig. Det är Åsa Eriksson som har frågat mig vad jag tänker göra för att Försäkringskassan ska få förutsättningar att genomföra sitt uppdrag så att alla människor som är beroende av ersättningar också kan få dem i tid. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För 2022 uppgår Försäkringskassans förvaltningsanslag till över 9 miljarder kronor. Socialdepartementet följer utvecklingen av myndighetens effektivitet och handläggningstider och åtgärder vidtas vid behov. Försäkringskassan lämnar också utgiftsprognoser för sin verksamhet vid fyra tillfällen per år. Enligt den senaste prognosen från november 2022 uppskattar myndigheten att den vid slutet av verksamhetsåret 2022 har ett ackumulerat överskott som uppgår till 106 miljoner kronor. Det tyder på att myndigheten har utrymme att öka sin bemanning. Det är av stor vikt att de medel som tilldelas myndigheten används på ett effektivt sätt för att fullgöra kravet på en effektiv verksamhet. Jag avser att följa denna fråga mycket noga.	1382
2030	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är trevligt att vara här tillsammans en tisdagskväll igen och skönt att vi är överens om hur viktig Försäkringskassan och dess utbetalning av ersättning till människor är. Det är jag glad över för det har faktiskt väldigt stor betydelse för enskilda människor för hela hushåll för företag och för hela samhällsekonomin. För många människor är ersättningen från Försäkringskassan helt livsavgörande. Därför är det så viktigt att statsrådet ser till att kassan verkligen har de resurser man behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Precis som jag skrev i min interpellation var Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg hos socialförsäkringsutskottet den 22 november. Då berättade han att kassan saknar ekonomi för att anställa den personal som behövs för att hantera det ökade inflödet av framför allt anmälningar om tillfällig föräldrapenning alltså vab att det är ett konstant högt tryck på enheten som handlägger den typen av ärenden och att sjukfallen bland enhetens handläggare därför ökar. Generaldirektören framförde också till utskottet att myndigheten inte kan förbruka de tilldelade medlen från regeringen eftersom man inte hinner med. Man är helt enkelt underbemannad. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Det här är mycket oroväckande. Att antalet ärenden gällande tillfällig föräldrapenning ökar är inget nytt fenomen. I det budgetunderlag som Försäkringskassan lämnade in till regeringen inför 2023 skriver Försäkringskassan att ökat nyttjande av föräldraförsäkringen kräver fler handläggare. Antalet ansökningar om tillfällig föräldrapenning bedöms öka på grund av att föräldrarna använder försäkringen i större omfattning. För att klara kommande volymökningar utan väsentligt ökade handläggningstider och därmed säkerställa att utbetalningarna görs i tid behöver antalet medarbetare som handlägger förmånerna inom föräldraförsäkringen öka med 32 årsarbetare. Fru talman! De försäkrade barnfamiljerna som kämpar med vabbande med RS-virus med magsjukor med höga elpriser med stigande räntor och annat elände har rätt att snabbt få de pengar de har rätt till. Vi har en dubbel kris här både när det gäller barnfamiljerna som saknar pengar när de har varit hemma och vabbat och när det gäller personalen som inte hinner med sitt jobb och som sjukskrivs på grund av stress och riskerar att gå in i väggen. Detta fru talman vet jag att både statsrådet och jag är väldigt oroade över. Ingen av oss vill ha fler sjukfall vare sig för individens skull för samhällets skull eller för sjukförsäkringens skull. Jag frågar igen fru talman vad statsrådet och regeringen tänker göra för att Försäkringskassans handläggare ska få en rimlig arbetssituation och för att barnfamiljerna ska få den ersättning som de har rätt till i tid.	2845
2031	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Beloppet är viktigt i det läge då varje krona gör skillnad. Det var precis det jag sa ingenting annat. Jag ser en väldigt stor utvecklingspotential med den nya regeringen på plats när det gäller att verkligen se till att biståndet gör skillnad. Riksdagsledamoten sa till Ekot för ett par veckor sedan: Regeringen gör en kraftig slakt av biståndet och den blir så stor att det blir orimligt för oss att göra det till vår största prioritering i budgeten. Regeringen går alltså fram med en sänkning av biståndet med 7 3 miljarder. Ni sänker det med 4 8 miljarder. Vad ska man då kalla Socialdemokraternas förslag? I våras efter Ukraina var regeringen beredd att ta bort 9 2 miljarder kronor från biståndet. Det är mer än de 7 3 som denna regering minskar med. Därför är avräkningen viktig. Avräkningen gör ju att de fattiga i tredje världen inte får del av det biståndet. Jag hoppas att vi alla kan stå upp för ett generöst men effektivt bistånd. Även om Socialdemokraterna inte heller lägger fram 1 procent av bni är min målsättning som kristdemokrat att vi ska värna biståndet. Vi kommer aldrig att sluta argumentera för ett effektivt och generöst bistånd. Jag skulle ändå vilja fråga Mikael Damberg om avräkningar. Att man får göra avräkningar betyder inte att man måste göra det. Denna regering gör nu tycker jag en viktig markering genom att säga: Okej vi kan göra avräkningar men på max 8 procent. När ni satt vid makten i våras berövades civilsamhällets organisationer 38 procent av sitt biståndsmedel. Då kan man inte bedriva en långsiktigt hållbar utveckling på biståndsområdet.	1613
2032	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Min bedömning är att Försäkringskassan är en mycket väl fungerande myndighet och regeringen för en nära dialog om utvecklingen i verksamheten. Det finns alltid säsongsvariationer i ärendeinflödet och det är något som myndigheten i fråga är van vid att hantera. Men det är också av vikt att myndighetens verksamhet är effektiv och att ledningen tar sitt arbetsgivaransvar att säkerställa en god arbetsmiljö. Jag kommer att ha en nära dialog med myndigheten i fråga. När ett stort antal anställda vabbar eller är sjukskrivna och det sammanfaller med att sjukskrivningarna bland befolkningen i sin helhet ökar är det givetvis otroligt jobbigt. Personalen är ju myndighetens viktigaste resurs. Att personalen mår bra och har en god arbetsmiljö är en angelägen fråga framför allt för de enskilda medarbetarna men givetvis också för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt. I årsredovisningen för 2021 framgår det att Försäkringskassan jobbar aktivt och har vidtagit åtgärder för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. De bedömer också själva att åtgärderna har haft en positiv effekt på sjukfrånvaron. Det är myndighetens ledning som primärt ansvarar för att se till att personalen har en god arbetsmiljö och Försäkringskassans ledning har inte signalerat till vare sig mig eller departementet att sjukfrånvaron ökar i de dialoger som vi hitintills har haft. Men jag avser givetvis att följa upp denna fråga noga framöver.	1447
2033	Åsa Eriksson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Statsrådet menar att det inte är ovanligt med säsongsvariationer fick vi höra här och det är ju helt rätt. Men redan i budgetprognosen som lämnades i november och som statsrådet själv citerar ur i sitt svar på min interpellation skriver Försäkringskassan att antalet vabbdagar första pandemiåret 2020 ökade med 1 6 miljoner. Det är en ökning med 24 procent. Det kallar inte jag en säsongsvariation. I samma budgetprognos skriver Försäkringskassan: VAB-uttaget har sedan dess fortsatt ligga på en förhöjd nivå som ungefärligen motsvarar den höga nivån 2020. Detta ser även ut att stämma i år" 2022. Kassan bedömer alltså att man för nästa år behöver anställa ungefär 32 årsarbetare för att klara att hantera det ökande vabbandet. Fru talman! Om detta tar regeringen tyvärr inte någon notis i sin budgetproposition. Det enda man gör är att tillföra en ny uppgift för Försäkringskassan: utbetalning av elprisstödet som ingen ännu vet när det kommer eller hur det ska betalas ut. Fru talman! Många skolor och förskolor har på grund av pandemin skärpt sina regler för barns hälsotillstånd. Det innebär att barn hålls hemma under längre perioder och med mildare symtom än tidigare vilket medför ett högre uttag av tillfällig föräldrapenning. Det är bra för att förhindra spridande av allehanda smittor men det innebär mer jobb för kassans personal. Statsrådet säger i sitt svar till mig på interpellationen att Försäkringskassan bedömer att man i år gör ett överskott på 106 miljoner kronor. Det stämmer. Men generaldirektören var i utskottet tydlig med att kassan inte kan anställa mer personal därför att kassan i precis samma budgetprognos också skriver att man bedömer att man nästa år kommer att ha ett underskott på 278 miljoner kronor i sitt anslag. Då kan man inte anställa mer personal. Hur ska statsrådet och regeringen agera för att Försäkringskassans handläggare ska få en dräglig situation och för att barnfamiljer ska få pengar i tid? "	2069
2034	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Utgifterna har varit på en mycket hög nivå under pandemin. Det stämmer mycket väl med vad interpellanten lyfter upp i kväll. Föräldrar har utnyttjat fler dagar per barn än tidigare och använt tillfällig föräldrapenning för fler barn än tidigare. Folkhälsomyndighetens rekommendation om att stanna hemma när man är sjuk med symtom som kan bero på covid-19 har också bidragit till högre nyttjande än vad som var fallet före pandemin. En sänkt tröskel i förskola och skola för förkylningssymtom kan också ha bidragit till högre utnyttjande. Där är vi helt överens. Enligt Försäkringskassans senaste prognos har nyttjandet under 2022 ändå ändrats delvis jämfört med tidigare under pandemin. Vårdperioderna är nu kortare men fler det vill säga att föräldrar nu håller sina barn hemma kortare tid men oftare. Det är mycket angeläget att följa just den här frågan. Det är givetvis av största vikt fru talman att Försäkringskassan har de resurser som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att det finns andra faktorer än eventuellt bara brist på pengar. Det är personalen som är den största resursen och kanske inte pengar i alla delar. Exempelvis har hög personalomsättning eller att man har svårare att rekrytera personal också stor betydelse. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Som vi alla är fullt medvetna om är budgetprocessen årlig vilket innebär att en prövning av myndighetens resurser sker varje år i samband med budgetarbetet. Vi har alltså all anledning att följa frågan och återkomma till våren.	1608
2035	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Jag tror inte att jag uppfattade några besked från statsrådet varken till Försäkringskassans personal eller till svenska föräldrar som vabbar. Men det kanske kommer i det sista anförandet. Att höginkomsttagare som har sitt på det torra inte bryr sig särskilt mycket ifall Försäkringskassans utbetalningar blir försenade med en månad eller två är kanske inte konstigt. Men jag vill upplysa statsrådet om att det i Sverige finns mängder med föräldrar som just nu vänder på vartenda öre för att försöka ge sina barn en jul värd att minnas. I Arboga i min valkrets Västmanland var den sammanvägda inkomsten för kvinnor 241 000 kronor per år. Det är 20 000 kronor i månaden. Matpriserna stiger; julkassen är i år 14 procent dyrare än förra året enligt Swedbank. Bränslet är dyrare elen är dyrare och så vidare. För den som har den summan i inkomst varje månad och tvingas vänta en månad eller två på ersättning för de dagar man har varit hemma och vabbat kan det vara skillnaden mellan en jul som är värd att minnas eller en jul utan julklappar. Vi socialdemokrater föreslår ett extra barnbidrag till barnfamiljer i vinter så att man ska klara vintern på ett bra sätt. Vi föreslår också en elprisakut för alla människor har rätt till en god jul. Är statsrådet beredd att göra upp med Socialdemokraterna för att kunna ge Sveriges barnfamiljer besked? Och har statsrådet några besked att ge till Försäkringskassans personal?	1440
2036	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag vill återkomma till att Försäkringskassan gör ett fantastiskt bra jobb och är en i grunden väldigt väl fungerande myndighet men givetvis kan säsongsvariationer svårighet att rekrytera personal men också stor personalomsättning ha stor betydelse. Jag kommer att följa frågan noga och fortsätta den pågående dialog som jag har med inte minst Nils Öberg generaldirektören om frågorna. När det gäller handläggningstiderna är jag fullt medveten om att detta har stor påverkan på människors liv och ekonomi. Jag kommer att ha en interpellationsdebatt senare i kväll om just robustheten och säkerheten i fråga om utbetalningarna från våra myndigheter framför allt Försäkringskassan som många människor är så beroende av. Fler föräldrar använder nu tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn och ansöker även om ersättning under fler tillfällen än de har gjort tidigare. Som jag var inne på tidigare kommer jag att följa frågan och eftersom budgetprocessen är årlig har vi all anledning att diskutera frågan framöver i dialog med ansvarig myndighet och återkomma. Jag kan bara konstatera att handläggningstiderna i många fall är väldigt korta. Den tillfälliga föräldrapenningen betalas i många fall 70 8 procent ut mycket snabbt efter ansökan då dessa är automatiserade. Myndigheten har jobbat mycket effektivt med digitalisering. Det har inte minst gjort att föräldrarna och familjerna får pengar i god tid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sedan finns det brister som behöver åtgärdas. Ibland går det inte lika snabbt. Av flera anledningar - vi är ju inte intresserade av att få felaktiga utbetalningar - behöver det ta lite längre tid. Men i allt väsentligt är det en väl fungerande myndighet. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1801
2037	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag kommer att medverka till att regeringen återinför absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen. Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur Sverige nu står inför eller befinner sig i. Samtidigt utsätts många människor och företag för dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och extrema priser på energi och bränsle. En förutsättning för att möta denna utmaning är att se till att så många som det bara är möjligt står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Arbete skapar välstånd och motverkar enskilda människors fattigdom. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete och den genomförda politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Jag kan konstatera att Försäkringskassan i sin senaste utgiftsprognos bedömer att konjunkturutvecklingen sannolikt medför en dämpad utveckling av sjukfrånvaron under de kommande ett till två åren. Därefter ser Försäkringskassan att den mest sannolika utvecklingen är att sjukfrånvaron ökar igen. Försäkringskassan anser att om historien ger lärdom kan en sådan ökning dessutom bli mycket kraftig. Regeringen kommer att följa sjukfrånvarons utveckling och den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen för att säkerställa att förändringarna inte medför onödigt långa sjukskrivningar samt att den som på grund av sjukdom inte kan arbeta har en ekonomisk trygghet. Långvariga sjukskrivningar är skadligt både för den som är sjukskriven och i förlängningen för samhället i stort. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan.	2067
2038	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret. Jag tycker att det är jätteroligt att debattera sjukförsäkringen med statsrådet och ser fram emot den här kvällen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag blev väldigt glad av följande i statsrådets svar: Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete." Vad oerhört skönt det är att höra de meningarna! Det är precis vad vi socialdemokrater också tycker. Om statsrådet står fast vid det kommer vi att kunna samarbeta jättebra den här mandatperioden för att förstärka och förbättra sjukförsäkringen ännu mer så att människor som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom verkligen kan få den ersättning som de har rätt till. Detta var mycket bra. Vad vet jag - kanske har statsrådet tagit intryck från vår första interpellationsdebatt. Fru talman! Jag blir dock lite orolig av slutet på statsrådets svar: "Därför är det viktigt att stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan." Vi vill alla att människor ska återkomma i arbete så fort som möjligt - absolut. Men det här med att stärka rehabiliteringskedjan tycker jag låter lite illavarslande. Vad menar statsrådet med det? Moderaterna gick till val på att återinföra de absoluta tidsgränserna i rehabkedjan. Är det detta statsrådet menar med att "stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan"? Om så är fallet är vi verkligen inte överens. Fru talman! Det tar olika lång tid för sjuka människor att rehabiliteras och återfå sin arbetsförmåga. Därför är absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen något kontraproduktivt. Man blir inte friskare av att kastas ut ur sjukförsäkringen. Oron för att det ska ske gör människor ännu sjukare och gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga. En av alla de utredningar som den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte för att stärka sjukförsäkringen var den som Claes Jansson ledde. Där konstaterar man ganska många saker och jag vill lyfta två saker i utredningens sammanfattning. Kravet som fanns tidigare på att den försäkrade efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan ska kunna få sin arbetsförmåga prövad mot arbete hos arbetsgivaren är alldeles för strängt. Claes Janssons utredning slog också fast att begreppet "oskäligt" inte kompenserar tillräckligt för att de särskilda skälen inte är tillämpliga efter 365 dagar. Därför fru talman genomförde vår regering flera förändringar för att luckra upp de absoluta tidsgränserna. Människor är individer och behöver olika lång tid på sig för att rehabiliteras och återfå arbetsförmåga. Man ska kunna få det stöd och den hjälp som man behöver utan att kastas ut ur sjukförsäkringen. Fru talman! Många människor funderar nu på vad som kommer att hända med dem den dag de blir sjuka. De är livrädda för att regeringen och statsrådet ska hålla sitt vallöfte från valrörelsen att återinföra de absoluta tidsgränserna. För dem är det kanske en tröst att den här högerkonservativa regeringen inte direkt har gjort sig känd för att hålla vad den lovat. Kanske kan vi hoppas på det. Men jag vill ändå fråga för säkerhets skull: Kommer statsrådet att medverka till att regeringen återinför absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen? "	3462
2039	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Man blir inte heller friskare när man blir gömd och glömd i statistiken. Det har vi också testat på i Sverige tidigare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De nya undantag i rehabiliteringskedjan som den förra regeringen införde avser att ge mer tid för att sjukskrivna ska kunna rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Som interpellanten nämnde har vi haft en interpellationsdebatt om detta ämne en gång tidigare. Då var jag tydlig med att regeringen kommer att bevaka utvecklingen av de här förändringarna mycket noga. Det är viktigt att rehabiliteringsarbetet är så effektivt som bara är möjligt och sätts in tidigt vid sjukfallet så att återgång till arbete inte fördröjs. Tidsgränserna i sjukförsäkringen finns för att markera att det är bråttom med insatser för att få människor tillbaka till arbete. Den som kan börja jobba igen ska få stöd snabbt. Det är bråttom för arbetsgivaren för Försäkringskassan och för hälso- och sjukvården men det är givetvis också bråttom för individen. Att rehabiliteringskedjan ska stärkas och att alla som är involverade - Försäkringskassan hälso- och sjukvården arbetsgivaren och även individen - ska ta sitt fulla ansvar med gemensamma krafter för att sätta in de åtgärder som kan behövas för att individen ska komma tillbaka till arbete igen är det som jag vill poängtera. Det är det som jag tycker är viktigt och det är just därför jag vill stärka rehabiliteringskedjan ytterligare. Ingen ska bli gömd och glömd i statistiken igen.	1546
2040	Åsa Eriksson (S)	S	Fru talman! Det här med gömd och glömd" är statsrådets standarformulering. Det har jag redan lärt mig efter bara två interpellationsdebatter. Jag kan försäkra statsrådet om att varken jag eller någon annan socialdemokrat vill gömma och glömma människor i något slags statistik allra minst i sjukförsäkringen. Tvärtom har jag flera gånger poängterat hur viktigt det är att människor återkommer till arbete så fort det är möjligt och att man får aktiva rehabinsatser så att det kan ske. Jag hoppas att jag slipper höra "gömd och glömd" fler gånger. Jag hoppas att statsrådet har fler verktyg i sin verktygslåda än att försöka klistra den etiketten på oss. Fru talman! Jag ska försöka med en delvis annan vinkel på min fråga om rehabkedjan. Vi har i en annan debatt enats om att den växande psykiska ohälsan inte minst bland kvinnor är ett hot mot samhället och mot den enskildes livsvillkor. Här har vi en gigantisk uppgift framför oss i att se till att hjälpa människor till en bättre psykisk hälsa. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. För att motverka en utveckling där allt fler människor blir sjukskrivna med psykiatriska diagnoser och med allt längre sjukfall måste arbetsvillkoren ändras. Vi måste se till att förebygga stressrelaterad ohälsa så att den aldrig uppstår och stödet till dem som ändå drabbas av psykisk ohälsa måste förbättras. Det är jätteviktigt för oss socialdemokrater och jag hoppas att statsrådet och jag är överens om det. Statsrådets kollega Maria Malmer Stenergard har motionerat i riksdagen om en alternativ rehabkedja för psykiatriska diagnoser. Jag citerar ur Maria Malmer Stenergards förslag: "Det ser . annorlunda ut för psykisk sjukdom. Särskilt tydligt blir detta när man väger in den psykosociala arbetsmiljöns samverkan med psykisk ohälsa. En person som drabbats av utmattningssyndrom kanske inte alls ska sjukskrivas i hemmet under en längre period . Många beskriver en situation där pressen från den dåliga psykosociala arbetsmiljön blir för stor och skapar en svår stressreaktion. Vi vill därför överväga behovet av ett nytt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser. Detta då tidsgränserna i den befintliga kedjan egentligen är bättre anpassade för 'traditionella' sjukdomstillstånd." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Jag vill fråga statsrådet: Är detta någonting som regeringen kommer att gå vidare med under innevarande mandatperiod och då föreslå något slags alternativt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser? "	2578
2041	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Detta är definitivt en viktig fråga. Psykisk ohälsa bland dem som är sjukskrivna är en väldigt stor och viktig fråga. Det gäller inte minst eftersom väldigt många kvinnor befinner sig just här. Hur var och när vi ska titta vidare på frågan kan jag inte svara på i dag. Jag tar med mig det. Statsrådet Maria Malmer Stenergard brukar ha kloka förslag men det är ingenting som bereds i Regeringskansliet just nu. Den frågan får jag helt enkelt återkomma om. Att man behöver göra mer för att få tillbaka personer från sjukskrivning som befinner sig där på grund av psykisk ohälsa tror jag att vi båda kan vara helt överens om. Men hur fru ålderspresident får jag återkomma till. Jag förstod att det var lite av en öm tå att tala om att gömma och glömma. Men om man inte ska gömma och glömma personer i statistiken måste man agera och inte låta månaderna gå. Just därför är det så viktigt att tidsgränserna finns och att man stärker rehabiliteringskedjan. Då tar också fler sitt ansvar i processen. Det är inte bara individen som ska jobba här utan det är framför allt arbetsgivaren Försäkringskassan och hälso- och sjukvården som tillsammans med individen ska ge hjälp och stöd så att människor kan komma tillbaka till arbete igen. Alla behöver göra sin del under sjukskrivningsprocessen för att människor ska kunna gå tillbaka. Jag glömde att säga att också Arbetsförmedlingen har en given plats i rehabiliteringskedjan. Jag vill återkomma till vikten av detta när man nu ser att sjukfrånvaron förväntas öka när konjunkturen vänder uppåt igen. En sådan ökning bedöms kunna bli väldigt kraftig om man ser till hur det har tett sig tidigare i historien. Det är väldigt viktigt att man nu tar sig tid att analysera den tidigare regeringens förändringar och vad det får för konsekvenser så att man kan åtgärda de negativa konsekvenserna men kanske också ta vara på de positiva konsekvenser som förändringarna har lett till. Det handlar också om att bygga ett system som är en rehabiliteringskedja som motsvarar den verklighet vi ser i dag och de sjukskrivningar vi ser i dag. Det gäller inte minst med tanke på hur många kvinnor som i dag befinner sig i psykisk ohälsa och ett utanförskap på grund av att de inte har rehabiliterats tillbaka till arbete och känner att de kan komma tillbaka.	2320
2042	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Jag vill bara påminna om att det 2015 gjordes ännu större avräkningar på biståndet när vi hade den humanitära katastrofen. Jag hörde inte att partierna protesterade våldsamt mot det. Vi hade andra finansieringslösningar för hur vi då skulle hantera den katastrofen. Men jag tycker att det är precis som Hans Eklind säger: Man bör göra en bedömning. Vilka avräkningar på biståndet är det rimligt att göra? Det måste bedömas utifrån den situation som är. Men det finns ett internationellt regelverk som säger att vissa kostnader som länder har kopplat till solidaritetsarbete också är biståndsfähigt och då är det ju rimligt att göra viss avräkning. Inte av alla kostnader; man måste titta på hur situationen ser ut vid olika tillfällen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag tycker i grunden att det är bra att Hans Eklind ändå säger att han kommer att fortsätta att värna biståndet och tala om det. Jag hoppas att han längre fram också kan visa att det får någon form av betydelse i budgetförhandlingarna. Det spelar ju inte så stor roll vad man säger om man inte också kan följa upp det med någon form av leverans. (Applåder)	1182
2043	Åsa Eriksson (S)	S	Fru ålderspresident! Jag väljer att tolka statsrådets svar om förslaget från Maria Malmer Stenergard som att man skulle behöva någon alternativ rehabiliteringskedja för att alla inte blir friska lika fort. Det betyder att vi inte kommer att ha absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen i framtiden och det tackar jag för. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill också säga till statsrådet att vi socialdemokrater tycker att kontrollpunkter är jättebra. Man behöver verkligen följa upp att det händer saker. Det handlar om att arbetsgivare tar sitt ansvar att vården kommer med rehabinsatser att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar och så vidare. Men det hjälper inte människor att bli friska att de blir av med sin ersättning. Det gäller inte heller hotet om att det kan ske för att man har absoluta tidsgränser. Det är en oerhört stor skillnad. Vi socialdemokrater genomförde under våra åtta år vid regeringsmakten flera förbättringar i sjukförsäkringen just för att öka tryggheten för människor. Människor ska få möjlighet att bli friska och återfå arbetsförmåga så att de kan arbeta igen och försörja sig själva. Risk för fattigdom gör inte en enda människa friskare. Den som blir sjuk och saknar arbetsförmåga ska kunna lita på att man får ersättning från sjukförsäkringen och rätt insatser. Det är en inkomstförsäkring. Vi betalar in till försäkringen när vi jobbar. När vi är sjuka ska vi få ut från försäkringen. Det är inte så att någon betalar en hemförsäkring och sedan helt plötsligt accepterar att man får flytta in i ett tält om huset brinner ned. Man betalar till försäkringen för att man ska veta att det finns ett skydd den dag man blir sjuk och inte har arbetsförmåga. Det är någonting som vi socialdemokrater kommer att fortsätta att kämpa för. Människor ska ha trygghet även vid sjukdom. De ska kunna försörja sig själva även vid sjukdom. Jag tror att vi kommer att få fortsätta att debattera den här frågan även i framtiden.	2001
2044	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Jag återkommer till löftet om att regeringen kommer att följa sjukfrånvarons utveckling väldigt noga framöver. Vi får se om Försäkringskassans prognos stämmer och att den beräknas minska nu de kommande åren för att sedan igen öka kraftigt. Vi kommer också att följa den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen. Vi har inte sett de fulla konsekvenserna av det ännu. Det är en utredning igång. Den kommer sedan att presenteras framöver. Då kommer vi noga att analysera de konsekvenser som den nyligen genomförda förändringen har haft. Jag återkommer igen till att människor inte får gömmas och glömmas. Därför måste tidiga åtgärder sättas in. Tydliga tidsgränser måste finnas och de måste signalera att det är bråttom. Vi vet att forskningen tydligt säger att ju längre människor riskerar att vara borta desto svårare blir det att komma tillbaka. Just därför är det så viktigt att arbeta mot de omotiverat långa sjukskrivningarna. Alla som är med i processen har ett ansvar och måste hjälpas åt för att få individen tillbaka till arbete och få tillbaka individen till en gemenskap. Fru ålderspresident! Jag är helt övertygad om att jag och interpellanten kommer att stå här igen och debattera den här frågan. Det blir väl en så kallad favorit i repris. Jag tackar så hemskt mycket för debatten i kväll. (Applåder) STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1479
2045	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Zara Leghissa har frågat mig om jag tänker ta några initiativ och i så fall vilka för att förändra karensavdraget och göra det mer rättvist för yrkesgrupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån. Interpellanten har också frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att arbeta vidare med förslagen från den utredning om karensavdraget och sjuklönen som ska redovisas nästa år. Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Det har gällt sedan början av 1990-talet. Under den extraordinära situation som covid-19 inneburit har det dock gjorts avsteg från principen om en självrisk i sjukförsäkringen genom att staten tillfälligt har betalat ut ersättning för karensavdraget för att underlätta för enskilda att stanna hemma vid sjukdom. Det var en motiverad åtgärd. Under normala förhållanden behöver dock frågan noga övervägas. Det är viktigt att bedöma konsekvenserna för sjukfrånvaro och riskerna för fusk och felaktiga utbetalningar vid överväganden om att förändra karensavdraget. Detta ingår i den särskilda utredarens uppdrag. Jag vill även påminna om att det redan nu inom ramen för gällande rätt är möjligt för arbetsmarknadens parter att förhandla bort karensavdraget genom kollektivavtal.	1299
2046	Zara Leghissa (S)	S	Fru ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet Anna Tenje för bemötandet av mina frågor. Statsrådet har i tidigare interpellationssvar sagt att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga och att politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar och för att stödja individen. Statsrådets engagemang och vilja att upprätthålla en trygg sjukförsäkring gläder mig. Varje dag går människor till jobbet och får Sverige att fungera: undersköterskor sjuksköterskor läkare barnskötare förskollärare buss- och tågförare butiksbiträden byggnadsarbete skogsarbetare elektriker - ja listan på dem som inte kan arbeta hemifrån kan göras lång. Samtidigt har det för tjänstemän utvecklats allt fler metoder för att arbeta hemifrån. Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro. Som avdraget är utformat i dag slår det hårdast mot dem som varje dag går till jobbet och inte kan jobba hemifrån. De yrkesgrupper som inte kan arbeta på distans vid exempelvis lättare förkylning straffas ekonomiskt samtidigt som det också är en hälsorisk. Att gå till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns det ju en risk att man smittar sina kollegor som också behövs för att samhället ska gå runt. Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Statsrådet nämner de insatser under pandemin som den tidigare S-ledda regeringen i samsyn med riksdagen fattade beslut om. Vi gör en liten tillbakablick i tiden till mars månad år 2020. Det var en tid då vi stod nakna och villrådiga inför ett virus som vi visste så lite om coronaviruset och allra hårdast drabbades äldre och sjuka. Bristerna i äldreomsorgen blixtbelystes - brister som fanns redan innan pandemin bröt ut och brister som fortfarande finns. De beslut som fattades då kom att rädda liv. Smittspridningen begränsades karensavdraget lindrades och flera andra insatser gjordes för att hålla en skyddsbarriär så att man kunde hålla samhället igång samtidigt som människor som inte kunde arbeta hemifrån fick lättnader i sin ekonomi. Fru ålderspresident! I dag ökar smittspridningen när det gäller covid influensa och RS-virus och för dem som arbetar inom vård skola omsorg är detta inget nytt. Det är normalt. Löntagare utsätts för smitta och riskerar att smitta andra och det är inom vård- och omsorgsyrkena som antalet sjukfall är högst främst bland undersköterskor som arbetar inom hemtjänst hemsjukvård och äldreboenden men även sjuksköterskor förskollärare och socialsekreterare är grupper med många sjukfall. Det är yrkesgrupper där mest kvinnor arbetar. Jag vill fråga statsrådet: Tycker statsrådet Anna Tenje att orättvisan i karensavdraget ska finnas kvar?	2954
2047	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Ja det har ju genomförts stora förändringar i sjukförsäkringen de senaste åren. Det diskuterade vi inte minst i föregående debatt. Vi har inte sett den fulla effekten av dessa ännu. Jag kan ändå konstatera att sjukfrånvaron förväntas öka igen när konjunkturen vänder uppåt igen. Då förväntas den öka ganska kraftigt. Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Det är en del av sjukförsäkringssystemet och det finns andra delar som dämpar eller helt tar bort effekterna av karensavdraget i vissa situationer. Jag talar då om allmänt och särskilt högriskskydd och om regeln om återinsjuknande som alla innebär en sänkt självrisk i särskilt motiverade situationer. Jag är fullt medveten om att risken för smitta och möjligheten att arbeta hemifrån skiljer sig mycket åt mellan olika yrkesgrupper. Men i övervägandena om förändrade självrisker i sjukförsäkringen måste man också ta hänsyn till de risker för samhällsutvecklingen som försämrade arbetsincitament innebär. Den tillfälliga ersättningen för karens var motiverad under en extraordinär situation som covid-19-pandemin. Det var ett virus som inte bara drabbade Sverige utan hela världen väldigt hårt. Men under normala förhållanden måste dock frågan om förändringar i regelverket för karensen noga övervägas. Då tycker jag att arbetet med lagstiftningen ändå får ha sin gilla gång.	1434
2048	Zara Leghissa (S)	S	Fru ålderspresident! Återigen tack statsrådet för bemötandet! Det är av yttersta vikt att utredningen fullföljs för i den bästa av världar blir vi inte sjuka. Verkligheten ser dock inte ut så. I verkligheten fru ålderspresident skadas och dör människor på grund av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. I slottsavtalet och i regeringens budget lyser de nödvändiga satsningarna på trygga arbetsvillkor - välfärdsarbetarna behöver fler kollegor hälsosamma scheman tid för återhämtning och en förstärkning av skyddsombudens viktiga roll - med sin frånvaro. Hög arbetsbelastning krav och ansvar utan att ha förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter gör människor sjuka och då krävs satsningar och investeringar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Svensk sjukförsäkring ska vara av hög kvalitet och finnas till för dem som behöver den. Det får aldrig vara så att regler i ett trygghetssystem ska vara orättvisa. Regeringens politik där höginkomsttagare gynnas på bekostnad av låginkomsttagare kommer vi socialdemokrater aldrig att stå bakom. Sjukförsäkringen är en grundbult i vårt samhällskontrakt. Genom åren har högerpartier vurmat för försämringar i sjukförsäkringen. Införandet av stupstocken är ett tydligt exempel vilket inte gjorde människor friskare. Tvärtom var det många som åter hamnade i sjukskrivning enligt Inspektionen för socialförsäkringen ISF. Moderaterna vill dessutom ha ytterligare en karensdag och man blir inte frisk av att vara fattig. Jag upprepar därför frågan: Tycker statsrådet att orättvisan i karensavdraget ska finnas kvar?	1615
2049	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Låt mig då vara tydlig. De åtgärder som interpellanten tar upp kräver väldigt noggranna överväganden och kan inte vidtas genom snabba förändringar. Det behöver noga analyseras och lagstiftningsprocessen måste ha sin gång. Det hela behöver också ses ur ett större perspektiv givet de konsekvenser det kan få för samhället i stort. Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå. Interpellanten har också lyft fram den i sina anföranden. Den ska vi inte föregripa. Den kommer att redovisa sitt betänkande nästa höst i september 2023 och det vore fel av oss båda att föregripa vad den utredningen kommer fram till. Det är viktigt att analysera vilka konsekvenser den senaste förändringen i sjukförsäkringssystemet har fått. Därefter kan vi - givet den konjunktur vi då befinner oss i hur det ser ut när det gäller sjukskrivningarna och eventuella förändringar i världen där och då - bedöma situationen. Jag föregriper alltså inte den diskussionen och inte heller den utredning som kommer att redovisas nästa höst. Jag vidhåller att sjukförsäkringen måste vara utformad på ett sådant sätt att den bidrar till att förebygga och motverka onödigt många sjukskrivningar. Den ska också ge trygghet samtidigt som arbetslinjen främjas.	1293
2050	Zara Leghissa (S)	S	Fru ålderspresident! Kan jag tolka det som att statsrådet har för avsikt att låta utredningen enligt det kommittédirektiv som Socialdemokraterna har gett göras färdig och presenteras i höst nästa år? Jag är glad över statsrådets ställningstagande och tar det som ett löfte. Vi kommer också att följa upp detta så att det inte blir ännu ett brutet vallöfte från regeringen. Coronakommissionen bekräftade i sitt slutbetänkande det de anställda inom vård och omsorg redan visste: Låg bemanning otrygg sjukförsäkring låg utbildningsnivå och otrygga anställningar hade stor inverkan på smittspridningen. Denna kristallklara uppmaning om var satsningar ska läggas kan inte ha gått statsrådet obemärkt förbi. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuknärvaro. Fru ålderspresident! Vi socialdemokrater vill stärka sjukförsäkringen genom att göra den mer solidarisk jämlik och jämställd. Jag hoppas att statsrådet är av samma åsikt. Tillsammans kan vi med våra gemensamma krafter motverka sjuknärvaro förhindra smittspridning och motverka fattigdom. Vi kan också ge människor bättre förutsättningar för en god hälsa - för ett rättvist karensavdrag och för ett starkare Sverige! (Applåder)	1445
2051	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! När karensdagen ersattes med karensavdraget 2019 var syftet i första hand att åstadkomma en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Karensdagen kunde slå mot vissa yrkesgrupper med oregelbunden och koncentrerad arbetstid vilket till exempel är vanligt inte minst inom vård skola och omsorg. Karensavdraget var en bättre lösning än karensdagen för dessa grupper. Utöver detta finns det som jag nämnt ett allmänt och ett särskilt högriskskydd samt en återinsjuknanderegel. Alla dessa bestämmelser innebär avsteg under vissa förutsättningar från huvudregeln om karensavdrag och en sänkt självrisk i särskilt motiverade situationer. I övervägandena om förändrade självrisker måste man ta hänsyn till riskerna för samhällsutvecklingen och för försämrade arbetsincitament samt vad det skulle innebära. Nu har vi en situation där sjukfrånvaron kan förväntas öka när konjunkturen vänder uppåt igen och en sådan ökning kan alltså bli kraftig. I den situationen bör man noga analysera konsekvenserna av det förändrade karensavdraget. Interpellanten frågar mig om utredningen kommer att få fortsätta. Jag kan bara konstatera att jag har sagt att dess betänkande kommer att presenteras nästa höst 2023. Jag kanske inte kan säga att det är det exakta kommittédirektivet som ligger kvar men om man tittar bredare på frågan torde inte det vara något negativt. Nu får man med fler saker att titta på lite mer noga. Detta är viktiga frågor. Det är viktigt att noga analysera och följa dem innan man fattar drastiska beslut. Jag tackar för debatten. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1622
2052	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Kalle Olsson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Försäkringskassan har erforderliga resurser och robusta system för att fullfölja sitt uppdrag och säkerställa att utbetalningar kan genomföras också under störda förhållanden höjd beredskap eller ytterst krig. Kalle Olsson har också frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder för att stärka Försäkringskassans förmåga att verka under störda förhållanden eller ytterst krig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag instämmer i att det är av central betydelse att socialförsäkringssystemet är robust och att människor kan få sina utbetalningar även under ansträngda förhållanden. Den 1 oktober 2022 trädde den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilt försvar i kraft. Försäkringskassan har därigenom utsetts att vara så kallad sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn ekonomisk säkerhet och ska inom sin beredskapssektor leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Detta understryker myndighetens viktiga roll under störda förhållanden höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att 7 5 miljoner kronor tillförs Försäkringskassans förvaltningsanslag för ökade uppgifter kopplade just till sektorsansvaret. Erfarenheterna från hanteringen av den pågående covid-19-pandemin har bidragit till att stärka Försäkringskassans krishanteringsarbete. Myndigheten har också en planering för olika situationer som kan uppkomma exempelvis brist på eller bortfall av elförsörjning eller en cyberattack. Även kriget i Ukraina har bidragit till att påskynda det redan pågående arbetet med att stärka det civila försvaret. Utöver de uppgifter som följer av beredskapsansvaret redovisar Försäkringskassan varje år sitt arbete med att stärka det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021-2025. Den 31 oktober 2022 redovisade Försäkringskassan sitt svar på regeringens uppdrag att säkerställa utbetalningar från socialförsäkringen under krig och krigsfara. Samtidigt gjorde myndigheten två framställningar om behov av att stärka och modernisera lagstiftningen på detta område. Den 1 november 2022 redovisade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sitt svar på regeringens uppdrag att identifiera behov av åtgärder för att stärka det civila försvaret inbegripet på området ekonomisk säkerhet. Frågan om robusta system och en god beredskap står högt på dagordningen hos såväl regeringen som Försäkringskassan. Jag avser att följa frågan väldigt noga givet att det är otroligt viktigt att Försäkringskassan och socialförsäkringssystemet fungerar under kris och under krig - men också för att Försäkringskassan även har många andra viktiga uppgifter åt andra myndigheter.	2822
2053	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Nu har vi fått ta del av samtliga partiers förslag till statsbudget och jag kan konstatera ett antal saker. Det första är att vi kan ta ganska lätt på den kritik som oppositionen har riktat mot samarbetspartiernas förslag. Det andra är att vi kan vara ganska glada över att just vårt förslag har stöd av majoriteten här i kammaren och alltså kommer att gå segrande ur eftermiddagens votering. Låt mig reda ut vad jag menar med att vi kan ta lätt på kritiken. Vi har fått kritik för att vi inte sänker priset på bensin och diesel tillräckligt fort eller tillräckligt mycket. Sedan ser vi att Socialdemokraterna och de övriga oppositionspartierna i stället höjer priset - en krona högre pris vid pump eller nästan 7 miljarder mer som de vill ta ut i skatt av alla som är beroende av bilen. Men det är inte bara det fru talman. Ovanpå detta handlar det om ytterligare 9 kronor per liter vid pump eftersom de till skillnad från oss vill fortsätta att höja reduktionsplikten. Det skulle alltså bli totalt 10 kronor högre literpris vid pump om det där gänget hade fått bestämma. Vi kan dra en suck av lättnad över att de inte får det för väljarna ville annorlunda och det är ganska magstarkt även från partier i opposition att kritisera någon för att inte sänka priset tillräckligt mycket och tillräckligt fort när man själv vill höja det med 10 kronor. Det är i vart fall svårt att ta kritiken på allvar. Varför ska vi vara glada över att vårt budgetalternativ av allt att döma kommer att gå segrande ur eftermiddagens votering? Det har såklart att göra med inflationen. Ytterkantspartierna vill driva staten med underskott och skuldsätta såväl sig själva som framtida generationer. Det handlar om 200 miljarder i ökad skuldsättning i Vänsterpartiets förslag och 275 miljarder i Miljöpartiets förslag alltså en kraftigt expansiv politik i ett läge med nästan tvåsiffrig inflation. Det är i princip livsfarligt. Det här är inte en lågkonjunktur som man kan satsa" sig ur. Det här är en lågkonjunktur med hög inflation. Jag trodde inte att någon hade missat att saker och ting faktiskt har blivit ganska mycket dyrare. Den ekonomiska politik som ytterkantspartierna föreslår kommer obönhörligen och otvetydigt att elda på inflationen och leda till högre räntor. Inflationen drabbar alla - rik eller fattig man eller kvinna inrikes född svensk eller invandrad ett stort börsnoterat aktiebolag eller ett litet kommunalt trygghetsboende för äldre dementa. Inflationen drabbar alla. Den diskriminerar ingen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det finns ingen quickfix i det här läget. Ekonomerna kallar kombinationen av stagnerande tillväxt och just hög inflation för stagflation fru talman. Jag tror för övrigt att det var den tidigare brittiske finansministern Iain Macleod som först myntade uttrycket stagflation för gott och väl över 50 år sedan. Det är alltså inte ett nytt fenomen även om det är ett ovanligt fenomen. Fru talman! Socialdemokraterna och vänsterpartierna i allmänhet fortsätter med det enda de egentligen är riktigt riktigt duktiga på: att höja skatten för vanligt folk som jobbar. Socialdemokraternas förslag innebär nästan 13 miljarder kronor i högre inkomstskatt. De som drabbas är poliser barnmorskor lärare rektorer ingenjörer - vanliga hårt arbetande män och kvinnor som försöker att göra sitt bästa i den här tuffa ekonomiska situationen. Över 1 3 miljoner löntagare hade fått en ordentlig skattesmäll med Socialdemokraternas politik som alltid handlar om att höja skatter på människor som jobbar och gör rätt för sig och aldrig om förmågan att prioritera annorlunda och i stället skruva på statsbudgetens utgiftssida. Precis som många familjer och hushåll tvingas skära ned på utgifter måste staten göra samma sak. Jag sa när vi debatterade regeringens budgetproposition förra gången att den produkt som vi ska votera om i eftermiddag inte kommer att lösa Sveriges alla problem men att det är en väldigt bra början. Nu har regeringen med vårt stöd suttit i åtta veckor. Sakta men säkert börjar fler och fler lösningar på Sveriges problem att utkristallisera sig. Att regeringen kommer att leverera på den digra reformagenda som vi är överens om är jag helt övertygad om. Det är liksom hela förutsättningen för att regeringen ska tolereras av kammaren. Det jag ser framför mig lite längre in i mandatperioden är att vi tillsammans konsekvent och påtagligt kommer att fortsätta med satsningar på statens absoluta kärnuppgifter. Försvaret ska upp till 2 procent av bnp under mandatperioden. Vi ska fortsätta med rekordstora investeringar och satsningar på rättsväsendet och vi ska fortsätta att utveckla välfärden. Jag ser framför mig att vi får ned bränslepriserna så fort som möjligt. Bränsleskatterna ska sänkas ytterligare och reduktionsplikten ska reduceras till den absoluta miniminivån. Vi ska fortsätta att sänka skatterna överlag i vissa fall inte bara sänka dem utan helt utradera vissa särdeles ogenomtänkta och skadliga skatter. Detta möjliggör vi genom att göra prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida vissa ganska enkla andra måhända något svårare. Jag och Sverigedemokraterna är beredda att göra även tuffa prioriteringar. Vi kommer att fortsätta med en total omläggning av energipolitiken. Nedläggningen av kärnkraft som Socialdemokraterna drev igenom under den förra mandatperioden kom inte bara med en nota i form av riktigt obehagliga elräkningar i hela landet och i synnerhet de södra delarna. Den kom även med en nota på 8 miljoner ton i ökade koldioxidutsläpp eftersom vi eldar olja i stället för att bruka den fossilfria kärnkraft som Socialdemokraterna alltså lade ned. 8 miljoner ton är mer än den svenska stålindustrins samlade utsläpp. Detta är vad som händer när man bygger sin politik på fantasier i stället för på realistiska konsekvensanalyser. Vi kan titta på några fler av de förslag som kommit från oppositionens sida som lyckligtvis - ta i trä - inte kommer att bli verklighet i samband med eftermiddagens votering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Några exempel: Äldre som stannar kvar på arbetsmarknaden efter den ordinarie pensionsåldern på heltid eller deltid i ytterligare något år hade fått höjd skatt. Fler vanliga löntagare hade betalat statlig skatt alltså ett skattepåslag på ytterligare 20 procent ovanpå den kommunala skatt som man redan betalar. Skatten på investeringssparkonto hade höjts kraftigt. Den gör den ändå eftersom den styrs av statslåneräntan vilken som bekant gått upp kraftigt men det räcker tydligen inte i oppositionens förslag. Ekonomisk frihet är någonting fult som måste motarbetas. Fastighetsskatten hade återinförts som om det inte var dyrt nog att bo med högre räntekostnader på sina bolån och skyhöga elräkningar. Flygskatten som har lett till att vårt delstatliga flygbolag står på konkursens rand hade fördubblats. Skatten hade höjts för jordbruket och för skogsbruket; alltså för bönderna. Bränslepriserna hade varit 10 kronor högre per liter. Fru talman! Det här var ett litet axplock av vad som hade varit att vänta om det där gänget hade fått bestämma. Ställt i relation till det är jag och Sverigedemokraterna helt och hållet tillfreds med regeringens budgetproposition. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde Dennis Dioukarev David Lång David Perez Charlotte Quensel och Eric Westroth (alla SD). "	7501
2054	Kalle Olsson (S)	S	Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret. Ungefär samtidigt som jag lämnade in min interpellation om Försäkringskassans beredskap och förmåga att klara sitt uppdrag under störda förhållanden och ytterst kris och krig rapporterade medierna att landets akassor hade utsatts för cyberangrepp. Det var en attack som resulterade i att man fick skjuta fram datumet för när a-kassorna kunde betala ut sina pengar. Arbetslösa fick helt enkelt vänta på att få sin ersättning. Att cyberattacker drabbar viktig verksamhet är ingen ny företeelse utan detta är bara ett i raden av många exempel på hur cyberhotet fortsätter att växa och hur olika typer av hybridangrepp återkommande drabbar vårt samhälle. Här någonstans närmar vi oss kärnan i min interpellation nämligen hur vi upprätthåller samhällets funktionalitet i händelse av en svår kris eller ytterst krig. Slutligen landar det hos riksdag och regering att ange riktning sätta ambitionsnivåer och givetvis tillskjuta erforderlig finansiering för att upprätthålla en god beredskap. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! En hel del har gjorts under de senaste åren för att stärka vår beredskap. Men sanningen är samtidigt att vi under 90-talet och tidigt 2000-tal såg en ganska hårdhänt neddragning av det civila försvaret och att det därför finns ett stort och angeläget återtagandearbete att göra på många områden. Nu efter regeringsskiftet är det verkligen inte läge att dra ned på tempot i dessa frågor särskilt inte mot bakgrund av de fruktansvärda bilder som kablats ut från Ukraina under snart ett år. Mot bakgrund av att Moderaterna under åtta år i opposition inte minst i otaliga kammardebatter har haft ett ganska högt tonläge och kritiserat den S-ledda regeringen för att agera saktfärdigt och göra för lite är det lite förvånande att statsrådet i sitt svar inte signalerar högre ambitioner för den civila beredskapen inom sitt ansvarsområde. I svaret nämner statsrådet att Försäkringskassan i nästa års budget får 7 miljoner extra i förvaltningsanslaget. Vad hon däremot inte nämner är att man drar av 7 miljoner från ett annat konto som berör krisberedskapen. Det är alltså närmast ett nollsummespel. Statsrådet säger vidare i interpellationssvaret att hon avser att följa frågan och då blir jag lite bekymrad. Jag menar att uppgiften som statsråd inte är att följa frågan utan att vara drivande i att stärka den ekonomiska beredskapen och säkerställa att viktiga delar i välfärdssamhället fungerar också under tider av allvarliga påfrestningar. Här är det helt nödvändigt med ett tydligt politiskt ledarskap. Låt mig återkomma till min ursprungliga fråga: Vilka behov av ytterligare åtgärder anser statsrådet att det föreligger för att stärka Försäkringskassans förmåga att verka under störda förhållanden och ytterst under krig?	2862
2055	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Jag tror att jag och interpellanten är relativt överens om vikten av att detta arbete fortgår och huruvida ett statsråd ska vara drivande i arbetet i en myndighet tror jag att konstitutionsutskottet kan ha en del synpunkter på. Jag följer denna fråga noga och för dialog med berörda myndigheter om dessa väldigt viktiga frågor. Det är av stor vikt att Försäkringskassan kan göra samhällsviktiga utbetalningar under såväl fredstid som höjd beredskap och ytterst krig. Försäkringskassan arbetar aktivt med frågan tillsammans med övriga myndigheter i sektorn för ekonomisk säkerhet. Ett förslag om hur social försäkringslagstiftning kan moderniseras för att möta dagens förutsättningar ligger också på regeringens bord. Det pågår planering för att stärka det civila försvaret och medel har tillförts Försäkringskassan. Frågor som rör Sveriges suveränitet och civila försvar är en av regeringens mest prioriterade frågor och det pågår arbete i flera delar av Regeringskansliet för att stärka det civila försvaret. Att vi tycker detta är en viktig fråga och att Moderaterna tidigare har haft och fortfarande har en hög svansföring i frågan kommer att bli väldigt tydligt det kommande året för vi tar inte lätt på detta. Interpellanten nämnde cyberattackerna mot andra myndigheter och vi följer också den utvecklingen. Attacker mot betalningssystemet har pekats ut som en av de största riskerna. Beredskapen på Försäkringskassan är hög och förmågan att motstå störningar är god. Försäkringskassan arbetar också aktivt med att ständigt stärka sin förmåga att minska sårbarheten i systemen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Regeringen för en löpande dialog med Försäkringskassan gällande utvecklingsarbetet myndighetens information och cybersäkerhet.	1809
2056	Kalle Olsson (S)	S	Fru ålderspresident! Låt mig bara påminna statsrådet om att det enligt regeringsformen är regeringen som styr riket så statsrådet kan absolut vara drivande i dessa frågor och ange tonen. Om statsrådet håller med om att det är viktiga frågor så är det i allra högsta grad möjligt för statsrådet att visa hög ambitionsnivå på detta område. I händelse av att Sverige skulle drabbas av en allvarlig kris eller ytterst krig är det avgörande att också de civila myndigheterna har förmåga att lösa sina uppgifter. Försäkringskassan är en sådan central myndighet som måste fungera även när andra myndigheter och verksamheter kanske inte längre gör det. Varje år ansvarar Försäkringskassan för att runt 600 miljarder kronor i olika former av ersättningar utbetalas på ett tryggt och säkert sätt till rätt mottagare. En stor del av befolkningen är i varierande omfattning mottagare av Försäkringskassans ersättningar. Det är inte så svårt att se att ett angrepp mot Försäkringskassans utbetalningsförmåga skulle få väldigt allvarliga konsekvenser. Stora grupper skulle bli helt eller delvis utan pengar. För vissa särskilt utsatta grupper med långvarigt behov av det allmännas stöd skulle en sådan situation bli väldigt svår. Tidigare i höst inkom Försäkringskassans generaldirektör med en skrivelse med budskapet att regeringen bör tillsätta en utredning som grundligt analyserar behovet av författningsberedskap inom socialförsäkringen för olika typer av krissituationer. Generaldirektören gick sedan vidare och lyfte exempel på hur myndigheten i situationer av kris eller krig kan ställas inför stora påfrestningar exempelvis stort personalbortfall och avbrott i it-system elförsörjning och liknande. Försäkringskassan ser alltså uppenbarligen både risker och ett behov av att agera proaktivt medan tid fortfarande är. Också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB har i sina underlag till regeringen pekat på åtgärder för att förbättra robustheten i den här beredskapssektorn. Man pekar på behov av både penningtillskott och en generell förstärkning av organisationernas robusthet och möjlighet att verka i hela hotskalan. För att ta de här frågorna vidare är det nödvändigt med politiskt ledarskap och att den högsta politiska ledningen tar stafettpinnen. Min avslutande fråga blir därför: Hur ser regeringen på de rätt konkreta förslag som jag har nämnt och som har lagts fram av myndigheterna? Har man för avsikt att gå vidare med några av dem?	2463
2057	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru ålderspresident! Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande och kan ställa till med mycket stora problem om beredskapen inte är god. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Försäkringskassan har en starkt digitaliserad verksamhet och frågan om information och cybersäkerhet står därför högt på dagordningen inom myndigheten. Regeringen har sedan tidigare beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilförsvar och den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för Försäkringskassan. Som jag nämnde tidigare har vi tillfört 7 ½ miljon kronor i budgeten för 2023 och detta blir permanent framöver. Dessutom har Försäkringskassans anslag tidigare i budgetpropositionen för 2021 tillförts medel för att stärka totalförsvaret och intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret under perioden 2021-2025. År 2025 beräknas ökningen av anslaget uppgå till 20 miljoner kronor för detta ändamål. Man kan konstatera att det först var 9 miljoner kronor att det under åren 2021 2022 2023 och 2024 var 16 miljoner och att det år 2025 är 20 miljoner som har fastslagits. Frågan om att säkerställa utbetalningar står högt upp på dagordningen. Den står högt upp på Försäkringskassans dagordning och den står högt upp på min dagordning. Låt mig försäkra interpellanten att den står högt upp också på regeringens dagordning. Det är en samhällsviktig uppgift och det är oerhört viktigt att det fungerar både i fredstid vid kriser och i händelse av krig. Låt mig försäkra att vi tar detta på största allvar och att vi kommer att driva denna fråga. Vi kommer också att se till att den fortsatt står högt upp på dagordningen hos våra berörda myndigheter inom både civil beredskap och försvar och inom de myndigheter som ligger under mitt departement och i min portfölj.	1834
2058	Kalle Olsson (S)	S	Fru ålderspresident! Som företrädare för oppositionen och för det parti som i regeringsställning har sett till att vi åter har kommit igång med arbetet med civilt försvar är det min och mina kollegors uppgift och roll att följa upp beslut som har fattats av regeringen men också ställa frågor om beslut som ännu inte har fattats men som borde fattas. Det som vi har diskuterat i kväll tycker jag är ett exempel på en sådan fråga. När det gäller Försäkringskassan och hela frågan om ekonomisk säkerhet väntar vi fortfarande på besked och beslut om vägen framåt. Vi lever i en mycket orolig tid. Vi ser hur Ryssland närmast vräker bomber över Ukraina och hur man specifikt inriktar sig på civil infrastruktur. Samtidigt här hemma utsätts viktiga verksamheter kommuner företag enskilda och så vidare för cyberangrepp som påverkar människor och organisationer på ett högst påtagligt sätt. Exemplet med a-kassorna har redan nämnts här. Jag förväntar mig därför att statsrådet inte bara följer frågan utan också tar vid i det arbete som den förra regeringen satte igång för att stärka det civila försvaret i allmänhet och den ekonomiska säkerheten i synnerhet - det som vi diskuterar här i kväll. Medborgare måste kunna lita på att statsmakterna gör vad de kan för att våra äldre ska få sina pensioner utbetalade i tid och att sjuka ska få sina ersättningar utbetalade i tid även under störda förhållanden. Arbetet med att stärka vår krisberedskap och motståndskraft måste pågå hela tiden. Jag ser framför mig att vi får återkomma och följa upp vilka mått och steg som regeringen och statsrådet vidtar för att stärka robustheten hos Försäkringskassan och andra närliggande myndigheter.	1691
2059	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Jag tror att jag och Kalle Olsson är väldigt överens i denna fråga. Jag tvekar inte en sekund att ta över stafettpinnen som det talades om och kanske springa ännu lite snabbare och göra ännu lite mer givet den ganska höga svansföring som Moderaterna har haft och det stora intresse som vi under många år har visat för denna fråga. Det pågår ett aktivt arbete för att säkerställa att arbetet inom sektorn ekonomisk säkerhet ska fungera väl. Försäkringskassan leder detta arbete i enlighet med sitt sektorsansvar och de gör det därför att de är duktiga. De har en robusthet och de är väl förberedda. De har jobbat länge med digitalisering och de har informations- och cybersäkerhet högt upp på agendan. Den centrala uppgiften för sektorn är att se till att samhällsviktiga utbetalningar kan säkerställas under fredstid höjd beredskap och ytterst krig. Försäkringskassan har i sin verksamhet lagt stort fokus på att säkerställa säkerheten också för de andra myndigheterna just därför att de är robusta väl förberedda och duktiga på detta. De kan säkert bli ännu lite bättre. Givet att vi tar stafettpinnen och ämnar driva dessa frågor och göra Sverige ännu lite mer säkert är jag helt övertygad om att det kan ske på ett tryggt och säkert sätt och i hög takt. Tack så hemskt mycket för debatten! Den är viktig på riktigt. Mycket kan stå och falla vid ett stort cyberangrepp så det är viktigt att vi är på den säkra sidan. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1563
2060	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Sofia Skönnbrink har frågat mig hur jag ser på risken att förtroendet för svensk djurhållning och livsmedelsproduktion minskar om djurskyddskontrollerna inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt och om jag planerar att vidta några åtgärder för att öka antalet regelbundna riskbaserade djurskyddskontroller och i så fall vilka. Först vill jag konstatera att det är ett misslyckande när djur utsätts för lidande. Djur är kännande och levande varelser och ska skötas och hållas på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. Den svenska djurskyddslagstiftningen är stark och syftar inte bara till att säkerställa ett gott djurskydd utan också till att främja en god djurvälfärd och respekt för djur. För många människor är god djurvälfärd en mycket viktig fråga. När allvarliga djurvälfärdsbrister uppmärksammas väcker det starka känslor. Det finns en risk att förtroendet för andra djurhållare som har en god djurhållning och välmående djur och för branschen som helhet påverkas negativt när djurskyddsproblem upptäcks. Samtidigt är det förstås bra för djuren att brister problem och felaktigheter upptäcks så att de kan åtgärdas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag delar dock inte Sofia Skönnbrinks uppfattning att djurskyddskontrollerna inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen följer kontinuerligt upp hur djurskyddskontrollerna utförs och fungerar. Länsstyrelserna har tydliga mål samt metoder och indikatorer för att följa upp och styra sitt djurskyddskontrollarbete. Jag ser inte någon anledning att vidta särskilda åtgärder för att styra hur länsstyrelserna planerar och utför de olika typer av kontrollåtgärder som de använder. Alla åtgärder som länsstyrelserna använder syftar till att se till att djuren har det bra.	1797
2061	Sofia Skönnbrink (S)	S	Fru ålderspresident! Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är något som jag och många med mig värderar högt. Att våra djur behandlas väl är ett etiskt ansvar som vi alla bär på. Därför gör det extra ont när vi så som hände förra månaden får se foton och videoklipp av plågade djur från en svensk kycklinggård. Ministern uppgav i samband med avslöjandet att han fick en klump i magen och själv skulle jag säga att det är fullkomligt oacceptabelt. Fru ålderspresident! Den nya moderna djurskyddslag som den tidigare S-ledda regeringen införde slår fast att djur har rätt att bete sig naturligt och att de ska hållas och skötas på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. Vi vet att de flesta lantbrukare runt om i landet följer djurskyddslagstiftningen och gör sitt allra bästa för att djuren ska ha det så bra som möjligt och producera mjölk och kött som lever upp till svenska folkets förväntningar. Samtidigt är det viktigt att se till att de som inte sköter sig upptäcks i tid så att deras djur inte behöver utstå misskötsel och i värsta fall direkt lidande. Detta är viktigt inte bara för djurens bästa utan även för seriösa lantbrukares bästa. Annars finns det en risk för att förtroendet för svensk livsmedelsproduktion urholkas vilket i förlängningen även kan minska det mervärde som svenska produkter är kända för och som vi är så stolta över. Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Utan en fungerande kontrollverksamhet kan vi inte garantera efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen. Den kontroll som vi behöver se mer av är den planerade riskbaserade och regelbundna så kallade normalkontrollen som faktiskt är utpekad som huvuduppdraget för den svenska djurskyddskontrollverksamheten. Därför tycker jag att det är oroande att se att antalet normalkontroller minskar. Fru ålderspresident! Målet är att minst 10 procent av kontrollobjekten som har livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Det är ett mål som inte har nåtts på väldigt länge. Pandemin och dess påverkan på fysiska kontroller uppges vara en del av förklaringen till den bristande måluppfyllelsen de senaste åren. Men denna utveckling där akuta klagomålsärenden tar alltmer tid från den planerade kontrollen har vi sett tydligt redan långt före pandemin. I sitt svar antyder ministern att jag inte har förtroende för den svenska djurskyddskontrollen och hur länsstyrelsen lägger upp sitt arbete. Det vill jag dementera och säga att det inte stämmer. Däremot ser jag en väldigt stor risk med att alltmer tid som egentligen ska läggas på planerade och riskbaserade kontroller i stället måste användas till akuta klagomålsärenden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Därför undrar jag fortfarande vad landsbygdsministern avser att göra rent konkret för att se till att antalet regelbundna och riskbaserade djurskyddskontroller ökar. (Applåder) I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).	3026
2062	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Interpellanten är inne på att de allra flesta bönder som håller djur i Sverige gör det på ett utomordentligt bra sätt. De är stolta över sina djur och de behandlar dem oerhört väl. De gör det för att de vet att det också i deras företagande är något oerhört positivt med friska djur och med bra djurvälfärd. De producerar bättre oavsett om det är fråga om mjölk kött eller något annat. Då får man ett högre värde i sitt företagande. Dessutom minskar man användningen av antibiotika och man minskar risken för stora sjukdomsutbrott i besättningar och så vidare. Jag tror att det bästa vi kan göra är att ha tillit till de kontrollmyndigheter som vi har. Jag har noterat att de inte har kommit upp till de fastställda mål som finns när det gäller hur många planerade kontroller som de ska göra. Interpellanten nämnde själv en del av orsakerna till det. Men att regeringen skulle gå in och styra ännu mer tror jag inte är ändamålsenligt. Vi har ett gott och väl utvecklat djurskyddsarbete och kontrollerna sker. Det är klart att man kan vilja ha mer. Men de olika kontrollmyndigheterna pekar också på vilka problem som de har haft och har också olika tankar om hur den ökade mängd direkta klagomål och anmälningar som kommer in ska hanteras - om det går att effektivisera kontrollerna vad gäller dem och avfärda dem så att de slipper göra fysiska besök. De som kan detta bäst är de som är ute på stallbacken. Det är de som ser rakt in i ladugården och har bäst koll på hur man ska göra detta. Jag måste också säga att det är oerhört positivt för de djur som det handlar om när brister uppmärksammas. Men man måste också ibland se bakom reportagen vad som kan hända - ingen särskild utpekad. Men många gånger när man vilket jag har gjort träffar bönder handlar det inte sällan om att de har råkat ut för en personlig livskris på något sätt. Det kan vara sjukdom eller andra tragedier i familjen som gör att de inte hinner med. Det kan vara ekonomi och andra saker. Det finns någonting bakom. Och jag tror genuint att det är få som lever på att tillverka livsmedel till oss som på något sätt med vilje vill ha en dålig djurvälfärd. På jordbruksministrarnas rådsmöte senast diskuterades ett ökat djurskydd i hela Europa. Jag kan se en viss oro för hur situationen i omvärlden nu får vissa europeiska länder att försöka använda det som ett sätt för att vi inte ska gå vidare med ett strängare djurskydd på europeisk nivå. Vi vill att fler ska följa vårt exempel. Vi vill att fler djur ska ha den djurvälfärd som vi har i Sverige. Det är viktigt. Detta har vi argumenterat för och vi har med stolthet pratat om vilket djurskydd vi har i Sverige.	2683
2063	Sofia Skönnbrink (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Det är roligt att höra att vi har samma uppfattning alltså att det är viktigt med ett starkt djurskydd. Både landsbygdsministern och jag vet att de allra flesta som jag sa är väldigt noga med sin djurhållning och gör allt de kan för att deras djur ska må så bra som möjligt. Däremot tycker jag att landsbygdsministern får det att låta som att min avsikt med detta är att politiken ska detaljstyra kontrollmyndigheten och dess utövare alltså inspektörerna. Det är inte alls det som jag menar. Däremot tror jag att vi har lite olika bilder av hur viktig den planerade normalkontrollen är som är riskbaserad och ger ett naturligt möte med våra lantbrukare. Jag är övertygad om att om det sker ett minskat antal planerade kontroller ökar det inte bara risken för att man inte upptäcker misskötsel i tid som jag sa. Jag tror också att det riskerar att minska förtroendet för kontrollmyndigheten som i detta fall är länsstyrelsen. Om ministern själv var mjölkbonde tror jag inte att han skulle uppskatta om kontrollmyndigheten kom ut bara när det kommit in klagomål mot hans djurhållning och endast för att berätta att djuren är smutsiga eller för magra eller att ministern har brustit i sitt ansvar som djurhållare och inte skött sitt arbete på rätt sätt. Då kan man fråga vad det ger för bild av kontrollverksamheten. Om ministern frågar mig tror jag att det blir så att myndigheten bemödar sig att åka ut till våra lantbrukare bara när det finns en chans att hitta fel. Fru ålderspresident! Detta är minst sagt skadligt för kontakten mellan inspektörer och djurägare och spär på det myndighetsförakt som redan finns i alldeles för hög grad. Genom de planerade kontrollerna kan precis som jag sa inledningsvis djurägare och inspektörer mötas på ett helt annat sätt. Det ger möjligheter att arbeta förebyggande och inte bara vara ute och släcka bränder. Därför undrar jag hur ministern ser på detta och om han inte tycker att det är en viktig aspekt i frågan.	2059
2064	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! När man lyssnar på Oscar Sjöstedt kan man tro att vi fortfarande är i valrörelsen och att det fortfarande är någon annan som sitter i regeringen. Ni fortsätter att hitta på vad alla andra tycker och glömmer bort att det är ni som i den här budgeten chockhöjer skatten på jobb och företagande med 6 miljarder kronor. Min fråga till Oscar Sjöstedt är densamma som vid den förra debatten. När exakt kommer den utlovade sänkningen av dieselpriset med 10 kronor ett löfte som ni upprepade om och om igen under valrörelsen? Kommer den i år? Kommer den nästa år? Kommer den nästnästa år? Kommer den efter nästa val? Om ni hade varit ett bensinbolag som hade lovat 10 kronor lägre vid pump i er marknadsföring hade man stämt er för falsk marknadsföring. Jag har även en andra fråga. När ni ändå lägger 6 7 miljarder kronor på att sänka skatten på diesel och bensin så att det blir 40 öre för dem som kör med suv - jag vet inte om Oscar Sjöstedt gör det - fram och tillbaka till Stockholm och tankar tanken full i Stockholm och andra storstäder varför riktar ni inte de pengarna till folk på landsbygden som är helt beroende av bil som inte har tillgång till tunnelbana spårvagn ibland inte ens buss så att de vid pump kan få sänkt pris med 3 kronor som är Centerpartiets förslag? Varför prioriterar ni dem som bor i städerna framför dem på landsbygden?	1368
2065	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Jag antar inte att interpellanten har någon annan avsikt än den som hon har framfört. Jag tror att vi är överens i denna fråga. Det är inte meningen att vara konfliktfylld om det låter så. Dessa frågor behöver inte politisk konflikt. Jag kan med stolthet konstatera att Sverige har ett bra djurskydd. Vi ska ha en kontrollverksamhet och vi delar ambitionen att det är viktigt att det sker kontroller när man ser brister och någon anmäler ett misstänkt missförhållande. Länsstyrelserna har också tittat på att det finns en nationell rutin för hur en hel del av dessa frågor ska hanteras så att det ska gå snabbare och så vidare. Men jag har ingen annan ambition än den utpekade om att man ska göra även de planerade kontrollerna. Precis som interpellanten är inne på tror jag också att det är viktigt för förtroendet mellan bönder lantbrukare djurhållare och myndigheter. Jag ser ingen konflikt i det. Sedan är det klart att det lätt blir så att vi från politiskt håll vill gå in och detaljstyra. Men jag tror mer på det tillitsbaserade ledarskapet vad gäller dessa myndigheter och dessa ganska detaljrika kontroller som görs. Och de som är bäst på att utföra detta ska också få lägga upp arbetet på det sätt som de vill göra det.	1263
2066	Sofia Skönnbrink (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Eftersom vi är så överens finns det väl inte så jättemycket mer att tillägga utan det är väl bara trevligt att veta att det ser ut på det sättet. Däremot tänker jag att det nog ändå är viktigt att vi tar de här tecknen på allvar och det tycker jag att statsrådet har mött mig i. Man ser detta och har ingen annan avsikt än att vi ska uppfylla det mål som finns uppsatt vilket är att minst 10 procent av de gårdar som har livsmedelsproducerande djur ska genomgå en kontroll varje år. Jag tror dock att det även är viktigt att vi ser bakgrunden till att det här problemet har uppstått. Kollar man på den nationella djurskyddsrapporten för år 2021 ser man att många länsstyrelser pekar på att anledningen till att de inte klarar av att leva upp till målet för de planerade kontrollerna är att de akuta klagomålsärendena tar alldeles för mycket tid och att det inte finns tillräckligt med resurser för länsstyrelserna att klara av sitt uppdrag. Där tänker jag att det är viktigt att regeringen agerar och ser till att länsstyrelserna har tillräckligt med resurser och rätt verktyg för att klara sitt uppdrag så att inte djurskyddet i Sverige riskerar att påverkas negativt.	1268
2067	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Sammanfattningsvis är det som sagt djurhållarens ansvar att se till att djuren har det bra och mår bra. Brister ska alltid rättas till och det är aldrig acceptabelt att utsätta djur för lidande. En väl fungerande djurskyddskontroll är viktig för att fånga upp de fall där djurhållarna brister i sitt ansvar. Kontrollen bidrar även till att upprätthålla förtroendet för hela den svenska livsmedelsproduktionen. Myndigheterna har flera olika verktyg som kan användas för att djurskyddsbestämmelserna ska efterlevas och regeringens styrning av myndigheter ska vara långsiktig strategisk verksamhetsanpassad och utgå från ett helhetsperspektiv med tillit och förtroende som grund. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	756
2068	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! har frågat mig hur jag ser på frågan om genomredigerade grödor den moderna växtbiotekniken och dess möjligheter att bidra till livsmedelsförsörjningen samt hur jag kommer att prioritera denna fråga under Sveriges ordförandeskap för att EU så snart som möjligt ska kunna anta det nya lagstiftningsförslaget för växter som tagits fram med vissa nya genomiska tekniker. Dagens livsmedelsproduktion kräver en omställning för att kunna producera mer mat till en växande befolkning och samtidigt möta de utmaningar som en klimatförändring innebär. Detta kommer att kräva ny kunskap och nya innovationer för att vi ska kunna utveckla växter som är resistenta mot sjukdomar kräver mindre gödsel eller exempelvis är mer tåliga mot torka. I nuläget går klimatförändringarna snabbare än tiden det tar att förädla fram en ny växtsort med de klassiska växtförädlingsteknikerna. De nya moderna växtförädlingsteknikerna ger möjlighet att korta ned tiden till att ett nytt utsäde kan komma ut på marknaden. EU-kommissionen har aviserat att en ny speciallagstiftning för växter som tagits fram med nya genomiska tekniker ska presenteras under andra kvartalet 2023 det vill säga sent under det svenska ordförandeskapet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den svenska positionen är känd sedan tidigare och välkomnar en ny lagstiftning eftersom den gamla inte är ändamålsenlig. Sverige förordade en lagstiftning som är ändamålsenlig bygger på vetenskap och är proportionerlig till risk. Teknikneutralitet ger bättre möjlighet till lagstiftning som står sig över tid. Nya tekniska metoder och innovationer bör utnyttjas för att säkerställa tillgång till lokala och regionala sorter samt för att bidra till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat. Sverige står redo att så snart EU-kommissionen presenterar förslag till ny lagstiftning föra processen vidare på såväl politisk som teknisk nivå.	2005
2069	Malin Larsson (S)	S	Fru ålderspresident! Tack för svaren landsbygdsministern! Det ämne vi debatterar i dag är inte det vanligaste här i kammaren men det är väldigt viktigt framåt för såväl jordbruk och livsmedelsförsörjning som klimat. I ungefär 10 000 år har vi människor odlat växter främst för att förse både oss människor och våra husdjur med mat. Under dessa tusentals år har vi också förädlat växterna för att de ska passa våra behov. Nu kan vi se att utvecklingen inom genteknikområdet går oerhört snabbt och att många länder exempelvis Storbritannien redan har beslutat om ny lagstiftning. En av de mest omdebatterade teknikerna som är på framfart är genomredigering som utförs med vad som oftast kallas gensaxar. I dessa Nobeltider är det förstås extra roligt att nämna 2020 års Nobelprisbelönade CRISPR-Cas9 som är en av de mest använda gensaxarna och troligen också den som de flesta känner till. Utifrån bland annat CRISPR-Cas9 och den uppmärksamhet som Nobelpriset gav har både kunskapen om och intresset för genomredigerade växter ökat men vi ser också att utvecklingen går fortare i andra länder än här i Sverige och i EU. Inom EU är det bara en genetiskt modifierad växt som är godkänd för odling och det är en fodermajs som godkändes 1998. Detta beror på att vi har en föråldrad lagstiftning inom EU. Efter en dom påbörjades äntligen arbetet med översynen av den befintliga lagstiftningen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav sitt stöd till att GMO-lagstiftningen skulle ses över och uttalade att vi såg fram emot den fortsatta processen liksom de konstruktiva förslag som vi väntar från kommissionen. Precis som landsbygdsministern nämnde ska förslaget till ny lagstiftning presenteras i slutet av det svenska ordförandeskapet under våren 2023 och förhandlingen om förslaget kommer att påbörjas under det spanska ordförandeskapet det vill säga under sommaren och hösten 2023. Det svenska ordförandeskapet kommer dock att ha en jätteviktig roll i att se till inte bara att det här förslaget kommer upp på bordet utan också att det blir verklighet av det. Då handlar det om att se till att det blir en fortsatt bra förhandlingsprocess. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns en stor fara här för om förslaget till ny lagstiftning dröjer ytterligare kommer vi också närmare en valrörelse. Då är risken att detta skjuts ytterligare på framtiden och det har vi inte riktigt tid med. Med anledning av det vill jag fråga landsbygdsministern hur Sveriges roll i den fortsätta processen ser ut. Vilka konkreta åtgärder kommer landsbygdsministern att vidta inför ordförandeskapet så att växtförädling i EU framåt ska kunna omfatta även nya tekniker - exempelvis gensaxen? I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).	2790
2070	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Det är som sagt kommissionen som äger själva förslaget. Det är den som behöver lägga någonting på bordet för att det ska bli åka av på riktigt vad gäller detta. Men så fort kommissionen gör det eller ber om en diskussion i rådet eller så fort det finns en position eller någonting att diskutera får vi naturligtvis ta upp det. På jordbruks- och fiskerådets område finns en rad olika filer och akter som man kommer att påbörja förhandlingarna om under vårt ordförandeskap. Vissa förhandlingar kommer att slutföras och andra kommer spanjorerna att få ta över efter oss. Men det finns också akter och förslag om bland annat växtskyddsmedel - bekämpningsmedel helt enkelt - där vi ser att diskussionen kanske även kan lyfta diskussionen om ett sådant lagförslag. Om vi ska minska kemikalieanvändningen det vill säga användningen av växtskyddsmedel konstaterar man nämligen att vi också behöver en gröda som bättre står emot till exempel sjukdomar. Förhoppningsvis kan det ena leda till det andra men som det är nu äger kommissionen frågan. Jag kan för att trygga interpellanten säga att jag tagit upp det här på bilaterala möten med berörda kommissionärer när jag haft möjlighet eftersom vi sett det här som en fråga som kommer att komma under vårt ordförandeskap.	1294
2071	Malin Larsson (S)	S	Fru ålderspresident! Tack återigen till landsbygdsministern för svaren! Jag hoppas också att det ska bli åka av och att vi kan starta lite snabbare där. Jag uppskattar verkligen att ministern tar upp de här frågorna redan nu med dem han träffar för jag har min farhåga kvar och tycker att det är väldigt viktigt att vi kommer framåt och följer tidsplanen som faktiskt finns nu. Den har redan skjutits fram och försenats och vi har inte tid att låta så ske igen. Det är ett föråldrat regelverk vi har och det måste nu moderniseras. Dagens lagstiftning skapar en rättslig osäkerhet skulle jag vilja säga eftersom den utgår från det man kunde göra för 30 år sedan. I dag har vi de här moderna teknikerna på plats. Forskningen på området är också oerhört betydelsefull och Sverige är ett av de länder där mycket av den framgångsrika forskningen sker. Det såg vi också med Nobelpriset. Vi har också flera företag i Sverige och andra medlemsländer som ser en enorm potential i tekniken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fördelarna är många och det har vi varit inne på inte minst de miljömässiga. Med hjälp av dessa tekniker kan man skapa starkare och mer motståndskraftiga grödor som klarar mer utmanande miljöförhållanden med mindre näring eller vatten och som är mer resistenta mot sjukdomar. Det skulle ge bättre skördar på mindre yta dessutom med mindre insatsmedel. Det skulle också främja utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk som vi måste gå mot. Växtförädlingen kommer att bidra till hållbara lösningar men med det kommer också en rad komplexa frågor som vi måste ta ställning till. Vi ska komma ihåg att detta handlar om stora ekonomiska värden och investeringar men också om arbetstillfällen. Forskning och investeringar krävs och det möjliggörs genom immaterialrätten. Jag ser att den juridiska kompetensen inom detta område kommer att vara mycket betydelsefull framåt. Vad ska höra till patenträtt och vad ska höra till växtförädlarrätt? Med det sagt måste vi ha regler som också inkluderar små och medelstora företag och inte bara de stora drakarna inom växtförädlingen. Vårt gemensamma mål i världen är ändå att vi ska kunna försörja vår befolkning med mat på ett hållbart sätt. Vi ska kunna odla i ett klimat som förändras och det vi odlar ska kunna stå emot sjukdomar. Vi ska också komma ihåg att det finns risker med ny teknik. Historiskt har vi sett det när det gäller genredigering. Därför kan det ibland finnas vissa farhågor och därför är det viktigt att öka kunskapen på området. Det är också alltid viktigt att ha med den etiska aspekten främja den biologiska mångfalden och ha ett brett samarbete inom EU men också utanför EU så att man ser på det bredare. Utifrån det jag varit inne på nu skulle jag vilja fråga landsbygdsministern hur han ser på den etiska aspekt som finns kopplad till de komplexa frågorna om nya genomiska tekniker. Jag undrar också vad landsbygdsministerns bedömning är gällande immaterialrätten och växtförädlarrätten kopplad till nya gentekniker för att på bästa vis kunna tillvarata det som kommer.	3113
2072	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Det är ju helt uppenbart att de här diskussionerna är känsliga - kanske något mer i EU generellt än i Sverige. Vi är mer oroliga för kemikalierna och den biten. Men det finns en oro och en skepsis. Allt annat som ledamoten tar upp är också orsaker till att det har tagit tid tror jag - de ekonomiska intressena de rättsliga intressena och såklart de etiska funderingarna som finns. Nu har ju det här varit utpekat ganska länge som något vi behöver göra mer kring. Sverige har kommunicerat att vi vill se en ändring till en mer ändamålsenlig lagstiftning för växter framtagna med nya tekniker. Studier har presenterats och vi har pratat om det. Vi har pratat om det i rådet i domstol och i kommissionen. Det har vi som sagt gjort även efter regeringsskiftet. Men det är kommissionen som har rätten och ansvaret att lägga fram förslaget till ny lagstiftning. Därefter tar ministerrådet och parlamentet fram varsitt förslag till ståndpunkt. Dessa tre ska därefter komma överens och jämka sig i spännande processer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det svenska ordförandeskapet leder som sagt länderna i ministerrådet. Sverige står redo att se till att det kommande förslaget kan presenteras och att förhandlingarna kan komma igång men vi behöver invänta ett förslag från kommissionen.	1342
2073	Malin Larsson (S)	S	Fru ålderspresident! Återigen tack till ministern! Jag tycker att det är bra att vi har en framåtsyftande interpellationsdebatt för det är viktigt att vi är redo när kommissionen kommer med sitt förslag. Jag hoppas att vi kommer att ha en nära dialog i dessa viktiga frågor framåt. Jag har ett par medskick så här i mitt sista anförande för i dag. Vi måste fokusera på syftet när vi lyfter fram de nya moderna växtförädlingsteknikerna och inte bara på själva tekniken. Det tror jag är oerhört viktigt för syftet är det viktigaste för att vi ska landa rätt i dessa svåra och komplexa frågor. Växtförädlingen kommer att vara en än viktigare pusselbit i vårt jordbruk framåt. Men med det kommer också en rad svåra frågor som vi måste ta ställning till. Här är försiktighetsprincipen viktig - att vi fattar kloka beslut utifrån forskning och vetenskap och grödornas egenskaper och inte bara vilken teknik som används. Oftast är det med goda syften man modifierar men det kan också vara med det motsatta och få motsatta effekter. Parallellt med att vi utvecklar måste vi även jobba med att eliminera och minska de risker och hot som finns. Här har vi också bra forskning i Sverige. Vi vill ju inte se en agroterrorism växa fram. En annan viktig fråga som jag lyfte fram tidigare är växtförädlarrätten som måste diskuteras vidare. Men allt som jag lyft fram i dag är under förutsättning att vi faktiskt får ett bra lagförslag på bordet under vårt ordförandeskap och att det blir verklighet av det. Avslutningsvis vill jag önska landsbygdsministern fru ålderspresidenten och alla övriga i kammaren en riktigt god jul.	1626
2074	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Fru ålderspresident! Jag vill rikta ett tack till interpellanten för diskussionen. Det bådar gott för framtiden att det finns en stor samsyn mellan oss när det gäller vikten av nya innovationer för att få ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk som ska ge oss bra mat på bordet även framöver. Jag får replikera med god jul även till er. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	390
2075	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Sverigedemokraterna befinner sig konstant i valrörelse. Så är det bara. Jag har en gammal Volvo ingen suv-variant utan en gammal 960. När kommer det? Svaret är ungefär väl detsamma som sist. En del kommer vid det här årsskiftet redan nu den 1 januari. En betydligt större del av sänkningen kommer vid nästa årsskifte. Tyvärr får jag väl säga. Vi hade velat göra det tidigare men tyvärr. En del kommer till årsskiftet 2023 och en del kommer till årsskiftet 2024. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Behöver vi göra mer? Det är svårt att prognostisera flera år framåt i tid men skulle priserna ligga på den här nivån behöver vi göra mer på skattesidan både i nästkommande budgetproposition och även i budgetpropositionen efter den - och eventuellt även i budgetpropositionen efter den det vill säga så långt fram som 2026. Det beror lite grann på hur priset utvecklar sig. Världsmarknadspriset har jag svårt att styra - tyvärr får jag väl säga. Centerpartiet har lagt fram ett förslag som absolut ingen begriper och som dessutom är hundra procent ogenomförbart och orealistiskt. Det ska vara olika priser beroende på var i landet man befinner sig. Det är inte genomförbart. Om vi ska sänka skatterna ska det ske i hela landet. Vi kan inte sänka punktskatterna i vissa kommuner men inte i grannkommunen eller i vissa regioner men inte i grannregionen och så vidare. Det är ett hundra procent orealistiskt och ogenomförbart förslag. Människor på landsbygden gynnas relativt mer av sänkta bränslepriser inte att förglömma det förstärkta reseavdraget som höjs till 25 kronor milen. Det är klart att människor på landsbygden gynnas relativt sett mer än de som bor i staden och inte har lika långt att åka till jobbet.	1775
2076	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru ålderspresident! Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att ingen ukrainsk flykting tvingas till prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder som berör kvinnor som utnyttjas i prostitution än vad som framgår av Tidöavtalet och i så fall vilka. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Låt mig börja med att slå fast att personer som utnyttjas i prostitution ofta befinner sig i stor utsatthet. Prostitution medför allvarliga skador för såväl enskilda individer som samhället i stort. Personer i prostitution är också oftast utsatta för brott genom till exempel koppleri eller människohandel för sexuella ändamål. Människohandel för sexuella ändamål är även en allvarlig form av mäns våld mot kvinnor. Utlänningslagens möjligheter till tidsbegränsat uppehållstillstånd för brottsoffer under pågående brottsutredningar ska fortsätta att användas. Det är viktigt att brottsoffer ges en chans till upprättelse och samhällets stöd oavsett om det gäller människohandel eller andra brott oavsett om brottsoffret försörjer sig genom prostitution eller på annat vis och oavsett om det rör kvinnor eller män. Sedan den 1 augusti i år kan dessutom socialnämnden ansöka om betänketid för den som kan antas ha utsatts för människohandel eller människoexploatering. Fru ålderspresident! Vi kan inte acceptera att kvinnor flickor och pojkar som flyr krig utsätts för sexuell exploatering eller människohandel i Sverige. Brottsoffer som utsätts för prostitution ska få ett likvärdigt stöd oavsett var i Sverige de befinner sig. Jag har i min tidigare tjänst som åklagare uppmärksammat att stödet till denna målgrupp kan skilja sig åt i landet. Regeringens målsättning är att skapa goda och likvärda förutsättningar för samtliga kommuner och regioner. Förbudet mot köp men inte försäljning av sexuella tjänster utgör ett centralt led i arbetet mot ojämställdhet och ojämlikhet. Det är också ett viktigt verktyg i arbetet mot människohandel för sexuella ändamål och för att långsiktigt bekämpa efterfrågan som driver prostitution och människohandel. Lagen har enligt utvärderingar haft en normerande effekt men insatserna för att ytterligare bekämpa efterfrågan fortsätter. Jämställdhetsmyndigheten har ett övergripande uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl utnyttjade i prostitution som människohandel för alla ändamål. Likaså är det Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för att på nationell nivå samordna arbetet mot människohandel för alla ändamål utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer även med internationella aktörer samt bistå myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling. Inom ramen för sitt förebyggande uppdrag har Jämställdhetsmyndigheten bedrivit insatser mot efterfrågan. En mycket viktig åtgärd för att skydda vuxna och barn från att utsättas för människohandel och exploatering är att berörda myndigheter arbetar tillsammans med att sprida information till riskgrupper vilket de kommer att fortsätta göra. Den pågående utredningen Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:4) ska bland annat lämna förslag på utformning och organisering av ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utredningen ska också bedöma hur Sverige lever upp till internationella åtaganden om identifiering skydd stöd och återvändande för offer för människohandel och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla arbetet. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag för hur vi kan stärka en mycket utsatt grupp. Avslutningsvis kan jag konstatera att regeringens arbete omfattar fler områden än Tidöavtalet. Jag kommer inte att föregripa regeringens arbete genom att här presentera eventuella åtgärder som inte är beslutade av regeringen.	3961
2077	Annika Hirvonen (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fru ålderspresident! Nyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution. Ukrainska kvinnor utgör nu den enskilt största gruppen kvinnor som utnyttjas i prostitution bland dem som Jämställdhetsmyndigheten har fått kännedom om. Jämställdhetsmyndigheten påtalar att den otroligt utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor bakom detta. Det är nämligen så att de ukrainska flyktingarna har sämre rättigheter i Sverige och är ekonomiskt extremt mycket mer utsatta än andra flyktingar som får skydd och rätt att stanna i Sverige. De ukrainska flyktingarna kvinnor får leva på 71 kronor om dagen. 71 kronor är samma dagersättning som man hade 1995. Den har alltså inte räknats upp på snart 30 års tid. Det är fattigdom att försöka klara sig på 71 kronor om dagen. Och ekonomisk utsatthet gör de ukrainska kvinnorna mycket mer sårbara för olika typer av utnyttjande till exempel i prostitution. Vi i Miljöpartiet vill ge ukrainska flyktingar samma rättigheter som alla andra flyktingar som får rätt att stanna i Sverige. Det skulle bland annat innebära att man får en etableringsersättning som är flera gånger högre än den dagersättning som dessa kvinnor och barn nu tvingas att försöka klara sig på. Dessutom är det så att även om ukrainska flyktingar får rätt att arbeta i Sverige vet vi alla att det är väldigt svårt att få ett arbete om man inte kan åtminstone grundläggande svenska. Men de ukrainska flyktingarna har inte rätt till sfi. De har inte heller rätt att ta del av etableringsprogrammet där varje person får en särskild plan för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och få en egen försörjning. Vi i Miljöpartiet tog redan den 17 mars i år initiativ i utbildningsutskottet till att ge ukrainska flyktingar rätt till svenska för invandrare just för att de ska få en möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att kunna få ett jobb. Då stödde Liberalerna vårt förslag och några veckor senare kom Liberalerna med ett eget förslag med samma innebörd. Fru ålderspresident! Jag vill fråga jämställdhetsministern som ju också är liberal om hon kommer att driva på för dessa jätteviktiga förändringar för ukrainska flyktingar för att de ska kunna ha en försörjning som de kan klara sig på. Dels handlar det om en etableringsersättning dels om chansen att få tillgång till det svenska språket och en plan så att de kan komma i egen försörjning genom arbete. Fru ålderspresident! Just nu lämnar vi de här kvinnorna i sticket. Alldeles för många har hamnat i klorna på hallickar som utnyttjar dem för att sälja sex och det är fruktansvärt.	2734
2078	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru ålderspresident! För två månader sedan arbetade jag som åklagare. Ett av de områden som jag arbetade med var människohandel. I det arbetet har jag arbetat mycket med prostitution koppleri och människohandel för sexuella ändamål. Jag har också arbetat upp täta kontakter med poliser som arbetar med detta både i yttre tjänst och på polisens människohandelssektion. Jag pratar fortfarande med dem för att få en bild av den här situationen. De vittnar om att det är en explosionsartad ökning av ukrainska kvinnor som utnyttjas i prostitution. Detta måste vi ta på allvar. Det är då viktigt såklart att hitta rätt åtgärder för att hjälpa den här gruppen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De poliser jag pratar om som arbetar med detta dagligdags berättar dock att de i princip inte ser några fall där flyktingar som har kommit till Sverige hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gäller kvinnor från till exempel Rumänien eller vissa länder i Afrika. De kommer hit genom människohandlare som har organiserat en resa. De är här kortare perioder för att tjäna pengar genom prostitution och som de senare kan ta med tillbaka till Ukraina. Detta har flera poliser som jag har pratat med sagt samstämmigt. Fru ålderspresident! När man ska vidta åtgärder för denna utsatta grupp är det viktigt att man vidtar de åtgärder som faktiskt gör skillnad. Dagpenningen används för dem som har kommit hit i det organiserade flyktingmottagandet. Den problematiken är inte aktuell när det gäller att hantera den här frågan. Jag håller med om att det är viktigt att vi måste ha ett bra mottagande för ukrainska flyktingar. Men när det gäller prostitution missar vi målet om vi tror att vi löser detta genom att åtgärda den problematiken. I stället måste vi såklart jobba med polisens och rättsväsendets möjligheter att hantera den formen av människohandel. Då är rättsväsendets resurser av avgörande betydelse. Jag är därför glad att den här regeringen har satsat stora pengar på att stärka rättsväsendet både polis och åklagare så att man kan bedriva ett mycket mer effektivt arbete för att komma åt den organiserade sexhandeln. Det är på det sättet vi kan komma åt den här problematiken inte genom att hantera dagpenningen.	2355
2079	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru ålderspresident! Jag noterar att jämställdhetsministern inte delar den uppfattning som Jämställdhetsmyndigheten gav uttryck för i samband med rapporteringen från P4 Malmöhus om ukrainska flyktingar i prostitution. Där säger man att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor bakom den alarmerande ökningen av antalet ukrainska kvinnor i prostitution. Från min och Miljöpartiets sida vore det oavsett problematiken självklart att se till att man har en ersättning som det faktiskt går att leva på. 71 kronor om dagen räcker inte till mat och kläder för en vuxen person. Migrationsverket har till och med avslagit extra begäran om ersättning för vinterskor. Det går inte att klara sig på den ersättning som finns i dag. Jämställdhetsmyndigheten påtalar också att det är en faktor bakom det ökade antalet kvinnor från Ukraina som är i prostitution. Fru ålderspresident! Jag är dock väldigt glad över att jämställdhetsministern lovar att den utredning om exitprogram från prostitution som vi i Miljöpartiet tog initiativ till ska fortsätta och att de slutsatserna ska ligga till grund för åtgärder. Det är välkommet eftersom det behöver göras mycket mer generellt för att ge de människor som utnyttjas skydd stöd och möjligheter att lämna prostitution. I Tidöavtalet kan vi däremot läsa om en åtgärd som går i motsatt riktning. Det enda som skrivs om just prostitution i Tidöavtalet är att det ska utgöra grund för utvisning med anledning av bristande vandel alltså ytterligare ett straff för den som är brottsoffer och utnyttjas i prostitution. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag blev senast i förmiddags kontaktad av en kvinna som själv har erfarenhet av att utnyttjas i prostitution. Hon vädjade till oss politiker. Hon skrev: Regeringen får aldrig ge köpare vapen mot oss. Det blir bara ännu ett legitimt dödshot mot utsatta. Strypgrepp så att någon tuppar av är ett vanligt önskemål. Ska mina medsystrar inte våga säga nej till det med risk för utvisning? Nej! Fru ålderspresident! Om man säger att man ska förbättra information och göra olika satsningar på rättsväsendet för att komma åt prostitution men samtidigt gör dem som utnyttjas så rädda för att söka hjälp eftersom de riskerar utvisning på grund av bristande vandel stärker man inte de utnyttjade. Man stärker de kriminellas köparnas möjlighet att utnyttja misshandla och våldta de kvinnor som i dag utnyttjas i prostitution. Det vore katastrofalt. Vi har redan alldeles för dåligt stöd. Miljöpartiet vill ge kvinnor och flickor som utnyttjas i prostitution brottsofferstatus alltid. Jag är orolig för att regeringen i stället ger de kriminella fler vapen.	2719
2080	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru ålderspresident! När det gäller ersättningar för personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har en interpellation ställts till migrationsministern som kommer att debattera den i riksdagen den 24 januari. Den diskussionen tror jag alltså är bättre att fortsätta i den interpellationsdebatten också eftersom jag menar att den inte har så stor betydelse i det här sammanhanget. När det gäller frågan om vandel har den ställts i flera interpellationer och flera sammanhang till regeringen. Jag har svarat på den statsministern har svarat på den migrationsministern har svarat på den och justitieministern har svarat samma sak: att utsatthet inte kommer att utgöra grund för utvisning. Tillståndet att vara i utsatthet kommer inte att utgöra grund för utvisning med anledning av bristande vandel. Detta har vi sagt samstämmigt. Det gäller fortfarande. Det är dock positivt att Miljöpartiet visar ett intresse för brottsofferfrågor. Jag tycker verkligen att det perspektivet har lyst med sin frånvaro under den tid som Miljöpartiet har ingått i regeringen eller regeringsunderlaget för Socialdemokraterna. Den här regeringen har markerat väldigt tydligt i Tidöavtalet att brottsofferperspektivet är något som vi tar på allvar på ett helt annat sätt än tidigare regering har gjort. Vi kommer att skärpa straffen för sexualbrott och våld i nära relation. Vi kommer till och med att öppna upp för livstidsstraff i de absolut allvarligaste fallen. Vi kommer att ha fler häktningar. Vi kommer att ha vistelseförbud för män som har utsatt kvinnor för våld i nära relation. Vi kommer att ha mer kontaktförbud. Och vi kommer att ha mer stöd till brottsoffer. Det perspektivet har lyst fullständigt med sin frånvaro i den tidigare regeringens politik. Det är något som den här regeringen tar på väldigt stort allvar. Där kommer det att ske ett paradigmskifte i svensk politik. Fru ålderspresident! Prostitutionsfrågan är jätteviktig. Som redan har påpekats är det en otroligt utsatt grupp. Det är viktigt att man bedriver ett arbete som är effektivt och som tar sikte på rätt åtgärder. Sverige kommer att ta över ordförandeskapet i EU från och med den 1 januari. Inom ramen för detta EU-ordförandeskap kommer vi bland annat att anordna en konferens om just människohandel för sexuella ändamål. Detta är viktigt. Om man ska komma åt problematiken som oftast är landsöverskridande måste man ha ett internationellt samarbete. Regeringen kommer att prioritera och sätta tryck på frågan under det svenska EU-ordförandeskapet förutom att vi kommer att jobba med frågan nationellt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ser som sagt mycket fram emot resultatet av exitutredningen som det är positivt att den tidigare regeringen tillsatte.	2797
2081	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru ålderspresident! Jag är glad att regeringen lovar att prioritera den här frågan. Jag vill ändå ställa tre raka frågor till jämställdhetsministern. Är hon beredd att ge alla kvinnor som utnyttjas i prostitution brottsofferstatus som Miljöpartiet föreslår? Delar jämställdhetsministern Miljöpartiets uppfattning att alla kvinnor som utnyttjas i prostitution är utsatta? Kan vi en gång för alla få ett rakt svar som bekräftar att ingen person ska utvisas från Sverige för att den är i prostitution trots det som står om detta i Tidöavtalets paragraf om bristande vandel?	578
2082	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru ålderspresident! Jag fick tre frågor. Annika Hirvonen undrade om regeringen avser att ge alla prostituerade brottsofferstatus. Som jag sa inledningsvis kommer den här regeringen att utveckla sin politik allteftersom. Det går inte att i förväg gå in i detaljer om vilka slutsatser vi kommer att landa i utöver det som ligger i Tidöavtalet. Därför är det inte en fråga jag kan svara på. När det gäller min bild av om prostituerade lever i utsatthet kan jag absolut säga utifrån det arbete som jag gjort i flera år med den här gruppen att jag aldrig har sett en kvinna i prostitution som inte varit i utsatthet. Det är min egen yrkeserfarenhet. Frågan om vandel har vi svarat på många gånger. Det som står i Tidöavtalet är att frågan ska utredas. Anledningen till att prostitution finns med i uppräkningen i den här klausulen i Tidöavtalet är att utredningen ska ta sikte på om en lagregel som fanns i svensk lag fram till 2005 ska återinföras och att prostitution fanns med i lagförarbetena till denna tidigare lagstiftning. Vi kommer sedan såklart att ta del av utredningen. Det kommer i utredningen att framgå att det här är en utsatt grupp. Sedan kommer vi att ta ställning till hur vi går vidare. Avslutningsvis vill jag tacka för debatten och önska en god jul. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1318
2083	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag vet inte om det var någon här som riktigt uppfattade när priset skulle sänkas med 10 kronor som Oscar Sjöstedt lovade i valrörelsen. Det var lite här lite där kanske 2026 kanske senare lite hit och dit. Så säger ni att vårt förslag är orealistiskt. Vi tar bara era pengar och ger folk en klar och tydlig check vid pump på 3 kronor när man bor i det som är landsbygdskommuner och orter på landsbygden. För dem som har hållit på med landsbygdsfrågor länge är det en klar och tydlig definition. Det är bra att Oscar Sjöstedt tar upp reseavdraget. Det är också en intressant fråga. Varför tar ni miljarderna av reseavdrag till dem som har långt till sin arbetsplats och lägger pengarna till dem som pendlar in till städerna när det finns ett färdigt förslag för att höja reseavdraget? Ta de 5 kronorna av reseavdraget och ge 30 kronor till dem som bor på landsbygden! Varför tar ni om och om igen pengarna som kunde ha gått till personer på landsbygden och ger dem till dem som bor i städerna där det finns utbyggd kollektivtrafik?	1056
2084	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Det sista är en fantasi. Jag vet inte varifrån den kommer. Hur man gynnas av reseavdraget är beroende av hur man bor. Bor man långt från sitt jobb gynnas man av ett förstärkt reseavdrag. Att påstå att det är pengar som flyttar till städerna är fantasier. Det är så tramsigt. Det är dumheter. Jag orkar inte ens respondera på det. Sedan var det frågan om skatten. En del kommer nu till årsskiftet den 1 januari 2023. Ytterligare en större del kommer nästa årsskifte den 1 januari 2024. Sedan får vi se var världsmarknadspriset ligger. Om världsmarknadspriset är på de höga nivåer som de är i dag måste vi göra ännu mer även den 1 januari 2025. Det är alltså fråga om etapper - tripp trapp trull.	713
2085	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! I dag står vi inför ett viktigt beslut. Det är ett vägval. I det ena fallet låter vi bördan av den kommande krisvintern bäras rättvist genom att stötta alla de barnfamiljer som har det extra tufft just nu och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering så att vi kan undvika stora nedskärningar. I det andra fallet går riksdagen vidare med Sverigedemokraternas och högerregeringens budgetförslag som innebär en stor skattesänkning för de mest högavlönade men som saknar åtgärder för att dämpa konjunkturnedgången värna välfärden och rusta Sverige starkare. Nu är det sista chansen för regeringen och Sverigedemokraterna att ompröva sin politik inför krisvintern. Min och svenska folkets uppmaning är enkel: Fall inte tillbaka på gammal moderat politik där de som redan har mest ska få mest men där vanligt folk får klara sig på egen hand! Listan på högerregeringens löftessvek till svenska folket blir bara längre och längre. Det blev inget högkostnadsskydd för hushållen den 1 november och det blev inget i god tid före jul. Vi får se om det kommer i februari - om inget oförutsett inträffar som det numera heter. Människor i norra Sverige blir helt utan trots både höga priser och kallare klimat. Svenska företag som också är hårt drabbade av kostnadskrisen har fortfarande inte fått besked om när stödet kan komma. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det blev inget reformerat och förbättrat reseavdrag. Det blir nog inget av den utlovade pausen i amorteringskraven. Högerpartiernas stora och tydliga löften om radikalt sänkta priser vid pump hamnade på 14 eller 40 öre vid årsskiftet. Men statsministern säger att högerpartierna gör exakt som de sa i valrörelsen. Jag undrar om det är någon väljare i Sverige oavsett vad de röstat på som delar hans bedömning i detta. I den socialdemokratiska budgetmotionen visar vi hur man kan utforma en ekonomisk politik som det går att lita på. Vi visar att det både är möjligt och smartare att möta lågkonjunkturen med en riktad konjunkturpolitik med satsningar på utbildning byggande och arbetsmarknadspolitik. Vi dubblerar resurstillskottet till skolan vården och omsorgen och stöttar familjer under vintern. Fru talman! Men det finns också ljusglimtar i regeringens budget. Flera av förslagen i regeringens budget är förlängningar av den tidigare regeringens politik. Det handlar till exempel om en fortsatt stärkt a-kassa och en förlängning av det höjda bostadsbidraget för de mest utsatta barnfamiljerna. Det är bra att regeringen inte ger sig på att sänka den nyss höjda garantipensionen. De fortsätter också att ge ökade resurser till polisen och rättsväsendet. De tar vid det viktiga arbetet med att ställa om och bygga ut försvaret - både det militära och det civila försvaret. Vi är eniga om målet att nå 2 procent av bnp i försvarsutgifter. När jag tittar närmare på budgeten ser jag tydligt hur regeringspartierna och Sverigedemokraterna håller fast vid en orättvis ekonomisk politik. Den som är sjuk eller har en funktionsnedsättning ska betala mer i skatt än den som kan arbeta. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före ekonomisk trygghet för barnfamiljer. Klimat- och miljöpolitiken dikteras tydligt av Sverigedemokraterna och det är minst sagt oklart om regeringen ens har ambitionen att uppnå till klimatmålen - eller som Sveriges nuvarande finansminister lojt konstaterar: Når vi dem inte så når vi dem inte. Det är en politik som splittrar och backar in i framtiden och som delar Sverige när vi behöver hålla ihop. Men vi vet att en annan utveckling är möjlig. I oroliga tider ska samhället finnas där för människor. Sverige är som bäst när vi hjälps åt - i fotbollslaget eller i grannskapet - och när vi tillsammans tar ansvar för vårt land. Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte heller för att möta den lågkonjunktur Sverige står inför. Detta oroar mig för vi har sett det tidigare. Högerns ekonomiska politik har prövats i kriser tidigare; det såg vi till exempel under finanskrisen 2008-2009. Då gjordes det nedskärningar i a-kassan som innebar att 450 000 människor stod utan ekonomisk trygghet när krisen slog till. Då kompenserade högerregeringen inte kommuner och regioner för de minskade skatteintäkterna. Välfärden fick ta smällen med stora uppsägningar och besparingar i skolan och omsorgen som resultat. Den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt deklarerade att industrin var basically gone". Man införde inget system för korttidspermittering trots att många av våra konkurrentländer redan hade sådana på plats. Sverige förlorade tiotusentals industrijobb i onödan. Regeringen valde den gången att låta ideologi styra krispolitiken och försatte svensk industri i ett stålbad. Arbetslösheten sköt i höjden och det tog nästan tio år för arbetsmarknaden att återhämta sig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Sedan kom coronapandemin och ur ett ekonomiskt perspektiv klarade sig Sverige bra under Magdalena Anderssons ledarskap. Vi kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermittering. Svensk ekonomi återhämtade sig också snabbt. Fler människor jobbar i dag än någonsin tidigare och arbetslösheten har sjunkit tillbaka efter pandemin. I den budgetproposition vi i dag debatterar och voterar om består regeringens och Sverigedemokraternas konjunkturpolitik av en nedmonterad arbetsmarknadspolitik och ett avskaffat investeringsstöd för bostadsbyggande. På vilket sätt gynnar detta Sverige? På vilket sätt pressar det tillbaka inflationen? Signalen till svenska folket är tydlig: Gör er redo för att klara er själva! Vi föreslår i stället en höjning av barnbidraget med 200 kronor under vintermånaderna januari februari och mars. Vi har lagt fram en ny modell på en tankrabatt som är riktad till dem som är beroende av bilen. Stödet går till alla som mest behöver det men det viktas så att det mest träffar dem som bor utanför storstäderna där man är mest beroende av bilen. Det innebär att en familj i glesbygd med två bilar skulle få ett stöd på 4 000 kronor. Det gör skillnad på riktigt i plånboken. Vi vill öka antalet utbildningsplatser och stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken så att den som blir arbetslös i lågkonjunkturen får stöd för att stärka sin kompetens och snabbare komma tillbaka i arbete. Vi vill att bemyndiganderamen för investeringsstödet höjs så att kön kan betas av. Det var detta som de borgerliga partierna i somras lovade att de skulle göra. Det skulle innebära att 20 000 fler bostäder kan byggas med hjälp av investeringsstödet. I dag står Sverige återigen inför en svår ekonomisk situation. Den här gången handlar det om att Sverige har både hög inflation och en stundande lågkonjunktur. Det ställer krav på en smart konjunkturpolitik som stärker Sverige och stöttar vanligt folk utan att motarbeta penningpolitiken och driva upp inflationen och räntorna ytterligare. I vår budgetmotion visar vi att det är möjligt. Fru talman! Välfärden står inför en kostnadskris och den moderatledda regeringen är tillbaka i gamla ideologiska övertygelser. Den här gången är det sjukvården äldreomsorgen och skolan som ska genomgå ett stålbad. Många kommuner och samtliga sjukvårdsregioner i vårt land räknar med att gå med underskott 2023 med den budget som regeringen har presenterat. Exakt hur tänker sig finansministern att välfärden ska effektiviseras i det här läget? Ska undersköterskan springa ännu snabbare för att hjälpa de äldre att gå på toaletten eller duscha? Ska läraren hinna med att hjälpa ytterligare några barn under matematiklektionen? Eller ska barnmorskan vårda fler kvinnor som föder barn samtidigt? Detta är inte hållbart - inte ens om regeringens statsråd lånar ut sina allra bästa löparskor. Den här utvecklingen måste till varje pris hejdas. Därför vill vi tillföra 6 miljarder extra i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Det innebär att vi också viktar om sammansättningen av statsbidragen så att en större andel av dem är generella statsbidrag i stället för riktade och sökbara. Det betyder att vi kan stötta välfärdens kärnverksamhet utan att ytterligare förvärra den administrativa bördan för kommunerna och personalen. Den svenska välfärden står samtidigt inför en stor demografisk utmaning. Antalet som behöver vård och omsorg växer betydligt snabbare än antalet människor i arbetsför ålder. Detta är en stor utmaning och det är därför helt oförståeligt att regeringen i denna budget aviserar att man kommer att avveckla den värdefulla personalsatsningen i vården samt Äldreomsorgslyftet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vi vill i stället utveckla satsningarna och dessutom satsa särskilt på att öka antalet VFU-platser för sjuksköterskor så att fler kan utbilda sig. Samma krav måste ställas på privata och offentliga aktörer när det gäller att säkra personalförsörjningen i vården. Fru talman! Den grova organiserade brottsligheten hotar vår samhällsgemenskap. Våldet och skjutningarna måste upphöra. Straffen har skärpts och rättskedjan har fått mer resurser. Detta är bra och det måste fortsätta. Samhället måste vara starkt för att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka brottsligheten. Men hela samhället måste vara starkt. Vi måste också bryta nyrekryteringen till gängen. Polisen vittnar om att det för varje gängkriminell som buras in står unga killar redo att ta hans plats. Därför är det allvarligt att Sverigedemokraterna och regeringen helt saknar politik för att stoppa nyrekryteringen. De satsar 10 miljoner kronor på socialtjänsten. Om man slår ut det på 290 kommuner förstår man att det inte kommer att bli någon verkstad av detta. Vi socialdemokrater ser hela problemet och erkänner hela problemet. Därför kan vi också presentera hela lösningen. Vi vill skjuta till en halv miljard till socialtjänsten. Vi vill miljardförstärka likvärdighetsbidraget till skolan för att ge alla barn en chans att lyckas i skolan. Vi dubblar även de generella statsbidragen till välfärden. Det är i sprickorna i samhället som segregationen och brottsligheten slår rot. Det går inte att möta gängkriminaliteten med sparbeting på socialtjänsten och skolan - det som behövs för att bygga samhället starkt. Det finns en annan väg där vi pressar tillbaka brottsligheten och där fler gängkriminella döms till längre fängelsestraff men där vi också ser till att ingen ung kille plockar upp vapnet går med i gänget och förkastar sin framtid och sin trygghet. För varje krona som med rätta satsas på att bygga ut polisen måste lika mycket satsas på att bryta nyrekryteringen. Fru talman! Nu är det sista chansen för regeringspartierna och Sverigedemokraterna att tänka om och göra det som krävs när Sverige går in i en lågkonjunktur. Släpp taget om ideologiska övertygelser! Titta på verkligheten! Det är faktiskt inte rimligt att höginkomsttagarna ska kompenseras fullt ut för inflationen medan andra behöver stå tillbaka. Använd i stället pengarna till att stötta alla de barnfamiljer som möter en tuff vinter då rekordhöga elräkningar ska betalas samtidigt som ungarna behöver nya vinterskor! Ta ansvar för välfärdens finansiering så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och slipper oroa sig för uppsägningar och neddragningar! Visa att ni tar välfärden på allvar! Det är bara så vi kan ta oss igenom den kommande krisvintern tillsammans. Vårt Sverige kan bättre. Fru talman! Jag yrkar avslag på förslaget i betänkandet och bifall till de socialdemokratiska reservationerna. (Applåder) "	11649
2086	Ali Esbati (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Det brukar sägas att det finaste i livet är gratis. Jag funderar när jag läser den budgetproposition som Sverigedemokraterna har förhandlat fram om det är något slags säregen variant av den devisen som har väglett Sverigedemokraternas förhållande till Sveriges pensionärer långtidssjuka och låginkomsttagare i glesbygd. I stället för ekonomiskt stöd för att göra det lättare för dem att betala räkningarna klara vintern fira en mindre knaper jul ska de glädjas åt andra ting. De ska exempelvis fröjdas åt förslag om angiverisystem i offentlig förvaltning. Några hundra tusen människor i Sverige många av dem barn ska tvingas till mer av daglig oro för att ryckas upp ur sin tillvaro. Färre invandrare ska få möjlighet att snabbt lära sig svenska. Eller någon ytterligare person ska riskera att utvisas till tortyr eller till en tillvaro i skräck och misär. Jag förstår att detta är något av kärnan i den sverigedemokratiska ledningens politiska kalkyler. Jag misstänker att det kräver en del retoriskt och propagandistiskt undangömningsarbete och jag tänker inte vara Oscar Sjöstedt behjälplig i det arbetet. Jag vill i stället fråga Oscar Sjöstedt hur han vill motivera för sina väljare att 13 miljarder går till dem som tjänar mer än 50 000 i månaden medan ingenting alls noll görs för Sveriges pensionärer. Jag vill gärna veta vad Oscar Sjöstedt tänker om att det elstöd han har hejat fram gynnar den med tre fritidshus snarare än den som sitter med låg inkomst i en liten villa på landet - och över huvud taget ingenting till norra Sverige. Jag undrar vad Oscar Sjöstedt har för budskap till dem som arbetar inom välfärden eller som behöver välfärdens tjänster till exempel inom äldreomsorgen som nu får vara med om att Sverigedemokraterna lägger sin tyngd bakom en rejäl nedskärningsbudget som kommer att göra livet svårare för dem.	1935
2087	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Det var väldigt mycket flum som jag inte hängde med på. Sedan kom det några konkreta saker på slutet i alla fall. Vi har inga beslut om några sänkningar av inkomstskatten. Det får vi ta senare för läget med den höga inflationen som jag pratade om i mitt anförande tillåter inte den typen av reformer just nu. Generella skattesänkningar ska vi säkert hoppas jag mäkta med att driva igenom under mandatperioden men det finns inga sådana beslut i den här budgetpropositionen. Vi har vissa saker som indexeras upp. Om man hade stoppat dessa indexeringar hade ungefär 1 3 miljoner löntagare drabbats och fått en betydligt högre skatt. Det gäller inte bara skiktgränserna som justeras i paritet med prisbasbelopp som i sin tur baseras på inflationen utan även exempelvis garantipensionen justeras upp väldigt kraftigt vid årsskiftet också som ett resultat av den höga inflationen. Det tycker jag är positivt - jag vet inte om Vänsterpartiet vill stoppa den indexeringen också. Välfärden får stora resurstillskott i den här budgetpropositionen: 6 miljarder in i systemet i statsbudgetens utgiftsområde 25 som innefattar den kommunalekonomiska utjämningen och hela utjämningssystemet och ungefär lika mycket i öronmärkta och riktade tillskott. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vad gäller elstödet vill jag ändå ha sagt att jag inte har förhandlat om det med regeringen; ingen från Sverigedemokraterna har förhandlat med regeringen om något elstöd. Vill man ställa frågor om elstöd tycker jag att man ska göra det men ställ dem till regeringen! Jag sitter inte i regeringen. Vi ska dock ha klart för oss vilket jag också var inne på i mitt anförande varför vi över huvud taget behöver ett elstöd - varför frågan ens är aktuell. Det har att göra med att Ali Esbatis parti och de tre andra oppositionspartierna såg till att rösta igenom en förtida nedläggning av fullt fungerande kärnkraft under förra mandatperioden. Det är därför vi är i den här situationen.	2021
2088	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Jag noterar att Oscar Sjöstedt betecknar min beskrivning av Sverigedemokraternas politik som flum". Det tror jag är en rimlig beskrivning av Sverigedemokraternas politik. Men den är inte bara flum utan även mycket annat - som inte är bättre utan sämre. När det gäller indexeringen av gränsen för statlig skatt låter det här som att det är något som sker med något slags magi. Det är det inte. Det handlar om ett politiskt beslut. Sverigedemokraterna har ställt sig bakom det och det innebär en direkt skattesänkning enbart för dem som tjänar drygt 45 000 kronor i månaden. Det kan man tycka är en bra prioritering men då får man säga det i stället för att koppla ihop det med andra indexeringar. Det är ju inte så att det om man skulle låta bli att göra höjningen det vill säga sänkningen av skatten för höginkomsttagare skulle vara nödvändigt att stoppa indexeringen av garantipensionerna. Det är lustigt att just den nämns för övrigt för det var något som vi var med och drev igenom en höjning av före valet som Sverigedemokraterna delvis motverkade; ni ville ha ett förslag som skulle ha varit sämre för garantipensionärerna. Men nu är det gott och väl - det finns på plats. Den prioritering som Sverigedemokraterna har gjort är att ställa sig bakom en sänkning av skatten för dem som har de högsta inkomsterna; det var detta som var min poäng. När det gäller välfärden är det fortfarande så att de tillskott som Oscar Sjöstedt talar om är otillräckliga och innebär en nedskärning ute i kommunerna och regionerna. Detta är något som Sverigedemokraterna och Oscar Sjöstedt måste ta ansvar för för det här är er budget. "	1649
2089	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Det är klart att man kan gå in och strypa. Det var väl min retoriska poäng: Det finns många saker i statsbudgeten som indexeras upp ganska mycket styrt av inflationen. Nu blir det lite mer eftersom inflationen är så hög men lyckligtvis finns det automatiska mekanismer som fångar upp även de svagare grupperna exempelvis garantipensionärerna. Garantipensionen kommer att indexeras upp utan några aktiva beslut från regeringens sida - det sker med automatik. Det var min poäng. Det är klart att det är möjligt om man skulle vilja men vi har inte sett behov av att höja skatten för strax över 1 3 miljoner löntagare. Det är inte på något sätt den yttersta percentilen i toppen eller den högsta promillen utan det är över 1 3 miljoner vanliga löntagare. Vi har inte sett behov av att höja skatten för dem. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet När det gäller tillskotten till det kommunala utjämningssystemet som sipprar ned i den välfärd som vi förväntar oss och vill ha är det komplicerat. Jag kan delvis ge Ali Esbati rätt. Är det otillräckligt? Behövs det mer? Ja det gör det nog men det är lite detta jag vill komma tillbaka till: Att i det läge vi har trycka ut pengar i offentlig sektor och till offentlig konsumtion blir i sig inflationsdrivande. Då har vi samma problem nästa år och behöver kompensera kommuner och regioner en gång till därför att inflationen fortsätter att vara hög. Det är alltså en väldigt komplex balansgång man får göra där. Att bara skjuta på och elda på det underskott på 200 miljarder som Vänsterpartiet har innebär att vi har kvar inflationen på tvåsiffriga nivåer. Och då har vi kvar samma problem nästa år. Så det är svårt.	1717
2090	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Jag har inte möjlighet att i min replik ta upp alla de lögner som jag menar att Oscar Sjöstedt kommer med i denna debatt. Den första är att vi skulle föreslå höjd skatt nästa år för stora löntagargrupper. Det vi säger nej till är en ytterligare sänkt skatt i form av förändrad skiktgräns för nästa år för dem med de högsta inkomsterna. De grupperna får ju också sänkt skatt i form av grundavdraget och jobbskatteavdraget som också justeras. Men Sverigedemokraterna väljer alltså att gå med på att sänka skatten för Oscar Sjöstedt och mig med ungefär 1 000 kronor i månaden och säga att det är indexering och sker automatiskt. Men detta ska ju spegla någon form av löneutveckling i samhället. Stora löntagargrupper förhandlar nu om löner på svensk arbetsmarknad. De får inte fullt inflationsskydd i detta ekonomiska läge. Det förs en stor intern diskussion: Ska de kunna nöja sig med 4 procent i löneökning? Detta är vanliga människor. Barnbidraget är inte alls indexerat. Vi menar att det i denna kristid vore rimligt att göra en satsning på barnfamiljerna. Ni väljer bort välfärdens finansiering och ni väljer bort barnfamiljerna. Ni säger åt stora löntagargrupper att de ska ta ansvar för lönebildningen. Men här ges fullt inflationsskydd. Det blir orimligt. Denna avvägning är ni i Sverigedemokraterna i dag ansvariga för. Vartenda kommatecken i denna budget står ni bakom. Det är en felaktig krispolitik att inte se till att vi bär bördorna tillsammans för det är tuffa tider för väldigt många familjer runt om i Sverige. (Applåder)	1558
2091	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Ja det är väldigt tuffa tider. En del av förklaringen till detta är de beslut som den förra regeringen fattade under åtta år vid makten. Man lade ned fullt fungerande koldioxidfri och fossilfri kärnkraft. Det har lett till skyhöga elpriser. Det är förklaringen. Jag kommer aldrig att glömma bort det - aldrig glömma aldrig förlåta. Man har varje enskilt år under dessa tidigare åtta år höjt nivån för reduktionsplikten och höjt skatterna på bränsle. Det är detta familjerna kämpar med även barnfamiljerna: den tidigare regeringens politik en sjuk politik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag har inget problem med att ta ansvar för detta. Jag ser inte behovet av att höja skatten för över 1 3 miljoner löntagare. Det kanske är retoriskt fiffigt att som Mikael Damberg peka på sådana som vi riksdagsledamöter. Men det är inte oss det handlar om utan om stora löntagargrupper - över 1 3 miljoner löntagare. Det finns inte 1 3 miljoner riksdagsledamöter inte ens i hela världen. Det är alltså många människor som skulle få höjd skatt med sammanlagt 13 miljarder kronor om Mikael Damberg skulle få igenom sin budget. Nej jag ser inte det behovet. Jag har inget problem med att ta ansvar för regeringens budgetproposition; jag står bakom den.	1304
2092	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Ju mer pressade Sverigedemokraterna blir desto tuffare blir också tonen - sjuk politik". Man kan beskriva partier på olika sätt. Jag tycker att detta är ett ovärdigt sätt att beskriva politik på i kammaren. Det är lögnaktigt att säga att vi föreslår en högre skatt för nästa år eftersom ingen med vårt budgetförslag kommer att betala högre skatt nästa år än de gjorde i november och december. De kommer att betala lägre skatt men inte riktigt lika mycket lägre som i det budgetförslag som ni presenterar. Ni väljer bort barnfamiljerna och ni väljer bort välfärdens finansiering i detta krisläge. Det är ett beslut ni får stå för. Det är också en lögn att säga att vi politiskt fattade beslut om att avveckla kärnkraftverk förra mandatperioden. Det hände inte. Det är en lögn som bara upprepas och upprepas. Sverigedemokraterna lever fortfarande med en bild av att Putins energikrig mot Europa inte har haft någon påverkan på svensk och europeisk ekonomi. Det är helt verklighetsfrånvänt. Titta på de energipriser som fanns i Sverige innan Ryssland invaderade Ukraina! Då hade vi bland de mest konkurrenskraftiga elpriserna i Europa. Nu har elpriserna i hela Europa ökat på grund av detta. Dessutom kan man fråga dem som de facto fattade beslutet om att lägga ned gamla reaktorer som de ansåg inte var lönsamma. Dessa personer har uttalat sig och sagt att det inte fanns politiska beslut bakom detta. Jag vet att Sverigedemokraterna inte var med i den senaste energiöverenskommelsen men när bland andra Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde den gick Moderaterna ut och sa att nu var svensk kärnkraft räddad eftersom vi gav långsiktiga spelregler för kärnkraften i vårt land. Det får vara lite ordning och reda på debatten och framför allt på hur ofta man påstår saker och ting som inte har med verkligheten att göra. (Applåder) "	1857
2093	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Då pratar vi om sådant som har med verkligheten att göra. Vad gjorde den gamla regeringen? Man införde en effektskatt specialdesignad för att träffa kärnkraften och göra den olönsam. Det var ett politiskt beslut. Kom inte och påstå något annat! Man införde en skatt specifikt på kärnkraft i syfte att göra kärnkraften olönsam. Det var ett politiskt beslut. Vi hade en votering här i kammaren där vår sida våra fyra partier förlorade med en enda röst för så såg styrkeförhållandena ut under förra mandatperioden. Den voteringen hade vi vunnit i dag och då hade Sverige haft kvar två reaktorer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vattenfall ägs till 100 procent av svenska staten. Allt de gör är politiskt. Ägardirektiven bestäms av staten. Styrelsen i Vattenfall utses av svenska staten. Det är staten ägaren som beslutar vad de ska syssla med. Det är staten ägaren som bestämmer vem som ska sitta i styrelsen. Vi äger det tillsammans; 100 procent av aktierna i Vattenfall ägs av svenska staten. Det är politiska beslut och en medveten politik som har lett till den situation vi har i dag. Påstå inget annat! Vi kommer inte att glömma bort det och vi kommer uppenbarligen att behöva påminna om att det förhåller sig på detta sätt. (Applåder)	1305
2094	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jimmie Åkesson sa som den enda av de åtta partiledarna i söndagens tv-debatt att vi inte har någon klimatkris. Det är ett lite märkligt uttalande för Åkesson är samtidigt tydlig med att han inte förnekar att vi har klimatförändringar. Det är bara ingen kris. Naturvårdsverket har dock konstaterat att Sverige på flera direkta sätt kommer att påverkas betydligt mer framöver. Risken för extremväder ökar och vi kommer att få se allt fler skyfall och förtärande bränder. Jag tror att vi alla minns det mycket varma och torra året 2018 då boskap fick nödslaktas och stora skogsarealer brann upp. Vi minns också översvämningarna i Gävle 2021 som kostade samhället över 1 miljard kronor. Klimatforskningen är enig: Det kommer tyvärr att bli mycket mer av detta. Utifrån detta är det förbryllande att regeringen i sin budget ökar utsläppen och inte heller har några ambitioner att vilja klimatanpassa Sverige för att vi ska stå starkare framöver. Nu när det är tid att bygga motståndskraft mot klimatförändringarna missar regeringen det eftersom man har anammat Sverigedemokraternas hela klimat- och miljöpolitik det vill säga ingen. Tror Oscar Sjöstedt att de som kommer att drabbas av klimatförändringarna framöver - bönder som förlorar sina skördar och sina djur eller vanligt folk vars hus blir obeboeliga på grund av översvämningar - kommer att kunna bära sina kostnader och sina betydligt svårare livsbetingelser bara för att Sverigedemokraterna hävdar att det inte råder någon kris?	1503
2095	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Om jag ska vara helt ärlig vet jag inte om jag förstår frågan. Men nej jag har inte den domedagsaktiga och dystopiska synen på framtiden som Miljöpartiet kanske har. Som sagt jag vet inte om jag förstår frågan. Klimatet förändras. Det har det gjort i alla tider så länge denna planet har funnits. Jag instämmer i det som Jimmie Åkesson med flera i mitt parti har sagt om att vi inte befinner oss i en kris. Korrelationen mellan att vi kör bil i Sverige och temperaturen är synnerligen svag kanske till och med obefintlig. Om vi ska lyssna på forskningen säger den att reduktionsplikten är väldigt klimatskadlig. Om alla länder införde det som system Sverige har skulle vi behöva ställa om jordbruket till att producera drivmedel i stället för mat. Då får vi gå hungriga men kan glädjas åt att alla länder har svenska nivåer på reduktionsplikten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Frågan var lite flummig och svaret därför likaså. Jag ber om ursäkt för det.	1026
2096	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Vi har både i detta anförande och vid tidigare tillfällen hört Mikael Damberg kritisera mig och oss för att vi inte sänker bränslepriserna tillräckligt fort eller tillräckligt mycket. Men nu har vi ju fått ta del av Socialdemokraternas budgetförslag och där framgår det att man vill höja - inte sänka - bränsleskatterna med nästan 7 miljarder kronor nästa år. Det skulle motsvara en priseffekt vid pump på 1 krona per liter. Vidare vill man fortsätta att höja kvoterna i reduktionsplikten - det mycket djupt bisarra och sjuka experiment som man har utsatt Sverige för. Detta skulle motsvara en priseffekt vid pump på ytterligare 9 kronor per liter fru talman. Totalt skulle effekten av denna politik alltså bli att det blir 10 kronor dyrare per liter vid pump. Så får man såklart tycka; det är ju inte förbjudet. Vill man att det ska vara 10 kronor dyrare att tanka bilen får man tycka så. Men hur kan man rikta kritik mot oss för att vi inte sänker priset tillräckligt mycket när man själv vill göra det 10 kronor dyrare? Hur hänger det ihop? Hur ska ni ha det egentligen?	1162
2097	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Frågan behöver inte vara flummig för att mottagaren inte förstår den men jag ska försöka förtydliga mig. Hur tror Sverigedemokraterna att det ska gå att bygga ett starkt Sverige framåt när vi undergräver våra livsförutsättningar och får ökade kostnader för klimatförändringar vi inte kan förhindra? Hade det inte varit bättre att arbeta förebyggande för att få ned klimatsutsläppen och jobba med anpassningsåtgärder så att vi minskar och mildrar effekterna? Det går inte att bygga ett starkt välfärdssamhälle framåt om vi inte har livsbetingelser att göra det. Hur vill Sverigedemokraterna på längre sikt trygga ett starkt Sverige framåt när man inte tar hänsyn till planetens gränser?	702
2098	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Jag har inte den där domedagsliknande ingången. Hur bygger vi ett starkt Sverige? Ett utslag från Mark- och miljööverdomstolen om Cementas tillstånd för fortsatt kalkbrytning på Gotland är på gång och säger man nej av ett eller annat skäl bygger vi ett svagt Sverige. Då kollapsar nämligen hela byggbranschen inom några månader. Jag vet inte om utslaget har kommit än för jag har inte hunnit titta på nyheterna. Men det ska nog komma i närtid och det måste vi också förhålla oss till. Vi behöver bygga ett Sverige med hög konkurrenskraft. Jag har helt enkelt inte den dystopiska utgångspunkt som ledamoten Alm Ericson har i dessa frågor. Som sagt korrelationen mellan att vissa människor kör bil till jobbet och den globala temperaturen är synnerligen svag troligen helt obefintlig.	805
2099	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Det har gått någon månad sedan finansministern en stund efter färdigställandet av slottsavtalet mellan Sverigedemokraterna och deras regeringsbärande stödpartier presenterade en budgetproposition för 2023. Vi har nu alla kunnat hålla upp budgeten mot dels de nyligen avgivna vallöftena dels den verklighet som budgetförslagen är tänkta att ge sig i kast med och detta faller inte väl ut för finansministern och de högerkonservativa. Av det som dessa partier i valrörelsen med berått mod presenterade som packat och klart finns inte mycket att se. I den offentliga debatten presenterar företrädare för regeringen i stället alltmer fantasifulla tolkningar av vad de själva nyss sagt. Som ofrivillig åskådare får man allt oftare känslan av att befinna sig i en riktigt lågkvalitativ kombination av politisk satir och surrealistisk teater. Det är tyvärr varken särskilt skojigt eller tänkvärt. Detta är ändå inte det värsta med den budget som nu ska beslutas av riksdagen. Det verkligt stora problemet med budgetpropositionen är att den står handfallen inför den ekonomiska verklighet som möter människor i Sverige både på kort och på lång sikt. Den brännande frågan som man står kvar med är: Vad är denna budget till för? Möter den de problem som tornar upp sig för många människor i mötet med prishöjningar på basvaror och elektricitet? Möter den ropen från lärare som ser kunskapsresultaten sjunka i en segregerad marknadsskola? Presenterar den någon lindring för sjuksköterskor som tvingas springa förbi patienter i korridorerna eller undersköterskor som inte somnar på natten på grund av stressen över att inte ha räckt till på dagen? Nej nej och åter nej. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Men kanske lyfter budgeten i stället blicken mot horisonten? Tar den sig an investeringar i vår infrastruktur i syfte att stärka den långsiktiga produktiviteten? Hanterar den behovet av ett prissystem för el som är anpassat till vår nationella industristruktur och dess framtida utmaningar? Siktar den kanske mot livsnödvändiga förändringar i syfte att vara ledande inom klimatomställningen? Nej nej och åter nej nu med grädde på toppen. Här är det snarare aktiva insatser för motsatsen som träder fram. Det som återstår är en innehållsfattig och trött produkt som uppenbarligen främst haft internmedicinska syften för slottskamraternas maktunion. Till de flesta andra i Sverige bidde det knappt en tumme. Men fru talman också passivitet kan ge betydande resultat. Genom sitt icke-agerande ser Sverigedemokraterna och regeringen till att bördorna för den pågående krisen fördelas så som man skulle kunna förvänta sig av politiker som läser Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton och däri ser en dystopi att med kraft nedkämpa. Taxeringskalendern har här i stället fungerat som ett verktyg att rikta betydande skattesänkningar uteslutande till människor med de högsta inkomsterna. Just så blir det nämligen i dessa dyrtider. Skiktgränsen för att betala statlig skatt höjs nu dramatiskt. Resultatet är att den som tjänar runt 50 000 kronor i månaden - byrådirektören snarare än läraren - nu kommer att få runt en tusenlapp lägre skatt. Det kostar statskassan 13 miljarder kronor. Och det sker samtidigt som den ekonomiska oron griper tag i många låg- och medelinkomsthushåll. Men detta sker ju automatiskt har vi hört företrädare för regeringen säga. Är det inte märkligt hur språket snabbt kan bli slappt och förvillande när man ska glida undan ansvar? Här har vi fått en skatt som tydligen avancerat till naturfenomen eller makalös manick. Kanske lurar man någon en stund med den retoriken. Men faktum är att det hade varit precis lika möjligt att lägga fram ett förslag där denna skattesänkning inte genomförs. Och hade man nu råkat missa detta efter de hårda Tidönätterna fanns ju alla möjligheter i världen att korrigera det. Faktum är att vi från Vänsterpartiets sida till och med erbjöd konkret hjälp. Det presenterades ett förslag till utskottsinitiativ i förra veckan som skulle ge riksdagen möjlighet att ta ställning till den riktade skattesänkningen separat men initiativet stöddes bara av Vänsterpartiet Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Så ser krispolitiken från höger ut: att ta från de fattiga och ge till de rika. Fru talman! Ett annat område där Sverigedemokraterna och regeringen har lyckats kombinera pyramidala löftesbrott med handfallenhet inför verkliga problem är frågan om de höga elpriserna. Det akuta stödet som utlovades vara på plats före den 1 november är som bekant inte på plats före den 1 november eller den 1 december och det kommer inte att vara på plats före den 1 januari eller den 1 februari. Jag tror att det är få som hörde de bombastiska löftena i valrörelsen som ser detta stöd som en försenad julklapp där man kan komma undan med att det är tanken som räknas. Det är också notoriskt svårt att använda den tanken som betalningsmedel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Men också det stöd som enligt valretoriken skulle ge människor möjlighet att klara vintern men som nu eventuellt kommer lagom till vårdagjämningen är närmast parodiskt orättvist utformat. Kommer ni ihåg vad energiministern evangeliskt ropade ut till människor runt om i sitt föreställda hjärtland? Vi ser er!" Det är möjligt att hon gjorde det men det var uppenbarligen mer som ett slags lycka till. Nu ser vi det faktiska förslaget. Det blir ingenting till människor i norra Sverige som nu betalar väsentligt högre priser än tidigare. Samtidigt är det en modell som ger miljardärer i slott och herrgårdar den mest rejäla återbäringen. Småföretagare och småhusägare som verkligen pressats till det yttersta kan i bästa fall se en del av sina kostnader returnerade om de inte hunnit gå i konkurs eller tvingats flytta innan dess. Som manus till en politisk tv-serie hade detta avfärdats som alltför tendentiöst och ondsint. Nu är det en konkret beskrivning av hur 55 miljarder kronor ska pumpas ut. Fru talman! Också här skulle det vara fullt möjligt att göra annorlunda. Vänsterpartiet har presenterat ett förslag som skulle ge en helt annan fördelning av utbetalningarna. Det går att ge ett stöd som kommer hela landet till del. Det går att prioritera vanliga hushåll genom att lägga en gräns vid normalförbrukningen i en större villa i stället för att premiera de mycket välbeställda. Det går att prioritera de företag som sliter på hemmamarknaden - bagerier restauranger och småbutiker - och inte de företag som redan har vältrat över kostnaderna och gjort rekordvinster. Då skulle det bli mer över till dem som behöver det och då går det ändå att ge möjlighet för storföretag att ansöka om stöd där det kan visas att deras lönsamhet har tagit stryk. Men några sådana ambitioner har inte SD och regeringen. Och än mer ambitionslösa är man inför själva grundproblemet att de svenska elpriserna är så höga trots att Sverige producerar ett mycket stort överskott. Vi sitter fast i ett europeiskt marknadssystem som inte är anpassat till svenska förhållanden och svensk industristruktur eller till det faktum att el inte är en vara vilken som helst. Det är ett system som framför allt gynnar ett fåtal starka kommersiella aktörer med orimliga effekter för många andra. Att detta är ohållbart inser allt fler runt om i Europa men hos de blåbruna är det tomt. I stället ekar där de ord osanningar och besvärjelser som man måste ta till för att dölja sin handfallenhet. Regeringen har ingen plan för att investera i stärkt överföringskapacitet ingen plan för ökad elektrifiering ingen plan för att placera det svenska näringslivet längre fram i energiomställningen. Energipolitiken är ersatt av något slags kulturkrig där man ska känna väldigt starka saker om olika energislag och ge tvångsmässigt uttryck för detta - kärnkraft jippi vindkraft bu! Men det är ju inte energipolitik det är inte industripolitik och det är inte regionalpolitik. Det är bara dumt. Och så kommer vi att stå där om ett år två år och tre år utan kontroll över elpriserna och utan politisk handling för ökad elproduktion. Det är som att man behöver påminna herrskapet här: Nej det går inte att utvinna riktig el ur muttrande och affekt över otraditionella luciatåg. Skärp er och kom in i matchen! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! För den som vill se hur man kan ta ansvar i en svår och osäker tid och hur man kan möta ekonomiska och sociala problem både på kortare och på längre sikt kan jag rekommendera Vänsterpartiets budgetmotion En rättvis väg genom krisen . Jag ska göra några nedslag utöver det jag har tagit upp i kontrast mot Åkesson-Kristerssonbudgeten. Det allra viktigaste är att Vänsterpartiet prioriterar den gemensamma välfärdssektorn. Den står inför stora utmaningar och hård press. Budgetpropositionen är en nedskärningsbudget. De som gör jobbet kommer att förlora kollegor. Vänsterpartiet vill i stället höja ambitionerna i välfärden. Med våra satsningar möter vi behoven till följd av den demografiska utvecklingen huvudsakligen en större andel äldre och vi satsar samtidigt ytterligare resurser på att öka personaltätheten inom välfärden. Vänsterpartiet avsätter 24 miljarder kronor mer än regeringen i generella statsbidrag till kommuner och regioner 2023. Proffsen i välfärden behöver fler kollegor. Vår budgetmotion innehåller flera ytterligare satsningar på kommunsektorn. Vi vill bland annat införa ett investeringsstöd för samhällsfastigheter stärka vården i glesbygden och avsätta ytterligare resurser för att stärka socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Vi gör detta nota bene inom ramen för en budget i offentligfinansiell balans 2023. Detta blir möjligt eftersom vi gör helt andra prioriteringar än SD och regeringen och fördelar bördorna för krisen helt annorlunda. Den som har det mycket gott ställt från förr har helt andra marginaler än den som räknat kronor i slutet av varje månad under lång tid och då får de snabba prisökningarna en helt annan effekt. Det är skillnad mellan att avstå årets andra utlandssemester och att behöva ställa in hela julfirandet. Det är sådant som borde vara självklart men i slottskamraternas världsbild är det inte det. I Vänsterpartiets budgetmotion presenteras en rad konkreta finansierade förslag för att möta krisen på ett rättvist sätt - förslag som gör att vi kan ta oss igenom detta tillsammans och bli ett samhälle som är starkare rikare och ja vänligare. Vänsterpartiets budget skulle innebära halverade biljettpriser i kollektivtrafiken ett riktigt högkostnadsskydd i tandvården stärkt a-kassa och sjukförsäkring höjd inkomstpension med i genomsnitt 2 000 kronor i månaden billigare avgifter för förskola och fritis och avskaffat karensavdrag. Det skulle göra ordentlig skillnad i många människors vardag. Vi gör detta samtidigt som vi har en kraftfull miljö- och klimatpolitik satsar på kunskapsskolan och stärker den aktiva arbetsmarknadspolitiken - allt i kontrast mot SD och regeringen som alltså gör tvärtom. Så fru talman ser alternativen i svensk politik ut. Mot en politik för rädsla och syndabockstänkande ställer Vänsterpartiet en politik för gemenskap välfärd och framtidstro. I stället för att människor som blivit svikna och bortglömda ska erbjudas den dubiösa glädjen i att peka finger nedåt visar Vänsterpartiet hur vi kan lyfta varandra och hur vi kan se de verkliga samhällsproblemen tillsammans och besluta att börja lösa dem tillsammans. Så kan vår demokrati och vårt folkhem byggas ut i stället för att styckas upp och monteras ned. Där står den verkliga striden i dag och i morgon. Jag yrkar avslutningsvis bifall till Vänsterpartiets reservationer nummer 2 och 6. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet (Applåder) "	11861
2100	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Sverige är ett land med stora möjligheter. Det är ett påpekande som tjänar oss väl i dessa tider när oron kryper in under skinnet på allt fler: Hur kommer situationen i Ukraina att utvecklas? Hur ska man klara av bostadslånen när bostadsräntorna blir allt högre? Hur ska jag klara av att tanka bilen för att ta mig till jobbet och skjutsa mina barn till vänner och fritidsaktiviteter? Och kan jag låta mina barn leka ute och känna sig fortsatt trygga? Detta är de verkliga frågor som människor ställer sig. Magdalena Andersson och Socialdemokraterna påpekade helt riktigt under valrörelsen att Sverige kan bättre. Det tyckte väljarna också och röstade bort den regering som hade haft makten i totalt åtta år. Jag tror att de flesta svenskar ser att de de facto bor i ett land som har stora möjligheter och då är ju uppgiften att försvara det som är gott och bra och om möjligt utveckla det. Men en akut uppgift är naturligtvis också att reparera det som har gått sönder. Alla förstår att det inte är någon enkel uppgift och att det inte låter göra sig vare sig i en handvändning eller med vackra ord. Men nu har vi fått en ny regering på plats en regering som arbetat i åtta veckor inte åtta år. Det är en regering som svenska folket röstat fram för att göra skillnad för att förverkliga möjligheterna och för att ta itu med de akuta problemen. Regeringen har presenterat den första budgeten en budget som har en majoritet här i Sveriges riksdag. Det är en osäker tid som vi står i. Det manar till ödmjukhet. Det handlar om Ukraina hög inflation stigande räntor höjda matpriser och elpriser och en energikris som gör att vi alla kan drabbas av bortkoppling denna vinter. Allt detta begränsar naturligtvis utrymmet och gör att det är viktigt att budgeten är väl avvägd. Därför har vi fått en budget som är återhållsam men den medger också ett handlingsutrymme om så krävs. Fru talman! När budgeten presenterades för drygt en månad sedan lyfte jag fram att även om den är återhållsam rymmer den ändå viktiga åtgärder som stöttar svenska hushåll och företag. Den innehåller några första viktiga reformer för att vända den svenska utvecklingen på flera områden och för oss kristdemokrater är satsningarna på att korta vårdköerna och öka tillgängligheten inom vården viktiga. Under de tre kommande åren kommer den här regeringen nu att se till att vi får fler vårdplatser och en förstärkt vård över hela landet. I dag har 163 000 patienter inte fått vård i tid - en vård som de faktiskt har rätt till. Men nu sker en prioritering av välfärden och det kräver naturligtvis å ena sidan pengar och å andra sidan en ny styrning. Med nationell vårdförmedling kan vi använda ledig och tillgänglig kapacitet i en del av landet för väntande patienter som bor i en annan del av landet där denna kapacitet saknas. Jag tog också upp detta med den satsning som finns i regeringens budget på insatser mot ofrivillig ensamhet en ensamhet som är lika farlig som rökning. Denna ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar. Det är därför oerhört positivt att det i den framlagda budgeten finns en treårig gemenskapssatsning med medel till kommuner och regioner och även till idrottsföreningar och andra aktörer i civilsamhället som gör insatser för att bryta den ofrivilliga ensamheten inte minst när det gäller våra äldre. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Just detta med ofrivillig ensamhet och de äldres situation var ett av de två huvudsakliga skälen till att jag ställde upp som toppkandidat i riksdagsvalet 2018 och var beredd att lämna min tjänst som församlingsherde i Svenska kyrkan. Det andra som gjorde att jag ville göra någonting var att jag hade sett hur samhällsgemenskapen hade gått sönder. I församlingen försökte vi på olika sätt göra skillnad inte minst för våra ensamma äldre men också för dem som nyligen kommit hit till vårt land. Vi anordnade språkkaféer interreligiösa samtal cykelträning och olika typer av träffpunkter där människor kunde bindas samman. Det var ett arbete som skedde och sker på så kallad mikronivå om man så vill. Här i riksdagen är det makronivå och här vill jag som kristdemokrat arbeta för en samhällsgemenskap för alla inte bara för vissa. Även om jag menar att det har skett en del förbättringar under den gångna mandatperioden när det gäller insikten om vad som krävs och behöver göras är påskhelgen det gångna året en skoningslös påminnelse om hur mycket arbete som likväl återstår. Det var oroligheter i Skäggetorp i Linköping och Navestad i Norrköping på skärtorsdagen i Rinkeby i Stockholm och i Sveaparken i Örebro på långfredagen i Malmö på påskafton och så nya oroligheter i både Linköping och Norrköping på påskdagen. Det var en påskhelg som visade hur stora problem Sverige har inte bara med kriminaliteten utan framför allt med integrationen. Vi såg ett Sverige som få av oss känner igen - ett Sverige som vi verkligen inte vill ha. Vi fylldes med både oro och ilska när vi såg och hörde om de här vidriga angreppen som våldsverkarna gjorde på svensk polis under en påskhelg alltså en kristen högtid som vill förmedla budskapet om hopp om livet och om att det goda segrar över det onda. Men under påskhelgen manifesterades motsatsen. Ondskan stack upp sitt fula tryne i de områden som kanske är i allra störst behov av just hopp. Hundratals maskerade män och även kvinnor och barn deltog i stenkastning mot svensk polis. Man försökte aktivt döda män och kvinnor som valt en yrkesbana som handlar om att försvara lag och ordning och våra demokratiska fri- och rättigheter. Man kastade in en molotovcocktail i en stadsbuss vilket tvingade passagerare att fly. Räddningspersonal attackerades och tvingades retirera. Jag hoppas att vi alla förstår allvaret i den situation vi befinner oss i och att vi inte blundar för att detta är ett resultat av den förda migrationspolitiken som inte tagit hänsyn till vår förmåga att integrera. Under det senaste decenniet har i snitt 100 000 personer fått uppehållstillstånd i Sverige varje år. Enligt bedömningar befinner sig minst 100 000 personer i Sverige illegalt. Därtill går varje år tusentals personer under jord som det heter och blir en del av det växande skuggsamhället där många utnyttjas och far mycket illa. Vi kristdemokrater har under många år hävdat att vi måste ha en migrationspolitik som tar hänsyn till vår förmåga att integrera. Vi kan inte mäta humanitet i hur många vi tar emot för det är inte humant om de som kommer hit inte kommer in i samhället på riktigt. Det är helt enkelt skillnad på välkommen hit och välkommen hem. Det är därför vi behöver ett paradigmskifte i både migrations- och integrationspolitiken. Regeringen lägger fram en budget där man vill stärka integrationen. Man vill ställa krav på att de som flyttar hit ska lära sig svenska och att de så fort som möjligt också blir självförsörjande. Det är ett slut på den kravlösa politiken som låser fast människor i utanförskap. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vi måste också riva sekretessen mellan myndigheter och säkerställa att Migrationsverket får information om människor som vistas här illegalt. Kommuner ska inte heller regelmässigt kunna betala ut försörjningsstöd till människor som inte har rätt till det. Fru talman! Vi har under de senaste veckorna fått ta del av oppositionspartiernas skuggbudgetar. Två av partierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet har budgetar som kommer att leda till en högre inflation. Det är en splittrad opposition som jag ser framför mig när jag jämför vad de föreslår. Socialdemokraterna vill höja skatten med 13 miljarder vilket skulle ge 1 miljon svenskar mindre pengar i plånboken. Det vill inte Centerpartiet. Centerpartiet vill inte heller ge lika mycket i statsbidrag till kommuner och regioner som regeringen vill - samtidigt som Socialdemokraterna vill ge än mer. Det är spretigt och det är inte helt enkelt att se någon röd linje i de olika förslagen. Men en sak är man rörande överens om och det är att man ska fortsätta på banan för reduktionsplikten. Samtidigt som man har lagt fram dessa förslag själv har man sagt - jag har i alla fall tagit del av det i medierna - att det regeringen föreslår bara ger 14 öre i skattesänkning på bränslepriset. Detta säger man trots att alla här inne faktiskt vet att det är en skattesänkning om 1 krona den 1 januari om inget annat hade gjorts. Det finns däremot något man har pratat mindre högt om men som hade varit klädsamt att nämna när man attackerar regeringens förslag. Det man pratar mindre om - eller inte alls utan det är ju vi som får informera väljarna om detta - är att de rödgröna är överens om att reduktionspliktsbanan gäller. Det innebär att bensinen kommer att bli 5 kronor dyrare och dieseln 9 kronor dyrare per liter redan 2030. Hur slår det mot barnfamiljer och mot glesbygden? Vi ska också komma ihåg att Magdalena Andersson under valrörelsen 2014 sa att det var för dyrt att tanka bilen. Jag gick in och googlade vad bensinpriset var i augusti 2014 när Magdalena Andersson fällde det uttalandet. Priset var 14 kronor och 60 öre och då var det för dyrt att tanka bilen. Sedan lovade hon i nästa andetag att hon inte skulle höja skatten - ett löfte hon bröt mindre än ett halvår senare. Sedan dess har den rödgröna regeringen höjt bränsleskatterna om och om igen. Socialdemokraterna och Centerpartiet vill förvisso gå fram med en tillfällig sänkning om deras budgetförslag vinner bifall. Men i och med att man behåller indexeringen och vill fortsätta på banan gällande inblandning av biobränslen alltså reduktionsplikten blir det ju liksom lite halvt om halvt. Inte bara är det tillfälligt medan det vi föreslår inte är tillfälligt utan framför allt ger man med ena handen och tar med den andra. Det hade blivit dyrare om de rödgröna haft makten att bestämma hur bensinpriset och dieselpriset ska utvecklas. Med vårt förslag kommer det en sänkning med 1 krona vid pump från den 1 januari och sedan kommer reduktionsplikten den 1 januari 2024 - och då kommer det att bli reell skillnad. Fru talman! Jag yrkar bifall till den budget som riksdagen har tagit emot från regeringen. Den prioriterar det allra viktigaste: Vi stöttar hushållen i en svår situation och vi satsar på rättsväsendet försvaret och välfärden. Vi gör det dessutom utan att spä på inflationen vilket gör att vi bedriver en finanspolitik som krokar arm med penningpolitiken. Sedan finns det ett handlingsutrymme om nedgången i ekonomin skulle bli djupare än vad vi kan se här och nu. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag till beslut. (Applåder) I detta anförande instämde Yusuf Aydin (KD).	10833
2101	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag kommer inte att åkalla det nionde budordet gällande vad min meddebattör sa men vi har faktiskt lagt 10 miljarder mer på kommuner och regioner - 4 miljarder mer än regeringen. Min fråga handlar dock om något annat. Vi går ju som flera har varit inne på mot tuffa tider. Det finns dock de som faktiskt har det tuffare än dem som har det svårt i Sverige. Utöver en kall och mörk vinter står man i Ukraina inför en enorm ekonomisk påfrestning till följd av kriget. Det saknas 5 miljarder dollar alltså 50 miljarder kronor varje månad i den budget som ska gå till att värna dem som nu utsätts för Putins vidriga krig. Vi vet också att 240 miljoner människor lider av akut undernäring vilket är dubbelt så många som 2019. 50 miljoner människor riskerar att hamna i svält under nästa år och 149 miljoner människor befinner sig enligt FN på gränsen till svält. Många av dem är barn. I just detta läge väljer man att göra den största nedskärningen i svenskt bistånd någonsin. Här vill jag läsa upp ett citat: Ett orosmoln som växer sig allt större är att flera politiska partier ifrågasätter det svenska biståndets omfattning. Motsatsförhållandet mellan att säkra upp vår egen välfärd och ett svenskt bistånd är uppdiktat. Politiken kan fortsatt prioritera och som ett rikt land kan vi möta behov hos människor som lever i fattigdom och förtryck." Detta citat kommer från dig Hans Eklind. (HANS EKLIND (KD): Det är ett bra citat.) Jag förstår att man kan vilja omprioritera till bättre bistånd eller annat bistånd nu när man sitter i regeringen. Men varför använda biståndet som bankomat för era satsningar på allting annat när de som har det som allra svårast har det svårare än någonsin Hans Eklind? "	1741
2102	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Jag ber om ursäkt om jag inte hade rätt när det gäller Centerpartiets statsbidrag. Det var den uppgift jag hade fått fram och därför vidarebefordrade jag den. Men är den inte korrekt ska den naturligtvis korrigeras. Kristdemokraterna värnar både ett effektivt och ett generöst bistånd. Det är ingen hemlighet att vi har haft förhandlingar kring den saken. Sverige ger 56 miljarder kronor i bistånd och det är bara Luxemburg som är mer generöst när det gäller bistånd - bara Luxemburg. Någonstans tänker jag alltså att Martin Ådahl kanske får klä sina åsikter i lite andra termer än att detta skulle vara fruktansvärt med tanke på att Luxemburg är det enda landet som ger mer i bistånd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Sedan är det ju inte bara summan det handlar om. Jag sa samma sak i ett tidigare replikskifte: Det kan inte bara vara summan som är det viktiga utan det är också viktigt att se till att man får ut maximal nytta för varje krona som det här landet väljer att ge i bistånd. Det handlar om att göra skillnad på riktigt och det kommer Kristdemokraterna att vara en garant för - precis som vi kommer att vara en garant för och stå upp för ett generöst bistånd. Det ska dock vara effektivt vilket är precis lika centralt. Finns det då saker man skulle kunna göra inom ramen för det nuvarande svenska biståndet? Ja jag ser många möjligheter. Exempelvis skulle jag vilja ställa mycket större och tydligare krav på Irak. På Nineveslätten pågår faktiskt en etnisk rensning av kristna kaldéer och så vidare. Det är inte okej att man ger bistånd till ett land som samtidigt för den typen av politik. Vi har också UNRWA alltså biståndet till Palestina. Jag skulle gärna vilja att man frös det biståndet för det gör ingen skillnad. I stället snarast permanentar man en dålig situation för Palestina.	1874
2103	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna svara på detta. Det är ju ganska uppenbart att det inte finns något riktigt svar på frågan varför man när allt bara förvärras - när nöden är som störst och växer så snabbt och när vi ser klimatkatastrofer svältkatastrofer samt den stora katastrof som Putins krig mot Ukraina utgör - inte omprioriterar som du själv sa före valet Hans Eklind. Då lovade ni att stå fast vid enprocentsmålet. I stället drar ni ned på biståndet och använder det som den största finansieringskällan i er budget. När det gäller alla de olika exempel som Hans Eklind nämnde till exempel insatser i Palestina eller Irak är det ju satsningar på FN-systemet. FN är de enda som når fram där. Förutom frivilligorganisationerna är FN de enda som har möjlighet att värna de utsatta människorna i dessa konflikter. Det är just detta ni drar ned på Hans Eklind. Dessutom drar ni ned på demokratibiståndet som är till just för att undvika den här typen av förtryck av människor och jakt på minoriteter. Det är det ni drar ned på. Det finns inget försvar när dina bänkkamrater Tidögänget säger att de vill ha dessa pengar för att de behöver dem till sin budget Hans Eklind. Det går inte att förklara bort det med något slags omsorg om utsatta människor och om biståndet. Var är närvärmen i KD:s politik Hans Eklind?	1349
2104	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Alf Svensson myntade begreppet närvärme och fjärrvärme. Jag ska väl inte försöka tolka Martin Ådahls sista fråga utifrån Alf Svensson men jag skulle ändå kunna ge några konkreta svar. Även påpekanden skulle jag vilja säga är på sin plats. Jag har jobbat med bistånd både professionellt och framför allt ideellt. Jag brinner för det här med bistånd och det tror jag att alla förstår. Samtidigt lever vi i en situation där jag tycker att det svenska biståndet på goda grunder kan ifrågasättas. Vi har ett bistånd som inte har gjort skillnad. UNRWA till palestinierna är ett exempel. Irak är ett annat. Islamic Relief skulle jag också kunna lyfta fram då vi vet att aktiva i Muslimska brödraskapet finns i denna organisation. Man har också fällts för eller det har beslagtagits rent antisemitiska budskap. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det finns en del saker som man kan göra inom biståndet men jag förstår för mitt liv inte varför Martin Ådahl tar upp detta med Ukraina. Den här regeringen har ju gett det största paketet - sannolikt alls inte det sista men det största hittills - som Sverige formulerat och fått ihop. Det har den här den nuvarande regeringen skapat med ett jättestort humanitärt hjälpstöd. Det har inte gått Martin Ådahl förbi utan det har han ju sett. Jag vet att han debatterade detta så varför Ukraina skulle vara ett problem i detta sammanhang förstår jag inte. Vi har som regering satt ett tak på 8 procent när det gäller avräkningar. Det är jätteviktigt därför att om det är så att Sverige tvingas ta ansvar vilket vi ska göra för de ukrainska flyktingarna ska avräkningarna inte kunna uppgå till mer än 8 procent. Det vill säga att vi säkerställer bistånd till personer som i dag löper reell risk att svälta ihjäl. Det är ett faktiskt problem just nu ett stort problem som Martin Ådahl också påpekar. Men då måste vi se till att ha ett tak på avräkningarna. Det har inte jag hört att Centerpartiet har samma åsikt om. Vi har 8 procent. Vad har Centerpartiet?	2053
2105	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Hans Eklind gav en felaktig bild också av Vänsterpartiets budget. Vi har en budget som är i offentlig finansiell balans 2023 och inte några underskott. Men jag ska inte störa Hans Eklinds upplevelse av Vänsterpartiets budget med fakta här utan jag tänkte ställa några andra frågor. Kristdemokraterna lyfter ofta fram sig själva som ett sjukvårdsparti. Man har också tidigare varit med och styrt sjukvården i en lång rad regioner i Sverige och gör det fortfarande. Den här starka verbala omtanken om sjukvården är såvitt jag kan bedöma något som överlevt det fokusskifte som ägt rum inom Kristdemokraterna bort från omtanke om jordens fattiga och de små gemenskaperna till att göra livet så svårt som möjligt för människor som kommit till Sverige från andra länder. Det som förvånar mig är att Hans Eklind och andra kristdemokrater verkar så nöjda med den nedskärningsbudget man nu står bakom och som kommer att innebära en hård press på redan mycket hårt prövad personal inom just vården. Jag undrar om det är så att Hans Eklind har några tips till de anställda inom sjukvården de som i dag har svårt att fullgöra sitt arbete på grund av bristen på personal. Handlar det om att man ska lyssna på inspirerande tillrop från kristdemokratiska företrädare? Finns det kanske några andra uppbyggliga ord från kända eller okända skrifter som de kan ta del av för att kompensera bristen på sängplatser eller scheman som är så tajta att de inte klarar av oväntade händelser? Eller är det så att sjuksköterskorna i stället ska glädjas åt annat i budgeten till exempel låg kapitalbeskattning för dem som plockar ut pengar ur bland annat sjukvården i form av vinst? Det vore trevligt och hjälpsamt tycker jag om Hans Eklind kunde svara på de frågorna.	1761
2106	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Riksdagsledamotens raljerande om ett ämnesområde som jag tycker är oerhört viktigt nämligen vården gör sig inte riktigt väl. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Verkligheten Ali Esbati är min bäste vän i den här debatten. När vi satt i regering sist halverades vårdköerna. Vi vill gärna mer än halvera vårdköerna igen. I dag är det 163 000 personer i Sverige patienter som inte har fått vård i tid trots att de har rätt till det. Det är en prioriterad uppgift för den här regeringen och jag är väldigt glad över att det är två kristdemokratiska ministrar som har fått uppdraget att göra om det alltså minska vårdköerna. Sanningen är ju den att sedan 2014 har vårdköerna i Sverige ökat. Det handlar inte bara om corona utan köerna inom vården ökade långt innan dess. Vi ska halvera dem igen. Det ligger i den här budgeten tydliga satsningar på just vården. Det är satsningar exempelvis inom förlossningsvården men det är också satsningar som görs för att förstärka vården och se till att vi får fram fler vårdplatser. Den här regeringen har också aviserat att man tänker ta fram en nationell plan. Den nationella planen ska se över hur vi ska vidta åtgärder så att vi får in rätt kompetens och hur vi ska se till att det finns en god arbetsmiljö. Jag tror att de två delarna är avgörande för att vårdyrket återigen ska kunna bli något som man söker sig till. Redan i den här budgeten finns den nationella förlossningsplanen. Man tar också ett tydligt helhetsgrepp via den nationella vårdförmedlingen där uppgiften är att se över tillgängligheten inom vården för att på det viset kunna korta vårdköerna. Det finns ledig kapacitet i vissa delar av landet som saknas i de andra och då ska den patient som bor i en region där det saknas kapacitet kunna flyttas till en där den finns tillgänglig. På så vis kan man göra skillnad.	1890
2107	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Det märks att Sverigedemokraterna är väldigt stressade över den debatt som har uppstått i Sverige. De har svikit de löften som de gav till väldigt många väljare. Jag knackade dörr och många frågade om det var sant att man skulle få flera kronor i sänkt pris vid pump. Det skulle ske med snabbhet och på bensinen skulle sänkningen vara 6 50 kronor. Det blir 14 öre. Det sker vid årsskiftet - om bensinbolagen inte skär emellan vilket de gjorde förra gången med 25-40 procent. Vi hoppas att de inte gör det den här gången. Det är Sverigedemokraternas lösning! De här 14 örena har inte gjort svenska folket särskilt glada. Vi socialdemokrater inför ett annat system. Vi kompenserar alla dem som behöver bil i glesbygd och på landsbygd där man inte har tunnelbana eller pendeltåg till och från jobbet. Det betyder att en familj med två bilar i glesbygden skulle få 4 000 kronor. Det är mycket pengar på riktigt för att klara de höga drivmedelspriserna. Det innebär 2 kronor i sänkt pris för de första 2 000 milen. Det är riktiga förändringar i plånboken under nästa år för dem som behöver bilen mest. Det går att visa att det går att rikta stöd för att faktiskt göra skillnad för de grupper som behöver bilen och som annars får problem. Men jag förstår att Sverigedemokraterna är stressade över det här för de lovade ju någonting helt annat än det som blev. Det måste de ta ansvar för eftersom de har varit med och förhandlat den här budgeten. Sverigedemokraterna har ställt upp och skrivit under på vartenda kommatecken varenda krona varenda miljard och varenda utebliven satsning på barnfamiljer och välfärd i den här budgeten. Då får de stå för det. (Applåder)	1688
2108	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Jag beklagar om det fanns någon språkförbistring här. I den mån jag var raljant gällde det ju inte vården utan det gällde Kristdemokraternas politik. Jag fick kanske inte något stöd för att undvika det i framtiden i det som Hans Eklind sa. Jag noterar att det som sägs från Hans Eklinds sida är att de problem som finns inom den svenska vården problem som patienter och personal mycket starkt upplever är tydligt beroende på att det helt enkelt saknas folk på många ställen ska lösas med framför allt en nationell plan. Det låter fint med en nationell plan tycker jag men jag tror att den planen blir mycket dålig och kanske till och med nästan som ett hån mot många som jobbar inom vården om den inte följs upp med mer resurser. Det var så att säga det som var poängen i det som jag sa. Jag tror inte att problem som är så tydligt knutna till att det är för få som jobbar vilket i sin tur genererar en mycket problematisk arbetsmiljö för dem som jobbar inom vården på många håll går att lösa med hjälp av olika organisatoriska grepp eller peppande ord eller en nationell plan utan medföljande resurser. Det är liksom det som är kruxet här. Det är det som är kärnan här. Kristdemokraterna har hur mycket de än pratar om vården och framställer sig själva som ett vårdparti inte något svar på den här frågan. Man är med på en budgetproposition - vi diskuterar i dag en budgetproposition - som innebär att det är för lite resurser som hamnar inom sjukvården och då blir svaret ingenting till dem som arbetar inom vården och dem som behöver vårdens tjänster.	1581
2109	Hans Eklind (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Ja det är en återhållsam budget som presenteras. Ändå finns där tydliga satsningar på vården. Kristdemokraterna tror att det behövs mer medel. Därför ställer vi oss bakom den här budgeten där vi faktiskt tillför resurser till vården. Men lösningen Ali Esbati är väl inte att hälla pengar på ett problem? Vi vet ju att i Sverige har vi fler läkare än EU-genomsnittet men de träffar färre patienter än sina europeiska kollegor. Vi lägger mer pengar på vården än EU-genomsnittet men vi har minst antal vårdplatser per capita inom hela EU. Därför säger vi okej det behövs mer medel. Men det finns också någonting annat som avgjort måste göras. Det finns nämligen ett systemfel här. Det måste kunna vara möjligt för våra läkare att träffa lika många patienter som i andra länder. Det måste vara möjligt om vi lägger mer än EUgenomsnittet. Då ska inte vi vara det land som sticker ut genom att ha det minsta antalet vårdplatser per capita. Av det skälet gör vi både och det vill säga tillför resurser till vården och tar också ett helhetsgrepp om den. Den nationella vårdförmedlingen är det första steget. Men det finns andra steg som väntar för oss att ta för det här är på riktigt viktigt. Vi har gjort det förr; vi har visat att vi kan göra skillnad när vi sitter i en regering och ansvarar för vården. Det finns inga andra ambitioner än att vi efter denna mandatperiod ska kunna göra ett bokslut där man kan konstatera att Kristdemokraterna har gjort det igen att vi har vänt utvecklingen inom vården. Det hoppas jag att också Ali Esbati tycker är viktigt. (Applåder)	1665
2110	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag måste tacka de andra replikställarna som tog upp de frågor som jag tänkte ta upp om biståndet. Jag vill egentligen bara kommentera att Hans Eklind säger att han vill värna biståndet. Vi känner ju Kristdemokraterna som ett parti som historiskt har stått upp för det. Nu gör man det ju inte längre och står nu alltså väldigt tydligt bakom en budget som hellre sänker priset på bensin med 14 öre för bilister än ger 350 miljoner barn vaccin. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Detta tas bland annat upp av sju forskare som sitter i Sidas vetenskapliga råd. Jag hoppas att Kristdemokraterna hittar tillbaka till att stå upp för biståndet och de behov som finns i världen. Jag vill också ta upp frågan om välfärden. Oavsett vad Hans Eklind tyvärr säger är det ett område som är otroligt viktigt att vi nu utvecklar och satsar på. De köer som har vuxit under pandemin och de problem som finns måste helt enkelt åtgärdas. Men fortfarande är det 14 miljarder för lite till det som kommuner och regioner behöver. Det är inget tillskott även om man öronmärker pengar för att nagga lite i kanten på det. Detta har som sagt tagits upp av andra i debatten så jag vill i stället ställa frågor om miljö- och klimatarbetet. Kristdemokraterna är ju inte känt som ett parti av klimatförnekare utan tvärtom finns det många som verkligen värnar miljö och klimat. Ändå står Kristdemokraterna bakom budgeten från regeringen som helt och hållet missar målen slaktar miljö- och klimatpolitiken ökar utsläppen lägger ned Miljödepartementet och ser till att vi inte kommer närmare våra miljö och klimatmål. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag vill helt enkelt fråga Hans Eklind vad Kristdemokraternas plan är för att återta en klimat- och miljöpolitik som är värd namnet.	1814
2111	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Jag börjar med att kommentera detta med biståndet. Biståndet ska göra nytta. Krona för krona som tas av svenska skattebetalare för att skicka till ett annat land ska göra nytta. Jag har i tidigare replikväxlingar pekat på några av de biståndspengar som vi ger och som jag menar verkligen gör nytta och på dem som faktiskt känns direkt osympatiska. Vi kommer att se till att vårt bistånd fortsatt Janine Alm Ericson är det mest generösa biståndet efter Luxemburgs. Kristdemokraterna är väldigt stolta över att Sverige fortsatt är världsledande generöst. Jag fick lite frågor om vården. Men jag hinner inte ta upp även den delen och den har jag redan kommenterat. När det gäller miljön är en grundhållning för mig att man aldrig kan lösa miljöproblemen med symbolpolitik utan det måste man göra på riktigt. I min bok stavas då klimatomställningen elektrifiering och om den stavas elektrifiering innebär det ju att någon rimligen måste producera all den el som kommer att gå åt. Vi talar om minst det dubbla. Jag tror att det kommer att vara långt mycket mer än så. Det har förts en politik som leder till att man nu startar Heleneholmsverket i centrala Malmö för att det saknas el. Södra Sverige är alltså det värst utsatta området i hela Europa vid en jämförelse med 50 olika ställen. Det finns inget annat område i Europa som är så dåligt förberett för just elproduktion och elkonsumtion. Nu startar man Heleneholmsverket i centrala Malmö. EON har köpt in 30 000 kubikmeter olja som kommer att leverera svaveloxid koldioxid stoft och andra saker. På vilket sätt är detta en bra miljöpolitik Janine Alm Ericson? (Applåder)	1649
2112	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Låt mig börja med det sista. Det är naturligtvis ingen bra politik över huvud taget. Att vi har hamnat här beror ju på Putins vedervärdiga invasion av Ukraina. Den har påverkat hela världsekonomin och påverkat bränsle- och elpriserna inte minst i Europa. Det ser vi också här. Det som hade hjälpt i det här läget hade varit om de kommuner som systematiskt har sagt nej till vindkraften i södra Sverige i stället hade byggt den. Då hade vi varit betydligt närmare lösningen. Detsamma gäller de förslag till energieffektivisering som fanns med i alla budgetar som vi var med och lade fram men som ni strök. Situationen hade sett betydligt annorlunda ut om det inte hade skett. Vi behöver absolut jobba på flera sätt samtidigt. Att vi nu bränner olja i stället för att ha vindkraft som hade kunnat finnas på plats är inget annat än väldigt sorgligt. Miljöpartiets klimat- och miljöpolitik är ingen symbolpolitik. Vi ligger internationellt väldigt högt i trovärdighet. Sverige har tidigare setts som ett föredöme och det vet Hans Eklind också. Tyvärr tappar vi nu den ledartröjan alltför snabbt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag hörde egentligen inget svar mer än det som vi har hört hela tiden nämligen att kärnkraften skulle lösa våra framtida klimatproblem och sänka utsläppen. Men kärnkraften ligger ju oerhört långt fram i tiden. Hur ser planen ut för att faktiskt sänka Sveriges utsläpp? Hur ser planen ut för att klimatanpassa så att inte svenska bönder hushåll och företag drabbas både ekonomiskt och i sina tillgångar och möjligheter att verka av det som vi faktiskt står inför? Det går ju bra att stå här och säga fina ord men hur vill ni åtgärda den verklighet som vi faktiskt ser komma?	1768
2113	Hans Eklind (KD)	KD	Fru talman! Jag tror faktiskt att jag inte ens nämnde ordet kärnkraft i mitt första svar men om jag inte gjorde det ska jag göra det nu. Jag tror att detta är den näst mest omfattande miljöbudget som en regering har lagt fram hitintills och då beskrivs det som att man ger upp. Jag hävdar med bestämdhet att vi ger upp i samma sekund som vi ägnar oss åt symbolpolitik och inte ser till att landet kan ställa om på riktigt. Jag är helt övertygad om att svaret är elektrifiering och då kommer kärnkraften in i bilden. Jag minns så väl applåderna från Janine Alm Ericsons parti men också från Socialdemokraterna Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ni var så lyckliga över att ni med en rösts marginal lyckades se till att förtidsavveckla Ringhals 1 och 2. Energiforsk har konstaterat att det har lett till upp till 50 procent högre energipriser i södra Sverige. Nu får Janine Alm Ericson tyvärr inte möjlighet att svara. Men jag skulle vilja att ledamoten precis som jag funderar på en fråga. Jag har ställt den till många miljöpartister under valrörelsen men aldrig fått ett begripligt svar. Kan man peka på ett enda land under hela världshistorien som har bedrivit en bra miljö- och klimatpolitik utan att ha ekonomisk tillväxt - ett enda land? Jag tror nämligen att vi kan ställa om och nå miljömålen men det kan aldrig ske om det sker på hushållens bekostnad och om företagen inte förmår att konkurrera. Då kommer varken miljö- eller klimatpolitiken att bli effektiv eller satsningar göras i tid. Jag tror att ekonomisk tillväxt kopplad till investeringar som leder till en smart klimatomställning är vägen framåt inte tom symbolpolitik.	1651
2114	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Sverige går nu mot kallare tider inte bara rent klimatmässigt. Vi går också in i något som med tanke på omständigheterna närmast kan kallas en ryssvinter för svensk ekonomi. I det sammanhanget får man ändå komma ihåg att de som har drabbats hårdast av situationen i Europa naturligtvis är det ukrainska folket. Vi har ett omedelbart ansvar att hjälpa dem militärt ekonomiskt och praktiskt. Just nu gäller det energiinfrastruktur generatorer och material för att laga förstörda ledningar som har gjort att många miljoner människor saknar ström och värme. Om någon som lyssnar på detta tror att de kan bidra: Gör det! Regeringen bör göra ännu mer. Det slår dock hårt även mot Sverige. Just nu pekar prognoserna tyvärr ned i backen. Bnp kommer enligt de flesta prognosmakare att minska. De regionala klyftorna kommer att öka. Inflationen kommer inte att landa från dagens höga nivåer förrän någon gång långt in på nästa år. Därmed kommer inte heller räntorna att dämpas förrän långt senare än man först trodde. Och den oroliga husmarknaden i Sverige med våra högt belånade hushåll kommer att utsättas för mycket stor påfrestning. Den kris som kan vänta under kommande år är nästan bortglömd i debatten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det här märks inte bara i siffror. Det märks också i samtal. Före valet träffade jag en företagare i Falkenberg som var rädd för att behöva säga upp och stoppa verksamheten. Jag vände mig direkt till honom och sa: Om vi får förtroendet kommer vi att göra allt för att du ska kunna få elpriskompensation direkt så fort det bara går." Då gällde det ett högkostnadsskydd mot elpriserna. Vi ville ha det före valet men man kunde också få det efter valet. Så ser det ut för honom och tusentals olika arbetsplatser runt om i Sverige. Som Oscar Sjöstedt sa: Tripp trapp trull - och så var löftena från före valet borta. Eller som det heter i sagan: Det bidde bara en tumme. En tumme räcker inte långt i en sådan här ekonomisk situation. Många familjer har svårt att få vardagen att gå ihop. Det gäller inte minst många utsatta personer på landsbygden som har räkningar på tiotusentals kronor för el bränsle och räntor. På något plan tror jag att alla var beredda på att det skulle kunna bli så här ekonomiskt tufft i samband med kriget och inflationen. Det jag tror att man inte var beredd på fru talman är att man nu när det är som allra tuffast i ekonomin helt cyniskt skulle bli lämnad i sticket som en snödriva vid vägkanten av regeringen och alla partierna som lovade så mycket. De lovade att dieselpriset skulle ned med 10 kronor. Det blev 40 öre. Vi har sagt det många gånger men det har också lovats många gånger. Ett stöd till svensk livsmedelsproduktion skulle ligga på miljarder men det blev ingenting alls. Ett amorteringsstopp skulle komma men det blev det ingenting av. Biståndet skulle värnas men det slaktas nu när människor är som allra mest utsatta. Man skulle också få ordning på klimatet som det hette på affischerna. Det blev en sällan skådad oordning när personer som förnekar klimatkrisen har direkt makt över budgeten. Vår viktigaste och mest kraftfulla klimatåtgärd klimatbonusen tas bort. Tanken töms på biobränsle just när svensk skogsindustri vill börja skapa mer av vårt nya gröna biobränsle. Utsläppen kommer nu att öka. De kommer att öka när vi ber resten av världen att sänka sina utsläpp. Och sedan var det elpristaket som skulle komma den 1 november. När kommer det egentligen? I februari sägs det. Men det är inte säkert. Kanske kommer det i mars kanske senare. Under alla omständigheter kommer det ingenting till dem som bor norr om Dalälven. Där har folk nämligen inga problem med elpriserna har vi hört. Och det kommer som flera har påpekat här mest till dem som har sparat minst. Det är vad regeringen har erbjudit. Jo de har en sak till. Vi ska spara el. Vi ska dra ned på temperaturen och släcka lyset. Men när vi i Centerpartiet för ett år sedan stod i den här talarstolen och sa: Snälla när vi nu riktar en mängd stöd och skattesänkningar när det gäller elräkningarna rikta en liten del till att människor ska ha chans att köpa värmepump för att spara el så att de som har de högsta elräkningarna kan halvera dem. Men då och senare under valkampanjen sa ni andra inte bara nej. Ni hånade oss för att det var vårt sätt att hjälpa människor att spara el. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Nu ska folk dra ned på temperaturen när ni inte förmår leverera någonting över huvud taget i tid när det gäller elprisstödet varken till företagare eller privatpersoner. Nu kryper den politiska kyla som präglar Tidöavtalet ända in i skinnet på svenska folket. Sällan har man överlovat så mycket och underlevererat så grovt. Jag tror att många väljare skulle önska att det fanns en ångermånad när det gäller det här valet ett slags bytesrätt när det gäller regeringen och en reklamationsrätt när det gäller budgeten. Det har vi i kammaren tyvärr ingen möjlighet att ge. Men vi kan erbjuda ett alternativ som tror på jobbskapande och företag när de som kallar sig borgerliga har slutat göra det. Vi kan erbjuda ett alternativ som tror på att Sverige kan leda klimatomställningen när finansministern har slutat göra det. Vi kan erbjuda ett alternativ som på riktigt bryr sig om landsbygden inte bara före valet utan också efter valet. För dig som bor på landsbygden som är beroende av bilen och inte kan ta tunnelbana eller spårvagn och som ser räkningarna rusa riktar vi miljarderna för regeringens skattesänkning på bensin och diesel från städerna där de inte behöver det till landsbygden där folk verkligen behöver det. Då blir det en sänkning med 3 kronor vid pump i stället för 14 öre. Då blir det ett reseavdrag på 30 kronor i stället för regeringens 25 till dig som bor på landsbygden och är beroende av bilen. Då blir det 3 miljarder till Sveriges bönder i stället för ingenting. Då gäller nedsättningen av skatten på böndernas diesel inte bara ett halvår utan den blir permanent. Då blir det en riktig konkurrenskraft när vi i detta svåra säkerhetspolitiska läge behöver egen svensk livsmedelsförsörjning. Då blir det miljardsatsningar i stället för regeringens ynka miljoner på bredband mobiltäckning och enskilda vägar. För dig som vill spara el ska vi ha ett förstärkt grönt avdrag som ett extra rotavdrag så att även du som har en mindre ekonomi kan byta till den där värmepumpen och besparingen som gör att du klarar att betala elräkningen. För dig som vill byta bil och bidra till klimatomställningen ska det finnas en klimatbonus. Och till de laddbara bilarna kan våra stora batterifabriker som våra entreprenörer vill bygga runt omkring i landet skicka batterierna. Då kan du köpa en vanlig laddbar elbil eller hybridbil som inte kostar mer än 500 000 för att människor ska ha råd. När regeringen tar bort biobränslet i tanken vill vi investera i svenskt biobränsle. Miljardinvesteringarna som precis var på gränsen att bli av ska se till att inte varje krona när vi tankar bilen i Sverige går till Putin eller Saudiarabien utan till svensk grön näring till svensk skogsindustri. Fru talman! Med tiden kommer det dock att visa sig att det allvarligaste inte var alla löftessveken utan bristen på hopp och visioner. Förut genom vår historia när vår ekonomi har varit kärv och landet har behövt ta sig ur en kris har borgerliga liberala regeringar haft visioner. Det har varit kärvt men man har banat en väg framåt. Under 1990-talets djupa statsfinansiella kris inleddes saneringen av statsfinanserna. I början av 2000-talets finanskris tog den borgerliga liberala regeringen tillbaka jobben med hjälp av arbetslinjen där man gick från bidrag till jobb. Men nu när klockan klämtar 2022 har vissa borgerliga partier slutat att vara borgerliga och Liberalerna har slutat att vara liberala. I stället för en plan baserad på jobb företag tillväxt och flit och en väg för att ta oss ur krisen fick vi SD:s plan. I Tidöbudgeten sänks inte skatten på jobb utan den höjs med 6 miljarder i den djupaste svackan. Arbetslinjen värnas inte utan monteras ned. Nu när det enligt prognoserna och Arbetsförmedlingen är som allra mörkast för de unga och för de små företag som anställer dem och är mest utsatta chockhöjs skatten på att anställa just unga den 31 mars med 12 procentenheter. Då läggs den arbetsgivaravgiften på för de minsta företagen som ger fyra av fem nya jobb i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Detta behövs för att chockhöja a-kassan och inte reformera den. Det är vad Jimmie Åkesson har beställt. För SD är bidrag alltid viktigare än jobb och småföretag. Här hade vi behövt en borgerlig och liberal regering. Det gäller också arbetskraftsinvandringen som alla ger sig på nu och som ger tiotusentals svenska jobb i svenska företag. Vi får in experter nyckelarbetare i gröna näringar ingenjörer och it-utvecklare. Det ger 34 miljarder till bnp och 12 miljarder i skatteintäkter. Allt det ska bort nu för SD har bestämt att ingen expert från något annat land ska kunna tjäna under 33 000 kronor i månaden. Där försvinner tre av fyra undersköterskor som kommer som arbetskraftsinvandrare. Där försvinner hantverkare. Där försvinner tusentals experter inom delar av it-industrin. Hälften av alla arbetstillstånd i Sverige faller bort trots att det råder brist i just dessa branscher. Högre skatter hårdare regler och mindre kompetensförsörjning är vad den nya Tidöbudgeten innebär. Som Timbros chef Benjamin Dousa sa hade denna budget likaväl kunnat presenteras - ursäkta mig Mikael Damberg - av en S-regering. Det görs inga reformer. Jag skulle dock vilja tillägga: en S-regering som inte är beroende av Centerpartiet. Det finns ett alternativ som vågar säga hur det faktiskt är och som föreslår konkreta saker som vi kan leverera. För att vara tydlig: Vi kommer att sänka skatten för småföretag. Vi kommer att sänka skatten för att anställa unga med 12 procentenheter. Om vår budget hade gällt hade vi sänkt skatten under tre år med 18 5 miljarder. Varför? Inte för att företagarna begär det utan för att vi i Sverige behöver det för att ta oss över krisen med hjälp av jobb och arbete med hjälp av arbetslinjen som ni allihop har övergett. Men nej - trots att vi kämpar för jobben klimatet landsbygden och kommunernas chans att leverera skola vård och omsorg med större generella statsbidrag kommer vi inte att i likhet med andra låtsas att vi kan ge allt till alla. Smöret blir tunt när det breds över alltför många löften och för stora skivor av påståenden. Så kommer vi inte att göra. Vi kommer att göra våra förslag konkreta och finansierade. Vi kommer att rikta förslag till dem som är mest utsatta på landsbygden. Självklart står vi bakom satsningarna på polisen och försvaret. Vi vill också bevaka att civilförsvaret får sitt. Till alla er som frågar er om Sverige inte kan bättre än så här är svaret: Jo det kan vi och det kommer vi att kämpa för. "	11078
2115	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Sitter man här så länge som jag nu har suttit blir man ganska dyster. Det är inte mycket roligt man hör. Något som jag försöker påminna om på ett lite lustigt sätt är att omvärlden finns. Det händer saker och ting utomlands. Det påverkar Sverige och är kanske helt avgörande i många fall. När det gäller inflationen har vi vår egen duktiga riksbank. Men skarpare i sin effekt för Sverige är utländska riksbanker som Federal Reserve i USA och ECB. Vi är beroende av vad som sker i andra länder. Jag vill verkligen understryka det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag vill också säga att inflationen inte för evigt kommer att vara så hög som den är i dag eftersom räntorna stiger även i andra länder inte bara i Sverige och tvingar ned den. Det har inte skett tidigare att man haft väldigt höga räntor och samtidigt hög inflation. Var inte så pessimistiska! Jag förstår att det ligger i oppositionens roll att svartmåla det som sker men jag skulle ändå vilja påbjuda en viss måttlighet. Nu ska jag dock själv gå över till den mer dystra delen av mitt anförande. Man skulle av den offentliga debatten i Sverige kunna tro att välfärd är en produkt av miljarder och enbart miljarder. Det finns ingenting som är så envist i Sverige som klagandet på att kommuner landsting och regioner inte har tillräckligt med pengar. Men man kan ju någon gång fråga sig varför det är så att de aldrig har tillräckligt med pengar. Det skulle jag vilja angripa lite grann. Välfärd skapas nämligen av människor som arbetar - apropå föregående talares tal om arbetslinjen - utbildar sig och accepterar att arbeta på till exempel obekväm arbetstid. Människor som arbetar och utbildar sig får normalt betalt för detta. De får en lön efter skatt som gör att de vill stanna kvar i sitt yrke. När man lyssnar här tror man att alla måste nyanställas. Nej de ska stanna kvar i sitt yrke. Vi ska ha sådana villkor att de kan stanna kvar på sin arbetsplats och acceptera att arbeta på udda tider och emellanåt offra helger och semester för arbete. Dessa människor skapar direkt mänsklig välfärd och sådana personer råder det väldigt stark brist på i Sverige. Vi kunde senast i går se ett väldigt obehagligt tv-inslag om just bristen på människor som arbetar i vård och omsorg. Det är ett grundproblem. Men när man lyssnar här får man intrycket att grundproblemet är att det fattas miljarder. Det råder brist på erfarna sjuksköterskor likaså på erfarna lärare och erfarna poliser och utredare. Det finns åtskilliga bristyrken i välfärden. Vad skulle då Socialdemokraterna ha velat göra åt dessa brister om de i dag hade haft makten? Jo de hade velat att erfarna specialistsjuksköterskor barnmorskor lärare och poliser skulle belastas med en större skattehöjning än de mer oerfarna och mindre utbildade. Detta kommer inte att leda till att fler människor arbetar. Det kommer att bromsa utbudet av erfaren arbetskraft. De mer utbildade och erfarna ska enligt Socialdemokraterna inte få kompensation i lönekuvertet för dagens höga inflation trots att det redan finns en etablerad regel i skattepolitiken för hur detta ska och bör göras varje år. Denna regel har brukat användas men ska nu inte längre användas om Socialdemokraterna får bestämma. Med Socialdemokraternas politik minskar dessvärre utbudet av personer i bristyrken som lärare sjuksköterskor och poliser. Deras politik skulle om den genomfördes skapa en ökad brist inom kategorier av erfaret och utbildat folk i arbetslivet. Det är negativt för välfärden om man inte bara mäter i miljarder utan också i människor vars arbetskraft är tillgänglig. Nu kommer jag till en särskilt viktig observation. Märk väl: De som främst blir lidande av den högre skatten är inte nödvändigtvis de erfarna och utbildade personerna själva. Vi kan beklaga dem vi som vill - andra vill inte det. De som främst blir lidande är i stället de människor vars egen personliga välfärd drabbas och som är beroende av att det finns tillräckligt många erfarna och utbildade personer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Socialdemokraternas skattepolitik - det gäller kanske fler partier här - slår på så sätt dubbelt mot välfärden först mot dem som arbetar i typiska bristyrken och sedan också mot dem som är beroende av att dessa bristyrken fungerar genom tillräckligt många erfarna och utbildade personers arbetsinsatser. Det är alltså på två sätt som de socialdemokratiska förslagen motverkar välfärden. Det gör de för dessa personer men framför allt för dem som är beroende av deras tjänster. Om man ser det i ett större makroperspektiv minskar det antalet välfärdsarbetare. De söker sig bort från arbetsmarknaden för att göra någonting annat än att arbeta i välfärden. Det skapar en förvärrad brist på erfaren och utbildad personal. Socialdemokraternas fixering vid höga skatter skapar på så sätt även ökade brister i välfärden. De yrkesgrupper som har kortare utbildning eller ingen utbildning alls gör förvisso också mycket stora insatser i svensk offentlig välfärd. Det ser man om man kommer ut i omsorgen på sjukhus och på andra inrättningar. Men de kan inte ta över ledningen eller bidra till ny kunskap ökad kunskap och andra kritiska uppgifter som kräver kvalificerade insatser. Välfärden byggs alltså av människor som arbetar och vill fortsätta att arbeta och utbilda sig. Låt dessa personer få behålla dagens andel av en löneökning. Sänk den inte utan kompensera för dagens snabba inflation fullt ut i enlighet med redan existerande praxis och knäsatta budgetregler. Apropå budgetregler hade vi 2013 en jättebatalj om budgetreglerna. Man kan säga att oppositionen då vann med bland annat Socialdemokraterna. Men när valet sedan var över och Magdalena Andersson och Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten var budgetregler och strikta regler inte så viktigt längre. Sedan har man nu förlorat regeringsmakten igen. Då är strikta budgetregler för budgetprocessen helt plötsligt inte så viktigt längre. Nu får man hjälp av inflationen för att höja skatten. Ni i Socialdemokraterna tycker att budgetregler ska vara strikta när ni själva sitter vid makten. Men när ni är i opposition är ni helt beredda att rucka på regelverket för att det ska passa er ekonomiska politik. Jag och regeringen vill hellre att man ska vara konsekvent och inte trixa med budgetreglerna beroende på det politiska läget och konjunkturen. Jag ska inte läsa upp det regelverk som finns i dag. Det är ganska krångligt och trixigt att läsa det men det finns. Jag är som gammal statssekreterare i bland annat Finansdepartementet ganska bedrövad att se hur regelverket nu krackelerar. Jag tror att jag stannar där. Jag har tröttat auditoriet redan så länge. (Applåder)	6777
2116	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Tack för anförandet Carl B Hamilton! Jag slås ändå av en sak när jag hör anförandet här. Jag vill därför ställa en fråga om det. Det låter som att människor skulle lämna välfärdsyrkena och fly vården till andra ställen och att lärare lämnar skolan därför att skatterna är för höga. Det vi hör från dem som är utbildade till vård- och omsorgsyrken och till lärare och förskollärare är inte att de lämnar yrket för att skatten är för hög. Det gör de för att de har för låga löner för få arbetskamrater och för dålig arbetsmiljö. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet För att få fler att jobba i välfärdsyrkena måste vi förbättra för dem som arbetar där. Vi måste helt enkelt se till att de får högre löner och att de får fler arbetskamrater och bättre arbetsmiljö. Det har bland annat vi ett förslag på i vår budgetmotion som Liberalerna är välkomna att titta på. Det är ett jättestort problem när vi inte har tillräckligt med resurser. Det är kärnan. Att resurserna inte är tillräckliga leder till att vi inte får tillräckligt med personal. Det leder till vårdköer och så vidare. Jag vill fråga Carl B Hamilton hur det kommer sig att han tror att det är de höga skatterna som gör att människor flyr välfärdsyrkena när vi egentligen vet att det är helt andra saker. Sedan är jag också lite förvånad över att Carl B Hamilton inte alls nämnde skolan. Det är annars en av Liberalernas paradgrenar. Där har det kommit väldigt mycket viktigt under åren. Jag skulle också vilja fråga lite om ambitionerna på skolområdet och hur man där ser på nedskärningarna till välfärden.	1625
2117	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Det var bra att jag fick klargöra det. Jag talar om lön efter skatt. Om man har höga skatter får människor mindre i plånboken där de kommer hem. Jag blev lite förvånad. Men det är så jag ser världen. Människor är mer benägna att stanna på välfärdsjobben och utbilda sig för dem om de vet att de efter skatt får en högre lön. Det är för mig så elementärt att människor inte ser skatten som likvärdig med den egna lönen. Därför spelar det roll. Jag tycker att Johan Pehrson och kompani talar tillräckligt om skolan så jag avstår från att göra det nu här i dag.	575
2118	Oscar Sjöstedt (SD)	SD	Fru talman! Jag är inte stressad över debatten i sig - jag är stressad över priserna och att folk knappt har råd att ta sig till jobbet. Men då vet vi alltså att det blir 10 kronor dyrare per liter om nu Socialdemokraterna inte har bytt uppfattning om reduktionsplikten. Det vore ju otroligt välkommet! Det skulle betyda att vi har en bastant majoritet i kammaren för att stoppa det här experimentet men det har jag inte hört Mikael Damberg säga. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet 10 kronor dyrare per liter och några hundralappar för att kompensera det är Socialdemokraternas förslag. Jag tror inte att väljarna köper den politiken. Men fru talman det här är inte den enda frågan där de försöker stå på två ben - vilket man i och för sig gör i normala fall - men här intar man alltså motstridiga positioner. När det gäller biståndsfrågan har vi fått kritik för att vi slopar enprocentsmålet vilket vi gör och vilket jag för övrigt tycker är bra. Den kritiken tar jag lätt på. Vi får kritik för detta av Socialdemokraterna - men de uppfyller ju inte heller enprocentsmålet. De ska ha kvar det men det ska inte finansieras med deras budgetförslag. Socialdemokraterna försöker att inta motstridiga positioner. De vill göra bränslet 10 kronor dyrare per liter samtidigt som de kritiserar oss för att vi sänker skatten för lite. De kritiserar oss för att vi slopar enprocentsmålet när det gäller biståndet samtidigt som de själva inte uppfyller enprocentsmålet. Jag tror inte att den spagatpolitiken kommer att funka. Det hänger inte ihop.	1585
2119	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag träffar många som är villiga att betala högre skatt för att få en bättre och starkare välfärd. De känner att de revor som nu finns måste åtgärdas. Det är också människor som jobbar inom vården och skolan. Faktum kvarstår ändå att människor söker sig till andra yrken för att de vill ha högre lön bättre arbetsvillkor och fler kollegor. Det är vad politiken har att åtgärda. Med regeringens budget blir det en kraftig neddragning på välfärden. Det gäller sjukvården men också skolan. Kommuner och regioner kommer att sakna väldigt mycket pengar och vara tvungna att spara. Ska jag tolka Carl B Hamiltons svar angående skolan som att det är helt acceptabelt för Liberalerna att man gör de neddragningar det kommer att innebära på skolan med större barngrupper och ännu fler lärare och förskollärare som lämnar yrket?	836
2120	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Det handlar om att man tar detta på allvar och vill ha fler människor i välfärden oavsett om det är i sjukvården i omsorgen eller i skolan och ser det på makronivå. Om jag vore finansminister skulle jag fundera på: Hur ska jag kunna förbättra arbetsvillkoren? Då är det lönen efter skatt som är helt avgörande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag kan gå ut och vädja till människor: Nu ska ni arbeta trots att lönen inte är särskilt bra. Men de kommer inte att göra det. Jag kommer inte att kunna förändra samhället och vårdens och omsorgens förutsättningar och locka fler människor med löften om - vadå? Du säger att det gäller att de får löften om fler arbetskamrater. Var ska de komma ifrån? Varför ska de söka sig till vården om det inte lönar sig att arbeta bättre i vården? Vi har uppenbarligen helt olika syn på hur det funkar här. Jag tror att om man vill ha människor får man betala för det och då handlar det om lön efter skatt. Men ni har kanske ett mer idealistiskt synsätt på hur svenska folket fungerar vid löneförhandlingarna. Beträffande skolan står vi bakom denna budget och det som där sägs om skolan.	1184
2121	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Jag uppskattar att Carl B Hamilton lyfter fram sina funderingar och att jag får möjlighet att svara och replikera på dem. När det gäller budgetregler är vi för strama budgetprocesser både när vi är i opposition och när vi är i majoritet. Jag tror att historien har visat att vi aldrig i modern tid har lämnat efter oss statsfinanser som är sämre än när vi tillträdde. Det gäller även den senaste mandatperioden som vi hade ansvar för. Men då var det inte jag som i huvudsak hade ansvar för statsfinanserna utan Magdalena Andersson. Vi tog över ett budgetunderskott på ungefär 60 miljarder kronor som vi vände till ett överskott och statsskulden minskade under vår tid trots att vi gick in med ett enormt stödpaket under pandemin. Detta visar att vi vet att man för att kunna garantera välfärdens långsiktiga finansiering inte får slarva med finansieringen. För oss är detta grundläggande. Jag vet att en del andra partier inte tar lika strikt på detta som vi gör och det är därför som vi också ibland orkar diskutera finansiering av förslag som en del andra partier bortser från. Men om man ska göra detta långsiktigt krävs det också finansiering för välfärdsåtaganden. När det gäller skattefrågan och indexeringen blir det lite märkligt att regeringen väljer att prioritera fullt inflationsskydd för just de högavlönade i samhället när alla internationella aktörer hänvisar till att man i detta krisläge när inflationen är hög måste rikta stöd till de grupper i samhället som har det tuffast till dem som inte kan betala sina räkningar. När man samtidigt säger till grupp efter grupp inklusive dem på arbetsmarknaden att de måste hålla igen på sina löneanspråk blir det lite märkligt att man bränner på med full indexering och fullt inflationsskydd för de mest högavlönade. Det blir konstigt. Det är inte så att de blir utan skattesänkning. De får en justering av grundavdraget och de får en justering av jobbskatteavdraget. Men de får kanske inte ytterligare en tusenlapp utöver det när andra grupper får stå tillbaka. Det är denna typ av krispolitik som måste hänga ihop och vara balanserad. (Applåder)	2139
2122	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Nu tycker jag att det börjar bli intressant. Min poäng är att de grupper som är aktuella här där man så att säga släpper indexeringen omfattar just de bristyrken som man i andra sammanhang på nästa sida i programmet eller vad det nu är med all rätt är väldigt bekymrad över. Jag menar nämligen att dessa bristproblem egentligen är besvärligare än många andra problem. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Mikael Damberg sa att Socialdemokraterna alltid är väldigt bekymrade över att budgetprocessen inte ska fungera. När man ser tillbaka på historien menar jag att detta är en sanning med mycket stor modifikation. Mikael Damberg hänvisade till att Socialdemokraterna har lämnat efter sig en stram budgetsituation. Men det har ni ju gjort därför att ni i regeringsställning alltid har sett framför er att ni ska fortsätta att regera. Därför har ni aldrig före ett val urholkat budgeten. Och ni kommer säkert att göra det nästa gång också om ni tror att ni kommer att hamna i regeringsställning. Men nu är valet över och nu kan regelverket tillåtas krackelera.	1115
2123	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Detta blir inte logiskt över huvud taget. Om vi bara skulle vilja vinna val skulle vi väl göra av med alla pengar och ta kredd för det själva. Det är väl snarare ett kvitto på att vi tar ansvar för finanserna oavsett vilken regering som tillträder efter oss. Det är skillnaden mot borgerliga regeringar som ofta har lämnat efter sig underskott i statsfinanserna och som inte har orkat med finansieringen. När det gäller frågan om löner och villkor och varför det ska vara attraktivt att jobba inom till exempel sjukvården är en huvudkritik att inflationen nu också drabbar kommunerna och regionerna väldigt hårt. Det innebär att varje sjukvårdsregion i Sverige räknar med underskott nästa år. Då blir det inga bättre villkor för personalen i ett läge när man går med underskott. Om man går med underskott blir det inga organisatoriska lättnader för personalen så att de tycker att det är trevligt att jobba kvar och få bättre schemaläggning. Det kommer att bli precis tvärtom. Och det kommer att drabba exakt de grupper som vi talar om här alltså specialistsjuksköterskor och de välutbildade lärare som känner att det är för stökigt i skolan. Det är dessa grupper som har behov av att vi under denna tuffa tid ser till att klara ekonomin för dem. Jag delar dock bilden att det inte bara handlar om pengar. Det handlar också om vilka regelverk som vi har till exempel för att styra vården eller skolan så att pengarna hamnar där de ska hamna. Det handlar också om andra frågor om utbildning inom dessa sektorer. Även här drar regeringen ned på utbildning som leder till att människor kan gå vidare inom yrket och får bättre kunskaper inom yrket alltså exakt det som kan göra att vi klarar personalförsörjningen i äldreomsorgen och i sjukvården. (Applåder)	1783
2124	Carl B Hamilton (L)	L	Fru talman! Jag ska ta upp det sista som Mikael Damberg tog upp nämligen bristyrkena. Om jag fattade rätt menar Mikael Damberg och Socialdemokraterna att det enda sättet att komma till rätta med bristyrkena är att man ger mer pengar till regioner och till den offentliga sjukvården. Jag menar att man måste fundera över dessa personers situation alltså lön efter skatt. Det är det som ni nu inte gör. Ni höjer skatten mer för dem i bristyrken än för andra. Därmed förvärrar ni bristsituationen - precis tvärtemot vad man borde göra.	540
2125	Janine Alm Ericson (MP)	MP	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! När den nya regeringens första budget läggs på riksdagens bord är det krig i Europa. Putin har valt att invadera ett fredligt och demokratiskt land som nu måste göra allt man kan för att försvara sig. Ukrainarna lider under fruktansvärda förhållanden och Putin mördar urskillningslöst både militärer och civila barn och unga kvinnor och män. Det är en fasa vi bevittnar på nära håll. Och förutom det som händer i själva Ukraina får detta stor påverkan på mat- och energipriserna - på hela världsekonomin. Kriget i Ukraina är en kris som vi står mitt i. Men det är tyvärr inte den enda. Vi måste se att bakom det absolut mest akuta står också en mycket större och betydligt mer hotande kris nämligen klimat- och miljökrisen. Det är med stor oro som jag påminner om att den situation som vi ser i dag är en västanfläkt jämfört med det som vi kommer att befinna oss i om några decennier speciellt om vi låter kortsiktiga och populistiska lösningar styra politiken. Så är det nu med regeringens och Sverigedemokraternas budget. Den är ett omfattande bakslag för klimat- och miljöpolitiken i en tid när klimatomställningen måste ta stora kliv framåt. Då vill regeringen öka utsläppen. När ekonomin snabbt måste bli mer cirkulär river man upp de reformer som har införts i den riktningen. Vi måste kunna behålla skärpan och tänka klart. Vi måste kunna hantera flera kriser samtidigt. Vi kan inte fatta beslut som skjuter negativa konsekvenser på framtiden och därmed förvärrar dem ännu mer. Vi i Miljöpartiet tar fasta på detta i vår budgetmotion Vi bygger det nya gröna folkhemmet . I en svår tid måste vi stå starka tillsammans. Samhället och den omställning vi står inför kan inte lämna någon utanför. Klimatomställningen måste vi genomföra tillsammans. Vi har också råd att genomföra den. Det är mycket kärvt ekonomiskt på många sätt för hushåll och företag i dag men Sverige har inte haft en så låg statsskuld som vi har just nu sedan slutet av 70-talet. Då kan vi inte bara sitta och titta på det enorma behovet av att investera - i infrastrukturen i klimatomställningen i bevarande av natur i kolinlagring och i en alltför länge eftersatt välfärd. Det är inte heller bara vi i Miljöpartiet som vill ha klimatomställning. Klimatforskarna är eniga. Hela världssamfundet vill det. Sveriges industrier vill inte bara delta i omställningen; de vill leda den. De senaste veckorna har otaliga debattartiklar och upprop till regeringen haft samma budskap: Omställningen måste fortsätta. Överge inte målen! Senast i dagens DN säger vd:n för Scania Christian Levin: Industrin har inte råd med fega klimatpolitiker." Miljöpartiet vill ta ordentlig sats för att klara detta. Vi vill investera 100 miljarder per år i klimatomställningen - för att Sverige ska få ett betydligt större och helt förnybart energisystem en helt elektrifierad transportsektor och en utsläppsfri industri för att vi har råd och för att vad ett litet men rikt land i norr kan göra är att göra allt för att inspirera till förändring och påverka klimatpolitiken i rätt riktning både nationellt och internationellt. Fru talman! Det senaste året har vi sett krigets effekter på energipriserna i Europa. Att ställa om till förnybart och göra oss oberoende av diktatorers infall som har enorma effekter på våra samhällen har aldrig varit viktigare. På köpet får vi ett hållbart motståndskraftigt energisystem som sänker klimatutsläppen och hjälper oss att mildra klimatkrisen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vi behöver lägga stora summor på att utveckla energisystemet. Vi vet alla att produktionen måste öka och därför är det extra olyckligt att vi de senaste åren har sett alltför många kommuner i södra Sverige säga nej till vindkraft. Vi vill ge kommunerna en mer rättvis ersättning för detta för att öka incitamenten. Det är också ett sätt att stärka kommunernas ekonomi. Det offentliga har ett särskilt ansvar för att vårt gemensamma drivs av el som är så hållbar och billig som möjligt. Därför vill vi att alla lämpliga byggnader som ägs av staten regionerna eller kommunerna ska få solpaneler på taket. Detta skulle bara i södra Sverige kunna ge ny elproduktion motsvarande en kärnkraftsreaktor. Ny el är dock inte det enda sättet att mildra krisen. Enligt Energiforsk är energieffektiviseringar det bästa och snabbaste sättet att få ned elpriserna i södra Sverige. För att vi ska kunna hjälpa företag och hushåll att få ned sina kostnader är det viktigt att vi snabbt får till en effektivare elanvändning. Miljöpartiet föreslår därför att staten ska ta 80 procent av kostnaden för privata energieffektiviseringar. Vi vill också återinföra och förstärka Energisteget ett reformprogram för att energieffektivisera industrin. Så får Sverige mer el billigare el och ett effektivare energisystem. Här kunde vi redan ha kommit väldigt mycket längre. Men när högerns servettskiss till budget vann tog man bort det stöd som fanns till energieffektivisering. Det visade sig vara mycket olyckligt minst sagt. Men fru talman det är inte bara elräkningarna som stiger. Även kostnaderna för bensin och diesel påverkas av Putins krig i Ukraina och den ekonomiska situationen i Europa. Även när det kommer till transporterna tjänar vi på att ställa om så fort som möjligt. I stället låser regeringens budget fast människor i gårdagens dyra tekniker där vi också är utsatta för odemokratiska ledares nycker. Vi vill i stället göra allt för att hjälpa människor att sänka kostnaden för det hållbara alternativet det vi alla måste ställa om till. I städerna finns flera andra alternativ men på landsbygden är ofta den egna bilen det enda alternativet. När det kommer till att ställa om fordonsflottan har vi förslag som att införa en leasingcheck på max 1 500 kronor i månaden till hushåll med låg inkomst. Många som har en gammal bensinslukande bil har inte råd att köpa en ny elbil ens med elbilsbonusen. Att leasa blir då ett kostnadseffektivt alternativ. Vi vill se höjd bonus i bonus malus för att ge fler möjligheter för människor på landsbygden att köra elbil. Vi måste också bygga ut laddinfrastrukturen så att fler ska känna sig trygga med att välja elbilen som lösning. Vi hade även helst velat se ett reseavdrag som verkligen gav mest till dem som kör längst och saknar alternativ. Men vi får inte heller glömma dem som har alternativ till bilen nämligen många av de människor som bor i städerna. Där krävs det också stora investeringar. Vi vill förenkla och förbättra kollektivtrafiken och göra den billigare för den som reser. Vi måste investera i tåg som går i tid och underlätta för cykel som transportmedel kortare sträckor i staden. Fru talman! När alla priser stiger utsätts även Sveriges kommuner och regioner för kraftigt ökade kostnader. Det försvårar och minskar möjligheterna att ge invånarna den skola vård och omsorg de behöver. Så kan vi inte ha det. Vi måste bygga upp välfärden och tilltron till det som är vårt gemensamma. Sveriges Kommuner och Regioner har gjort bedömningen att allt under 20 miljarder i generella statsbidrag i praktiken kommer att innebära en neddragning. Regeringen lägger 6 miljarder utan att egentligen tala om var det ska skäras ned. I stället pratar man om satsningar och saker som nu ska åtgärdas. Men siffrorna säger någonting helt annat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Våra siffror säger mer. Vi vill se 14 miljarder utöver regeringen till allmänna bidrag till kommuner och regioner så att inga neddragningar ska behöva göras. Samtidigt vill vi se stora satsningar på personal inom såväl skolan som vården och polisen. De som tar hand om våra barn - förskollärare och lärare - är några av Sveriges allra viktigaste yrkesgrupper. En bra förskola och skola lägger grunden för både individens och samhällets utveckling. Men många av våra duktiga lärare och pedagoger vill och orkar inte stanna kvar i skolan. Det måste vi ändra på. Vi vill göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö. För förskolan vill vi ha ett likadant likvärdighetsbidrag som finns för skolan. Skolan är dock mer än lärande för våra barn. I dag mår många elever dåligt. Vi ser därför också stora behov av att förstärka elevhälsan och satsa på fler skolsköterskor specialpedagoger psykologer och kuratorer. Det är bra investeringar för framtiden. Våldet på våra gator måste få ett slut. Vi vill se stora satsningar på aktivt förebyggande arbete för att förhindra att ännu fler unga människor hamnar i gängens våld. Men det räcker inte. Vi måste fortsätta rekrytera fler och bättre betalda poliser inte minst utredare och områdespoliser som känner sina områden och bygger tillit till invånarna. Regeringen kompenserar inte fullt ut någonstans för de tuffare tiderna. Den neddragning vi nu kommer att få se i offentlig sektor är ett svek mot alla dem som förväntat sig att regeringen skulle leverera på sina vallöften. När inflationen i samhället är hög är det extra viktigt att de som lever med minst marginaler inte får ta smällen för kostnadsökningarna. Därför vill vi rikta ett antal förstärkningar av trygghetssystemen till den som är sjuk arbetslös eller ensamstående förälder så att de ska klara de tuffa tider vi är mitt i. Vi vill också att garantinivån i sjuk- och assistansersättningen höjs ordentligt att barnbidraget och underhållsstödet inflationssäkras och att karensdagen slopas. Vi vill se mer resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder så att fler kan gå från bidrag till jobb och vi vill att studiemedlen höjs med 300 kronor i månaden. Fru talman! Sverige är ett av världens rikaste länder. Dessutom ligger vi i toppskiktet på nästan alla listor som går att hitta. Vi har resurser och vi har enorma möjligheter att hjälpa världen i samma omställning som vi - fram till Tidöavtalets tillkomst alltså - var mitt inne i. Detta andefattiga avtal kan inte vara den ambition vi har inför världen. Vi måste ha fortsatt höga ambitioner och samtidigt visa internationell solidaritet och samarbete med andra länder i en gemensam utveckling. Vårt svenska utvecklingssamarbete är i världsklass och bidrar till minskad fattigdom ökad jämställdhet för kvinnor och flickor världen över stärkt demokrati mänskliga rättigheter och arbete mot klimatförändringarna och för biologisk mångfald. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vi i Miljöpartiet vill ha tillbaka den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken och öka biståndet inte minska det som regeringen nu gör. Vi vill på sikt öka biståndet till 1 25 procent av bni. Världen i dag ser enorma bakslag i arbetet mot svält och utvecklingen mot de globala hållbarhetsmålen går tyvärr bakåt snarare än framåt. Då behövs mer internationellt samarbete inte mindre. Jämställdheten är ett annat av Sveriges signum som nu riskerar att tappas bort. Fram till i september hade vi en feministisk regering - en viktig signal till oss själva och omvärlden om att jämställdhet är en hög prioritet på alla områden. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men vi är också mycket långt ifrån jämställdhet. Det märks inte minst när det kommer till mäns våld mot kvinnor. Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundratusentals våldsutsatta kvinnor och barn och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Men under väldigt lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. I dag finns tack vare det arbete som gjorts en annan förståelse av våldet och kvinnornas situation. I budgeten för 2022 permanentades för första gången statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna och anslagen ökade. Men våldet minskade inte och vi ser att mer stöd behövs. Vi vill därför se ytterligare 70 miljoner kronor och vi i Miljöpartiet kommer att stå upp för jämställdhetskampen tills rättvisa är nådd. Fru talman! Den här regeringens första budget är ett tydligt svek - ett svek mot klimatet och miljön men också mot välfärden. Det går inte att säga att man vill stärka den om man inte också skjuter till resurser. Under pandemin lovades mer satsningar på dem som slet hårt och räddade liv. Nu visar det sig att de trots allt bara får applåder. Budgeten är också ett svek mot de utsatta och ett svek mot väljarna som trodde på de fagra löften som de fick i valrörelsen. Den är ett svek mot världens fattiga ett svek mot dem som flyr hit undan krig och förtryck ett svek mot internationella åtaganden och framför allt ett svek mot framtida generationer. Men det finns en annan väg att gå. Det är en väg som kan ge ett nytt grönt folkhem med framtidstro och tillförsikt - ett folkhem där vi slutar att vara beroende av galna diktatorer och där vi klarar vår egen energiproduktion. Det är ett folkhem där företagen växer sig starka och visar att det går att ta hänsyn till både människa och miljö och ändå ha lönsamhet och ett folkhem där man visar att industrin kan och framför allt vill ställa om. Ytterst är detta vad den här debatten handlar om. Ska vi ha en andefattig rädd och fantasilös budget från regeringen som ökar klyftorna i samhället och ger upp om klimat och miljö och därför gör framtiden både dyrare och svårare? Eller ska vi ha en budget som bygger Sverige starkt och som har tillförsikt och en tro på människors vilja och förmåga - en budget som ser individen som en tillgång och som ser till att vi gör vår del i klimat- och miljöarbetet? Det är alltså ett grönt folkhem. Jag vet vilket alternativ jag vill ha och därför yrkar jag bifall till vår budgetmotion och därmed till reservation 4 i betänkandet. "	13908
2126	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Samtidigt som vi debatterar budgeten här inne i kammaren utkämpas i vårt närområde ett fruktansvärt krig. Putins brutala attacker mot Ukraina påverkar miljontals människor och många ukrainare får nu fira jul i krig. I medierapporteringen får vi många berättelser och bilder från Ukraina med brutala övergrepp på civilbefolkningen. Fru talman! En hel del av min tid under de senaste veckorna har gått åt till att förhandla med övriga finansministerkollegor i EU för att se till att nya stödpaket kommer på plats. Det är helt avgörande för att ukrainska soldater ska kunna hålla modet men också motståndet uppe den här kalla vintern. Regeringens löfte är att Sverige ska fortsätta att stötta Ukraina både ekonomiskt och militärt. Jag är glad över att det finns en bred enighet här i Sveriges riksdag kring detta. Fru talman! I dag ska riksdagen fatta beslut om ramarna för nästa års budget. Vi gör det i ett läge med hög inflation. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det är höga el- och drivmedelspriser. Många runt om i Sverige känner av det tuffa läget just nu. Det gör sig särskilt påmint när vi går mot jul med ensamstående mammor och pappor som undrar över om de ska kunna köpa julklappar till sina barn och barn som undrar om de kommer att bli utan när kompisarna får de där presenterna som de hade önskat sig. Element skruvas ned inte bara för att vi ska spara el utan också för att många annars inte klarar av elräkningen. Småföretagare vänder desperat på varje krona för att kunna betala ut decemberlönen till sina anställda. Mitt budskap är: Vi ser er och vi hör er. Fru talman! Det tuffa ekonomiska läget tillsammans med Sveriges stora stora samhällsproblem har präglat den budget som våra fyra samarbetspartier har lagt här på riksdagens bord. I september gav väljarna våra fyra partier mandat - mandat för förändring. Efter åtta år där otryggheten slagit rot åtta år där energisystemet krackelerat och åtta år där man inte har tagit någon hänsyn till hur hårt arbetande människor drabbas av en orimlig drivmedelspolitik tar vi nu de första stegen i en ny riktning. Den här budgeten fru talman läggs i en ekonomisk miljö som är tuffare än på väldigt många decennier. Därför har vår uppgift att inte spä på inflationen varit viktig för om man spär på den blir det ännu tuffare för de människor som i dag drabbas hårt. Någon kanske undrar varför det är dåligt med inflation. Jo det man tjänar och det man har sparat ihop blir mindre värt. Centralbankerna höjer räntan. Det leder till minskad aktivitet i ekonomin och vi går in i en lågkonjunktur. Om man inte får bukt med inflationen utan den fastnar långsiktigt är det ytterst skadligt för samhällsekonomin. Låt oss hoppas att det inte blir så. Finanspolitiken ska definitivt inte motverka penningpolitiken. Det är också därför fru talman som vår budget är återhållsam. Vi går med överskott i den här budgeten och anledningen är att vi inte ska spä på inflationen. Men samtidigt är de satsningar som vi faktiskt gör helt nödvändiga och viktiga och riktiga. De gör Sverige bättre. Fru talman! I budgeten tar vi de första stegen för att sätta Sverige på ny kurs. Precis som jag gjorde när budgeten lades vill jag lyfta fem viktiga områden och prioriteringar i vår budget. För det första: Vi stöttar hushåll och företag. Lågkonjunktur och inflation slår dessvärre allra hårdast mot dem som hade det tuffast redan tidigare. Därför innebär budgeten att den tillfälliga höjningen av bostadsbidrag för barnfamiljer förlängs. Ekonomiskt utsatta grupper som långtidssjukskrivna garantipensionärer och studenter får höjda ersättningar i takt med den höjda inflationen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vi tar också ett mycket viktigt steg med att trycka tillbaka drivmedelspriserna. Vi höjer milersättningen från 18 till 25 kronor - och det har alltså inte gjorts sedan 2008 - för att människor som pendlar till jobbet och har långa avstånd ska få ersättning för detta. Jag vet fru talman att många många ser fram emot att Sverige får en lägre reduktionsplikt. Det kommer att göra stor skillnad. Medan vi sänker reduktionsplikten höjs den av fyra andra partier här i riksdagen. Då kommer det såklart att göra skillnad vilka som styr. Dessutom fru talman kommer elstödet i februari då utbetalningarna äntligen kan påbörjas. Men vi gör också mycket för att öka elproduktionen på kort och lång sikt. I den här budgeten tas avfallsförbränningsskatten bort liksom koldioxidskatten på kraftvärmeverk så att de kan producera mer. Samtidigt har Svenska kraftnät fått i uppgift att upphandla mer el. Vi behöver helt enkelt mer elproduktion. För det andra fru talman: Vi stärker välfärden. Oavsett ekonomiskt läge ska välfärden fungera. Vi gör rejäla höjningar - 6 miljarder i generella stöd och lika mycket i tillfälliga. Det kommer att göra skillnad och ge fler vårdplatser och en bättre skola där fler lärare får möjlighet att utbilda sig till speciallärare och barnen får mer läroböcker. Vi satsar också på att motverka äldres ensamhet och jag är personligen väldigt glad över satsningen vi gör mot hemlöshet. Det är inte värdigt ett land som Sverige att så många är hemlösa och särskilt att så många äldre är hemlösa. För att bekämpa psykisk ohälsa gör vi en permanent förstärkning till Bris som faktiskt räddar deras verksamhet. Många barn och ungdomar har det kämpigt med en oro för klimatet ekonomin och många andra saker. Den oron tar vi på allvar. Samtidigt fru talman - och detta är viktigt - skapar vi också med den här budgeten ett handlingsutrymme om konjunkturen blir sämre än vad vi i dag tror. För det tredje: Vi stärker tryggheten innanför landets gränser men också vid och utanför Sveriges gränser. Det har nästan blivit det nya normala att läsa om dödsskjutningar och förnedringsrån men så behöver det inte vara. Mammor ska inte tvingas se sina söner dras in i gängkriminalitet. Föräldrar ska inte behöva begrava sina barn för att de har hamnat i en skottlossning. Strävsamma företagare ska inte behöva se sina butiker bli plundrade för att det har blivit anarki i området. Vi får inte bli avtrubbade när vi hör att ytterligare en ung person har blivit brutalt rånad. Det behöver inte vara så. Sverige kan bättre! Det här kräver handling och handling är vad den här regeringen ägnar sig åt. Det är därför vi nu inleder den största offensiven i svensk historia mot otrygghet och den organiserade brottsligheten. Vi stärker polisen Säkerhetspolisen Kriminalvården - ja hela rättsväsendet. Men vi stärker också det brottsförebyggande arbetet. Straffen måste bli mer rättvisa. Det börjar det råda stor enighet om här i riksdagen. Det behöver också vara rättvist för barnen. Barn ska inte behöva dras in i de här miljöerna. Därför lägger vi pengar på att stärka föräldraansvaret och se till att ungdomar har mer att göra och en meningsfull fritid så att de inte ska dras in i gängkriminalitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Men fru talman tryggheten skapas inte bara här inom landets gränser. Den skapas vid gränsen och den skapas tillsammans med andra länder. Därför görs historiska satsningar på både försvarsmakt och civilt försvar. Dessutom ska vi här tillsammans se till att Sverige är väl rustat när vi nu ska bli medlemmar i Nato. För det fjärde fru talman: Det handlar om klimatet. Nu börjar arbetet med att styra om mot en effektiv och offensiv klimatpolitik. Det är ett arbete som vi kommer att ägna oss åt nu i fyra år. Den här budgeten är ett första steg och samtidigt arbetar vi med en handlingsplan med ytterligare flera viktiga steg för att minska utsläppen. Låt mig vara tydlig med att det finns mycket som är bra med den förra regeringens klimatsatsningar som vi också bygger vidare på. Det handlar om Industriklivet och Klimatklivet som gör att omställningen kommer att påskyndas - för omställningen är A och O i detta. Men det finns också saker som den förra regeringen gjorde som var kontraproduktiva. Detta har redan debatterats mycket under dessa snart tre timmar så jag ska inte påminna om det. Det räcker med att säga kärnkraft". I den här regeringen är vi hoppfulla. Vi vet att det går att öka elproduktionen och vi vet att det går att få mer ren el. Det är så man kan nå klimatmålen och vi ska nå dem. Det är därför vi tar det första steget mot kärnkraft. Det tycker jag kan vara värt att applådera. Samtidigt fru talman storsatsar vi på teknik som minskar utsläpp till exempel koldioxidinfångning och utbyggd laddinfrastruktur. Vi värnar miljön genom att till exempel lägga resurser på att återställa våtmarker och minska övergödningen och utsläppen i Östersjön. Allt detta är viktigt och helt nödvändigt. För det femte slutligen: Det handlar om jobb företagande och tillväxt. Både på kort och på lång sikt måste vi ha fokus på vad som skapar välstånd. Välstånd i Sverige skapas av strävsamma människor som startar företag och som är entreprenörer men också av människor som är anställda som ställer väckarklockan på morgonen och som går till jobbet varje dag och är med och bidrar. Det är så välstånd skapas. Det är därför den här regeringen vill att företagsklimatet och konkurrenskraften ska förbättras. Vi sänker arbetsgivaravgiften för personer som jobbar med forskning och innovation så att rätt personer med rätt kompetens i ännu högre grad vill jobba på svenska företag. Genom regelförenklingsarbete för att göra det enklare att driva företag kan vi också se till att fler får sitt första jobb och att fler kan försörja sig själva. Vi vill att fler får möjligheten att ha ett jobb - att vara och bli anställbara. Därför lägger vi mer resurser till yrkesvux och till praktikplatser. Vi vet att nystartsjobb är ett väldigt viktigt redskap för att faktiskt få en plats på svensk arbetsmarknad. Fru talman! Sedan vi senast möttes här i en debatt har även oppositionspartierna presenterat sina budgetförslag. Det kunde nästan inte ha blivit tydligare: Detta är inte ett enat regeringsunderlag så att säga vilket kanske är en underdrift. På oppositionsledare Magdalena Anderssons sida finns det inte ett samlat alternativ som riksdagen kan ta ställning till. Tvärtom spretar det något makalöst. Men detta har vi också hört nämnas här tidigare så jag ska lämna det därhän. Det enda som man är överens om är att höja drivmedelspriserna och vi vet att deras gemensamma budgetar skulle spä på inflationen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Detta för mig ändå in på avslutningen på detta anförande; om ni undrar hur länge jag ska hålla på går jag nu in för landning. Fru talman! Jag är väldigt glad och stolt över att den här budgeten som kommer att göra skillnad för Sverige kommer att gå igenom här i dag. Det finns en majoritet i Sveriges riksdag för just den här budgeten. Den gör skillnad. Jag vet att folk för ett år sedan undrade vad det var för budget som skulle gå igenom. Man uppfattade ett kaos och att det var en svag regering som inte hade stöd. Men vi har stöd. Vi har stöd för att göra rätt saker. Vi har stöd för att stötta hushåll och företag och för att stärka välfärden och vi har stöd för en ny klimatpolitik. Det är jag glad och stolt över men vi kan inte göra allt i en budget. Vi lovar inte och vi gör inte allt för alla men budgeten är för alla. Den kommer att göra Sverige tryggare. Den kommer att ta de första stegen till en bättre elförsörjning och den ser till att vi stöttar de mest utsatta. Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att jag är hoppfull. Det är oerhört tuffa tider för många människor. Det är tuffa tider för många som bor runt om i Sverige som drabbas av brottslighet eller som inte får ekonomin att gå ihop. Men vi kan klara detta tillsammans. Det går att vända utvecklingen för Sverige kan så mycket bättre! (Applåder) "	11940
2127	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Moderaterna har ju ofta talat sig varma för det som man kallar långsiktigt stabila villkor för näringslivet särskilt när det gäller sådant som är kapitalintensiva branscher och där investeringshorisonten är lång. Vi kan för ett ögonblick bortse från att det historiskt sett i slutändan har handlat om att man vill ha lägre skatt för bolagens ledningsgrupper. Låt oss ta dessa ord på allvar; det finns en logik där. Mot denna bakgrund blir det tämligen egenartat att Moderaterna numera skyller nästan alla problem i Sverige - och kanske också i världen - på de energiöverenskommelser som bland andra Moderaterna har varit med och slutit i närtid inte minst i syfte att garantera långsiktiga villkor för näringslivet. Ännu märkligare blir det när man betänker att den överenskommelse som Moderaterna själva var med på ska ersättas av egentligen ingenting mer konkret än ett mycket intensivt användande av ordet kärnkraft. I den budgetproposition som vi nu debatterar finns det ju egentligen ingenting annat än några obetydliga overheadkostnader eller vad man nu ska kalla det för att möjligen frambesvärja ny kärnkraft. Regeringen har i och för sig också agerat utanför budgetpropositionen på energiområdet. Där har det handlat om att en fredagskväll dra tillbaka utredningsuppdrag om finansiering av havsbaserad vindkraft som i kontrast till kärnkraften faktiskt skulle kunna gå att bygga på färre år. Mina frågor till finansministern är: Vad är det som har hänt med Moderaterna och har energipolitiken nu övergått från näringspolitikens domäner till ett fält för förhoppningar och bön?	1609
2128	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Tack Ali Esbati för frågan! Energipolitiken har nu gått över till att bli realistisk från att ha varit utopisk. Om vi i Sverige ska klara konkurrenskraften att företag växer och att hushållen har el - och inte för dyr el - måste vi ha mer elproduktion. Under väldigt många år har vindkraften subventionerats ganska kraftfullt; det handlar om ungefär 60 miljarder när det gäller elcertifikat. Jag gillar vindkraft - bara för att ha det sagt - men det har varit en väldigt snedvriden marknad. Vi hörde Mikael Damberg nämna att det skulle vara en lögn att politiken har lagt ned kärnkraften men alla vet att det spelar roll vilken typ av politik man för. När det gäller kärnkraft är det väldigt mycket reglering och det handlar om marknadsmässiga villkor. Vi sätter nu igång ett arbete just för detta. Vi är fyra partier som har majoritet här i kammaren - för första gången på många decennier finns det en majoritet i riksdagen för kärnkraft. Den kommer att behövas både för de industrier som Ali Esbati pratade om och för svenska hushåll. Detta arbete påbörjas nu med exempelvis kreditgarantier och ny politik som gör det möjligt att bygga. Allt detta har påbörjats och vi kommer att fortsätta den otroligt viktiga resan för att vindkraft kärnkraft solkraft och vattenkraft ska kunna fungera tillsammans och för att vi ska klara den utmaning som vi står inför. Det handlar som jag sa om tillväxt men det handlar i ännu större utsträckning om omställning. Hur ska vi i Sverige få ned utsläppen om vi inte har mer ren el?	1619
2129	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Vår budgetmotion hänger ihop. Det är det den gör. Vi visar att det är möjligt att satsa på välfärden och på barnfamiljerna och att faktiskt rikta stöd till dem som behöver bilen. De får knappt någon hjälp i regeringens budget eftersom sänkningen reducerades till 14 öre vid pump. Det hjälper ingen som behöver bilen i glesbygden. Vi visar att det finns ett annat system som skulle lätta på kostnaderna med 2 kronor de första 2 000 milen. Det betyder mycket för människor i glesbygd om man menar allvar med att hjälpa. Jag tycker att det är dramatiskt att regeringen gör så stora besparingar på biståndet. Ni överger den principen. Vi säger att vi principiellt är för den men vår största satsning i den här budgeten är inte på biståndet. Vår största satsning är på välfärden. Ni väljer att underfinansiera välfärden. Det kommer att leda till underskott i varenda sjukvårdsregion i Sverige nästa år. Väldigt många kommuner kommer nu att börja med besparingskrav i skolan sjukvården och äldreomsorgen. Det är Sverigedemokraternas politik som leder fram till det och jag tycker att det är en felaktig politik. Man måste se helheten i en budget och man måste göra avvägningar. Vi väljer att prioritera både välfärden och barnfamiljerna nu när vi står i en väldigt tuff ekonomisk situation. (Applåder)	1319
2130	Ali Esbati (V)	V	Fru talman! Det blir ju en lite udda användning av ord här. Det utopiska som man ska komma bort från handlar egentligen om att man helt enkelt låter bli att göra konkreta saker och i stället tar bort det som har varit på gång för att få mer ren elproduktion. Man ägnar hela sin - tämligen betydande - energi åt att prata om vad som har hänt med kärnkraften förr - inte åt att prata om vilka villkor som råder för elproduktion i Sverige i dag och de närmaste åren. Det är ju detta jag har konstaterat. Jag konstaterar att man drar bort saker som har varit på gång när det gäller havsbaserad vindkraft. Man gör inte heller någonting konkret för att få igång kärnkraftsbyggande och skulle man någon gång få igång detta vet vi ju att det skulle ta decennier innan det är på plats. Man måste göra många andra saker men dessa saker gör man inte. Man gör motsatsen. Nu pratar finansministern dessutom om att det vore en bra grej att få ned utsläppen. Det tycker jag också men all politik som presenteras i den budgetproposition som vi nu råkar stå här och debattera pekar ju i motsatt riktning. Det är detta som blir märkligt. Det är det som blir svårt att förstå om man nu ska ta finansministern på orden. Sedan är det ju många olika ord som används. Man kunde möjligen ta finansministern på orden när hon tidigare sa: Om vi inte når klimatmålen når vi dem inte." Det är mer realistiskt att tro att dessa ord är värda att ta på allvar. Men det som sägs om att vi ska ha en energipolitik som är framåtsyftande följs ju inte upp av konkreta åtgärder. Det var detta som var min fråga och den fick dessvärre inget bra svar. "	1626
2131	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Tack Ali Esbati för att jag får två minuter till att berätta om vår energipolitik - det ser jag fram emot! Min poäng är att vi under många år har blundat för att detta inte kommer att fungera. Om vi ska kunna ställa om och elektrifiera vilket alla här inne verkar vara överens om att vi ska krävs det mer el. Då krävs det mer elproduktion. Jag vet inte om Ali Esbati lyssnade på mitt anförande - antagligen inte. Där nämnde jag att vi nu tar bort till exempel avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten på kraftvärmeverk. Detta kommer på kort sikt att öka elproduktionen. Vi ser till att hus och hem kan energieffektiviseras; detta kommer att spara el. Vi ser till att avdragen när man installerar solceller blir större så att mer el produceras i det verkliga närområdet. Det krävs mycket. Det krävs också kärnkraft. Jag håller med Ali Esbati om att detta tar tid precis som havsbaserad vindkraft tar tid. Båda dessa energislag kommer att ta tid; det är ju detta som är problemet. Det är som med förtroende: Det tar tid att bygga upp men går snabbt att riva ned. Det är därför vi gång på gång påminner om applåderna här i kammaren för inte så länge sedan när kammaren röstade om Ringhals 1 och 2. Applåderna skulle kunna komma när vi nu tar steg mot kärnkraft. I budgeten finns diskussionen om kreditgarantier. Det finns en väldigt tydlig riktning mot kärnkraft men det mesta vi gör när det gäller kärnkraft har ju inte med den här budgeten att göra. Det har i stället att göra med lagstiftning marknadsprissättning och hur vi styr Vattenfall och annat. Det är detta som kommer att göra skillnad för svenska företag och svenska hushåll. (Applåder)	1750
2132	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservationer till förmån för Centerpartiets budgetmotion där skatten på jobb och företagande sänks och inte höjs som den gör i regeringens budgetproposition. I början av året kommer arbetslösheten att stiga enligt prognosmakarna och Arbetsförmedlingen. Enligt dessa bedömare kommer den i synnerhet att stiga för de unga bland vilka arbetslösheten redan ligger på den mycket höga nivån 22 procent. Denna nivå är bland de högsta i västvärlden och i Europa. Varför vill man i detta läge när krisen går mot sin djupaste fas och arbetslösheten bland unga stiger chockhöja arbetsgivaravgifterna för att anställa unga med 12 procentenheter? Varför vill man lägga på en extra arbetsgivaravgift - som vi tog bort - för de små företagen som skapar fyra av fem jobb för den andra anställda? Som Elisabeth Svantesson själv just sa vänder småföretagarna desperat på varenda krona. Då höjer man skatten på jobb och företagande med drygt 6 miljarder kronor helt uppenbart för att finansiera en chockhöjning av akassan i stället för att som man har lovat reformera samma a-kassa. Min direkta fråga är: Exakt vad med detta är det som är borgerligt för att inte tala om liberalt?	1232
2133	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag tackar Martin Ådahl för frågan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Att det mest borgerliga skulle vara att sänka arbetsgivaravgifterna under några månader 2023 kan man nog ha en diskussion om. Det kan ju vara så att Martin Ådahl vet bättre än många av oss här inne exakt hur konjunkturen kommer att utvecklas. Som jag har sagt många gånger har vi med denna budget ett handlingsutrymme om konjunkturen viker nedåt mer än vad vi har förutsett. Låt oss i så fall återkomma till detta. Jag utesluter ingenting. Vi har denna sänkning fram till slutet av mars och sedan måste vi se vad som händer i svensk ekonomi. Kanske vet Martin Ådahl mer om det än jag. Någonting som ändå är väldigt liberal politik tänker jag är att se till att Sverige blir tryggare igen - både för svenska småföretagare och för alla oss som bor här. Under de år som Martin Ådahl har stöttat en socialdemokratisk regering och hållit den under armarna har det inte varit så att svenska företagare känt sig särskilt nöjda. Det gäller i alla fall inte de jag möter. De är bekymrade över höga drivmedelspriser och över brottsligheten som Centerpartiet och Socialdemokraterna inte verkar ha brytt sig om. Liberal politik för mig är att se till att Sverige blir tryggt igen för det är det är den nya frihetsfrågan. Jag kommer att fortsätta kämpa för svenska företag. Det gjorde jag under pandemin och det vet nog Martin Ådahl mer om än de flesta i den här kammaren. Jag kommer att kämpa för svenska jobb och för att svenska företag ska kunna växa. Men att det skulle vara just den här skattesänkningen under just de här månaderna som avgör om man är liberal eller inte - nja. Så definierar inte jag liberal politik fru talman. (Applåder)	1767
2134	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag kan vara extra tydlig: Det är absolut inte så att vi vill sänka skatten på jobb och företagande under bara några månader. Det är vad ni föreslår i er budget. Vi vill ha det långsiktigt så att företagen vågar anställa och tar sig igenom krisen. Om regeringen inte tycker att det är tillräckligt mycket kris nu är väl frågan när den kommer för de här små företagen. De har inte som finansministern uttrycker det något handlingsutrymme just nu. Enligt prognosmakarna kan de tvingas göra sig av med eller låta bli att anställa unga. De små företagen kan tvingas att inte växa. Sedan byter finansministern ämne och pratar om trygghet brott och straff när vi varit ense om detta stöttat och drivit på för 10 000 poliser och i själva verket vill ha ännu fler närpoliser som står företagen nära. Jag sa till och med i mitt tidigare anförande att detta tyder på att det inte finns något riktigt svar på varför en förment borgerlig och liberal regering höjer skatten - i siffror inte bara i ord och omtanke uttryckt i den här talarstolen utan i konkreta kronor och ören. Det handlar om 6 miljarder kronor i skattehöjningar för företagande och jobb och ett övergivande av arbetslinjen där bidrag på Sverigedemokraternas begäran nu går före jobb. Varför höjer man med 6 miljarder kronor? Varför chockhöjer man arbetsgivaravgiften för att anställa unga? Varför chockhöjer man arbetsgivaravgiften för den andra anställda i de små växande företag som står för fyra av fem anställda? Vad återigen är det med det som är borgerligt och liberalt? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Och så ett tillägg för att undvika att det kommer tillbaka: Vi vill ha det långsiktigt så att vi kan ta oss genom krisen.	1753
2135	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack Martin Ådahl för den tydligheten. Jag tror att vi alla vet - och det är bra - vad Centerpartiets grundinställning till arbetsgivaravgifterna är. Vi har många gånger sänkt dem tillsammans med Centerpartiet. Jag ville bara ha det sagt. Arbetslinjen - jag uppskattar att Martin Ådahl tar upp den tråden för den är otroligt viktig för svenskt välstånd i framtiden. I dag handlar arbetslinjen väldigt mycket om att alldeles för många människor som invandrat till Sverige aldrig får en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Många försörjer sig inte själva utan lever på bidrag år ut och år in. Arbetsförmedlingen som Martin Ådahl så gärna ville vara med och reformera har lämnat människor i sticket. Den politik som han också stöttade under de senaste åren har lämnat människor i långtidsarbetslöshet och utanförskap. Det viktigaste vi kan göra för dem är att skapa aktivitet och se till att de får komma ut på arbetsplatser eller praktikplatser och lära sig svenska. Det är också viktigt att se till att bidragssystemen har en arbetslinjeprofil. Det ska alltid löna sig att ta ett jobb i stället för att stapla bidrag på varandra. Det är mitt svar. Vi kommer att jobba stenhårt för att få på plats en ny bidragsreform som faktiskt uppmuntrar till arbete. Och så kort om a-kassan: Det är ingen hemlighet att vi är fyra olika partier som har velat lite olika saker men i den här tiden med hög inflation där a-kassan inte indexeras finns det en poäng. När Martin Ådahl för några år sedan röstade igenom högre a-kassa - det var faktiskt två år tror jag - var det inget problem men när vi nu gör det är vi tydligen antiliberaler. Jag tror faktiskt inte att det är sanningen fru talman.	1709
2136	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Mycket av den här debatten har handlat om löftesbrott och det stålbad som välfärden står inför men jag tänkte ta fasta på det finansministern sa i det tidigare replikskiftet om att det finns ett handlingsutrymme om konjunkturen viker ned mer. Vi vet redan genom budgetpropositionen att vi går mot en lågkonjunktur och en ökad arbetslöshet och då är min fundering: Vad i budgeten gör regeringen för att möta den lågkonjunkturen? Vad i budgeten hanterar risken för att hamna i ett värre konjunkturläge? Några exempel som jag tar upp är att ni stryper investeringsstödet drar in på arbetsmarknadsutbildningarna och drar ned på utbildningspolitiken. Och nu såg jag att näringslivet också reagerar på budgeten. De säger att det är fel tid att minska utbildningsmöjligheterna för det är så många sektorer som har brist på arbetskraft. Vid sidan av elpriset som är den mest akuta frågan för näringslivet nu och där man vill ha svar på när pengarna kommer så att man klarar sig genom vintern handlar det ofta om förmågan att rekrytera rätt personal för att kunna växa och anställa fler. Varför drar regeringen ned på utbildningsmöjligheterna nu när vi går mot en konjunkturnedgång? Det måste ju få motsatt effekt för konjunkturpolitiken. Och framför allt - vad säger finansministern om att Kristersson sviker löftet om yrkeshögskolan? Flera branscher i svenskt näringsliv varnar ju för att det kommer att bli svårare att rekrytera folk både här och nu och de närmaste åren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet (Applåder)	1573
2137	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack Mikael Damberg för mycket kloka frågor. Jag vill först välkomna att Socialdemokraterna ställer sig bakom i princip det mesta som vi gör i den här budgeten. Det tycker jag är bra. Det visar på en ännu större majoritet för många av de saker vi gör. När det gäller konjunkturen delar jag helt bilden av att det är viktigt att människor får vara aktiva. Det är ju inte alltid så att mer pengar till Arbetsförmedlingen gör att människor blir mer aktiva. Vi har sett typexempel på det de senaste åren när pengar slussats tillbaka från Arbetsförmedlingen för att ingen fick de insatser de egentligen behövde. Det är väldigt viktigt att säga tycker jag att det inte alltid handlar om pengarna i sig utan om vad man gör med dem. Under Mikael Dambergs tid i regeringen nästan halverades antalet praktikplatser och antalet nystartsjobb sjönk. Det vi vet funkar det slutade regeringen med. Då är det inte konstigt att Sverige i stället för att ha EU:s lägsta arbetslöshet nästan fick EU:s högsta. När det gäller utbildningsplatser vet nog Mikael Damberg hur det är - jag har höga tankar om dig. Du kan läsa och se hur många utbildningsplatser som ändå finns nu. Av den senaste budgeten som Mikael Damberg ju inte fick igenom men som ändå lades på riksdagens bord framgick det att väldigt många av de platser som den förra regeringen gav pengar till aldrig fylldes. Det finns hur många tomma platser som helst på allt från polisutbildningen till universiteten. Det är ingen bra politik. Pengar ska användas på rätt sätt och nu finns det mycket pengar till utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitik. Slutligen fru talman - välfärden är också väldigt viktig. Vi fördubblar de generella stöden i förhållande till förra årets budget. Magdalena Andersson lade 3 miljarder på riksdagens bord för drygt ett år sedan. Vi lägger 6 miljarder på de generella stöden. Vi lägger dessutom lika mycket på de tillfälliga och andra stöd. Det är 12 miljarder i satsningar. Det är vår bedömning. Jag kan ha fel och då kommer jag att återkomma hit eftersom jag är en sådan person som erkänner när jag har fel. Jag kommer också att ta ansvar för det jag har ansvar för.	2173
2138	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! När det gäller välfärden tror jag att Moderaterna lever i en egen liten bubbla. Det finns ju ingen region som räknar med att gå med överskott eller klara budgeten för nästa år. Anledningen till att de ändå klarar sin ekonomi hyggligt är de överskott som vi har byggt upp. Det är statsbidrag som de har fått tidigare och som de kan använda för att täcka de underskott ni skapar. Risken är att välfärden står inför ett stålbad för att ni inte tar höjd för detta. Det är inte smart konjunkturpolitik heller. Man gör ungefär samma misstag som 2008-2009 och det varnar jag för nu. Jag hoppas verkligen att Moderaterna backar från det här och ser till att välfärden får mer pengar. Nu gäller det utbildningsplatser. Yrkeshögskolan är ett exempel som näringslivet varnar för att det satsas för lite på. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det är ett av de områden där vi bygger ut mer. Vi vet att nio av tio som går en YH-utbildning får jobb efteråt. Det är branscherna som skräddarsyr utbildningarna i YH utifrån bristsituationen på arbetsmarknaden. Där går pengarna åt. Då är det viktigt att orka satsa särskilt när man går mot en lågkonjunktur. Annars drabbas den enskilda av ökad arbetslöshet eller förlorade möjligheter men också samhället förlorar på det. Och får vi en sämre fungerande arbetsmarknad med sämre utbildning finns det risk att inflationstrycket ökar att vi får högre inflation och därmed högre räntor. Att regeringen inte har en idé om hur man möter en lågkonjunktur inom ramen för den budget man lägger fram tycker jag är ett svaghetstecken. Vi kan riskera att få betala för det. Inte minst får svenska företag ännu svårare att rekrytera personal när de så väl behöver det i detta läge. (Applåder)	1770
2139	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack Mikael Damberg för påståendet som jag nu får rätta till! Regeringen har verkligen en idé om hur vi möter lågkonjunkturen. Vi stärker till exempel yrkesvux. Jag tror att många vet att det behövs fler platser där. Det är många som har kommit till Sverige och som behöver en yrkesutbildning för att komma in. Det är en viktig satsning tillsammans med praktikplatser och tillsammans med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi har en tanke och vi har en idé. Det är därför vi också fördubblar de generella stöden till kommuner och regioner. Kommer det att räcka? Vi får se hur det utvecklar sig. Vi får se hur konjunkturen utvecklar sig. Men vi gör bedömningen att detta inte sammantaget ska behöva minska sysselsättningen i den offentliga sektorn. Och bara för att ha det sagt: Jag har suttit i finansutskottet ganska många år. Ni som sitter där nu vet att jag flera gånger har samarbetat från höger till vänster om just välfärden. Vi stoppade Miljöpartiets friår och såg till att välfärden fick pengar. Under de senaste åren har vi gjort en stor satsning tillsammans med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna för att stärka äldreomsorgen. Kom inte och tala med mig om att vi skulle försvaga välfärden! De senaste åren har vi bidragit till en starkare välfärd. (Applåder)	1289
2140	Edward Riedl (M)	M	Fru talman! Jag tänker landa i två frågeställningar. Dels handlar det om det Mikael Damberg sagt i medierna upprepade gånger om de stora löftessveken från de fyra samarbetspartierna som har bildat eller stöder regeringen dels om en uppföljning i form av en fråga om hur Mikael Damberg ser på de löften som utställdes i valrörelsen men som inte längre återfinns i den budgetmotion eller skuggbudget som Socialdemokraterna själva lägger. Jag börjar med den första delen som handlar om priset på bensin och diesel. Jag tror att de flesta medborgare i Sverige tycker att det är väldigt dyrt att tanka framför allt om man är beroende av bilen och saknar alternativ eller driver företag och är beroende av transporter. Då är det bra att veta att regeringen sänker skatten vid årsskiftet med 1 krona per liter. Socialdemokraterna vill höja den med 1 krona per liter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det är också bra att veta att regeringen så fort det går vill få bort reduktionsplikten så att vi kommer ned några kronor till. Det kommer att ta ungefär tolv månader från dags dato. Då kommer vi att befinna oss i nivå med andra länder i Europa. Socialdemokraterna vill göra det precis motsatta. Från det extrema experiment man påbörjat vill man fördubbla reduktionsplikten. Ytterligare 9 kronor plus 1 krona är precis som Oscar Sjöstedt sa 10 kronor i ökade bränslekostnader. Vi vill samtidigt sänka dem. Hur kan detta vara ett löftesbrott fru talman? Det är min första fråga till Mikael Damberg. Det tar lite drygt tolv månader från och med nu att uppfylla löftet. Hur kan det vara ett löftesbrott när det är påbörjat? Den andra frågan fru talman gäller hur Socialdemokraterna under hela valrörelsen lovade att aldrig röra enprocentsmålet. De ansåg det fruktansvärt att andra partier föreslog det. Men i sin första skuggbudget har de spolat enprocentsmålet. Vi skär ned med drygt 7 miljarder. Socialdemokraterna skär ned med nästan 5 miljarder. Hur kan det inte vara ett löftesbrott?	2031
2141	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Statsminister Kristersson var i söndagens partiledardebatt tydlig med att de svenska klimatmålen ska nås. Det var skönt att höra eftersom finansministern har svävat lite på målet - når vi dem inte så når vi dem inte. Om vi tittar på denna budget verkar det som att det är finansministern som är den som bestämmer regeringens politik för det går i helt fel riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet går åt till ökade fossila subventioner som ger ökade utsläpp fortsatt beroende av oljestater och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd. I regeringens retorik har klimatet blivit synonymt med satsningar på kärnkraft men ingen kärnkraft i världen kan sänka utsläppen för de fossilbilar som rullar på våra gator i dag och som kommer att köpas in under kommande år. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet En bil i Sverige har en genomsnittlig livslängd på cirka 17 år. Klimatmålet för transportsektorn ska nås på 8 år - det är alltså något som statsministern sagt att vi ska klara. Men regeringen sänker bränsleskatten och vill kraftigt minska reduktionsplikten. Det går helt enkelt inte ihop. Jag skulle vilja fråga Elisabeth Svantesson: Hur ska Sveriges klimatmål antagna av riksdagen i bred enighet egentligen nås?	1289
2142	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack Janine Alm Ericson för möjligheten att svara på den mycket kloka frågan! Det finns kanske få citat under den senaste tiden som det har skrivits om så mycket som detta och som har misstolkats så mycket som detta. Men låt mig vara tydlig: Självklart är regeringens ambition att vi ska nå våra klimatmål. Men jag vet också att jag och Janine Alm Ericson har haft många diskussioner just om bilen för väldigt många människor kämpar. Jag brukar nämna undersköterskan. Det kan vara busschauffören som kämpar för att klockan fyra ta sig till sitt pass och som måste ha sin bil. Det kanske kommer som en överraskning för Janine Alm Ericson men alla undersköterskor och busschaufförer har inte råd med en elbil. För oss är det otroligt viktigt att omställningen påskyndas - omställningen av transportsektorn men också av industrin. Jag ser med stolthet på den svenska industrin som går före och på svenska hushåll som när de kan skaffar en hybrid eller en elbil och som nu kämpar med att installera solceller och värmepumpar för att hålla ned energianvändningen men också för att producera mer. Vi kan göra detta tillsammans. Jag sa tidigare att det var en utopisk energipolitik. Det kanske är bättre att säga att den är naiv. Men vi måste få med alla människor och alla människor måste kunna vara med på denna resa. En absolut nyckel är elektrifiering. Det vet Janine Alm Ericson att jag tycker. För att klara detta behöver vi mer ren el men också laddinfrastruktur. Det är många som har råd med elbil men på många håll i Sverige finns det ingen laddinfrastruktur mellan punkt A och punkt B. Det kan vara ganska långa sträckor. Det vet jag som har tillbringat mycket av min tid i de norra delarna av Sverige. Man kan och måste ha två tankar i huvudet samtidigt. Man ska pressa ned utsläppen men också se till att människor kan leva sitt liv och göra sina egna val så gott som de bara kan under den tiden.	1929
2143	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Det är väldigt glädjande att Elisabeth Svantesson pratar om att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt för det är precis det som behövs här. Jag vet att en fråga var om det var någon som hade lyssnat på Elisabeth Svantessons anförande här och det var det. Men jag måste då fråga om Elisabeth Svantesson har lyssnat på mitt anförande för jag tog upp precis det som hon nu säger. De människor som är beroende av sin bil måste också kunna vara med i denna omställning den som faktiskt måste göras för att vi ska nå Sveriges klimatmål. Det som är anmärkningsvärt är att regeringen säger bra saker som statsministern gjorde i tv men sedan för en ekonomisk politik som går i motsatt riktning. Vissa delar görs. Man behåller Industriklivet - det är otroligt viktigt. Men trots att regeringen behåller det ser vi hur företagen i Sverige i dag är förtvivlade över den politik som förs. De ber ideligen om en modig klimat- och miljöpolitik. Men i stället motverkar man svenskt näringslivs ambitioner på detta område. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Vi har kunnat ligga i framkant. Det är en otroligt viktig del av vår ekonomiska utveckling och det är viktigt för att Sverige ska kunna stå starkt i konkurrensen framåt. Det vet vi. Hela världen vet att vi måste ställa om. Om svenska företag kan ligga i framkant har vi nått långt. Men också alla andra måste kunna följa med. Frågan är egentligen: Vilket stämmer? Är det regeringens uttalade ambitioner om att vara en del i klimatomställningen och se till att klimat- och miljömål nås? Eller är det vad vi ser i den praktiska politiken där man gör tvärtom?	1671
2144	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Jag tackar för frågorna. Det är uppenbart att Janine Alm Ericson inte har läst budgetpropositionen. Stora satsningar på koldioxidinfångning är en nyckel framöver. Laddinfrastrukturen är en väldigt viktig nyckel framöver. Kärnkraften är en viktig del. På tal om mod: Jag träffade en kollega från ett annat land som var centerpartist och som var för kärnkraft. Jag vet att många av de gröna runt om i Europa är för kärnkraft. Jag tycker att det vore modigt om Miljöpartiet i Sverige kunde sälla sig till den sida som nu vill se mer kärnkraft så att vi får ren el och så att vi snabbare kan ställa om fordonsflottan industrin och våra hem. Det fru talman tycker jag vore modigt. (Applåder)	706
2145	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Även om de vidlyftiga och omfattande vallöften som bland annat Elisabeth Svantesson ställde ut i valrörelsen nu inte klarat av att möta verkligheten kan vi skönja konturerna av det borgerliga samhällsbygget i budgetpropositionen där det gemensamma projektet och välfärden ska betala priset. Kanske gestaltas detta tydligast i deras syn på hur man vill inflationsskydda inkomsterna för dem som redan tjänar bäst men där omsorgen om vanliga löntagare som kanske i bästa fall får nöja sig med en nominell löneökning på 4 procent helt lyser med sin frånvaro. Finansministern pratade i sitt inledningsanförande bland annat om rättvisa. Här är det uppenbarligen något som skaver. Vari ligger rättvisan i att inflationsskydda inkomsterna för dem som redan tjänar rätt så bra men inte visa någon som helst omsorg om vanliga löntagargrupper? (Applåder)	863
2146	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Det här är en fråga som har debatterats under några timmar så jag ska vara ganska kortfattad. Det här är en inkomstlag som ni själva under många år har följt. Vi har följt dessa system. Det intressanta är därför inte vad Niklas Karlsson nu säger till mig utan det intressanta är att Niklas Karlsson aktivt kommer att vilja höja skatten för väldigt många löntagare från den 1 januari till exempel för barnmorskor och poliser. Effekten av Niklas Karlssons politik är också att fler människor ska betala statlig inkomstskatt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag har full respekt för att vi tycker olika i den här frågan och att ni vill ändra lagen efter årsskiftet. Våra samarbetspartier vill inte det. Dock är detta inte en del av en förhandling eller ett aktivt beslut på det sättet och det vet Niklas Karlsson. Så här fungerar systemen. Som sagt: Ni lovade före valet att inte höja skatter och det är precis det ni nu vill göra. Fru talman! Om det är någonting som den här budgeten gör så är det att möta verkligheten. Jag vill bara ha det sagt. Den här budgeten ser till att barn får fler skolböcker att vi får fler poliser att vi kan bygga ut fängelser. Den här budgeten ser till att fler kan känna sig trygga här i landet efter åtta år när otryggheten slagit rot. Den här budgeten möter verkligheten. Jag möter verkligheten. Jag har ansvar nu och jag tänker ta ansvar. Jag tänker inte göra som Mikael Damberg som i sitt anförande skyllde på Fredrik Reinfeldt. Jag tänker ta ansvar för det som jag nu ser och därför lägger vi nu en budget som är återhållsam och som har handlingsutrymme men som samtidigt kan prioritera det allra viktigaste för Sverige för svenska hushåll och för svenska företag. (Applåder)	1781
2147	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Det blir uppenbart hur finansministern försöker villa bort korten och hur hon med ljus och lykta har letat efter poliser och barnmorskor som tjänar mer än 53 000 kronor i månaden. Jag roade mig med att titta på SCB vad medianlönen är i Sverige - 33 200 kronor. Men det är de yrkesgrupper som tjänar mest - chefer inom bank finans och försäkring general- landstings- och kommundirektörer it-chefer professorer statsråd och Elisabeth Svantessons kolleger vi riksdagsledamöter - som får en inkomst som inflationsskyddas medan de yrkesgrupper som har en medianlön som inte ens uppgår till hälften av var skiktgränsen går i dag är hemservicepersonal kafé- och konditoribiträden maskinoperatörer och restaurang- och köksbiträden. Omsorgen om dessa yrkesgrupper lyser med sin frånvaro i budgetpropositionen men vi som redan tjänar bra ska ha det ännu bättre. För mig är det ingen rättvisa. Men det är det uppenbarligen för den borgerliga regeringen. (Applåder)	981
2148	Finansministern Elisabeth Svantesson (M)	M	Fru talman! Tack ärade ledamot som sitter i skatteutskottet och därför borde ha lite koll kan jag tycka på hur många människor som betalar statlig skatt! Min man är psykiatrisjuksköterska. Han tjänar under gränsen ska jag erkänna men många sjuksköterskor tjänar faktiskt mer. Det är inte jag som har hittat på det och det är inte jag som har hittat på att många poliser tjänar mer än vad Niklas Karlsson nu nämner. Jag vet att många kämpar med sin ekonomi. Det är inte det vi talar om nu. Men det är också många fler än i den här kammaren som skulle få betala statlig inkomstskatt om Niklas Karlsson fick bestämma. Nu får han inte det som tur är. Avslutningsvis fru talman kan jag konstatera att Socialdemokraterna har haft ett högt tonläge här i debatten. Det sista man gjorde när man lämnade över makten var att höja drivmedelspriserna med 1 30 och man fortsätter att ha en reduktionsplikt som gör det omöjligt för människor att använda sin bil. Man höjer skatten på drivmedel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Man får gärna argumentera för att vi för fel politik. Men väljarna sa något annat. Nu får vi ordning på Sverige! (Applåder)	1194
2149	Boriana Åberg (M)	M	Fru talman! Det finns en tradition hos socialdemokrater att beklaga sig över situationen när de har tagit över efter en borgerlig regering. Olof Palme sa: De har inte bara ätit upp vad som fanns på bordet. De har tömt skafferiet ätit sig igenom visthusboden låtit åkrarna stå i träda och tuggat sig igenom andra länders bankmatsalar på kreditkort utställda på de svenska skattebetalarna." Effektfullt men inte sant. Inte lika fyndigt men i samma anda beklagade sig Magdalena Andersson när hon blev finansminister 2014. "Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till - det är helt avskrapat" sa hon. Inte heller det påståendet var sant. Nu har vi fyra samarbetspartier som har tagit över efter en socialdemokratisk regering. Skulle jag ha fortsatt med bordsmetaforerna skulle jag ha sagt att bordet lämnat av Socialdemokraterna står i ett mycket kallt och mycket mörkt rum eftersom Sveriges trygga elförsörjning under Socialdemokraterna i Miljöpartiets ledband fullständigt har raserats från att ha varit en av världens billigaste och mest pålitliga till att skåningarna och andra i Sydsverige i dagarna betalar 6 kronor per kilowattimme och planerade elavbrott förbereds för att elen inte räcker till alla. Vidare är bordet dukat med rätter som varken är aptitliga lättuggade eller lättsmälta: arbetslöshet enormt utanförskap och systemhotande kriminalitet. Därför har samarbetspartierna lagt en ansvarsfull och välavvägd budget som ska få Sverige på rätt väg. Det är en budget som prioriterar det allra viktigaste - att stötta hushållen i tuffa tider och att satsa på de av den förra regeringen så eftersatta områdena rättsväsen och försvar. Och detta måste göras inom ramen för en budget som inte riskerar att spä på inflationen. Varför är det då så viktigt att bekämpa inflationen? Under de senaste tio åren har hushållen byggt upp en stor skuldsättning. Den låga räntan har gjort att människor har kunnat förverkliga sina bostadsdrömmar och köpa sina bostäder trots höga priser. Men höjda räntor och urholkad köpkraft på grund av stigande inflation vilken drivs på av de extrema energipriserna riskerar att leda till att människor säljer sina bostäder. Människor kan tvingas gå från hus och hem något som snabbt kan leda till prisras på lägenheter och hus. En nedåtgående spiral som leder till en ny fastighets- och bolånekris kan vara ett faktum något som de som varit med tidigare vet måste undvikas till varje pris. När de ökade boendekostnaderna höjda räntor och hyror samt el- och drivmedelskostnader har betalats finns en väsentligt mindre summa pengar kvar i hushållskassan. Detta ska räcka till mat och andra nödvändigheter som har blivit mycket dyrare på grund av inflationen. Då drar man ned på annan konsumtion. Det blir inga nya kläder till barnen inga restaurangbesök och inga resor. Det slår mot företagen som utan kunder och intäkter tvingas avskeda personal. Arbetslösheten blir ännu högre och det är en mardrömssituation såväl för de berörda som för landets ekonomi. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Risken för en bolånekris och hushållens kraftigt urholkade köpkraft gör att det finns saker som är viktigare än något annat att ta hänsyn till i årets budget nämligen att hålla inflationen i schack att återupprätta arbetslinjen och säkra energiförsörjningen. Därför kan vi inte infria alla förväntningar på sänkta och avskaffade skatter i denna budget men vi kommer att uppfylla alla våra löften när ekonomin tillåter. Jag tycker att det är viktigt att vara öppen och ärlig med det och även att förklara varför vi tvingas att prioritera. Och vi har prioriterat det som främjar arbetslinjen och får fler att gå till jobbet. Människor som har långt avstånd till sin arbetsplats och bor på ställen utan kollektivtrafik har fått betala högre marginalskatter eftersom det kostar mer för dem att förvärva sin inkomst. Detta är på grund av att reseavdraget är betydligt lägre än kostnaden för att ta sig till jobbet. Ännu mer orättvist skulle det ha blivit för människor som är beroende av bilen om den färdmedelsneutrala modellen hade införts. Tack och lov kommer den inte att införas. Dessutom höjs schablonbeloppet som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil från 18 50 kronor till 25 kronor per mil. Avdraget för drivmedel för arbetsresor med förmånsbil höjs till 12 kronor per mil för bensin- och dieseldrivna bilar. Anställda som laddar egen bil eller förmånsbil på arbetsplatsen ska inte förmånsbeskattas för det. En annan prioritering som främjar arbetslinjen är det förstärkta jobbskatteavdraget för människor som är 65 år och äldre. Med tanke på kompetensbristen på arbetsmarknaden är det viktigt att stimulera människor att arbeta längre. Fru talman! Ett uttalande som tillskrivs Percy Barnevik lyder: Vi har billig el vi har ren el vi har säker el vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation. Oavsett vem upphovsmannen till uttalandet är; en sak är säker nämligen att Sverige har kommit ur denna situation. Partierna som drev på nedläggningen av väl fungerande kärnkraft straffades vid höstens val. Samarbetspartierna är överens om att satsa stort på kärnkraft men dessa satsningar tar tid. Under tiden gäller det att samla alla bäckar små. En av dessa är avskaffandet av avfallsförbränningsskatten. Det är en skatt vars införande gjorde att kraft- och värmeverken reviderade sina investeringsplaner vilket har påverkat effektsituationen negativt. För att mildra den pågående elkrisen slopas koldioxidskatten på bränsle i kraftvärme- och värmeverk. Genom slopad skatt förbättras lönsamheten i dessa verksamheter vilket kan skapa förutsättningar för att öka den samtidiga elproduktionen i kraftvärmeanläggningar. Och ökad elproduktion är något som verkligen behövs. Fru talman! Det är en styrka att det finns en majoritet i riksdagen som står bakom budgeten. Det är en budget som utgår från Sveriges problem. Vi har också en regering som är fast besluten att göra vad den kan för att vända den negativa utveckling som vi har sett i Sverige under många år. Denna budget satsar på det viktigaste utan att spä på inflationen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag under samtliga punkter. (Applåder) "	6490
2150	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Då har vi kommit till det som en del av oss anser vara den viktiga delen i budgetdebatten - men kanske inte alla håller med - nämligen skattepolitiken. För mig som socialdemokrat tror jag på idén om att definiera gemensamma angelägenheter som är viktiga för oss alla. Dessa gemensamma angelägenheter är vi beredda att finansiera tillsammans. Vi finansierar välfärden och tryggheten tillsammans. Detta samhällskontrakt denna idé om det gemensamma den svenska och skandinaviska välfärdsmodellen bygger på ett antal principer som har gett människor verktyg att frigöra sig från den ekonomiska underordningens bojor. Det har skapat världens kanske mest jämlika frihetliga och generösa samhälle. Detta bygger på en allmännyttig princip det vill säga att vi avsätter resurser tillsammans till gemensamma angelägenheter som vi tycker ska användas till det de är tänkta för och att vi gemensamt bidrar efter förmåga så att välfärden finns där den behövs fördelad efter behov. Mot denna svenska välfärdsmodell står en borgerlig konservativ samhällssyn där marknadslogiken ska styra hur välfärdsresurserna fördelas där det gemensamma projektet och de gemensamma angelägenheterna är betydligt färre där den som har mest också får mest. Ytterst är det fråga om ett samhällsbygge som innebär att möjligheten att lyckas i livet beror på ens egen förmåga. Var och en är sin egen lyckas smed. Det här syns också i skattepolitiken även om de som jag sa i mitt replikskifte med finansministern mycket vidlyftiga och omfattande vallöften som ställdes ut i valrörelsen inte klarat av att möta verkligheten. Men ambitionen är tydlig. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före barnfamiljerna. Man faller tillbaka till principen att de som redan har mest också ska få mest. Det är en politik som splittrar och backar in i framtiden. Fru talman! För att bygga Sverige bättre behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden. Steg för steg vill därför vi socialdemokrater öka legitimiteten i skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft samtidigt som vi försvårar skattefusk och skatteundandragande. För att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och våra gemensamma åtaganden söker vi socialdemokrater en bred politisk skattereform byggd på principerna om enhetlighet neutralitet och likformighet med så få undantag och särregler som möjligt. Men den ska också bygga på principen att bördorna bärs efter förmåga där vi beaktar hur de med de högsta inkomsterna och förmögenheterna kan bidra mer till den generella välfärden. Vi anser till exempel inte att det är rätt prioritering att låta indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut varför vi föreslår att den pausas för 2023. Vi föreslår att skatteklyftan för personer med sjuk och aktivitetsersättning sluts. Funkisskatten ska avskaffas. Vi vill minska möjligheten för utländska aktieägare att genom skatteplanering undvika svensk källskatt på utdelning. Vi vill införa en beredskapsskatt där ett första steg är att titta på de så kallade 3:12-reglerna. Det är en skatt som ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera och svår att skatteplanera runt samt i första hand bidra till finansieringen av försvarets viktiga tillväxt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Dessutom bör Skatteverket få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt följa upp dem som har godkänts för så kallad F-skatt. Allt detta för att det är rättvist och för att det upprätthåller principen att vi ska bära bördorna efter förmåga och fördela välfärden efter behov. Fru talman! När det gäller skattepolitikens fiskala betydelse det vill säga hur vi väljer att finansiera välfärden - det som vi definierar som gemensamma åtaganden - råder naturligtvis också det omvända förhållandet. Varje skattesänkning som någon politiker lägger på riksdagens bord och vill genomföra måste naturligtvis också betalas. När de som redan har ska få mer är det inte de som har lite mindre som ska avstå det lilla de redan har. Varje gång vi hör rop på skattesänkningar måste vi också ställa oss frågan: Vem ska betala det? Och den måste besvaras. Blir det mindre resurser till skolan? Blir det färre lärare och större klasser? Är det sjukvården som redan har stora utmaningar som ska betala priset? Eller är det de äldre som har slitit och byggt det här landet och förtjänar en god och trygg äldreomsorg som ska avstå den där hjälpen på äldreboendet eller inte ska kunna betala för hemtjänsten för att den ska avgiftsbeläggas? Fru talman! Låt mig avsluta på ett sätt som möjligen kan uppfattas som högtravande men som på ett kärnfullt och näst intill poetiskt sätt sammanfattar det som jag tror på och företräder som socialdemokrat. Det är nämligen så att den svenska välfärdsmodellen har utvecklats i decennier och har utmejslats och kanske bäst gestaltats av den tidigare statsministern och socialdemokraten Per Albin Hansson som redan 1928 uttryckte sig så här: Här känner vi icke till några priviligierade eller tillbakasatta inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ned på den andre där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad den starke trycker icke ned och plundrar den svage. Här råder likhet omtanke samarbete hjälpsamhet. Om det svenska samhället ska bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas den sociala omsorgen utvecklas och en ekonomisk utjämning ske. Det kan hända att någon höjer på ögonbrynen över det högtravande språket och det kan hända att någon känner ett styng av stolthet. Men min poäng är att den linje som statsminister Hansson fastslog har blivit vägledande för välfärdsutvecklingen i Sverige. Och den är alltjämt en sinnebild för det som präglar socialdemokratin i sin teoribildning och i sin praktiska utformning. Syftet med politiken är att göra livet bättre för det stora flertalet. Och vi slipper därmed ge upp stora delar av vårt liv för att ta hand om närstående som behöver tjänster på en marknad som de inte har råd att köpa. Välfärden de gemensamma angelägenheterna är något vi gör tillsammans. Vård skola och omsorg är viktiga för människors möjligheter i livet. Livschanserna blir nämligen mindre när de inte finns. (Applåder)	6379
2151	Mikael Damberg (S)	S	Fru talman! Det är inte främst jag som säger att det är ett löftesbrott. Jag har också sagt det. Men tala med människor i Sverige! Fråga om de tycker att regeringens politik speglar det man sa till väljarna i valrörelsen! Det tycker de inte. Det är verkligheten som är regeringens problem inte vad vi socialdemokrater säger om deras budget. Det är verkligheten som är deras problem. Det visar sig att regeringen lägger 6 7 miljarder på en skattesänkning som knappt ger någon effekt. Det blir folk irriterade på. De känner sig svikna och lurade. Vi visar i vårt budgetalternativ hur man kan rikta stöd framför allt till de delar av Sverige som inte har tunnelbana buss och pendeltåg som jag som bor i Solna. Vi riktar i stället stöd till dem i glesbygd som verkligen behöver det. Det innebär en priseffekt på 2 kronor för de första 2 000 milen. Det är pengar på riktigt och bensinbolagen kan inte skära emellan. Vi visar att vi tar kostnadsfrågan på allvar men regeringens problem är att de har lovat saker och ting som de inte kan hålla. Vi socialdemokrater fick till och med kritik i valrörelsen för att vi inte lovade så mycket. Då sa vi att vi inte kan lova så mycket eftersom vi går mot en krisekonomi och måste prioritera. Socialdemokraterna kommer att prioritera välfärdens finansiering och att stötta de grupper som har det tuffast inför en tuff vinter. Det var exakt det vi sa och det är exakt det vi levererar i vår budget. Vår budget är en budget att lita på. Man ser ju att det är samma sak som vi sa i valrörelsen. (Applåder)	1549
2152	Boriana Åberg (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Jag blev faktiskt rörd av det citat som Niklas Karlsson läste upp. Jag tycker att det var bättre med de gamla Socialdemokraterna som tyckte att man ska göra sin plikt för att sedan kräva sin rätt i stället för det nya system som Niklas Karlsson och många av hans partikamrater har infört: Kräv din rätt - det är din plikt. Jag och Niklas Karlsson har olika syn på rättvisa. För Niklas Karlsson är rättvisa uppenbarligen att alla har lika mycket i slutändan oavsett om man har ansträngt sig jobbat hårt och riskerat saker. Alla ska ha lika mycket i slutändan. För mig är rättvisa att människor ska ha samma förutsättningar. Det ska finnas en bra skola och det ska finnas en grundläggande trygghet: När människor skickar sina barn till denna skola blir de inte rånade misshandlade och förnedrade på vägen. För mig är det viktigt att staten tar hand om det grundläggande ansvar som åligger den: att se till att människor är trygga och att ha ett bra försvar och en bra rättspolitik. För att återgå till min fråga: I Socialdemokraternas budget vill man beskatta ungefär 1 3 miljoner löntagare - sjuksköterskor poliser industriarbetare lärare. Tycker Niklas Karlsson att detta är moraliskt riktigt?	1290
2153	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Att moderaten Boriana Åberg gillade att jag läste upp citatet av Per Albin Hansson från 1928 kanske inte förvånar för det är inte den förste socialdemokrat som citerats i dagens debatt. Boriana Åberg hade letat upp Olof Palmes gamla tal och det gläder mig att socialdemokrater kan inspirera borgerliga politiker. Men det räcker inte att läsa de kritiska tal som socialdemokratiska företrädare har använt mot borgerliga företrädare i olika riksdagsdebatter. Man ska läsa lite till och helst ska man också förstå vad som står där. Rättvisa för mig som socialdemokrat är inte att alla i slutändan ska ha lika mycket - att livet ska se likadant ut för alla. Då har man i bästa fall från borgerlighetens sida läst men långt ifrån förstått. För mig bygger livet på en princip om jämlikhet. Och jämlikhet handlar om att människor ska ges livschanser för att kunna leva ett gott och meningsfullt liv. Eftersom förutsättningarna för Boriana Åberg mig Niklas Karlsson och alla andra människor i samhället är rätt så vitt skilda behöver vi också olika stöd för att få ett gott och meningsfullt liv. Den socialdemokratiska idén bygger alltså inte på att allas liv ska se likadana ut. Den bygger på att alla ska få de villkor de behöver för att få ett gott liv. Detta står inte Boriana Åberg och Moderaterna för. De tycker att var och en ska vara sin egen lyckas smed. Vi ser detta genomgående i politiken. När Moderaterna nu i debatten väljer att lyfta fram exempel att ställa mig inför är fokus på inflationsskyddet för dem som tjänar bäst. Det gestaltar rätt tydligt vad Moderaterna står för. Åt dem som redan har ska varda givet som det står i Matteusevangeliet. Det är en rätt bra sammanfattning av vad er politik innebär. (Applåder)	1750
2154	Boriana Åberg (M)	M	Fru talman! För oss moderater är det viktigt att det ska löna sig att arbeta - att arbete uppskattas och att ansträngning nit flit och redlighet belönas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Att jag citerar Olof Palme och känner igen citatet av Per Albin Hansson visar tycker jag att jag har ansträngt mig för att lära känna min motståndare. Jag önskar att Niklas Karlsson också hade läst borgerliga politikers tal och kunnat referera till dem på ett positivt sätt. För oss moderater är det inte viktigt att en - inte så liten - del av befolkningen beskattas så mycket som möjligt. Det är viktigt att ha en bred skattebas där fler arbetar och bidrar till det gemensamma välståndet. Detta har Socialdemokraterna raserat med de bidrag som gör att det inte är lönt att ta steget från bidrag till arbete. I till exempel Malmö betalar man ut socialbidrag till människor som inte har rätt att stanna i Sverige och håller sig undan utvisning. Socialdemokraterna har förrått sitt eget arv genom att svika arbetslinjen som faktiskt var grundläggande för Per Albin Hansson. Men vi har tagit över arbetslinjen och den försöker vi försvara med alla medel genom att låta människor som arbetar och anstränger sig få behålla en liten del av frukten av sitt arbete.	1296
2155	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Ledamoten Åberg tar verkligen ifrån tårna och letar fel. Det finns massor av citat från socialdemokratiska företrädare som ledamoten hade kunnat använda och som hade passat bättre. I stället hittar hon ett anförande om hur man har ätit sig igenom visthusboden och hur åkrarna står i träda som inte kunde vara mer felplacerat. Sveriges ekonomi är ju urstark. Vi har inte ätit oss igenom någon visthusbod. Vi har en statsskuld på 23 procent och en konsoliderad bruttoskuld på strax över 30 procent. Om denna utveckling får fortsätta har vi infört ett skuldankare i det finanspolitiska ramverket som innebär att staten tvingas låna för att man ska ha en skuld som uppgår till 35 procent plus minus 5 procent. Vi har också en hög sysselsättningsgrad. Vi kan stapla statistiken på varandra och som vanligt har den borgerliga regeringen fått goda förutsättningar. Vi får väl se hur det ser ut om fyra år. Jag ska ge ledamoten Åberg rätt i en sak och det är vikten av breda skattebaser. Det är nog ingen i denna kammare som har en annan uppfattning. Alla ska bidra men man ska göra det efter förmåga. Men jag får inte ihop det när ledamoten Åberg säger att det är viktigt att arbeta och att det på något sätt ska vara ett argument för att vi inte ska bära bördorna efter förmåga. Varför är det rimligt? Om jag är lite större och starkare har jag då inte också ett något större ansvar i omsorgen om andra?	1419
2156	Cecilia Rönn (L)	L	Fru talman! Ledamoten Niklas Karlsson pratar om att vårt skattesystem ska vara enhetligt och neutralt och att bördorna ska bäras efter förmåga. Jag tycker att det låter klokt och bra. Ledamoten säger också att skatten ska täcka våra gemensamma angelägenheter. Visst är det så och för mig är de gemensamma angelägenheterna det yttre och inre försvaret skolan och omsorgen. Men ledamoten liksom Socialdemokraterna i sin budgetmotion föreslår att kostnaden för Sveriges försvar ska betalas av Sveriges småföretagare. Jag är lika kunnig som ledamoten på gamla citat men låt mig citera ur Socialdemokraternas budgetmotion: Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför år 2024. Beredskapsskatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera svår att skatteplanera runt och ska bidra med finansiering till försvaret på 6-8 miljarder kronor." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Jag förstår inte hur Socialdemokraterna och ledamoten har fått det till att landets småföretagare är de med allra störst bärkraft och att man därför ska ge sig på 3:12-reglerna. Hur tänker man när man vill lägga bördan för landets försvar på våra småföretagare? "	1378
2157	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Finansieringen av försvaret genom en beredskapsskatt har varit känd sedan tidigare. Vi socialdemokrater gick till val på detta och det är utifrån principen att man ska bära bördorna efter förmåga. Den värnskatt som Liberalerna slogs så hårt för att avskaffa för att de med höga inkomster skulle få en rejäl skattesänkning vill vi återinföra just utifrån principen att vi ska bära bördorna efter förmåga. I sammanhanget har vi också identifierat att 3:12-reglerna kan vara något att titta på för det är ett väldigt generöst system. Man ska nog vara försiktig med att säga att det är småföretagen som drabbas och först se hur verkligheten faktiskt ser ut. För någon vecka sedan hade jag ett lunchmöte med en företagare i Landskrona. Vi har haft kontakt under en tid och han ville höra hur det gick i riksdagen med mina nya arbetsuppgifter i skatteutskottet. Av någon anledning kom vi in på just 3:12-reglerna som innebär att man kan betala skatt för inkomst av kapital i stället för inkomst av tjänst. Han är ingen småföretagare utan en fåmansföretagare. Han omfattas av 3:12-reglerna men han omsätter rätt mycket pengar. Dagens skattesystem gjorde att han kunde ta ut en vinst på 10 miljoner i stället för att han kunde ha bidragit med lite mer om vi hade haft mer rättvisa skatteregler. För honom var det inget bekymmer. Jag tror att det är viktigt att vi vågar lyfta på alla stenar och resonera om hur denna förmåga ska bäras rättvist. Är det så att fåmansföretagare har en mycket generösare skatt än vanliga löntagare är det rimligt att också diskutera det.	1585
2158	Cecilia Rönn (L)	L	Fru talman! Jag häpnar fortfarande över att Socialdemokraterna i sin budgetmotion anser att de med mest bärkraft i Sverige är små- eller fåmansföretag som använder 3:12-reglerna. Ledamoten Karlsson må ha pratat med en fåmansföretagare i Landskrona och jag är helt säker på att han får betala högre skatt om han vill. Jag har också pratat med ett antal små- och fåmansföretagare runt om i landet. Fyra av fem jobb skapas i små företag och det är de som bär upp Sverige både genom att skapa sysselsättning och anställa och genom att betala skatt till vårt gemensamma välfärdssystem. Ledamoten Karlsson sa i sitt anförande att vi ska ha ett gemensamt solidariskt skattesystem där vi bär bördorna efter förmåga. Men är inte försvaret av landet något grundläggande som borde bekostas av vårt nuvarande skattesystem? Vi borde inte behöva lägga en extra skatt på små- och fåmansföretagare för att kunna skydda Sverige.	920
2159	Niklas Karlsson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Vi kan konstatera att den gamla princip som först Folkpartiet och sedan Liberalerna stått för om att vi ska ha ett skattesystem som är enhetligt och likformigt inte längre gäller för dem. Här försvarar de det undantag och den särregel som 3:12-reglerna är och tycker att det är rimligt att vanliga löntagare betalar mer skatt än fåmansföretagare. Jag tycker att det är orättvist. Jag tycker att det finns en poäng i att skattesystemet är enhetligt neutralt och likformigt och att vi därför måste våga diskutera sådana här saker. Om nu Liberalerna inte är beredda att ta ut ytterligare en liten skatt för att finansiera försvaret undrar alla vi andra i riksdagens kammare nyfiket: Hur ska det då finansieras? Vem ska betala för försvaret? Är det äldreomsorgen? Är det statsbidragen till kommunerna? Är det socialförsäkringarna? Är det a-kassan? Vem ska betala för förstärkningarna av försvaret om vi inte vågar diskutera en skattepolitik och ett skattesystem som bygger på enhetlighet likformighet och neutralitet? För mig är detta ingen socialdemokratisk rättvisa men i dag har jag förstått att det är borgerlig rättvisa. (Applåder)	1226
2160	Per Söderlund (SD)	SD	Fru talman! Vårt land befinner sig i en svår ekonomisk situation och prognosen för framtiden är bekymmersam. Hög inflation drabbar hushållens vardag när priset för livsmedel resor och boende ökar i snabb takt. Det är en situation där utsatta grupper behöver få stöd för att klara sig igenom denna svåra tid. Det finns såklart flera sätt att göra detta som vi har sett i de olika budgetalternativen. Regeringspartierna och Sverigedemokraterna avser att uppnå detta genom att reformera de skatter och regleringar som har drivit upp kostnadsnivåerna i vårt land inte minst vad gäller transportkostnader. Jag tänkte nämna några av de skattereformer som föreslås i budgetpropositionen. Flera av dem är nödvändiga som ett första led i att mildra effekten av inflationen och rätta till obalanser i systemet. Fru talman! Försäljningen av el- och hybridbilar har ökat och i dag har många just en sådan bil av naturliga skäl främst i större städer. Elbilar är inte helt billiga att köpa och för att det ska löna sig behöver man kunna räkna hem investeringskostnaden mot driftskostnaderna. Tyvärr förändras kalkylen till det sämre med de drastiskt ökade kostnader för el som vi har sett. Då kan det vara förmånligt att ladda sin elbil på arbetet när man ändå har kört bilen dit men även där stöter man på problem. Det leder nämligen till förmånsbeskattning om man inte betalar för laddningen på arbetsplatsen och hur mycket det verkligen kostar för arbetsgivaren är också svårt att räkna på. För att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar framför mindre miljövänliga alternativ bör det införas ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen. Ett sådant undantag förväntas också minska den administrativa bördan för både arbetsgivare och anställda vid redovisning av denna typ av förmån. Fru talman! Tanken vid införandet av jobbskatteavdraget var att det skulle vara högre för äldre för att få fler i denna grupp att stanna kvar på arbetsmarknaden i stället för att gå i pension. Sedan 2009 har det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkts vid flera tillfällen samtidigt som det inte gjorts någon höjning av skattelättnaden för äldre. Detta har lett till att jobbskatteavdraget för äldre i dag är lägre än jobbskatteavdraget för personer med arbetsinkomster som överstiger 30 000 kronor per månad. För att komma till rätta med denna snedvridning föreslås i budgetpropositionen att jobbskatteavdraget ska förstärkas för personer som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina har i kombination med den svaga svenska kronan fått stora effekter på drivmedelspriserna. Nu ska inte hela prisökningen skyllas på Rysslands folkrättsvidriga angrepp på Ukraina även om det är en starkt bidragande orsak. Ökningen började redan våren 2021 då både bensinpriset och dieselpriset låg under 16 kronor. Före årsskiftet hade priset för bensin gått upp med ungefär 2 kronor per liter och priset för diesel med runt 4 kronor per liter. Ytterligare en smäll kom den 1 januari 2022. Då slog effekten av ökad reduktionsplikt till och höjde priset på diesel med ytterligare ungefär 1 20 kronor per liter. För bensin var prisökningen mer modest och slutade på ungefär 35 öre per liter med reservation för att priserna är ungefärliga. På det hela taget har drivmedelspriserna varit en starkt bidragande orsak till hushållens ökade kostnader. De ökade drivmedelspriserna drabbar dessutom olika delar av landet olika hårt. Främst är det de som bor på landsbygden och i glesbygd där kollektivtrafik saknas som drabbas. De har oftast inget annat alternativ än att ta bilen till arbetet eller för att skjutsa barnen till fotbollsträningen. Fru talman! Med de nuvarande bensinpriserna har det aldrig varit så dyrt som i dag att ta sig till arbetet för den som saknar tillgång till kollektivtrafik. För att mildra kostnaderna för nödvändiga resor till och från arbetet behålls därför reseavdraget och milersättningen höjs kraftigt från dagens 1 85 kronor per kilometer till 2 50 kronor per kilometer. Någon sådan höjning har inte gjorts sedan 2008 då bränslepriserna låg mellan 10 och 14 kronor. Men fru talman det är inte bara de som är beroende av bilen som transportmedel som drabbas av de höga drivmedelspriserna. Tvärtom slår de brett mot hela vårt samhälle. Varje led i produktionskedjor från producent till slutkund drabbas av de ökade priserna på drivmedel. Det kan vara kostnader för drivmedel för våra lantbrukare när de producerar den mat vi äter. Det kan också vara kostnader för transport av allsköns varor som gör att priserna i handeln ökar. Men även samhällstjänster drabbas. Förra vintern oroades många entreprenörer över de ökade kostnaderna för drivmedel som i stort sett gjorde det omöjligt att fullfölja kontrakt gällande exempelvis snöröjning utan att göra stora förluster. Utan snöröjning får de flesta av landets kommuner stora problem som ni alla vet. Det finns fler liknande exempel som leder till ökade kostnader i efterföljande led i produktions- och tjänstekedjor. Därför är det viktigt att kraftfullt motverka prisökningar på drivmedel. Fru talman! I budgetpropositionen föreslås att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på diesel som används i arbetsmaskiner med mera inom bland annat jord- och skogsbruket ska förlängas under hela 2023. Regeringen kommer även att verka för att dessa skatter ska ligga på EU:s miniminivå under 2024 och 2025. Detta skapar nödvändiga förutsättningar för de gröna näringarna i en orolig tid då vår självförsörjningsgrad är oroväckande låg och behöver öka betydligt. Det mildrar också den prisutveckling som följer av de höga bensin- och dieselpriserna samtidigt som det kan förväntas motverka inflationen något. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Jag har precis berättat om några av åtgärderna för att komma till rätta med effekterna av de höga drivmedelspriserna. Låt mig även säga några ord om det kanske mest omtalade förslaget i budgetpropositionen nämligen förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel. Det har sagts vara ett svek mot väljarna då större sänkningar än de nu föreslagna utlovades. I budgetpropositionen föreslås en sänkning av energiskatten för bensin och diesel med 80 öre utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Utan denna sänkning skulle priset för drivmedel gå upp ytterligare vid årsskiftet. Ökningen skulle vara cirka 1 krona per liter för diesel vid pump. Vi har nu i ett första steg föreslagit en sänkt skatt på just dessa drivmedel för att kompensera för den indexhöjning av bensinskatten som annars skulle ha ökat priserna vid pump. Jag är medveten om att det inte är en så stor sänkning som vi talade om i valrörelsen men vi jobbar vidare och kommer att återkomma med fler förslag för att få ned drivmedelspriserna ytterligare. Nästa steg är en minskning av reduktionsplikten från den 1 januari 2024 något som tyvärr inte är möjligt just nu. Detta kommer att ge effekt och ge ytterligare sänkningar av drivmedelspriserna. (Applåder) I detta anförande instämde David Lång och Eric Westroth (båda SD).	7324
2161	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Det finns mycket att säga och flera replikskiften är redan klara. Det finns många förslag i budgetpropositionen som jag tycker är anmärkningsvärda men det är ett som verkligen sticker ut. Dessutom studsade jag till när jag tittade på budgetdebatten förra året och såg hur Sverigedemokraternas företrädare hanterade denna fråga. Det gäller skatten för sjuk- och aktivitetsersättning. Sverigedemokraterna valde att aktivt återinföra en högre skatt för dem som är sjuka och har sjuk- och aktivitetsersättning den så kallade funkisskatten. Med sockersöta löften försökte man säga till dessa människor i valrörelsen att man står på deras sida och kommer göra vad man kan för att göra deras liv drägligare. Men när verkligheten spökar vilket den tydligen gör rätt så mycket i Sverigedemokraternas kansli blev det intet av dessa löften. Nu ser vi att funkisskatten finns kvar. Jag undrar: Vari ligger den sverigedemokratiska rättvisan i att de som lever under knappa förhållanden på sjuk- och aktivitetsersättning ska betala högre skatt än till exempel en vanlig löntagare?	1087
2162	Edward Riedl (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Problemet med Mikael Dambergs retorik är att en del tenderar att faktiskt tro på den. Jag har sett socialdemokratiska riksdagsledamöter som tror på att de här 14 örena kostar 7 miljarder och som har gjort beräkningar på vad det skulle kosta att sänka med några kronor. Problemet är att det inte stämmer. 1 kronas skatt på bensin och diesel kostar 7 miljarder. Vi sänker med 1 krona per liter Mikael Damberg höjer med 1 krona per liter. Det är den faktiska verkligheten. Mikael Damberg erbjuder hushåll i glesbygd - det är lite oklart vilka det skulle vara - 2 kronor per liter de första 2 000 milen samtidigt som han vill höja priset på diesel med 10 kronor per liter. Det här fru talman tror jag att de flesta kommer att kunna genomskåda när de slår ihop matematiken. Det jag försökte fråga var hur Mikael Damberg - inte svenska folket i övrigt eller journalister - beskriver den här regeringens politik. Vi kommer att sänka priset i Sverige på bensin och diesel ned till hur det är i de övriga länderna i Europa. På grund av den förra regeringens politik tar det lite längre tid än vad vi hade hoppats och önskat men vi kommer att ta oss dit. Fru talman! Min fråga var hur Mikael Damberg - inte någon annan - kan kalla det för ett löftesbrott när vi säger att vi tänker genomföra det. Samtidigt har Mikael Damberg sagt att han inte ska höja skatten för folk som jobbar. Han ska inte höja skatten på bensin och diesel och han ska absolut inte skära i biståndsmålet. Allt det gör han och Socialdemokraterna i sin skuggbudget. Då är min motfråga: Hur kan det inte vara ett löftesbrott? Man säger en sak före valet och sedan kastar man allt det överbord i sin skuggbudget efter valet. Och man försöker med näbbar och klor säga att den nya regeringen och dess samarbetspartier som kommer att sänka priset på bensin och diesel begår löftesbrott för att de inte har lyckats göra detta under de första åtta veckorna. Det hade varit intressant att höra om detta men jag tror inte att det är det Mikael Damberg kommer att ägna sina kommande två minuter åt. Vi får väl se. (Applåder)	2175
2163	Per Söderlund (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Tack Niklas Karlsson för frågan! Budgetpropositionen är resultatet av en förhandling mellan fyra olika partier och har tagits fram under väldigt kort tid. Vi kommer naturligtvis att ha anledning att återkomma till detta längre fram. Det finns flera saker som vi behöver återkomma till för vi är inte helt färdiga med de åtgärder som behöver göras för att komma till rätta med de problem som uppstått under de senaste åtta åren. Det finns ingen egentlig funkisskatt utan det som finns är skatteskillnader mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Det finns gott om funktionsnedsatta människor som bidrar på arbetsmarknaden och betalar samma skatt som alla andra och lägre skatt än den som är arbetslös och inte funktionsnedsatt. Det är lite konstigt att på detta vis se funktionsnedsatta som ett problem. Många av dem gör ett stort och bra arbete i vårt samhälle och vi ska verkligen vara tacksamma för de insatser de gör. Jag vill som sagt inte säga att det finns någon riktig funkisskatt men vi kommer att jobba vidare med denna fråga.	1139
2164	Niklas Karlsson (S)	S	Fru talman! Man säger att Herrens vägar är outgrundliga men ibland undrar jag om detta inte gäller även Sverigedemokraterna. I sitt anförande försöker Per Söderlund trolla bort funkisskatten. Den finns inte - det är fel. Alla som betalar den blir säkert häpna när de får höra detta. De vill säkert ha ett råd från Sverigedemokraterna om hur de nu ska bete sig. Betalar de denna skatt eller inte? Samtidigt säger ledamoten att om den nu finns ska man ta bort den. Han säger att detta har varit föremål för förhandling men att man inte har lyckats denna gång. Problemet är bara att funkisskatten inte kom nu. Ni återinförde funkisskatten i fjor inför detta budgetår. I debatten framförde den sverigedemokratiska ledamoten dessutom att detta var sunt förnuft. För mig är det inte sunt förnuft. För mig är det fel. För mig finns funkisskatten och enligt mig ska den tas bort. Hur är det egentligen för Sverigedemokraterna? Finns den eller finns den inte? Och om den finns ska den tas bort eller ska den inte tas bort? Och varför gjorde man i så fall inte det förra året när man valde att tillsammans med de andra borgerliga partierna återinföra den?	1160
2165	Per Söderlund (SD)	SD	Fru talman! Jag tror att ledamoten Niklas Karlsson är väl införstådd med hur budgetförhandlingar mellan olika partier går till efter att Socialdemokraterna har förhandlat med andra partier de senaste två mandatperioderna. Nej jag skulle inte kalla det för en riktig funkisskatt. Den brukar kallas så. Men det är inte alla som är funktionsnedsatta som betalar denna skatt. Det är det som jag säger. Många av dem jobbar och har en vanlig inkomst ändå. Då vill jag inte tala om en riktig funkisskatt. Sedan finns det naturligtvis skillnader i skatter som behöver jämnas ut. Det kommer vi som jag säger att återkomma till.	630
2166	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Jag vill börja med att gratulera alla riksdagsledamöter till en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden nästa år. Eller grattis och grattis det är trots allt en liten julklapp som ni ger er själva och alla andra höginkomsttagare. Förra veckan hade finansutskottet nämligen möjlighet att stoppa skattesänkningen men valde att rösta ned förslaget. Skattesänkningen är ett resultat av att gränsen för statlig skatt ökar med drygt 10 procentenheter. Ju mer man tjänar desto större skattesänkning får man. Det är klart att höginkomsttagare ska kompenseras för inflationen menar de borgerliga partierna medan den som tjänar under 46 200 kronor får upp till ett par hundralappar i inflationskompensation. Den som redan har svårt att få ekonomin att gå ihop får dra åt svångremmen ännu mer. Förskollärare lärare sjuksköterskor undersköterskor och andra yrkesgrupper i välfärden får knappt en krona utan får i stället se gapet till dem med högre löner öka ännu mer samtidigt som regeringen inte skjuter till tillräckligt till kommuner och regioner för att de ska klara välfärdens utmaningar. Anställda i välfärden kommer att få färre arbetskamrater mer pressade scheman och mindre utrymme för löneökningar tuffare med ekonomin hemma och tuffare med ekonomin på jobbet. Det skulle behövas 20-30 miljarder kronor för att kommuner och regioner under 2023 ska kunna undvika nedskärningar. Regeringen skjuter till 12 miljarder kronor. Skattesänkningen för höginkomsttagare som jag inledde med kostar 13 miljarder kronor för 2023. Det är alltså mer än vad Sverigedemokraterna och regeringen skjuter till för skolan vården och omsorgen. Vänsterpartiet vill därför i stället frysa gränsen för statlig skatt och lägga dessa pengar på välfärden. Totalt lägger vi 24 miljarder kronor mer än regeringen på välfärden - 33 miljarder kronor i ökning utöver andra satsningar som vi gör på kommuner och regioner till exempel kollektivtrafik. Fru talman! Sverige ligger sedan några år i världstoppen när det gäller antalet miljardärer i relation till folkmängden. I juni 2021 var 542 svenskar miljardärer varav ungefär 80 även var dollarmiljardärer. Vid den tiden ökade också antalet miljardärer snabbt med ungefär 14 personer i månaden. Det konstaterade journalisten Andreas Cervenka. Tittar man på den ökningen kan vi kanske räkna med att det är närmare 200 fler sedan dess. Med mycket pengar kommer också kapitalinkomster. 95 procent av kapitalinkomsterna har de 10 procent som tjänar mest och hela 59 procent av Sveriges kapitalinkomster gick till den 1 procent svenskar som tjänar allra mest. Enligt Skatteverket är det också de rikaste 10 procenten som har mest tillgångar på ISK-konton - närmare 75 procent. Vår fördelning av förmögenheter och kapitalinkomster tillhör de skevaste i världen. I dag är beskattningen låg på kapitalinkomster och faktiskt helt obefintlig på förmögenheter. Välfärdens underfinansiering klimatkrisen och den höga arbetslösheten hänger samman med skattesänkningar och helt slopade skatter för de rika. Rut- och rotavdragen innebär ytterligare omfördelning från låginkomsttagare till höginkomsttagare. Vänsterpartiet lägger fram förslag på hur skatterna ska kunna bli mer rättvisa. Det gäller både att alla inkomstslag ska beskattas lika utan olika särlösningar och att det ska vara en enhetlig kapital- och förmögenhetsskatt. Vi menar att skatteklyftan behöver slutas för alla inkomster till exempel sjuk- och rehabiliteringspenning a-kassa och föräldraförsäkring. Detta innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler. Självklart behöver vi också en skattereduktion för fackföreningsavgiften. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter. Det borde vara en självklarhet. Men i det nya Sverige har vi en regering som menar att genom att sänka inkomsterna för dem som lever på marginalen eller under den pressas de att arbeta mer medan de som redan tjänar mycket ska uppmuntras att arbeta mer genom sänkt skatt. Det är en omvänd Robin Hood-politik - ta från dem som inte har och ge till dem som redan har. En nyligen publicerad engelsk studie kommer fram till att skattesänkningar för de rika ökar den ekonomiska ojämlikheten utan att nämnvärt påverka arbetslösheten eller den ekonomiska tillväxten. I Storbritannien fick för övrigt premiärministern avgå när hon ville sänka skatter för höginkomsttagare. Här i Sverige passerar det med en axelryckning. Fru talman! Denna budget slår också hårt mot klimatet. Vänsterpartiet menar att Sverige ska följa det klimatpolitiska ramverk som med bred majoritet antogs av Sveriges riksdag 2017. Då måste vi bland annat minska utsläppen från vägtrafiken mer än vad de minskar i dag. Ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag är ett effektivt styrmedel för att sänka växthusgasutsläppen vid arbetspendling. Den nya högerkonservativa regeringen väljer att behålla det nuvarande reseavdraget och dessutom kraftigt höja avdraget per mil men endast för arbetsresor med bil. Bilister gynnas på bekostnad av alla som skulle kunna få ersättning för resor med buss tåg taxi eller cykel. Vänsterpartiet beklagar att regeringen väljer att behålla det nuvarande reseavdraget i stället för att ersätta det med en färdmedelsneutral avståndsbaserad skattereduktion. Även regeringens förslag om sänkt bensin- och dieselskatt motverkar den gröna omställningen. Vi behöver styrmedel som är bra för klimatet och som minskar klyftorna mellan stad och landsbygd. Därför kan det också behövas kompensatoriska åtgärder för att beakta rättviseperspektivet. Avskaffad avfallsförbränningsskatt sänkt skatt på diesel och slopad koldioxidskatt i kraft- och värmeverk är några av de slopade eller sänkta skatter som kommer att öka utsläppen öka energianvändningen och minska möjligheterna för Sverige att nå klimatmålen. Det är ogenomtänkta skatteförslag från den högerkonservativa regeringen. Eller är de kanske genomtänkta av en regering som styrs av ett parti som inte tror på klimatförändringar och Sveriges del i att bromsa dem? Vänsterpartiet ser behov av en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och som främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimatmål. Fru talman! Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservationer i betänkandet. (Applåder) I detta anförande instämde Ali Esbati (V).	6564
2167	Cecilia Engström (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Sverige står inför flera utmaningar. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag och svensk välfärd behöver resurser. Tillsammans med den nya regeringen påbörjar vi nu arbetet med att vända utvecklingen för vårt land åt rätt håll. Fru talman! Arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra europeiska länder. Det gäller särskilt dem som är utrikesfödda. Den ekonomiska politiken behöver fokusera på reformer som ger småföretagande forskning och investeringar. Det kommer att vara särskilt viktigt för att skapa ett mer gynnsamt skatteklimat framöver. Fru talman! Inga av regeringens satsningar hade varit möjliga om det inte varit för alla skattebetalare runt om i Sverige. De pengar vi debatterar i dag tillhör inte någon av oss utan det är skattebetalarnas pengar - de som går upp varje morgon för att gå till jobbet. Vårt ansvar är att försöka prioritera på bästa sätt med deras pengar. Med vår budget tar vi steg för att bryta den situation som under lång tid har rått i svensk politik och som har lett till att vi har fått en tillväxttakt som är bland de lägsta i Europa och en arbetslöshet som är bland de högsta. Vi tillför resurser för att minska arbetslösheten bekämpa kriminaliteten och förbättra situationen för vår befolkning. Fru talman! Vi behöver värna förtroendet för vårt välfärdssystem. Därför måste vi säkra att utbetalningar enbart görs till de personer som är berättigade till stöd. Kristdemokraterna har länge talat om detta och regeringen prioriterar nu att stärka myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna och motverka skattefusk. Det gläder mig att det i budgeten bland annat avsätts medel för att förbättra folkbokföringen genom en folkräkning. Fru talman! Dagens reseavdrag underlättar för den som pendlar längre sträckor till sitt arbete eller överväger att göra det. Reseavdragssystemet ska därför värnas och förstärkas för dem som inte har tillgång till kollektivtrafik. Milersättningen höjs kraftigt inom det befintliga reseavdragssystemet vilket vi har hört tidigare i dag - från 18 50 till 25 kronor milen. För att underlätta för dem som har långa arbetsresor eller långt till service sänker vi skatten på drivmedel med 1 krona vid pump. Det är naturligtvis inte tillräckligt och det är bara en del av det vi vill göra. Där handlar det även om reduktionsplikten och momsen som påverkar totalpriset. Dessutom förlängs den utökade nedsättningen av skatt på diesel som används i arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket. Det ger bättre förutsättningar för denna för vårt land väldigt viktiga näring. Herr talman! För att Sveriges klimatomställning ska påskyndas föreslår vi bland annat en sänkning av köparens kostnad för solceller vilket skulle stimulera efterfrågan. Därför förstärks skattereduktionen för en installation av solceller från 15 till 20 procent. Vi ger också skattefrihet för laddel på arbetsplatsen som förmån för att öka omställningen till fossilfria bilar. Avfallsförbränningsskatten avskaffas genom att lagen om skatt på avfall som förbränns upphävs. Allt detta är satsningar vi gör för ett bättre klimat i vårt land och för att vi ska nå de uppsatta klimatmålen. Herr talman! Det finns hopp för Sverige. Tillsammans kan vi göra vårt land bättre. För alla våra skattebetalare i detta land gör vi de prioriteringar vi gör i denna budget. Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag.	3560
2168	Helena Lindahl (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Herr talman! Jag sa till någon tidigare att det nästan känns som att förbandet kommer efter rockbandet. Med rockbandet menar jag då finansutskottet som redan har fokuserat väldigt mycket på de frågor vi debatterar nu. Men upprepning är kunskapens moder så vi kör igen! I dag hörde jag en kvinna på radion som var väldigt oroad över sin ekonomi. Hon hade tre tonårsbarn och hon sa att det tragiska och det som gjorde så ont var att hon kanske inte skulle ha råd att betala alla måltider nu när de ska vara lediga från skolan under jullovet. Så pass tuff ekonomi hade hon. Med tanke på de elräkningar vi ser nu och med tanke på drivmedelspriserna och matpriserna är det kanske inte så konstigt. Det är klart att det är tufft för alla men för vissa är det fruktansvärt. Vi befinner oss i ett väldigt allvarligt läge nu och vi behöver fokusera på det som är viktigt på riktigt. Där ingår även minskade klimatutsläpp. Fler behöver ett jobb att gå till och människor måste klara sin hushållsekonomi. Centerpartiet tycker att förslaget att sänka skatten för dem som jobbar och är över 65 år som många har nämnt är otroligt välkommet. Om ingenting hade gjorts åt detta hade det nämligen inneburit att dessa människor snarare fått höjd skatt om de hade fortsatt att arbeta. Det är ju helt orimligt med tanke på att det finns vissa arbetskategorier där det faktiskt fattas väldigt mycket folk och där människor som väljer att gå i pension senare gör stor nytta. Herr talman! Jag måste som centerpartist bara få säga lite grann om reseavdrag och sänkt skatt på drivmedel. I regeringens budget höjer man ersättningen från 18 50 till 25 kronor per mil. Det är bra. Centerpartiet har dock gått ett litet steg längre: Vi väljer en modell som är utarbetad av Sveriges Kommuner och Regioner och som skiljer på land och stad. Vi riktar egentligen hela reseavdraget mot landsbygden det vill säga mot dem som kanske inte har kollektivtrafik som alternativ och som många gånger har väldigt långt till jobbet. Detta gäller inte minst norra Sverige som jag själv kommer ifrån. Bara i Västerbotten täcker inlandskommunerna som är sex till antalet en yta som är större än Danmark - och det är alltså bara inlandskommunerna. Då begriper man kanske att det är väldigt stora avstånd. Samma tanke har vi när det gäller drivmedel. Jag vet att regeringen tänker sänka reduktionsplikten nästa år och vid kommande årsskifte sänker man drivmedelskostnaden vid pump med 1 krona. Ska vi vara ärliga blir det dock lite mindre för man måste ju dra av den indexuppräkning som skulle ha varit. Därför föreslår vi egentligen samma tänk där: Vi ska fokusera på 3 kronors sänkning för de människor som bor och lever på landsbygden för de behöver den sänkningen bäst. Ni som bor i eller nära städer har ett helt annat utbud i form av kollektivtrafik än vad människor har i norra Sverige eller på landsbygden någon annanstans. Jag hörde i finansutskottets debatt att någon dumförklarade det förslag som Centerpartiet hade nämligen att detta ska ske genom ett slags värdebevis som människor ska kunna ha. Men vet ni vad? Jag tror absolut att det är möjligt. Vi har ju åkt till månen och dessutom är vi på väg till Mars. Om någon skulle säga att det är helt omöjligt att konstruera något slags värdebevis för oss lantisar får den i så fall komma med något bättre argument. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Herr talman! Jag skulle vilja gå in lite grann på avdrag för grön teknik. Regeringen vill höja nivån på avdraget för solceller från 15 till 20 procent och det är ju välvilligt. Problemet är bara att det kanske skulle kunna gå att använda den här höjningen till något bättre eftersom branschen solcellsbranschen inte ens efterfrågar den här höjda nivån på avdraget. De har tillräckliga problem med att leverera och installera solceller åt folk därför att det har blivit en sådan enorm efterfrågan. Då tänker Centerpartiet att vi kanske skulle kunna fokusera på andra saker som är energieffektiva. Man skulle kunna bredda det här avdraget för grön teknik till att omfatta exempelvis produkter för vattenbesparing eller appar för smarta-hem-lösningar. Man skulle kunna ställa in att ladda bilen på natten om man råkar ha en elbil eller styra värmepumpen så att den stänger ned vid frukosttid när det är en topplasttimme det vill säga när väldigt många nyttjar elen och priset skjuter i höjden. Det skulle man också kunna använda sig av när man är borta på jobbet och till exempel stänga av värmepumpen en kvart då och då. Det är bara några förslag. När det gäller avfallsförbränningsskatten herr talman vill ju regeringen att den ska avskaffas. Centerpartiet avvisar det. Vi tycker att man skulle kunna se över utformningen av denna skatt och i stället för att ta bort skatten för avfallsförbränning premiera det som redan är sorterat - mat för sig plast för sig och så vidare. Det skulle vara betydligt mer miljövänligt. Då skulle man komma åt den delen också. Fortsättningsvis anser Centerpartiet inte minst mot bakgrund av det ansträngda effektläget i södra Sverige att det var olyckligt att man påförde biooljorna full skatt. Vi skulle vilja att de skattebefriades. Hade man slopat skatten på biooljor hade vi fått betydligt mer el. Det hade också varit mer miljövänligt för faktum är att det i dag är betydligt färre bolag som vill elda med olja och kol. Därför hade det varit bättre att göra det billigare att elda förnybart än att elda fossilt. Jag vill också säga några saker om sänkningen av skatten på diesel i jord- och skogsbruk. Regeringen vill förlänga det här under 2023 eventuellt hela året ut och det tycker Centerpartiet är jättebra. Det ställer vi oss bakom. Vi var ju med och införde det tillfälliga dieselavdraget för jord- och skogsbruk förra året. Vi såg att våra jord- och skogsbrukare gick på knäna. Det var också mycket en följd av att insatsvarorna på grund av kriget i Ukraina blev så väldigt dyra. Vi såg också behovet av att upprätthålla och stärka vår livsmedelsproduktion under de här speciella förhållandena. Men Centerpartiet vill gå längre. Vi vill helt enkelt permanenta sänkningen av dieselskatten för våra bönder. Det är egentligen inte så konstigt. Vi är ett av de länder i Europa som importerar mest mat och det gör oss väldigt sårbara. Vi behöver öka vår egen livsmedelsproduktion. Mat är ju det viktigaste vi har - utan mat svälter vi om det skulle bli krig. Vi tycker att matproduktion är en del av totalförsvaret och då duger det inte att vara så beroende av livsmedelsimport som vi är i dag. För några månader sedan hörde jag av LRF i Västerbotten att det var tolv jordbrukare som höll på med mjölkproduktion som hade flaggat för att de skulle lägga ned sina jordbruk. Tolv stycken! Hur ser det då ut i resten av landet? Det är ju absolut inte okej. Det är snarare en skrämmande utveckling och helt oacceptabelt. Är det så att ni skulle vilja främja svenskt jordbruk och svensk livsmedelsförsörjning och precis som vi ser att det är en viktig del av vårt försvar hoppas vi att ni också ser att ett jordbruk inte är vilket företag som helst. Är det så att vi vill behålla våra bönder och utöka så att vi får fler jordbrukare i Sverige behöver vi tänka annorlunda och kanske inspireras lite mer av till exempel Finland. Det är bara ett medskick till sittande regering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Avslutningsvis vill jag föreslå att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Centerpartiets förslag. Jag tror inte att ni kommer att göra det men man kan alltid önska. Jag ställer mig bakom Centerpartiets motion.	7766
2169	Cecilia Rönn (L)	L	Herr talman! Vi har en svår ekonomisk tid framför oss. Det kommer att vara utmanande på många sätt att hantera det som händer i omvärlden med Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina och energipriserna som följer i spåren av detta för resten av Europa och oss. På det har vi i Sverige en extra börda med vår inhemska energikris som är skapad av dåraktiga politiska beslut. Vi står inför en bokstavligen mörk vinter med större risk för frånkoppling i södra Sverige än tidigare och alltmer ansträngda plånböcker för de svenska hushållen. Sverige lämnar en historisk tid bakom sig. Räntorna har varit mycket låga och skuldsättning har på det sättet premierats. Det har lett till hög skuldsättning hos hushållen och att företag växt i hög hastighet. Nu väntar en mer normaliserad tid men många hushåll kommer in i den med stora privata skulder när Riksbanken höjer räntorna. I dessa tider är det rimligt att lägga fram en stram budget. Det hjälper inte att hälla mer bensin på brasan när de skenande priserna behöver hållas tillbaka. Man behöver inte göra mer än att öppna en tidning eller tala med en medborgare för att förstå att kostnadskrisen just nu är den viktigaste frågan som behöver hanteras i vardagen. Regeringen lägger därför fram en klok politik i ett mycket svårt läge. Att lägga fram en expansiv budget i det här läget som vi ser att vissa av oppositionspartierna gör är att svika de allra mest utsatta som påverkas allra mest av högre priser med den här inflationen. Det måste bli lättare att driva företag och den som arbetar ska kunna leva på sin lön. Arbetslinjen är mer avgörande nu än den varit på länge. Ingen tjänar på en politik som driver ut människor i arbetslöshet. Därför är jag mycket glad över att det finns en majoritet för detta budgetförslag och att oppositionens spretiga budgetförslag med inflationsdrivande och destruktiva förslag inte kommer att bli verklighet. Herr talman! Vi kan börja med inkomstskatten. Vi har de senaste veckorna fått höra att vi gynnar de allra rikaste genom att sänka skatter. Det här är att fara med osanning. Att kalla KPI-höjning av skiktgränsen för skattesänkning är antingen ett tecken på stor okunskap eller ren lögn. Jag vet inte vilket som är värst. Jag är glad att delar av oppositionen i dag har kallat det för vad det är. Det hedrar dem. Jag hoppas att deras partikollegor lyssnar på ledamöterna i skatteutskottet som vet hur det ligger till. Många viktiga delar av vårt hållbara välfärdssystems nivåer är kopplade till prisutveckling. Det är mycket viktigt att tala i rätt termer och vara sanningsenlig mot invånarna. Liberalerna tycker att det är viktigt med förutsägbarhet och stabilitet i vår ekonomi. Det är oppositionen som i stället vill minska marginalerna för viktiga samhällsbyggare som barnmorskor poliser och ingenjörer. De olika uppräkningar som görs varje år - inte bara av den statliga inkomstskatten utan även för CSN-bidrag för landets alla kunskapsivrare garantipension till de årsrika som behöver extra stöd och många fler - ska täcka kostnadsökningar och inflationen i samhället. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet I slutändan är det våra samhällsbyggare som drabbas. Det är över 1 3 miljoner människor med yrken som bär upp vårt samhälle - erfarna poliser lärare barnmorskor och ingenjörer. Det är de med dessa bristyrken som skulle drabbas av oppositionens skattehöjningar för det är precis vad det är. Det skulle bli ännu svårare att attrahera personer till dessa bristyrken. Det är tur för alla Sveriges samhällsbyggare att ni i oppositionen inte kommer till makten och att ni därmed inte kan minska människors marginaler i dessa svåra tider. Herr talman! Jag vill fortsätta med beredskapsskatten som S vill utreda i sitt budgetförslag och som jag ställde frågor till Socialdemokraternas Niklas Karlsson om. Låt mig igen påpeka att Socialdemokraterna alltså anser att de med mest bärkraft i Sverige är småföretagen som använder 3:12-reglerna. Jag häpnar när jag läser detta. Var finns verklighetsuppfattningen? Är det alla de småföretag som runt om i landet med sina anställda bär upp Sverige som vi ska slå på nu när vi går mot en lågkonjunktur? Ledamoten svarade mig med frågeställningen om varifrån vi ska ta pengarna som om det är antingen från försvar eller äldreomsorg antingen från försvar eller skola. Liberalerna ser det inte så. Vi ska inte ställa olika samhällsfunktioner mot varandra. Vi ska ha en politik som gynnar företag och arbete utbildning och arbetsmarknad - en politik som gör att vi har råd med alla våra samhällsplikter. Det viktiga är den totala skattebasen som kommer in till staten. Tack och lov finns det en majoritet i riksdagen som vet hur viktiga våra företag och anställda är för att klara oss ur denna kris. Vi ska hjälpa dem nu inte stjälpa dem. Avslutningsvis vill jag lyfta fram två satsningar som jag tycker är mycket bra för Sverige och för vår fortsatta konkurrenskraft. Herr talman! Jag är mycket glad för det förstärka FoU-avdrag som vi föreslår i budgeten. Vi är en liten exportberoende nation som gynnas väl av att vi lyckas driva fram både små företag och stora företag som inte ser Sverige som sin enda marknad utan hela världen. Sverige ska fortsätta att konkurrera med sina produkter och innovationer. Därför är det bra att regeringen utökar satsningen på just de företag som skapar morgondagens framsteg. Det gör att vi blir ännu mer konkurrenskraftiga internationellt och öppnar för ännu fler företag att investera sina pengar i Sverige vilket leder till mer skatteintäkter och fler jobb. Sedan handlar det också om hur vi i budgeten stärker energiförsörjningen. Tanken var att skatten på avfallsförbränning skulle leda till ökad materialåtervinning att om det skulle kosta mer att elda upp soporna skulle företagen återvinna mer. Men Skatteverkets granskning visar tydligt att det i stället har lett till dyrare avfallshantering och ökad administration. Vad vi dock kan se är hur den här skatten inte har lyckats öka återvinningen. Kraftvärmen är just nu en dold tillgång för att snabbt få fram mer planerbar elproduktion där den behövs som allra mest för att stabilisera elsystemet i den svåra tid som vi befinner oss i nu. Det är inte minst viktigt för oss i de södra delarna av Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet De senaste dagarna har elpriset slagit alla rekord i hela Sverige. Genom att regeringen nu tar bort de missriktade skatterna och styrmedlen kan kraftvärmen bidra till motsvarande el från upp till två nya kärnkraftsreaktorer utan att vi behöver bygga nya anläggningar utan att ta ny mark i anspråk och utan att bygga nya elnät. Det är mycket viktigt i den kritiska situation som vi nu befinner oss i där risken för frånkoppling faktiskt är reell. Herr talman! Den budget som läggs fram är en ansvarstagande budget för hela svenska folket. Vi går nu in i tuffare tider och tack vare regeringens återhållsamhet står vi väl rustade. Det finns dessutom utrymme för ytterligare reformer om det krävs. Framåt kommer vi att kunna ge ännu större incitament för arbete och strävsamhet för vi i Liberalerna vet att det inte är skattenivåerna som är avgörande utan hur mycket skattepengar vi får in i systemet på bästa sätt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.	7353
2170	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Jag tar lite rygg på Helena som sa att först kom rockbandet och sedan förbandet. Då undrar jag vad motsvarigheten är till den som talar sist i dag. Kan det vara happy hour eller något sådant? Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets förslag till budget och också till reservationerna 4 och 8. Miljöpartiet har en vision. Vi ska ställa om samhället så att vi klarar klimatet och miljön. Vi ska nå de klimatmål som vi har satt upp och vi ska leverera det som vi har åtagit oss genom Parisavtalet. Vi ska ställa om industrin så att den kan bli ännu mer konkurrenskraftig i en värld som behöver nya lösningar för att klara klimatmålen. Vi ska också ställa om på ett rättvist sätt så att vi inte lämnar några grupper i samhället efter oss. Det är viktigt att förstå att klimatförändringarna är en realitet som redan börjat visa sig. Hela världen drabbas redan även Sverige och det kommer bara att bli värre om vi inte lyckas begränsa klimatförändringarna. Om vi inte öppnar kuvertet och betalar räkningen i dag kommer de från inkasso och sedan från Kronofogden och dröjsmålsräntan blir astronomisk. Vår förmåga att betala den skulden kan bli obefintlig. Problemet är att skulden kommer att drabba våra barn och barnbarn. Vi sätter ofödda generationer i skuld för omständigheter som vi är ansvariga för. Det är skamligt. I ansträngningarna för den rättvisa omställningen är skattepolitiken ett centralt verktyg. Det är därför med bestörtning som jag konstaterar att regeringen väljer att lägga hela 6 7 miljarder kronor av reformutrymmet på att sänka skatten på bensin och diesel. Summan gör det till regeringens enskilt största reform. Det är en väldigt problematisk reform av flera olika skäl. Först och främst kommer det förstås att öka utsläppen och sända helt fel signal om den omställning som vi är mitt i. Regeringen talar gärna om att man vill satsa på elektrifieringen men det tycks mest vara en läpparnas bekännelse som följs av den här typen av handling som direkt minskar incitamenten för att byta till el som drivlina. Därtill ökar man i ett slag efterfrågan på fossila bränslen som gynnar alla fossilexporterande länder inklusive Ryssland. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Det är inte heller en effektiv politik för att hjälpa dem som kämpar med höga bensinpriser. Effekten på priset för bensin är 14 öre och för diesel 41 öre. För den som kör som genomsnittet talar vi alltså om en besparing på cirka 75 kronor i månaden för bensin och knappt 200 kronor för diesel. Det är inte så imponerande för dem som verkligen behöver köra långt med tanke på hur mycket den här reformen kostar. Till slut kan man konstatera att bränsleskattesänkningen också är en orättvis krisstödspolitik som ger mest till dem som behöver den minst men också till dem som redan har mest. Hela 69 procent av skattesänkningen går till boende i och nära storstadsområden alltså de som har allra bäst förutsättningar att ta sig till jobb skola och service utan bil. Bara en femtedel tillfaller landsbygdsborna. Den rikaste tredjedelen får en bra bit mer än sin beskärda del. Sammanfattningsvis är bränsleskattesänkningarna ett orättvist ineffektivt och dyrt sätt att jobba för att missa Sveriges klimatmål. Mycket bättre är det tyvärr inte med reseavdraget herr talman. Efter långa förhandlingar kom riksdagen överens om att reformera reseavdragssystemet och ersätta det tidigare avdraget med en skattereduktion. Det nuvarande reseavdraget har inte bara den svagheten att det bara omfattar bilresor och därigenom är en fossil subvention. Skatteverket bedömde i våras att 44 procent av det totala avdraget består av medvetet fusk och felaktiga utbetalningar. Herr talman! Vi talar alltså om över 3 miljarder kronor som felaktigt dras från statens inkomster. Skattereduktionen skulle å andra sidan i princip omöjliggöra fusk men den väljer regeringen nu att stoppa. Jag tror inte att det bara är jag som inte ser hur detta går ihop. Men vad vi har fått höra från Moderaterna och deras samarbetspartier är att det handlar om att få ordning på Sverige. Statsministern förkunnade i söndagens partiledardebatt att klimatmålen står fast och ska nås. Hur det ska gå till är höljt i dunkel. Men elektrifiering av fordonsflottan har vi i alla fall ett delat intresse för. Därför är det märkvärdigt att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att slopa elbilsbonusen. Med all sannolikhet innebär det att det inte kommer att köpas elbilar i lika stor utsträckning som tidigare och att vi i stället får nya fossilbilar som ska rulla i ungefär 17 år. Med det föreslagna slopandet av reduktionsplikten står regeringen med en verktygslåda som gapar tom vad gäller att få ned utsläppen från de miljontals fossilbilar som nu ska rulla på våra vägar i många år framöver. Ingen kärnkraft i världen kan sänka utsläppen från en redan inköpt förbränningsmotor. Så ser det ut. I vår motion föreslår vi förstås att elbilsbonusen ska vara kvar och att malusen ska fördubblas. Herr talman! Vi miljöpartister tror att vi kan klara av att nå klimatmålen och stötta hushållen genom tuffa tider. Vi har därför gått fram med ett antal reformer för att visa detta. De allra flesta som har långt till jobb och samhällsservice och saknar god kollektivtrafik för att möta dessa behov bor i glesbygden. Det är en viktig men inte särskilt stor del av Sveriges befolkning. I stället för att sänka bränsleskatterna för alla i hela Sverige vill vi ge ett mer riktat stöd till dem som drabbas hårdast av de dyra tider vi lever i. Under vår tid i regeringen införde vi en skattereduktion för alla som bor i glesbygden. Det vi nu föreslår är att utöka den till 4 000 kronor per person. Det blir ett betydligt större tillskott till kassan men det går inte till stadsbor. Vi vill också lägga 10 000 kronor på elbilsbonus för den som köper en elbil och bor på landsbygd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Ekonomiskt svåra tider har vissa mönster. Det är de som lever närmast sina marginaler som riskerar att trilla över kanten och falla igenom samhällets skyddsnät. Därför måste maskorna i de skyddsnäten vara finare just nu. Av detta skäl har vi gått fram med en höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen en inflationssäkring av viktiga bidrag och en ordentlig höjning av pensionerna. Herr talman! Avslutningsvis: Den gröna omställningen är en enorm möjlighet inte minst för den norra delen av landet. När vi nu står inför en lågkonjunktur är det mycket viktigt att företagen kan hitta rätt arbetskraft och att så många som möjligt kan behålla sina arbeten för att vi ska hålla arbetslösheten så låg som möjligt. Därför föreslår vi ett avdrag för kompetensutveckling av befintlig arbetskraft för företag som genomgår en grön omställning. På så sätt ser vi till att bättre matcha arbetskraften mot de nya och inte sällan banbrytande uppgifter vi har framför oss. Slutligen vill jag uppmärksamma Sveriges jordbrukare. Jordbruket måste vara en del av omställningen. Här finns en mycket stor potential som vi behöver utnyttja bättre. Parallellt med det behöver vi se till att jordbruket får det stöd det behöver för att bli fossilfritt. Miljöpartiet föreslår därför ett generellt jordbruksavdrag som ska ersätta den subvention av diesel som finns i dagsläget. Jordbruksavdraget ska vara lika omfattande men inte riktas specifikt till att göra fossila bränslen billigare. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 7.)	7522
2171	Utrikesministern Tobias Billström (M)	M	Fru talman! Alexandra Völker har frågat mig om regeringen kommer att ta fram en ny uppdaterad Iranpolitik för att möta det iranska folkets önskan att leva i ett land fritt från förtryck och fundamentalism. Vidare frågar hon om jag under Sveriges ordförandeskap i EU kommer att agera aktivt för att uppdatera EU:s Iranpolitik samt vilka åtgärder och krav som Sverige kommer att driva i FN. Hon frågar om jag kommer att verka för att utöka sanktionerna mot regimens företrädare och deras anhöriga genom frysta tillgångar och inreseförbud. Slutligen har hon frågat mig om det är regeringens avsikt att kalla upp Irans ambassadör för att tydligt fördöma våldet. Med hänvisning till tidigare interpellationer och debatter - interpellationerna 2022/23:8 2022/23:16 2022/23:21 och 2022/23:44 - vill jag återigen understryka att regeringen ser med största allvar på utvecklingen i Iran. Vi har med kraft fördömt våldet och agerar bilateralt såväl som inom EU och FN för att bidra med internationellt tryck detta både till stöd för kraven på mänskliga rättigheter och emot det brutala och dödliga våld som iranska myndigheter gjort sig skyldiga till. Regeringen fördömer att Iran ska ha avrättat två personer för handlingar kopplade till de pågående protesterna. Sverige och EU har en mycket tydlig och gemensam linje i frågan om dödstraffet som vi alltid överallt och oavsett omständigheter motsätter oss. Sveriges syn på utvecklingen och krav på att våldet ska upphöra har tydligt uttryckts såväl offentligt som i direkta samtal med iranska företrädare inklusive på ministernivå. Jag framförde detta direkt till Irans utrikesminister i ett samtal den 11 november. UD har frekventa kontakter med den iranska ambassadören där en mängd frågor tas upp inklusive Sveriges syn på den pågående händelseutvecklingen i Iran. Sverige har aktivt verkat inom EU för åtgärder och uttalanden som svar på Irans agerande. EU har framfört tydliga gemensamma budskap till stöd för de iranier som fredligt demonstrerar för sina rättigheter markerat mot iranska myndigheters övervåld och krävt att de som är skyldiga till våldet hålls ansvariga. Vid gårdagens europeiska utrikesministermöte i Bryssel diskuterade vi särskilt situationen i Iran och EU:s åtgärder - en dagordningspunkt som tillkommit efter begäran av Sverige med stöd av likasinnade medlemsstater. Sverige är också ett av de länder som har verkat för de rådsslutsatser som antogs i går och som tydligt fastlägger EU:s politiska hållning gentemot Iran. EU har kontinuerligt skärpt sanktionerna mot Iran med anledning av de senaste månadernas händelseutveckling genom nya beslut vid rådet för utrikes frågor i oktober november och nu även december. Sverige har varit pådrivande och ingått som medförslagsställare till de nya sanktionslistningarna. Vid gårdagens möte beslutades om nya listningar av aktörer ansvariga för våldet. Detta görs inom den befintliga sanktionsregimen för allvarliga MR-kränkningar i Iran som bland annat innefattar inreseförbud och frysta tillgångar i EU. Därtill beslutades om ytterligare sanktioner inom ramen för Rysslandssanktionerna med anledning av Irans försäljning av drönare till Ryssland. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tillsammans med övriga EU-medlemsstater fortsätter vi att följa situationen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Vi bedömer att det råder enighet inom EU i fråga om sanktioner och agerande mot Iran. Denna enighet är av central betydelse för EU:s trovärdighet och möjlighet att påverka situationen och bör värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt EU-ordförandeskap. Fru talman! Sverige var ett av de länder som verkade för att sammankalla en extra session i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november för att diskutera och markera mot de allvarliga MR-kränkningarna i Iran. Där beslutade MR-rådet att upprätta en oberoende mekanism för att utreda våldet och MR-kränkningarna i Iran. Detta är ett viktigt steg för ansvarsutkrävande. FN:s generalförsamling antog också i november den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har genom EU aktivt deltagit i detta arbete. Sverige och EU stöder FN:s specialrapportör för Iran som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen. Tillsammans med övriga EU-medlemsstater ser Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta den fortsatta utvecklingen i Iran.	4470
2172	Alexandra Völker (S)	S	Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Det har nu gått nästan tre månader sedan Mahsa Jina Amini mördades av Irans moralpolis. Hon mördades för att hon enligt den iranska regimen bar sin slöja fel. Nästan tre månader senare fortsätter de landsomfattande protester som leds av kvinnor. Kvinnorna i Iran har i över 40 år levt under islamistiskt förtryck. Kvinnornas mod har fått hela nationen att resa sig. Deras önskan är tydlig. De vill ha frihet fred och demokrati. Den iranska regimens svar på protesterna har varit brutalt och oacceptabelt våld. Enligt FN har minst 14 000 människor hittills fängslats i protesterna. Minst 300 personer har dödats varav minst 40 är barn. Antagligen är siffrorna egentligen mycket högre. Ett stort antal personer har hittills fått dödsstraff utdömda och nu har domarna börjat verkställas. Trots det fortsätter människor att modigt protestera för förändring. Protesterna handlar inte bara om tvånget att bära slöja utan om frihet och demokrati. Det iranska folket visar varje dag på ett enormt mod i sin kamp för frihet. Kvinnorna i Iran visar på ett alldeles särskilt mod och vi måste lyssna. Sverige EU och resten av världen måste möta deras kamp. Vi måste fortsätta att driva på i FN och vi måste genom EU driva på för att agera än hårdare mot den iranska regimen. Om 19 dagar tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Om 19 dagar är det Sverige som har ledartröjan. Under det närmaste halvåret är det Sverige och Sveriges regering som leder arbetet i EU och därmed har ett enormt ansvar. Fru talman! Jag vill vara tydlig med att förväntan från den här kammaren är stor på att Sveriges regering agerar starkt för en kraftfull EU-politik gentemot Iran. När Irans kvinnor riskerar sina liv för att protestera mot förtrycket och för frihet och demokrati vilar ett enormt ansvar på Sverige som ordförandeland att ta ledartröjan och agera för att EU ska uppdatera Iranpolitiken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Utrikesministern talar om vikten av enighet och om att regeringen ska verka för enighet i EU:s agerande gentemot Iran. Socialdemokraterna delar bilden att det är viktigt med enighet i EU:s utrikespolitik. Det är en enorm styrka när unionens länder agerar enat. Men enigheten får inte vara ett självändamål. Vi förväntar oss att utrikesministern inte bara verkar för enighet utan det ska vara enighet för en kraftfull politik. Vi förväntar oss hårdare sanktioner. Vi förväntar oss att Sverige under ordförandeskapet verkar för att skapa enighet för att terrorklassa revolutionsgardet. Vi förväntar oss att utrikesministern använder det här halvåret för att driva på EU:s utrikespolitik för att möta den modiga kampen hos folket i Iran. Därför frågar jag utrikesministern på nytt: Kommer Sverige att agera för att uppdatera EU:s Iranpolitik under Sveriges ordförandeskap? Kommer regeringen att verka för att samla EU:s medlemsländer bakom att terrorlista revolutionsgardet? (Applåder)	2985
2173	TALMANNEN	TALMANNEN	Välkomsthälsning Innan debatten börjar vill jag fästa kammarens uppmärksamhet på att vi bland åhörarna vid dagens debatt har besök från EU-utskottet i folketinget och från den diplomatiska kåren. Jag vill hälsa våra danska vänner och den diplomatiska kåren varmt välkomna till riksdagen. Information från rege-ringen om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i Europeiska unionens råd våren 2023	428
2174	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag börjar med Ungern. Nästan varje gång ett enskilt land bestämmer sig för att blockera ett beslut som skulle kunna vara enhälligt med en helt annan fråga väcker det helt naturligt ett mått av misstycke hos andra länder. Det är formellt helt korrekt att göra på det sättet och det kommer säkert att hända igen. Vi såg för en tid sedan att Cypern blockerade en helt annan fråga - det gällde en sanktion mot Belarus - för att man ville ha framgångar i ytterligare en annan fråga. Det nämns kanske inte lika ofta som Ungerns blockering av någon anledning. Jag tror att detta kommer att hända igen eftersom det går att göra så. Jag tycker precis som frågeställaren att det i grund och botten är olyckligt att det sker. Alternativet hade dock varit att inte ha enhällighet utan att majoriteten alltid kan bestämma och det tror jag skulle vara ett mycket sämre läge för många länder - inklusive Sverige. Man får alltså räkna med att sådant här händer men ju färre gånger det händer desto bättre. Jag står fullt ut upp för den uppgörelse som gjordes. Vi såg till att Ukraina får det ekonomiska stöd de behöver. Ibland måste man också bestämma sig för vad som är viktigast på riktigt just nu och där kunde 27 länder enas. När det gäller klimatet delar jag över huvud taget inte den bild som målas upp här. EU är världsledande av det enkla skälet att vi kan fatta gemensamma beslut över en hel kontinent. Tänk om andra hade haft samma utsläppshandelssystem som EU har! Tänk om EU kunde förhandla med USA Indien och Kina om snarlika system! EU är en förebild i detta. Sverige ska göra att EU fungerar bättre i det som är gränsöverskridande. Det är mycket viktigare än att Sverige straffbeskattar bort bilism genom att höja bensinpriserna med 9 kronor litern - mycket mycket viktigare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från rege-ringen om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i Europeiska unionens råd våren 2023 (Applåder)	2006
2175	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag tyckte att det var tydligt att jag i mitt anförande talade om det statliga stödet till kulturskolan som är halverat till nästa år från 200 miljoner till 100 miljoner. Jag sa också att kommunerna står för huvuddelen av finansieringen precis som Kristina Axén Olin säger. Och jag sa att det är oroväckande när regeringen går fram med stöd till kommuner och regioner med statsbidrag på bara 6 miljarder när de själva ser behov av ungefär 20 miljarder. Jag sa i mitt anförande att detta skapar en risk för neddragningar av kulturskolan. Vi vet herr talman att kulturskolan är en verksamhet som inte är lagstadgad. I tider av lågkonjunktur och i tider av kris tenderar kommunpolitikerna av nödvändighet för de kanske inte ser några lagstadgade verksamheter som de kan skära i att försöka minimera och dra ned på resurserna för till exempel kulturskolan. Det här är inget man gör av illvilja tror jag. Kulturskolan är älskad av befolkningen och av väldigt många kommunpolitiker. Därför hade det varit viktigt som jag också sa i mitt anförande om vi på nationell nivå hade kunnat visa vägen när det gäller statsbidragen till kommunerna naturligtvis men också det statliga stödet som vi vet har möjliggjort så många utvecklingsprojekt och varit så uppskattat runt om i landet.	1301
2176	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Jag tycker att Amanda Lind måste använda rätt siffror. Det blir helt fel proportioner om man säger att en budget om 3 miljarder är halverad. (AMANDA LIND (MP): Det sa jag inte.) I själva verket är det det statliga bidraget om 200 miljoner som är halverat inte budgeten till kulturskolan - som lärare i kulturskolan nu verkar tro herr talman eftersom jag får mejl där de skriver att det påstås att vi har halverat budgeten till kulturskolan. Det stämmer inte. I övrigt kan man läsa följande i den här rapporten som är väldigt intressant och som jag rekommenderar till utskottet: När det gäller kommunernas utgifter är trenden på senare år stadigt ökade utgifter för allmän kulturverksamhet och musik- och kulturskolan. Utgifterna för bibliotek och stöd till studieorganisationerna har varit mer stabila. Det sistnämnda området fick dock ett betydande tillskott både under 2020 och 2021" - av kommunerna. Det är alltså inte så herr talman att kulturen slaktas för att vi inte avsätter ännu fler miljarder här i den här salen. Vi har naturligtvis varit tvungna att prioritera det krig vi har och att hjälpa Ukraina. Vid sidan om elkris är det inflation och en rad andra problem som Sverige står inför. Men att påstå att pengarna till kulturen är halverade är att fara med osanning herr talman. "	1320
2177	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag vill bara återigen upprepa att det har jag inte sagt. Det är det statliga stödet till kulturskolan som halveras och det var väldigt tydligt i mitt anförande. Kulturministern har tidigare i debatten uttryckt att man verkligen värnar det här stödet och att man är positiv till att man kunnat freda de här 100 miljoner kronorna som redan fanns i budgeten. Men när jag tittar tillbaka vet jag ju att 2019 kapade Moderaterna och Kristdemokraterna stödet till kulturskolan. Vi fick lägga stor kraft på att återinföra det. I tidigare budgetar har Moderaterna helt tagit bort det. Ska jag tolka Kristina Axén Olins anförande nu som att man egentligen inte ser det här statliga stödet som så viktigt? Precis som Bo Bromans stöd till konstnärsstipendier kanske det är lite svajigt och riskerar att försvinna i nästa års budget. Kan Kristina Axén Olin ge besked om Moderaterna kommer att stå upp för det här viktiga bidraget till kulturskolan och även permanenta det framåt?	985
2178	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Nu var det här en slutreplik så det finns tyvärr ingen möjlighet för Kristina Axén Olin att bemöta detta just nu.	116
2179	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Ibland kan man få intrycket att kultur handlar om vad vi säger i den här salen och de statliga pengar vi avsätter. Men så är det ju tack och lov inte. Kultur är så mycket mer än vad vi beslutar om i statens budget. Jag tror i och för sig kanske inte att vi här inne har exakt samma uppfattning om vad kultur är. Det som för en är böcker är för en annan att studera konst eller att gå på en konsert. Men jag tror att alla kan vara överens om att kultur är en omistlig del av vårt samhälle och oerhört viktigt. Det man sällan talar om herr talman är att vid sidan om en del statliga satsningar är kultur och kulturbranschen en del av svenskt näringsliv. Den kreativa och kulturella näringen består av 130 000 företag. Över 190 000 anställda i Sverige jobbar i den kulturella och kreativa näringen med en omsättning på över 400 miljarder. Här har staten ett ansvar som vi borde diskutera mycket mer i riksdagen. Hur kan vi underlätta och skapa förutsättningar för blomstrande företag i kulturbranschen? Vi måste diskutera skatter moms immaterialrätt upphovsrätt sjukersättningar och ytterligare en rad frågor om vi vill skapa de bästa möjligheterna för att den här fantastiska branschen ska kunna anställa ännu fler och blomstra ännu mer. Vi alla här är också stolta över till exempel Sveriges musikexportframgångar som säkert beror på att vi har haft en fantastisk kulturskola i decennier - det som tidigare var kommunala musikskolan. Här i huset kan vi diskutera hur man ska se till att ha utbildade lärare för att fortsätta den här fantastiska utvecklingen och hjälpa musiknäringen att fortsätta vara duktig på att sätta Sverige på världskartan. Herr talman! Kultur sträcker sig över otroligt många områden i politiken som vi alltför sällan diskuterar i den här salen. Jag ser fram emot att under mandatperioden få vara med och diskutera hur vi kan hjälpa till att få en ännu mer blomstrande kultur i Sverige. Staten har självklart ett ansvar för vårt kulturarv och våra nationalscener. Där finns ett eftersatt behov just nu av bland annat renovering. Men i tider av krig i Europa med ett Ukraina där miljontals människor inte ens har ström och mat och där vi i Sverige har en energikris som innebär att folk faktiskt får gå från hus och hem då kan regeringen inte prioritera kulturen även om vi skulle önska att man kunde göra ännu mer för att hjälpa våra nationalscener Skansen och andra som har ett eftersatt renoveringsbehov. Herr talman! Avslutningsvis ser jag fram emot att förhoppningsvis hamna i ett läge där kriget i Ukraina tar slut och vi får bukt med energiproblemen i Sverige så att vi kan återgå till en mer normal tid för Sveriges riksdag men där är vi inte ännu.	2714
2180	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Det var en väldigt intressant debatt här tidigare avseende kulturskolans finansiering och förutsättningar. Den analys som lyftes fram var helt rätt. Rapporten från Myndigheten för kulturanalys har verkligen visat att under de åtta år regeringen leddes av Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet gjordes oerhörda investeringar. Välfärdssatsningar i kommuner och regioner gjorde att man kunde expandera kulturbudgetarna kommunalt och regionalt och det var också en otroligt expansiv kulturbudget på nationell nivå som presenterades år efter år. Men trots det har vi haft utmaningar med kulturskolan. Över 30 000 barn står i kö. Många vill träda in i verksamheten. Den stora utredning som gjordes av kulturskolans verksamhet landade i slutsatsen att den primärt ska vara en kommunal angelägenhet och finansieras på det sättet men att staten kan bistå när det gäller att utveckla verksamheterna och nå de grupper som kanske inte har kommit in i kulturskolans verksamheter. Det har varit ett väldigt populärt bidrag och det går inte att konstatera annat än att den här regeringen tar bort de 100 miljoner som var en särskild satsning med anledning av ett återstartsstöd. Som läget är nu har många ungdomar på grund av coronapandemin blivit stillasittande och stannat hemma. Det har varit tufft för dem att komma tillbaka till de verksamheter som erbjudits barn och unga. En av de verksamheterna är just kulturskolan som i fortsättningen skulle behöva ha ett återstartsstöd för att nå de barn och unga som nu har hamnat ännu längre från kulturskolans verksamhet. Varför skär man ned med 100 miljoner som hade kunnat gå till att nå de barn och unga som med anledning av pandemin har kommit långt från verksamhetens insatser och inte fått möjlighet att träda in i kulturskolan?	1801
2181	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Tack Lawen Redar för en intressant fråga! I regeringens budget har vi lagt 6 miljarder mer till kommunerna om jag inte minns alldeles fel. Det är kommunerna som har ansvaret för kulturskolan. Och som jag sa i mitt anförande herr talman skulle ingen vara gladare än jag om vi hade haft mer pengar att lägga på kulturskolan. Jag tror att det många gånger är en investering som gör att fler barn hittar till musiken som ett särskilt språk. Men det är krig i Ukraina enorm kris här hemma i Sverige och hög inflation. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Människor tvingas till och med gå från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. I en sådan tid är det svårt att prioritera ännu mer statlig finansiering av kommunala musikskolan som är ett kommunalt uppdrag. Ändå gör regeringen flera satsningar i budgeten till exempel på att ta fram ett fritidskort för att få fler barn och unga att röra på sig. Det finns särskilda uppdrag till kulturskolan och idrotten att försöka nå barn i utanförskapsområden på olika sätt. Jag hoppas att tiderna blir annorlunda om det är så att man behöver ännu mer statligt stöd men primärt är dessa uppgifter kommunala.	1189
2182	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag betvivlar verkligen inte ledamoten Kristina Axén Olins engagemang för framför allt musiken och barns och ungas tillgång till den. Men den moderatledda regeringen har lagt mindre resurser på kulturskolan - det är ett faktum. Man kommer inte att nå ut till de barn och unga som med anledning av en återstart nu faktiskt skulle behöva mer resurser. Man hänvisar också till satsningar på välfärden. SKR har meddelat att det krävs 20 miljarder om kommuner och regioner ska kunna behålla nuvarande nivå på bland annat kulturbudgetar. Regeringen lägger 12 miljarder och prioriterar höginkomsttagare i vårt land. Det är så den här budgeten ser ut. Jag vill ställa en fråga sist i det här replikskiftet. Det lyftes fram av den sverigedemokratiska ledamoten men också av Kristina Axén Olin att man gör en särskild satsning på Skansen. Jag finner inte den bland anslagen. Vad är det för en typ av satsning? Har jag missuppfattat anförandet? Vi socialdemokrater lägger 10 miljoner mer på de renoveringsbehov som Skansen har. Gör Moderaterna någon särskild satsning i budgeten vad gäller just Skansen?	1112
2183	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Vi får nog återkomma till några delar men när det gäller den sista frågan tycker jag att det är intressant att Lawen Redar tar upp den för även jag blev ganska chockad när jag hörde Skansens vd berätta att de eftersatta renoveringarna skulle kosta 150 miljoner och att man borde ha fått pengarna för tio år sedan. Vi har tyvärr inte avsatt några särskilda pengar i vår budget för renoveringsbehoven som vd:n John Brattmyhr redovisade i medierna häromdagen. Men det är helt klart djupt bekymmersamt att Skansen har ett sådant eftersatt renoveringsbehov. Lawen Redar har tyvärr inga fler inlägg nu men jag kan undra varför Socialdemokraterna som ändå innehaft makten inte har gjort någonting åt Skansens renoveringsbehov som enligt John Brattmyhr skulle ha behövt åtgärdas för många år sedan. Varför har man inte fattat beslut om ett nytt operahus när det är så illa i Operan? Det var Lena Liljeroth som tillsatte utredningarna om att bygga ett nytt operahus eller renovera Operan. Det är så illa att man måste sätta upp nät för att det ramlar ned stenar från taket och man måste pumpa bort vatten som rinner in från Strömmen. Det har ju varit högkonjunktur och statens finanser har varit stabila. Varför har då Socialdemokraterna med sina miljöpartistiska kulturministrar inte gjort något åt vare sig Skansen eller Operan herr talman? Det tycker jag är ganska sorgligt.	1396
2184	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag tänkte begära ordet för det blev lite fel i det förra replikskiftet. Jag ställde en fråga till Kristina Axén Olin om kulturskolan och om Moderaterna nu till skillnad från 2019 då man helt tog bort det statliga stödet till kulturskolan står bakom det stödet och också är beredda att förlänga och permanenta det. Det vore ett viktigt besked till landets kulturskolor. Just nu är de 100 miljonerna bara för nästa år. Den andra frågan jag tänkte ställa till Kristina Axén Olin rör kulturella och kreativa näringar. Jag delar ledamoten Kristina Axén Olins engagemang för KKN-politiken. Jag upplevde också att detta var en fråga där vi kunde enas under förra mandatperioden när det gällde de olika krisstöden till kulturen. Inte minst Moderaterna var talespersoner för att få till stöd som fungerar även för egenföretagare och företagare inom kultursektorn. Jag tackar för det engagemanget. Vad ser Kristina Axén Olin mer konkret där? Återstartsutredningen hade förslag inom KKN-området. Jag ser inga sådana budgetsatsningar men Moderaterna kan ju ha andra idéer på detta område. Min fråga är hur ni konkret tänker gå vidare med KKN-arbetet.	1161
2185	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Jag tackar statsministern för det icke-svar som trots allt fick applåder. Jag ställde frågor om hur man ska kunna se till att länder inte blockerar beslut eller skapar utpressningssituationer när det gäller rättsstatens principer. Det gällde inte de gånger länder använt samma metod i till exempel anslutningsprocessen eller liknande utan nu handlar det om rättsstatens principer. Hur kommer ordförandeskapet att arbeta med det? Min andra fråga gällde varför statsministern inte ser Sverige som världsledande i klimatomställningen. Hur ska Sverige kunna jobba med klimatomställningen? Min fråga gällde inte att EU är världsledande för det vet vi att EU är. Min sista fråga lite snabbt handlar om att stoppa den organiserade brottsligheten. Det är en fokuspunkt som har försvunnit när man har krympt listan från fem till fyra punkter. Jag skulle gärna vilja höra lite mer om det från statsministern.	924
2186	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Jag antar att Amanda Lind talar om de kulturella och kreativa näringarna. Jag är inte säker på att alla vet vad KKN betyder. För att börja med den första frågan är den budget vi har fattat beslut om nu budgeten för nästa år. Jag kan inte stå här och lova hur kommande budgetar kommer att se ut. Det beror naturligtvis på vad som händer både i världen och i Sverige. Vi kan inte berätta om några definitiva beslut när det gäller den statliga extrasatsning som gjordes i form av ett utvecklingsbidrag till kulturskolan. Men herr talman jag upprepar det jag har sagt: Kulturskolan är en kommunal uppgift. Kommunerna lägger nästan 2 9 miljarder på kulturskolan. Det man gjorde från statens och riksdagens sida var att instifta ett särskilt utvecklingsbidrag som enligt vad som sades redan från början skulle löpa under några år för att kulturskolan skulle kunna hitta nya metoder och kanske nå nya grupper. Att det bidraget halveras i en tid då det som sagt var är krig i världen och även kris här hemma tycker inte jag är så konstigt. Det är 5 kronor per elev vi talar om - att det bidraget är halverat borde inte innebära att kulturen är raserad i Sverige. Jag får helt enkelt återkomma till om det finns möjlighet till statliga utvecklingspengar längre fram när vi ser hur budgetläget ser ut för 2024. Herr talman! Jag får frågor om de kulturella och kreativa näringarna. Det handlar om både moms skatter upphovsrätt och immaterialrätt. Vi inväntar med spänning den utredning som kommer om det som förhoppningsvis skulle kunna underlätta för kombinatörer inom kultursektorn som kombinerar sina tjänster på olika sätt. De har i dag problem med både sjukpenning och annat. Det finns otroligt mycket som vi borde göra som vi kanske borde diskutera och ägna tid åt i stället för att sprida myter om en kultur som är raserad. Jag ser fram emot det!	1874
2187	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag hör att Kristina Axén Olin inte är så passionerad när det gäller kulturskolestödet. Det kanske ligger i linje med att Moderaterna för några år sedan helt skar bort det. Det är precis som Kristina Axén Olin säger ett utvecklingsstöd och det har inneburit väldigt mycket positivt för verksamheten inte minst för att barn och unga som har stått långt från kulturskolan kan ges möjlighet att testa och att komma in i kulturskolans verksamhet. Det Miljöpartiet säger är: Låt oss ta del av de positiva erfarenheterna av stödet och låt oss permanenta det och hitta nya former för det. Det skulle vi vilja se - inte att man tar bort det och säger att det var tillfälligt. Man har alltid möjlighet att ompröva den typen av beslut. När det gäller KKN gläder det mig att Kristina Axén Olin tar upp SGI-utredningen. Den var Miljöpartiet med om att driva fram - ett viktigt steg inte minst nu efter pandemin när det har blivit smärtsamt tydligt hur svårt många kulturskapare och kombinatörer har det. Detta är något som jag tror att både Kristina Axén Olin och jag har varit medvetna om väldigt länge men nu måste vi komma framåt. Flera andra viktiga utredningar är också på gång när det gäller de kreativa och kulturella näringarna. Det handlar om trygghetssystemen där det nu finns tre olika utredningar på bordet som ska landa under mandatperioden och om den strategi för kreativa näringar som har tagits fram också på initiativ av vår regering. Jag följer noggrant vad som händer här och hoppas verkligen att det kan bli rejäla förstärkningar och förbättringar på detta område. Det skulle vara bra för svenskt kulturliv.	1646
2188	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Jag ser fram emot att dessa utredningar kommer och att vi för en diskussion om hur vi på olika sätt kan bidra till att näringen får bättre villkor och kan blomstra ännu mer. Men jag noterar också att man i förordet till den statliga utredning om det kreativa Sverige som kom i augusti påtalar den ryckighet och brist på beslut som har rått under de senaste tio åren när det gäller kulturområdet; man hoppas att detta ska få ett slut. Jag ser fram emot många positiva och förhoppningsvis pragmatiska diskussioner med Amanda Lind i dessa frågor.	559
2189	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! I förra veckan ledde jag ett samtal på ABF-huset här i Stockholm om barns uppväxtvillkor i det alltmer ojämlika Sverige. En av paneldeltagarna var Nicolas Lunabba författare sommarpratare i P1 och verksamhetsansvarig för organisationen Hela Malmö. Samtalet kom att kretsa kring hans uppmärksammade bok Blir du ledsen om jag dör? som skildrar vad det innebär att ta sig an ett barn som växer upp i ett område där samhällsväven har trasats sönder där fattigdomen kommer till uttryck i skolan genom att elever äter en större måltid till lunch. Det är ett område där barnen vet att de går i samhällets sämsta skola och värst av allt ett område där barn mördar och mördas. Vad gör det med barn att växa upp i områden som präglas av arbetslöshet trångboddhet dåliga skolresultat och kriminalitet? Nicolas beskrev forskaren Abraham Maslows trappa över barns basala behov. Det handlar om de fysiologiska behoven som mat på bordet om den gemenskap som kärlek och vänskap ger och om hur dessa nivåer lägger grunden för att stärka individens självkänsla och egenmakt genom trygghet säkerhet och stabilitet för att slutligen möjliggöra en ung människas självförverkligande - ett förverkligande av allt man vill och kan vara. Pojken som Nicolas tog sig an Elijah är basketproffs i USA i dag medan hans vänner dessvärre antingen är mördade eller har mördat. Motsvarande slutsatser drar två andra författare. Journalisten Diamant Salihu beskriver i boken Tills alla dör en tröstlös ändlös meningslös serie tragedier i våldsspiralens spår. Advokaten Evin Cetin har kommit ut med en ny bok Mitt ibland oss om unga killar från invandrarfamiljer födda och uppvuxna i Sveriges förorter som har hamnat långt från föräldrarnas ursprungskultur. I stället har de uppfostrats av män som de säljer narkotika åt. Hon kallar dem narkotikans barnsoldater och de är offer för den kriminella världens största skam: utnyttjandet av barn för att själv undgå straff. Men hon beskriver också samhällets agerande med hårdare straff för 16-åringar som gör att kriminella nu rekryterar 11-åringar. Detta är ett cyniskt och alldeles fruktansvärt utnyttjande av samhällets yngsta. Herr talman! Enligt dessa tre författare är det påtagligt att de barn som rekryteras sällan har föräldrar som finns där för dem för att skjutsa till fritidsaktiviteter eller läsa läxor med dem. Det typiska offret för kriminalitet är barnet som saknar en närvarande pappa och har en ensamstående mamma med dålig ekonomi. Enligt Rädda Barnen är de fattigaste barnen i Sverige de som lever med en ensamförsörjande förälder. Det är 196 000 barn som lever i det som betecknas som barnfattigdom. Trenden är tydlig. De ekonomiska klyftorna i Sverige ökar. De allra fattigaste barnfamiljerna halkar efter samtidigt som majoriteten har fått det bättre ställt. Det kan också konstateras att den välfärds- och skattepolitiska profil som har rått från 1990-talet till i dag med marknadisering av skolan vinstuttag i välfärden och kapitalinkomster som går om arbetsinkomster framför allt har gynnat de redan välbeställda i samhället. Herr talman! När vi socialdemokrater presenterar vårt alternativ till nationell budget tar vi utgångspunkt i att de som drabbas värst av hög inflation redan ökade räntor höga elpriser och en stundande lågkonjunktur är de som har det tuffast ställt. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger rakt in i barnfamiljernas ekonomier. Konsekvenserna riskerar att bli fler barn i barnfattigdom och minskade möjligheter till fritidsaktiviteter som idrott kulturskola med mera. Högerregeringens budget är inte bara ett pärlband av löftesbrott. Den visar också tydligt vad Sverigedemokraterna och regeringspartierna prioriterar: att underlätta för dem som har det bäst ställt. Den höga inflationen gör att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs. Fler höginkomsttagare kommer att undgå den statliga inkomstskatten på 20 procent. För den som tjänar 60 000 kronor i månaden kommer en skattesänkning på posten med 1 300 kronor i månaden. Är det verkligen en nödvändig prioritering här och nu? Till och med kulturministern har uttryckt att man måste ha en återhållsam budget. Varför gäller inte det dem i samhället med de absolut högsta arbetsinkomsterna? Herr talman! Vi socialdemokrater valde att slopa denna uppräkning vilket enligt Moderaternas språkbruk är att höja skatten. Dessutom säger regeringsföreträdare att man satsar på välfärden. Men det som kommer att ske och som svenska folket kommer att känna av är mindre personal och mindre resurser till vår välfärd till barnen och till kulturen. SKR menar att det krävs 20 miljarder för att upprätthålla nuvarande kvalitet och standard på välfärden men Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna satsar 12 miljarder. Vi står alltså inför stundande nedskärningar. Den nationella högerbudgeten kommer också att ha en inverkan på kulturbudgetarna på kommunal och regional nivå och därmed drabba grundfinansieringen av bland annat kulturskolan folkbiblioteken idrottsföreningarna civilsamhället och lokalt medborgardrivna mötesplatser - egentligen all verksamhet som våra yngsta behöver för att möta vuxna förebilder och odla sitt självförverkligande. Vårt förslag till budget innebär en fördubbling av de generella statsbidragen till välfärden ett förhöjt barnbidrag under de tuffa vintermånaderna en kraftfull satsning på socialtjänsten för att motverka nyrekryteringen av unga till kriminalitet och över 1 miljard för att stötta de skolor som har störst utmaningar. Herr talman! Vi socialdemokrater prioriterar välfärden för vi vet att det är den enskilt viktigaste faktorn för att utjämna skillnader i livsvillkor. Därför är vårt förslag till kulturbudget en fråga om välfärd för barn och unga. Vi lägger 600 miljoner mer i kulturbudgeten och de prioriteringar vi gör är följande. Vi lägger 100 miljoner mer än regeringen på kulturskolans utvecklingsbidrag vilket ger en satsning på totalt 200 miljoner kronor. Vi vill att barn ska kunna låna hem instrument att fler barn får möta engagerade pedagoger och att fler barn ges möjlighet till en fritid fylld av bildning kultur och musik. Konsekvenserna av regeringen nedskärning ska min kollega Kristoffer berätta mer om senare i debatten. Vi avsätter 100 miljoner mer än högerregeringen på idrott för barn och unga och satsar totalt 200 miljoner kronor. Vad kan vara viktigare och roligare än att vi tillsammans utökar möjligheterna för barn att vara med i den verksamhet som har lägst trösklar och som ger både tävlingsfostran och föreningsfostran enligt den svenska folkrörelsetraditionen? Här måste vi dock komma åt den snedrekrytering som uttrycks genom att pojkar idrottar mer än flickor och att barn till mer bemedlade föräldrar idrottar mer än andra barn. Folkrörelsebakgrunden och det ideella engagemanget gör att idrott engagerar föräldrar och det blir därför en viktig plats för nyanlända att möta Sveriges föreningsliv och människor som levt och verkat i vårt land betydligt längre än de. Vi skriver också i vårt förslag till budget att det är hög tid att utreda frågan om en anläggningsfond i Sverige. Kulturutskottet gjorde ett intressant studiebesök i Danmark förra mandatperioden och vi vet att kommunerna har ansträngda förutsättningar att kunna bygga idrottsarenor eller renovera befintliga. Det är därför hög tid att börja titta på denna fråga och se om det finns möjlighet för det nationella att stötta upp. Vi avsätter 200 miljoner mer än regeringen på folkbildningen för att nå framför allt de unga som kanske inte har klarat den grundläggande utbildningen de unga som behöver en andra chans eller de unga vuxna som står längst från arbetsmarknaden i en stundande lågkonjunktur. Vi vill också att studieförbunden ska kunna utveckla sitt demokrati kultur- och bildningsarbete som når nästan alla i vårt land. Vi vill förstås behålla den fria entrén på statliga museer som innebär att barnfamiljer tillsammans kan ta del av konsten kulturen och det svenska kulturarvet. Jag tycker att det är så oerhört tråkigt att det i denna svåra ekonomiska tid för barnfamiljer håller på att byggas kassor på våra statliga museer. Under åren med fri entré lyckades vi sänka trösklarna för de människor som kanske inte hade gått till ett museum annars och väckte även nyfikenheten för svensk kultur hos turister och andra Sverigebesökare. Högerregeringens förslag tycks gå ut på att barnen ska på museum själva. Denna reform kommer min kollega Louise att tala mer om i sitt anförande. Vi lägger även 10 miljoner extra till Skansen eftersom det råder ett akut behov av renoveringar där för att kunna säkerställa att detta viktiga och folkkära kulturarv kan bibehållas. Det är kanske inte det anslag som Skansen efterfrågar men det är i varje fall en start för att kunna åtgärda det mest akuta. Jag noterar att regeringsunderlaget inte lägger en krona på detta. Jag reagerar också på Sverigedemokraternas prioriteringar. De har i många års tid byggt upp förväntningar på att svenskt kulturarv ska prioriteras. Men nu slår de undan alla ben för det som finansierar detta. Konsten och kulturen kräver särskilda insatser i en tid av återstart efter pandemin och brist på biljettintäkter på grund av hushållens ansträngda ekonomi och höjda elkostnader. Här satsar vi totalt 90 miljoner för att Sveriges konst- och kulturskapare ska kunna återhämta sig. Herr talman! Vi tycks vara tillbaka i den klassiska ekonomiska formuleringen av samtiden. Medan de högerkonservativa underlättar för väletablerade höginkomsttagare gör vi socialdemokrater allt i vår makt för att mildra den kris som nu uppstått hos Sveriges barnfamiljer i spåren av sämre ekonomi höjda elpriser och inflation. Vi är av uppfattningen att barn och unga inte ska straffas i den ekonomiska krisen. Väl valda prioriteringar hade varit att stötta Sveriges framtid. Socialdemokraterna deltar inte i beslutet men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet.	10050
2190	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Möjligheten att låna en gitarr trumpet eller något annat instrument på kulturskolan kommer inte att förändras av regeringens budget. Som ledamoten Kristina Axén Olin sa tidigare satsar kommunerna mycket pengar på kulturskolan och man kommer att kunna fortsätta att låna en gitarr även med vår budget som ju ger 100 miljoner till kulturskolorna. Men det var inte därför jag bad om replik. Kristdemokraterna har lanserat och drivit frågan om ett fritidskort och det har vi debatterat många gånger här. Det började som en fritidspeng men den idén ogillades av den dåvarande regeringen eftersom fritidspengen bara riktade sig till barn som var kopplade till socialtjänsten. I stället ville man ha en generell välfärd. Det ändrades därför till ett fritidskort som enligt den presentation jag gjorde tidigare ges till alla barn i årskurs 5-9 och som laddas med 500 kronor. Då upplevde jag att de dåvarande regeringspartierna svängde och blev mer positiva till fritidskortet. Men nu säger Socialdemokraterna nej till fritidskortet. Varför?	1056
2191	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten Roland Utbult för frågan! Det är helt riktigt att vi har debatterat beteckningen fritidskort många gånger med stort intresse. Vi socialdemokrater är av uppfattningen att krisen är här och nu. Det är nu man behöver investera i barnfamiljerna. Det är nu de behöver stöd och hjälp. Det är inte läge att prioritera de människor som redan har goda ekonomiska förutsättningar att klara krisen. Det är hög tid att i stället rikta resurserna till dem som behöver det allra mest därav en budget på 100 miljoner extra till kulturskolan och 100 miljoner till idrottsverksamheterna för att understödja all verksamhet som kan nå ut till barn och unga. Det är också därför vi höjer anslaget till välfärden - för att se till att det inte blir kraftfulla nedskärningar som vi nu riskerar att få se i de kommunala förvaltningar som riktar sitt arbete till kulturområdet. Vad gäller fritidskortet noterar jag i budgeten att det först ska avsättas 50 miljoner kronor i år för att utreda frågan eller bygga infrastruktur för fritidskortet. Men barn sitter ju inte och väntar ett helt år på en infrastruktur som ska komma utan barn behöver insatser här och nu. Detta är anledningen till att vi tycker vi att det är en dålig prioritering. Barn måste komma ut i fritidsaktiviteter här och nu. I stället får de nu sitta och vänta ett helt år tills högerpartierna har byggt upp sin infrastruktur med 50 miljoner kronor och sedan se om det blir något fritidskort över huvud taget till 2024. Jag menar att denna väntan inte kan prioriteras. Men vi får se. En utredning om infrastrukturen ska stå klar till 2024. Då får vi veta hur fritidskortet ska utformas och byggas ut och då kan vi som parti ta ställning till hur vi ser på saken.	1748
2192	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Fritidskortet blir av Lawen Redar. Om strategin tas fram under 2023 vilket jag räknar med att MUCF ska göra och kortet införs som tänkt den 1 januari 2024 måste det sägas vara rekordsnabbt. Det är fantastiskt nästan raketfart. Jag hör i ledamotens anförande ett engagemang för barn och unga och för personer som lever i utsatthet men jag får inte ihop det riktigt. Det talas om att barn och unga som lever i utsatthet behöver hjälp och stöd nu och så vidare. Men som jag sa kommer det att gå undan med fritidskortet och det riktar sig till barn och unga som lever i utsatthet. Jag vet inte exakt hur kortet kommer att se ut men generellt kan ett kort laddas för väldigt många barn till exempel alla i vissa årskurser. Det har talats om 500 kronor tidigare men i tidigare resonemang gällande barn som lever i utsatthet och som är kopplade till socialtjänsten har det handlat om upp till 2 500 kronor. Jag förstår inte hur Socialdemokraterna kan avvisa detta. Jag vill verkligen be ledamoten att ta ett samtal med berörda inom socialdemokratin för att få en ändrad syn på detta för det kommer att bli en succé i Sverige. Det är jag övertygad om.	1170
2193	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Vi avvisar inte förslaget. Vi avvisar att man här och nu lägger 50 miljoner kronor på att utreda en infrastruktur för fritidskortet. Den stora finansieringen av fritidskortet ska komma 2024; det är så jag läser högerpartiernas budget. Men ett års väntan i ett barns liv är lång tid och satsningar på idrott hade behövt komma nu liksom satsningar på kulturskolan. Att det byggs kassor på bland annat Nationalmuseum där hela barnfamiljer kan besöka verksamheterna är vad som sker här och nu. Ett år i ett barns liv är lång tid när det är brist på fritidsaktiviteter och möjligheter att kunna förverkliga sig själv och sitt intresse och möta pedagoger som vill barn och unga väl. Det behövs här och nu. Högerregeringen har valt att prioritera höginkomsttagare. Det är så deras budget ser ut och detta beklagar jag. Men jag avvisar inte fritidskortet till 2024 utan jag avvisar de 50 miljoner kronor som man har valt att här och nu lägga på infrastrukturen för utbyggnation av kortet. Vi hade mycket hellre velat att dessa pengar går till idrotten till kulturskolan och till alla andra verksamheter som här och nu hade främjat barns och ungas fritidsaktiviteter.	1183
2194	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi går mot en ekonomisk vinter med hög inflation och svag tillväxt. Sverige förväntas befinna sig i lågkonjunktur under 2023. Många människor kämpar med höga elräkningar och drivmedelspriser hög inflation och höga räntor. Den budget som de fyra samarbetspartierna har lagt fram prioriterar det allra viktigaste nämligen att stötta hushållen i en svår situation att stärka sjukvården och öka antalet vårdplatser och att få bukt med kriminaliteten med ett stärkt rättsväsen och förebyggande insatser samtidigt som vi förhåller oss till ett tuffare geopolitiskt läge. Vi gör detta utan att spä på inflationen för den är ett reellt hot mot familjernas ekonomi och även företagens. Vi ser också till att det skapas handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi ser framför oss nu. Herr talman! Jag blir bekymrad när jag ser Miljöpartiets kulturbudget. Det lovas mer pengar i nästan varje anslagspost och det är inga småpengar. Närmare 3 miljarder kronor mer än regeringen lägger Miljöpartiet på utgifter för kultursektorn. Detta indikerar att inflationen späs på. Vi har redan i dag en inflation på drygt 9 procent mot normalt runt 2 procent. Vänsterpartiet är inte långt efter medan Socialdemokraterna har en mer sansad nivå. Hur är det då med Centerpartiet? De skiljer sig från alla andra genom att dra ned på nästan varje anslag i kulturbudgeten. Till och med hemslöjden får minskade bidrag. Först tror man att det är ett skrivfel men sedan ser man att det faktiskt stämmer. Herr talman! Kulturbudgeten omfattar många olika kostnadsanslag men låt mig nämna en av våra satsningar som omfattas av betänkandet och som ligger oss kristdemokrater mycket varmt om hjärtat. Det gäller anslaget Insatser för den ideella sektorn där vi satsar 300 miljoner kronor varav 75 miljoner per år 2023-2025 för insatser för att motverka ofrivillig ensamhet. Regeringen gör nu en unik satsning i budgetpropositionen på detta område - den största satsningen någonsin på att bryta ensamhet och främja gemenskap. Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. I ensamhetens sällskap kan man drabbas av kronisk stress som får blodkärlen att rent fysiskt dra ihop sig i ett slags kroppens protest mot att leva i konflikt med den mänskliga naturen. Det leder till fler hjärt- och kärlsjukdomar som infarkt och stroke och skadar immunförsvaret. Ensamheten ökar också smärtan och risken för depression och demens. Barn som lever i ofrivillig ensamhet löper större risk att misslyckas i skolan. Herr talman! Att jag tar upp ensamheten i mitt anförande beror på att jag tror att kulturen har en viktig roll när det gäller att bryta ensamheten. Varje initiativ som vi tar och varje krona som vi lägger på kulturanslagen är därför oerhört viktiga för människors hälsa och välmående. Den enda faran som lurar bakom hörnet är om vi spär på inflationen och gör det svårare för hushållen att överleva så att de därmed inte har råd att ta del av kultur i olika former. Det gäller inte minst familjer som lever i socioekonomisk utsatthet där vi vet att det redan i dag finns en stor brist hos barn och unga när det gäller att ta del av olika kulturella aktiviteter. Fru talman! För att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet avser regeringen att införa ett fritidskort. Barn och unga ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i förenings- och fritidsaktiviteter. Regeringen föreslår som vi hörde i replikskiftet att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 730 miljoner kronor gå till att införa fritidskortet. Samma summa gäller från 2025 och framåt. Äntligen utropar jag som kristdemokrat. Och jag har fått mycket feedback här i kammaren från både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna när jag har presenterat fritidskortet. Men nu hör jag att dörren stängs från Socialdemokraterna och det gör mig väldigt besviken. Fru talman! Vi kristdemokrater värnar folkbildningen och har alltid ställt upp för dess betydelse inte minst för att skapa en väg in i det svenska samhället. Vi följer i stort sett den ekonomiska plan som den tidigare regeringen lagt fram när det gäller själva grundanslaget. Jag ska också säga någonting om en kulturkanon. Vi kristdemokrater har drivit på frågan om en kulturkanon och menar att den bland annat kan vara ett sätt att skapa förståelse för Sveriges historia. En debattör uttryckte det på följande sätt: Listan skulle åtminstone ge mig något att börja med och sedan kunde jag söka mig vidare på egen hand. Men politiker ska inte avgöra vad som ska ingå i en kulturkanon. Det överlåts åt kunniga personer på området. Jag har personligen tidigare föreslagit att Skolverket ska ha huvudansvaret i samarbete med de litteratur och idéhistoriska institutionerna vid universiteten. Fru talman! Till sist vill jag önska mina kollegor i kulturutskottet och vårt fantastiska utskottskansli en god jul och ett gott nytt år med Stig Dagermans ord. Jorden kan du inte göra om.Stilla din häftiga själ!Endast en sak kan du göra:en annan människa väl. Men detta är redan så mycketatt själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindrebetyder en broder mer.	5406
2195	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag begärde replik för att få chans att lugna Roland Utbult. Han lät så orolig över att vår kulturbudget är för stark och kommer att skapa problem i svensk ekonomi. Jag tänker att det absolut inte behöver vara på detta sätt utan det är en mycket ansvarsfull budget som Vänsterpartiet har presenterat. Ledamoten beskriver här sitt engagemang kring ensamhet och social utsatthet. Det har vi diskuterat i många budgetdebatter. Jag och Roland Utbult står väldigt nära varandra i analysen om att vi behöver värna de barn och unga som har det tufft och svårt att komma in i föreningsverksamhet och även värna de människor som lever i social utsatthet av olika anledningar. Jag tycker att det är lite problematiskt med den budget som Roland Utbults parti har ställt sig bakom när man säger sig stå för dessa värden. Det är framför allt de som inte har ekonomiska resurser som riskerar att hamna i isolering och ensamhet för att de inte har medel för att kunna delta i aktiviteter vara ute och träffa människor och vara en del av sociala sammanhang. Därför satsar vi i Vänsterpartiet på dem som har de minsta marginalerna och vi ser också till att vi nu har en stark kulturbudget. Det är en viktig del för att stärka välfärden. Jag vill därför fråga Roland Utbult varför det skulle vara ett stort problem att vi till exempel vill höja medverkansersättningen för konstnärer som ställer ut. De har väldigt låga inkomster i dag. Och varför skulle det vara ett problem att vi vill satsa på skolbibliotek när Roland Utbults parti i denna budget sänker skatterna med 13 miljarder kronor för dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden? De kan gå direkt till privatkonsumtion och sätta fart på inflationen som Roland Utbult är orolig för. Men vi har förslag på riktade satsningar på att stärka kulturen till exempel att se till att barn i skolan får ta del av scenkonstföreställningar två gånger om året. Detta kommer att skapa jobb bland kulturarbetare. Menar Roland Utbult att det vore bättre om kulturarbetare fortsätter att vara arbetslösa för att det annars riskerar att höja inflationen?	2110
2196	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag börjar bakifrån: Jag nämnde uttryckligen kampen mot organiserad brottslighet i mitt anförande - uttryckligen. Det är en del av den inre och den yttre säkerheten. Just nu kanske vårt gemensamma fokus ligger mycket på Ukraina men den organiserade brottsligheten hör definitivt till säkerhetsfrågorna eftersom den är gränsöverskridande. Mitt tal handlade om EU och jag är här för att diskutera EU. Jag tar gärna en diskussion om svensk inrikespolitik vilken dag som helst men det var inte där mitt fokus låg i dag. Varje gång jag träffar europeiska kollegor uppfattar jag att Sverige har ett mycket gott anseende som en drivande part i gemensamma europeiska lösningar inte minst inom klimatpolitiken och så ska det förbli. Vi ska även förbli en kraftfull part när det gäller rättsstatens principer; jag hade som en av mina fyra prioriteringar att vi driver vidare precis det arbete som pågår just nu inklusive artikel 7-förfarandena. Men vi konstaterar också att det är bra när man kan nå enighet trots oenighet på andra områden.	1055
2197	Roland Utbult (KD)	KD	Fru talman! Det som skiljer oss på regeringssidan och Vänsterpartiet åt är att ni har så mycket mer pengar att röra er med. Då är jag jätteintresserad av att veta varifrån ni får dessa slantar. Det handlar om nästan 2 miljarder kronor mer än vad regeringen så att säga har. Jag har en hel lista på skatter som ni vill höja. Det som oroar mig när det gäller familjer är naturligtvis att detta enligt mig drabbar hushållen genom att inflationen späs på - vilket jag kanske inte har bevisat men det är möjligt - men framför allt att man lägger pålagor som är ganska svåra att bära på familjerna. Jag är därför inte alls övertygad på något sätt om att Vänsterpartiets budget skulle gynna barn och unga som lever i utsatthet. Höjda skatter drabbar nämligen i princip alla människor. Jag menar därför att hushållens ekonomi redan nu är väldigt pressad på grund av drivmedelspriser elpriser och så vidare och att höjda skatter skulle förvärra deras situation ännu mer.	972
2198	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag tackar Roland Utbult för svaret som jag inte riktigt tyckte var svaret på min fråga som handlade om hur de satsningar som vi föreslår skulle spä på inflationen. Nu vill Roland Utbult prata mer om att det kanske är våra skattehöjningar som skulle vara ett problem. Men skattehöjningarna skulle i så fall vara ett sätt att dämpa inflationen. Jag hänger därför inte riktigt med i resonemanget här. Anledningen till att vi har mer pengar i vår budget är att vi till exempel låter bli att sänka skatten för höginkomsttagare. Det handlar om 13 miljarder kronor som vi har möjlighet att se till att stärka välfärden med. Vi ser till att kommuner och regioner får ökade resurser så att de både kan behålla befintlig personal och göra personalförstärkningar som verkligen behövs. Dessa 13 miljarder kronor skulle verkligen behövas i budgeten. Flera ledamöter från regeringspartierna har tidigare pratat om att de tycker att det är kris och ett tufft läge. Men se då till att ha resurser för att möta de problem som vi står inför! När det gäller inflationen drivs den på väldigt mycket av höga elpriser. Det är där man ska sätta in krutet inte gå in och kapa i kulturbudgeten för att man är orolig för att konstnärer som tjänar 13 000 kronor i månaden skulle leva något lyxliv och spä på inflationen. Jag tycker att det är ett jättekonstigt resonemang som förs i denna debatt i dag. Vi har en tydlig profil i vår budget nämligen att det är de som tjänar allra mest som har de stora marginalerna som har stora förmögenheter och som klarar sig väldigt väl både i dag och med högre priser som får vara med och bidra lite mer så att de som har det tufft och redan lever på marginalen kan klara sig igenom denna kris. I den svåra situation vi står inför vill vi alltså se till att de prisökningar och problem vi ser fördelas på ett sätt så att de som har det gott ställt får vara med och bidra lite mer och de som har det riktigt tufft får hjälp igenom krisen. Det tycker vi är en bra politik.	2018
2199	Roland Utbult (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för inlägget. Vi har ofta hittat varandra i synen på barn och unga som lever i utsatthet. Jag har inte sagt att konstnärer ska lida särskilt eller något sådant; tvärtom vet jag faktiskt hur det är att vara musiker att frilansa och att försöka få ekonomin att fungera utifrån den verkligheten. Det är ingen lätt verklighet. Jag vet alltså mycket väl hur det känns och hur man kämpar med sådana saker. Jag vill naturligtvis att vi ska ge konstnärerna alla möjligheter att utveckla sin verksamhet och sin ekonomi och här tror jag att det finns väldigt mycket att göra framöver. Kanske kan Vasiliki Tsouplaki och jag hitta varandra där också. Jag är dock övertygad om att vi har lite olika syn på verkligheten. I min värld är höjda skatter inte rätt väg att gå för att skapa större utrymme för människor. Det ger i stället mindre utrymme. När vi införde jobbskatteavdraget fick människor 1 000 eller 1 500 kronor mer per månad det vill säga mer att röra sig med. Man sänkte så att säga skatten och människor fick i stället ett bidrag per månad. Vi har alltså olika syn på skatterna och det är kanske det som skiljer oss åt egentligen. Jag har en hel lista över skatter ni vill höja Vasiliki Tsouplaki och det är faktiskt en ganska dryg lista. Vi har en annan syn där och det gör att vi kommer till lite olika slutsatser emellanåt. Så är det.	1399
2200	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Det är första gången på länge som vi har att ta ställning till ett budgetförslag utan pandemistöd eller återstartsstöd till kulturen idrotten och civilsamhället. Regeringen har kommit fram till att det inte längre behövs. Det vore ju fantastiskt om det var på det sättet men tyvärr finns det fortfarande verksamheter inom kulturutskottets område som fortfarande inte är tillbaka på de nivåer som de hade innan pandemin. Det gäller såväl de ekonomiska nivåerna som antalet deltagare på träningar och publik på matcher eller föreställningar. Pandemin visade också vilka hål vi hade i våra trygghetssystem och hur svag ställning många kulturarbetare hade gentemot sina uppdragsgivare. Vi kan därför inte gå tillbaka till den budget eller den politik som fanns före pandemin. I Vänsterpartiets förslag till budget finns en del återstartsmedel kvar - vi gör en stegvis nedtrappning. Vi ser också att vissa ersättningar till konstnärer behöver bli permanent högre och att de fasta anställningarna inom scenkonstallianserna behöver bli fler. Det är uppenbart att kulturpolitiken behöver trygga kulturarbetarna med bättre villkor för att vi inte ska tappa ännu fler till andra branscher. Vi måste också snabbt som ögat säga till kommande generationer konstnärer att det finns möjlighet att vara föräldraledig betala hyran och gå i pension även inom kultursektorn. För att dagens unga ska orka lägga tid och kraft och för att de ska våga låna pengar till de långa utbildningar som krävs för att man ska bli en riktigt duktig musiker dansare eller bildkonstnär behövs tydliga besked. Fru talman! För oss är kulturen en del av välfärden. Den är inte grädden på moset eller bara en liten extra guldkant i tillvaron utan en viktig del av vår vardag och en betydande beståndsdel av konceptet att vara människa. Som varelser är vi kreativa analyserande och uttrycksfulla. Vi skulle ha kultur i vårt land även utan en kulturbudget men kulturen skulle inte vara så bred så tillgänglig eller hålla så hög kvalitet som i dag. Det är den här förståelsen som ligger till grund för att vi år efter år satsar på att kulturen ska kunna nå ut till fler. Därför skjuter vi till medel för att rusta upp samlingslokaler där föreningar kan mötas där professionella scenkonstgrupper uppträder eller där konstnärer kan ställa ut. Vi såg under pandemin att många kulturarrangemang på mindre orter arrangerades genom det ideella kulturlivet. Det var en väldigt bra modell för att fördela pengar och därför avsätter vi nu resurser som hamnar riktigt nära människors vardag. En bärande del av vår kulturpolitik är också att alla barn och unga ska få uppleva kultur som utövare som medskapare och som publik. I dag kan tyvärr många barn gå genom hela sin skolgång utan att besöka en teater eller ett museum - detta trots att det är tydligt i barnkonventionen i våra nationella kulturmål och i skolans styrdokument att barn har rätt att ta del av kultur och att det särskilt ska prioriteras. Därför menar jag att det behövs ett nationellt grepp - ett kulturlyft för skolan som innebär att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek att det ska vara hög kvalitet på de estetiska ämnena att alla elever ska garanteras två scenkonstföreställningar om året och att varje skola ska ha tillgång till en kulturpedagog som kan vara bryggan mellan skolan och kulturlivet. Det behövs en tydlig struktur för att på allvar kunna säga att alla barn i vårt land får de kulturupplevelser de har rätt till. Fru talman! Inom kulturutskottets område finns också medel för folkbildningen. Även den verksamheten är viktig för att vi ska få kultur i hela landet. Studieförbunden finns i landets alla kommuner och erbjuder såväl kulturprogram som studiecirklar och kurser inom en stor spännvidd av kulturella uttryck. Detsamma gäller folkhögskolorna som i stor utsträckning finns på mindre orter där de är viktiga mötesplatser för kulturutövandet. Många deltagare får varje år chansen att läsa konstnärliga utbildningar och utbildningar inom hantverk och journalistik. Själva grundidén med folkbildningen att människor ska lära sig tillsammans med andra har visat sig vara ett både framgångsrikt och populärt koncept de senaste hundra åren. Hela vår demokrati hänger tätt ihop med den bildningsverksamhet som har funnits inom olika folkrörelser från vänster till höger. Folkbildningen finns nära människor och kan enkelt utgå från de frågor som känns relevanta här och nu. Det visade sig till exempel när många människor på flykt kom till Sverige runt 2015 och 2016. Då kunde man snabbt rigga en organisation för att erbjuda verksamheten Svenska från dag ett och genomföra många meningsfulla aktiviteter på boenden. När nästa stora våg med flyktingar kom från Ukraina fanns det redan väl utprövade metoder för att möta upp dessa människor. Studieförbunden har också haft ett fint riktat arbete mot föräldralediga och insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden. Alla dessa insatser vill regeringen nu ta bort utan en ordentlig konsekvensanalys. Det som blir kvar är runt 30 miljoner som man har tänkt sig ska räcka till Svenska från dag ett för flyktingarna från Ukraina. Det är inte tillräckligt. Här kan man se att regeringspartierna tyvärr verkar ha anammat SD:s syn på integration. Man pratar gärna om att människor som kommer hit ska lära sig svenska anpassa sig till svenska värderingar och skaffa ett jobb - men i praktiken försvårar man för dem. Det är en läpparnas bekännelse. Förslag efter förslag syftar till att försvåra för människor med annan bakgrund och sedan insinuerar man - eller säger ibland rakt ut - att problemet ligger hos invandrare som inte vill lära sig och inte vill skaffa jobb. Människor på flykt ska inte få kosta oss någonting; det är väldigt tydligt. Möjligen kan empatin sträcka sig till människor från Ukraina - till dem kan man tänka sig att rikta bistånd och några studietimmar i svenska. Fru talman! Låt mig också säga någonting om viktiga insatser inom den andra grenen av folkbildningen nämligen folkhögskolorna och vad de står för. Den bredd av kurser som landets 155 folkhögskolor erbjuder skapar stort värde för alla som får chansen att delta. Många deltagare uppger att utbildningen har ökat deras chanser till jobb även om det inte är ett mål i sig från statens sida att de ska göra det. Det är också många som har kunnat läsa vidare på högre utbildningar efter avslutad folkhögskola. I en undersökning av de rörelsedrivna folkhögskolorna uppgav så många som 94 procent av de intervjuade att studierna hade haft en positiv inverkan på deras personliga utveckling. Det är väldigt fina siffror. Det är tydligt att den pedagogik som bygger på deltagarnas egna behov och förutsättningar är ett väldigt lyckat recept som borde erbjudas fler särskilt i tider av hög arbetslöshet. Nu väljer regeringen att göra precis tvärtom. De extraplatser som skapades under pandemin vill man ta bort trots att alla här inne vet att det är stor risk för högre arbetslöshet det kommande året. Många är till exempel de kommuner och regioner som kommer att få skära ned på personal när regeringen inte i tillräckligt hög grad skjuter till pengar för att trygga välfärden. Vi hör också om oro från många företag som inte klarar de höga elpriserna och behöver stänga ned sin produktion i väntan på besked från regeringen om när stöd kan tänkas komma. Fru talman! De arbetslösa som har fått möjlighet att bli hänvisade av Arbetsförmedlingen till en folkhögskola har i stor utsträckning kunnat ta sig vidare till fortsatta studier eller jobb. Så har det sett ut under lång tid. Men de senaste åren har någonting hänt. Arbetsförmedlingen har inte jobbat på samma sätt med att hänvisa deltagare. Man säger att detta har att göra med den senaste kaosprivatiseringsreformen som vi brukar benämna den som den förra regeringen tyvärr kom överens med Liberalerna och Centerpartiet om. Kontor lades ned och det blev stora bekymmer när personalen inte hade möjlighet att jobba så aktivt med de arbetslösa. Det fanns inte administrativt it-stöd eller tillräckliga kunskaper om de nya regelverken för de privata utförarna. Det var många som inte fick chans att gå på folkhögskolor som hade behövt det. I Vänsterpartiets budget ligger de extra utbildningsplatserna kvar. Vi höjer även ersättningen per utbildningsplats eftersom bidraget har urholkats över tid. Deltagarna har dessutom större behov av särskilt stöd än tidigare så detta är väldigt viktigt. Vi i Vänsterpartiet har så väldigt många satsningar i vår budget. Jag går vidare till den del som rör idrottsliv och friluftsliv som är en viktig del av kulturbudgeten. Det råder platsbrist på många ställen i landet. Det behövs satsningar för att kommunerna ska ha möjlighet att bygga nya hallar och Vänsterpartiet har ett investeringsstöd för detta. Vi tror att det också behövs satsningar på att fler personer med funktionsnedsättning ska komma in i idrottslivet så vi vill se särskilda satsningar på parasport och tillgängliggörande av lokaler. Vi vill också se över färdtjänsten och reglementena för dessa delar så att fler ska kunna delta. Jag vill avslutningsvis gå in på frågan om höga avgifter som vi har varit inne på. Detta gäller såväl idrotten som kulturskolan. Väldigt många barn hamnar utanför. Det är tydligt att Vänsterpartiet har medel i sin budget: 300 miljoner till kommunerna för att sänka avgifterna i kulturskolan. Jag vill säga någonting positivt här på slutet utifrån replikskiftet med Roland Utbult tidigare. Jag tycker att det är ett litet ljus i mörkret att ett fritidskort kanske är på väg fram. Det kanske kan möjliggöra för fler att delta i föreningslivet framöver. Det är en liten ljusglimt i en annars ganska mörk tid.	9772
2201	Roland Utbult (KD)	KD	Fru talman! Jag reagerade på någonting som ledamoten Vasiliki Tsouplaki sa. Det handlade om att vi drar ned så väldigt mycket på folkbildningen. Först vill jag säga att vi värnar folkbildningen. Vi ser värdet av den när det gäller personer med låg utbildning som har möjlighet att komma igen och få en nystart. Det handlar om språksvaga personer som får möjlighet att lära sig språk. Det handlar om en väg in i samhället. Det handlar om integrationsarbete och om en andra chans för väldigt många vilket jag tycker mycket om. Det jag hör om att vi drar ned stämmer inte. Vi värnar det grundanslag som finns och som fanns före pandemin. Vi följer helt enkelt den plan som den tidigare regeringen har lagt fram. Ungefär som med resonemanget om kulturskolan tidigare kan det lätt bli så att människor som lyssnar på detta tror att vi drar ned väldigt mycket. Det redde vi ut förut. När det gäller folkbildningen följer vi den plan som den tidigare regeringen har lagt fram. Det är detta som gäller för oss.	1008
2202	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Tack Roland Utbult för chansen till replik! Saker förändras. Om det för tre år sedan lades fram en plan för hur länge ett bidrag ska finnas måste man kunna ompröva planen. När vi ser att det fortfarande finns ett behov av insatser som Svenska från dag ett och att det fortfarande finns många asylsökande som inte får chansen att läsa sfi måste vi ompröva och fundera på vad som krävs för att människor ska få chansen att lära sig svenska och få en meningsfull verksamhet. Man skulle till exempel kunna tänka sig en högre ambitionsnivå som ett politiskt initiativ. Det är så vi i Vänsterpartiet ser det. Här behöver det funderas politiskt. Hur ser verksamheten ut i dag och vad är det som krävs för att den ska kunna bli ännu bättre? Jag tycker nog att jag var tydlig med att det som försvinner är de extra pandemiplatserna. Vänsterpartiet säger att de fortfarande behövs. Arbetslösheten är hög och det behövs extra platser på folkhögskolorna. Vi ser också att det finns många asylsökande som behöver Svenska från dag ett. Det finns många föräldralediga och människor som står långt ifrån arbetsmarknaden som behöver dessa insatser från studieförbunden som har fått riktade pengar under ett antal år. Det handlar om 600 miljoner som ni skär ned Roland Utbult. Även om du kallar det att värna folkbildningen är det 600 miljoner mindre i verksamhetsmedel som ändå har funnits. Då måste man politiskt bestämma sig: Är detta verksamhet som ska fortsätta eller tycker man att det är bra om den upphör? Vi från Vänsterpartiet tycker att den ska få fortsätta.	1579
2203	Roland Utbult (KD)	KD	Fru talman! Som flera talare har uttryckt tidigare handlar det ju om prioriteringar. Vi satsar väldigt mycket på välfärden hälso- och sjukvården och fler vårdplatser. Vi satsar på att bekämpa kriminaliteten och så vidare. Vi har ett stort antal reformer som vi prioriterar. De gäller psykisk ohälsa hemlöshet ensamhet som jag var inne på idrottslyft i utsatta områden och så vidare. De 500 eller 600 miljoner som det handlade om under pandemin löpte ut 2022. Vi följer den tidigare regeringens strategi på detta område. Vi har kvar Svenska från dag ett. Det var en idé från - tror jag - socialdemokratin och vänstersidan. Den finns ju kvar med 30 miljoner och jag tror att det är en viktig del att man inte ska behöva vänta på sfi utan kan få snabb hjälp med språket. Detta stöder vi. Än en gång: De nedskärningar som det fanns oro för kom ju inte. Med dessa ord vill jag lugna Vasiliki Tsouplaki.	908
2204	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Det är sant att många hade befarat mycket större nedskärningar; så är det ju. Roland Utbult kanske känner att man har värnat om detta men det är ändå 600 miljoner mindre. Jag håller med om att det kunde ha blivit värre till exempel sett till hur Sverigedemokraternas budget har sett ut tidigare men jag tycker inte riktigt att det som Roland Utbult säger om att man i stället för att göra detta har satsat mycket på sjukvården och välfärden stämmer. Det SKR Sveriges Kommuner och Regioner har sagt att de behöver bara för att hålla samma nivå och inte behöva skära ned var ju 20 miljarder. Inte ens det skrapar ni ihop Roland Utbult utan det kommer ju att bli stora nedskärningar i kommuner och regioner. Då kommer som vi hörde i tidigare replikskifte många av de frivilliga verksamheterna troligtvis att få stryka på foten. Kulturskolan kan vara ett sådant exempel. Jag är alltså oroad. Om det är i linje med vad tidigare regeringar har tänkt har inte med det som ligger på bordet nu att göra. Det här är er regerings förslag. Ni har alla möjligheter att titta ut och fundera på vad ni vill och på hur verkligheten ser ut. Ni kan fundera på vilka satsningar som behövs för att säkra välfärden för att stärka kulturen och för att se till att vi har bra folkbildning och möjligheter för människor att ta del av utbildning i svenska till exempel när man är asylsökande. Roland Utbult säger att det ligger kvar pengar för Svenska från dag ett. Det stämmer att det ligger kvar 30 miljoner. Men studieförbunden säger att det är inte tillräckligt. Det har oroat oss. Det är därför vi har lagt in pengar. Vi har tittat i de budgetäskanden och de volymer som man har räknat med. Det är svårt att veta hur många som kommer från Ukraina. Men det är bättre att ligga lite i överkant än att skära ned utan att göra konsekvensanalyser. Det hade jag velat höra eller se i dag. Hur har man tänkt att det ska gå till? Vad är beräkningarna gjorda för? Det känns tyvärr som ett önsketänkande.	2005
2205	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Fru talman! Det är med anledning av Vänsterpartiets inledningsanförande jag begär replik. Man antyder att regeringens och Sverigedemokraternas politik skulle vara dålig för flyktingar och för integrationen. Det väcker frågan: Hur har det gått med integrationen med de rödgrönas politik mer specifikt kulturpolitik? Av allt att döma har det inte gått särskilt bra. Om man menar det motsatta skulle det vara intressant att få höra vilka belägg det finns för det siffror eller någonting alls. Det är den första frågan. En annan fråga är hur mycket pengar som är rimligt att lägga på invandringen utifrån kulturbudgeten. Det man har påpekat här är nog en artefakt från just den misslyckade politik som vi har sett och en del av det som har lett till misslyckandet med integrationen. Det är också en viktig anledning till att svenska folket faktiskt har velat byta regering.	874
2206	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Det jag påpekade i mitt anförande var just att Sverigedemokraterna inte har haft någon ambition att ha en integrationspolitik utan har alltid pratat om assimilering. Alla integrationsinsatser har man alltid strukit ur budgeten på kommunal nivå på regional nivå och på nationell nivå. Det tycker jag mig nu se att regeringspartierna har anammat i ert samarbete Leonid Yurkovskiy. Jag uppfattar inte att det har varit något som Sverigedemokraterna har hymlat med. Det har varit er egenart er inriktning att vi inte ska ha en integrationspolitik utan en assimileringspolitik. När ni tittar på hur samhället ser ut är det genom era glasögon och utifrån era värderingar. Mitt parti står för helt andra värderingar. Vi tycker att människor som kommer hit ska få ett välkomnande som är stabilt gott och tryggt och där vi erbjuder bra språkinsatser utbildade lärare och engagerade människor som möter upp och välkomnar människor. Den politik som regeringen nu genom Tidöavtalet har slagit fast tillsammans med Sverigedemokraterna är en politik som syftar till att göra det svårare för människor på flykt som har kommit till Sverige och söker skydd här. Man vill avskräcka människor från att komma till Sverige. Det har varit en uttalad ambitionssänkning. Man vill försämra trygghetssystemen och försämra mottagandet för att människor inte ska tycka att det är attraktivt att komma till Sverige utan söka sig till andra ställen. Så har debatten varit under lång tid. Den uttalade ambitionen är att människor inte ska komma hit. Därför får det inte vara för attraktivt att vara flykting och invandrare i Sverige. Jag tycker att det är en mycket tydlig ambition från Sverigedemokraterna som man nu tyvärr har fått med sig de andra borgerliga partierna på.	1769
2207	Malin Björk (C)	C	Herr talman! Regeringen lyfter fram konkurrenskraft som ett prioriterat område under ordförandeskapet liksom den gröna omställningen. Det är välkommet. På senare tid har USA:s Inflation Reduction Act skapat mycket oro i Europa. Den innebär en jättesatsning med statliga stöd på klimatområdet men den omfattar bara sådant som är amerikanskproducerat. Den signal som paketet skickar om klimatomställningens betydelse är givetvis välkommen efter att USA:s klimatarbete länge legat i träda men de marknadsvridande effekterna är mer problematiska. Genast kommer det från flera håll i EU krav på att svara med samma mynt. Det pratas om att buy European" och att vi ska subventionera oss fram till samma nivå som amerikanerna. Vad är regeringens syn på hur EU bör agera i ljuset av IRA? Ser regeringen några möjligheter till fördjupad handel mellan EU och USA till exempel på klimatområdet och i så fall vilka? "	915
2208	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Fru talman! Det stämmer inte att vi aktivt vill försvåra. Det stämmer däremot att vi har identifierat misslyckade integrationsåtgärder och nu arbetar på att städa upp dem. Det stämmer också att vi städar upp i och får ordning på kulturpolitiken. Frågan kvarstår: Vad i de rödgrönas och specifikt Vänsterpartiets kulturpolitik har bevisligen fungerat? Vilka medel har lett till resultat? Det är fortfarande ett stort frågetecken som hänger i luften. Jag vill veta hur mycket pengar det är rimligt att lägga på integrationsåtgärder som bevisligen inte har fungerat. En följdfråga kan vara vilka nya åtgärder Vänsterpartiet kan tänka sig.	639
2209	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Om jag ska bli lite konkret när det gäller det som ligger inom kulturutskottets område är det till exempel kurserna som finns inom folkbildningen och de insatser som studieförbunden har ansvarat för. De har gett goda resultat. Människor har efterfrågat ännu mer progression. Man skulle till exempel kunna satsa ännu mer på Svenska från dag ett för att få fler timmar. Det har efterfrågats just eftersom man har sett att det har gett mycket. De insatserna har varit värdefulla. Det gäller också de insatser som jag beskrev att Arbetsförmedlingen har ansvarat för i fråga om att hänvisa människor som står långt ifrån arbetsmarknaden till kurser för att få introduktion till studier och arbete. Det är motivationshöjande insatser för dem som har varit arbetslösa länge. Det har varit lyckade insatser med goda resultat. De har utvärderats och vi och andra partier föreslår att de ska få fortsätta. Arbetsförmedlingen har också tyckt att samarbetena med folkhögskolorna har varit lyckade. Det finns många goda exempel. Vi är kritiska till att inte fler flyktingar från Ukraina kan få till exempel sfi i stället. Det är en etablerad utbildningsform där det finns kursplan och en annan struktur. Där skulle man kunna satsa ännu mer om man vill att människor snabbt ska lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. Hela privatiseringsvågen och marknadiseringen av sfi och vuxenutbildning har inneburit att skolor har ljugit om att man har utbildade lärare för att kunna lägga anbud. Sådant sänker kvaliteten i svenskundervisningen. Vi hör kritik på många ställen i landet till exempel där vi är med i kommunfullmäktige där sådant har skett. Vi bevakar noga att människor ska få rätt stöd för att lära sig språket. Det ska inte finnas diskriminering på arbetsmarknaden. Vi behöver vara medvetna om att det sker i dag. Människor som har lång utbildning kommer till Sverige söker 70 eller 100 ingenjörsjobb och har rätt utbildning men får inte ens komma på intervju. Det finns mycket att göra för att människor ska komma in i vårt samhälle. SD:s politik är tyvärr inte vägen framåt.	2109
2210	Robert Hannah (L)	L	Fru talman! Nika Shakarami var 16 år gammal. Jag vill att ni minns hennes namn. Hon är en av många unga som islamistdikaturen i Iran har mördat sedan revolutionen påbörjades. Den 20 september försvann hon. I sitt sista samtal ringde hon en vän och berättade att moralpoliserna förföljde henne. Sedan stängdes hennes mobil av. I tio dagar letade hennes familj frenetiskt efter henne. Till slut bad myndigheterna familjen att identifiera en död kropp. Det var Nika. Hon hade en sönderkrossad bröstkorg och hade blivit våldtagen. Hennes inre organ var stulna ur kroppen. Hon hade helt enkelt blivit mördad. Det här är bara ett av väldigt många exempel på brott mot mänskligheten som den iranska diktaturen just nu begår mot sitt eget folk. Demonstrationerna i Iran är de ungas uppgörelse med politisk islam som i decennier styrt landets kultur och människor. Nika slogs och Irans unga slåss fortfarande för friheter som de flesta etniska svenskar här tar för givna. Det handlar om rätten att dansa rätten att sjunga rätten att idrotta rätten att samlas i föreningar rätten att yttra sina åsikter rätten att häda och rätten att kritisera sina politiska ledare. Fru talman! Även i Sverige i dag fråntas framför allt hedersutsatta flickor och pojkar rätten att leva och forma sig själva och delta i den svenska kulturen som man själv vill. Jag växte upp i en av Göteborgs förorter där unga flickor tvingades bära slöja inte fick delta i idrotten inte fick dejta och inte heller fick häda. Dessa svenska barns hela liv omgärdades av förbud. Fru talman! Sverige ska vara en demokratisk förebild för resten av världen. Då är det vårt uppdrag att inte bara värna den fria kulturen i Sverige utan också säkerställa att våra friheter även omfattar svenskar med utländsk bakgrund. Det är bara då Sverige är en förebild för Irans frihetskämpar. I Sverige ska kulturen vara fri. Armlängds avstånd ska gälla för politiker. Public service ska vara oberoende och mediernas frihet ska värnas. Men den nya borgerliga regeringen kommer inte bara att försvara kulturens frihet utan också säkerställa att den omfattar alla i vårt land i vårt Sverige. Det handlar framför allt om två principer som jag tror att vi behöver lägga till i kulturpolitikens område. I varje fall behöver vi säkerställa att det blir på riktigt. Den första principen är att inte en skattekrona ska gå till extremism. Att radikal islamism har fått fäste i Sverige beror inte på invandring. Det är exempelvis svenskarna med iranskt påbrå och iransk bakgrund ett bevis på. De är väldigt lyckade här. Radikal islamism har vuxit på grund av en feghet att bekämpa separatism. Det har berott på en bristande insikt om att vår frihet bygger på att det finns gemensamma grundläggande demokratiska värderingar såsom jämställdhet mellan könen en gemensam lagstiftning som vi alla följer inte hederslagar och ett gemensamt språk som vi alla kan prata med varandra vilket för oss är det svenska språket. Svenska myndigheter idkar enligt min mening i dag självcensur när det kommer till islamism på ett sätt som man inte gör när det kommer till kommunismens och nazismens brott mot mänskligheten. Jag kommer personligen att kämpa för en förändring av detta. Denna islamistiska separatism har även börjat organisera sig genom att ta del av skattebetalarnas stöd till föreningsliv. Svenska skattepengar som skulle ha gått till folkbildning läxhjälp och kulturprojekt har i stället gått till koranskolor och extrema homofoba talare och slussats vidare till våldsbejakande organisationer runt om i världen. Det är totalt oacceptabelt. Liberalerna är stolta över att regeringen den här mandatperioden kommer att reformera pengarna som går till folkbildning och stärka demokratikraven för ekonomiska bidrag. Jag vet att vi har tagit tillbaka den lagstiftning som fanns. Den kommer att komma tillbaka i en ännu starkare version. I framtiden ska inte en enda skattekrona gå till fuskare skojare eller extremister. Den andra principen är att alla barn som växer upp i Sverige måste få tillgång till den svenska kulturen och det svenska språket. Många inom kulturvärlden har uttryckt sig kraftigt negativt till en kulturkanon sedan förslaget presenterades i Tidöavtalet. Det är lätt att raljera över en kulturkanon när man tillhör kultureliten. Men i stället menar jag fru talman att det avslöjar någon form av snålhet. Kultureliten besitter ett massivt kulturkapital som de med självklarhet förmedlar till sina egna barn som därigenom får ett försprång i att framgångsrikt kunna navigera i det svenska samhället. Varför missunna förortens ungdomar kulturens makt fru talman? Det är min fråga. Jag är uppvuxen i Tynnered i Göteborg med föräldrar som kommit till Sverige som flyktingar. De hade inte samma möjligheter att sätta mig i en kulturskola som vi har debatterat i dag. Jag visste knappt vad det var innan jag blev politiker. Jag har gått i en av väldigt många stökiga kommunala skolor. De har många obehöriga lärare som inte har läst litteraturvetenskap och har därför inte heller verktygen att ge sina elever samma livschanser som skolor i Villa- och radhussverige. Utanförskapet i Sverige handlar inte bara om ekonomi och jobb. Det är därför jag nu har kommit in på kulturutskottets område. Det handlar också om ett känslomässigt och kulturellt utanförskap som vi måste adressera. Alltför många ungdomar med utländsk bakgrund känner sig inte som svenskar. De upplever sig inte vara delaktiga i samhällsbygget här. De får inte heller samma tillgång till våra viktigaste texter. Det var ett stort misslyckande att man historiskt sett tog bort de läslistor som fanns här i Sverige i skolorna. Det behövs både en kulturkanon och bestämda läslistor för alla skolor i Sverige vilket också glädjande nog är en del av Tidöavtalet. Det kommer att göra att barnen i alla Göteborgs förorter börjar läsa samma böcker som kultureliten naturligt låter sina barn läsa. Fru talman! Det är faktiskt så att svensk kultur inte främst finansieras av skattebetalarna utan genom ideella krafter företagare och privatpersoner som betalar för kultur idrotts- eller fritidsaktiviteter. Med det sagt är den budget som vi nu debatterar bortsett från coronabudgetarna den största som en svensk regering lagt fram på kulturområdet. Det är imponerande med tanke på den lågkonjunktur vi är på väg in i och Rysslands invasion av Ukraina. Vi liberaler är särskilt stolta över satsningen på idrott i utsatta områden fritidskorten som nu kommer att bli verklighet Svenska från dag ett för ukrainska flyktingar och de längre stipendierna för kulturarbetare. Liberalerna yrkar bifall till den nya borgerliga regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag inom utgiftsområde 17 Kultur medier trossamfund och fritid. Avslutningsvis vill jag säga: Jin jiyan azadi! Kvinna liv frihet! Sverige ska vara en förebild.	6869
2211	Catarina Deremar (C)	C	Fru talman! Kultur medier idrott och civilsamhälle behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta till vara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver naturligtvis vara med och bidra för att skapa goda förutsättningar. Att möta kultur i olika former både professionellt buren kultur och amatörers skapande är berikande på många sätt. Det väcker vår nyfikenhet att lära mer och få nya perspektiv. Alla oavsett bostadsort bakgrund funktionsnedsättning och livssituation ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar till vara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen med syftet att regionerna ska få ett större inflytande. Därför är regionernas kulturplaner viktiga. Fru talman! År 1985 utvecklades initiativet med att utse europeiska kulturhuvudstäder bland annat för att framhäva rikedomen och mångfalden av kulturer i Europa öka EU-medborgarnas känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde och främja kulturens bidrag till städernas utveckling. Detta skulle vi också kunna göra nationellt. Vi skulle kunna stärka kulturlivet i hela landet genom att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår där en ny svensk stad vartannat år skulle få status som nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. Det har visat sig att man i de europeiska kulturhuvudstäderna förbättrat bilden av städerna i ögonen på deras egna invånare. Stadens kultur har fått nytt liv och man har fått ökad turism. Kulturen kan också vara en viktig del i integrationen för dem som kommer nya till vårt land. Här skulle jag vilja lyfta fram folkbildningen som några tidigare talare gjort. Jag vill lyfta fram studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och arbete. Studieförbunden har redan infrastrukturen klar. Den finns i varje by om vi så önskar. Studieförbunden har betytt otroligt mycket för Svenska från dag ett. Våra folkhögskolor är 155 till antalet har vi lärt oss i dag. De är väl spridda över hela landet. Där möts deltagare med vitt skilda bakgrunder. Har man någon gång besökt en folkhögskola kan man inte ta miste på vad denna unika utbildningsform har för betydelse för deltagarna. Ett av målen för folkhögskolan är att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället. För många människor som behöver få en nystart eller omstart ta nästa steg i livet och i utbildningstrappan eller närma sig arbetsmarknaden kommer folkhögskolorna fortsatt att vara viktiga. Vi står mitt i en kompetensbrist inom många olika yrken. Vi bör som land vända på varje sten för att få människor att hitta sin väg till mer bildning eller till rätt utbildning. Landets folkhögskolor spelar här en viktig roll. Det är olyckligt att regeringen sänker anslaget till folkhögskolorna under nästa år. Jag skulle vilja se mer pengar till just folkbildningen. Fru talman! Till sist: Kulturens frihet är vår frihet. Den handlar om demokrati och samtalet i samhället. Att vi politiker håller minst en armlängds avstånd från kulturens innehåll måste vi ständigt bevaka i dag och varje dag framöver. Med det vill jag ställa mig bakom vårt särskilda yttrande från Centerpartiet. (forts. § 14)	3483
2212	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Jag begärde replik på Catarina Deremars anförande först och främst för att säga att jag verkligen uppskattar den tydliga markeringen för principen om armlängds avstånd och konstens och kulturens frihet. Det är smärtsamt tydligt att den typen av markeringar behövs här i kammaren och det gläder mig att Centerpartiet så tydligt står bakom denna princip. Jag reagerar ändå lite på det Catarina Deremar säger om vikten av att kultur ska finnas i hela landet och så vidare. Jag delar naturligtvis den synen; det är en väldigt viktig ambition. Men min fråga till Catarina Deremar är: Hur bidrar Centerpartiets kulturbudget till detta? Tyvärr ser jag mer än tidigare år och i tidigare budgetar tydliga neddragningar inom en mängd områden. Det gäller allt från konstnärsstipendier till hemslöjden för att ta några exempel. Catarina Deremar nämner att det är viktigt att förstärka folkbildningen men samtidigt gör man det med en ganska blygsam summa: 85 miljoner. Det kan man jämföra med de stora neddragningarna på nära en halv miljard. Min fråga är därför: Hur bidrar Centerpartiets budget till att förstärka tillgången till kultur i hela landet?	1162
2213	Catarina Deremar (C)	C	Fru talman! Tack Amanda Lind för frågan! Jag förstår verkligen. Jag tackar först för de värmande orden. Vi delar denna syn och jag tror inte att vi kan påminna oss tillräckligt ofta om hur viktigt det är med armlängds avstånd. Budgeten är naturligtvis en helhet och vi ser den som en helhet. Centerpartiet har varit noga med att vår budget ska vara finansierad. Vi har också prioriterat hela landet i en mängd olika frågor som inte finns inom kulturutskottets ramar men däremot vill vi öka de generella statsbidragen med 10 miljarder kronor. Det är vår förhoppning att kommuner och regioner ska vara med och bidra till detta där de kan göra det på lokal nivå. Vi vill inte öronmärka pengar; det har vi som tradition. Det är ganska centerpartistiskt att låta varje nivå besluta om sina pengar och därför vill vi också skicka de generella statsbidragen i större utsträckning än andra partier.	900
2214	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Så är det absolut och det tycker jag var positivt med Centerpartiets budget - just förstärkningen av de generella statsbidragen. Vi har debatterat i kammaren flera gånger under eftermiddagen hur viktigt det är för att det inte ska bli neddragningar på vare sig kulturskolan folkbiblioteken stöden till den ideella kulturen samlingslokalerna eller idrottsrörelsen. Det är allt sådant som är viktiga saker och som kommunerna och regionerna i huvudsak finansierar. Jag tolkar Catarina Deremars anförande som att man kanske ändå hade velat se lite större kultursatsningar till exempel på kultursamverkansmodellen från nationell nivå. Jag kan bara hoppas att Centerpartiet höjer ambitionerna under mandatperioden så att vi gemensamt kan sätta tryck på regeringen i de här frågorna. Före valet uttryckte Centerpartiet i en enkät att Sverige behöver växla upp arbetet med digitaliseringen. Det är ett sådant område där jag också är lite förvånad över att Centerpartiet inte har med några nationella satsningar. Man talar ju om att det både behövs resurser för att kommuner och regioner ska kunna göra sitt jobb och en tydlig nationell satsning. Det här är också något som Återstartsutredningen lyfter fram som viktigt. Vi behöver ta detta krafttag under ett antal år och satsa ganska stort på digitaliseringen för Sverige ligger efter jämfört med andra länder. Personligen ser jag att vi här har en möjlighet att se detta som en del i vårt säkerhetsarbete. Vi vet att kulturarvet är någonting som är sårbart i händelse av kris och krig. Min fråga är hur Centerpartiet ser på digitaliseringssatsningar och varför man inte har med det i sin budget.	1666
2215	Catarina Deremar (C)	C	Fru talman! Tack återigen ledamoten Amanda Lind för denna viktiga fråga! Ledamoten ska inte ta miste på vår ambition. Vi kulturpolitiker i Centerpartiet är som kulturarbetare i stort; vi får slåss för varje krona. Digitaliseringen är viktig i flera aspekter inte minst när det gäller att värna kulturarvet och att veta vad vi faktiskt har i våra samlingar. Jag ser denna strävan som förmodligen långsam. Men den ska gå åt rätt håll. Det är inte bara så att vi har svarat så här utan även vår partiledare har sagt i intervjuer att vi behöver öka takten när det gäller detta. Om inte det har kommit med i den här budgeten ska jag verkligen jobba för att det kommer i framtida centerpartistiska kulturbudgetar.	715
2216	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! Jag vill börja med ensamheten. Man brukar säga att vi svenskar är det mest ensamma folket i hela EU. En del ensamhet är faktiskt självvald men långt ifrån all. Den stora del som är ofrivillig är den som vi behöver prata om och sätta ljuset på i den liggande budgeten. Jag tror att både du och jag känner någon i vår närhet som sitter helt ensam. Det har sagts tidigare i dag men det är fortfarande aktuellt: Forskning visar att den ofrivilliga ensamheten påverkar den psykiska och fysiska hälsan negativt. Vi människor behöver vara en del av ett sammanhang för att må bra och känna mening. När det gäller den fysiska hälsan går det tyvärr också åt fel håll. År 2021 var andelen överviktiga i Sverige över 50 procent och andelen som har drabbats av fetma har mer än tredubblats på 50 år. Vi vet att övervikt är vanligare bland vissa grupper såsom män äldre och dem som bor i socialt utsatta områden. Dessutom slår barnfetman olyckliga rekord. Det är hög tid att vi tar den frågan på allvar. Svensk idrottsrörelse vars framgångsrika idrottstradition sträcker sig många generationer tillbaka ser i dag stora utmaningar. Även om uppemot 80 procent av alla svenska barn och unga har anslutit sig till eller på annat sätt någon gång har varit med i en idrottsklubb droppar de av allt tidigare. Det är också svårt att nå barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden och det är tufft att engagera ideella som är viktiga för att leda och stötta upp idrottsrörelsen och göra detta möjligt. Idrott som helhet är oerhört effektivt när det gäller hälsoeffekter men det är också brottsförebyggande. Idrotten ger inte bara färdigheter som förbättrad kondition koordination och uthållighet. Idrottsrörelsen och detta att vara med i en idrottsförening lär oss att samarbeta ta ansvar komma i tid sätta upp mål och fungera i en social kontext. Barn som idrottar regelbundet brukar också vara bättre på att planera sin tid och ibland lyckas de också bättre i skolan. Därför satsar den här regeringen just på att stötta upp där det behövs som allra mest. Vi ger inte allt till alla utan vi prioriterar det som behövs just här och nu för att motverka ensamhet för att stärka folkhälsan och för att fler ska kunna engagera sig i idrotts- och föreningslivet. Som vi redan har redan pratat om tidigare inför vi en satsning på fritidskortet. Det är lätt att glömma att det är en väldigt effektiv investering. Varje satsad skattekrona på idrotten ger 30 kronor tillbaka till samhället i form av samhällsnytta. Men pengar ensamt är långt ifrån lösningen. Det behövs också annat som inte kostar pengar men som kräver fokus: information inspiration och organisation. Kunskap om att till exempel mat fysisk aktivitet sömn och stress är faktorer som påverkar vår hälsa och livskvalitet behöver förmedlas. Att idrotta bidrar till bättre hälsa men också till glädje och gemenskap. Därför behöver fler komma till men fler behöver också stanna kvar och fler behöver återvända och återupptäcka något nytt. Det hade varit fantastiskt att se att fler tränade tillsammans som familj och över generationer. Jag vill också i det här sammanhanget passa på att lyfta svenskt friluftsliv som en viktig pusselbit till att motverka den ofrivilliga ensamhet och psykiska och fysiska ohälsa som vi ser i Sverige. Tyvärr visar mätningar att vi nyttjar denna stora tillgång allt mindre. Det är färre som regelbundet spenderar tid i skog och mark. Ute i vår fantastiska svenska natur väntar roliga och lärorika äventyr på fjäll i vatten på sjön på isen och i skogar - året runt för alla. Det kostar ingenting. Jag vill också passa på att uppmärksamma Skogsmulle som i år fyller 65 år. Skogsmulle har sedan 1957 inspirerat över 2 miljoner barn att komma ut och upptäcka den svenska naturen. Det är viktigt att också nästa generation barn får upptäcka glädjen i ett aktivt friluftsliv för sin hälsa men också för förståelsen och respekten för djur natur och miljö. Jag är stolt över denna välavvägda budget där vi trots tuffa ekonomiska tider väljer att prioritera viktiga områden: ensamheten idrottsrörelsen och mycket mer. Att bidra till att stötta idrotten är en positiv kraft som kan motverka dagens utmaningar. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.	4268
2217	Kristoffer Lindberg (S)	S	Fru talman! I dag debatteras kulturutskottets betänkande KrU1 som behandlar utgiftsområde 17 Kultur medier trossamfund och fritid. Jag vill inledningsvis hänvisa till Socialdemokraternas särskilda yttrande. Alla människor har rätt till kultur och bildning. Våra kulturvanor skapas redan i barndomen. Tillgången till musik teater bildkonst och konstnärlig gestaltning kan inte tas för given. Här har kulturskolan en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan måste vara tillgänglig på jämlika villkor i hela landet för alla barn oavsett bakgrund. Den kommunala kulturskolan är fantastisk. Den öppnar dörrar och vidgar vyer. Den lyfter människor och den utvecklar. Den är en viktig verksamhet för den enskilda eleven och dennes utveckling men faktiskt också för Sveriges ställning som en stark musikexportnation. Grunden till ett konstnärligt yrkesval lägger vi inte sällan i den kommunala kulturskolan. Vi är så många som har kulturskolan att tacka för så mycket! Behovet av nationell samordning eventuell lagstiftning och kompetensförsörjning har varit en ständigt återkommande diskussion sedan kulturskolans tillkomst. För även om kulturskolan är i grunden ett kommunalt ansvar är den också en nationell angelägenhet menar vi socialdemokrater. Riksdagen har därför beslutat att staten ska bidra till en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. För det är tydligt att deltagandet i kulturskolan är ojämlikt fru talman. I en rapport framtagen av riksdagens utredningstjänst framgår att 81 procent av eleverna i kulturskolan har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Det ska jämföras med siffran för riket som helhet som är 60 procent. Det finns också en underrepresentation i deltagandet av elever med utländsk bakgrund. I budgeten för 2021 förstärktes det statliga bidraget till kulturskolorna och uppgår sedan dess till 200 miljoner kronor årligen. Utvecklingsbidraget är till för att främja den kommunala kulturskolans möjligheter att erbjuda såväl fördjupning som bredd i undervisningen. Uppföljningar som Statens kulturråd har genomfört visar att bidraget har använts just för att utveckla kulturskoleverksamheten och bredda den befintliga verksamheten till exempel genom att nyanställa pedagoger som startat uppsökande verksamhet eller erbjuda nya kultur- och undervisningsformer för att nå barn och unga som inte tidigare hittat till kulturskolan. Detta är också något som bekräftas i mina samtal med kulturskolor hemma i Hälsingland om hur utvecklingsbidraget har använts. Att nå nya elevgrupper är av stor vikt för att nå ett mer jämlikt deltagande i kulturskolan. Det är därför glädjande att en stärkt verksamhet i glesbygd samt i områden med socioekonomiska utmaningar har prioriterats av Kulturrådet vid bidragsgivningen till kulturskolorna. Fru talman! Jag hoppas att vi alla är överens om att det behövs en medveten och långsiktig politik som skapar förutsättningar för att kulturen ska bli en naturlig del av barns och ungas vardag. Den kommunala kulturskolan når många barn och unga i hela landet och har potential att nå ännu fler och bidra till elevers utveckling och möjlighet att utforska sin kreativitet. Därför är jag orolig för den utveckling vi nu ser. Regeringens politik riskerar att slå dubbelt mot landets kulturskolor när man halverar det statliga utvecklingsbidraget till barnens kulturskola samtidigt som kommunernas ekonomi blir mer och mer ansträngd då regeringen inte ger kommunerna tillräckliga statsbidrag för att klara det tuffa ekonomiska läge vi står inför. Med ett halverat statligt utvecklingsbidrag blir det svårt att nå ut till fler barn och unga och utan en tillräcklig grundfinansiering till välfärden riskerar den kommunala finansieringen av kulturskolan att påverkas. För oss socialdemokrater är det självklart att prioritera kulturskolan och kommunernas finansiering. Båda delarna är nödvändiga för att kulturskolan ska kunna utvecklas och fler kulturskollärare ska kunna anställas och för att man ska kunna nå dem som ännu inte tagit del av kulturskolans fantastiska verksamhet. I vårt förslag till budget sker ingen halvering av utvecklingsbidraget till kulturskolan. Vi ser också till att öka de generella statsbidragen till kommunerna för att säkra välfärdens finansiering. Fru talman! Vi socialdemokrater vill värna förutsättningarna för fler barn och unga att hitta kulturskolans verksamhet. Det är också i överensstämmelse med vår ambition att bryta segregationen och öka delaktigheten i samhället. Därför menar vi att kulturskolan bör behålla utvecklingsbidraget på nivån 200 miljoner kronor. Det är viktiga resurser som gör skillnad för de kommunala kulturskolorna och barns och ungas tillgång till kulturutövande. (Applåder) I detta anförande instämde Lawen Redar (S).	4855
2218	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! I grund och botten delar jag helt Malin Björks beskrivning av situationen inklusive de rätt många risker som finns i detta. Jag har egentligen inga reservationer alls mot beskrivningen. Vi får se hur mycket av detta som landar på vårt ordförandeskap men att det kommer att tangeras i diskussionerna råder det ingen tvekan om; jag skulle tro att det tangeras redan i morgon när Europeiska rådet träffas igen. Jag ska dock säga några ord om detta som inte är alldeles okomplicerat. Precis som Malin Björk säger är det väldigt bra att USA är tillbaka på banan när det gäller en gemensam klimatpolitik och ett klimatengagemang. Det svajade betänkligt under flera år i USA så det tycker jag att vi har starka skäl att välkomna. Vi uppskattar att USA vill samarbeta om detta i olika former på samma sätt som vi uppskattar ett transatlantiskt samarbete i säkerhetsfrågor och gällande hjälpen till Ukraina. Men om det här betyder nya handelshinder eller ny protektionism - och det finns utan tvekan inslag i detta som bär den sortens signum - kan det bli ett riktigt stort problem. Då får man också värdesätta att ett slags högnivåsamtal nu har kommit igång mellan EU och USA för att diskutera implementeringen. Europa kommer att varna för riskerna för att detta blir en protektionistisk politik som i värsta fall startar en våg av europeisk protektionism där de länder som har råd vill göra samma sak i Europa eller - i värsta fall - där hela Europa vill bygga murar omkring sig. Det vore dåligt för alla. Det vore också dåligt att hamna i långvariga WTO-diskussioner med USA om detta. Ju mer vi kan hitta samsyn om det goda och begränsa skadorna av det dåliga desto bättre tror jag att det är. Jag tror kanske inte att vi kommer att komma i skarpt läge när det gäller detta under det svenska ordförandeskapet. Sverige kommer dock som ett av de ganska många länder i Europa som värdesätter frihandel fri konkurrens och stark konkurrenskraft att driva dessa frågor med respekt för att det görs tillsammans med andra länder som vill gå i ungefär samma riktning under Sveriges ordförandeskap.	2123
2219	Louise Thunström (S)	S	Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen införde fri entré på statliga museer första gången 2005. Ambitionen var att tillgängliggöra våra gemensamt ägda museisamlingar för fler. Reformen blev lyckad. Museernas besöksantal ökade kraftigt. Den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 avskaffade den fria entrén varvid antalet besökare sjönk. År 2016 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen åter fri entré på 18 statliga museer - återigen en lyckad satsning. I den budget som de högerkonservativa nu presenterar slopas satsningen återigen. Redan från den 1 januari ska museerna bygga upp entrésystem och spärrar och kontrollera biljetter. Detta sker i en tid då kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin och då inflation elpriser och lågkonjunktur förändrar människors livsvillkor och beteenden. Ett museibesök är definitivt inget som prioriteras bland landets barnfamiljer eller pensionärer kommande vinter. Dessutom blir museerna dubbelt bestraffade i de högerkonservativas budget eftersom även återstartsstödet till kulturen försvinner. Fru talman! Detta sker i en tid då tillgänglig kultur blir alltmer viktig och museernas roll som samhällsbärare inte nog kan betonas. Våra museer är en källa till kunskap om vårt förflutna och om vår samtid. De är en mötesplats där barn och vuxna över generationsgränserna kan dela glädjen över en kulturupplevelse som genom sina berättelser för människor närmare varandra. För nya och ovana besöksgrupper för barnfamiljer och för dem som inte har möjlighet att ekonomiskt prioritera ett museibesök har fri entré-reformen gjort skillnad. Trösklarna har sänkts. Möjligheten att slinka in på ett museum om så bara för en liten stund upptäcka en tavla eller ett föremål för att sedan gå ut igen och komma tillbaka inom en snar framtid för ytterligare ett besök är något som både varit uppskattat och möjliggjort för fler besök. Alla vi som gått på museum med barn kan också vittna om att det där museibesöket mer än en gång har fått avbrytas i förtid för att små magar kurrade för att någon ramlade eller helt enkelt för att energin plötsligt förvann. Den kritik som under åren framförts från högerpartierna har bland annat varit att reformen främst gynnat Stockholmsbor. Men vi har Marinmuseet i Karlskrona Järnvägsmuseet i Gävle Skoklosters slott i Håbo kommun Världskulturmuseet i Göteborg och Flygvapenmuseet i Linköping. Trots det: Ja de flesta av våra statliga museer har sina utställningslokaler i Stockholm. Det faktum att många statliga museer ligger i Stockholm utgör också en spegling av den historiska utvecklingen. Det kan därmed inte vara ett argument för att minska en kulturbudget. Med sina 2 4 miljoner invånare i länet och med 15 2 miljoner gästnätter på hotell och vandrarhem är Stockholm förstås också den folktätaste regionen i landet. Fru talman! Debatten kring fri entré-reformen förefaller i stället visa på gamla och djupt ideologiska skillnader inte bara genom den pingpongpolitik som förts vid de senaste regeringsskiftena utan också rent historiskt. Det traditionella museet så som det utvecklades i Europa var ursprungligen en elitistisk institution direkt utformad för att begränsa tillträde för alla som inte tillhörde de privilegierade klasserna. Fru talman! För oss socialdemokrater finns en stark drivkraft att genom kulturen öka bildningen hos befolkningen för att åstadkomma ett demokratiskt samhälle och adressera den ojämlika strukturen. Upplysta bildade människor kan ta makten i egna händer och vägra acceptera en underordnande struktur. För oss socialdemokrater har därför kulturen och demokratin gått hand i hand varigenom en aktiv kulturpolitik alltid varit demokratins katalysator. Vi socialdemokrater menar att våra museer våra gemensamt ägda kunskapsinstitutioner ska vara öppna och inbjudande verksamheter. Museerna ska utifrån sina ämnesområden främja kunskap kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Detta är en del av vårt gemensamma kulturarv i Sverige som människor av demokratiska skäl ska ha tillgång till. Fru talman! Vi vill att satsningen på fri entré på statliga museer permanentas och förstärks. Ska det verkligen vara så att museerna återigen ska bli en exklusiv plats för några få i stället för en öppen plats för alla? (Applåder)	4294
2220	Carl Nordblom (M)	M	Fru talman! År 2017 fick ett trettiotal ungdomar på en chanukkafest i Göteborg ta skydd och gömma sig när ett flertal personer attackerade synagogan med så kallade molotovcocktailar. År 2017 beslutade också Judiska föreningen i Umeå att lägga ned sin verksamhet på grund av hot hat och skadegörelse. Det var också just 2017 i Malmö som vi i samband med demonstrationer kunde höra att judar ska skjutas. Fru talman! Detta är bara några exempel på att antisemitismen fortsatt existerar och verkar i Sverige. Att ett tidigare kommunalråd i Malmö beskyllt den judiska minoriteten själv för antisemitismen att Simon Wiesenthal Center utfärdat varningar till judiska besökare i Sverige om att iaktta extrem försiktighet när de besöker södra Sverige att nio av tio svenska judar i en EU-rapport 2019 uppgav att de anser att antisemitismen ökar och att en av tre svenska judar i samma rapport uppger att de utsatts för antisemitiska trakasserier är inget annat än pinsamt en skam och ett misslyckande med att hantera detta problem i Sverige. Jag tror att vi alla oavsett parti kan känna en stor samsyn på detta område. Med anledning av exempel som dessa kan det förhoppningsvis glädja oss alla fru talman att vi i regeringens budgetproposition kan läsa att arbetet mot antisemitism ska prioriteras att bland andra vår kulturminister i måndags presenterade ytterligare satsningar från regeringen gällande just kunskapsfrämjande åtgärder mot antisemitism och för levandegörandet av minnet av Förintelsen med fokus på fortsatta hågkomstresor samt att det inom översynen av strafflagstiftningen också ska utredas hur antisemitiska hatbrott kan straffas hårdare. Allt detta är bra och tydliga signaler från regeringen om att den här frågan prioriteras genom handling och inte bara genom ord. Det är också glädjande att vi i budgetpropositionen kan läsa att regeringen tillför ytterligare medel för att just stärka säkerheten kring judiska synagogor institutioner och evenemang och att regeringen inser att säkerheten är grunden för att trossamfund i Sverige ska kunna bedriva en religiös verksamhet. Vi är nog många här inne som anser att samhället är större än staten. En stat ska vara stark inte stor. En för stor stat kväver det fria och frivilliga i samhället och hindrar civilsamhället från att verka och växa. Trossamfunden är en viktig del av civilsamhället som på många sätt bidrar och utvecklar Sverige som land. I budgeten kan vi se att regeringen också prioriterar dem i form av ökat anslag till Myndigheten för stöd till trossamfund. Men samtidigt som vi bör uppmuntra och stötta civilsamhället att verka och växa måste också den starka staten ingripa när organisationer eller personer inte sköter sig när extremismen får fäste och hotar gemensamma demokratiska värderingar. Det är glädjande att regeringen nu samtidigt som den med ena handen ger stöd till de samfund och organisationer som sköter sig med andra handen ska utreda hur man ska försvåra för de samfund och organisationer som inte sköter sig detta bland annat genom att utreda ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med kopplingar just till extremism och islamism. Regeringen är också väldigt tydlig med att i denna budgetproposition markera vilket är glädjande att offentliga medel inte ska betalas ut till sådana samfund. Fru talman! Jag tror att vi på detta sätt med en kombination av frihet stöd ordning och reda värnar det svenska civilsamhället på det allra bästa sättet.	3482
2221	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Tack Carl Nordblom för anförandet! Jag har en fråga som jag egentligen hade velat ställa till kulturministern men eftersom Carl Nordblom nu tar upp de satsningar som kulturministern presenterade i måndags tänkte jag ställa den till honom i stället. Först och främst vill jag säga att jag välkomnar engagemanget mot antisemitism. Det är jätteviktigt och det är viktigt att vi kan jobba vidare och bygga vidare på de satsningar som har gjorts och se till att det sker på ett strukturerat och strategiskt sätt. När Carl Nordblom nu lyfter fram att det är viktigt att agera och inte bara ha tomma ord hoppas jag att han inte avser den rödgröna regeringen för de facto har vi gjort väldigt stora konkreta satsningar under den mandatperiod som har gått inte minst under Stefan Löfvens ledning. Han hade själv ett stort personligt engagemang för detta. Det har handlat om ett förintelsemuseum hågkomstresor och de åtaganden som gjordes efter Malmöforum - alltifrån språk till att tillsätta utredningen om en strategi för judiskt liv och också ett antal kunskapshöjande insatser inom skolväsendet. Jag delar riksdagsledamotens uppfattning att mer behöver göras. Därför var jag väldigt glad när det kom besked om att hågkomstresorna får en fortsättning nästa år. Jag delar den bild som har framförts här i kammaren tidigare att detta var ett misstag och att man nu har hittat pengar för att rätta till det. Det är bra. Min första fråga är: Vet riksdagsledamoten varifrån dessa pengar tas - är det någon annan del av budgeten där man nu skär ned? Detta framgick inte av kulturministerns anförande i måndags. Min andra fråga är: Vad är det mer för konkreta nya satsningar man har? Det nämndes en utbildningssatsning. Kan riksdagsledamoten berätta lite mer om den och är det nya friska pengar det handlar om där?	1828
2222	Carl Nordblom (M)	M	Fru talman! Tack Amanda Lind för frågorna! Jag kan bara instämma i vad Amanda Lind säger. Jag tror att detta är en viktig fråga för oss alla och åtminstone jag själv anser att det inte finns något större utrymme för debatt eller diskussion oavsett vilket parti man tillhör. Jag tror att samsynen i den här frågan är tillräckligt stor för att vi alla ska kunna lägga partibeteckningarna åt sidan. Jag kan absolut instämma i allt det goda som den rödgröna regeringen och andra tidigare regeringar har gjort i den här frågan genom historien. Amanda Lind lyfte själv fram Stefan Löfven och även den socialdemokratiske statsministern Göran Persson har gjort stora och viktiga insatser för just levandegörandet av Förintelsen. De frågor som egentligen riktas till kulturministern är det nog bäst att hon själv får svara på. Men jag tackar för frågorna.	857
2223	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Då ska jag inte förlänga debatten. Jag ser fram emot fortsatt dialog i de här frågorna inte minst när det gäller strategin för att främja judiskt liv. En del sådana frågor kan komma att falla på kulturutskottet till exempel satsningar på judisk kultur och judiskt språk men också på andra utskotts områden. Jag vill också avslutningsvis säga att jag tycker att det är positivt med initiativet att se över om det går att skärpa det straffrättsliga skyddet när det gäller hatbrott. Den utredningen kommer jag att följa noggrant.	544
2224	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Fru talman! Som det ofta heter i sådana här långa och spännande debatter hade jag egentligen inte tänkt gå upp i debatten till att börja med. Men det har sagts en del saker som jag skulle vilja kommentera. Jag vill dock börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Sverigedemokraternas inriktning på det här området har redan presenterats föredömligt av min partikollega Bo Broman. Men de rödgröna har nu under debatten målat upp ett nästan skrämmande scenario av något slags kulturell omstörtning. Men även om det uppenbarligen finns många problem att städa upp efter tidigare regering saknas det faktiskt belägg för vänsterns oro i den budget som vår majoritet presenterar. Armlängds avstånd är fortfarande ingen fast definierad och vedertagen term. Det är en välvillig princip som vägleder den nya regeringen men det är inte ett frikort för att göra vad som helst med skattebetalarnas pengar. Här har faktiskt politiken ett förvaltningsansvar för såväl inriktning som resurser utan att styra enskilda kulturutövares arbete. Väljarna har faktiskt också rätt att förvänta sig att vi politiker tar ansvar för detta. Vad vi såg när det gäller armlängds avstånd under de rödgrönas styre var en väldigt kort och ganska otränad arm som väldigt löst och slarvigt håller i skattebetalarnas plånböcker. Vi har alla läst rapporten om konstens frihet som Myndigheten för kulturanalys publicerade. Där visade man tydligt att den då rådande kulturpolitiken begränsade kulturutövarnas arbete genom sin värderingsstyrning. Det måste vi komma ifrån. Därutöver har miljarder kronor gått till islamism och fuskande studieförbund. Det är också ett väldigt stort problem. Det förstnämnda är då ett bevis på att armlängds avstånd inte har fungerat i praktiken för de rödgröna och det sistnämnda är ett bevis på att vi andra behöver ta tag i situationen vilket vi också avser att göra. Sedan har jag bara en kort kommentar gällande de olämpliga sagostunderna. Det är faktiskt en kommunal fråga. Från kommunernas sida både kan man och bör man ha synpunkter på om detta faller under det budgeterade uppdraget för biblioteken. Fru talman! Man ska fråga sig vad allmänheten tjänar på att normbryta barn. Man ska också fråga sig varför vuxna män vill ha barn som målgrupp för sitt normbrytande. I detta anförande instämde Jonas Andersson (SD).	2353
2225	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Det är inte min ambition att förlänga den här debatten men jag måste ändå få framföra några korrigeringar till anförandet. Det är riktigt att man analyserade den bidragsgivning som fanns på statlig regional och kommunal nivå. Myndigheten för kulturanalys fick i uppdrag av den tidigare regeringen och den dåvarande kulturministern Amanda Lind att titta vidare på detta. En rapport föreslog ett flertal åtgärder. Åtgärder vidtogs direkt av kulturminister Amanda Lind och den S-ledda regeringen för att ta bort de skrivningar som fanns i regleringsbrevet. En annan punkt som fanns med i rapporten var att man skulle vidta åtgärder för kunskapshöjning avseende de delar som handlar om regionala och kommunala verksamheter för att upprätthålla principen om armlängds avstånd. Det arbetet åligger den nuvarande regeringen och dess samarbetspartier. Men med kunskaper från Myndigheten för kulturanalys ser jag att det nu är helt andra ambitioner som man har på kommunal och regional nivå. Man lägger ned populära sagostunder som har pågått sedan 2017. Det är ingen som har reagerat på dem. Tvärtom har mammor pappor och föräldrar kommit dit. Det har varit populära sagostunder. Det har varit intressanta samtal som man har bjudit in till. De har skett öppet på folkbiblioteken i Kalmar Malmö och flera andra städer. Men nu plötsligt tycker en sverigedemokratisk kommunal företrädare att de ska läggas ned. Under gårdagen skulle ett luciatåg ha ägt rum. Man hade planerat och vidtagit åtgärder för att det skulle få lyfta verksamheten. Men det kom en sverigedemokrat och ville avbryta den verksamheten. Det var en regional företrädare. Detta understöds också av nationella företrädare inte minst ledamoten själv som i talarstolen uttryckt att man har problem med dessa. Hur tänker Sverigedemokraterna leva upp till principen om armlängds avstånd när man nu uttrycker att man vill stoppa dessa verksamheter mot bakgrund av det som också framfördes i rapporten från Myndigheten för kulturanalys?	2015
2226	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Fru talman! Rapporten visade att man till exempel villkorade bidrag till film baserat på filmens förmåga att representera hbtq och olika mångfaldsperspektiv vilket resulterade i att filmskaparna kände att det inte fanns någon mening med att söka bidrag. Detta om något är ju politisk styrning och en ganska direkt sådan. Det har fått förekomma under väldigt lång tid och att det krävdes att Myndigheten för kulturanalys påpekade detta för att man skulle få till stånd en förändring säger ganska mycket om hur de rödgröna ser på detta med armlängds avstånd. Regionerna kvoterar också utifrån kön. Det ser vi också att man gör inom public service med Sverigespeglingen. Detta är alltså ett problem som ligger kvar och vi kommer att behöva arbeta vidare med det. Detta med sagostunderna är det bara skrämmande att politikerna inte har uppmärksammat tidigare. Då är det bra att Sverigedemokraterna har blivit invalda och kan uppmärksamma sådana saker. Det vi kommer att göra från den nya koalitionens sida är att faktiskt få till en fast tydlig och logisk definition av en armlängds avstånd. Det är det första steget så att det inte bara blir en vag paragraf som leder till de problem som vi har sett tidigare.	1221
2227	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Det finns mycket att oroa sig över. I dagens debatt har det framförts att det ska göras ett alexanderhugg. När det gäller nästa budget för 2024 ska vi nog vänta oss att Sverigedemokraterna har ännu mer att säga till om och att det inte kommer att vara en budget motsvarande den som nu har presenterats. Nu framförde också ledamoten att man ska definiera en armlängds avstånd utifrån Sverigedemokraternas reflektioner och värderingar. Det tycker jag känns mycket oroväckande. Det behöver inte göras några större definitioner av principen om en armlängds avstånd. Åtgärder för hur man ska tolka och förstå detta vidtogs av historiska företrädare inte minst Winston Churchill i hans ambition att demokratisera Europa efter andra världskriget. Principen har legat fast i förvaltningsstrukturen. Den har legat fast i många av de västerländska demokratierna. Den förra regeringen har redan utrett och tittat vidare på frågorna genom att ålägga Myndigheten för kulturanalys att ta fram den här rapporten. Därefter vidtogs åtgärder. Dessa kunskaper finns. Rapporten finns. Åtgärder har vidtagits. Där man inte har vidtagit åtgärder är väl på kommunal och regional nivå. Där möter man nu också stort motstånd av sverigedemokrater. De går in i kulturella verksamheter och säger att detta ska stoppas. Om vi inte ser till att detta får ett slut här och nu är jag oroad över att de kommer att börja stoppa fler verksamheter och fler kulturella innehåll som inte är i enlighet med det som Sverigedemokraterna tycker är kultur. Låt kulturen vara fri! Låt konsten och kulturen vara baserade på en armlängds avstånd! Vi politiker ska inte definiera innehållet. Vi ska understödja verksamheten så att våra medborgare nås av en mångfald av kulturella yttringar och själva får kapacitet att ta ställning till vad de gillar och vad de inte gillar. Den värderingen behöver inte Sverigedemokraterna sätta på verksamheter. (Applåder)	1938
2228	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Fru talman! Vi har blivit valda av en anledning och det svenska folket har faktiskt inte röstat på Winston Churchill utan på Sverigedemokraterna. Det alexanderhugg man pratar om har redan diskuterats i den budgetdebatt som har pågått under dagen. Det är en återgång till mer av ett normalläge efter corona. Det är en anpassning till ett mycket svårt ekonomiskt läge som kräver prioriteringar. En definition av armlängds avstånd behövs uppenbarligen för det har inte de rödgröna lyckats med. Att denna debatt fortfarande äger rum är ett bevis på det. Men det är korrekt uppfattat att Sverigedemokraterna kommer att spela en avgörande roll med sitt inflytande. Det är en naturlig konsekvens av det demokratiska statsskicket.	728
2229	Malin Björk (C)	C	Herr talman! Jag hörde statsministern säga i sitt anförande att det behövs bättre spelregler i EU på det här området. Jag skulle gärna vilja höra mer om vilka spelregler som åsyftas i detta sammanhang. EU:s konkurrenskraft påverkas självklart av IRA precis som storskaliga subventioner i till exempel Kina och på andra ställen påverkar. Vilka åtgärder ser regeringen att EU kan vidta för att stärka den egna konkurrenskraften alldeles oavsett vilka vägar andra aktörer väljer?	481
2230	Anne-Li Sjölund (C)	C	Fru talman! Idrotten får samhället att hänga ihop. Det är en del av det ideella Sverige som är kittet mellan oss människor. Det är många gånger helt oberoende av bakgrund ekonomiska förutsättningar om man har bott i Sverige hela livet eller i flera generationer eller om man har levt en kort tid i Sverige. Idrotten för människor samman. Idrottsföreningar finns över hela landet och de flätar effektivt ihop olika delar av samhället. Det är förmodligen viktigare än någon av oss kan ana. Till det kommer all den glädje och samhörighet som idrotten ger den integrationsmotor som idrotten är och allt den bidrar till gällande folkhälsan. Nästan 150 000 barn och ungdomar går till träning varje dag. Det är en fantastisk folkrörelse. Riksidrottsförbundet har uppskattat att om man skulle ersätta ledarna med en fritidsledarlön skulle kostnaden uppgå till omkring 20 miljarder. Varje investerad krona i idrottsrörelsen ger mångfalt tillbaka till samhället. Det viktigaste politiken kan göra är att underlätta för föreningar att bedriva sin verksamhet. Därför behövs det enklare och bättre anpassade regler för hur idrottsrörelsens samarbete med det offentliga ska se ut. Centerpartiet vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt handlar om bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli mycket bättre på att samarbeta med det civila samhället. Det måste också finnas tillgång till samlingslokaler till rimlig kostnad även i städer för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade. Fru talman! Jämlikheten är en annan viktig fråga att lyfta fram. I dag slutar flickor idrotta alltför tidigt. Sökljuset är satt på frågan men än mer ljus behövs för att man ska komma till rätta med detta. Flickor och pojkar ska med självklarhet ges lika förutsättningar för sitt idrottande. Lagstiftningen när det gäller sponsring av idrott är fortsatt ojämlik. Den behöver göras om och som sagt anpassas för att fungera i ett jämlikt samhälle. För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan vara en väg in i fysisk aktivitet. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott som de brinner för. Har man en funktionsnedsättning kan man till exempel behöva färdtjänst för att komma till träningen. Man kan behöva en ledsagare för att kunna delta. Man kan behöva speciella hjälpmedel. Man kan också behöva en ledare som är kunnig i parasport. Det är såklart väldigt svårt att sätta ett exakt pris i kronor och ören för idrotten. Men ett är säkert: Idrotten behöver de allra bästa förutsättningarna för att ge möjligheter till både elitsatsningar och OS-medaljer men kanske mest för folkhälsans samhörighetens och glädjens skull.	2985
2231	Jonas Andersson (SD)	SD	Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande. Det är mycket glädjande att Sverigedemokraterna och regeringspartierna nu ser till att genomdriva fler och fler beslut i riksdagen i linje med Tidöavtalet. Det kulturpolitiska budgetbeslut som vi nu debatterar är en del av det politiska paradigmskifte som vi fyra partier ska genomföra tillsammans de kommande åren. Tidöavtalet domineras egentligen inte av frågor som rör kulturpolitik utan det har snarare områden som energipolitik kriminalpolitik och så vidare i fokus. Men även på kulturpolitikens område återfinns en rad viktiga punkter i avtalet. Även kulturpolitiken kommer att få se stora och nödvändiga reformer under denna mandatperiod. Det finns mycket för oss att städa upp efter att de rödgröna har fått lämna över departementen. En viktig fråga som vi fyra samarbetspartier kommer att ta tag i ordentligt är folkbildningen något som också lyfts upp här i budgeten. Det är ett område som negligerades när de rödgröna styrde. Här vill vi med kraft se till att skärpa uppföljning kontroll och transparens vad gäller statsbidraget. Vi ser också över frågan om att överföra ansvaret för statsbidraget till en riktig myndighet för att slippa jäv självgranskningar timjakt skattepengar till islamism och andra stora problem som vi har sett gällande folkbildningen. Sedan flera år tillbaka har Sverigedemokraterna här i Sveriges riksdag på egen hand motionerat om att ansvaret för statsbidraget till folkbildningen ska flyttas över till en riktig myndighet. Således är det givetvis en stor seger för oss att denna punkt nu återfinns i Tidöavtalet. Fru talman! Det är uppseendeväckande att vänstersidan kan står här i dag och debattera i ett så högt tonläge med tanke på hur de själva helt har struntat i att ta kontroll vad gäller folkbildningen. Det är ett stort anslag på över 4 miljarder kronor som utgör en mycket stor del av den totala kulturbudgeten. Bara till studieförbunden handlar det om miljardbelopp. När dessa partier styrde blev folkbildningen känd i medierna för problem med skattemedel till islamistiska studieförbund studieförbund som tillåts granska sin egen verksamhet och studieförbund som fuskar och blåser upp sina siffror för att få mer pengar från skattebetalarna. Det har haglat sådana fall i den mediala rapporteringen de senaste åren. Men nu är det slut på det här. Vi fyra samarbetspartier som har majoritet här i riksdagen kommer att sätta stopp för att skattebetalarnas pengar sugs upp i svarta hål av fuskande islamism och så vidare. För mig är det här en viktig fråga. Det handlar om respekt för skattebetalarna och hur deras pengar används. Vi kommer att se till att det blir ordning och reda i folkbildningspolitiken och på kulturpolitikens andra områden. Vi sverigedemokrater utövar nu mycket riktigt ett betydande inflytande över svensk kulturpolitik och vi kommer att vara en garant för att så blir fallet. I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).	3024
2232	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Jag hade tänkt prata kulturarvsfrågor men jag måste bara få kommentera det här med ett svart hål. Det är väl ändå så att det pågår så mycket bra folkbildningsarbete runt om i vårt land. Jag tycker att ledamoten verkligen skåpar ut allt som görs dagligen av ideella aktörer och studiecirkelledare. Ledamoten ignorerar så mycket fin verksamhet på våra folkhögskolor och studieförbund. Jag vill bara markera mot det för jag tycker att det är väldigt konstigt. Under de fem år som jag har suttit i kulturutskottet har jag noterat ett förslag från Sverigedemokraterna som jag har tyckt varit bra så det tänkte jag passa på att ta upp. Det är ett förslag som har legat väldigt nära Vänsterpartiets politik när det gäller hur vi skulle kunna utöka fri entré-reformen till att gälla hela landet. Ledamotens företrädare Aron Emilsson lyfte ofta att vi behöver se till att det blir fri entré även på kommunala och regionala museer. Det finns det dock inte ett spår av i den här budgeten. Man har snarare gått åt andra hållet och tar nu bort fri entré-reformen. Det är väldigt beklagligt för det försvårar verkligen tillgängligheten till vårt gemensamma kulturarv. Från Vänsterpartiet ser vi att det är just vårt gemensamma kulturarv som ska vara tillgängligt för ännu fler men här har Sverigedemokraterna gått med på att gå åt ett helt annat håll. Min fråga till ledamoten är om man helt har släppt sina ambitioner på kulturarvsområdet och köpt den syn som kanske framför allt Moderaterna har drivit här tidigare nämligen att det behövs avgifter framför allt för de vuxna till museerna. Vi ser att detta kommer att försvåra även för barn att besöka museer eftersom de behöver en vuxen att hålla i handen vid sitt besök. Det här är därför en mycket beklaglig utveckling.	1784
2233	Jonas Andersson (SD)	SD	Fru talman! Det är kul att höra att Vänsterpartiet ändå vill ge sken av att bry sig om kulturarvsfrågor. Det är inte någonting jag har sett så mycket av förut vare sig här i Sveriges riksdag eller i någon annan politisk församling där jag har varit aktiv. Jag välkomnar det givetvis; det vore kul om Vänsterpartiet nu vill visa både i ord och handling att man bryr sig om kulturarvet. Det är mycket riktigt så att vi sverigedemokrater gör det. Det har alltid varit en viktig fråga för oss. Precis som varit aktuellt i många andra debatter om den här statsbudgeten måste man förstå att det här bara är ett första steg i genomförandet av Tidöavtalet och de viktiga frågor som vi har däri. Jag tror därför att Vasiliki Tsouplaki kan vara lugn. Vi kommer naturligtvis att verka för att genomföra de punkter som står i Tidöavtalet och självklart kommer vi också att i samtalen med våra samarbetspartier lyfta vikten av kulturarvsfrågor. Det finns mycket att se fram emot den här mandatperioden när vi tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna genomför punkterna i Tidöavtalet. Jag tror att det kommer att vara till glädje för väldigt många där ute i Sverige och förhoppningsvis även för Vänsterpartiet.	1225
2234	Vasiliki Tsouplaki (V)	V	Fru talman! Det finns en rad satsningar på kulturarvet i vår budget i år liksom det gjorde förra året och även året innan det. Vi har gjort stora satsningar på kulturarvsdelen men jag hann inte nämna dem alla i mitt anförande tidigare. Till exempel finns det en digitaliseringssatsning på 65 miljoner som sträcker sig över flera år för att vi ska kunna digitalisera samlingarna och göra dem tillgängliga både för allmänheten och för forskare. Vi har lagt pengar på kulturarvsmiljöer så att länsstyrelserna ska få mer bidrag att fördela ut för att underhålla och tillgängliggöra kulturarvet ute i landet. Vi har pengar för att dokumentera romska bosättningar och för att ta hand om arkeologiskt material som kommer in till staten från regionerna. Vi har genom åren också föreslagit en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen. På punkt efter punkt föreslår vi olika typer av satsningar och fokus på kulturarvsfrågorna. Det som ledamoten inte svarade på var just hur man kan ha gått med på någonting som går på tvärs mot det man har drivit tidigare. Det blir ett väldigt stort steg om det är så att ledamoten fortfarande menar att ni vill utöka fri entré till hela landet. Att ta bort den fria entrén för en väldigt stor grupp är verkligen att börja i fel ända. Vi har sett tidigare när man har gjort den här förändringen att det innebär väldigt stora omställningskostnader. Vi hörde från socialdemokraten tidigare här i talarstolen hur snabbt museerna nu måste agera för att bygga spärrar och ordna nya betalningssystem. Det är väldigt kostsamt för museerna med de tvära kasten varje gång det kommer en högerregering till makten. Det är verkligen inte bra för museerna behöver satsa på att ta hand om sina samlingar vårda dem göra dem tillgängliga och se till att fler kan besöka våra museer. Man försvårar verkligen med den drastiska neddragning som gäller från årsskiftet.	1887
2235	Jonas Andersson (SD)	SD	Fru talman! Jag kan garantera ledamoten att vi inte har släppt frågan om den reform som ledamoten tidigare pratade om och som berör kulturarvet. Vi tycker givetvis fortfarande att det är ett mycket bra förslag. Det är viktigt och helt i linje med vår kulturarvspolitik för övrigt. Det är i varje fall intressant att höra om Vänsterpartiets kulturarvspolitik. Den är inte speciellt känd där ute bland folket. Men nu har vi fått höra lite mer om den här i Sveriges riksdag. Mitt anförande handlade egentligen om folkbildningen och de stora problem vi har sett gällande folkbildningen. Nu kan inte ledamoten svara men det jag tog upp var de enorma problem vi sett med pengar som går till fuskande islamism och så vidare. Är det inte konstigt att Vänsterpartiet inte har agerat tidigare i riksdagen för att sätta stopp för detta? Det har i alla fall inte hänt under de år som jag har varit med. Ni har snarare understött den utveckling som har möjliggjort att pengar kan gå till detta. Ni har inte på något sätt visat respekt för skattebetalarnas pengar eller tagit folkbildningspolitiken på allvar. Det här är ett stort problem som hotar hela legitimiteten i folkbildningspolitiken. Inte minst Riksrevisionens rapport som kom tidigare under hösten har visat hur enorma problemen är. Den punkt som vi har med i Tidöavtalet är därför helt i linje med vad vi behöver för att komma till rätta med dessa problem. Jag beklagar verkligen att ni inte har tagit ansvar för folkbildningspolitiken. Jag kan också försäkra ledamoten om att vi kommer att driva kulturarvsfrågorna. Vi har inte släppt den reform som ledamoten pratar om. Självklart hoppas jag att vi ska kunna genomföra våra ambitioner på det här området under mandatperioden. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 15 december.)	1813
2236	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Tiden begränsade mitt förra svar men nu fick jag en ny chans - det uppskattar jag verkligen! Det gäller bland annat att jobba vidare med uppenbara saker som redan finns. En sådan sak är att få den inre marknaden att fungera fullt ut som det var tänkt; det finns mycket mer att göra på detta område. Andra sådana saker är den inre marknaden för tjänster och digitala tjänster. Nu ska jag inte bara tala om svenska intressen. Det är uppenbart - och alla vet - att det finns stora svenska techföretag som skulle ha stor glädje av mycket större europeisk konkurrens vad gäller digitala tjänster men det skulle andra företag i Europa också ha. Jag är rädd för en utveckling där techindustrin alltmer domineras av den amerikanska västkusten och den kinesiska östkusten och där Europa blir en plats i mitten som får allt mindre betydelse. Den sortens konkurrenskraftsfrågor tror jag är viktiga. Det handlar också om utbildning forskning och utveckling samt om infrastruktur för långsiktig innovation. Där ligger Europa efter i dag.	1047
2237	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Tack statsministern för redovisningen! Statsministern sa i sitt anförande att klimatomställningen börjar och slutar med energi men sanningen är ju att klimatomställningen börjar och slutar med klimatpolitik. Där har regeringen nu bekänt färg och man kan lugnt säga att den färgen inte är grön. Denna regering gödslar med fossila subventioner för miljarder. Man lägger fram en budget som leder till många miljoner ton mer i utsläpp. Man tar bort den elbilsbonus som har gjort att Sverige ligger längst fram i EU när det gäller elektrifiering. Om statsministern får bestämma kommer vi att bila fossilt snarare än eldrivet som statsministern sa tidigare. Man pratar om en grön omställning men de orden ekar väldigt tomt. Den här regeringen gör sig nu känd för en sak både i EU och nationellt: Man säger en sak men gör en annan. Man säger att man står bakom klimatmålen - både EU:s och Sveriges - men man gör motsatsen. Även på EU-nivå är det tydligt. Statsministern säger att Sverige gör att EU fungerar bättre men i praktiken - till exempel när det gäller lagen om skogsskövling ett EU-direktiv om att minska konsumtionens påverkan på skogsskövling - har regeringen ägnat sig åt att försvaga i stället för att förstärka. Man har gjort detta till förmån för kortsiktiga egenintressen. Sverige har som enda land i EU motsatt sig lagen om restaurering av värdefull natur som kommer att hanteras under ordförandeskapet. Det är häpnadsväckande. Miljöpartiet kommer att vara en grön nagel i ögat på regeringen och granska hur man arbetar med dessa frågor. Jag undrar uppriktigt hur Ulf Kristersson och regeringen tror att de kommer att kunna ha någon som helst framgång med att få andra EU-länder att ställa om till att minska utsläppen och minska ingreppen i vår natur när Sverige som enda land i EU ställer sig självt i skamvrån och motarbetar och säger nej när EU försöker att skärpa ambitionerna.	1923
2238	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag håller inte på någon punkt med om Per Bolunds eländesbeskrivning av Sverige. Det finns ett slags bitterhet och butterhet över att ha förlorat ett val som gör att Sverige nu på punkt efter punkt beskrivs som ett land som inte klarar någonting. Det tycker jag är en felsyn. Jag tar gärna debatten om svensk inrikespolitik vilken dag som helst men det var inte därför jag kom hit just i dag. Det är väl känt att åsikterna om kärnkraft är olika - vi är för; ni är emot. Åsikterna är olika när det gäller svensk skogsindustri - vi är för; ni är emot. Åsikterna är olika om att människor ska kunna flyga. Vi är för att flyga men vi är emot utsläppen. Ni verkar vara emot att människor ska kunna flyga. Vi tycker olika om detta - låt oss acceptera det! Det är inte detta som det svenska ordförandeskapet handlar om över huvud taget utan det handlar om hur Sverige ska samla Europa till att få någonting gjort bland annat när det gäller den gröna omställningen. Jag delar heller inte alls uppfattningen att klimatomställningen inte skulle börja och sluta med energin. Jag tycker att det är självklart. Om vi inte blir av med fossil energi finns det ingen klimatomställning att prata om. Det är A och O; den börjar och slutar där ungefär på samma sätt som den geografiskt börjar och slutar i de riktigt stora utsläpparländerna. Allt som Europa gemensamt kan göra för att se till att andra stora utsläppare minskar sina utsläpp genom gemensamma spelregler har ett värde av omätbar storlek. Ta bara en sådan enkel sak som att vi nu gemensamt i hela EU förbjuder fossildrivna fordon från 2035. Detta hade aldrig fungerat om ett enskilt land hade gjort det. Det hade fungerat för att stoppa just det landets bilindustri men det är inte min ambition. Min ambition är att åstadkomma resultat. Tänk om vi kan hjälpa Polen att bli av med kolet! Det skulle ha ett enormt värde för Europas samlade klimatpolitik. Jag delar inte alls den dysterkvistinställning som Per Bolund visar upp här. (Applåder)	2015
2239	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Det är väl värt att notera att Ulf Kristersson inte svarar på frågan över huvud taget och låtsas som att detta är en fråga om allmänt tyckande och om att man kan tycka åt ena eller andra hålet. Det är dags att påminna om att det finns kunskap fakta information forskning och vetenskap att luta sig mot och där är bilden entydig. Det regeringen gör är precis motsatsen till det som regeringen säger. Om man agerar på det sättet får man såklart ingen trovärdighet varken i Sverige eller i EU. Om det bara var jag som sa detta hade jag kunnat förstå statsministerns inställning men det är ju vetenskapsman på vetenskapsman och expertmyndighet på expertmyndighet. Det handlar heller inte bara om Sverige utan också i EU finns en väldigt stor oro för vad det kommer att innebära att Sverige nu tar över ordförandeskapet med den inställning som regeringen har och med det stöd som regeringen har - Sverigedemokraternas inflytande kommer ju att vara stort. Klimatkommissionären Frans Timmermans har uttryckt oro för vad som kommer att hända med EU:s klimat- och miljöarbete när Sverige tar över. Förhandlingarna skyndas nu på för att så mycket som möjligt ska hinnas med innan Sverige tar över så att man inte ska kunna förstöra. Kommer regeringens inställning att vara den som vi har hört från regeringsföreträdare och från Sverigedemokraterna det vill säga Når vi inte målen så gör vi inte det"? Och hur kommer detta i så fall att påverka EU:s arbete? "	1474
2240	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Varje tid har sin frihetsfråga och trygghet har blivit vår tids stora svenska frihetsfråga. Vi förstår det när gängkriminella nu begränsar hederliga medborgares frihet i många bostadsområden vi förstår det när hot och utpressning drabbar många småföretagare i socialt utsatta områden och vi förstår det när den nya regeringen har gjort tryggheten till en helt avgörande politisk prioritering. I Europa är det i stället säkerhet som har blivit vår tids stora frihetsfråga. Då kommer hoten inte främst från kriminella gäng utan från en kriminell regim. Rysslands olagliga och oprovocerade invasion av ett fredligt grannland har stulit friheten från miljoner ukrainare och kastat Europa tillbaka till historieböckernas allra dystraste kapitel. Den österrikiske författaren Stefan Zweig skrev 1942 om hur första världskriget för hans generation hade bränt alla broar till ett fredligt Europa och till det han kallade världen av i går. Exakt 80 år senare kan vi alla med sorg konstatera att det Europa vi har känt sedan Berlinmurens fall nu tillhör gårdagen. Det är en förändring som är så stor att den är svår att ta till sig. När jag vaknade i Helsingfors klockan 04.00 den 24 februari bara timmarna efter ett samtal med Finlands president Sauli Niinistö om det krig som ännu inte hade startat insåg jag två saker: Nu är det krig i Europa. Då kommer EU:s allra mest fundamentala roll att ställas på sitt yttersta prov och Sveriges plats är självklart i EU men också lika självklart i Nato. Vi lider alla av kriget men Ukraina betalar det högsta priset. Många har stupat eller på annat sätt fallit offer för den ryska aggressionen. Många fler är flyktingar i sitt eget land eller i andra europeiska länder. Trots det fortsätter det heroiska försvaret på land till havs och i luften. De ukrainska soldaterna kämpar inte bara för sin egen frihet; de kämpar bokstavligt talat för hela Europas frihet. I denna omskakande tid tar Sverige över ordförandeskapet i Europeiska unionen. Det är mycket förpliktande. Den union som har blivit synonym med fred frihet och frihandel är i dag granne med det krig som en gång skapade behovet av EU. Kriget kommer på ett avgörande sätt att påverka hela det svenska ordförandeskapet. Herr talman! Till del vet vi nog exakt hur. Det handlar om att behålla den europeiska enigheten i stödet till Ukraina utöka den ekonomiska humanitära och militära hjälpen till Ukraina fortsätta att samla länder och resurser för Ukrainas återuppbyggnad värna folkrätten säkerställa ansvarsutkrävande och noga följa Ukrainas framsteg som kandidatland till EU. I andra delar har vi dock ingen aning. Vad kommer att hända ett år efter invasionen? Vad kommer att hända till våren och sommaren 2023? Sverige som ordförandeland kommer att vara förberett att agera snabbt och resolut. Vårt främsta uppdrag som ordförandeland blir alltså att bidra till att trygga Europas säkerhet genom att systematiskt stå upp för Ukraina men också genom att i en alltmer osäker värld understryka EU:s unika geopolitiska betydelse. Vid sidan om Nato måste EU ta ett större samlat ansvar för europeisk säkerhet. Sverige kommer att vara en pådrivande ordförande för att genomföra målen i EU:s strategiska kompass men också för att prioritera den inre säkerheten och kampen mot grov organiserad brottslighet i Europa. Herr talman! Om kriget i Ukraina avgör Europas möjlighet till en framtid i fred kommer den europeiska konkurrenskraften att vara avgörande för vår ekonomiska framtid. Låt oss ta den europeiska bilindustrin som ett exempel. Bilen föddes i Europa i en tid när europeisk innovationskraft var världsekonomins motor. Under drygt hundra år har bilen blivit en symbol för europeisk uppfinningsrikedom och industriell kapacitet men också för mångfald och mycket vänskaplig kommersiell rivalitet. Under efterkrigstiden blev Volkswagens bubbla symbolen för det västtyska undret Citroëns padda symbolen för fransk design och Volvos fyrkantighet symbolen för säkrare bilar i och med svenska innovationer som trepunktsbältet. Bilen gav också miljoner européer rörelsefrihet och chansen att enkelt besöka andra länder. Bilen blev till och med ett verb på svenska: att bila. Vi bilade till exempel i Europa. Jag tror att i tiden som kommer mellan helt elektrifierade bilar och helt elektrifierat flyg kommer vi att bila igen. Bilen är också ett av många exempel på hur fri konkurrens på världens enskilt största marknad skapar produkter som gör livet bättre för människor. Sverige är ett litet land med stora företag som jobbar på en mycket tuff exportmarknad. EU:s inre marknad är basen för vårt välstånd och vår välfärd men den förutsätter just EU:s fyra friheter - fri rörlighet för varor kapital tjänster och människor - liksom rättvisa och lika spelregler för europeiska företag oavsett i vilket land man har sin bas. Europeiska biltillverkare blir vassare och bättre när de får lika villkor och får konkurrera med amerikanska eller asiatiska kollegor. EU ska tillvarata de dynamiska drivkrafter som bor i varje framgångsrikt företag inte stjälpa dem med överreglering. Då kan europeiska företag fortsatt hävda sig i den tuffa globala konkurrensen. Därför är protektionism inte rätt väg att gå. Så var det inte i går och så blir det heller inte i morgon vare sig på denna sida eller på andra sidan av Atlanten. Ett ekonomiskt starkt och konkurrenskraftigt EU är avgörande för unionens globala ställning. Vi vet att innovativa företag på en fri och öppen marknad inte bara bygger tillväxt och välfärd utan också leder den gröna och den digitala omställningen. Men sanningen är att EU nu faktiskt halkar efter. Därför behövs en tydlig konkurrenspolitik och bättre spelregler för europeisk industri. Konkurrenskraft betyder också motståndskraft. Öppenhet får inte bli naivitet eller ensidigt beroende av vare sig rysk fossilenergi eller kinesiska mineraler. Därför måste EU sprida risken genom att slå vakt om en diversifierad och ömsesidigt fördjupad handel också med andra länder. Att underlätta för digitala tjänster i nya handelsavtal liksom digitala tjänster på den inre marknaden är en viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet men också ökad egenproduktion för att säkra försörjningskedjor på strategiskt viktiga områden. Därför kommer Sverige som ordförande att leda det fortsatta arbetet med ett europeiskt ekosystem för halvledare. Detta låter tekniskt och det är tekniskt avancerat. Men det är också helt avgörande om vi ska klara av elektrifieringen av till exempel hela Europas fordonsflotta. Herr talman! Den inre marknaden är ett medel både för välstånd och för den gröna omställningen. Att EU ska minska utsläppen med 55 procent till år 2030 är centralt för hela världens klimatomställning. EU:s paket som heter Fit for 55 kommer att spela en avgörande roll och vår ambition är att ro förhandlingarna om detta i hamn. EU är världsledande i klimatarbetet och denna position vill Sverige att EU ska förstärka under vårt ordförandeskap. Att EU:s institutioner har enats om att fasa ut alla fossildrivna bilar till 2035 är ett stort kliv i rätt riktning. Klimatomställningen börjar och slutar med energifrågan. Det gäller transporter och det gäller industri. Dessutom har Rysslands invasion av Ukraina gjort utfasningen av fossila bränslen ännu mer akut och ännu mer angelägen. Att bli av med allt fossilt började på 70-talet som en ren prisfråga; olja blev dyrt. Sedan blev det på 80- och 90-talen också en miljö och klimatfråga och nu har det dessutom blivit en stor säkerhetspolitisk fråga. Under en kall vinter måste EU stå enat för att klara av både energiomställningen och uppgiften att värma upp europeiska hem. Därför kommer Sverige att prioritera arbetet med att påskynda EU:s elektrifiering till exempel genom arbete med en ny batteriförordning och fortsatta förhandlingar om att öka den fossilfria energiproduktionen. Vi kommer att ta vidare arbetet med förslagen i gasmarknadspaketet för att ersätta rysk fossilenergi med andra koldioxidsnålare energikällor samtidigt som de EUländer som själva vill fortsätter att ta ansvar genom att också bygga helt ny kärnkraft. Herr talman! Sverige ska vara en pådrivande ordförande och erbjuda ett konstruktivt ledarskap för att fördjupa EU:s styrkor och finna kompromisser i Europeiska rådet. Vi kommer att se till det gemensamma europeiska intresset och visa ödmjukhet inför EU-medlemmarnas inneboende mångfald. Precis som här hemma är den nya regeringens mål att samla inte att splittra att ena inte att dela. Detta kommer att kräva att vi ibland lägger lite band på oss själva och medlar och mäklar lite mer än vi bara predikar för andra. Det kräver också ett mått av samling här hemma herr talman. Precis som var fallet såväl 2001 som 2009 både hoppas och förväntar jag mig att hela riksdagen känner ansvar för Sveriges gemensamma ordförandeskap i EU. I gengäld kommer regeringen att vara mycket aktiv med att söka mycket bred svensk enighet. Alla kommer naturligtvis inte att kunna enas om allt men regeringen kommer att vilja diskutera med alla. Och jag hoppas att alla också kommer att vara beredda att diskutera med varandra. Då behövs både principfasthet och pragmatism fasthet i värderingar och pragmatism i konkreta lösningar. Till de fasta europeiska värderingarna hör respekten för demokratin de individuella fri- och rättigheterna och rättsstatens principer. Oroande rapporter visar nu hur graden av demokrati har minskat i olika EU-länder. Men när jag samtidigt ser hur den blågula EU-flaggan är en frihetssymbol bredvid den blågula ukrainska flaggan övertygas jag om att ett blågult svenskt ordförandeskap har en viktig uppgift i att upprätthålla dessa värden i hela Europa. Därför kommer Sverige under ordförandeskapet att på ett konstruktivt sätt föra rådets arbete vidare i artikel 7-förfaranden och stå upp för EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med rättsstatliga principer. Herr talman! Sverige tar nu i januari vid med sitt tredje ordförandeskap sedan vi själva blev EU-medlemmar. Svenska statsråd och svenska tjänstemän kommer att leda ett par tusen olika möten i Bryssel och Luxemburg. Många fler tusen europeiska kollegor politiker experter journalister och nyfikna medborgare kommer att besöka Sverige för de drygt 150 möten som ordnas i vårt land. Av dessa möten kommer 55 att äga rum över hela landet från Malmö i söder till Kiruna i norr. Låt oss alla som möter dessa inresande européer visa upp vår nyfikenhet vår uppriktighet och vår vilja att nästan alltid kunna hitta goda kompromisser. Det är precis vad EU behöver just nu. Vi kommer att börja i januari i det lite bistra men mycket vackra mörkret vid Ishotellet i Jukkasjärvi och vi slutar i juni när försommargrönskan övergår i de ljusa sommarnätterna. Båda sakerna är rätt exotiska för många människor. Och för första gången på många år ligger det inte ett europeiskt toppmöte på midsommarafton. Både Frankrike och Tjeckien har som ordförande på ett föredömligt sätt arbetat för att möta Europas multipla kriser först pandemin och nedstängningen och sedan kriget energikrisen och inflationen. Nu tar Sverige vid med respekt och stor ödmjukhet inför alla de svårigheter som möter inte främst ett ordförandeskap utan främst Europa men också med beslutsamhet. Sverige är med och tar ansvar när det är svårt i Europa. Hela min regering kommer att jobba hårt med detta med stark tillit till den samlande förmåga som finns i andra EU-länder och i alla EU:s institutioner. Vi kommer att vara en konstruktiv förhandlingspart för både kommissionen och EU-parlamentet som vi träffade i Stockholm för bara en vecka sedan. Vi är olika länder. Vi har ibland lite olika perspektiv. Men jag tror att denna mångfald i grund och botten är en styrka. Tillsammans kan vi övervinna kriserna. Tillsammans kan vi bygga ett bättre Europa. Men vi kan bara göra det tillsammans och bara om vi i Sverige nu drar vårt strå till stacken. (Applåder)	11992
2241	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag kan inte tvinga Per Bolund att vilja tro att Sverige ska kunna göra nytta i de stora europeiska frågorna; vill man inte det så vill man inte det. Min regering kommer dock att göra allt för att göra denna nytta. Jag träffar Europeiska rådets ledare regelbundet. Det finns ingen som helst oro för Sveriges förmåga att leda arbetet eller för Sveriges klimatambitioner. Än mindre finns det någon oro för Sveriges förmåga att ena Europas länder i mycket svåra förhandlingar där länder tycker olika och har olika beroenden. Det räcker att titta på gasförhandlingarna som i går strandade en gång till eftersom länderna är så olika beroende av gas. Detta skulle inte få mig att fördöma vare sig Tyskland eller Belgien för de har sin situation. Ju mer vi kan enas om gemensamma ståndpunkter desto mer får vi gjort. Man är antingen med i detta arbete eller står bredvid och gnäller.	900
2242	Hans Wallmark (M)	M	Herr talman! Jag tycker att vi kan tacka statsministern och regeringen för presentationen av EU-ordförandeprogrammet. Själva programmet och den replikväxling som har skett här indikerar att regeringen står för hoppfullhet samt att EU är - och ordförandeskapet blir - ett verktyg för att lösa verkliga problem. Jag hoppas att statsministern bär med sig hoppfullheten framgent under ordförandeskapet. Herr talman! I dag den 14 december när programmet presenteras här i kammaren ljuder återigen sirenerna över Kiev. Människor springer ned i skyddsrum och tar skydd från ännu en dag av övergrepp mot det fria självständiga Ukraina. Det gör att det finns skäl att tro att kriget kommer att prägla de kommande sex månaderna i mycket stor utsträckning. Det är bra att statsministern understryker det blågula ledarskapet och att det är ett dubbelt ledarskap både på lång sikt och här och nu. Här och nu kommer det i mycket stor utsträckning att handla om Ukraina. Därför tror jag att det är bra att statsministern förbereder sig på att tillsammans med kollegor från de andra europeiska länderna mota den politiska trötthet som finns och som kan förmärkas i Europa. Vi måste hela tiden påminna oss om detta fruktansvärda krig som sliter sönder vår kontinent och hotar våra värden. Jag tycker att vi därför ska betona den enighet som finns. Regeringen lade för ett par dagar sedan fram förslaget om vinterpaketet till Ukraina. Det möttes av stor enighet här i riksdagen. Den enigheten tror jag att det är bra att statsministern berättar för andra europeiska ledare om. Vi måste stå enade bakom Ukraina mot Ryssland. Det är också viktigt att vi fokuserar på det EU-utvidgningsspår som finns mot Ukraina mot Moldavien och mot Georgien.	1731
2243	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det är bra att Hans Wallmark understryker hoppfullhet i en svår tid. Ingenting är lättare för oss som enskilda människor som land eller som kontinent än att dras ned i en upplevelse av att det som sker är så förfärligt att man blir uppgiven. Jag tycker att Europa hittills har demonstrerat att vi inte är uppgivna. Vi är bekymrade - det är en underdrift - men vi är inte uppgivna. Det leder också tanken mer rätt. Det leder tanken till att se till det som förenar och kan leda till gemensam handling snarare än till att bli förblindad av det som inte förenar och därför inte leder till gemensam handling. Det är fundamentalt för mig. Jag vet inte hur många procent Sverige har i det samlade Europa men det är inte jättemånga. Men om man sitter på sin egen kammare med sina egna procent och bestämmer sig för att vi ska göra antingen på vårt sätt eller ingenting alls - det finns de i den här kammaren som tycker på det sättet också - får man ingenting gjort. Om man däremot ser att vi kan förenas och åstadkomma någonting som inte löser alla problem men som löser några problem och tar oss en bit på vägen under vår korta tid inte här på jorden men som ordförande kan vi åstadkomma någonting som andra sedan kan bygga vidare på. Vi ärver någonting från Tjeckien och från Frankrike och vi lämnar vidare. Jag tycker att man ska se det på det sättet. Jag säger det inte för att det är enkelt. Tvärtom kommer även vi att uppleva att det är jättekomplicerat. Det kommer att konsumera enorma mängder tid min och många andras. Men låt oss då verkligen göra det värt den tiden så att vi lämnar efter oss ett EU i lite bättre skick än det vi fick. Slutligen - det är uppenbart att den kalla vintern mycket väl kan riskera det varma hjärtat. Nu är alla i Europa engagerade i Ukrainas sak. Men en riktigt kall vinter med svindyra priser kan riskera mycket. Låt oss hålla den enigheten!	1902
2244	Hans Wallmark (M)	M	Herr talman! Jag hoppas att vi i EU-nämnden där jag är ordförande kan bidra till denna enighet och bredd och till att markera att det i Europafrågor finns en svensk linje. Jag tycker därför att det var bra att statsministern underströk att åtta partier ändå står bakom EU-tanken. Det ger förhoppningar om konstruktivitet. Herr talman! Jag kommer senare i dag att träffa Ukrainas ambassadör som kommer att berätta något om hur hans land nu förbereder sig för möjligheten att på lång sikt bli EU-medlem. Det är ett viktigt möte. I det vinterpaket som regeringen lade fram och som har riksdagens hela stöd fanns också en liten del till Moldavien. Det är också väsentligt. Det är lätt att glömma bort de andra länderna. Därför tror jag att det är viktigt att man talar om den treenigheten. Ukraina Moldavien och Georgien är olika men de har alla ett EU-perspektiv.	871
2245	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag vill säga två korta saker. Det första gäller det jag sa i min inledning. Regeringen kommer att med öppet sinne vilja prata med alla i Sveriges riksdag och därmed med alla i EU-nämnden om de här frågorna. Min förhoppning är att alla i den här kammaren är beredda att prata med alla. Om man bestämmer sig för att det är någon som man inte kan prata med blir det svårt att hitta enighet. Men om man bestämmer sig för att sakfrågan är det viktiga finns det utomordentligt goda förutsättningar. Om regeringen vid något tillfälle skulle vara i minoritet och EU-nämndens majoritet vill något annat kommer regeringen att ha respekt för det också. Det andra jag vill nämna är kandidatstatuslandet Ukraina. Om det finns förutsättningar för Sverige att uppmärksamma och vara med och bekräfta framgångar som Ukraina har gjort redan under vårt ordförandeskap ska vi självklart ta fasta på den möjligheten.	913
2246	Magnus Berntsson (KD)	KD	Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för redogörelsen för prioriteringarna inför det svenska ordförandeskapet. Jag vill betona att det var rätt och rimligt att statsministern höll sig mycket till säkerhetsområdet på grund av Rysslands orättfärdiga och olagliga krig i Ukraina. Jag vill också tacka för tydligheten i stödet till Ukraina som som sagt nu kämpar för hela Europas frihet. Enigheten och tydligheten från EU är oerhört viktig att bevara. Jag är glad över att det också nämndes. Energifrågorna har i och med kriget i Ukraina blivit kopplade till säkerhetspolitiken. Vi har ett svenskt näringsliv som ligger i framkant i omställningen till en fossilfri framtid. De vet nämligen att om de inte ställer om kommer de inte att kunna sälja sina varor och tjänster inom ett antal år. Jag hade i går möjligheten att på EU-nämndens öppna möte ställa en fråga om Inflation Reduction Act. Jag är tacksam för att statsministern även lyfte fram det svenska näringslivet. Herr talman! Min fråga till statsministern som jag skulle vilja få svar på är: Kommer det svenska ordförandeskapet att använda sig av det svenska näringslivet för att visa på vad som är möjligt alltså att ställa om till en fossilfri framtid samtidigt som landet kan utvecklas som ett välfärdsland?	1296
2247	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag börjar med enigheten och farhågorna i Ukrainafrågan. Jag delar helt uppfattningen att enigheten har varit en fundamental styrka. Jag tillhörde de många som var oroliga för den i början. Jag satt och pratade med ledare i Finland om det dagen före kriget: Om det här inträffar kommer vi att kunna hålla ihop Europas länder och kommer EU att hålla ihop med USA? Hittills har vi bevisat att vi har den förmågan. Det ska vi vara glada över. Men vi ska inte inteckna den och tro att det kommer att ske automatiskt oavsett vilka prövningar vi utsätts för bara för att det har varit så hittills. Jag vill verkligen ha ett fokus på detta. Jag tror att det är viktigt utan att misstänkliggöra någon - tvärtom. Det svenska näringslivet är precis som frågeställaren säger en central del. Vi förstår att om inte näringslivet är med på resan blir det ingenting. Konsumenter ska vara med investerare ska vara med och näringsliv ska vara med. Politiken har en jätteviktig uppgift: att sätta bra förutsättningar långvariga och trovärdiga spelregler och garantera fundamentala förutsättningar som energiproduktion. För mig är det en gåta att ett land och en regering kan abdikera från landets samlade energiförsörjning. Den kan man inte begära att enskilda företag tar ansvar för. Företagen vill veta vad som gäller på lång sikt. De vill ha rättvisa rimliga spelregler och konkurrensneutralitet. Allt detta vill företagen ha. Resten är de bra på själva. Där ska vi hålla våra tassar borta. Ju mer av det synsättet vi kan få också i Europa desto bättre är det med respekt för att länder som sagt har otroligt olika förutsättningar. Om man kommer från nästan enbart kärnkraft nästan enbart kolkraft eller nästan enbart rysk gas har man helt olika förutsättningar. Men det är ett otroligt viktigt perspektiv. Fossilfritt Sverige samlar just nu 22 branscher som visar vägen till fullständig fossilfrihet. De är makalöst goda föredömen för andra länder och andra industrier.	1990
2248	Magnus Berntsson (KD)	KD	Herr talman! Debatten i EU tenderar ofta att pendla mellan två ytterpositioner. Antingen hamnar den i det dike där EU-samarbetet reduceras till teknikaliteter eller så hör man rop på att EU ska ta större och större kliv mot en europeisk superstat som kan ersätta Europas nationer. Just nu hör vi ganska mycket krav på författningsförändringar och dylikt. Jag tycker att det är viktigt att vi kan hitta en medelväg som gör att EU kan göra det som EU är bäst på: att vara lagom helt enkelt. Min fråga till statsministern blir: Är detta ett arbetsprogram som ser till att vi får ett lagom Europa?	599
2249	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Våra ambitioner kommer att vara lite högre än lagom" men annars tror jag att jag förstår vad frågeställaren menar. Det är klart att EU ska göra rätt saker. EU ska inte vara blygt där man gör rätt saker. I det som är gränsöverskridande ska EU vara frimodigt och framåtlutat. Ska vi lösa klimatkrisen i världen måste vi ha internationellt samarbete där alla länder gör ungefär likadant som alla förstår. EU är en god förebild på det området. Ska vi lösa migrationskrisen måste vi ha kontroll på våra gemensamma gränser för att kunna ha öppna interna gränser. Ska vi hantera organiserad kriminalitet måste polis samarbeta så lika som möjligt. Det är uppenbart. På många andra områden behövs inte EU-lagstiftning utan minskar tvärtom legitimiteten för samarbetet. Om allt detta tycker olika institutioner lite olika. Sverige kommer att förbli en tydlig röst för att EU ska göra rätt saker på rätt ställe. "	920
2250	Elin Nilsson (L)	L	Herr talman! Nu är Sverige i färd med att ta över ordförandeskapet i EU mitt under brinnande krig i Europa. Det blir ett viktigt men också säkert i delar svårt ordförandeskap. Det olagliga ryska kriget mot Ukraina fortsätter. Det lidande som den ukrainska befolkningen utstår är svårt att greppa. Rapporterna är fullkomligt fasansfulla. Vi kan på goda grunder anta att ordförandeskapet kommer att domineras av kriget inflationen och energikrisen. Vi behöver komma ihåg att EU har visat sig från sin bästa sida sedan kriget utbröt. Stora och tidigare ganska otänkbara men väldigt viktiga beslut har fattats. Herr talman! Funderar man ett ögonblick på hur Europa hade sett ut i dag utan ett starkt EU-samarbete förstår man snart vikten av ett starkt och enat Europa. Enighet ger hoppfullhet. I det läge vi nu befinner oss i är det mycket angeläget att enat fortsätta stå upp för Ukraina och visa att EU är det sanna fredsprojekt som var hela idén när allt började. Just det kan bli en väldigt viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet. Liberalerna ser fram emot att vara med och bidra framsynt och konstruktivt till det svenska ordförandeskapet. Min fråga till statsministern här i dag blir vad han bedömer att vi under det svenska ordförandeskapet kan göra ytterligare för Ukraina.	1292
2251	Matilda Ernkrans (S)	S	Herr talman! Jag tackar statsministern för detta ordförandeskapsprogram. Vi har väntat en tid på att få höra vad regeringen faktiskt tycker och tänker om ordförandeskapsprogrammet. Så det är bra att det är här nu. Det är alldeles självklart att det handlar om Ukraina grön omställning och konkurrenskraft. Det hade varit häpnadsväckande om detta inte hade funnits med i regeringens ordförandeskapsprogram. Det är många vackra ord. Men vad kommer det att bli i praktiken? Regeringen har ju valt Sverigedemokraterna som sitt samarbetsparti och det är Sverigedemokraterna som också kommer att styra denna politik. Ingenting kommer att lämna Regeringskansliet utan att Sverigedemokraterna har godkänt det ett parti som djupt ogillar EU-samarbetet och som inte ens erkänner klimatkrisen. Och jag måste säga att regeringen där har gett sig själv en uppförsbacke inte bara genom att låta sig styras av Sverigedemokraterna utan också genom den politik som man har drivit på hemmaplan där man nu har lämnat klimatledarskapet därhän. Det är alltså många vackra ord. Men vad är det för politik som denna regering kommer att driva under ordförandeskapet? Vem är hussen som håller i kopplet? Vad är det exempelvis för politik som regeringen kommer att driva när det gäller Fit for 55-paketet? Det är bra att regeringen inte gör om misstaget från regeringsförklaringen där man glömde rättsstatens principer. Nu finns det med och det är bra. Men det känns ärligt talat faktiskt lite inklämt med armbågen. Därför återigen räcker det inte med ord. Vi socialdemokrater kommer att granska hur regeringen inte bara predikar utan också faktiskt på riktigt fyller frågorna om både klimatet och rättsstatens principer med en aktiv handling och ett driv.	1752
2252	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag delar helt Elin Nilssons beskrivning att det kommer att bli svårt - inte i första hand för oss utan för Ukraina. Men när det är svårt för ett land i vår omedelbara närhet och vi ska behålla enighet i stödet är det också en svår uppgift även om vi pratar om olika dimensioner på svårighetsgraden. Kriget kommer att vara definierande för ordförandeskapet även om vi som sagt kommer att prata om andra viktiga saker också. För min föräldrageneration var det självklart att EU var ett projekt grundat på krigets fasor. Det fanns en intuitiv legitimitet i detta - aldrig mer krig. Sedan har åren gått och EU blivit bra på många andra saker. Man har skapat fri rörlighet frihet från roamingavgifter - alla möjliga stora och små saker. Nu återväcks vi på något sätt. Vi påminns igen om att det ytterst handlar om liv och död. Det tror jag har varit grundförutsättningen för den stora enighet som har funnits under den här tiden. Vi hade naturligtvis önskat att det inte behövts men när EU prövas på riktigt består EU proven. Det tycker jag är viktigt att ha med sig. Då kan man fråga sig vad som kommer att hända mer under vårt ordförandeskap. Jag tycker att det är svårt. En del saker vet vi kommer att inträffa. I andra fall kommer vi att vara så pass väl förberedda att vi kan improvisera. Att stödja Ukraina handlar delvis om att enskilda länder som Sverige föregår med gott exempel. Det måste man göra i de här fallen för det är uppenbart att EU finansiellt har en ganska liten gemensam kapacitet nu. Det finns mycket stora resurser men när det gäller vapen är det enskilda länder som bidrar. Där föregår vi med gott exempel.	1653
2253	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Herr talman! Sverige motsatte sig EU:s initiativ om restaurering av natur. Sverige blev som tur var överkört i den här frågan. Sverige stretade emot en skogsstrategi på EU-nivå men blev överkört av en majoritet som välkomnade förslaget. Sverige röstade nej till att produkter på EU:s marknad inte ska bidra till avskogning eller skogsdegradering men blev överkört. Sverige röstade för halverad fredningstid för den akut hotade ålen. Som tur var blev vi återigen överkörda. Nu har regeringen pausat de otroligt genomarbetade åtgärderna för att se till att vattenkraften moderniseras. Det här är en direktimplementering av EU:s vattendirektiv som har överenskommits med alla berörda parter. Man har hittat en lösning för de 90 procent av dammarna som saknar tillstånd enligt dagens lagstiftning. Man var på väg att börja i den ände där den ekologiska nyttan av åtgärderna var som störst men dammarnas bidrag till energi var noll eller försumbart. I stället fortsätter nu regeringen den här miljökatastrofen där utrotningshotade fiskar mals sönder i vattenturbiner. Herr talman! Ulf Kristersson säger att den gröna omställningen är en prioriterad fråga under ordförandeskapet men har genom sitt agerande i regering placerat Sverige i en extrem position vad gäller den biologiska mångfalden. Alla politiska verktyg används för att accelerera artutrotning och stoppa förslag som skulle kunna gynna naturen. Min fråga är: Vilka initiativ vill regeringen ta som ordförandeland i EU för att stärka den biologiska mångfalden och skyddet av hotade arter och hotad natur?	1570
2254	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Som jag sa för en liten stund sedan är det uppenbart att vi inrikes tycker väldigt olika i fundamentala frågor och jag har all respekt för det. Är svenskt skogsbruk hållbart eller tvärtom en styggelse som närmast borde avvecklas? Vi tycker olika om detta. Jag skäms inte ett ögonblick. Jag står upp för det svenska skogsbruket fullt ut. Vi har betydligt mer skog nu än när vi började med storskalig skogsindustri. Vi har i det svenska skogsbruket världens modernaste metoder ett brett ägande och en bred förankring. I många länder är detta svårförståeligt. De ser skogen antingen som en park eller som en plantage. Så ser vi inte på den. Vi har respekt för att andra länder tycker annorlunda. Jag kommer inte att håna andra länder för detta. Jag kommer inte att säga att de är mot Sverige. Men som svensk statsminister kommer jag att stå upp för svenska intressen i viktiga frågor. Att vi inrikespolitiskt tycker olika i de här frågorna accepterar jag. Samma sak gäller energiförsörjningen. Vi tycker olika om den. Jag är för vattenkraft kärnkraft vindkraft och solkraft. Utan vattenkraft och kärnkraft har vi för lite planerbar kraft. Andra länder - för att komma tillbaka till EU - har en annan energimix. För dem är det kol eller rysk gas som står för den planerbara energin. Jag moraliserar inte över de här länderna. Jag förstår att de sitter i en tuff situation. De gör vad de nu kan för att komma ur beroendet inte bara av Ryssland utan också av fossila energikällor. Kan vi hjälpas åt där till exempel med mer svensk grön bioenergi vore det bara bra. Skälet till att vi stoppar prövningen av vattenkraft är att det i det extrema läge som Sverige nu befinner sig i är oansvarigt att avsiktligt lägga ned svensk vattendriven elproduktion.	1770
2255	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Jag brukar få sista ordet. Det är jag alltid glad för. Nu blir det statsministern som får det. Jag vill börja med att tacka statsministern för det tydliga stödet till Ukraina och framhålla värdet av den enighet som både statsministern och EU-nämndens ordförande pekar på när det gäller Ukraina. Det är otroligt viktigt att vi förstår - och det ser vi nu också under vintern - att det behövs militärt stöd. Men motståndskraft byggs med mer än militärt stöd. Därför är det otroligt viktigt att vi finansiellt står upp för Ukraina så att ekonomin inte kollapsar. Deras välfärd behöver också fungera genom ekonomiskt och humanitärt stöd. Det är så vi bygger motståndskraft och det är så ukrainarna klarar av att stå emot Ryssland oförlåtliga invasion och krig. Statsministern spekulerar också i sitt anförande om vad som är nästa kris eller händelse som kommer att påverka ordförandeskapet. Jag tänkte ta den tanken vidare. Det är uppenbart att Putin är despot och i princip diktator som gör oväntade saker. En sak som han sitter på är världens största lager av kärnvapen. Det gör att risken för kärnvapenkrig tyvärr kanske aldrig har varit så nära som den är nu. Skulle Putin i sin kanske brutala desperation över att han förlorar kriget ta till kärnvapen kommer det att få otroliga humanitära konsekvenser för vår samtid men som Japan visar också för många generationer framöver. Jag undrar därför över de kanske inte så enkla frågorna: Hur förbereder sig Sverige och Europa för en sådan kris? Hur kan vi på bästa sätt motverka att Putin använder kärnvapen? Hur kan vi bidra till en fredligare värld i förlängningen? Hur kan vi stödja det ukrainska folket så att det har motståndskraft och resiliens att stå emot drönare från Iran men också i värsta fall en kärnvapenattack? (Applåder)	1814
2256	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi har lite oenighet i den här salen. Jag delar helt Håkan Svennelings uppfattning. Jag skulle gärna ge Håkan Svenneling sista ordet i just den här debatten men kanske inte i alla debatter. Det är inget allmänt frikort för framtiden. Jag delar helt och hållet både beskrivningen och farhågorna Det är helt rätt att det inte bara handlar om militärt stöd. Det är också därför EU:s gemensamma ekonomiska stödpaket nu är så vitalt. Då förstår alla att det kräver en del kompromisser. Det var vad som skedde just i går för att få total enighet om detta. Jag står helt och fullt bakom det. Det tror jag att väldigt många européer också gör Det politiska stödet är ovärderligt. Kan vi komma längre med Ukraina som kandidatstatusland vore det en stor framgång. Vi har alla respekt för att det finns spelregler för detta. Det finns inga genvägar. Men det har stor betydelse att vi i EU lever upp till vårt eget uttryckta löfte. De som lever upp till det och vill in i gemenskapen är välkomna. Kan vi bekräfta stora eller små framsteg under det svenska ordförandeskapet eller annars under 2023 vore det väldigt värdefullt för Ukraina. Innan jag kommer till kärnvapnen vill jag till sist säga att det också handlar mycket om det bredare civilsamarbetet. Hela den strategiska kompassen handlar inte så mycket om militärt samarbete. Det har vi Nato till i huvudsak. Det handlar om civilt försvarssamarbete och att på olika sätt stärka vår motståndskraft gemensamt. Där finns det gemensamma europeiska uppgifter. Så slutligen till frågan om kärnvapen. Vi hade några veckor när det stod ännu mer på sin högkant. Det säger jag inte för att nu tona ned riskerna. Det är ingen mer än Putin som vet vad han är beredd att göra. Men jag delar helt bilden att närmare en kärnvapenkatastrof än vad vi är just nu har vi nog inte varit på många decennier. Man kan värdera olika världskända händelser. Men det är mycket allvarligt. Det är klart att det handlar om att se till att tröskeln blir så hög för Putin att det helt enkelt inte är värt de konsekvenserna. Det är det bästa som Europa och Nato gemensamt kan göra. (Applåder) Informationen var härmed avslutad.	2200
2257	Victoria Tiblom (SD)	SD	Herr talman! Tack kollegor i utskottet och utskottens tjänstemän för arbetet i KU sedan valet! Efter detta val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Därför har vi i regeringsunderlaget ännu inte hunnit förhandla och föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen ska ingå i propositionen och ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik. Vi har dock kommit en bit på vägen i arbetet med att omsätta väljarnas önskan om en ny riktning för Sverige. Jag kommer här att göra några nedslag om det som vi har kommit överens om. Det finns naturligtvis mer att säga. Men detta är några områden jag särskilt vill framhålla. Herr talman! Nästa år har Hans Majestät Konungen suttit på tronen i 50 år men det är också 500 år sedan Gustav Vasa valdes till konung. Vem vet utan Gustav Vasas insatser för landet är det mycket möjligt att denna debatt hade hållits i Köpenhamn. För att högtidlighålla dessa jubileer och för att kunna stärka säkerheten vid det kungliga slottet höjs anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten. Det är bra att Sverige har ett levande och välmående kungahus. Nästa år tar Sverige över EU-ordförandeskapet. Den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet innebär att riksdagen under det svenska ordförandeskapet våren 2023 kommer att stå värd för totalt åtta konferenser. Sju av konferenserna äger rum i riksdagen och en i Bryssel. Fem av konferenserna arrangeras varje halvår utifrån en bestämd arbetsordning. Utöver dessa konferenser anordnar riksdagen tre tematiska konferenser på eget initiativ. Riksdagen bestämmer där på egen hand om tema och upplägg. De tre tematiska konferenserna kommer att handla om demokratin i Europa EU:s framtida energiförsörjning och den cirkulära bioekonomin. Det är nog så viktiga frågor för de tider vi lever i. För genomförandet av konferenserna ökas anslaget med 14 675 000 kronor 2023. Något som också kommer att hända 2023 - eller som vi hoppas kommer att kunna genomföras 2023 - är Sveriges och Finlands anslutning till Atlantpakten. Extra medel anslås därför till Regeringskansliet. Det ökade anslaget motiveras även av ett höjt säkerhetsläge. Detta är särskilt angeläget i tider av internationell osäkerhet och tyvärr regelbundna attacker på system och andra it-lösningar av illasinnade aktörer. I dessa osäkra tider anslår vi även extra medel till länsstyrelserna. För att förstärka länsstyrelsernas stöd till kommunernas arbete med civilt försvar ökas anslaget med 60 miljoner kronor från och med 2023. För att genomföra investeringar i länsstyrelsernas digitala infrastruktur och vidmakthålla förmågor inom krisberedskap och civilt försvar ökas anslaget med ytterligare 7 miljoner kronor för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka med 101 respektive 116 miljoner kronor. Vi genomför förutom detta även andra anslag till länsstyrelserna för att dessa ska kunna bidra till den regionala tillväxten. En annan viktig myndighet är Integritetsskyddsmyndigheten. För att stärka Integritetsskyddsmyndighetens förutsättningar att värna skyddet av grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av personuppgifter samt för att säkerställa myndighetens uppgifter att besluta om tillstånd för och utöva tillsyn över kamerabevakning ökas anslaget med 42 8 miljoner kronor för 2023 och med 47 miljoner kronor för 2024. Detta var något om satsningar som finns i budgeten. Inför våren och vårpropositionen 2024 kommer vi att återkomma med ytterligare förändrade anslag och ännu mer konservativ politik.	3666
2258	Ida Karkiainen (S)	S	Herr talman! När vi nu debatterar budgeten och dess avsnitt Rikets styrelse vill jag börja med att säga att vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. Herr talman! Det råder ingen tvekan om att vi lever i en orolig tid med en pandemi som har präglat oss sedan 2020 med Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina och med Rysslands energikrig som prövar både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. Som en följd pressas hushåll och företag i Sverige av både hög inflation och ökande räntor. Lönerna urholkas och räcker till allt mindre. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet som följd. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige där vi möter tuffa tider tillsammans och där vi värnar demokrati - den demokrati som vårt folk med stor möda har tillkämpat sig i över 100 år. Det är vår kanske viktigaste uppgift just nu i en värld där demokratin backar och auktoritära krafter tar plats. Herr talman! Centrala delar för demokratin och för att den ska byggas stark återfinns i detta utgiftsområde: mediestöd allmänna val medel för att bekämpa antisemitism stöd till nationella minoriteter stöd till politiska partier anslag till Justitieombudsmannen och Riksrevisionen och inte minst anslaget till riksdagen. Detta är institutioner som slår vakt om vår demokrati och de fri- och rättigheter som vår grundlag stadgar. Herr talman! Vi socialdemokrater kommer alltid att försvara demokratin till det yttersta. Jag citerar Olof Palme: För oss är demokratin en fråga om människovärde. Och människovärde det är de politiska friheterna rätten att fritt få uttrycka sin mening rätten att få kritisera och bilda opinion. Människovärde - det är rätten till hälsa och arbete utbildning och social trygghet. Människovärde - det är rätten och den praktiska möjligheten att tillsammans med andra forma framtiden. Dessa rättigheter demokratins rättigheter kan inte få vara förbehållna ett visst skikt av samhället. De måste vara hela folkets egendom." Herr talman! Vi tror att demokratiska samhällen är stabila och att inget kan rucka på de rättigheter som vår demokrati bär med sig men där tror vi fel. Demokratin är skör. Vem trodde att Kapitolium skulle stormas i januari 2021? Och vem trodde att långtgående statskuppsplaner skulle avslöjas i Tyskland för bara någon vecka sedan? Lägg därtill de begränsningar som sker just nu runt om i världen av aborträtt hbtqi-rättigheter religionsfrihet och yttrandefrihet. Strömningar av hat hot och konspirationsteorier driver detta. Det riktar sig inte sällan mot journalister opinionsbildare politiker och kulturarbetare. Det här är ett snabbt växande hot mot vår demokrati även i Sverige. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Politiska krafter i Sverige inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten underblåser utvecklingen. Det är oacceptabelt. Därför anser vi att en ny strategi mot hat och hot behöver tas fram. Herr talman! I detta utgiftsområde råder en relativt bred enighet. Det kanske man inte kan tro ibland när man lyssnar till den politiska debatten. Jag tycker att det är viktigt att peka på detta inte minst när det gäller frågor som är så grundläggande för vår demokrati. Men herr talman på några punkter i utgiftsområdet råder delade meningar vad gäller vårt budgetförslag. Vi socialdemokrater förstår att en anslagsökning för Regeringskansliet givet det förändrade säkerhetspolitiska läget samt Sveriges ansökan om medlemskap i Nato är befogad. Däremot anser vi att det som regeringen föreslår nämligen en halv miljard i tillskott för nästa år är en omotiverat stor anslagsökning. En annan punkt där vi har delade meningar är anslaget till länsstyrelserna. Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal områden och ska verka för att ett sjuttiotal nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som regionala hänsyn tas när det gäller att uppfylla dessa mål. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länens utveckling och se till att det sker en samverkan mellan kommuner regioner statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länen. I det arbete som har pågått under många år med att bygga upp ett totalförsvar har länsstyrelserna centrala roller när det gäller att verka för att största möjliga försvarsförmåga uppnås i respektive län. Det är viktigt inte minst i dessa tider. Herr talman! Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad tillståndsprövningar inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställningen som skapar jobb i hela landet. För att bygga ut elproduktionen och säkra energiförsörjningen är länsstyrelserna centrala. Det här är många gånger svåra och komplexa frågor där många aktörer är involverade. Det tar tid - ibland tar det alldeles för lång tid. Detta är en flaskhals i dagens tillståndsprocesser. Den tidigare socialdemokratiska regeringen såg detta och gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vi gav också länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Det är en lång kedja av aktörer som är involverade. Detta är viktiga insatser som jag hoppas och förväntar mig att den nuvarande regeringen tar vidare. Dessvärre har man inte visat det i budgeten. Vi socialdemokrater tillskjuter medel i vårt budgetförslag för att ytterligare kunna skynda på de för Sverige så viktiga tillståndsprocesserna. Vi behöver öka takten i klimatomställningen och bygga ett hållbart samhälle samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige. För vi vet att vårt Sverige kan bättre. Herr talman! Det finns många områden i det här utgiftsområdet som förtjänar att beröras men dessvärre medger inte tiden i debatten det nu. Glädjande nog återkommer vi till många ämnen under vårens betänkandedebatter. "	6298
2259	Erik Ottoson (M)	M	Herr talman! Den nya regeringen har överlämnat en budgetproposition till riksdagen som omfattar en väldig massa pengar för att uttrycka det kort. Just det här budgetområdet är kanske ett av de absolut viktigaste även om det inte är ett av de mest omfattande vad gäller volymen pengar. Det handlar om stora delar av värnandet av vår demokrati. Det handlar om den grundläggande funktionen i vår statsapparat den demokratiska styrningen av Sverige och viktiga värden som mänskliga rättigheter skyddet för minoriteter och hågkomst av till exempel Förintelsen - en rad viktiga frågor som jag tror ligger de flesta väldigt varmt om hjärtat. Det handlar även om länsstyrelsernas arbete med en rad viktiga frågor i olika delar av landet. Deras funktion är avgörande för att regeringens politik ska nå hela vägen ut i hela vårt avlånga land. Det arbetas med att försöka förkorta tillståndsprocesserna vilka har nämnts tidigare och det pågår ett arbete för att Regeringskansliet ska kunna klara av de nya arbetsuppgifter det innebär att bli medlemmar av försvarsalliansen Nato och att leda arbetet i Europeiska unionen under vårt ordförandeskapshalvår som börjar vid årsskiftet. När vi befinner oss i en värld som blir alltmer orolig och demokratin ifrågasätts på allt fler håll är internationellt samarbete en av de absolut viktigaste metoderna för att värna demokratin. De senaste decennierna har demokratin varit på stark frammarsch i världen någonting som många av oss har börjat ta för givet men som i allt större utsträckning ifrågasätts. Ifrågasättandet sker genom inre konvulsioner i demokratier som vi alltid har sett som stabila förebilder i demokratins anda. Det sker också genom Rysslands illegala krig i Ukraina i syfte att stoppa ett lands strävan mot ökad demokrati öppenhet och internationellt samarbete. I ljuset av detta har Sverige en viktig roll under det kommande halvåret som ordförandeland i Europeiska unionen. Vi har i bred enighet också fattat ett mycket viktigt försvarspolitiskt beslut - att gå med i försvarsalliansen Nato. Båda dessa saker ställer stora krav på oss som land och det ställer stora krav på vår regering och vårt regeringskansli. Båda sakerna har så här långt skett i bred enighet. När vi kom in i Regeringskansliet tog vi därför de beräkningar av vad detta kan tänkas kosta som den socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig och lade in dem i budgetpropositionen helt enligt tidtabell. I riksdagen möts vi av ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna som menar att den ökning som de lämnade efter sig i Regeringskansliet är omotiverat stor och som anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som anförs i deras motion om en mer välavvägd ökning till Regeringskansliet. Jag måste säga att jag personligen blev väldigt förvånad. Är det Natomedlemskapet eller ordförandeskapet i EU som vi ska hoppa över? Vilken uppgift är det som Regeringskansliet inte ska få resurser att genomföra? Statsministerns statssekreterare har varit i konstitutionsutskottet och redogjort för skälen bakom anslagsökningen. Han gav tydliga svar på vad det var som kostade pengar och vad våra siffror på vad detta skulle kunna tänkas kosta grundades på. Än så länge lyser de konkreta skälen och punkterna på vad vi ska minska på inom Regeringskansliets verksamhetsområde med sin frånvaro i den socialdemokratiska motionen och i deras särskilda yttrande. Att Vänsterpartiet gör en ännu större neddragning får anses vara konsekvent. Vänsterpartiet är emot både Nato och EU och jag har egentligen inga frågetecken kring det. Men att Socialdemokraterna som ett parti som gör anspråk på regeringsmakten väljer att göra en så drakonisk neddragning för en av de absolut mest centrala funktionerna som ska hantera dessa internationella samarbeten får anses vara uppseendeväckande givet att det är de själva som har räknat fram siffrorna under sin tid i Regeringskansliet. Det är genom våra internationella samarbeten som till exempel fredsprojektet Europeiska unionen och den försvarspolitiska alliansen Nato som vi försvarar våra demokratiska värden. Inte på något annat sätt kan vi vara mer effektiva i vår strävan att vidmakthålla en mer demokratisk och fredlig värld än genom dessa internationella samarbetsprojekt. Internt i Sverige kan vi göra väldigt mycket och det gör vi. Så sent som för någon dag sedan annonserade kulturministern det fortsatta stödet till våra hågkomstresor. De görs för att hålla vid liv minnet av Förintelsen och dess offer för att påminna kommande generationer om vikten av öppenhet demokrati och respekten för alla människors lika värde och för att över generationsgränserna påminna om detta. Demokratin vinns för varje ny generation. Det är när man blir tillbakalutad och inte längre slåss för sin demokrati som den börjar ifrågasättas. Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder)	4923
2260	Ida Karkiainen (S)	S	Herr talman! Vi brukar inte ta replik i det här utskottet så ofta men när man får frågor som rör en specifik sak tycker jag att det finns skäl att trycka på replikknappen. Anslagsökningen på en halv miljard till Regeringskansliet motiveras av regeringen med det förändrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges inträde i Nato. Man hävdar då att detta var beräkningar som den förra regeringen lämnade efter sig. Fakta i frågan är att det över huvud taget inte fanns någon politisk ställning till de underlagen. Det är klart att ett regeringskansli en administration gärna ser framför sig att den här storleken av anslagsökningar är motiverad. Sedan måste det ju komma till en politisk bedömning om vad politiken tycker är motiverat och någon sådan gjordes inte. Att hävda att det är Socialdemokraternas beräkningsmodeller som ligger till grund för detta är alltså lite missvisande måste jag säga. Därför kände jag att jag behövde svara på den frågan. Om vi tittar på Regeringskansliets utfall 2021 var det lite över 8 000 miljoner. Förslaget för 2023 är 9 584 miljoner. Det är en väsentlig ökning av administrationen inom Regeringskansliet. Det är kanske inte så förvånande att man beroende på vilken sida man befinner sig på tycker att motiveringar är mer välavvägda eller inte. Under förra mandatperioden måste vi påminna oss om ville Moderaterna gärna öka anslagen till riksdagen men minska dem till Regeringskansliet. Här har vi en politisk balans att ta hänsyn till.	1486
2261	Erik Ottoson (M)	M	Herr talman! För att börja i den första änden kan jag konstatera att Ida Karkiainens resonemang bygger på bilden att den socialdemokratiska regeringen inte skulle ha inlett någon form av budgetarbete före valet. Vanligtvis börjar man arbeta med budgeten ganska tidigt i Regeringskansliet. Det är framför allt efter ett val med ett regeringsskifte som vi har haft nu som man inte kan inleda arbetet tidigare än så. Jag skulle vilja mena att det kanske inte riktigt är en rättvisande bild att anta att den sittande socialdemokratiska regeringen inte började med arbetet att förbereda en budget därför att man hade ett val framför sig. Det var åtminstone inte det som förespeglades i debatter och andra sammanhang där Mikael Damberg som dåvarande finansminister signalerade vad man hade tänkt sig att göra och att man hade satt igång Finansdepartementet i olika avseenden. Det finns absolut en sådan dimension som Ida Karkiainen redogör för att oppositionen ofta gärna vill dra ned på Regeringskansliet och att regeringssidan gärna vill göra det motsatta. Den uppenbara skillnaden mot förra mandatperioden är att vi då inte hade något Natointräde som gjorde att man behövde dimensionera upp arbetet inom Regeringskansliet. Inte heller hade man något ordförandeskapshalvår i EU som gjorde att man behövde dimensionera upp arbetet i Regeringskansliet. Detta är två för demokratins framtid ganska viktiga frågor som vi nu behöver satsa ganska mycket pengar på - absolut! Därför är det väldigt märkligt när man utan någon tydlig motivering om vad man egentligen vill dra tillbaka på bestämmer sig för att göra en sådan oerhörd neddragning på Regeringskansliet med nästan en halv miljard kronor 400 miljoner kronor från Socialdemokraternas sida. Det är ganska stort att minska så pass mycket med en så orolig omvärld och med så stora nya uppdrag som Regeringskansliet ska utföra som man inte har haft tidigare. Att jämföra med tidigare års budgetar blir ju lite äpplen och päron givet att de nya uppgifterna kommer nu och inte har funnits på samma sätt tidigare.	2067
2262	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag vet att Socialdemokraterna är lite besatta av Sverigedemokraterna och i varje fråga vad den än handlar om alltid vill prata om Sverigedemokraterna. Jag tänkte uppehålla mig vid det svenska ordförandeskapet och gemensamma europeiska problem. Jag tar gärna en inrikesdebatt med Socialdemokraterna om deras favoritmotståndare varje dag men jag hade inte tänkt att göra det i första hand just i dag. Ytterst kommer regeringen och regeringens mandat att följa precis den lagstiftning som vi har i Sverige. Regeringen får sitt mandat i EU-nämnden. Jag ser mycket goda förutsättningar för hela Sveriges riksdag att enas om i stort sett allting i fråga om detta. Jag ser mycket få anledningar till att vi skulle vara oeniga om dessa fyra prioriteringar. Vad skulle vi vara oeniga om i kampen för att hjälpa Ukraina? Vad skulle vi vara oeniga om i kampen för en gemensam europeisk klimatpolitik som gör nytta på riktigt i att värna rättsstatens principer och i att öka europeisk konkurrenskraft? Det finns många saker som man kan diskutera här. Men jag tror att det finns en grundläggande bred svensk enighet om det mesta av detta. Regeringen kommer att ha ett mycket öppet sinne. Vi inser att vår uppgift nu är att göra europeisk nytta och se till att EU kan enas så att vi kan få någonting gjort i Europa. Det är ordförandeskapets uppgift. Vi kommer inte att gå in i detta för att gräla i Sveriges riksdag om enskildheter. Det är inte min ambition och det kommer inte heller att vara mina statsråds ambition. Kan vi enas brett är det väldigt bra. Skulle EU-nämndens majoritet bestämma sig för en annan linje än den som regeringen vill driva som ordförande kommer regeringen självklart att respektera denna majoritet.	1740
2263	Ida Karkiainen (S)	S	Herr talman! Självklart hade vi påbörjat arbetet med budgeten en lång period innan budgeten skulle beslutas. Givet att det var val är det såklart också frågor som har satts igång under en tidig process. Vi menar dock att en anslagsökning på en halv miljard till ett regeringskansli som under en ganska lång tid faktiskt redan har fått ganska stora anslagsökningar inte är småpengar. Tittar man på utvecklingen av anslaget till Regeringskansliet kan man se att det finns goda möjligheter - tillsammans med det förslag som vi också lägger fram om att förstärka ytterligare givet läget - att prioritera inom Regeringskansliet. Det är vad vi menar. Vi tycker och hävdar fortfarande att en halv miljard är en alldeles för stor anslagsökning.	742
2264	Erik Ottoson (M)	M	Herr talman! Det är tveklöst så att Ida Karkiainen har en djupare insyn i eventuella effektiviseringsmöjligheter som har funnits i Regeringskansliet. Jag har som sagt aldrig varit minister själv men det resonemanget i så fall bygger på är att det tidigare har funnits luft i Regeringskansliets budget som nu kan tas i anspråk för de nya arbetsuppgifterna. Det är inte riktigt den bilden vi har fått när den tidigare regeringen har kommit med sina förslag till budget för Regeringskansliet snarare att det varit väldigt stramt och att de ökningar som den dåvarande socialdemokratiska regeringen kom med var välmotiverade. Det Ida Karkiainen nu beskriver leder kanske till en annan slutsats att det då fanns luft att ta av. Samtidigt med detta har svenska folket röstat fram ett regeringsalternativ med en ganska omfattande reformagenda som också ska kunna landsättas. Även det är en viktig demokratisk förutsättning. De nya förslag som väljarna röstade fram i valet ska kunna komma på plats och det är ingenting som sker över en kafferast. Det måste till ett gediget arbete. Med detta är såklart samtliga i kammaren väldigt bekanta. När Regeringskansliet får nya arbetsuppgifter och behöver anslag för att hantera dessa och när dessa arbetsuppgifter har tillkommit i så pass bred politisk enighet tycker jag fortfarande att det är uppseendeväckande att man utan några närmare beräkningar landar i att 400 miljoner kronor kan användas till någonting annat. Om sanningen ska fram hamnar väl nu dessa pengar i andra utgiftsområden som vad vet jag möjligen skulle kunna vara lättare att kommunicera att de är spännande att satsa på än Regeringskansliet.	1660
2265	Jessica Wetterling (V)	V	Herr talman! Jag får väl börja med att tacka ledamoten Erik Ottoson för berömmet. Det är alltid roligt att få höra att man är konsekvent och det stämmer ju. Vänsterpartiet driver en konsekvent politik där satsningar på välfärden är det viktigaste för oss. Men det ska jag redogöra för i mitt anförande senare. Jag tänkte ställa några frågor till ledamoten. Framför allt välkomnar jag verkligen det besked som kom från kulturministern i går om hågkomstresorna och satsningen på arbetet mot antisemitism. Men de pengarna finns ju inte i utgiftsområde 1 längre så jag tänkte fråga ledamoten om han möjligtvis vet varifrån de kommer att tas. Och är det då något annat område som kommer att få en minskning i budgeten jämfört med tidigare? Det var ju väldigt olyckligt med de projektmedel som försvann ur budgeten säkerligen på grund av ett misstag. Det är jättebra att man åtgärdar det och att det inte blir ett glapp i satsningen. Men min oro gäller varifrån man tar pengarna i framtiden. Är det något annat projekt som nu riskerar att falla mellan stolarna? Sedan måste jag ändå kommentera den halva miljarden extra till Regeringskansliet. De två största partierna i regeringen och regeringsunderlaget har konsekvent de senaste åren motionerat om en minskning till Regeringskansliet. Sverigedemokraterna minskar med en halv miljard Moderaterna med minst 100 miljoner per år. Jag har motionerna utskrivna här; det är Erik Ottoson själv som har skrivit under dem. Jag förstår inte hur det kan bli en sådan skillnad. Är det för att man anställer så många timbroiter att man behöver ha lite extra pengar?	1610
2266	Erik Ottoson (M)	M	Herr talman! Timbroiter är onekligen bra att ha. Men för att börja där Jessica Wetterling slutade kan jag konstatera att vi inte hade de här nya arbetsuppgifterna under de åren. Då hade man som Ida Karkiainen så väl redogjorde för ett överskott i Regeringskansliets redovisning och då tyckte vi att det var onödigt att anslå mer medel. Men nu får man nya tunga viktiga arbetsuppgifter. Natomedlemskapet kommer att ställa stora krav på bland annat hur vi kan utbyta underrättelser och information på ett säkert sätt. Det innebär att vi måste kunna arbeta mycket mer gentemot den här organisationen i form av möten avstämningar och förhandlingar. Det blir arbete med en mängd ny information som måste kunna bearbetas och leda fram till åtgärder från den svenska sidan i samarbete med våra blivande partner i Nato. EU-ordförandeskapet talar lite grann för sig självt. Varje gång vi har varit ordförandeland i EU har det behövt innebära en ganska tydlig ökning av Regeringskansliets budget och medel. Inget av detta har varit sant när det gäller de tidigare åren då vi har föreslagit neddragningar. Då har det snarare handlat om att den dåvarande regeringen ville ha pengar till utredningar som sedan inte alltid kostade så mycket varför det blev pengar som låg kvar. När det gäller frågan om hågkomstresorna ligger dessa inte i den här budgeten men kommer att genomföras. Jag är inte helt säker på exakt från vilket anslag pengarna kommer att tas. Det tror jag är en fråga som bäst riktas till kulturministern i en skriftlig fråga eller interpellation. I statsbudgeten brukar vi generellt inte heller låsa fast regeringen i så små" satsningar som det ändå rör sig som. Det är 16 ½ miljon och vi rör oss med ganska mycket större budgetposter. Vilken just detta hamnar i kan jag inte säga på rak arm. "	1809
2267	Jessica Wetterling (V)	V	Herr talman! Jag får tacka ledamoten för svaret. Jag har ju möjlighet att ställa frågan till kulturministern när hon deltar i en kommande utgiftsdebatt i dag. Men det var ändå värt att hålla en ganska stor presskonferens med två ministrar för en som ledamoten säger ganska liten satsning - men oerhört viktig. Jag har också ett förslag på besparingar som man skulle kunna genomföra under EU-ordförandeskapet. Regeringen har själv haft presskonferenser där man har betonat vikten av att vi alla hjälps åt under dessa tuffa tider. Att man då behöver hyra ett extra flyg är jättemärkligt. Är det verkligen viktigt i dessa tuffa tider då vi behöver spara? Dessutom använder man sig av det som kallas effektiviseringar på alla andra områden där regeringen satsar. Man får mindre pengar men kommer ändå att göra mycket mer. Det är lite magiskt det som regeringen håller på med nu för tiden. Varför kan ni inte bara effektivisera?	933
2268	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Effektiviseringar sker. Det ska gudarna veta. Det är en förutsättning för att det ska gå ihop. När det gäller just detta med flyget ska jag säga att det alltså inte är så att vi hyr extra flyg utan det handlar om ökade driftsmedel till det befintliga regeringsplanet som kommer att behöva flyga mer när vi rör oss i EU-kretsar på det vis som vi behöver som ordförandeskapsland som ska leda förhandlingar och så vidare. Det är en flytt av medel. Detta är viktiga frågor som kräver sitt arbete för att vi på lång sikt i internationellt samarbete ska kunna vidmakthålla demokratin. Varför fanns det då skäl till detta med presskonferensen? Jo det fanns en väldigt omfattande debatt och oro kring dessa frågor. Att då bara smyga ut ett pressmeddelande om det hade varit lite i underkant givet frågans dignitet. Alla frågors dignitet mäts inte i kronor och ören. Det finns större värden än pengar och det tror jag att en vänsterpartist känner till.	964
2269	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för jag kommer nog att tala en aning längre än jag har anmält. Men jag ska försöka att göra det effektivt. En budget handlar ju om prioriteringar. Men det handlar också om att faktiskt möta den verklighet och de utmaningar man står inför. Regeringspartierna och Sverigedemokraterna hade säkert väldigt trevligt i sin skimrande bubbla på slottet. Men nu när deras budget möter verkligheten spricker den snabbare än man hinner säga löftesbrott". I valrörelsen gavs många löften som nu snabbt har brutits eller blivit fantasifullt omtolkade. Regeringens och Sverigedemokraternas gemensamma budget präglas av en handfallenhet och stor passivitet både inför våra stora strukturella samhällsproblem och inför effekterna av den pågående kostnadskrisen. Den möter inte den ångest många nu känner inför de skenande mat- och elpriserna. Den hanterar inte behovet av att reglera elmarknaden. Den svarar inte upp mot de klimatmål en nästintill enig riksdag beslutat om och den skapar inte heller bättre arbetsvillkor inom välfärden. Det blir inga investeringar i vare sig infrastruktur välfärd eller klimat. Men slottspartierna har den senaste tiden upplyst sina väljare och oss andra om att man säger en sak före valet och en annan sak efter valet. Nonchalansen när det gäller att nå våra klimatmål har avfärdats med: Gör vi inte det så gör vi inte det. Budgetpropositionen präglas av löftesbrott och en imponerande tilltro till att ha uppfunnit en universell metod att komma till rätta med världens alla problem som slottsgänget möter på sin färd. Man ska göra saker mer effektivt. Det är det nya ledordet som gäller för allt: bistånd välfärd klimatarbete och så vidare. Biståndet ska användas mer effektivt och hjälpa fler genom att man ger mindre och frångår en långvarig princip om enprocentsmålet trots ett fruktansvärt krig i Europa trots klimat- och svältkatastrofer och trots att ett fruktansvärt rekord slogs i somras då antalet människor på flykt nådde 100 miljoner. Regeringens klimatarbete ska också bli mer effektivt genom att vi ska predika för andra länder samtidigt som vi sänker våra egna ambitioner och abdikerar från klimatmålen. Och om bara alla välfärdsarbetare hade kunnat jobba lite mer effektivt! Ja säg det till alla som arbetar i välfärden. De har kämpat och slitit under hela pandemin och lovades mer än bara applåder. Nu kan vi konstatera att det var applåder och nedskärningar som blev tacken till dem som under pandemin kallades välfärdens hjältar - de som utbildar kommande generationer och tar hand om oss när vi drabbats av sjukdom eller när vi behöver stöd och hjälp i vardagen. De kan oftast inte jobba hemifrån eller vobba. Det är de som ser till att vår samhällsservice fungerar antingen det är pandemi eller ej när vi andra kunde bunkra toalettpapper och pasta och vänta tills det värsta var över. Tänk om någon bara hade berättat för dem lite tidigare om den magiska lösningen på alla världens problem! Det är nästan förvånande att det ens finns avsatta medel i budgeten till dessa ändamål. Slottsgängets logik är ju att mindre resurser leder till att mycket mer blir gjort. Fru talman! Detta är givetvis varken sant eller något mer än en världsfrånvänd föreställning från dem som saknar kontakt med verkligheten. Utifrån min erfarenhet av att själv ha varit en av dessa anonyma välfärdsarbetare kan jag faktiskt berätta att vi som jobbar i välfärden är människor av kött och blod. Våra räkningar kan inte betalas med vackra ord. Vår mat kan inte betalas med applåder. Och när våra kroppar går sönder på grund av tunga lyft underbemanning och stress förtjänar vi en trygg sjukförsäkring och sedan en värdig pension. Det är dock tydligt att regeringens mirakellösning inte gäller alla. I dessa tider - när mantrat från ministrar är att vi måste hjälpas åt i kristider och att tuffa år väntar eftersom vi lever i tider av skenande inflation krig och elkris och vi alla förväntas dra vårt strå till stacken - är det vissa som undantas. Vissa behöver inte alls spara och minska sina utgifter som alla andra. Kungen får till och med i denna kristid extra pengar för att kunna ställa till ett ordentligt firande. I den totala budgeten är det visserligen enbart 4 miljoner. Det är en liten del av budgeten. Men det sänder en signal om att en sak gäller för vissa och en annan sak för andra. Det handlar om prioriteringar när arvoden till riksdagsledamöter räknas upp och regeringen dessutom ger alla med redan höga löner en rejäl skattesänkning som om det vore en naturlag. Då måste det ändå konstateras att slottspartierna ger mest till dem som redan har mycket. För oss riksdagsledamöter blir skattesänkningen ungefär 1 000 kronor i månaden. Man prioriterar att lägga 13 miljarder - dubbelt så mycket som man ökar kommunernas statsbidrag med - på en skattesänkning åt dem som tjänar drygt 50 000 i månaden. Fru talman! Det handlar om prioriteringar. Att oppositionspartier kritiserar en regerings budget tillhör inte ovanligheterna men att Moderaterna kritiserar sin egen regering är inte riktigt lika vanligt. Men utifrån det haveri elprisstödet är jämfört med det i valrörelsen utlovade högkostnadsskyddet är det inte helt oförståeligt. Uppenbarligen trodde Skånes moderater på sitt vallöfte. Regeringens pm om att man säger en sak inför valet och en annan efter valet verkar inte ha nått dem. Det verkar inte heller ha nått befolkningen i norra Sverige att de inte skulle inkluderas trots att deras elpriser också har skenat. Stödet som skulle komma i god tid före jul och göra att folk klarade vintern väntas nu komma tidigast i februari. Det är inte konstigt att förtroendet för regeringens partier och stödpartier har sjunkit drastiskt. Vänsterpartiet har ett eget förslag som inkluderar alla hushåll oavsett var i landet man bor och som är mer rättvist utformat. Även SKR:s ordförande Peter Danielsson är moderat. Han konstaterar att den ökning av generella statsbidrag som Ulfs eller i praktiken Jimmies gäng avsätter är otillräcklig. Enligt SKR:s egna beräkningar skulle det behövas mellan 20 och 30 miljarder i nya statsbidrag. Nu kommer man att få en bråkdel av detta och det kommer att leda till att välfärden drabbas av besparingar och nedskärningar. Eller som SKR:s chefsekonom sammanfattar det: "Att det som kallas för satsningar ibland kan innebära neddragningar är inget ovanligt i statens budgetar. . Det är inte heller ovanligt att ett riktat bidrag avsett för ett ändamål ena året styrs om till ett annat ändamål nästa år innan arbetet med det som skulle göras från början är klart och då kallas en ny 'satsning'. - - - Jag upphör inte att förvånas över hur stor uppfinningsrikedomen är för hur samma pengar ska täcka olika saker flera gånger. Budget efter budget. Problemet är ju bara att det inte går ihop i verkligheten." Det handlar om prioriteringar. I Vänsterpartiets budget finns de medel som SKR efterfrågar i generella statsbidrag och inte bara i en fantasi. Nu är det inte tid för brutala nedskärningar i välfärden. De som sliter i ur och skur som kämpade innan och under pandemin förtjänar och lovades mer under pandemin. Och alla partier sa att de drog lärdomar av en underdimensionerad välfärd och sjukvård. Men de löftena verkar vara glömda nu. Fru talman! Det allra viktigaste i vår budget är att vi prioriterar vår gemensamma välfärd. Nu står vi inför stora utmaningar och en hård press. De som gör jobbet kommer med regeringens och Sverigedemokraternas budget att förlora kollegor. Vänsterpartiet vill i stället höja ambitionerna i välfärden. Med våra satsningar möter vi de behov som finns och satsar samtidigt på att öka personaltätheten. Vår budgetmotion innehåller flera ytterligare satsningar. Vi vill bland annat införa ett investeringsstöd för samhällsfastigheter stärka vården i glesbygden och avsätta resurser för att stärka socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Vi gör detta inom ramen för en budget i balans. Det blir möjligt eftersom vi gör helt andra prioriteringar. Vi fördelar krisens påfrestningar helt annorlunda. Den som under en lång tid har haft det mycket gott ställt har helt andra marginaler än den som under en lång tid har fått räkna kronorna i slutet av varje månad. Det handlar om prioriteringar och om att mildra de konsekvenser som kommer av en skenande inflation. Det gör att pensionärer slipper somna med en klump i magen att ensamstående föräldrar inte tvingas hoppa över måltider och känna ångest inför högtider och att sjukskrivna slipper mötas av ett ekande tomt kylskåp. Det är politik för solidaritet och jämlikhet. Fru talman! Det är att ta ansvar i en svår och osäker tid. Vi har många förslag på hur vi kan ta oss igenom detta tillsammans. Vi vill bland annat halvera biljettpriset i kollektivtrafiken införa ett riktigt högkostnadsskydd i tandvården stärka a-kassan och en massa mer. Vi har också en kraftfull miljö- och klimatpolitik samtidigt som vi satsar på välfärden. Men vad vill Vänsterpartiet satsa på under detta utgiftsområde? Det kanske ledamöterna i mitt utskott undrar. Vad skiljer vårt förslag från slottsgängets? Jag har redan redogjort för minskningar på de anslag som rör riksdagsledamöters arvoden samt hovstaten. Vi anser dessutom att ökningen av Regeringskansliets anslag med en halv miljard är horribel. Motiveringen i budgetpropositionen är bristfällig och det är tydligt att regeringspartierna som ville dra ned på anslaget med drygt 100 miljoner senast för två år sedan nu när de inte längre är i opposition har fått feeling och dragit till med en rejäl summa för att kunna finansiera framför allt Timbrotjänstemän i Regeringskansliet. Som sagt: När slottsgänget vädjar till folket om att spara och ha förståelse är det tydligt att det inte riktigt gäller dem själva. Vi nästan dubblar anslaget till Sametinget urfolket samernas parlament. Det skulle möjliggöra en språksatsning som vi alla vet är mycket angelägen. Det går faktiskt inte att tillräckligt understryka hur akut situationen är för de samiska språken samtidigt som Sametingets resurser är starkt begränsade. Till skillnad från budgetpropositionen satsar vi också på att stärka djurskyddsarbetet - det glömde jag att säga. En märklig sak i regeringens budget är att man tar 2 ½ miljon från Sametingets budget för att finansiera konsultationsordningen. Man ger alltså de pengarna till länsstyrelserna i de nordliga länen. Givetvis ska länsstyrelserna ha de medlen men varför ta det från Sametingets anslag? I vår budget ger vi tillbaka dessa medel till Sametinget samtidigt som länsstyrelserna givetvis också får 2 ½ miljon för att kunna genomföra sitt arbete med konsultationsordningen. Vi avsätter också medel i vår budget för att inrätta en samisk nationalscen. Vi mer än fördubblar anslaget till den nationella minoriteten romer. Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering med målet att den rom som fyller 20 år 2032 alltså om tio år ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Halva tiden har nu gått och enligt utvärderingen av Länsstyrelsen Stockholm har arbetet tappat både fart och genomslagskraft. Därför behövs ett långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering. Vi avsätter medel i vår budget för att inrätta ett nationellt center för romska frågor. Fru talman! Budgeten i sin helhet och i varje utgiftsområde är en fråga om prioriteringar. Det är tydligt att regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar dem som redan har mycket i stället för att hjälpa alla hushåll igenom denna kristid. I stället för att ge stöd till dem med låga löner eller låg pension prioriterar man riksdagsledamöters skattesänkningar. Och i stället för att ge kommunerna kompensation och stötta i denna svåra tid tvingar man dem till nedskärningar som kommer att slå hårt mot välfärden och faktiskt försämra för oss alla. "	11880
2270	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Jag kan påminna om att detta är en debatt som handlar om utgiftsområde 1 Rikets styrelse.	94
2271	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Det är väldigt intressant att lyssna. Det var mycket som inte rörde utgiftsområde 1 och några saker behöver man bemöta till exempel det allmänna snacket om effektiviseringar. Jag tror att man möjligen kan välja att tolka det på lite olika sätt. Det vi menar med effektiviseringar handlar inte om den litania som vi regelbundet får höra från Vänsterpartiet om att springa snabbare. Problemet med ineffektiva arbetssätt inom den offentliga förvaltningen handlar i huvudsak om ledarskap fru talman. Ledarskapet måste bli bättre. Vi pratar alldeles för sällan om ledarskap i offentlig förvaltning. Vi måste bli bättre på att använda och hushålla med de resurser vi har. Hur kommer det sig att privata alternativ inom välfärden till exempel lyckas göra saker till en lägre kostnad och ha nöjdare medarbetare och nöjdare brukare? Det finns ju en anledning till detta. Man arbetar bevisligen på ett annat sätt. Hur kommer det sig att det inte finns något linjärt samband mellan nöjda medborgare och nöjda brukare inom verksamheter och att man ökar budgeten när det ligger inom det offentliga? Varför finns det inte ett sådant linjärt samband när vi faktiskt mäter det? Det lyser med sin frånvaro överallt där man mäter saker men det lyser inte med sin frånvaro i Vänsterpartiets retorik.	1301
2272	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Först och främst vill jag tipsa ledamoten Erik Ottoson om Tankesmedjan Balans. Jag tror att han skulle uppskatta både deras böcker och deras blogginlägg. Jag tror att de skulle ge en ökad förståelse för välfärdens utmaningar som ledamoten behöver. Sedan funderar jag på när ledamoten själv var ute på golvet i en välfärdsverksamhet. Det var nog ganska länge sedan. Är det någonting som behövs i välfärden är det mindre av mätande och administration och mer av tillit till välfärdens proffs alltså de som jobbar på golvet. Jag håller med om att det behövs närvarande chefer och ett bra ledarskap men det är inte svaret på allt. När det gäller new public management kom faktiskt hela Västra Götalandsregionen - alla partier - överens om att det var ett otyg. Man ändrade om i Västra Götalandsregionen till denna mandatperiod för man tycker inte att det fungerar med en beställar- och utförarmodell på det sätt som nyligen var typ välfärdens bibel. Jag måste också bemöta ledamotens påståenden lite som inte stämmer. Privata företag har lägre löner sämre arbetsvillkor och sämre utbildad personal. Det finns också avslöjanden om hur man har fyllt i brukarnas kundnöjdhetsenkäter på egen hand. Det kanske gör att man får bättre betyg.	1253
2273	Matilda Ernkrans (S)	S	Herr talman! Jag noterar att statsministern inte svarade på frågorna om vad det är för politik när det gäller exempelvis klimatet och Fit for 55 som regeringen kommer att driva. Vad är det för politik när det gäller rättsstatens principer som regeringen aktivt kommer att driva så att det inte bara blir vackra ord utan politiken faktiskt fylls med innehåll? När regeringen talar om att gräla i Sveriges riksdag är det en lågvattennivå från statsministern. Det handlar om att det är regeringen som ansvarar för ordförandeskapet och att det är regeringen som har valt sin samarbetspartner i Sverigedemokraterna som är ett djupt EU-kritiskt parti. Så hur ska man lösa gemensamma EU-problem med ett parti som är djupt EU-kritiskt? Jag kan också med en viss förvåning konstatera att migrationen men också kampen mot gängkriminalitet knappt ens nämns i det som statsministern säger. Det är väl verkligen problem som vi gemensamt behöver lösa i Europa. Men här har regeringen uppenbarligen bestämt sig för att man ska lösa frågorna om migrationen och gängkriminaliteten tillsammans med SD i Sverige. Då frågar man sig igen: Vem är hussen som håller i kopplet?	1166
2274	Erik Ottoson (M)	M	Fru talman! Det är väldigt intressant att veta att Vänsterpartiet helt och hållet underkänner till exempel Socialstyrelsens egna undersökningar om hur väl verksamheter fungerar. Det kan vara intressant att känna till. Jag bor i en annan landsända än ledamoten så när det gäller new public management i Västra Götalandsregionen är jag inte riktigt lika insatt. Jag kan bara konstatera att det inte finns något linjärt samband mellan ökade anslag och nöjdare brukare eller patienter nöjdare elever bättre betyg eller någonting annat. Det linjära sambandet finns inte. Finns det någonting som underbygger den tesen från Vänsterpartiets retorik annat än att man tycker sig ha funnit ett logiskt samband som sedan inte visar sig vara verksamt? Det handlar om ledarskap i väldigt stor utsträckning och när vi säger effektiviseringar" menar vi att varje skattekrona som vi tar ifrån hårt arbetande och slitande människor på golvet i våra välfärdsverksamheter de som står för bulken av våra skattemedel måste användas på ett ansvarsfullt sätt. Ständiga ökningar utan krav på effekt är inte vägen framåt. Vi har sett för mycket av det under de gångna åren. När det kommer till frågan om ledarskap inom den offentliga förvaltningen tror jag att det är någonting vi alltjämt behöver fullfölja och prata mer om. Vi pratar alldeles för sällan om det och vi pratar alldeles för ofta om siffror. Det handlar inte bara om närvarande chefer; det handlar om förståelse för hur man bedriver stora komplexa verksamheter på ett effektivt sätt. Där har vi mycket att lära av dem som går i konkurs om de misslyckas i stället för att bara begära högre anslag från hårt arbetande skattebetalare när de själva inte klarar av uppgiften. "	1725
2275	Jessica Wetterling (V)	V	Fru talman! Jag tror kanske att vi får göra ett gemensamt studiebesök ledamoten Ottoson och jag så kanske vi kan lära oss mer om välfärdens utmaningar. Jag håller faktiskt helt med Erik Ottoson om en sak och det är att varje skattekrona som staten tar in ska gå till rätt saker. Det ska inte gå till en massa vinster utan det ska gå till verksamhet. Och är det några människor som jobbar hårt är det de som jobbar inom vår välfärd. De behöver bättre arbetsvillkor fler kollegor bättre arbetsskor - det finns väldigt mycket som skulle kunna göras för att förbättra verksamheten på ett sätt som gör att folk inte sliter ut sig och enligt Erik Ottoson blir en belastning för vårt gemensamma system eftersom de inte bidrar till varje skattekrona. Jag måste ändå bemöta snacket om mätbarhet. Ända sedan jag tog studenten har jag innan jag blev riksdagsledamot jobbat i välfärden. Det går att sätta upp en massa olika mål om hur man ska behandla personer och vad man ska checka av. De ska få sin frukost de ska få sin lunch och de ska få sina tänder borstade. Men varje sådan liten checkbox som kan kontrolleras är bara vad som ska göras och inte hur . Man kan borsta tänderna på en person på oerhört många olika sätt. Man kan göra det på ett bra sätt och man kan också göra det på ett dåligt sätt. Det är svårigheten i det system som Moderaterna har bidragit till att bygga upp där allting ska gå att mäta: De ser inte att det finns väldigt många saker som inte går att mäta när man jobbar med människor.	1521
2276	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Efter denna allmänpolitiska debatt ska vi försöka att återgå lite grann till utgiftsområde 1. Regeringen har lagt fram ett förslag till budget där de olika delarna nu behandlas utskott för utskott. Konstitutionsutskottet hanterar Rikets styrelse det vill säga statschefen med Kungl. Hov- och Slottsstaten riksdagen Regeringskansliet och länsstyrelserna och ett antal organ och institutioner som Justitieombudsmännen Riksrevisionen och Sametinget. Utskottet hanterar också demokratipolitik och mänskliga rättigheter nationella minoriteter medierna och insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Ett par punkter som har väckt uppmärksamhet tidigare under debatten är anslagsökningen på 500 miljoner kronor till Regeringskansliet med anledning av det allvarligt förändrade säkerhetspolitiska läget Sveriges ansökan om medlemskap i Nato och ökade resurser för att hantera det svenska ordförandeskapet i EU. Det är helt nödvändiga ökningar och det är märkligt att vissa partier vill spara på detta. Jag vill också nämna det ökade anslaget till riksdagen med 14 6 miljoner kronor kopplat till det svenska EU-ordförandeskapet under första halvåret 2023. Syftet är att riksdagen förväntas skapa arenor där parlamentariker från EU:s medlemsstater Europaparlamentet kandidatländer med mera träffas för att diskutera aktuella frågor av gemensamt europeiskt och parlamentariskt intresse. Riksdagen kommer att stå värd för åtta konferenser varav en kommer att ha konstitutionsutskottet som värd. Fru talman! Flera talare har kommenterat olika punkter i budgetförslaget för utgiftsområde 1. Huvuddelen av mitt anförande vill jag därför lägga på en av grunderna för vår svenska demokrati - respekten för de mänskliga rättigheterna. Vi som politiskt folkvalda i Sveriges riksdag måste vara demokratins och de mänskliga rättigheternas väktare såväl här i Sverige som internationellt. Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik" som det formuleras i betänkandet. Vi har som nation ställt oss bakom internationella deklarationer. Det förpliktar. Vi ska ha ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna. I offentlig verksamhet ska finnas ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter. Därför är det nödvändigt att vara både ödmjuk och lyhörd inte bara gentemot internationella granskningar utan även när det kommer olika rapporter om brister. En sådan öm tå gäller religionsfriheten en omistlig del av de mänskliga rättigheterna. Jag vill citera artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: "Var och en har rätt till tankefrihet samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att ensam eller i gemenskap med andra offentligen eller enskilt utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning andaktsutövning gudstjänst och religiösa sedvänjor." Religionsfriheten finns inskriven också i Sveriges grundlag i delvis annan språkdräkt men med samma grundinnehåll. Även i FN:s barnkonvention som numera är svensk lag fastslås barns rätt till en tro. År 2020 publicerade Sveriges kristna råd en enkät som omfattade omkring 400 kristna skolungdomar från olika kyrkotraditioner. Resultatet var chockerande. Varannan ung person hade upplevt kränkningar i skolan med anledning av sin tro i form av förlöjligande och nedsättande värderingar från omgivningen. Än värre var att hälften av dessa kränkta ungdomar hade upplevt kränkningen från sin lärare. Enligt Diskrimineringsombudsmannen är religion eller trosuppfattning en diskrimineringsgrund. I förra veckan publicerades DO:s slutredovisning av ett regeringsuppdrag om diskriminering som har samband med religion. Han beskriver att särskilt trakasserier och diskriminering av troende elever av alla religioner är ett omfattande problem. Att denna rapport nu har avlämnats är viktigt för att man ska kunna komma till rätta med problematiken. I 2000-talets Sverige ska vi värna om den mänskliga rättigheten att ha en tro - och att avstå från att tro. Båda grupperna ska mötas med samma respekt. Ett närliggande område som vidrörts lite grann här under dagen är antisemitism. Det är ett systematiskt gissel som drabbat judisk befolkning runt om i världen i tusentals år. Enskilda personer med judiskt ursprung beläggs med schabloniserade egenskaper och utsätts för en svartmålning och ett skuldbeläggande som under århundranden utgjort grogrund för pogromer och inte minst nazitidens försök att förinta alla judar. Tack och lov lyckades man inte även om såren lever kvar hos dem som överlevde. För mig ligger berättelserna nära då jag i tonåren blev nära vän med den tysk-judiska konstnärinnan Lotte Laserstein född 1898. Hon hade den stora turen att få en inbjudan till Sverige 1938 den sista månaden som gränsen var öppen för judar att lämna Tyskland. Men i stort sett hela hennes släkt blev utplånad. Bara en syster överlevde som ett nervvrak svårt traumatiserad och ett kusinbarn i Schweiz. Om detta må vi berätta så att det inte upprepas. Därför är det så viktigt att regeringen understrukit att hågkomstresorna till kontinentens koncentrationsläger ska fortsätta för att nya generationer ska få möjlighet att på plats inse att det fasansfulla som hänt inte ska få hända igen. "	5321
2277	Malin Björk (C)	C	Fru talman! Den liberala demokratin är en fantastisk uppfinning. Med den har avgörande kliv framåt tagits genom historien - för individer och för samhällen. Ett samhälle som styrs av den liberala demokratins principer levererar samma rättvisa och samma friheter till alla. Den enskilda människan ges möjlighet att forma sitt eget liv och medborgerliga rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen. För att vaka över dessa fri- och rättigheter krävs en effektiv förvaltning där respekt för olika minoriteter och för rättssäkerheten är helt central. En rad institutioner som är ämnade att säkerställa just detta återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse som vi behandlar i debatten här i dag. Att värna den liberala demokratin i Sverige i oroliga tider med krig i vårt närområde och i en omvärld stadd i snabb förändring är oerhört angeläget. Det får inte finnas utrymme för kliv tillbaka vad gäller de fri- och rättigheter som vi erövrat genom årens lopp. Fru talman! Ett av de områden som berörs i det betänkande vi nu avhandlar är arbetet mot antisemitism som flera tidigare talare varit inne på. Det är ett arbete som aldrig kan eller får anses vara slutfört. I det arbetet har inte minst Forum för levande historia ett viktigt uppdrag att med demokratistärkande insatser motverka antisemitism och andra former av rasism i skolor och i annan bildningsverksamhet. Under många år har det inom ramen för detta arbete anordnats hågkomstresor resor till Förintelsens minnesplatser. Det är ett oerhört angeläget arbete för att vi aldrig ska glömma de avskyvärda brott som begåtts historiskt som vi behöver minnas och lära av. Därför är det glädjande att vi i KU har enats om skrivningar i dagens betänkande som särskilt lyfter fram arbetet med hågkomstresor där vi noterar att förutsättningarna för dessa resor har stärkts över tid och framhåller att vi utgår från att denna verksamhet får fortsatt stöd. Fru talman! Eftersom majoriteten i riksdagen har antagit en budget med en annan inriktning än vad Centerpartiet föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller hur anslagen ska fördelas inom utgiftsområde 1. Men vi lämnar ett särskilt yttrande om vår politik inom området. I den delen vill jag lyfta fram en för oss viktig lagändring som infördes förra året inom ramen för arbetet med att stärka minoriteters rättigheter. Jag tänker då på konsultationsordningen för Sveriges samer. Syftet med lagen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser på alla nivåer i samhället och att stärka samernas inflytande i frågor som de särskilt berörs av. Konsultationsskyldigheten gäller i beslut som kan få direkt inverkan på samernas språk kultur näringar eller ställning som urfolk. I regeringens budget föreslås att de medel som anslås för konsultationsordningen ska flyttas från Sametinget där de finns i dag till länsstyrelserna. Det här motsätter vi oss. Vi i Centerpartiet anser det viktigt att dessa medel ligger kvar hos Sametinget. Det är Sametinget som företräder samernas allmänna intressen vid konsultation och därför ska medlen ligga där. Fru talman! Slutligen vill jag säga något om en utveckling som oroar. Tyvärr har vi under senare år sett att allt fler anställda i den offentliga förvaltningen utsätts för sådant som påtryckningar trakasserier och även hat och direkta hot. Det kan röra sig om handläggare eller chefer vid myndigheter som utsätts av enskilda personer men även av grupper och ibland till och med av uppiskade drev. Det är viktigt att vi gör vad vi kan för att stävja en sådan utveckling för det är helt oacceptabelt att du som offentliganställd på grund av ditt ämbete hängs ut på sociala medier och kanske får motta trakasserier eller hot hemma i din bostad och ibland även mot dina nära och kära. Det är en del i att värna den svenska demokratin att se till att tjänstepersoner fredas från yttre påverkan så att beslut kan fattas rättssäkert och neutralt. Här vill jag lyfta fram att vi alla bär ett ansvar för hur det offentliga samtalet förs - inte minst vi politiker då vi ju ofta uttrycker oss i offentligheten. Så här i juletid vill jag därför skicka en hälsning till alla kollegor här i kammaren och även till dem som lyssnar utanför den: Vilka ord du väljer har betydelse så välj dina ord med omsorg!	4360
2278	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Budgeten för rikets styrelse är föremålet för denna debatt budgeten som lägger grunden för riksdagens förvaltning liksom för Regeringskansliets. Detta är den del av budgeten som sätter mål för arbetet med de nationella minoriteterna demokratipolitiken politiken för mänskliga rättigheter och medierna samt den granskning som utförs av riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Det är den del av budgeten som helt enkelt är avgörande för att vi ska ha en vital liberal demokrati. De utgiftsökningar som finns på det här området beror framför allt på två stora och viktiga internationella samarbeten som Liberalerna gått i bräschen för att Sverige ska ingå i: Europeiska unionen där Sverige varit medlem sedan 1995 och Nato som just nu behandlar vår ansökan om medlemskap. Europas länder står inför stora problem som ska hanteras: den ekonomiska situationen i Europa elkrisen klimatkrisen och inte minst Rysslands krig mot Ukraina. Marit Paulsens ord hellre byråkrater än soldater" står sig väl än i dag. Vid förhandlingsborden i Bryssel enas vi om att sätta press på Ryssland. Vid förhandlingsborden hittar vi gemensamma lösningar på elkrisen och klimatkrisen. Vid förhandlingsborden tar vi oss an de utmaningar som unionen står inför oavsett om det handlar om att snabbt godkänna vaccin för att hantera en pandemi eller att gemensamt minska våra utsläpp av koldioxid. Och under första halvan av 2023 är det Sverige som håller i ordförandeklubban för EU-samarbetet. Fru talman! Det andra viktiga internationella samarbetet är Nato. Det räcker långt med byråkrater men i det läge världen befinner sig i just nu behöver vi tyvärr också soldater som försvarar vår liberala demokrati. Alla tror ju inte på demokrati. Ryssland anser sig ha rätt att med politiskt och militärt våld rita om Europas gränser. Att ensam inte är stark och att det finns behov av ett medlemskap i Nato har varit liberala insikter och ståndpunkter sedan förra seklet. Såväl det kommande Natomedlemskapet som det rådande säkerhetsläget i världen skapar nya uppgifter för Regeringskansliet länsstyrelserna och kommunerna. De senare två är viktiga i arbetet med att säkerställa samhällets krisberedskap och civila försvar. Fru talman! Slutligen några ord om hågkomstresor. För ett par år sedan besökte jag Auschwitz. Det är när du är på plats som du får förståelse för vidden av den grymhet som Förintelsen innebar. I dag är det få överlevare kvar som kan berätta. När Hédi Fried nyligen gick bort tystnade en av de starkare rösterna. Därför blir hågkomstresor än viktigare. Fler unga behöver få kunskap om denna mörka tid i vår historia och om vad ett samhälle som gör skillnad på människor i förlängningen kan leda till. Därför välkomnar jag att regeringen aviserar ett ambitiöst arbete mot antisemitism där hågkomstresor även i fortsättningen kommer att vara en viktig del. Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet. "	2941
2279	Jan Riise (MP)	MP	Fru talman! Sverige präglas av höga energipriser inflation klimatkris och en kraftig förlust av biologisk mångfald vilket skapar stora parallella utmaningar. Samtidigt pågår ett krig i Europa och svältkatastrofer och extrem fattigdom i andra delar av världen. Miljöpartiets budget för 2023 visar att det går att tänka nytt. Sverige kan nå klimatmålen trots tuffa ekonomiska tider och en osäker omvärld samtidigt som man ökar jämlikheten stärker jämställdheten och tar tag i de stora välfärdsutmaningarna. Miljöpartiet vill bygga ett nytt grönt folkhem. Att alla ska med och att ingen ska lämnas utanför är ord som beskriver tron och övertygelsen om att demokratin och delaktigheten är nycklarna till framtiden. Vårt budgetförslag ska ses som en helhet och då det har fallit i förhållande till den stora rambudgeten kommer vi att avstå från att ha några ytterligare synpunkter men jag kommer lite snabbt att redogöra för de punkter där Miljöpartiets förslag skiljer sig från regeringens budget när det gäller utgiftsområde 1. Jag kommer att lägga viss tyngdpunkt på begreppet demokrati. Vi kommer att minnas år 2022 framför allt för det brutala och opåkallade ryska angreppet på Ukraina. Utan att på något vis vilja förminska andra händelser som protesterna i Iran eller våldet på våra egna gator har vi sett hur demokratin skadas och hur lögner och fake news använts för andra syften än demokrati delaktighet och möjligheter att påverka. Demokratin minskar i världen. För tio år sedan levde nära hälften av alla människor i länder som kallades demokratier. I dag är den andelen mindre än en tredjedel. Det är en alarmerande utveckling som uppmärksammas inte minst inom EU. Demokratin i Europa kommer därför att vara tema för en av de stora konferenser som anordnas i Sverige under ordförandeskapet första halvåret 2023 till min glädje med konstitutionsutskottet som värd. Fru talman! Miljöpartiets budgetmotion för utgiftsområde 1 innehåller ett antal förstärkningar jämfört med regeringens förslag. Vi föreslår inledningsvis att anslaget till Sametinget ökas med 24 miljoner kronor. Min partikamrat och goda vän Amanda Lind kommer att diskutera detta lite mer i detalj alldeles strax. Miljöpartiet föreslår också att anslaget till Regeringskansliet med mera ökas med 15 miljoner kronor. Detta ska inte på något vis tolkas som att vi ändrat åsikt i fråga om Nato kärnvapen eller annat. Men vi vill tydliggöra behovet av en långsiktig finansiering av de svenska kulturråden utomlands. De spelar en viktig roll för dialog och för att göra Sverige mer tillgängligt. Vi tycker också att en modell för finansiering på lite längre sikt bör utvecklas. För att bland annat stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå tycker vi att anslaget 5:1 för länsstyrelserna bör ökas med drygt l00 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi vill även öka anslaget 6:1 som ni vet gäller allmänna val och demokrati med 47 9 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi tänker att det är viktigt att ta till vara de ungas engagemang. Ett instrument för att öka ungdomars deltagande i demokratin är att sänka rösträtten från dagens 18 år till 16 år. Det har redan genomförts i flera länder och också föreslagits för EU-val. Miljöpartiet vill sätta av resurser i budgeten för en försöksverksamhet i ett antal kommuner inför valet 2026. Vi menar att det är nödvändigt att engagera fler i arbetet för en starkare demokrati särskilt nu med de utmaningar vi står inför. En nationell demokratifunktion som har föreslagits av kommittén Demokratin 100 år bör förverkligas. Vi i Miljöpartiet tänker att länsstyrelserna är lämpliga regionala kontakt- och samverkanspunkter för det. Fru talman! Den senaste tiden har det varit en hel del tal om de så kallade hågkomstresorna. Till min glädje har vi alla här samma uppfattning och utskottet har tagit med hågkomstresor i betänkandet. Hågkomstresor gör det möjligt för gymnasieungdomar att besöka minnesplatser för Förintelsen till exempel Auschwitz. Det är viktiga resor som efter vad tonåringarna själva berättar ger nya insikter och en större förståelse för vikten av tolerans och att stå upp för sina åsikter. Det är bra att regeringen slutligen gav besked att man avsätter lika mycket som vi gjort tidigare för hågkomstresor även 2023. Det är dock beklagligt att beskedet kom sent och att det bara handlar om ett ettårigt stöd. Miljöpartiet förutsätter att det blir långsiktigt i nästa budget. Slutligen bör anslaget 8:1 mediestöd ökas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende granskande journalistik. Mediebranschen utmärks av en tilltagande koncentration med ett antal allt större ägare. Vi måste därför fortsätta att bidra till mångfalden och bland annat bygga bort så kallade vita fläckar det vill säga områden i landet med svag journalistisk bevakning så att lokala medier får bättre förutsättningar att verka.	5004
2280	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! För ett par veckor sedan deltog jag vid samiska minnesdagen som ägde rum här i Stockholm. Dagen arrangerades för att minnas de övergrepp och den hårdföra assimilerings- och kolonialiseringspolitik som det samiska folket utsatts för genom historien. Att minnas någonting handlar inte bara om att inte glömma. Det är viktigt att vi alla påminner oss om att det handlar om att låta det som hänt - historien och vår kunskap om den - faktiskt förändra hur vi agerar här och nu och framåt. Fru talman! Riksdagen har antagit ett mål om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringen och riksdagen har förbundit sig att säkerställa att dessa folkrättsliga åtaganden följs och får genomslag i lagstiftningen. Sverige har dessvärre under de senaste åren fått alltmer kritik internationellt för att vi inte lever upp till våra åtaganden vad gäller behandlingen av urfolket samerna. Inte minst FN:s rasdiskrimineringskommitté har vid flera tillfällen kritiserat Sverige. Min och Miljöpartiets syn är att Sverige är och ska fortsätta vara en förebild när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och att det är vårt gemensamma ansvar att agera för att så ska vara fallet. Fru talman! Sverige har mycket att lära av andra länder som har kommit längre i sina försoningsprocesser och i dialogen med sina urfolk. Där har vi också kunnat se att relationen mellan urfolk och stat förbättrats. Dit vill jag att vi också ska komma men det kräver ansträngningar och långsiktiga åtaganden. Det räcker som sagt inte med ett enkelt förlåt". I regeringsförklaringen 2019 markerade den regering där jag tillträdde som kultur- och demokratiminister att urfolket samernas självbestämmande och inflytande stärks. Så sa statsministern i regeringsförklaringen. Under förra mandatperioden såg S- och MP-regeringen till att vi äntligen fick en konsultationsordning på plats och att en sanningskommission för det samiska folket inrättades. Vi genomförde den största satsningen på nationella minoritetsspråk på över tio år vilket har möjliggjort förstärkning av samiska språkcentrum och vi har även förstärkt det nordiska språksamarbetet Giellagáldu. Fru talman! Att våga vilja och kunna tala sitt språk är centralt för många människors identitet. Därför är det av yttersta vikt att vi ger språken möjlighet att överleva och stärker språkbärarnas möjlighet att återta använda och utveckla sina språk. Fru talman! En levande kultur förutsätter också ett levande språk. Genom ett rikt samiskt kulturliv öppnas dörrar för att fler ska kunna beröras av lära känna och vilja veta mer om den samiska kulturen. Ann-Helén Laestadius Britta Marakatt-Labba och Linnea Axelsson är bara några exempel på samiska konstnärer som har berört många under de senaste åren. Den samiska kulturen med sin bredd av uttryck har som vi vet under lång tid osynliggjorts i majoritetssamhället och fått stå tillbaka. Vi behöver göra mer för att ge samisk kultur möjlighet att blomstra. Detta vill jag understryka gäller naturligtvis samtliga nationella minoriteter: tornedalingar sverigefinnar judar och romer. Det är en fråga om mänskliga rättigheter. Jag är glad att vi har stärkt arbetet med att hålla samtliga minoritetsspråk vid liv att vi har sett till att kunskaperna om den nationella minoritetspolitiken har kunnat stärkas både i förvaltningen och gentemot befolkningen och att vi har stärkt de organisationer som företräder de nationella minoriteterna. Vi stärker också budgeten för nationella minoriteters kultur. Det rör dock ett annat utgiftsområde så det ska jag inte fördjupa mig i nu. På det här utgiftsområdet avsätter Miljöpartiet 24 miljoner kronor mer än regeringen för att stärka urfolket samernas kultur. Mer specifikt vill vi avsätta 19 miljoner för att Giron Sámi Teáhter ska kunna utvecklas som en nationell scen för samisk scenkonst. Detta fru talman finns det brett stöd för bland kulturpolitiker i de fyra norra regionerna och det är en utveckling som jag hoppas att kammaren ska kunna stötta brett under denna mandatperiod - ett steg vi ska kunna ta. Vi stärker också Sametingets möjligheter att stötta ett rikt samiskt kulturliv - insatser som Återstartsutredningen efter pandemin pekar på som viktiga. Det samiska kulturlivet har precis som det svenska drabbats hårt av pandemin till följd av begränsningarna restriktionerna och de uteblivna biljettintäkterna. Vi avsätter också medel för att staten ska kunna gå in och finansiera återförandet av kvarlevor och offergåvor. Detta är ett arbete som behöver påskyndas som riksdagen har markerat genom utskottsinitiativ. Detta är en skamlig historia som vi har att göra upp med. Vi markerar också i vår budget behovet av en permanent finansiering av Giellagáldu samt språksatsningarna för de nationella minoriteterna. Jag tycker att det är beklagligt att regeringen inte visar fler ambitioner på detta område. Jag förutsätter att en ambitionshöjning kommer att komma under mandatperioden och att de stöd som behöver förlängas verkligen förlängs i kommande budgetar. Rikets styrelse Avslutningsvis vill jag påminna kammaren om det gemensamma ansvar vi har över partigränserna för att uppmärksamma och stärka urfolket samernas rättigheter och möjlighet att utöva sin kultur. Den sanningskommission som är tillsatt och som nu arbetar måste vi tillsammans ta emot på ett seriöst och långsiktigt sätt. Det allra sista jag gjorde i rollen som kultur- och demokratiminister innan Miljöpartiet lämnade regeringen var att närvara vid den ceremoni i Uppsala domkyrka då Svenska kyrkan överlämnade sin officiella ursäkt till det samiska folket för århundranden av övergrepp och kolonialt förtryck som man medverkat i och bidragit till. Nu har även en andra ursäkt överlämnats i Luleå domkyrka. Denna ursäkt har föregåtts av ett mångårigt arbete från Svenska kyrkan för att avtäcka historien se den i ljuset och kanske viktigast formulera en väg framåt. Svenska kyrkan har formulerat ett antal åtaganden för att omsätta ursäktens ord i handling för att i nästa steg uppnå försoning och förlåtelse. Det har funnits en insikt om att detta är en längre resa att göra. Den svenska staten - regering riksdag och samtliga riksdagspartier - behöver på samma sätt ta ansvar för den pågående sanningskommissionens resultat så att vi på sikt kan uppnå både en försoning och också naturligtvis ett blomstrande samiskt kulturliv. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.) "	6538
2281	Aron Emilsson (SD)	SD	Internationell samverkan Fru talman! Jorden talar: Snart är jag trött att ilasom ett stridsbloss röd genom nattlig rymd. Göm i skyar måne din dystra bila klarna sol av kvalmiga ångor skymd. Mannen talar: Tung är min arm av vapen sargad min fot av skärvor och stängseltagg.Jag vill hem ur lägret och fångenskapen hem till fält och vinberg som stå i dagg. Så skaldade Karlfeldt 1919 i verket eller snarare talet Inför freden . Det är ord som på ett målande sätt talar till oss och tecknar den tid av krig och lidande vi ser i dag detta nådens år 2022 då krig rasar i Europa. Förra veckan var jag tillsammans med mina ordförandekollegor i försvarsutskottet och EU-nämnden på plats i Washington D.C. vid Transatlantic Forum som är en säkerhetspolitisk konferens i samverkan mellan Natos parlamentariska församling National Defence University och Atlantiska rådet. Programmet och de samtal vi förde spände över alltifrån Rysslands oprovocerade krigföring i Ukraina inklusive kärnvapenhotet och beredskapen för det till Kina och den geopolitiska och geoekonomiska utmaningen i Asien samt förstås såväl energi som Sveriges och Finlands ratifikationsprocess inför Natomedlemskapet. Är det något jag tar med mig därifrån är det den starka sammanhållning och den gemensamma lägesbild inför dessa säkerhetspolitiska utmaningar som fanns där - för att inte tala om stödet och intresset för ett svenskt och finländskt Natomedlemskap. Vår kunskap och förmåga i kombination med vårt geografiska läge och vår särskilda kännedom om förhållandena i Arktis och Östersjöregionen imponerar stort liksom vår tekniskt avancerade och innovativa försvarsindustri. Det ska vi vara stolta över - allt detta liksom förmågan att från vår sida se vad som förenar oss och driva en svensk linje över partigränserna och uttrycka målbilder av vad som förenar oss i nationens intresse snarare än vad vi inte är överens om inrikespolitiskt. I det här sammanhanget när vi talar internationell samverkan är det av stor betydelse. Vi debatterar nu utrikesutskottets betänkande UU1 Internationell samverkan och motsvarande utgiftsområde i statsbudgeten och jag yrkar initialt bifall till utskottets förslag i betänkandet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområde 5 som uppgår till cirka 2 1 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet också de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Under beredningen av detta ärende har utskottet inhämtat information från UD Inspektionen för strategiska produkter och Utrikespolitiska institutet. Även Svenska institutet Folke Bernadotteakademin och Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har informerat utskottets ledamöter. Detta har vill jag initialt påpeka givit en god samlad bild av aktörernas arbete och bedömningen av Sveriges samverkan internationellt. Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 5 vilket är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande fem områden: internationell krishantering och fredsfrämjande insatser forskning om säkerhetspolitik nedrustning och icke-spridning exportkontroll nordiskt samarbete och Sverigefrämjande. Fru talman! Vårt ansvar som rikets högsta beslutande organ är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Vilken kompassriktning tar vi då ut och genom vilken terräng har vi att orientera oss? Sverigedemokraterna är vana att sätta Sveriges intressen främst. Det är vår idé vars tid nu äntligen är inne och Tidöavtalet och regeringsförklaringen innebär en historisk politisk tillnyktring som det var länge sedan vi skådade. Kompassnålen och vårt ansvar börjar i vårt närområde. Terrängen varierar globalt och vår hand sträcks ut till de bäst behövande. Vår förmåga att försvara oss mot inre och yttre hot återupprättas nationellt och i internationell samverkan med andra. Slagord är inte längre tomma ord och utfästelser är inte uttryck utan innebörd. Prioriteringar läggs om och kartan uppdateras efter den terräng vi har att hantera. Fru talman! I egenskap av ordförande i utrikesutskottet kan jag konstatera att det råder bred enighet om betydelsen av Sveriges medlemskap i internationella organisationer. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att prioriterade områden i FN-arbetet ska vara att hantera kriget i Ukraina att hantera kriser och konflikter också i vårt närområde att upprätthålla den regelbaserade världsordningen att främja mänskliga rättigheter och demokrati och att möta globala hot. Sverigedemokraterna välkomnar också samarbetspartiernas inklusive regeringens fokus på insatser till stöd för Ukraina och på att värna den globala och den europeiska säkerhetsordningen då ett fullskaligt anfallskrig pågår på vår kontinent och stormakter som Kina utmanar den regelbaserade världsordningen både geoekonomiskt och geopolitiskt. Vi delar också regeringens uppfattning att Sverige ska upprätthålla en strikt effektiv och modern exportkontroll. Det står också alltmer klart inför den svenska Natoanslutningen att ett sådant regelverk kommer att fylla ett ytterligare och särskilt tydligt syfte när förutsättningarna för krigsmaterielexport förändras. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att öka anslaget till Inspektionen för strategiska produkter mot bakgrund av att myndighetens befintliga uppgifter har utökats och vuxit. Vi ser också hur allt fler civila produkter och produkter med dubbla användningsområden nyttjas på helt nya sätt inte minst av ett desperat Ryssland i kriget. ISP förväntas vidare få uppdraget att som granskningsmyndighet i ett nytt system granska utländska direktinvesteringar vilket är högst angeläget givet främmande makts intressen för vårt land och inte minst vår samhällsviktiga infrastruktur. Fru talman! Östersjön är en viktig del av Sverige och vårt närområde. Det är ett hem för människor och marina ekosystem och det är ett hav och ett nav för vad man kan kalla identitetsnäringar såsom fiske jordbruk och miljöinsatser med tillhörande yrken. Östersjön präglar natur miljö kultur och människa - från karga kobbar i ytterskärgården till bördiga marker och ekskogar i innerskärgården. Hemvist och sysselsättning i och kring Östersjön har förändrats över tid men Östersjöregionen har inte minskat i betydelse tvärtom. Östersjöregionen är numera en säkerhetspolitisk hotspot ett geopolitiskt spänningsfält i en tid då den ryska regimen ringar in vår kontinent i intressesfärer och egna imperialistiska stormaktsambitioner. Det nya begreppet seabed warfare eller undervattenskrigföring gör sig här särskilt påmint och är en brännhet fråga liksom övningsmönster både till havs och i luften. Våra baltiska grannländer liksom vårt broderland Finland och likaså Polen har hög beredskap för både påverkbara och opåverkbara faktorer i vårt Östersjön. I budgetpropositionen signerad Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna föreslås inte bara hög takt för totalförsvarets utbyggnad i området utan också att internationell samverkan stärks och främjas ytterligare för att satsa på åtgärder för yttrandefrihet cybersäkerhet kontakter med det civila samhället och motverkande av desinformation. Fru talman! Sammanfattningsvis finner utskottet att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägt och utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed punkt 1 i propositionen och avstyrker samtidigt motionerna från Socialdemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet och Miljöpartiet i betänkandet.	7825
2282	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Detta betänkande handlar om Sveriges bidrag till internationell samverkan och internationellt samarbete. Det är också ett bra tillfälle att kommentera det allmänna utrikespolitiska läget inte minst de dramatiska förändringarna i svensk utrikespolitik som högerregeringen nu vill driva igenom. Låt mig dock börja med det område där det av allt att döma råder bred enighet alltså Sveriges hållning till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. När detta krig bröt ut i februari i år svarade den socialdemokratiska regeringen omedelbart och skarpt. Rysslands agerande fördömdes och stödet till Ukraina inleddes omedelbart. Sverige drev på internationellt i EU och FN för skarpa sanktioner mot Ryssland och det ryska ledarskapet. Detta snabba agerande från omvärlden hade Ryssland inte förväntat sig. Tvärtom hade Putin och resten av det ryska ledarskapet trodde med all sannolikhet på en snabb militär seger och att en splittrad omvärld varken skulle kunna mobilisera ett motstånd mot dem eller det stöd till Ukraina som sedan blev verklighet. Men de fick fel på denna punkt. De hade hoppats kunna ta Ukraina på några veckor men efter nästan tio månader av krig står ryska styrkor fortfarande och stampar. De har till och med drivits bort från områden som de tidigare lagt under sig. I dessa områden ser man också tydligt vilka fruktansvärda övergrepp den ryska armén gjort sig skyldig till. Det finns nog inte ett enda brott i lagboken när det gäller internationell rätt som Ryssland inte har begått i Ukraina. Det är brott mot folkrätten det är brott mot krigets lagar det är urskillningslöst dödande av civila det är massakrer det är illegala kidnappningar av barn till Ryssland det är sexuella övergrepp och det är terrorbombningar av bostäder industrier och viktig infrastruktur - allt för att plåga befolkningen på ett så grymt sätt som möjligt. Det finns bara ett rimligt förhållningssätt till detta och det är att sätta hårt mot hårt mot Ryssland. Ukraina måste få det stöd som behövs för att driva ut den ryska armén ur landet. Det handlar om fortsatt ekonomiskt humanitärt och militärt stöd. Det handlar om utökade sanktionspaket mot Ryssland och det ryska ledarskapet. Det handlar om bevisinsamling för att i en framtid kunna lagföra och fälla dem som i dag gör sig skyldiga till krigsbrott. Det handlar om att ge skydd åt de tiotusentals ukrainska flyktingar som tvingats fly sina hem och söka sig till andra länder däribland vårt. Allt detta inleddes av den socialdemokratiska regeringen och av allt att döma tänker den nya regeringen fullfölja detta. Det välkomnar vi socialdemokrater och regeringen kommer att ha vårt fulla stöd för en sådan politik. Fru talman! Rysslands anfall på Ukraina innebar också att Sverige fick ompröva sin säkerhetspolitiska linje. Sverige har varit militärt alliansfritt i 200 år. Den linjen lades fast under Karl XIV Johans regeringstid och syftade till att hålla Sverige utanför krigen på kontinenten och den har syftat till att upprätthålla stabiliteten i vår del av världen upprätthålla freden och säkerställa att Sverige inte dras in i andra länders krig. Denna politik har varit framgångsrik och haft stort stöd hos den svenska befolkningen. 200 år av militär alliansfrihet blev 200 år av fred. Men Rysslands anfall på Ukraina ställde oss i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. Den europeiska säkerhetsordningen som lades fast på 70-talet bröt i praktiken samman. Vi socialdemokrater har alltid och kommer alltid att stå för en politik som syftar till säkerhet stabilitet och fred i vår del av världen. Det svenska folkets trygghet och säkerhet och vårt lands oberoende ska värnas och detta går före allt annat. Vi ägnar oss inte åt äventyrspolitik. Efter Rysslands invasion av Ukraina drog vi socialdemokrater slutsatsen att ett Natomedlemskap nu är det som bäst bidrar till fred och säkerhet för Sverige nu och i framtiden. Samma slutsats drog socialdemokraterna i Finland och därmed lades kursen om för båda våra länder. Det var rätt det var nödvändigt och vi backar upp den nuvarande regeringen i den Natoprocess som vi är mitt uppe i. Det är viktigt att den kan gå i mål. Det är också viktigt att man hanterar processen med omdöme och inte minst att man håller de löften som man avgav före valet. Ett sådant löfte var att Sverige ska uttala samma förbehåll när det gäller kärnvapen som både Norge och Danmark har sedan decennier tillbaka. Vi ska inte ha några kärnvapen på svensk mark. Vi ska heller inte ha några permanenta Natobaser på svensk mark. Vi socialdemokrater var tydliga med detta före valet. Det var också de nuvarande regeringspartierna. Därför blev vi och många med oss väldigt förvånade när såväl statsministern som utrikesministern och försvarsministern började svaja i den frågan och gjorde uttalanden som kunde tolkas som att de öppnade upp för kärnvapen i Sverige. Ännu mer förvånande är att regeringen trots upprepade påstötningar från oss inte har klarat av att rätta till dessa uttalanden utan tvärtom i stället har trasslat in sig i ordklyverier efter ordklyverier. Detta bygger inte förtroende. Det är nu angeläget att regeringen klarar ut denna fråga genom ett klart och tydligt uttalande. Vi ska inte ha några kärnvapen i Sverige. Kanske kan vi få ett sådant besked i dag under denna debatt. Det vore mycket välkommet. Nu vet visserligen alla att den här regeringen sviker så gott som alla sina vallöften. Det har vi sett under hösten - fråga bara elkunderna! Det blir lätt så när man drabbats av valfeber och lovar för mycket före valet. Men detta fru talman är ett löfte som regeringen inte kan bryta. Det är alldeles för viktigt. Vi behöver ett klart besked av regeringen. Stäng nu dörren för kärnvapen i Sverige en gång för alla! Fru talman! Vi socialdemokrater söker alltid samförstånd i utrikespolitiken. Det är en tillgång för ett land att ha ett brett stöd för sin utrikespolitik. Samtidigt har vi aldrig tvekat att bryta ny mark och ta ställning i kontroversiella frågor. Den politik som Sverige fört under decennier har väckt stor respekt i omvärlden. Sverige är ett av de länder i världen som har högst anseende. Det visas i otaliga undersökningar där Sverige anses vara ett av världens bästa länder att leva i. Det visas rent konkret när vi kandiderar till olika internationella uppdrag till exempel till FN:s säkerhetsråd. Det visas genom att det svenska passet är ett av världens starkaste pass som ger tillträde till flest länder visumfritt. Vårt goda internationella anseende gynnar svenskars intressen inom alla sektorer bidrar till svenska företags exportframgångar lockar internationella investeringar till Sverige och gör att innovationskraften växer när talanger inom olika områden söker sig till Sverige. Det går inte att överskatta de positiva effekter som Sveriges goda anseende för med sig. Det goda anseende som Sverige åtnjuter har högerextrema rasistiska nazistiska islamistiska och ryska smutskastningskampanjer på Twitter inte lyckats ändra på trots att man verkligen har försökt. Alla som följer sociala medier vet vilken kloak av rasism och hat de kan vara. När det gäller den högerextrema smutskastningen av Sverige handlar det ofta om trollkonton med koppling till Sverigedemokraterna Alternativ för Sverige eller Nordiska motståndsrörelsen. Det kan också vara konton knutna till Ryssland. När det gäller islamismen handlar det till exempel om den lögnaktiga kampanjen mot svensk socialtjänst som vi nu har sett pågå i nästan ett år. Sverige är en måltavla för extrema rörelser men de har inte lyckats riva ned vårt goda anseende så här långt. Man kan dock inte komma ifrån att bilden av Sverige har fått sig en allvarlig törn efter valet. Sverige är det land som har gått i bräschen mot rasism och främlingsfientlighet i decennier. Ta bara kampen mot rassegregering och apartheid i Sydafrika under Olof Palmes tid! Det första jag gjorde som ung SSU:are på 1980-talet var att samla in pengar till ANC. Men det var då. Nu avtecknas den svenska flaggan i internationella medier som ett gult hakkors på blå botten på grund av bisarra uttalanden som regeringsunderlaget gjorde direkt efter valet. Sverige klumpas nu ihop med länder som Ungern och Italien där auktoritära och högerextrema rörelser vunnit framgång. Detta skadar bilden av oss. Det är samma sak med klimatet. Sverige var det land som gick i bräschen för klimatomställning och en progressiv miljöpolitik under Göran Perssons ledarskap med visionen om det gröna folkhemmet. Det var då. Nu styrs svensk miljöpolitik i realiteten av klimatförnekare och Miljödepartementet ska läggas ned. På klimattoppmötet i Egypten tidigare i höstas var bedömarna eniga om att Sverige har gått från att utöva ledarskap i klimatfrågorna till att i stället utgöra en bromskloss trots att klimatkrisen är värre än någonsin och trots att världen håller på att koka över. När det gäller jämställdheten var Sverige det land som tydligare än något annat drev på för kvinnors och flickors rättigheter. Under Margot Wallströms och Ann Lindes ledarskap skapades den feministiska utrikespolitiken som syftade till att i alla delar av utrikespolitiken verka för att kvinnor ska ha lika rättigheter lika resurser och lika representation som män. Den politiken var framgångsrik och väckte stort gillande och snart hakade fler länder på: Tyskland Frankrike Kanada Mexiko och ett stort antal andra länder. Men det var då. Nu överger högerregeringen den feministiska utrikespolitiken samtidigt som kvinnorna gör uppror i Iran samtidigt som kvinnors rättigheter utmanas mer än på länge samtidigt som högern och religiösa extremister flyttar fram sina positioner bekämpar aborträtten och andra sexuella och reproduktiva rättigheter samtidigt som allt fler flickor världen över förvägras skolgång och samtidigt som vi världen över ser hur flickor och kvinnor lider mest och utsätts för de värsta övergreppen i samband med krig och konflikt. Exakt då väljer den svenska regeringen att göra en kraftig högersväng och överge den feministiska utrikespolitiken. På samma sätt har vi det med biståndet. En gång gick Sverige i bräschen för en ordning där världens rika länder åtminstone skulle vara beredda att sätta av en hundradel av sina inkomster till de allra fattigaste i världen till mat åt den som hungrar till skolor i fattiga länder så att alla barn också flickor kan gå i skolan till humanitära insatser för att få ut sjukvård och tak över huvudet vid katastrofer och till demokratirörelser i diktaturer för att driva på för förändring. Det var en politik som det funnits bred uppslutning kring under mer än 50 år. Enprocentsmålet är ett uttryck för den solidaritet som vi som land vill visa de människor som lever i fattigdom och förtryck. Men det var då. Nu överger högerregeringen enprocentsmålet trots att ett par av regeringspartierna Kristdemokraterna och Liberalerna lovade dyrt och heligt före valet att de skulle upprätthålla det. Också detta löfte bröts som så många andra trots att behoven är större än någonsin hungern och fattigdomen ökar och demokratin är på tillbakagång världen över. Sverige har tagit av sig ledartröjan uttryckte en av civilsamhällesorganisationerna det på den hearing om biståndet som vi hade för några veckor sedan. Och så har vi FN. Sedan Dag Hammarskjölds dagar och långt före det har Sverige varit ett land som i alla lägen stått upp för multilaterala samarbeten för folkrätten och för en regelstyrd världsordning. Vi har bidragit till FN och dess organisationer - Unicef UNDP UNHCR World Food Programme UN Women och många fler - eftersom vi vet att ett starkt och stabilt FN är helt nödvändigt för att många av mänsklighetens utmaningar ska kunna hanteras såsom krigen klimatkrisen fattigdomen och den djupt moraliskt stötande ojämlikheten. Men det var då. Nu aviserar högerregeringen dramatiska nedskärningar av Sveriges bidrag till FN. Jag kan knappt tänka mig något mer ogenomtänkt. Just i ett läge när vi har ett storkrig i Europa väljer regeringen att försvaga FN. Fru talman! Allt detta sammantaget - den extrema högern i regeringsunderlaget den övergivna klimatpolitiken nedtonandet av kvinnors och flickors rättigheter nedskuret bistånd nedskärningar i fråga om FN - noteras i omvärlden. Det går inte oförmärkt förbi. Mycket av det som tidigare har utmärkt Sverige i utrikespolitiken kastas över bord. Sverige blir helt enkelt mindre som Sverige. Sverige drar sig undan den internationella scenen blir passivt och provinsiellt. Från att ha varit ett land som har haft en aktiv global dagordning för jämställdhet för klimatomställning för internationell solidaritet för minskade klyftor mellan fattiga och rika och för demokrati och mänskliga rättigheter ser vi nu hur Sverige tappar sitt ledarskap på område efter område. Från att ha varit ett land med en stark profil i världspolitiken som många andra länder har sett upp till blir vi nu ett land som kryper ihop i en hörna och som bara försöker hanka sig fram. Det skadar Sverige. Fru talman! Det kommer att finnas anledning att återkomma många gånger under kommande år till den kraftiga högersväng som vi nu ser i utrikespolitiken. Vi har utvecklat våra ståndpunkter i den kommittémotion som vi har väckt med anledning av budgetpropositionen men dessa yrkanden kommer att behandlas vid senare tillfälle. Jag nöjer mig därför i dag med att hänvisa till det särskilda yttrande som vi har i betänkandet. I detta anförande instämde Johan Büser och Tomas Eneroth (båda S).	13545
2283	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Det är mycket av den kritik som Morgan Johansson riktar mot regeringen i sitt långa anförande som jag måste hålla med om. Det är verkligen allvarligt hur den nya svenska regeringen förändrar bilden av Sverige internationellt. Det är jag och Morgan Johansson eniga om och kommer att ta upp många gånger i denna kammare under mandatperioden. Morgan Johansson tar också upp den egna socialdemokratiska omsvängningen om Nato och nämner med rätta den historiska dimensionen - det vill säga 200 år av alliansfrihet - och konstaterar att det sedan skedde en snabb omsvängning. Även om han beskriver processen som gedigen tror jag att det är många svenskar som undrar hur det kunde gå så fort. Det kändes som att det var några Zoommöten inom Socialdemokraterna snarare än en gedigen process med en folkomröstning som vi brukar ha om stora och avgörande frågor. Frågan är varför Socialdemokraterna hade så bråttom när det ändå visade sig att Erdogan lade ett rejält krokben och vi nu hade haft ganska gott om tid på oss att diskutera dessa frågor om det hade varit en annan tidtabell. Före den socialdemokratiska omsvängningen skedde det säkerhetspolitiska samtal mellan riksdagens alla partier. Jag deltog själv i dessa samtal. En av de saker som diskuterades var just detta med förbehåll. Men det avfärdade Socialdemokraterna och gick i stället på handslaget mellan S och M. En annan sak som togs upp under dessa samtal var riskerna med Turkiet och att det fanns risk för att Turkiet skulle lägga krokben. Jag undrar hur Morgan Johansson i dag ser på det krypande som vi nu ser från den svenska regeringen inför Turkiet för att blidka dem med anledning av Natoansökan. Jag undrar också om han ångrar att man faktiskt inte gjorde ett formellt förbehåll i maj när vi satt i säkerhetspolitiska samtal med tanke på att regeringen nu drar iväg och öppnar upp för kärnvapen och utländska baser.	1910
2284	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag tror att de som lyssnade på mitt anförande noterade precis vad vi kommer att göra inom de fyra olika prioriteringar som jag beskrev. Jag tror att det var rätt uppenbart. Och i fråga om klimatpolitiken är det alldeles solklart. När det gäller Fit for 55 kommer flera saker i bästa fall att vara färdiga för att drivas vidare under svenskt ordförandeskap. Det är precis det som vi kommer att göra. Om EU-frågan är bredare hade jag skäl att diskutera med några av EU-parlamentets gruppledare när de var här. Då påpekade jag att åtta av Sveriges åtta riksdagspartier numera är för EU-medlemskapet. Rätt länge var det lite svajigt på den punkten. Man kan nog säga att det var fem partier som var för och tre som var emot. Numera är alla åtta för. Två av de gamla var på er sida i politiken. Ett av de gamla är numera på vår sida i politiken. Låt oss i stället välkomna att åtta av åtta partier ser värden i att Sverige samarbetar i Europa. (Applåder)	971
2285	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Det som hände tidigare i år i och med Rysslands anfall mot Ukraina var en oerhörd händelse. Det var den största förändringen under hela efterkrigstiden när det gäller europeisk säkerhetsordning den som hade lagts fast på 1970-talet med den europeiska säkerhetskonferensen. Denna säkerhetsordning utmanades nu av Ryssland på ett sätt som vi inte hade sett tidigare. Då förändrades förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik enligt vår uppfattning och vi var tvungna att dra våra slutsatser. Samma slutsatser drog man också i Finland. Som jag sa i mitt anförande kommer vår ingång alltid att vara att verka för stabilitet fred och säkerhet i vår del av världen. Och vi kommer att använda oss av de samarbeten som behövs för att kunna åstadkomma det. Denna process handlade inte om några korta Zoommöten i vårt parti. Jag hade själv ett stort antal möten i våra partidistrikt och i våra föreningar för att diskutera just detta. Det var en djupgående dialog som vi hade inom vårt parti och den är jag stolt över. Jag är också väldigt stolt över att vi kunde klara av att på ganska kort tid landa en sådan viktig och allvarlig process. Det är snarare tecken på en styrka hos vårt parti att kunna göra det. Vi får se hur det går i processen. Vi kommer naturligtvis att ge regeringens process fullt stöd framåt. Jag har ingen anledning att söka konflikt med regeringen i processfrågan. Däremot efterfrågar jag ett klart och tydligt besked från regeringspartierna om att det som de sa före valet det vill säga att de ska uttala ett förbehåll mot kärnvapen på svensk mark måste gälla även efter valet. Det förutsätter jag. Det är nämligen så man gör när man gör upp med andra partier över blockgränsen alltså att handslag helt enkelt gäller. Då vill man inte råka ut för att den ena parten efteråt plötsligt börjar svaja i väldigt centrala frågor. Det är därför som vi ställer dessa frågor. Ge oss nu ett klart besked om att detta fortfarande gäller. Vi ska inte ha några kärnvapen på svensk mark.	2023
2286	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Jag stod många gånger i denna kammare under den förra mandatperioden och kritiserade Socialdemokraterna för att de gled mot Nato. Då sa de flera gånger att Sverige aldrig skulle gå med. Peter Hultqvist dåvarande försvarsministern sa det så sent som i november på en partikongress. Men i stället ändrade de sig om Nato väldigt snabbt och de frågade aldrig svenska folket vad man tyckte. De var tvungna att göra detta före valet i stället för att ha en diskussion och låta folket säga sitt. De avfärdade krav på folkomröstning. Socialdemokraterna frågade inte heller kurderna de som nu ännu en gång får betala priset i utrikespolitiken när olika stormakter ska göra upp om sina intressen. I de nya och hemliga dokument som precis har publicerats i svenska medier listas nu vilket antal kurder som ska utvisas till Turkiet. Morgan Johansson säger nu att man ger fullt stöd till regeringens arbete. Det innebär också fullt stöd till att kurderna ska betala priset och offras för det svenska Natomedlemskapet. Den dåvarande svenska socialdemokratiska utrikesministern sa i denna kammare att det var ett fullt deltagande i Nato som man såg framför sig inklusive de delar som handlar om kärnvapen. Det är med dessa ögon som Socialdemokraterna har klivit in i Natosamarbetet. Det har aldrig funnits en tanke om att inte delta i den nukleära planering som finns i till exempel NPG-gruppen. Vi diskuterade också i de säkerhetspolitiska samtalen att man här likt Frankrike skulle kunna göra ett undantag. Men det var aldrig aktuellt för Socialdemokraterna. Och nu när de förlorade makten får de också betala priset alltså att handslaget med Moderaterna inte var värt någonting och att Moderaterna älskar Nato ännu lite mer än Socialdemokraterna och därför absolut inte vill stänga några dörrar vare sig för utländska baser i Sverige eller för kärnvapen på svenskt territorium.	1903
2287	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Vi får väl se hur det blir med det. Denna debatt har precis börjat. Vi får se om vi får något besked från regeringspartierna på den punkten. Det vore som sagt välkommet. Jag vill säga en sak till Håkan Svenneling. Nej vi har aldrig sagt att kurderna på något sätt ska behöva betala priset för detta - aldrig. Tvärtom har vi kritiserat regeringen när den har gått längre än de skrivningar som vi har haft tidigare. Madridavtalet som det fattades beslut om i somras var väldigt tydligt på denna punkt nämligen att Sverige inte skulle lämna stöd till YPG/PYD men skulle inte heller ta avstånd från dem på det sätt som regeringen sedan gjorde och som sedan väckte den diskussion som vi nu har. På samma sätt har vi kritiserat Turkiets krigföring mot kurderna i Syrien. Vi var ute och riktade skarp kritik mot Turkiets sätt att bedriva den krigföringen - och att de över huvud taget tog chansen att göra det. Detta innebär alltså inte på något sätt att vi har sagt att vi inte ska kunna kritisera Turkiet när landet till exempel bryter mot folkrätten utan det är snarare tvärtom. Alldeles oavsett hur det är med Natofrågan måste Sverige kunna stå upp för folkrätten i alla sammanhang. Där kommer vi socialdemokrater att stå starka. Håkan Svenneling säger att detta aldrig har prövats av svenska folket. Vi har precis haft ett val och om den här frågan hade varit stor då är jag säker på att de partier som är emot i Natofrågan hade gått starkt framåt. Nu blev detta faktiskt inte utfallet. Det blev inte så Håkan Svenneling. Allra sist: Vi har inte glidit mot Nato på något sätt utan det är snarare så att det som hände i och med anfallet på Ukraina i februari var att den europeiska säkerhetsordningen bröt samman. Då måste man dra slutsatser av det liksom av att Finland gjorde sitt vägval. En regering som alltid har Sveriges bästa och Sveriges säkerhet för ögonen får ibland vara beredd att ompröva även den här typen av ställningstaganden.	1979
2288	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Minnet är ibland kort - mycket mycket kort. Jag noterade det under Morgan Johanssons anförande fru talman. Låt mig apropå Sveriges goda renommé nämna att Sverige under Morgan Johanssons regering kandiderade till FN:s säkerhetsråd. I efterspelet av detta har diskussionerna och debatterna här i riksdagen varit många och långa och vi är fortfarande inte ense. Det handlar om vilka resurser som har avsatts och hur samt om vilka löften som har avgivits - apropå Sveriges goda rykte. När det gäller Nato är jag stolt över att vi moderater länge har talat om vikten av ett Natomedlemskap. Vi ser betydelsen av detta. Jag drar mig dock till minnes att Ryssland före sitt krig i Ukraina förde fram att Sverige och Finland var buffertzoner för Ryssland. Redan här reagerade vi: Vi talade om att vi måste uppvisa ett handfast handlande och gå med i Nato. Det ska inte vara Ryssland som styr vad Sverige ska göra. Då stod inte Socialdemokraterna alls upp för ett medlemskap i Nato. Vi har varit principfasta i den här frågan och det kommer vi att fortsätta vara. Ensam är nämligen inte stark. Vi behöver ett medlemskap precis som Danmark och Norge. Finland var först ut och det är vi väldigt glada för. Vi ska nå resultatet - ett Natomedlemskap - tillsammans.	1279
2289	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Jag förstod faktiskt inte den första delen av Margareta Cederfelts replik. Menar Margareta Cederfelt att vi inte har ett gott internationellt rykte? Det har vi nämligen. I så gott som alla mätningar där man frågar människor vad de tycker om olika länder kommer Sverige i topp. Det manifesteras också på punkt efter punkt. Margareta Cederfelt nämner valet i FN:s säkerhetsråd - ja Sverige var ju ett av de länder som valdes först och med störst stöd. Så hade det inte blivit om vi inte hade haft ett så gott renommé. Det är inte heller en tillfällighet att vi har det utan vi har byggt upp det under decennier. Påstår Margareta Cederfelt att vi inte har detta goda rykte och anseende anser jag att hon är fel ute för jag påstår att vi har det. Naturligtvis tas Natofrågan upp. Jag är glad att vi under våren kunde genomgå den här processen ganska snabbt och i gott samförstånd. Jag är glad att vi kunde göra det men det bygger på att båda parter faktiskt ser till att hålla vad man tidigare har lovat. I mitt anförande bad jag om ett klargörande från regeringspartierna: Sluta svaja i kärnvapenfrågan! Lämna besked! Margareta Cederfelt har nu chansen att lämna ett besked. Ska Sverige ha kärnvapen på svensk mark eller inte? Lämna ett sådant besked nu Margareta Cederfelt. Stäng dörren för kärnvapen på svensk mark!	1341
2290	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Jag noterar att Morgan Johansson inte har stängt dörren när det handlar om Sveriges ansökan till FN:s säkerhetsråd - inte i en enda av de frågor som jag lyfte fram här och som vi har debatterat i riksdagen ända sedan ansökan påbörjades. Vi har inte blivit helt klara över vad beskedet är från Socialdemokraterna gällande kostnaden vilka arrangemang som har gjorts och hur själva ansökningsprocessen har gått till. Det har varit utredningar och KU-anmälningar men Socialdemokraterna tiger lika fullt och fast som Morgan Johansson gör här. Det skulle vara intressant att få en kommentar om detta så här en tid efteråt. Jag utgår nämligen från att före detta ministern kan svara på frågorna. Jag nämnde Danmark och Norge som gick med i Nato utan förbehåll. Morgan Johansson menar dock att det ska finnas ett förbehåll i den svenska medlemskapsansökan och att det ska finnas ett förbehåll i den finska medlemskapsansökan vilket andra länder inte har lyft. Är det detta jag hör? Jag skulle vilja höra hur Morgan Johansson ser på detta. Mig veterligen finns det inga kärnvapen från Nato i vare sig Danmark eller Norge. Så är det Morgan Johansson. Det skulle vara intressant med en kommentar också kring detta.	1232
2291	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Det här är ju rena snurren. Jag är inte riktigt säker på vad Margareta Cederfelt faktiskt är ute efter. Menar hon att vi ska skämmas för vår tid i FN:s säkerhetsråd? Ska vi skämmas för att Jan Eliasson kunde sitta som ordförande i FN:s säkerhetsråd under en mycket kritisk period? Vill hon det? Vill hon att vi ska skämmas för vårt FN-engagemang eller vad är det egentligen hon far efter? Är det processen för ansökan till säkerhetsrådet hon far efter har den ju granskats på längden och tvären av ett antal instanser inklusive KU. Om Margareta Cederfelt inte är nöjd med den granskningen får hon väl gå till KU och ställa dessa frågor. Margareta Cederfelt svarar inte på frågan om kärnvapen i Sverige. Norge och Danmark har uttalat att de inte ska ha några kärnvapen på sitt territorium. Det sa dessutom den nuvarande svenska statsministern Ulf Kristersson före valet. När ansökan om Natomedlemskap diskuterades här i kammaren uttryckte han sig på exakt samma sätt som Magdalena Andersson gjorde nämligen att vi inte ska ha några kärnvapen. Sedan går det några månader och så blir det val. Då börjar plötsligt alla tre att svaja - försvarsministern utrikesministern och statsministern. Det är därför jag ställer frågan: Kan vi få ett klart besked från Moderaterna? Om vi inte kan få det är det faktiskt allvarligt. Stänger ni dörren för kärnvapen och fasta Natobaser i Sverige Margareta Cederfelt eller gör ni det inte? Har ni öppnat den dörren? Vår linje är klar. Jag tror nämligen att det skulle vara väldigt farligt att öppna den dörren över huvud taget; jag tror att det skulle vara destabiliserande för vår del av världen. Man leker inte med kärnvapenfrågan på det här sättet. Det är faktiskt allvarliga saker vi talar om. Margareta Cederfelt har ett inlägg framför sig. Där kan hon kanske klara ut vilken linje den här regeringen egentligen har - om det är samma linje som före valet eller om man har börjat svaja på den här centrala punkten.	1986
2292	Aron Emilsson (SD)	SD	Fru talman! Det var en vinglig färd vi fick följa med på under Morgan Johanssons anförande - lite som en vinglig lådbil nedför steniga backar med försök att balansera samförståndsanda mot en osedvanlig svartmålning av den nationella enigheten och hållningen i Sveriges säkerhetspolitiska läge. Då har jag inte ens nämnt Sverigebilden. Jag upplever att den inte alls stämmer överens med den bild som de ansvariga myndigheterna och organisationerna tecknar. De kan inte se den stora och allvarliga förändring av Sverigebilden utomlands efter valet som Socialdemokraterna vill utmåla. Detta kan ha att göra med att man lutar sig mot information som inte går att verifiera. Morgan Johansson ägnade ju en del av sitt anförande åt trollkonton och liknande som jag tror att vi alla tar avstånd från på olika sätt. Det skorrar lite illa att Socialdemokraterna dagarna före valet ägnade en något cirkusartad presskonferens åt att utmåla det största oppositionspartiet vid detta tillfälle - numera det största partiet i majoriteten - som ett stort säkerhetspolitiskt hot och i nästa andetag hänvisade man till att man söker samförstånd. Detta var fruktansvärt allvarligt och det påpekade också den samlade säkerhetspolitiska expertisen i landet. Det såg inte bra ut. Jag är dock glad om man har tagit lärdom av detta och nu söker samförståndsanda och gemenskap i Sveriges säkerhetspolitiska utmaningar. Socialdemokraterna brukar påpeka vikten av att vara lyhörd för expertis och för myndigheters rapporter liksom för forskning och fakta. Därför är min första och enkla fråga: Vad är Morgan Johanssons och Socialdemokraternas grund för att överbefälhavaren har så fruktansvärt fel när han är väldigt tydlig med sina rekommendationer till Sveriges riksdag och regering om att Sverige inte bör ringa in några tydliga förbehåll under ansökningsprocessen till Nato? Varför har ÖB fel och Socialdemokraterna rätt?	1903
2293	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Under min tid som inrikesminister var jag också ansvarig för Myndigheten för psykologiskt försvar. Jag var med om att starta den myndigheten och jag var med om att utse dess generaldirektör. Så gott som varje vecka tog jag del av information om de kampanjer som bedrivs från olika håll mot Sverige på sociala medier. Det gällde bland annat som jag nämnde den islamistiska kampanjen om socialtjänsten som fortfarande pågår. Det gällde kampanjer med rötterna i Ryssland mot Sverige. Det gällde också högerextrema och rasistiska konton som bedriver kampanjer varje minut. Det räcker att vistas ute på Twitter i två minuter; då förstår man detta direkt. Det är inte svårt alls - jag har trots allt hängt på Twitter en del - att se varifrån dessa konton kommer. Det är väldigt ofta konton som i ena andetaget ägnar sig åt hat hot och svartmålning av Sverige och i andra andetaget lyfter fram Sverigedemokraterna Alternativ för Sverige eller Nordiska motståndsrörelsen. Det finns mycket tydliga kopplingar vilket för övrigt avslöjades i valrörelsen när deras trollfabriker blev exponerade. Vi är inte födda i går Aron Emilsson. Vi ser faktiskt vad ni gör även om ni försöker att dölja det. Jag går vidare till kärnvapenfrågan. Detta är politik helt enkelt. Jag tror att det är viktigt att en så central fråga som huruvida Sverige ska tillåta kärnvapen på svensk mark avgörs av politiken med gemensamma uttalanden från de politiker som styr eller är med och beslutar om den svenska utrikespolitiken. Det är deras bedömningar som ska vara vägledande där. Så var det före valet och jag hoppas att det är så även efter valet.	1647
2294	Aron Emilsson (SD)	SD	Fru talman! Låt mig skifta fokus. En annan viktig del av Socialdemokraternas särskilda yttrande i detta betänkande är att man anklagar regeringen för ett ensidigt fokus på närområdet och Europa. Man uttalar till och med att svensk utrikespolitik blir passiv och provinsiell i stället för aktiv och internationell. Detta upprepade Morgan Johansson i sitt anförande. Med tanke på historiken hos de statsråd som speglar utskottets beredningsområden och hur det har sett ut med deras planering resande och närvaro när det gäller samverkan och närvaro internationellt samt främjande i andra länder och på andra kontinenter de senaste månaderna infinner sig frågan hur Socialdemokraterna definierar begreppet passiv". Är det att det har varit för provinsiellt att upprätthålla och markera en mycket tydlig närvaro i Ukraina eller i Finland som ju är vårt broderland? Traditionen bjuder att vi reser till Finland allra först dels eftersom det är vårt grannland dels eftersom detta utgör någon form av styrkedemonstration när det nu ska byggas en tydlig nordisk dimension inför det stundande Natomedlemskapet. Vad är Socialdemokraternas bekymmer med att den samlade prioriteringen från majoriteten grundar sig i vårt närområde och att vårt engagemang där fyller en särskilt viktig funktion? Det skorrar lite illa mot det resonemang som andra socialdemokrater för inte minst försvarsutskottets Peter Hultqvists resonemang om att Sverige ska fokusera på att bygga en stark och tydlig nordisk gren under ett svenskt Natomedlemskap. Detta gör att vår provinsiella närvaro blir särskilt viktig. Vårt ansvar i förhållande till dem vi är ombud för det vill säga det svenska folket gör också att det ställs särskilda krav på oss att ta ett särskilt ansvar i vårt närområde. Detta är en tydlig prioritering. Det betyder inte att man lämnar alla andra områden därhän men man måste prioritera för att samla kraft och göra rätt sak på rätt plats vid rätt tid. Varför är Socialdemokraterna upptagna med att vara överallt men i mindre utsträckning i det som är allra viktigast just nu nämligen vårt närområde och området däromkring inte minst Ukraina och Europa? "	2158
2295	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar statsministern för detta. Han redogjorde på ett förtjänstfullt sätt för hur ordförandeskapet under det kommande året kommer att präglas av kriget. Det märks även när man läser arbetsprogrammet. Från Sverigedemokraternas sida vill vi tacka regeringen för god samverkan kring arbetet med arbetsprogrammet. Sverigedemokraterna kommer givetvis att fortsätta agera som en ansvarsfull samarbetspartner till regeringen under ordförandeskapet och visa förståelse för det ansvar som följer med det. När det kommer till arbetsprogrammet vill jag särskilt peka på betydelsen av att konkurrenskraft och handel lyfts fram. Det är prioriterade frågor för Sverigedemokraterna där vi ser att det finns en stor betydelse av EU-gemensam politik. Och det behövs snarare mer fokus på EU på detta område. Sedan finns det även viktiga skrivningar som vi uppskattar mycket kring leveranssäker fossilfri energi. Detta är en tydlig hänvisning till såväl vattenkraft som kärnkraft. Och det är positivt att detta på ett tydligt sätt äntligen kan framgå av ett arbetsprogram från ett ordförandeskap. Herr talman! Statsministern nämnde gemensamma intressen och band på sig själva. Samtidigt vet vi att det är viktiga frågor för svensk del som kommer att avhandlas under det svenska ordförandeskapet. Det handlar om den svenska skogen och det handlar om migrationspolitiken. Hur ser statsministern och regeringen på utmaningarna med att vi på något sätt ska agera som Europas talman samtidigt som vi har egna intressen här? Hur kommer regeringen att tackla dessa utmaningar?	1586
2296	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Aron Emilsson behöver inte undervisa mig om vikten av att ha ett starkt engagemang vare sig när det gäller Europafrågorna eller när det gäller Norden. Finland var ett av de länder som vi i praktiken åkte i skytteltrafik till under hela våren för att samordna politiken. Jag har suttit i EU:s ministerråd i tolv år. Jag har suttit i Europarådet. Det är klart att alla vi socialdemokrater som har varit aktiva på den internationella scenen vet att engagemanget i närområdet - Norden Europa och andra länder i Sveriges närhet - är extremt viktigt. Problemet här är att den nya regeringen prioriterar ned andra delar av världen samtidigt som dessa delar kanske på ett sätt är viktigare än någonsin. Låt mig ta Afrika som ett exempel. Där ser vi hur ryska och kinesiska intressen flyttar fram sina positioner. Vi diskuterade ju precis utvecklingen i Mali och varför Sverige drar sig tillbaka från detta engagemang. Varför gör Sverige det? Jo därför att ryska intressen har omöjliggjort detta uppdrag. Vi ser också att kinesiska intressen är lika engagerade. I detta läge är det fel att prioritera ned Afrika. Latinamerika och alla länder där har i många år varit en väldigt viktig samarbetspartner med Sverige på många olika sätt. Varför ska man prioritera ned den delen av världen? Det finns ingen motsättning här. Problemet är att den nya regeringen bara fokuserar på närområdet och inte bryr sig särskilt mycket om andra delar av världen. Det är detta vi kritiserar och det kommer vi att fortsätta göra under de här åren.	1543
2297	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Jag inleder mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på de i betänkandet upptagna motionerna. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första steget var beslut om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattades i går den 13 december. Det andra steget är att debattera och besluta hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det beslut vi debatterar nu handlar om det andra steget i processen. Eftersom utrikespolitikens inriktning hanteras av regeringen och inte främst är en budgetfråga och eftersom budgeten antogs i går kommer jag att fokusera på innehållet och inte på kronorna i utgiftsområde 5. Fru talman! Vi lever i en oförutsägbar och osäker tid. Det råder krig i ett av våra grannländer. Flera av hörnstenarna i den svenska utrikespolitiken och i våra samarbeten förändras och utmanas. Det gäller såväl vårt EU-samarbete som den transatlantiska länken och hur den regelbaserade världsordningen som har rått under efterkrigstiden ser ut i dag. Denna obehagliga insikt att varken den demokratiska utvecklingen eller demokratin kan tas för given har också sjunkit in hos oss alla. Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämrats och ansvaret ligger på ett alltmer hotfullt Ryssland. Låt mig nämna Georgienkriget 2008. Två områden i Georgien Sydossetien och Abchazien är fortfarande annekterade. Det gäller även Transnistrien i Moldavien. Och sedan den 24 februari i år pågår ett krig i Europa ett fullskaligt anfallskrig där Ryssland attackerar. De utrikes- säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar som Sverige och Europa men också resten av världen möter i dag är större än på länge. De är rent av de största i modern tid. Allt detta beror på Rysslands illegala anfallskrig gentemot Ukraina. Det handlar om säkerhet men det handlar också om tillgången på mat tillgången på energi och om det som alla brottas med i dag: inflation och skenande priser. Detta visar hur viktigt det är att vi tillsammans med andra länder står fast vid att kriget i Ryssland är illegalt och ska bekämpas med alla till buds stående medel. Jag tänker inte minst på enigheten inom EU vilken jag ser som viktig. Men jag tänker också på de beslut som har tagits i andra internationella organisationer. Jag är väldigt glad över att FN har lyckats rösta ned flera av de förslag som har lagts fram när det gäller Rysslands krig i Ukraina. Man har inte varit eniga men en majoritet av länderna står bakom att fördöma kriget. Jag noterar att regeringens intentioner med budgeten är att värna svenska intressen som ett led i det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Fokus är framför allt på att Sverige och Europa ska stå enade och ska vara trygga. Sveriges utrikespolitik bör utgå från svenska intressen. Det borde vara självklart och inget som vi skulle behöva debattera här i dag. I arbetet ingår förstås våra gemensamma värderingar gällande mänskliga fri- och rättigheter demokrati rättsstat och marknadsekonomi. Det ska vara vägledande för regeringens utrikespolitik. Det grundläggande intresset måste vara Sveriges och vår befolknings säkerhet samt vårt gemensamma välstånd. Sverige har varit är och kommer att fortsätta vara en röst att räkna med i de internationella organisationer som Sverige är medlem i. I det internationella arbetet kommer fokus att vara folkrätt mänskliga rättigheter och demokrati - kort och gott en regelbaserad ordning. Fru talman! Den omvärld jag beskriver ställer krav på Sverige som internationell aktör. Vi behöver internationell samverkan som fungerar. Det kan inte nog understrykas här i Sveriges riksdag. Vi behöver vara aktiva och föra en mer aktiv utrikes försvars- och säkerhetspolitik än tidigare. Vi ska inta de platser vi kan för att driva på. För att möta det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde krävs fortsatta satsningar på Sveriges försvar och ett svenskt Natomedlemskap. De senaste 70 åren har Nato bidragit till fred och stabilitet i Europa men också i andra delar av världen. Nato är viktigare än någonsin för säkerheten i norra Europa efter den ryska aggressionen gentemot Ukraina. Tillsammans med ett starkare nationellt försvar är ett medlemskap i Nato vår främsta prioritering för att öka Sveriges säkerhet. Sveriges ansökan om medlemskap i Nato som inleddes redan under våren 2022 är högt prioriterad på dagordningen. Det paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik som medlemskapet innebär kommer att vara vägledande för regeringens arbete. Ansökningsprocessen sker parallellt tillsammans med Finland vilket är viktigt för våra två länder. Inget land ska lämnas ensamt åt sitt eget öde. Fru talman! Låt mig som en historisk anekdot nämna att detta inte är första gången som Sverige samarbetar med andra länder och organisationer. Vi kan gå tillbaka till rysshärjningarna på 1700-talet. Sverige fick faktiskt stopp på dessa tack vare ett samarbete med grannländerna runt Östersjön. Samarbete har varit viktigt och kommer att fortsätta vara viktigt. Europasamarbetet är också avgörande för fred och frihet i vår del av världen. EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Här krävs det förstås att Sverige bedriver en aktiv utrikespolitik för att påverka EU:s ställningstaganden och att EU bedriver en aktiv politik för att påverka omvärlden. Under det första halvåret 2023 om ett par veckor tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi är många en majoritet i utskottet som välkomnar att regeringen avser att vidareutveckla EU:s utrikespolitiska instrument såsom diplomati handel bistånd stabiliseringsinsatser civila och militära förmågor och krishantering. Det är frågor som är viktiga för att möta dagens och morgondagens områden. Centralt för det svenska ordförandeskapet kommer att vara att skapa säkerhet för alla EU:s medborgare och att stödja Ukrainas energiförsörjning. Det gäller även klimatomställningen och att stärka unionens konkurrenskraft. Vidare välkomnar majoriteten i utskottet regeringens prioriteringar för FN-arbetet där Rysslands illegala anfallskrig i Ukraina och konflikthantering i vårt närområde är prioriterade områden. En central fråga är förstås att stoppa Rysslands krig och att arbeta för att de spannmål som finns i Ukraina ska kunna skeppas ut dit där de behövs i världen. Jag nämnde att det också finns andra organisationer och måste få nämna OSSE fru talman. Eftersom jag har glädjen att inneha uppdraget som president i OSSE:s parlamentariska församling ser jag betydelsen av regeringssidans arbete. Tyvärr använder Ryssland även här sitt mandat till att blockera OSSE eftersom beslutsformatet är konsensus minus ett. Jag ser fram emot och hoppas att Ryssland tar sitt förnuft till fånga så att Estlands kandidatur till ordförandeskapet 2024 inte fortsätter att blockeras. Det skulle vara mycket välkommet om Estland skulle kunna vara ordförande 2024 att ett grannland till oss kan inneha den viktiga posten. Det handlar om den europeiska säkerhetsordningen och 57 länder. Jag vill även nämna Europarådet som är en viktig organisation. Europarådets beslut att blockera Ryssland i mars 2022 välkomnar jag. Det ger Europarådet möjlighet att fokusera på kärnfrågor. Jag vill också nämna OECD eftersom OECD har en central roll i den regelbaserade multilaterala världsordningen genom att utarbeta underlag och analyser som är centrala för det fortsatta arbetet med stöd till Ukraina. Det är viktigt att veta vad vi gör hur vi gör det och vad som händer efter att vi har vidtagit åtgärder. Fru talman! Det behövs gemensamma lösningar för att lyckas komma vidare. Jag ser Norden som en viktig del i arbetet framåt. För att vi ska arbeta socialt hållbart och vara ledande i den gröna omställningen måste vi samarbeta med andra länder. Det kan vi inte göra själva. Jag är glad över att regeringen har uttalat detta. Jag vill också nämna att regeringen avser att fortsätta arbetet inom ramen för det så kallade Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning vilket innebär att IAEA:s uppdrag för att förhindra spridning av kärnvapen samt för strålsäkerhet och strålskydd värnas. Detta står klart och tydligt i budgethandlingarna. Fru talman! Låt mig slutligen nämna det fina arbete som Sverige gjorde förra gången vi hade regeringspositionen i FN. Sverige var drivande för Arms Trade Treaty ATT ett fördrag för handel med vapen. Sverige tillhörde också de första länder som signerade avtalet som det såg ut då den 3 juni 2013. Detta visar med tydlighet att Sverige under borgerlig regering har arbetat väldigt målmedvetet och tydligt i FN och kommer att fortsätta göra detta.	8647
2298	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Jag lyssnade noggrant till Margareta Cederfelts inlägg för att försöka höra om det fanns svar på de frågor som jag hade ställt angående kärnvapen. Hon har haft tre tillfällen att svara: två repliker till mig och sedan ett huvudanförande. I den här replikomgången får hon två tillfällen till att klara ut denna frågeställning. Jag måste ärligt talat säga att vi från Socialdemokraternas sida från början trodde att det var ett missförstånd när den här diskussionen kom upp och först utrikesministern sedan försvarsministern och därefter statsministern svajade i en så här central fråga nämligen om vi ska ha kärnvapen på svensk mark eller inte när vi går med i Nato. Det var så tydligt uttalat före valet att vi inte skulle det. Men varje gång vi har ställt frågor om detta nu efter valet har vi mötts av undanglidningar ordklyverier och försök att komma undan själva sakfrågan. Jag vill påminna om att det här inte är vilken fråga som helst. Omedelbart efter det att utrikesministern hade uttryckt sig på det här sättet väcktes en diskussion i ryska medier om att man nu kanske behöver rikta om sina kärnstridsspetsar mot Sverige. Att det första uttalande som utrikesministern gör i de här frågorna innebär att det väcks en diskussion i Ryssland av den här karaktären är ingen bra start. Vår säkerhetspolitik måste bidra till ökad säkerhet inte minskad säkerhet. Man leker inte med den här typen av frågor. Min fråga är återigen: Vilken är egentligen regeringspartiernas linje nu? Står ni fast vid vad ni sa före valet det vill säga att vi inte ska ha några kärnvapen på svensk mark eller svajar ni nu? Om ni gör det senare är det faktiskt ganska allvarligt.	1684
2299	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Låt mig nämna för Morgan Johansson vad hans partikollega den socialdemokratiska finländska statsministern svarat på en journalists fråga om Finland och Sverige kommer att göra förbehåll för kärnvapen vid Natoansökan. Den socialdemokratiska finländska statsministern svarade: Den frågan blir aktuell när vi har blivit medlemmar. Vi håller fast vid att vi inte vill stänga några dörrar. Vi står på precis samma linje för det är viktigt att vi gör en gemensam ansökan tillsammans med Finland och att Sverige och Finland kan bli medlemmar samtidigt. Detta behövs med tanke på säkerhetsläget. Vi har samma uppfattning som den socialdemokratiska statsministern i Finland fru talman ingen annan.	708
2300	Morgan Johansson (S)	S	Fru talman! Återigen görs ett försök att blanda bort korten. Jag ställde inga frågor till den finländska statsministern. Jag ställde frågor till Margareta Cederfelt. Gäller beskeden som ni gav före valet även nu efter valet? Ulf Kristersson stod i den här kammaren under debatten i maj och underströk att vi hade samma linje i detta. Vår linje från allra första början från de allra första beskeden från den socialdemokratiska regeringen om att vi öppnade för Natomedlemskap har varit just att vi inte ska ha några kärnvapen på svensk mark. Detta instämde Moderaterna i då. Nu efter valet försöker ni plötsligt blanda bort korten och säga: Så menar vi kanske inte. Vi får väl se vad det blir så småningom. Det är precis det här som är så farligt i utrikespolitiken. Man kan inte hålla på och glida på det här sättet. Det blir farligt när de signalerna går ut. Utrikespolitiken är ibland digital - antingen är det noll eller så är det ett. Intrycket av ett lands hållning och hur den tas emot utomlands har väldigt stor betydelse. Nu är det dessvärre så att den nya regeringen har varit otydlig. Det är därför jag ställer frågan om och om igen. Jag förstår att jag inte får några bättre svar åtminstone inte av Margareta Cederfelt. Vi får väl ställa samma fråga igen till utrikesministern när han kommer till utskottet i morgon för vi ger oss inte på denna punkt. Det är viktigt att vi klarar ut att det som gällde före valet faktiskt också gäller efter valet. Än en gång: Man leker inte med den här typen av besked för det noteras i omvärlden och leder till ökade risker för vårt land. Spela inte med den här typen av frågor!	1638
2301	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Jag förstår inte varför Morgan Johansson står här och upprepar och upprepar detta. Är det för att skapa sig en egen sanning och en egen bild? Jag har svarat på frågorna. Morgan Johansson borde lyssna på vad jag säger. Det är inte så dumt att lyssna ibland även för en före detta minister. Jag har refererat till Danmark och Norge. Jag har refererat till hur situationen ser ut i vår nordliga region. Jag har refererat till vad Morgan Johanssons partikollega i Finland har sagt. Jag har också sagt att vi gör en gemensam ansökan. Att gå in med ett förbehåll i en ansökningsprocess är inget som andra länder har gjort - Danmark och Norge - och inget som Finland vill göra. Vi ansöker samtidigt som Finland. Vad mer kan jag svara Morgan Johansson? Jag kan inte säga annat än att det är dags att börja lyssna på de svar som lämnas och inte upprepa tomma ord.	869
2302	Håkan Svenneling (V)	V	Fru talman! Margareta Cederfelt har gjort sig känd som en förkämpe för kurdernas rättigheter. Det är intressant att vara det som moderat i en tid när man ansöker om svenskt Natomedlemskap och Erdogan har lyckats sätta krokben för den svenska ansökan. Han har fått in Sverige i ett avtal i Madrid och sedan de facto fått allting att handla om kurder i Sverige i stället för om svensk säkerhet. Jag är själv förkämpe för kurdernas rättigheter i Sverige i Turkiet och i andra delar av världen och undrar hur andra förkämpar tänker. Jag undrar hur Margareta Cederfelt ser på de utvisningar som nu sker från svensk sida. Ett ökat samarbete mellan säkerhetstjänster leder till att man från kurdisk sida upplever att man blir jagad igen på samma sätt som man en gång blev i och med det så kallade PKK-spåret i Palmeutredningen. Framför allt har Erdogan med sin bristande demokratisyn krympt det demokratiska utrymmet i Turkiet och i sina grannländer under de senaste åren. Jag undrar helt enkelt hur Margareta Cederfelt ser på denna situation.	1042
2303	Margareta Cederfelt (M)	M	Fru talman! Det stämmer. Jag står på kurdernas sida. Det har jag gjort i väldigt många år och det kommer jag att fortsätta göra. Jag står också för en ordning där terrororganisationer som PKK är terrororganisationer och ingenting annat. Detta är för mig två principer som är i allra högsta grad förenliga. Låt mig nämna att när den socialdemokratiska regeringen slöt ett avtal med Turkiet i samband med toppmötet i Madrid lovade Socialdemokraterna där att Sverige inte ska stödja PYD eller YPG. Moderaterna har som bekant ingen annan uppfattning i den frågan. Självklart måste det vara en rättssäker process. Det finns många fler frågor som det handlar om när Turkiet nu blockerar Sveriges medlemskap. Jag skulle vilja säga att det finns ingångar framåt. Detta är på grund av att regeringen diskuterar med Turkiet. Ska det finnas ett samarbete ska det finnas en väg framåt måste man kunna diskutera mötas och se var det finns framkomliga vägar. Det tror jag är enda vägen framåt. Sedan är jag oerhört stolt över och förvaltar det kapital jag har där jag i år blev utsedd till årets kurdvän. Det tänker jag fortsätta att vara.	1138
2304	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Tack Margareta Cederfelt för att du tänker fortsätta och grattis till det fina priset! Den rapportering som vi har sett om Nato under våren handlade väldigt mycket om hur många centimeter som Sverige har kommit närmare ett Natomedlemskap varje dag fram till det att regeringen ansökte. Tittar man på den rapportering som vi har sett under hösten kan man konstatera att det snarare handlar om hur många mänskliga rättigheter vi har gett upp i dag för att få komma med i Natomedlemskapet. Det är vad som oroar mig som kurdvän och jag hoppas också Margareta Cederfelt som kurdvän. Man ser hur Erdogan nyttjar den svenska ansökan för att bekämpa kurder och inte terrorister. Erdogan slänger sig med det begreppet hela tiden. Han har till exempel inte varit intresserad av en oberoende granskning av den bomb som tragiskt nog smälldes i Istanbul när man krävde det. Han har redan bestämt vem det är som är förövaren och därigenom bombat och hotat nordöstra Syrien ett område som kallas för Rojava. Sverige har nu öppnat för vapenexport till Turkiet. Det gör att vi de facto om Erdogan gör verklighet av hotet att attackera området Rojava också blir medansvariga för hans möjligheter att attackera. Det kommer att bli ett fullständigt kurdiskt blodbad när kurderna tänker försvara sig till sista person i det området. Det gör också att man är orolig för alla kurder här i Sverige som riskerar utvisning. Vi har sett hur Turkiet och turkiska medier varje gång det sker gör en grej av det. Man kan absolut som Margareta Cederfelt vilja gå med i Nato. Men ska man vara en kurdisk förkämpe måste man också klara av att stå upp mot despoten Erdogan. Då är avtalet och framför allt konsekvenserna av avtalet som vi nu har diskuterat sedan i juni väldigt allvarliga. Jag hoppas att Margareta Cederfelts röst kommer att vara stark internt i Moderaterna och i regeringssamarbetet just för att stå upp för de kurdiska rättigheterna som Margareta tidigare har gjort.	1975
2305	Margareta Cederfelt (M)	M	Herr talman! Nu hör det till att Håkan Svenneling har en bild av Natomedlemskapet som gör att debatten får slagsida. Jag hävdar fortfarande att det är viktigt med de samtal som förs mellan Sveriges statsminister och Turkiets president. Jag tror att det är enda sättet att nå fredliga lösningar som leder framåt. Det vet vi att det är i alla andra sammanhang och det kommer det att vara här också. Jag vet också att USA har uttalat sig i de här frågorna och att Storbritannien uttalat sig. Det är så det fungerar. Det är också därför som jag ser framtiden an med tillförsikt.	586
2306	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag ska börja med den första delen. Krishantering har vi lärt oss från pandemin och kriget. Det är en absolut kärnkompetens för EU. Klarar man inte av kriser klarar man inte av någonting. Men krishantering räcker inte utan vi måste göra det riktigt svåra. Vi måste ha ett öga stadigt på kriserna och stadigt på Ukraina men också ha ett öga på långsiktiga konkurrenskraftsfrågor sådana saker som vi vet kommer att ta mycket lång tid för Europa självt att omvandla. Där finns det i grund och botten olika synsätt i Europa där det är viktigt att våra synsätt när det gäller fri konkurrens fri handel och öppenhet hela tiden får plats. Detta kommer att vara svårt för alla som någon gång har jobbat med kriser vet att kriser - på goda grunder - uppslukar en. Men vi kan inte bli helt uppslukade utan vi måste ha dubbelt fullt fokus både på Ukraina och på långsiktiga ekonomiska frågor. Sedan är det precis som Martin Kinnunen säger svårt när man ska vara ordförande leda förhandlingar i många olika råd och mäkla fram det bästa som EU kan åstadkomma. Låt oss då tala klartext och säga som det är: Vi kommer att lägga ned mycket arbete på att nå fram så att de resultat som kan förverkligas blir så bra som möjligt. Det är en nödvändig ordförandeuppgift. Det betyder naturligtvis inte att man lämnar sina egna ståndpunkter. Vi har ju väl kända sådana; det finns inte ett europeiskt land som inte vet vad Sverige numera tycker i skogsfrågan. Det kanske var lite svajigt ett tag - det håller jag med om - men nu tror jag att det är väldigt tydligt vad vi tycker i skogsfrågan. Ordförandeskapet betyder dock att andra länder som delar vår uppfattning nog får driva på lite hårdare medan vi försöker samla ihop detta så bra som möjligt. Där finns en likhet med inrikespolitik: Det är bara om man kan enas som man får någonting gjort. Alternativet är oenighet och att inte få någonting gjort.	1916
2307	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Rysslands oförlåtliga krig mot Ukraina och ifrågasättande av den europeiska säkerhetsordningen skapar politisk oro och utmaningar i vårt närområde. Det ukrainska folket har de senaste nio månaderna visat att det vägrar att låta sig underkuvas av despotens Putins imperialistiska ambitioner. Med stöd från omvärlden har det heroiskt stått upp och försvarat sitt land mot en hänsynslös och brutal angripare som inte drar sig för att dagligen begå krigsbrott som nu kan räknas i tusental. Omfattande sanktioner mot Ryssland tillsammans med vårt militära stöd har varit viktigt för den ukrainska militärens framgångar såsom återtagandet av staden Cherson. Men nu avgörs långsiktigheten i vårt stöd. Nu krävs det mer än militära resurser för att klara den kalla vintern särskilt som den ryska militären medvetet siktar in sig på civila mål som energiförsörjning. Därför är enighet i både Sverige och EU viktigt för det ukrainska folket. I Sverige upplever jag att enigheten är stor samtidigt som vi ser flera tecken på att den vacklar inom EU. Herr talman! Det är därför jag så starkt ogillar statsministerns upprepade attacker på Vänsterpartiet om det militära stödet till Ukraina. Alla partier var för det militära stödet. Skillnaden fanns i formerna. Innan den nye statsministern blev vald var det viktigt att framhålla enigheten hos svenska politiker i stödet. Det gjorde vi till exempel i de säkerhetspolitiska överläggningarna mellan riksdagens alla partier. Det måste vi fortsätta att göra. Det är viktigt att göra det. Det ukrainska motståndet blir inte starkare av oenighet i vare sig Sverige eller EU. Jag var glad för statsministerns ord tidigare i dag och även i EU-nämnden i går som nu signalerar ett annat tonläge från vår statsminister. I augusti 2020 hävdade Alexandr Lukasjenko att han vunnit det så kallade valet i Belarus. Det hade han inte. Det belarusiska folket reste sig i miljontal och demonstrerade. Men Lukasjenko skydde inga medel och kuvade folket genom brutal repression mot allt och alla. Men framför allt sitter han kvar tack vare stöd från sin diktatorkompis Putin. Europa och västvärlden gjorde många fel inför valet och efter valet tog det alltför lång tid innan sanktioner kom på plats. Men striden om demokratin i Belarus är långt ifrån över. I förra veckan besökte Lukasjenkos utmanare Svetlana Tichanovskaja ännu en gång Sverige. Ett av hennes budskap var att stödet till oppositionen som befinner sig i bland annat Litauen Polen och Sverige måste fortsätta men framför allt öka i ekonomiska tal. I över två år har aktivister på frivillig basis kämpat för demokratin i Belarus. Nu måste vårt stöd till dem bli mer långsiktigt och hållbart så att deras kraft inte falnar. Samma sak gäller alla ryssar som nu vänder sin rygg mot diktatorn Putin. De kämpar för ett annat Ryssland ett demokratiskt Ryssland. Om vi stöder dem stöder vi också möjligheten till ett säkrare närområde. Under Putins tid vid makten i Ryssland har landet gått från en begynnande demokrati tillbaka till en diktatur. I dag ser vi ett reaktionärt konservativt och patriarkalt styre som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken. Den auktoritära utvecklingen kulminerade i och med Rysslands orättfärdiga anfallskrig den 24 februari i år. Ryssland har därmed visat att det är ett reellt säkerhetspolitiskt hot för sin omgivning. Men Putins regim är även ett hot mot alla de invånare som motsätter sig styret eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. Den ryska oppositionen bestående av modiga hbtq-aktivister feminister människorättsförsvarare och miljökämpar behöver stöd från omvärlden. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten både för dem och för Rysslands grannländer. Det är mot denna bakgrund som Vänsterpartiet avsätter 10 miljoner i stöd till rysk och belarusisk opposition för 2023. Vi hoppas sedan att stödet kan trappas upp ytterligare 2024 och 2025 till 30 miljoner. Under årets allmänna motionstid har Vänsterpartiet också skrivit en ny motion om sin politik som handlar om den auktoritära utvecklingen i Ryssland. Jag hoppas att fler partier i riksdagen uppmärksammar behovet av stöd till den ryska och belarusiska oppositionen och att vi i framtiden kan få se dessa förslag bli verklighet. Jag vet att det till exempel bedrivs ett viktigt och bra arbete i riksdagens Belarusnätverk. Herr talman! Detta betänkande handlar också om de utbetalningar vi gör till internationella organisationer. Få internationella organisationer globalt är så viktiga som FN och FN-systemet med dess olika underorganisationer. Det är ett viktigt stöd från Sverige som bidrar till en bättre värld. Det är därför det är så oroväckande att regeringen nu signalerar en nedprioritering av FN framför allt genom att svenskt bistånd sänks till FN:s organisationer och i förlängningen till världens fattigaste. Detta är dock inte inom ramen för det här utgiftsområdet utan det kommer att debatteras i nästa vecka i den biståndsdebatt vi då ska ha. Få organisationer verkar på så många platser i världen som FN:s organisationer. De är kvar på plats i länder som andra organisationer lämnar till exempel i Afghanistan. De skapar dock ibland ett beroende till regimer för att kunna verka i länder som Burma och Iran. I och med att alla FN-chefer inte är svenska puritaner kan det leda till att de agerar svagt gentemot de regimer de har kontakt med. Så är nu tyvärr fallet med Iran. Den iranska regimen begår dagligen brott mot mänskliga rättigheter något som har intensifierats sedan mordet på Jina Mahsa Amini i september och som har lett till gripanden misshandel tortyr dödande och avrättningar av demonstranter. Många av dem är unga som kämpar för sin frihet och för sina mänskliga rättigheter. Därför är det viktigt att FN-systemet inte viker ned sig mot regimen utan står upp mot och kritiserar regimer oavsett var mänskliga rättigheter kränks. FN-systemet har också visat handlingskraft när nu FN:s råd för mänskliga rättigheter inlett en granskning av Iran. Regimen har såklart svarat med att inte tillåta FN att komma till landet men i en digital värld där videoklipp sprids i sociala medier har detta mindre betydelse. Granskningen kommer att ske ändå och förhoppningsvis leder den till att de ansvariga en dag ska straffas. För straffrihet ska inte råda. En dag ska dessa mördare dömas. Med det vill jag säga att Vänsterpartiet ser budgeten som en helhet. Vi kommer inte att delta i beslutet vid dagens votering men vi står bakom vår motion och vårt särskilda yttrande med anledning av utgiftsområde 5 Internationell samverkan.	6764
2308	Magnus Berntsson (KD)	KD	Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utrikesutskottets betänkande beträffande utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Därmed yrkar jag också avslag på de uppräknade motionerna på området. Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Det är något som jag tror alla ser har blivit viktigare i och med vår mycket oroliga samtid som präglas av ackumulerade kriser skapade av Rysslands orättfärdiga och olagliga krig i Ukraina. I sin enligt min mening framsynta och offensiva budgetproposition på området betonar regeringen att insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra insatser eller samverkan bidrar. Det är alltså viktigt med relationsskapande på olika nivåer och i olika forum. Utgiftsområdet innehåller fem olika områden: internationell krishantering och fredsfrämjande insatser forskning om säkerhetspolitik nedrustning och icke-spridning exportkontroll nordiskt samarbete och Sverigefrämjande. Alla dessa delar måste ses som en helhet. Sverige står nämligen inför de största utrikes säkerhets- och försvarspolitiska utmaningarna i modern tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär att utrikes- och säkerhetspolitiken måste omprioriteras för att möta de hot som Sverige och Europa står inför. Att värna svenska intressen och stå upp för demokratiska värderingar i samarbete med EU och genom aktiv diplomati och internationellt samarbete är själva kärnan i svensk utrikespolitik. Ett ansvarsfullt och engagerat svenskt medlemskap i internationella organisationer ser till att vi får gehör för denna politik. Respekten för det regelbaserade internationella systemet som bygger på folkrätten är central och har ställts på sin spets genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina och genom ett offensivt Kina. Vi ser även vad som pågår i Iran för att nämna ytterligare ett område. Det är viktigt att Sverige även fortsatt värnar den europeiska säkerhetsordningen och respekten för mänskliga rättigheter. Det måste helt enkelt ses som grundläggande för utrikespolitiken. Jag tycker också att det är bra att regeringen pekar på det självklara att man avser att verka för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet. Det stundande svenska ordförandeskapet i EU bör även nämnas i och med att vi i dag här i kammaren har fått lyssna till statsministern när han presenterade det svenska ordförandeskapets prioriteringar. Säkerhet och enighet är ett område. Resiliens och konkurrenskraft är ett annat mycket viktigt område. Välstånd grön omställning och energiomställning är ett tredje. Det fjärde är demokratiska värden och rättsstatsprincipen alltså vår grundval. Ordförandeskapets prioriteringar återspeglar ståndpunkter som Sverige länge har förespråkat inom EU men de svarar också upp mot de aktuella geopolitiska och ekonomiska utmaningar som unionen står inför. Herr talman! I och med den fullständiga enighet vi har haft här i riksdagen för det omfattande stödpaketet till Ukraina med såväl luftförsvar som vinterutrustning samt det breda stödet här i kammaren för Natoansökan tycker jag att det borde finnas goda förutsättningar för en fortsatt god samsyn i frågorna inom utgiftsområdet även i fortsättningen.	3361
2309	Anna Lasses (C)	C	Herr talman! Ukraina Iran Afghanistan Myanmar - listan över länder där det råder krig och där mänskliga rättigheter kränks på ett ofattbart sätt varje dag kan göras mycket lång. Vi är alla medvetna om det nya läge som råder i världen. Vi vet att pandemin tillsammans med uppblossande konflikter gör att fattigdomen ökar världen över. Vi vet att vi har en stor och växande andel barn runt om i världen som knappt har fått gå i skolan en enda dag vilket inom ett par år kommer att innebära allvarliga konsekvenser i form av arbetslöshet och utanförskap och att flickor gifts bort - och så rullar spiralen lätt på. Klimatkrisen som är här och nu riskerar i allt högre grad att haka i och förvärra de konflikter som vi människor skapar. Tillsammans driver detta människor på flykt från drabbade områden med torka översvämningar och påver infrastruktur. Samtidigt har vi länder som Kina som arbetar långsiktigt och strategiskt för att öka sitt inflytande i världen. Sverige är ett öppet och generöst land som står upp för och försvarar varje individs rättigheter. Vi är ett land som är berett att ta ansvar och hugga i där det behövs och som inte nöjer sig med att göra minsta möjliga insats och i varje stund bara se till vad som gynnar oss bäst just här och nu. Det är en bild som jag och Centerpartiet är stolta över och i alla lägen tänker fortsätta att försvara och arbeta för. Jag ska dock erkänna att jag ändå är lite orolig. Det är kanske i onödan; vi får väl se. Men det kanske ändå är så att regeringen tar lite för lätt på den unika position som Sverige har. Efter de diskussioner vi haft i utskottet vet jag att vi alla delar bilden av att vi behöver stärka vår beredskap. Samarbetet i Norden och närområdet måste stärkas och prioriteras. Alla länder inom EU måste göra sitt yttersta så att EU blir den samlande kraften för att försvara demokratin och rättsstatens principer. När det handlar om det genuina och äkta stöd som finns rörande Ukraina på såväl kort som lång sikt råder absolut enighet. Majoriteten av oss är också mycket måna om att Sverige så snart som möjligt blir fullvärdig medlem i Nato för att öka vår säkerhet. Men man måste kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt. Vi får inte glömma bort resten av världen. Vi får inte hamna i ett läge där vi strävar efter att ta minsta möjliga ansvar utanför och i närområdet ett läge där vi gör så lite som möjligt och hela tiden stirrar oss blinda på vad som kortsiktigt gynnar Sverige här och nu. Det kanske är här som vår oro ligger. Regeringen betonar närområdet inom internationell samverkan vilket jag absolut tycker är viktigt. Men samtidigt lägger man om inrikespolitiken - migrations- och integrationspolitiken - från att välkomna den som behöver trygghet till att avskräcka människor från att försöka ta sig till Sverige. Man skär också ned på eller rättare sagt tar bort enprocentsmålet för biståndet. Vi är också många som upplever att ansvaret för klimatet kastas åt sidan. När allt detta sker samtidigt riskerar det att förvandla bilden av Sverige till att vi är ett land som i stället bygger murar mot omvärlden och att vi lämnar ledartröjan därhän i ett läge då vi behöver göra exakt tvärtom. Men jag har kanske missuppfattat allt för det finns absolut bra delar i regeringens förväntade politik. Förhoppningsvis är det de delarna som kommer att vara i fokus. Jag hoppas det. Än så länge är mycket ganska otydligt och det kanske inte är så konstigt eftersom det är en ny regering. Men vi väntar med spänning på regleringsbreven som förhoppningsvis kommer att klargöra en hel del. Centerpartiets budgetförslag fokuserar på att Sverige ska vara en aktiv partner på den internationella arenan. Vi ska bidra till fred säkerhet demokrati och klimatomställning genom handel erfarenhetsutbyte diplomati och bistånd men också genom militära insatser. För vi tror att det som är bra för världen kommer att gynna Sverige även om det sker på andra sidan jordklotet. Det som är bra för demokratin kommer att gynna Sverige oavsett var i världen det sker. Det som är bra för klimatet på jordklotet kommer också att gynna Sverige. Därför måste Sverige fortsätta ta ansvar åter ta på sig ledartröjan och envist kämpa för det som vi är bäst på - att hitta lösningar och stå upp för klimatet demokratin och rättsstatens principer. Precis som övriga har varit inne på ser vi budgeten som en helhet. Vi deltar därför inte i beslutet utan står bakom vårt eget förslag.	4473
2310	Martin Melin (L)	L	Herr talman! Sverige har en lång tradition av att vara en engagerad medlem av Förenta nationerna. Till detta kommer ett aktivt medlemskap i EU och OSSE. Vårt intresse för internationella frågor och vår trovärdighet i fråga om utrikes- och säkerhetspolitiken har gjort Sverige respekterat i omvärlden. Sverige har också en tradition av att snabbt finnas på plats med personal och materiella resurser i katastrofområden och i krisområden. Bara förra året deltog Sverige vid 40 civila och militära insatser något som vi fick internationellt erkännande för. För oss liberaler måste respekten för mänskliga rättigheter inte minst jämställdhet och kvinnors rättigheter vara en av grundstenarna i utrikespolitiken. Vi kommer alltid att uppmärksamma förtryck och orättvisor och vi stöder kampen i länder som Iran Taiwan och inte minst Ukraina. Sverige kommer bäst till sin rätt genom ett fortsatt engagemang och som en stark och engagerad makt inom EU OSSE och andra organisationer såsom FN. I budgeten för utgiftsområde 5 Internationell samverkan avsätter regeringen 1 3 miljarder kronor för internationella organisationer. Det är en väl avvägd summa och den är anpassad efter behov. Jag är glad att den åsikten delas av de flesta partierna i riksdagen. Säkerhetsläget i världen just nu inte minst med anledning av det ryska oprovocerade och hänsynslösa anfallskriget mot Ukraina har såklart tvingat oss att tänka om och tänka annorlunda än för ett par år sedan. Vi måste nu stärka vår militära och civila försvarsförmåga men framför allt måste vi fortsätta att stötta EU:s sanktioner mot Ryssland och vara med och kontrollera att sanktionerna efterlevs. Detta kostar pengar men även här avsätter regeringen en väl avvägd summa i budgeten. Med ett starkt gemensamt EU inte minst när det kommer till utrikes- och säkerhetspolitiken kommer vi att kunna sätta press på Ryssland och ge Ukraina den hjälp de behöver inte minst materiellt finansiellt och humanitärt. Vi liberaler är också glada över att se att det numera finns ett brett stöd i riksdagen för att ingå i Nato och vi ser fram emot att Sverige kommer att spela en aktiv roll även inom den organisationen. Jag har full förståelse för att det finns de som vill hjälpa hela världen skydda alla och bekämpa alla orättvisor. Det vill jag som liberal också. Jag noterar även att antalet demokratier i världen minskar att fattigdomen ökar och att antalet människor som måste fly från orättvisor ökar. Jag ser detta och jag skulle också vilja hjälpa alla. Men precis som i andra budgetar måste vi prioritera. Och med det säkerhetsläge som råder måste Sverige prioritera säkerheten och insatser i vårt närområde och i Europa. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan och avslag på motionerna.	2821
2311	Jacob Risberg (MP)	MP	Herr talman! Sverige präglas av höga energipriser inflation klimatkris och en kraftig förlust av biologisk mångfald vilket skapar stora parallella utmaningar. Samtidigt pågår ett krig i Europa svältkatastrofer och extrem fattigdom runt om i världen. Miljöpartiets budget för 2023 visar att det går att tänka nytt. Vi kan nå våra klimatmål trots tuffa ekonomiska tider och en osäker omvärld samtidigt som vi ökar jämlikheten stärker jämställdheten och tar tag i våra stora välfärdsutmaningar. Vi vill bygga ett nytt grönt folkhem. Regeringens politik och budgetproposition går tyvärr i helt motsatt riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet läggs på ökade fossila subventioner med ökade utsläpp som följd. Det stärker inte välfärden utan utarmar centrala verksamheter för utbildning och vård. Miljöpartiets budgetmotion innehåller en historiskt stor klimatsatsning på 100 miljarder kronor per år i tio år. Paketet innehåller pengar till industrins och hela samhällets omställning en utbyggnad av den förnybara energin och kraftiga satsningar på energieffektivisering och klimatanpassning. Vi lägger fram en kraftig förstärkning av miljöarbetet för att stoppa överfisket bevara levande sjöar och hav återväta fler våtmarker och skapa bättre system för att bevara värdefull natur. Människor måste också ha ekonomiskt stöd i krisen. Därför föreslår vi en skattereduktion för människor som bor i glesbygd höjt barnbidrag och studiestöd samt höjd allmän pension. Vi inför även ett högkostnadsskydd på tandvård. Att välfärden fungerar är avgörande för människors vardag och trygghet. Utbildning och vård ska hålla hög kvalitet för alla. Högre generella statsbidrag till landets kommuner och regioner är då avgörande. Våldet måste minska såväl på gatorna som i hemmet. Ökat stöd till kvinnojourerna måste till. Vår budget tar också fasta på att samarbete bygger styrka. Gemensamma globala utmaningar löser vi tillsammans. Därför föreslår vi en biståndsbudget där målet är 1 25 procent av bni och 200 miljoner kronor till loss and damage-fonden inom COP 27. I vårt förslag om det nya gröna folkhemmet finns lösningar på flera av de utmaningar vi nu har att ta oss an. Tillsammans bygger vi framtiden. Herr talman! Sverige ska vara en internationell röst för demokrati fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska öka från den nivå som vi sett de senaste åren. Ett starkt FN är viktigt för omställning till hållbara och demokratiska samhällen i hela världen. Internationellt samarbete är viktigare än någonsin. FN är den enda arenan som inkluderar och har legitimitet hos hela världssamfundet och det är därför viktigt att bland annat internationella säkerhetsfrågor i så stor utsträckning som möjligt hanteras inom FN:s ram och att Sverige är en aktiv och engagerad medlem. Att FN består av merparten av alla världens länder är en styrka - men också en oerhörd utmaning då många av medlemmarnas företrädare är från brutala och odemokratiska regimer. Miljöpartiet vill att FN ska ha ett tydligare och mer kraftfullt mandat att samordna arbetet med globala frågor som klimatförändringarna natur- och miljöförstöring och fattigdom samt arbetet för utveckling mänskliga rättigheter och fred. När världssamfundet engagerar sig för fred är ofta den väpnade konflikten redan ett faktum och när en vapenvila uppnåtts trappas engagemanget ofta ned. Den gröna säkerhetspolitiken vill bryta med det mönstret. Fred är inte bara avsaknaden av våld. Därför handlar fredsarbete också om att understödja grunden för fredliga samhällen. Det är viktigt att fler stater bidrar till FN:s fredsbevarande styrkor och Sverige har som rikt och alliansfritt land särskilt goda skäl att göra detta. Genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser kan vi bidra till att förebygga hantera och lösa kriser och konflikter samt underlätta och stödja fredsbyggande. Huvudsyftet med sådana insatser ska alltid vara att bidra till en bättre framtid för lokalbefolkningen. Insatserna ska syfta till att värna internationell fred och mänsklig säkerhet med utgångspunkt i folkrätten. Militära medel kan bara övervägas när alla andra alternativ uttömts. Herr talman! Sverige ska även bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för export av krigsmateriel måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer att behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan komma att bli aktuella i och med Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta göra en noggrann prövning av bland annat demokratikriteriet särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred demokratisering och mänskliga rättigheter. För att värna grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik såsom demokrati mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer får inte Natomedlemskapet urvattna det svenska regelverket för krigsmaterielexport. Hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får inte tillåtas väga över i bedömningen av export till odemokratiska stater till stater som allvarligt och omfattande kränker mänskliga rättigheter eller till länder i väpnad konflikt eller som riskerar väpnad konflikt. Herr talman! Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i detta nya säkerhetspolitiska läge måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt både i Sverige och utomlands som genomförs på området - särskilt inom kärnvapen- och nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem. Herr talman! Miljöpartiet har en vision om global nedrustning och fred. I den visionen ingår ett övergripande mål om ett avskaffande av världens kärnvapen. Tillgången till kärnvapen utgör ett av de allvarligaste säkerhetshoten i vår tid med potential att fullständigt utplåna mänskligheten och annat liv på jorden. Därför driver vi kraftfullt att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud och öka ansträngningarna i det internationella nedrustningsarbetet. Vi vill att kärnvapenländerna gemensamt och ömsesidigt nedrustar sina arsenaler. I dag går dessvärre trenden åt fel håll. De senaste åren har flera viktiga kärnvapenavtal övergetts av kärnvapenländer samtidigt som flera länder har börjat uppgradera och utöka sina arsenaler. Ambitionerna för nedrustning måste öka dramatiskt för att stoppa denna utveckling. Sverige var ett av de första länderna att skriva under icke-spridningsavtalet och Sveriges regering har markerat att vi inte vill ha kärnvapen på svensk mark. Sverige har dock till skillnad från Finland inte lika starkt reglerat i lag att kärnvapen på svensk mark är förbjudet något som vore önskvärt för att göra den svenska linjen ännu tydligare och svårare att ändra med kort varsel vid eventuella påtryckningar. Sverige bör också likt Nya Zeeland verkställa förbudet genom inspektioner av exempelvis gästande örlogsfartyg också om Sverige går med i Nato. Internationell samverkan Miljöpartiet vill att Sverige fortsätter arbeta för kärnvapennedrustning och för principen om no first use samt att Sverige uttryckligen förbjuder införsel av kärnvapen både i freds- och i krigstid i vårt land. Vi vill att Sverige ska verka för ett demokratikrav inom Nato samt att Nato inte ska ha permanenta trupper eller baser på svenskt territorium. För mer information vill jag hänvisa till Miljöpartiets fantastiska budgetmotion som tyvärr föll i och med att budgetramarna togs i går. Ursäkta att jag drog över tiden herr talman! Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 13.)	8692
2312	Bo Broman (SD)	SD	Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Efter åtta år av rödgrönt styre har vi äntligen en ny regering på plats och en blågul budgetproposition framför oss. Denna budget har vi sverigedemokrater varit med och tagit fram tillsammans med våra samarbetspartier Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna. Vi fyra partier är eniga om att Sverige har ett flertal stora problem och vi är redo att göra det som krävs för att lösa dessa. Denna budget är däremot inte ett alexanderhugg som kommer att lösa alla Sveriges problem inom ett år men den är en bra början. Vi bibehåller a-kassenivåerna och sjukförsäkringarna vi påbörjar arbetet med att sänka drivmedelspriserna och vi gör en rekordstor satsning på det svenska rättsväsendet. Dessa viktiga satsningar genomför vi nu i en ekonomiskt svår period och det är nödvändigt för att genomföra de reformer som krävs för att Sverige ska bli bra igen. I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 17 Kultur medier trossamfund och fritid. För oss sverigedemokrater fyller kulturen en central roll för vår politiska och ideologiska grund. Vår kultur den svenska kulturen är fantastisk - detta är en av hörnstenarna som gör Sverige till just Sverige. För oss sverigedemokrater är kultur mer än konst och musik; det är socialt överförbara levnadsmönster som knyter oss samman med forna generationer. Den svenska kulturen är också det kitt som sammanlänkar alla oss som lever i Sverige genom gemensamma kulturella referensramar och den är väl värd att lyfta fram och levandegöra. Därför är vi sverigedemokrater glada att exempelvis Riksantikvarieämbetet får ett ökat anslag samtidigt som medel beviljas till Skansen för att de ska få rusta upp sin verksamhet. Dessa institutioner är bara några av alla de som levandegör den svenska kulturen och kulturarvet varje dag. Herr talman! På det stora hela är detta en stark kulturbudget med tanke på den tid vi lever i. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har snart pågått i ett års tid. Vi har en skenade inflation och höga priser på energi och drivmedel. Men trots detta kan vi konstatera att vi inte gör några större nedskärningar på kulturen. De medel som försvinner är de pandemistöd som tidigare år har fördelats ut. Myndigheten för kulturanalys har i dagarna i en ny rapport påvisat att pandemistöden har gett en önskad effekt: Kulturen är på god väg i sin återstart efter pandemin. Och trots det kärva ekonomiska läget är vi sverigedemokrater med och lägger i nominella tal den näst största kulturbudgeten någonsin. Det betyder trots de kristider vi nu går in i att kulturen alltjämt står stark. Herr talman! Vi sverigedemokrater har även tidigare haft ett budgetsamarbete med våra samarbetspartier men när vi nu utgör en del av grunden för den nya regeringen utövar vi inflytande över statens budget och den förda politiken på ett helt annat sätt. Det kan vi se på flera områden även inom detta utgiftsområde. En svensk kulturkanon ska tas fram ett förslag vi sverigedemokrater drivit länge i riksdagen och kulturutskottet. En kulturkanon är ett viktigt och bra kulturpolitiskt förslag för att lyfta de verk som har spelat en särskilt stor roll för Sverige som land. Men en svensk kulturkanon är också ett erkännande av den svenska kulturen från centralt håll något som föregående regering vägrade att göra. Vi får också en satsning på långsiktiga konstnärsstipendier. Det är en viktig satsning för att säkerställa trygghet och långsiktighet för de konstnärer som tillgodogör sig statliga stipendier. Herr talman! En annan viktig punkt för oss sverigedemokrater är att stoppa den statliga bidragsgivningen till extremistiska och islamistiska organisationer inom det svenska civilsamhället. Under åren har vi hört om muslimska församlingar som inte tillåter kvinnor att skilja sig eller erbjuder så kallade njutningsäktenskap. Vi hör om församlingar som bjudit in hatpredikanter som spyr ut sig hat mot homosexuella och judar. De flesta människor tycker som vi: Sådana extremistiska trossamfund eller civilsamhällesorganisationer ska inte åtnjuta det offentligas stöd. Herr talman! Nu påbörjar vi vårt arbete med att effektivisera och reformera folkbildningen. I september kom Riksrevisionen med en rapport där man granskat statsbidragen till studieförbunden. Det var ingen rolig läsning men rapporten påvisar det vi sverigedemokrater länge har sagt om folkbildningen nämligen att den är i behov av omfattande reformer. Därför är vi sverigedemokrater nöjda med det som skrivs i budgeten avseende de framtida reformer och effektiviseringar som ska ske inom folkbildningen. Det är nödvändigt för att förhindra fusk och oegentligheter med skattebetalarnas pengar. Herr talman! Även om jag gärna skulle tala om storskaliga kulturpolitiska satsningar är budgetläget sådant att det inte är läge att utlova sådana satsningar just nu. Det vore inte seriöst. Däremot bibehåller vi en stark kulturbudget som nu återgår till de nivåer som rådde innan corona. Nu går vi in i en annan tid av kris där andra åtgärder kommer att behöva genomföras. Det jag kan säga är däremot att vi tillsammans med regeringen har reformvilja och budgetutrymme för framtiden. Denna budget ger kulturen en stabil grund att vila sig mot. I detta anförande instämde Jonas Andersson och Leonid Yurkovskiy (båda SD).	5350
2313	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag vill gratulera Bo Broman till rollen att vara med och styra Sveriges kulturpolitik. Det är ju så rollen är nu. Jag har aldrig varit av uppfattningen att Sverigedemokraterna kommer att leva upp till den fundamentala kulturpolitiska och demokratiska principen om armlängds avstånd. Detta har inte minst visat sig under de senaste veckorna då Sverigedemokraterna har krävt nedläggning av populära sagostunder för barn och stopp för luciatåg häromdagen. Bibliotekarier konst- och kulturutövare och rektorer har måst utstå hatstormar. Region och kommunföreträdare har behövt ta debatten om konstens och kulturens frihet på regional och kommunal nivå. Detta är kanske inte direkt kopplat till en budgetdebatt men med anledning av att SD har allt med regeringsmakten att göra även om man inte sitter i regeringen - SD har till och med tjänstemän i Regeringskansliet - måste vi utnyttja tillfället att påminna väljarna om vem det egentligen är som styr vårt land och debattera de frågor som är högaktuella på vårt område. De exempel som jag tar upp - stopp av luciatåg under gårdagen och att man vill lägga ned sagostunder - är helt och hållet orkestrerade av företrädare för Bo Bromans parti på kommunal och regional nivå och de har även fått stöd på nationell nivå. Min fråga är: Kommer vi att få se mer av denna typ av agerande under den här mandatperioden? Hur länge ska detta få fortgå?	1418
2314	Bo Broman (SD)	SD	Herr talman! Tack Lawen Redar för frågan! I dag debatterar vi som sagt budgeten för 2023. Vi debatterar inte kulturens styrning på detaljnivå eller på kommunal och regional nivå. Vi står givetvis upp för principen om armlängds avstånd. Jag tar gärna den debatten en annan dag men den hör inte hemma här i kammaren i dag.	328
2315	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! I och med att Tidöavtalet stipulerar att detta ska ligga till grund för hela regeringens kulturpolitik är det ett anmärkningsvärt svar jag får här. Jag trodde att också detta låg till grund för den kulturpolitiska budget som man har lagt fram. I sitt budgetanförande tar Bo Broman upp att man vill stoppa statligt stöd till islamistiska och antidemokratiska organisationer och att detta framgår. Men ändå har den här regeringen dragit tillbaka en proposition som här och nu hade kunnat verkställa ett stopp för dessa stöd. Det är ett arbete som jag har varit med och tagit fram bland annat när jag satt i justitieutskottet för åtta år sedan och var med och arbetade med strategin mot terrorism. Under de gångna åren har detta kommit att ingå i en mycket stor proposition. När kommer vi att få se denna verkställas?	831
2316	Bo Broman (SD)	SD	Herr talman! När det gäller demokrativillkor och propositionen som drogs tillbaka vill jag säga att det fanns olika anledningar till att den drogs tillbaka. För vår del handlar det om att vi gärna vill se demokrativillkor inom fler områden områden som inte fanns med i propositionen. Förhoppningen är att propositionen ska kunna läggas fram igen redan under våren men vi sitter som sagt inte i regeringen och styr inte över när regeringen lägger fram propositioner. Men i vårt parti är förhoppningen att vi ska kunna se den här i kammaren igen under våren.	561
2317	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Den senaste tiden har Ungern kohandlat. Man har blockerat stöd till Ukraina för att pressa fram ett beslut om sin egen återhämtningsplan. Nu har rådet nått en överenskommelse där Ungern säger ja till Ukrainalånet och rådet säger ja till återhämtningsplanen. Detta innebär dock inte att stödet till Ungern kommer att betalas ut eftersom prövning fortfarande ska göras mot rättsstatens principer. Det jag skulle vilja veta är hur ordförandeskapet rent konkret kommer att arbeta med de länder som inte uppfyller unionens grundläggande värderingar. Det kan ju uppstå nya utpressningsliknande situationer när det gäller rättsstatens principer. Jag har också en fråga om klimatet. Statsministern nämnde Fit for 55 och hur viktigt det är att arbeta med det. Statsministern sa också att EU är världsledande i klimatomställningen men jag lade märke till att statsministern inte nämnde Sverige som ett föredöme. Sverige har alltid setts som ett föredöme både i världen och inom EU och det jag skulle vilja veta är hur Sverige ska kunna leda arbetet med klimatomställningen när omvärlden - och nu även statsministern - inte längre ser Sverige som ett föregångsland. Jag menar att det hämmar vår förmåga att vara ledande i klimatomställningen i EU att inte ens vår regering tycker att detta är viktigt utan menar att vi lyckas om vi lyckas och uppnår vi inte målen - ja då uppnår vi dem inte. Är det en inställning som statsministern kommer att ta med sig in i ordförandeskapet? Statsministern nämnde nämligen inte Sverige som ett föregångsland som sagt.	1572
2318	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag vill tacka Bo Broman för anförandet. Det är trevligt att mötas i den här rollen i kammaren där Bo Broman nu tillhör majoriteten och precis som Lawen Redar sa därmed också måste bära ansvar för kulturbudgeten. Min första fråga till Bo Broman knyter an till Lawen Redars fråga om konstens frihet. När det gäller armlängds avstånd kan jag konstatera att det finns många sverigedemokrater som har uttalat sig på helt annat sätt än Bo Broman de senaste dagarna. Den diskussionen får vi ta. Det finns andra frågor som rör konstens frihet som också har direkt med budgeten att göra till exempel stöden till konstnärer och konstnärsstipendier. Vi vet att med goda arbetsvillkor och goda förhållanden att verka under ökar möjligheten att skapa fritt. Här är jag förvånad för Bo Bromans parti Sverigedemokraterna har i så gott som samtliga tidigare budgetförslag velat skära ned på konstnärsstipendierna. De har också velat ta från den fria konsten och stödet till fria grupper och lägga det på andra satsningar. För det första undrar jag: Har Sverigedemokraterna ändrat sin politik när det gäller konstnärsstipendier? För det andra talar Bo Broman om att kultursektorn står stark och har återhämtat sig väl. Jag läser inte rapporten från Myndigheten för kulturanalys på det positiva sätt som Bo Broman gör. Det gör inte heller en stor mängd av branschorganisationerna. Till exempel pekar man på att kulturarvssektorn har återhämtat sig betydligt svagare än vissa andra sektorer. Här har Sverigedemokraterna tidigare talat om stora satsningar. Vi ser inga sådana i budgeten. Vad säger Bo Broman om det?	1626
2319	Bo Broman (SD)	SD	Herr talman! Tack Amanda Lind för frågan! Tisdagen den 18 oktober tillträdde den nya regeringen. Tre veckor senare lämnades budgeten för 2023 in till riksdagen. Det är en budget som trots den väldigt korta förberedelsetiden är en stark budget som bygger Sverige inför framtiden i just en tid av kris där vi befinner oss. Men det är klart att man på dessa tre veckor inte hann få med allt vad vi blågula partier vill göra. Det är en budget som på framför allt kulturområdet fortfarande präglas av socialdemokratiskt innehåll och socialdemokratisk politik. Det är såklart något som jag som sverigedemokrat inte är riktigt nöjd med. Budgeten för 2024 kommer att se helt annorlunda ut - det kan jag lova Amanda Lind. För dem som har följt tidigare budgetdebatter är det väl känt att vi sverigedemokrater har en bred kulturpolitik med helt andra prioriteringar än den tidigare socialdemokratiska regeringen. Vi kommer givetvis i det fortsatta budgetarbetet att föra fram våra önskemål om mer bidrag till kulturarvet och mindre till samtidskonsten.	1050
2320	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar Bo Broman för ett klart och tydligt besked. Ena stunden talar han väl om stärkta konstnärsstipendier. Nu får vi beskedet att den politiken ska se helt annorlunda ut och till och med minska om Sverigedemokraterna får bestämma - vi vet tyvärr att Sverigedemokraterna har det avgörande inflytandet över budgeten. Detta är ett budskap som jag tycker att Sveriges konstnärer och kulturskapare ska lyssna väldigt noga på. Här lägger jag naturligtvis ett stort ansvar på de regeringspartier som har gett Sverigedemokraterna detta inflytande över kulturpolitiken. Jag ska säga några ytterligare ord om återhämtningen efter pandemin. Bo Broman har talat om att det är den starkaste budgeten i nominella tal - eller den näst starkaste budgeten. Det är ju helt på grund av de satsningar som S och MP har gjort under den tid då vi styrde. Det är ingenting som Bo Bromans parti kan ta åt sig äran av. Jag ser fram emot fortsatta debatter och jag hoppas verkligen att ni får så lite inflytande som möjligt över konstnärspolitiken framåt.	1055
2321	Bo Broman (SD)	SD	Herr talman! Det finns många saker som påverkar och har påverkat budgetarbetet. Det första är den politiska verklighet som vi har att ta hänsyn till. Det finns inget parti i riksdagen som har egen majoritet. Vi har dock en majoritet i riksdagen för regeringens budget. Vi är fyra partier som förhandlar och tar fram budgeten tillsammans. Det betyder också att inget parti står ensamt för förslagen i budgeten. Det är inte en sverigedemokratisk budget och det är inte en moderat budget utan det är ett samarbete ett lagarbete vi har framför oss. Sedan har vi en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. Vi har en omvärld fylld av hög inflation och höga energipriser. Hur budgeten kommer att se ut framöver får vi se om ungefär ett år när vi möts här igen.	762
2322	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Vi lever nu i en orolig tid en tid där kampen för frihet präglar även vårt absoluta närområde. Det vi nu ser hända i Ukraina i Iran i Belarus och i Ryssland både förskräcker och ger hopp. Det är förtryckande maktfullkomliga regimer som vill beröva kvinnor män och länder deras frihet och deras framtid. Det är Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina. Det är Irans brutala angrepp fängslanden och hot om massavrättningar av demonstranter. Det är förtrycket av det fria ordet i Belarus och i Ryssland. Ja allt det förskräcker. Men modiga kvinnor och män står i spåren av Mahsa Aminis död upp mot den islamistiska regimen för rätten att inte bära slöja och för sin frihet. Ukrainare står upp mot Rysslands invasion. Journalister författare konstnärer civilsamhällesföreträdare och MR-aktivister i Ryssland och i Belarus fortsätter oförtröttligt sitt arbete för att öppna omvärldens ögon och synliggöra förtrycket och övergreppen. Det ger hopp. Dessa röstbärare herr talman är en omistlig del av motståndet mot förtrycket men de är också en del för en demokratisk utveckling. Samtidigt som vi behöver göra vad vi kan här i Sverige för att stötta frihetskämparna i dessa länder behöver vi göra vad vi kan för att stärka de demokratiska grundpelarna här i Sverige. Då tänker jag närmast på den fria konsten och kulturen ett starkt civilsamhälle ett tillgängligt kulturarv oberoende medier och journalistik i hela landet bildningens nyfikenhet och möjliggörandet för mänsklig växt. Jag tänker också på det fria ordet och den fria tanken som är avgörande i en demokrati och för att människor ska kunna höja sin röst. För allt detta herr talman behövs det en stark kulturpolitik med yttrandefriheten och den fria kulturen i centrum. Miljöpartiet har ett särskilt yttrande då vi menar att regeringens ramar för kulturpolitiken är alldeles för små. Jag ska göra några nedslag i vår budgetmotion med fokus på kulturområdet. Herr talman! Folkbiblioteken fyller en utomordentligt viktig funktion just för bildning och för en jämlik tillgång till kultur och litteratur i hela landet. Den rödgröna regeringen införde ett statligt stöd till folkbiblioteken som har varit mycket uppskattat. Insatser för att öka tillgängligheten har därmed kunnat göras och biblioteken har tagit en större plats i lokalsamhällena. Herr talman! Vid utgången av 2020 hade 435 bibliotek lagts ned de senaste 22 åren. Bokbestånden minskar. Antalet bokbussar minskar och vi ser att sparkraven fortsätter. Det finns naturligtvis undantag. Det satsas på kvartersbibliotek på filialer i tunnelbanestationer på meröppna bibliotek och på nya bokbussar. Det är några exempel. Vi kan se att sedan 2015 har nedläggningstakten när det gäller bibliotek avtagit och antalet folkbibliotek var år 2021 detsamma som det var år 2020. Det statliga stödet till folkbiblioteken utgör en viktig morot för att sådana här satsningar ska kunna komma till herr talman. Det är en markering om att folkbiblioteken denna bildningens bastion är något som är värt att kämpa för och värt att prioritera även i bistra tider. Därför herr talman är det mycket olyckligt att regeringen väljer att halvera det statliga stödet till folkbiblioteken för kommande år. Vi i Miljöpartiet vill se att detta stöd fördubblas och även ges en långsiktig utformning och finansiering. Det är naturligtvis också helt centralt att biblioteken som de kultur- och bildningsinstitutioner de är ges möjlighet att verka utan politisk klåfingrighet. Principen om armlängds avstånd måste upprätthållas. Herr talman! Kultur och kreativitet måste vara en stark del av uppväxten för alla barn i Sverige. Det lägger grunden för kunskap och förståelse för vårt samhälle. Och det stärker barnen som individer och som demokratiska medborgare. FN:s barnkonvention slår fast att alla barn har rätt att delta i det kulturella och det konstnärliga livet. Herr talman! Varje dag går tiotusentals barn och unga till kulturskolan. För många är det en trygg plats att öva sig i att stå på scenen spela instrument dansa eller spela teater. Kulturskolan bidrar till att barn i hela vårt land oavsett nivå eller ambition får möjlighet att upptäcka en större värld. Det är värt att försvara. Med det statliga stödet till kulturskolan som även det har tillkommit under den rödgröna regeringens tid har 33 000 nya barn och unga hittat in i kulturskolans verksamhet. Att halvera det statliga stödet till kulturskolan nästa år som regeringen väljer att göra innebär ett dråpslag för det arbete med att utveckla sin verksamhet som kulturskollärare just nu genomför runt om i landet. Hälften så många projekt kommer att få stöd nästa år och jag vet att det här oroar många av landets kulturskolor. När kommunerna samtidigt inte får de höjda statsbidrag som de ser att de har behov av för att möta inflationen och den pågående lågkonjunkturen ja då hotar nedskärningarna även kulturskolan. Här måste en statlig kulturpolitik peka ut en annan färdriktning. Miljöpartiet vill höja och också permanenta det statliga stödet till kulturskolan och även se över utformningen av det för att vi ska undvika de kortsiktiga projekten och kunna arbeta in alla de goda erfarenheter som dragits under åren som gått - alla nya metoder som har kunnat testas alla nya konstuttryck som har kunnat inkluderas i kulturskolan alla barn som inte har samma förutsättningar och vars föräldrars plånböcker kanske inte tidigare har gett dem möjlighet att delta i kulturskolan. Vi vill ge dessa barn en bättre möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet herr talman och därför är det prioriterat för Miljöpartiet att värna och stärka detta anslag. Herr talman! Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behovet av långsiktiga stöd för återhämtningen. Kulturen var en av de sektorer som drabbades allra hårdast efter pandemin just för att kultur bygger på möten mellan människor - i orkestrarna på repetitionerna mellan lärarna och elever på kulturskolan och mellan ensemblen och publiken på en teaterföreställning. Vi är alla väldigt glada över att det nu går att uppleva kultur igen helt och fullt både digitalt och fysiskt. Vi avsatte många miljarder i stöd under åren i regering både i akuta krisstöd och i stora återstartsstöd och det är klart att dessa stora stöd har varit direkt avgörande för att vi nu börjar se vissa tendenser till återhämtning och att anställningarna ökar inom kultursektorn. Vi vet att det är många verksamheter som hade gått under om inte kris- och återstartsstöden hade skjutits till. Svensk Scenkonst anser att regeringens återhållsamma kulturbudget är problematisk i detta avseende. Många verksamheter befinner sig i en lång och mödosam återstart efter pandemin. Man hade velat se fortsatta återstartsstöd och tydliga satsningar för att kulturen ska kunna återhämta sig. Samma budskap får vi från till exempel Fackförbundet Scen & Film och Riksförbundet Sveriges museer. Det är bra att regeringen har avsatt 40 miljoner kronor i stärkta konstnärsstipendier. Det är positivt. Det var Återstartsutredningens förslag och det är ett förslag som vi i Miljöpartiet delar. Men det är ju bara en liten del av allt det som Återstartsutredningen föreslog. Var är återstartsstöden till de fria grupperna till dansen teatern och musiken till de kreativa näringarna till hemslöjden till bild- och formområdet till alla landets museer? Var är de permanenta förstärkningarna som Återstartsutredningen pekar på är så viktiga just för en långsiktig återhämtning? Det är positivt att vi kan se ljusglimtar nu. Men vad händer när alla de stöd som har funnits faktiskt försvinner nu när inflation och lågkonjunktur riskerar att än mer påverka kulturens återhämtning och när behovet av satsningar är så mycket större? Var herr talman är satsningarna på kulturarvet? Museisektorn har nu dubbla utmaningar - att återfå besökarna efter pandemin samtidigt som behovet är skriande av både digitalisering och upprustning av de fysiska miljöerna. Här är det också olyckligt herr talman att regeringen inte anslår mer pengar till region- och kommunsektorn. Vi vet ju att en stor del av kulturlivet finansieras kommunalt och regionalt inte minst folkbiblioteken och kulturskolan som vi redan har nämnt men också stödet till den ideella kulturen och till alla de viktiga regionala institutionerna som länsmuseer och regionteatrar. Sveriges Kommuner och Regioner talar om behov i 20miljardersklassen och att då enbart skjuta till 6 miljarder gör att risken för nedskärningar är stor. Då herr talman behöver den nationella kulturpolitiken visa vägen och visa att kulturen är ett viktigt välfärdsområde. Det gör Miljöpartiet i sin budgetmotion. Vi har en mängd olika förstärkningar bland annat för att kunna genomföra Återstartsutredningens förslag. Vi tycker inte att det är läge att vänta på bättre tider under mandatperioden utan vi ska här och nu skjuta till de stöd som behövs så att kulturen verkligen kan återhämta sig. Det är nu det gäller. Herr talman! Detta var några nedslag i Miljöpartiets budgetmotion på detta utgiftsområde. Vi får återkomma i fortsatt debatt om andra delar. Jag vill avsluta med att säga att budgeten inte enbart handlar om siffror utan också om att ge en fingervisning en riktning åt vilket håll prioriteringarna för regeringen som helhet pekar och vad kulturministern kommer att jobba för under de år som kommer. Jag kan tyvärr konstatera att regeringens budget för 2023 saknar den typen av fingervisningar liksom ambitioner. I tider av lågkonjunktur och inflation i en orolig omvärld behöver vi kulturen som mest och vi behöver visa kulturlivet vårt stöd. Detta misslyckas man med. Man drar ned på stödet till folkbiblioteken och till kulturskolorna. Man tar bort i princip allt återstartsstöd och gör det svårare och dyrare för människor att ta del av kulturarvet och man skär ned på folkhögskolornas budget när människor så väl behöver utbildning för att sedan kunna komma i arbete. Herr talman! Det hade gått att prioritera annorlunda. Det gör Miljöpartiet. För oss är ett starkt och rikt kulturliv viktigt både för dess inneboende egenvärde och för att det är en bärande del av både välfärden och demokratin och därmed väl värt att satsa på.	10286
2323	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar ledamoten Amanda Lind för hennes anförande och vill börja med att rätta till och nyansera bilden av att vi från regeringssidan halverar stödet till kulturskolan. Egentligen är det så att vi återställer stödet till den nivå som var före pandemin. Det ligger 100 miljoner där och jag tycker att det blir lite fel när man bara säger att vi halverar stödet. Det är pandemistödet som har funnits som nu tas bort helt enkelt. Det var egentligen inte därför jag bad om replik utan för att tala om den väldigt stora differensen mellan Miljöpartiets kulturbudget och regeringens. Det är väldigt mycket pengar. När jag läser alla tabeller blir jag väldigt intresserad av varifrån ni i Miljöpartiet hämtar alla de här pengarna. Vilka skatter är det som ska höjas? Ska det lånas in pengar? Totalt sett om man ser på hela budgeten är det en mycket stor differens. Jag kan nästan bli lite avundsjuk när man säger att man har närmare 3 miljarder mer än regeringen att satsa på kulturen. Men jag blir faktiskt ännu mer orolig med tanke på den inflation som det kan innebära och som drabbar hushållen så att det blir dyrare att leva på grund av att man lånar in pengar till staten eller höjer skatter som drabbar hushållen. Det vill jag gärna ha svar på.	1269
2324	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag kan börja med den sista frågan. Detta framkommer naturligtvis i hela vårt budgetförslag. Jag kan dock glädja Roland Utbult med att vi även har förslag i vår budget som tydligt dämpar inflationen alltifrån kraftfulla investeringar i klimatet till energieffektivisering. Vi har också vissa höjda skatter vilket även det kan fungera inflationsdämpande. Jag tycker framför allt inte att vi ska se satsningar på kulturen som någonting ovanligt eller någonting som vi ska behöva skämmas för här i kammaren. Jag tycker att det är viktigt att alla partier nu står upp för kulturens behov av investeringar. Alla de områden som jag pratade om i mitt anförande är ju sådana som det är lätt att prata om. Det är viktigt med kulturskolan och det är viktigt med folkbiblioteken. Men då måste man även våga lägga pengarna bakom de orden. Jag är glad att Roland Utbult så tydligt lyfter fram också här att man ligger på ganska höga nivåer i regeringens budget efter pandemin. Det är ju för att S och MP med samarbetspartier under många år har jobbat för att pressa upp kulturbudgeten för att kunna satsa på konstnärer på kulturskola och på folkbibliotek. Sedan är ju det här utgiftsområdet större. Det handlar också om allt från mediestöd till civilsamhälle. Här kan jag konstatera att ni i Kristdemokraterna har ett antal förstärkningar i er budget som vi är positiva till till exempel när det gäller satsningar på att motverka äldres ensamhet. När det gäller stöd som upphör är det ändå så Roland Utbult att man måste ta ställning inför varje budget när ett stöd upphör. Vi i Miljöpartiet gick till val på att förlänga och även stärka stödet till både kulturskola och folkbibliotek. Ni väljer att agera så att det halveras inför nästa år. Det är ett faktum.	1775
2325	Roland Utbult (KD)	KD	Herr talman! Jag hör att ni i Miljöpartiet egentligen är ganska nöjda med den budget som regeringen har presenterat eftersom ni har medverkat påstår ni till den. På något sätt blir det då ännu märkligare att ni lägger 3 miljarder mer än regeringen på kulturen. Jag har kollat lite vilka skatter det handlar om som ni tänker höja. Jag skulle vilja dra lite av det. Det handlar om skatt på arbete och statlig inkomstskatt. De ska alltså höjas så även kommunal inkomstskatt skatt på kapital skatt på konsumtion och insatsvaror energiskatt koldioxidskatt och övriga skatter på energi och miljö och skatt på vägtrafik. Ja då kanske det finns medel till den stora differensen mellan regeringens budget och Miljöpartiets. Jag kanske inte har decimalen helt korrekt men enligt uppgift handlar det om en differens på 130 miljarder totalt sett i budgeten vilket är ganska märkligt och märkbart.	900
2326	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Att i tider med en rekordlåg statsskuld låna för att kunna göra långsiktiga klimatinvesteringar för att både klara klimatet och pressa ned kostnader för medborgarna föreslår inte bara Miljöpartiet utan också institut och framstående forskare. Det handlar om prioriteringar - helt rätt Roland Utbult. Att vi precis som andra oppositionspartier väljer att inte gå fram med den automatiska indexeringen på skattesänkning är en prioritering. Vi tycker att det är bättre att lägga de pengarna på välfärden i det här läget. Kulturen har haft det oerhört tufft under pandemin. Då tycker vi att det är viktigt att vi går vidare med de förslag som är lagda för att kulturlivet ska kunna återhämta sig. Jag kan konstatera när jag tittar på kulturbudgetens utveckling under tidigare mandatperioder att under åren 2010-2014 då jag vet att Alliansregeringen gjorde väldigt stora skattesänkningar och satsade på till exempel jobbskatteavdrag höjde man kulturbudgeten med lite drygt 400 miljoner. Under åren 2014-2022 när den rödgröna regeringen styrde höjde vi kulturbudgeten med över 2 miljarder. Det handlar om prioriteringar. Vi står upp för kulturen.	1166
2327	Kristina Axén Olin (M)	M	Herr talman! Jag måste säga att jag blir lite häpen. Vi har förvisso väldigt många myndigheter under kulturutskottet men vi har en myndighet som heter Myndigheten för kulturanalys som bara för ett par veckor sedan presenterade de senaste siffrorna på kulturområdet. I den rapporten kan man läsa herr talman att kulturskolan förra året fick 2 859 000 000 kronor. Och det är kommunerna som finansierar kulturskolan. Sedan instiftade förvisso riksdagen ett särskilt statligt utvecklingsbidrag som förra året var 200 miljoner. Det har den här regeringen varit tvungen att dra ned till 100 miljoner. Med det är fortfarande så att 2 859 000 000 kronor kommer från kultursektorn till kulturskolan. Jag tycker att det skamligt herr talman att man då pratar om en slakt av kulturen och en halvering av pengarna till kulturskolan. Vi har 177 400 barn som studerar i kulturskolan. De 100 miljoner kronor man tar bort motsvarar 5 kronor och 60 öre per elev. Jag tror inte att våra elever i kulturskolan tycker att det är skamligt när miljontals människor i Ukraina svälter och inte har någon ström. Att vi väljer att dra ned med 100 miljoner i en budget om nästan 3 miljarder är väl inte att halvera pengarna till kulturskolan herr talman. Jag är förvånad om Amanda Lind inte har läst rapporten från Myndigheten för kulturanalys så att hon i stället kan använda riktiga siffror i debatten.	1389
2328	Jessica Rosencrantz (M)	M	Herr talman! Sverige har fått en ny regering som på allvar tänker ta itu med vårt lands problem. Det gäller inte minst den förra regeringens misslyckade migrationspolitik. Sverige har en integrationskris med ett omfattande utanförskap där alltför många människor saknar egen försörjning och därmed inte kommer in i samhället liksom ett regelrätt skuggsamhälle med människor som inte har rätt att vistas här enligt beslut men som ändå blir kvar i landet. I båda fallen är följden att människor far illa och att tilltron till migrationspolitiken förloras. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och vi måste arbeta på flera fronter. Men helt uppenbart är att vi behöver ett paradigmskifte inom migrationspolitiken och i synnerhet när det gäller synen på asylmottagande. Ska de som kommer till Sverige kunna integreras behövs helt enkelt en minskad invandring. Tidöavtalet mellan de fyra samarbetspartierna Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna och Liberalerna innehåller ett omfattande reformprogram på migrationsområdet. Jag tänker därför göra några nedslag i regeringens prioriteringar framåt. För det första: Vi ska genomföra ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Det är uppenbart att Sverige under väldigt lång tid har tagit ett oproportionerligt stort ansvar i relation till andra länder - ett ansvar som vi inte lyckats hantera utan som har skapat stora problem med integrationen. Som exempel har Sverige de senaste tio åren tagit emot dubbelt så många asylsökande som våra nordiska grannländer tillsammans. År 2015 kom 150 000 asylsökande genom hela Europa för att ta sig till lilla Sverige och en tredjedel av världens ensamkommande barn kom just till vårt land. Det är inte en rimlig ordning och det är uppenbart att vårt regelverk måste anpassas till övriga Europas. Därför ska Sverige inte vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat. Utgångspunkten är att skydd ska vara tillfälligt. Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd ska utmönstras till förmån för ett nytt system som utgår från berörd invandrares skyddsstatus. Herr talman! Sverige har länge stuckit ut genom mer förmånliga regler och villkor än andra länder. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till välfärden och svenska välfärdsförmåner. Möjligheten att ta bort rätten till ekonomiskt bistånd för den som vistas olovligen i landet ska utredas liksom möjligheten att ställa högre aktivitetskrav för försörjningsstöd eller etableringsstöd. Utredningen kommer även att ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken utsträckning det är förenligt med EU-rätten att låta kvalificering till välfärdsförmåner utgå från medborgarskap snarare än var man bor. Den nya regeringen kommer att prioritera arbetet med att få bättre ordning i mottagandet av asylsökande. Regeringen kommer att ta initiativ till att analysera och ta fram förslag om hur transitcenter kan införas i enlighet med asylprocedurdirektivets artikel 43. Eftersom vi kommer att jobba på alla fronter kommer vi också under mandatperioden att ta emot färre kvotflyktingar än vad vi gjort tidigare år. Liksom andra länder har gjort under lång tid kommer vi också att ställa krav till FN-organet UNHCR gällande vilket underlag kvotflyktingar ska hämtas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället. Kvinnor och flickor samt utsatta grupper som hbtqi-personer ska prioriteras i det arbetet. För det andra herr talman: Skuggsamhället ska minska och återvändandet öka. För att upprätthålla förtroendet för den reglerade invandringen och för att förhindra ett skuggsamhälle är det helt avgörande att den som får ett ja får stanna men att den som får ett nej måste lämna landet. Människor som vistas här olagligen riskerar också att fara väldigt illa eller dras in i kriminalitet. Regeringen kommer att vidta flera åtgärder för att få bukt med skuggsamhället. Bland annat kommer vi att ta fram förslag som rör informationsutbyte mellan myndigheter till exempel en anmälningsplikt mellan polisen och myndigheter som kan komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Vi kommer att förstärka möjligheterna till inre utlänningskontroll och ge berörda myndigheter möjlighet att använda fler verktyg. Antalet förvarsplatser behöver också öka. Avgörande i sammanhanget för ett ökat återvändande är också att andra länder respekterar och följer folkrätten det vill säga tar emot sina egna medborgare i de fall dessa nekas asyl i vårt land. Därför kommer regeringen att intensifiera den politiska dialogen med länder som det kan handla om. Om länder vägrar att ta emot sina medborgare kan det få påverkan på viseringsregler. Ytterst kan det handla om att vi villkorar delar av det svenska biståndet med kravet att mottagarlandet tar ansvar enligt folkrätten och tar emot sina egna medborgare. Vi kommer också att återkomma med resursförstärkningar för att finansiera insatser som ökar återvändandet inklusive insatser i ursprungsländerna för att etablera samarbeten om återtaganden. För det tredje: Vi måste få till ändringar när det gäller arbetskraftsinvandringen så att vi prioriterar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som vi förhindrar det fusk och missbruk som är vanligt förekommande inom den lågkvalificerade. Vi vet att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen berikar Sverige på många sätt och är otroligt viktig för att företag ska kunna hitta rätt kompetens och för att stärka Sverige som kunskapsnation. Vi kommer att se över och förbättra reglerna. Vi kommer också att titta på särskilda bestämmelser för doktorander och forskare vad gäller möjlighet till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning. Lika viktigt är det dock som sagt att komma till rätta med det fusk och missbruk som i stor omfattning förekommer inom den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Vi har i dag en situation med ett stort utanförskap. Väldigt många människor lever i Sverige utan försörjning människor som skulle kunna ta många av de här jobben. I stället åker människor från andra sidan jorden för att komma hit och diska och städa. Det är inte rimligt. Vi vet också att missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten där människor utsätts för exploatering. Regeringen kommer därför att skärpa villkoren för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Försörjningskravet ska höjas från dagens 13 000 kronor. Det beslutet tog riksdagen häromveckan. Utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd som huvudregel endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om Ukraina. Sedan februari i år pågår ett brutalt krig och vi ser ett oerhört mänskligt lidande. Det är också den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Efter Rysslands invasion aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet som ger människor från Ukraina rätt till tillfälligt skydd. Sedan dess har 8 miljoner människor lämnat Ukraina. Migrationsverket uppskattar att 55 000 människor kommer att beviljas skydd i Sverige under 2022. Många svenskar har öppnat sina hem på ett helt fantastiskt sätt. Jag är stolt dels över det varma mottagandet från svenska folket dels över regeringens stödinsatser nu senast med ett rekordstort vinterpaket med både militärt och humanitärt stöd och i dagarna ett utökat stöd för återuppbyggnad. Migrationsverket har på väldigt kort tid växlat upp mottagningssystemet och ställt om hela sin prövningsverksamhet för att kunna hantera denna stora tillströmning. Vi ser också att kriget fortsätter. Aktiveringen av massflyktsdirektivet har förlängts. Regeringen förstärker därför anslagen till Migrationsverket för bland annat boende och personal. Därutöver anslår regeringen mer pengar för att korta handläggningstiderna som är alltför långa i migrationsdomstolarna och som riskerar att bli än längre med ett ökat antal asylsökande från Ukraina. Jag hoppas att det snart blir fred i Europa och att människor då har möjlighet att återvända till sina hem men till dess har både vi och andra länder en skyldighet att hjälpa till i vårt närområde. Det bidrar regeringens budget till. Med dessa ord herr talman yrkar jag bifall till regeringens budgetproposition och avslag på samtliga motioner. (Applåder)	8643
2329	Ola Möller (S)	S	Herr talman! När det gäller den tidigare diskussionen om Turkietavtalet är det andelen som är det viktigaste här. Det är ju det jag säger! Det är klart att det har skett förändringar av flödena in i Europa och det påverkar förstås Sverige. Vi är en del av EU. Men andelen asylsökande som kommer till Sverige är nu i paritet med vårt ansvar beroende på vår ekonomiska och befolkningsmässiga storlek. Det är fakta. Men det är otvetydigt så att flödena in i Europa har förändrats. Det intressanta är att vi har större flöden in av asylsökande nu än vi har haft under många många år. Turkietavtalet har alltså inte lett till ett minskat antal asylsökande in till EU utan rutterna har förändrats. Dessutom är det oerhört pinsamt att Sverigedemokraterna nu äntligen efter tolv år i den här kammaren har lyckats få vara med och styra och ändå pratar om att det är sossarnas fel. Vad har sossarna gjort och vad sägs om lite självkritik hit och dit? Så låter det. Jag kan stå här och tycka att Sverigedemokraterna borde idka rätt mycket självkritik när det gäller frågan om vinster i välfärden som de har stoppat eller allt kring järnrör och sådana grejer. Vi kan prata historia hur mycket som helst. Men Sverigedemokraterna älskar att prata om sossarna för det är sossarnas fel alltihop. Då slipper ni ta ansvar för att ni till exempel vill ta bort gynnande förvaltningsbeslut från folk att ni vill skicka ut prostituerade och att ni vill skicka ut sjuka som missbrukar Ludvig Aspling. Då är det bra att kunna prata om sossarna i stället. I stället för att vara pinsam och stå här gång på gång och prata om att allt är sossarnas fel och om vår historia - prata om er egen framtid! Vad är det ni vill göra? Det får vi inga svar på. Nu står till och med er partner Moderaterna här och säger: När det gäller det där med att skicka ut folk med permanenta uppehållstillstånd nu och omvandla dem får vi se. Det kan vi ju inte göra utan det måste vi utreda. Ni är ju inte ens överens! I den delen låter det på Moderaterna som att ni faktiskt är lurade. Fokusera lite på framtiden i stället för att prata om Socialdemokraternas historia!	2141
2330	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar ledamoten Yasmine Bladelius för frågan. Jag håller helt med ledamoten: Vi måste vårda vården. Om vi inte ser till att ge goda förutsättningar för förbättrad arbetsmiljö och förbättrade arbetsvillkor kommer vi inte att ha de medarbetare vi behöver vare sig på sjukhusen eller i primärvården. När det gäller frågan om en välfärdsberedning eller det som fackförbunden själva har lyft nämligen att man behöver en kriskommission kan det absolut ha ett syfte att man då och då tittar långsiktigt på frågor. Just nu är det dock åtgärder i närtid som behövs och de behöver vidtas på varje arbetsplats. Därför är det prioriterat för oss att se till att det finns resurser och stöd till regionerna så att de så snart som möjligt kan vidta åtgärder som gör att fler orkar stanna kvar i yrket och kanske att fler kan arbeta heltid utifrån det heltidsmått man har. Det krävs alltså arbetsmiljöåtgärder i närtid men sedan tittar vi gärna på långsiktiga delar. Där är ju budgeten ett bra sätt att arbeta för att det ska bli goda förutsättningar framöver.	1076
2331	Yasmine Bladelius (S)	S	Fru talman! Samtliga av landets regioner rapporterar nu att de kommer att gå med stora underskott nästa år. Vi socialdemokrater har därför i vårt budgetalternativ föreslagit dubbelt så mycket generella statsbidrag till kommuner och regioner som regeringen har gjort. Det handlar om att de ska kunna hantera krisen. Hur tänker ministern att nedskärningar på sjukhusen och uppsägningar av sjukhuspersonal ska leda till fler vårdplatser?	437
2332	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan. Det är bara med bibehållen personal eller fler medarbetare som vi kan klara krisen i hälso- och sjukvården. Kommande år kommer det att vara svårt att hantera ekonomin och därför är det fantastiskt gott att regionerna har två år med rekordöverskott bakom sig - det är 20 miljarder för 2020 och 20 miljarder för 2021. En del av dem har klokt nog använt överskottet för att jämna ut konjunkturen framåt. Det är mycket viktigt att man tillför pengar. Jag är dock inte säker på att de 1 8 miljarder som skiljer regeringen från Socialdemokraterna är det som gör skillnaden.	640
2333	Anna-Lena Blomkvist (SD)	SD	Fru talman! Ivo har gjort en granskning av 27 akutsjukhus i samtliga regioner i landet. De sjukhus som Ivo hittills har riktat kritik mot finns i 17 av landets 21 regioner och alla har mer eller mindre samma typ av problem: brist på sjuksköterskor. Detta leder till för få vårdplatser vilket har så kallad korridorvård samt patienter som vårdas på fel avdelning som följd. I medierna kan vi läsa om hur patienter på akutmottagningarna placeras i korridorer på grund av platsbrist och att man använder sig av grytlock som temporära larm. Som om inte det vore nog sätts svarta sopsäckar upp över lamporna i korridoren för att patienter som placeras i korridoren ska kunna sova på natten. Men än värre är att det finns exempel på att patienter har avlidit på grund av platsbrist. Detta är fullkomligt oacceptabelt i vårt svenska välfärdsland. Anser sjukvårdsministern likt Sverigedemokraterna att dessa uppgifter är skrämmande och mycket allvarliga?	956
2334	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Tack för din fråga ledamoten Blomkvist! Ja det är mycket allvarligt. Det är allvarligt med tanke på patientsäkerheten och det är även allvarligt med tanke på personalens situation. Att ständigt arbeta med full beläggning - eller till och med 110-120 procents beläggningsgrad det vill säga överbeläggning - och även med utlokalisering det vill säga att patienter vårdas på avdelningar med fel kompetens innebär en patientrisk. Det påverkar både patienter och personal. Därför är det nödvändigt med den satsning vi gör från regeringens sida och jag är väldigt glad att vi har en bred majoritet för den budget vars ramar antogs i riksdagen i går. Det är väsentligt att vi nu kan tillföra 2 miljarder årligen som riktas just mot att förbättra arbetsmiljön. Vi mäter detta i form av möjligheten att minska överbeläggningar minska utlokaliseringar och sänka beläggningsgraden. Sedan kan detta göras på många olika sätt; det kan handla om fler platser på vårdsjukhusen men också om en utbyggd hemsjukvård. Insatserna är alltså olika men riktningen är viktig.	1077
2335	Anna-Lena Blomkvist (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar för svaret från sjukvårdsministern. Det är glädjande att se att regeringen och Sverigedemokraterna står enade både gällande den budget som har lagts fram och gällande Tidöavtalet. Det är ett stort steg i rätt riktning för Sverige. Hälso- och sjukvården är den viktigaste grundbulten i vårt välfärdsland. Akutsjukvården ska vara tillgänglig trygg och hålla hög kvalitet för dem som behöver akut hjälp. Nu har ministern redan svarat på min andra fråga som var hur hon avser att säkerställa akutsjukvården men jag undrar om hon har något ytterligare att tillägga.	592
2336	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Det är nödvändigt att tillföra pengar - absolut. Sedan bör man komma ihåg att det inte är säkert att pengar alltid löser alla problem. Det har nämligen funnits en betydande mängd miljarder som regionerna inte har kunnat använda därför att pengarna har varit tillfälliga. Det är alltså viktigt att det är fasta pengar som regionerna vet återkommer och att man ser till att förbättra arbetsmiljön. Det kan dock göras på många olika sätt. Det kan handla om att minska den administrativa överbyggnad som inte alltid behövs men det kan också handla om att se till att kollegorna blir fler - och att den som har en ledig helg vet att det verkligen blir en ledig helg.	683
2337	Birger Lahti (V)	V	Fru talman! Min fråga är definitivt av allmänpolitisk karaktär och intresset för den är stort i landet i dag. Det gäller elmarknaden. Hur ser regeringen på risker med dagens prissättningsmodell? Sveriges industrier vill göra omställningen och har redan börjat göra stora investeringar. Osäkerheten vad gäller pris på el har gjort att trycket på att ifrågasätta marknaden definitivt ökar. Vi har ingen elproduktion i Sverige som kostar mer än drygt 30 öre per kilowattimme och vi har stor export. Ändå betalar många uppemot 5 kronor per kilowattimme vissa dagar och veckor. Tänker regeringen göra något åt prissättningsmodellen för vår egenproducerade el som säljs till svenska kunder?	694
2338	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan. Detta är en väldigt angelägen fråga. Det är nog många både företag och hushåll som har en bildlig klump i magen över hur elräkningen kommer att se ut framöver. Det är därför det är så allvarligt att den tidigare regeringen valde att gå vidare och stänga ned fullt fungerande kärnkraft som innebar planerbar kraft för oss. Regeringen har sedan dag ett jobbat stenhårt för att säkerställa att det kan gå ut ett elstöd till hushållen. När det gäller den svenska industrin har den också kommit att drabbas av höga elpriser. Den elintensiva industrin har ofta en placering utifrån tillgång till fossilfri el men har naturligtvis ändå en stor oro inför framtiden. Regeringen har i budgeten avsatt 2 4 miljarder i stöd till elintensiv industri vid höga elpriser.	812
2339	Birger Lahti (V)	V	Fru talman! Jag hörde inget svar på min fråga om prissättningsmodellen men det hade jag inte heller väntat mig. Vad gäller prisstödet eller stödet för industri och konsumenter säger statsrådet att man har gått ut med det. Men halva Sverige står utan stöd fast priset till exempel i går i hela landet var 483 73 öre. Kan regeringen lova att husägare i norra Sverige som måste ta banklån för att betala elräkningen kan få stöd så att de fixar banklånen eller i varje fall får samma stödform som i södra Sverige?	519
2340	Jessica Rosencrantz (M)	M	Herr talman! Tack Ola Möller för anförandet! Det riktades mycket kritik mot tidigare borgerliga regeringar. Jag kan konstatera att det är rätt många partier i den här kammaren som har ett historiskt ansvar för att vi har hamnat i den situation vi i dag befinner oss med en hög invandring och misslyckad integrationspolitik. Men det som Ola Möller inte sa var att det är Socialdemokraterna som längst av alla krampaktigt har hållit fast vid den orimliga linje som Sverige hade under lång tid. Därför vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när Ola Möller påstår att det var Socialdemokraterna som genomförde ett paradigmskifte. Det var ju Stefan Löfven som 2015 sa: Mitt Europa bygger inga murar. Ingen kommun ska kunna smita undan sitt ansvar sa han också apropå det stora mottagandet i Trelleborg. Låt oss därför konstatera att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet under väldigt lång tid har hållit i en migrationspolitik som inte har fungerat. Det var så många förvanskningar i Ola Möllers inlägg att jag inte riktigt vet vad jag ska kommentera först. Men jag kan konstatera att jag tycker att det är rimligt att man ska utreda om människor ska kunna utvisas om de till exempel har samröre med kriminella klaner och gäng. Jag tycker att det är orimligt att Sverige tog emot 45 procent av EU:s samlade kvotflyktingar under 2021. Då är det rimligt att se över nivåerna. Det är alltså vi som har drivit på för skärpningar kring arbetskraftsinvandring medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet har haft åtta år på sig. Min huvudsakliga fråga efter Ola Möllers anförande blir denna: Ska jag konstatera att Socialdemokraterna anser att det inte behövs några förändringar i svensk migrationspolitik framöver? Så låter det ju på Ola Möller. Allt är redan gjort och allt är redan bra. Det enda som återstår är några marginella justeringar i arbetskraftsinvandringen. Så har det inte låtit på Magdalena Andersson när hon har kommenterat till exempel förslagen i Tidöavtalet. Är det Socialdemokraternas uppfattning att det inte behövs några ytterligare justeringar i den svenska migrationspolitiken? (Applåder)	2134
2341	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Norra Sverige har haft ett elpris som har varit betydligt lägre än referenspriset som regeringen nu utgår från. Den som vill binda sitt elavtal på tre år i Skåne får betala strax över 4 kronor i dag. Den som vill binda på tre år i Luleå får betala 1 40. Elstödet finansieras också av kapacitetsavgifter. Det är medel som konsumenter i södra Sverige har betalat in till följd av de stora prisskillnader som har varit mellan norr och söder. Då är det också rimligt att de som har betalat in avgifterna får vara med och ta del av dem.	546
2342	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Vi var nog många som höjde på ögonbrynen när vi läste Tidöavtalet tidigare i höstas och begreppet bristande vandel dök upp speciellt när det gällde prostitution. Det skulle kunna räknas som bristande vandel och grund för utvisning. Jag har noga följt vad både migrationsministern jämställdhetsministern och andra svarat när de har fått de här frågorna. Men det gör inte saken klarare. Många uppfattar nog Tidöavtalet som jag gör nämligen att det är en grund för regeringens politik. Det är inte ett dokument där man ska tolka lagtexter från flera decennier sedan om man ska återinföra prostitution som grund för bristande vandel. Det finns ett skäl till att man tog bort det i svensk lagstiftning nämligen att man införde någonting bättre. Riksdagen införde sexköpslagen som slår fast att det inte är kvinnan som säljer sex som är kriminell utan den som köper sex. Offer för prostitution ska skyddas och inte straffas. Min fråga till migrationsministern blir: Står verkligen Moderaterna bakom sexköpslagen fullt ut eller tänker man rucka på den vilket torde bli följden om man utreder den här frågan?	1123
2343	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack Helena Vilhelmsson för frågan! Svaret är mycket enkelt. Ja Moderaterna står fortsatt bakom den befintliga sexköpslagen. Vad det handlar om är att låta en utredning titta på möjligheten att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det är en lagstiftning som har funnits tidigare i Sverige. När vi har tagit fram skrivningar i Tidöavtalet har vi tagit exempel från tidigare lagstiftning som vi har exemplifierat med. Jag vill vara väldigt tydlig med att det absolut inte handlar om att utvisa människor enbart på grund av att de försatts i utsatthet enbart på grund av att de prostitueras. Det här handlar snarare om dem som utnyttjar prostituerade. Det handlar om personer som har samröre med kriminella organisationer.	749
2344	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Tack så mycket för ett tydligt svar! Återigen är det inte det som de facto står i Tidöavtalet. Men jag känner mig skapligt trygg i att ministern säger att man står på de utsattas sida. Prostitution handlar om utsatta människor. Min fråga kvarstår. Vad är det egentligen som saknas i lagstiftningen? Vi har sexköpslagen som skyddar den utsatta som säljer sex och kriminaliserar den som köper sex. Vi har reflektionsperioden i utlänningslagen som gör att den utsatta ska hämta ro och kraft för att kunna medverka till att fälla den som det faktiskt gäller nämligen hallicken. Vad är det som saknas?	617
2345	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Till att börja med konstaterar jag att det är alldeles för många som fortfarande utnyttjas av personer som väljer att utnyttja utsatta människor. Vi måste jobba med full kraft i hela samhället på en rad olika områden för att bekämpa det. Det som det handlar om här är att se till att människor som inte vill bli en del av Sverige och har tydligt samröre med kriminella organisationer ska kunna utvisas även om de inte lagförs för ett brott där det följer en utvisning.	483
2346	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Kompetensförsörjningen är central för att säkra såväl stark näringslivsutveckling som välfärden i Sverige. Tack vare den gröna industrirevolutionen och företagens klimatomställning stärks också Sveriges innovationskraft och konkurrenskraft. Det är en utveckling som bidrar till en fantastisk samhällsutveckling. Tusentals nya jobb skapas. Det är jobb som också måste tillsättas. Kompetensförsörjningen har därför seglat upp som en central fråga för kommuner regioner och företag. Fru talman! Jag är riksdagsledamot från norra Sverige så jag använder mina hemtrakter som ett exempel. Norrbotten och Västerbotten har lägst arbetslöshet i Sverige. Det väntas tillkomma 50 000 nya jobb i en region med 250 000 sysselsatta och 11 000 arbetslösa. Kompetens från utlandet spelar redan i dag en väldigt stor och viktig roll för svenska företags kompetensförsörjning. I Unionens enkät till klubbar i Norrbotten och Västerbotten framkommer att var tredje arbetsplats i dag har människor som har flyttat hit för att jobba. Min fråga till Maria Malmer Stenergard är: Vad avser ministern att göra för att säkra kompetensförsörjningen till svenska företag?	1163
2347	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack Elin Söderberg för den långa frågan! Det är en otroligt viktig fråga. Vilket företagsbesök man än gör skriker de efter kompetens. Det finns inte ett enkelt svar på hur vi löser det. När det gäller frågan om arbetskraftsinvandring är regeringen väldigt tydlig. Det är ungefär så jag tolkar frågan. Jag är medveten om den fantastiska utveckling som sker i Norrland. Jag är medveten om att man behöver attrahera människor från andra länder. Därför vill vi också stärka arbetskraftsinvandringen för kvalificerade och högkvalificerade jobb. Men när det däremot gäller lågkvalificerade jobb menar vi att det är fler i Sverige som borde kunna ta de jobben. Vi ser också med mycket stor oro på att de jobben är tydligare knutna till utnyttjande av människor och missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Det vill vi beivra på olika sätt.	868
2348	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Tack så jättemycket statsrådet! Självklart ska inte någon utnyttjas i Sverige när de är här och jobbar. Men vi ser i dag att det inte bara är särskilda specialistkompetenser som rekryteras från utlandet. Vi har kompetensbrist och personalförsörjningsproblematik. Det är brist på händer och fötter helt enkelt. Vi ser det såväl i företag som i välfärden. När vi har sådana stora behov som att vi behöver rekrytera 50 000 personer i en region med 11 000 arbetslösa är läget allvarligt. Regeringen har i Tidöavtalet aviserat flera reformer som försvårar inflyttning till Sverige. Hur säkrar vi personalförsörjningen?	631
2349	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Det är otroligt viktigt att företagen kan stärka sin kompetens. Därför måste det också bli mer lönsamt att arbeta. Arbetsförmedlingen måste använda de verktyg som finns. Människor måste också vara beredda att flytta dit där jobben finns. Där tycker inte jag att man ställer tillräckliga krav. Därför är regeringen mycket tydlig med att det måste löna sig bättre att arbeta. Arbetsförmedlingen ska använda de verktyg som finns. Vi ska också säkerställa att det går att rekrytera spetskompetens från andra sidan jorden.	533
2350	Carl Nordblom (M)	M	Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Det rapporteras med jämna mellanrum i medierna om personer som har fått skydd i Sverige men som sedan besöker sina hemländer. Kan migrationsministern nu efter dagens presskonferens berätta mer och utveckla vad regeringen avser att göra för att återta uppehållstillstånd som har getts på felaktiga grunder?	384
2351	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Jessica Rosencrantz har väl ändå hört talas om bosättningslagen - den där lagen som Socialdemokraterna införde mot stackars moderatkommuner som Lidingö Täby och Danderyd som vägrade ta sin andel av Sveriges mottagande? Detta var alltså motsatsen till att Sverige tog en för stor andel av Europas mottagande. De här kommunerna var motsvarigheten till Ungern i Sverige. Då införde vi bosättningslagen. När det gäller att fördela flyktingar i landet har alltså Socialdemokraterna antagit den lagen. Likaså var det Löfven som lade om migrationspolitiken. Han genomförde paradigmskiftet. Det är Löfvens lagstiftning som har pressat ned siffrorna. Om vi nu ska citera gamla partiledare har vi Öppna era hjärtan" från Reinfeldt vilket också sades i en annan tid och en annan kontext. Men låt oss fokusera framåt. Det talas om justeringar. Ja det behövs absolut justeringar - det gör det alltid. Men om vi pratar om nivåerna tycker jag att de är rimliga när vi tar vår andel i Europa. Det tycker Socialdemokraterna. Det tycker min partiledare också. Däremot behöver vi förstärka återvändandet. Vi behöver bli bättre där. Å andra sidan är det så att vi både numerärt och andelsmässigt skickar tillbaka fler än till exempel Danmark som ofta lyfts fram som ett exempel av högern. När det gäller arbetsmarknadsfrågan har ju Moderaterna stoppat arbetsmarknadsprövningen. Hade Moderaterna gått med på det och långt tidigare sagt att vi kör på detta då hade vi infört den. Men det var inte förrän i våras när vi såg att det fanns möjligheter att göra något som vi kunde tillsätta utredningen - att tillsätta utredningar som inte ska genomföras är nämligen något som ingen ansvarsfull regering gör. Tidöavtalet visar dock att den nya regeringen har en något slappare hållning när det gäller att tillsätta utredningar och använda skattemedel till att utreda saker som man ändå inte är intresserad av eller som man ändå inte tror är möjliga att genomföra. "	1963
2352	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack Carl Nordblom för en väldigt angelägen fråga! Det stämmer att vi i dag hade en pressträff jag och Henrik Vinge där vi presenterade ett nytt regeringsuppdrag till Migrationsverket. Det innebär att Migrationsverket måste skaffa sig rutiner för att hantera ärenden som handlar om återkallelse av uppehållstillstånd. En internrevisionsrapport förra året visade att man inte har den typen av rutiner på plats. Om det kommer indikationer till myndigheten om att en person har fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder har man inga rutiner för att hantera det och se till att uppehållstillståndet återkallas om det är aktuellt. Det kan handla om att man en kort tid efter det att man har beviljats uppehållstillstånd till exempel på grund av skyddsbehov återvänder till sitt hemland. Det i sig kan ju vara indikation på att man faktiskt inte har behov av skydd. Vi måste använda samhällets resurser till dem som faktiskt har behov av skydd. Därför är det här uppdraget otroligt viktigt.	1010
2353	Carl Nordblom (M)	M	Fru talman! Migrationsministern nämner ofta att det med den nya regeringen blir ett paradigmskifte i migrationspolitiken. På vilket sätt är frågan om återkallelse av uppehållstillstånd en viktig del i detta avseende?	218
2354	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för den kompletterande frågan. Precis som frågeställaren säger krävs det ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik och då handlar det om en rad åtgärder på en rad olika områden för att få till det. Det handlar om att få ordning och reda på invandringen och integrationen. Och precis som jag sa måste vi prioritera att använda samhällets resurser till dem som verkligen har behov av skydd. Därför är det så viktigt att man också kan hantera situationen när det framkommer uppgifter om att en person har fått skydd på felaktig grund.	577
2355	Dan Hovskär (KD)	KD	Fru talman! Bedrägerier via falska telefonsamtal drabbar många äldre personer som förlorar sina pengar genom att luras att lämna ut sitt bank-id. Det digitala utanförskapet är ett stort samhällsproblem även för ett antal vanliga konsumenter. Det har blivit allt vanligare att bedragare utger sig för att ringa från en bank eller en myndighet. Bedragarna är ofta väldigt skickliga på det sociala samspelet. En nyligen släppt rapport från polisens nationella operativa avdelning Noa visar att de kriminella gängen drar in stora belopp genom bedrägerier. Kartläggningen visar att inkomsterna från att lura äldre och funktionsnedsatta är mycket större än befarat. Detta är en oroväckande utveckling. Äldre ska inte behöva utsättas för brott. Att behandla äldre med respekt måste vara en självklarhet. Fru talman! Min fråga till civilministern är: Hur arbetar regeringen för att minska det digitala utanförskapet och för att sätta stopp för bedrägerierna mot äldre?	967
2356	Statsrådet Erik Slottner (KD)	KD	Fru talman! Jag vill tacka frågeställaren för en väldigt viktig fråga i ett mycket angeläget ämne. Det är få saker som upprör mig så mycket som när äldre personer utsätts för brott eller utnyttjas bland annat på grund av digital okunskap. Utsattheten för den här typen av kriminalitet och bedrägerier kan bero på att människor utnyttjar enskilda personers digitala okunskap. Men det kan också handla om människor som utger sig för att vara andra än de är det vill säga att de säger sig vara från hemtjänsten eller elbolaget och tar sig in i äldres hem den vägen. Jag har sagt att detta är en prioriterad fråga för mig. Även i min tidigare roll som kommunpolitiker i Stockholms stad var detta en fråga som jag engagerade mig mycket i. Regeringen måste få återkomma med mer konkreta planer när vi har hunnit komma längre i vårt arbete. Men en viktig fråga för it-säkerheten är att man kan identifiera sig elektroniskt på ett säkert sätt. Myndigheten för digital förvaltning har nu ett uppdrag att i januari återkomma med en rapport om hur detta kan utformas rent tekniskt. Därefter kommer regeringen att återkomma.	1123
2357	Dan Hovskär (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för svaret. Ja situationen är allvarlig. Många äldre och funktionsnedsatta drabbas väldigt hårt eftersom de har svårt att försvara sig som Erik Slottner också säger. Man känner stor skam och skuld. Det är inte ovanligt att man efter att ha blivit utsatt känner väldigt stor oro och inte ens kan svara i telefon för man vet inte vem som ringer. Dessa frågor är mycket viktiga och det känns bra att regeringen nu jobbar med dessa. Jag ser fram emot vad som kommer i januari.	506
2358	Statsrådet Erik Slottner (KD)	KD	Fru talman! Det är helt rätt att risken med den här typen av brottslighet även om det inte rör sig om så mycket pengar som man blir bedragen på är att den skapar en oro hos den enskilde. Tilliten till både samhälle och andra människor riskerar ju att få sig en rejäl törn så det är en viktig fråga att jobba med. Jag tror också även om det är långsiktigt och kan låta flummigt att det är viktigt med information inte minst från polisens sida om hur man skyddar sig mot digitala bedrägerier. Civilsamhället spelar en jätteviktig roll i detta sammanhang exempelvis.	574
2359	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Spridningen av covid ökar igen och med det kommer minnen av hur det var för två år sedan när personer på äldreboenden nekades att ta emot besök av nära och kära och brister inom äldreomsorgen blev alltför uppenbara. Vi har lärt oss mycket sedan dess och står bättre rustade för kommande pandemier. Även den här vintern är det många sjuka i både säsongsinfluensan och covid och det finns fortsatt lärdomar att dra. Ett förslag som vi liberaler uppmärksammade då var att kommunerna skulle få möjlighet att anställa läkare inom äldreomsorgen. Förslaget fick ett väldigt njuggt bemötande av den förra regeringen men behovet kvarstår. Min fråga är därför till äldreminister Anna Tenje: Vilka planer har den nuvarande regeringen på att möta detta behov?	769
2360	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Tack så mycket ledamoten Malin Danielsson för en väldigt angelägen och viktig fråga! När pandemin slog till som hårdast hade jag ett annat uppdrag. Då var jag kommunstyrelsens ordförande i Växjö och tillskrev dåvarande regering om möjligheten för min kommun att bli pilotkommun för att få möjligheten att anställa kommunala läkare och stärka den medicinska kompetensen i min kommun. Detta är någonting som vi i regeringen har plockat upp och som vi kommer att välja att titta på. Det har tillsatts en utredning och en utredning kommer snart att finnas på vårt bord gällande många olika delar för att stärka äldreomsorgen. Vi ser också möjligheten att gå vidare i den här frågan och titta vidare på den ytterligare i en framtida utredning.	758
2361	Malin Danielsson (L)	L	Fru talman! Jag tackar för svaret. Äldres hälsa har satts på undantag på flera områden alltifrån mammografi för kvinnor över 75 år till utprovning av läkemedel för årsrika som inte kan delta i dessa studier. Möjligheten för kommuner att anställa läkare är en av alla de pusselbitar som behövs för att möta årsrikas behov av en bättre vård än vad vi kan se i dag. Det är en viktig fråga som vi kommer att fortsätta följa. Jag ser fram emot att vi kan komma fram med konkreta förslag.	488
2362	Jessica Rosencrantz (M)	M	Herr talman! Jag fick nog inte riktigt svar på mina frågor. Alla kunde nog ta till sig av det förra replikskiftet så jag behöver inte upprepa allting. Det är dock uppenbart att det är omvärldsfaktorer snarare än den socialdemokratiska omprövningen som har medfört att vi har ett minskat tryck mot Sverige i dag. Jag noterar att man öppnar för vissa justeringar. Då borde man snarare välkomna det som står i Tidöavtalet som ju handlar om att vi i Sverige själva ska ta ansvar för att vi har en reglerad invandring och för att vi inte fortsätter att bygga upp den integrationskris som Socialdemokraterna har låtit fortgå under åtta år. När det gäller arbetskraftsinvandring vilket verkar vara det enda som Socialdemokraterna tycker att vi ska titta på framöver kan jag konstatera att Moderaterna redan för ett och ett halvt år sedan krävde skärpningar vad gäller arbetskraftsinvandringen till exempel ett höjt lönegolv. Nu fem över tolv fick vi till slut en proposition på riksdagens bord som möjliggör för regeringen att sätta ett höjt lönekrav vilket regeringen också kommer att göra. Jag tycker också att det är fullt rimligt att diskutera vissa undantag till exempel om det är några kategorier som över huvud taget inte ska komma i fråga för arbetskraftsinvandring kategorier där vi vet att det finns ett omfattande fusk till exempel personliga assistenter. Kan det också vara rimligt att se det från andra hållet: att några näringar ska undantas för att det helt enkelt skulle ha en alltför långtgående effekt för de näringarna om man satte lönegolvet där? Vad är alltså Ola Möllers svar på varför regeringen inte har gjort någonting på åtta år om det nu brådskade så himla mycket? Är det verkligen rimligt apropå Ola Möllers inlägg att det bara är fack och myndigheter som ska få avgöra vilka yrken vi ska ha arbetskraftsinvandring till? Nej det tycker inte Moderaterna. Vi vill ha en ordning där svenska företag också får vara med och avgöra när de behöver den här kompetensen. Men vi ska ha höga lönekrav och vi ska ha krav på goda villkor.	2068
2363	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan. Att stärka den medicinska kompetensen i kommunerna och i äldreomsorgen är det viktigaste. Det gör man genom sjuksköterskor med specialistkunskaper men givetvis också genom tillgången till läkare. Vi får helt enkelt återkomma lite längre fram när vi har utredningen på vårt bord till exakt hur den medicinska kompetensen ska stärkas.	402
2364	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Med anledning av att det lackar mot jul tänker jag ställa en enkel fråga till statsrådet Malmer Stenergard. Jag hoppas att hon svarar på den enkla frågan när jag nu inte medges att ställa en kompletterande fråga. Regeringen har meddelat att de skjuter den tidigare regeringens skärpning av arbetskraftsinvandringen på framtiden. Man har därutöver meddelat att man ska göra undantag för hela yrkesgrupper och att undantagen ska utredas och komma senare. Jag vill därför helt enkelt fråga statsrådet: Kommer vi att få en högre eller en lägre arbetskraftsinvandring under nästa år?	596
2365	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tänk att jag har varit så otydlig i mina tidigare debatter med Anders Ygeman! Det trodde jag inte. Låt mig därför vara väldigt tydlig en gång till. Så här är det. Det tog den förra regeringen nästan åtta år att få fram en proposition trots väldigt många ord om att man skulle skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Propositionen innebär att riksdagen delegerar makt till regeringen som genom förordning kan höja försörjningskravet. Denna proposition röstades igenom i den här kammaren för ungefär två veckor sedan tror jag. Vi jobbar nu stenhårt med att få förordningen om ett höjt försörjningskrav på plats så den kommer väldigt fort och kommer att kunna börja gälla inom kort. Därefter vill vi införa ett höjt lönekrav. Det innebär alltså att vi vill gå längre än den tidigare regeringen. Det kan finnas anledning att för vissa yrkesgrupper göra undantag från det höjda lönekravet. Därför kommer det att bli en tvåstegsraket med höjt försörjningskrav och sedan ett höjt lönekrav.	1006
2366	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Min fråga riktas till socialförsäkringsminister Anna Tenje. Den 1 januari 2023 träder nya regler i kraft som innebär att bosättningstid i ett tidigare hemland inte ska få tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension och för garantipension till omställningspension. Däremot kommer bosättningstid i ett tidigare hemland även fortsättningsvis att tillgodoräknas som försäkringstid för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Det innebär att utrikes födda som levt i Sverige mycket kort tid kan ta del av den svenska socialförsäkringen baserad på bosättningstid i ett annat land. Kommer ministern att vidta åtgärder för att förändra denna ordning där utrikes födda tar del av den svenska socialförsäkringen baserad på bosättningstid i andra länder?	800
2367	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag tackar så jättemycket för frågan från ledamoten. Rättvisa i de olika system vi har beroende på hur länge man har vistats i landet hur mycket man har jobbat och var man bor är en viktig och angelägen fråga. Regeringen har stipulerat även i Tidöavtalet att vi ämnar titta på kvalificering till välfärdssystemen. En utredning behöver tillsättas och genomföras. Vad den kommer fram till kan man givetvis inte föregå. Detta är ett angeläget område som vi har lyft upp vid flera tillfällen och där vi kommer att leverera.	540
2368	Isabell Mixter (V)	V	Fru talman! Jag har en fråga till Anna Tenje. Med anledning av den höga inflationen har många människor det väldigt tufft just nu. För en del innebär det mindre uppoffringar som att stänga av värmen i sommarstugan. För andra innebär det inställt julfirande. Cirka 40 procent av alla ensamstående kvinnor lever med låg ekonomisk standard. Regeringens brutna löften när det gäller el- och bränslepriser har inte gjort situationen bättre. Regeringen presenterar inte heller några åtgärder för att hjälpa de familjer som nu har det oerhört tufft. Man hade kunnat göra saker för att åtgärda problemen. I stället väljer regeringen skattesänkningar för dem som har inkomster över 50 000 kronor. Med anledning av detta vill jag fråga socialförsäkringsministern varför regeringen prioriterar skattesänkningar för rika framför stöd till barnfamiljer.	849
2369	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Tack så hemskt mycket för frågan ledamoten! Det är många saker som i dagsläget plågar både barnfamiljer och alla övriga familjer i vårt samhälle. Ledamoten tog upp inflationen. Men det är klart att de höga elpriserna de höga bränslepriserna och en stor oro för kriget i vårt närområde också är saker som påverkar. Det som stärker barnfamiljer och samhälle mest är att det lönar sig att gå och arbeta och att fler går från bidrag till arbete. Men när det gäller just barnfamiljer och särskilt utsatta barnfamiljer har vi valt att förlänga stödet i form av ett särskilt bostadsbidrag till de familjer som är utsatta.	633
2370	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Jag har en fråga till sjukvårdsministern. Många av de stora problem vi har i svensk sjukvård bottnar i kompetensbristen. Det gäller oavsett om det är vårdplatsbrist bekymmer inom primärvården eller orimligt långa väntetider. En räddning har faktiskt varit att vi via arbetskraftsinvandring har kunnat ta emot vårdpersonal från länder utanför EU. Det handlar om ganska många uppåt 1 300 1 400 eller 1 500 per år. Merparten av dem har löner som ligger en bra bit under 33 000 kronor. Enstaka specialistläkare kan hamna däröver. Jag läste nyligen att regionledningen i Sörmland där Kristdemokraterna ingår slog larm och sa: Hur ska vi kunna hantera det här inom vården om vi inte kan ha arbetskraftsinvandring? Min fråga till sjukvårdsministern är: Hur kommer man att garantera att vårdens problem inte blir ännu större? Är det genom ett undantag i förordningen? Eller finns det andra lösningar för att hantera det? (ANDRE VICE TALMANNEN: Det ligger inom migrationsministerns ansvarsområde. Frågan besvaras därför av henne.)	1044
2371	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Precis som frågeställaren säger är kompetensförsörjningen en jätteutmaning inom vården liksom i andra branscher som vi har hört om här i dag. Och som jag redogjorde för i ett tidigare svar tittar vi nu på ett förhöjt försörjningskrav. Vi kommer att återkomma inom kort med ett förslag till förordning som kommer att gå ut på remiss som sig bör. Därefter avser vi att höja lönekravet i enlighet med Tidöavtalet som frågeställaren också refererar till. Då säger vi att medianlön bör vara utgångspunkt men det ska också utredas. Då finns också en möjlighet att titta på om vissa yrkesgrupper bör undantas. Det ska man titta noga på. Jag vill inte föregripa det arbetet men jag kan försäkra Anders W Jonsson om att regeringen är väl medveten om det ansträngda läget i vården. Vi kommer inte att vidta några åtgärder som ytterligare försvårar för vårdgivarna att rekrytera rätt personal.	906
2372	Bassem Nasr (MP)	MP	Fru talman! I Sverige finns över 300 000 människor som har permanent uppehållstillstånd. Myndigheterna har prövat deras ärenden och gett dem positiva besked om att få stanna i Sverige. Regeringen vill nu utreda om dessa människor ska fråntas sina permanenta uppehållstillstånd och i stället ges tillfälliga uppehållstillstånd som innebär att det finns risk för utvisning. Regeringens förslag skapar stor stress och försvårar integrationen. Föräldrar vet inte om de kommer att tvingas lämna sina hem jobb och företag. Barn kan ryckas ifrån sina klasskompisar. Det duger inte att bara hänvisa till en framtida utredning. Det finns 300 000 människor som förtjänar ett svar i dag. Hur kommer migrationsministern att arbeta för att de människor som har fått positiva besked om att Sverige är deras nya hemland ska kunna lita på Sverige?	836
2373	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Det är ju intressant att det inom migrationspolitiken skulle vara omvärlden som har löst allting medan det inom energipolitiken däremot bara är sossarnas fel alltihop. Från Moderaternas och högerns sida verkar det vara lite beroende på vad som passar när det handlar om vems fel det är men det slutar alltid med att det är sossarnas fel. Det är en intressant frågeställning med lönegolv kontra arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning tycker jag är det som gäller. Det är det som vi har velat ha och det är vad vi fortfarande vill ha. Lönegolvet var det som var möjligt att komma fram till för att Moderaterna plötsligt tyckte att det kan vi väl köra på. Det är ju ett sätt för er att slippa arbetsmarknadsprövningen Jessica Rosencrantz. Ni har även fått med Sverigedemokraterna på att slippa arbetsmarknadsprövningen. Så Moderaterna är väl tämligen nöjda just nu och borde väl bara tillämpa makten de har fått genom förordningen och höja det där lönegolvet snarast möjligt utan en massa undantag. När det alltså gäller arbetsmarknadsprövningen tycker jag att det är rimligt att facket och myndigheterna har stort inflytande men jag tycker givetvis att båda parterna på arbetsmarknaden ska ha något att säga till om. I den delen är vi alltså överens och det sa vi även när vi debatterade den här frågan i kammaren. Till sist vill jag också ta upp kvotflyktingarna. Moderaterna och Sverigedemokraterna tycker att vi ska hålla på med cherry picking och plocka ut fler av kvotflyktingarna. När jag sitter med våldtäktsoffer som har blivit sålda som sexslavar av Daish till muslimska schejker nere i Mellanöstern och de flickorna har lyckats fly först till ett läger och sedan för att komma till Sverige spelar det för mig ingen roll om de integreras eller ej. För mig handlar det om att dessa flickor faktiskt behöver hjälp i en sådan utsträckning att Sverige ska kunna ge dem det. Att ledamoten Rosencrantz tänker titta dem i ögonen och säga Du ska inte vara här" det köper jag inte. "	2018
2374	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack för frågan Bassem Nasr! Jag vill till att börja med vara tydlig med att det förslag som vi har stipulerat i Tidöavtalet och som ska utredas noggrant gäller att utmönstra permanenta uppehållstillstånd när det gäller asylrelaterad invandring. Det är de som omfattas av förslaget. Det ska i stället som huvudregel vara tillfälliga uppehållstillstånd som knyts mycket tydligt till det skyddsbehov man har. När det gäller de som redan har permanenta uppehållstillstånd säger vi att man ska titta på hur de kan omvandlas till exempel genom att hitta en tydlig väg för de personerna att klara kraven för medborgarskap. Jag vill vara tydlig med att ifall man sköter sig försöker försörja sig själv och lära sig språket ska man inte vara orolig.	760
2375	Emma Ahlström Köster (M)	M	Fru talman! Det bedöms att cirka 100 000 människor vistas illegalt i Sverige. Tusentals av dem går under jord för att bli en del av ett växande skuggsamhälle. Där riskerar de givetvis att utnyttjas och fara illa. Samarbetspartierna har redan i dag presenterat en rad åtgärder för att öka tryggheten och säkerställa trovärdigheten i ett myndighetsbeslut. Ett ja ska ju vara ett ja och ett nej ska vara ett nej. Det blir än mer upprörande när man hör talas om att många av de som vistas här illegalt som också begår brott men ändå kan stanna kvar i landet. Därför undrar jag vad ministern och samarbetspartierna kommer att göra för att de som begår brott ska utvisas.	673
2376	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack Emma Ahlström Köster för en väldigt viktig fråga! Det är svårt att peka på hur många som lever här utan att ha rätt till det. Men skuggsamhället växer och det finns bedömare som menar att det handlar om över 100 000 personer. I skuggsamhället far människor inte minst barn och kvinnor otroligt illa. Det är viktigt att regeringen och samhället agerar för att säkerställa att ett ja betyder ett ja. Har man fått ett ja på sin ansökan om uppehållstillstånd ska man också få alla möjligheter att komma in i samhället. Men om man har fått ett nej kräver den reglerade invandringen att man lämnar landet. Än värre är det vilket frågeställaren är inne på om man också begår brott. Människor här i Sverige måste kunna känna sig trygga. Därför måste vi ha alla verktyg för att säkerställa att vi kan verkställa detta. Det handlar om att riva sekretess mellan myndigheter och att stoppa bidrag till personer som vistas här utan att ha rätt till det. Jag vill passa på att lyfta fram att vi under vårt ordförandeskap i EU kommer att stärka samarbetet mellan EU-länderna för att få på plats ett fungerande återvändande.	1138
2377	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag vill också rikta min fråga till migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Precis som tidigare talare sa finns det många människor som lever i Sverige illegalt. Varje år går som nämndes tusentals personer under jorden ofta i samband med ansökan om asyl. Kristdemokraterna har länge förespråkat ett system med asylansökningsområden eller som det nu kallas transitcenter för att säkerställa en rättssäker och snabb hantering. Alla som söker asyl skulle enligt denna modell hänvisas till dessa områden och som det står i Tidöavtalet finns inriktningen att den ska införas. Direktiv ska tas fram för att analysera hur modellen kan införas i enlighet med det asylprocedurdirektiv som finns. Utgångspunkten i Tidöavtalet är att hela asylprocessen ska ske i transitcenter. Fru talman! Min fråga till migrationsministern är därför: När bedömer ministern att det skulle kunna vara möjligt med en förändring som innebär att asyl söks i asylansökningsområden?	976
2378	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för en väldigt viktig fråga. Vi har historiskt haft problem med alldeles för långa handläggningstider för asylsökande. Det innebär i sig ett stort lidande. Vi menar från samarbetspartierna att om man har transitcenter och kortar asylperioden blir det också mycket lättare för myndigheter att ha kontakt med dem som söker asyl och se till att de får kontakt med exempelvis socialtjänst och vård vilket skapar mycket bättre förutsättningar för de personer som ska stanna att få en bra start i Sverige. Det gör även att det blir lättare att återvända för dem som har fått nej. Därmed kommer vi in på den del av Ingemar Kihlströms fråga som handlar om skuggsamhället. Det är otroligt viktigt att vi säkerställer att ett nej också är ett nej. Många går under jorden i samband med asylbeslut. De är sedan svårare att finna och kräver mycket mer resurser från samhället. Kan vi korta processerna och se till att man har mycket bättre kontakt med myndigheterna blir det också lättare att verkställa det här. Detta ska som sagt utredas. Jag kan inte säga exakt när vi kan återkomma men vi är tydliga med att vi har en hög ambition.	1172
2379	Ida Karkiainen (S)	S	Fru talman! Laxå Filipstad Kramfors Fagersta - många är kommunerna som vittnar om problemen med social dumpning det vill säga fenomenet att företrädesvis rika storstadskommuner flyttar människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet till kommuner som har betydligt sämre förutsättningar att ta emot människor oftast mindre kommuner i gles- och landsbygd. Både länsstyrelser och Statskontoret har vittnat om och kartlagt problemet och kan bekräfta att det är stort och vanligt förekommande. Det är viktigt att ta detta problem på allvar. Regeringsföreträdare har uttalat sig något undvikande i frågan. Min fråga går till statsrådet Slottner: Hur ser statsrådet på denna problematik?	696
2380	Statsrådet Erik Slottner (KD)	KD	Fru talman! Vi vet inte hur omfattande detta problem är. Det finns inte någon objektiv definition av social dumpning. Vi har inte kommunarrest i Sverige. Det här har ofta varit kopplat till att etableringstiden löpt ut för nyanlända. Ska de då flytta eller bo kvar i den kommun där de varit bosatta i två år? Det beror naturligtvis på bostadssituationen och arbetsmarknaden. Vi kan inte tvinga nyanlända att vara kvar i en kommun för all evig framtid bara för att de blivit placerade där under etableringsperioden. Jag måste ändå ta det här på allvar. Om det är så att kommuner av olika skäl medvetet placerar människor i andra kommuner för att bli av med kostnader är det ett problem som vi behöver ta på stort allvar. Som Karkiainen vet har det tillsatts en utredning som ska se över det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet. I det systemet bör de kommuner som drabbas av denna typ av beteende kompenseras.	919
2381	Carina Ståhl Herrstedt (SD)	SD	Fru talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Anna Tenje. Efter en lagändring i socialförsäkringsbalken 2013 kan Försäkringskassan rikta återkrav till assistansanordnare. För det krävs att anordnaren insett eller skäligen borde ha insett att ersättningen utbetalats felaktigt eller med ett för stort belopp. Det är en del av lagen som inte följs i dag. I praktiken ser det ut så här: En person blir beviljad personlig assistans enligt beslut från Försäkringskassan och anlitar en anordnare. Anordnaren i sin tur anställer och avlönar en assistent och redovisar för Försäkringskassan tiden assistenten jobbat. Ersättning betalas ut. Flera år senare gör Försäkringskassan en helt ny bedömning och anser att dess tidigare beslut var felaktigt. Då beslutar man att retroaktivt kräva in ersättning flera år tillbaka i tiden trots att anordnaren inte gjort något fel. Har ministern några tankar på att i framtiden införa någon form av preskriptionstid för återkrav? Hur tänker hon säkerställa att lagen verkligen följs?	1033
2382	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten för en väldigt intressant fråga. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte riktigt har reflekterat över just den vinkeln på frågeställningen. Men jag kan konstatera att arbetet med fusk och fel felaktiga utbetalningar och även felaktig assistansersättning är en väldigt angelägen och viktig fråga som regeringen i allt väsentligt tar på största allvar. Vi jobbar hårt för att luckra upp sekretesslagstiftningen så att fler myndigheter kan samarbeta för att hitta fusk och fel. Men just preskriptionstiden för återkrav är faktiskt inte en fråga jag har reflekterat över. Jag får helt enkelt be om att få återkomma i denna ganska angelägna fråga som har väckt lite nyfikenhet.	734
2383	Nadja Awad (V)	V	Fru talman! Drygt 160 000 personer lever på existensminimum i Sverige på grund av skulder. Kronofogden rapporterar att ungas skulder ökar. Ungefär vart tolfte barn lever med en förälder som har skuldsanering. Kvinnor skuldsätts med lån och kredit på grund av förtryckande partner. Man ska klara sig på normalbeloppet 5 158 kronor per månad som ska täcka kostnader för el mat försäkringar och kläder. En rättvis ekonomisk politik är viktigare än någonsin så att människor inte hamnar i fattigdom där föräldern behöver prioritera bort nya vinterskor till sitt barn för att betala elräkningen eller där den unge lånar pengar av sina släktingar och hamnar i ännu en skuldspiral. Därför är min fråga till statsrådet Erik Slottner: Avser regeringen att vidta några åtgärder för att justera normalbeloppet fler gånger under det kommande året och för att i framtiden kunna kompensera för en lågkonjunktur?	905
2384	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Det är lite spännande att lyssna till Ola Möller i den här debatten. Man kan få intrycket att det är den borgerliga nya regeringen som har haft makten i åtta år och att Socialdemokraterna har tillträtt för åtta veckor sedan. Det är faktiskt tvärtom Ola Möller. Det är ert parti som har haft ansvaret de senaste åtta åren. Vi kan konstatera att det partiet inte har haft majoritet i riksdagen utan har varit tvunget att anpassa sin politik på många områden och kanske ta beslut som man inte tyckte om. Men vi kan också konstatera att Sverige i dag har en situation där integrationen inte har fungerat. Vill Ola Möller flytta också det bakåt ytterligare åtta år och säga att vi som då hade makten står för den situation som vi har i dag? Vi kan bara titta på påskhelgens kravaller. Var det en lyckad integration vi såg hända där? Vi kan konstatera att i snitt hundratusen personer har fått uppehållstillstånd i Sverige varje år under det senaste decenniet. Trots det har också ett tusental personer gått under jorden. Är det en lyckad migrationspolitik? Vi ser resultatet i dag av de åtta gångna åren vid makten. Precis som föregående talare har sagt konstaterade den före detta statsministern Magdalena Andersson att hon inte såg några stora problem med migrationspolitiken. På Ola Möller låter det däremot som att det problematiska är de förslag som lagts fram av partier som har haft makten i åtta veckor och som kanske inte riktigt hunnit sjösätta alla förslag eftersom vi vill utreda dem först. Jag vill fråga Ola Möller om han är nöjd med den integration som har skett under de åtta år vi har bakom oss.	1629
2385	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Jag tackar Nadja Awad för frågan. Det här faller inte under Erik Slottners ansvarsområde. Därför tar jag frågan som allmänpolitiskt ansvarig. Dessutom är jag gammal kronofogde. Detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har sett väldigt många människor fara mycket illa. Inte minst ensamstående kvinnor har en väldigt ansträngd situation. Det är svårt att skydda sig mot de händelser i livet som ofta orsakar skuldsättning exempelvis skilsmässa dödsfall och arbetslöshet. Regeringen följer utvecklingen väldigt noga. Normalbeloppet ska täcka kostnaderna för att leva på existensminimum men man ska vara medveten om att kostnaden för bostad tillkommer. Jag vill betona vikten av att vi nu säkerställer att hushållen får utbetalning av elstöd i februari. Det kan göra väldigt stor skillnad i ekonomin för de här väldigt ansträngda hushållen.	872
2386	Thomas Ragnarsson (M)	M	Fru talman! Jag vill ställa min fråga till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. De senaste åren har vårt samhälle präglats av pandemin. Sjukskrivningstalen har varit höga. Detta är något som vi har fått förhålla oss till och kanske till viss del också har vant oss vid. Nu är pandemin över. Men vi har fortfarande en stor spridning av corona och sjukskrivningstalen är fortsatt höga. Vi ser också en ökning av sjukskrivningstalen i samhället. Hur ser ministern på detta och vad avser ministern att göra åt det här problemet?	542
2387	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Stort tack för frågan ledamoten Ragnarsson! Den ökade sjukskrivningen och sjukfrånvaron är någonting som jag följer mycket noga. Den korta sjukskrivningen som ledamoten tar upp i sin frågeställning kring olika säsongssjukdomar och så vidare är en sak men det som oroar mig väldigt mycket är långtidssjukskrivningen. Vi har sett att det har ökat väsentligt under 2022. Sjukfall som har pågått i 180 dagar eller fler har ökat med 11 000 - 11 000 fler människor! Dessutom är väldigt många av dessa kvinnor. Detta skapar ett utanförskap som jag tar på största allvar. Det är oerhört viktigt att man har tidiga åtgärder att man stärker rehabiliteringskedjan och att man har tidiga avstämningar så att de sjukskrivna får möjlighet att komma tillbaka till arbete. Vi vet att ju längre tid det går desto svårare är det att komma tillbaka. Detta är en angelägen fråga som jag tänker följa mycket noga framöver.	921
2388	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! En av de mest akuta välfärdsfrågorna just nu är de långa väntetiderna till vård och behandling som mer än fördubblades under den förra regeringen. Det kan medföra att allt fokus läggs på sjukhusvården. Det är dock primärvården den nära vården som utgör basen för hälso- och sjukvården och kan man tidigt fånga upp och behandla hälsorisker och sjukdomstillstånd där kan sjukhusvård ofta förebyggas och undvikas. I våra grannländer ligger en mycket större andel av sjukvården i primärvården än vad den gör i Sverige där vi har det väldigt sjukhustungt. Min fråga är hur sjukvårdsministern vill förändra balansen mellan primärvård och sjukhusvård så att fler patienter kan få vård på sin hälso- eller vårdcentral och så att fler läkare vill utbilda sig och jobba som allmänmedicinska specialister i primärvården.	831
2389	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten för frågan! Det är klart att det är angeläget att öka antalet vårdplatser. Men som jag nämnde tidigare är det väldigt sammansatt. Skälet till att det stasar på akuten kan ju vara att det finns för få platser på geriatriken eller på medicinavdelningen eller någon annanstans. Det kan också handla om att vi inte har byggt ut den kommunala hemsjukvården tillräckligt väl eller att vi har för lite medicinsk kompetens på äldreboendet. Det kan också handla om att mycket mer kunde lösas genom att man har en kontinuitet en fast vård- eller läkarkontakt och en av regeringens prioriteringar är att både öka antalet vårdplatser totalt sett och att se till att primärvården byggs ut och blir större. Ska man få fler att vilja bli allmänspecialister och arbeta som distriktsläkare som ledamoten nämner måste man se till att de har ett rimligt antal patienter. I dag har de väldigt många patienter vilket gör att man inte kan bygga upp kontinuitet och få den där relationen som man behöver. Detta behöver ändras.	1040
2390	Adrian Magnusson (S)	S	Fru talman! Den nationella bredbandsstrategin antogs 2016 och anger bland annat att 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband. Sverige hade enligt Svenska Stadsnätsföreningen 2021 en bredbandsuppkoppling som når 95 17 procent av befolkningen. Samtidigt pekar mycket på att utbyggnaden har stannat av och att ett antal svårtillgängliga områden saknar tillgång till bredband. Exempelvis har endast 77 procent av dem som bor på landsbygden tillgång till bredband. Detta är bekymmersamt inte minst för att samhället måste göra allt vad det kan för att se till att de digitala klyftorna sluts. Samhället måste vara berett att göra det som marknaden uppenbarligen inte klarar av. I somras kom Digg Myndigheten för digital förvaltning med en rapport om att Sverige ligger i framkant med digitaliseringen men att vi halkar efter i jämförelse med andra länder som också ligger i framkant. Då digitaliseringen går snabbt är det nödvändigt att strategier omarbetas i snabb takt om så krävs. Min fråga till statsrådet Slottner är därför: Hur ser statsrådet framför sig att den nationella bredbandsstrategin ska se ut i framtiden?	1138
2391	Statsrådet Erik Slottner (KD)	KD	Fru talman! Tack så mycket för frågan! Jag håller helt med om beskrivningen av Sverige som ett land som ligger i framkant men som tyvärr under senare år har tenderat att halka efter medan andra länder har sprungit före. Bredband i hela landet och att man ska kunna leva bo och verka i hela landet är en viktig fråga för regeringen. Det är också därför som vi nu ökar på anslagen för bredbandsutbyggnad med 600 miljoner kronor så att vi totalt under 2023 kommer att lägga 1 3 miljarder på utbyggnad av bredband i områden och på platser där marknadskrafterna inte bär sig själva. Många av de platserna är inte helt oväntat just på landsbygden och det är också därför landsbygden ligger efter de stora städerna i bredbandsutbyggnaden. Problematiken är känd men målet ligger fast och regeringen lägger ökade anslag på detta viktiga område för att vi ska nå det uppsatta målet.	882
2392	Martin Westmont (SD)	SD	Fru talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Bluffakturor blir ett större och större problem i samhället. Det drabbar både privatpersoner och företag och Sverigedemokraterna har länge drivit linjen att mer behöver göras för att skydda våra konsumenter inom detta område. Mycket har gjorts inte minst för privatpersoner men vi ser också att skyddet bör utökas för företag. Min fråga till civilministern är om regeringen är beredd att införa sanktioner mot företag som skickar ut oriktiga fakturor i syfte att lura konsumenter att betala för något som man inte har beställt.	594
2393	Statsrådet Erik Slottner (KD)	KD	Fru talman! Tack Martin Westmont för frågan! Jag ber om att få återkomma i frågan. Vi har inte riktigt stött och blött den under de veckor som regeringen har suttit och jag har varit civilminister. Det som Westmont lyfter fram är självklart ett problem. Det torde vara olagligt att skicka bluffakturor men det är mycket möjligt att det finns luckor i lagstiftningen som behöver täppas till. Vi får väl inom den samarbetskoalition som styr Sverige lyfta frågan och se om vi kan göra någonting åt detta i samarbete mellan behörigt utskott och regeringen. Det är dock ingen fråga som jag hittills har tagit några initiativ kring.	633
2394	Karin Rågsjö (V)	V	Fru talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson. Vad hände med personalens behov av fler kollegor och bättre arbetsmiljö och vad kommer att hända med primärvården? Det frågar sig många. Enligt SKR hade det behövts minst 20 miljarder för att kunna hålla den nivå man har nu. I stället lade ni på 6 miljarder. När man tittar lite mer på frågan ser man dessutom att de riktade statsbidragen sjunker med 25 miljarder under mandatperioden. Min fråga till statsrådet är nu efter den oro jag har känt av när jag har träffat vårdpersonal och regioner: Vad kommer att hända med vården och med personalens förutsättningar att få det som de har bett om i ungefär åtta år?	687
2395	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Härligt att ledamoten Kihlström tycker att det är spännande att lyssna på mig! Jag talar gärna fler gånger inför både ledamoten och hans kollegor i resten av högergänget. Det behövs folkbildning här. Det är också intressant att just Kristdemokraternas ledamot försöker ge sken av att de är så hårda de som är löftessvekets parti: Vad hände med biståndet och kvotflyktingarna ledamoten Kihlström? Dessutom är det bra att ledamoten Kihlström också lyfter fram att Socialdemokraterna när den här mandatperioden är slut inte sedan 2006 har haft majoritet i kammaren med partier som står på samma sida i politiken. Av de senaste 17 budgetarna som har lagts fram i kammaren är 12 moderatbudgetar vilka har fått stöd av antingen enkom borgerliga partier eller också av Sverigedemokraterna. Det säger en del om varför Socialdemokraternas politik inte har gått att genomföra. Jag önskar att vi hade haft full makt under åtta år att bedriva vår politik för då hade det sett bättre ut. Det som händer när Moderaterna och deras allierade kommer till makten är att de skär ned på arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken får ju storstryk i den budget som nu läggs fram. I andra änden klagar man sedan på att asylinvandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden vilket inte heller stämmer eftersom vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin uppmätts i EU och har haft det under en längre tid. Detta beror väldigt mycket på att till exempel utrikes födda kvinnor i högre utsträckning kommer in på arbetsmarknaden i Sverige än vad många inrikes födda kvinnor gör i andra europeiska länder. Det är alltså ett högre arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda kvinnor i Sverige än bland många inhemskt födda i andra länder. Integrationen är alltså både god och i vissa fall absolut bristfällig.	1813
2396	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten Karin Rågsjö för frågan! Jag instämmer med ledamoten: Det är väldigt många förlorade år. Det innebär att man inte kan fatta ett snabbt beslut och så har vi vänt hela utvecklingen. Nej - det kommer att ta tid. Låt mig ändå få brottas lite med siffrorna. 23 miljarder är de kostnader SKR ser framöver som man behöver täcka för pensioner och till följd av inflationen elpriser och mycket annat. Men det är till 290 kommuner och 21 regioner och bara en tredjedel går just till regionerna. De pengar som staten ger direkt till sjukvården 18 miljarder bör väsentligen vara viktigare än att titta på de generella bidragen. På det sättet försäkrar vi oss nämligen om att det är 18 miljarder som går till hälso- och sjukvård. Det intressanta är att se till att vi formar dem på rätt sätt så att vi får ut det vi vill: större primärvård fler vårdplatser och en förbättrad arbetsmiljö. Hur man gör det måste man bestämma lokalt. Ett av mina viktiga fokus framöver kommer att vara att forma stödet från staten så att det blir användbart regionalt.	1075
2397	Johan Hultberg (M)	M	Fru talman! Svensk hälso- och sjukvård är fantastisk. Blir man sjuk kan man känna sig trygg med att man får tillgång till en hälso- och sjukvård som är bland de bästa i världen om man bor i Sverige. Men svensk hälso- och sjukvård är inte bara god kvalitet utan också bristande tillgänglighet. Under den förra regeringens tid förvärrades situationen rejält. Vårdköerna fördubblades redan före pandemin. För den nya regeringen blir det en väldigt stor och viktig uppgift att försöka korta köerna och förbättra tillgängligheten. En av flera åtgärder som den nya regeringen vidtar är att inrätta en nationell vårdförmedling. Jag vill fråga sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson när denna nationella vårdförmedling kan finnas på plats och mer konkret vad den kan innebära för den enskilda patient som väntat olagligt länge på exempelvis en operation.	856
2398	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar ledamoten Johan Hultberg för frågan. Det är sant att vi har haft en lag om vårdgaranti sedan 2013. Vi har aldrig uppfyllt den. Det är ett svek från samtliga oss partier och politiker att vi inte uppfyller det vi utlovar till patienterna som behöver vård. Detta behöver man åtgärda på många olika sätt. Det räcker inte med en åtgärd. Att öka antalet vårdplatser är viktigt. Att förstärka primärvården är viktigt. Men vi har också den lilla pusselbiten - den är liten i förhållande till andra men väldigt viktig - att använda ledig kapacitet. Regionerna försöker i dag hitta vård någon annanstans när det är fullt på hemmaplan. Vi tror att vi kan bidra med ett statligt stöd så att patienter och vårdgivare mycket bättre ser var det finns ledig kapacitet. Det kommer att ta lite tid. Jag önskar att jag hade kunnat starta detta den 1 februari eller så men det handlar om att lyssna in hur regionerna i dag använder samordningen och hur vi kan hitta ett digitalt stöd för detta så att man i realtid kan se var ledig kapacitet finns. Vi ska använda all kapacitet och vi ska möjliggöra för patienter att ta sig dit där den finns.	1160
2399	Zara Leghissa (S)	S	Fru talman! Alla äldre ska ha rätt till en lika bra äldreomsorg oavsett var man bor. Det måste bland annat finnas tillräckligt med utbildad personal rätt till medicinsk bedömning dygnet runt och en fast omsorgskontakt. Detta är krav som många organisationer ställer. I juni i år presenterades en utredning om en äldreomsorgslag Nästa steg - Ö kad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer . Behovet av den föreslagna äldreomsorgslagen som stärker de äldres rätt till ett meningsfullt liv med god kvalitet är stort. I dag prioriterar också kommuner olika gällande äldreomsorgen vilket gör att kvaliteten inte är densamma överallt i vårt land. Min fråga till någon av er är alltså: När kommer regeringen att se till att den föreslagna äldreomsorgslagen förverkligas med tydliga kvalitetskrav i hela Sverige?	847
2400	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Tack så jättemycket ledamoten Zara Leghissa för din fråga! Det är väldigt viktigt med en likvärdig vård i hela landet men också en likvärdig äldreomsorg. Jag skriver under på mycket av det du lyfter fram i din fråga. Utredningen om äldreomsorgslagstiftningen har varit ute på remiss och remissvaren som har lämnats in håller just nu på att beredas och sammanställas. Det blir en omfattande men väldigt angelägen läsning för mig under julen. Vi kommer att återkomma kring de här delarna. Jag har tittat lite på utredningen och de remissvar som har kommit in och utredningen innehåller många bra delar som kan syfta till att stärka äldreomsorgen i hela vårt land. Var och hur vi landar får vi helt enkelt återkomma till. Men jag är mycket hoppfull.	767
2401	Ludvig Aspling (SD)	SD	Fru talman! EU:s medlemsländer förhandlar just nu om en stor reform av det gemensamma asylregelverket. Inom ramen för detta har Österrike inkommit med ett förslag om att kunna flytta hela asylprocessen till säkra tredjeländer. Syftet är dels skademinimering det vill säga att stoppa drunkningskatastroferna och människohandeln genom att göra det omöjligt att sälja irreguljära resor in i EU dels att komma till rätta med urvalsproblemet. De som lyckas ta sig in irreguljärt är väldigt ofta vuxna män som dessutom är resursstarka och det är väldigt sällan den mest skyddsvärda gruppen. Samtidigt tillser man att personer som faktiskt behöver internationellt skydd också får sin sak prövad dessutom utan att behöva riskera livet på vägen. Förslaget är inte nytt. Tyskland Danmark Storbritannien och flera andra länder har diskuterat detta tidigare. Australien har ett liknande system på plats med goda resultat. Vi ser detta som en logisk väg framåt. Men jag vill höra: Vad tycker regeringen?	1004
2402	Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)	M	Fru talman! Tack för frågan Ludvig Aspling! Jag träffade Österrikes migrationsminister förra veckan. De är i ett extremt ansträngt läge. Det är inte så många som uppmärksammar det här hemma i Sverige men enligt hans uppgifter har 100 000 människor sökt asyl i Österrike i år - ett land med ungefär vår befolkningsmängd. En stor majoritet av dessa har inte varit registrerade någon annanstans. Det är väldigt märkligt eftersom Österrike inte har någon yttre gräns. Detta visar att det nuvarande regelverket inte fungerar. Dublinregelverket fungerar inte. Den här regeringen har fullt fokus på att få nuvarande regelverk att fungera och se till att medlemsländerna faktiskt sköter sina uppgifter och registrerar sina asylsökande samtidigt som vi jobbar vidare med asyl- och migrationspakten. Många av de problem som Österrike har lyft skulle också kunna lösas om vi fick en bra lösning på plats. Till stor del handlar det om att säkerställa att vi har kontroll vid gränserna och att återvändandet fungerar. Kan vi ha det på plats är mycket vunnet.	1053
2403	Johanna Hornberger (M)	M	Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Åldersdiskriminering är ett hot mot möjligheten att tillvarata äldres erfarenheter. De fördomar och stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder behöver motarbetas. Vi lever allt längre och behöver ändra vår syn på ålderdom. Det finns mycket forskning som visar att lärande utveckling och kreativitet är möjligt långt upp i åren. Allt fler vill och kan arbeta längre. Man är inte slut i arbetslivet för att man har fyllt 65 eller kanske 75. I dag kan vi till och med se att personer i 40-årsåldern väljs bort från arbetsmarknaden. Åldersdiskrimineringen måste motarbetas på alla nivåer. Jag vill fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje vad regeringen gör eller planerar att göra för att motverka åldersdiskriminering och då kanske särskilt hur man underlättar för äldre personer på arbetsmarknaden.	890
2404	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Stort tack Johanna Hornberger för en mycket angelägen fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Detta tangerar många olika områden - inte minst det som ni har varit inne på flera gånger i kammaren tidigare i dag nämligen kompetensbristen i och kompetensförsörjningen till många av våra viktiga arbeten inte minst inom välfärden. Att se seniorer och deras kapacitet erfarenhet och kunskap som en del i detta viktiga byggande när det gäller kompetensförsörjningen tror jag är väldigt angeläget. Det handlar i mångt och mycket om beteendeförändring. Det handlar om att vi behöver tala om detta på riktigt. Alldeles för få diskrimineringsfall uppmärksammas och tas vidare när det gäller just äldre. Ett sätt att se till att fler äldre jobbar längre är just det som regeringen nu har gjort nämligen att sänka skatten för dem som är över 65 år så att de ser det som mer angeläget att fortsätta jobba.	922
2405	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Den 1 september i år infördes den efterlängtade trygghetspensionen som ger äldre över 60 år som slitit ut sig i arbetslivet en möjlighet att söka sjukersättning i stället för att ta ut förtida ålderspension eller leva på eventuella besparingar. Med trygghetspensionen kan en undersköterska som omfattas av reglerna öka sin pension med nästan 4 000 kronor i månaden. Reformen ger alltså människor som slitit ett långt arbetsliv ett ordentligt ekonomiskt skydd. Moderaterna var i opposition emot den här reformen. Det är rimligt att anta att de fortfarande är det. Min fråga till statsrådet Anna Tenje är vilket hennes budskap är till de äldre som kanske nu är 58 eller 59 år och vars värkande kroppar skriker stopp men som har hoppet att inom några år kunna söka just trygghetspension. Kommer regeringen att grusa den förhoppningen?	847
2406	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Ola Möller som låter diskussionen flöda utanför migrationens område. Jag kan passa på att upplysa Ola Möller om att trots att våra partier inte har samma mål för biståndet har Sverige fortfarande det näst frikostigaste biståndet i Europa. Det är bara Luxemburg som ger mer. Vi vill även fokusera biståndet så att det verkligen gör nytta något som den tidigare regeringen var ganska kallsinnig till att utvärdera. Vad gäller kvotflyktingar ska kvotflyktingsystemet vara det huvudsakliga. Vi kan väl vara ärliga: Är det verkligen de migranter som Ola Möller lyfter fram som är behjärtansvärda och som ska ha en fristad som har fått en fristad i Sverige? Migrationsverkets chef sa för bara någon vecka sedan att vi i Sverige fortfarande tar emot mellan fem och tio gånger fler än övriga nordiska länder. Det är en situation som inte är hållbar. Av de som har kommit till Sverige är det dessutom endast 50 procent av de som har kommit från Mellanöstern som är självförsörjande efter 20 år i Sverige. Cirka 1 3 miljoner invånare i arbetsför ålder kan inte försörja sig själva. Merparten är personer som har invandrat till Sverige. Om Ola Möller tycker att det är lyckad integrationspolitik är det okej. Men det är det inte för oss. Vi ser att det behöver ske förändringar. Och i Tidöavtalet har vi pekat ut ett antal förändringar som behöver utredas. Ola Möller ska kanske också få reda på att många av de förändringar som har skett under de här åtta åren har skett på grund av tillkännagivanden från riksdagen. Det var i många fall några andra som talade om vad regeringen skulle göra. Jag hoppas att vi kan föra en debatt vidare på området. (Applåder)	1687
2407	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Fru talman! Tack så mycket Kalle Olsson för frågan! Pensionssystemet som sådant och pensionerna har vi stött och blött under många år. Samarbetet i Pensionsgruppen har kanske inte fungerat optimalt de senaste åren och det har varit en angelägen fråga för mig att nu lösa och hitta vägen framåt för. Vi behöver ett tryggt stabilt och bra pensionssystem som gynnar dem som har arbetat och gjort det mycket hårt. Det ska fortfarande finnas ett respektavstånd mellan dem som inte har arbetat och dem som har arbetat. Vi behöver också skapa en större trygghet i att vi även framdeles kan leverera pensioner och det gör man genom att fler arbetar och fler arbetar längre. Jag är angelägen om att stärka pensionerna framöver och det tror jag att vi gör bäst genom att samarbeta i Pensionsgruppen och inte via budgeten vid sidan av själva systemet.	850
2408	Anna-Belle Strömberg (S)	S	Fru talman! Flyttlass med nyanlända går från Stockholmsområden till mindre och fattigare kommuner med hög arbetslöshet. Det slås fast i en ny rapport. Kramfors kommun i Västernorrland är en av de värst drabbade kommunerna i Sverige. Kramfors var en av de kommuner som först slog larm om social dumpning. Nu tar även Härnösands kommun upp kampen mot social dumpning tillsammans med Kramfors och Sollefteå. Frågestund Det är en ohållbar situation när personer mot sin vilja hänvisas till dessa kommuner av sina hemkommuner. Flytt ska ske för att man själv vill och önskar flytta till en annan ort - inte för att man är oönskad i sin hemkommun. Min fråga går till statsrådet Erik Slottner. På vilket sätt tänker statsrådet agera för att motverka social dumpning?	765
2409	Statsrådet Erik Slottner (KD)	KD	Fru talman! Ida Karkiainen ställde en liknande fråga tidigare här i eftermiddag. Det är inte nyanlända som bussas. Vi har bosättningslagen och kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända. Det är när etableringstiden är över när kommunens kontrakt är klara och när man ska hitta bostad på egen hand som denna problematik har uppstått. Det finns inneboende konflikter: Där bostäderna finns är det ofta hög arbetslöshet och där jobben finns är det ofta ont om bostäder. Detta är givetvis ett stort problem. En utredning ska nu se över hur omfattande problemet är. Det finns ingen objektiv definition av social dumpning och vi vet inte exakt hur utbrett det är. Så kallad social dumpning kan också förekomma av andra grupper än bara nyanlända. Vi får se hur vi ska gå vidare med frågan. Jag har inga jätteklara svar på det nu. Men vi har ingen kommunarrest och detta är en svår fråga. Det är därför vi behöver se vidare på den exakt som den förra regeringen gjorde. Frågestunden var härmed avslutad.	1005
2410	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Den uppskattade talartiden i dagens debatter har överskridits. Därför kommer det vid voteringen inte att finnas några färdigdebatterade betänkanden med reservationer att fatta beslut om utan enbart betänkanden där beslut fattas genom acklamation.	248
2411	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Det blir en lång dag i dag med budgetdiskussioner. Jag har en fråga till ledamoten Hultberg. Det gäller de olagligt långa köer som har varit ett problem under lång tid i Sverige. Det är en av de saker som också har nämnts tidigare i debatten i dag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen valde att hänskjuta problemet till Tillgänglighetsdelegationen. Delegationen kom fram till ett förslag om ett nytt kontor i Stockholm med ansvar för ett nationellt vårdsöksystem. Nu väljer den nytillträdda regeringen att gräva vidare i de socialdemokratiska byrålådorna och damma av förslaget. De har tänkt inrätta ett kontor i Stockholm som ska få ansvar för att administrera den nationella vårdfördelningen. Detta ska göras utan att något i övrigt förändras i strukturen i sjukvården. Om detta hade varit en del av Kristdemokraternas önskemål om att förstatliga hela sjukvården skulle det ha varit rätt naturligt men nu blir det bara ytterligare en byråkratisk koloss man bygger upp. Det gynnar varken regionerna eller patienterna. Hälsovård sjukvård och social omsorg Alternativet är att skapa ett enklare system och tillgängliggöra vårdkötider och kvalitet direkt via 1177. Min fråga till ledamoten Hultberg är alltså: Varför vill Moderaterna skapa en ny centralistisk byråkrati i statlig regi à la Socialdemokraterna i stället för att ge patienterna makt och självbestämmande genom en möjlighet att själva söka tillgänglig information om köer och kvalitet direkt via 1177?	1491
2412	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock för frågan. Nej självklart vill inte vi moderater skapa en byråkratisk koloss. Det faller naturligtvis på sin egen orimlighet. Ledamoten Bergenblocks glasögon måste vara väldigt starka om han kan se in i framtiden och förstå exakt vilka konsekvenser de olika reformer som vi nu går fram med kommer att ha för effekter. Det vi vill skapa herr talman är en stark ställning för patienten. Vi vill med den nationella vårdförmedlingen säkerställa att den enskilda patienten kan få stöttning med att hitta var i landet det eventuellt är kortare köer där man snabbare kan få sin operation eller behandling. Det är vad vi vill åstadkomma med den nationella vårdförmedlingen. Men detta är bara en av de reformer som vi gör för att korta vårdköerna herr talman. Som ansvarig minister lyfte fram i den nyss avslutade frågestunden är detta bara en liten pusselbit i arbetet för att korta vårdköerna. Vi fortsätter med en rejält stor satsning på prestationsbaserade ersättningar för att korta vårdköerna och vi tar fram en nationell plan för hur vi kan jobba med kompetensförsörjning. Dessa frågor är ju de mer grundläggande förutsättningarna för att vi ska kunna korta vårdköerna herr talman och detta är vad vi i Moderaterna gör tillsammans med våra tre samarbetspartier. Jag kan också passa på att ställa en fråga till ledamoten Bergenblock om varför Centerpartiet väljer att minska anslaget till hälso- och sjukvården och till välfärden. Är det verkligen det som kommer att resultera i kortare vårdköer?	1553
2413	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Ledamoten Hultberg får gärna ställa frågor till mig när jag har hållit mitt anförande alldeles strax. Det gläder mig att även Moderaterna talar om att man vill skapa en starkare ställning för patienten i den svenska vården även om kanske inte detta förslag gör just det som ledamoten säger. Det är ju inte mer statlig detaljstyrning vi behöver i vården. Det är inte det som är lösningen på köerna utan det är att se till att regionerna har rätt förutsättningar. Där delar jag mycket av det som ledamoten Hultberg säger. Vi behöver kömiljarderna. Vi behöver framför allt bygga ut kompetensförsörjningen i den svenska vården och se till att vi på det viset kan ha en effektiv vård där vi minskar köerna. Där har det å andra sidan framkommit tidigare i debatten att de förslag som man har lagt fram riskerar att göra det ännu svårare i svensk vård och omsorg just vad gäller personalförsörjningen. Jag återgår till frågan och vill då säga att för att ge patienten en starkare ställning och mer makt tror jag att det som vi från Centerpartiet har föreslagit är en bättre och framför allt en mindre kostsam idé. Det handlar om att utnyttja de befintliga system vi har i dag genom 1177 och se till att tillgängliggöra den information som redan finns i regionerna om vårdköerna och om kvaliteten på specialistvården. Därmed kan man själv sätta sig in i hur det ser ut och också utnyttja de resurser som finns i andra regioner än den egna.	1452
2414	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Låt mig ge beröm till ledamoten Bergenblocks hemregion Halland som är ett föredöme inom svensk hälso- och sjukvård när det gäller tillgänglighet. Det är resultatet av ett mångårigt borgerligt styre med en moderat regionstyrelseordförande. Dit kan många regionpolitiker bege sig på studieresa för att se hur man kan korta köerna i praktiken. När det gäller den nationella vårdförmedlingen ska vi naturligtvis dra nytta av befintliga strukturer. Vi ska inte bygga upp någon byråkratisk koloss utan vi ska ta vara på de system som finns och bygga vidare på dem. Vi får återkomma till de exakta detaljerna om hur den nationella vårdförmedlingen ska utformas. Jag kan dock lugna ledamoten Bergenblock med att vi moderater alltid kommer att gå i främsta ledet när det gäller att stärka patientens ställning. Det har vi gjort i alla tider om jag får använda det uttrycket. Vi har varit pådrivande för att stärka patienträttigheter och vi kommer att fortsätta att vara det nu i regeringsställning. Herr talman! Ledamoten Bergenblock duckade för den fråga jag ställde så jag får väl ta en replik på Bergenblock senare när han har haft sitt anförande.	1166
2415	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Det finns ju sådant som det inte står något om i vare sig budgeten eller Tidöavtalet Johan Hultberg exempelvis pengar till privat sektor. Det är alltid en intressant diskussion att ta upp. Man har gjort en studie Så mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige . Den mår superbra! Under 2021 ökade de privata vårdbolagens vinst med 7 3 miljarder kronor från 2020 och man kom upp till 141 7 miljarder i vinst. Det är en ansenlig summa inte sant? I Sverige är marknaden helt oreglerad när det gäller etableringsfriheten till skillnad från exempelvis Danmark. Etableringsfriheten är också stärkt av de band som kan finnas mellan företagen och politiken på olika sätt. Det har också ökat ojämlikheten. Det har man sett i olika utredningar. Är detta med etableringsfriheten något som skaver eller är det något som ska rulla på? Jag är ju väldigt stockholmsk vilket Johan Hultberg vet sedan tidigare och här i Stockholmsregionen har det gått väldigt långt. Vårdbolagen har fått styra. Det vimlar av vårdcentraler i Stockholms stad alltså i innerstaden medan man kan behöva ta ut en semesterdag om man ska gå till gynekologen och bor i exempelvis Haninge. Så ser det ut. Jag tycker att just detta med etableringsfriheten är en viktig fråga. Min fråga till Johan Hultberg är: Kommer det att hända något med den? Kommer ni att titta på Danmark? Danmark är ju ett land vi tittar på i olika hänseenden. I Danmark har man lyckats bättre just när det gäller etableringsfriheten.	1502
2416	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten Rågsjö för frågan! Det är alltid kul att få debattera med ledamoten Rågsjö för då blir debatten ofta ideologisk och det välkomnar jag. Vi behöver prata om vad vi har för ideologiska utgångspunkter för den politik som vi för. Som moderat är min främsta utgångspunkt alltid den enskilda människan. Vi ska ha en hälso- och sjukvård och en välfärd som utgår från den enskilda personen. Mot den bakgrunden drar jag slutsatsen att det är viktigt att man som patient har en valfrihet och att man som medarbetare i hälso- och sjukvården har en valfrihet när det gäller arbetsgivare. Herr talman! Det kom nyligen en rankning över vilka vårdgivare som är mest uppskattade av sjuksköterskor. Jag kan konstatera att det var flera privata vårdgivare som låg högst och var de populäraste. Detta är något som jag tycker att de offentliga aktörerna måste fundera på: Hur kommer det sig att de privata aktörerna uppskattas mer av vårdens medarbetare? Hur kan man ta efter dem? Kan man kanske kapa byråkrati och på andra sätt göra att man blir en mer attraktiv arbetsgivare? Mitt svar till ledamoten Rågsjö är att vi gärna tittar på Danmark. Danmark har mer av statlig styrning av hälso- och sjukvården. Man har mer av nationellt ledarskap alltså precis det som den här nytillträdda regeringen kommer att driva. Vi kommer att jobba målmedvetet för att korta köerna öka tillgängligheten och stärka den enskilda patientens ställning.	1457
2417	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Härligt! Nu ger Kihlström alltså beskedet att det inte är sossarnas fel att riksdagen har röstat igenom en politik som inte har lett till lyckad migration. Det var ju riksdagen som gjorde tillkännagivandena och som har drivit politiken. Nu finns det en konfliktyta inom högern. Enligt Moderaterna och SD är allt sossarnas fel. Kihlström är ändå ärlig. Det måste jag ge ledamoten och jag tackar för det. Vi socialdemokrater har inte haft majoritet i kammaren sedan 2006 och det är riksdagen som har kört med tillkännagivanden så att det har gått åt pipsvängen enligt Kihlström. Tack för det! Jag kan konstatera att det var ledamoten Kihlström som ställde frågan om integrationen. Integrationen ligger inte inom vårt utskottsområde. Det är korrekt. Men då borde ledamoten Kihlström inte anklaga ledamoten Möller för att sväva ut. Ledamoten Kihlström borde fundera över sina frågor. Det är patetiskt med de här siffrorna som kommer till exempel att 1 3 miljoner inte är självförsörjande. De sifforna kördes det ju med i valrörelsen. Enligt Moderaterna var det 700 000. Sedan granskade fristående medier det och då visade det sig att man hade bakat in studiestöd och allt möjligt i siffrorna. I stället för att fokusera på hittepåsiffror och baka in allt som passar vore det bättre att titta på att det finns delar i integrationspolitiken som fungerar väldigt bra och delar som fungerar väldigt dåligt. När det gäller den bristande integrationen lyftes påskhelgens kravaller fram som exempel. Polisledningen sa i veckan att de också var bidragande till eskaleringen. Jag tror inte att lösningen är att göra som Kristdemokraterna tycker det vill säga att skjuta mer. Kristdemokraternas partiledares förslag på lösning var faktiskt: Varför blev inte fler skjutna? Oavsett hur dålig den socialdemokratiska integrationspolitiken är enligt Kristdemokraterna kan jag tycka att alternativet att fler ska bli skjutna borde vara en mycket sämre lösning på integrationsproblemen. Blir man skjuten har man knappast blivit integrerad.	2045
2418	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Jag tycker att regeringen och Sverigedemokraterna ska titta just på Danmark i den här frågan. Där har man inte den här typen av etableringsfrihet. Om ledamoten och jag skulle tröttna på politiken skulle vi kanske få lust att öppna en vårdcentral tillsammans. Var ska vi då öppna den? Då öppnar vi den där folk är som friskast och inte som sjukast. Så ser det faktiskt ut runt om i landet. Det är väldigt många andra kloka regioner som inte har gått i Stockholms fotspår. De har kanske inte varit motståndare men de har sett förutsättningarna. Ledamoten talar om den lilla människan. Jag tänker också på den lilla människan och möjligheten till en jämlik vård för alla personer i Sverige. Vården i dag är inte jämlik. Snarare är den ojämlik. Valfrihet är väl bra men det är patienter som ska välja. Men när det gäller etableringsfriheten är det företagen som väljer var de ska etablera sig. Det har inte varit lyckosamt i alla lägen. Det har inte varit lyckosamt i de regioner specifikt Stockholm där man öppnade dörren för hela marknaden och sa: Kör! Jag tycker faktiskt att det är politiker som ska se till att vårdcentraler etablerar sig i områden som har exempelvis eftersatt hälsa. Det kanske inte behövs fler vårdcentraler i Lomma i Göteborgs innerstad eller i Stockholms innerstad. Dessa vårdcentraler kanske behövs på helt andra ställen. Det är kanske där man ska satsa för att få en bättre hälsa generellt. Det är väl ändå detta vi jobbar för: en jämlik hälsa. För oss är etableringsfriheten en jättefråga. Det har glidit i väg och det måste finnas förutsättningar för Sverige att i denna fråga titta på andra länder. Titta på Danmark! Där är det inte företagen som bestämmer var de ska etablera sig. Det gör man utifrån helt andra förutsättningar. Man tittar på var behoven finns. Det är ingen dålig grej. Det handlar också om hälso och sjukvårdslagen.	1889
2419	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Vi moderater kommer aldrig att ha den planekonomiska utgångspunkt för vår politik som Vänsterpartiet har. Vi kommer att stå upp för att man som patient ska ha en valfrihet när det gäller vårdgivare och vi kommer att stå upp för att vi tror att det är bra att det finns en mångfald av aktörer inom svensk hälso- och sjukvård. Jag är av den bestämda uppfattningen att mångfald när det gäller utförare också skapar mångfald när det gäller vad man kan få för vård och vad det finns för möjligheter för vårdens medarbetare att välja var de vill arbeta. Jag och Moderaterna kommer inte att ta initiativ för att ta bort den mångfalden. Vi kommer att jobba vidare med att stärka patientens ställning. Vi kommer att jobba vidare för att korta köerna. Vi kommer att jobba vidare för att ta oss an de grundläggande och stora problem som den avgående regeringen inte förmådde ta itu med. Vi tar nu viktiga steg i den här budgeten för att korta köerna genom att satsa på en prestationsbaserad ersättning. Jag beklagar att Vänsterpartiet helt stryker de tre miljarder som vi satsar på detta. Om Vänsterpartiets budgetalternativ hade vunnit majoritetens gillande här i kammaren - jag är tacksam över att det knappast kommer att göra det - skulle det ha inneburit att köerna hade blivit ännu längre och att patienterna hade fått vänta ännu längre på sin vård. Herr talman! Som jag sa i mitt anförande påbörjar vi nu arbetet med att korta köerna att stärka patientens ställning och att genomföra en lång rad reformer för att stärka tillgängligheten och se till att vi alla kan få den vård som vi har rätt till och att vi kan få den i tid.	1650
2420	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! De senaste två åren har riksdagsdebatten inom vård- och omsorgsområdet dominerats av pandemin och dess konsekvenser. Pandemin är fortfarande inte över och det finns alltjämt anledning till försiktighet. Men samhället har öppnat upp barn går i skola anhöriga får besöka sina äldre och pappor får åter vara med på BB även efter förlossningen. Vad har vi då lärt oss av pandemin? Jo vi har lärt oss att det finns strukturella problem i svensk sjukvård och äldreomsorg. Vi har lärt oss att personalen är vår viktigaste resurs och vi har lärt oss att vi måste lägga våra pengar på rätt saker. Det sistnämnda för oss tillbaka till ämnet för dagen det vill säga statens budget för hälsovård sjukvård och social omsorg. För Centerpartiet är det centralt att vi har en vård och omsorg som är tillgänglig för alla oberoende av ålder kön eller bostadsort som utgår från den enskilda människans behov som ger var och en självbestämmande och inflytande och som håller hög kvalitet i alla delar av landet. Herr talman! Sverige har generellt sett en god hälso- och sjukvård men den saknar inte utmaningar. Sjukvården har i dag inte samma tillgänglighet över hela landet och kvaliteten kan skilja sig mellan olika regioner. Den som vill göra det enkelt för sig ropar naturligtvis på förstatligande i en sådan situation men en gigantisk omorganisation av svensk sjukvård är det absolut sista vården behöver. Det viktiga är att rätt vård hanteras på rätt nivå och att patienterna upplever vården som sömlös. Den kommunala hälso- och sjukvården har blivit allt viktigare och en allt större del av vården under senare år. Fortfarande upplevs dock brister i gränssnittet mellan kommun och region där den enskilde - ofta en äldre person - hamnar i kläm. Våra äldre ska kunna få långtgående vård hemma - vare sig det är i deras lägenhet i deras hus eller på ett äldreboende - utan att behöva åka in till vårdcentralen eller sjukhuset i onödan. När man väl är i behov av akutsjukvård eller förlossningsvård ska det finnas inom rimligt avstånd från hemmet. När man är i behov av specialistvård ska det inte spela någon roll vilken region eller vårdgivare som utför den. I Centerpartiet tror vi inte på gigantiska centraliseringsreformer eller på ökad byråkratisering av vården. Däremot tror vi på att utnyttja de resurser som finns på ett klokt och effektivt sätt. Därför vill vi se en jämförelsetjänst för väntetider tillgänglighet och kvalitet som kanaliseras via 1177. Detta ger den enskilde rätt till självbestämmande och snabbare specialistvård utan att det läggs pengar på att bygga upp nya byråkratiska institutioner i Stockholm. Det är bra för vårdköerna. Den del av sjukvården där vi ser störst behov av att satsa är dock primärvården. Det är genom en lättillgänglig primärvård som man borgar för ett förebyggande arbete och för att patienten lotsas rätt i vårdkedjan. Tyvärr ser vi att tillgången till vårdcentraler är bristfällig på sina ställen och att det samtidigt är svårt att rekrytera läkare. Centerpartiet ser att primärvården behöver fortsätta att förstärkas under kommande år och det finns ett extra stort behov på landsbygden. Därför resursförstärker vi primärvården med 200 miljoner kronor mer än vad regeringen gör under kommande år. Vidare har Centerpartiet länge arbetat för att fler så kallade särläkemedel ska inkluderas i läkemedelsförmånerna. Det är inte rimligt att patienter inte får tillgång till verksamma mediciner utifrån att patientgrupperna är för små. Varför ska den som drabbats av exempelvis spinal muskelatrofi inte få tillgång till subventionerade läkemedel när de faktiskt finns att tillgå? Centerpartiet avsätter därför 100 miljoner kronor i en särskild satsning på särläkemedel. Herr talman! Att bli gammal i Sverige ska inte vara förknippat med oro. Tvärtom ska det vara förknippat med glädje över att få rå över sin egen tid efter ett långt arbetsliv och över att man får göra de saker man har skjutit på och drömt om innan åldern tar ut sin rätt. När stöd behövs ska man veta att äldreomsorgen fungerar och att sjukvården levererar. Fokus ska vara på den enskilde och inte på systemet. Sjukvården och äldreomsorgen behöver organiseras och samordnas bättre än vad som är fallet i dag. Runt om i Sverige finns dock många exempel på kommuner och regioner samt ideella och privata vård- och omsorgsgivare som har mött problemen och löst dem. Vi måste ta vara på dessa goda exempel. Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstrukturen i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multisjuka ska få sin hälso- och sjukvård krävs det en betydligt större geriatrisk kompetens med fler specialistutbildade sjuksköterskor och läkare. Centerpartiet vill se en utveckling av det förebyggande hälsoarbetet. Vi vill se en ökad geriatrisk kompetens inom vården. Vi vill också se en utökad screening - även av äldre. Herr talman! År 1994 infördes LSS. Detta var en radikal frihetsreform för väldigt många personer med olika former av funktionsnedsättningar. I dag är lagen kantstött och intentionerna följs inte längre fullt ut. Rättigheterna skiljer sig mellan olika delar av landet; detta gäller framför allt den personliga assistansen. Den huvudmannaskapsutredning som nu pågår ska presentera sitt slutbetänkande den 1 mars nästa år och då kommer ett sammanhållet statligt huvudmannaskap att föreslås. Frågan har ju inte varit om personlig assistans ska få ett statligt huvudmannaskap utan hur detta ska gå till. Därför har jag haft svårt att förstå varför inte regeringen och dess samarbetspartier tydligt kan sätta ned foten och säga att detta kommer att ske under mandatperioden. Exakt hur det ska gå till behandlas ju i utredningen och kommer att nagelfaras av remissinstanserna innan propositionen kan skrivas men att det kommer att ske borde regeringen kunna ge besked om redan nu. För Centerpartiet är det en självklarhet att samhället ska vara tillgängligt för alla och att alla har rätt att vara en del av samhällsgemenskapen. Därför vill vi se en integrering av funktionshindersperspektiv inom alla politikområden och en ambitionshöjning som innebär att samtliga politiska beslut måste reflekteras av ett funktionshindersperspektiv. Det handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Svensk politik kring funktionsnedsättningar utgår till stor del från ett rättighetsperspektiv men det saknas ett fokus på möjligheter och alla människors förmåga och vilja att bidra oavsett funktionsförmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättning får delta i samhället på lika villkor som deras jämnåriga. Herr talman! Centerpartiet är ett decentralistiskt parti och har en stark tilltro till regioner och kommuner. Det är därför vi inte tror på storskaliga centraliseringsprojekt eller ökad byråkratisering. Rätt beslut ska fattas på rätt nivå men erfarenheten säger att det är på den lokala nivån som man är närmast sina invånare och har bäst kunskap om de geografiska och sociala förutsättningarna. Därför vill vi också undvika riktade statsbidrag så långt det är möjligt. Vi förstår mycket väl att man som regering vill visa handlingskraft genom att dutta ut småsummor på än det ena än det andra. Varje liten del är naturligtvis viktig men ingen hänsyn tas till de lokala förutsättningarna och behoven. Dessutom har vi kunnat se att små landsbygdskommuner kontinuerligt blir missgynnade eftersom de sällan har tid eller resurser att lägga på ansökan och uppföljning. Som före detta kommunpolitiker gläder jag mig därför åt att vi lägger 4 miljarder mer än regeringen i generella statsbidrag och låter kommuner och regioner göra prioriteringen av var dessa pengar gör mest nytta i deras olika verksamheter. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag självklart står bakom Centerpartiets budgetmotion i dess helhet. Jag står också bakom det särskilda yttrande som vi lämnat i socialutskottet.	7955
2421	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Visst finns det mycket man skulle kunna säga. Det är dock en satsning som Centerpartiet vill göra som jag intresserar mig lite särskilt för nämligen satsningen på 15 miljoner kronor på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn. Detta är säkert bra men man kan lugnt säga att det sticker ut i mängden i Centerpartiets budget. Centerpartiet sparar drygt 5 miljarder på utgiftsområde 9 Hälsovård sjukvård och social omsorg. Det är inte bara satsningarna på fler vårdplatser och en nationell vårdförmedling som försvinner utan det gör också föräldraskapsstödet och satsningarna på våra barn och unga. Satsningen på det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomshälsovården i form av hembesöksprogram inom BVC försvinner också. Centerpartiet skrotar fritidskortet för barn och unga som ska få möjlighet att ta del av idrotts- och fritidsaktiviteter även om de kommer från en socioekonomiskt utsatt familj. Särskilt allvarligt är det att Centerpartiet också vill skära ned i socialtjänstens insatser när det gäller det sociala arbetet. Jag får inte ihop detta. När Centerpartiet nu gör en satsning - visserligen en väldigt liten sådan men ändå en satsning - på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn varför bedriver man då i övrigt en politik som leder till färre möten med de här barnen? Varför är inte Centerpartiet berett att prioritera barn och unga?	1414
2422	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Centerpartiet är berett att prioritera barn och unga och det gör vi också på en rad olika sätt. Allting handlar inte om att man ska lägga pengar med hjälp av riktade statsbidrag även om vi gör det i liten skala på just det området. Regeringen har i stället valt att lägga väldigt mycket pengar på exempelvis fritidskortet och det kanske inte är det mest prioriterade från statens sida i den situation vi befinner oss i dag. Kommunerna har stort ansvar för barns och ungas tillgång till fritidsverksamhet och det sker ju framför allt via civilsamhället. Centerpartiet har drivit på för ökad fysisk aktivitet i skolorna vilket är en viktig del av barnens möjligheter att röra på sig. Vi har också drivit på för att hjälpa inte bara barn och unga utan även studenter i deras psykiska mående när de har problem på det området. Det som är intressant är däremot att regeringen och dess samarbetsparti väljer att dutta med riktade statsbidrag på område efter område. Som kommunpolitiker vet man att de pengarna kommer att ta slut efter ett par tre år och därefter finns de inte kvar. Det gör att väldigt många små kommuner väljer att helt enkelt inte söka de här bidragen. De stora kommuner som gör det använder pengarna under begränsad tid och sedan brukar de verksamheterna försvinna. Det ger inte den kontinuitet och stabilitet som man behöver i kommuner och regioner i Sverige. Därför behöver det i stället läggas mer pengar på generella statsbidrag och precis det gör Centerpartiet. Vi satsar 4 miljarder mer än regeringen.	1581
2423	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Jag har respekt för att inte alla partier anser att satsningar på barn och unga är de mest prioriterade frågorna men det är ju tyvärr inte bara barn och unga som drabbas av Centerpartiets politik utan också de äldre. När Centerpartiet väljer att skära i budgeten riktar de in sig på stimulansbidragen inom äldreområdet. De vill också skrota satsningen för att motverka ofrivillig ensamhet bland landets äldre. Totalt vill Centerpartiet slopa 5 miljarder kronor jämfört med vårt anslag och det man tillför i generella statsbidrag innebär i praktiken bara 2 4 miljarder. Det här handlar alltså inte om huruvida det ska finnas riktade statsbidrag eller om de ska vara generella. Det handlar om att det inte finns något annat parti i Sveriges riksdag som är berett att nedprioritera och skära lika mycket i de resurser som ska gå till sjukvård äldreomsorg och social omsorg om våra barn som Centerpartiet. Centerpartiets politik drabbar barn och äldre men den kommer också att drabba barn och äldre på den svenska landsbygden - var så säker.	1062
2424	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Centerpartiets politik ger kommuner och regioner mer makt att fördela de pengar de får. Det är därför vi vill gå från riktade statsbidrag till generella. Det är ingen nyhet att det är detta kommunerna efterfrågar. De vill inte ha något småduttande som ofta blir väldigt lite pengar i slutändan i den enskilda kommunen. De vill ha generella statsbidrag långsiktighet och möjlighet att själva bedöma var pengarna gör bäst nytta. Är det ytterligare satsningar på civilsamhället föreningsbidrag eller ytterligare satsningar i äldreomsorgen och sjukvården i regionen? Den möjligheten tycker vi i Centerpartiet att kommuner och regioner ska ha. Den tilltron ska man ha till kommuner och regioner och till de politiker som finns där. Jag vet att Kristdemokraterna inte har den tilltron för de vill ju i grunden förstatliga hela det regionala Sverige och hela sjukvården. Då är det klart att man förstår att de inte heller har någon tilltro till regionpolitiker. I Centerpartiet har vi den tilltron. Sedan ska vi också hjälpa dem på rätt sätt till exempel genom att tillgängliggöra mer information på 1177.	1119
2425	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag fick inte svar på de frågor jag tidigare ställde till ledamoten Bergenblock. Därför upprepar jag dem. Låt mig börja med det. Varför vill Centerpartiet spara på hälso- och sjukvården socialtjänsten och det utgiftsområde som vi nu debatterar? Det är ju en rejäl neddragning som ledamoten Bergenblock och hans parti föreslår. Herr talman! Jag konstaterar att den regering som ledamoten Bergenblock tidigare har stött och varit en förutsättning för nämligen den rödgröna inte levererade på välfärdens område. Det blev längre köer och försämringar inom en lång rad områden. Jag förvånades också tidigare när ledamoten Bergenblock närmast raljerade över att vi vill ställa språkkrav inom äldreomsorgen. Jag förstod även av vad Bergenblock då sa att det tydligen är med arbetskraftsinvandring som man ska klara bemanningen inom äldreomsorgen. Jag vill bara försäkra mig om att det verkligen är vad Centerpartiet ser framför sig. Ska man trygga välfärden och klara äldreomsorgen genom arbetskraftsinvandring? Är det inte med språkkrav som man ska trygga kompetensen och kvaliteten i äldreomsorgen?	1114
2426	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Jag börjar med den sista delen. Jag noterade att Maria Malmer Stenergard alldeles nyss svarade på en fråga under frågestunden och faktiskt sa att det inte på något vis ska läggas hinder i vägen för personal som finns i den svenska vården oberoende av var de kommer ifrån. Hon var väldigt tydlig. Men det är inte det som står i Tidöavtalet. Där står det att man på olika sätt ska försvåra för just arbetskraftsinvandring. Svensk sjukvård ska inte byggas på arbetskraftsinvandring och inte svensk äldreomsorg heller. Men vi ska inte slå sönder de strukturer som finns i dag och inte heller ta personal från regioner kommuner eller privata vård- och omsorgsgivare för att de har ursprung i ett annat land. 75 procent av dem som är arbetskraftsinvandrare i svensk vård och omsorg i dag ligger under det golv som regeringen har tänkt att införa på 33 000 kronor och det gör att man blir av med en stor del av personalen inom vård och omsorg i Sverige. Vad gäller budgeten är det som jag sa tidigare så att vi prioriterar generella statsbidrag framför riktade därför att vi har tilltro till att kommuner och regioner använder pengarna på ett klokt sätt och lägger dem där de bäst behövs. Det är centerpartistisk decentralistisk politik.	1254
2427	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Nu var det ju äldreomsorgen jag lyfte fram. Låt oss ändå konstatera att det är väldigt grundläggande att man som äldre ska kunna känna sig trygg med att man kan kommunicera med den omsorgspersonal man möter ofta i en ganska utsatt situation om man är beroende av hemtjänst eller hemsjukvård eller bor på särskilt boende för äldre. Vi kan också konstatera herr talman inte minst utifrån Coronakommissionens utvärdering under pandemin att just språkfrågan var en rätt så allvarlig kvalitetsbrist då och att den bidrog till sämre kvalitet i omsorgen. Den var också en patientrisk. Därför tycker jag att det är en viktig reform som vi aviserar i Tidöavtalet om att det ska införas språkkrav inom äldreomsorgen. Jag förvånas över att Centerpartiet inte kan ställa upp på det och över att Centerpartiet inte tycker att våra äldre ska kunna förvänta sig att den personal de möter inom äldreomsorgen har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Herr talman! Ledamoten Bergenblock säger att Centerpartiet prioriterar generella statsbidrag framför riktade. Det är sant i stor utsträckning men summa summarum är det ju så att anslagen som Centerpartiet har till hälso- och sjukvården och till välfärden totalt sett är lägre även om man tittar på att Centerpartiet höjer de generella statsbidragen. Jag konstaterar alltså att Centerpartiet prioriterar höjt bistånd framför att göra satsningar på svensk hälso- och sjukvård korta köerna och stärka kvaliteten inom äldreomsorgen.	1493
2428	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! I september valde svenska folket ett migrationspolitiskt paradigmskifte men trots att det begreppet ofta uppfattas som en hastig förändring är det en process som måste få ta sin tid. Det som väljarna ställde sig bakom var nämligen ett politiskt alternativ som inte bara tar de frågorna på det allvar de förtjänar utan också arbetar genomtänkt och långsiktigt. En viktig skillnad mellan denna mandatperiod och den förra kommer att bli att Sverige nu slipper hastigt hopkokade nödlösningar för att blidka riksdagens extremister. När Lagrådet dömde ut en av Socialdemokraternas minst genomtänkta reformer med de berömda orden om att gränsen hade nåtts var det många med oss som drog slutsatsen att det helt enkelt inte kunde fortsätta på det sättet. Herr talman! Jag skulle vilja säga något kort om paradigmskiftet eftersom det har uppstått lite av en dragkamp om det begreppet. Vem är det egentligen som har stått för eller står för paradigmskiftet i svensk migrationspolitik? I verkligheten genomförde den förra regeringen en mindre reform av reglerna om permanenta uppehållstillstånd reglerna för anhöriginvandring och den humanitära säkerhetsventilen eller femsexan som den också kallas genom den så kallade tillfälliga lagen. Till att börja med kan vi väl vara överens om att ifall man syftar till att åstadkomma ett paradigmskifte ska man kanske inte börja med att göra regeländringarna tillfälliga och tidsbegränsade i ett par år. Reformerna var i och för sig välkomna. Men de var inte i närheten av tillräckliga. Dessutom rullades de tillbaka steg för steg genom i huvudsak fyra betänkanden mellan 2017 och 2020. Det handlar bland annat om den berömda gymnasielagen och Migrationskommitténs betänkande. Efter den sista reformen var delar av det svenska regelverket mer generöst än det var 2015 då krisen var ett faktum. Vid den här mandatperiodens början var vi i princip tillbaka på ruta ett. Man måste ha väldigt låga förväntningar för att kalla det ett paradigmskifte. Herr talman! Den nya regeringens väg framåt är klar tydlig och vilar på ett par ganska enkla principer. Europakonventionen flyktingkonventionen och den europeiska asyllagstiftningen ska upprätthållas. Men de regler som går längre och som gör Sverige särskilt attraktivt och har gjort att vi har haft ett mottagande långt bortom dels vår egen proportionella storlek inom unionen dels vår integrationspotential kommer att tas bort. Den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten ska gälla kort och gott. Jag vill göra ett tillägg. Om man vill bo i Sverige med uppehållstillstånd vilket man absolut ska ha möjlighet att göra - många med mig har nära och kära som gör det - ska man också ha ett bra skäl till exempel arbete familj eller internationellt skydd. Att bara hänga kvar trots att man varken har asylskäl eller klarar sin egen försörjning för att det är bekvämt kommer inte längre att vara okej. Varför gör vi då detta? Det frågar sig många. Är det på grund av hat? Är det för att sprida oro eller vad vänstern nu påstår den här veckan? Om det händelsevis finns någon i den här kammaren som funderat på detta speciellt bland de partier som haft makten under de förra mandatperioderna har jag ett tips. Titta er själva i spegeln! Anledningen till att vi nu måste ha en miniminivå herr talman är helt enkelt att vänsterpartierna knappt ville ha några begränsningar alls när de styrde landet. Och vi fick ett resultat därefter. Om jag hade kunnat backa bandet 30-40 år och genomföra en långsiktigt hållbar migrationspolitik vilket skulle möjliggöra ett något mer generöst regelverk i dag hade jag naturligtvis gjort det. Det hade självklart varit att föredra. Men det var inte den vägen som vänstern valde. På just den punkten - varför vi sitter i den här situationen - är det kanske lite av ödets ironi att en av de offentliga personer som var bland dem som var först ut med att prata om detta är tillbaka i Sveriges riksdag och deltar i den här debatten. Det är en både modig och klartänkt akademiker. Jättekul att han är här! Med andra ord har väljarna satt de vuxna i rummet för att städa upp efter vänsterns barnkalas. Det är inte kul att städa. Barnen blir arga ibland. Men det måste göras. Herr talman! Jag vill också säga något om hur Tidöavtalet förhåller sig till asylrätten. Den frågan verkar komma upp egentligen varje gång vi diskuterar migrationspolitik här i kammaren. När vi pratar om asylrätten pratar vi om reglerna i FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning. Dessa regler tillämpas sällan direkt av svensk domstol eller EU-domstolen. Det beror på att de är implementerade genom ett antal rättsakter på EU-nivå som i sin tur är implementerade i den svenska utlänningslagen. Det innebär att det i och för sig inte finns särskilt mycket praxis kring just hur konventionen ska tolkas. Däremot finns en del uttalanden handböcker från exempelvis UNHCR och uttalanden från EU-kommissionen plus lite annat material. Flyktingkonventionen är relativt kortfattad och ställer upp ett par ganska enkla principer. Den mest grundläggande är artikel 33 om non-refoulement. Denna princip innebär lite förenklat att en undertecknande stat inte får skicka tillbaka eller avvisa en asylsökande till ett land där den riskerar skyddsgrundande behandling alltså att personen råkar illa ut på lite olika sätt. Däremot går det i konventionens mening alldeles utmärkt att skicka tillbaka eller avvisa vid gräns till ett land där personen inte riskerar någon skyddsgrundande behandling. Det är denna regel som ger upphov till den så kallade första-säkra-land-principen som innebär att man som asylsökande har rätt att bli insläppt och få kvarstanna i det första säkra land man kommer till. Men söker man sig vidare därifrån till nästa säkra land har man ingen rätt att bli insläppt. Något som brukar hävdas från vänstern och som i och för sig är sant är att det inte finns någon skyldighet att söka asyl i första säkra land. Det är helt korrekt men det är att missuppfatta själva rättsfrågan. Flyktingkonventionen är nämligen inte uppbyggd kring skyldigheter för enskilda utan kring rättigheter för enskilda. Poängen är att man inte har någon rätt att söka sig vidare från det första säkra landet. Så är det med det. Det finns också ett antal rättskällor som bekräftar detta bland annat uttalanden från UNHCR EU-kommissionen och så vidare. I stort sett har allt asylmottagande som vi har haft de senaste 30 åren egentligen inte vilat på flyktingkonventionen utan på reglerna i EU-rätten och nationell rätt. Vi skulle ha kunnat neka nästan varje person som har passerat in genom landgränsen till Sverige utan att bryta mot flyktingkonventionen. Det är nämligen så den fungerar. Svaret på om reformerna som föreslås i Tidöavtalet ligger i linje med flyktingkonventionen är alltså ett klart ja. Det är ingen tvekan om den saken. Men vad sjutton har detta med utgiftsområde 8 att göra kan man ju fråga sig. Den här debatten brukar alltid sväva ut och handla om asylpolitik och utlänningsrätt generellt. Det tycker jag är helt okej. Man kan väl säga både allt och inget. Utgiftsområdet reglerar ju framför allt lagstadgade utgifter. Reformerna måste komma först; besparingarna kommer sedan. Detta gör att det inte blir så dramatiska förändringar just detta första år. Men som sagt: Den här regeringen kommer att göra systematiska genomtänkta och långsiktiga förändringar av den svenska utlänningsrätten. Resultatet kommer så småningom. (Applåder)	7498
2429	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Det är ju så att budgeten är en helhet. Det har ledamoten rätt i. Centerpartiet tar ansvar i en lång rad frågor där regeringen fullständigt duckar. Det är inte bara biståndet som ledamoten nämner. Det är klimatet som man slaktar politiken kring helt och hållet. Det är näringslivet där det inte finns några stora satsningar. Det är landsbygden där det också saknas satsningar från regeringens sida. Det här är frågor som Centerpartiet har prioriterat. Vi har också gjort prioriteringar inom välfärden och där har vi valt att rikta in oss på de generella statsbidragen i stället för de riktade. Det är också det som ministrarna i ledamotens regering själva efterfrågar. Jag läste en intervju med Anna Tenje vår äldreminister där hon sa följande: Kommunerna själva är de som vet vad som ger bäst 'pang för pengarna' . Jag skulle verkligen vilja rensa upp i antalet riktade statsbidrag." Det här sa hon för någon vecka sedan i en av de intervjuer hon gav och jag hoppas att det är den inriktningen som kommer att styra framöver. Det här är ju också en partikollega till ledamoten. "	1106
2430	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Hälso- och sjukvård är ett ständigt viktigt område som berör oss alla. Mycket av den ohälsa som vi ser i dag kan förebyggas och mycket beror på hur vi utformar vårt samhälle. Det finns partier som menar att lösningen är att staten ska ta över ansvaret för hela hälso- och sjukvården. Det anser Miljöpartiet inte är någon bra lösning. Det är inte en gigantisk resursslukande omorganisation som hälso- och sjukvården behöver. Vården och omsorgen behöver i stället kunna fortsätta utvecklas utifrån de behov som finns i olika delar av Sverige men det statliga stödet behöver utökas. För oss är det viktigt att öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner så att de själva kan göra egna prioriteringar. Att regeringen valt att lägga sitt bidrag till Sveriges kommuner och regioner på en nivå som är mindre än en tredjedel av vad de själva uppger behövs kommer att leda till ytterligare försämringar i en redan utsatt samhällssektor som sjukvården. Den absolut viktigaste frågan för hälso- och sjukvården är personalens arbetsmiljö. För att fler ska söka sig till yrket och vilja stanna och för att få arbetsmiljön att bli stabilt bättre vill Miljöpartiet göra en permanent statligt finansierad storsatsning som ska vikas för fler anställda och möjliggöra högre löner. Arbetsmiljöproblemen i vården och omsorgen är stressrelaterade på grund av för hårt tryck och för få medarbetare och just nu pågår en ond cirkel som behöver vändas kraftfullt och långsiktigt. Frågan om brist på vårdplatser hänger också samman med detta. När det inte finns någon vårdpersonal finns det inga vårdavdelningar som kan vara öppna. I vår budgetmotion har vi gjort ett flertal satsningar inom det utgiftsområde som vi debatterar här. Jag kommer att fokusera på några av dessa. Det gäller arbetsmiljölyftet för personal inom vård och omsorg som jag just pratade lite om återhämtningsbonusen för personalen och våra satsningar på personlig assistans på att förbättra arbetet med kvalitetsregister inom vården och på preventivmedel för unga. Jag vill också nämna lite om den oro som finns hos många som arbetar inom vården eftersom det av Tidöavtalet framgår att de som behöver tolkar i vården inte kan vara säkra på att få det framöver om de inte kan betala själva. Det står också i Tidöavtalet att det kan komma att införas en anmälningsplikt eller en informationsplikt där myndighetspersoner kan bli skyldiga att rapportera personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd. Även om det nämns att undantag från informationsplikten behöver utredas närmare till exempel när det gäller sjukvården skickar regeringen med de här förslagen signaler som är mycket oroande. Herr talman! Miljöpartiet vill bygga ett samhälle som är hållbart för både människor och miljö. Det kräver en stark välfärd och att kvinnodominerade yrken en gång för alla värderas högre - det är både en välfärdsfråga och en jämställdhetsfråga. Det är hög tid att staten tar ett större ansvar för arbetsmiljön och villkoren inom vården. Det räcker inte med tillfälliga satsningar av olika slag. Regeringen har till exempel föreslagit en konstruktion med bonus kopplat till hur många vårdplatser som inrättas. Det ser vi som ett feltänkande som leder bort från det verkliga problemet som är personalens arbetsmiljö arbetsvillkor och löner. Vården står inför stora utmaningar. Det behövs fler kollegor i både sjukvården och den kommunala vården och omsorgen för att skapa en bra arbetsmiljö för personalen med ett lugnare tempo och ökad attraktivitet för yrket. Enligt flera fack- och yrkesförbund finns det stor potential i att ett ansenligt antal personer kan lockas tillbaka med bättre villkor. Vårdförbundet har till exempel i en arbetsmiljörapport från i år pekat på att om arbetsmiljön var sundare så att alla orkade arbeta heltid skulle det motsvara ungefär 790 fler barnmorskor 470 fler biomedicinska analytiker och 7 645 fler sjuksköterskor. Det vore ju väldigt bra om de personerna kunde lockas att stanna kvar i sina yrken. Miljöpartiet vill därför införa en helt ny kompletterande struktur där staten tar ett förstärkt ansvar genom ett permanentat stöd på hög nivå. Staten bör göra en satsning som utökas med runt 10 miljarder per år de kommande tre åren för att från och med 2026 övergå till ett permanent statligt stöd på 40 miljarder per år. Det ska gå till landets regioner och kommuner och vikas för nyanställningar och möjliggöra högre löner. Fler ska vilja söka sig till vården och fler ska vilja och orka stanna. Herr talman! Sedan 2021 finns den så kallade återhämtningsbonusen en satsning som Miljöpartiet drivit igenom och som är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Återhämtningsbonusen infördes sommaren 2021 i mindre skala. Från och med 2022 avsätts 1 miljard kronor årligen. Till detta har det även tillkommit 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort så kallade delade turer vilket förstås också är värdefullt. Vi vill förstärka bonusen med ytterligare 1 miljard för mer medel som kan stärka den här utvecklingen. Vi anser också att regeringen bör verka för att göra modellen mer känd. Jag kommer med intresse att följa upp hur medlen har använts lokalt och regionalt och hur de kunnat bidra till fortsatt utveckling genom idéer och förslag som har kommit från personalgrupperna själva. Herr talman! Trots att vi länge haft lagar mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning och trots att Sverige står bakom FN:s funktionsrättskonvention återstår mycket att göra innan orden stämmer överens med verkligheten. Jag kan förstå att det ibland finns en trötthet hos människor i rörelsen" över att det går så trögt. Ett viktigt område är till exempel att personer med funktionsnedsättning måste få lika stora möjligheter som befolkningen i övrigt att komma in på arbetsmarknaden. Det ger grunden för bra levnadsvillkor att ha en rimlig inkomst. Men då måste annat som till exempel den personliga assistansen också fungera. Miljöpartiet är ett av de partier som tydligt står bakom att alla grundläggande hjälpbehov behöver ses i sin helhet vilket flera av regeringspartierna också gjorde i opposition. Jag hoppas verkligen att de står fast vid det. Miljöpartiet vill också höja schablonersättningen för personlig assistans. För att assistans ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent helt enkelt vara tillräckligt bra. Den låga nivå på uppskrivning som regeringen gör med 1 5 procent räcker inte. Många assistansbolag larmar om att de låga uppskrivningarna håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge och att kunna värdera medarbetare ge handledning och utbildning med mera. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor. Miljöpartiet anser att ersättningen bör skrivas upp med 5 procent. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter ett flertal år med alltför liten uppskrivning vilket har gjort det omöjligt att komma upp i kollektivnivåer på löner för personliga assistenter. I Tidöavtalet finns också oroande skrivningar om rätten till assistans som riskerar att sätta personer i behov av assistans i ett slags moment 22. Regeringspartierna och SD vill utreda en modell för kvalificering till välfärden bland annat assistansersättningen. Som exempel på vad som leder till kvalificering finns arbete. Det här kommer att sätta många personer i behov av personlig assistans i en väldigt knepig situation - utan assistans ingen möjlighet att arbeta. Herr talman! I Sverige finns cirka 100 nationella kvalitetsregister för olika delar av vården bland annat för barncancer och gynekologiska operationer. Modellen finansieras genom en överenskommelse mellan staten och SKR. Dessa register är centrala för att vi ska kunna följa kvaliteten och säkerställa effekterna av vården. Registren ska innefatta åtgärder som har vidtagits över tid för att det ska vara möjligt att göra bedömningar av om en viss vård får optimal effekt. Miljöpartiet vill att finansieringen säkras för Könsdysforiregistret som i dag inte har några pengar alls trots att Socialstyrelsen har poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel för att säkerställa att registret ska kunna fungera. Vi vill också ge Socialstyrelsen i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Detta är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver med ökad tillgång till hemaborter och säkerhet och uppföljning blir ytterst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras när det gäller vilka professioner som kan ge information till registren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. Vi vill öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 miljoner kronor per år. Herr talman! Miljöpartiet anser att preventivmedel för alla upp till 26 år ska vara kostnadsfria. I dag ser det olika ut i olika regioner. Detta är inte gynnsamt för jämlikheten eller ungas möjlighet till en god sexuell och reproduktiv hälsa. Vi vill avsätta stöd för att det ska se likadant ut över hela landet. Herr talman! Miljöpartiet har lagt fram ett samlat budgetförslag med förslag för ett hållbart samhälle för en hållbar framtid för både människa miljö och klimat - inte minst vad gäller det område som vi debatterar här i dag. En budget visar vad i politiken som prioriteras. Det spelar ingen roll att ett parti eller en regeringskonstellation i teorin är för något om det inte ger avtryck i konkreta satsningar. Vi har i vår budget gjort satsningar på bland annat vårdpersonalens arbetsvillkor och förbättringar av den personliga assistansen. Regeringen har valt en annan väg. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande där vi beskriver vår politik och vår budget i dess helhet. "	10338
2431	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Det är kul med debatt eller hur? Jag skulle vilja fram lyfta ett par frågor. Jag skojade tidigare här i kammaren om att jag rekommenderade ledamoten Rågsjö från Vänsterpartiet att ratta in en av de kommersiella kanalerna och titta på programmet Lyxfällan . Jag såg i tv-tablån att det faktiskt sänds klockan 18 i kväll så jag rekommenderar även ledamoten Westerlund att titta på programmet. Miljöpartiets budget är nämligen - hör och häpna herr talman - nästan ännu mer inflationspådrivande än Vänsterpartiets. Hela 275 miljarder föreslår Miljöpartiet ska lånas upp de kommande åren. Detta skulle ytterligare bidra till den väldigt allvarliga inflation vi har i Sverige just nu som gör att till exempel pensionskostnaderna för kommunerna och regionerna skenar så att de har svårt att få resurserna att räcka till. Jag vill fråga ledamoten Westerlund hur hon ser på det faktum att ni har tagit på er guldbyxorna att ni inte för en ansvarsfull ekonomisk politik utan eldar på inflationen med den budgetmotion ni har lagt på riksdagens bord - om den nu skulle bli verklighet. Sedan herr talman vill jag också ställa en annan fråga till ledamoten Westerlund. I Miljöpartiets förslag tar ni bort den riktade satsning på fler vårdplatser som regeringen gör. Jag måste herr talman fråga ledamoten Westerlund: Hör hon inte larmropen från akutmottagningarna om vårdplatsbristen? Hör hon inte hur personalen gång på gång slår larm om bristen på vårdplatser och hur den leder till patientsäkerhetsrisker och pressar personalen? Hör hon inte larmen herr talman?	1578
2432	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Jag kan börja med den sista frågan jag fick av ledamoten Hultberg. Jag antar att det är anslag 1:6 som det refereras till. Där är det minus i Miljöpartiets budget jämfört med i regeringens; det är helt sant. Men detta beror på att det är de prestationsbaserade vårdplatserna som ryms inom detta anslag. Vi vill i stället öka de generella statsbidragen vilket framgår av en annan budgetpost som är mycket högre än den minskning vi har gjort på just det här anslaget. Det är alltså en konsekvens av att vi inte vill se det prestationsbaserade tillskottet utan har valt en annan väg för att uppnå samma effekt som ledamoten Hultberg just refererade till. Vi ser att det är stora problem i vårdpersonalens arbetsmiljö och arbetssituation och det är också detta som de allra flesta satsningarna i vår budget handlar om - att komma till rätta med dem. Fast vi har valt att göra det på ett annat sätt. Det är alltså svaret på den frågan. Vad gäller budgeten i stort har vi fått höra att den är inflationsdrivande. Vi har gjort stora investeringar i förnybar energiproduktion och energieffektivisering och det är sådant som på sikt kommer att sänka priserna på energi i stället för att de fortsätter att öka. Vi gör också vissa skattehöjningar som dämpar inflationstakten. Dessutom är Miljöpartiet av uppfattningen att klimatomställningen är så viktig att vi inte kan pausa den. Om vi inte fixar klimatet - försöker komma med olika åtgärder som syftar till detta - kommer det att stå oss otroligt mycket dyrare på sikt.	1533
2433	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Risken med den politik som Miljöpartiet driver är skulle jag säga att man pausar satsningar på sikt. Om man driver en så expansiv politik som Miljöpartiet gör eldar man på inflationen. Det gör att vi långsiktigt kommer att ha lägre skatteintäkter och en sämre ekonomisk utveckling. Regionerna och kommunerna kommer att ha sämre ekonomi. Detta kommer att göra att det blir svårare att göra satsningar på välfärden och för den delen det andra viktiga område som ledamoten Westerlund nämnde klimatet. Hur ska vi långsiktigt ha råd att vara uthålliga i våra satsningar på klimatet om man driver en så expansiv politik där man inte tar ansvar för ekonomin? Den frågan förtjänar fortfarande ett svar men jag förstår att ledamoten Westerlund är svarslös.	770
2434	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Herr talman! Jag anser att jag gav ledamoten Hultberg ett svar även om vi kanske inte förstår varandra fullt ut. De skattehöjningar som vi bland annat föreslår är inflationsdämpande enligt vår mening. Det är lite ironiskt att höra klimatet nämnas av en person från ett parti som ingår i den regering som har lagt fram en budget där stora pengar ungefär en tredjedel av reformutrymmet läggs på åtgärder som kommer att skynda på klimatkatastrofen. Det är väldigt svårt för Miljöpartiet att ta hänsyn till detta när vi lägger fram vår budget. Där har vi försökt göra insatser som syftar till att bromsa klimatkatastrofen och den utveckling som vi tyvärr ser så att det på sikt ska krävas mindre insatser. Men det krävs att vi gör satsningar nu och det speglas i vår budget. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	857
2435	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Vi har nu framför oss civilutskottets stora budgetdebatt och den brukar kunna sammanfattas som att den handlar om bostäder bostäder bostäder och därefter avslutas med några korta inlägg om konsumentpolitik. Civilutskottet har ett betydligt bredare ansvarsområde än så - exempelvis ingår insolvensrätt familjerätt och mark- och vattenfrågor. Men då de stora posterna i budgeten kretsar kring just bostadsbyggande och bostäder är det också där debatten brukar hamna. För min del känns det faktiskt helt fantastiskt att i år äntligen få stå här och yrka ett helt oreserverat bifall till budgeten. Jag har varit med i civilutskottet sedan 2014 och stått vid sidan av medan bostadsministrarna har avlöst varandra i ganska strid ström den ena mer oengagerad än den andra tyvärr. Det är få som ens kan räkna upp vilka bostadsministrar vi haft och bostadsminister verkar ha varit något man skulle ha men ingen riktigt ville vara. Värst har ändå avsaknaden av konkret politik varit. Egentligen har de senaste åtta åren bara handlat om att tillskjuta pengar från skattekollektivet och nu när kriget i Europa har skapat kris och inflation är det extra bekymmersamt att ärva den dåliga politik som förts under alla mina åtta år i civilutskottet och som inte har löst bostadsbristen. Den nya regeringen lägger nu fram en väl avvägd budget där vi avvecklar de skadliga delarna i den tidigare politiken. Herr talman! Jag misstänker att investeringsstödet kommer att nämnas några gånger i dag. Mitt parti gick till val på att investeringsstödet skulle avvecklas snarast möjligt. Anledningen är enkel. Investeringsstödet är kostsamt snedvrider konkurrensen och gynnar i mycket stor utsträckning fel personer. Det är extremt dålig fördelningspolitik att ge stöd till dem som stått längst i bostadskön och till företag som delar ut vinster. Då den tidigare regeringen saknade lösningar var detta livlinan man ständigt återkom till utan att någonsin nämna hur mycket företagen i denna bransch delar ut till aktieägarna. Jag vill påstå att det är dubbla måttstockar jämfört med skattepengar till skola och vård. Investeringsstödet har också tenderat att växa varje år och de negativa effekterna på marknaden likaså. Detta får mig att tänka på sagan om Fenrisulven i den gamla asatron som ständigt växte och ständigt matades trots att alla såg att det inte var bra. Investeringsstödet har växt så mycket att när vi nu ska avveckla stödet finns det ansökningar på runt 16 miljarder som inte kommer att hanteras. Det är extremt höga summor som skulle ha riskerat att urholka andra mycket bättre fördelningseffektiva åtgärder. Förhoppningsvis är det ingen som bokstavligen behöver mista sin arm likt vid sagans kedjande av Fenrisulven men det kommer att svida för många som räknat med att få ett stöd som inte blir av. Jag beklagar detta men det är den tidigare regeringens dåliga politik som skapat denna situation. Intressant är att inget av de tidigare regeringspartierna har tillskjutit tillräckligt för att faktiskt gå vidare med investeringsstödet. Ingen vill fortsätta mata Fenrisulven. Enigheten om att investeringsstödet ska avvecklas verkar alltså vara total. Ingen tillskjuter de medel som skulle behövas inte ens för att avsluta alla de ansökningar som redan föreligger. Herr talman! För mig är det märkligt att man förutsätter att alla som hyr sitt boende behöver stöd och att alla som äger sitt boende är rika. Det brukar komma upp att rotavdraget är en fördel för dem som äger men det kan bara utnyttjas av den som anlitar arbetskraft. Långt ifrån alla som äger sitt boende utnyttjar rotavdraget. I min egen bekantskapskrets finns det många som inte anser sig ha råd att hyra in arbetskraft och därför aldrig kan använda sig av rotavdraget och därmed aldrig utnyttjar den enorma fördel som det alltid framhålls att det ägda boendet har i och med rotavdraget. Däremot betalar de fullt ut för materialet vid renovering. Dessutom drabbas de som äger nu av alla höjningar som orsakas av inflationen och de får höjda räntor på sina bostadslån - räntor som höjts till det dubbla jämfört med tidigare. Jag tycker att det är fel att sätta ägt boende mot hyrt boende på det sätt som ofta görs i debatten. De flesta har olika behov under olika delar av livet och då behövs olika boendeformer. Men under de gångna åtta åren har fokus enbart legat på att skapa fler hyreslägenheter. Något mycket positivt med den nya regeringens och Sverigedemokraternas samarbete är att vi nu får en helt annan syn på ägt boende. Äntligen kan vi få till reformer för att öka andelen ägt boende och det ska vi göra inte för att hyrt boende är sämre utan för att människor i mycket stor utsträckning vill äga sitt boende. Även bland dem som i dag bor i hyreslägenheter är det många som vill bo i ägt boende och inte minst i villor. Av det som byggs i Europa är cirka 40 procent småhus medan siffran i Sverige länge har legat på runt 20 procent. Det är ett problem. Vi är ju ett av Europas minst tätbefolkade länder så brist på mark borde inte råda. Det finns inte heller något motsatsförhållande mellan att bygga många hyresbostäder och att bygga många villor. Under 70-talet byggdes det uppemot 30 000 villor årligen samtidigt som man byggde extremt många hyreshus medan genomsnittet under den tidigare regeringen var runt 10 000 villor och radhus per år. Herr talman! Bostäder är inte bara byggnader. De är också något vi kallar hem och hemma ska vara något man förknippar med trygghet. Ett hem är mer än fyra väggar och ett tak. Därför är det extra glädjande att bostadsministern så självklart också talade om otryggheten när han besökte vårt utskott. Att tryggheten i samhället ska återupprättas är Sverigedemokraterna och regeringen helt eniga om. Allt börjar nämligen med ett tryggt hem. Denna insikt har tidigare inte funnits men nu ser åtminstone jag ljuset i tunneln. Nu finns ett nytänk och jag är övertygad om att vi härmed lägger grunden för en ny era i svensk bostadspolitik. Herr talman! Avslutningsvis ska jag kort nämna de satsningar som görs på konsumentområdet. Konsumentverket får extra pengar för att klara tillsynen av nya regler om nikotinprodukter. Vi tillskjuter medel till Allmänna reklamationsnämnden för att bibehålla nämndens viktiga uppgifter. Vi tillskjuter 1 miljon extra till Fastighetsmäklarinspektionen för att den ska bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är en mycket viktig satsning för att upprätthålla ordning och reda. Märkligt nog har Centerpartiet motsatt sig detta. Stöd till föreningar och miljömärkning av produkter ges också i vår budget för 2023. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.	6707
2436	Jennie Nilsson (S)	S	Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för hans öppningsanförande i denna debatt. Jag noterar att Mikael Eskilandersson inleder med att han är väldigt nöjd med den budget som har lagts fram och lycklig över att oreserverat kunna yrka bifall till denna produkt. Det föranleder en lång rad frågor om vad det är han egentligen yrkar bifall till och vilka aktiva åtgärder han hänvisar till eftersom han inte nämner dessa med ett enda ord i det anförande som sedan följer. Men jag tänker i stället fråga om byggandet under 2023. Boverkets och byggbranschens prognoser är att det kommer att tvärstanna. Under rekordåret 2021 byggdes 71 000 bostäder och under 2022 påbörjades 60 000 bostäder. Boverket tror att det kommer att sjunka ytterligare till 45 000 bostäder under 2023. Byggföretagen gör en mer pessimistisk bedömning och säger 40 000 bostäder. Samtidigt går vi mot en lågkonjunktur och branschen spår att arbetslösheten kommer att öka. Byggföretagen varnar för att antalet sysselsatta kan minska med 22 000 under 2023. Noterbart är att denna siffra är från oktober alltså innan regeringen aviserade att man kapar kön till investeringsstödet. Att investeringsstödet avvecklas är alltså en dubbelsmäll mot byggsektorn. Jag vänder mig givetvis mot Mikael Eskilanderssons beskrivning av investeringsstödet och min fråga är: Vad svarar ledamoten de byggnadsarbetare som nu är varslade och riskerar att bli arbetslösa under nästa år? Vilka åtgärder har ni för att trygga och rädda deras jobb?	1507
2437	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Tyvärr ser det ut som att vi går mot en väldigt dyster framtid när det gäller bostadsbyggandet men det är framför allt ett resultat av de väldigt höga räntorna kombinerat med att vi har en hög inflation och ett krig som driver upp priserna på i princip allt material som används. Det är inte vår budget här i dag som har orsakat stoppet i bostadsbyggandet och jag beklagar att det ser ut att bli som det blir. Det finns inte en enda krona i Socialdemokraternas budget som skulle lösa detta. Investeringsstödet i sig löser det inte. Detta stöd är dessutom fullt rullande för tillfället och ändå ser det ut att bli tvärstopp i byggandet. Jag vet inte riktigt vad Socialdemokraterna menar att vi ska göra som på något sätt skulle motverka detta i dagsläget. Detta saknar Socialdemokraterna också helt förslag om i så fall. Vi kan inte elda på så mycket att vi motverkar Riksbankens räntehöjning för denna höjning är till för att det ska bli minskad efterfrågan och att vi ska få ned inflationen. Om vi inte lyckas få ned inflationen i Sverige går vi antagligen en ännu dystrare framtid till mötes. Det är en prekär och besvärlig situation. Jag noterar att Socialdemokraterna själva helt har tagit bort investeringsstödet för tillfället. Det finns inga medel som skulle uppväga det så jag vet inte riktigt vad de menar med att kritiken skulle vara mot regeringen för kritiken är i så fall riktad mot alla oss politiker som står bakom de förslag som finns här i dag.	1485
2438	Jennie Nilsson (S)	S	Herr talman! Tack Mikael Eskilandersson för svaret även om jag måste konstatera att ledamoten antagligen medvetet väljer att missförstå vårt förslag. Jag kommer att återkomma i mitt anförande till vad vi gör och vad vi förespråkar. Jag kan konstatera att Mikael Eskilandersson och Sverigedemokraterna i sitt svar här inte alls vill ta ansvar för den situation som råder utan de hänvisar till yttre omständigheter. Det är givetvis inte så att någon argumenterar emot att vi har både inflation krig ökade räntor och så vidare. Det som kritiken handlar om är att oavsett om man gillar eller ogillar investeringsstödet - jag kan ha respekt för båda - är det ovanligt dålig tajmning att plocka bort det i ett läge där konjunkturen precis vänder åtminstone om man gör det utan att ha några förslag på andra aktiva åtgärder. Nu debatterar vi utgiftsområde 18 men budgeten ska ses som en helhet. Genomgående inom samtliga politikområden är att man noterar något att man skyller ifrån sig och att man inte har någon politik för att mildra effekterna. Jag kan bara konstatera att om Mikael Eskilandersson inte utvecklar sitt svar i nästa replik blir svaret till de byggnadsarbetare som nu är varslade eller riskerar att varslas och förlora sina jobb att han inte har några svar på frågan hur han ska säkra deras jobb. Detta är beklagligt.	1345
2439	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jessica Rosencrantz lyfter i sitt anförande stora delar av Tidöavtalet. Men jag är faktiskt mer intresserad av de delar som hon inte lyfter i debatten här i dag. För mig är Moderaterna kända för att vara ett parti som står för grundläggande rättsprinciper. Vi kan tycka olika om mycket men jag hoppas att Moderaterna fortfarande tycker att man ska kunna lita på att de myndighets- och rättsbeslut som man fått gäller. Det finns just nu otroligt många människor i Sverige som känner väldigt stark oro över delar av Tidöavtalet. Många människor som har flytt för sina liv fått skyddsstatus och beviljats uppehållstillstånd och i dag lever i vårt land precis som vem som helst här inne riskerar nu utvisning. Jag citerar ur Tidöavtalet: En utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas." Att man ska kunna riva upp ett för individen positivt beslut står helt i strid med de förvaltningsrättsliga principer som gäller nu. I den här frågan har vi inte fått många svar från regeringen. Jag tycker att regeringen är svaret skyldig. Det är många människor som just nu känner oro. Jag undrar: Vilka är det som ska kunna utvisas? Hur ska det gå till? När kan vi få ett klarare besked från regeringen? "	1279
2440	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Man får väl börja med att gratulera Sverigedemokraterna. Ni har ju på punkt efter punkt fått igenom hela er migrationspolitik genom Tidöavtalet Ludvig Aspling. Många av punkterna i Tidöavtalet är också Sverigedemokraternas. Med tanke på att Moderaterna Liberalerna och Kristdemokraterna inte verkar kunna förklara vissa av punkterna i Tidöavtalet hoppas jag att ledamoten Aspling kan göra det i stället. Jag är fortfarande intresserad av vilka permanenta uppehållstillstånd som ska kunna omvandlas och hur det ska gå till. Ska exempelvis permanenta uppehållstillstånd som har prövats i Migrationsöverdomstolen kunna omvandlas till tillfälliga? Och hur många personer rör det sig om när vi talar om personer som ska utvisas och som i dag har permanent uppehållstillstånd? Detta är frågor som jag har försökt att få svar på både tidigare och i dag. Moderaterna Liberalerna och Kristdemokraterna - regeringspartierna - kan inte svara. Men jag förutsätter att just detta är Sverigedemokraternas punkt eftersom inget av regeringspartierna ens verkar vilja ta i den med tång. Då hoppas jag att ledamoten kan ge lite tydligare besked.	1149
2441	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Tack Jennie Nilsson för frågan även om det faktiskt är ytterst intressant att konstatera att ledamoten Jennie Nilsson antingen är dåligt påläst på vad vår budget egentligen innehåller eller också står här och blåljuger. Vi har till exempel en stärkt a-kassa men detta är delar som vi inte debatterar här i dag eftersom de inte tillhör det här området. Det är dock saker som skulle eller kommer att mildra effekten - det hoppas vi verkligen - av de sämre tider som vi ser ut att vara på väg in i. Sedan vill ledamoten Jennie Nilsson att vi ska ta ansvar nu. Det var väl ingen som under valrörelsen hörde Socialdemokraterna prata om Putinpriser och att kriget skulle ha påverkat - är det så jag ska uppfatta inlägget? Det är klart att omvärlden påverkar. Det var i högsta grad så att Socialdemokraterna skyllde på att all påverkan kom utifrån medan vi däremot menade att regeringen hade kunnat mildra effekterna något. Det är klart att vi kommer att göra vad vi kan för att mildra effekterna. En del av detta är givetvis en stärkt a-kassa men det finns flera områden. Vi har fortsatt stärkt bostadsbidrag så det finns en del saker i vår budget som går in och stärker på lite längre sikt också. Det är väldigt lite vi kan göra från civilutskottets sida när det gäller investeringsstödet för det är ett så dåligt stöd att inte ens Socialdemokraterna har tillskjutit pengar så att det räcker. Det finns inga 16 miljarder i Socialdemokraternas budget. Det är faktiskt att blåljuga att stå här och påstå det.	1528
2442	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Ledamoten Mikael Eskilandersson började sitt anförande med att säga att vi brukar prata mycket om bostad och att konsumentfrågorna kommer lite på slutet så jag tänkte passa på att lyfta fram konsumentfrågorna lite extra. När vi nu i spåren av kriget i Ukraina har den högsta inflationen på länge med höga elpriser och prisökningar på både räntor boende och mat finns det en risk att allt fler behöver låna till löpande utgifter med både överskuldsättning och i slutändan risk för ökad social utslagning som följd. Enligt Sveriges Konsumenter ökar samtidigt marknadsföringen för lån och snabba köp till ekonomiskt särskilt utsatta personer. I dagsläget drar många kommuner samtidigt ned på sin rådgivning samtidigt som fler söker hjälp. Miljöpartiet vill lägga extra pengar på konsument- och skuldrådgivning. Men herr talman jag skulle vilja fråga Mikael Eskilandersson: Tycker Sverigedemokraterna att det rådande läget innebär att extra åtgärder på konsumentområdet borde göras framöver? Ser ni några problem med den ökade skuldsättningen och vad är det i så fall för åtgärder som ni ser kan behöva vidtas framöver?	1147
2443	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Stort tack Katarina Luhr för frågan! Det finns många problem som vi behöver ta tag i. Sverigedemokraterna har en väldigt omfattande motion när det gäller just överskuldsättning där vi har en lång rad förslag. Det är förslag som vi kommer att fortsätta att driva. De finns inte med i budgeten för överlag är det inte budgetdrivande förslag. De är heller inte med i Tidöavtalet så vi har full rätt att driva dem mot regeringen hur hårt vi vill så att säga. Detta kommer vi att göra också. Utöver detta noterar jag glatt att Miljöpartiet har lagt pengar på just konsumentrådgivning i sin budget och just den delen är något som vi i Sverigedemokraterna har budgeterat för under ett antal år tidigare. Numera måste vi sitta och förhandla om vad som ska vara med och vad som inte ska vara med och det är inte alltid man får med exakt allting som man vill ha med första året man sitter i en förhandling. Jag tror dock att vi får anledning att återkomma till just konsumentrådgivningen. Den har varit en del av vår politik under lång tid och vi kommer nog att påpeka att vi fortfarande vill förstärka konsumentrådgivningen på något sätt.	1155
2444	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag tycker att det var intressant eftersom ledamoten säger att man ger ett oreserverat bifall till den framlagda budgeten. Miljöpartiet tycker att en viktig del i konsumentrådgivningen är att göra det enklare för konsumenten att göra bedömningar av vad som är det rätta och bästa valet. Det kan ju vara alltifrån att välja rätt energisparåtgärder eller bäst energieffektivisering till att välja vilket kött man vill ha och var det kommer ifrån. I förra veckan gick landsbygdsminister Peter Kullgren ut med att regeringen inte går vidare med ursprungsmärkning för kött på restaurang. Detta tycker jag är väldigt märkligt. Det känns som att Sverigedemokraterna har haft stor inverkan på budgeten och jag har också uppfattat att detta har varit en hjärtefråga för Sverigedemokraterna också för ledamoten själv. Jag vill därför fråga: Hur har detta gått till? Ni säger att ni kan driva saker hur hårt ni vill mot regeringen Mikael Eskilandersson. Är detta något som ni har drivit eller något som ni tappade bort?	1053
2445	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Jag vill inte säga att detta med ursprungsmärkning av kött är någonting som vi har tappat bort. Jag vill minnas att EU också är lite inblandade i detta med ursprungsmärkning av kött och har börjat titta på möjligheterna till tvingande märkning. Det är klart att det fortfarande är en fråga som är viktig för oss och det är givetvis en fråga som vi fortsätter att driva och vill genomföra. Sedan är det så att det som vi har sagt är sådant som vi vill genomföra under mandatperioden. Man kan inte räkna med att allting sker första året. Och vi kommer inte att få igenom allt i förhandlingarna. Det kanske jag får vara ärlig och säga. Även om det är mycket som kommer från Sverigedemokraterna är det inte bara Sverigedemokraterna som sitter och förhandlar. Det är tre andra partier som också har lite grann att säga till om. Men även när det gäller kött och ursprungsmärkning av kött är det nog lite grann som med rådgivningen till våra konsumenter att det är någonting som vi kommer att fortsätta att ligga på och driva från vårt håll. Hur långt vi kommer under mandatperioden återstår nog att se. Jag vågar inte ge några löften.	1149
2446	Nadja Awad (V)	V	Herr talman! Jag skulle vilja lyfta fram två områden bostadspolitiken och konsumentpolitiken. Vänsterpartiet tycker att de är lika viktiga politiska områden. Sverigedemokraten lyfte här fram det ägda boendet och att det har varit en prioritering i denna budget. Det visar på något sätt att de människor som man vänder sig till med sin politik är framför allt dem som möjligtvis föddes med en kontantinsats eller som faktiskt har en tillräckligt stark ekonomi för att kunna äga sitt eget boende. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så. Ojämlikheten växer i Sverige jämfört med andra OECD-länder. Det är därför väldigt märkligt att inte heller Sverigedemokraterna följer denna alarmerande samhällssituation. Min första fråga är: Hur har Sverigedemokraterna tillsammans med resten av det högernationalistiska styret tänkt att bygga hyresrätter och studentbostäder när vi ser att unga hemmaboende studenter och låginkomsttagare står väldigt illa till på bostadsmarknaden? Det andra området som jag vill ta upp är konsumentpolitiken. Jag tycker att det är väldigt märkligt att konsumentpolitiken är väldigt frånvarande i slottsavtalet. I en debattartikel i januari 2022 sa Sverigedemokraterna att överskuldsättningen är en tickande bomb. Samma sak har sagts i Sverigedemokraternas interpellationer skriftliga frågor och motioner. Där har man exempelvis lyft fram möjligheten till konsumentrådgivning som ett förfilter till budget- och skuldrådgivningen och att den borde tillgängliggöras för fler. Då tror man att Sverigedemokraterna ska budgetera för just detta såsom de gjorde i den tidigare budgetmotionen. Men det görs inte i årets budgetproposition. Även andra punkter ur Sverigedemokraternas tidigare åtgärdsprogram saknas. Därför är min fråga: Hur kommer det sig att konsumentpolitiken är frånvarande i budgetpropositionen?	1844
2447	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Först vill jag bara säga att jag betackar mig för den typen av epitet där man blir kallad högernationalist eller vad det var. Jag har aldrig betecknat mig som det möjligen som konservativ. Bortsett från detta tycker jag att Vänsterpartiet har en lite märklig syn på detta med ägt boende och ledamoten börjar prata om att man skulle ha fötts med en kontantinsats. Det är nog ingen som föds med en kontantinsats. Jag var inte höginkomsttagare förrän jag blev riksdagsledamot. Jag var en vanlig arbetare och jag har alltid ägt mitt boende. Mina barn har också alltid ägt sitt boende. De har sparat själva i princip sedan de började jobba. Det ges en bild av att vissa föds med en kontantinsats och andra inte. Jag skulle snarare säga att man under olika delar av livet behöver olika sätt att bo. Hyresbostaden är jättebra för den som behöver ett flexibelt boende är lite yngre och inte har pengar till en insats. Men för den allra största delen av Sveriges befolkning är det inte onåbart med ett ägt boende. Frågan handlar snarare om vad vi gjorde mot överskuldsättning. Vi hade ett tjugotal punkter om överskuldsättning och jag tror att i princip alla punkter som inte berör budget är kvar. Det enda som inte är kvar där har det väckts en kommittémotion om. Den är Nadja Awad välkommen att ställa sig bakom när den behandlas i civilutskottet. Överskuldsättning hanterar vi nämligen i ett eget betänkande eftersom det inte är kopplat till budget. Överskuldsättning är inte heller någonting som finns med i Tidöavtalet. Det handlar egentligen om en lång rad punkter som jag inte hinner ta upp nu.	1626
2448	Nadja Awad (V)	V	Herr talman! Jag kan se att man vänder sig till människor utifrån deras olika livsskeden men man vänder sig definitivt inte till dem som är extra utsatta på bostadsmarknaden. Som jag nämnde handlar det om unga hemmaboende studenter och låginkomsttagare. Det ägda boendet lyfts nästan fram som om det vore en rättighet enligt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Men det är det faktiskt inte. Där stadgas det att tak över huvudet är en mänsklig rättighet. Egentligen vill väl vi alla bli rika. Men det är inte så att politiken bereder för att alla ska bli rika. I och för sig har detta styre berett för att öka inkomsterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor genom att höja brytpunkten för skatten för dem som tjänar över 50 000 kronor per månad. Jag tycker att det är ett väldigt märkligt förhållningssätt att man faktiskt inte lyfter fram de extra utsatta i denna budgetproposition när det gäller bostadspolitiken. När det gäller konsumentpolitiken upplevde jag inte att jag fick svar på mina frågor. Det är många som säger att Sverigedemokraterna är den största vinnaren i detta val. Och den största delen i slottsavtalet handlar faktiskt om just er hjärtefråga som är migration. Sverigedemokraterna har faktiskt också sett till att en liberal driver deras migrationspolitik. Jag vill därför ha konkreta svar. Varför är den lokala konsumentvägledningen inte tillräckligt budgeterad? Varför har man inte planerat för att skriva upp normalbeloppet med extra tillskott på grund av den höga inflationen? Och varför stärker man inte stödet till civilsamhället som kan ge stöd och information om konsumtion? Vad hände med Sverigedemokraternas 20 förslag från deras åtgärdsprogram för att lösa frågan om överskuldsättning?	1751
2449	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Jag ska börja med frågan om bostäder. Det är faktiskt så att ungefär 80 procent vill ha ett eget ägt boende. Det finns då en anledning till att man kanske går dem till mötes. Det blir problematiskt om 80 procent av det som byggs är hyreshus när det inte är det som eftertraktas. Det sker något fantastiskt när det byggs villor och småhus som eftertraktas av dem som bor i hyreshus i dag. De som bor i hyreshus kan då flytta och lämna efter sig lägenheter. Och de lägenheter som de lämnar efter sig är mycket billigare än de lägenheter som byggs i dag hur mycket investeringsstöd som vi än pumpar in. Nu noterar jag att Vänsterpartiet vill pumpa in pengar i investeringsstödet men inte så mycket så att det räcker. När det gäller de 20 förslagen som handlar om överskuldsättning är de flesta sådana som faktiskt inte kostar pengar. Det handlar till exempel om att flytta brytgränsen för när det ska räknas som högkostnadskredit. Det handlar om att inte ge lånemöjligheter på helgnätter och så vidare. Dessa förslag ligger kvar och kommer att tas upp till behandling i civilutskottet under våren. Jag hoppas att jag får Vänsterpartiets stöd då. Det känns skönt att ni verkar vara på den linjen att ni håller fast vid det. Vi ville tidigare skjuta pengar till den lokala konsumentrådgivningen. Men vi har inte hur mycket pengar som helst och vi gör inte som Vänsterpartiet att vi lånar en massa pengar och sedan slänger in dem i budgeten. Det kan man göra. Men då skickar man över detta till våra barn och barnbarn som får betala tillbaka det någon gång i framtiden. Det var vi inte villiga att göra första året som vi är med och styr och jag kan garantera att vi inte är villiga att göra det sedan heller. Vi vill gärna få ihop budgeten med de pengar som faktiskt finns och inte bara skuldsätta nästa generation.	1839
2450	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Herr talman! Behovet av investeringar inom samhällsplanering bostadsförsörjning och bostadsbyggande är omfattande. Bostadsbristen är stor och behovet av hyresrätter med rimliga hyror är enormt. Herr talman! Så mycket är skevt i dag. Det måste till ett skifte i politiken så att fokus inte längre är att varje år ösa miljarder av skattemedel på dem som har det bäst ställt i vårt samhälle. Sverige är ett rikt land. Vi har råd att bygga de bostäder som behövs och vi har råd att renovera när det behövs. Men vi har inte råd med utanförskap och att låta folk bo på gatan. Vi borde fortsätta värna vår unika generella bostadspolitik. Vi ska inte bygga gated communities för de rika och vi ska inte bygga fattigbostäder - så kallade behovsbostäder - för dem som är fattiga. Vi ska bygga för alla. Och om vi bygger mycket bygger vi också ofelbart bort den bostadsbrist som är roten till de flesta av de problem vi ser i dag. Av Sveriges 290 kommuner uppger 204 att de har bostadsbrist. Men mitt i det ekonomiskt osäkra läge vi befinner oss i just nu där alla priser stiger samtidigt som hyresvärdar begär orimliga hyreshöjningar väljer den moderatledda och SD-stödda regeringen att montera ned en av de få delar av bostadspolitiken som på riktigt har möjlighet att hålla uppe byggtakten och samtidigt hålla nere hyrorna nämligen investeringsstödet. Det gör man utan att införa något nytt som kan bidra till detsamma. Herr talman! Detta gör man trots att branschen återkommande har rapporterat om projekt som inte skulle ha genomförts utan stöden. Alla nu avbrutna byggprojekt vittnar också om precis samma sak. De enda som fortfarande tror att investeringsstödet inte har bidragit till ett ökat byggande verkar faktiskt vara Sverigedemokraterna och partierna i regeringen. Stödet har inte bara de facto gett oss väldigt många nya bostäder utan dessa bostäder har dessutom hyror som i snitt är 2 000 kronor lägre per månad för 70 kvadratmeter än de bostäder som har byggts utan stöd. Det kanske inte är mycket pengar för en bostadsminister eller för riksdagsledamöter men summan är av desto större betydelse för en vanlig löntagare. Herr talman! Flera av de stora aktörerna i branschen menar att investeringsstödet är helt avgörande för att byggtakten ska kunna upprätthållas i en allt osäkrare konjunktur. I bland annat Dagens industri skrev ett antal företrädare för byggbranschen följande: Utan investeringsstödet kommer bostadsbyggandet att minska kraftigt i hela landet. Sveriges politiker oavsett partitillhörighet måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen." Det var inte Vänsterpartiet som sa detta utan det var aktörer inom byggsektorn - men Vänsterpartiet håller med. Herr talman! Enligt Boverket är bostadsbristen extra akut i storstäderna. Vad är bostadsministerns och regeringens svar på detta? Fler ska äga småhus. Hushållens skuldsättning fortsätter att öka. Svenska hushåll är näst mest skuldsatta i EU och svenskarna är dessutom ett av hela världens mest skuldsatta folk. Skulderna har ökat från 44 procent av bnp under 1995 till att nu vara nära 100 procent. Detta är skulder som främst består av bolån. Vad är bostadsministerns och regeringens svar? Fler ska äga småhus. Förra året vräktes 572 barn från sina hem. Under första halvan av 2022 var antalet vräkta barn 269. Fattigdom är orsaken till vräkningarna i nästan alla dessa fall. Bostadsministerns och regeringens svar? Fler ska äga småhus. I Sverige ökar hemlösheten både den akuta och den strukturella. I ett av världens rikaste länder saknar människor ett eget hem och allt fler sover till och med på gatan. I natt ska det bli 13 minusgrader här i Stockholm tror jag och det kommer att finnas människor som sover ute på gatan i kylan. Bostadsministerns och regeringens svar på detta? Fler ska äga småhus. Bostadsministerns enda uttalande som rör bostadspolitik är i princip detta: Fler ska äga och helst ska de äga småhus. Hur kan detta vara viktigare än att folk har nånstans att bo? I vilken värld lever bostadsministern och den här regeringen? De vräkta barnen finns på riktigt. De är inte siffror i statistiken. Det måste finnas en lägsta gräns för anständigheten även i Sverige. Herr talman! Hur man än vrider och vänder på denna budget är det hyresgästerna som drabbas hårdast och det gäller framför allt de med lägst inkomster. Vad Sverige i stället skulle behöva är en bostadspolitik för alla hemlösa för alla barnfamiljer som vräks på grund av fattigdom för alla ungdomar som inte kan flytta hemifrån och för alla pensionärer som får allt svårare att bo kvar i sina hem på grund av allt dyrare hyror. Det behövs en bostadspolitik som vågar ifrågasätta hyresvärdarnas rätt att göra en 10-procentig hyreshöjning mitt under brinnande kris. Det behövs en bostadspolitik som vågar satsa på dem som har det tuffast i samhället i stället för på en politik som fortsätter att ensidigt gynna dem som äger sina bostäder och som har starkast ekonomi. Vänsterpartiet vill ha något annat herr talman. Vårt budskap är kort och gott att bostaden ska vara en mänsklig rättighet för alla inte bara för de rika. Herr talman! Mellan 2007 och 2014 styrdes Sverige av moderatledda regeringar. Vi vet vad som hände då: Det var ett totalt ointresse för bostadsfrågan. Runt 25 000 bostäder påbörjades. Man monterade ned hela bostadspolitiken och avskaffade snabbt det dåvarande investeringsstödet. I dag upprepar sig historien. Regeringen väljer att avveckla både investeringsstödet för energieffektivisering och investeringsstödet för byggande av hyresrätter. Detta innebär att de siffror vi ser i regeringens budget kommer att sjunka som en sten de närmaste åren. Kvar på det bostadspolitiska området blir i princip ingenting alls i ekonomiska termer. Inställningen att marknaden löser allt har alltid dominerat de blå partiernas icke-bostadspolitik trots att inte minst de senaste tre decennierna mycket tydligt har visat att denna så kallade lösning - marknaden - inte fungerar utan tvärtom är den huvudsakliga orsaken till att det ser ut som det gör i dag. En dysfunktionell bostadsmarknad med bostadsbrist i en majoritet av kommunerna är resultatet av högerns marknadsorienterade bostadspolitik. Herr talman! Vad kan vi då vänta oss av Sveriges nya regering? Det enda vi hittills har hört från regeringens bostadsminister är som sagt mantrat att fler ska äga sitt boende. Man är allra bäst om man äger ett småhus. Bostadsministern tycks tro att de 3 miljoner människor som bor i hyresrätt vilket är nästan en tredjedel av landets invånare inte kan känna ansvar för sitt boende om de inte äger det. Bara den som äger kan känna ansvar - den som hyr är ointresserad av sin boendemiljö. Den nya blåbruna högern fortsätter att marginalisera och stigmatisera hyresrätten. Detta enorma förakt mot hyresrätten som upplåtelseform är faktiskt tydligare än någonsin i den budget som presenterats av den nya regeringen. Det är en budget som fortsätter att prioritera de rikas boende framför hemlöshet och utanförskap. Inga reformer i denna budget riktar sig till de människor som står längst ifrån en egen bostad i dag - de som aldrig kommer att kunna köpa det där småhuset vare sig de vill eller inte. Herr talman! För att lösa bostadskrisen krävs inte bara regelförändringar som förenklar byggandet även om sådana åtgärder alltid är både bra och välkomna när de behövs. Till exempel behövs mer byggbar mark något som bland annat en nationell översiktsplan för Sverige skulle kunna bidra till. Vänsterpartiet anser att en nationell bostadspolitik som säkerställer bostäder till en rimlig kostnad är nödvändig. Men det räcker inte utan politiken måste också våga avsätta ekonomiska resurser där de är nödvändiga. Av detta finns dock inget i regeringens budget. Inte en enda satsning som på riktigt kan bidra till ett ökat byggande går att hitta. I Tidöavtalet var det tomt på bostäder i budgeten likaså. Herr talman! Fattigdomen breder ut sig i det allt mer ojämlika Sverige. Samtidigt som allt fler inte längre har råd med det mest grundläggande såsom el mat och hyra har nämligen antalet miljardärer i vårt land ökat med 1 700 procent de senaste 25 åren. Deras förmögenheter har under samma period ökat med 3 000 procent. Detta har varit möjligt eftersom Sverige till skillnad från nästan alla andra länder inte längre har någon fastighetsskatt förmögenhetsskatt arvsskatt eller gåvoskatt. Under pandemiåren har Sverige fått 14 nya miljardärer - varje månad! Ojämlikheten skenar och samhället slits sönder alltmer. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka som skrivit boken Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för d e superrika jämför Sverige med ett monopolspel: Vi vanliga följer spelets regler men de redan rika får dubbelt så mycket pengar både vid start och när de passerar "gå". Samtidigt som de rika blir allt rikare blir de fattigare allt fattigare. I medierna jämförs Sveriges ekonomiska klyftor i dag med länder som Nigeria och Filippinerna. Samtidigt säger Kronofogden att man aldrig sett så stor skuldsättning hos folket som nu. Vi borde förstås skämmas. Nuvarande skyhöga inflation och den lågkonjunktur vi går in i innebär att fler människor kommer att bli utsatta och att fattigdomen kommer att öka. I min hemkommun Malmö levde så många som 14 procent i stor ekonomisk utsatthet 2020. Avslutningsvis herr talman: I det samhälle Vänsterpartiet vill ha bor ingen på gatan. I vårt samhälle ska människor ha egna trygga hem och i vilken upplåtelseform man bor ska inte ligga en till last. Det här är ingen fantasi. Det är en verklighet som går att uppnå så länge det finns en politisk vilja - och det har vi i Vänsterpartiet. Jag vill också passa på att tacka alla ledamöter i civilutskottet och framför allt vår kanslipersonal som ger oss fantastiskt bra stöd och gör att man känner sig trygg. Jag önskar er alla en god jul och ett gott nytt år. "	9971
2451	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Tack Jonny Cato för frågan! Jag ska absolut hjälpa Jonny Cato med detta. Det är inga problem. Först och främst är det ingen skillnad på ett uppehållstillstånd som har prövats av en domstol eller som har utfärdats av Migrationsverket. Det är precis samma sak. Det är ingen skillnad i status mellan dem. När det gäller omvandling av permanenta uppehållstillstånd finns det någonting som kallas för positiv rättskraft. Detta nämnde Jonny Cato i ett tidigare anförande. Positiv rättskraft innebär som huvudregel att en myndighet själv inte får ta tillbaka ett gynnande förvaltningsbeslut. Om du har fått en fördel av en myndighet kan myndigheten inte bara hipp som happ ta tillbaka den. Det är huvudregeln. Sedan finns det ett antal undantag. Det finns i svensk rättspraxis tre undantag: tvingande säkerhetsskäl oärlighet - alltså att man har ljugit - och jag minns inte exakt vad det tredje undantaget var. Sedan finns det också ett fjärde undantag som har uppkommit genom domstolspraxis men som är av lite senare datum nämligen det så kallade återtagandeförbehållet som kommer genom lagstiftning. Det innebär helt enkelt att även om det i dag står i lagen att ett gynnande förvaltningsbeslut får tas tillbaka kan man ändra lagen och införa det retroaktivt. Retroaktiv lagstiftning i Sverige är förbjuden i straff- och skatterätt men inte inom förvaltningsrätt. Det är alltså fullt tillåtet och också helt normalt i svensk rättspraxis med ett retroaktivt återtagandeförbehåll för gynnande förvaltningsbeslut. Jonny Cato tillhör ett grönt parti och måste känna till detta. Inom till exempel miljörätten är detta jättevanligt. Hela den svenska miljörätten bygger ju på principen att lagar kan ändras och det gör då att gynnande förvaltningsbeslut kan tas tillbaka. Jonny Cato vill till exempel lägga ned kärnkraften. Detta är bara ett exempel. Det går inte att lägga ned kärnkraften om man aldrig kan ändra ett gynnande myndighetsbeslut för ett tillstånd för att bedriva kärnkraft är ett gynnande myndighetsbeslut. Det är alltså inte svårare än så.	2081
2452	David Josefsson (M)	M	Herr talman! På Norrviksgatan på Hisingen i Göteborg gjorde mina morföräldrar sin klassresa. Där byggde morfar 1946 på lediga kvällar och helger ett eget hus till sin familj. Och mormor och morfar var inte ensamma. Runt om i Sverige fick tusentals familjer på det här sättet ett eget litet hus med en egen liten trädgård. Receptet bestod av eget arbete en kommunal tomt och stöd från det kommunala Egnahemsbolaget. Den så kallade egnahemsrörelsen var en fantastisk politisk reform omhuldad av såväl konservativa och liberaler som socialdemokrater. Det som tidigare varit en omöjlighet blev nu möjligt. Arbetare och tjänstemän kunde få en egen bostad - ett eget hus med täppa. Egnahemsrörelsen växte fram i Sverige efter inspiration från Storbritannien runt förra sekelskiftet. Den kulminerade under åren efter andra världskriget då mormor och morfar byggde sitt hus på Norrviksgatan. Än i dag är många av egnahemsrörelsens områden bland de mest eftertraktade villaområdena i våra städer. I Göteborg heter de till exempel Lundby Bräcke och Fräntorp. Det kommunala Egnahemsbolaget finns kvar i Göteborg. Förra året levererades 449 prisvärda bostäder varav flera radhus men också bostadsrätter. Under perioden 2025-2030 har bolaget som mål att producera 500 småhus i några av Göteborgs mer utsatta områden. Det herr talman är resultatet av en politisk vision från det förra högerstyret i Göteborg om att öka småhusbyggandet en vision som bland annat grundar sig i att det finns en stor efterfrågan på småhus hos befolkningen. Men det är också en vision som grundar sig i att mer blandad bebyggelse och ett breddat ägande är ett viktigt verktyg mot segregation och en möjliggörare för bostadskarriär. Visionen är att fler människor också i dagens Göteborg ska kunna få sin dröm om ett hus med egen täppa uppfylld precis som när Egnahemsbolaget bildades 1933. Men den visionen herr talman ska inte bara genomföras i Göteborg. Genom att regeringen nu lägger om bostadspolitiken blir visionen också nationell. De senaste åtta åren har bostadspolitiken i Sverige präglats av ett planekonomiskt tänk där pengar pumpas in på byggherrarnas konton genom investeringsstöd och bostadsmålen sätts i tusental bostäder. Direktörerna i byggbranschen har tjänat stora pengar och Sverige har haft ett bostadsbyggande som präglats mer av kvantitet än av kvalitet. Det har varit fyrkantiga lådor snarare än levande kvarter eller trivsamma trädgårdsstäder som har byggts. Den nya regeringens bostadspolitik präglas i stället av strukturreformer för en fungerande bostadsmarknad reformer som underlättar bostadsbyggandet för vanliga människor. Men vi går också från en bostadspolitik som fokuserar på vad politiker vill ska byggas till en bostadspolitik som fokuserar på hur människor faktiskt vill bo. Herr talman! För de allra flesta svenskar är drömboendet ett eget hus. När Trä- och Möbelföretagen ställde frågan i en Sifoundersökning 2019 svarade 75 procent att de ville bo i ett småhus. Det är kanske inte så förvånande med tanke på att TMF är en branschorganisation för bland annat småhusbyggare. Mer överraskande är att när Hyresgästföreningen gör en undersökning om boendepreferenser blir svaret liknande: 61 procent av befolkningen anger att de helst vill bo i ett småhus med egen tomt. Då har man också tagit hänsyn till bland annat boendekostnader och restider. De som bor i ett eget hus med trädgård är dessutom de som är allra nöjdast med sin boendesituation enligt Hyresgästföreningen. Folkets dröm om en egen täppa ska verkligen inte underskattas. Den är lika stor i dag som den var vid seklets början och på 40-talet. Det är också därför omläggningen av bostadspolitiken spelar roll för vanliga människor. Herr talman! Att lägga om bostadspolitiken är dock tyvärr ingenting som sker i en handvändning. Den rödgröna regeringen satt i åtta år. Den nya regeringen har suttit i åtta veckor. Skillnaden är att det nu finns en reformiver och en vilja som tidigare inte har funnits. För vad hann den rödgröna regeringen egentligen med under de åtta åren herr talman? Svaret är: väldigt lite. Vill man vara elak kan man beskriva tidigare bostadsministrar som lata katter. De red på en högkonjunktur där marknaden ville bygga trots alla hinder och problem eftersom låga räntor och förhållandevis stabil avkastning på fastigheter lockade. Därmed ansträngde sig inte ministrarna för att få ordning på de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden. Jag tror inte att någon i den här kammaren tycker att bostadsmarknaden i Sverige fungerar särskilt väl. Köerna för en hyresrätt ringlar sig långa. Fram till det att lågkonjunkturen slog till rusade bostadspriserna på ägt boende i höjden. Den strukturella hemlösheten har skenat. I går träffade jag Stockholms Stadsmission. Deras budskap var tydligt: En typisk hemlös behöver inte längre vara alkoholisten Pelle som sover på en parkbänk. En typisk hemlös kan lika gärna vara åttaårige Pelle vars familj aldrig lyckats få in en fot på den svenska bostadsmarknaden. Högkonjunkturen borde ha varit ett guldläge för den rödgröna regeringen att genomföra nödvändiga reformer för att komma åt de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Så skedde inte. Herr talman! Roar man sig med att summera den förra regeringens reformer för att underlätta byggande blir det på sin höjd ökad bygglovsfrihet för altaner. Förstå mig rätt: Det var bra att bygglovsfriheten för altaner ökade. Men man kan inte bo på en altan inte ens i Socialdemokraternas Sverige. Skillnaden mellan den förra regeringen och den nuvarande är också att regeringsunderlaget nu är överens både om problembilden på bostadsmarknaden och om hur vi löser problemen. Den förra regeringens stödpartier kunde inte ens komma överens om vad som var problemet. Vissa partier tyckte att det skulle bli enklare att bygga andra att det skulle bli svårare. Vissa partier krävde att hyressättningsreglerna skulle reformeras; andra partier fällde regeringen när den försökte göra just detta. Herr talman! Vi moderater sverigedemokrater kristdemokrater och liberaler kanske klär politiken i lite olika ord men i grunden är vi överens om såväl problem som lösningar. Det handlar om att förenkla regelverk och korta byggtider. Det gör vi bland annat genom att gå från detaljkrav till funktionskrav och genom att öka tillgången på byggbar mark. Det handlar om att stärka äganderätten genom att bland annat möjliggöra för fler att uppfylla drömmen om ett småhus. Men det handlar också om att tillåta ombildning till ägarlägenheter. Det handlar om att öka valfriheten på bostadsmarknaden genom fler boendeformer och lägre trösklar som hyrköp. Jag tror att alla härinne kan konstatera att den svenska bostadsmarknaden inte fungerar i dag. Den förra regeringen och dess stödpartier bär ett tungt ansvar för detta. Därför lägger vi nu om politiken från ett planekonomiskt tänk till att metodiskt arbeta bort de strukturella problemen och åter få marknaden att fungera. Herr talman! Målet med vår politik är att fler svenskar i dag ska kunna göra den bostadskarriär min mormor och morfar gjorde på Norrviksgatan 1946. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.	7208
2453	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Herr talman! Tack så mycket David Josefsson! När högerpartiernas budget röstades igenom i november 2021 beslutades om investeringsstödets avveckling. Det var synd men det blev ju så. Det måste man respektera. Moderaterna Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna fastslog efter detta att samtliga ansökningar som hade inkommit innan den 31 december 2021 skulle handläggas. När budgetpropositionen nu presenteras är den från samma partier. Då var de i opposition nu sitter de i regering. De presenterar den nuvarande budgeten. Då är det något helt annat som gäller. Det blev en ordentlig helomvändning. Beskedet nu lyder i stället att pengar ändå ska betalas ut för ansökningar som har blivit beviljade stöd innan den 31 december 2022. När man är i opposition vinner man en budgetomröstning. Det gick igenom. Då lovade man alla som håller på och bygger att alla ansökningar som har inkommit innan den 31 december 2021 skulle handläggas. Sedan vinner man valet. Det är samma partier och inte några andra partier. Samma partier som lovade dessa människor och företagen detta gör en helomvändning. Det är många byggföretag som har planerat utifrån det löfte som politikerna hade gett. Nu sitter de med stora problem. De har investerat jättemycket pengar och regeringen vill inte ta ansvar för det. Vad har Moderaterna och David Josefsson att säga om detta? Ska inte företagare kunna lita på de beslut som fattas i riksdagen?	1447
2454	David Josefsson (M)	M	Herr talman! Jag har också blivit kontaktad av både stora byggbolag och deras lobbyister. Det är på något sätt talande för vår samtid när det är Vänsterpartiets ledamot som för storkapitalets talan i den här kammaren. Jag tycker att man ska gå tillbaka och fundera på investeringsstödet. Det var ett extremt kritiserat stöd. Det fick kritik av Riksrevisionen och från olika fristående studier. Man kan konstatera att det hade extremt dålig träffsäkerhet. Man kan egentligen säga att de enda som var riktigt nöjda var ett antal byggherrar som fick pengar in på kontot. Det som byggdes hade vi sedan något lägre hyror för. Men de fördelades inte ut till dem som hade störst behov. Tittar man i studierna ser man att det ofta gick på kötid. Oftast var det de som hade lång kötid som fick bostäderna medan de som stod längre från bostadsmarknaden fick osubventionerade lägenheter. Det finns till och med siffror som visar att de som bor i subventionerade lägenheter tjänar mer än de som bor i osubventionerade. Bara där tycker jag att man ska fundera kring vad man gör med skattepengar. Vi är i en svår ekonomisk situation. Vi har ett begränsat reformutrymme. Vad är den politiska prioriteringen? Är det mer pengar till byggbolagen och byggdirektörerna eller är det pengar till rättsväsendet försvaret eller sänkta bränsleskatter? Jag kan som moderat vara stolt och säga: Nej byggdirektörerna har redan tjänat sina pengar. De ska inte få fler miljarder. Vi satsar pengar på fler poliser ett starkt försvar och att sänka bränsleskatterna. Det är en politisk prioritering. Sedan kan jag notera att inte heller Vänsterpartiet lägger de pengarna. Min fråga tillbaka blir: Hur ska Vänsterpartiet rädda byggbolagen?	1717
2455	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Herr talman! Jag vet inte om ledamoten sov när vi gick igenom Vänsterpartiets budget under beredningsprocessen av budgeten. Vänsterpartiet har en tydlig förklaring. Vi vill återinföra investeringsstödet och vi har avsatt mycket mer pengar. Det var det första. Det andra är att det inte handlar om byggdirektörerna. Det är den enda subventionen som hjälper till med byggandet av hyresrätter och så tar man bort den. David Josefsson står och säger att det är svåra ekonomiska tider i dessa dagar. Men det gör inte att man drar ned på just de subventioner som går till de välbärgade människor som äger sina bostäder. Det finns fortfarande subventioner som går till dem. De är tio gånger dyrare än investeringsstödet. De är också ineffektiva. Det finns flera rapporter som har visat att alla dessa avdrag är väldigt ineffektiva. De gynnar en viss grupp det vill säga de rika. Jag hör inte moderaterna stå och säga: Det är svåra ekonomiska tider och därför måste vi prioritera bort det. Det finns ett hyckleri i detta. När det gäller att ge stöd till låginkomsttagare och hyresgäster för hyresrätter säger de nej. Vi ska inte använda skattebetalarnas medel för att subventionera hyresrätter. Men när det gäller att subventionera ägda bostäder säger inte moderaterna ett enda ord. Det finns ett mycket tydligt hyckleri i det. Man vill gynna de rika. Det är vad hela högerns budget handlar om och inget annat. Det jag säger är att det finns företag som har planerat att bygga. De har planerat att bygga bostäder som människor har råd med genom att de får det här stödet. Nu tar man bort stödet. Alla i byggbranschen säger att det kommer att påverka byggandet. Vad gör Moderaternas regering för att se till att man bygger fler hyresrätter när den har tagit bort det enda stödet som går till byggandet?	1810
2456	David Josefsson (M)	M	Herr talman! Ledamoten säger att detta är ett stöd som om det inte funnits hade lett till att hyresrätter inte skulle byggas. Han säger att det går till de mest behövande och de mest utsatta. Det är gott så om det faktiskt hade stämt. Det är två saker som är problemet med stödet. Det ena är att man kan konstatera att de bostäderna antagligen hade byggts ändå även om de inte hade fått subventioner. Alternativt hade andra bostäder byggts i stället. Sedan går inte stödet till dem som faktiskt behöver det. Det är ett stöd som går till höginkomsttagare och till människor med lång kötid. Vi säger att vi inte ska lägga pengar på det. Vad vi i stället gör med bostadspolitiken är att vi lägger om den. Vi tar ett strukturerat grepp för att lösa de problem som finns. Det är i dag dyrt att bygga bostäder. Det är svårt att bygga billiga bostäder. Vi ser över regelverk. Vi tar fram mer byggbar mark och så vidare. Vi kan konstatera att den situation som vi har i dag tror jag inte att vare sig ledamoten eller jag är särskilt nöjd med med strukturell hemlöshet som ökar och så vidare. Det är resultatet av åtta års politik av socialdemokratiska och miljöpartistiska bostadsministrar där Vänsterpartiet har varit stödparti. Det är inte den nya regeringen som suttit i åtta veckor som är ansvarig för det. Det är den förra regeringen som under åtta år inte har tagit tag i reformerna och inte löst bostadsmarknadens problem. Det är därför vi nu lägger om politiken. Det är inte subventioner till byggdirektörer som är det viktiga. Det viktiga är att göra reformer så att vi får en fungerande bostadsmarknad. Jag vill inte att en hemlös ska vara åttaåriga Pelle. Jag vill att det ska vara enkelt att få tag på en bostad i Sverige. Då måste vi få bostadsmarknaden att fungera. Den har inte fungerat under åtta år. Vänsterpartiet bär ett tungt ansvar för att situationen ser ut som den gör.	1896
2457	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar David Josefsson för en väldigt smittande kärleksförklaring till småhus. Jag tänker prata om en annan sak. I fredags höll regeringen en presskonferens om vikten av att vi svenskar sparar el. I grunden är det ett väldigt viktigt budskap. Att vidta åtgärder för att spara el är såklart viktigt för att minska Sveriges elanvändning också för att långsiktigt skydda människor mot de skenande elpriserna och för att sänka elpriserna totalt. Det är tydligt att inflationen nu drivs av de ökande elpriserna som ger ökande boendekostnader. Elsparåtgärder är uppenbarligen viktiga av många skäl. Det tror jag också att vi är överens om över partigränserna. För ganska exakt ett år sedan röstade de nuvarande regeringspartierna ned den dåvarande regeringens budget och strök samtidigt 1 ½ miljard till energieffektiviseringsåtgärder för flerbostadshus. I efterskott misstänker jag att även Moderaterna tycker att beslutet var ogenomtänkt. När årets budget planerades var det redan tydligt att stigande elpriser på grund av krisen och Rysslands krig i Ukraina skulle bli en utmaning under vintern inte minst för alla dem som bor i flerbostadshus och själva har svårt att vidta några åtgärder. Att lägga pengar på att minska energianvändningen i stället för att betala människors elräkningar är både samhällsekonomiskt bra och långsiktigt bättre. Dock finns inte heller några pengar till Boverkets budget för detta kommande år i regeringens budget. Däremot ska 55 miljarder användas för att brett betala elräkningar. Men den 1 ½ miljard för förebyggande åtgärder finns inte kvar. Jag skulle gärna vilja veta hur Moderaterna har tänkt runt detta och varför inga pengar har satsats på att energieffektivisera flerbostadshus i årets budget när det är uppenbart för alla att det är en åtgärd som hjälper människors ekonomi men också minskar inflationen.	1872
2458	David Josefsson (M)	M	Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker att vi ska börja med att tala om varför vi är i den situation som vi är. Vi hade ju en rödgrön regering där ledamotens parti var ett av de drivande i att vi skulle stänga ned ett av de absolut viktigaste fossilfria energislagen som vi hade. Jag tror helt ärligt att när min dotter som är två år blir vuxen kommer hon att säga: Men klimatet brinner. Vi behöver minska utsläppen. Vi ska elektrifiera. Då stänger politiken ned det energislag som är fossilfritt. Det är den situationen tillsammans med att Tyskland har gjort precis samma sak som gör att vi nu befinner oss i en situation med skenande elpriser och en volatil elmarknad. Det är en prekär situation. Det som statsministern och energiministern sa att vi ska spara el är jätteviktigt. Det man ska komma ihåg är att med ökade elpriser är det alltså inte subventioner som behövs för att få företag och hyresvärdar att göra energibesparingar. Det lönar sig ju för dem just för att elpriserna är så höga som de är. Det stora problemet nu för fastighetsbolagen och energibolagen är inte att få ekonomi i satsningarna utan det är att få tag i komponenter och i kompetens som kan genomföra renoveringarna. Att plöja ned miljarder för energieffektiviseringar som ändå betalar sig är alltså inte ett sunt användande av skattepengar. Därför säger vi att i den situation som vi är i nu är det viktiga att hjälpa enskilda hushåll med ett elprisstöd. Men att plöja ned miljarder i energibesparingar som redan betalar sig för att elpriserna är så höga är inte ett effektivt användande av våra offentliga medel eller våra allmänna medel. Det är svaret. Det viktigaste är att vi får ordning på energipolitiken och det handlar inte denna utan nästa debatt om. Problemet är om man inte försöker lösa symtomen.	1814
2459	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Med risk för att något lämna ämnet vill jag understryka att vi 1980 hade en folkomröstning där folket bestämde att vi på sikt skulle montera ned vår kärnkraft. Sedan dess har olika regeringar tillsammans byggt upp ett elsystem i Sverige som faktiskt ger Sverige det stabilaste elsystem som vi någonsin har haft. Vi exporterar mer el än någonsin. Det vill jag bara understryka. Men vi har fortfarande en utmaning med skenande energipriser på grund av ett krig som pågår Rysslands krig i Ukraina. Därför behöver vi minska vår elanvändning som det ser ut nu för att stötta människor där. Jag ser inte att det finns några lösningar i regeringens budget i dag för att hjälpa fastighetsägare och enskilda personer förutom ett mindre stöd som går till villaägare. Det tycker jag är ett stort problem. Om det blir samma kyla och kriget fortsätter nästa år är tanken att vi även då ska pumpa in ytterligare 55 miljarder för att betala svenskarnas elräkningar?	973
2460	David Josefsson (M)	M	Herr talman! Nu ligger väl elprisstödet utanför denna budgetdebatt. Men det man till att börja med kan konstatera är att Sverige helt uppenbart inte har det mest stabila elsystemet eftersom vi är i den situation som vi är. Det är bara att fråga vilket hushåll men också vilken industri som helst som kämpar med elräkningarna. För batterifabriken som redan har etablerat sig i Göteborg är det stora orosmomentet om det ens finns el. Som jag sa i min förra replik är det inte fastighetsägare som behöver miljarder för att göra energibesparande åtgärder för det lönar sig redan i dag med de energipriser vi har att göra sådana investeringar. Den trånga sektorn är alltså inte att få ekonomin att gå ihop utan att få tag i komponenter och hantverkare som kan göra jobbet. Då är inte jag och vår regering beredda att lägga miljarder av det allmännas medel där när pengarna faktiskt behövs någon annanstans. Då är det viktigaste att sätta fokus på att återigen lösa energifrågan. Vi hade en folkomröstning 1980. Jag tror inte att man 1980 riktigt förstod vilka enorma klimatproblem vi skulle stå inför i dag. Och vi kan inte blunda för klimatet. Vi måste ha en fossilfri och koldioxidfri energiproduktion där vi kan gå över till en elektrifiering. Det är vår största utmaning för framtiden. Att Miljöpartiet inte tar den på större allvar utan vill plöja ned miljarder till fastighetsägare är faktiskt förvånande. Som jag sa i ett tidigare replikskifte med Vänsterpartiet är det förvånande att det är Miljöpartiet som tycker att fastighetsägare ska få miljarder för att göra något som de redan tjänar pengar på. Att de skulle stå på storkapitalets sida är väl symtomatiskt för den debatt som vi har hamnat i.	1715
2461	Jennie Nilsson (S)	S	Herr talman! Jag tackar David Josefsson för anförandet och för intressanta replikskiften. Jag noterar att David Josefsson blandar och ger rätt friskt mellan olika typer av argument. Det är nästan lite svårt att hänga med. Jag tänker ändå kommentera historieskrivningen helt kort. Givet vad som framförs i debatten bör det väl ändå poängteras att den förra borgerliga regeringen alltså den moderatledda regeringen lyckades producera 200 000 bostäder under sina åtta år medan den förra socialdemokratiska regeringen producerade 450 000 bostäder på lika lång tid. Detta trots att man två gånger tappade en budget i denna kammare och moderata budgetar tog bort de stöd som fanns och skapade oreda i finanserna. Det bör ändå tas i beaktande i den typen av diskussion. Det som gjorde att jag begärde replik är att min bild är att Moderaterna brukar vara stolta över att man är ett företagarvänligt parti och jag vill veta hur det rimmar med att över en natt förändra spelreglerna för en hel bransch.	1002
2462	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Det var faktiskt ett väldigt tydligt besked. Jag uppskattar verkligen att ledamoten kan vara så tydlig. Då kan jag konstatera att så länge du inte är svensk medborgare även om du har permanent uppehållstillstånd ska din status kunna omvandlas. Då ska du kunna bli hemskickad till det land du kom ifrån. Det är inte detta som Moderaterna Liberalerna och Kristdemokraterna har sagt. Men här har vi fått svaret. Alla som just nu har permanent uppehållstillstånd riskerar utvisning. Det är ett paradigmskifte. Där kan vi vara helt överens. Det är något helt nytt. Att jämföra detta med ett miljötillstånd tycker jag också är rätt anmärkningsvärt. Här pratar vi om människor av kött av blod. Det är människor som i morse precis som alla vi här inne vaknade när väckarklockan ringde. En del gick till jobbet och lämnade barnen på skolan. Som jag sa tidigare kanske de ska hämta eller lämna pojken eller flickan på fotbollsträningen dansträningen eller hockeyträningen i kväll. Det handlar om människor som har flytt undan situationer som ingen av oss ens kan föreställa sig. De har fått en trygghet - ett positivt beslut av en myndighet eller en domstol. De ska kunna känna trygghet i Sverige och bygga upp sina liv här. Vi har sagt välkommen hem och nu ska vi skicka tillbaka dem. Tack för svaret Ludvig Aspling! Det var inte det svar jag önskade höra. (Applåder)	1391
2463	David Josefsson (M)	M	Herr talman! Jag tackar Jennie Nilsson för frågan. Jag ska börja med att kommentera det som Jennie Nilsson lyfter fram och nu är vi tillbaka i det planekonomiska i antal tusen bostäder som byggs. Det var alltså under brinnande högkonjunktur som det byggdes bostäder under förra mandatperioden. Trots det eller kanske just därför tar man inte bostadspolitiken på allvar. Man genomför inte de nödvändiga reformerna. Man är en lat katt därför att högkonjunkturen ju löser problemen åt en. För att svara på frågan som ledamoten ställde är alltså inte Moderaterna till skillnad från Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet ett parti som skyddar byggbolagen eller byggdirektörerna. Vi värnar om skattebetalarnas pengar. Vi tänker inte ge dem till företag för att de är duktiga lobbyister och säljer in en viss reform. Det man kan konstatera är att dessa byggbolag antagligen skulle ha byggt bostäder ändå. Det har både Riksrevisionen och andra studier kommit fram till. Att ha en god företagarpolitik är att se till att regelverk fungerar och att det finns förutsättningar att bygga bostäder. Men att pumpa in miljarder i subventioner är inte definitionen på bra företagarpolitik. Det man kan konstatera är att vi står inför ett krasst ekonomiskt läge. Då sätter vi moderater stolthet i att värna ekonomin och att ibland ta lite jobbiga beslut. Det är några byggherrar som blir sura men vi skyddar skattebetalarnas pengar. Vi plöjer inte in miljarder i reformer som faktiskt inte ger resultat. Det är jag extremt stolt över att kunna berätta i den här kammaren.	1571
2464	Jennie Nilsson (S)	S	Herr talman! Det är lite provocerande att höra en ledamot stå i den här kammaren och vara stolt över att staten bryter ingångna avtal för det är ju exakt vad som händer just nu. Jag har respekt för att moderater och andra högerpartier inte gillar investeringsstöd och vill göra något annat. Jag har respekt för att den debatten var för ett år sedan och att vi förlorade den debatten. Det har varit känt att stödet skulle avvecklas. Men sättet man gör det på - man förändrar spelreglerna över en natt och ger helt nya förutsättningar för företag som ibland dessutom redan har börjat bygga - är ju anmärkningsvärt. Det är ohederligt och det uppfyller inte hygienfaktorer. Jag får massvis med mejl precis som ledamoten sa att han också får. Jag tänkte citera ett mejl från i går kväll: Med stor besvikelse och förtvivlan ser jag nu att civilutskottet föreslås stödja regeringens budgetproposition avseende investeringsstödet i hyresrätter. Det är flera hundra ärenden som står på kö och jag är en av dem som har sökt stödet före den 31/12 2021. Länsstyrelsen har äskat pengar för mitt projekt och jag har fått reda på ett preliminärt stödbelopp. Dessutom hör jag till dem som redan dragit igång. Mitt projekt pågår för fullt. Jag har följt allt till punkt och pricka. Jag har tecknat avtal med Hyresgästföreningen angående hyresersättningen avtal med kommunen angående uthyrning byggt mer energieffektivt och så vidare och så vidare. Jag har gjort allt jag kan och får nu detta till svar. Det är ett slag i ansiktet. Hoppas du kan göra någonting." Jag tänkte svara på det här i kväll och då tänkte jag låta David Josefsson ge mig ett medskick. Jag tänkte i mitt svar citera det du säger. Vad bör jag svara denna företagare? "	1743
2465	David Josefsson (M)	M	Herr talman! Tack Jennie Nilsson för uppläsningen! Till att börja med kan man konstatera att de ärenden som behandlas före den 1 januari kommer att få sitt stöd. Vi lägger 4 miljarder på att stödet ska kunna betalas ut. Som en jämförelse kan jag nämna att vi lägger 5 miljarder på rättsväsendet och 5 miljarder på totalförsvaret. Det är alltså inte småpengar som regeringen lägger på detta för att de som har sökt stöd i möjligaste mån ska få det. Men något som är viktigt att komma ihåg och som jag tycker att du ska poängtera i ditt svar är att Socialdemokraterna inte lägger mer pengar. Ni har inte heller någon lösning. Ni har inte vaskat fram dessa pengar i statsbudgeten. Det tycker jag att du ska vara ärlig och säga. Även om ert förslag hade vunnit i utskottet och i kammaren kommer alltså mejlskrivaren inte att få några pengar. Där är väl ni från Socialdemokraterna svaret skyldiga. Var är pengarna? Hur ska Socialdemokraterna lösa problemen? Där kan jag bli lite provocerad: Vi har oppositionspartier som kritiserar regeringen men läser man budgetförslagen ser man att vi är i samma situation där. Jag tycker att man ska erkänna att det är ett tufft ekonomiskt läge. Som moderat är jag tydlig med att det är en politisk prioritering vi gör. Jag hade önskat att oppositionens partier gjorde samma sak och var lika tydliga. Det här reformutrymmet finns inte och i den mån det finns reformutrymme väljer man att lägga pengarna på något annat.	1464
2466	Jennie Nilsson (S)	S	Herr talman! Kostnaden för boendet är för de allra flesta den enskilt största utgiften varje månad. Ens bostad påverkar vilka arbeten man kan ta var man kan studera och hur mycket av ens vakna tid som går till hantering av logistik såsom pendling. Det avgör om man kan flytta hemifrån och påverkar vilka förskolor och skolor som är tillgängliga för ens barn och det påverkar möjligheten att känna ro. Det finns människor främst kvinnor som inte kan lämna ett våldsamt förhållande eftersom de inte har någonstans att flytta och det finns de som inte har någonstans att bo alls. Därför är bra och trygga bostäder för alla en självklar prioritering och målsättning för oss socialdemokrater. Hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv. Detta förutsätter en nationell bostadspolitik som tar ansvar är socialt hållbar och har den självklara målsättningen att utjämna klyftor - mellan dem som i dag har en bostad och dem som står utan och mellan dem som har kapital och goda inkomster och dem som inte har det. Den bör utgå ifrån tanken om allas lika värde och göra det möjligt att gå från hyresrätt till ägda boendeformer och vice versa i takt med ändrade livsvillkor och nya behov. Dagens debatt om utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik handlar om just detta: vilka prioriteringar och vilket ansvar som partierna i Sveriges riksdag tar och vilka förutsättningar vi därmed ger. Om mycket är vi ganska överens. Ingen vill att regler ska vara onödigt krångliga eller handläggningstider orimligt långa. Den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte ett antal utredningar i syfte att sänka trösklar och minska regelkrångel. Jag hoppas att den nya regeringen tar vara på resultaten och levererar förslag till riksdagen i takt med att de är remitterade och färdigberedda. Om annat är vi djupt oense. Tydligast blir det i synen på behovet av incitament för att stimulera byggande av bostäder med rimliga hyror i hela landet liksom energieffektivisering och något otippat långsiktiga och hållbara spelregler och hygienfaktorer. Det får också tydligt genomslag i budgetalternativen. I budgeten från SD M KD och L återfinns inga förslag om energieffektivisering detta trots att Sverige Europa och världen befinner sig i en energi- och klimatkris. De åtgärder som fanns avvecklas trots att det borde vara uppenbart också för regeringen att den klimatsmartaste och billigaste kilowattimmen energi är den som inte används. Det är feltänkt och obegripligt. Vi socialdemokrater anser att behovet av riktade stöd för att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda är minst lika viktigt och aktuellt som tidigare. Vi föreslår därför ett riktat stöd för energieffektivisering av flerbostadshus på 717 miljoner kronor för 2023 1 5 miljarder kronor 2024 och 1 1 miljarder 2025. Vi föreslår också en höjning av rotavdraget till 50 procent för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan handla om installation av bergvärme installation av vattenburen värme installation av solceller byte av dörrar och fönster eller tilläggsisolering för att nämna några exempel. Subventionsgraden för övriga rotarbeten sänks. Det är smart för klimatet konjunkturen och hushållens plånböcker. Herr talman! SD M KD och L går också vidare med att avskaffa investeringsstödet. Det är i och för sig ingen hemlighet att högerpartierna ogillar stödet trots att det har varit framgångsrikt och bidragit till att cirka 60 000 lägenheter har byggts med hyror som är 20 procent lägre än genomsnittet och med en spridning över hela Sverige. Men kanske allra viktigast är att de har byggts också i kommuner där det annars inte hade byggts alls. Beslutet togs redan när M-KD-budgeten för 2022 klubbades men det är ändå olyckligt att man i rådande konjunkturläge väljer att fullfölja utan att ha några andra konkreta åtgärder. Ett läge där vi är på väg in i en lågkonjunktur med ett osäkert världsläge hög inflation stigande räntor och hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad är ett osedvanlig dåligt tillfälle att avskaffa investeringsstödet oavsett om man gillar det eller inte. Svenska hushåll och företag står inför en krisvinter och regeringens konjunkturpolitik består av neddragningar på arbetsmarknadspolitiken 20 000 färre utbildningsplatser och avskaffat investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Det duger inte. Än värre blir det när man beaktar att spelreglerna för hur stödet ska avvecklas nu förändras. I samband med att det togs beslut om att avskaffa stödet sattes den 31 december 2021 som slutdatum för när man skulle ha ansökt för att ha rätt till stöd om man uppfyllde kriterierna. Detta löfte upprepades sedan i juni när frågan var uppe i finansutskottet och återigen i valrörelsen av flera kandidater i den här kammaren. När budgeten för 2023 som vi debatterar nu presenterades i november kom ett nytt besked: Bara de ansökningar som uppfyllde kriterierna och var beviljade senast den 31 december 2022 skulle få stöd. Det är en enorm skillnad. I dag finns det cirka 21 000 bostäder i den så kallade kön för investeringsstöd. Det är alltså bostäder där länsstyrelserna bedömer att man bör godkänna ansökningarna men där det saknas medel att betala ut. Ansökningarna uppgår till cirka 8 miljarder kronor. Därtill finns det ytterligare cirka 20 000 bostäder som inte är färdighanterade då de behöver kompletteras. Flera länsstyrelser uppger nu att de får signaler om att många projekt inte kommer att fullföljas. Men vi vet också att det finns exempel där projekt redan har påbörjats och där man nu mitt under byggnationen får besked om att förutsättningarna fullkomligt kastas omkull. Vad som händer med dem är mer ovisst. Regeringens hantering av investeringsstödet är under all kritik. Man har från en dag till en annan dragit undan mattan för både byggbranschen och enskilda hyresgäster utan att presentera några andra lösningar. Man tycks ha gjort det utan någon som helst konsekvensanalys och utan att ange några som helst kriterier för hur urvalet i kön ska gå till. Det blir slumpen eller möjligen enskilda tjänstemän på länsstyrelserna som avgör vilka projekt som får eller inte får det utlovade stödet. När vi nu går in i en lågkonjunktur ändrar alltså regeringen förutsättningarna för en hel bransch och bidrar aktivt till att byggtakten minskar. Man ändrar också förutsättningarna för enskilda hushåll och deras möjligheter att få ett boende till en rimlig hyra. Detta är inte rätt sätt att möta en krisvinter. Därför har vi föreslagit att bemyndiganderamen för investeringsstödet höjs med 8 miljarder kronor så att färdigberedda ärenden åtminstone kan godkännas och så att 21 000 bostäder med lägre hyror därmed kan byggas. Jag har noterat i debatten att flera av partierna inte förstår de budgettekniska implikationerna av detta men jag förklarar gärna i ett replikskifte eller vid sidan av efter debatten. Det är en anständighetsfråga och en hygienfråga att ingångna avtal hålls. Företag och hushåll måste kunna lita på regeringen. Herr talman! Eftersom våra ramar är större än regeringens på utgiftsområdet och vår budget ska ses som en helhet kommer vi att avstå från att delta i beslutet och i stället lämna ett särskilt yttrande. Jag noterar att inget av regeringspartierna har begärt replik. Jag tycker att det är särskilt tråkigt att Sverigedemokraterna valde att inte göra det; jag hade nämligen sett fram emot att få fortsätta diskutera löftesbrott med Sverigedemokraterna. (Applåder)	7565
2467	Larry Söder (KD)	KD	Herr talman! Det är dyrt att vara svensk" var ett motto som många använde sig av under valrörelsen. Det är ju sant med de elpriser och matpriser som vi nu ser för den vanlige svensken. Men det gäller även för bostadsbyggandet med allt högre byggkostnader stigande räntor och energipriser samt minskad köpkraft hos hushållen. Jag tror att vi alla är medvetna om att behovet av att det byggs nya bostäder är fortsatt stort även i denna situation. Men det ekonomiska läget påverkar byggbranschen; det ser vi på prognoserna för antalet bostäder som kommer att byggas under 2023. Enligt Boverkets prognos förväntas antalet påbörjade bostäder minska med cirka 14 procent i år och ytterligare 25 procent nästa år som vi hört tidigare i debatten. Totalt innebär det en minskning från 71 000 till 45 000 påbörjade bostäder under perioden 2021-2023. Jag vill påstå att detta är en minskning som inte är bra för Sverige ur någon aspekt. Förutom kostnadsökningarna och inflationen som förvärrar problemen finns strukturella faktorer som måste hanteras för att vi ska kunna få en väl fungerande bostadsmarknad i Sverige. Att hålla uppe bostadsbyggandet är viktigt ur flera olika aspekter. En aspekt är att man ska bygga ikapp det underskott som finns. En annan aspekt är att byggbranschen är viktig för svensk ekonomi. Ur det perspektivet är det i det ekonomiska läge som vi har i dag av yttersta vikt att hålla bostadsbyggandet på så hög nivå som möjligt. Regeringen har till exempel möjlighet att se över riksintressen. Vi kristdemokrater anser att bostadsbyggandet måste uppvärderas så att det blir möjligt att bygga på fler platser som är attraktiva. Alltför många byggprojekt slängs i papperskorgen på grund av att andra intressen värderas mycket högre än bostadsdelen. Det råder dock brist på bostäder vilket jag menar att man tar för lite hänsyn till i dessa avvägningar - eller kanske ingen hänsyn till över huvud taget. Vi ser även att kommuner har alldeles för dålig planberedskap. Ett stoppat eller försenat projekt innebär ett hack i antalet bostäder som byggs i den kommunen under det aktuella året. Vi menar att det borde finnas större planberedskap så att det finns fler planer att ta till för att upprätthålla bostadsbyggandet i den takt som man har bestämt sig för om ett eller flera projekt stöter på patrull. Regeringen har till exempel möjlighet att skapa en planeringsbonus för kommunerna för att stimulera att kommunerna har färdiga planer och möjlighet att öka bostadsbyggandet så snabbt som möjligt. Jag menar att det är viktigt att vi nu får en bostadspolitik som inriktar sig på att hitta reformer som möjliggör att bostadsförsörjningen fungerar. En bostadsförsörjning där människor bor i rätt typ av bostad är av yttersta vikt för att vi ska använda de kvadratmeter vi har på bästa sätt. I dag bor många kvar i hyreslägenhet på grund av att vi har haft ett för litet småhusbyggande och därmed får de ungdomar som vill ha en hyresrätt inte någon sådan. Som ni vet får man vänta mer än tio år om man ska ha en hyresrätt i Stockholm eller Göteborg. Konsekvensen av ett för litet byggande av småhus är att människor faktiskt bor i fel boendeform. Framför allt ungdomar kommer att ha svårt att ta sig ut på den ägda bostadsmarknaden eftersom en för liten småhusbyggnation höjer priserna och därmed omöjliggör för ungdomar att köpa sin första bostad. Människor kommer att ha svårt att finansiera ett småhusköp på grund av de stigande priserna och kreditrestriktionerna. Vi kristdemokrater ser det som ett långsiktigt problem om byggandet av småhus inte motsvarar efterfrågan. Vi vill öka småhusbyggnationen i Sverige särskilt eftersom småhus är bäst för samhället ur ett ekologiskt ekonomiskt och socialt perspektiv. Regeringen måste inrikta sig på hur ungdomar får sin första bostad. Jag anser att man behöver se över hyresrättslagen så att det kan göras en definition av studentbostäder och så att det därmed blir enklare att bygga fler studentbostäder. Men ungdomar ska även kunna köpa och äga sin första bostad. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med startlån och bospar och reformer som möjliggör detta. Jag tycker också att det är viktigt att man ser över de kreditrestriktioner som finns i den situation som råder. Man bör införa en planeringsbonus för kommuner som ökar småhusplaneringen. Man bör också låta länsstyrelserna peka ut lämpliga områden för att bygga småhus som hjälp och stöd för kommunerna. Man bör dessutom som jag sa tidigare införa startlån och bospar. Om vi gör en del av detta tror jag att vi kommer en bit på vägen. Bostadsbyggandet kommer att minska men vi måste alla hjälpas åt för att försöka öka det så mycket som möjligt. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. "	4748
2468	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Herr talman! Jag yrkade inte bifall till vår reservation tidigare så jag vill passa på att göra det nu. Tack Larry Söder! Jag har två frågor och börjar med den första. Den strukturella hemlösheten ökar runt om i Sverige. I min hemstad Malmö finns runt 1 800 strukturellt hemlösa. Det är människor som är hemlösa på grund av fattigdom - enbart fattigdom. De har inga missbruksproblem eller någon psykisk ohälsa. En person som visades i ett reportage från Malmö heter Ove Andersson och är 58 år. Ove är en sjuk äldre man som tar sig fram med hjälp av rollator och som tvingas ut på gatan i denna kyla. Han spenderar sina dagar med att vandra runt i Malmö i desperat försök att hitta någonstans att få skydd på nätterna för att inte frysa ihjäl. Det finns väldigt många människor som Ove som är hemlösa i dag - inte för att de har psykisk ohälsa eller missbruksproblem utan bara för att de är fattiga. Och det i ett av världens rikaste länder. Jag vill gärna veta vad regeringen gör för att hjälpa sådana som Ove och se till att ingen ska behöva vara hemlös i det här landet. Jag skulle vara tacksam om svaret inte blir att regeringen ska göra sitt bästa för att Bostad först ska bli nationellt för Bostad först gäller andra målgrupper - inte dem som är fattiga.	1271
2469	Larry Söder (KD)	KD	Herr talman! Jag håller med Malcolm Momodou Jallow om att det inte är bra att vi har hemlösa i Sverige. Tyvärr är det ett växande problem. I varje ny rapport kan man läsa att antalet hemlösa i Sverige ökar vilket är väldigt dåligt. Det finns också en nationell hemlöshetsstrategi i dag vilken jag tycker att man ska fortsätta arbeta med. Den förra regeringen skapade den och jag tycker att den här regeringen ska fortsätta arbeta med den. Problemet förändras inte från det ena året till det andra utan det är ett strukturellt problem att människor är hemlösa. Jag håller inte med Malcolm Momodou Jallow om att Bostad först inte är del i detta. De som har andra problem än bara ekonomiska behöver också en trygg bostad och då är Bostad först en väldigt bra sak. Jag tycker att kommunerna ska ta till sig det och försöka arbeta utifrån Bostad först. Det gör också att man kanske tänker lite annorlunda i kommunerna. Om någon faktiskt har behov av en bostad kanske man inte ska tänka att kommunen bara förfogar över sociala kontrakt utan kanske se till att skapa de bostäder som behövs i stället. Jag tror att den nationella hemlöshetsstrategin och Bostad först kan göra att man börjar tänka på ett annat sätt i kommunerna. Vi måste hjälpas åt med det.	1259
2470	Malcolm Momodou Jallow (V)	V	Herr talman! Tack Larry Söder! Vänsterpartiet är för Bostad först. Vi tycker att det är bra och att det ska utökas i hela landet. Den nationella hemlöshetsstrategin tycker vi också är bra men den hjälper inte Ove och alla andra som i dag i den här kylan när det är 13 minusgrader i Stockholm inte har någonstans att ta vägen. Regeringen måste ha en strategi för dessa människor. Vad gör man för att hjälpa dem? Vissa är äldre och pensionärer andra är små barn eller barnfamiljer. I ett av världens rikaste länder ska det inte kunna vara möjligt. Kristdemokraterna ingår i regeringen. Det kan vara bra om Larry Söder berättar för folk vad Kristdemokraterna och regeringen har för avsikt att göra för att hjälpa sådana som Ove. Jag vill också passa på att ta upp att bostadsministern har upprepat att reformer som ger incitament till ökat byggande kommer att komma inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det gäller Ove och flera andra. Vad är det för reformer i budgeten som ska hjälpa dem som har svårt att komma in på bostadsmarknaden i dag? Jag är tacksam om svaret inte blir att folk ska köpa småhus. Vi talar om människor som i vissa fall inte ens har råd att köpa blöjor till sina barn. Det skulle vara intressant om Larry Söder berättade detta för oss. Vad är det för reformer som ska hjälpa människor att komma in på bostadsmarknaden om de nu inte har råd att köpa småhus?	1463
2471	Larry Söder (KD)	KD	Herr talman! Malcolm Momodou Jallow och jag är överens om en sak: att det inte är värdigt att det finns människor som inte har någon bostad. Hur man skapar dessa bostäder har vi däremot lite olika uppfattningar om. Jag tycker att man ska se till att människor har den boendeform som de faktiskt vill ha och då menar jag att det finns ganska många som bor i hyresrätt som skulle vilja äga sitt boende på ett eller annat sätt. Det kan vara småhus bostadsrätt äganderätt eller något annat. Om de möjligheterna skapas betyder det att hyresrätter som människor kan efterfråga frigörs. De som inte har någon bostad i dag har då möjlighet att få bostad. Det tillsammans med hemlöshetsstrategin och Bostad först tror jag kan hjälpa en bit på vägen. Samtidigt är det så som både jag och Malcolm Momodou Jallow vet att det i dag är ganska dyrt att bo. Vi måste ta tag i de delarna se till att elpriset sjunker och att man har möjlighet att köpa mat. Det är väl med 19 procent som matkostnaderna har gått upp nu för en småbarnsfamilj? Sådana marginaler har människor faktiskt inte i dag. Vi måste se till att ha en ekonomi som klarar av att dra ned inflationen. Det betyder också att vi måste vara återhållsamma. Jag tror att den här budgeten på ett eller annat sätt skapar den möjligheten men det behöver vidtas fler åtgärder. Jag kan hålla med Malcolm Momodou Jallow om att i civilutskottet behöver vi hålla luppen på att hemlöshetsstrategin faktiskt fungerar och andra åtgärder kan vi säkerligen också komma överens om.	1526
2472	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! I dag debatterar vi statens budget för 2023 utgiftsområde 18. Det är ett relativt litet utgiftsområde sett till den ekonomiska omslutningen: 6 1 miljarder av totalt drygt 1 300 miljarder varav lejonparten dessutom avsätts till ett investeringsstöd som är under avveckling. Därför kommer jag att under den här debatten fokusera på bostadspolitiken i stort och de behov och utmaningar som jag och Centerpartiet ser de kommande åren. Men först några korta kommentarer kring siffrorna i tabellen. När det gäller anslagen 1:4 Boverket 1:5 Statens geotekniska institut 1:6 Lantmäteriet 2:1 Konsumentverket 2:2 Allmänna reklamationsnämnden och 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen föreslår Centerpartiet att pris- och löneomräkningen justeras ned. Dessutom föreslås att anslaget 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen sänks med 1 miljon kronor för att finansiera andra prioriterade anslag. I övrigt följer Centerpartiet i den här budgeten i allt väsentligt regeringens beräkningar. Herr talman! Det här utgiftsområdet innehåller också konsumentpolitiken. Jag passar på att säga några korta ord även om detta innan jag går vidare till bostadspolitiken. När det gäller det konsumentpolitiska området har den enskilda konsumenten i dag större valfrihet och möjlighet att göra aktiva val än någonsin tidigare. Det finns ett stort utbud av varor och tjänster med gott om alternativ att välja mellan. Konkurrensen har också lett till sänkta priser. Den ökade konsumtionen har dock en allvarlig baksida i form av en ohållbar miljöbelastning. Utvecklingen på konsumentmarknaderna bland annat en ökad komplexitet hos varor och tjänster har försvårat för konsumenterna att göra välgrundade val. Det är konsumentpolitikens uppgift att ge konsumenterna bästa möjliga förutsättningar att göra välgrundade och miljö- och klimatsmarta val. Herr talman! Svensk bostadspolitik har alarmerande stora problem av strukturell karaktär. Behovet av bostäder är stort. Enligt Boverket rapporterar 204 av Sveriges 290 kommuner att de har underskott på bostäder i någon form. Även om antalet kommuner som rapporterar underskott har minskat de senaste åren är det tydligt att fler bostäder behöver byggas. Det befintliga bostadsbeståndet måste dessutom nyttjas mer effektivt. Samtidigt behövs en större medvetenhet om att förutsättningarna för bostadsbyggandet och skapandet av bra boendemiljöer skiljer sig åt i olika delar av landet. En hållbar bostadspolitik måste därför utgå från lokala förutsättningar samtidigt som den måste anpassas till de mer övergripande samhällsutmaningar som vi står inför. Centerpartiets bostadspolitik har fokus på att underlätta bostadsbyggandet. För att råda bot på bostadsbristen och öka antalet tillgängliga bostäder behövs ett fortsatt arbete med att undanröja hindren för nybyggnad. Staten behöver stödja och uppmuntra kommunerna i planeringsarbetet och den regionala samordningen i planarbetet behöver förstärkas. Lantmäteriets handläggningstider måste förkortas och de många och långa överklagandeprocesserna behöver begränsas. En kommunal försöksverksamhet för att förkorta och förenkla byggprocesser bör införas. Det bör vidare finnas möjlighet att peka ut innovationsytor där avsteg från gällande byggregler är tillåtna. Digitaliseringen av plan- och byggprocesserna måste också fortsätta. Men - och det är ett stort men - problemen är långt större än så: Skenande byggkostnader och priser på material men också arbetskostnader kompetensförsörjningsproblem och brutna leveranskedjor i pandemins spår samtidigt som det högre ränteläget gör att finansieringen av byggprojekt blir allt dyrare. Detta sammantaget innebär att byggtakten av allt att döma kommer att halveras om inte mer de närmaste åren samtidigt som gamla problem med brist på bostäder inte hunnit åtgärdas och framtida problem att försörja bostadsbehovet hos den ökande befolkningen inte omhändertas. Det finns nämligen prognoser att Sveriges befolkning kommer att öka med drygt 1 miljon människor de närmaste tio åren. Det är bara att göra matteläxan. Den kommersiella fastighetssektorn är högt belånad så ränteökningarna kommer att slå hårt och innebära att bolag slås ut. Att bolag slås ut eller konsolideras är i sig varken ovanligt eller negativt. Men givet den extremt höga andelen av bnp i alla fall med internationella mått mätt och det korsägande som en del av ägarna till dessa bolag ägnat sig åt - med konsekvensen att de blivit mer eller mindre systemkritiska - finns det all anledning att hålla ett vakande öga på fastighetsmarknaden. För den privata bostadsmarknaden är läget både stabilt och bekymmersamt. Lärdomarna från 90-talskrisen har gjort att både kreditgivare och bolåntagare står på stabil mark. Med höga kalkylräntor även när reporäntan var under noll finns det i alla fall kalkylmässiga förutsättningar för räntehöjningar mot historiskt sett mer normala räntenivåer. Men adderar man kraftigt ökade energikostnader drivmedelskostnader och en inflationstakt på 11 5 procent som gör allt dyrare samtidigt som löntagare har reallönesänkningar blir situationen helt plötsligt mer bekymmersam. Det finns all anledning att fundera över att snarast möjligt slopa det skärpta amorteringskravet för att ge de trängda hushållen andrum. Herr talman! I den här kontexten vill jag också lyfta fram det lilla bageriet eller pizzerian som efter nyår kommer att få kraftigt höjda hyror. De flesta hyresavtal på den kommersiella sidan är KPI-reglerade och det innebär automatiska hyreshöjningar på 10 procent i januari. Det är ett stort problem givet att just den här typen av extrakonsumtion är det första som vi drar ned på när ekonomin är ansträngd. Att se omsättningen krympa samtidigt som man har kraftigt höjda kostnader för hyror el råvaror med mera är ett dråpslag mot småföretagare som ännu inte hunnit hämta sig från pandemins effekter. Herr talman! Det går inte att stå i denna talarstol i dag utan att ta upp investeringsstödet som nu är under avveckling. Enligt regeringens egna beräkningar saknas det 16 miljarder kronor för att täcka de ansökningar som inkommit och som den här kammaren i våras lovade att bevilja när vi fattade beslut om avvecklingen under ordnade former. Att regeringen nu väljer att frångå sitt eget löfte är inte bara problematiskt ur ett etiskt perspektiv utan också ett stort problem för de företag som byggt sina kalkyler på pengar som skulle ha kommit om regeringen inte agerat så vårdslöst. Att man inte heller ger länsstyrelserna någon vägledning eller något ramverk för hur man bör prioritera mellan ansökningar riskerar att skapa förseningar men också frågor om rättssäkerhet och likabehandling över landet. Att regeringen påtalar att inget annat parti avsatt pengar för detta i sina skuggbudgetar är inte bara fegt utan direkt vilseledande. Inget annat parti har haft insyn i inkomna ansökningar och totalbelopp. Självklart kan vi inte ta med siffror som vi inte känner till. Herr talman! Om bostadsmarknadens funktionssätt och behoven av strukturreformer finns det mycket att säga. Tiden är dock knapp så det får bli en annan gång. Men jag kan konstatera ett par saker. Bostadspolitik lyser med sin frånvaro i Tidöavtalet. Det finns enligt RUT över 60 bostadspolitiska utredningar sedan 2006. Det är faktiskt dags att sluta utreda saker och börja leverera. Att ha någonstans att bo är en grundläggande rättighet i en välfärdsstat som Sverige.	7418
2473	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Jag tror att förvirringen beror på att Jonny Cato inte vet någonting om vare sig förvaltningsrätt eller utlänningsrätt. På den här punkten är det absolut inget paradigmskifte. Permanenta uppehållstillstånd kan dras tillbaka redan i dag och då inte bara på grund av brott alltså utvisning på grund av brottslighet. Det finns en regel i utlänningslagen som säger att ett permanent uppehållstillstånd kan dras tillbaka. Det är alltså absolut inget paradigmskifte utan vi kommer att jobba mer med detta regelverk och utveckla det. Men möjligheten finns alltså redan i dag. Det är inget konstigt. I den europeiska asyllagstiftningen som jag vet att Jonny Cato står bakom finns också en uttrycklig regel som säger att medlemsstaterna ska återkalla uppehållstillstånd som är utfärdade på grund av internationellt skydd om det internationella skyddet inte längre behövs. Det står uttryckligen så. Det som Jonny Cato inte heller förstår är vad detta syftar till. Regeländringarna syftar till att personer som inte har ett bra skäl att vara i Sverige inte ska vara i Sverige till skillnad från hur det ser ut i dag. Ett sådant skäl kan till exempel vara att man behöver internationellt skydd. Det som Jonny Cato säger här att vi skulle utvisa personer som behöver internationellt skydd stämmer inte. Det är precis tvärtom. De som eventuellt skulle kunna komma i fråga är personer som inte längre behöver detta skydd om de inte kan få uppehållstillstånd på någon annan grund till exempel arbete eller familj. Den skillnad som kommer i och med Tidöavtalet är att vi kommer att se att personer som vill bo med uppehållstillstånd i Sverige måste ha ett bra skäl till det. Man ska inte kunna hänga kvar bara för att man vill eller för att man tycker att man har en bättre levnadsstandard generellt utan det ska finnas ett skäl. Men har man skäl som i det exempel som Jonny Cato tar upp - alltså en person som fortfarande har skyddsskäl gentemot sitt hemland - är det detta som gäller. Då ska det uppehållstillståndet inte dras tillbaka. Det är fullständigt självklart. Jag vet inte om Jonny Cato faktiskt har läst Tidöavtalet och om han verkligen är så här dåligt insatt eller om det vi får se här är något slags dramatik. Vi får väl se. (Applåder)	2271
2474	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Jag har framför allt en fråga gällande det här med sänkning av pris- och löneuppräkningen. Jag ser att Centerpartiet har dragit ned på precis alla verk och institut vi har. Det har man gjort inte bara i civilutskottets del utan rakt över i alla delar av regeringens budget. Och det är inte småpengar. Boverket mister över 1 miljon. Statens geotekniska institut mister bara 184 000; å andra sidan är det från början en väldigt liten summa de får. Lantmäteriet mister nästan 2 4 miljoner. För Fastighetsmäklarinspektionen har Centerpartiet dessutom tagit bort pengarna som är avsatta för att arbeta mot terrorism och penningtvätt. Frågan är om det i slutändan över huvud taget lönar sig att ta bort det. Men den verkliga frågan är vilken analys som ligger bakom slutsatsen att de här pengarna plötsligt inte behövs och att man kan göra så här. Vilka belägg finns det för att priser och löner inte behöver höjas så mycket som regeringen har sagt? Vad jag hört är det snarare så att inflationen ser ut att bli större än man trott tidigare. De senaste dagarna har det kommit siffror på över 11 procents inflation i Sverige. Då känns det ännu mer fel att man gör neddragningar. Jag får en känsla av att man haft någon kommunpolitiker utan kunskap och resurser som varit med och hjälpt till med budgeten för de brukar ju göra budget så här i småkommuner. Då drar man ned lite på allting och samlar ihop en stor summa som man sedan kan lägga på någonting som man vill göra. Men det är ganska oseriöst att göra det i riksdagen.	1540
2475	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson men jag förstår i och för sig inte varför vi har det här replikskiftet. Det känns ganska futtigt när statens budget är på 1 300 miljarder kronor att vi käbblar om något tiotal miljoner kronor i effektiviseringsåtgärder sett över en stor budget. Vår budget är som sagt en helhet och det är faktiskt inte vi som blåser företag på 16 miljarder kronor. Om man ska kasta sten får man börja i sitt eget glashus kan jag tycka.	471
2476	Mikael Eskilandersson (SD)	SD	Herr talman! Jag kan bara konstatera att analys och belägg är lika frånvarande som Centerpartiet har varit på civilutskottets möten under hösten. Jag får tillbaka att investeringsstödet skulle vara något som vi har lurat företagen på. Jag tycker att Sverigedemokraterna var väldigt tydliga med att investeringsstödet var något som vi skulle ta bort så fort vi bara fick chansen. Det var det vi gick till val på och det var det vi gjorde. Jag kan konstatera att trots fultaktiken i budgeten lyckas inte Centerpartiet ens få ihop de här 16 miljarderna. De finns inte i budgeten. Påståendet att det inte var känt före justeringen är inte riktigt sant. Det blev faktiskt känt strax före justeringen. Det hade väl varit möjligt att göra en sista-minuten-ändring eftersom det faktiskt inte var justerat. Då hade vi nog i och för sig fått kalla till ett extra möte men det hade ju varit möjligt att göra. Totalt sett tror jag nog att man skulle känna sig mer blåst om man röstat på Centerpartiet och till exempel får 300 kronor i ersättning för bränslepriset samtidigt som man får ett höjt bränslepris. Jag skulle gärna vilja gå in på hur det ska gynna dem som bor på landsbygden. Att få 300 kronor och samtidigt höjt pris på allt bränsle tror jag inte är någonting som kompenserar - och det var det som Centerpartiet kallade ett rejält sänkt bränslepris som skulle gynna åkerierna som inte ens får del av det.	1414
2477	Alireza Akhondi (C)	C	Herr talman! Jag tycker till att börja med att den sverigedemokratiska ledamoten ska växa upp och inse att vi inte befinner oss på ett dagis. Det här är Sveriges riksdag och vi är lagstiftare. Och det var inte Centerpartiet som gick till val på att sänka bränslepriserna med 10 kronor. Vad blev det 14 öre? Någonstans tycker jag att vi ska hålla oss till debattämnet och se till att ha en seriös diskussion om saker som faktiskt är viktiga för väljarna.	459
2478	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Som ny riksdagsledamot är detta faktiskt min första debatt i kammaren men det råder verkligen ingen brist på ämnen att diskutera inom civilutskottets utgiftsområde. Av alla aktörer som jag har hunnit träffa under hösten får jag ungefär samma berättelse om läget just nu. Aktörerna på byggsidan men även på konsumentsidan flaggar alla för stora utmaningar för både privatpersoner och näringsliv när vi nu ser prisökningar på det mesta och samtidigt går in i en lågkonjunktur. Tvärstopp i bostadsbyggandet är väl det jag hört från flest under hösten vilket skapar problem för många inte minst alla som i dag köar för att få hyra eller köpa en bostad att bo i. Att det saknas bostäder i en stor del av Sveriges kommuner vet de flesta av oss och det har diskuterats tidigare. För många känns det nog i dagsläget som oöverstigligt att någonsin komma in på bostadsmarknaden. Aktuella siffror från Stockholm visar att man i genomsnitt behöver vänta i elva år på en hyresrätt och om man i stället bestämmer sig för att köpa en lägenhet behöver man slänga fram över 400 000 kronor i kontantinsats. Det är uppenbart att många inte bara unga studenter och lågavlönade har svårt att hitta en bra bostad. Samtidigt är bostaden en av de viktigaste faktorerna för att kunna ha ett tryggt och stabilt liv. För en kommun kan det också vara helt avgörande att kunna erbjuda bostäder både för att behålla människor i kommunen och för att locka både nya företag och arbetskraft till regionen. Både på bostadsmarknaden och på byggmarknaden är det därför såklart extra problematiskt när räntorna elpriset och priset på bränsle och byggmaterial ökar på en och samma gång. Det är också då man slutar att bygga. Lågkonjunkturen förvärras ytterligare med en ökande arbetslöshet när byggföretag pausar sin verksamhet och de som håller på med byggandet inte kan fortsätta jobba. I spåren av detta kan vi alltså också förvänta oss ökande skuldsättning bland enskilda personer. När kostnaderna för boende och livsmedel ökar samtidigt ökar också risken för hög belåning och överskuldsättning radikalt. Skuldproblem har inte bara stora konsekvenser för skuldsatta och deras närstående utan ger också samhällsekonomiska konsekvenser när social utslagning riskerar att öka. Tycker ni att jag målar upp en mörk och dyster bild för 2023? Ja det gör jag och det är också vad regeringen gör. Till och med i regeringsförklaringen lyfte statsministern det mycket tuffa läge som Sverige står inför. Därför är jag förvånad över den totala avsaknaden av åtgärder i regeringens egen budget för att motverka konsekvenserna av lågkonjunkturen och prisökningarna. Man kan helt enkelt säga att vi just nu tvärbromsar oss in i krisen. Herr talman! Vi vet alla att vi går in i en tuff tid. I riksdagen är jag ny men jag är inte ny som politiker. Denna brist på åtgärder i budgeten för 2023 både förvånar och oroar mig. Från Miljöpartiets håll gör vi ett antal satsningar i vår budget som vi anser vara långsiktigt viktiga men som samtidigt kan användas för att mildra effekterna på bostadsmarknaden och för att skydda och stärka både våra medborgare och våra samhällen i lågkonjunkturens spår. Först och främst återinför vi i vår skuggbudget investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder. Bara inom Sveriges Allmännyttas medlemsföretag står 5 300 projekt i kö för stödet och ett flertal projekt har stoppats på grund av att stödet dragits in. Och som vi har sagt tidigare: Det som näringslivet ofta önskar sig mest är långsiktiga spelregler. Jag tycker att det är sämsta möjliga tid att slopa investeringsstödet när byggandet minskar radikalt. Vi lägger också tillbaka ett stöd för energieffektivisering i flerbostadshus som röstades bort i den förra regeringens budget av de högerpopulistiska partierna. Att slopa bidrag för åtgärder som ska minska vår energianvändning samtidigt som man uppmanar människor att spara el och lägger pengar på att i stället betala för elanvändning känns väldigt uppochnedvänt just nu. Miljöpartiet öronmärker över 9 miljarder för energieffektivisering i hela sin budget och vill att 80 procent av kostnaden för energiminskande åtgärder som utförs ska kunna ersättas av staten. Detta är en långsiktig och ekonomiskt klok politik som gynnar både den enskilde och elsystemen på sikt. Det är dessutom en åtgärd som kan bidra till att dämpa inflationstakten. Herr talman! När vi nu går in i en lågkonjunktur ökar risken för överskuldsättning och social utslagning bland privatpersoner. Vi vill i vårt budgetförslag stärka konsument- och skuldrådgivningen för privatpersoner och även våra system för dem som drabbas av strukturell hemlöshet. För dem som kämpar för att komma in på bostadsmarknaden och i dag inte har ett stort undanstoppat kapital vill vi också införa statliga startlån till rimlig ränta. I vår budget presenterar vi förslag på hur vi anser att de som i dag är ekonomiskt svagast och mest utsatta på bostadsmarknaden kan stöttas framöver. Herr talman! Man måste kunna hålla många tankar i huvudet samtidigt som politiker speciellt när många kriser pågår på en och samma gång. Bland alla de olika kriser som vi står i har vi även en klimatkris att hantera där åtgärder behöver vidtas nu och inte sedan. Byggsektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp - klimatutsläpp som måste minimeras. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av naturresurser från just byggsektorn vill vi ställa nya krav på minskade utsläpp under byggnadens hela livstid det vill säga under byggtid användning och rivning. Samtidigt ser vi fler och fler tecken på klimatkrisen även här i Sverige. Översvämningar har blivit allt vanligare och vi får fler och längre värmeböljor. Efter några kalla vinterveckor här i Stockholm kan det vara lätt att glömma bort hur det faktiskt ser ut i olika delar av Sverige. För att motverka negativa effekter av klimatförändringar har vi ett stort arbete framför oss och det är tydligt att kommunerna behöver stöd i arbetet med klimatanpassning - genom ökad kunskap men också ekonomiskt för att kunna genomföra de förebyggande åtgärder som behövs. Därför föreslår vi i vår budget att Boverket får i uppgift att administrera en ny budgetpost för klimatanpassning i bebyggd miljö som ger kommunerna möjlighet att söka finansiering för olika åtgärder som behövs för att skydda både infrastruktur byggnader och människors liv och hälsa mot effekter av klimatförändringarna. Även detta är åtgärder som behöver genomföras både nu och på lång sikt och som kommer att spara mycket pengar för samhället på lång sikt samtidigt som vi skyddar våra medborgare. Jag står därför med emfas bakom Miljöpartiets budgetmotion i dess helhet. Jag vill hänvisa till vårt särskilda yttrande om utgiftsområde 18.	6786
2479	Larry Söder (KD)	KD	Herr talman! Mycket av den bild som Miljöpartiet målar upp blir verklighet 2023. Jag tror att det är viktigt att man försöker hålla uppe bostadsbyggandet så mycket som möjligt men även göra reformer som gör att det kan öka i en bättre ekonomisk tid som givetvis kommer lite längre fram kanske om tre fyra år. Jag vet att Miljöpartiet förut har varit för till exempel småhusbyggnation och träbyggnation. Miljöpartiet talar om att till exempel startlån kan finnas med här. Jag tänker mig till exempel bosparande och andra sätt att reformera och hjälpa till så att träbyggnation kan komma till stånd. Har Miljöpartiet några idéer och tankar kring detta vore jag väldigt tacksam. Jag tror att det finns en samklang här mellan Miljöpartiet och Kristdemokraterna - man ser att småhus kan vara en hjälp för att människor ska kunna flytta till rätt boende men också att vi kan bygga mer i trä. Just ur klimathänseende tror jag faktiskt att träbyggnation är betydligt bättre än att bygga i till exempel betong som oftast är fallet när det gäller flerbostadshus. Jag tror att träbyggnation är bra för miljön och att vi bör främja det på något sätt. Så min enkla fråga är om vi har några fler saker som vi kan komma överens om att föra vidare.	1239
2480	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Tack Larry Söder för frågan! Jag är övertygad om att det för den som inte är populist behövs ett stort smörgåsbord av åtgärder. Vi har presenterat en del i vår budget. Vi har också presenterat en del i motioner som kommer framöver. Trähusbyggande är jätteintressant. Det är som sagt höga utsläpp från byggandet i dag som bland annat kommer från de byggmaterial man använder. Om man byter betong mot trä kan man minska mycket på dessa klimatutsläpp och när nu byggmaterial ökar så häftigt i pris är jag också intresserad av om vi kan återanvända mer byggmaterial och använda en mer cirkulär byggprocess. Det är kanske också något vi kan diskutera framöver för det har stor möjlighet att vara en väg framåt i ganska tuffa ekonomiska tider. När det gäller bosparlån har vi föreslagit att man ska utreda någon typ av grönt bosparlån som har en stabil och bättre ränta så att man kan spara till sitt boende på ett bättre sätt. Vi föreslår några saker i vår budget. Startlån har diskuterats tidigare och här verkar vi vara överens om att det skulle vara en bra väg framåt. Då kan staten hjälpa till och stötta förstagångsköpare av bostäder. Jag tror att det finns flera saker som vi kan diskutera vidare för man klarar inte att lösa alla problem med en eller två åtgärder. Det behövs många olika typer av åtgärder.	1338
2481	Larry Söder (KD)	KD	Herr talman! Jag tror att bostadsbyggandet måste genomgå en omställning det vill säga vi måste bygga på ett annat sätt för att göra det både mer klimatmässigt riktigt och billigare. Jag tror att en cirkulär process vore bra men även det industriella byggandet måste fram mer än i dag. Vi verkar också vara överens om att trähusbyggnation är framtiden och att vi ska bygga så mycket som möjligt i trä. Varför vill då Miljöpartiet att vi ska bevara så mycket skog och inte använda skogen som det är tänkt det vill säga låta skogen växa använda den och sedan låta ny skog växa upp? Miljöpartiets idé är att skogen ska stå kvar men då kan vi ju inte bygga hus i trä i den omfattning som vi vill. Låt oss komma överens om att skogen är guld för Sverige. Flyger man över landet ser skogen helt bedårande ut men vi ska inte bara titta på den utan använda den också. Kan Miljöpartiet tänka sig att ändra sin ståndpunkt när det gäller skogen för att vi ska kunna använda träet på det sätt som är tanken i träbyggnation?	1020
2482	Katarina Luhr (MP)	MP	Herr talman! Nu skulle jag behöva ungefär 40 minuter för ge något slags översikt av frågan varför vi vill spara och skydda skogen för detta är en av mina hjärtefrågor. Miljöpartiet säger inte att man inte ska använda skogen men vi säger att den i dag används på ett ohållbart sätt och att den skog som har en rik biologisk mångfald håller på att minska. Det innebär att vi samtidigt utrotar arter som bor i den skog som har en rik biologisk mångfald. Sverige har mycket skog men stora delar av denna skog är mer som en plantage och har ganska liten rikedom av svampar växter djur och annat. Vi behöver bruka skogen på ett helt annat sätt för att kunna använda den skog vi ska ha. Miljöpartiet är för trähusbyggande och vi är inte emot att använda naturmaterial. Men jag tror att vi behöver diskutera denna fråga djupare för det finns hemskt många värden med skogen som vi behöver jobba med på ett helt annat sätt än i dag. Det här är en jätteviktig fråga för oss.	977
2483	Nadja Awad (V)	V	Herr talman! Allt fler har svårare att få ekonomin att gå ihop. Utöver strukturella orättvisor påverkar dagsaktuella faktorer såsom ökande inflation med stigande räntor ökade elkostnader och dyrare mat. Detta slår hårdast mot dem som lever med de minsta marginalerna. Det visar sig genom att allt fler barnfamiljer pensionärer och asylsökande i Sverige inte har råd med mat och besöker Stadsmissionens butiker. Det högernationalistiska styrets nedskärningsbudget kommer inte att lösa dessa orättvisor och problem. Jag vill tala extra mycket om en grupp som pengarna inte räcker till för och som styret har prioriterat bort i denna budget. Det är de drygt 160 000 i Sverige som lever på existensminimum på grund av skulder och de 400 000 som är inskrivna hos Kronofogden på grund av skulder. Detta larmar Kronofogden om. Maria Eriksson som bor i Kil i Värmland har fått skuldsanering och lever sedan drygt två år tillbaka på existensminimum. Hon säger att utan sin mamma som kan skjuta till pengar under denna ekonomiska kristid hade hon hamnat i ett missbruksåterfall. Hon har dessutom ett barn att försörja och hushållskostnader att täcka. Herr talman! Det finns som sagt 160 000 personer i Sverige som riskerar att ha denna förfärliga utgångspunkt i livet. Dessa personer ska klara sig på det som kallas normalbeloppet. Efter att kostnader för till exempel bostad barnomsorg arbetsresor och mediciner är betalda ska det bara finnas 5 158 kronor per månad kvar för en ensamstående vuxen. Det ska täcka kostnader för bland annat el kläder försäkringar och mat. Konsumentverket pekar särskilt på att många barn kommer i kläm på grund av detta. Ungefär vart tolfte barn i Sverige lever med en förälder som har löneutmätning eller skuldsanering. Dessutom ökar skuldbeloppet bland unga med skulder hos Kronofogden och ökningen är störst bland unga kvinnor. Det är oroväckande att unga skuldsätter sig med så stora skuldbelopp som till största delen handlar om konsumtionslån och krediter. Marknadsföringen bakom dessa lån är oftast väldigt aggressiv och potentiella kunder lockas med snabba pengar utan kreditupplysning. Ofta vänder man sig till dem som redan är enormt skuldsatta. Det är tufft att starta vuxenlivet med skulder. Samtidigt blir det allt svårare och mer komplicerat att vara konsument. Mer tekniskt avancerade produkter fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad innebär många möjligheter men ställer också konsumenten inför större utmaningar. Årligen får tre av fyra konsumenter problem med något de köpt. Skulder påverkar livet så pass mycket att människor upplever en sämre livskvalitet. Enligt en rapport från Konsumentverket drabbas gruppen skuldsatta fem gånger oftare av depressioner ångest och psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Många drabbade ser helt enkelt ingen ljuspunkt bakom skuldberget. Var sjätte skuldsatt person har till och med försökt ta sitt liv. Om man inte får hjälp är risken stor att man fastnar i en långvarig och negativ skuldspiral. Detta kan hända vem som helst för många tappar kontrollen över sin ekonomi i samband med oförutsedda och omvälvande och livshändelser till exempel arbetslöshet sjukdom separation eller konkurs - detta i kombination med låga inkomster och redan små marginaler. Herr talman! Allt detta vet det högernationalistiska styret. De vet att det är ekonomisk kris och de känner till det låga normalbeloppet. De vet att vem som helst kan hamna i en långvarig skuldspiral att konsumenter är starkt utsatta på konsumtionsmarknaden och att psykisk ohälsa är överrepresenterat bland skuldsatta. Varför är de politiska åtgärderna för att motverka överskuldsättningen frånvarande och bortprioriterade av detta styre? Kronofogden planerar att skriva upp normalbeloppet vid årsskiftet men säger att det krävs ett politiskt initiativ för ett extra tillskott på grund av den ovanligt höga inflationen. En sådan politisk vilja saknar det högernationalistiska styret. Nära och fördjupat stöd och rådgivning till konsumenter gällande krångliga avtal eller vägledning inför lånebeslut minskar risken för överskuldsättning. Men i takt med att kommunernas ekonomi blir mer ansträngd avskaffas konsumentvägledningen i allt fler kommuner. Enbart 179 kommuner har i dag någon form av konsumentvägledning. Slottsavtalets budgetproposition levererar inga förslag för att öka anslagen och säkerställa kommunal konsumentvägledning över hela Sverige. I en debattartikel i januari 2022 sa Sverigedemokraterna att överskuldsättningen är en tickande bomb. Likadant har sagts i deras interpellationer skriftliga frågor och motioner. De har lyft fram möjligheten till konsumentrådgivning som ett förfilter till budget- och skuldrådgivning och att detta borde tillgängliggöras för fler oberoende av var i landet man bor. Därför budgeterade Sverigedemokraterna för detta i sin förra budgetmotion men inte i årets budgetproposition. De andra 19 punkterna i deras åtgärdsprogram emot överskuldsättning saknas också. Många säger att Sverigedemokraterna är den största vinnaren i valet. Den största delen i slottsavtalet handlar ju om migration och de har till och med sett till att en liberal driver deras migrationspolitik. Mina frågor är: Varför är inte den lokala konsumentvägledningen tillräckligt budgeterad? Varför planerar man inte för att skriva upp normalbeloppet med ett extra tillskott på grund av den höga inflationen? Varför stärker man inte stödet till civilsamhället som kan ge stöd och information om konsumtion? Vad hände med alla de 20 förslagen i Sverigedemokraternas åtgärdsprogram för att lösa överskuldsättningen? Men det var ju det där med att säga en sak före valet och en sak efter valet. Uppenbarligen förändrades allt när Sverigedemokraterna trädde in i Tidö slott med borgarna. Men herr talman Vänsterpartiet tar i alla fall överskuldsättningen på allvar. Vi anser att det är ovärdigt att unga barnfamiljer och kvinnor lever i fattigdom men också att människor inte får det stöd de behöver vilket riskerar att öka deras skuldsättning och kan sluta med att människor tar sitt eget liv. Vänsterpartiet vill vända denna anskrämliga utveckling och föreslår 100 miljoner mer varje år än vad det högernationalistiska styret gör jämnt fördelat mellan landets kommuner. Vi vill garantera att alla människor har tillgång till god konsumentvägledning och då behöver fler kommuner ha tillgång till det. Vi tycker att det är viktigare än någonsin att stödja organisationer som ger stöd och information om konsumtion såsom Sveriges Konsumenter. Därför avsätter Vänsterpartiet 10 miljoner mer till civilsamhällets organisationer inom konsumentområdet än vad styret gör. Slutligen herr talman sa Ulf Kristersson i regeringsförklaringen den 18 oktober att han skulle bilda en regering för hela Sverige och för alla som bor här och att han som statsminister skulle leda Sverige till ett enat land. Men det är uppenbart att det när Ulf Kristersson och hans högernationalistiska styre talar till hela Sverige" är få som känner igen sig och tryggas av deras ekonomiska politik. Samhällsplanering bostadsförsörjning och byggande samt konsu-mentpolitik Sedan valresultatet kom har det framkommit lögner och svek när vallöften inte har förverkligats samtidigt som låginkomsttagare unga skuldsatta arbetslösa pensionärer och utförsäkrade har känt av en tydlig negligering i uppbyggandet av Kristerssons Sverige. Detta kommer starkt till uttryck i styrets budgetproposition. Det kommer hela Sverige att minnas till nästa val 2026. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.) Energi "	7641
2484	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! I går fick kvinnor och flickor från Afghanistan avslag på sin asylansökan med motiveringen att det går att återvända. I dag beviljas kvinnor och flickor från Afghanistan uppehållstillstånd med exakt samma underlag som i går men med motsatt slutsats - från den ena dagen till den andra. Den ena dagen var kvinnor och flickor från Afghanistan det skuggsamhälle som regeringen som talar så cyniskt om människor skulle utrota. Den andra dagen var de inte det. Den ena dagen var kvinnor och flickor från Afghanistan utvisningsbara trots skäl att stanna trots pågående folkmord och trots brutala sharialagar. Andra dagen var de inte utvisningsbara. Den ena dagen skulle kvinnor och flickor från Afghanistan helt enkelt acceptera regeringens Ett nej är ett nej" och kastas i händerna på talibanerna. Den andra dagen blev ett nej till ett ja. Herr talman! Det är ett bra tillfälle tycker jag att fundera över svensk flyktingpolitik. Det är ett bra tillfälle att fundera över kvinnors och flickors fri- och rättigheter och hur en majoritet i denna kammare behandlar dessa samt över vad "strama åt" kan innebära. Vi kan väl nu konstatera att Sverigedemokraternas och regeringens signalpolitik om att ett nej är ett nej i asylprocessen inte alltid stämmer överens med verkligheten. Ett nej kan naturligtvis bli ett ja och många gånger borde det ha varit ett ja från första början. Men att det ska behöva gå så långt mellan otrygghet avslagsbeslut och limbo för att Sverige ska erkänna kvinnors och flickors mänskliga rättigheter - att de är på flykt och behöver trygghet och skydd - är ovärdigt och rättsosäkert. Det är ju samma talibaner där nu som för ett och ett halvt år sedan och landet kan mer eller mindre beskrivas som helvetet på jorden. Det kommer inte heller att vara möjligt att utvisa människor dit under överskådlig tid. Låt asylsökande därifrån få stanna! Det är en grupp som har rotat sig i Sverige under lång tid. Detta behöver ses över. Att man fortsätter att lämna avslagsbeslut till en grupp som inte kan utvisas gör inte människorna i gruppen mer utvisningsbara eller besluten mer verkställbara. Man låter juridiska beslut som inte går att genomföra fattas. Detta riskerar att underminera den redan bristande rättssäkerheten och legitimiteten i asylprocessen. Det enda som detta leder till herr talman är att fler pressas ut i limbo - ut i det skuggsamhälle som partierna här inne har talat om och säger sig vilja bekämpa. Det är en politik som har prövats i flera steg och alltid fått samma resultat nämligen att utsattheten och rättslösheten hos denna grupp ökar. Sedan görs de till syndabockar för politikernas misslyckanden. Herr talman! Sammantaget innebär detta tillsammans med Sverigedemokraternas och regeringens ambitioner för migrationspolitiken en politik som är närmast perfekt utformad för att göra integration omöjlig och för att skapa en rättslös grupp som i högre grad än i dag kommer att tvingas till otrygghet och svartarbete för att försörja sig. På så vis blir angreppen på asylsökande och flyktingar också ett direkt angrepp mot den svenska modellen och trygga jobb mot välfärden och mot de principer om gemenskap och sammanhållning som vi har byggt upp i Sverige. Det är här de fyra partier som står bakom denna regering möts säkert avskärmade inom slottsmurarna långt ifrån vanliga människors verklighet. Från ena hållet kommer de traditionella högerpartierna som är ute efter att begränsa den svenska välfärden och ser detta som en bra början. Från andra hållet kommer Sverigedemokraterna som tar sin chans att ge sig på människor med utländsk bakgrund. Genom att människor som söker skydd här utmålas som ett hot och en belastning blir det möjligt att neka människor grundläggande rättigheter och tillgång till välfärd. Högern vill ju skära ned trygghetssystemen för alla. Sverigedemokraterna erbjuder dem en syndabock för att påbörja det projektet där välfärd och mänskliga rättigheter villkoras. Resultatet av slottsavtalet blir alltså ett samhälle där högerns gamla vanliga nedskärningar och urholkningar av trygghetssystem rättfärdigas med etniska förtecken. I förlängningen kommer den här nedmonteringen av välfärden naturligtvis att drabba oss alla. Samhällsbygge i form av investeringar i bostäder och infrastruktur samt satsningar på jobb skola och välfärd lyser helt med sin frånvaro i det framtidens Sverige som högernationalisterna har suttit på slottet och skissat på. När människor sedan drabbas av bostadsbrist eller det saknas personal i välfärden är det återigen en viss grupp som ska göras till syndabock. Vänsterpartiets politiska projekt är i grunden något annat. Vi vet att materiell trygghet och mänskliga rättigheter går hand i hand. Vi kommer aldrig att acceptera lögner och uppochnedvända argument om att man bäst bekämpar trångboddhet eller barnfattigdom eller fixar arbetsmarknaden genom att splittra familjer eller låta barn vänta i överfulla flyktingläger för att sedan neka dem att återförenas med sina föräldrar. I stället vill Vänsterpartiet investera i vårt samhälle och i människorna som lever här. Vänsterpartiet ser asylrätten som en internationell försäkring för den av oss som måste fly. Dessa två idéer står inte i konflikt med varandra. Vi kommer alltid att försvara en framtid som rymmer båda delarna för en stark och robust välfärd som ger alla invånare goda förutsättningar att lyckas i samhället är helt nödvändig för att skapa en fungerande integration. Den som söker skydd i Sverige ska få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Den som söker skydd ska få det och ha rätt att återförenas med sin familj och ges trygga uppehållstillstånd som det går att bygga en framtid på i Sverige. Vi är övertygade om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas. Herr talman! Asylrätten som vi hörde Ludvig Aspling tala om tidigare skapades inte för dagar av fred och frihet utan för svåra tider då mänskligheten visar upp sina värsta sidor. I ruinerna av andra världskrigets förintelse och faror som då hade drivit 60 miljoner människor på flykt kom insikten att det krävs ett löfte mellan stater för att i framtiden kunna garantera människor en fristad undan krig förföljelse och tortyr. Historiskt har vi sett - från misslyckade internationella försök att enas om att rädda judar undan den då kommande Förintelsen till nutidens misslyckade försök att hitta gemensamma ansvarstaganden - att det är mycket lättare för stater att enas om att stänga gränser militarisera och skärpa lagstiftningar än att besluta om system som räddar liv. Varje gång löftet prövas hörs samma sak; jag har hört det i många år i denna kammare: "Vi kan inte ta emot dem." "De är för många." "Det leder till integrationsproblem." "Det är någon annans ansvar - vi har redan tagit ett stort ansvar." Vi vet vad det har inneburit historiskt herr talman. Därför är asylrätten - flyktingskapets särskilda status - och därav följande rättigheter i samhället grundläggande rättigheter som måste försvaras både i vårt samhälle och internationellt i dag och i morgon. "	7177
2485	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i det betänkande som vi nu ska debattera gällande utgiftsområde 21 Energi. Det är andra gången någonsin som Sverigedemokraterna inte har någon reservation eller något särskilt yttrande i betänkandet och anledningen till detta är historisk. Sverigedemokraterna har för första gången sedan inträdet i riksdagen haft ett nära samarbete med sittande regering ett samarbete som lett fram till ett detaljerat avtal Tidöavtalet i vilket vi tillsammans med de tre regeringspartierna har stakat ut vägen framåt på för Sverige centrala områden. Det gäller bland annat kriminaliteten och invandringen men det gäller också energipolitiken - det område som vi avhandlar här i dag. Innan jag går in närmare på det tänkte jag börja i en annan ände. Herr talman! Min mamma växte upp på 40-talet. Hon växte faktiskt upp här i Stockholm närmare bestämt på Östermalm. Det kan låta väldigt fint men det var det inte. Det rådde väldigt enkla förhållanden. Med dagens mått mätt skulle vi nog säga att det var fattigt. Man hade kakelugn för uppvärmning och utedass på innergården och det var inte alltid man fick lägga sig mätt på kvällen. Situationen var dock inte unik för min mamma utan hörde till det vanliga. Energi Vad hände sedan? Jo hon växte upp och fick möjligheten att gå i världens bästa skola - en skola med fokus på kunskap disciplin och goda värderingar. Allt var såklart inte perfekt men det lade grunden för det som så småningom skulle sätta Sverige på världskartan. Sverige gick nämligen på några årtionden från att vara ett land med enkel standard och hungriga magar till att bli en framgångsrik modern exportnation med hög levnadsstandard och välfärd som följd. Det lilla landet i norr hade plötsligt blivit ett land man sneglade på och såg upp till. Hur var detta möjligt herr talman? Anledningarna är naturligtvis flera: yttre omständigheter naturtillgångar förhållandevis välutbildad och arbetsam befolkning duktiga innovatörer liksom det faktum att Sverige under årtionden styrdes av politiker som förstod vikten av att ha en trygg säker och prisvärd elproduktion. Satsningarna på planerbar fossilsnål och storskalig energi har lagt grunden för konkurrenskraften som i sin tur har lagt grunden för jobb och välstånd. Vår unika energimix där fossilfri vatten- och kärnkraft fått utgöra basen gav oss länge ett försprång jämfört med övriga världen. Som konservativ lever jag efter devisen att inte förstöra det som fungerar och att inte riva ned det som tagit många årtionden att bygga upp. Det är bland annat därför jag med fasa ser tillbaka på de senaste årtiondenas ansvarslösa energipolitik. Vad i all sin dar hände? Det sunda förnuftet och omtanken om Sverige förbyttes mot rosa luftslott och naivitet makten blev viktigare än medborgarna och perifera Centern och Miljöpartiet lämnades att sköta energipolitiken en politik byggd på vanföreställningen att det alltid blåser lagom mycket att elproduktion inte behöver kunna planeras att lagringsmöjligheterna liksom överföringskapaciteten är enorma och att medborgarna utan protester skulle betala för kalaset med skyhöga elräkningar risk för bortkoppling och förstörda naturvärden som följd. Med alltifrån subventioner och straffskatter till avgränsningar har man på politisk väg gjort vad man kunnat för att gynna vindkraft och stänga ned kärnkraft. Trots allt prat om teknikneutralitet och att det är upp till marknaden" har den föregående regeringen fört en politik som nu skapat en situation i framför allt södra och mellersta Sverige där ena dagen präglas av hög export till dumpade priser och andra dagen präglas av effektbrist och EU-prisrekord. Planerbarheten konkurrenskraften självförsörjningen och hushållens ekonomi är snart helt enkelt borta med vinden bokstavligt talat. Förra året vid samma tidpunkt stod min företrädare Mattias Bäckström Johansson här och gav ett förtydligande av ändamålen för de anslag som fanns i den då aktuella propositionen. Han pratade redan då om volatila priser effektbrist risken för energifattigdom och det oförenliga i att vilja fördubbla elproduktionen för att få till stånd en omfattande elektrifiering och att samtidigt stänga ned ytterligare planerbar storskalig kraftproduktion. Nu ett år senare står jag här och kan bara konstatera att situationen förvärrats ytterligare. Svenska kraftnät varnar för effektbrist och planerar för bortkopplingar. Risknivåerna har höjts och alla uppmanas att hjälpa till genom att dra ned på elförbrukningen. Nedstängningen av svensk kärnkraft har tillsammans med Putins krigföring Tysklands övergång från planerbart till väderberoende liksom sammankopplingen med en haltande europeisk energimarknad gjort oss väldigt sårbara. Herr talman! Till skillnad från min företrädare behöver jag inte ännu en gång stå och prata om vad som behöver göras för att återigen få till ett fungerande energisystem med hög leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser. Jag behöver inte berätta för ett oförstående regeringsunderlag vad som behöver göras. Nu kan jag i stället med en lättnadens suck konstatera att våra förslag på konkreta åtgärder numera utgör en del av den handlingsplan som kommer av det avtal som vi slutit med den nytillträdda regeringen. I och med Tidöavtalet är det slut på rosa drömmar och luftslott. Paradigmskiftet är väldigt tydligt. Svensk energipolitik ska framöver präglas av realism och långsiktighet inte av naivitet och kortsiktighet. Kommande månader troligen år kommer dock att handla om att minimera risken för bortkopplingar liksom att dämpa effekterna av skenande elpriser för hushåll och företag. Men parallellt med detta arbete påbörjas återgången till en stabil planerbar och prisvärd energimix. Det handlar bland annat om att ge kärnkraften möjlighet att drivas vidare och utvecklas att värna vattenkraften bygga ut överföringskapaciteten höja effektreserven ta vara på kraftvärmens möjligheter energieffektivisera använda vindkraften där den behövs och se över prissättningsmodeller. Vi har några tuffa år framför oss. Herr talman! Kommande vinter kan bli mörk. Men i och med Tidöavtalet finns det hopp om betydligt ljusare tider framöver. Avslutningsvis vill jag tacka alla för ett gott arbete i utskotten och önskar alla eventuella meningsskiljaktigheter till trots en riktigt god jul. "	6392
2486	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Ledamoten talar om det lilla lilla landet i norr. Det är inte ett särskilt litet land. Det är ett ganska stort land och vi har otroliga arealer av skog. På landsbygden jobbar folk i skogsbruket i lantbruket och med en massa andra uppgifter. Jag tänkte fråga ledamoten om reduktionsplikten som är en del av energisystemet. Låt mig börja i en ände. När det gäller klimatåtgärder har det redan 2005 genom Sternkommissionen i England visat sig vara billigare att vidta åtgärder mot klimatet än att låta bli. I Sverige har vi den tillgängliga skogen. Ni vill minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå samtidigt som vi behöver en grön omställning. Vi kan skapa arbetstillfällen i Sverige med skogen. Vi kan använda skogens råvaror för att så att säga stoppa in dem i våra bilar och blanda in i bensinen. Då får vi arbeten och näringslivet kan utvecklas inte bara i storstäder utan även på landsbygden. Det är inte minst en svensk inhemsk råvara. Till skillnad från bensin och diesel som ni vill gynna vill ni alltså missgynna ett svenskt bränsle. Jag fick ett tag för mig att ni heter Sverigedemokraterna och att ni på något vis ville gynna svenska råvaror och svenska förhållanden. Min fråga till er är: Hur får ni ihop detta? Står ni bakom Sveriges klimatmål och tycker ni att inhemska biobränslen kan spela en avgörande roll för att nå målen?	1376
2487	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Det var ett antal på slutet. Vi ligger väldigt långt fram i denna omställning som alla pratar om. Vi har bäddat för denna omställning i årtionden tack vare vår fantastiska energimix som nu dock har varit på väg att monteras ned. När det gäller reduktionsplikten ser vi nu den skenande inflationen och vi ser faktiskt hur den glesbygd som ledamoten talar om går på knäna. Småföretag åkerier transportsektorn lantbrukssektorn och vanliga människor som måste ta bilen till jobbet går på knäna och går under. Hur kan ni ha missat det? Och allt detta sker för att vi ska gå i bräschen och ha den mest offensiva reduktionsplikten i hela EU. Ni vill dessutom fördubbla den. Vi ligger på drygt 30 procent nu. Ni vill upp till 60 procent. Vad skulle det innebära för bränslepriserna? Ni fullkomligt knäcker landsbygden med denna politik. Det finns många sektorer att fördela en utsläppsminskning på. Man behöver inte straffa ut just denna del i dagsläget. Jag ska ge lite kuriosa. Den inhemska produktionen har vi inte i dag utan majoriteten av biodelen så att säga i bränslet består av slakteriavfall från till exempel Australien. Det låter inte särskilt klimatvänligt i mina öron.	1239
2488	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Häromdagen var det en intervju med Scanias vd Christian Levin i Dagens Nyheter. Han sa att industrin inte har råd med fega klimatpolitiker. Biobränslen måste gynnas och fossila bränslen straffas. Nu är det precis tvärtom. Industrin har inte råd med fega klimatpolitiker. Ska vi stötta en grön omställning av samhället måste vi använda våra biobränslen. Vi kan inte gynna fossila bränslen. Hur kan det gynna landsbygden långsiktigt att vi inte använder grenar toppar och avverkningsrester från skogen? Hur kan det inte gynna landsbygden att vi gör det? Det blir ju arbetstillfällen på landsbygden och vi får dessutom en grön omställning och når våra klimatmål. Jag begriper inte hur ledamoten resonerar. Det är väldigt kortsiktigt att tänka sig att vi ska minska priset på diesel och bensin. Men långsiktigt missgynnar det landsbygdens folk. Hur resonerar ledamoten?	924
2489	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten igen. Om vi knäcker landsbygden om vi knäcker åkerierna om vi knäcker företagandet och om vi knäcker lantbruket nu spelar det ingen roll att vi om tio år kan producera biobränslen på det sätt som ledamoten förespråkar. Vi är här och nu. Vi står inför en enorm kris. Nu är det detta som gäller kortsiktigt. På tal om att vi inte har råd med fega politiker fega klimatsatsningar eller hur ledamoten uttryckte det är risken att vi gör om samma misstag som vi gjorde med metanolen och plöjer ned miljarder i någonting som aldrig någonsin blir lönsamt - skattemiljard efter skattemiljard. Detta slöseri pågår fortfarande. Detta handlar om att se allting som en helhet. Det finns andra sektorer där vi säkert kan minska utsläppen för att kompensera. Vi måste vara realistiska. Och det är sverigedemokratisk politik.	860
2490	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Nu är det detta som gäller kortsiktigt sa Jessica Stegrud nyss i replikskiftet. Jag ska också ta upp den bollen. Vladimir Putins energikrig plågar europeiska och svenska hushåll och företag. Därför var det många som lyssnade på Sverigedemokraternas Moderaternas Liberalernas och Kristdemokraternas vallöfte om ett högkostnadsskydd mot höga energipriser som skulle vara på plats till den 1 november i år ett datum som bekant har passerats. Detta löfte och en hel del andra har alltså brutits. Något högkostnadsskydd kommer inte heller att vara på plats till jul trots löftet från statsministern om att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före just julen. Dessutom är det så att det förslag som regeringen går vidare med - och som kanske kan betalas ut någon gång senare i vinter om inget oförutsett inträffar - inte omfattar hela Sverige vilket vi också hörde om i ett replikskifte nyss. Norra delen av landet får inte del av de resurser som södra Sverige ska få. De storstilade löftena till trots har heller inga företag vare sig i norr eller i söder fått något besked om när de kan vänta ett stöd från regeringen. Min fråga till Jessica Stegrud blir därför om och i så fall när man kommer med ett förslag som hjälper även de hushåll som befinner sig i norra Sverige och som också har behov av hjälp och stöd i den här situationen.	1370
2491	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är en väldigt svår tid vi befinner oss i; det är vi helt överens om. Det förslag som nu ligger på bordet är svaret på den beställning som ni gjorde veckorna innan valet Fredrik Olovsson. När förslaget väl kom från Svenska kraftnät hade vi två möjligheter. Den ena var att skicka det på återremiss varpå detta skulle dröja ytterligare några månader och den andra var att använda oss av det förslag som ni beställt. Det är möjligt att ni hade dragit ut på det i några månader eller också hade ni använt det förslag som ni faktiskt beställde själva. Det är inte perfekt utan det har sina brister. Fördelen jämfört med det som gällde förra året är dock att vi nu kan betala ut stödet snabbare. Det här kan komma redan någon gång i februari medan stödet för föregående vinter faktiskt kom till vissa konsumenter under sommaren. Jag vill nog alltså påstå att detta ändå är ett bättre förslag för hushållen. När det gäller företagen och beskeden där handlar detta om saker som är reglerade av EU och som måste prövas. Det är inte bara att ta fram ett förslag och sedan genomföra det; det har ju bland annat ni sett till i och med all maktöverföring till EU Fredrik Olovsson. Ni kanske alltså ska prata lite grann med er själva i den frågan. Jag tycker att vi har varit snabba nog. Man får ju vara ärlig och säga att prisutvecklingen i den norra delen av Sverige har skett den senaste tiden. Det är ingenting som har gällt för hela året utan tvärtom har södra Sverige legat i snitt dubbelt så högt som norra Sverige. Men skulle denna olyckliga situation fortsätta är jag rätt säker på att regeringen kommer att ta fram ett kompletterande förslag. Nu jobbar man dock stenhårt med att få till det som ligger på bordet och med att hjälpa hushåll och företag som fort som möjligt.	1839
2492	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Det finns ingenting i den förra regeringens uppdrag till Svenska kraftnät som hindrar att även hushållen i norra Sverige skulle kunna få del av pengarna. Det finns heller ingenting som hindrar en regering att vidta åtgärder. Det är inte så att det är står i regeringsformen att det är Svenska kraftnät som ska styra landet utan det är regeringen. När man får förslag får man naturligtvis anpassa dem efter sin politiska uppfattning. Nu verkar det inte vara så att man vill hjälpa norra Sverige. Det kanske blir så att regeringen lägger fram ett sådant förslag men Sverigedemokraterna har alltså inga sådana krav på regeringen. Man nöjer sig i stället med att bryta det vallöfte man ställde ut det vill säga ersättning till den 1 november - ett löfte som inte heller då innehöll någon brasklapp om att halva Sverige inte skulle få del av stödet. Frågan återstår alltså: När kommer Sverigedemokraterna att kräva att ett sådant här stöd kommer på plats? Det behövs nämligen nu.	1000
2493	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jo i uppdraget stod det tydligt att det var de södra delarna av Sverige som skulle omfattas och ingenting annat. Det kanske du alltså vill lägga till nu i efterhand Fredrik Olovsson. Indirekt har du kanske också svarat på min fråga: Förslaget hade fått gå på remiss och kommit tillbaka i kanske - vad vet jag - december eller januari och så hade ni utgått från det. Det hade uppenbarligen inte gått snabbare. Sedan tycker jag ändå att det är lite charmigt att Socialdemokraterna bryr sig så otroligt mycket om vår politik. Vi kan till exempel ta reduktionsplikten och bränslepriserna: Ni vill ju göra det ännu dyrare. Ni vill fördubbla reduktionsplikten och därmed göra bränslet kanske 5-10 kronor dyrare. Med er politik hade det alltså blivit betydligt värre och med tanke på avstånden i Norrland tror jag inte att den presenten hade varit välkommen. Vi kan inte bygga en politik på några veckors prisutveckling; det tror jag att även Socialdemokraterna förstår. Det är inte ansvarsfullt. Men om utvecklingen fortsätter i den här riktningen är jag helt övertygad om att det kommer att vidtas åtgärder även för den norra delen av landet.	1164
2494	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Jag funderar lite grann över några saker jag hörde i ledamotens anförande. Beskrivningen av läget på energiområdet skiljer sig från hur jag upplever att läget är. Det är nämligen så att det pågår ett krig i vår absoluta närhet i Europa och det är i princip ett energikrig mot Europa. Dessutom står 40 procent av reaktorerna i Frankrike stilla. Det är alltså det energislag som du säger har hög leveranssäkerhet Jessica Stegrud. I Sverige står O3 med flera stilla. Jag ifrågasätter därmed detta med leveranssäkerheten i den energikällan. Nåväl! Nu har ni ju makten Jessica Stegrud. Vi har ett gäng industrier som håller på med en grön omställning. De jobbar för fullt med den omställningen och de behöver ny energi. Hur ska det behovet tillgodoses om vi inte satsar på till exempel havsbaserad och landbaserad vindkraft? Tror ledamoten att det kommer att finnas ny kärnkraft på plats i Sverige inom fem år? Och kommer ni att stödja ett godkännande av de ansökningar om havsbaserad vindkraft som ligger på regeringens bord?	1044
2495	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområdet migration. För oss kristdemokrater är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull rättssäker human och överblickbar. De senaste åren har dock visat på motsatsen. Sverige har tagit emot fler asylsökande än man klarat av att integrera. Sverige har inte heller tagit krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet och framväxten av parallellsamhällen. Kristdemokraterna ser därför behovet av att ha en stram migrationspolitik för att kunna hantera den brist på integration och andra problem som vi på många sätt och platser ser i vårt land. Kristdemokraterna ser ett behov av att minska den totala migrationen till Sverige med ett mål om att den ska vara på de nivåer som gäller för våra nordiska grannländer. Inom dessa nivåer är det rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna. Säkra och lagliga vägar såsom kvotflyktingsystemet bör därför vara den huvudsakliga metoden för människor som söker asyl i Sverige. Herr talman! Det senaste året har i stor utsträckning präglats av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har drivit miljontals på flykt och föranlett den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Europeiska rådet beslutade att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet som innebär att personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd. Enligt statistik från Migrationsverket har myndigheten till och med november 2022 tagit emot 49 000 ansökningar från skyddssökande från Ukraina. Under samma period har Migrationsverket fått in cirka 15 400 asylansökningar som inte rör massflyktsdirektivet. Det är svårt att bedöma hur kriget kommer att utvecklas. Det kommer att vara avgörande för hur flyktingsituationen i Europa och Sverige påverkas och för hur länge massflyktsdirektivet kommer att vara aktiverat. Det i sin tur kommer att ha betydelse för omfattningen av Migrationsverkets prövnings- och mottagningsverksamhet. Vi kristdemokrater delar därför bedömningen att medel måste tillföras för att hantera en hög belastning inom verksamheterna för prövning och mottagande med anledning av ett kraftigt ökat antal skyddssökande till följd av kriget i Ukraina. Tillskottet till budgeten bidrar också till att korta handläggningstiderna att äldre ärenden kan betas av och att författningsstyrda handläggningstider uppnås under prognostiden. Herr talman! Vidare anser Kristdemokraterna att en viktig del i en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Ett nej är ett nej och det är viktigt att upprätthålla denna linje. För att möjliggöra att personer återvänder och återvandrar till sina hemländer tillförs därför extra medel i den budget som nu ligger på riksdagens bord. Man kan undra var S står i den frågan. Ola Möller tillstyrker att man ska återvandra men trots det drar S bort det anslaget i sitt budgetförslag. Man kan undra vad gällande politik är. Mot bakgrund av en omfattande invandring till Sverige under en längre tid behöver förtroendet för den reglerade invandringen återupprättas. Det krävs en ansvarsfull stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Asylrätten ska upprätthållas men utgångspunkten ska vara att den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt skydd liksom den som flyr från Sveriges närområde. Kristdemokraterna ger sitt stöd till att budgetpropositionen aviserar att komma tillbaka med förslag till reviderade mål och delmål inom utgiftsområdet migration. Herr talman! Som många talare redan sagt behöver Sverige få en ny inriktning för migrationspolitiken. I Tidöavtalet har regeringspartierna tillsammans med SD gett migrationspolitiken en ny inriktning och det gäller som vi tidigare talat om ett antal förslag för att förändra den i Sverige. Det handlar om att ändra synen på asylmottagande. Det ska naturligtvis ske enligt EU-rätt och andra juridiskt bindande internationella traktat men ansvarsfullt och med kravbaserad integrationspolitik. Det handlar om att komma till rätta med skuggsamhället. Herr talman! Förändringarna som redogjorts för handlar om ett antal förslag och jag kan konstatera att de förslag som nämnts här och som nämns i Tidöavtalet inte har vållat några stora problem för tidigare statsminister Magdalena Andersson medan Ola Möller i denna debatt tidigare sa att han inte ser något stort behov av de förändringar som görs. Frågan är vad Socialdemokraternas linje är. Herr talman! För några veckor sedan debatterade vi och beslutade om ett första steg i en förändring av arbetskraftsinvandringen. Det svenska regelverket har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa som specifikt riktar sig till högutbildade accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke. Det beslut som nu togs för att förändra det nuvarande systemet är ett första steg men det behöver följas upp av ytterligare definitioner och regler vilket regeringen aviserat kommer att komma. Sverige har historiskt skilt ut sig i västvärlden genom att erbjuda stora möjligheter för personer att arbetskraftsinvandra också för att utföra relativt okvalificerade arbetsuppgifter. Men det handlar om att även ha möjlighet att säkerställa kompetens för de företag som behövs för Sveriges vidare utveckling. Herr talman! När man analyserar de förslag som oppositionspartierna lägger inom detta budgetområde kan man konstatera att prioriteringarna och resursfördelningen skiljer sig åt. Man kan fråga sig vilken samsyn som hade funnits i en alternativ regering. De partier som sitter i regeringen nu gjorde även i opposition sin hemläxa och förhandlade fram giltiga budgetförslag som debatten också visat gick igenom i kammaren. Så är inte fallet med dagens opposition. Miljöpartiet och Vänstern satsar som vanligt frikostigt medan Centern och Socialdemokraterna faktiskt satsar mindre än regeringen på detta område. Det finns alltså ingen helhetssyn utan en brokig oppositionsskara. Inte heller inom de politiska ställningstagandena har man samsyn. S säger sig vara de som genomförde paradigmskiftet medan Centern Miljöpartiet och Vänstern fortsätter att förespråka en linje som ger en fortsatt större möjlighet till migration in i vårt land. Man kan undra vad en sådan regering hade beslutat om. Sveriges medborgare har i det senaste valet visat vilken väg som vårt land ska välja. Det är också det som den nya regeringen nu inleder arbetet med att genomföra. Herr talman! Kristdemokraterna ger sitt stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan fyra partier. Dessa partier har tillsammans enats om ett politiskt handlingsprogram inom många områden och en ny inriktning för Sverige även vad gäller migration och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till budget. (Applåder)	6849
2496	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Vi kan börja med kärnkraften. Jag kan nämna att det stämmer att O3 är nere för revision. Det är en planerad avställning - vilket ju är skillnaden mot vindkraften som inte går att planera. Om det blåser eller inte går inte att planera men en avställning för revision går faktiskt att planera. Lite kuriosa för övrigt: Jag har jobbat med alla kraftslagen och för två år sedan låg O3:s produktion på topp tio av alla reaktorer i världen. Den producerade energi motsvarande ungefär en miljon hushåll så den har stått för ett väldigt gott bidrag till den svenska elförsörjningen. Att man nu har generiska problem inom fransk kärnkraft är såklart beklagligt. Man kan inte ligga på 100 procents tillgänglighet men stänger man ned hälften av kärnkraftsflottan ökar naturligtvis riskerna eftersom man snart inte har mycket till redundans kvar. Ledamoten frågade också om ny kärnkraft kan vara på plats inom fem till tio år. Jag skulle säga att tio år inte är helt orealistiskt. Fem år vore såklart väldigt tufft för vi har ju monterat ned resurserna för det. Vi har också en lagstiftning som står i vägen och många andra hinder. Man har även lagt ned kärnkraftsreaktorer på grund av de politiska villkor som kärnkraften har verkat under. Sedan var det en tredje fråga som jag inte minns herr talman. Ledamoten får ställa den igen om den är viktig.	1375
2497	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Jo jag undrade om ledamoten och hennes parti kommer att stödja ett godkännande av de ansökningar om havsbaserad vindkraft som ligger på regeringens bord. Dessa ansökningar motsvarar en enorm mängd energi vilket behövs i exempelvis Västra Götaland som är ett område för stora satsningar. Det gäller även östkusten och i de södra delarna av Sverige. Kommer ledamoten och ledamotens parti att ställa sig bakom och stödja ett godkännande av dessa ansökningar som ligger på regeringens bord?	507
2498	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för förtydligandet gällande frågan. Nu är det ju så här: Blåser det inte - ja då blåser det inte. Om man har ett eller tio tusen vindkraftverk spelar liksom ingen roll om det inte blåser. Vi behöver inte massor av icke planerbar energi utan vad vi behöver är planerbar energi. Vi behöver svängmassa och vi behöver stora generatorer. Det är vad industrin kräver och behöver. Med facit i hand skulle vi såklart inte ha lagt ned vare sig Ringhals eller Barsebäcks reaktorer. Det framgår väldigt tydligt i dag. Nu är det inte Sverigedemokraterna som sitter och beslutar om vilka vindkraftsparker som ska byggas eller inte. Klart är att vindkraften har sin del i systemet. Vindkraften måste dock börja verka på konkurrensneutrala och teknikneutrala villkor. Så har inte varit fallet. Den har varit subventionerad med till exempel elcertifikaten. Den har heller inte behövt betala för de anslutningskostnader och den infrastruktur som behövs och inte heller för den belastning som den orsakar systemet när man inte kan köra. Det finns en alternativkostnad där som någon annan måste stå för. Någon annan måste helt enkelt stå för elförsörjningen när vindkraften ligger nere. Det har vindkraften inte behövt vara med och betala för. Svaret på din fråga är att de vindkraftsparker som kan uppvisa lönsamhet och är förenliga med alla de miljökrav vi har med acceptans från invånare och kommuner och med hänsyn till naturvärden etcetera har självklart en plats i energimixen. Jag välkomnar detta. Vi måste ha en politisk som bygger på realism och där hela energisystemet ska fungera i längden.	1634
2499	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Det är trevligt att vi äntligen får ha en energipolitisk debatt. Sverige skulle kunna få ett 100 procent förnybart elsystem eller ett elsystem med ett stort beroende av kärnkraft. Alla partier är överens om att vi behöver en ökad elproduktion och att vi ska ha en fullgod elproduktion till alla hushåll alla företag och alla verksamheter i Sverige. Vi ska ha ett robust och leveranssäkert elsystem. Det är dock väldigt tydligt att Sverigedemokraterna vill se ett stort beroende av kärnkraft i den svenska elmixen och då också kraftigt subventionera kärnkraften med svenskars skattepengar så som bland annat föreslagits i budgeten. Jag vill fråga Sverigedemokraterna: Hur önskar man lösa beroendet av import av uran för att drifta kärnkraftverken? Hur vill man lösa mellanlager av radioaktivt avfall om vi bygger ut kärnkraften i Sverige? Hur vill Sverigedemokraterna lösa slutförvar av radioaktivt avfall om vi bygger ut kärnkraftverken i Sverige? Jag undrar också om Sverigedemokraterna vill riva upp lagen om förbud mot uranbrytning i Sverige och bryta uran i Sverige. Inom vilka regioner vill man göra det? Hur ska boende i dessa regioner hantera uranbrytning i sitt närområde? Om man också ser framför sig att vi ska ha små kärnkraftsreaktorer tänker man sig att de ska vara nära städerna där vi har en högre elanvändning eller ska de placeras i Sveriges landsbygder och hur ska det då påverka den lokala befolkningen?	1446
2500	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för myriader av frågor! Jag ska börja med att säga att 100 procent förnybart är en fullständig utopi. Det går inte rent tekniskt. Det fungerar ingenstans. Jag kan inte svära på att det inte fungerar om 100 eller 200 år. Men vi är inte riktigt där än. Ledamoten får gärna återkomma och beskriva hur det skulle gå till i praktiken. Det finns inga sådana fungerande lösningar i dag. De finns möjligen på Miljöpartiets ritbord. Jag vet inte. Herr talman! Subventioner är också intressanta. Miljöpartiet och ledamoten har talat om att det ska vara teknikneutralt. Det är ett väldigt viktigt ord. Det hör jag ofta från Miljöpartiet men jag har aldrig sett det i praktiken. Som jag nämnde nyss har förnybart och inte minst vindkraften haft fördelar och varit subventionerad bra länge nu. Det är märkligt att man nu bryr sig om teknikneutraliteten och att det inte ska vara subventioner. Det är en önskan som jag faktiskt delar. Det vi gör nu är att vi ställer ut kreditgarantier. Vi ändrar lagar och förordningar för att det ska bli möjligt att satsa på kärnkraft för den som vill. Det skulle jag inte kalla för subventioner. Det är för att väga upp den obalans som har varit innan helt enkelt. Vi talar om mellanlagring. Vi har ett system i dag för mellanlager. Vi har också kommit till beslut här i riksdagen om hur slutförvaret ska ske. Det borde inte finnas några frågetecken om det. Det är sorgligt att vi för länge sedan gav upp forskningen om detta område. Vi hade förmodligen kunnat ha reaktorer i dag med i stort sett inget avfall alls. Det hade hjälpt betydligt.	1605
2501	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Tack så jättemycket! Först och främst går det visst att ha ett 100 procent förnybart elsystem. Det är flera länder som har det. Jag var häromsistens i Agenda . Där hade vi forskare som redogjorde tydligt för hur ett 100 procent förnybart elsystem skulle fungera och att det går. Att säga att det inte går blir direkt missvisande. Jag noterar att Sverigedemokraterna blickar tillbaka till 1950-talet och efterkrigstiden. Om man utgår från den teknik som vi hade då hade det inte gått. Men i dagsläget går det. Jag tycker inte att jag får svar på hur man ska hantera till exempel uranbrytning i Sverige eller ett stort importberoende för att drifta verken. Vi ser problematiken i Europa i dag när vi har ett stort beroende av energiimport från andra länder. När det gäller slutförvaret hanterar de beslut som finns att vi skulle fasa ut kärnkraften efter att de verk som nu är i drift når slutet av sin ekonomiska livslängd. Det finns inte planer för slutförvar för de volymer som skulle finnas om man kraftigt skulle bygga ut kärnkraften i Sverige. Min fråga återstår. Hur ska man hantera uranbrytning i Sverige och dess konsekvenser? Hur ska man hantera slutförvaret? Om man ska bygga ut större mellanlager var ska de i så fall vara någonstans?	1265
2502	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten! Att det stått några forskare i Agenda och sagt att det är fullt möjligt behöver inte betyda att verkligheten ser ut så. Jag brukar säga att vindkraftens bästa vän är naturgasen. När det inte blåser behöver man någonting annat. Det talas om vätgaslagring. Vi är otroligt långt ifrån att ha det i några som helst behövliga mängder. Det är fullständigt orealistiskt. Sedan gäller det beroendet av import. Nedmonteringen av kärnkraften i Tyskland har satt hela EU i en fruktansvärd beroendesituation när det gäller gas från Ryssland. Det finns ytterligare en anekdot. Det var till och med så att man skålade på den ryska ambassaden i Berlin samma dag som Tyskland bestämde sig för att stänga ned kärnkraften. De förstod att de nu gjorde Tyskland beroende av rysk gas. Så mycket för den självständigheten. För övrigt kan man handla uran på en marknad till exempel med Australien. Det finns demokratiska länder vi har goda handelsförbindelser med. Jag ser inte samma risker med det. Nu sitter vi i en situation där vi i Europa tvingas handla flytande gas från till exempel Qatar. Jag vet inte hur bra det är egentligen som svar på din fråga. Detta är komplexa frågor som tas på största allvar. Miljöpartiet är svaret skyldigt när det gäller hur det ska gå till med 100 procent förnybart. Det är fullständigt orealistiskt. Jag tror att svenska folket förväntar sig ett fungerande elsystem framöver.	1433
2503	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Få frågor är väl så aktuella som energiläget i Europa och i Sverige. Det är väl också den stora frågan nu på Europeiska rådet. Putins våldsamma och olagliga krig i Ukraina är grymt och genomförs med förödande konsekvenser för en hel befolkning. Den ryska presidenten skriver verkligen in sig i historiens skräckkabinett. Den ryska krigföringen riktas också mot resten av Europa om än på en helt annan nivå och med andra vapen och då framför allt på energiområdet. Förra hösten började Putin att skruva i energikranarna med stigande gaspriser som följd och därmed också stigande priser på el över hela Europa. Att bryta den kopplingen och se till att marknadsmodellen i Europa kan anpassas till det nya läget är en viktig uppgift för regeringen. Det är någonting som både statsministern och näringsministern måste orka ta tag i under det svenska ordförandeskapet. Den här vintern riskerar nog att bli väldigt tuff. Det väcker förstås frågor om vallöftessvek om ett högkostnadsskydd mot de höga energipriserna. Det väcker också en berättigad ilska hos breda grupper i samhället. Det skulle ha varit på plats den 1 november enligt löftena. Det skulle som statsministern sa före valet rädda hushållens ekonomi i god tid före jul. Så blev det inte. Nu kommer i stället högkostnadsskyddet inte alls utan det blir någon annan kompensation någon gång i februari eller senare men då bara till hushållen i södra Sverige. De två nordligaste elområdena blir utan trots att de ju möter liknande elpriser som konsumenterna i södra Sverige får kompensation för. Det är dags att regeringen och Sverigedemokraterna tar fram ett stöd som hjälper alla drabbade och inte bara några. Den här debatten är också ett utmärkt tillfälle för regeringspartiernas företrädare att berätta hur och när de kommer att agera för att bistå elkonsumenter också i elområdena 1 och 2. Det vore också bra om de kunde redogöra för när landets företag kan räkna med att få ett stöd över huvud taget. Ju längre tid som elstödet dröjer desto mer ökar behovet av den elräkningsakut med möjlighet till avbetalningar på elräkningar som energi- och näringsministern ju själv gick till val på men som regeringen nu inte har några förslag om att genomföra. Hittills måste det ändå sägas herr talman att löftesproduktionen till höger i svensk politik före valet var oerhört mycket högre än förmågan att leva upp till löftena nu efter valet. Herr talman! Det är förstås helt centralt att fortsätta bygga ut vårt energisystem med mer utsläppsfri produktion och en bättre kapacitet för överföring. De senaste åren har elproduktionen ökat ordentligt i Sverige. Vi tillhör ju Europas allra största elexportörer. Men takten i utbyggnaden av utsläppsfri elproduktion kommer att behöva öka ännu snabbare för att vi ska klara den stora omställning som ligger framför oss när elektrifieringen av såväl transportsektorn som många industriella processer ska genomföras. Stora industriinvesteringar runt om i landet står nu i startgroparna. De väntar inte minst på besked om sin framtida elleverans. Investeringarna kommer att vara helt beroende av utbyggd vindkraft på land men kanske framför allt till havs. För oss socialdemokrater är det självklart att alla kraftslag behövs. Kärnkraft vindkraft solkraft och kraftvärme är alla viktiga beståndsdelar i en plan för mer och billig el. Men för att vi ska hålla försprånget i omställningen och för att investeringarna och jobben i den gröna nyindustrialiseringen ska komma till och landa i Sverige krävs det faktiskt att ny el kommer in i systemet snabbt. Där ger ju inte regeringen och Sverigedemokraterna eller för den delen den här budgeten något vidare hopp. Tvärtom har högerpartierna en sällsynt olycklig syn på vindkraften. I stället för högsta fart framåt är det fördröjning och försämring som gäller och det kommer inte att duga. De ansökningar om kabelnedläggningar i havet som ligger hos regeringen behöver snabba beslut. Sverige behöver ett stamnät också till havs. De ekonomiska villkoren och spelreglerna för den havsbaserade vindkraften behöver vara fortsatt bra och stabila. Allt annat kommer att kosta Sverige jobb och välfärd. Herr talman! Är regeringspartierna och Sverigedemokraterna beredda att låta investeringsplanerna och jobbplanerna som kan ge oss ny tillväxt och tiotusentals jobb de kommande åren grusas för att man hellre gör vindkraften till en del i sitt kulturkrig? Energibesparing och energieffektivisering var också en del av kulturkriget till alldeles nyligen. Energi- och näringsministern stod före valet med en dammsugare i ett vackert vinterlandskap och hånade ambitionen att minska och effektivisera energianvändningen. Här i kammaren använde Sverigedemokraterna och de nuvarande regeringspartierna sina mandat för att skära ned på statliga insatser som kunde spara energi i den budget som då skulle beslutas. En partiledares kanske sällsynt dåliga delningsbilder i sociala medier kan man ha roligt åt. Men nedskärningen på energieffektivisering kunde knappast bli sämre tajmad än den som gjordes av högerpartierna för ett år sedan. I Sverige har vi ju som mål att uppnå 50 procent effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Hittills är måluppfyllelsen knappt 30 procent. För att nå målet krävs gemensamma krafttag. Det är därför viktigt att potentialen i energieffektiviseringen är stor inte minst i detta prisläge. Vi vill att arbetet fortsätter. Vi vill höja subventionsgraden i rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installationer av nya värmesystem byten av dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Den typ av stöd för energibesparingsåtgärder i flerbostadshus som högerpartierna tog bort ur budgeten för ett år sedan tycker vi att man ska införa igen. Alla hushåll borde få hjälp att effektivisera inte bara några. Herr talman! Energisystemet är avgörande för Sveriges förmåga att klara såväl jobben som klimatomställningen. Vi behöver en kraftigt ökad elproduktion de kommande åren och har goda förutsättningar att se det förverkligas. Investerare står i kö för att bygga ny elproduktion och behöver få möjlighet att göra det. Det ligger redan nu ansökningar hos Svenska kraftnät om att bygga havsbaserad vindkraft som kan producera minst 350 terawattimmar el bara i södra Sverige. Och även om inte allt detta kan komma på plats finns här en stor potential. En kraftigt ökad elproduktion behöver kombineras med de påbörjade och historiskt stora satsningarna och investeringarna på att bygga ut stamnätet i Sverige och öka överföringskapaciteten. För att allt detta ska kunna komma på plats snabbare behövs också tillståndsprocesser som generellt sett går fortare och blir mer moderna och ännu mer effektiva. I vårt budgetalternativ som ju inte har så stora utsikter att gå igenom ser vi också att relevanta myndigheter som länsstyrelserna får resurser för att kunna vara snabbare. Herr talman! Sverige behöver mer el och billig el. Ett viktigt medskick från världen utanför denna kammare är att det kan bli av om det finns stabila och långsiktigt hållbara spelregler för dem som ska investera. Då behövs en regering som lägger prestigen åt sidan och är beredd att sluta breda överenskommelser för Sveriges bästa och dit verkar vi dessvärre ha en bit kvar.	7330
2504	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag har egentligen en fråga och sedan en notering. Med tanke på att vi efter de gångna åtta åren faktiskt har kraschat ett av världens bäst fungerande elsystem skulle jag vilja fråga ledamoten Fredrik Olovsson om det finns något i de gångna åtta årens energipolitik som beslutades av Socialdemokraterna och Miljöpartiet som ledamoten ångrar. Rent spontant skulle man kunna tycka att det finns extremt mycket att ångra för att uttrycka sig milt. Men det vore intressant att höra lite reflektioner kring detta. Vi kommer ju att spendera en stor del av debatten här senare åt att prata om framtiden och om det som nu behöver göras. Det vore ändå intressant med denna lilla tillbakablick. Det var frågan herr talman. Sedan en liten notering. När man hör debatten här och även när man hör samhällsdebatten skulle man kunna tro att det finns stora skillnader när det gäller just anslagsområdet Energi mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Då kan jag bara upplysa eventuella åhörare om att det alltså inte finns några skillnader över huvud taget vad gäller anslagen inom detta utgiftsområde mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Vi hörde här ledamoten prata om en elräkningsakut. Den finns inte med i budgeten vill jag bara erinra om. Den enda skillnad som möjligtvis finns en skillnad inom citationstecken är att Tidöpartiernas 1 2 miljarder i energieffektiviseringsanslag har ni lagt på ett annat utgiftsområde. Annars är det inga skillnader över huvud taget. Det vore intressant att höra en liten reflektion också på det herr talman.	1571
2505	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Ja skillnaderna i anslag är inte så stora - det är bara att läsa tabellerna - och det behöver inte vara något dåligt. Det skulle vara bra med en större samsyn i energipolitiken generellt. Jag ser det inte som ett i grunden stort problem. Jag tycker att det är beklagligt att man inte ser till att de som bor i hyresrätt eller i flerbostadshus också får vara med på en resa där vi kan energieffektivisera. Det skulle ju vara bra för alla. Vi alla och stora delar av svenska folket har väl lärt oss att vad var och en gör har betydelse också för alla andra. Det är ju en solidaritet att verkligen se till att alla kommer med. Vi tror också att det kan vara bättre att använda en större del av rotavdraget så att man inte använder de pengarna för att göra de häftigaste renoveringarna utan verkligen koncentrerar resurserna och ger ett större stöd till dem som vill spara energi. Det tror jag skulle vara väldigt viktigt. Man ångrar väldigt mycket i livet men det hjälper inte så mycket för det leder inte framåt. Vad man behöver göra är att ta itu med de problem som vi ser här och nu. För att ta något som är positivt tycker jag att det var bra att vi kunde ha en energiöverenskommelse mellan våra partier för några år sedan. Den lade egentligen grunden för den energipolitik som har gällt fram till nu. Och det är ju inte så dåligt eftersom vi ju gärna vill ha en ny sådan överenskommelse för att kunna bygga stabila villkor framåt. Det stora problemet är väl att vi inte har kunnat få till stånd den typen av diskussion i Sverige så att vi kan få de stora investeringar i ny energi som behövs för att de industrier som behöver el inom kort också ska kunna få det.	1698
2506	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag vill börja med att välkomna ledamoten Kihlström till den migrationspolitiska debatten. Jag och ledamotens företrädare Hans Eklind hade många väldigt bra diskussioner och spänstiga debatter här inne i kammaren. En sak som Kristdemokraterna ofta har lyft fram och som jag har uppskattat har varit rättssäkerheten inom migrationspolitiken. Vi har haft en väldigt bra dialog om det kopplat till den parlamentariska migrationskommitté som arbetade under ett par års tid. Jag saknar det perspektivet lite i ledamotens anförande och skulle vilja fråga om en specifik sak i Tidöavtalet. Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är bra att Sverige har en säkra länder-lista som gör att man kan få en smidigare och bättre handläggning i asylprocessen och snabbt hantera vissa uppenbart ogrundade asylansökningar. Vi har en lång tradition i Sverige av att Migrationsverket tar fram landinformation om länder och bedömer deras säkerhet. På samma sätt är det Migrationsverket som utifrån sin myndighetsutövning bedömer vilka länder som anses klara de kriterier som politiken satt upp för listan över säkra länder. Nu vill Tidöpartierna regeringen och Kristdemokraterna flytta den bedömningen från myndigheter experter och sakkunniga till Rosenbad. I stället för opolitiska tjänstemän och experter är det Sverigedemokraterna politiska tjänstemän och politiker som ska fatta beslut om vilka länder som ska upptas på säkra länder-listan. Jag undrar på vilket sätt Kristdemokraterna menar att det leder till ökad rättssäkerhet.	1552
2507	Mats Green (M)	M	Herr talman! Ja det var intressant att man alltid ångrar något. Det kan man väl säga rent till mans. Men det vore intressant att få belyst om man ångrar att man lät lägga ned kärnkraft 2015 2017 2019 och 2020. Det är ju kärnan av de problem som vi diskuterar här och nu. Sedan ska vi naturligtvis blicka framåt. Det är klart att vi behöver så stor samsyn som möjligt i synnerhet när det handlar om långsiktiga energislag som kärnkraft. Om Socialdemokraterna överger det löfte som Magdalena Andersson blev vald på vid partikongressen för ett år sedan - ingen ny kärnkraft - och överger kongressbeslutet om samma sak kan vi absolut börja diskutera. Jag skulle välkomna en helomvändning från Socialdemokraternas sida när det gäller detta. Det gick ju när det gäller Nato. Det är vi tacksamma för. Det är bra för Sverige. Men det behövs också när det gäller kärnkraft. Då ska vi inte bara tala om att vi accepterar den kärnkraft som nu finns; vi måste också våga tala om mer kärnkraft. Sedan säger Fredrik Olovsson att det inte finns någon skillnad i anslag mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Det är intressant för så är det ju. Man jag tror att åhörarna ändå fick ett lite annat intryck då man pratade om elräkningsakut och det ena med det andra som det inte finns ett öre till i det socialdemokratiska budgetförslaget. När det gäller anslag för energieffektivisering till hyresvärdar handlar det ju om att hushålla med skattebetalarnas pengar. Vi tycker alltså inte att det är en bra idé att skicka miljarder av skattepengar till hyresvärdar som har ett extremt stort egenintresse av att energieffektivisera sina fastigheter utan pengarna behöver gå till privatpersoner och familjer. Det är detta som 1 2 miljarder ska gå till.	1752
2508	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Jag ska använda denna slutreplik för att framför allt kommentera den historieskrivning som Moderaterna ju ofta återkommer till. Mats Green tog upp den i sin replik nu. Det rör framför allt nedläggningen av reaktorerna i Ringhals. Det är en ganska uppseendeväckande historieförfalskning som upprepas gång på gång. Att Ringhalsreaktorerna stängdes var ett resultat av rent kommersiella överväganden bland annat utifrån de säkerhetsinvesteringar som skulle krävas för fortsatt drift. Säkerhetskraven höjdes ju efter olyckan i Fukushima. Detta har ju klargjorts av Vattenfall vid ett flertal tillfällen. Men det hjälper inte för Moderaterna upprepar ändå den lögnen gång på gång. Anledningen till att man valde den vägen var att investeringskostnaden som den då bedömdes bli inte kunde betala sig eftersom elpriserna var låga och förväntades vara låga under lång tid framöver. Det har de också faktiskt varit till alldeles nyligen. Det ska också understrykas att under de år då reaktorerna lades ned gällde överenskommelsen mellan våra två partier och några till. Moderaterna har egentligen varit med på hela den resan. Att då på slutet låtsas som om en omröstning här i kammaren skulle kunna väcka liv i det som var dött är ett märkligt sätt att driva energipolitisk debatt på. Det är väl för att man vill dölja det faktum att man för det första är lika ansvariga som alla andra för energipolitiken och att man för det andra har joinat in i kulturkriget mot vindkraft som ju är det stora hotet mot de stora industriinvesteringarna de kommande åren. (Applåder)	1580
2509	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Tack ledamoten för anförandet i den här energidebatten! Jag uppfattar det som att de flesta partier här i Sveriges riksdag precis som Kristdemokraterna anser att Sverige befinner sig i en energikris. Samtidigt krävs det också en ökad elproduktion om vi ska klara av den elektrifiering som vi står inför och för att vi också ska kunna klara av klimatmålen. Under ett sent skede i valrörelsen kunde vi ändå höra tendenser från Socialdemokraternas sida att man ändå kunde tycka att kärnkraften kanske är en bra idé och att det kanske också är en möjlig väg framåt. Då var det ett sent men välkommet besked som jag och flera med mig välkomnade. Vi i samarbetspartierna har under lång tid varit väldigt överens om att kärnkraften kommer att vara en del av lösningen framöver. Men vi är också helt överens om att vi måste ha ett energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt. Vi har upprepade gånger hört att vi ska ha ett helt förnybart system. Då kommer inte investeringarna. De kommer inte att göras med det som stod i den förra energiöverenskommelsen att vi år 2040 ska vara helt förnybara. Det är ett system om inte kommer att fungera. Min fråga till Socialdemokraterna och ledamoten är egentligen: Kan Socialdemokraterna också ansluta sig till ett energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt?	1341
2510	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Ja kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och vi ser positivt på de initiativ som nu tas för att undersöka potentialen framåt i samtliga kraftslag och energislag. Vi ser exempelvis positivt på effekthöjningen i Forsmark. I regeringsställning gav vi också myndigheterna i uppdrag att se över förutsättningarna för små modulära reaktorer. Vi är beredda att diskutera alla frågor och vi gör det gärna tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna som vi ju hade den förra energiöverenskommelsen tillsammans med. Andra partier får naturligtvis också gärna vara med. Men det är ju regeringen som behöver bjuda in. Och problemet är att någon sådan inbjudan ju aldrig kommer. En utsträckt hand slås vid flertalet tillfället bara åt sidan. Det får man leva med som politiker men det finns ju väldigt många utanför den här salen som har svårt att leva med det. De tycker inte att de besked som Tidöpartierna har givit är tillräckliga för att de ska vilja sätta igång sina investeringsplaner. Det gäller både de industrier som står för den gröna revolutionen framöver och som vi ska bygga svenskt välstånd och jobb på under lång tid och de industrier som ska leverera el till de företagen och projekten. De är inte nöjda med att ni har kommit överens mellan några partier utan de vill se breda överenskommelser. Vi lovar att komma och diskutera alla frågor så fort en inbjudan kommer antingen från statsministern eller från energi och näringsministern.	1485
2511	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för ett icke-svar på om man ansluter sig till ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt. Vi har samtalat under ganska många års tid. Det är också ganska uppenbart vad de olika partierna i Sveriges riksdag tycker i energipolitiska frågor. Det som behövs nu är ett ledarskap som faktiskt vågar ta beslut. Detta har saknats under ganska lång tid. Vi är fyra partier som är helt överens och vi ser tendenser till att det finns fler partier som kan tänka sig att gå i samma riktning. Därför vill jag återigen fråga: Kan Socialdemokraterna ansluta sig till det energipolitiska målet om 100 procent fossilfritt?	659
2512	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Vi kommer inte att ansluta oss till någon politik som andra har diskuterat mellan sig. Vi är öppna för att resonera och diskutera om en gemensam väg framåt. Där kommer målsättningar och olika kraftslag att vara viktiga delar och jag ser fram emot en sådan diskussion. Jag tycker att det är viktigt att slå fast att denna formulering fanns i den överenskommelse från 2016 som våra partier hade. Där stod det väldigt tydligt att det inte på något sätt var ett stoppdatum för kärnkraft som uttrycktes i målet. Det ska också sägas att det svenska elsystemet är närmast fossilfritt redan i dag så i den meningen är det ju inte någon väldigt stor utmaning som man tar sig an genom att göra en sådan här förändring. Vi är som sagt öppna för att diskutera detta med Camilla Brodin och hennes kollegor i regeringen.	825
2513	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Man blir inte riktigt klok på det här. Å ena sidan är kärnkraften okej å andra sidan stoppar Socialdemokraterna den på lite subtila sätt. Ett av dem är att rösta emot den vilket partiet gjorde i EU-parlamentet när det handlade om taxonomin strax före sommaren. Ledamoten pratar gärna om vindkraftens fördelar och alla investerare som står på kö för att få bygga och investera. Som investeringscontroller från energibranschen kan jag säga så här: När någonting verkar för bra för att vara sant är det oftast det. Anledningen till att vi har denna långa kö av investerare - framför allt utländska investerare som vill ta sig in på energimarknaden i Sverige - är att villkoren är för goda. Kraven är för låga. Man bär inte de kostnader som man faktiskt orsakar systemet de dagar man inte kan köra. Man är inte med och betalar för infrastruktur. Det finns inga planer ingenting vad gäller avfallshanteringen och så vidare. Det är för lukrativt. Det spås också att 65 procent av vindkraften på svensk mark inom ett eller två år kommer att ägas av utländska intressen. Det tycker jag är noterbart. Jag vill framför allt lyfta fram tvetydigheten när det gäller kärnkraften. Ledamoten vill inte svara på om det går att anta fossilfritt" i stället för "förnybart". Man röstade emot kärnkraften i EU. Den förre statsministern stod och raljerade om att kärnkraften inte var lönsam och att det inte skulle bli någon ny. Jag skulle gärna vilja ha ett klargörande i den frågan. "	1487
2514	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Till att börja med är det förstås inte EU som ska bestämma om den svenska energimixen. Det är någonting som vi ska göra i Sverige och i Sveriges riksdag. Det är naturligtvis fullt rimligt att ha ett resonemang om vilka regler som ska gälla för olika kraftslag och vilka kostnader som ska bäras av den ena eller den andra. Man ska dock veta att det i slutänden bara finns två - eller möjligen 10 miljoner - som kommer att betala för det hela. Det är svenska hushåll eller svenska företag som kommer att betala på det ena eller det andra sättet. Det gäller alltså att få till ett energisystem som är samhällsekonomiskt effektivt. Detta tycker jag kan vara en alldeles utmärkt utgångspunkt för den diskussion som borde föras mellan regeringspartierna och oss i oppositionen om det framtida energisystemet. Det borde vara en bra utgångspunkt för en sådan diskussion som kanske kan ta frågan lite framåt. De kommande åren kommer det att krävas väldigt stora mängder ny energi. Marknaden - både de som vill bygga energi och de som vill ha energi - pekar på den havsbaserade vindkraften. Sverigedemokraterna har gjort detta till något av en del av sitt kulturkrig som jag lite raljant kanske kan kalla det. Detta är dock vad det är i slutänden. Det är inte helt rationellt att vara så oerhört missnöjd och kritisk och att i alla sammanhang förtala vindkraften. Den har stora möjligheter och stor potential. På marknaden finns det också många aktörer som jobbar med olika möjligheter till lagring. Detta kan man naturligtvis håna om man vill men det är någonting som människor - det privata kapitalet - lägger väldigt stora resurser på. Det ska inte bara fösas åt sidan. Vi behöver alla kraftslag.	1712
2515	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! Jag hör inga konkreta svar. Ledamoten pratade tidigare om att Ringhals inte var lönsamt. Jag kan säga att detta hör till de största kapitalförstöringarna i modern tid och det är någonting som skattebetalarna har fått stå för. Det fanns en reaktor som hade en fullständigt fungerande oberoende härdkylning och som var rustad för att fungera bra i många år till och den stängde man ned. Vad ska jag säga? Fredrik Olovsson pratade om kulturkrig. Man försöker att få debatten att handla om någonting helt annat herr talman. Man pratar om att det ska vara realistiskt och att det ska finnas någon sorts - jag minns inte ledamotens uttryck - affärsmässiga grunder. Det är ju precis detta som inte finns och det är precis det som jag försöker att beskriva. Jag har själv suttit med dessa kalkyler herr talman så jag vet vad som har påverkat investeringsbesluten de senaste tio åren. Att tro att exploatörer eller investerare står på kö här av ingen anledning alls är att vara olovligen naiv. Precis som ledamoten nämnde är det i slutänden skattebetalarna som får stå för detta och det är precis det vi ser. De höga priserna - de skenande elpriserna - uppstod före Putins invasion av Ukraina. Att fortsätta att skylla på Ukraina är bara djupt ohederligt även om detta har förvärrat situationen ytterligare. Det här kulturkriget får ni bedriva på Expressens eller DN:s kultursidor. Det hör inte hemma här i kammaren. Här pratar vi realpolitik. Här pratar vi kalkyler. Ge mig någonting konkret i stället!	1526
2516	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Jag vill påminna om vad jag tidigare sa om hur beslutet om Ringhals fattades. Det var en företagsledning - en bolagsstyrelse - som fattade detta beslut. Det är möjligt att ledamoten tycker att de kan överpröva det så här - vad kan det vara - sju år senare men det skulle vara till mycket liten nytta. Till mer nytta skulle vara att släppa bilden av att den havsbaserade vindkraften inte har någonting att bidra med till det svenska elsystemet. Det har den och det kommer att visa sig de kommande åren. Jag tror att åtskilliga statsråd kommer att brösta upp sig och vilja ta åt sig äran för att detta händer för det kommer att behöva hända om vi vill ha välstånd och jobb i Sverige. (Applåder)	712
2517	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Jonny Cato. Det är trevligt att ses igen. Vi har ju setts i utskottet och nu får vi samarbeta här. Jonny Cato har lång erfarenhet på området och jag vet inte riktigt vad Hans har sagt i alla ärenden. Dock kan jag konstatera att vi stärker rättssäkerheten på migrationsområdet. Jag vill särskilt lyfta fram att det står i Tidöavtalet att rättssäkerheten ska öka bland annat vad gäller ett ärende som jag vet att Hans har engagerat sig väldigt mycket i nämligen konvertitfrågan. Vi har sett en brist på både kunskap och engagemang som upplevts hos en del av de tjänstemän som har hanterat den. Det är bra att genomlysa frågan så att det blir rätt. Den inkluderar naturligtvis också hbtq-personer. Jag kan referera till det migrationsministern svarade på den frågan i en artikel i går i Dagens Nyheter: Ibland finns behov av att göra en snabb förändring av säkra länder-listan. Utan att ha varit delaktig i alla diskussioner in i Tidöavtalet kan jag personligen se att i det som lyftes fram av bland andra Tony Haddou görs det bedömningar som kan skilja från en dag till en annan. Jag tror att det är viktigt för rättssäkerheten att man kan göra de bedömningarna. Det är nu regeringen som gör bedömningen och jag ska upplysa Jonny Cato om att i regeringen sitter Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna - med ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Det är alltså inte riktigt korrekt att säga att det är Sverigedemokraternas bedömning som kommer att gälla. Det kommer att vara regeringen som gör bedömningen och det är en fråga som vi kommer att jobba med i fortsättningen i Tidöavtalets anda.	1638
2518	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Även jag vill betona att det står mycket som är bra i Socialdemokraternas yttrande över energipolitiken. Jag tycker om hur det betonas att vi för att lyckas med både elektrifieringen och att få ned elpriserna kommer att behöva alla förnybara och fossilfria energislag. Som det skrivs behövs det kortare tillståndsprocesser och regelverket behöver ses över för att vi ska kunna använda både befintlig och framtida kärnkraft. Det är ju alldeles utmärkt. Det jag undrar över rör Socialdemokraternas skrivelse om att man vill se över indelningen av elprisområdena. För bara några dagar sedan gick 13 ledande företrädare för Socialdemokraterna i Norrbotten ut med stark kritik mot just förslaget om att se över de olika elprisområdena i Sverige. Det vore enligt dem oerhört dumt att göra så. Enligt ledamotens partikamrater skulle en förändring av elprisområdena riskera hela den gröna omställningen i norr. Det gör mig naturligtvis oerhört nyfiken på att höra vad ledamoten och Socialdemokraterna här i kammaren svarar sina socialdemokratiska kollegor i Norrland när Socialdemokraterna nu på riksplanet går fram med exakt ett sådant förslag som syftar till att få ett jämnare pris över hela landet och alla elprisområdena. Det gör mig också fundersam över vad Socialdemokraterna egentligen vill. Man kan ju inte både vilja se över elprisområdena och samtidigt inte vilja se över elprisområdena. Min fråga till ledamoten är alltså vilka konsekvenserna blir för Norrland med det förslag om att se över elprisområdena som Socialdemokraterna nu går fram med.	1572
2519	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Den indelning i elprisområden som vi har nu beslutades ju för lite drygt tio år sedan av den borgerliga alliansregeringen. Det är ett tag sedan. Det är klart att sedan dess har väldigt mycket hänt. Det har tillkommit ett nytt nät nya stora användare och ny produktion. Det är klart att begränsningarna ska vara aktuella och avspeglas i en ny indelning av elprisområden. Sedan är naturligtvis målet för hela verksamheten att man ska kunna ha ett lågt elpris i hela landet och inte som det kanske ibland har sagts från ledamoten själv tror jag att det vore bra att ta bort elprisområdena nu så att det blev samma pris i hela landet. Då skulle priset bli högt i norr. Den utvecklingen vill vi inte se. Det behöver byggas mer produktion och överföringskapacitet i landet. Men när vi försöker komma till rätta med problematiken ska vi inte ha ett högt elpris i norra Sverige för att möjligen kunna sänka det lite grann i södra Sverige. Jag hoppas att det var tillräckligt tydligt för ledamoten Eklund.	1017
2520	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Jag tackar för svaret. Ingen skåning vill nog se de priser vi har hos oss någon annanstans i landet. Jag tror däremot att ledamoten behöver förtydliga Socialdemokraternas ståndpunkt om konsekvenserna av den översyn av elprisområdena som partiet lägger fram här. Att en översyn av elprisområdena syftar till att jämna ut prisskillnaderna är ju uppenbart och det är också en uttalad ambition från Socialdemokraterna. Så sent som i juni i år motiverades en översyn med att man ville få ett jämnare pris över elprisområdena. Antingen delar ledamoten bilden som de norrländska Socialdemokraterna ger uttryck för alltså att en sådan förändring kommer att få konsekvenser för elpriserna i Norrland och kanske även för den gröna nyindustrialiseringen i norr eller så gör ledamoten inte det. Om ledamoten inte delar den bilden är den logiska följden att en översyn av elprisområdena inte behöver få konsekvenser för de gröna satsningarna i norr. Men ledamoten kan inte tycka båda sakerna samtidigt. Det jag är ute efter att få veta är om ledamoten och Socialdemokraterna anser att den översyn av elprisområdena som de själva föreslår kommer att få konsekvenser för elpriserna i norr - ja eller nej?	1210
2521	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Vi tycker att det är rimligt att göra en översyn efter drygt tio år av elprisområden. Väldigt mycket har hänt på elmarknaden. Områdena ska vara aktuella och spegla hur situationen ser ut i dag. Då får man naturligtvis också veta vilka begränsningar som finns så att man bättre kan investera i nätet och ta hänsyn till det i investeringsbeslut. Vi behöver bättre överföringskapacitet och mer produktion på rätt ställen så att man kan få lägre priser i hela landet. Det tror jag var en mer koncentrerad förklaring till hur vi ser på elområdena.	561
2522	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation. Rekordhöga elpriser elbrist och risk för bortkoppling och strömavbrott är numera vardag. Situationen vi befinner oss i är en direkt konsekvens av den förra regeringens misslyckade energipolitik. Därför är jag glad att den moderatledda regeringen och våra kollegor i Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna nu lägger om energipolitiken för att återuppbygga ett fungerande stabilt och rent elsystem. Det här regeringssamarbetet Tidöpartierna är överens om energipolitiken i allmänhet och om vikten av ny kärnkraft i synnerhet till skillnad från de två tidigare mandatperiodernas regeringsunderlag. Det ger beslutskraft stabilitet och långsiktighet. Det behövs. Det är bra för Sverige. Men kursomläggningen till ett nytt stabilt elsystem kommer att ta tid. Det är inte gjort över en natt och det måste man vara tydlig med. Herr talman! Jag nödgas nu kort beröra ett antal historiska fakta. Och jag nämner dem bara för att det spelar en enorm roll för såväl nuläget och framtiden som hanteringen här och nu att allt detta gjorts. Under 20 års tid monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet ned svensk kärnkraft. Därmed har ett av världens kanske bästa elsystem slagits i spillror. Tolv kärnkraftsreaktorer har blivit sex stycken. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att bygga två nya reaktorer vid Ringhals som i princip hade varit färdiga nu när de hade behövts som bäst. I veckan behövde Karlshamnsverket elda olja för att förse södra Sverige med el. Fossil olja behöver alltså användas för att södra Sverige inte har tillräckligt med elproduktion. Och var låg den kärnkraft som Socialdemokraterna lade ner? Jo i södra Sverige. Om dessa reaktorer hade varit kvar i dag hade Sverige varit betydligt mer motståndskraftigt mot den kris som hela Europa försatts i genom Rysslands invasion av Ukraina. Utöver att man monterade ned kärnkraften med uppenbara konsekvenser för både klimatet och elpriserna försvårade man både för kraftvärmen och vattenkraften genom en räcka nya och höjda skatter som vi avskaffar i den här budgeten och genom tillståndsprocesser ägnade att riva ut mängder av elproducerande vattenkraft. Magdalena Andersson ägnade åtta år i regeringsställning åt att bland annat montera ned grunden för svensk elproduktion och vill nu att en ny regering rensar upp efter henne på åtta veckor. Det säger ganska mycket om vad vi pratar om herr talman. Jag tänker inte ägna mer tid i det här anförandet åt att beskriva konsekvenserna av den tidigare rödgröna regeringens energipolitik för fakta och verklighet talar för sig själva. Framför allt kommer jag att tala om allt det som vi i regeringen nu rivstartat med på både kort och lång sikt men hade jag varit socialdemokrat eller miljöpartist här i dag hade jag varit betydligt mer ödmjuk än de är. Den situation Sverige befinner sig i är långt ifrån hållbar för vare sig hushållen företagen eller klimatet. Att elpriserna gång på gång slår nya rekord och att elräkningarna är så pass oberäkneliga är inte godtagbart. Att företag dessutom inte kan bygga ut sin verksamhet på grund av att det saknas tillräckligt med ren el är bedrövligt. Energikrisen är ett hot mot Sverige som modernt industriland. Så kan vi inte ha det längre. Jag ska beskriva en liten del av allt det som vi nu gör på både kort och lång sikt. Jag börjar med den korta sikten. Ett elprisstöd på 55 miljarder till hushåll och företag är under införande. Det är den största enskilda ekonomiska satsningen i Sverige någonsin. Ett förstärkt riktat elstöd på 2 4 miljarder för elintensiva företag införs under början av 2023. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att omedelbart upphandla förbrukningsflexibilitet av el något som exempelvis branschorganisationen Energiföretagen och specialforskningsinstitutet Energiforsk säger kommer att ha en stor prisdämpande effekt. Jag skulle kunna säga mycket om alla de uppdrag som givits åt bland annat Svenska kraftnät och Energimyndigheten som kommer att öka elproduktionen och kapaciteten men tiden medger inte det. Kraftvärmeskatterna som den tidigare regeringen införde eller höjde avskaffas både avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärme. Detta innebär att man kan öka elproduktionen snabbt i befintliga kraftvärmeverk. Vi talar alltså om outnyttjad elproduktion motsvarande minst ett kärnkraftverk. Det är de mängder som har skattats bort och blivit olönsamma på grund av den tidigare regeringens och dess stödpartiers politik. Ett nytt stöd för energieffektivisering tillsätts som går till ungefär 150 000 småhus i hela landet som är uppvärmda med direktverkande el. Skattereduktionen för installation av solceller höjs från 15 till 20 procent. Det här är satsningar på 1 2 miljarder som på riktigt berör många människor över hela Sverige. Regeringen har pausat tillståndsprövningarna för befintlig elproducerande vattenkraft. Det är viktigt för både elproduktionen och landsbygden - och inte att förglömma i dessa tider krisberedskapen. Det jag räknat upp är som sagt bara liten del av allt det som görs på kort sikt. Nu några ord om det vi gör på lång sikt herr talman. Södra Sverige är det område i hela EU som har minst installerad elproduktion jämfört med elbehovet - minst i EU. Vi behöver reflektera över detta faktum. Det är tydligt att behovet av mer el i Sverige är stort. Energimyndigheten beräknar att elbehovet kommer att fördubblas till år 2045. Vi i Tidöpartierna tror att det kommer att minst fördubblas. Detta beror delvis på att industrin och transportsektorn behöver elektrifieras alltså ställa om från fossila bränslen till fossilfri el för att minska utsläppen och klara klimatomställningen. För att klara ett dubblerat elbehov behöver Sverige mer elproduktion - elproduktion som är fossilfri men också planerbar. Mer elproduktion i så här stor skala kan vi få genom kärnkraft. Vi behöver nya reaktorer såväl små modulära som konventionella. Och vi kan absolut inte lägga ned de reaktorer vi har som vissa i den här salen tycks vilja. För att ny kärnkraft ska kunna komma på plats behövs såväl politiska som juridiska som ekonomiska förutsättningar. Staten ska inte motverka ett fossilfritt stabilt och planerbart energislag - tvärtom. Herr talman! De politiska förutsättningarna handlar om att från politikens sida tydligt visa att alla fossilfria energislag behövs. Därför ska vi ha ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri elproduktion där även kärnkraften är inkluderad. Branschen ska kunna känna sig trygg i att investera i kärnkraften utan att behöva vara rädd för att en framtida regering fattar beslut som framtvingar nedläggning av reaktorer. Dessutom behövs juridiska förutsättningar genom ändringar i miljöbalken för att möjliggöra nya reaktorer på fler platser att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt samt att fler aktörer får investera i ny kärnkraft. Vi satsar nya gröna kreditgarantier på 400 miljarder för detta. Vi behöver även nya regler för energimarknaden med likvärdiga spelregler för alla kraftslag där kraftslag som bidrar med viktiga stödtjänster ersätts för det av producenter som inte bidrar med dessa. Herr talman! Tidöpartierna har bara påbörjat den massiva kursomläggningen av energipolitiken över hela linjen för mer energi till Sverige - på både kort och lång sikt. Jag får avsluta med att beklaga tidsåtgången herr talman. Men som man säger i min valkrets Jönköpings län: Det är inte bara så att vissa saker kräver egna mässor. De kräver också långa mässor. I detta nådens år 2022 i Sverige är energipolitiken en sådan sak. (Applåder) I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).	7823
2523	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Tack så mycket ledamoten för anförandet! Några tankar väcktes hos mig när ledamoten talade. Han pratade om vikten av att hålla sig till fakta och verkligheten och även om ödmjukhet. Mot bakgrund av det blev jag lite förvånad över att ledamoten hävdade att det är den förra regeringens och då särskilt Socialdemokraternas och Miljöpartiets fel att energisituationen ser ut som den gör i dag med energikrisen. Vi har ett gäng initiativ på gång från EU som handlar om energipriser - elpriser och gaspriser punktskatter på produktionsbolag och så vidare. Såvitt jag kan påminna mig har jag inte någonstans i motiveringarna sett någonting om Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering som orsaken till den enorma energikris som uppstått inte bara i Sverige utan i hela Europa. Delar inte ledamoten bilden att det är ett energikrig som Putin för mot EU och att det är det tillsammans med att ett antal reaktorer är nedstängda som vi diskuterat tidigare i dag som är orsak till energikrisen? Min första fråga är om ledamoten delar den bilden. Vi pratar en hel del om produktion. På kort sikt kan vi få till havsbaserad vindkraft utspridd geografiskt över Sveriges kustland. Det innebär att man har goda chanser till god elproduktion till havs. Då undrar jag: Kommer ledamoten och Moderaterna att godkänna de ansökningar som ligger på regeringens bord? Det skulle ge behövlig energi på kort sikt till både näringsliv och hushåll som behöver det - till rimliga priser.	1491
2524	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag tackar uppriktigt för båda dessa frågor särskilt den sista om den havsbaserade vindkraften. Vi får nu höra att den ska lösa allting och man undrar om den här regeringen kommer att godkänna de projekt som nu ligger. Då skulle jag vilja ställa en retorisk fråga: Exakt hur många havsbaserade vindkraftsprojekt godkände Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Jag kan informera om svaret på den frågan - det är noll. Det är inga. Inte ett enda havsbaserat vindkraftsprojekt godkände den tidigare regeringen under åtta år. Det säger ganska mycket. Hur regeringen kommer att hantera varje enskilt havsbaserat vindkraftsprojekt kan naturligtvis bara regeringen svara på. Den kommer att bedöma varje projekt utifrån sina förutsättningar. Jag kan tycka att det är lite mycket - apropå ödmjukhet - att tycka att havsbaserad vindkraft ska lösa allting när man inte sagt ja till en enda ansökan. Om jag delar bilden att det förs ett energikrig? Ja definitivt. Så är det och tyvärr har Miljöpartiet och Socialdemokraterna gjort Sverige extremt sårbart i det energikriget. Ni har låtit avveckla reaktorer 2015 2017 2019 och 2020. Den tidigare vice statsministern Åsa Romson berömde sig av att ha medverkat till den avvecklingen. Man har från Miljöpartiets sida försvårat för kraftvärmen - ett lokalt baserat pålitligt planerbart energislag som vi behöver mer av i Sverige inte mindre. Miljöpartiet har också försvårat för den svenska vattenkraften både den storskaliga och den småskaliga. Jag skulle också vilja ha några kommentarer om vad man har emot vattenkraften och vad man har emot kraftvärmen. Vi vet vad ni har emot kärnkraften men de andra två skulle jag vilja ha belysta.	1704
2525	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! När det gäller de sista frågorna kommer jag att hålla ett anförande - då kan jag svara på frågor. Jag noterar att ledamoten helt enkelt undviker att svara på frågan och precis som tidigare börjar prata om vad den tidigare regeringen gjort och inte gjort under de senaste åtta åren. Ledamoten verkar ha en förkärlek för att se tillbaka på det som kunde ha varit. Ledamoten sörjer den kärnkraft som inte finns. Men jag måste påminna om att vi faktiskt har marknadsekonomi och att det är en konkurrensutsatt marknad på produktionssidan. Det rör sig som vi tidigare hört under debatten om bolag vars styrelser har tagit beslut om nedläggning på marknadsmässiga grunder. Det var inte vi som pekades ut utan det var affärsdrivande bolag. Det jag är lite förvånad över är att ledamoten inte alls verkar sörja den vindkraft som inte finns ungefär 100 terawattimmar eftersom Moderaterna motarbetat den etableringen. Det hade just nu suttit ganska bra med 100 terawattimmar. Vi använder drygt 140 terawattimmar per år. Hur kommer det sig att ni motarbetar ett kraftslag och vill premiera ett annat som tar väldigt mycket längre tid att få på plats när vi redan i dag eller om något år hade kunnat ha de där 100 terawattimmarna? Det hade både näringslivet och våra hushållskunder tyckt varit jättebra i dessa tider med extrema priser.	1351
2526	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jo jag svarade på frågan om havsbaserad vindkraft och de projekten. Man får bedöma varje projekt utifrån dess förutsättningar. Det finns inget beslut om att vi inte ska ha havsbaserad vindkraft men man får ha respekt för att varje projekt baseras på egna förutsättningar och bedöms utifrån dem. Men jag noterar att ledamoten absolut inte vill beröra det faktum att hennes regering inte har sagt ja till ett enda projekt som gäller havsbaserad vindkraft. Det vore intressant att höra en reflektion kring detta. Sedan noterar jag att Miljöpartiet än så länge i denna debatt försöker fly från kärnkraftsavvecklingen trots att den tidigare vice statsministern Åsa Romson skickade ut ett pressmeddelande och sa: Vi är överens med Socialdemokraterna om att efter valet 2014 avveckla svensk kärnkraft. Nu låtsas man som att man inte hade något med det att göra utan att det skedde på strikt affärsmässiga grunder vilket alla vet är fullständigt fel. Det är intressant att Miljöpartiet nu påstår att det inte var de som låg bakom detta utan att det var andra som lade ned svensk kärnkraft. Det säger ganska mycket om den förändring som har skett under det senaste året; det vore intressant att få detta belyst. Jag skulle fortfarande vilja få svar på vad man har emot svensk kraftvärme. Vad har man emot svensk vattenkraft? Varför införde man alla de nya skatterna på kraftvärme som straffade ut mycket av den från systemet? Det är bara ungefär 3 procent av det bränsle som används vid kraftvärmeproduktion som är fossilt. Det är lite högre nu på grund av tiderna men 2020 var det bara 3 procent. Varför alla dessa skatter för att straffa bort svensk lokalproducerad kraftvärme? Och varför alla dessa utrivningar av elproducerande vattenkraft i vattendrag som har varit reglerade i ibland nästan tusen år?	1823
2527	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Tack ledamoten för en retoriskt trevlig inlaga i debatten! Tiden överskreds men vi fick höra en del ganska härliga formuleringar från Jönköpingstrakten. Jag funderar lite grann på den historieskrivning som du återkommer till hela tiden. I Sverige har vi sedan ungefär ett år tillbaka haft väldigt höga elpriser. I Norge som har 100 procent vattenkraft har man väldigt höga elpriser lika höga som i Sverige. Tänker du att det är för att man har lagt ned kärnkraft i Norge som priserna är så höga? Eller beror det möjligen på att Putin har strypt energitillförseln till Europa så att hela Europa har ett underskott av elproduktion? Jag skulle gärna vilja veta hur du tänker om övriga länders elpriser. Framför allt är jag dock nyfiken på en sak som står i Tidöavtalet och även fanns med i regeringsförklaringen. Jag har lärt känna Moderaterna som ett parti som under lång tid har ställt stor tilltro till marknadslösningar och till att marknadsekonomin ofta kommer fram till de allra bästa lösningarna. I Tidöavtalet står det att Vattenfall ska få i uppdrag att upphandla ny kärnkraft även om Vattenfall kommer fram till att det är väldigt dyrt i relation till andra energislag. Jag undrar ledamoten: Vill ni delvis införa planekonomi i energisystemet?	1277
2528	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret men med anledning av att det är Sverigedemokraternas migrationspolitik som gäller i och med Tidöavtalet förväntar jag mig ändå att Sverigedemokraterna kommer att ha stort inflytande även på den här punkten. Även Migrationsverket kan ju fatta snabba beslut. Det har vi sett flera gånger när situationen i ett område har förändrats. Afghanistan är ett sådant exempel i närtid. Man behöver alltså inte flytta bedömningen från experter och sakkunniga till Rosenbad och politiker för att kunna ha snabba bedömningar. Men jag fastnade på något annat som ledamoten sa nämligen att det står i Tidöavtalet att man ska öka rättssäkerheten. Det är jättebra att man med ord beskriver att man ska öka rättssäkerheten. Men man behöver också politisk handling som ökar rättssäkerheten inte bara tomma ord och tom retorik. Den som tittar på vad Tidöavtalet faktiskt innebär ser att det innebär att rätten till tolk ska minskas. Hur ska minskad rätt till tolk leda till ökad rättssäkerhet? Hur ska möjligheten att i större utsträckning återkalla permanenta uppehållstillstånd leda till ökad rättssäkerhet? Det är jättefint och jättebra att man skriver ned att vi ska öka rättssäkerheten men hur ska det gå till i praktiken? Hur kommer förslagen i Tidöavtalet och i budgeten att leda till ökad rättssäkerhet?	1347
2529	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag får återgälda ledamotens vänliga hälsning i debatten. Jag tycker också att det är intressant med kollegor som jag aldrig har debatterat med tidigare. Till frågorna och först den om Norge: Norge är ett land som alltid skiljer ut sig när det gäller allting framför allt för att de har extremt gott om olja och gas vilket gör att de spelar i en division för sig oavsett om det handlar om energi eller pensioner. Det är klart att Norge kanske inte riktigt är jämförbart på samma sätt som något annat europeiskt land. Det är naturligtvis också så att priserna ökade före Putin. Det gjorde de egentligen inte i Norge. Här har det blivit sämre efter Rysslands invasion av Ukraina men redan dessförinnan såg vi stora prisökningar och stora fluktuationer i elpriset. När det sedan gäller kärnkraftens marknadsmässighet har vi haft stopplagar vad gäller kärnkraft. Vi får inte bygga kärnkraft där vi en gång har haft kärnkraft och vi får inte heller bygga ny kärnkraft där vi inte har haft kärnkraft. Så det är klart att vi måste se till att det blir ekonomiskt hållbart att investera och vi måste också förändra de legala förutsättningarna för det. Energi är en samhällsviktig verksamhet där man behöver ha viss samhällelig kontroll och samhälleliga ingångar. Det tror jag att de flesta är beredda att skriva under på nu. Jag skulle också vilja ha lite svar. Centern var ju med på att höja kraftvärmeskatterna exempelvis. Centern har också varit med på att riva ut en del av vattenkraften. Ni hade inga krav på regeringen att dra tillbaka de lagförslagen. Ångrar Centerpartiet nu ingångarna vad gäller kraftvärmeskatterna och utrivningarna av framför allt den småskaliga vattenkraften?	1708
2530	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Vi märker att ledamoten slirar lite grann när det gäller detta med planekonomi eller marknadsekonomi. Det verkar vara något slags mellanting ni är ute efter - att man ska ta både ett samhällsintresse och affärsmässiga grunder i beaktande. På sistone har Vattenfalls vd varit intervjuad i ett antal olika sammanhang och hon höjer på ögonbrynen en aning. Hon säger: Vi är ett affärsdrivande företag och förhåller oss till de ägardirektiv vi har och än så länge ser de ut som de gör. Det är inte politikerna som ska bestämma när var eller om Vattenfall ska satsa på just kärnkraft menar hon - det är inte riktigt så styrningen av statliga bolag fungerar. Frågan återkommer alltså till Moderaterna som nu sitter i regeringsställning: Ämnar ni på något vis förändra ägardirektiven till Vattenfall så att politiken mer rakt ut ska berätta vad ett affärsdrivande bolag ska investera i för tekniker?	915
2531	Mats Green (M)	M	Herr talman! Nej jag slirar inte alls. Det är ett mellanting. Vi behöver få fram mer planerbar fossilfri ren el och då behöver vi kärnkraft. Det är klart att det är ett mellanting; du har långa tidshorisonter och det är dessutom extremt dyrt. Det är därför vi behöver gröna kreditgarantier för detta. Energi är samhällsviktigt - det är avgörande för ett fungerande samhälle. Så det är självklart att det offentliga på något sätt behöver en garanti och en kontroll här. Det har jag herr talman som konservativ absolut inga problem med att stå upp för. Sedan kan man alltid ha en teoretisk diskussion. Har vi någonsin haft en marknad när det gäller energi? Där tvistar säkert de lärde. Men återigen - vi behöver mer planerbar pålitlig fossilfri ren el. Vi tänker ta tillbaka Sverige till den energipolitik som gav oss Europas billigaste och renaste el. Vi kommer givetvis att ha en tydlig styrning av Vattenfall och den kommer att vara helt i enlighet med den styrning som lagen anger. Vi hade en diskussion om detta på utskottet i dag. Den kommer också att vara helt i enlighet med de principer som gällde när den rödgröna regeringen tillträdde 2014 och gav ett direktiv till Vattenfall och förändrade styrelsen så att fullt fungerande ren och billig svensk kärnkraft började avvecklas. Dessa principer kommer vi att följa men vi kommer att vara extremt tydliga med att Sverige behöver mer kärnkraft. Vi ska vara tydliga mot Vattenfall men också ge både dem och andra ekonomiska och legala förutsättningar för mer kärnkraft i Sverige för det behöver Sverige. Vi skulle önska att Centerpartiet gjorde en helomvändning och var beredda att diskutera med oss om vikten av mer kärnkraft för ren stabil och billig el.	1730
2532	Birger Lahti (V)	V	Herr talman! Partiledaren för ledamoten Greens parti sa för ett tag sedan att det vore lättare att hantera denna situation om vi hade tolv reaktorer igång i stället för sex. Är det Moderaternas syn att även Barsebäcks reaktorer skulle kunna vara igång? Låt oss ta Oskarshamns reaktorer som stängdes 2015 och 2017. Är det realistiskt att det skulle kunna vara igång? Kan man skylla allt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att de inte är igång? Att skatten för termisk effekt togs bort 2018 av den gamla regeringen nämner de blåbruna nästan aldrig. Menar denna regering och stödpartiet att ledningen för Vattenfall ljög när de sa att de stängde Ringhalsreaktorerna av kommersiella skäl? Jag får inte ihop det. Jag erkänner att jag inte är något proffs på kärnkraft och på hur alla turerna kring den har gått till. Men om man ljuger tillräckligt många gånger tror man själv på det man har sagt och jag tror att Moderaterna har hamnat där. Man kör med att sex reaktorer har stängts av politiska skäl. Jag medger att det var så med en av dem och att man till och med betalade för det. Men menar ni att reaktorerna i Oskarshamn skulle kunna vara igång i dag? Jag hoppas på ett svar som ger även dem där ute en bild av hur ni ser på säkerhetsriskerna med kärnkraft. Är det rimligt att reaktorerna i Oskarshamn skulle kunna tuffa på?	1348
2533	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag har stor respekt för Birger Lahti och hans åsikter även om jag nästan aldrig delar dem. Det är alltid intressant att diskutera kommersialitet med en vänsterpartist för de lever i ett parallellt universum i förhållande till oss övriga. Stängdes kärnkraften på kommersiella grunder? Man hade ju höjt effektskatten så mycket och infört en del andra svårigheter som gjorde det i princip omöjligt att driva kärnkraft i denna skala i Sverige. Skatten togs bort 2018 för att Moderaterna Liberalerna och Kristdemokraterna hade krävt det i energiöverenskommelsen medan alla andra partier mer eller mindre vägrade diskutera frågan. Den skatten togs alltså bara bort för att vi krävde det och det var också hela vår ingång från våra tre partier i just energiöverläggningarna. Annars hade vi inte haft en enda reaktor kvar i Sverige. Om en straffskatt hela tiden höjs skulle jag nog inte säga att man stänger på kommersiella grunder. Hur många reaktorer ska vi ha i Sverige? Om antalet reaktorer i Sverige halveras får det givetvis enormt stora konsekvenser för vår elproduktion. Jag har inte hört någon som har kunnat förneka det. Och just nu framgår detta med all önskvärd tydlighet. Om vi ska ha fler reaktorer i Oskarshamn eller om man ska börja bygga i Barsebäck igen är jag inte rätt person att besluta utan här finns annan expertis. Rent spontant tycker jag att det borde finnas stora fördelar med att bygga ny kärnkraft där man redan har en anslutning till stamnätet med mera som gör det förmånligt. Men man får givetvis se vad som är möjligt och lämpligt vad gäller antal och placering i landet.	1617
2534	Birger Lahti (V)	V	Herr talman! Ledamoten svarade inte på mina frågor. Moderaternas partiledare har sagt att det vore lättare med ytterligare sex reaktorer igång. Är det rimligt att säga så när två av dessa reaktorer aldrig skulle ha överlevt till i dag? Man kan diskutera om reaktorerna i Oskarshamn kunde varit med efter investeringar. Påstår Moderaterna att Vattenfalls styrelse ljög när de sa att de stängde reaktorerna av kommersiella skäl? Moderaterna hade regeringsmakten mellan 2006 och 2014 men skatten på termisk effekt var kvar hela den tiden. Ni gjorde inget åt den. Jag håller dock med om att man i energipolitiska diskussioner efter Energikommissionen 2015 kom fram till att ta bort skatten 2018. Och jag instämmer i Mats Greens analys av att det säkert var det som gjorde att dagens reaktorer är igång. Men menar Moderaterna att Vattenfalls styrelse ljög för svenska folket när de sa att de stängde reaktorerna av kommersiella skäl?	936
2535	Mats Green (M)	M	Herr talman! Svaret på den första frågan om det skulle ha varit lättare med sex reaktorer till är ja absolut. Det är detta jag och mina kollegor har försökt säga under hela denna debatt. Det skulle ha underlättat extremt mycket för elpriset men också gjort Sverige betydligt mindre sårbart för Putins energikrig - för att inte tala om alla positiva effekter det skulle ha fått för klimatet. Så vi skulle ha behövt minst sex reaktorer till skulle jag säga. Ja alliansregeringen behöll effektskatten men på en betydligt lägre nivå för det var inga problem med lönsamheten i kärnkraft då. Kärnkraftsproducenterna gjorde snarare övervinster så därför fanns det ingen anledning att ta bort effektskatten. När det gäller kommersiella grunder kan man givetvis uttrycka det på olika sätt men stänger man verkligen ned på kommersiella grunder när en regering går in för att höja skatten så mycket att man skattas ur systemet och alltså indirekt tvingas till nedläggning? Om det var på kommersiella grunder? Ja det kan man diskutera. Men det var inte av eget val utan man blev tvingad till det. Det fanns inga andra skäl till att Vattenfall beslutade att lägga ned kärnkraften. Man ville tvärtom bygga två nya reaktorer som kunde ha varit färdiga nu och som vi verkligen hade behövt. Skälet var att den rödgröna regeringen höjde skatten för att tvinga kärnkraften ur systemet. Det är sanningen och så ser historien ut.	1428
2536	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Jag kommer i huvudsak att prata om sådant som Mats Green redan fått repliker på. Först till den historiebeskrivning som Moderaterna upprepar gång på gång. Den är helt enkelt inte sann vilket Mats Green och alla andra borgerliga politiker som återupprepar den givetvis vet. Egentligen är allt det som Birger Lahti nyss sa sant. Man höjde skatten på kärnkraft under alliansregeringen. Den tog man mycket riktigt bort tillsammans med mitt parti. Man vidtog också andra åtgärder för att lönsamheten i kärnkraften skulle kunna bli lite bättre eftersom priserna var låga. Till exempel blev placeringsreglerna i Kärnavfallsfonden bredare så att avgiften kunde minska. Det blev också några ören vilket var viktigt för att kärnkraften skulle överleva då eftersom den hade problem med sin lönsamhet. Det är uppseendeväckande att man svepande påstår att välrenommerade svenska företagsledare ljuger om sina bevekelsegrunder. Detta är faktiskt häpnadsväckande och ett dåligt sätt att hantera styrningen av statliga företag. Så tycker jag inte att man beter sig helt enkelt. Det andra som jag tänkte fråga om är de gröna kreditgarantierna som är en bra idé och som infördes av den förra regeringen. De ger möjlighet för storskaliga projekt med klimatnytta att få statliga garantier. Är Mats Green öppen för att det inte bara är kärnkraften som ska ha de villkor han talar om och att dessa bör gälla alla energislag och energilösningar?	1447
2537	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Man köper alltså inte vår historieskrivning. Det är ärligt talat samma sak som att säga att man inte lät avveckla reaktorer 2015 2017 2019 och 2020 och att man inte med en rösts marginal röstade ned vårt förslag att behålla Ringhals 1 och 2 i januari 2020. Detta har tydligen inte hänt. Och Magdalena Andersson lovade heller inte vid den socialdemokratiska partikongressen förra året att det inte skulle bli någon ny kärnkraft och kongressen fattade inte något beslut om att avveckla kärnkraften och ersätta den med annat. Det är väldigt enkelt att kolla upp att så inte är fallet så jag har lite svårt att förstå argumentationen i synnerhet eftersom den socialdemokratiska partiledaren ett år före riksdagsvalet 2014 då hon var finansministerkandidat klargjorde att Socialdemokraterna ville återuppta avvecklingen av kärnkraften. Hon sa: Vi tycker att kärnkraften bör avvecklas och ersättas med förnybara energikällor." Uppenbarligen har inte heller detta hänt i Fredrik Olovssons värld. När det gäller gröna kreditgarantier har 400 miljarder avsatts för att möjliggöra ny kärnkraft. Sedan vill vi naturligtvis ha teknikneutralitet vad gäller de andra kraftslagen. Detta är givetvis alltid något som man kan diskutera. Alliansregeringen höjde faktiskt effektskatten - så är det. De höjde den med 1 öre under åtta år. Det är en höjning absolut men man behöver sätta in det i dess rätta perspektiv. "	1463
2538	Fredrik Olovsson (S)	S	Herr talman! Jag fick inget svar på de frågor jag hade om hur rimligt det är av en riksdagsledamot att uttrycka sig på det sättet om välrenommerade företagsledare ganska lätt identifierade dessutom. Jag tror att de flesta som befinner sig utanför denna sal litar mer på dem än på Mats Green. Det är inte säkert att det är den bästa strategin som ledamoten har valt men det får stå för honom. Jag tycker ändå att det bör markeras. Det bör också till kammarens protokoll föras att när överenskommelsen gjordes 2016 mellan våra partier och några till utbrast Moderaterna väldigt glatt att det var en fantastisk framgång och att det räddade kärnkraften. Det är i huvudsak dessa beslut som sedan har legat till grund för energipolitiken. Det som gjordes 2016 bygger i huvudsak på alliansöverenskommelsen från 2008-2009. I själva verket är det så att Mats Green pratar om historien utan att se att hans eget parti har haft ett avgörande inflytande under 15 år. Det blir faktiskt inte riktigt seriöst. Hur ska man kunna lita på att det som Moderaterna säger ska gälla framöver kommer att vara det som de sedan också vill genomföra? Det är högst tveksamt om exempelvis de skrivningar som rör den statliga styrningen av Vattenfall verkligen kan överleva en seriös prövning i nästa steg när det ska göras på riktigt. Det går säkert att hitta ytterligare exempel. Farhågorna borde åtminstone hos några partier vara stora när det gäller att det kanske inte blir så enkelt att få det hela på plats som man har lovat i förhandlingarna.	1531
2539	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för engagemanget. Jag tror att om jag skulle stå här och ge alla svar på alla frågor som Jonny Cato har behövs det inte utredningar och det är väldigt viktigt att man utreder. Precis som jag sa i det tidigare replikskiftet gällande upphävande av permanenta uppehållstillstånd handlar det om att utreda rättsprinciperna. Tidöavtalet tar en historisk utgångspunkt i att göra ett antal förändringar av migrationspolitik som inte är fullt i funktion just nu. Vi kan konstatera att det är många partier som har lett fram till den situation som är just nu. Vi behöver göra förändringar och det är viktigt att rättssäkerheten kommer. Det är nämligen så att vad gäller permanenta uppehållstillstånd finns det i alla fall från vårt parti inte ett ögonblick en tanke att det är de som har skyddsskäl de som har flytt från våld och förtryck och som hotas till livet vars uppehållstillstånd ska omvandlas. Det handlar om att ge skydd för personer. Men vi kan samtidigt konstatera att vi har ett skuggsamhälle i vårt land. Vi har också personer som det är viktigt att utreda. Är det rättssäkert att kunna pröva permanenta uppehållstillstånd? Utredningen kommer att visa det. På samma sätt behöver andra frågor som ligger här utredas. Vi kommer att sätta till alla krafter vi kan för att komma tillbaka med exakta svar på de frågor som Jonny Cato har för vi kan konstatera att den migrationspolitik som rått den senaste tiden inte har lett till en lyckad integration. Vi behöver vända skeppet och det lovar vi att göra. (Applåder)	1565
2540	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag noterar att Fredrik Olovsson inte med ett ord berör alla de löften som hans partiledare avgett om att avveckla kärnkraften och inte med ett ord berör det faktum att partikongressen fattat beslut om att göra detta. Han berör heller inte med ett enda ord att alla kärnkraftsreaktorer i Sverige som avvecklats har avvecklats under en socialdemokratisk regering medan moderatledda regeringar inte har avvecklat en enda reaktor. När det gäller välrenommerade företagsledare i Vattenfalls styrelse: absolut men man kan diskutera hur kommersiell avvecklingen var eftersom den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hela tiden såg till att höja effektskatten för att skatta dem ur sin verksamhet. För det är vad det handlade om. Sedan förstår jag också att man kanske inte frontar mot den egna regeringen. När det gäller att det gjordes på kommersiella grunder har vi nog väldigt olika uppfattningar om vad kommersiella grunder är. Jag skulle nog säga att om man har en regering som höjer effektskatten för att bli av med ett energislag är det inte ren marknadsekonomi. Snarare är det en indirekt effekt av politiska beslut att man blir tvungen att stänga ned därför att det inte är lönsamt längre. Så är det. Det är heller inte så att kraftvärmen i Sverige lades ned på kommersiella grunder utan det är samma sak där. Den tvingades man lägga ned och minska därför att ni införde kraftvärmeskatter och höjde dessa skatter Fredrik Olovsson. Det är också sanning.	1494
2541	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Mats Greens parti Moderaterna och mitt parti Miljöpartiet enades 2016 tillsammans med andra partier om en energiöverenskommelse om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem till 2040 och att detta skulle göras utan att lägga ned kärnkraft genom politiska beslut. Det är detta vi har arbetat för sedan dess men det står nu klart att Moderaterna vill ha en hög andel kärnkraft i det svenska elsystemet. Jag vill därför fråga Moderaterna: Hur mycket och varför vill man använda svenska skattebetalares medel för att subventionera specifikt kärnkraft för att klara elproduktionen? Hur ser Moderaterna på beroendet av import av uran till Sverige i dag och det ökade behovet av import av uran om vi ska bygga ut kärnkraften? Hur har Moderaterna tänkt lösa mellanlager av radioaktivt avfall? Hur har Moderaterna tänkt lösa slutförvaret av en stor ökad volym radioaktivt avfall? Och slutligen: Vill Moderaterna att vi ska börja bryta uran i Sverige? Är det i Jämtlandsregionen eller i Örebroregionen eller var vill man bryta uran? Och hur ser Moderaterna på hur detta skulle drabba den lokala befolkningen? Vidare undrar jag om Moderaterna vill bygga många små reaktorer var i Sverige dessa ska byggas hur den befolkning som bor nära dessa kommer att påverkas och hur krishantering och liknande ifall det sker en olycka ska förberedas.	1368
2542	Mats Green (M)	M	Herr talman! Det var elva frågor och det kan bli så att jag inte hinner besvara alla under replikskiftet. Då får vi ta dem i ett annat sammanhang. För det första noterar jag herr talman att Miljöpartiet nu gör allt för att ta avstånd från sin egen kärnkraftsavveckling. Det som man tidigare berömde sig och skickade pressmeddelanden om flyr man nu ifrån och försöker säga att det var någon annan. Man vill inte ens beröra frågan. Jag tycker att detta är ett intressant perspektivskifte och en helomvändning i svensk politik. Jag hoppas att Miljöpartiet kanske är beredda att diskutera ny kärnkraft. Det vore bra. När det gäller skattepengar till energislag är gröna kreditgarantier gröna kreditgarantier. När det gäller energi är det klart att kärnkraften precis som övriga verksamheter där man ser fördelar vad gäller miljö ska kunna få tillgång till kreditgarantier. Så är det. Jag tror egentligen inte att det finns någon principiell invändning mot detta från Miljöpartiet. Man gillar inte kärnkraft men jag förutsätter att man tycker att gröna kreditgarantier är ganska bra eftersom man en gång införde dem. När det gäller uranbrytning tycker vi att det ska vara möjligt att bryta uran i Sverige för att slippa importera från Ryssland eller vara beroende av andra länder. Vi tycker också att man ska kunna bryta jordartsmetaller här som behövs för miljöteknik. Det är Miljöpartiet också emot. De vill inte att vi ska bryta jordartsmetaller här i Sverige. Då är frågan: Var i världen ska de brytas? Ska de brytas i länder med vidriga arbetsförhållanden och vidriga miljöförhållanden? Jag har aldrig fått något riktigt svar på det. Jag tycker att det är lite hyckleri när man sitter och använder mobiltelefoner och när man vill ha många vindkraftverk som är beroende av just dessa sällsynta jordartsmetallerna men de ska inte brytas i Sverige utan i Kina och i Afrika. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar kring det som jag faktiskt vill kalla ett ordentligt klimathyckleri.	1999
2543	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Jag noterar att Mats Green står helt svarslös när det gäller radioaktivt avfall oavsett om det gäller mellanlager eller slutförvar och när det gäller de lokala effekter och konsekvenser som en uranbrytning skulle innebära. Däremot ställer han frågor till mig. Det är fint - ett retoriskt grepp. Han får gärna återkomma med dem sedan. Sverige har haft en i princip fossilfri elproduktion i decennier. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill alltså sätta ett mål till 2040 ett mål som vi i princip uppnådde för decennier sedan. Samtidigt lägger denna regering fram en budget där man vill sänka koldioxidskatten på bland annat kraftvärme som skulle ta oss längre från målet om en fossilfri elproduktion. Vad menar Moderaterna och Mats Green med detta? Varför sätter ni ett mål nästan 20 år fram i tiden som uppnåddes för flera decennier sedan? Och varför bedriver ni en politik som tar oss längre från detta mål och som dessutom försvårar arbetet med att nå klimatmålen?	1004
2544	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag noterade att det var den regering som Miljöpartiet ingick i som misslyckades med sina klimatmål. Vi tänker lyckas med våra. Att Sverige har en i stort sett fossilfri elproduktion gällde inte riktigt under den tid när Miljöpartiet innehade regeringsansvar i Sverige. Det var på den tiden då Karlshamnsverket eldade upp 140 000 liter olja i timmen. Vi kan bara föreställa oss hur mycket föroreningar och koldioxid som detta verk spydde ut i atmosfären. Det var inte för att man tyckte att det var roligt utan det var en logisk konsekvens av den energipolitik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har bedrivit under lång tid. Så är det. Det vore intressant att senare i debatten få en kommentar om ni är stolta över detta faktum. När det gäller mellanförvar och slutförvar finns det faciliteter både i Oskarshamn och i Forsmark. Det är intressant att det var den tidigare socialdemokratiska regeringen som fattade beslut om slutförvaret i Forsmark. Då var inte Miljöpartiet med i regeringen. Även om vi skulle sluta med kärnkraft i morgon skulle man fortfarande behöva hantera slutförvar och mellanlagring. Det försvinner inte. Återigen: Vi behöver mer ren stabil och pålitlig elproduktion. Det är kärnkraften som kan ge oss det. Det är tyvärr inte vindkraften. Det är ett tekniskt faktum och det är ett faktum på många övriga sätt också. Där blir Miljöpartiet svaret skyldiga i synnerhet som de under sin tid i regeringen inte sa ja till ett enda havsbaserat vindkraftsprojekt. Det är intressant och talande herr talman.	1558
2545	Birger Lahti (V)	V	Herr talman kollegor och kanske någon som lyssnar någonstans! Om det någon gång har varit aktuellt eller intressant hur styrande ledning i Sverige ser på energipolitiken så är det definitivt nu. Just nu är spotpriset i hela landet 483 78 öre det vill säga nästan 5 kronor per kilowattimme. Jag har bekanta och vänner som beskriver hur de ligger sömnlösa på nätterna när de tänker på nästa elräkning. Jag kommer att återkomma till elprisstödet längre fram i mitt anförande herr talman. Det blir intressant. Denna regering anser att den svenska energipolitiken behöver en ny inriktning. Därför avser den att återkomma till riksdagen med förslag om att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ersätts med målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Detta har vi hört sedan den dagen Moderaterna lämnade energiöverenskommelsen. Och nu är de i regering och ämnar ändra inriktningen det vill säga att allt kommer att lösas med kärnkraft. Problemet är att vi behöver en lösning som ger effekt till våra hushåll och företag nu inte om 15 år vilket många experter säger är den minsta tidshorisonten innan kärnkraften kan vara på plats om man bygger nytt och den kan lösa problemen med de höga elpriserna och osäkerheten på elmarknaden. Vänsterpartiet har sedan i somras enträget försökt få andra partier att förstå Bengt Ekenstiernas förslag på Sverigepriser eller Bekenmodellen som han själv kallar den och hur denna modell för prissättningen skulle lösa problemet med de hutlösa elpriserna som vi smittas av från kontinenten. Men det har vi gjort utan framgång än så länge i alla fall. Jag kan inte förstå detta motstånd mot en lösning som skulle kunna fungera och ändå bistå med överskott till grannländerna precis som i dag. Här klargör jag nu en gång för alla att denna modell inte tar bort de prisområden som vi har i dag. Den innebär bara att vi prissätter svenska kunder först med mer normala vinster till producenterna och ett snittpris i landet för kunderna på lite drygt 40 öre. Därefter exporteras överskottet med priser som grannländerna redan i dag betalar med marginalprissättningen. Jag förstår de medborgare som hör av sig till mig i frustration när de inte kan förstå logiken i att vi som nation som exporterar mest till grannländerna och har en produktionskostnad på cirka 30 öre måste betala 5 kronor per kilowattimme för vår egenproducerade el. Att vi anammat marknadsmodellen som någon sorts religion som kommer att lösa alla prissättningar eller funktioner som samhället behöver är typiskt för det blåbruna gänget. Jag tänker inte ens börja rada upp branscher eller funktioner där det absolut inte hör hemma med marknadsstyrning. Men på landsbygden har konsekvenserna redan visat sig länge och bilden av kolonialismen blir allt tydligare. Att vi ska upplåta natur och miljö till energiproduktion är helt okej eftersom det kan bidra med ren el bättre klimat och säkrare framtid för kommande generationer. Men det finns ett litet problem här också när utländska investerare tar med sig produktionen i långtidskontrakt utomlands. Och med dagens system där kommuner inte får något och närboende oftast också blir utan fördelar växer bilden av att man faktiskt blir lurad och att svenska folket har missat något väsentligt här. Men det behöver inte vara så. Vi kan bättre. Vänsterpartiet vill införa en lagreglerad produktionsbaserad ersättning till kommuner och närboende där vindkraft byggs. Om de som ser en vindkraftssnurra från sitt hem kanske kan vänta sig billigare el som ersättning eller någon annan fördel då tror jag faktiskt att fler skulle vara mycket mer positiva till att titta på en vindsnurra från köksfönstret. Givetvis ska de kommuner som har upplåtit närmiljö tidigare kunna räkna med samma ersättning. Men här bör givetvis samhället gå in under infasningstiden. Och vi avsätter pengar för ändamålet i vår budgetmotion. När jag nu en gång är inne på budgeten är det väl lämpligt att jag klargör följande: Att vår budgetmotion föll innebär att vi inte deltar i besluten om utgiftsområdenas ramar utan hänvisar till vår budget som ska ses som en helhet. Jag och Vänsterpartiet har givetvis en annan inriktning vad gäller även detta utgiftsområdes anslag. Den största skillnaden här är att regeringen tillsammans med SD kastar Sverige flera årtionden tillbaka i utvecklingen. Jag och Vänsterpartiet har en annan bild. Stenåldern tog inte slut för att stenarna tog slut utan den tog slut därför att bättre tekniker tog över. Här kämpar man på med en gammal teknik som inte har kommit ett dugg längre på decennier. Ett ensidigt fokus på kärnkraft hotar exempelvis den stora viljan att investera i vindkraft både på land och till havs. Sådana investeringar skulle kunna ge ett mycket betydelsefullt kraftproduktionstillskott inom tidshorisonter som ny kärnkraft inte ens kommer i närheten av. Huvudmålet med energipolitiken bör vara stora reformer som syftar till att bygga ut den förnybara energiproduktionen och ställa om från fossila bränslen till förnybara. Transport- och industrisektorernas klimatomställning sker till stor del genom elektrifiering. Inom energiområdet finns dessutom utrymme för satsningar som inte bara är viktiga för klimatomställningen utan även skapar arbetstillfällen och får fart på ekonomin. Här vill jag hänvisa till vår budgetmotion där Vänsterpartiet tar ett helhetsgrepp i form av det investeringspaket för klimatet som vi vill sjösätta. Det handlar om investeringar på 700 miljarder kronor under de kommande tio åren vilket accelererar klimatomställningen väsentligt. Det föreslagna investeringsprogrammet skulle innebära ökad jämlikhet stärkt produktivitet minskad arbetslöshet och en modernisering av det svenska samhället. Om vår budget hade vunnit bifall skulle arbetet med att planera samverka om och koordinera detta omfattande investeringsprogram ha påbörjats under 2023 och programmet skulle ha implementerats på energiområdet från 2024 och växlats upp under tio års tid. Herr talman! Allt detta föreslår vi för att Sverige inte ska hamna i situationer som den vi i dag har hamnat i. Det krävs att staten tar mer kontroll över den typ av samhällsviktiga funktioner som elförsörjningen faktiskt är. För mig och Vänsterpartiet är det en gåta hur regeringen blundar för fakta som tydligt visar för det första att prissättningen inte är fungerande. Den lär skrämma iväg våra egna industrisatsningar den riskerar arbetstillfällen och den gör många privatpersoner fattiga - och i värsta fall hemlösa. För det andra visar fakta att de åtgärder som regeringen presenterar och som ska ta oss ur krisen är tandlösa gentemot prisbilden. Samma sak kommer att inträffa nästa vinter om inga andra åtgärder kommer på plats. Jag går tillbaka till elprisstödet som jag lovade. Att regeringen inser att något måste göras så att privatpersoner och företag klarar av stundande situation är givetvis bra. Men dit hör ju även vi norrlänningar. Energiministern uttryckte det som att svenska folket kommer att få elprisstöd som utlovat trots att halva Sverige saknades - och fortfarande saknas - på kartan för elprisstöd. Den nonchalans som regeringen och dess stödparti har visat oss boende norr om Dalälven när det gäller den situation som även vi befinner oss i gör mig närmast skitförbannad. Ursäkta språkbruket herr talman! Men att regeringen enträget blundar för den åtgärd som skulle lösa nästa vinters situation det vill säga införandet av Sverigepriser visar bara hur handlingsförlamad man är som låter EU programmera åtgärderna. Åtgärder som borde sjösättas efter att Sverigepriser implementerats är givetvis ersättning till kommuner och närboende för vindkraft så att färdiga projekt får bättre acceptans och kommer på plats så snart som möjligt. Vad gäller havsbaserad vindkraft måste södra Sverige få börja realisera projekt som bara väntar på tillstånd. Vi kan inte ha ett läge där en samhällsviktig funktion som elförsörjningen blir ett spekulationernas paradis med vinster som räknas i tresiffriga procentbelopp och där betalarna är privatpersoner och småföretag - samtidigt som företag riskerar att gå omkull och människor barskrapas på sina tillgångar. Värst av allt är att regeringen och SD vet vad som pågår. Sällan är jag så upprörd över situationer som blir orättvisa och slår hårdast mot dem som har minst som jag är nu. Jag är ärligt sagt heligt förbannad över hur elprisstödet är utformat. Man ger stöd som helt klart är otillräckligt även för många privatpersoner i södra Sverige - men man ger också stöd till miljardärernas slott och fritidshus samt till stora livsmedelskedjor och butiker som redan har tagit betalt av kunderna i form av höjda matpriser. Lite ödmjukhet från Sverigedemokraterna och regeringen vore alltså på sin plats. Som jag inledde med har jag bekanta och vänner som vittnar om en ohållbar situation när det gäller kommande elräkningar. Allt detta skulle man kunna åtgärda om viljan fanns. I ärlighetens namn vet jag faktiskt inte vilken situation vi hade befunnit oss i med en annan regering men en sak kan jag lova: Vi hade pressat regeringen med alla till buds stående medel om vi hade varit med.	9213
2546	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkande NU3. Jag kan börja med att konstatera med glädje att min partiledare Ebba Busch är ny energi- och näringsminister i Sverige. Är det någon som är kapabel att styra vårt lands energipolitik rätt efter åtta års rödgrön vanskötsel är det faktiskt Ebba. Sverige befinner sig i en energikris och samtidigt krävs det en ökad elproduktion för att klara elektrifieringen. Därför föreslås nu flera budgetsatsningar för att stärka energiförsörjningen. Det handlar om energieffektivisering effektivisering av tillståndsprocesser en satsning på kärnkraftsforskning en satsning på el- och drivmedelsberedskapen samt ett riktat elstöd till elintensiva företag. Jag tänker gå igenom dessa satsningar lite grann för att ta oss in i detta betänkande där en del av budgeten behandlas. Energipriserna är och har varit exceptionellt höga. För att främja energieffektivisering och därmed minska sårbarheten vid höga energipriser för småhushushåll föreslår regeringen ett stöd till energieffektivisering i småhus under de kommande tre åren. Stödet är ett investeringsbidrag för konverteringsåtgärder som syftar till att gå från uppvärmningssystem baserade på direktverkande el eller gas till system som leder till minskad energianvändning och ett minskat effektbehov. Investeringsbidraget ges också till klimatskärmsåtgärder såsom fasad- och vindisolering och byte av fönster och dörrar i det fall småhuset har direktverkande el eller gas som uppvärmning. En annan del är effektivisering av tillståndsprocesser. Det är en fråga som har varit aktuell under väldigt lång tid. Jag vill ändå säga att den förra regeringen gjorde några framsteg i detta och att vi var överens om att det krävdes. Men det krävs mer och tillståndsprocesser är någonting vi verkligen måste titta vidare på. Regeringen ökar nu anslaget till Energimarknadsinspektionen så att myndigheten kan fortsätta effektiviseringsarbetet gällande handläggning av nätkoncessioner och arbetet med att motverka flaskhalsar i tillståndsprocessen. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar elnätsföretagens ansökningar om nätkoncessioner det vill säga tillstånden att bygga till exempel starkströmsledning och har därmed en central roll i elektrifieringen av bland annat transportsektorn och industrin. Detta är en viktig parameter som jag ändå upplever att alla partier pratar om. Man vill vara med och korta tillståndsprocesserna och jag ser fram emot att kunna göra det. Vi behöver få bukt med detta inom kort. Vi har även satsningar på kärnkraftsforskningen. Det handlar om att regeringen vill säkra ny planerbar elproduktion i Sverige i första hand genom att möjliggöra ny kärnkraft. Regeringen föreslår även satsningar för forskning och innovation om kärnkraft inklusive forskning inom strålsäkerhetsområdet. Satsningen är en förstärkning av den forskning som redan finansieras av Energimyndigheten. Den påbörjades lite försiktigt förra året när vårt förslag till budget vann i denna kammare. Vi har även en satsning på el- och drivmedelsberedskapen. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget är det särskilt angeläget att påskynda utvecklingen av det civila försvaret. Därför förstärker även regeringen insatserna för el- och drivmedelsberedskap. Det gör man till Svenska kraftnät och till Energimyndigheten för att öka robustheten i drivmedelsförsörjningen. Det handlar bland annat om åtgärder som ökar förmågan att förebygga motstå och hantera svåra störningar i elförsörjningen. Det är för att försörja samhällsviktiga verksamheter med el eller påskynda återuppbyggnaden vid en större störning. Drivmedelsförsörjningens robusthet ska öka genom investeringar i leveranskedjor exempelvis reservkraftsanläggningar tankbilar försedda med utrustning för att kunna fylla på reservkraftsanläggningar och utbildning av just lastbilschaufförer. Den finns inte där i dag. Herr talman! Vi har även ett riktat elstöd till elintensiva företag. Man har från regeringens sida för avsikt att införa ett riktat stöd till de verkligt elintensiva företagen. Den utformningen bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen avsätter ändå 2 4 miljarder kronor för ett stöd till dessa. Anledningen är att svenska företag som använder mycket el i sina processer får väldigt ökade elkostnader som är svåra att ta ut i ett högre pris till kund. Om företagen drabbas alltför negativt riskerar det att leda till ytterligare spridningseffekter i svensk ekonomi samtidigt som Sverige riskerar att förlora viktig industri till utomeuropeiska länder. Herr talman! Utöver det som jag presenterat som är regeringens satsningar har vi vid sidan av statens budget det grannlaga arbetet att återföra 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsavgifterna till hushåll och företag som ska kompenseras för de höga elpriserna det vill säga elstödet. Detta arbete pågår i Regeringskansliet med högsta möjliga hastighet och har den absolut högsta prioriteten. Det är en självklar hygienfråga för oss att ro i land detta. Men det är med ett mycket stort beklagande jag tvingas konstatera att det kostar mycket pengar att mildra konsekvenserna av en rödgrön energipolitik. Låt mig få vara tydlig med att vi inte tror att vi löser några energiproblem över tid med att sätta detta plåster på hushållens och företagens elräkningar. Detta är en lindring av de konsekvenser som vi nu ser och som vi får betala för. Men vi kommer att steg för steg sätta in åtgärder för att vrida vårt land i en annan riktning. Det gör vi tillsammans med Moderaterna Liberalerna och Sverigedemokraterna. Det kommer att ta tid men vi kommer att lyckas. Med detta herr talman vill jag tacka för ordet.	5757
2547	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Vi firar torsdagskväll i kammaren tillsammans och debatterar energi. Det är såklart väldigt viktigt att vi har chansen att göra det när vi har ett budgetområde att vårda. Jag har en fråga till ledamoten som handlar om breda energiöverenskommelser. År 2009 ingick de dåvarande allianspartierna en energiöverenskommelse som sedan utökades 2016 när Socialdemokraterna och Miljöpartiet anslöt sig. Fem partier var överens om långsiktiga spelregler så att marknadens aktörer skulle veta vad som gällde även över mandatperioder. Där hade vi bland annat ett mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045 och att en avvecklingslag om kärnkraft inte kommer att återinföras. Kärnkraftsparentesen förlängdes inom ramen för maximalt tio reaktorer genom att tillåta nybyggnation på befintliga platser. Man talade om att man inte skulle ha statliga subventioner för kärnkraft. Man talade också om att skatten på termisk effekt skulle avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 vilket också skedde. Den skatten försvann 2018. Moderaterna och Kristdemokraterna valde att hoppa av energiöverenskommelsen i december 2019. Nu är marknaden otroligt orolig och undrar vilka regler som kommer att gälla. Vad vågar jag investera i? Vad kan vårt bolag göra när politiken är så rörlig och osäker? Min fråga till Kristdemokraterna är: Hur tänker Kristdemokraterna skapa stabilitet i energipolitiken? Kommer ni att jobba för breda energiöverenskommelser eller kommer ni att köra i fyra år tills en ny regering river upp det ni håller på med?	1565
2548	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Tack Anders Ådahl för frågan! Det här är en fråga som jag inte har fått för första gången och säkerligen heller inte för sista gången. Vi ingick energiöverenskommelsen år 2016 framför allt för att rädda det som räddas kan. Vi såg att kärnkraften var på väg att straffa ut sig själv med de höga effektskatterna. Vi såg också att vi behövde titta på flera olika delar. Vi var naturligtvis med på de olika samtalen. Vi lyckades vara fem partier som ändå kom överens. Om vi tittar lite framåt i tiden från 2016 till 2019 hände det ganska mycket på den tiden både i Sverige och i vår omvärld. I det skedet talade vi inte om något planeringsmål eller leveranssäkerhet. Vi såg: Oj här är det flera kärnkraftverk som tas ur drift. Man drog bort mattan för att bygga ny kärnkraft vid Ringhals 5 och 6 som var planerade. Det gjorde man redan 2014. Någonstans behöver man se till att man ändå kan samtala så att man kan ge indikationerna till alla dem som vill investera och som är elproducenter i dag om hur vi ska kunna ha mer el i framtiden och inte mindre el. Vid den tiden var det inte någon som talade om att vi skulle ha mer el. Men det gör man i dag. I princip alla partier i Sveriges riksdag säger att vi ska ha mer el i framtiden och inte mindre el. Däremot sa marknaden: Vi vågar inte investera. Ni har ett energimål som säger 100 procent fossilfritt 2040 men ni säger inte något stoppdatum för kärnkraften. Vem vill investera i kärnkraft om den ska vara avvecklad 2040? Det gavs dubbla budskap. Det får vi ta på oss. Varför gick vi med på det där och då? Vi hade samtal om hur framtiden skulle kunna fungera. Men det gick inte längre för man var inte villig att ens diskutera det framöver.	1718
2549	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Den här redogörelsen hedrar ledamoten. Jag känner igen den. Tack för det svaret! Det är dock en aning instabilt och på gränsen till häpnadsväckande att en energiöverenskommelse som är tänkt att hålla i 25 år och skapa en stabilitet i kammaren i Sveriges riksdag bryts efter tre år. Det skapar inget förtroende hos marknaden för politiken. Jag vill upprepa min fråga. Kommer Kristdemokraterna att verka för att skapa nya energiöverenskommelser nu? Eller kommer ni att jobba på i fyra år med två mandats övervikt i kammaren och sedan kanske det blir en ny regering som kastar om kursen igen? Vilken väg kommer ni att välja?	641
2550	Jessica Rosencrantz (M)	M	Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för frågan. Jag nämnde faktiskt detta kort i mitt huvudanförande som en del av Tidöavtalet. Då beskrev jag också att det handlar om en utredning som ska titta på möjligheten att utmönstra permanenta uppehållstillstånd. Inte minst tar detta sikte på en framtida situation där vi tycker att det är rimligt att skydd snarare beviljas tillfälligt med utgångspunkten att människor därefter ska återvända till sina hemländer om situationen förändras. Det är alltså fråga om ett skifte från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd. Det är det framtida perspektivet och det tycker jag är fullt rimligt. Ambitionen är att människor ska bli medborgare i det här landet eller lämna det efter tillräckligt skydd. På samma sätt kan man se på de människor som befinner sig här i dag. Jonny Cato har helt rätt i att det inte är oproblematiskt. Vi behöver titta på hur detta ska gå till i praktiken. Har man fått tillstånd att vara i det här landet är det ett beslut som måste respekteras precis som Jonny Cato säger. Men utgångspunkten är att vi vill försöka se till att de människor som har permanenta uppehållstillstånd och lever upp till villkoren för medborgarskap ska uppmuntras att bli medborgare. Vi vill titta på de faktorerna så att inte en massa människor fastnar i kategorin permanenta uppehållstillstånd. Om man inte har avsikten eller viljan att bli medborgare i det här landet bör man kanske återvända till sitt hemland om tillståndet förändras där. Men vi får återkomma till detaljerna. En utredning måste titta på exakt hur det ska gå till och givetvis måste det ske på ett rättssäkert sätt. (Applåder)	1654
2551	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Det var intressant att lyssna på ledamoten Asplings föredragning om förvaltningsrätt här tidigare. Det var faktiskt kul. En fråga som uppstår där är frågan om återkallelseförbehållet. Det måste ju stå med i beslutet. Det har JO fastslagit. Det ska explicit uttryckas när beslutet ges att det här återkallandebeslutet finns. Det har JO fastslagit i sin ämbetsberättelse 2005/06. Det gäller i till exempel studiestödslagen att man anger detta uttryckligen. Men i de permanenta uppehållstillstånden har inte den grund som nu anges alltså en ovilja att bli medborgare explicit uttryckts. Då är min fråga till ledamoten Kihlström om han delar ledamoten Asplings uppfattning att det här inte är ett problem eftersom den grunden som måste införas inte fanns med i det gynnande beslutet från första början.	819
2552	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Tack för frågan som ger mig chansen att försöka förklara för alla dem som ändå undrar! Just nu är vi i ett prekärt läge. Vi har en energikris. Vi har också en energiomställning eller elektrifiering för att vi ska kunna klara klimatmålen. Då behöver det också fattas beslut här och nu. Det har hela industrin väntat på. Jag tror inte att industrin är beredd att vänta i fyra år till på att vi ska komma fram till en ny överenskommelse. Vi är fyra partier. Vi gör precis vad vi har sagt under ganska lång tid ända sedan 2019. Vi behöver ta steg för steg. Vi vet inte hur det kommer att se ut i morgon. Därför kan vi inte ha en bred överenskommelse som vi säger ska finnas i 20-25 år och inte kunna rucka på den för verkligheten ser ut som den gör här och nu. Vi måste leva med den. Därför är det viktigt med ett tydligt ledarskap. Men vi säger att vi ska ha 100 procent fossilfritt. Jag hoppas att också Centerpartiet kommer att kunna ansluta sig till det målet här i kammaren men också ge den signalen till industrin för det är det som krävs. Det krävs också att man kan lita på att elen finns där när man väl behöver den om vi ska få investeringar hit. Det krävs att vi är ett fortsatt konkurrenskraftigt land som Sverige under lång tid har varit tack vare den fina energimix som vi ska vara stolta över. Det är någonting som industrin företagen och medborgarna kräver av sina politiker. Och jag hoppas att fler och fler vill vara med på den resan. Vi är fyra partier som är helt överens och jag ser ändå tendenser till att fler vill vara med och ta ansvar för den här energipolitiken. Så som det har varit nu under åtta års tid funkar det inte alls utan här behövs ett ledarskap som den här regeringen kan ta.	1739
2553	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Trevligt att få vara här tillsammans. Kristdemokraterna har lyft fram att man vill ha ett mål till 2040 om en fossilfri elproduktion. Sverige har alltså redan haft en i princip fossilfri elproduktion i decennier. Då ser jag det som ganska anmärkningsvärt att man vill sätta ett sådant mål till 2040 och undrar varför. Än mer anmärkningsvärt blir det när man nu bedriver en politik som tar oss längre från det målet. Starten av Karlshamnsverket har nämnts här i debatten i dag. Det ledde till stora fossila utsläpp vilket är allvarligt om vi ska nå klimatmålen. När Miljöpartiet satt i regering införde vi bland annat en koldioxidskatt på kraftvärme. Det gjorde vi just för att se till att fossilfria elproduktionsslag inklusive kärnkraft skulle ha bättre incitament än de fossila när det gällde just detta styrmedel så att vi kunde fasa ut den fossildrivna kraftvärmen ur vårt elsystem. Den här regeringen väljer dock att sänka koldioxidskatten på kraftvärme och riskerar därmed att kraftigt öka de fossila utsläppen från elproduktionen i Sverige som i princip har haft ett fossilfritt elsystem i decennier. Samtidigt talar man om ett mål om fossilfri elproduktion till 2040. Hur hänger detta ihop?	1223
2554	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan. Här får man inte glömma bort att i den förra energiöverenskommelsen från 2016 stod det att man skulle värna fjärrvärmen och kraftvärmen med den betydande roll som de ändå hade. Miljöpartiet som satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna gjorde ett övertramp och åttadubblade skatten. Man hade tre månader på sig att ställa om. Trots att kraftvärmen planerades att ställa om till att bli fossilfri till 2026 åttadubblade man skatten vilket gjorde att planerbar produktion togs ur drift. Det var över huvud taget inte lönsamt att driva den vidare. Detta tillsammans med att kärnkraften har lagts ned har gett konsekvensen att vi är i en situation där södra Sverige inte över huvud taget klarar att ta hand om den produktion som vi så väl skulle ha behövt. Därför får Karlshamnsverket starta. Det är inte en bra miljö- eller klimatpolitik över huvud taget. Fortsätter vi i den här riktningen kommer vi att se ännu större konsekvenser och få importera i större utsträckning än vad vi gör i dag. Vi ska ju kunna vara ett exportland av fossilfri energi till flera kringliggande länder. Jag kan ta Tyskland och Polen som exempel. Jag vill inte se att det är i det läget vi hamnar. Här gäller det att vi skapar förutsättningar för att värna den fina elmix som vi ändå har i Sverige och se till att vi gör det här på rätt sätt.	1385
2555	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Medan vi har suttit i regering har elproduktionen kraftigt byggts ut. Sverige är i dag Europas största nettoexportör av el vilket är glädjande. När det gäller kraftvärmen och just de fossila utsläppen befinner vi oss i en klimatkris. Vi har ett väldigt begränsat utsläppsutrymme kvar om vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen på 1 5-2 grader. Därför handlar det inte bara om att bli fossilfria eller att minska utsläppen utan vi måste göra det snabbt i närtid. Min fråga rörde inte hur historien har sett ut. Jag frågade varför regeringen och Sverigedemokraterna i ett läge där vi måste minska utsläppen väljer att genomföra reformer som de facto ökar de fossila utsläppen från elproduktionen samtidigt som man säger sig vilja jobba för ett mål om fossilfri elproduktion.	801
2556	Camilla Brodin (KD)	KD	Herr talman! Elin Söderberg säger att det är en klimatkris här. Vi ser en rejäl energikris som delvis är skapad av åtta år av vanskötsel av energipolitiken. Samtidigt pågår ett krig i Europa med Rysslands invasion av Ukraina som påverkar hela den situation som vi befinner oss i just nu. Vi måste ta ansvar för att barnfamiljer inte ska behöva flytta på grund av de exceptionellt höga elpriserna - vi får inte frysa ut våra medborgare. I ett läge som detta behöver vi ta ansvar och då behöver vi all fossilfri elproduktion som vi bara kan få. Vi behöver skapa förutsättningar att nå fossilfri elproduktion på sikt. Men i det här läget väljer vi ändå att se till att vi har el när vi behöver den. Vi kan inte straffa ut våra företag eller medborgare så att de inte ens har råd att investera i det som kommer att ta oss till det fossilfria målet vilket är det som pågår just nu. Därför behöver vi ha en regering som tar det ansvaret och ser till att vi har goda förutsättningar att vara det välfärdsland som vi så väl förtjänar att vara och kan ta oss in i framtiden. Då kan vi inte ha en klimatfientlig politik som det faktiskt har varit under en ganska lång tid. Konsekvensen blir att man får elda i Karlshamnsverket. Är det okej? Nej det är det inte. Det är inte där vi vill vara. Därför behöver vi se till att det här görs på rätt sätt. Konsekvensen får inte bli att vi straffar ut våra medborgare.	1413
2557	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Tack för ordet! Vi firar en sen torsdagskväll i riksdagens kammare och debatterar energipolitik och det har kanske aldrig varit viktigare än nu. Låt mig börja med historien. Det svenska elsystemet startades i slutet av 1800-talet av små privata innovatörer. Bland de första ut var Karlslunds gård utanför Örebro och faktiskt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg där man fick lite elektrisk belysning så att eleverna kunde sitta och studera även när det var mörkt i november och december. Det växte och växte och det blev fler privata aktörer. Efterfrågan och behovet av el ökade och man såg en möjlighet att bygga ut vattenkraften. Sveriges moderna elsystem började egentligen åren 1909-1910 då man byggde ett kraftverk i Trollhättan Olidans kraftverk som än i dag fungerar med 13 turbiner på plats. Det är rätt fascinerande. Det var också där som Vattenfall hade sin vagga. Svenska vattenfallsstyrelsen blev Vattenfall så småningom. Sedan på 50- och 60-talen efterkrigsåren var det stor efterfrågan. Sverige byggde ut vattenkraften i stor skala. Vi fortsatte det spåret med att bygga ut. När vattenkraften var fullt utbyggd byggde vi ut kärnkraft under 70- och 80-talen. Jag har en spännande siffra från 1988. Då producerade vi 138 terawatttimmar och förbrukade 138 terawattimmar. Nu 30-40 år senare när vi har den senaste statistiken producerar vi 161 terawattimmar och använder 135 terawattimmar. Vi använder mindre än elenergi nu än 1988 och producerar långt mer el än tidigare. Samtidigt har marknaden under de senaste åren sett att kärnkraftsreaktorer som behöver reinvesteringar helt enkelt inte är lönsamma. I stället har den nya förnybara vindkraften vunnit mark och tagit position i det svenska elsystemet så att vi nu faktiskt är enorma nettoproducenter. Vi har aldrig producerat så mycket el i Sverige som vi gör nu. Det blir ju naturligtvis en dråplig historieskrivning att säga att kärnkraftsnedläggningar har påverkat priset. Det blir ganska absurt när vi producerar så mycket mer el nu jämfört med vad vi gjorde 1988 och faktiskt använder mindre. Energipolitiken är viktigare än någonsin. Vi har tre rejäla utmaningar framför oss. Elefterfrågan har varit konstant. Men nu ser vi att industrin ska ha en grön omställning och vill ha massvis med el. Transportsektorn ska också ha en grön omställning och vill ha massvis med el. För första gången sedan 1980-talets mitt ser vi nu en utökad elefterfrågan och den går brant uppåt nu. Vi har ett säkerhetsläge i Europa som är oerhört kritiskt. Rysslands krig mot Ukraina har spillt över och blivit ett energikrig mot Europa. Det är stora underskott på elproduktion och elenergi och egentligen all energi. Det gör att ny elproduktion är nödvändig och vi måste bort från det fossila. Den tredje stora utmaningen som alla känner till här inne är att vi har en enorm klimatkris som vi också måste ta hänsyn till. De stora frågorna för oss i Sverige och Europa är: Hur får vi billig energi hur får vi ren energi och hur får vi säker tillförsel av energi? Vi står inför ett vägskäl. Hur möter vi framtiden? EU har en respons på situationen som de kallar för Repower EU. Där tar man upp tre punkter: Vi ska inte göra oss beroende av import av bränsle från enskilda länder till exempel av olja eller uran. Vi ska ha en rejäl kampanj för att spara energi. Det är det billigaste sättet. Vi ska accelerera den rena energin. Under den sista punkten säger man särskilt: Renewables are the cheapest and cleanest energy available. They can be generated domestically allowing us to reduce our energy imports." Den informationen kommer från EU och det kommer också information från energisystemforskare i Europa och inte minst i Sverige som tittar på vilket energisystem som blir det billigaste: Är det ett som använder mycket förnybara energislag eller är det ett som använder mycket stora klassiska kraftverk? Nästan alla studier visar att de billigaste elsystemen är de förnybara elsystemen. Vi står inför ett vägval: Ska vi tro på marknadslösningar och låta marknadens aktörer investera i den teknik de finner billigast eller ska vi från svenskt håll peka med hela handen och låta politiker det vill säga lekmän avgöra vad som är den billigaste bästa och finaste teknologin i landet? Där befinner vi oss. Nu är det tid för samling. Det är tid för politiken att ta ansvar såväl för hushållens ekonomi som för att vi får omställningen på plats. Valrörelsen hade olyckligtvis en väldigt populistisk kampanj och populistisk slagsida. Det var rop om högkostnadsskydd och 10 kronor vid pump och att alla problem i vårt land skulle lösas med enorma mängder kärnkraft. Vi hoppas att vi kan lämna den situationen och att regeringen nu i stället kliver fram och tar ansvar och bjuder in de övriga partierna till breda politiska överenskommelser inom energiområdet både för att få kortsiktiga åtgärder på plats och för att få stabila långsiktiga spelregler som gör att marknadens aktörer vågar investera. Populism och halvlögner måste helt enkelt lämna energidebatten och energipolitiken. Vi kan så mycket bättre. Centerpartiet vill se ett modernt elsystem och att elproduktionen byggs ut i en omfattning som minst motsvarar en fördubbling i förhållande till i dag. Vi vill att det ska vara marknadens aktörer som investerar och att det ska vara politiken som utarbetar de långsiktiga spelreglerna. Vi hedrar och tror på marknadens funktionssätt och alla utsläppsfria energislag är välkomna att konkurrera om en ny utbyggnad av svensk elproduktion. Vidare föreslår Centerpartiet en mängd åtgärder för att öka Sveriges elproduktion. Vi vill se en ökning om minst 50 terawattimmar inom denna mandatperiod och efter nästa mandatperiod vill vi att ytterligare 165 terawattimmar ska vara på plats. Det är alltså över 200 terawattimmar som måste komma på plats innan eventuellt ny kärnkraft på grund av byggtider och tillståndsprocesser kan finnas på plats. Det är alltså en enorm utmaning. Vi vill att det ska tillsättas en kriskommission som inom ett halvår ska presentera konkreta åtgärder för att nå dessa tuffa elproduktionsmål. Det kommer att krävas massvis för att undanröja hinder som till exempel tillståndsprocesser och baksidor av det kommunala vetot för att bara ta två exempel. Utöver den inhemska elproduktionen måste vi också ha ett stort fokus på energieffektivisering och på stödjande teknologier. Om man vill investera mycket i förnybar elproduktion med vind och kanske sol behöver vi i elsystemet energilagringsteknologier på olika tidshorisonter. Vi behöver efterfrågeflexibilitet. Vi behöver topplastproduktion. Vi behöver ny överföring. Vi behöver ha ett digitaliserat energisystem från kund upp till produktion och från produktion ned till kund. Slutligen vill jag säga att Centerpartiet avvisar förslaget om att särskilt satsa på kärnkraftsforskning eftersom forskarna själva bäst bör avgöra vad de ska forska på. Vi ser i stället möjligheter att fokusera brett på energiforskning. Som jag har sagt i debatten här tidigare står vi redo att samtala diskutera och förhandla så att vi kan få en bred energiöverenskommelse i riksdagen och så att marknadsaktörer får långsiktiga spelregler. "	7244
2558	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Aldrig någonsin har energifrågorna varit så viktiga som de är nu. Aldrig i modern tid har vi haft ett så instabilt energisystem som vi har nu och aldrig förr har familjer betalat så mycket för sin el som de gör nu. I södra Sverige har vi under en längre tid fått vänja oss vid skenande elpriser. Nu ser vi hur dessa börjar klättra norrut och börjar närma sig elprisområde 1 och 2. Det är en mycket oroande utveckling. Vi elkunder märker det i plånboken men precis lika allvarliga är de samhällsekonomiska konsekvenserna. I mitt hemlän Skåne har företagen länge gått på knäna på grund av elpriserna. Så sent som i går fick jag höra att flera företag i Ystad motorn i den ekonomiska tillväxten på Österlen nu står på konkursens rand enbart på grund av sina elräkningar. Jag säger det igen: Det är en mycket oroande utveckling. Herr talman! Fram till rätt nyligen var Sverige självförsörjande på el årets alla dagar och dygnets alla timmar oavsett väderlek. Totalt sex fullt fungerande kärnkraftsreaktorer har sedan dess lagts ned. Det är resultatet av de beslut som vi nu lever med. När Ringhals 4 och Oskarshamn 3 nu är satta i driftsstopp får det stora och allvarliga konsekvenser för hela det svenska energisystemet. Delar av södra Sverige inte minst min hemstad Malmö riskerar att behöva tvångsbortkopplas från nätet - så sårbara har vi gjort oss och så ansträngt är läget för energisystemet. Att så fundamentalt förstöra ett välfungerande och konkurrenskraftigt energisystem borde varken vara möjligt eller lagligt. Det är dock tyvärr där vi har hamnat och det är tyvärr svenska familjer och företag som nu får bära kostnaderna för den misslyckade energipolitiken. Herr talman! Vi behöver ett kraftsystem som levererar el när vi behöver den och där vi behöver den. Vi ska kunna lita på att det finns el i uttaget som vi har råd att betala. Det får inte vara ett system som är helt utlämnat till vädret. Den nya regeringens energipolitiska mål är att Sverige ska gå från ett hotande elunderskott till ett överskott av fossilfri energi. På kort sikt är kanske den viktigaste prioriteringen att med kraft hjälpa de svenska familjer och företag som nu har oerhört svårt att betala sina elräkningar. Det föreslagna elstödet är ett första svar på detta. Låt mig understryka det självklara: Vi ska aldrig någonsin ha energifattigdom i Sverige. Stödet är en början men vi kommer att behöva följa frågan mycket noga framöver. Att bara släcka de bränder som tidigare regeringar har startat räcker inte. Vi behöver också lägga grunden för att kunna möta efterfrågan på energi även i framtiden. Vi ser en fördubbling till kanske 2040. Det är helt nödvändigt att vi nu tar beslut om detta om vi ska lyckas med den gröna nyindustrialiseringen i Norrland för att ta ett exempel. Därför har regeringen presenterat en rad skarpa förslag för att behålla utveckla och bygga ut både den fossilfria och den förnybara energiproduktionen. Det handlar om att korta tillståndsprocesserna för alla energislag och om att se över miljöbalken och hur den kan behöva förändras för att vi snabbare ska nå klimatmålen. Det handlar om att ge uppdrag till berörda myndigheter att påbörja planeringen och upphandlingen av ny svensk kärnkraft. Det handlar också om att snabbt öka alla möjliga former av energiproduktion att se över kraven på bygglov för integrerade solceller att se hur vi kan öka incitamenten för kommuner att ha vindkraft och att avskaffa avfallsförbränningsskatten så att kraftvärmen kan bidra till elförsörjningen i det väldigt ansträngda läge som råder nu. Naturligtvis handlar det även om energibesparingsåtgärder och en nationell strategi för elbesparing. Det tål att upprepas: Vi är inte i ett läge där vi kan välja mellan olika energislag. Det är inte nu vi ska ha en debatt mellan det fossilfria och det förnybara. Vi kommer att behöva maximera all energiproduktion som finns tillgänglig för att kunna skapa ett energisystem med bättre balans och mer produktion. Detta gäller naturligtvis inte minst i ljuset av kriget i Europa och Ukraina. Tillsammans med våra europeiska grannar behöver vi bygga en mer stabil grund för hela den europeiska energipolitiken för att på så sätt stärka den europeiska motståndskraften. Herr talman! I valet gav väljarna Liberalerna och de övriga samarbetspartierna i regeringen mandat att sätta Sverige på en ny kurs. Detta gäller i allra högsta grad energipolitiken. Det är min förhoppning att fler partier vill ansluta sig till den av regeringen nu fastslagna linjen så att hushållen i Sverige och det svenska näringslivet äntligen får den breda och stabila uppslutning runt energipolitiken som de så länge har efterfrågat. Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande på utgiftsområde 21 Energi.	4793
2559	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Louise inledde sitt anförande med att säga att vi aldrig någonsin har haft ett så instabilt elsystem som nu. Vad har hon för källa och vad är det hon syftar på? Hon avslutade anförandet med att säga någonting i stil med att vi inte är i ett läge där vi kan välja mellan energislag utan behöver all energiproduktion. Jag undrar varför Liberalerna och regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna rycker undan mattan för vindkraften och gör att den får kraftigt höjda kostnader. Vindkraften skulle ju kunna leverera el i närtid.	546
2560	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Vi har inte haft ett så instabilt system i modern tid. Jag vet inte var Miljöpartiet befann sig förra veckan när det hölls presskonferens om det oerhört ansträngda läget i den svenska energiförsörjningen. Med Ringhals 4 och Oskarshamn 3 i driftsstopp har vi ett oerhört vanskligt läge när det gäller den svenska energiförsörjningen. Det gick ut varningar om att kunder skulle kunna behöva tvångsbortkopplas från elnätet i bland annat södra Sverige och min hemstad Malmö därför att det fanns risk för att hela energisystemet skulle kollapsa. Det har vi inte varit med om i modern tid. Vad gäller vindkraften anser Liberalerna och regeringen att vi behöver ha både fossilfri och förnybar energiproduktion. Vi har inte råd att välja. Jag har hört mina kollegor säga här i kväll att det är jätteviktigt att få mer kärnkraft på plats men att det också är jätteviktigt att få till exempel havsbaserad vindkraft på plats. Vi kommer att behöva båda dessa energislag framöver. Jag håller inte med om att vi skulle rycka undan mattan. Tvärtom tycker jag att det flera gånger under debatten har betonats från regeringspartiernas håll att både den förnybara och den fossilfria energiproduktionen kommer att behövas framöver.	1229
2561	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Det jag syftade på när jag talade om att rycka undan mattan är att det i Tidöavtalet uttryckligen står att vindkraftsbolagen själva ska bekosta landanslutningen för havsbaserad vindkraft samt att bolagen själva ska bekosta resurser för kommunerna för att de etablerar sig. Det är oklart hur mycket det kommer att röra sig om; jag har inte sett besked från regeringen om det. Louise Eklund får gärna utveckla hur mycket bolagen ska betala till kommunerna och på vilket sätt. Båda dessa åtgärder är ju kraftigt kostnadsdrivande för vindkraftsetableringen i ett läge när ni säger att alla energislag behövs. Därför undrar jag: Varför försvåra för vindkraftsproduktion i ett läge när vi väldigt tydligt behöver mer energiproduktion? Detta gäller särskilt i södra Sverige som du nämnde där elbehovet är som störst nu.	830
2562	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Jag kan konstatera att i Tidöavtalet finns det ett antal förslagspunkter. Det talas om en stram migrationspolitik. Vi behöver förändra den. Vi ska ha en inspektion för migrationsfrågor. Vi föreslår asylansökningsområden inre utlänningskontroll elektronisk övervakning och sådant. När det gäller permanenta uppehållstillstånd vill jag läsa upp hur det uttrycks i avtalet. Det står så här: En utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas till exempel genom att med en tidsfrist ge berörda uppehållstillståndsinnehavare realistiska möjligheter att erhålla medborgarskap. Sådana förändringar ska ske inom ramen för grundläggande juridiska rättssäkerhetsprinciper." Jag har full respekt för min kollega Asplings juridiska kunskaper men jag vilar i det som står i Tidöavtalet - att en utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas. Att stå här och definiera detta till punkt och pricka är som jag ser det att gå före denna utredning. Och precis som jag sa tidigare handlar det inte ett ögonblick om att mönstra ut permanenta uppehållstillstånd för dem som har skyddsskäl. En person som har skyddsskäl får stanna även om det tidsbegränsade uppehållstillståndet inte kan omvandlas till ett permanent. Det handlar alltså om en utredning för att se under vilka förutsättningar det kan ske om det kan ske. "	1451
2563	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Tvärtom - vi skriver ju väldigt tydligt att incitamenten för att öka viljan att ha vindkraft i sin kommun behöver ses över. Från regeringspartierna har vi varit tydliga med att det är helt nödvändigt att titta på olika incitamentsstrukturer och olika ekonomiska kompensationer som kan komma att behövas för att göra det attraktivt att hysa vindkraft i sin hemkommun. Detta tycker jag att vi är väldigt tydliga med. Jag tror också att detta är en möjlighet att öka acceptansen för vindkraft på olika ställen inte minst i södra Sverige. Regeringspartiernas långsiktiga ambition är en kraftig utbyggnad av alla former av energiproduktion både den förnybara och den fossilfria. Det är också vår uttalade mening att alla energislag långsiktigt ska kunna bära sina egna kostnader; det gäller såväl vindkraften som kärnkraften och andra former av energiproduktion. Den långsiktiga ambitionen är att alla energislag ska kunna bära sina egna kostnader.	964
2564	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Ledamoten Louise Eklund nämnde i sitt anförande någonting om att energisystemet eller elsystemet var förstört - jag kommer inte ihåg ordagrant vad hon sa. Jag undrar vilka delar av energisystemet eller elsystemet beroende på vilket begrepp som användes som är förstörda. Jag jobbar väldigt mycket med energifrågor och har gjort det i många år. Jag känner inte riktigt igen mig i detta så jag önskar klarhet i det. Jag vill också kommentera begreppet systemkollaps som ledamoten använde i det förra replikskiftet. Det är väldigt allvarligt att säga att vi var nära systemkollaps föregående vecka. Min bild utifrån den information som gavs är att det är ganska många steg som tas innan man frånkopplar. Vi har en effektreserv och många andra mekanismer på plats i vårt system som kan tas till innan en sådan sak sker. Om det i värsta fall skulle ske en frånkoppling sker detta i en särskild ordning och om man nu skulle vara den som kopplas bort får man reda på det ungefär en vecka i förväg. Dessutom pratar vi enligt den beskrivning som jag fick om ett normalt elavbrott på ungefär en och en halv timme. Jag undrar alltså vilka delar i vårt energisystem som är förstörda.	1198
2565	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Jag vet knappt var jag ska börja. Tack för frågorna ledamoten! Jag blir nästan lite bekymrad. Min uppfattning är att många i den här salen och förhoppningsvis även utanför den de senaste veckorna och månaderna - eller åren om man levt i de södra delarna av landet - successivt har sett elpriserna skena och systemet bli alltmer instabilt. Det är ofta störningar och problem med att få den mängd energi som behövs när den behövs i de södra delarna av landet. Jag trodde att detta var uppenbart för de flesta i den här salen och även utanför den. Att inte känna igen sig i bilden av det ansträngda energiläget tycker jag är oerhört märkligt. Jag kan knappt ta det till mig. Det är mot den bakgrunden som vi nu lägger så mycket tid på att debattera energifrågan och hur vi kan bygga ett mycket mer robust system. Vi behöver börja prata om förmågor i systemet snarare än enskilda energislag. Jag måste rätta lite här. Någon effektreserv finns inte och det är det stora problemet som också har debatterats väldigt mycket i södra delarna av landet. Om det skulle ske en bortkoppling får man inte information om det en vecka i förväg utan 15 minuter i förväg. Det var vad Svenska kraftnäts generaldirektör gick ut med i förra veckan så jag får hänvisa till henne. Men det kan ju vara så att Miljöpartiet sitter på annan information.	1353
2566	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret eller snarare icke-svaret. Frågan handlade inte om att det är ett ansträngt energiläge. Det vet vi allihop. Frågan handlade om att ledamoten talat om att vi har ett instabilt och förstört energisystem. Det var det jag funderade över och som jag frågade om. Vad är det för delar som är förstörda? Det är självklart så att vi har ett ansträngt energiläge. Det är ingen som inte vet om det. Ryssland bedriver ett energikrig som en direkt konsekvens av sin invasion av Ukraina. Reaktorer står stilla både i Sverige och i Frankrike. Vi har en gemensam marknad. Det påverkar priset också hos oss. Så ser det tyvärr ut. Min fråga handlade inte om att energiläget är ansträngt utan om det ledamoten gett uttryck för om att vi har ett förstört energisystem.	798
2567	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Det jag refererade till är att det inte är någon hemlighet vad Liberalernas syn har varit på kärnkraften besluten om att avskaffa den och att man inte vill ha ny kärnkraft. Det har fått oerhört stora konsekvenser för de södra delarna av landet där kärnkraften placerades av den anledningen att det tyvärr saknas samma geografiska förutsättningar där som i norra delarna av landet för en annan typ av energiproduktion. Det har fått oerhört stora konsekvenser till exempel att Sydvästlänken inte kommit på plats förrän långt efter det att det var beräknat. Vi har inte heller tillräcklig motkraft som gör att vi kan nyttja den på det sätt som det kanske var tänkt från början. Sammantaget har det fått oerhörda konsekvenser för de södra delarna av landet. Invasionen i Ukraina har förvärrat den situationen men man kunde se konsekvenserna redan innan februari i år. Däremot vill jag gärna lyfta fram något som jag blev väldigt glad över att läsa om i Miljöpartiets skrivelse nämligen behovet av att faktiskt bygga ihop de europeiska marknaderna ännu mer. Det gjorde mig väldigt glad. Det står i ganska bjärt kontrast till den nationalistiska energipolitik som Vänsterpartiet för och därför gladde det mig ännu mer att Miljöpartiet så tydligt skriver att vi tillsammans behöver skapa en starkare energimarknad i hela Europa. Tack för det och tack för frågorna!	1379
2568	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Det börjar närma sig slutet på talarlistan. Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 procent av utsläppen av koldioxid eller så kallade växthusgaser. Det är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv säkerhet och välfärd negativt. Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Problemen med fossila bränslen är dock fler. Putins energikrig mot Europa har visat att behovet av övergång från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. Vi kan inte fortsätta ge skurkstater makten att utöva utpressning gentemot demokratiska stater genom att skruva upp och skruva ned den fossila kranen beroende på dagsform. Vårt fossila beroende är också en fråga om ekonomi. Det som sätter priset på vår el är faktiskt den sist producerade kilowattimmen - och i det här fallet handlar det om fossil gas. Det behövs mer förnybar produktion för att vi ska slippa ha denna dyra gas som sätter priset på våra elräkningar. Allt sammantaget innebär detta att vårt beroende av fossila bränslen gör att bland annat hushåll utsätts för enorma risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem och inga företag ska behöva gå i konkurs på grund av skenande energipriser. Vad behöver vi då göra för att bli av med vårt skadliga fossilberoende och avgifta oss? Vi måste elektrifiera stora delar av vårt samhälle. Det handlar om både hur vi transporterar oss och hur vi producerar varor. Det kommer att resultera i att elanvändningen fördubblas - om inte mer - till 2045 enligt många bedömare och som vi också hört tidigare här i kammaren. Det här kräver inte bara en större energiproduktion. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera den här utvecklingen. Det är faktiskt riktigt bra nyheter eftersom vi har en fantastisk kunskap innovativ teknikutveckling och god kunskap om energi och elsystem här i Sverige. Utöver det här behöver vi förstås också rättvisa stödsystem som hjälper dem som särskilt under rådande kris har hamnat i kläm. Herr talman! Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Vi lägger hela 12 miljarder på den satsningen. Vindkraften är i dag den billigaste källan till el. Det har gjort att företag nu står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar för havsbaserade vindkraftsparker motsvarande flera gånger Sveriges elbehov. Det är en fantastisk utveckling men man kan inte ta den för given. Om inte regeringen tar sitt förnuft till fånga och stiger ur den energipolitiska skyttegrav man grävt ned sig i kommer vindkraftsbolagen att vända sig till andra delar av världen där villkoren för etablering är mer gynnsam och ny förnybar elproduktion välkomnas. För att denna positiva utveckling vad gäller utvecklingen av förnybar energi ska hålla i sig behövs en kraftfull medveten och konsekvent politik. Då duger det inte att peka ut kärnkraft som premierat kraftslag och att göra det svårare och sätta upp hinder för att ansluta havsbaserad vindkraft så som det avspeglas i Tidöavtalet. Den lokala nyttan har inte beaktats i tillräcklig utsträckning menar vi. Jag pratade själv med en lantbrukare på Öland för en tid sedan som först varit väldigt negativ till vindkraft i sin närhet men tack vare en god hantering av den etableringen ser den personen nu bara med glädje när vindkraftverket snurrar eftersom den personen vet att den får mer pengar i fickan då. Så vill Miljöpartiet att alla ska se det. Det ska förstås vara konkurrens om den här produktionen! Men då måste den också göra lokal nytta. Den klimat- och energinytta som till exempel kommuner och regioner bidrar med ska ju löna sig även lokalt och regionalt. Därför föreslår vi i vår stora satsning att det ska finnas en lokal elbonus som ger kommuner och regioner betalt för den förnybara el som produceras. Där föreslår vi 10 miljoner kronor för varje redan installerad terawattimme och 30 miljoner kronor för varje ny terawattimme. Det blir totalt 3 6 miljarder. Det är en satsning som vi vill se fortsätta till 2050 en långsiktig satsning som ger mycket pengar till skola vård och omsorg plus lägre priser på el. Herr talman! För att långsiktigt ta sig an de utmaningar vi står inför krävs också mer effektiv användning av den energi vi redan har. Det överlägset snabbaste sättet att minska de oerhört svåra konsekvenser som både hushåll och företag drabbas av är energieffektivisering - att göra mer för mindre. De insatser som regeringen nu gått fram med är både senfärdiga och otillräckliga. Inte nog med att det saknas förslag från regeringen - regeringspartierna har dessutom skjutit ned alla de initiativ som den förra SMP-regeringen tog för att göra Sveriges användning av energi mer effektiv. I den budget som de högerkonservativa - de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna - fick igenom för ett år sedan då Putin redan inlett sitt energikrig och elpriserna redan börjat skena slaktades stöd till energieffektivisering som i dag hade gett billigare el till hushåll och företag i hela Sverige. Vi behöver också använda energin smartare inte bara effektivare. Det finns smart teknik som kan hjälpa oss att styra vår elanvändning så att vi använder mer när det är billigare och mindre under till exempel topplasttimmar. Det finns smarta lösningar för att styra el och uppvärmning så att energin används på ett smartare sätt helt automatiserat. Allt tack vare en snabb teknikutveckling och duktiga aktörer på den svenska marknaden som kan hjälpa både hushåll och företag att använda el och effekt smartare. Den här smarta elnätstekniken kan också hjälpa till att utnyttja den luft som finns i elsystemet. Finns det luft i elsystemet? Ja tänk att det gör det. Den absoluta majoriteten av kunderna både hushåll och företag har ett abonnemang eller en säkring som är anpassad för de få om några tillfällen per år då maxlasten används. Resten av tiden är det här utrymmet bokat så att säga men outnyttjat. Om alla agerar på det här sättet vilket de absolut flesta gör blir det en hel del luft i systemet. Om vi hade bättre koll på när vi använder energin skulle den här outnyttjade delen av nätet kunna nyttjas av andra. Det skulle bli ett fantastiskt komplement till en smartare mer effektiv elanvändning och ny produktion. Och det bästa av allt är att det går att få till på mycket kort tid. Miljöpartiet föreslår därför att staten ska ta 80 procent av kostnaden för alla energieffektiviseringsåtgärder inklusive den här typen av smart styrteknik i både flerbostadshus och villor och för både enskilda hushåll och företag. Det här gör att man använder mindre energi och använder energin smartare plus att vi pressar ned priserna på totalen. Utvecklingen av en mer flexibel användning och mer förnybart i vårt system ställer krav på vårt energisystem. Därför satsar vi också 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet. Vi vill också satsa på testområden kanske områden där det finns stora behov av energi och effekt i dag för att ta fram och testa både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion flexibel konsumtion och flexibla elnät. Herr talman! I valrörelsen lovade Ulf Kristersson och Ebba Busch svenska väljare att stöd skulle finnas hos hushållen och företagen redan den 1 november. Men som bekant säger vårt nuvarande regeringsunderlag en sak före valet och en annan sak efter. Beskedet nu är att bara vissa av Sveriges hushåll inte alla får stödet och att de som får det får det utbetalt först i februari. Företagen har inte fått några riktiga besked alls. Medan regeringen försöker trassla sig ur sina halvsanningar står företagen kvar med räkningarna. Och om utbetalningarna någon gång kommer någon gång under nästa år finns det risk att många av de företag som verkligen behövde pengarna redan har gått i konkurs. Stödet är också undermåligt utformat. Miljardärer i södra Sverige får hundratusentals kronor i stöd medan fattigpensionärer ensamstående föräldrar och småföretagare i norra Sverige inte får en endaste krona i stöd. Det är faktiskt inte klokt. Att ge hushåll och företag stöd är inte vår primära politik men i en tid med skenande priser på många nödvändiga varor och tjänster är det helt nödvändigt. Därför vill Miljöpartiet bredda regeringens stöd till att också omfatta hushåll och företag i norra Sverige. Norra Sverige har tagit ett stort ansvar i utbyggnaden av billig el men nu när Putins energikrig höjer priserna lämnar regeringen människorna i norr åt sitt öde. Samtidigt stoppar regeringen och dess partikamrater i kommunerna alltså både utbyggnaden av billig el i södra Sverige och satsningar på energieffektiviseringar. Högern är alltså till stor del ansvarig för den energikris vi befinner oss i men vägrar ta ansvar för konsekvenserna det har för Sveriges medborgare. Vi har exploaterat Norrbotten. Vi har gruvdrift och vattenkraft och det har till stor del varit motorn i svensk ekonomi under väldigt lång tid. Nu är det också en del av motorn i omställningen tack vare den gröna omställningen i industrin där. Det är därför skamligt att utesluta norra Sverige helt från stöd.	9386
2569	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Herr talman! Denna sena kväll debatterar vi betänkandet om utgiftsområde 21 Energi. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget och avslag på motionerna. I den här debatten om utgiftsområdet för energi tar Sverige ut en ny kurs inom energiområdet. Med det nya målet ger fossilfri kraft i form av kärnkraft helt andra förutsättningar för landet. Därtill byggs det på med andra kraftslag som alla är viktiga. Vi pratar sol- och vindkraft och reglerkraften som finns i vattenkraften. Det behövs planerbar och stabil elförsörjning i landet. Kärnkraften får med den nya politiken en roll som en naturlig del av kraftsystemet som är nödvändig för att återupprätta leveranssäkerhet och trygg elförsörjning. Vi gör satsningar på forskning och innovation och för att stärka kompetensen vid de myndigheter som är viktiga för kärnkraftens utveckling. För att tillgodose och kunna arbeta med effektiva och snabba tillståndsprocesser för både utbyggnad av elnätet och ny produktion tillförs energimarknadsproduktionen medel för att svara upp mot ökade krav. Målet med energipolitiken är att stärka landets konkurrenskraft och minska konsumenternas sårbarhet för höga elpriser. I den här budgeten klubbade vi tidigare i veckan igenom att avfallsförbränningsskatten ska tas bort liksom koldioxidskatten på kraftvärmeverk så att de kan producera mer. Samtidigt har Svenska kraftnät fått i uppgift att upphandla mer el. Vi behöver helt enkelt mer elproduktion. Detta kommer att på kort sikt öka elproduktionen. Med budgeten ser vi till att hus och hem kan energieffektiviseras vilket kommer att spara el. Det är riktat mot den direktverkande elen som finns i småhus. Vi ser till att avdragen när man installerar solceller blir större. Man får 5 procent mer - tidigare var det 15 procent; nu är det 20 - så att mer el kan produceras i närområdet. Det görs satsningar på forskning och innovation om kärnkraft samt forskning inom strålsäkerhetsområdet. Med det sagt herr talman vill jag påtala att det är med enorm frustration jag konstaterar att vårt robusta och stabila system med fossilfri baskraft över hela landet är nedmonterat av den socialdemokratiska regeringen och de partier som stött att ta bort viktig kärnkraft från landet. Det går inte att blunda för att den borttagna baskraften i Sydsverige skapat ett minst sagt mindre robust elsystem och att vi fått högre elpriser som nu skjutit i höjden rejält. Det är allvarligt. Nu kommer varningssignaler om risk för både strömavbrott och bortkoppling. Dessutom sker det fluktuationer i elpriserna på grund av att vi i Sverige inte längre har stabil och planerbar elproduktion. Vi är ett antal riksdagsledamöter som under ett antal år har debatterat läget i södra Sverige med en blind och döv regering med en energiminister som dessutom hade den dåliga smaken att raljera över Skåne och att det inte blåser vilket var sorgligt. Det finns att se i frågestunden den 14 oktober 2021 och i en interpellationsdebatt kort därefter den 19 oktober då jag lyfte fram det tragiska i att raljera över läget. Jag har ägnat tid åt att läsa debatter och alla ni som följer debatten eller kanske tittar på riksdagens hemsida i efterhand eftersom det nu är sen kväll kan ta del av de varningar och vädjanden som gjorts längs vägen. I Dagens industri den 8 december 2020 uttryckte exempelvis ett antal företag sin syn på läget för näringslivet med anledning av växande problem med försörjningstrygghet och prisfluktuationer på elmarknaden. Svenska kraftnät var en av flera aktörer som pekade på en ansträngd situation. Vi begärde av dåvarande regering att som ägare och ansvarig för Vattenfall agera ha en diskussion och förutsättningslöst titta på en fortsatt drift - för klimatet ekonomin och stabiliteten i systemet. Det valde man att inte göra. Vi hade en omröstning i riksdagen där Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att rösta för att stänga Ringhals reaktor 1. Regeringen kunde ha agerat för att behålla den. Vad händer om elkrisen uppstår var frågan. Energiministern fick frågor: Ser regeringen ett alternativ till Ringhals 1 och vad gör vi om en elkris skulle inträffa i vinter - den som var - eller nästa sommar eller framöver? Detta var frågor som ställdes av en partikamrat. Länsstyrelsen skrev om oron för läget: Bara de senaste veckorna har nya uppgifter kommit om att svaret vid konkreta förfrågningar om investeringar i Skåne är att kapaciteten för anslutning saknas och att det kan hanteras tidigast om två tre år. Industriföretag larmar om att de kan tvingas flytta sin produktion på grund av osäkert läge om de inte redan gjort det. Alla ni som lyssnar eller ser detta i efterhand kan konstatera att Pågen var ett av de företag som först gick ut och signalerade. Efter detta kom vintern 2021 och i februari 2022 kom invasionen av Ukraina. Att Sverige befinner sig i en energikris är helt klart. Företag och hushåll brottas med skyhöga elpriser och det finns en anledning till att vi hamnat där vi är nu. Det aviseras om ett läge med förhöjd risk för nedsläckning och bortkoppling av nätet. Det är fruktansvärt och jag hänför det delvis till att man har stängt ned fullt fungerande kärnkraft Ringhals 1 och 2 som ni tidigare hört andra nämna. Oppositionen förnekar detta men det kan man inte göra anser jag. Jag vill återigen yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.	5437
2570	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Vad härligt att få avsluta kvällens show! Sverige förtjänar ett robust och leveranssäkert elsystem som säkrar tillgång till billig el i hela landet när vi behöver den med så få och små risker som möjligt. Klimatomställningen kräver också att elproduktionen byggs ut i en takt som gör att vi klarar omställningen och Parisavtalet. Inte minst den gröna industrirevolutionen visar på behovet av en snabb utbyggnad nu i närtid och där blir vindkraft och sol centralt eftersom detta kan komma på plats snabbt. Vi befinner oss också i en energikris och från Miljöpartiets sida är vi väldigt tydliga: Detta måste hanteras skyndsamt och effektivt med stora satsningar på energieffektiviseringar ökad elproduktion nu i närtid och ett elprisstöd som ges efter behov i hela landet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	872
2571	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Jag tackar ledamoten Kihlström för svaret även om det inte var svar på frågan. Det är intressant att det ska utredas eftersom ledamoten Aspling redan har berättat hur det ska gå till. Man undrar ju vilken linje regeringen har. Det är väldigt mycket utredningar som Sverigedemokraterna redan vet svaret på medan regeringen hela tiden landar i detta. Jag ska försöka i ett varv till med en annan sak som jag funderat mycket på. Det är det här när man ska utvisa prostituerade och missbrukare. När vi pratar med migrationsministern i den här kammaren kan vi inte få ett enda ett enda exempel på när en prostituerad eller en sjuk människa ska utvisas vilket det ju står i Tidöavtalet att de ska. Då vill jag ge ledamoten Kihlström chansen att berätta när han tycker att endast det faktum att man säljer sex eller att man är sjuk i till exempel spelmissbruk eller alkoholism ska utgöra grund för utvisning. Om det är så att ledamoten Kihlström säger att det ska utredas det ska utredas det ska utredas undrar jag: Kan ledamoten - eftersom han inte sitter i regeringen och därför är något friare än statsrådet - ange någon form av politisk riktning resonemang eller ideologisk grund för att utvisa någon som bara säljer sex vilket är helt lagligt i Sverige? Om det inte går att ge ett enda exempel är det då verkligen rimligt att utreda det? Jag har verkligen respekt för ledamoten Kihlströms förmåga att tänka fritt. Jag tror att ledamoten Kihlström har ett exempel om det ska stå med. Han är ju trots allt sitt partis ansvarige i riksdagen för de här frågorna. Ge mig ett exempel på när någon ska kunna utvisas bara för att den sålt sex eller bara för att den är sjuk!	1691
2572	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Ola Möller för den enorma tilltron till den makt och kunskap som jag besitter - högre än den ministers som är tillsatt att vara här. Man kan konstatera att ordet vandel inte är ett nytt ord. Det är Ola Möller säkert medveten om. Det finns som rättsprincip redan i dag även om det inte används. Att det finns med tycker jag är vettigt att utreda. Ola Möller efterfrågar exempel. Där får jag nog göra Ola Möller lika besviken som jag blev över uteblivna svar i mitt replikskifte med honom. Jag tycker att det är att föregå en utredning. Vi har satt ned foten på ett antal områden. Vi har också konstaterat att den regering som i åtta år haft ansvaret för migrationspolitiken inte har satt ned foten för att göra förändringar som gör att vi skapar en integration som fungerar i Sverige. Vi kommer i Tidöavtalets anda att utreda och komma tillbaka så snart vi kan men det ska naturligtvis ske utifrån ett rättssäkert perspektiv där vi inte godtyckligt fattar beslut. Jag har full tilltro till Regeringskansliet där vi sitter. Jag kanske också ska upplysa Ola Möller om att det är tre partier som utgör regeringen. Även om Sverigedemokraterna har en klar linje är det faktiskt så att det finns en minister och att en utredning ska göras naturligtvis i nära samarbete med Sverigedemokraterna. Vi kommer att genomföra den politik vi har slagit fast men vi kommer att göra det på ett rättssäkert och väl utrett sätt. Jag kommer tillbaka till Ola Möller med exempel när sådana finns på bordet. (Applåder)	1534
2573	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Vi är inte överens om jättemycket här i dag. Men vi kan vara överens om att svensk migrationspolitik står inför ett paradigmskifte när Liberalerna Moderaterna och Kristdemokraterna på punkt efter punkt ska förverkliga Sverigedemokraternas migrationspolitik. Sverige är ett land som i decennier har tagit ett stort ansvar för människor som flyr undan krig och förtryck - som flyr undan situationer som vi kanske inte ens kan föreställa oss. Nu ska politiken ställas om. Så få som möjligt ska få komma hit; så få som möjligt ska få skydd och trygghet i Sverige. Och kommer du väl hit ska dina rättigheter vara minimala. Jag hade hoppats att en ny regering skulle innebära ett ökat fokus på en fungerande integration. I stället väljer den nya regeringen att fokusera på att så många som möjligt ska återvända till det de en gång flydde från. Det är ett paradigmskifte till en historiskt konservativ och nationalistisk migrationspolitik - till en historiskt dålig migrationspolitik. Migrationspolitik är en otroligt svår och komplex fråga av många anledningar - framför allt för att vi här inne inte styr hur stora skyddsbehoven är utan det sker hemskheter runt om i vår omvärld som påverkar huruvida människor behöver fly för sina liv eller inte. Nu senast har Putins olagliga och fruktansvärda invasion av Ukraina lett till stora flyktingströmmar i vår absoluta närhet. Det jag försöker säga är att migrationspolitik är oberäknelig så länge man står upp för asylrätten. Och låt mig vara tydlig: För Centerpartiet är asylrätten okränkbar. Den som kommer till Sverige ska få sina skyddsskäl prövade. Har man inte skyddsskäl ska man återvända men har man skyddsskäl ska man mötas av välkommen hem!" och få bästa möjliga förutsättningar att lära sig det svenska språket och komma in i och bli en del av vårt gemensamma svenska samhälle. Det är just detta den svenska debatten bör handla om: hur integrationen ska fungera hur man ska komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle och lära sig det svenska språket få det första jobbet och se sina barn växa upp och bli sitt bästa jag. Det är där det politiska fokuset ska vara - på att alla som har skyddsskäl ska få bästa möjliga integration och de bästa möjligheterna att lyckas utifrån sina unika förutsättningar. Herr talman! Vi i Sverige kan på många sätt i en internationell och europeisk kontext vara mycket stolta över vårt asylsystem som är ett av världens mest robusta och rättssäkra. Men även det som är bra kan bli ännu bättre. Vissa handläggningstider behöver kortas liksom tiden för överklagandeprocessen. Vi behöver även en bred och gedigen utredning som ser över hur rättssäkerheten i asylprocessen kan bli ännu bättre än i dag framför allt i särskilt svåra ärenden såsom hbtqi-ärenden och ärenden som gäller konvertiter. I samband med att riksdagen tog beslut om en ny migrationspolitik fick Centerpartiet igenom vårt förslag om en bred utredning om att öka återvändandet för personer som fått sina asylskäl prövade och fått avslag. Ska Sverige kunna vara ett öppet land för människor på flykt som har skyddsskäl måste den som fått avslag på sin ansökan också återvända. Herr talman! Den nya regeringens politik är ett hårt slag för alla som tvingas på flykt men framför allt för några av vår tids allra mest utsatta. Det är mycket i den nya migrationspolitiska inriktningen för Sverige som är direkt dåligt. Det blir svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Det blir en smalare humanitär grund. Permanenta uppehållstillstånd ska försvinna vilket är otroligt anmärkningsvärt. I dag är tillfälliga uppehållstillstånd huvudregel när man kommer till Sverige. Men möjligheten att få ett permanent uppehållstillstånd är helt avgörande för integrationen och tryggheten och inte minst är det anständigt att någon som bott i Sverige länge arbetat och kommit in i och blivit en del av vårt gemensamma samhälle också får stanna här permanent. Dessutom vill regeringen att när man har fått den där tryggheten det permanenta uppehållstillståndet ska beslutet kunna återkallas. Herr talman! Allt vi har pratat om här i dag och allt jag har nämnt tidigare hamnar i skymundan av en helt annan fråga. Sedan 1950-talet i över 70 år har Sverige varit ett stolt mottagarland för kvotflyktingar. Vilka är då kvotflyktingar? Jo genom UNHCR:s verksamheter i flyktingläger runt om i världen identifieras kvotflyktingar i enlighet med väl etablerade riktlinjer. Kriterierna baseras på skyddsrisk utsatthet och särskilda behov. Bland dem som identifieras som kvotflyktingar finns utsatta kvinnor och flickor krigsskadade och torterade utsatta barn och flyktingar med juridiska medicinska eller fysiska skyddsbehov som inte kan tillgodoses i deras nuvarande asylland. Förra året tog Sverige emot 6 421 kvotflyktingar. Av dessa var 46 procent barn och 49 procent kvinnor och flickor. Regeringen har aviserat att man inom ramen för Sveriges kvotflyktingmottagande ska prioritera kvinnor och hbtqi-flyktingar. Det är mycket bra. Men det är retorik som ekar tomt. Problemet är nämligen att regeringen har bestämt att vi bara ska ta emot totalt 900 kvotflyktingar varje år. I och med att Sverige tog emot närmare 3 200 kvinnor och flickor förra året innebär det alltså att antalet tjejer och kvinnor som får komma till Sverige kommer att minska drastiskt de kommande åren. Därför vänder det sig på riktigt i min mage när jag hör ledande företrädare för Moderaterna Liberalerna och Kristdemokraterna säga sig vilja prioritera kvinnor och hbtqi-flyktingar för man gör precis tvärtom. Herr talman! Här hade jag tänkt sluta. Men i går fick jag ett meddelande som påminde mig om hur viktig debatten om kvotflyktingar faktiskt är - att detta är på riktigt. Och innan jag skulle somna började jag fundera på varför detta är så viktigt. För knappt tre år sedan befann jag mig i ett av UNHCR:s flyktingläger för kvotflyktingar i Tunisien nära gränsen till Libyen. Där vistas personer som fått ett beslut om vidarebosättning om ett tryggare och säkrare liv. De inväntar att någon ska komma dit och säga: Du får följa med hem. Lägret är den absolut värsta boendemiljö jag någonsin sett men för många av barnen var miljön den bästa de någonsin upplevt. I barnens ögon och berättelser mötte jag ljus och hopp. I de vuxnas mestadels utsatta kvinnors ögon mötte jag mörker och rädsla. Det finns en berättelse som alltid kommer att finnas med mig. Det var en kvinna som flytt med sina två barn. Mannen hade dött; hon hade flytt för sitt liv. När hon kom in i Tunisien möttes hon av en polis och kände trygghet. Hon våldtogs av polisen och blev gravid. Detta är en historia jag alltid kommer att bära med mig. Bakom varje kvotflykting även bakom de 4 100 kvotflyktingar som regeringen ska minska antalet med finns ofta en historia lik den jag precis berättade. Därför blir det ännu mer absurt när vi ska ta emot 900 att vi ska ta emot dem med bäst integrationsförmåga. För mig handlar kvotflyktingar om exakt det motsatta: Vi ska hjälpa dem som behöver skydd allra mest. Regeringen drar alltså inte bara ned antalet drastiskt utan man förändrar också behovet så att de som behöver allra minst hjälp ska få komma hit. Det är ett paradigmskifte och det här är en mörk dag för Sverige. Vi ska vara stolta över att vi tar emot kvotflyktingar och jag vet att det finns många framför allt liberaler som tycker att detta är riktigt jobbigt. Till er vill jag säga att lika enkelt som det är att dra ned på antalet lika enkelt är det att åter öka antalet. Den dagen ni är redo att göra det står Centerpartiets dörr alltid öppen. "	7624
2574	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Jag upplever att skiljelinjen mellan våra alternativ är att vi tycker att det ska finnas ett skäl för personer som vill bo med uppehållstillstånd i Sverige medan Centerpartiet är väldigt otydligt med om det ska krävas ett skäl eller inte. I sitt anförande sa Jonny Cato att ett nej ska vara ett nej och ett ja ett ja. Så långt är vi överens. Men världen är inte så enkel för det händer ju saker. Det vi syftar på när vi pratar om att öka möjligheten att återta och omvandla uppehållstillstånd är framför allt i en situation när förutsättningarna förändrats. Låt mig ta ett exempel: En person kommer till Sverige för att söka asyl. Vi bedömer att personen har skyddsskäl och därför ska få stanna. Sedan händer något i personens hemland som gör att dessa skäl inte längre finns vid handen. Under denna tid nästan oavsett hur lång den är har personen inte kommit i egen försörjning inte lärt sig någon svenska inte skaffat sig ett nätverk utanför vad som ofta tyvärr är utanförskapsområden. Personen har alltså mestadels umgåtts med landsmän och inte riktigt kommit in i det svenska samhället. När situationen förändras så att det inte längre finns något hinder för personen att resa tillbaka till sitt hemland varför ska personen fortfarande bo kvar i Sverige om det inte finns något vettigt skäl för det? Personen har som sagt kanske inget arbete ingen familj och har inte integrerats. Personen har en gång kommit hit för att söka asyl men skyddet behövs inte längre. Skiljelinjen är att vi tycker att i denna situation ska personen åka hem igen. Man ska vara här så länge man behöver skydd men behöver man det inte ska man åka hem. Jonny Catos linje är att dessa personer ska stanna i Sverige trots att detta bygger upp utanförskapet och gör alla de problem vi har diskuterat här än värre. Varför Jonny Cato?	1843
2575	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Tillfälliga uppehållstillstånd är nu huvudregel och när de omprövas får nästan 99 procent ett positivt besked om att de får stanna. Det ska med andra ord väldigt mycket till för att skyddsbehovet ska ändras för den som har fått skydd i Sverige. Jag tycker att det är rätt enkelt. Har man fått ett permanent uppehållstillstånd ska man få lov att stanna. Det positiva beslut man har fått ska gälla. Sverigedemokraterna pratar om människor som att de inte vill komma in i samhället inte vill integreras inte vill lära sig svenska språket och inte vill få det första jobbet. Men jag tror att de allra flesta vill exakt det. Vi ska ställa krav på människor som kommer hit men vi behöver också ställa krav på oss själva som politiker att skapa förutsättningar och möjligheter för människor att komma in i samhället. Jag har inte en enda gång i denna kammare under snart fem års tid hört ett enda integrationsförslag från Sverigedemokraterna förutom att folk ska återvandra och att vi ska stänga gränsen. Vi måste skapa förutsättningar för människor att integreras och bli en del av det svenska gemensamma samhället. Har ledamoten några gedigna svar på reformer som krävs för att människor ska få bättre möjlighet att lära sig svenska språket och komma in på arbetsmarknaden och bli en del av vårt svenska gemensamma samhälle?	1342
2576	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! En väldigt enkel grej är att kräva prov i svenska för att få ett medborgarskap - något som vi har tjatat om och där Centerpartiet sent omsider hoppade på tåget. Men jag vet inte om ni stöder det i dag. Det är sant att de flesta som får sina tillfälliga uppehållstillstånd omprövade får det förnyat. Men det är ju för att det inte sker någon ordentlig prövning. Migrationsverket har i dag inget uppdrag att undersöka detta på riktigt. Det sker i praktiken alltså ingen ordentlig prövning av om skyddsskälen fortfarande består. Jonny Cato säger att även om man inte har kommit i försörjning inte lärt sig språket inte skaffat sig ett nätverk utanför sin egen diaspora och alltså inte kommit in i Sverige så kanske man vill det. Ja men när vi pratar om förvaltningsrätt och det offentligas förhållande till enskilda brukar man inte basera det på spekulationer om vad människor vill utan vad människor faktiskt gör. Det är fullständigt orimligt Jonny Cato att bygga en utlänningslagstiftning som grundar sig på vad människor säger att de vill göra. Om Centerpartiet nu stöder förslaget om ett språktest för medborgarskap tycker ni då att alla personer som vill klara detta test per automatik också ska klara det? Det är enkel fråga. Detta faller på sin egen orimlighet vilket till och med Jonny Cato borde förstå. Det är precis samma sak med de andra materiella kriterierna för att få stanna kvar i Sverige. Bara för att man vill stanna kvar vill lära sig svenska och vill skaffa sig ett jobb betyder det inte att man kan det. Om man inte kan göra det och inte har andra skäl för att vara kvar - man har ingen familj inget skyddsskäl inget jobb och ingen svenska alltså det man bör skaffa sig när man flyttat till ett annat land - då är det rimligt att man åker tillbaka om det är möjligt.	1820
2577	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Sverigedemokraterna har presenterat sin integrationspolitik och det är att införa ett prov i svenska språket. Men man säger inget om vad man ska göra för att folk ska bli bättre på att lära sig svenska språket för att klara detta prov. Det intressanta är ju hur vi ska göra så att fler lär sig svenska. Provet i sig är faktiskt sekundärt. När vi pratar om permanent uppehållstillstånd måste vi också prata om vilka regler som gäller för att få det. Redan i dag ställs krav på egenförsörjning. Sverigedemokraterna vill också införa språkkrav och krav på samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och det kommer troligen att införas. Det innebär att den som får permanent uppehållstillstånd måste ha egenförsörjning och ha klarat språkprov och prov i samhällskunskap. Varför ska man då återkalla permanenta uppehållstillstånd? Är det för dem där det tidigare regelverket gällde för då pratar vi om personer som har varit i Sverige i decennier som ska bli av med sina permanenta uppehållstillstånd? Sverigedemokraternas politik hänger inte ihop. Men framför allt saknar jag fortfarande svar på vad Sverigedemokraterna har för integrationspolitik. Nästa vecka kommer jag att för första gången delta i integrationsdebatten och då hoppas jag få svar. Annars har ni faktiskt fyra år till på er.	1318
2578	Jessica Rosencrantz (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration Fru talman! Det var väldigt mycket hjärta i Jonny Catos inlägg och jag håller med om att det finns så många öden runt om på denna jord och så mycket mänskligt lidande där Sverige och andra länder vill och behöver hjälpa till. Men denna debatt och dessa frågor behöver både hjärta och hjärna för att se hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna ta emot och hjälpa människor men också få en fungerande integration. Om vi kombinerar hjärta och hjärna leder det mig till slutsatsen att vi inte kan ha en invandring som är större än att vi förmår integrera dessa människor i det svenska samhället. Det handlar om Sverige i stort men också om vilken tillvaro som möter de människor som kommer till vårt land. Flera vittnesmål i medierna har gjort gällande att människor inte lämnade sina hemländer för att mötas av nya moralpoliser i Sverige eller komma till ett nytt utsatt område där de hamnar i ett utanförskap utan möjlighet att komma i arbete. Vi behöver alltså en balans här. Det låter på Jonny Cato som att det inte finns någon koppling mellan invandringsnivåer och integration. Jag menar att det visst gör det. Detta leder mig till en diskussion om kvotflyktingar som är ett område där vi säger att Sverige har tagit ett historiskt stort ansvar men där vi kanske måste se över nivåerna. År 2021 tog Sverige emot 45 procent av alla kvotflyktingar i EU. Vi har tagit emot fler kvotflyktingar inte per capita utan nominellt än alla andra EU-länder. Är detta rimligt? Jonny Cato säger att vi kan återgå till att ta emot 5 000-6 000 människor per år men då måste jag fråga honom: Behoven stannar ju inte där - vad har Centerpartiet för förslag när det gäller antalet kvotflyktingar? Ska vi ta emot 10 000 20 000 eller 30 000? Behoven är oändliga. Det blir en rak fråga eftersom Jonny Cato ägnade så mycket tid i sitt inlägg åt detta: Vilken nivå på kvotflyktingar anser Jonny Cato är rimlig framöver?	1957
2579	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Det är väldigt stor skillnad på att utmönstra permanenta uppehållstillstånd och att omvandla permanenta uppehållstillstånd till något helt annat. Vi fick i samband med januariavtalet otroligt mycket kritik från Moderaterna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för att allt skulle utredas. Men jag konstaterar att det enda svaret från regeringen just nu är att allting ska utredas. För två veckor sedan stod vi här och pratade om arbetskraftsinvandring och vilka grupper som kan undantas. Då skulle det också utredas. Det finns otroligt många riktiga människor som känner oro över om de ska bli av med arbetstillståndet eller inte. Detta fick vi inget svar på från regeringen. De som riskerar att utvisas kan vara människor som har bott i Sverige en längre tid som i morse lämnade barnen på skolan eller förskolan och gick till arbetet och som i kväll kanske ska lämna pojken eller flickan på fotbollsträningen. De känner oro över att de inte kan få svar på om deras permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas eller inte. Jag tycker att man som statsbärande parti är svaret skyldig till alla de människor som just nu känner oro. Vad kan de förvänta sig av regeringen? Kommer de att omfattas av utredningen eller inte? Där skulle jag vilja ha tydligare svar. Och det är skillnad på att permanenta uppehållstillstånd utmönstras och att ett positivt beslut man fått av en myndighet eller i vissa fall en domstol ska kunna omvandlas.	1462
2580	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag tror att man behöver titta lite på vad som händer runt om i Europa nu. För Sverige innebar 2015 och 2016 en ohållbar situation. Vi ställde om vår migrationspolitik men nu ser vi runt om i Europa att länder står inför liknande situationer som Sverige stod inför 2015 och 2016. Österrike är ett sådant land och har just nu har ett högt tryck på sig i mottagandet. Sverige har faktiskt ställt om sin migrationspolitik i många delar. Jag tycker att om det är något vi ska prioritera är det säkra och lagliga vägar och kvotflyktingar så att människor inte behöver riskera sina liv på Medelhavet utan i stället kan komma hit säkert och lagligt. Det stämmer att Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar men jag inser också att vi inte kommer att få stöd för detta här i kammaren. Vi hade troligtvis inte fått det med en annan regering heller om jag ska vara ärlig. Man kan inte prata om både hjärta och hjärna och sedan inte enligt mitt sätt att se på det ha något hjärta alls. Det finns inte ett enda förslag i Tidöavtalet som gör det bättre för flyktingar utan det gör det bara svårare att komma hit. Och det gör det bara svårare att komma in i och bli en del av det svenska samhället. Jag är väl medveten om att allt i Tidöavtalet inte är Moderaternas politik och jag förstår att man ibland behöver kompromissa. Men när det gäller 900 kvotflyktingar - och det ska vara de som är lättast att integrera - får det mig att undra: Vad är det för typ av integrationskrav som regeringen vill att man ska ställa när urvalet av kvotflyktingar görs enligt UNHCR:s kvotflyktingsystem?	1603
2581	Jessica Rosencrantz (M)	M	Fru talman! Det var bra med ett ärligt svar Jonny Cato åtminstone gällande kvotflyktingar även om jag inte fick svar om nivån. Jag ställer frågan därför att jag vill illustrera det svåra i dessa diskussioner. Vi kommer aldrig att kunna hjälpa alla som behöver vår hjälp oavsett hur mycket vi försöker. Det kan inte ett litet land som Sverige mäkta med och det är heller inte rimligt. Återigen: År 2021 tog alltså Sverige emot 45 procent av alla kvotflyktingar i EU. Vi har tagit emot fler än något annat land inte bara per capita utan totalt nominellt. Jag är jättenyfiken på att få höra vilken nivå Jonny Cato tycker är lämplig och rimlig för Sverige när det gäller mottagande. Jag menar att vi måste ta hänsyn till det historiska mottagande som Sverige har haft och att vi har tagit emot många fler människor än andra länder. Som sagt har vi de senaste tio åren tagit emot dubbelt så många jämfört med alla andra nordiska länder tillsammans och vi har tagit emot en stor andel av Europas kvotflyktingar. Jag tycker precis som det står i Tidöavtalet att vi ska prioritera särskilt utsatta grupper till exempel kvinnor flickor och hbtq-personer. Jag tycker att det är rimligt att Sverige när vi väljer vilka kvotflyktingar vi ska ta emot tittar på den typen av särskilt utsatta grupper. Detta om något tycker jag är hjärta - att titta på vilka grupper som verkligen behöver få komma till Sverige. Men låt mig ställa frågan igen: Finns det någon exakt siffra för antalet kvotflyktingar som Jonny Cato menar är tillräckligt humant för Sverige att ta emot? Min andra fråga blir: Anser Jonny Cato att det finns någon koppling över huvud taget mellan storleken på invandringen och möjligheten till integration i det här landet eller vill Jonny Cato erkänna att vi om vi tar emot väldigt många människor som inte har möjlighet att integreras bygger upp skuggsamhällen och utsatta områden där människor inte kommer i försörjning inte lär sig svenska språket och dras in i kriminalitet? Erkänner Jonny Cato att det finns ett sådant samband och en sådan problematik? I så fall borde man erkänna att vi inte hur mycket hjärta vi än har kan ha hur höga nivåer av invandring som helst. (Applåder)	2214
2582	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Bara för att vi inte kan hjälpa alla ska vi inte hjälpa så få som möjligt. Det är klart att det finns en koppling men framför allt finns det en koppling till att vi har haft en integrationspolitik som är alldeles för dålig. Centerpartiet vill också ha en reglerad invandring. Centerpartiet vill inte heller tillbaka till den situation vi hade 2015 och 2016. Det är därför jag välkomnar att regeringen satsar på fler förvarsplatser exempelvis. Men om det nu är så himla viktigt och bra med kvotflyktingar är det bra att Moderaterna nu ska ta över ordförandeskapet i EU och att Maria Malmer Stenergard när hon ska driva igenom migrationspakten kan sätta press på de andra europeiska länderna att ta emot fler kvotflyktingar. Men detta har jag inte hört Moderaterna nämna en enda gång. Vi kan absolut sätta en siffra. Jag tycker att vi kan ta emot 6 000 eller 7 000 men det viktigaste för mig är att vi i alla fall inte minskar antalet med 4 100. Jag inser också att Sverige inte kommer att kunna hjälpa alla de miljontals kvotflyktingar som behöver hjälp men jag kan i alla fall konstatera att om vi ska hjälpa 900 tycker jag att det ska vara de som har absolut störst skyddsskäl och behöver hjälp allra mest inte de som har lättast att komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Det är inte Centerpartiet som blir svaret skyldiga om hur många kvotflyktingar vi vill ta emot. Det är Moderaterna som blir svaret skyldiga om hur de ska göra integrationen bättre så att vi återigen kan bli ett stolt mottagarland för kvotflyktingar och förhoppningsvis en dag återuppleva att Sverige kan ta emot en hög nivå av kvotflyktingar.	1658
2583	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Budgetpropositionens utgiftsområde 8 handlar om det som är det mest omdebatterade och känsliga ämnet inom svensk politik nämligen migrationen. I propositionen definieras den nya regeringens både kortsiktiga och långsiktiga mål på området och detta förtjänar en fördjupad analys men också en påminnelse om hur vi hamnade i det läge där vi befinner oss i dag. Fru talman! Redan i början av 2000-talet lyfte vi liberaler som enda riksdagsparti fram integrationsproblematiken och det utanförskap som höll på att klyva landet på ett sätt som hotade samhällssammanhållningen i stort. Vi var övertygade om att om inte integrationen fungerade på ett tillfredsställande sätt skulle ett omslag mot en mer restriktiv migrationspolitik bli ofrånkomligt något som vi liberaler inte på något sätt önskade eller pläderade för. En friare internationell rörlighet och en generös asylpolitik var och är alltjämt för oss centrala inslag i det liberala perspektivet. Men fru talman detta förutsätter att de människor som söker sig till vårt land integreras i en stark demokratisk och jämställd gemenskap där alla som kan bidra till vår gemensamma välfärd med sitt arbete och sin kreativitet också gör detta. Vi ville och vill alltjämt se mångfalden växa eftersom en växande mångfald är en naturlig beståndsdel i ett fritt och öppet samhälle. Men för att mångfalden inte ska omvandlas till en destruktiv kraft fordras ett gemensamt fundament som håller ihop samhället och som alla respekterar. Därför lyfte vi för 20 år sedan fram det svenska språkets och den demokratiska kulturens betydelse men också en tydlig arbetslinje och inte minst invandrarnas egenansvar i integrationsprocessen. Fru talman! Samhället bör röja hinder med kraft bekämpa all diskriminering och ge möjligheter både materiella och kulturella som underlättar integrationsprocessen. Men samhället kan och bör aldrig ersätta människans avgörande ansvar vare sig i detta eller andra sammanhang. Förmynderiet är inte något som vi liberaler uppskattar eftersom vi tror på människans förmåga att ta ansvar för sig själv och för sina närmastes välgång oavsett födelseort etnicitet eller religion. Därför föreslog vi kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med det integrationsunderskott som redan på den tiden var påtagligt och som vi på ett utförligt sätt dokumenterade i Utanförskapets karta och presenterade i december 2004. Hotet mot samhällssammanhållningen var uppenbart men också - och detta måste understrykas - mot den personliga friheten och mot livschanserna för de drygt 500 000 personer som redan då befolkade det som vi kallade för utanförskapsområden. Parallella mikrosamhällen höll på att växa runt om i Sverige med egna maktstrukturer och värderingar som stred mot det öppna demokratiska och jämställda samhällets fundament. Unga kvinnor var de mest dramatiska offren för det förtryck och den ofrihet som vi hade låtit slå rot i vårt land. Morden på Pela Atroshi i juni 1999 och på Fadime Sahindal i september 2002 visade med all tydlighet det ofattbara pris som unga kvinnor kunde få betala för det klanvälde och det hedersförtryck som hade rotat sig i vårt åtminstone för så många andra men inte för dessa kvinnor fria och jämställda land. Fru talman! Vi liberaler kunde inte på något sätt acceptera denna utveckling och därför pläderade vi tämligen ensamma bland riksdagspartierna då för en radikal omläggning av den förda integrationspolitiken. I en riksdagsmotion som Folkpartiet liberalerna väckte i oktober 2005 kan exempelvis följande läsas om den integrationspolitik som den socialdemokratiska regeringen ledd av Göran Persson förde fram: Regeringens misslyckade integrationspolitik ger förödande konsekvenser för samhället inte minst för de allra mest utsatta. Betydande öar av utanförskap återfinns i dag i nästan alla stora och medelstora svenska städer. Även i många mindre städer är miljöer präglade av utanförskap inte helt ovanliga. Det kan uppskattas att kring 10 procent av Sveriges stadsbefolkning lever i sådana miljöer i dag. Folkpartiet liberalerna har länge hävdat att det behövs en radikal förändring ett perspektivskifte som bryter med den segregerande integrationspolitiken som hittills förts och öppnar vägen för en inkluderande utvecklingspolitik baserad på egenmakt i stället för omhändertagande och arbete i stället för bidrag. På den tiden blev vi stämplade som alarmister främlingsfientliga rasister och mycket annat därtill. Att säga sanningen hade då precis som det har i dag ett högt pris. Fru talman! Tyvärr blev det inte mycket som i grunden skulle förändras under de 17 år som har gått sedan detta stycke skrevs i en motion. Konsekvenserna av denna politiska handlingsförlamning blev med åren alltmer uppenbara. De våldsamma kravaller som bröt ut både i maj 2013 och nyligen under påsken i april 2022 är påtagliga bevis på att något väsentligt har gått snett. Men dessa spektakulära och djupt oroväckande händelser var bara toppen på ett växande isberg av utanförskap frustration klanvälde gängkriminalitet och våldsbejakande islamism som numera hotar grunderna för rättssamhället och splittrar vårt land på ett sätt som väldigt få kunde föreställa sig för 20 år sedan. Därför fortsatte vi liberaler att ihärdigt jobba med frågan och i maj 2021 presenterade Nyamko Sabuni Förortslyftet som är det mest omfattande åtgärdspaket som ett politiskt parti har lagt fram i syfte att vända utvecklingen mot ett alltmer tudelat Sverige. Fru talman! En i grunden misslyckad integrationspolitik och en mycket omfattande invandring går givetvis inte ihop. Till och med Socialdemokraterna har insett denna självklarhet men vägen dit har varit lång och krokig. I september 2020 gjorde statsminister Stefan Löfven några deklarationer i Aktuellt som med tanke på en lång historia av förnekelse kom att betraktas som nära nog sensationella. Statsministern kopplade ihop migrationen med brottslighetens bekymmersamma utveckling. Han sa bland annat: Om man har en migration som innebär i storleksordning att man inte klarar av integrationen då blir det så att vi får sociala spänningar i ett samhälle och det är inte bra. Han gick vidare och erkände att det inte bara handlade om migrationens omfattning eller volym utan likaså om en misslyckad integrationspolitik: Om det inte är tillräckligt många som kommer i arbete av de vuxna då ser barnen att de vuxna inte är i arbete och då tror man kanske att det är det normala. Han sa vidare: Och ja det är ett problem. Därför lade den regering som jag leder om migrationspolitiken så nu tar vi emot betydligt färre. Tidigare hade Magdalena Andersson som första socialdemokrat på en ledande ministerpost gjort liknande konstaterande. I december 2017 publicerades följande intervju i Dagens Nyheter: Integrationen fungerar inte som den ska. Det gjorde den inte före hösten 2015 heller men för mig är det uppenbart att vi inte kan ha ett större asylmottagande än vi klarar av att integrera. Det blir inte bra för de människor som kommer hit och det blir inte bra för samhället i stort heller säger Magdalena Andersson. Det finns anledning för oss Socialdemokrater att vara självkritiska." Fru talman! Det är just denna så självklara övertygelse att det ska finnas en balans mellan integration och migration som är grunden till den nya regeringens migrationspolitiska ansats så som den har kommit till uttryck i både Tidöavtalet och den budgetproposition som vi diskuterar i dag. För att återställa balansen mellan integration och migration är det nödvändigt att samtidigt ta sig an såväl integrations- som migrationsområdet. Därför driver den nya regeringen en linje som kombinerar en stram migrationspolitik med en kravbaserad integrationspolitik som bygger på egenansvar. Det ska givetvis göras med full respekt för asylrätten och inom ramen för EU-rätten samt de internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Allt annat vore fullständigt oacceptabelt för oss liberaler. Fru talman! Under de kommande åren kommer mycket av Sveriges framtid att avgöras. Om vi inte här och nu bromsar parallellsamhällenas framväxt brottslighetens dödliga framfart hedersförtryckets och klanväldets grepp över hundratusentals människors liv samt islamismens och separatismens maktanspråk kommer vårt gemensamma öde att präglas av ännu svårare konflikter och en politisk utveckling som kan komma att få ödesdigra konsekvenser. Fru talman! I dag måste vi tänka nytt och förändra allt så att allt det vi älskar och högaktar inte går förlorat. Jag är medveten om som Sören Kierkegaard en gång så riktigt påpekade att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Men jag fruktar i detta fall att inte våga kan innebära att förlora sig för alltid. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder) "	8883
2584	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag vill nästan börja med att be utskottet om ursäkt för att jag har begärt många repliker och tagit upp mycket tid här i dag men det här är en otroligt viktig fråga för mig. Det är ett paradigmskifte som vi för första gången har fått möjlighet att diskutera så jag hoppas att det är okej för den här gången. Att vara liberal är något som förpliktar. Sverige har i många år haft en human medmänsklig och inte minst liberal migrationspolitik som hjälper människor på flykt. Även om Centerpartiet och Liberalerna ibland har haft olika syn på migrationspolitiken - inte minst det senaste året - har vi delat ett genuint engagemang för några av vår tids absolut mest utsatta flyktingar. På Liberalernas hemsida står det i detta nu: Det behövs fler lagliga vägar till Europa. Fler kvotflyktingar måste få skydd vilket skulle gynna kvinnor och barn." Det blir därmed uppenbart att Liberalerna har valt ministerposter före sin egen politik. Förra året kom 3 200 kvinnor till Sverige som kvotflyktingar och nästa år ska det vara totalt 900 kvotflyktingar. Att kalla sig liberal förpliktar och jag tycker att Liberalerna har förbrukat rätten att kalla sin migrationspolitik just liberal. Jag har en uppriktig fråga. När jag lyssnade på Mauricio Rojas anförande lät det som att ledamoten står bakom migrationspolitiken i Tidöavtalet till punkt och pricka. Min fråga är därför: Hur många kvotflyktingar vill Liberalerna som parti att Sverige ska ta emot? "	1473
2585	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Tack Jonny Cato för frågan och inlägget! Du berör ett ämne som för oss är väldigt viktigt. Det är inte med glatt hjärta vi har gått med på att minska antalet kvotflyktingar - inte alls. Men det finns en verklighet som gör att man måste ta beslut som gör ont i det liberala hjärtat. Mellan 2012 och 2021 var Sverige det land i hela västvärlden som tog emot flest flyktingar per capita. Det finns inget land i västvärlden som tog emot ens tillnärmelsevis lika många flyktingar som vi gjorde under den tiden. Det är en verklighet vi måste ta hänsyn till när integrationen inte fungerar när det samlas tusentals människor i utanförskapsområden och när vi ser kriminalitet islamism och våldsbejakande extremism växa. Vi tog emot flyktingar motsvarande 2 6 procent av vår befolkning. Efter oss kommer Malta med 2 5 procent och resten ligger långt från de nivåerna. Vi borde därför hjälpa varandra att ordna integrationen så fort som möjligt Jonny Cato. Vi borde förändra den verklighet som drabbar så många av dem som tog sig hit och återställa rättssamhällets principer. Då kan vi nämligen återgå till en politik som gör att många fler som behöver skydd kan komma hit. Jag skulle vara mycket glad om det hände så fort som möjligt.	1255
2586	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Vi är givetvis överens om att vi behöver göra mer för att förbättra integrationen i Sverige. Men ledamoten svarar inte på min fråga: Hur många kvotflyktingar vill Liberalerna som parti att Sverige ska ta emot? Efterspelet efter Tidöavtalet kan välvilligt tolkas som en kompromiss - att Liberalerna har varit tvungna att gå med på någonting de i grunden inte tror på för att få nycklarna till Rosenbad och ministerposter. Jag vill genuint tro att Liberalerna som parti fortfarande vill att vi ska ta emot kvotflyktingar det vill säga några av vår tids mest utsatta människor. Så tolkar jag Liberalernas företrädare runt om i landet när vi pratar om kvotflyktingar. Därför blir jag förundrad när det låter som att ledamoten försvarar minskningen av antalet kvotflyktingar. Jag hoppas att jag bara misstolkar honom. Därför vill jag återigen ha svar på frågan om det är Liberalernas politik att minska antalet kvotflyktingar med 4 100. Eller är det en kompromiss med SD? Hur många kvotflyktingar vill Liberalerna ta emot? Om ni nu vill öka antalet kvotflyktingar Mauricio Rojas vilket ni skriver på er hemsida - är det 6 000 7 000 eller 900 som Liberalerna vill ta emot?	1195
2587	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Vi vill att Sverige ska ta emot 900 kvotflyktingar. Det står klart och tydligt skrivet i Tidöavtalet och budgetpropositionen. Jag vet alltså inte varför du undrar över det Jonny Cato; det står klart och tydligt. Om alla länder i Europeiska unionen skulle ta emot ett antal flyktingar per capita motsvarande det som för Sverige betyder 900 människor skulle Europa ta emot mer än vad Förenta nationerna har sagt att vi behöver ta emot som region. Det är viktigt att påminna sig om. Du tar upp vad vi skriver på vår hemsida Jonny Cato och det gäller Europa. Det står Europa inte Sverige. Vi säger alltså: Om hela Europa - alla länder - tog samma ansvar som Sverige nästa år kommer att ta genom att ta emot 900 kvotflyktingar skulle vi klara det krav som Förenta nationerna ställer på vår region galant. Jag tycker dessutom att det är ett helt befogat krav. Det står alltså Europa på vår hemsida men jag kanske missuppfattade det du sa. Om du i stället frågar hur många vi skulle vilja ta emot om integrationen fungerade om islamismen inte hade slagit rot i Sverige och om kriminaliteten inte såg ut som den gör är svaret att vi skulle diskutera många tusental. Då skulle vi kunna tävla med antal som 10 000 12 000 eller 13 000 - ja många olika siffror. Men vi måste klara de problem vi har här och nu för annars kommer detta bara att handla om förhoppningar och utopier. Jag vill ha en verklighet där vi tar emot många men då måste vi klara integrationen. (Applåder)	1500
2588	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krig och konflikter ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar också nya orsaker till att människor måste fly. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Fler länder måste ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år för att sedan öka antalet till 7 500 per år. En av den nuvarande regeringens första åtgärder var att minska Sveriges mottagande av kvotflyktingar. Kvotflyktingar är de flyktingar som länder tillsammans med FN väljer ut i flyktingläger och som därmed ges möjlighet att flytta till ett land där de kan leva i trygghet. Det har diskuterats här i dag hur stor andel av världens flyktingar som Europa tar emot men de allra flesta flyktingar i världen befinner sig på flykt i sitt eget land eller i grannländer - det vill säga oftast inte i Europa. Många befinner sig i flyktingläger och lever under extremt svåra villkor. Att minska Sveriges åtagande från 5 000 till 900 per år är ett svek mot världens allra mest utsatta. Det är också stötande att man låter påskina att förändringen skulle leda till att situationen blev bättre för vissa grupper av flyktingar. När man gör så här dramatiska förändringar totalt sett är risken stor att många färre personer - även hbtqi-flyktingar kvinnor och barn - kommer att få komma hit vilket bland annat Jonny Cato har framhållit här tidigare. Att komma till Sverige genom FN:s kvotflyktingsystem är ett av få sätt att ta sig lagligt och säkert till Sverige. Tusentals flyktingar har i ren desperation redan riskerat sina liv i livsfarliga färder över Medelhavet i gummibåtar. Vi i Miljöpartiet har länge verkat för fler säkra och lagliga vägar för flyktingar att söka skydd. Att öka mottagandet av kvotflyktingar till 7 500 per år i stället för att minska vore ett viktigt steg i rätt riktning. Fru talman! Handläggningstiderna på Migrationsverket har länge kritiserats för att vara för långa. Till exempel är handläggningstiden igenomsnitt 8 6 månader i asylärenden i första instans. Sedan tillkommer domstolarnas handläggningstider. Riksrevisionen har konstaterat att hanteringen av asylmål på migrationsdomstolarna har effektivitetsbrister. Miljöpartiet noterar med oro att tre av fyra migrationsdomstolar aldrig har varit i närheten av att nå regeringens mål att 90 procent av asylmålen ska avgöras inom fyra månader. Dessutom är skillnaderna mellan landets fyra migrationsdomstolar anmärkningsvärda. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Tiden i ovisshet kan i värsta fall göra att viktig vård inte kan påbörjas exempelvis traumavård som behövs för personer som utsatts för tortyr. Att behöva vänta i ett år på att få återförenas med sitt barn är en outhärdlig situation för varje förälder men verklighet för många som flyttat eller flytt till Sverige. Att få leva med sin familj är en grundläggande mänsklig rättighet. Att snabbt få återförenas med sin familj är också en framgångsfaktor för integration av flyktingar som fått skydd i Sverige. Eftersom anhöriga oftast inte får ansöka om familjeåterförening i Sverige innebär regelverket ihop med alltför långa handläggningstider att familjer splittras under lång tid. Regelverket och de långa handläggningstiderna orsakar också familjesplittring för många svenska familjer när de vill flytta tillbaka till Sverige. Även svenska företag drabbas negativt av Migrationsverkets långa handläggningstider. I dag råder det brist på arbetskraft i väldigt många branscher. När ett företag lyckas anställa en person från utlandet är det viktigt att processerna inte drar ut på tiden hos Migrationsverket. Det finns sammantaget mycket starka skäl att öka anslagen till Migrationsverket och migrationsdomstolarna för att korta handläggningstiderna. Vi i Miljöpartiet föreslår en sådan ökning. Miljöpartiet vill också höja dagersättningen för asylsökande. Den har inte höjts sedan 1994 medan hyrorna och priserna på varor stigit. Dagens ersättning 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlighet att leva ett drägligt liv under tiden de väntar på beslut. Det går inte att äta sig mätt på 71 kronor om dagen och dessutom ha råd med vinterkläder. Nyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution. Ukrainska kvinnor utgör nu den enskilt största gruppen kvinnor som utnyttjas i prostitution bland dem som Jämställdhetsmyndigheten har fått kännedom om. Jämställdhetsmyndigheten påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor. De ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige i enlighet med massflyktsdirektivet har i dag inte samma rättigheter som andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de är flyktingar. De har inte rätt till sfi all sjukvård etableringsinsatser eller etableringsersättning. Miljöpartiet anser att det är fel och att de ska ha samma rättigheter. Ukrainska flyktingar har rätt att arbeta i Sverige men många har svårt att få arbete. En viktig orsak är såklart att de i regel inte kan någon svenska och att man måste kunna grundläggande svenska på de allra flesta jobb i Sverige. Samtidigt har de lägre ersättning än andra flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige eftersom de inte får etableringsersättning utan i stället den låga dagersättningen på 71 kronor. Utöver att Miljöpartiet föreslår att dagersättningen ska höjas anser vi att alla flyktingar som fått skydd i enlighet med massflyktsdirektivet ska få samma etableringsersättning som andra flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. Miljöpartiet krävde redan i våras genom ett förslag till utskottsinitiativ i utbildningsutskottet att ukrainska flyktingar skulle få rätt till svenska för invandrare. Utskottets majoritet avslog då förslaget. Vid en paneldebatt den 19 augusti som Nordic Ukraine Forum arrangerade ställde sig dock företrädare för samtliga riksdagspartier bakom kravet om att ge flyktingar från Ukraina rätt till sfi på samma villkor som andra flyktingar. Det är varken humant eller hållbart att skjuta upp möjligheten för ukrainska flyktingar att få undervisning i sfi. Fru talman! En tredjedel av Sverigedemokraternas Moderaternas Kristdemokraternas och Liberalernas gemensamma projekt den här mandatperioden handlar om att göra livet så svårt som möjligt för människor som har flytt till Sverige. Samtidigt bedriver man totalt sett en politik som kommer att leda till att det blir fler flyktingar i världen. Kristdemokraterna och Liberalerna sviker sina vallöften om att försvara enprocentsmålet i biståndet. Regeringens och Sverigedemokraternas budget innebär i stället nedskärningar i biståndet. Samtidigt gör regeringen en 180-graderssväng i klimatpolitiken. Klimatmålen kommer inte att nås med regeringens politik. I stället innebär de största satsningarna i budgeten ökningar av klimatutsläppen. Det här är någonting som kommer att leda till fler flyktingar i världen. Sammantaget är detta en politik som går tvärtemot Miljöpartiets. Vår politik handlar om att skapa en värld där ingen människa tvingas fly och där global solidaritet innebär att rika länder tar sitt ansvar för att förhindra krig konflikter och naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår. Med vår budget visar vi att det går att klara klimatmålen stärka välfärden och stärka Sveriges förmåga att integrera människor som får skydd i Sverige från krig och förföljelse. Vi visar att man inte måste ställa samhällets svagaste mot varandra.	7992
2589	Ludvig Aspling (SD)	SD	Fru talman! När vi har debatterat det här området förut har ofta en diskussion uppkommit om asylrätten och den så kallade första säkra land-principen. Där skiljer sig Miljöpartiet och Sverigedemokraterna väldigt mycket åt. Vi hävdar att den här principen är högst verklig. Den innebär att man som asylsökande inte har rätt att resa vidare från det första säkra land man kommer till. Miljöpartiet hävdar för sin del att man absolut har en sådan rätt. Man har rätt att söka sig från land till land tills man hittar en plats där man tycker sig höra hemma. Till stöd för vår uppfattning har vi bland annat FN:s flyktingkonvention som inte stadgar en rätt att slippa bli avvisad eller utvisad till ett land där man inte riskerar skyddsgrundande behandling. Vi har också uttalanden från UNHCR:s exekutiva kommitté och från EU-kommissionen som bekräftar att det är precis så de här reglerna ska tolkas. Vi har även till exempel asylprocedurdirektivets artikel 33 som stadgar att en asylansökan kan avvisas om ett land som inte är en medlemsstat betraktas som första asylland för sökanden" eller "som ett säkert tredjeland för sökanden". Det finns med andra ord en uppsjö av rättskällor som säger att principen om första säkra land är högst verklig och finns inom den internationella rätten. Jag skulle nu vilja veta vilka källor Miljöpartiet har när de påstår att den här principen inte existerar utan är någonting som vi har hittat på. Skulle Ulrika Westerlund kunna ge mig ett par exempel på avgöranden eller uttalanden som kommit från EU-domstolen eller annorledes och som stöder hennes ståndpunkt? "	1603
2590	Jessica Rosencrantz (M)	M	Herr talman! Jonny Cato borde vara mer orolig om jag hade alla detaljerade svar i dag innan vi ens antagit den första statsbudgeten från den nya regeringen. Det här är komplicerade frågor. Jag tycker att det är ett fullt rimligt svar att en seriös utredning måste titta på den här frågan liksom en mängd andra frågor. Det är ett omfattande reformprogram som presenteras i Tidöavtalet och från regeringens sida. Flera av de saker som står i Tidöavtalet är beskrivna utifrån att en seriös utredning måste titta på hur de kan göras på ett seriöst sätt med respekt för rättsstatens grundläggande principer. Jag håller med Jonny Cato om att det är viktigt att förhålla sig till att människor fått positiva rättsbeslut. Det ska självklart väga väldigt tungt. Det är därför jag också betonar att det under punkten om permanenta uppehållstillstånd finns en del om att omvandla dem som Jonny Cato beskriver men inte minst även en del om att utmönstra dem det vill säga gå från ett system till ett annat. Det är huvudmålet skulle jag säga. I ett framtida system bör målet vara medborgarskap eller tillfälligt uppehållstillstånd. Antingen vill man bara vara här tillfälligt med ambitionen att lämna landet så fort saker ser bättre ut i ens hemland eller så bör man sträva efter fullgod integration och ytterst medborgarskap. Det är målbilden. Jag hoppas och tror att många av de människor som redan är här vill bli medborgare i det här landet. Vi måste intensifiera arbetet för att få fler att bli medborgare. Men när det gäller dem som redan befinner sig här måste vi fullt ut respektera vad det innebär att ha fått ett positivt rättsbeslut. Det handlar om respekt för de grundläggande principerna. En utredning får titta närmare på exakt hur detta ska gå till.	1761
2591	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Nu vill ledamoten Aspling debattera någonting annat än det som jag just talade om i talarstolen. Men på ett möte som vi hade alldeles nyligen med anledning av Sveriges kommande ordförandeskap i EU var det här en av de största diskussionerna. Det kom gäster från EU - ledande personer från den del av EU-administrationen som har hand om just asylrätten och situationen i EU när det gäller flyktingar i stort. Vi konstaterade att den stora knäckfrågan när det gäller att kunna komma överens är att det är problem med solidariteten mellan EU:s olika länder. Jag vet inte exakt vad det är ledamoten Aspling hänvisar till som tidigare sagts av andra representanter från Miljöpartiet men ett problem i EU är uppenbarligen att vi inte är solidariska inbördes. Det finns vissa länder i EU som gränsar till länder varifrån det kommer många flyktingar och asylsökande och andra länder i EU som inte gör det. Det är det som skapar det här skavet. Det som det handlar om är väl hänvisningar till den inbördes solidariteten i EU och hur vi ska avlasta de medlemsländer som ligger väldigt nära länder varifrån många flyktingar kommer. Jag antar att det är någonting sådant som ledamoten Aspling hänvisar till i sin replik.	1226
2592	Ludvig Aspling (SD)	SD	Fru talman! Det är inte min uppgift att i en debatt om migrationspolitik berätta för ledamoten från Miljöpartiet vad Miljöpartiet står för. Men Miljöpartiets ståndpunkt i den här frågan är alltså att första säkra land-principen inte existerar utan att vi har ett ansvar att ta emot personer oavsett varifrån de kommer. Jag vill då fråga vad ledamoten från Miljöpartiet säger om Turkietavtalet. Det är ju ett avtal som helt och hållet till etthundra procent vilar på principen om första säkra land. Det är ett avtal mellan Turkiet och EU:s medlemsstater. Vad det säger är helt enkelt att när en flykting som befinner sig i Turkiet reser vidare till Grekland prövar grekiska myndigheter personens ansökan och avslår den sedan med hänvisning till just första säkra land-principen varpå personen skickas tillbaka till Turkiet. Detta avtal godkändes av Sveriges regering 2016. Vid det tillfället satt Miljöpartiet i Sveriges regering vilket betyder att Miljöpartiet godkände avtalet. Varken EU-domstolen eller någon nationell myndighet har heller dömt ut avtalet utan alla har sagt att det är helt i enlighet med folkrätten alltså asylrätten. Därför skulle jag vilja höra hur Miljöpartiet å ena sidan kan säga att den här principen inte existerar att det är en felaktig uppfattning från vår sida och att vi har ett obegränsat ansvar att ta emot asylsökande oavsett från vilket land de kommer och å andra sidan kan säga att Turkietavtalet är helt i enlighet med samma internationella regelverk. Det här är två ståndpunkter som är helt omöjliga att sammanföra. Hur har Miljöpartiet resonerat här?	1604
2593	Ulrika Westerlund (MP)	MP	Fru talman! Jag får upprepa det som jag sa alldeles nyss att jag inte vet exakt vad det är ledamoten Aspling refererar till. Jag har själv inte hört någon säga att första säkra land-principen inte existerar utan jag försökte ge en bild av vad som är dilemmat med första säkra land-principen. Den är svår att kombinera med en bristande solidaritet mellan EU:s medlemsländer. Det är därför diskussionen har uppstått. Det är det jag vill säga. Överläggningen var härmed avslutad. Migration (Beslut fattades under § 9.) Hälsovård sjukvård och social omsorg	562
2594	Christian Carlsson (KD)	KD	Fru talman! Det råder sträng vinter inte bara här utanför Riksdagshuset utan också i svensk ekonomi. Regeringen har därför lagt fram en återhållsam budget som innebär att vi tar ansvar i en ekonomiskt tuff tid och prioriterar det som är viktigast. Vi stärker familjernas och företagens ekonomi när vanliga människor kämpar med höga el- och drivmedelspriser hög inflation och höga räntor. Vi inleder den största offensiven någonsin mot organiserad brottslighet. Och vi rustar såväl det militära som det civila försvaret starkt - något som behövde göras långt före Rysslands anfallskrig mot våra vänner i Ukraina. Den borgerliga regeringen prioriterar det som är viktigast. Det märks också på att vi prioriterar sjukvården och välfärden. Situationen inom vården är ansträngd. Då tänker jag inte främst på den ökande smittspridningen av covid RS-viruset och influensan som nu härjar utan på de långa vårdköer som Socialdemokraterna lämnat efter sig. 163 000 människor har inte fått den vård de behöver i tid och bara 60 procent behandlas inom vårdgarantins tre månader. Det duger inte. Regeringen påbörjar därför sitt viktiga arbete med att kapa vårdköerna så att den som är sjuk får vård i tid och påbörjar arbetet för att skapa en mer jämlik vård för alla människor i hela landet. Vi avsätter 100 miljoner till en nationell statlig vårdförmedling för att synliggöra vårdkapaciteten korta köerna och erbjuda snabbare vård för människor oavsett var i landet de bor. Utöver de tre kömiljarderna inför vi dessutom en ny prestationsbaserad ersättning om 2 miljarder kronor för att öka antalet vårdplatser. Att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården genom att korta väntetiderna och minska köerna är en av de viktigaste frågorna för den borgerliga regeringen. Men det verkar tyvärr inte gälla för oppositionen som flera gånger slagit rekord i vårdköer och dessutom stått för ett välfärdssvek under den föregående mandatperioden. Inte bara Socialdemokraterna utan också Vänsterpartiet Centerpartiet och Miljöpartiet - den samlade oppositionen - säger nej till regeringens satsningar som fokuserar just på att fler människor som är sjuka ska få den vård de behöver den dagen de behöver den. Fru talman! Jag skulle också vilja nämna regeringens prioritering av den förstärkta och förlängda satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa som kommer att uppgå till 4 7 miljarder kronor under kommande tre år så att fler kvinnor kan känna trygghet vid förlossning. Jag hade själv förmånen att bli pappa för ett par år sedan och minns hur betydelsefulla Filippa och de andra barnmorskorna på Nya Karolinska var för mig och min familj när vår son föddes. Självklart vill jag att varje kvinna som väntar barn i landet ska bemötas på samma fina sätt. Därför tycker jag att det är väldigt bra att regeringen nu ska ta fram en nationell förlossningsplan som ska öka tillgängligheten till förlossningsvården och minska de regionala skillnaderna. Det behövs nationella riktlinjer för att förebygga förlossningsskador och främja kompetensutveckling bland personalen. Men vi behöver också se till att det öppnas fler förlossningskliniker och att bemanningen ökar så att så många som möjligt får tillgång till ett förlossningsteam genom hela vårdkedjan. Det är inte bara när vi är som minst och kommer till jorden som vi behöver mötas av kärlek och omsorg utan det behöver vi hela livet - inte minst när vi blir äldre. Den ofrivilliga ensamheten och isoleringen är ett samhällsproblem som drabbar väldigt många människor i Sverige inte minst äldre människor. Man kanske har slutat jobba barnen är utflugna och i värsta fall kanske man har förlorat både sin livskamrat och flera av sina nära vänner. Den ofrivilliga ensamheten är naturligtvis ett problem för den enskilda människan men det är faktiskt också ett samhällsproblem. Den skapar ett större behov av hälso- och sjukvård bidrar till för tidig död och även till hälsoproblem i form av psykisk ohälsa. Sverige behöver därför likt andra länder exempelvis Storbritannien nu kraftsamla mot den ofrivilliga ensamheten och isoleringen och dess konsekvenser. Som kristdemokrat menar jag att man kan bedöma ett samhälle ganska mycket utifrån hur det behandlar sina äldre och de ska behandlas med respekt. Därför är vi kristdemokrater väldigt stolta över att regeringen nu satsar 145 miljoner kronor för att stärka och utveckla arbetet för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre. Det kan exempelvis handla om att utveckla de äldresamtal och hälsosamtal som finns i landets kommuner. Fru talman! Om mindre än en vecka är det dags för de flesta av oss riksdagsledamöter att resa hem till familj och vänner för att fira jul. Vissa av oss kommer då att få möjlighet att träffa de äldre som finns i vår närhet. Jag ser väldigt mycket fram emot att träffa min mormor bland andra. Tyvärr är det dock alltför många människor i Sverige som inte har ett hem att komma till. Hemlösheten i Sverige är ett alltför stort problem. För några veckor sedan träffade jag företrädare för Frälsningsarmén; det finns alltså 600 barn och unga i Sverige som lever i hemlöshet. Även om detta är ett problem under årets alla dagar kan jag inte låta bli att tycka att det känns lite extra tungt den här tiden på året. Nu biter kylan i och adventsljusstakar och julgranar lyser upp tillvaron för oss som lyckligtvis har ett hem. Jag är glad att den nya borgerliga regeringen höjer ambitionen när det gäller att motarbeta hemlösheten. Eftersom hemlöshet många gånger har sin bakgrund i psykisk sjukdom och missbruk är en del av hemlöshetsstrategin just statsbidrag för att möjliggöra att modellen Bostad först blir nationell. Det har Kristdemokraterna varit pådrivande för i decennier. Det är därför väldigt välkommet att regeringen skjuter till ytterligare medel till denna satsning för att fler människor i Sverige ska ha en bostad att kalla hemma. Fru talman! Avslutningsvis vill jag som ordförande för socialutskottet passa på att kanske lite tidigt tacka talmannen ledamöterna och all kanslipersonal för den här hösten. Jag vill också önska er en god jul och ett gott nytt år så småningom. Tack för gott samarbete! (Applåder)	6228
2595	Christofer Bergenblock (C)	C	Fru talman! Coronakommissionens slutsatser var tydliga. Stora välkända brister inom den svenska äldreomsorgen var förklaringen till de höga dödstalen. Kommissionen ansåg också att riksdag och regering måste se över vad som är tillräcklig bemanning på våra äldreboenden och i vår hemtjänst. Man inriktade sig inte minst på de demenssjuka som finns där. Dessutom måste kompetensnivån höjas i svensk äldreomsorg. Tyvärr utmärker sig Sverige genom att ha liten andel medicinskt utbildad personal inom äldreomsorgen. KD:s partiledare talade i opposition om att den tidigare regeringen hade med berått mod låtit smittspridningen öka under coronapandemin. Nu sitter man i regeringsställning men gör ändå inga stora förstärkningar av äldreomsorgen. I stället för en rejäl satsning på äldreomsorgen väljer man ett antal tidsbegränsade små riktade statsbidrag som inte bidrar till de strukturförändringar som behövs. Man tar sig inte heller an frågan om bemanningen som är den mest centrala under kommande år. I stället vill man eftersom man inte litar på kommunerna motverka den genom att införa nationella språkkrav och höjda lönegolv för arbetskraftsinvandring. Det kommer att slå mot personal även inom omsorgen och vården. Jag har två frågor till Kristdemokraterna. Vilka överväganden gjorde ni när ni valde att satsa på små tidsbegränsade statsbidrag till kommunerna i stället för strukturella reformer och generella statsbidrag till äldreomsorgen? Och hur ska kommuner och regioner klara personalrekryteringen när den de facto försvåras av regeringens förslag och Tidöavtalet?	1584
2596	Christian Carlsson (KD)	KD	Fru talman! För att vi ska stärka svensk äldreomsorg behöver vi självklart klara personalförsörjningen på ett bra sätt. Ett bra sätt är både att rekrytera tillräckligt många som vill jobba inom äldreomsorgen och att de äldre personerna i äldreomsorgen kan känna trygghet att de kan förstå personalen som arbetar där. Det är mot just den bakgrunden som regeringen nu utreder hur språkkraven ska utformas för att säkerställa de äldres trygghet på boendena. Vad gäller den typ av vidareutbildningar som finns är det på det sättet att vissa av dem nu löper vidare. Men andra kommer att upphöra. Men frågan om personalförsörjning kommer inte att försvinna. Regeringen kommer att behöva ta ett samlat grepp om kompetensförsörjningsfrågorna inom äldreomsorgsområdet. Man kommer att behöva återkomma till hur vidareutbildningssatsningarna ska se ut framgent.	854
2597	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Jag noterar att jag bara fått svar på den ena frågan den som handlar om personalförsörjningen men inte på den som handlar om riktade kontra generella statsbidrag. När jag läste Tidöavtalet noterade jag att äldreomsorgen endast nämns genom språkkravet på personalen. I Tidöavtalet nämns äldreomsorgen endast i samband med att det ska bli svårare att rekrytera personal till vår äldreomsorg i kommunerna. Det är märkligt. Jag har inga problem att förstå att personalen i vår äldreomsorg måste tala svenska och att det behövs understödjande insatser för dem som har svårt med språket. Och det har många kommuner. Det är därför man i kommun efter kommun har röstat nej när Sverigedemokraterna har motionerat om just det som nu också är Kristdemokraternas politik det vill säga införandet av språkkrav i äldreomsorgen. Det försvårar rekryteringen för kommunerna. Det försvårar när man ska bemanna omsorgen och ge äldre den hjälp de behöver. Samtidigt hugger man också i den ände som handlar om lönekrav för arbetskraftsinvandring. År 2019 var 1 401 personer som jobbade i svensk vård och omsorg arbetskraftsinvandrare. 75 procent av dem skulle utifrån regeringens nya politik och Tidöavtalet bli av med sitt arbetstillstånd. Det är alarmerande. Det är farligt för såväl kommuner som regioner och privata vårdgivare som kommer att bli av med sin nödvändiga arbetskraft. Men framför allt slår det mot patienter mot äldre och mot omsorgstagare som behöver personalen på sina boenden sjukhus och vårdcentraler.	1528
2598	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Man kan säga mycket om riktade och generella statsbidrag. Fördelen med de generella statsbidragen är att det ger kommunpolitikerna stort handlingsutrymme. Fördelen med de riktade statsbidragen är att de går till det som man anser behöver sättas fokus på. Om man satsar väldigt lite pengar oavsett om det är riktade eller generella statsbidrag går det ofta ut över verksamheten. Det vet vi. Exempelvis skulle det innebära ett hårt slag mot Sveriges äldre om Centerpartiets budgetförslag vann bifall här i dag. Centerpartiet väljer nämligen att väldigt precist skära ned med 700 miljoner kronor på just stimulansbidrag för äldreområdet. Man riktar med precision in sig på de äldre. Centerpartiet vill dessutom dra bort 5 miljarder från vårt utgiftsområde 9 som ska gå till sjukvård äldreomsorg och social omsorg. Och man lägger i praktiken bara till 2 3 miljarder till utgiftsområde 25 som är generella statsbidrag. Då ligger bevisbördan inte på regeringen. Centerpartiet måste förklara varför man väljer att slå mot Sveriges äldre.	1052
2599	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Personal personal personal - det är det vi kommer att prata om i fyra år under mandatperioden. Det handlar om personal inom äldreomsorgen och personal inom hälso- och sjukvården. Regeringen har gått in med 6 miljarder plus i statsbidrag fast det enligt SKR hade behövts 20 miljarder bara för att behålla den nivå vi har nu. Herr talman! Christian Carlsson nämnde Vänsterpartiets lite halvdana budget. Vi har gått in med 10 miljarder för att stärka personaltätheten inom kommuner och regioner. Vi har också gått in med extremt mycket till just statsbidrag. Det har inte ni gjort samtidigt som man ser att det är fortsatt kris inom hälso- och sjukvården. Personalen får springa allt fortare. Jag är helt övertygad efter att ha pratat med personal regioner och kommuner om att era statsbidrag som ni har de 6 miljarderna inte kommer att täcka upp för den kris vi står inför. Jag är väldigt orolig. Jag undrar Christian Carlsson: Hur snabbt ska vårdpersonalen springa de kommande åren? Hur många timanställda ska fylla äldreomsorgen? Man kommer inte att ha råd med den budget som ligger att fast anställa inom äldreomsorgen som jag ser set. Det är mina frågor till ledamoten.	1202
2600	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! När det gäller utgiftsområde 9 satsar Vänsterpartiet 550 miljoner mindre än regeringen på sjukvård äldreomsorg och social omsorg. Man satser i stället rikligt på generella statsbidrag. Det får man ge Vänsterpartiet. Men vi vet hur det är med dem. De kan kommuner och regioner använda till helt andra saker än det som Karin Rågsjö önskar. Att rikta medel till en viss typ av ändamål inom ramen för de generella statsbidragen är heller inte förenligt med principerna. Det blir väldigt svårt för Vänsterpartiet att garantera att pengarna går till rätt ändamål om det nu är just kompetensförsörjningssatsningar inom sjukvård och äldreomsorg som man är ute efter. Vad gäller situationen för sjukvårdens personal är den ansträngd. Vi är helt överens om detta. Vi är också överens om att för att vi ska kunna få fler vårdplatser behövs det mer personal som väljer att söka sig till vård- och omsorgsyrkena och fler som väljer att stanna inom vård- och omsorgsyrkena. Det är därför som regeringen avsätter 3 2 miljarder för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Vi har 500 miljoner 2023 för att öka vidareutbildningen för sjuksköterskor. Vi har 100 miljoner per år från och med 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Vi har mer riktade satsningar som går rakt in i sjukvård och äldreomsorg än vad Vänsterpartiet har. Det tror jag är bra om vi ska klara att få till fler vårdplatser och fler som väljer att söka sig till och stanna inom vårdyrket.	1541
2601	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Jag väljer att inte göra något yrkande i den här debatten men jag står givetvis bakom vårt särskilda yttrande. År 2015 var jag kommunalråd i Helsingborg. Jag var med och hanterade den extrema situation som uppstod när över 10 000 människor i veckan kom till framför allt Trelleborg och Malmö. Vi fick ta gympasalar och avställda äldreboenden i anspråk för att kunna få plats med alla asylsökande. Stora ansträngningar gjordes såväl i Helsingborg som i resten av landet. Denna situation uppstod på grund av att vi i princip hade de mest liberala migrationslagarna i hela Europa. Dessa lagar hade Sverige infört med Moderaterna i spetsen under alliansregeringen. Därför lade regeringen Löfven om migrationspolitiken i oktober och november 2015. En ohållbar och liberal migrationspolitisk genomgick ett paradigmskifte. Vi gick från liberala högeridéer till ordning och reda från en politik som syftade till att slå sönder vår svenska arbetsmarknad och vår svenska modell till en politik som värnar vårt land och vår modell som värnar folklig förankring för migrationspolitiken och som värnar välfärden. Den här historien vill inte Moderaterna kännas vid. Borta är de glada tonerna från de orangeklädda allianspartister som dansade på konventen. In har en annan färg på historierevisionismen kommit. Allt är numera sossarnas fel. Att den tillfälliga lagen permanentades och att det var genom den socialdemokratiskt ledda regeringens migrationskommitté som det skedde vill inte Moderaterna heller kännas vid. För Sverigedemokraterna är såklart ett historiskt lågt asylmottagande ett hårt slag. Hur ska de beskriva en socialdemokrati som gör det som socialdemokratin alltid har stått för nämligen ordning och reda i migrationspolitiken? Svaret har vi i slottsavtalet. I ren desperation över att Sverige numera tar sin och bara sin del av asylansvaret i Europa läggs förslag som bryter mot såväl rättsstatens principer som demokratins grunder fram. Människor som inte har brutit mot en enda lag ska kunna utvisas. Prostituerade missbrukare den som missaktar det svenska folket" eller som i övrigt anses klandervärda av slottspartierna ska kunna utvisas. Vi socialdemokrater har upprepade gånger i denna kammare försökt att få fram något vettigt svar något enda exempel på vad som menas med att folk som följer gällande lag ska kunna utvisas. I replikskiftet tidigare hörde vi också att om man har fått ett gynnande beslut så ska det såklart inte rivas upp. Då blir ju frågan: Om man inte kan ge exempel och man inte ska riva upp gynnande förslag varför står det med i slottsavtalet? När ska en prostituerad som säljer sex och bara säljer sex kunna utvisas? När ska en spelmissbrukare eller en alkoholist som riskerar att skickas till förföljelse eller tortyr utvisas av den enda anledningen att de är sjuka? WHO klassar ju alkoholism och spelmissbruk som sjukdomar. Vad är det att missakta den svenska befolkningen? Det har vi stått här och försökt att få reda på. Vilken domstol ska hålla husförhör med människor och utvisa de klandervärda? Inga svar ges. Det ska utredas. I den ena ändan ska det inte göras. I den andra ändan ska det utredas. Om det inte ska göras varför står det då med? Det är ju slöseri med skattepengar. Vänner! Paradigmskiftet inom asylinvandringen har skett. Det som nu håller på att hända är ett paradigmskifte inom rättsstaten. Det är något som är mycket mycket allvarligt. Det var tack vare att vi avskaffade tokliberala lagar som Moderaterna hade infört och införde socialdemokratisk ordning och reda i migrationspolitiken som det här paradigmskiftet skedde. Allt annat är historierevisionism. Herr talman! Det finns dock en fråga som inte är lika debatterad inom migrationspolitiken som asylinvandringen och det är arbetskraftsinvandringen. Skälet till det är ganska enkelt: Starka ekonomiska intressen alltså högerns uppdragsgivare tjänar hiskeliga summor här och nu på att kunna exploatera fattiga och utsatta människor. Där den liberala asylinvandringens långsiktiga mål var att sänka reservationslönerna på sikt kan arbetskraftsinvandringen användas här och nu för att pressa ned löner och villkor på arbetsplatserna. Det försvagar facket snedvrider konkurrensen och skapar dessutom en högre arbetslöshet bland dem som bor och vistas i landet som medborgare eller med uppehållstillstånd. Därför har också Sverigedemokraterna en väldigt ambivalent syn på arbetskraftsinvandringen. Ena dagen är man för arbetsmarknadsprövning. Nästa dag är man beredd att kompromissa om det för att komma överens med Moderaterna. Moderaterna i sin tur är stressade över att de nu helt plötsligt har fått makten att sätta ett lönegolv via förordningar. Regeringen skulle alltså redan ha kunnat höja golvet. Det beslutet skulle man kunna ta. Men här har Moderaterna än så länge inte agerat vilket beror på att de vill göra undantag framför allt i de branscher där exploateringen är som högst. Det är ett dilemma. Ska man prata om behovet av ett paradigmskifte inom migrationspolitiken är det på arbetskraftsinvandringens område som det ska göras. Det är här paradigmskiftet faktiskt behöver ske. Även här har den socialdemokratiska regeringen lagt grunden dels genom propositionen om höjt lönegolv dels med den i somras tillsatta utredningen om just arbetsmarknadsprövning. Det återstår att se om högern med Sverigedemokraterna i spetsen kommer att fullfölja detta paradigmskifte och skydda den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen från sänkta reservationslöner och sönderslagna villkor och framför allt såklart stoppa den hutlösa exploateringen av människor. Det är vad det handlar om. Jag tillåter mig att tvivla för arbetskraftsinvandringen fyller en annan funktion för högern genom att hålla uppe arbetslösheten bland asylinvandrarna. Med importerad arbetskraft från tredjeland till exempel Bangladesh och Pakistan trängs många på svensk arbetsmarknad undan. Då kan högern köra sitt race om att människor inte vill integreras att de inte vill ta jobb att de har bristande vandel. Men det hela handlar ju om att människor som bor stadigvarande i Sverige behöver och kräver högre löner både för att de har bättre insikt och kunskap om den svenska arbetsmarknaden och av det enkla skälet att kostnadsläget för den som bor mer stadigvarande i landet är mycket högre än för den som inte gör det. Då krävs också högre löner. Det är klart att högerns uppdragsgivare som vill ha en liberal arbetskraftsinvandring inte tycker att det är en bra idé för då måste de ju betala högre löner. Det här är såklart en perfekt cocktail för en SD-driven agenda där flyktingar och människor som flyr från IS talibanerna eller regimen i Iran är oönskade här i landet och där de som tillåts komma hit kan bo på smutsiga madrasser i ett restaurangkök eller i en byggbod med dragiga väggar. Herr talman! Avslutningsvis måste jag bara nämna något om kvotflyktingarna - yazidier som tvingats bli sexslavar hos IS barnsoldater som slåss för miliser i Kongo människor som haft oturen att födas som funktionsvarierade i ett flyktingläger i ett krigshärjat område eller för den delen homosexuella som flyr förföljelse och riskerar dödsstraff. Dessa människor tycker högern att vi ska hjälpa i mindre utsträckning. I sammanhanget är det intressant för regeringen åker till EU och driver en agenda om att det bästa sättet att stoppa flöden av människor till Europa är att länderna i regionen - i Afrika och i Mellanöstern - blir mer stabila. Jag förstår inte riktigt hur länder med redan svaga institutioner skulle bli stärkta av att världens mest utsatta ska bo i flyktingläger i de länderna. Det är inte att hjälpa dessa länder att bli mer stabila. Det är ju att öka deras bördor. Där kan vi göra en insats. Men det vill inte högern. Herr talman! Högern talar alltså gång på gång med kluven tunga när det gäller migrationspolitiken. I ren desperation över att de inte lyckats göra ett paradigmskifte inom asylinvandringen lägger högern fram alltmer extrema förslag. Jag ska dock avsluta positivt herr talman. Det finns en öppning för ett paradigmskifte. Det handlar om arbetskraftsinvandringen. Om högern med Sverigedemokraterna och Moderaterna i spetsen väljer att fullfölja det som Socialdemokraterna påbörjade förra mandatperioden finns det en möjlighet att genomföra ett paradigmskifte när det gäller arbetskraftsinvandringen och skydda vår välfärd och den svenska modellen. Ta den chansen! (Applåder) "	8478
2602	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Jag kan nämna att de riktade statsbidragen kommer att sjunka med 25 miljarder under de kommande fyra åren. Det kommer inte att regna manna över kommuner och regioner från högerregeringen måste jag tyvärr säga. Vi har lyssnat av väldigt mycket vad regionerna vill ha och vad kommunerna vill ha. De vill ha långsiktiga satsningar så att de vet att de kan jobba anställa och öka på det som de behöver öka på. Det är uppenbart anser jag att era 6 miljarder plus lite i kanten inte kommer att räcka till att ge vårdpersonalen de möjligheter som den vill ha för att kunna göra ett bra jobb. Det kommer inte att gagna patientsäkerheten. Jag tänker på äldreomsorgen som vi talade om. Vi har talat om äldreomsorgen under hela pandemin. Alla stod och smågrät i talarstolen. Nu när man ska göra verkstad av det kommer det att fattas pengar för att anställa dessa undersköterskor. Det kommer inte att finnas förutsättningar för det i er budget. Det är väldigt sorgligt. Vänstern satsar 10 miljarder för att öka personaltäthet inom både regioner och kommuner. Vi tycker att det är rimligt. Jag kommer att gå in på det senare från talarstolen. Jag undrar fortfarande Christian Carlsson: Hur ska ni med budgeten kunna se till att vårdpersonalen får villkor att arbeta med? Det handlar om 3 miljarder hit och 1 miljard dit. Det blir en snuttifierad verksamhet. Vi har verkligen lyssnat. Vi hade också den här typen av mindre riktade bidrag tidigare. Det är tyvärr så att era riktade statsbidrag inte kommer att växa. Det är precis som jag sa. De kommer att sänkas med 25 miljarder under den kommande mandatperioden. Jag är bekymrad. Jag undrar: Är inte Christian Carlsson och KD det också? Hur ska exempelvis en vårdförmedling kunna pressas in nu?	1762
2603	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Jag är bekymrad över den kris i personalförsörjningen som vänsterstyret lämnade efter sig som vi nu har att ta itu med. Jag är väldigt bekymrad över den. Det är också därför som vi i regeringen har sagt att en viktig prioritering den här mandatperioden är att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjning. I det handlar det om att man kartlägger behoven som finns av personal nationellt men också att man ska komma fram till konkreta åtgärder för hur man får fler att söka sig till yrket. Det handlar om hur man förbättrar arbetsmiljön och villkoren för personalen inom vården. Väldigt många medarbetare inom sjukvården är pressade av de långa vårdköer som den regering som Vänsterpartiet valt att stötta tidigare har orsakat. Det är väldigt märkligt när man tittar på Vänsterpartiets prioriteringar. Det är några saker som ni väljer att prioritera bort. Det är 300 miljoner som ska gå till att stärka vården på landsbygden. Det är tydligen inte så viktigt för Vänsterpartiet. Sedan är det de 2 miljarder kronorna som ska gå till ökad vårdkapacitet. Det är det som är det stora problemet i svensk sjukvård. Vi lägger mycket pengar och vi har bra kvalitet i vården som människor kommer till. Men för få sjuka människor får den hjälp de behöver i tid. Ändå väljer Vänsterpartiet att plocka bort de 2 miljarder som just syftar till att lösa svensk sjukvårds stora problem. Det är felprioriterat.	1417
2604	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Putins krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget och lett till skenande priser på el och energi. I Sverige pressas hushållen och företag både av hög inflation och höga räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Läget kräver en regering med ett tryggt och säkert ledarskap. Läget kräver en regering som man kan lita på. Men i stället har vi i Sverige nu fått en löftesbrytarregering. Under åren i opposition har Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna lovat allt åt alla. Man har lovat ett högkostnadsskydd för el enligt norsk modell. Man har lovat ett sänkt bensinpris med 6 50 kronor per liter. Man har lovat en miljardsatsning för ett högkostnadsskydd i den svenska tandvården. Man har lovat att höja pensionerna. Man har lovat att förbättra karensavdraget. Man har lovat mer pengar till äldreomsorgen och sjukvården. Man har lovat stora satsningar inom funktionshinderspolitiken inte minst höjd timersättning i assistansen för att nämna något. Allt detta har man lovat. Och inget av detta finns med som en leverans i den budget man nu har lagt fram. I stället levererar regeringens första budget ett sparbeting till Sveriges kommuner och regioner. Ulf Kristersson dammar av den gamla principen från alliansåren om att i begynnande lågkonjunktur endast ersätta kommunernas och regionernas behov till en tredjedel. De övriga två tredjedelarna ska regionerna och kommunerna betala själva. I lågskattekommuner ska det betalas med skattehöjningar medan man i de kommuner där skatten redan är alldeles för hög får betala det med nedskärningar. Samtidigt som regeringen alltså höjer skiktgränsen för statlig skatt till en kostnad av 13 miljarder kronor ska barn och äldre i landets fattigaste kommuner få mindre tid med sina förskollärare och undersköterskor. Herr talman! Det är en iskall högerpolitik. Det är inte vad Sverige behöver. Vi socialdemokrater har ett annat alternativ. Vi sätter välfärden främst och rustar därmed Sverige och svenska folket för att möta de tuffare ekonomiska tiderna. Genom satsningar på välfärden i hela landet och genom att förstärka barnfamiljernas ekonomi möter vi den annalkande krisen tillsammans. Så prioriterar vi för att inte barnen i skolan patienterna i vården och de äldre i äldreomsorgen ska få betala priset för lågkonjunkturen. Så prioriterar vi för att öka takten i klimatomställningen och skapa gröna jobb i hela Sverige. Så prioriterar vi för att återta den demokratiska kontrollen över välfärden. Vi vet att vårt Sverige kan bättre. Inom utgiftsområde 25 innebär det att vi har föreslagit en fördubbling av regeringens satsningar till kommuner och regioner. Vi bedömer att det i detta läge är mest angeläget att säkerställa att vi i så hög utsträckning som möjligt kan kompensera regionerna och kommunerna för kostnadsutvecklingen. Eftersom det handlar om generella medel som kommuner och regioner kan använda som de vill vet vi att medlen i det här läget kommer att användas för att säkra nivån i välfärden. Utöver det har vi inom utgiftsområde 9 föreslagit en sammanlagd nettoförstärkning om 300 miljoner kronor. Huvuddelen av dessa medel tillskjuts för att stödja de kommuner med utsatta områden som behöver satsa större medel för att förebygga kriminalitet. För mig som tidigare ordförande i justitieutskottet är det en gåta hur regeringen här kan gå fram med en satsning på 10 miljoner kronor. 10 miljoner kronor motsvarar ungefär tio nya socialsekreterare i hela detta land. Det är ett hån mot alla de socialtjänster som i dag går på knäna och som skulle kunna åstadkomma så mycket mer om de bara hade tillräckliga resurser. Vi socialdemokrater satsar 50 gånger så mycket och lägger en halv miljard på att förstärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Utöver denna satsning gör vi vissa omfördelningar inom anslaget 1:6 för att budgeten tydligare ska stödja rekryteringen till hälso- och sjukvården. Här har regeringen aviserat att man avser att avsluta den personalsatsning om 2 miljarder kronor per år som löpt på sedan 2018. Vi tycker att det är fel väg att gå. I stället behöver vi förstärka och permanenta denna satsning. Det är genom långsiktiga stöd som vi ger kommuner och regioner förutsättningar att på ett bra sätt omsätta dessa riktade medel i satsningar på personal. Vi avsätter också en kvarts miljard per år för en riktad satsning på VFU-platser alltså verksamhetsförlagd utbildning. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om äldreomsorgen. Här gjordes under den socialdemokratiska regeringen historiskt stora ekonomiska satsningar. Dessa var helt nödvändiga både för att möta den demografiska utvecklingen och för att kompensera mindre kommuner som har stora svårigheter att i tillräcklig grad prioritera sin äldreomsorg. Bristerna är på sina håll stora med för låg bemanning och därmed svårigheter att rekrytera rätt kompetens. I detta arbete var Äldreomsorgslyftet en nyckelsatsning. Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal får möjlighet att utbilda och vidareutbilda sig på betald arbetstid. Det har varit en enorm framgång. Över 25 000 personer har påbörjat en utbildning. Det har också varit en populär reform oavsett om det har varit en S- eller moderatledd regering. Detta menar regeringen nu i budgeten att man avser att avsluta efter 2023. Det kan inte beskrivas som något annat än hål i hela huvudet. Det här är en reform som Sverige behöver. Det här är en satsning på svensk äldreomsorg som verkligen har visat att vi från den nationella nivån på ett tydligt sätt kan förstärka de lokala förutsättningarna att göra ett bra jobb. Att plocka bort detta innebär att tusentals vårdbiträden som har påbörjat utbildningen inte kommer att ha möjlighet att slutföra den. Det skickar helt fel signaler att avbryta den här satsningen och det kan leda till att kommuner inte fortsätter att göra de satsningar som behövs. Sammantaget anvisar vi 300 miljoner mer på utgiftsområde 9. På utgiftsområde 25 tillför vi 6 miljarder mer än regeringen. För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. Vi kommer med alla våra förslag att komma tillbaka i kommande debatter utifrån vår budget och peka på vad vi tror är den bästa vägen för Sverige. (Applåder)	6582
2605	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Ledamoten Lundh Sammeli pratar om löftesbrott i sitt anförande. Låt oss prata om alla de löftesbrott som den socialdemokratiska regeringen begick under sina åtta år vid regeringsmakten. Den nya regeringen har suttit i 58 dagar. Nu förväntar sig ledamoten Lundh Sammeli att regeringen ska leverera kortare vårdköer och fler vårdplatser allt detta på blott två månader. Låt oss tala om de löften som den socialdemokratiska regeringen gav till svenska folket. Man lovade till exempel att cancerpatienter skulle få vård inom fyra veckor. Vad är resultatet efter åtta år - 2 936 dagar - i regeringsställning? Det är att vårdköerna i Sverige har mer än fördubblats redan före pandemin att inte ens hälften av alla kvinnor med bröstcancer får vård i tid och att inte ens var tredje man med prostatacancer får vård i tid. Det om något herr talman är löftesbrott. Jag är stolt över att få stödja en regering som nu på allvar tar tag i Sveriges stora utmaningar som tar ansvar för att stötta utsatta hushåll i svåra tider som gör det billigare att tanka bilen och ta sig till jobbet som ger stöd för att kunna betala elräkningen som nu på det här området tar itu med den bristande tillgängligheten och som satsar på fler vårdplatser. Vore det inte klädsamt ledamot Lundh Sammeli om du och ditt parti tog ansvar för alla de löftesbrott som ni har begått under de åtta år - de 2 936 dagar - som ni har haft regeringsmakten och styrt Sverige?	1463
2606	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Tack ledamot Hultberg för frågorna! Vi socialdemokrater tar definitivt ansvar för de år vi har haft regeringsmakten. Vi har prioriterat välfärden vi har tagit Sverige genom en omfattande pandemi och vi har satsat på det som bygger Sverige starkt. Vi lägger också på detta område förslag om att stoppa utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar som urholkar de generella och skapar en gräddfil och om att genomföra en politik som bygger ett starkt samhälle. Jag tycker att jag i mitt anförande pekade på några av de utmaningar som politiken framöver verkligen behöver fortsätta att hålla i. Det handlar om kompetensförsörjningen. Det handlar om finansieringen. Det är ett arbete vi som regering under våra år har påbörjat och det är ett ansvar som sittande regering behöver ta vid. Det är inte så att jag efter 53 dagar förväntar mig att regeringen ska leverera svar på alla samhällets utmaningar. Men jag kan bara konstatera att ingenting av det man lovade och som jag valde att räkna upp och som omfattar väldigt mycket är något vi ser i den här budgeten. Man möter inte heller SKR och deras tydliga besked att man behöver 20 miljarder för att den svenska välfärden inte ska urholkas. Det är kanske en helt annan debatt men ledamoten Hultberg valde ändå att säga att här skapar regeringen stöd för alla som är oroliga för sin elräkning. Då ska vi komma ihåg att man exkluderar halva landet eftersom Norrland inte har de möjligheterna. Det är en annan debatt och där jagar jag möjligheten att debattera med energi- och näringsministern.	1567
2607	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Låt mig bara kort ändå kommentera det sista. Den här regeringen får ett omfattande stöd för de höga elpriserna på plats - de höga elpriserna som är skapade av en målmedveten socialdemokratisk rödgrön politik där man har avvecklat välfungerande svensk kärnkraft. Det har lett till att vi nu har ett kraftigt underskott av planerbar elproduktion vilket har lett till rekordhöga elpriser. Vi tycker att det är orimligt att skicka hela denna nota till svenska hushåll och vi får ett bra elstöd på plats. Det baseras på de historiska elpriserna och då är det till konsumenter i elområde 3 och 4 som stödet går. När det gäller välfärdens finansiering var det ändå så att den socialdemokratiska regeringen lovade Europas lägsta arbetslöshet. Och vad blev resultatet efter åtta år? Det blev Europas fjärde högsta arbetslöshet. Jag tror att det bara är grekerna spanjorerna och portugiserna som har en sämre utveckling än Sverige. Om Sverige bara hade haft en tillväxt motsvarande EU:s genomsnitt hade välfärden haft 40 miljarder extra varje år. Det herr talman understryker vikten av en stark arbetslinje och av en politik som skapar jobb och tillväxt. Detta har den tidigare socialdemokratiska regeringen flagrant misslyckats med. Man svek sitt viktigaste vallöfte och det har urholkat resurserna till välfärden. Ska vi prata om välfärdens resurser är det detta löftesbrott vi behöver sätta fokus på. Jag är stolt herr talman över att vi påbörjar arbetet med att få ordning på Sverige. Det gäller energiförsörjningen och vi gör rekordstora satsningar på att rusta upp försvaret och rättsväsendet. Men vi förmår också ta itu med hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Vi gör riktade satsningar och vi stärker också de generella statsbidragen och påbörjar ett mödosamt arbete med att se till att alla svenskar ska få vård och omsorg i tid och av en god kvalitet.	1888
2608	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Om det skulle stämma det som ledamoten Hultberg säger om att de höga el- och energipriserna beror på den förda socialdemokratiska politiken skulle ju inte hela Europa stå i samma läge. För visst är vi socialdemokrater samhällsbyggare. Visst är vi en enorm kraft i svensk och internationell politik. Men det är inte så att hela Europas energikris beror på den förda politiken. Det pågår ett krig i Europa och det är orsaken till att denna vinter kommer att bli väldigt väldigt tuff. I det här läget behöver man ändå konstatera att oavsett vem du är och var i landet du än bor måste du kunna känna trygghet om vi kommer att ha de här höga priserna och få extremt höga elräkningar. Därför är det helt galet att vi har en regering som exkluderar halva Sverige i frågan. Men i det här läget är det också en tröst för kommuner och regioner runt om i detta land oavsett vem som vann förtroendet att leda det denna mandatperiod att vi förra mandatperioden hade en socialdemokratisk regering som så tydligt satsade på välfärden. För när den här regeringen sviker det ansvaret och inte möter den utmaning som väldigt mycket av välfärden kommer att stå inför är den lilla trösten att man på väldigt många områden har kunnat bygga upp en buffert utifrån de satsningar vi har gjort under de föregående åren. Det är en buffert som kommer att hjälpa kommuner och regioner under kommande år. Men det är en buffert som inte kommer att räcka till att kompensera en nationell politik med en högerregering som inte satsar på välfärden. Kring detta behöver det bli en stor debatt.	1583
2609	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Det var intressant att lyssna till Lundh Sammelis anförande här i talarstolen. Och visst - jag har också noterat att Socialdemokraterna lägger 500 miljoner mer bland annat på socialt arbete och att man har hög svansföring i det. Samtidigt kan jag tycka att det är ganska intressant att Socialdemokraterna under de år de själva har suttit i regering har lagt cirka 670 miljoner på detta anslag när den här regeringen i stället levererar 1 2 miljarder och mer eller mindre fördubblar anslaget till socialt arbete. Det är därför väldigt intressant att lyssna till ledamoten Lundh Sammeli som nu efter åtta år i regeringsställning plötsligt anser att det är oerhört viktigt att satsa på socialt arbete. Jag skulle vilja ställa frågan om varför man gör det till ledamoten Lundh Sammeli. Det är tydligt från ledamoten att Socialdemokraterna är Sveriges välfärdsparti. Jag kan faktiskt inte hålla med om det herr talman. Man har haft åtta år på sig. Hur ser det ut i samhället i dag? Vi har en oerhört stark otrygghet. Man lyckades inte knäcka gängen. Man bjöd på saft-och-bulle-politik. Vi har en skyhög arbetslöshet. Man har underminerat hela välfärdssystemet genom att inte våga och lyckas ställa krav. Det pågår en enorm bidragsbrottslighet mot det svenska välfärdssystemet. Vi har sett den största utförsäkringen i svensk tid under den socialdemokratiskt ledda regeringen. Man har också underminerat personlig assistans och målet för denna för att under 2015 kunna bekosta invandringen. Så visst är det lätt att stå och säga att Socialdemokraterna är det svenska välfärdspartiet men de är snarare det svenska bidragspartiet. Återigen: Vad är det som föranleder att posten socialt arbete nu är så väldigt angelägen för Socialdemokraterna?	1764
2610	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Oavsett vem man är och oavsett var man bor ska man kunna känna trygghet under dygnets alla timmar. För oss är det en otroligt viktig bild att jobba utifrån. Det är en vision vi ska se till att skapa politiken kring. Vi har under våra år i regeringsställning både bekämpat brotten och brottens orsaker. I återkommande reformer och i återkommande debatter har vi pekat på vikten av det breda angreppssättet. Vi behöver förstärka polisen och tillföra ny lagstiftning och nya metoder och verktyg vilket vi har gjort. Där finns en bred enighet i svensk politik. Men den enigheten och den möjligheten att bilda breda allianser har vi inte sett när det handlar om att säkerställa mer pengar till skolan för att göra den mer jämlik för att bryta segregationen i vårt samhälle och för att skapa bättre möjligheter att bryta nyrekryteringen. Ska vi klara av att bekämpa brottsligheten som plågar vårt samhälle behöver vi klara av att göra både och. Det är ett arbete vi har gjort och det är ett arbete vi också kommer att fortsätta. Det här är en viktig del. Vi ska hitta ett läge där vi ser att lika mycket pengar som vi satsar på att förstärka rättsväsendet behöver vi förstärka det sociala arbetet med. Det innebär att vi i den här budgeten lägger 1 6 miljarder just för att förstärka socialtjänsten och öka arbetet för en jämlik skola. Vi lägger också 100 miljoner på idrottslivet som är en viktig aktör för att skapa bättre förutsättningar för barn och ungdom.	1482
2611	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Ja jag noterade också att ni har den inställningen att det för varje satsad krona på polisen också ska satsas 1 krona på socialt arbete. Innebär det då i praktiken att Socialdemokraterna i den förra regeringen inte har satsat så mycket på polisen tidigare eftersom de har haft ett anslag som har legat på omkring 670 miljoner? Det syns tydligt i det svenska samhället att just detta inte har varit så prioriterat. Man har i vart fall inte lyckats med det. Men man ska i det här sammanhanget också komma ihåg att Socialdemokraterna har suttit vid makten i åtta år och att den här regeringen har suttit i ganska exakt tre månader sedan valet. Den har så klart inte varit invald sedan valet men förändringen skedde ju egentligen redan då. Vad jag skulle komma till är att vad regeringen nu får ta över är oerhört och olagligt långa vårdköer som den föregående regeringen inte har lyckats hantera utan som snarare har växt. Arbetsmiljön och kompetensförsörjningen ute i regionerna och kommunerna har man inte heller lyckats styra upp i rätt riktning. Detta är något som nu påbörjas när vi tar ett rejält grepp för att komma till rätta med det. Då duger det kanske inte att lappa och laga och slänga ut mer pengar på det utan vi behöver backa tillbaka och få en nyanserad bild av hur vi kan göra detta på bästa sätt. Jag tycker att det är en sund inställning. Man kan inte bara kan forcera fram detta utan det behöver göras metodiskt och konstruktivt för att vi ska komma till rätta med de utmaningar som vi ser i den svenska hälso- och sjukvården. Det är tydligt herr talman att man inte har lyckats om man har haft åtta år på sig vid makten. Jag skulle vilja säga till svenska folket: Ge oss åtminstone åtta år så att vi kan bevisa att det går att förändra den utveckling som vi har sett inom den svenska hälso- och sjukvården för den har inte gått åt rätt håll. Det har inte heller det svenska samhället för den delen. Vad är det i ert budgetförslag som kraftigt skulle förändra hela den svenska hälso- och sjukvården som ni inte har lyckats med under de tidigare åtta åren?	2098
2612	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Ola Möller påstår att paradigmskiftet är någonting som Socialdemokraterna bjöd på under den förra mandatperioden. Låt oss därför snabbt syna detta. Efter att Socialdemokraterna stått helt handlingsförlamade medan hundratusentals personer som inte behövde komma till Sverige tilläts promenera in i landet 2015 genomförde man ett år senare den så kallade tillfälliga lagen vilket innebar ett par mindre begränsningar av rätten till anhöriginvandring permanenta uppehållstillstånd och den humanitära säkerhetsventilen. Efter detta genomfördes en reform 2017 som skapade möjlighet till uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier även om personen inte hade några skyddsskäl eller andra skäl att vara i Sverige. På detta följde 2018 en reform som möjliggjorde för personer som inte hade skyddsskäl som inte kunde göra sin identitet sannolik och som dessutom var vuxna att stanna på grund av gymnasiestudier fast de inte hade några andra skäl till att vara här. På detta följde en reform 2019 som utökade rätten till anhöriginvandring och tog bort delar av försörjningskravet. Det gjorde att fler personer fick permanent uppehållstillstånd snabbare. Till sist kom Migrationskommitténs betänkande som utökade rätten till anhöriginvandring igen. Det gäller personer som har för avsikt att bilda en relation den så kallade Tinderlagen. Det gäller stadgade undantag från försörjningskrav för kvotflyktingar och utökad rätt att stanna för personer som inte har några skyddsskäl men som helt enkelt inte vill åka hem därför att de tycker att det är bekvämt att stanna i Sverige. På vilket sätt kan man kalla detta ett paradigmskifte? Skälen till att vi har färre asylsökande i dag är ju helt och hållet dels Turkietavtalet dels Europeiska unionens externa arbete dels pandemin. När den här mandatperioden började var vi i stort sett tillbaka på ruta ett med ett regelverk som i delar var mer generöst än det var 2015.	1940
2613	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Det är fascinerande - när man hör ledamoten Lindberg kan man få bilden av att väldigt mycket av det som görs har varit helt galet. Jag har välkomnat att mycket i både Tidöavtalet och budgeten är att kroka arm och fortsätta det som redan pågår. Många prioriteringar och satsningar som vi Socialdemokraterna har sjösatt tas nu vidare. Det är jättebra! Samtidigt är jag starkt kritisk till att man drar undan mattan för en så bra reform som Äldreomsorgslyftet som har träffat så rätt och som omfattar så många människor. Det kommer att innebära att väldigt många vårdbiträden som har påbörjat utbildningar inte kommer att bli klara. Det förvånar mig - om man nu menar allvar med att personalförsörjning är det viktiga och vi delar bilden att kompetensförsörjningen är välfärdens absolut största utmaning - att man i den budget som ledamoten Lindberg står bakom och kanske är utformare av så tydligt plockar undan den satsning på 2 miljarder som vi i vår budget i stället menar behöver förstärkas med ytterligare 850 miljoner och permanentas. För all del den här regeringen har inte suttit länge och jag hoppas att det inte blir så många dagar till. Men man lovade väldigt tydligt en miljardsatsning på tandvården höjda pensioner förbättrat karensavdrag mer pengar till äldreomsorg och sjukvård och stora satsningar på funktionshinderspolitiken. Ingenting av detta finns med i budgeten. Även om man bara har suttit i 53 dagar är det här den budget som kommer att forma verklighet och vardag i vårt land och inriktningen för de kommande åren.	1564
2614	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Visst är det fascinerande att höra en socialdemokrat tala om löftesbrott med tanke på det välfärdssvek som Socialdemokraterna har stått för under de senaste åtta åren. Vårdköerna var rekordlånga redan före pandemin och 163 000 sjuka människor har ännu inte fått vård i tid. Socialdemokraterna har haft åtta år på sig. Den här regeringen har haft åtta veckor att åtgärda problemen. Det är ingen tvekan om att det är Socialdemokraterna som står för ett välfärdssvek. Projektion tror jag att man inom psykologin kallar den försvarsmekanism som Socialdemokraterna nu tillämpar för att försöka dölja de egna bristerna och applicera dem på någon annan för att rädda sin egen självbild. Det är möjligt att det är effektivt och det är kanske bra för opinionen men det är faktiskt inte särskilt smickrande. Det jag tänkte tala om är det brottsförebyggande arbetet. Den här regeringen inleder nu den största offensiven mot brottsligheten någonsin. Vi tillskjuter 5 miljarder kronor till rättsväsendet vilket kommer polisen Åklagarmyndigheten Kriminalvården och domstolarna till del. Vi skapar ekonomiska förutsättningar för 10 000 fler polisanställda och vi tillför resurser så att polisen kan få effektivare verktyg i kampen mot brottsligheten. Men vi satsar också på det förebyggande arbetet. Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks och inte minst byggs föräldraskapsstödsprogrammen ut med hela 200 miljoner kronor 2023. Detta görs helt enkelt för att det verkligt trygga samhället byggs av starka familjer med tid för barnen och av människor med goda värderingar och barn och unga som har hopp om framtiden.	1638
2615	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Varken jag eller Socialdemokraterna har någonting att dölja från de gångna åtta åren. Vi har levererat en politik som har tagit Sverige genom en pandemi. Vi har stärkt satsningar på välfärden. Vi har skapat reformer och förslag för att bygga Sverige starkare. Välfärdens största utmaning handlar om kompetensförsörjning men det handlar också om finansiering. Låt oss då ha en diskussion om hur politiken nationellt kan stärka förutsättningarna för våra kommuner och regioner att verkligen leverera en bra välfärd. I den här budgeten visar ju regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att man inte är beredd att göra de prioriteringarna. Man möter behoven till en tredjedel men resten får lösas med höjda skatter eller slaktad välfärd lokalt och regionalt. Det kommer inte att göra Sverige bättre eller tryggare för människor. Det brottsförebyggande arbetet är ett område som jag har jobbat med under de senaste fyra åren. Där kan det i tonfall och i debatter låta som att vi står enormt långt ifrån varandra. Tittar man på angiveri och borttagna tolkar några av de förslag som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna levererar står vi också långt ifrån varandra. Men i målet om att få 10 000 poliser på plats och förstärka hela rättsväsendet tycker vi ju lika. Men det är viktigt att också bredda den debatten. Det kommer vi att behöva göra på vårt område för det brottsförebyggande arbetet behöver prioriteras.	1447
2616	Christian Carlsson (KD)	KD	Herr talman! Ja det brottsförebyggande arbetet behöver prioriteras. Därför byggs föräldraskapsstödprogrammen ut med 200 miljoner 2023 och socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks. Men faktum är att de förebyggande insatser som regeringen föreslår säger Socialdemokraterna i flera fall nej till särskilt de insatser som handlar om att förebygga innan socialtjänsten behöver komma in. 50 miljoner kronor för att stärka förebyggande arbete genom hembesöksprogram inom BVC ryker med Socialdemokraternas förslag. 50 miljoner kronor för att finansiera en utökning av medel till barn- och ungdomsorganisationer inom utgiftsområdet Kultur medier och trossamfund försvinner. Ni säger också nej till fritidskortet som syftar till att stärka barns och ungas möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet. Det är en satsning som riktar sig framför allt till barn och unga i de socioekonomiskt utsatta områdena. Det tycker jag är beklagligt. Jag noterar att Socialdemokraterna har ambitionen att satsa mer pengar på utveckling när det gäller det brottsförebyggande arbetet och i grunden välkomnar jag det. Nästan lika mycket som Socialdemokraterna vill höja anslagen vill Centerpartiet skära i den budgetposten. Frågan är alltså: Vad är alternativet till regeringens politik? Det kan nog ingen svara på. Det är tydligt att det råder rödgrön splittring även på det här området.	1386
2617	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Jag är den förste att välkomna alla de partier från regeringssidan som vill ta ett fast grepp och se till att vi får breda allianser när det handlar om brottsförebyggande arbete. Alltför lång tid har debatten om att knäcka gängkriminaliteten handlat bara om fler poliser tuffare tag och hårdare straff. Men jag är helt övertygad om att vi vet att det handlar om att bryta nyrekryteringen tidigt - att se till att barn och ungdomar inte ser kriminalitet som en väg och att de inte blir rekryterade av gängen. Jag välkomnar att man nu från regeringens sida avser att gå vidare med den stora gängbrottsutredning som vi har tillsatt och som nu har lagt fram sina förslag. Föräldraskapsprogrammet är också bra. Hur skapar vi trygghet för föräldrar att vara närvarande? Men när ledamoten Carlsson räknar upp 50 miljoner hit och 50 miljoner dit och pekar på det vi har sagt nej till stämmer det för vi satsar 1 miljard mer på skolan för att öka jämlikheten. Vi väljer att satsa en halv miljard mer på socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet. Det är att prioritera. Det är att inte dutta här och var för att alla partier ska kunna vara nöjda och säga Titta vad vi har fått igenom!" utan här har vi lagt en budget som skapar förutsättningar för ett bättre Sverige. "	1286
2618	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Som ni alla vet debatterar vi nu alltså utgiftsområde 9. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Den 11 september gav svenska folket samarbetspartierna förtroendet att leda landet med Sverigedemokraterna som det största partiet på högersidan. Den 11 september valde våra svenska medborgare att byta ut den rödgröna regeringen till en blågul regering som på allvar ser problemen och är beredd att genomföra sin politik. I valrörelsen lyfte vi i Sverigedemokraterna särskilt fram att Sverige ska bli bra igen. Det är det primära målet. Visst vill vi bli bäst men Sverige behöver inte i detta läge vara bäst på allt. Vi ska däremot inte vara dåliga på något. Men vi ska vara bra. Svensk hälso- och sjukvård står som vi alla vet inför många utmaningar. Samarbetspartierna har höga ambitioner och är beredda att arbeta hårt för att ändra den riktning som nu varit färdvägen i alldeles för många år. Svensk hälso- och sjukvård präglas tyvärr av långa vårdköer bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal vårdplatser. Vi ser att låg produktivitet otillräcklig kompetensförsörjning och bristande kontinuitet och samordning gör att svenska medborgare i dag inte får den vård de borde kunna förvänta sig. Därtill lägger Sverige mer pengar på vården än våra grannländer. Ändå får vi ut mindre vård. Det tyder på ineffektivitet och då krävs det mod att våga agera. Det handlar om att ta ett omtag i nya hjulspår. Det är tydligt att man inte har haft rätt arbetssätt. Vi vill få en ökad statlig styrning i vården. Vi vill också ha en bred grundläggande utredning om den svenska hälso- och sjukvårdens organisering. Den svenska sjukvården skattebetalarna och människor som är i behov av vård måste nu prioriteras. Att arbeta inom vården är något man ska vara stolt över och det ska vara en arbetsplats där anställda trivs och vill gå till jobbet. Det ska vara en plats där cancersjuka får snabb vård och där unga med suicidtankar inte behöver gå ifrån sin psykolog med orden du är välkommen tillbaka när eller om vi har tid". Vi gör nu satsningar som kommer att göra skillnad. Vi behöver korta vårdköerna. Det är ett av de primära målen. Vi satsar ytterligare 1 miljard för att öka antalet vårdplatser. Vi satsar också 3 miljarder på prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna. Brist på disponibla vårdplatser innebär en stor patientsäkerhetsrisk. Parallellt med detta vill vi kartlägga vårdplatserna över landet och ta fram en nationell plan för hur vi ska kunna åtgärda de köer som nu pågått i åratal. Det är inte pandemiköer utan vårdköer - vårdköer som vi har ärvt från tidigare regering som den inte har förmått att minska. Det är köer som är olagliga och orimligt långa. Köerna har faktiskt gjort att människor har dött i väntan på vård. För att synliggöra ledig vårdkapacitet få ned vårdköerna och göra vården mer tillgänglig ska vi tillsammans med den satsning jag precis nämnde även få till en nationell statlig vårdförmedling. Målet är att uppfylla den lagliga vårdgarantin alltså att patienten ska få sin operation eller annan behandling utförd inom ramen för vårdgarantin. Den har kraftigt försämrats under de senaste mandatperioderna. Visst man ska vara lite ödmjuk vi har haft en pandemi som har ställt till det. Men likaså är skillnaderna i väntetider mellan regionerna och mellan olika delar av hälso- och sjukvården alldeles för stora i dag. Så här ska det inte få se ut i vårt Välfärdssverige. För att klara detta behöver vi också personal. Arbetssituationen för de anställda i hälso- och sjukvården behöver verkligen förbättras. Alla som sitter här i kammaren i dag är helt överens om detta. Därför avsätter vi bland annat medel för att särskilt prioritera vårdyrket med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med detta. Vi avsätter också medel för att fler sjuksköterskor ska kunna utbilda sig till specialistsjuksköterskor. Samtidigt ger vi i Tidöavtalet tydliga besked om en kartläggning av medicinskt utbildad vårdpersonal där det ska framgå vilka insatser för befintlig och ny personal som behöver göras för att förbättra kompetensförsörjningen. De rödgröna partierna har faktiskt inte lyckats med just detta herr talman. Man har inte lyckats lyssna på vårdpersonalen och prioritera arbetsmiljön. Ja lyssnat har man givetvis gjort men det har inte givit tillräckliga resultat. Det är hög tid att vi kommer till rätta med dessa utmaningar. Vi behöver på riktigt satsa på att göra arbetsmiljön bra och få en trygg och attraktiv miljö för att komma till rätta med de här utmaningarna. Ytterligare en dimension i detta är satsningen på kvinnors hälsa som vi är väldigt glada för. Vi ser en forskning på kvinnosjukdomar och kvinnodominerade yrken inom vården. Hälso- och sjukvården är ju en kvinnodominerad bransch och det är främst kvinnor som blir utbrända på grund av dålig arbetsmiljö. De arbetar delade turer och sliter med att få ihop familjen arbetet och vardagslivet. Vi satsar också 145 miljoner kronor på stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre. Det är också en väldigt viktig satsning en satsning som andra partier i sina budgetförslag väljer att ta bort. Men jag är glad över att det finns majoritet för vårt förslag till budget. Tidöavtalet och budgeten är viktiga för Sverige med nya reformer på många områden och med ambition och framåtanda i tron att vi på riktigt ska få reda på Sverige. Det känns verkligen gott att stå här i dag tre månader efter valet med både Tidöavtalet och budgeten i ryggen. Förändring åstadkommer man dock inte på tre månader. Den förra regeringen hade som jag nämnde åtta år på sig men lyckades inte i någon större utsträckning. Till er som lyssnar på debatten vill jag säga: Ha tålamod - det här kommer att ta tid. Det duger inte med snabba mediala utspel där pengar pressas ut för att blidka några väljare. Vi ska göra detta systematiskt och klokt och med rätt prioriteringar. Jag kommer att göra vad jag kan för att införliva Sverigedemokraternas politik i så stor utsträckning som möjligt. Äldre får det bättre med denna statsbudget. Kvinnohälsa prioriteras och den svenska hälso- och sjukvården prioriteras på riktigt. "	6263
2619	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Tidöavtalet innehåller ju förslag som kommer att ha mycket stor påverkan på svensk sjukvård framöver. Visst finns det en del positiva inslag i Tidöavtalet men de drunknar liksom i de två mest centrala sverigedemokratiska punkterna det vill säga den om angiveri och den om att förvägra människor rätten till tolk. Den så kallade angiveriparagrafen innebär att personal hos kommuner regioner och statliga myndigheter ska vara skyldig att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när man kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Den inre gränskontrollen flyttas över till bibliotekarier förskollärare och vårdpersonal. Den andra punkten handlar om att förvägra människor rätten till tolk. Den har fullständigt sågats av vårdpersonal som ser framför sig hur det kommer att göras felaktiga bedömningar av patienters tillstånd och hur man kommer att ha svårt att förmedla den diagnos man ställer eller den behandling som man rekommenderar eftersom den inte kan uppfattas på rätt sätt av patienten. Barntolkar riskerar att återigen bli en vanlig och viktig del på svenska sjukhus och svenska vårdinrättningar. Vårdpersonalen har varit helt enig om att detta hotar patientsäkerheten och arbetsmiljön. Jag har två frågor till Sverigedemokraterna. Kan Sverigedemokraterna verkligen se något enda fall där det faktiskt är rimligt att sjukvårdspersonal är skyldig att anmäla till gränspolisen att en patient saknar de fyra sista siffrorna i personnumret? Och kommer Sverigedemokraterna trots att vårdpersonal larmar om hotad patientsäkerhet att hålla fast vid punkten i Tidöavtalet om att begränsa rätten till tolk?	1661
2620	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock för repliken. Jag har tittat lite på Centerpartiets budgetmotion. Man plockar hem en hel del satsningar som görs i regeringens budget. Jag noterar att man tar ganska mycket från de olika myndigheterna. Jag skulle vilja fråga ledamoten hur man tänker när man plockar hem pengar som egentligen skulle ha gått till de olika myndigheterna för att sedan lägga dem på statsbidrag till kommuner och regioner. Det hade varit intressant att höra tycker jag. Det står inte i Tidöavtalet att någon ska förvägras rätten till tolk eller att någon inte ska få tolk. Den springande punkten i just det stycket är vem som ska betala för tolken. I andra länder har man gjort liknande tolkningar och kommit fram till att det är fullt rimligt att det utgår en viss kostnad eller en patientavgift för att använda sig av en tolk. Jag vill passa på att fråga: När tycker Centerpartiet att det är rimligt att man förväntas kunna tala det svenska språket i så stor utsträckning att man inte behöver ha tolk när man exempelvis besöker hälso- och sjukvården? Är det efter 10 20 30 eller 50 år i landet? Hur länge anses det rimligt att man har gratis tolk på skattebetalarnas bekostnad? Detta vore intressant att få svar på. Det hänger någonstans ihop med språkkravet inom äldreomsorgen. Det säger sig självt att det är viktigt att man kan göra sig förstådd. Det är viktigt att man kan förstå varandra. När det gäller tolkfrågan är det också som vi har lyft fram i Tidöavtalet viktigt att det finns incitament att faktiskt lära sig det svenska språket. När tycker Centerpartiet att det är rimligt att man själv ska bekosta sin tolk?	1667
2621	Christofer Bergenblock (C)	C	Herr talman! Centerpartiet tycker inte att detta med tolkarna är en rimlig åtgärd. Vi ska ha en bra integration i Sverige. Det bygger på att vi har ett utbildningssystem och sfi som fungerar och får ut människor i arbete. Det betyder inte att vi ska hota deras patientsäkerhet när de söker vård oavsett om de har varit här i 1 3 eller 20 år. De kanske har varit här hela livet men har blivit dementa och glömt sitt nya språk och kommer bara ihåg sitt gamla modersmål. Patientsäkerheten måste gå först. Det är ju den som ni vill slå sönder genom att försämra möjligheten till tolk i svensk sjukvård. Vi förstår naturligtvis att det handlar om den sverigedemokratiska synen på invandrare i allmänhet och viljan att göra det så svårt som möjligt att leva i Sverige men ni kanske inte hade räknat med den stora stormen från vårdpersonal som ser att detta kommer att hota både patientsäkerhet och personalens arbetsmiljö framöver. Sverige riskerar att återigen få ett system där barn ska gå in och tolka åt sina föräldrar. Det tror jag inte att någon vill se igen. Vi behöver en väl fungerande vård. Vi behöver inte angiveri i den svenska vården. Vi behöver inte begränsa möjligheten till tolk utan vi ska se till att vårdpersonalen får möjlighet att göra det som personalen är till för och att göra det på rimliga villkor samt sätta patienten först. Vid triagering på våra akutmottagningar ska sköterskan i första hand fråga efter patientens tillstånd utifrån anamnes symtom vitalparametrar och så vidare. De fyra sista siffrorna i personnumret är inte det man ska ägna sig åt när någon kommer in och söker sjukvård.	1624
2622	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Jag betackar mig för att få epitet klistrade på mig. Det är saker som är helt irrelevanta i den här kammaren och som jag inte tycker att vi över huvud taget ska pyssla med. Det finns inte någon här som har den inställning som ledamoten pratar om. Jag betackar mig för sådant. Det handlar inte om att någon ska förvägras tolk eller om att begränsa rätten till tolk utan det handlar i stora drag om vem som ska betala för tolken. Vi har tidigare fört fram i våra motioner att barn och unga inte ska tolka. Det förekommer i dag på flera ställen att barn och unga får information som de ska översätta och tolka till sina föräldrar. Det är helt förkastligt och utredningen kommer att titta på det. Detta är inte alls rätt väg att gå. Barn ska inte behöva tolka åt sina föräldrar i synnerhet inte när det gäller vården då det kan vara väldigt problematiska och tunga saker som barn och unga ska förmedla. Ledamoten Bergenblock behöver inte alls oroa sig för att någonting sådant skulle införas i Sverige - absolut inte. Självklart ska äldre och dementa undantas. De kan på ålderns höst tappa kunskapen i det andra språket. Här handlar det absolut inte om något martyrskap utan det handlar om huruvida det är rimligt att svenska skattemedel bekostar gratis tolk år ut och år in. Detta måste vi titta på. Jag tycker inte att det är rimligt. Regeringspartierna tycker inte heller att det är rimligt. Partierna bakom Tidöavtalet är överens om att vi behöver titta på denna fråga. Det är högst relevant och högst rimligt. Jag kan inte se den dramatik som Centerpartiet spelar upp i de här frågorna. Jag tror att man ska sansa sig en aning och inte blåsa upp någonting som faktiskt inte finns. Inga barn och unga ska tolka och äldre ska kunna få det stöd och den hjälp som behövs.	1797
2623	Ola Möller (S)	S	Herr talman! Tack Ludvig Aspling för frågan! Problemet för Sverigedemokraterna är att verkligheten och statistiken visar att det här har fungerat. Det är här någonstans Sverigedemokraternas politik blir ett problem för Sverigedemokraterna själva. De uppnår målet våra regler nu med att sänka asylinvandringen. Sverige tar sin andel av de asylsökande i Europa och det tycker jag är rimligt. Där kan vi ha olika uppfattningar. Jag vet att SD driver att de vill skicka ut folk alltså nettonollinvandring. Men enligt min uppfattning - och jag har alltså inga problem med att vi har olika uppfattningar - ska vi ta vår andel av de asylsökande. Det är därför vi har drivit asyl- och migrationspakten i Europa. Det är också rimligt att lösa de här frågorna internationellt med andra länder. Det handlar alltså inte bara om att Sverige har lagt om sin politik utan givetvis finns det europeiska faktorer som påverkar också detta. Men det är de facto så att antalet asylsökande förra året var historiskt litet. Det var det lägsta på 20 år och det minskade stadigt förra mandatperioden. Det var alltså inte bara pandemin som hade den effekten utan antalet minskade stadigt. Det är någonstans där Sverigedemokraternas politik blir ett problem. Sverigedemokraterna vill skicka ut folk. Det ska gå hårt till. Väck med dem! Vill de inte bli medborgare ska de ut. De är här för att det är bekvämt inte för att de bor här har familj här och har rotat sig här. Och kvotflyktingar människor som inte kan vara nyttiga för den svenska nationen ska inte komma hit! Så låter det och så fortsätter det. Det här handlar om att Sverigedemokraterna vill bygga ett annat land där rättsstatens principer i den form vi känner dem inte ska gälla. Det är nämligen inte bara asylinvandringen det handlar om utan det är en omstöpning av hela nationen. Om man pratar asylinvandring har ett paradigmskifte alltså skett. Det är bara att titta på siffrorna. Verkligheten berättar att så är fallet oavsett hur mycket Sverigedemokraterna argumenterar för något annat. (Applåder)	2065
2624	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! SD är inte längre i opposition utan sitter i samma båt som regeringen och har länge lyft fram frågor om vård och omsorg - alltså inte bara frågor om vem som ska vara lucia eller läsa sagor på biblioteken. På den budget som lagts fram nu kommer välfärden att förlora ungefär motsvarande 15 000 anställda i skola vård och omsorg. Det kan vi läsa på olika ställen exempelvis hos SKR. Man har lagt extrapengar till statsbidragen på 6 miljarder kronor i stället för de 20 miljarder som hade behövts för att behålla den standard som finns inom hälso- och sjukvård äldreomsorg och så vidare. Samtidigt har ni i er allians gett en julklapp till de absolut rikaste bland annat till mig. Vi får ungefär 1 400 kronor i månaden genom att man ändrar brytpunkten för statlig skatt. Vad har Sverigedemokraterna för julbudskap till exempelvis personalen inom vården och äldreomsorgen? Blir det fler undersköterskor inom omsorgen? Vad händer med personalen som vill ha fler kollegor och bättre arbetsmiljö? Statsbidragen ni malt in i er budget är ganska torftiga. Varför satsar Sverigedemokraterna på de rikaste i stället för på vården? Det undrar jag.	1160
2625	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Givetvis har vi precis som ledamoten Rågsjö tajta dialoger med SKR. Vi följer debatten som försiggår där. Jag vill göra det tydligt och klart att Sverigedemokraterna fortsätter att prioritera bemanning kompetensförsörjning och arbetsmiljö ute i regioner och kommuner. Det är oerhört viktigt att komma till rätta med den problematik som finns och har funnits i alldeles för många år. Tidigare regeringar har inte haft möjlighet att möta upp det behov som funnits. Professionen har signalerat jättelänge om kompetensbrist och behov av kompetensförsörjning. Vi satsar särskilt på förlossningspersonal och barnmorskor för att kunna möta upp de brister som finns där. Man skulle givetvis vilja satsa allt för att alla ska vara hundra procent nöjda. I någon mening handlar det om prioriteringar men i Tidöavtalet är det också tydligt att vi särskilt kommer att titta på hur vi på effektivaste och bästa sätt kan nå ut och stärka både kompetensen och personalförsörjningen ute i landet. Varje gång vi ses på alla möten och i alla debatter pratar vi om att den springande punkten för att komma till rätta med problemen i den svenska hälso- och sjukvården är personalen. Jag tror inte att det finns någon i den här kammaren som tycker någonting annat. Vi måste säkerställa bra arbetsmiljö och bra personalpolitik men också att pengarna landar rätt. Det är ju bevisligen så att det år efter år har satsats pengar i regioner och kommuner men att man ändå inte lyckats växla upp. Det är ju ett faktum. Så är det. Min fråga till Rågsjö och Vänsterpartiet som varit stödparti till tidigare regeringar är varför man inte har lyckats tidigare.	1656
2626	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Nu är det jag som ställer mina små modesta frågor. Under förra mandatperioden var Vänsterpartiet i opposition och då gjorde vi också en del dealar med M och KD om ledamoten kommer ihåg. Jag är väldigt bekymrad. Jag har träffat SKR vårdpersonal och fack och de är bekymrade över att statsbidragen är så låga. Även de riktade statsbidragen kommer att sjunka dessvärre och det med 25 miljarder under den här mandatperioden. Det tycker jag är bekymmersamt. Det är en stor fråga vad som kommer att hända med bemanningen inom hälso- och sjukvården. Den ser dålig ut nu. Man hade velat att det satsades betydligt mer på välfärden och det har Vänsterpartiet hela tiden flaggat för. Jag är även väldigt orolig för äldreomsorgen. Ni tar bort Äldreomsorgslyftet efter 2024 trots att kontinuerliga satsningar verkligen behövs. Vården och omsorgen säger hela tiden att de vill ha långsiktiga satsningar inte bara lite hitan och ditan. Nu är detta Sverigedemokraternas ansvar. De sitter inte i regeringen men precis bredvid regeringen och har som jag uppfattar det väldigt stor makt. Jag har ändå uppfattat SD som ett parti med väldigt fokus på välfärden men nu har de dessvärre ändrat karaktär i just den frågan. I stället för välfärden satsas det på helt andra frågor exempelvis de rikaste i samhället. Det måste man ändå säga. Jag ska inte prata elpolitik här herr talman för det vore ju tråkigt men det är ju inte så att den politiken riktas till dem som har det absolut sämst. Det är genomgående för hela regeringens budget. Det blir mer till dem som redan har och mindre till dem som har det väldigt väldigt knapert.	1642
2627	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Jag delar inte ledamoten Rågsjös bild av det hela. Jag tycker inte att den världsbilden stämmer alls. Jag tycker att en bra och balanserad budget har lagts fram även om det absolut finns mer att önska. Vi sverigedemokrater har såklart våra tankar och funderingar om vad som behöver stärkas och vad det behöver skruvas på. Så är det. Jag instämmer i det ledamot Rågsjö sa om kompetens och bemanning ute i landet. Det är jätteangeläget att komma till rätta med de problemen och som jag sagt tidigare tror jag att vi är helt överens i den här salen när det kommer till just den frågan. Men åter till att detta skulle vara en budget för de mest välbärgade. Jag kan inte instämma i det. I budgeten finns många satsningar som gör gott för gemene man - inte minst tillgången till vården där vi faktiskt satsar mer än vad Vänsterpartiet gör när det kommer till utgiftsområde 9. Det handlar exempelvis om fritidskortet för barn och unga som särskilt landar in i socioekonomiskt svaga områden. Det tycker vi är jätteviktigt. Vi vet också att det träffar rätt. Det blir fritidsaktiviteter för de barn och unga som inte kan få det genom sina familjer och sina föräldrar. Det är jätteviktigt. Det är en bättre satsning än att till exempel stärka barnbidraget för då vet man ju egentligen inte var pengarna hamnar och om de verkligen går till barnen. Sedan tycker jag också att satsningen som handlar om ofrivillig ensamhet bland äldre är oerhört viktig. Den riktar sig framför allt till dem som inte redan nås av vård och omsorg utan fortfarande bor hemma och har stor ensamhet påfallande ohälsa och inte minst bristande kosthållning. Jag tycker absolut att det är en bra och balanserad budget som ligger på bordet.	1729
2628	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Nu sitter Sverigedemokraterna i Regeringskansliet. De har regeringsmakten i allt utom ministerposter. De har det där politiska avtalet och de har sina statligt anställda tjänstemän som bevakar dess efterlevnad i Rosenbad. Man har lagt sin första gemensamma budget. I den budgeten sägs det enormt mycket om kriminalitet och om hur brott ska klaras upp och bestraffas efter att de skett. Det är i allt väsentligt bra politik - det har jag kommenterat tidigare. Det är samma politik som vi socialdemokrater sjösatte under förra mandatperioden. Det är bra. Det sägs dock väldigt lite om hur brott ska förebyggas. Här är budgeten svag och det tas få initiativ. På utgiftsområdet som vi nu debatterar tillför man endast 10 miljoner kronor för ändamålet. Det motsvarar som jag sa i mitt anförande ungefär tio nya socialsekreterare i hela landet. Vi socialdemokrater avsätter 50 gånger så mycket - sammanlagt en halv miljard - för att förstärka det här området. Detta är ett tydligt exempel på Sverigedemokraternas logik. Det som inte går att beskriva med klickvänliga rubriker om hårdare tag mot buset prioriteras inte trots att vi alla vet att det är nödvändigt. Det är det förebyggande arbetet som ser till att barn och unga inte hamnar i gängens klor redan från början. Min fråga till ledamoten Lindberg är vad Sveriges 290 kommuner har för glädje av att få dela på tio socialsekreterare. Hur kan det förebygga gängkriminaliteten?	1450
2629	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten Lundh Sammeli för repliken. Ja det är ett faktum att vi har tjänstemän som sitter i Regeringskansliet. Det har inte Socialdemokraterna längre. Det är sant. Det är också sant att Socialdemokraterna lägger betydligt mer på punkten socialt arbete och anslaget socialt arbete i sin budgetmotion än regeringen gör i denna budget. Dock är det ett faktum att denna regering lägger dubbelt så mycket på anslaget socialt arbete årligen som Socialdemokraterna gjort tidigare under sina åtta år i regering. Det kan ju också säga en del. Som jag sa i vårt replikskifte tidigare stod det särskilt tydligt i er budgetmotion att för varje krona som läggs på polisen ska det också läggas en krona på socialt arbete. Det tyder på att man inte har prioriterat vare sig polisen eller det sociala arbetet under de år man suttit i regering. Det är lite intressant. För att faktiskt hålla mig till utgiftsområde 9 som vi i stort debatterar i dag kan jag säga att man från den föregående regeringens sida med Socialdemokraterna i absoluta spetsen inte har lyckats komma till rätta med vårdköerna eller få ordning på bemanningen och arbetsmiljön och den problematik som finns kring arbetssituationen ute i landet. Cancervårdens köer sticker ut särskilt i Sverige. Före pandemin påtalade Cancerfonden att endast 3 av 21 regioner klarade av målet att genomföra en bröstcanceroperation inom 28 dagar från att cancer misstänks. Det är mycket som haltar inom den svenska hälso- och sjukvården så min fråga till Fredrik Lundh Sammeli är: Varför har man inte gjort tillräckliga insatser och åtgärder tidigare när man haft chansen och möjligheten då man suttit i regering?	1688
2630	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! När man står på den här sidan har man möjlighet att ställa frågor till den som hållit anförande. Vi hade ju det här replikskiftet när jag hade möjlighet att utveckla och svara på ledamoten Lindbergs frågor. Men jag tar det gärna igen. Vi har under våra år gjort enorma satsningar på hela rättsväsendet. Vi är på väg att nå målet om 10 000 fler polisanställda 2024. Det är otroligt viktigt. Vi har skärpt ett sjuttiotal straff och tillfört nya metoder och verktyg. Samtidigt har vi hela tiden pekat på att vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker. Det är därför det är otroligt viktigt att ha en jämlik skola som ser varje barn och ha en socialtjänst med muskler att tidigt och tydligt kunna gripa in. Där är mellantvånget en av de reformer som vi sjösatt och som verkligen kommer att ge bättre möjligheter att möta det här samhällsproblemet. Vi har också utvecklat principen krona mot krona som är det som vi behöver jobba mer tydligt med framöver. Det vi lägger på rättsväsendet som extra satsningar måste vi tydligt möta i det brottsförebyggande. Det är en princip jag gärna lånar ut till regeringsunderlaget för jag tror att det är något som vi politiker behöver åstadkomma tillsammans. Jag tycker att det är intressant att få möjlighet att ställa frågan till ledamoten Lindberg vad hon menar är regeringens agenda framöver för det brottsförebyggande arbetet. Sverigedemokraterna utgör en viktig del av regeringsunderlaget. Man sitter inte i regeringen men han håller definitivt i taktpinnen. Vi har också den lilla frågan som ledamoten berör om fritidsbidraget. Menar ledamoten Lindberg att det går att jämföra med mångmiljardsatsningen på barnbidrag som ligger i vår budget?	1712
2631	Linda Lindberg (SD)	SD	Herr talman! Nej det går givetvis inte att jämföra med barnbidraget så har vi rett ut det. Jag säger bara att det är en ganska sjyst satsning för då vet vi i alla fall att det går till barnet och hamnar exakt där det ska vara så att man får den fritidsaktiviteten och den viktiga delen som barn och unga behöver - att komma ut och träffa andra barn och unga också utanför skolaktiviteten. Det är också ett faktum - vi ser ju det nu - att vi både i justitieutskottet och socialutskottet haft en fantastiskt stark opposition föregående mandatperiod. Det ligger också till grund för det goda förarbete som nu finns till den regering som finns på plats i dag. Justitieutskottet tror jag är det utskott som föreslagit flest tillkännagivanden och därefter kommer socialutskottet så det är kanske inte helt ärligt att säga att det är den föregående regeringens politik man bedrivit. Det är i mångt och mycket oppositionen i riksdagen som föranlett den med många förslag till tillkännagivanden och man har tvingats vidta vissa politiska åtgärder från regeringens sida. Ledamoten ställde också en fråga tidigare som jag missade att svara på om vi tycker att det är viktigt med de förebyggande insatserna och andra välfärdsdelar. Jag vill påminna om att vi ser det som väldigt angeläget. Vi värnar verkligen den svenska välfärden. Bland annat i socialförsäkringsutskottet har vi väldigt starkt drivit på för till exempel sjukförsäkringen. Där gick det långt om länge upp för Socialdemokraterna att det fanns stöd tillsammans med Sverigedemokraterna för att få igenom viktiga reformer och viktiga förslag för att förbättra sjukförsäkringen. Det är inte Sverigedemokraterna som har nedmonterat exempelvis den personliga assistansen där man till förmån för invandringen satte orimliga mål och försämrade den personliga assistansen oerhört mycket. Vi är alltså fortsatt en garant för en bra välfärd och ett bra välfärdssystem som ska fungera.	1944
2632	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Varför får den cancersjuka förskolläraren i glesbygd vänta i två år på en undersökning medan affärsjuristen i storstadsvåningen springer maraton äter exklusiv wagyubiff och grönkål och skaffar en privat vårdförsäkring för att gå före i sjukvårdskön? För oss i Vänsterpartiet är hälsa inte en fråga om livsstil som man väljer utan det är en klassfråga. Ojämlikheten i hälsa och livslängd har ökat i Sverige. Under samma tid kan man se att marknaden har trängt sig djupt in i sjukvården och äldreomsorgen. Den budget som Sverigedemokraterna Liberalerna Kristdemokraterna och Moderaterna tagit fram ger inte vård- och omsorgspersonalen en bra arbetsmiljö. Ingen etableringskontroll. Ingen åtstramning av vare sig nätläkare eller privata sjukvårdsförsäkringar. I stället nedskärningar. Sverigedemokraternas och regeringens sjukvårdspolitik ger inte mycket hopp inför de kommande fyra åren. Vården är i kris. Köerna till både specialistvård och akutmottagningar ringlar ganska långa sjuksköterskor går på knäna och bergen av både övertid och uppskjutna operationer som pandemin förde med sig gör sig ständigt påminda. Men trots att vårdpersonal patienter och regionpolitiker ropar till er som just nu har makten efter långsiktiga reformer och mer resurser lyser dessa med sin frånvaro i slottsavtalet Tidöavtalet och även i Elisabeth Svantessons budget. Vad hände herr talman med personalens behov av fler kollegor och bättre arbetsmiljö? Vad kommer att hända med primärvården? Med äldreomsorgen? Den SD-styrda högerregeringens statsbudget blev en kalldusch för välfärden. Minst 20 miljarder i ökade statsbidrag hade behövts bara för att hålla den nivå vi har nu. Ni lade 6 miljarder extra. Herr talman! Vänstern satsar 10 miljarder till kommuner och regioner för ökad personaltäthet i äldreomsorgen och vården under hela mandatperioden. Det handlar också om att socialarbetare ska kunna jobba med förebyggande insatser för att hindra nyrekryteringen in i gängen och om att få fler läkare och sjuksköterskor och fler undersköterskor inom äldreomsorgen. Behoven av personal tickar nämligen på. Det handlar också om att utbilda i samma takt inte sant? Vi fyller också på med 14 miljarder i statsbidrag till välfärden. Ibland talar man om en tryckpress i källaren men det har inte vi. Detta är inom ram vill jag påpeka så om ni vill säga något till mig sedan behöver ni inte säga det. Om vi räknar med regeringens 6 miljarder blir det totalt 30 miljarder årligen mer i statsbidrag till välfärden under de följande åren. Det är en stor satsning vi gör - det är välfärden först för oss inom ram som sagt. Det handlar om långsiktiga satsningar precis som vården och omsorgen har bett om. Det är klart att vi måste ha en ökad nationell styrning för en jämlik sjukvård i hela Sverige; det håller vi helt med om. Människor i exempelvis glesbygdskommuner har mycket sämre hälsa än genomsnittet medan boende i rika kommuner runt storstäderna har mycket bättre hälsa. Tillgången till och användningen av sjukvården är som störst där flest och friskast människor bor - det finns utredningar som visar detta. För att säkra tillgången till vård även i glest befolkade områden krävs en solidarisk satsning via skatten så att resurserna till glesbygden ökar. Hela Sverige ska förstås kunna lita på den sjukvård vi har. Vi vill också ge utökade resurser för att kunna erbjuda sjuksköterskor och barnmorskor betald specialistutbildning i hela landet. Det har vi pratat om ganska länge och här måste man öka tempot. Så till äldreomsorgen. Så mycket vi talade om äldreomsorgen under pandemin! Vi gjorde också vissa gemensamma satsningar. Vi var alla så upprörda. Behoven av att anställa personal och ge ökade möjligheter till kompetensutveckling och karriärvägar är väldigt stora. Därför har vi avsatt medel för att kunna fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det ska kunna pågå även efter 2024; det är oerhört viktigt. De satsningar vi gör måste vara långsiktiga för att hålla ihop. Vi kan inte ha en äldreomsorg baserad på timanställda med få undersköterskor. Äldre som har hemtjänst eller bor på äldreboenden ska känna sig trygga; det är oerhört viktigt. En fråga vi har pratat om väldigt mycket är den psykiska hälsan och den är inte på topp; det kan vi se. Ändå är psykiatrin ett av sjukvårdens mest eftersatta områden. Fokus ligger oftast på korta behandlingar och medicinering och det är väldigt ojämnt mellan regionerna när det gäller vad man får. Var är samtalen? Olika medicinska behandlingar är förstås jätteviktiga men det behövs också terapi. Ofta får du som patient köpa terapi på stan hos privata terapeuter. Detta blir till slut en klassfråga. Vi måste börja likställa den psykiska hälsan med den fysiska; det är oerhört viktigt och centralt. Här går vi in och satsar extra just för att kunna erbjuda bättre samtalsterapi för dem som finns inom både primärvården och psykiatrin. Herr talman! Tänder är en tydlig klassfråga. Om någon visar sina tänder kan man i stort sett säga vilken klass personen kommer från. Tänderna är en del av kroppen och ska ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Vi vill likställa tandvård med sjukvård; det tycker vi är oerhört viktigt. Vi har lagt in en sådan satsning i vår budget. Det kostar 6 5 miljarder att få ihop helheten så att vi får en trappa. Det finns en utredning om detta och jag vet att det här också står i Tidöavtalet. Titta gärna i den utredningen och kom loss med detta säger jag till regeringen och SD. Det behövs en reform inom tandvården. Vi har i debatt efter debatt lyft vårdpersonalens och äldreomsorgspersonalens behov av fler arbetskamrater och bra arbetsmiljö inte sant? I den budget som regeringen och Sverigedemokraterna nu har lagt fram är det anser vi tydligt att man återigen lämnar vård- och äldreomsorgspersonalen på perrongen med en käck applåd och ett lycka till. Det är tydligt att exempelvis primärvården nu skulle behöva resurser för att axa upp. Vi tror att statsbidrag skulle betyda väldigt mycket. Det blev inte så. Vi ser inte de stora satsningarna på primärvården. Däremot blir det en utredning om att ta bort pengarna för tolkar för dem som har behov av tolk inom vården och om att sjukvården som lyder under sekretess ska ange patienter som inte har uppehållstillstånd. Sverigedemokraterna har anser vi fått igenom sina krav. De måste vara väldigt nöjda. Ni andra får sitta i en regering och mer administrera delar av SD:s önskelista. Det finns många fina ord i slottsavtalet om hälso- och sjukvården. Vissa punkter är jättebra tycker jag men det saknas resurser. Vi har ställt oss bakom ett antal av regeringens punkter om exempelvis fritid äldre och så vidare. Det tyckte vi var självklart för det är bra grejer helt enkelt. Då måste man kunna säga yes det kör vi på. Men det fattas resurser statsbidrag för långsiktiga satsningar på hälso- och sjukvårdspersonalen som är absolut nödvändiga för en hållbar sjukvård och satsningar för att socialtjänsten ska kunna bli mer offensiv. Socialtjänsten måste lämna sina skrivbord och gå ut i sina samhällen och vara mer hands-on. För detta behövs resurser och fler socialarbetare. När högern styr blir det ofta så att resurserna till välfärden försvinner och man satsar på dem som har det bäst i samhället. Det är en klassiker och inget som jag blir förvånad över. Men nu anser jag att även Sverigedemokraterna åker med på det tåget. Det tycker jag är viktigt att poängtera. Vi får se vart det här tåget går. Jag är gärna stinsen som säger stopp.	7598
2633	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Jag förstår om ledamoten Rågsjö som är vänsterpartist kanske inte tittar så mycket på kommersiell tv men i en av de kommersiella kanalerna finns ett program som heter Lyxfällan . Vänsterpartiet skulle egentligen kunna vara föremål för det programmets uppmärksamhet i en hel säsong för den politik som Vänsterpartiet för påminner precis om det beteende som deltagarna i programmet har. Man lever över sina tillgångar konsumerar på kredit och har en politik som är lite som att kissa i byxan - det blir varmt först men det kommer kallt efteråt. Vänsterpartiet säger att man minsann finansierar sin verksamhet inom ram. Men tittar man på Vänsterpartiets budgetförslag ser man herr talman att de höjer skatterna med 68 miljarder. Det är en rejäl käftsmäll mot företag och hushåll som redan pressas hårt av stigande priser och en allt svagare ekonomisk utveckling. Men det räcker inte för att finansiera Vänsterpartiets satsningar. Tittar man på Vänsterpartiets motion och tar del av deras egna siffror herr talman ser man att de lånar över 200 miljarder. Det är att elda på den inflationsbrasa som gör oss alla fattigare. Det driver upp räntorna. Det skulle driva upp pensionskostnaderna för Sveriges kommuner och regioner. Det är detta som gör att Sveriges kommuner och regioner nu önskar ökade statsbidrag - för att bland annat kompensera för de kraftigt ökade kostnaderna för pensionerna. Då driver Vänsterpartiet en politik som skulle leda till ännu högre inflation och ännu högre pensionskostnader och långsiktigt skulle urgröpa förutsättningarna för att finansiera välfärden. Är detta ledamoten Rågsjö att ta ansvar?	1650
2634	Ludvig Aspling (SD)	SD	Herr talman! Det finns ingen seriös bedömare som inte drar slutsatsen att den största påverkan på volymerna som har skett under de senaste åren är dels EU:s externa arbete dels pandemin dels Turkietavtalet. Det är fullständigt uppenbart. De små justeringarna av det svenska regelverket är en fjäder som den förra regeringen nu försöker göra en höna av. De har som mest haft marginell påverkan. Det är fullständigt uppenbart. Jag vet det Ola Möller vet det och alla som följer det här med något mått av noggrannhet vet att så är fallet. Det som jag tänkte fråga härnäst har lite grann att göra med det som hände tidigare. Det gäller framför allt hur Socialdemokraterna ser på ansvarstagande och lite grann på sin egen roll. Det finns migrationspolitiska regler som är mer eller mindre ogenomtänkta. Vi kan prata om att införskaffa helt nya grunder för uppehållstillstånd till exempel gymnasiestudier eller femsexan som den ser ut i dag. Det är det som brukar kallas den humanitära skyddsgrunden. I dag kan man i princip vänta sig till ett uppehållstillstånd. Skälet för att få ett uppehållstillstånd är alltså att man en gång har kommit till Sverige. Det är helt oförenligt med principen om en reglerad invandring. Min fråga är: Finns det någon regel som Socialdemokraterna inte skulle vara beredda att införa i utbyte mot att kunna ta eller behålla makten?	1368
2635	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Jag trodde att den ekonomiska debatten var i går. Jag tycker absolut att vi har en väldigt rimlig budget. Vi satsar på välfärden. Vi satsar på dem som har det lite sämre i samhället. Men ni brassar på. Jag tänker inte prata om elen och om att halva Sverige inte får ett öre. Jag tänker inte prata om att den som har tre sommarstugor kan casha in lite mer elstöd till swimmingpool och lite annat. Men jag kan prata om något annat som jag också tycker är intressant. Det finns en rapport av Grant Thornton som heter Så mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige . Man har tittat på hur mycket de privata företagen cashar in - det tycker jag hör till den här vårddebatten för det är väl en sådan vi har? Vi kan se att de privata vårdbolagens vinster 2021 ökade med 7 3 miljarder kronor till 141 7 miljarder. Det kan vi börja fundera på; det tycker jag att vi ska gräva i. Var kommer pengarna ifrån? Vad har de för inspel i den regionala politiken? Det vore intressant att titta på. Hur kommer det sig att jag om jag har en privat vårdmottagning som har avtal med regionen också kan ta emot dem som har privata vårdförsäkringar? Det är relevant att prata om. Det är också relevant att i den här debatten prata om hur det kommer sig att de som har sämre utbildning och ekonomi också har sämre och sämre hälsa. Vi befinner oss i en extremt otrygg värld just nu och det är klart att Sverige då måste låna till några av de saker som måste göras. Det handlar till exempel om att få igång tågen. Vore det inte bra om de tuffade på i stället för att man bara förbättrar vägarna? Jag tänker inte ha någon budgetdebatt här i dag utan jag tycker att vi ska fokusera på hälso- och sjukvården. Jag tycker att vi ska diskutera frågor som berör hälso- och sjukvården. Vi har gjort denna budget. Det vi har presenterat inom ram det är tydligt. Vi har en helt balanserad budget och vi satsar på dem som har det absolut sämst ställt.	1957
2636	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Ursäkta att jag ler lite grann men det är häpnadsväckande att i debatten om utgiftsområde 9 i statens budget säga som ledamoten Rågsjö att hon inte vill ha en budgetdebatt. Då får ledamoten Rågsjö nog komma tillbaka vid ett annat tillfälle för det är just vad vi har i dag. Vi har en debatt om Sveriges statsbudget inför det enskilt kanske viktigaste beslut vi ska ta om svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst i kammaren i år. Då får man faktiskt vara lite mer seriös. Faktum är att Vänsterpartiet i sin budgetmotion föreslår att Sverige ska låna upp över 200 miljarder. Detta kommer att driva på inflationen göra människor fattigare minska resurserna till välfärden och tvinga Sveriges kommuner och regioner att lägga mer på pensionsavsättningar i stället för att satsa på personalen alltså det som ledamoten Rågsjö säger sig vara för. Herr talman! Vi måste prata om grundläggande ekonomisk politik för att kunna ha en seriös diskussion om hur vi ska kunna prioritera våra resurser och kunna satsa på att utveckla svensk hälso- och sjukvård. Jag måste säga att jag är förvånad. Den regering som Vänsterpartiet indirekt stöttade i åtta år drev ju fram det som Vänsterpartiet är så kritiskt till nämligen förekomsten av privata sjukförsäkringar. De har vuxit till på grund av att den tidigare regeringen så flagrant har misslyckats att leverera en tillgänglig hälso- och sjukvård. Vi moderater föreslår därför tillsammans med våra samarbetspartier en nationell vårdförmedling och prestationsbaserade ersättningar för att förbättra tillgängligheten. Hela denna satsning på 3 miljarder för att korta vårdköerna stryker Vänsterpartiet. Hur ska människor i Vänsterpartiets Sverige då få vård i tid?	1724
2637	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Självklart har vi en budgetdebatt men vi pratar hälso- och sjukvård inte sant? Jag undrar hur dessa 3 miljarder till den nationella vårdförmedlingen ska landa i 21 regioner som kommer att ha en superkris nästa år på grund av att ni skär ned så mycket. Ni går in med 6 miljarder och det är inte tillräckligt för att fylla upp inom hälso- och sjukvård omsorg skola och så vidare. Vi går exempelvis in med 10 miljarder bara för att få en funktionell personaltäthet. Vem ska jobba med er vårdförmedling? Vilka i regionerna ska jobba med den? Är det inte tänkt så att de privata aktörerna ska flockas runt detta? Finns det inte en tanke om det? Frågar ledamoten i de 21 regionerna om de kan ta hand om en vårdförmedling så att Karin kan få operera sitt knä här kommer det inte att finnas så många som kan det. Men då kan man kontakta de privata aktörerna för det är de som kommer att komma in när det visar sig att regionerna inte fixar detta. Det är uppenbart att er budget för hälso- och sjukvård och socialtjänst inte är tillräcklig. Detta kommer vi att prata om varje år kanske flera gånger i veckan. Vad vet jag? I SKR Sveriges Kommuner och Regioner har man oavsett om man är moderat eller vänsterpartist varit väldigt kritisk till det låga statsbidraget. Det är klart att jag undrar över de 6 miljarderna. Även om ni gör andra satsningar kommer ni inte upp i det som behövs för att täcka behoven.	1427
2638	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! För tre månader sedan gick Sverige till val. Då röstade svenska folket för maktskifte och förändring. Moderaterna har därefter tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna bildat en stark regering som genom ett nära samarbete med Sverigedemokraterna har majoritet i Sveriges riksdag. Därmed har vi äntligen en regering med förmåga att göra vad som krävs en regering som kan genomföra de många reformer som behövs för att lösa Sveriges många och stora samhällsproblem. Tidöavtalet utgör en stabil grund för ett omfattande och nödvändigt reformarbete. Efter åtta år av rödgrön vanskötsel är regeringens uppgifter krävande. Det är en krävande uppgift att knäcka kriminaliteten och åter skapa trygghet i hela landet. Det är en krävande uppgift att återuppbygga vårt elsystem som en gång var kanske världens bästa men som nu är mycket skört och sårbart efter att de rödgröna med sin politik har stängt ned sex av tolv svenska kärnkraftsreaktorer. Också inom det område vi nu debatterar det vill säga hälso- och sjukvård och social omsorg är problemen många och utmaningarna stora. Men nu herr talman är äntligen arbetet för att få ordning på Sverige påbörjat. Arbetet är påbörjat för att korta vårdköerna. Genom att inrätta en nationell statlig vårdförmedling vill vi stärka patienternas ställning och nyttja all den kapacitet som sammantaget finns runt om i vårt land. Samtidigt satsar regeringen 3 miljarder årligen på en prestationsbaserad ersättning till regionerna i syfte att korta köerna och förbättra tillgängligheten över hela landet. För att korta vårdköerna behövs många insatser inte minst fler vårdplatser. Därför ska en nationell långsiktig plan för att minska bristen på vårdplatser tas fram och en prestationsbaserad ersättning införas om hela 2 miljarder årligen. Avgörande för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser är en god kompetensförsörjning. Arbetsmiljön inom vården och omsorgen behöver förbättras och personal erbjudas goda möjligheteter till fortbildning och kompetensutveckling. För 2023 satsar regeringen omkring 1 2 miljarder för att stödja kommunernas och regionernas arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hälso- och sjukvården. Därtill satsar regeringen ytterligare en halv miljard årligen för att öka vidareutbildning av sjuksköterskor och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter. Vi i de fyra samarbetspartierna är övertygade om att det krävs ett ökat nationellt ledarskap och ansvarstagande. Särskilt gäller detta strategiska och övergripande uppgifter såsom kompetensförsörjning. Därför blir arbetet med att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen viktigt. Herr talman! Arbetet är också påbörjat med att stärka de sociala insatserna och landets alla socialtjänster. Särskilt viktigt är att utveckla det förebyggande arbetet och ge socialtjänsten bättre förutsättningar att tidigt gripa in inte minst för att vi ska kunna få stopp på de kriminella gängens nyrekrytering. Barn och unga ska inte dras in i kriminalitet eller missbruk. Barn och unga ska gå i skolan och ges en trygg kärleksfull och bra start i livet. Därför är jag glad att regeringen riktar särskilda medel till att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet och inte minst att regeringen satsar flera hundra miljoner på att förstärka föräldraskapsstödet. Att vara förälder är det viktigaste men också det svåraste uppdraget i livet. Därför är det viktigt att man som föräldrar kan få stöd och hjälp för att på ett bra sätt axla den uppgiften. Herr talman! Satsningen på ett förstärkt föräldraskapsprogram är en av många satsningar i regeringens budget som har en förebyggande ansats. I dag bemöter vi såväl hälsoproblem som sociala problem på tok för reaktivt - detta trots att vi vet att egentligen alla sociala problem och väldigt mycket av sjukdom och ohälsa är möjliga att förebygga till exempel omkring en tredjedel av all cancer. Att ställa om till att jobba mer förebyggande och hälsofrämjande inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården är svårt särskilt givet hur hårt pressade dessa verksamheter är av akuta uppgifter men likväl är det precis vad som behöver göras. Genom fler förebyggande insatser kan nämligen mycket lidande och stora ekonomiska resurser sparas. Därmed kan trycket på socialtjänsten liksom hälso- och sjukvården långsiktigt minskas. Ett av de största hälsoproblem vi har i dag är problemen med psykisk ohälsa inte minst hos barn och unga. Därför är det mycket välkommet att regeringen i budgetpropositionen avsätter 380 miljoner kronor för att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Dessutom görs insatser för att utveckla arbetet med psykisk hälsa i allmänhet och suicidprevention i synnerhet. Detta är på riktigt livsviktigt. Herr talman! En orsak till psykisk ohälsa och rent av självmord är ensamhet. Det är ett problem som regeringen vill adressera genom att för första gången göra en rejäl satsning på ett stärkt och utvecklat arbete för att bryta ofrivillig ensamhet och isolering ett arbete som jag ser framför mig behöver göras i mycket nära samarbete med civilsamhället. Apropå civilsamhället och föreningslivet påbörjar regeringen i och med budgeten för 2023 en omfattande satsning på att stödja främjandet av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Ett särskilt fritidskort ska införas för att förbättra tillgången till idrott och föreningsliv särskilt för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Detta är en viktig satsning för att förebygga såväl fysisk som psykisk ohälsa men också sociala problem. Herr talman! Budgeten är tjock och omfattande och jag har därför bara kunnat göra några snabba nedslag. Hade jag haft mer tid skulle jag ha pratat ytterligare om hur vi satsar på en utvecklad cancervård och hur vi förstärker och förlänger satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa. Jag hade pratat om våra satsningar på att stärka primärvården och barn- och ungdomshälsovården. Jag hade också velat berätta mer om satsningarna och reformerna för en tryggare äldreomsorg om regeringens satsning på metoden Bostad först för att minska hemlösheten och om den i sammanhanget lilla men ack så viktiga satsningen på att förstärka Bris stödlinje. Att stärka skyddet för barns rättigheter har länge varit en prioriterad fråga för oss moderater. Därför är jag glad och stolt över att vi nu har en regering som använder både ekonomiska och politiska muskler för att tillförsäkra barn deras rättigheter och att vi nu har en särskild socialtjänstminister som ser just detta som en av sina absolut viktigaste uppgifter. Med detta herr talman konstaterar jag att ett mycket omfattande arbete ligger framför den nya regeringen. Att korta de rekordlånga vårdköerna minska bristen på vårdplatser och stärka socialtjänsten är inte enkla uppgifter men vi fyra partier som står bakom regeringen och Tidöavtalet är fast beslutna att lösa dem. Med den budget vi nu debatterar tas många både stora och viktiga steg för att få ordning på Sverige. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Allra sist vill jag framföra en hälsning från min goda kollega Lina Nordquist från Liberalerna som tyvärr har blivit sjuk. Hon hade laddat och sett fram emot dagens debatt men var tvungen att stanna hemma på grund av sjukdom. Att som Nordquist hålla sig undan för att inte smitta oss andra är att ta ansvar och den budget som regeringen har lagt fram innebär att ta ansvar för svensk hälso- och sjukvård och den sociala omsorgen.	7547
2639	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Innan jag sätter fokus på kompetensförsörjningen är det med glädje jag konstaterar att vi säkerställde att barnkonventionen blev lag under den föregående mandatperioden. Då vurmade Moderaterna inte alls för barns rättigheter på samma sätt som ledamoten Hultberg gjorde i talarstolen nyss. Men min fundering handlar om kompetensförsörjning. I går bjöd vi socialdemokrater in fackförbund professionsförbund och arbetsgivarorganisationer på välfärdsområdet med fokus på hälso- och sjukvård till ett möte om kompetensförsörjningen inom sjukvården omsorgen och socialtjänsten. Organisationerna beskrev en situation som under en följd av år har blivit sämre. Det är tufft för läkare sjuksköterskor undersköterskor och socialsekreterare. Man lämnar sina arbetsplatser på grund av låga löner låg bemanning och bristande arbetsmiljö. De organisationer vi träffade undrar vart de stora statliga satsningar som den förra regeringen gjorde har tagit vägen. De vill att staten ska tänka nytt och ta nya initiativ och att politiken nationellt ska förmå att fokusera på och jobba med dessa frågor framöver. Förutom att dubbla satsningen på välfärden som vi gör i budgeten i förhållande till regeringen och som jag lyfte upp i mitt anförande har vi socialdemokrater i vår budgetmotion tagit initiativ till en välfärdsberedning. Vi har sett hur Försvarsberedningen har gjort ett bra arbete även i ett polariserat politiskt landskap och vi tror att något liknande skulle behövas på välfärdens område. Min fråga till ledamoten Johan Hultberg är: Hur ställer ni er till vårt förslag om en välfärdsberedning med fokus på kompetensförsörjning?	1650
2640	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Låt mig inledningsvis konstatera att vi nu för första gången på många år har en regering som har stöd här i Sveriges riksdag en regering som kan få igenom sin politik en regering som kan driva precis det ambitiösa reformarbete som vi behöver för att lösa de många och stora utmaningar som vi står inför inte minst kopplat till kompetensförsörjningen. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som tydligt har sagt att vi är beredda att prata med alla partier i Sveriges riksdag. Vi är beredda att kroka arm med alla som är beredda att ta ansvar för att lösa de problem vi har och jag är absolut beredd att titta närmare på det förslag som ledamoten Lundh Sammeli nämner. Jag tror att det är jätteviktigt att vi bortom mandatperioder och bortom parti- och blockgränser kan hitta lösningar för att adressera de långsiktiga problemen som naturligtvis inte kommer att vara borta ens efter denna mandatperiod. Jag ska vara ödmjuk och säga att de utmaningar vi har på kompetensförsörjningsområdet är så stora att de inte kommer att vara lösta om fyra år men jag är övertygad om att vi kommer att ha tagit viktiga steg på vägen. Jag nämnde i mitt anförande hur vi gör viktiga satsningar på kompetensförsörjningen: 3 2 miljarder under 2023. Jag tror att det är oerhört viktigt också med de många andra reformer som vi påbörjar till exempel att skapa en bättre it-infrastruktur. När man gör undersökningar bland personalen inom hälso- och sjukvården lyfts det ofta fram att dåliga it-system är en större anledning till att sluta sin anställning än den låga lönen. Att rensa upp i träsket av dysfunktionella system som inte kan kommunicera med varandra är en konkret viktig arbetsmiljöförbättring. Det är också en åtgärd som kan frigöra tid för det där viktiga patientmötet i stället för att sköterskan undersköterskan eller läkaren frustrerat ska ägna tid åt att rapportera i ännu ett dåligt system. Det krävs ett brett arbete här och jag är glad att Socialdemokraterna sträcker ut en hand för att vi ska kunna hitta breda långsiktiga lösningar.	2071
2641	Fredrik Lundh Sammeli (S)	S	Herr talman! Det som ledamoten Hultberg glömmer att berätta är att regeringen består av tre partier som alla backade i valet. Den enda orsaken till att man har ett regeringsunderlag med majoritet är att Kristersson sitter i Jimmie Åkessons regering. Så länge regeringen är beredd att dansa efter Jimmie Åkessons och Sverigedemokraternas pipa kommer man att ha stöd men den dag man inte är det kommer regeringen inte att vara en vinnarregering med en kraftfull agenda. Socialdemokraternas agenda är tydlig. Vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och stoppa vinstjakten på det området. En stark välfärd i vårt land är det bästa verktyget för ökad trygghet och jämlikhet. Vi socialdemokrater har prioriterat att leverera fler anställda i välfärden framför sänkta skatter under vårt regeringsinnehav. I vårt budgetalternativ fördubblar vi resurserna till välfärden i förhållande till regeringen. Om jag och ledamoten Hultberg delar bilden och är överens om att kompetensförsörjningen är välfärdens kanske största problem blir ändå frågan: Varför ser man inte det tydligare i den budget som regeringen nu har lagt fram? Och vad är regeringens och Sverigedemokraternas besked till alla de kommuner som nu inser att regeringen i ett tufft läge lämnar dem i sticket där valet handlar om att skära ned eller höja skatten för att bibehålla nivån på välfärden inom hälso- och sjukvården inom omsorgen och socialtjänsten?	1422
2642	Johan Hultberg (M)	M	Herr talman! Grunden för en stark välfärd är att Sverige arbetar - att svenska folket går till jobbet och betalar skatt. Tyvärr har vi haft en regering som har nedmonterat arbetslinjen och som har fört en politik som har gjort att vi har en rekordhög långtidsarbetslöshet. Jag ska återkomma till det som jag sa i mitt tidigare replikskifte. Hade det varit så att Sverige bara hade haft samma ekonomiska utveckling som EU-snittet hade vi haft 40 miljarder kronor mer årligen till välfärden. Om man översätter det till kompetensförsörjning herr talman hade det inneburit 65 000 fler grundskolelärare 80 000 fler undersköterskor eller 59 000 fler poliser. Det är därför så otroligt viktigt att vi nu har fått en regering som kan återupprätta arbetslinjen sätta fokus på en stark ekonomisk politik och skapa konkurrenskraft för våra företag så att fler människor kan komma i arbete och så att fler människor kan bidra till den offentliga välfärden. Det är oerhört centralt. Herr talman! När vi zoomar in på frågan om kompetensförsörjning tycker jag att vi tar stora och viktiga steg i denna budget. Vi gör stora satsningar på att stödja kommunerna och regionerna i deras arbete för att stärka kompetensförsörjningen och erbjuda karriärvägar och utbildningsvägar. Och vi påbörjar arbetet med att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen. Det är framför allt det övergripande ansvaret som jag tror att det är viktigt att staten tar. Det är trots allt kommuner och regioner som behöver göra läxorna för att bli bättre arbetsgivare - förbättra arbetsmiljön. Men staten behöver samordna arbetet bättre och titta på hur man ska utveckla utbildningsväsendet för att matcha de behov som finns. Jag är också stolt och glad över att vi har en regering som för en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att om krisen blir tuffare finns det utrymme att göra ytterligare satsningar på att stödja kommuner och regioner i deras viktiga välfärdsarbete. (forts. § 10)	1978
2643	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Frågestund Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Maria Malmer Stenergard statsrådet Acko Ankarberg Johansson statsrådet Anna Tenje och statsrådet Erik Slottner. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Statsrådet Maria Malmer Stenergard besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.	467
2644	Yasmine Bladelius (S)	S	Fru talman! I går bjöd vi socialdemokrater in fackförbunden och arbetsgivarna inom välfärden till ett rundabordssamtal för att få deras bild av situationen inom vård omsorg och socialtjänst. De gav en mörk och oroande bild av läget. Vi har personalkris i stora delar av välfärden. Sveriges läkarförbund berättar att sex av tio läkare överväger att byta arbetsplats eller helt lämna läkaryrket. Nästan var tredje junior läkare funderar på att lämna yrket. Vårdförbundet berättar att allt fler sköterskor lämnar vården helt - och att det är helt påverkbara faktorer som ligger bakom. Sjukvårdens personal går på knäna och behovet av nytänkande och nya initiativ är stort. Vi har i vårt budgetalternativ tagit initiativ till att tillsätta en välfärdsberedning likt Försvarsberedningen. Min fråga till statsrådet är: Hur ställer ni er till vårt initiativ till en välfärdsberedning?	888
2645	Jörgen Berglund (M)	M	Herr talman! Riksdagens valberedning har i enhällighet och i god anda godkänt gemensamma listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten EU-nämnden Utrikesnämnden och riksdagsstyrelsen. I egenskap av ordförande ber jag att få lämna över listorna för fastställande.	279
2646	Jörgen Berglund (M)	M	Fru talman! I dag diskuterar vi hur vi ska använda nästan 94 miljarder kronor för försvar och samhällets krisberedskap. När jag höll mitt anförande om motsvarande betänkande för tre år sedan var summan 65 miljarder kronor. Det har med andra ord hänt en hel del sedan dess. 94 miljarder av skattebetalarnas pengar är väldigt mycket pengar. Är det nödvändigt att satsa så mycket kanske någon undrar. Det korta och enda svaret är faktiskt ja. Och det kan mycket väl bli ännu mer. Men det finns det anledning att återkomma till. Anledningarna till att det är rätt och riktigt att satsa så stora pengar är flera. Det mest uppenbara är Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina - ett krig som Ryssland ensidigt är ansvarigt för. Det är ett krig som inte bara har orsakat hundratusentals förlorade liv och skadade människor utan också totalt förstört ett helt land. Den 24 februari 2022 är en dag vi aldrig ska glömma en dag då Europa än en gång fick möta ett brutalt krig. Jag säger Europa för kriget i Ukraina är även vårt krig. De ukrainska soldaterna och den ukrainska civilbefolkningen utkämpar varje dag ett krig inte bara för sitt land och sin frihet utan för oss alla. Jag vet att många har sagt detta förut och jag hoppas att fler upprepar det för fred och frihet skapar vi bäst tillsammans med andra demokratiska länder. Fru talman! Jag sa tidigare att den mest uppenbara anledningen att spendera mer pengar på försvar och samhällets krisberedskap är Rysslands krig mot Ukraina. Men det finns fler anledningar. Det handlar om miljö och naturkatastrofer såsom stora bränder och översvämningar nya pandemier och problem med elförsörjning betalsystem eller begränsad tillgång till livsmedel och dricksvatten. Det handlar om desinformationskampanjer terrordåd och attentat. Farorna och sårbarheterna är många och varierande. Det samhälle vi nu lever i är mer sårbart än tidigare och konsekvenserna riskerar att bli större än tidigare. Vi är mer beroende av andra än tidigare på flera områden. Vi är mer digitaliserade än många länder men tyvärr sämre skyddade på många sätt. Kriser lurar runt hörnet vilket vi måste vara förberedda på. Ja det finns många anledningar till att vi ska fortsätta att satsa på försvar och samhällets krisberedskap. Gör vi detta kommer vi också att klara dessa utmaningar bättre. Men det gäller att vi förbereder oss. Fru talman! Att vi behöver och tänker fortsätta satsa resurser på vårt totalförsvar visar denna budget och innehållet i det utgiftsområde vi nu debatterar. Jag är väldigt stolt över den budget som den moderatledda regeringen nu har lämnat över till oss i riksdagen. Den tar sikte på att just stärka oss som samhälle i svåra situationer och värna Sveriges frihet och de värden vi står för: demokrati marknadsekonomi rättsstat jämställdhet och valfrihet. I Sverige har vi en lång tradition av att söka breda och långsiktiga överenskommelser inom bland annat försvarsområdet. Regeringen visar med denna budget att vi fortsätter på den vägen. Regeringen och statsminister Ulf Kristersson brukar ofta betona att den här regeringen vill ena inte dela. Den vill samla inte splittra. Jag tror att det är väldigt klokt i den oroliga tid vi nu lever i. Fru talman! Den moderatledda regeringen tar i denna budget viktiga kliv framåt när det gäller att låta inte bara det militära försvaret fortsätta att stärkas och växa utan även det civila försvaret. Det är delar som kanske inte alltid är så uppenbara men likväl väldigt viktiga var för sig men även tillsammans med andra. Jag tänker därför lyfta fram tre saker som jag kort vill belysa. Det första är att Sverige har fått en minister för civilt försvar. Det är viktigt och visar att regeringen prioriterar frågorna om civilt försvar - ett statsråd som helt och fullt kan koncentrera sig på området. Regeringen samlar också ihop delar som rör totalförsvaret som tidigare varit utspridda på olika departement. Nu hamnar de alla under Försvarsdepartementet. Det kommer att underlätta samordningen och höja tempot vilket är viktigt och också stärka uppföljningen och genomförandet. Det civila försvaret spänner som bekant över hela samhället. Det andra är Kustbevakningen. Kustbevakningen är en myndighet som varje dag dygnet runt och året om värnar vårt land på många sätt. De är en viktig räddningstjänst till sjöss och Sveriges miljöräddningstjänst till havs - bara det är värt att lyfta. En trygg ren och levande havsmiljö är Kustbevakningens vision och den delar vi gärna. Kustbevakningen har också som bekant uppgifter inom sjöövervakning och kontrollerar bland annat fiskeri och sjötrafik. I dag ingår även internationella uppdrag inom till exempel EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning Frontex. Det är i dag en ordinarie uppgift. Kustbevakningen har många och skarpa uppgifter såväl i fred som i kris och krig. Tyvärr har man under många år inte fått de resurser man behöver för att lösa dessa uppdrag. Framför allt har det fattats personal. Ett fartyg är personalkänsligt. Om någon blir sjuk kan det innebära att fartyget tvingas ligga vid kaj i stället för att lösa viktiga uppgifter till sjöss. Regeringen gör nu en storsatsning i denna budget och tillskjuter medel för att Kustbevakningen ska kunna anställa många fler nya medarbetare. Det är ett viktigt tillskott för att stärka Sverige i fred kris och krig. För det tredje har vi FRA Försvarets radioanstalt. En kronjuvel vill jag uttrycka det som i försvaret av Sverige i såväl fred som kris och krig. Det går inte att överskatta värdet av goda underrättelser. FRA är en myndighet som av naturliga skäl jobbar i det tysta men har en spets i världsklass. Precis som när det gäller Kustbevakningen föreslår regeringen en stor satsning med kraftigt ökade anslag. Vår förmåga att tidigt upptäcka identifiera och selektera samt informera andra berörda myndigheter är avgörande för hur väl vi hanterar en kommande kris. Pengarna ska användas bland annat till att stärka försvarsunderrättelseförmågan på bredden men också till att stärka stödet till polisen i deras arbete med att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten med mera. Fru talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regeringen fullföljer den inriktning på totalförsvarets utveckling som riksdagen tidigare beslutat om. Regeringen gör viktiga prioriteringar och förstärkningar bland annat på Kustbevakningen och FRA. Regeringen fortsätter att samla landet genom att nu ha tillsatt en ny försvarsberedning inför kommande försvarsbeslut med hänsyn tagen till det försämrade omvärldsläget och ett kommande Natomedlemskap. Till sist fru talman är det i dag medaljceremoni för Mali 16 som jag vet att några av oss förhoppningsvis ska hinna till för att visa vår och Sveriges tacksamhet för deras insatser. Många svenskar har gjort internationell tjänst före dem och fler kommer att göra det i framtiden. Att försvara demokrati mänskliga rättigheter och frihet är stort. Jag vill passa på att tacka och önska en god jul och gott nytt år till all personal i Sverige och utomlands som jobbar för vår säkerhet och trygghet.	7100
2647	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Jag vet inte vad det där egentligen innebar i praktiken. När jag satt i regeringen försökte jag vara tydlig med våra uppfattningar och åsikter. Jag försökte vara tillgänglig både i förhållande till Försvarsberedningen och i andra sammanhang och meddela tala om informera och diskutera. Det är väl ett viktigt förhållningssätt för en minister. Jag vet kanske bättre än många andra hur viktigt det är med medaljutdelningar så jag ifrågasätter inte prioriteringen. Jag ville bara upplysa om hur ni själva agerade på er tid. Jag har förståelse för Pål Jonson - jag säger inget om det. Men jag tycker ändå att det är bra om ni kommer ihåg hur det var.	666
2648	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Tack för ditt anförande Camilla Rinaldo Miller! Det är helt okej att vara nervös första gången man är i kammaren. Jag tänkte en stund: Ska jag begära replik eller inte? Men jag gjorde det ändå för då får ledamoten chans att träna även på det. Jag hade faktiskt också ett replikskifte efter mitt första inlägg i kammaren och överlevde det. Min replik handlar om bostadsbidraget - dock inte den tillfälliga höjning som ledamoten var inne på. Jag tänker på bostadsbidraget generellt som ska vara ett viktigt ekonomiskt skydd för barnfamiljer. Som regelverket för bostadsbidraget i dag ser ut riskerar familjer att hamna i skuld eftersom bostadsbidraget avräknas på helår. Det gör att om jag får en högre lön eller kanske ett arbete som jag går till under hösten finns risken att jag hamnar i skuld vid årsskiftet eftersom inkomsten har blivit högre på ett sätt som jag inte hade räknat med under våren. Det här blir ett problem för många barnfamiljer. År 2021 lämnades en utredning till dåvarande regering som visade på hur man skulle kunna jobba med månadsavstämning av bostadsbidraget alltså att man gör en avstämning varje månad så att barnfamiljerna slipper ett helt års avräkning. En försiktig fråga till ledamoten är om regeringen och Kristdemokraterna som sitter i regeringen i dag kommer att komma med förslag på just det här området.	1363
2649	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Tack för frågan ledamoten Martina Johansson! Jag önskar att jag rakt kunde säga: Ja det kommer vi. Jag håller nämligen med: Det är inte bra med dagens regelverk som riskerar att sätta en familj eller en ensamstående mamma eller pappa i ett läge där de kan hamna i skuld på grund av förändrad lönesituation under året. En månadsavstämning låter i mina öron som en mycket rimlig och bra lösning. Jag kan dock inte säga ja direkt. Jag önskar att jag hade kunnat det.	485
2650	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Tack för ett ärligt svar Camilla Rinaldo Miller! Jag passar på att gå vidare på temat bostadsbidraget och regelverket. Jag hoppas att ledamoten kan ta med sig detta och driva på sina kamrater i regeringen. Det handlar nämligen också om vad som räknas som familjens inkomst. Om inkomsten för en ung person som kanske har fått sitt första sommarjobb eller extrajobb går över en viss gräns räknas den in i familjens ekonomi. Det kan ha också en motsatt effekt. Denna unga person som har chansen att bryta familjens ekonomiska situation skaffa sig en egen inkomst och ta nya steg i livet kanske väljer att inte göra det just därför att familjens totala ekonomi då blir drabbad. Detta motverkar också arbetslinjen som är viktig för Centerpartiet och som jag också uppfattar är viktig för Kristdemokraterna och regeringen. Det var en sådan sak som jag ville passa på att ta upp. Ytterligare en sak som är viktig för hela familjer och framför allt för barn är hur bostadsbidraget regleras mellan särlevande föräldrar. Som det ser ut i dag kan det även om ett barn bor nästan halva tiden hos den ena föräldern räknas som att barnet inte är ett hemmavarande barn som det heter. Då minskar bostadsbidraget och då har vi också en möjlig konflikt som ökar konflikten mellan föräldrarna. Barnen drabbas då både av dålig ekonomi och av konflikt hos föräldrarna.	1375
2651	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Nu uppfattade jag inte riktigt frågan men om jag tolkar dig rätt Martina Johansson vill du att vi jobbar också med det regelverket framför allt när det gäller ungdomar som bor hemma men som fått arbete. Det tycker jag också låter rimligt. Vi är ju för en arbetslinje; det har vi pratat om. Då är det väldigt konstigt om ungdomar skulle uppmuntras att arbeta och det i nästa steg skulle drabba familjen. Jag kan inte säga annat än att jag tar med mig det. Jag tycker att det låter väldigt rimligt att man jobbar med och ser över det.	551
2652	Isabell Mixter (V)	V	Herr talman! Det jag fick höra från ledamoten var klassisk borgerlig politik där människor ska behöva stå med mössan i hand. I stället för att se till att människor har tillräckligt med pengar för att klara sig vill regeringen dela ut fritidskort som man ska behöva visa taxeringskalendern för att få. Jag skulle vilja fråga ledamoten om hon tycker att det är rimligt att civilsamhället får ta smällen för era uteblivna stöd till vanligt folk att Svenska kyrkan Stadsmissionen Röda Korset med flera ska behöva ge folk matkassar då föräldrapenningen och barnbidraget inte räcker till nu när era vallöften har uteblivit och inte kommit på plats. Är det så ledamoten tycker att våra försäkringssystem ska fungera?	716
2653	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Tack Isabell Mixter för frågan! Civilsamhället har i alla tider betytt jättemycket för många människor i svåra situationer. Men självklart är det inte civilsamhället som ska ta över men vi ska vara tacksamma för att det finns. Jag tycker inte om att gnälla och se bakåt men det är inte rimligt att lägga all skuld på den här regeringen som har varit i tjänst i åtta veckor. Någon annan har haft åtta år på sig att lägga fast vägen. Jag vet inte om jag vill stå här och ta på mina axlar att det skulle vara vårt fel att människor just nu har bekymmer med sin ekonomi.	590
2654	Isabell Mixter (V)	V	Herr talman! Camilla Rinaldo Millers regering väljer tillsammans med Sverigedemokraterna att lägga 13 miljarder på sänkta skatter för höginkomsttagare. Att frånsäga sig ansvar för att vanliga familjer får det tufft tycker jag är rätt magstarkt. Folk har inte råd med de mest basala sakerna. Samtidigt står det i er budget att ni vill utreda bidragstak. Jag kan inte se det på något annat sätt än att ni vill sänka bidragen ännu mer. Hur ska folk klara sig? Och det är fortfarande oklart vad kvalificeringen till trygghetssystemen innebär som ni skriver om. Men det kommer att leda till att ännu fler människor behöver stöd av civilsamhället. Varför vill ni överlämna ansvaret för människors ekonomi till civilsamhället?	723
2655	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Vi vill inte släppa ansvaret. Vi har ansvaret. Vi lovade väljarna att vi vågar ta ansvar. Vi vågar ställa till rätta det som inte har fungerat under de senaste åren. Det är detta ansvar vi har tagit. Jag kan hoppas att våra väljare vill ge oss lite mer tid än åtta veckor. Jag är ledsen och mår dåligt av de människor som har det ekonomiskt svårt just nu. I dag har vi 20 minusgrader. Regeringen kan kanske inte styra över minusgraderna men vi vet att det är kallt vid denna årstid. I mitt anförande berättade jag om var jag kommer ifrån. Jag vet hur det är att ha det tufft ekonomiskt. Inte min mamma men min pappa valde också i vissa fall att använda en del av pengarna till sådant som man skulle kunna ha avstått. Jag tror inte att det är detta man gör i dag. I dag är man bara mån om att klara det som är absolut viktigast. I vår budget finns förutsättningarna att ge även dem som har det allra sämst bra ekonomiska förutsättningar att klara sin vardag och sin livssituation. (Applåder)	1014
2656	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Syftet med ekonomisk familjepolitik är att barn ska kunna växa upp och ha tillgång till sina föräldrar när de är små och kanske mest när de är som minst. Det är då någon behöver vara hemma och vara föräldraledig. Jag och Centerpartiet tycker att det är viktigt att familjer tar ett jämställt ansvar för familjen och barnen. Det bygger mycket på normer och värderingar vilka val vi gör. Men hur vi ser på familjer påverkas också av lagstiftning. Det handlar om hur man ser på mammor och pappor och på familjer där man lever på ett annat sätt än just som mamma och pappa vilket enligt lagstiftningen är det mest traditionella. De normer och värderingar vi bär med oss syns vid olika tillfällen. Vi har vid olika tillfällen styrt upp i föräldraförsäkringen hur många dagar den ena parten så att säga ska vara tvungen att ta ut. Senast vi gjorde det visade det sig att papporna som statistiskt är de som tar ut det minsta antalet dagar tog ut fler dagar men mammorna tog inte ut färre dagar. Mammorna tog ut lika många dagar som tidigare men använde lägstanivådagarna och fick alltså en lägre ersättning. Det är inte fel att jobba med denna typ av incitament men vi måste också komma ihåg att jobba med normer och värderingar. För detta visar faktiskt att det inte är det enda som hjälper för att det ska bli ett mer jämställt uttag. Vi behöver alltså jobba både med lagstiftning och med värderingar information och samtal. Varför är det då så viktigt att vi delar på föräldraledigheten? Förutom att det är viktigt att barnet har tillgång till båda sina föräldrar påverkar det också den livsinkomst som man har som förälder. Fler än jag har nämnt pensionerna tidigare här i dag. Det är ju en viktig faktor för de livsval vi gör påverkar pensionen i slutändan. Det påverkar löneutvecklingen vilken avgör pensionen. Detta med dubbeldagar tror jag på riktigt kan vara ett sätt att jobba med normer och värderingar. Med fler dubbeldagar har föräldrarna möjlighet att vara hemma samtidigt och se hur de kan ta ansvar tillsammans. Jag vill också se att vi kommer tillbaka till jämställdhetsbonus i föräldraledigheten. Vi i Centerpartiet vill också se någon form av vabbonus för att ge incitament för fler att dela på ledigheten och ansvaret för barnen. Vi får dock inte glömma att vi också behöver se över föräldrapenningen för också den andra vuxna är viktig för barnen. Alla familjer består inte av en mamma och en pappa. De kan bestå av andra konstellationer. Vi tror på en arbetslinje. Alla människor behövs på arbetsmarknaden antingen de är föräldrar eller inte. Därför är det viktigt för oss att även här jobba med olika incitament för att få föräldrar att vara på arbetsmarknaden. För vår del handlar det om förslag om att förändra föräldrapenningsreglerna så att man ska ta ut fler dagar tidigare än vad regelverket säger i dag. Vi skulle vilja att man tar ut majoriteten innan barnet fyller tre år för att motverka att en förälder är borta från arbetsmarknaden under alldeles för lång tid. Det är också att motverka den inlåsningseffekt som föräldrapenningen kan leda till om man inte delar på den. Herr talman! Bostadsbidraget är också ett ekonomiskt skydd för barnfamiljer. Jag har i ett replikskifte varit inne på risken att dagens regelverk skapar skuldsättning för många barnfamiljer. Detta är verkligen något som vi behöver se över. Vi behöver också se över regelverket för särlevande föräldrar så att inte bostadsbidraget blir ytterligare en orsak till eventuell konflikt. Vi behöver också se över vilka inkomster som räknas in i bostadsbidraget. Det är viktigt att man ska kunna ta sig ur denna situation. Även underhållsstödet är en viktig del av det ekonomiska skyddet då två föräldrar har valt att inte leva ihop och den ena föräldern inte har råd att betala underhållsstöd. Då är det viktigt att Försäkringskassan finns där. Ytterligare ett område förutom barnens rätt till sina föräldrar som är viktigt för mig och Centerpartiet är detta med företagande. Det är också en väldigt viktig fråga för Centerpartiet. Den ligger oss varmt om hjärtat. Därför är det viktigt att vi får leverans av nuvarande regering när det gäller företagares möjlighet att sköta sitt företag i mindre omfattning även under föräldraledigheten. Det kom ett tillkännagivande under förra mandatperioden bland annat baserat på en motion från Centerpartiet. Även Moderaterna och Kristdemokraterna stod bakom det. Jag förväntar mig att regeringen kommer att leverera på detta under den här mandatperioden. Ytterligare en viktig fråga som har att göra med företagares möjligheter är att beräkna SGI på historiska uppgifter - inte vad vi tror om framtiden utan vad som faktiskt har varit. Det skulle förenkla både för Försäkringskassan och för företagen. Det blir också enklare för företagare att planera när man väljer att bli förälder.	4873
2657	Mauricio Rojas (L)	L	Herr talman! Målet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. För att kunna uppnå dessa mål anvisar budgetpropositionen drygt 105 miljarder kronor för 2023 med barnbidraget och föräldraförsäkringen som de allra tyngsta posterna. Bland de särskilda insatser som görs i budgetpropositionen kan en mycket välkommen förlängning av det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer nämnas. Herr talman! Familjepolitikens mål är viktiga och eftersträvansvärda men vi måste tyvärr konstatera att dessa mål knappast har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Detta gäller inte minst målen att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. För att verkligen kunna uppnå dessa mål fordras helt andra insatser som åtgärder för att underlätta övergången från bidrag till arbete och inte minst självförsörjning någonting som är helt avgörande i detta sammanhang. Denna bristfälliga måluppfyllelse konstateras flera gånger i budgetpropositionen men jag skulle vilja fördjupa mig i denna så viktiga aspekt. I det syftet kommer jag att använda Försäkringskassans rapport Barnhus hållens ekonomi. Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2022 som faktaunderlag. Herr talman! Den övergripande bilden som rapporten ger är inte särskilt ljus. Detta gäller med emfas för en särskilt utsatt grupp nämligen barnfamiljer där föräldrarna var utrikes födda. Det första som generellt kan sägas om utvecklingen sedan millennieskiftet är att de ekonomiska skillnaderna mellan olika barnhushåll inte bara är stora utan att de ökar med tiden. Ensamstående med barn visar den mest bekymmersamma utvecklingen. Andelen ensamstående med minderåriga barn med relativ låg ekonomisk standard det vill säga med en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianen för hela samhället har tredubblats mellan slutet av 1990-talet och 2021. Vart tredje ensamstående barnhushåll hade relativ låg ekonomisk standard 2021. Det är en dyster utveckling i sig men utvecklingen för vissa grupper är betydligt dystrare till exempel utvecklingen för de utrikes födda som är ensamstående föräldrar. I detta fall kan vi konstatera att andelen hushåll som lever med låg ekonomisk standard ökar från knappt 20 procent 1999 till 60 procent 2008 för att sedan hålla sig kring 60 procent eller strax under. I detta avseende är det uppenbart att familjepolitiken inte har uppnått sitt deklarerade syfte. Samtidigt kan det konstateras att nästan 30 procent av de ensamstående utrikes födda mödrarna med minderåriga barn mottog försörjningsstöd det vill säga nästan fem gånger oftare än ensamstående svenskfödda mödrar med barn - fem gånger oftare herr talman! Detta höga försörjningsstödsberoende till trots konstateras i Försäkringskassans rapport att nästan var tredje utlandsfödd ensamstående mor med minderåriga barn hade låg inkomststandard. Detta betyder att den disponibla inkomsten var mindre än hushållets beräknade baskonsumtion och därför skulle dessa hushåll kunna vara aktuella för försörjningsstöd om de sökte det. Herr talman! Detta beklämmande läge som gör att tusentals barn med invandrarbakgrund växer upp i en situation präglad av relativ eller absolut fattigdom bottnar i en mycket bristfällig anknytning till arbetsmarknaden och ett ännu mer eftersatt läge vad gäller självförsörjningen som är den absolut viktigaste aspekten i sammanhanget. Här måste vi komma ihåg rapporten När blir utrikes födda självförsörjande? som Entreprenörskapsforum publicerade för ett par år sedan. Det är en mycket omfattande studie som inkluderar alla de personer som invandrade mellan 1990 och 2016. En av rapportens slutsatser lyder så här: En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning. År 2016 var drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var 38 respektive 36 procent av individer med härkomst i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande 2016." En annan viktig slutsats är följande: "För hälften av alla utrikes födda tog det i genomsnitt fyra till fem år för att uppnå sysselsättning under hela den undersökta perioden (1990-2016). Samtidigt tog det i genomsnitt 12-13 år för hälften av alla utrikes födda att uppnå självförsörjning." Jag upprepar herr talman: Det tog 12 till 13 år för att hälften av alla utrikes födda skulle bli självförsörjande. Det är denna dystra verklighet som vi måste ta itu med om vi på riktigt vill förändra de mest utsatta befolkningsgruppernas situation inte minst barnfamiljerna i dessa grupper. Herr talman! Det finns två olika perspektiv eller två alternativa vägar att gå inför denna utmaning. Vi skulle kunna ta det som vi kan kalla bidragslinjen det vill säga att på ett drastiskt sätt höja familjepolitikens insatser för de mest utsatta barnfamiljerna. Det skulle givetvis lindra deras ekonomiska utsatthet men det skulle utöver de betydande kostnader som det skulle innebära för samhället i övrigt försvaga de redan i dag mycket svaga incitamenten att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Det skulle utgöra en nära nog fulländad bidragsfälla som skulle permanenta ett för alla mycket skadligt utanförskap. Regeringen vill välja en annan väg och satsa på en arbetslinje det vill säga en linje där arbetet alltid lönar sig i förhållande till vad olika bidrag kan ge. Det är inte en okomplicerad väg men vi liberaler betraktar den som alldeles nödvändig om vi ska kunna bryta det utanförskap som drabbar så många vuxna och barn med invandrarrötter. Bidragslinjen är mycket lättare att genomföra men dess långsiktiga följder är förödande. Arbetslinjen kräver mycket mer av oss alla - av dem som ska gå från bidrag till arbete men också av samhället som solidariskt måste ställa resurser till förfogande för att möjliggöra övergången till arbetet. Denna gemensamma ansträngning är enligt min mening den enda vägen som leder framåt mot ett mer sammanhållet och rikare Sverige. Arbetet och att kunna försörja sig och sina närmaste har ett värde i sig som knappast kan överdrivas i ett integrationssammanhang. Vi som inte föddes i Sverige vi som av olika anledningar vandrade hit från alla världens hörn vi som inte hade en naturlig hemortsrätt i dessa nordiska latituder - vi behöver erövra en värdig plats i detta vårt nya land och jag är övertygad om att detta kan vi enbart göra som det står i Moseboken i vårt anletes svett. Herr talman! Med dessa ord vill jag avsluta mitt anförande och yrka bifall till utskottets förslag. (Applåder) "	6904
2658	Mikael Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap; det är försvarsutskottet som gör det. Låt mig inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på den reservation som är framlagd. Just nu ljuder flyglarm över hela Ukraina. Nu på morgonen har det kommit fram att Ryssland har skickat över 60 robotar. Det är strömlöst i Odessa Kiev Charkiv och många andra städer. Det är väldigt tydligt att det inte går så bra på stridsfältet för Ryssland men att man i stället väldigt fult satsar på att slå ut strömförsörjning och vatten för att på det sättet minska försvarsförmågan. Men vi märker att ukrainarna är väldigt fasta i att fortsätta försvara sitt land. Om de inte fortsätter finns inte Ukraina kvar. Den 24 februari inleddes denna attack när Ryssland gav sig på sitt grannland. Och på julafton vänner i kammaren och ni som sitter på läktaren eller ser detta på tv är det tio månader sedan angreppet startade. Vi har all anledning att fortsätta stödja Ukraina. Vi har nyligen beslutat om ett stort paket och regeringen kommer att fortsätta stödja. Vi tillsammans med andra länder i Europa liksom Amerika och Storbritannien kommer att fortsätta för precis som sades förut är det inte bara för sig själva de strider - de strider för oss. Vi har en skyldighet att fortsätta ställa upp. Det är väldigt viktigt att få detta sagt när vi diskuterar det här. Vi diskuterar i första hand det svenska försvaret men detta är en oerhört viktig del att lyfta fram. Det tuffare säkerhetspolitiska läge vi ser är som någon också sa förut ingen luftgrop tyvärr. Det är något som kommer att råda under överskådlig framtid. Vi som sitter här i kammaren har sannolikt att under vår livstid se fram emot detta skärpta säkerhetspolitiska läge. Just nu ser vi scener som vi inte har sett sedan andra världskriget. Detta sätter naturligtvis blicken på oss själva och på vikten av att vi stärker vårt försvar. Vi har ett bra försvar fru talman men det är för litet. Det behöver bli större; vi behöver utöka. Vi kommer nästa vecka att starta en försvarsberedning. Det är jätteviktigt och jag är glad för att vi i detta betänkande har en enighet. Min förhoppning är att vi i Försvarsberedningen också kan ha en fortsatt enighet om att vi behöver gå vidare med att stärka vårt försvar. Låt mig bara nämna några saker som jag från Kristdemokraternas sida tycker att det är viktigt att vi gör. Det är naturligtvis viktigt att vi fortsätter att öka försvarsanslagen. Vi ligger i dag på ungefär 1 3 procent och vår bedömning är att vi till 2026 kommer att kunna nå upp till 2 procent. Flera av oss var nere på det parlamentariska mötet med Nato i Madrid för några veckor sedan och då påpekade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att 2 procent är ett golv. Sannolikt behöver vi i flera länder se framför oss det som redan har gjorts i exempelvis Baltikum och Polen: att man under en tid får gå upp över den nivån. Vi måste nämligen göra nödvändiga investeringar. Försvarsmakten både den civila och den militära har alltför länge fått stryka på foten och nu måste vi göra nödvändiga investeringar på olika områden. Vi vill gå med i Nato; jag är glad att vi har en enighet om det i riksdagen. Min förhoppning är att vi kan göra det så fort som möjligt. Det innebär det viktiga att vi kan få gemensam försvarsplanering. Det kommer att öka styrkan för oss men också tryggheten för grannländer. Vi kommer att kunna ha ett ökat samarbete mellan Norge och Sverige och mellan Finland och Sverige och i vårt område. Detta är som också sades förut ett operationsområde där vi kommer att få ett speciellt ansvar i Nato. Låt mig nämna några saker som vi ser framför oss att vi behöver göra när det gäller att stärka vårt försvar. Jag tänker på armén. Vi har bestämt oss för att vi ska ha tre brigader. Vi ser fru talman framför oss att vi behöver utöka till fem brigader. Vi bör ha två brigader som skulle kunna hjälpa till mot Nordkalotten tillsammans med Norge och Finland. Men vi skulle också behöva ha en brigad som i framtiden kan hjälpa till med ökad närvaro i Baltikum. Detta gör också att vi behöver öka antalet värnpliktiga. Vi behöver inte ha någon sifferkapplöpning men vi ser att vi behöver nå upp till 8 000 och sedan 10 000 som Peter Hultqvist sa förut. Sedan ser vi framför oss att vi behöver gå upp till 12 000. Detta kommer att skapa avkastning så att vi kan fylla alla dessa brigader med soldater för det är viktigt att de blir fulltaliga och att man kan öva fullt ut. Det som historiskt sett har missats och det som skapar riktig militär förmåga är övningar. Därför är det viktigt att vi ökar antalet värnpliktiga och på det viset får fulltalighet och därmed ökad förmåga. Det är också viktigt med marinen. Vi har ytstridsfartyg men vi ser att vi i Natokontexten sannolikt kommer att få ett ansvar för att hjälpa till att hålla sjövägar öppna. Vi ser framför oss att vi behöver öka antalet ytstridsfartyg och att vi också behöver öka antalet ubåtar med åtminstone en. Flygvapnet har varit avgörande för Sverige historiskt och kommer att fortsätta att vara det. Vi ser framför oss att vi behöver öka antalet divisioner från nuvarande sex till åtta och att vi också behöver satsa på bassystemet. Hur fina och fantastiska våra Jasflygplan än är så är de väldigt sårbara på marken. Därför är det viktigt att vi har bassystemet i funktion så att vi kan flytta ut våra flygplan och har personal som kan klargöra dem. Detta ökar vår förmåga rejält och är inlagt i planeringen men vi behöver också gå vidare och snabba på detta. Vi har ju inte all tid tänker jag utan vi behöver snabba på. Om vi är överens om att ett militärt angrepp på Sverige inte kan undvikas behöver vi snabba på och göra de nödvändiga investeringar som krävs för att vi ska ha ett starkt försvar för oss och tillsammans med andra. Allra sist vill jag instämma i tacket till all militär personal i vårt land i Mali och på andra platser om ni till äventyrs tittar på denna debatt. Kristdemokraterna vill rikta ett stort tack till er för den insats ni gör. Ni gör det inte förgäves för ni skapar trygghet för oss och var än i världen ni befinner er. Jag önskar er också en god jul och ett gott nytt år.	6268
2659	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Jag börjar med att be om ursäkt för att min röst kanske inte är helt stadig i dag. Jag hoppas att mitt anförande är desto mer kärnfullt. Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna storsatsar just nu på att öka Sveriges klimatutsläpp och stoppa skydd av värdefull natur. Man presenterar ett elstöd som ger mest till de rikaste samtidigt som de allra fattigaste lämnas i sticket. Fattigpensionärerna i norra Sverige får inte 1 krona mer i elstöd. Barnbidraget och underhållsstödet till ensamstående föräldrar ligger kvar på samma nivå trots att både mat och vinterskor har blivit dyrare. Miljöpartiet visar i sin budgetmotion att det går att göra precis tvärtom. I stället för att ge mest till de rikaste är vi det enda partiet som höjer både underhållsstödet för ensamstående föräldrar och barnbidraget. Vi ställer om för att klara klimatmålen samtidigt som vi fördelar mer pengar till de fattigaste både i Sverige och i världen. Med vårt budgetförslag skulle både underhållsstödet och barnbidraget dessutom inflationssäkras och är det någonting vi lärt oss den senaste tiden är det att vi behöver göra just det. Vi har enorma prisökningar. Herr talman! Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen vi ser i dag. Vi i Miljöpartiet är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur vissa barnfamiljer ska bli ännu fattigare och göra så att misstron ökar i samhället vill vi i Miljöpartiet tillsätta en kriskommission mot barnfattigdom. Kommissionen bör få i uppdrag att ta fram förslag för att bekämpa barnfattigdom med utgångspunkt i ett barnrättsperspektiv. Den bör behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas även när man tar fram åtgärder. Herr talman! I vår budget tar vi också vidare förslaget om en mer jämställd föräldraförsäkring. Vi vet att den första tiden i barnets liv är central för anknytning till båda föräldrarna. Den börjar precis då. Det är också när det första barnet föds som vi ser hur mäns och kvinnors arbetsliv blir dramatiskt mer ojämställt. Ett jämställt uttag av föräldraledigheten är den enskilt viktigaste reformen för att minska skillnaden i livsinkomst för män och kvinnor och skillnaden i obetalt hem- och barnomsorgsarbete. Men eftersom Miljöpartiet satsar mycket mer pengar än regeringen på ekonomin för barn och familjer kan jag i dag inte yrka på vårt förslag. Riksdagen har ju redan fattat beslut om lägre budgetramar. Men med vår budget där alla utgiftsområden ska ses som en helhet visar vi att det går att både klara klimatmålen stärka välfärden och se till att de barn och familjer som har de allra minsta ekonomiska marginalerna får mer i plånboken. Vi visar att man inte måste ställa samhällets svagaste mot varandra utan att vi tillsammans kan göra varandra starkare. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	3048
2660	Lars Wistedt (SD)	SD	Fru talman ärade ledamöter och kära befolkning ute i landet! I dag debatterar vi utgiftsområde 6 Det militära försvaret och samhällets krisberedskap och jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag och även påpeka att vi har lämnat in ett särskilt yttrande avseende tvåprocentsregeln. Hela Sverige ska kunna försvaras. Denna urgamla princip gällde ända fram till år 2000 när de stora neddragningarna inleddes. Det gjordes då ingen nämnvärd reflektion över de förändrade omvärldsförhållandena. Det fanns mängder med orostecken men vi tog dem inte på allvar. Ryssland utvecklades inte alls i den positiva riktning som världen hade hoppats på efter 1991. Revanschismen i Ryssland blev tydligare från 2004 men det föranledde inga större reaktioner i Sverige. Nedmonteringen av beredskapen fortsatte. Kriget i Georgien 2008 utkämpades långt från alla svenska tv-soffor och inte heller annekteringen av ukrainska områden bland annat Krim 2014 fick svenskarna att sätta kaffet i vrångstrupen. Rysslands utträde ur CFE-avtalet om konventionella styrkor med mera i Europa 2007 det nämnda kriget i Georgien och annekteringen av Krim resulterade i en del begränsade handlingar mest diverse fördömanden. År 2015 började vi dock se vissa livstecken i politiken och den dåvarande regeringen tillsköt ytterligare medel till försvaret. Efter det har en långsiktig process inletts och vi kan i utskottets betänkande se hur en långsiktig process för återuppbyggnad börjar ta form. De utredningar som har tillsatts är ett första steg på vägen men återuppbyggnad kostar pengar och tar tid massor av tid - och tid är något vi har väldigt ont om just nu. Fru talman! På många sätt liknar vår situation i dag den som Sverige stod inför 1939-1940 då våra omedelbara grannländer överfölls och i de flesta fall ockuperades av antingen Nazityskland eller Sovjetunionen. Det tog sedan decennier att bygga upp ett svenskt totalförsvar och det måste vi ha med i beräkningarna inför kommande budget- och beslutsprocesser. Detta sker inte över en natt. Med anledning av detta vill jag verkligen understryka liksom tidigare talare att vi behöver en långsiktig strategisk inriktning med brett parlamentariskt stöd som inte ändras efter varje val. Försvaret får inte återigen bli en budgetregulator. Vilket militärt hot ska vi inrikta återuppbyggnaden mot? I vårt område finns det i dag bara en potentiell angripare och det är Ryssland. De övriga nationerna är antingen med i Nato eller EU eller är neutrala demokratier. Frågan är vilket Ryssland vi ska dimensionera totalförsvaret mot: det Ryssland vi såg före 2022 det Ryssland vi ser nu som för krig i Ukraina med begränsad framgång och folkrättsvidriga metoder eller ett pånyttfött Ryssland med revanschism och dolkstötslegender i bakgrunden som återuppstår drar lärdomar av dagens krig och anpassar sig för att bli effektivare - ungefär som det tyskarna gjorde på 30-talet och sedan överraskade världen med 1939. Tyvärr är det nog det sistnämnda Ryssland vi måste ha som utgångspunkt för vår planering. Låt oss därför inte göra om misstagen från 90-talet och tro på godhet i Ryssland. När vi nu tittar in i kristallkulan för att bedöma framtida hot måste vi alltså våga analysera varför vi inte ville se den tidens tecken på en rysk återupprustning under slutet av 90-talet och början av 2000-talet och ta med oss det inför kommande planeringsprocesser i såväl försvarsberedning som försvarsutskott. Fru talman! När det gäller försvarsplaneringen är det viktigt att vara medveten om Sveriges kommande roll inom Nato och därigenom givetvis i försvaret av Norden. Här är hela försvaret en del av Nato inte bara en liten del som vi skickar hit eller dit och som går in och ur som i en frimärksklubb. Är man med i Nato är man med med hull och hår. Detta måste vi ta hänsyn till i bland annat kommande försvarsberedningar. Vi har också andra internationella åtaganden under nästa år: ordförandeskap i EU medföljande projekt Pesco Europeiska försvarsfonden svenskt ordförandeskap i Nordefco och ett fortsatt bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland. Ledamoten Hultqvist nämnde också en rad olika andra åtaganden bland annat den transatlantiska länken. Det kommer att ställas helt nya och andra krav på våra stridskrafter och vårt civilförsvar inte minst nu när vi aktivt ska stödja grannländer inom ramen för den gemensamma försvarsplaneringen. Trovärdigheten måste stärkas och det måste vi vara noga med. Tidigare har vi mest haft tuff retorik och skarpa formuleringar men det är inte tillräckligt. Vi måste faktiskt sätta handlingskraft och materiel bakom orden och visa att vi kan och vågar säga ifrån. Då kommer vi att uppfattas som trovärdiga av ett nytt Ryssland. För att få mesta möjliga av pengarna måste vi inom politiken vara tydliga med att ge uppgifter till dem som ska planera och genomföra detta det vill säga försvarsmakt totalförsvar och så vidare. Vi ger dem uppgifter och resurser och sedan mesta möjliga handlingsfrihet att utforma detta. Vi ska inte vara med och pilla i detaljerna utan det löser man i dialog med regering och försvarsmakt. Totalförsvarets personal är proffs och vet bäst hur man gör detta. Detta kommer Sverigedemokraterna att trycka på framför allt i den kommande försvarsberedningen. Fru talman! Med anledning av ovanstående resonemang vill Sverigedemokraterna i sitt särskilda yttrande framhålla att tvåprocentsmålet inte får bli ett mål i sig ett slags sifferexercis utan det är som tidigare antytts försvarets samlade förmåga och kapacitet att försvara vårt land folk och statsskick som är det verkliga målet. Den samlade totalförsvarsförmågan oavsett ekonomiska svängningar räntehöjningar valutakurser och vad det nu kan vara är det viktiga att nå upp till inte själva pengamålet i sig. Vi måste också ta med eventuella kostnadsökningar för Natomedlemskapet. Tvåprocentsmålet måste vara en bas och totalförsvarsbudgeten måste därför tillåtas att överstiga denna nivå även i närtid beroende på vad som krävs. Jag vill också tacka inte bara Försvarsmaktens personal utan alla inom totalförsvaret som dygnet runt och med stor ambition arbetar för att säkra vår försvarsförmåga. (Applåder)	6229
2661	Anna Starbrink (L)	L	Fru talman! År 1998 höll Folkpartiet landsmöte. Det hade redan gått några år sedan Berlinmuren föll och vi var mitt i en tid som starkt präglades av en öppenhetsvåg som formligen svepte över Europa och fick unga människor som jag själv vid den tiden att starkt känna vad frihet innebär. Vi kunde nästan ta på den. Vi korsade alla gränser i Europa och vi fick inblick i livet i öst och knöt många vänskapsband. Men vi var aldrig naiva. Vi visste att freden och friheten aldrig får tas för given och vi visste att ensam inte är stark bara ensam. Folkpartiet dåtidens Liberalerna beslutade på landsmötet i Lund att vi ska arbeta för ett svenskt medlemskap i Nato och det har vi gjort sedan dess. Det var uppenbart för oss då att alliansfriheten inte kan säkra vår frihet i framtiden. Vi kände också starkt att vi behöver vara solidariska med andra demokratier. Detta var och är fortfarande våra starkaste argument för ett svenskt Natomedlemskap. Och i dag har vi äntligen nått fram till tröskeln till försvarsalliansen. Det är oerhört betydelsefullt inte bara för oss som var unga när muren föll utan också för våra barns och våra barnbarns framtid. Det räcker förstås inte att vi blir medlemmar i Nato utan vi måste stärka vår egen försvarsförmåga. Både som land och som folk måste vi vara redo att möta de största av utmaningar. Det är en ny verklighet som formas med Putins fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina och maktambitioner som vi inte helt och fullt vet vidden av. Men verkligheten formas också av de ökande klimathoten som kommer att påverka våra liv än mer påtagligt i framtiden. Och som alltid är det de människor som redan är sårbara som drabbas hårdast. Fru talman! Vi ska ändå inte vara rädda för framtiden. I stället ska vi tillsammans ta ansvar leda vägen och vara med och forma vår framtid. I den budget och det utgiftsområde som vi diskuterar här i dag måste fokus ligga på att stärka Sveriges motståndskraft och det militära försvaret så att vi alla kan känna trygghet i förvissningen om att vi som nation har förmåga att försvara vårt eget land och våra blivande allierade i ett ömsesidigt förtroendefullt och nära samarbete. Lika viktigt är det av samma skäl att vi stärker det civila försvaret. Fru talman! De stora ekonomiska satsningar som nu görs och som ligger framför oss tillsammans med de höga ambitioner som regeringen har visat att den har måste ge effekt. Därför är det bra att det nu startas en ny myndighet Myndigheten för totalförsvarsanalys. Även detta är något som Liberalerna har arbetat för. Jag ser den som ett viktigt verktyg för att följa upp totalförsvaret och hur det utvecklas i förhållande till den riktning som vi här i riksdagen stakar ut. Fru talman! Tortyrkammare för barn - har någon hört något så fruktansvärt? Kan vi föreställa oss hopplösheten i detta? Sönderbombade mödravårdsmottagningar lekparker som måltavlor för ryska angrepp och hundratals barn som försvunnit - har någon hört något så fasansfullt? Och det är bara ett axplock ur den häpnadsväckande rapportering vi får ta del av från krigets Ukraina. Det är axplock av ondska. Att Ukraina klarar att försvara sitt land mot Ryssland och dess fruktansvärda anfallskrig är avgörande för säkerheten i Europa men här och nu handlar det framför allt om alla människor som får uppleva krigets fasor. De måste få en chans att få sin frihet tillbaka och bygga upp sin tillvaro igen. Nyligen gjorde Sverige ett stort stödpaket som var större än alla tidigare paket tillsammans och skickade till Ukraina. Men det kommer att behövas mer. Kommande stödpaket behöver formas med lyhördhet för vad Ukraina efterfrågar och behöver. Den budgetproposition som regeringen har lagt fram ger goda förutsättningar för att vi för det första ska kunna stärka vårt militära och civila försvar för det andra göra vårt inträde i Nato till en viktig insats för att stärka vår försvarsförmåga och vår solidaritet med andra länder och för det tredje - sist men inte minst - fortsätta vårt militära och humanitära stöd för Ukraina. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.	4092
2662	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Jag ska gå in på några ingångar som Centerpartiet har generellt om totalförsvaret men också ingångar som vi har i vår reservation och vårt särskilda yttrande. Fru talman! Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Krigsförbanden ska öka sin krigsduglighet enskilt och tillsammans med andra nationellt och internationellt. Förmågan att samtidigt mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse. Beslutade organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisationen och beslutade stora investeringar bland annat för att säkerställa grundläggande funktioner såsom ledning och logistik och för att vidmakthålla och utveckla befintlig materiel anskaffning av ammunition och förbrukningsmateriel samt nyinvesteringar ska genomföras. Att fortsätta att satsa på alla delar inom försvaret är viktigt - armén flyget marinen och självfallet cybersäkerheten. Fru talman! Det är som sagt viktigt med fortsatta satsningar på det svenska försvaret med både pengar regementen vapen och utrustning. Men ska vi göra detta är det en sak som är lika viktig i ett försvar som ska finnas i hela landet och det är att vi satsar på personalen och de värnpliktiga. Vi måste hela tiden jobba med att se till att villkoren är bra så att man väljer att stanna kvar inom Försvarsmakten. Det gäller satsningar på personalförsörjningen både inom totalförsvaret i stort och inom Försvarsmakten generellt. Personalen är grunden i att rusta vårt försvar. Fru talman! Centerpartiet värnar kraften i den svenska frivilligrörelsen och inte minst de frivilliga försvarsorganisationerna. De kommer alltid att ha en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret bland annat som bemanningsfunktion. Men deras roll är bredare än så. Deras uppgift är att engagera medborgare i försvaret av Sverige vilket är grundläggande för att försvarsviljan försvarsförmågan och motståndskraften i samhället ska vara god. Det är viktigt att dialogen både mellan Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna och mellan övriga totalförsvarsmyndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna är god med utgångspunkt i insikten om ett ömsesidigt beroende av de olika roller man har. De frivilliga försvarsorganisationerna behöver utvecklas vidare utifrån sina egna mervärden och förutsättningar och övriga myndigheters behov. Frivilligheten är ett sätt för människor runt om i landet att bidra med sin kompetens och sina erfarenheter till försvaret av Sverige även om man inte är soldat sjöman eller anställd för tidvis tjänstgöring inom Försvarsmakten. Att vara engagerad inom frivilligheten är kanske det finaste man kan vara. Fru talman! I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under de senaste åren. Att energisektorn används strategiskt som pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt under de senaste åren. I fråga om försvar och krisberedskap vill Centerpartiet därför betona att vår omfördelning av medel sker med fokus på att stärka energisektorns motståndskraft. Centerpartiet anser att det är nödvändigt både utifrån det nya säkerhetsläget och utifrån förväntningarna som Natosamarbetsländerna har om att försvarsanslagen ska uppgå till minst 2 procent. Jag delar också just den beskrivning som flera andra kollegor i utskottet har gett om att det är just försvarsförmågan som måste ha den högsta prioriteringen. Hela samhällets krisberedskap och det civila försvaret är mycket viktiga delar av totalförsvaret. Centerpartiet har under lång tid varit pådrivande för ökade resurser till det civila försvaret. Därför tycker jag och Centerpartiet att det är väldigt bra att regeringen nu satsar på det civila försvaret och vi kommer att bevaka att denna ambitionshöjning verkligen också genomförs. För att finansiera en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft föreslår Centerpartiet att anslaget 1:8 minskas med 50 miljoner kronor för år 2023 och att en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft görs bland annat genom ytterligare 25 miljoner kronor till anslaget för krisberedskap. Fru talman! I inriktningsbeslutet för försvarsperioden betonade utskottet vikten av kostnadskontroll transparens och effektivitet i materielförsörjningsprocessen. Centerpartiet anser att det fortsatt är viktigt att riksdagen under uppbyggnaden av försvaret ges en god kostnadskontroll att det finns spårbarhet och sker uppföljning när det gäller materielförsörjningsprocessen. Att tillgodose förbandens materielbehov är avgörande för förstärkt förmåga inom den krigsorganisation som riksdagen har beslutat om och en mycket stor andel av de medel som riksdagen anvisar inom materielområdet används för de två väsentliga säkerhetsintressen som omfattas av systemet med objektsramar. För att underlätta riksdagens styrning och uppföljning inom materielområdet anser vi därför att regeringen bör fortsätta att utveckla objektsramar för stridsflyg och undervattensförmåga inför budgetpropositionen 2024. Fru talman! Jag vill också nämna några ord om samexistens. Det kommer att vara mycket viktigt de kommande åren att Försvarsmakten växer på de platser där man finns i dag men kanske också på andra platser runt om i landet. Men det får inte vara så att lokalsamhället och Försvarsmakten står i konflikt med varandra. Det är bara några dagar sedan som det uppmärksammades i Norrtälje kommun där Försvarsmakten varit verksam under många år att en person ville bygga ett hus. Man har överklagat till regeringen och regeringen har gått på Försvarsmaktens linje om ett nej till byggnation. Men i dag finns det redan ett hus på fastigheten. Det måste bli så att Försvarsmakten och hela lokalsamhället tillsammans kan nyttjas och hitta lösningar för att just kunna samexistera över hela landet. Därför är det tråkigt att den nya regeringen valt att inte gå vidare med det tillkännagivande som Centerpartiet varit pådrivande om kring just samexistens. Detta är en fråga som vi fortsatt kommer att följa mycket noga under mandatperioden. Vi vill se ett starkare och utbyggt försvar i hela landet. Och jag och Centerpartiet är de första att skriva under på att vi bör kunna göra detta tillsammans för att utveckla försvaret och lokalsamhället i hela Sverige. Fru talman! Avslutningsvis: I betänkandet finns det en reservation från Centerpartiet som jag yrkar bifall till. I övrigt hänvisar jag till Centerpartiets särskilda yttrande. Jag vill även önska fru talmannen kollegorna i utskottet och utskottskansliet en riktigt god jul och ett gott nytt år.	6851
2663	Camilla Brunsberg (M)	M	Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för hans anförande i denna viktiga fråga som handlar om återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvar. Jag instämmer i mycket av det som han anför och det är bra att Centerpartiet delar de fyra samarbetspartiernas målbild av att vi ska nå upp till 2 procent av bnp redan 2026. Det som är intressant i Centerpartiets yrkande är att Centern i sitt enskilda budgetförslag vill slå undan benen på och banta ned FRA med 50 miljoner kronor jämfört med vårt budgetförslag. FRA bidrar starkt till att stärka och skydda Sverige och svenska intressen. Det sker bland annat genom information till uppdragsgivare om utländska förhållanden av betydelse för Sveriges utrikes- säkerhets- och försvarspolitik. Det sker också genom deras samarbete. Det är också en del av att finansiera verksamheten för det nyetablerade Nationellt cybersäkerhetscenter. Att då slå undan benen på FRA som bidrar till att skydda Sverige och Sveriges intressen när vi står inför de största utrikes- säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid anser jag är direkt oansvarigt. Hur förklarar Centerpartiet för svenska folket att ni till skillnad från oss andra inte på samma sätt vill bidra till att skydda samhällsviktiga funktioner och säkra förutsättningarna för ett cyberförsvar och ett nationellt säkerhetscentrum genom att ni vill dra ned på anslaget till FRA med 50 miljoner kronor?	1413
2664	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Jag tackar Camilla Brunsberg för frågan. Jag delar uppfattningen att FRA är en väldigt viktig verksamhet och har en betydande del i det arbete som görs inom Försvarsmakten inom totalförsvaret och i skyddet av Sverige. Det är jag helt med på och det är en väldigt viktig del för Centerpartiet också. Men vi ser just nu runt om i Europa och vi har sett det i vår närhet under de senaste åren också exempelvis att attacker mot samhällskritisk infrastruktur sker. Det är väldigt allvarligt med tanke på spänningarna i dag. Vi vill också verkligen jobba aktivt för att denna infrastruktur stärks med skydd. Först får man kanske utreda på vilket sätt man ska göra det och vad man ska göra. På detta sätt vill vi satsa på just dessa delar. Därför har vi valt att ta 50 miljoner kronor från FRA och använda dem för att börja jobba än mer än vad som kanske görs i dag med detta skydd av denna samhällskritiska infrastruktur. FRA är jättebra och mycket viktigt. De har ett mycket viktigt uppdrag att göra framöver. Jag står helt bakom det. Men vi behöver också jobba mycket mer med de delar som rör skydd av samhällskritisk infrastruktur. Därför har vi i vårt budgetförslag valt att flytta dessa 50 miljoner kronor dit.	1234
2665	Camilla Brunsberg (M)	M	Fru talman! Jag delar Mikael Larssons uppfattning att Sveriges energisystem behöver stärka sin motståndskraft. Att det behövs beror framför allt på att Centerpartiet tillsammans med sina numera nästan etablerade samarbetspartier på vänstersidan har sett till att Sverige har stängt ned sina kärnkraftsreaktorer. Det gör oss oerhört sårbara inför framtiden. Nu tror uppenbarligen Centerpartiet att vi ska säkra vår energiförsörjnings motståndskraft genom att finansiera det med 25 miljoner kronor extra till krisberedskapen. Vi som inte ville stänga ned kärnkraften kan passa på att säga att det behövs mycket mer än 25 miljoner kronor till krisberedskapen. Jag är också fast övertygad om att om vi en dag skulle stå inför ett skarpt läge är det Nationellt cybersäkerhetscenter och underrättelsetjänsten som på allvar kan avslöja och förebygga hot mot energiförsörjningen. Jag tycker att det är ganska bekymmersamt att man vill minska budgeten för FRA:s underrättelseverksamhet med 50 miljoner kronor. Vi har väldigt stora utmaningar framför oss. Jag tycker därför faktiskt att Mikael Larsson ska svara så att svenska folket förstår hur det skulle kunna stärka vår energiförsörjnings motståndskraft att montera ned FRA:s verksamhet med 50 miljoner kronor.	1263
2666	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Jag delar uppfattningen att krisberedskapen behöver mycket mer pengar och att man ska arbeta mycket mer med den. Centerpartiet är de första att skriva under på det. Jag tycker dock att det blir lite konstigt när ledamoten säger att vi har monterat ned kärnkraften och att det är enbart den som ska skyddas. Det är nästan så jag tolkar ledamoten. Det gäller hela energisektorn - vindkraft och vattenkraft. Jag har suttit fyra år i trafikutskottet. Och den digitala infrastrukturen måste skyddas. Vi har sett i Europa att järnvägsnät och tåg har slagits ut. Vi måste kanske skydda denna typ av kritisk infrastruktur också. Det handlar alltså inte enbart om kärnkraften. Självklart ska kärnkraften skyddas så att det inte blir som det tyvärr råkade bli i exempelvis Ukraina. Men ledamoten siktar i sitt inlägg in sig enbart på att vi har monterat ned kärnkraften och vi har inte monterat ned någon kärnkraft. Skyddet av kritisk infrastruktur gäller horisontellt över allting i Sverige. Det är inte enbart inriktat på kärnkraft. Allting måste skyddas för att vi ska klara av våra grundläggande funktioner i Sverige när det gäller krisberedskapen. Vi tar 25 miljoner och lägger på annat inom kritisk infrastruktur och det skulle kunna vara mycket mer; det är jag den första att skriva under på. Men att i det här läget ta 25 miljoner från FRA som har fått mycket pengar sedan tidigare tror jag att både svenska folket och flera här i kammaren kan förstå är okej. Det skulle dock behövas mycket mer till krisberedskapen och till skyddet av kritisk infrastruktur - och FRA ska självklart ha de pengar man redan har.	1634
2667	Emma Berginger (MP)	MP	Fru talman ärade ledamöter och åhörare! Det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt. Rysslands fruktansvärda och olagliga invasion av Ukraina har dramatiskt förändrat ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa vilket även får konsekvenser för Sverige. Det ryska anfallskriget manifesterar riskerna med auktoritära ledare militarism och massförstörelsevapen liksom vikten av att omvärlden står enad i sitt försvar för folkrätten människovärdet och freden. Miljöpartiet stöder att Sverige solidariskt hjälper Ukraina inte bara med humanitärt bistånd utan också med vapen. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet demokrati och frihet. Miljöpartiet stöder också en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att anslagen till försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i en stärkt försvarsförmåga. Det är här viktigt att understryka att vi alltså inte bara vill öka försvarsutgifterna utan att vi också vill att de omsätts i stärkt förmåga - samt att balansen mellan det militära och civila försvaret förbättras genom att det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen. Fru talman! Det är samtidigt fortsatt viktigt att alltid väga försvarets behov mot statens övriga behov inom exempelvis välfärd och klimatomställning vilket också är grundläggande för ett tryggt och säkert samhälle. Den här regeringens första budget är ett tydligt svek mot klimat och miljö men också mot välfärden och utsatta människor både i Sverige och i vår omvärld - inte minst barnen vilket uppmärksammas av en rad barnrättsorganisationer i en debattartikel på Altinget i dag. Med tanke på regeringens tillkortakommanden inom andra utgiftsområden är frågan om man har landat rätt i sina prioriteringar. Miljöpartiet har i sin budget medel både för klimat och välfärd och för att tillföra utgiftsområdet sammanlagt 1 815 000 000 kronor mer än regeringen för 2023 - detta för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen. Eftersom vår budget är större än regeringens och de ramar som har fastställts av riksdagen kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi får därmed avstå från ställningstagande men vi redogör för vår politik under utgiftsområdet i ett särskilt yttrande. Fru talman! I skuggan av kriget i Ukraina växer ett annat säkerhetshot. Klimatförändringarna är ett hot mot människors liv hälsa och säkerhet. Det handlar inte bara om extremväder och förändrade förutsättningar för våra livsmiljöer utan också om att risken för spänningar konflikter och krig ökar när förnödenheter tryter och människor tvingas på flykt. Vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men alltför få partier tar klimathotet på det allvar som krävs. Den viktigaste förebyggande insatsen är att minska utsläppen av växthusgaser men regeringen för tvärtom en politik som ökar utsläppen och därmed risken för en klimatkatastrof. På utgiftsområde 6 lyser perspektivet att klimatet är ett säkerhetspolitiskt hot med sin frånvaro. Fru talman! I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till eller om naturkatastrofer och pandemier kommer att inträffa men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Detta kräver ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt i händelse av höjd beredskap eller kris. Samtidigt måste Sverige kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare - det som kallas gråzonsproblematik och som av regeringen även benämns hybridhot. Vi behöver också bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer som syftar till att destabilisera samhället och undergräva vår demokrati. Fru talman! Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret. Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft såväl mot väpnade angrepp som mot effekterna av klimatförändringar pandemier och naturkatastrofer. Därför vill vi tillföra anslaget till krisberedskap 1 miljard kronor och anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 750 miljoner kronor. Vi vill också stärka kustbevakningen bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning. Det gäller inte minst vid situationer likt Nord Stream-läckan. Därför har vi i vår budgetmotion tillfört Kustbevakningen 25 miljoner kronor. Fru talman! Vår krisberedskap ska vara robust genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov. Totalförsvarets forskningsinstitut FOI gör ett gediget arbete med forskning för Försvarsmakten och regeringen. Denna forskning är dock mestadels inriktad på det militära försvaret och därför tycker Miljöpartiet att FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att bredda och fördjupa forskningen kring det civila försvaret. Även detta har vi föreslagit medel för i vår budgetmotion. Fru talman! Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt också i vardagen. Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisation som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor och sjukvårdsmateriel med mera måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå och näringslivet behöver involveras. Som en del i att stärka det civila försvaret vill vi också införa en civil tjänstgöring som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civilplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av kris vilket kan handla om alltifrån skogsbränder och större olyckor till att stärka vården under en pandemi. Fru talman! Jämställdhet är också viktigt. Både kvinnor och män ska kunna bidra till vårt försvar och tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det är positivt att andelen kvinnliga värnpliktiga ökar men det är fortsatt viktigt att arbeta med en systematisk jämställdhetsintegrering och med materielutveckling som gör det möjligt för våra kvinnliga soldater att verka på ett effektivt sätt. Det är också viktigt att arbeta med attityder inom myndigheten så att vi får ett mer jämställt försvar. Miljöpartiet har sina rötter inte bara i miljörörelsen utan också i fredsrörelsen fru talman. Vår försvarspolitik syftar till att skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Vi ser med oro på det förändrade säkerhetspolitiska läget och har också anpassat vår försvarspolitik utifrån det. Vi understryker samtidigt att det fortsatt är viktigt att tillämpa ett brett säkerhetspolitiskt begrepp som inte bara innefattar hotet om militärt våld utan också andra risker och kriser. Vi vill bygga ett robust och säkert samhälle fru talman men i våra ansträngningar för att bygga detta får vi inte tappa kompassen. Vi vill att Sverige ska verka för fred frihet demokrati och mänskliga rättigheter globalt likaväl som i Sveriges närområde. De värdena är viktiga att ta med sig in i Nato den dag som Sveriges ansökan om medlemskap godkänns.	8245
2668	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Det är bra med breda överenskommelser. Jag vill ändå bara påminna om att Moderaterna inte tillhörde den grupp partier som kom överens om försvarsbeslutet 2020. Jag förstår också att argumentationen kring Kustbevakningen nu handlar om att föranstalta om att Kustbevakningen kanske förs in i de 2 procent av bnp som vi ska upp till i försvarsutgifter. Det är klart att om man gör det så höjer man nivån men det innebär inte en ökad militär förmåga. Slutligen ser jag i propositionen att man låser sig vid att tvåprocentsmålet ska vara uppfyllt 2026. Tidigare var det 2025. Vad är det egentligen som säger att det här nu är det realistiska årtalet? Jag vet att det är svårt att bygga militär förmåga. Jag vet att det är leveranstider. Jag vet att kostnadsökningar påverkar. Jag vet att vi har en 17punktslista i det tidigare försvarsbeslutet som inte är avverkad än. Därför är det kanske inte särskilt klokt att mållåsa på årtalet. På presskonferensen inför Försvarsberedningen säger man dessutom att man vill söka en bred politisk överenskommelse. Då kan man fråga sig om det är så klokt att låsa sig vid det här årtalet. Tidigare har Försvarsmakten sagt 2028 och det finns många frågetecken och svårigheter som måste hanteras. Jag skulle därför rekommendera en ökad flexibilitet från regeringens sida för det är viktigare att nå reell militär förmåga än att bara nå en procentsats.	1400
2669	Camilla Brunsberg (M)	M	Fru talman! Sverige står inför sina största utrikes- säkerhets- och försvarspolitiska prövningar i modern tid. Det tar vi moderater på allra största allvar. Att säkra yttre och inre säkerhet är en av statens absolut mest nödvändiga och viktigaste uppgifter. Att efter åtta år på allvar trygga Sveriges säkerhet både den yttre och den inre innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Vad är ett land som inte kan garantera sina medborgare trygghet och säkerhet oavsett om det rör den inre säkerheten - polis migration och rättsväsen - eller den yttre säkerheten alltså totalförsvaret? Därför tar vi moderater tillsammans med våra samarbetspartier denna uppgift på allra största allvar - på många sätt och inom flera olika områden. I dag i kammaren hanteras utgiftsområde 6 som rör totalförsvaret. Uppbyggnaden av totalförsvaret och utgiftsområde 6 är den största satsningen på Sveriges yttre säkerhet på decennier. Inom mandatperioden - år 2026 - kommer vi att nå en budgetram som i dag motsvarar 2 procent av Sveriges bnp. Ekonomiska ramar och mål är ju ett steg för att säkra Sveriges säkerhet men det behövs mer. Sveriges säkerhetspolitiska agerande samordnas nu för första gången och Sveriges krishantering organiseras så att den speglar dagens komplexa hotbild och risker. Vi inrättar ett nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen med uppdrag att bygga upp samordning inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet. Detta är en tid då det riktas olika hot mot Sverige vilket kräver en samlad förmåga mot nationella säkerhetshot. Därför är jag fru talman stolt över att stå här i talarstolen och tala för vår budget som innebär en otroligt stor satsning på Sveriges säkerhet. Det är ett paradigmskifte. Vi är fyra partier som sätter Sveriges säkerhet - både den inre och den yttre - högt på agendan. Nu skapar vi också förutsättningar att äntligen påbörja upprustningen av totalförsvaret. Det är så många som har stått redo vid startlinjen för att detta nu ska kunna bli verklighet. Det kommer att ta tid och vi får ta det steg för steg. Jag och många andra har varit frustrerade över att det har varit en lång startsträcka för att bygga upp totalförsvaret och civilförsvaret men nu kommer det att kunna bli verklighet. Vi tar ett samlat grepp och organiserar verksamheterna för totalförsvaret under ett departement. Vi har dessutom numera ett statsråd för civilt försvar. Vi tillför som sagt verksamheterna de ekonomiska resurser som de anser sig behöva men vi organiserar även verksamheten för att den ska kunna få styrfart framåt. Detta kommer inte att göras i en handvändning; det kommer att ta tid. Jag är dock stolt över att det finns en bred majoritet för vårt budgetförslag och att det numera finns en regering med en stabil majoritet i kammaren för att kunna genomföra alla de förändringar och förbättringar som Sverige så väl behöver på många olika områden. Vår svenska försvarsvilja är stark fru talman. Det är den allra viktigaste ingrediensen i vår säkerhetspolitik. Medarbetare inom Försvarsmakten värnpliktiga och frivilligorganisationer vittnar om en stark försvarsvilja. När vi nu ska bygga upp vårt totalförsvar är detta en oerhört viktig ingrediens och den finns där. Att försvarsviljan är stark är det allra viktigaste i en svår tid för Europa. Jag noterar att de åtta partier som är representerade i Sveriges riksdag inte alltid kommer att vara överens om detaljerna i det militära försvaret och framför allt inte om Natomedlemskapet. Men jag noterar också att partierna är väldigt samstämmiga när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret och vikten av ett fungerade civilt försvar. Vi har en väldigt bred politisk samsyn när det gäller de ekonomiska ramarna för totalförsvaret och vi är helt överens om vikten av att bygga upp ett totalförsvar. Detta skickar viktiga signaler till vår omvärld om vår vilja och förmåga att långsiktigt och ekonomiskt hållbart bygga upp ett starkt totalförsvar. Att bygga upp totalförsvaret innebär också stora investeringar i svensk försvarsindustri. En stark svensk försvarsindustri är en del av Sveriges samlade försvarsförmåga och viktig för Sveriges försörjningssäkerhetsperspektiv. Vi har en unik försvarsindustriell bas. Det finns inget land i världen med en jämförbar ekonomi som kan producera stridsflygplan ubåtar stridsfartyg och markstridsfordon som vårt land kan. Exportandelen för svenska företag har ökat markant sedan internationaliseringen och globaliseringen började. Exportandelen är avgörande för att vi ska kunna tillgodose konkurrenskraften hos svenska företag. Nu ska vi kraftsamla för att återfå förmågan att försvara vårt land. Det behövs en sammanhållen materiel- och försvarsindustri som tillgodoser säkerhetsintressen försörjningstrygghet och krigsviktiga företag för Sverige. Inte långt från Sverige har Putin börjat ett blixtkrig. Det ukrainska folket står inte bara upp för sin egen frihet utan krigar också för hela Europas demokrati och frihet. Fru talman! I dessa bistra tider är det bra att försvarsviljan är stor att det finns en bred samsyn i försvarsutskottet och att vi har en så bred politisk samsyn gällande de ekonomiska ramarna och totalförsvaret. Ibland är det såklart angeläget att peka på den breda samsyn som finns inom detta viktiga område. Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag och avslag på Centerpartiets yttrande. Jag vill också tacka för alla de fantastiska insatser som görs runt om i vårt land och i internationella insatser för att stärka vårt lands säkerhet.	5581
2670	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Jag vill tacka Camilla Brunsberg för ett jättefint anförande. Jag håller med om mycket av det som ledamoten Brunsberg tog upp. Jag vill gärna höra något om regeringens syn på det jag tog upp i mitt anförande om samexistens - om hur Försvarsmakten och lokalsamhället tillsammans kan utvecklas. Vi vet att nya regementen kommer att påbörjas inom de närmaste åren; de regementen som är beslutade ska börja byggas. Vi vet också att Försvarsmakten behöver ännu fler övningsområden runt om i landet. Samtidigt får det ju inte bli så att Försvarsmakten säger stopp och nej till allting så fort någon vill bygga en altan ett nytt hus eller vad det nu kan vara. Detta är en fråga som har stor betydelse för att hela landet ska kunna utvecklas. Det är en fråga som Centerpartiet har drivit bland annat genom ett tillkännagivande men som man nu via budgetpropositionen väljer att avsluta. Jag skulle vilja höra lite från ledamoten Camilla Brunsberg om hur den moderatledda regeringen vill jobba med de här frågorna. Det bör inte enbart vara så att Försvarsmakten är störst och alltid går före utan det bör finnas någon form av balans. Man ska kunna bygga och utveckla orter och samhällen runt om i landet. Försvarsmakten ska självklart kunna utvecklas på sitt sätt men dessa saker får inte stå i konflikt med varandra. Jag skulle vilja höra lite om hur ledamoten och regeringen ser på detta.	1406
2671	Camilla Brunsberg (M)	M	Fru talman! Tack Mikael för möjligheten att debattera detta! Jag tycker precis som du att detta är en oerhört angelägen fråga. Jag är övertygad om att vi är flera som har erfarenhet av hur mycket hinder och byråkrati som finns och hur mycket resurser som man i onödan lägger på att utveckla ett samhälle för att sedan efter flera års utvecklingspengar administration och investeringsvilja hos företag få avslag för att det inte finns någon tydlighet om vad som gäller. Jag har lyft fram detta flera gånger och kommer att fortsätta med det för det är till syvende och sist en fråga för Civildepartementet och civilutskottet att säkerställa att handläggningen av till exempel byggande av vindkraft och bostäder fungerar fullt ut. Jag tycker att vi i regeringen och samarbetspartiet har varit tydliga med att civilförsvaret är oerhört viktigt och att det ska gå att samexistera genom att den här organisationsförändringen gjorts. Jag kan också konstatera att vi när den nya organisationen för civilt försvar infördes för några veckor sedan såg till att investera i verksamheterna genom att tillföra civilområdena och de sektorsansvariga myndigheterna extra medel. Man kommer säkert att kunna tillgodose behoven av samexistens mellan myndigheter. Jag delar ändå ledamotens uppfattning att situationen är väldigt problematisk och framför allt att det slösas med företagens investeringsmedel. De kanske vill investera i både vindkraft och bostäder lägger ned mycket pengar på det och tar fram detaljplaner för att kunna etablera till exempel vindkraft - och sedan blir det i slutändan ett nej. Det är klart att det här behöver ligga högt på agendan och det tycker jag också att vi visar i vår organisation att det gör. Det som behövs från försvarets sida är tydliga besked men både ledamoten och jag vet ju att det just nu tar tid innan man kan ge besked.	1867
2672	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! Tack Camilla Brunsberg för svaret! Jag delar självklart bilden av att det är oerhört viktigt att man hittar någon form av samsyn när det gäller vindkraft större etableringar och dylikt. På platser runt om i landet där Försvarsmakten redan finns och det också finns möjligheter att utvecklas och där det redan finns hus - varför skulle man inte kunna bygga ett hus till? Jag är absolut ingen byggnadsingenjör och ska inte tala om hur man ska bygga och inte men ibland går det kanske att sätta in speciella fönster som gör att det inte låter. Sådant gör man ju exempelvis när man jobbar med infrastrukturplanering. Det är väldigt bra att man från regeringens sida tar krafttag och samlar många av de här frågorna på ett och samma ställe och driver dem framåt. Men det måste också bli verkstad ute i landet och man måste se till att det blir ett tydligt resultat. Handläggningstiderna är långa - självklart måste de kortas. Det gäller miljöprövningstillstånd och många andra typer av tillstånd. Jag är som jag sa i mitt anförande den förste att skriva under på att Försvarsmakten måste få utvecklas i hela landet. Det måste ha hög prioritet men det får inte gå så långt att man hindrar hela samhällen eller individer runt om i landet att bygga bostäder altaner eller vad det nu kan vara. Vi har ju hört exempel på att man inte har fått bygga en altan för att Försvarsmakten har stoppat det. Jag vill återigen be ledamoten säga någonting om hur regeringen vill jobba vidare med de här frågorna förutom att samla saker och ting på ett departement eller under en myndighet. Det behöver belysas att det är viktigt med samexistens mellan Försvarsmakten och civilsamhället för att bilda ett starkt samhälle.	1729
2673	Camilla Brunsberg (M)	M	Fru talman! Tack Mikael Larsson! Det här är en angelägen fråga. Jag vill vara tydlig med att säga att min och Moderaternas uppfattning är att om två riksintressen står mot varandra är Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid överordnat. Det tror jag att de flesta politiker ute i Sverige är överens om. Det är ganska ofta man ställs inför de prövningarna. Jag kommer själv från ett väldigt försvarstätt län och kan säga att detta har varit del av vardagsarbetet där under alla de år som jag varit politiskt verksam. Vi var alltid brett politiskt ense om att Försvarsmakten och säkerhetsförmågan alltid går först. Det jag tycker är problematiskt är att man inte ger detta tydliga besked från början utan låter företag plöja ned utvecklingspengar och investeringsmedel för att sedan efter två fem eller till och med åtta år ge besked om att det inte går att bygga något eller etablera vindkraftverk. Jag eftersöker alltså att man ger besked i ett första skede så att man inte slösar bort företagens investeringsmedel. Jag tycker att det är oansvarigt. Det hoppas jag att man kan lösa. Jag vet inte om vi är överens om vad man ska prioritera i de fall där två intressen står mot varandra. Där vill jag tydliggöra att min och Moderaternas uppfattning är att Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid går främst - alltid i varje given situation. Sedan ska det såklart gå att säkerställa möjligheterna att bygga bostäder och på vissa ställen etablera vindkraft. Men svensk försvarsförmåga går alltid först. Jag vill också påpeka att när jag lyft fram den här frågan har jag fått höra att det främst är en fråga för Civildepartementet. Men jag tror nog att vi är överens om att det behövs tydliga besked och tydliga spelregler. Vi kanske inte är överens om vad som ska prioriteras vid varje givet tillfälle men vi är helt överens om att det behövs tydligare spelregler och att man ska vara rädd om företagens investeringsmedel.	1939
2674	Sara-Lena Bjälkö (SD)	SD	Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Flera kloka och viktiga saker har tagits upp här i kammaren nu på förmiddagen. Det är väldigt trevligt att vi är så samspelta. Vi sverigedemokrater har sedan vårt riksdagsinträde inte bara drivit en aktiv politik för totalförsvarets återuppbyggnad utan också påtalat riskerna och varningssignalerna gällande Rysslands alltmer aggressiva utrikespolitik. Under två decennier har vi med fasa sett på den långsamma nedmonteringen av det totalförsvar som tagit flera decennier att bygga upp. Allt från regementen till skyddsrum och skyddsmateriel har sålts av eller rent av skrotats. Processer regelverk och rutiner för civilförsvaret och krisberedskapen har under de senaste åren samlat damm. Mycket av detta blev tydligt under skogsbränderna 2014 och 2018 men även under de inledande månaderna vid pandemiutbrottet. Totalförsvarets forskningsinstitut exemplifierar detta väl i sin senaste rapport om de nuvarande riskerna i den svenska beredskapen där ansvarsprincipen som varit vägledande under många år visat sig problematisk när krisen väl sker. Man beskriver det som att allas ansvar lätt blir ingens ansvar. Fru talman! Innan jag går vidare vill jag kort nämna Rysslands agerande i Ukraina där man visat sig fullständigt likgiltig inför civilbefolkningens lidande. Rysslands attacker mot det ukrainska elnätet började redan 2014-2015 då man genom ett cyberangrepp lyckades slå ut nätet för cirka 230 000 konsumenter. Under krigets inledning i våras försökte man återigen slå ut elförsörjningen genom cyberangrepp men misslyckades. Enligt uppgift levererade det ukrainska elnätet i november månad cirka 40 procent av sin kapacitet med återkommande strömavbrott. Robotattackerna sker mot specifika mål med syfte att skapa så stor förödelse som möjligt på elnätet. Det är ren terrorverksamhet! Fru talman! Det här är vad civilbefolkningen i Sverige kan vänta sig vid hybrid- eller krigssituation för utan el stannar samhället. Och givet de senaste decenniernas besparingar på krisberedskap och civilförsvar kan vi räkna med att det kommer att bli en otroligt tuff situation för oss. Arbetet med återuppbyggnaden av civilförsvaret och krisberedskapen måste fortsätta i oavbruten takt om läget snabbt skulle förvärras. Fru talman! När jag tittar på den övergripande budgeten för hela utgiftsområdet skulle jag kunna säga att det är positivt att de satsningar som vi sverigedemokrater har efterfrågat under så många år nu äntligen kommer att ske. Men detta sker tyvärr till stor del av de orsaker som jag har nämnt det vill säga Ukrainas mer eller mindre totala ödeläggelse i landets östra delar. Fru talman! I nuvarande situation måste vi politiker göra vårt yttersta för att ge myndigheter och frivilligorganisationer de ekonomiska förutsättningar som krävs för att skapa ett robust civilförsvar och krisberedskap. Försvar och samhällets krisberedskap De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges krisberedskap. Varje organisation har specialistkompetens inom olika områden. Genom kurser och utbildningar ser organisationerna till att den särskilda kompetensen bevaras. Organisationerna placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom totalförsvaret. Det civila försvaret ska utvecklas övas och ledas i nära samverkan med det militära för att synergieffekter ska uppnås men även för att konkurrensförhållanden och ledningsproblematik ska kunna undanröjas redan i fredstida verksamhet. Avslutningsvis fru talman vill jag tacka mina kollegor i försvarsutskottet här i salen för att vi nu har kommit till insikt om hur akut situationen är. Bättre sent än aldrig att vi är så här eniga om detta betänkande. Ett fullständigt återuppbyggande av civilförsvaret och en fungerande krisberedskap kommer att ta tid men det här betänkandet är ett steg i rätt riktning. Fru talman! Vi sverigedemokrater stöder regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 6 och betänkandet med vårt särskilda yttrande om tvåprocentsmålet. Med detta vill jag önska er alla en riktigt härlig god jul och ett gott nytt år. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.) Skatt tull och exekution	4225
2675	Per Söderlund (SD)	SD	Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut så är det ur världen. Fru talman! Vi ska i dag debattera utgiftsområde 3 Skatt tull och exekution som omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring id-kort gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte- tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatt tull och exekution Fru talman! Regeringen noterar i budgetpropositionen att de inbetalda skatterna och indrivna beloppen har ökat till följd av samhällsutvecklingen och konjunkturläget men att uppbördsförlusten har ökat på grund av ett fåtal större ärenden. Inom Skatteverkets område bedömer regeringen att det sammantagna skattefelet är 45 miljarder kronor vilket får anses vara begränsat i ljuset av att det årligen betalas in cirka 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter. Det tyder enligt regeringen på att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Fru talman! Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde som motsvarar kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan av alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet. Av regeringens resultatredovisning framgår att samhällsnyttan beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel ökade även under 2021 och är det högsta beräknade värdet på tio år. Mängden beslagtagen alkohol och tobak var betydligt mindre under 2021 än 2020 förutom de varor som sorteras under benämningen övrig tobak där bland annat snus röktobak vattenpiptobak vätska till e-cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter ingår. Mängden beslag av amfetamin och kokain ökade med 50 procent respektive 21 procent jämfört med 2020 medan mängden beslagtagen cannabis minskade med 15 procent. Den kraftiga ökningen av beslagtaget amfetamin kan förklaras av några få men mycket stora beslag. Fru talman! En ansökan om att någon ska fullgöra en förpliktelse till exempel betala en skuld kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Under 2021 inkom 1 2 miljoner ansökningar varav 88 procent riktades mot fysiska personer. Av dessa 88 procent avsåg 24 procent belopp om 500 kronor eller lägre. Handläggningstiden för betalningsföreläggande och handräckning har minskat något men är fortfarande lång jämfört med åren 2018 och 2019 så här återstår en del arbete för att komma till rätta med det. Fru talman! Vår folkbokföring har länge varit omtalad och dess riktighet har ifrågasatts under en lång tid. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Den senaste stora folkräkningen genomfördes 1990. Sedan dess har alltså ingen folkräkning i stor skala genomförts då det har funnits ett politiskt motstånd. Detta trots att FN:s rekommendation är att en folkräkning ska göras vart tionde år vilket motsvarar ungefär snittet i världen. Skatteverket uppskattar nu att folkbokföringsfelet har ökat på senare tid. Det är såklart bekymmersamt att det ökar då det ger sämre underlag för politiska beslut. För att minska folkbokföringsfelet har Skatteverket bland annat genomfört flera bosättningskontroller under de senaste två åren. Antalet bosättningskontroller var 10 procent högre 2021 än 2020. Det kan i sammanhanget vara bra att känna till att personer som vistas i landet utan laglig rätt och personer med samordningsnummer som vistas i landet tillfälligt inte ingår i uppskattningen av folkbokföringsfelet. Fru talman! För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella gäng för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott hindra framväxten av utanförskap och bygga upp viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Fru talman! Det är därför mycket glädjande att en nationell folkräkning nu ska genomföras. Regeringen avsätter 75 miljoner kronor 2023 för att förbättra folkbokföringen genom just en folkräkning. För 2024 och 2025 planeras 170 miljoner kronor för detta ändamål. Fru talman! Med dessa ord vill jag passa på att önska alla en god jul och ett gott nytt år. Vi ses igen efter nyår.	4885
2676	Hanna Westerén (S)	S	Fru talman! Jag är socialdemokrat och för oss socialdemokrater är skatter viktiga - inte för deras egen skull utan för vad de möjliggör. Den välfärdsstat som Sverige är i dag har byggts upp av generationer före oss och bärs i dag upp av miljontals välfärdsarbetare. Den är finansierad av frukterna av vårt gemensamma arbete och är i sanning något att vara mycket stolt över. Jag kan dock inte låta bli att nämna behovet av en större skattereform där systemet kalibreras ännu bättre för att möta de utmaningar vi står inför och där den omfördelande kraften blir större. Ett mer rättvist skattesystem än det nu rådande är nödvändigt. Fru talman! Det är svårt att med ord beskriva den glädje jag kände när jag fick veta att jag den här mandatperioden skulle ta plats i riksdagens skatteutskott. Det är ett uppdrag jag anser vara mycket viktigt och det gör mig mycket stolt. Ett robust skattesystem som är transparent och förutsägbart borgar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Alla insatser som görs för att beivra skattefusk och skatteflykt är av godo och bör vara fortsatt prioriterade. Det är på oss ansvaret ligger för att säkra att välfärden har de medel som krävs för att leverera vård omsorg och utbildning året runt och i hela landet. För det krävs skatt efter bärkraft och ett ständigt pågående arbete för att täta kryphål som möjliggör för skattefusk och skatteflykt. Fru talman! Det kan inte nog understrykas att vi nu lever i en orolig tid. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. Samtidigt prövar Putins energikrig både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. I Sverige pressas hushåll och företag av både hög inflation och stigande räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden går att lita på i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för 2023 de utmaningar som Sverige står inför. Budgetpropositionen är ett pärlband av löftesbrott som tydligt visar att Sverigedemokraterna och regeringspartierna saknar verklighetsförankrade lösningar på samhällsproblemen. Det duger inte. Fru talman! Nu krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta oerhört tuffa ekonomiska tider. Vi måste stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten. Vi måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och säkra välfärdens finansiering så att det inte är barnen i skolan patienterna i vården och brukarna i äldreomsorgen som får betala det högsta priset för lågkonjunkturen. Vi måste också öka takten i klimatomställningen och bygga ett hållbart samhälle samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige. Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion som det går att lita på. Där finns rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige. Vi vet att vårt Sverige kan bättre. Fru talman! I Sverige finansierar vi vår välfärd och trygghet gemensamt. En grundläggande förutsättning för det är att de myndigheter som har till uppgift att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn präglas av effektivitet och noggrannhet och åtnjuter ett högt förtroende bland allmänhet och företag. Skattefusk och skattebrott hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet. Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för det är en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater. Hela samhället behöver mobilisera för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Skatteverket Tullverket och Kronofogden har en mycket viktig roll i det arbetet. På några områden behöver arbetet dock förstärkas ytterligare. Det är därför positivt att anslaget till Skatteverket ökar med 75 miljoner kronor. Vi anser att dessa 75 miljoner kronor bör riktas mot att förstärka arbetet med att skapa ordning och reda i folkbokföringen och mot att intensifiera arbetet mot skattefusk. Felaktigheter i folkbokföringen främjar just det skuggsamhälle som våra myndigheter har fått vårt uppdrag att bekämpa. Att dessa myndigheter har de verktyg det fordrar är av yttersta vikt. Tullverkets oerhört viktiga arbete vid våra gränser är avgörande i kampen mot den organiserade brottsligheten för att effektivt se till att illegal alkohol och illegala preparat och vapen inte hamnar på våra gator och torg och sargar vårt gemensamma samhälle och skördar liv. Kronofogden finns faktiskt till för oss alla för att stötta när en skuld ska återbetalas och också för att verkställa indrivning när betalningsviljan tryter. Sedan några månader tillbaka har Kronofogden också mandat att utmäta på distans i samband med polisiära tillslag. Det är ett vitalt verktyg i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Att våra myndigheter har mandat och verktyg möjliggör att våra resurser hamnar där de hör hemma. Fru talman! Vårt nuvarande system bygger på att det måste råda ordning och reda. Förmåner ska komma dem till del som är berättigade till dem. Skatt ska erläggas av den som befinns skattskyldig i Sverige. Skattefusk skatteflykt och skatteundandragande är fortfarande utbrett. Utmaningarna växer också i en globaliserad värld. Myndigheterna åtnjuter högt förtroende men behöver samverka mer med varandra och med andra relevanta myndigheter för att kartlägga lagföra och bekämpa alla typer av misstänkta brottsupplägg. Målet måste vara ett samhälle där alla vill göra rätt för sig och där det är lätt att göra rätt. Fru talman! Då riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Fru talman! Jag vill tacka skatteutskottets kansli och Riksdagsförvaltningen för väl utfört arbete i det gemensamma samhällsbyggets tjänst. Jag tillönskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. (Applåder)	6346
2677	Boriana Åberg (M)	M	Fru talman! Jag vill tacka Hanna Westerén för anförandet. Hanna Westerén nämnde att Socialdemokraterna välkomnar att anslaget till Skatteverket förstärks med 75 miljoner. De är positiva till att man ska skapa ordning och reda i folkbokföringen och intensifiera arbetet mot skattefusk och skatteflykt. Jag undrar hur Socialdemokraterna ställer sig till en folkräkning.	371
2678	Hanna Westerén (S)	S	Fru talman! Tack för frågan Boriana Åberg! Vi är i någon mån överens om att Skatteverket behöver ha mer verktyg till sitt förfogande för att bringa ordning och reda i våra system. Men den som menar allvar med en folkräkning och att en sådan bör genomföras bör också tillföra avsevärt större resurser än de som nu finns anslagna i budgeten. De siffror vi har fått till oss att det skulle röra sig om är långt mer än 75 miljoner kronor. Såvitt jag har förstått anses folkräkning inte heller vara det mest effektiva systemet för att komma till rätta med de problem vi har i Sverige. Vi ser gärna mer ordning och reda i våra system. Men vi tycker inte att folkräkning är det mest optimala verktyget.	700
2679	Jörgen Berglund (M)	M	Fru talman! Tack Peter Hultqvist för kommentarerna! Jag delar Peter Hultqvists uppfattning att det är förmågan som är det viktiga. Fascinationen över olika procentsatser är aldrig bra oavsett om det gäller Natobudgeten eller biståndsbudgeten. Enprocentsmålet av bni för biståndsbudgeten har regeringen lämnat och jag konstaterar att Socialdemokraterna i sitt budgetförslag har gjort detsamma. Det brukar ni inte nämna så ofta. Angående försvarsbeslutet vill jag påpeka att det stämmer att vi inte deltog men vi var överens om målen. Det vi inte enades om var ju ekonomin. Så kan det vara ibland. Vi hade en mer aggressiv trappa. Om Kustbevakningen ska ingå i beräkningsgrunden för det så kallade tvåprocentsmålet måste vi få återkomma till. Vi måste ju också följa de spelregler som Nato har satt upp. Det är ingenting som vi själva i första hand styr över. Jag tycker att vi borde prata mer om förmåga och militär uthållighet än att fastna vid 1 procent 2 procent eller vad det är för någonting.	1010
2680	Boriana Åberg (M)	M	Fru talman! Förutom de 75 miljoner som har avsatts för nästa år har det avsatts 170 plus 170 miljoner för de nästföljande två åren. Jag vill även fråga Hanna Westerén om vilka metoder som är mer effektiva än folkräkning för att få reda på vilka som finns i Sverige. Vi har växande skuggsamhällen. Det finns människor med dubbla och trippla identiteter som uppbär bidrag de inte är berättigade till. Det finns människor som har lämnat Sverige för länge sedan men ändå plockar barnbidrag bostadsbidrag och andra förmåner som är kopplade till att man är folkbokförd i Sverige. Jag undrar: Vilken är den mer effektiva metod som Socialdemokraterna förordar? Jag har också en annan fråga. I början av sitt anförande talade Hanna Westerén väldigt varmt om en skattereform. Den minnesgode kommer ihåg att punkt 4 i januaripartiernas överenskommelse handlade om just en ny skattereform. Varför gjorde Socialdemokraterna inte denna skattereform när de hade regeringsmakten?	968
2681	Hanna Westerén (S)	S	Fru talman! Jag är den första att skriva under på att det skuggsamhälle som vi i dag ser växa fram i Sverige behöver bekämpas. Jag vill dock understryka att jag inte tror att folkräkningen är det verktyg vi behöver. Vi har en mängd kompetenta myndigheter i Sverige i dag med en mängd verktyg till sitt förfogande. Vi har också termer som folkbokföringsbrott. Vi kan göra oanmälda kontroller. En folkräkning för lite tankarna till det som står i julevangeliet om att Quirinius ståthållare i Syrien ville att vi skulle gå och skattskriva oss. Det finns mer effektiva metoder i dag. Det finns en rad verktyg som bland annat Skatteverket har till sitt förfogande för att se till att rätt person är folkbokförd på rätt plats. En folkräkning rätt hanterad kostar dessutom långt mer än det som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna anslagit för en sådan. Jag anser inte att det är en seriöst menad reform. Jag vidhåller att en skattereform av det större slaget vore av godo. Mekanismer för skatt efter bärkraft finns förvisso i dagens skattesystem men de skulle kunna vara mycket starkare och mer omfördelande. Jag sörjer över att vi inte kommit längre i frågan om en skattereform. Det allra bästa hade varit om vi haft bred enighet kring att vi ska ha ett mer omfördelande system där det råder enhetlighet likformighet och neutralitet. Det är ett arbete som jag hoppas kommer att fortgå även om jag misströstar en aning när det gäller nuvarande regeringskonstellation. (Applåder)	1496
2682	Boriana Åberg (M)	M	Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 3 Skatt tull och exekution. Det handlar om anslag till myndigheterna Skatteverket Tullverket och Kronofogdemyndigheten som ansvarar för centrala samhällsfunktioner och gör stora insatser för att människor i Sverige ska kunna leva ett bra och tryggt liv. De bidrar till vår trygghet till exempel genom Tullverkets insatser för att stoppa vapen och droger att fritt flöda in över landets gränser. De bidrar till att det finns pengar till alla våra gemensamma samhällsfunktioner såsom rättsväsen försvar och välfärd genom att se till att de skatter som politiska församlingar beslutar om verkligen betalas in och kan användas för avsedda ändamål. De bidrar till konkurrens på lika villkor så att inte hårt arbetande och strävsamma företagare som gör rätt för sig blir utkonkurrerade av illegala varor som strömmar in från andra länder eller av mindre nogräknade företagare som inte gör rätt för sig och som inte betalar vare sig sina skatter eller sina skulder till andra företagare. Jag kommer i dag att fokusera på att dessa myndigheters samlade kraft bidrar till att bekämpa brottslighet av olika slag. Detta är något som blivit alltmer angeläget med tiden då brottsligheten blivit allt grövre och alltmer sofistikerad och i dag på allvar utgör ett stort hot mot många människors trygghet såväl den upplevda som den verkliga. Moderaterna fick svenska folkets förtroende att få ordning på Sverige. Sverige plågas av en mycket allvarlig samhällshotande brottslighet. Skjutningarna och sprängningarna som sker i princip varje vecka är bara den synliga delen av isberget. Resten utgörs av andra brott som exempelvis narkotikasmuggling utpressning penningtvätt och brott mot välfärdsystemen. Den organiserade brottsligheten har likt en cancersvulst ätit sig in i alla delar av samhällskroppen. Brottslighetens art och metoder har blivit ännu mer sofistikerade. Därför krävs det att myndigheterna håller jämna steg eller helst ligger steget före utbildar sin personal och inte minst samarbetar med varandra. Skatteverket Kronofogdemyndigheten Tullverket med flera myndigheter kan med rätt verktyg och i samverkan med varandra avsevärt minska drivkrafterna att vara kriminell i Sverige. I lägesrapporten om den myndighetsgemensamma bilden av organiserad brottslighet görs bedömningen att angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter i dag är ett av de allvarligaste brotten mot samhället från den organiserade brottsligheten. Den studie från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen som har lyfts i debatten pekar på att 18 miljarder kronor utbetalas felaktigt från välfärdssystemen varje år. Det är bland annat felaktiga arbetstillstånd osanna intyg och oriktig folkbokföring som orsakar dessa felaktiga utbetalningar. Därför är genomförandet av en nationell folkräkning en mycket viktig åtgärd. Det är helt orimligt att staten inte har koll på vilka människor som finns i landet och var de bor. Det gör det möjligt att fuska med bidrag och komma undan med brott. Fysiska besök ska göras på de adresser och i de områden som utmärker sig genom att många finns folkbokförda och omsättningen av de boende är stor. Erfarenheterna av Skatteverkets pilotkontroller är goda. Myndigheten har identifierat 500 adresser som misstänks ingå i avancerade brottsupplägg till exempel fastigheter som köpts för brottsvinster och blivit bostäder för personer som vistas illegalt i Sverige. Dessa personer renoverar fastigheten till slavlöner. När den säljs tvättas brottsvinsterna vita och människorna flyttas till en annan undermålig bostad utan värme och rinnande vatten att renovera under slavliknande förhållanden. Jag tycker att det är synnerligen anmärkningsvärt att Vänsterpartiet Miljöpartiet och Centerpartiet säger nej till de 75 miljoner som regeringen har anslagit för att få ordning på folkbokföringen. Herr talman! Det är positivt att en ny indikator har lagts till för att följa resultatet av Kronofogdens arbete med att förebygga och motverka brott. Kronofogden spelar en central roll i brottsbekämpningen. Myndigheten gör mycket för att komma åt de kriminellas pengar. Det ska inte vara möjligt att kombinera ett lyxliv med en kriminell livsstil. Moderaterna har länge drivit på för införandet av en effektiv distansutmätning och en stärkt riksjour för Kronofogdemyndigheten. Den lagändring som trädde i kraft i somras har visat att de förbättrade möjligheterna för distansutmätning snabbt gett resultat. En jämförelse mellan september 2021 och september i år visar att antalet samtal till riksjouren mer än tredubblats antalet utmätningar blivit sju gånger större och värdet på den utmätta egendomen blivit 15 gånger högre. I absoluta tal är det fråga om inte mindre än 4 4 miljoner kronor. Vad är det som utmäts? Det är främst dyra klockor märkeskläder kontanter och skyddsvästar. Det är saker som de kriminella bär på sig. Den typen av utmätningar har också en annan effekt. De förhindrar barn att välja brottets bana. I Malmö finns åttaåringar som agerar springpojkar åt knarklangare. Men knarklangarnas glans i kvarteret faller snabbt när de får överlämna sina dyra jackor och klockor till polisen inför allas ögon. Kronofogdemyndigheten har ett konstant högt tryck på riksjouren som är öppen efter kontorstid och på helgerna. Det blir också nya logistiska utmaningar för myndigheten på grund av distansutmätningen. Om exempelvis polisen med Kronofogden på distans via telefon utmäter en bil på plats är det Kronofogdens uppgift att beställa bärgning av bilen och ta bilen till en av Kronofogdens uppställningsplatser. Det är något som tar värdefull tid från den som ansvarar för riksjouren vid tillfället. Jag vill också nämna Kronofogdens arbete mot ekonomiskt våld. Det är ett brott som oftast sker i det fördolda i kombination med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. De vanligaste offren är kvinnor som blir skuldsatta mot sin vilja. Kronofogdemyndigheten har utarbetade rutiner och utförlig information till andra myndigheter som möter våldsutsatta om vilken hjälp som offren kan få. Det kan röra sig om handräckning eller anstånd med utmätningen. Herr talman! Tullverket har längre varnat för smuggling som bedrivs på ett sätt som påminner om legal affärsverksamhet. Öppenheten och den fria rörligheten i Europa tjänar oss väl men den får inte innebära fri rörlighet för kriminella. Således måste Tullverkets brottsbekämpande verksamhet stärkas utan att ge avkall på det handelsrelaterade arbetet. Tullverket behöver ges befogenhet och tydligare uppdrag att genomföra stickprovskontroller vid utförsel ur landet. Det ska inte vara möjligt för kriminella att ta beställningar på båtmotorer gräsklippare och bildelar åka till Sverige stjäla och sedan passera gränsen obehindrat. Moderaterna har länge drivit frågan om ökade befogenheter för Tullverket. Det går inte att understryka nog hur viktigt det är att uppdatera Tullverkets befogenheter och anpassa dessa till dagens realitet. Herr talman! Slutligen vill jag berätta om en framgångsrik metod från Skåne arbetsmetoden Störa som innebär att tulltjänstemännen jobbar i gränslandet mellan kontrollerna vid Sveriges gränser och det arbete som tullkriminalenheten bedriver med spaning och utredning. Syftet är att lokalisera illegala varor - tobak alkohol droger och vapen - som inte har upptäckts genom Tullverkets traditionella arbetssätt. Metodens styrka är att man agerar snabbt och att det krävs små resurser i förhållande till beslagens värde. Man samarbetar också mycket nära med polisen Kronofogden och kommunernas tillsynsenheter. Herr talman! Nu kommer jag till den riktigt tråkiga delen av mitt anförande. Tyvärr har den så framgångsrika metoden lagts ned. Det är Tullverkets otillräckliga befogenheter i kombination med myndighetens egen rättsavdelnings tolkning av dessa som har satt stopp för metoden. Efter en JO-anmälan fick till exempel tullinspektörerna inte längre bistå polisen med narkotikasökhund vid husrannsakan vilket har påverkat samarbetet med Polismyndigheten negativt. Anställda uttryckte i ett öppet brev till myndigheten - som publicerades i pressen - det så här: Vår uppfattning är att rättsavdelningen med sitt tolkningsföreträde för lagstiftningen rörande Tullverket jobbar enligt en egen agenda. Det finns en känsla av att undvika klagomål och JOanmälningar är viktigare än att utveckla effektiva metoder för att jobba med brottsbekämpning. Vidare riktas det i brevet mycket hård kritik mot Tullverkets allra högsta ledning. Jag är medveten om att det inte är riksdagens uppgift att hantera denna konflikt. Men med tanke på hur den har påverkat Tullverkets arbete tycker jag att det är viktigt att lyfta frågan. Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets förslag.	8847
2683	Hanna Westerén (S)	S	Herr talman! Tack Boriana Åberg för ett mycket målande anförande och ett särskilt tack för att ledamoten också lyfte fram det ekonomiska våldet! Det är ett väldigt utstuderat sätt att begå övergrepp på en annan människa. Det är väldigt fint att det lyfts fram på det här sättet. Jag skulle vilja återkomma till någonting helt annat. Just nu nagelfar väldigt många våra politiska prioriteringar. Givet de resurser som vi i dag debatterar och kommer att besluta om skulle jag vilja fråga hur Moderaterna resonerar om hur vi ska använda de skatter vi är satta att förvalta och allokera. I går kom LO-ekonomernas rapport. Där konstaterar man att det vore fullt möjligt att allokera mer resurser till offentlig konsumtion utan att spä på inflationen. Det tycker jag är väldigt intressant att ta del av. Vi befinner oss i en så oerhört svår tid. Vi vet givet det vi har varit med om i Sverige att det får väldigt stora konsekvenser att dra åt svångremmen för offentlig sektor i den här tiden. Vi vet också att den typen av svångremspolitik ofta får en väldigt hög prislapp längre fram. Det har länge lönat sig i Sverige att satsa på det gemensamma. Det har gjort oss jämlika och starka. Vi vet också att besparingar på området alltid slår mot dem som har allra minst. Givet det vi har lärt oss i dag och inte minst om hur mycket pengar som kommer in tror jag att Sverige kan mycket bättre än så här. Jag vill helt uppriktigt fråga: Är det verkligen rimligt givet den starka budget vi har eller skulle kunna ha att nedprioritera välfärden på det här viset?	1566
2684	Boriana Åberg (M)	M	Herr talman! Det görs inga neddragningar på området skatt tull och exekution som vi diskuterar i dag. Jag förstår inte ledamotens fråga. Om jag ska säga någonting om budgeten som samarbetspartierna har lagt fram är det en väldigt välavvägd och ansvarsfull budget. Sätter man fart på inflationen kommer det att sluta med extrem kris där människor får gå från hus och hem. Det är en risk som Socialdemokraterna uppenbarligen tar väldigt lätt på i sin egen budget.	467
2685	Hanna Westerén (S)	S	Herr talman! Jag tycker inte att det är irrelevant att i en skattedebatt tala om vad våra gemensamma resurser kan användas till. Jag har den största respekt för att LO-ekonomernas rapport kanske inte toppar Boriana Åbergs litteraturlista. Det de pekar ut är att träffsäkra investeringar på till exempel elförsörjning eller utbildning för bristyrkesgrupper skulle kunna göra väldigt stor skillnad för Sverige i en svår tid. Det är högst relevant att efterfråga prioriteringarna från Moderaterna. Vi befinner oss i en tid där vägvalen spelar otroligt stor roll. Jag saknar fokus och samling i en väldigt svår tid. Det spretar. Det är rimligt att få svar från Moderaterna om hur våra gemensamma resurser bäst kan användas. (Applåder)	735
2686	Boriana Åberg (M)	M	Herr talman! Det är väldigt magstarkt från Socialdemokraterna att tala om elförsörjning. Under sin tid vid regeringsmakten både senaste perioden och tidigare perioder har man lagt ned sex välfungerande kärnkraftsreaktorer. Det är vad som orsakar det elände som södra Sverige och numera också norra Sverige får uppleva med enorma elräkningar med priser på 6 kronor per kilowattimme och på det kommer skatter moms och avgifter. Jag tycker att lite ödmjukhet när det gäller frågan om elförsörjningen skulle vara på sin plats i denna kammare. Ledamoten nämner också utbildningen. Alla experiment ni har gjort med skolan leder till att ungdomar lämnar grundskolan utan behörighet till vidare studier. Det är också ett ansvar som ligger på er. Det går inte att komma in ett par månader efter det att en ny regering har tillträtt och kräva att vi ska fixa energiförsörjningen och utbildningen som ni har försummat i åtta år. Det är för mig väldigt viktigt att en gång för alla påpeka att vi fick svenska folkets förtroende att få ordning på Sverige - och det kommer vi att få. Det gäller både elförsörjningen med våra långsiktiga satsningar på kärnkraft utbildningen och det viktigaste: arbetslinjen. Om vi ska ha pengar att satsa på alla de områden som Hanna Westerén nämnde måste någon generera dessa pengar och det är människor som går till jobbet varje dag och betalar skatt. (Applåder)	1397
2687	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Eftersom riksdagen antagit en annan rambudget för utgiftsområdet kommer jag att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområdet är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet. Sverigedemokraternas och regeringens budget präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. I vår budgetmotion presenterar vi en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas på full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist med fokus på de hushåll som har små marginaler. Samtidigt måste klimatomställningen accelereras betydligt för att vi ska nå klimatmålen. Vi ser i dag alltför stora klyftor mellan människor och mellan kommuner. Den statliga servicen har dragits tillbaka och koncentrerats i de större städerna. Stora delar av landet har svikits. Det svikna Sverige är en effekt av politiska beslut. Det är politikerna och partierna som har svikit. Avregleringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet i kombination med en övertro på marknadslösningar har flyttat arbetstillfällen från glesbygd och förorter. Urholkningen av trygghetssystemen har minskat individuella inkomster och kommunala skatteintäkter. Kommunernas utgifter för försörjningsstöd har ökat - i landets fattigaste kommuner. Med riksdagens budget för 2023 vidgas klyftan än mer när statsbidragen till kommuner och regioner inte täcker ökade kostnader. I onsdags kom Sveriges Kommuner och Regioner med sin bedömning för 2023. 17 regioner bedömer att de kommer att gå med underskott och övriga 3 bedömer ett nollresultat. Så mycket var regeringspartiernas vallöften om sjukvården värda. För kommunernas del har resultatet inte varit så svagt på nästan 20 år. Ändå ingår planerade nedskärningar i bedömningen eller som det heter på SKR-svenska: Dessutom bromsar kommuner och regioner nu in sina kostnader. Men att bromsa in effektivisera eller minska kostnader i kommuner och regioner innebär nedskärningar oavsett vilket ord man använder. För 2024 bedömer SKR att det är än mer bekymmersamt. Då räknar man med underskott på cirka 24 miljarder kronor trots alla planerade nedskärningar. Med Vänsterpartiets förslag till budget hade kommuner och regioner kunnat fortsätta att leverera en bra och till och med bättre välfärd. Vi kan också konstatera att de senaste decenniernas omfattande statliga skattesänkningar har gynnat invånare i landets rikaste kommuner. År 2023 får dessutom de som tjänar över 46 200 kronor upp till 1 400 kronor i månaden i skattesänkning medan de med lägre inkomster och därmed mindre eller inga marginaler inte får någon skattesänkning alls eller ett par hundralappar. Det är något fel med ett skattesystem där medel- och höginkomsttagare har inflationsskyddad skatt men inte låginkomsttagare. De högerkonservativa borde skämmas för att de inte gör något åt det. De 13 miljarder som skattesänkningen dessutom kostar staten skulle göra större nytta i vården omsorgen och skolan än i plånboken hos dem som redan har så att de klarar sig. Det gäller till exempel oss riksdagsledamöter som får 1 400 kronor i skattesänkning. Det är ändå skillnad på att behöva dra ned på antalet riktiga måltider och att behöva dra ned på antalet utlandsresor. Herr talman! Sverige har länge varit ett land med relativt låg kriminalitet. I takt med att samhället har slitits isär har en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar i synnerhet pojkar och unga män som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av en upplevd möjlighet att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. Efterfrågan på droger driver på våldet. I spåren av brottsligheten finns mänskliga tragedier. Där finns människor som dödas eller skadas för livet och anhöriga grannar och andra som känner oro och otrygghet. Tullverket spelar en viktig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten och bidrar med att stoppa insmugglingen av narkotika och illegala vapen redan vid landets gränser. Vi har därför i vår utgiftsområdesmotion mer resurser till Tullverket för detta arbete. Dessutom lägger vi mer till polisens tullverksamhet. Vi minskar anslaget till Skatteverket eftersom vi menar att myndigheten inte ska genomföra en nationell folkräkning. Vi anser att en nationell folkräkning är en i sammanhanget krävande och dyr insats - vilket redan har debatterats här i kammaren - som inte skulle få mer än en begränsad effekt på skuggsamhället. Åtgärderna syftar i stället till att göra livet svårare för de människor som lever som papperslösa i Sverige och detta utifrån en föreställning om att det ska få dem att lämna landet. Denna politik har redan prövats i flera steg och alltid med samma resultat nämligen att utsattheten i en redan mycket utsatt grupp ökar. Det finns flera skäl till att människor lever i papperslöshet i Sverige. En mer rättssäker asylprocess skulle leda till färre felaktiga avslag men också till en större tilltro till systemet och en ökad benägenhet att följa de beslut som fattas inom det. En annan anledning till papperslöshet är att människor luras till Sverige för att utnyttjas som billig arbetskraft. Detta måste stoppas bland annat genom åtgärder som förhindrar oseriösa företag att utnyttja arbetskraftsinvandrare genom att se till att förhindra utnyttjandet av människor och för att stävja arbetslivskriminalitet. Det är de som utnyttjar utsatta människor som vi behöver komma åt inte de utsatta människorna. Herr talman! I övrigt hänvisar jag till mitt särskilda yttrande.	5690
2688	Cecilia Engström (KD)	KD	Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag inom utgiftsområde 3 Skatt tull och exekution. Vi debatterar i dag anslagen till Skatteverket Tullverket och Kronofogdemyndigheten. De är alla tre väldigt viktiga verksamheter i vårt land. De ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänheten och företag och motverka brottslighet. Däri ingår även verksamheter som folkbokföring id-kontroll gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Myndigheterna har ett stort förtroende hos den svenska befolkningen. Det är bra och viktigt. De ska säkerställa att rätt skatter tullar avgifter och andra åtaganden betalas i tid. Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är en fortsatt prioritering för den här regeringen. Herr talman! Skatteverket Tullverket och Kronofogdemyndigheten har ett viktigt uppdrag att motverka brottslighet särskilt den organiserade brottsligheten. Brotten ska förebyggas och motverkas med kraft med alla till buds stående medel. Svartarbete smuggling skatteundandragande och penningtvätt är allvarliga brott och de måste stoppas. Regeringen har en hög ambition i det brottsbekämpande arbetet. Nya verktyg är på gång som ska öka myndigheternas möjligheter att förhindra brott. Herr talman! Vi kristdemokrater var de första som drev kravet om en folkräkning. Vi lyssnade till de larm som hördes och de uppskattningar som gjordes om folkbokföringsfelet. Gränspolisen har konstaterat att vi har ett parallellsamhälle som bara växer och att vi har tappat kontrollen över vilka som är i Sverige. Migrationsverket bedömer att det finns nära 60 000 individer registrerade med två eller fler identiteter hos dem. De konstaterar samtidigt att det är ett stort mörkertal och det innebär att det troligen är många fler. Att vi inte vet vilka personer som befinner sig i Sverige eller varför de är här är ett hot mot den allmänna ordningen och rikets säkerhet. Herr talman! Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig olagligt i Sverige och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Skatteverket får därför medel för att öka de riktade kontrollerna särskilt i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor. De ska öka antalet kontrollbesök men också satsa på det förebyggande arbetet och kunskapshöjande insatser i de områdena. Arbetet ska genomföras tillsammans med andra myndigheter men också med kommuner och fastighetsägare. Herr talman! Flera har före mig pratat om anslagen till de olika myndigheterna. Skatteverket får ökade anslag bland annat för att förbättra folkbokföringen. Tullverkets anslag ökas för att upprätthålla gränsskyddet och förbättra det brottsbekämpande arbetet. Kronofogdemyndigheten får minskade anslag eftersom de förstärkningar de tidigare fått i samband med covid-19 nu minskar enligt plan. Herr talman! Sverige står inför flera utmaningar. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag. Många känner oro över hur de ska kunna betala sina räkningar framöver. Men det är då viktigt att statens budget inte ökar på inflationen och orsakar kostnadsökningar genom sina stimulanser. Kronofogdemyndigheten har god kompetens att tidigt identifiera dem som kan hamna i överskuldsättning. Myndigheten kan vidta förebyggande åtgärder samt stödja parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. Tyvärr är det fortsatt många barn som drabbas när föräldrarna inte sköter sin ekonomi. Därför är det förebyggande arbetet väldigt viktigt. Herr talman! Vi kristdemokrater är glada att vi i budgeten har en förlängning av höjningen av bostadsbidraget genom ett tilläggsbidrag på upp till 1 325 kronor per månad. Det är en prioritering av dem som har det svårast. Dessutom kommer Kristdemokraternas vallöfte om ett fritidskort nu att införas i och med budgeten. Det är ett kort laddat med pengar till barns och ungas fritidsaktiviteter. Man ska kunna fortsätta med aktiviteter trots att familjens ekonomi är tuff så att inte barnen måste sluta med fotbollen för att familjen inte har råd. Herr talman! Skatteverket Tullverket och Kronofogdemyndigheten har alla ett viktigt uppdrag. De ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn bidra till ett väl fungerande samhälle och motverka brottslighet. De uppdragen förstärks och genomförs genom denna budget. Med det önskar jag god jul och gott nytt år till er alla.	4690
2689	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Tack Cecilia Engström för ett engagerat inlägg framför allt engagemanget för barnen! Men jag reagerade på att ledamoten sa att det är många barn som drabbas när föräldrarna inte sköter sin ekonomi. Med det menas såklart att barnen drabbas av vräkningar - eftersom det var vräkningar ledamoten talade om innan - för att föräldrar prioriterar att köpa mat eller vinterkläder till sina barn i stället för att betala hyran för att det dagliga livet går före. Samtidigt är det ju så att den här regeringen och samarbetspartierna inte skjuter till några pengar till barnfamiljer. I stället satsar man på oss som redan tjänar mycket. Jag och ledamoten och alla andra i den här kammaren får en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden totalt 13 miljarder som hade kunnat gå till att stärka välfärden. Många av de här barnens föräldrar sköter enligt ledamoten inte sin ekonomi. Men dessa föräldrar kanske lever på föräldrapenning är sjukskrivna och har sjukpenning och de betalar högre skatt än vad de som jobbar gör. Vi måste sluta den här skatteklyftan. Vi måste se till att vi har ett rättvist skattesystem och inte skylla på att föräldrar inte sköter sin ekonomi när de försöker få vardagen att gå ihop. Jag skulle gärna vilja höra ledamoten utveckla det resonemanget lite grann.	1302
2690	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Det är Moderaterna och delar av borgerligheten som har hållit på med det här tidigare det vill säga att mållåsa vid årtal. Man har drivit valkampanj om årtal. Man började med 2025 och sedan var det 2026. Det är ju vi som har efterlyst mer flexibilitet när det gäller detta. Jag får väl se det som ett positivt drag att Jörgen Berglund är lite luddigare i kanterna i dag jämfört med hur det har låtit i både valrörelse och andra sammanhang och även jämfört med vad som står i propositionen. Det kan möjligen leda till att vi kan ha en annan typ av diskussion om detta i Försvarsberedningen. Min enda ambition är egentligen att åstadkomma realism att åstadkomma någonting som är genomförbart så att vi får ut det som är klokast och maximal militär effekt. Det här tar som sagt var tid och det tror jag att alla som sysslar med försvarspolitik förstår. Jag tror också att man ska vara klar över att det är många blindskär i den här typen av processer. Jag tar alltså fasta på nu att det finns en luddighet så får vi väl se vad det står för. Men historien har varit för mycket av mållåsning på årtal. Att jag tar upp Kustbevakningen är för att man måste ha en viss känsla för vad det är för signaler som sänds ut. Nu står Jörgen Berglund och lyfter upp Kustbevakningen som ett exempel. Jag vet ju hur beräkningsgrunderna inom Nato och annat kan vara konstruerade så det ligger väl kanske i farans riktning att ni så småningom kommer med det här förslaget. Men då ska man veta att det flyttar in rätt mycket ekonomi som sedan kan bli ett argument för varför man inte behöver göra andra åtgärder. Det kan vara så att administrativa åtgärder äter upp en hel del av tvåprocentsdiskussionen. Vi får väl se vad som händer och sker. Nu har jag gjort de här markeringarna och fått ett luddigt svar. Det tar jag fasta på som någonting positivt.	1856
2691	Cecilia Engström (KD)	KD	Herr talman! Tack Ilona Szatmári Waldau för frågan! Naturligtvis är det så att man har ett uppdrag som förälder att hålla koll på sin ekonomi. Det är något som jag tycker att alla borde ta allvarligt på. Det finns också ett uppdrag till Kronofogdemyndigheten att jobba med de förbyggande insatserna och att upptäcka dessa personer när de är på väg att inte klara sin hyra. Det finns också ett uppdrag att rapportera till socialtjänsten så att man tillsammans kan hitta en lösning och rädda de familjer som är på väg mot en skuldsättning och inte klarar av sin ekonomi. Detta är något som man jobbar väldigt aktivt med och det är positivt att man hittar lösningar och att man kan komma till rätta med de problem som familjer ibland kan ha. Sedan stämmer det inte att vi inte gör några satsningar. Det var bland annat det jag nämnde här på slutet att det både finns ett bostadsbidrag som tillfaller dem som behöver det mest och att pengarna till barns fritidsaktiviteter kommer de här barnen till del.	1007
2692	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Nu kom ledamoten tillbaka till att man har ett ansvar för att hålla koll på sin ekonomi. Det är jättelätt att säga att man ska ha koll på sin ekonomi när man står här i kammaren med en inkomst på över 70 000 och dessutom en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden nästa vecka. Men de barnfamiljer som faktiskt inte har pengar till hyra till mat för dagen eller till att köpa vinterskor eller vinterjackor åt sina barn får inte någonting i skattesänkning. Och det görs inga förändringar av föräldrapenningen a-kassan eller sjukersättningen. Borde det inte vara bättre att sänka skatten för dem som har låga inkomster och höja den för dem som har höga inkomster? Är det inte bättre att vi som tjänar över 70 000 drar in på en och annan utlandsresa - inte för att jag gör någon men jag är övertygad om att flera gör det - än att den som tjänar betydligt mindre ska behöva dra in på maten eller än en gång få stå över att köpa nya vinterskor? Varför har vi en regering som satsar på dem som redan har tar från dem som inte har något och lägger det på skattesänkningar för dem som är rika? På vilket sätt gynnar det de föräldrar som i dag står med flera hyror i skuld och inte har något alternativ? Hur kan ledamoten skylla på de föräldrarna?	1289
2693	Cecilia Engström (KD)	KD	Herr talman! Naturligtvis har man som förälder ett ansvar att ha koll på sin ekonomi. Det tycker jag är naturligt. Man har ett ansvar som förälder. Det finns förstås behov man har hela tiden men man kan också prioritera sin verksamhet. Ibland undrar jag om många faktiskt inte prioriterar det som är det absolut nödvändigaste till exempel vinterskor och jacka till sina barn. Ledamoten framställer det som att vi bara gör skattesänkningar för höginkomsttagare. Så är det inte alls. Det handlar om en KPI-uppräkning som faktiskt finns med i den rutin som finns. Skulle man alltså inte få tillgång till den i goda tider utan bara i dåliga tider? Det verkar lite konstigt att bara göra den vid vissa tillfällen. Det är faktiskt också både barnmorskor och poliser som hamnar i den här kategorin inte bara riksdagsledamöter. Det handlar om att följa ett system som redan finns. Det stöd som vi ger är både ett elstöd och ett stöd till de familjer som har det svårast. Det finns också ett bostadsbidrag och det finns en socialtjänst som har i uppdrag att hjälpa dem som har det svårast. Detta kommer att fortsätta. På ledamoten låter det som att vi kommer att ta bort alla stöd som finns. Så är det inte alls. Ambitionen från den här regeringen är att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Ju fler som kommer i arbete desto fler blir det också som har en inkomst att leva på. Det är någonting som vi kommer att fortsätta jobba med: att upprätthålla arbetslinjen och att se till att fler jobb skapas.	1516
2694	Helena Lindahl (C)	C	Herr talman! För några veckor sedan fick vi i skatteutskottet besök av Skatteverket Tullverket och Kronofogdemyndigheten. För oss som är nya var det väldigt bra. För min egen del är dessa kanske myndigheter som man helst vill hålla sig ifrån och är lite rädd för men det var väldigt intressant att få höra vad de sa. Dessa myndigheter har ett väldigt stort förtroende hos befolkningen inte minst Skatteverket. Jag tyckte också att det var gott att höra att Kronofogdemyndigheten lägger en hel del tid på att hjälpa människor som hamnat i skuldfällor och att stor hänsyn tas till familjer där barn är inblandade. När det gäller Tullverket hoppas jag att vi ska få åka på besök i både norr och söder för deras verksamhet ser väldigt olika ut. I exempelvis Helsingborg finns det en typ av gränstull medan avstånden och därmed också gränserna i norr är väldigt långa till exempel mot Norge och då måste man jobba på ett annat sätt. Man kanske också har en mer ambulerande verksamhet. Tyvärr herr talman går ganska mycket av dessa myndigheters tid till att försöka stävja välfärdsbrott vilket många har varit inne på i dag som skattefusk och kriminalitet. En del försöker dölja sin identitet andra har flera olika identiteter och även adresser. Precis som vi var inne på tidigare urholkar fusk och brottslighet vår gemensamma välfärd. För att få bukt med detta finns det olika sätt för myndigheterna att arbeta på. I betänkandet behandlar vi bland annat regeringens budgetproposition när det gäller de delar som hanterar utgiftsområdet Skatt tull och exekution det vill säga anslagen till Skatteverket Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Ni kanske har sett att Centerpartiet föreslår att vi ska minska anslaget till Skatteverket med ungefär 102 miljoner kronor för 2023 i jämförelse med regeringens förslag. Varför är det så? kan man undra. Den största neddragningen handlar egentligen om folkräkningsdelen. Vi avvisar det förslaget - inte för att vi tycker att det inte finns något problem för det gör det men vi funderar på hur en folkräkning ska gå till. Självklart måste vi stävja de här brotten men hur ska det genomföras i praktiken? Kriminella kommer ju knappast herr talman att fylla i blanketter öppna dörren när myndigheten knackar på eller ens vara på plats. Tiotusentals studenter bor inte på sin ursprungliga adress. Många papperslösa har inte ens något boende. Ingen vet riktigt hur det här ska gå till. Till och med Skatteverket själva säger att de också har svårt att se hur de ska göra i praktiken. I stället efterfrågas större lagutrymme till exempel rätt att slå på eller leta efter kriminella i befintliga register. Avslutningsvis - jag ska göra det kort i dag - har några varit inne på att man behöver göra en större översyn av skattereformen. Det var också tanken förra mandatperioden. Coronan kom emellan och det sköts på framtiden. Då skulle jag vilja slå ett slag för det kommunala skatteutjämningssystemet. Det kom till på 60-talet för att man skulle utjämna skillnader mellan stad och land. I dag ser det lite olika ut. Jag skulle kunna sträcka mig så pass långt som att jag ser att skatteutjämningssystemet på vissa håll särskilt i städer har blivit mer ett slags budgetregulator än någonting annat. Vi ser också att de fattigaste små inlands- och landsbygdskommunerna inte minst i norr knappt har råd att betala sina löpande räkningar trots att de får dessa utjämningspengar. Jag träffar kommunalråd och kommunchefer som säger att de har ont i magen innan de löpande räkningarna är betalda. De vet inte ens hur de ska skrapa ihop till dem eller om de ska kunna hålla gatubelysningen tänd. Så ser verkligheten ut. Jag tror att vi skulle behöva titta på ett system som mer gynnar landsbygden. För några veckor sedan var vi och hälsade på Svenskt Näringsliv och pratade skattefrågor och jag fick då frågan om man inte kunde slå ihop kommuner. Jo det kanske man kan göra. Men i Västerbottens inland har vi sex inlandskommuner på en yta ungefär lika stor som Danmark och alla sex är fattiga. Bara för att det är sex tomma påsar innebär inte det att det blir en full påse snarare en stor tom påse. Där behöver vi faktiskt tänka om. Jag ser fram emot det här arbetet som jag hoppas också kommer inom en hyfsat snar framtid.	4292
2695	Cecilia Rönn (L)	L	Herr talman! Skatteverkets Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är viktiga. Vår gemensamma välfärd kräver resurser och att motverka att stora inkomster försvinner från vår gemensamma välfärd är väldigt viktigt - precis som att myndigheternas insatser för att motverka brottslighet är viktiga och precis som att Tullverket genom sina beslag skapar en stor samhällsnytta när de stoppar vapen och droger från att komma in i Sverige. Herr talman! Jag vill särskilt nämna två delar inom det utgiftsområde som skatteutskottet har ansvar för: dels satsningen på folkräkning dels problemen med skattefelet och välfärdsfusket. Skatteverket uppskattar skattefelet till ungefär 45 miljarder kronor. Det är otroliga summor och det är av allra största prioritet att denna siffra minskar så att dessa pengar i stället kan gå till vår gemensamma välfärd där de skulle göra enormt stor nytta. Som representanter för demokratin har vi alla ett ansvar att göra allt vi kan för att varenda skattekrona som ska betalas in blir inbetald och hamnar på det ställe där den gör allra mest nytta. Våra myndigheter gör ett gediget jobb för detta och de förbättrar arbetssätten hela tiden. Dessutom har bland annat Skatteverket gjort stora insatser för att det ska bli lättare för både företag och privatpersoner att förstå vad som förväntas av dem och göra rätt. Detta är jättebra och det är viktigt att detta arbete fortsätter. Vi kan se en effekt av detta i att förtroendet för Skatteverket har ökat mycket. Skatteverket får vidare ekonomisk förstärkning för att kunna genomföra en folkräkning. Det är ett mycket viktigt initiativ. Herr talman! För oss liberaler är det viktigt att staten utför sina åtaganden gentemot individer utifrån deras rättigheter. För att dessa rättigheter ska kunna säkras måste vi ha fungerande samhällsfunktioner för att staten ska kunna ta ansvar för sin del av samhällskontraktet. Men när vi inte vet vilka som vistas i landet var de bor eller om människor med utvisningsbeslut har lämnat landet kan varken polis säkerhetstjänst Försäkringskassan eller socialtjänsten utföra sina åtaganden. Därför behövs en folkräkning som ökar möjligheten att följa upp att svensk lag efterlevs minska bidragsfusket och säkerställa att människor som är i socialt utsatt situation får den hjälp de faktiskt har rätt till. Herr talman! Vi har stora utanförskapsproblem i dag. År 2004 tog Folkpartiet för första gången fram rapporten Utanförskapets karta . Redan då larmade vi om utsattheten i många bostadsområden vilket borde ha manat till omedelbar handling. Men i stället valde alla andra partier att lägga locket på. Konsekvensen i dag är att vi har gått från en illavarslande utveckling till en djupgående kris. Detta kan för vissa låta som hård kritik men sanningen är att tryggheten inte längre omfattar alla invånare i Sverige i dag. Över en halv miljon människor lever i områden där rättsstaten har tryckts tillbaka trångboddheten är stor skolresultaten sviktar och arbetslösheten och kriminaliteten är utbredda. Det finns såklart inte en ensam lösning på alla dessa problem. Det kräver massiva insatser och kommer att ta lång tid men en viktig pusselbit är att utföra folkräkning. Herr talman! Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. De folkbokföringsuppgifter som Skatteverket har ligger till grund för flera andra myndigheters beslut och åtgärder. För att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med den här typen av uppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten. Vi vet att felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. Det finns beräkningar som visar att detta kostar svenska skattebetalare upp till 27 miljarder per år. Ett viktigt verktyg för att bekämpa detta fusk är en stärkt folkbokföring. Det ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och hindra framväxten av utanförskap och det ger viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Detta viktiga arbete som regeringen nu ger Skatteverket i uppdrag kommer att genomföras i samverkan med andra myndigheter kommuner och fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Det är en mycket viktig åtgärd och jag är väldigt glad över att den nu blir verklighet.	4547
2696	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Det är en central uppgift för staten att upprätthålla ett effektivt skatte- och tullväsen och en effektiv hantering av skuld. Jag tänkte läsa upp dessa tre myndigheters visioner så får vi se om ni kan gissa vilken myndighet som har vilken vision: Alla betalar och ingen blir överskuldsatt." "Bara godkända varor över gränsen." "Tillsammans gör vi samhället möjligt." Dessa tre fantastiska visioner är centrala för att vi ska ha det välfärdssamhälle som vi har i dag. Det är ju själva grunden till resurserna till skola vård och omsorg. Betydelsen av de här tre myndigheterna kan inte överskattas. På det stora hela har Miljöpartiet inte mycket att invända mot regeringens satsningar inom utgiftsområde 3. Däremot motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning såsom den har formulerats och föreslagits av regeringen. Det finns flera skäl till det. Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminalitet. De dödsskjutningar som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg. Arbetslivskriminalitet utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som har skapat den situation vi i dag befinner oss i. Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är viktigt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Om den principen inte följs riskerar staten att förlora både tid och ansträngning på åtgärder som inte kommer att förbättra den situation som man säger sig vilja förbättra. Miljöpartiet anser att det finns flera åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen säger om brottslighet och därför bör prioriteras när statliga medel anslås. Därför motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning så som den har formulerats och föreslagits av regeringen. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.) "	2045
2697	Eric Palmqvist (SD)	SD	Regional utveckling Herr talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. I dag debatterar vi regional utveckling. Det är ett smalt utgiftsområde men likväl ett brett politikområde. Inte minst Riksrevisionens rapport om den regionala tillväxtpolitiken som vi debatterade här i februari pekar på svårigheterna att avgränsa vad som är regional utvecklingspolitik och vad som inte är det eftersom nästan alla politikområden på ett eller annat sätt påverkar förutsättningarna att bo och verka i landets alla delar. I de här debatterna brukar jag säga att vi alla från höger till vänster hävdar att hela Sverige ska leva och att det råder ett slags konsensus kring det. Läser man näringsutskottets betänkande som vi nu debatterar kan man glädjande nog konstatera att det såväl i utskottets förslag till beslut som i de särskilda yttranden som S V C och MP har kommit med inte finns någon som vill göra stora neddragningar på detta politikområde. Det är bra. Att vi sedan har olika prioriteringar och väljer olika vägar i det här är ju fullt naturligt - vi tillhör trots allt olika partier. Ni som har varit med förut i de här debatterna har fått följa med på mina exposéer i landet. Jag tycker nämligen om att bjuda på personliga reflektioner och egenupplevda erfarenheter i sådana här sammanhang. För er som inte vet det kan jag nämna att jag har varit yrkeschaufför tidigare. Det börjar bli ganska många år sedan jag hade Sveriges och Europas vägar som arbetsplats men det var intressanta och mycket lärorika år. En lärdom jag drog som man kanske inte behöver köra lastbil för att ta till sig är hur olika förutsättningarna är i olika regioner men också att det finns likheter och gemensamma nämnare - eller ska vi kalla det gemensamma utmaningar? En annan lärdom är att det på väldigt många platser i vårt land finns företag och verksamheter som få utanför det område de är verksamma inom har någon större kunskap om men ändå är innovationskraften där enorm och deras produkter eller det know-how de besitter är eftertraktade inte bara i hela landet utan i hela världen. Det är en häftig insikt. Om ni undrar vad jag menar ska jag nämna ett par företag som börjat sin resa i min egen kommun Gällivare. Aimpoint som gör rödpunktssikten som nu är världskända och används av militära och polisiära styrkor i hela världen började sin resa i ett garage i Gällivare. Hamburgerkedjan Max startades av Curt Bergfors som hade sitt första lilla gatukök i centrala Gällivare innan han skapade varumärket Max vars första restaurang under det namnet slog upp sina portar i Luleå. Vi har Gefa System som är experter på automation och som säljer reglersystem till gruvventilation på många håll i världen. Bäst av allt är att Gällivare inte är unikt. Det finns många andra platser i Sverige där produkter som nu är världskända har sett dagens ljus. För att allt detta ska vara möjligt måste det dock finnas människor med drivkraft som vill och kan bo ute i landets alla delar. Jag tror eller är övertygad om herr talman att den främsta vägen till en lyckad regional utveckling är att skapa goda förutsättningar att bo och verka i hela landet inte primärt genom att lansera olika riktade stöd utan genom att riva ned hinder och regler som verkar hämmande och driver på urbaniseringen. Människor som bor ute i landet vill inte att man tycker synd om dem och ser dem som bidragsberoende. De vill ha sjysta förutsättningar att visa att de faktiskt har förmågan själva. Det är i sammanhanget svårt att förbise hur transportkostnaderna har utvecklats under de senaste åren. Nu är drivmedelspriser och andra transportkostnader inte föremål för dagens debatt och det finns säkert belackare här i denna församling som menar att den sänkning som sker vid nyår är liten. Men låt oss konstatera att vi tillsammans med regeringen har pekat ut en riktning i den här frågan som bryter en trend och går åt ett annat håll än den vi hade fått skörda frukterna av om vi inte hade haft ett maktskifte i höstens val. Jag tror också att den energikris som svenska folket och våra företag nu upplever är destruktiv på många sätt inte minst ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Utan att kasta mig in i en energipolitisk debatt - det utgiftsområdet debatterades ju i går - tänker jag: Hur hamnade vi här? Vilka verklighetsfrånvända beslut tog oss hit? Hur kunde man rasera ett fungerande energisystem? För oss sverigedemokrater är det fullständigt obegripligt och i takt med att svenska familjer får sina elräkningar i vinter kommer de nog att ställa sig precis samma fråga. Det kommer att ta tid och kosta på men det är med tillfredsställelse jag ser att det nya regeringsunderlaget kommer att göra allt för att tillföra ny energi. Det är dock ett sidospår i denna debatt om regional utvecklingspolitik. Något som däremot är direkt kopplat till detta politikområde är stödet till kommersiell service i våra landsbygder. Här upplever jag att det finns en samsyn mellan flera av de partier som nu utgör regeringsunderlag och jag hoppas därför att dessa stöds utformning tillräcklighet och träffsäkerhet kommer att genomlysas under mandatperioden. Faktum är att om man läser de gångna årens kommittémotioner som har bäring på sådant som främjar regional tillväxtpolitik ser man att det finns flera saker som inte är förhandlade i Tidöavtalet där det ändå råder något slags samsyn mellan flera av Tidöpartierna vilket gör att jag hyser goda förhoppningar om att vi under de kommande tre åren ska landa i många bra beslut som vi kommer att ha anledning att vara stolta över och som oppositionen också uppfattar som kloka. Vi är trots allt eniga om att hela Sverige ska leva. Med det sagt herr talman tar jag detta tillfälle i akt att önska talmanspresidiet ledamöterna som närvarar här i kammaren och de duktiga tjänstemän som är en förutsättning för att hålla riksdagen igång en riktigt god jul och ett gott nytt år!	5964
2698	Monica Haider (S)	S	Herr talman! I förra årets budgetdebatt stod Eric Palmqvist i talarstolen och pratade om de höga drivmedelspriserna precis som han gjorde här i dag och hur de påverkar landsbygden. I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna att man skulle sänka priset vid pump med 10 kronor för dieseln och 6 50 för bensinen. Vad blev det av det? Det blev en tummetott skulle man kunna säga. Det blev en 40 öres sänkning för dieseln och en sänkning med 14 öre för bensinen. Man skulle kunna säga att det var ett löftesbrott och jag tror att man på landsbygden är ganska besviken på Sverigedemokraterna i dag. Det vi också har kunnat läsa i dagens DN är att det nog inte går att sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå som man sagt att man ska göra. Det kommer att bli väldigt dyrt för då behöver vi köpa utsläppsrätter i stället. Där står också att regeringen har gett Energimyndigheten i uppgift att ta reda på hur lite man skulle kunna sänka reduktionsplikten för att inte riskera böter från EU. Min fråga till Eric Palmqvist är om han är nöjd med detta. Det var ju inte riktigt det ni lovade när Jimmie Åkesson stod med ett tankhandtag i valrörelsen.	1154
2699	Eric Palmqvist (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågan Monica Haider! Sverigedemokraterna är det parti som hade de högsta ambitionerna på det här området när vi gick in i den konstellation som nu utgör ett regeringsunderlag. Om man tittar på de beslut som togs förra mandatperioden ser man att Sverigedemokraterna var det enda parti som faktiskt röstade nej till att höja reduktionsplikten över huvud taget. Jag konstaterar att vi fick 20 procent i valet och sedan har vi fått kompromissa oss fram. Jag sticker inte under stol med att vi har haft högre ambitioner än det som nu ligger på bordet. Om vi hade haft 51 procent i kammaren under den gångna mandatperioden hade vi inte heller haft den reduktionsplikt som vi nu hade diskuterat att sänka. Mitt budskap är att om vi hade fått ett högre stöd i valet eller haft makten den förra mandatperioden hade vi inte haft de bränslepriser som vi har i dag. Nu får vi fortsätta att kriga för det här under mandatperioden. Det här är ju en högt prioriterad fråga för oss. Det är mitt budskap till både ledamoten Haider och våra väljare att det här är en fråga som vi tar på yttersta allvar och som vi ännu inte är nöjda med.	1149
2700	Monica Haider (S)	S	Herr talman! Jag tolkar Eric Palmqvist som att han inte är nöjd. Men den slutsats man också kan dra med tanke på det som står i Dagens Nyheter i dag är ju att man inte riktigt visste vad man lovade och att man faktiskt inte kommer att kunna sänka reduktionsplikten så mycket som man lovade i valrörelsen. Det hade man inte koll på. Det är ytterligare ett löftesbrott i raden mot vad man utlovade i valrörelsen. Jag bara konstaterar att det är löftesbrott på löftesbrott. Jag har inga fler frågor till Eric Palmqvist.	520
2701	Jörgen Berglund (M)	M	Fru talman! Jag får väl för ovanlighetens skull säga att jag uppskattar att jag blev beskriven som luddig". Jag tar det som någonting positivt. Det brukar sällan vara så. Jag tycker inte att vi ska fastna i diskussionen om mål och så vidare. Jag skulle vilja hävda att det också handlar om vilken tydlighet man har haft. Vad har man haft för målbild? Hur hårt ska vi spänna bågen? Vad gäller innehållet i det som vi ska redovisa när det gäller Nato är det som jag har sagt: Det är inte vi själva som helt bestämmer det utan här får vi faktiskt anpassa oss vare sig vi vill eller inte. Precis som Peter Hultqvist är inne på vill jag verkligen gå in med öppna ögon i den kommande Försvarsberedningen. Det hoppas jag att alla gör. Jag uppfattar också att Peter Hultqvist och Socialdemokraterna gör det och jag anar att även Socialdemokraterna är villiga att diskutera ännu högre nivåer om det så krävs. Jag vill dock betona att det är förmågeutveckling som är det viktiga inte procentsatser hit och dit. "	1009
2702	Eric Palmqvist (SD)	SD	Herr talman! Tack Monica som inte hade någon ytterligare fråga! Jag vill ändå kommentera att det hade varit mycket lättare att inte införa den höjda reduktionsplikten. Hade vi inte försatt oss i den situation där vi är i dag hade vi inte heller behövt backa tillbaka tidigare beslut. Jag beklagar djupt att man införde detta eftersom resultatet var att drivmedelspriserna vid årsskiftet som genom ett trollslag höjdes högst markant för landets bilister och företag. Det var djupt olyckligt. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som röstade emot det och jag hade gärna sett att vi inte hamnade där. Nu hamnade vi här och även om jag själv inte jobbar med frågorna som rör reduktionsplikten eftersom det inte tillhör mitt utskott är jag helt förvissad om att ingången i detta är att beslut som tidigare har fattats också ska kunna rivas upp. Jag har själv sett tidningsrubrikerna och vad som ligger till grund för att vi inte skulle kunna göra detta är jag inte så väl insatt i. Jag tror dock att vår utgångspunkt i detta ändå är att vi ska kunna göra någonting åt reduktionsplikten och få ned drivmedelspriserna.	1129
2703	Monica Haider (S)	S	Herr talman! I dag debatterar vi betänkande NU2 Utgiftsområde 19 Regional utveckling med andra ord anslagen i nästa års budget för detta utgiftsområde. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har fattat beslut om en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet ett sammanhållet paket där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Vårt samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2022/23:2074. Motionen innehåller inga avvikelser gentemot budgetpropositionen när det gäller anslagen inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Men i vårt särskilda yttrande redovisar vi vår uppfattning om politikens inriktning som även framgår av vår motion. Herr talman! När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområdet anser vi att den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Den regionala utvecklingen sker ute i landets regioner och det är så det ska vara. Statens uppgift är att skapa förutsättningar för regional utveckling och i begreppet regional utveckling kan man lägga in det mesta. Det märker vi i de här debatterna när vi har dem. I min värld innebär det att det finns en stark välfärd som fungerar en likvärdig skola vård och omsorg - ja helt enkelt ett starkt samhälle. En stark välfärd behövs för att hela Sverige ska kunna leva och växa. Därför satsar vi socialdemokrater 12 miljarder mer än högerregeringen på välfärden i vår budget för vi ser att det finns stora behov i regioner och kommuner som nu står inför ett stålbad i tiderna vi är i. Jämlikheten och tilltron till staten minskar när det tillåts råda lärarbrist i små glesbygdskommuner medan ytterligare friskolor etablerar sig i storstäderna. Det blir ett växande demokratiskt problem när privatiseringar och marknadskrafter tillåts skapa en orättvis tillgång på allt från apotek till bilprovning och paketutlämning. Det är centralt att både offentlig service och kommersiell service finns i hela landet. Herr talman! Det stöd till livsmedelsaffärer som den tidigare regeringen införde bromsade nedläggningen av livsmedelsbutiker och minskade avståndet till närmaste butik så det driftsstödet behöver vi verkligen ha kvar. I mitt län Kronoberg är det flera butiker som får ta del av stödet - de i Konga Älmeboda Linneryd Södra Ljunga Agunnaryd och Skruv. Skruvs lanthandel fick årets lanthandlarpris i Kronobergs län. Kronobergs län skulle ha varit utan butiker på många av dessa orter om inte stödet hade funnits. Det skulle verkligen försämra servicen och sammanhållningen väsentligt om stödet inte fanns. Butiken är ju inte bara en butik utan oftast också en samlingspunkt för orten. Det är ett utlämningsställe ofta en mack en laddstation ett fik ett bibliotek och ibland till och med en restaurang. Vi behöver också fortsätta utbyggnaden av bredband i hela landet men också se till att vi har mobiltäckning oavsett vilket mobilabonnemang vi har. Det vi sett under pandemin är ju att alla inte behöver åka till jobbet varje dag utan att vi kan arbeta hemma i större utsträckning. Men det förutsätter att det finns fungerande bredband. Efter pandemin ser vi också att fler vill bosätta sig på landsbygden och det är väldigt bra. Nu när vi går in i ett tufft läge med rekordhög inflation skenande elpriser och minskat byggande behöver vi en politik som möter detta. Det vi kan se framför oss är lågkonjunktur och högre arbetslöshet. Den regionala utvecklingspolitiken behöver vara i samklang med andra politikområden för att Sverige ska kunna leda den gröna industriella revolutionen och skapa nya jobb. Detta är extra viktigt i den tid vi är i nu. Det här sker inte bara i norra Sverige utan vi ser att det händer i hela Sverige just nu. Det är viktigt. Företag ser potentialen i det Sverige har att erbjuda. Här behöver vi givetvis vara på tårna för att kunna möta behoven som uppstår. Herr talman! Det måste finnas arbetstillfällen och företag. Om allt detta finns på plats ökar möjligheten för regional utveckling. En fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning i hela landet är nyckeln till det men det vi ser nu är att högerpartierna inte prioriterar detta. Man fullföljer neddragningen på Arbetsförmedlingen där vi lägger pengar för att öka den lokala närvaron i hela landet och särskilt där arbetslösheten är som högst. I vår budgetmotion satsar vi på arbetsmarknadsutbildning extra tjänster och vuxenutbildning. Vi vill också se fler servicekontor i hela Sverige. I det läget vi är i nu behövs alla åtgärder för att vi ska vara rustade för framtiden men också för att möta den efterfrågan på arbetskraft som redan finns. I många branscher finns inte rätt kompetens och då är det centralt med utbildningsplatser men också arbetsmarknadsutbildningar - för privata företag men också för offentlig sektor där det finns väldigt stora behov av kompetens. Där hade Äldreomsorgslyftet varit viktigt men det plockas bort av regeringen som nu styr. Vi behöver som sagt en politik som är anpassad till de olika förutsättningar som finns i vårt avlånga land. Sveriges landsbygder är olika. Det som är lika är behovet av välfärd för att vi ska kunna leva och verka oavsett var vi bor. Vi behöver helt enkelt ett starkt samhälle ett tryggare samhälle. Med det vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år.	5553
2704	Mats Green (M)	M	Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. För Moderaterna är det en självklarhet att människor ska kunna bo och verka i hela Sverige. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om man väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag. Transporter behöver vara effektiva och det kommunala självstyret behöver vara starkt. Vi moderater ser potentialen och utvecklingsmöjligheten för den svenska landsbygden. Här gror goda idéer och företagsamhet. För att nå denna potential krävs dock ett målmedvetet arbete med att undanröja hinder och förtydliga möjligheterna på landsbygden. Genom att göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att leva växa och verka i hela Sverige. En typ av företag som ofta finns på landsbygden men som länge har motarbetats är mikrobryggerier musterier vinodlingar och destillerier. Allt fler sådana företag etableras i Sverige vilket är entydigt positivt. Ett stort problem för dessa företag är dock att de inte får sälja sina producerade varor på plats eftersom gårdsförsäljning inte är tillåten i Sverige - ännu. Ett regelverk som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol ska ses över för företagarnas men också för landsbygdens skull. Herr talman! Det behöver bli lättare för företag att verka på landsbygden. Att bo och arbeta utanför storstäder kan innebära stora avstånd inte minst för företagare. Med detta följer stora kostnader exempelvis i form av höga drivmedelskostnader. Det här blir en stor kostnadsnackdel för företagare i främst norra Sverige där avstånden mellan samhällen är tiotals mil långa. För att denna nackdel i högre grad ska kompenseras ökar regeringen nu anslaget om regionalt transportbidrag. Transportbidraget kompenserar företag i Sveriges fyra nordligaste län - Norrbotten Västerbotten Jämtland och Västernorrland - för de kostnadsnackdelar som följer av de långa avstånden. Det är positivt att den här regeringen förbättrar förutsättningarna för företagare även eller jag kanske ska säga i synnerhet på landsbygden. Vad norra Sverige däremot har som en stor del av resten av Sverige inte har är många av de svenska gruvorna. Gruvnäringen förser såväl Sverige som andra länder med metaller och mineral i synnerhet de mineral som behövs för att klara klimatutmaningen. Dysprosium är ett sådant exempel herr talman som vi också har i närheten av Gränna i Jönköpings län där jag bor. Det är en jordartsmetall med extremt hög grad av magnetism som behövs bland annat för vindkraftverk - för dem som tycker att Sveriges energiutmaning bäst hanteras med vindkraft även om jag kanske inte tycker det. Om man tror på miljöteknik och vill att Sverige ska behålla sin ledande ställning där är det viktigt att vi får en mer tillåtande gruv- och minerallagstiftning. Framför allt innebär gruvnäringen också att man tillför stark regional tillväxt och även arbetstillfällen utanför storstäderna något som man ibland kan tycka saknas i den svenska debatten i synnerhet när det handlar om gruv- och mineralnäringen. Vi kan också konstatera att den förra regeringen inte prioriterade gruvnäringen. Från att ha tillhört topp tio bland attraktiva gruvländer enligt Fraser Institutes rankning som är den gängse rankningen vad gäller gruvnäring i världen har Sverige tappat ett tjugotal platser de senaste åren och nu rasat ned till strax under plats 40. Det duger inte herr talman om man säger och menar att man ska vara ett ledande land när det gäller klimatutmaningen. Framför allt handlar detta om de orimligt långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna som leder till att investeringar ofta uteblir i sin helhet och till att arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt går förlorade. Det är inte en utveckling som Sverige behöver och det är inte heller en utveckling som vi egentligen har råd med herr talman särskilt inte när gruvbrytning har en så pass viktig roll i klimatomställningen. Därför måste tillståndsprocesserna kortas och bli betydligt mer förutsägbara. Ett sätt att åstadkomma detta är att begränsa antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden. Vi behöver också bli av med ofoget att olika statliga myndigheter överklagar vad andra statliga myndigheter har beslutat. Det är inte acceptabelt - staten måste framför allt reda upp i sin egen oreda. I en utredning som presenterades tidigare i höst föreslogs herr talman att gruvverksamheter ska föra över medel till kommuner som kan användas för att kommunen ska kunna bygga den infrastruktur som behövs i samband med gruvverksamheten men också göra andra satsningar. Det är bara rätt och rimligt att intäkter från gruvverksamhet också till viss del kommer lokalsamhället till del. Framför allt är detta till nytta för lokalsamhället. På så sätt ökar man den lokala acceptansen för gruvverksamheten men framför allt blir Sverige mindre sårbart. Lokal acceptans herr talman är viktigt även i en annan fråga som står högt på agendan just nu elproduktionen. Särskilt relevant är detta när det gäller vindkraften. Därför har regeringen gett utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft i tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad. På så sätt kompenseras kommunerna för att lokalbefolkning och miljö påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Vi säger också att det är viktigt att ta större hänsyn till både lokala intressen och lokal miljö när det gäller den vindkraftsutbyggnad som nu pågår i stor omfattning i Sverige. Herr talman! Sveriges regioner kommuner städer och tätorter har alla olika förutsättningar och står inför olika typer av utmaningar. I storstäderna tar sig problemen inte alltid samma uttryck som de gör för dem av oss som bor i mindre samhällen på landsbygden. Möjligheterna på landsbygden utanför storstadsregionerna är inte desamma som mitt i städernas myller. Här är jag säker på att den moderatledda regeringen tillsammans med våra samarbetspartner kommer att lägga om kursen. Sverige är helt enkelt ett stort land. Vi ska ta vara på det och säkerställa att människor kan leva bo och arbeta i hela Sverige. (Applåder) I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).	6349
2705	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Herr talman! Jag vet att energikostnader och energipriser debatterades i går men jag har ändå en fråga till Mats Green. Det är just nu minus 25 grader i Hammarstrand. Den senaste månaden gick elpriserna upp med 140 procent och den senaste veckan med 60 procent i elområde 2. I Ragunda produceras 5 terawatt el per år. Det motsvarar hushållsel för 1 miljon villor. Först skulle högkostnadsskyddet gälla för historiskt höga elkostnader. Då var utformningen rimlig. Men energi- och näringsminister Busch har gjort tydligt att stödet är tänkt för den kommande perioden och då måste även norra Sverige omfattas av stödet. När moderatledda kommuner i södra Sverige vägrar att bygga vindkraft och tycker att det ska betalas av vattenkraftskommuner i norr utan att de får någonting tillbaka undrar jag: Hur tänker regeringen kring norra Sverige? Kommer man att kalla alla partier till akuta elprissamtal eller omedelbart ge Svenska kraftnät i uppdrag att räkna om elprisstöden så att de hänger ihop med det som regeringen säger att de ska gälla för?	1049
2706	Mats Green (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för frågan! Först vill jag säga att i detta läge med en pågående energikris och risk för akut elbrist i Sverige är det som Elisabeth Thand Ringqvist frågar om en av de åtgärder som regeringen har beredskap för. Men man behöver också vara ärlig och säga att vi behöver ta ansvar för hela bilden - för ekonomin så att vi inte ökar risken för högre inflation och för elsystemen så att människor ges förutsättningar att klara vintern. Vi arbetar också för fullt för att pressa elpriserna i alla delar och fullt ut. När det handlar om norra Sverige är det klart att vi kan beklaga att den tidigare regeringen - och jag får konstatera att Centerpartiet väl har en stor del i detta - avvecklade kärnkraften i södra Sverige vilket egentligen innebar att man sa att norra Sverige ska förse södra Sverige med el. Så kan det naturligtvis inte vara utan södra Sverige måste hantera sin egen elproduktion och sina egna utmaningar där. Vad gäller partiöverskridande samtal och diskussioner är vi för alla goda idéer. Men det innebär inte att man kan komma dit och förvänta sig att man ska kunna lägga in ett veto mot ren stabil billig el i form av ny kärnkraft vilket man från framför allt Centerpartiet säger behöver vara på bordet. Det kan inte vara aktuellt. Men om man är beredd att medverka till ren stabil och billig elförsörjning framför allt ny kärnkraft är vi definitivt öppna för alla sådana samtal när som helst - dygnet runt och årets alla dagar.	1492
2707	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Herr talman! Tack Mats Green för den öppna attityden! Jag vill komma tillbaka till att vi just nu har något av ett krisläge där förändringarna i prisbilden har skett ganska fort. Det vi har fått höra från Svenska kraftnät är att man har tittat på en modell som bygger på att priserna historiskt har legat på höga nivåer i södra Sverige men nu är vi uppe på väldigt höga nivåer i norra Sverige. Det är som sagt lite klurigt minst sagt att om man råkar ha direktverkande el försöka spara energi när man har temperaturer på minus 20 eller minus 30 grader. Min konkreta fråga är: Jag förstår att ni vill prata om framtida energislag och så vidare men vad kan regeringen just i det här läget göra för att säkerställa att de som bor i norra Sverige också ska känna att de har råd att fira jul och ska kunna veta hur våren kommer att se ut med tanke på att väderläget och energipriserna ger en ganska hög grad av panik?	924
2708	Mats Green (M)	M	Herr talman! Regeringen har en beredskap för vad som komma skall vilket fortfarande är lite oklart. Vi behöver också se hur länge det är extremt höga elpriser i norr. Det står ännu inte klart hur elpriserna kommer att utveckla sig i söder heller eftersom vi har så enormt stora fluktuationer. Men oavsett var behöver man givetvis ha en beredskap. Med det sagt har man många olika hänsyn att ta utöver detta. Det gäller att inte trycka upp inflationen ytterligare och vi har stigande räntor. Vi vill inte hamna i det dike som Storbritannien höll på att landa i när man gick fram med stora ofinansierade skattesänkningar och satsningar man inte hade pengar till. Vi måste se till att hantera detta hållbart och ansvarsfullt för ingen särskilt inte de med låga inkomster i småhus tjänar på högre räntor eller högre inflation. Det är alltså en helhet som måste gå ihop. Givetvis är elpriset en stor bit men man behöver också fokusera på grundorsaken det vill säga elbristen och att vi behöver mer elproduktion i Sverige i synnerhet i södra Sverige men också i norra Sverige även om man nu har förhållandevis goda förutsättningar där. Men det är klart att man behöver ha en beredskap även där.	1203
2709	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Vi debatterar i dag regional utveckling och förutsättningar att bo och verka i hela landet. Miljöpartiet vill i sin budgetmotion lägga 567 miljoner mer än regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna på detta område. Jag noterar att Moderaterna i sitt anförande uppehåller sig vid gruvnäringen trots att det är regional utveckling vi diskuterar. Det ger mig en bild av att Moderaternas syn på regional utveckling och Sveriges landsbygder och glesbygder är att dessa ska exploateras för att utvinna råvaror. Vi behöver givetvis mineraler och mineralpolitik är viktigt. Miljöpartiet har flera förslag på hur vi kan förbättra mineralförsörjningen i Sverige och jag hoppas kunna debattera detta vid ett senare tillfälle. Men jag undrar varför Moderaterna väljer att uppehålla sig vid detta ämne när vi pratar regional utveckling. Samtidigt förändrar man i budgeten transportbidraget så att det exkluderar alla på lands- och glesbygd som inte äger en bil men ändå behöver transportera sig och så att det ger mindre resurser till landsbygdskommuner samt presenterar ett elprisstöd som exkluderar hela norra Sverige.	1144
2710	Mats Green (M)	M	Fru talman! Det är kanske ett understatement att säga att det finns stora skillnader mellan Moderaterna och Miljöpartiet i synen på landsbygden. Framför allt anser vi inte att landsbygden ska vara ett stort Skansenmuseum utan vi anser att landsbygden ska stå på egna ben och också driva hela Sveriges tillväxt. För oss som bor på landsbygden är detta givetvis särskilt viktigt. Då kan man inte räkna bort gruv- och mineralnäringen som givetvis är en fantastisk möjlighet för Sverige i allmänhet och för landsbygden i synnerhet - särskilt om man tror på miljöteknik vilket ni i Miljöpartiet brukar säga att ni gör. Låt mig ställa samma fråga som jag ställde i går utan att få svar: Var anser ni att man ska bryta sällsynta jordartsmetaller? I länder med vidriga arbets- och miljöförhållanden? Eller i Sverige där vi kan garantera både bra arbetsförhållanden sjysta villkor och en miljölagstiftning som håller måttet? Dessutom gör det oss mindre sårbara vid kris och krig. Det är klart att vi ska bryta dessa i Sverige och att intäkterna till viss del ska gå till lokalsamhället. Det är alltså en fantastisk möjlighet för i synnerhet glesbygden i Sverige och vi behöver komma igång med detta nu. Transportbidraget ska givetvis främst gå till företagen. Det är ju framför allt de som bygger vårt välstånd inte statliga eller kommunala transfereringar. Privatpersoner ska givetvis kompenseras men med skattesänkningar framför allt för dem med låga och medelhöga inkomster.	1481
2711	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Hela Sverige ska leva och alla människor i Sverige ska ges förutsättningar att bo och verka i vårt fantastiska land. Miljöpartiet lägger som sagt 567 miljoner mer än regeringen på detta utgiftsområde. En viktig insats är att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. I dag råder inte brist på jobb utan brist på personal i stora delar av Sveriges lands- och glesbygd. I norra Sverige ser vi ett enormt behov och vill man ha en stark samhällsutveckling behövs personal brett inte bara till den gröna industrirevolutionen som ju behöver extremt mycket personal. Denna industri kommer att leda till en fantastisk samhällsutveckling i hela landet. Miljöpartiet har gjort stora insatser för att stärka kompetens- och personalförsörjningen till den gröna industrirevolutionen och företagens klimatomställning. Det gäller även personalförsörjningen i välfärden på lands och glesbygd så att vi kan upprätthålla denna i hela landet. Vi har också gjort insatser för att förbättra förutsättningarna för att bo och verka i hela landet. När Moderaterna i detta läge ger otillräckliga resurser till välfärd och samhällsutveckling och försvårar för människor att flytta till vårt land för att arbeta hur ska de då bidra till en stark samhällsutveckling på lands och glesbygd?	1291
2712	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill också säga att den tidigare oppositionen under åtta år alltid var noga med att i de här lägena tala om vikten av att ministern närvarade vid debatterna. Det gjorde också att jag själv tyckte att det var viktigt att vara här. Jag vill bara ha det sagt som en påminnelse om hur det lät en gång från talarstolen i samband med den här typen av debatter. Georgien 2008 Krim 2014 anfallet mot Ukraina 2022 - Ryssland kommer att vara och ska vara dimensionerande för hur vi utvecklar svensk försvarsmakt framöver. Jag tror också att vi ska vara inställda på att vi kommer att ha det här säkerhetspolitiska problemet för lång tid framöver. Då handlar det om hur vi formerar oss i Norden och hur det integreras med Nato. Det handlar om hur vi utvecklar den transatlantiska länken inom Nato men också bilateralt och multilateralt framför allt med Finland. Det handlar om hur vi utvecklar samarbetet inom ramen för EU. När det gäller planeringsarbetet tillsammans med Nato tror jag att man ska se Skandinavien från Arktis till Östersjön - alltså Arktis norsk västkust svensk västkust infarten till Östersjön och Östersjöområdet - som en operativ helhet både marint och luftoperativt och när det gäller marinen. Det är där vi ska bedriva planeringsarbete. Jag vill särskilt framhålla vikten av att samordna verksamheten i Övre Norrland när det gäller Sverige Finland och Norge och att vi har en ledning och operativ verksamhet som är effektiv när det gäller Östersjöområdet. Integreringen i Natos missil- och luftförsvar är också väldigt viktig. Ett första steg där skulle kunna vara att så fort som möjligt när Natomedlemskapet är klart erbjuda svenskt bidrag till Baltic Air Policing. Som jag tidigare sa måste målsättningen vara att nå 2 procent. Det har vi också en bred överenskommelse om. Men det är också viktigt att när vi tittar på det arbetet ska vi inte mållåsa på specifikt årtal. Vi ska däremot titta på den militära effekten och civilförsvarseffekten det vill säga totalförsvaret. Men jag vill varna för växelkursförändringar skuldavskrivningar utvecklingen av försvarsprisindex fördyrade hyror infrastruktur problem med leveranstider och planer på att tillföra nya poster till försvarsbudgeten som inte finns i dag. Det här riskerar när vi så småningom summerar de 2 procenten att leda till situationen att vi inte nått den nivå som vi tidigare trodde att vi skulle kunna nå genom de satsningar som skulle genomföras. Jag gör i förhand inga utfästelser om vad det är för nivåer vi ska ha. Däremot kommer vi att följa de nivåer som vi har kommit överens om i nuläget. Sedan får vi se vad vi kommer fram till i Försvarsberedningens arbete. Arbetet med det civila försvaret kommer att bli en stor utmaning. Vi ligger längre fram när det gäller det militära försvaret och dess förmåga. Där har det gjorts betydligt mer. Det civila försvaret halkar efter. Ska det fungera på ett bra sätt måste civilt och militärt försvar ligga i nivå med varandra. Här finns det ett gap och vi måste titta på hur vi hanterar det. Sedan är det viktigt att få sagt att det civila försvaret måste dimensioneras för krigets krav. Fungerar inte civilförsvaret i en krigssituation fungerar inte heller det militära försvaret; så enkelt är det. Med den typen av dimensionering klarar man också de civila kriserna. Då klarar man snöoväder. Då klarar man översvämningar. Då klarar man skogsbränder. Då klarar man stora olyckor och annat som kan ske. Man ska alltså ha det perspektivet. Att dimensionera efter krigets krav motsäger inte att ha ett civilt försvar som kan fungera i civila kriser. När det gäller framtiden tror jag att arbetet måste inriktas på att fortsatt försöka stärka arméns stridskrafter. Vi ska upp till 8 000 värnpliktiga 2025. Vi bör ha en plan på att gå upp till 10 000 så fort som möjligt. Sedan kan vi naturligtvis mellan partierna här bedriva någon form av auktionsförfarande om vem som vill ha flest värnpliktiga men jag säger minst 10 000 därför att det också krävs officerare och andra typer av befäl infrastruktur och materiel så att man kan göra det här på ett bra och genomförbart sätt. Det är ändå så att det måste vara kvalitet i värnpliktsutbildningen. Det är inte bra om vi hamnar i ett läge där de värnpliktiga säger: Det här är ingen bra utbildning. Det här har inte varit väl använd tid. Jag brukar kolla rätt rejält när jag är ute på regementsbesök och fråga värnpliktiga om de tycker att det fungerar på ett bra sätt och om det är bra kvalitet. Ungefär 80 procent brukar tycka att det är bra. När det gäller att kunna fortsätta inom Försvarsmakten är det min bedömning att ungefär 60 procent räcker upp handen. Att gå vidare med fler brigader kan vara en sak som är viktig för framtiden. Vi behöver förstärkningar på Gotland. Vi behöver också titta på rimligheten i ett nytt regemente i Övre Norrland. Det handlar om att vi har Esrange där uppe. Vi har Host Nation Support-uppgifter. Sverige har gemensamma uppgifter med Norge och Finland om exempelvis aktivitet vid gränserna. Arktis är en het region och kommer att vara det i framtiden också. Vi tror också att det är viktigt att göra en översyn av undervattenskompetensen. Det här är en av den svenska marinens styrkor och det är ett område där vi har unik kompetens. En fortsatt satsning på undervattenssidan kan också leda till att Sverige blir en väldigt stark makt även i fortsättningen. Det är ett viktigt vapensystem i Östersjömiljön. Stridsflyget måste vi också se långsiktigt. Vad händer efter Jas 39 E-versionen? Sverige har på båda dessa områden unik kompetens. Den går inte att återskapa om vi på något sätt bestämmer oss för att avsluta det här så jag anser att detta är två viktiga områden där både försvarsutskottet i riksdagen och Försvarsberedningen har ett stort och omfattande ansvar. Det krävs naturligtvis fortsatta förstärkningar av det vi kallar Försvarsmaktens basplatta. Det krävs att vi ser över vad vi har i våra förråd särskilt nu när vi har levererat stora mängder till Ukraina. Här handlar det om svensk försvarsförmåga i det kortsiktiga perspektivet. Det handlar om att titta på infrastrukturen i Försvarsmakten. Det handlar om vilka nya vapensystem vi ska ha och inte minst om att se hur det ser ut med reparation och underhåll för det är ju väldigt viktigt. Ska våra vapensystem fungera måste det ske kontinuerligt underhåll. Jag tror att vi har rätt stora utmaningar att ta igen på den punkten. Det här är några av alla de frågor som vi har att hantera inför framtiden. Då är den här budgeten som det finns en grundläggande enighet om när det gäller ekonomin ett sätt att ta sig vidare. Det bygger på tidigare överenskommelser som har gjorts i riksdagen och på breda försvarsbeslut. Det är det detta bygger på. Det är alltså inget unikt initiativ som har kommit nu utan det är en fortsättning av det vi har jobbat med. Vi började egentligen 2015 och fortsatte 2020 och det ligger i linje sedan dess. Nu får vi se vad nästa försvarsberedning så småningom återkommer med. Jag önskar ju precis som andra att vi kan komma överens om någonting brett här. Jag har nu försökt nämna ett antal punkter som kan vara viktiga för framtiden men också risker. Vad vi inte får ägna oss åt när det gäller genomförandeprocesser är önsketänkande där vi tror att det här blir enklare än vad det är. Sedan såg jag att det var någon som i en artikel hävdade att nu skulle det bli någon ny försvarspolitik. Jag kan inte bedöma det på det sättet därför att det som kommer att ske kommer att bygga på det som vi redan har gjort och det kommer att vara mer av det som vi redan har breda majoriteter för. Sådana här ord som man kommer med för att förstärka marknadsföringen blir inte så mycket värda i praktiken. Jag yrkar bifall till förslaget. (Applåder) I detta anförande instämde Johan Andersson Lena Johansson och Markus Selin (alla S).	7965
2713	Mats Green (M)	M	Fru talman! Ja Miljöpartiet lägger enorma resurser på gles- och landsbygd framför allt på att man inte ska kunna göra någonting där. Man ska varken kunna bruka sin skog eller etablera nya gruvor utan allt ska vara som ett stort Skansenmuseum som stockholmare ska kunna besöka lite då och då för att få lite lugn och ro och leka Emil i Lönneberga. Vi har en helt annan ingång. Vi vill i stället få så mycket aktivitet och tillväxt där som möjligt och denna tillväxt skapas inte genom statliga bidrag utan genom ett starkt lokalt näringsliv. Alla mineralfyndigheter i Sverige finns ju i glesbygden inte bara i norra Sverige utan på andra ställen i Sverige till exempel i min valkrets. Denna verksamhet måste utvecklas så att glesbygden inte är beroende av statliga handouts från Miljöpartiet och andra partier här utan kan växa i kraft av sina egna förutsättningar. Vi behöver också satsa på äganderätten. Äganderätten av skog vill ju Miljöpartiet upphäva. Men vi vill stärka äganderätten över hela linjen. Det misslyckades det tidigare regeringssamarbetet grundligt med. Centerpartiet sa att äganderätten skulle stärkas men det förändrades sedan omärkligt till att äganderätten skulle värnas - och egentligen mest för deras koalitionskollegor i Miljöpartiet. Vi har helt motsatt bild. Vi vill stärka möjligheterna för gruvnäringen och stärka äganderätten. (Applåder)	1381
2714	Monica Haider (S)	S	Fru talman! Jag noterade att ledamoten i sitt anförande pratade om att hela Sverige ska leva. Men det gäller tydligen inte i alla frågor. I dagens tuffa läge med ökade priser på mat hyror energi och drivmedel och stigande inflation behövs det åtgärder som mildrar dessa effekter. Detta höga prisläge kommer att drabba landsbygden lika mycket som storstäderna. De skenande elpriserna drabbar landsbygden i hela Sverige. I valrörelsen gick man ut och lovade ett elprisstöd till den 1 november. Nu ser det ut som att det eventuellt kommer i februari åtminstone till oss privatkonsumenter. När företagarna får sitt stöd står skrivet någon annanstans men det finns ingen tidsangivelse för det. Man har också bestämt att elprisstödet bara ska gälla för södra Sverige inte för norra Sverige. Min fråga är därför: När kommer elprisstödet? Och kommer ni att revidera ert förslag så att det omfattar hela Sverige även norra Sverige?	940
2715	Mats Green (M)	M	Fru talman! Vi utgår från det uppdrag som Monica Haiders egen regering gav i mitten av augusti. Där specificerades att det ska vara ett elprisstöd som ska gå till de områden som har haft de mest extrema prisökningarna. Den tidigare socialdemokratiska regeringen specificerade detta genom att skriva att Svenska kraftnät ska beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige. Beakta alltså den logik som finns i det förslag som Socialdemokraterna själva har lagt fram. Den förra regeringen gav uppdraget till Svenska kraftnät. Vi har hanterat uppdraget från Svenska kraftnät. Det är lätt att se denna logik eftersom det är i södra Sverige som man har haft extrema ökningar. Sedan har detta utgått från ett nationellt referenspris som är lika för alla. Och alla som har kommit över detta referenspris under denna period skulle få del av stödet. Stå upp för era egna beslut och se den egna logiken i det! När det gäller frågan om framtida elprisstöd finns det som jag sa tidigare en beredskap för det. Men i ett läge med en pågående energikris och risk för akut elbrist i stora delar av Sverige är det en av många åtgärder som vi behöver ha beredskap för samtidigt som vi ska ta ansvar för inflationen räntorna och människors privatekonomi. Allt detta är nämligen en helhet. Sedan vill jag erinra om att den enskilt största posten i budgeten är en sänkning av drivmedelsskatterna. Socialdemokraterna motsätter sig stora delar av detta; det ska man komma ihåg. Men allt handlar naturligtvis om balans. Nu har vi satsat så mycket på sänkta drivmedelsskatter som omsorgen om privatekonomin det vill säga högre räntor och risk för högre inflation faktiskt tillåter. Det är en helhet som måste gå ihop.	1802
2716	Monica Haider (S)	S	Fru talman! Det är skönt att höra att man vill ta ansvar nu när man sitter i regeringsställning. Jag står verkligen bakom det uppdrag som vi gav till Svenska kraftnät. När detta uppdrag gavs var priserna i norra Sverige faktiskt inte så höga som de är nu. Precis som Elisabeth Thand Ringqvist sa har det ändrats. Ebba Busch har också uttalat sig om att stödet egentligen ska täcka framtida kostnader för denna vinter. Och denna vinter har även norra Sverige höga priser. Därför borde stödet rimligen omfatta också norra Sverige. Detta har vi omvärderat i vårt budgetförslag alltså att det ska gälla hela Sverige. Jag tycker att det är lite konstigt att man inte kan se att hela Sverige behöver detta stöd. I norra Sverige gör man dessutom av med ganska mycket mer energi på grund av att det faktiskt är väldigt mycket kallare där. Jag skulle kunna påstå att det är löftesbrott igen med tanke på att människor faktiskt inte får stödet när de skulle ha fått det. Man kan alltså stapla löftesbrotten på varandra. Min fråga är: Kommer ni att omvärdera detta?	1067
2717	Mats Green (M)	M	Fru talman! Vi sa att vi skulle presentera ett högkostnadsskydd före den 1 november och det gjorde vi också. Sedan är jag den förste att beklaga att tekniska svårigheter med utbetalningar gör att detta dröjer alltför lång tid. Det tror jag att vi alla är frustrerade över. Man arbetar natt och dag med att få ut detta så snabbt som möjligt. Den frustrationen delar vi alla och det finns ingen anledning att sticka under stol med det. Som Monica Haider själv konstaterar handlar detta om en historisk period där det har varit mycket högre prisökningar i södra Sverige än i norra Sverige. Sedan får man naturligtvis hela tiden avvakta läget och utvecklingen och kanske inte bara titta på utvecklingen under några veckor utan över en längre tidsperiod. Om det behövs kommer det att också att finnas resurser för detta. Jag kan tycka att det är lite magstarkt att man när man har tillbringat de senaste åtta åren i regeringsställning och monterat ned den mest grundläggande delen av svensk elproduktion kräver att vi på åtta veckor ska rensa upp fullständigt efter de tidigare åtta åren. Jag har stor tilltro till denna regering och till Tidöavtalet men jag tror inte att någon mäktar med uppgiften att reda ut åtta års oreda på åtta veckor. Detta kommer att vara ett arbete som inte kommer att vara gjort över en natt utan det kommer att ta tid. Men denna kursomläggning har börjat och den har börjat över hela linjen nu.	1440
2718	Lorena Delgado Varas (V)	V	Fru talman! Hur får vi till regional utveckling egentligen? Ja det är såklart inte enbart genom satsningar på detta utgiftsområde. Det handlar om att kunna ha förutsättningar för utveckling i hela landet - att stärkas lokalt att få verktygen och makten för att göra det och framför allt att få resurserna. I dag finns det stora och växande regionala skillnader som tyvärr bara har tilltagit genom åren. Det handlar om att samhällets olika funktioner har övergett delar av Sverige. I sin iver att dra ned på finansiering och makt har man systematiskt ökat frånvaron. I spåren av det har en del av näringslivet också dragit sig tillbaka. Lägg på två år av pandemi nu en ekonomisk kris effekterna av ett krig i närområdet och en havererad elprismarknad så blir förutsättningarna för delar av Sverige mycket svårare - inte för alla men för en ganska stor del av Sverige. Bättre får de med stora inkomster det de som äger flera fastigheter och storföretagen. Medel- och låginkomsttagare och småföretag får klara sig bäst de vill. Ojämlikheten i Sverige syns på kartorna. Pengarna finns i centrum i de stora städerna och i stadskärnorna. Samtidigt lämnas landsbygden bruksorterna och förorterna efter. Här i Stockholm går den genomskinliga linjen efter Mälarhöjden på den röda linjen och vid Duvbo på den blå linjen. I landet är det hela kommuner som får stå tillbaka - Ljusnarsberg Åsele och Hälletorp för att nämna några. Jag måste tillägga att skattesänkningar görs på de höga inkomsterna. Ingenting i budgeten tillförs pensionärer sjuka och arbetslösa. Och elprisstödet slår fel. Det gynnar dem som har flera fastigheter och ingenting går till norra Sverige. Det kommer tyvärr att skapa större skillnader. Det behövs en övergripande strategi för den regionala utvecklingspolitiken som bygger på långsiktighet en utvecklad samverkan ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet. Det konstaterade även Riksrevisionen när de granskade den regionala utvecklingspolitiken - något som inte hade gjorts på 20 år. Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna bo och leva värdiga liv oavsett var i Sverige de befinner sig. Statlig service måste finnas tillgänglig även på landsbygden och i de eftersatta områdena. Det finns därför behov av satsningar för att tillgängliggöra viktiga samhällsfunktioner i områden där det offentliga har monterats ned. De senaste årtiondena har det offentliga varit först med att lämna landsbygden och förorterna åt deras öde. Jag skulle vilja se satsningar som berör samhällets alla delar. Staten måste ta ett övergripande ansvar för en rad åtgärder som säkrar att företag kan startas växa och drivas vidare. Jag menar att det finns behov av en annan politik - en politik som innebär att alla i Sverige får samma chanser som innebär att man kan lita på att välfärdssamhället fungerar oavsett var man bor och som ger förutsättningar för jobb bostäder och god offentlig service. Vi från Vänsterpartiet har full sysselsättning som mål. Det innebär en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem som ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet sjukdom och föräldraledighet samt när du går i pension. Du ska känna dig trygg i att samhället backar upp dig när du behöver det och du ska bidra till samhället efter förmåga. Ett sådant system måste understödjas av en ekonomisk politik med stora satsningar på välfärden utbildning och investeringar. Den höga inflationen sätter Sveriges kommuner och regioner under stark ekonomisk press. Vi ser det på prisökningar på de orättfärdiga elpriserna och på räntorna. Här vill jag berätta att Vänsterpartiet driver ökade statsbidrag till kommuner och regioner som en prioriterad fråga. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor både för dem som söker sig till arbeten inom förskolan sjukvården skolan och äldreomsorgen och för dem som redan arbetar där. Tyvärr väljer regeringen att dra ned på kommuner och regioner under kristid alltså i en tid då vi behöver stabila samhällsfunktioner. Vi väljer att tillföra 30 miljarder till kommuner och regioner i vår budget utöver investeringsbidrag. I vår budget föreslår vi också ett specifikt glesbygdstillägg på 1 miljard kronor för att säkra tillgången på vård och omsorg i glest befolkade områden. Detta är några av de förslag vi har fört fram i vår budget. Specifikt på detta utgiftsområde föreslår vi även ett riktat stöd till bidrag till ökad turism i kommuner med hög andel urskog. Vi tror att en ökad nationell turism ger möjlighet för fler att ta semester utanför hemmet om de vill det. Det utvecklar också den lokala ekonomin i kommuner med hög andel urskog vilket i sin tur leder till att folk stannar kvar och ser en framtid - eller kanske till och med att människor flyttar dit. Dessa kommuner får dock även bära ett betydande ansvar för de kollektiva nyttor som uppstår i skyddade skogar med höga naturvärden. Därför bör dessa kommuner kompenseras genom ökat statligt stöd och Vänsterpartiet föreslår 30 miljoner kronor för detta ändamål. Lanthandeln är en bärande del i många mindre orters överlevnad. Den behöver vi värna och modernisera. Behoven av digitalisering och effektivisering är stora men utrymmet för att genomföra detta är ofta litet för dessa företag. Vänsterpartiet vill stärka den lokala kommersiella servicen genom att satsa på detta och vi ökar anslaget med ytterligare 40 miljoner. Vänsterpartiet väljer att inte delta i beslutet eftersom vi föreslår en högre nivå än regeringen på det här utgiftsområdet vilket gör att vi inte kan reservera oss. Däremot har vi ett särskilt yrkande.	5866
2719	Lili André (KD)	KD	Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till regeringens förslag till anslagsfördelning på utgiftsområde 19 Regional utveckling och avstyrka de motstående förslagen i motionerna. Kristdemokraterna lyfte i årets valrörelse begreppet hjärtlandet. För oss är det ett medvetet ställningstagande som bottnar i övertygelsen att vi måste ha en nationell politik som ser hela Sverige stad som landsbygd och motverkar alla krafter som hotar att söndra vårt land. Det är så lätt att prata om vi och de - nord mot syd stad mot land - men vi är ett land och alla delar behövs och kompletterar varandra. Målet med regional utveckling gäller alla delar av landet och handlar om god hälsa och ett gott liv för människor. Det handlar om entreprenörskap konkurrenskraftiga företag tillväxt utveckling och innovation. Det handlar om offentlig service kultur vård och utbildning. Kostnader för resor ska minska. Regionalpolitiken på nationell nivå handlar om att skapa förutsättningar för detta. Ett anslag jag vill lyfta lite extra är 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder . Bakom denna kanske lite torra rubrik finns det en hel del godsaker. I stora delar av vårt avlånga land är lanthandeln hjärtat i bygden och så mycket mer än bara en affär. Vid sidan av skolan är lanthandeln den allra viktigaste funktionen för att ett samhälle ska kunna leva. En lanthandel är inte bara en plats dit man går för att köpa sin mat utan det är väldigt ofta platsen där man kan göra postärenden lämna in tipset hämta sin medicin eller få en leverans från en familjemedlem eller en god vän som bor långt bort. Lanthandeln är dock kanske allra mest ett socialt nav. Facebook Instagram och andra plattformar i all ära; vi människor vill och behöver träffa andra människor på riktigt. Lanthandeln är ett fysiskt nav där man kan få göra just detta under oplanerade och väldigt enkla former. Det där småpratandet som sker i samband med inköpen är en otroligt viktig friskvårdsfaktor och främjar samhällsgemenskapen. Utöver att lanthandeln alltså är ett vattenhål för gemenskapstörstande människor i glesbygden är den också en mycket viktig faktor för det lokala näringslivet. Det är mycket väl motiverat att satsa skattepengar på detta och jag är glad att vi har en regering som också har landat i denna slutsats. Fru talman! Politik handlar inte bara om att räkna pengar och flytta dem mellan olika konton. Vi kristdemokrater vill lyfta fram att vårt land behöver styras utifrån en värdegrund och en kultur som bottnar i insikten att vi är inte så urbaniserade som vi kanske tror. Ni har säkert hört myten om det urbaniserade Sverige - att framtiden skulle tillhöra enbart våra största städer och att resten bara skulle vara skräpytor som en så kallad framtidsspanare sa för ett par år sedan. Detta anses ofta bevisat av att nio av tio svenskar bor i en tätort. På papperet är den statistiken sann men det finns fler sätt att skära den på. Ett sätt är att konstatera att fyra av tio svenskar bor på landsbygden - i byar eller samhällen med färre än 10 000 invånare. Ungefär lika många identifierar sig själva som boende på landet snarare än i stan. Betydelsefulla är därför de satsningar som nu prioriteras i budgeten: att näringslivet ges goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften skapa jobb och bidra till gröna innovationer - och därmed till omställningen till en hållbar utveckling. Jag vill betona att den regionala utvecklingspolitiken omfattar fler åtgärder än dem som finansieras inom utgiftsområdet och att det är viktigt att insatser inom detta och andra politikområden såsom landsbygdspolitiken och politiken för hållbar stadsutveckling kompletterar varandra och bidrar till att synergier skapas. Som kristdemokrat är jag därför både stolt och glad över att vi här kan yrka bifall till en budget som har just denna insikt och som på allvar ser behovet av en regional utvecklingspolitik som tar sin utgångspunkt i att stärka Sverige så att alla har samma möjlighet att bo och verka i hela Sverige. Ju fler delar av landet som är utvecklingskraftiga och hållbara desto starkare blir Sverige. Med detta fru talman vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år.	4201
2720	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Fru talman! Gemensamt för alla som bor på någon sorts landsbygd är nog att de har samma vardagsoro som alla andra. Kommer barnen att kunna gå i en bra skola någorlunda i närheten? Kommer omsorg och vård att finnas för mig och mina nära när det behövs? Kommer ambulans eller räddningspersonal att kunna komma när det är akut? Kommer det att finnas jobb för mig? Kommer min verksamhet att överleva? Fru talman! Målet för den regionala utvecklingspolitiken är att förutsättningarna för att bo verka och leva i hela landet ska förbättras. Det är portalmeningen för detta utgiftsområde men som flera andra har varit inne på är det inte alls bara detta budgetområde som ger förutsättningarna för att skapa en bra tillväxt i hela landet. Landsbygden behöver nu leverans inte tomma löften. De snabbt stigande bränslepriserna har pressat alla de hushåll på den svenska landsbygden som är beroende av bilen för att ta sig till arbetet göra affärer handla mat skjutsa barnen till fritidsaktiviteter eller kanske själva kunna delta i föreningsaktiviteter. Det som verkar vara så svårt att förstå är avstånd. Strömsunds kommun är lika stor som hela Skåne till ytan. Skärgården kan vara jättetillgänglig under sex härliga sommarveckor men resten av året vara helt otillgänglig. Där det är som glesast är det också väldigt svårt att få kollektivtrafik att fungera. Det fungerar liksom inte; man får ingen affär av det. Där kollektivtrafiken fungerar kan det dessutom vara så att bussen måste göra så många stopp på vägen att det tar dubbelt så lång tid som att åka med bilen. Det går inte att jämföra situationen på landsbygden med den för dem som har kollektivtrafik i tätorter. Den som är helt beroende på landsbygden behöver helt enkelt andra förutsättningar. Fru talman! Jag måste tyvärr säga att den nya regeringen inte har haft förmåga att leverera efter alla de många löften som utställdes under valrörelsen. Det kanske är ett krasst konstaterande men många av oss kanske inte trodde på det heller. Som det ser ut nu finns det heller inte riktigt någon plan för att leverera. De sänkta dieselpriserna - eller bensinpriserna - vid pump blev inte alls vad som utlovats. Centerpartiet vill både sänka drivmedelskostnaderna och höja reseavdragen. Det ska finnas en rabatt på 3 kronor vid pump och den ska gälla upp till 1 200 liter per år. Höjningarna av reseavdraget ska gå till dem som inte har något alternativ. Det finns en bra modell där det hela beror på avstånd. Denna modell tar inte hänsyn till vilken typ av färdmedel man åker med. Från dagens 18 50 per mil kan vi komma upp i 30 kronor per mil. Det är 5 kronor mer än vad regeringen föreslår. Elkostnaderna har vi varit inne på under dagen. De som drabbas mest är inte de som bor i städerna utan i detta fall de som bor där dit fjärrvärmen inte når och där villorna med direktverkande el trots allt finns kvar eftersom man inte har haft möjlighet att byta eller eftersom man behöver ha el för att värma upp sitt eget varmvatten. Högkostnadsskyddet är fortfarande väldigt oklart både för människor och för företag. Jag tror inte att det är just detta som är inflationsdrivande utan det handlar bara om rättvisa. Landsbygdsbor behöver ju mer än att tanka bilen och värma huset. I hela landet drabbas nu många kommuner och regioner av att intäkterna sinar och kostnaderna ökar. Konjunkturnedgången och de höga elpriserna påverkar många mindre kommuners ekonomi kraftigt. Detta är kommuner som har väldigt små marginaler efter covid. Centerpartiet föreslår därför att de generella statsbidragen höjs med 10 miljarder kronor nästa år. Detta är 4 miljarder mer än regeringens höjning. Vi väljer också att inte öronmärka dem för vi tror att människor som bor närmast sina egna utmaningar också har förmåga att förstå vad bidragen ska användas till. Vi måste lita på att de politiker som är valda lokalt faktiskt kommer att göra det som passar deras kommuner och regioner allra bäst även om vi vet att många vill satsa på bättre och bemannade vårdcentraler oavsett om de är i privat eller offentlig regi. En annan förutsättning för att människor ska kunna leva jobba och driva företag på landsbygden är att den digitala infrastrukturen fungerar. Utbyggnaden av bredband går alldeles för långsamt. Vi vet att många vill kunna jobba digitalt där det passar. Nu är också mobiltäckningen katastrofalt dålig på många platser. Man frågar sig hur detta är möjligt när den var bättre för tio år sedan. Det beror såklart på att våra nya telefoner kräver mycket mer kapacitet. Det finns människor som lever där man inte vet om man kan ringa 112 eftersom mobilnätet inte fungerar. Att leva med den insikten är gruvsamt som vi säger i Jämtland. Jag vill ta er med till Ottsjöbua. Det ligger i Ottsjö en och en halv timmes färd från Östersund. Det ligger vid Ottfjällets fot. Där bor ungefär 130 människor på heltid. Ottsjöbua är träffpunkten. Det är här man kan köpa lokalt producerad ost ett par gummistövlar eller fiskekort. Vanlig mat går också bra. Man kan hämta saker från Apoteket Systembolaget och posten. För mig är detta en förebild. Det beror på att jag har varit där massvis med gånger och vet att det är människor som drivs av passion hjärta och otrolig stolthet över sin hembygd som gör detta. Förutsättningen för att detta ska fungera är såklart att det finns bra villkor för företagande. Det gäller att vi här inne inte överreglerar småföretagens vardag och att kommunerna ser till att de inte följer upp onödigt mycket när det gäller småföretag. Ibland krävs också det driftsstöd som vi beslutar om på det här utgiftsområdet. Det gör att Ottsjöbua kan uppgradera sitt kassasystem och kan anställa någon så att ägarna får semester någon gång. Tänk om de nedsatta arbetsgivaravgifterna för att anställa unga hade varit kvar - då hade driftsstödet räckt mycket längre. Fru talman! Sveriges samlade tillväxt är beroende av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. Konkurrenskraftiga företag och individer är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige. Ju fler regioner som har en stark och expansiv ekonomi desto bättre för hela Sverige.	6140
2721	Louise Eklund (L)	L	Fru talman! Det är ju fredag så jag tillåter mig att göra en liten personlig utsvävning inledningsvis. Jag hoppas att talmannen står ut. Jag lovar att jag har en poäng! Jag är uppvuxen på den skånska sydkusten i ett litet kustsamhälle som under sommarmånaderna förvandlades i takt med att sommargästerna flyttade ut till oss. För oss åretruntboende barn blev det alldeles uppenbart hur stora skillnaderna var mellan oss åretruntboende och dem som växte upp i Malmö eller Lund. Vi var hopplöst efter. När vi gick i mjukisbyxor med Disneytryck hade de redan gått vidare till tuffa stentvättade jeans. Lite senare gjorde de jättefräcka musikreferenser till MTV som gick oss helt förbi eftersom vi bara hade kanal 1 och 2 och på väderleksmässigt klara dagar danska DR1. Vad vill jag säga med dessa anekdoter från den skånska landsbygden på 1980-talet? Jo att tillvaron för de barn och unga som i dag växer upp i Beddingestrand som det här lilla samhället heter ser helt annorlunda ut. Det är inte längre en dagsutflykt att ta sig till Malmö eller Lund tack vare den nya tågförbindelse som nu finns. Det är inte längre så stora kulturella skillnader mellan barnen där och barnen i Malmö eller för den delen i Stockholm. Alla följer samma personer på Tiktok e-handlar från samma näthandel lyssnar på samma musikgrupper och ser samma serier. Den digitala revolutionen och den svenska bredbandsutbyggnaden har slipat ned inte bara de geografiska utan även de kulturella skillnaderna. Allt är naturligtvis inte bra med det men det belyser hur både den digitala och den mer traditionella infrastrukturen är förutsättningar för vår ambition att man ska kunna arbeta och bo i hela landet. Därför tycker jag att det är glädjande att regeringen gått fram med en politik för den regionala utvecklingen som fokuserar på just detta. Utbyggnaden och underhållet av samhällsviktig infrastruktur som etablering av bredband och underhåll av vägar ska intensifieras. Kostnaderna för resande ska minska. Vi ska ha fokus på den lokala och regionala pendlingen så att man kan fortsätta att bo utanför tätort men pendla till jobbet eller till den skola man valt oavsett vilken kommun de ligger i. Så ökar vi friheten och möjliggör för fler att välja den boende- och arbetsform som passar dem och deras familjer bäst. Fru talman! Jag är glad över att regeringen ser möjligheterna i hela landet men också de problem som vi i politiken behöver ta oss an. Ett exempel är företagens problem med kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb som får stora konsekvenser för svensk tillväxt. Om vi inte får bukt med problematiken finns det risk att företag lägger ned sin verksamhet eller flyttar. För att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs vuxenutbildning högskolor och universitet av hög kvalitet. Här vill jag även passa på att slå ett extra slag för yrkeshögskolan som har en oerhört viktig uppgift att fylla. Det är en effektiv utbildning kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Även de lokala folkhögskolorna gör stora insatser som är värda att lyfta fram. När vi diskuterar regional utveckling är det självklart att nämna besöksnäringen. Den var under en period den snabbast växande näringen i Sverige men man har haft det oerhört tufft de senaste åren. Det handlar ofta om små familjeföretag som är starkt kopplade till bygden. Det går att hitta många positiva exempel. I Halland på senare år har utvecklingen av hotell och restauranger som till exempel Knystaforsen och Stedsans inneburit ett enormt uppsving för hela regionen och ett inflöde av besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna. Sådana företag måste ges goda förutsättningar att utvecklas. I det här sammanhanget kan det vara värt att lyfta fram hur möjligheten till gårdsförsäljning skulle kunna bidra ytterligare till denna positiva utveckling. Det är hög tid att vi kommer igång med detta nu inte minst i ljuset av den Fehmarn Bält-förbindelse som nu byggs mellan Danmark och Tyskland och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Fru talman! Det går inte att ha en debatt om regional utveckling utan att prata om den mycket bekymmersamma energisituationen. I de södra delarna av landet är situationen akut och mer lokal energiproduktion behöver snabbt komma på plats. Företag går på knäna och det är mycket osäkert om alla kommer att klara sig igenom den energikris vi befinner oss i. Det är oerhört bekymmersamt. Regeringens elstöd är helt nödvändigt och också ett första steg. Regeringen kommer att bevaka frågan mycket noga framöver. Det är extra oroande att den prisbild man så här långt mest sett i de södra delarna av landet nu letar sig norrut. Även elprisområde 1 och 2 har sett ökande priser. Den gröna nyindustrialiseringen i norr med satsningar i Boden Luleå Skellefteå och Umeå bygger på att det även fortsättningsvis finns god och säker tillgång till el. Vi måste säkra den. Inte bara befintlig energiproduktion i norr behöver värnas och utvecklas utan vi behöver även ta beslut som säkrar den framtida energiförsörjningen. Vindkraften kommer att fortsätta vara viktig men jag skulle tro att vi även behöver titta på hur kärnkraften kan bidra till nyindustrialiseringen i norr. Jag yrkar därmed bifall till regeringens förslag för utgiftsområde 19 som gäller regional utveckling.	5381
2722	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Jag vill inleda med att önska en saklig debatt. I ett tidigare anförande i dag uttryckte Moderaterna att Miljöpartiet vill att Sveriges landsbygd och glesbygd ska bli ett Skansenmuseum och att vi skulle vilja ta bort äganderätten. Detta är direkt felaktigt. Man får jättegärna kritisera och argumentera mot den politik jag för fram och mitt parti representerar men då vill jag att man argumenterar mot den politik vi faktiskt företräder. Man får jättegärna läsa Miljöpartiets landsbygdspolitiska program eller motion 2022/23:2171 Lands- och glesbygd med stark samhällsutveckling som jag lämnade in under allmänna motionstiden i år. Där lyfter vi bland annat fram att vi kraftigt vill förbättra investeringsmöjligheterna i lands- och glesbygd. Det är helt centralt. Vi lyfter också fram att Miljöpartiet vill se en god och tillgänglig välfärd i lands- och glesbygden och en stärkt samhällsservice. Vi vill även ha en levande kultur och ett levande civilsamhälle där. Vi har flera förslag på dessa områden. Inom utgiftsområde 19 som gäller regional utveckling satsar Miljöpartiet 567 miljoner mer än regeringen. Vi vill bland annat att pengarna går till kompetensförsörjning som behövs till följd av den fantastiska gröna industrirevolution som vi nu ser hända och till bred personalförsörjning för en god samhällsutveckling och för att säkerställa att det finns personal till samhällsservice och välfärd i hela landet. Det behövs insatser för att förbättra förutsättningarna för att bo och verka i hela landet. Det är därför Miljöpartiet satsar 567 miljoner mer än regeringen. Fru talman! I Miljöpartiets budgetmotion finns en lång rad satsningar inom andra utgiftsområden som givetvis också påverkar den regionala utvecklingen. Det handlar om mer resurser till välfärd kultur klimatomställning miljöpolitik transportinfrastrukturinvesteringar med mera. I Miljöpartiets Sverige ska man kunna vara den man är uppfylla sin fulla potential och bo och verka i hela landet.	1995
2723	Jörgen Berglund (M)	M	Fru talman! Jag hade inte alls tänkt begära replik. Som tillhörande regeringssidan känner jag ett särskilt ansvar inför kommande försvarsbehandling att inte gå i polemik i onödan. Men jag reagerade på Peter Hultqvists lilla tarvlighet skulle jag beskriva det som när han i sin inledning påpekade att försvarsminister Pål Jonson inte är här. Jag kan försäkra Peter Hultqvist och övriga i kammaren att försvarsministern har ett annat åtagande och jag kan avslöja att det rör Mali 16. Jag tycker att han gjorde rätt prioritering. Jag tror och hoppas att vi alla skulle ha gjort detsamma. Våra utlandsveteraner med anhöriga är extremt viktiga. Fru talman! När jag ändå står här vill jag passa på att ställa en fråga till Peter Hultqvist. Jag noterade i Socialdemokraternas särskilda yttrande att man som jag tolkade det är kritisk till att regeringen inte har gjort någonting åt att vi behöver ytterligare en ubåt och ett regemente i Övre Norrland. Då undrar jag: Menar verkligen Peter Hultqvist att regeringen efter lite drygt åtta veckor skulle ha kastat in det nu och inte avvaktat den försvarsberedning vi har? Eller hur menar Socialdemokraterna där?	1159
2724	Kjell Jansson (M)	M	Fru talman! Vi debatterar regional utveckling och jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Nyckeln till en levande landsbygd hänger på flera faktorer. Vi ser i dag att landsbygdsutvecklingen hotas av myndighetsaktivism. Jag kommer att ge några exempel på hur det går till i skärgården där jag bor. Bra infrastruktur behövs för att landsbygden ska fungera men underhållet som Trafikverket ansvarar för är alltmer eftersatt. Vägnätet blir allt sämre. Det är så dåligt att det till och med är trafikfarligt på många ställen. Det behöver byggas ut bredband vilket har nämnts här men det går trögt - och det tycks gå lika trögt vilken regering vi än har. Postservicen håller på att avvecklas. Den fungerar inte. Brev försvinner. Viktig post försvinner. Man motarbetar mikrobryggerier. Jag har en god vän som driver Norrtelje bränneri. Det krävs 33 myndighetstillstånd för att koka brännvin - 33 myndighetstillstånd - är ni med? Det behövs regelförenklingar om man vill ha ett näringsliv som fungerar ute på landsbygden. Jag ska ta upp ett annat exempel. Ute i skärgården hade vi under kriget ett varv som hade 130 anställda. Det var den största arbetsplatsen i skärgården. Varvet har efter hand krympt på grund av problem med generationsskiften som inte fungerat. Nu vill barnbarnet öppna upp varvet igen. Det är ett mycket fint varv där stora ekonomibyggnader och allting finns. Det är inte en nyetablering som det handlar om utan bara en omstart. Vederbörande söker tillstånd hos länsstyrelsen i god ordning. Länsstyrelsen skickar ut ärendet på remiss och frågar alla grannar vad de tycker. Då är det en granne som är emot av ett skäl som länsstyrelsen ser som viktigt och därför säger att hon inte får tillstånd att öppna varvet igen. Sådana godtyckliga beslut från myndigheterna är oroväckande om vi vill ha en levande landsbygd. Det kanske inte hade blivit 130 anställda på varvet igen men kanske åtta tio stycken. Det hade också varit lovvärt ute i skärgården. Samtidigt håller regionen på med skärgårdsutvecklingsplaner och säger att man ska ha en levande skärgård. Det har man hållit på med i många år. Man pytsar ut lite pengar här och där till stöd för projekt men ingenting är långlivat. Det behövs entreprenörskap och förenklade regelverk. Om man bor på en ö i skärgården inte har en helikopter men en båt för att ta sig dit ansöker man i god ordning tillstånd hos kommunen för att bygga en brygga. Man får svaret att tillstånd beviljas. Då kommer länsstyrelsens tjänstemän godtyckligt in och river upp strandskyddsdispens för brygga med det grumliga skälet att bryggan förstör botten och fiskelivet. Om man har en stenkistebrygga leker fisken där. Fiskarna leker i stenkistor och vassruggar ingen annanstans. Det är mycket myndighetsaktivism som vi måste ta tag i. Regional utveckling Ska vi ha en levande landsbygd behöver också strandskyddet reformeras kraftigt och inte minst miljöbalken som är väldigt sträng. Den gör det nästan omöjligt att sätta igång en mineralbrytning som min kollega Mats Green tog upp här tidigare. Vi har enorma mineraltillgångar i Sverige och vi behöver ompröva hela minerallagen och börja titta på att börja med mineralbrytning. Det tror jag skulle vara väldigt bra att börja med för framför allt de norra delarna av Sverige. Vi behöver också ha uran när vi framgent ska starta upp ny kärnkraft. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. Regional utveckling (Beslut skulle fattas den 20 december.) Ekonomisk trygghet för familjer och barn	3535
2725	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Vi ska nu debattera betänkande SfU3 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn . Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag. Målet för utgiftsområdet är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Sverigedemokraterna värnar familjen och placerar den högt på agendan. Med trygga familjer lägger vi grunden för välmående individer och i förlängningen ett välmående samhälle. Vår utgångspunkt i familjepolitiken är barnens bästa och att skapa goda förutsättningar för familjerna att få ihop sina livspussel utifrån deras unika livssituation. Alltför ofta har familjepolitiken i stället styrts av egna politiska ambitioner som snarare försvårat för barnfamiljer och inte haft barnens bästa i fokus. Genom att uppvärdera föräldraskapet och familjetiden gagnar vi såväl barn som samhälle. Politiken behöver helt enkelt ta ett steg tillbaka och låta föräldrarna fatta egna beslut om sin egen vardag. Vi vill se en familjepolitik som skapar förutsättningar för ett jämlikt och inkluderande föräldraansvar redan när graviditeten är ett faktum. Familjer ska ges rätt förutsättningar att knyta band inte minst under de första småbarnsåren. Med en sund sverigedemokratisk familjepolitik kan en god levnadsstandard och välmående uppnås. Där kan gemenskap och starka band knytas. Där skapas möjligheter att gemensamt ta ansvar utifrån varje familjs behov. Där får de med sämre förutsättningar stöd. Där respekteras och uppmuntras varje unik familjs prioriteringar och val. Det finns behov av fortsatta insatser för att nå en större ekonomisk trygghet för barnfamiljer med låg ekonomisk standard. Stora prisökningar inom framför allt energi drivmedel och livsmedel påverkar särskilt hushåll med låg inkomst och små ekonomiska marginaler däribland vissa barnfamiljer. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Det finns därför anledning att stötta särskilt ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är därför positivt att regeringen i budgeten föreslår att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget ska förlängas till och med juni 2023. Föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt i syfte att stärka valfriheten och för att öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och högt arbetskraftsdeltagande. Exempel på åtgärder från regeringen är att fler dagar med föräldrapenning ska kunna användas som dubbeldagar så att föräldrarna kan vara lediga längre tillsammans och att det blir möjligt att överlåta föräldrapenning till fler personer än vad som är fallet i dag. Detta är förslag inom familjepolitiken som Sverigedemokraterna länge drivit på för. Det är positivt att regeringen nu tar tag i dessa frågor. Här finns dock ännu mer som behöver åtgärdas långsiktigt. Bland annat behöver flexibiliteten i föräldraförsäkringen ses över ytterligare för att underlätta för barnfamiljernas livspussel. Vi ser också stora brister i regelverket för ersättning vad gäller graviditetspenningen. Den är svår att få beviljad och ersättningsnivåerna släpar efter. Vi hoppas därför att regeringen noggrant kommer att följa upp den statliga utredning som nu gör görs gällande graviditetspenningen. Den ekonomiska familjepolitiken spelar en fortsatt viktig roll för att stärka barnfamiljers ekonomi. Familjepolitiken har en tydlig fördelningspolitisk profil och de behovsprövade stöden har fortsatt god träffsäkerhet. Regeringen bedömer att familjepolitiken är en viktig del i arbetet med att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor och för att minska effekter av segregation. Familjepolitiken kan bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Sysselsättningsgraden och möjligheten för män och kvinnor att arbeta heltid har dock stor betydelse för att minska risken för ekonomisk utsatthet bland barnhushållen. Samtidigt kan marginaleffekterna i inkomstprövade bidrag verka till att föräldrar kvarstår i en situation av långvarig låg ekonomisk standard. Risken kan vara särskilt stor för utrikes födda kvinnor som har en svagare förankring på arbetsmarknaden än exempelvis inrikes födda kvinnor. En långsiktigt viktig åtgärd för att öka sysselsättningsgraden och integrationen anser vi är att tillsätta en utredning för att se över flerbarnstillägget och ersätta det med ett skatteavdrag i stället. Arbetet med den ekonomiska familjepolitiken har ännu bara börjat. Sverigedemokraterna kommer att noggrant följa upp regeringens arbete och verka för att viktiga reformer genomförs för trygga och välmående barn och familjer. Utgångspunkten för familjepolitiken måste som jag har påpekat tidigare vara barnens bästa. Den ska förenkla för alla familjers livspussel och skapa ekonomisk trygghet. Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour och Eric Palmqvist (båda SD).	5049
2726	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna ett bensinpris som skulle vara 6 50 kronor lägre. Man lovade ett högkostnadsskydd för el i god tid före jul. I morse vaknade Söderhamnsborna till minus 20 grader och ett elpris på 4 kronor och 40 öre per kilowattimme. Av högkostnadsskyddet har det blivit intet. Av bensinprissänkningen har det blivit kanske 14 öre antagligen mindre. Ändå säger den av SD stödda statsministern att man har gjort exakt det man lovade i valet. Delar Daniel Persson den uppfattningen?	521
2727	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Tack för din fråga ledamot Anders Ygeman! Förra regeringens politik har skapat en ohållbar situation. Vi har ett relativt starkt grundskydd för familjerna men vi behöver en politik som skapar en ekonomiskt hållbar situation för familjerna. Vi behöver prioritera stabil elproduktion från kärnkraften som har monterats ned av den föregående regeringen. Och vi behöver sänka reduktionsplikten så att familjer har råd att tanka bilen. Detta kommer att skapa en mer hållbar situation för familjerna på lång sikt. Vi har bara börjat.	549
2728	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Det var nog inte bara jag som inte hörde svaret på frågan. Daniel Persson läste nämligen upp talepunkterna från valrörelsen. Det var det ni lovade väljarna Daniel Persson. Nu har valet varit. Moderaterna har flyttat in på Rosenbad och ni stöder dem. Statsministern säger att man har gjort exakt det man lovade i valet. Samma saker räknade du nu upp. Fru talman! Min fråga kvarstår. Det är en väldigt enkel fråga. Delar Daniel Persson statsministerns uppfattning? Har regeringen gjort exakt det man lovade i valet exempelvis när det gäller elpriskompensation?	576
2729	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Det finns mycket att göra efter dessa åtta år med Socialdemokraterna i olika styrande rödgröna varianter. Exempelvis måste trygghet på gator och torg men även ute på landsbygden prioriteras. Brottslighet drabbar vanliga familjer. Det finns mycket att göra. Efter tre månader ser vi nu att de första stegen tas i rätt riktning.	341
2730	Isabell Mixter (V)	V	Fru talman! Daniel Persson sa i sitt anförande många fina ord om barnets bästa och ekonomisk trygghet. Men varför vill ledamoten sänka skatten för de allra rikaste i stället för att se till att ensamstående föräldrar får kronorna att räcka till? Den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget som ni väljer att behålla räcker inte till när priserna nu fortsätter att öka. Det borde ledamoten känna till. Familjepolitikens utjämnande faktor har under lång tid urholkats och ni väljer att inte göra någonting åt det. När slottspartierna nu också har misslyckats fatalt med att uppfylla vallöften om till exempel sänkta elpriser och bränslepriser blir hushållens behov av tillskott allt större. Varför väljer då ledamoten och slottspartierna att prioritera höginkomsttagarna?	777
2731	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Tack för din fråga ledamoten! Oppositionen påstår felaktigt att vi sänker skatten för höginkomsttagare. Det gör vi inte. Det är inflationen som påverkar skiktgränsen vid statlig inkomstskatt. Det har inte fattats några beslut om skattesänkningar. Det vi gör är att fastställa prisbasbeloppet då inflationen är hög och leder till att effekterna blir större. Vi tänker inte frångå den lagstiftning och det regelverk som har funnits under många år. Vi menar att det är en förutsättning för stabil och förutsägbar skattepolitik som vi också värnar. Faktum är att grundavdraget och jobbskatteavdraget påverkas av det nya prisbasbeloppet vilket innebär lägre skatt för lägre inkomster.	700
2732	Isabell Mixter (V)	V	Fru talman! Det var tydligt i mandatperiodens första budgetdebatt här i kammaren att skattesänkningen för höginkomsttagarna kom som en överraskning för slottspartierna. Den röda sidan har sträckt ut en hand och sagt att vi har lagt ett annat förslag på bordet så att ni kan fatta ett annat beslut Daniel Persson. Men det har ni i slottspartierna inte velat göra. Det är klart att det här är ett medvetet beslut av er. Ni väljer att prioritera höginkomsttagare framför vanliga familjer. Politiken med skattesänkningar för de rika har prövats i 30 år. Nu ser vi resultatet. Människor har inte råd med mat eller att värma upp sina hus. Samtidigt får vissa gå skadefria och kan resa på semestrar till Thailand. Är det de prioriteringarna ledamoten tycker är rimliga? Står ledamoten för att den ensamstående mamman ska betala priset för att den som har en inkomst över 50 000 kronor ska få sänkt skatt? (Applåder)	915
2733	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Tack för din fråga ledamoten! Regeringens arbete med den ekonomiska familjepolitiken har bara börjat. Utifrån våra prioriteringar och familjepolitiken är det en bra början. Vi har länge pekat på vikten av riktade insatser till de mest utsatta barnfamiljerna. Där har bostadsbidraget effektivt träffat de mest utsatta. Det är därför positivt att förstärkningen nu förlängs. Vi ser att regeringen nu påbörjar arbetet med viktiga reformer som vi har pekat på länge för att underlätta för valfrihet och flexibilitet i familjepolitiken exempelvis utökade dubbeldagar och att man ska kunna överlåta dagar till närstående. Det ska underlätta för familjernas livspussel. Det här är bara början på den nya regeringens politik. Vi kommer att se större effekter framgent.	779
2734	Peter Hultqvist (S)	S	Fru talman! För det första hade det jag sa ingenting med någon tarvlighet att göra utan det var en ren konsumentupplysning om ert eget agerande under oppositionsåren. Jag vet inte hur många gånger just frågan om försvarsministerns närvaro markerades i denna typ av debatter. Så det var bara en påminnelse om hur det en gång var. Jag försökte påminna om hur det en gång var även i mitt tidigare replikskifte. Det där får ni nog alltså ta på ert eget konto om vi säger så. När det sedan gäller det som står i vårt yttrande är det markeringar inför framtiden som vi tycker att det är rimligt att göra i dag. Jag gjorde också en hel del markeringar i mitt inledningsanförande som inte är direkt kopplade till det som står i budgetpropositionen utan har ett mer framtidsinriktat perspektiv. För oss är det viktigt att föra fram en hel del sådana här saker som plattform. Vi vill ju att vår politik ska bli känd. Vi vill påverka detta. Vi vill inte bara sitta i slutna rum och göra upp. Det är viktigt att man både inom Försvarsmakten och bland allmänheten ser att vi har en politisk vilja så det är väl inget konstigt med detta. Regeringens takt i det egna beslutsfattandet och vad ni vill göra för markeringar är inget jag har ansvar för. Det jag har noterat hittills är rätt allmänt hållna artiklar och så presskonferensen. Sedan kommer vi igång med Försvarsberedningen och då får vi reda ut dessa frågor där. Men det kan vara bra - och detta är ingen ny tarvlighet om det är så du upplever det - att fundera lite på ert eget agerande under de gångna åren. Jag kan göra långa uppräkningar om du så önskar. Jag märker i alla fall att attityden nu när ni har regeringsmakten är en annan än när vi hade regeringsmakten och det kan väl vara bra.	1753
2735	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Julen står för dörren. Putins krigföring i Ukraina har drivit upp priserna på el och drivmedel. Räntorna stiger. Inflationen äter sig in i svenska hushålls plånböcker. Många undrar hur de ska klara vintern och hur de ska klara julen. Personalen i skolmatsalar runt om i Sverige larmar om en lavinartad ökning av skolmatsätandet på måndagar och fredagar. På helgerna får många barn gå hungriga. För tre månader sedan var det val. Inget av detta var en nyhet i valrörelsen. Moderaterna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna pratade om Magdapriser och låtsades som att Putins krig inte drabbade Europas länder i någon större utsträckning. Det viftades med falukorvar. Det skreks i falsett. Bara de blåbruna partierna fick regeringsmakten skulle de fixa det här och barnfamiljerna skulle kunna fira jul. Bensinpriset skulle sänkas med 6 kronor och 50 öre. Det blev som mest 14 öre. Elen skulle fixas med ett högkostnadsskydd. I morse vaknade Svegborna till 28 6 minusgrader och ett elpris på 4 kronor och 40 öre per kilowattimme. Den norra delen av Sverige har nu fått beskedet att de inte ska få ett enda öre i elpriskompensation trots det högsta elpriset på många år och trots att de nu har samma elpris som övriga Sverige. Det skulle ha varit på plats den 1 november. Hushållen skulle få kompensation i god tid före jul" för att citera statsministern. Detta är lögner och löftessvek i en skala som jag aldrig tidigare upplevt i Sverige. I stället fick vi skattesänkningar för höginkomsttagarna. Höginkomsttagarna kan lita på den sverigedemokratiskt stödda regeringen. De som tjänar 70 000 kronor i månaden får en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden. För barnfamiljerna som skulle få högkostnadsskydd för el och 6 50 kronor billigare bensin ekar det tomt i plånböckerna. Vi socialdemokrater vill i stället tillfälligt höja barnbidraget för att familjer ska kunna klara vintern. När vi måste prioritera väljer vi barnfamiljer framför höginkomsttagare. Moderaterna Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna gör den motsatta prioriteringen. Man låter skiktgränsen kompenseras orimligt mycket men man höjer inte barnbidraget. Hur kommer det sig att barnfamiljerna ska ha så mycket lättare att klara kostnadsökningarna än höginkomsttagarna? Är det verkligen en rimlig prioritering i statens budget? Vi vill införa en tankrabatt som ger glesbygden mer. Vi menar också att regeringen i den här allvarliga situationen borde ha kallat till krissamtal. Vi har sträckt ut en hand till regeringen för att föra sådana samtal och kunna göra omprioriteringar i det här svåra läget - ge upp skattesänkningen till höginkomsttagarna och kompensera de barnfamiljer som Kristersson lovade skulle få ett högkostnadsskydd för el "i god tid före jul". Nu får de intet med den SD-stödda moderatregeringen. Det märkligaste är inte att regeringen sviker sina vallöften ivrigt påhejad av Sverigedemokraterna. Det märkligaste är att man inte står för sin politik. Trots att det inte blir något högkostnadsskydd trots att det blir en elpriskompensation långt efter vad man lovat trots att ingen i Norrland ska få ta del av den och trots att bensinpriset sänks med max 14 öre står statsministern och säger att man gjorde exakt vad man lovade. Med den retoriken fru talman är det inte konstigt att regeringens förtroende sjunker som en sten i opinionsundersökningarna. Fru talman! Vårt Sverige kan bättre. (Applåder) "	3444
2736	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Jag är övertygad om att alla partier här i riksdagen har ett mål om att göra Sverige bättre om än våra vägar för att lyckas med det skiljer sig åt avsevärt. När det gäller Socialdemokraternas förslag till budget gällande utgiftsområde 12 har jag ett par frågor som jag skulle vilja ha svar på från ledamoten Anders Ygeman. I förslaget finns en post gällande kompensation för höga drivmedelskostnader. Anders Ygeman var själv inne på det. Mina frågor är helt enkelt: Hur kommer denna kompensation att betalas ut och till vilka hushåll?	551
2737	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Jag tackar Camilla Rinaldo Miller för frågan. Detta framgår av vår budgetmotion. Vi kommer att prioritera dem som bor i glesbygd och dem som har flera bilar i hushållet eftersom det är de som får den högsta inkomsten. Vi väljer inte att lägga pengarna på höginkomsttagare och sänka skatten för dem. Jag tror att det närmare bestämt är 240 falukorvar i skattesänkningar som den kristdemokratiskt stödda budgeten får med. Jag har svarat på Camilla Rinaldo Millers fråga. Nu kanske hon kan svara på min fråga. Delar Camilla Rinaldo Miller statsministerns uppfattning att regeringen gör exakt vad man lovade inför valet?	635
2738	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för det halva svaret. Jag väntar fortfarande på svaret om hur denna kompensation kommer att betalas ut. Du talade om vem som skulle få den Anders Ygeman men inte hur den skulle betalas ut. Innan jag svarar på din fråga skulle jag vilja veta om Socialdemokraterna har för avsikt att sänka reduktionsplikten eller tänker fortsätta att driva sin tidigare politik och höja reduktionsplikten. Gör man det senare betyder det ju att man ger med ena handen och tar med den andra. Det sägs att boende i glesbygden får stöd men det blir inget stöd över i så fall. Vår regering jobbar nu för att uppfylla de löften man gett. Jag står bakom min partiledare och min statsminister. Vi har sänkt skatten med 1 krona. Vi kommer att sänka reduktionsplikten. Det ger ett minus på ungefär 5-6 kronor. När bränslepriset går ned sänks också momsen. Tillsammans skulle det göra 8-10 kronor på bränslepriset. Jag hoppas att ni kan svara upp mot det inte ge ett litet tillfälligt stöd och sedan ta tillbaka det genom att höja reduktionsplikten. (Applåder)	1063
2739	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Detta blir väldigt märkligt. Kristdemokraterna gick till val på att sänka bensinpriset med 6 50 kronor. Nu har man sänkt bensinpriset med 14 öre men står och säger att man gjort exakt vad man lovade inför valet. Det är ingen som tror på det Camilla Rinaldo Miller. Vi har sett er stå vid pump efter pump och lova. Vi har sett din partiledare stå i tv-debatt efter tv-debatt och vifta med den falukorv som skulle innebära sänkta kostnader för hushållen. Det blev inte så. Hushållen som skulle få kompensation i god tid före jul" står nu där utan kompensation. Man har fått ett besked säger nu statsministern. Men det är väldigt svårt att gå till butiken och handla leksaker eller julskinka med ett besked. Ännu svårare blir det för den norra halvan av Sverige. På deras besked står det: Ni får inte 1 krona trots att vi lovade det i valrörelsen! Nu står du och frågar mig vad jag ska göra med reduktionsplikten när ni är i regeringsställning Camilla Rinaldo Miller. Jag tror att du får uppdatera dina talepunkter för det verkar som att ni inte kommer att uppfylla era löften ens vad gäller reduktionsplikten. (Applåder) "	1142
2740	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Socialdemokraterna fortsätter att vilseleda med sin retorik om löftesbrott. Men elprisstödet är på plats och utbetalningar sker redan i februari. Västeråsare och andra västmanlänningar kan redan i dag räkna ut vilken utbetalning de får i februari. Det som är intressant är att den nytillträdda regeringen fick hantera ledamoten Ygemans egen regerings havererade politik. Sverige har en energipolitik som inte håller måttet och drivmedelspriser som rusar. Det är resultatet av den tidigare regeringens förda politik. Lite självkritik hade kanske ibland kunnat vara klädsamt. Det är också intressant hur Ygeman talar om skattesänkningar för höginkomsttagare som han kallar det när han mycket väl vet att det är en indexeringshöjning som sker på grund av inflationen. Han ställer sedan detta mot det han presenterar i fråga om det allmänna barnbidraget. Men mig veterligen ges det allmänna barnbidraget även till höginkomsttagare. Sedan skulle jag nog inte kalla en av fyra barnmorskor och tre av tio poliser för höginkomsttagare. Men det kan vi väl låta vara osagt i sammanhanget. Vi har fått rensa upp efter socialdemokratisk politik. Det sker långsamt och metodiskt men det sker med konkret politik som tar tag i problemen vilket Ygemans egen politik uppenbarligen inte har gjort och inte heller gör i den här budgeten. (Applåder)	1357
2741	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Jag får börja med att tacka Caroline Högström för berömmet om min retorik. Jag är möjligtvis ledsen att jag inte kan utdela ett lika högt betyg tillbaka. Om kritiken handlar om att statsministern sa att barnfamiljerna och hushållen skulle ha pengarna i god tid före jul" är det en klen tröst att någon i Västerås kan räkna ut att man ska få pengar i februari. Jag antar att beskedet till barnfamiljen i Västerås blir: Ni skulle ha fått en stor julklapp i december men ni får en väldigt liten julklapp i februari. Ni skulle ha fått en stor julskinka på bordet i december men ni får tyvärr vänta på en liten skiva julskinka i februari. Vi lovade i och för sig att ni skulle få en väldigt stor julskinka och en väldigt stor julklapp den här julen men tyvärr barn: Det får bli en annan jul. Detta Caroline Högström är ett löftesbrott. Man lovar ett högkostnadsskydd på el i september säger att det ska vara på plats i november och att man ska ha pengarna utbetalda i god tid innan jul. Sedan efter valet för att citera ert samarbetspartis ekonomisk-politiska talesperson gör sig verkligheten påmind. Då har man en helt annan politik. Man kan inte stå vid en pump och lova att människor ska få 6 50 i prissänkning på bensinen och sedan blir det 14 öre vid pump. Barnfamiljerna ska fira jul nu och inte i februari. Vet du vad barnfamiljerna i norra Sverige ska också fira jul. Det var de som skulle få ett högkostnadsskydd. De fick inte ett öre. Man kan säga vad man vill om min och din retorik. Men det är inte samma sak att människor inte får ett öre när man lovar ett högkostnadsskydd. "	1612
2742	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Vi fick hantera den tidigare regeringens beställning och utredning som tydligt specificerade södra Sverige. Det gäller att försöka hantera efter läge. Det står även på Socialdemokraternas Facebook som man kan kolla efter debatten. Jag vet inte om det hjälper att ledamoten skakar på huvudet. Det som är intressant är att ni på inget sätt har lösningar på problemet. Problemet med energipriserna är den dåligt förda energipolitiken de senaste åren. Problemet med drivmedelspriserna är att vi sticker ut jämfört med övriga länder. Men ni har inga lösningar på de strukturella problemen. Ni strösslar med bidrag i stället. Ni har en tankrabatt som ska ge vissa delar av Sverige ett stöd i stället för att ta tag i problemet. En minskad reduktionsplikt 2024 kommer att ha påverkan på priset. Att inte indexeringshöja drivmedelspriserna har påverkan på priset. Ni gör tvärtom. Ni lägger i utskottet fram ett förslag på 4 - nästan 5 - miljarder på en tankrabatt ett bidrag i stället för att faktiskt ta tag i det konkreta problemet. Det gör regeringen med 7 miljarder för att få bort indexeringen av skatten på drivmedel. Det är faktisk politik som gör skillnad täcker kostnaderna och åtgärdar problemet. Men det är väl peak socialdemokrati att ge bidrag för att människor ska ha råd med skatten. (Applåder)	1327
2743	Anders Ygeman (S)	S	Fru talman! Faktisk politik som gör skillnad." Tyvärr tror jag inte att så många barnfamiljer känner igen sig i den beskrivningen Caroline Högström. Det var de som ni i september lovade att priset vid pump skulle sänkas med 6 50 när det nu sänks med 10 eller 14 öre. Den tankrabatt som du ondgör dig över hade gett samma barnfamilj 1 400 kronor om de har två bilar. Det är 14 öre mot 1 400 kronor. Det handlar om att faktiskt göra skillnad. Ni lovade ett högkostnadsskydd på el. Det har ni övergett nu. Nu lovar ni en elpriskompensation. Den skulle vara utbetald i god tid före jul. För halva Sverige kommer den i februari. För den andra halvan av Sverige kommer den inte alls trots att de har det högsta elpriset på tio år. Det stämmer att vi vill höja barnbidraget för barnfamiljer för att klara av elkrisen. Ni vill inte göra det. Ni lovar i stället tankrabatter och elpriskompensationer som inte blir av. Svälj stoltheten. Ta ett samtal och se till att Sveriges barnfamiljer kan sätta skinkan på bordet innan jul i stället för efter att barnen kan få julklappar innan jul i stället för efter. Om ni vill göra någonting åt det verkliga problemet ska jag berätta en sak för Caroline Högström. Problemet stavas Putin. Det är hans krig som driver upp energipriserna i hela Europa. Det gäller priset på bensin diesel fossilgas och elektricitet. Det problemet är vi socialdemokrater gärna en del av att lösa. (Applåder) "	1433
2744	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Regeringens budget är en återhållsam budget givet ett svårt ekonomiskt läge och akuta samhällsproblem kopplade till rättspolitiken försvarspolitiken och hushållens ekonomi. Men budgeten innehåller också viktiga prioriteringar för att bland annat skydda utsatta familjer i en tid med lågkonjunktur hög inflation skenande elpris och höga drivmedelskostnader tillsammans med utbredd otrygghet och en osäker omvärld. Fru talman! Sverige befinner sig i ett svårt läge som pressar hushållens ekonomi. Regeringen anser det därför viktigt att den ekonomiska politiken bidrar till att hålla nere prisökningarna samtidigt som vissa åtgärder vidtas för att kompensera dem som drabbas allra hårdast av inflationen. Därför är exempelvis den förlängda höjningen av bostadsbidraget till utsatta barnfamiljer ett viktigt inslag i budgeten som faktiskt når de mest utsatta och de som är i behov av det. Bidraget lämnas till barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler. Det är en grupp som drabbats hårt av de stora prisökningarna. Det är både träffsäkert och tydligt. Men det är samtidigt viktigt att påpeka att detta är tillfälligt i en svår ekonomisk tid. Vi måste vara medvetna om risken att marginaleffekterna i inkomstprövade bidrag kan innebära att föräldrar kvarstår i en situation av långvarig låg ekonomisk standard. Risken är särskilt stor för utlandsfödda kvinnor som har en svagare förankring på arbetsmarknaden. Vi ser i dag för många kvinnor ofta utlandsfödda som aldrig kommer in eller alltför sent kommer in på arbetsmarknaden. Detta påverkar inte bara familjens levnadsstandard utan även kvinnornas framtida pension. Vi vet samtidigt att precis som en gymnasieexamen nästan kan ses som en vaccination mot ett framtida utanförskap är även att som barn se sin mamma gå till jobbet ett vaccin mot risken för framtida utanförskap. Alltså kan en mammas deltagande på arbetsmarknaden lyfta inte bara hela familjens ekonomi utan också barnens framtidsutsikter. Därför måste vi även överväga vilka inlåsningseffekter vår generösa föräldraförsäkring riskerar att ha. Det är en balansgång men det är en balansgång vi behöver ta och fundera på. Då kan exempelvis kvalificering till välfärden vara ett incitament så att även kvinnor kan vara en del av arbetsmarknaden både innan och efter bildandet av familj. Det framgår av regeringens budgetproposition att den kommer att tillsätta en utredning med ett uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner exempelvis genom arbete. Bedömningen från regeringen är att familjepolitiken är en viktig del i arbetet med att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor och att minska effekterna av segregationen. Där har sysselsättningen en stor betydelse för att minska risken för ekonomisk utsatthet hos hushåll med barn. Därför är det viktigt att familjepolitiken också går hand i hand med arbetslinjen. Fru talman! Målet är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Sverige kan stoltsera med ett av världens mest generösa system för föräldrar. Utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraskap mätt i uttag av antal föräldradagar går långsamt framåt men likväl åt rätt håll. Föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt i syfte att stärka valfriheten och att förbättra förutsättningarna att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande. Ett sådant exempel skulle kunna vara fler dubbeldagar eller att man kan överlåta dagar till andra viktiga personer i barnets liv. Däremot vill jag påminna riksdagen om att politiken inte ska in och kontrollera vid köksborden. Vi ska inte detaljstyra hur familjer delar på sin föräldraledighet. Det är familjerna själva bäst lämpade att avgöra. Men de måste ha rätt information och förstå konsekvenserna av olika val. Jag ser också en förändring i min egen generation som nu i hög grad bildar familj. Medvetenheten är högre om både den fantastiska möjlighet som mer tid med ens barn kan ge och också de konsekvenser det kan få senare i livet. Det förs ansvarsfulla samtal mellan föräldrar om uppdelning och kompensation för den som är hemma en större del och om hur ekonomin ska gå ihop både i dag och senare i livet. Därför är jag hoppfull om framtiden men också medveten om att vi inte enbart ska fastna i antalet uttagna dagar eftersom familjers lösningar ser olika ut utifrån olika förutsättningar. Detta gäller särskilt i en tid med flexibla arbetstider mer hemarbete fler egenföretagare och mer skiftarbete som skapar olika möjligheter för olika familjer. Detta kan faktiskt också innebära ett jämställt föräldraskap. Fru talman! De höga drivmedelspriserna är något många känner av runt om i landet. Runt om i vårt avlånga land är både familjer och företag beroende av bilen. Det handlar om möjligheten att få ihop livspusslet eller att det inte finns tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik. Problemet är alltså de orimligt höga drivmedelspriser vi har jämfört med andra länder. Den moderatledda regeringen har förslag som får ned drivmedelspriset till rimligare nivåer. Att inte indexeringshöja drivmedelsskatten är en sådan lösning som gör att medborgarna slipper närliggande skattehöjningar. Nu krävs ansvar i en svår tid med inflation tillsammans med lågkonjunktur. Då är det viktigt att prioritera. Hushåll och särskilt barnfamiljer är hårt pressade. Därför är regeringens satsning på att påbörja arbetet för att få mer rimliga drivmedelspriser tillsammans med elprisstödet med utbetalning i februari viktiga delar för att skapa bättre förutsättningar särskilt för barnfamiljer. Detta görs samtidigt som man påbörjar arbetet med att lösa andra strukturella problem. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed också till regeringens förslag till budget gällande utgiftsområde 12 och yrka avslag på alla andra eventuella yrkanden. (Applåder)	6170
2745	Jörgen Berglund (M)	M	Fru talman! Jag kan konstatera att detta gäller även Socialdemokraternas retorik i regering respektive i opposition. Jag nöjer mig så.	136
2746	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Ledamoten Caroline Högström nämner i sitt anförande att det är viktigt för barn att få se sin mamma gå till jobbet. Det är vi helt överens om. Det är en otroligt viktig del. Hon nämner också i sitt anförande att det är viktigt att bidra till arbetslinjen. Det är vi också helt överens om. Det jag däremot saknar i anförandet handlar om hur man enkelt ska kunna vara företagare och föräldraledig. Att kunna vara företagare är lika viktigt med tanke på arbetslinjen både för den som är enskild företagare och för de arbetstillfällen som genereras av företagare. Det finns därför en poäng med att jag som egenföretagare och föräldraledig får administrera mitt arbete mitt företag under den tid jag är föräldraledig. Det ska inte behöva leda till att jag tappar fart i företagandet eller att det kanske till och med går så långt att jag måste avsluta företagandet. Under förra mandatperioden var ett av de förslag som Centerpartiet lade fram och som även Moderaterna stod bakom att förenkla för företagande och tillåta föräldralediga företagare att göra mindre arbetsinsatser under ledigheten. Var finns detta i regeringens budget och kommer det att komma under mandatperioden?	1197
2747	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Tack för frågan Martina Johansson! Jag kan nog till viss del bli svaret skyldig när det gäller när hur och i vilken omfattning. Men jag är helt överens med Martina Johansson om att vi tidigare har identifierat ett problem för många företagare att kunna få ihop familjelivet även när barnen är små. Jag tror att det kommer att finnas skäl att återkomma mer exakt i frågan om hur man kan titta på att reformera föräldraförsäkringen på ett klokt och ansvarsfullt sätt så att även företagare ska kunna arbeta och vara föräldrar samtidigt.	551
2748	Martina Johansson (C)	C	Fru talman! Tack för svaret ledamoten! Det är positivt att ni vill hålla kvar frågan. Jag hoppas att detta kommer att komma under mandatperioden för det är ändå ett eget tillkännagivande som regeringen borde kunna ta tag i. Det finns ett par saker till. Ledamoten nämnde själv fler dubbeldagar. Det finns även tillkännagivanden som handlar om att kunna dela föräldrapenning med för barnet fler viktiga vuxna. Det handlar även om jämställt uttag och att det ska vara flexibelt. Inte heller de här sakerna ser jag i budgeten. Jag hörde bara att ledamoten tog upp frågan om fler dubbeldagar men inte någonting om när. Frågan är: Kommer jag att få ett svar på den frågan i dag?	680
2749	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Jajamensan höll jag på att säga! Den skrivning som jag tog upp finns med i budgeten. Nu kommer jag inte ihåg exakt på vilken sida men jag tror att det jag tog upp står med på sidorna 22-23 i volym 8 utgiftsområde 12. Det handlar alltså om att utöka antalet dubbeldagar och att göra det mer flexibelt. Sedan tror jag att det kommer att krävas en viss utredning och hela den biten men jag kan alltså glädja ledamoten med att uttalandet finns med i budgeten.	474
2750	Isabell Mixter (V)	V	Fru talman! Ledamoten pratade om kvinnors pension och deltagande på arbetsmarknaden. Det är någonting som jag själv tycker är oerhört viktigt. Ett mål för utgiftsområdet är också att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Därför gör det mig oroad när ledamoten talar om att dubbeldagarna i föräldraförsäkringen ska öka. Det står också i budgeten att föräldraförsäkringen ska kunna överlåtas till fler personer än i dag. Hur rimmar det med att jämställdheten ska öka i föräldraförsäkringen? Fler dubbeldagar kommer att innebära att vårdnadshavarna är hemma samtidigt med sina barn och att fäders fulla ansvar för barns omsorg minskar. Hur ser ledamoten framför sig att möjligheten att överlåta föräldrapenningen ska se ut? Det har vi ännu inte fått reda på. Ska den kunna överlåtas till vem som helst? Är det privata nannyföretag man ser framför sig som ska vara stand-in-föräldrar? Är det detta som är Moderaternas arbetslinje? Varför vill ledamoten öka glappet mellan mäns och kvinnors livsinkomster genom att öka antalet dubbeldagar och öka möjligheten att lämna över ansvaret till familj och någon annan?	1150
2751	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Jag kan passa på att rekommendera ledamoten Mixter att läsa den rapport som Försäkringskassan släppte i november om jag minns rätt. Där konstaterar man att föräldrar som tar ut dubbeldagar tenderar att ha ett mer jämställt uttag. Jag tror alltså att det är tvärtom mot vad Mixter försöker antyda: Fler dubbeldagar kommer att leda till ett mer jämställt uttag. Då får fler upp ögonen och man kan hjälpas åt. Man får de positiva drivkrafterna och detta har alltså även Försäkringskassan identifierat i sin rapport. (Applåder)	542
2752	Isabell Mixter (V)	V	Fru talman! Det är tydligt att ledamoten inte är intresserad av jämställdhet och att kvinnor ska ha en dräglig levnadsstandard. Regeringens förslag på det familjepolitiska området kommer att innebära att män får mindre ansvar för familj. Ledamoten svarar inte heller på min fråga: Vem är det som föräldraförsäkringen ska kunna överlåtas till? Är det privata företag som man ska kunna anlita med hjälp av föräldrapenningen eller vem är det som ska kunna ta ut den? Är det hbtqi-familjer man tänker sig? Det tror jag knappast är vad den här regeringen har i åtanke. Vem är det som man ska kunna överlåta dagar till? Och varför vill ledamoten öka glappet mellan mäns och kvinnors livsinkomster?	695
2753	Caroline Högström (M)	M	Fru talman! Jag skulle säga att det är tvärtom: Det är nog ledamoten Mixter som behöver fundera på hur man får till ett jämställt uttag. Hon struntar ju helt i myndigheters tydliga rapporter om att exempelvis dubbeldagar är bra för att få ett mer jämställt uttag. Hon ignorerar det helt för någon form av bild av hur familjer fungerar. Jag kan inte ge ett exakt svar om vilka det här kommer att beröra. Men det kommer såklart att finnas en ordning när det gäller vilka man kan överlåta föräldrapenningdagar till. Redan i dag kan man i viss mån överlåta dagar till en maka eller make eller partner som man bor med. Det är klart att det kommer att finnas en ordning i hur man gör detta och det handlar ju om viktiga personer i barnens liv. Jag tror att ett av problemen är att man stirrar sig blind på antalet dagar i stället för att se vad detta får för konsekvenser. Vilka andra mått kan vi se för om man har ett jämställt uttag eller inte? Det kan handla om att man ger pensionsrätter till den som är hemma en större del som ett sätt att kompensera - något som blir allt vanligare. Och som sagt: Man kan inte blunda för att arbetsmarknaden ser annorlunda ut. Familjer ser också olika ut och har olika behov och det tror jag att vi politiker ska ha respekt för. Vi ska inte diktera i den här kammaren hur man ska vara hemma med sina barn. Lika väl som vi har goda incitament i de låsta dagar som vi har redan i dag behöver vi ha tilltro till familjerna och ge dem förutsättningar att göra kloka val även för framtiden. (Applåder)	1539
2754	Isabell Mixter (V)	V	Fru talman! Under en lång tid har vi befunnit oss i en högkonjunktur. Under den tiden blundade många för de stora klyftor som finns i Sverige. Sverige är ett land som blivit alltmer splittrat ett land där miljardärerna har blivit fler och fattigdomen allt större. Sverige är ett av de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten har ökat snabbast. I lågkonjunkturen som vi går in i kommer detta att bli allt synligare. I Sverige har det historiskt funnits en ambition om att jämna ut klyftor i samhället. Nu befinner vi oss i en annan tid. Den här regeringens och Sverigedemokraternas gemensamma projekt är att utmåla invandrare som det stora problemet i Sverige. Förra gången vi hade en borgerlig regering var det sjukförsäkringen och a-kassan man sänkte. Då var det bidragsfuskande lata personer man slog på och nu är det invandrare. Ingredienserna i kakan är annorlunda denna gång men de skapar fortfarande samma prinsessbakelse en bakelse som de rika får sig serverad. Bidragstak ska införas och människor ska kvalificeras till våra trygghetssystem. Vanliga människor ska få det sämre samtidigt som höginkomsttagarna får sänkt skatt. Vi står mitt i en ekonomisk kris med förödande effekter för vanliga hushåll. Skenande matpriser elpriser och bränsle- och boendekostnader är svårt att klara för väldigt många hushåll. Särskilt tufft är det för dem som redan före krisen hade små marginaler. Ensamstående kvinnor är en grupp som lever med väldigt små marginaler: Nära 40 procent av dessa lever med låg ekonomisk standard. Familjepolitikens utjämnande funktion har under lång tid halkat efter vilket har lämnat ensamstående kvinnor på efterkälken. Tyvärr gör regeringen helt andra prioriteringar än att se till att familjepolitiken bidrar till att utjämna skillnader. Jag besökte Svenska kyrkan i Sundsvall nyligen. De berättade att ansökningarna om ekonomisk hjälp via dem mer än fördubblats det senaste året. Likaså vittnar Stadsmissionen Röda Korset med flera om att allt fler människor vänder sig till dem för hjälp med basala saker. Göteborgs Stadsmission vittnar precis som kyrkan i Sundsvall om att det jämfört med förra året är dubbelt så många människor som kommer till dem för att äta mat. Kyrkan i Sundsvall såg också med oro på att de som en del av civilsamhället blir ansvariga för att människor har en dräglig levnadsstandard att samhällets ansvar dumpas på dem. Att förlita sig på att civilsamhället ska rycka ut för att hjälpa vanligt folk som inte har råd med mat samtidigt som regeringen prioriterar sänkt skatt för personer med inkomster över 50 000 kronor i månaden - det känns som mycket konstiga prioriteringar. En vän till mig tvåbarnsmor boende i Västernorrland skrev i onsdags på Facebook: Ligger sömnlös med tanke på elpriset. Fortsätter det så här lär halva lönen nästa månad gå till elkostnad. Merparten av återstoden går till bensin - nej det finns ingen buss att ta - och alla andra priser som har dragit iväg. Minns inte att jag någonsin varit så stressad över privatekonomin. Någon mer än jag som känner så här mitt i natten? Regeringens brutna vallöften kring elpris och bränsle har verkligen inte underlättat för min vän eller andra familjer och andra åtgärder lyser med sin frånvaro. Det enda regeringen och Sverigedemokraterna lyckats uppbåda som krisstöd på familjepolitikens område är att bibehålla den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget om 500 kronor. Det är bra men det är knappast tillräckligt. Fru talman! Vänsterpartiet har till skillnad från Sverigedemokraterna och regeringen förslag som gör skillnad för människor. Vi har ett budgetförslag som ska ses som en helhet med såväl kraftiga tillskott till bland annat välfärden som tillskott i socialförsäkringssystemen som skulle göra skillnad för vanligt folk. Vänsterpartiet vill se ett ensamståendetillägg i form av höjt barnbidrag för ensamstående om 500 kronor under 2023. 500 kronor extra för någon som behöver välja mellan julmat eller julklappar till barnen skulle verkligen göra skillnad. Grundnivån i föräldraförsäkringen är också i dag väldigt låg och den har inte hängt med prisutvecklingen. Vänsterpartiet vill se att den indexeras. Nio av tio som får föräldrapenning på grundnivå är kvinnor och en höjd ersättning skulle innebära en stor skillnad i vardagen för dem. Vänsterpartiet föreslår därför att grundnivån höjs till 299 kronor vilket skulle innebära 1 500 kronor mer i månaden för den som har föräldrapenning på grundnivå. Det är ingen liten summa. Ni prioriterar i stället att höginkomsttagaren som tjänar över 50 000 kronor ska få 1 000 kronor mer i plånboken. Skillnaden är att det inte är till falukorv som höginkomsttagaren behöver pengarna utan till uppvärmning av sommarstugan eller till Thailandssemestern. Fru talman! Det är tydligt att Vänsterpartiet och slottspartierna har väldigt olika prioriteringar: mer pengar till dem som redan har eller pengar till dem som behöver det mest. För att livet ska fungera för människor måste välfärden räcka till. Familjepolitiken hänger ihop med en fungerande samhällsservice. För att föräldrar ska kunna jobba måste vi ha en väl fungerande och utbyggd barnomsorg förskola och fritidshem. Regeringens budget innebär tyvärr ett dråpslag även på detta område. Kommuner och regioner behöver minst 20 miljarder bara för att upprätthålla den nivå som finns i dag och ni väljer att tillföra ynka 6 miljarder. Det kommer att innebära nedskärningar runt om i våra kommuner. En sämre tillgänglighet i till exempel barnomsorgen är negativt för deltagande i arbetsliv och jämställdheten på arbetsmarknaden. Detta är ändå ett mål för utgiftsområdet - att familjeliv och arbetsliv ska kunna kombineras och att jämställdheten ska öka. Det är som sagt bra att regeringen väljer att behålla den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget om 500 kronor. Men det är också sorgligt att man inte väljer att åtgärda problemet med att den som får försörjningsstöd inte får ta del av höjningen. Frälsningsarmén uppmärksammade nyligen att de nästan 800 000 svenskar som lever på försörjningsstöd har 170 kronor kvar per månad efter att maten är betald. Vänsterpartiet har en budget som tar den ekonomiska krisen på allvar. Tyvärr kan jag inte säga samma sak om slottspartiernas. Med detta hänvisar jag till Vänsterpartiets särskilda yttrande.	6331
2755	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom regeringens politik och jag vill därför börja med att yrka bifall till utskottets förslag och propositionen. Dessutom vill jag redan nu be om ursäkt för att jag troligtvis kommer att läsa mycket innantill i dag. Jag brukar vanligtvis tala mer fritt ur hjärtat även om det ska finnas nedskrivet. Men eftersom detta är min debut i kammaren känns det lite nervöst. Herr talman! Människan behöver gemenskap och fungerande relationer för att må bra och för att kunna utvecklas. Familjen är den mest grundläggande formen av gemenskap. Där möts människor över generationsgränserna i kärlek och tillit. Denna insikt är en grundbult i den kristdemokratiska ideologin. I valrörelsen mötte jag precis som alla ni andra många människor. Ett av dessa möten berörde mig extra mycket. I ett samtal med en tjej i högstadieåldern kom vi in på vårens höga elpriser. Jag frågade om just det hade påverkat henne på något speciellt sätt. Svaret jag fick var att hon under januari och delar av februari månad bara hade ätit i skolan. Jag var tvungen att fråga igen: Hur menar du? Varpå hon svarade att för att maten hemma skulle räcka till hennes småsyskon avstod hon från att äta hemma och åt endast skolmaten under denna period. Detta var en vanlig familj där båda föräldrar hade jobb men de fick ändå inte ekonomin att gå ihop. Jag känner fortfarande oro för familjers ekonomi. Vi vet också att många familjer kommer att få det svårt ekonomiskt även under nästa år. Herr talman! Med regeringens förslag till budget för utgiftsområde 12 känner jag att vi bättre kan ge en trygghet i svåra ekonomiska situationer och se till att det finns en ekonomisk trygghet för familjer och barn. Familjepolitiken spelar därför en viktig roll för att stärka barnfamiljers ekonomi och levnadsstandard. Herr talman! Propositionen innehåller flera förslag för att ge en ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vi har redan hört flera exempel. Ett sådant exempel är att regeringen mot bakgrund av den försämrade ekonomiska situation som barnhushåll med låga inkomster har fått på grund av ökade levnadskostnader och att det inte finns några indikationer på att situationen kommer att förbättras före årsskiftet föreslår att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag ska förlängas till och med den 30 juni 2023. Under kulturutskottets debatt i går nämndes fritidskortet. Det har nämnts även här men jag vill också lyfta fram det. Vi vet att när ekonomin stramas åt blir det lätt barnen som först drabbas. Som en åtgärd för att minska barns utsatthet och värna barns fritidsaktiviteter vill regeringen införa ett fritidskort. Vi kristdemokrater ser mycket positivt på detta ur många olika perspektiv. Barn mår bra av fysisk aktivitet och av att känna samhörighet och tillhörighet i föreningslivet. Detta kan också förebygga psykisk ohälsa. Därför välkomnar vi extra mycket förslaget om ett fritidskort. Herr talman! Min egen uppväxt präglades emellanåt av en tuff ekonomisk situation. Min mamma var som många andra då hemma och skötte hushållet och tog hand om mig och mina fyra syskon. Min pappa hade bland annat arbete som resemontör vilket gjorde att han långa perioder var hemifrån. Min mamma var duktig på att vrida och vända på varenda krona. Jag har aldrig behövt gå hungrig till skolan och har alltid haft rena och hela kläder. Med den livserfarenheten har jag dock lärt mig att det handlar om att prioritera - men också att det ibland inte är möjligt att ens göra prioriteringar när de ekonomiska marginalerna blir för små. För mig som kristdemokrat känns det då bra att vi har en regering som nu vill göra allt för att ge familjer och barn en ekonomisk trygghet. Familjepolitiken kan och ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för Sveriges alla barnfamiljer. (Applåder)	3844
2756	Richard Jomshof (SD)	SD	Fru talman! De flesta partier verkar i dag vara ganska överens om att Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge när det gäller gängkriminaliteten och den grova brottsligheten. Så har det i själva verket sett ut i flera år nu. Trots det har situationen inte blivit bättre. Det är precis tvärtom. Det räcker alltså inte med att vara överens om att situationen är allvarlig. Relevant är också varför det ser ut som det gör alltså förklaringen till hur det kan ha gått så här långt och hur det kan ha gått så här fel. Den insikten är naturligtvis av största betydelse när vi diskuterar hur vi ska göra alltså vad vi måste göra för att på allvar hantera problemen och den väldigt allvarliga situationen. Med det sagt ska jag börja med att kommentera Socialdemokraternas särskilda yttrande. I detta står följande att läsa: Vi måste stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten." Det låter väl bra. Men är det trovärdigt? Under hans tid som statsminister deklarerade Stefan Löfven vid flera tillfällen att regeringen skulle krossa gängkriminaliteten. Under sin tid som justitieminister kunde vi höra Morgan Johansson upprepa samma tomma fras. Vid minst ett tillfälle sa han dessutom på fullt allvar: Vi är på väg att knäcka den organiserade brottsligheten. Fru talman! Så blev det inte. Vi vet alla att det bara har blivit värre. Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten med sina ständigt återkommande skjutningar sprängningar och uppgörelser är i dag värre än någonsin tidigare. Vi ser hur otryggheten breder ut sig i kommun efter kommun som en direkt följd av detta. Vi ser också hur helt oskyldiga människor hamnar i skottlinjen när dessa grovt kriminella gör upp. Morgan Johanssons uttalande om att det är liten risk att oskyldiga drabbas både smakar och luktar riktigt illa. Komiskt blir det när Socialdemokraterna vidare skriver att de är kritiska till "ensidiga satsningar på straffskärpningar" varpå man talar sig varm för brottsförebyggande arbete. Jag tänker så här: Det finns inget parti som har styrt Sverige under så lång tid som just Socialdemokraterna. De har dessutom suttit vid regeringsmakten de två senaste mandatperioderna. De har haft all tid i världen att arbeta med just dessa förebyggande insatser. Trots det är situationen värre och allvarligare än någonsin tidigare. Det är ett misslyckande. Fru talman! Jag håller i och för sig med om att förebyggande insatser är viktiga. Givetvis och vi pekar även på detta i Tidöavtalet. Där lyfter vi fram behovet av en reformerad socialtjänstlag inrättandet av en nationell social insatsstyrka en reformerad socionomutbildning och så vidare. Men även om det förebyggande arbetet kan bli bättre är det knappast där det har brustit. En majoritet av dem som ligger bakom gängkriminaliteten och den grova organiserade brottsligheten med sina skjutningar och sprängningar men också fenomen som förnedringsrån överfalls- och gruppvåldtäkter med mera har annan bakgrund. De kommer inte minst från länder i Mellanöstern och Afrika och har många gånger kommit till Sverige från väldigt dysfunktionella länder. Väl på plats här har de fått tak över huvudet livslång bidragsförsörjning och tillgång till - trots dess brister - ett av världens bästa välfärdssamhällen. De har fått tillgång till skola tandvård sjukvård äldreomsorg och så vidare. Trots det väljer alltför många att bedriva vad som kan liknas vid ett lågintensivt krig även mot det omgivande samhället. Då har jag inte ens börjat prata om islamiseringen och hur islamisterna för övrigt med Socialdemokraternas goda vilja arbetar med att nedmontera vårt öppna jämställda och demokratiska samhälle. Den tidigare socialdemokratiska regeringens totala haveri vilket givetvis även inkluderar de partier som har sprungit i deras ledband och misslyckandet med att krossa de kriminella gängen och den organiserade brottsligheten beror på att de helt enkelt inte förstod eller förstår varför det ser ut som det gör eller att huvudförklaringen till att det ser ut som det gör de facto är en direkt följd av den politik de själva har fört - men också en direkt följd av mångkulturalism och massinvandring. Det här är en politik som har skapat utanförskap segregation våld och otrygghet. Om man saknar denna förståelse är det av förklarliga skäl svårt att lösa situationen och den som tror att mer av socialdemokratisk politik är lösningen på de problem som inte minst Socialdemokraterna själva har skapat har inte förstått situationens allvar eller vad den beror på. Fru talman! Tidöavtalet är ett försök att på riktigt och för första gången på allvar hantera de problem Sverige brottas med i dag. Tidöavtalets avsnitt om kriminalpolitik är för övrigt ett av de viktigaste och därmed mest omfattande. Det handlar om krafttag mot ungdomsbrottsligheten och om en lång rad mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen. Vi pekar exempelvis på behovet av att införa ett system med tidsbegränsade visitationszoner och att den som döms för brott ska kunna meddelas ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område. Det handlar också om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel med målet att upptäcka och förhindra brottslig verksamhet i kriminella nätverk. Vi pekar även på behovet av dubbla straff för gängkriminella och av kriminalisering av deltagande i sådana gäng. Det handlar dessutom om en fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen där straffen för exempelvis våldsbrott sexualbrott angrepp mot poliser och annan brottslig verksamhet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas. Vi pekar också på behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd för poliser och att straffen för våld mot tjänsteman ska skärpas. Detsamma gäller straffet för blåljussabotage. Fru talman! Det sistnämnda är viktigt och intressant och det för mig in på frågan om utvisning som jag påstår är central i Tidöavtalet. Det är i själva verket avgörande om vi på allvar ska kunna lösa problemen med gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten - detta eftersom det till stor del är ett importerat problem. Om vi tittar på de uppmärksammade påskupploppen eller korankravallerna som jag med flera föredrar att kalla dem som skakade Sverige under flera dagar i våras ser vi att samtliga dömda har annan bakgrund. Men ingen av de 30 personer som så här långt har dömts kommer att utvisas efter avtjänat straff - detta trots att en majoritet av dem är utländska medborgare och har dömts till fleråriga fängelsestraff för grovt blåljussabotage. Flera av dem är råbarkade islamister som dessutom är dömda sedan tidigare. Det handlar om allt från narkotikabrott till sexualbrott. Detta är anmärkningsvärt och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att få till stånd en förändring i utvisningsfrågan. Människor av det här slaget oavsett bakgrund har ingenting i Sverige att göra. Just frågan om utvisning är central om vi ska kunna komma till rätta med den allt grövre organiserade brottsligheten. Att det till stor del rör sig om ett importerat problem förstärks inte minst av att drygt en tredjedel av dem som avtjänar straff i svenska fängelser saknar svenskt medborgarskap. Fru talman! Det är uppenbart att vi nu vilket Gunnar Strömmer och Moderaterna samt de andra regeringspartierna också har konstaterat ser början på ett paradigmskifte i rättspolitiken och inte minst den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten. Och för första gången ser jag faktiskt med tillförsikt på framtiden. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder) "	7667
2757	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Louise Meijer! Jag har läst Tidöavtalet eller slottsavtalet som jag föredrar att kalla det noga och sökt efter markörer. Jag hittar inte att man apostroferar att det handlar om mäns våld mot kvinnor eller patriarkala våldsstrukturer som träffar kvinnor och som vi behöver åtgärda. Däremot kan jag se att möjligheten att få skadestånd nämns bland det som du nu räknar upp. Det är angeläget för alla brottsoffer inklusive kvinnor och barn. Där håller jag med. Jag har själv erfarenhet av att arbeta mycket med de frågorna på Brottsoffermyndigheten och anser att det är oerhört viktigt. Jag vet det också via kvinnojourerna. Kontaktförbuden nämns flera gånger men oftare i samband med gängkriminalitet än mäns våld mot kvinnor. En positiv bieffekt blir att också kvinnor kan få starkare skydd. Det behövs verkligen. Också där håller jag alltså med. När det gäller delgivning är det samma sak. Det är en problematik som gäller alla brottskategorier. Kvinnor kan vinna på att det också åtgärdas. I fråga om fotbojan håller vi givetvis med. Även kontrollerande beteende är en form av mäns våld mot kvinnor. Man har länge faktiskt sedan 1995 argumenterat för att det borde ingå i den kriminaliserade gruppen kvinnofridsbrott. Det var det ursprungliga förslaget i Kvinnovåldskommissionens betänkande Kvinnofrid som Vänsterpartiet stöder.	1354
2758	Maria Stockhaus (M)	M	Fru talman! Så sent som i dag gick regeringen ut med besked om förändringar för att skapa en bättre geografisk spridning så att det inte ska vara för tätt mellan flygplatserna. Men det här handlar faktiskt om liv och död. Det handlar om hur långt jag har till en flygplats som är öppen så att man kan flyga mig till närmaste sjukhus om jag behöver specialistvård. Det handlar om att kunna bo på andra ställen i landet än i Stockholm. Här går det lätt att ta sig till sjukhus med ambulans. Det gör det inte överallt. Det behövs fler flygplatser och det finns en anledning till att man under pandemin utökade till 27 flygplatser. Det var för att man såg att människor blev allvarligt sjuka och kunde behöva transporteras till sjukhus snabbt. Dessutom kan vi råka ut för skogsbränder och annat som kräver att det finns flygplatser i närheten så att vi snabbt kan stoppa bränderna och minska förstörelsen av hus och hem och även av stora skogsarealer. Förslaget som Miljöpartiet har innebär de facto att vi går tillbaka till tio regionala flygplatser. Det innebär att vi försämrar möjligheterna till likvärdig vård ute i landet. Det innebär också att om en region vill prioritera och ha kvar sin flygplats måste regionen och kommunen gå in och finansiera att den ska ha öppet dygnet runt. Om man vill ha den servicen för sina invånare får man dra ned på något annat och det är oftast i regioner där kommuner har dålig ekonomi till att börja med. Då är det skola vård och omsorg som man behöver dra ned på för att klara det här. Det är inte rimligt. Det rimliga är att staten garanterar att det finns tillgång till beredskapsflygplatser i hela landet. Varför vill Miljöpartiet ta bort den möjligheten?	1707
2759	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Vår bedömning är att antalet beredskapsflygplatser räcker. Det vi sett på flygområdet när det gäller sjuktransporter är att vissa regioner har gått och satsat på jetflyg som sannolikt kräver viss förändring när det gäller flygplatserna. Det var en felsatsning; så skulle man inte ha gjort. Man har problem med dessa flyg. Vi har en flotta som klarat det här på ett bra sätt. Det har fungerat i hela landet. Det har inte varit ett problem för sjukvården med dessa flygplatser. Det är vår bedömning att det här inte behövs. Det finns bättre saker att lägga pengarna på än att sätta igång nya flygplatser.	620
2760	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Helldén. Det handlar om ett besök i utskottet häromveckan av företrädare från Gotland. De företrädde jordbruk näringsliv och väldigt många bofasta och tog naturligtvis upp det väldigt höga priset för dem. På en direkt fråga om vad som är viktigt för gotlänningarna sa de: Det är viktigt att vi har Bromma flygplats som för oss är den viktigaste navelsträngen till fastlandet och att de fartyg som går håller hög fart. Jag tänkte att det vore intressant att höra ledamoten om Miljöpartiet förstår att gotlänningarna känner på det här sättet inför framtiden.	608
2761	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Detta ligger möjligtvis lite utanför budgetdebatten. Den som lyssnade på de kommentarer som gjordes hörde att ett problem med Bromma är att man inte kommer ut i världen. Samlingen av flygtrafiken på Arlanda ger den möjligheten även för gotlänningarna. Det finns en idé om att Bromma är bra. Det tar längre tid att ta sig från Bromma in till Stockholms city än det tar från Arlanda till Stockholms city när det är rusningstrafik vilket är den vanligaste tiden att komma dit. Om det är någonstans man ska flytta flyget är det alltså till Arlanda. Det är bra för gotlänningarna och för resten av landet och det är bra för det flyg som är kvar. När det sedan gäller Gotlandsfärjorna och den problematik som finns där med det dyra bränslet kan vi notera att man har tagit bort LNG fossilgas och helt enkelt har petat in oljegas för att sänka kostnaderna i stället för att dra ned lite grann på farten. Vår uppfattning är att denna hastighet inte behövs. Det sägs att den behövs för de varutransporter som sker. Det finns ingen anledning att ha den hastigheten när man går från Gotland till Stockholm - eller Nynäshamn som är den hamn som ligger närmast Stockholm. Jag kan inte uttala mig om hur det är med Oskarshamn men det sägs att man för att kunna köra morötter från Gotland ned till Helsingborg behöver hålla hög hastighet så att man sedan hinner upp till Stockholm med dem. Varför kör man dem då inte direkt till Stockholm? Det är mycket märkligt. Man behöver alltså inte denna hastighet. Man sparar otroligt mycket bränsle på att inte hålla så höga hastigheter. I en sådan här tid när det är brist på bränsle det är dyrt och vi måste klara klimatutsläppen är det så man ska göra.	1709
2762	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten Helldén för svaret! Jag tyckte att gotlänningarna var väldigt tydliga med att det var just detta som var viktigt för dem - det är deras väg över till fastlandet. Jag tycker att det är bra att alla på ön nu hört vad Miljöpartiet driver. Är ni beredda att bygga exempelvis en bana till på Arlanda som man pratade om? Det är också viktigt för att få till detta. Det här är viktiga frågor. Sedan tänker jag också på detta med reduktionsplikten; jag kan inte bara lämna den utan jag går över dit. I dag är den på 30 5 procent men till 2030 har man pratat om att den ska vara upp till 66 procent. I dag är det många ute i landet som säger: Kära nån vad dyrt det är att tanka! Då är det alltså 30 5. Vad blir det då framåt? Man pratar om kanske 4-5 kronor till - exakt hur många vet vi inte. Det blir väldigt mycket pengar. Det vore intressant att höra vad Miljöpartiet säger till alla som bor och verkar på landsbygden. Jag tänker på jordbrukare som har det tufft i dag. Jag tänker på åkarna; som vi hörde förut kostar det 16 000 att tanka en lastbil. Jag tänker på alla bussbolag. Det är väldigt mycket pengar och det är bara en försmak jämfört med hur det skulle bli om Miljöpartiet fick bestämma. Nu får de inte det och då tänker vi sakta in och till 2024 ha en annan procentsats. Men min fråga är alltså: Vad säger Miljöpartiet om detta?	1377
2763	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Vi säger för det första att vi ska klara klimatmålen. Det klarar inte den regering som sitter nu; det visar budgeten alldeles tydligt. Sedan vet vi att många hela befolkningen egentligen drabbas av de höga energipriserna när det gäller transporter med bilar. Regeringen ägnar sig åt att subventionera bensin och diesel och behåller ett gammalt reseavdrag. Allt detta pekar på att det mesta av pengarna går till storstadsregionerna och en stor grupp stockholmare. Det är helt fel. I stället ska man se till att man har riktade bidrag som är träffsäkra. Det klarar inte den här regeringen. I vår budget har vi ett skatteavdrag som man får göra när man bor i vissa typer av glesbygd vilket är ett stöd som går till alla i stället för att som regeringen lägga en stor mängd pengar på en massa stockholmare som inte behöver bidragen. Jag tycker att det är tråkigt att se denna utveckling. Jag måste kommentera detta med Bromma kontra Arlanda och en fjärde landningsbana; det finns ju tre i dag. Alla utredningar visar att det inte behövs. Alla rapporter visar att flygandet är på en låg nivå och utvecklingskurvorna och den strukturella förändring som har skett när det gäller flygande visar att det inte behövs. Vad vi behöver göra på Arlanda är att justera terminalbyggnader och göra det som Arlandautredaren kallade en brommafiering av terminalerna så att det går fort så att man som på Ikea kan smita igenom och slipper gå genom affärer och annat så att det blir mer effektivt för dem som reser. Det skulle vara jättebra för gotlänningarna. De kommer dit går på ett snabbt tåg in till stan och är snabbare inne i Stockholms city än när de flyger till Bromma. Jag tror att det mer handlar om någon idé om att se det vackra Stockholm från luften innan man landar i Bromma. Det kan jag förstå men det är inte så bra för vare sig Stockholm eller klimatet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	1954
2764	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! I dag debatterar vi statens budget inom utgiftsområde 23 Areella näringar landsbygd och livsmedel. Det handlar exempelvis om jordbruk skogsbruk fiske och rennäring. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Nuläget ser ut så här. Sverige har i dag en hög inflation med stigande priser och samtidigt är Sverige på väg in i en lågkonjunktur. De blågula samarbetspartierna har lagt fram en svagt åtstramande budget som gör så att inflationen inte biter sig fast. Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna. Situationen gör att reformtakten är lägre detta första år i mandatperioden. Annars finns en risk att budgeten skulle förstärka inflationen och det vill vi inte se. Trots det genomför regeringen en så stor skattesänkning som man är tillåten av EU att göra på diesel till jordbruk skogsbruk och vattenbruk. Den är inte tillfällig utan långsiktig och på 368 miljoner kronor 2023 och det dubbla varje kommande år. Den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med nationell finansiering av relaterade poster uppgår till 12 9 miljarder per år vilket är lite mer än förra programperioden. Denna politik kommer förutom att genom grundläggande stöd möjliggöra jordbruksverksamhet också att möjliggöra ökad produktivitet genom bland annat investeringsstöd och innovationsstöd ökad miljövänlighet genom bland annat miljöstöd restaurering av ängs- och betesmark och anläggning av bevattningsdammar samt stärkt kunskapsutveckling inte minst inom animalieproduktionen. Till det kommer landsbygdssatsningar såsom ökade resurser till bredband och infrastruktur på landsbygden samt stärkt vård på landsbygden. Bränsleskattesänkningen och det förbättrade reseavdraget är också allmänt kända. Budgeten fortsätter att kraftigt understödja ökad svensk livsmedelsexport livsmedelsförädling och forskning och kompetensförsörjning för sektorn och den ökar takten för stärkt krisberedskap och viltskadeersättningar. Man ska komma ihåg att det här är det första årets budget i en fyraårig mandatperiod. Det kommer att bli bättre de kommande åren. Budgetarbetet i år var synnerligen forcerat. Nästa budget kommer att bli mer elaborerad och vi har redan börjat med den. Om sedan inflation och lågkonjunktur släpper sitt grepp kan kommande budgetar bli betydligt mer reforminriktade. Lantbrukets konkurrenskraft ska öka. Lika viktigt för det som budgeten är det arbete som regeringen kommer att vidta för att förenkla reglerna inom lantbruket och för att öka rättssäkerheten. En nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa i dag och antalet ökar hela tiden. Det tar tid kostar pengar och stjäl fokus. När lantbrukaren planerar nya åtgärder får han stanna upp och ta reda på om det han vill göra strider mot någon av alla dessa regler. Det är inte konstigt om det skapar en osäkerhet. Om reglerna blir ännu fler kan osäkerheten bli förlamande för branschens utveckling. Som jag förstår det är alla blågula samarbetspartier beredda att ta krafttag här men vi får samtidigt inte får glömma EU-dimensionen i regelförenklingsarbetet. Jag sammanfattar Sveriges läge med att det är en ekonomiskt dyster tid men inrikespolitiskt en mycket ljus tid. Svensken har vaknat och nu har vi börjat vända oljetankern.	3354
2765	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det kommer att bli bättre kommande år säger han. Det hoppas jag verkligen för det låter som att de högerkonservativa inte riktigt visste vad de ville eftersom han säger att det inte är bra nu. Han säger också att man nu vänder tankern och att Sverige befolkning ska vara glad. Jag tror dock att Sveriges befolkning så här i juletid är väldigt oroad över kostnaderna för el drivmedel och räntor. I dagsläget ser nog inte Sveriges befolkning den ljusa framtid som ledamoten trots allt tycks se. Fru talman! Något som oroar mig är de angrepp och skador vi ser på svensk skog. Hur ser ledamoten och Sverigedemokraterna på de klimatförändringar som utgör ett hot mot vårt gröna guld skogen? Jag undrar eftersom nedskärningarna i Sverigedemokraternas och regeringens budget görs på bland annat bättre brukningsmetoder klimatanpassning av skog med mera. Det här är viktigt för vi vill ju se en frisk och grön skog i hela Sverige. Vi vill inte se de angrepp som sker just nu och som kan medföra att svensk export med mera minskar.	1081
2766	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågan. Växtskadegörare är av olika orsaker ett ökande problem. Bland annat sprids nya skadegörare i våra skogar och de konservativa partierna har därför bestämt sig för att genomföra ett förädlingsprogram för att förhindra almens och askens annars snara hädanfärd. Detta finns inte med i årets budget men jag är säker på att det kommer med i nästa års budget. Vi har också problem med barkborrar. Orsakerna till det är flera. Dels har det lite varmare klimatet gjort träden torkstressade och därigenom mer mottagliga för barkborrar dels har man inte plockat ut angripna granar ur naturreservaten. Här har det dock blivit regelförändringar tack vare att den förra oppositionen drev på för att detta skulle ske också i naturreservaten för att förhindra spridning därifrån. Frågan gällde också minskningen av anslaget. Anslaget minskar lite på grund av att biotopinventeringarna har upphört. I väntan på en ny ordning och en annan typ av inventering är resursbehovet mindre hos Skogsstyrelsen.	1048
2767	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Det Staffan Eklöf säger till mig är att det är problem i skogen med angrepp och skadegörare men att man ändå väljer att inte göra något åt detta nu. I stället gör man nedskärningar vad gäller bättre brukningsmetoder klimatanpassning av skog med mera i den budget som Sverigedemokraterna står bakom. Svaret till mig och svenska folket är alltså att man ser problemet men väljer att inte hantera problemet i budgeten nu utan något annat år. Det var så jag förstod ledamoten.	487
2768	Louise Meijer (M)	M	Fru talman! Vad bra! Det verkar som att jag och Gudrun Nordborg är överens. Bara för att man inte kan söka på en särskild fras i ett dokument betyder det inte att politiken inte finns där. Nu när jag har radat upp i alla fall en del av alla förslag som finns i Tidöavtalet när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor verkar vi vara hyfsat överens. Eftersom det var en sådan positiv respons på de första förslagen jag radade upp tänker jag fortsätta med att läsa upp ännu fler förslag i Tidöavtalet när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor och sexualbrott. Vi vill att preskriptionstiden för hedersrelaterade brott förlängs. Vi vill förbjuda kusinäktenskap. Och vi vill överväga en straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor. Vi ska ta fram ett nytt åtgärdsprogram när det gäller mäns våld mot kvinnor för 2024-2026 eftersom det nuvarande programmet går ut 2023. Vi ska ta fram en ny strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den ska börja gälla från 2026. Vi föreslår också sänkt gräns för obligatorisk häktning från två år till ett och ett halvt år. Men vi funderar på att gå vidare med det för att sänka ytterligare så att ännu fler gärningsmän och förövare kan häktas direkt. Vi skärper straffen för vålds- och sexualbrott. Vi förändrar mängdrabatten. Vi ser till att det blir hårdare straff vid återfall och begränsade möjligheter till villkorlig frigivning vid risk för återfall. Det är jätteviktigt. Det kan inte vara så att man friges villkorligt samtidigt som det finns väldigt stor risk att man kan gå hem till sin före detta partner och fortsätta den misshandel eller terror som man har utsatt kvinnan för. Vi vill se begränsningar av permissioner på samma sätt som med den villkorliga frigivningen. Vi vill också se vistelseförbud. Och vi vill ta bort preskriptionstiden vid sexualbrott mot barn. Vad tycker Vänsterpartiet och Gudrun Nordborg om de förslagen?	1936
2769	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! Som jag försökte säga sker nedskärningen för att Skogsstyrelsen inte behöver utföra vissa uppgifter till följd tidigare regelförändringar. Dock skulle en höjning vara önskvärd. Men precis som Anna-Caren Sätherberg har pekat på är det tufft i år. Vi kan inte ha en expansiv budget för då drabbas folk av ännu fler räntehöjningar. Vi måste alltså håll igen lite i år. Om inflationen och lågkonjunkturen släpper sitt grepp kan nästa års budget bli mer expansiv. Då ser Sverigedemokraterna gärna en höjning av anslagen till skötsel som ska gå till både naturvårdande skötsel och skötsel för ökad produktivitet i skogen.	631
2770	Daniel Bäckström (C)	C	Fru talman! Jag vill tacka Staffan Eklöf för anförandet. Jag tänker tillbaka på den debatt som vi hade för ungefär ett år sedan om innevarande års budgetförutsättningar och de frågor som vi hade uppe på agendan då. I den debatten ställde jag frågor till Sverigedemokraternas företrädare om varför de inte ville göra några förstärkningar av Landsbygdsprogrammet eftersom de i sitt eget budgetförslag hade pengar till bland annat livsmedelsstrategin. Men det gemensamma svaret från Sverigedemokraterna och från flera partier i riksdagen var att de i den gemensamma budgetreservationen inte hann presentera en satsning. Sedan har utvecklingen under detta år varit väldigt prövande för svenskt jordbruk och situationen är också väl känd bland ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet. När man lyssnar på Staffan Eklöf har det varit en synnerligen forcerad budgetprocess. Om det är upplevelsen förstår jag varför vissa delar inte kom med. Hur gick det egentligen med Sverigedemokraternas förslag om slopad löneavgift för tre anställda slopat sjuklöneansvar för nio anställda Sverigedemokraternas satsningar på forskning teknikutveckling och teknikspridning för lantbrukets långsiktiga lönsamhet Sverigedemokraternas satsning på 900 miljoner kronor på just livsmedelsstrategin samt satsningarna på tillväxtfrämjande åtgärder och ett aktivt skogsbruk? Jag kan i regeringens och Sverigedemokraternas förslag inte se att det finns med. Varför?	1451
2771	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Vi har ett läge där många budgetposter har pressats på grund av det dystra ekonomiska läget och den höga inflationen. Vi måste ha en återhållsam budget. Det tror jag att alla är överens om. I ett läge där många budgetposter inom många områden har drabbats av nedskärningar är jag glad och stolt över att vi har lyckats få en sänkning av dieselskatterna ned till den lägsta nivå som är möjlig att ha på detta område. Detta område är ett av få områden som har fått tillskott. Många andra områden får vänta till nästa budget. Men det är mycket glädjande med detta tillskott. Jag tycker att det vore mycket positivt om vi så småningom kunde genomföra en nedsättning av arbetsgivaravgiften. Problemet med nedsättning av den avgiften är att det är inflationsdrivande och olämpligt att genomföra just nu. Men jag tycker att det är bra att Centerpartiet trycker på för mer pengar till lantbruket precis som vi har gjort och gör i vår nya roll. Men Centerpartiet vill inte långsiktigt sänka skatten på diesel till jord- och skogsbruk. Det betyder att nästan hela Centerns satsning på jordbruket utöver vad regeringen satsar äts upp av den uteblivna sänkningen av dieselskatten. Nu vill man kompensera detta med ett jordbrukaravdrag och det är ingen dålig idé. Men jag tycker att ett eventuellt jordbrukaravdrag ska tas i egen ordning så att det kan dimensioneras och utformas för lantbrukets och samhällets behov. Det finns nämligen risk för att ett sådant avdrag blir som det blir när det införs eftersom det är så svårt att justera det när det är EU som sätter ramarna och som godkänna resultatet.	1655
2772	Daniel Bäckström (C)	C	Fru talman! Uppgiften om att vi skulle vara emot en sänkning stämmer inte utan vi vill ha en permanent sänkning till jord- och skogsbruk utifrån det som är möjligt. Det har vi också varit med och bidragit till i år. Det enda som finns med i regeringens och Sverigedemokraternas budget är en förlängning av denna reduktion under ett halvår. I övrigt är det inga satsningar på vare sig jordbruket eller landsbygden i övrigt inom detta utgiftsområde. Vi i Centerpartiet vill se en permanent nedsättning fram tills vi har infört de nya avdragsmöjligheter som ska gynna hållbarhetsarbetet för att möta klimatförändringarna och också ställa om inom näringen. Fru talman! Än en gång är det många punkter som Sverigedemokraterna har presenterat under de senaste åren men som inte finns med i skarp politik nu när de är med och styr och är helt avgörande för de tre regeringspartiernas regeringsinnehav. Det är mycket märkligt att de egentligen argumenterar utifrån att de inte heller i år har haft tid att förbereda sig för att få igenom dessa prioriteringar. Samtidigt säger de att det inrikespolitiska läget är ljust. Det är väl oerhört missvisande med tanke på allt som just nu sker och som verkligen sätter frågorna i centrum utifrån vart samhället företagandet och människors hushållsekonomi är på väg och utifrån säkerhetspolitiken där åtgärder verkligen behövs för att stärka förutsättningarna för det svenska jordbruket och också nå målen i livsmedelsstrategin. Det är alltså oerhört tomt i fråga om konkreta åtgärder. Det är nämligen nu de behövs. Vi behöver stabila förutsättningar på kort sikt men givetvis även på lång sikt för att näringen ska ha en oerhört tydlig riktning för att kunna utvecklas i en för Sverige positiv riktning. Jag vill repetera frågan om varför de oerhört konkreta delar som Sverigedemokraterna tidigare har sagt sig vilja genomföra inte är med.	1896
2773	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! Ledamoten Bäckström lyfter fram att det är svåra problem på många områden och specificerar ett antal områden. Som vi ser det är Sverige misskött. Det gäller energipolitiken försvars- och säkerhetspolitiken och lantbrukspolitiken. Förutsättningarna har därmed blivit dåliga och där kommer liknelsen med oljetankern in. Den tidigare regeringen har sett till att vi har fått ett sårbart energisystem och vid första bästa kris får vi svårigheter på många sätt som fortplantar sig och leder till prisökningar och svårigheter att få fram varor. Det tar tid att vända någonting som går i fel riktning särskilt när det sker i en lågkonjunktur och när vi inte kan föra en så expansiv budgetpolitik som vi skulle vilja föra. Vi hoppas att vi nästa år kan göra en så expansiv budget som vi vill.	811
2774	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Vi hörde nyss från ledamoten från Sverigedemokraterna att han var glad och stolt över den nya regeringen och dess satsningar. Som bekant är Sverigedemokraterna regeringens stödparti. Jag tycker att det är magstarkt att i en tid som denna slå sig för bröstet när vi ser att ni tar bort satsningar på värdefull natur och säger att reduktionsplikten ska slopas och att avverkningarna kan öka samtidigt som FN:s konferens om biologisk mångfald pågår i Montreal. Det enda som vi säkert vet är att denna regering och Sverigedemokraterna storsatsar på att öka Sveriges klimatutsläpp och stoppar skyddet för värdefull natur. De rycker undan mattan för industrins omställning och inför nya regler dag för dag samtidigt som de gör just ingenting alls för att rädda klimatet och miljön. Hur gärna jag än skulle vilja bemöta dessa påståenden tänkte jag i dag använda min tid här i talarstolen för att berätta vad jag och Miljöpartiet vill göra och vilka satsningar som finns med i vår budget som ska ses som en helhet. Miljöpartiet anser att jordbruk skogsbruk vattenbruk och fiske - alla dessa areella näringar - är grunden i omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är där vi finner lösningarna på försörjningen av livsmedel lösningarna på en fossilfri ekonomi lösningarna på framtidens material och lösningarna på framtidens energi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och de är avgörande för en levande landsbygd. En levande landsbygd är i sin tur avgörande för att vi ska få detta att snurra. Samtidigt brådskar omställningen till en ekologiskt långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser och den omställningen måste göras även inom de gröna näringarna. Vi får rapport efter rapport om att havens och skogarnas ekosystem på många sätt är i kris. Vi överutnyttjar naturresurser och vi brister i miljöhänsyn - tyvärr på ett mycket omfattande sätt och mer som regel än undantag. Miljöpartiet tycker därför att det behövs en genomgripande omställning till hållbara naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och till en småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Vi måste låta ekosystemens livskraft sätta ramarna. Vi kan inte ta kapitalet; vi måste skatta bara räntan. Fru talman! Miljöpartiet lägger därför fram en budget som möjliggör detta. Den skyddar samtidigt som vi brukar den stärker självförsörjningsgraden och resiliensen i ekosystemen och den värnar och bygger upp en robust djurvälfärd. Fru talman! Jag tänkte prata lite om skogen. Jag är själv skogsägare. Jag har ärvt skog så jag är märkt av trakthyggesbruk. Men sedan några år tillbaka håller vi på att ställa om till hyggesfria metoder och jag måste säga att det är en fröjd att kunna gå tillbaka till samma svampställen år efter år samtidigt som vi tar ut virke ur skogen. Detta kräver dock kunskap och uthållighet och det tar tid att förändra. Man behöver kunskap för att göra rätt. Miljöpartiet vill därför ha ett omställningsstöd för övergång till hyggesfria brukningsmetoder som riktar sig till enskilda skogsägare. Vi ser också att klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga alla de problem vi ser i form av torka skogsbränder och översvämningar liksom för att kunna bättre hantera effekterna av klimatförändringarna. Resiliensen i skogen behöver byggas upp och vi behöver förbättra återväxten. Miljöpartiet vill därför satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta just med klimatanpassning och ökad miljöhänsyn. Fru talman! Vi ser också stora problem när det gäller vår havsmiljö. Havet har stora utmaningar och vi har lång väg att gå innan vi uppnår miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ingen övergödning. Sillbestånden i Östersjön har en skev storleksfördelning. Vi ser att fiskar blir könsmogna för tidigt och det är dålig storlek på de torskar vi tar upp. Vi ser även att torsken har försvunnit från stora områden och att de syrefria bottnarna breder ut sig. Vi behöver få till en ekosystembaserad förvaltning av vår havsmiljö. Jag tror att det finns stora möjligheter att få enighet i denna kammare om dessa förslag - till exempel har Miljömålsberedningen tagit fram över hundra förslag som samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom för en bättre havsmiljö inklusive en havsmiljölag. Jag hoppas att regeringen lägger fram en havsproposition - jag vädjar till den att göra det - så att vi kan komma framåt och ta ett steg närmare en bättre havsmiljö. Vi måste nämligen flytta ut trålgränsen och vi måste ta bort det industriella fiske där vi dammsuger haven för att göra djurfoder eller annat. Fisken ska gå till humankonsumtion. Vi måste också stötta det kustnära fisket och se till att vi får en levande skärgård. Jag vill även passa på att lyfta vattenbruket som jag tror är en stor del av omställningen. Vi ser nu många satsningar på modernt vattenbruk i Sverige - cirkulära system på land som inte förorenar hav och mark och där spillvattnet från fiskarna tas om hand till odlingar. Här blir jordbruk och vattenbruk ett och vi ser nya näringar växa fram. Tyvärr är det mycket regelkrångel kvar; nu allra senast var det Fiskerifonden som hade satt käppar i hjulen så att den som är lantbrukare inte kan söka pengar. Här hoppas jag att regeringen tar sitt ansvar och ändrar reglerna snarast - och även skjuter till pengar till våra domstolar så att prövningsprocesserna går fort. Det har vi gjort i vårt budgetförslag. Jag måste också prata lite grann om jordbruk fru talman. Rysslands orättfärdiga och fruktansvärda krig i Ukraina har förutom ett fruktansvärt lidande för det ukrainska folket lett till stora konsekvenser för hela Europa. Vi ser rusande elpriser ökade livsmedelspriser och stora kostnader för jordbruket. Det höga kostnadsläget för jordbruket gällande de viktiga insatsvarorna har lett till ett ganska allvarligt läge. Det är viktigt att vi stöttar lantbruket i detta och samtidigt fortsätter omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige som säkrar en hög självförsörjningsgrad av livsmedel foder energi insatsvaror och råvaror. Vi vet att omställningen i enlighet med EU:s strategi Farm to Fork samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Det krävs flera finansieringsmöjligheter för att det ska gå att göra den omställningen helt och Miljöpartiet har med flera av dessa satsningar i sitt budgetförslag: stärkt biologisk mångfald särskilt stöd till vallodling och hävd av viktiga betesmarker. Jag ska använda de sista sekunderna av min talartid till att prata om djurvälfärd. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat och att våra djur mår bra tror att är någonting som vi i Sverige är stolta över. Tyvärr ser vi att det när man har djur i produktion kan vara så att produktionsvillkor och välfärd står emot varandra. Därför måste vi se till att ha ett säkert djurskydd. Miljöpartiet vill också ta bort vissa möjligheter att ha djur till exempel minkfarmar. Vi vill även fasa ut burhöns. Men vi måste ha veterinärer som kan utöva tillsyn av dessa och därför har vi även ett ökat stöd till länsveterinärerna. Fru talman! Min talartid rinner ut. Eftersom Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på det här området kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Riksdagen här nämligen redan beslutat om en lägre budgetram. Men vi vill med vår budget ändå visa att det går att både klara klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar. Det går att ha en budget som stärker både självförsörjningsgraden och resiliensen i systemet och som värnar och bygger upp en robust djurvälfärd. (Applåder)	7849
2775	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet. Jag noterar att Emma Nohréns kritik av regeringen och inte minst Sverigedemokraterna inte är nådig. Den är väldigt skarp - och det ändå i ett läge där den näst största miljö- och klimatbudgeten i svensk historia har lagts fram på utgiftsområde 20. Ingen budget framlagd av de rödgröna har varit större. Men det är ändå skandal enligt Miljöpartiet. I så fall borde ju MP:s alla tidigare budgetar vara en skandal. Det vore klädsamt om ledamoten erkände det. Jag tror att det är så att Miljöpartiet tror att det inte kostar något. Det är nämligen alltid någon annan som betalar. Jag tycker att det är dags att Miljöpartiets miljöpolitik granskas. Det är mycket sällan det sker. Jag vill fråga ledamoten Nohrén om Miljöpartiet fortfarande vill ha det reservat om en halv miljon hektar fjällnära skog i Norrlands inland som man ville ha innan valet.	905
2776	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Vi ser att vi behöver skydda mer natur än vi gör i dag. Våra naturskogar och urskogar där det inte finns spår av mänsklig påverkan försvinner i allt snabbare takt. I Artskyddsutredningen kom det förslag om ett sammanhållet skydd av fjällskogen och jag antar att det är det som ledamoten syftar på. Det är någonting som vi absolut fortfarande står fast vid och önskar skulle ske. Det skulle vara ett sätt värna den svenska urskogen och samtidigt få en bra kolsänka. Det handlar också om ett område som är värdefullt för många djur- och naturarter.	599
2777	Staffan Eklöf (SD)	SD	Fru talman! En halv miljon hektar skog motsvarar en miljon fotbollsplaner. Det är otroligt mycket och detta gäller en naturtyp som redan är mycket skyddad. Jag jobbade en hel del mot Bryssel förut och där använde man uttrycken nice to have" kontra "need to have". Låt mig visa myndigheternas rapportering till EU gällande status för hotade arter och naturtyper. Jag har den här i min hand. Det krävs otroligt mycket för att få en grön plupp vilket betyder att det är godkänt och att inga fler åtgärder krävs. Nästan allt här är rött. Om man tittar på fjällen ser man gröna pluppar överallt. När man tittar på skogen ser man ganska många röda pluppar men när det gäller fjällregionen finns det ingenting rött utan däremot en hel del grönt bland annat fjällbjörkskogen. Att då bevara en halv miljon hektar i dessa områden som dessutom redan i dag har ett visst skydd fastän det rör sig om brukningsskogar är väldigt tydligt något som är "nice to have" och inte ett "need to have". Reservatsavsättning betyder att det inte blir något virkesuttag i Norrlands inland. Det blir inte heller några sågverk eller skogsentreprenörer något underhåll av skogsbilvägar eller något jordbruk för jordbruket är beroende av skogsbruket i dessa delar av landet - och även långt söderut. Detta var man och är man beredd att göra för något som är "nice to have". "	1365
2778	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Jag har ingen lika fin broschyr att vifta med men hade jag haft det hade det varit den stora utredning om just artskyddsförordningen som har en färgglad groda på framsidan. Där visas det tydligt att detta skulle ge effekt och att det är områden som sammanhängande skulle ge de boreala skogarna ett sammanhållet skydd vilket också skulle göra att vi får det vi behöver för att uppnå våra klimatmål och målen för biologisk mångfald i dessa områden. Vissa av dem är redan skyddade eller inte möjliga att avverka exempelvis eftersom de ligger på bergssidor och då spelar det ingen roll om vi skyddar dem. Det handlar dock om att se detta som en helhet så att vi får ett fungerande ekosystem. Vi tycker att utredningens förslag är bra och skulle gärna se att det blev av.	787
2779	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Louise Meijer! Du laddar upp med ett batteri av enbart repressiva åtgärder. Vissa av dem kan jag uppskatta. Men att hela tiden argumentera för strängare straff och skarpare åtgärder reducerar inte vad som är en destruktiv maskulinitet och som man i många fall tillåter växa underifrån och ge uttryck för nya våldsformer. Vi måste hitta sätt att begränsa den destruktiva maskuliniteten som tar sig uttryck i våld mot kvinnor och barn men också ute i samhället. Där tycker jag att ni är helt tomma på lösningar och förslag. Strängare straff begränsar inte detta på sikt. Om vi inte får till stånd också insikter om våldet och våldets mekanismer hjälper det inte att vi på ett rimligt sätt kan lagföra dem som begår övergrepp redan nu.	749
2780	John Widegren (M)	M	Fru talman! Jag känner att det håller på att bli lång dags färd mot natt innan vi blir klara men det är ju fantastiskt roligt och viktigt att debattera de här frågorna! Det var några saker som jag reagerade på under Miljöpartiets anförande och som jag skulle vilja få lite klarhet i. Jag känner såklart till Miljöpartiets ingångar i många av dessa frågor men eftersom ledamoten är ganska ny på sin post kanske jag kan få lite nya förklaringar till hur man resonerar när det gäller de här ingångarna. Det talades bland annat om ohållbarhet i jord- och skogsbruk och om bristande jordhälsa. Applicerar Miljöpartiet detta även på svensk jordhälsa? Applicerar Miljöpartiet ohållbarhet" på svenskt jordbruk eller svenskt skogsbruk? Det hade varit intressant att höra resonemangen runt detta. Ledamoten beskrev också sitt eget skogsbruk vilket var intressant. Jag är också skogsägare och tänker väl inte riktigt likadant. Jag skulle inte påstå att mitt skogsbruk är ohållbart. Jag är dubbelcertifierad. Jag har trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Jag har skogsbete. Jag har naturreservat. Jag har ett naturvårdsavtal. Jag har nyckelbiotoper som ligger kvar. Jag skulle säga att jag är ganska hållbar i mitt skogsbruk. Det förutsätter dock att jag har produktion på det andra för precis som alla andra skogsägare har jag också ett ansvar att ta fram råvara för allt det som vi vill att skogen ska räcka till. Kontinuitetsskogsbruk i all ära men det kommer att bli mindre råvara. Även med en omläggning till ekologiskt jordbruk kommer det att bli en mindre mängd råvara. Detta talar man inte så ofta om från Miljöpartiets sida. Det hade varit intressant att höra ett resonemang om vad det innebär att vi ska producera mindre mat och producera mindre i skogen. "	1771
2781	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Jag förstod det inte riktigt som en fråga utan mer som ett resonemang om vår politik från ledamotens sida. Jag vet ju att ledamoten Widegren är duktig på sitt skogsbruk och har kunskap. Det behövs fler med kunskap - det är därför vi föreslår att det ska kunna finnas en rådgivning och ett omställningsstöd till skogsägare som vill göra en övergång till exempelvis hyggesfria marker. Det handlar också om hur man kan bruka dem så att man får en bättre klimatanpassning. Vi vill också se ett stöd till dem som vill gå över till ekologiskt jordbruk. I de saker som ligger framför oss när det gäller EU-direktiv - restaureringsakten och annat - syns det att vi har en hemläxa att göra även om vi är ett duktigt land och på många ställen är bättre än många andra länder. Vi kommer att behöva återskapa vissa marker till exempel våtmarker. I vissa delar kommer jordhälsan att förbättras. Jag säger inte att det ser likadant ut överallt och jag säger inte att vi är sämre än någon annan - på många platser är vi bättre. Men vi kommer att behöva göra detta för vi måste ha ett jordbruk och ett skogsbruk inom de planetära gränserna.	1145
2782	John Widegren (M)	M	Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaren. Innebär detta alltså att Miljöpartiet inte tycker att dagens jordbruk och skogsbruk i Sverige är hållbart? Jag tolkar det så; Emma Nohrén får gärna redogöra för om det är rätt uppfattat. Vi kommer tillbaka till kontinuitetsskogsbruk. Det kommer att leda till en mindre mängd råvara; det får vi vara helt överens om. Det fanns ju en anledning till att det nästan förbjöds i slutet av 40-talet - det levererade för lite råvara. Är det inte bättre om markägarna själva får bestämma huruvida det ska vara kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk precis som vi tycker att jordbrukarna själva ska välja om de ska vara ekologiska eller konventionella? Man jobbar på det sätt som bäst passar ens förutsättningar. Är det då inte dumt att med pekpinnar från politiken säga Så här ska du göra!" när vi i stället borde ha mer frihet? Miljöpartiet svarade tyvärr inte på vad det innebär att minska mängden råvara från skogsbruket och jordbruket och vad man tror att detta kommer att leda till. Balanskommissionen tror jag hade en intressant rapport som föredrogs i somras i Almedalen om vad det skulle innebära att ställa om skogsbruket från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk enligt det förslag som ligger på bordet från EU i samband med EU:s skogsstrategi. I runda slängar skulle det för skogsägare innebära minskade intäkter på 12 miljarder om året och för svensk skogsindustri minskade intäkter på 20 miljarder om året. Samtidigt skulle det göra att värdet på de svenska skogarna skrevs ned med 300 miljarder. Jag tycker att detta är ganska stora summor och man får nog fundera på vilka pengar som i stället ska betala för detta. Ser Miljöpartiet problem med att vi får mindre råvara från jord- och skogsbruk med de förslag som Miljöpartiet lägger fram? "	1815
2783	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Frågan var om vi ser att det blir mindre råvara ut ur skogs- och jordbruk. Det kan det bli på vissa ställen men vi ser också att den råvara som behövs och som kanske ger mest pengar borde tas ut. Inom EU-systemet pratas det om en kaskadeffekt och om att man faktiskt också ska se vad timret används till och få ut mest värde. Jag tror att min farbror som jag har ärvt min skog av fick ungefär samma pengar - fast med ett annat penningvärde - för 20 eller 30 år sedan som jag får nu när jag tar ut. Värdet på skogen och det som kommer ut är mindre för mig än vad det var för honom. Det är stor efterfrågan på skogen men det är också globalt. Jag tror att man som skogsägare vill vara stolt över de produkter man tar ut och att de ska gå till rätt saker. Att använda skogen till att bygga hus lagra kol och så vidare är någonting som vi alla vill göra och vi vill öka den användningen. Där kan vi kanske i vissa delar få samma värde även om vi har ett mindre uttag - om vi gör rätt uttag. Miljöpartiet ser det på samma sätt när det gäller jordbruk: Det beror på förädlingen och vad man gör av produkterna. Kostnaderna blir enormt stora om vi inte ser till att lösa klimatkrisen och det som håller på att ske med biologisk mångfald. Vi måste ha ett jordbruk skogsbruk och fiske som är inom de planetära gränserna vilket är vad vi faktiskt klarar - annars kommer det inte att spela någon roll hur mycket pengar vi tar ut för då kommer det att bli ännu dyrare att göra det. Det är bättre att göra rätt nu så att vi kan leva gott i framtiden.	1563
2784	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Ledamoten nämnde fisket som är bekymmersamt i Östersjön. En farhåga som kommit upp nu och som kanske funnits ett tag är att länder som byggt vindkraft till sjöss säger att det har gjort att fisken inte kan reproducera sig som förut och att oljudet gör att stimmen inte kommer dit där de brukar vara. Jag vill fråga Miljöpartiet och Emma Nohrén hur de ser på det. Är det någonting som ni diskuterar när det gäller vindkraften till havs? Ser ni det som ett problem eller inte?	489
2785	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Oscarsson för frågan. Nu kommer vi in på ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Det kommer att behövas mer vindkraft till havs för att det ska gå att klara energiomställningen. Därmed inte sagt att all vindkraft till havs är bra vindkraft. Det beror helt och hållet på var man bygger på vilket sätt man bygger vilken typ av verk man bygger och hur man drar kablaget in till land. Det betyder att en vindkraftpark kan vara jättebra öka den biologiska mångfalden och fungera som refug för fiskar och sjöfåglar medan en annan park på ett annat ställe kan göra tvärtom. Det finns alltså inget enkelt svar här. Det kommer att behövas bra underlag för att få vindkraftparkerna på rätt ställen. Rätt placerade kan de bli ett bra tillskott som behövs i svensk energimix och faktiskt också bidra till biologisk mångfald på vissa ställen. I vissa fall kommer det att kunna fiskas inom parkerna i andra fall inte. Ingen park kommer nog att vara den andra lik. Det beror också på att havet och havsbotten inte ser likadan ut på alla ställen.	1080
2786	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det var intressant. En annan fråga som vi pratar mycket om här är reduktionsplikten. I dag gäller 30 5 procents inblandning och priset är vad det är. Många människor har sagt att det är otroligt dyrt att tanka exempelvis diesel men det stannar inte där. Förra regeringen - framför allt Miljöpartiet - planerade att reduktionsplikten 2030 skulle upp till 66 procent. Med det skulle priset öka markant. När jag diskuterar med jordbrukare och många andra som bor på landsbygden säger de att det är otroligt dyrt att tanka och att de funderar på hur de ska göra om det skulle bli ännu dyrare. Därför är min fråga vad Miljöpartiet och Emma Nohrén säger till jordbrukare som har det tufft i dag med dieselprishöjningen som varit med tanke på vad partiet tänkte göra. Vad säger ni till alla på landsbygden som inser att med Miljöpartiet som en kraft i en kommande regering kommer det att vara mycket mer inblandning och också mycket dyrare?	984
2787	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Reduktionsplikten är ett av de verktyg som den förra regeringen som vi ingick i fram till förra december har använt sig av för att uppnå klimatmålen - både våra egna och dem Sverige är bundna till via EU och genom Parisavtalet. Inblandningen är till för att få ned utsläppen. Industrin måste samtidigt hinna med att leverera biodrivmedel. I min hemkommun Lysekil till exempel håller Preem på att ställa om för att kunna ta fram sådana. Men över en natt ändrar regeringen med sitt samarbetsparti SD spelplanen för dessa stora industrier. Det kommer att bli en ökad kostnad men kostnaden om man inte uppnår klimatmålen blir ännu högre. Jag vet inte vad regeringen och dess samarbetsparti ska ta sig till för att klara målen. Det kommer att vara dyrt att köpa utsläppsrätter för det kommer inte att finnas några på marknaden. Regeringen har tagit bort ett av de få verktyg som finns för att uppnå klimatmålen utan att sätta till någonting annat i stället. Frågan borde alltså vara hur regeringen ska lösa detta och vilka som ska betala notan. Tyvärr kommer jag inte att få svar på den frågan i dag.	1119
2788	John Widegren (M)	M	Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande. Vänner i miljö- och jordbruksutskottet! En del säger att framtiden är ljus och det hoppas jag verkligen. Nuläget är lite mörkare det kan vi vara helt överens om. Först kom en pandemi som påverkade Sverige på ett antal olika sätt och sedan kom Rysslands anfallskrig mot Ukraina som omedelbart påverkade oss extremt mycket. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag nämligen livsmedel areella näringar och landsbygd påverkades väldigt mycket. Livsmedelsproduktionen i världen är normalt på en bra nivå även om en växande befolkning också kräver en växande produktion. Allt det förändrades den morgon i februari då bomberna började falla över Ukraina. Tillgången på livsmedel i världen förändrades hastigt. Ryssland och Ukraina är bland världens största exportörer av vete. Vete är det viktigaste livsmedlet vi har efter vattnet. Insatsmedel från dessa länder är extremt viktiga för Europas och övriga världens jordbruk. Den exporten förändrades precis som exporten av vete under den här tiden och fram till i dag. Vad har då detta inneburit? Jo ökande svält på Afrikas horn - och den kommer att fortsätta - och att vissa länder slutit sig när det gäller export av viktiga insatsmedel och även färdiga jordbruksprodukter. Detta visar tydligt hur viktigt det är att ha en egen produktion. Sverige har tagit tillgången för given under en längre tid. Vi moderater kommer inte undan ansvar - vi har också varit naivt inställda i den här frågan och tyckt att den inhemska livsmedelsproduktionen inte varit så viktig. Våra ögon har öppnats absolut. Vi vill se en stärkt livsmedelskedja i Sverige och ett stärkt försvar. Vi vill ha en ökad produktion av energi i Sverige och ökad produktion i skogarna. Vi behöver se om vårt eget hus och värna oss själva i den här situationen men också ta större ansvar när det kommer till export av till exempel livsmedel. Export av livsmedel var ju ett av de viktiga målen i livsmedelsstrategin som antogs i den här kammaren 2017. Den var fantastiskt bra då och antogs brett av alla partier. Målen i strategin var tydliga: ökad produktion ökad export och så vidare. Men tyvärr har man inte uppnått dem trots den förra regeringens tre handlingsplaner. Det var nog inte någon här inne som trodde att handlingsplanerna var hela medicinen för att leva upp till livsmedelsstrategin men de var allt som kom. I övrigt kom ingenting för att stärka konkurrenskraften ute på gårdsnivå. Jordbrukarna som i grunden ändå är de som ska öka livsmedelsproduktionen fick inte de verktyg eller de signaler som krävdes för att göra det. Det är såklart olyckligt när det blir på det här viset eftersom Sverige är ett land som skulle kunna producera väldigt mycket mer mat. Spannmålsproduktionen har nyttjats hårt. Där klarar man inte mycket mer. På den miljon hektar som det produceras spannmål kan skördarna säkert ökas lite till men då måste modern teknik användas - till exempel gensaxen GMO-grödor och så vidare. Spannmålsskördarna har ökat sedan 90-talet med i storleksordningen 2 ton per hektar. Man har alltså kunnat öka dem men det är ju genom att man kunnat maximera produktionen. Vi har 1 ½ till 2 miljoner hektar åkermark som vi i princip bara kan producera gräs på. Och på en stor andel av den åkermarken produceras ingenting i dag. Vi putsar i princip ned gräset där eftersom konkurrenskraftsförhållandena är för dåliga. Man anser att det inte är värt att producera mat på de arealerna. Det är främst i norra Sverige. Här har vi en jättepotential för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Herr talman! Då handlar det om en livsmedelsstrategi 2.0 där vi ska ge gårdarna konkurrenskraft. Vi behöver såklart se ett sänkt kostnadsläge. Vi behöver se långsiktig ägande- och brukanderätt. Vi behöver se minskat regelkrångel och byråkrati. Och vi behöver se ett förbättrat myndighetsarbete och myndighetsbemötande. Det är nämligen en av de största farhågorna lantbrukare i Sverige ser i dag mina vänner. Ska just myndighetsarbetet och myndighetsbemötandet få vara begränsningen för hur mycket mat vi producerar i Sverige? Många av förslagen är sådant som inte behöver kosta särskilt mycket pengar. Det är viktigt att vi kan lägga en restriktiv budget i det läge Sverige befinner sig i nu. Klarar vi inte att hantera inflationen och vända den trenden under det kommande året har vi nämligen inte möjlighet att göra några satsningar över huvud taget och vi kommer att se en fortsatt trend med vikande livsmedelsproduktion i Sverige. Inflationen är det viktigaste vi har att vända på i nuläget. Då behöver vi ha en restriktiv budgetpolitik. Det finns andra farhågor kopplat till både jordbruket och skogsbruket. Det är det som just nu sker på EU-nivå. Det kommer ett antal strategier kopplade till skogen men även till jordbruket från EU som på ett eller annat sätt vill minska produktionen. Jag vet att vissa partier i riksdagen hejar på vissa av de förslag som nu kommer från EU. Men det som de skulle kunna leda till är direkt farligt när det gäller minskad produktion. EU:s livsmedelsstrategi Farm to Fork innebär att man ska minska växtnäringsanvändningen med 50 procent minska växtskyddet med 50 procent och öka andelen ekologiskt. Och längst ned på sista raden skriver man att vi ska öka livsmedelsproduktionen. Det går inte ihop. USDA var tidigt ute och sa att det inte går ihop att det kommer att leda till minskad livsmedelsproduktion i Europa och till fler människor i svält. Kommissionen hade väldigt svårt att ta det till sig. Nu har det kommit ett antal konsekvensanalyser också på någon europeisk sida. Jag hoppas därför att man tar det till sig. Men i många av förslagen driver man på. I en rapport från kommissionen kunde vi för två veckor sedan läsa om den nya taxonomin och ett antal förslag i det nya taxonomiförslaget. De var rent gräsliga. De skulle innebära kraftigt minskad produktion i Sverige och Europa när produktionen behöver öka. Det må låta som att man inte bryr sig om något annat än produktion. Men vi vet precis som jag sa i mitt replikskifte tidigare att vi i Sverige har en hållbar produktion när det kommer till både jordbruk och skogsbruk. Därför är det nu viktigt att den här regeringen tar chansen att peka ut en ny väg för svenskt jord- och skogsbruk. Det är det som stärker svensk landsbygd. Då kan vi öka produktionen på ett hållbart sätt fortsätta producera enligt svenska hållbarhetsaspekter och tänka på de ekonomiska sociala och ekologiska aspekterna. Då kommer vi framåt. Den här regeringen är beredd att vända på det som nu behöver vändas på. Den regering som har suttit vid makten under åtta års tid har nämligen tydligt visat att de inte klarade det. Livsmedelsproduktionen har gått ned. De har inte stått upp för Sverige på ett tillräckligt kraftfullt sätt när det har kommit förslag från EU. Det vill den här regeringen ändra på. Jag vill passa på att önska talmannen Riksdagsförvaltningen miljö- och jordbruksutskottets kansli och alla mina vänner i utskottet en god jul och ett gott nytt år. Vi ses här igen efter helgerna. Men jag antar att jag först har någon liten replik att hantera. (Applåder)	7198
2789	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag instämmer ändå i mycket av det ledamoten säger i sitt anförande. Men jag tänker att han i sitt anförande också instämmer i Sverigedemokraternas ledamots åsikt om att det kommer att bli bättre någon gång. Vi vet dock inte när. Först måste ni ju komma överens. Jag skulle vilja citera en text och se om ledamoten känner igen den. Det står: Vi kommer att vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden. - - - Friluftslivet och naturen ska vara tillgänglig för alla. Det behövs mer statliga resurser för att sköta och förvalta områden med värdefull natur samt för att rusta upp befintliga och vid behov skapa nya leder i nationalparker och statliga naturreservat". Det kommer från Moderaternas valmanifest ifall ledamoten undrade. Herr talman! Jag vill ställa en fråga. Nu ser vi den budget som den moderatledda regeringen har presenterat och den rimmar inte riktigt med de vallöften man presenterade. I stället för satsningar på de områdena är det precis här som man med nästan kirurgisk precision väljer att skära ned. Min fråga till ledamoten blir: Är det som Sverigedemokraternas ledamot sa tidigare: att det kommer att bli bättre tider och att ni kommer att göra de satsningarna någon gång men definitivt inte det här året? "	1281
2790	Torsten Elofsson (KD)	KD	Fru talman! Den nu framlagda budgetpropositionen innehåller anslagsförstärkningar till samtliga sektorer inom rättsväsendet och flera bra förslag på välkomna reformer. Regeringen ökar rättsväsendets anslag med fem miljarder för kommande år. Det är en satsning som kommer att stärka hela rättskedjan. De brottsbekämpande myndigheterna behöver rustas bättre för att hantera en allt grövre mer omfattande och mer utmanande kriminalitet. Vi vet alla i den här kammaren att Sverige haft en brottsutveckling som i många delar saknar motstycke i våra grannländer och även i vissa avseenden sticker ut i ett europeiskt perspektiv - särskilt vad gäller dödsskjutningar och sprängningar där Sverige faktiskt ligger i topp. Medan skjutningarna minskar i övriga Europa ökar de i Sverige. Det nämndes här att det varit 60 dödsskjutningar hittills i år. Det är rekord och en högstanivå som är anmärkningsvärd. Dessa våldsbrott är egentligen bara ett synbart och påtagligt tecken på en organiserad brottslighet som likt en cancersvulst breder ut sig i vårt land och har nära koppling till invandring och bristande integration. Våldsverkarna är det vi ser och det som skapar rubriker. Det är händelser som i stor utsträckning påverkar känslan av otrygghet hos oss. Men det finns mer under ytan. Om vi pratar med polisen kan vi konstatera att barn rekryteras in i den kriminella miljön och att välutbildade med kriminella kopplingar infiltrerar myndigheter banker och företag. På toppen av allt residerar personer med stort inflytande i kriminella kretsar som systematiskt med sina nätverk angriper enskilda företag samhället och våra välfärdssystem. I förlängningen utgör detta inte bara ett hot mot människors trygghet och den svenska rättsstaten utan även ett reellt hot mot vår välfärd. Det nämndes att vi har 60 utsatta områden spridda över landet. Där breder nu ett skuggsamhälle ut sig och kriminella har inverkan på lokalsamhället. De som begår brott är inte så många i förhållande till de människor som bor där men de har en väldigt stor och negativ påverkan och skapar otrygghet. Satsningen på rättsväsendet är därför både välkommen och behövlig. Det behövs en fullständig och genomgripande översyn av straffrätten och regelverket för val av påföljd. Straffen måste bli mer rättvisa och stå i proportion till den kränkning som människovärdet utsätts för. Detta kräver även en samverkan med andra aktörer. Ett myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet måste stödjas och underlättas. Informationsutbytet mellan aktörerna måste förbättras genom en förändrad sekretesslagstiftning. Viktigt är då att berörda offentliganställda får ett stärkt straffrättsligt skydd något som också är en del av politikens inriktning de kommande åren. I grunden har brottsutsatta i stort positiva erfarenheter av polisens och rättsväsendets bemötande. När det gäller brottsutsattas syn på polisens effektivitet haltar det däremot betänkligt. Bara en av fem känner sig nöjd med polisens effektivitet. Här finns mer att göra nu när fokus skiftas från gärningsman till brottsoffer. Brottsuppklaringen måste öka och brottsoffer måste få bättre stöd. Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjouren har där en viktig roll och har fått ökade anslag för det. Det nämndes även tidigare att det finns problem inom kriminalvården. Vi behöver bygga ut våra fängelser och höja kapaciteten. Sverige har i dag närmare 2 600 fängelsedömda som är på fri fot på grund av platsbrist. En dömd kan vänta uppemot 100 dagar på inställelse - 100 dagar med risk för återfall i brott och fler förstörda liv för brottsoffer. Minst lika viktigt som ökad lagföring och skärpta straff är det brottsförebyggande arbetet. Det är helt avgörande för att inte bara vända utvecklingen utan också lösa roten till problemen. Förebyggande insatser krävs för att färre ska hamna i kriminalitet. Trygga familjer med goda värderingar utgör själva grunden för ett gott samhälle. Föräldrar ska få stöd i sitt föräldraskap och mer behöver göras för att unga ska klara skolan. Vi behöver även stärka civilsamhället och föreningslivet så att barn och unga kan få en meningsfull fritid. Det handlar också om värderingar och om att bekämpa hedersstrukturer. Alltför många lever i det tysta och utsätts dagligen för övergrepp som hot misshandel tvångsäktenskap och barnäktenskap. En rapport från min hemstad Malmö visar att hedersnormer förekommer bland barnen redan i förskolan på 12 av 13 förskolor. Det här är väldigt allvarligt och anmärkningsvärt. Parallellt med en satsning på brottsbekämpning med ökad brottsuppklaring och lagföring kan ett effektivt brottsförebyggande arbete ha en långsiktig effekt. Att få bort parallella samhällsstrukturer i utsatta områden måste få hög prioritet. Gott brottsförebyggande arbete bygger på lokal närvaro hög tillgänglighet god lokalkännedom god personkännedom gott samarbete med kommunen och inte minst kontinuitet. Det är därför glädjande att regeringen avser att bedriva ett ambitiöst arbete med att förbättra Polismyndighetens effektivitet och resultat liksom att verka för en stark lokal polisiär närvaro i hela landet. I dag har vi den tredje lägsta polistätheten i Europa. Det håller inte. Det inser alla och envar. Genom fler poliser och förbättrad effektivitet kan vi bryta mönster och ta tillbaka tryggheten. Rättsstaten ska inte längre tillåtas tryckas tillbaka i våra utsatta områden. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder)	5510
2791	John Widegren (M)	M	Herr talman! Det är klart att vi alla ska hoppas på bättre tider. Vi får förutsätta att vi är på väg mot bättre tider. Det finns dock en hel del att hantera i det läge vi befinner oss i. Vi har kraftigt ökad inflation. Den ökade tyvärr även i den senaste avstämningen vi fick. Vi har också läget med energin på grund av den forna regeringens något eller ganska - det är ett understatement - naiva syn när det gäller energiproduktionen i Sverige. Det gör att Sverige nu sitter i ett extremt svårt läge med höga elpriser och så vidare. Det är ingen hemlighet att vi moderater tycker de saker som ledamoten nämnde i sin frågeställning om satsningar för att ta hand om redan skyddad natur och så vidare. Moderaterna har under en längre tid sagt: Se till att ta hand om redan skyddad natur på ett bättre sätt än genom att starta en massa nya projekt och ta mer mark ur produktion. När man inte tar ny mark ur produktion frigör man också pengar till att sköta redan skyddade områden friluftsområden stigar och så vidare. Vi tycker nämligen inte att vi in absurdum ska fortsätta - som om the sky is the limit - ta mer mark ur produktion. På det sättet frigör man medel.	1170
2792	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag tackar för svaret. Men jag tror inte att vi har följt samma debatt. Skogsstyrelsen har verkligen varnat för det rättsliga som just nu sker på området. Skogsägare har faktiskt rätt att få kompensation för de avverkningar man inte får göra eller den skog som man frivilligt vill skydda. Det var vi väldigt överens om. Trots det väljer ledamotens parti och regeringen att skära ned fullständigt på det området även när det gäller kompensation för skog. Herr talman! Det är märkligt. Man säger att äganderätten ska vara stark. Det står i vårt betänkande: Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till." Vi vet också att det just nu är en massa som vill ha sina rättigheter prövade i domstol. Trots det ser vi den totala minskningen både i utgiftsområde 20 och i utgiftsområde 23 som vi debatterar i dag. Ledamoten får gärna hjälpa mig förstå hur man tänker göra det här. Jag måste också kommentera eldiskussionen. Alliansen tog fram en energiöverenskommelse. Alliansen höjde effektskatten. Sedan kom vi gemensamt överens om en energiöverenskommelse där vi till slut tog bort effektskatten på kärnkraft. Det var 2019. Menar ledamoten på allvar att Socialdemokraterna på tre år på något sätt har förstört svensk energi? Det går jag helt enkelt inte med på herr talman. "	1459
2793	John Widegren (M)	M	Herr talman! Jag ska inte ta någon längre energidiskussion men hade vi valt att rösta på ett annat sätt i den här kammaren i januari 2020 hade vi självklart suttit i en lite annan situation just nu när det gäller elen. När det gäller miljö och klimat och neddragningar i budgeten ska vi komma ihåg att nivåerna är historiskt höga när det gäller de här frågorna inom alla dessa utgiftsområden i jämförelse med tidigare budgetar. Det finns mycket pengar till miljö- och klimatsatsningar. Vi tror kanske till skillnad från den andra sidan inklusive Socialdemokraterna på skogsägaren och hans möjlighet att bevara höga naturvärden och så vidare samtidigt som han får behålla ägande brukande- och bestämmanderätten över sin skog. Det är därför jag återkommer till att man inte behöver fortsätta att ta mer och mer mark ur produktion. Den så kallade äganderättsutredningen - egentligen Skogsutredningen - som ledde fram till skogspropositionen handlade i princip bara om hur vi skulle komma på nya förslag om hur vi tar mer mark ur produktion. Det var det slutresultatet blev. Vi tycker i stället att det får vara upp till skogsägaren att bestämma hur han vill bruka sin skog. När det gäller förslaget om ett 100 mil långt reservat för fjällnära skog tyckte jag att Sverigedemokraternas representant föredrog väldigt tydligt vad det skulle innebära att göra den typen av inskränkningar i områden där vi redan har skyddat mer än hälften av skogen. Vi måste lugna ned oss och börja rapportera på ett korrekt sätt till EU enligt artikel 17 när det gäller skydd av natur klassning av naturtyper och så vidare. Här behöver vi stanna upp. Under tiden ska vi inte hålla på och pumpa ut en massa pengar för att ta mer mark ur produktion.	1733
2794	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Jag tackar den ärade ledamoten Widegren för hans många viktiga reflektioner och synpunkter om det läge vi befinner oss i avseende svensk livsmedelsproduktion och förutsättningarna för de gröna näringarna. Jag hade inför den här debatten med mig frågeställningar liknande dem hos föregående replikör. Under flera år har vi arbetat sida vid sida Centerpartiet och Moderaterna för att stärka det enskilda ägandet ur ett skogsperspektiv och främja frivilliga vägar till formellt skydd. Jag känner till John Widegrens starka engagemang för de här frågorna och hans kompetens inom området. Det är klart att man som skogsägare tagit del av det utskick som Moderaterna gjorde inför valet och där det berättas hur bra svensk skogspolitik skulle bli om Moderaterna fick bestämma. Men det gäller att tänka på helheten både en och två och tre gånger utifrån vad regeringen säger och vad som inte genomförs. Det finns många skäl till att man inte genomför saker. Men i det budgetförslag och den proposition som regeringen har lagt fram till riksdagen är det väldigt tydligt och konkret. Det här försvårar för enskilda skogsägare drar ned resurserna till vård av natur och rekreationsvärden och kan också riskera att ge ännu större granbarkborreangrepp som konsekvens. Hur det kan det komma sig John Widegren att ni inte värnar det som ni så tydligt deklarerade inför valet utan gör stora neddragningar på området?	1422
2795	John Widegren (M)	M	Herr talman! Jag hänger nog inte riktigt med i resonemanget men jag kanske kan få ett klargörande i nästa replik. Varför skulle det leda till ökade granbarkborreangrepp? Det är svårt att förstå. Vi har en metod för hur vi hanterar granbarkborren i dag med hugg och sök och så vidare som fungerar på ett bra sätt. De stora problem som vissa markägare upplevt har uppstått när de här frågorna inte har hanterats i formellt skyddad skog eller statlig skog. Men en insats vid rätt tillfälle vid ett eventuellt granbarkborreangrepp innebär ju ett nettoöverskott. Att det skulle behövas statliga pengar för att hantera det har jag svårt att se. I skogsutskicket som gjordes före valet från Moderaternas sida talade vi om stärkt äganderätt en annan skogspolitik och så vidare. Jag är ganska övertygad om att mycket av det kommer att genomföras. Men mycket av det handlar inte om pengar i budgeten utan om hur vi ska skriva våra regleringsbrev och hur våra myndigheter ska jobba gentemot enskilda skogsägare. Ett exempel gäller den fjällnära skogen. Vi har ett bekymmer med de punkter som finns i skogsvårdslagen i dag gällande just fjällnära skog. Jag ser ett problem i detta och skulle gärna se över det. Jag kommer att framföra till regeringen under mandatperioden att vi behöver se över det eftersom det i princip innebär att det är omöjligt att bruka den här skogen i dag. Även det är ett tecken på hur vi vill jobba för att stärka äganderätten. Sedan kan vi såklart inte få igenom alla saker som vi säger. Vi ska förhandla om detta fyra olika partier emellan. Men jag är ganska övertygad om att dessa fyra partier värnar ägande och brukande på ett lite annorlunda sätt än de partier som Centern valde att samarbeta med under förra mandatperioden. Det är nog svårare att få igenom politik för att värna ägande och brukande med de partierna.	1847
2796	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Då ska jag förtydliga mig. Regeringens budget innehåller stora neddragningar på skötsel av redan skyddade områden och naturreservat. Det finns en tydlig koppling till risker som handlar om torka granbarkborreangrepp och utbredning. Dessutom blir det minskade anslag till ingångsersättningarna kopplat till nekat avverkningstillstånd och artskyddsärenden. Konsekvensen blir att ännu fler skogsägare hamnar i ett moment 22 där man varken får avverka sin skog eller får den ersättning som man har rätt till. Det här är oerhört allvarligt utifrån ett makroperspektiv men inte minst utifrån den enskilde drabbade skogsägarens perspektiv. Vi har sett i fall efter fall de senaste åren hur det har varit väldigt tufft. Nu driver den nya regeringen i en riktning som gör att det kommer att bli ännu värre. Jag kan inte riktigt se hur det här håller ihop med vad man sa i valrörelsen. När ansvarig minister på Finansdepartementet sitter och samordnar hela budgetarbetet väljer man att prioritera ned dessa oerhört centrala frågor som handlar om att stärka Sverige som skogsnation. Vi vet att det här är intäktsfrämjande och skapar tillväxt som också är hållbar. Det är oerhört viktigt för en positiv landsbygdsutveckling. Uppenbarligen har de fyra samarbetspartierna varav tre är regeringspartier valt att göra tydliga nedprioriteringar efter att vi de senaste åren kämpat för att det ska vara så bra förutsättningar som möjligt. Än en gång: Hur kan det bli så här?	1477
2797	John Widegren (M)	M	Herr talman! Jag tackar för förtydligandet om hur detta skulle kunna försvåra granbarkborrearbetet. Jag menar fortfarande att just frågan om granbarkborren inte ska behöva vara ett problem för att det saknas medel. Det är nog snarare tydliga riktlinjer som krävs för att hantera granbarkborreproblematiken. När det gäller artskyddet lade Centern och Moderaterna under våren tillsammans fram ett utskottsinitiativ som stöttades av flera partier. Vi fick igenom ett antal tillkännagivanden som såklart behöver tillgodoses. En del av detta är redan hanterat; ikraftträdandet skedde den 1 oktober tror jag. Men den stora puckeln är inte hanterad och den gäller utredningsansvaret för enskilda skogsägare. Detta hoppas och förutsätter jag att regeringen kommer att titta vidare på under den här mandatperioden för det är en stor stötesten. Rätten till ersättning gäller absolut. Det är klart att man ska ha rätt till ersättning när man nekas brukande av sin egendom. I svensk grundlag Europakonventionen FN:s mänskliga rättigheter och så vidare ser vi att det finns en äganderätt. Jag tror att man som ledamot i Centerpartiet nog behöver vara mindre orolig för att äganderätten inte kommer att stärkas och hållas på en hög nivå med en moderatledd regering än med en sådan regering som vi sett under de åtta gångna åren. Vad gäller medel i budgeten är det fortfarande historiskt mycket pengar på flera av utgiftsområdena som ledamoten lyfter fram i sitt anförande. Finns det inte pengar i budget kan man heller inte ta mark ur produktion.	1543
2798	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag förstår att timmen är sen och det är lördag. Vi debatterar nu budgeten och avsnittet utgiftsområde 23. Här har Socialdemokraterna lagt fram en budget som man ska se som en helhet. Vi har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. Herr talman! Ett livskraftigt jord- och skogsbruk har ett egenvärde. Men de gröna näringarna behövs också mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges konkurrenskraft livsmedelsförsörjning och beredskap. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen agerade på flera sätt för att stärka våra gröna näringar. Den tog till exempel fram Sveriges första livsmedelsstrategi som ska bidra till att potentialen i hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. För att säkra livsmedelsproduktionen när Ryssland invaderade Ukraina tog vi socialdemokrater tillsammans med Centerpartiet under våren fram stödpaket på över 3 miljarder. Det var viktiga åtgärder för att stärka produktionen här och nu. Från 2023 satsas nu 60 miljarder kronor inom den gemensamma jordbrukspolitiken fram till 2027. Det är för att vi ska främja den svenska livsmedelsproduktionen och stärka lönsamheten och den underliggande konkurrenskraften. Det är en viktig pusselbit för att nästa generation ska våga och vilja gå in i dessa näringar. Att jordbruket klarar generationsväxlingen är en av näringens viktigaste frågor. Vi var också drivande från Sveriges sida för att få ett större fokus på unga i EU:s jordbrukspolitik. För att jordbruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och med det också fossila insatsvaror. Därför gav vi Jordbruksverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ökad gödselproduktion i Sverige. Vi behöver också nyttja restflödena från jord- och skogsbruk. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredare som ska ta fram en nationell strategi för bioekonomi. Vi införde stöd till biogasproduktion och klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Det är väldigt glädjande att se när man reser runt att dessa satsningar har varit välkomna och nyttjats av lantbrukare runt om i landet. Vi vill också fortsätt göra det enklare att välja svenskt. Vi tog därför tag i frågan om krav på ursprungsinformation om kött på restaurang. Vi tillsatte även en utredning för att stärka svensk livsmedelsberedskap. Det är viktiga steg för att trygga livsmedelsförsörjningen i Sverige. I vårt budgetförslag prioriterar vi mer resurser för att stärka förmågan inom livsmedels- och vattenförsörjningen. Herr talman! Vi socialdemokrater vill helt enkelt se mer svenskt på tallriken mer svenskt i tanken och mer svensk gödsel. Det är bra för klimatet och för Sveriges beredskap samtidigt som det skapar jobb i hela landet. Herr talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld. Den skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Skogen har varit och är en ryggrad i svensk ekonomi. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen kommer att spela en central roll och gör det redan i klimatomställningen. Genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka skapar den svenska skogen framtidens jobb. Vi socialdemokrater anser att alla skogens värden - jobb biologisk mångfald kulturmiljö friluftsliv naturturism renskötsel jakt fiske och besöksnäring - ska komma samhället till del i största möjliga mån. Herr talman! Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogsbruket och ökar riskerna för skador. Det har vi debatterat från talarstolarna i dag. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot till exempel stormar insektsangrepp och svampangrepp. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder och dubblerade stödet till friluftsorganisationer så att fler ska kunna ta sig ut i skogen för rekreation och svamp- och bärplockning. Det är väldigt tråkigt att se att den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna drar ned på de satsningarna i det budgetförslag som har presenteras. Herr talman! Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog. För att möta upp markägares önskemål om att skydda mark behövs tillräckliga anslag i budgeten. Men regeringen minskar anslagen till naturvård inom både utgiftsområde 20 och 23. Vi vet att Skogsstyrelsen är i behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen på området. Vi prioriterar därför att lägga 100 miljoner kronor mer än den högerkonservativa regeringen till skogsstyrelsens arbete med avverkningsärenden och myndigheternas arbete med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog. Herr talman! Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och viktiga i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskerinäringen på både kort och lång sikt skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa fler jobb på landsbygden. Det vilar verkligen ett stort ansvar på den nya regeringen att fortsätta att verka för och värna miljöarbetet så att Östersjön återigen kan bli ett levande och välmående hav. Herr talman! Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt sätt. Människor ska kunna leva och verka på Sveriges landsbygder samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden. Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i vår rovdjursförvaltning. Besluten ska fattas regionalt vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid. Sverige är ett avlångt land där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala. Vi vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser här att länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna är viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Varg björn järv lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Sverige ska fortsätta att leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och samtidigt som socioekonomisk hänsyn tas. Nu ser vi dock att vargstammen ökar varje år. Enligt oss socialdemokrater är dagens population på 460 individer för stor. Därför gav den tidigare socialdemokratiska regeringen Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå det mål som riksdagen har beslutat om med ett intervall på 170-270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Vi socialdemokrater vill också göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta regleringen av vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga följande. I Sverige pressas hushåll och företag av både hög inflation och ökande räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Det duger inte att som regering inte se till hela Sveriges behov som när man väljer att inte ge 60 procent av Sveriges yta elstöd försämra möjligheterna för veterinär fältverksamhet och inte ge rennäringen de förutsättningar den behöver i klimatförändringen. Vad den här regeringen och Sverigedemokraterna egentligen har emot Norrland kan man undra. Vad gäller den debatt vi har i dag ser jag tyvärr bara att den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lägre ambitioner än Socialdemokraterna på området.	7916
2799	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Stort tack Anna-Caren Sätherberg för detta anförande! Jag väntade rätt länge innan jag begärde replik men så kom vi in på rovdjurspolitiken. Då nämndes ordet varg. Socialdemokraterna har tydliggjort sin position i det inlämnade budgetförslaget och det refererades också nyss till detta i anförandet: Antalet är för stort. Vi har under rätt många år haft ett antal debatter här inne med olika företrädare kopplat till rovdjurspolitik och kopplat till vargens utbredning i Sverige. Därför är det välkommet att Socialdemokraterna definierar en siffra på 170-210 individer. Är detta en omsvängning från Socialdemokraterna med tanke på tidigare ståndpunkter och med tanke på hur Socialdemokraterna under åtta års regeringsinnehav har drivit frågorna? Ni har ju drivit dem i en riktning som i praktiken har inneburit en väldigt stor tillväxt av stammen och en utbredning inte minst i mellersta och södra Sverige. Jag har ytterligare en fråga. Den handlar om den utredning som alliansregeringen en gång i historien tillsatte kopplat till att se över jaktlagen i grunden. Den förra riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att en ny utredning behöver tillsättas. Ännu har vi inte kunnat se något besked från den nya regeringen om det här. Därför vill jag fråga: Är det även Socialdemokraternas position att driva frågan för att få till en ny utredning?	1393
2800	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Tack Daniel Bäckström för frågorna! Vad gäller Socialdemokraterna och vargpolitiken har vi ett gammalt kongressmål satt för många år sedan. Där står det tror jag 200 vargar. Vad Socialdemokraterna ändå alltid har sagt är att vi ska ha en gynnsam bevarandestatus. Det var det vi tillsatte utredningen för. Kan vi nå riksdagens mål som var ett intervall mellan 170 och 270 vargar också med gynnsam bevarandestatus? Naturvårdsverket hade tidigare sagt att den lägsta gränsen för detta var 300 men vi ville att man skulle titta på olika sätt. Då gällde att det skulle vara en invandrad varg och att det skulle hjälpa populationen. Men man kunde också titta på vad som hände om det kom två invandrade vargar om man kunde flytta varg eller på andra sätt se till att nå målet. Det var det uppdrag som Socialdemokraterna och regeringen i det fallet gav Naturvårdsverket i uppdrag att se över. Den gynnsamma bevarandestatusen vad gäller varg är ingenting som Socialdemokraterna tänker tumma på men vi kan tänka oss att det finns olika sätt att nå detta. Vad vi också gjorde när det gällde varg under den här tiden var att se till att förvaltningsområdena förändrades vilket också är någonting som kan leda till att det inte blir den koncentration som det har blivit när det gäller vargpopulationen. Den ska ju finnas på flera ställen. Vad gäller jaktlagen tror jag att Daniel Bäckström får ställa frågan till regeringen om hur den tänker verka för det tillkännagivandet och helt enkelt se om de är överens om detta ska ske i framtiden eller när det nu ska ske.	1583
2801	Ulrika Liljeberg (C)	C	Fru talman! Sverige möter dagligen stora utmaningar. Som folkvald är man stolt över de professionella medarbetare som varje dag året runt gör insatser för det gemensamma och det offentliga. Det sker inom många områden men jag vill här i dag rikta ett särskilt tack till alla som jobbar i de så kallade blåljusyrkena och inom rättsväsendet. Rättsväsendet är en grundpelare i vår rättsstat och i vår liberala demokrati. Den främsta uppgiften är skydd för alla människors friheter och rättigheter skydd för alla från brott som begås av enskilda och skydd från statsmaktens godtycke och maktmissbruk. De senaste åren har vi sett en mycket problematisk utveckling av tryggheten i Sverige. Vi ser gängkriminalitet och våld i nära relationer. Vi ser handel med människor vapen och narkotika. Vi ser bedrägerier mot äldre och mot välfärden. Att se till att alla människor både är och känner sig trygga och säkra är som sagt en av statens kärnuppgifter. Jag vill lyfta fram några aspekter av detta. Polisen måste vara närvarande tillgänglig och synlig för människor i hela landet. På samma sätt som brandkåren och ambulansen kommer när man larmar måste polisen göra det i större utsträckning än i dag. Det är avgörande för att man ska känna sig trygg men vi vet också att risken för att åka fast normalt sett starkt påverkar benägenheten att begå brott till att börja med. Precis som att vi ska ha specialiserade it-forensiker särskilda förhörsledare för barn ekopoliser ett utvecklat internationellt samarbete och så vidare behöver vi en stark lokal närvaro av poliser i alla kommuner. Vi delar i mångt och mycket regeringens syn och satsningar på polisen och dess viktiga roll. Men vi hör även till exempel att Nationellt forensiskt centrum som spelar en allt viktigare roll med det ökade fokus på teknisk bevisning som finns är en flaskhals och att det ofta dröjer alltför länge innan brottsoffer och misstänkta får sin sak prövad av rätten. Detta kommer vi nogsamt att följa för det är viktigt att vi har ett starkt fokus på brottsoffret. Just därför behöver vi jobba ännu mer förebyggande för att förhindra brott genom att jobba preventivt med enskilda individer och med att minimera motiv platser och situationer där brott begås. Ibland glömmer vi bort att den största vinnaren på brottsförebyggande arbete inte är den som inte blir kriminell utan den som slipper utsättas för brott. Vi ska här i dag debattera resursfördelningen inom rättsväsendet. Centerpartiet delar som sagt både regeringens och övriga oppositionens syn på många av de förslag som vi behandlar här i dag. Vi ser att det finns ett välbehövligt fokus på kriminalpolitiken med mer resurser nya verktyg och skärpta straff men vi anser att man även behöver fokusera på förvaltningsrättsliga mål där myndighetsbeslut om bygglov och detaljplaner sjukpenningar och handikappstöd och annat är överklagade till domstol och väntar på avgörande. Det är alltför många som får vänta alldeles för lång tid på för samhället och för enskilda viktiga domar och beslut. Vi från Centerpartiet gör bland annat därför en extra satsning med en omfördelning av 50 miljoner kronor till Sveriges domstolar för att de ska kunna påbörja den utökning av verksamheten som är nödvändig för att kunna möta det ökade antalet mål korta handläggningstiderna och kunna hantera de stora pensionsavgångarna som kommer i närtid. I övrigt hänvisar jag till Centerns särskilda yttrande. Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga några ord om regeringens planer på nya reformer och ny lagstiftning som vi har kunnat läsa om i Tidöavtalet regeringsförklaringen och budgetpropositionen. Vi ser att flera av förslagen är nödvändiga och önskvärda. Vi välkomnar en reformerad förverkandelagstiftning och straff för deltagande i terroristorganisationer. Vi ser behoven och hur angeläget det är att bekämpa kriminella nätverk och våldsbejakande extremism. Vi ser gärna en uppdatering av sekretesslagstiftningen och en utveckling av hur centrala myndigheter och kommuner samarbetar. Vi ser fram emot behandlingen av förslagen om hemliga och preventiva tvångsåtgärder samt den aviserade fullständiga översynen av strafflagstiftningen samt vapenlagstiftningen. Centerpartiet kommer vara en aktiv och konstruktiv part i att ta fram ny lagstiftning som ska möta dagens brottslighet med så breda och långsiktigt hållbara överenskommelser som möjligt. Det kan ni räkna med. Men ni kan också räkna med att vi kommer hålla liberala värden och rättsliga principer högt. Det är principer om att man är oskyldig tills motsatsen bevisas. Det är att det krävs något slags misstankegrad eller kontrollfunktion för att vi som stat ska kunna vidta tvångsåtgärder som till exempel att visitera människor. Vi anser att man ska kunna veta vem som anklagar eller vittnar mot en för att man på ett rimligt sätt ska kunna försvara sig. Vi anser att man efter avtjänat straff ska vara fri och inte kunna vara kvar i förvaring utan några nya omständigheter eller brott. Vi anser att det är en anständighet att man ska kunna ta del av anklagelser mot en på ett språk man förstår. Det är inte så att vi inte kan se vissa kortsiktiga fördelar med en del av förslagen. Men den rättsotrygghet och den rättsosäkerhet som vi som samhälle får betala på lång sikt är ett för högt pris. Det är när ingen vill vittna utan att få vara anonym och när våra medborgare oroar sig för att slumpmässigt utan misstanke om något brott bli visiterade på allmän plats. Vi behöver vidta åtgärder men inte till vilket pris som helst. Vi måste kunna vara både effektiva och professionella men inte på bekostnad av viktiga rättsprinciper. Det anstår oss inte som land att förminska vår förmåga eller vår ambition att kunna förhindra och lösa brott med en hög nivå av integritet transparens och rättssäkerhet. (Applåder)	5826
2802	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi också kan lyfta frågan om en ny utredning i riksdagens diskussioner. Det var ju ett tydligt medskick från den förra riksdagen och jag tror att det är väl så viktigt nu att den nya riksdagen under denna mandatperiod driver frågan i denna riktning. Vi behöver få till en ordentlig utredning men också en riktig översyn utifrån den helhetsbild som har utvecklat sig under de senaste åren. Med tanke på rovdjursläget vargens utbredning och de konsekvenser detta får för landsbygden och primärproduktionens förutsättningar livsmedelsförsörjning och en rad olika faktorer tror jag att vi delar synen på dessa perspektiv. Jag tror också att det finns en bred förståelse i Sveriges riksdag för att det som nu håller på att ske går i en riktning som är bortom kontroll när det handlar om antal vargar. Det är klart att de socioekonomiska konsekvenserna riskerar att bli än högre. Jag tycker därför att detta är ett steg i rätt riktning. Men när man summerar några mandatperioder bakåt och debatten här i riksdagen hade mycket mer kunnat göras tidigare; det tror jag att vi kan vara överens om. Men nu är det oerhört viktigt att vi har en stabil majoritet för att ta tag i det här ännu mer på djupet. Det kommer förstås att påverka många i södra Sverige som ännu inte har sett de konsekvenser som bygder som Bergslagen Värmland Örebro Västmanland delar av Dalarna Gästrikland och så vidare lever med. Det är oerhört stora konsekvenser för civilsamhället och bygden.	1517
2803	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag delar Daniel Bäckströms åsikt att det är bra att vi gör någonting gemensamt att vi ser på vilka vägar vi kan nå fram och att vi följer de åtaganden vi har gentemot EU. Men vi ska också försöka påverka EU så att vi kanske också kan flytta vargen från artikel 4 till artikel 5 för en förvaltning som även där innebär en gynnsam bevarandestatus. Vi är inte ett dugg oeniga om detta och vi får väl se hur den nya regeringen väljer att agera när det väl kommer svar från Naturvårdsverket. Vi får helt enkelt vänta och se.	538
2804	Staffan Eklöf (SD)	SD	Herr talman! Tack till Anna-Caren Sätherberg för anförandet! Jag hörde ministern säga att kolsänkor . (ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Nej jag är inte minister längre - men tack ändå!) Där ser man! Man får ändra sig med tiden. Hur som helst hörde jag i Anna-Caren Sätherbergs anförande att kolsänkor i skogen skulle bli den nya tidens arbetsplats. Då funderade jag på hur Socialdemokraterna tänker. Jag kan tänka mig två resonemangslinjer. Antingen tänker man avrationalisera skogsbruket och på så vis ha metoder som är mer arbetsintensiva eller så tänker man att man gör reservatsavsättningar och att man då får arbete med turism i dessa områden. Är det något av detta eller är det ett tredje spår som Socialdemokraterna tänker sig?	735
2805	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Vad jag menade eftersom jag också pratade om skogens alla värden var att värden naturligtvis finns i skogen men att det finns ännu mer om Sverige ska vara en spjutspets och vara det land som leder klimatomställningen. För att vi ska se till att det skapar jobb i hela landet handlar det också om att använda skogens produkter till den omställning som vi behöver göra. Det här är smart politik. Det här är det som vi har jobbat med under åtta år i klimatkliv i industrikliv och i annat: Sverige ska vara den som tar ledartröjan. Sverige kör utvecklingen och skapar fler svenska jobb. Det vi har sett hända med den gröna industriella revolutionen i norr är någonting som verkligen är helt fantastiskt. Det krävs att både näringsliv politik och forskning går tillsammans när sådant här ska ske. Min idé i det hela var att i den klimatomställning vi ska göra är skogen enormt viktig både som kolsänka och definitivt för de produkter som vi plockar ur skogen som även ser till att vi i stället tar bort de fossila produkterna.	1044
2806	Staffan Eklöf (SD)	SD	Herr talman! Det är ju just när skogen inte används som kolsänka som vi får fördelarna med de produkter som vi kan ta ut från skogen. Dessutom ligger det säkert något bakom Socialdemokraternas önskan om skogen som kolsänka eftersom man nu vill ha större reservatsavsättningar än vad den konservativa regeringen vill ha. Men varje reservatsavsättning gör ju att man tar skog ur brukande och att man får ett mindre virkesuttag. Med tanke på den tidigare debatten vi hade här om det fjällnära reservatet på en halv miljon hektar alltså en miljon fotbollsplaner vet vi ju inte hur Socialdemokraterna ställer sig i det ärendet. När det begav sig syntes det över huvud taget inga tecken på ytan på att Socialdemokraterna motsatte sig dessa planer. Med tanke på det sällskap Socialdemokraterna söker för ett regeringsalternativ kommer ju Socialdemokraterna att behöva kompromissa med Miljöpartiet om detta. Det verkar som om Socialdemokraterna har svårt att skapa fler arbetsplatser i skogen just på grund av att de tänker använda skogen som kolsänka. Vi hörde från Emma Nohrén att den största fördelen med det här jättereservatet skulle vara just att det var en kolsänka. Nu har det kommit ny forskning från SLU. Det är en treårsstudie som visar att skogen binder in nettopluskol mycket tidigare än man trodde förut vilket stärker tesen att det just är det aktiva skogsbruket som är bra för klimatet.	1403
2807	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag tror att Staffan Eklöf lägger ord i min mun som jag aldrig har sagt. Vad gäller den fjällnära skogen är det redan nu så att 61 procent av Sveriges formellt skyddade skog utgörs av den fjällnära. Jag tror inte heller att Staffan Eklöf har sett de intervjuer jag har gjort i frågan. Socialdemokraterna vill naturligtvis se skyddad skog i hela Sverige inte i ett specifikt område där man redan har den största delen formellt skyddad skog. Men det som gör mig orolig är när Staffan Eklöf säger att han tror att Socialdemokraterna inte ser skogsbruket och avverkning av skog som viktigt. Det tror jag verkligen att jag försökte säga. Det gäller Sveriges export det gäller den klimatomställning vi behöver göra och det gäller ju reduktionsplikten. Jag har till och med kallat ansvarig minister till utskottet för detta. Om vi inte använder oss av reduktionsplikten vet vi också att skogen i Staffan Eklöfs Sverige kommer att användas som en kolsänka ståendes. För det är ju precis detta vi har diskuterat hela tiden. Den ansvariga ministern i den regering som Staffan Eklöfs parti är samarbetsparti till kunde ju inte tala om vad man ska använda i stället. I juni var vi överens i utskottet om att använda reduktionsplikten för att vi skulle kunna ha vår avverkning av skog. Om man inte använder reduktionsplikten - vad ska man göra då? Det blir upp till Staffan Eklöf och regeringen att svara på. (Applåder)	1426
2808	John Widegren (M)	M	Herr talman! Jag tänker så här: Socialdemokraterna höll ju ett riktigt brandtal här om allt man har genomfört och vad Socialdemokraterna tyckte och tänkte. Det är tydligare i dag än vad det var så länge man hade en samarbetsregering tillsammans med Miljöpartiet för då var man försvinnande tysta i de här frågorna som hanteras av miljö- och jordbruksutskottet. Under 1980-talet bestämdes att svenskt jordbruk skulle bli världens renaste. Vi stärkte djurskyddet och vi började anpassa systemen efter djuren i stället för att som i många andra länder i Europa försöka anpassa djuren efter systemen. Vi har sänkt användningen av växtskydd kraftigt och vi har börjat med precisionsodling. Vi har välutbildade duktiga lantbrukare i Sverige - lantbrukare som inom de flesta verksamhetsgrenar producerar kanske bland de högsta produktionsresultaten i världen. Ändå är vi ett av de sämsta länderna när det kommer till lönsamhet i jordbruket. Under Socialdemokraternas tid vid makten infördes livsmedelsstrategin med dess tydliga målbilder och det som jag nog tyckte var det viktigaste målet i den strategin - att vi skulle öka livsmedelsproduktionen. Fram till 2030 skulle vi se resultat av strategin. Men vi är ju inte alls där herr talman! Och vi ökar inte vår livsmedelsproduktion. Nu är vi i ganska svåra tider då det snarare finns risk för att vi kommer att minska vår livsmedelsproduktion. Ser Socialdemokraterna några andra stora strukturella problem som gör att vi inte klarar att leva upp till strategins målsättningar?	1530
2809	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga. Några strukturella problem har ju varit att vi har ett krig i vårt närområde och att vi har genomgått en pandemi. Pandemin såg ju dock till att vi valde mer svenskt och kanske till och med gjorde att vi fick mer svenskt på tallriken vilket Socialdemokraterna gärna vill se. Men det är klart att Rysslands invasion av Ukraina har gjort att det har varit svårt att nå målen och att det har varit dyra insatsvaror. Det har varit dyrt att vara jordbrukare i Sverige helt enkelt och inte bara i Sverige. Därför genomförde vi också en ganska stor satsning på över 3 miljarder tillsammans med Centerpartiet under förra mandatperioden. Jag delar däremot John Widegrens syn när det gäller att vi tog fram en livsmedelsstrategi. Jag tror att den var viktig. Den senaste utvärderingen som gjordes visade att lönsamheten hade ökat i alla delar men inte lika mycket i alla. Det var i den sista den ökade mest tyvärr och inte lika mycket i primärproduktionen. Det fanns alltså något där. Men i skenet av att vi har ett krig och pratar om Sveriges beredskap ser Socialdemokraterna precis som Moderaterna ett stort värde i att vi nu faktiskt uppdaterar den och tar fram en ny. Vad jag ville säga var att vi i den senaste utvärderingen ändå kunde se positiva tecken i alla områden när det gäller lönsamhet men att den behöver vara ännu större i primärproduktionen.	1406
2810	John Widegren (M)	M	Herr talman! Tack för svaren. Jag tror att svenskt jordbruk i år upplever ett väldigt bra år inom de flesta verksamhetsgrenarna rent ekonomiskt. Nästa år ser värre ut. Vi tog fram ett krisstöd i riksdagen som dock hade kunnat bli ännu större om vi hade gått på Moderaternas linje. Men med det sagt - jag är inte för krisstöd och Sverige ska inte utmärka sig som ett av få länder inom EU som behöver krisstöd till sitt eget jordbruk och till sin egen livsmedelsproduktion varenda gång det kärvar ihop sig lite. Vi har nyttjat ganska många krisstöd de sista åren med start 2018 då det var torrår. Herr talman! Jag tänker på skogen. Ledamoten lyfte ju fram klimatet som ett stort bekymmer i skogen. Jag håller med! Det är väl framför allt så att vi ser fler torrperioder ett annat insektstryck och så vidare. Klimatet har däremot också blivit en garant för en ökad produktion. Jag reflekterar över det som Skogsstyrelsen lade fram i sina SKA-analyser om framtidens skogsbruk. Där sa man att möjligheten till ökad produktion i svensk skog är just klimatet för att vi har valt att ta så mycket mark ur produktion och fortsätter att ta mark ur produktion. Skogspropositionen var egentligen ett antal förslag på hur vi tar ännu mer mark ur produktion. Från moderat sida ser vi det som ett stort problem. Vi tycker inte att vi ska öka andelen mark tagen ur produktion. Hur resonerar Socialdemokraterna om det nu när vi får dessa tydliga analyser från till exempel Skogsstyrelsen som visar att vi är på gränsen när det gäller om vi ska kunna öka produktionen eller inte på grund av vi har tagit så mycket mark ur produktion.	1630
2811	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det var väldigt intressant med de nya analyser man gjort. Vi måste titta vidare på vad de innebär. Frånsett det står vi naturligtvis bakom den skogsproposition vi tog fram. Men nu har det kommit nya analyser och vi får titta på dem och på vad de innebär. Precis som John Widegren träffar jag inte en enda jordbrukare som vill ha stöd. Jag träffar jordbrukare som på riktigt vill ha ett avräkningspris så att det företag man bedriver helt enkelt går runt och går med vinst. Men jag måste ändå säga detta: Vissa saker kan ingen påverka som den torka som varit och invasionen och kriget i Ukraina. Där måste man som regering helt enkelt se till att samhällsviktig produktion ändå kan fortsätta. Man får se det som att de stöden var opåverkbara. Däremot måste vi se till att göra den här omställningen. Även om vi har ett fantastiskt jord- och skogsbruk kan allting hela tiden bli bättre. Det är också någonting som en ansvarsfull regering gör och det kanske inte är riktigt det jag ser i den budget som är lagd på bordet i dag och som vi nu debatterar.	1093
2812	Martin Melin (L)	L	Fru talman! Jag har under mina 32 år som polis alltid noga följt hur de styrande politikerna i det här landet har värderat polisen och hur de har velat se att polisen ska sköta sitt uppdrag. Tro mig: Det har varit blandade känslor. Oavsett vilken färg som regeringen har haft har polisen och rättsväsendet inte skötts så där jättebra från politikerhåll de senaste 25 åren. Resultatet av detta ser vi i dag med en viss kriminalitet som år för år har fått bygga sig allt starkare. Jag talar såklart om den så kallade gängkriminaliteten. Jag vet att det inte enbart är rättspolitiken som bär skulden långt därifrån. Vi har haft en mindre bra integrationspolitik och neddragningar i skolan. Vi har också haft vilket är viktigt synen att det är synd om dem som utför brott. Vem vet vad de har varit med om som en myndighetschef uttryckte sig för några år sedan. Situationen med skjutningar varje vecka och oskyldiga som drabbas är inte bara ett polisiärt misslyckande. Det är också ett politiskt misslyckande. Men nu för första gången ser jag en regering som lägger fram en politik som får mig att reagera positivt. Det är en kriminalpolitik som flyttar fokus från förövaren till brottsoffret från mannen som slår till kvinnan som blir slagen. Det är en politik som andas: Nu får det vara nog nu måste det hända något. Låt mig med anledning av den nya rättspolitiken få tala lite om integritet. Inte sällan hör vi ordet integritet när nya verktyg för polisen presenteras. Det kan vara kameraövervakning eller hemlig avlyssning. Kritiker mot sådana verktyg menar att tvångsmedel och övervakning kränker människors integritet. Ja så är det. Men även brottsoffer får sin integritet kränkt. En våldtagen kvinna en butikspersonal som blir rånad eller ett barn som utnyttjas får genom de handlingar de utsätts för sin integritet kränkt. Vi måste börja tänka på de här personerna. Det är de boende som inte vågar släppa ut sina barn på lekplatser näringsidkare som blir utpressade och vittnen som inte vågar vittna. Det är dags att vi börjar att se dem. Det är dags att vi börjar tänka på dem. Det är dags att vi börjar skydda dem. Det kan vi om vi vill. Låt mig ta ett exempel. Polisen sätter upp en kamera i en park där det tidigare har varit överfall eller kanske försäljning av narkotika. Kameran är ditsatt för att skapa trygghet och förhoppningsvis förhindra ett överfall eller i värsta fall för att hjälpa till att utreda ett brott. Men kritikerna menar att kameran kränker integriteten. Som liberal förstår jag absolut den tanken. Men när jag hör argumentet jag vill inte bli filmad" brukar jag tänka: Hur känner du när du tankar din bil när du går in i en mataffär när du åker tunnelbana eller när du flyger? Hur känner du då? Vad är det som gör att du inte vill bli filmad just i parken? Jag vill tala om det förebyggande arbetet. Polisen jobbar på tre sätt: förebyggande ingripande och utredande. Ju mer polisen kan förebygga brott desto mindre behöver vi utreda brott. På så sätt kan vi flytta resurserna alltmer mot det förebyggande arbetet. Det finns många sätt som polisen kan jobba förebyggande. Ett vinnande koncept är såklart en hög närvaro av uniformerad polispersonal i orosområden. Men den numerären har inte polisen än. Ett annat sätt är det förslag som regeringen nu lägger fram i sin ambition att minska det dödliga våldet i gängmiljö. Det är att införa preventiva tvångsmedel såsom hemlig avlyssning av personer som ännu inte är misstänkta för brott. Jag vill betona att det är någonting som ska utredas. Det är viktigt att vi får klara direktiv om när och hur en sådan åtgärd ska få användas. Fru talman! Även brottsligheten förnyas. Vi går inte glömma det. Förr i tiden pratade de kriminella med varandra i telefon. Nu gör de inte det. Nu använder de hemliga appar. Om vi vill att polisen ska bli mer effektiv och jobba mer effektivt förebyggande måste vi också ge polisen verktyg så att den kan göra så. Det finns kritik mot förlaget om tillfälliga visitationszoner. Låt mig få tala om det. Jag vill betona att på Liberalernas landsmöte förra året eller om det var två år sedan var jag emot det förslaget. Det var förmodligen en starkt bidragande orsak till varför Liberalerna inte ville rösta igenom det förslaget. Men det var då. Det var för att förslaget som då presenterades inte var något bra förslag. Nu har man tänkt om och bestämt att under begränsade former i tid och i plats ska man kunna ge polisen möjlighet att utan skälig misstanke leta efter vapen hos och på personer som kan misstänkas bära vapen. Det här är ett bra verktyg för att få bort vapnen från gatan. Och det handlar inte om att vem som helst ska trakasseras - ja jag sa "trakasseras" för jag blir faktiskt provocerad när jag hör argumentet att man inte litar på svensk polis. Man tror att svensk polis kommer att använda visitationszoner för att trakassera unga män med utländsk bakgrund. Jag blir provocerad när jag hör detta och jag uppmanar den eller de som tror det att åka och besöka en polisstation och prata med några poliser. Sverige har världen bäst utbildade poliser. De allra flesta poliser har en bra och god människosyn - tro inget annat! Det är så mycket som har sagts här i dag så jag hoppar över en massa saker som jag hade tänkt säga. Slutligen vänder jag mig till riksdagen och även till justitieministern som är här i dag: Det spelar ingen roll hur många nya lagar vi stiftar hur många lagar vi skärper eller hur många nya verktyg polisen får så länge Sverige är ett av de länder som har minst antal poliser per capita. Då spelar det ingen roll för då kommer vi inte att kunna gripa folk som begår brott utreda brott eller jobba förebyggande. Därför är det viktigt att vi prioriterar arbetet med att öka antalet poliser. Jag vill säga till justitieministern att jag vill kunna se mina kollegor i ögonen och stå för mina ord när jag säger till dem att de styrande politikerna tar det här på allvar. (Applåder) "	5967
2813	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Herr talman! I dag debatteras miljö- och jordbruksutskottets utgiftsområde 23. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Herr talman! Vi lever i ett fantastiskt land. Men vi lever också i en mycket orolig omvärld. Rysslands krig mot vårt grannland Ukraina har gjort att många fått upp ögonen för hur illa det är med vår beredskap. I min första debatt här för åtta år sedan tog jag upp hur dåligt förberedda vi var i landet hur vi i en kris- eller krigssituation endast skulle klara oss tio dygn. Här i Stockholm är det två dygn; sedan skulle livsmedelsbutikerna och deras centrallager vara tomma. Jag talade om hur vi kunde lära oss av Finland som klarar sig sex månader utan att behöva importera ett enda vetekorn. Efter mitt anförande kom en ledamot från ett annat parti fram till mig och sa: Magnus det där behöver du inte oroa dig för. Vi har ju EU. Det re'r sig som man säger i Ödeshög. Så är det inte längre. Alla förstår att Sverige behöver ett livskraftigt jordbruk som kan producera mat till alla landets invånare. Ett jordbruk som inte producerar mindre mat utan mer mat är väldigt viktigt. Herr talman! Tyvärr har vi haft regeringar oavsett partifärg som har sagt annorlunda. Vi har haft en statsminister som menade att svenskt jordbruk var ett särintresse. Vi har haft en inrikesminister som på en direkt fråga svarade: Jamen vi kan väl fråga våra grannländer om det skulle bli kris med mattillförsel i vårt land. Herr talman! Vi fick en livsmedelsstrategi i juni 2017. Den var jätteviktig för oss och jag vill ge all heder till den dåvarande landsbygdsministern. Grundstenarna i strategin var att öka lönsamheten för jordbruket att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och att öka vårt lands livsmedelsförsörjning. Det gick ända fram till den 29 april i år innan den dåvarande regeringen tog fram ett förslag på hur man skulle göra detta - från 2017 till i år. Nu säger man att utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Alltså kommer det att ha tagit sex år från det att vi tog beslut här i kammaren 2017 till det att vi får ett förslag från en utredning. Man kan knappast kalla det för snabba beslut. Under veckan hade några av oss samtal med producenter från olika jordbruksföretag. Alla säger liknande saker: Det är egentligen inte stöd vi är ute efter. Vad vi är ute efter vad vi tycker är viktigt är just att vi ska få ha ett mer konkurrenskraftigt jordbruk att det ska vara mer lönsamt att driva jordbruk. Man kan summera den dåvarande regeringens åtta år med att det som vi pratade om tidigare i debatten var mycket diskussioner och prat men väldigt lite verkstad. Det är precis som jordbrukarna säger: På gårdsnivå har vi inte märkt någon skillnad. Det är mycket allvarligt. Under mina åtta år i riksdagen har jag varit med om fyra olika kriser: mjölkkrisen torkan pandemin och nu Rysslandskriget. Det är precis som min kollega John Widegren pratade om förut: Det handlar inte framför allt om en massa fler stödpaket. Vad man helt klart säger är: Ge oss förutsättningar! Ge oss samma förutsättningar som våra vänner i Europa! Då kan vi visa att vi är så duktiga som vi faktiskt är. Precis som John Widegren också tog upp förut herr talman är det bekymmersamt hur EU hanterar jordbruk framåt. Det är otroligt viktigt och jag är väldigt glad är vi har en regering som kommer att stå på tå för det att hantera de frågor som handlar om Europa och EU-besluten. Dessa kommer att få väldigt stor påverkan på vårt jordbruk framåt. Det är naturligtvis mycket bekymmersamt att se och höra att det är så mycket på gång framåt som kommer att göra att vi får minskad produktion i vårt land. Det är som sagt otroligt viktigt att vi nu har en regering som under åtminstone fyra år kan jobba framåt och verkligen se till att vi får en ny tid för våra jordbrukare i vårt land. Med de orden vill jag önska talmannen alla i presidiet och kansliet och alla ledamöter en riktigt god och skön jul och ett gott nytt år.	3977
2814	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Vi kommer alla ihåg att det under valrörelsen var ett evigt viftande med en falukorv när Kristdemokraterna var ute och debatterade. Nu kan vi konstatera att ledamoten jag och alla andra höginkomsttagare kommer att kunna köpa väldigt mycket falukorv. Däremot blir det fortfarande väldigt tufft för vanligt folk att få ekonomin att gå ihop i jul. Den här falukorven ska ju också produceras. Det blir tufft för företagen att producera falukorv när elkostnaderna gör att företag går på knäna. Och det blir ännu tuffare där man inte får något elstöd. Det är 60 procent av Sveriges yta där regeringen helt har prioriterat bort elstödet - i och för sig har inget företag ännu fått något elstöd eller något besked om det men man har redan nu sagt att man inte ska ge det till 60 procent av Sveriges yta. Min fråga till ledamoten blir: Hur ska livsmedelsproduktionen och hela livsmedelskedjan säkras i hela Sverige när regeringen väljer att prioritera bort inte bara norra utan även mellersta Sverige?	1011
2815	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Herr talman! Tack Anna-Caren Sätherberg för din fråga! Falukorv är väldigt gott. Det tycker i alla fall jag. Det är väl något som var betecknande för valrörelsen att man diskuterade priser precis som ledamoten var inne på. Den här regeringen har nu suttit i nio veckor om jag minns rätt. Det är klart att det är mycket som man då får till sig. Man tar så att säga över pärmen från föregående regering och ser hur det är ställt med landet. Det är självklart att den nya regeringen inte kan göra allting färdigt på en gång. Det förstår nog alla som har lite insikt i hur läget ser ut. Den regering som nu har tillträtt gör allt man kan för att göra det så bra som möjligt. Det som ledamoten tar upp just nu handlar om Norrland. Det stöd som kommer till producenterna i elprisområde 3 och 4 bygger ju på föregående år. Det är alltså inte det innevarande året. När priserna nu går upp även i norra Sverige har faktiskt regeringsföreträdare sagt att man ska se över om även elprisområdena 1 och 2 kan få stöd. Det är väl svaret på frågan. Sedan är det väl bäst att interpellera näringsministern om detta så får ledamoten ett ännu bättre svar för jag kan ju inte veta precis vad den här regeringen tänker göra. Det är för mig ganska omöjligt.	1250
2816	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Det är omöjligt för hela Sveriges riksdag för näringsministern vägrar ta en debatt om frågan här i kammaren förrän i slutet av januari. Det är flera månader efter att interpellationen skrevs. Jag hoppas att vi kan få någon ordning på detta så att ministrarna kommer och tar sina interpellationsdebatter när vi lämnar in våra interpellationer i god tid. Nu har jag dock näringsministerns partikollega här som också var med i valrörelsen där man hade falukorven och en kampanj om att vanligt folk ska ha råd att äta. Jag instämmer i det och ingen begär att man ska kunna göra allt på nio veckor. Men det vi begär handlar om det som man nu har prioriterat det vill säga att man lägger 13 miljarder i skattesänkning för dig och mig och alla andra här inne men man har inte prioriterat dem som inte tjänar över 50 000. De får inte del av detta. Man väljer - detta val har man gjort under dessa nio veckor - att inte inkludera 60 procent av Sverige i elstödet. Man har inte inkluderat de jordbruk och livsmedelsföretag och allt annat i de areella näringarna som kräver mycket el. De får inte vara med på satsningarna. Dessa prioriteringar har man redan gjort. Det är ingenting som vi ska vänta på eller ha förståelse för. Detta är den politik som levereras till Sveriges riksdag från regeringen och dess partier. Min fråga blir ändå: Hur ska de göra i dessa jultider - jag får väl säga god jul också herr talman så har jag gjort det - som bor i Norrland och har en klump i magen av oro antingen de är företagare eller inte? Den här julen vet de att regeringen definitivt inte prioriterar dem.	1614
2817	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Herr talman! Tack återigen Anna-Caren Sätherberg för en jättebra fråga! Jag tycker att vi ska ta det från början. Ledamoten börjar med en falukorv. Men man kan väl börja med en annan korv alltså helt enkelt hur det såg ut när regeringen tog över? Att vi har höga elpriser har att göra med att vi har haft en regering som under åtta år som stängt ned kärnkraft. Det gör ju att priset går upp. Man har byggt vindkraftverk men ibland blåser det inte. Oj det tänkte man inte på! Det är detta som gör att vännerna uppe i Norrland som ledamoten talar om får lida i dag. Priset har ju gått upp för att vi inte har tillgång till energi på samma sätt som förut. Det är ingen liten summa som går tillbaka till vännerna i Sverige. Det är faktiskt 55 miljarder som går tillbaka baserat på hur mycket el man förbrukade förra året. Vännerna i Norrland hade faktiskt ganska lågt energipris förra året. Det är precis detta det handlar om. De 55 miljarderna gäller ju förra året. I år är ett annat år. Det är klart att vi ska se till att även Norrland och elprisområdena 1 och 2 ska få del av stödet när det blir så här höga priser. Om det är något den här regeringen värnar är det våra företag och våra konsumenter. Det vet de flesta om. Nu talar vi om elpriset. Regeringen värnar också våra jordbruk. Det är viktigt: Alla ska veta att den här regeringen bryr sig om vårt land och dem som bor där.	1408
2818	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Tack Magnus Oscarsson för anförandet! Jag tycker att det som tas upp kopplat till det säkerhetspolitiska läget är viktigt. Det finns en oerhört stark koppling mellan vår livsmedelsförsörjning och vår produktion i Sverige. Jag är medveten om hur diskussionen och debatten har gått de senaste åren. De flesta av oss i miljö- och jordbruksutskottet har god insyn i de ekonomiska förutsättningarna och hur regeringens - både den förra regeringens och den tillträdande regeringens - förutsättningar har sett ut kopplat till det ekonomiska läget. Vi har ofta tagit upp förutsättningarna för primärproducenterna och jordbruket. Inte minst ledamoten Magnus Oscarsson har under drygt åtta år varit mycket aktiv i de här frågorna också i debatter i kammaren. Krisstödet för det svenska jordbruket som Centerpartiet tillsammans med den senaste regeringen har drivit igenom har på många sätt varit en viktig signal. Det har också inneburit ökat ekonomiskt utrymme. Det begränsades dock för de större jordbruksföretagen utifrån det kristak som EU hade kopplat till animalieproduktion. Detta har dock höjts nu. Om vi i Sverige skulle anpassa våra stödmöjligheter till den höjda nivån skulle det om jag har fattat rätt innebära att de allra flesta jordbruk och växthus skulle kunna få ut hela det krisstöd som de ansökte om i september. Det skulle ge en omedelbar effekt. Varför har regeringen inte tagit något sådant initiativ och avser regeringen att göra detta utifrån det krisläge vi befinner oss i?	1520
2819	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Herr talman! Tack Daniel Bäckström för en jättebra fråga! Precis som ledamoten var inne på har vi här i Sveriges riksdag försökt lyfta frågor som handlar om dessa bekymmer. Som jag sa har jag själv under mina åtta år i riksdagen varit med om att våra jordbrukare har haft det väldigt tufft och genomlevt fyra kriser. Som jag sa i mitt anförande märker man att det kanske inte är stöd som är det viktigaste. Det är klart att det är viktigt med stöd när det är som det är men helst skulle man ha velat fylla ladorna innan. Man skulle vilja att det hade varit så bra att man kunde fylla ladorna i förväg så att man skulle slippa att alltid stå med mössan i handen och begära allmosor. Det är väl detta som den här regeringen behöver jobba för framöver. Det stöd som ledamoten nu talar om är en jättebra fråga. Jag tänker ta med mig den till landsbygdsministern. Jag kan även föreslå att ledamoten Bäckström interpellerar landsbygdsministern om just den här frågan. Precis som ledamoten säger är det viktigt att på olika sätt ta upp detta med stöden även med den nuvarande regeringen.	1092
2820	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Som jag tolkar det saknas det ungefär 200-300 miljoner i den nationella finansieringen i regeringens budget för att man ska kunna göra denna höjning. Det hade varit en bra komplettering under resans gång om regeringen hade fått till detta. Vi i Centerpartiet har i vårt förslag en halv miljard extra för nästa år för att just kunna ha resurser till att hantera krisstöd även fortsättningsvis. Omvärldsläget och det nationella läget pekar ju i en riktning: Det blir bara kämpigare och kämpigare. Det handlar inte minst om förutsättningarna att säkra produktionen på hemmaplan och öka den vilket vi i riksdagen har en gemensam ambition kring och om livsmedelsstrategin. Men nu har vi en ny regering och efter många års engagemang i dessa frågor i riksdagen tror jag att det finns ett bra startläge för regeringspartierna att faktiskt leverera i närtid. Man behöver då inte hänvisa till att det tar tid att komma in i arbetet eller att omvärldsläget pressar ekonomin så att det inte finns möjligheter. Vilka konkreta åtgärder finns det egentligen i årets budgetproposition som är kopplade till att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin? Det är ju saker som vi har jobbat tillsammans med under många år. Det enda jag kan konstatera är att det sker en förlängning med ett halvår av nedsättningen av dieseldelen kopplad till jord och skog. Den är mycket viktig. Den kan gärna förlängas ytterligare - det tycker vi i Centerpartiet vore helt rätt. Men vad ser Magnus Oscarsson konkret kommer att hända under den närmaste tiden under det budgetår som vi diskuterar som kommer att göra att målsättningarna i livsmedelsstrategin infrias? Ansvaret ligger nu hos regeringen och regeringspartierna. Det är inte enbart regeringen som bär ett stort och tungt ansvar för att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin utan det gör också alla i Sveriges riksdag som hör till de fyra samarbetspartierna.	1919
2821	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar återigen Daniel Bäckström för frågorna. Det är väldigt viktiga frågor. Jag delar verkligen uppfattningen att det är viktigt att vi på olika sätt trycker på. Vad gör vi nu och framåt? Ledamoten tar själv upp sänkt drivmedelsskatt. En annan fråga som vi tar upp handlar om att vi minskar reduktionsplikten 2024. Det tror vi kommer att göra ganska mycket för priset. Det är viktiga saker. Det ska hela tiden lyftas upp att det görs mycket. Under detta år kommer vi att jobba för att minska byråkratin. Det är viktigt att hela tiden försöka göra det enklare att göra rätt. Man ska inte hela tiden känna att byråkratin är så pass tuff och hård att man får så många stenar i ryggsäcken att man går under. Jag har faktiskt till och med hört jordbrukare som säger: Jag lägger ned nu. Jag lägger av för detta funkar inte längre. Så kan vi inte ha det. Jag tror att det är sådana saker. Precis som ledamoten sa har vi lovat mycket i valrörelsen. Nu är det viktigt att också leverera. Jag håller verkligen med om det. Nu har vi en regering som står framåtlutad för att verkligen jobba med frågorna. Det tror jag är en viktig signal - att vi jobbar. Sedan vet vi alla hur det är med vår omvärld som ledamoten var inne på. Det är kostnader som vi kanske inte räknade med och allt vad det är. Men vi har i alla fall nu en regering som kommer att göra allt den kan och som kommer att jobba med frågorna för att göra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt och för att få mer lönsamhet för svenskt jordbruk. Det tror jag är viktigt.	1548
2822	Kajsa Fredholm (V)	V	Herr talman! Jag tyckte att det var en rolig replik om falukorvarna. Tyvärr har jag inte förberett några falukorvar i mitt anförande så ni får hålla till godo med ett utan. Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående klimat- och naturkrisen. Man presenterar i mångt och mycket en krispolitik från höger som går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika samt försena - ja till och med nästan förhindra - den nödvändiga omställning vi nu står inför. Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna för de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler. Herr talman! Vi får inte glömma bort att fungerande ekosystem är grunden för vår välfärd. Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt som vi producerar mat prylar värme och energi på. Gör vi inte snabbt någonting åt det blir konsekvenserna stora för livet på jorden. Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt om vi ska nå våra klimatmål - de klimatmål som nu regeringen med stöd av Sverigedemokraterna verkar abdikera från. Herr talman! Vänsterpartiet vill däremot se en klimat- och miljöpolitik som är strukturerad omfattande och - detta är viktigt - folkligt förankrad. För att klimatomställningen ska bli verkningsfull måste hela samhället och alla delar av ekonomin ställas om. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bland annat Klimatpolitiska rådet. Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar kommer Sverige att kunna ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi går från ord till handling och föreslår en omställningspolitik som kommer att märkas i alla delar i Sverige. Vi vill se ett rödgrönt samhällsbygge. Jag tycker att den helt nödvändiga omställningen ska ses som en chans att förbättra livskvaliteten för alla som bor i vårt land om vi genomför den på rätt sätt. Det gäller både dem som bor på landsbygden och i mindre tätorter och dem som bor i städer. Hur ser då våra satsningar ut på utgiftsområdet Areella näringar landsbygd och livsmedel? Jag kommer här att lyfta några av våra förslag. Det behövs stora satsningar på posten som gäller insatser för skogsbruket. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är det att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav med hög andel naturvärden. Vi måste även skydda våra fjällområden som är helt unika i Europa. Behovet är stort när det gäller hantering av ersättningar i fråga om de fjällnära skogarna där nekade avverkningstillstånd ges för att skydda skogar med höga naturvärden. Här föreslår vi en ökning med 1 48 miljarder kronor. Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruk även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden. Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk. Men då behövs det även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och att anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden. För landsbygden skulle det även kunna bidra till en förbättrad livsmiljö och stärkta förutsättningar för naturturism när träden får bli lite äldre. För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor. Herr talman! Våra naturliga ekosystem har stor förmåga att lagra kol och dessa kolförråd måste skyddas bättre om vi ska klara klimatutmaningen. Våra åkermarker måste i högre grad brukas så att tillgång till matjord värnas och naturresurser bevaras. Kretsloppen behöver vara utgångspunkten och ett variationsrikt jordbrukslandskap måste i ökad omfattning stimuleras. Sverige har här goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden kan bidra både till den globala livsmedelsförsörjningen och stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de kan bidra till att vi når våra miljö- och klimatmål och även de globala hållbarhetsmålen. Jordbruket har i dag betydande påverkan på ett flertal av våra nationella miljömål. Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle enligt vår uppfattning även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad närproducerad ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel i nivå med Finlands på cirka 80 procent. Har Finland möjlighet att ha en sådan självförsörjningsgrad på livsmedel vore det fullt möjligt även för Sverige. Vi behöver fler åtgärder för att få till ett mer fossiloberoende jordbruk. Det är nödvändigt för klimatet och kan stärka vår beredskap vid krissituationer. Därför föreslår vi en särskild investeringspott för statligt stöd för fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket på 100 miljoner kronor. Vänsterpartiet vill även införa miljöersättning för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jordbruket. Vi föreslår en ökning av anslaget för det här med 150 miljoner kronor jämfört med regeringen. Slutligen vill vi öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik för 2023-2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vi föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 300 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringen. På utgiftsområde 23 tillför vi 3 64 miljarder mer än regeringen. För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. Med detta vill även jag önska en trevlig helg när vi nu får ledigt!	7142
2823	Bassem Nasr (MP)	MP	Fru talman! Det är en ära för mig att företräda svenska folket och göra min röst hörd i Sveriges riksdag. Som ung var ett framtida förtroendeuppdrag inte något som jag såg framför mig. Jag växte upp på Seved och Rosengård - två så kallade särskilt utsatta områden i Malmö som präglas av värme och samhörighet men också av social problematik och brottslighet. Som 19-åring hade jag precis blivit utkastad från min gymnasieskola. Jag umgicks med fel personer och jag saknade framtidsplaner. Det var mer sannolikt att jag skulle ha en framtid där jag bryter mot lagar än en där jag stiftar lagar. Så småningom vände det för mig - kanske för att min mor sena nätter vakade vid fönstret tills jag kom hem eller för att min far uppfostrade mig och mina syskon till ansvarsfulla hederliga och plikttrogna människor. Det beror också på min lärare som omvandlade min frustration över utanförskapet till en vilja att lära och förändra. Och givetvis beror det på en egen ansträngning. Mina barndomsvänners liv drogs i olika riktningar. Vissa valde ett hederligt liv som montörer arbetsmarknadssekreterare eller taxichaufförer. Andra drogs till en kriminell karriär. Man kan beskriva det som fortfarande pågår i våra utanförskapsområden som en dragkamp om unga killar. I pojkens ena arm drar de goda krafterna: lärare som inspirerar till kunskap socialsekreterare som vägleder och fritidsledare som brinner för att ge ungdomarna positiva förebilder. Det här är eldsjälar som ser barnets potential och som vill att han ska växa upp anstränga sig i skolan och bli en hederlig anständig och empatisk ung man. I pojkens andra arm drar de kriminella gängen. Det är samvetslösa män som begår brutala våldsbrott. De stjäl utpressar skjuter och mördar. De försätter samhällen i skräck och lurar in barn i kriminalitet. För att vinna dragkampen om de här unga killarna utlovas fester bilar pengar och omgivningens respekt". Barnen fyller flera funktioner för de kriminella gängen. Eftersom de inte är straffmyndiga handlar det om att utföra beställningsjobb åt gängen. De blir adepter till de äldre gängmedlemmarna och framför allt säkrar de gängens tillväxt. För att stoppa de kriminella gängen krävs ett effektivt och starkt rättsväsen. Men varje gång vi får bort en gängkriminell från gatan står tio andra i kö för att ta hans plats. För att långsiktigt bryta rekryteringen till gängen är det därför helt nödvändigt att satsa på det förebyggande arbetet. De goda krafterna måste ges förutsättningar att vinna dragkampen. Fru talman! Det är i ljuset av denna dragkamp som politiken behöver bedömas. Varje politiskt förslag måste värderas utifrån om det stärker de goda eller de onda krafterna i dragkampen. När man läser regeringens förslag ser man att det finns delar som Miljöpartiet ställer sig positivt till exempelvis minskad sekretess mellan myndigheter och en skyldighet för socialtjänsten att snabbt efter att ett barn gripits för ett brott kalla till samtal med föräldrarna. Men det finns också förslag som riskerar att gynna de onda krafterna. Ett exempel är de visitationszoner som har nämnts flera gånger i dag. De innebär att det inte längre ska krävas brottsmisstanke för att visitera personer i ett visst område. Den uppenbara risken är att zonerna mest införs i utanförskapsområden och därmed riktas mot människor med utländsk bakgrund. Ett annat exempel är förslaget om att sänka straffmyndighetsåldern. De kriminella gängen riktar särskilt in sig på barn som är under 15 år och som därmed inte straffas om de begår brott. Men om straffmyndighetsåldern sänks är risken att gängen börjar jaga sina byten bland ännu yngre barn. Ett tredje exempel är detta att straffa föräldrarna för barnens brott som om de invandrartäta områdena präglades av uselt föräldraskap och inte av en social utsatthet. Ett fjärde exempel är införandet av ett angiverisamhälle där den tioåriga pojken inte vågar gå till skolan där den slagna kvinnan inte vågar söka vård och där barnfamiljen inte vågar söka skydd för natten. Allt detta toppar man med att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk vilket ofrånkomligt leder till ett ökat utanförskap. Regeringens politik på rättsområdet i kombination med resten av förslagen i Tidöavtalet är en politik som splittrar samhället ökar spänningarna och bygger en strukturell rasism. Det gör att unga killar i utanförskapsområden tappar förtroendet för det offentliga Sverige. De tappar framtidstron och låter sig förloras i dragkampen. Fru talman! Det som i stället behövs är politik som stärker samhällets goda krafter och förebygger brottslighet. Det viktigaste förebyggande arbetet är att vi har en generellt stark välfärd som människor har tillgång till. Där har skolan en central roll. Varje barn ska möta förväntningar utmaningar och stöd. Miljöpartiet prioriterar förstärkningen av en jämlik skola. Detta kommer att uppmärksammas av min partikollega Camilla Hansén på måndagens budgetdebatt om utbildningsområdet. En annan del av det förebyggande arbetet görs genom riktade insatser. Det handlar om att identifiera framgångsrika initiativ och sprida lärdomar från dessa. Några exempel är Rinkebymodellen i Stockholm Sluta skjut-programmet i Malmö eller De Aktive Drenge i Köpenhamn. För lokala förebyggande insatser har Miljöpartiet avsatt 1 miljard kronor. Dessa pengar ska delfinansiera insatser tillsammans med regioner och kommuner. Jag vill även nämna en fråga som jag brinner särskilt för. Den handlar om hur samhället ska motverka destruktiva machonormer. Många unga killar växer upp med skeva uppfattningar om vad det innebär att vara man där ens värde är kopplat till sådant som antal flickvänner bilens hästkrafter eller tjockleken på sedelbunten. Det är ingen slump att över 90 procent av de intagna hos kriminalvården är män. När vi i samhällsdebatten pratar om faktorer bakom brottslighet sådant som var man bor trångboddhet och hushållets inkomster är det något som omfattar hela familjer. Ändå är det bröderna som löper större risk att hamna i kriminalitet medan systrarna i samma familjer har större chanser att lyckas i skola och arbetsliv. Här behöver samhället göra mycket mer för att tidigt och kontinuerligt motverka destruktiva machonormer. Avslutningsvis: Sverige får inte förlora fler dragkamper om unga killar i Rosengård Rinkeby eller Ronna. Miljöpartiet vill stärka de goda krafterna. Till Sveriges lärare föreningsledare socialarbetare kuratorer poliser fritidsledare föräldrar och alla andra som varje dag kämpar för att dra barnen i rätt riktning vill jag säga: Jag ser er och Miljöpartiet ser och förstår att ert arbete är det som gör skillnad på riktigt. Politiken måste ge er draghjälp och se till att varje barns talang tas till vara på en arbetsplats inte på en brottsplats. Miljöpartiet har lagt fram ett budgetförslag som föll i kammaren när ramarna antogs. Vi har därför lämnat in ett särskilt yttrande som beskriver vår politik på rättsområdet. (Applåder) "	6985
2824	Elin Nilsson (L)	L	Herr talman! En stark välmående och livskraftig landsbygd bygger ett starkt välmående och livskraftigt Sverige. En välmående landsbygd är en viktig kugge i en välfungerande krisberedskap och den är fundamental för en stark civil beredskapsförmåga något som blivit tydligt som en följd av skogsbränder svår torka pandemi och inte minst kriget i Ukraina. En välmående landsbygd är för mig i många delar synonymt med frihet. Med tystnaden och stillheten. Med milsvid storskog. Med jakten och fisket och svindlande naturupplevelser. Med norrsken fjällvandring och skidåkning. Med skogen och malmen och välståndet sprunget ur detta. Med jordbruket och maten vi sätter på våra bord. Med företagsamhet gröna näringar och generationsskogsbruk. Med besöksnäring och entreprenörskap. Med förvaltande av tidigare generationers arbete och vårt gemensamma kulturarv. Sist men inte minst finns på många håll ett sprudlande föreningsliv ett viktigt sammanhållande kitt i många bygder. Vikten av det som civilsamhället gör för landsbygden får inte underskattas. Herr talman! Nu kanske det låter som om jag beskriver en idyll och svensk landsbygd är ju på många sätt fantastisk. Men det är inget Skansen inget tillrättalagt Bullerbyn. Det är viktigt att komma ihåg. Verkligheten är mer komplex än så. Med att leva och verka på landsbygden följer ofta en hel del utmaningar. Livet blir ibland onödigt svårt bland annat som en följd av långa avstånd till samhällsservice. Dessutom bor vi i ett avlångt land ett land där förutsättningarna varierar mycket beroende på vilken landsända man befinner sig i. Att bo i en gammal hyttby i Kilsbergen i gränslandet mellan Närke och Värmland mindre än en timme från en av Sveriges största städer skiljer sig mycket från att bo i inlandet i Norrbotten för att nämna ett exempel. Herr talman! Det finns en väg framåt där vi bygger hela Sverige starkare. En liberal utgångspunkt är alltid värnandet om människans makt över sin egen situation. Var och en av oss ska ges möjlighet att skapa sin egen framtid. Vi behöver sträva efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo arbeta och driva företag på landsbygden att kunna göra detta. Man ska kunna bo och verka där man själv vill. För att göra detta möjligt för fler behöver hela Sverige växa. Hela Sveriges utvecklingskraft tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter måste tas till vara. Man kan inte nog betona att det är företagande och ekonomisk utveckling som är grunden för vårt gemensamma välstånd. Därför måste människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas. Vi behöver i sammanhanget med tydlighet belysa hur viktiga de gröna näringarna är för ett hållbart Sverige och att de är en nyckel till den gröna omställningen. Jorden och skogen är några av vårt lands absolut viktigaste resurser och helt avgörande för välståndet i det här landet. Jorden och skogen skapar jobb mat och biologisk mångfald för att nämna något. Det är helt fundamentalt för en levande landsbygd och för att skapa arbetstillfällen i hela landet. Herr talman! Vi lever i en tid när miljöfrågorna behöver prioriteras allt högre och vi bor i ett land där många som lever och verkar på landsbygden jobbar hårt för att få vardagen att gå ihop. För mig och för Liberalerna är det viktigt att miljöaspekterna finns med i landsbygdsperspektivet och att landsbygdsaspekterna finns med i miljöperspektivet. Miljöfrågorna och landsbygdsfrågorna är i många avseenden tätt sammanflätade. Därför vill jag särskilt lyfta fram en strof ur den del av budgeten som vi debatterar här i kammaren i dag: I Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var man bor. Regeringens mål är att politiken för areella näringar landsbygd och livsmedel ska bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet. Regeringen vill se levande och livskraftiga landsbygder med konkurrenskraftiga areella näringar jobb och företag samtidigt som värdefull miljö skyddas." Jag sluter cirkeln genom att sluta på samma sätt som jag började på. En stark välmående och livskraftig landsbygd bygger ett starkt välmående och livskraftigt Sverige. Med detta herr talman vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. "	4239
2825	Daniel Bäckström (C)	C	Herr talman! Ledamöter! Vi har snart både jul- och nyårsfirande att vänta och därmed också ett nytt budgetår. Centerpartiets budgetförslag ligger över regeringens budgetnivå och Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Vi i Centerpartiet avstår därför från ställningstagande och har i dagens betänkande ett särskilt yttrande om våra prioriteringar. Sedan några månader styrs Sverige av en SD-stödd regering som baseras på Tidöavtalet. Vad detta konkret innebär för Sveriges lantbruksnäring är fortsatt svårt att se. Vi ser inte att regeringen nämner orden landsbygd jordbruk och skogsbruk särskilt ofta i detta dokument. Inte heller i statsministerns regeringsförklaring pekades någon riktning ut för de gröna näringarna de närmaste fyra åren. Regeringen säger att skyddet för äganderätten ska stärkas inom vissa områden men det framgår inte vilka dessa områden är. Det verkar i alla fall inte röra de markägare som får se sitt brukande begränsat av artskyddet utifrån regeringens budgetförslag och konsekvenserna av att man minskar ersättningarna eller i alla fall budgetutrymmet för ersättningar. Sällan i svensk politisk historia har en regering överlovat så mycket inför ett val och i sin första budget underlevererat så mycket. Jag tycker att vi kan stanna upp en stund och fundera på vad det innebär att man inom denna fyrpartikonstellation har lovat upp till 10 kronor lägre dieselpris per liter vid pump men sedan i det första budgetarbetet i praktiken hamnar på 40 öre. Det säger någonting om hur retoriken såg ut före valet och om hur mycket fokus som låg på landsbygdens förutsättningar hos i alla fall tre av dessa fyra partier. Det säger också någonting om leveransförmåga och prioriteringar när det är skarpt läge. Vi ser att priser räntor och till viss del arbetslöshet stiger. I stället för sänkta skatter på jobb och företagande prioriterar regeringen höjd a-kassa. Man frångår på det sättet arbetslinjen som för flera av regeringspartierna har varit en väldigt viktig ledstjärna under många år. Det enda jag kan se i regeringens budgetförslag som levererar för landsbygden och den gröna näringen är förlängningen av den utökade dieselnedsättningen. Detta är en åtgärd som Centerpartiet var med och initierade i våras. Det är bra att den förlängs ett halvår men Centerpartiet skulle gärna se att den permanentas fram till dess att ett nytt system med jordbruksavdrag införs. Herr talman! Sverige behöver verkligen fokusera på att stärka matberedskapen. Det behövs utifrån många perspektiv. Hushållen har det tufft och många riskerar att inte ha mat på bordet. Som tidigare har förts fram här i debatten handlar det också om världsläget och det säkerhetspolitiska läget och om vilka konsekvenser detta har i närtid för vårt land. Ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är grunden för en levande landsbygd öppna landskap och bevarandet av biologisk mångfald. De flesta här inne är nog tämligen överens om att kostnaderna för företagen behöver sänkas krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Ett område som dock inte har debatterats mycket i dag är jordbrukets kompetensförsörjning som också måste stärkas. Det råder väldigt stor brist på folk med rätt kompetens för näringen. Många hittar inte rätt arbetskraft. I detta läge väljer man från regeringens sida att försämra förutsättningarna när det gäller arbetskraftsinvandringen. Detta förvärrar kompetensbristen inom svenskt jordbruk. Vi ser de praktiska följdeffekterna väldigt tydligt. Detta är en av många överenskommelser i Tidöavtalet som fyra partier gemensamt baserar fortsatt arbete i Regeringskansliet på. För vårt totalförsvar är landsbygden och livsmedelsförsörjningen av väldigt central betydelse. Det gäller också att se kopplingen till att decentralisera mer. Centralisering skapar otrygghet och sårbarhet i en säkerhetspolitiskt svår tid. Decentralisering skapar också möjligheter på landsbygden. Jag tror att det är oerhört angeläget just i dessa dagar att tänka mer decentraliserat att arbeta mer decentraliserat och att skapa förutsättningar för detta i den statliga styrningen. Vi har det sämsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Detta måste verkligen tas på allvar också när det gäller svensk livsmedelspolitik. Vi behöver främja produktionen av fossilfri svensk mineralgödsel utöka den inhemska biodrivmedelsproduktionen och ta vara på de stora fördelar som det innebär med snabb och förnybar elproduktion. Herr talman! Vi i Centerpartiet var under våren med och drev igenom ett omfattande krisstöd till svenskt jordbruk - totalt handlade det om över 3 miljarder kronor. Stöden har underlättat men läget är fortsatt allvarligt inte minst utifrån prognoserna för kommande år. Man kan se sämre lönsamhet och fortsatt höga risker. Därför föreslår vi från Centerpartiet i vårt budgetförslag ett förstärkt krisstöd med ytterligare en halv miljard kronor för 2023 till animalieproduktionen. För 2024 och åren därefter vill vi att denna halva miljard ska fördelas så att 200 miljoner per år investeras i ett återinfört vallstöd och 150 miljoner går till att utöka budgeten för investeringsstöd för jordbrukets konkurrenskraft samt till unga jordbrukares etablering. Slutligen vill vi att 150 miljoner kronor går till att utöka investeringsstödet för jordbrukets klimatanpassning. Netto innebär detta herr talman att Centerpartiet föreslår att en halv miljard kronor per år riktas till att stärka den svenska matförsörjningen. Det finns mycket att lyfta fram i en sådan här debatt. Jag vill understryka vikten av att vi i riksdagen driver frågor kopplade till att se över nuvarande jaktlagstiftning och utveckla klövviltsförvaltningen. Även här finns en stark koppling till livsmedelsproduktionen och till att möjliggöra ökad produktion. Jag vill också utifrån våra positioner i skogsfrågorna slå ett slag för hur oerhört viktigt det är att hela tiden ha fokus på att äganderätten och brukanderätten ska vara i centrum. Det finns många möjligheter framåt för svensk landsbygd. Oerhört stora investeringsarbeten pågår. Flera står och avvaktar; det handlar bland annat om de förnybara drivmedlen med skogen som råvara. Jag hoppas att vi får se en nyansering från regeringens sida kommande år så att man skapar förutsättningar som gör att dessa stora investeringar faktiskt genomförs. Det kommer att skapa oerhört mycket jobb och det kommer att stärka framtidstron i många bygder. Vi kan titta på områden i norra Sverige som har gigantiska kompetensbehov framåt. Kunde vi förutse detta fyra fem sex år tillbaka i tiden? Antagligen var det få som gjorde det. Men detta sker och det är kopplat till omställning men också ökad investeringsvilja i våra svenska bygder. Det är oerhört viktigt för vår nation och också för hållbarheten och sysselsättningen och för vårt totalförsvar. Herr talman! Jag önskar er alla en oerhört välsignad avslutning på det här året och en riktigt fin jul. Tack för fin dialog i dessa centrala frågor! Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	7078
2826	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att trygghet har kommit att bli vår tids stora frihetsfråga. Den nya regeringen har ärvt en trygghetskris som i högsta grad också är en kris för det fria och öppna samhället. De senaste åren har de kriminella nätverken vunnit ny mark i stora delar av vårt samhälle. Den kraftiga ökningen av det dödliga skjutvapenvåldet är förstås det mest brutala uttrycket för detta. Som flera redan har varit inne på i dagens debatt är 2022 alltså i år det blodigaste året sedan antalet dödsskjutningar började mätas i vårt land - 60 dödliga skjutningar så här långt. Det kanske var fler som såg den ganska slående grafiken i ett nyhetsinslag i SVT häromdagen där de 60 dödliga skjutningarna i Sverige ställdes i kontrast till motsvarande siffror i våra nordiska grannländer: i Danmark 4 i Norge 4 och i Finland 2. Samtidigt är förstås dödsskjutningarna bara toppen på isberget. Det brutala gängvåldet påverkar hela samhället. Det innebär enorma integritetsförluster för brottsoffren. Det gör människor i utsatta områden otrygga och det begränsar deras rörelsefrihet. Det tränger in med hot och utpressning i den offentliga förvaltningen. Det medför en tystnadskultur som gör det svårare att klara upp brotten. Det är detta som gör den här brottsligheten just systemhotande för ytterst riskerar detta att äventyra medborgarnas tillit till hela den demokratiska rättsstaten. Det är mot den här bakgrunden som det i höstens regeringsförklaring slås fast som den första uppgiften för den nya regeringen att kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och att tryggheten i hela vårt land måste återupprättas. Såklart är uppdraget bredare än den förvisso väldigt allvarliga gängkriminaliteten; det handlar om mäns våld mot kvinnor ungdomsrånen och de brutala bedrägerierna mot våra äldre. För att lyckas med allt det här krävs ett fundamentalt perspektivskifte. Alldeles för länge har gärningsmannen stått i fokus för den svenska kriminalpolitiken. Detta måste få ett slut. I stället vill nu regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inom ramen för det samarbete som ligger bakom den här regeringsbildningen skifta fokus och sätta två andra utomordentligt centrala intressen i förgrunden: dels brottsoffret och hans eller hennes rätt till upprättelse dels samhällets och de goda medborgarnas berättigade intresse av skydd. För att trycka tillbaka gängkriminaliteteten krävs ökade resurser och nya verktyg till våra brottsbekämpande myndigheter. Det krävs också mönsterbrytande straffrättsliga åtgärder. Det är där vi talar om danska straff för svenska brott. Och inte minst krävs att det brottsförebyggande arbetet bedrivs lika systematiskt som det brottsbekämpande arbetet. Redan förra året inleddes den historiska offensiven mot kriminaliteten genom att riksdagen då röstade igenom M KD- och SD-budgeten som bland annat innehöll omfattande riktade satsningar på höjda polislöner fler kameror och bättre teknisk förmåga hos polisen. Satsningarna fortsätter nu med grund i Tidöavtalet. För den kommande treårsperioden har regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna förslag om ytterligare reformer motsvarande 5 miljarder kronor för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i Sverige. Fru talman! Eftersom dagens debatt är just en budgetdebatt - låt mig i korthet redogöra för några av dessa satsningar. Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Utöver medel för fortsatt tillväxt tillför regeringen Polismyndigheten medel i en treårig särskild satsning för stärkt verksamhetsskydd. Satsningen möjliggör en snabb och kraftfull förstärkning på detta område. Polismyndigheten tillförs också medel för att säkerställa ett ändamålsenligt säkerhetsarbete under Sveriges ordförandeskap i EU under våren 2023. Regeringen ökar också den operativa förmågan hos Säkerhetspolisen genom att myndigheten tillförs 165 miljoner kronor från och med 2023. Tillskotten ska användas för att möta det ökade hotet från statliga aktörer och våldsbejakande extremister. Säkerhetspolisen ska även genomföra säkerhetshöjande åtgärder kopplade till den centrala statsledningen. För att bekämpa den allvarliga brottsligheten behöver Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ökade resurser. Det handlar om grova svårutredda brott som är omfattande och resurskrävande. Båda myndigheterna får de resurser som de behöver för att kunna rekrytera nya medarbetare och stärka förmågan att komma åt organiserad brottslighet. För att kunna avgöra mål och ärenden med hög kvalitet och inom rimlig tid och för att ha en långsiktig kompetensförsörjning får Sveriges domstolar också ökade resurser. Regeringen förstärker Kriminalvården med nära 2 4 miljarder kronor från och med 2025 allt för att ge Kriminalvården förutsättningar att fortsätta arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av kapaciteten i häkte anstalt och frivård. En rad av de olika lagreformer som är på gång till exempel när det gäller hemliga tvångsmedel innebär också att vi tillför resurser till alla de myndigheter som ska kunna använda dessa medel på ett effektivt sätt. Det gäller polisen tullen Åklagarmyndigheten Ekobrottsmyndigheten Skatteverket och andra myndigheter. Brottsoffermyndigheten får en 20-procentig ökning av sina anslag. Det är faktiskt den allra största ökningen av alla myndigheter i den här budgeten. Fru talman! När det gäller de brottsförebyggande insatserna ska det brottsförebyggande arbetet prioriteras och bedrivas minst lika systematiskt som det brottsbekämpande arbetet. Om jag bara ska nämna några av de saker som nu får finansiering: Socialtjänsten får fler verktyg och ökad kunskap och reformeras med inrättandet av en krissocialjour. Föräldraansvaret ska stärkas och föräldraskapsstödet ska byggas ut. Arbetet mot hedersrelaterat våld intensifieras och medel till det förebyggande arbetet permanentas. När det gäller alla de skärpta straffen krävs ökade resurser och nya verktyg till myndigheterna. Det krävs också mönsterbrytande straffrättsliga åtgärder. Regeringen avser att genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Åtgärder som behövs är till exempel kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk dubbla straff för gängkriminella och skärpta straff för brott som typiskt sett begås i kriminella nätverk. Jag ska lyfta fram en otroligt viktig sak för att brottslighet inte ska löna sig nämligen att rättsväsendets möjligheter att ta brottsvinsterna från de kriminella ska vässas ordentligt under de år som nu ligger framför oss. Samtidigt måste samhällsskyddet och tryggheten för brottsoffer stärkas. Regeringen ser nu över hur den så kallade prövotiden efter villkorlig frigivning kan förlängas för att säkerställa stöd och kontroll under längre tid. Avslutningsvis fru talman: Jag inledde med att konstatera att trygghet är vår tids nya frihetsfråga. Att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och återupprätta rättstryggheten handlar ytterst om att värna det fria och öppna samhället. De fyra partier som står bakom Tidöavtalet tvekar inte att tala om ett paradigmskifte. Vi pratar inte bara om att vända på alla stenar; vi är faktiskt beredda att göra precis det - pröva grepp som vi inte tidigare har sett eller tagit i Sverige men som är väl beprövade i andra demokratiska rättsstater inte minst i våra nordiska grannländer. Ett är nämligen säkert: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också att gå som det hittills har gått. Och det fru talman är helt enkelt inte ett alternativ. (Applåder)	7581
2827	Annika Strandhäll (S)	S	Fru talman! Tack till justitieministern för att han har anslutit sig till debatten i dag! Jag kan konstatera att dina regeringskollegor inte har deltagit i budgetdebatterna i någon större utsträckning så det uppskattas att du är här för att svara på frågor. Precis som du säger måste vi verkligen vända på varenda sten för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Mycket har gjorts av den socialdemokratiskt ledda regeringen under de senaste åtta åren och utfallet av de många utredningar som vi har tillsatt kommer också justitieministern att få ta del av. Dock säger till och med Polismyndigheten när vi träffar dem att det inte är resurser till dem som saknas just nu. Sådana har tillförts löpande under lång tid. Men vad den nytillträdda regeringen nu gör är att överge de utsatta områdena genom den kraftfulla nedskärning som de mycket små resurser ni tillför välfärdsområdet innebär. De 6 miljarder som ni vill beskriva som en satsning innebär de facto att Sveriges kommuner kommer att behöva dra ned det kommande året. Det kommer att innebära mindre resurser till lärare socialtjänst och fritidspedagoger - precis det som gör att vi kan bryta nyrekryteringen till gängkriminaliteten i Sverige. Jag undrar om justitieministern kommer att ta upp den här frågan med sin finansminister för att säkerställa att man tillför de resurser som krävs till den svenska välfärden för att vi ska klara av att bryta den grova kriminaliteten.	1458
2828	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Tack för denna fråga från Annika Strandhäll! Till att börja med får man väl också tacka för att Socialdemokraterna uppenbarligen ställer sig bakom regeringens budget i den här delen. Man kan naturligtvis välja att se det som att Socialdemokraterna helt saknar egna förslag på området men jag väljer ändå att glädja mig åt det faktum att vi får ett brett stöd för den här delen av regeringens politik. Vad gäller att vända på varje sten blev ju det en så kallad slogan från den förra regeringen. Det är ju en lovvärd ansats även om min erfarenhet från förra mandatperioden var att detta var en sanning med modifikation. Vi pekade på väldigt många stenar som det borde vändas på men när det kom till dubbla straff för gängkriminella visitationszoner anonyma vittnen eller strängare påföljder i andra avseenden ville man verkligen inte vända på några stenar. Om det nu finns en högre ambitionsnivå när det gäller stenvändandet kommer vi att välkomna stöd inte bara för budgeten utan även för alla de reformer som vi kommer att lägga på riksdagens bord under de kommande åren. Vad gäller resurser till välfärden lägger regeringen 12 miljarder till kommunerna - 6 generella miljarder och 6 riktade miljarder. Det råder ingen tvekan om att inte bara kommunerna och regionerna utan också hela landet befinner sig i en utomordentligt utsatt ekonomisk situation. Finansministern har också återkommande signalerat att regeringen bevakar utvecklingen och även är beredd att vidta nya åtgärder om nöden eller läget skulle kräva det. Vad gäller den lite mer generella synpunkten från oppositionens sida att Tidöavtalet inte fokuserar på brottsförebyggande insatser hänvisar jag gärna till andra tidigare inlägg här. Det är ett enormt ambitiöst och systematiskt arbete med det brottsförebyggande som framgår i detta avtal. Jag har själv inte skrivit det; jag ska bara ta hand om det. Men jag upplever att jag ändå med visst oberoende kan hävda detta.	1959
2829	Annika Strandhäll (S)	S	Fru talman! Inledningsvis kan jag konstatera att Richard Jomshof lade en inte obetydlig del av sitt anförande på attacker på Socialdemokraterna och till och med på enskilda företrädare. När han nu hade möjlighet att prata om den politik som de vill genomföra väljer han i stället att prata om Socialdemokraterna. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar svagheter som finns. Faktum är att när de kriminella gängen sätter skräck i våra bostadsområden och städer är det någonting som hotar tryggheten för oss alla. Det handlar om tilliten i ett samhälle en tillit som undergrävs när vi dras isär i stället för att komma samman för att tillsammans bygga samhället starkt. Som socialdemokrater har vi de senaste åren satsat allt på att vända denna utveckling. Det har varit en absolut huvudprioritering för oss under de år som vi nu har regerat Sverige. Polismyndigheten är väldigt tydlig med att det är otroligt viktigt att vi satsar på alla delar i rättskedjan. Vi behöver naturligtvis fler uniformerade poliser närvarande ute i de områden som är hårt drabbade. Men vi behöver också mer av förebyggande arbete och socialt arbete för att alla de människor med annan etnisk bakgrund eller för den delen med svensk bakgrund som bor i dessa områden ska kunna känna trygghet och tillit till att samhället fungerar också för dem. Icke att förglömma när man lyssnar på Richard Jomshof som naturligtvis som vanligt etnifierar alla samhällsproblem är att det också är otroligt viktigt att understryka att vi har 2 miljoner människor i Sverige med annan etnisk bakgrund. Den absoluta majoriteten av dem går upp varje morgon går till sitt arbete ser till att den svenska välfärden är stark och ser till att vårt samhälle fungerar. Det hör man aldrig någon sverigedemokrat stå och prata om. Vi socialdemokrater har under vår regeringsperiod haft två huvudsakliga prioriteringar för kriminalpolitiken. Det handlar naturligtvis om att knäcka gängkriminaliteten och jag kommer snart att säga mer om det. Men det handlar också om arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor någonting som lyste med sin frånvaro under Richard Jomshofs anförande. Men kriminalpolitiken kan aldrig bära hela lösningen. Lika viktigt som det är med hårdare straff och fler poliser lika viktigt är det brottsförebyggande arbetet. Då krävs det en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn en arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla som kan jobba också ska jobba en kultur- och idrottspolitik för hela landet en socialpolitik som bygger trygghet lika för alla och sociala insatser som snabbt fångar upp de barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Denna insikt gjorde att vi socialdemokrater i valrörelsen lovade att för varje krona som vi satsar på polisen ska minst lika mycket satsas på det förebyggande arbetet. Det är satsningar som finns på andra utgiftsområden än det som vi nu diskuterar. Men trots det är detta helt avgörande om vi ska kunna vända utvecklingen och få stopp på kriminaliteten. För en effektiv kriminalpolitik krävs det naturligtvis också att de rättsvårdande myndigheterna har tillräckliga resurser. Det gäller inte minst Polismyndigheten. I regeringsställning satte vi upp ett mål om 10 000 fler polisanställda till 2024. Det ser nu ut att kunna nås. Därför anser vi också att det är hög tid att ta nästa steg. Vi gick därför till val på att Polismyndigheten till 2032 ska ha 50 000 anställda varav minst 34 000 poliser. Det är klart att det är oroande att regeringen inte tycks vara särskilt intresserad av hur Polismyndigheten ska utvecklas efter att målet om 10 000 fler anställda är uppnått. Det behöver bli fler poliser och andra anställda på myndigheten och de behöver få bättre villkor och fler verktyg. Men satsningarna på Polismyndigheten måste också följas upp med satsningar på andra rättsvårdande myndigheter. Inte minst Kriminalvården står inför stora utmaningar. Om förslagen i Tidöavtalet ska genomföras kommer det att kraftigt öka behovet av platser på häkten och på anstalter. Det är såklart oroande att regeringen inte verkar ha en klar uppfattning om hur många fler platser som kommer att behövas och hur denna utbyggnad ska gå till. Av erfarenhet vet vi att utbyggnad tar tid både själva byggandet och i minst lika hög grad rekrytering och utbildning av personal. Regeringen borde ha presenterat en plan för eller åtminstone en tanke om denna utbyggnad som kommer att krävas om Tidöavtalet ska genomföras. Vi tycker förstås att det är glädjande att regeringen nu fortsätter med de offensiva satsningar för att bryta kriminaliteten som vi genomförde i regeringsställning. Det är väl känt att ett flertal utredningar är tillsatta. Några av dem har nyligen kommit med sina betänkanden. Det handlar om preventiv avlyssning kriminalisering av psykiskt våld Gängbrottsutredningen och utredningen om flerfaldig brottslighet. Vi förväntar oss att regeringen håller den höga takt i lagstiftningsarbetet som man inte minst i opposition hänvisade till hela tiden. Kriminalpolitiken måste naturligtvis vara såväl rättssäker som effektiv. Och som Richard Jomshof nämnde är en del av förslagen i Tidöavtalet minst sagt osäkra när det gäller precis detta. Man kan ta till exempel visitationszonerna. I bästa fall kanske de riskerar att vara rättsosäkra. I sämsta fall kan de vara direkt kontraproduktiva. Om polisen får rätt att visitera människor inte beroende på att det finns en misstanke mot dem utan bara utifrån var de råkar bo ser vi hur ett förtroende som behöver stärkas inte minst bland dessa medborgare i vårt land i stället riskerar att minska. Det kommer förmodligen att göra att människor i mindre utsträckning än i dag kommer att kunna se till att polisen får den information som behövs för att kunna klara upp brottsligheten. Låt mig dock ta upp någonting mer. Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier våld och sexualbrott. Detta är våld som orsakar stort lidande. Det kränker och begränsar den våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter. Men våldet drabbar också de barn som tvingas bevittna övergreppen. Att som barn falla offer för våld i hemmet kan även leda till att man i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir ett offer. Detta är förövare som finns i alla samhällsgrupper och har alla olika bakgrunder och det är våld som har förekommit i alla tider. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar tryggheten och friheten även för de kvinnor som inte utsätts själva. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. Vi kommer att vända på varenda sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor. Vi ser att samarbetet mellan de inblandade myndigheterna måste bli mycket bättre. Kvinnor som utsätts för brott ska få den hjälp de behöver och de män som begår brotten ska straffas. Den sociala och fysiska tryggheten för dem som anmäler den här typen av brott måste stärkas och samhället ska finnas med hela vägen. I regeringsställning tog vi socialdemokrater fram ett 99-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det innehåller förslag på många olika områden och det måste genomföras i sin helhet samtidigt som nya åtgärder behöver tillkomma. Trots de allvarliga brott som begås osynliggörs ofta mäns våld mot kvinnor. Som politiker har vi ett ansvar att lyfta upp och synliggöra dessa frågor även när medieförfrågningarna lyser med sin frånvaro. Jag förväntar mig att justitieministern ägnar de här frågorna minst lika mycket uppmärksamhet som han ägnar det gängrelaterade våldet. Sverige behöver ha en nollvision när det gäller mäns våld mot kvinnor. Att utsättas för brott är en kränkning som sätter djupa spår och brottsoffer måste kunna känna förtroende för rättsväsendet. Då krävs det att alla aktörer som möter brottsoffer och vittnen har kunskap om deras rättigheter och vilket stöd och skydd samhället kan erbjuda. Polismyndigheten är ofta den första verksamhet ett brottsoffer kommer i kontakt med och därför är det extra viktigt att den kontakten fungerar. Men även kommuner och regioner har ett stort ansvar att se till att människor får den hjälp och det stöd som behövs. Vi vet också att de ideella organisationer som gör insatser är mycket värdefulla och måste ges ett fortsatt stöd. Brottsoffermyndigheten ger förutom stöd till ideella organisationer även information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter. Också detta arbete måste fortsätta och utvecklas. Det är dags att utreda en särskild brottsofferlag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och har i stället lagt fram ett särskilt yttrande om den socialdemokratiska politiken på detta utgiftsområde. (Applåder)	8925
2830	Annika Strandhäll (S)	S	Fru talman! När man lyssnar på justitieministern från man den känsla som man kanske har fått i relation till den här regeringen ända sedan den tillträdde det vill säga att den är något ovarsam med sanningen. Det är väl belyst vid det här laget att det så kallade tillskott till välfärden som regeringen talar om de facto är en nedskärning. Ni skjuter inte ens till tillräckligt med medel för att ta höjd för de lönehöjningar som kommer det närmaste året i kommuner och regioner. Era medel kommer inte ens tillnärmelsevis att täcka den ökade lönekostnaden. De facto är det alltså nedskärningar på välfärden. Man kan ha hur många behjärtansvärda förslag som helst på det förebyggande området vilket ni faktiskt inte har men det spelar ingen roll om man inte tillför några resurser för att de ska kunna genomföras. Till och med de rättsvårdande myndigheterna och Polismyndigheten säger som sagt att om man ska kunna bryta utvecklingen måste det ske satsningar i alla delar - till exempel på socialtjänsten till exempel för att se till att vi får en mer likvärdig skola till exempel för att barnen som växer upp i de utsatta områdena ska kunna få ett sommarjobb. Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket som regeringen gör på välfärden det kommande året. Frågan kvarstår alltså: Hur ska ni lappa och laga med de bristande resurser som ni tillför välfärden?	1373
2831	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Det gläder mig att Annika Strandhäll lyssnar på regeringen. Hon kanske borde lyssna ännu lite bättre i varje fall på vad jag har att säga om den här saken. De tillskott till kommuner och regioner som Socialdemokraterna gör kommer inte heller att göra hela jobbet i alla de avseenden som vi nu diskuterar. Trots allt är kommuner och regioner framför allt själva ansvariga för sin ekonomi. Ovanpå det kan staten bidra en del. Det gör den här regeringen och det gör uppenbarligen även oppositionen. Regeringen har också sagt att det kan bli fråga om ytterligare avvägningar om det kommer att krävas framöver. Alldeles uppenbart kommer det ekonomiska läge vi nu befinner oss i inte minst med inflationen och dess effekter på exempelvis hyreskostnader att drabba inte bara kommuner och regioner utan också staten. Naturligtvis måste denna utveckling följas väldigt nära. Annika Strandhäll upprepar att det inte sker några särskilda satsningar än mindre finansierade sådana i regeringens budget när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Jag vill därför bara lyfta upp ett par sådana exempel. I budgeten genomförs en satsning på sociala team i skolorna. Det avsätts medel för att möjliggöra inrättande av akuta jourskolor på fler platser i landet. Föräldraskapsstödet byggs ut och stärks. När det gäller tidiga insatser för barn som begår brott och är i riskzonen för det finns också flera olika förslag exempelvis att medel avsätts för att subventionera LVU-placeringar vid Statens institutionsstyrelse. Jag håller alltså inte med Annika Strandhäll om den generella beskrivningen av regeringens politik när det gäller satsningar på välfärden och i ännu mindre grad om kritiken mot den del av budgeten som vi nu diskuterar som tvärtom rymmer en väldig offensiv när det gäller det förebyggande arbetet som också i hög grad är finansierad med statliga medel.	1881
2832	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Jag vill fråga justitieministern en del saker. Jag var också nyfiken på det som Annika Strandhäll nyss frågade om. Jag är oroad för välfärdssektorn eftersom jag ser att den är en oerhört viktig del av det brottsförebyggande arbetet. Men låt oss ta upp andra problem. De finns också. Jag uppskattar förstås att man säger att man ska sätta brottsoffer i fokus. Det är extremt viktigt. Men ibland är det en växling mellan att vara offer och förövare. Vi får inte se det som enbart svartvita konstruktioner. Den som har varit offer riskerar att bli förövare. Detta hör också att det bli viktigt att fokusera på offer. Jag har arbetat mycket med dessa frågor och mött många brottsoffer. Jag har inte stött på att offren just vill ha strängare straff. De vill ha upprättelse och det handlar om att rättsprocessen ska ge dem upprättelse. De vill helst se en fällande dom men i vart fall ett konstruktivt och bra bemötande så att de blir bekräftade och inte ständigt ifrågasatta även om det måste komma sådana frågor också i en brottsutredning. Varför kopplar man brottsoffer till krav på högre straff? Bland andra har Rädda Barnen i en forskningsrapport nyligen visat att det är ganska felaktigt. Jag vill också fråga om polisen. Det är lätt att säga att det ska vara ett bestämt antal miljoner i budgeten och ett bestämt antal poliser ute på gator och torg i bilar eller patrullerande på nätet. De behövs självklart. Men det som jag tycker saknas är en utvärdering av vad polisen har gjort med de resursförstärkningar som har kommit. Både forskare och Riksrevisionen har ju efterlyst utvärderingar granskningar och metodutveckling.	1651
2833	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag börjar med den sista frågan. Ja när vi lägger stora ekonomiska resurser på de rättsvårdande myndigheterna inte minst polisen finns det också berättigade förväntningar på ordentlig uppföljning. Där har jag gärna en dialog med Gudrun Nordborg om hur den uppföljningen bäst utformas. Men det är en mycket berättigad förväntan från medborgarna. Detta med upprättelse för brottsoffer är en mycket central fråga. Som Gudrun Nordborg är inne på är det en rad olika faktorer som avgör i vilken mån ett brottsoffer upplever att man har fått upprättelse. Utifrån min egen erfarenhet av att vara ombud för enskilda i domstol kan jag säga att väldigt mycket av det som händer i domstolssalen spelar stor roll för upprättelsen. Det handlar om hur man blir bemött av domstolen och sin motpart i vad mån man upplever att man får komma fram och ge sin berättelse och att den respekteras. Allt är utomordentligt viktigt. Med detta sagt går det inte att komma runt att också straffet är en otroligt viktig del av upprättelsen. Det är ju samhällets konsekvens och starka markering mot det brott som brottsoffret har utsatts för. Min erfarenhet och många andras erfarenhet är nog ändå - nu ska jag inte gå i polemik med Gudrun Nordborgs erfarenhet - att straffet är en otroligt viktig del av upprättelsen. Jag skulle också vilja säga att straffet är en viktig del för motivationen för alla som arbetar med upprättelsen. Det handlar om att allt det hårda arbete som ligger i en polisutredning en förundersökning och en åklagares arbete också ska leda till en ordentlig konsekvens. Att utdöma ett ordentligt straff är samhällets erkänsla till brottsoffret att man inte accepterar det som har hänt. Vi har här talat om kontaktförbud och om en ny påföljd vistelseförbud som innebär att man inte ska få vistas i ett visst geografiskt område. Detta kommer de facto att vara en fråga både om upprättelse och om skydd för brottsoffret. Allra sist har vi skadestånden som jag hörde Gudrun Nordborg tala om tidigare. Det är en utomordentligt viktig sak.	2055
2834	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Jag kan hålla med om stora delar av svaret. Men min angreppspunkt var just att brottsoffren inte hela tiden vill ha allt högre straff. De vill ha upprättelse också genom straffet om möjligt. Sedan varierar det förstås hur man blir bemött och vilken information man får. Vänsterpartiet skulle också vilja driva att vi får en brottsofferombudsman kopplad till Brottsoffermyndigheten vilket vi har motionerat om så att man skulle kunna få en genomlysning och en blick för vad som faktiskt sker i rättskedjan. Vi föreslår också ett femicidpaket som jag nämnde i mitt anförande med kompetensutveckling för hela rättskedjan särskilt när det gäller våldskompetens. Där brister det i dag och en hel del brottsoffer blir allvarligt kränkta under processens gång. Det är absolut inte meningen att det ska vara så. Jag undrar om vi skulle kunna få stöd för detta från justitieministern. Känns detta som bra förslag från oss?	937
2835	Justitieministern Gunnar Strömmer (M)	M	Fru talman! Jag deltar gärna i en diskussion om alla olika slags insatser som kan stärka brottsoffrens ställning och deras upplevda och faktiska upprättelse. Men låt mig fokusera på ett område där det kanske ändå finns en viss friktion mellan våra beskrivningar och verkligheten. Då vill jag hänga kvar i detta med straffen och deras betydelse för upprättelsen. Många brottsoffer väljer att över huvud taget inte polisanmäla eftersom de upplever att det inte leder till någon konsekvens. Det är otroligt allvarligt i ett samhälle att människor som är utsatta för brott inte ens söker upprättelse för de upplever att det inte spelar någon roll och att det inte får någon egentlig konsekvens. Man kan ta hela modellen med mängdrabatten som exempel. Där utdömer man straff för de tre grövsta brotten. Är man då utsatt för många brott blir det många av de brott man har utsatts för som över huvud taget aldrig straffas. Det är klart att det får konsekvenser för både den faktiska och den upplevda upprättelsen. Det finns många betydelser hos ett straff i ett samhälle. Men just den del som handlar om upprättelsen är en otroligt central sak. Det är min övertygelse. Därför ser jag detta som ett väldigt viktigt skäl till straffhöjningar. Tidöavtalet innebär många straffhöjningar som den här regeringen går fram med. Vi vet erfarenhetsmässigt att de är väldigt viktiga för att trycka tillbaka den grova brottsligheten. Men de är också utomordentligt viktiga för att stärka upprättelsen för brottsoffer. Sedan vill jag avsluta lite konstruktivt så här i adventstid och vända mig till Annika Strandhäll som i talarstolen nämnde en ny brottsofferlag. Det är faktiskt ett annat moderat förslag som Socialdemokraterna gärna får ansluta sig till. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt för brottsoffren att vi samlar alla aspekter som har med brottsoffrens ställning att göra både i rättsprocessen och när det gäller upprättelse i andra avseenden till exempel skadestånd i en samlad brottsofferlag. Där får många gärna vara med och arbeta före jul och efter jul. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	2167
2836	Thomas Morell (SD)	SD	Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande TU1. Sverigedemokraterna understryker infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig dock inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om personer eller gods ska färdas på väg på järnväg med flyg eller i sjöfart måste infrastrukturen vara robust - oavsett årstid. Sverige är ett avlångt land i Europas utkant. Därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven vid varje given tidpunkt. För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor och när det gäller räddningsflyg brandflyg och polisflyg samt inte minst för försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet. Herr talman! Sverigedemokraterna säger tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna nej till projektet med höghastighetståg. Vi säger däremot inte nej till att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att stärka järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att därmed öka järnvägens kapacitet. Projektet med höghastighetståg är en gökunge som allvarligt skadar landets övriga infrastruktur. I ett väl fungerande och hållbart samhälle ska rätt förutsättningar skapas för att transporterna ska kunna samverka i samtliga trafikslag. Oavsett om vi talar om leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden eller om vi talar om tunga transporter till och från industrin eller om vi talar om regionala gods- eller persontransporter är dessa viktiga för att vårt samhälle ska fungera. Viktiga samhällsfunktioner som försvar räddningstjänst sjukvård och polis är i stort behov av väl fungerande vägar järnvägar farleder och flygplatser. Rysslands invasion av Ukraina visar med all önskvärd tydlighet hur viktig en fungerande infrastruktur är för ett lands försvarsförmåga. För industrin i norr är sjöfarten viktig och just sjöfarten kommer att vara än viktigare i framtiden som ett resultat av de stora investeringar som sker i Norrland. Sjöfartsverket får i budgetpropositionen ett beställningsbemyndigande och kan därmed påbörja arbetet med att upphandla nya isbrytare under året. Herr talman! I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 34 5 miljarder. Det är en välbehövlig höjning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig men det är ändå en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp. Även anslaget för vidmakthållande av väg ökas till 17 3 miljarder vilket är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns på vägsidan. Herr talman! Jag ska säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar alltså Trafikverket. Trafikverket som är satt att ansvara för den långsiktiga planeringen av infrastruktur för vägtrafik järnvägstrafik sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar har under åtta år med socialdemokratiska regeringar växt med hela 48 procent till 10 316 personer. Så kan det inte få fortsätta. För oss är det avgörande att hushålla med skattebetalarnas pengar vilket även borde vara statens skyldighet. Här anser vi att Socialdemokraterna och Trafikverket har misslyckats kapitalt. Vi ser att experimentet med ett sammanslaget trafikverk nu har nått vägs ände. Vi är övertygade om att en uppdelning och därmed en återgång till ett separat vägverk och ett separat banverk är rätt väg att gå - liksom en kraftigt minskad administrativ kostym. Ett första steg är att initiera en myndighetsöversyn. Herr talman! Avslutningsvis vill jag summera vår ståndpunkt. För oss är det centralt att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs på väg och järnväg samt i luften. Den digitala infrastrukturen är inte att förglömma - den är också väldigt viktig. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer. Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vi ser fram emot att utveckla infrastrukturen tillsammans med den nya regeringen. Detta betänkande som vi behandlar i dag är ett första steg på den vägen. Jag vill också nämna lite grann vad som står i den nationella infrastrukturplanen. Det står att både vägnätet och järnvägen kommer att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Väg och järnväg kommer alltså att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Och alla ni som är ute på vägarna ser hur underhållet på vägsidan har försämrats de senaste åren. Vi såg häromdagen en mycket allvarlig olycka på E18 där en person avled och fyra blev svårt skadade. Det var alltså bristande halkbekämpning som var grunden till den olyckan. Förra vintern såg vi samma situation. Man stod stilla i flera timmar på de stora stråken på våra Europavägar. Det är ett stillestånd som kostar för åkerier och i slutändan konsumenterna cirka 1 000 kronor i timmen för varje bil som står stilla. Det är snart stora pengar. Och åkerierna lägger enorma belopp i skatter varje år för att betala ett fungerande vägunderhåll. Där har det brustit. Den gamla regeringen har ett stort ansvar för att vi har en situation där underhåll av våra vägar inte fungerar och där underhåll av järnvägen inte fungerar. Samtidigt avsåg man att lägga 104 miljarder på höghastighetståg i den senaste planen. Det är ett projekt som skulle ha undanträngningseffekter när det gäller all annan infrastruktur. Och vi kommer att ha ett sämre läge 2033 än vad vi har i dag. Så kan vi inte ha det. Nu är det en ny inriktning på politiken för infrastrukturen och det är jätteviktigt.	6144
2837	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Något som Thomas Morell inte alls nämnde i sitt anförande är den stora klimatutmaning som vi har Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Sju av åtta partier i riksdagen stod bakom det klimatpolitiska ramverket - dock inte det parti som Morell tillhör. Vi säger att vi ska minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 när det handlar om transporter. Nu är ni Thomas Morell en del av regeringsunderlaget och har lite mer ansvar än när ni är i en oppositionsroll när det handlar om vad vi faktiskt ska göra. Ni har i den budget som riksdagen antog häromdagen tagit bort reduktionsplikten. Ni tänker inte ändra reseavdraget utan fortsätta gynna bilister. Ni har dragit in klimatbonusen för elbilar. Ni har sänkt skatten för fossila drivmedel. Ni minskar järnvägsunderhållet. Ni halverar stadsmiljöavtalen. Men vad jag vet har ni fortfarande inte ändrat klimatmålen så min fråga till Thomas är: Hur ska vi med er politik uppnå klimatmålen och en reducering med 70 procent?	1008
2838	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar för frågan. Att prata om att minska utsläppen leder inte till en praktisk förändring. Det som kännetecknade den förra regeringen var att det var väldigt mycket prat och lite verkstad. Framför allt var det väldigt lite kunskap om vad de olika åtgärderna faktiskt får för resultat. Vi har varit kritiska mot reduktionsplikten för vi anser inte att den leder framåt i den frågan. Vi vill hellre ha en ökad elektrifiering alltså elektrifierade fordon kanske främst på den tunga sidan. Jag var och tittade på ett bilmärke - jag ska inte säga vilket det var - som ska börja säljas i Sverige i början av nästa år. Det finns dock ingen plats i detta land där detta fordon kan laddas i dag. Vi pratar om en tung lastbil som kan gå i 50 mil alltså ett fullstort ekipage. Det finns ingen laddpunkt i dag utan då får man ladda den med sämre effekt vilket tar längre tid. Tekniken finns. Fordon finns att beställa. Man kan gå och skriva på ett köpekontrakt i dag. Men infrastrukturen för att försörja fordonen med ström finns inte. Det blir lite lustigt i den här debatten. En lastbil som inte kan användas är ju rätt värdelös. Den utför inget arbete för att det ska finnas mat i butiken läkemedel på apoteket och vad det nu kan vara ett arbete som både jag och ledamoten och jag förväntar oss. Förändringen måste gå hand i hand. Företag teknik privatpersoner och samhället ska kunna gå i takt i förändringen. Så har det inte varit. Vi vill ändra på det.	1481
2839	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Tack Thomas Morell för svaret! Tycka kan man såklart göra men jag tycker att det är bra om man håller sig till fakta. Mellan 2010 och 2020 har utsläppen minskat med 25 procent. Det räcker inte men det är ändå en minskning. Ledamoten stod alldeles nyss och sa att vi snackar men inte gör något. Uppenbarligen har den tidigare S-ledda regeringen ändå gjort någonting eftersom utsläppen har minskat med 25 procent. Ledamoten brukar i vanliga fall prata sig varm för åkeriföretag och ledande lastbilsaktörer och uppstartsaktörer inom fossilfria drivmedel efterfrågar en politik som ligger i linje med klimatmålen. Men det är inte det vi ser just nu. Vi har också under den förra mandatperioden tillsatt 2030-sekretariatet som just är som jag inledde med fakta kring hur det ligger till. Jag tycker nog att ledamoten och hans parti ska titta lite grann på vad 2030-sekretariatet egentligen säger. Vad är det vi har lovat att vi ska uppnå? Elektrifiering är såklart jätteviktigt men vi måste göra fler saker än det. Och det var ändå den tidigare S-ledda regeringen som inledde det kraftfulla arbetet till exempel med laddstolpar. Sedan finns det mer att göra och det är ju bra att man fortsätter det arbetet. Min fråga kvarstår därför: Vad vill Sverigedemokraterna som står utanför men ändå innanför göra?	1333
2840	Louise Meijer (M)	M	Fru talman! Jag tackar Annika Strandhäll för hennes anförande och då kanske särskilt för att hon lyfte mäns våld mot kvinnor. Jag instämmer i det Annika sa om att vi politiker har ett ansvar att ta upp den frågan även när medieintresset är svalt. Med det sagt har jag några frågor om den socialdemokratiska rättspolitiken. Jag tycker först och främst att alla här inne alla som lyssnar och alla som har ett intresse av lag och ordning här i Sverige ska notera att det från Socialdemokraternas sida inte finns något annat förslag till budget på utgiftsområde 4 det vill säga det budgetområde som behandlar rättsväsendet och kriminalpolitiken. Socialdemokraterna instämmer alltså i regeringens och samarbetspartiernas förslag gällande hur pengarna till rättsväsendet ska disponeras kommande år. Det är ju mycket glädjande men samtidigt uppstår vissa frågor med anledning av detta. Socialdemokraterna säger att de har satsat allt och vänt på varje sten. Detta är dock det blodigaste året Sverige har sett med 60 personer dödade hittills. Man vill knäcka gängen men utvecklingen har gått åt precis motsatt håll. Därför måste jag ställa en fråga till Socialdemokraterna. Utöver att man håller med oss om vårt budgetanslag undrar jag om det i Socialdemokraternas budgetmotion finns ett enda förslag på kriminalpolitikens område som Moderaterna och samarbetspartierna inte redan har lagt fram. Finns det något förslag på kriminalpolitikens område som Socialdemokraterna är ensamt om och som alltså inte delas av Moderaterna och samarbetspartierna?	1557
2841	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågan ledamoten! Att utsläppen minskar beror till stor del på att tekniken har gått framåt. Ett fullstort ekipage i dag går att köra på mellan 2 ½ och 4 liter milen på landsväg fullastat. För bara några år sedan fanns det inte möjlighet att göra detta. Det är klart att det minskar utsläppen. Elektrifiering är en oerhört viktig del i omställningen. Men det är lite självbedrägeri att säga att reduktionsplikten kommer att leda det här framåt. Vi importerar 75 procent av det material som används för att producera biodrivmedel. Det mesta är slaktavfall från Australien. En livscykelanalys ger inte den effekt som man kan förvänta sig. Många säger att beslutet att minska reduktionsplikten kommer att hämma den nationella produktionen av biodrivmedel. Så är det inte för vi har ingen inhemsk produktion att tala om eftersom vi importerar. Det har heller inte så stor betydelse var på jorden den mängd biodrivmedel som vi har att tillgå förbränns någonstans. Om vi har en högre reduktionsplikt i Sverige och en lägre sådan lägre i Europa och man fördelar ut det bränsle som är tillgängligt i de olika länderna blir ju resultatet detsamma. Även om 100 procent av vårt bränsle skulle vara biodrivmedel blir inte effekten totalt sett annorlunda för det. Att då ha en situation där företag och privatpersoner knappt klarar sin vardag är inte hållbart. Det skapar också en situation där det inte finns ekonomiska medel för att byta till ett bättre fordon. Det här är kontraproduktivt. Här måste oppositionen tänka om för detta kommer inte att leda till någonting positivt.	1600
2842	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamot Thomas Morell med anledning av anförandet. Ledamoten pekade på att järnvägen är viktig att det behövs ett ökat underhåll och att man behöver bygga bort flaskhalsar. Men när ledamoten säger att det behövs ett ökat underhåll blir det lite märkligt att läsa budget för där tar man faktiskt från järnvägsunderhållet och lägger över det på vägar. Därför undrar jag lite på vilket sätt man kan läsa ut Sverigedemokraternas bild av att det behövs ett ökat underhåll så att det blir mer än prat. Ledamoten sa också att man äntligen har fått bort diskussionen om höghastighetsjärnvägen. Vi är tror jag rörande överens om att det behövs en ökad kapacitet och det var väl också det som ledamoten menade angående flaskhalsar. Det kom ett väldigt snabbt besked från samarbetspartierna efter valet om att den här järnvägen skulle stoppas och att man skulle göra om. Nu finns det en väldigt stor oro kopplat till de delar som ändå har kommit väldigt långt. Ledamoten och jag satt bara häromdagen och diskuterade till exempel Göteborg-Borås tillsammans med berörda parter. Vi nämnde också Alingsås-Göteborg som vi båda vet är en svår del men också Ostlänken och Lund-Hässleholm. Då blir min fråga: Vad blir beskedet till alla de kommuner som har slutit avtal med staten om att göra detta? Ska man nu behöva vänta i värsta fall ytterligare fem tio år? Vad är Sverigedemokraternas besked till de här kommunerna som verkligen behöver en ökad kapacitet?	1512
2843	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågan ledamoten! Om man tittar i budgeten har Trafikverket själva dragit tillbaka en del av anslagen för man hade inte möjlighet att förbruka pengarna för järnvägsunderhåll. Höghastighetståget ger inte de effekter man vill ha om vi pratar om ökad kapacitet för dem som pendlar och för godstrafik. Höghastighetsprojektet hade ju varit en unik bana enbart för höghastighetståg som inte skapat bättre förutsättningar vare sig för dem som pendlar med pendel- eller regiontåg eller för godstransporter. De pengar som är avsatta för höghastighetståg kan i stället med fördel användas för att bygga bort flaskhalsar. Vi kan ta ett exempel av många på vad det kan ge för effekter. Om vi håller oss till Västra stambanan är det den banan som har bland de största problemen i dag. Det stora problemet stavas Göteborg-Alingsås för där har man störningar i trafiken som fortplantar sig upp i hela järnvägssystemet. Det står även i Trafikverkets egen utredning att även om man byggde hastighetståg och de skulle vara i full drift skulle problemet fortfarande kvarstå. Finge man bort problemet där nere genom att göra investeringar skulle man öka kapaciteten på järnväg fyra gånger och det skulle inte skapa de förseningseffekter man får uppe i hela systemet. Man skulle kunna sätta sig på en X2:a i Stockholm och vara nere i Göteborg två och en halv timme senare. Lite pengar - bra effekt. Så kan vi göra på flera olika projekt i Sverige: snabba åtgärder som ökar kapaciteten och man ökar också möjligheten till underhåll.	1544
2844	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Jag ska försöka vara mycket mer konkret i mina frågor så att ledamoten får lättare att svara på de frågor jag har. Jag frågade om Göteborg-Borås Lund-Hässleholm och Ostlänken. Vad är beskedet? Kommer de att behöva vänta? Vi vet ju att man i dag har fyraminuterstrafik med dubbeldäckare från Borås till Göteborg. Det korkar också igen när det gäller riksväg 40. Ska man behöva vänta där nu och kanske få en förlängning med fem till tio år bara för att den här regeringen vill göra något omtag? Det här ser jag som väldigt allvarligt så jag skulle önska ett väldigt tydligt svar från ledamoten om de delarna av de nya stambanorna som man har planerat. Det är väl ändå så att många inte pratar om höghastighetståg utan om nya stambanor och ökad kapacitet. Det är det vi pratar om. Jag skulle vilja tillägga ytterligare en fråga. Ledamoten sa själv att vi inte kan bara prata om att minska utsläppen. I förra årets budgetdebatt som jag lyssnade på häromdagen sa ledamoten Morell att vi behöver minska utsläppen. Det är ju en väldigt viktig fråga. Nu säger ledamoten att elektrifiering är en viktig del i det. Det anser Centerpartiet också. Men i tider av oro behöver vi skapa en robusthet i vårt system och då behöver vi göra allt vi kan för att skapa möjligheter för förnybara drivmedel som också är svenskproducerade. Vad är ledamotens bild av vad man behöver göra för att stärka möjligheten att skapa en svensk produktion? Vore inte reduktionsplikten en viktig del? Även om det kommer mycket från utlandet i dag som ledamoten säger behöver vi verkligen stärka den här delen. I och med regeringens besked är det faktiskt så att ett antal miljardinvesteringar läggs på vänt. Vad säger ledamoten om det? Om han nu vill minska utsläppen varför vill han inte skapa robusthet i det här systemet genom att skapa möjligheter för en svensk biodrivmedelsproduktion?	1882
2845	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten. Jag ska försöka bena ut det här. För att börja med Göteborg-Borås har man ju ett enormt kapacitetsbehov på järnvägen på den sträckan. När i tiden detta ska läggas in kan inte jag svara på här. Vi har ju inte ens behandlat den motion som vi tillsammans lagt till utskottet. Behovet finns där det kan vi konstatera men höghastighetsprojektet hade inte hjälpt pendlingen det minsta eftersom det bara skulle gå tåg direkt mellan Göteborg och Borås utan några stopp däremellan. Då har man ju fortfarande folk som behöver sitta på vägen. Det var en tankevurpa hela det här projektet. Det skapade inte förutsättningar för dem som arbetspendlar och det är ju de som utgör de stora resandeströmmarna på dagen. Det här var ett storstadsprojekt med ändhållplatser alltså Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Alla människor däremellan hamnar vid sidan av - om man inte pratar Jönköping Norrköping och Linköping men det finns ju fler orter i landet. När det gäller produktion av biodrivmedel är det bara att investera. Vi kommer att ha behov av biodrivmedel till flyget till vägen till kraftproduktion och till flera andra applikationer i samhället så det är bara att starta produktionen. Efterfrågan finns ju. Men vi behöver inte skapa en situation där vi ödelägger stora delar av landet för att man inte har råd att transportera den mat man producerar. Det är också en tankevurpa i detta. Men att det kommer att finnas behov av biodrivmedel i framtiden står utom allt tvivel. Det är bara att investera. Konsumenterna finns där ute inte bara i Sverige utan också i övriga Europa och världen.	1649
2846	Linda Westerlund Snecker (V)	V	Herr talman! Det finns ett enda klimatpolitiskt ramverk i Sverige och det är det för inrikestransporter. Utsläppen ska sänkas med 70 procent till år 2030. Det är därför industrin ställer om. Det är därför branschen ställer om. Det var sju partier som var med på den här grejen - det här ska vi göra; det här måste göras för att utsläppen ska minska i Sverige! Och det var ett parti som inte trodde på det här. Det var ditt parti ledamoten Thomas Morell och nu har du fått med dig hela Kristerssons regering på att fullständigt strunta i de klimatpolitiska målen. Vad regeringen gör är att lura industrin. Man lurar alla resenärer i hela Sverige genom att ge otroligt otydliga besked om nya stambanor. Inga godstransportörer eller resenärer vet längre vad som gäller. Man har också lurat alla bilköpare och hela bilbranschen genom att över en natt ta bort bonus malus. Det är uppenbart att med regeringens politik kommer klimatmålen aldrig att nås. Det spelar ingen roll hur många laddstolpar som sätts upp för det är den fossila bilen som den här regeringen och framför allt ditt parti Morell kramar om. Det här gör mig väldigt fundersam och bekymrad över hur de transportpolitiska klimatmålen ska kunna nås. Det är ju så att den här regeringen har lurat alla arbetspendlare alla som vill resa i Sverige och framför allt hela industrin. Maten som Morell pratar om leveransen av gods som måste komma fram för att Sverige ska fungera kommer inte att komma fram över huvud taget på grund av att Sverigedemokraterna har fått med sig alla de andra partierna på en totalt klimatförnekande politik.	1607
2847	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågan ledamoten! Transporterna är livsviktiga för att vårt samhälle ska fungera och lastbilen har en oerhört viktig roll i det arbetet för att förse oss med mat för dagen kläder på kroppen hus att bo i läkemedel på apoteken sjukvårdsutrustning på sjukhusen och vad det nu är frågan om. Men lastbilen kommer inte att vara det enda transportslaget som är viktigt i detta. Järnvägen är också en viktig del och järnvägen kan med fördel ta det långväga tunga godset. Men lastbilen behövs i ändarna och då ska de bilarna drivas på bästa sätt. Man kan titta på kartan från Filipstad upp till Norrlands inland och roa sig med att räkna laddstolpar både för personbilar och för tunga fordon. Det blir inte särskilt många. Vi vill öka utbyggnadstakten för laddstolparna. Men det kräver både energi givetvis och att man monterar upp de här stolparna. Jag sa i min inledning att en tillverkare av lastbilar kommer att leverera bilar nästa år men det finns inte en enda laddpunkt för dem. Det är här det släpar efter och måste ske en förändring. Men vi kan inte ta bort de ekonomiska förutsättningarna för företagen genom att slå sönder dem rent ekonomiskt för då lär vi aldrig få ut några elektriska lastbilar på vägen. Vi kommer inte att få ut några elektriska personbilar heller eftersom förutsättningen för att både företag och privatpersoner ska ha råd att köpa de här fordonen eller fordon som drivs av biodrivmedel av något slag är att det finns pengar. Finns inte pengarna går det inte. Bara som en ren upplysning kan jag säga att ett chassi till en elbil en lastbil kostar 5 miljoner i dag - 5 miljoner och då är inte bygget på.	1674
2848	Linda Westerlund Snecker (V)	V	Herr talman! Jag upplevde att min fråga inte handlade om kostnaden för chassin på lastbilar utan om de klimatpolitiska ramverken och att nå miljömålen. Men absolut vi kan konstatera att vad Thomas Morell säger är att det inte finns laddstolpar så det går inte att ladda någonting i Sverige över huvud taget. Det finns bara ett fåtal punkter i Sverige. Lastbilar kan inte köra vare sig särskilt långt med sitt gods eller särskilt mycket gods. Inte heller lastbilarna fungerar alltså särskilt bra. Det är vad Thomas Morell säger. Men vi ska ändå elektrifiera. Då vill jag bara upplysa kammaren om vad som är elektrifierat i dag: järnvägen. Järnvägen går på el. Tyvärr är det Ebbapriser på el nu så det är väl ganska dyrt att köra även järnväg. Det är tråkigt men vad som behövs för att transportera gods Thomas Morell är järnväg. Det är det industrin vill ha. Det är så vi kan transportera långt och stort. En lastbil kan inte konkurrera med ett långt godståg. Det är ett rent faktum. Ändå vill inte den här regeringen bygga en enda liten järnvägsbit i Sverige. Man sviker industrin som ställer om för att nå de klimatpolitiska ramverk som vi i den här kammaren har satt upp för att de är livsnödvändiga. Man sviker varenda jobbpendlare varenda mormor som vill träffa sitt barnbarn över julhelgen varenda del av samhället med budgeten som vi diskuterar i dag. Vi kommer inte att lyckas nå klimatmålen vilket är helt nödvändigt för vår framtid. Vi kommer inte att få mat i våra affärer för det går inte att transportera. Vi kan inte ens resa till jobbet för det är stopp på järnvägen som är helt fullbelagd. Hur ska det här fungera över huvud taget? Och Morell pratar om priset på chassit på en lastbil som inte ens går att köra eller ladda.	1756
2849	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågan ledamoten! Det är inte utan att det blir en viss komik i argumentationen. Jag har inte sagt att det inte går att ladda. Det finns inte laddpunkter - det är en himmelsvid skillnad. Den lastbil jag pratar om går 50 mil på en laddning under förutsättning att man kan ladda den. Transportindustrin vill köpa denna typ av fordon. Men samhället har inte hunnit med att bygga ut elproduktionen - vi har lagt ned den för övrigt - och man har inte byggt laddstolpar. Sedan säger ledamoten ena stunden att vi subventionerar så att folk kommer att förstöra klimatet med sina bilar. I nästa ögonblick säger hon att mormor inte kan hälsa på sina barnbarn. Argumentationen hänger inte ihop. Vi har inte sagt annat än att vi självklart ska få människor att åka tåg och att godset ska gå på järnväg men då måste järnvägen funka. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar för var och varannan gång jag åker tåg står det still. Det är signalfel växelfel kontaktledningar som ramlat ned och så vidare. Det finns nämligen inte pengar till underhåll. I stället skulle oppositionen gräva ned 104 miljarder i ett höghastighetsprojekt medan den vanliga järnvägen inte flyttar sig i ens fem kilometer i timmen. Man måste se helheten. Man måste titta på vad det finns för förutsättningar i storstadsområden respektive ute på landsbygden. Vad är det näringslivet behöver? Vad är det våra privatpersoner behöver? Hur ska vi få vår matproduktion att fungera? Vi måste få samhället att funka alla dagar på året. Jag är den första att säga att vi måste tänka på miljön. Men man måste ta det i en takt som gör att samhället följer med. Så blir det inte med den gamla regeringens politik.	1706
2850	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Thomas Morell pratar mycket om att det inte finns pengar till järnvägsunderhåll; det är en återkommande sak. Vi vet alla att det behövs mycket pengar till järnvägsunderhållet. Det står i alla rapporter. Alla berörda säger att det behövs mer pengar. Ledamoten sitter fast på järnvägen för att underhållet är eftersatt. Ändå drar den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ned på underhållet - drar bort 750 miljoner kronor. Det sägs att detta görs därför att Trafikverket inte har möjlighet att göra av med pengarna. Vi vet att Sverigedemokraterna och ledamoten i debatter har framfört att Trafikverket är en organisation som inte fungerar och borde brytas upp och att de inte klarar av saker och ting. Trafikverkets argument att de inte kan göra av med pengarna blir då något som man bara köper. Det förvånar mig för om det är något den här regeringen borde göra är det väl att säga till Trafikverket: Gör det ni ska göra! Ni har vetat att de här pengarna finns. De har funnits där länge; det är bara att använda dem. Om man pratar med branschen de som utför underhållet - Trafikverket gör det ju inte själva utan andra gör det - säger de att det inte är något problem att använda pengarna. Vi kan underhålla och göra dessa saker. Då rycker regeringen bort 750 miljoner kronor vilket gör att svenskarna står där ute och väntar på sina tåg. De sitter i tågen och kommer inte fram. Detta är obegripligt. Jag kan inte förstå det. Om regeringen och Sverigedemokraterna hade menat allvar hade man lagt mer pengar på underhållet och sett till att myndigheterna gör det de ska göra i stället för att skylla på att myndigheterna inte kan göra av med pengarna. Det är obegripligt. Jag undrar helt enkelt hur Thomas Morell kan förklara detta.	1772
2851	Annika Strandhäll (S)	S	Fru talman! Tack för det stora engagemanget Louise Meijer och för din fråga! I det anförande jag precis höll var jag väldigt tydlig när det gäller Socialdemokraternas syn på rättspolitiken det vill säga att det är en sammanhållen politik. Om vi ska kunna komma till rätta med de bekymmer vi i dag ser ute i många av våra utsatta områden - om vi på riktigt ska kunna vända utvecklingen - måste det göras insatser på många olika områden. Jag räknade upp dem i mitt anförande. Det gäller inte minst det sociala området. Det handlar om att bygga möjligheter för människor att bryta segregationen och komma i arbete. Det handlar om att få en skolpolitik som gör att man ska kunna förvänta sig en trygg säker och likvärdig skolgång oavsett var i vårt land man växer upp. Moderaterna känner mycket väl till att vi exempelvis vill stoppa vinstjakten i den svenska skolan. Den har tyvärr bidragit till att vårt skolsystem har dragits isär vilket har inneburit betygsinflation och en alltmer ojämlik skola. Detta bidrar till att barn inte får likvärdiga förutsättningar. Den här inställningen är också någonting som delas av de rättsvårdande myndigheterna det vill säga att det förebyggande arbetet måste prioriteras på ett helt annat sätt.	1248
2852	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är mycket enkelt. Vi vill klyva Trafikverket - pang! - i ett banverk och ett vägverk. Då får vi bättre struktur i de olika trafikformernas drift. Som det är nu har man en hög med konsulter och man växlar mellan väg- och järnvägsdrift. Alla som är det minsta insatta i hur dessa system fungerar inser ganska snabbt att det är helt olika saker att driva järnväg och att driva vägtrafik. Det kräver helt andra kompetenser att bygga järnväg än att bygga väg. Då kan man inte ha ett verk som hanterar båda sakerna för man tappar i kompetens. Det var precis detta som hände eftersom Trafikverket själva skickade tillbaka pengarna. Man fick inte ut rent arbete för dem. Det är inte regeringens eller vårt fel. Det var Trafikverket själva som valde att göra så. Vi tycker att det är viktigt att vi får en struktur som fungerar på järnvägssidan och på vägsidan. Vi vill att man gör en myndighetsöversyn och ser över detta så att vi får ett trafikverk som funkar så att tågen går och underhållet på våra vägar fungerar. Det är vi beroende av allihop både ledamoten och jag själv. Vi vill ha mat på bordet kläder på kroppen och hus att bo i. Vi vill att läkarna har utrustning när vi kommer in till sjukhuset att det finns medicin på apoteket eller vad det nu är frågan om. Vi vill att industrin fungerar så att vi får in skattemedel så att samhället fungerar. Detta är ett intresse vi har allihop. Då måste det fungera oavsett om transporten går på väg eller järnväg.	1519
2853	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Det är lite förvånande att ledamoten accepterar det som Trafikverket säger när alla de som utför arbetena säger att pengarna behövs och går att använda. Det finns så mycket som behöver göras för att våra tåg ska kunna rulla och för att folk ska komma fram och ska slippa stå där ute och frysa och missa arbetet eller komma för sent till trafikutskottet eller vad det är. Alla drabbas av detta och ändå drar regeringen bort pengarna till underhållet och låter Trafikverket hållas med detta. Det är klart att man ska se till att de har pengarna och så ska man peka med hela handen och säga: Ni ska använda dem till det som är sagt. De har vetat att pengarna finns. De som ska göra arbetet finns. Det är bara att dra det lasset och se till att vi får ett underhåll av järnvägen och får detta att fungera. Det är ett mantra: Vi ska ta bort höghastighetståg och andra saker för att vi ska underhålla järnvägen men regeringen tar bort pengarna till just underhållet. Jag tycker att det är så märkligt. Jag måste också kommentera detta med reduktionsplikten som ju nu ska strypas - om ni lyckas med det och EU inte räddar oss från era klåfingriga händer. Jag uppfattar det helt klart som att Sverigedemokraterna inte står bakom de miljömål vi har för transportsektorn för om vi ska nå dem behöver vi reduktionsplikten. Det framgår med all tydlighet av budgeten. Den intressanta delen här är att om vi ska få igång produktion av biodrivmedel för transporterna i Sverige måste det finnas en efterfrågan som är tydlig och det måste finnas en långsiktighet. Det enda ni gör är att rycka bort den långsiktighet som faktiskt fanns. Man låg i startgroparna för att dra igång ett antal anläggningar för att skapa svenskt biodrivmedel och då tar ni bort den. Det tycker jag är oansvarigt.	1798
2854	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågan ledamoten! Om vi börjar med järnvägen var det Trafikverket som skickade tillbaka pengarna. Vi ryckte inte undan dem. Det är de själva som har lämnat tillbaka slantarna. När det gäller att peka med hela handen tror jag att det skulle bli ett herrans hallå på Trafikverket om vi politiker stegade in genom dörren och pekade med hela handen. Det låter sig inte göras även om vi ibland kanske skulle ha lust att göra det. Men det får man inte göra. Däremot kan man via andra kanaler se till att det blir en bättre ordning. Tillbaka till reduktionsplikten. Vi har ju ingen egen produktion i dag. Vi importerar 75 procent av det material som sedan blir biodrivmedel. Det finns en efterfrågan i hela Europa. Flygbranschen kommer att ha stora behov av biodrivmedel. För den som är intresserad är det bara att sätta igång och tillverka. Efterfrågan finns där ute; den behöver inte styras med reduktionsplikt. Vi måste se till att vi både har förutsättningar att bedriva företagande och möjligheter att leva och bo i hela landet. Men det kostar 16 000 kronor att tanka upp en lastbil i dag för att köra den mat vi får på våra bord. Det funkar inte. Då måste man tänka till: Hur gör vi i stället? Att vi ska nå miljömålen och lämna över ett klot som går att leva på är alldeles givet. Men man måste ta det i rätt ordning så att det inte blir kontraproduktivt och slår tillbaka. Jag hävdar att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte har den kunskap som behövs för hur man ska nå målen.	1513
2855	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Då har turen kommit till utgiftsområde 22 som vi nu har förmånen att debattera. Det är väl ingen hemlighet att jag som centerpartist hade önskat en budget med betydligt mer liberal och grön politik inte minst med tanke på alla de utmaningar vi står inför när det gäller utvecklingen i världen. Många familjer drabbas hårt av stigande priser på kommunikationsområdet och på livsmedel och av stigande räntor. Det är väldigt lite där det faktiskt blir billigare. Människor på landsbygden är ofta bilberoende och har gånger små marginaler. De kan ju inte använda kollektivtrafik för det finns ingen. Därför behöver vi ha en politik som ser lite olika ut för ett land som ser ut som Sverige. I och omkring våra större städer finns fantastiska möjligheter att med kollektivtrafik ta sig fram utan bil. Men på stora delar av landsbygden finns inget alternativ till att ta bilen till jobb matbutik och barnens skola och fritidsaktiviteter. Hemma i Skaraborg har länsstyrelsen till och med gett familjer rådet att skjutsa sina barn till skolbussen eftersom det finns varg i närområdet. Det här påverkar oss alltså på många olika sätt från det lilla till det stora. Apropå det stora: Självförsörjningen av mat i vårt land påverkar allt från matpriserna för den enskilde till vårt totalförsvar. Vi blir också utsatta när våra bönder som står för livsmedelsproduktionen drabbas av kostnadschocker på gödsel foder el och bränsle i kölvattnet av Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina. Samtidigt som priserna på fossil energi rusar ser vi hur klimatkrisen tar sig alltmer direkta uttryck i extrema temperaturer och extremväder. Behovet växer därför av att miljömässigt ekonomiskt och säkerhetspolitiskt skapa möjligheter för människor och företag att frigöra sig från dagens beroende av fossil energi. Vi kan inte sänka våra ambitioner utan fortsätta framåt för att undvika en klimatkatastrof kommande årtionden. Det är vi skyldiga alla våra barn och barnbarn. Därför är det så märkligt att regeringen avskaffar de mest kraftfulla incitamenten för att styra om fordonsflottan till utsläppsfria bilar och motarbetar inblandning av biobränsle i tanken. Klimatutsläppen förväntas nu stiga i stället för att minska och Sverige överger därmed sin roll som ledare och föredöme i klimatpolitiken - och det med en liberal miljö- och klimatminister! Det förvånar mig väldigt mycket. Jag är övertygad om att människor vill vara med och bidra till klimatomställningen och bli fria från fossilberoendet. Därför föreslår Centerpartiet i sin budget att klimatbonusen för bilar återinförs för det har varit en av Sveriges mest framgångsrika klimatåtgärder. Den har bidragit till att andelen laddbara bilar nu utgör mer än hälften av alla nyregistrerade bilar. Med bara ett dygns varsel avskaffade regeringen klimatbonusen men behöll den förhöjda fordonsskatten som använts för att bekosta klimatbonusen. Samtidigt som det planeras för stor batteriproduktion i Sverige stoppar regeringen många familjers möjlighet att ha råd att köpa en laddbar bil. Centerpartiet vill återinföra klimatbonusen men begränsa den till bilar som kostar mindre än 500 000 kronor. Därmed riktas klimatbonusen till dem som annars inte skulle ha råd att köpa en laddbar bil. Herr talman! Landsbygden behöver leverans och inte tomma löften. De snabbt stigande bränslepriserna pressar som sagt många familjer. Men regeringen har i sin budget inte förmått leverera i många av de löften man gav under valrörelsen. Trots att man basunerade ut att man var så enig har man i budgetarbetet inte kunnat enas för att förverkliga dessa löften. I stället för att förverkliga det tydliga löftet om att sänkta dieselpriser vid pump med 5-10 kronor föreslås nu en sänkning med 40 öre jämfört med nu gällande nivåer. Högkostnadsskyddet ska vi kanske inte diskutera i denna debatt men det skulle ha varit på plats i november men dröjer nu till februari. När det gäller företagen vet vi inte. I budgetpropositionen finns inte heller några förslag om att förstärka krisstödet till Sveriges bönder eller långsiktigt förstärka jordbrukets konkurrenskraft. Jag är fullt medveten om att miljö- och jordbruksutskottet ska debattera efter oss men utifrån alla de löften man gav är det märkligt att man inte har förmått leverera till landsbygden. Nu behövs kraftfulla reformer som stärker landsbygdens villkor. Det går inte att jämföra de områden i Sverige som har utbyggd kollektivtrafik med de områden på landsbygden där man är helt beroende av bilen. Politiken måste därför få vara olika eftersom verkligheten och villkoren är olika. Centerpartiet vill sänka priset för den som bor på landsbygden med 3 kronor och vi vill att reseavdraget höjs för den som har långt till jobbet och saknar kollektivtrafik. Här har regeringen verkligen underpresterat för landsbygden. Vi måste också öka produktionen av svenska biodrivmedel. Sverigedemokraternas ledamot säger här att det bara är att börja tillverka men så fungerar det inte. När man drar ned på inblandningen av biodrivmedel i den vanliga dieseln till EU:s miniminivåer hoppas man att det ska påverka de höga dieselpriserna. Men det leder också till att miljardinvesteringar sätts på vänt eftersom företagen inte ser hur de ska kunna producera konkurrenskraftig grön diesel när politiken inte ger tydliga besked. Politiken bör i stället uppmuntra dessa investeringar så att Sverige görs oberoende av både rysk och saudiarabisk olja och så att det på sikt skapas en ny industrigren som kan förse svenska transporter med grönt biobaserat bränsle. Genom att ta till vara restprodukter från både skogsindustri och jordbruk kan Sverige producera mer drivmedel från förnybara källor. Häromdagen diskuterade branschen och ett flertal ledamöter i utskottet förnybara bränslen till både flyg och båt. Ett tydligt besked var att branschen efterlyser långsiktiga spelregler och jag hoppas att detta tas upp i något av regeringsföreträdarnas anföranden. Centerpartiet anser att det behövs en långsiktig strategi för att öka den inhemska biodrivsmedelsproduktionen med målet att Sverige ska bli nettoexportör. Vidare bör ett investeringsstöd för anläggningar som producerar förnybara drivmedel inom ramen för Industriklivet införas och ett långsiktigt produktionsstöd skapas. Det är jätteviktigt att vi alla hjälps åt för att på olika sätt skapa förutsättningar för denna produktion i Sverige. Herr talman! Avslutningsvis: Centerpartiet ser hela landet och för oss hänger de fem transportslagen hänger ihop. Vi satsar på ökat underhåll och utbyggd järnväg. Vi satsar även på alternativa finansieringsmöjligheter eftersom nya stambanor behövs. Vi satsar på elektrifiering förnybar energi mer kollektivtrafik och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad. Vi behöver transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta. Detta hänger ihop. Därför blir det väldigt märkligt när man säger att vi ska bryta upp myndigheter för att de olika transportslagen ska hänga ihop bättre. Centerpartiet deltar inte i beslutet utan har lämnat ett särskilt yttrande. Jag vill avsluta mitt anförande med att önska talmannen presidiet och mina kollegor i trafikutskottet fina jul- och nyårshelger med säkra transporter.	7258
2856	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Det var många vackra ord. Jag kan ändå på totalen konstatera att Centerpartiet faktiskt har gjort ett litet indiskt reptrick. Man lyfter in bränslestödet till landsbygden i denna budget. På det sättet försöker man dölja det faktum att man faktiskt drar ned på inte minst investeringar i ny infrastruktur. Min fråga gäller en annan fråga. Många uppskattar att vara på sjön på fritiden och fler har upptäckt glädjen i att vara ute på sjön under pandemin när de har valt att vara hemma på semestern. Det innebär också att risken för att fler hamnar i sjönöd är stor. Jag undrar hur Centerpartiet har tänkt när man drar ned på stödet till sjöräddningen i förhållande till regeringens budget med tanke på den ökning av fritidsbåtsåkande som vi faktiskt ser.	776
2857	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Jag tackar Maria Stockhaus för det hon sa om de vackra orden. Vi har dragit ned på ett anslag som innehåller väldigt många olika saker. Där står det faktiskt inte att vi drar ned på sjöräddningen för dem som är i behov av sjöräddning. Vi har en fantastisk sjöräddning som fungerar väldigt bra längs våra kuster och det är otroligt viktigt att den fortsätter att utvecklas. Men det finns ingenting i vår budget som säger att vi ska dra ned på sjöräddningen. Däremot finns det ett förslag från regeringen om att utöka en budgetpost ganska rejält och där har vi inte sett samma behov.	605
2858	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Det finns en anledning till att regeringen har gjort denna utökning och det är för att vi ser att fler människor är ute på sjön och att det finns ett stort behov av sjöräddning. Men här väljer ni för att kunna göra andra satsningar att på det stora hela dra ned på infrastrukturbudgeten för att kunna göra satsningar på andra områden och faktiskt riskera människors liv och hälsa genom att inte se till att det finns tillräckligt med resurser till sjöräddningen. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt om man vill att hela Sverige ska leva och att människor ska ha möjlighet att utnyttja våra fantastiska vattenvägar på sin fritid. Jag undrar därför fortfarande hur Centerpartiet har tänkt sig att sjöräddningen ska kunna möta det ökande intresset för fritidsbåtsåkande när ni nu drar ned på denna budget trots att fritidsbåtsåkandet har ökat.	867
2859	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Jag vill bara upprepa att det handlar om en budgetpost som har ganska många olika delar. När det gäller att möta det ökande behovet av sjöräddning som ledamoten påstår finns har Centerpartiet inte på någon punkt föreslagit att just sjöräddningen ska minska. Jag har själv haft glädje av att sjöräddningen kom när jag var i behov av sjöräddning och jag ser det som otroligt viktigt att denna verksamhet kan finnas längs hela Sveriges långa kust. Men i fråga om den ökning som regeringen har föreslagit kan jag inte heller se att man inte skulle kunna göra omfördelningar där för att ha en fortsatt stark sjöräddning längs Sveriges kust.	655
2860	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Det var ett par saker som jag reagerade på i Ulrika Heies anförande och det gäller kollektivtrafik. Den rälsburna kollektivtrafiken och den som går i tätorter är eldriven. Men ute på landsbygden där jag själv bor drivs bussarna med diesel eller något annat. Där drivs kostnaderna upp till den milda grad att bolagen ställer in turer. De som bor ute på landsbygden har höga bränslepriser för sina bilar. Och de får budskapet att de kan ta bussen i stället. Men när det inte går någon buss vad gör man då? Detta är en konsekvens av den politik som har förts av den förra regeringen alltså att det blir svårt för människor att leva och bo ute på landsbygden. De har inte råd med bränsle till sin egen bil för att ta sig till och från arbetet och bussen har slutat gå för att bränslet är för dyrt. Effekten av detta blir att inflationen drivs upp att matpriserna stiger - allt vi handlar blir dyrare - och att räntan stiger. Detta slår i första hand mot människor ute på landsbygden eftersom det där inte finns ett utbud av kollektiva resor i den omfattning som finns i storstäder. Den politik som har drivits av den förra regeringen där Centern har varit en hejarklack slår direkt mot människor som inte bor på Söder i Stockholm. Man måste ha perspektivet att landet är betydligt större än de stora städer som vi har. Det är mängder av människor som lever verkar och bor där alternativen inte finns. Och ni rycker undan mattan för dessa människor.	1479
2861	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Jag tackar för frågorna. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera dem eftersom ledamoten företräder ett parti som inte har lagt fram en budget som främjar landsbygdens resor och som lägger fram förslag om reseavdrag som gynnar stadsbor som har ganska nära till jobbet och som dessutom har kollektivtrafik men som inte gynnar landsbygden. Bussarna på landsbygden slutade gå för väldigt länge sedan Thomas Morell. Det är ganska många år sedan det slutade gå bussar på våra mindre vägnät. Då har bilen varit viktig. Just därför har vi också sett till att bilisten ges en möjlighet att vara med i den gröna omställningen tack vare reduktionsplikten. Det ger oss alla möjlighet att inte känna oss som miljöbovar även om vi måste ta bilen om vi inte har tillgång till någon form av kollektivtrafik där vi bor. Därför känns det så märkligt att få frågan vad man ska göra när bussen inte går från en person som står bakom en budget som inte har några landsbygdssatsningar och inte några satsningar som handlar om att göra biodrivmedel och inte ens vanliga drivmedel billigare. Jag tror inte att ledamoten känner sig speciellt nöjd när man lovade en sänkning på närmare 10 kronor vid pump och det slutade med 40 öre. Reduktionsplikten kanske jag inte behöver gå in på nu eftersom det är väldigt tydligt vad det parti som ledamoten företräder står för. Med Centerpartiets budgetförslag för hela Sverige med de satsningar som vi har kopplade till landsbygden och kopplade till kollektivtrafiken att kunna ställa om till andra bränslen framöver skulle det bli betydligt bättre för alla de människor som bor på landsbygden.	1641
2862	Louise Meijer (M)	M	Fru talman! Jag hörde inget svar på frågan. Jag har läst igenom Socialdemokraternas 72 olika förslag på rättsväsendet i partiets budgetmotion det vill säga den kriminalpolitik som Socialdemokraterna vill föra de kommande fyra åren och jag kan inte hitta ett enda förslag som inte redan lagts fram av Moderaterna och samarbetspartierna. Annika Strandhäll valde att säga att det inte är där konflikten ligger utan att den i stället ligger på välfärdsområdet. Den debatten kan vi mycket väl ha men det är inte den debatt vi ska ha här i dag. I dag diskuterar vi nämligen utgiftsområde 4 med tillhörande politik. Jag undrar återigen: Är det ett enda av dessa 72 förslag som Socialdemokraterna avser att driva som sin politik under de kommande fyra åren som Moderaterna och samarbetspartierna inte redan har lagt fram? Jag kan nämligen inte hitta något. För mig innebär detta att Socialdemokraterna har kapitulerat i kriminalpolitiken. Socialdemokraterna tycker ingenting om kriminalpolitik längre. Det är ju toppen för oss att höra att den politik som finns i Tidöavtalet har ett väldigt stort stöd i Sveriges riksdag vilket för mig till nästa fråga. Jag kan alltså inte hitta några förslag som är Socialdemokraternas egna. Är det därmed så att Socialdemokraterna kommer att säga ja till de viktigaste förslagen i Tidöavtalet? Det handlar om dubbla straff för gängkriminella anonyma vittnen kriminalisering av deltagande i gäng vistelseförbud förverkande av kriminellas tillgångar med omvänd bevisbörda ungdomsfängelser fler anstaltsplatser utökat kontaktförbud och utvisning av gängmedlemmar. Säger Socialdemokraterna ja till dessa förslag som finns i Tidöavtalet?	1690
2863	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. I sitt anförande sa ledamoten att långsiktiga spelregler var en förutsättning för att både företag och privatpersoner ska veta vad de har att rätta sig efter. Dessa spelregler får inte vara sådana att de slår undan förutsättningarna för människor att leva och bo ute i landet. Men man ser inte konsekvenserna av den politik som man har fört. Och effekten blir inte att miljön blir bättre av den politik som den förra regeringen förde. Den enda effekten blev att det är näst intill omöjligt att leva bo och verka ute på landsbygden där vi har mängder av företag. Ledamoten kommer själv från Skaraborg som är ett län som har mängder av småföretag ute i buskarna. Det finns oerhört många små företag ute på landsbygden i Skaraborg och för all del även i andra delar av landet. Men de får svårare att klara sig när transporterna blir dyra. Det är dyrt att värma lokalerna. På en del bagerier har man inte ens råd att baka bröd för att elen är så dyr. Detta är en direkt konsekvens av den förra regeringens sätt att hantera detta. Man har fört en politik som är direkt skadlig för landet för individer för företag och i slutändan för miljön eftersom man rycker undan de ekonomiska förutsättningarna för att verkligen ställa om och få en annan produktion. Men man ser inte och förstår inte konsekvenserna av detta handlande och det är högst anmärkningsvärt. Jag hoppas innerligt att åtminstone Centerpartiet kommer tillbaka på banan och förstår vad som måste göras för att få en drivkraft så att både människor och företag kan verka på en sund marknad och känna delaktighet i att nå en bättre miljö. Och det handlar inte bara om koldioxid. Det finns mycket annat att angripa också.	1737
2864	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Jag har inte vid något tillfälle hört ledamoten kunna hänvisa till någon rapport som visar att miljön inte har blivit bättre under de gångna åren. Jag har inte sett något annat. Vi vet alla att priserna har höjts men den nya regeringen och det parti som stöder den har ändå inte förmått komma med något svar på de utmaningar som finns. Det finns ju inget högkostnadsskydd för några företagare som har problem med sina bagerier. Det har ju inte kommit några delar som skulle kunna ge möjligheter för landsbygdens människor att sänka kostnaderna. Pratet om långsiktiga spelregler och att man ser människor ute i buskarna visar sig alltså inte på någon enda punkt i den budget som ligger här och det är ju den vi debatterar. När det gäller delarna med koppling till trafiken drar man i stället ned på olika former av till exempel underhåll till järnvägen som vi väl ändå får säga är en del av kollektivtrafiken. Vi vill att det ska fungera på många olika sätt och vi vet att många bussföretag i dag helst kör på rena biodrivmedel. Man vill väldigt gärna köra med HVO 100 i tanken och man är stolt över att vara en del av den gröna omställningen. Den här regeringen och dess samarbetsparti ger inga förutsättningar för företag att fortsätta med detta när den nu drar undan möjligheten att ta ytterligare kliv för att skapa investeringar i förnybara biodrivmedel i Sverige. Frågor av den här typen alltså att vi inte skulle se konsekvenserna av förd politik och att företag ute i buskarna inte klarar sig förvånar mig väldigt mycket. Tack och lov finns det företagare som förstår hur man gör också när det kommer svåra situationer även om de politiska partier som leder Sverige inte har gjort det i sin budget. Jag tyckte alltså att det var lite märkliga frågor men jag har försökt svara så gott jag kan.	1838
2865	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Så trevligt att få tillbringa en lördag precis en vecka före julafton tillsammans med alla här och diskutera den viktiga infrastrukturen! Herr talman! Infrastrukturen är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Ibland förvånas jag över att våra väljare när de ska gradera valfrågor inte har med infrastrukturen som en av de viktigaste frågorna. Den påverkar nämligen människors möjlighet att förflytta sig och att kommunicera och den påverkar också möjligheten för våra företag att växa och skapa jobb. Därför är det glädjande att den här regeringen har lagt fram en stark budgetproposition som satsar på vår infrastruktur. Den innehåller satsningar i hela vårt transportsystem och det kommer att leda till bättre och snabbare förbindelser mellan olika delar av landet - vilket i sin tur kan öka tillväxten och skapa jobb. Just detta med att se helheten i transportsystemet är någonting regeringen har tagit fasta på. Det handlar om ett system där alla fyra transportslag - bil tåg båt och flyt - är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Vi är inte en regering som ställer trafikslag mot varandra utan vi vill skapa ett effektivt transportsystem där alla transportslag har en viktig plats. Herr talman! Oavsett hur mycket pengar som satsas på infrastruktur kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Dessutom har vi i dagsläget en kostnadsutveckling och en kompetensbrist som riskerar att försena och fördyra viktiga satsningar. Vår uppgift som politiker blir att prioritera och vi kommer att prioritera att se till att den infrastruktur vi redan har på plats fungerar genom att satsa på underhåll av både väg och järnväg. Vårt fokus kommer också att ligga på att bygga bort flaskhalsar och säkerställa att arbetspendling och godstransporter fungerar. De investeringar vi planerar för i dag kommer inte att stå klara förrän om många år och det är viktigt att vi tar höjd för den tekniska utvecklingen. Vi kommer att få se självkörande bilar och de första kommer nog att vara självkörande lastbilar som går på el och kan köra transporter dygnet runt utan hänsyn till exempelvis vilotider. Vi ser även att alla trafikslag ställer om och det måste vi också ta höjd för i vårt transportsystem - att alla transportslag faktiskt blir fossilfria. Det är en framtid som en del av partierna i oppositionen inte verkar ta någon som helst hänsyn till. Ett exempel är att det är väsentlig skillnad mellan den här regeringen och den förra regeringen när det gäller hur man ser på flyget. Vi ser att flyget är nödvändigt för tillgängligheten inom Sverige och mellan Sverige och andra länder - och vi ser att flyget ställer om. Flygbolaget SAS nya flotta av flygplan drar till exempel 30 procent mindre bränsle än de plan de ersätter och BRA gjorde nyligen sin första flygning på 100 procent biobränsle. Det intressanta var att den enda politikern som var på plats då var jag. Detta skedde i våras och ingen från dåvarande regeringen var närvarande. Inte ens Miljöpartiet som man kan tycka skulle ha ett intresse av att vi nu faktiskt har möjlighet att gå mot ett fossilfritt flyg var där. Sverige har dessutom ett företag som arbetar med att utveckla elflyg samt företag som utvecklar vätgaslösningar för flyget. Vi tror på flyget och vill säkerställa att det finns en väl fungerande flygplatsinfrastruktur i Sverige liksom god tillgång till Stockholm från alla delar av landet. Herr talman! I budgeten ligger därför en fortsatt satsning på ekonomiskt stöd till det utökade antal beredskapsflygplatser som beslutades i samband med pandemin. Vi ser fram emot vad den utredning som nu tittar på flygplatsinfrastrukturen för hela landet kommer fram till. Många kommuner och regioner ute i landet drog också en lättnadens suck efter regeringens tydliga besked att Bromma inte ska läggas ned. Herr talman! En fråga som många inom industri- och transportsektorn har lyft under flera år är behovet av nya isbrytare. Med de stora satsningar på ny industri som görs i norra Sverige är behovet akut. Utan isbrytare riskerar transporterna till och från norra Sverige att haverera. Den förra regeringen var passiv och det var tack vare ett tillkännagivande härifrån riksdagen som finansieringen av isbrytarna lyftes in i den nationella planen. I och med den här budgeten får Sjöfartsverket ett bemyndigande att beställa nya isbrytare och man räknar med att den första nya isbrytaren ska kunna sjösättas och testas under vintern 2026/27. En annan viktig del av vår budgetproposition är investeringarna i Sveriges bredbandsnät. Det kommer att göra det möjligt för fler människor att få tillgång till snabbare och mer stabila internetuppkopplingar vilket är en förutsättning för att människor och företag ska kunna dra nytta av de digitala tjänster och verktyg som finns tillgängliga. Ett exempel är den AI-lösning som skriver texter. Den har jag testat själv och delar av mitt anförande är faktiskt skrivna av den AI som nu finns tillgänglig alldeles gratis. Det finns fantastiska möjligheter med digitaliseringen men vi har som land tyvärr tappat fart i den utvecklingen jämfört med andra länder. De drar ifrån. En väl fungerande digital infrastruktur är grunden för att vi alla ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger. Regeringen kommer också att diskutera en ambitionshöjning när det gäller vår satsning på digitaliseringen och dess möjligheter. Herr talman! Jag har läst igenom oppositionens olika budgetförslag och man kan konstatera att det är långt ifrån en samlad opposition vi ser här i kammaren. Det spretar ordentligt. Socialdemokraterna gör väldigt lite förändringar i regeringens budgetförslag medan Miljöpartiet lånar allt till alla och spenderar pengar som om det inte fanns någon morgondag - och inte heller ett ekonomiskt läge där vi har en hög inflation. Centerpartiet blåser upp sin budget på området genom att inkludera bränslestöd till landsbygden vilket egentligen inte hör hemma i det här utgiftsområdet. De döljer det faktum att de faktiskt minskar satsningen på infrastruktur med nästan 1 miljard. Sammantaget är budgeten för 2023 en stark satsning på infrastruktur och det är en satsning som kommer att gynna både vår ekonomi och vårt samhälle. Genom att investera i vår infrastruktur skapar vi förutsättningar för en bättre framtid för oss alla. Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder)	6507
2866	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Jag vill fråga ledamoten Stockhaus lite grann om detta med att stoppa nya stambanor något som är fullständigt obegripligt med tanke på den kapacitetsbrist som råder. Sedan jag kom in i trafikutskottet tror jag att de flesta besök jag har gjort och besökare jag har haft har berört oron kring vad som ska hända när det gäller detta. Hur länge ska vi behöva vänta på förstorade arbetsmarknader? Det handlar alltså om förstorade regioner - att man som människa kan välja var man vill jobba och var man vill bo tack vare att vi utökar arbetsmarknadsregionerna. År 1970 hade vi 187 arbetsmarknadsregioner; 2020 hade vi 60 stycken. En central del för att lyckas med att utöka arbetsmarknadsregionerna är infrastrukturen. Sverigeförhandlingen lade faktiskt grunden till det vi ser i dag med nya stambanor och det var ju en moderat statsminister som låg bakom den. Persontrafiken har ökat väldigt mycket liksom godstrafiken. Godstrafiken kan dock inte öka mer på grund av kapacitetsbristen. Ett exempel togs upp tidigare från talarstolen. I dag är det 1 400 bussar som passerar varje dag vid Kallebäcksmotet i Göteborg. Staden har fått bygga om sin infrastruktur på grund av att man inte kan ta tåget från Borås till Göteborg. Vad är Moderaternas vision för framtiden? Hur menar Moderaterna att lösningen på kapacitetsbristen ser ut? I näringslivet är man väldigt orolig.	1387
2867	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Tack Gunilla Svantorp för frågorna! Jag tror att näringslivet förväntar sig att vi politiker gör kloka prioriteringar och säkerställer att de pengar som vi investerar används på ett klokt sätt. Vi måste alltså fokusera på sådant som är samhällsekonomiskt lönsamt. Projektet med höghastighetsjärnväg har fått oerhört skarp kritik. Även om man höjde kostnaden för koldioxidutsläpp sju gånger om skulle man inte få det här projektet att gå ihop rent samhällsekonomiskt. Vi vill bygga räls och vi vill utöka arbetsmarknadsregionerna. Vi vill dock se att man bygger på det system som finns i dag. Till exempel finns ju varken Alingsås-Göteborg som är den största flaskhalsen i det svenska systemet eller Uppsala-Stockholm med i närtid när det gäller investeringar. Detta är de största flaskhalsarna i systemet i dag. Uppsala-Stockholm påverkar hela trafiken från norra Sverige. Vi måste utgå från det system som finns och inte någon form av önskedrömmar om stora prestigeprojekt som kostar precis hur mycket pengar som helst. Dessutom kommer de inte att lösa något problem alls förrän möjligtvis framåt 2050. Vi vill satsa på räls. Vi vill satsa på att bygga på det system som finns bygga bort flaskhalsarna och fokusera på pendling - inte på att stockholmare ska kunna ta sig snabbare till Göteborg och Malmö.	1331
2868	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Vi måste bygga på det system vi har" säger Moderaterna. Är detta visionen för framtiden? Vad är egentligen Moderaternas vision för framtiden? Det måste väl ändå vara att se bortom det vi har här och nu. Man måste kunna göra två saker samtidigt. År 2029 kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att vara klar. Vad ska hända med de tåg som kommer där? Ska det bli stopp? Har Moderaterna någon som helst syn på det? Vad kommer att hända? Hur ska vi koppla ihop övriga världen med Sverige om det blir stopp när man kommer hit? Jag tycker att det är lite spännande att man bara pratar om att vi ska bygga på det vi redan har. Vi behöver ju ny kapacitet. Vi behöver nya spår så att det går att flytta gods och så att vi kan utöka den möjlighet som finns för människor att förflytta sig mellan olika städer. Det finns fler städer i Sverige än Stockholm; jag vill bara påminna om det. När ledamoten Stockhaus i sitt anförande pratade om flyg sa hon att det är viktigt att vi har god tillgång till att ta oss till Stockholm. Det är dock också viktigt att vi har god tillgång till att ta oss till hela övriga landet. Jag är lite bekymrad. När Moderaterna styrde senast var en av de första saker man gjorde att stoppa Norrbotniabanan som är så långt bort från Stockholm som det går att komma. Vi ser i dag att det har tagit väldigt lång tid att komma igång igen. Nu finns det en stor oro för att det kommer att ta stopp för något som är viktigt för väldigt många människor i vårt land. Maria Stockhaus svarade inte på frågan. Vad är hennes alternativ till nya stambanor? (Applåder) "	1586
2869	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över Gunilla Svantorps sätt att argumentera. Att bygga på det vi har innebär ju inte att vi ska ha exakt samma kapacitet som vi har i dag. Det innebär att vi utökar kapaciteten till exempel från enkelspår till dubbelspår vilket dubblar kapaciteten på sträckor till exempel Alingsås-Göteborg. Detta behövs också på andra sträckor. Under valrörelsen åkte man runt och lade ned räls och klippte band lite överallt men den som tittar i den nationella planen ser att det är lite av kejsarens nya kläder. Det låter jättebra men det ligger framåt 2033 med 15 procents finansiering. Det säger ju ingenting och ökar ingen kapacitet. Det finns också en mycket stor oro från näringslivet när det gäller hur vi hanterar investeringar i vår infrastruktur. Vi har en nationell plan där det mesta skjuts på framtiden eller ligger sent. Det finns väldigt lite finansiering och med de kostnadsökningar vi har trillar det över kanten och blir alltså inte av. I den delen av planen ligger Norrbotniabanan och Uppsala-Stockholm. Jag skulle säga att människor i norra Sverige har all anledning att vara väldigt oroliga när de tittar på den nationella planen och på hur den förra regeringen hanterade denna fråga. Det handlar också om det faktum att man i princip har ignorerat nio rapporter från Riksrevisionen som pekar på de stora problem som finns inom Trafikverket som också gör att vi får problem att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Vår vision är ett transportsystem för hela Sverige där alla de fyra trafikslagen ingår och där tillgängligheten är god för både gods och pendling i hela Sverige. (Applåder)	1671
2870	Linda Westerlund Snecker (V)	V	Herr talman! Jag noterar att Maria Stockhaus kan köra lite djupare machine learning på sitt AI. Hon glömde nämligen att nämna Vänsterpartiets budget. Det kanske beror på att vi i Vänsterpartiet satsar 170 miljarder mer än vad regeringen gör i sin budget och att det därför är skönt att glömma bort detta. Min fråga till ledamoten handlar om det klimatpolitiska ramverket. Det är uppenbart att målet i det aldrig kommer att kunna nås med den politik som regeringen lägger fram. Sju partier var helt överens om att målen i detta ramverk måste uppnås. Vi måste sänka utsläppen från transportsektorn med 70 procent och det måste ske senast 2030. Vad gör då regeringen för att uppnå detta? Man tar bort bonus malus över ett dygn. Man tar bort det färdmedelsneutrala reseavdraget och sviker alla resenärer i hela Sverige. Industrin står för en väldigt stor del av utsläppen. Inte heller där händer det särskilt mycket utan det är lite laddstolpar som kanske ska komma på plats. Vi har precis hört i replikskiftet med SD att lastbilarna inte kunde köra så mycket och egentligen inte kunde ladda någonstans över huvud taget. Dessutom har man inte alls lyckats sänka bensinpriset utan nu kostar det otroligt mycket. Och när det gäller elen har vi Ebbapriser. Det går inte jättebra för den här regeringen med att nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Jag skulle vilja höra ett ärligt svar från Maria Stockhaus. Hur ska Sverige nå de klimatpolitiska målen för transportsektorn?	1482
2871	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Jag var inte riktigt medveten om att det var en klimatpolitisk debatt vi hade här i stället för en debatt om utgiftsområdet transporter. Jag kan ändå försöka att bemöta en del av det som Linda Snecker tog upp. Jag skulle säga att Vänsterpartiets budget är en allt-till-alla-budget med lånefinansiering som om det inte fanns någon morgondag och inte heller en ekonomi som är drabbad av hög inflation. Detta tar man inget ansvar alls för i sin budget. Ska vi göra skillnad när det gäller klimatet måste vi göra saker som får effekt. Någonting som den förra regeringen har fått väldigt mycket kritik för är just att det som man genomförde inte hade någon effekt. Hade man till exempel satsat på att bygga ut laddstolpar för lastbilar hade lastbilarna haft en möjlighet att ladda. Vänsterpartiet är precis som Miljöpartiet. Vi ska inte köra bil över huvud taget - alltså är det inte intressant att bygga laddstolpar framför allt inte för tung trafik. Men hade den förra regeringen gjort mer när det gäller detta hade vi ju haft laddstolpar för tunga lastbilar och de som köper tunga lastbilar i dag skulle då ha haft möjlighet till snabbladdning över hela landet. Men där valde man att inte göra tillräckligt mycket. Vi behöver också säkerställa att vi har el som tillverkas på ett fossilfritt sätt. Vänsterpartiet är ju medskyldigt till att Sverige har avvecklat kärnkraften och nu i stället kör Karlshamnsverket för fullt när det är kallt eftersom det saknas el.	1480
2872	Linda Westerlund Snecker (V)	V	Herr talman! Jag hörde inte ett enda svar på mina frågor. Däremot en förvåning över om det pågår en klimatpolitisk debatt som om det inte slagit Maria Stockhaus att transportsektorn också släpper ut och att infrastrukturen måste gynna hela landet och även vara gynnsam för klimatet. Allt till alla" säger ledamoten om Vänsterpartiets budget men regeringens budget ger ju inget till någon! Ingen får någonting - varken resenärerna eller industrin. Med all respekt för den förra regeringen struntar jag fullständigt i vad den gjorde. Jag vill veta vad ledamotens regering gör för att uppnå de klimatpolitiska målen men det svarar inte Maria Stockhaus på. I stället är det bortförklaringar om att det här partiet gör si och det där partiet gör så och om att det inte finns kärnkraft längre. Jag levde inte när folkomröstningen skedde men det gjorde väl andra i den här kammaren. Jag har jättesvårt att se att det är Vänsterpartiets fel att det inte finns kärnkraftverk i Sverige just nu. Men det finns ju några som ansvarar för det och det är regeringen som sitter nu. Den har ansvar för att hela infrastrukturen ska fungera i Sverige. Den budget vi debatterar i dag gör att man inte kan åka tåg och inte heller vet vilka stambanor som kommer att byggas. En separation mellan resenärer och gods måste ske i Sverige. Det är kö och går inte att komma fram i tid på grund av att godståg och resenärtåg trängs på små små banor som inte underhålls över huvud taget. Här måste en separation ske. Man måste ha mer järnväg för att kunna nå de klimatpolitiska målen. Maria Stockhaus får en chans till att svara på hur regeringen ska nå de klimatpolitiska målen för transportsektorn. "	1684
2873	Annika Strandhäll (S)	S	Fru talman! Jag blir lite häpen över Louise Meijers tolkning av detta. Det är naturligtvis inte så detta ska läsas. När det gäller de krafttag som behöver tas på det kriminalpolitiska området för att komma till rätta med den organiserade kriminaliteten kan vi väl däremot konstatera att det finns en bredd i Sveriges riksdag som är överens om delar av kriminalpolitiken och den bild som gör att man behöver ta krafttag. Det är väl för guds skull någonting som är positivt! Man skulle kunna läsa detta som att den kriminalpolitik som Socialdemokraterna har drivit under de senaste åtta åren i mångt och mycket har kopierats av den tidigare opposition som nu sitter i regeringsställning. Utöver det har vi varit väldigt tydliga med att det finns delar av Tidöavtalet som vi anser är minst sagt rättsosäkra och problematiska. Vi kommer naturligtvis att fortsätta jaga er med blåslampa på det området i form av opposition. Det som är häpnadsväckande är att Moderaterna uppenbarligen fortfarande inte ser att det är mycket mer politik än krafttag mot gängen som krävs om man ska kunna vända utvecklingen och minska nyrekryteringen även om sådana krafttag naturligtvis också behövs. (Applåder)	1193
2874	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Elektrifieringen är en viktig del av att ställa om transportsektorn. Det är också viktigt att se till att det finns fossilfri el. Tyvärr tar det ju lite tid innan nya kärnkraftverk finns på plats men Vänsterpartiet har historiskt sett varit med och lagt ned befintlig kärnkraft. Även om Linda Westerlund Snecker inte var född när folkomröstningen hölls måste ledamoten ändå kunna ta ansvar för sitt partis politik i den här frågan. Det finns väldigt många ställen där det behöver utökas till dubbelspår så att kapaciteten ökas. Men att bygga höghastighetsjärnväg för att vi från Stockholm ska kunna ta oss snabbare till Göteborg och Malmö hjälper inte tågtrafiken i hela Sverige. Det hjälper inte dem som står och fryser på tågperronger i Örebro eller Vänersborg för att ta sig upp mot Stockholm eller någon annanstans i Sverige. Om man nu tänker sig att det ska byggas höghastighetsjärnväg pratar alla om det som det stora fantastiska miljöprojektet. Men problemet är att när man bygger järnväg - speciellt om man använder den nya byggmetod som alla förhärligar nämligen landbroar - går det åt otroliga mängder betong och cement. Det innebär att man bygger upp en gigantisk klimatskuld och när det sedan är färdigt någonstans runt 2045 ska man börja beta av den. Men med vad om alla transportslag är fossilfria? Man måste se helheten men jag tycker att det finns ett förhärligande av att bygga järnväg. Man tar ingen hänsyn till att det också har miljökonsekvenser. Det är inte lösningen på allt men det är lösningen på väldigt mycket. Regeringen vill se till att bygga på det vi har och att befintlig järnväg fungerar.	1645
2875	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! När man lyssnar på den diskussion som förs här är det uppenbart att de delar av järnvägsprojekten som ligger långt fram i tiden inte kommer att bli av. Det gäller till exempel Ostlänken och planerna för Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Alingsås är viktigt men det är uppenbart att när ledamoten Stockhaus pratar om det här sägs ingenting om de här ska byggas. Planerna på de nya stambanor som behövs i södra delen av landet har stoppats permanent. För att klara redundansen i systemet behövs nya stambanor. Vi behöver de här transporterna och vi behöver se till att svenskarna kommer fram även framgent - 2030 2040 och 2050. Vi kan inte dra i nödbromsen nu och stå här och titta på och sedan göra någonting någon gång långt fram. Då kommer det att ta evigheter innan vi får de stambanor vi behöver. Detta är otroligt beklagligt. Reinfeldt var ändå en progressiv politiker med visioner men den här regeringen stänger av skrotar och tar bort - till och med järnvägsunderhållet. Det är så märkligt. Jag måste kommentera det ledamoten sa om Miljöpartiet och bilar. Det är lite komiskt. Stockholms stad vann för några veckor sedan det prestigefyllda priset Laddguldet som tilldelas den stad som ligger längst fram när det gäller att bygga ut laddinfrastrukturen för bilar. Det var ett projekt som jag drog i gång politiskt tillsammans med Moderaterna och som har fått staden att vara i framkant. Den biltrafik som behövs ska gå med el. Att påstå att miljöpartister inte vill ha bilar är att stå här och ljuga.	1532
2876	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Det påstås ju ganska ofta att regeringen inte är intresserad av att bygga järnväg över huvud taget vilket inte stämmer. Det vi vill göra är att säkerställa att det byggs järnväg där det verkligen behövs och att den byggs så kostnadseffektivt som möjligt. När vi ska prioritera användningen av skattepengarna måste vi titta på vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. Höghastighetstågen är inte det. De stambanorna är inte samhällsekonomiskt lönsamma. Prislappen när Sverigeförhandlingarna gjordes var en helt annan än i dag. Det är viktigt att fokusera på att pengarna används på ett klokt sätt. I järnvägssystemet i dag är de två värsta flaskhalsarna Göteborg-Alingsås och Stockholm-Uppsala. Ingen av dem finns med i den nationella planen utom en liten del som inte kommer att påverka trafiken särskilt mycket. Uppsala-Stockholm ligger långt fram i tiden framåt 2033 med en väldigt liten andel av finansieringen klar. Dessa flaskhalsar kommer att bestå. De är viktiga att fokusera på. Uppsala-Stockholm påverkar dessutom trafiken i hela norra Sverige. Vi vill bygga järnväg bygga vidare på det som finns och bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än prestigeprojekten med höghastighetsjärnväg. När det gäller bilar - visst det är fantastiskt att det finns laddinfrastruktur i Stockholm. Många som bor i innerstan vågar dock inte ha elbil eftersom det är svårt att ladda. Men nu pratar vi om hela landet och om snabbladdning för tung trafik. Den förra regeringen gjorde inte särskilt mycket vilket innebär att den omställningen kommer att bli försenad. Man vågade inte satsa på laddbara tunga lastbilar. Det är sorgligt att den förra regeringen inte tog tag i den frågan och såg till att detta kom på plats så att det kunde bli fossilfria transporter även på vägarna.	1896
2877	Daniel Helldén (MP)	MP	Herr talman! Sträckan till Alingsås och fyrspåren till Uppsala är viktiga för de båda regionerna för stambanorna och för framkomligheten för järnvägstransporterna. Men nu hävdar Stockhaus att Ostlänken som ju planeras för max 250 kilometer i timmen är ett höghastighetståg och att Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm också är det. Men det är normala stambanor - tågen går självklart med hög hastighet men det är inte höghastighetståg. Det borde rimligen vara så att regeringen säger ja till dem men uppenbarligen säger man nu nej till nya stambanor som kan ge bra trafik som gör att folk inte kommer för sent till sina arbeten. Det är beklagligt. Jag måste också kommentera det som står i budgeten och som har sagts här om flyget. Det flyg som behövs och som behöver finnas kvar - en stor del av flyget som behövs faktiskt - ska självklart ställa om till fossilfria bränslen. Det är bra att BRA har flugit med fossilfritt bränsle någon gång men märkligt att de inte gör det oftare eftersom planen uppenbarligen klarar det redan i dag. De borde göra det mer. Det kan ju marknaden lösa. Moderaterna regeringen Sverigedemokraterna och hela den gruppen vill behålla Bromma flygplats trots att den enligt alla utredningar inte behövs. Om det nationella flyget ska fungera behöver det samlas på Arlanda och konsolideras. Därmed kan man få ett flyg som fungerar. Men i stället vill regeringen hålla kvar flyget på Bromma och därmed förneka Stockholmsregionen ett stort antal bostäder. Det är beklagligt.	1509
2878	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Det stämmer att hastigheten på Ostlänken har sänkts till 250 mycket tack vare att ett flertal moderata kommunalråd har varit tydliga med att man inte kan bygga järnväg och bara snabbt köra förbi en massa orter där det bor människor som behöver kunna pendla till jobbet. Det är jättebra och viktigt. Det kommer besked från regeringen om de tre sträckorna så småningom. När det gäller Ostlänken har man kommit långt och har fokus på pendling. När det gäller Lund-Hässleholm planerar man fortfarande för höghastighetsjärnväg. Den är alltså mer tveksam även om man säkert kan behöva mer kapacitet även på den sträckan. Jag skulle vilja säga att vi behöver flyget inte bara som det är i dag utan vi kan behöva mer flyg framöver. Ju mer flyget ställer om desto bättre blir det. Det är ett effektivt sätt att transportera på eftersom man inte behöver bygga lika mycket infrastruktur mellan platserna. Det räcker med en landningsbana på två kilometer i båda ändarna. Sedan kan man nå olika delar av landet på det sättet. Det är ett effektivt sätt att transportera människor på i förhållande till att bygga både järnväg och väg egentligen. När det gäller BRA:s flygning med biobränsle är deras önskan att gå vidare och kunna flyga på 100 procent biobränsle nu när de har bevisat att det går. Det är dock inte så enkelt att marknaden sköter det. Det måste gå igenom ganska många tillståndsprocesser innan man får flyga passagerare på 100 procent biobränsle. Det viktiga är att de har visat att det går. De är beredda att ta allt vad det innebär för att få det godkänt. I fråga om Bromma och Arlanda är det intressant. Det var tydligt att många ute i landet var förtvivlade när det gällde tanken på att lägga ned Bromma. Det är svårt att förstå som stockholmare. Men det har att göra med den tillgänglighet till Stockholm som Bromma skapar. Om man ska flytta den trafiken till Arlanda behöver man dessutom bygga ut och bygga om Arlanda. Men det är Miljöpartiet inte heller beredda att göra. Flygfientligheten kommer inte att fungera om Sverige ska ha tillväxt i och tillgänglighet till hela landet. Den här regeringen har en helt annan syn på flyget. Jag tror att hela landet välkomnar det.	2204
2879	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Tack för anförandet Maria Stockhaus! Mina och ledamotens vägar har mötts i andra utskott tidigare. Jag känner tillförsikt när det gäller ledamotens kompetens kopplat till digitalisering inte minst det som Centerpartiet ofta benämner ett femte transportslag. Det gäller bredband och de delarna. Där känner jag alltså inte att jag har mycket att ställa frågor om. Jag bekymrar mig däremot över det som jag upplever som ett Stockholmsperspektiv att stockholmare inte har i Malmö eller Göteborg att göra eller åtminstone inte ska komma dit särskilt fort. Men det är inte det vi pratar om tänker jag. Jag nämnde sträckan Göteborg-Borås. Det förvånar mig att höra ledamoten kalla det som jag förstår det för ett prestigeprojekt och att man tycker att Alingsås-Göteborg är mer prioriterat. Det handlar om tio års arbete Sverigeförhandlingen och så vidare. Otroligt många politiker tjänstepersoner och företag har lagt ned oerhört mycket tid på det. Här avfärdas det bara som ett prestigeprojekt. Vi ser samtidigt att otroligt angelägna infrastruktursatsningar behöver göras. Tidigare nämndes Fehmarn Bält och möjligheten att när den öppnar ta in gods i Sverige söderifrån på järnväg men också på väg. Jag vill fråga ledamoten: På vilket sätt är det samhällsekonomiskt att kasta bort tio års arbete? Och på vilket sätt kan man visa att man hör det som sägs i södra och västra Sverige där det finns extrema behov? Stockholmsområdet har faktiskt varit gynnat under ganska lång tid.	1499
2880	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Huruvida någon landsände är mer gynnad än någon annan vill jag ha osagt. Alla hävdar att de missgynnade. Man räknar på lite olika sätt. Höghastighetsjärnvägen var verkligen ett prestigeprojekt från början. Man skulle kunna åka snabbt mellan Stockholm Göteborg och Malmö. Det skulle gynna oss som bor i de tre städerna men det skulle inte gynna dem som bor däremellan. Nu har projektet förändrats över tid och det finns delar av det som vi absolut ska ta till vara bland de planeringsprocesser som har gjorts. När prislappen har stigit med jag vet inte hur många hundra procent från ursprungskalkylen kan vi moderater önska att man någonstans drar i handbromsen. Det är också något Riksrevisionen har varit tydliga med. De kritiserade just att det inte fanns kontrollstationer på vägen där man började ifrågasätta om projektet var värt att fortsätta med eftersom kostnaden blev ofantligt hög. Det är viktigt att vi tittar på var det finns brist på kapacitet. Det är där vi behöver fokusera. Nu byggs ut Göteborgs hamn ut men man inser att det mesta som kommer därifrån kommer att behöva gå på järnväg eftersom Alingsås-Göteborg inte har den kapacitet som krävs. Och all tågtrafik från norra Sverige fastnar i Uppsala. Det gäller även pendlingstrafiken i regionen mellan Uppsala och Stockholm där man inte får fyrspår vilket behövs. Det är på de två sträckorna vi har störst kapacitetsbrister. När vi ska prioritera och har begränsat med pengar måste vi titta på var de största problemen finns. När det gäller Fehmarn Bält är det intressant. Det är flera som har lyft upp den förbindelsen. Ett stort problem där är att det är enkelspår genom stora delar av Danmark. Det kommer alltså att bli stopp långt innan man kommer till Öresundsbron. Dessutom säger Trafikverket att kapaciteten kan ökas genom att man gör justeringar i brofästena så att den trafik som ska till Sverige klarar den ökning som Fehmarn Bält innebär. Det behövs inte nya stambanor för höghastighetståg för att klara den ökningen.	2021
2881	Ulrika Heie (C)	C	Herr talman! Tack för svaren ledamoten Stockhaus! Jag vill ändå fortsätta med att försöka få klarhet. Ledamoten nämner kapacitetsökningen som en viktig del. Min bild är att det har varit en av grundpelarna i Sverigeförhandlingen. Låt oss då sluta prata om höghastighetståg och i stället prata om de nya stambanorna och kapacitetsökning där det behövs. Jag blir lite orolig när ledamoten inte känns vid behovet av ökad kapacitet i Västsverige och södra Sverige på det sätt som jag nog hade förväntat mig. Vad jag förstår är nu Stockholm-Uppsala betydligt viktigare än någon annan del i Sverige. Där tas i och för sig tåg som kommer norrifrån emot. Vad är ledamotens besked när det gäller Ostlänken Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås? Kommer det att bli ett omtag från regeringen? Och kommer det med anledning av omtaget att förlängas med fem tio år? Kommer man att fördröja? Detta är arbetsmarknadsregioner där människor behöver förflytta sig. Låt oss inte bara ta ändpunkterna. Det är faktiskt planerat för ett antal stopp på vägen. Ska inte de delarna få möjlighet att attrahera både boende och arbetskraft på det sätt som var hela tanken med Sverigeförhandlingen? Vad är beskedet till alla som bor utmed Ostlänkens delar och Göteborg-Borås där det går dubbeldäckartransport för arbetskraftspendling var fjärde minut vilket vi redan har sagt flera gånger i dag? Västsverige är i dag Sveriges snabbast växande och absolut största tillväxtregion kopplat till industrin.	1479
2882	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Det är viktigt att man tittar på helheten i transportsystemet och gör prioriteringar utifrån det. Då handlar det om att titta på var vi har störst kapacitetsbrister och att adressera dem först när man ska prioritera. Många pratar om de nya stambanorna som en snabb lösning och som att vi nu kommer att kunna pendla. Men vi pratar om 2045 2050. Hur ser transportsektorn ut då? Detta är ett projekt som inte kommer att komma på plats nu även om det skulle bli omtag i närtid. Det ligger oerhört långt fram i tiden. När det gäller definitiva besked om exakt de tre sträckorna kommer regeringen att återkomma i närtid om vad som kommer att hända. Mig veterligen ligger även Alingsås-Göteborg i Västsverige. Man har lagt stora pengar på att muddra ut hamnen i Göteborg för att kunna ta emot de allra största fartygen. Nu har man ett stort problem. All den kapacitet som man utökar i hamnen kommer att behöva gå på lastbil eftersom det inte finns tillräcklig järnvägskapacitet på grund av den trånga sektorn mellan Alingsås och Göteborg. När det gäller att transportera gods och människor norröver med tåg är Uppsala-Stockholm den sträcka där det är allra trängst. Sedan finns det andra sträckor där det är enkelspår och som också behöver prioriteras för att vi ska få bättre kapacitet i hela systemet. Nu är det fokus på södra Sverige och alla som bor där medan man i stort sett har glömt bort norra Sverige. Satsningarna i norra Sverige ligger så långt fram och är så lågt finansierade att de inte kommer att bli av under den här planperioden. Vi behöver se över var pengarna gör mest nytta och var vi får mest valuta för pengarna rent samhällsekonomiskt. Det är så vi måste prioritera. Det är svårt att prioritera. Vi kommer aldrig att ha tillräckligt med pengar för att täcka alla behov. Men det måste handla om den samhällsekonomiska lönsamheten och var samhället får mest tillbaka av investeringen. Det måste vara de investeringarna vi satsar på inte investeringar som höghastighetsbanorna som visat sig vara extremt olönsamma. Det är fel sätt att satsa pengar.	2087
2883	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Vi socialdemokrater har en partimotion där helheten på politiken syns och som behandlas i finansutskottet. Därför avstår vi från ställningstagande i detta ärende men vi har ett särskilt yttrande som jag hänvisar till. Precis som tidigare har sagts diskuterar vi kommunikationer transporter och politik för informationssamhället alltså infrastruktur både fysisk och digital. Men jag tänkte börja med att prata lite grann om frihet. Frihet kan handla om att få vara den man faktiskt är. Det kan handla om att kunna tillägna sig kunskap. Det kan handla om att få ett jobb och att få en egen lön som man själv bestämmer över. Det kan såklart också handla om att förflytta sig i landet och utanför landet. För tidigare generationer betydde bilen en väldigt stor frihet. För dem som kanske är ett par år äldre än jag innebar tågluffen en väldigt viktig frihet. För de flesta är körkortet någonting som innebär en stor frihetskänsla. Och för några kanske framför allt ungdomar på landsbygden är A-traktorn en väldigt viktig frihetssymbol speciellt för dem som bor där bussen inte går så ofta eller typ aldrig. Staten är en möjliggörare för friheten och känslan av frihet. Staten är också en väldigt viktig samhällsbyggare. Vi ska ha ett Sverige som håller ihop. Ett verktyg för det är ett väl fungerande transportsystem med många olika transportslag. Där ingår cykelvägar bilvägar järnvägen som vi har pratat en hel del om hittills i dag sjöfarten och flyget. Allt hänger ihop. I den nationella planen som antas vart fjärde år och som utgör grunden för det vi diskuterar talar vi om vad vi vill ska ske 4 10 20 och 30 år framåt. Infrastrukturpolitiken är något väldigt långsiktigt på samma sätt som forskningspolitiken det område jag ägnade mig åt tidigare. Någonting som jag har mött under min tid i trafikutskottet är verkligen önskemål om långsiktighet och att vi håller i det som vi har sagt att vi ska göra. En nationell plan för infrastruktur kommer inte bara plötsligt utan den bygger på dem som funnits tidigare. Som jag sagt förut är det väldigt viktigt att vi håller i det som vi har sagt i den nationella planen inte minst för att kunna utöka våra arbetsmarknadsregioner. Framför allt kanske det är viktigt för godset så att vi kan flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Allt det som produceras i vårt land ska ju ut härifrån på ett eller annat sätt. Mycket ska också komma hit. Eftersom vi än så länge inte producerar till exempel vår egen mat behöver vi få in den. Kollektivtrafiken är mycket viktig för väldigt många - för att man ska kunna ta sig till jobbet för att man ska kunna ta sig till förskolan och hämta barnen efter att man har jobbat och för att man ska kunna besöka vänner och bekanta. Särskilt viktig är den med tanke på klimatutmaningen. Vi tycker att det är väldigt viktigt att de unga i vårt land tidigt får in en vana att använda sig av kollektivtrafiken där det är möjligt. Alla kan inte det men för dem som kan det är det väldigt viktigt. Därför avsätter vi i vår budget 500 miljoner i sökbara pengar för att man ska kunna erbjuda avgiftsfria kollektivtrafikresor för unga på sommaren. Att de ska kunna ta sommarjobb en bit bort från hemmet och kunna hänga med vänner och bekanta är jätteviktigt. En sak som vi i Sverige är väldigt bra på är trafiksäkerheten. Det är viktigt att vi håller i det. Det är viktigt att vi också ser till att vår nollvision är levande. När vi gick hit i dag var det 178 personer som dött i trafiken hittills i år och varenda en av de människorna är såklart en för mycket. Det är viktigt att vi håller i trafiksäkerhetsfrågorna på samma sätt som vi måste hålla i det arbete som den tidigare S-regeringen utförde för yrkestrafiken och sjystare villkor. Ingen person ska heller behöva dö för att den jobbar på en väg. Det ser vi också hända. Man blir påkörd för att trafiken susar förbi lite för fort. Det är viktigt att vi ser till att hålla i de frågorna. Transportsystemet är precis som vi har pratat om tidigare i dag helt avgörande för att vi ska kunna minska utsläppen. Vi har målet att minska med 70 procent till 2030 i förhållande till 2010. Det är oroande tycker jag att inte regeringsföreträdarna pratar mer om detta. De svarar på våra frågor men de pratar inte själva om det. Jag ser fram emot och hoppas att återstående talare kommer att prata om vikten av att vi inte lämnar över det ansvaret till våra barn och barnbarn utan själva tar tag i frågan just nu och fortsätter det arbete som vi har gjort. Vi måste våga investera i det som bygger Sverige starkare. Vi vet att infrastruktur hör till de sakerna. Vi behöver mer järnväg bättre vägar och mer sjöfart. Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om digitaliseringen. Det mål vi har för digitaliseringen är att vi ska vara bäst i världen på att använda dess möjligheter. Det är ett mål som förpliktar. Något som för mig är väldigt viktigt är att vi också ser till att alla är delaktiga. Vi vet att det är alldeles för många som i dag står utanför samhället och utanför digitaliseringen. Att de inte tar sig in kan bero på att de inte ser behov av det eller att de inte kan på grund av en funktionsnedsättning. Det där behöver vi verkligen bli mycket bättre på. Vi behöver också bli bättre på att få folk att se fördelen med att vara digital. Vi behöver satsa väldigt mycket mer på det. Jag har tidigare suttit i utbildningsutskottet där vi i alla år har pratat jättemycket om data och hur vi använder dem. Nu har jag kommit hit till trafikutskottet där vi är ansvariga för denna fråga. Hur använder vi data? Hur ser vi till att många kan använda de data som vi tar fram genom att vi har digitaliserat? Hur ser vi till att vi kan stötta de innovationer som kommer? Det finns mycket vi har att göra. Vi ser fram emot de utredningar om detta som kommer inte minst om hur ett nationellt id-system ska kunna se ut. Att vi på statlig och nationell nivå ser till att det är vi som har ansvaret för en nationell id-handling tycker jag är jätteviktigt. Herr talman! Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.	6099
2884	Louise Meijer (M)	M	Fru talman! Jag slåss och håller kroppen varmEn dröm om mammas ömma famnEn utomjordings kärlekstörstEn undran vem som svek vem förstOch jag blir gärna en martyrVi behöver nog en ny För exakt 20 år sedan släppte Kent sitt album Vapen och ammunition . Jag tror knappast att de själva visste hur träffande deras beskrivning av verkligheten skulle vara för många särskilt för unga killar i utanförskapsområden 20 år senare. Fru talman! Låt mig börja detta budgetanförande med det viktigaste: Unga killar dör och dödar i mängder i Sverige. Inget annat land i Europa är nära den utveckling som vi ser här i Sverige. Man pratar om det svenska tillståndet och man ser på oss med skräck. Den största och viktigaste frågan är naturligtvis hur vi stoppar utvecklingen. Hur ser vi till att vartenda barn i det här landet väljer en framtid med skolgång och arbete i stället för snabba pengar droger och vapen? Vi vet att många av de unga gängkriminella kommer från dysfunktionella familjer. Det kan handla om en pappa som lämnat familjen eller en mamma med många barn. Inte sällan förekommer misshandel och ibland handlar det om psykisk ohälsa eller en känsla av alienation från samhället. Detta sker samtidigt som våra ungdomar är i den kanske känsligaste åldern då man begår misstag tänker kortsiktigt och gör saker som inte alltid är det man menar och som inte alltid är rätt. Ni kommer kanske själva ihåg hur det var att vara tonåring. Kanske har ni själva tonårsbarn och vet att det inte är så enkelt. Hur ska då samhället kompensera för familjer som inte fungerar? Med andra ord: Hur ska samhället kompensera för avsaknaden av villkorslös kärlek och en vuxen som alltid finns där oavsett vad som händer och som kan leda en rätt när allting känns tröstlöst? Går det för samhället att kompensera för drömmen om mammas ömma famn och den alienerades kärlekstörst? Svaret är att det måste gå; det finns inget alternativ. Men hur vi gör detta på bästa sätt är det nog ingen som har svaret med stort S på. Det kan omöjligtvis handla bara om mer pengar till och i det offentliga. Det är inte med fler offentliganställda och större myndigheter som man bygger tillit mellan barn och vuxna. Jag säger inte detta för att peka finger eller polarisera utan därför att min partiledare och vår statsminister har bett om samling - inte splittring. Om alla partier här inne gör sitt yttersta för att fundera på hur samhället kompenserar för dysfunktionella familjer när våra unga behöver vuxna som mest tror jag att vi kommer att se fler förslag i rätt riktning än om frågan bara lämnas därhän. Fru talman! Skjutningarna och den eskalerande gängkriminaliteten drabbar också det övriga samhället. Fyra av tio skjutningar sker i närheten av förskolor och skolor. Nu övar förskolebarn inte längre bara utrymning utan även inrymning. Var sjätte elev går på en skola där skottlossning ägt rum inom en radie av 500 meter från skolan. I Stockholm och Malmö går närmare hälften av eleverna på en skola där skottlossning ägt rum i närheten de senaste åren. Fru talman! Abdullahi går i andra klass på Fröslundaskolan i Eskilstuna. Han var på skolgården. Han beskriver hur han såg deras masker och hur de glodde lite på honom. Sedan sköt de med vapnet två gånger. Det var två som klarade sig och sprang iväg. En klarade sig inte och ramlade. Sedan försökte Abdullahi springa sitt snabbaste. Fru talman! De som för några år sedan sa att vi var alarmister framstår nu som naiva. Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Man använder sig av utpressning korruption och infiltration. Med hot och våld uppnår man en tystnadskultur där den starkes rätt gäller. Tilltron till att det svenska rättssamhället kan skydda mot detta är inte särskilt stor. I juridiken brukar vi prata om access to justice" alltså hur tillgänglig rättvisan är för den vanliga medborgaren. Låt mig säga detta: I delar av Sverige är den svenska rättvisan inte särskilt tillgänglig alls. Där är svensk lag satt ur spel till förmån för att den med störst våldskapital bestämmer. Detta måste förändras. Vi måste ta tillbaka kontrollen över lag och ordning i Sverige. Det är inte bara en trygghetsfråga utan det är också en rättvisefråga och en jämlikhetsfråga. Det är därför den moderatledda regeringen har påbörjat den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Kommande generationer ska växa upp i ett Sverige där alla faktiskt är lika inför lagen och där ingen ska behöva springa sitt snabbaste för att skydda sig mot skottlossning vid skolgården. Fru talman! Med den budget som nu läggs fram för rättsväsendet fullföljer vi det vi gick till val på nämligen att återta kontrollen över lag och ordning i Sverige. De kommande tre åren satsar vi därför 5 nya miljarder på rättsväsendet. Redan nästa år får polisen nästan 1 miljard i tillskott för att möjliggöra fler poliser och bättre brottsbekämpning. Vi förstärker både kriminalvården och Åklagarmyndigheten för att hela rättsväsendet ska få en större kapacitet. Vi tillför också medel för att genomföra förslag för skyddat boende och stärkta rättigheter för barn som följer med en våldsutsatt vårdnadshavare till ett sådant boende. Fru talman! I intervjun som Abdullahi är med i medverkar också Keynaan. Han säger att han tror att Rinkebys nästa generation kommer att klara sig bra och att de kan förbättra Rinkeby genom att stoppa all kriminalitet i Rinkeby och Järva - kanske hela Sverige. Jag hoppas att Keynaan har rätt. Jag tror att med regeringens budget och med de förslag som finns i Tidöavtalet för att bekämpa kriminaliteten finns det också förutsättningar för att Keynaan ska få rätt. Fru talman! Till sist vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år. (Applåder) "	5735
2885	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Min bild är ändå att Socialdemokraterna försöker att vara ett ansvarstagande och statsbärande parti. Tittar man på utgiftsområde 22 skiljer det sig väldigt lite från regeringens förslag. Min fråga till Gunilla Svantorp handlar i stället om satsningen på höghastighetsbanor. Som ett ansvarstagande parti borde man rimligtvis vara intresserad av att de pengar man satsar används på bästa möjliga sätt där den samhällsekonomiska kalkylen pekar på plus. Det gör den absolut inte när det gäller höghastighetsjärnvägen. Dessutom kan man i den nationella planen se de två största flaskhalsarna vi har i det svenska järnvägssystemet. Den ena finns med fast långt fram med väldigt lite finansiering. Sträckan Göteborg-Alingsås finns inte med alls. Det innebär att det fortsatt kommer att vara problem i systemet. Här skulle man kunna åstadkomma skillnad betydligt snabbare än med de nya stambanorna. Den stora frågan är: Hur kan man som ansvarstagande och statsbärande parti ställa sig bakom ett sådant projekt? Om man gör en investering vill man rimligtvis få tillbaka åtminstone samma pengar som man satsade eller förhoppningsvis mer. Det finns ett antal infrastrukturprojekt som pekar på plus. Men just det här har ett väldigt stort minus. Hur kan Socialdemokraterna motivera att man trots att prislappen har ökat så mycket som den har gjort fortsätter att hålla fast vid att man ska genomföra projektet?	1417
2886	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Tack för frågan! Det är en jätteviktig fråga. Det gäller inte minst kostnadsökningarna som har stuckit i väg oerhört. Det är väldigt viktigt. Jag ser verkligen fram mot det uppdrag som Trafikanalys har att titta på just kostnadsökningarna. Vad är det som behöver göras för att stoppa de kostnadsökningarna? Om jag inte är helt fel underrättad var det ändå så att Öresundsbron inte heller var samhällsekonomiskt lönsam när den planerades. I dag är den en kassako för staten. Danmark har ett annat finansieringssystem än vårt. De återinvesterar allting som de i dag får ut av Öresundsbron i ny infrastruktur. När vi började att prata om nya stambanor var det ändå under en M-ledd regering som vi hade förhandlingarna. Då hade man inte riktigt den syn som ledamoten Stockhaus har i dag. De inom näringslivet som jag har talat med och det är nästan allt näringsliv som finns runt om i de områden där det ska byggas ut enligt planerna säger att det är absolut avgörande för Sveriges tillväxt. Ibland måste man också våga se lite längre. Det gjorde man uppenbarligen när man byggde Öresundsbron. Jag tror att det är väldigt många projekt som skulle stanna och aldrig bli av men som i slutändan skulle ha blivit väldigt viktiga om man helt och hållet skulle utgå från den princip som Stockhaus tycker att vi ska ha.	1332
2887	Maria Stockhaus (M)	M	Herr talman! Det finns naturligtvis också andra hänsynstaganden att göra. Men med ett så oerhört stort minus som projektet har är det anmärkningsvärt att man inte har dragit i handbromsen tidigare. Näringsliv och kommuner längs sträckorna säger att det är helt avgörande för utvecklingen i deras regioner. Jag tror inte att det spelar någon roll vem du pratar med i hela Sverige. När det gäller varenda järnvägssträcka och vägstump kommer kommuner och näringsliv i det området att säga precis samma sak. Där kommer vår svåra uppgift. Det är att prioritera. När man gjorde Sverigeförhandlingarna hade höghastighetsjärnvägen en helt annan prislapp än vad den har i dag. Riksrevisionen har också varit kritisk till hur vi hanterar infrastrukturprojekt i Sverige. Det finns ingenstans på vägen där man gör omprövningar. När prislappen har stigit så mycket som den har gjort måste man våga dra i handbromsen och säga: Det är inte rimligt med den enorma kostnadsökning som har varit att genomföra det här projektet. Vi kan se att de pengarna kommer att göra större nytta någon annanstans. Det är svårt att göra det som politiker. Men någonstans är det vårt ansvar. Om man vill vara ett ansvarstagande statsbärande parti som är rädd om skattebetalarnas pengar måste man säkerställa att de pengar man satsar går till rätt saker. De kommer inte att räcka till allt som alla kommuner och näringsliv i olika regioner i Sverige talar om. Vi måste då prioritera. Vad har vi för infrastruktur på plats redan i dag? Var har vi våra flaskhalsar? Hur kan vi bygga bort dem för att skapa mer kapacitet i hela systemet? Då är inte de nya stambanorna för höghastighetståg lösningen. De kostar alldeles för mycket pengar och de löser inte de problem vi har i det svenska transportsystemet.	1777
2888	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Jag kan bara konstatera att våra partier har helt olika syn på just denna fråga. Det är spännande när ledamoten Stockhaus talar om prioriteringar. När Moderaterna styrde förra gången och jag satt i utbildningsutskottet valde den moderatledda regeringen att lägga 19 gånger mer på skattesänkningar än på skolan. När det gäller det där med att prioritera är det ingen som riktigt vet vad vi kommer att få se. Kommer det att bli ännu mer skattesänkningar? Vi ser det redan i den budget som finns nu att man satsar på dem som tjänar allra mest. Det där med prioriteringar är viktigt. För mig handlar prioriteringar om att se till att Sverige knyts ihop att vi får större arbetsmarknadsregioner så att fler människor kan få välja var de vill bo och var de vill jobba någonstans. Där är nya stambanor oerhört viktiga. Det gäller inte minst för att vi ska kunna öka kapaciteten och få mer gods på våra järnvägar.	925
2889	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Jag hoppade till när ledamoten talade om frihet. Det handlar om frihet för människor att kunna resa och röra sig i landet och även utanför. Konsekvensen av den tidigare regeringens politik är att människor har fått sin frihet avskuren. Om man talar med människor som lever och verkar ute i landet hör man att de inte har möjlighet att kunna åka och hälsa på släktingar. De har inte råd att ha barnen på fritidsaktiviteter. En del har till och med sagt upp sig för att de inte har råd att åka till jobbet. Det ser inte jag som en frihet. Jag kan inte framkalla den bilden framför mig. Man har i stället försatt människor i en situation där de har väldigt svårt att klara sin vardag. Tittar man i budgetförslaget som kommer från Socialdemokraterna är det en klen tröst för dem bor ute i landet. Där finns det inga svar på de frågorna. Sedan har vi också frågan om att godset ska transporteras på tåg. Man ska lyfta upp gods från väg till järnväg. Det kan man med fördel göra för att transportera det tunga godset långa vägar. Men den förra regeringens politik ledde i stället till att man lyfte av godset från tåg och ut på billiga transporter. Det var sådana som låg och körde olagligt i Sverige. De har nu fått en ny marknad på grund av den situation vi har med höga bränslepriser. Det är attraktivt att köpa transporter av dem som smugglar in bränsle och ligger och kör olagligt i Sverige. Här ser man tydligt spår av att den tidigare regeringen inte förstod konsekvenserna av sina handlingar. Man kan heller inte utröna i budgetförslaget att ni ens har kommit till insikt om att det får de konsekvenserna.	1627
2890	Gunilla Svantorp (S)	S	Herr talman! Det var ett allmänpolitiskt inlägg får man väl ändå säga. Det handlade inte bara om trafikfrågan. Det är spännande att höra Sverigedemokraternas representant stå och säga att vi socialdemokrater inte förstår hur vanligt folk har det. Jo det gör vi. Det är därför vi i den budget som jag hänvisar till och som vi läger fram i finansutskottet prioriterar att satsa på välfärden betydligt mer än vad Sverigedemokraterna och deras kamrater gör. Välfärden kommer nämligen alla till del oavsett var de bor. Det är oerhört viktigt. Satsningarna på välfärden gör att man också kan ge mer pengar till regionerna som sedan i sin tur kan lägga mer pengar på kollektivtrafik så att oavsett var du bor kan du flytta dig i ditt län. Det är oerhört viktiga satsningar. Där har ni sverigedemokrater valt att sätta er i knät på Moderaterna. Det kommer alltid att se till att de som har det bäst ställt också är de som får mest pengar. Skattesänkningar när så är möjligt kommer att vara det som är prioriterat. Hur det Thomas Morell kan leda till att människor ute på landsbygden får det bättre begriper inte jag och mitt parti. Därför tycker jag nog kanske att Sverigedemokraterna luras. De säger en sak och sedan gör de någonting helt annat med sin politik. Det är viktigt att Thomas Morell kan visa: Vad är det ni har gjort som kommer landsbygden till del i den politik som ni precis har sagt ja till och som ni till stor del är med och styr? Vad är det som kommer landsbygden till del?	1496
2891	Thomas Morell (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågorna från ledamoten! Först och främst har vi en långsiktig plan men det går inte att på två månader lösa de problem som den förra regeringen skapade. Man måste se det hela i ett längre perspektiv. Där vill vi frigöra resurser för att investera i väg och järnväg så att människor kan leva och bo i hela landet. Det är det ena. Men för att välfärden ska fungera måste också vår infrastruktur vara den bärande delen i den verksamhet som sker. Utan en fungerande infrastruktur blir det inte heller mycket av välfärden. Den är en absolut förutsättning för att våra samhällen ska fungera. Ledamoten vidrörde det här med sjysta villkor inom yrkestrafiken. Jag har i stort sett levt mitt liv ute i yrkestrafiken sedan jag var barn och jag har sett utvecklingen. Jag har i åtskilliga debatter här i kammaren fört fram vikten av att ha en fungerande kontrollverksamhet ute på vägen. En del av detta faller in under trafikutskottet även om justitieutskottet har merparten. Den förra regeringen var mer än lovligt förlamad när det gällde att komma med åtgärder. Man vidtog åtgärder i lagstiftningen men man följde inte upp genom att se till att det kom in några som gjorde jobbet. Därför har vi i dag fått en situation med en verksamhet ute på vägarna som slår sönder förutsättningarna för det sunda företagandet. I slutändan får vi inte effekten att vi kan lyfta upp gods från väg till järnväg - det långväga och tunga godset. Det är billigare att köpa en fultransport och till och med staten ägnar sig åt den typen av affärer. Det är bedrövligt. Detta beror på att den förra regeringen inte hade förmågan att se hur saker och ting hänger samman i samhället och vilka åtgärder man måste vidta för att få ett samhälle som fungerar för alla som deltar i det.	1782
2892	Gunilla Svantorp (S)	S	Fru talman! Jag vill påminna ledamoten om det reformpaket för svenska löner och svenska villkor som den tidigare S-regeringen har genomfört. Vi har nya regler som stärker kontrollen som ledamoten själv sa. Vi har sanktionsavgifter möjligheter att beslagta fordon om man upptäcker fusk och så vidare. Det finns en hel rad med åtgärder som den tidigare S-regeringen har vidtagit oavsett vad ledamoten nu säger. Sedan finns det självklart mer att göra och det är ju tur. Jag hajade till lite grann när ledamoten pratade om Sverigedemokraternas långsiktiga plan framåt. Det är jättebra att det finns en sådan. Frågan är bara hur den är synkad med Moderaternas långsiktiga plan framöver. Ibland är de här två partierna väldigt olika och ibland är de väldigt lika. Frågan är därför vad som kommer att hända med Sverigedemokraternas långsiktiga plan framöver. Det får vi se när Moderaterna sedan ska sänka skatterna så mycket som det bara går för dem som tjänar allra mest. Det kan man vara lite orolig för.	1009
2893	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets utgiftsområde 22. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. I morgon fru talman är det upplysningsvis fjärde advent. Julen är utan tvekan snart här. Det är en fantastisk högtid och i särklass den högtid då människor i Sverige är ute och åker som mest. Statistiken visar att under jul och nyår använder 70 procent av Sveriges bilägare sin bil och över hälften av dessa resor är längre än 20 mil. Tåget är också ett mycket populärt färdsätt. Hela 13 7 miljoner mil åks av svenskarna över jul och nyår. Många av oss kommer alltså att vara ute på resande fot; det är ett som är säkert. Och just säkra är någonting vi hoppas att våra vägar är. Vi hoppas att de är saltade sandade och farbara så att risken för olyckor minimeras. Vi hoppas att vi kan lita på att tåget vi åker med kommer i utsatt tid. Så är det tyvärr inte i dag. Vi har en stor underhållsskuld på vägnätet. Många av landets vägar är bristfälligt skötta. Vägarna är i dåliga skick och har passerat bästföredatum. Det är många boende på landsbygden som hade hoppats att den väg som de använder skulle fixas och iordningställas men i stället sänks farten på vägsträckan. Det är svaret till oss som bor och verkar på landsbygden: I stället för att fixa vägen sänker man farten. Det är direkt landsbygdsfientligt. Det tar längre tid att komma till och från arbetet och företag som verkar på landsbygden förlorar mycket i konkurrenskraft. Jag har talat med människor som har åkt runt. Min kollega som satt i utskottet före mig har åkt runt i Sverige och han säger att det är förfärligt i vissa delar exempelvis i inlandet. Det här måste fixas. Det är därför det är så viktigt att vi har fått en ny regering med tydligt uppsatta mål: Landets vägar ska rustas upp och säkerställa en trygg och konkurrenskraftig infrastruktur. Det är en oerhörd viktig signal till alla åkare busschaufförer bilåkare - ja alla som behöver bra och fungerande vägar. Det är också viktigt att järnvägen rustas upp framöver. Det är bra fru talman att regeringen också satsar på laddinfrastruktur i hela landet. Tillgången till laddstationer ska vara god och detta ska vara ett bra alternativ för alla invånare oavsett var de bor. Det är också väldigt viktigt för miljön. Det finns många viktiga frågor och utmaningar för den nya regeringen framöver. Jag ser verkligen fram emot de här fyra åren och att få arbeta tillsammans med er i utskottet. Jag vill passa på att önska fru talmannen och alla ledamöter en riktigt god jul och ett gott nytt år. (Applåder)	2582
2894	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Det var ett kort och snärtigt inlägg av ledamoten Oscarsson. Jag har ändå ett par frågor som jag skulle vilja ställa kopplat till att jag faktiskt hade förväntat mig mer. Det fanns en väldigt stor glädje över att alla landets vägar nu skulle rustas upp att det skulle bli laddinfrastruktur i hela landet och så vidare. Det är såklart vällovliga satsningar. Men jag tycker att det blir stor skillnad mellan detta och ledamoten Stockhaus och ledamoten Oscarssons olika inlägg. När det gäller hela-landet-perspektivet inte minst kopplat till järnvägen nämnde ledamoten att järnvägen ska rustas upp. Men vi har också hört att vi inte kan vara säkra på sträckorna Göteborg-Borås Hässleholm-Lund och Linköping-Stockholm med den nya regeringen. Därför skulle jag vilja ställa en fråga. Ledamoten företräder ett parti som har både infrastrukturministerposten och landsbygdsministerposten. Ledamoten Stockhaus säger att de pengar som skulle ha satsats på höghastighetstågprojektet ska satsas någon annanstans. Vad är då regeringens prioriteringar kopplade till järnvägen under den kommande perioden? Ska det satsas någon annanstans eller kommer vi i närtid att få höra om fortsatta satsningar på de här olika delarna?	1229
2895	Gudrun Nordborg (V)	V	Fru talman! Kriminaliteten får stor uppmärksamhet i samhällsdebatten. Det är befogat. Det är också befogat med upprördhet över sakernas tillstånd. Men det är än mer befogat att vi som politiker bemödar oss om att hantera problemen med stöd av fakta forskning och beprövad erfarenhet. Det går inte att komma ifrån att kriminaliteten och våldet i hög grad påverkas av två starka maktstrukturer i vårt samhälle: klass och kön. Rekryteringen till den grova kriminaliteten sker främst bland pojkar från politiskt eftersatta områden i våra större städer. Det är pojkar i utanförskap som i värsta fall redan har lämnat skolan eller vill göra det för att de inte fått stöd nog för att klara kraven där. De välkomnas i stället i gängen. Det är Vänsterpartiets övertygelse att det bästa sättet att förebygga kriminalitet är att motverka klassamhället och dess provocerande klyftor. Det är ett tungt vägande skäl till att vi vill se en stark och gemensamt finansierad välfärdssektor med förskola skola utbyggd fritidsverksamhet och kultur socialtjänst bra bostäder låg arbetslöshet och ett robust socialt försäkringssystem - ett jämlikt samhälle som vågar ge trygghet och skapa hopp. Generella förebyggande insatser kan behöva förstärkas med individuellt stöd så tidigt som möjligt. Många lärare i förskolan markerar att de tidigt kan se barn i riskzoner. Familjer slår ibland larm och begär stöd utan att få det. Forskningen visar med övertygande tydlighet att förebyggande verksamheter är lönsamma särskilt på lång sikt. Men vad menar vi med förebyggande insatser? Regeringspartierna argumenterar mer om kontroll än om stöd. Det riskerar att skapa misstro och bryta ned den tillit som vissa samhällsaktörer till exempel områdespoliser lyckats bygga upp. Önskan om visitationszoner förskräcker därvidlag. De riskerar att bli kontraproduktiva. Samtidigt måste grov brottslighet och gängkriminalitet bekämpas på ett effektivt sätt dock med hjälp av lagstiftning som fortfarande respekterar de grundläggande principerna för en rättsstat. Vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker. På det sättet hänger välfärdspolitiken och kriminalpolitiken väldigt tätt ihop. I slottsavtalet fokuserar partierna på gängen och vapenvåldet. I Vänsterpartiet fokuserar vi även på våldet mot kvinnor. I slottsavtalet nämns mäns våld mot kvinnor en enda gång då relaterat till vistelseförbud och mest för gängens skull. I regeringens budget angående rättsväsendet nämns mäns våld mot kvinnor nio gånger. Det är en viss förbättring. Men för såväl gängens våld och skjutningar som våldet mot kvinnor gäller att män dominerar stort som förövare och att våldet har fruktansvärda effekter - samtidigt som det finns samband som många tiger om. Våldet mot kvinnor är det yttersta uttrycket för vissa mäns behov av att utöva makt och kontroll över sin" kvinna. Den svenska jämställdheten döljer ännu mörka patriarkala värderingar - diskriminerande värderingar som vissa nu dessutom vill stärka. Mäns våld mot kvinnor och barn pågår mitt ibland oss och i alla samhällsgrupper vilket forskningen visat gång på gång liksom metoo och den rapport som Roks nyligen släppt. Många av oss vet att fler än en kvinna per månad dödas av en man som hon har eller har haft en relation med. Mellan 15 och 22 kvinnor dödas på det sättet varje år. Våldet ger eko. Forskningen visar att barn som bevittnar våld kan vilja ta efter och själva använda våld som ett maktmedel. Det arvet är könsbundet. Det handlar om pojkar som riskerar att bli våldsutövare och flickor som riskerar att underordna sig våldet. Pojkarna är inte sällan de vi ser i utåtriktad allvarlig kriminalitet. Vi måste angripa både det vissa tycker är det "lilla" begränsade våldet i hemmen och det våld som många uppmärksammar mer ute på gator och torg. De hör ihop. Våldet ger eko. Vi kan också se att trots polisens stora resurstillskott höjningar av många straff och ökad användning av hemliga tvångsmedel har gängrelaterade brott och skjutningar inte minskat. Detsamma gäller mäns våld mot kvinnor. Det visar att det behövs andra skarpare och mer träffsäkra åtgärder än de som förs fram som lösningar av de fyra styrande partierna nu. Våldsbejakande och destruktiva mansnormer måste förändras i grunden. Vänsterpartiet är ett feministiskt parti som vill rubba den rådande könsmaktsordningen och det rådande klassamhället. Inom rättsväsendet driver vi bland annat krav på kompetensutveckling. Det handlar om ett femicidpaket för polis åklagare och domstolspersonal för att mäns våld mot kvinnor i alla dess former inklusive prostitution och människohandel ska kunna hanteras med skärpt våldskompetens i hela rättskedjan. Utan det blir skärpta straff meningslösa. De skyldiga måste lagföras och straffas annars är det slag i luften. Kompetensutvecklingen behöver också inkludera hanteringen av den nya viktiga rubriceringen barnfridsbrott. Vänsterpartiet vill även inrätta en särskild hjälplinje för kvinnor i akuta lägen så att man snabbt kan få kompetent hjälp och en skarp riskbedömning. Vänsterpartiet vågar se att de övergripande problemen med kriminalitet och våld förhåller sig till klass och kön. Vi vill begränsa klassklyftorna och motverka de destruktiva delarna av maskuliniteten i allt med åtgärder från förskolan genom hela utbildningssystemet inklusive yrkesutbildningarna och med fortbildning för aktiva i professioner som kommer nära offer. Vi har inte råd att blunda för klass. Vi har inte råd att fortsätta vara könsblinda. Vi har inte råd med mäns våld. Vi har inte heller råd att fokusera enbart på strängare straff. Det är något som forskningen verkligen understryker både internationellt och i Sverige. Det är både ineffektivt och extremt dyrt. Fokus måste läggas på förebyggande effektiva åtgärder med välfärd. Fru talman! Vänsterpartiets budgetmotion ska ses som en helhet. Vi avstår från att yrka. Vi har beskrivit detta i ett särskilt yttrande till det här ärendet. (Applåder) "	5967
2896	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Stort tack Ulrika Heie för dina viktiga frågor! Jag börjar med den sista frågan. Jag tyckte att det var väldigt tydligt när ministern för bara någon dag sedan var ute och talade just om satsningarna. Det tydliga är dels att det kommer svar förhoppningsvis före nyår dels att svaret säkerligen innehåller saker som kommer att vara positiva. Exempelvis var ministern tydlig när det gäller Ostlänken där han säger att det redan har satsats 7 miljarder på detta. Det är klart att det vore bortkastade pengar om det inte blir något av det. Mer än ett sådant svar kanske jag inte kan ge i den frågan just nu. Men jag tycker ändå att det är ganska tydligt. Sedan är det precis som min kollega sa här förut så att vi säger nej till den här höghastighetsjärnvägen som det har talats om. Vi ser att det är otroligt mycket pengar. Vi som sitter i utskottet vet ju också att det handlar om en allt större pengapåse ju mer åren har gått. Att satsa på något som vi inte vet exakt vad det blir av tyckte vi alltså var ett dåligt förslag. Vi ser att det är bristfälligt i hela landet som jag sa förut inte bara mellan Stockholm och Malmö och Stockholm och Göteborg. Vi har ju hela Norrland hela den delen som behöver fixas. Jag tycker att det är jättebra att den här regeringen nu faktiskt sätter ned foten och säger att vi behöver hjälpas åt att fixa i ordning i hela landet. Det är ett stort arbete. Det kommer att krävas mycket pengar och det är mycket bättre än att lägga de pengarna på en höghastighetsjärnväg.	1529
2897	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Då föds ändå frågan: Vore det inte ganska bra när man har lagt ned så mycket resurser under så lång tid att också öppna upp och se vilka andra finansieringslösningar det skulle kunna finnas när det gäller investeringar i ny tåginfrastruktur i Sverige? Det är jag väldigt nyfiken på. Vi har ju tyvärr inte möjligheten att ha ministern här och jag kan förstå det - en lördag innan fjärde advent. Men eftersom ledamoten företräder samma parti som ministern vill jag ändå fråga om synen på andra finansieringslösningar och möjligheten att där också kunna göra de här delarna. Vad menar ledamoten annars är de tydliga tecknen på att detta är en budget för hela landet? Jag blir förvånad över att det inte blir sänkningar på drivmedel som man hade lovat förut. Det kommer inte heller besked till företagare om högkostnadsskydd på elen. När det gäller reseavdraget som man nu lanserar tar man inte det nya utan behåller det gamla och då handlar det om att bilar nära storstäder får möjligheten till ytterligare reseavdrag. På vilket sätt gynnar det landsbygden och hela landet att man inte tar till vara de möjligheter som finns att stärka landsbygdens olika förutsättningar? Jag tänker inte minst på det som vi båda är väldigt medvetna om nämligen att bilen har en väldigt stor betydelse samtidigt som bilen är en del av omställningen. Den nya regeringen tar också bort klimatbonusen som man inte tycker bör finnas kvar. Vad säger Magnus Oscarsson om det? Vad är den riktiga anledningen till att man inte fortsätter den satsningen vilket det verkar som? Och så har vi reduktionsplikten. Min bild har varit att Kristdemokraterna har varit ett parti som genom åren har flyttat fram positionerna på klimat- och miljöområdet. Det är väl mina frågor till ledamoten just nu.	1788
2898	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Tack återigen Ulrika Heie för dina frågor! Jag tänker också precis som du är inne på att detta nog är en interpellationsfråga som du skulle ställa till ministern. Jag tror att det är bättre att du gör det i den frågan. När det gäller det andra du tar upp tycker jag att det är intressant att du frågar vad vi gör för satsningar för de boende på landsbygden. Du nämner exempelvis reseavdraget. Jag bor själv i Ödeshög - det är ju än så länge inte en jättestor stad kan jag säga. De som bor hemma hos mig säger: Vad bra att det höjs! En person skrev till mig: Det är förfärligt att det fortfarande är 18 50. Jag jobbar på Väderstad AB och det här kommer inte att funka för mig. Vi har ju hört vad människor säger i landsbygden: Hjälp oss det här går inte! Det är samma sak när det gäller att vi sänker reduktionsplikten. Jag hörde ledamoten själv säga i sitt tal här förut att det har blivit dyrare för konsumenten och att det har ökat för barnfamiljer. Det är just därför vi säger: Jamen vänta nu reduktionsplikten är en sak som vi själva har kommit på och då vill vi sänka den för att faktiskt göra så att fler människor kan leva och verka på landsbygden. Detta är väl det korta svaret men det finns ju mycket mer man kan säga.	1257
2899	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Ledamoten Oscarsson pratar om vägunderhållet. Det vet vi ju alla att det är eftersatt och att det behöver göras saker. Det gäller hela landet och var man än är. Storstad landsbygd glesbygd - det behövs mycket! Vad ni gör nu i budgeten - detta har det pratats om tidigare - är att ni rycker från järnvägsunderhållet. Jag har förstått att Kristdemokraterna värnar järnvägen och underhållet av den och menar att det behövs. Det är märkligt att man gör den här abrovinken att man rycker från ett ställe där det är så stora behov och pytsar ut det på ett annat område i stället för att prioritera så att det finns pengar till båda. Ett problem med vägnätet i Sverige är ju att det slits kraftigt och att det kör otroligt tunga transporter där. Dessutom utökar vi tyngden på transporterna numera med BK4-transporterna på upp till 74 ton som ju tuggar väg och skapar otroliga problem. Nu ska vi lägga massor med pengar på att stärka vägar och byta broar och ta bort tunnlar och så vidare. Det riktigt stora problemet med det här bortsett från att det är enormt mycket pengar som går till detta är ju att dessa lastbilar också väljer att köra på vägar där de inte får köra. Och då undrar jag: Vore det inte smartare att se till att vi i stället för att ha dessa otroligt tunga fordon satsar pengarna på järnväg och ser till att de tunga transporterna kan köra där och att vi har lättare fordon så att vi inte ständigt har det här problemet med att vägarna äts sönder av tyngden? Det är min fråga till ledamoten.	1528
2900	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Tack Daniel Helldén för dina frågor! Absolut det är ju jätteintressant det du tar upp om att vi har mycket slitage på våra vägar. Och det visar ju sig också när man ser över detta att många vägar inte har fixats. Jag nämner också i mitt anförande hur det ser ut i Sverige. När man reser runt i landet är det faktiskt förfärligt. Det är detta som den här regeringen har förstått och försöker göra någonting åt - att vi har en skuld i att våra vägar ser ut som de gör. Det är därför vi satsar otroligt mycket pengar för detta. Det är klart att när man ser detta kan man tänka att då kan vi bygga järnväg i stället. Men vi kan ju inte bygga järnväg till varenda del av vårt land utan då har vi lastbilar. Vi kan nu också ha tyngre lastbilar på våra vägar. Vi tror nog ändå att det är viktigt för landsbygden att vi faktiskt satsar på våra vägar nu. Det var också fråga om att Trafikverket faktiskt själva sa att de inte kunde göra av med alla pengarna och det var därför vi lyfte bort dem. Till nästkommande år kan man naturligtvis undersöka detta mer: Om ni får mer pengar vad kan ni göra för detta? Det svar regeringen fick nu var dock att de inte kunde göra av med mer pengar. Då plockar man från den delen och lägger det på vägnätet där det finns enorma hål att avhjälpa. Jag tror att det är väldigt viktigt att man nu faktiskt skärper till lagar broar fixar i ordning det som är eftersatt och börjar resan. Den kommer inte ta slut nästa år kan jag lova men den har i alla fall börjat.	1514
2901	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Ja jag har ju förstått att ni lägger er för Trafikverket och att ni därför tar bort pengar från järnvägsunderhållet. Det är ju bara att beklaga. Men problemet med det här slitaget på vägarna handlar ju om bärigheten. Vad som händer nu när man ska öka klassningen på vägarna så att de kan ta tyngre transporter är att man också bygger om. Man lägger ned massor med pengar på fullt fungerande och bra infrastruktur för att man vill ha dit tyngre saker i stället för att se till att underhålla det vägnät vi har och hålla nere vikterna. Man ska inte gå upp till den här typen av vikter. Dessutom har vi problemet med att de kör på ställen de inte ska köra. Det är rent förödande när man åker på en väg ute i landet när det är tunga transporter där. Det går så fort och det är så enorma vikter som äter upp väg. Frågan är väl egentligen: Ska vi ägna oss åt att bygga om fullt fungerande infrastruktur i stället för att lägga pengarna på de ställen där problemen finns?	984
2902	Magnus Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! Tack för din fråga Daniel! Jag tror att vi på ett sätt ändå ser likadant på frågan. Vi ser ett problem i Sverige. Vi har väldigt eftersatta vägar. Vi har en skuld av underhåll som inte är gjort. Man ska inte skylla allt på gamla regeringar men man hade ju kunnat hoppas att det gjorts mer genom åren. Det har fattats mycket pengar. I stället har man satsat på nya vägar och det ska man naturligtvis också göra. Men vi har ett land som behöver bra vägar för att vi ska kunna ta oss fram. Människor lever och verkar som sagt i olika delar av vårt land. Då är det viktigt att våra vägar finns och att man fixar i ordning dem. Daniel Helldén frågar om det är dumt att vi låter lastbilar åka om vi behöver göra i ordning broar och så vidare. Jag tror att det är viktigt att detta görs. Trafikverket har sagt att detta är någonting vi kan göra. Vi behöver rusta upp våra vägar inför framtiden. Nu har regeringen börjat resan med de här pengarna och vi hoppas att vi längre fram kommer att kunna säga att det var nu man började och att det var nu man såg en nystart för vårt land och för landets vägar.	1118
2903	Linda Westerlund Snecker (V)	V	Fru talman! Det är en härlig känsla att dra på sig understället och kostymen och bege sig till riksdagen en köldbiten lördag i december. Som vanligt åkte jag buss spårvagn och tåg genom det som tyvärr är en av Sveriges många flaskhalsar på järnvägen: den mellan Norrköping och Stockholm. Det är en bit av Sverige där Kristersson-Åkesson-regeringen verkligen inte vill att något tåg ska komma fram i tid. Vi ser det i budgeten som vi debatterar i dag och jag lever med den verkligheten: att aldrig komma fram i tid. Jag har under de senaste veckorna suttit på tåg som tappat elkontakten och behövt startas om i skogen utanför Simonstorp liksom tåg som inte alls har kommit fram för att det varit signalfel. Då försvinner ju tågen som ni vet och så får man leta upp någonting annat. Detta är pendlarnas verklighet. Det går i dag inte att lita på tågen. Det förutsätts att du ska boka kanske både ett och två tåg i förväg. Jag vet många av mina kollegor som har gjort det i dag för att hinna till debatten vi nu har - jag ser en östgöte som vinkar ute i kammaren. Det har blivit helt omöjligt att pendla med tåg. Man kan inte lämna barnen på skolan och räkna med att man kan hämta dem för man vet inte när man kommer hem. Att tågen inte kommer fram i tid att det inte går fler tåg och det strul som finns på järnvägen beror på ett par saker: Det finns för få spår det är för trångt på spåren och spåren som finns måste rustas upp. Det här går att åtgärda genom att bygga nya stambanor och underhålla mer av de befintliga spåren. Detta vill dock inte regeringen. Det skulle behövas på många platser i Sverige bland annat min tågsträcka Ostlänken - den del som regeringen verkar vilja lägga ned eller kanske utreda lite till. Det är lite oklart vad regeringen egentligen vill; den verkar inte veta det själv. Det är dock klart att vi östgötar och sörmlänningar inte ska ha en arbetsmarknadsregion som sträcker sig vare sig till Stockholm eller till Jönköping. Det är i alla fall en mycket tydlig signal från regeringen. Att det är trångt drabbar inte bara oss pendlare det är också det mest företagsovänliga jag har varit med om. Industrin ställer om och är väl medveten om hur mycket utsläpp som transporterna står för. Här finns det goda affärsmöjligheter att profilera sig som grön och även ta sitt ansvar för att vi ska nå miljömålen. Detta gör industrin. Det gör Scania som i veckan var ute och kritiserade regeringen för dess slapphet angående miljömålen. Men regeringen gör allt den kan för att stoppa Scanias utveckling. Sverige behöver järnväg. Sverige behöver snabba tåg. Men framför allt måste godståg och persontåg sluta försöka samsas på samma banor och i stället kunna åka på separata spår. Ja det är dyrt med infrastruktur. Men då är det bättre att bygga infrastruktur som gynnar både vanligt folk och industrin och som dessutom fixar klimatmålen vilket järnväg gör än att bygga motorväg som ökar utsläppen och finns till för dem som har råd med bil. Och ingen har ju längre råd med bil eftersom regeringen ljög för svenska folket och påstod att bensinpriset skulle bli 10-15 kronor lägre vid pump. Vad fick vi? Var det 40 öre? Ja det var det. Inte ens EU-lagstiftningen verkar regeringen ha lärt sig att begripa. Reduktionsplikten verkar man tro att man kan deala lite med EU om och så kommer det att ordna till sig. Min slutsats är att vi inte ska lita på infrastrukturminister Andreas Carlson när han vill bygga motorväg i stället för järnväg. Vi ska inte lita på statsminister Kristersson om bensinpriset. Vi ska inte heller lita på energiminister Ebba Busch om elpriserna. Ingenting över huvud taget av det regeringen sa före valet har blivit sanning efter valet. Allt har bara blivit kaos och några miljömål kommer vi aldrig att nå. Nu är dock fru talmannen jättespänd på vad Vänsterpartiet vill. Jag vill väldigt gärna berätta om det. Jag vill framhålla att Vänsterpartiets utgångspunkter för infrastrukturpolitiken är visionen om ett jämlikt samhälle och det faktum att världen befinner sig i ett klimatnödläge. Klimatomställningen måste gå betydligt snabbare än i dag för att vi ska nå klimatmålen. Därför måste vi ställa om transportsystemet till tillgängliga välfungerande och hållbara transporter. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen. Vårt fokus - till skillnad från regeringens ska tilläggas - är att sänka transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030 precis som klimatmålen säger och precis som transportsektorn har sagt att det ska gå till. Därför lägger Vänsterpartiet - håll i er nu - 170 miljarder mer än regeringen på upprustning och uppbyggnad de kommande tio åren. Det blir nya stambanor som ska lånefinansieras. Det är det enda sättet för att vi över huvud taget ska kunna bygga ny infrastruktur. Det går inte att bygga infrastruktur och hålla något slags ettårig hushållsbudget och tro att det kommer att fixa grejen precis som ingen sparar sina kronor för att köpa ett hus. Man går till banken och lånar. Det är så man finansierar stora grejer. Vänsterpartiet lägger 60 miljarder mer än regeringen på underhåll av järnvägen för att det verkligen behövs. Jag är inte ensam om att ta upp det i denna debatt; alla konstaterar vi att den järnväg som finns måste upprustas servas och bli betydligt bättre för att vi över huvud taget ska kunna ta oss fram. Vänsterpartiet lägger 9 miljarder mer på vägunderhåll än regeringen för att vägarna ute på landsbygden inte är bra. Det har vi också konstaterat. Vägarna som finns måste bli bättre. Förutom det vi finansierar vi Norrbotniabanan nya Ostkustbanan fyrspår Alingsås-Göteborg och dubbelspår Helsingborg-Hässleholm. Eftersom det är så oerhört bra att resa tillsammans vill vi också halvera priset för kollektivtrafikbiljetter och införa ett investeringsstöd för att säkerställa nyinvesteringar i kollektivtrafikfordon. Regeringen verkar verkligen avsky när vi reser tillsammans och minskar de dåliga utsläppen. Regeringen vill hellre att vi trycker in varenda jobbpendlare i en fossilbil där man ska sitta ensam och köra till jobbet. Det är liksom regeringens stora dröm om hur vi ska transportera oss i Sverige i dag. Men till skillnad från detta vill Vänsterpartiet ha det färdmedelsneutrala reseavdragssystem som de allra flesta var överens om för bara några månader sedan. Nu vill regeringen i stället att det bara ska gå till män som kör bil till jobbet. Vi tycker att detta inte är någon bra idé. Vi i Vänsterpartiet gillar jämlikhet. Vi gillar rättvisa. Och till skillnad från regeringen vill vi också nå klimatmålen. Med detta vill jag hänvisa till Vänsterpartiets särskilda yttrande.	6645
2904	Helena Gellerman (L)	L	Fru talman! I dag ska vi debattera 2023 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer. För ett år sedan stod vi här och debatterade budgeten för 2022. Då fanns det en förhoppning om att vi såg slutet på pandemin och att saker och ting skulle gå tillbaka till det normala. Många företag inom transportområdet hade drabbats hårt av pandemin inte minst flyget kollektivtrafiken och många resebolag. Vi såg framför oss en tid av återhämtning och att vi snabbt skulle få igång ekonomin igen. Då startade Ryssland krig mot Ukraina. Fokus har legat på oräkneliga stöd för att hjälpa Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Kriget har också stor påverkan på infrastrukturområdet då energikrisen ger dramatiskt högre bränslepriser och elpriser vilket påverkar transportområdet på en lång rad områden. Den förväntade återhämtningen efter pandemin ersattes av en energikris som åter ökar den ekonomiska pressen mot transportområdet. Det är mot denna bakgrund vi ska se den här budgeten för 2023. Fru talman! Regeringen ser att pålitliga och miljövänliga transporter och en modern infrastruktur är viktiga för jobben och en hållbar tillväxt i hela landet. Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling. Regeringens budget innehåller därför en fortsatt stor satsning på underhåll och investeringar i järnväg och väg. Ett större fokus har lagts på vägunderhåll som får en extra miljard för att börja beta av den underhållsskuld som faktiskt försämrar trafiksäkerheten och leder till nedsatta hastigheter och drabbar landsbygden framför allt. Regeringen anser att det är viktigt att vi kommer till rätta med de skenande kostnaderna för infrastrukturprojekt så att vi får rättvisande kalkyler i samband med att projekten läggs in i nationell plan. Den förra regeringen ignorerade nio rapporter från Riksrevisionen som uppmanade regeringen att ta tag i de skenande kostnaderna. Den nuvarande regeringen anser att vi måste avbryta projektet för de nya stambanorna för höghastighetståg. Detta projekt är ett exempel på hur kostnaderna dramatiskt har ökat. De har gått från ursprungliga 120 miljarder och till att i dag vara mer än tre gånger så mycket. Sverige har inte råd att satsa närmare 400 miljarder på ett projekt där man bara får tillbaka ungefär 50 procent av de satsade medlen. Vi förlorar 200 miljarder på att bygga höghastighetsbanorna. Regeringen ser nu över beslutet och hur det påverkar byggnationen av de tre pågående sträckorna. Besked kommer i närtid. Liberalerna vill bygga för att underlätta arbetspendling och godstransporter. Vi vill bygga bort flaskhalsar. Den värsta flaskhalsen i hela Sverige är sträckan Alingsås-Göteborg. Liberalerna ser att det finns ett stort behov av att bygga ut den sträckan. Det är 4 mil som kostar ungefär 20 miljarder. För detta skulle vi kunna få starkt ökade godstransporter och en dubblerad fjärrtrafik mellan Stockholm och Göteborg utöver vad utbyggnaden kan göra för lokaltrafiken. Klimatet är ett av Liberalernas tre fokusområden. På transportområdet står vägtransporterna för över 90 procent av de inrikes utsläppen och det är här som åtgärderna gör störst nytta. Elektrifieringen av våra vägtransporter är i fokus för Liberalerna. Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte ska välja en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp. Man måste kunna ladda bilen där man bor och där man reser om man ska våga köpa en elbil. I budgeten för 2023 finns därför en stor satsning på 1 4 miljarder över tre år för att stärka laddinfrastrukturen i Sverige. För att vi ska klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biodrivmedel öka kraftigt. Vi måste tillvarata råvarorna för produktionen av biogas inte minst gödsel som ändå ger klimatutsläpp. I veckan som gick fick regeringen ett positivt besked från EU om att de rena biodrivmedlen ska vara skattebefriade under de närmaste fyra åren. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen då biodrivmedel har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om inte minst flyget. Som jag inledde med att säga befinner vi oss i en orolig omvärld med en pågående covidsjuka och vi ser klimatpåverkan inte minst från skogsbränder och översvämningar. Regeringen lägger därför över 60 miljarder på 27 beredskapsflygplatser för att bibehålla nivån på vår beredskap inom flyget. Regeringen satsar också 300 miljoner extra totalt 530 miljoner - alltså över en halv miljard - på att stärka det civila försvaret och krisberedskapen i hela transportsystemet. Liberalerna anser att vi måste satsa på alla trafikslag och flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår klimatomställningen med full kraft. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion år 2028. Biodrivmedel finns redan och elektrobränslen för flyget är under framtagning. Flertalet flygplatser drivs fossilfritt i dag. Flera laddstationer för elflyg har installerats och i Skellefteå startar man under 2022 en utbildning av trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan. Regeringen tror på flygets viktiga funktion i samhället och för att Sverige fortsatt ska ha en för de framskjuten position inom flygutvecklingen. Vi liberaler vill se en fortsatt satsning på forskning och innovation för fossilfritt flyg inte minst för elflyg. Regeringen vill också bevara Bromma då flygplatsen har en viktig funktion att fylla inte minst som nav i det svenska inrikesflyget men också för utvecklingen av elflyg. Antalet obemannade drönare växer lavinartat och här krävs utveckling av regler för att verksamheten ska kunna växa under ordnade former. Regeringen satsar 30 miljoner på förmågan att hantera obemannad luftfart i det svenska luftrummet då det behöver stärkas och bidrar till en ökad flygsäkerhet. När det gäller sjöfarten kan jag nämna att 90 procent av den internationella godsfrakten går på sjön. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Därför är det självklart också viktigt att sjöfartens person- och godstransporter ska kunna fungera även på vintern. Det krävs isfria farleder och regeringen satsar därför på byggnation av två nya isbrytare. De ökade bränslepriserna gör att Gotlandstrafiken får kraftigt ökade kostnader. Regeringen avsätter därför 200 miljoner för att täcka ökningen enligt avtal och preliminärt även 50 miljoner inför 2023. Slutligen: Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på våra vägar och järnvägar kan minska genom att fler personer kan distansarbeta. Vi hjälper också landsbygden på många sätt när det gäller utvecklingen av välfärdstjänster. För att stärka utbyggnaden av bredband där vi vill se ett fokus på de särskilt utsatta områdena höjer vi anslagen med 600 miljoner kronor. Fru talman! Vi liberaler anser att alla trafikslag behövs och det är genom att utnyttja varje trafikslags speciella fördelar som vi får robusta transporter i Sverige. Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut. (Applåder)	7215
2905	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! I ledamoten Gellermans anförande pekas klimatet ut som en viktig fråga. Jag vet att Liberalerna värnar klimatet och vill att vi ska klara klimatmålen till 2030. Det är ett fokusområde inom partiet och i alla de dokument som finns där. Ni har också klimat- och miljöministern. Men då undrar jag över transportområdet. I den budget som ni har och i alla de beslut som nu kommer vill ni tar bort reduktionsplikten ta bort reseavdraget sänka bensinpriset och göra allt för att fossila bränslen ska vara den huvudsakliga ingrediensen i de fordon som far runt på vägarna. Nu säger ni att ni ska satsa på laddinfrastruktur överallt och folk ska köra elbilar. Jag tror inte att någon tänker något annat än att vi ska gå över till elbilar. Men vi har i dag 4 ½ miljoner fossilbilar som rullar och en stor del av dem kommer att rulla fram till 2030 som är det år då målet är att vi ska ha sänkt utsläppen med 70 procent. Vi vet att vi inte kan elektrifiera fordonsparken fram till 2030 i den utsträckningen att vi klarar utsläppsmålet för transportsektorn. Då undrar jag helt enkelt hur ledamoten har tänkt sig att man ska klara klimatmålen fram till 2030 - de mål som Liberalerna har sagt att man står bakom och som man har sagt att man ska värna. Hur ska det gå till?	1281
2906	Louise Meijer (M)	M	Fru talman! Jag vänder mig mot bilden av att Tidöavtalet inte skulle innehålla förslag för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är svårt att se att något skulle kunna vara mer fel. Vi har flera förslag. Jag vet inte om de som påstår något annat eller ledamoten Nordborg har läst Tidöavtalet tillräckligt noggrant. Men låt mig berätta vilka förslag vi har i Tidöavtalet när det gäller mäns våld mot kvinnor. Det ska bli lättare att få ut skadeståndet från gärningsmannen. Det är något som många kvinnor pekar på som ett stort problem i dag. Vi vill utöka det geografiska området vid kontaktförbud. Det är också en viktig reform. Gärningsmannens integritet och rätt att vara på en viss plats som ska inte längre väga tyngre. Det ska kvinnans skyddsintressen göra. Det ska finnas möjlighet att med husrannsakan genomföra delgivning. Då kan man med polisens våldskapital och våldsmonopol i ryggen ta sig in för att delge män som vägrar att infinna sig och att delges. På det sättet ska ett kontaktförbud kunna ges och upprätthållas. Vi vill se fler kontaktförbud med fotboja. Vi kommer under 2023 att ge ett tilläggsdirektiv om just det till den pågående utredningen som just nu håller på med en översyn av kontaktförbuden. Vi vill kriminalisera kontrollerande beteende. Vi vill kriminalisera oskuldskontroller oskuldsoperationer och oskuldsintyg. Vi vill kriminalisera stämpling och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Och vi vill skärpa straffskalan för hedersförtryck äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Det är bara några av de förslag som finns i Tidöavtalet. Jag undrar om Vänsterpartiet och Gudrun Nordborg håller med om de förslagen.	1690
2907	Helena Gellerman (L)	L	Fru talman! Tack för frågan Daniel Helldén! När det gäller klimatomställningen ser Liberalerna det i en helhet. Vi måste lösa alla delar. Jag har en bakgrund i näringslivet. Man måste titta så att man inte får några svaga länkar i detta system. För att vi ska kunna göra en uthållig klimatomställning - den kommer ju att hålla på under minst tre årtionden - måste vi ha en tillväxt i Sverige så att det finns pengar för företagen så att de kan ställa om. Men kanske framför allt måste vi ha energi fossilfri energi för att klara omställningen. Sedan kan vi inom respektive område vidta åtgärder. Men grunden är att vi har energi. Miljöpartiet har när de satt i regeringsställning stått bakom att vi har lagt ned sex kärnkraftverk. Vi har halverat antalet kärnkraftverk i Sverige. Vi ser nu tydligt vad det får för konsekvenser. Där ligger en av mina stora farhågor - att vi inte kommer att klara klimatomställningen. I och med detta har vi nämligen väldigt höga elpriser. Vi står väldigt mycket bakom elektrifieringen och driver det. Det innebär att vi måste få privatpersoner och företag att köpa eldrivna fordon. Men om nu elpriserna ökar kraftigt på grund av att Miljöpartiet har lagt ned sex kärnkraftverk gör det att folk tvekar att köpa elbilar för driften blir för dyr för att den ska kunna kompensera priset på elbilar. Vi ser detta som en helhet och nu börjar vi ställa om det system som faktiskt är själva grunden för hela klimatomställningen.	1466
2908	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Det som är lite märkligt är att Helena Gellerman inte svarar på frågan över huvud taget. Hur ska regeringen klara av att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till 2030? Hur ska man klara av den ackumulering av koldioxidutsläppen som blir om man skjuter på någonting ända fram till slutet? Jag tror inte att det blir fram till slutet för ni har ingen idé över huvud taget om hur ni ska sänka utsläppen. Ja vi vill ha elbilar men att byta ut 4 5 miljoner fossilbilar fram till 2030 är inte möjligt såvida ni inte ska trolla. Hur ska det gå till? Jag förstår inte det och jag får inget svar heller. Jag frågar och frågar men det finns inget svar. Liberalerna säger att målet för transportsektorn till 2030 ligger fast. Det är snart 2023. Det är alltså inte många år kvar. Vi ska klara av omställningen på de sju år som återstår men regeringen har ingen idé. När denna mandatperiod är slut är vi framme vid 2026. Då är det fyra år kvar att lösa dessa problem. Jag är djupt oroad över att vi kommer att stå där och inte ha lyckats med någonting på detta område. Min fråga är - återigen: Hur ska ni klara minskningen av utsläppen från transportsektorn och framför allt personbilstrafiken fram till 2030? Detta är den riktigt riktigt stora delen av de utsläpp vi har.	1308
2909	Helena Gellerman (L)	L	Fru talman! Jag började med den övergripande delen i mitt förra svar. Jag tycker att det är intressant att konstatera att det finns uträkningar som visar att vi i och med att man har lagt ned sex kärnkraftverk och vi inte har tillräckligt med el ökar utsläppen med 8 miljoner ton per år. Det är lika mycket som personbilstrafiken släpper ut. Det kan vi börja med att konstatera. Den andra delen gäller alla dessa åtgärder. Vi har många saker som vi vill göra. Jag var med och utvecklade reduktionsplikten. Där förde jag väldigt tydligt fram att vi om vi ska ha de höga nivåerna måste ha en helt annan nivå på produktionen av biodrivmedel. Så har det inte blivit. Det är en av orsakerna till att vi ser de höga priserna. Produktionen av biodrivmedel måste vara i takt med reduktionsplikten. Annars sticker priserna iväg. Då kommer vi till att landet måste ha en tillväxt. Om hushåll och företag inte tjänar pengar har vi ingen omställning. När det gäller bonus malus står vi helt bakom att vi har tagit bort bonusdelen. Liberalerna är för att vi i en teknikomställning ska lägga mycket pengar i början så att vi får igång omställningen. Men när 50 procent av alla bilar som svenska folket köper är laddbara ska inte staten vara där och pilla. Då ska marknaden sköta det. Däremot vill vi att malusdelen ska vara kvar. En anledning till att vi ställde oss bakom bonus malus var att det skulle gå ihop. Men det har inte gått ihop för elektrifieringen har gått mycket fortare än vad till och med vi anade att den skulle göra. Då måste vi ha kvar malusdelen för att betala det underskott som finns. Vi har betalat för mycket bonus för det här systemet. Jag kan gå in på alla dessa delar. Vi har en politik där vi faktiskt försöker ta ett helhetsgrepp för att vi ska klara klimatomställningen.	1796
2910	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Tack så mycket Helena Gellerman för anförandet! I både anförandet och i replikskiftet lyftes näringslivet och näringslivets förutsättningar fram för att man ska kunna växa på ett bra sätt. Jag ska säga något som en jätteliten bisats som svar på Maria Stockhaus tidigare fråga. Jag blev lite förvånad över att jag fick en fråga om sjöräddningen i ett tidigare anförande. Det sades att vi försökte mörka att vi hade neddragningar. Jag måste säga detta: Vi har neddragningar på detta område och det är för att vi inte höjer skatten på arbete och så vidare som är en typisk liberal och borgerlig politik. Då har jag sagt det. Men nu tänker jag på näringslivets och tillväxtens möjligheter. Helena Gellerman säger att sträckan Alingsås-Göteborg är jätteviktig. Den uppfattningen delar vi. Sedan säger hon att höghastighetsbanorna liksom ska tas bort upplever jag. Där finns ju det viktiga arbetsmarknadsområdet och stråket med Göteborg-Borås som är en jättestor flaskhals ur pendlingssynpunkt. Vi njöt nog alla av luciafirandet från Gräfsnäs härommorgonen men järnvägen mellan Göteborg och Borås är i princip likadan som den museijärnväg med ett ånglok som vi fick se då. Jag delar den bild som Helena Gellerman lyfter gällande klimatmålen och de viktiga delar som handlar om att bibehålla och få mer järnväg. Då är det en annan flaskhals. Hur ser Liberalerna på de nya stambanor som vi ändå bara måste få till?	1431
2911	Helena Gellerman (L)	L	Fru talman! Som ledamoten vet brinner jag för järnväg och väg i hela Sverige. Men som jag sa i mitt anförande har vi åsikter om kostnadskontrollen när det gäller stambanorna. De har blivit tre gånger så dyra. Det är inte försvarbart att fortsätta bygga ut dem om vi kommer att förlora 200 miljarder i samhällsnytta. För dessa 200 miljarder hade vi kunnat bygga jättemycket järnväg i norra Sverige. Vi kan bygga Göteborg-Alingsås vi kan bygga överfart till Danmark och vi kan även bygga järnväg från Göteborg till Oslo. Vi måste se på samhällsnyttan och Liberalernas prioriteringar ligger på arbetspendling och godstransporter. Utifrån det står vi självklart bakom att vi ska bygga Göteborg-Borås. Det är jätteviktigt precis som tagits upp tidigare under debatten. Vi kan inte köra fler bussar in till Göteborg; vi måste lösa det med hjälp av spårbunden trafik. Dessutom skulle järnvägen mellan Göteborg och Borås ge oss spårbunden trafik till Landvetter som är Sveriges näst största flygplats. Vi behöver underlätta transporter dit så att inte alla behöver ta bilen som det är i dag. Vi står bakom att avbryta höghastighetsjärnvägen men vi vill stärka stambanorna. När det gäller de tre pågående sträckorna sitter regeringen och analyserar det på ett övergripande plan. Ett besked kommer i närtid.	1306
2912	Ulrika Heie (C)	C	Fru talman! Tack ledamoten för svaret! Ett tag kändes det som om det var på väg att bli värre än jag trott men nu känns det positivt att det inte var helt stopp för Göteborg-Borås. Det är dock otroligt viktigt att det inte blir fördröjt utan att det får möjlighet att byggas. Vi pratar om en tillväxtregion och de här frågorna är otroligt viktiga för hela Sveriges del. Jag ska inte gå in på reduktionsplikten men att det finns ett engagemang kring klimatmålen har ju ledamoten sagt och det ska vi försöka att nå. Många gånger förs det fram att det kanske skulle kunna gå att lösa någon annanstans. Ingen av oss tror väl att det blir jättemycket kärnkraft fram till 2030 och då lyfter man ibland att jord- och skogsbruket kanske skulle kunna stå för en del av den här skulden eller vad man ska säga. Hur ser Helena Gellerman på detta? Är det någonting som Liberalerna lyfter? Man röstade ju inte emot det i EU när man tittade på de frågorna alldeles nyss. Hur ser Helena Gellerman att man ska nå de klimatmål som vi har satt upp för 2030?	1051
2913	Helena Gellerman (L)	L	Fru talman! Tack för frågan Ulrika Heie! Generellt tänker jag att det här är en transportdebatt och inte en miljödebatt. Frågorna runt skogen kommer i miljö- och jordbruksutskottets debatt senare. När det gäller skogen står vi generellt bakom att vi måste hitta en avvägning. Vi samlar ändå in 40 miljoner ton varje år i skogen. Men vi använder också 80 för att bygga hus och även för biodrivmedel som är jätteviktigt. Vi vill ju driva på att vi ska använda skogen bland annat för att skapa biodrivmedel så det gäller att ha ett helhetsgrepp och en avvägning mellan att fortsätta att ha ett stort upptag i våra skogar och att använda skogen så att vi kan skapa biodrivmedel och hindra våra utsläpp. Det är liksom inte svartvitt. Man kan inte säga att man ska göra det ena eller det andra. De som gör det ser alldeles för enkelt på frågan. I varje fråga är det en prioritering mellan olika delar. Liberalerna ser att vi måste stärka näringslivet för om inte näringslivet tjänar pengar blir vi av med mycket av arbetstillfällena och då hamnar hela samhället i en nedåtgående spiral. Och i och med att omställningen ska hålla på till minst 2050 eller 2060 måste vi ha en ekonomi som gör att vi klarar det över årtionden. Därför är det viktigt med ett kraftfullt näringsliv.	1280
2914	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Jag ska inleda med att säga att vi inte deltar i beslutet utan i stället har ett särskilt yttrande. Vi behöver ett robust hållbart och rättvist transportsystem. För att nå dit krävs mod handlingskraft och kloka reformer. Tyvärr ser vi i regeringens och SD:s budget en avveckling och en nedmontering av det sunda förnuftet. Ingenstans går det att hitta reformer som leder framåt. I stället är det handbromsen i en tvär gir och en återgång till förra seklets fossila samhälle. Återgången saknar motstycke. Vi ser hur regeringen slänger bort planeringen för nya stambanor dränerar järnvägsunderhållet på pengar och tar bort medlen till det nationella biljettsystemet. För att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle behövs ny järnväg nya stambanor och smart kollektivtrafik. Persontrafiken växer men lider av återkommande förseningar. Svenskarna vill verkligen åka tåg. Men då säger regeringen stopp. Medan folket står på perrongen och fryser rycker man bort 750 miljoner från underhåll och lägger det på potthål. Det handlar om ett järnvägsunderhåll som alla vet är akut. Det enda vi vet från alla rapporter om järnvägens status är att järnvägen lider av en underhållsskuld. Om det hade funnits någon ryggrad i regeringen hade de pekat med hela handen och sagt till Trafikverket: Underhåll! Gör vad ni är ålagda att göra! I stället skyller man på Trafikverket och tar bort pengarna. Det är denna regering i ett nötskal. Miljöpartiet återställer pengarna till järnvägsunderhållet satsar på smarta lösningar för kollektivtrafiken och bygger järnväg. Vi behöver nya stambanor söderut i Borås och i Jönköping. Vi behöver snabba järnvägar till Oslo fyrspår till Uppsala och dubbelspår på nya Ostkustbanan. Vi sätter igång Norrbotniabanan. Hela Sverige behöver hållbar järnväg. Regeringen och SD deklarerar nu också i budgeten att Bromma flygplats ska vara kvar. De kramar hårt en förlegad flygplats likt en nallebjörn. Alla vet att det är en hämsko för det flyg som behövs. Det flyg som är kvar efter pandemin efter ett ändrat arbets- och resebeteende när affärsflyget krymper ihop och efter boomen med smarta digitala lösningar behöver samlas på Arlanda. Konsolideringen av flyget är bäst för Sverige men en nallebjörn är uppenbarligen vad regeringen vill satsa på. Bromma ska såklart läggas ned! Transportsektorn ska klara sina mål om 70 procents reduktion av utsläppen fram till 2030. Det är ett mål som är fastlagt. Statsministern säger att det ligger fast. Klimat- och miljöministern betonar det. Men regeringens budget talar tydligt ett annat språk. Med förvånansvärd övertydlighet fastslår budgeten att klimatmålen för transportsektorn inte kommer att nås med denna politik. Man river upp det beslutade reseavdraget sänker reduktionsplikten sänker drivmedelsskatten tar bort elbilsbonusen och pytsar ut mer pengar på vägar. Det är en lång lista som enligt regeringens egen budget gör att klimatmålen inte nås. Jag får lov att gratulera SD till en exemplarisk politisk seger. Jag beklagar dock sorgen för mänskligheten. Sorgligast är nog att reseavdraget skrotas. Det var en genial reform som alla partier för ett halvår sedan stod bakom - alla utom SD. Här ser vi en trend. Övergången vi behöver till hållbara transporter där kollektivtrafikresande samåkande och nya smarta mobilitetslösningar skulle få ett starkt ekonomiskt incitament skrotas samtidigt som det enorma slöseri med skattemedel som det gamla systemet innebar permanentas. Hela 3 miljarder kommer att gå till fusk för att SD - som pratar om lag och ordning - ska kunna blidka bilåkande rika storstadsbor. Det är de som vinner mest på systemet och inte som man påstår de boende på landsbygden eller i glesbygden med små resurser. Nej vad vi ser hos den här regeringen är en omvänd Robin Hood-politik. I Miljöpartiets budget behåller vi det beslutade färdmedelsneutrala reseavdraget och vi lägger medel på sänkt skatt i glesbygd för att kompensera för de ökade kostnaderna för drivmedel. Vi behåller bonus malus men sänker nivån för vad en bil får kosta för att man ska få statligt stöd. Vi premierar låginkomsttagare så att de kan leasa elbil och vi lägger en skrotningspremie på 20 000 kronor på bilar äldre än 15 år. Det är pengar som man kan använda till smart resande. Vi ska ställa om transportsektorn. Vi ska gå över till elfordon. Vi ska under en övergångsperiod under den tid vi fasar ut 4 5 miljoner fossilbilar blanda in biodrivmedel så att klimatutsläppen minskar. Det är vår skyldighet. Men vi måste också satsa på alternativen på kollektivtrafik gång cykling och smarta mobilitetslösningar. Vi ser i regeringens budget att stadsmiljöavtalen dräneras på pengar. De medel som skulle ha kunnat gå till kollektivtrafiksatsningar till spårväg och till smarta cykellösningar rycks bort och sägs gå till laddinfrastruktur. Det är viktigt att vi bygger ut laddinfrastrukturen inte minst längs det nationella vägnätet våra riksvägar. Men det får inte ske på bekostnad av satsningar på alternativen till bilen. Det är förödande. De här satsningarna måste gå hand i hand och för att omställningen ska fungera måste vi värna gång och cykling. Trafikverket måste ta ansvar för cyklingen i landet. Vi kan inte låta dem fortsätta bygga bort möjligheten för oskyddade trafikanter att färdas på landsbygden. Två-plus-ett-vägar ska inte få byggas utan ersättningslösningar och vi ska tillskapa servicenära cykling. Cykling är inte ett storstadsprivilegium utan ska vara en nationell möjlighet för alla och envar. Pandemin slog hårt mot kollektivtrafiken. Vi är nu i en situation där kostnadsutvecklingen skenar samtidigt som just kollektivtrafiken är livlinan för alla som inte har råd att skaffa sig en subventionerad bil. Kollektivtrafiken är också navet i ett hållbart mobilt samhälle. Därför lägger Miljöpartiet 5 miljarder extra på kollektivtrafiken. Miljöpartiet tar ansvar för en omställning av transportsektorn satsar pengar på hållbar mobilitet ser till att tågen går i tid och skickar pengarna till dem som behöver dem. Där skiljer sig vår politik från regeringens omvända Robin Hood-politik en politik som är vattenstämplad SD. Miljöpartiet satsar på klimatsmarta lösningar kloka incitament och hållbar infrastrukturutbyggnad allt för att bryta fossilspåret. Regeringen skrotar reform efter reform som leder i rätt riktning och de vet inte hur de ska lösa ekvationen. Fru talman! Jag önskar att jag kunde säga förlåt dem; ty de veta icke vad de göra". (Applåder) "	6522
2915	Maria Stockhaus (M)	M	Fru talman! En fråga som jag tror att Helena Gellerman tog upp i sitt anförande men som vi inte har diskuterat är frågan om beredskapsflygplatser. Pandemin och även de skogsbränder som drabbat Sverige har tydligt visat behovet av beredskapsflygplatser i hela landet flygplatser som är redo för samhällsviktiga transporter dygnet runt. Det handlar om liv och död om människor som snabbt behöver komma till exempelvis sjukhus och om möjligheter att rädda hus och hem om det brinner ute i landet. Vi har också ett nytt säkerhetsläge som även det ökar behovet av beredskap i hela landet. Fru talman! Jag undrar hur Miljöpartiet motiverar att de drar ned ersättning till beredskapsflygplatser. Det är en neddragning som skapar risken att en del av de beredskapsflygplatser vi har i dag tvingas stänga.	803
2916	Daniel Helldén (MP)	MP	Fru talman! Ja frågan om beredskapsflygplatser är intressant. Vad vi kan se är att vi har flygplatser så att det sannolikt räcker. Det finns områden där det möjligtvis skulle behövas någonting men det finns ett stort antal flygplatser. Det märkliga är att den som tittar på kartorna över det här kan se att man på många ställen vill peta in fler där det finns närliggande flygplatser. Många gånger har man en idé om att det ska vara en beredskapsflygplats men egentligen satsar man på någonting annat. Vi gör bedömningen att de här extra satsningarna inte behövs. Det går att använda de flygplatser som redan finns och vi räknar med att det ska kunna fungera på ett bra sätt.	684
2917	Michael Rubbestad (SD)	SD	Fru talman! Sverige är ett av världens mest jämställda länder och har tillsammans med våra nordiska grannländer ofta betraktats som ett föredöme. Man bör dock inte förlita sig på att svensk jämställdhet är en naturlag som är bestående oavsett omständigheter och det finns fortfarande väldigt mycket kvar att göra. Sverigedemokraterna betraktar jämställdhet mellan könen som en självklarhet och en grundpelare i ett civiliserat och demokratiskt land. Rätten till frihet och trygghet och möjligheten att forma sitt eget liv får aldrig tillåtas variera i omfattning mellan könen och därmed inskränka grundläggande rättigheter utan ska vara en självklarhet för både kvinnor och män i lika hög utsträckning. Vi sverigedemokrater motsätter oss synen på att kvinnor och män i första hand ska ses som representanter för ett kollektiv och först i andra hand som egna individer med vitt skilda erfarenheter kunskaper och bakgrunder. Detta gör att vi exempelvis är tydligt emot alla former av könskvotering eftersom det baserar sig på tanken att den kvoterade personen ska representera hela gruppen oavsett vad personen själv tycker och tänker. Vi ser ingen vinning i ifrågasättande av könsidentitet eller könsnormer utan vi förespråkar i stället insatser för att främja individens egna val och fria tanke i en positiv kontext. Problemet är inte att flickor är flickor eller pojkar är pojkar. Problemet är att samhället ser på och värderar de olika könsrollerna på olika vis. Kvinnor arbetar exempelvis oftare inom vård- och omsorgsyrken eller inom det offentliga där det är betydligt sämre löner och arbetsvillkor och en alltför långsam löneutveckling jämfört med de traditionellt mansdominerade yrkena. Sverige behöver fokusera på att skapa ett samhälle där man får lov att vara sig själv utan att stoppas av strukturella och socialt konstruerade hinder. Vi duger precis som vi är utan att behöva placeras eller kvoteras in i normfack. Sverigedemokraterna vill se ett samhälle där jämställdhet mellan kvinnor och män genomsyrar alla samhällets skikt och kommer alla grupper till del. Allt som oftast är det gruppen kvinnor som får lida de absolut största konsekvenserna av ojämställdhet men i de fall det omvända skulle råda behöver det såklart finnas lösningar även på de problem som drabbar fler män. Med det sagt kan det inte nog understrykas att många jämställdhetsproblem har en slagsida när det kommer till vilken grupp som drabbas hårdast av dem. Utgångspunkten i ett välmående samhälle måste vara att kvinnor och män ges samma möjligheter och rättigheter och att jämställdhet och vars och ens trygghet upprätthålls. Vad vi i stället ser i dag är ett utbrett våld i samhället och i synnerhet våld mot kvinnor och barn vilket inte är värdigt vare sig Sverige eller något annat land. Brottsförebyggande rådet uppger att 7 7 procent av alla svenska kvinnor mellan 18 och 64 år alltså över 300 000 personer utsätts för sexualbrott och årligen anmäls över 50 000 fall av våld i nära relationer. Den utbredda otryggheten i samhället har varit påtaglig under lång tid och det finns i nuläget inga indikationer på att det i närtid kommer att förändras till det bättre. Den budget som vi debatterar här i dag innehåller de satsningar som krävs för att påbörja det mycket viktiga arbetet mot förändring. Även om all otrygghet är att betrakta som oacceptabel finns en betydande skillnad mellan könen. Otryggheten är särskilt utbredd bland kvinnor. Hela 49 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20-24 uppger att de är rädda för att utsättas för ett sexualbrott. Som svar på otryggheten känner sig många kvinnor tvingade att ändra sina egna vanor eller beteendemönster. Dessa begränsningar i tillvaron utgör ett oacceptabelt hinder för ett jämställt samhälle. Rättsstaten ska vara garanten för invånarnas säkerhet och arbetet med att trygga befolkningen behöver påskyndas. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter och därmed också ha lika stor rätt till ett tryggt liv. Kvinnovåld är ett betydande jämställdhetsproblem som måste tas på största allvar. Kvinnovåldet utgör inte bara ett betydande och oacceptabelt hinder för ett jämställt Sverige utan det får även ekonomiska konsekvenser och kostar enorma summor i skattemedel varje år. Det är pengar som i stället hade kunnat användas till att exempelvis förbättra välfärden. Kvinnovåldets kostnader i Sverige uppgår till mellan 2 7 och 3 3 miljarder kronor per år lite beroende på vad man inkluderar. Kvinnovåldet som hinder för ett jämställt samhälle och det som den enskilde utsätts för räcker för att motivera ett kraftfullt åtgärdsprogram men kvinnovåldet lyfter också fram en ekonomisk dimension. Därför är varje väl spenderad krona på åtgärder som effektivt motverkar kvinnovåldet också en samhällsekonomisk investering. De senaste decennierna har hedersrelaterat våld och förtryck etablerat sig som fenomen i Sverige och allt oftare kommer rapporter från personer som lever i en förtryckande och våldsam hederskultur som kraftigt begränsar deras möjligheter att leva sina liv så som de själva önskar. De tvingas finna sig i att deras rätt att göra egna livsval inskränks och det krävs inte sällan att de ger upp den egna viljan för att sätta familjens eller släktens heder i första rummet. I hederns namn utsätts de för trakasserier hot och våld från de personer som borde stå dem allra närmast. Det som särskiljer hedersvåld från annat kvinnovåld är att det oftast inte rör sig om en make eller annan enskild person som står bakom våldet. Vid hedersvåld agerar ofta ett helt kollektiv av landsmän släkt och familjemedlemmar förtryckande genom våld eller hot om våld. Att fly från hedersförtryck kan därmed innebära att man tvingas säga upp kontakten med alla sina närmaste släktingar. För att ytterligare kunna motverka utbredningen av det hedersrelaterade våldet behövs ett kunskapslyft. Det behövs ett intensifierat arbete med informationsspridning för att nå ut till de individer som i dag lever i utanförskapsområden präglade av hederskultur. Nyckelpersoner som jobbar inom vård och omsorg förskola skola och fritidsverksamhet socialtjänst Polismyndigheten och rättsväsendet behöver få utökade kunskaper i detta ämne. Dessa kunskaper är grundläggande för att kunna kommunicera med hederskulturens offer visa förståelse för deras situation och på sikt hjälpa dem att känna sig trygga nog att slå sig fria från förtrycket. Fru talman! Den budget från Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna som nu ligger på bordet adresserar just de utmaningar som jag nu har talat om. Det är en budget som kommer att göra skillnad för människor på riktigt. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Avslutningsvis vill jag önska talmännen ledamöterna och all personal i riksdagen en god jul och ett gott nytt år.	6860
2918	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Frihet! Målet om ekonomisk jämställdhet handlar om rätten att forma sitt eget liv. Det är frihet i sin renaste form. Jag vill ta tillfället i akt att berätta om ett möte som jag kommer tillbaka till i tanken allt som oftast när ekonomisk jämställdhet behöver bli till kött och blod. För ganska exakt sex år sedan befann jag mig i Kambodja närmare bestämt i huvudstaden Phnom Penh. Jag var där för att delta i ett projekt för att förstå textilarbetarnas arbetsvillkor och förutsättningar. 95 procent av textilarbetarna är kvinnor. Det är en tidig söndagsmorgon och jag har med kort varsel lyckats boka ett möte med två kvinnliga textilarbetare. Vi är lite tidiga och jag väntar spänt på att de ska komma. Det är ju deras enda lediga dag i veckan och de vet knappt vem jag är eller vad jag vill. Kosmak och Solyna dyker upp. Jag bjuder dem på iskaffe som jag har lovat. Jag tar en svart varm kaffe och de ler. Svetten rinner i pannan på mig men ändå ska jag ha det där varma kaffet - väldigt västerländskt. Mitt varma kaffe blir isbrytaren som gör att de blir mer bekväma och samtalet kommer igång. Vi pratar om de svåra arbetsförhållandena och hur de båda har lämnat sina familjer i mycket ung ålder för att arbeta i fabrikerna. Vi pratar länge om deras lön; det är den stora frågan. Den fackliga kampen har i flera år handlat om att få en lön som man kan överleva på. Deras lön var 140 amerikanska dollar i månaden medan levnadslönen låg på 177 amerikanska dollar i månaden. I Kambodja har inflationen ökat mycket den senaste tiden. Kostnaden för en enkel måltid har ökat med 50 procent på kort tid. Vi pratar om framtiden. Vad händer om fabriken lägger ned? Vi pratar om önskan att utbilda sig och om drömmen om ett bättre liv. Det sjunker sakta in i mig: Att kunna förändra sitt liv är nästan omöjligt här. Även om du skaffar dig ett arbete är det bara ett sätt att överleva och inte att leva. Känslorna i min kropp bara växer och växer och det blir så starkt att jag vill gråta. Men jag håller tillbaka. Det ska bara inte få vara så här! I slutet av vårt samtal ställer Kosmak den första motfrågan till mig: Vad ska du göra med det som vi har berättat för dig nu? Jag blir ställd och jag svarar som det är - att det är en del i mitt arbete här och i den rapport jag ska skriva. Kosmak tittar på mig och säger: Du måste berätta om det här! För om ni i Sverige inte hade kommit så långt som ni har gjort skulle vi aldrig kunna tro eller hoppas på att vi kan göra samma resa. Berätta om att er fortsatta kamp också är vår! Nu står jag här och berättar det som Kosmak ville. För mig gör denna resa och det samtal som vi hade det så oerhört tydligt vilken betydelse ekonomisk självständighet har. Jag har inte träffat vare sig Kosmak eller Solyna efter den där söndagen för sex år sedan men jag har följt utvecklingen i Kambodja. Jag har dock haft otaliga samtal med många kvinnor och då inte så långt borta som i Kambodja. Det räcker att ha dessa samtal i Sverige och de är mer lika varandra än vad man kan tro. Fru talman! Jag tänker nu berätta vad som har hänt och gjorts i Sverige de senaste åtta åren med en S-ledd regering på det här området. En jämställdhetsmyndighet har inrättats. Som första land i världen införde Sverige en feministisk utrikespolitik som sex andra länder nu har följt efter bland annat Kanada Frankrike Spanien och Tyskland. Den nuvarande regeringen var mycket snabb med att avskaffa detta tidigare i höstas. Ett särskilt barnfridsbrott som gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation har införts. De generella statsbidragen till kommuner och regioner har ökats för att höja kvaliteten i välfärden. En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen har införts. Vårdnadsbidraget som framför allt låste fast kvinnor med utländsk bakgrund i hemmet har avskaffats. Årlig lönekartläggning har återinförts. Kunskapslyftet och arbetsmarknadsutbildningar har byggts ut till att omfatta över 144 000 platser. Det är nu möjligt för fler arbetslösa att studera med bibehållen ersättning. Mödrahälsovården och förlossningsvården har stärkts genom bland annat ökade ekonomiska satsningar på personaltäthet. En ny sexualbrottslagstiftning som bygger på samtycke har antagits. En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv har införts. Vi har gett ökade resurser till polisen så att exempelvis 350 fler utredare för vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn har kunnat anställas. Höjt bostadstillägg och garantipension för pensionärer har införts. Listan är lång och ändå var det här bara en liten del av hela listan. Fru talman! Då kanske man kan fråga sig om jag är stolt. Och ja jag är stolt - väldigt stolt! Jag vet att var och en av punkterna i listan har spelat oerhört stor roll för många. Sammantaget har vi har förflyttat oss på en strukturell nivå mot ett mer jämställt Sverige. Men man kanske också frågar sig om jag är nöjd. Nej jag är inte nöjd. Det finns otroligt mycket mer att göra och än mer att försvara. Mer än något annat är jag snarare orolig för det vi står inför. Ett jämställt samhälle för alla kan bara uppnås genom en jämlik jämställdhet. Ett jämställt samhälle kräver att jämställdheten för arbetarkvinnorna alltså halva landets kvinnliga befolkning sätts i centrum. De kvinnor i Kambodja som har sytt våra kläder borde stå i ljuset i den politiska debatten. Det borde kvinnor i hela världen göra. Sverige sägs ofta vara ett av världens mest jämställda länder. Även om den utnämningen säger mer om hur illa det är i andra länder är det någonting att påminna om. Men i vissa hänseenden sticker Sverige ut. Lönegapet mellan könen är exempelvis fortsatt stort och så har det sett ut de senaste årtiondena. Arbetsmarknaden är mer könsuppdelad än i de flesta andra jämförbara länder och kvinnor tjänar i snitt fyra femtedelar av männens löner. Samtidigt blir kvinnors hälsa allt sämre jämfört med männens. Det är ett fåtal partier i den här kammaren som har en politik som leder till ökad ekonomisk jämställdhet för alla kvinnor. De partierna sitter inte i den nuvarande regeringen och ingår inte i regeringens underlag. Jämställdhet nämns endast ett par gånger i Tidöavtalet. Förra veckan presenterades dagordningen för Sveriges ordförandeskap i EU under nästa år. Där finns inte jämställdhet bland de fyra prioriteringarna. Det finns inget som tyder på att den här regeringen kommer att ha samma ambitioner att förbättra den ekonomiska jämställdheten. Därför är jag orolig. Fru talman! Jag kommer inte att yrka bifall till något eftersom Socialdemokraternas förslag innebär en större ram för utgiftsområde 13. Men i vårt särskilda yttrande redovisar vi vår uppfattning om politikens inriktning. (Applåder)	6761
2919	Viktor Wärnick (M)	M	Fru talman! Epiteten verkar vara viktiga för ledamoten Cato. Om vi ska börja där fortsätter Moderaterna helt klart att vara ett liberalkonservativt borgerligt parti. Från talarstolen redogjorde jag för och tog ansvar för budgeten i sin helhet men jag ville också nämna var vi skiljer oss åt och var vi egentligen hade velat prioritera annorlunda. Det handlar om att kompromissa. Jag är helt övertygad om att Tidöavtalet är rätt väg för Sverige jämfört med den rödgröna röra som hade uppstått om Jonny Cato och hans centerpartister hade fått rösta fram Magdalena Andersson som statsminister ytterligare en gång. Där kan vi snacka bidragslinje och absolut inte arbetslinje. Hur den rödgröna sidan skulle få ihop det vore också intressant att få veta. Om man tittar på budgetarna som Centerpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet och Socialdemokraterna har lagt fram ser man att de spretar åt väldigt olika håll. Centerpartiet vill i arbetsmarknadspolitiken minska radikalt mycket mer än de vänstra partierna vill göra. Centerpartiet vill också ha lägre a-kassa än de röda partierna vill. Vissa partier till vänster vill dessutom höja a-kassan väldigt mycket mer än vad som är fallet i dag. Jag får inte det där att gå ihop. Det gäller någonstans att hitta majoritet i den här kammaren. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik. Det var vi tydliga med under föregående mandatperiod. Tillsammans med våra vänner i samarbetspartierna har vi nu lyckats få majoritet i kammaren. Då gäller det att kompromissa. Detta är precis som jag nämnde i talarstolen en kompromiss som vi kan leva med. Så småningom kommer vi att gå fram med skattesänkningar på låga och medelstora inkomster. Vi kommer också att stärka arbetslinjen ytterligare. Hur det skulle ha gått med vänsterpartiernas politik där jag faktiskt inkluderar Centerpartiet är svårare att förstå. Arbetslinjen kommer att stärkas. Men jag ställer en motfråga till ledamot Cato. Hur hade det gått att förhandla med Vänsterpartiet Socialdemokraterna och Miljöpartiet om det när svansföringen är så pass hög?	2070
2920	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Vi skulle inte sätta epitet på varandra sa moderaten. Sedan säger han att vår politik är vänsterpolitik. Man kan kolla i budgetförslagen. Vår politik är exakt det som vi utger oss för att vara - både borgerlig och liberal. Jag är den förste att instämma i att Centerpartiet och Socialdemokraterna är två helt olika partier. Det är ingen hemlighet att vi har olika syn på arbetsmarknadspolitiken. Det är jag ganska glad över att vi kan säga och jag tror att vi båda kan vara överens om det. Jag hade gärna sett att Moderaterna hade gjort likadant i stället för att acceptera Sverigedemokraternas hela politik på område efter område. Ja politik är att kompromissa. Men jag kan konstatera att när Centerpartiet kompromissade under förra mandatperioden inom ramen för januariavtalet blev det inte en bidragslinje. Då blev det en stor historisk reformering av LAS och det blev en stor historisk reformering av Arbetsförmedlingen - sådant som Moderaterna inte orkade göra under de år vi samarbetade inom Alliansen. Då fanns det alltid någon som sa stopp. Men det fick Centerpartiet igenom. Vi har visat att vi kan kompromissa och stå upp för borgerliga liberala förslag såsom förändrad arbetsrätt LAS och Arbetsförmedlingen. Nu är det inte Socialdemokraterna inte Vänsterpartiet inte Miljöpartiet och inte Centerpartiet som styr. Det är Moderaterna. Ni säger: Ni har haft åtta år på er." Men ni har också haft åtta år på er att förbereda er på att ta över makten. Det är helt uppenbart att ni inte har varit redo. När det gäller allt som inte står i Tidöavtalet ekar det nämligen tomt. Arbetslinjen är en sådan sak. Min fråga till ledamoten blir: Vilka åtgärder kan ledamoten lova här kommer att öka arbetslinjen och minska bidragslinjen? "	1762
2921	Viktor Wärnick (M)	M	Fru talman! Jag börjar där Jonny Cato slutade med vad som kommer att förbättra arbetslinjen framåt jämfört med läget vi är i i dag efter åtta år av stiltje med en socialdemokratisk regering med stöd av Centerpartiet. Vi kommer när ekonomin så tillåter att fortsätta sänka skatten på vanliga inkomster så att busschauffören undersköterskan och andra människor med helt vanliga jobb får behålla mer av sin egen intjänade lön. Det lyckades vi göra tillsammans med Centerpartiet under de åtta åren vi satt i alliansregeringen. Då stärkte vi som sagt vanliga inkomsttagare när de fick en extra månadslön per år att förhålla sig till. Det tycker jag att vi kan arbeta vidare på. Jag nämnde dessutom en bidragsreform. Vi har sett till att få in det i Tidöavtalet som en viktig moderat paradfråga för att se till att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att inte göra det. Det är något som kommer att komma under mandatperioden. Det har vi avtalat om. Anledningen till att jag ställde frågorna till Jonny Cato om underlagen är att underlagen spelar roll. Centerpartiet har ju parkerat sig till vänster i svensk politik. Man ingår i det rödgröna oppositionslaget med 173 mandat mot våra 176 - tack och lov fick vi majoritet i kammaren! Därför ställs de frågorna. Centerpartiets resultat ute i landet manar ändå till någon typ av eftertanke. Jag tänker på mitt eget hemlän och länen norr om Dalälven där resultaten har varit urusla. Jag tror att människor vill att Centerpartiet ska komma hem till borgerligheten igen och se till att vi tillsammans kan reformera Sverige i rätt riktning. Det är vad människor efterfrågar ute på landsbygden där Centern traditionellt har haft ett starkt stöd. Min uppmaning är alltså densamma som väljarnas: Kom hem till borgerligheten så ska vi nog kunna göra något bra även framåt med Centerpartiet.	1843
2922	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Högerregeringen och Sverigedemokraterna har tagit över makten i ett läge då sysselsättningsgraden är den högsta på 30 år och dessutom i EU:s absoluta toppskikt. Glädjande nog är också arbetslösheten lägre än när vi gick in i pandemin. Vi har förvisso för hög arbetslöshet. Det vill jag vara tydlig med att jag också tycker. Men det är ändå utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden med sjunkande arbetslöshet som den här regeringen har tagit över. Det beror till stor del på att vi socialdemokrater har bedrivit en offensiv och aktiv arbetsmarknadspolitik med en bred uppsättning åtgärder anpassade efter de arbetssökandes behov i kombination med tydligare krav på den enskilda om vad som förväntas för att göra sig anställbar. Fru talman! Nu går vi dock mot en lågkonjunktur. Alla inklusive regeringen själv gör bedömningen att arbetslösheten kommer att öka nästa år. Vi socialdemokrater väljer då att satsa på arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen för att rusta människor så att de står redo när det så småningom vänder igen. Men regeringspartierna och Sverigedemokraterna gör precis tvärtom. De skär ned. Min enkla fråga till ledamoten från Moderaterna är: Hur tänker regeringen när man skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur?	1335
2923	Viktor Wärnick (M)	M	Fru talman! Angående att sysselsättningen har ökat: Konstigt vore det väl annars med tanke på hur befolkningen har vuxit under de senaste åren. Det är klart att det där någonstans finns ett svar på varför sysselsättningen har ökat till numerären. Men det är fortsatt så att Socialdemokraterna ställde ut ett löfte inför valet 2014 om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Stefan Löfvens viktigaste löfte som hans finansminister Magdalena Andersson var med om att driva fram var just detta. Man lovade väljarna att så skulle bli fallet. Vad fick vi då för resultat? Jo precis som jag nämnde i mitt anförande steg arbetslösheten i Sverige allra mest i hela unionen till EU:s tredje högsta. Resultatet av socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik och bidragslinjen är inte något som jag tror att Teresa Carvalho och hennes socialdemokrater ska ta med sig i argumentationen framåt för vi har sett det motsatta. Det är fortsatt så att Sverige har en alldeles för hög arbetslöshet. Och precis som ledamoten nämner går vi mot bistrare tider. Vi är i bistra tider och vi kan komma att gå mot ännu bistrare tider framöver. Då gäller det att göra rätt saker. En sådan sak är att hålla hårt i statens finanser och att se till att vi inte motverkar andra delar av politiken som ska se till att hålla tillbaka inflationen och som ska se till att människors inkomster inte urholkas. Det gäller att vara snål med skattebetalarnas pengar framåt. Det tycker jag är en grund att ha med sig i dessa diskussioner. Sedan gäller det detta med arbetsmarknadspolitiken. Vi är inne på spåret att det måste vara effektivitet på detta område. Vi hade en replikväxling om detta tidigare jag och Teresa Carvalho. Vi måste helt enkelt vara snåla med skattebetalarnas pengar. Teresa Carvalho och hennes socialdemokrater vill höja skatten för 1 miljon vanliga löntagare. Då har man mer pengar att fördela. Det är inte konstigare än så. Vi är inte av den åsikten att man ska göra det.	1980
2924	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Jag måste faktiskt börja med att bemöta lögnen som kom i slutet av Viktor Wärnicks replik. Han säger att vi socialdemokrater vill höja skatten för 1 miljon löntagare. Det är ren och skär lögn fru talman. Vi socialdemokrater höjer inga skatter i vårt budgetalternativ. Det vi gör är att vi säger nej till stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det står jag för med stolthet. Vi säger i detta tuffa läge nej till stora skattesänkningar för samhällets mest välbeställda för att i stället satsa de resurserna på ett utökat barnbidrag till familjerna runt om i vårt land och till ett tankstöd till personer i glesbygden som är beroende av bil. Vi stärker välfärden. Viktor Wärnick säger att vi vill höja skatten. Det är lögn; det stämmer inte. Fru talman! Jag skäms inte ett ögonblick för att vi socialdemokrater har en historia av att ha höga ambitioner och höga målsättningar för att bekämpa arbetslösheten i vårt land. Jag skäms inte ett ögonblick för det. Det skulle vara intressant att höra om Viktor Wärnick har några tankar om vilken nivå på arbetslösheten som han tycker är acceptabel om han själv har eller vågar ha några målsättningar och framför allt vad han är beredd att göra för att bekämpa den arbetslöshet som alla inklusive regeringen bedömer kommer nästa år. Det enda man gör är att man skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen som är till för att rusta människor i dåliga tider så att de står bättre rustade när det så småningom vänder uppåt igen.	1521
2925	Viktor Wärnick (M)	M	Fru talman! Jag vill säga något när det gäller den höjda skatten för 1 miljon löntagare. Gränsen för statlig inkomstskatt regleras utifrån prisbasbeloppet. Det var regeringen Andersson som fastställde prisbasbeloppet. Jag vet inte om ni minns att den förra utbildningsministern Anna Ekström under valrörelsen lade ut bilder på sociala medier och stolt proklamerade att den höjda prisbasbeloppsnivån skulle stärka ekonomin för studenter pensionärer och andra. Det är alltså den förra regeringen som har bestämt denna nivå inte denna regering. Och med den nivån följer att skiktgränsen höjs. Det Socialdemokraterna nu lägger fram på riksdagens bord handlar om att ungefär var fjärde barnmorska skulle få höjd skatt. Det är exakt det som det innebär. Detta innebär i realiteten en skattehöjning för ni ska då ändra i det skatteregelverk som ni själva har ställt upp på och det prisbasbelopp som ni själva har beslutat. Jag tycker att det är viktigt att det finns med när man talar om osanningar och sanningar. Att man ska vara aktsam med skattebetalarnas pengar är så att säga vår grundprincip. För att vi ska kunna ha råd att göra olika insatser under året som kommer måste vi vara strama just nu. Då är vi också strama med att fördela medel på de olika utgiftsområdena. Det gäller bland annat arbetsmarknadspolitiken där vi vet att man inte har använt alla resurser ens i år när det gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det handlar om 1 6 miljarder kronor som inte kommer att användas. Och vi sänker med 1 ½ miljard för nästa år. Höga ambitioner och målsättningar kommer inte att leda särskilt långt. Man kan vara stor i orden men man måste följa det med politik. Vi menar att det är arbetslinjen som är rätt väg att gå. Det gäller att ställa krav men också se till att det finns morötter för människor att ta ett arbete. Då är sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare ett sätt att gå framåt - men också ett bidragstak.	1946
2926	Ciczie Weidby (V)	V	Fru talman! Ni som fortfarande är pigga och alerta ska nu få höra vad Vänsterpartiet tycker kring arbetsmarknad och arbetsmiljö. Jag vill först bemöta Moderaterna. Det är jätteorättvist att ni anklagar Socialdemokraterna för att höja skatten för det gör inte Socialdemokraterna. Det brukar vara vi som gör det för vi tänker att det är så som man faktiskt finansierar en bra välfärd. Då har jag det sagt. Fru talman! Vi har i dag ett ekonomiskt läge som präglas av hög inflation stigande räntor och effekter av Rysslands krig i Ukraina. I detta läge är det centralt att värna de svenska hushållens ekonomi. Det är också dags att återupprätta det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp. Vänsterpartiet eftersträvar en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Vi behöver en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet samtidigt som klimatomställningsarbetet accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning med kraftfulla åtgärder för att möta de utmaningar som finns. Fru talman! Vänsterpartiets budgetalternativ innebär en inriktning på en mer ambitiös arbetsmarknads- och arbetslivspolitik än den som regeringen och Sverigedemokraterna står bakom. Vi förespråkar den positiva arbetslinjen med en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem som ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet sjukdom och föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Jag beklagar verkligen den negativa arbetslinje som präglar regeringens förslag där redan utsatta grupper görs ännu mer utsatta. I dessa oroliga tider på väg in i en lågkonjunktur behövs i stället en enande politik och stärkta insatser för att rusta och stödja dem som står utan jobb. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som inneburit att en stor del av myndighetens verksamhet har privatiserats. Dessutom har myndigheten genomgått omfattande nedskärningar med följden att tusentals anställda sagts upp och ett stort antal lokala kontor lagts ned. Vänsterpartiet är hör och häpna fortfarande starkt kritiskt till den pågående reformeringen och de nedskärningar som har genomförts inom Arbetsförmedlingen. Effekterna på lokal nivå är tydliga med stora brister i myndighetens lokala närvaro och stöd till dem som är arbetssökande. Fru talman! Det är alltså hög tid att återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Fokus på området ska ligga på att förebygga och bryta långtidsarbetslösheten. Men regeringens inriktning är den omvända genom att den i ett läge med fortsatt hög arbetslöshet och en begynnande lågkonjunktur genomför kraftiga nedskärningar av de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna. Den effektivisering som regeringen säger sig vilja uppnå kommer med stor sannolikhet att innebära att man byter effektiva åtgärder i form av arbetsmarknadsutbildningar mot exempelvis inköp av matchningstjänster. Det är inte en ordning jag kan ställa mig bakom. Utöver att avvisa de besparingar som regeringen vill se på området finns det skäl att skjuta till ytterligare medel för att ge fler arbetslösa möjligheten att delta i arbetsmarknadsutbildning. Dessutom finns det skäl att förbättra förutsättningarna för nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Genom ökade resurser är det möjligt att förstärka det statliga ansvaret och utöka satsningarna på etableringen. Fru talman! En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett nytt jobb som motsvarar hans eller hennes kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen dock försämrats. Det är visserligen välkommet att regeringen står bakom att förbättringarna som genomfördes under pandemin ska gälla även framgent men ytterligare förstärkningar behövs. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring krävs under kommande år permanenta förbättringar där staten tar sitt ansvar och skjuter till de resurser som behövs. Under 2023 vill Vänsterpartiet gärna se en kraftig förstärkning av anslaget för att göra de tillfälliga kvalificerings- och ersättningsreglerna permanenta ändra ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden och höja taket för hela ersättningsperioden. Samtidigt finns det skäl att höja grundbeloppet och ersättningarna i aktivitetsstödet i relation till höjningen av taket. Fru talman! När det gäller arbetslivspolitiken vill jag väldigt gärna framhålla den avgörande betydelse som Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har för arbetstagarnas arbetsmiljö. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer och såklart ett kraftigt förstärkt stöd för att kunna anställa dessa personer. Det är olyckligt att regeringen inte ser det behov som finns av att stärka inspektionsverksamheten. Slutligen bör den regionala skyddsombudsverksamheten ges ökat ekonomiskt stöd. De regionala skyddsombuden har verkligen en central roll i arbetsmiljöarbetet i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Fru talman! Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag på det här området ligger över den nivå som riksdagen bestämt kan jag dessvärre inte reservera mig till förmån för ett eget förslag utan lämnar ett särskilt yttrande. Tack så jättemycket för att ni hade tid att lyssna! (Applåder)	5966
2927	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande. Arbetslösheten är just nu 6 6 procent totalt 331 000 individer. Av dessa är cirka 50 procent långtidsarbetslösa. Jämfört med 2021 är detta en förbättring men nu ökar varslen och läget är svårt med tanke på att vi har gått ut ur en pandemi som påverkar världsekonomin samt Rysslands fruktansvärda angrepp på Ukraina. Detta i kombination med att vi i Sverige genom tidigare politiska beslut har skapat problem inom både energi- och bränslemarknaden gör att inflationen ökat vilket i sig påverkar hela ekonomin. Allt detta gör att vi måste göra det vi kan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och underlätta för människor att hitta ett jobb eller en utbildning som på sikt leder till jobb. Fru talman! Jag delar regeringens mål avseende att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad samt att arbetslivspolitiken ska leda till goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. Även om jag är väl medveten om den forskning som finns avseende rörlighet på arbetsmarknaden i relation till hur ersättningsystemen ser ut anser jag att det är bra att regeringen förlänger den tillfälliga bestämmelsen i arbetslöshetsförsäkringen. Vi är mitt i en lågkonjunktur och då är det viktigt att de som riskerar att förlora jobbet på grund av förändringar på arbetsmarknaden har en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring. Även om regeringen genom detta betänkande har svarat på alla tillkännagivanden avseende Samhall anser jag att det är viktigt att regeringen på sikt återkommer med en större översyn av denna verksamhet. Samhall och lönebidrag är olika metoder som syftar till att få fler personer i jobb. Detta är bra då ett jobb inte bara ger lön och bättre välfärd. När man har ett jobb att gå till får man också ett sammanhang en gemenskap där man behövs och där man även kan finnas till för andra. Att vara utanför arbetsmarknaden är inte bara negativt för den personliga ekonomin - det är minst lika illa för den personliga känslan av delaktighet. Det är därför viktigt att fortsätta arbeta för att alla som är arbetslösa får möjlighet att få ett jobb eller en utbildning. Fru talman! Vi i riksdagen och regeringen kommer inte att ensamma klara av att bryta arbetslöshetens ok. För att det ska kunna lyckas måste vi ha ett bra samarbete med näringslivet och de fackliga parterna. Vi måste också lyssna till samt samverka med kommunerna som ofta är de som får fånga upp de personer som av olika skäl inte lyckas komma in på arbetsmarknaden. I mitt eget arbete med att lära mig mer om Sveriges arbetsmarknadspolitik har jag under hösten träffat olika arbetsmarknadsparter samt gjort ett antal studiebesök i ett par kommuner. Ett av de starkaste mötena var när jag fick träffa studieförbundet Bilda i Örebro och se hur de jobbar med att få människor som är långt borta ifrån arbetsmarknaden att få jobb som solpaneltekniker. Ett annat spännande möte var när jag var i Norrköping och lyssnade till hur de jobbar med frågor om arbetsmarknad integration vuxenutbildning och försörjningsstöd i en nämnd. Utifrån mina tidigare kommunpolitiska erfarenheter tror jag att denna typ av samlade nämnder är ett bra sätt att arbeta på när man ska försöka minska framför allt långtidsarbetslösheten. Fru talman! I mina samtal med arbetsmarknadens parter återkommer man till behovet av en reglerad och väl fungerande arbetskraftsinvandring. Även när jag besökte Örnsköldsvik där bland annat Hägglunds stora exportframgångar resulterar i att andra företag har svårt att hitta rätt personal lyfte man fram frågan om väl fungerande arbetskraftsinvandring. Alla som jag samtalat med är överens om att detta måste vara reglerat och att vi inte kan ha en situation där enskilda människor far illa. Men alla signalerar också att de är oroliga över om regelverket blir alltför strikt vilket kan försvåra för den ekonomiska utvecklingen i företagen och landet. För egen del hoppas jag att regeringen väljer att använda sig av den metod som vi har använt oss av på den övriga arbetsmarknaden med arbetsmarknadens parter och de minimilöner som finns inom kollektivavtalen. Detta är en metod som stämmer väl överens med den övriga arbetsmarknaden och den kan man använda utan att man ger de fackliga parterna veto avseende vilken personal som behövs på ett företag. Oavsett vilken metod regeringen använder är det viktigt att vi klarar av att minska arbetslösheten i landet samtidigt som vi underlättar för de företag som växer och behöver rekrytera personal både innanför och utanför EU. Fru talman! För att underlätta matchningen är det viktigt att vi fortsätter att arbeta med olika former av utbildningsinsatser. I detta sammanhang vill jag passa på att säga att jag anser att det är väldigt bra att arbetsmarknadens parter har nått en ny uppgörelse trygghetsöverenskommelsen. Detta är den största överenskommelsen på svensk arbetsmarknad sedan Saltsjöbadsavtalet. I denna överenskommelse har man också kommit överens om ett omställningsstudiestöd vilket gör att de som redan har ett jobb får möjlighet att vidareutbilda sig för att på så sätt förbättra sina egna förutsättningar på arbetsmarknaden. Som kristdemokrat är jag extra glad för omställningsstudiestödet då detta är en reform som vi började arbeta för redan i slutet av 90-talet. Det är otroligt bra att den nu blir verklighet. En annan reform som jag är väldigt positiv till handlar om etableringsjobb. Den har arbetats fram tillsammans med arbetsmarknadens parter i syfte att minska långtidsarbetslösheten och skapa förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Modellen bygger på ett initiativ från Unionen LO och Svenskt Näringsliv. Etableringsjobben riktar sig till två målgrupper bland de arbetssökande: långtidsarbetslösa och nyanlända i Sverige. Målet är att förbättra arbetsgivarnas förutsättningar för kompetensförsörjning genom en enkel stödmodell. Som kristdemokrat tycker jag att detta är en väldigt bra reform fru talman då flera parter samverkar. Kristdemokraterna är starka anhängare av civilsamhället och den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på principen att arbetsmarknadens parter gör upp om förutsättningarna på arbetsmarknaden och att vi som lagstiftare enbart går in med lag där detta stöder de uppgörelser som parterna är överens om. Detta är en bra princip som vi tillsammans måste värna gentemot bland annat EU där man arbetar utifrån andra modeller enligt vilka lagstiftning reglerar mer. Sveriges modell har bidragit till att Sverige har kunnat bygga upp en välfärdsstat där gemensamma effektivitetsvinster har kunnat fördelas på ett sätt som gynnat både arbetstagare arbetsgivare och övriga delar av samhället. Fru talman! Det är viktigt att vi har ett bra och tryggt arbetsliv. Därför har regeringen tre delmål för att följa utvecklingen inom arbetslivet. Det första är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall som motverkar att människor utestängs från arbetet som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och som bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet. Det andra är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet trygghet och inflytande. Det tredje är en lönebildning i samhällsekonomisk balans och arbetsfred. Utifrån de indikatorer som regeringen följer för att se om dessa mål är uppfyllda konstaterar regeringen att man lever upp till de flesta av målen. Samtidigt finns det skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden och vi kan aldrig vara helt nöjda när det sker arbetskraftsolyckor. Vi måste därför fortsätta att tillsammans med arbetsmarknadens parter arbeta för ett bra arbetsliv som präglas av att personalen har goda förutsättningar att utvecklas och av att arbetsgivarna kan utveckla sin verksamhet oavsett om det handlar om den offentliga sektorn eller det privata näringslivet. Fru talman! Under debatten har det ännu en gång förts fram en hel del om den generella ekonomiska politiken. Jag vill göra några kortare kommentarer om detta. Det sägs bland annat att vi för en ansvarslös politik vad gäller det arbetsmarknadspolitiska området. Jag kan konstatera att det avsätts 90 miljarder och att den röda sidan lägger ytterligare 1 7 miljarder vilket motsvarar en skillnad på 1 8 procent. Det är alltså 1 8 procent i en budget som är skillnaden mellan en god politik och en ansvarslös politik. Någonstans får vi här i kammaren vara lite försiktiga med hur vi använder orden. Vi har också diskussionen om de hårda skattehöjningarna - eller skattesänkningarna hur vi nu vill använda begreppen. Faktum kvarstår: När man ändrar skiktgränsen är det 1 3 miljoner arbetare som får höjd skatt. Det handlar generellt inte om höginkomsttagare utan om poliser lärare barnmorskor och sjuksköterskor. Det är vanliga arbetare som kommer att få höjd skatt i ett läge där vi behöver värna köpkraften. Fru talman! Jag står fast vid att yrka bifall till regeringens politik. (Applåder)	9145
2928	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Jag avstår från att tillrättavisa ledamoten när det gäller hans snack om skattesänkningar och skattehöjningar. Jag tycker att min kollega Teresa Carvalho tydligt har talat om vad det är som finns i vårt budgetförslag när det gäller högre eller lägre skatter. Precis som ledamoten sa i sitt anförande omfattar ju detta anslag inte bara det som handlar om den aktiva arbetsmarknadspolitiken utan också arbetslivspolitiken. Vi socialdemokrater har gjort väldigt mycket och tagit ett flertal initiativ för att förhindra och stoppa arbetslivskriminaliteten i Sverige. Arbetslivskriminalitet handlar om att företag systematiskt bryter mot arbetsmiljöregelverket och dumpar villkor och löner för de anställda. Vi har påbörjat ett kraftfullt arbete för att komma åt detta genom fler myndighetsgemensamma kontroller tillsättande av en delegation mot arbetslivskriminalitet och en åtgärdsplan för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Att stoppa arbetslivskriminaliteten är en viktig del av den före detta regeringens arbetsmiljöstrategi. Med tanke på hur nedprioriterad arbetslivspolitiken tidigare har varit hos högerpartierna är jag orolig för hur detta kommer att se ut framöver. Därför undrar jag hur högerregeringen kommer att ta arbetet med att stoppa arbetslivskriminaliteten vidare.	1300
2929	Arin Karapet (M)	M	Fru talman! Ärade ledamöter i utskottet! Hedersrelaterat våld hedersförtryck och utanförskap bland gruppen utländska kvinnor är vår tids största jämställdhetsfrågor och vår tids största frihetsfrågor. Hedersrelaterat våld och förtryck har lyfts upp av väldigt många i Sverige inte bara de senaste åren utan de senaste två tre decennierna. Men när det lyftes upp negligerades det. Man viftade bort problemet. Det här var någonting man inte ville kännas vid. Hur kunde detta ske i vårt fina toleranta och öppna Sverige? Man lyssnade inte på de kvinnorna männen flickorna och pojkarna för de tillhörde nog inte majoritetssamhället. Majoritetssamhället hade ju bestämt sig för att vi inte har den här typen av problem i Sverige. När man kommer till Sverige blir man per automatik svensk. När man kommer till Sverige anammar man varenda värdering vi har så fort man landar på en flygplats. Så ser inte verkligheten ut. Det var oftast kvinnor med utländsk bakgrund från den vänstra sidan i politiken i Sverige som lyfte upp de här frågorna. Bland de första var Nalin Pekgul. Hon fick kalla handen av sitt parti. Hon fick sedan rätt. Men vi kastade bort alla de åren fru talman. Hur många flickor och pojkar har inte politiken på sitt samvete? Man pratar väldigt högt i den här kammaren om mänskliga rättigheter jämställdhet lika möjligheter samma rättigheter och lika skyldigheter. Men det här är människor av kött och blod som lever i vårt samhälle. Det kan vara vår syster vår bror vår granne eller vår arbetskollega. Fru talman! Att prata om det hedersrelaterade våldet och hedersförtrycket är inte rasism. Det är att stå upp mot de intoleranta mot dem som är beredda att ta ifrån en enskild människa dess frihet. Det är fråga om unga flickor som inte får välja sin partner som kanske får sin rörelsefrihet begränsad eller som blir nekade utbildning. Ett exempel på hedersrelaterat förtryck kan vara att en flicka som bor i Stockholm ska plugga till läkare och kommer in på Lunds universitet men får ett starkt nej från familjen. Om hon flyttar till en annan stad har de nämligen inte social kontroll på henne. Vem umgås hon med på morgonen? Vad gör hon på kvällarna? Nej! Det är bättre att hon är hemma och får en sämre framtid. Det är bättre att hon jobbar på någon närliggande arbetsplats. Det här är inte bara hedersrelaterat förtryck utan därtill förstörelse av humankapital. Fru talman! Det hedersrelaterade våldet och hedersförtrycket påverkar även unga pojkar. Pojkar som kanske har en annan sexuell läggning eller tvingas kontrollera sin syster eller sin skilda mamma är också offer för det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det måste vara slut med att allt som är obekvämt i det här landet ska kallas för rasism. De som får ta smällen är offren och det är alltid personer med utländsk bakgrund. De vars sida man påstår sig stå på är oftast de vars frihet man i själva verket kämpar emot. Det är det som blir resultatet. Fru talman! Vi har också problem med det ökade utanförskapet bland kvinnor med utländsk bakgrund. Det är inte bara fråga om att de får ta ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. När de kommer till Sverige kanske de redan har ett två eller tre småbarn. De kanske kom hit gravida eller blev gravida efter en tids tillvaro i Sverige. Det vi vet är att barn till mammor som integreras snabbare själva integreras snabbare och lyckas bättre i skolan. Mammorna har större närvaro i barnens liv än fäderna. Det finns statistik på det. Ju fler kvinnor som kommer in på arbetsmarknaden desto bättre. De ska också lära sig svenska från dag ett. Det ser vi till med Tidöavtalet. Vi ställer krav på kunskaper i svenska språket redan för att få permanent uppehållstillstånd samt för att få svenskt medborgarskap. Det gynnar den enskilda det gynnar barnen och det gynnar även Sverige. Det är språket som binder ihop oss. Vårt välfärdssamhälle bygger på att var och en efter förmåga arbetar betalar in skatt och finansierar vår gemensamma välfärd. Fru talman! Regeringen satsar 20 miljoner extra permanent för kvinnors organisering i våra förorter. I kampen mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld gör vi en permanent satsning på 50 miljoner kronor. Därtill kommer straffskärpningar att komma i kampen mot hedersrelaterat våld och hedersrelaterat förtryck. Den förra regeringen pratade väldigt varmt om detta liksom om kampen mot mäns våld mot kvinnor. Men när det kom till lagstiftningsfrågor var skrivningarna alltid väldigt lättvindiga. Om man kallar sig feminist eller inte får stå för var och en. Det är vad som sker i den här kammaren i slutet av dagen som räknas. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)	4687
2930	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Den diskussion vi har fört internt har handlat väldigt mycket om att se över kontrollsystemen. Det tas i dag exempelvis beslut om en ny myndighet som ska ha ansvar för hur de ersättningar som kommer från staten utbetalas vilket i sig syftar till att kunna se när någon fuskar och beter sig på ett negativt sätt. Vi har också haft stora rättsprocesser bland annat inom LSS där vi har sett hur man ganska systematiskt har bluffat med systemen och på så sätt kommit åt ersättningar som man egentligen inte har laglig rätt till. Just när det gäller dessa principfrågor tror jag faktiskt inte att ledamoten Johanna Haraldsson behöver vara orolig för vi är nog principiellt helt överens. Jag delar uppfattningen om de dokument som nu har gått fram i samband med förhandlingen om en ny regering. Alla som sitter här i huset vet ju att det finns en budgetlag som säger när saker och ting ska vara på plats. Det är inte så mycket text i dokumenten men jag är helt övertygad om att vi är överens om själva grundprincipen. Jag tycker för övrigt att socialdemokratin har gjort ett bra jobb på detta område med att ta tag i att påbörja processen. Framgent kommer vi att diskutera exempelvis anställningar från utlandet. Hur ska vi jobba med detta? På vilket sätt kontrollerar man? Vad har vi för ersättningsnivåer? Det handlar ju minst lika mycket om att ingen av oss mig veterligen vill ha en situation där exempelvis en kock kommer hit och sedan sover på golvet i köket. Den typen av arbetsmarknad är det ingen av oss som är intresserad av.	1553
2931	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Jag tackar för svaret och de lugnande beskeden. En fråga som genast dyker upp i mitt huvud är den om varför regeringen inte satsar mer på Arbetsmiljöverket. Det är den myndighet som är spindeln i nätet för att komma åt arbetslivskriminaliteten i Sverige och det är den myndighet som håller ihop och samordnar arbetet mot arbetslivskriminaliteten. Vi socialdemokrater satsar på Arbetsmiljöverket i vårt budgetförslag för att påvisa hur viktigt arbetet mot arbetslivskriminalitet är och för att försöka öka antalet inspektioner ute på arbetsplatser för att skapa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor precis som ledamoten sa i sitt anförande. Varför satsar man inte mer på Arbetsmiljöverket så att arbetet kan stärkas ytterligare?	750
2932	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Fru talman! Just på frågan varför kommer jag att bli svaret skyldig. Däremot avsätter vi resurser till Arbetsmiljöverket. Jag tror också att det är viktigt att Arbetsmiljöverket jobbar med både planerade och oplanerade granskningar. Precis som jag sa i mitt anförande är det viktigt att ha en dialog mellan Arbetsmiljöverket och de olika parterna. Det är oftast hos parterna man ser arbetet. Facket gör ett stort arbete med att ibland anmäla olika former av oegentligheter. I grunden är vi principiellt överens och i framtiden när jag ska träffa ministrar tar jag gärna med mig hur frågorna ska ses på längre sikt. Men just i dag blir jag dig svaret skyldig. Jag vill ändå skicka med en reflektion avseende våra budgetar. Det skiljer 1 8 procent mellan vad det röda laget socialdemokratin satsar och vad vi satsar. Däremot skiljer det sig med 2 till 2 ½ procent åt andra hållet om man tittar på Centerns budget. Även om vi inte är överens om varenda detalj är det fyra partier som lägger fram en stabil budget som kommer att gå igenom riksdagen. Jag har ställt frågan vid flera tillfällen och jag kommer att låta följande fråga hänga i luften fru talman: Var finns socialdemokratins framtida regeringsunderlag?	1221
2933	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen eurokrisen coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och skapat stora utmaningar på svensk arbetsmarknad. Vår ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor och vi är troligen på väg in i eller till och med befinner oss i början av en lågkonjunktur. Detta kommer också att påverka arbetsmarknaden där arbetslösheten väntas öka och sysselsättningen falla tillbaka. I dag är närmare 331 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. 188 000 av dem är utrikes födda varav majoriteten är födda utanför Europa. Många av dessa personer har också i hög grad varit arbetslösa i mer än 12 månader. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbetslöshet är många gånger väldigt tärande för den enskilde samtidigt som den bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en otroligt outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden fick Centerpartiet igenom historiska reformer av svensk arbetsmarknad med en moderniserad arbetsrätt och omfattande omställningspaket av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsätta att genomföras för att få effekt fullt ut. Men detta räcker inte. Fortfarande stänger höga kostnader för att anställa ute människor från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning lägre kostnader för att anställa nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Samtidigt som arbetslösheten är hög skriker många företag efter arbetskraft och inom många branscher hittar företag trots utannonserade tjänster inte den kompetens som de är i så stort behov av. Matchningen är ett gigantiskt problem på vår arbetsmarknad och inte minst för svenska företag. För att förbättra matchningen drev Centerpartiet igenom en historisk reformering av Arbetsförmedlingen. Arbetslösa ska få hjälp från effektiva fristående och resultatbaserade aktörer. Den reformerade modellen för fristående matchningsaktörer har dock ännu inte genomförts fullt ut och det är delvis problematiskt. Arbetsförmedlingen använder i stället ett mellansteg Kundval Rusta och Matcha Krom" som inte har en lika tydlig profil mot resultat och inte lika tydligt som avsett belönar insatser för de mest utsatta. Trots dessa begränsningar och trots att det tog lång tid att införa har en mycket stor andel av de arbetslösa som fått hjälp via Krom gått vidare till arbete och utbildning. Det är tydligt att reformeringen verkligen behövdes. Problemet är att regeringen inte ger Krom de ekonomiska resurser som krävs för att nå dess fulla potential samtidigt som Arbetsförmedlingens organisation har haft svårt att anvisa arbetslösa till fristående matchningsaktörer. Endast en mindre del av de arbetslösa mellan en fjärdedel och en femtedel har därför fått tillgång till en effektiv fristående matchningsaktör vilket kraftigt hämmat effektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har många framgångsrika projekt som Arbetsförmedlingen bedrivit i samarbete med kommuner avvecklats i brist på resurser. Regeringen föreslår minskade resurser till dessa många gånger framgångsrika och fristående delar av arbetsmarknadspolitiken. För att motverka detta föreslår Centerpartiet medel för att säkerställa att anslagsnivåerna för bland annat matchningsaktörer inte sjunker. Fru talman! Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet - både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingens närvaro i hela landet kan inte understrykas nog. Trots detta har Arbetsförmedlingen de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten runt om i hela landet. Detta är ett stort problem som regeringen omgående behöver ta tag i. Vi har inte råd att ha en fungerande arbetsmarknadspolitik endast i delar av landet utan den behövs i hela Sverige. Fru talman! Under förra mandatperioden fick Centerpartiet igenom historiska reformer av svensk arbetsmarknad. Nu måste regeringen vårda utveckla och växla upp de verktyg som Centerpartiet gett dem. Samtidigt behövs stora reformer för att fler ska gå från arbetslöshet till jobb. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka utskottskansliet för gott arbete under hösten och önska både kansliet och talmanspresidiet en god jul. "	5055
2934	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i AU2 och utgiftsområde 14. Det är en orolig tid vi har framför oss inte minst på arbetsmarknadsområdet där prognoserna säger att arbetslösheten kommer att öka. Med stigande inflation skenande energipriser och bristande framtidstro kommer många att möta mörkret med varsel och arbetslöshet. Inte heller är det en bra idé att möta lågkonjunktur med högre skatter när det är svårt nog att få slantarna att räcka hela månaden. När resurserna inte är oändliga måste resurserna riktas där de gör bäst nytta. Jag ser positivt på att mer resurser avsätts för att matcha och stödja arbetslösa mot riktiga jobb och inte hittepåuppdrag" på kommunernas kontor. Samtidigt som varsel och konkurser hotar företag saknar många verksamheter inom välfärdssektorn arbetskraft - sjuksköterskor undersköterskor och biomedicinska analytiker men också busschaufförer och poliser. Listan kan göras lång. Det är en möjlighet och en chans att med hjälp av en resultatinriktad arbetsmarknadspolitik matcha arbetssökande med bristyrken. Det vore ett kardinalfel om jag som liberal inte lyfte fram det allra viktigaste verktyget mot arbetslöshet och matchningsproblematik på arbetsmarknaden nämligen en fungerade utbildning från grundskola till gymnasium och vidare till högre studier. Låt oss för en kort stund stanna vid gymnasiet. Ett godkänt gymnasiebetyg är nämligen den effektivaste arbetslöshetsförsäkringen. Om du dessutom har valt ett gymnasium som ger en yrkestitel är du mycket nära ett jobb redan samma dag du tar studenten. Vi behöver fler som väljer hantverksyrken fler som vill tjäna sina pengar och ser sin framtid på en byggarbetsplats i ett kök eller inom vård och omsorg. I åratal har jag hört att vi måste göra de praktiska jobben mer attraktiva. Jag tror inte att jobben är oattraktiva. Jag tror att det beror på att utbildningarna är det. Jag tror att vi här inne i salen men också föräldrar och lärare måste ändra våra attityder. Vi behöver helt enkelt attraktiva utbildningar som visar vägen till lediga jobb tydliga studie- och yrkesvägledare möjlighet till livslångt lärande och många alternativa utbildningsvägar. Fru talman! Det är bra att regeringen riktar resurser till matchningstjänster. Det bidrar till kortare arbetslöshetstider och förebygger att människor hamnar i långtidsarbetslöshet. När konjunkturen vänder är det viktigt att människor inte fastnar i arbetslöshet utan snabbt kommer tillbaka till arbetslivet. Bort ska extratjänster som skapar inlåsningseffekter och tränger undan riktiga jobb samtidigt som människor som står längst från arbetsmarknaden inte får det stöd som de behöver. Nu lägger Liberalerna och regeringen om politiken. Fler ska få riktiga jobb och bli en del av medelklassen. Fler kommer få ta del av arbetspraktik så att den som behöver få in foten på arbetsmarknaden får chansen. För den som kommer att utbilda sig kommer det nu att finnas fler platser på regionala yrkesvux. Att rusta individer för arbetslivet och förbättra deras jobbchanser på riktigt under en lågkonjunktur är viktig åtgärd. Det hoppas jag ska ske även i Skåne. Med all respekt för det ökade behovet av gränskontroller måste hänsyn tas till att Öresundsregionen är en gemensam arbetsmarknad med Danmark och mycket snart även norra Tyskland dit man kommer att kunna arbetspendla när Fehmarn Bält-förbindelsen har invigts. I Skåne är arbetslösheten högre än snittet i Sverige - 8 5 procent mot 6 7. I Danmark är arbetslösheten runt 3 procent. Danskarna skriker efter skånsk arbetskraft. Låt oss inte försitta den chansen. Vi måste tänka till så att vi kan ha både en vettig gränskontroll och en smidig arbetspendling. Jag är relativt ny i arbetsmarknadsutskottet och det gläder mig att kloka utskottsföreträdare med Liberalerna i spetsen drivit förändringar för funktionshindrades möjlighet till arbete. Samhall har nu gjort en välbehövlig förändring med tydligare fokus på arbete som passar den grupp som står utanför arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättning. Låt oss inte stanna därvid. Jag hoppas att man under mandatperioden utreder förutsättningar för att ge funktionshindrade större makt över sitt deltagande i yrkeslivet med hjälp av jobbcheckar. Fru talman! Arbetslinjen ska återupprättas. Den som kan arbeta ska arbeta och de individuella resurser som behövs ska sättas in. I oroliga tider behöver kopplingen mellan arbetsmarknadsåtgärder och den privata sektorn vara extra stark. Ett starkt näringsliv bygger en stark välfärd. Vi måste våga ge det privata näringslivet möjligheten att delta. Modernt svenskt näringsliv bygger företag miljömässigt ekonomiskt och inte minst socialt hållbara med ett stort engagemang för samhället och individer. Det är inte bara för att de vill och känner att det är angeläget utan också för att det är en bra affärsidé att jobba med Agenda 2030-målen. Precis som vi i dag ser det privata näringslivet driva fram hållbara miljöåtgärder kommer det privata näringslivet att kunna hjälpa oss med social hållbarhet. Låt oss inte försitta den chansen! Med regeringens och Liberalernas arbetsmarknadspolitik öppnar vi upp fler enkla vägar till det första riktiga jobbet. "	5224
2935	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Jag delar helt Camilla Mårtensens analys att vi är på väg in i en lågkonjunktur och att arbetslösheten kommer att öka. Allt tyder på det. Därför blir jag lite orolig när Liberalerna med stöd av SD nu drar ned den aktiva arbetsmarknadspolitiken helt och hållet. I budgeten kan vi läsa att man smalnar av den arbetsmarknadspolitiska verktygslådan och försämrar möjligheterna att anpassa insatser efter den arbetssökandes behov. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag minskas nästa år med 219 miljoner kronor. Det påverkar både löner och inte minst lokaler. Det innebär i praktiken att man sänker ambitionsnivån för myndigheten. För att kunna utföra sitt arbete kommer den att tvingas göra omprioriteringar i sin verksamhet. Inte nog med det; vi ser också neddragningar av förvaltningsanslaget för 2024 trots att vi som ledamoten var inne på är på väg in i en lågkonjunktur och att arbetslösheten kommer att öka. Jag menar att Arbetsförmedlingen behöver finansiell stabilitet och lugn och ro för att fokusera på sitt uppdrag. Den behöver framförhållning men också en långsiktig plan för att klara av långtidsarbetslösheten men också stärka sin lokala närvaro. Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten om Liberalerna anser att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi nu är på väg in i lågkonjunktur och kommer att få ökad arbetslöshet.	1362
2936	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag anser att den förändring som skett av Arbetsförmedlingens uppdrag har varit nödvändig. Jag anser också att Arbetsförmedlingen ska få tid att vara i den kostym som den är i nu. Därmed inte sagt att det inte kommer att behövas ytterligare anslag. Situationen kommer kanske att förändras så att det kommer att behövas. Men som någon sa tidigare handlar det om att vi måste ha effektivitet i de åtgärder vi föreslår. Det är inte alltid så. Styrningen av åtgärder ska vara mot det som ger bäst effektivitet för dem som är arbetssökande och bästa möjliga matchning på arbetsmarknaden.	621
2937	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Man kan väl konstatera att M-KD-SD-budgeten 2019 påverkade både programmen och förvaltningsanslaget. Det fick enorma konsekvenser när vi gick in i pandemin 2020. Man tvingades minska lokal närvaro och säga upp 3 500 anställda. Det påverkade självklart förutsättningarna för Arbetsförmedlingen att fokusera på kärnuppdraget. Men den diskussionen kommer vi att fortsätta. Ledamoten var också inne på vuxenutbildningen och de arbetsmarknadsinriktade yrkesutbildningarna som jag tycker är väldigt viktiga. Men när man tittar i budgeten kan man liksom LO som räknat på detta konstatera att 25 000 platser försvinner från yrkesvux komvux och folkhögskola med mera som en effekt av den här budgeten. Representanter för arbetsgivarna är också lite förbannade. I en artikel i Svenska Dagbladet den 11 december skriver företrädare för tåg bygg- och utbildningsbranschen följande: När man skär ned kapar man därmed medvetet näringslivets möjligheter till ny kompetens och tillväxt." Rubriken är "'Kristersson sviker löfte om yrkeshögskolan'". Det vi ser nu är färre platser inte minst på yrkeshögskolan. Det stämmer inte riktigt med vad regeringen vill. Ett exempel är att man vill rusta människor inför en sådan kris som vi är på väg in i nu. Jag skulle gärna vilja höra hur Liberalerna tänker hantera den utmaning vi har med missmatchning på svensk arbetsmarknad. Vi behöver rusta fler för att kunna ta de jobben. Samtidigt har vi hög långtidsarbetslöshet. Hur ska det gå ihop nu när man drar ned på möjligheterna till vuxenutbildning? "	1551
2938	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Det var många frågor. Jag ska börja med att kommentera detta med Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Som kommunalt aktiv politiker kan jag säga att det var många år sedan Arbetsförmedlingen lämnade min lilla kommun. Jag kan faktiskt inte se att det blev någon större skillnad i samband med den förra budgeten som M KD och SD drev igenom. Det stämmer att vi har gjort effektiviseringar när det gäller vuxenutbildningen. Samtidigt är det i relation till det extra anslag man hade för utbildningar i covidtider. Denna åtgärd var ju tidsbegränsad och försvinner nu. Jag håller det inte för omöjligt att vi kommer att behöva anslå ytterligare medel men för vilken typ av utbildningar måste regeringen få tid på sig att utreda. Man måste också diskutera med arbetsmarknadens parter om var behoven är som störst. Låt mig åter påpeka att den ordinarie utbildningen för våra barn och ungdomar förskola grundskola och gymnasium trots allt är den allra viktigaste arbetslöshetsförsäkringen för framtiden och här har vi mycket att göra.	1049
2939	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Jag har alla mina fingrar kvar. Det hade mycket väl kunnat vara annorlunda. Det är ingen skillnad mellan min gamla arbetsplats och andra industrier. Jag hade en bra arbetsgivare som ville väl och bra skyddsombud och det fanns ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Men det var också en arbetsplats med gamla maskiner där man inte lyckats bygga bort alla risker något som medfört olyckor skador och hur illa det än låter flera förlorade fingertoppar. På denna arbetsplats har man givetvis fortsatt att ständigt se över skyddsutrustningen och möjligheten att bygga in maskindelar utan att försvåra arbetet. Man har systematiskt jobbat för en säkrare arbetsplats. Ibland pratar vi om den mänskliga faktorn som orsak till olyckor och ohälsa som om detta inte går att påverka för att vi är just människor. Men det är för att vi är just människor och ibland fattar snabba och inte så väl övervägda beslut eller helt enkelt klantar till det och gör som människor gör när de är lite stressade som man ständigt måste jobba för att minimera risker på jobbet så att ingen kommer till skada. Man behöver också planera och organisera arbetet efter dem som jobbar inte enbart efter det jobb som ska göras. Fru talman! Inom utgiftsområde 14 finns det som alla andra talat om under denna debatt: den aktiva arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen - eller den snart inte lika aktiva arbetsmarknadspolitiken efter regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningar. I denna del av budgeten finns också det som handlar om arbetslivet: anslagen till Arbetsmiljöverket de regionala skyddsombudens verksamhet och Myndigheten för arbetsmiljökunskap. De är i förhållande till andra poster i utgiftsområdet ganska små men arbetsmiljön har avgörande inverkan på vårt arbetsliv. Den är påtaglig och känns i kroppen i axlar och rygg och i form av oro eller välbefinnande. Vi spenderar stor del av vår vakna tid på arbetet och hur ljus buller arbetsställning och stämningen mellan arbetskamrater ter sig har stor inverkan på vårt mående. När man har ett utvecklande arbete en bra chef och fina arbetskamrater mår man bra kanske till och med bättre än när man gick till jobbet på morgonen. En god arbetsmiljö bidrar till välbefinnande och hälsa. En bristfällig arbetsmiljö däremot kan vara livsfarlig. Den yttersta konsekvensen av en dålig arbetsmiljö är när någon förolyckas när någons förälder syskon eller barn går till jobbet för att aldrig komma hem igen. Under detta år har bristande rutiner riskanalyser och underlåtenhet att upprätta skydd resulterat i att 44 personer har mist livet på jobbet. Det är 44 personer som aldrig mer kommer hem. Ingen ska behöva riskera livet på jobbet inte heller av jobbet. Denna målsättning är det enda rimliga och den är en del av den förra socialdemokratiska regeringens arbetsmiljöstrategi som beslutades 2020 och gäller till 2025. Fru talman! Målen i strategin handlar utöver nollvisionen bland annat om att fler ska orka jobba till pensionen och att regelverk ska anpassas efter hur arbetslivet utvecklas. Det handlar om förbättrad forskning och kunskap på arbetsmiljöområdet och om behovet av en översyn av regelverket för att se hur man kan stärka arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer. Det sista målet i strategin handlar om en arbetsmarknad utan brott och fusk. Arbetslivskriminaliteten är utbredd i Sverige. När företag medvetet fuskar bryter mot lagen och utnyttjar människor på arbetsmarknaden påverkar det seriösa företag löntagare och hela samhället. Seriösa företag riskerar att konkurreras ut av dem som dumpar arbetsvillkor och löner. Arbetsmiljön är undermålig och många gånger rent livsfarlig när arbetsgivare bryter mot regler och lagar och inte gör de insatser som krävs för att skydda arbetarna och som seriösa företag vanligtvis gör. Arbetslivskriminaliteten är inte heller åtskild från annan kriminalitet utan har ofta kopplingar till grov organiserad brottslighet. Vi socialdemokrater vill att det ska vara svårt att fuska enkelt att åka dit och kännbart att bli straffad. Därför inrättade vi i regeringsställning myndighetssamverkan med gemensamma kontroller av arbetsplatser en nationell strategi med åtgärdsplan och nya regionala center - allt för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och samla samhällets resurser för att på bästa sätt motverka denna kriminalitet. Under 2021 tillsattes även en delegation som ska stötta arbetet för att motverka arbetslivskriminalitet samt öka och sprida kunskap om densamma. Det myndighetsgemensamma arbetet har ökat möjligheten att stoppa aktörer som bryter mot arbetsmiljöregelverket och andra regler. Vi har höjt ambitionerna och steg för steg byggt upp ett kraftfullt och samordnat arbete mot fusk rena lagbrott och människohandel på arbetsmarknaden. Fru talman! I arbetet med att förbygga risker är stark lagstiftning och tydliga föreskrifter oerhört viktiga. Men inget av det är verkningsfullt om det inte följs upp och kontrolleras. Arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser behöver vara ständigt pågående systematiskt och i samverkan. I det arbetet är starka och kunniga skyddsombud avgörande. Skyddsombuden gör ett livsviktigt arbete för sina arbetskamrater på arbetsplatsen. De har just på grund av att de dagligen finns på arbetsplatsen möjlighet att upptäcka brister i arbetsmiljön och på ett naturligt sätt bli uppmärksammade på när det kan vara risk för skada eller ohälsa. Arbetsmiljöarbetet handlar mycket om samverkan men ett skyddsombud måste kunna vara tuff när det krävs. Skyddsombud ska kunna ifrågasätta ledningen påtala brister och våga stoppa arbetet om det finns säkerhetsrisker och risk för liv. Då behöver man någon som backar upp dig. Fackliga organisationer har denna styrka och möjlighet. Utan uppbackning riskerar vi svagare skyddsombud och i förlängningen sämre arbetsmiljö på våra arbetsplatser. Fru talman! Det finns över 1 500 regionala skyddsombud i Sverige motsvarande cirka 280 årsarbetskrafter. Det är personer som bredvid sitt ordinarie arbete stöttar arbetstagare på arbetsplatser som själva inte valt något skyddsombud. De är skyddsombud med erfarenhet av skyddsarbete på liknande arbetsplatser och utses av fackliga organisationer. Staten bidrar med ungefär hälften av vad verksamheten kostar. Resterande bekostas av fackförbunden själva. De regionala skyddsombuden besitter gemensamt en bredd av kompetens och erfarenhet som skulle vara omöjlig att ersätta. Vi socialdemokrater vill i motsats till högerregeringen och Sverigedemokraterna ge de regionala skyddsombuden tillträdesrätt till fler arbetsplatser än i dag vilket skulle bidra till en bättre arbetsmiljö på fler arbetsplatser. Arbetsmiljöverket har en nyckelroll i arbetet med arbetsmiljöstrategin och den utökade nollvisionen och i arbetet med att motverka arbetslivskriminaliteten. Det behövs en myndighet som har tillräckliga muskler att kontrollera och agera mot brister på våra arbetsplatser. Därför föreslår vi socialdemokrater i vårt budgetförslag att anslaget till Arbetsmiljöverket höjs med 100 miljoner i förhållande till regeringens förslag. Vi vill säkerställa att fler inspektörer kan anställas. Inspektionerna är kärnan i myndighetens verksamhet och fler inspektioner är avgörande när vi socialdemokrater vill stärka arbetsmiljöarbetet och kampen mot arbetslivskriminaliteten. Med tanke på hur högerregeringar tidigare har agerat i fråga om arbetslivspolitik fanns det en stor oro bland människor som är engagerade i arbetsmiljöfrågor inför regeringens budgetpresentation. När högerpartierna senast regerade i Sverige nedmonterades arbetslivspolitiken. Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket fick väldigt mycket mindre resurser. Arbetslivsinstitutet fick läggas ned och Arbetsmiljöverket fick säga upp en tredjedel av sina inspektörer. I årets budgetproposition sker inga neddragningar av resurserna till Arbetsmiljöverket men några höjda ambitioner är det inte tal om från högerregeringens och SD:s sida detta trots att ministern med ansvar för frågorna menar att arbetet är prioriterat. Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen har under sin tid vid makten tagit fram två arbetsmiljöstrategier med nollvision för dödsolyckor och i den senaste även en nollvision för dödsfall som är orsakade av jobbet. Vi har höjt anslagen till Arbetsmiljöverket och man har återigen kunnat utbilda och anställa fler inspektörer - ett arbete som behöver fortsätta för att vi ska kunna nå målet om en inspektör per 10 000 arbetstagare i enlighet med ILO:s rekommendation. Den socialdemokratiska regeringen inrättade en ny myndighet för arbetsmiljökunskap år 2018. Vi har påbörjat återuppbyggnaden av en kraftfull arbetsmiljöpolitik genom en ny myndighet och mer resurser för Arbetsmiljöverkets viktiga insatser. Frågan är om det jobbet kommer att tas vidare högerregeringen eller om arbetsmiljöfrågorna återigen kommer att nedprioriteras. Det återstår att se men vi socialdemokrater kommer att fortsätta jobba för en kraftfull arbetsmiljöpolitik som förebygger ohälsa och olycksfall som kan sätta stopp för arbetslivskriminaliteten och skapa ett hållbart och utvecklande arbetsliv.	9178
2940	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Det var fint av ledamoten att i sitt anförande tala sig varm för många av de saker som jag tror att många av oss i den här kammaren brinner för. Men det var Moderaterna som styrde efter Nalin Pekguls larm det vill säga under tiden från 2006 till 2014. Jag har lite svårt att se vad det var Moderaternas regering gjorde efter larmet från Nalin. Men det kanske kan framgå vid något annat tillfälle. Men jag tänkte faktiskt lyfta en annan sak i min replik till ledamoten. Vi kommer från en kris och vi är på väg in i en ny kris. Vi kommer från en kris som huvudsakligen var en hälsokris där välfärdsarbetarna - oftast kvinnor - stod i första ledet. Även där ser vi att kvinnorna på arbetsmarknaden tog en stor smäll för det som blev konsekvenserna. Kvinnorna främst arbetarkvinnor som betalade ett högt pris då ser ut att fortsätta få betala ett högt pris i den stundande ekonomiska krisen. Jag ser inte riktigt i den här budgeten vad Moderaterna tänker göra för att det inte ska hända eller hur det ska lindras eller till och med helt stävjas. Varför skär man ned på välfärden på den offentliga sektorn på de kvinnodominerade yrkena på de kvinnor som stod i främsta ledet? Varför kan vi inte förbättra deras arbetsmiljö och arbetsförhållanden så att de inte behöver ta smällen och betala det priset även fortsättningsvis?	1344
2941	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! Tack Johanna Haraldsson för ett väldigt bra anförande! Arbetsmiljöfrågor och skyddsombudsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Jag har ett förflutet som skyddsombud under väldigt många år - över tio år tror jag. Johanna Haraldsson nämnde tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden som hon säger att Sverigedemokraterna vill vara med och försämra. Men om man tittar i betänkandet och på den debatt som var när ärendet var uppe ser man att Sverigedemokraterna vill gå betydligt längre än den dåvarande regeringen ledd av Socialdemokraterna. Socialdemokraterna vill att de regionala skyddsombudens tillträdesrätt ska utökas till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal. Men Sverigedemokraterna vill ju att ett regionalt skyddsombud som till stor del avlönas av staten ska ha tillträde till samtliga arbetsplatser i Sverige. Varför ska de löntagare som oftast har det sämst ställas utanför möjligheten att få ett bra skydd på sin arbetsplats? Oftast är det ju de arbetsplatser som saknar avtal som har sämst arbetsmiljö. Jag undrar helt enkelt hur Johanna Haraldsson ser på den frågan.	1120
2942	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Tack Magnus Persson för frågan! Vi har i alla fall det gemensamt att arbetsmiljöfrågorna engagerar oss båda. Jag tänker att det är någonting som Magnus Persson glömmer när han talar om att han vill att fler skyddsombud ska kunna besöka ännu fler arbetsplatser och det är att han vill skilja dem från fackföreningsrörelsen och ta bort fackföreningsrörelsens möjlighet att utse de regionala skyddsombuden. Det gör ju i sin tur att dessa skyddsombud blir svagare. Om det nu är så att man ska använda ungefär de anslag som man i dagsläget har för att i stället anställa statliga inspektörer som ska ersätta de regionala skyddsombuden kommer det inte att räcka. Vi kommer absolut inte att kunna få den bredd av kunskap och erfarenhet och branschkunskap som de regionala skyddsombuden i dagsläget besitter. Om det skulle vara helavlönade inspektörer motsvarar kostnaden ungefär 100-105 inspektörer om de skulle vara anställda helt av staten. Det kan man jämföra med de 1 500 som finns i dag. Den kostnaden motsvarar 280 årsarbetskrafter. Risken med de förslag som Sverigedemokraterna lyfter fram är att vi får sämre kompetens bland skyddsombuden och att de blir färre helt enkelt. Det finns inget hinder för att Arbetsmiljöverket gör inspektioner på de arbetsplatserna där i dagsläget de regionala skyddsombuden inte har tillträdesrätt. Men när vi har lagt fram detta förslag har man inte ens velat ta steget att låta de regionala skyddsombuden kunna besöka de arbetsplatser som har kollektivavtal alltså där man faktiskt har ett avtalsförhållande mellan fackföreningsrörelsen och arbetsgivaren. Man har i stället sagt stopp och velat skilja de regionala skyddsombuden från fackföreningsrörelsen.	1722
2943	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! Man kanske ska se detta i en större kontext. Det är ju ingen hemlighet att Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen hänger ihop ganska mycket. Det vet vi alla. Socialdemokraterna har valt att politisera arbetsmiljöarbetet och jag tycker att det är helt fel väg att gå. Man ställer stora delar av arbetskraften utanför chansen att vara delaktig i arbetsmiljöarbetet till exempel. Man nekar löntagare att bli lokala skyddsombud till exempel enbart för att personen har fel partibok. Jag var skyddsombud i tio år fläckfritt. Jag gjorde ett jäkla bra jobb på ren svenska fru talman. Ursäkta språket! Jag hade bra stöd hos mina arbetskamrater. Men över en natt dög jag inte som skyddsombud längre enbart för att jag ställde upp i kommunvalet för Sverigedemokraterna i min hemkommun. Om vi nu vill få med fler på tåget och utveckla arbetsmiljöarbetet framöver tycker Johanna Haraldsson och Socialdemokraterna att det är rätt att fackförbunden ska ha möjligheten att stänga ute personer från att delta i arbetsmiljöarbetet enbart på grund av fel partibok? Är det så vi utvecklar arbetsmiljöarbetet i Sverige?	1135
2944	Johanna Haraldsson (S)	S	Fru talman! Jag skulle inte säga att vare sig jag som socialdemokrat eller de fackföreningar som jag har lite närmare kontakt med politiserar uppdraget. Jag har själv en uppfattning om detta och har frågat hur väl man skiljer mellan det som arbetsgivaren ibland kritiserar - att man värvar medlemmar eller pratar om andra saker när man är ute som regionalt skyddsombud - och själva uppdraget som regionalt skyddsombud. Man särar på den vanliga fackliga verksamheten och de regionala skyddsombudens verksamhet i väldigt hög grad för att man just har det statliga anslaget att förhålla sig till. Jag skulle säga att detta inte är något som är politiserat. Det är inte knutet till vare sig politiken eller Socialdemokraterna på det viset. Däremot är det ingen rättighet att vara skyddsombud. Skulle vi sära på fackföreningsrörelsen och skyddsombuden skulle ju skyddsombuden stå utan uppbackning till exempel när arbetsgivaren kanske får för sig att stämma ett skyddsombud för att man har stoppat arbetet alltså för att skyddsombudet och arbetstagarna på arbetsplatsen har sett att det är så pass stor risk att man har valt att lägga ett skyddsombudsstopp. Om arbetsgivaren då får för sig att stämma skyddsombudet står skyddsombudet sig ganska slätt utan någon bakom sig. Om du inte har en fackförening eller någon annan stark organisation bakom dig vilken det nu skulle kunna vara när det handlar om parterna på arbetsmarknaden är du ganska svag som skyddsombud. Den svenska modellen bygger på jämstarka parter på arbetsmarknaden. Där är också arbetsmiljön en viktig del av partsmodellen. Många kollektivavtal har också tagit upp frågan om arbetsmiljö. Det finns en hel del avtal kring arbetsmiljö. Då är frågan hur man tycker att man kan skilja just arbetsmiljöarbetet från partsmodellen. Vad är det som sticker ut så mycket när det kommer till arbetsmiljöarbete som gör att man kan skilja ut just den frågan? (Applåder)	1928
2945	Saila Quicklund (M)	M	Fru talman! Det är en lång dag i kammaren. Detta är nog den längsta debatten med arbetsmarknadsutskottet som jag har varit med på; vi är snart inne på sex timmar. Det visar vilket otroligt stort engagemang det finns i just dessa frågor. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag. Just detta betänkande är uppdelat i två delar och jag kommer att hålla ett anförande om arbetsmiljöpolitiken. Den är verkligen viktig. Arbetsmiljöfrågorna är ständigt aktuella och det är frågor som berör och påverkar många av landets arbetstagare. Ämnet ska därför också beaktas och behandlas tills vi får en bättre och tryggare arbetsmiljö för landets arbetstagare. Här finns stora utmaningar. Det är utmaningar som har funnits i många år och där det inte går i rätt riktning - utmaningar som kräver skyndsamma åtgärder som både förebygger och löser brister. En god arbetsmiljö har stor betydelse för såväl tillväxt och sysselsättning som en jämlik hälsa. Goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö är också avgörande för en väl fungerande arbetsmarknad. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten. Ingen ska heller riskera att dö eller skadas allvarligt i sitt arbete. Tyvärr kan vi se att utvecklingen när det gäller dödsolyckor fortsatt går i fel riktning. Året 2021 skedde 39 dödsfall på arbetsplatser - 36 män och 3 kvinnor. Jag har i denna kammare läst upp berättelser från två fall där mödrar har mist sina unga söner i arbetsolyckor. Dessa berättelser följer mig och kommer att följa mig i framtiden också. Alla som går till jobbet ska kunna komma hem igen efteråt och insatser för att detta ska kunna ske måste prioriteras. Områden som är särskilt riskfyllda är jord- och skogsbruk transport och inte minst byggnadsbranschen. Tillsyn av arbetsmiljön på landets arbetsplatser är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Men det handlar också om utbildningsinsatser. Som regeringen framhåller behövs det en fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Genomförandet av arbetsmiljöstrategin 2021-2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå målet för arbetslivspolitiken. Arbetsmiljöstrategin bygger på fyra områden: ett hållbart arbetsliv ett hälsosamt arbetsliv ett tryggt arbetsliv samt en arbetsmarknad utan brott och fusk. Arbetslivskriminaliteten har tagits upp tidigare i debatten. Tyvärr ser vi att den ökar väsentligt i omfattning och att den är en inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Arbetslivskriminaliteten leder även till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Därtill ligger arbetslivskriminaliteten bakom ökad otrygghet på arbetsmarknaden att arbetskraft utnyttjas och att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Det är viktigt att lyfta betydelsen av att bekämpa brott fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden och att sanktioner är träffsäkra och effektiva. Det är därför viktigt att satsningarna för att stärka Arbetsmiljöverkets samordnande roll i samverkan mot arbetslivskriminalitet och för en utökad tillsyn av arbetsmiljön kan fortsätta. Det är positivt att en myndighetssamverkan har initierats och att den utvecklats parallellt med Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. Lägg därtill de myndighetsgemensamma kontrollerna och att de har blivit fler under 2021 vilket är bra. Kopplat till detta gläds jag också åt att Arbetslivsdelegationen finns. Vi har två centrum ett i norr Sverige och ett i södra Sverige och fler kommer. Det är alltså åtta myndigheter som samverkar. Inte minst via min roll i Polismyndighetens insynsråd kan jag höra hur polisen samverkar på ett väldigt bra sätt i de här frågorna. Arbetstagare ska också kunna behålla sin fysiska och psykiska hälsa på sin arbetsplats. Särskilt oroväckande är att anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem har ökat nio år i rad. Det är alltså inte kopplat enbart till pandemin som var en stor prövning. Det stora antalet arbetssjukdomar har inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Självklart får arbetsmiljörelaterad sjukdom omfattande negativa konsekvenser och orsakar lidande för den enskilde men det orsakar också ett samhällsekonomiskt haveri. Det är viktigt att fortsätta förbättra arbetsmiljön för att förebygga ohälsa olycksfall och motverka att människor utestängs från arbetslivet - inte minst för att möjliggöra ett längre arbetsliv. Inom kvinnokodade sektorer är förutsättningarna för arbetet och arbetsmiljön sämre och det medför högre risker för ohälsa. Det är också större risk att man lämnar anställningen till följd av ohälsa eller missnöje med förutsättningarna i arbetet. Med tanke på den stora kompetensbrist som råder inom flera välfärdsyrken inom offentlig sektor behöver villkoren för anställda där förbättras annars kommer man inte att kunna attrahera den personal vi behöver. Vård- och omsorgssektorn behöver 200 000 fler anställda till 2026. Det är häpnadsväckande. Herr talman! Redan före pandemin hade var tredje kvinna varit sjuk på grund av jobbet under de senaste tolv månaderna - var tredje kvinna! Bland undersköterskor uppger 48 procent att de har besvär kopplat till sitt arbete. Två tredjedelar av alla personer med arbetsrelaterade besvär lider av fysisk smärta och värk. Självklart påverkar det även sömnen stressnivån och vardagslivet. Arbetsmiljöverket har nu i uppgift att ta fram åtgärdsplaner och myndigheten prioriterar arbetet med att bidra till en nollvision mot ohälsa i arbetslivet och insatser som är riktade mot vård- och omsorgssektorn. Herr talman! Arbetsmiljöfrågorna är oerhört viktiga och arbetet med att nå skyndsamma förbättringar är verkligen angeläget. Det handlar om människoliv men också om människors fysiska och psykiska hälsa. (Applåder)	5983
2946	Johanna Haraldsson (S)	S	Herr talman! Jag hade faktiskt inte tänkt begära replik men jag kunde inte låta bli när moderaten Saila Quicklund talade om ohälsa och arbetsbelastning inom välfärdsyrkena. Jag kan inte annat än hålla med om att detta är en väldigt stor utmaning och att politiken har ett särskilt stort ansvar för att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö inom det offentliga. Det är därför vi socialdemokrater prioriterar mer medel till välfärden för en rimlig arbetsbelastning för dem som arbetar i äldreomsorg och sjukvård framför stora skattesänkningar för oss som har rätt höga löner ändå. Det prioriterar vi i vår budgetmotion. Jag ser ett tydligt samband mellan tillräckliga resurser till välfärden och villkoren för dem som arbetar där. Jag undrar om ledamoten också ser det sambandet. Varför prioriterar man i så fall inte välfärden i sitt budgetalternativ?	868
2947	Saila Quicklund (M)	M	Herr talman! Tack för frågan Johanna Haraldsson! Jag ser positivt på att vi får tillfälle att diskutera ämnet i ett replikskifte. Det krävs också ett visst mod att gå upp i ett replikskifte mot mig som moderat i den här debatten med tanke på de enorma utmaningar vi har sett på det här området efter den tidigare regeringens politik. Som jag sa tidigare har dödsolyckorna ökat dramatiskt. Arbetssjukdomarna har ökat lavinartat; jag sa i mitt anförande att 48 procent av undersköterskorna har besvär kopplade till sina arbeten. Inom kommuner och regioner uppger 40 procent att de har sjukdomar relaterade till jobbet. Inom statlig och privat verksamhet är det 30 procent. Det är alltså bättre siffror inom privat och statlig verksamhet vilket är intressant att beakta. Arbetsolyckorna har stigit. Vi har haft för långa utredningstider och brott har avskrivits för att handläggningstiderna har varit för långa. Jag har diskuterat det här i många debatter med Socialdemokraterna men det har inte fått någon effekt på det här området. Jag ser också i betänkandet att Socialdemokraterna uttrycker att ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken bör höjas. Nästa kommentar är att arbetsmiljön är ett område där man ser att man behöver växla upp åtgärderna. Det är ett sent uppvaknande. Vad är kommentarerna till detta från ledamoten Haraldsson?	1353
2948	Johanna Haraldsson (S)	S	Herr talman! Tack Saila Quicklund för att vi får lägga lite mer tid på att diskutera arbetsmiljö och arbetslivspolitiken! När vi har ökande sjuktal ökad stress och arbetsbelastning inom arbetslivet inte minst inom äldreomsorg och offentliga verksamheter i övrigt är det viktigt att vi tar oss an de utmaningarna och har en politik som möter det. Vi socialdemokrater har steg för steg sedan 2014 ökat anslagen till Arbetsmiljöverket och förstärkt en hel del regler om arbetsmiljön. Vi har också tagit fram arbetsmiljöstrategier för att kunna möta de utmaningar som finns inom arbetslivet och arbetsmiljöpolitiken. Vi har växlat upp. Men jag tror att vi också behöver fortsatt växla upp än mer. Vi ser det som ledamoten Quicklund lyfter fram. Vi har en ökad stress och arbetsbelastning inom arbetslivet. Därför behöver vi också växla upp både genom anslag till kommuner och regioner och inom arbetslivspolitiken genom höga anslag till exempel till Arbetsmiljöverket. Precis som ledamoten säger är det väldigt många som uppger att de har besvär av trötthet och värk som kan kopplas till arbetet. Ett effektivt sätt att hålla nere arbetsbelastningen inom offentlig verksamhet är att se till att regioner och kommuner inte behöver säga upp personal. Men den här regeringen prioriterar annorlunda. Jag undrar: Vilka andra sätt ser ledamoten kan vara effektiva för att minska arbetsbelastningen för anställda inom välfärden?	1429
2949	Saila Quicklund (M)	M	Herr talman! Ledamot Haraldsson framhåller alltså satsningarna på vård och omsorg samtidigt som man höjer skatterna med 13 miljarder som slår direkt mot kvinnor i välfärdssektorn. Var fjärde barnmorska kommer att få sämre förutsättningar med högre skatt. Det gäller också poliser. Det är också ett område där arbetslivskriminaliteten finns. För att nå effekter för en bättre arbetssituation för kvinnor inom välfärdssektorn handlar det om utbildning och ergonomi. Det handlar om samverkan mellan olika myndigheter och företagshälsovården fysisk träning och inte minst Arbetsmiljöverkets insatser. Vid en undersökning var det 90 procent av de besökta äldreboendena som hade så undermålig arbetsmiljö att de fick erinran. Här finns det mängder av saker att göra. Det handlar också om ledarskapet och inte minst ergonomi. Jag har i rollen som vård- och omsorgschef träffat personer som inte har gått en kurs på 30 år. Det finns mängder av saker att göra. Vi ser de här kvinnorna och vi kommer att göra allt för att förbättra situationen. Ledamoten Haraldsson uttrycker också att man har gett 100 miljoner mer än regeringen till Arbetsmiljöverket. Det handlar också om effektivitet samverkan och modernisering. Under allianstiden hade vi 31 000 inspektioner 2013. År 2018 var det 27 000 inspektioner och då var de plus 84 personer. Allt handlar inte om pengar. Det handlar också om ledning och styrning av verksamheten. Här tror jag att det finns en hel del utrymme för Arbetsmiljöverket att agera. Vi kommer att följa arbetet. Det är en högst prioriterad fråga. Det är bra att ledamoten har ett intresse för detta. Tillsammans får vi fortsätta att diskutera de här frågorna. Det kommer fler debatter.	1709
2950	Serkan Köse (S)	S	Herr talman! Det är fantastiskt att vi i dryga sex timmar har debatterat och diskuterat arbetsmarknadspolitik. Det känns som att väldigt mycket har blivit klarare. Det är roligt att fortsätta att tala om arbetsmarknadspolitik en liten stund till herr talman. Man kan konstatera att Finansdepartements senaste prognos Konjunkturinstitutet och LO-ekonomerna med flera pekar på att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur och att arbetslösheten kommer att öka nästa år. Även i Arbetsförmedlingens senaste rapport om utvecklingen på arbetsmarknaden konstateras att arbetslösheten kommer att öka och att det kommer att vara tuffast för personer om har varit utan arbete i mer än tolv månader det vill säga långtidsarbetslösa. Drygt 144 000 personer hade i oktober varit utan arbete i tolv månader eller mer vilket motsvarar nästan hälften av alla inskrivna arbetslösa. Regeringen skriver i sin budget att svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt". Det är oroväckande att Sverigedemokraterna och regeringen på grund av ideologiska skygglappar inte förmår att se denna utmaning på svensk arbetsmarknad. Herr talman! Inte heller blir man lugn av regeringens budget för nästa år. Nu när vi på väg in i en lågkonjunktur och vet att arbetslösheten kommer att öka väljer Sverigedemokraterna och regeringen att skära ned på arbetsmarknadspolitiska program. Det avsätts knappt 7 miljarder kronor på program och insatser. Det kan jämföras med 13 miljarder kronor under högkonjunkturåret 2018. Herr talman! Regeringens nedskärningar är obegripliga i ett läge när långtidsarbetslösheten stigit och bedöms öka än mer. Men en budgetpost föreslås öka - som vi också diskuterat tidigare - nämligen för nystartsjobben. Sverigedemokraterna och regeringen ser nystartsjobben som en subventionerad anställning med goda resultat som ska utökas. Låt mig understryka att nystartsjobben bygger på en rättighetslagstiftning. Aktiviteten i ekonomin minskar med ökade varsel. När vi tittat på siffrorna för oktober har vi sett att varslen ökat inte minst inom tjänstesektorn. Det är troligt att pengarna till nystartsjobben inte kommer att utnyttjas fullt ut. Det finns en risk att regeringen hamnar i en situation där medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser såsom introduktionsjobb och arbetsmarknadsutbildningar inte räcker under 2023 medan medel för nystartsjobb troligen kommer att lämnas tillbaka till staten. Herr talman! Det vore olyckligt om medel som kunde ha använts till att bekämpa långtidsarbetslösheten - inte minst i ett läge när många människor står på kö för att ta del av insatser och när arbetsgivare har svårigheter med att hitta utbildad arbetskraft - i ett sådant läge återlämnas något som jag anser skulle skada legitimiteten för arbetsmarknadspolitiken. Herr talman! Låt mig också konstatera vad vi ser som litar på forskningen och tar del av forskningsresultat. De visar att man kan identifiera en rad problem med konstruktionen för nystartsjobb. Forskningen skriver att det kan bidra till missbruk men också till dödviktseffekter i ekonomin. Många som ändå skulle ha fått jobbet utan stödet kommer ändå att få stödet. Egentligen skänker man bort pengarna till arbetsgivarna i det fallet. Herr talman! För att minska det stora antalet långtidsarbetslösa under de kommande åren krävs en kombination av olika insatser inom arbetsmarknadspolitiken men också inom en rad andra politikområden. Samtidigt behöver fler långtidsarbetslösa ta del av utbildningsinsatser för att öka sina chanser att etablera sig på arbetsmarknaden på sikt. I stället väljer SD och högerregeringen - något vi också har debatterat tidigare - att skära ned på antalet platser inom vuxenutbildningen det vill säga komvux yrkesvux yrkeshögskolan och folkhögskolan. Nästa år försvinner 25 000 platser. Det är vad LO har räknat med. Det är utbildningar som leder till jobb. Herr talman! Många av dem som står längre ifrån arbetsmarknaden behöver också gå till olika former av subventionerade anställningar. Genom subventionerade anställningar erhåller de arbetslivserfarenhet språkträning och nätverk. De inskrivna arbetslösa som bedöms stå särskilt långt ifrån arbetsmarknaden behöver ofta ett intensifierat stöd och inte sällan en kedja av insatser där utbildning kombineras med exempelvis arbetspraktik. För att motverka ett ökat inflöde i långtidsarbetslöshet handlar det i stor uträckning om att sätta in rätt insats i rätt tid. Subventionerade jobb är ett viktigt komplement till utbildningsinsatser och förmedlingsstöd för grupper med svag arbetsmarknadsanknytning. I detta sammanhang är neddragningar och avveckling av extratjänster något som vi har debatterat tidigare som M KD och SD drev igenom förra mandatperioden problematiska. Herr talman! För att fler ska komma i arbete krävs som sagt en väl fungerande och aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. Arbetsförmedlingens uppdrag är att se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns och fungerar i hela landet. Därför bör Arbetsförmedlingen i större utsträckning än i dag ges långsiktiga och stabila förutsättningar att välja arbetsmarknadspolitiska insatser efter den enskilde arbetssökandes behov. Därför är det helt ofattbart att Sverigedemokraterna och regeringen inte ser problemet och jag får inte kalkylen att gå ihop. Vi har en ökande arbetslöshet som kräver att den aktiva arbetsmarknadspolitiken rustas upp kraftigt. Men jag kan inte se någon upprustning vare sig i slottsavtalet eller i regeringens höstbudget. Även Arbetsförmedlingen som är statens expertmyndighet lyfter i sitt budgetunderlag till regeringen fram att myndigheten behöver mer resurser. Man kan konstatera att det är en myndighet som redan är underbemannad och som yrkar på att anslagsnivån för förvaltningsanslaget - i detta fall som finansierar både personalens löner och kontor - för kommande år ska ligga på samma nivå som 2021 det vill säga på drygt 7 8 miljarder kronor vilket är väsentligt mer än vad regeringen föreslår i sin budget. Herr talman! Det är svårt att se hur dessa minskade ambitioner för Arbetsförmedlingen ska gå ihop med Sverigedemokraternas och regeringens ambitioner om att minska långtidsarbetslösheten och om att exempelvis öka antalet deltagare i arbetspraktik som kräver handpåläggning och anvisningskapacitet. Tidigare nedskärningar av förvaltningsanslaget - då tänker jag på MKDSD-budgeten för 2019 som då tvingade Arbetsförmedlingen att säga upp 3 500 anställda - har haft betydande påverkan på stödet för personer med funktionsnedsättning vilket syns i bland annat att antalet personer som har fått lönebidrag antalet beviljade arbetshjälpmedel och personliga biträden har minskat och att handläggningstiderna på Arbetsförmedlingen har ökat. Det är rimligt att förvänta sig liknande konsekvenser i och med kommande års minskade förvaltningsanslag. Herr talman! Till skillnad från SD och regeringen tillför vi socialdemokrater mer resurser till både Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag och program. För oss socialdemokrater är det tydligt att en sänkt arbetslöshet och förbättrad kompetenshöjning kan gå hand i hand. Man kan slå båda flugorna i en smäll men med rätt utformad arbetsmarknadspolitik. Men Sverigedemokraternas och regeringens repressiva flugsmälla kommer varken att trycka ned arbetslösheten eller motverka brist på arbetskraft. Herr talman! Jag vill tacka alla ledamöter i utskottet. I drygt sex timmar har vi diskuterat arbetsmarknadspolitik. Jag vill också tacka vår fantastiska kanslipersonal och alla ledamöter i kammaren som har varit här och lyssnat på oss. Och sist men inte minst vill jag tacka herr talmannen. Jag önskar en god jul och ett gott nytt år. (Applåder) "	7826
2951	Arin Karapet (M)	M	Fru talman! Tack för frågan ledamoten Sofia Amloh! Jag kan väl också drämma till med någonting. Socialdemokraterna är väldigt stolta över att man har haft en feministisk utrikespolitik. Åtta veckor efter att man hade lämnat regeringsmakten vågade man prata om kampen i Iran. Innan vågade man inte ens prata om kvinnornas kamp i Iran. Den första feministiska revolutionen som vi har upplevt i modern tid vågade man inte tala om. Detta ledamoten leder till eftertanke. Det är väldigt lätt att sätta en etikett på sig själv och förstora upp saker utifrån sin inre frustration: Jag brinner för frågan! Men väljarna bryr sig inte om ifall man brinner för frågorna eller inte. Väljarna bryr sig om hur vi agerar i här i kammaren. Det är därför de går till valurnan inte för att vi brinner för olika frågor och lägger upp något på Facebook för att få ett hjärta en lajk eller en kommentar. Det här är människor av kött och blod. Jag vill också påminna ledamoten Amloh om att arbetssjukdomarna ökade innan pandemin liksom under pandemin. Det stämmer att det är de hårt arbetande kvinnorna och männen - undersköterskan och lokalvårdaren - som har tagit mest stryk. Om vi ska förstora upp så mycket saker här i kammaren - jag har inga problem med att visa känslor; det finns mer att visa - då är min fråga till ledamoten Amloh: Er budget är en servettskiss på 35 sidor innehållande en innehållsförteckning och förklaring. I det här betänkandet är kvotflyktingar det enda ni satsar mer på. Ni pratar om arbetande kvinnor och män om att jämställdheten är utmanad och om generella statsbidrag. Men låt oss titta i betänkandet! Det enda ni satsar mer på är kvotflyktingarna ett ökat flyktingmottagande som också kommer att påverka välfärden.	1741
2952	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Jobb och lön är den bästa skyddsvallen mot skenande elpriser dyrt bränsle höga matpriser kronförsvagning och ränteuppgång. Kombinationen av inflation och lågkonjunktur riskerar att försätta många hushåll i en svår och kärv situation. När fler håller hårdare i plånboken drabbar det inte minst flera sektorer som är viktiga för att unga och invandrare ska få sitt första jobb. Restaurangbranschen kan vara ett sådant exempel som väljs bort när det blir tuffare tider. Sverige går in i lågkonjunkturen med ett stort utanförskap. Trots många goda år ekonomiskt är vi i ett svårt läge. Trots löften om Europas lägsta arbetslöshet rörde sig Sverige från plats 20 av 27 till plats 4 i högst arbetslöshet under Socialdemokraternas tid i regeringen. Där stod Sverige sida vid sida med sydeuropeiska krisekonomier som Grekland och Italien. Som om det inte var en tillräcklig förnedring var Sverige också det land med den sämsta utvecklingen för arbetslöshet och sysselsättning under Magdalena Anderssons tid som finansminister. Det är uppenbarligen en merit i Socialdemokraterna. Socialdemokratin gick hårt åt Sverige och lämnade arbetsmarknaden med försämrad motståndskraft mot kris. Det är nu vårt ansvar att återupprätta arbetslinjen reformera arbetsmarknaden och stärka arbetskraften. Löftena om att alla som kan arbeta ska arbeta och att alla ska kunna leva på sin lön är både viktiga och förpliktande. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför presenterat de första stegen i en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Nu ska vi ställa krav stärka drivkrafterna och vässa insatserna. Herr talman! Under året har jag besökt 158 företag och välfärdsverksamheter. Tack vare att ägare chefer och medarbetare generöst har delat med sig av sina erfarenheter har det gett mig en god inblick i och förståelse för hur arbetsplatserna mår hur branscherna fungerar och hur villkoren från politiken uppfattas. Många saker skiljer sig såklart mellan ett äldreboende i Ljungby och en fabrik som återvinner aluminium eller mellan ett kafé och ett åkeri. Men problemen och förväntningarna på politiken är dock oväntat gemensamma. Det handlar om oron över de höga priserna på el bränsle och vissa andra insatsvaror från vete till armeringsjärn. Det är brett. Svårigheterna att rekrytera kommer upp vid nästan varje besök. Det är ett svaghetstecken för politiken i ett land med 30 procent tomma platser på yrkesutbildningar och 150 000 lediga jobb att 360 000 människor är arbetslösa. Herr talman! Alla som tar emot bidrag ska utbilda sig ha praktik lära sig svenska och söka jobb på heltid. Bidrag ska inte löna sig mer än arbete och den som arbetar ska få behålla mer av sina pengar. I den här budgeten stärker vi plånboken med 500 kronor för seniorer som arbetar medan Socialdemokraterna vill att 1 miljon hårt arbetande svenskar ska ha 1 000 kronor högre skatt i månaden än vad som blir verkligheten med den budget som vi nu ska besluta om. Jobbinsatserna hos kommuner och Arbetsförmedlingen ska prioriteras efter hur väl de tar människor till jobb. Kommunerna ska få möjlighet att ställa krav också på samhällsnyttiga insatser. Praktikplatserna ska bli fler. Herr talman! Moderaterna är rösten för alla som arbetar har arbetat eller vill arbeta. Nu har vi en regering för arbetslinjen i Sverige igen. Arbetslinjen återupprättas inte i en handvändning. Men för Sveriges bästa och för att fler ska kunna resa sig ur svårigheter stå på sina egna ben och växa av sin egen kraft är det denna kammares skyldighet att skyndsamt besluta om att vi reform för reform ska ta steg mot full sysselsättning.	3642
2953	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Jag vill tacka Oliver Rosengren för hans anförande. Det var ett anförande som minst sagt förpliktar inför denna mandatperiod då Moderaterna leder regeringen. Vi är överens om att arbetslösheten i vårt land är för hög. Men om vi nu ska beskriva verkligheten som råder vid den tidpunkt då regeringen har tagit över makten tycker jag inte att vi bara ska titta på arbetslösheten. Jag tycker också att det förtjänar att uppmärksammas att vi har den högsta sysselsättningsgraden på 30 år och som också är i det absoluta toppskiktet i Europa. Vi ska inte heller glömma bort att vi under den föregående mandatperioden hade en omfattande krissituation med en pandemi som lamslog stora delar av världen då den socialdemokratiska regeringen förde en aktiv politik och satte in åtskilliga krispaket som räddade tusentals jobb. Om läget är så nattsvart som Oliver Rosengren målar upp det som blir min fråga varför regeringen inte gör någonting här och nu för att mota bort den arbetslöshet som väntas stiga nästa år. Vi hör om att regeringen om ekonomin så tillåter kanske kommer att återkomma med utredningar och förslag som rör skatter och bidrag. Men vad gör regeringen här och nu för att mota bort arbetslösheten? Sanningen är att man inte gör någonting mer än att skära ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. Då undrar jag hur regeringen har tänkt när man skär ned med miljardbelopp samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur. (Applåder)	1487
2954	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Jag tackar Teresa Carvalho för repliken. Man förstår ju varför det inte bar riktigt hela vägen för Socialdemokraterna i valet i höstas. Många hade varit i en svår situation på arbetsmarknaden med en förhållandevis hög arbetslöshet trots det goda ekonomiska läge vi har haft. När ni tillträdde var Sverige det land i EU med 20:e högsta arbetslöshet och när ni lämnade med 4:e eller 5:e högsta arbetslöshet tillsammans med krisekonomier som Grekland och Italien. När man då bara vill berömma sig för en hög sysselsättningsgrad eller liknande kan såklart även väljarna undra varför man inte ser de uppenbara problem som finns på svensk arbetsmarknad med ett stort integrationsmisslyckande hög långtidsarbetslöshet och så vidare. Socialdemokratins lösning herr talman är ju mer pengar till allt som det går att lägga pengar på. Det är en känd metod från Socialdemokraterna. Men faktum är att under Socialdemokraternas tid i regeringen lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka pengar år efter år. Trots höga anslag och trots att man satsade på yrkesvux stod nästan en tredjedel av platserna tomma ett tydligt tecken på att mer pengar inte alltid är svaret om insatserna inte är tillräckligt bra. Därför är svaret i vår budget tillsammans med Sverigedemokraterna att vi måste vässa arbetsmarknadspolitiken. Vi måste prioritera insatser utifrån vad som fungerar. Vi måste se till att Arbetsförmedlingen följer regeringens prioriteringar inte lämnar tillbaka miljardanslag för nystartsjobb utan verkligen lägger resurserna på det som funkar. Vi vet att till exempel reguljär vuxenutbildning fungerar. Därför satsar vi 5 000 fler platser än planerat på yrkesvux. Det är den typen av satsningar vi ska göra. Så återupprättar vi arbetslinjen och följer inte det dåliga exempel som Socialdemokraterna har erbjudit Sverige under åtta år.	1845
2955	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för svaret även om jag nog tycker att det ekar rätt tomt. Det är inte så konstigt för sanningen är ju att regeringen inte gör något här och nu för att möta den arbetslöshet som väntas stiga nästa år inget annat än att skära ned på resurserna till arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. Nu säger Oliver Rosengren att man satsar på vuxenutbildningen. Men sanningen är ju att det är 1 miljard mindre som avsätts nästa år jämfört med i år. Man kan inte påstå att de högerkonservativa genomför ett skolboksexempel direkt på hur man bäst hanterar en lågkonjunktur herr talman. I stället för att gasa i uppförsbacke och använda tiden till att rusta de arbetssökande med de färdigheter som kommer att krävas när konjunkturen så småningom vänder igen väljer regeringen och Sverigedemokraterna att bromsa och skära ned. Samtidigt hör vi här hur man förväntar sig att få ut mer effekt av mindre resurser. I bästa fall är det ett klassiskt borgerligt önsketänkande. Men i värsta fall herr talman är det vi bevittnar nu en ren kapitulation inför arbetslösheten. I så fall är jag bekymrad på riktigt. Vi hör också Oliver Rosengren säga att pengar blir över hos Arbetsförmedlingen. Ja det stämmer herr talman. Och det beror till stor del på de stora alexanderhugg som Moderaterna och de övriga högerkonservativa genomförde förra året och 2019 så till den grad att Arbetsförmedlingens egen anvisningskapacitet minskade så att man inte längre har möjlighet att möta arbetssökande i den utsträckning som krävs. Lite bättre konsekvenstänk vore nog bra från högerpartierna.	1616
2956	Oliver Rosengren (M)	M	Herr talman! Nu finns det faktiskt skäl att oroa sig lite efter repliken från Teresa Carvalho. Jag har ändå varit positivt överraskad av att Socialdemokraterna inte har fallit ned i det träsk som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har rört sig i när det kommer till finanspolitiken där man ju just som Teresa Carvalho nu säger velat gasa in i lågkonjunkturen. Eftersom vi är i det läge vi är med en lågkonjunktur på väg in samtidigt som inflationen är hög vore det mycket skadligt för svensk ekonomi och för hushållen om man tillämpade den lite brittiska modellen att försöka kasta sig på gasen in i lågkonjunkturen samtidigt som inflationen är så hög som den är. Kanske börjar man skönja det regeringsalternativ som Socialdemokraterna skulle kunna få ihop med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i den ekonomiska politiken. Då blir det stora utgiftschocker och skenande inflation och då möter vi en lågkonjunktur som i stället riskerar att förvärra läget i ekonomin. Nu har vi tack och lov en ansvarstagande regering som tillsammans med Sverigedemokraterna presenterar en finanspolitik som sammantaget är neutral och där man lägger samman budgeten med elprisstödet. På det sättet kommer vi att låta penningpolitiken verka ut i det tuffa läge som vi är i med inflationen samtidigt som vi gör satsningar i arbetsmarknadspolitiken och i den ekonomiska politiken som möjliggör för hushållen att klara sig genom krisen. Självklart måste vi ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det genomförs nu en rad olika reformer. Vi har inte minst satsningarna på arbetsmarknadspolitiken och yrkesvux som vi har debatterat. Men vi bereder också bidragstak skärpta aktivitetskrav samhällsnyttiga insatser och en rad andra delar i återupprättandet av arbetslinjen som vi har lovat. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	1849
2957	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Jag vill informera om att det är flera utgiftsområden kvar att debattera och många anmälda talare till dagens debatter. Jag vill därför flagga för att det inte är säkert att alla ärenden kommer att hinna debatteras klart före klockan 23.00 i dag då vi bryter. Anföranden som kvarstår klockan 23.00 flyttas till sist på morgondagens föredragningslista.	354
2958	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! I dag debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande 1 om utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning . Målet för utgiftsområdet är att frånvaro från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå förutsatt att fokus därmed ligger på förebyggande rehabiliterande och samordnade insatser vilket är viktigt att understryka. Låt mig inledningsvis säga att vi sverigedemokrater yrkar bifall till utskottets förslag. Herr talman! Vi lever i en svår tid. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är allvarligt. Hushåll och företag är hårt pressade av både hög inflation och räntor som ökar. Vi står samtidigt inför en lågkonjunktur och en ökande arbetslöshet. Det tuffa ekonomiska läget påverkar människors vardag och det påverkar särskilt dem som har små marginaler. I den här utmanande och svåra tiden är det viktigt att människor som drabbas av arbetslöshet eller sjukdom kan känna sig trygga att det sociala skyddsnätet fungerar och att förutsättningarna att få hjälp och stöd inte försämras. Det är också helt avgörande att varje skattekrona används med förnuft. I stort sett alla experter varnar för en expansiv finanspolitik eftersom det skulle riskera att driva på inflationen. Därför är det angeläget att vi tar ansvar för och värnar välfärden genom att göra kloka prioriteringar samtidigt som vi på ett ansvarsfullt sätt hanterar det största inflationshotet i Sverige på över 30 år. Genom att permanenta de bättre villkoren i a-kassan föreslå att undantagen från vissa bedömningar i rehabiliteringskedjan ska förlängas för personer som väntar på vård och se till att bidraget för resor med egen bil till och från rehabilitering bättre ska motsvara de faktiska kostnaderna gör vi också nödvändiga insatser för människor som är extra utsatta. Vi sverigedemokrater kommer också att fortsätta arbeta för ytterligare förbättringar. Herr talman! Låt mig vara tydlig med en sak. Omotiverade utförsäkringar får aldrig vara ett verktyg för att få ned antalet sjukskrivna personer. Den strategi som den föregående regeringen använde för att få ned antalet sjukskrivna genom att införa strikta bedömningar som ledde till utförsäkringar av svårt sjuka personer var verkligen under all kritik. Förebyggande insatser och en effektfull rehabilitering måste alltid vara utgångspunkten. Positiva incitament och stödinsatser ska underlätta vägen tillbaka till arbetslivet efter en lång tids sjukskrivning. Vi behöver titta på hur vi på bästa sätt hjälper människor och skapar förutsättningar för återgång i arbete genom anpassade och väl avvägda insatser. De bedömningar som görs måste också vara rimliga och verklighetsförankrade. Det är bra att det nu efter mycket påtryckningar har genomförts viktiga reformer för att minska risken för inhumana utförsäkringar. Men långa sjukskrivningar får aldrig bli en ursäkt för att inte göra uppföljande och stödjande insatser för individen. Ett område där ytterligare insatser behövs är samordningen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så att människor inte hamnar i kläm. Vi behöver även bli bättre på att förebygga den ohälsa som orsakar långa sjukskrivningar. Den förebyggande sjukpenning som finns i dag används nästan inte alls. Det behövs insatser för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig. Det leder mig in på ämnet sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser som nu ökar igen efter att ha minskat under åren med pandemirestriktioner. Vi vet att kvinnor står för en stor del av sjukskrivningar som orsakats av psykisk ohälsa. Det är framför allt relaterat till stress exempelvis utmattningssyndrom. Färsk statistik visar att antalet personer som är sjukskrivna med stressrelaterad diagnos ökade med 13 procent mellan juli 2019 och juli 2022. Av samtliga stressrelaterade pågående sjukfall utgörs 79 procent av kvinnor. Vi kan även se vid en jämförelse mellan mars månad år 2019 och mars månad i år att antalet nya sjukfall som kan relateras till stress har ökat med 14 procent under samma månad. Och av de nya sjukfallen utgör kvinnor hela 75 procent. Trenden är tydlig; den psykiska ohälsan är vår tids stora folkhälsoutmaning. Vi måste börja arbeta mer inriktat för att hantera den oroande utvecklingen. Herr talman! En relevant problematik är att det saknas viktig kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som har god effekt för personer som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Det är också något som representanter för hälso- och sjukvården Försäkringskassan arbetsgivarorganisationer och fackförbund nyligen fastslog. Det är därför viktigt att forskning på området kan bidra till utvecklingen av verkningsfulla rehabiliteringsinsatser för att minska förekomsten av sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Sverigedemokraterna har länge arbetat för att forskning på området kvinnors hälsa ska prioriteras eftersom forskning om kvinnosjukdomar är ett eftersatt område. Det finns även stort behov av att öka de allmänna kunskaperna om kvinnors hälsa inom hälso- och sjukvården och i samhället i stort. Därför är det glädjande att det nu i Tidöavtalet finns ett uttalat riktat fokus specifikt på forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Med utökad forskning kommer vård och behandlingsmetoder att kunna utvecklas och effektiviseras. Det kan även ge oss bättre förutsättningar att förstå orsakerna bakom kvinnors försämrade psykiska hälsa. Eftersom psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning är det ytterst angeläget att stödet till personer som sjukskrivs på grund av en psykiatrisk diagnos utvecklas och blir bättre. De faktiska bristerna kopplat till psykisk ohälsa vi ser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen måste åtgärdas. Vi ser exempelvis behov av att stärka kompetensen och kunskapen om psykisk ohälsa hos berörda myndigheter i det här fallet Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det finns också behov av att genomföra en översyn och en analys av Försäkringskassans förändringsarbete med särskilt fokus på sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser. Att bli utförsäkrad kan innebära väldigt svåra konsekvenser för den som drabbas. Oro för att bli utförsäkrad kan också leda till försämrad hälsa och försvåra möjligheterna till rehabilitering. Det finns även en överhängande och allvarlig problematik med att människor väljer att avsluta sina liv på grund av en utförsäkring. Att det förekommer visar på stora brister i det system som är tänkt att vara ett skyddsnät för människor som blir sjuka och behöver samhällets stöd. Möjligheten att implementera krav på medicinska suicidriskbedömningar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är därför något som vi menar behöver utredas snarast. Herr talman! Det finns således mycket att göra. Sverigedemokraterna kommer att arbeta hårt för att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet så att förekomsten av sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser på sikt kan minska. Genom att hantera den ökande psykiska ohälsan i samhället på ett mer strategiskt sätt med fokus på evidens och stärkt kunskap kan vi uppnå satta mål som innebär att färre drabbas av psykisk ohälsa och att de som drabbas får ett evidensbaserat och humant bemötande genom hela sjukskrivningsprocessen. Det kommer inte bara att vara en besparing för samhället i stort utan kommer också att leda till att minska det mänskliga lidandet. Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour (SD).	7529
2959	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Tack för anförandet Daniel Persson! Det gläder mig att våra två partier fortfarande är överens om att sjukförsäkringen är ett viktigt system och att de som är sjuka ska få stöd hjälp och ersättning tills man återfår arbetsförmågan. Det är något som förenar våra två partier. Men det är desto mer som skiljer våra två partier åt. Jag vill upplysa ledamoten om att en av de saker där det är stor skillnad mellan våra partier är att när vi sitter på makten och har inflytande gör vi förändringar i rätt riktning. Därför var det vi socialdemokrater som för två mandatperioder sedan tog bort den förkastliga stupstocken i sjukförsäkringen. Det hoppas jag att ledamoten kommer ihåg. En annan sak är att vi tar chansen att förbättra saker. Min fråga till ledamoten är alltså: När kommer Sverigedemokraterna att driva igenom de förbättringar i sjukförsäkringen som Sverigedemokraterna har pratat om år ut och år in? När Sverigedemokraterna i tidigare budgetdebatter om utgiftsområde 10 har stått här i talarstolen har man krävt förändringar av karensavdraget borttagande av stupstocken förstärkningar i sjukförsäkringen och bättre ekonomisk trygghet för sjukskrivna. Nu är Sverigedemokraterna inne i värmen. Nu är det Sverigedemokraterna som är ansvariga för det budgetförslag som ligger på riksdagens bord och de riktlinjer som majoriteten mot Socialdemokraternas önskan tyvärr har röstat igenom. Men det var majoritetens vilja. Min fråga till ledamoten är: När kommer Sverigedemokraterna att förverkliga sina löften till sina väljare om att förbättra sjukförsäkringen?	1588
2960	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för din fråga! Vi har ganska nyligen röstat igenom ganska många viktiga reformer som ska genomföras under kommande tid. Vi har också varit pådrivande när det gäller dessa förslag. Det var förslag som ni lade fram - absolut. Bland dessa förslag fanns bland annat trygghetspensionen. Det ska bli lättare för äldre som har nära till pensionen att få sjukersättning. Vi har varit med om att förändra arbetsmarknadsbegreppet alltså att man ska bedömas mot angiven yrkesgrupp exempelvis. Vi kommer att följa utvecklingen när det gäller dessa förslag och se om de bidrar till mer rimliga bedömningar och att människor också får de stödinsatser som de behöver i form av rehabilitering. Jag är inte orolig för att dessa reformer skulle vara hotade av den nya regeringen.	795
2961	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Jag tackar ledamoten Daniel Persson för att han räknade upp flera av de viktiga reformer och förbättringar av sjukförsäkringen som vi socialdemokrater genomförde när vi hade regeringsmakten. Det var bra att jag inte behövde göra det själv. Det tackar jag för. Men frågan kvarstår: När kommer Sverigedemokraterna att ta chansen att driva på den högerkonservativa regeringen så att man gör förbättringar som faktiskt behövs i sjukförsäkringen? Det finns mängder med människor i dag som fortfarande inte får det stöd och den hjälp som de behöver. Vi har till exempel förslag om att ändra arbetsförmågebegreppet för dem som kvalar in för sjuk- och aktivitetsersättningen. Varför har Sverigedemokraterna inte sett till att driva igenom det? Varför har Sverigedemokraterna i sina förhandlingar med de högerkonservativa partierna inte tagit chansen att få in detta i Tidöavtalet? Det finns ingenting där som visar att man vill förstärka sjukförsäkringen. Varför gör inte Sverigedemokraterna det som man har gått till val på och lovat sina väljare det vill säga att ta bort det orättvisa karensavdraget? Vi socialdemokrater har givetvis med det i vårt budgetförslag. Nu har ni tyvärr röstat ned det när ni hade en chans att ta bort det orättvisa karensavdraget. Varför gör ni inte mer för de sjuka och illa behandlade de som i dag inte får det stöd och den hjälp som de behöver i sjukförsäkringen?	1412
2962	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Det pratas varmt om vad den förra regeringen inte gjorde och vad vi har stått för. Men nu är det faktiskt så att ledamoten här representerar regeringen och regeringen har fått just makten. Det är inte så konkret vad regeringen gör och vilka förslag som finns på bordet. Vad gör ni för att arbetsmiljön ska förändras för att kvinnors arbetsvillkor ska förbättras för att sjukskrivningstalen ska gå ned? Är det skattesänkningen för dem som tjänar 50 000 i månaden? Efter årsskiftet när vi har firat nyår ska vi får mer pengar i plånboken - 1 000 kronor mer! Jag tror att vi kan avstå det. I stället för 25 miljoner skulle min exempelvis min hemkommun Nyköping få 50 miljoner mer att göra välfärd för dubbelt så mycket som regeringen har lagt som förslag. Jag vet för jag suttit i kommunstyrelsen. Jag vet exakt hur mycket mer välfärd det skulle kunna ge. Jag tycker att det är på sin plats att ledamoten svarar på frågan. Varför ska vi skära i välfärden? Men när ni ser en skattesänkningsmöjlighet är det svårt att låta bli. Då kan det kosta. Då kan det kosta på välfärden när den kanske behövs som mest. (Applåder)	1138
2963	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för dina frågor! Jag kan egentligen inte gå in på vad som diskuterades och vad som inte kom upp i förhandlingarna om Tidöavtalet. Men vi behåller de bättre villkoren i a-kassan. Undantagen från vissa bedömningar i rehabiliteringskedjan ska förlängas för personer som väntar på vård. Och bidraget för resor med egen bil till och från rehabiliteringen ska bli bättre och motsvara de faktiska kostnaderna. Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att arbeta för ytterligare förbättringar och inga försämringar kommer att ske på detta område.	572
2964	Ida Gabrielsson (V)	V	Herr talman! Tack ledamoten för denna diskussion! Vänsterpartiet har varit det parti som har drivit igenom de förbättringar av sjukförsäkringen som skedde under förra mandatperioden. Ledamoten har rätt i att det såg ungefär lika illa ut. Under den borgerliga regeringen utförsäkrades 90 000 med stupstocken. Tyvärr innebar de mål som Socialdemokraterna och Miljöpartiet införde i regleringsbrevet att man i stället utförsäkrade ungefär lika många vid dag 180 och dag 365. Så såg verkligheten ut. Men nu finns det ett färdigutrett förslag som skulle kunna göra att de som länge har nekats sjuk- och aktivitetsersättning enklare skulle kunna få det. Det finns också ett färdigutrett förslag som skulle kunna göra att just rehabiliteringen som ledamoten talar sig varm för skulle kunna göras bättre för den som ligger nära en långtidssjukskrivning. Varför har inte Sverigedemokraterna ställt kravet om sjukförsäkringen högst upp när man har förhandlat? När Vänsterpartiet hade chans att påverka införde vi alla de förbättringar som skedde under förra mandatperioden. Vi ställde kraven i budgetförhandlingarna och det var då de förbättringar som nu sker infördes. I dag hör jag ledamoten från Sverigedemokraterna säga: Jag lovar att ingenting kommer att försämras. Men finns det något som kommer att förbättras under denna mandatperiod? Finns det något som ledamoten vill hälsa till sina väljare - har Sverigedemokraterna tagit strid för att det ska bli bättre för de sjuka? Eller är man nöjd med Vänsterpartiets reformer?	1528
2965	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten Ida Gabrielsson för dina frågor! Jag får lite grann upprepa det som jag nyss var inne på. Vi kommer att behålla de bättre villkoren i a-kassan. Undantagen från vissa bedömningar i rehabiliteringskedjan ska förlängas för personer som väntar på vård och bidraget för resor med egen bil till och från rehabiliteringen ska bättre motsvara de faktiska kostnaderna. Det är väl det som vi står för just nu. För övrigt säger vi att det inte kommer att ske några försämringar på detta område.	517
2966	Ida Gabrielsson (V)	V	Herr talman! Då får vi konstatera att det Sverigedemokraterna har lyckats med i dessa förhandlingar är att ingen av Vänsterpartiets genomförda reformer har tagits bort. Min fråga blir ändå: Varför satte inte Sverigedemokraterna sjukförsäkringen högst upp på agendan när man hade chansen när man var på slottet? Gick man och lade sig för att sova? Var det inte tillräckligt intressant att delta under kvällsförhandlingarna om välfärden och sjukförsäkringen? Tackade man för sig när man hade fått in ordet utvisning 16 gånger i Tidöavtalet? Det är svårt att se det på något annat sätt. Vad ska Sverigedemokraterna säga till de cancersjuka som nu tvingas att arbeta? Vad ska man säga till den som inte har råd med elen och bränslet trots att det är 14 öre billigare när det inte kommer något stöd till norra Sverige? Vad ska man säga till den som har fötts med en funktionsnedsättning? Det finns alltså ett färdigutrett förslag som skulle kunna göra att många fler får rätt till långvarig ersättning alltså sjukersättning. Trots det har Sverigedemokraterna inte lyckats få in ett kommatecken när det gäller sjukförsäkringen i Tidöavtalet eller budgeten. Dessutom har man lyckats med konststycket att ge oss som sitter här i riksdagen en enorm skattesänkning samtidigt som inte en krona i skattesänkning går till dem som redan i dag betalar mer skatt alltså de sjuka och arbetslösa. Varför har Sverigedemokraterna inte prioriterat att sänka skatten för de sjuka och arbetslösa utan i stället prioriterat att sänka skatten för oss som redan har?	1555
2967	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för dina frågor! Låt mig vara tydlig. Att vilja höja skatten är inte samma sak som en skattesänkning. Det har inte tagits några beslut om skattesänkningar. Vi fastställer prisbasbeloppet och eftersom inflationen är hög blir effekten större. Och vi tänker inte frångå den lagstiftning och det regelverk som har funnits i många år. När vi nu har en hög inflation anser vi inte att fler människor ska betala mer i skatt. Jag antar att ledamotens parti i stället vill höja skatten för 1 miljon människor och ändra den lagstiftning som innebär en stabil och förutsägbar skattepolitik. Det tycker inte jag är ansvarigt. Låt mig också vara tydlig med att regeringen inte gör några nedskärningar i sjukförsäkringen. De reformer som vi röstade för 2021 och som var en del av M SD KD och L-budgeten för 2022 ligger fast.	847
2968	Jessica Rodén (S)	S	Herr talman! Ledamoten nämnde ingenting om karensavdraget i sitt anförande. Min partikamrat Åsa frågade bland annat om detta men jag uppfattade inte att ledamoten svarade. Cirka 90 procent av LO:s medlemmar kan inte arbeta hemifrån. Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Många jobbar dessutom i kontaktyrken där man utsätts för mycket stor risk att bli smittad och därmed risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det för tjänstemän utvecklats allt fler metoder att arbeta hemifrån. Att gå till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs och förvärras och dessutom finns risk att man smittar sina kollegor som också behövs för att samhället ska gå runt. Herr talman! Sverigedemokraterna sa i valrörelsen att karensavdraget ska tas bort för sjukvårds- och skolpersonal. Moderaterna hade däremot en annan linje. Vad är beskedet till mina kollegor i välfärden från regeringspartierna: bort med karensavdraget eller ytterligare karens?	1032
2969	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för frågorna! Det stämmer att vi sverigedemokrater har velat se att man tar bort karensen i vissa grupper men hur karensavdraget ser ut i dag och hur det kommer att hanteras framgent får jag erkänna att jag inte vet. Det här är inte riktigt mitt område - jag har hoppat in i dag på grund av sjukdom. Jag har inte just den detaljkunskapen utan ber att få återkomma.	397
2970	Jessica Rodén (S)	S	Herr talman! Tack för svaret ledamoten - jag har full förståelse för att det inte är lätt att ha koll på allting! Men jag undrar om Sverigedemokraterna som man lovade i valrörelsen kommer att verka för en mer rättvis arbetsmarknad där människor som arbetar i kontaktyrken inte ska fortsätta drabbas av det orättvisa karensavdraget?	336
2971	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Det var som sagt vår ambition och det är något vi kommer att ta med oss i kommande förhandlingar. Jag kan inte lova någonting men vi har i alla fall den ambitionen.	181
2972	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! Daniel Persson säger att man inte ska försämra någonting i sjukförsäkringen men elpriserna skenar inflationen har legat stabilt runt 10 procent och de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen ligger samtidigt kvar. Vi i Miljöpartiet tycker inte att sjukdom och funktionsnedsättning ska vara lika med ett liv i fattigdom. Lägstanivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen måste höjas. Vi har ett förslag om att höja med cirka 10 procent. Sverigedemokraterna lovar att inget ska bli sämre men om man inte höjer lägstanivån i sjuk- och aktivitetsersättningen kommer pengarna inte att räcka när både matpriserna och priserna på vinterskor skenar.	671
2973	Arin Karapet (M)	M	Fru talman! Det verkar som om det har undgått ledamoten Amloh att vi har en inflation på 10 procent. Det vill säga i och med att inflationen går upp skulle också skatterna öka. Här står ledamoten Amloh och är bestört över att människor kommer att få mindre i plånboken men ändå hon är beredd att beskatta dem allt hårdare. Det är det som är frågan men för er handlar allting om generella statsbidrag att ta in en massa skatt och säga till människor: Här får du en liten påse pengar! Titta jultomten har kommit! Jag vill göra ledamoten Amloh medveten om att skälet till att vi politiker kan göra satsningar är att vi har tagit in medborgarnas skattepengar. Det är bättre att de får behålla så mycket som möjligt. Om man vill rätta till problemet inom välfärdssektorn handlar det om tidiga insatser: förebyggande sjukpenning tidigare insatser på arbetsplatsen och bättre uppföljning när det kommer till arbetsmiljön. När kvinnor i vården gör tunga lyft ja då kanske vi ska öka friskvården för dem eller se till att de får träna på arbetstid. I stället skickas man till Försäkringskassan och får ett beslut: Hej här har du fått sjukpenning! Kom tillbaka när du blivit bättre! Så funkar det i ert Sverige. I Socialdemokraternas Sverige blir man bortglömd. I Moderaternas Sverige tillsammans med Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna blir man inte bortglömd. Det finns en välkomnande famn. Det finns omtanke. Man säger: Du har det tufft i dag. Skyddsnätet tar hand om dig. Men en dag är du tillbaka i värmen för du kan bli frisk igen. (ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill återigen påminna om att det är utgiftsområdet 13 inom arbetsmarknadsutskottets betänkande 1 som vi i dag debatterar.)	1714
2974	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten Annika Hirvonen för frågan! Just när det gäller detta vet jag inte om jag kan besvara frågan om jag ska vara helt ärlig. Jag är ledsen - jag har inte riktigt den detaljkunskapen. Jag passar nu och återkommer vid ett annat tillfälle.	266
2975	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! Det är ganska enkel matematik. Om priserna ökar samtidigt som man får lika mycket - eller lika lite - i plånboken blir det svårare att få månaden att gå ihop. Ersättningsnivåerna för dem som får minst är alldeles för låga. Det är runt 10 000 kronor i månaden som man ska klara sig på. För en person med kronisk funktionsnedsättning innebär det de facto ett liv i fattigdom. Vi i Miljöpartiet vill höja lägstanivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen kraftigt och det är särskilt akut i det läge vi har i dag. Det är nämligen de som inte har några marginaler som drabbas hårdast. Det kommer massor av stöd nu från regeringen och Sverigedemokraterna. Jag får elstöd och jag vet inte vad. Men den person som lever på sjukersättning och bor i norra Sverige får noll kronor i elstöd medan priserna på mat kläder och även el ökar. Hur tänker Sverigedemokraterna ta ansvar? Ni säger att livet inte ska bli sämre.	926
2976	Daniel Persson (SD)	SD	Herr talman! Jag kan bara instämma i att elpriset rusar. Vi har haft en stabil elproduktion här i Sverige men fullt fungerande kärnkraft har lagts ned. Elpriserna skjuter nu i höjden. Reduktionsplikten har också sett till att bränslekostnaderna blivit jättehöga. Det ska vi ta tag i. Men det kommer inte att ske snabbt utan tyvärr långsamt. Matpriserna är också höga till följd av detta. Budgeten är ett första steg för regeringen och det finns mycket att ta tag i. Vi sverigedemokrater kommer att bevaka våra intressen i detta. Jag kan inte säga så mycket mer. Vi ska inte göra några försämringar på det här området under kommande mandatperiod men vi får se vad vi kan åstadkomma i kommande förhandlingar. Det får bli mitt svar på frågan i dag.	753
2977	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Sjukförsäkringen är en grundbult i det svenska trygghetssystemet. Vi socialdemokrater arbetar ständigt för att laga revorna i försäkringen så att alla ska få den ersättning de har rätt till. Vi prioriterar i vårt budgetförslag vår gemensamma välfärd där trygghetssystem byggda på tanken om plikt och rätt är en viktig del. I förra veckan kunde vi här i kammaren höra ansvarigt statsråd oroa sig över att antalet långa sjukfall ökar. Att ohälsan ökar är oroande. Att det tar lång tid för människor att återfå arbetsförmågan är också oroande. Men att långvarigt sjuka nu har rätt till ekonomisk ersättning och stöd för att återfå sin arbetsförmåga i stället för att kastas ut ur försäkringen som de gjorde med högerpartiernas stupstock - det är bara bra. Herr talman! Vi socialdemokrater är stolta över alla de förändringar som vi gjorde under våra åtta år i regeringsställning för att förbättra sjukförsäkringen för äldre och för funktionsnedsatta. Men vi är inte nöjda. Innan vi avskaffade stupstocken tvingades svårt sjuka att leva på sina besparingar att gå till Arbetsförmedlingen för att försöka söka nytt arbete - trots sin sjukdom - eller i värsta fall gå till socialtjänsten och be om försörjningsstöd. Det gjorde dem inte friskare däremot fattigare. Herr talman! En studie från Inspektionen för socialförsäkringen visar att fyra av fem utförsäkrade återvände till sjukförsäkringen så fort det var möjligt att kvala in igen. Dock hade då väldigt många av dem varit helt utan inkomst i ett kvartal. Av dem som var sjukskrivna på heltid när de utförsäkrades var 95 procent tillbaka i sjukförsäkringen inom en treårsperiod. Herr talman! Man blir alltså inte frisk av att göras fattig. Att vi nu har tagit bort stupstocken möjliggör för fler att bli friska fortare. Att oroa sig över utebliven inkomst och uteblivet stöd gör ingen människa friskare. Däremot försämrar denna oro möjligheten att återfå sin arbetsförmåga. Herr talman! En budgetdebatt tydliggör prioriteringar och politiska vägval. Socialdemokraterna väljer alltid att satsa på en välfärd som omfattar alla. Vi bidrar tillsammans och får efter behov. När du är som svagast måste samhället vara som starkast. Men vi lever fortfarande i ett klassamhälle. En av våra största orättvisor är hur sjukdom och skador drabbar människor kanske framför allt dem som jobbar i ett yrke med fysisk och tuff arbetsmiljö. Därför är det dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Herr talman! Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om barnskötare undersköterskor busschaufförer butiksbiträden byggnadsarbetare och alla andra som inte kan jobba hemifrån. Många arbetar dessutom i kontaktyrken där man utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed också löper större risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det för tjänstemän utvecklats metoder för att arbeta hemifrån. Detta herr talman är djupt orättvist och gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomsfall förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns det som vi hörde tidigare här i debatten stor risk för att man smittar kollegor eller de människor man arbetar för. Herr talman! Vi socialdemokrater gick till val på att avskaffa det orättvisa karensavdraget. Därför gör vi nu en miljardsatsning i vårt budgetförslag för att visa att vi menar allvar med det löftet. Det handlar om rättvisa och solidaritet med alla dem som inte kan arbeta hemifrån. Herr talman! En annan satsning som vi gör i vårt budgetförslag rör att den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom behöver ha andra möjligheter att få ersättning över tid. Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är i dag rekordlåg och reglerna är så strikta att det är ytterst få som får tillgång till försäkringen trots varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Vi har tillsatt flera utredningar - några är färdiga andra pågår fortfarande - och påbörjat genomförandet av de förbättringar som utredningarna föreslår. Herr talman! Den nuvarande högerkonservativa regeringen behöver fortsätta detta arbete och ytterligare förbättra regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi anser att man med prioritet bör bereda utredningsförslaget att rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som nu gäller i sjukpenningen. För detta har vi avsatt pengar i vårt budgetförslag. Vi anser också att regeringen bör arbeta vidare med utredningen för att underlätta för arbete studier uppdrag med mera under den tid som man har sjukersättning och aktivitetsersättning. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga tre saker. För det första: En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del. Vi betalar alla in till den när vi arbetar och vi ska också kunna få stöd och hjälp från ersättningen när vår arbetsförmåga av olika anledningar sviktar. Stupstocken gör inte människor friskare utan däremot fattigare och därför har den tagits bort. För det andra: Människor som har arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden behöver också ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den arbetsförmåga de har tas till vara på bästa sätt. Regeringen behöver se över hur människor med varaktigt nedsatt förmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter. För det tredje herr talman: Vi måste alla med kraft göra någonting åt den växande psykiska ohälsan i samhället. Socialdemokraterna står till tjänst varje dag i veckan som regeringen vill diskutera åtgärder för ett bättre mående hos kvinnor män unga och gamla. Herr talman! Då vårt förslag till budgetramar har fallit här i kammaren ställer jag mig bara bakom vårt särskilda yttrande. (Applåder)	5880
2978	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande. Som alla vet innebar covid-19 en exceptionell situation som också krävde exceptionella åtgärder. Vi i Moderaterna var drivande bakom ett antal viktiga åtgärder som vidtogs under covid bland annat slopat karensavdrag och en utökning av förebyggande sjukpenning för personer i riskgrupper. Men lika övertygade som vi var om att detta skulle införas under en begränsad tid var vi om att det skulle rullas tillbaka när covid drog sig tillbaka. Nu hör jag ledamoten prata om en miljardsatsning på karensavdraget. Jag letar febrilt i betänkandet och tittar på de olika utgiftsområdena och jag behöver nog ett litet förtydligande. Vad gäller sjukpenning och rehabilitering är Socialdemokraternas budgetförslag likalydande med regeringens. Vad gäller aktivitets- och sjukersättning är det 230 miljoner som skiljer dem åt. Vi pratar alltså om ett utgiftsområde som omfattar 106 ½ miljard och det skiljer 230 miljoner mellan Socialdemokraternas förslag och regeringens förslag. Ledamoten får gärna leda mig igenom hur Socialdemokraterna får in ett karensavdrag som skulle kosta ungefär 5 1 miljarder.	1153
2979	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten Heindorff för att jag får en chans att utveckla det hela! Det är intressant att höra hur Moderaterna beskriver historien; det skiljer sig på många sätt från den verklighet som vi socialdemokrater har upplevt. Men vi är glada över att Moderaterna i alla fall ville göra förändringar för människor under covid-19. Det tackar vi för; det var bra att den fanns samsyn mellan partierna i riksdagen så att vi kunde genomföra snabba förändringar. Nu är läget återigen dramatiskt för många hushåll och företag. Vi socialdemokrater ser gärna snabba överenskommelser för att hjälpa till exempel företag och barnfamiljer. Vi har lagt fram förslag som era partier har röstat ned men vi finns här om ni vill fortsätta att hitta partiöverskridande lösningar som hjälper hushåll och företag. När det gäller det orättvisa karensavdraget stämmer det bra att dessa pengar inte finns med under utgiftsområde 10. Däremot kan jag hänvisa ledamoten till vår partimotion 2022/23:2074. Där har vi med pengar i en trappa. Vi vill utreda hur man kan ta bort karensavdraget. Dessa pengar växlas upp under hela treårsperioden. Där kan ledamoten förhoppningsvis hitta inspiration till nya förslag från regeringen till kommande år. Jag hoppas att ledamoten håller med om att karensavdraget med den utformning som det har i dag är djupt orättvist. Om ledamoten menar allvar med att hjälpa Sveriges löntagare hoppas jag att ledamotens parti återkommer med skarpa förslag.	1479
2980	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret och för förtydligandet. Ledamoten får gärna säga vilka pengar det handlar om under 2023. Åsa Eriksson nämnde att det handlar om en trappa. I och med att till exempel Socialdemokraternas systerpartier på vänsterkanten har satsat ungefär 5 1 miljarder - det står i antingen Vänsterns eller Miljöpartiets budget - hade det varit intressant att kunna jämföra detta med satsningarna i denna socialdemokratiska trappa. Jag tror att jag har tid att fråga ledamoten om ytterligare en sak. Det gäller det mål för sjukförsäkringen som sju av åtta partier står bakom. Målet är en stabil och låg nivå vad gäller sjukskrivningar. Men det vi kan läsa här är ju att den förändring som gjordes vid dag 180 gjorde att det blev i varje fall 15 000 fler sjukfall i december 2021 jämfört med året före. Jag hörde att ledamoten innan pratade om förändringar i rätt riktning men det var faktiskt så att över 20 000 fler var sjukskrivna jämfört med året innan. De som hade varit sjukskrivna längre än 180 dagar var 15 000 fler. Därför ställer jag mig frågande. Jag har inte sett något i er budgetmotion för utgiftsområdet som visar att ni fortfarande ställer er bakom det målet. Jag har sett att ett parti avviker från den linjen. Jag blir lite frågande när de förändringar som Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden innebar att under ett år ökade sjukskrivningarna med ungefär 20 000 fall. Står Socialdemokraterna fortfarande bakom målet för sjukförsäkringen det vill säga en långsiktigt stabil och låg nivå?	1553
2981	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Vi socialdemokrater Ulrika Heindorff har väckt en egen budgetmotion. Vad andra partier skriver i sina budgetmotioner får de svara för. När det gäller det orättvisa karensavdraget har vi socialdemokrater satsat totalt 1 miljard under en tidsperiod om tre år. Vi inser att 1 miljard inte kommer att räcka om man skulle ta bort karensavdraget helt men det behöver utredas hur vi kan förändra karensavdraget. Det vi bestämt säger är att karensavdraget i dag är totalt orättvist och det är orättvisan som måste tas bort. Ett system som är mer rättvist för alla löntagare måste införas. Sedan var det frågan om vi står bakom målet när det gäller antalet sjukdagar. Vi har inte reserverat oss i den frågan. Vi står alltså bakom målet och vi vill se en stabil utveckling. Men jag måste också upplysa ledamoten om att den ökning som skedde av antalet sjukfall vid dag 180 var meningen när stupstocken togs bort. Människor ska hinna rehabiliteras hinna få stöd hinna återfå arbetsförmåga så att de kan återgå till sitt arbete i stället för att kastas ut i fattigdom. Det har inte än så länge skett någon ökning av sjukfall vid dag 365 vilket än så länge tyder på att människor faktiskt hinner rehabiliteras och återfå arbetsförmåga inom den tiden. Det är precis vad vi vill. Jag tror att både ledamoten och jag är helt överens om att målet är att människor ska vara friska arbeta och försörja sig själva. Det når man inte när människor kastas ut ur våra trygghetssystem.	1490
2982	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Den friske har tusen önskningar men den sjuke har bara en. Det är så sant som det är sagt. I dag debatterar vi betänkande SfU1 U tgiftsområde 10 E konomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning . Det här är ett viktigt och stort budgetområde som omfattar ungefär 106 5 miljarder kronor. Den 18 oktober för drygt två månader sedan tillträdde den nya moderatledda borgerliga regeringen. Regeringen tillträdde i en svår tid med flera parallella kriser. Det är hög inflation i Sverige och omvärlden en sjunkande tillväxt och Sverige bedöms gå in i en lågkonjunktur under 2023. Detta sker samtidigt som många människor och företag utsätts för rejäla kostnadsökningar samt höga bränsle- och energipriser. Utöver detta har vi stora problem och utmaningar med kriminalitet ökade utsläpp och långa vårdköer. Arbetslösheten i Sverige är fortfarande hög. Vi hörde i debatten före vår debatt att arbetslösheten är den femte högsta i Europa trots att den före detta socialdemokratiska regeringen lovade att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Antalet sjukskrivna i Sverige är fortfarande högt. I december förra året var det 188 700 personer. Under hela förra året hade 620 000 personer mottagit sjukpenning eller rehabpenning. Herr talman! För att möta dessa stora problem och utmaningar behöver alla som kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Vi behöver fler som arbetar fler som bidrar till välfärden och fler som bidrar till vård skola och omsorg. Arbete skapar välstånd och motverkar enskilda människors fattigdom. I dag debatterar vi sjukförsäkringen och jag vill gärna citera från Tidöavtalet: Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Fokus ska vara på rehabilitering och utformningen ska motverka onödigt många sjukskrivningar särskilt långa sådana bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Åtgärder sätts in för att motverka ohälsa." Herr talman! Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning vård och rehabilitering. Vi moderater är övertygade om att möjligheterna och drivkrafterna att agera för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet måste stärkas för samtliga aktörer inom ramen för sjukförsäkringssystemet. Det är fråga om den försäkrade arbetsgivaren vården och Försäkringskassan. Mycket kan göras inom det förebyggande arbetet men det finns en del sjukskrivningar som inte kan förebyggas. När någon drabbas av bröstcancer är ett sådant exempel. En närstående till mig drabbades av bröstcancer för ett och ett halvt år sedan. Det var ett omvälvande besked både för min närstående och för alla anhöriga. Tack och lov upptäcktes cancern tidigt vid ett screeningtillfälle. Då är man tacksam för att man bor i Sverige och att dessa screeningar görs med stor kontinuitet. Likväl blev det behandling med först operation sedan strålning och sedan cellgifter. Möjligheten till sjukskrivning var klart avgörande för min närstående. Men jag skulle vilja påpeka att möjligheten till att i den utsträckning som min anhöriga själv kunde och ville arbeta också var viktig. Att ha rutiner är viktigt även när man har cancer sa min närstående. Att jobba och känna sig behövd är lika viktigt oavsett om man har cancer eller inte berättade hon vidare. Det handlar om att känna att man är en del av någonting och inte bara en patient i sjukvården. Vidare handlar det om att få det sociala sammanhanget utanför familjen och vännerna som arbetet är. Oro och stress kan uppkomma både vid beskedet och inför behandling. Då är det skönt att någonting är som vanligt och att kunna gå till sitt arbete i den utsträckning det går. Det handlade inte om att min närstående tvingades att arbeta. Tvärtom. Utifrån läkarens erfarenhet gjordes rekommendationer om hur mycket man brukar orka jobba under behandling och justeringar gjordes efter hand. Jag fick med mig oerhört många nya perspektiv på sjukskrivning genom att se allt detta på nära håll och verkligen förstå hur viktigt det är att se till varje individs egna möjligheter och önskningar. På tal om önskningar herr talman så här när det lackar mot jul så är det väl dags att framföra sina önskningar. Jag önskar mig att alla ledamöter i kammaren lägger en ansenlig del av sitt anförande på att prata om hur vi ska förebygga sjukskrivningar och hur vi på bästa sätt ska rehabilitera. För att vara säker på att denna önskan delvis går i uppfyllelse tänkte jag därför nu prata om det förebyggande arbetet och rehab. Jag ska kort nämna tre rapporter. År 2021 kom Riksrevisionens rapport om förebyggande sjukpenning och arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd. Låt mig ge en kort förklaring för er som eventuellt lyssnar på debatten. En arbetsgivare kan ansöka om bidrag för att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för medarbetaren att komma tillbaka i arbete. Det kan handla om att utreda planera initiera genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Granskningen visade att dessa två verktyg är lågt prioriterade internt inom Försäkringskassan. Riksrevisionen bedömde därför att myndighetens möjligheter att med hjälp av dessa ersättningar påverka sjukpenningtal och ohälsotal var begränsade. Det här är oerhört allvarligt. Sjukskrivningar ska ju enligt målet som vi pratat om här tidigare ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Och ur ett mänskligt perspektiv är det alltid bättre med tidiga insatser som kan bidra till att sjukfrånvaro inte uppkommer. Förra året kom den andra rapporten en IFS-rapport med granskning av arbetsgivares upprättande av en sådan här plan för återgång till arbetet. Den visade att inte ens hälften av arbetsgivarna gör det inom föreskriven tid. År 2020 kom en annan ISF-rapport om förebyggande sjukpenning. Förebyggande sjukpenning har funnits i 30 år. Trots det visar rapporten tydligt att vid kortare insatser såsom kbt-terapi funkar inte den förebyggande sjukpenningen. Man måste vara sjukskriven på 25 procent och det fungerar inte när det gäller till exempel kbt-terapi vid psykisk ohälsa. Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas och tror att regeringens tydliga fokus genom Tidöavtalet på förebyggande av sjukskrivningar och rehabilitering kommer att vända den negativa trend som vi kan se i alla dessa tre rapporter som visar att det finns verktyg men att de inte används i tillräcklig utsträckning för att förebygga sjukskrivningar eller för rehabilitering. Den förra regeringen har bevisligen inte lyckats öka det förebyggande arbetet. Den nuvarande regeringen måste lyckas med detta. (Applåder) "	6641
2983	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Tack Ulrika Heindorff för anförandet! Jag blir glad över att ledamoten vill att vi ska fokusera på förebyggande åtgärder och rehabilitering. Det är verkligen viktigt. Jag stöder det. Jag tror också att vi kan enas om devisen att det bästa sjukfallet är det som aldrig inträffar. Ledamoten har rätt i att alla sjukfall inte går att förebygga men jag tror att det finns mer vi kan göra där. Vi socialdemokrater är redo att när som helst diskutera åtgärder med regeringen för ett mer hälsosamt och hållbart arbetsliv. Det tror jag är oerhört viktigt. Men jag begärde replik inte bara för att berömma ledamoten utan också för att ställa en fråga. En sak som verkligen inte underlättar för människor med psykisk ohälsa att rehabiliteras och återfå sin arbetsförmåga är oron för att förlora sin inkomst. Ledamoten tillhör ett parti som gick till val på att återinföra de absoluta tidsgränserna i sjukförsäkringen som gjorde att människor kastades ut innan de var friska. Vi har båda lyssnat på Inspektionen för socialförsäkringen som visar på att man då blev fattig i stället för att bli frisk. Jag vill fråga ledamoten om hon kan lova både mig och alla andra som jag tror följer den här debatten med stort intresse - det är väldigt många människor som är oroliga för vad som kommer att hända med sjukförsäkringen nu när vi har en högerkonservativ regering - att hon inte kommer att medverka till att återinföra absoluta tidsgränser i rehabiliteringskedjan.	1478
2984	Ciczie Weidby (V)	V	Fru talman! Jämställdhet är en fråga om liv och död om kvinnors rätt till sina kroppar och sin trygghet. Jämställdheten kommer inte av sig själv utan precis som för generationer som gått före oss med feministiska reformer är det nu vår tur att göra detsamma. Fru talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Vi vill sätta fokus på frågor som maktfördelning ekonomiska orättvisor arbetsfördelning i hemmet och alla former av förtryck och våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som har förödande och långtgående konsekvenser både för de individer som drabbas och för samhället i stort såväl i form av mänskligt lidande som utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Genom preventivt arbete över tid och på många arenor kan faktiskt våldet minska. Fru talman! Kvinno- och tjejjourernas arbete bygger på en idéburen grund utan vinstintresse och är en uppskattad tillgång för samhällets gemensamma strävan att motverka våld. Kvaliteten på jourernas stöd lovordas ofta högljutt och från många håll. Men det finns en skillnad i de olika politiska förslagen gällande hur jourernas framtid ska säkras. De idéburna jourerna har en avgörande funktion och deras röst har varit avgörande för jämställdhetsarbetet detta till skillnad från det ökande antalet privata aktörer vars plats på marknaden medför en risk för att mångårig erfarenhet utarmas. Vi i Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen tidigare lyft fram frågan om kvinnojourernas framtid och behovet av en stabil finansiering. Vi vill skydda bibehålla och stärka de fristående kvinnojourerna. Vänsterpartiet anser att regeringen behöver tydliggöra att kvinnojourerna kommer att garanteras långsiktiga och stabila ekonomiska lösningar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Vänsterpartiet föreslår därför att det tillförs mycket mer medel till jourernas verksamhet än vad regeringen och utskottet gör. Fru talman! Jämställdhet handlar ju inte bara om avskaffande av mäns våld mot kvinnor för trots att kvinnor har fått ett ökat utrymme på olika nivåer i samhället kvarstår väldigt många olika orättvisor. Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män bara för att de är kvinnor. Gapet mellan en mans och en kvinnas livsinkomst är nästan 4 miljoner kronor. Och detta gap fru talman har inte minskat på 25 år. Kvinnor jobbar oftare deltid ofta ofrivilligt och får därmed också sämre pension. Kvinnor utnyttjar föräldraförsäkringen i högre grad än männen och utför också en större del av hushållsarbetet. Det finns givetvis inte bara ett förslag som gör att vi ökar jämställdheten i samhället. Fru talman! Om man söker efter ordet jämställdhet i slottsavtalet hittar man det bara på ett endaste ställe och det är under avsnittet Samhällsintroduktion för asylsökande samhällsorientering för nyanlända. Idén är tydligen att jämställdhet är någonting som vi redan har som är en bra sak och som vi ska lära de stackare som kommer hit för vi gör redan ett väldigt bra jobb. Jag är ledsen men det hade varit klädsamt om vi också hade pratat mer om hur vårt jämställdhetsarbete i Sverige ska öka. Fru talman! Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över nivån i budgeten kan jag inte reservera mig. Vänsterpartiets budget ska givetvis ses som en helhet så jag avstår från ett ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik på utgiftsområde 13. (Applåder)	3441
2985	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten så mycket för frågan och för att hon tar upp den oro hon känner gällande sjukförsäkringen. Jag vet att ledamotens engagemang började med just bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Det finns en del forskning om det här med avstämningstillfällen och tidsgränser. Bland annat säger ESO - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som ledamoten säkert känner till - ungefär så här: Om kompensationsgraden är hög kontrollen är svag och en bortre tidsgräns saknas kan sjukfrånvaron förväntas bli högre än om kompensationsgraden är lägre kontrollen är stark och en tidsgräns finns. Jag tänker att lite oavsett vad man tänker om den bortre tidsgränsen är det viktigt att prata om de här avstämningstillfällena. Det är det som gör just det som står i Tidöavtalet - att vi vill undvika många sjukskrivningar och särskilt de långa. Då är det oerhört viktigt med avstämningstillfällen under tiden som man är sjukskriven så att man så snabbt som möjligt kan komma tillbaka i arbete. Den åsikten hoppas jag att vi delar jag och ledamoten. Jag tror att fokus ska vara på just de här avstämningstillfällena. De finns redan i dag men behöver bevisligen förbättras bland annat kopplat till det jag tog upp tidigare om en av de här tre rapporterna där man ser att arbetsgivarna inte i tillräcklig utsträckning gör till exempel en plan för återgång till arbete. Det är något som oroar mig oerhört mycket.	1431
2986	Åsa Eriksson (S)	S	Herr talman! Vi socialdemokrater är helt överens med ledamoten om att avstämning i rehabiliteringskedjan är bra. Krav på tidiga insatser för att människor ska få rehabilitering och stöd och kunna återfå sin arbetsförmåga är jättebra. Men det är inte samma sak som att man blir utkastad ur försäkringen för att man inte blivit frisk tillräckligt fort. Det är en helt annan sak. Tidigare i dag träffade jag här tillsammans med en kollega företrädare för TCO som lämnade över en rapport som visar att en tredjedel av de långtidssjukskrivna TCO-medlemmarna är missnöjda med det stöd man får från sin arbetsgivare - trots att vi har avstämningstillfällen. Det finns alltså mycket annat att göra för att förkorta sjukfallen och hjälpa människor att återfå arbetsförmåga än att kasta ut dem ur försäkringen så att de blir fattigare. Men jag har en annan fråga till ledamoten. För några veckor sedan var vi båda med i en panel som handlade om just sjukförsäkringen. Då talade ledamoten om den trygghetspension för äldre som vi socialdemokrater har infört för att människor som har slitit ut sig på sina jobb som inte längre har full arbetsförmåga och som närmar sig pensionsålder ska kunna få sjukersättning i stället för att tvingas ut i arbetslöshet och tvingas ta ut förtida pension. Den menade ledamoten var att ge upp om äldre människor och förneka dem rehabilitering. Som tur var var det många i publiken som protesterade mot den här verklighetsbeskrivningen. Så är det ju inte alls utan det handlar om att undvika att människor kastas ut i arbetslöshet eller tvingas ta ut förtida pension. Men jag blev ändå orolig när ledamoten uttryckte sig som hon gjorde. Därför vill jag fråga om ledamoten kommer att medverka till att ta bort den viktiga trygghetspensionen för utslitna äldre.	1789
2987	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Ja det var en intressant diskussion och debatt som vi hade för några veckor sedan. Jag kan säga att min oro kvarstår. Jag tänker på hela historiebeskrivningen och hur läget var en 15 år tillbaka i tiden. Då hade vi lite beroende på hur man räknar i vart fall 100 personer som förtidspensionerades varje dag. En del siffror pekade till och med på att det var 140 personer som förtidspensionerades varje dag i Sverige. Det var också ett sätt att säga till alla dessa människor som kanske var 30 40 eller 50 år gamla: Du kommer aldrig mer att kunna arbeta. Jag är rädd ledamoten att de förändringar som Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden - det som ledamoten kallar trygghetspension men som jag tycker snarare börjar likna det som var förtidspension - gör att man lämnar människor i sticket. Det gör att för dem som är fyllda 60 gör man inte de insatser som skulle behöva göras för man vet att det finns en annan väg ut. Jag har fortfarande den oron.	988
2988	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! I sitt anförande talade Ulrika Heindorff om vikten av att kunna vara sjukskriven och arbeta så mycket som man klarar av och behöver. Därför skulle jag vilja fråga om Moderaterna kommer att förverkliga förslagen i utredningen En sjukförsäkring med prevention rehabilitering och trygghet som Samuel Engblom har lagt fram och som föreslår just att det ska bli mer flexibelt och individanpassat i sjukförsäkringen. Herr talman! I dag kan man bara vara sjukskriven på 25 50 75 eller 100 procent. Om man klarar av att jobba till exempel 30 procent kan man hamna i en situation där man bara får jobba 25 procent eller tvingas pressa sig själv att jobba fler timmar än man orkar. Det kan vara särskilt utmanande i den fas då man är på väg tillbaka i arbete efter en längre tids sjukskrivning. Att plötsligt dubbla arbetstiden från två timmar om dagen till fyra timmar om dagen kan vara ett stort steg som i värsta fall kan leda till att man tar ut sig om man är på väg tillbaka från en stressrelaterad sjukdom. Här föreslås en steglös ersättning för dem som har en sjukskrivning på mer än 25 procent så att man kan vara sjukskriven precis så mycket man behöver. Mot bakgrund av anförandet undrar jag om Ulrika Heindorff och den moderatledda regeringen kommer att förverkliga detta förslag.	1305
2989	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Jag tackar ledamoten för en bra och angelägen fråga som jag inte kommer att kunna svara på fullt ut i dag. Den moderata och nyligen tillträdda regeringen - det är nästan så att vi fortfarande behöver ha en ny-på-jobbet-lapp - ser just nu över alla de utredningar som är genomförda och alla de utredningar som pågår utifrån hur de ska fortsätta och om direktiven ska ändras. När man sedan har en klar bild av just denna kombination får man återkomma i frågan. Jag tycker att ledamoten tar upp ett viktigt ämne bristen på flexibilitet i sjukförsäkringen som också vidimerades av min anhöriga. Jag kan inte i dag lova vad regeringen kommer att göra framöver men den utredning ledamoten nämnde kommer att vara en av de saker man tittar på.	756
2990	Annika Hirvonen (MP)	MP	Herr talman! I denna utredning En sjukförsäkring med prevention rehabilitering och trygghet fanns många förslag för att förbättra sjukförsäkringen och vi i Miljöpartiet vill gå vidare med många av dessa förslag. Det har vi bestämt oss för redan i vår budget där vi lägger fram förslag. Ytterligare ett förslag som jag är angelägen om handlar om tidiga insatser och att förebygga sjukdom. I dag har vi ett system som är okänt och där det finns brister som Ulrika Heindorff var inne på. Nu ligger det ett färdigt lagförslag på bordet om att göra om dagens system med förebyggande sjukpenning till något man föreslår kalla preventionsersättning och som mycket tydligare ska knytas till konkreta insatser. Jag har väl egentligen samma fråga här. När vi får vi besked från Moderaterna? Förslagen har legat sedan 2021 och det har funnits gott om tid att läsa på och ta ställning. Så vad säger Moderaterna?	913
2991	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! De har i alla fall inte legat på denna regerings bord sedan 2021 för då hade vi ju ännu inte tillträtt. Frågan får därför ställas till Socialdemokraterna. Även i denna fråga får vi återkomma framöver. Det finns säkert mycket i denna utredning som vi kan få upp på bordet - men inte i dagens debatt. Vi får återkomma inom kort.	343
2992	Ida Gabrielsson (V)	V	Herr talman! Vi har länge haft en illa fungerande sjukförsäkring i Sverige. Människor har inte fått det de har rätt till och tusentals sjuka och personer med funktionsnedsättning har under många år kastats ut ur systemet. För de drabbade har detta fått katastrofala konsekvenser. Hela liv har slagits sönder och för en del har ingen annan utväg än att ta sitt eget liv känts möjlig. Det är en enorm skandal och en stor skam för välfärdslandet Sverige som vi kommer att få se konsekvenserna av en lång tid framöver. I juletider är tron på miraklens kraft att önskningar kan slå in och förhoppningar bli verklighet levande. Men i politiken handlar det inte om att tro hoppas och önska. Vi som är förtroendevalda valda av folket att representera medborgarna ska agera handlingskraftigt och inte blunda eller främst agera pratmakare. De löften vi ger ska vi genomföra. Herr talman! Alliansen genomförde 2008 dagens system. De steg fram som den nya tidens helbrägdagörare och kunde till skillnad från Sveriges samlade läkarkår och medicinska expertis i rådande forskningsläge genom ett trollslag bota hela 90 000 sjuka. Enligt den nya lagen och Försäkringskassans nya kriterier utförde rehabkedjan rena mirakel. Människor som låg på dödsbädden vara i själva verket friska som nötkärnor och kunde arbeta. Upp och hoppa! Men herr talman miraklens tid var tyvärr inte förbi för att vi sedan bytte regering. Socialdemokraterna och Miljöpartiet införde efter att kostnaderna för sjukförsäkringen ökat mål om antal sjukdagar. Därefter fyrdubblades avslagen utan att någon lagändring gjordes vid dag 180 och dag 365. Målet var då nio sjukdagar per person i genomsnitt. Under brinnande pandemi blev rekordmånga utförsäkrade. Aldrig har så många blivit utförsäkrade vid dessa två tidsgränser. Sedan kom vändningen. Vänsterpartiet lyckades tillsammans med många andra ge dem som drabbats av försämringarna i sjukförsäkringen en första upprättelse genom flera förbättringar. Reglerna ändrades och i dag beviljas fler sjukpenning. En ny trygghetspension infördes så att äldre arbetskraft inte utförsäkras och tvingas till omställning. Taket i sjukpenningen höjdes. Grundersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen höjdes med 1 000 kronor och efter årsskiftet kommer den att räknas upp genom indexering med ytterligare ungefär 900 kronor i månaden. Funkisskatten togs bort så att alla med sjuk- och aktivitetsersättning har samma skattenivå som andra löntagare. Men tyvärr lyckades högern och SD införa en ny skatteklyfta direkt efter. Taket i bostadstillägget höjdes till 7 500 kronor för alla alltså inte bara för ålderspensionärer utan även för sjukpensionärer. Under förra julen lyckades Vänsterpartiet förhandla bort det utförsäkringsmål i regleringsbrevet som länge styrt Försäkringskassans arbete. Sedan blev det regeringsskifte och Vänsterpartiet hade inte längre möjlighet att påverka politiken. Men det hade Sverigedemokraterna och ni kan aldrig gissa vad som hände. Drev de igenom de färdigutredda regelförbättringarna i sjukersättningen? Höjdes ersättningsnivån i sjukpenningen? Tillsattes en kriskommission för att ge upprättelse åt alla som utförsäkrats genom åren? Nej tyvärr. Sverigedemokraterna struntade i att ställa ett enda krav om sjukförsäkringen i slottsavtalet. Inte en enda reform på området finns det. En mening går det att hitta i avtalet och den går inte att tolka på annat sätt än att fler nu ska kastas ut ur sjukförsäkringen. Herr talman! Jag har all förståelse för att många tappat tron på politiken efter alla år av försämringar. Politiker säger en sak men gör en annan. De politiska beslut som fattats har varit helt andra än dem som utlovats i valrörelserna. Vänsterpartiet har gjort tvärtom och det kommer vi att fortsätta göra. Vi representerar våra väljare och inte oss själva och märk väl: I dag är vi det enda partiet precis som under föregående mandatperiod som vill stryka målet om låga sjuktal i budgeten. Dessa mål har funnits där sedan Alliansens omläggning av sjukförsäkringen - mål som är ord på ett papper men som i det verkliga livet har inneburit enorma katastrofer för de människor som har haft oturen att drabbas av sjukdom. Målen är inget annat än utförsäkringsmål. Hade det handlat om förebyggande arbete och rehabilitering hade man ju satsat på att förbättra arbetsmiljön i exempelvis välfärden och inte som regeringen och Sverigedemokraterna nu gör lägga en nedskärningsbudget där tiotusentals anställningar i skolan vården och omsorgen kommer att försvinna. Hade målen avsett förebyggande och rehabilitering finns det ju redan ett färdigutrett förslag som regeringen hade kunnat lägga fram. Men det gör man inte eftersom syftet inte är att bidra till att fler ska vara friska utan tvärtom att de som är faktiskt är sjuka ska nekas ersättning. Vänsterpartiet röstar i dag nej till utförsäkringsmålet. Jag beklagar att vi återigen står ensamma där. Herr talman! Folk blir inte friskare utan sjukare av den behandling som systemet utsätter dem för. Att inte bli trodd är höjden av förnedring. Det är så man tillintetgör en människa. Vänsterpartiet har tillsammans med alla er som är aktiva i olika upprop för att förändra sjukförsäkringen baxat den förra regeringen och andra partier framför oss. Jag vill tacka er enormt mycket. Ni ska veta att det är ni som har gjort hela skillnaden. Men nu behöver också de som har utförsäkrats genom åren ges upprättelse och ekonomisk ersättning och få sin SGI tillbaka. Det finns mycket kvar att göra. Vänsterpartiet föreslår att karensdagen avskaffas. De skarpa tidsgränserna behöver tas bort och rehabiliteringskedjan måste bli individanpassad och realistisk. Läkarintyg ska gälla. Den som är kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning måste få rätt till varaktig ersättning. Därför behöver de redan utredda förändringarna av sjukersättningen nu genomföras. I dag hänvisas man till Arbetsförmedlingen men där får man höra att man är för sjuk för att få hjälp till jobb men Försäkringskassan anser att man är fullt frisk. Så ska det inte fortsätta. Det ska vi jobba för att ändra på. Herr talman! Det är vi löntagare själva som betalar för sjukförsäkringen med vårt avstådda löneutrymme. Det är vår rätt. Det är ingen allmosa - vi har förtjänat det. Vänsterpartiet vill höja ersättningsnivåerna brett i både sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi är det enda partiet i riksdagen som år efter år tar bort straffskatten för alla sjuka och arbetslösa i vår budget. Årets julklapp från Sverigedemokraterna och regeringen kostade 12 miljarder och går till dem som tjänar över 50 000 i månaden. Det är inte rätt. De pengarna hade kunnat användas till att rusta sjukförsäkringen rejält. Vi kommer att fortsätta driva på. Vi sätter alltid människors trygghet i främsta rummet. Inga slottstillställningar i världen skulle kunna få oss att vika ned oss när det kommer till människors rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Jag yrkar därmed bifall till Vänsterpartiets reservation.	7068
2993	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för ett engagerat anförande! Jag har tittat lite på samtliga oppositionspartiers budgetar. Man får ju säga att det spretar en del. Som jag nämnde innan tillför S bara 230 miljoner vilket i sammanhanget - vi pratar här om 106 miljarder - är kaffepengar. Det är en väldigt liten förstärkning. V gör däremot en rejäl förstärkning om 8 miljarder. Centerpartiet minskar utgiftsområdet med ungefär 515 miljoner och MP tillför nästan 7 miljarder. Det ser alltså lite olika ut. Den första frågan jag vill ställa är hur ledamoten ser på möjligheten att enas med de andra tre partierna på vänstersidan om just sjukförsäkringsfrågorna. Det skulle vara intressant att höra ledamotens inställning i den frågan. Ledamoten talade ju om karensen. Men i Vänsterpartiets budgetmotion lade jag märke till att den summan ska läggas på arbetsgivaren. Det är ekonomiskt tuffa tider. Jag kommer själv från Skåne. Under oktober månad vet jag att konkurserna där ökade med ungefär 40 procent. Tycker ledamoten och Vänsterpartiet att det är rimligt att lägga ytterligare sten på bördan så att säga och lägga karensavdraget på arbetsgivaren? Det är ju dessutom inte bara företag det drabbar utan alla arbetsgivare. Det hade varit intressant att höra ledamot Ida Gabrielssons synpunkter när det gäller detta.	1321
2994	Ida Gabrielsson (V)	V	Herr talman! Det kommer att gå hemskt bra att komma överens om detta. Senast vi förhandlade - det var jag själv som förhandlade - fick vi i Vänsterpartiet igenom den lista som jag föredrog här. Det kommer att gå utmärkt nästa gång. Vi kommer att sätta sjukförsäkringen högst till skillnad från vad Sverigedemokraterna har gjort. Då kommer de andra att få acceptera det helt enkelt. Det tror jag inte är någon fara. Dessutom är vi i tre av partierna överens om att sjukersättningen måste bli bättre och att de reglerna måste bli bättre. Det känns alltså som att vi har en bra början. Vänsterpartiet har också vid flera tillfällen föreslagit att man ska titta på att staten skulle kunna ta över en del av sjuklönekostnaderna för företag med upp till 10 anställda eller upp till 25 anställda vilket vi har tittat på. Det finns alltså sätt att kompensera för att arbetsgivare får ökade kostnader. Det är också möjligt att titta på andra varianter framåt. Om ledamoten skulle vara intresserad av att införa en karens kan Vänsterpartiet absolut fundera på om staten skulle kunna gå in och åtgärda en del av kostnaderna. Det är vi öppna för.	1142
2995	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom regeringens politik. Jag vill därför börja med att yrka bifall till propositionen i dess helhet. Vi har nu kommit en liten bit in i debatten och det är för mig en styrka att höra att alla riksdagspartier är överens om att jämställdhet är en viktig och prioriterad fråga. Det tror jag att vi alla kan vara överens om att vi är överens om. Genom detta har vi i alla fall kommit en liten bit framåt på vägen mot ett mer jämställt samhälle. Fru talman! För några veckor sedan var vi med om en historisk händelse. En kvinna vid namn Stéphanie Frappart fick tillsammans med två andra kvinnor för första gången utgöra ett domarteam i en match under herrarnas fotbolls-VM. Stéphanie Frappart blev tilldelad uppgiften att vara huvuddomare i mötet mellan Costa Rica och Tyskland. Att man valde detta VM för denna händelse får väl ändå ses som en tydlig markering åt rätt håll även om det runt omkring det mästerskap som precis avslutats fanns många andra tveksamheter. Det som denna kvinnliga trio fick vara med om får väl som Neil Armstrong uttryckte det 1969 ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten. Trots att vi här i kammaren verkar vara överens om att jämställdhet är en viktig fråga finns det oerhört mycket kvar att göra. Fru talman! Låt mig få ber er om att för ett ögonblick fästa blicken på det övergripande mål angående jämställdhet som finns med i propositionen. Så här står det vilket ni ju säkert vet: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Tänk att jag är en av 349 ledamöter som fått förtroendet att vara med och forma samhället utifrån mitt uppdrag som ledamot i riksdagen! Det vill jag förvalta på bästa möjliga sätt. Det vill säkerligen också alla övriga riksdagsledamöter. Vi har tillsammans ett förtroendekapital att förvalta som innebär makt att vara med och forma vårt samhälle. Det gäller oavsett om vi är män eller kvinnor. Alla har vi fått den möjligheten och det ansvaret. Fru talman! När vi talar om jämställdhet går det inte att gå förbi frågan om mäns våld mot kvinnor. Bara förra året mördades 24 kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för brist på jämställdhet - något som aldrig får accepteras eller nonchaleras. Tillsammans måste vi hitta vägar för att hjälpa kvinnor ur dessa förhållanden och vi måste tillsammans jobba för att vidta kraftfulla åtgärder och kraftfullt markera allvaret i brottet. Jag vill också understryka att ur mitt perspektiv är det omvända alltså kvinnors våld mot män lika oacceptabelt. Tyvärr tror jag att statistiken här inte visar faktiska siffror utan att det finns ett stort mörkertal. Personligen har jag i min närhet haft en vän till familjen som varit utsatt. Min uppfattning när det gäller kvinnors våld mot män är att det inte är fysiskt utan mestadels psykiskt. Det finns också studier som rapporterar att mäns och kvinnors utsatthet är lika stor. Och forskning visar att det rör sig om olika typer av våld alltså som jag själv var inne på mer psykiskt våld än fysiskt. Att män i mindre utsträckning anmäler beror många gånger på att det är lite förnedrande och svårare att ta på när våldet inte är fysiskt. Mörkertalen är därför troligen mycket stora. Men låt mig vara tydlig: Våld får aldrig tolereras eller accepteras i vårt samhälle oavsett mot vem det sker. Fru talman! Den andra delen av det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha makt att forma sina egna liv. Vi som politiker har därför en stor uppgift att skapa rätt förutsättningar så att det inte bara ska bli ett övergripande mål inskrivet i en handling utan ett mål som går att uppfylla. Vi har tagit många viktiga steg framåt men vi är inte framme än. Det är ett arbete som vi måste göra allihop för att ge människor kvinnor såväl som män möjligheten att ha samma makt att forma samhället och sina egna liv ge likvärdiga förutsättningar och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential i såväl familjelivet som arbetslivet och samhällslivet. Vad jämställdhet ytterst handlar om är alla människors lika värde. Fru talman! Propositionen i sin helhet andas dessa möjligheter. Jag vill därför bara avsluta med att igen yrka bifall till propositionen.	4243
2996	Ulrika Heindorff (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Huruvida det är lätt eller svårt för er att komma överens ska inte jag avgöra. Ledamoten får möjligen prata med Centerpartiets representant som inte är i rummet nu. Det kanske är lika bra. Jag tackar som sagt för det svar som gavs men jag har lite funderingar. Ökningstakten i sjukskrivningarna just nu är 6 procent. Ledamoten föredrar på ett utmärkt sätt de förstärkningar som ni tycker är rätt och som ni vill göra som parti. Men jag hör ganska lite om hur man ska få ned ökningstakten i sjukskrivningarna. Skulle ledamoten vilja säga något om Vänsterpartiets ingångar för att faktiskt minska sjukskrivningarna? Även om ledamoten inte vill ha detta som ett mål kanske av andra skäl tror jag väl att vi i den här kammaren ändå är överens om att det av ekonomiska sociala och högst mänskliga skäl är bra att så få som möjligt är sjukskrivna. Då vill jag höra något om hur ledamotens parti ser på de frågorna och vill minska antalet sjukskrivna i Sverige.	1007
2997	Ida Gabrielsson (V)	V	Herr talman! Tack ledamoten för frågan! Vänsterpartiet är av uppfattningen att det inte kommer att påverka hur ofta människor är sjuka utifrån vad vi skriver i målen till utgiftsområdet. Det handlar snarare om vilka åtgärder som införs. Där har Vänsterpartiet till och med lagt nästan 20 miljarder mer än regeringen till välfärden. Det skulle kunna innebära att man får fler kollegor och att stressen minskar. Där ser vi att sjukskrivningarna ökar. Sjuktalen ökar i kvinnodominerade yrken. Det finns också ett färdigutrett förslag som innebär en fördjupning av en förberedande sjukpenning där man kan sätta in insatser tidigare. Men det som får bli min motfråga är: Vad är det i detta utgiftsområde som Moderaterna menar ska bidra till att målen om lägre sjuktal ska bli verklighet? Det har nämligen visat sig att människor har varit sjuka tidigare men bara inte fått ersättning. Det är ju det statistiken visar. De rapporter som har tagits fram har visat att människor i stället har betalat sin egen sjukskrivning. De har gått ned i arbetstid fått försöka försörja sig via anhöriga eller gått på försörjningsstöd. Det är inte så att de i stället har arbetat och varit friska. Min uppfattning är att det är genom andra åtgärder som vi förebygger. Det handlar om arbetsmiljö satsningar på välfärden och förberedande insatser. Alla dessa förslag har vi i vår budget men enligt min uppfattning saknar regeringen väldigt många av dessa förslag i sin budget.	1469
2998	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Vänsterpartiet är ett mycket generöst parti. Inom sjukförsäkringsområdet vill partiet satsa omkring 4 3 miljarder kronor mer än vad regeringen gör för år 2023 och drygt 12 5 miljarder för perioden 2023-2025. Dessa löften är en del av ett omfattande batteri av generösa satsningar på olika områden som kostar omkring 450 miljarder kronor under de kommande tre åren. Problemet är att vi inte har dessa pengar fru talman. Vänsterpartiets generositet bekostas med en enorm skattechock på drygt 200 miljarder kronor under treårsperioden men det räcker inte. Det fattas cirka 250 miljarder och dessa pengar måste givetvis lånas till de höga räntor som tyvärr kommer att råda under överskådlig tid. Därför räknar Vänsterpartiet med att statsskulden går upp med 250 miljarder under de kommande tre åren. Detta verkar dock inte bekymra Vänsterpartiet som under de kommande tio åren vill ersätta dagens överskottsmål med ett underskottsmål för de offentliga finanserna. Enligt partiets beräkningar kan det uppgå till 800 miljarder kronor. Det handlar om en gigantisk skuldsättning fru talman. Det motsvarar en ökning av statsskulden med 80 procent. Min fråga till ledamoten Gabrielsson är om hon anser att det är ansvarsfullt att vara generös med lånade pengar och på så vis finansiera dagens satsningar med hjälp av framtida generationers resurser.	1368
2999	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman! Jag kan ge Mauricio Rojas ett lugnande besked här. Ledamoten behöver inte vara orolig; vi har en budget i balans det här året. Det är alltså ingen fara - ingen låneinvestering sker än och inte en enda lånad krona kommer att användas till driftskostnader såsom sjukpenning sjukersättning och annat. Sådant finansierar vi självklart inom reformutrymmet. Om den ekonomiska utvecklingen tillåter det behöver dock Sverige bygga ut. Det är möjligt att vi kan behöva skjuta på det ytterligare ett år beroende på hur konjunkturen ser ut eftersom vi inte vill gå in med för stora investeringar i en tid där det kanske inte fungerar. Det är därför vi inte börjar med det i år. Men Sverige behöver bygga ut precis som vi har gjort tidigare. Vi behöver en bättre järnväg. Vi behöver ställa om. Vi behöver se till att bostäder byggs och rustas upp. Det handlar om en typ av investeringar som man inte kan göra inom ett års budget därför att de är kostsamma. På sikt betalar de sig dock. Detta är en helt annan fråga än den vi i dag debatterar nämligen det utgiftsområde som omfattar rätt till ersättning och trygghet vid funktionsnedsättning och sjukdom. Detta har ingenting med det att göra men ledamoten Mauricio Rojas har stor tur då jag ingår i Vänsterpartiets budgetgrupp och ändå kan svara på frågan.	1320
3000	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Jag vet att du ingår i budgetgruppen Ida Gabrielsson; du har skrivit under motionen. Därför förvånar det mig att du inte verkar ha läst sidan 128 i det du har skrivit under. Där står det att statsskulden skulle växa med drygt 25 miljarder 2023. Under 2024 skulle det bli 115 miljarder och samlat skulle det bli 251 miljarder kronor 2025. Det är ingen balans. Det är något annat nämligen underskott. Ni har också själva sagt att ni vill ha ett underskottsmål under de kommande tio åren så att ni kan förverkliga vad ni har sagt. Då måste ni erkänna att detta handlar om underskott - att ni ska låna pengar och att dessa pengar ska betalas av kommande generationer. Ni pratar om tio år och om 800 miljarder kronor i skuldsättning vilket ska betalas av dem som kommer efter oss. Jag tycker faktiskt inte att det är ansvarsfullt. Man får inte belasta kommande generationer på det viset. Jag tror att det ramverk som Sverige i dag har för sina statsfinanser - det som kom till 1996 och började gälla 1997 - och där man eftersträvar ett överskottsmål över hela den ekonomiska cykeln är väldigt viktigt för att hålla ordning i statsfinanserna. Jag hoppas att ni aldrig får hjälp av andra partier att ha ett underskottsmål under tio år och 800 miljarder i skuldsättning Ida Gabrielsson. Det vore inte bra för de kommande generationerna och det vore inte bra för tryggheten i Sverige. Då kommer vi nämligen att betala mer och mer i räntor.	1461
3001	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman! Ledamoten debatterar fortfarande inte det utgiftsområde vi nu diskuterar nämligen det som omfattar rätt till ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning. På det området har vi inga som helst tankar på att lånefinansiera kostnaderna utan de ryms inom det reformutrymme vi tar in. För år ett kommer vi att ha en budget i balans. Om läget sedan tillåter kommer vi framåt att se till att göra de omfattande investeringar som vi tror att vi inte kan skjuta på - för kommande generationers skull. Klimatomställningen behöver nämligen göras här och nu. Det är också så Sverige har byggt ut välfärden tidigare: Vi har gjort stora investeringar för att få järnväg och bostäder på plats. Jag förstår att ledamoten Mauricio Rojas har starka känslor inför 90-talet och den oreda som bland annat den dåvarande borgerliga regeringen hade ställt till med men som tur är befinner vi oss inte längre på 90-talet. Nu är det 2020-talet som gäller och nu behöver vi återigen titta på möjligheten att genomföra stora investeringar - som vi förstås betalar tillbaka - för att snabbt kunna ställa om. Det handlar om att se till att människor kan ta sig till arbetet med kollektivtrafik. Människor ska kunna pendla och de ska ha någonstans att bo. Vi ska ha energismarta hem. Dessutom behöver vi förstås se till att detta sedan betalas av varje år. Det är fullt möjligt och rimligt att göra detta. Vi är inte på 90-talet längre utan nu är det framtiden som gäller.	1474
3002	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag att godkänna regeringens förslag till budget för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär och ger stöd när man av olika anledningar inte förmår göra det själv. Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till en ekonomisk trygghet oavsett när och var i livet man befinner sig. Samtidigt tror vi att det finns väldigt mycket mer att göra för att fler inte ska behöva bli sjuka. Socialförsäkringarna har stor betydelse för såväl människors trygghet som människors beteende och drivkrafter för att arbeta. Kristdemokraterna förespråkar ett trygghetssystem som ger ekonomisk trygghet genom livets olika skeden. Samhällets skydd ska utformas så att den enskilde stimuleras till att delta i åtgärder som leder till en så god hälsa som möjligt och till en snabb återgång till arbetslivet efter eventuell sjukdom eller skada. För det senare behöver den som har eller kan återfå en arbetsförmåga få god tillgång till rehabilitering och annat nödvändigt stöd. För att minska sjukskrivningstalen reellt och långsiktigt är också det förebyggande arbetet centralt. Kristdemokraterna vill betona att detta förebyggande arbete måste ses i ett brett perspektiv. Det räcker inte med att bara fokusera på arbetsplatser och de problem som uppstår där. Det fundamentala behovet är en politik som brett bidrar till att minska stress och till att skapa goda förutsättningar för en förbättrad folkhälsa. Möjligheterna för var och en att få ihop sitt livspussel påverkas av den förda politiken inom flera olika områden. Vi kristdemokrater anser att politiken i största möjligaste mån ska undvika att styra och ställa över människors liv. I stället bör den vara inriktad på att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop vardagen. Kristdemokraterna ser det därför som viktigt att öka människors vardagsmakt och valfrihet. En stor andel av befolkningen är stressad över det egna hushållets privatekonomi. Som ett svar på det kan politiken öka vanligt folks ekonomiska handlingsutrymme. Tyvärr har vi sett hur förslag från tidigare regeringar gått i motsatt riktning. Man har velat styra mer i enskildas och barnfamiljers vardag. Kristdemokraterna vill genomföra ett tydligt skifte inom familjepolitiken där makt och inflytande över den egna vardagen flyttas från politiken till de enskilda familjerna. På så sätt kan dagens stressade föräldrar och barn få mer tid med varandra samtidigt som det går att kombinera med föräldraskap och arbetsliv. Fru talman! Det finns ytterligare pusselbitar för att motverka sjukdom. Som sagts tidigare är det en självklarhet att all sjukdom inte går att undvika genom ett starkt förebyggande arbete. Då måste hälso- och sjukvården finnas där och erbjuda god tillgänglig vård inom rimlig tid. Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss alla att må bra och ge vård när vi blivit sjuka. Det innebär att hälso- och sjukvården har både ett hälsofrämjande och ett vårdande uppdrag. De hälsofrämjande insatserna måste utvecklas ytterligare. Varje person har naturligtvis ett eget ansvar men flera av våra samhällssektorer måste bidra för att alla människor ska ha en god både fysisk och psykisk hälsa och att preventiva insatser fungerat. Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den som kan återfå arbetsförmågan helt eller delvis ska samtidigt få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser. Fru talman! Man kan konstatera att vårdköerna fortfarande är oacceptabelt långa. Det beror inte bara på den pandemi som vi haft och som fortfarande är högst aktuell i vårt samhälle. Under den förra borgerliga mandatperioden gjordes åtgärder som medförde att köerna kortades. Det är möjligt att göra igen och nu har den nya regeringen startat arbetet för att göra det. Vi kristdemokrater har länge argumenterat för åtgärder som ska komma till rätta med de långa vårdköerna. För oss framstår det som att det krävs en ökad statlig styrning vilket också är en av de många förändringsförslag som finns i Tidöavtalet. Ett första steg tas med en nationell vårdförmedling för att se till att de platser som finns för vård kommer invånare till del oavsett var de bor. I det längre perspektivet görs en utredning med inriktning att ta ett större statligt ansvar. Att korta vårdköerna ger möjlighet till snabbare tillfrisknande och ger en möjlighet att komma tillbaka fullt ut efter sin förmåga till arbete. Det är mycket positivt för varje människa men också positivt för vårt samhälle. Fru talman! Den nya regeringen avser att sätta fokus på rehabilitering och att utformningen ska motverka onödigt många sjukskrivningar. Det ska bland annat ske genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Åtgärder kommer att sättas in för att motverka ohälsa och ett reformarbete ska inledas för att öka arbetsutbudet. Då vi kan se en positiv trend med ökad livslängd för våra medborgare krävs också att fler arbetar och skapar en grund så att samhället klarar av att möta de behov som finns i omvårdnad men också ekonomiskt. En förbättrad rehabilitering och arbetet utifrån den förmåga man har ger förutsättningarna för att möta detta samhällsuppdrag. Kristdemokraterna noterar att Sveriges Kommuner och Regioners nationella väntetidsdatabas visar att det fortfarande finns kraftigt ökande vårdköer och att de har kommit under pandemin då hälso- och sjukvården har tvingats ställa in stora delar av vården till förmån för behandling och fokus på dem som drabbats av covid-19 och vårdköerna fortsätter att vara långa i hela landet. Mot den bakgrunden anser vi liksom regeringen att det är angeläget att den tillfälliga lagstiftningen om undantag från vissa bedömningar inom sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering får fortsatt giltighet. Vi delar bedömningen att bestämmelserna i socialförsäkringsbalken bör förlängas till och med december 2023. Fru talman! Att hålla nere och helst knäcka inflationen är skälet till den återhållsamma budget som vi ser från regeringen. Det är viktigt för både den som har ett jobb och den som är arbetssökande. Det är viktigt för den som är frisk eller den som har nedsatt arbetsförmåga. Vi kan konstatera att inflationen slår hårdast mot de allra mest utsatta. Utifrån mitt resonemang vill jag ge stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan de fyra partierna Moderaterna Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna. Dessa partier har gemensamt enats om handlingsprogram inom många områden. Det ger på många områden en ny inriktning för Sverige. Även inom detta område ekonomisk trygghet vid sjukdom finns det saker som går att göra annorlunda och bättre och som behöver förändras.	6963
3003	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Det är väl en ynnest att stilla bedja om att en sådan här måndagskväll få stå i kammaren och debattera utgiftsområde 10. Det menar jag allvar med. Det är ett av de viktigaste områdena i statens budget. Det handlar om hur vi när vi drabbas av sjukdom skada eller en funktionsnedsättning ska ha en ekonomisk trygghet. Det är intressant att ta som utgångspunkt de tre mål som finns uppställda för utgiftsområdet. Det första är att vi långsiktigt ska ha en stabil utveckling av sjuktalen på en låg nivå. Vi ska inte tillbaka till den situation vi hade tidigt 00-tal med snabbt ökande sjuktal och stora förtidspensioneringar. Vi ska försöka samla oss kring ett regelverk som gör att vi inte hamnar där. Det andra målet handlar om de regionala skillnaderna. Där har vi hamnat betydligt bättre nu än vad vi har varit tidigare. Det finns fortfarande regionala skillnader men de är inte så stora som de har varit. Det är också ett av de mer intressanta områdena vad gäller forskning. Här kan man faktiskt hitta några av förklaringarna till att vi fortfarande har problem inom sjukförsäkringen. Det tredje målet som jag är mest oroad över handlar om skillnaden mellan män och kvinnor. Där är skillnaderna oacceptabelt stora vad gäller sjuktal närmare bestämt med en faktor på två. Försäkringskassan har väldigt tydlig statistik på det. Här finns det stora brister i forskningen. Även inom arbetsskadeförsäkringen är skillnaderna helt osakliga mellan kvinnors och mäns beviljandegrad. Män får lättare ersättning vid arbetsskada än vad kvinnor får. Kvinnor får sämre utredningar än män vilket i sin tur beror på att kunskapen om sambanden mellan arbetet och de skador och sjukdomar som uppstår är sämre på kvinnodominerade arbetsplatser än där män arbetar. Det finns ett antal konkreta förslag på förbättringar som skulle kunna göras av sjukförsäkringen. De flesta finns att hämta i Socialförsäkringsutredningens slutbetänkande som alla partier stor bakom utom Vänsterpartiet. Det är förvånande att inte fler har nått riksdagens bord. Det gäller bland annat möjligheten att använda förebyggande sjukpenning betydligt mer än i dag. Det finns redan i dag möjlighet att bevilja sjukpenning i förebyggande syfte. Men det utnyttjas inte alls så mycket som det skulle kunna göra. För oss i Centerpartiet är det en viktig del att se till att få ned sjukfrånvaron genom utökad användning av förebyggande sjukpenning. Vi har också ett väldigt stelt regelverk kring sjukpenningen där sjukpenning i dag beviljas på 25 50 75 eller 100 procent. En viktig förändring skulle vara att göra detta mer steglöst. Steget från 50 till 75 procent kan många gånger upplevas som oerhört stort nästan oöverstigligt. Det skulle vara en fördel om det fanns en möjlighet till en mer stegvis återgång i arbete. Det är fortfarande också otydligheter i Försäkringskassans roll för att samordna de insatser som behövs för rehabilitering. Detta tolkas olika av de parter som ingår i processen. Här måste det bli tydligare vem som gör vad. Samordningsansvaret ska ligga på Försäkringskassan från början till slut. Försäkringskassan ska ha uppdraget att se till att parterna samlas och se till att det finns resurser för rehabilitering. Det finns ett väldigt olyckligt mönster i att rehabiliteringen kommer igång alldeles för sent. De avstämningsmöten som Försäkringskassan har i sitt samordningsuppdrag med den sjukskrivnes arbetsgivare dröjer i snitt 400 dagar efter den första sjukskrivningsdagen. Därefter dröjer det ytterligare tid innan rehabiliteringen kommer igång. Här är det viktigt att ha tydliga gränser för när rehabiliteringsinsatser ska sättas in. Från partier både till höger och till vänster hör man här från talarstolen alltmer högljudda krav på en allmän uppluckring just av rehabiliteringskedjan. Vi tycker att det vore mycket olyckligt. Det skulle riskera att vi skulle komma tillbaka till den situation som vi hade i början av 2000-talet. Fru talman! Det är också viktigt att den administrativa bördan för företagen minskar. Ett sätt skulle kunna vara att ganska snabbt gå vidare med det förslag som finns om e-inkomst där man har en automatisk överrapportering från företagen från arbetsgivarna till Skattemyndigheten. Därmed skulle man ha en god grund för beräkning av SGI. Fru talman! Jag skulle också vilja lyfta fram situationen för småföretagare. För en småföretagare kan det nämligen vara helt förödande med sjukskrivning - att vara förhindrad att producera varor och tjänster men också att leverera och tvingas boka av säljmöten och så vidare. Till detta kommer den administrativa bördan att hantera sin egen sjukskrivning. Här är det viktigt att man kan gå vidare med det beslut som riksdagen fattade våren 2022 om att den som är småföretagare måste kunna ha en begränsad administrativ verksamhet i sitt företag under föräldraledigheten. På samma sätt skulle det också kunna utvecklas att gälla när man är sjukskriven. Den grupp som vi har diskuterat allra minst här i dag är människor med funktionsnedsättning. Även här finns det förändringar som skulle kunna göras för att få ett betydligt effektivare sätt att ge även dessa människor möjlighet att exempelvis kunna driva företag - ett sätt att kunna försörja sig själv och bryta ett utanförskap. Det här handlar om att förverkliga sina drömmar. Detta är människor som ofta har fastnat i en aktivitetsersättning och aldrig haft en plats på arbetsmarknaden. Här behövs åtgärder för att möjliggöra även för dem att ta ett steg ut på arbetsmarknaden. Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning tjänar i dag tyvärr inte på att söka arbete eftersom inkomsten även om man får bostadstillägg kan minska med en fjärdedel om man skriver in sig vid Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att man kontinuerligt ges möjlighet att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Människor som lever med en funktionsnedsättning och har sjuk- eller aktivitetsersättning måste få bättre möjligheter att bryta sitt utanförskap. Deras situation kan förändras och därför måste det vara möjligt för dem att våga testa att arbeta utan att förlora sin ersättning. Arbetet ska kunna vara på heltid deltid enstaka dagar längre eller kortare perioder. Många med aktivitetsersättning har i dag rätt till daglig verksamhet via LSS. Den ersättning som man då får betalas av kommunen som också bestämmer vilken summa som gäller. Det skiljer som vi alla vet rejält mellan kommunerna hur mycket som betalas ut. När det gäller lönesättning för övrigt är det i förhandlingar som nivåerna sätts för att det ska vara rättvisa löner. Vi anser att också ersättningen vid daglig ersättning måste bli mer enhetlig i landets kommuner. För dem som har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning från och med den 1 juli 2008 är möjligheterna att studera begränsade. De har möjlighet att studera men då måste de göra uppehåll i sin ersättning. Ersättningen kan då vara vilande upp till sex månader för dem som har aktivitetsersättning och två år för dem som har sjukersättning. Fru talman! I ett fritt samhälle ska alla människor kunna känna friheten att pröva sina vingar. Personer som uppbär sjukpenning på deltid har möjlighet att studera på deltid. Det borde också gälla dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Att studera borde också vara ett alternativ till det som vi kallar traditionell daglig verksamhet. Fru talman! Eftersom vårt budgetförslag har fallit vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande. Jag passar denna måndagskväll också på att önska alla som lyssnar och fru talmannen en god jul och ett gott nytt år.	7605
3004	Ulrika Heindorff (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamoten för hans anförande. Ledamoten lyfte fram flera viktiga aspekter som vi faktiskt inte har pratat så mycket om i dag bland annat företagarfokuset. Ett stort tack för det! Det är väldigt viktigt. Men jag har en liten fundering. De olika budgetförslagen från de fyra partierna som inte tillhör regeringsunderlaget är lite spretiga. Socialdemokraterna gör en marginell ökning på 230 miljoner kronor. Den är liten i sammanhanget när vi pratar om över 106 miljarder kronor. Men både Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillför ganska stora summor till detta utgiftsområde medan Centerpartiet minskar det med 515 miljoner kronor. Jag ställde tidigare en fråga till ledamoten från Vänsterpartiet när jag insåg att jag kanske egentligen borde ha ställt den till Anders W Jonsson. Den fråga som jag ställde till Vänsterpartiet var: Hur ska ni kunna komma överens i de fyra partierna till vänster? Och just i detta sammanhang inkluderar jag Centern. Ida Gabrielssons svar från Vänsterpartiet var då: Vi kommer att diktera villkoren och sedan säger de andra ja. Det gjorde de nämligen förra gången. Därför tänkte jag ställa en konkret fråga om karensavdraget som inte är med i Centerpartiets budgetmotion. Vad anser Centerpartiet om att återinföra borttagandet av karensavdraget? Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har med ett borttagande av karensavdraget i sina budgetmotioner och har på olika sätt tagit höjd för det. Ett av partierna vill lägga detta på arbetsgivarna vilket jag tror hade varit väldigt dåligt i det ekonomiska läge som vi befinner oss i. Och det andra partiet har lagt det inom ramen för budgeten. Men vad anser Centerpartiet om just ett återinfört borttagande av karensavdraget?	1734
3005	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Jag är glad över att jag får möjlighet att utveckla detta lite grann. När man lyssnar på denna debatt tycker jag att det finns en samsyn mellan de gamla allianspartierna - Moderaterna Kristdemokraterna Liberalerna och Centerpartiet. Men om man också tittar på budgetförslagen skiljer de sig inte så mycket från Socialdemokraterna. Jag tror att det skulle vara en oerhörd fördel för Sverige om vi precis som vi tidigare har gjort med pensionssystemet kunde hitta en borgfred när det gäller sjukförsäkringen. Det är nämligen djupt olyckligt att ha ett läge där det hela tider blir politiska kamper och politiska strider i valrörelsen kring olika delar av detta. Det som jag och Centerpartiet har som en dröm i detta läge är om man på något vis kunde få en stor samsyn mellan Socialdemokraterna och de forna allianspartierna. Och jag tror inte alls att det vore omöjligt. De partier som i denna debatt ligger allra närmast varandra i synen på hur man ska expandera sjukförsäkringen är faktiskt Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som kan ta varandra i hand i väldigt många frågor. Inom ramen för Tidöavtalet har jag också sett moderater och forna alliansvänner verkligen våndas över att ha varit tvungna att helt acceptera de villkor som Sverigedemokraterna har ställt upp. Den här ambitionen fanns tidigt under 00-talet när man tillsatte en parlamentarisk sjukförsäkringsutredning. Ambitionen då var att nå tillbaka till att ha ett stabilt sjukförsäkringssystem som precis som uttrycks i den första målsättningen på det här utgiftsområdet inte varierar med politiska konjunkturer. Det kan möjligtvis variera med sjukdomar som finns i samhället men inget annat. Vad gäller synen på karensavdrag instämmer jag helt och hållet i Moderaternas syn.	1769
3006	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! För att nå målet om full sysselsättning och kvinnors ekonomiska självständighet behöver kvinnors deltagande i arbetslivet öka men också männens närvaro och engagemang i hemmet. Ett hållbart arbetsliv med balans mellan familj arbete och fritid en förutsättning. Den enskilt mest betydelsefulla reformen för ökad jämställdhet i arbetslivet och familjelivet är en helt individualiserad föräldraförsäkring. Det ojämlika uttaget i dag leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner för kvinnor. Men även kvinnors möjlighet att avancera i arbetslivet minskar. Detta befäster ojämlika strukturer där kvinnor tar mer ansvar för det obetalda hemarbetet medan männen kan lägga tiden på förvärvsarbete. Vi har sett effekter i rätt riktning när politiken genom lagstiftning har styrt till ett jämnare uttag och märkning av föräldradagarna. Vad har Kristdemokraterna ett av regeringspartierna för förslag för att ta denna jämställdhetspolitik vidare och jämna ut för att få till stånd både ett bättre familjeliv och möjlighet att kombinera det med ett yrkesliv så att fler kvinnor kan delta och vi som nation kan uppnå våra jämställdhetsmål?	1153
3007	Ulrika Heindorff (M)	M	Fru talman! Tack för svaret ledamoten! Jag har inte mycket mer att tillägga än att jag håller med om att vi har stor samsyn. Det tycker jag också att man ser i de olika budgetalternativen. Det skiljer sig ganska lite åt förutom vad gäller Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gör en ganska stor förstärkning på området. Övriga partier får sägas ha ganska stor samsyn. Jag vill tacka ledamoten för svaret. Vi får se hur vägen blir framåt och om vi kan nå fler överenskommelser framöver.	490
3008	Anders W Jonsson (C)	C	Fru talman! Då kan jag använda min slutreplik till att förklara att den neddragning vi har gjort på utgiftsområdet hänger samman med att vi vill gå tillbaka till det regelverk som fanns tidigare nämligen att ha ökade beviskrav vid dag 365. När jag lyssnar på debatten tycker jag att det finns en tro att sjukskrivning är något helt och hållet ofarligt att det är en Guds gåva till befolkningen att få vara sjukskriven så mycket man behöver. Men vi ska tänka på att det är ett verktyg i sjukvården som är befattat med en hel del mycket allvarliga biverkningar nämligen sjukdom och död som inte är kopplat till den sjukdom som gör att man blir sjukskriven. Vi vet från studier i Sverige att de som är sjukskrivna har ett kortare liv att se fram emot. De har betydligt mer sjukdom inte minst psykisk sjukdom. I studierna har man naturligtvis tagit bort det faktum att det finns en orsak till att man blir sjukskriven. Jag skulle vilja se betydligt mer av det i debatten. Sjukskrivning är ett fantastiskt instrument som vi har för att garantera ekonomisk trygghet i samband med sjukdom och funktionsnedsättning. Men det är ett tveeggat svärd som skadar väldigt mycket precis som mycket av det andra som man ägnar sig åt i sjukvården kan göra. Därför är det viktigt med restriktivitet och att man försöker vårda det regelverk som finns för det här. Därav finns det tycker jag ett behov av betydligt mer samsyn och att de seriösa partierna i det politiska mittfältet gemensamt kan vårda det fantastiska system vi har för att ge människor trygghet.	1555
3009	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Budgetpropositionens utgiftsområde 10 är en av de tyngsta budgetposterna om sammanlagt drygt 100 miljarder kronor. Målet för utgiftsområdet är att frånvaro från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Det ska inte heller variera beroende på om du är man eller kvinna eller var i landet du bor. Fru talman! Vid en långsiktig analys kan en mycket positiv utveckling konstateras vad gäller det mått som bäst återspeglar läget på området nämligen ohälsotalet det vill säga antal nettodagar per år som personer mellan 16 och 64 år i genomsnitt har sjukpenning rehabiliteringspenning sjukersättning eller aktivitetsersättning. Enligt budgetpropositionen har ohälsotalet gått ned från drygt 40 nettodagar i mitten av 00-talet till 22 nettodagar år 2021. Det har medfört mer än en halvering av utgifterna relaterade till sjukdom och funktionsnedsättning i förhållande till landets bruttonationalprodukt från knappt 7 procent av bruttonationalprodukten i slutet av 1980-talet till 2 5 procent år 2021. Ett allmänt förbättrat hälsotillstånd och mer hälsosamma arbetsmiljöer har varit viktiga faktorer som åtminstone delvis kan förklara en så positiv utveckling. Men regelförändringarna har också spelat en central roll i sammanhanget. Så var det till exempel när en uppåtgående trend vad gäller de sjukrelaterade utgifterna vändes till motsatsen i början av 1990-talet genom införandet av sjuklöneperioden och sänkningen av ersättningsnivån. Det är en viktig lärdom som inte får glömmas om hur regelförändringar på ett mycket väsentligt sätt kan påverka den långsiktiga utvecklingen. Fru talman! I denna i stort sett positiva utveckling finns dock en särskilt bekymmersam aspekt som måste uppmärksammas så att mycket mer görs på området. Det gäller skillnaderna mellan kvinnor och män som till och med har ökat med tiden. Vi kan ta sjukpenningtalet som exempel det vill säga antalet nettodagar per år under vilka en person i genomsnitt uppbär sjuk- eller rehabiliteringspenning. Här kan vi notera - det är viktigt att inte förbise denna aspekt - en väsentlig generell minskning på längre sikt. Men gapet mellan kvinnor och män minskar inte utan snarare ökar med tiden. Vid perioden med de högsta registrerade nivåerna på sjukpenningtalet mellan åren 1987 och 1991 låg kvinnornas tal 32 procent högre än männens. 15 år senare mellan 2002 och 2006 hade gapet gått upp till 79 procent. Och mellan 2016 och 2020 var gapet hela 99 procent. Denna utveckling kan inte betraktas som tillfredsställande och talar om ett påtagligt misslyckande vad gäller målet att minska skillnaderna i sjukfrånvaron mellan kvinnor och män. Än mer bekymmersamt är att konstatera de psykiska diagnosernas roll i sammanhanget. Det står att läsa i budgetpropositionen att psykisk ohälsa i form av bl.a. ångest och depressioner är i dag den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män". I propositionen konstateras också att skillnaderna mellan kvinnor och män var avsevärda på området. Av cirka 87 000 personer som vid utgången av 2021 var sjukskrivna på grund av en psykiatrisk diagnos var 61 000 kvinnor och 26 000 män. Det vill säga att kvinnornas sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser var 2 3 gånger vanligare än männens. Här finns mycket att göra och budgetpropositionens analys av läget är träffande. "Höga prestationskrav och yrken med krav på högt emotionellt och psykologiskt engagemang vilket kännetecknar de s.k. kontaktyrken där många kvinnor arbetar bidrar till att kvinnor har en hög risk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Ytterligare en faktor som bidrar till kvinnors sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser är att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete dvs. i större utsträckning än män kombinerar förvärvsarbete med huvudansvaret för barn och hem." Fru talman! Ett samhälle som på många sätt fortfarande är ojämställt är vilket tydligt framgår av citatet ovan en viktig förklarande faktor bakom de betydande klyftor som vi har konstaterat angående kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen speciellt med psykiatriska diagnoser som grund. I det perspektivet är den i regeringsdeklarationen aviserade nationella strategin för psykisk hälsa en mycket välkommen åtgärd. Fru talman! Med dessa ord som manar till ett fortsatt arbete för ett mer jämställt samhälle vill jag avsluta mitt anförande och yrka bifall till utskottets förslag. "	4477
3010	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Mauricio Rojas pratar i sitt anförande om den förfärande statistik som visar hur mycket ohälsan skiljer sig åt i befolkningen. Många fler kvinnor behöver sjukskriva sig inte minst på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. I Försäkringskassans statistik ser vi att det är i vård- och omsorgsyrkena som sjuktalen är högst. Det är i välfärden som framför allt kvinnor blir utbrända. Fru talman! Jag välkomnar verkligen att regeringen ska ta fram en plan kring psykisk ohälsa men i budgeten sviker man de kvinnor som slits ut i välfärden. Sveriges Kommuner och Regioner har räknat ut att man hade behövt ytterligare 14 miljarder kronor för att inte behöva göra ännu mer nedskärningar i just välfärden. Det gäller vård- och omsorgsyrkena. Det gäller förskolorna där vi har barnskötare och förskollärare som drabbas hårt av just hög arbetsbelastning stora barngrupper och samvetsstress när de inte hinner se varje barn. Det gäller likaså socialsekreterare och personalen inom vård och omsorg som slitit hårt under pandemin. Men här lägger regeringen där Liberalerna ingår så lite pengar att det i praktiken blir stora nedskärningar och ännu mer tyngd på axlarna på dem som redan drabbas av höga sjuktal. Hur tänker man att det ska gå ihop?	1258
3011	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Tack för frågan Annika Hirvonen! Det är en mycket viktig fråga. Jag hoppas verkligen att man när regeringen återkommer med den nya nationella strategin mot psykisk ohälsa bland annat ska ta upp den frågan. Det är oerhört viktigt att arbeta så. Men jag måste också påpeka att ledamoten Annika Hirvonen tillhör ett av de generösa partierna. Det och Vänsterpartiet är generösa med skattebetalarnas och kommande generationers pengar. Därför kan man lova mycket. Miljöpartiets underskotts- och skuldsättningspolitik är extremt generös. Den överträffar till och med Vänsterpartiets och det säger inte lite i sammanhanget. Inom sjukförsäkringsområdet handlar det om drygt 20 miljarder kronor på tre år. Men detta är bara en mindre del av de underfinansierade reformer som partiet föreslår. Trots en skattechock på cirka 150 miljarder kronor på tre år ger detta ett statsfinansiellt underskott på drygt 350 miljarder kronor på tre år. Statsskulden växer givetvis med lika mycket eller med 35 procent på bara tre år. Min fråga tillbaka till Annika Hirvonen är om hon anser att det är ansvarsfullt att lova reformer satsningar och mycket annat med tanke på att det är kommande generationer som kommer att betala detta.	1232
3012	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! I Miljöpartiets budget lånar vi till investeringar i klimatomställningen. Kommande generationer kommer att betala ett ohyggligt pris för den klimatförnekelsepolitik som Liberalerna har gått med på i Tidöavtalet. I regeringens budget går mest pengar till att öka klimatutsläppen - det är den största satsningen. Miljöpartiet presenterar en tioårig plan där vi investerar för en rättvis klimatomställning. Med vår budget visar vi att man inte måste ställa världens eller ens Sveriges mest utsatta grupper mot varandra. Genom att ha en investeringsbudget på samma sätt som man har i kommuner och regioner ser vi till att vi gör den nödvändiga klimatomställningen här och nu när den behövs. Samtidigt har vi en politik där de som har mycket får betala mer i skatt så att de som har alldeles för lite för att lönen ska räcka i slutet av månaden faktiskt ska klara sig genom den inflationskris som alla nu drabbas av på grund av Putins åtgärder mot Europa. Vi i Miljöpartiet tar ansvar för kommande generationer genom en budget som innebär en rättvis klimatomställning. Jag tolkar Liberalernas budget som att man i stället låter personalen i välfärden betala med sin hälsa.	1185
3013	Mauricio Rojas (L)	L	Fru talman! Tack Annika Hirvonen för svaret! Det sista var hårda ord. Jag läser från er budgetmotion. Statsskulden växer med 82 miljarder nästa år. Det blir 206 miljarder inom två år och 352 miljarder inom tre år. Det är en fenomenalt snabb skuldsättning som enligt vad du säger kommer att fortsätta under ungefär tio år. Är det meningen? Har ni en underskotts- och skuldsättningspolitik som är mycket mer aggressiv än Vänsterpartiets? Miljöpartiet verkar sakna Vänsterpartiets ärlighet och vill inte kalla en spade för en spade. Därför väljer partiet att plädera för en reform av det finanspolitiska ramverket där det i dag gällande överskottsmålet ska ersättas med det som partiet på ett mycket kryptiskt sätt kallar ett balansmål. Jag undrar ledamoten hur man kan kalla en skuldsättning på 352 miljarder på tre år för ett balansmål. Det är ett ord i er budgetmotion - balansmål. Ni förklarar inte exakt vad det betyder. Jag kan inte få ihop detta. Ni borde säga som Vänsterpartiet gör: Vi pläderar för en underskottspolitik som ska finansieras med lån som ska betalas av kommande generationer. Då skulle jag kunna förstå.	1134
3014	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Sverigedemokraterna och dess marionettregering storsatsar i budgeten på att öka Sveriges klimatutsläpp. Man stoppar skyddet av värdefull natur och man presenterar ett elstöd som ger mest till de rikaste samtidigt som de allra fattigaste lämnas i sticket. Fattigpensionärerna i norra Sverige får inte en krona i elstöd och de extremt låga lägstanivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen åtgärdas inte trots att både maten och vinterskorna blir dyrare. Vi i Miljöpartiet visar med vårt budgetförslag att det går att göra precis tvärtom. I stället för att ge mest till de rikaste ger vi mer till dem med störst behov. Miljöpartiet ställer om för att klara klimatmålen samtidigt som vi fördelar mer pengar till de fattigaste. Vi föreslår att karensavdraget i sjukförsäkringen slopas helt. Du som arbetar i vården barnomsorgen eller i butik ska ha samma möjlighet att vara hemma när du är sjuk som de tjänstemän som kan jobba hemifrån när sjukdomssymtomen knackar på. Det är dags att slopa det orättvisa karensavdraget permanent och säkerställa att det är rättvisa och sjysta villkor för dig som behöver vara hemma när du är sjuk. Fru talman! Sjukpenningen har inte varit rättvis. Många människor har oväntat blivit av med sin sjukpenning trots att de inte blivit friska. Jag är väldigt glad över att vi äntligen fått till en ändring i regelverket som leder till att färre utförsäkras efter dag 180. Det har vi miljöpartister jobbat hårt för. Ytterligare en orättvisa som vi miljöpartister vill rätta till är att människor kan bli av med sin ersättning retroaktivt och hamna i skuld till Försäkringskassan. Vi tycker inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare kan drabbas om Försäkringskassan gör en annan bedömning eller om man får rätt i domstol och Försäkringskassan överklagar domstolens beslut. Det vill vi sätta stopp för. Miljöpartiet föreslår också en höjning av den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen och att man gör den mer flexibel med ökade möjligheter att arbeta till exempel ideellt men också att studera. Vi är övertygade om att fler människor på så sätt kan komma till sin rätt. Fru talman! Miljöpartiet vill ha en sjukförsäkring som utgår från individen en sjukförsäkring där man inte bollas mellan olika rutor eller i värsta fall släpps mitt emellan. Oavsett om du som är sjuk ska få din hjälp från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen vill vi säkerställa att samhället ser till att du får det stöd du behöver och att samhället har en instans med en gemensam sjuk- och arbetslivsförsäkring. Det vill vi utreda i stället för hur färre människor ska ha rätt till den gemensamma välfärden. Fru talman! Vi i Miljöpartiet hoppas att den nya regeringen går vidare med många av de förslag som Samuel Engblom utrett så att sjukförsäkringen kan bli bättre i Sverige. Men eftersom vi har satsat mycket mer pengar än regeringen på det här utgiftsområdet kan jag inte yrka bifall till det förslaget i dag för riksdagen har redan bestämt en snävare budgetram för sjukförsäkringen. Miljöpartiets budget visar att det går att klara klimatmålen stärka välfärden och förbättra ekonomin så att vi alla kan klara oss den dagen vi blir sjuka. Miljöpartiet visar att man inte måste ställa utsatta grupper mot varandra.	3302
3015	Jessica Rodén (S)	S	Fru talman! Mycket har redan sagts i debatten som nu har pågått i några timmar och jag är sist ut. Jag står bakom Socialdemokraternas särskilda yttrande. En trygg sjukförsäkring är en del i ett starkt samhälle. Den är en central del av välfärden och utgör ett viktigt kontrakt mellan samhället och individen. Sjukförsäkringen ska ge trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar. Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet gott stöd och rehabilitering för att tillfriskna och kunna återgå i arbete. Den socialdemokratiska regeringen tog flera viktiga steg mot en bättre sjukförsäkring men mer behöver göras. Jag vill passa på att önska er alla en god jul och ett gott nytt år. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	874
3016	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Innan vi börjar debatten vill jag bara informera om att det är två utgiftsområden kvar att debattera och många anmälda talare till dessa debatter. Jag vill därför flagga för att det inte är säkert att dessa båda ärenden hinner debatteras klart före klockan 23.00 då vi avbryter. Anföranden som då kvarstår flyttas till sist på morgondagens föredragningslista.	362
3017	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten Sofia Amloh för frågan! Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater tycker att det ska ges möjlighet att dela föräldraledigheten utifrån varje familjs egen situation. Vi tror inte på att samhället ska bestämma hur mycket mamman respektive pappan ska vara hemma - eller om man är två mammor eller två pappor. Vi tror att varje familj själv bäst avgör hur dagarna ska fördelas. Från min och Kristdemokraternas sida vill vi alltså ge båda föräldrarna möjlighet att själva styra över sina dagar - att fritt välja hur de ska fördelas. Alla dagarna ska alltså vara lika mycket bådas och varje familj kan själv välja utifrån sin egen situation. Jag har egen erfarenhet av detta. Min man som är egenföretagare - och nu är jag också det - hade inte möjlighet att ta ut föräldraledighet när barnen var små. Det betyder inte att han inte har tagit ansvar utan de senaste åren är det han som har klivit in och tagit mycket mer ansvar hemma och för hushållsarbetet. Jag tror att varje familj bestämmer bäst själv utifrån sin egen situation hur föräldraledigheten ska fördelas.	1100
3018	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 2 om utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Det är med glädje jag yrkar bifall till utskottets förslag. För oss sverigedemokrater är det grundläggande i vår socialkonservativa politiska inriktning att Sverige ska vara ett land med en stark välfärd. De som arbetat bidragit och byggt upp det här landet ska behandlas med stor respekt och tacksamhet. Sveriges pensionärer förtjänar inte en pension som nätt och jämnt går att överleva på utan en pension som gör att de kan leva ett gott liv på ålderns höst. Det är viktigt att äldre ska kunna vara trygga på alla sätt. Vi sverigedemokrater lägger nu en politik som ska göra Sverige tryggare. Flera undersökningar visar att många äldre är oroliga och rädda för att bli utsatta för brott. Äldre personer är betydligt mer oroliga än yngre för att bli överfallna rånade eller ofredade. Man har sett att bland annat bedrägeriförsök mot äldre blir allt vanligare. Våld och övergrepp mot äldre är ett allvarligt samhällsproblem. Mörkertalet är stort och frågan behöver uppmärksammas ännu mer. Med den här regeringen kommer tryggheten att prioriteras. Fru talman! Kvinnor har generellt lägre pension. Vi vet några faktorer som bidrar till detta. Det handlar om att kvinnor är hemma längre och även tar ut mer av föräldraledigheten. De tar större ansvar för familj och barn arbetar mindre vabbar mer och har mindre i lön. Allt detta har en avgörande betydelse för pensionens storlek när man blir äldre. Det kanske inte är någonting man tänker på mitt i livet men det kan komma som ett hårt faktum. För att något jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor är grundskyddet centralt för pensionärer med låg inkomst. Det går också till stor del till kvinnor som ofta har en lägre pension än män. Mer behöver dock göras här. Vi behöver även se till att göra mer för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor när det gäller pensionen. Här har Pensionsgruppen ett uppdrag men detta verkar inte vara en fråga som har varit prioriterad. Vi kanske får hoppas att det kommer förslag därifrån. Samtidigt måste det finnas ett respektavstånd mellan inkomstpension för den som har arbetat och garantipension och olika andra stöd som den som inte har arbetat på samma sätt kan få. Det måste löna sig att arbeta. Fru talman! Överlag har Sverige bra pensioner men självklart vill vi stärka pensionerna ytterligare. Pensionsmyndigheten konstaterar att Sverige ligger lägre än genomsnittet inom EU när det gäller relativ fattigdom bland äldre. När det gäller absolut fattigdom är den svenska andelen lägst bland samtliga medlemsländer i EU. Pensionärers disponibla inkomst har ökat och var fjärde svensk får en högre inkomst efter pensionering tack vare att grundskyddet inom pensionssystemet är generösare än de grundskydd som finns tidigare i livet. Vi har ett stabilt pensionssystem i Sverige. Enligt olika rankningar är vårt pensionssystem bland de tio bästa i världen. Vi ska vara rädda och måna om vårt pensionssystem. Många andra länder ser med viss avund på att vi har ett så stabilt system. Pensionsgruppens betydelse för beslut om pensioner och villkor för äldres ekonomi har varit grunden till det stabila system som vi ser i dag. Pensionsgruppen har fungerat väl under ganska många år men under de senaste åren har det börjat knaka lite i gruppen. Det var strid i valrörelsen gällande pensionerna och de stridigheter som uppstod riskerar att bryta ned systemets långsiktiga stabilitet. Pensionsgruppen är en gammal konstruktion. Det borde vara dags för ett omtag och för att samtliga riksdagspartier ska ingå i gruppen. Statsminister Ulf Kristersson sa i sin regeringsförklaring att samtliga partier kommer att bjudas in till blocköverskridande samtal om pensionerna. Spontant låter det ju bra men vi sverigedemokrater är besvikna över att vi inte har blivit inbjudna till själva Pensionsgruppen ännu. Regeringen föreslår nu ett nytt mål för utgiftsområdet. Målet för utgiftsområdet ska vara att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män såväl ensamstående som samboende med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Förslaget innebär att ett större fokus läggs på den ekonomiska standarden bland pensionärer i stället för på förmånernas reella värde. Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag. (Applåder)	4405
3019	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! I den föregående debatten hörde jag Daniel Persson tala uppskattande om reformer som socialdemokratiska regeringar genomdrivit under de senaste mandatperioderna. Han nämnde bland annat trygghetspensionen. Jag kan verkligen hålla med om att det är en viktig reform som har genomförts. Man skulle kunna säga att detta är ett slags säkerhetsventil för människor som ofta har jobbat ett långt yrkesliv kommit upp i 60-årsåldern och där känner att kroppen börjar säga stopp. För många som i dag är 57 58 eller 59 kan det här vara ett ljus någonting att se fram emot och en möjlighet när de känner hur det värker i hela kroppen. Nu har vi en trygghetspension på plats vilket innebär en möjlighet för dessa grupper. Samtidigt hör vi den moderata socialförsäkringsministern flagga för att man vill se över detta vilket inte är så oväntat. Min fråga är: Kommer Daniel Persson och Sverigedemokraterna att ta strid om det är så att regeringen tänker börja riva upp trygghetspensionen?	994
3020	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar ledamoten Kalle Olsson för frågan. Denna reform har även vi stått bakom. Jag skulle inte vara orolig för att regeringen kommer att riva upp det här beslutet. Om det blir så kommer vi självklart att strida för denna fråga i förhandlingar men den striden kan jag inte föregripa. Det är mitt svar till ledamoten.	336
3021	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. I sitt anförande nämnde Daniel Persson Pensionsgruppen. Sverigedemokraterna vill ju vara med i de här sammanhangen och diskutera pensionerna. Min fråga är därför om Daniel Persson anser att det är viktigt att man ställer upp på de principer som hittills har gällt. Detta är ju ett system som vi har jobbat med och vårdat tillsammans parlamentariskt i närmare 30 år. Är det viktigt att ställa upp på de principer som har varit vägledande under dessa närmare 30 år eller är det inte det? Tycker Sverigedemokraterna att exempelvis den överenskommelse som vi har om riktåldrar ska gälla eller menar Sverigedemokraterna att vi ska riva upp den?	690
3022	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Tack ledamoten Kalle Olsson för din fråga! Som jag sa tidigare har ju Pensionsgruppen verkat för att vi har ett stabilt pensionssystem. Det ska vi vara tacksamma för och Socialdemokraterna har ju varit en del av detta. Apropå de överenskommelser som gäller inom Pensionsgruppen är det kanske sådana saker vi ska se över om vi sätter oss ned för att se vad vi kommer fram till. Just gällande riktåldern hade Sverigedemokraterna en avvikande mening. Nu har vi dock tagit ett beslut och det kommer att gälla - det är i princip omöjligt att riva upp detta beslut. Vi är jättegärna med i Pensionsgruppen och har konstruktiva samtal.	651
3023	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman! Jag tackar ledamoten för inlägget. Sverigedemokraterna har länge pratat om att man är pensionärernas parti brinner för pensionärerna och tycker att pensionärer ska visas respekt i samhället. På vilket sätt tycker Daniel Persson att det visas respekt för landets pensionärer i den budget som nu läggs fram från Sverigedemokraterna när det gäller höjd pension? Den uppfattning som Vänsterpartiet och jag får av att titta i budgeten är nämligen att det satsas hela noll kronor på höjd pension under kommande period. Jag vill påminna kammaren om att vi i Vänsterpartiet hade möjlighet att påverka i en situation som liknade den som Sverigedemokraterna har varit i här. Då ställde vi kravet att garantipensionen skulle höjas. Resultatet av detta blev den största höjningen av pensionerna i modern tid. Sverigedemokraterna har fixat 14 öre i sänkt bensinskatt. Det har inte blivit något elprisstöd till norra Sverige. I budgeten ser vi att det blir noll kronor till landets pensionärer. Vad har Sverigedemokraterna satt högst upp på listan när man har förhandlat? Har det varit pensionärerna eller har man struntat i landets pensionärer som har byggt upp vårt land och låtit de andra högerpartierna få bestämma?	1227
3024	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar ledamoten Ida Gabrielsson för frågan. Vi har ett stabilt pensionssystem i Sverige som jag sa tidigare och detta system hamnar högt i olika rankningar. Våra pensionärers disponibla inkomst har ökat och var fjärde svensk får en högre inkomst efter pensionering tack vare att vi har ett starkt grundskydd. Men som jag sa tidigare är vi inte riktigt nöjda med det här. I Tidöavtalet står att vi bland annat ska verka för sänkt skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster och ta fram förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Detta är viktiga förslag och det är sådant som kommer att inledas under nästa år.	666
3025	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman! Det finns inget skarpt förslag på ett tillskott till landets pensionärer som ligger under kommande år. Däremot ger regeringen 12 miljarder i skattesänkningar till dem som tjänar över 50 000 i månaden. Vänsterpartiet föreslår en höjning av pensionerna med i genomsnitt 2 000 kronor i månaden i inkomstpensionen. Det är en uppfattning som Sverigedemokraterna också har föredragit. Nu uppfattar jag att man har fått lite papper från hjälpredor på Regeringskansliet. På annat sätt går det inte att uppfatta det när det system man har kritiserat så länge nu verkar vara alldeles förträffligt. Därför blir mina frågor till ledamoten Daniel Persson följande: Hur mycket mer pengar kommer landets pensionärer att få i budgeten för 2023? Hur mycket i höjd pension har Sverigedemokraterna lyckats förhandla in i budgeten för 2023?	836
3026	Daniel Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar ledamoten Ida Gabrielsson för hennes fråga. Vi har inte fattat några beslut om skattehöjningar. Den här regeringen har suttit vid styret i två månader och vi kan se att det blir inga försämringar för pensionärerna under kommande år. Det är också viktigt att se när vi går in i ett tufft ekonomiskt läge. Sedan får vi se vad de utredningar som finns med i Tidöavtalet kommer fram till och vad de kommer att ge under kommande år efter nästa år. Det är mina svar.	488
3027	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! I Sverige får en kvinna när hon går i pension i genomsnitt 13 100 kronor i månaden i allmän pension. Motsvarande siffra för män är 15 700 kronor. Tittar vi lite närmare på gruppen kvinnor inom Kommunal får sju av tio en andel av sin pension i garantipension. Det finns ett enkelt skäl till att vi socialdemokrater har talat och hela tiden fortsätter att tala om behovet av att höja pensionerna. Det är att för alldeles för många är pensionerna alldeles för låga. Gör vi ingenting kommer de att bli ännu lägre för kommande generationer pensionärer. Hur pensionerna faller ut är i mångt och mycket en spegling av hur samhället ser ut i dag. Här ser vi klassamhället. Här ser vi ojämställdheten. Här ser vi ojämlikheten på arbetsmarknaden. Vi ser hur en LO-arbetare sliter ut sig i förtid och får lägre pension. Vi ser hur kvinnor tar större ansvar för hem och familj och därför får lägre pension. Vi ser hur yngre löntagare många gånger går miste om tjänstepension på grund av att arbetsgivaren inte har tecknat kollektivavtal och därför får lägre pension. Det räcker alltså inte fru talman med att skruva i själva pensionssystemet för att förbättra pensionerna utan vi måste göra så mycket mer. Vi måste exempelvis öka bemanningen i välfärden så att undersköterskor barnskötare och andra orkar ett helt långt arbetsliv. Vi män måste ta större ansvar för ett jämställt familjeliv. Vi måste värna en stark fackföreningsrörelse så att fler löntagare omfattas av kollektivavtalens förmåner. Pensionssystemet är speciellt i det att perspektiven är så långa. Det vi sår i dag ska vi skörda om kanske 40 år. Den insikten har hittills varit vägledande i det parlamentariska arbete som har kringgärdat pensionerna. I snart 30 år har de fem partier som stod bakom den ursprungliga pensionsöverenskommelsen tagit ett gemensamt ansvar för att vårda och utveckla systemet. Ingen kan säga att det har varit enkelt eller utan friktioner men jag tror att vi alla kan skriva under på att Sverige har ett pensionssystem som är finansiellt robust som har stått pall för såväl politiska maktskiften som ekonomiska kriser. Ett sådant facit borde i sig stämma till eftertanke bland de partier som nu funderar över att mixtra och riva upp gällande ordning. Socialdemokraterna menar att de partier som ingick i den ursprungliga överenskommelsen bör ta ett fortsatt ansvar för densamma och faktiskt göra klart det som vi har kommit överens om. Då råkar det vara så att nästa punkt på Pensionsgruppens att-göra-lista är en översyn av avgiftsnivåerna. Vi socialdemokrater anser i likhet med många andra exempelvis med de fackliga centralorganisationerna och pensionärsorganisationerna att vi måste öka pensionsavgifterna så att vi kommer upp i de 18 ½ procent i avsättning som det en gång var tänkt. Bara så kan vi på sikt säkerställa långsiktigt hållbara pensioner. Exakt hur detta gå ska till är ett sådant typiskt exempel där partierna bör diskutera väga olika intressen och slutligen landa i en uppgörelse som alla kan stå bakom precis som vi har gjort så många gånger tidigare inom ramen för arbetet. Fru talman! Nu har vi socialdemokrater i regeringsställning tack vare ett gott samarbete med andra partier kunnat vidta betydelsefulla åtgärder för att förbättra villkoren för stora grupper av landets äldre. Jag tänker på pensionstillägget som förstärkte ekonomin för äldre som har jobbat ett långt arbetsliv och ändå får låg pension. Jag tänker på införandet av trygghetspensionen för äldre löntagare som har slitit ut sina kroppar och för vilka alternativet annars hade varit att antingen ta ut en förtida låg pension eller leva på eventuella besparingar. Och jag tänker naturligtvis på den stora höjningen av garantipensionen som gav en miljon äldre högre pension. För de 655 000 pensionärer som redan hade garantipension innebar reformen en höjning med i genomsnitt 900 kronor i månaden. Det är pengar som gör skillnad särskilt i dessa dyrtider. Nu finns företrädesvis bättre bemedlade tjänstemän med inkomster som gör att de aldrig själva kommer att komma i närheten av någon garantipension som tycker att höjningen av garantipensionen har gjort att skillnaden i pension mellan dem som har arbetat ett helt långt arbetsliv och dem som inte fullt ut har gjort det har minskat för mycket. Den typen av invändningar är lätta att ha om man har sitt på det torra men för den ensamstående pensionär som kanske har 9 000-11 000 kronor i månaden är det inte en teoretisk diskussion utan det är en mycket verklig fråga om huruvida pengarna faktiskt räcker till att köpa mat hela månaden. Blir det några julklappar till barnbarnen? Rimligaste sättet fru talman att värna respektavståndet är att höja inbetalningarna till pensionssystemet. Oavsett om vi är i regeringsställning eller i opposition kommer vi socialdemokrater att oförtröttligt fortsätta kampen för högre pensioner. För oss gäller det långsiktiga målet att den samlade pensionen för vanliga löntagare ska vara minst 70 procent av slutlönen. I Sverige ska det vara tryggt att gå i pension. (Applåder)	5081
3028	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att försöka reda ut ett par saker. Jämställdhetsintegrering är en strategi som används som metod i många kommuner länsstyrelser och inte minst våra statliga myndigheter som en del i att arbeta för att synliggöra de beslut som fattas och vilka resurser som ska tillsättas utifrån om det är män eller kvinnor som gynnas eller om det blir snedfördelning för att snabbt kunna ta tag i det. Att jämställdhetsintegrering leder till att få fatt på dessa ofördelaktiga skillnader har bevisats många gånger och det är beprövat. Men Sverigedemokraterna har tidigare varit ganska tydliga med att jämställdhetsintegrering är flum och ingenting som de över huvud taget vill ska styra eller finnas med som en metod eller strategi. När jag läser den här budgeten finns jämställdhetsintegrering ändå i allra högsta grad med. Det framgår med all tydlighet att det är en viktig del av budgeten och ska fortsätta att vara det - precis det som den S-ledda regeringen införde i tidigare regleringsbrev. Min fråga till ledamoten är då: Är jämställdhetsintegrering bra eller dåligt med tanke på hur tonläget har varit tidigare från Sverigedemokraterna?	1184
3029	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Så Kristdemokraterna tänker alltså inte göra något åt detta trots att vi vet att det spelat roll när vi fattat de politiska besluten om fördelningen. Vi har i årtionden förflyttat normen så att männen bidrar mer till hemarbetet och kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har ökat. Trots den vetskapen tänker Kristdemokraterna inte göra något åt detta utan man tänker lämna över det helt till familjen och bortse från detta faktum. Det är också ett svar på frågan. Men vad är Kristdemokraternas förslag? Det är lite svårt att tyda allt i Tidöavtalet. Min fråga till Kristdemokraterna och ledamoten är: Är det privata föräldraförsäkringar vi kommer att få se framöver? Är det sådana förslag som kommer att komma? Är det ett nytt vårdnadsbidrag som kommer att läggas på riksdagens bord? Eller är det mer rut så att de välbärgade kvinnorna kan kapitalisera på arbetarkvinnornas arbete? Vilka förslag kan vi få se?	929
3030	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Kalle Olsson för ett inspirerat och engagerat tal. Jag är ny i socialförsäkringsutskottet så jag har inte alla svar på frågorna. Men jag kan konstatera att Kalle Olsson inledde med att säga att det finns mycket kvar att göra. Då reflekterar jag över att ni har varit åtta år vid makten och ändå har ni liksom inte tagit tag i frågan. Kalle Olsson talar om att Pensionsgruppen är viktig. Jag tolkar budskapet från Kalle Olsson att Socialdemokraterna är villiga att gå in fullt ut i Pensionsgruppens arbete. Men finns det några förbehåll? Det finns en uppfattning att de som vill gå in i Pensionsgruppen som ställer upp på kraven också kan vara med framöver. Vi vet att det nu finns partier som inte fanns i riksdagen när Pensionsgruppen bildades. Det råder en helt annan parlamentarisk situation nu. Jag har förstått att tidigare signaler från Socialdemokraterna inte har varit solklara. Är man villig att gå in med full kraft i Pensionsgruppen även om det kan vara gångbart att bredda den? Om man nu tycker att Pensionsgruppen är så utmärkt kan man titta på det garantitillägg som vi diskuterar och som också lyftes fram. Det diskuterades faktiskt inte på något sätt i Pensionsgruppen innan det genomfördes. Tycker Kalle Olsson att det var en bra hantering av det garantitillägg som blev resultatet för att Magdalena Andersson skulle kunna tillträda som statsminister?	1400
3031	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Om vi tittar på hur det ser ut för landets pensionärer ser vi en något splittrad bild. Det finns de som har det bra och tryggt på ålderns höst men det finns alldeles för många som har det väldigt tufft. Det är ofta kvinnor. De har slitit ofta i offentlig sektor samtidigt som de tagit stort ansvar för hem och familj. Det finns stora orättvisor i dag i hur det här faller ut. Jag nämnde Kommunal där sju av tio kvinnor får en del av sin pension i garantipension. Jag tycker inte att man kan vara nöjd när man tittar på det utfallet. Som socialdemokrat känner jag inte att vi har något att skämmas för i hur vi har jobbat med de här frågorna under de senaste mandatperioderna. Vi höjde garantipensionen. Vi införde tillägget för dem som har jobbat ett helt långt arbetsliv men ändå har låg pension. Vi gjorde insatser på bostadstillägget med mera - inte sällan under rätt stort motstånd från den sida som Ingemar Kihlström företräder. Så är det ju. Vi behöver göra mer men ska vi verkligen ta tag i den här frågan och strukturellt få upp pensionerna i Sverige måste vi titta på avgifterna och som jag sa inledningsvis i mitt anförande ligger den frågan på Pensionsgruppens bord. I stället för att hålla på och prata om allting annat låt oss fokusera på det! Låt oss ta tag i den här frågan nu och göra en översyn och se om vi kan hitta samsyn för att faktiskt få upp pensionerna varaktigt och ordentligt. Det ju det som skulle göra skillnad i det långa perspektivet.	1489
3032	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Kalle Olsson för inlägget men kanske inte för frånvaron av svar på de frågor jag ställde angående hur man ser på Pensionsgruppens fortsatta arbete vilka som ska delta och hur man ska vara. Det är faktiskt så Kalle Olsson att det finns fler partier som kämpar för de äldre. Det var faktiskt vår budget som tog bort skillnaden i beskattning mellan lönebidrag och så. Det kan vi titta på. Vi kan också blicka framåt. Vad behöver vi göra? Jag kommer tillbaka till garantitillägget som man kan säga hanterades vid sidan om Pensionsgruppen. Tycker Kalle Olsson att det var ett bra sätt? Jag delar den uppfattning som Kalle Olsson har att man ska ha Pensionsgruppen för att ha långsiktighet. Vi ska inte ha det så att det vilar på budgetbeslut vilket det gjorde på det här sättet. Och det garantitillägg som togs fram gjorde inte att pensionssystemet blev enklare. Vi var på ett pensionsforum för inte så länge sedan. Där sa de främsta experterna i Sverige att vi har ett system som ger bra pension för väldigt många - jag delar åsikten att vi behöver se till att fler får till det - men samtidigt är väldigt komplicerat. Det är väldigt svårt även för dem som är de yttersta experterna för det har varit lite lappa och laga. Det här kan vi nog vara lite ansvariga för båda två så jag säger inte att inte vi också varit med i det. Men jag vidhåller att vi behöver ha långsiktighet. Där är Pensionsgruppen - som jag bedömer behöver breddas så att vi får ett brett underlag för dem som ställer upp på de kriterier som gäller - det viktiga. Jag upprepar min fråga. Hur ser Socialdemokraterna på fortsättningen för Pensionsgruppen och vad tycker man om hanteringen av det garantitillägg som senare till och med sågades av Pensionsmyndigheten för att man i viss grad tog bort respektavståndet? Var det en bra hantering under förra året?	1862
3033	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Ett problem här är att vi haft en borgerlighet som under väldigt lång tid har jobbat väldigt aktivt för att vi inte ska få upp pensionsnivåerna som vi har pratat om här. Så är det ju. Diskussionen har ju pågått i Pensionsgruppen under lång lång tid om att vi behöver göra mer för att höja pensionerna för dem som har det väldigt tufft. Eller hur? Så har det ju varit. Det är sanningen. I bästa fall skulle vi kunna hitta samsyn så brett som möjligt i de här frågorna. Det är jag den förste att hålla med om och jag hoppas att det är den vägen vi kan vandra också framgent. Men när inte det gick var vi tvungna att agera för sanningen var ju den att före höjningen var lägstanivån för garantipensionen 8 700. Nu har jag inte möjlighet att ställa någon motfråga men det är väldigt lågt. Det är väldigt låga nivåer att leva på. Jag glömde säga i mitt förra anförande att vi även tog bort skillnaden i skatt som den dåvarande alliansregeringen drev upp. Det tog ganska lång tid att göra det. Om vi ska vara ärliga när det gäller synen på Pensionsgruppen handlar det om att ni nu har satt er tillsammans med Sverigedemokraterna. De vill vara med och det har skapat vissa interna problem för er. Från Socialdemokraternas sida är vi fullt inriktade på att jobba vidare för att höja pensionerna. Det är det viktiga för oss. Det är det absolut viktigaste nu. Vi måste fortsätta det arbete som vi bedrev när vi satt i regeringsställning och vi tror att vi har goda förutsättningar att göra det om vi bara sätter oss ned och faktiskt börjar beta av det vi sa redan 2017 och framåt att vi skulle göra. Då är det en översyn av avgiftsnivåerna som är närmast på tur. Jag tycker att vi borde ta tag i det i stället.	1727
3034	Ulrika Heindorff (M)	M	Fru talman! Att åldras är som att bestiga ett berg - man blir lite andfådd men får en mycket bättre utsikt. Så sa en gång Ingrid Bergman skådespelerskan. Med ålder kommer erfarenhet kompetens och kunskap. För att också må bra på äldre dar är det viktigt med ekonomisk trygghet och det för oss in på dagens debatt om ekonomisk trygghet vid ålderdom. Det är ett stort och viktigt utgiftsområde som omfattar 55 miljarder kronor. Jag har ett stort engagemang för seniorers och årsrikas möjlighet att leva ett gott liv långt upp i åren. Det är därför enkelt för mig att prata om frågorna i dagens betänkande om hur ekonomisk trygghet ska uppnås för pensionärer. Att få bli äldre och kanske till och med riktigt gammal är ju en nåd att stilla bedja om som man brukar säga - och alternativet är vad vi vet mycket sämre. Jag läste en artikel för några veckor sedan den 24 oktober med rubriken Statistik: Svenska pensionärer rikare än någonsin - bäst i hela EU". Svenska pensionärer har aldrig haft det bättre visar flera rapporter som tar hänsyn till pensionärers totala ekonomi. Ändå har många svårt att tro att det är så menar pensionsekonomen Staffan Ström i artikeln. "Bilden av att Sverige har ett uselt pensionssystem där alla blir fattiga sitter så djupt" säger han vidare. Men sanningen är faktiskt att det svenska pensionssystemet står sig bra. I de pensionsrankningar som görs brukar Sverige hamna i topp tio lite beroende på vad som mäts och hur mätningarna görs. Jag tycker att det är bra att ha detta som utgångspunkt när vi ska debattera ekonomisk trygghet vid ålderdom. Men med det sagt är det såklart viktigt att se till gruppen pensionärer som har det tuffast. Sett över tid är det ensamstående kvinnor som är den grupp av pensionärer som har störst andel personer med låg ekonomisk standard. Anledningarna är som ni vet flera. Kvinnor lever längre än män och blir därför i större utsträckning ensamstående. Det gäller om man ser på olikkönade relationer. Kvinnor har ofta en lägre allmän pension till följd av att de förvärvsarbetat i lägre grad och i genomsnitt haft lägre lön än män. Förhoppningsvis och troligtvis är detta något som över tid kommer att förändras då kvinnor i dag arbetar i högre utsträckning än förr och lönegapet minskar. Men det kommer att ta tid innan vi når helt jämställda löner och då också jämställda pensioner. Fru talman! Jag vill fortsätta med att citera några meningar ur regeringsförklaringen innan jag tar upp några av de områden som ryms inom det här utgiftsområdet. "Ingenting skapar välstånd i ett land som arbete. Ingenting motverkar enskilda människors fattigdom som arbete och ingenting skapar nya klassresor som att få sitt allra första arbete." Så sa statsminister Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring. Den som har jobbat ett helt liv ska ha en tillräcklig pension som ger en värdig ålderdom med god livskvalitet. Den moderatledda regeringens inriktning är att ta fram reformer under mandatperioden som stärker alla pensionärers ekonomi. Det finns ju goda skäl att stärka ekonomin för landets pensionärer. Egentligen är det en självklarhet: Vi ska ha ett pensionssystem som ger landets alla äldre en grundtrygghet. Men givetvis ska det också synas i det orangea kuvertet om man har arbetat ett helt yrkesliv jämfört med om man inte har jobbat alls eller i väldigt liten utsträckning. Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedd i Sverige och det är något som hela samhället förlorar på. Åldersdiskriminering eller ålderism ligger ofta bakom när äldres förmåga att bidra underskattas i arbetslivet. Regeringen föreslår i propositionen ett nytt mål för utgiftsområdet och det är att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män såväl ensamstående som sammanboende med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Genom att ändra målet och ersätta de tidigare målen blir det ett större fokus på den ekonomiska standarden bland pensionärer i stället för förmånernas reala värde. Så några ord om Pensionsmyndigheten. Regeringens bedömning är att vissa delar av Pensionsmyndighetens ärendehandläggning fungerar väl medan andra uppvisar brister. Den långa handläggningstiden inom bostadstillägget är bekymmersam och handläggningstiden måste fortsätta att minska. Fru talman! Nästan hälften av utgiften inom området närmare bestämt 25 6 miljarder avser garantipensionen. Grundnivån för garantipensionen höjdes med 1 000 kronor i månaden från och med i somras och antalet garantipensionärer ökade med cirka 300 000 personer. Då det måste vara en bärande princip att det ska löna sig att ha arbetat stred höjningen av garantipensionen mot livsinkomstprincipen. Det talades tidigare om sanning i debatten när ledamoten från Socialdemokraterna pratade om just denna fråga och sanningen i debatten är att Moderaternas och den socialdemokratiska regeringens förslag för pensionärer med lägst pension var helt likalydande. Skillnaden var att vi moderater ville stärka pensionerna även för dem som arbetat. I Tidöavtalet som är ingånget mellan samarbetspartierna finns en skrivning om hushållsekonomi. Där fastslås det att det ska tas fram förslag om hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Jag ser verkligen fram emot att återkomma längre fram under mandatperioden med fler förslag om hur vi värnar valfriheten. Men redan i denna budget dock inte inom detta utgiftsområde sänks skatten för alla över 65 som fortsätter att jobba. På så sätt blir jobbskatteavdraget även en relevant drivkraft för att i den mån man kan stanna kvar på arbetsmarknaden. Jag som närmast kommer från socialutskottet hoppas att detta gör att många inom exempelvis vården väljer att stanna kvar på hel- eller deltid för där finns stora behov liksom inom övrig välfärd. Fru talman! Jag har sagt detta tidigare och jag säger det igen: Det är viktigt att värna det pensionssystem som finns och att vi har breda överenskommelser på området. Pensionerna är alldeles för viktiga för att göra valfläsk av så det hoppas jag att vi slipper se framöver. "	6060
3035	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman! Ledamoten tar precis som tidigare ledamöter från regeringspartierna upp att höjningen av garantipensionen med 1 000 kronor som Vänsterpartiet drev igenom inte var helt önskvärd. Då undrar jag varför regeringen behåller den höjda pensionen för landets fattigaste pensionärer. Moderaterna hade tidigare ett förslag om 200 kronor i månaden i sänkt skatt. Vänsterpartiet föreslår i stället 2 000 kronor i månaden i höjd pension. Ledamoten säger att Moderaternas förslag handlade om att behålla respektavståndet. Men nu när ni och era samarbetspartier styr landet lägger ni varken fram förslag om sänkt skatt till landets inkomstpensionärer eller höjd pension. Varför gråta över spilld mjölk? Varför finns inte ert förslag om 200 spänn som Vänsterpartiet förstås tycker är alldeles för lite med i budgetpropositionen om det nu var så viktigt och ni ville genomföra det för några månader sedan?	907
3036	Ulrika Heindorff (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamot Ida Gabrielsson för frågan. Moderaterna står bakom livsinkomstprincipen. Som jag sa i mitt anförande var inte problemet den förstärkta pensionen för dem med lägst pension utan att man inte stärkte ekonomin för alla pensionärer. Varför gjordes inte fler satsningar i budgeten? Tiden var knapp. Vi hade några veckor på oss att färdigställa budgeten så allt som finns med i Tidöavtalet finns inte med i denna budget. Men vi har en mandatperiod på oss och vi avser att återkomma längre fram. Det står ju i Tidöavtalet att alla pensionärers ekonomi ska stärkas.	593
3037	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman! Ulrika Heindorff säger att regeringen hade tidsbrist. Men förslaget att sänka skatten med 200 kronor för inkomstpensionärerna vilket skulle rädda livsinkomstprincipen hade man redan lagt fram så det borde ha gått snabbt att inkludera det i budgetförslaget. Riksdagens röstade väl till och med igenom det eftersom Centerpartiet tjuvröstade på båda förslagen. Apropå livsinkomstprincipen har Vänsterpartiet en lösning på det och den är att man höjer inkomstpensionen med i genomsnitt 2 000 kronor i månaden. Var är Moderaternas skarpa förslag? De verkar ju så brydda i frågan. Som jag förstår det finns det inget i dag. De behåller Vänsterpartiets reform om 1 000 kronor i höjd garantipension men lägger inte själva fram något förslag för att stärka pensionerna.	780
3038	Ulrika Heindorff (M)	M	Fru talman! Nej det stämmer inte att vi inte gör ytterligare förstärkningar för pensionärerna och det redogjorde jag för i mitt huvudanförande. Sänkt skatt om man fortsätter att arbeta är också ett sätt att stärka pensionärers ekonomi. Många med mig anser nog att stora svängningar i pensionssystemet bör undvikas. Förra mandatperioden gick det igenom ett förslag som vi moderater menade inte tog hänsyn till helheten och som var dåligt eftersom det höjde pensionen för vissa pensionärer men inte för resten. Men att rulla tillbaka det när man kommer till makten hade varit direkt oansvarigt. Man måste se till pensionen som helhet. Som jag sagt ett antal gånger i talarstolen är pensionerna långsiktiga och därför behöver vi långsiktiga överenskommelser. Och låt mig påminna ledamoten om att det är vi och inte hennes kära kamrater på vänstersidan som vill ha politiska samtal med samtliga partier. Det här är ju någonting som både statsministern har sagt och som finns med i Tidööverenskommelsen. Vi vill just bjuda in till breda samtal för vi tror att det skulle vara bra för pensionerna. Men vi kunde i den socialdemokratiska ledamotens anförande tidigare höra att man där är ganska skeptisk till att bjuda in brett. Men som sagt Moderaterna och de partier som ingår i Tidöavtalet tycker att det hade varit en god idé att bjuda in brett.	1353
3039	Ida Gabrielsson (V)	V	Fru talman Det ska löna sig att arbeta. Den som arbetar ska ha rätt till trygga försäkringar bra lön och efter ett långt arbetsliv en anständig pension. Men så är det inte riktigt i dag. Fru talman! Pensionärer är inte betjänta av tomma löften eller tjusiga valtal. Pensionsgruppen har inte lyckats med sitt uppdrag att garantera anständiga pensioner till alla. Detta har pågått i år efter år utan att någon av gruppens medlemmar från något av de alla partier som ingår där har agerat för att säkra pensionärernas trygghet. När systemet infördes utlovades i överenskommelsen en kompensationsgrad på 60 procent. I dag ligger den strax under 50 procent. Under föregående mandatperiod ställde Vänsterpartiet krav om att höja garantipensionen med 1 000 kronor i månaden. Medan partierna i Pensionsgruppen mest verkar ha suttit och fikat under flera år såg vi till att den största höjningen av pensionerna i modern tid genomfördes. Till slut tvingades en majoritet också att ställa sig bakom vårt krav efter att först ha påstått att Sveriges sämst ställda pensionärer inte var värda det. Efter årsskiftet kommer också den automatiska uppräkningen att ge ytterligare en höjning på ungefär 900 kronor i månaden. Vänsterpartiet föreslog att den uppräkningen skulle tidigareläggas så att de som har det sämst ställt hade kunnat få rimligare ersättning under den ekonomiska krisen med skenande prisökningar. Men de flesta partier här i riksdagen sa nej till det förslaget. Fru talman! Vi ska ha en anständig bottenplatta i Sverige. I dag blåser man faktiskt folk. Man argumenterar för respektavstånd genom att säga till den som har det ganska dåligt att det i alla fall finns de som har det ännu sämre. Höjd grundnivå har skapat ett tryck för högre pensioner för alla låg- och medelinkomsttagare. Den låga grundnivån i Sverige har länge bidragit till att hålla nere pensionerna totalt. Inget kunde heller vara mer fel än att påstå att Sveriges pensionärer inte har jobbat. En sådan uppfattning är för den som aldrig själv har behövt kavla upp ärmarna och ta i. Vill man se till att det ska löna sig att arbeta finns bara en lösning: Höj pensionerna! Inkomstpensionen behöver höjas och därför föreslår Vänsterpartiet att en höjning med i genomsnitt 2 000 kronor i månaden ska genomföras under den här mandatperioden. Tyvärr verkar vi vara lite ensamma om den uppfattningen också. Fru talman! Pensionssystemet som alla säger sig vilja värna fungerar för den med högst inkomst eller med en hyfsat hög inkomst men för låginkomsttagare och lägre medelinkomsttagare är inte bra. Det är inte främst för att pensionsåldern har varit för låg utan för att pensionerna har varit för låga för att inbetalningarna har varit för låga och för att systemet ser ut som det gör. Därför behöver inbetalningarna öka och delar av det överskott som i dag finns i systemet användas för att också dagens pensionärer ska få del av höjningen. Vänsterpartiet har tidigare motsatt sig en höjning av pensionsåldern. Den höjda pensionsåldern kommer ju inte att betala sig i pensionskuvertet. För personer med vanliga löner kommer de extra åren knappt att märkas i plånboken om man ens kan klara av att arbeta de extra åren. Vi har ju en situation i dag där folk inte ens kan arbeta till 65 års ålder. Enligt Kommunals beräkningar ger varje enskilt arbetat år efter 66 års ålder ungefär 150 kronor mer i månaden för deras medlemmar. Undrar om det är detta som menas med att det ska löna sig att arbeta? Fru talman! Den som går i pension i dag kommer endast att få halva lönen och värre kommer det att bli om vi inget gör. Oron gnager ständigt i den som inte har allt. Som barn oroar man sig för hur föräldrarna ska kunna ha råd när de blir äldre. Äldre tvingas leva på sina barn i välfärdslandet Sverige. Det är illa. Återigen det handlar om prioriteringar - om vilka man företräder när man fattar beslut i den här kammaren. Det handlar om vilka krav som man som politiker ställer när man har möjlighet till inflytande. Med skenande matpriser extrema elräkningar ökade bränslekostnader och stigande räntor och hyror valde det högernationalistiska styret att i sin budget prioritera dem med de absolut högsta inkomsterna. Det blir en skattesänkning för dem som tjänar över 50 000 i månaden den största satsningen i högen och Sverigedemokraternas budget. 12 miljarder kostar det - mer än vad regeringen och Sverigedemokraterna ger till hela välfärdsverksamheten. Det är en skandalöst dålig prioritering som kommer att slå hårt mot vanligt folk. Fru talman! Uppenbarligen måste Sverigedemokraterna ha gått och lagt sig på slottet när förhandlingarna om trygghetssystemen och välfärden började. Det går inte att se det på ett annat sätt. För hur mycket ger regeringen och Sverigedemokraterna till landets alla pensionärer? Sanningen är beklämmande. I den budget vi nu ska fatta beslut om som ska hjälpa människor igenom krisen finns det inte en enda krona extra till landets pensionärer. Respekten för dem som har byggt upp vårt land verkar inte finnas hos regeringen och Sverigedemokraterna. När Vänsterpartiet hade möjlighet att påverka under föregående mandatperiod genomfördes den största reformen i modern tid för att höja pensionerna. Sverigedemokraterna vek i stället ned sig och fixade inte ens 1 krona mer i pensionskuvertet. En fikastund där alla partier ska bjudas på kaffe och kaka med Pensionsgruppen har Sverigedemokraterna skrutit med att de åstadkommit men det fikat har fortfarande inte blivit av. Så kan man också jobba. Man har lovat runt men hållit tunt. Att tjusas över fina positioner och kontor på Regeringskansliet i stället för att stå upp för sina väljare verkar vara Sverigedemokraternas melodi. Fru talman! Det är snart jul. Tryggheten för Sveriges pensionärer är politikens ansvar - vårt ansvar. Och vi ska se till att ta tillbaka kontrollen över pensionssystemet och höja pensionerna rejält. Jag och Vänsterpartiet ska jobba och göra allt för att det ska bli på det sättet. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande. (Applåder)	6081
3040	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Tack igen ledamoten Sofia Amloh för frågorna! Det var väldigt många frågor. Vi började i föräldraförsäkringen och vad vi ska göra åt den. Jag blir lite förvånad när det nästan låter som att man säger: Ska familjen själv bestämma? Vad hemskt! Det måste väl samhället göra? Vi måste väl lägga oss i hur föräldrar vill dela sin föräldraledighet - det klarar de väl inte av? Jag förstår mig inte på den retoriken. Ledamoten får ursäkta. Jag tror och litar på att varje förälder själv utifrån sitt vardagsliv och sitt perspektiv bäst kan bestämma vilken fördelning som blir bäst. Jag tror inte att det om vi skulle bestämma att föräldrarna själva får välja hur de vill fördela dagarna skulle betyda att män helt plötsligt skulle sluta vara hemma mer. Jag tror att vi har kommit längre än så - vi lever på 2000-talet. Jag litar på att föräldrar vill sitt barns och sin familjs bästa så att samhället inte behöver styra över varje dag och varje uttag. Jag kan inte se det behovet. Nu får ledamoten Sofia Amloh inte svara på denna fråga men den är ganska intressant. Vårdnadsbidraget togs bort men jag undrar om fler utrikes födda kvinnor har kommit i arbete bara för det. Jag tror inte att det är så. Jag tror nämligen att det är likadant där. Det är bättre att vi försöker jobba på att få kvinnor i arbete. Vårdnadsbidraget skulle inte stoppa det. Jag tror att det skulle göra att man såg att det arbete som görs hemma också är värdefullt för samhället och betyder något.	1491
3041	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Kristdemokraternas politik på det här området kan enkelt sammanfattas med att vi vill se en bra pension för både dagens och framtidens pensionärer. Det krävs åtgärder för att rätta till det när vi ser att pensionerna för vissa inte är tillräckliga. Samtidigt är det dock viktigt att de förslag som genomförs också har ett långsiktigt perspektiv så att inte åtgärder här och nu hotar kommande generationers rätt att också få bra pensioner det vill säga att pensionssystemets stabilitet och förutsägbarhet bibehålls. Kristdemokraterna värnar därför det pensionssystem som Sverige har. Det är i grunden ett bra system. För de partier som är satta att förvalta detta pensionssystem gäller det att justera bristerna så att de kan avföras men samtidigt akta sig för att blanda ihop statsbudgeten med pensionssystemet. När man en gång på 90-talet sjösatte systemet var detta en av de viktiga grundreglerna för att det skulle hålla över tid. Fru talman! Att bygga ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och med värdighet är ett angeläget mål för många och även för oss kristdemokrater. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som graden av respekt för tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen. Som senior ska man kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man ska kunna känna trygghet bibehålla sitt oberoende bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan därför inte bara handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet att se äldre som en resurs att ta till vara och att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är lika viktiga beståndsdelar. Att känna välbefinnande och meningsfullhet är viktigt för alla människor. I Sverige läggs stort fokus vid de fysiska behoven när man diskuterar välbefinnande. Det fysiska är självklart viktigt men Kristdemokraterna oroas över att de lika viktiga sociala själsliga och andliga behoven alltför ofta glöms bort eller negligeras. Många äldre vittnar exempelvis om att de upplever en bister verklighet i form av påtvingad ensamhet och isolering. Detta sker inte sällan efter att livspartner eller vänner inte längre finns kvar. Det är inte alltid man har en familj i närheten som kan bistå i livets olika skeden. Kristdemokraterna har därför under de senaste åren på olika sätt och genom olika företrädare lyft frågan om ofrivillig ensamhet. Den budget regeringen nu har lagt fram har en väldigt stark fördel: Den visar att pengar inte är allt genom att det finns med en satsning på att bryta äldres ensamhet. Det handlar om att hitta vägar för att bryta den ensamhet och isolering som många äldre tvingas leva i. Fru talman! Vi har alla ett ansvar att forma ett samhälle där äldre ska känna trygghet gemenskap mänsklig värme och värdighet. I Sverige har det tyvärr länge varit tyst kring den problematiken. Den tystnaden kan bero på många olika saker till exempel att det finns en uppfattning att det alltid är någon annan som ska lösa problem. Men vi har alla ett eget ansvar att försöka bryta någon människas ensamhet oavsett om man är ung eller gammal. Vi har ett samhälle där det ofta inte känns normalt att sträcka fram en hjälpande eller välkomnande hand men de äldres ensamhet och utsatthet kan vi bara rå på om vi alla aktiverar oss - och om vi använder civilsamhället som en resurs. Jag är därför stolt över att det finns en sådan satsning i den budget som läggs fram. Det är en gemenskapssatsning om 300 miljoner kronor för att bryta ofrivillig ensamhet. Det här är insatser som visar på regeringens ambition att möta problemen med äldres ensamhet i Sverige. Fru talman! Det är inte heller ovanligt att äldre oroar sig över ekonomin och om pengarna kommer att räcka ens till det nödvändigaste. Den ekonomiska tryggheten är viktig för alla men kanske särskilt för den som kan ha svårt att påverka situationen genom eget arbete. Kristdemokraterna är som jag sa med i Pensionsgruppen en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som inledningsvis ställde sig bakom den överenskommelse som gällde pensionerna. Sverige har i dag ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart och det vill vi kristdemokrater fortsätta värna. Men vi ser också att det är dags att diskutera om inte fler partier ska vara med. Det kräver naturligtvis att man ställer upp på den bas som gäller det vill säga att beslut fattas med ett långsiktigt perspektiv och att det sker så att vi säkerställer både det korta och det långa perspektivet. Fru talman! Vi kan också läsa om hur skrupelfria brottslingar genom olika lömska metoder lurar av äldre människor deras besparingar som i många fall har arbetats ihop under ett långt arbetsliv och utgör en viktig grund för att klara vardagsekonomin. Detta avskyvärda tillvägagångssätt kan inte nog fördömas och det är viktigt att vårt samhälle än mer tydligt markerar mot denna typ av brottslighet. Sveriges äldre är särskilt utsatta för bedrägerier. Ofta handlar det om faktura telefon- eller kortbedrägerier. Situationen är allvarlig och många äldre drabbas mycket hårt. Det är inte ovanligt att de efteråt känner oro i det egna hemmet inför att gå ut eller av en sådan enkel sak som att telefonen ringer. Andra skäms över att de har blivit lurade. Vi måste som samhälle satsa mer på polisen och skärpa straffen för brott som riktar sig mot äldre. Vi behöver skaffa djupare kunskap kring äldres utsatthet för brott och genom informationsinsatser stärka äldres beredskap. Så minskar vi risken för äldre att drabbas av brott. Äldre som drabbas behöver också få hjälp och stöd när de drabbats av brott. Det krävs åtgärder för att öka tryggheten. Det behövs också ett värderingsskifte till förmån för de goda värderingar som en gång byggde landet starkt. Alla ska kunna känna sig trygga. Friheten får inte begränsas av rädslan för brott och äldre människor ska bemötas med både värdighet och respekt. Fru talman! Som har nämnts pekar Tidöavtalet ut en riktning för denna mandatperiod vad gäller pensionärers och även andras hushållsekonomi. Det handlar bland annat om sänkt skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster och det ska tas fram förslag på hur pensionärernas ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Fru talman! Kristdemokraterna ger som sagt stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan de fyra partierna. Våra äldre är värda ett samhälle som ger såväl ekonomisk trygghet och ett skydd mot brottslighet som stöd till insatser för att bryta ensamheten. Våra partier är redo att fortsätta utveckla detta viktiga arbete. Jag vill också passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till talman tjänstemän och kansli liksom till de tappra tittare som sitter framför datorn och tittar på debatten - och naturligtvis till mina utskottskollegor. Vi får nu alla fira jul och jag ser fram emot bra diskussioner och ett fruktbart samarbete även efter det.	7170
3042	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Pengar är inte allt säger Ingemar Kihlström i sitt anförande och i någon mening är det förstås sant. Men när man ska betala elräkningen i slutet av december månad januari månad eller februari månad kommer pengar att vara väldigt viktiga. Själv kommer jag från Jämtlands län och de senaste dagarna har jag pratat med jämtar och härjedalingar som är förtvivlade. Det är i huvudsak äldre människor som har hört av sig och det är därför jag lyfter den här frågan i den här debatten. De är förtvivlade över hur de ska ha råd att betala elräkningen när den kommer. Nu har vi dessutom haft en situation de senaste veckorna där elpriserna också i mitt elprisområde alltså i norra Sverige har varit lika höga som i södra Sverige. Samtidigt har vi haft temperaturer som har krupit ned till kanske minus 20 grader. Min fråga till Ingemar Kihlström är: Varför ska inte de äldre medborgarna - pensionärerna - i min valkrets Jämtland eller i Norrbotten och Västerbotten få ta del av det elprisstöd som regeringen har aviserat?	1039
3043	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Kalle Olsson för frågan. Jag tror att vi ska vidga frågan precis som Kalle Olsson säger. Jag ville beröra att pengar inte är allt utan att det är väldigt viktigt att prata om att vi behöver ge de äldre värdighet och skapa möjlighet att bryta ensamheten och skapa trygghet. Men om vi nu ska prata om elräkningarna som i viss mån hör hemma på ett annat område men naturligtvis har en indirekt verkan är det naturligtvis så att vi behöver se till att det finns en pension som gör att människor kan betala räkningen oavsett om det gäller mat hyra eller el. I vissa fall gäller det även drivmedel för det är ju också så att många äldre som är aktiva behöver transportera sig eller bli körda av sina släktingar. Vad gäller elstödet är det de facto så att det förslag som nu har presenterats baseras på det uppdrag som den tidigare regeringen gav. Det handlade om att se hur man kunde föra tillbaka de flaskhalsavgifter som har tagits ut av dem som bor i område 3 och 4. Det är ju så det är. Som jag sa tidigare har vi samtidigt en situation där vi inte kan ha det som enligt norsk modell där vi spär på inflationen. Samtidigt kan vi konstatera att situationen vi har med höga elpriser har grund i att vi inte har tillräckligt mycket el. Jag tycker att man kan titta lite in mot sig själv Kalle Olsson. Om vi inte hade stängt kärnkraftverk så hade vi haft betydligt mer el och då hade vi också haft ett annat uppdrag. Nu handlar det om att se till att elräkningen kan betalas. Regeringen har presenterat en modell och vi kommer att se till att genomföra den.	1595
3044	Kalle Olsson (S)	S	Fru talman! Regeringen har presenterat en modell där man undantar halva Sverige från sin modell. Det är svårt att tänka sig en mer akut och brännande fråga i dag den 19 december när det lackar mot jul och vi ska betala våra räkningar. Ingemar Kihlström talar om de äldres ekonomiska utsatthet. Det blir inte svårare än att nu kunna hantera den här frågan för många äldre. Då återkommer jag till själva grundfrågan. Varför ska de äldre i norra Sverige med sina små marginaler inte få ta del av det stöd som de äldre i södra Sverige får ta del av?	548
3045	Ingemar Kihlström (KD)	KD	Fru talman! Tack så mycket Kalle Olsson! Jag tror att Kalle Olsson ska gå hem och titta sig i spegeln. Ansvaret för att vi får de elpriser vi har i Sverige vilar på det parti och den konstellation som har haft makten under åtta år. Man borde kanske ta till sig lite av den saken innan man raljerar över det vi säger här. Det är de facto så Kalle Olsson att vad jag vet har de som bor i område 1 och 2 inte betalat de flaskhalsavgifter som det handlar om att betala tillbaka. Det här är retroaktivt. Den minister vi har Kalle Olsson har sagt att vi inte lämnar någon i sticket. Vi kommer att se till att även pensionärer och andra kan betala räkningarna framöver. Det borde den socialdemokratiska regeringen ha tänkt på. Men nu tittar vi framåt. Nu går vi vidare. Vi ser till att pensionärerna både får en god pension och kan betala räkningen oavsett om det gäller elräkningen eller dieselavgiften när de ska tanka bilen. Vi kommer att jobba och ta hand om det.	972
3046	Martina Johansson (C)	C	Herr talman! Det är ungefär 30 år sedan som vi fattade beslut om och sjösatte det pensionssystem som vi har i Sverige i dag. Det gjorde vi för att vi behövde ett pensionssystem som skulle vara långsiktigt och ekonomiskt hållbart. Vi kom ur en ekonomisk kris där vi riskerat att behöva sänka pensionen. Därför behövde vi ett system som ligger vid sidan om statsbudgeten. Det är en av grundbultarna i vårt nuvarande pensionssystem. Det är en av de principer som jag tycker är viktig att fortsätta att värna. En annan viktig princip är att varje generation ska betala för sin egen pension. Det är bara på så sätt vi kan jobba med det vi talar om. Det ska löna sig att arbeta och det ska vara ett respektavstånd. Det gör också att pensionssystemet kan bli förutsägbart om det bygger på en livsinkomstprincip och inte en kortsiktig debatt där vi höjer eller sänker i statens budget. De som har stått här i talarstolen före mig i kväll har talat om grundnivåer och olika siffror och hur mycket människor har i garantipension eller inte. Det som är viktigt är att vi talar om hela grundskyddet. Det är både garantipension och ett bostadstillägg. Man behöver se det som en helhet för att kunna se det grundskydd som nuvarande pensionssystem bygger på. Sedan ska det inte stickas under stol med att det system vi har i dag innehåller en massa olika delar. Det är inte superenkelt att förstå hur pensionssystemet är uppbyggt. Jag har fått ägna mig åt de här frågorna i två år. Jag har lärt mig massor som jag inte hade någon aning om innan jag fick förmånen att komma in i socialförsäkringsutskottet och pensionsgruppen. Visst har vi ett arbete att göra för att få ett mer tydligt system som blir enklare för oss alla att förstå. Därför är det så viktigt att värna grundprinciperna som finns i pensionssystemet och som vi var överens om på 90-talet när vi fattade de här besluten. Vårt system mår inte bara av kortsiktiga förslag lösningar och debatter. Det krävs en hållbar överenskommelse. Det behöver fortsätta att vara skilt från budgeten och bygga på den avgift som betalas in på den lön som jag tjänar när jag arbetar. Det var så det blev hållbart ekonomiskt. Det är bara så vi kan motverka en budgivning vart fjärde år. Det är på det sättet vi kan fortsätta att värna med risk för att bli tjatig livsinkomsten och att det ska löna sig att arbeta. Sedan är frågan: Har vi bra pensioner i Sverige i dag eller inte? Ibland när man lyssnar på debatten - och det har varit både under förra året och från vissa av de talare som har varit uppe i debatten tidigare i kväll - kan man tro att vi inte har det. Jag vill ändå påstå att vi har generellt sett bra pensioner. Sedan finns det individer som inte har en hög pension av olika skäl. Vi ska komma ihåg att ungefär 30 000 av 2 2 miljoner pensionärer är absolut fattiga. De har inte råd att köpa de mest grundläggande sakerna. Vi har ungefär 300 000 relativt fattiga pensionärer. Vi hade 1 1 miljoner relativt fattiga pensionärer på 90-talet när vi införde nuvarande pensionssystem. Det har levererat även om vi inte får 60 procent som var målbilden när vi införde systemet. Ett skäl till det är att vi inte har höjt pensionsåldrarna i tid. Vi lever så himla många år längre i dag än vad vi gjorde och än vad vi trodde att vi skulle göra. Det är ungefär 15 procent av pensionärskollektivet som är de 300 000 pensionärerna som är relativt fattiga. Tittar vi på en annan grupp i samhället om vi talar om barnfamiljer är det också ungefär 15 procent av barnfamiljskollektivet som är relativt fattiga. Jag säger inte här att det är rätt eller fel. Jag vill bara lyfta upp det. Det finns många grupper i samhället som vi också behöver tänka på när vi börjar skruva i olika system. När det gäller pensionssystemet och förändringar behövs det ibland skruvas. Då gäller det att vi skruvar på rätt ställen. Vi har lite att ta tag i efter de senaste höjningarna som har varit. Det har påverkar skillnaden mellan den som har jobbat lite eller väldigt lite och den som har jobbat mer. Vi har höjt åldrarna. Det kommer fler höjningar. Vi kommer att ha en riktålder så att det följer med när vi lever allt längre. Men vi får inte glömma att vi också måste jobba med arbetsmiljöfrågorna. Det behövs för att du ska orka jobba fler år om du har ett tuffare yrke. Vi har också infört möjligheten till en omställning mitt i livet. Under förra mandatperioden var det en av Centerpartiets viktiga frågor. Det handlade om att se till att man ska kunna få göra en omställning. Det är precis det som behövs ibland för att kunna orka jobba några år längre. Herr talman! Jag går igång lite. Jag går utanför mitt manus. Jag hoppas att jag håller mina åtta minuters talartid i sluttampen. Vi får se. Har vi ojämställda pensioner i Sverige? Ja det har vi om vi jämför mellan män och kvinnor. Men det är inte på grund av pensionssystemet som pensionerna är ojämställda. Det bygger faktiskt på det jag har jobbat eftersom hela pensionen bygger på den livsinkomst jag har. Om jag och min familj har gjort olika livsval som gjort att den ena jobbar deltid kommer det att påverka pensionen. Det är inte fel i sig. Det kan man lösa på andra sätt. Man kan lösa det som genom den ena sparar pengar på den andras konto som man då måste skriva som enskild egendom så att det inte förvinner vid en eventuell skilsmässa längre fram. Men det är möjligt. Det är sådant som jag kan känna är otroligt viktigt att vi fortsätter att jobba med. Skillnaden minskar. Arbetsmarknaden blir mer jämställd och skillnaderna mellan pensionerna minskar. Men de kan minska mer genom att vi jobbar med kunskap och information framför allt till våra unga vuxna om vad de här sakerna betyder. Det är de som just nu är på väg att bilda familj och på väg att flytta hemifrån. Centerpartiet har pratat väldigt länge om att vi behöver förstärka informationsuppdraget både till Pensionsmyndigheten och till Försäkringskassan. Vi som är här i kammaren i dag och som har ganska stor kunskap om vårt pensionssystem kan också vara med och sprida denna kunskap om dessa normer och värderingar som sitter djupt rotade i oss så att vi hjälper till att bryta upp dem. Det finns massor med lagstiftning som man kan jobba med på familjerättsområdet. Jag vill bara nämna en sak nämligen att man faktiskt inte per automatik har gemensam vårdnad när ett barn föds. Lagstiftningen visar på något sätt hur vi ser på mannens och kvinnans roll i en familj vilket också påverkar våra livsval. Herr talman! Jag inser att jag inte kommer att hålla mig till mina åtta minuters anmälda talartid. Jag ber därför om ursäkt i förväg. Men jag måste få säga några ord om långsiktiga överenskommelser och Pensionsgruppen som ibland är otroligt utskälld. Men för mig är Pensionsgruppen otroligt viktig. Det har varit en viktig del att vi har jobbat med konsensusöverenskommelser långsiktiga överenskommelser för att inte slå sönder vårt pensionssystem. Självklart kan detta arbete bli bättre. Vi kan samarbeta bättre partierna emellan. Vi kan bli mer transparenta gentemot det som finns på dagordningen och vad som ska hanteras kommande år. Vilka frågor är det som vi faktiskt diskuterar och vad är de svåra knäckpunkterna? Men det är inte samma sak som att slå sönder ett framgångsrikt samarbete. Jag vill tillbaka till den stabilitet som fanns tidigare när det gäller samarbetet om pensionssystemet. Jag vill inte vara med om att vi fortsatt ska hamna i kortsiktiga lösningar som slår sönder ett system som riskerar att mina barn som nu är på väg att flytta hemifrån inte kan lita på pensionssystemet när de ska sluta lönearbeta. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att värna den diskussion som vi har haft och förbättra vårt samarbete. Även om det inte är en kioskvältare är det ibland faktiskt bättre att göra rätt även om det är svårt. Herr talman! Jag önskar er och alla andra i kammaren tjänstemän och kollegor en god jul och ber om ursäkt för att jag har dragit över min anmälda talartid.	8026
3047	Mauricio Rojas (L)	L	Herr talman! Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom i budgetpropositionen handlar om de ekonomiska levnadsvillkoren för drygt 2 miljoner personer eller en femtedel av vårt lands invånare. Den ekonomiska aspekten utgör en mycket väsentlig del av dessa personers trygghet och välstånd. Men det är viktigt att inledningsvis påpeka att det också finns andra åtminstone lika viktiga delar av levnadsvillkoren för de äldre eller årsrika som min partikollega Barbro Westerholm brukar säga. För att bara ta ett exempel vill jag i detta sammanhang påminna om att enligt senaste Nationella trygghetsundersökningen från oktober 2022 känner sig mer än var tredje kvinna mellan 65 och 74 år otrygga eller vågar helt enkelt inte gå ut en sen kväll i det egna bostadsområdet. Vad gäller kvinnor mellan 75 och 84 år är det mer än fyra av tio som befinner sig i en så beklaglig situation. Otryggheten men också ensamheten är två av de främsta livsbetingelserna som gör att åldrandets naturliga bördor kan kännas ännu tyngre och till och med förvärras. I detta avseende är det värt att uppmärksamma att enligt Statistiska centralbyråns rapport Efter 60 900 000 personer över 60 år bor ensamma och att var femte ensamstående person i den åldern också betraktas som socialt isolerad det vill säga att de mycket sällan eller aldrig träffar anhöriga vänner eller bekanta. Därför är det glädjande att regeringen lägger fram en treårig gemenskapssatsning på sammanlagt 900 miljoner kronor. Herr talman! En annan viktig aspekt som påverkar de äldres livssituation på ett mer övergripande sätt är den bristande politiska representation som denna grupp har i våra främsta beslutande församlingar inte minst i denna riksdag. Bara nio ledamöter som var 65 år eller äldre valdes in i riksdagen vid det senaste riksdagsvalet. Det ger en representation på ynkliga 2 6 procent för en grupp som motsvarar en dryg fjärdedel av valmanskåren. I vårt utskott socialförsäkringsutskottet som behandlar frågor relaterade till de äldres ekonomiska trygghet finns det bara 1 av sammanlagt 47 ordinarie ledamöter och arbetande suppleanter som är äldre än 64 år. Jag lyfter fram denna omständighet eftersom jag är övertygad om att denna underrepresentation inte bara är orimlig utan rent av skadlig för hur vår demokrati fungerar. Herr talman! Om vi nu vänder blicken mot de ekonomiska villkoren för de äldre i Sverige kan vi glädjas över att konstatera som redovisas i budgetpropositionen att andelen personer som är 65 år eller äldre och som lever i materiell fattigdom är den lägsta i Europeiska unionen. Och detta gäller både män och kvinnor. Även andelen pensionärer med det som kallas låg ekonomisk standard det vill säga som har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianen för hela samhället är komparativt låg. Den andelen har dessutom enligt Eurostats statistik minskat från 17 9 procent år 2016 till 13 4 procent år 2021. Men här bör en särskild grupp uppmärksammas nämligen ensamstående kvinnor med pension där drygt en tredjedel lever med låg ekonomisk standard. Tidigare strukturell ojämlikhet visar sitt ansikte i människors plånböcker på äldre dagar. Herr talman! Det är också glädjande att konstatera vilket tydligt framgår av budgetpropositionen att vi står inför det som förmodligen är den kraftigaste resursförstärkningen av grundskyddet för pensionärer som någonsin gjorts. Garantipensionens budgetutgifter för 2023 ligger 50 procent över det prognostiserade utfallet för 2022 och drygt 80 procent över utfallet för 2021. Det beräknade utfallet för 2024 och 2025 ligger ännu högre och motsvarar en ökning med 123 respektive 129 procent i förhållande till utfallet för 2021. Herr talman! I detta ljusa scenario för många pensionärer med relativt låga disponibla inkomster måste man uppmärksamma de problem som hotar vårt inkomstbaserade pensionssystem. Detta system som har livsinkomstprincipen som grund ligger som bekant utanför statsbudgeten. Men det påverkas på ett mycket väsentligt sätt av grundskyddets utveckling och likaså av andra budgetrelaterade inkomstförstärkningar som bostads- och inkomsttillägget till pensionärerna. För inte så länge sedan den 17 november 2022 publicerade Daniel Barr generaldirektör för Pensionsmyndigheten ett debattinlägg i Dagens Nyheter där följande kunde läsas: Sammantaget innebär den höjda garantipensionen och pensionsomräkningarna att drygt en miljon pensionärer med låga eller normala inkomster utav sammanlagt 2 3 miljoner pensionärer kommer att omfattas av garantipensionen från nästa år. Bland kvinnorna är det en klar majoritet som kommer att få garantipension." Han fortsätter: "När mer än fyra av tio pensionärer och fler än hälften av alla kvinnliga pensionärer saknar den tänkta kopplingen mellan arbete och pension kan man på goda grunder ifrågasätta om livsinkomstprincipen fortfarande är en grundläggande princip för vårt pensionssystem." Generaldirektören Barr avslutar sitt inlägg med en mycket angelägen fråga: "En central fråga i det offentliga samtalet om pensioner är i vilken grad arbete ska löna sig också i pensionskuvertet. Frågan är om vi ska ha ett allmänt pensionssystem med en stark livsinkomstprincip eller ett system där de allmänna pensionerna är mer eller helt lika för alla?" Herr talman! För oss liberaler är svaret på denna ytterst väsentliga och aktuella fråga glasklart. Vi tycker att det är rättvist och dessutom avgörande för vårt gemensamma välstånd att värna om ett pensionssystem som bejakar arbetslinjen. Att det i alla avseenden ska löna sig att arbeta är den grund på vilken ett hållbart välfärdssamhälle vilar. Varje avsteg från denna princip försvagar våra framtida möjligheter att finansiera ett generöst välfärdssystem med bra sociala skyddsnät skolor och vård och omsorg för alla som behöver det. Det finns andra partier som i jämlikhetens namn är beredda att urholka vårt arbetsbaserade pensionssystem. Det sättet att tänka leder till en jämnt fördelad fattigdom för alla eftersom det underminerar det välståndsskapande fundament som ger oss alla möjligheten att leva ett tryggare och rikare liv. Det har vi sett i alla samhällen som har valt denna välståndsfientliga jämlikhetslinje. Därför hoppas vi att en klar majoritet av Sveriges riksdag ska fortsätta värna om grunderna för vårt arbetsbaserade pensionssystem och inte falla offer för populistiska förslag som kan ge kortsiktiga opinionsvinster till priset av vår gemensamma välfärds hållbarhet. Herr talman! Med dessa ord avslutar jag mitt inlägg och yrkar bifall till utskottets förslag och önskar alla en god jul. (Applåder) "	6670
3048	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! I ett av världens rikaste länder ska man kunna känna sig trygg vad gäller den egna ekonomin när man ska gå i pension. Och det kan många göra. Vår ekonomiska utveckling och vårt pensionssystem har gynnat många som kan sätta guldkant på tillvaron på ålderns höst. Men det är också många som inte kan göra det. De har jobbat ett helt arbetsliv med låg lön och utan rätt till heltid. De har varit hemma med barn eller tagit hand om en gammal förälder. Skillnaderna är mycket stora. Men alla som är pensionärer i dag har varit med och byggt upp Sverige. Alla borde alltså ha en pension som det går att leva på utan att behöva vända på varenda krona eller stå utan mat i slutet av månaden. Vi måste få mer jämlika pensioner i Sverige. Det är inte minst en jämställdhetsfråga. Därför är den höjning av garantipensionen vi fick igenom med S V och C i somras viktig. Den ger ett rejält tillskott i plånboken för de pensionärer som har allra minst marginaler. Av de pensionärer som nu får en högre levnadsstandard är också en stor andel kvinnor vilket även gör det till en viktig åtgärd för jämställdhet. Det finns tre gånger så många kvinnliga garantipensionärer som det finns manliga eftersom vårt ojämställda pensionssystem speglar en arbetsmarknad årtionden bakåt en tid då kvinnor arbetade betydligt mindre än män och hade betydligt lägre löner. Dåtiden kan vi inte ändra men vi har all möjlighet att påverka framtiden. Om vi inte fattar rätt politiska beslut kommer vi att få se ojämställda pensioner i årtionden framöver närmare bestämt i 100 år till. Kommissionen för jämställda livsinkomster har beräknat att det med den takt förändringen sker i dag kommer att ta 100 år innan vi har jämställda pensioner. Banken SEB har räknat ut att vi får vänta till år 2053 innan den första generationen flickor föds som kan se fram emot en pension på samma nivå som mäns alltså när de går i pension runt år 2123. Det är svårt att veta om man ska skratta eller gråta åt detta. Men en sak vet i alla fall vi miljöpartister. Det är att vi ska agera. Det är vår skyldighet att se till att alla kvinnor i Sverige ska slippa leva med ett ojämställt pensionssystem i ytterligare 100 år. Den grundläggande anledningen är vilket många också har tagit upp att män och kvinnor lönearbetar i olika utsträckning. Det betyder att kvinnor i mindre utsträckning än män jobbar för lön och i större utsträckning tar ansvar för barn och hem. Kvinnor tog fortfarande ut cirka 70 procent av föräldraledigheten och 60 procent av vabdagarna 2020. Uttaget av föräldraförsäkringen har särskilt stor betydelse för ekonomisk jämställdhet lönearbete och därigenom också pensionerna. Detta ändrar vi bara med politik. Ett mer jämställt arbets- och familjeliv och mer jämställda löner ger också mer jämställda pensioner. Men vi måste också förbättra och förändra pensionssystemet. Framför allt måste vi stärka upp när det inte levererar som det var tänkt. Nivåerna är för låga och den allmänna pensionen behöver höjas med fokus på de lägsta pensionerna. Vi i Miljöpartiet föreslår därför i vår budgetmotion att den allmänna pensionen ska höjas genom att pensionsavgiften höjs från 17 21 till 18 5 procent. Äldre i Sverige ska kunna lita på att man kan ha en försörjning det går att leva på. Även om pensionen för många är för låg har Sveriges pensionssystem levererat väldigt bra och går med överskott. Vi vill därför att regeringen snarast ska titta på att införa en gas i pensionssystemet. Förutom nivåerna är det också viktigt att pensionerna är förutsägbara och att det går att planera sitt liv efter det man vet ska komma att bli den egna ekonomiska verkligheten. Tyvärr är det inte heller så för alla i dag. Pensionsmyndigheten kontaktade i oktober cirka 58 000 pensionärer för att meddela att garantipensionen inte kommer att betalas ut till dem efter årsskiftet. Det är sådana som bor utomlands och som hittills har kunnat få ut sin garantipension där. Många är förtvivlade. Enligt EU-regelverket ska det finnas stöd i det land där de är bosatta men detta verkar saknas på många ställen. Det gör att människor nu inte kommer att kunna köpa mediciner betala räkningar eller hyran. Så kan inte staten behandla människor. Om ett stöd ska dras in måste det säkerställas att det finns alternativ. Det har inte gjorts här. Människors förutsättningar att planera sin ekonomi har förändrats drastiskt. Vi i Miljöpartiet tycker att det kompromissförslag som lagts fram ska gälla. Enligt det ska de pensionärer som redan har flyttat ut och fått sin garantipension beviljad få behålla den livet ut medan övriga får förhålla sig till den nya lagstiftningen. Ett annat exempel på ändrade planeringsförutsättningar är den skattesmäll som pensionärer födda 1957 nu drabbas av. När riksdagen i maj 2022 röstade för höjda åldersgränser i pensionssystemet beslutades också att höja åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget från 65 till 66 år. Beslutet innebär att personer födda just 1957 får skattehöjningar på mellan 1 000 och 3 000 kronor i månaden under 2023 eftersom skatten undantogs från övergångsregler. Så kan vi helt enkelt inte heller ha det. Miljöpartiet vill att regeringen omedelbart ska justera det. Det framstår ändå som ett misstag i utformningen. Men hittills är regeringen svaret skyldig. En annan fråga som hänger i luften är Pensionsgruppen. Regeringen har sagt att alla partier ska bjudas in men ännu har jag inte sett någon sådan inbjudan. I stället träffas den gamla gruppen den där väldigt lite händer och där svenska pensioner har fortsatt att gå kräftgång. Men när Miljöpartiet var med i Pensionsgruppen när vi satt i regeringen och kunde påverka genomfördes reella ökningar för breda grupper och det var ökat fokus på jämställdhet. Men höjningen av garantipensionen hände inte tack vare Pensionsgruppen utan snarare trots den. Men med det sagt är den svenska modellen trots sina brister värd att bevara och värd att arbeta vidare på. Det är ett stabilt system som håller över tid och som ger ekonomisk trygghet vid ålderdom så vi fortsätter att vänta. Kanske kommer det en inbjudan snart. Herr talman! Oavsett pensionsgrupp eller inte är Miljöpartiets mål att pensionerna ska höjas bli mer jämställda och också bidra till Sveriges hållbarhetsmål. Sverige ska vara världens bästa land att leva i också som pensionär. På grund av budgetreglerna kan vi inte yrka bifall till vårt förslag på utgiftsområdet. Vi hänvisar därför till vår budgetmotion och till det särskilda yttrande som vi har om den ekonomiska tryggheten vid ålderdom. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	6656
3049	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Som framgår av talarlistan är det många anmälda talare till debatten. Jag vill därför flagga för att det inte är säkert att alla talare hinner hålla sitt anförande före klockan 23.00 i dag då vi avbryter debatten. Anföranden som kvarstår vid klockan 23 flyttas så att de hamnar sist på morgondagens föredragningslista.	321
3050	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Först och främst vill jag tacka alla eminenta medarbetare på utbildningsutskottets kansli och önska dem en god jul. Jag vill också önska all personal i Sveriges skolor en riktigt god jul. Ni lägger grunden för att alla barn och ungdomar ska kunna gå i en bra och trygg skola. Jag vill också herr talman yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Den budget som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har lagt fram består av en klassisk borgerlig skolpolitik. Det är mycket viktigt för Sverige. Det handlar inte minst om att återupprätta kunskapsskolan och om att stärka tryggheten i skolan för alla elever. Detta är nödvändigt för att fler elever ska kunna nå sin fulla potential och kunna växa med kunskap och bildning. Det är också herr talman en viktig del för att vi ska kunna få ordning på andra områden där vi har stora utmaningar i Sverige. Det gäller inte minst rättssamhället den sociala utslagningen och den höga arbetslösheten. Det finns mycket som måste göras. I dag lämnar 16 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. Ungefär var fjärde 25-åring i Sverige saknar slutbetyg från gymnasiet. Dessa siffror är alarmerande höga. Det håller inte att insatser sätts in sent när de måste sättas in tidigt. En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för att alla elever ska kunna klara skolan. Men enligt Skolinspektionens skolenkät 2022 upplever en sjättedel av de elever i årskurs 8 som har svarat på enkäten att de inte alls eller endast till viss del känner sig trygga i skolan. Så kan vi inte ha det. Lärarnas bild av trygghet överensstämmer dessutom med elevernas bild. Vilka drabbas hårdast om det är kaos i korridorerna med mobbning och mycket grovt språkbruk och om elever kommer och går som de vill och inte lyssnar på lärarna och så vidare? Vi bör fundera över det. Vilka drabbas hårdast om det är stök och kaos i skolan? Jo en sådan skolmiljö herr talman slår skoningslöst mot de elever som har de tuffast i skolan - de som inte har Vilhelm Moberg och Selma Lagerlöf trängandes med varandra i bokhyllan hemma de som inte har föräldrar som engagerar sig i deras skolgång eller föräldrar som hjälper dem att byta skola om så krävs. De som är mest utsatta drabbas alltid mest om skolan sviker. De elever som inte klarar skolan har ofta problem också utanför skolan. Det kan handla om en svår familjesituation eller om att eleven helt slutat gå till skolan. En viktig åtgärd är därför ett ökat samarbete mellan skola och socialtjänst. Därför är det bra att regeringen nu initierar en statlig satsning på sociala team för att bidra till trygghet och studiero en ökad skolnärvaro och en förbättrad samverkan mellan skola och socialtjänst. I dag saknas det ofta metoder för att hantera elever som behöver stängas av om det har gått så långt eller flyttas tillfälligt utanför den egna skolan. Så kallade akut- och jourskolor möjliggör att elever som till exempel stör ordningen eller som bidrar till en väldigt otrygg miljö för andra elever får ett bättre stöd och inte stör andra elever. Herr talman! Regeringen aviserar också en mycket stor satsning på läroböcker. Det är hela 685 miljoner kronor för nästa år. Satsningen kommer sedan att vara permanent med över en halv miljard kronor per år. Detta är mycket välkommet. Det är något som mitt parti Liberalerna har arbetat för länge. Både digitala och fysiska läromedel är viktiga i dagens skola men den fysiska läroboken har i alltför stor utsträckning fått stå tillbaka för datorer och paddor. Lärare i Sverige lägger i genomsnitt 80 timmar per år på att göra egna läroböcker. Det är helt sanslöst. Bristen på läroböcker försvårar också för föräldrar att hjälpa sina barn med skolarbetet hemma. Herr talman! Det behövs ett ökat fokus på skolans kunskapsuppdrag på att stärka lärarnas yrkesroll på att öka tryggheten och studieron samt på att förbättra tillgången till tidiga stödinsatser. Det ska vara mindre pappersarbete och mer undervisning. Lärare ska också ges bättre möjligheter och fler verktyg för att kunna agera mot ordningsstörningar i skolan. Insatser kommer därför att göras för att öka antalet speciallärare och förstärka lovskolan. Vi fokuserar väldigt mycket vilket är fullt förståeligt på de elever som har svårt att nå målen och som behöver mycket extra stöd. Men det bör i debatten sägas herr talman att vi också har elever i den svenska skolan som är mycket högpresterande. Den som är väldigt väldigt duktig i till exempel matematik eller språk ska kunna nå riktigt långt redan i grundskolan och på gymnasiet. De eleverna behöver ofta större utmaningar i sitt lärande. Likvärdighet handlar inte om att alla elever är likadana utan om att alla ska kunna nå sin fulla potential. Det är därför mycket bra att de pågående försöksverksamheterna med spetsutbildningar inom grundskola och gymnasieskola nu ska bli permanenta och utvecklas. Förslaget innebär att 25 miljoner kronor avsätts för detta för nästa år. Sedan är det 50 miljoner per år från och med 2024. Herr talman! Grundskolan och gymnasiet hänger nära samman med hur den högre utbildningen och forskningen fungerar. Om studenter inte har tillräckliga förkunskaper från gymnasiet får det en hämmande effekt när det gäller vilken nivå som undervisningen på universitet och högskolor kan bedrivas på. Den högre utbildningen ska vara just högre och inte behöva rusta studenter utan grundläggande kunskaper och färdigheter. Detta ska grund- och gymnasieskolan göra. Om Sverige ska vara en kunskapsnation måste det finns en god tillgång till högre utbildning i hela landet. Dagens arbetsmarknad ställer ökade krav på omställning och kompetens och detta underlättas av tillgång till högre utbildning och yrkesutbildningar av hög kvalitet i hela landet. Forskning är grunden för svensk konkurrenskraft för svensk tillväxt och för svensk välfärd. Betydelsen av den kan aldrig överskattas. Låt mig lyfta fram två särskilt viktiga forskningssatsningar i den här budgetpropositionen. Först en större på 1 ½ miljard till färdigställandet av partikelacceleratorn ESS. Det är sådan forskning som bygger Sverige starkt och stärker oss som forskningsnation. Sedan en mindre men minst lika angelägen satsning på vår försvarsförmåga. Försvarshögskolans budget för forskning höjs med drygt 60 procent från drygt 24 miljoner i år till knappt 40 miljoner nästa år. Genom den satsningen kan Försvarshögskolan anställa fler forskare och doktorander vilket också kan påverka hela totalförsvaret positivt. Vårt land - ja hela Europa - befinner sig just nu i en mörkare tid än på många år. Rysslands invasion av Ukraina och det pågående folkmordet - eller försöket till folkmord - är det tydligaste exemplet på detta. Vi ser också globala hot mot demokratin och vi ser alltmer aggressiva diktaturer. Satsningar på utbildning och kunskap är nödvändigt för att ge individen mer frihet att navigera i ett modernt samhälle som kräver mer av oss alla än tidigare. Men det är också nödvändigt för att vi ska kunna skydda utveckla och förbättra den demokrati och upplysningstradition som utsätts för ökat hot i världen i dag.	7138
3051	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Tack ledamoten för ett engagerat anförande! Vi delar många ingångar här framför allt vad gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Jag tyckte att det var lite intressant hur ledamoten även lyfte det omvända: kvinnors våld mot män. Jag skulle gärna vilja att ledamoten utvecklar detta lite. Personligen tror jag att vi lite går i en fälla när vi hela tiden säger: Men de då? Det är ett slags whataboutism som jag tror är skadlig för debatten. Vad är det som talar för att jag om jag pratar om det otroligt viktiga arbetet mot mäns våld mot kvinnor inte skulle vara lika engagerad i kvinnors våld mot män? Det är det strukturella som är farligt och som vi måste arbeta emot oavsett vilket relationsvåld vi pratar om. Ledamoten får gärna utveckla sitt resonemang och tala om ifall hon håller med mig om detta. Det är naturligtvis bra att vi lyfter alla former av våld i nära relationer. Ingen ska känna skam för det. Men det är menar jag skadligt att alltid säga: Jamen de då? Och den då? Det är det strukturella vi är ute efter. Ledamoten nämnde ingenting om prostitution. Jag dristar mig till att ställa samma fråga till ledamoten som jag ställde till Sverigedemokraternas ledamot trots att talmannen säger att detta handlar om utgiftsområdet. Men det är faktiskt så att Jämställdhetsmyndigheten omfattas av detta utgiftsområde och de jobbar med prostitution via sina koordinatorer. Tycker ledamoten att prostitution ska utgöra grund för bristande vandel och därmed utvisning?	1502
3052	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Liberalerna brukar säga att de sätter skolan först men den budget som Liberalerna står bakom innebär att skolor runt om i Sverige kommer att behöva skära ned eftersom regeringen inte kompenserar vare sig skolor eller kommuner för de kostnadsökningar som sker i dag. Detta sker samtidigt som Fredrik Malm jag och andra som tjänar bra får rejält minskad skatt. När vi socialdemokrater förhandlade budget med Liberalerna under förra mandatperioden prioriterade Liberalerna inte heller resurser till skolan. I stället prioriterade de att ta bort värnskatten för dem som tjänar mest. Liberalerna prioriterar alltså inte skolan utan det de prioriterar mest är sänkt skatt för höginkomsttagare. Jag vill fråga Fredrik Malm om det inte vore ärligare mot väljarna att säga som det är inte säga att Liberalerna sätter skolan först utan helt enkelt säga att Liberalerna är det parti som sätter sänkt skatt för höginkomsttagare först.	943
3053	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Det är mycket intressant. Socialdemokraterna har haft ansvar för svensk skola i åtta år och nu ser man resultatet. Det finns 16 000 elever som inte kommer in på gymnasiet. Det är mycket mycket stora ordningsproblem i svensk skola. Många kommuner även socialdemokratiskt ledda kommuner i Sverige gör inte den nödvändiga kompensatoriska omfördelning som krävs för att skolor i mer utsatta områden ska få kapacitet att hjälpa de barn som till exempel inte har svenska som modersmål. Nästan alla områden är eftersatta i svensk skola till följd av Socialdemokraternas slapphet. Det var visserligen inte en sosse utan en miljöpartist som hette Gustav som lovade att han skulle rädda svensk skola på 100 dagar men sedan satt ni i åtta år och det blev bara sämre och sämre. Vi gör nu en historisk satsning på skolan. Det handlar om nya pengar - upp mot 5 miljarder de kommande tre åren varav 1 6 miljarder under nästa år. Det innebär mycket stora satsningar. Dessutom preciserar vi satsningar på områden som är extra viktiga och särskilt eftersatta. Det gäller till exempel som jag nämnde i mitt anförande satsningar på läroböcker och en stor satsning som omfattar 2 ½ miljarder de kommande åren på fler speciallärare i skolan satsningar på sociala team särskilda undervisningsgrupper lovskola och mycket annat. Allt det där vill Socialdemokraterna stuva in i det vanliga kommunala statsbidraget vilket innebär att man inte har några som helst garantier för att pengarna når fram till det som det är viktigast att de når fram till. De kan i stället användas av klåfingriga socialdemokratiska kommunpolitiker till helt andra saker än det som det är viktigt att de går till nämligen skola läromedel och stöd för elever som lever i utsatta situationer eller behöver mer stöd. Vi satsar avsevärt mer på skolan än vad Socialdemokraterna gör.	1860
3054	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Jag tror att Fredrik Malm får läsa det betänkande som vi debatterar just nu. Där framgår tydligt att Socialdemokraterna lägger 1 4 miljarder mer än Liberalerna på det här utgiftsområdet och dessutom mer till barns och ungas skolgång. Läs gärna det! Herr talman! Jag hörde faktiskt inget svar från Fredrik Malm på frågan om varför de sänkta skatterna för höginkomsttagare skulle gynna barnen i skolan. Det var väldigt många hårda ord mot socialdemokrater runt om i landet men ingenting om hur det kan komma sig att skolan först" för Liberalerna alltid betyder skattesänkningar för höginkomsttagare. Kan det vara så att Liberalerna tagit fel och tror att skolan är skolkoncernerna? I så fall kan jag förstå det. Skolkoncernerna kommer främst i Liberalernas politik. Det är så ni har agerat. Det stämmer med det som ni röstat emot här i kammaren när vi till exempel lade fram ett förslag om att sluta överkompensera friskolor för det ansvar som de inte har utan bara kommuner. Om ni tror att skolor och skolkoncerner är samma sak får jag ihop det men Fredrik Malm får gärna förklara igen. Vore det ändå inte lite bättre att vara ärlig med det här? I Liberalernas budgetförhandlingar kommer skattesänkningar för höginkomsttagare först. Annars är ni väldigt dåliga förhandlare om det hela tiden resulterar i just det i stället för pengar till skolan. "	1366
3055	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Jag blir lite konfunderad. Vi debatterar nu utbildningsutskottets betänkande 1 om utbildning och universitetsforskning och det spelar ingen roll om jag läser det framlänges eller baklänges eller översätter det till tigrinja eller hindi - jag hittar ingenting om sänkta skatter i betänkandet. Jag hittar ingenting om värnskatten i betänkandet. Det jag hittar är satsningar på läromedel sociala team speciallärare och många andra viktiga och lovvärda satsningar. Socialdemokraterna fick möjlighet att ta en replik mot regeringen och då drog de upp värnskatten - men den tog vi ju bort tillsammans för flera år sedan. Det konfunderar mig lite. Borde vi inte i stället tala om hur vi kan få fler elever att nå behörighet till gymnasieskolan och hur vi kan stärka den högre utbildningen så att vi får forskning i världsklass eller om hur vi kan öka tillgången till läromedel ge lärarna en arbetsmiljö som gör att fler vill jobba kvar i yrket och få fler personer som lämnat läraryrket att komma tillbaka? Vi har jättelika utmaningar för svensk skola som vi behöver ta tag i. I finansutskottets debatt kan man diskutera sänkta skatter hur mycket man vill. Jag diskuterar hellre hur vi kan få svensk skola på fötter nu igen efter åtta år av socialdemokratiskt styre. (Applåder)	1291
3056	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! Det är möjligt att herr talmannen behöver prata med talman Andreas Norlén senare om att ändra reglerna i kammaren eftersom Liberalerna förmodligen behöver få godkännanden i framtiden när de ska svara på frågor i talarstolen. Det här fallet - frågan som jag ska prata om - handlar om det de behöver tillstånd av Sverigedemokraterna för att tala om. När Liberalerna gick till val var de ett parti som dels pratade om mer resurser till skolan dels sa sig stå upp för alla elever i den svenska skolan. Liberalerna sa att de stod bakom skolforskning och beprövad erfarenhet. Sedan kom slottsavtalet och i det står bland annat att man ska tillsätta en utredning med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket. Då blir det väldigt märkligt när man lägger fram en budget som ser till att lärarna får mindre resurser och tid med eleverna och att skolorna behöver göra stora nedskärningar. Dessutom vill Liberalerna tillsätta en granskning för att förändra någonting som enligt forskning vetenskap och beprövad erfarenhet leder till mer inkludering i Sverige och det svenska språket nämligen att man får lära sig sitt modersmål. I det här fallet är det ju möjligt att Liberalerna behöver fråga Sverigedemokraterna eller rådgöra med dem innan man kan svara på frågan. Jag undrar bara: Vad hände med de liberala värderingarna när det kom till den här budgeten och slottsavtalet? Varför ska Liberalerna vara med och trycka på hårdast mot dem som behöver mest hjälp i den svenska skolan?	1607
3057	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Jag behöver inte fråga någon om råd. Svaret är mycket enkelt. Jag ser inte att det skulle vara några problem med att man utvärderar modersmålsundervisningen precis som man kan utvärdera andra saker inom det svenska skolväsendet. Vi vet till exempel att det kan finnas stora kvalitetsbrister. Vi vill inte att modersmålsundervisningen ska ske under ordinarie lektionstid i andra ämnen vilket den enligt min uppfattning inte tycks göra. Om så sker är det klart att det inte är bra. I grund och botten är min och Liberalernas uppfattning att det är bättre ju fler språk människor lär sig. Vi predikar alltid vikten av att man lär sig språket. Det svenska språket har självklart en särställning i Sverige eftersom vi bor här och det är jätteviktigt att vi har stora insatser för att alla ska lära sig svenska. Men om vi har barn och ungdomar som uppfyller de krav som finns i dag för att ges modersmålsundervisning vilket betyder att man ska ha en viss kännedom om språket från början är det självklart att de ska kunna ha det. Att utvärdera kvalitet och annat tror jag bara är bra. Jag har även fått signaler från modersmålslärare och andra som menar att de läroböcker man har inte är särskilt ändamålsenliga. De kan vara från ett land där skolsystemet inte är särskilt demokratiskt och läroböckerna kan vara gamla. Jag ser inte riktigt den problematik som Daniel Riazat ser i detta.	1404
3058	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! Jag måste ha sagt fel från början. Liberalerna fick ett godkännande från Sverigedemokraterna redan när de tog fram det här avtalet så detta är kanske ingenting som behöver rådgöras om just nu. När det gäller frågan om att se över och utveckla modersmålsundervisningen tror jag att alla partier i Sveriges riksdag möjligtvis förutom det parti som leder Fredrik Malms regering alltså Sverigedemokraterna är överens om att detta behövs. Men när det gäller varför detta står på det sätt som det gör i slottsavtalet är det otroligt tydligt att detta är en fråga som kommer från just dem som har beslutat om det som ska stå i slottsavtalet. Vi vet att man gömmer undan en stor del av de nedskärningar som man har i budgeten och en stor del av de skattesänkningar som nämndes här tidigare med dimridåer för att skapa en helt annan debatt i Sverige. Den handlar om människor som har en annan bakgrund. Man försöker att i alla delar av Tidöavtalet eller slottsavtalet ha med olika delar för att på något sätt ifrågasätta eller insinuera att det är någonting som inte stämmer. Många partier i Sveriges riksdag har genom åren lagt fram utvecklingsförslag för modersmålsundervisningen. Liberalerna har inte varit ett av de partier som har gjort det. Så kommer man med ett förslag där man pratar om att se över och tillsätta en utredning om modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen. Har Fredrik Malm sett något som helst tecken från myndigheter eller liknande på att så skulle ha skett? Om inte varför ska det läggas väldigt mycket resurser på att göra någonting för att tillfredsställa ett enda parti i denna riksdag?	1670
3059	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Jag tror att Daniel Riazat har missuppfattat detta med parlamentarisk demokrati lite. Vi är alltså åtta partier i denna kammare som är invalda i Sveriges riksdag och fyra av dessa partier har valt att sluta ett avtal efter förhandlingar. Det är inte någonting som är särskilt märkligt. Det enda avtal som jag kan minnas i svensk historia som har haft någon sorts klausul om att man inte får tala med någon var januariavtalet och då fick man inte tala med just Daniel Riazats parti. Övriga avtal i Sverige sluts ju mellan olika partier i syfte att de ska kunna gå fram med det som de är överens om. Detta gäller även Tidöavtalet. Det talas om att det skulle läggas upp någon sorts dimridå för att särskilt slå mot personer från andra länder. På skolområdet handlar ju väldigt mycket av satsningarna om att skolan ska bli mer kompensatorisk. Vi kommer bland annat att gå fram med att reformera skolpengssystemet och att få ett bättre antagningssystem som kommer att ge större möjligheter för personer som kanske inte har så mycket kontakter i det svenska samhället att välja skola. Vi gör stora satsningar på Läslyftet för att stärka språk läs- och skrivkunskaper tidigt. Det görs också stora satsningar för att öka deltagandet i förskolan bland personer som inte har varit i Sverige särskilt länge vilket även gjordes under förra mandatperioden. Det görs jättemycket insatser. Även den förra regeringen gjorde en hel del väldigt bra och vi kommer att fortsätta med detta. Vi kommer att intensifiera det här arbetet. Det handlar ju om att integrationen ska fungera bättre att fler personer ska komma in i det svenska samhället och att fler personer ska få möjligheter att utvecklas i Sverige. Jag läser inte Tidöavtalet som fan läser Bibeln så att säga utan jag försöker att värdera det som står i avtalet till skillnad från Daniel Riazat.	1866
3060	Camilla Hansén (MP)	MP	Herr talman! Vad trevligt Fredrik Malm att få ses här en sådan här sen kväll! Jag har några frågor till Fredrik Malm. Jag börjar med att ta upp något som ledamoten nämnde under sitt anförande om digitalisering av skolan. Det har ju diskuterats en del när det gäller läromedel - om böcker och digitala läromedel. Min enkla fråga är hur Liberalerna och kanske regeringen förhåller sig till Sveriges nationella digitaliseringsstrategi nu för tiden. Den har debatterats lite i medier på sistone. En del tycker att den behöver rullas tillbaka medan andra kanske vill någonting annat. Jag undrar vad Liberalerna vill.	619
3061	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Tack så mycket för frågan Camilla Hansén! I grunden är det ju så att digitaliseringen har kommit för att stanna i alla fall fram till att den ersätts av något annat i nästa stora utvecklingssprång som mänskligheten tar. Digitaliseringen är här och den är en viktig del av svensk skola. Det är jätteviktigt att vi har digitala läromedel. De fungerar väldigt bra som komplement och ger möjlighet att individualisera undervisningen. När digitaliseringen och digitala verktyg används på rätt sätt och när lärarna är utbildade i att använda dessa verktyg är de viktiga för svensk skola. Men det finns ju flera dimensioner i detta. Det är viktigt att titta på den forskning som finns om hur särskilt väldigt unga barn påverkas av till exempel läsplattor. Det finns hjärnforskare som talar om att det kan ha en hämmande påverkan på hjärnans utveckling och den neurologiska utvecklingen hos barn i väldigt ung ålder att exponeras väldigt tydligt för till exempel läsplattor och mobiler. Det finns också en annan diskussion om hur särskilt barn och ungdomar som har stora läs- och skrivsvårigheter kan påverkas av olika metoder för att till exempel knäcka läskoden. Fysiska böcker och papper och penna kan vara nog så goda som digitala hjälpmedel. Självklart ska man inte rulla ut stora förändringar i det svenska skolväsendet om de inte är vetenskapligt beprövade och om det inte är empiriskt bevisat att de bidrar till ökad kunskap och så vidare. Jag är helt övertygad om att detta är en diskussion som kommer att fortsätta.	1541
3062	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten Helena Vilhelmsson för frågorna! För mig är det ganska självklart att jämställdhetsarbetet måste gå åt båda hållen. Jag var ganska tydlig när jag sa att våld inte är okej i någon form. Det ska vi arbeta mot. Jag tycker att det då inte är fel att också lyfta det omvända för jag tror att ju mer uppmärksamhet detta får desto mer kommer vi att komma igång med arbetet för att motverka våldet. Kvinnor som lever i förhållanden där de blir utsatta för hedersvåld eller annat våld ska få hjälp. Men ur mitt perspektiv tycker jag faktiskt att även män ska få den hjälpen. Jag tycker inte att det handlar om att säga: Jamen du då eller den då? Jag tycker att det är viktigt att man lyfter båda perspektiven och jag tror att vi när vi gör det får upp detta på en högre nivå vilket skapar ett större engagemang och en större förståelse för alla dessa som tyvärr är utsatta för våld i någon form. Jag vill nog säga att även om det som ledamoten Helena Vilhelmsson är inne på ser ut som att det i högre grad är kvinnor som är utsatta vet vi - jag var inne på detta i mitt anförande - att forskningen visar att det finns ett stort mörkertal. Bara att vi pratar mer om saken tror jag kommer att göra att arbetet med att förebygga detta och hjälpa människor som är utsatta - oavsett kön - ökar och får mer fokus vilket skapar bättre förutsättningar att nå fram.	1390
3063	Camilla Hansén (MP)	MP	Herr talman! Tack Fredrik Malm för svaret! Om jag tillåts att göra en fri tolkning av detta skulle det vara att den här strategin är viktig eftersom den bygger på och syftar till att lärare och skolhuvudmän - de som jobbar i skolan - ska få en kompetenshöjning när det gäller när och i vilken omfattning man använder digitala läromedel. Det tredje benet i den nationella digitaliseringsstrategin är forskning och uppföljning av hur digitala läromedel påverkar lärandet och den pedagogiska situationen i skolan. Jag tolkar ändå Fredrik Malms svar positivt att det här är en viktig strategi. Den behöver i så fall förnyas och jag ser därför fram emot regeringens förslag. Det finns en annan sak som är viktig när det gäller just läsning. Här kanske det blir naturligt att ta upp frågan om böckerna i handen nämligen de bemannade skolbiblioteken. Jag har kanske missat något i regeringens budget men jag saknar skrivningar om bemanningen av skolbiblioteken. Jag skulle gärna vilja höra hur Liberalerna och Fredrik Malm förhåller sig till frågan och hur Liberalernas satsningar framöver ser ut när det gäller bemannade skolbibliotek.	1139
3064	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Det korta svaret på den sista frågan är att den bereds i Regeringskansliet. Det är fullt logiskt. Frågan har utretts och regeringen har alldeles nyss tillträtt. Det lite längre svaret är ju att från min horisont - och den tror jag delas av många andra - delar man de ambitioner och mål som finns för hur vi ska stärka skolbiblioteken i framtiden. De spelar en viktig roll inte bara för att en elev går dit och lånar en bok. Bemannade skolbibliotek är viktiga eftersom det finns bibliotekspersonal som på olika sätt kan hjälpa elever att söka på nätet att värdera fakta och information stödja lärare i deras roll och så vidare. Sedan får vi under beredningens gång se remissutlåtanden och se vad som sedan kommer till riksdagen. Jag tycker definitivt att man ska ha ambitionen att så mycket som möjligt i utredningen ska genomföras. Samma sak gäller Läromedelsutredningen. Det är en mycket viktig ambition att tydliggöra och specificera i styrdokument vad som är ett läromedel och så vidare. Om ett bokförlag i dag herr talman utvecklar en ny lärobok i ett ämne utvecklas den tillsammans med digitala komplement. Man kan egentligen tala om en inlärningsmiljö. Det är fråga om både en fysisk bok och en digital miljö. Om det sedan kommer en person och erbjuder en gratisapp med en lärobok som denne själv har snickrat ihop är det inte riktigt samma sak som det material som ett bokförlag har tagit fram som är kvalitetssäkrat processat avstämt mot styrdokument kursplaner och så vidare under flera års tid. Det är två helt olika saker. Då är det viktigt att pengar till läromedel också finns i svenskt skolväsen. Läromedel är inte gratis utan ska prioriteras det vill säga man ska inte bara gå på det billigaste som finns på marknaden.	1765
3065	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Den här debatten handlar om finansieringen av den svenska skolan och hela utbildningsväsendet. Det är fråga om det utbildningssystem som ska ge varje människa i vårt land möjlighet att växa och utvecklas genom hela livet. Det ska få oss att växa med nya kunskaper känna glädjen i att förstå vår omvärld lite bättre och upptäcka nya perspektiv på tillvaron. Med andra ord det som skapar frihet och makt över tillvaron. Samtidigt är utbildning och investeringar i människors kompetens Sveriges viktigaste konkurrensmedel. Det är inte genom låga löner eller slavliknande villkor på jobbet som vi ska konkurrera med omvärlden utan med nya idéer innovationer ny teknik och högt förädlingsvärde. Det kräver herr talman att vi förstår vikten av en bra skola för alla. En bra och lärorik skolgång är både en rättighet för individen och den viktigaste investeringen samhället gör i en människa. En bra skolgång skyddar såväl samhället som individen från framtida arbetslöshet ohälsa och kriminalitet. Därför är det så viktigt att skolan inte får ta smällen när ekonomin är tuff. En politik som i praktiken innebär färre lärare färre läroböcker och färre specialpedagoger kommer att resultera i att barn far illa och att samhället får ökade kostnader när barnen växer upp även om regeringen försöker låta som att man satsar på till exempel läroböcker genom att döpa om en pott pengar till just läromedelssatsning. Jag tror egentligen att alla förstår detta men ändå styrs Sverige av en regering och Sverigedemokraterna som låter just skolan och välfärden i Sveriges kommuner och regioner ta smällen i den ekonomiska krisen. När skolornas kostnader för el mat läromedel och löner går upp borde förstås regeringen täcka upp för det precis som den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde när pandemin slog hårt mot kommunernas ekonomi. Men i stället väljer regeringen Kristersson att göra om regeringen Reinfeldts misstag under finanskrisen och låter kommuner och regioner hantera krisen genom att skära ned på välfärden och därmed på skolan. Det kommer precis som då att fördjupa krisen öka ojämlikheten och försvaga Sveriges konkurrenskraft under lång tid framöver. Tyvärr är jag övertygad om att företrädarna för regeringsunderlaget ändå kommer att låta som att de satsar på skolan under den här debatten. Vi har redan hört sådana exempel. De lever så att säga i en parallell verklighet. Det är en verklighet där man inte på långa vägar kompenserar skolor runt om i landet för de miljarder de har i ökade kostnader men ändå påstår att man satsar. Det skulle vara ärligare om regeringsunderlagets företrädare berättade vad skolorna ska skära ned på framöver för att hålla budgeten. Vad är det som ska bort? Är det specialläraren som lästränar med barnen? Är det fritidspersonalen? Eller är det skollunchen som ska omvandlas till knäckebröd några dagar i veckan? Sveriges elever och lärare förtjänar faktiskt svar från regeringsunderlagets företrädare. Regeringen skulle kunna rädda skolan från nedskärningar men i stället har den valt att prioritera att sänka skatten för höginkomsttagare med sammanlagt 12 ½ miljard. Herr talman! Skolan är i skriande behov av mer statsbidrag men det räcker förstås inte. Skolans pengar måste också användas effektivt. Så är det inte i dag. Skolpengen överkompenserar friskolekoncerner för kostnader och för ansvar som bara kommuner har. Det leder till kraftigt ökade kostnader för skattebetalarna och till lättförtjänta pengar för några få skolkoncernägare. Pengar som hade kunnat användas till mer lärarledd undervisning går i stället till att betala för tomma platser marknadsföring av friskolor och skolkoncerneras expansion. Den utsortering av elever som sker med dagens orättvisa kösystem ökar lönsamheten för skolföretagen men den leder också till skolsegregation och utslagning. Den ger ett svagare samhälle. Dessutom har marknadsskolan spätt på problemen med betygsinflation och religiös påverkan i skolan. Herr talman! Svensk skola har på ett sätt som inget annat skolsystem i världen blivit en fråga för aktiemarknaden. Redan dagen efter valet rusade Academedias aktier på börsen. När Tidöavtalet hade presenterats vågade Academedia flytta fram positionerna ytterligare med en ny utdelningspolicy. 30 procent av den vinst man gör på skola och utbildning ska delas ut till ägarna. Skolkoncernerna förstår nämligen att de villkor för vinstuttag som skisseras i Sverigedemokraternas och regeringens Tidöavtal inte kommer att hindra deras vinstjakt. Om det fanns någon oro kvar hos någon friskoleägare kunde Ulf Kristersson skingra de sista tvivlen genom att utse en skolminister som kom direkt från en skolkoncern. Herr talman! Att likvärdigheten i svensk skola har blivit allt sämre är ett stort problem. Marknadsskolan har en stor del i det och det är en av många anledningar till att vi socialdemokrater har försökt att få bort vinstjakten i svensk skola. Men det är inte det enda vi har gjort. Vi har också ökat statens ansvar för likvärdig finansiering av kvalitetsutveckling i hela landet. Tyvärr ser vi nu hur regeringsunderlaget inte bara räddar marknadsskolan utan också stoppar utbyggnaden av likvärdighetsbidraget stoppar arbetet för mer likvärdig kvalitet i undervisningen. I budgetsammanhang kallas det för kvalitetsdialoger. Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen underlåter inte bara att kompensera för ökade kostnader. Jämfört med 2022 skär de ned med nästan 1 ½ miljard på utbildning och forskning mest på vuxenutbildning men till exempel också på yrkeshögskola universitet och högskolor. Detta trots större ungdomskullar trots ökad efterfrågan på utbildning genom omställningsstudiestödet trots den hotande lågkonjunkturen och trots den stora kompetensbristen såväl i välfärden som i industrin. Det herr talman är riktigt dålig politik för ett land som ska konkurrera med kunskap och ny teknik. Men det kanske inte är meningen att det är det vi ska konkurrera med framöver. Herr talman! I vårt socialdemokratiska budgetalternativ stärker vi likvärdigheten och kunskapsutvecklingen på de skolor som behöver det mest. Vi utökar likvärdighetsbidraget med 1 miljard kronor under 2023. Vi föreslår över 1 miljard mer än regeringen till vuxenutbildning yrkeshögskolan och högre utbildning och 200 miljoner till folkbildningen under ett annat utgiftsområde. Sammanlagt skulle det motsvara över 20 000 fler platser till utbildning och omställning i vårt land och motverka såväl arbetslöshet som kompetensbrist. Vi lägger totalt 1 4 miljarder mer än regeringen på utbildning och forskning. Också om man tittar på enbart skola för barn och unga lägger vi mer än regeringen. Dessutom föreslår vi att de generella statsbidragen till landets kommuner och regioner höjs med 12 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som regeringens helt otillräckliga förslag. I klassrummen skulle de pengarna ha gjort stor skillnad. Herr talman! Under de år som vi socialdemokrater har varit i regering har vi i varje budgetförhandling prioriterat mer pengar till välfärden och till skolan. Det har till exempel gjort att antalet anställda i skolan har kunnat öka med 38 000 personer. Kunskapsresultaten har vänt lite uppåt och fler elever lär sig mer. Nu väntar i stället nedskärningar och fortsatt vinstjakt i svensk skola. Vi beklagar det djupt. Vårt Sverige kan bättre. Vi socialdemokrater har lagt fram en budgetmotion som prioriterar utbildning och välfärd hushållens ekonomi klimatomställning och ökad trygghet i hela landet. Det är viktigare för oss än skattesänkningar för dem som tjänar mest. Herr talman! Eftersom vårt förslag till ramar i budgeten föll i rambeslutet har vi inget eget yrkande. Därmed hänvisar vi bara till vårt särskilda yttrande. (Applåder)	7775
3066	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Jag noterar i Socialdemokraternas förslag till anslag för utgiftsområde 16 att man gör besparingar på anslag 1:5. Det handlar om 20 miljoner på spetsklasser 75 miljoner på sociala team 100 miljoner på lovskola 50 miljoner på jour- och akutskolor och 685 miljoner på läromedel. För att göra det korrekt ligger det en satsning på 36 miljoner på en läromedelsnämnd och sedan 5 5 miljoner som jag inte kan se specificeras någonstans i er motionstext. Det här alltså satsningar som syftar till att stärka studieron och göra det lättare för lärare att bedriva undervisning och se till att elever som i dag blir störda på undervisningen har en chans att följa med utan att störas av sina kompisar. De syftar också till att stärka kunskapsutvecklingen. Min fråga är varför Socialdemokraterna väljer att slå ned på just de här anslagen.	847
3067	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Svaret är ganska enkelt. Vi socialdemokrater tror inte att pengarna blir fler för att vi döper dem till många olika saker på det sätt som regeringsunderlaget gör. Därför har vi inte döpt våra satsningar till x y z å ä och ö. Vi har döpt dem till stora rejäla saker som likvärdighetsbidraget på 1 miljard som Patrick Reslow tyvärr glömde nämna i uppräkningen som han nyss gjorde. Vi lägger alltså mer pengar på det här området än regeringen gör. Det blir mer av det som ledamoten räknade upp med vår budget om skolorna anser att det behövs och det blir inte bara lite mer utan väldigt mycket mer eftersom vi också kompenserar kommunerna för de prisökningar som de har i skolor och så vidare. Med vår politik blir det alltså mer av detta i svensk skola. Jag vill fråga Sverigedemokraterna: Vad är det ni tycker att svensk skola har för mycket av eftersom ni inte kompenserar för de prisökningar skolorna har? Vad är det som ska bort? Är det speciallärarna? Är det skollunchen som ska ersättas med knäckebröd? Eller är det fritidspersonalen? (Applåder)	1076
3068	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Först och främst är det ganska solklart varför jag inte nämnde likvärdighetsbidraget. Det ligger ju inte under anslag 1:5. Jag berörde besparingar på anslag 1:5. Likvärdighetsbidraget ligger någon annanstans. Jag hoppas att man vet var anslagen ligger. Jag noterade här att Åsa Westlund inte säger varför man gör detta. Anledningen till det som jag läser i er egen motion är det jag vill höra: Ni säger att det är bättre med generella statsbidrag än med riktade statsbidrag. Det är intressant att när ni väl slår mot riktade statsbidrag handlar det om att slå mot spetsklasser. Det handlar om att slå mot sociala team. Det handlar om att slå mot lovskola jourskolor och akutskolor och mot läromedel - saker som är viktiga för att få ordning och reda och en stark kunskapsutveckling. Det är det ni slår mot. Men Åsa Westlund och Socialdemokraterna slår inte mot det allra största riktade statsbidraget nämligen likvärdighetsbidraget. Där tycker man att det är okej att det är ett riktat bidrag och inte ett generellt. Men i de här fallen vill man ha generella bidrag eftersom det som man uttrycker det i sin egen motionstext är bättre att kommunerna själva får styra över medlen. Men det är det alltså inte när det gäller likvärdighetsbidraget. Varför inte? Tanken som kommer direkt är att jourskola akutskolor lovskola sociala team och spetsklasser är ingenting som Socialdemokraterna brinner för. I åtta år har vi sett hur de har lämnat flummet därhän och låtit oordningen flöda på skolorna utan att komma med konkreta förslag. Men varför väljer man att slå mot just de här riktade bidragen och inte mot andra? (Applåder)	1652
3069	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Jag uppfattade inte alls vad Sverigedemokraterna tycker att svensk skola har för mycket av. Jag uppfattade inte om det är lärarna fritidspedagogerna eller skolluncherna som ska dras in. Jag tycker faktiskt att svenska elever och lärare förtjänar ett svar på det från Sverigedemokraterna. Eftersom Sverigedemokraterna inte kompenserar för de prisökningar som skolorna har måste ju pengarna tas någonstans ifrån. Sverigedemokraterna undviker att svara på den frågan. Jag noterar det. Vi skriver i vår budgetmotion att alla de här sakerna är lovvärda men vi lägger mer pengar till kommunerna - inte lite mer utan mycket mer. Det är inte så att vi är emot vare sig lovskola sociala team eller läromedel. Vi har gjort stora insatser på det området under vår tid i regeringen saker som ni nu delvis tar vidare så kom inte och säg att vi skulle prioritera ned de här sakerna! Vi lägger mer pengar både till skolan och till landets kommuner för att klara de prisökningar som finns.	995
3070	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Det var en svavelosande salva från Socialdemokraterna här mot den nya regeringen. Vi hann knappt möblera kontoren innan det här kom om hur hemskt allting kommer att bli. Särskilt använder man sig av en retorik som Socialdemokraterna ägnat sig åt till närmast fulländning de senaste åtta åren riktad mot det man kallar marknadsskolan. Man försöker på något sätt klistra på de borgerliga partierna att vi skulle vara någons sorts vinstmaximeringsanhängare i skolsektorn. Inget är ju mer fel. Sanningen är den herr talman att Socialdemokraterna hade åtta år på sig och gjorde ingenting. Man gjorde ingenting. Man var ute i tidningarna varenda dag och sa att friskolorna är hemska vi ska stoppa marknadsskolan vi ska stoppa vinsten och så vidare och så gjorde man ingenting. Man lade fram ett förslag - eller två faktiskt - ett halvår före valet som mer var att betrakta som någon sorts pamfletter inför valrörelsen. De var så undermåligt underbyggda och så hafsigt lagstiftningsarbete från den socialdemokratiska sidan att det var helt omöjligt för utbildningsutskottet att ställa sig bakom dessa produkter för en ny lagstiftning. Det hände praktiskt taget ingenting under åtta år med Socialdemokraterna. I enlighet med Tidöavtalet kommer vi nu att skapa en ny friskolelag reformera skolpengssystemet reformera antagningen till skolorna och göra kösystemet mer restriktivt skärpa ägarprövningen införa vinststopp för friskolorna under de första åren och ställa krav på att ägarna ska kunna garantera att de är långsiktiga i sitt ägande. Varför gjorde Socialdemokraterna inget av detta? Det är vi som tvingas göra detta nu.	1651
3071	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Jag blir lite mållös. Gjorde vi ingenting? Vi lade ju fram förslag till riksdagen som ledamoten röstade ned för att han inte ville sätta stopp för överkompensationen till de fristående skolorna. Vi lade fram åtskilliga förslag till Sveriges riksdag för det gör man som regering. Vi hade också ett samarbete med Liberalerna där Liberalerna förbjöd oss att röra vinsterna för de fristående skolorna. Men ledamotens minne kanske inte sträcker sig så långt. Vi har gjort mycket på detta område men vi har helt klart inte lyckats än. Tyvärr gör jag samma bedömning som skolkoncernerna själva av regeringens politik på detta område och det är att det inte kommer att påverka möjligheten att ta ut vinst och inte heller vinstjakten i svensk skola. Det kommer däremot fortsätta att vara onödigt dyrt för skattebetalarna och en lång rad problem kommer att kvarstå såsom glädjebetyg och annat som svensk skola skulle behöva komma till rätta med. Jag hoppas att jag har fel. Fredrik Malms partikollega Lotta Edholm har ju alla möjligheter i världen att visa att hon menar allvar med att svensk skola ska bli bättre. Vi är fortsatt beredda att stödja förslag som sätter stopp för marknadsskolan. Kom gärna med det! Men kom inte och säg att vi inte gjorde något när det var ni själva som röstade nej till de förslag som lades fram till Sveriges riksdag.	1366
3072	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Nu är inte beviset på att man gör något att man säger något i tidningen. Beviset på att man gör något är att man får en majoritet i detta rum att trycka på den gröna knappen och rösta igenom det förslag man lägger fram. För vår del handlar denna fråga om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Å ena sidan ska vi ha ett svenskt skolväsen där elever och föräldrar har möjlighet att välja skola och att alla skolor inte drivs av kommunen utan att det finns ett utbud av olika aktörer som kan driva skolor. Å andra sidan kan vi inte ha ett system som skapar alltför skeva ekonomiska incitament eller som på olika sätt öppnar skolsektorn för lycksökare eller personer som inte är seriösa i sin verksamhet. Att kombinera dessa två sidor är verkligen inte omöjligt. Det handlar om att stärka kvalitetsindikatorer och strama åt regelverk och det är precis det regeringen kommer att göra. Vi värderar och värnar starkt rätten att kunna välja skola och vi vill att skolsystemet ska fungera på ett rimligt sätt. Vi kommer att reformera skolpengssystemet så som det i dag är utformat. Det klarade Socialdemokraterna inte av att göra på åtta år. Det kommer vi att göra nu. Vi kommer att införa ett stopp för att ta ut vinst för skolor under de första åren. Det klarade Socialdemokraterna inte av att göra på åtta år. Det kommer vi att göra nu. Vi kommer att stärka ägarprövningen. Det klarade Socialdemokraterna inte av att göra på åtta år. Det kommer vi att göra nu. Vi kommer därtill att ställa en rad ytterligare krav på fristående aktörer öka förvaltningsanslaget till Skolinspektionen så att det kan göra fler inspektioner och mycket annat för att få systemet att fungera bättre. Vi vill inte välta valfriheten över bord och avskaffa den utan vi vill att den ska komma fler barn och elever till del.	1824
3073	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! I grund och botten är ledamoten och jag naturligtvis överens. För mig handlar det här om hur man för debatten och vad det är för signaler vi sänder. Jag kommer nog aldrig att säga att det strukturella problemet är lika stort i alla sorters relationsvåld för det är det inte. Det är mäns våld mot kvinnor som är det stora strukturella problemet och arbetar man mot det tycker jag inte att man ska behöva höra att man måste nämna annat också. Det måste man nämligen inte. Man är per automatik emot alla former av strukturellt våld. Jag tror inte heller att kunskapen ökar om det strukturella bara för att man nämner det på ett eller annat sätt; jag tror faktiskt att det till och med kan öka polariseringen. Vi kommer nog inte längre i den debatten men jag vill återigen ställa frågan om ledamoten kan utveckla sin och Kristdemokraternas syn på det som står i Tidöavtalet. In the bitter end hamnar vi nämligen vid att det står att man ska utreda möjligheten att se prostitution som bristande vandel och därmed grund för utvisning. Som har nämnts har vi en sexköpslag i Sverige som kriminaliserar den som köper sex inte den som säljer sex. Är den lagen något som Kristdemokraterna står bakom och hur tänker man i så fall ställa sig till detta? Lagen kommer ju faktiskt i konflikt med detta om den prostituerade helt plötsligt ska betraktas som kriminell och utvisas.	1390
3074	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Först förbjöd Liberalerna oss att driva denna fråga. De hotade att fälla regeringen om vi gjorde det. Sedan lade vi fram förslag om detta som Liberalerna röstade nej till. Och sedan är det vårt fel att Liberalerna gjorde som de gjorde. Det är slutsatsen av det Fredrik Malm säger här. Det gläder mig om Fredrik Malm och det övriga regeringsunderlaget menar allvar med att göra en reform som värnar valfriheten i Sverige men också ser till att ta bort de övervinster och lättförtjänta pengar som skolkoncernerna gör i dag. Jag tror inte att de menar allvar men vi är öppna för en sådan långsiktig överenskommelse. Men då måste den vara på allvar och den måste ta hänsyn till att vi ska få en ökad likvärdighet i svensk skola. Tills ni lägger fram ett sådant förslag är jag skeptisk för er historia på detta område lämnar en del övrigt att önska. Jag har svårt för argumentet att vi inte lyckades eftersom ni fällde oss. Men någon går kanske på den typen av retorik. Jag konstaterar också att jag inte har fått svar från Fredrik Malm på vad det är svensk skola ska skära ned på framöver oavsett om eleverna går i en fristående eller kommunal skola. Men alla kommer att få det tuffare framöver med denna regerings budget.	1240
3075	Josefin Malmqvist (M)	M	Herr talman! Socialdemokraterna har misslyckats med svensk skola. För åtta år sedan lovade Socialdemokraterna och sedan Magdalena Andersson när hon var partiledare att man skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet - vi vet hur det gick med det - man skulle halvera gängbrottsligheten och man skulle halvera andelen elever som fick underkänt. Hur har det gått med de här olika målen man satte upp? När det gäller arbetslösheten vet vi och det har analyserats ganska väl. Det har rent ut sagt gått käpprätt åt skogen. Sverige låg först på plats 11 och 17 länder hade högre arbetslöshet än Sverige. Men sedan var det bara en handfull krisländer som hade högre arbetslöshet än Sverige med Grekland och Italien i spetsen. När det gäller gängbrottsligheten vet vi alla att det bara har gått åt fel håll. När det gäller andelen underkända elever ser det tyvärr lika nattsvart ut. Det är ungefär lika många elever som slås ut. Ungefär 16 000 elever lämnar årskurs 9 utan fullständiga kunskaper och vart fjärde barn lämnar årskurs 6 med underkänt i ett eller flera ämnen. Vad gjorde egentligen Socialdemokraterna under sina åtta år på Utbildningsdepartementet? Reformerna har lyst med sin frånvaro. Men i våras sista våren före valet blev man plötsligt desperat och portionerade ut ett antal slarvigt ihopsatta propositioner om att bussa och lotta elever till skolor. Dessa reformer lyckades vi tack och lov stoppa här i kammaren. Reformer för ökad kunskap i svensk skola lyste dock med sin frånvaro. Därför frågar jag Åsa Westlund: Varför skulle Socialdemokraternas politik nu plötsligt ge ett annat resultat?	1614
3076	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Jag tror att jag försökte framföra det tidigare men jag gör det igen. Vi har i varje budgetförhandling prioriterat skolan för det krävs mer resurser för att åstadkomma bättre resultat. Men det räcker inte. Man måste också jobba rätt med de pengar som finns och vi har lagt fram åtskilliga förslag för att sätta stopp för den marknadsskola som finns i Sverige och den vinstjakt som leder skolan åt fel håll. Vi har dock inte fått driva detta eller så har vi blivit fällda i Sveriges riksdag när vi har försökt göra detta. Josefin Malmqvist kan faktiskt inte lasta Socialdemokraterna för vad Moderaterna gör i Sveriges riksdag. Vi har gjort en del saker som regeringen är nöjd med. Man har till exempel ställt sig bakom detta med ordning och reda i skolan och ställt sig bakom det. Jag tycker ändå att Josefin Malmqvist ska ha en eloge för att hon tar upp det som kanske är det viktigaste problemet i svensk skola i dag som vi ägnar alldeles för lite uppmärksamhet åt nämligen hur vi ska få fler elever att få godkända betyg och hur vi ska underlätta övergången till gymnasiet för dessa elever så att de inte slås ut. Jag diskuterar gärna detta mer framöver. När Josefin Malmqvist ändå står här vill jag veta hur Moderaterna tänker om nedskärningarna i skolan framöver. De kommunala skolorna och de fristående skolorna framöver kommer att ha mycket högre kostnader än de har intäkter eftersom regeringen väljer att inte kompensera vare sig kommuner eller skolor för de ökade kostnader som är. Är det lärarna som ska sägas upp är det fritidspedagogerna som ska sägas upp eller är det skollunchen som ska dras in Josefin Malmqvist?	1660
3077	Josefin Malmqvist (M)	M	Herr talman! Jag får väl börja med att vara väldigt tydlig. Jag är på intet sätt nöjd med Socialdemokraternas reformer när det gäller ordning och reda i svensk skola - bara så att det inte låter råder någon som helst tveksamhet på det området. Tvärtom ser vi att utvecklingen har gått åt helt fel håll de senaste åren och även här finns ett omfattande reformbehov som jag noterar att den socialdemokratiskt ledda regeringen helt har bortsett från under de gångna åtta åren. Även min fråga till Åsa Westlund kvarstår: Vilka reformer har man genomfört för att säkerställa att fler elever ska få godkänt och att vi ska nå målet om att halvera andelen underkända elever? Jag kan inte hitta några sådana reformer. De lyser fortfarande med sin frånvaro. Det enda jag hör från Socialdemokraterna är ord om marknadsskola och att de 16 procent av eleverna som går i fristående skolor skulle vara hela svaret på Sveriges skolmisslyckanden. Inget kunde vara mer fel här! Nu presenterar vi en omfattande reformagenda tillsammans inom ramen för Tidöavtalet för att återupprätta Sverige som kunskapsnation. Här finns reformer för ett ytterligare ökat kunskapsfokus i svensk skola för att få fler välutbildade lärare för att fler ska vilja jobba inom svensk skola och för ordning och reda i svensk skola. Det är reformer på område efter område som har lyst helt med sin frånvaro under de gångna åtta åren. Resultaten talar sitt tydliga språk. Vi ser inte någon förbättring inom svensk skola med socialdemokratisk ledning på Utbildningsdepartementet. Här står Åsa Westlund fortfarande och säger att om vi bara förbjuder friskolor och bussar elever så löser vi segregationen. Detta ska lösa svensk skola menar hon. Det har inte fungerat hittills. Varför skulle det fungera nu?	1774
3078	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Jag sa verkligen inte det sista som Josefin Malmqvist lade i min mun. Det är många moderata företrädare före henne som har försökt säga att vi säger så men vi har aldrig sagt så. Jag vill bara ha detta sagt. En av de viktigaste saker som Socialdemokraterna har gjort under den här tiden är lärarlönelyftet. Jag tror inte att Moderaterna tyckte att det var dåligt. Det har lett till att fler lärare tjänar bättre i Sverige. Det är viktigt för att kunna rekrytera fler lärare under lång tid framöver. 38 000 fler anställda i svensk skola gör skillnad där ute i verkligheten. Med er budget kommer det att bli färre. Det är också skillnad fast tvärtom. Reformer för trygghet och studiero efterlyser Josefin Malmqvist. Vi har precis klubbat en stor sådan reform som tydliggör möjligheten att ingripa även fysiskt för anställd personal i skolan till exempel och tydliggör och skapar större säkerhet i skolans ledning så att man ska kunna ta de här frågorna på allvar. Jag tror att Josefin Malmqvists parti också röstade för det förslaget. Jag noterar återigen att det inte finns någon regeringsföreträdare som hittills har sagt vad det är som svensk skola ska spara in på. Var är de lärare som ni tycker är för många i dag? Ni kompenserar inte för de ökade kostnader som skolorna har för ökade löner eller för ökade skolluncher så vad är det ni ska skära ned på? Elever och lärare står ju inför detta nu. Vad är ert svar? Jag tycker att ni i regeringsunderlaget är skyldiga elever och lärare att svara på den frågan och inte låtsas som att ni satsar när ni egentligen skär ned på svensk skola. (Applåder)	1635
3079	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till utskottets förslag. Att svensk skola brottas med stora problem och har ett mycket stort behov av förnyelse har nog framgått i varje debatt vi haft i den här kammaren under föregående mandatperiod. Vi har under lång tid sett hur den kunskaps- och bildningsinriktade skolan successivt har försvagats och numera ägnar sig mer åt social verksamhet än åt lärande. Det finns såklart många undantag men om man frågar lärarkåren skulle förmodligen en hög andel svara att deras yrke i dag handlar om mer än att bara undervisa och förmedla kunskap och sprida bildning. Det är en negativ utveckling som måste tas på största allvar. Det allra tydligaste exemplet på denna utveckling är andelen elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. I dagsläget är det cirka en fjärdedel av alla elever i årskurs 9 som berörs. Detta kan såklart bero på många saker. Det kan bero på den enskildes inställning och ansträngningar men det kan också ha gjorts insatser alldeles för sent. I vilket fall som helst måste systemet vara utformat så att det kan ställas krav som också kontinuerligt ska följas upp. Sommarlovsskola i årskurs 8 eller 9 är långt ifrån tillräckligt. Men problemen i skolan handlar inte bara om kunskapstapp utan även om bristen på behöriga lärare och bristen på åtgärder för att på ett effektivt sätt få obehöriga lärare att bli behöriga. Skolan har också allvarliga ordningsproblem där åtskilliga minuter vid varje lektionsstart får ägnas åt att få tyst på klassen så att lektionen över huvud taget kan starta. Vi har problem med att lärare hotas och utsätts för våld. Alla dessa saker är kända men tillsammans utgör de de största hindren för att få en högpresterande skola. En god utbildningsnivå är viktig för vårt land om vi ska kunna konkurrera i den snabba utveckling som präglar vår samtid. Kunskap och bildning går hand i hand med utveckling och ekonomisk tillväxt. Men svensk skolpolitik har helt enkelt inte hängt med. I åtta år har nödvändiga reformer för att lyfta skolresultaten och ta itu med de problem som svensk skola möter mer eller mindre lyst med sin frånvaro. Det har talats mycket om behovet av reformer och av att agera men i själva verket har det varit åtta fullständigt handlingsförlamade och bortkastade år. I stället för att leverera kraftfulla politiska förslag har vänstersidan totalt fastnat i frågor som vinstförbud egenpåhittade begrepp som marknadsskola" eller att konstruera skolors sammansättning som det anstår den sociala ingenjörskonsten - frågor som inte på något vis träffar de verkliga problemen. Och kanske skulle man efter en valförlust kunna vänta sig ett kritiskt förhållningssätt till den egna politiken men i stället är det intet nytt på vänstersidan. Så vänder vi nu äntligen blad. Sverigedemokraterna har tillsammans med Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna stakat ut en ny välbehövlig och efterlängtad politisk inriktning för svensk skola där fokus ligger på kunskap och bildning där ambitionerna är höga och där eleverna ges alla förutsättningar att lyckas med sina studier oavsett om de är hög- eller lågpresterande. Det är en skola där det är lugn och ro i klassrummen och där läraren åter får vara just lärare och inget annat. I det budgetbetänkande vi nu behandlar återfinns bärande delar av denna nya vision för svensk skola. Låt mig peka ut några av dessa: En första prioritering är ambitionen att fler elever ska nå kunskapsresultaten. Det måste vara ambition nummer 1. Eleverna ska nå högre kunskapsresultat. Då talar vi inte bara om dem som balanserar mellan F och E utan även om dem som balanserar mellan D och C C och B och B och A liksom om dem som har A och vill utvecklas mer och ha fler utmaningar. Det gäller att utveckla kunskaperna för samtliga elever och inte bara hela tiden fokusera på dem som inte lyckas uppnå ett E. Tidiga insatser är A och O för att förhindra kunskapstapp i senare studier. Regeringsunderlaget föreslår därför satsningar på att bygga ut lovskolan redan i lägre åldrar så att insatserna inte väntar till senare delen av högstadiet. Vi anslår 100 miljoner för detta ändamål. Det är också viktigt att öka tillgången till speciallärare inrätta särskilda undervisningsgrupper och införa andra specialpedagogiska insatser för att fånga upp eleverna så bra som möjligt. Det anslås 400 miljoner för detta. När det gäller högpresterande elever noterar vi att den förra socialdemokratiska regeringen valde att inte lämna besked huruvida försöksverksamheten med spetsklasser skulle permanentas eller inte. Vi frågade hur det skulle bli med detta men fick inga svar utan det bara sköts på framtiden. Nu har vi en ny regering som är tydlig på den här punkten: Spetsklasser är bra och de ska finnas och utvecklas. Vi ser att argumenten för spetsklasser saknas i Socialdemokraternas budgetmotion. Det finns ingenting om hur man vill utveckla detta. Varför inte? Tidöpartierna är däremot av en annan uppfattning: Specialklasser är positivt och det är även positivt att även elever som inte går i spetsklasser kan söka fler utmaningar i de fall de har särskilda kompetenser. Vi behöver fler av dessa inslag inte färre. Därför föreslår vi att 20 miljoner anslås till att stärka kvaliteten i och tillkomsten av spetsklasser. Att det är lugn och ro i klassrummen är en grundläggande förutsättning för lärarna. Lärarna har också fått utökade befogenheter att agera för att upprätthålla ordning och studiero och det tycker vi är bra. Men det finns fortfarande ett behov av att bygga ut akut- och jourskolor och det är väldigt stort. Därför anslår vi medel även för detta ändamål. Tillgången till läromedel är ännu en viktig förutsättning för lärande. Tyvärr finns det alldeles för många exempel på att skolor väljer bort traditionella läromedel och Sverige är det land i Norden som satsar minst pengar på tryckta läromedel per elev. Sverigedemokraterna har under lång tid krävt reformer och vi gläds nu över att det avsätts 685 miljoner för 2023 i syfte att stärka tillgången till läromedel av hög kvalitet. Utöver detta innehåller budgeten också omfattande satsningar på fortbildning av lärare och förskolepersonal samt bidrag till lärarlöner som kan användas antingen för att höja lärarlönerna eller inom karriärstegsmodellen. Det anslås även medel för att möta det växande behovet av utbildad arbetskraft. Vuxenutbildningen tilldelas därför 4 miljarder och yrkeshögskolan cirka 3 75 miljarder. Dessutom ges yrkeshögskolan momskompensation med motsvarande 43 miljoner något som är efterlängtat från yrkeshögskolans sida. Herr talman! Sverigedemokraterna är förvisso inte en del av regeringen men vi tillhör regeringsunderlaget och har varit högst delaktiga i framtagandet av denna budget. Det är en stark budget och en budget som tydligt signalerar en kursändring. Det är nämligen just en kursändring som behövs i svensk skolpolitik. Det är ett digert arbete att laga det som har förstörts. Men vi är redo att göra det tillsammans med de tre andra partier som delar vår syn på behovet av reformer i svensk skola. Det kommer att behöva fattas svåra beslut och det kommer kanske till och med att behöva fattas impopulära beslut. Men det är just det som har saknats tidigare: förmågan att agera och att agera rätt. Vi är redo att ta vårt ansvar i detta för att stärka kunskapsutvecklingen i svensk skola. Med detta sagt herr talman skulle jag vilja avsluta med att tacka för det gångna året och önska talmannen kammarkansliet utskottskansliets personal samt utskottsledamöterna en god jul och ett gott nytt år. (Applåder) I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD). "	7694
3080	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! Vi befinner oss i ett nytt läge i svensk politik. För första gången har vi en regering som uppenbarligen anser att Pinochetregeringens lösningar avseende skolan är de allra bästa. Det är i sammanhanget lite lustigt att det råkar vara just Sverigedemokraterna som har varit med och i princip beslutat vad som ska stå i slottsavtalet och i stora delar av budgeten. Min fråga blir till att börja med: Varför gillar Sverigedemokraterna Pinochets skolpolitik? Den gick ut på att man skulle göra ett marknadsexperiment av den chilenska skolan. I det här fallet gäller det den svenska skolan där ett fåtal ägare av riskkapitalbolag och andra bolag ska kunna göra vinst på bekostnad av barnens utbildning. Det kanske inte bara är Sverigedemokraterna som har varit med och beslutat om detta. Vi känner ju till detta med att man säger en sak före valet och en annan efter valet. Jag undrar varför Sverigedemokraterna har sagt en sak till folket för ett antal år sedan för att nu helt plötsligt vara Pinochets företrädare i Sveriges riksdag och vilja skydda ett fåtal aktieägare på bekostnad av barnens framtid.	1124
3081	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Jag har nog aldrig mött någon som är så fascinerad och besatt av Sverigedemokraterna som Daniel Riazat. Jag tycker faktiskt att det är intressant att han är det. Vi har dock många bra idéer så Daniel Riazat får gärna lov att fortsätta fascineras av Sverigedemokraterna och ta till sig av vad vi tycker. Det är jättebra. Men det blir lite märkligt när han sedan börjar prata om diktaturer. Är det någon i den här salen som har vurmat för diktaturer är det väl ändå Vänsterpartiet. Det är väl ändå de som har vurmat för diktaturer där val inte ens finns. Och på tal om detta med att säga en sak före valet och en sak efter är fördelen här att vi förespråkar ett system där vi har val medan Daniel Riazats kamrater i andra länder inte ens vill ha val. Det är en stor skillnad. Jag tycker att det är lite märkligt att ställa frågor som handlar om en ledare på 70-talet som inte ens är i livet längre och som inte har någon som helst koppling till Sverigedemokraterna och svensk politik. Det är mycket märkligt. Daniel Riazat är såklart ute efter om Sverigedemokraterna vill lägga ned vinstdrivande skolor. Nej det vill vi inte. Daniel Riazat undrar varför vi har ändrat oss. Ja politik funkar så i vissa partier - det är en dynamisk process. Om Daniel Riazat säger att hans parti inte har haft en dynamisk process de senaste 30 åren undrar jag vad det är för politik Daniel Riazat står för. Vi har en öppen demokratisk process i vårt parti. Vi kan ändra oss om vi upptäcker att vi har fel och det är det som gör vårt parti så fantastiskt och bra. (Applåder)	1587
3082	Daniel Riazat (V)	V	Herr talman! Patrick Reslow pratar om en öppen process. Jag tror att vi ser lite olika på demokratiska och öppna processer för i det här fallet var det de facto en väldigt stängd process där Sverigedemokraterna ena dagen sa en sak och dagen efter när de hade haft lite middagar med Svenskt Näringsliv sa en annan sak. Jag vet inte hur öppet det kan kallas när man gör på det viset. Ja det stämmer att jag kommer att fortsätta att stå i den här kammaren och ta upp detta. Så länge vi har världens mest extrema marknadssystem och marknadslogik i den svenska skolan kommer Vänsterpartiet tillsammans med andra partier att stå här och ta upp frågan. Det finns inte en chans att vi kommer att låta Sverigedemokraterna komma undan med det faktum att man gör stora nedskärningar på skolan och ser till att överkompensera vissa skolkoncerner på bekostnad av barnens framtid och nutid. Man gör det på bekostnad av personalens välmående på de olika skolorna runt om i landet och man gör det på bekostnad av Sverige som kunskapsnation. Det kommer vi att fortsätta säga så länge det här systemet får fortsätta. Detta handlar inte om något slags fascination över Sverigedemokraterna. Det är knappt så att Sverigedemokraternas egna väljare och medlemmar är fascinerade av Sverigedemokraterna och det är verkligen inte jag heller - lika lite som jag är fascinerad av andra fascistiska partier som har funnits i historien. I det här fallet handlar det om att Sverigedemokraterna alltid döljer sig bakom den råa hårda retorik som Patrick Reslow visar oss i dag. Den går ut på att alltid prata om de andra när Sverigedemokraterna inte vill svara på frågan varför man hatar det svenska skolsystemet. En gång i tiden byggde det svenska skolsystemet på principen om likvärdighet och jämlikhet men Sverigedemokraterna och deras samarbetspartier tycker någonting helt annat nämligen att det ska bli större skillnader. Det kommer vi aldrig att ställa upp på.	1957
3083	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Hatretorik är någonting som Daniel Riazat får stå för. Vi hatar ingenting. Vi älskar Sverige och vi älskar det svenska skolsystemet. Vi tycker att eleverna är värda en bra skola. Vi är beredda att varje dag försvara elevernas rätt till en bra utbildning. Vi hatar inte saker. Vi är inte som Daniel Riazat. Vi hatar inte - vi har inte så starka begrepp. Vi tycker om skola och utbildning. Vi tycker att det är viktigt och att eleverna förtjänar det. Men eleverna och föräldrarna ska vara med och välja. Det måste finnas valfrihet och fler utförare. Där skiljer sig Daniel Riazats parti från mitt. Det är en stor en avsevärd skillnad. Det är en avgrund mellan oss. Den avgrunden ska bestå. Det är också intressant att Daniel Riazat förfäras över att man söker kontakt med samhället. Vi diskuterar med Svenskt Näringsliv lärarförbunden LO eller vad det kan vara för någonting. Vi är beredda att diskutera med alla. Vi är beredda att ta till oss åsikter från allt och alla i det demokratiska samhället. Det är en demokratisk process. Kanske borde Daniel Riazat ibland pröva det också. (Applåder)	1116
3084	Camilla Rinaldo Miller (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten Helena Vilhelmsson för frågorna. Jag kan nog ändå inte förstå varför det på något vis skulle förringa motsatsen om man väljer att även lyfta kvinnors våld mot män. Jag tror att det är viktigt att ta upp att båda förekommer. För mig är det också ganska naturligt att man i jämställdhet inte bara pratar i en riktning. Ledamoten vill få det till att man ska förstå att det andra inkluderas om när det pratas i bara ena riktningen och jag tycker att det blir lite märkligt. Jag tycker att det är bra att prata om helheten. Men vi kan som sagt även konstatera att vi är väldigt överens. Detta är min andra debatt i kammaren som ny ledamot och jag vill gärna lyda fru talmannen. Vi debatterar nu utgiftsområde 13 som handlar om jämställdhet och invandrares etableringsmöjligheter. Därför säger jag att jag tycker att ledamoten fick ett bra och tydligt svar gällande Tidöavtalet och prostitutionen tidigare. Jag tycker att det svaret var fullgott och jag kan ställa mig bakom det.	1029
3085	Muharrem Demirok (C)	C	Herr talman! Jag vill börja med att önska talmanspresidiet och kammarkansliet en god jul. Jag vill även rikta en önskan om god jul till utskottets samtliga ledamöter och det fantastiska kansliet hos utbildningsutskottet. Framför allt vill jag rikta en önskan om god jul till all skolpersonal som varje dag gör ett fantastiskt arbete med Sveriges elever och studenter. Jag vill också börja med att säga att Centerpartiet inte kommer att delta i beslutet med anledning av att vårt budgetförslag föll. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande. Herr talman! Med det vill jag ändå säga några saker. Grundläggande för Centerpartiets skolpolitik är att alla elever har rätt till en bra utbildning oavsett var i landet de bor och vilken bakgrund de har eller om de är flickor eller pojkar. Grunden för barns och ungas möjlighet att göra en resa i livet och uppnå sina livsdrämmar läggs i trygga familjer och i en skola som möter varje elev på dess villkor. En väl fungerande förskola grundskola och gymnasieskola är grunden för en högre utbildning i världsklass och konkurrenskraftiga jobb. Alla ska ges förutsättningar att lyckas i hela landet. De första trevande stegen i vårt utbildningssystem tar vi redan i förskolan. För att utjämna livschanserna och ge fler barn en bra start behöver vi därför en likvärdig förskola av hög kvalitet. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna. Samtidigt är det barnen med de svåraste förutsättningarna som svensk förskola har svårast att nå. För att nå de mest utsatta familjerna bör rätten till allmän förskola utökas så att den erbjuds till barn från två år. Avgiften bör sänkas i linje med detta. Barn måste kunna lita på att det finns vuxna som ser dem även i förskolan. Två stora utmaningar är då barngruppernas storlek och bristen på utbildad personal. En lösning på barngruppernas storlek enligt Centerpartiet är att se över det riktmärke som sätter gränser för hur många barn som får vara i en barngrupp. Vi borde i stället jobba med ett riktmärke för hur många barn som varje utbildad personal får ha ansvar för. För att komma till rätta med personalbristen behöver fler förskollärare utbildas och det måste bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig medan de jobbar i förskolan. Centerpartiet vill därför säkra en kompetensutvecklingsgaranti för förskollärare samtidigt som vi vill se ett barnskötarlyft och en nationell standard för grundutbildning av barnskötare. Herr talman! För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förväntningar och ges det stöd som krävs för att kunna nå kunskapsmålen i skolan och kunna förverkliga sina drömmar. Var sjunde elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. Samtidigt är antalet elever som gör fel val till gymnasiet stort. I bruksorter och förorter runt om i hela Sverige lämnas tusentals barn utan förutsättningar att skapa sig sin egen framtid. Det får vi aldrig acceptera. Fokus måste nu lägga på att alla barn i hela landet ska få en bra start i livet. Avgörande för en bra skolgång är primärt framgångsrika lärare. Grunden för en framgångsrik lärare läggs redan under lärarutbildningen. Många lärarstuderande lämnar lärarutbildningen utan att vara förberedda på vad som krävs av dem i deras lärarroll. Trots otaliga förändringar av lärarutbildningen finns fortfarande brister. Att undervisa är ett hantverk. Det är inte något man enbart lär sig genom att lyssna på föreläsare i en lektionssal. Studenter måste kunna lita på att lärarutbildningen håller hög kvalitet och ger de verktyg som behövs. Centerpartiet har i flera år drivit och kommer att fortsätta att driva att lärarutbildningen ska reformeras. Lärarutbildningen måste på ett bättre sätt utveckla studenternas färdigheter i själva undervisandet. I dag har vi lärarbrist i svensk skola och den har blivit än mer påtaglig. Lärare tvingas ägna alltför mycket tid åt annat än att förbereda och genomföra undervisning. Det är en utveckling som måste vändas. Inom ramen för januariavtalet återfanns flera av våra förslag. Det var bland annat frågan om karriärsystem professionsprogram och fler karriärtjänster. Det har även införts lärarassistenter vilket är viktigt för att lärare ska kunna fokusera mer på undervisning och mindre på administration. Samtidigt ser vi nu att mer måste göras. Vi behöver fler yrkesgrupper och fler trygga vuxna i skolan för att avlasta lärarna och stötta barnen. Vi behöver få bort administration från lärare som inte leder till kunskapshöjning. Digitaliseringen av skolan har än så länge främst fokuserat på själva undervisningen. Men de riktigt stora vinsterna finns att göra genom att digitalisera de administrativa systemen. För att få fler lärare till skolan behöver vi höja statusen i yrket och se till att lärarna har en god arbetsmiljö. Herr talman! När vi här i kväll diskuterar skolan vill jag särskilt lyfta fram ungas psykiska ohälsa. För många unga är roten till ohälsa saker som har skett eller sker dagligen i skolan. Arbetet med att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa är tätt förknippat med skolan. Men ansvaret kan inte läggas enskilt på lärarna. De får redan i dag ta hand om barn med stora behov utan att ha adekvat utbildning för att hantera psykisk ohälsa. I stället måste elevhälsan värderas upp och byggas ut med fler skolsköterskor kuratorer och psykologer. Elevhälsan måste också utgå från elevernas behov och finnas varje dag varje stund när eleverna behöver det. Herr talman! En central del av Centerpartiets politik handlar om att skapa livskraft i hela landet. Det innebär bland annat att skapa förutsättningar för små skolor. Allt fler små skolor runt om i hela vårt land läggs nu ned när kommunerna måste spara pengar eller när kraven för att driva skola blir alldeles för stora. Det ska inte vara så att små skolor stängs för att det är för besvärligt att ha dem kvar. Staten och samhället i stort ställer stora krav på skolorna. Det är på många sätt bra. Men det måste också bli större flexibilitet i hur insatser kan genomföras så att små skolor får rimliga arbetsvillkor. Fokus ska vara på resultat och inte detaljstyrning. Ett exempel på en insats där små skolor måste kunna anpassa verksamheten inkluderar till exempel tillgången till skolbibliotek. Jag tror att vi alla värnar skolbibliotek. Men lägger man det kravet på en småskola som inte klarar av att hantera situationen kommer vi i stället för ett skolbibliotek att få en stängd skola. Vi ska ha en skola med hög kvalitet. Men vi ska också ha en skola som kan se den enskilda elevens behov och förutsättningar. Barn ska inte behöva pendla i timmar för att gå i skolan för att nitiska regler tvingar skolan till nedläggning. Herr talman! Svensk skola är bra. Det är mycket beroende på all fantastisk personal som varje dag jobbar hårt för att utbilda och bilda kommande generationer. Tillsammans i denna kammare i denna sena stund tror jag faktiskt att vi kan skapa ännu bättre förutsättningar både för lärare och för barn.	7063
3086	Camilla Hansén (MP)	MP	Herr talman! Tack för anförandet ledamoten Demirok! Ledamoten berörde en av mina hjärtefrågor nämligen lärarutbildningen. Mina frågor ställs av genuin nyfikenhet när det gäller hur lärarutbildningarna ska utvecklas. Det jag fungerar på är: Är det en större reform av lärarutbildningen som man ser framför sig? Vad är de stora kvalitetsproblemen? Vad vill man i så fall att en sådan reform ska åtgärda? Vi vet att det behövs fler lärare. Då handlar det om att läraryrket behöver bli ett drömyrke. Hur spelar lärarutbildningen i sig in där? Var ska vi lägga krutet? Är det på lärarutbildningen eller är det på förutsättningarna för att läraryrket verkligen ska bli ett drömyrke?	684
3087	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att vi står inför en situation där vi inte har råd att välja antingen eller. Situationen i Sveriges kommuner är ganska akut när det gäller personalbristen. Det råder brist på förskollärare det råder brist på lärare och det råder överlag brist på personal i skolan. Detta är en fråga som behöver adresseras på flera håll. Det räcker inte att bara göra arbetsmiljön bättre om inte fler söker sig till lärarutbildningen. Det räcker inte att reformera lärarutbildningen om arbetsmiljön upplevs på ett sådant sätt att den inte lockar lärare att vara kvar i skolan. Det som vi i dag ser är allt fler särskilt unga nyutexaminerade lärare som får en alltför stor börda i skolan och som ganska snabbt söker sig bort från skolan. Då måste insatser göras i arbetsmiljön. Men om en lärare inte är rustad för att möta den verklighet som faktiskt finns där ute om läraren inte har fått dessa verktyg är det då lärarens fel att han eller hon söker sig vidare? Eller finns det faktiskt någonting att göra att reformera i lärarutbildningen? Jag har inte alla svar på hur en reformerad lärarutbildning ser ut i detalj. Det ska jag inte heller ha. Vi har en akademi som är fullgod och rustad att faktiskt hantera denna situation. Vår uppgift är att ge de verktyg som akademin behöver för att kunna hantera detta. I denna kammare tror jag att det inte är bara en eller två gånger som lärarutbildningen och förutsättningarna för lärare har diskuterats. Och någonstans tror jag att den debatten kommer att fortsätta oavsett vad vi landar i här i kväll.	1593
3088	Camilla Hansén (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar för svaret. Lärarutbildningen är redan den största utbildningen. Det är många som söker sig till lärarutbildningen för att bli lärare. En lärarutbildningsreform tar väldigt lång tid. Om vi skulle besluta om en sådan här i kväll vilket vi inte ska och det tror jag att de flesta är väldigt tacksamma för tar det i runda slängar tio år innan en lärare som utbildas på en ny lärarutbildning står i klassrummet. Jag ville ändå lyfta fram den delen. Jag funderar också på om bekymret handlar om det praktiska handlaget att undervisa elever. Som lärarstudent har man 20 veckors verksamhetsförlagd utbildning då man bör lära sig hantverket. Det kan vara så att det behövs reformer. Och jag håller helt med ledamoten om att vi har en akademi att utvärdera det. Signalerna som jag hör från den akademin är inte att de vill ha tre parallella lärarutbildningar kontinuerligt utan att de funderar på varför just lärarutbildningen till exempel är extremt mycket mer reglerad än andra utbildningar och därför blir ganska svår att utveckla. Detta är inte en fråga utan mer en önskan om reflekterande samtal kring vad detta kan vara och om det verkligen är rätt väg att gå att fokusera på lärarutbildningen när vi vill få ännu fler att drömma om att bli lärare.	1286
3089	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Jag tackar Camilla Hansén för möjligheten att ha ett reflekterande samtal. Jag tror att vi får söka fler tillfällen för just detta. Jag har lyssnat på många debatter från kammaren där läraryrket har problematiserats och där lärarnas status har problematiserats till den grad att det faktiskt är färre och färre som söker till lärarutbildningen. Det är klart att ord har betydelse. Det som sägs i denna kammare kommer ut och påverkar förutsättningarna för människor att söka sig till en arbetsplats. Om det har uppfattats som att vi har sagt att hela lärarutbildningen nu ska göras om från grunden har det inte varit min avsikt och jag hoppas inte att det är så det har kommit ut härifrån heller. Men jag är helt övertygad om att saker behöver göras i lärarutbildningen. Tvärtemot vad Camilla Hansén möter där ute möter jag många som lyfter fram just detta. Det finns flera saker som behöver hanteras i en lärarutbildning. Däremot tror jag inte på lösningen att det måste vara antingen eller att vi nu ska sluta titta på lärarutbildningen därför att det kan ta lång tid. Då skulle vi inte debattera något av det som vi debatterar i denna kammare för ingenting går snabbt. Jag tror att man måste titta på alla led. Man måste titta på förutsättningarna för lärarna de kommunala förutsättningarna. Man måste titta på arbetsmiljön. Man måste titta på lönesättningen. Men man måste också titta på utbildningen. För om vi inte rustar lärarna rätt redan från början kommer vi att möta den verklighet där fler och fler nyutexaminerade lärare snabbt söker sig från skolan. Det är inte en verklighet som jag vill se.	1639
3090	Fredrik Malm (L)	L	Fru talman! I juni i år debatterade utbildningsutskottet ett betänkande om ökad trygghet och studiero i svensk skola som riksdagen sedan röstade om. För sakens skull bör sägas att Muharrem Demirok då inte var ledamot i riksdagen. I detta betänkande som var en följd av skrivningar i januariavtalet som båda våra partier tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet enats om var detta en punkt i att stärka studieron i skolan. En del i detta förslag var att reglera användningen av mobiltelefoner i klassrum. I detta förslag stod bland annat: Mobiler ska vid undervisning i regel endast få användas efter lärarens instruktion och möjligheten att omhändertaga sådana samt ha mobilfria dagar ska öka. Jag hade följt att det hade kommit väldigt tydliga önskemål från skolledare från lärare och även från elever att de vill att detta regleras. Man vill inte att elever sitter och använder mobiler privat under lektionstid. Man vill inte att lärare ska tvingas konkurrera med elevernas mobiler om uppmärksamheten och så vidare. Därtill var det också tydligt i lagförslaget att om läraren säger att man får använda mobilen för att det behövs i till exempel undervisningsmoment eller om elever som är i behov av särskilt stöd eller har funktionshinder kan behöva mobilen för sin inlärning ska det tillåtas. Det intressanta är att det bara var Miljöpartiet och Centerpartiet som reserverade sig mot detta och yrkade avslag på propositionen i denna del. Jag har en fråga till Muharrem Demirok. Nu kommer vi att lägga fram en rad olika förslag av liknande karaktär som kommer att stärka lärares och rektorers befogenheter för mer studiero i skolan. Hur kommer Centern att ställa sig till detta framöver?	1725
3091	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Jag tackar Fredrik Malm för frågan. Nej jag kan nog inte referera en debatt som var i juni men kanske om den gällde detaljplaner i Linköping. Men jag kan inte referera vad Fredrik Christensson har sagt i riksdagens talarstol. Däremot har jag sett konsekvenserna av det som ni kallar ett ökat arbete för mer lugn och ro i skolan. Jag träffar lärare som beskriver oron som nu har krupit in i klassrummet. Jag har hört lärare som beskriver hur elever barn funderar på vad detta innebär för dem. Jag har hört lärare prata om ifall de nu ska bli ordningspoliser inte bara när det gäller mobiltelefoner utan när det gäller om barn är lagligt eller olagligt i Sverige. Det är vad jag har sett. Talet om mobiltelefoner kan vi nog hantera. Om ni lägger fram ett förslag får vi ser hur vi ställer oss till det. Men om frågan om studiero och ordning och reda går över till att lärare faktiskt ska kontrollera om barn får eller inte får vara i Sverige om barn ska anklagas för val som deras föräldrar har gjort då funderar jag Fredrik Malm på vad ordning och reda i skolan egentligen betyder. (Applåder)	1126
3092	Fredrik Malm (L)	L	Fru talman! Det här införs bland annat för att förebygga till exempel kränkande fotografering i skolan vilket sker. Det är tydligt reglerat att om läraren säger att man kan använda mobiltelefon för ett visst moment i undervisningen eller om man behöver den som till exempel särskilt stöd och en mobiltelefon kan vara till hjälp ska man kunna göra det. Men att elever sitter med mobilen och ägnar sig åt privata saker för att chatta eller fotografera folk och så vidare på lektionstid vill man komma bort ifrån. På de allra flesta skolor är det här hanterat. Eleverna kommer in på morgonen och lägger sina mobiler i en låda. Den läggs in i ett skåp och det är inget större problem. Men det kan dyka upp på vissa skolor. Då måste rektor eller lärare ha befogenhet att säga: Den här lektionen eller vår skoldag på den här skolan ska vara fri från mobiltelefoner. Vad Centerpartiet tillsammans med Miljöpartiet som enda partier i kammaren säger är: Det här vill vi absolut inte ha. Det är repression och auktoritärt. Centerpartiet hänvisar också till att det i stället ska vara tillitsfulla relationer och dialog mellan lärare och elever. Jag skulle säga att det fungerar i de allra flesta fall. Men i en del fall gör det inte det. Då måste vi ha verktygen. Fru talman! Jag blir lite fundersam när Muharrem Demirok talar om att detta har fått fruktansvärda konsekvenser. Lagstiftningen infördes ju den 1 augusti i år. Men om det har fått sådana konsekvenser är då Centerpartiets uppfattning att vi ska riva upp lagstiftningen så att det blir fritt fram för elever att sitta med mobiltelefonen på lektionstid och ägna sig åt en massa privata saker? Jag har svårt att se hur man lär sig mer i skolan då.	1710
3093	Muharrem Demirok (C)	C	Fru talman! Jag vill återigen tacka Fredrik Malm för ett förtroligt samtal här i kammaren om ordning och reda i klassrummet. Jag tror att vi delar ambitionen att det ska vara ordning och reda i klassrummet. Men vi delar kanske inte alltid synen på vägen dit. Jag tror på starka lärare som har styrkan att äga sitt klassrum. Den dag vi börjar känna att det måste till lagstiftning för att läraren ska äga sitt klassrum har vi större problem. Det kan vara så att fler partier i kammaren har landat i att det här är en bra väg att gå. Man ska kanske inte börja med anekdotisk bevisföring. Men jag ska ändå göra ett försök. Jag har besökt en skola i Linköping och just mobilförbud kom upp. Det stora problemet har nu blivit att barn vill gå på toaletten allt oftare. Det är nämligen där de sitter och tittar på sin privata mobiltelefon. De har den i fickan och läraren kan inte ta den från fickan. Det är deras ingång i detta. Man har nu fått problem med hur man ska reglera toalettbesöken. Det är dit det har kommit. När vi inte börjar med att jobba utifrån tillitsbaserad verksamhet när inte tilliten mellan lärare och elever finns där kommer vi bara att behöva jaga dem alltmer med ytterligare lagstiftning. Problemen hittar hela tiden sin väg runt. Det är det jag menar med att det ska vara tillitsbaserad verksamhet. Jag tror att läraren måste ges förutsättningar att äga sitt klassrum. Eleven ska känna så stort förtroende för och tillit till sin lärare att man faktiskt gör det den säger. Vi får nog möjlighet att återkomma till detta. Men jag skulle framöver också vilja höra mer om den situation som många lärare nu beskriver för mig. De är rädda för vad de nya besluten i Tidöavtalet innebär för tilliten i klassrummet och vad lärarna ska göra. Ska de jaga elever på sina raster eller inte?	1808
3094	Josefin Malmqvist (M)	M	Fru talman! Skolan är avgörande för varje elevs möjlighet att förverkliga sina egna drömmar forma sin egen framtid och nå sin fulla potential. Skolan är också avgörande för Sveriges position som kunskaps- och forskningsnation i världen och för att vända den negativa trend vi haft på senare år med segregation och utanförskap. Utbildningsväsendet är centralt för att möta de senaste årens stora invandring av lågutbildade personer och ge fler möjlighet att bli en del av vårt svenska samhälle. Skolan är kort och gott avgörande för att bevara och utveckla Sveriges roll som välfärdssamhälle och kunskapsnation. Kvaliteten i skolan i Sverige är avgörande för ekonomisk tillväxt och utveckling. Sedan 1960 har vi sett en utveckling i de internationella mätningarna - vi känner dem väl Timss och Pisa. Vi ser ett samband mellan högre poäng i dessa internationella mätningar och högre ekonomisk tillväxt för landet. Faktum är att man har sett att 100 poäng i Pisa ger 1 3 procent högre ekonomisk tillväxt. Här finns ett väldigt tydligt samband. Att skolan är central för Sveriges tillväxt råder det alltså ingen tvekan om. Men kanske än viktigare är varje enskild individs varje enskild elevs möjlighet att förverkliga sina drömmar. Det är därför jag blir så beklämd över den utveckling vi har sett inom svensk skola på senare år. 16 000 elever lämnar årskurs 9 utan ordentliga kunskaper. Var fjärde elev i årskurs 6 har underkänt i ett eller flera ämnen. Det här är en fråga som är helt avgörande för vår utveckling framöver. Lägg därtill de brister vi ser i fråga om studiero inom svensk skola. Fler och fler rapporterar nu om att man använder hörselkåpor olika typer av hörlurar för att ens kunna koncentrera sig på lektionerna. Det påverkar inte bara elevernas arbetsmiljö utan också lärarnas arbetsmiljö. Vi ser också att alltfler lärare tyvärr väljer att lämna yrket. I dag lämnar ungefär hälften under lärarutbildningen eller under de första åren i yrket. I dag är det uppskattningsvis 45 000 utbildade lärare som väljer att inte jobba som lärare i Sverige. Vi har en diger uppgift att fundera på vad det beror på. När vi frågar lärarna när vi frågar de personerna vad det beror på ser vi att stöket i svensk skola är en av de viktigaste anledningarna till att man väljer bort att jobba som lärare. Det är uppenbart att svensk skola behöver omfattande reformer och en helt ny inriktning. Det handlar om reformerad lärarutbildning om minskade dokumentationskrav för lärare och om att återupprätta ordning och reda. Jag noterar att flera under debatten känner sig nöjda med de lagförslag som passerade kammaren i våras. Det är bra att vi har tagit några steg i rätt riktning. Men det räcker inte på långa vägar. Vi behöver säkerställa att de absolut bästa i Sverige vill jobba som lärare och orkar jobba ett helt yrkesliv som lärare i Sverige. Vi har en ganska lång väg kvar att vandra för att möjliggöra det. Vi behöver också återupprätta en traditionell kunskapssyn inom svensk skola med mätbara kunskaper. Vi behöver reformera våra läroplaner och kursplaner för att få ett ökat fokus på mätbara kunskaper. Det är helt centralt om vi ska stå oss i den internationella konkurrensen. Vi behöver se ökad lärarledd undervisning i Sverige med böcker med läroböcker. Vi vill se en lång rad reformer bland annat externa examinatorer och slutprov för att kunna kvalitetssäkra och följa upp de mätbara kunskaperna. Fru talman! I dag diskuterar vi ett utgiftsområde inom ramen för statens budget. Här tar vi nu några första nödvändiga steg i rätt riktning i den reformagenda som vi har ritat upp vägen för inom ramen för Tidöavtalet. Det handlar om sociala team om jour- och akutskolor om ökad tillgång till läromedel av hög kvalitet om utvidgat och breddat läslyft och om ökad tillgång till speciallärare. Ja listan kan göras väldigt lång. Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i det betänkande som vi nu debatterar. Jag ser fram emot att under mandatperioden få återkomma i denna kammare för att beskriva och klubba igenom reform för reform för att på olika sätt återupprätta Sverige som kunskapsnation. Det behöver vi för varje enskild elevs skull. Det behöver vi för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft långsiktigt. Detta ser jag fram emot att få fortsätta kämpa för. (Applåder)	4325
3095	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Centerpartiet är en tydlig röst för jämställdhet - en jämställdhet som är bra för alla både kvinnor och män. Vi är ett liberalt och feministiskt parti och ord och handling betyder någonting. Det är viktigt att alltid stå upp för att man är feminist. Vi står upp för kvinnors och flickors rättigheter lokalt och nationellt men också internationellt. Aborträtten hotas i världen och det kan ske även i vårt land. Därför vill vi grundlagsskydda aborträtten. Vi fördömer och avskyr den tyranni som den iranska regimen visar mot kvinnor och flickor just nu och vi kräver att Irans revolutionsgarde terrorklassas. Den ekonomiska jämställdheten är otroligt viktig och den halkar efter i Sverige i dag - rejält. I ett livsperspektiv har kvinnor i genomsnitt knappt 80 procent av männens totala inkomster och som vi har hört härifrån talarstolen är detta en skillnad som har sett likadan ut sedan 1995. Det har alltså inte hänt någonting sedan 1995. Det betyder att det skiljer nästan 4 miljoner kronor under en hel livstid. Så ser gapet ut. Även om kvinnors löneinkomster har ökat mer relativt sett än mäns löneinkomster den senaste tiden - för så är det faktiskt - är gapet lika stort. Varför? Jo män har större inkomster av kapital. De sparar mer och äger mer. När man ska sätta sprätt på de pengarna skattar man mindre eftersom skatt på kapital är lägre än skatt på inkomst. Därför har män mer pengar i plånboken. Som sagt äger män också mer oavsett om det gäller bilar aktier eller fastigheter - eller skog som är mitt yrke i det civila. Det visar sig att de som förvärvar skogsfastigheter är män. Hur har de då råd med det? Det är inte billigt att köpa skog i dag. Jo det beror på just detta: Män äger mer och därmed kan de belåna mer och på så sätt köpa mer. Detta är väldigt allvarligt mina vänner. Sveriges Kvinnoorganisationer har precis släppt en rapport som heter Jämställda skatter . Vi behöver verkligen lägga till perspektivet jämställdhet när vi pratar skattereformer. Skattereglerna är i sig jämställda" men effekterna av dem slår ojämställt. Har vi någonsin tidigare pratat om det i arbetet med skattereformer? Nej jag tror inte det. Vi måste göra det på ett bättre sätt. Ett annat tecken på att kvinnor inte är ekonomiskt självständiga är att kvinnor faktiskt avstår från att begära skilsmässa. Det finns helt enkelt inte pengar nog att klara sig på egen hand. Och då pratar jag ändå inte om relationer där våld är inblandat och där detta faktiskt kan innebära en katastrof. Centerpartiet vill ta bort avgiften för skilsmässa vilket vore en liten ekonomisk insats men en väldigt viktig signal. Vi vet dock att en av de tydligaste anledningarna till den ekonomiska ojämställdheten är föräldraförsäkringen som flera före mig har pratat om. Rättare sagt handlar det om det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen. Det är klart att man kan välja själv och det handlar inte om vem av mamma och pappa som är bättre på att ta hand om barn. Det handlar i stället om vilka förutsättningar vi ger kvinnor och män när de blir pensionärer. Det gapet grundar sig nämligen i föräldraförsäkringen. Är det verkligen meningen att vi med skattemedel ska finansiera en reform som sätter kvinnor på den ekonomiska pottkanten när de blir pensionärer? Nej. Vi måste bättra på uttaget av föräldraförsäkringen. Att föda barn ska inte stå i vägen för en karriär och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Vi måste reformera föräldraförsäkringen. Även kvinnors företagande behöver naturligtvis främjas genom trygghetssystem som är anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet. Det behöver vi inte ens prata om för jag blir så upprörd över hur mycket av det offentliga riskkapitalet som går till kvinnor respektive män. Fru talman! Den grupp i samhället som är mest utsatt för ekonomisk ojämställdhet är utlandsfödda kvinnor. Det tar längre tid för utlandsfödda kvinnor än för utlandsfödda män att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnorna skrivs in på Arbetsförmedlingen senare än männen och erbjuds färre insatser. Dessutom skrivs de i genomsnitt ut från Arbetsförmedlingen snabbare än män. Det är inget annat än ett svek. Tiden i föräldraförsäkring för utlandsfödda måste begränsas och integrationsförskola en jämställd utbetalning av bidrag och bättre förutsättningar för tolkning är viktiga åtgärder för ökad jämställdhet - särskilt den sistnämnda. Men framför allt måste myndigheter och arbetsgivare ha exakt samma förväntningar på utlandsfödda kvinnor som de har på utlandsfödda män. Fru talman! För en tid sedan nåddes vi av nyheten att skolor inte längre serverar soppa på fredagar eller måndagar. Personalen märker helt enkelt att många barn verkar äta mindre på helger. Föräldrar har helt enkelt inte råd med tillräckligt mycket mat. Ingen mamma eller pappa ska behöva säga till sitt barn: Ät nu ordentligt i skolan så att du står dig över helgen! När kostnaderna för el mat bränsle och räntor ökar är det också många som får det mycket tuffare ekonomiskt. Bland dem som drabbas hårdast är de cirka 145 000 ensamstående föräldrar som tar emot underhållsstöd. Av dessa är 80 procent kvinnor. Därför vill Centerpartiet stegvis höja underhållstödet de kommande åren med start nästa år. Fru talman! Centerpartiet har länge drivit på för att få till en långsiktig och stabil finansiering av tjej- och kvinnojourer. Det är oacceptabelt att det i kommunernas politiska dagordningar ibland kommer upp en fråga om man ska ge ett bidrag till kvinno- och tjejjourer. Är det ens en fråga? Om behov finns ska stöd sättas in. Punkt. Så gör vi med alla andra brottsoffer eller offer för missbruk till exempel. Det fattas inga beslut i kommunen om huruvida en ungdom ska få behandling eller inte för exempelvis drogmissbruk utan det eventuella politiska beslutet handlar möjligen om vilken behandling. Stöd ska finnas vid behov och jag är glad att Centerpartiet lägger extra resurser på detta jämfört med föreliggande budget för ökat stöd till jourer och skyddat boende. Vi har också länge pekat på vikten av tillräckliga resurser för dem som arbetar med att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har sett till att kompetensteamet finns kvar vid Länsstyrelsen i Östergötland och att erforderliga resurser finns för verksamheten. Det är mycket bra att det satsas på det i föreliggande budget. Centerpartiet vill också ge Nationellt centrum för kvinnofrid NCK bättre och mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Det handlar bland annat om att säkerställa full finansiering för Kvinnofridslinjen en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor som drivs av NCK. Antalet samtal har ökat de senaste åren inte minst under pandemin och det är viktigt att stödtelefonen kan fortsätta att utvecklas och bemannas. Vi behöver också fortsätta att stödja telefonlinjen som finns hos Unga relationer. Det första slaget kommer inte vid 30-årsåldern utan det börjar mycket tidigare. NCK måste få ett nationellt kunskapsuppdrag för att kunna fortsätta att bidra till att utveckla och sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor. Det gäller också det nya uppdraget som kommuner har fått att jobba förebyggande med män som slår och att följa den nya lagen om barnfridsbrott som har nämnts här. Vi ser till i vår budget till att NCK får det de behöver och äskar. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar modet att ringa. Fru talman! Mäns våld mot kvinnor har ökat under pandemin. Det gjorde tyvärr också sexuell exploatering av barn prostitution och människohandel. Med kriget i Ukraina i vår närhet ser vi att risken att hamna i prostitution och i människohandlares klor ökar. Regionkoordinatorerna verkar i dag på Jämställdhetsmyndigheten. De har ett nationellt uppdrag rörande prostitution och människohandel. De ska sam samverka arbetet med polis socialtjänst vården och civilsamhället. Vi utökar resurserna till Jämställdhetsmyndigheten för just regionkoordinatorerna i vår budget. De har en nyckelroll i det förebyggande arbetet ute i landet och finns på tio orter i samtliga sju polisregioner. Men de behöver bli fler. Centerpartiet föreslår också att Jämställdhetsmyndigheten ska ges ett permanent informationsuppdrag när det gäller lagstiftningen mot sexköp. I dag är arbetet fokuserat mycket på offren. Förstå mig rätt: De ska naturligtvis ha skydd och stöd. Men det finns också något som behöver göras steget innan. Vem ska ta lead i det arbetet? Vem stöder tränaren att stoppa skitsnacket i omklädningsrummet? Vem stöder arbetsgivaren i att sätta stopp när de råa skämten kommer upp? Vem talar om för människor att en av tio män har köpt sex att du förmodligen känner många som har gjort det och att du behöver ta diskussionen med dem? Vem ser till att skolan har lämpligt material så att varje tonåring förstår att det är olagligt att skicka dickpicks och att köper du sex hamnar du i fängelse? Skolan tänker ni? Ja sexköpare blir tyvärr yngre och yngre. Attityder språk och normer är viktiga. Här har Jämställdhetsmyndigheten ett mycket viktigt uppdrag och kan göra mycket mer. Det gäller inte minst för att påverka det språk vi använder och medierna använder. Jag kan avsluta med vad som stod i Aftonbladet tror jag. Där rapporterar man återigen om att en kvinna har fallit från en lägenhet. Vuxna människor faller inte från lägenheter. De faller inte från balkonger. Det är fullständigt orimligt att använda en sådan rubriksättning. Säg som det är: En kvinna har blivit utsatt för mordförsök. Centerpartiets förslag till budget föll tidigare här i kammaren. Vi har därför inget eget förslag här i dag utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande. "	9736
3096	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Denna regering som i praktiken är fjärrstyrd av Sverigedemokraterna har föreslagit att uppräkningen till kommunerna ska uppgå till totalt cirka 6 miljarder kronor för 2023. Enligt SKR:s beräkningar kommer det då att saknas närmare 14 miljarder enbart för att kunna bibehålla dagens nivå av välfärd. Eftersom skolan är den i särklass dyraste av kommunens verksamheter krävs det inga jättekunskaper i matematik för att räkna ut att skolan kommer att drabbas väldigt hårt av detta. Det gäller framför allt kommuner som min egen Hofors kommun som har bland Sveriges högsta skatter i dag. Min fråga till Josefin Malmqvist är: Varför väljer Moderaterna att hellre sänka skatten för dem med inkomster över 50 000 kronor per månad till en kostnad av ungefär 13 miljarder kronor än att se till att skolan får de resurser som den är i stort behov av?	860
3097	Josefin Malmqvist (M)	M	Fru talman! Ja svensk skola är i ett stort behov av reformer - för ett ökat kunskapsfokus för ökad ordning och reda för ökad tillgång till fysiska läromedel och läroböcker. Listan kan göras väldigt lång. Det är reformer som har lyst med sin frånvaro under de gångna åtta åren. Det är reformer som vi nu sjösätter - reform för reform - för att långsiktigt kunna vända den negativa utveckling som vi ser inom svensk skola. Det stämmer att skolan också behöver resurstillskott. Därför tillför vi riktade resurstillskott i denna budget och vi tillför generella statsbidrag i denna budget. Det är en del av det som svensk skola behöver. Men jag noterar att Vänsterpartiet gör det väldigt enkelt för sig. Reformer lyser med sin frånvaro - reformer som forskning och internationellt beprövad erfarenhet visar verkligen behövs för att man ska kunna återupprätta ett kunskapsfokus i svensk skola. Dessa reformer lyser helt med sin frånvaro. I stället fokuserar man enkom på att förbjuda friskolor och på mer pengar. Det kommer inte att lösa problemet. Min fråga tillbaka till Samuel Gonzalez Westling är därför: Hur ska vi säkerställa att fler elever får godkänt i svensk skola? Hur bidrar vi till att minska andelen elever som får underkänt i svensk skola? Var är dessa reformer i er politik Samuel Gonzalez Westling?	1320
3098	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Jag noterar att jag inte fick något direkt svar av Josefin Malmqvist på min fråga förutom att det hävdades att det kommer riktade resurser. Då ska man ha med sig att det även om man räknar med de riktade resurserna fortfarande saknas ungefär 8 miljarder för att man ska nå upp till det som SKR Sveriges Kommuner och Regioner har konstaterat behövs för att man ska kunna bibehålla dagens nivå i skolan. Man ska alltså då inte göra några särskilda satsningar och få en bättre skola utan man ska bibehålla dagens nivåer. När det gäller själva sakfrågan tycker jag fortfarande att Josefin Malmqvist är skyldig kammaren ett svar på varför man väljer att hellre sänka skatterna för dem som tjänar absolut mest. De pengarna hade man faktiskt kunnat lägga på att utveckla välfärden. Man hade kunnat se till att åtminstone bibehålla dagens nivåer. Men man väljer att sänka skatten för sådana som oss som står här i denna kammare. Vi får en skattesänkning på bekostnad av barnens skolgång i Sverige. Tycker Josefin Malmqvist att det är rätt och riktigt att det ska vara på det sättet?	1092
3099	Josefin Malmqvist (M)	M	Herr talman! Jag tycker att detta är väldigt intressant och jag ser fram emot att vi kan ha en saklig debatt kring finansieringen av svensk skola de kommande åren. Jag tror att det behövs. Inom ramen för Tidöavtalet kommer vi att tillsätta en utredning som exempelvis ska titta på skolpengen och på en nationell skolpengsnorm som bland annat rör stödet till skolan. Jag tror att det är ganska mycket i detta som vi behöver fundera över. Ett konkret exempel gäller hur mycket skolor lägger på lokalhyra i Sverige. Det skiljer mellan 500 kronor per kvadratmeter och 3 000 kronor per kvadratmeter. Det är en enorm skillnad i resurser som tas från det pedagogiska uppdraget. Vi kan jämföra oss med andra OECD-länder. Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest pengar på skolan. Men om vi fokuserar på den delen av resurserna som läggs på det pedagogiska uppdraget på elevernas möjlighet att lära sig på läroböcker och på undervisning ser vi att Sverige är ett av de länder som lägger minst pengar på skolan. För att besvara Samuel Gonzalez Westlings fråga kan jag glädja ledamoten med att jag med glädje kommer att diskutera finansieringen av svensk skola under kommande år för att säkerställa att betydligt mer resurser går till den undervisning som våra elever så desperat behöver till läromedel till lärare och till det pedagogiska uppdraget. Här behövs det omfattande reformer och jag ser fram emot att få återkomma i denna kammare med en diskussion kring just detta. (Applåder)	1502
3100	Åsa Westlund (S)	S	Fru talman! I förra veckan anordnade Josefin Malmqvist och Caroline Helmersson Olsson ett seminarium om branschskolor. Jag vill tacka ledamoten för det för det var ett väldigt kunskapsbildande och bra seminarium. Tyvärr visades det också tydligt vad som kommer att bli konsekvenserna av regeringens politik. Branschskolor som har kommit igång runt om i Sverige kommer att läggas ned. Ett exempel som vi fick lära oss mer om gällde branschutbildningen för distributionselektriker något som Sverige verkligen behöver fler av eftersom vi behöver bygga fler distributionsnät för el runt om i Sverige för att klara och trygga energiförsörjningen och dessutom klara klimatomställningen. Det finns också många andra branscher med skriande behov av kompetent arbetskraft. Ändå väljer Moderaterna att i denna budget skära ned på yrkesutbildningen inom komvux och på yrkeshögskolan. Dessutom ska man lägga ned denna branschutbildning som har försörjt en stor del av näringslivet med just distributionselektriker. Varför Josefin Malmqvist väljer ni att lägga ned denna utbildning? Hur ska de företag som ska trygga vår elförsörjning framöver få tag i kompetent personal nu när ni lägger ned denna utbildning?	1207
3101	Josefin Malmqvist (M)	M	Fru talman! Ja Sverige behöver ett ökat fokus på yrkesutbildningar. Vi ser att bransch efter bransch skriker efter kompetens samtidigt som vi har en växande grupp som står väldigt långt från svensk arbetsmarknad. Därför behöver vi mer fokus på utbildningssatsningar som faktiskt leder till jobb - utbildningssatsningar som riktar sig mot bristyrken där vi vet att arbetsmarknaden skriker efter personal. Det var bland annat därför som vi hade vissa invändningar mot den tidigare regeringens proposition om dimensionering av gymnasieskolan. Vi såg att branscherna behöver få ett ännu större inflytande över utbildningarnas utformning och dimensioneringen i fråga om platser. Jag är glad över att vi i den här budgeten kan bibehålla dagens nivå inom yrkeshögskolan där nästan var fjärde plats står tom. Jag är glad över att vi gör en satsning på 5 000 nya platser inom den regionala yrkesutbildningen. Det är viktiga tillskott för att säkra Sveriges kompetensförsörjning. Men de här platserna kommer inte att lösa hela problemet. Både Åsa Westlund och jag vet att en stor del av problemet också handlar om att säkerställa att det finns sökande till utbildningsplatserna - att personer efterfrågar dem och vill delta i utbildningarna för att de faktiskt leder till jobb. Här återstår ett betydande reformbehov från politikens sida och jag ser fram emot att bland annat kunna titta på hur studie- och yrkesvägledningen som ett konkret exempel kan utvecklas för att säkerställa att fler efterfrågar de här utbildningarna.	1525
3102	Åsa Westlund (S)	S	Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det var dock inget svar på varför Moderaterna väljer att lägga ned den här typen av utbildningar som har sökande och där människor får jobb direkt efter utbildningen i yrken som det är brist på och som samhället inte klarar sig utan. Det finns inte bara ett utan flera exempel på detta. Som jag sa i mitt anförande verkar det tyvärr som att regeringsföreträdarna och Sverigedemokraterna lever i en parallell verklighet. Om man jämför de anslag ni ger 2023 med dem för 2022 skär ni ned på yrkesutbildningarna: yrkeshögskolan komvux och yrkesvux. Ni lägger också ned branschskolorna. Det är lite jobbigt om man inte kan utläsa det av tabellerna och sedan ska stå och förklara för människor ute i den riktiga verkligheten varför de måste lägga ned sin branschutbildning varför de har färre platser på yrkeshögskolan och varför det blir färre platser på yrkesvux. Josefin Malmqvist har inte gjort det men Moderaterna hänvisar ofta till att det här skulle vara något slags återställning efter pandemin och att det är därför man drar ned på antalet platser. Men vi har ju en samhällskris nu också! Man behöver satsa på kompetens och utbildning för att kunna konkurrera med resten av världen. Jag tycker att det är tråkigt att Moderaterna och de andra regeringspartierna lägger ned fullt fungerande yrkesutbildningar och skär ned på både yrkeshögskola och yrkesvux när så många företag skriker efter den arbetskraften. (Applåder)	1477
3103	Josefin Malmqvist (M)	M	Fru talman! Felaktigheterna duggade tätt från ledamoten Westlund. Jag ska försöka beta av dem en efter en. I dag debatterar vi statens budget utgiftsområde 16. Det är det vi diskuterar i dag. Jag noterade att Åsa Westlund gärna vill prata om branschskolor. Branschskolor är alltså en försöksverksamhet som pågår fram till nästa sommar. Skolverket har just genomfört en utvärdering av på vilket sätt den verksamheten ska fortsätta. Vilken form den ska ha och hur man säkerställer att medlen blir så träffsäkra som möjligt får vi helt enkelt återkomma till. När det gäller platser på yrkesutbildningar yrkeshögskolor och vuxenutbildning stämmer det inte vad ledamoten står här och säger. Vi bygger ut med 5 000 nya platser på regionalt yrkesvux eftersom vi ser att det behövs. Inom yrkeshögskolan blir det ungefär samma antal utbildningsplatser som det varit i år. Här sker ingen neddragning. På område efter område måste jag alltså säga att det är beklagligt och också lite talande för Socialdemokraterna att det är vad de har att komma med. Till slut står de här i talarstolen och försöker greppa efter halmstrån i stället för att själva bedriva en reforminriktad politik för fler utbildningsplatser och högre kvalitet - också inom yrkesutbildningen - för att säkerställa den försörjning vi behöver i Sverige med till exempel utbildade yrkeslärare. Det är ju ett av bristområdena och en anledning till att det inte är lätt att bygga ut antalet utbildningsplatser långsiktigt. Jag ser fram emot förslag från Socialdemokraterna. Efter åtta år på Utbildningsdepartementet har vi fortfarande inte sett några sådana förslag. Det hoppas jag få se mer av framöver för det är bara så man långsiktigt kan säkra Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning. (Applåder)	1773
3104	Camilla Hansén (MP)	MP	Fru talman! Vi i Miljöpartiet har gått till val på att alla ska med när Sverige ställer om. I valrörelsen lovade vi att stärka välfärden öka jämlikheten och satsa på klimatarbetet. Nu har vi lagt ett budgetförslag som gör just det. Sverige är ett av världens rikaste länder och har råd att investera i det som är viktigt för att bygga det nya gröna folkhemmet. Vi har råd att investera i utbildning för alla från de minsta i förskolan till oss mitt i livet som behöver ställa om vårt yrkesliv. Vi har råd med världsledande forskning. När Miljöpartiet pratar om omställning och hållbarhet känner många igen de olika aspekterna av hållbarhet som ibland uttrycks som att social hållbarhet är målet en hållbar ekonomi är verktyget och planeten det som sätter gränserna. I Miljöpartiet formulerar vi grunden för den gröna ideologin som solidaritet med djur natur och de ekologiska systemen solidaritet med världens människor och solidaritet med kommande generationer. Miljöpartiets budgetförslag utgår från just det och det vi vill göra är att investera i det som är viktigt för att bygga en solidarisk och socialt hållbar framtid. Vi investerar i kommande generationer kunskap och forskning. Miljöpartiet vill skapa en jämlik skola. Sambandet mellan skolmisslyckanden fattigdom utanförskap och kriminalitet är starkt och väl belagt i forskningen. Vi är alla överens om att barns och ungas kunskapsresultat måste öka. Alldeles för många lämnar både grundskola och gymnasium utan tillräckliga kunskaper och den bästa förebyggande insatsen är att se till att alla lämnar skolan med tillräckliga kunskaper. Staten måste fortsätta att rikta resurser för att öka likvärdigheten i förskolor skolor och fritidshem över hela landet. Man gör hela samhället en otjänst när man sparar in på skolorna. Staten bör ta ett större ansvar för att skolor i hela landet ska ha tillräckliga resurser. Miljöpartiet vill också skapa ett rättvist skolval för att motverka segregationen. Vi vill sätta stopp för vinstutdelningen eftersom den driver på segregationen och ökar ojämlikheten mellan skolor. Skolans syfte ska alltid vara utbildning aldrig vinst. Det märkliga är att regeringen trots väljarnas massiva stöd för att ta bort vinsterna i skolsektorn väljer att fortsätta ge marknadsskolan konstgjord andning med fler regleringar och fler kontroller som kommer att öka lärares arbetsbörda och administration. Jag vill lyfta fram två särskilda satsningar som Miljöpartiet vill göra och där vi ger nya anslag. Det handlar om likvärdighetsbidrag för förskolan och satsningar på att barn till personer som inte arbetar ska få gå på fritis. Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Deltagandet i förskola spelar roll för barnens framtida skolresultat. I Sverige går i dag nästan alla barn i förskola men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt arbetar färre legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare där. Miljöpartiet vill inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan liknande det vi redan har drivit igenom för skolan. Fullt utbyggt skulle det omfatta 2 miljarder kronor årligen och komma alla förskolor till del men fördelas utifrån ett socioekonomiskt index. De jämlikhetsmiljarder som måste till ska kunna användas för att anställa fler pedagoger höja lönerna erbjuda personalen bättre kompetensutveckling eller kanske öka tillgången på specialpedagoger allt utifrån de lokala behoven. Vi vill att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder. Vi vill också att kommunen ska följa upp de barn mellan tre och fem år som inte går i förskolan. Miljöpartiet vill dessutom att fler barn ska få rätt att gå på fritis. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barnet stöd i lärandet och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har de sämsta förutsättningarna att klara skolan. Dessvärre är det ofta de barn som har mest nytta av fritis som saknar rätten att gå där. Ett barn som har långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det i dag bara är barn till föräldrar som har ett jobb som får vara där. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till fritis och samtidigt stärka kvaliteten och likvärdigheten. Förskola grundskola och fritis lägger grunden för en bra kunskapsutveckling vilket är viktigt för högre utbildning och forskning och för att Sverige ska fortsätta att vara en stark kunskapsnation. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är skickliga lärare som tillbringar tillräckligt med tid med sina elever. För att Sverige ska fortsätta att vara en stark kunskapsnation behöver läraryrket vara ett drömyrke för fler. Lärarutbildningen är redan landets största högre utbildning men vi vet att vi ändå behöver fler som drömmer om att bli lärare. Att vara lärare är att ha Sveriges viktigaste jobb. Nu kanske det sitter några i det här rummet och på andra håll och känner sig lite trampade på tårna för de har minsann andra yrken som också är jätteviktiga. Vi är överens om att det är viktigt att jobba i vården att bygga hus och broar eller att jobba med digital utveckling. Men det blir inga undersköterskor hantverkare eller it-guruer utan bra lärare i förskolan grundskolan och gymnasiet. Jag tror också att det vore bra om vi riksdagspolitiker - och kanske även ministrar - visade lite mer respekt för vilka det är som bedriver undervisning och utbildning i det här landet. Idén att en riksdagsledamot eller minister på ett magiskt sätt kan trolla fram bättre skolresultat från Utbildningsdepartementet eller utbildningsutskottets sessionssal osynliggör dem som går och gör det här jobbet varje dag. När vi nu ser att fler elever i de flesta grupper lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet är det ju inte någonting som regeringen ska ta åt sig äran för - varken den tidigare eller den nuvarande. Det är hårt jobb av lärare elever och rektorer och ibland familjers engagemang som har lett till dessa resultat. Det har talats en del om vad den nya regeringen har genomfört hittills. Jag vill vara tydlig med att den inte har genomfört någonting. Det finns ingenting i ett klassrum som ännu är påverkat av ett beslut som kommer från denna regering. Det finns inga nya mål eller nya resurser. Den här debatten fokuserar mycket på utbildning för barn och unga men jag skulle också vilja lyfta in att vi även behöver satsa på vuxenutbildningen och YH-utbildningarna för att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb. Miljöpartiet är det parti i denna sal som satsar mest på utbildningssektorn. Jag vill understryka att vi utöver att vi är det parti som satsar mest på detta budgetområde också är det enda parti som möter de behov som Sveriges kommuner och regioner redovisar att de har för att bibehålla dagens nivå. Fru talman! Eftersom riksdagen genom sitt beslut i det första steget av budgetprocessen gav budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Miljöpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller statens budget för 2023 inom utgiftsområde 16 och lämnar i stället ett särskilt yttrande.	7307
3105	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Klockan närmar sig 23. För att utnyttja tiden till max bedömer jag att jag kan ge Daniel Riazat ordet för ett anförande. Jag vill dock redan nu förvarna om att eventuella repliker inte kommer att kunna tas i dag utan de skjuts upp till morgondagen. Det blir en lång dag i morgon också så det gäller att nyttja varje minut.	326
3106	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Vi debatterar utgiftsområde 13 i statens budget för 2023. Det rör jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Fru talman! Arbetslöshetssiffrorna är på väg uppåt igen. Precis som alltid är ungdomar invandrare och särskilt utlandsfödda kvinnor de som drabbas först och hårdast. Forskning visar att det i Skåne tar det särskilt lång tid för flyktingar och nyanlända att få sitt första jobb jämfört med övriga Sverige. Det är också allra svårast med etableringen för nyanlända kvinnor i Skåne. Efter tio år har endast en fjärdedel en månadsinkomst som motsvarar mer än 17 000 kronor. Samtidigt skriker många verksamheter efter kompetens och bristen på matchning är slående. Det duger inte. Det är ett underbetyg för den politik som förts de senaste åtta åren. Men framför allt är det en frihetsfråga för dessa kvinnor och män som påverkar deras nuvarande situation men också framtiden hela familjer och i förlängningen samhället. Utlandsfödda kvinnor nås inte av etableringsåtgärderna oavsett om de kommit hit som flyktingar eller som anhöriginvandrare. Sverige behöver bland annat bättre sfi högre förväntningar på resultat reformerad föräldraförsäkring och språkförskola för barn. När kvinnor integreras ger det effekter för hela familjen och skapar egenmakt och frihet. Regeringens permanenta satsning för att stärka kvinnors och flickors organisering är en pusselbit i arbetet med integrationen. Att bygga upp ett attraktivt och aktivt civilsamhälle vet vi gör skillnad. Som fotbollsmorsa till tre söner kan jag konstatera att vissa barns organisering och föreningsliv ökar. Det är inte sällan fotbollsträning flera kvällar i veckan. Den toppas också med matcher på helgen. Men samtidigt finns en grupp barn och ungdomar som inte alls syns i medlemsstatistiken på volleybollen eller i musikskolan. Ojämlikheten mellan de barn som har förutsättningar och möjlighet till ett aktivt och inspirerande fritidsliv och de som inte har förutsättningar att delta blir allt större. Den grupp barn som kanske skulle ha mest nytta av att befinna sig i föreningslivet hamnar alltför ofta utanför. Kommunala bidrag och aktivitetsstöd går mer till resursstarka barn och ungdomar i stället för dit där de gör mest nytta. När samhällets resurser inte är oändliga måste politiken orka och våga använda mest där de gör mest nytta. Alla dessa hundratals timmar av frivilligarbete vi föräldrar lägger ned för att träna bollkontroll sälja korv eller städa omklädningsrum ger ett innehåll och stärker mer än det aktiva barnet. Regeringens nya satsning på idrott och organisering i utanförskapsområden hoppas jag mycket på. Man ska inte missa kamratskap trygghet och skratt som man får i en förening för att man inte har råd att köpa fotbollsskor. Ett annat område som behöver belysas här är kvinnligt företagande. Av Sveriges 490 000 företag drivs bara 25 procent av kvinnor. Det är lågt i ett europeiskt perspektiv i ett av världens mest jämställda länder. Som egen företagare sedan tonårstiden vet jag vad det innebär att driva företag samtidigt som man bildar familj och skaffar barn. Det förutsätter att man har gjort ett genomtänkt val av en jämställd partner och att man kan skaffa sig en ekonomisk buffert när pengarna inte rullar in för att man tar hand om snoriga barn i februari. Men det är också en kamp mot samhällets förväntningar kring hämtningstider på förskolan som ofta redan är tom när man kommer klockan fyra för att hämta sitt barn. Men det handlar också om bullbak till lucia och utflykter. Att vara kvinna och företagare är en extra stor utmaning. Även företagare måste kunna ta del av samhällets skyddssystem. Alternativet är att Sverige missar hundratusentals företag och det har vi inte råd med. Fru talman! Ekonomisk frihet är viktig. Men dessa frågor blir sekundära när man inte har sin grundläggande trygghet. Mitt hem är min borg och min familj är min trygghet. Så borde det vara för alla kvinnor och barn i landet Sverige 2022. Men sanningen är en annan. För att komma till rätta med mäns våld mot kvinnor måste vi arbeta på flera plan. Först och främst måste vi få män att sluta slå. Det är ovärdigt att kvinnor och barn ska gömma sig för att män hotar dem till livet och berövar dem deras frihet. Det viktigaste för att nå detta mål är det förebyggande arbetet - slaget som aldrig delas ut den psykiska terrorn och förföljelsen som aldrig blir av. Redan i förskolan måste vi vara uppmärksamma på könsstereotypa mönster. I skolan måste det finnas en diskussion kring machokultur och könsroller. När det första slaget har utdelats måste rättssystemet ta vid och ge hårda straff till förövaren. Var tredje vecka dödas en kvinna av en man i Sverige. Nästan alltid har hon sökt samhällets hjälp innan det händer. Den 6 december hade jag förmånen att arrangera ett seminarium tillsammans med Unizon för att uppmärksamma den internationella dagen Femicide - mäns dödliga våld mot kvinnor. Då lyssnade jag på Josefinas berättelse om hur det är att växa upp utan sin mamma när ens egen pappa har dödat henne efter åratal av trakasserier. Jag önskar att Josefinas berättelse var ovanlig men tyvärr satt det ytterligare åhörare i publiken med precis samma upplevelse. Sedan 2000 har 254 minderåriga barn förlorat sina mammor då en man tagit mammornas liv ibland framför ögonen på barnet. Josefina vittnade inte bara om den förfärliga incidenten utan också om det svek som följde i form av umgängestvång med förövaren och om att den som dödat ens mamma också ska bestämma vilken gymnasieskola man ska gå i. Hon vittnade också om den otrygghet det innebär att åka mellan olika familjehem och stigmat i sociala situationer. Dessa kvinnor och barn sviks alltför ofta om och om igen genom hela livet. Vår uppgift i denna sal är att höja rösterna för de kvinnor och barn som tappat rösten av skräck eller av för mycket gråt. Det räcker nu! Inte en enda kvinna till ska dödas! Våld mot kvinnor eller barn kan inte kopplas till något postnummer eller till etnicitet. Men vi vet att hedersvåld är ett extra stort förtryck när en hel familj en släkt eller ett samhälle sätter normer kring hur man förväntas vara och uppföra sig. Denna typ av förtryck drabbar oftast kvinnor och flickor men också pojkar män och hbtqi-personer. Arbetet med att permanenta stödet till kvinno- och barnjourer kommer att göra skillnad. Ett första steg att skapa långsiktighet för denna viktiga verksamhet är att den inte ska leva på projektpengar. Nästa steg måste bli att hjälpa dem som är utsatta för våld inom hemmets väggar och ge dem bättre hjälp till ett tryggt boende. Att leva skyddat kostar och inte sällan hamnar man i Kronofogdens register som en konsekvens av sämre möjligheter till jobb och olika former av stöd. Kontakterna är många och det krävs samordning av myndigheter för att säkra kvinnors och barns trygghet och möjligheter att skaffa en vardag. Vi måste sluta att ha brottslingarnas perspektiv och i stället fokusera på offret. Framför allt får vi aldrig blunda för det obehagliga och obegripliga. Vi måste få mer fakta så att vi kan ta kunskapsmässiga och vettiga beslut som gör skillnad för de mest ofria. Det är en bra ansats i budgeten som denna regering har åstadkommit under det fåtal veckor som den har varit igång. Ytterligare skarpa och liberala frihetsförslag för de mest ofria förväntar jag mig i den handlingsplan som påbörjas nu. Den nuvarande initierades av alliansregeringen 2007. Det är hög tid att ta den vidare. Likväl som vi behöver hårdare tag när det har gått fel behöver vi öka arbetet för att detta inte ska ske.	7613
3107	Daniel Riazat (V)	V	Fru talman! Nu blir det väldigt sent och väldigt speciellt att komma upp som sista talare kvart i elva men vi får göra det bästa av situationen. Med anledning av att vi i Vänsterpartiet av olika skäl inte kunde vara med på justeringen hade vi kanske behövt tala lite längre men vi fördelar om det mellan våra ledamöter. Samuel Gonzalez kommer att ta den biten under morgondagens debatt. Dagens debatt är väldigt speciell för mig. Även om det inte är unikt med svenska politiker som antingen före eller efter sin tid som förtroendevalda politiker har haft fingrarna i syltburken hos riskkapitalbolag inom välfärden är det nog första gången under mina år i riksdagen som jag får vara med om att stå i opposition till en SD-ledd regering vars skolminister först var skolpolitiker i Sveriges huvudstad för att därefter bli skolkapitalist och sedan bli skolminister. Låt oss ha med oss denna utgångspunkt när vi debatterar den svenska skolpolitiken och statsbudgeten avseende skolväsendet. Det finns ännu en sak som vi måste ha med oss när vi diskuterar den SD-ledda regeringens budget och den generella skolpolitik som man för och det är slottsavtalet som dessa partier kallar Tidöavtalet. Vilka är de röda trådarna i detta avtal? Vad är den röda tråden - eller de röda trådarna - när det gäller valet av Sveriges skolminister och den nu lagda budgeten för 2023? För det första handlar det om stora skattesänkningar för de allra rikaste i Sverige på bekostnad av eleverna. För det andra handlar det om en fortsättning på det misslyckade marknadssystemet och marknadslogiken i den svenska skolan. För det tredje handlar det om enorma nedskärningar för landets kommuner. För det fjärde handlar det om de rasistiska dimridåer som hela det här avtalet genomsyras av för att föra bort fokus från de tre föregående punkterna. Jag börjar med frågan om marknadsskolan. I Tidöavtalet skriver man bland annat att man ska ha ett återkrav på skolpengen vid bland annat brott. Vi har i utbildningsutskottet haft timmar av möten med de berörda skolmyndigheterna om denna fråga. De konstaterar att detta kommer att bli otroligt svårt på grund av aktielagstiftningen som också innefattar Sveriges friskolor eftersom majoriteten av de fristående skolorna ägs av aktiebolag och stora bolag. Man pratar om att vinstutdelning inte ska få förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av en ny ägare. Vad betyder detta i praktiken? Den som kan någonting om svensk skolpolitik vet att det inte innebär någonting. Det finns i dag inga skolkoncerner som tar ut vinst de första åren när de startar eller tar över en skolverksamhet. Man pratar om ökad insyn. Det behövs bättre insyn i fristående skolor både juridiskt ekonomiskt och pedagogiskt. Man skriver att eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller friskolor. Här måste vi ta fram de fakta som finns. Friskolornas riksförbund har sagt en sak i frågan och det är vad som står i Tidöavtalet. Men när man pratar med Idéburna Skolors Riksförbund säger de att offentlighetsprincipen även skulle gynna de mindre friskolorna. Det här är en punkt som man har lagt till för att komma bort från det faktumet att man röstar nej till offentlighetsprincipen i den svenska skolan. Varför gör man det? Man gör det för att man inte vill att det ska finnas insyn i de största koncernerna. Man gör det på beställning av de största koncernerna. Man pratar om obligatoriskt skolval med bättre information och kortad kötid. Samtliga av dessa partier har röstat ja till att behålla kösystemet i den svenska skolan. Nu vill man dessutom förlänga och försämra valsystemet ytterligare genom att ha ett obligatoriskt val det vill säga det räcker inte med att en fjärdedel av eleverna har fått det sämre utan nu ska alla få ett sämre system. Det här var de punkter som finns och det finns ytterligare några som ärligt talat inte ens är värda att nämna när det gäller marknadsskolan. Det här är symtomatiskt för denna blåbruna regering. Hela budgeten och hela slottsavtalet handlar om hur man kan behålla dagens extrema system som handlar om marknadslogik i den svenska skolan. Låt mig gå över till frågan om nedskärningar. Det var den andra röda tråden. Den förklarades bäst av ordföranden för Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand. Den 8 november 2022 sa hon i tidningen Läraren att budgeten i praktiken innebär en svångrem för förskola och skola. Det är stor risk att det kommer att ske stora besparingar. Kommunerna får 6 miljarder i statsbidrag men vi har konstaterat att det behövs 25 4 miljarder för att kompensera för kostnadsökningar och höjda löner inom skolan. De räcker inte på långa vägar. Johanna Jaara Åstrand konstaterar också att många poster i budgeten handlar om omfördelningar av pengar i stället för nya satsningar. Hon tycker att det är högst anmärkningsvärt att regeringen inte inser att det är i en lågkonjunktur som man måste satsa på utbildning och kunskap för att skapa framtidstro. Johanna Jaara Åstrand säger vidare att förbundet nu i stället anser att elever barn lärare och rektorer kommer att ha mindre pengar att röra sig med samtidigt som debatten handlar om ökade kunskaper stärkt likvärdighet och att lärare ska få en vettigare arbetssituation. Det går inte ihop med budgeten. Utöver detta ser vi att man ställer allt högre krav på lärare och personal. Dessa krav ökar med regeringens politik men den ekonomiska kompensationen uteblir. Låt mig ge några exempel på högre krav. Först och främst handlar det om att utöka studietiden. Vem ska kompensera detta? Ska de blåbrunas nedskärningsbudget göra det? Nej. Man pratar om fler speciallärare och fler elever i särskilda undervisningsgrupper. Varifrån kommer de pengarna? Är det i de blåbrunas besparings- och nedskärningsbudget? Svaret är nej. Man pratar om spetsklasser i en tid där vi inte ens kan ge samtliga elever en grundläggande utbildning på grund av de nedskärningar som borgerliga kommuner har gjort under många år och som tyvärr även tidigare borgerliga regeringar har gjort. Man pratar om att läsning och läsförståelse ska få större plats i skolan. Man pratar om att samtidigt minska lärarnas administrativa börda. Hur går nedskärningar och ökade krav på skolpersonalen ihop med att minska lärarnas administrativa börda? Är det genom de blåbrunas nedskärningsbudget? Svaret är nej. Det pratas om att förbättra elevhälsan. Var är satsningarna på att förbättra elevhälsan? Det pratas om att skärpa granskningen av skolor med konfessionell inriktning men vid varje tillfälle där riksdagen har röstat om detta har de blåbruna partierna stoppat alla förslag att på något sätt röra friskolesystemet. Man pratar om att ha snabbare integration och mer likvärdiga förutsättningar för nyanlända elever. Gör man detta med en nedskärningsbudget? Svaret är nej. Låt mig gå över till de rasistiska dimridåerna som genomsyrar hela Tidöavtalet. Vi kan bland annat ta fram frågan om angiverisystem för lärarna. Är det vad svenska lärare ska få besked om i budgeten och Tidöavtalet? Vad de ska satsa på i dag och framöver är angiverisystem och det är så deras administrativa börda ska minska. Det är så de ska utföra sitt uppdrag för att skapa en likvärdig skola. Svaret är nej. Som jag nämnde tidigare finns ett känt citat som en av ledarna för budgeten och Tidöavtalet har uttalat tidigare: När man går till val säger man en sak innan valet. Sedan genomförs valet och då säger man samma sak efter valet. Är det verkligen så den svenska skolpolitiken ska vara? Vi menar från Vänsterpartiets sida att för att kunna skapa en likvärdig skola en jämlik skola är det politikens ansvar att se till att den genomförs. För att se till att alla barn ska få likvärdiga möjligheter att lyckas att vara demokratiska samhällsmedborgare i vårt land och bygga upp landet för framtidens utmaningar är det politikens ansvar att se till att de kan göra det. Då är det viktigt att säga en sak när det är val och sedan säga samma sak efter valet. Det finns inte i den budget som den blåbruna regeringen har visat upp för oss eller i det slottsavtal som Sverigedemokraterna snickrade fram åt denna konservativa nationalistiska regering. Dessutom finns en stor fara när det kommer till frågan om angiveri nämligen att man ifrågasätter vetenskapen bakom modersmålsundervisning och sänder en signal till Sveriges lärare att de ska jaga elever inte hjälpa elever. Nio av tio lärare har redan sagt att de inte kommer att göra detta. Vi kommer att få bevisat att den borgerliga regeringens budget och avtal kommer att vara den mest misslyckade skolpolitiken som vi har sett i modern svensk politisk historia. Jag ser fram emot att stå i talarstolen igen och säga detta återigen till dess vi får en ny regering och till dess vi kan ändra på den inriktning ni har tagit in i den svenska skolpolitiken. (Applåder) (forts. prot. 43)	8945
3108	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Liberalerna är ett parti som historiskt har satt integrationspolitiken högt på dagordningen. Men nu väljer Liberalerna i stället att samarbeta med Sverigedemokraterna som snarare har den motsatta politiken och som länge har stått här i kammaren och i det närmaste föreslagit ett avskaffande av integrationspolitiken. Det har gett ett tydligt resultat i regeringens politik. Hela Tidöavtalet har ett tydligt sverigedemokratiskt sigill. Det blir neddragningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken i vuxenutbildningen och i arbetet mot segregationen som knappast kommer att leda till ökad integration. Jag undrar hur Liberalerna egentligen ser på möjligheterna att främja integrationen inom ramen för detta samarbete.	732
3109	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag tackar för frågan. Teresa Carvalho har alldeles rätt i att vi har en stolt historia av duktiga integrationspolitiker. Det finns många som har stått här i salen och debatterat före mig. Jag är inte orolig för att vi inte ska kunna fortsätta att driva dessa frågor. Vi har ministrar som har ordentligt på fötterna och som är hemmastadda när det gäller vikten av detta. Jag tycker också att den framlagda budgeten visar att vi tar frågorna på stort allvar och kommer att fortsätta med den stolta tradition som vi har.	536
3110	Michael Rubbestad (SD)	SD	Fru talman! Tack Sofia Amloh för frågan! Det går ju inte att svara på om jämställdhetsintegrering bara är bra eller dåligt utan det är ett verktyg. Frågan är hur man avser att använda det vad det ska användas till. Det syftar ju till att se till att de sex jämställdhetspolitiska målen införlivas i verksamheten. Då måste vi gå tillbaka dit och fråga: Vad tycker vi om de här målen? I grund och botten sett till rubrikerna är de jättebra. Det sjätte målet att vi ska stoppa mäns våld mot kvinnor - 90 procent av budgeten - är jättebra. Det är ingen som tycker att det är någonting konstigt med det. Men tar man till exempel det första delmålet fokuserar det ganska mycket på att vi ska få en jämn könsfördelning bland män och kvinnor. Då tittar man helt numerärt på den här siffran och då är frågan: Är det numerären som är det viktiga att det är lika många män som kvinnor? Eller är det kanske viktigare att kvinnor och män har lika stor möjlighet att påverka sin samvaro sitt liv och sitt samhälle? Rent konkret när vi tittar på detta så ja vi jobbar med jämställdhetsintegreringen och vi ser till att det är lika många män som kvinnor. Men det kan ju vara så exempelvis att ett parlament har 45 procent kvinnor där kvinnorna inte har någonting att säga till om över huvud taget. Det anses alltså vara bättre och mer jämställt än ett parlament med säg 39 procent kvinnor där de kvinnorna har den största möjlighet att vara med och påverka? Svaret på frågan om jämställdhetsintegrering är bra beror alltså helt enkelt på vad man bakar in i det begreppet. Som du säger ligger det kvar i budgeten men exakt hur det ska användas vad det de facto innebär är ett löpande arbete som vi kommer att få återkomma till.	1734
3111	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Jag får tacka för det korta men kärnfulla svaret om att ledamoten inte är orolig. Jag tänker ändå att det nog måste vara ganska jobbigt att vara liberal i dag när man är så pressad att man går med på att släppa fram en politik som bygger på att se över modersmålsundervisningen att överväga införandet av angiverilagar och att fundera på att dra in tolkhjälpen i vården. I min värld är det i alla fall inte en särskilt liberal politik utan snarare en politik som drar åt det auktoritära hållet. Jag undrar därför hur det känns i magen på Liberalerna att ha släppt in detta parti Sverigedemokraterna i Regeringskansliet ett parti som man tidigare hade utsett till sin huvudmotståndare. När man kan tänka sig att införa angiverilagar då undrar jag verkligen var Liberalernas röda linjer går. Ser Liberalerna några som helst risker med vad denna politik kommer att innebära för den svenska samhällsgemenskapen och vad den kommer att innebära för segregationen som redan är ett mycket stort problem i vårt land?	1033
3112	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Det är klart att man som liberal alltid har en klump i magen oavsett åt vilket håll man samarbetar. För oss är individen i fokus och människor ska få hjälp med utsatthet oavsett om det handlar om hedersvåld mäns våld mot kvinnor eller segregation. Dessa människor blir angripna från både höger och vänster. Det som föreslås i Tidöavtalet handlar till stor del om att utreda en del förslag. Låt oss vänta och se vad man kommer fram till i de utredningarna. Jag är glad att ledamoten har omsorg om min hälsa och hur jag mår men jag kan försäkra henne att jag känner mig lugn och trygg i fråga om detta.	620
3113	Leila Ali Elmi (MP)	MP	Fru talman! Det är intressant att du tog upp er tradition när det gäller integrationspolitiken och hur mycket ni har värnat den Camilla Mårtensen. Även om Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen är det för mig och hela Sverige ganska tydligt vem det är som styr landet. Liberalerna införde nya integrationspolitiska mål 2009 under Nyamko Sabunis tid som integrations- och jämställdhetsminister. De lyder: Lika rättigheter skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. I Tidöavtalet står det att det ska införas en ny målstruktur för integration. Min fråga är egentligen ganska simpel. Kommer Liberalerna att stå fast vid det?	669
3114	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag tackar för frågan. Mitt svar är lika simpelt: Ja.	68
3115	Leila Ali Elmi (MP)	MP	Fru talman! Okej Camilla Mårtensen! Men det stämmer inte med resten av innehållet i Tidöavtalet där ni indikerar att ni ska avskaffa rätten till tolk. Du talade varmt om lågutbildade utrikesfödda kvinnors etablering och möjligheter i samhället och du talade om att de ofta glöms bort. Samtidigt vill ni att människor ska kvalificera sig in i välfärden. Alltså försvårar ni för redan utsatta människor att ta sig fram i samhället. Hur går det ihop?	453
3116	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Ledamoten rättade sig själv. Det har ännu inte gjorts några inskränkningar i rätten till tolk utan man ska se över förutsättningarna och vad det skulle innebära. Jag ser inte problem. Jag ser att vi måste diskutera vad det handlar om innan vi kan fatta beslut. Ja det kommer att bli förhandlingar liksom det hade blivit ifall vi hade suttit i regering med Miljöpartiet. Det fanns integrationsförslag som vi ville driva igenom även när ni satt i regeringen men som vi inte lyckades med. För att komma till rätta med de strukturella problemen måste vi lyfta upp dem. Vi måste ha underlag och statistik för att kunna göra något åt det och sätta upp nya mål. Jag ser fram emot det arbetet som jag har full tilltro till att regeringen kommer att fortsätta med. Och jag har tilltro till att Liberalernas frågor och ställningstagande historiskt kommer att ha en stark position i den politik som förs.	913
3117	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag hade inte tänkt ta replik eftersom jag håller med om mycket av det som ledamoten sa. Men ibland får man titta också på vad som saknas i anförandet. Inom det här utgiftsområdet behandlas en av mina absoluta hjärtefrågor: kvotflyktingarna. Att kalla sig borgerlig och liberal är enkelt. Att stå upp för liberala och borgerliga värderingar är många gånger svårare. Låt mig citera Liberalernas hemsida: Det behövs fler lagliga vägar till Europa. Fler kvotflyktingar måste få skydd vilket skulle gynna kvinnor och barn." Förra året tog Sverige emot 6 421 kvotflyktingar. Majoriteten av dem var kvinnor och barn. Vi har haft ett gemensamt mål i Sveriges riksdag på 5 000 kvotflyktingar årligen. 5 000 ska nu bli 900. Att kalla sig borgerlig och liberal är som sagt enkelt. Men när man överger några av vår tids absolut mest utsatta människor har man förbrukat rätten att kalla sig liberal. Men jag hoppas och tror att detta är en kompromiss att det är Sverigedemokraternas politik som Liberalerna har varit tvungna att köpa. Därför vill jag ställa frågan: Hur många kvotflyktingar vill Liberalerna som parti ta emot? "	1136
3118	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag skulle önska att det inte är någon annan som definierar vem som ska få kalla sig liberal och borgerlig. Jag känner mig både liberal och borgerlig. Det är ingen tvekan om att kvotflyktingarna var en av de saker som vi tvingades kompromissa med för att få fram en budget en förändring i Sverige och ett nytt styre. Det var nog det som satt hårdast inne. Jag satt inte själv i riksdagsgruppen då men det var det som sved mest i hjärtat. När vi vänder på den här skutan när vi lyckas med integrationen och med att få kvinnor i utanförskap i arbete och när Sverige går i rätt riktning igen hoppas jag och tror att vi kan arbeta in att vi kan öka antalet kvotflyktingar.	711
3119	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det gläder mig genuint att höra det. Under den migrationspolitiska debatten förra veckan fick jag nämligen ett annat svar från Liberalerna att Liberalernas politik var att stå upp för att det ska vara 900 kvotflyktingar. Jag blev förvånad och har funderat mycket på det sedan dess. Därför gläder det mig verkligen att Camilla Mårtensen verkar ha en helt annan inriktning. Vi behöver vara fler liberala krafter som står upp för människor på flykt. Historiskt har Liberalerna och Centerpartiet gjort mycket bra där. Jag hoppas att vi även i framtiden kan göra det igen. Jag vill dock ta fasta på en annan del när det gäller kvotflyktingar att man ska styra om för att ta emot dem som har absolut bäst integrationsförmåga. För mig innebär kvotflyktingsystemet något helt annat. För mig innebär kvotflyktingsystemet att vi ska hjälpa dem som har allra störst behov av hjälp. Det handlar om kvinnor och barn som har blivit torterade och utsatta för trauman. Många kvinnor inom kvotflyktingsystemet har blivit våldtagna och gravida på flyktvägen. Det är den typen av kvotflyktingar som Centerpartiet tycker att vi ska prioritera. Kopplat till integrationsförmåga undrar jag om även detta är en kompromiss från Liberalerna. Eller tycker Liberalerna att vi ska ställa om när det gäller vilka typer av kvotflyktingar vi ska ta emot?	1376
3120	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag känner inte riktigt igen ledamoten Catos beskrivning. Det man har sagt är att när det gäller kvotflyktingar ska kvinnor barn och hbtqi-flyktingar prioriteras. Jag kan inte se att de per automatik går lättast att integrera.	265
3121	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Jag tror att det har varit ganska tydligt. Jämställdhetsmyndigheten har varit väldigt tydlig med hur den här metoden ska fungera och vilken strategi som gäller. När dessutom väldigt många kommuner många länsstyrelser och alla myndigheter har arbetat med det visar det väldigt tydligt vad som ligger i det och hur det ska användas. Så frågan kvarstår: Är det bra eller dåligt och ska det fortfarande finnas i budgeten enligt Sverigedemokraterna? Vi fick inte riktigt svar på det men vi kan prova med en annan fråga till Sverigedemokraterna och se om den är lättare att svara på. I budgeten för 2023 är det regeringspartierna och regeringens underlag i form av Sverigedemokraterna som har fått makten. Det är de som nu sitter och bestämmer vad som ska beslutas i den här kammaren och som bär hela ansvaret för detta. Men nu ser vi att det ska skäras i välfärden och den offentliga sektorn som är ju väldigt kvinnodominerad. Ändå pekas kvinnors arbetsmiljö särskilt ut i både arbetsmiljöstrategin som både regeringen och Sverigedemokraterna fortfarande står fast vid. De generella statsbidragen kommer att minska ordentligt. Kommuner och regioner visar med all tydlighet vad detta kommer att innebära och desperationen som finns där ute. Vi dubblar de generella statsbidragen för vi vet vad det skulle göra för välfärden och för de här kvinnodominerade yrkena. Varför gör inte Sverigedemokraterna det?	1419
3122	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Liberalerna är kända för - det är en stor del av Liberalernas identitet - att ni är principfasta när det kommer till värderingar om frihet även om den friheten är fokuserad på individen och inte på kollektivet. Det har historiskt spelat stor roll för flera viktiga frihetsreformer. Liberalerna och Socialdemokraterna har många gånger haft hjälp av varandra för att nå de framgångarna. I höstas när slottsavtalet slöts framhöll ni i Liberalerna att en av era största vinster med avtalet var att ni är garanten för att grundlagsskydda aborträtten. Det är absolut något som också vi socialdemokrater tycker är bra. Men den stora anledningen till att det behövs är att partier som Sverigedemokraterna i samma avtal ser just makten och med avtalet blir den största delen av regeringsunderlaget. Om ni inte hade gett dem den makten hade aborträtten kanske inte behövt grundlagsskyddas. Anser Liberalerna att det här är en stor seger och att det därmed skulle ha varit en stor uppoffring för de andra partierna i de förhandlingarna?	1042
3123	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Jag har ingen särskild insyn i själva förhandlingarna. Men Liberalerna har precis som Sofia Amloh förtjänstfullt beskrev i årtionden och i ett århundrade faktiskt drivit de liberala frihetsfrågorna. Att grundlagsskydda aborträtten är en liberal idé och tanke som väcktes för flera år sedan. Den frågan kommer vi att fortsätta driva. Efter åtta veckor har vi ännu inte sett lagförslag men jag är övertygad om att de kommer att komma. Det är möjligt och troligt att vi hade kunnat göra upp i enskilda frågor också med Socialdemokraterna där vi är överens för historiskt har vi varit överens i många frågor. Men Socialdemokraterna var inte beredda att göra de stora förändringar som vi anser behöver göras för att man ska komma till rätta med integration hedersproblematik och arbetsmarknadspolitik. Vi har valt att placera oss på den borgerliga sidan. Vi är tillbaka i borgerligheten och där förhandlar vi med övriga partier. Den grundlagsskyddade aborträtten står vi kvar vid.	997
3124	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Ni har ingen insyn i förhandlingarna men detta måste ändå bäras av er regeringspartier. Jag tycker att man behöver ta ansvar även här. Det framgår av tidigare replikskiften vilka stora uppoffringar som Liberalerna har gjort i detta slottsavtal. Vinsterna kanske handlar om att grundlagsskydda aborträtten och om läroböcker. Jag har svårt att se vilka fler vinster som Liberalerna har gjort i detta avtal. Här har vi tidigare hört att ett annat regeringsparti i form av Kristdemokraterna tycker att vårdnadsbidraget har varit ganska bra och att det kanske inte har låst fast de utländska kvinnorna i hemmet utan att det har funnits ganska stora fördelar med det. Är Liberalerna beredda att återinföra vårdnadsbidraget trots att resultatet har varit en halvering av etableringstiden för utländska kvinnor?	822
3125	Camilla Mårtensen (L)	L	Fru talman! Vårdnadsbidraget har Liberalerna kämpat för att få bort under hela tiden som det har funnits. Jag kan inte se att avtalet mellan Tidöpartierna skulle förändra den synen. Vad jag vet finns det heller inget förslag om att vårdnadsbidraget ska införas. Jag delar ledamotens åsikt att det är en kvinnofälla. Ja vad har Liberalerna vunnit på att ingå detta avtal? Jag skulle vilja vända på det. Sverige har vunnit att vi nu kan ta krafttag mot kriminalitet att vi har en budget som kan antas som en helhet att vi kan få en integrationspolitik som är fungerande att vi vågar se de problem som finns och att vi får en utbildningspolitik som kommer att göra att vi står bättre rustade inför framtiden där vi fokuserar på forskning och teknisk utveckling.	766
3126	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och motverka den rådande könsmaktsordningen i Sverige såväl som i världen - den som innebär att män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska ha frihet att vara som de är utan att hindras av stereotypa normer och attityder. En modern och radikal politik för ökad jämställdhet lägger fokus på lika möjligheter inom alla områden. Genom att Sverige har ratificerat FN:s kvinnokonvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor har vi åtagit oss att ta till vara kvinnors rättigheter och förhindra könsdiskriminering. Vi har i Sverige tagit många steg mot jämställdhet och ligger i dag före många andra länder i världen. Det är resultatet av en kamp som många har fört före oss. Men vi måste alla fortsätta dra vårt strå till stacken om en utveckling mot mer - i stället för mindre - jämställdhet ska bli verklighet. Under vår tid i regeringen prioriterade vi insatser på jämställdhetsområdet. Jag ska ge några exempel. Jämställdhetsintegrering blev ett kraftfullt instrument. Det har blivit krav på arbetsgivare att göra aktiva åtgärder i jämställdhetsarbetet. Samtyckeslagen infördes i juli 2018. Det är en viktig miljöpartistisk seger. Vi har jobbat med frågan i många år. Att lagen nu ger avtryck i en ny slags sexualundervisning i skolan där både könsidentitet och samtycke finns med kommer att göra stor skillnad i praktiken. Vi har också förbättrat de lägsta pensionerna vilket gynnar kvinnor liksom höjt de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen och förbättrat sjukförsäkringen. Vi har också tagit fram åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Men det finns fortfarande mycket att göra för att Sverige ska bli ett fullt ut jämställt land. Än i dag har flickor inte samma makt och möjligheter som pojkar i samhället. Skillnaderna finns redan i förskolan och i skolan. Kvinnor tar ett större ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet medan de får mindre lön än män i arbetslivet och i högre grad blir fattiga som pensionärer. Vi ser också skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt och mycket har förbättrats sedan dess. Men det är uppenbart att kvinnors rättigheter måste fortsätta att bevaras och förbättras. Det finns fortfarande krafter runt om i världen som hotar de framsteg som görs när det gäller frihet och jämställdhet. Det är till exempel djupt bekymmersamt att aborträtten inskränks i flera delar av världen. Vi ser även att den svenska regeringen med stöd av Sverigedemokraterna tar initiativ som inte kommer att stärka kvinnors rätt. Nedskärningarna i biståndet kommer till exempel att drabba kvinnor och flickor särskilt hårt liksom den skärpta migrationspolitiken. Det tycks hos regeringen finnas en rädsla för begreppet feminism. Men feminism handlar om att konsekvent analysera verkligheten ur ett könsperspektiv och se till att flickor och kvinnor har samma möjligheter som pojkar och män. Det är något som alla borde se som en självklarhet. Det handlar helt enkelt om individuella rättigheter. I och med detta riskerar ett av Sveriges signum att tappas bort. Fram till september hade vi en feministisk regering. Det var en viktig signal till oss själva och omvärlden om att jämställdhet har en hög prioritet på alla områden. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men vi är ändå mycket långt från jämställdhet. Det märks inte minst när det gäller mäns våld mot kvinnor. Ungefär samtidigt som Miljöpartiet startades bildades de första kvinnojourerna och deras verksamheter. Under de decennier som har gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundratusentals våldsutsatta kvinnor och barn och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret när det gällde de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. I dag finns det tack vare det arbete som jourerna gjort en annan förståelse för våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill fortsätta att utveckla lagstiftningen för att ge bättre skydd åt kvinnor som utsätts för våld även det så kallade eftervåldets alla dimensioner. Men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att man ska bryta med våldet. I budgetpropositionen för 2022 såg jämställdhetsminister Märta Stenevi från Miljöpartiet till att statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna permanentades och att anslagen ökade. Men jourerna behöver ännu mer stöd. Därför vill vi avsätta 50 miljoner kronor ytterligare. Men vi ser också flera civilsamhällesorganisationer som gör ett oerhört viktigt arbete med att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel fysiskt psykiskt sexuellt och digitalt våld som ökar. Organisationernas stödlinjer är ett bra stöd. Därför vill vi se en särskild satsning för att stärka finansieringen just till dessa stödverksamheter för barn och unga - för att de ska kunna fortsätta men också skala upp sin verksamhet ytterligare. Där vill vi lägga ytterligare 20 miljoner kronor. Vi i Miljöpartiet välkomnar regeringens ökade satsningar när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed tas ett viktigt arbete vidare ett arbete som den föregående regeringen inledde med kraft och där det finns betydligt mer att göra. Mer arbete för ökad jämställdhet behövs på alla områden så att alla våra jämställdhetspolitiska mål faktiskt nås. Det kommer vi i Miljöpartiet som är ett feministiskt parti aldrig att sluta jobba för. Det är helt enkelt en rättvisefråga. Eftersom en riksdagsmajoritet i första steget av budgetprocessen har gett politiken en annan inriktning än vad Miljöpartiet skulle ha velat se avstår vi från ställningstaganden. Vi hänvisar till vår reservation 4 i finansutskottets betänkande om statens budget för 2023 och till vårt särskilda yttrande.	6208
3127	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Fru talman! Senaste gången jag stod i talarstolen och debatterade integrationspolitiken var det som alla andra gånger före det helt i opposition. Den här gången är det som representant för ett samarbetsparti till regeringen men i viss mån också ett oppositionsparti. Sverige har haft allmänna val och Sverigedemokraternas stöd ökade återigen. Därmed har vi haft möjligheten att dra nya penseldrag på den tidigare destruktiva och misslyckade integrationskartan och göra en förändring till att gå i en mer Sverigevänlig riktning. Jag vill tacka alla väljare för den möjligheten och det är deras röst jag företräder i den här kammaren. Stora delar av svenska folket har uppenbarligen fått nog av politiker som raserar vårt vackra land fått nog av dagliga skottlossningar och fått nog av den rödgröna sörja som inte klarat av sin uppgift: att hålla svenskarna trygga. När jag växte upp under 70-80-talen kastade vi inte sten på blåljuspersonal. Vi utsattes inte för gruppvåldtäkter och kvinnor kastades inte ned i gruvhål i Bergslagen för att hedra någon Mohammed eller Allah. Det handlar om kvinnofientliga främmande uråldriga värderingar som inte hör hemma här. Vårt västerländska sätt att leva utmanas på allvar av den misslyckade invandring och brist på integration som övriga partier ägnat sig åt. Det enda parti som inte har ansvar för hur dagens Sverige ser ut är faktiskt mitt eget. Men att stå kvar i den ringhörnan och säga att detta inte är vårt fel leder naturligtvis inte till förändring. Vi har hela tiden varit ödmjuka inför att ta vårt ansvar i samarbete med andra partier för att ändra Sveriges färdriktning. Äntligen är dagen för att även vi har möjlighet att ta ett reellt ansvar för vårt land här! Jag vill dock vara noga med att poängtera att Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen. Vi är ett samarbetsparti som förhandlat fram ett avtal som gör att regeringen med vårt stöd kan existera. I övrigt är vi ett oppositionsparti som förmodligen inte kommer att vara överens med regeringen i varje enskild fråga under mandatperioden. Fru talman! Med det sagt vill jag yrka bifall till samarbetspartiernas budget alltså utskottets förslag till beslut. För tack och lov har regeringen tillika våra samarbetspartier accepterat att det är tid för förändring. Svenska folket har sagt sitt. Den 14 oktober 2022 kommer att etsa sig fast i historien. Regeringen var då tillsammans med Sverigedemokraterna redo att ta det ansvaret. Jag har full respekt för att regeringspartierna först under föregående mandatperiod verkade inse att den tidigare förda integrationspolitiken var ohållbar. Man har insett haveriet från avbytarbänken under åtta år och är nu med vårt stöd redo för förändring. Med Sveriges bästa för ögonen föddes Tidöavtalet. Nu är det tid att göra Sverige bra igen fru talman. Svenska folket har tröttnat på att deras barn inte kan gå till skolan utan att riskera att bli rånade på sin mobiltelefon dator eller moped och att vi i Sverige gått från att ha en av världens bästa skolor till att nu befinna oss i bottenläge i rankningarna. Svenska folket har tröttnat på att våra äldre inte får den omsorg de behöver på grund av att personalen inte behärskar svenska språket och på långa vårdköer där människor hinner dö i väntan på vård. Sjukvård i världsklass är inte längre verklighet här trots högt skattetryck på befolkningen. Svenska folket har tröttnat på en politik som lett till ett utanförskap som medför att individer aldrig kommer att bidra till vårt samhälle. Vi har bevittnat otaliga integrationsprojekt som kostat oss skattebetalare ofantliga summor men som varit helt overksamma. Projekt som genomförts har konstaterat att det finns individer som efter att ha bott 15 år i Sverige inte behärskar ens hjälplig svenska. De kan inte göra sig förstådda eller förstå. Men tack och lov har vi sverigedemokrater redan under föregående mandatperiod lyckats stoppa en hel del huvudlösa bidrag och ett av dem är hemutrustningslånet. Hemutrustningslånet var ett CSN-lån som kunde användas till att exempelvis köpa möbler. Twisten i det hela var bara att individerna sedan inte behövde betala tillbaka det så kallade lånet. För att ge en känsla av vilka belopp det rör sig om kan jag säga att det i det här fallet är cirka 700 miljoner kronor som inte betalats tillbaka. Dessa 700 miljoner kronor har efterskänkts. Individer som semestrar i det hemland de flytt ifrån förefaller inte längre ha ett skyddsbehov. Det verkar vi vara överens om nu för tiden. Av respekt för Sveriges befolkning är det viktigt att frågan om utvisning på grund av bristande vandel och frågan om återvändarverksamhet utreds ordentligt. Högre krav måste ställas. Gör din plikt innan du kräver din rätt! Fru talman! Sverigedemokraterna är garanten för att migrationspolitiken i allmänhet och integrationspolitiken i synnerhet förändras på riktigt. Jag är stolt över att våra samarbetspartier nu exempelvis kan se över hur höjda krav för medborgarskap ska utformas och se till att fler uppehållstillstånd återkallas. Genom väljarnas stöd och Tidöavtalet har vi kommit en god bit på vägen mot ett tryggare Sverige. I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).	5193
3128	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Det viktigaste för integrationen är tryggheten att få stanna rota sig och bygga sin framtid här i Sverige. Sverigedemokraterna vill inte ha integration - de vill ha deportation och metoderna för det är minst sagt anmärkningsvärda i en demokrati. I slottsavtalet vill Sverigedemokraterna och regeringen utreda under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas. Sverige är en demokrati och jag förstår att Sverigedemokraterna har lite problem med det men det finns ju grundläggande rättsprinciper. Det är exempelvis så att rättsbeslut ska gälla. Vi har en positiv rättskraft som innebär att en myndighet som huvudregel inte tar tillbaka gynnande förvaltningsbeslut och så vidare. Det här handlar om väldigt många människor som flytt för sina liv fått skyddsstatus och beviljats permanenta uppehållstillstånd. De är här i dag på precis samma villkor som vi och alla andra. Men de riskerar nu utvisning. Vilka är det som ska utvisas och hur ska det gå till? Jag hörde också ledamoten säga Gör din plikt kräv din rätt". Men detta handlar om människor som har gjort allt rätt och som har gjort allt i sin makt. De har fått permanent uppehållstillstånd. Då gäller inte det här med att göra sin plikt och kräva sin rätt. Detta gäller ju i en demokrati men det vill Sverigedemokraterna uppenbarligen nedmontera. Ledamoten får gärna svara på vilka det är som ska utvisas och hur det ska gå till. "	1451
3129	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Fru talman! Nu är det ju faktiskt inte på något sätt en mänsklig rättighet att bo i Sverige. För att vara fullgod medborgare i Sverige bör man göra sin plikt först och därefter kräva sin rätt. Man bör bidra till Sverige på ett positivt sätt. För Vänsterpartiets del är ju ingenting problematiskt vad gäller till exempel ekonomin. Vänsterpartiet har alltid en enkel lösning: att höja skatten. Sedan kan man leka vidare med skattebetalarnas pengar. Någon ska ju betala för det här kalaset. Någon ska betala för att vi faktiskt har människor i Sverige som begår brott. Vilka ska utvisas? Naturligtvis ska till exempel grova brottslingar som gör andra människor väldigt illa eller mördar dem utvisas; det är ingen hemlighet att vi tycker så. Jag och vi som parti tycker inte att man är en fullgod medborgare om man gör Sverige och Sveriges befolkning så illa.	864
3130	Tony Haddou (V)	V	Fru talman! Jag vet inte om den djupa rasismen har förvrängt all kunskap hos Sverigedemokraterna eller om man ens uppfattar rättsstatens principer och demokrati. Det gör mig väldigt chockad - här får vi faktiskt svaret att man vill rucka på rättsstatens principer och göra Sverige till mindre av en demokrati. Man vill låsa fast en grupp i permanent otrygghet. Man sätter skräck i en väldigt stor del av landets befolkning. Sverigedemokraterna har ju Tourettes när det gäller invandring och kriminalitet; man kan inte prata utan att hålla dessa saker som synonymer. Men det här handlar om 300 000 människor som riskerar att drabbas av detta förslag. Sverigedemokraterna sätter skräck och oro i en stor del av landets befolkning. Detta är utan tvekan det mest oansvariga och oanständiga jag har varit med om under mina år i riksdagen. Man säger att de med permanent uppehållstillstånd inte ska vara här. Det är ju helt vansinnigt. Man gör det dessutom på ett sätt som ruckar på rättsstatens principer och gör Sverige mindre demokratiskt. Fru talman! Jag skäms över det här. Detta är utan tvekan det mest oansvariga ledarskap Sverige någonsin har haft. Men det behöver kanske inte ledamoten här ta ansvar för - hon är ju i opposition när hon känner för det och i regeringsställning när hon känner för det så kritiken kan ju rinna av. Kan ledamoten förtydliga hur arbetsfördelningen ser ut? Du vill smita ifrån ansvar när du får kritik och frågor Ann-Christine From Utterstedt men när du känner för att stå i en talarstol och slänga ur dig all rasism i världen är det helt okej. Berätta gärna om arbetsfördelningen inom regeringen och samarbetspartiet!	1658
3131	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Fru talman! Där drog ledamoten rasistkortet igen. Det är ganska tröttsamt får man säga. Men det är klart - vissa här i världen utvecklas och vissa gör det inte. Vänsterpartiet står på brottsoffrens sida när man känner för det men i många fall har Vänsterpartiets svans ämnat stå på förövarnas sida i stället. Det tycker jag är högst anmärkningsvärt. Kan inte ledamoten förklara för mig och för svenska folket varför man så gärna vill att grova brottslingar ska finnas ute i vårt samhälle här i Sverige? Varför vill man inte utvisa dem härifrån? (ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna talaren om att ledamoten Tony Haddou inte har någon ytterligare replikrätt.)	668
3132	Michael Rubbestad (SD)	SD	Fru talman! Ta ansvar säger ledamoten från Socialdemokraterna. Vi kan ju börja med att titta på Socialdemokraternas budgetförslag som ställs mot det gemensamma förslaget från oss; det är i princip ingen skillnad över huvud taget. Socialdemokraterna har samma siffror med undantag för att man vill satsa 327 miljoner på kommunersättningar för flyktingmottagandet. Annars är det ju samma siffror rakt av. Det känns som om ledamoten talar sig varm om satsningar som man sedan inte lägger en enda krona på. Det låter lite ihåligt måste jag säga. När det gäller just ansvar för politiken kan vi titta på vad Socialdemokraterna har gjort under sin tid vid makten. Då ser vi att andelen människor som upplever sig som otrygga har ökat från 21 till 30 procent. Endast 2 av 10 utländska våldtäktsmän utvisas. Man har inte försökt avskaffa straffrabatter eller mängdrabatter. Det är brist på barnmorskor och där saknas 21 miljoner kronor. Jag kan fortsätta men jag förstår alltså om Socialdemokraterna inte vill tala om sin egen politik här utan försöker rikta ljuset åt ett annat håll. Jag kan dock försäkra ledamoten om att det här är en budget som när den nu kommer på plats kommer att ta tag i de jämställdhetsproblem som finns i vårt samhälle och faktiskt göra förändring. Den väg vi har varit inne på de senaste åren har uppenbarligen inte funkat. Folket vill ha ett skifte. Nu kommer de att få det och vi kommer att ta tag i de problem som finns.	1453
3133	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! Mycket har jag hört men detta var nog faktiskt ett av de värsta anföranden jag hört i Sveriges riksdag. Man drar inte rasistkortet för det var ren och skär rasism i vissa delar. Ledamoten hade möjlighet att presentera Sverigedemokraternas integrationspolitik. I stället var det en lång lista med allt är invandrarnas fel" och "allt var bättre förr". Det var det vi fick höra. Till alla där ute som tittar på denna debatt vill jag säga att det finns en annan väg framåt. Det finns många personer här i kammaren som inte håller med om att allt är invandrarnas fel. Vi måste också se oss själva i spegeln - politiken kan göra så mycket mer för att integrationen ska bli bättre. Tidöavtalet är verkligen Sverigedemokraternas politik. Ytterligare ett tecken på det är att det inte finns ett enda integrationsförslag i Tidöavtalet. Vi kanske inte är överens om mycket men vi kan i alla fall vara överens om en sak: Det är fler som behöver lära sig det svenska språket det är fler barn som behöver se sina föräldrar gå till arbetet på morgonen och det är fler utlandsfödda kvinnor som behöver gå från utanförskap till innanförskap. Nu ger jag ledamoten ytterligare en chans. Vad är Sverigedemokraternas politik för att fler ska lära sig svenska? Vad är Sverigedemokraternas politik för att fler barn ska se sina föräldrar - sina mammor och pappor - gå till jobbet varje morgon? Och vad är Sverigedemokraternas politik för att fler utlandsfödda kvinnor ska gå från utanförskap till innanförskap? Nu har du chansen Ann-Christine From Utterstedt - jag hoppas att du tar den. (Applåder) "	1601
3134	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag vill börja med att säga att Centerpartiet och ledamoten tenderar att vara rödare än Socialdemokraterna själva i vissa delar. Jag noterar att ledamoten förespråkar en regering som inte ens har haft kontroll över vilka människor som bor i vårt land och befinner sig här. Regeringen har till exempel inte varit särskilt överens med Säpo i dessa frågor för Säpo är högst intresserade av att veta exempelvis vilka terrorister som uppehåller sig i vårt land. Det kommer att genomföras en folkräkning. Den är högst väsentlig för vi behöver ha kontroll över vilka som bor - eller uppehåller sig - i vårt land. Som jag sa tidigare är det heller ingen mänsklig rättighet för någon att bo just i Sverige. Som ledamoten väl vet har vi med en hel del av våra integrationsförslag och politiska förslag i Tidöavtalet. Bland annat ska det utredas hur man ska kunna utvisas från landet om man inte längre bedöms ha ett skyddsbehov eller om man har bristande vandel. Detta kommer att utredas. I övrigt noterar jag att Centerpartiet och ledamoten inte är nöjda med Sverigedemokraternas politik och anförande och det är jag faktiskt inte speciellt förvånad över. Det vore väl konstigt om Centerpartiet var överens med oss. Men vi ska inte förglömma att svenska folket har röstat för det här maktskiftet - det är väljarnas vilja vi ser.	1341
3135	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag ställde tre mycket enkla frågor: Hur ska fler bli bättre på det svenska språket hur ska fler pojkar och flickor se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen och hur ska fler utlandsfödda kvinnor gå från utanförskap till innanförskap? Jag fick svaret: folkräkning och utvisning. Alltså på riktigt! Man säger att det är detta som det svenska folket har röstat på men jag tror genuint att det svenska folket har röstat på en bättre integrationspolitik. När jag pratar med väljarna låter det faktiskt som att de tror att det är detta de får med Sverigedemokraterna men det får de ju inte. Oavsett vad Sverigedemokraterna tycker och oavsett Tidöavtalet kommer utlandsfödda människor att stanna i det här landet. Hur ska de få bättre förutsättningar att lära sig svenska? Hur ska fler få möjlighet att gå till ett arbete på morgonen? Hur ska fler utlandsfödda kvinnor gå från utanförskap till innanförskap? Nu är Sverigedemokraterna inne i värmen och nu kan ni inte skylla på någon annan på sossarna eller på oss. Nu har ni ansvaret de kommande fyra åren för Sverige och för integrationen. Då måste man också ta ansvaret. Ansvar förpliktar. Att sitta i regering eller inte men man har det nära samarbete man har med regeringen. Det är er politik som ska genomföras med anledning av Tidöavtalet. Då måste man ha svar på några av vår tids absolut viktigaste frågor och integrationen är en sådan fråga. Även om jag inte håller med de andra partierna kan jag konstatera att det är sju partier i kammaren som har en integrationspolitik. Den kan vara bra eller dålig utifrån mitt perspektiv men det finns sju partier som har en politik och ett parti som inte har det nämligen Sverigedemokraterna. Nu får Ann-Christine From Utterstedt två minuter på sig. Ge mig sedan ett svar på hur fler ska lära sig svenska.	1832
3136	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Det här är ett spännande replikskifte såtillvida att jag inte visste förrän nu att ledamoten Cato är min uppdragsgivare och att det är ledamoten Cato som bestämmer här i kammaren hur jag ska tala uttrycka mig och vad jag ska prata om. Men det var spännande. Själv ser jag det så att det är väljarna och mitt parti som är mina uppdragsgivare. Det är jätteviktiga frågor som ledamoten tar upp nämligen att lära sig svenska ingå i det svenska samhället och få ett arbete. Och det är frågor som vi inte ska förringa på något sätt. Det gör inte jag och det gör inte mitt parti. Och det visar Tidöavtalet tydligt. Först och främst handlar det om den egna viljan att vilja ingå i det svenska samhället att vilja lära sig språket. Det är naturligtvis en grundsten för om man som individ ska lyckas eller inte. Vi kan inte på något sätt dra alla över en kam. Det finns människor som kommer till vårt land som inom två år behärskar svenska språket har en bra anställning arbetar och bidrar till det svenska samhället på ett positivt sätt. Å andra sidan ser vi andra människor andra individer som jag sa i mitt anförande som har bott här i 15 år som fortfarande inte hjälpligt klarar svenska språket. Jag och mitt parti hävdar att om det är så finns det inte tillräckligt egenintresse för att vilja ingå i vårt samhälle och vårt västerländska sätt att leva och då ska man inte heller bo kvar här.	1417
3137	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Jag begärde replik när sverigedemokraten gjorde ett stort nummer i sitt anförande av att man inte sitter i regeringen. Det är ju sant men Sverigedemokraterna sitter i Regeringskansliet och i Rosenbad. Man kan kalla sig ett oppositionsparti om man vill men vi vet alla att det är Sverigedemokraterna som håller i kopplet på den här regeringen. Tillsammans med sin regering har Sverigedemokraterna nu lagt fram sin politik. På det här området går det bland annat ut på att lägga ned Delegationen mot segregation det vill säga den myndighet som har haft det sammanhålla ansvaret för arbetet mot just segregation. Man tar även bort investeringsstödet som har haft till syfte att främja byggandet av fler hyresrätter eftersom det är viktigt att också rent fysiskt bygga bort segregationen. Man skär ned i vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken och därtill har man meddelat att man tänker riva upp bosättningslagen som syftar till att alla kommuner ska dela på det ansvar som ändå finns för flyktingmottagandet. Allt detta gör högerpartierna trots att de naturligtvis är fullt medvetna om att samtliga dessa reformer är sådant som bidrar till att spä på segregationen. Därför undrar jag om Sverigedemokraterna över huvud taget har en ambition att bryta segregationen som är ett stort problem i vårt samhälle i dag. Kan Sverigedemokraterna ge ett enda exempel på hur man tänker snabba på etableringen öka integrationen och bryta segregationen?	1469
3138	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes engagemang och frågor. Jag konstaterar att den tidigare S-regeringen i allra högsta grad har gått i MP:s koppel. Jag kan förstå att ledamoten liknar den sittande regeringen med att den skulle gå i Sverigedemokraternas koppel på något sätt. Men jag kan försäkra ledamoten att så inte är fallet. Min uppfattning är att samarbetspartierna har förhandlat fram ett avtal med varandra som alla parter är nöjda med. Det är därför avtalet finns och det är därför regeringen sitter med vårt stöd. Jag kan inte låta bli att fundera över följande. Socialdemokraterna har haft åtta år på sig att göra något åt segregationen och att kunna hantera integrationen på ett bra sätt men man har valt att inte göra det. Det Socialdemokraterna har valt att göra med stöd av andra partier är att göra segregationen ännu allvarligare. I stället för att göra något åt den har man spätt på den ännu mer. Det är oerhört oansvarigt. Jag och mitt parti och jag försäkrar att även regeringspartierna tänker samma sak ska naturligtvis göra något åt detta. Det är därför avtalet finns. Ledamoten kan vara lugn med att vi kommer att göra det bästa av detta. Vi kommer att se förändringar som inte hade skett om Socialdemokraterna hade fortsatt i regeringsställning. Men nu har svenska folket röstat för det här maktskiftet så nu kommer vi att se förändringar på området.	1395
3139	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Jag ställde alltså frågan om vad Sverigedemokraterna vill göra för att bryta segregationen och jag bad om att få ett endaste exempel. Jag fick inget. Vi socialdemokrater menar allvar när vi säger att vi vill bryta segregationen och det behövs därför en generalplan som spänner över flera politikområden. Jag kommer att tala mer om det snart. För oss är det en grundförutsättning att migrationspolitiken är stram. Vi ska ställa höga krav på den enskilda men vi behöver också ge aktivt stöd till den enskilda. Det är här vi har den stora skiljelinjen. Sverigedemokraterna vill inte ha en integrationspolitik. Tvärtom har man stått här år efter år och i det närmaste föreslagit att integrationspolitiken ska avskaffas. Anledningen till motståndet mot de integrationsfrämjande insatserna tror jag när jag hör på ledamoten bottnar i att man faktiskt inte enbart är emot invandring utan också är emot invandrare. Det var herr talman en bedrövlig nivå på anförandet vi alldeles nyss hörde. Sverigedemokraterna har som sagt ingen integrationspolitik. Det är därför man inte kan ge de exempel som efterfrågas om hur Sverigedemokraterna ska bryta segregationen. Man struntar helt i det aktiva stödet för att få människor in på arbetsmarknaden in i det svenska samhället. Man stirrar sig blind på kraven och strösslar sedan politiken med sådant som snarare bidrar till ökad social splittring. Det är därför Sverigedemokraterna inte kan ge något endaste exempel trots upprepade chanser på hur segregationen ska brytas.	1540
3140	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Ledamoten vet mycket väl att Sverigedemokraterna vill minska invandringen. Det är en av de åtgärder som är allra viktigast för att kunna ta hand om det vi brottas med inom landet i dag. Man kan inte fylla på ett land med människor år efter år utan att ge dessa människor en ärlig chans. Det har Socialdemokraterna inte gjort under åtta år. De har inte fått en ärlig chans när de har kommit till Sverige. De har flyttat till ett utanförskapsområde och de har levt i detta utanförskapsområde utan några särskilda chanser till att lyckas. Det är Socialdemokraternas ansvar att det ser ut så. Detta tänker den här regeringen med stöd av oss göra skillnad på. Ledamoten säger att Sverigedemokraterna inte har någon integrationspolitik. Då vill jag råda ledamoten att läsa Tidöavtalet och läsa våra tidigare kommittémotioner. Ledamoten kan ta del av vårt principprogram. Det finns en hel del som vi vill göra och det finns där svart på vitt. Ledamoten har helt rätt i att det finns en tydlig skiljelinje. Till skillnad från Socialdemokraterna vill vi i Sverigedemokraterna ta ansvar för något som vi själva inte har ställt till. Socialdemokraterna däremot har inte varit intresserade av att ta ansvar de senaste åtta åren de satt i regering och hade chansen. Ni hade chansen. Ni tog den inte.	1310
3141	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Tack ledamoten för anförandet! Det är ju fantastiskt vilket resultat vi har att se fram emot om fyra år. Då kommer allt att ha förändrats - trots att Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen. Många med mig har förvånats över touchen på den sverigedemokratiska ledamotens inlägg och jag skriver under på det. Allt var bättre förr tydligen. Ledamoten pratade också om mäns våld mot kvinnor. Jag undrar om det var så mycket bättre förr på 20 30 40 och 50-talen. Hur mycket var det som kom fram då? Hur mådde kvinnor och barn då i fattigdom? Det gäller Ann-Christine From Utterstedt att ha respekt för brottsoffren. Ord betyder någonting. Ord betyder verkligen någonting och jag undrar: Tror ledamoten att det spelar någon roll för kvinnan som blev nedknuffad i ett gruvhål om den som gjorde det har ett svenskt eller ett utländskt efternamn? Det är min fråga till ledamoten.	904
3142	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för frågorna och reflektionerna! Ledamoten tar upp att vi behöver ha respekt för brottsoffren. Jag förstår ärligt talat inte varför ledamoten ställer frågan om det till mig och mitt parti. Vi är ju de som i allra högsta grad har respekt för brottsoffren och står på brottsoffrens sida. Kan inte ledamoten försöka förklara för mig och för Sveriges övriga befolkning varför man är beredd att låta grova brottslingar vara kvar i det här landet och dessutom försvarar det? Det är inte att stå på brottsoffrens sida inte någonsin eller någon gång. Men ledamoten kan försöka förklara för mig och andra i den här kammaren hur det kommer sig att Centerpartiet står mer på brottsoffrens sida när man inte är beredd att utvisa exempelvis grova brottslingar. För kvinnan som blev nedknuffad i ett gruvhål spelar det naturligtvis ingen roll vad han har för efternamn. Men det spelar naturligtvis roll vilka konsekvenser man får av en sådan handling. Här är Sverigedemokraterna tydliga: Vi måste ha hårdare straff. Det är inga konstigheter. Men Centerpartiet kan väl förklara hur man ser på det här frågorna eftersom ledamoten nu har väckt dem.	1168
3143	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Tack ledamoten Rubbestad för ett initierat och engagerat anförande! Ledamoten pratade mycket om mäns våld mot kvinnor vilket kanske är det största hotet mot att kvinnor faktiskt ska kunna forma och ha makten över sina egna liv. En av de kanske värsta formerna av mäns våld mot kvinnor är ju prostitution. Det leder mig in på en fråga som möjligtvis inte har direkt bäring på nästa års budget men ändå är så viktig att jag ändå ställer frågan. Jag har ställt frågan till många företrädare för regeringsunderlagspartierna men jag har ännu inte fått något svar som jag förstår så nu står mitt hopp till ledamoten Rubbestad. Det gäller skrivningarna i Tidöavtalet om att man ska utreda huruvida bristande vandel där man bland annat har exemplifierat detta med prostitution ska vara grund för utvisning. Det lär ju vara så att det nu läggs tid och resurser på att skriva direktiv för denna utredning; i någon i mening lägger man alltså pengar på denna fråga. Min fråga till ledamoten Rubbestad är helt enkelt: Hur kan prostitution - som ju handlar om de mest utsatta grupperna i samhället kvinnor som är offer för prostitution - ens finnas med i termer av att det utgör bristande vandel och en grund för utvisning?	1234
3144	Helena Vilhelmsson (C)	C	Herr talman! Till slut kom faktiskt svaret på min fråga: Nej för kvinnan som blev nedknuffad i gruvhålet har efternamnet ingen betydelse. Jag tackar för det svaret för det är trots allt det det handlar om. Kriminella ska straffas. Oavsett om det handlar om mäns våld mot kvinnor eller om vad som helst i övrigt ska kriminella straffas oavsett vad de har för efternamn. Centerpartiet står upp alla dagar i veckan för brottsoffer. Vi jobbar mot mäns våld mot kvinnor. Vi jobbar mot prostitution. Vi lyfter fram det i varje anförande i varje förslag och i varje debatt. Men det gäller alla. Det gäller alla kriminella. De ska ha sitt rättmätiga straff och för brottsoffren spelar det ingen roll vad de har för efternamn.	725
3145	Ann-Christine From Utterstedt (SD)	SD	Herr talman! Det är förvånande att Centerpartiet och ledamoten uppvisar en sådan fördomsfullhet. Jag är förvånad. Centerpartiet säger här att det inte spelar någon roll vilket efternamn man har. Nej okej så kan det vara. Men det är ju inte det som är intressant. Jag är förvånad över skillnaden Centerpartiet gör mellan olika människor. Det är värderingarna man har som gör skillnad. Vad man heter i efternamn spelar väl ingen roll över huvud taget. Det är ens värderingar som gör skillnad och jag är som sagt förvånad över den fördomsfullhet som ledamoten uppvisar.	573
3146	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Sverige ska vara ett jämlikt och jämställt land. Socialdemokraternas politik på det här området bygger på idén om att alla människor i vårt land ska vara en del av samhället på lika villkor - oavsett bakgrund etnicitet kön ålder och sexuell läggning. Diskriminering och rasism ska alltid bekämpas. Vi ska alla möta lika rättigheter och möjligheter men också lika skyldigheter och förväntningar. Sverige ska vara ett samhälle som håller ihop. Vi ska inte ha några parallellsamhällen. Men i dag sliter segregationen sönder vårt land. Det ökar misstron och göder kriminaliteten. Jag tror inte att det finns någon quickfix på det här problemet tyvärr utan här krävs en bred offensiv. Vi socialdemokrater vill därför se en generalplan för att ta itu med segregationsproblemen från roten. Tyvärr har vi fått en ny regering som är styrd av Sverigedemokraterna och som tydligt signalerar att man inte delar vår ambition att bryta segregationen. Man väljer exempelvis att lägga ned den myndighet som haft det sammanhållna ansvaret för arbetet mot segregationen. Investeringsstödet för att bygga nya hyresrätter försvinner redan vid årsskiftet och bosättningslagen ska enligt Tidöavtalet rivas upp så att rika kommuner utan en stor diaspora ska kunna slippa undan sin del av ansvaret för att ta emot nyanlända. Regeringen och Sverigedemokraterna skär också ned på vuxenutbildningen och den individanpassade arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i lågkonjunktur. Den delen tycker jag är särskilt anmärkningsvärd eftersom en av de mest uppenbara bakomliggande förklaringarna till segregationen är att människor som har invandrat till Sverige inte i tillräckligt hög utsträckning har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Herr talman! Jag vill också vara tydlig med att det är Socialdemokraternas bestämda uppfattning att en grundförutsättning för att lyckas bryta segregationen är att vi har en fortsatt stram migrationspolitik. Vi lade om politiken under vår tid i regeringsställning först efter flyktingkrisen 2015 och därefter så sent som förra året när vi fick på plats en ny permanent utlänningslag. Det stora paradigmskiftet som det talas om har alltså till stor del redan skett inom migrationspolitiken. Sverige ska ta sin del av ansvaret i EU för att ge människor skydd undan krig och förtryck. Men vi ska inte ha ett regelverk som skiljer sig avsevärt från övriga EU och vi ska inte ta emot fler människor än vad vi har kapacitet att integrera i samhället. Även om etableringstiden kortades avsevärt under vår tid i regering är det uppenbart att samhällets förmåga att erbjuda bostäder jobb utbildning samhällsintroduktion och gemenskap har brustit med segregation trångboddhet och utanförskap som konsekvens. Herr talman! Det är snarare i viljan att ta itu med dessa följdverkningar än själva migrationspolitiken som vi finner de riktigt stora skiljelinjerna i svensk politik i dag. Jag tycker att det är viktigt att säga det. Den som inte har rätt att vara i Sverige ska lämna landet. Men den som beviljas uppehållstillstånd enligt de nya reglerna ska snabbt integreras. Det ska vara högt ställda och tydliga krav på den enskilde att göra sig anställbar och lära sig svenska. Därför gjorde vi socialdemokrater det till en skyldighet att delta i etableringsinsatser inte bara till en rättighet som den tidigare alliansregeringen. Vi införde också en utbildningsplikt för de nyanlända som behöver utbildning för att komma i arbete. Annars kan ersättningen dras in. Att ensidigt hänvisa till en stram migration och högt ställda krav kommer inte att räcka för det ger inte människor de färdigheter som krävs. Detta behöver ackompanjeras av verktyg och stöd. Det kanske allra viktigaste är en aktiv arbetsmarknadspolitik - precis det som Sverigedemokraterna och regeringen nu skär ned på. Det behövs en bred palett av individanpassade insatser såsom utbildning vägledning matchning kompetenskartläggning språkträning subventionerade anställningar och praktik. Listan kan göras längre. Allt detta krävs för att man ska kunna komma närmare och slutligen in på den reguljära arbetsmarknaden. Trots att högerpartierna satt i opposition förra året lyckades de tyvärr samla en majoritet för sin budget och skrota extratjänsterna som var ett viktigt verktyg inte minst för utrikes födda kvinnor att komma närmare och i egen försörjning. Nu fortsätter dessa partier i samma anda. Vi kan i alla fall glädjas åt ett nytt verktyg i verktygslådan inte tack vare regeringen ska tilläggas utan tack vare att arbetsmarknadens parter äntligen har enats om ett avtal om de nya etableringsjobb som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. Upplägget är att lönen finansieras av både arbetsgivaren och staten så att den motsvarar lägsta lön i kollektivavtalet. Jag hoppas innerligt att den nya regeringen omfamnar detta med samma entusiasm som vi socialdemokrater gör - och gjorde under vår tid i regeringsställning då vi arbetade intensivt för att stödja framtagandet av denna jobbform. Etableringsjobben visar på styrkan i den svenska partsmodellen. Herr talman! Även om vi ska prata mer arbetsmarknadspolitik i nästa debatt vill jag här och nu höja ett varningens finger för att integration från borgerligt håll ofta nämns som skäl för att motivera sämre trygghet på arbetsmarknaden. Det heter att trösklarna och lönerna måste ned för att få in fler och på så vis öka integrationen. Missförstå mig rätt - vi är helt överens om att fler ska in på arbetsmarknaden och att det behövs arbetstillfällen som inte kräver en lång utbildning. Men det vore förödande för det svenska löntagarkollektivet att öppna upp för sämre löner och villkor för vissa utpekade grupper för vi vet att det i förlängningen innebär en generell press nedåt. Dessutom låser det in vissa grupper i låglönebranscher och legitimerar urusla löner som vuxna människor inte kan försörja sig och sina barn på och villkor som de flesta av oss aldrig skulle acceptera. Går det någonsin att bryta segregationen så? Nej jag tror inte det. Låga löner dåliga villkor och osäkra anställningar kan inte lösa integrationsproblemen. En stram migration i kombination med trygga jobb och en lön som går att leva på är en förutsättning för en hållbar integration. Herr talman! Avslutningsvis: Jag ser att en av svensk politiks stora skiljelinjer har tydlig bäring på det här politikområdet och segregationen. Det handlar om huruvida vi ska dra samhället i en riktning mot mer exkludering och splittring eller mot mer gemenskap och sammanhållning. När jag lyssnar på tidigare talare i denna debatt blir det uppenbart att Sverigedemokraternas och regeringens fokus inte är att bekämpa segregationen utan snarare att göra livet så eländigt som möjligt för vissa utpekade grupper. Att skära i arbetsmarknadspolitiken kommer inte att förbättra integrationen för att ta ett exempel. Herr talman! Tidöavtalet innehåller även en del inhumana excesser såsom förslag om angiverilag utvisning av prostituerade kvinnor och begränsad rätt till tolk inom vården. Det är bara att konstatera att det här är en ynklig politik och fel väg att gå för att på riktigt komma åt segregationsproblemen. Nej herr talman Sverige ska vara ett land där varje unge får se mamma och pappa gå till jobbet och där vi alla kan forma våra liv och ta nya språng. Sverige ska vara ett land som håller ihop inte ett som dras isär av klyftor misstro och segregation. (Applåder)	7493
3147	Viktor Wärnick (M)	M	Herr talman! När jag läser Socialdemokraternas följdmotion för utgiftsområde 13 blir jag och säkert många med mig konfunderad. Det första de socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet skriver i sin motion alltså i portaltexten lyder: Vi anser att Sverige ska ha en fortsatt stram migrationspolitik. Paradigmskiftet som skedde på det här området i samband med flyktingkrisen 2015 skedde under vår tid i regeringsställning. Sverige ska ta sin del av ansvaret i EU - varken mer eller mindre - för att ge människor skydd undan krig och förtryck. Vi kan inte permanenta en ordning där vi tar emot fler människor än vad vi har kapacitet att integrera i samhället." Trots dessa barska ord och påståendet att de vill bedriva en "stram migrationspolitik" föreslår Socialdemokraterna att Sverige ska ta emot fem gånger fler kvotflyktingar än i den moderatledda regeringens förslag och följaktligen tillför de flera hundra miljoner kronor mer av skattebetalarnas pengar till ändamålet än vad som anslås i budgetpropositionen inom detta utgiftsområde. Herr talman! Vi får ofta hör att det minsann var tack vare S-MP-regeringen som det skedde ett paradigmskifte på migrationspolitikens och integrationspolitikens område - vilket faktiskt är historierevisionism. Ord och handling hänger inte heller ihop i nuvarande S-politik så därför frågar jag Teresa Carvalho: Hur kommer det sig att Socialdemokraterna vill att Sverige även i fortsättningen ska ta emot flest kvotflyktingar i hela EU? "	1499
3148	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Moderaternas analys av svensk politik känns lite daterad. Jag hoppas att de flesta vet att Socialdemokraterna står för en stram migrationspolitik och att vi lade om politiken under vår regeringstid dels efter flyktingkrisen då situationen i Sverige blev ohållbar dels när vi fick den nya utlänningslagen på plats där vi på många punkter gick från en mer generös politik till en stramare. Denna politik har jag inga problem att upprepa. Vi ser att Sverige behöver en betydligt stramare migrationspolitik framgent än vad Sverige har haft de senaste decennierna under såväl alliansregeringen som vår tid vid makten. Så är det och det är inget problem för mig att konstatera det ännu en gång. Jag förstår dock att Moderaterna vill upprätthålla detta som en stor konflikt i svensk politik för det vore gynnsamt för Moderaterna med flera partier om vi socialdemokrater ville ha en mer generös flyktingpolitik än vad vi faktiskt har. Men så är alltså inte fallet utan den stora skiljelinjen hittar vi snarare i synen på integration och segregation. Till sist: Vad gäller kvotflyktingarna vill jag säga till den som lyssnar på debatten och kanske inte hänger med i de olika begreppen att kvotflyktingar alltså är de som omfördelas direkt från flyktingläger via FN. Där finns bland andra yazidiska tjejer som har lyckats fly tillvaron som sexslavar hos IS samt barnsoldater från Kongo. Det handlar om dem med de största behoven. Vi kan diskutera antal. Jag tror inte att det finns en magisk siffra som är den korrekta. Men vi står fast vid den siffra som vi tidigare kom överens om mellan flera partier.	1621
3149	Viktor Wärnick (M)	M	Herr talman! Jag förstår att det är svårt för Teresa Carvalho att komma undan det faktum att Sverige även i fortsättningen ska vara det land inom Europeiska unionen som tar emot flest kvotflyktingar av alla. I år har länderna åtagit sig att ta emot 23 000 kvotflyktingar på ett ungefär. Andelen för svensk del är enormt hög om man ser till den totala volym som Europeiska unionens medlemsländer har åtagit sig. Om man ser på vad UNHCR önskar att Europeiska unionen ska göra kan man se att det handlar om ungefär 40 000 kvotflyktingar årligen. Då hamnar siffran på 900 kvotflyktingar som vi moderater tillsammans med samarbetspartierna har lagt fram i rätt härad. Det står i proportion till vad Sverige ska ta emot. Det är egentligen denna konflikt som finns i betänkandet om man tittar på hur anslagen fördelas. Det är därför jag tar upp detta med ledamoten och frågar. Det handlar om flera hundra miljoner ytterligare som Socialdemokraterna vill lägga på detta samtidigt som man säger sig bedriva en stram migrationspolitik. Jag får faktiskt inte detta att gå riktigt ihop. Det är klart att integration och volym hänger ihop. Det tror jag att de flesta av oss i den här kammaren nu kan erkänna. Sverige tar och har historiskt tagit ett stort ansvar när det gäller att ta emot människor på flykt. Det vi har misslyckats med är integrationen. Vi har misslyckats med invandrares etablering i samhället på arbetsmarknaden och i övriga delar. Därför är det viktigt att ord och handling hänger ihop. Därför frågar jag nu ledamoten ytterligare en gång: Hur kommer det sig att man påstår att man bedriver en stram migrationspolitik samtidigt som man ska ta emot fem gånger fler kvotflyktingar än regeringen föreslår?	1723
3150	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Jag svarade på frågan om antalet kvotflyktingar i första replikskiftet men jag kan upprepa att jag inte ser att det finns en magisk siffra som är den absolut rätta. Men jag kan konstatera att vi mycket riktigt har kvar nivån på 5 000 i vårt budgetalternativ som ju är det som vi kom överens om mellan flera partier tidigare. Detta är en mindre del av de flyktingar som kommer till Sverige och det är de som har de absolut största behoven. Vi ser alltså inte att det i första hand är just antalet kvotflyktingar som behöver minska. I övrigt står vi dock för att vi behöver ha en betydligt mer stram migrationspolitik än vi har haft under de senaste decennierna. Nu handlar den här debatten egentligen om integration och segregation. Jag noterar att Viktor Wärnick ändå kom till detta på slutet. Det uppskattar jag. Det var ju inte så mycket egna förslag som lyftes fram men det kanske kommer i anförandet senare. Men jag passar väl på att ställa frågan helt enkelt: Utöver den strama migrationen som vi i stora stycken är överens om vad ser Moderaterna är det som kommer att snabba på etableringen och minska eller helst bryta segregationen? Som jag läser det är det här som vi har de stora konfliktlinjerna. De finns inte i migrationspolitiken hur gärna Viktor Wärnick ändå vill debattera detta politikområde och måla upp det som den stora konflikten. Men det är snarare i integrations- och segregationspolitiken som skiljelinjerna går. Hittills har vi sett en rad förslag om hur högerpartierna avser att spä på segregationen. Finns det något som man har tänkt göra för att bryta segregationen eller är detta herr talman inte någonting som står på de högerkonservativas agenda för den här mandatperioden?	1738
3151	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Herr talman! När jag har haft förmånen att sitta och lyssna här har jag så sakteliga börjat fundera på om jag befinner mig i finansdebatten eller i arbetsmarknadsdebatten. Men i vilket fall som helst har det uttalats en del från våra socialdemokratiska vänner som inte bara kan stå oemotsagt. Exempelvis har man hävdat att vi drar ned på ekonomin i kommuner och regioner. Det är helt enkelt inte korrekt. Vi ökar med 12 miljarder. SKR konstaterar också att den energilösning som vi nu jobbar på kommer att ge ytterligare 5 miljarder till kommuner och regioner. Detta ska givetvis ställas mot socialdemokratin som vill fortsätta med reduktionsplikt vilket kommer att ge 9 kronor mer vid pump. Det kommer att drabba kommuner och regioner stenhårt. Vi ser också i deras budget hur man vill höja skatten med 13 miljarder i ett läge där vi har stora ekonomiska problem. Höjd skatt i detta läge riskerar att leda till att fler går ut i arbetslöshet. Det riskerar att leda till att den kommunala ekonomin drabbas då det blir färre som betalar skatt. Vi hör här i debatten också att vi i regeringspartierna drar ned på vuxenutbildningen. Det är en sanning med modifikation. Det som avvecklas är ju en extrasatsning med anledning av covid som var tillfällig och denna tillfälliga satsning upphör nu. Man kan givetvis diskutera om det är rätt eller fel tillfälle att göra det men det är inte helt rätt att påstå att man drar ned på något när det i själva verket handlar om en tillfällig åtgärd som upphör. Tittar vi sedan rent generellt på arbetsmarknaden - jag får ändå försöka komma till ämnet herr talman - är det totalt 95 6 miljarder vi satsar på de områden som vi avhandlar i dagens båda debatter om AU1 och AU2. Socialdemokraterna lägger 2 miljarder mer och Centern 5 miljarder mindre. Vad har ni för regeringsunderlag?	1834
3152	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Oj detta var en bit utanför utgiftsområde 13 får man säga! Men jag ska med glädje ta mig an detta replikskifte också så att Kristdemokraterna ska få svar på dessa frågor. Låt oss börja med välfärden. Vi fick höra av ledamoten här att det i debatten hade påståtts - jag tolkar det som att han syftade på att jag skulle ha sagt det men det kan ha varit någon annan - att regeringen drar ned på bidragen till kommunerna för att finansiera välfärden. Jag sa ingenting sådant. Däremot kan jag med glädje kommentera att det förvisso inte är direkta neddragningar men stödet till kommunerna och regionerna är så pass litet att det i praktiken kommer att innebära neddragningar i välfärden. Så är det ju. Kommunerna kommer inte att ha råd att bevara ens nuvarande nivå på välfärden. Det kommer att bli antingen skattehöjningar eller neddragningar i välfärden. Det är vad regeringens och Sverigedemokraternas politik bidrar till. Det mest anmärkningsvärda vi fick höra var dock att vi höjer skatterna. Nu minns jag inte vilken siffra ledamoten nämnde här men detta är en lögn! Vi socialdemokrater höjer inga skatter i vårt budgetalternativ. Det vi gör är att vi säger nej till stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Vi säger att de pengarna behövs i välfärden och de behövs på arbetsmarknadsområdet i stället. Vi har inga skattehöjningar men vi säger nej till skattesänkningar för dem som tjänar väldigt mycket. Till sist vill jag kommentera detta med vuxenutbildningen. Det skiljer alltså 1 miljard om man jämför 2022 och 2023 i regeringens budget. Det är i alla fall vad jag kallar en neddragning.	1627
3153	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Herr talman! Att höja brytpunkter och tal gör ju att fler kommer in i den statliga beskattningen. Det är de facto att höja skatten för enskilda. Det får också som resultat att man försvagar köpkraften. Att försvaga köpkraften i ett läge där ekonomin backar är att öka risken för arbetslöshet. Ökad arbetslöshet kommer att ge mindre pengar till de kommuner och regioner som jag vet att både vi kristdemokrater och ni socialdemokrater gärna värnar. Återigen hör vi samma resonemang när det gäller vuxenutbildningen. Ja det skiljer 1 miljard men det är fortfarande inte någon aktiv neddragning utan det handlar om en tillfällig åtgärd som inte fortsätter. Man kan givetvis diskutera om den behövs. Vi är på väg in i en tuffare ekonomisk situation. Jag är helt övertygad om att regeringen kommer att återkomma i kommande budget om hur man ser på vuxenutbildning för det är och förblir en av de viktiga åtgärder vi har. Jag kommer själv att komma in på detta i mitt tal när det gäller hur vi utvecklar samhället förbättrar arbetet mot utanförskap och förstärker integrationen. Återigen: Våra kommuner och regioner får ofantligt mycket pengar. De jobbar hårt med dessa pengar och gör goda saker för dem. Om jag läser rätt i budgeten är det 8 miljarder som skiljer i detta budgetområde mellan oss och socialdemokratin. Man låtsas som att detta skulle innebära skillnaden mellan himmelrike och helvete - förlåt bildspråket! - men det är helt enkelt inte sant. Jag återkommer till min sista fråga när det gäller arbetsmarknadsutskottets område - AU1 och AU2. Vår totala budget är 95 6 miljarder. S gör en förändring med ungefär plus 2 och Centern gör en förändring med ungefär minus 5. Vad har S för regeringsunderlag?	1724
3154	Michael Rubbestad (SD)	SD	Fru talman! Tack Helena Vilhelmsson för frågan! Jag håller med. Det här är en viktig fråga. Först vill jag bekräfta det du sa om mäns våld mot kvinnor. Där är vi ju faktiskt helt överens. Jag vet att Sverigedemokraterna och Centerpartiet har en del likalydande åsikter i den här frågan och det känns ganska bra. Jag har inte varit med i de förhandlingar där man har diskuterat de exakta skrivningarna så det blir svårt för mig att förtydliga exakt vad som avses med vandel just i det här specifika fallet. Men i händelse av att man upptäcker prostitution och polisen kopplas in görs ju såklart en unik bedömning av det fallet. Sannolikt är det en kvinna som har tvingats till detta. Då är enligt min bedömning bristande vandel inte aktuellt när det gäller den personen som då gör något mot sin vilja. Det är kanske snarare den person som har tvingat in kvinnan i prostitution som utgör själva problemet. Då är det ju ganska uppenbart att det är den personen som i första hand ska lagföras och kanske utvisas medan kvinnan snarare behöver mycket hjälp och stöd. Om det nu är så att en kvinna - förutsatt att det är en kvinna; det finns ju även prostituerade män - har rest till Sverige och själv landat i att hon vill göra detta för att tjäna pengar är det en helt annan sak. Det går alltså inte att svara på hur vi ska vi göra utan det är alltid en individuell bedömning från fall till fall. Mitt ingångsvärde är dock att en kvinna som ger sig in i prostitution är att betrakta som ett offer och inte någon som har utsatt sig själv för bristande vandel. Sannolikt behöver hon i första hand hjälp och stöd. Sedan kan det säkert finnas undantagsfall.	1661
3155	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Då fick vi till sist höra det som många av oss har haft på känn: Kristdemokraterna tycker att välfärden har tillräckligt med resurser. Jag är av en helt annan uppfattning och många av de förskollärare och undersköterskor som jag har mött under hösten har vittnat om en helt annan bild. Vi har också fått höra att om man säger nej till skattesänkningar för höginkomsttagare kommer köpkraften att minska för denna grupp. Jag är betydligt mer bekymrad över köpkraften hos landets låginkomsttagare - vanligt folk - som nu oroar sig över hur de ska klara att betala elräkningen när elkompensationen eller högkostnadsskyddet mot höga elräkningar som skulle vara på plats den 1 november dröjer. Det var ett vallöfte från regeringspartierna och Sverigedemokraterna men vi har inte sett något av det ännu. Detta oroar mig mycket mer. Vi säger mycket riktigt nej till stora skattesänkningar för höginkomsttagare som vi tror klarar sin köpkraft ändå. I stället väljer vi att lägga pengarna på tillfälligt barnbidrag på tankningskompensation för dem som bor i glesbygd och är beroende av bilen samt på välfärden. Vi lägger också pengar på arbetsmarknadspolitiken för att människor ska komma i jobb och för att vi ska använda denna tid till att rusta människor så att de får de färdigheter som behövs när det vänder uppåt igen. Vad gäller vuxenutbildningen herr talman kan vi väl vara överens om att vi kan kalla en spade för en spade. När man tar bort 1 miljard kallar jag det för en neddragning. Vi säger för övrigt nej till denna neddragning. Till sist vad gäller regeringsunderlaget vet jag inte om ledamoten från Kristdemokraterna har missat detta men nu är det hans parti som sitter i regeringen och inte vi socialdemokrater. Jag tar ansvar för Socialdemokraternas politik ingen annans. (Applåder)	1822
3156	Viktor Wärnick (M)	M	Herr talman! Sverige har under mycket lång tid misslyckats med integrationen - låt oss vara ärliga med det. Hundratusentals människor som av olika anledningar har sökt sig hit och i många fall också deras svenskfödda barn har hamnat i utanförskap och bidragsberoende. Vad detta till slut har lett till är numera tyvärr vardagsmat i såväl nyhetssändningar som egenupplevda händelser för många i vårt land: otrygghet brottslighet gängskjutningar hedersförtryck bostadssegregation och trångboddhet för att bara nämna några saker. Så länge man inte erkänner eller ens ser problemen är det svårt att göra något åt dem. Därför är det viktigt att den moderatledda regeringen och riksdagens majoritet i form av samarbetspartierna - Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna och Liberalerna - nu har fått svenska folkets mandat att agera och reformera. Vi har i Tidöavtalet överenskommit att under mandatperioden lägga stor vikt vid att få ordning på migrations- och integrationspolitiken. Den budget som nu hanteras i Sveriges riksdag är ett första steg och ska naturligtvis inte ses som slutresultatet av den politik som våra fyra partier avser att bedriva även om det ibland något ohederligt kan tyckas brukar låta så från den rödgröna oppositionen. Herr talman! Som en del av utgiftsområde 13 som vi nu debatterar ligger nyanlända invandrares etablering. Det kan tyckas att budgetpolitiken kan hanteras i de stuprör som kallas just utgiftsområden men precis som framhålls av regeringen är det genom övergripande åtgärder i kombination med riktade åtgärder som integrationspolitiken måste bedrivas. Därför kan man heller inte se utgiftsområde 13 och specifikt de delar som avser nyanlända invandrares etablering som den fullständiga integrationspolitik som nu ska bedrivas men självklart är att en del ligger inom arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Arbete är givetvis en viktig pusselbit för en lyckad integration men det räcker inte som ensamt mått. Herr talman! En riktad åtgärd som presenteras av regeringen i budgetpropositionen och som vi i utskottets majoritet står bakom är att det avsätts medel till Boverket för att fortsätta att säkra tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata genom den så kallade Segregationsbarometern. Sveriges goda tillgång till individdata behöver kombineras med en god tillgång till platsdata. Det är viktigt att utvecklingen i olika områden kan följas över tid för bland annat arbetslöshet försörjningsstöd och skolresultat. För att kunna göra något åt problemen är det alltså viktigt att se dem och ha kunskap om dem. Herr talman! Som ett led i att vända utvecklingen och lyckas med integrationen måste migrationen till Sverige minska kraftigt. Det gäller att vi får kontroll på invandringens nivåer på alla områden inklusive kvotflyktingmottagandet. Vi moderater tillsammans med våra samarbetspartier anser att mottagandet ska minska till 900 kvotflyktingar per år under mandatperioden i linje med Sveriges andel av Europeiska unionens antal och utifrån UNHCR:s önskemål om 40 000 kvotflyktingar till de europeiska länderna framöver. Detta återspeglas i ett minskat anslag på ett antal hundra miljoner kronor för 2023 och uppåt 1 miljard kronor i slutet av mandatperioden. Men här spretar det ordentligt i de rödgröna oppositionspartiernas skuggbudgetar. Socialdemokraterna som i ord påstår sig vara de främsta försvararna av en restriktiv migrationspolitik i Sverige visar sig i handling vilja ha ett högre kvotflyktingmottagande med över 16 000 fler vidarebosatta i Sverige under mandatperioden än vad vi moderater och samarbetspartier vill se. Centerpartiet och Miljöpartiet hakar föga förvånande på och Vänsterpartiet vill gå ännu längre och införa en amnesti för ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år. En sak är väldigt tydlig hos den rödgröna oppositionens politik: Den kommer knappast att bidra till att lösa Sveriges jättelika integrationsproblem eftersom man till vänster i svensk politik inte ser dem eller i varje fall inte erkänner dem. Herr talman! Redan i regeringsförklaringen för två månader sedan var statsminister Ulf Kristersson tydlig. Han sa: Det här är en regering för alla som anstränger sig och för alla som vill göra rätt för sig oavsett om man har invandrat till Sverige eller om man är född här. Människor har under årens lopp kommit hit och bidragit med kunskap entreprenörskap och skattepengar. När integrationen till det svenska samhället fungerar skapas ett rikare tolerantare och mer framgångsrikt samhälle. Men . vi får aldrig vara toleranta mot intoleransen." Det är i denna anda som integrationspolitiken nu förs och byggs av samarbetspartierna. Genom att se och erkänna problemen kan man göra något åt dem. Budgetpropositionens förslag till utgiftsområde 13 och Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1 bidrar med ett antal byggstenar till detta och därför vill jag självfallet yrka bifall till utskottets förslag. (Applåder) "	4994
3157	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har inlett mandatperioden med att rada upp förslag som kommer att spä på segregationen. Jag har redan nämnt några av dem tidigare i denna debatt men jag upprepar dem gärna. Det handlar exempelvis om nedläggningen av den myndighet som hade det sammanhållna ansvaret för arbetet mot segregation om den upprivna bosättningslagen som fördelar ansvaret för de nyanlända som kommer till Sverige om slopat investeringsstöd för byggandet av nya hyresrätter som behövs för att rent fysiskt bygga bort segregationen och om nedmonteringen av arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning. Jag får intrycket att regeringen inte har någon ambition att bryta segregationen men jag vill ändå ge ledamoten från regeringens största parti en chans att svara. Det är inte regeringsunderlagets största parti - vi vet alla vilka det är som står utanför regeringen och dikterar villkoren - men jag tänker att någon från de partier som sitter i regeringen behöver svara. Hur har högerpartierna tänkt bryta segregationen? Det gäller alltså den segregation som redan finns i vårt samhälle i dag inte den som eventuellt skulle kunna tänkas uppstå längre fram beroende på vilken migrationspolitik vi har. Vi är som sagt i stora stycken överens om att vi behöver ha en stram migrationspolitik. Men oaktat detta har vi ju en segregation här och nu. Vad är då högerpartiernas svar på hur den ska brytas? Eller är detta inte en ambition som finns på dagordningen för Moderaterna och deras kompisar i regeringsunderlaget?	1545
3158	Viktor Wärnick (M)	M	Herr talman! Här ställs två månader mot två mandatperioder alltså åtta år. Ledamöter från Socialdemokraterna och de övriga som stod bakom Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons regering utkräver nu ansvar av den nya majoriteten efter två månader men vägrar att ta ansvar för sina två mandatperioder - åtta år! Jag kan tycka att det finns anledning att reflektera över detta. Vi diskuterar nu utgiftsområde 13 vilket vi har att hantera med detta betänkande. Precis som jag nämnde i mitt anförande går det inte att se till vart och ett av utgiftsområdena isolerat i ett enskilt betänkande för att hitta helheten. Det gäller att se på helheten bredden i detta. När det specifikt kommer till utgiftsområde 13 och arbetsmarknadsutskottets betänkande 1 som vi har här i dag finns det ett förslag som skiljer sig från regeringens budgetproposition alltså budgetförslaget från Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans med Sverigedemokraterna och det är förslaget om ökat antal kvotflyktingar från Socialdemokraternas sida. I övrigt är det alltså ingen skillnad mellan förslagen. Ändå kommer man och tycker att man har en mängd olika anledningar att utkräva ansvar. Det vi säger är att vi nu har en mandatperiod på oss. Vi har ett Tidöavtal som reglerar hur vi ska hantera migrations- och integrationsfrågorna framåt. Det löser vi inte på två månader efter två mandatperioders passivitet från Stefan Löfven och Magdalena Andersson. Jag tycker att det vore klädsamt om ledamoten kunde ta på sig lite ansvar för den situation vi har i dagsläget och snarare presentera sina egna förslag. Är det då ett ökat kvotflyktingmottagande som är lösningen på Sveriges segregations- och integrationsproblem? Jag finner svårt att tro att så är fallet.	1761
3159	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! Och jag tycker att det vore klädsamt om ledamoten från Moderaterna kunde lyssna på vilken fråga jag faktiskt ställde nämligen vad Moderaterna har för idé för att bryta segregationen. Inte heller har jag eller Socialdemokraterna föreslagit ett ökat antal kvotflyktingar vilket vi nu hörde påståenden om. Men det blir uppenbart att Moderaterna inte vill prata om konsekvenserna av sin egen politik det vill säga den nedmonterade arbetsmarknadspolitiken och de konsekvenser det får för främjandet av integrationen. Jag fick här en uppmaning om att reflektera över de år som har varit och som jag har sagt flera gånger är det är precis vad vi har gjort. Och vi konstaterar rakryggat att vi behöver en stramare migrationspolitik än vad som har varit rådande under många år i Sverige under både socialdemokratiska och moderatledda regeringar. Det är således inte där den stora skiljelinjen finns i dag utan snarare i synen på integration och segregation. Etableringstiden för nyanlända har avsevärt kortats under vår tid vid makten. Jag är på intet sätt nöjd med hur det ser ut i dag det vill jag vara tydlig med. Men man kan ändå konstatera att den har halverats under vår tid vid makten. Vi kommer såklart även att granska och följa upp hur utvecklingen ser ut under de kommande fyra åren var så säker! Vi kan i alla fall också konstatera att vi i dag har arbetslösa som har kommit till Sverige och att vi samtidigt har branscher som skriker efter arbetskraft. Det är inte alltid så att man behöver ha lång utbildning för de här jobben men man kanske behöver en kortare yrkesutbildning och tala tillräcklig svenska. Då kommer jag tillbaka till min utgångsfråga: Hur har regeringen tänkt att få in fler människor i arbete som undersköterska eller busschaufför för att ta två exempel när man skär ned på just det anslag i budgeten som finansierar arbetsmarknadsutbildningar och andra aktiva insatser för att rusta människor - hur? Kan vi få något enda förslag på hur Moderaterna har tänkt bryta segregationen?	2032
3160	Viktor Wärnick (M)	M	Herr talman! Som jag nämnde i tidigare replikskifte med ledamoten Carvalho handlar det ju också om att se vad grundproblemet ligger i nämligen volymerna som kommer till Sverige. Om detta verkar vi vara överens i ord men i handling återstår det att se hur det hanteras när detta väl kommer till riksdagens bord. Det är bara att konstatera att när Moderaterna har gjort omprövningar av den egna politiken på migrations- och integrationsområdet har inte sällan tidigare statsråd som Morgan Johansson anklagat oss för att inte längre vara människor och så vidare. Det finns ett antal uttalanden som man verkligen kan fundera över om de bidrar till en god politisk debatt. Det handlar om att ställa krav och det handlar om att se till att människor lär sig svenska språket och gör sig anställbara. Det handlar om att vi vill tränga undan det parallella samhället skuggsamhället. Det finns en rad olika åtgärder som vi har presenterat i Tidöavtalet som behöver implementeras. Återigen: två mandatperioder kontra två månader - det är svårt att se att ansvaret skulle ligga på den här regeringen efter så kort tid. Jag tror inte alltid att man ska se det som att mer pengar är lösningen på alla problem; det brukar vara Socialdemokraternas generalplan för att lösa det mesta. Sverige är ett land med ett av världens högsta skattetryck. Vore det så att pengar som pumpas in från skattebetalarna till olika typer av åtgärder är det enskilt bästa hade vi haft den bästa arbetsmarknadspolitiken i hela världen. Då hade vi haft de bästa förutsättningarna vad gäller arbetslösheten. Så är ju faktiskt inte fallet. Här gäller det att man är effektiv med de åtgärder man sätter in och ser till att pengarna används till rätt saker att pengarna inte kastas bort i onödan. Därför är det viktigt med en effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Det kommer vi att återkomma till i nästa debatt! Mycket finns att säga om detta och vi kommer att få anledning att debattera vidare och se hur Socialdemokraterna ställer sig när förslagen väl kommer på bordet.	2049
3161	Tony Haddou (V)	V	Herr talman! Jag får nog inleda med att rikta ett tack till moderaten Viktor Wärnick som här i debatten lyfte fram Vänsterpartiets förslag om amnesti för de ensamkommande. Det gör mig väldigt glad. Låt mig sätta det i perspektiv: För två veckor sedan fick kvinnor och flickor från Afghanistan rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter många många år i ovisshet fastän man hade vetskapen om att de ändå inte kan utvisas till Afghanistan. Många av dem fick inte möjlighet att jobba eller att ha någonstans att bo och man tog ifrån dem deras ersättningar. Herr talman! Detta är ju en bra punkt tänker jag att fundera över det här. För detta nej i så många år blev ju till slut ett ja. Det finns såklart en anledning till detta: De kan inte utvisas. Om man sätter det i relation till den politik som den här regeringen vill driva kan man ju säga att dessa kvinnor och flickor för två veckor sedan var det skuggsamhälle som Moderaterna skulle utrota. Så ser svensk migrationspolitik ut i dag. I flera år attackerar man dem ger sig på dem och tar ifrån dem deras fri- och rättigheter. Men sedan får de stanna. Förslaget vi lägger fram om amnesti för de ensamkommande är: Låt dem få stanna! Låt dem inte möta samma öde. Det är helt ovärdigt. Det är onödigt och det är ett sådant slöseri. Låt dem få stanna i Sverige låt dem få jobba och låt dem få bo någonstans. Låt dem få de ersättningar de har rätt till. De är redan en del av samhället i dag. Jag förstår inte varför man drar det så långt med människor som ändå inte kan utvisas. Herr talman! Det viktigaste för en integration visar forskning kunskap och erfarenhet - nu får regeringspartierna Moderaterna och så vidare hålla för öronen - det är ju ett välkomnande. Det är trygghet och att man får avsluta sin flykt. Det är att kunna blicka framåt och börja ett nytt liv. Svårare än så är det inte. För att göra det herr talman behövs permanenta och trygga uppehållstillstånd som det går att bygga en framtid på och en välfärd och ett skyddsnät som finns där för en när det behövs. Men innanför slottsmurarna långt ifrån vanliga människors verklighet har det formats en politik som är närmast perfekt för att göra integration omöjlig i Sverige. Från det ena hållet har vi de traditionella högerpartierna som är ute efter att begränsa den svenska välfärden och som ser det här som en bra början. Från det andra hållet har vi Sverigedemokraterna som tar varje chans att ge sig på människor med utländsk bakgrund. Vi hörde det tydligt i debatten tidigare här i dag. Genom att utmåla människor som söker skydd här som hot och belastning blir det lättare att neka dem deras mest grundläggande rättigheter och tillgång till välfärd. Högern vill skära ned trygghetssystemen för alla och Sverigedemokraterna erbjuder dem en syndabock för att påbörja det projekt där välfärden ska villkoras och demokratin och rättsstatens principer som vi känner dem urholkas. Herr talman! Sverige behöver en politik som möjliggör integration - inte motverkar den som den här regeringen gör. För att komma undan med detta använder den alla sina uppochnedvända kullerbyttor om integration. Regeringen vill att färre ska söka skydd här för att förbättra integrationen genom åtgärder som vi med all kunskap vet leder till sämre integration. Det är också detta som gör slottspolitiken total obegriplig på området. Om man fortfarande tror att regeringen löser arbetslösheten bostadskrisen problemen i skolan eller den eftersatta välfärden genom att ge sig på de mest utsatta - då tror jag man får tänka ett varv till. Jag ser över huvud taget inga ambitioner från regeringens sida att göra de satsningar och investeringar som krävs för att rusta upp landet. Tvärtom är det samma partier som prioriterar skattesänkningar till sig själva och till de rika. Det är samma partier som låter sina kompisar doppa sugröret i välfärden för att suga ut våra gemensamma skattepengar som skulle gå till skola vård och omsorg samtidigt som nyanlända sjuka barnfamiljer och pensionärer lämnas efter. Det herr talman är ett praktexempel på hur man skyller på invandrare för att själva smita från ansvar. Vi behöver helt enkelt bygga ett rymligare och starkare Sverige genom att investera i samhället och människorna i det. Det är den viktigaste och effektivaste integrationsmotorn. Vi har historiskt bevisat att det är fullt möjligt att investera i den generella välfärden att minska de ekonomiska klyftorna och att samtidigt erbjuda trygga jobb och ett starkt mottagande. Vi är övertygade om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas. Och just under dessa punkter hade den här regeringen - innanför slottsmurarna och långt ifrån människors verklighet - helt enkelt gått och lagt sig. (Applåder)	4844
3162	Magnus Jacobsson (KD)	KD	Herr talman! Nu debatterar vi nyanländas och invandrares etablering vilket är ett stort och viktigt område. Innan jag går in på själva anförandet vill jag inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Herr talman! Integration är en av Sveriges viktigaste politiska frågor som vi måste lyckas med om vi ska ge alla människor som bor i Sverige samma förutsättningar att utvecklas och lyckas med sina liv. Regeringen har sagt att målet för integrationspolitiken är lika rättigheter skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Målet för politiken mot segregation är minskad segregation jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla. Det är bra mål - mål som förpliktar. För egen del har jag jobbat en hel del med integration som kommunpolitiker. Jag har också haft förmånen att göra studiebesök i både Storbritannien och Kanada. Jag har även många vänner som kommer ifrån olika delar av världen och jag lever i en mångkulturell familj. Allt detta gör att jag har landat i att man aldrig kan komma till rätta med utanförskapet om man inte jobbar med en bred palett. Herr talman! Under alla år som jag har varit politiker har jag uppfattat det som att många partier har haft svårt för begrepp som moral och etik. Har någon talar om värderingar har man hävdat att det är något som politiken bör hålla sig borta ifrån samt att var och en blir salig på sin egen tro. Under senare år har det skett en förändring. I dag existerar inga företag eller kommuner som inte talar om behovet av en värdegrund. Jag välkomnar den förändringen. Samtidigt är det viktigt att man är tydlig med vad det är för värdegrund som man anser ska prägla ett företag en gemenskap eller ett land. För egen del anser jag att det är den judisk-kristna etiken som skapar de bästa förutsättningarna för att bygga ett samhälle där man betonar allas lika värde samt klassiska dygder som att vi alla har både rättigheter och skyldigheter. Ska vi lyckas med integrationen är det viktigt att vi är tydliga med vilka värderingar som gäller i vårt land. Och det är i arvet från Aten Jerusalem och Rom som västerlandet har utvecklat alla de friheter som vi i dag tar för givna. Vid sidan av tydliga värderingar är det när en person får ett eget jobb som det stora klivet in i samhället börjar. På samma sätt som jämlikhet mellan män och kvinnor bygger på möjligheten att försörja sig själv skapas förutsättningarna för ett jämlikt och integrerat samhälle på arbetsplatsen. Det är därför det är så viktigt att vi underlättar för människor att komma in på arbetsmarknaden samt att vi förbättrar förutsättningarna för studier. All forskning visar att den enskildes utbildningsnivå avgör vilka möjligheter man har att få ett jobb. Vi måste därför göra allt vi kan för att barn och ungdomar ska lyckas med sina studier. Vi måste också fortsätta att ge människor möjlighet att vidareutbilda sig under livet. Bra teoretiska utbildningar som ger möjlighet att läsa vidare på universitet ger människor bättre förutsättningar att ta ansvar för det egna livet. På samma sätt är det med bra yrkesutbildningar. Det finns åtskilliga exempel på enskilda personer som fastnat i utanförskap men som har fått en bra yrkesutbildning och därmed klarat av att förbättra livet för sig själva och sina familjer. Samtidigt som man utbildar sig och får ett jobb får man också möjlighet att förändra sin bostadssituation. Men herr talman detta är ett av våra stora problem. När man en gång i tiden började bygga städer utifrån idén om kategoriboende byggde man automatiskt in segregation i våra städer. Själva konstruktionen med villaområden bostadsrätter hyresrätter handel och industrier som placeras ut i något som liknar ett Simcityspel har skapat utsatta områden. Inget bostadsområde borde ha mer än max 30-40 procent hyreslägenheter. Hyresområden i sig skapar tyvärr en del problem då det oftast är de som kommer sist till Sverige eller som är på väg in på bostadsmarknaden som bor i dessa lägenheter - vilket i och för sig var själva idén med kategoriboende. Men vartefter en enskild individ eller en ny invandrargrupp lyckas med att förbättra sina förutsättningar flyttar man bort från området samtidigt som någon annan som är ny flyttar in. Detta gör att bostadsområdet i sig sällan får en bättre utveckling då det i princip alltid är de som är på väg någon annanstans i livet som bor där för tillfället. Detta fenomen påverkar även kvartersskolor då de flesta föräldrar väljer att placera sina barn i den skola som är närmast bostaden. En segregerad stadsdel får därför även en segregerad skola vilket i sig har lett till att vi har skapat ett samhälle där segregation och utanförskap går i arv. Ska vi lyckas med att skapa ett bra samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter måste vi jobba med både trygghetsfrågor utbildning jobb och bostadssegregation. Även om jag hade hoppats på att det fanns någon snabb lösning för att bryta utanförskapet så finns inte det utan vi måste jobba tillsammans med kommuner näringslivet civilsamhället familjen samt den enskilde för att bryta utanförskapet över tid. Det är bland annat därför jag själv är väldigt glad över att de fackliga parterna tillsammans med arbetsgivarna nu arbetar fram etableringsjobb. Jag vill också berätta två solskenshistorier. År 2015 mitt i den stora och tunga krisen när folk flydde från Syrien ringer en kurdisk kvinna till mig som då är skolpolitiker. Hon berättar att hon har 15 läkare sittandes i stora rummet. Själv var jag trött. Det var måndag och jag hade varit på gruppmöte. Jag ville inget hellre än att komma hem. Men det var bara att vända bilen och åka och träffa min kurdiska vän. Mycket riktigt - där satt läkarna. Vad jag inte hade reflekterat över vilket jag borde ha gjort med tanke på det jag studerat på universitetet var att just läkare från Syrien har pluggat antingen i Italien och Frankrike eller i Ukraina och Ryssland. Hälften av de läkare som satt i rummet var innanför Erasmus och hade rätt betyg. I Uddevalla kunde vi skapa en vuxenutbildning där vi gav sfi samtidigt som vi gav vårdsvenska och samarbetade med regionen. I dag när jag går till min vårdcentral uppe på Dalaberg är det en av de läkarna som tar hand om mig. Vi måste klara av att bli bättre på att samverka mellan det statliga och det kommunala och mellan näringslivet och politiken om vi ska klara den här typen av problem. Herr talman! Vi har tidigare haft en debatt om vårdnadsbidrag. Låt mig ta ett annat exempel på en solskenshistoria. Det handlar om annan pedagogisk omsorg som lagen säger. Den har gett människor möjlighet att själva ta hand om sina egna barn. Det var en valfrihetsreform. Ofta har vi debatterat denna reform utifrån barnperspektivet - lär de sig tillräckligt mycket svenska eller inte? Jag satt för ett tag sedan med en av mina somaliska vänner som tackade för den här reformen. Men han tackade från ett annat perspektiv. Han konstaterade att flera av de somaliska kvinnor i Uddevalla som aldrig någonsin hade ägt ett eget bankkort fick sitt första jobb och sin första lön. Nu när barnen har växt vidare hör och häpna jobbar man med annat. Man kom in på arbetsmarknaden. Man fick ett betyg som berättade att man gjort någonting. Vi måste gå samman och bli bättre på den här typen av samverkan. Vi kommer inte att lösa det här från riksdagens talarstolar och vi kommer inte att lösa det enbart i kommunerna. Men vi kommer att kunna samverka och göra Sverige till ett bättre land. Herr talman! När det gäller integrationspolitiken framhåller regeringen att det främst är genom generella åtgärder för hela samhället som målen uppnås vilket är en uppfattning som jag delar. Samtidigt gör regeringen följande satsningar: förstärkning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck en satsning på idrottsrörelsen i utsatta områden vilket jag personligen tror är oerhört viktigt ökat stöd till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden en långsiktig satsning på förebyggande och hälsofrämjande arbete inom barn- och ungdomshälsovården fler praktikplatser. Vid sidan av dessa satsningar arbetar regeringen för att öka tryggheten i samhället och förbättra kvaliteten inom vuxenutbildningen. Allt detta är bra åtgärder men jag tror att vi behöver göra mer framför allt inom bostadssektorn. Dagens segregation har etablerats under årtionden och det kommer tyvärr att ta flera år att arbeta bort segregationen vilket är ett av skälen till att vi måste göra allt vi kan för att ge alla människor bättre förutsättningar till utbildningar och jobb. Herr talman! Väl medveten om att mitt anförande blir lite långt vill jag ändå kommentera Tidöavtalet. Jag är kristdemokrat. Som sådan står jag bakom den naturrättsliga idétraditionen eller naturrättsfilosofin för dem som orkar googla det. I naturrätten en rättstradition som till viss del inte är så vanlig i Sverige där man snarare har jobbat utifrån Uppsalaskolan finns det ett antal grundläggande värderingar. FN-stadgan EU:s olika stadgar om mänskliga rättigheter och barnkonventionen är exempel på naturrätt. Jag är personligen väldigt stolt över naturrätten och att den får mer inflytande i den svenska politiska diskussionen. Jag vill i all ödmjukhet påpeka att Tidöavtalet bygger på ett antal utredningar men att allt är upphängt på att det ska stämma överens med vanliga traditionella rättsprinciper. Det ska stämma överens med EU-rätten och de mänskliga rättigheterna. Detta är viktiga begränsningar som gör att Sverige med nuvarande regering kommer att stå fast vid den rättstradition som är fastslagen i internationell rätt. Det är jag väldigt stolt över herr talman. (Applåder)	9737
3163	Jonny Cato (C)	C	Herr talman! Jag hade tänkt inleda med att säga att det efter fyra år som migrationspolitiker ska bli kul att diskutera och debattera integration. Men jag kan konstatera att de här områdena blandas samman ännu mer än vad jag trodde. Sverige präglas sedan länge av en långvarig och allvarlig social klyvning. Det är en klyvning som skär mellan människor och mellan platser mellan dem som har utbildning språk och yrkeserfarenhet och dem som inte har ett jobb att gå till mellan å ena sidan välmående och företagsamma orter och å den andra utsatta stadsdelar och bruksorter. Friheten och möjligheterna i vårt land är alldeles för ojämnt fördelade. Man kan inte annat än konstatera att Sverige har stora integrationsutmaningar. Men det är också viktigt att säga att det finns många lyckade exempel där integrationen fungerat väldigt väl. För att de lyckade exemplen ska bli fler krävs att integrationsperspektivet genomsyrar hela samhället och samtliga politikområden. För att integrationen ska bli bättre behöver det bli enklare och billigare för företag att anställa. Nyanlända ska tidigt få lära sig om det svenska samhället. Det kan handla om praktiska frågor som vart man vänder sig om man är i behov av hjälp hur arbetsmarknaden ser ut och vilka regler och lagar som gäller i vårt land. Vad vi förväntar oss av nyanlända och vad nyanlända kan förvänta sig av samhället behöver vara glasklart. Den som behöver ska kunna få vidareutbildning och svenskundervisning. Det är av största vikt att nyanlända inte fastnar i byråkrati och långa utredningar. Vi behöver ställa krav på dem som kommer hit men vi behöver också ställa högre krav på oss som samhälle och politiker att skapa bästa tänkbara förutsättningar för en välfungerande integration. Det finns en stor skiljelinje i svensk politik. Vi har hört om den här i dag. Jag tror genuint att alla som kommer hit och flyr undan krig och förtryck vill gott. Man vill lära sig svenska. Man vill komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Jag tror inte att det är viljan det är fel på men man får många gånger inte de förutsättningar man behöver. För att Sverige ska stå starkt nu och i framtiden behövs effektiva reformer som förbättrar vårt mottagande av nyanlända med ett tydligt jobbfokus. Att få första jobbet är nyckeln till mycket exempelvis till ekonomisk frihet och till att bli ännu bättre på det svenska språket. Jag tror i ärlighetens namn inte att vi ska underskatta vikten av att få kollegor nya bekantskaper och vänner i sitt nya land. Precis som första jobbet många gånger är nyckeln till en lyckad integration är goda kunskaper i det svenska språket många gånger nyckeln till att få det där första viktiga jobbet. Kvaliteten i svenska för invandrare sfi är inte tillräckligt bra. Samtidigt finns det många duktiga utbildningsanordnare som visat sig väldigt framgångsrika i att lära ut språk. I dag kan inte den som läser sfi välja en annan utbildningsanordnare än kommunen eller de anordnare kommunen upphandlat. Vi vill därför att det införs en resultatbaserad sfi-peng. De som lär sig svenska får därmed möjlighet att välja var de vill studera och utbildningsanordnaren får betalt genom en skolpeng som baseras på resultat. Detta har utretts och kan snabbt bli verklighet om viljan finns från regeringen. Etableringsreformen som flyttade ansvaret för nyanländas etablering från kommunerna till Arbetsförmedlingen har inte lett till de förbättringar som var syftet snarare tvärtom. Kommunerna bör återfå ansvaret för etableringen. Herr talman! Precis som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda finns också ett gap mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet och här har vi mycket att göra. Särskilt utrikes födda kvinnor som har flytt från sitt hemland har svårt att snabbt komma i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan arbetar i hemmet vilket kraftigt minskar chanserna att komma in på arbetsmarknaden. Tiden i föräldraförsäkringen bör därför begränsas och språkutbildning påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet till exempel med hjälp av Centerpartiets förslag om införande av integrationsförskolor. Det är viktigt med tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande värderingar om människors lika rätt och värde. Det är enkelt att säga att de som kommer hit ska anpassa sig. Men vi måste också göra vårt. Ekonomiska ersättningar till hushåll som exempelvis ekonomiskt bistånd bör i betydligt större utsträckning betalas ut jämnt mellan makar. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor och män att integreras lära sig svenska och komma i arbete. Herr talman! Det är nog ingen hemlighet att jag tycker att det finns otroligt mycket i Tidöavtalet som är direkt dålig politik. Men jag har lovat mig själv att också se på de saker som faktiskt är bra. När det gäller integrationen är det svårt för det ekar otroligt tomt i Tidöavtalet. Det mesta är faktiskt ren och skär migrationspolitik. De reformer som integrationen är i så stort behov av lyser verkligen med sin frånvaro. Men det finns ett par saker som faktiskt är bra. En sådan sak är att regeringen ska titta på kvalificering in i välfärden. Nyanlända behöver i större utsträckning bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning. Ett sådant exempel skulle kunna vara att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån på liknande sätt som CSN-lånet fungerar för studenter. Politiken kan otroligt mycket bättre när det gäller integrationsfrågor. Detta gäller alla partier i Sveriges riksdag. Det är ofta bråk mellan Moderaterna och Socialdemokraterna om vems fel det är. Jag kan konstatera att när det handlar om integrationen har samtliga partier haft för få svar på denna mycket svåra och viktiga fråga. Men för den som är ny i Sverige är föreningslivet och civilsamhället många gånger helt avgörande. Där har man många gånger lyckats med det som politiken har misslyckats med. Där finns nätverk kontakter och jobbmöjligheter. Civilsamhället har gjort och gör otroliga insatser och vill många gånger göra mycket mer men för det krävs det bättre och mer långsiktiga förutsättningar. Vi behöver på riktigt se över hur stödet till civilsamhället kan blir mer långsiktigt. I alldeles för många fall handlar det om kortsiktiga projekt som man kan skala upp både i tid och i omfattning. Herr talman! Den svenska integrationen behöver som sagt bli mycket bättre. Förväntningarna på nyanlända behöver bli tydligare och förutsättningarna för att komma in i och bli en del av vårt gemensamma svenska samhälle behöver bli ännu bättre. Fler unga pojkar och flickor behöver se sina mammor och pappor gå till jobbet varje morgon. Integrationen är en av den här mandatperiodens absolut största ödesfrågor. Därför har regeringen börjat oroväckande. Integrationspolitiken lyser nämligen med sin frånvaro i Tidöavtalet.	7018
3164	Leila Ali Elmi (MP)	MP	Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens förslag till budget på utgiftsområde 13. Jag vill framföra följande angående den SD-styrda regeringens integrationspolitik. Dagens debatt och regeringens reformagenda på området skrämmer mig. Den tar oss bort från den tradition av humanism rättvisa och tolerans som har präglat Sverige sedan slutet av andra världskriget. Alltför länge har nu debatten om integration handlat om allt annat än integration. I stället för att handla om integration baserad på forskning och beprövad vetenskap har debatten handlat om att måla upp en bild av att integration skulle vara omöjlig genom att integration gång på gång kopplas till kriminalitet och kulturell belastning. Regeringen och dess stödparti kopplar ihop olika företeelser och får det att låta som att invandring skulle vara synonymt med kriminalitet. Den debatt som borde handla om hur människor som flyr till Sverige kan bli en del av och bidra till vårt samhälle används i stället som ett led i en process för att avhumanisera invandrare. Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och de inte längre så liberala Liberalerna har starkt bidragit till att förskjuta fokus från etablering till att det i stället handlar om att misstänkliggöra invandrare till varje pris. Herr talman! Nu är detta inte längre bara en debatt. Nu är det inte längre bara en kamp om problemformuleringen. Nu blir SD:s högerextrema politik verklighet genom den borgerliga regering de fjärrstyr. Det sker sannerligen ett paradigmskifte i Sverige; på den punkten har de blåbruna helt rätt. Detta är tydligt när man läser Tidöavtalets avsnitt om migration och integration. Jag förstår att Sverigedemokraterna nu är nöjda när tre borgerliga partier har lovat att genomföra i stort sett hela deras integrations- och migrationspolitik. Men målet de har satt upp tillsammans med sin marionettregering är lika tydligt som obegripligt: Sverige ska bli ett sämre land. Sverige ska bli ett land dit ingen vill fly. Och för att göra Sverige sämre som asylland behöver de exempel som illustrerar att Sverige är ett land som inte välkomnar flyktingar. Denna omvälvande förändring kräver naturligtvis offer. Och de som offras är de som har invandrarbakgrund också alla de som är en väl integrerad del av samhället och som i många fall har levt hela sina liv i Sverige - som är födda och uppvuxna här. Herr talman! I sin iver att göra Sverige så oattraktivt som möjligt vill de blåbruna straffa människor i stället för att inkludera dem. De vill dela upp oss i grupper: medborgare som ska ha alla rättigheter och icke-medborgare som inte ska ha några rättigheter. Förslaget om att kvalificera sig in i välfärden är huvudlöst och kommer att göra vårt land sämre. Välfärdsrättigheter som barnbidrag föräldrapenning kompletterande ekonomiskt bistånd och assistansersättning ska inte ges till dem som behöver det utan till dem som förtjänar det. Detta är inte förslag som förbättrar integrationen. Det är förslag som ska göra det obekvämt att vara i Sverige som invandrare - allt för att statuera avskräckande exempel för asylsökande. Detta kommer att öka klyftorna i vårt samhälle och det kommer att leda till att barn växer upp i fattigdom. Det är ovärdigt ett välfärdsland. Herr talman! Sverigedemokraterna står för ett otroligt kallt och cyniskt Sverige. Flyktingar är inte välkomna. Invandrare som bor och verkar här ses som en kulturell belastning och icke önskvärda och dessutom pekas de ut som grundorsaken till de flesta av våra samhällsproblem. Herr talman! Det är klart att man kan välja att göra Sverige till ett sämre land för att färre ska vilja bo här. Men vi och många med oss vill göra Sverige bättre. Vi vill förbättra integrationen i stället. En invandrad person kan inte integreras om hon inte inkluderas. Därför är det av största vikt att nyanlända människor tidigt inkluderas i det svenska samhället genom språkkunskaper samhällskunskap och tillgång till utbildning jobb och bostad. Alla dessa förutsättningar är centrala för att skapa sig en trygg framtid. Vad som är svenskt kan säkert diskuteras och man kan ha olika uppfattningar om det. Men det finns tydliga kännetecken: en stark demokrati som värnar mänskliga rättigheter en allmän välfärd för alla rättsstatens principer och rättssäkerhet. Detta har varit viktiga grundfundament för formandet av Sverige som en humanitär stormakt. Det ironiska är Sverigedemokraternas besatthet av svenskhet samtidigt som de och deras politik i dag utgör det mest osvenska vi har sett. Och att de som kallar sig Sverigevänner vill göra Sverige till ett land dit ingen vill fly eller flytta kan jag inte begripa. Med det sagt herr talman ska Miljöpartiets budget ses i en helhet. Därför avstår jag från ett ställningstagande och hänvisar till Miljöpartiets särskilda yttrande. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.)	4910
3165	Helena Vilhelmsson (C)	C	Fru talman! Jag har förståelse för att det var ganska få som satt med och diskuterade formuleringarna i Tidöavtalet. Det kan säkerligen finnas en och annan formulering som man ångrar och det här borde vara en sådan. Jag är tacksam över att ledamoten är så tydlig med att kvinnor som är fast i prostitution är offer. Jag tyckte mig höra ledamoten säga det. Men det är ändå en tid sedan Tidöavtalet slöts och det borde ha funnits tillfällen att verkligen diskutera detta. Vad innebär det? Vad menar vi? Det jag reagerar mot är när ledamoten säger så här: även om kvinnan - vi säger att det är en kvinna - i det här fallet inte har tvingats in i prostitution och så vidare. Då har jag en fråga. Vi har en lagstiftning som heter sexköpslagen enligt vilken kvinnor som säljer sex oavsett om de har tvingats in i prostitution eller inte inte är kriminella utan brottsoffer. Det är den som tvingar dem och den som köper sex som är den kriminella. Detta argument stämmer alltså inte. Även om en kvinna gör detta frivilligt för att tjäna pengar - vilket inte finns i min värld att någon skulle göra - och inte har tvingats in i prostitution har vi fortfarande en lagstiftning som heter sexköpslagen. Menar ledamoten att det ändå är rimligt att kvinnan utreds för bristande vandel? (ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att debatten handlar om utgiftsområde 13 även om ämnet inom det är jämställdhet.)	1409
3166	Magnus Persson (SD)	SD	Herr talman! Det blir en lång dag i kammaren i dag. Sverige har under lång tid haft en arbetsmarknadspolitik som varit effektiv när det gäller att kosta pengar men ineffektiv när det gäller att skapa resultat sett till reguljära anställningar. Att kasta ut miljarder på ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder för att det ska se bra ut på papperet fungerar helt enkelt inte. Tidigare regeringar har försökt med detta. Man har misslyckats gång på gång år efter år. Ska vi på riktigt värna tryggheten i det här landet krävs det en annan politik. Även om arbetslösheten minskar inom vissa grupper är det ett faktum att den är avsevärt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Det är fakta och ingenting som vi kan blunda för. I till exempel jobb- och utvecklingsgarantin är andelen utomeuropeiskt födda över 54 procent i dag. Av dessa är drygt hälften 45 år eller äldre många med en dålig eller i värsta fall icke-existerande utbildning. Det förstår vem som helst att många av dessa människor troligen aldrig någonsin kommer in på den svenska arbetsmarknaden tyvärr. Så ser det ut för många människor i det här samhället och det kan vi inte blunda för hur gärna vi än vill. Felet här ligger inte i första hand hos själva människan. Många har egentligen inte fått någon rimlig chans. Felet ligger inbyggt i en helt orealistisk politik där små extrema partier tillåtits att sätta agendan enbart för att makten för vissa överskuggar allting. Attityden har varit tydlig. Det spelar ingen roll hur många människor vi tar emot; det kommer inte att bli några problem. Men det är ett problem ett väldigt stort problem. Och det största problemet av alla är naiva tondöva och verklighetsfrånvända politiker som inte noterar verkligheten om den så står och knackar på ytterdörren. Det är ett svek inte bara mot samhället utan även mot alla dem som på grund av den förda politiken inte ens fått chansen att bli en del av vårt gemensamma samhälle. Vi har svikit dessa människor med den förda politiken. Herr talman! Vi har ett digert arbete framför oss när det gäller att laga det som har förstörts. Vi ska ha klart för oss att hela vårt uppdrag att enklare och mer effektivt lotsa in människor på arbetsmarknaden handlar om mer än just arbetsmarknaden. Att ha ett jobb innebär mer än att kunna försörja sig själv och sin familj. Att ha ett riktigt jobb påverkar dig rakt igenom som människa. Att ha arbetskamrater känslan av att ha uträttat någonting bra vetskapen om att på måndag har jag ett riktigt jobb att gå till - allt det där bygger dig som människa. Det är självklart för många men inte för alla. Att vara naiv tro att vägen fram till detta är att bombardera vissa områden med pengar för att frisera statistiken är att lura sig själv. Den absolut mest verkningsfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärden är i stället att lita på människors egen förmåga genom att ställa krav. Gör din plikt därefter kräver du din rätt! Om du anammar denna princip och sliter för att vara med och bidra till vårt gemensamma bästa ja då ska du också ges en grundläggande trygghet. Du ska veta att om du i bistra tider blir av med jobbet ska du inte behöva lämna hus och hem. Du ska få en möjlighet att ställa om. Du ska få ett andrum som innebär att du inte ska behöva ligga sömnlös och orolig om nätterna. Och är det något land som ska ha råd med detta är det ett land med ett av världens högsta skattetryck. Det ska inte ens vara diskutabelt i ett land som Sverige. Tar staten in ska staten ge tillbaka när det är skarpt läge. Så enkelt är det. Herr talman! Hade inte Sverigedemokraterna stått upp och värnat a-kassan hade det sett annorlunda ut i dag när vi nu går in i en lågkonjunktur. De partier som har velat luckra upp detta skyddsnät stöter på patrull när vi Sverigedemokrater nu fullt ut står upp för vårt löfte till väljarna nämligen att Sverige ska ha en trygg och solid a-kassa en omställningsförsäkring som ger svenska löntagare och deras familjer trygghet även om de skulle bli av med sitt jobb. Jag vet hur det känns att leva på a-kassa. Jag vet hur det känns att sitta med nyinköpt hus precis blivit far och blivit uppsagd från mitt jobb. Jag har varit där och jag önskar att alla personer i denna kammare som debatterar de här frågorna någon gång har fått känna på hur det verkligen känns att vara i en sådan situation i sitt liv. Man lovade Europas lägsta arbetslöshet; det blev en av Europas högsta. Man lovordade och drev på införandet av EU:s sociala pelare; det blev ett allvarligt hot mot den svenska modellen. Man stänger ute tusentals löntagare från att kunna engagera sig i arbetet för en bättre arbetsmiljö på grund av fel partibok. Det saknas tusentals skyddsombud. Man har fört en invandringspolitik som skapat långtidsarbetslöshet för tusentals människor. Och man kan herr talman konstatera att bokslutet för den rödgröna före detta regeringens arbetsmarknadspolitik inte kan kallas för något annat än ett fiasko med enorma konsekvenser för samhället. Herr talman! Sverigedemokraterna är inte naiva och tror att det går snabbt att vända på den här skutan då vi går in i en lågkonjunktur påeldad av den högsta inflationen på 30 år. Det kommer att krävas långsiktighet och förmågan att våga ta tuffa beslut. Vågar man inte det ska man inte hålla på med politik. Det kommer också att krävas dialog över blockgränsen för alla partier i den här kammaren för att komma fram till gemensamma lösningar inför den svåra tid vi står inför. Här är denna budget ett litet steg på en väldigt lång väg. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet AU2 Arbetsmarknad och arbetsliv .	5632
3167	Teresa Carvalho (S)	S	Herr talman! En stor del av invandringen till Sverige utgörs av arbetskraftsinvandrare. Nu kommer signaler om att arbetskraftsinvandringen ökar och jag noterar att det inte är någonting som Magnus Persson nämner i sitt anförande. Dagens regelverk för arbetskraftsinvandring kom ju till under Alliansregeringens tid och det är svårt att hitta andra länder som har så liberala regler som Sverige. Det är någonting som vi socialdemokrater hela tiden har varit emot eftersom vi anser att arbetskraftsinvandring i första hand ska användas när det inte går att hitta rätt kompetens i Sverige. Det ska inte användas som ett sätt att konkurrera med låga löner och dåliga villkor. Vi socialdemokrater har länge kämpat i motvind i de här frågorna. Men när fältet började öppna sig under förra mandatperioden såg vi i regeringsställning naturligtvis till att agera och införde ett försörjningskrav bland annat. Framför allt tillsatte vi en utredning för att ta fram förslag på hur en modern arbetsmarknadsprövning kan utformas för det är trots allt det mest effektiva sättet att få ordning och reda inom arbetskraftsinvandringen. Nu väljer Sverigedemokraterna att skjuta på implementeringen av viktiga delar på framtiden och någon behovsprövning vid arbetskraftsinvandring verkar inte bli av. Då undrar jag varför Sverigedemokraterna inte kräver det av regeringen. Det är ju Sverigedemokraterna fick vi höra här under anförandet som dikterar villkoren för regeringen. Men varför ska det inte införas någon arbetsmarknadsprövning så att vi får stopp på fusket och arbetslivskriminaliteten och så att vi kan sluta att ta hit billig arbetskraft och i stället se till att de arbetssökande personer som redan finns här i Sverige kan ta de jobben?	1745
3168	Magnus Persson (SD)	SD	Herr talman! Tack för ett väldigt intressant ämne Teresa Carvalho! Att jag valde att lämna det utanför i detta anförande är för att de specifika debatterna kommer upp till våren. Där kommer framför allt arbetskraftsinvandringen och arbetsmiljöarbetet som ligger i andra betänkanden så då kommer vi att kunna gå in mer i detalj på dem. Därför valde jag det övriga. Men jag ska svara på frågan. Jag vill först nämna att jag inte vet om jag litar på Socialdemokraterna när det gäller myndighetsprövad arbetskraftsinvandring. Inför valet 2014 stod jag på barrikaderna på svenska byggarbetsplatser med fackliga företrädare och aktiva socialdemokrater. Då gick Socialdemokraterna till val på arbetsmarknadsprövning. Samma sak inför valet 2018. Men när man gick in och satte sig i förhandlingar med Miljöpartiet valde man att stryka det. Jag vet därför inte riktigt hur stor Socialdemokraternas trovärdighet är i den här frågan. Jag har inte riktigt koll på hur formuleringarna ser ut i Tidöavtalet men i alla frågor som ligger utanför Tidöavtalet kan Sverigedemokraterna komma överens med Socialdemokraterna. Det finns säkert frågor där vi kan ha en diskussion i framtiden; det har jag absolut inga problem med. Jag håller alltså med Teresa Carvalho om hennes problembeskrivning men anser inte att Socialdemokraterna är så värst trovärdiga i den här frågan. Man har svikit svenska löntagare två val på raken och med tanke på regeringsunderlaget valet 2022 vad är det som säger att man till nästa val ska kunna gå dem till mötes? Man ska göra upp med Centerpartiet som vill ha den mest liberala arbetskraftsinvandringspolitiken i hela Sverige. Hur man ska få ihop den ekvationen vet jag inte.	1696
3169	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Som vi nyss fick höra från Magnus Persson var det mycket riktigt en väsentlig skillnad mellan den socialdemokratiska regeringen och den regering vi har nu eftersom vi inte hade en majoritet bakom vår politik för arbetskraftsinvandringen här i kammaren. Den nuvarande regeringen har ju en majoritet tack vare samarbetet med Sverigedemokraterna. Vi hade helt enkelt inte möjlighet att driva igenom vår politik på det här området när vi satt i regeringen till skillnad från den nuvarande regeringen - om det nu är så att regeringspartierna håller med Sverigedemokraterna om problembilden. Vi agerade som sagt när det började öppna upp sig i slutet av den förra mandatperioden och jag vidhåller att den allra viktigaste åtgärden för att komma åt fusket och låglönekonkurrensen är just behovsprövning. Det har även Sverigedemokraterna tyckt och jag förstår på Magnus Persson att han fortfarande tycker det. Sverigedemokraternas representant stod också här i en debatt i arbetsmarknadsutskottet för ett år sedan och sa att det var den allra viktigaste åtgärden för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Om det nu är så att Sverigedemokraterna trots sitt inflytande över regeringen väljer att inte agera innebär det bevisligen att det paradigmskifte som det talas om mest är snack. Paradoxalt nog kan vi få en situation där invandringen till Sverige ökar nästa år på grund av att arbetskraftsinvandringen nu ökar. Jag tror att många med mig undrar varför Sverigedemokraterna inte agerar. Kan det vara så att det är för att arbetsgivarna och näringslivet trots allt vill ha kvar de liberala reglerna för att hålla nere lönenivåerna? Kan det fru talman möjligtvis vara så att när näringslivet knackar på Sverigedemokraternas dörr är det väldigt svårt att säga nej eftersom det smäller högre att komma in i den värmen än att stå upp för svenska arbetstagares sjysta villkor och löner?	1896
3170	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag tycker att Teresa Carvalho är en väldigt duktig och sympatisk människa men det blir lite fel när hon påstår att hon inte har haft majoritet för förslaget om behovsprövad arbetskraftsinvandring. När vi har lagt förslaget på bordet här i riksdagens kammare så har Socialdemokraterna valt att rösta nej till det. Och inte bara det förslaget; det gäller även många andra av de egna förslag som man gått till val på. Det gäller till exempel utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott ett S-förslag som ni lovade LO redan valet 2014 att ni skulle driva igenom i Sveriges riksdag. Vi har haft majoritet för det i kammaren vartenda år sedan dess men Socialdemokraterna väljer att rösta nej till sina egna förslag. Varför det kan man undra fru talman. Jo för det är viktigare att inte göra upp med Sverigedemokraterna. Det viktigaste är att hålla Sverigedemokraterna utanför. Därför väljer man hellre att rösta nej till sina egna förslag. Hade ni sökt stöd hos Sverigedemokraterna för behovsprövad arbetskraftsinvandring hade det förslaget varit klubbat och klart. Men ni valde att rösta nej för ni ville inte stå på samma sida som Sverigedemokraterna. Det var viktigare för Socialdemokraterna än att lyssna på LO-facken och alla de löntagare som drabbas av detta. Jag vet själv av erfarenhet hur det ser ut på svensk arbetsmarknad. Jag har jobbat i många många år som byggnadsarbetare och var både skyddsombud och facklig förtroendeman tills jag som alla vet fick sparken på grund av fel partibok. Att stå här och säga att vi säger nej till förslagen stämmer inte. Det är Socialdemokraterna som säger nej till dessa förslag. Det hade varit klubbat och klart för länge länge sedan om ni hade vågat göra upp med Sverigedemokraterna. Så är det.	1770
3171	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! När jag lyssnade på Magnus Persson kände jag att jag behövde få lite klarhet i vad han menade när han pekade på att många inte har fått en rimlig chans. Han pekade också på ineffektiva åtgärder och tog upp verkningsfulla åtgärder. Vad det var förstod jag inte riktigt. I Arbetsförmedlingens eget budgetunderlag för perioden 2022-2024 konstateras att subventionerade anställningar är en av de insatser som kan vara effektiv för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden till jobb. Det gäller inte minst utrikesfödda kvinnor där extratjänster varit framgångsrikt för att dessa ska komma ut på arbetsmarknaden". Min enkla fråga till arbetsmarknadsutskottets ordförande Magnus Persson är: Litar Magnus Persson och Sverigedemokraterna på statens arbetsmarknadspolitiska expertmyndighet inte minst utifrån diskussionen som ledamoten har varit inne på när det gäller ineffektiva åtgärder? "	914
3172	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! För mig och Sverigedemokraterna är det viktigaste när det gäller arbetsmarknadsinsatser och dylikt hur det ser ut med reguljära jobb. Vad kommer ut i andra ändan? Vi har provat extratjänster så väldigt länge i så många år och det är en av de åtgärder som genererar minst antal reguljära anställningar. Jag förstår att Serkan Köse från Socialdemokraterna är väldigt glad över extratjänsterna för det är en av de tjänster som missbrukas mest framför allt i socialdemokratiskt styrda kommuner. Vi har till exempel en kommun som heter Malmö som lovordar extratjänster och tog emot hundratals personer. Men folk satt hemma i sina lägenheter och fick betalt för det fanns inga jobb och gå till. Det fanns också ett bonussystem kopplat till extratjänster så Malmö stad fick många miljoner som bonus bara för att man skapade extratjänster - som inte fanns. Man missbrukade helt enkelt ett system. Det finns en röd tråd genom detta. Tittar man på vilka kommuner som utnyttjar detta mest ser man att det mest är socialdemokratiskt styrda kommuner med väldigt höga underskott i sin budget. Och det genererar som sagt väldigt lite jobb. Så ser det ut och det är anledningen till att vi inte vill satsa på extratjänsterna utan på andra åtgärder i stället.	1267
3173	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Det är väldigt tydligt att Sverigedemokraterna inte litar på statens arbetsmarknadspolitiska expertmyndighet. Man litar inte heller på forskning som tydligt visar att subventionerade anställningar är effektiva insatser för att arbetssökande ska komma i arbete särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden. Extratjänster som ledamoten var inne på och introduktionsjobb är exempel på sådana anställningar. Därför är det olyckligt att Sverigedemokraterna och regeringen har valt att ta bort stödet till extratjänster. Till diskussionen kan jag också koppla att Sverigedemokraterna vill avveckla arbetsmarknadspolitiska program. Man vill avveckla subventionerade anställningar som nystartsjobb etableringsjobb med mera. Med andra ord kan man väl konstatera att Sverigedemokraterna varken vill satsa på förmedlingsinsatser subventionerade anställningar eller utbildningsinsatser för arbetslösa. Nu är vi på väg in i en lågkonjunktur. Arbetslösheten kommer att öka liksom långtidsarbetslösheten. Ledamoten var inne på att vi har en hög inflation och att vi kommer att få en ökad arbetslöshet. Därför vill jag gärna passa på att fråga Sverigedemokraterna om regeringens budget. Där finns inte mycket beredskap inför detta. Frågan till Magnus Persson är hur Sverigedemokraterna ska få fler människor att bli anställbara eller rustas för att få ett jobb nu när ni egentligen vill ta bort allt som gör det möjligt för människor att rustas och bli anställbara.	1481
3174	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag vet inte om Serkan Köse har behagat läsa budgeten som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har tagit fram. Där står klart och tydligt att man väljer bort extratjänsterna men i stället väljer att satsa bland annat på nystartsjobben som är en av de arbetsmarknadsåtgärder som har gett mest reguljära anställningar i slutändan. Vi vill också till exempel satsa på de nya etableringsjobben - och här blir det väldigt intressant fru talman. Socialdemokraterna vill ju behålla extratjänsterna och man vill finansiera dem bland annat genom att skära ned stora summor på anslag 1:13 som omfattar nystartsjobben och de nya så kallade etableringsjobben. Menar alltså Socialdemokraterna och Serkan Köse att de etableringsjobb som parterna har varit med och tagit fram inte är en viktig arbetsmarknadsåtgärd? Han kanske hellre vill satsa på extratjänsterna som i slutändan inte genererar några jobb. Detta har prövats i många många år och av många regeringar med väldigt dåliga - faktiskt usla - resultat. Varför inte lyfta blicken och våga tänka lite nytt?	1080
3175	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har lagt en budgetproposition på riksdagens bord som inte möter den oroliga tid vi lever i och lågkonjunkturen vi står inför. Vi socialdemokrater har lagt fram en budgetmotion med rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige. Eftersom vi har ett budgetalternativ med ett större anslag till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande. När det gäller arbetsmarknadspolitiken tar vi socialdemokrater vår utgångspunkt i målet om full sysselsättning. Med det menar vi att alla som kan jobba ska jobba. Arbete är förstås en förutsättning för den egna försörjningen och det som ger människor frihet att forma sitt eget liv. Tillväxt och rättvis fördelning genom generell välfärd och robusta trygghetssystem är bara möjligt när människor har jobb och betalar skatt. Det är jobb med sjysta villkor trygga anställningar och löner som går att leva på som möjliggör en bra och jämlik skola för våra barn en god omsorg om våra äldre och en offentligt finansierad hälso- och sjukvård i världsklass. Fru talman! I Sverige har vi en tämligen unik arbetsmarknadsmodell där en bärande del är att arbetsmarknadens parter - det vill säga arbetsgivarna och fackföreningarna - förhandlar om löner och villkor som tecknas i kollektivavtal. Kollektivavtalen ger löntagarna trygghet och arbetsgivarna arbetsfred och på så sätt skapar de ordning och reda och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Även om jag som socialdemokrat givetvis värnar helheten i arbetsmarknadsmodellen tänker jag inte sticka under stol med vilkas intressen jag sätter främst. Mitt parti Socialdemokraterna föddes ur fackföreningsrörelsen för att driva löntagarnas intressen också politiskt och på samma vis är det än i dag en bärande del av vår politik att värna den svenska modellen och söka stärka arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden. För att nå full sysselsättning behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Människor är olika och har olika behov och därför behöver det finnas en bred uppsättning av olika arbetsmarknadspolitiska verktyg. Det handlar bland annat om arbetsmarknadsutbildning subventionerade anställningar matchningsstöd praktik arbetslivsinriktad rehabilitering kompetenskartläggning och vägledning. För att få människor som står långt från arbetsmarknaden att komma närmare den kan det ofta behövas en kedja av insatser där man kombinerar olika verktyg. Vi får inte heller glömma arbetsförmedlarnas roll. Att bli respektfullt bemött och sedd som en tillgång - som en hel människa - är också en betydelsefull del i kedjan. Jag vill samtidigt understryka att det svenska samhällskontraktet inte bara vilar på rättigheter. Att göra sig anställbar kan inte vara valfritt utan den som saknar nödvändig utbildning eller talar otillräcklig svenska ska ta del av de åtgärder som erbjuds. Det var därför vi socialdemokrater bland annat införde utbildningsplikt och tog initiativ till en aktivitetsplikt för den med försörjningsstöd. Krav och stöd är nämligen två sidor av samma mynt. Det räcker inte att göra bara det ena eller det andra. Fru talman! Nu går vi mot en lågkonjunktur. Arbetslösheten spås stiga nästa år samtidigt som inflation och högre räntor redan gröper ur hushållens köpkraft. Det som behövs nu är en stark och solidarisk arbetslöshetsförsäkring så att de som drabbas av arbetslöshet inte dessutom kastas ut i fattigdom. Det är bra att den nya regeringen har accepterat de förstärkningar av a-kassan som Socialdemokraterna genomförde under pandemin och gick till val på att permanenta. Däremot vänder vi oss med kraft emot de högerkonservativas ansvarslösa neddragningar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det är ju nu vi ska rusta människor för att de ska kunna ta de jobb som finns när det så småningom vänder uppåt igen. Tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk ekonomisk politik möter Sverige ändå lågkonjunkturen utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden. Det är 450 000 fler som arbetar i dag jämfört med 2014. Sysselsättningsgraden är den högsta på 30 år och ligger dessutom i EU:s absoluta toppskikt. Långtidsarbetslösheten har minskat för första gången på många år och arbetslösheten är lägre än när vi gick in i pandemin. För att åstadkomma detta har vi skruvat på flera kranar. Vi skapade nya extratjänster vi byggde ut Kunskapslyftet och utbildningsplatserna och vi har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utöka sin lokala närvaro. Samtidigt passade vi på att lägga grunden för världens bästa omställningsstöd. Socialdemokraterna genomförde även satsningar på att ställa om industrin vilket vi nu ser resultatet av: Det tillverkas fossilfritt stål i Sverige och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb och ny framtidstro på platser som länge har kämpat med hög arbetslöshet. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att vara avgörande både för att utsläppen ska minska snabbare och för att jobb inte ska försvinna till andra länder. Det är ett helt annat förhållningssätt som råder än senast Moderaterna ledde en regering då dåvarande statsministern deklarerade att industrin i Sverige var basically gone". Den styrkeposition som Sverige nu har återtagit får inte försakas. Nu har vi dock fått en ny högerregering som tillsammans med Sverigedemokraterna sänker ambitionerna för jobbpolitiken. Anslagen till Arbetsförmedlingen minskar och i en handvändning försvinner ytterligare 1 ½ miljard från verktygslådan. Regeringen skär dessutom ned på vuxenutbildningen vilket resulterar i en dubbelstöt mot dem som behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsministern hävdar att stödet till arbetslösa ska förbli lika bra eller till och med bli bättre trots neddragningarna. Jag tänker att han antingen har ett magiskt trollspö eller också - och det är kanske mer sannolikt - är detta återigen ett prov på klassiskt borgerligt önsketänkande. Senast vi hade en borgerlig arbetsmarknadsminister fördrevs uppemot en halv miljon svenskar från a-kassan. Dessutom såg fas 3 dagens ljus - minns ni det? Jag hoppas att regeringspartierna har lärt sig av sina misstag och inte upprepar dem. Vi socialdemokrater väljer i stället den motsatta vägen. Märk väl att vi har samma pengar att röra oss med som regeringen! Vi eldar således inte på någon inflation men vi prioriterar de resurser som finns helt annorlunda. Vi säger nej till stora skattesänkningar för samhällets mer välbeställda och satsar i stället dubbelt så mycket på generella statsbidrag till välfärden alltså till skolan omsorgen vården och det brottsförebyggande arbete som sker runt om i våra kommuner. Vi behåller också pengarna till arbetsmarknadspolitiken och skjuter till medel för att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en lokal närvaro i hela landet särskilt där arbetslösheten är som högst. Vi återinför även extratjänsterna som högerpartierna tog bort förra året. Ja de satt ju i opposition men lyckades ändå samla en majoritet i kammaren för detta när de fick igenom som budget. Det var väldigt synd tycker jag för det visade sig att extratjänsterna var ett viktigt verktyg för att få människor - inte minst utrikesfödda kvinnor - närmare arbetsmarknaden och slutligen i egen försörjning. Därtill vill jag säga att vi även satsar pengar på Arbetsmiljöverket för att ytterligare växla upp arbetet mot arbetslivskriminaliteten. Det kommer en kollega till mig att återkomma till lite längre fram i debatten. Att regeringen och Sverigedemokraterna skär ned kraftigt på jobbpolitiken är minst sagt olyckligt och bekymmersamt men tyvärr inte alls oväntat fru talman. Vi socialdemokraterna menar allvar med att vi vill bryta segregationen. Där spelar arbetsmarknadspolitiken en nyckelroll. Sverige ska nämligen vara ett land där barn får se både sina mammor och pappor gå till jobbet och där människor kan leva på sin lön och ha trygga anställningsvillkor. Människors arbete är Sveriges främsta tillgång. Det ger också individen egenmakt att forma sitt liv. Därför är de här frågorna otroligt viktiga för oss socialdemokrater. Med det sagt vill jag önska fru talmannen utskottets ledamöter kansliet åhörare i kammaren och alla andra som kan tänkas lyssna på debatten en god jul. (Applåder) "	8378
3176	Michael Rubbestad (SD)	SD	Fru talman! Det är en fråga som får avgöras från fall till fall. Ingångsvärdet är att en kvinna i prostitution är ett offer; det är ärligt talat inget snack om saken. Jag är helt övertygad om att vi är överens om det. Sedan kan det alltid finnas undantagsfall. Det finns tyvärr kvinnor och män som söker sig till prostitution alltså att sälja sex helt frivilligt. Jag var i kontakt med en intresseorganisation för några år sedan som gick ut och tog ställning för prostitution i samband med att det fanns någon form av bordell uppe i norr. Då fördes också en politisk dialog med de här människorna. Så jo det finns människor som vill sälja sex och som inte på något vis är tvingade till det. Som ledamoten säger är det också enligt lagstiftningen i dag tillåtet. Men ingångsvärdet ska självklart vara att kvinnan betraktas som ett offer. När vi pratar om bristande vandel kopplat till prostitution handlar det såklart om att vi vill komma åt människorna bakom det hela - själva människohandeln. Tidöavtalet är mycket mycket bra för Sverige. Men det som är bra kan alltid bli bättre. Uppenbarligen finns frågetecken kring innebörden av vissa formuleringar och jag kan absolut ställa mig bakom att vi ska se över dessa så att de blir tydliga och alla förstår vad det är som gäller. Det får vi ta med oss.	1311
3177	Oliver Rosengren (M)	M	Fru talman! När Teresa Carvalho talar kan man nästan tro att det är en företrädare för ett arbetarparti som står i talarstolen. Men vi vet att runt om i Sverige är det socialdemokraterna som håller emot när mina partikollegor gör sitt bästa och sliter dag ut och dag in för att få på plats en offensiv lokal arbetslinje. Fru talman! Min fråga till Teresa Carvalho är: Vad gör egentligen Socialdemokraterna i Sveriges riksdag för att säkerställa att alla i Sverige får ta del av arbetslinjen och för att säkerställa att vi inte har socialdemokratiska kommuner runt om i vårt land som hindrar arbetslinjen från att komma på plats i deras kommun? De stoppar förslag om heltidsaktivering för dem som tar emot försörjningsstöd. De hindrar olika satsningar som kan se till att alla människor kommer ut i arbete. Tidöavtalet lovar heltidsaktivering samhällsnyttiga insatser som del av aktiveringen och ett bidragstak för att ge stöd åt den lokala arbetslinjen. Men vad lovar egentligen Socialdemokraterna fru talman?	1015
3178	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Vi socialdemokrater gör ganska många olika saker här i riksdagen för att se till att människor ska komma i arbete. Det ligger i socialdemokratins dna att sträva mot full sysselsättning och att bekämpa arbetslösheten. Det kanske inte kommer som någon chock att jag säger att vi socialdemokrater allra helst sitter i regeringsställning. Det är därifrån vi allra bäst kan påverka samhället och göra samhället lite bättre. Oavsett om vi sitter i regering eller i opposition är vi alltid i opposition mot orättvisorna. Få orättvisor är så tydliga som de som har sin botten i just arbetslösheten. Därför är det en av våra absolut viktigaste frågor att ständigt bekämpa arbetslösheten. Vi gör en rad olika saker för att bekämpa arbetslösheten. Det gjorde vi i regeringsställning och vi kommer naturligtvis att fortsätta att vara en konstruktiv kraft också i opposition. Låt mig nämna några saker där vi skiljer oss åt från regeringen och Sverigedemokraterna. Vi kan börja med välfärden. Vi satsar dubbelt så mycket som högerpartierna på de generella statsbidragen. De är en grundförutsättning för att kommunerna ska kunna behålla de anställda i välfärden. Det gäller till exempel undersköterskor och barnskötare för att inte tala om personalen som sliter i vården. Det är en sak. En annan är att vi satsar mer pengar på Arbetsförmedlingen för att den ska kunna utföra sitt arbete. Det handlar om att den ska kunna möte de arbetssökande och finnas i hela landet. Vi kommer ihåg Alexanderhugget från högerpartier som innebar att Arbetsförmedlingen fick stänga ned kontor runt om i landet. Vi vill att den ska finnas i hela landet och kunna möta arbetssökande i hela landet. Nu inser jag fru talman att min talartid är slut. Jag får återkomma i nästa replik.	1772
3179	Oliver Rosengren (M)	M	Fru talman! I svenska kommuner sliter kommunpolitikerna för att också den lokala politiken ska bidra till arbetslinjen. Man inför krav på heltidsaktivering för den som tar emot försörjningsstöd. Man ser till att alla har praktikplats och utbildning och man gör en rad olika insatser. Men i kommun efter kommun hindras detta av socialdemokratiska kollegor till Teresa Carvalho. Fru talman! Det är ett problem att socialdemokrater i Örebro tar strid för höjda bidrag till alla barnfamiljer. Där är ett problem att i socialdemokratiska Malmö ser man till att också de som är illegalt i Sverige ska få bidrag trots att de inte ens har rätt att vara i landet. Det är ett problem att socialdemokraterna i Växjö har röstat nej till våra förslag om att se till att vi får höjda krav på dem som i dag inte har ett arbete. Det handlar om att de exempelvis utbildar sig till jobb om de saknar en utbildning. Tack och lov kan Moderaterna trots allt genomföra det i många kommuner. Men vad är egentligen Socialdemokraternas förslag i Sveriges riksdag för att kommunerna ska få stöd för sin arbetslinje och för att alla kommuner ska införa en offensiv arbetslinje? Det var den enkla frågan och på det kom det inga svar. Det tycker jag är tråkigt fru talman.	1253
3180	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Nu ska jag komma direkt till saken så att Oliver Rosengren får sitt svar. Vi har också en politik på det här området. Det är lite svårt att bemöta svepande exempel från kommuner när jag inte känner till vad som ligger bakom. Jag kan konstatera att det var den förra regeringen som tillsatte en utredning för att få på plats en aktivitetsplikt inom försörjningsstödet. Det är den nya regeringen varmt välkommen att fullfölja så att det blir verklighet av det. Men det är inte bara det. Vi har också infört en utbildningsplikt för nyanlända som är i behov av utbildning för att komma i arbete. Därtill såg vi till att etableringsinsatserna blev en skyldighet och inte bara en rättighet som Moderaterna införde senast de satt i regeringsställning. Vi har många goda exempel på vad vi har gjort för att ställa krav som jag uppfattar att Oliver Rosengren far efter här. Men det är två sidor av myntet. Det låter som att vi är relativt överens om att vi ska ställa krav på att människor ska göra allt vad de kan för att göra sig anställbara. Men det behövs också stöd. Det är uppenbart att det är här vi skiljer oss åt. När vi nu går in i en lågkonjunktur väljer vi att fortsätta att satsa på arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. Då väljer de högerkonservativa att skära ned med miljardbelopp. På vilket sätt tror Oliver Rosengren att det kommer att få fler människor in i arbete?	1405
3181	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag ställde en retorisk fråga i ett tidigare replikskifte. Serkan Köse fick aldrig chansen att svara på den. Jag hoppas att Teresa Carvalho kan svara på frågan. Man vill finansiera extratjänsterna med nedskärningar på anslaget 1:13 Nystartsjobb etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar . Vad är det i det anslaget som Socialdemokraterna tycker är dåligt? Nystartsjobben är en av de arbetsmarknadsåtgärder som genererar flest reguljära anställningar i slutänden. Det är inte många men det är betydligt fler än med extratjänsterna. Etableringsjobben är något som parterna har varit med och tagit fram och som både företagarorganisationer och löntagarorganisationer står bakom. Min fråga är Vad ska man skära ned i 1:13? Det är över 1 miljard som Socialdemokraterna vill skära där.	820
3182	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Tack Magnus Persson för att du ger mig möjligheten att förtydliga detta! Det är mycket riktigt så att vi socialdemokrater omfördelar 1 miljard från 1:13 som finansierar nystartsjobb och etableringsjobb till 1:3 där bland annat extratjänsterna låg men också andra viktiga arbetsmarknadspolitiska insatser som exempelvis arbetsmarknadsutbildningar med mera. Anledningen till att vi gör denna omfördelning utöver att vi säger nej till de neddragningar som Sverigedemokraterna och regeringen genomför av arbetsmarknadspolitiken är att vi exempelvis ser att alla resurser som har avsatts för nystartsjobben inte har använts. Samtidigt är det så att nystartsjobben i mycket stor utsträckning går till personer som också utan stödet hade kunnat få dessa jobb. Det är ett stöd riktat till arbetsgivare för att sänka anställningskostnaderna. Och jag säger inte att det är dåligt. Vi står också bakom att vi ska ha nystartsjobben. Men vi tycker att det är en obalans i fördelningen mellan anslagen. Och om man lyssnar på arbetsförmedlare och kommuner runt om i landet är det väldigt många som säger att om det är någonting som behövs är det att verktygslådan fylls på med mer förberedande insatser och extratjänsterna var just ett sådant väldigt viktigt verktyg. Därför säger vi att eftersom allt ändå inte går åt av det som är avsatt för nystartsjobben omfördelar vi lite resurser där för att återinföra extratjänsterna. Samtidigt säger vi alltså nej till neddragningarna av det anslag som finansierar bland annat arbetsmarknadsutbildningar. För att svara väldigt konkret på Magnus Perssons fråga är det alltså inte etableringsjobben som ska få mindre resurser.	1680
3183	Magnus Persson (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar för klargörandet. Det framgår inte i budgettexten. Gällande extratjänsterna kan man konstatera att de utnyttjas väldigt mycket av kommunerna och det skapar också väldigt många undanträngningseffekter inom den kommunala verksamheten och framför allt inom äldreomsorgen med mera. Det skapar också väldigt stora problem - språkförbistring med mera. Jag ska inte förlänga denna debatt. Men när det gäller arbetsmarknadsåtgärder vad är drivkraften för Socialdemokraterna i slutändan? Är det att de vill skapa så många reguljära anställningar som möjligt eller handlar det enbart om att frisera statistiken och gömma undan människor i diverse arbetsmarknadsprojekt med urusla resultat som vi har sett? Vi kan gå tillbaka och titta i budgetar under flera år även under den socialdemokratiska regeringens tid och se att det är extremt dåliga utfall. När det gäller att till exempel ta tillbaka extratjänsterna kan jag säga att det under ett år under den förra mandatperioden var 15 000 inskrivna och knappt 5 procent som gick vidare till en reguljär anställning. Tycker Socialdemokraterna och Teresa Carvalho att det är ett bra utfall?	1166
3184	Teresa Carvalho (S)	S	Fru talman! Jag ska svara väldigt konkret: Nej jag och Socialdemokraterna är inte intresserade av att frisera någon statistik. Det som vi är intresserade av är att få så många människor som möjligt in i reguljärt arbete. Vad gäller extratjänsterna har vi aldrig sagt att det är en realistisk målsättning att 100 procent av alla som har fått en extratjänst går vidare direkt till ett reguljärt arbete. För många är vägen in till arbetsmarknaden krokig. Den är inte alltid spikrak utan det kan behövas en kedja av olika insatser under en längre tid. Vi får aldrig tappa hoppet om människor. Som socialdemokrat kommer jag aldrig att kapitulera inför arbetslösheten. Det behövs en bred palett av insatser. Och just extratjänsterna var ett sådant verktyg som vi såg framför allt riktas till utrikes födda kvinnor som ett bra verktyg för att få dem närmare egenförsörjning. Ibland kunde ett första steg vidare från extratjänsten vara att man kunde tillgodogöra sig en annan insats exempelvis en arbetsmarknadsutbildning. Men det var en meningsfull sysselsättning en meningsfull erfarenhet och ett viktigt stöd i klivet mot den reguljära arbetsmarknaden. När jag talar med arbetsförmedlare och kommuner säger de väldigt unisont: Vad synd att de försvann. Vi hoppas att de kommer tillbaka. Vi socialdemokrater vill som sagt återinföra extratjänsterna. Vi vill också lägga mer resurser på den övriga arbetsmarknadspolitiken - arbetsmarknadsutbildningar och så vidare - därför att människor är olika med olika behov. Därför behövs olika insatser så också extratjänster. Jag vill avsluta med att säga att extratjänsterna och andra subventionerade anställningar också är ett sätt att upprätthålla arbetslinjen därför att de sätter arbete som en väldigt tydlig norm om att man i Sverige förväntas gå till jobbet och försörja sig och sina barn. Ibland kan det första steget vara en subventionerad anställning för att ta klivet vidare till en reguljär. (Applåder)	1975
3185	Viktor Wärnick (M)	M	Fru talman! I den nu aktuella utgiftsområdesdebatten om arbetsmarknad och arbetsliv vill jag redan inledningsvis meddela att jag i mitt anförande kommer att hålla mig till arbetsmarknadsfrågorna och min kollega Saila Quicklund kommer att gå närmare in på arbetslivs- och arbetsmiljöfrågorna. Fru talman! Det är tuffa tider i såväl den svenska som den internationella ekonomin. Inflationen är hög räntorna stiger och energipriserna här hemma i Sverige påverkas både av den tidigare regeringens misslyckade energipolitik och av en orolig omvärld. Det är fortsatt krig i vårt närområde. Det är ofattbart att det är krig i Europa år 2022. Allt detta påverkar de svenska hushållen och företagen som nu pressas hårt. Arbetslösheten som enligt den socialdemokratiska regeringen skulle vara EU:s lägsta år 2020 steg allra mest i hela unionen till EU:s tredje högsta och är fortsatt hög jämfört med hur det är i övriga medlemsländer. I dessa osäkra och ekonomiskt tuffa tider gäller det att vara aktsam med statens finanser. Fru talman! Sverige kommer att som så många gånger förr arbeta sig ur dessa svåra tider. Vi moderater tillsammans med våra samarbetspartier Sverigedemokraterna Kristdemokraterna och Liberalerna vet att arbetslinjen är rätt väg att gå. Därför kommer vi under mandatperioden att bereda förslag på flera områden. En viktig del är att göra det mer lönsamt att arbeta. Arbetslinjens återinträde påbörjades under alliansregeringsåren 2006-2014 när framför allt låg- och medelinkomsttagare runt om i landet fick behålla mer av den egna lönen. Vanliga löntagare som undersköterskor busschaufförer och andra fick en extra månadslön per år efter skatt något som Socialdemokraterna motsatte sig vid varje tillfälle då jobbskatteavdraget skulle förstärkas. Det är viktigt att komma ihåg. Arbetet fortsätter nu efter en åtta år mycket lång paus under S-regeringens tid. När ekonomin så tillåter kommer skatten på jobb och pension att sänkas ytterligare. Det är vårt besked. Den moderatledda regeringen och samarbetspartierna kommer också att genomföra en stor bidragsreform som syftar till att förbättra chanserna för fler människor att komma i jobb och lämna utanförskapet. Ett bidragstak ska införas tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. Fru talman! En viktig del i att vara aktsam med statens finanser är att alltid sträva efter största möjliga effektivitet när det kommer till att fördela skattebetalarnas pengar. Vi menar att det finns goda möjligheter att vara mer effektiv när det kommer till arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas 2023. Det handlar om att vi moderater tillsammans med samarbetspartierna anslår ungefär 1 ½ miljard kronor mindre till de arbetsmarknadspolitiska programmen under innevarande år. Medlen för innevarande år har dessutom inte förbrukats och kostnaderna beräknas bli 1 6 miljarder kronor lägre än budgeterat. Så med rätt användning av pengarna kan vi därmed på ett mer effektivt sätt hantera arbetsmarknadspolitiken. Vi föreslår också att Arbetsförmedlingens verksamhet ska effektiviseras ytterligare och minskar därför förvaltningsanslaget så att skattebetalarnas kostnad minskar med 270 miljoner kronor nästa år jämfört med i år. Fru talman! Vi satsar på fler praktikplatser så att fler får möjlighet att pröva sina vingar på arbetsmarknaden. Det sänker trösklarna och arbetsgivare får en möjlighet att se en persons kompetenser och potential. Samtidigt bryter det passiviteten för den enskilda. Därför görs en särskild satsning utanför de så kallade ramprogrammen med 45 miljoner kronor. Fru talman! I enlighet med Tidöavtalet permanentas nu också arbetslöshetsförsäkringen på den högre nivå som gällde under pandemin. I budgeten föreslås även att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring som gällt under pandemin ska förlängas. Låt mig vara tydlig med att detta är en stor eftergift för oss moderater som hellre hade sett att dessa medel på 5 8 miljarder kronor hade använts till annat samtidigt som en återgång till nivåerna och reglerna före pandemin hade stärkt arbetslinjen ytterligare eftersom det hade bidragit till att göra det lönsammare att arbeta. Som statsministern också har sagt är detta en entydig och djup förlust för oss moderater. Men vi kan leva med den eftersom a-kassan är en nödvändig del av kompromissen i Tidöavtalet. Vi moderater står självklart bakom hela budgeten men jag tycker ändå att det kan vara värt att poängtera var vi som enskilt parti egentligen är av en annan åsikt. Fru talman! Arbetslinjen behöver återupprättas i Sverige. Arbetslinjen är grunden för den moderata politiken. Om detta är vi också överens med samarbetspartierna. Vi tar nu de första stegen för mandatperioden i arbetslinjens tecken vad gäller arbetsmarknadspolitiken. Jag vill därför yrka bifall till arbetsmarknadsutskottets betänkande 2 som behandlar utgiftsområde 14 i regeringens budgetproposition. (Applåder)	5244
3186	Jonny Cato (C)	C	Fru talman! När jag gick hemifrån i förmiddags startade jag Spotifylistan över mest spelade låtar det här året. Det märks att det har varit valår; Moderata ungdomsförbundets låt Sverige jobbar gick igång. Det kan verkligen sägas vara ödets ironi när man är på väg till den här debatten för att tala om arbetslinjen. När man läser och synar regeringens budget ser man dock att Moderaterna väljer bidragslinjen före arbetslinjen. Det är anmärkningsvärt ur många perspektiv att en regering som påstår sig vara både borgerlig och liberal väljer just bidragslinjen före arbetslinjen. I regeringens egen budget konstateras det vara en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshetsersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer". Sverige behöver mer arbetslinje och mindre bidragslinje. Sverige behöver fler människor som går till jobbet varje morgon. Jag är glad att ledamoten lyfte upp just den delen och sa att det inte är Moderaternas politik. Men det börjar bli ett återkommande svar från den här regeringen: "Det tycker inte vi och det tycker inte vi." Någon måste stå upp för helheten. Moderaterna har faktiskt statsministerposten och ni presenterar en budget som går rakt emot arbetslinjen. Jag vill fråga varför Moderaterna och den moderata finansministern väljer att prioritera höjd a-kassa före fler jobbskapande åtgärder. "	1450
3187	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Regeringspartierna har tillsammans med Sverigedemokraterna inom ramen för Tidöavtalet beslutat att Sverige ska frångå det så kallade enprocentsmålet. Det innebär att vi fryser biståndsramen på 56 miljarder kronor årligen under de kommande tre åren. 56 miljarder kronor är väldigt mycket pengar och som många redan känner till är Sverige världens största biståndsgivare. Det varierar lite beroende på hur man räknar men oavsett hur man räknar är vi i alla fall en av världens absolut största biståndsgivare. Men inte minst mot bakgrund av det som nu har skett med Ryssland olagliga invasion av Ukraina är det helt rimligt att Sverige är med och bidrar och finansierar återuppbyggnad och stöd till människor som lider på olika sätt. Det råder också konsensus i den här kammaren om att vi ska fortsätta att bidra humanitärt militärt politiskt och finansiellt för att hjälpa Ukraina i den situation som det landet befinner sig i. I en omvärld där många människor lider och är i nöd är det inte heller orimligt att rika länder bistår med hjälp och återuppbyggnad. Detta är det ganska få personer som motsätter sig. Det är fullt rimligt att vi hjälper dem som är i nöd och därför kommer vi att öka det humanitära biståndet främja fred och säkerhet och göra en prioriterad satsning på demokrati och fria val. Men skattepengar ska inte används oförståndigt. När det saknas möjlighet till uppföljning och när det saknas konsekvensanalyser behöver vi stanna upp för att reformera. Det är än mer orimligt att inte stanna upp om det kommer signaler som visar på en grumlighet och avsaknad av konsekvensanalyser vilket gör att vi inte riktigt vet vart våra skattemedel går. Det är problematiskt. Det finns till och med signaler om att en del av biståndspengarna är kontraproduktiva och ibland till och med göder korruption och våld. Vi får inte glömma vems pengar det är som vi ger bort. Det är hårt arbetande medborgare som har gett oss som politiker förtroendet att förvalta deras pengar. Det är alltså inte våra - politikernas - pengar. Det är inte statens pengar vi hanterar. Det är bra att påminna sig om detta ibland genom att exempelvis citera Gustav Möller som lär ha sagt: Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Herr talman! Jag har själv tidigare jobbat inom näringslivet med organisationsutveckling. Man kan använda olika principer och tekniker när man sätter mål. En teknik som jag själv har använt en del kallas för KAR-RAK-tekniken. Den innebär att man antingen utgår från kompetens och aktivitet - alltså i det här fallet de resurser man har - för att sedan sätta ett mål ett resultat eller så väljer man att sätta resultatet först och utifrån detta välja vilka aktiviteter och vilken kompetens som behövs. Jag ser väldigt positivt på att regeringen nu har valt att lämna en modell som är ganska ineffektiv och i stället gå in på det som jag kallar för RAK-tekniken där man sätter målet först: Vad är det vi vill uppnå? När man har satt målet tar man fram de resurser som behövs. På så sätt kan man göra ett betydligt mer effektivt och mer lättnavigerat system som funkar mer effektivt. Jag menar att den reform som nu också görs är helt central och nödvändig. Just nu pågår en beredning i Regeringskansliet för att analysera hur vi ska prioritera framöver. Utöver detta finns det också en rad rapporter från bland andra Riksrevisionen och Expertgruppen för biståndsanalys som tydligt pekar på de brister som i dag finns inom biståndspolitiken. Jag skulle vilja ta upp några exempel som jag tycker är högst relevanta för att också de som lyssnar på denna debatt ska förstå varför just denna reform är så nödvändig som jag menar att den är. Så sent som förra året 2021 publicerades en rapport som kritiserade biståndet skarpt. Mellan åren 2001 och 2020 har Sverige utbetalat nästan 14 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Rapporten konstaterar att i huvudsak har resultaten av utvecklingsarbetet varit svaga". Vidare skriver man: "Nivån på de finansiella flödena och bristande samordning och samstämmighet mellan insatser gör det inte orimligt att hävda att stora biståndsvolymer och kriget mot terrorn tillsammans snarare bidragit till än motverkat korruption och underminerat all potential till hållbarhet." En annan rapport var Riksrevisionens analys av Sidas garantiverksamhet som tog upp att Sverige utan tydlig analys ofta efterskänkt de uppläggningskostnader som mottagarlandet är tänkt att betala sannolikt för att det bidrar till att nå enprocentsmålet. Vidare påpekar Riksrevisionen att arbetet med lån och garantier från Sida ofta nedprioriteras eftersom lånebeloppen inte inräknas i biståndsmålet om 1 procent av bni. Ett annat exempel är den så kallade fungibiliteten som innebär att när man inte vill stödja en krigsherre eller en diktatur rakt av låter man i stället bygga en skola ett vattenreningsverk eller ett sjukhus. Det är naturligtvis goda ambitioner och kan verka oproblematiskt. Men även de insatserna frigör pengar som exempelvis en regim kan använda för vapen som sedermera används för krig. Givarländerna pysslar om befolkningens basbehov så att regimen eller diktatorn kan fortsätta med sin upprustning av det man har som ambition att göra. Det är problematiskt. Enligt flera sakkunniga har fungibiliteten varit standard inom det svenska biståndet sedan 60-talet. Det har alltså pågått under väldigt lång tid. Jag lyssnade på en väldigt intressant expert inom bistånd som gav ett exempel på just detta och hur biståndet till och med bidrog till något så hemskt som ett inbördeskrig. Exemplet var i närtid och handlade om när Sydsudan blev självständigt från Sudan 2011. Sydsudan saknade allt och biståndsorganisationer från hela världen slöt upp för att rusta upp landet med social service infrastruktur etcetera för allting saknades. Det medförde att regeringen inte engagerade sig i de frågorna eftersom biståndsorganisationerna tog hand om allt det nödvändiga. Konsekvensen av detta blev att befolkningen inte betalade någon särskilt hög skatt. Det gjorde att regeringen i sin tur inte såg värdet av folket. Folket slutade att ha förtroende för regeringen och några år senare var inbördeskriget ett faktum. Biståndet var inte den enda orsaken. Men det var definitivt en faktor. Det är vad jag vill understryka med mitt anförande i dag. Till att börja med menar jag att det är centralt att koppla biståndet till handelsfrågorna. Det är viktigt eftersom inget land går ifrån fattigdom till rikedom genom bistånd. Vi behöver därför stärka näringslivets roll för att gå från biståndsberoende till handel så att länder bli självständiga. Marknadsmässiga och hållbara investeringar är viktiga i dessa länder. Därför menar vi att en ökad användning av garantier också kommer att generera goda resultat. Herr talman! I vårt närområde har Rysslands vidriga invasion av Ukraina förändrat förutsättningarna ytterligare. Vi kommer att behöva prioritera vårt närområde under en lång tid framöver för att återuppbygga Ukraina på olika sätt. Dagligen ser vi på nyheterna och träffar människor som utstått de fruktansvärda händelser som nu har skett i vårt närområde. Sverigedemokraterna menar också att vi behöver prioritera de regioner och länder där vi på allvar kan göra stor skillnad. Vi behöver se över vilka mottagarländer vi arbetar med och kanske minska antalet länder för att bli riktigt bra och skapa riktigt bra förutsättningar i de färre länder som vi arbetar med. Vi menar också att vi behöver lägga vårt fokus på det som vi själva är väldigt bra på att arbeta med exempelvis innovation och teknik inom energiområdet eller skogsbiståndet så att vi blir riktigt bra på det. Vi vill satsa mer på bilaterala skogsprojekt som ger mer kontroll i stället för att bara ge genom FN:s fonder som riskerar att bli onödigt dyra. En sak man ofta missar är att man drar igång skogsprojekt för att motverka exempelvis ökentillväxt men man har inte planer för hur man ska kunna ta till vara produkterna. Vi menar därför att det är viktigt att småskaliga industrier etableras i samband med plantagen också för att skapa sysselsättning för lokalbefolkningen. Konsekvenser man annars har kunnat se är att lokalbefolkningen motverkar de projekt som biståndsorganisationerna gör just för att de inte förstår syftet med det utan vill använda marken till annan verksamhet. Hans Rosling lärde oss att barn numera går i skolan i större utsträckning i världen. Det är naturligtvis någonting som är fantastiskt och någonting som vi ska främja. Det är en mänsklig rättighet. Men vi menar också att det behövs mer pengar till yrkesutbildningar för att ge en grundteknisk kompetens i större utsträckning allteftersom vi går in i en teknisk utveckling. Herr talman! Jag vill helt kort sammanfattningsvis säga att jag är glad att vi nu ser en reform av det svenska biståndet. Det är inte sunt att pumpa in pengar i någonting baserat på ett procentmål. Det hämmar effektiviteten på ett sätt som inte är bra. Alla organisationer mår bra av att stanna upp prioritera och effektivisera. Att bedriva verksamhet som inte kräver uppföljning och analys är osunt. Att koppla biståndet till handel kommer att skapa bättre förutsättningar för länder att komma upp på sina egna ben vilket ändå måste vara syftet med biståndsarbetet. Det kan inte vara så att länder år efter år ska vara beroende av biståndet. Ingen människa eller nation får en självkänsla av att leva på bidrag. Vi kommer också att göra en prioriterad satsning på demokrati val och det humanitära biståndet. Det ser vi som helt centralt och viktigt. Låt mig till sist läsa upp ett välkänt ordspråk som sammanfattar i varje fall min syn på biståndet: Ge en man en fisk och du föder honom för en dag. Lär en man att fiska och du föder honom för hela livet. Med det herr talman ställer jag mig bakom utskottets förslag. "	9875
3188	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Ledamoten Christiansson tog i sitt anförande upp ett flertal kanske inte lögner men i alla fall starkt vinklade myter som florerar om biståndet till exempel att det skulle leda till inbördeskrig eller vara helt meningslöst. Det visar tyvärr på en anmärkningsvärd okunnighet. Svenskt bistånd är effektivt och har stor mätbarhet. Det finns hur mycket statistik och siffror som helst över detta. Organisationerna som jobbar med bistånd gör inte mycket annat än att följa upp och redovisa för att vi som jobbar med frågorna ska kunna ha bra underlag inför de beslut som ska fattas. Det är alltså bara att läsa lite andra rapporter i så fall om ledamoten Christiansson nu har läst så många. När det gäller att biståndet till Afghanistan skulle ha varit helt meningslöst kan vi titta på några siffror över vad som hände mellan 2000 och 2020. Antalet barn som går i skolan ökade från 800 000 till 9 miljoner. Antalet flickor som går i skolan ökade från närmare 0 till 39 procent. Mödra- och barndödligheten mer än halverades. Inkomsten per capita ökade med 75 procent mellan 2001 och 2018. Och Afghanistans tillgång till el ökade från 22 procent 2005 till 98 procent 2019. Det tycker jag är resultat som är värda att lyfta fram och som man inte ska försöka vända undan. Vikten av skatteinbetalningar tog ledamoten också upp. Det är också en svensk paradgren. Skatteverket är ute i många länder och hjälper till att bygga upp bra skattesystem. Sådant behöver vi fortsätta göra. Jag kommer i nästa omgång att ställa en fråga när det gäller att beredning pågår.	1573
3189	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Jag tycker att det är bra att Moderaterna och statsministern har insett att beroendet av Ryssland är problematiskt. Detta har jag och Centerpartiet många gånger varit ganska ensamma om att lyfta upp i riksdagens energidebatter men det är välkommet att det nu finns en större enighet om det. Statsministern sa själv i sitt anförande att det är viktigt att det inte bara blir ord på ett papper men det är tyvärr ungefär vad jag hör från statsministern. Det finns många bra saker och resonemang som jag kan hålla med om men jag ställde en konkret fråga. Europeiska rådets slutsatser som regeringen har skrivit under uppmanar länderna att öka sina investeringar i lagring förnybar energi och energieffektivitet. När kan vi se detta från Sverige och vilka åtgärder kommer att vidtas? Jag kan ge statsministern och regeringen några tips. Man har havsbaserad vindkraft på sitt bord som motsvarar mer än hela den svenska kärnkraften och som bara väntar på beslut. Vi har pengar avsatta i budgeten för effektiviseringar som vi inte vet om de kommer över huvud taget. Tyvärr dömde regeringens partier ut detta så sent som förra året men det vore bra om det kommer. Det finns också regelkrångel som behöver lösas för batterilager. Kan vi få se en lösning på något av detta i närtid?	1297
3190	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Att enas med Centerpartiet om Ryssland känns inte svårt. Jag känner mig inte så långsam i den frågan om jag ska vara ärlig tvärtom. Faktum är när det gäller det inhemska att olika länder kommer att göra på olika sätt och har olika förutsättningar. Det är alldeles uppenbart. Alla har inte hav till exempel. Det är ett gott skäl för en del att inte ha havsbaserad vindkraft för att säga det uppenbara. Det investeras enormt mycket i förnybart i Sverige just nu och det investeras enormt mycket i vindkraften i Sverige. Vi tittar precis som den förra regeringen på möjligheterna för havsbaserad vindkraft med alla de restriktioner som finns när det gäller många miljö natur- och försvarshänsyn som ska tas. Det fanns nog skäl till att inte ens Miljöpartiet lyckades fatta nämnvärt många beslut i den frågan. Det görs mycket stora effektiviseringsinsatser och det kommer dessutom ny teknik för infångning av koldioxid. Det görs alltså enormt stora insatser. Om man till detta lägger kärnkraften blir Sverige helt koldioxidfritt. (Applåder)	1067
3191	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Det är med glädje jag hör statsministern rapportera om framgångarna i Europeiska rådet vad gäller att stödja Ukrainas motståndskraft och återuppbyggnad. Rysslands olagliga krig mot Ukraina är en säkerhetsrisk för hela Europa och drabbar inte minst civilbefolkningen. 14 miljoner människor beräknas ha flytt undan kriget sedan dess början och huvuddelen av dessa är kvinnor och barn. Det sanktionspaket som riktas mot Ryssland nu - det nionde i ordningen - är ett viktigt steg mot att hela tiden öka pressen på skurkstaten i öster i förhoppning om att kriget ska få ett slut. Herr talman! Det är dock med sorg jag konstaterar att mycket lite tyder på att kriget kommer att vara över inom kort. Häromdagen kom en rapport från Nordiska rådet som pekar på att Sverige är det land i Norden som ger ukrainska flyktingar sämst villkor. De ukrainare som flydde till Sverige i februari har nu levt på existensminimum i nio månader utan en rimlig inkomst utan stöd till etablering och utan rätt ens till fullvärdig vård. Redan i våras varnade vi för konsekvenserna av de usla villkoren och under lång tid har vi fått rapport efter rapport om ukrainska kvinnor som i sin desperation exploateras i människohandel och prostitution. Det här är kvinnor och barn som ska bygga upp Ukraina igen när freden är vunnen men som under tiden i Sverige i stället utsätts för grovt våld och förnedring när de borde befinna sig på en säker plats. Herr talman! Jag vill därför fråga statsministern vad han efter Europeiska rådets förhandling om ett stödpaket till dem som är kvar i Ukraina avser att göra för att ge de ukrainska frihetskämparnas mödrar systrar och döttrar här i Sverige en rimlig försörjning en riktig tillvaro en barndom och rätt till vård i stället för att som nu hålla många av dem fast i fattigdom och sexuell exploatering.	1847
3192	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Mitt svar kommer i tre delar. Först och främst håller jag med Märta Stenevi om beskrivningen av vad Ryssland gör och vi håller med varandra när det gäller sanktionerna och det sameuropeiska ansvaret för Ukraina mot Ryssland. Jag uppskattar att vi har ett antal stora viktiga - på-liv-och-död-viktiga - frågor där vi har total enighet i Sveriges riksdag vilket är bra på alla sätt. Det andra som är värt att säga är att något som inte alls togs upp i rådets diskussioner var hur ukrainska flyktingar enligt EU:s massflyktsdirektiv har det i enskilda länder. Det var ingenting som diskuterades. Sedan diskuterar jag gärna i ett annat sammanhang huruvida Sverige gör allt vi ska för Ukraina i Ukraina och i Sverige. Hjälper svenska familjer till på ett tillräckligt bra sätt? Gör vi vår andel av vad hela Europa gör? Detta tål verkligen att diskuteras. Min bild är att det finns ett mycket stort engagemang i Sverige för att hjälpa till. Min bild är att vi lever upp till de krav som ställs på oss och alla andra länder. Min bild är att det är bra att det finns ett europeiskt gemensamt regelverk för detta. Allt det här tycker jag i grund och botten är bra. Min bild är också att många ukrainare inte minst mammor och barn som Märta Stenevi sa hoppas kunna komma tillbaka till Ukraina och sina familjer så fort som möjligt. Om brott begås ska detta beivras alldeles oavsett vilka förmåner man har i olika länder. Märta Stenevi nämnde flera exempel på brott som begås och då ska man agera kompromisslöst och hårt. Förövare ska ställas inför rätta fällas och dömas och offren ska skyddas. Det råder ingen tvekan om detta.	1647
3193	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Redan i maj varnade Jämställdhetsmyndigheten för att de villkor som ukrainska flyktingar möter i Sverige ökar utsattheten och risken för att utsättas för brott. Det var just därför jag ställde frågan. När Ukraina har vunnit kriget mot Ryssland och det är fred igen kommer Ukraina att stå inför ett stort uppbyggnadsarbete. Då kommer Sverige och andra länder att behöva bistå med resurser för återuppbyggnaden men redan nu kan vi lägga grunden för detta arbete genom att erbjuda utbildning vård och en god tillvaro i Sverige för dem som har flytt hit undan Putins övergrepp. Ukrainska kvinnor och barn ska kunna återvända till Ukraina från Sverige starka och hela för att bygga upp sitt land och sin tillvaro och inte vara traumatiserade av övergrepp efter att ha levt i limbo i ett svenskt skuggsamhälle där de vistats på nåder. Regeringen måste nu ge ukrainska flyktingar med uppehållstillstånd samma möjligheter att bygga ett liv här som andra med uppehållstillstånd har och inte lämna dem i klorna på cyniska sexköpare och den organiserade brottsligheten. Det är som statsministern själv uttrycker det en fråga om liv och död.	1150
3194	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Först vill jag utan att på minsta sätt ringakta brott som har begåtts och som kan komma att begås säga att min bild inte är att de flesta ukrainska flyktingar i Sverige upplever sig illa mottagna förföljda eller utnyttjade. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. Det är min absoluta bild och verkligen min förhoppning att Sverige på alla vis visar att vi vill hjälpa till och att vi gör det. Vi följer EU:s massflyktsdirektiv. Det gör de allra flesta andra länder i Europa också och jag tror att det var mycket bra att det fanns ett sådant gemensamt regelverk som gjorde att det var mycket enkelt för länder att hjälpa varandra i att hjälpa Ukraina. För formens skull herr talman vill jag också bara säga att de här frågorna alltså inte var uppe för diskussion på Europeiska rådets toppmöte.	818
3195	Hans Wallmark (M)	M	Herr talman! EU:s trumpetfanfar skulle kunna beskrivas som att vi är starka tillsammans. Det bevisades väl för några dagar sedan med - precis som Håkan Svenneling från Vänsterpartiet nämnde - ett nionde sanktionspaket. Det är nästan ett i månaden sedan Rysslands massiva inmarsch den 24 februari in i det självständiga fria Ukraina. Det är väl också Ukraina som är den bärande balken också nu de kommande månaderna och även enighet kring Iran. Däremot finns det lite mindre enighet i alla fall mellan EU och USA när det gäller det som statsministern nämnde: Inflation Reduction Act IRA. Jag har hittat ett citat där statsministern säger: Nu är det viktigt att samarbeta och inte gräla med USA. Detta är ju den dubbelhet som IRA skapar för oss. Å ena sidan är det bra att USA vill ta kampen mot inflation; det borde alla göra. Det är bra att USA markerar sina klimatambitioner. Så var det ju inte riktigt med den tidigare administrationen. Å andra sidan finns det en genuin rädsla i Europa att detta också har protektionistiska drag och att man försvarar den nordamerikanska marknaden - USA och Kanada - mot Europa. Därför vore det bra att höra om det finns förhoppningar om att de europeiska motåtgärderna inte blir egen protektionism att de inte blir egna fonder för europeisk suveränitet eller olika former av handelskrig och tullar utan att man genuint försöker övertyga USA om att styrkan i världshandeln gynnar Nordamerika - USA Kanada och EU går sida vid sida mot Ryssland och mot Folkrepubliken Kina.	1521
3196	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag tycker att Hans Wallmark rätt väl beskriver komplexiteten i frågan. Det är lätt att se både för- och nackdelarna. Det är även lätt att se att det är mycket bra att USA ser möjligheterna att med teknologi innovation och företagsamhet också agera mot klimatförändringarna. Det är bara bra. Det motsatta hade varit mycket sämre. Det är bra om man vill bekämpa inflationen även om en del av insatserna kanske inte är lika övertygande som inflationsdämpande. Det är också bra att USA åtminstone ser att det finns risker för andra länder. Jag tror att man ska se det här i ljuset av vad Kina har gjort. Det fritar inte USA från ansvar för vad USA riskerar att göra men under lång tid har Kina agerat i den fria världens ekonomier på ett sätt som väst inte har kunnat göra i Kina. Det är ett ganska oblygt sätt att uppmuntra skydda och försvara sin egen industri ibland på andras bekostnad och detta är inte hållbart i längden. I allt detta har EU rigoröst noggranna regler mot statsstöd för att Europas olika länder inte ska börja statsstödskonkurrera med varandra till andras nackdel och på lång sikt vår gemensamma nackdel. Allt detta blir nu tvärtom ett litet problem för oss när andra länder som är ett land - läs USA - kan göra motsatsen. Detta är alltså komplext. Jag tror att alla såg komplexiteten. Och de länder som har lättare till protektionism och interventionism såg större möjligheter i detta. Det förvånar inte någon. De länder i norra Europa - alla våra nordiska och baltiska grannar - som i första hand ser fri handel och ingen protektionism och som ser riskerna med intervention vi agerade för vår sak. Vi landade till slut i att det kan finnas behov av att göra kortsiktiga saker för att industrier nu inte ska lämna Europa för USA av den här anledningen men också att det kan finnas behov av långsiktiga förändringar som stärker europeisk konkurrenskraft. Båda är rätt och båda benen behövs.	1937
3197	Hans Wallmark (M)	M	Herr talman! För årets sista replik tänkte jag fortsätta att uppehålla mig vid IRA dock Ira Gershwin. Jag gick igenom en melodilista för Ira Gershwin och tog upp några titlar: But not for me - det är den rädsla vi känner i Europa för vad USA håller på med. Nice work if you can get it - det är vår förhoppning att USA och Nordamerika inte slår mot oss. Let ' s call the whole thing off - ja det är väl en from förhoppning om att USA ska backa i och med att det också har gått igenom kongressen. Det spåret måste vi i Europa alltså lämna. Därför tror jag att alltihop ska präglas av den fjärde och avslutande låttiteln: Love is here to stay . När Nordamerika och EU går sida vid sida är vi starka tillsammans. (Applåder)	736
3198	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! En egen Spotifylista här! Jag tycker att det var mycket intressant. Det är ju som vi alla vet så att det i USA finns en dubbelhet: ibland protektionism ibland frihandel och ibland enas båda partierna om protektionistiska inslag. De riskerna ska vi se; låt oss inte vara naiva i detta. Där har Europa en viktig uppgift i att stå emot detta. Samtidigt som vi helst ska vara eniga i EU också för är vi inte eniga om ett svar kommer vi inte att ha en chans. Sedan ska jag väl ändå säga att det är samtal både uppe på agendan och egna samtal - kommissionen har nu så kallade task force-samtal mellan EU och USA för att mildra Europas misstanke om att detta skulle slå mot europeisk industri. Där uppfattade jag det som att USA åtminstone förstår våra bekymmer med detta. Om det sedan kommer att räcka låter jag vara helt osagt. Vi måste se både riskerna och möjligheterna i detta.	894
3199	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågorna Janine Alm Ericson! När det gäller myter och att det är meningslöst kommer de rapporter jag har läst inte från Flashback eller något sådant ifall det är vad ledamoten antyder. De kommer från Riksrevisionen och Expertgruppen för biståndsanalys. Jag tror inte att jag har läst nästan något annat än just deras rapporter förutom någon artikel från ett par experter som under många år har jobbat med biståndsfrågor för bland annat Sida. Där har jag hämtat min information. Det är också deras kritik som jag kanaliserar i mitt anförande. Ska man kalla det myter och meningslöst? Nej jag tror inte det. Jag tror inte ens att jag tar mig tiden att bemöta det. Sedan gör man samma sak igen för tredje gången i rad. Man lyfter upp de goda exemplen och frågar: Varför vill ni dra ned på biståndet? Nej vi vill inte dra ned på de saker som fungerar. Vi vill arbeta med de saker som fungerar. Men de som inte fungerar de saker som ledamoten Janine Alm Ericson kallar myter menar vi är värda att analysera för att se vad som hänt och vad som behöver effektiveras inom svenskt bistånd. Det är återigen skattebetalarnas medel vi hanterar. Det är inte Janine Alm Ericsons pengar mina pengar statens pengar eller pengar som växer på träd. Det är människor som skapar de pengarna som vi förvaltar. De ska hanteras väl. De måste hanteras väl och sunt. Därför vill vi göra utvärderingen och dra ned på biståndet för att effektivisera. Så enkelt är det.	1479
3200	Magnus Berntsson (KD)	KD	Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för att han i sin roll har varit med och sett till att det till slut också blev en överenskommelse om ett stort ekonomiskt stödprogram till Ukraina. Det var oerhört viktigt. Det är både nödvändigt och välkommet. Och mer kommer givetvis att behöva göras under det svenska ordförandeskapet. Jag håller med statsministern om att enigheten och tydligheten från EU:s sida tillsammans med den transatlantiska länken kommer att vara instrumentellt för den kamp som Ukraina bedriver för den regelbaserade världsordningen men också för allas vår frihet. Det vill jag betona. När statsministern i förra veckan besökte det öppna mötet med EU-nämnden innan statsministern åkte till Bryssel för mötet med rådet ställde jag frågan om det vid det tillfället fanns något att säga om den så kallade Qatar-gate. Det fanns inte så mycket att säga då så min följdfråga i dag är om det finns något mer att säga nu som kom upp på mötet kring detta. Även om detta är primärt kopplat till Europaparlamentet får det ju en effekt på hela bilden av det europeiska samarbetet. Jag tänker att det kan vara bra att vi får veta något om hur det resoneras med tanke på att vi ska ta över ansvaret i och med det svenska ordförandeskapet inom bara några dagar.	1288
3201	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Bra att Magnus Berntsson tar upp frågan! Jag tog inte upp den för den var inte uppe till diskussion och än mindre i rådsslutsatser. Men absolut! Roberta Metsola som är EU-parlamentets talman gav en rätt fyllig introduktion i ämnet. Hon var mycket mycket besvärad på goda grunder - arg skulle jag säga - över att det här kunde äga rum över huvud taget. Hon var mycket bekymrad över att sådant här har kunnat fortgå under oklart hur lång tid. Det fanns inget försök att förminska detta på något vis. En del av sakerna är nu föremål för rent polisiära utredningar som den belgiske premiärministern påpekade. Detta sköts på eget spår och det ska vi inte lägga oss i. Men jag tyckte att det var uppenbart att talmannen också såg framför sig att det kan krävas förändringar i regelsystem och kontrollsystem och sådana saker. För det här tär naturligtvis på förtroendekapitalet för institutioner inte enbart för Europaparlamentets valda ledamöter utan för hela det samlade EU-maskineriet och det är väldigt dåligt just nu. Jag tyckte att alla tog det på stort allvar men jag tyckte nog också att det var uppenbart att parlamentets talman tog det på stort allvar.	1182
3202	Magnus Berntsson (KD)	KD	Herr talman! Tack statsministern för svaret! Det var betryggande. Jag hör på rösten och i svaret från statsministern att det pågick en diskussion runt bordet där man verkligen tog det här på allvar och tittade på de åtgärder som kommer att behöva vidtas. Det behöver man göra på ett riktigt sätt så att man fattar de rätta besluten. Men jag tänker att det kanske inte bara handlar om Europaparlamentet utan att vi behöver se på alla institutioner och alla delar som kan bli utsatta för det här sättet att försöka påverka politiska beslut. Det är en stor risk för det demokratiska samhället.	596
3203	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag håller med om detta. Jag tror att det sätter ljuset på en mycket bredare fråga om påverkansoperationer från länder som står väldigt långt från vanliga demokratiska samtal och korruptionsrisker också i demokratiska system. Andra länder har inhemskt sett sådana problem. Jag noterar att flera länder bland annat Kanada och Australien har haft den sortens problem och på goda grunder också offentliggjort det. Jag tycker verkligen att man ska vara observant på detta och inse att demokrati är fantastiskt men att djupt suspekta och farliga beteenden kan frodas även i demokratier under alltför lång tid.	622
3204	Elin Nilsson (L)	L	Herr talman och statsministern! Nu inför toppmötet såg vi hur Polen blockerade ett stödpaket till Ukraina för att man ville få sin vilja igenom i en helt annan fråga. På samma sätt hotade Ungern med veto om man inte fick ut delar av stödet från EU:s återhämtningsfond. Det här är en mycket oroande utveckling som riskerar att splittra EU i en tid då vi behöver stå helt enade mot den ryska aggressionen och visa ett helhjärtat stöd till Ukraina. Det är nu mycket viktigt att hela EU-kretsen fortsätter att markera tydligt mot just sådant här beteende. Därför vill jag fråga statsministern här i dag hur han ser på denna fråga. Vad behöver vi göra under det svenska ordförandeskapet för att säkerställa att vi fortsätter att hålla ihop EU när det gäller tydliga sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina?	813
3205	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! På ett övergripande plan är det lätt att bara konstatera att det finns risker att länder använder en helt annan fråga för att blockera och inte skapa enighet i en aktuell fråga. Det är ett väl känt problem. Man kan ha många olika uppfattningar om enhällighetskrav eller majoritetsbeslut men om man har enhällighet är det detta som gäller. Jag tror att jag nämnde i den här kammaren eller möjligen i EU-nämnden att samma sak inträffade när Cypern blockerade en fråga som över huvud taget inte hade med Belarus att göra. Man gjorde det helt enkelt därför att man kunde. Det där är en inneboende risk och jag tror nästan att man får acceptera att sådant kan komma att inträffa. Sedan ska man ha ett vänskapligt tryck på varandra att inte missbruka systemet för mycket. I flera av de fall som vi har sett - och Ungern är ett exempel - tycker jag ändå att det blev en helt anständig kompromiss till slut. I den fråga som nu nämns är det ännu mer komplicerat för där hade det blivit ett paket av frågor som egentligen var separerade. Polen var absolut inte ett hinder när det gällde sanktioner mot Ryssland eller stöd till Ukraina. Det var snarare så att det hade blivit ett paket där Polen såg ett bekymmer i paketlösningen som hade med helt andra frågor att göra. Det handlade faktiskt om beskattningsfrågor kopplat till OECD och EU. Jag ska inte gå in i detalj på detta men det är relativt komplicerat. Jag tror alltså att man ska låta lagom mycket skugga falla på just Polen i det här fallet för det här blev ett paket genom andras försorg. Nu blev det en bra kompromiss här också - en helt acceptabel kompromiss där vi och andra inte minst Polen kunde acceptera att det här togs som ett gemensamt paket. Det var alltså frågor som egentligen var separerade från varandra men som ändå beslutades gemensamt.	1831
3206	Jacob Risberg (MP)	MP	Herr talman! Först och främst vill jag tacka statsministern för återrapporteringen. Det är positivt att se att Europeiska rådet är enigt om att öka trycket på Ryssland. Det är också positivt att se att man på allvar nu även diskuterar energikrisen utifrån vårt beroende av rysk gas och olja. Däremot är det tråkigt att se att man fortfarande inte på allvar ser den direkta kopplingen mellan just detta fossilberoende och den fortsatta finansieringen av Putins angreppskrig mot Ukraina. Det är också positivt att Europeiska rådet tar upp situationen i Iran i sina slutsatser även om slutsatserna inte innehåller några övriga nyheter om situationen eller om EU:s agerande. Men rådsslutsatserna ger bara en bild av vad som sker när EU:s stats- och regeringschefer träffas. Minst lika intressant är det som diskuteras men inte återfinns i de gemensamma slutsatserna. Mina frågor till statsministern är därför: Gällande kriget i Ukraina - diskuterades det några utökade sanktioner gentemot Belarus? Och gällande Iran - diskuterades det över huvud taget en eventuell terrorlistning av revolutionsgardet?	1105
3207	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det diskuteras naturligtvis många saker som aldrig landar i resolutioner. Det diskuteras också mer bilateralt mellan olika ledare. I grund och botten håller jag med om de här sakerna: enigheten och energikrisen. Men jag skulle nog vilja försvara mina europeiska kollegor lite grann. De förstår visst problemet med att vara beroende av rysk gas! Jag skulle vilja säga att just nu förstår alla det problemet. Allt fler förstår det nu både utifrån klimatperspektiv fossilperspektiv och säkerhetspolitik. Som jag sa tidigare är detta enda goda med det här: att man ser de dubbla skälen till det. Sedan drar olika länder lite olika slutsatser därför att man har så olika beroenden. Jag skulle aldrig moralisera över tysk energipolitik men det är klart att Tyskland aktivt har fört en energipolitik som för deras del just nu skapar ett väldigt stort beroende som de måste hantera. Inget land kan ta sig igenom vintern med iskalla hem och nedstängda industrier. Det ska vi respektera också från vår sida för det hade inte vi heller klarat. Det här skapar ett antal svåra avvägningar men jag har ändå uppfattat en mycket solid grundinställning i dessa frågor. När det gäller frågan om Belarus - apropå komplexa frågor - finns det absolut i grund och botten en stor vilja att agera vidare mot Belarus. Det finns samtidigt en viss rädsla hos en del medlemsstater för att Belarus ska dras ännu längre in i det ryska och bli en än mer operativ part i det hela. Det här var inte uppe till riktig diskussion just nu; det ska sägas. Men det finns en djup misstänksamhet mot vad Belarus gör och inte minst mot Rysslands agerande genom Belarus och via Belarus - det råder ingen som helst tvekan om det. Vi hade de tre fredspristagarna på lunch häromdagen och då diskuterades detta ganska ordentligt. (Applåder) Återrapporteringen var härmed avslutad.	1860
3208	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Det blir lite konstigt nu när vi fick vänta lite ledamoten och jag. Men i den budgetdebatt vi har i dag väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att öka utsläppen trots att riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till senast 2030. Ökningen sker bland annat på grund av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inför valet lovade och i budgeten har aviserat att reduktionsplikten det vill säga den andel biodrivmedel som ska blandas in när vi tankar ska sänkas till EU:s miniminivå. Sverige har också förhandlat om utsläppskrav med EU där Sveriges beting i ESR-sektorn är 50 procents sänkning till 2030. I Dagens Nyheter kunde man i veckan läsa att vi om Sverige gick ned till EU:s miniminivå skulle släppa ut cirka 27 miljoner ton koldioxid för mycket till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikestransporterna släppte ut totalt under 2021 och enligt Dagens Nyheter är siffran konservativt beräknad. Det finns fyra sätt att kompensera detta: Man kan minska avverkningen av skog. Man kan använda sparade utsläppsrätter eller låna från nästa års utsläppsbudget men det måste betalas tillbaka redan året efter. Man kan växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS men där finns det ett tak. Man kan också köpa utsläppsutrymme från andra länder vilket kan bli väldigt dyrt. Därför är min fråga till ledamoten vilken konsekvensanalys Sverigedemokraterna har gjort. Och vilken kostnadsanalys har man gjort? Vad ska Sveriges skattebetalare betala? Ledamoten säger nämligen i medierna att det kan vara värt för Sverige att betala stora summor för att slippa nå EU:s klimatmål.	1685
3209	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Som jag sa i mitt anförande har vi nyligen haft val och de svenska väljarna har röstat för lägre bränslepriser. Så ska det också bli. Bränslepriserna ska bli lägre och reduktionsplikten ska sättas ned. Anna-Caren Sätherberg tar upp ESR-kriterierna. Jag måste konstatera att den nivå som har satts för Sverige är fullkomligt orimlig. Jag undrar därför hur Socialdemokraterna tänkte när man gick med på att Sverige skulle få bära den största bördan av länderna i Europa. Vi i Sverige har fasat ut fossila bränslen från vår elproduktion och från vår värmeproduktion - på vilket sätt är det rimligt att vi ska bära den största bördan? Den katastrofala förhandling som S-regeringen bär ansvar för kommer såklart att få konsekvenser men även en chockhöjd reduktionsplikt - upp till 75 procent på diesel - kommer att få konsekvenser. Det kommer att få konsekvenser för vårt jordbruk och vårt lantbruk. Det kommer att få konsekvenser för vårt skogsbruk. Det kommer att göra dessa verksamheter väldigt mycket dyrare. Detta kommer att få konsekvenser för barnfamiljer som ska köpa mjölk i butiken - mjölk som levereras med hjälp av lastbilar som drivs med diesel som blir överlägset dyrast i hela världen. Allt detta skapar extra kostnader i samhället om tiotals miljarder per år så det är klart att vi måste finna sätt att komma runt den fullständigt misslyckade förhandling som Socialdemokraterna gjorde på EU-nivå och försöka nå så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Det kan mycket väl vara så att det samhällsekonomiskt bästa är att köpa utsläppskrediter från andra länder men det återstår att se.	1634
3210	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Jag nämnde inte en neddragning av biståndet. Nu bygger ledamoten Christiansson halmgubbar att slåss mot. När det gäller människors pengar och att vi ska göra det som är mest effektivt för svenska skattebetalare är det en åsikt som vi delar i allra högsta grad. Det försöker vi göra varje dag. Men det Sverigedemokraterna och ledamoten Christiansson missar är att pengarna som läggs på bistånd också bidrar till att lösa våra utmaningar till att Sverige får det bättre och lättare eftersom det finns många globala utmaningar som måste lösas tillsammans. Meningslösa tyckte jag verkligen inte att rapporterna från varken EBA eller Riksrevisionen var. Det gällde snarare att ledamoten framställde biståndet som meningslöst. Det ska det inte råda några tveksamheter om. Vi lyssnar också mycket på de utvärderingar som görs. Det är otroligt viktigt. Saker kan effektiviseras och göras bättre. Men ledamoten drar det lite för långt i sina egna syften. Jag vill egentligen fråga om detta med att ledamoten säger att beredning pågår. Det märker vi. Den här budgeten ger inte särskilt mycket svar men leder till stor oro. En stor omläggning sker helt utan transparens eller beredning med varken civilsamhället eller riksdagen där det finns otroligt mycket kunskap om detta. Jag vill därför ställa en fråga till ledamoten. Hur kan Sverigedemokraterna om man nu är så grundad i rapporter och effektivitet som man säger tycka att det är bra att pusha för stora förändringar utan att göra konsekvensanalyser eller involvera en bredare beredning med det kunniga civilsamhället och riksdagen?	1602
3211	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Som svar på ledamotens fråga: Vi lyssnade precis på statsministern som sa att man inte ska ställa ut vallöften några dagar före val som man inte kan infria. Att man skulle sänka kostnaden för att tanka med 10 kronor litern var ett typiskt sådant vallöfte från Sverigedemokraterna. Den sänkningen ser inte svenska befolkningen nu. Det är ett vallöfte som definitivt inte är infriat. Det var dock inte min fråga. När man ställer ut vallöften måste man på något sätt ha gjort en konsekvensanalys - och i det här fallet också en kostnadsanalys. Ledamoten och hans parti säger att det vore en god idé för Sverige att köpa utsläppsrätter men vi vet att utsläppsrätterna är mycket färre. Vi vet att alla länder nu har högre utsläppsmål för att det ska gå att klara det vi diskuterar här i dag nämligen den klimatkris vi står inför. Min fråga kvarstår därför. Enligt Dagens Nyheter kommer kostnaden för detta att uppgå till 20 miljarder kronor. Det måste Sverigedemokraterna naturligtvis ha diskuterat och tagit konsekvenserna av. Är det skogen som ska stå så att vi inte har jobb i hela landet och kan göra klimatomställningen med hjälp av skogen? Eller ska vi lägga 20 miljarder på att köpa utsläppsrätter i stället för att lägga pengarna på det ledamoten tar upp det vill säga barnfamiljer välfärden och allt annat vi behöver lägga pengar på i denna tid av kris och inflation? (Applåder)	1411
3212	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Något som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader är reduktionsplikten. Om vi räknar upp priset till vad det skulle bli med en reduktion på 75 procent vilket jag antar att Socialdemokraterna siktar på skulle vi landa på ökade kostnader - för Sverige svenskar företag stat och kommuner - på totalt kanske en bra bit över 40 miljarder. Det är betydligt mer än 20 miljarder men om 20 miljarder är relevant eller inte återstår att se. Klimaträttsakterna på EU-nivå håller på att bli färdiga. De befinner sig delvis i trilogerna och i vissa fall har de inte nått dit ännu. I några fall är de färdiga. Gemensamt för allihop är att våra svenska myndigheter inte har analyserat konsekvenserna av dem. Det är alltså ett jobb som återstår att göra. Från Sverigedemokraternas sida kan jag lova några saker. Vi kommer att leverera på vallöftet om lägre bränslepriser. Vi kommer inte att göra som Socialdemokraterna gjorde innan de tillträdde för åtta år sedan då de före valet sa att det var för dyrt att tanka - och efter valet höjde priset på bensin varje år samt skaffade fram världens högsta pris på diesel. Det kommer inte Sverigedemokraterna att göra. Vi kommer att försäkra oss om att få ned reduktionsplikten till miniminivå. Det ska bli billigare att tanka. Det är inte rimligt att vi ska ha världens högsta pris på diesel i Sverige. Konsekvensen av Sverigedemokraternas politik kommer att vara att det blir billigare att tanka och det kommer att minska de samhällsekonomiska kostnaderna i vårt land.	1538
3213	Stina Larsson (C)	C	Herr talman! Tack för anförandet ledamoten Kinnunen! Det var intressant att höra en förtroendevald som representerar Sverigedemokraterna prata om miljö. Ni har ju inte varit kända för att prata om dessa frågor; jag hörde det inte i valrörelsen och jag ser inte heller att miljö- och klimatpolitiken har fått något vidare stort utrymme i Tidöavtalet eller regeringsförklaringen. Du nämnde i ditt anförande att ni har en ambitiös klimatpolitik Martin Kinnunen men det jag hörde här tyckte jag mest var kritik mot andra partiers förslag gällande klimatomställningen. Min fråga är därför: Hur ser du på klimatförändringarna och vad anser du att vi ska vidta för åtgärder för att komma till rätta med dem?	710
3214	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Sverigedemokraterna har ingen annan uppfattning än vad som är rådande konsensus inom klimatforskningen: Vi har en global uppvärmning som till största delen beror på mänsklig aktivitet. För att mildra effekterna av den globala uppvärmningen behövs klimatanpassning och att vi minskar utsläppen. På det sättet kan vi helt enkelt dämpa temperaturhöjningarna i världen och i Sverige. Den politik vi kommer att bedriva kommer att innebära att Sverige på ett effektivt och positivt sätt bidrar till minskade utsläpp i Sverige och vår omvärld.	555
3215	Stina Larsson (C)	C	Herr talman! Jag hör att man upprepar att det ska vara en ambitiös politik och att man ska hitta sätt att minska utsläppen men jag hör inga konkreta förslag. Det enda svaret på miljöfrågan är kärnkraft. Den första delen av ditt anförande handlade nästan bara om kärnkraft Martin Kinnunen. Klimatbonusen är till exempel borta. Man vill inte gå före i Sverige utan saker ska lösas utomlands. Någonstans upplever jag att Sverigedemokraterna resonerar så att någon annan ska ta hand om problemet någon annanstans någon annan gång. Jag efterfrågar återigen konkreta förslag. Jag upprepar alltså frågan: Vilka nationella åtgärder ser ni behöver införas för att de svenska klimatutsläppen ska minska?	705
3216	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Tidöavtalet innehåller ett antal förslag på det klimatpolitiska området och vår budget innehåller väldigt mycket klimatpolitik. Det är ju det utgiftsområdet vi diskuterar nu. Men som jag sa i mitt anförande handlar miljö- och klimatpolitik inte om det miljörörelsen och även Centerpartiet tror: fler regleringar fler skatter och mer symbolpolitik. Det är inte nödvändigtvis så att fler åtgärder leder till en bättre värld. Vi har sett vad som händer när Centerpartiet får inflytande på energiområdet: Då läggs väldigt viktig kärnkraft ned. Det var det som skedde med Barsebäck en gång i tiden. Om vi fortfarande hade haft den stadiga elleveransen i elområde 4 hade vi haft betydligt lägre elpriser i vårt land i dag och vi hade också bidragit till minskade utsläpp i Europa. Tidöavtalet slår fast att vi ska ta fram beräkningsmodeller för exportens klimatnytta. Det är något man inte tar hänsyn till i dag och i det sammanhanget betyder leveranssäker energi väldigt mycket. Vi kan få tydliga beräkningar på klimatnyttan med exempelvis kärnkraft. Det är viktigt att ledamoten nämnde kärnkraft. Vi behöver tala mer i den här kammaren om kärnkraft och dess betydelse. Om man ska kunna uppnå eller komma i närheten av de globala klimatmål som finns kommer världen att behöva mer kärnkraft. Här kan Sverige ta på sig en ledartröja ta ansvar och visa andra hur man kan göra.	1391
3217	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Vi hörde innan ajourneringen ledamoten Kinnunen prata om en ny politik som skulle visa vägen för miljö- och klimatarbetet. Trots det verkar politiken bara handla om att skära ned och ta bort. Det övergripande målet för miljöpolitiken är enligt det riksdagsbundna generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det handlar om att ställa till rätta ta ansvar för sin egen generations problem och möjliggöra för nästa att leva ett gott liv. Tyvärr pekar utvecklingen för samtliga miljömål utom två på en negativ trend. Vi ser också en fortsatt ökning av växthusgaser. Hur kommer det sig då att man faktiskt mer än halverar klimatbudgeten under en treårsperiod? Sverigedemokraterna satt inte i riksdagen när vi antog miljömålen. Min fråga är om ni står bakom dem.	912
3218	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Miljömålen ja. Sverigedemokraterna var inte representerade i miljömålsberedningen när de klimatpolitiska målen antogs och förslaget till ramverk togs fram. Vi var heller inte representerade i riksdagen när de tidigare miljömålen beslutades. Vi var inte med när målen diskuterades och ser gärna att man gör en översyn av många av klimatmålen. Generationsmålet som Emma Nohrén tog upp låter jättebra och överensstämmer nog i princip med Tidöavtalets skrivningar om förvaltarskapstanken. Det är samma sak som åsyftas. Det är naturligtvis någonting vi ska eftersträva. Problemet med de olika miljömålen och klimatmålen är ju att man ofta sätter dem på en nivå så att de blir svåra eller omöjliga att uppnå utan att bryta mot andra mål. Det vore relevant att försöka få till stånd en miljömålsstyrning med färre mål och med en realistisk väg framåt som gör att man vet hur man ska kunna uppnå dem. Det vore intressant att se över i framtiden.	955
3219	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Jag hör ledamoten säga att det är viktigt med klimatmål och att man ska försöka uppnå dem men att de inte är utformade som de ska. Frågan är då vilka mål Sverigedemokraterna vill uppnå. Vad har ni för åtgärder? I utgiftspost efter utgiftspost på det här området skärs det ned samtidigt som vi vet att klimatförändringarna är här och att vi måste göra vad vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige måste göra sin del - göra klimatanpassningsåtgärder och samtidigt skydda återskapa och restaurera biotoper och naturvärden för att inte utarma den biologiska mångfalden. Vad ser Sverigedemokraterna som en viktig åtgärd här? Vad jag kan se är det bara en slakt som pågår. I den här budgeten skär man med kirurgisk precision bort allt som handlar om miljö och klimat.	797
3220	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! Tack för frågorna Emma Nohrén. Den miljöbudget som vi kommer att fatta beslut om - kanske inte i dag men i morgon - är en av de största miljöbudgetarna någonsin. Jag skulle nog säga att den är något för stor. Man skulle kunna prioritera bättre bland utgifterna. Huvudanledningen är att staten lägger väldigt mycket skattepengar på att subventionera bilar. Olika typer av laddbara fordon subventioneras med skattemedel och det är en satsning som nu kommer att fasas ut. Det är eftersträvansvärt och något som vi från Sverigedemokraternas sida har påtalat behovet av i många år. Det är inte rimligt att lägga en stor del av skattebetalarnas pengar på att subventionera fordon. Det är också en ineffektiv satsning eftersom en stor del landar i ökade marginaler hos fordonsförsäljarna. En stor andel landar också på den norska marknaden. Det är en dålig ineffektiv satsning. När vi har fått bort den kommer miljöbudgeten att minskas eftersom det är den största posten. Vi sverigedemokrater vill också minska införskaffandet av skyddade områden och det är för att det inte finns något sådant behov. Felaktiga definitioner av skyddade områden ligger bakom alltför stor penningrullning på det här området. Det finns inget sådant akut problem i det svenska samhället. Vad gäller satsningar återfinns en lång rad sådana i budgeten till exempel kraftfulla satsningar på laddinfrastruktur och en helt ny politik för mer kärnkraft i Sverige. Vi har även offensiva satsningar på bio-CCS satsningar på internationella klimatinvesteringar med mera. Det saknas inte satsningar i den här budgeten. Men jag tror definitivt att vi kan slimma miljöbudgeten ytterligare prioritera ännu bättre med skattebetalarnas pengar och samtidigt nå bra effekter på miljö- och klimatområdet.	1785
3221	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Om jag missförstod ledamotens inledande anförande som kritik mot att vi drog ned biståndet ber jag om ursäkt. Jag uppfattade det på det sättet men jag kan ha hört fel. I så fall tar jag tillbaka det. Jag menade inte att ledamoten sa om rapporterna att de var meningslösa utan att det var myter. Det var bokstavligen det ordet som användes att jag hänvisade till myter. Jag hävdar att rapporterna från Riksrevisionen och Expertgruppen för biståndsanalys inte är myter utan det är sanning och verklighet. Men om Miljöpartiet har uppfattningen att det är myter förstår jag att man gärna blundar för problemen. Då kommer vi aldrig att se någon förändring när det gäller de här sakerna. Då kommer vi att fortsätta lägga in 1 procent av bni år efter år och aldrig ta tag i frågorna. Det är slöseri med skattemedel - ibland inte alltid men ibland. Det är det jag menar är ett problem. Jag är jättetacksam över budgeten och ser fram emot att se var vi kommer att landa framöver när det gäller biståndsfrågorna. Jag förstår att det skapar oro för många som arbetar inom detta. Förändring skapar oro. Man kan tycka att det bästa hade varit om allting alltid fick vara som det brukar vara. Det är oftast jag som konservativ som brukar kallas bakåtsträvande och det sägs att jag gärna vill bevara. Men i det här fallet är det jag som är progressiv och Miljöpartiet som kanske är lite konservativt. Jag hävdar bara att vi behöver en ny syn på biståndet. Jag tror att vi kommer att landa i något fantastiskt bra med den nya biståndspolitik som vi kommer att ta fram. Vi måste ge detta lite tid. Det är därför vi inte drar ned jättemycket på biståndsbudgeten just nu utan låter den ligga i tre år på 56 miljarder kronor årligen. Det är väldigt mycket pengar. Vi behöver se över detta och vi har tre fyra år på oss att göra det arbetet. Vi ska se vad vi landar i.	1873
3222	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Vi är här i dag för att debattera utgiftsområde 20 om allmän miljö- och naturvård. Vad kan väl passa bättre än att göra detta dagen efter det att vi fick ta emot de glädjande nyheterna från Montreal där FN:s toppmöte för biologisk mångfald gick i mål? Vi har fått ett globalt ramverk för biologisk mångfald - ett Parisavtal för djur och natur arter och naturtyper. Världens länder kom överens om att 30 procent av alla naturtyper biotoper ska skyddas innan 2030. På det sättet ska den sjätte massutrotningen som vi faktiskt är inne i hejdas. Sloganen var att vi ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Det betyder att vi måste skydda restaurera och sköta om naturen och ta fram kunskap. Av de åtta miljoner arter som finns på jorden - egentligen är det nog långt fler om man räknar bakterier och annat men nu menar jag de stora - är ungefär en miljon hotade av utrotning. Arter och naturtyper hotas i dag mest av illegal jakt förlust av livsmiljöer - det vill säga att vi människor tränger undan dem - och av klimatförändringarna förstås. Vid ett annat klimattoppmöte för en dryg månad sedan hade jag förmånen att för utskottets räkning närvara i Sharm el-Sheikh på FN:s 27:e klimatkonferens. Där var 40 000 människor från hela jorden på plats för att försöka fylla Parisavtalet med innehåll komma vidare med de tekniska lösningarna och komma fram till hur man ska klara att uppnå att hålla jordens uppvärmning under 1 5 grader. Världens samlade forskarkår är enig om att klimatförändringarna sker att det går fort och att det beror på oss människor. Regeringen själv skriver så här i sin budgetproposition: Den sjätte utvärderingsrapporten som FN:s vetenskapliga panel IPCC tagit fram under 2021 och 2022 visar att möjligheterna att begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1 5 grader blir allt mindre och att kraftfulla samt skyndsamma åtgärder som begränsar utsläppen krävs. Sambandet mellan den ökade globala medeltemperaturen och extrema väderhändelser är vetenskapligt fastställt." Herr talman! Vi har gått in i tidsperioden antropocen - en era då människor påverkar varje aspekt av biosfären. Vi hittar plastbitar högst upp på Himalayas topp. Vi hittar miljögifter längst ned i Marianergraven. Det betyder också att det bara är vi människor som kan stoppa klimatförändringarna hejda förlusten av biologisk mångfald och göra så att trenderna vänder och så att vi lever inom planetens gränser. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser göra vad vi kan för att hålla oss under 1 5 grader och samtidigt anpassa oss till det kommande klimatet. Jordens medeltemperatur har redan ökat med 1 2 grader. Den kommer att fortsätta öka för vi kommer inte att sluta med dessa utsläpp i dag. Men vi måste göra vad vi kan för att minska detta och samtidigt anpassa oss till det nya - på FN-språk brukar man kalla detta mitigation and adaptation. Detsamma gäller för biologisk mångfald. Det är bara vi människor som kan stoppa förlusten av biologisk mångfald. Detta är faktiskt en vinn-vinnsituation för friska ekosystem klarar klimatförändringarna bättre. Friska hav levande skogar myllrande våtmarker och regenererade jordar klarar av påfrestningarna bättre. De hjälper oss vid skyfall binder kol och förser oss med ekosystemtjänster. Grönska i städer sänker temperaturen. Bevuxna jordar tar upp regn. En levande skog och naturliga stränder och strandzoner tar upp koldioxid och förhindrar erosion. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop - hav och klimat är två sidor av samma mynt. Tyvärr gör vi inte det vi ska. Som FN:s generalsekreterare António Guterres sa i sitt öppningsanförande på COP 27: We are on the highway to climate hell with our foot still on the accelerator. Vi är på väg mot klimatets helvete med foten på gaspedalen. Detta är också vad den nya regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna gör. I den budget som vi debatterar här i dag verkar regeringen med sitt samarbetsparti göra precis tvärtemot vad forskningen säger att vi ska göra. Man skär ned budgeten för klimat- och naturvård med över 50 procent över en treårsperiod. Man har foten på gaspedalen. Regeringen skriver själv i sin budgetproposition att utsläppen kommer att öka med den politik man har. Man säger sig värna havet strömmingen och torsken men ändå skär man ned budgeten för havsmiljösatsningar. Man säger sig värna äganderätten i skogen och skogsägarna men ändå genomför man en slakt av skyddet av värdefull natur. Man aviserar till och med neddragningar i miljöövervakningen. Det är märkligt att denna regering i helgen satt och förhandlade och tryckte på vikten av miljöövervakning och uppföljning när man var på COP 15. Utan pengar blir det inga mätningar men det är kanske så den här regeringen vill ha det. Om man inte vet vad som finns kanske man inte heller behöver ta sitt ansvar för att skydda bevara restaurera och vårda de ekosystem som vi tillsammans har. Med kirurgisk precision har man tagit bort eller dragit ned på det som har med klimat och miljö att göra. Vad är svaret? Ny kärnkraft om 10-15 år. Men vi ska fortsätta att köra våra bilar på diesel. Jag ska inte vara sådan - man har en satsning på våtmarker. Detta kan sägas vara en fortsättning på det som tidigare regeringar har gjort. Men man tar pengar till det från anslaget Skydd av värdefull natur så det är nog magstarkt att säga att det är en satsning. Däremot är det en öronmärkning. Till och med internationellt visar man upp sin nonchalans och vi hör hur folk undrar vad som egentligen har hänt med Sverige. Till COP 27 klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh kom regeringen tomhänt utan några nya pengar initiativ eller utfästelser. Mig veterligen är detta första gången på 27 möten som en regering oavsett färg har kommit till ett klimattoppmöte utan någonting. Det säger något. Vi i Miljöpartiet vill annorlunda. I vår budget som ska ses som en helhet vill vi bygga ett grönt folkhem där klimatarbetet är världsledande där välfärden är till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Vi vill genomföra en historisk satsning med utgångspunkt i vetenskapen och göra det som krävs för att Sverige ska nå sin del av såväl Parisavtalet som det nya Montrealavtalet. Det kräver att man vågar satsa stort. På detta område vill vi vända artkrisen i skogen och göra stora satsningar på att bevara och skydda naturområden samt satsa på skötsel av redan skyddade områden. Vi vill förstärka arbetet med friluftsliv och allemansrätt. Vi måste fortsätta arbetet med invasiva arter och de hotade arterna samt göra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden. Vi tycker att miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete och den behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att man ska kunna följa upp tillstånd och fatta de rätta besluten. Jag sa tidigare att hav och klimat är två sidor av samma mynt och det stämmer. Därför måste havsmiljöförvaltningen få en större och tydligare roll i klimatarbetet. Vi måste ha en ekosystembaserad förvaltningsmodell för allt havsmiljöarbete och all klimatpolitik. Herr talman! Jag ser att min talartid har runnit ut; jag ber om ursäkt för det. Eftersom vi i Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på detta område kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Detta beror som alla vet på att riksdagen redan har beslutat om en snävare budgetram. Jag vill ändå påpeka att Miljöpartiets budget visar att det går att både nå klimatmålen och stärka välfärden att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till Sveriges internationella åtaganden och till de svenska europeiska och internationella miljömålen. Det är en budget för en framtid att längta till. "	7741
3223	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Herr talman! Tack Emma Nohrén för ett brinnande anförande! Det var ett anförande med mycket empati. Jag kanske inte håller med om allt som ledamoten tog upp i sitt anförande men det är ju en annan femma. I sitt anförande nämnde Emma Nohrén som ett mantra skydda bevara och restaurera" och när man läser igenom punkterna i Miljöpartiets budget blir det väldigt tydligt att det är just detta som det handlar om. För Kristdemokraterna är förvaltarskapsprincipen en viktig och bärande princip. När man förvaltar något brukar man på ett smart sätt. Men till stora delar verkar det inte som att det över huvud taget handlar om brukande här utan det handlar om just att skydda bevara och restaurera. Möjligtvis ingår det någon form av brukande när man restaurerar. Det verkar vara ganska tydligt att Miljöpartiet inte litar på Sveriges markägare eftersom man lägger ned så enormt mycket pengar i sin budget på att ta någon annans mark för att skydda bevara och restaurera. Är det så Emma Nohrén att Miljöpartiet inte ser att Sveriges markägare klarar att göra det jobb som de har gjort hittills? Det är ju faktiskt så att mycket av den natur som vi har i dag som har skyddsvärda arter finns där just därför att den är brukad och just därför att markägarna har skött den. Ser Miljöpartiet att detta blir ett problem och att man får än större problem och polarisering vad gäller kampen om bland annat ägande- och brukanderätten? "	1436
3224	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag är själv markägare och skogsägare och brukar med hyggesfria metoder. Jag tycker inte att det handlar om antingen eller utan vi behöver både och. Det senaste tiotalet år har vi brukat för mycket och med icke hållbara metoder framför allt när det gäller skogen. Våra kontinuitetsskogar som inte har varit märkta av mänsklig framfart minskar och fortsätter att avverkas. Miljöpartiet tycker att det inte är mer än rätt att vi kan köpa ut de markägare som har dessa skogar så att de kan tjäna pengar på sin skog utan att ta ned den och så att vi får gemensamma värden som vi behöver. I går slöts ett avtal i Montreal om att 30 procent av varje naturtyp måste skyddas om vi ska klara målen. Det finns olika typer av skydd men vi kommer att behöva göra detta. Är Kristdemokraterna beredda att göra det som krävs för att vi ska uppnå det nya internationella ramverket?	922
3225	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för motfrågan. Jag vet att Emma Nohrén är markägare och gärna kör hyggesfritt. Dock säger skogsforskningen ganska entydigt att det inte är lösningen i alla fall inte om man vill ha en mångfald i sin skog. Om vi ska dra ned på skogsbruket vad ska vi då i stället använda i omställningen? Produkter från skogen kan i dag ersätta allt det som vi i dag kan tillverka av olja. Det visar att skogen är en viktig del i omställningen om den brukas. Emma Nohrén nämner också mänsklig framfart. Låt oss gå 200-300 år tillbaka till Värmland. När bergsbruket var igång fanns ingen skog kvar inte ens en pinne för då höggs allt ned för att användas i bergsbruket. Mänsklig framfart har vi alltså haft ganska länge. Sedan kom det ny skog som i början till stor del sköttes som kronoskog. Men när det gick över i privat ägande kom mångfalden och skogsbruket sköttes på ett betydligt bättre sätt än när staten drev det. Emma Nohrén nämner mötet i Montreal och vad som togs fram där. Vi har sedan tidigare gamla mål men här räknar länder väldigt olika. I Sverige vill vi vara Bror Duktig och går några steg längre än alla andra för att vi ska vara bäst. Detta hämmar vår konkurrenskraft och vi blir alltså inte lika konkurrenskraftiga som andra länder på marknaden eftersom vi alltid ska vara bäst. Ser ledamoten att vårt räknande in absurdum sätter krokben för oss själva i stället för att göra klimatet en tjänst?	1450
3226	Emma Nohrén (MP)	MP	Herr talman! Jag hoppas att vi har lärt oss något sedan 1800-talet om hur vi ska bruka skog och vad vi behöver göra. Vi har också andra möjligheter i dag. Jag bor själv på västkusten där man högg ned all skog för att kunna göra olja av sill under sillperioderna. Därefter kom tall och gran upp i stället för den lövskog som fanns tidigare. I dag brukar vi på fler ställen och med hårdare metoder än vad vi gjorde tidigare. Vi kommer att behöva fortsätta att bruka skogen men vi måste göra det med skonsammare metoder - och det som ska skyddas behöver skyddas. Om vi vill veta vad som ska skyddas och hur det ska skyddas behövs miljöövervakning vilket är något som ledamotens regering drar ned på. Om vi ska veta att vi gör rätt och ska ha data på det vi gör är miljöövervakningen väldigt viktig. Om vi ska mäta som andra länder måste vi också göra det på samma sätt och då behöver vi ha miljöövervakningsdata. Om vi ska uppnå våra mål måste vi göra det tillsammans. Vi kommer att behöva skydda mer än vi gör i dag. Vi kommer att behöva bruka annorlunda än vi gör i dag. I dag är 1 000 arter rödlistade och på väg bort. Det finns 256 olika stekelarter som pollinerar. Vi har haft över 40 olika humletyper i Sverige och 3-4 av dem är redan nationellt utdöda. Vi kommer att behöva göra flera olika insatser i flera olika landområden. Det handlar dock inte om att lägga en död hand på dem utan om att stärka upp för framtiden så att våra barn och barnbarn får en bra värld som de leva på och bruka för en bra matproduktion.	1530
3227	Helena Storckenfeldt (M)	M	Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Vi hörde just statsministerns återrapport och dessförinnan utrikesutskottets debatt. Jag tänkte hålla mig till samma tema och även Miljöpartiets Emma Nohrén lyfte fram ett internationellt med COP 15. Världen står milt uttryckt inför extremt stora utmaningar. Pandemin påverkade oss alla på ett eller annat sätt och vi ser fortfarande effekterna i vår omvärld. På vissa håll pågår den än. Vi närmar oss dessutom årsdagen för Rysslands olagliga och fullständigt oacceptabla anfallskrig mot Ukraina. Om cirka två månader har det ukrainska folket stått upp för sitt land och sin rätt att existera i ett helt år. I och med detta krig har vi även sett långtgående effekter då tillgången på livsmedel i världen förändrats drastiskt - något som min kollega John Widegren klokt tog upp i lördagens debatt om utgiftsområde 23. Något som kanske inte hör till denna debatt men som jag ändå vill passa på att nämna i talarstolen är situationen i Iran: Kvinna liv frihet! Världen befinner sig minst sagt i ett mycket volatilt läge. Lägg därtill hög inflation och lågkonjunktur i Sverige samt en klimatkris. Ibland blir jag påmind om min ålder i detta uppdrag. Som 27-åring kan jag ju inte veta särskilt mycket. Men efter en snabb tillbakablick på historien kan vi nog konstatera att vi aldrig behövt hantera så många olika kriser samtidigt. Tuffa tider kräver också tuffa beslut exempelvis en restriktiv budget. Vi ser hur oppositionens budgetar spär på inflationen medan vi ser till långsiktigheten och garanterar att vi fortsatt har utrymme att agera om rådande ekonomiska läge skulle bli långvarigt eller värre. Det är viktigt att politiken också ser människors vardag. Vad gör vi annars här i kammaren? Alla vi har en gång fattat beslutet att engagera oss politiskt och jag skulle gissa att de allra flesta av oss motiverades av ambitionen att göra världen till en bättre plats. Just nu befinner vi oss som sagt i ett svårt läge. Julen närmar sig med stormsteg och många känner en stor oro. Ekonomin är hårt pressad och varenda krona måste vändas på för att man ska ha råd med både elräkning och julklappar. Verkligheten är den att vi har barn i Sverige som fryser på grund av att föräldern inte har råd med uppvärmningen. Det är också den verkligheten som statens budget måste utgå från. Allt annat vore orimligt. Även om budgeten i stort är restriktiv lägger vi fram en historiskt stor budget på detta utgiftsområde. Arbetet för vår gemensamma miljö och för klimatet är prioriterat. Herr talman! Låt mig vara extra tydlig: Moderaterna och regeringen står fast vid de högt ställda nationella klimatmålen. Sveriges klimat- och miljöarbete är och ska vara ambitiöst. Det ligger djupt rotat i moderaternas dna att värna och vårda det vi en dag ska lämna efter oss. Vi är också ett hoppfullt parti. Vi vet att mänsklig aktivitet och förbränning av fossila bränslen höjer medeltemperaturen men vi tror också att människan genom tekniska framsteg vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför. Men det gäller att vi gör det på ett effektivt sätt som är mål- och resultatinriktat. Klimatfrågan är ett globalt problem som också kräver globala lösningar. Sverige står för cirka 0 2 procent av världens utsläpp. Det innebär att även om Sverige nådde nettonollutsläpp i morgon skulle det inte räcka för att stoppa klimatförändringarna. Vår politik tar därför sikte på att minska Sveriges utsläpp och inspirera och uppmuntra andra att följa efter. Men för att Sverige på riktigt ska vara ett föregångsland och lyckas inspirera måste vi också värna den svenska konkurrenskraften. Ingenting driver på utveckling så fort som konkurrenskraft. Sveriges roll på den internationella arenan måste därför vara att föregå med gott exempel som fler länder vill ta efter. Under den förra moderatledda regeringen lyckades vi visa världen att man visst kan minska utsläppen samtidigt som man ökar tillväxten. Dessa två värden står inte mot varandra och det krävs därför en politik som ser till helheten och inte sätter käppar i hjulen för ekonomin företagens konkurrenskraft och hushållens ekonomi. För att vi ska nå målen måste detta göras tillsammans och det kräver en politik som anses vara legitim och som är kostnadseffektiv och målinriktad. Moderaterna har visat att en sådan klimatpolitik är möjlig och det ska vi göra igen. En viktig del i detta är att inkludera fler i omställningen. När klimatbonusen infördes var det ett stöd till marknadsintroduktion och då i juli 2018 uppgick andelen klimatbonusbilar till cirka 5 procent. Nu är det runt 50 procent. Vi lägger därför om riktningen för att öka takten för utbyggnad av laddinfrastruktur någonting som kommer att se till att elbilen blir ett reellt alternativ för alla invånare i Sverige och inte bara för dem som bor i storstäder. EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Vi välkomnar att gemensamma förslag läggs på områdena miljö och klimat. På EU-nivå kan vi göra stor skillnad och jag är därför stolt över att grön omställning är en av regeringens prioriteringar under det svenska ordförandeskapet. Nyligen har EU enats om nya koldioxidkrav för lätta fordon vilket innebär att alla bilar som säljs inom EU om bara 13 år måste ha nollutsläpp. Det innebär att alla tillverkare som vill sälja på EU-marknaden måste ställa om sin tillverkning. Sverige kan göra mycket men EU är en mycket större plattform där vi kan åstadkomma mer. Herr talman! Klimatpolitiken är i grunden en fråga om energi. Utan ren el ingen grön omställning. Vårt elsystem är eller har varit ett av de bästa i världen med betydligt lägre utsläpp jämfört med länder i vår närhet. De låga utsläppen beror i mycket på en unik mix av fossilfri kraftproduktion bestående av kärn- vatten- och vindkraft. Merparten av de svenska utsläppen kommer i dag från industrier och från transporterna. Det är också där som utsläppen måste minska. Vi har i dag många företag som redan är med och bidrar. De sätter egna branschmål driver på innovationen och pushar politiken och marknaden i rätt riktning. Det är bra men nu måste politiken också leverera på sitt håll. Vi står fast vid att tillgången på fossilfri el när och där den behövs är den enskilt viktigaste förutsättningen för att industrin och transportsektorn ska kunna genomföra sin mycket avgörande del av klimatarbetet. Till 2045 kommer Sveriges elbehov att mer än fördubblas. För att möta detta kommer ny fossilfri och planerbar elproduktion att behövas. Herr talman! Under alltför lång tid har man fokuserat klimatarbetet kring projekt som ser bra ut eller känns bra för stunden. Det har lett till att budgeten har ökat men effekten för klimatet har stannat av. Detta vill vi vända på. Vi väljer en annan väg. Klimatarbetet måste ses som legitimt och vi satsar därför på det som gör störst skillnad. Det handlar om en fungerande elförsörjning som klarar framtidens elbehov. Det handlar om en utbyggd laddinfrastruktur för att elbilen på riktigt ska vara ett alternativ i hela landet. Det handlar också om våra internationella satsningar och om att främja export av klimatvänliga produkter och teknik. Herr talman! Det finns mycket kvar att göra och jag har bara hunnit nämna några delar. Den här budgeten är ett första steg i en riktning som kommer att innebära att vi satsar på det som gör störst nytta och går ifrån populismen. För vissa kommer det att kännas obekvämt och redan har många starka röster höjts. Men det viktigaste är att vi lägger grunden för en politik som når klimatmålen. Jag vill avsluta med att önska talmannen Riksdagsförvaltningen och miljö- och jordbruksutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag ber om ursäkt för att jag dragit över min talartid. (Applåder)	7826
3228	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten för ett bra anförande! Men man kan ändå ifrågasätta när Moderaterna säger att de står bakom klimatmålen men ändå lägger fram en budget som ökar utsläppen. Det är för mig lite grann som en 800-meterslöpare som lunkar sig igenom första varvet och sedan försöker maxa andra varvet. Det är inte riktigt en vinnarpolitik. Jag skulle vilja ställa ungefär samma fråga som jag ställde till Sverigedemokraterna. I Dagens Nyheter kunde vi i veckan läsa att om Sverige går ned till EU:s miniminivå när det gäller reduktionsplikten det vill säga den andel biodrivmedel som blandas i när vi tankar skulle utsläppen öka med cirka 27 miljoner ton koldioxid. Det finns fyra sätt att kompensera detta: minskad avverkning av skog att använda sparade utsläppsrätter eller att låna för nästa års utsläppsbudget att växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS att köpa utsläppsutrymme från andra länder. ESR var det ju Moderaternas Jessica Polfjärd en gammal riksdagskollega som förhandlade om för EU-parlamentets räkning. Min fråga till Moderaterna är vilket av dessa fyra sätt tänker ni verka för ifall ni nu går vidare med förslaget om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Vilket av de fyra sätten är det som kommer att göra att vi klarar de klimatmål som vi har förbundit oss till genom EU och som vi också har egna beslut om här i Sveriges riksdag?	1387
3229	Helena Storckenfeldt (M)	M	Herr talman! Vi anser att all politik måste utgå från rådande läge. Eftersom frågan redan ställts till min kollega från Sverigedemokraterna kommer jag att besvara den på ett liknande sätt. Vi ser just nu hur svenska hushåll och företag är otroligt pressade på väldigt många sätt. Det är också där som politiken måste ha sin utgångspunkt. Vad gör vi för att för att underlätta för svenska hushåll och företag? Vi måste ha en realism i politiken som ser att det på riktigt är barn som fryser i Sverige i dag och att det är pensionärer som lägger hela sin pension på elräkningen. Det är otroligt svårt på väldigt många håll. Detta måste vi utgå ifrån. Som min kollega tidigare nämnde gick Sverige ensamt fram med högst krav i EU. Det var en ohållbar nivå som man lade sig på. Det var oansvarigt och det har gått ut över svenskarnas plånböcker. Vi kommer att gå vidare med det här förslaget för det är detta som vi ser kommer att behövas just nu. Vi behöver följa en mer långsiktigt hållbar bana. Efterfrågan på biobränslen ökar väldigt stort i hela EU. Det ser vi. Det finns en guldmarknad för biobränslen. Varför måste vi i Sverige alltid vara bäst i klassen och ställa högst krav på oss själva? Detta vill vi gå ifrån. Vi vill gå i riktning mot en politik som faktiskt ser människors vardag och underlättar där också.	1329
3230	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Herr talman! Jag delar verkligen bilden av den kris som vi är i nu. Ledamoten säger att det är kallt och att elen kostar. Det märker inte minst jag som kommer från Norrland där elstödet inte betalas ut. Detta blir en tuff vinter i ullunderställ som energiministern uttryckte det. Vår budget handlar också om elstöd för alla. Det är en skillnad mot regeringens. Den handlar om höjda barnbidrag nu när vi vet att det är tufft i vinter. Den handlar om en tankrabatt så att man i glesbygd där man måste ha bilen har råd att åka. Den handlar om en stor satsning på välfärden. Men detta var inte svar på min fråga. Jag instämmer verkligen i de problem som vi har och vi har också lösningarna på dem. Men min fråga var vilken av de fyra modellerna har Moderaterna tänkt använda för att vi ska uppnå målen. Handlar det om att minska avverkningen av skogen att använda sparade utsläppsrätter att växla utsläppsrätter eller att köpa utsläppsrätter från andra länder vilket kommer att vara väldigt dyrt? Eller handlar det om att Sverige ska ta sitt ansvar och inte lämna över detta på andra länder? Jag kan tala om för Helena Storckenfeldt att för mig handlar det om att jag vill se svenska jobb i det här landet och inte att de flyttar utomlands. Det handlar om nya gröna svenska jobb och nya svenska investeringar i vårt land som vi vet är exportberoende och har teknikkunnande. Det är så vi alltid har tagit Sverige framåt. Min fråga är fortfarande: På vilket sätt avser Helena Storckenfeldt och Moderaterna att kompensera för minskningen av reduktionsplikten?	1568
3231	Helena Storckenfeldt (M)	M	Herr talman! Vi fokuserar på det som ger störst effekt. Det vi har sett med reduktionsplikten är att den har varit på en väldigt ohållbar nivå. Den hade inte ens kunnat löpa hela vägen ut. Det är viktigt att ha med ett perspektiv till. Klimatpolitiken måste uppfattas som legitim. Om politiken springer åt ett håll medan invånarna står och skriker åt ett annat håll kommer vi inte att komma någonstans. Det är otroligt viktigt att vi har det perspektivet när vi diskuterar de här frågorna. Alla ska med på banan. Det är enda sättet som vi kommer att nå målen på. Det är jättebra att ledamoten Sätherberg lyfter fram de svenska företagen och gröna jobb. Vi tycker också att de ska stanna kvar här i Sverige. Statsministern stod också nyss här och sa det. Det är otroligt viktigt att vi gynnar våra svenska företag och ser till att de jobben finns kvar och utvecklas. Det handlar om att vi tar fram nya innovationer här i Sverige. Så tror vi att vi kan göra väldigt stor klimatnytta i hela världen. Självklart ska Sverige ta sitt ansvar. Men det är viktigt att lyfta det till ett högre perspektiv. Vad kan vår teknik och våra innovationer bidra med på ett internationellt plan? Det ser jag fram emot att få jobba med framöver.	1232
3232	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! I dag har vi att debattera biståndspolitiken och regeringens förslag till budget på området. Det är på många sätt en historisk dag men faktiskt också en rätt sorglig dag för det mål som har styrt biståndspolitiken i över 50 år har nu övergivits. Vi har i över 50 år i alla fall i denna riksdag haft en gemensam ambition: att avsätta 1 procent en hundradel av vårt välstånd för att bekämpa den fattigdom det förtryck den utsatthet och den orimliga ojämlikhet som många människor i världen lider av. Några länder har motsvarande mål som Sverige. Än fler har med beundran och respekt sett hur Sverige har tagit sitt ansvar. Världen över har svenskt bistånd hjälpt människor ur fattigdom och ur förtryck. Det har gett hopp och visat hur internationellt stöd kan kombineras med insatser som stärker den egna förmågan till trygghet och försörjning. Det är ett stöd utan krav på militära eller kommersiella förpliktelser och ett stöd som funnits där med världens gemensamma utveckling som utgångspunkt inte nationella egenintressen. Men en SD-styrd högerregering vill nu någonting annat. Vi kan se den största omställningen av svenskt bistånd på åtskilliga decennier den här gången som en del av en budgetprocess utan transparens och beredning. Det har inte varit någon möjlighet för biståndets olika aktörer att vara med och bidra med sina expertkunskaper. Det har varit utan utredning och remissförfaranden som annars brukligt är. Rykten säger - jag vet inte om det är sant - att Sida fick några dagar på sig att ta fram neddragningar i miljardklassen. Och alla de aktörer i civilsamhället som har expertkompetensen och som tillsammans med de statliga insatserna bär upp vår biståndspolitik - Diakonia Svenska kyrkan Act Plan och OPC - har enbart kommit till tals tack vare ett initiativ som vi tog i utskottet genom att ordna en hearing. För mig som under hela min tid som politiker har värnat civilsamhället är det extra sorgligt att se hur man från regeringens sida nu struntat i den överenskommelse som finns om att civilsamhället ska få möjlighet att komma med sina synpunkter till staten. Det finns ett sådant avtal. Det var en plattform som lustigt nog togs fram när Göran Hägglund var statsråd Han hade ett starkt engagemang i det. Detta blir en symbol för den högervandring och kanske ökenvandring som Kristdemokraterna faktiskt har gjort under dessa år. Kristdemokraterna men också Liberalerna lovade att vara garanten för att enprocentsmålet skulle vara kvar under regeringsförhandlingarna. Så sent som den 31 augusti sa en företrädare för Kristdemokraterna i utskottet att man kan lita på att Kristdemokraterna kommer att stå upp för enprocentsmålet. Och från Liberalernas sida kunde vi höra i valrörelsen: Vårt parti har i alla tider stått upp för enprocentmålet för biståndspolitiken. . En liberal princip vi varken kommer att ändra på i dag eller i morgon." Nu vet vi hur det blir. Nu vet vi att det här är löften som man bröt. Nu vet vi också att Johan Pehrsons klassiska ord att man säger en sak före valet och någonting annat efter valet är något som även på detta område har blivit verklighet. Vi känner igen det från klimatpolitiken jämställdhetspolitiken och andra politikområden. När SD vill något springer moderater liberaler och kristdemokrater i den riktningen. Det är sorgligt och oroväckande. Det är än värre när det gäller biståndet. Det drabbar ju de allra fattigaste de människor som är mest utsatta de människor som drabbas av krig svält och förtryck. Och vi alla här vet att den omsvängning som vi nu ser bara är början om Sverigedemokraterna som vi hörde i dag får hållas. Det är faktiskt bara drygt ett år sedan Sverigedemokraterna krävde en halvering av biståndet. Är det dit vi är på väg? Är detta bara början? Vi ser också att bilden av Sverige internationellt håller på att förändras. Sverige går från att vara en global aktiv och progressiv kraft till att bli en regional kanske lite mer passiv och i värsta fall reaktiv aktör. Det märks i utrikespolitiken och det märks definitivt i biståndspolitiken. Eller som Petra Tötterman Andorff som är generalsekreterare för Kvinna till Kvinna sa: Nu tar Sverige av sig den globala ledartröjan. Det är för övrigt samma utveckling som vi har sett inom klimatpolitiken. Jag tycker att det kanske mest pinsamma är agerandet under COP 27 där det blev internationellt uppmärksammat att Sverige mitt i den värsta klimatkrisen kommer att sänka ambitionerna och höja utsläppen. Scanias vd Christian Levin sa: Industrin har inte råd med fega klimatpolitiker. Det visar väl på ett tydligt sätt också vad svenskt näringsliv i stora delar tycker om regeringens klimatpolitik. Vi socialdemokrater hade målsättningen att Sverige skulle bli världens första fossilfria välfärdsland och var tydliga med det i vår klimatpolitik och näringspolitik. På samma sätt är det med biståndet. Vi står fast vid enprocentsmålet. Vi avvisar regeringens förslag om att överge detta i biståndsramen. En socialdemokratisk regering - när vi återkommer - kommer stegvis att återställa enprocentsmålet. I första steget vill vi höja biståndsramen med 2 5 miljarder kronor för 2023. Vi tycker nämligen att biståndet behövs för att minska klyftorna i världen för att stå upp för folkrätten för att främja demokrati och mänskliga rättigheter för att stärka rättsstaten för att stärka jämställdheten för att ha ett barnrättsperspektiv och för att främja en ekonomiskt socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Det är fjärran från de ambitioner som denna regering nu uttalar. Jag har läst och hört det nya statsrådet som för övrigt inte är här i dag tala om sin bild av hur biståndet ska vara. Han säger att det ska finnas för att stärka svensk export för att underlätta för migrationspolitiken och för att stärka svenska intressen - som om inte demokrati fattigdomsbekämpning eller hållbar utveckling var svenska intressen. Men i och med att han säger så är det kanske ändå på sin plats att påpeka att en sådan inriktning står direkt i strid med internationella principer. OECD har sedan 2003 förbjudit formellt bundet bistånd eftersom det skapar problem för mottagarna och innebär ökade kostnader på mellan 15 och 30 procent när man inte utgår från en lokal marknad. Det vore djupt olyckligt om biståndets fokus hamnade på Sverigefrämjande och på svensk exportagenda i stället för på mål om fattigdomsbekämpning. Vi socialdemokrater tror på att kombinera nationellt och globalt ansvarstagande även i tider av kris. En värld med större ojämlikhet med mer hunger och med fler konflikter är en osäkrare värld inte bara där utan också här. Antalet människor som lever i fattigdom och hungersnöd ökar just nu inte minst som en indirekt konsekvens av det krig som pågår i vår närhet i Ukraina. Lika självklart som det är för Sverige att ge omfattande stöd till Ukraina och till dem som har drabbats av Rysslands orättfärdiga och olagliga krig måste det vara att fortsatt göra insatser för alla dem som drabbas i andra delar av världen. Det handlar om att inte ge upp hoppet om demokrati och mänskliga rättigheter att inte ge upp kampen för flickors rätt till utbildning eller att inte blunda för svält och hungersnöd. I dag följs denna debatt av väldigt många som arbetar till exempel med att stärka demokratin i Latinamerika. Jag tänker på fredsprocessen i Colombia där svenska insatser har varit avgörande för samtalen eller på de viktiga insatserna från ambassaden och flera svenska biståndsorganisationer för att främja mänskliga rättigheter i Guatemala. Hur blir det med de insatserna framöver? Får de fortsätta? Kan någon från regeringspartierna redovisa detta eftersom regeringen inte är här? Debatten följs också i dag av de svenskar som arbetat hårt och engagerat i till exempel Afrika för flickors rätt till utbildning sexuell och reproduktiv hälsa och grundläggande mänskliga rättigheter som närmast systematiskt förtrycks i många av världens länder. Får insatserna för att stärka dessa flickor fortsätta eller är det också verksamheter som kommer att strykas nu när förhandlingarna om regleringsbrevet pågår? Vi socialdemokrater har framgångsrikt kunnat sätta fokus på flickors och kvinnors rättigheter inte minst genom formulerandet av en feministisk utrikespolitik bland annat för att synliggöra det ökade förtryck som finns när reaktionära krafter världen över växer fram. Men nu stryks den feministiska utrikespolitiken. Jag tycker att man ibland kan höra hånskrattet från högertrollen på nätet. Hur går det med dessa verksamheter framöver? Sverige har uppmärksammat att flickor och kvinnor världen över kränks i större utsträckning. De förnekas rättigheterna rätten att bestämma över sin kropp och rätten till liv och hälsa. Kommer ni att svika i jämställdhetsarbetet? Jag noterar att jämställdhetsperspektivet inte ens finns med i budgetpropositionens avsnitt om det humanitära biståndet och det lyser faktiskt med sin frånvaro i stora delar av budgetpropositionen. I det här sammanhanget är det också viktigt att ta upp det så kallade kärnstödet som är helt avgörande för att långsiktigt och stabilt stärka det multilaterala systemet framför allt via FN:s olika organisationer. Det innebär dessutom att Sveriges prioriteringar ofta får starkare genomslag inom FN något som jag själv har märkt när jag har varit på plats i FN vid ett flertal tillfällen och debatterat arbetat och agerat. Jag kan konstatera att en minskad insats till FN får konsekvenser vilket också påpekades vid den hearing som vi anordnade med representanterna från UNDP. Det är ett stort misstag från regeringen att skära ned stödet till FN:s organisationer eftersom det stödet både är kompletterande och också ömsesidigt förstärkande. Dessutom har jag inte ens sett konsekvensbeskrivningarna men det är väl öppet för regeringspartierna att redovisa vilka typer av insatser som FN i dag gör som ska strykas framöver. Förtroendet i världen tar år att bygga upp och Sverige har ett starkt förtroende. Men det tar bara veckor att riva ned och just nu rivs förtroendet för Sveriges internationella anseende och internationella agerande. Allt fler människor drivs på flykt på grund av klimatförändringarna. Allt fler krig och väpnade konflikter har dessutom sin grund i klimatförändringarna. Sverige måste vara ledande i att bidra till genomförandet av Agenda 2030 globalt både genom Addis Ababa Action Agenda genom utvecklingsfinansiering och självklart genom att fullfölja våra åtaganden i Parisavtalet. Ett ökat klimatbistånd är därför centralt i det internationella arbetet och viktigt för att möta åtaganden om ökad klimatfinansiering vilket vi kunde höra under COP 27. Många länder inte minst i Asien och Afrika måste nu både få ekonomiskt och tekniskt stöd för att genomföra klimatåtgärder och kunna anpassa sina samhällen till de klimatförändringar som pågår varje dag. Sverige borde med all den kunskap och kompetens som vi har vara med och bidra både ekonomiskt och med den kunskap vi har. Därför blir det pinsamt återigen när regeringen väljer att bromsa omställningen. Eller som Volvos hållbarhetschef sa nyligen: "För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig - Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder." Så är det. Att minska ambitionen för klimatomställningen och inom biståndet leder till att vår egen trygghet också minskar. Varken världen eller Sverige blir tryggare för att vi drar ned på ambitionerna på klimat- och biståndsområdet. Det borde vara enkelt att förstå. Vi är ju ett litet exportberoende land och det som händer påverkar oss. Ett globalt engagemang i världen är viktigt för Sverige. En misslyckad fredsprocess i Colombia ger mer droger på gatorna i Stockholm. Ett minskat klimatbistånd ger fler flyktingar till Europa eller för den delen ökade utsläpp i vår atmosfär. Även i de fall då vi inte ser de direkta eller indirekta konsekvenserna i Sverige kanske det är så att det är uppfordrande och ställer rättmätiga krav på engagemang medmänsklighet och solidaritet att vara ett av världens rikaste länder. Jag inledde med att säga att det är en historisk men också sorglig dag och dagens debatt lär inte förändra det faktum att 50 års uppslutning bakom enprocentsmålet nu är borta. Inför dagens debatt är det många som har hört av sig inte minst liberaler och kristdemokratiska vänner till mig som jag har mött under många år i riksdagen och de undrar var gränserna egentligen går för deras partier i riksdagen. Det undrar jag också. Finns det några röda linjer? Kommer vi att se en halvering av biståndet framöver? Kan vi få besked under dagen? Herr talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi socialdemokrater vill se avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen under utgiftsområde 7. Vårt budgetalternativ ska ses som en helhet så vi bryter inte ut enskilda delar. Jag hänvisar därför till vårt särskilda yttrande i betänkandet. (Applåder) I detta anförande instämde Johan Büser (S). "	13217
3233	Stina Larsson (C)	C	Herr talman! Tack för anförandet Helena Storckenfeldt! Alldeles häromdagen kom rapporten efter toppmötet i Montreal om 30 procent skyddad natur. Om jag inte missminner mig var ledamoten där på plats. Det ska bli intressant att få ta del av rapporten därifrån lite senare gissar jag. Vi vet att den biologiska mångfalden och klimatförändringarna hänger starkt samman. På nyheterna i morse var det en tråkig nyhet om torkan på Afrikas horn. Där har man nu livsuppehållande insatser för att rädda en hel generation elefanter. Klimatet och mångfalden är väldigt starkt sammankopplade. Det jag funderar på är hur regeringen och ditt parti som leder regeringen ser på klimatförändringar. Det har kommit en del kritik mot regeringen. Man säger att den inte verkar ta klimatfrågan på allvar. Vi hörde tidigare finansministerns nonchalanta inställning till klimatmålen. Jag har inte sett så många konkreta förslag på åtgärder. Du nämnde själv att klimatbonusen är borta eller ska plockas bort. Jag ställer egentligen samma fråga som jag ställde till inledningstalaren här i dag. Hur ser Moderaterna och ledamoten på klimatförändringarna? Vad anser ni att vi ska vidta för åtgärder här i Sverige för att komma till rätta med dem?	1231
3234	Helena Storckenfeldt (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för en jätteviktig fråga! Jag har länge brunnit för miljö- och klimatpolitik och då särskilt klimatdelen. Jag är halvamerikan. I min lilla hemstad i Michigan var det inte alltid som det fanns ett miljö- eller klimattänk över huvud taget. Det var nog där som mitt politiska engagemang väcktes. Vi står givetvis bakom de högt ställda klimatmålen precis som jag nämnde i anförandet. Vi ser att det är mänsklig aktivitet förbränning av fossila bränslen som ökar medeltemperaturen. Det är vad som orsakar de problem som vi ser. Det orsaker extremväder isarna smälter och korallreven bleks. Det finns otroligt många delar som klimatet påverkar i världen. Precis som ledamoten nämnde hör biologisk mångfald också ihop med detta. Där har vi bland annat återvätning av våtmarker som ett av våra förslag. Det finns en hel rad andra förslag. Som jag nämnde är det otroligt viktigt att vi ser till vad vi gör vi på det internationella planet? Vad gör vi på EU-nivå? Hur kan vi jobba för att få med oss fler länder på banan? Vi vill också öka den planerbara elproduktionen. Utan el blir det ingen grön omställning. Det hör otroligt mycket ihop. Vi kommer att behöva alla former av kraftslag. Vi tycker såklart att kärnkraft är otroligt viktig men vi inkluderar alla kraftslag. Det behövs laddinfrastruktur så att man ska kunna välja elbilen i stället för en vanlig bränsletörstig bil. Det handlar om koldioxidinfångning och -lagring. Det finns jättemånga förslag. Jag ser fram emot att tala mer om det i nästa replik.	1548
3235	Stina Larsson (C)	C	Herr talman! Tack för svaret! Du nämner de internationella överenskommelserna. Det instämmer jag med helt och hållet. Utsläppen håller sig inte inom våra gränser. Du nämner också den biologiska mångfalden våtmarkerna och kärnkraften. Det håller jag också med om. Däremot tycker jag att vi behöver förnybar energi och inte bara fossilfri. Det handlar om de transporter vi har. Utsläppen kommer överallt ifrån. De kommer från transporter avfallshantering industrin arbetsmaskiner och markanvändning. Vi behöver komma till rätta med utsläppen här i vårt land just nu och inte bara genom internationella avtal. Vi måste sopa rent framför egen dörr innan vi lyfter blicken eller åtminstone gör det parallellt. I ditt anförande tyckte jag att du ställde plånboken mot miljön. Man skulle ta hänsyn till hushållens ekonomi. Det ska vi naturligtvis. Men jag anser att det går att kombinera. Näringslivet har förstått att Sveriges viktigaste globala uppgift är att gå före. Vi kan gemensamt stoppa utsläppen och klimatförändringar genom att ställa om och nå våra egna klimatmål och dessutom kombinera sänkta utsläpp med ett ökat välstånd. Vilka konkreta förslag tänker Moderaterna och regeringen att vi ska införa här i Sverige? Vilka nationella åtgärder anser ni att vi ska införa för att minska de svenska klimatutsläppen redan i dag?	1342
3236	Helena Storckenfeldt (M)	M	Herr talman! Jag tyckte att statsministern kom med väldigt mycket klokt i dag. Jag ska citera honom igen: Det bästa får inte bli det godas fiende. Det är ett väldigt klokt talesätt. Det är lite det som jag försöker att bära med mig. Ledamoten nämnde att jag ställde plånboken mot miljön. Jag är helt enig om att det måste gå hand i hand. Det var precis det jag försökte framföra i mitt anförande och i replikerna här. Får vi inte med oss människorna på banan kommer inte alla dessa förslag att hjälpa. Vi måste se till att näringslivet är med och så att människor i sin vardag får det att fungera och känner att de är en del av arbetet för att nå miljö- och klimatmålen. Jag tror absolut att vi har en jätteviktig uppgift att vara det land som går före. Men det är precis som jag nämnde i mitt anförande: Ska vi vara ett föregångsland på riktigt gäller det att vi har länder som vill följa efter. Om vi visar ett exempel där vi ställer jättehöga krav på oss själva gör det svårare för våra företag och gör det svårare för våra hushåll vilket land kommer då att vilja ta efter det exemplet? Därför väljer vi en annan väg där vi ser till att vi värnar om den svenska konkurrenskraften och ser till att vi kan göra det på ett mycket mer långsiktigt sätt.	1260
3237	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för hennes anförande och repliker med svar. Du sa att ni har lagt fram en restriktiv budget för framtida kostnader. Det fastnade hos mig. Alla som ägnar sig åt klimat- och miljöpolitik säger nämligen att det som vi gör nu tjänar vi på i framtiden. De insatser som vi gör på klimat- och miljöområdet i dag är alltså billigare än om vi gör dem i morgon. Det finns en klimatredovisning i regeringens budget om det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål. Det är en ganska dyster läsning. Vi har varit på rätt väg men med den nya politiken som den nya regeringen med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har lagt fram når vi inte våra klimatmål. Ledamoten Storckenfeldt sa att Sverige bara står för 0 2 procent av utsläppen. Det stämmer men vi är ganska mycket mindre än 0 2 procent av världens befolkning. Tittar man på utsläppen per capita släpper svenskarna ut bra mycket mer än genomsnittet. Vi ligger på topp 20. Om varje person i världen skulle släppa ut lika mycket som vi i Sverige gör går det åt fyra jordklot. Lägger vi där till våra konsumtionsutsläpp alltså det som vi handlar från andra länder blir det ännu högre - 8 ton per år. Ska vi nå klimatmålen och Parisavtalet måste vi ned till 1 ton per år. Jag undrar därför om ledamoten tycker att svenskar ska få släppa ut mer än andra eller om vi ska ta vårt globala ansvar och minska varje svensks utsläpp också?	1444
3238	Helena Storckenfeldt (M)	M	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. När jag var liten sa min mamma att pengar inte växer på träd. Men jag kan konstatera att Miljöpartiet med sin budget inte har gått den kursen. I Miljöpartiets värld verkar saker inte kosta någonting och man lägger fram en budget som spär på inflationen på ett väldigt oansvarigt sätt. Ja denna budget är restriktiv. Men vi väljer att satsa på det som gör störst skillnad både långsiktigt och här och nu. Att vi skulle tjäna på satsningar som vi gör i dag och inte i morgon händer inte om ingen följer efter. Återigen tror jag verkligen att Sverige har en möjlighet att vara ett föredöme i världen och gå längst fram. Men det gäller inte om ingen följer efter. Ledamoten säger att vi var på väg åt rätt håll. Men det var vi inte alls. Vi höll inte alls på att nå klimatmålen med den förra regeringen. Jag tror att det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt när det handlar om Sveriges miljö- och klimatpolitik. Vi ska fortsatt vara ambitiösa. Det är otroligt viktigt. Men det är också viktigt att vi ser till människors vardag. Hur ser verkligheten ut för människor i dag? Det är det som vår budget utgår från.	1182
3239	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Jag märker att jag inte får svar på mina frågor: Får svenskar släppa ut mer än andra? Ska vi ha ett större klimatavtryck per capita än andra? Ledamoten säger också att vi inte var på väg åt rätt håll. Vi hade inte all politik på plats men vi var på väg åt rätt håll. Kurvorna gick nedåt och vi skulle nå 2030-målet. Men när den nya regeringen minskar reduktionsplikten som de har aviserat att de ska göra och gör andra saker vänder kurvorna uppåt igen. Vi kommer att få en ökad biltrafik och ökade utsläpp från fossila drivmedel. Vi har en expansiv budget - ja. Men vi gör också det som Finanspolitiska rådet och andra säger att man kan göra - låna för saker som vi behöver göra för framtiden. Nu är det läge för det. Vi har en låg statsskuld och vi är ett rikt land så vi kan göra det. Det är många länder som vittnar om att de tack vare Sverige har flyttat fram klimatpolitiken. Många svenska företrädare har haft ledande positioner på de olika klimattoppmötena under åren. Och det är tack vare Sverige tillsammans med EU förstås. Men vi har lett och varit ett föredöme. Inför det kommande ordförandeskapet i EU får jag i stället frågor från kollegor ute i Europa. Vad har hänt med Sverige? Kommer ni att klara av detta? Det finns massor med viktig lagstiftning som ska gå igenom. Bilden av Sverige har alltså redan ändrats och det har ni lyckats bra med på bara ett par månader. Jag hoppas att ni visar att vi har fel. Åter till mina frågor: Ska svenskar få släppa ut mer än andra? Ska vi minska våra utsläpp för att alla människor på denna jord ska släppa ut lika mycket? Eller spelar det ingen roll vad Sverige gör för att det är ett så litet land? Men per person blir det stora utsläpp.	1735
3240	Helena Storckenfeldt (M)	M	Fru talman! Jag tackar för de upprepade frågorna. En del i detta är också att vår export inte räknas in. Där tror jag att vi kan göra mer. Men vi kan också se på mer korrekta beräkningar om vi börjar titta på vad Sverige bidrar med i världen. Det ska bli väldigt intressant när vår export börjar räknas in i siffrorna. Det handlar inte om att skjuta ansvaret ifrån sig utan det handlar om att vara ett föregångsland som andra länder faktiskt vågar följa. Just nu är det inte ett ekonomiskt läge för en expansiv budget. Det vet jag inte riktigt hur Miljöpartiet kan komma fram till i sitt resonemang. Återigen: Pengar växer faktiskt inte på träd även om det vore intressant för den biologiska mångfalden. Bilåkandet kommer att öka. Men med vår budget blir det förhoppningsvis med elbilar eftersom vi ska bygga ut laddinfrastrukturen. Det har tidigare inte gjorts på det sättet. Vi vill att det ska vara ett heltäckande nät över hela landet så att människor faktiskt vågar välja elbilen framför andra alternativ och att det ska bli ett reellt alternativ. Men det ska inte ske genom en klimatbonus som bara innebar att människor ökade sitt innehav av bilar och inte bytte bil till en elbil. Vi vill att det ska vara ett reellt alternativ i hela landet. Vår politik fokuserar på de långsiktiga lösningarna. Det är också det som har störst effekt på klimatet. Det är det som helt enkelt ger mest pang för pengarna.	1427
3241	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ och det ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Haven stiger och isar smälter. Torka översvämningar bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv. För att klara klimatkrisen krävs det att vi tar oss an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt tillsammans och att klimatomställningen sker rättvist. För oss socialdemokrater finns alltid klassperspektivet med vid utformningen av klimatpolitiken. Därför samlade vi socialdemokrater vid maktskiftet 2014 näringslivet forskningen politiken och andra intressenter i ett innovationsråd under ledning av statsministern. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur just de ska kunna stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. Efter att den förre moderate statsministern sa att industrin var basically gone gjorde vi precis tvärtom. Vi gjorde satsningar på industriprojekt som biodrivmedel plastreturraffinaderier vätgasproduktion återvinningsanläggningar och batteriproduktion och startade jobbet med snabbare tillståndsprocesser. Vi satsade på Klimatklivet Industriklivet bio-CCS biogasstöd våtmarksstöd miljöbilsbonus laddstolpar och inblandning av förnybara bränslen när vi takar. Vi satsade på järnvägen och även på nattåg hem till Jämtland och mycket mer. Det är så vi skapar framtidens jobb. Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Det var så vi skulle ha nått klimatmålen till 2030. Nu har vi den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget som ökar utsläppen. Man säger bland annat att reduktionsplikten som är det biodrivmedel som blandas in när vi tankar ska sänkas till EU:s lägsta nivå den 1 januari 2024. Det kan medföra att storskaliga planerade och aviserade investeringar i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Ska Sverige vara beroende av skurkstater för drivmedelsförsörjning? Eller ska vi ha en politik som stärker Sveriges beredskap och bidrar till mer svenskt i tanken? Det innebär även att de åtaganden som Sveriges regering förhandlat med EU om inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan på andra sätt måste se till att klara Sveriges beting. Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen? De senaste dagarna har vi sett uttalanden om att andra länder får ta ansvar och att vi kan köpa utsläppsrätter. Det kan kosta Sveriges alla skattebetalare väldigt mycket pengar fru talman. Vad den högerkonservativa regeringen med Sverigedemokraterna vill med miljö- och klimatpolitiken har det varit svårt att få någon som helst klarhet i förutom att vi för det första ska klara klimatmålen och för det andra tar och ökar utsläppen. Det går liksom inte ihop speciellt inte i ljuset av att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna öppnar för att skrota de nationella klimatmålen. Det är ju bara text på ett papper". Den moderata finansministern har kommenterat regeringens ambition om att nå klimatmålen så här: "Gör vi det inte så gör vi det inte." En liberal riksdagsledamot skriver: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är ju faktiskt som att tro på jultomten. Och Kristdemokraternas energiminister poserar antingen med en dammsugare eller pratar om att vi nu ska ta på oss ullunderställen. Det kommer vi som bor i mellersta och norra Sverige att behöva eftersom regeringen vägrar att ge oss elstöd. Fru talman! Regeringen säger sig värna om miljön och ställa sig bakom uppställda klimatmål. Men regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag visar inte det alls. Budgeten skärs ned från drygt 23 miljarder år 2022 till cirka 10 miljarder för år 2025 vilket skulle innebära en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivå. Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för såväl biologisk mångfald som människors hälsa och jobb. Skogen är också Sveriges gröna guld där jobben skapas och nutidens och framtidens fossilfria produkter och förnybart biobränsle tillverkas. Vi socialdemokrater vill att alla värden som skogen ger oss exempelvis friluftsliv jakt fiske renskötsel biologisk mångfald och besöksnäring ska kunna åtnjutas av alla medborgare. Det är beklagligt att den högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör en omfattande neddragning av anslaget för skydd av värdefull natur. Det har skapat över 2 000 jobb på Sveriges landsbygder. Det minskade anslaget riskerar också att få allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden friluftslivet kulturmiljön besöksnäringen och människors möjligheter att vistas i naturen. Fru talman! Den högerkonservativa regeringen aviserade i regeringsförklaringen att man ville satsa på särskilda insatser för att motverka övergödningen av Östersjön. Trots det väljer samma regering att minska anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö med 355 miljoner kronor 2023. Det är ungefär 20 procent. I budgeten skriver också regeringen att det är särskilt angeläget med ytterligare åtgärder mot övergödning att öka takten i genomförandet och att de mest värdefulla havsområdena ska skyddas som marina reservat. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna framgår inte. Även här är regeringen skyldig svenska folket ett svar. Fru talman! Vi socialdemokrater satsar totalt 640 miljoner kronor mer än regeringen på utgiftsområde 20. Vår satsning på klimatpremier kommer att snabba på introduktionen av klimatsmart teknik på marknaden och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från tunga transporter och arbetsmaskiner. Regeringens förslag om att minska nivåerna i anslagen som rör åtgärder och skydd för värdefull natur är inte bra för vare sig klimatet landsbygden eller skogsägarna. Vi socialdemokrater satsar därför 540 miljoner kronor mer på dessa områden bland annat på miljöövervakning. Sverige har ett väl utbyggt system för att övervaka landets miljö. De svenska mätseriernas längd är i många fall unika i världen. Genom att jämföra aktuella lägesbeskrivningar med tidigare mätningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller inte. Det tycker vi är viktigt att man fortsätter med. Vi satsar vidare medel som ska användas till insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur bevarande och restaurering av biologisk mångfald insatser för friluftsliv och inte minst ersättning till de skogsägare som fått nekade avverkningstillstånd. Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv. Dessvärre möter inte regeringens och Sverigedemokraternas budget för år 2023 den situation Sverige står inför. Budgetpropositionen är som vi vet ett pärlband av löftesbrott. Det duger inte. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden klimatet och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffa ekonomiska tider. Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner i väg till andra länder. Fru talman! Om det är fler här inne i kammaren som vill det kan man välja att rösta på Socialdemokraternas budgetmotion. (Applåder) I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S). "	7830
3242	Martin Kinnunen (SD)	SD	Fru talman! Anna-Caren Sätherberg redogör för Socialdemokraternas miljöbudget. Jag kan konstatera att skillnaderna mot vår inte är enorma. Det är några procents skillnad. För Sverigedemokraterna är miljöfrågorna som jag redogjorde för i mitt anförande högt värderade. Särskilt viktigt är att vi åtgärdar de miljöproblem som vi själva bär direkt ansvar för i vårt land och som vi mycket enkelt kan åtgärda. Sanering av förorenade områden har varit ett prioriterat område för Sverigedemokraterna. Tanken är att det är förorenaren som ska betala. Men dessvärre finns huvudmannen inte alltid kvar. Då har staten ett ansvar. Det är ett mödosamt arbete. Det kommer att ta lång tid och ännu längre tid kommer det att ta att återställa de tusentals områdena om man som Socialdemokraterna vill göra kraftigt skär ned stödet. Min fråga till Anna-Caren Sätherberg blir således: Varför vill Socialdemokraterna slakta anslaget till sanering av förorenade områden?	960
3243	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Herr talman! Jag vill börja med att tacka Tomas Eneroth för ett mycket bra anförande som jag håller med om till stora delar. Jag hade gärna sluppit den här repliken men jag kan inte låta bli att fråga Tomas Eneroth varför Socialdemokraterna i sitt budgetförslag inte avsätter 1 procent av bni till det internationella biståndet. I en tid när biståndet är viktigare än någonsin när vi ser hur fattigdomen ökar mycket snabbt i världen hungerkatastroferna är ett faktum och demokratin och jämställdheten går tillbaka avsätter Socialdemokraterna inte 1 procent till biståndet. Hur kan det komma sig? Socialdemokraterna har under decennier värnat och stått upp för enprocentsmålet men tydligen inte längre. Jag blir därför både förvånad och besviken. När ni hade regeringsmakten gjorde ni även stora avräkningar på biståndet för att använda till flyktingmottagande vilket urholkade biståndet avsevärt. Och nu detta. I er skuggbudget frångår ni enprocentsmålet och avsätter endast 0 91 procent till bistånd. Varför står ni inte upp för enprocentsmålet i praktiken och avsätter de medel som krävs?	1101
3244	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag skulle inte kalla det att slakta. Jag ser att regeringen väljer att lägga till mer pengar där. Efter att ha hört debatten här i kammaren förut kan jag tänka mig att ledamotens parti har drivit den frågan och att den är viktig för er. Det är som ledamoten säger; det är förorenaren som betalar. Därför har vi hittills inte sett att alla pengar i regeringens tidigare satsningar på området har gått åt. Vi har valt att i det här fallet göra andra prioriteringar till exempel på det som jag nämnde. Det är viktigare. Vi kan återkomma till det här. Ledamoten sa också i ett tidigare replikskifte att vi inte får spä på den ökade inflationen. Här är det viktigt att staten hjälper till. Men det är naturligtvis också viktigt att förorenaren betalar. Om ledamoten tror att det är de enda satsningar Socialdemokraterna har på området kan jag tala om att vi ser budgeten som en helhet. Det finns andra satsningar till exempel gratis kollektivtrafik för unga energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus och omprioritering i rot-stödet också för energieffektivisering. I övrigt i den budget som ligger här i dag på detta område är det saker som fanns i satsningar från den före detta socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen och sedan även från den socialdemokratiska regeringen. Det är satsningar som då inte välkomnades av alla partier i denna kammare som på industrikliv klimatkliv och annat.	1425
3245	Martin Kinnunen (SD)	SD	Fru talman! Anna-Caren Sätherberg talar om prioriteringar. En viktig prioritering för Socialdemokraterna är att bränslepriserna måste upp och att man på detta sätt behöver spä på inflationen ytterligare. I valrörelsen 2014 deklarerade dåvarande finansministerkandidaten och sedermera statsministern Magdalena Andersson att skatterna på bensin inte skulle höjas. Det var redan alldeles för dyrt att tanka hette det. Men detta löfte var ingenting värt. Sedan dess har vi haft ökade skatter. Vi har haft nya styrmedel som har ökat bränslepriserna kraftigt. I den socialdemokratiska budgeten fortsätter man på denna väg. Bränslepriserna ska upp. Man vill ta bort den skattesänkning som Sverigedemokraterna drev igenom. På detta sätt skulle priset för bensin och diesel öka med 1 krona litern. S förordar ett kontantstöd. Det är lite oklart hur man har räknat på det. Riksdagens utredningstjänst har inget pm som visar hur den modellen ser ut. Men det står av allt att döma klart att pengarna skulle ätas upp vid pump på grund av prisökningen till följd av skatteökningen. Och de administrativa kostnaderna är rimligtvis höga. Om senast ett år kommer Sverigedemokraterna och de övriga samarbetspartierna att ha sänkt reduktionsplikten men Socialdemokraterna talar sig varma för detta styrmedel. Planen är att reduktionen för diesel ska upp till 75 procent. Det är en chockhöjning. Då är frågan: Hur högt vill egentligen Socialdemokraterna att priset ska bli på diesel? I år har vi haft en prisvariation på mellan ungefär 23 och 28 kronor. Men med 75 procents reduktion får vi kanske förvänta oss en bit över 40 kronor framöver. Är det rimligt? Varför vill Socialdemokraterna prioritera på detta sätt?	1706
3246	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Detta är den klimat- och miljöpolitiska debatt som vi har i denna kammare och ledamoten väljer att prata om hur höga drivmedelspriserna ska vara - varsågod! När jag i valrörelsen knackade dörr hörde jag detta tydligt: Ja men Sverigedemokraterna lovar oss 10 kronor. De trodde inte att de skulle behöva vänta så länge på det. Jag tror att man på detta sätt fick väldigt många röster på landsbygden där det är långa avstånd. Vi inför i vår budget en tankrabatt just för dem med långa avstånd. Då handlar det inte om 14 öre vid pump utan då handlar det om en sänkning på typ 2 kronor. Det är lite mer och det är lite viktigare i dagens läge när vi vet hur hushållen kämpar med ekonomin. Om ledamoten undrar vad Socialdemokraterna prioriterar kan jag säga att det naturligtvis är ett elstöd som finns i hela Sverige. Varför ska 60 procent av Sveriges yta diskrimineras av regeringen och Sverigedemokraterna? Undrar ledamoten vad mer vi prioriterar? Vi vet hur hushållen har det just nu. Då prioriterar vi barnbidrag för barnfamiljerna och mycket mer pengar till välfärden så att undersköterskorna i välfärden inte ska få färre kollegor. Vi ska kunna hålla kvar detta. Det är de socialdemokratiska prioriteringar som vi gör. Och vi prioriterar - detta är ju en klimat- och miljödebatt - att vi ska klara klimatmålen och inte öka utsläppen. (Applåder) (forts. § 19)	1389
3247	ANDRE VICE TALMANNEN	ANDRE VICE TALMANNEN	Klockan är 17.00 och kammaren återupptar sitt sammanträde. Vi ska fortsätta med debatter. Först vill jag informera om att vi bedömer att det som kvarstår av debatten om utbildningsutskottets betänkande 1 inte kommer att hinnas med i dag. Talmännen har därför redan nu beslutat att lägga ärendet sist på morgondagens föredragningslista. Kammaren kommer att bryta sitt sammanträde klockan 23.00 i dag och om det återstår talare i debatten om utbildningsutskottets betänkande 2 kommer även de att flyttas till i morgon efter debatten om utbildningsutskottets betänkande 1.	576
3248	Helena Storckenfeldt (M)	M	Fru talman! Även om det blir något av en antiklimax när man bryter i en debatt vill jag tacka ledamoten för anförandet! Som jag lyfte i mitt eget anförande befinner vi oss i en otroligt tuff situation just nu. Jag vet inte om ledamoten Sätherberg också har fått ta del av det men jag har i alla fall fått mejl efter mejl som beskriver en fullständigt horribel situation. Barn fryser pensionärer tvingas att lägga hela pensionen på elräkningen. Dessutom vet vi att vi kommer att behöva ungefär dubbelt så mycket el till 2045 - för utan el ingen grön omställning. Min fråga till den socialdemokratiska ledamoten Sätherberg är: Hur kan man i dagens läge motivera att socialdemokrater satt i denna kammare och applåderade när man röstade för att lägga ned kärnkraften?	771
3249	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! I dag ska vi diskutera utsläpp miljö och klimat. Men självklart kan vi även ta en energidebatt. Annars brukar det alltid vara Sverigedemokraternas kärnkraftstourettes som slår igenom. Jag har alltid fått diskutera kärnkraft med dem. Jag vet inte om ledamoten var ledamot när det här beslutet fattades men att Socialdemokraterna applåderade känner jag inte igen. Däremot kan vi säga så här att hela det beslutet fattades 2015 av bolaget. Det var alltså ett marknadsmässigt beslut som alltså fattades innan vi 2016 gemensamt gick fram tillsammans med Moderaterna i en energiöverenskommelse där vi också fattade beslut om att slopa effektskatten. Trots att vi gjorde det ville marknaden ändå fortsätta att lägga ned. Eon som är ett privat bolag lade ned Oskarshamn 2. Den tidens marknadsekonomi gjorde att man valde att lägga ned kärnkraften. Den lades inte ned av någon politiker i den här kammaren vare sig av Moderaterna som höjde effektskatten mest eller av Socialdemokraterna. Fru talman! Jag delar verkligen ledamotens uppfattning att det är tufft. Det är tufft för barnfamiljer och därför ökar vi barnbidraget för dem i vinter. Som ledamoten sa är elräkningarna dyra och vi vill att ett elstöd inte bara ska hamna där ledamoten bor utan även där vi övriga 60 procent bor nämligen i mellersta och norra Sverige. Vi vill ha en tankrabatt för att mildra effekterna. Vi gör väldigt många saker som ledamoten inte gör i sin budget.	1457
3250	Helena Storckenfeldt (M)	M	Fru talman! Vi pratar om 2020 alltså inte så jättelänge sedan. Vi vet att vi hade befunnit oss i en väldigt annorlunda situation i dag om man inte hade fattat det beslutet. Elprisstödet är ett jätteviktigt förslag och om jag inte minns helt fel var det den förra regeringen som gav uppdraget att ta fram förslaget. Jag har väldigt svårt att tro att man hade lagt fram något annat förslag i ett läge när det är viktigt att faktiskt få ut pengarna så fort som det bara är möjligt. Socialdemokraterna har en otrolig förmåga att frånsäga sig ansvar och det gör man även nu. Vi vet att det inte berodde på marknadsmässiga skäl något som har blivit väldigt tydligt eftersom intressenter plötsligt har dykt upp i Sverige igen efter regeringsskiftet. Det var politiken som stod för nedläggningen. Applåderna var inte okej då och de är inte ens nästan okej nu. Jag skulle vilja uppmana Socialdemokraterna att ta människors situation på allvar. Vi vill se ny planerbar produktion överlag i första hand kärnkraft. Vad vill S göra för att garantera elförsörjningen i Sverige?	1075
3251	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag måste ändå få protestera mot historiebeskrivningen. Fram till 2019 var Helena Storckenfeldts och mitt parti helt eniga om hur det här skulle gå till. Innan dess var Alliansen helt enig och höjde effektskatten ordentligt för kärnkraften. År 2016 och fram till 2019 var vi helt överens. Det är tre år sedan fru talman. För tre år sedan lades det ett utskottsinitiativ i näringsutskottet där jag satt där man helt plötsligt ville säga till regeringen att regeringen skulle tala om för ett bolag vad bolaget skulle göra angående något som de hade planerat från 2015. Bolaget sa att det inte gick att stoppa och det sa de redan 2015. Är det det vi ska diskutera här eller ska vi diskutera framtiden? Här och nu kräver faktiskt vi socialdemokrater och har lagt ett utskottsinitiativ i finansutskottet om det att elstödet ska gälla hela Sverige. Hela Sverige är drabbat av de dyra kostnaderna och därför borde regeringen ta ansvar för hela Sverige. Vad gäller utbyggnad av elkraft delar vi uppfattning. Det står till och med i våra gemensamma papper att vi måste fördubbla produktionen. Men då måste man också ta ansvar i de södra kommunerna och kanske säga ja till havsvindkraft och annat som kan ske här och nu. Jag delar uppfattningen att samhället måste elektrifieras mer och därför ska vi naturligtvis också se till att förutsättningarna för det finns. Men att säga att det parti som jag representerar har lagt ned kärnkraft är någonting som jag tycker att Moderaterna får sluta med. (Applåder)	1524
3252	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Anna-Caren Sätherberg nämnde framtiden i förra replikskifte. Jag kan inte låta bli att reflektera över hur det lät i valrörelsen. Där var det väldigt lite framtidsförslag från Socialdemokraterna. Det handlade mest om att tala om hur alla andra har gjort fel. Jag noterade även att det tog sju minuter innan ledamoten i sitt anförande kom med förslag från Socialdemokraterna. Innan det handlade det bara om vad alla andra har gjort fel. Med tanke på vad som står i inledningen till Socialdemokraternas särskilda yttrande måste jag ändå påminna om att det faktiskt är ni som varit med och styrt de senaste åtta åren. Det är lite svårt att se när man läser i det särskilda yttrandet. I delar av debatten i dag har Anna-Caren Sätherberg pratat om något som ligger både henne och mig varmt om hjärtat nämligen skogen och brukandet av skogen. Frågan är hur vi ska göra för att fortsätta att bruka skogen. Anna-Caren Sätherberg pratar om framtidens jobb - något skogen utgör. Nu när Socialdemokraterna står här ensamma och driver sin egen politik kommer vi att få ta del av en annan syn på skogen en annan syn på äganderätten en annan syn på hur vi samarbetar med likasinnade länder jämfört med vad vi har sett tidigare? Vi har tidigare kritiserat socialdemokratiska ministrar för att de inte har deltagit i gemensamma möten på EU-nivå där man kan prata med likasinnade om skogspolitiken. Man har valt att inte skriva under ministerbrev för att trycka på hur vi ska jobba med skogen ur perspektivet att bruka skogen för klimatet för omställningen. Hur ser Socialdemokraterna på skogspolitiken nu när ni kan presentera er egen politik och egen budget?	1671
3253	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för frågorna. Jag tänkte börja där ledamoten började det vill säga att han upplevde att vi inte pratade så mycket om framtiden i valrörelsen. Vi pratade om tre saker nämligen trygghet i Sverige klimatomställningen och välfärden. Det var inte Socialdemokraterna som i valrörelsen gick ut med löften som är omöjliga att infria tidsmässigt eller på annat sätt. Detta har andra partier - jag tittar på representanten för ett av dem - stått för under den här valrörelsen. Det är inget som vi gör. Ledamoten kunde i mitt anförande höra om den politik som har skapat jobb i Sverige. Det är den gröna industriella revolutionen i norr som nu flyttar ned. Det har varit strategiskt arbete från politiken näringslivet forskningen och organisationernas sida. Vi har i dag diskuterat hur vi ska klara klimatmålen till 2030 som vi med den nuvarande regeringens politik inte kommer att göra. Vad gäller skogspolitiken tog vi fram en skogsproposition som jag helt står bakom. Precis som ledamoten väl vet är målen för skogen lika mycket värda det vill säga både produktion och miljö. Jag vill absolut inte säga att det ena är över det andra. I stället är det på så sätt svensk skogspolitik har varit framgångsrik genom att vi har sett ytterligare tillväxt i skogen har brukat skogen och använt skogen i klimatomställningen. Precis som ledamoten säger har fossila varor bytts ut till förnybara och fossilfria varor. Det är styrkan med svensk skog.	1489
3254	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Tack Lotta Johnsson Fornarve för berömmet! Det värmer i hjärtat och jag tror också att vi delar uppfattning när det gäller biståndspolitiken och till stora delar hur den utformas. Att vara i opposition innebär också att man får hantera budgeten utifrån de förutsättningar som regeringen nu ger. Det innebär att vi står fast vid enprocentsmålet och säger att vi kommer att återgå till detta mål så fort vi får chansen. Vi påbörjar upptrappningen nu med 2 5 miljarder. Jag är så gammal att jag faktiskt har varit med om detta en gång tidigare under 90-talskrisen. Vid det tillfället fick vi göra motsvarande och återskapa enprocentsmålet. Det som händer här är någonting helt annat. Det är att man helt enkelt avskaffar själva principen om att avsätta 1 procent. Det tänker vi aldrig ställa upp på. Sedan är det naturligtvis helt avgörande att vi nu får en diskussion som handlar om vilka faktiska insatser det är som kommer att tas bort. Jag hoppas att både jag och Lotta Johnsson Fornarve får ett svar från regeringspartierna angående det för den oro som detta skapar hos biståndsorganisationer men också ute i världen märks.	1147
3255	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Anna-Caren Sätherberg anklagar mig för löftesbrott. Vi har styrt i nio veckor och man hinner inte allt på nio veckor. Det vet även Anna-Caren Sätherberg. Annars kan man välja att göra som Socialdemokraterna till stor del gjorde i valet nämligen att inte avge vallöften eller tala om framtidsutsikter. Då bryter man inga vallöften. Det är inte bara avsaknad av närvaro i EU som har gett oss de problem som finns med skogen. Vi noterar hur vi i Sverige hanterar skogen och hur vi rapporterar in till EU. Det sätter oss i en svår sits. Vi rapporterar på ett sätt men många andra EU-länder rapporterar på ett annat sätt. Därmed sätter vi oss i en svårare sits. Även när det gäller LULUCF som ledamoten tog upp tidigare ser vi att ett annat stort skogsland Finland rapporterar på ett sätt och Sverige rapporterar på ett helt annat sätt. Så kan vi inte fortsätta. Det här ser vi nu över så att vi bland annat kan säkra det svenska skogsbruket för att kunna bruka skogen i omställningen. Är Socialdemokraterna beredda att göra en omsvängning för att vara med och se till att vi kan hantera frågorna lika inom EU det vill säga att vi rapporterar på lika sätt? Grundfrågan är i sig att skogen är nationell kompetens vilket jag noterar att även Socialdemokraterna hävdar. Men om man inte deltar på mötena i EU och driver den svenska skogsnäringens mening blir det tråkigt. Vi har sett hur stor frånvaro det har varit på dessa möten. Kommer vi att se en omsvängning där Socialdemokraterna krokar arm med oss för att säkra det hållbara svenska skogsbruket inte minst i fråga om agerandet i EU?	1613
3256	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag tackar återigen för frågorna. Jag tänkte säga något om vallöften nämligen den 1 november högkostnadsskyddet amorteringskravet och drivmedelspriset. Det är tre löften. Jag inser också att man inte kan göra allt på två månader men vissa löften är tidssatta - och de har inte infriats. Det kan inte ledamoten säga något om. Jag delar ledamotens uppfattning när det gäller rapporteringen av skog inom EU. Det har vi gjort länge. Därför gav vi ett uppdrag till Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen att titta över förra perioden så att de började rapportera på annat sätt. Finland rapporterar på ett sätt men alla andra länder rapporterar på ett annat sätt. Man kan alltså inte säga att alla rapporterar på ett visst sätt inom EU. Det skulle jag vilja att man gör. Då skulle det gå att jämföra och alla skulle rapportera på samma sätt. Då skulle det inte bli underrapportering eller överrapportering. Nu följer en retorisk fråga. Ledamoten säger att vi ska klara skogsbruket. Den frågan har jag hållit med om länge. Jag kallade ministern till utskottet som ledamoten säkert kommer ihåg just för att hon skulle tala om för mig hur svenskt skogsbruk klaras när reduktionsplikten har sänkts. Den frågan har ingen i regeringen eller kollegor från andra sidan bordet i utskottet klarat av att svara på än. Den debatten har jag haft tidigare med Sverigedemokraterna och Moderaterna. Om reduktionsplikten sänks finns fyra vägar att gå. En av dem är att minska avverkningen av den svenska skogen. En annan är att köpa utsläppsrätter och inte ta ansvar. På de frågorna fick jag inte heller svar av ledamotens kollegor.	1647
3257	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Stor snösmocka över Värmland. Risk för 10 centimeter snö. Extremkylan drar in över Sverige. Minus 20 grader. Det här är överskrifter från medierna de senaste två veckorna. 10 centimeter snö i Värmland i december är ingen snösmocka. 20 grader kallt i Värmland i december är ingen extremkyla. Jag funderar över vilka ord man ska använda i medierna när det verkligen kommer mycket snö eller blir riktigt kallt. Liknande tongångar hör vi i budgetdebatten kanske inte så mycket här som inför debatten i medierna. Men det har pratats om slakt och misshandel. Fru talman! Den budget som vi i dag debatterar kommer med mycket stor sannolikhet efter morgondagens votering att vara den näst största miljö- och klimatbudgeten som någonsin har vunnit majoritet i kammaren. Den största var i fjol och det var också en budget där Kristdemokraterna var en del av majoritetspartierna. Sedan ska sägas att allt inte handlar om mängden pengar utan det handlar även om hur man använder dem och till vad man använder dem. I budgeten framgår det att klimat- och miljöpolitiken ska vara kostnadseffektiv och målinriktad. Jag ser med tillförsikt fram emot den här regeringens budgetar när vi kan få effektiva satsningar och inte bara en vurm för att lägga pengar på ineffektiva satsningar och symbolpolitik som till stor del tyvärr präglade den förra regeringens miljö- och klimatbudgetar. Sedan ska jag till deras försvar säga att några av de ur klimat- och miljösynpunkt sämsta symbolpolitiska satsningarna tog man bort efter hand och man bättrade på andra satsningar för att de verkligen skulle göra skillnad. En eloge för det ändå. Men åter till 2022 och budgeten för 2023 där vi ser att Vänsterpartiet och Miljöpartiet tävlar om att lägga mest pengar och nu pengar som staten inte ens har. Fru talman! Jag har stor okunskap inom många områden - jag är inte bättre än så - och även många brister. En av dem är att jag inte är ekonomiskt skolad. Trots det förstår jag mycket väl att i en så osäker tid som den vi är i nu med en inflation på 9 5 procent i november kan man inte strössla pengar även om man skulle vilja det och i vilket fall inte dela ut pengar som inte finns. Tryckpressen hjälper sannerligen inte på inflationen. Jag noterar att Miljöpartiet föreslår att Sverige ska gå med underskott samtliga år som budgeten täcker. Man vill driva upp belåningen med 275 miljarder jämfört med regeringen. Vänsterpartiets föreslår att Sverige ska gå med underskott två av tre år under budgetperioden och vill driva upp belåningen med drygt 200 miljarder jämfört med regeringen. Detta i en tid när Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge och vi går mot en ekonomisk vinter där många kämpar med höga el- och drivmedelspriser hög inflation och dessutom högre räntor. Det var framför allt högre priser på el som bidrog till en ännu större uppgång av inflationen under november. Detta måste hanteras på rätt sätt. Den budget som samarbetspartierna har lagt fram prioriterar det allra viktigaste. Vi vill stötta hushållen i en svår situation och satsa på rättsväsen försvar och välfärd och vi gör det utan att spä på inflationen. Vi ser också till att skapa handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi nu ser framför oss. Fru talman! Nu behöver vi vässa Sveriges klimatpolitik så att vi kan minska utsläppen kraftigt och den viktigaste delen i detta är elektrifiering. Det är därför vi är så angelägna om all ren energiproduktion - vind sol och vatten - och att snabbt få på plats ny kärnkraft. Dessutom är en utökad produktion med på att sänka de höga priserna. Avskaffad avfallsförbränningsskatt mer pengar till energieffektivisering och Klimatklivet är några av de centrala energiåtgärderna och därmed klimatåtgärderna i budgetpropositionen. En annan viktig del handlar om att öka investeringarna i laddinfrastruktur inte minst i landsbygds- och glesbygdsområden. Det handlar i första hand om stöd till publika laddstationer för lätta fordon och stöd till elektrifiering av tunga transporter. Totalt satsas 1 1 miljarder kronor under 2023 på detta en ökning med 500 miljoner kronor jämfört med 2022. Regeringen aviserar även införandet av en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil. Även energieffektivisering får en större pott med pengar. Totalt vill regeringen satsa cirka 1 2 miljarder under 2023-2025 bland annat för att stödja konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som i dag värms med direktverkande el eller gas. Vidare ska man öka skattereduktionen för installation av egna solceller från 15 till 20 procent. Fru talman! Jag var tidigare i mitt anförande kritisk till delar av den politik som de tidigare regeringarna har fört. Något som dock har blivit riktigt bra allteftersom vägen har format det är Industriklivet. Industrin har gjort stora framsteg vilket man måste göra om man ska vara med på spelplanen i dag. Ändå står industrin för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det finns alltså mer att göra. Därför fortsätter och förstärks satsningarna på Industriklivet till 1 35 miljarder. Här handlar det om åtgärder som på olika sätt kan minska utsläppen av koldioxid inom industrin till exempel bio-CCS. När det gäller bio-CCS fortsätter regeringen även den satsning som redan beslutats vilket innebär ett stöd på 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Detta stöd ska fördelas genom så kallade omvända auktioner där de som levererar bio-CCS till lägst kostnad vinner. Det här är en satsning som varit med i Kristdemokraternas budget tidigare så jag är glad att det fortsatt är med och att det nu är en del av regeringens budget. Regeringen avsätter även 40 miljoner kronor till Sveriges geologiska undersökning för att utreda lämpliga lagringsplatser för koldioxid i Sverige. Även Klimatklivet har gjort betydliga framsteg från att det infördes och får förstärkning med runt 400 miljoner kronor per år framför allt för att öka satsningarna på laddinfrastruktur. Fru talman! I budgetpropositionen aviserar regeringen även man ska återkomma om att ändra så att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ersätts med mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Det kanske låter som hårklyverier men det är avgörande om vi verkligen vill ställa om på riktigt. Ska vi kunna ställa om är elektrifieringen helt avgörande. Fru talman! Signalerna från näringslivet är mycket tydliga. Ska man vara spelbar på marknaden i dag måste man ha gjort sin läxa vad gäller hållbarhet. Tyvärr är det staten som ligger och bromsar den omställning som är den ur flera aspekter mest effektiva. Här handlar det förutom om att få fram ren el om att ha effektiva tillståndsprocesser som främjar omställning inte bromsar den. Detta med tillståndsprocesser kommer regeringen att ha skarpt fokus på i sitt kommande arbete för att vi ska få effektiva och ändamålsenliga tillståndsprocesser vilket vi tyvärr till stor del inte har i dag. Här ser jag också fram emot att vi efter nyår får ett gemensamt departement för både miljö och näring. Stuprören måste bort och man måste samarbeta för omställningens skull. Därför är det av största vikt att man får ett tätare samarbete där man ser varandras utmaningar. Jag noterar nu fru talman att min utmätta tid har passerats. Jag hade tänkt prata om våtmarker skog äganderätt och så vidare men av respekt för övriga som ska tala under kvällen väljer jag att låta det ligga. Jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill också önska talmannen talmanspresidiet kammarkansliet miljö- och jordbruksutskottets kansli och kollegorna i miljö- och jordbruksutskottet en god jul och ett gott nytt år.	7762
3258	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Jag delar verkligen Kjell-Arne Ottossons längtan efter snö det vita guldet. Det är någonting som vi delar. 20 grader kallt det bara knarrar lite under skorna. Däremot vet vi som bor där uppe att elräkningarna blir därefter. Ett elstöd hade passat i hela Sverige. Den här budgeten ökar ju utsläppen så en fråga till ledamoten är hur han menar att man ska nå målet 2030. Sedan vill jag kommentera att ledamoten säger att han var lite kritisk till den socialdemokratiska regeringens satsningar. Jag är inte så hemskt säker på det för jag ser att ni följer alla våra satsningar när det gäller allt från Klimatklivet och Industriklivet till bio-CCS biogasstöd våtmarksstöd och laddstolpar. Ni kanske tar bort nattågen till Jämtland bara för att ni inte bryr er om någonting norr om Dalälven men jag hoppas att det inte blir så. Jag har en fråga nummer två till ledamoten. I veckan kunde vi läsa att klimat- och miljöministern säger att förbud mot blykulor för hagelgevär är en av de fem viktigaste åtgärderna regeringen ser för att skydda hotade arter. Jag blir lite förvånad över det här för jag kommer ihåg att den debatten har förts i Sveriges riksdag väldigt länge. Ministern sa också att det här var en väldigt nischad fråga vilket kanske förvånar dem som följt debatten länge. Vi vet ju att det bor jägare överallt i hela Sverige. När kommer regeringens förslag om ett förbud mot blykulor för hagelgevär? Det är min andra fråga fru talman.	1470
3259	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Jag kan väl travestera det och säga att Anna-Caren Sätherberg skjuter både högt och lågt i debatten. Vad gäller elstödet kommer jag osökt att tänka på Cato och För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras" som han avslutade vartenda tal med. Det förslag till elstöd som ligger bygger till stor del på det som togs fram av den föregående regeringen det vill säga Anna-Caren Sätherbergs regering. Det bygger också på att man ska ha nått över ett genomsnittspris på 75 öre per kilowatt vilket man i de norra delarna av Sverige har gjort först nu i december. De södra delarna har slitit med det här i över ett år. Däri ligger skillnaden. Om man ser att de höga elpriserna fortsätter i Norrland och ligger kvar där de ligger nu då måste man göra insatser även där. Men det är alltså ett problem som man i södra Sverige haft i över ett år men som man inte haft i norra Sverige tack vare att man har den tillgång på el som man har där uppe tack vare de stora älvarna. Det är de så kallade flaskhalsavgifterna - man har betalat väldigt mycket där - som nu ska betalas tillbaka. Därav detta. Ja vi har som jag också sa i mitt anförande varit kritiska till delar av regeringens satsningar. Men jag sa också att en del har blivit bättre längs vägen. Både Industriklivet och Klimatklivet har blivit bättre längs vägen även om det i början fanns delar som verkligen förtjänade kritik som också kom från bland annat Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Att det fanns en del barnsjukdomar i de satsningarna är det ingen tvekan om. Nu ser jag att min tid är ute så jag återkommer till fråga nummer två i nästa replik. "	1637
3260	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! För att ledamoten inte ska glömma fråga nummer två vill jag påminna om att den handlade om att klimat- och miljöministern har sagt att hon ska lämna över ett förslag om förbud mot blykulor för hagelgevär. Det är enligt klimat- och miljöministern en av de fem viktigaste åtgärder regeringen ser för att skydda hotade arter. Min fråga så att vi inte glömmer den är när vi får se regeringens förslag till förbud. Jag kan säga apropå högt och lågt att jag inte vet vad som är högt och vad som är lågt. Den nuvarande energiministern poserade i snön med en dammsugare för att tala om för Sverige att man måste få dammsuga när man vill. Nästa kommentar från energiministern var: Ta på er ullunderställen! Det kan jag tala om ledamoten att vi behöver i norra Sverige. Om ledamoten tittar efter ser han att det inte bara är i december det har varit höga kostnader för el i Norrland. Jag kan inte förstå att det är den värmländska ledamotens uppfattning att norra Sverige inte ska få ta del av elstödet - att man inte ser att det finns ett Sverige ovanför Dalälven. Det bor ingen minister där men man borde ha andra som kan tala om exakt vad som sker uppe i Norrland. Man borde också förstå att kyla och allt annat som ledamoten sa gör att det går åt lite mer el än på andra ställen. Men en annan fråga som jag definitivt inte fick svar på var hur man nu när man ökar utsläppen ska nå målet 2030. Den andra fråga jag ställde var den som klimat- och miljöministern sa nischade frågan om förbud mot blykulor för hagelgevär.	1539
3261	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Tack Anna-Caren Sätherberg för denna kanonad av frågor! Jo jag är fullt medveten om att det nu är bekymmer med elpriset även i norra Sverige. Som jag sa och som man har sagt från regeringen ser man över detta nu eftersom priserna har höjts även där. Men elstödet bygger på hur det historiskt har sett ut under det senaste året och då är det elområdena 3 och 4 som har haft de absolut största utmaningarna eftersom elbristen är större där bland annat. Därför har man haft betydligt högre priser där över genomsnittspriset på 75 öre per kilowatt som man i elprisområdena 1 och 2 inte har kommit upp i förrän sent nu i höst. Därav detta. Som jag sa följer regeringen detta för att se om priserna fortsätter att stiga på samma vis även i elprisområdena 1 och 2. I så fall kommer man att göra saker även där. Men vi måste se på vad som faktiskt har hänt. Vad gäller blyet är det rätt intressant att en ledamot från Socialdemokraterna lite slår sig för bröstet i den frågan. Det är ju mycket tydligt att det när detta hanterades av socialdemokratiska och miljöpartistiska ministrar nere i Bryssel inte framfördes någon kritik mot detta förslag. Det kom ingen kritik förrän vi till slut i EU-nämnden kunde visa på att vi i Sverige har en majoritet för en annan åsikt än den som S-MP-regeringen framförde i Bryssel. Då först ändrade man sig och då var det för sent. Det man gör nu är att verkligen se över om det finns undantag man kan göra. I och med att det handlar om en förordning på EU-nivå är det svårt men det är ingen tvekan om att Sveriges jägare och sportskyttar inte ska lämnas i sticket i detta. Regeringen ser över vad man kan göra.	1664
3262	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Klockan börjar bli mycket. Jag hade kanske inte tänkt uppehålla kammaren mycket längre men sedan hörde jag mitt parti nämnas. Det slogs på stora trumman gällande alla konstiga saker vi gör. De konstiga saker som Miljöpartiet gör är att vi håller våra vallöften. I valrörelsen lovade vi våra väljare att vi skulle stärka välfärden öka jämlikheten och satsa på klimatarbetet. Och det gör vi med vårt budgetförslag. Ledamoten sa att det är inflationsdrivande att låna pengar. Sverige är ett av världens absolut rikaste länder. Vi har inte haft så låg statsskuld sedan 70-talet. Det är många som föreslår att vi nu ska låna pengar för att kunna göra det som är oundvikligt för att inte bita oss i svansen senare - Finanspolitiska rådet till exempel och många namnkunniga nationalekonomer. De stora investeringar i förnybar energiproduktion och energieffektivisering som vi föreslår är sådant som kommer att sänka priset på energi i stället för att det fortsätter att öka. Vi gör också vissa skattehöjningar som dämpar inflationstakten. Klimatförändringarna är så viktiga att vi inte kan ta en paus från detta nu. Detsamma gäller biologisk mångfald. Regeringen säger att man ska värna äganderätten i skogen och skogsägarna. Ändå minskar man anslagen och hela miljöbudgeten med över 50 procent under en treårsperiod. Vi har nu ett globalt avtal om att vi ska skydda 30 procent av våra skogar sjöar och vad vi nu har för olika naturtyper till 2030. Hur ska det gå till med den här budgeten? Står regeringen bakom det man tog fram i Montreal?	1558
3263	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Tack Emma Nohrén för frågan även om det nu börjar dra ut på tiden! Som jag sa i ett tidigare replikskifte - det var väl till och med när vi stod här senast fast i ombytta roller - är det tack vare att vi har människor som sköter sin natur sin skog som vi har den biologiska mångfalden. Ta till exempel naturbetesmarker. Vi skulle behöva ha väldigt mycket mer naturbetesmarker för är det någonstans den biologiska mångfalden verkligen främjas är det i naturbetesmarker. Problemet är att vi har både partier och vissa lobbyorganisationer som ganska häftigt driver att vi inte ska ha kött men betande mular ska vi ha. Det går inte ihop. Vill vi ha naturbetesmarker och verkligen få större biologisk mångfald där är det just våra djur vi måste ha. Då måste vi ge förutsättningar för att ha fler djur bland annat genom våra stöd men även se till att vi har en rovdjurspolitik värd namnet för att man ska våga ha dessa naturbetesmarker. Det andra är att man sköter sin skog. Det borde snarare vara defaultläge att när en skog anmäls för avverkning är naturvärdena höga. Det borde vara det normala. Men i dag är det många som inte vågar sköta sin skog på det sätt de skulle kunna göra för de vet att då får de inte avverka. Den vägen kan vi inte gå. Då skjuter vi verkligen oss själva i foten på flera sätt. Vi får inte avverka vilket drabbar markägaren samtidigt som vi inte får virke - vi får inte det material till omställningen som vi så väl behöver. Det är detta som är utmaningen för Miljöpartiet. Man klarar inte att se helheten som jag ser det utan man plockar bara ut vissa delar. Därmed straffar man både landet och den enskilde markägaren.	1676
3264	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Som jag ser det är det Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson som inte ser helheten. Vi ska skydda 30 procent av våra olika naturtyper till 2030. Brukad skog kan vara en av dem men vi måste också skydda obrukad skog. I dag ser vi att avverkningstakten i värdefulla skogar är rekordhög. Det är skogar som på papperet borde skyddas men det görs inte i dag. Vi är helt överens när det gäller naturbetesmarker. Detta har vi också med i vår budget. Vi behöver fler betande mular. Men det betyder också att vi måste ha en djurhållning som gör att vi får fler djur ute. Ska inte till exempel de världsunika fjällnära skogar som vi har i Sverige bevaras som de är? Ska all natur brukas? Är det så Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson tycker?	759
3265	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Herr talman! Tack för svaret Tomas Eneroth! Jag hade gärna sett att den samlade oppositionen hade kunnat stå upp för enprocentsmålet i praktiken här och nu för det behövs. Visst hade det varit möjligt om den politiska viljan hade funnits. För oss i Vänsterpartiet är enprocentsmålet en självklarhet och vi avsätter också 1 procent i vårt budgetförslag. Vi vill dessutom ha ett additionellt klimatbistånd. Jag hörde att Tomas Eneroth pratade mycket om klimatförändringarna och vikten av stöd till klimatet. Jag undrar om Socialdemokraterna också skulle kunna tänka sig ett additionellt klimatbistånd i framtiden. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna så snart som möjligt kommer tillbaka till enprocentsmålet i praktiken för det behövs i denna tid när vi ser hur gapet mellan bistånd och behov ökar.	814
3266	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Till stor del ska det bero på den enskilde markägaren. Skydd av skog ska bygga på frivillighet. Jag bor som känt nära den norska gränsen. I Norge har man tidigare haft en väldigt hög konfliktnivå gällande skogen. Så gick man över till en form av frivilligt skydd där markägaren fick ha ett större avgörande själv och inte blev en motpart till staten. Därmed sjönk konfliktnivån och man hittade en väldigt mycket bättre väg att gå framåt. Den vägen tror jag på för de allra flesta markägare vill skydda de här riktigt fina områdena. Det är väldigt mycket bättre att man har avgörandet själv i sin hand än att storebror staten kommer och pekar med hela näven och talar om hur man ska göra. Äganderätt handlar inte bara om att få ersättning för sin skog. Det är bara någon sorts plåster på såren. Man får inte glömma bort att äganderätten är så mycket mer. Någon kanske har ärvt skog i generationer. Då är det inte lätt när staten kommer och säger: Det här ska vi ha! Jag vet att Emma Nohrén själv är markägare och jag tror att hon ändå klarar att inse att det handlar om mer än ekonomisk ersättning. Om jag inte minns helt fel är 61 procent av den fjällnära skogen redan skyddad i dag. Att vi inte skulle skydda någon fjällnära skog stämmer inte. Väldigt mycket är redan skyddat. Vad gäller de 30 procent som man nu har kommit överens om i Montreal vill jag påminna om det som jag nämnde i mitt replikskifte med Anna-Caren Sätherberg. Nu är det verkligen viktigt att vi räknar lika och gör lika. Vi i Sverige ska inte göra som vi brukar göra och gå tre steg längre än alla andra för att vara Bror Duktig. Då skjuter vi oss själva i foten. Det önskar ingen av oss. Tack och god jul!	1700
3267	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatkrisen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna. Med nuvarande utveckling når Sverige varken klimatmålen eller övriga miljökvalitetsmål. I det läget väljer regeringen att lägga fram en budget som tar oss allt längre från att uppnå de av riksdagen uppsatta nationella målen. Regeringen abdikerar också från globala åtaganden såsom 1 5-gradersmålet och löften om att bevara den biologiska mångfalden. I budgetpropositionen konstaterar regeringen att utsläppen kommer att öka till följd av flera klimatskadliga förslag. Det är uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas ointresse för klimatet och miljön nu har omsatts i passivitet och ett klimatfientligt reformprogram. De som satte sin tilltro till Liberalerna i hopp om att de skulle värna klimatperspektivet i en högernationalistisk regering har all anledning att känna sig besvikna. Högerpartierna har inlett en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet. Nedläggningen av Miljödepartementet är tyvärr långt ifrån det enda exemplet. Fram till 2025 har de styrande partierna aviserat en halvering av miljöbudgeten. Bristen på investeringar reformer och initiativ för att stärka Sveriges klimatarbete är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik för vår tid. De styrande partierna sällar sig till den krympande skara av regeringar som ignorerar eller ifrågasätter klimatkrisen. Den här bristen på krisinsikt och reformvilja riskerar att försena eller förhindra omställningen inom industrin transportsektorn och fastighetssektorn. Om Vänsterpartiet hade fått bestämma hade vi nästa år påbörjat uppstarten av ett historiskt investeringsprogram för klimatet som skulle genomföras från 2024 och växlas upp under tio år. Redan 2023 skulle vi sjösätta satsningar för att värna värdefull natur och återställa naturliga kolsänkor. Det är viktiga miljöinsatser som skulle gynna den biologiska mångfalden och sänka utsläppen. Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och artdöden måste vara i fokus för ökade satsningar inom utgiftsområde 20. Dessa båda kriser hänger intimt samman och måste lösas gemensamt. Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med rik biologisk mångfald är mer motståndskraftiga mot de negativa effekterna av klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären. Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 1 8 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker - åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet. Utdikade våtmarker läcker kol och genom att återväta dem kan de i stället bli kolsänkor. Att anlägga våtmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Våtmarker stärker också landskapets skydd mot torka översvämning och brand vilket bidrar till klimatanpassning. Regeringens så kallade satsning på området är pinsamt låg i jämförelse med vår och innebär i själva verket en nedskärning eftersom pengarna bara flyttas från annat naturskydd och dessutom minskar de kommande åren. Utöver våtmarker vill vi satsa på åtgärder för hotade arter och på restaurering av naturbetesmarker. Vänsterpartiet vill också storsatsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget över 3 miljarder kronor mer på detta jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger stora möjligheter att lagra koldioxid. För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas. Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd och för det krävs ökade statliga medel. En stor del av de skogar som behöver skydd är fjällnära skogar. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade. Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Fru talman! Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om avveckling av klimatbonusen för elbilar. Mindre än en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel. Om klimatmålen ska kunna nås utan att en massa nya bilar skrotas behöver nybilsförsäljningen snabbt ställa om till 100 procent fossilfria bilar. Det är därför helt centralt att fortsätta stödja köp av elbilar och förbättra laddinfrastrukturen. Stödet måste utformas så att det ger incitament till att utveckla bilar som vanliga hushåll har råd med. Vi föreslår därför en ny utformning av klimatbonusen som gör att fler får möjlighet att köpa elbilar till lägre pris samtidigt som dyrare bilar inte ger någon bonus. Ett särskilt utformat stöd för begagnade elbilar finns också med i vårt förslag. Förändringarna i systemet är kostnadsneutrala för staten i förhållande till det system som gällde tidigare. Vi vill också införa ett klimatomställningsstöd för personbilar bestående av en skrotningspremie och stöd till konvertering från bensin- och dieseldrift till drift med förnybara bränslen. Vänsterpartiet föreslår också ett nytt investeringsstöd för produktion av förnybara drivmedel och laddinfrastruktur. De svenska utsläppen behöver minska betydligt snabbare än i dag. För ny teknik behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i de fossilfria lösningarna. Vänsterpartiet föreslår därför ett ökat riktat stöd till klimatinvesteringar jämfört med regeringen och utöver nuvarande Klimatklivet. Genom detta investeringsstöd för produktion av biogas elektrobränslen och andra hållbara drivmedel skulle vi stärka våra inhemska möjligheter till ökad produktion av biodrivmedel och uppnå högre grad av nationell självförsörjning. Givetvis ska dessa drivmedel produceras på ett sätt som inte minskar naturliga kolsänkor eller äventyrar den biologiska mångfalden. Vi vill också använda stödet för ökad tillgänglighet till laddinfrastruktur och snabbare utbyggnad av vätgasinfrastruktur. Vänsterpartiet vill också satsa 1 miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans. Vi vill också stärka forskningen för utformande av hållbara bruksmetoder för att stärka kolinlagringen i de gröna näringarna. Sammantaget anvisar jag och mitt parti drygt 5 ½ miljard kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2023. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 20. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområdet är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet. Vi redovisar våra prioriteringar i vårt särskilda yttrande.	7678
3268	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Tack ledamoten för anförandet! Ledamoten nämnde Liberalerna så det var svårt att låta bli att ta replik. Vår och regeringens ambition är att Sverige ska ha en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Detta sa statsministern i regeringsförklaringen och det framgår av Tidöavtalet. Den budget vi nu lägger fram är den näst största miljöbudgeten. Det är alltid spännande att lyssna på Vänsterpartiet i budgetdebatter. Det är allt som oftast så att kassakistan ter sig bottenlös. För det förra utgiftsområdet vi debatterade satsar Vänsterpartiet 3 4 miljarder mer än regeringen och här satsar man 5 5 miljarder mer än regeringen om jag uppfattat allt rätt. Min fråga till ledamoten fru talman är: Hur tänker man finansiera dessa satsningar?	755
3269	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Om man vill se hur vi finansierar våra satsningar kan man titta i vår budget. Den är i balans så det är inget problem. Som jag sa föreslår vi med start 2024 och de följande tio åren ett investeringsprogram som kommer att vara lånefinansierat men det skulle ändå göra Sverige till ett av de minst skuldsatta länderna i Europa. Vi ser därför inte att det skulle vara något problem att finansiera det. Jag tycker att det är intressant att ledamoten säger att regeringen vill att deras klimatpolitik ska vara ambitiös och att det är den näst största miljöbudgeten. Regeringen beskriver själva i budgeten att de förslag som läggs fram kommer att leda till att utsläppen ökar så ur mitt perspektiv är detta inte tillräckligt ambitiöst. Målet måste vara att lösa problemen och även om budgeten är den näst största växer ju problemen hela tiden. Att slå sig för bröstet och säga att man lägger fram en budget som är den näst största framstår som lite konstigt i mina ögon.	986
3270	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Miljömässig hållbarhet är ett av de mål som vi har att jobba med. Vi har också social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vi har nu tagit över styret efter åtta år av socialdemokrati med många problem att hantera. Vi har alltså fler områden än det som vi debatterar i dag som behöver finansieras och hanteras. Den budget som regeringen lagt fram är bra för miljön och för klimatet.	399
3271	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Där är vi inte eniga. Jag kan konstatera att det område vi nu debatterar kanske är det allra viktigaste för vår långsiktiga överlevnad. Om man tycker att man inte har råd att finansiera det är det är lite märkligt.	229
3272	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Tack Andrea Andersson Tay för ditt anförande! Egentligen hade jag inte tänkt ta replik men när jag satt och lyssnade på Vänsterpartiets representant kliade det lite för mycket i fingrarna. Det är känt att Vänsterpartiets älsklingssyskon är storebror staten och detta framgick tydligt i det anförande som Andrea Andersson Tay höll. Vad gäller skogen handlade det mycket om styrmedel och regleringar från staten statliga pengar tydliga statliga pekpinnar formellt skydd och så vidare. Äganderätten är en del i FN-stadgan en del i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och en del i den svenska grundlagens kapitel 2. Men detta verkar inte spela så stor roll för Vänsterpartiet. Ser Vänsterpartiet inte några problem med att man hanterar andras egendom på det sättet och att staten så tydligt är inne och styr och ibland till med går så långt så att man exproprierar skog? Ser inte Vänsterpartiet att det någon gång kan vara ett problem att man så tydligt går in och styr äganderätten som stadgas av både FN Europakonventionen och grundlagen?	1075
3273	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Jag nämnde också i mitt anförande att vi avsätter mer pengar som går till ersättning till de markägare som faktiskt vill skydda sin skog. Där har regeringen dragit ned.	182
3274	Kjell-Arne Ottosson (KD)	KD	Fru talman! Det är helt riktigt som Andrea Andersson Tay säger. Så är det. Men det finns en anledning till att vi har minskat den biten och det är att vi nu måste se till att den skog som staten redan har tagit tas om hand. Vi noterar på många håll i landet att staten har tagit skog som man sedan inte sköter om och som inte ser bra ut över huvud taget. Man säger ofta att den är till för exempelvis det rörliga friluftslivet men många av de skogar som staten tagit har inget rörligt friluftsliv därför att det inte går att ta sig fram över huvud taget. Detta är orsaken till att vi har dragit ned. Det handlar om att vi ska rikta om pengarna för att tydligt markera att det som vi redan har tagit måste tas om hand. Det gäller återigen det enskilda ägandet. Det man äger vårdar man. Om man har en skog som kanske ärvts i generationer ligger det jättedjupt att ta väl hand om den. Det är ingen som vill missköta sin skog som det ibland låter som. Det låter också som att staten är betydligt duktigare på att hantera skog men vi har många exempel på hur det såg ut tidigare i de stora kronoskogarna. Strax efter att dessa hade gått över i privat ägo var de betydligt mer välskötta. Ser inte Vänsterpartiet någon gång att den enskilda markägaren kan göra ett bättre jobb än staten bara staten kan lita på den enskilda markägaren och den enskilda markägaren kan lita på staten? Det viktiga här inte pengarna som Andrea Andersson Tay nämner utan att det finns andra delar som är betydligt viktigare nämligen att visa respekt för vad äganderätten egentligen betyder.	1575
3275	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Oavsett vilka ambitioner regeringen eller enskilda markägare har kan vi konstatera att läget för den biologiska mångfalden är kritiskt. Det är uppenbart att de åtgärder som finns på plats och de åtgärder som är planerade av regeringen är inte tillräckliga för att lösa problemen. En lång rad arter som är beroende av skogen är hotade i dag och då behöver staten gå in och ta ansvar och göra mer.	410
3276	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve och jag är helt överens. Vi tvekar inte en sekund om enprocentsmålet; vi har ju till och med kongressbeslut på det så det tänker vi fullfölja. Så fort vi får möjlighet att vara i regeringsställning kommer vi att bygga upp det och vi gör det redan i det här budgetförslaget. När det gäller klimatinsatser är det helt nödvändigt vare sig om det är inom ramen för klimatbiståndet eller i andra delar. Det var väl också det som jag valde att ta upp i frågan om regeringens agerande under COP 27 där det blev så tydligt hur Sverige nästan blev isolerat i sin uppfattning om att inte vara med och bidra ekonomiskt för de omställningar som behöver ske i stora delar av världen. Nu fick regeringen i slutändan tillräckligt mycket internationell press på sig så man backade. Tur var det att andra länder - Nederländerna Tyskland Frankrike och andra - satte den pressen på Sverige. Det var en ovanlig situation eftersom vi under min tid som statsråd och under vår tid i regering var ledande och pressade andra europeiska länder till att agera. Nu blev det en omvänd utveckling och man får väl vara glad över att vi är medlemmar i Europeiska unionen. Det hoppas jag att vi båda är överens om.	1231
3277	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad. De utgör en del av själva fundamentet i vårt samhälle och för vårt välstånd. Vi har alla ett ansvar - både gentemot oss själva och kanske framför allt gentemot kommande generationer - att göra vad vi kan för att skydda växter och djur från att utrotas. Sverige har och kommer att fortsätta ha en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det står klart både när man läser regeringsförklaringen Tidöavtalet och nu den budget som vi håller på att baxa igenom kammaren. Vi ska nå klimatmålen. Och vi ska göra det med en politik som gör rätt saker en politik som bygger på forskning och vetenskap och som skapar förutsättningar för både hushåll och företag att ställa om. Sverige är ett av de länder i världen som ligger längst fram i den gröna omställningen. Det ska vi fortsätta göra. Våra ambitioner är höga. Vi fortsätter prioritera den gröna omställningen. För att kunna åstadkomma detta är elektrifieringen av transportsektorn nödvändig och vi behöver möjliggöra för företag att vara en del av denna. För detta behövs en stabil energiförsörjning. Fru talman! Vi behöver se till att vi kan lämna över en värld i ekologisk balans till kommande generationer. Detta är också vår ambition. Det övergripande målet är just att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta och detta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik. Som sagt: Sveriges klimat- och miljöpolitik ska sikta högt och politiken måste stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. Både klimatpolitiken och miljöpolitiken behöver bli mer långsiktiga och de behöver sträva mot att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna utan att skada näringar eller få negativa konsekvenser för landsbygden. En sådan långsiktig satsning som regeringen nu genomför är återvätningen av våtmarker. Att fokusera och satsa på just våtmarkerna är betydelsefullt. Dessa är en viktig kolsänka som har betydelse för klimatet den biologiska mångfalden och övergödningen och de minskar konsekvenserna av skyfall och översvämningar. Våtmarkerna spelar dessutom en stor roll för minskningen av utsläppen av växthusgaser. De positiva egenskaper som våtmarkerna besitter försvinner vid utdikning något som skett i ganska stor skala under flera hundra år i Sverige. Detta har historiskt haft ganska positiva effekter för Sverige genom ökad produktion av både jord och skog. Men det får ju negativa effekter eftersom det ökar utsläppen av växthusgaser. Här behöver vi alltså agera och därför är det mycket bra att vi just nu satsar på återvätning och fortsätter den satsning som har gjorts även tidigare. Därför känns det extra bra att kunna stå här och påpeka att regeringen i år har lagt den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. Regeringens budget gör skillnad på riktigt! (Applåder)	2982
3278	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Tack ledamoten för ditt anförande! Jag tänkte börja med att kommentera det replikskifte du hade tidigare där du sa att det fanns mycket att göra efter åtta år med socialdemokratisk politik. Då vill jag ändå berätta för ledamoten ifall hon har missat det att en åtgärd som vi gjorde var att vi fick ned statsskulden så att den var den lägsta sedan 70-talet. Samtidigt klarade vi av att göra enorma satsningar på skola vård omsorg klimatet och miljön och att göra stora industrisatsningar. Detta är ju viktigt för ett Sverige som ska hålla ihop. Vi såg också till hela landet i de satsningarna. Ledamoten pratade om vikten av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Den åsikten delar jag och många i vårt utskott och därför var det kanske med förvåning vi såg att man strök dem i den nya EU-akt som vi förhandlade om bara häromdagen. Liberalerna tyckte verkligen att det var jättebra med den strykningen som handlade just om den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Men min fråga går till Liberalerna. Jag har alltid tyckt att Liberalerna ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöfrågorna att ni har varit framåtsyftande och verkligen har haft en stor politisk vilja i de här frågorna. Nu däremot kan jag inte se det när den första budgeten man lägger efter åtta år verkligen ökar utsläppen och man inte kan förklara hur vi ska klara klimatmålen; när man tar bort just de grejerna som gjorde att vi skulle klara klimatmålen. Här är verkligen Liberalerna svaret skyldiga. Jag förstår att det är svårt när man styrs av sverigedemokrater men Liberalerna får helt enkelt snäppa upp sig lite!	1636
3279	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Tack ledamoten för frågan! Det första först: När jag i mitt tidigare replikskifte talade om vad Socialdemokraterna har gjort under de åtta åren som vi nu städar upp efter var det kanske inte just det här utgiftsområdet jag syftade på. Det var främst integrationen gängkriminaliteten och skolan där vi nu har massiva insatser som vi har vidtagit och som tar en stor del av budgeten i anspråk. Men till ledamotens fråga: Vi har inte sänkt våra klimat- och miljöambitioner. Vi kommer att fortsätta att jobba för att ligga i framkant i de här frågorna. Nu har vi suttit i regering i nio veckor - ge oss lite mer tid får jag vädja om. Målet är fortsatt att vi ska klara klimatmålen. Det är det besked jag har att ge.	731
3280	Anna-Caren Sätherberg (S)	S	Fru talman! Tack Elin Nilsson för svaren! Man kan ha starka ambitioner men Sveriges anseende har ju sjunkit under den här tiden när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Vi får höra att Tjeckien som nu sitter till den 1 januari försöker förhandla de flesta akterna för att de inte vill att Sverige ska göra det eftersom de helt enkelt inte vet vad Sverige gör nu för tiden. Man kan ha höga ambitioner men man måste ju också bevisa vad det är för sakpolitik man ska använda för att klara dessa höga ambitioner. Vi kunde läsa om hur mycket utsläppen ökar nu när man vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå. Det handlade om 27 miljoner ton koldioxid till 2030. Här blir Liberalerna svaret skyldiga för kan vi samtidigt se att Sverigedemokraterna som är det största partiet och regeringens samarbetsparti talar om att man gärna köper utsläppsrätter och att det får kosta. Detta har inte riktigt varit den svenska vägen fram till nu utan det har varit att vi tar ansvar för det vi släpper ut. Vi tar ansvar samtidigt som vi skapar nya gröna jobb för hela Sverige. När vi tar ansvar och ställer om är industrin med. Det kommer nya batterifabriker stål utan kol nya innovationer - Sverige ligger i framkant. Som det exportberoende lilla land vi är tar vi innovationerna framåt och visar ledarskap. Här är frågan: Är det regeringens och Liberalernas uppfattning att vi ska köpa jättedyra utsläppsrätter från andra länder eller ska vi ta ansvaret själva?	1472
3281	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Tack Anna-Caren Sätherberg för frågan! Vi ska såklart ta ansvar för våra egna utsläpp och för vår egen miljöpolitik så långt det är möjligt. Det är det besked jag har. Ansvaret är vårt och vi ska ta det.	220
3282	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! Regeringen framhåller i sin budget att klimat- och miljöpolitiken ska stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. Man kan tycka att det borde vara en självklarhet. Det är ju i grund och botten naturens lagar som avgör vilka konsekvenser vårt agerande får för klimatet och miljön. Tyvärr finns det anledning att tvivla lite på regeringens uppriktighet här. Dels har regeringspartierna gett sig i lag med de ökända klimatforskningsförnekarna i Sverigedemokraterna dels gör Liberalernas egen klimat- och miljöminister ideligen uttalanden som tyder på att hon antingen ignorerar eller missförstår forskarnas budskap. Det klimatforskningen säger oss är att vi måste minska utsläppen så snabbt som möjligt för att minimera effekterna av klimatkrisen. Vi har inte tid att först öka dem för att minska dem senare vilket är vad regeringen föreslår. Då kommer vi att misslyckas. Jag vill fråga ledamoten från Liberalerna: Har ni i de styrande partierna i själva verket övergett klimat- och miljömålen? Och vore det i så fall inte ärligare att erkänna det inför svenska folket?	1090
3283	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Vårt besked är tydligt och det är också statsrådets besked: Vår klimat- och miljöpolitik ska baseras på forskning och fakta. Där har vi inte ändrat någon ståndpunkt. De uttalanden som ledamoten refererar till fru talman är okända för mig så jag kan inte kommentera dem. Men jag återkommer till att vi i år presenterar den näst största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Det kommer att få effekt. Vi har inte övergett några ambitioner utan våra ambitioner är fortsatt höga. Vi har stora frågor och vi behöver ha en ambitiös och långsiktig klimat- och miljöpolitik. Det är också vår ambition.	613
3284	Andrea Andersson Tay (V)	V	Fru talman! När Naturskyddsföreningen inför valet frågade de politiska partierna hur de ställde sig till 22 olika förslag svarade Liberalerna ja på 18 av frågorna. Ni sa bland annat ja till att anta en svensk kolodixidbudget i enlighet med Parisavtalet till att skydda 30 procent av Sveriges land och hav till 2030 till att göra en översyn av skogspolitiken och till miljardsatsningar på gröna renoveringar av miljonprogramsområden. Jag vet att många svenskar i dag är djupt besvikna på Liberalerna för era brutna löften. Att göra som klimat- och miljöministern och ursäkta sig med att ni har tvingats till kompromisser med mindre ambitiösa partier klingar falskt. Faktum är att Liberalerna kan välja att lämna regeringen vilken dag som helst och se till att Sverige får ett nytt styre. Men ni väljer aktivt att styra tillsammans med partier som förnekar klimatkrisen framför att samarbeta med oss som faktiskt vill lösa den.	931
3285	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Tack ledamoten för frågan! Vi har som sagt styrt i nio veckor. Ge oss lite tid att bevisa att vi står upp för de klimatmål och miljömål som vi tidigare har sagt att vi står fast vid! Vi står fast vid dem. Om man ska lämna det här området lite och komma in på regeringsunderlaget och det samarbete vi ingår i tror jag att Tidöavtalet och den regering som nu sitter är det bästa alternativet för Sverige givet det valresultat vi fick. Nu har vi en regering som har stor samsyn i många frågor och som har mandat att ta sig an stora och viktiga samhällsutmaningar i Sverige - och sådana finns det många av - som vi behöver hantera. Klimat- och miljöpolitiken är en men vi har också brottsligheten vi har integrationen och vi har arbetslösheten. Det är sådant som vi verkligen behöver adressera och där vi verkligen behöver agera. Nu har vi stöd i Sveriges riksdag för att göra det.	897
3286	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! Tack till ledamoten Elin Nilsson för ditt tal! Du tog upp biologisk mångfald. Det är någonting som ditt parti Liberalerna har hållit väldigt högt genom många år. Det är många gånger som Miljöpartiet och Liberalerna har hamnat på samma sida i debatten. Vi har stått upp för att vi ska miljöpröva vattenkraften och våtmarkerna. Vi har varit emot förändringar i restaureringsakten och varit för ett ökat ålfiskeförbud. Nu har ni hamnat i regeringsställning och det har blivit annat ljud i skällan. Jag vet att det är svårt att vara ett mindre parti i en regering men något mer borde ni väl göra än vad ni faktiskt gör? Sedan regeringen tillträdde har vi en miljöminister som på en rak fråga om de fem viktigaste saker man ska göra för biologisk mångfald svarade: våtmarker. Det är bra men det är också en satsning man tar från skydd av natur. Vi hör om blyhagelsförbud vilket också är bra. Men sedan var det ganska svamligt och jag vet inte riktigt vad kontentan blev av de här fem delarna. Däremot finns det en sak som jag hittills har sett som är bra i regeringsförklaringen. Där står det att ni vill öka insatserna för att minska övergödningen. Det står också att ni ska flytta ut gränsen - det står inte trålgränsen" men "gränsen" - för industrifiske stora fiskebåtar eller någonting sådant. Ändå skär ni ned på budgeten för havs- och vattenmiljö. Ni säger er värna havet och strömmingen men det blir nästan 1 miljard mindre på havs- och vattensatsningar fram till 2025 och 200 miljoner mindre redan nästa år. Hur ska vi kunna reparera våra skadade kustekosystem och få tillbaka stor fisk när ni gör så? "	1631
3287	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Det var många delar i Tomas Eneroths anförande som jag gärna hade kommenterat men jag får återkomma i mitt anförande efter replikskiftena. Det var intressant att lyssna på Tomas Eneroths anförande. Vi kan ju få intrycket herr talman att Socialdemokraterna står bakom enprocentsmålet. Men det gör man inte. Vad man inte heller gör är att föreslå några som helst reformer för biståndet. Finns det några nya idéer? Finns det några förslag om hur det här politikområdet kan utvecklas och förbättras? Svaret när jag läser ert särskilda yttrande i betänkandet är nej. Ingenting ska förändras. Allt ska vara som det alltid har varit. Det är helt uppenbart att Socialdemokraterna inte har någon politik för biståndet. Och herr talman så sent som i våras använde man biståndet som en budgetregulator. Herr talman! Utöver att använda biståndet som en budgetregulator har Socialdemokraterna några idéer om hur biståndet ska kunna utvecklas och förbättras?	971
3288	Elin Nilsson (L)	L	Fru talman! Tack ledamoten Nohrén för frågorna! Jag har bara en kort kommentar om vattenkraften och den översyn som nu görs. Vi står fast vid att vi har ett viktigt arbete att göra med att ta bort vandringshinder och öka den biologiska mångfalden i vattendrag och så vidare. Men just nu ser vi att läget på energimarknaden är så känsligt att vi behöver ta en paus och fundera på vad som är den bästa åtgärden framåt. Vi i Liberalerna säger inte att det är totalstopp men vi behöver helt enkelt få tid att tänka. Jag uppskattar också att ledamoten ser vikten av de satsningar på våtmarker som vi gör. Det är viktigt och det är kanske den absolut viktigaste satsningen vi har i vår miljöbudget. Nu ska vi se vad frågan var . (EMMA NOHRÉN (MP): Havs- och vattenmiljön.) Ja jag delar ledamotens syn på att det här är väldigt viktiga frågor. Vi har hav och vattendrag som kräver åtgärder för att må bra och det finns stora problem med den biologiska mångfalden. Det krävs åtgärder där. Men nu är regeringen nio veckor gammal och jag är riksdagsledamot sedan åtta och en halv vecka. Jag är långt ifrån fullärd så här får jag faktiskt bli svaret skyldig.	1161
3289	Emma Nohrén (MP)	MP	Fru talman! För tids vinning kan jag stryka den sista repliken och bara passa på att önska utskottet god jul och gott nytt år.	128
3290	Stina Larsson (C)	C	Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Det har sagts i den här salen tidigare och jag säger det igen: Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären håller på att ändra livsbetingelserna på vår jord. Vi måste göra något åt detta. Vi måste bromsa den negativa utvecklingen ta hand om vår miljö och värna den biologiska mångfalden. Miljöarbetet och klimatarbetet hänger starkt samman och måste drivas globalt genom exempelvis FN och EU men också lokalt i våra kommuner och regioner där det som beslutas på andra nivåer faktiskt ska bli verklighet. Världen börjar också få upp ögonen. Vi har sett ett klimatmöte i Sharm el-Sheikh i november och ett miljötoppmöte i Montreal och EU:s klimatpaket om framtida utsläppshandel avslutades i helgen. Det finns hopp. Än är det inte för sent. Flera aktörer behöver bidra och det gäller både näringslivet och oss som enskilda individer. Det ska vara enkelt för var och en av oss att göra miljömedvetna val i vår vardag. För Centerpartiet är det naturligt att driva en miljöpolitik som värnar naturen och kretsloppen samtidigt som vi kan öka tillväxten och välståndet. Fru talman! Hur ska vi då göra? Ja klimatet räddas inte genom att vi stoppar utvecklingen och blickar bakåt. Det behövs uppfinningsrikedom och en grön tillväxt. Ny miljöteknik och smarta lösningar kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet. Högerregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har hittills inte lyckats något vidare med att upprätta ett förtroende inom miljöområdet. Varken i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen får miljöpolitiken det utrymme den förtjänar. Allt fokus ligger på elektrifiering och kärnkraft. Tre månader in i den nya mandatperioden står det klart att den gröna omställningen inte på långa vägar är en prioritering för vår regering. Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som ville göra rätt val för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta och de nu inte längre har råd med ett klimatsmart alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll och Sverige riskerar nu att öka utsläppen från våra transporter och missa klimatmålen för 2030. Det svenska lantbruket behöver också ges långsiktiga förutsättningar för att underlätta klimatomställningen. Centerpartiet är det enda partiet som har skarpa förslag om en grön biopremie för jordbruket som syftar till att utjämna prisskillnaderna mellan HVO och diesel. Vi har i vår budget också gjort nya satsningar på biodrivmedelsanläggningar för att öka den inhemska produktionen. I samband med att regeringen sänkte reduktionsplikten för bränsle meddelade miljöministern att man i stället ska vara effektiv och satsa jättehårt på många små åtgärder. Sådana åtgärder har lyst med sin frånvaro. Jag och Centerpartiet föreslår att regeringen i stället satsar mer på övergången till en cirkulär ekonomi. I dag har Sverige världens femtonde största ekologiska fotavtryck och därför måste vi ändra vår linjära produktion och konsumtion. Det behövs en nationell strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Centerpartiet var med och tog fram en sådan plan under förra mandatperioden med 100 konkreta förslag för industriomställning materialförsörjning teknikutveckling och avfallshantering. Tyvärr går denna plan inte längre att finna. Efter regeringsskiftet har den liksom flera andra likvärdiga strategier plockats bort från regeringens hemsida. I vår budgetsatsning med extra prioriteringar på Industriklivet vill vi omsätta förslagen till handling med modern återvinningsteknik för till exempel plaster och textilier. Vad gäller textilier har vi lång väg kvar. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk reparation och delning eller hyra av kläder ökar och där vi tar vara på moderna digitala lösningar. Det är därför djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av kläder. Det sänder en mycket tråkig signal från regeringen att resurseffektivitet inte är prioriterat - särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt. Fru talman! Skogarna kusterna våtmarkerna och odlingslandskapet är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag. Sverige har över 5 000 naturreservat och 30 nationalparker och de allra flesta svenskar har i genomsnitt bara några få kilometer till skyddad natur. Det är positivt och unikt. Dessvärre är skötseln av många skyddade områden eftersatt och de uppvisar tyvärr inte de naturvärden som det var tänkt. Vi vill därför öka takten i arbetet med att restaurera och återställa skyddad natur så att även kommande generationer får dra fördel av livskraftiga ekosystem. Åtgärderna för värdefull natur vill vi ska ökas med ytterligare 130 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet vill också se särskilda satsningar på att stärka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. På flera ställen i landet är det konkurrens om mark- och vattenresurser och det krävs att vi är mer försiktiga med exploateringen om vi ska uppnå en god ekonomisk hushållning. Speciellt i Skåne som jag kommer ifrån finns det jordbruksmark av mycket hög kvalitet på stora arealer vilket behövs för livsmedelsproduktion - samtidigt som vi behöver fler bostäder och rekreationsområden. Sverige måste öka självförsörjningsgraden genom hållbar produktion av energi livsmedel och material. För oss är den enskilda markägaren en central del i arbetet med att bevara och öka den biologiska mångfalden. De har den lokalkännedom som är nödvändig och känner sin egen mark bäst vilket ger mer effektivitet än statligt tvång. Vi vill ha ett nationellt program med lokala åtgärdssamordnare som bygger på långsiktighet och ett nära samarbete med markägaren. Invasiva arter är ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Regeringen har ett stort ansvar att se till att det finns en ordentlig styrning och struktur i detta arbete. Jag kan konstatera att det inte fungerar i dag. Förutsättningarna för livet i havet måste också stärkas. Centerpartiet vill öka takten i att rusta upp och skydda havet. I Östersjön finns en yta större än hela Danmark där botten nu är död och ett helt ekosystem kan kollapsa. Det är illa ställt med fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet och akuta åtgärder krävs. Vi vill flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten halvera fiskekvoterna för de stora trålarna och reglera bottentrålning hårdare än i dag. Centerpartiet vill även ha fler marina naturreservat. Övergödningen i haven är också ett akut problem som vi måste komma till rätta med snarast. Många länder runt Östersjön är med och bidrar till övergödningen. Centerpartiet vill införa ett nytt system där de länder som smutsar ned också ska få betala inspirerat av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Centerpartiet vill även genomföra en historiskt stor upprustning av den svenska VA-infrastrukturen och se satsningar för att effektivisera vattenförbrukningen i hushållen. Genom att utrusta vattenreningsverken med modern teknik restaurera våtmarker och involvera fler lantbrukare kan vi förebygga övergödningen och ge nytt liv till våra hav. Fru talman! Förlusten av arter och den biologiska mångfalden påverkar människan i grunden. En av de mest allvarliga konsekvenserna rör våra egna möjligheter att få tillräckligt med mat att äta rent vatten att dricka och ren luft att andas. Just nu krävs det större insatser för att vi ska uppnå de svenska miljömålen. Men det går att vända trenden: En rapport beskriver hur forskare som har följt 50 hotade arter i Europa under lång tid kan konstatera att arterna tack vare skyddsåtgärder och reglerad jakt har återhämtat sig. Det gäller både däggdjur och fågelarter. Avslutningsvis: Vi behöver höja kunskapen. Föroreningarna måste minska och vi måste gemensamt sköta restaurera och återskapa natur på frivillig basis. Vi behöver se till att lägga in en högre växel för att bekämpa invasiva främmande arter och minska vår produktion och konsumtion som har negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Det finns stora utmaningar men än finns det hopp. Än är det inte för sent. Med det vill jag säga tack för ordet och passa på att önska alla i presidiet och miljö- och jordbruksutskottet en god jul. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 21 december.)	8698
3291	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! När vi i dag samlas för att debattera näringsutskottets betänkande NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv gör vi det mitt i en ytterst turbulent tid för det svenska näringslivet. Oförutsedda händelser på den internationella scenen har påverkat näringslivets förutsättningar under de gångna åren däribland en global pandemi en blockering av Suezkanalen och krig i Europa. Detta har lett till restriktioner och nedstängningar som påverkat såväl turismen och besöksnäringen som produktionsindustrin och kompetensförsörjningen. Samtidigt har stora brister och komplikationer uppstått i leverantörsled varför det svenska näringslivet stundvis stått utan centrala insatsvaror. Putins anfallskrig har dessutom spätt på den redan ansträngda energimarknaden i EU vilket bidragit till att driva upp de svenska elpriserna något som i sin tur belastar det svenska näringslivet. I symbios med detta stiger inflationen samtidigt som handelskrig tycks alltmer oundvikligt och protektionismen tilltar runt om i västvärlden. Sammanfattningsvis har mycket skett på den internationella scenen vilket resulterar i stora problem för det svenska näringslivet. Alla dessa problem eller utmaningar som det ofta kallas har dock inte legat utom räckhåll för svenska politiker att påverka. Vissa politiska snedsteg har pågått under decennier. Många såväl enskilda politiker som hela partier bär stor skuld för det läge som svenska näringslivet befinner sig i. Energifrågan är kanske det mest aktuella exemplet. På ett utstuderat och medvetet sätt har ett flertal partier med Miljöpartiet i spetsen aktivt bidragit till att montera ned den svenska fossilfria kärnkraften. Det tillsammans med Rysslands invasionskrig har i sin tur föranlett den ohållbara situationen med elpriser som nu begränsar företags konkurrenskraft och skickar privatpersoner till kronofogden. Ett annat område där det är politiska misslyckanden som föranlett stora begränsningar för näringslivet är onekligen kriminaliteten. Brottsligheten bedöms kosta det svenska näringslivet uppemot 100 miljarder årligen. Nästan var femte företagare har övervägt att sluta bedriva näringsverksamhet som en konsekvens av den brottslighet de utsatts för. Ingen företagare kan hållas ansvarig för otryggheten i samhället men ändå får de ta en stor del av notan. Inte heller kan omvärldsfaktorer beskyllas. Det är svenska politikers fel att näringsidkarna befinner sig i den situationen. I dessa båda fall handlar det om faktiska handlingar från ledande politiker och partier i form av politiska beslut som har fattats. Men det finns också utmaningar för näringslivet som hade kunnat avhjälpas om beslut tagits. Ibland skulle det ha handlat om tuffa beslut som skulle ha krävt politisk vilja och mod men ibland ganska simpla beslut som bara aldrig blivit av. Fru talman! Förra regeringen försatt helt möjligheten att nyttja den kris som pandemin utgjorde för att på sikt stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det är ofta i samband med kriser som det finns utrymme att agera för att genomföra mer genomgående förändringar på marknaden. Under pandemin ropade man mest efter krisåtgärder och stöd som också kom på plats - inte sällan påhejat och pådrivet av den dåvarande oppositionen. Det var naturligtvis bra. Vad som dock hade behövts men som helt uteblev var strukturarbetet och skapandet av bättre förutsättningar för återhämtning när pandemin väl var över. Nu kom som bekant andra hinder emellan och trots att pandemins påverkan på näringslivet har avtagit finns minst sagt många andra orosmoln på himlen. Oaktat detta torde det vara givet att det för länge sedan hade behövt bedrivas ett aktivt arbete med bland annat regelförenkling konkurrensfrågor - inte minst rörande det offentligas osunda konkurrens - och lagen om offentlig upphandling. Där valde den förra regeringen att inte ta chansen att verka under pandemin. Man vidtog inte åtgärder som hade kunnat utgöra en möjlighet för näringslivet att återhämta sig snabbare utan att det hade inneburit en kostnad för det offentliga. Efter denna kanske något utdragna problembeskrivning fru talman tror jag att det är uppenbart för de flesta att det kommer att finnas gott om jobb för den nytillträdda regeringen på såväl det näringspolitiska som andra områden. Den nya regeringen som kommit på plats tack vare Sverigedemokraternas stöd har redan satt igång med det arbetet. I det initiala arbete som är relevant för den här debatten kan nämnas åtgärderna som presenterades så sent som i dag för att pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Den drabbar inte bara enskilda individer utan ligger också som en våt filt över de seriösa näringsidkarna. Ett sådant exempel är en utbetalningsmyndighet som nu kommer att komma på plats och där man sannolikt kommer att kunna fånga en mängd oseriösa aktörer som i dag förstör marknadsmekanismerna. Därutöver kan nämnas att energifrågorna utgör en stor del av Tidöavtalet. Regeringen har med hög hastighet satt i gång med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet. Tidöavtalet betonar också behovet av en minskad administrativ börda och även där har regeringens arbete med att få på plats en regelförenkling initierats. Det arbetet har helt uteblivit under flera mandatperioder. Därutöver ska tillståndsprocesserna förenklas och kortas och svensk försörjning av cement stål med mera garanteras. En ny guldålder för gruv- och mineralnäringen är ambitionen. Frihandeln värnas och flera handelsfrämjande resor har redan genomförts. När vi under nästa riksmöte återigen debatterar detta betänkande känner jag mig trygg med att regeringsunderlaget redan gjort avtryck hos delar av näringslivet och att ett flertal initiativ är i gång och andra redan är färdiga. Mer om det då. Jag skulle vilja avrunda med att belysa Sverigedemokraternas roll i detta sammanhang. Vi har enats om Tidöavtalet och budgeten som kommer att förhandlas på nytt nästa år. Därutöver finns en mängd frågor som är relevanta för näringslivet men som inte ryms i Tidöavtalet eller ännu inte ryms i budgeten. Där kommer det naturligtvis att vara Sverigedemokraternas ambition att säkerställa att vi från riksdagen ligger på regeringen att verkställa det vi enats om men också söker stöd för andra lösningar för att underlätta för det svenska näringslivet. Jag ser framför mig en bra mandatperiod för Sveriges näringsliv där riksdagen har en central funktion och jag ser fram emot debatten. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.	6552
3292	Isak From (S)	S	Fru talman! Sverigedemokraterna kan vara säkra på att vi socialdemokrater kommer att granska deras inflytande på regeringen vad de egentligen får igenom och hur de driver sin politik. Det ska vi inte tveka om. I dag behandlade vi i utskottet skrivelsen om de statliga bolagen ett ämne som också togs upp här i Tobias Anderssons anförande. Det handlade om att stärka de svenska företagen exportnäringen och besöksnäringen. Samtidigt som Sverigedemokraterna lägger motioner om att stärka Visit Swedens roll och säkerställa deras viktiga uppdrag ser man i budgeten som Sverigedemokraterna ju varit med och förhandlat fram att anslaget till Visit Sweden skärs ned. Hur gick det till? Är det så att man å ena sidan säger att detta är jätteviktigt och å andra sidan samtidigt skär ned?	788
3293	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! Jag skulle vilja mana Isak From till att vara försiktig med att referera till slutna sammanträden i ärenden som ännu inte har justerats. Det hör inte till vanligheterna att vi i offentligheten väljer att redogöra för vad som har sagts eller diskuterats inom ramarna för utskottets sammanträden och verkligen inte när det gäller ärenden som endast är under beredning. Det är naturligtvis en annan sak att diskutera ärenden utifrån det justerade betänkandet när de har offentliggjorts. Sverigedemokraterna har genomgående varit drivande för att utvidga Visit Swedens uppdrag inte minst för att betona svemester" vilket vi nu har fått på plats efter att Sverigedemokraterna drivit på i den frågan. Det är ett uppdrag som Sverigedemokraterna dessutom vill permanenta för Visit Sweden så att vi alltid vänder oss även till den inhemska turismnäringen. Med detta sagt ser jag fram emot att ha ett konstruktivt samarbete med såväl Socialdemokraterna som regeringspartierna för att främja den svenska besöksnäringen under de kommande åren. "	1051
3294	Isak From (S)	S	Fru talman! Vem som helst kan gå in på riksdagens hemsida och gå vidare till Sverigedemokraternas och Tobias Anderssons motioner. De är helt offentliga. Jag refererade över huvud taget inte till beslut eller till vad som har anförts under utskottssammanträden. När jag läste motionsbetänkanden från Sverigedemokraterna som är offentliga noterade jag att man tycker att den här verksamheten är jätteviktig. Det tycker även vi socialdemokrater; det är därför vi har en anslagsökning. Samtidigt skär man dock faktiskt ned i budgeten. Å ena sidan säger man en sak å ena sidan skär man ned. Det är verkligheten med Sverigedemokraternas politik.	645
3295	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! Isak From inledde sitt förra anförande med att referera till dagens utskottssammanträde och en diskussion som ägde rum där. Våra motioner är absolut offentliga och vi står bakom dem. Här redogjordes ju dock för yrkanden som ännu inte har hanterats av riksdagen i något motionsbetänkande. Jag ser fram emot att kunna ha denna diskussion när de hanteras i utskottet. Möjligtvis kan vi vinna gehör så att Socialdemokraterna väljer att ansluta sig till sverigedemokratiska yrkanden i de fall där detta skulle kunna vara aktuellt. Det är naturligtvis så att besöksnäringen är ett område som väldigt begränsat berörs av Tidöavtalet och som endast till viss del berörs av budgetprocesserna. Där finns ju förutsättningar för Socialdemokraterna att ansluta sig till sverigedemokratiska yrkanden och göra gemensam sak för att ligga på regeringen i de frågor som båda partierna anser är viktiga. Min övertygelse är att denna regering tar besöksnäringens förutsättningar på största allvar och kommer att göra så men varje knuff i rätt riktning från den här riksdagen är naturligtvis att uppskatta. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete med Isak From och hans kollegor från Socialdemokraterna.	1206
3296	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Jag får väl börja med att säga att det är roligt att svemester" som Miljöpartiet länge har drivit på för och som V-S-MP-regeringen införde nu också lyfts fram av Sverigedemokraterna. Det är dock beklagligt att man inte i handling driver detta i sin budget. Det jag reagerade på i Tobias Anderssons anförande var påståendet att MP aktivt skulle ha monterat ned energisystemet eller något i den riktningen. När vi har suttit i regering har svensk elproduktion ökat. Sverige är i dag en stor nettoexportör av el i Europa. Trots detta drabbas nu hushåll och företag av de höga elpriserna till följd av Putins fruktansvärda invasion av Ukraina och det energikrig som förs i Europa. Då väljer regeringen och Sverigedemokraterna att exkludera hela norra Sverige från elprisstöd. Företag och hushåll i halva landet lämnas ute i kylan av Sverigedemokraterna. Vi i Miljöpartiet har arbetat aktivt för en grön industrirevolution och vi ser att Sverige har all potential att bli en världsutställning för ny teknik innovation och hållbart samhällsbyggande. Den klimatpolitiken och den aktiva näringspolitiken kan skapa fantastiska möjligheter för svensk företagsamhet innovationskraft och konkurrenskraft. Vi ser nu att denna regering med stöd av SD frångår detta arbete. Därför är min fråga dels varför Sverigedemokraterna monterar ned den fungerande näringspolitiken när det gäller den gröna industrirevolutionen dels varför företag i norra Sverige lämnas ute i kylan när det gäller elprisstödet. "	1512
3297	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! Jag belyste att Miljöpartiet har varit i spetsen för att montera ned den svenska kärnkraften - den fossilfria kärnkraften. Det är ju objektivt sant att så har varit fallet. Det är till och med så att man har valt att i sociala medier skryta om beslut som tagits i denna kammare och att fira med tårta när man har fått som man velat på det här området. Vi kommer inte undan från den situation som vi befinner oss i alltså från den energisituation som denna regering ärvde från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är ett Sverige som inte har tillräcklig produktion av el. Detta innebär i praktiken att vi befinner oss i en situation där såväl enskilda individer som företag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Vi ser en risk för att investeringar flyttar utomlands. Vi ser hur privatpersoner riskerar att behöva gå till fogden. Vi ser hur man i sociala medier skriker efter hjälp och sannolikt kommer att vara tacksam när den väl kommer från den nya regeringen till våren. Om vi hade haft ett annat läge och man inte som en konsekvens av Miljöpartiets politik hade lagt ned välfungerande kärnkraft hade utbudet naturligtvis varit större. Då hade vi inte behövt något elstöd till att börja med. De krisåtgärder som nu kommer från den här regeringen som den föregående regeringen för övrigt initierade och som vi ärvde formen av hade inte behövts om Sverige inte hade haft en energipolitik som signerades av Miljöpartiet. Då hade ingen behövt frysa i den utsträckningen och den svenska industrins konkurrenskraft hade varit högre. Men vi befinner oss i det läge vi befinner oss i och vi försöker att lappa efter läge. Jag ser fram emot att vi i utskottet och inom ramarna för riksdagen och samverkan med regeringen kan få till stöd som garanterar förutsättningar för svenskt näringsliv och privatpersoner att klara av det läge som Miljöpartiet som Socialdemokraterna har försatt Sverige i.	1917
3298	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Herr talman! För första gången på årtionden ökar fattigdomen i världen. Bara under 2022 ökade antalet människor i extrem fattigdom till 719 miljoner enligt Världsbanken. Det betyder att nästan var tionde person i världen lever i fattigdom. Det pågår just nu en hungerkatastrof i världen. Enligt FN lider 345 miljoner människor av akut undernäring. Det är en siffra som mer än fördubblats sedan 2019. Det är 46 miljoner barn som befinner sig på flykt. Många lever under helt omänskliga förhållanden i flyktingläger under lång tid. Orsaken är en rad globala kriser: klimatkrisen coronaepidemin och att växande antal krig och konflikter. Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen kommit överens om att sänka biståndet. Ni vill egentligen sänka biståndet ännu mer. Ni ville halvera det från början. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Det visar tydligt vilken sorts parti Sverigedemokraterna är. I Tidöavtalet som regeringen förhandlade fram med Sverigedemokraterna slås fast att biståndet ska användas för att uppnå migrationspolitiska syften. Människor ska med andra ord tvingas tillbaka till varifrån de flytt. Det är ett avsteg från själva grundprincipen för bistånd som säger att biståndet ska gynna mottagaren och inte givaren. Jag undrar hur det ska gå till.	1406
3299	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag förstår att anfall är bästa försvar när man står svarslös och utan ett ordentligt beredningsunderlag vet hur den framtida biståndspolitiken ska utformas. Faktum är att det är tunt med beskrivningar i budgetpropositionen och då väljer man att gå till anfall. Vi står bakom den biståndspolitik som har byggts upp under decennier inte minst under socialdemokratiskt regeringsinnehav. Vi är stolta över de insatser som görs i världen. Ja det går säkert att göra både effektiviseringar och förbättringar. Men det är internationellt omvittnat och utvärderat att det sker bra och effektiva insatser. Utmaningen blir i stället att se om en ny regering kommer att acceptera en sänkning till 0 88 eller 0 82 eller om det blir fråga om 0 50 - det Sverigedemokraterna faktiskt vill. Magdalena Thuresson har möjlighet att svara på frågan hur lågt gränsen går. Vi är tydliga med enprocentsmålet. Vi säger att det är helt avgörande att återgå till enprocentsmålet och vi avsätter pengar i budgeten för att nå dithän. Ni säger att målet inte längre behövs. Det är där striden står. Ni sviker en sedan 50 år bred enighet inom svensk utrikespolitik och biståndspolitik och ni säger nu att det är andra mått och kriterier som ska vara avgörande. Vidare samarbetar ni med ett parti som har ett annat mått nämligen 50 procent. Min enkla fråga tillbaka till Magdalena Thuresson är om det är rimligt att gå ned till 50 procent. Är ni beredda att göra detta? Jag vill gå vidare med en andra fråga. Det är förvånande att Moderaterna som ändå är ett statsbärande parti gör denna omstöpning så snabbt utan beredningsunderlag och utan att ens höra civilsamhället. Känns inte det lite jobbigt?	1696
3300	Elin Söderberg (MP)	MP	Fru talman! Jag konstaterar att Tobias Andersson inte svarade på varför Sverigedemokraterna utelämnar norra Sverige och inte på något sätt framhåller att norra Sverige och dess företagsamhet näringsliv och hushåll ska inkluderas i stöd. Han svarade inte heller på frågan om de negativa effekter som nedmonteringen av klimatpolitiken innebär för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. Däremot uppehöll han sig runt kärnkraften och elpriserna. Sverige har i dag större elproduktion är när kärnkraftverken lades ned. Att vi har höga elpriser i Sverige beror på det fruktansvärda kriget i Europa och på den öppna elmarknaden som gör att även vi här i Sverige påverkas när priserna stiger. Med det sagt är alla partier här inne överens om att det behövs en kraftigt ökad elproduktion i Sverige inte minst för att möta upp den gröna industrirevolutionen och den fantastiska näringslivsutveckling som den bär med sig. För detta kan vi välja om vi ska ha ett 100 procent förnybart elsystem eller ett elsystem som är starkt beroende av kärnkraft. Miljöpartiets vision är ett 100 procent förnybart elsystem. Det fanns en bred blocköverskridande överenskommelse om att ha detta till 2040 och det vill vi i Miljöpartiet jobba vidare för. Då krävs kraftiga investeringar inte minst i havsbaserad vindkraft vilket Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna nu rycker undan mattan för. Det finns en fantastisk möjlighet att snabbt få el på plats i närtid i ett läge då vi har ett stort behov av ny elproduktion och energieffektiviseringar och ett stort behov av att hantera de höga elpriserna. Då säger regeringen och Sverigedemokraterna nej till att snabbt få elproduktion på plats. De stöder inte de energieffektiviseringar som skulle komma på plats. Varför?	1780
3301	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! Vi säger inte nej till mer energiproduktion utan vi säger nej till att det offentliga ska finansiera densamma. Det är två olika saker. Jag ska besvara de frågor som Elin Söderberg anser att jag inte besvarade. Norra Sverige är inte en del av det elstöd som nu har kommunicerats av den enkla anledningen att detta stöd betalas ut retroaktivt. Man kollar alltså på tidigare förbrukning och priserna under föregående år. Då hade inte norra Sverige priser på samma nivå som södra Sverige. Det i sig är rimligt mot bakgrund av att regeringens ambition är att motivera individer att minska sin elförbrukning i solidaritet med andra för att gemensamt ta sig igenom detta. Om regeringen i stället skulle utgå från konsumtionen denna vinter och subventionera densamma på något sätt - jag har för övrigt inte hört något förslag alls från Miljöpartiet för hur vi ska kompensera - hade vi spätt på konsumtionen i ett läge där vi har elbrist. Det gagnar ingen. När det gäller klimatpolitiken kokar det ned till att man inte kan ha både en grön industrirevolution som Miljöpartiet menar att vi motsätter oss och ett 100 procent förnybart energisystem. Det fungerar helt enkelt inte. Det finns inte en chans i världen att Sverige kan klara motsvarande hela Finlands energiproduktion till norra Sverige inom en tioårsperiod genom vindkraft för det är vad vi pratar om. För att klara av de industrikliv Elin Söderberg belyser behöver vi inom ett fåtal år bygga ut elförsörjningen i Sverige med motsvarande volym som hela Finland förbrukar. Att göra det med endast förnybara källor är omöjligt.	1598
3302	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Jag blev glad när Tobias Andersson tog upp trygghetsfrågorna i debatten för det var en av de viktigaste frågorna i för svenska folket under valrörelsen. Många småföretagare har länge upplevt en höjd osäkerhet för sig själva och sin verksamhet. Min fråga till Sverigedemokraterna är kort och tydlig: Hur tänker Sverigedemokraterna och regeringen arbeta för att öka tryggheten för småföretagare?	409
3303	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! Det här är den fråga som har fått mig och många andra sverigedemokrater att bli just sverigedemokrater och jag är tacksam för att jag under valrörelsen hade partiets förtroende att vara ansvarig för rättspolitiken. På valdagen hade Sverigedemokraterna det i särklass högsta förtroendet bland svenska väljare i frågor om lag och ordning. Jag tror att vi låg 11 procentenheter över tvåan och nästan var tredje svensk ansåg att Sverigedemokraterna hade den bästa politiken för att lösa dessa frågor. När vi pratar om småföretag handlar det inte sällan om just handeln eftersom de kommer kontakt med den mer absoluta otryggheten. Vi kan prata bidragsbrott och där kommer den föreslagna utbetalningsmyndigheten in. Vi kan prata olika typer av fiffel felaktiga fakturor bluffakturor och så vidare. Men den mer akuta problematiken är ofta den man som politiker får ta till sig. Då handlar det om handel besöksnäring och andra som kommer i direktkontakt med kriminella element. Vi ser positivt på tillträdesförbudet. Det har dock inte fungerat i praktiken och därför drev vi på redan under förra mandatperioden för att den skulle justeras och därigenom blir mer applicerbar. Vi ser också fram emot att få på plats en polisstyrka som har resurser nog att bistå näringslivet i högre utsträckning inte minst genom sin närvaro. Nu i dagarna har det kommunicerats kring visitationszoner och det skulle ett bland en mängd verktyg för polis och rättsväsen att agera mot dem som i dag skapar otrygghet runt om i Sverige vilket spiller över på näringslivet.	1568
3304	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Det råder egentligen ingen politisk konflikt om att den organiserade brottsligheten måste bekämpas; det tror jag att de flesta väljarna har fattat. Fler poliser och fler anställda inom Polismyndigheten är nödvändigt inte bara för att det ska finnas fler poliser ute utan även för att brotten ska klaras upp. Som alltid när Sverigedemokraterna pratar trygghet glöms den ekonomiska tryggheten bort vilket är ganska beklämmande i den situation vi befinner oss i. Den förra regeringen tillsatte en utredning som kom med betänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för småföretagare . Ett av förslagen var att fastställandet av sjukpenninggrundande inkomst skulle utgå från historiskt deklarerade uppgifter. Ett annat förslag var att en säkerhetsventil skulle införas som företagen kunde begära vid varierade inkomster vilket många småföretagare har i sin kontakt med Försäkringskassan - något som hade kortat handläggningstiden hos Försäkringskassan. Dessa förslag hade ökat tryggheten för företagare och fått fler att ta chansen att starta företag. Risken är nu att vi går miste om viktiga innovationer vilket Tobias Andersson tog upp i sitt anförande och att det är färre som vill starta företag. Hårdare tag är inte lösningen på alla trygghetsproblem även om Sverigedemokraterna tycks tro det. Det är bara en del av lösningen. Den ekonomiska tryggheten är minst lika viktig och det tror jag att vi alla är varse i det läge vi nu befinner oss i. Slottspartierna har fått förslagen serverade och de ligger på bordet. Näringsdepartementet var positivt till de förslag som utredningen föreslog. Kommer Sverigedemokraterna som värnar om småföretagarnas trygghet driva på för att öka tryggheten för småföretagare?	1740
3305	Tobias Andersson (SD)	SD	Fru talman! Jag skulle kunna spara tid och bara svara ja på frågan. Givetvis värnar vi om dessa. Men man har kanske lite väl höga förväntningar på regeringen om man tror att den på ungefär fyra månader ska ha hunnit med det förra regeringen misslyckades med på fyra år. Vi kan behöva lite mer tid för att kunna skrida till verket men förslagen är intressanta. Jag ser fram emot att samverka i dessa frågor. Det är sant att den förra regeringen utredde frågan men man verkställde inget. Men det här är kanske ännu en fråga som vi kan diskutera inom ramarna för Sveriges riksdag och sedan i gemensam kör påkalla regeringens uppmärksamhet i de frågor där det är aktuellt. Jag vänder mig dock emot att man så här kort tid in i en mandatperiod säger att regeringen har misslyckats samtidigt som det är tydligt att man under fyra år inte själv inte lyckades få saker och ting på plats. Om vi ger regeringen lite mer tid är jag övertygad om att den kommer att få betydligt fler saker på plats än vad den förra regeringen lyckades med - dessutom många saker som säkert kommer att uppskattas av de partier som har suttit i regeringen de senaste åren.	1149
3306	Isak From (S)	S	Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation om ett mål för utrikeshandel export och investeringsfrämjande. Detta kommer min kollega Aida Birinxhiku prata mer om senare och Daniel Vencu Velasquez Castro kommer att prata om företagarnas trygghet. Vårt budgetalternativ har ju fallit och vårt förslag till ett särskilt yttrande finns också att läsa i vår partimotion. Fru talman! Det är kallt här i dag. Trots ett varmare klimat har vi genom Putins orättfärdiga krig mot Ukraina i alla delar en kallare värld. Effekterna är hög inflation och kostnadschock för hushållen. Högerregeringens politik inger inte mycket hopp. Låt mig blicka tillbaka. Under pandemin presenterade den S-ledda regeringen 14 extra budgetar med olika stöd för att Sverige skulle ta sig igenom pandemin. Dessa stöd var lika i hela landet och gick till alla företag och anställda utifrån företagens förutsättningar. Då var det inte fråga om att kapa halva landet. Jag tror att en del i problematiken med att regeringen inte har kunnat presentera ett elprisstöd till företagen är EU:s konkurrensregler och statsstödsregler. Det måste vara så att företag i unionen ska ha samma förutsättningar och då kan inte vissa företag få stöd två gånger medan andra kanske inte får något alls. Vi har inte sett detta på plats och just nu ser det minst sagt svårt ut. Men det är i allra högsta grad en orättvisa som man har varit tydlig med att presentera: Halva landet är inte med. För oss socialdemokrater är jobben i särklass viktigast för hushållens motståndskraft. Att ha ett jobb att gå till är grunden för det socialdemokratiska goda samhället och grunden för välfärden. Med det mervärde som skapas genom jobben finansierar vi välfärden. I vårt samhälle är industrin motorn. Efter åtta år med en S-ledd regering ett socialdemokratiskt styre är industrin här och nu. Det är industrin som leder klimatomställningen. Långt borta är uttalanden om att industrin basically är gone. Det är nu bara en dålig historia. Nu återinvesterar industrin och industrin flyttar hem produktion. Sverige har en stark industri. Den är världsledande i många delar. Tyvärr ger regeringens minst sagt bristfälliga inställning till snabbt utbyggd energi kanske i form av havsbaserad vindkraft i södra Sverige tveksamheter på samma sätt som regeringens bristfälliga inställning till biobränslen gör att Södra Skogsägarna SCA med flera aviserar att deras tänkta investeringar kanske inte blir av. Det är något som i förlängningen kan resultera i färre jobb mindre tillväxt och större arbetslöshet. Herr talman! Tillståndsprocesserna är omdebatterade. Det ska gå fortare och vi håller med. Det hade då varit rimligt att man hade stärkt länsstyrelserna. Det är faktiskt så att många av de ansökningar som lämnas in av företagen ligger på en ganska hög nivå med nya innovationer och nya sätt. Om då inte myndigheterna har samma möjligheter blir det svårt. Men på detta område utgiftsområde 1 Rikets styrelse skär högerregeringen ned. Samtidigt säger man att tillståndsprocesserna måste gå fortare. Men kompetensen hos myndigheterna behöver tydligen inte bli bättre. Det är kontraproduktivt så det bara ryker om det. Det finns dock bra exempel på att det går. Både Northvolt och H2 Green Steel är exempel på företag som har arbetat systematiskt haft hög kompetens haft dialog med myndigheten och fått tillstånd i tid. Det går alltså redan i dag. Men på flera ställen behöver vi ha olika samråd. När det överklagas när det gäller kraftöverföring vindkraft eller gruvor handlar det ju om tilltron till företagen. Det är det som man är orolig för. Då behöver myndigheterna ha rätt kompetens. Herr talman! Just nu pågår det en stor industriomvandling. Den startade i norra Sverige. Den finns på fler ställen. Den växer nedåt. I detta fall tycker jag att det är bra att regeringen har förlängt Peter Larssons samordningsuppdrag för industrietableringarna i norra Sverige. Det är välkommet. Det är också välkommet med något som gäller ett budgetområde som debatterades här tidigare: Flera av de högerpartier som tidigare var emot Industriklivet och Klimatklivet har nu ändrat åsikt. De är i grunden för den industrirevolution som pågår. Just nu är det kanske inte inom det området som de största skiljaktigheterna ligger utan det handlar om bostadsförsörjning kompetensförsörjning och arbetsmarknadspolitiken. Ska människorna kunna ta de nya jobb som växer fram i industriutvecklingen krävs det att det finns bostäder. På det området skär högerpartierna ned. Det behövs utbildningsplatser kompetensförsörjning och arbetsmarknadsutbildning. På det området skär högerpartierna ned. På område efter område som är viktigt skär man faktiskt ned. Nu när vi går mot en lågkonjunktur och när vi skulle behöva ha exportfrämjande åtgärder stärka Visit Sweden och bygga bostäder skär högerpartierna ned. Det är klart att det nu när byggbranschen aviserar att man kommer att börja varsla människor behövs en politik och en regering som står upp. Byggandet är den enskilt viktigaste insatsen för att få igång samhället. Då ska man inte skära ned. Då ska man satsa. Då ska man säga: Detta är framtiden. Vi har en snedfördelning i landet. Vi har stor kompetensbrist i vissa delar av landet i norra Sverige samtidigt som vi har en relativt hög arbetslöshet i andra delar av landet. Här behövs det en matchningspolitik. Här behöver det uppdrag som S-regeringen gav till Arbetsförmedlingen få fortsätta så att arbetslösa i till exempel Sörmland eller Skåne får möjlighet att flytta till norra Sverige och ta de jobb som växer fram inom vården eller industrin. Vi tycker också att en annan del är väldigt viktig. När det kommer en stark tillväxt följer det tyvärr också arbetslivskriminalitet i dess spår. Det var väldigt bra med det samordningsuppdrag som S-regeringen gav till polisen Arbetsmiljöverket och Skattemyndigheten. I spåren av tillväxten i norra Sverige har det kommit arbetslivskriminalitet som skadat förtroendet. Människor utnyttjas. Det är säkerhetsbrister prostitution och knarkhandel. Det är sådant som vi ska bekämpa. Vi vill att detta ska fortsätta och vi vill säkerställa att det faktiskt gör det. Vi vill säkerställa att vi inte lyfter in en massa ny arbetskraftsinvandring till dåliga villkor för möjligheterna ligger i industrijobben. Det är framtiden. Herr talman! Jobben och industrin är framtiden. Jobben är grunden för den socialdemokratiska politiken. Med detta vill jag önska kansliet mina kollegor i näringsutskottet och talmannen en god jul. Jag önskar också att alla barn får möjlighet att träffa tomten i jul. God jul! (Applåder)	6631
3307	Tobias Andersson (SD)	SD	Herr talman! Jag noterade att Isak From i sitt anförande inte pratade något om regelförenkling vilket jag inte ska göra en sak av för jag vet att det ryms i Socialdemokraternas särskilda yttrande i betänkandet. Anledningen till att jag ändå nämner detta är att den förra regeringen gjorde en stor medial sak av regelförenklingsarbetet. Man åkte på en turné bland Sveriges näringsidkare. Det var den så kallade förenklingsresan som dåvarande näringsministern Ibrahim Baylan genomförde. Man åkte runt i landet och ville verkligen signalera att detta var en fråga som man tog på allvar. Det mynnade ut i en eller flera utredningar och där finns det definitivt bra förslag som denna regering kan ta vidare och faktiskt lyckas genomföra. Men min fråga blir helt enkelt om Isak From kan ge något exempel på någon regel som den förra regeringen antingen tog bort eller förenklade för företagen.	897
3308	Isak From (S)	S	Herr talman! Detta är naturligtvis väldigt viktigt. Vi har varit väldigt tydliga och i varje sammanhang lyft att när ett företag har redovisat åtgärder på ett sätt ska det inte behöva redovisa samma åtgärder på flera andra plattformar. Inte minst i EU-samarbetet är det viktigt att vi håller i den linjen - att vi inte ska öka administrationen. Den tidigare näringsministern Ibrahim Baylans förenklingsresa gick också ut på att skapa en väg in till myndigheten. Jag kanske refererade till det dåligt i mitt anförande när jag talade om att stärka kompetensen på myndigheterna och särskilt på länsstyrelserna. Beklagligtvis krävs det också resurser till det och det är ytterligare en del som vi ser är helt avgörande. Företag kan lämna in ansökningar av väldigt hög kvalitet om nya innovationer på ett sätt som myndigheterna inte känner till. Då behöver vi lära av varandras goda exempel. Det arbetet påbörjade den socialdemokratiska regeringen och naturligtvis behöver det arbetet fortsättas. Det behövs också resurser hos myndigheterna.	1042
3309	Tobias Andersson (SD)	SD	Herr talman! Tack för svaret Isak From! Naturligtvis hinner man inte med allting under åtta år. Jag och Sverigedemokraterna kommer säkert att bli alltmer ödmjuka inför detta faktum ju längre tiden går och vi har inflytande över regeringsmakten. Samtidigt kan man tycka att ni under åtta års tid åtminstone borde ha lyckats förenkla eller avskaffa en regel som belastar det svenska näringslivet. Jag skulle därför på nytt vilja ställa frågan till Isak From om det finns något sådant exempel. Resursfrågan är naturligtvis central. Det är därför som den nya regeringen tillskjuter 10 miljoner för att kunna jobba med konsekvensanalys och verkligen sätta stopp för dålig lagstiftning som riskerar att begränsa det svenska näringslivet och dess konkurrenskraft. Jag vill upprepa frågan om ett exempel på regelförenklingsområdet från de åtta år som Socialdemokraterna satt vid makten. Jag ser också att Socialdemokraterna i sitt särskilda yttrande skriver att man tror på en kraftig utbyggnad av fossilfri el. Det tror jag är ett medvetet val av term alltså att man inte pratar om förnybart utan om fossilfritt och därigenom inkluderar kärnkraften som en naturlig del av den svenska energimixen. Bra så - positivt och välkommet! Frågan blir då om Isak From tror att det socialdemokratiska partiet under de här åren kommer att stå bakom de avancemang som sker på energiområdet för just kärnkraften så att vi när vi går till val nästa gång har ett stort och brett förankrat stöd för kärnkraft i den svenska energimixen där Socialdemokraterna ingår bland dem som lovordar energislaget och står bakom detsamma.	1613
3310	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Denna fixering vid just att utbetala en viss andel av bni. Jag kan försäkra alla som följer debatten att regeringen har högre ambitioner för biståndet än att göra av med en viss summa pengar. Vad man väljer att göra med svenska skattebetalares pengar som inte läggs på angelägna åtaganden i vårt land spelar roll. Hur man använder biståndet spelar också roll. Jag konstaterar att Tomas Eneroth är svarslös. Det finns inte någon ny idé för hur man kan utveckla biståndet. Det handlar bara om att göra av med en viss summa pengar. Jag beklagar det. Jag vill passa på att ställa en annan fråga. Jag noterade i ledamot Tomas Eneroths anförande att det fanns en viss raljerande ton att man i biståndspolitiken skulle ha ett för regionalt perspektiv. Jag vill ge Tomas Eneroth möjlighet att förklara utveckla och svara på frågan om Socialdemokraterna delar uppfattningen att under de kommande åren bör Ukraina vara det största mottagarlandet av svenskt bistånd. Det pågår ett krig i vår absoluta närhet. Det kommer självklart att få konsekvenser också för svensk biståndsbudget. Delar Socialdemokraterna bilden av att Ukraina ska vara det största mottagarlandet av svenskt bistånd eller tycker man att det är att ha ett för regionalt perspektiv? (Applåder)	1277
3311	Isak From (S)	S	Herr talman! Tack Tobias Andersson för frågorna! Vi kommer från en valrörelse där högerpartierna kanske särskilt Sverigedemokraterna Moderaterna och Kristdemokraterna hade kärnkraften som det enda receptet för alla samhällsutmaningar. Om vi ska återgå till valrörelsen lät det som om vi skulle bygga kärnkraft redan dagen efter. Nu får vi se om det ens finns ett förslag på ny kärnkraft när vi går till val nästa gång för precis som det har framkommit från andra säger man en sak före valet sedan kommer verkligheten i kapp en och så får man säga en annan sak efter valet. Det är tydligen verkligheten med den här regeringen. Vi socialdemokrater tar ansvar och står upp för helheten. Vi står bakom industrins krav på att faktiskt göra upp. Men då krävs det att Socialdemokraterna får en inbjudan med hela armen. Det går inte att bara bjuda in med halva armbågen och säga att ni får vara med om ni tycker precis som vi. Det har visat sig inte minst utifrån näringslivets egna preferenser att det är ganska svårt. De vill ju ha ny energi ganska snart. Som jag hänvisade till i mitt anförande finns det i dag utarbetade modeller för snabbare miljöprövningar inte minst från Länsstyrelsen i Västerbotten och då krävs det överenskommelser mellan myndigheterna och branschorganisationerna om vad som ska vara inne. Det här har påbörjats av den S-ledda regeringen och måste fortsätta. Då behövs det också kompetens hos länsstyrelserna för att hantera det.	1463
3312	Lili André (KD)	KD	Herr talman! Vad fint att som ny ledamot få stå här och ta replik på Isak From som har ganska många års erfarenhet här i riksdagen! Jag vill lyfta en del saker som Isak From pratade om. Jag tänker på regionernas tillväxtkapacitet att främja tillväxt konkurrenskraft och internationalisering för fler arbetstillfällen. Isak From pratade om myndigheternas betydelse och myndigheterna till exempel Tillväxtverket jobbar ju nära regionerna. Vad är rätt kompetens? Vad har Socialdemokraterna för lösningar för att få en kraftigare tillväxtpotential och fler arbetstillfällen i regionerna? Vad har ni gjort hittills för att säkra det stöd som myndigheterna behöver?	669
3313	Isak From (S)	S	Herr talman! Tack Lili André! Jag försökte hänvisa till detta. Vi lade fram en budget 2021 med bland annat ett stöd till länsstyrelserna men den röstades tyvärr ned av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi behöver öka anslaget till länsstyrelserna så att de har rätt kompetens kan ha kvar rätt kompetens och också kan jobba långsiktigt. Jag tror Lili André att när vi har sett hur kurvorna har svängt och hur man faktiskt från industrin nyinvesterar i Sverige nu så är det en väldigt tydlig indikator på att någonting har hänt. Från att ha varit någonting bortglömt eller en dålig historia är det industrin i Sverige som driver på klimatomställningen. Det är industrin som ställer krav på politiken. Det är industrin som säger: För att våra produkter i Sverige ska vara konkurrenskraftiga måste vi ha likvärdiga spelregler för vi har ju den möjligheten. Runt om i Sverige pågår nu stora investeringsprojekt som skapar nya jobb och som är framtiden. Vill vi vara med på den resan måste vi fortsätta att boosta den gröna industriomställningen. Då kan vi inte skära ned på området arbetskraftsförsörjning kompetensförsörjning och bostadsbyggande.	1152
3314	Lili André (KD)	KD	Herr talman! Isak From säger att vi behöver öka anslagen till myndigheterna för att de ska kunna få rätt kompetens. Jag håller med om att myndigheterna på något sätt behöver göra en omställning för att säkerställa den regionala tillväxtkapacitet som vi båda är angelägna om. Men frågan är varför ni inte har gjort så mycket tidigare. För att veta vad vi behöver göra för att säkerställa att myndigheterna gör rätt saker och har rätt resurser behöver vi även utvärdera myndigheterna. Jag har inte sett att det är så mycket som har utvärderats under er mandatperiod om inte Isak From vill berätta det nu. Frågan är därför om det räcker med att öka anslagen till myndigheterna. Behöver man inte säkerställa resurserna på ett bättre sätt? Isak From pratar om industrin och då tänker jag att vi har vetat att tillståndsprocesser behöver skyndas på för att industrin ska kunna bidra till klimatomställning och vara med i omställningsresan. Varför har Socialdemokraterna inte sett till att tillståndsprocesserna blivit snabbare? Behovet är ju stort.	1049
3315	Isak From (S)	S	Herr talman! Jag tror att det framkom ganska tydligt under den tidigare näringsministern Ibrahim Baylans förenklingsresa att ett stort problem med tillståndsprocesserna är att företagen själva tar tillbaka ansökan för att komplettera den eftersom det kommer fram nya rön som behöver lyftas in. Det har naturligtvis företagen rätt att göra. Men vi kan knappast anklaga lagstiftningen eller myndigheterna för den delen för att företagen vill göra rätt och behöver komplettera sina ansökningar. Det har i olika hänseenden lyfts att det är miljöbalken eller tolkningen av densamma som det är fel på. Men det är faktiskt så att i stort sett samtlig lagstiftning som finns i miljöbalken finns i EU-rätten genom direktiv och förordningar - allt utom möjligtvis strandskyddet som är en egen del i miljöbalken. Alla andra delar för företag oavsett om det är gruvindustri vindkraftsföretag eller kärnkraftsföretag måste förhålla sig till om det finns lagstiftning kopplat till EU-rätten genom förordning eller direktiv som är implementerat i svensk lagstiftning för att det ska vara samma förutsättningar i hela unionen. För att man ska kunna säkerställa detta måste myndigheterna ha rätt kompetens. Därför är det tråkigt att högerpartierna har skurit ned på anslaget till länsstyrelserna.	1292
3316	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset. Winston Churchill. Fram till slutet av 1800-talet var Sverige ett mycket fattigt land. Min farfar föddes 1882 och han fick gå till sjöss när han var 13 år. De hade inte råd att ha honom hemma. Han var borta i sju år. Det är kanske inte den barndom man önskar för sina egna barn men så tufft var det på den tiden. Nästan en miljon människor flydde Sverige det vill säga migrerade till USA för att få ett bättre liv. Hur har Sverige lyft sig? Jo genom utbildning hårt arbete entreprenörskap och innovation. Det finns ett enormt entreprenörskap i Sverige och det har skapat många jobb. Företagen är roten i en stat med marknadsekonomi för att hålla välståndet uppe. När jag var grabb sa man alltid att skogen och malmen är roten. Det hörde man jämt i skolan. Och det är fortfarande så. Svensk exportindustri är unik och extremt framgångsrik internationellt sett. Den drar in 52 procent av bruttonationalprodukten till Sverige vilket är helt outstanding i världen. Jag vet inte om något annat land har så fantastiska exportföretag. En jämförelse visar att de övriga nordiska länderna ligger långt efter. En stor konkurrensfördel för exportindustrin har varit billig el och robusta elsystem som ger el varje timme året runt oavsett väder. Det här har tyvärr avvecklats. Cirka 900 miljarder av skatteintäkterna kommer från företagen. Dessutom tillkommer löneskatterna i företagen. De är alltså inte inräknade här. Vad kan vi riksdagspolitiker i utskottet göra för att förbättra villkoren för företagen? Man har varit inne på regelförenklingar. Tillståndsprocesserna måste förenklas. De tar alldeles för lång tid och det finns många skräckexempel som har tagits upp här i kammaren. Energin är i dagsläget det allra viktigaste. Det måste finnas ett robust elsystem för att upprätthålla industrins konkurrenskraft. Historiskt sett har det alltid funnits. På 70-talet planerades det för 24 nya kärnkraftverk i Sverige. Det blev folkomröstning med tre linjer. Detta landade i att Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde upp på ett ansvarsfullt sätt om att bygga 12 reaktorer och det var de helt överens om. Därför är min förhoppning att Socialdemokraterna ansluter sig till oss för att bygga kärnkraft igen. Den rödgröna regeringen stängde sex reaktorer. Jag kan hålla med om att det var läge att stänga Barsebäck eftersom det inte stod på berg. Men stängningen av de andra fyra var ett oerhört dåligt beslut eftersom det inte har funnits någon ersättningsenergi när de har stängts. Först har de stängts och sedan har man sagt att man ska bygga vindkraft. Det är synnerligen naivt att tro att det ska lösa problemet. Sverige har överskott på energi sommartid men inte vintertid - i synnerhet inte när det blåser och är kallt. Då köper Sverige i stället in brun kolkraft från Tyskland och Polen. Sedan körs Karlshamnsverket som drar 140 000 liter olja per timme. Är det grön omställning? I min värld är det inte så utan i min värld är det brun omställning. Den viktigaste uppgiften vi nu har är att få fart på utbyggnaden av kärnkraft samt ändra och förenkla tillståndsprocesser och regler för att komma igång. Det går att börja med mindre modulära kärnkraftverk. Man behöver inte börja med de stora på en gång. De mindre verken kan ligga nära industrier med stora elbehov - pappersindustrin etcetera. Det gäller även andra industrier till exempel batterifabriker. Det behövs två nya kärnkraftverk i Ringhals och det behövs ett nytt verk i Forsmark. Det finns gott om plats i Forsmark. Det var från början planerat att bygga 15 verk uppe i Forsmark - tre är byggda. Dessutom kan man implementera mindre modulära reaktorer. Jag vill ta upp att det är samma regelverk för små företag som för stora till exempel Volvo och ABB. Det är en otrolig skillnad att driva ett litet företag; jag har själv gjort det i 26 år. Man åker upp till Åre och åker skidor med personalen - som många gör - och en bryter benet. Om man är fyra på firman är alltså 25 procent borta. Sedan är det en lönekostnad i 14 dagar men med mindre intäkter. Vissa saker behöver ses över. Jag säger inte att man måste göra just detta men det var ett exempel. Herr talman! Vi behöver förenkla regelverket för företagare. Vi behöver också se över myndigheternas regleringsbrev. Många myndigheter är inte särskilt trevliga mot företagarna och bromsar deras verksamhet. Det har till och med förekommit hot. Jag har exempel men jag tänker inte ta upp dem här. Skatterna behöver reformeras. Låt oss titta på Stockholmsregionen. Ungefär 70 procent av invånarna betalar 70 procent i skatt. Man betalar först kommunalskatt på i snitt 30 kronor. Sedan betalar man statlig skatt på 22 procent. Sedan betalar man moms trängselskatter med mera. Många kommer därmed upp i drygt 70 procent. Är det ett rimligt skattetryck? Personligen tycker jag inte det. Jag tycker att det ska vara lägre skatt på arbete. Sedan kan det finnas punktskatter till exempel moms. Det tycker jag är helt okej. Men just skatten på arbete måste sänkas. Jag håller med Isak From om att grunden är arbete och industri. Men då måste det vara gynnsamma skattesystem för de människor som springer upp på morgonen vid 4-5-tiden för att jobba hårt. Det måste också vara lönsamt att driva företag. Det är inte fult att driva företag. Man riskerar kapital. Man kanske till och med sätter sin villa i pant på ett lån som man behöver för att kunna investera. Det är i de små företagen som jobben skapas - väsentligt mer än i de stora. Men det finns undantag till exempel Northvolt. Herr talman! Vi ska vara stolta över våra fantastiska företag i Sverige. Jag vill lyfta fram det här. Det finns många exportföretag i världsklass. Låt mig nämna några: Scania Volvo Electrolux ABB Sandvik Atlas Copco Assa Abloy med flera. Vi har också haft fantastiska industriledare som har byggt upp dessa företag. Det har varit industriledare som inte har tittat på kvartalsekonomin utan har jobbat långsiktigt för att bygga bolagen starka och se till att det blir lönsamhet och nya jobb i företagen. Leif Östling var fantastisk. Han har alltså moderniserat Scania under sina 27 år och höjt produktionen fyra gånger. Det är ett helt fantastiskt jobb och han har skapat enormt många jobb. Scania är världens finaste lastbilstillverkare. Curt Nicolin byggde upp Asea som så småningom blev ABB. Sedan var det Hans Werthén i Electrolux. Det känns ibland som att inte alla i riksdagen uppskattar dessa personer. Man tar allt för givet och tänker att det är klart att det är så här men det är inte alls så givet. Vi måste också ha ett förmånligt företagsklimat med färre regler och pålagor samt lägre skatter på arbete. Jag var inne på detta tidigare. 3:12 behöver reformeras. Vi måste göra det enklare för företag som tar ansvar och riskerar pengar att också få lite utdelning. Herr talman! Vi i riksdagen bör också överväga att bryta mer mineral. Jag tror att det skulle kunna vara en stor näring både i Norrland och på andra ställen i Sverige att bryta mer mineral. Vi har gruvor men det finns mer mineral att bryta. I dag är lagstiftningen så rigid att det i princip är förbjudet att göra det. Jag tror att man behöver göra en översyn av lagstiftningen. Infrastruktur är en annan del som behöver förbättras. Trafikverket klarar inte av sina uppdrag med underhåll av vare sig järnväg eller vägnät. Det är alldeles för dåligt underhåll. Ute på landsbygden är det så dåliga vägar att det till och med är trafikfarligt i delar. Många vägbyggen måste man strama upp upphandlingen av. Byggena av nya stora vägsystem står still från torsdag till måndag morgon. Under sommarhalvåret när det är ljust och hyggligt bra väder tycker jag att man ska kräva två skift för att korta processerna så att byggandet går fortare. Arlanda måste byggas ut. Om vi ska klara att vara ett konkurrenskraftigt land måste vi bygga ut Arlanda och se till att vi har fler direktflyg ut i världen till USA och Asien och så vidare. Vi har tappat direktflyg. Det innebär nu att om man ska flyga till Chicago måste man först flyga ned till Kastrup och byta där för att komma vidare. Det tycker jag inte är okej. Ska vår exportindustri som behöver ge sig ut i världen och göra affärer lättare ha kontakt med omvärlden måste man bygga ut Arlanda och få dit fler flighter som går direkt. Även vägnätet till Arlanda behöver förstärkas med fyrfilig motorväg.	8696
3317	Aida Birinxhiku (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten för anförandet! Jag har en fråga till ledamoten med anledning av den del av anförandet som handlade om villkoren för export och för företag. Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit att vi står upp för en fri hållbar och rättvis handel. Rättvis handel är en förutsättning för regelbaserad och hållbar handel. Det är också ett sätt att förstärka och förankra legitimiteten för den globala handeln världen över. Jag noterar att regeringen inte längre vill prata om en rättvis handel och ändrar målformuleringen. Målet om en rättvis handel handlar inte om semantik utan om utformningen av den reella och konkreta handelspolitiken och det är oroväckande att regeringen inte längre vill stå upp för en rättvis handel. Den här oron kan naturligtvis stävjas ifall regeringen förklarar sig beredd att fortsätta agera för en rättvis handel världen över. Det handlar bland annat om att värna miljö och klimat hälsa djurvälfärd och arbetstagares rättigheter. Det handlar om att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030. Det handlar om att verka för en feministisk handelspolitik som tjänar män och kvinnor lika väl. Det handlar inte minst om att verka för att Global Deal utökas och utvecklas och att lyfta fram det i Sveriges bilaterala kontakter. Mina frågor till ledamoten är om det här är något som ledamoten och Moderaterna kommer att verka för vilka åtgärder som i så fall kommer att vidtas och om Moderaterna står upp för rättvis handel.	1498
3318	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Tack för frågan Aida! Vi står inte upp för det. Vi anser att det finns regelverk för utrikeshandel inom EU som gäller och de reglerna vill vi följa. Vi vill inte lägga på mer pålagor. Jag vill varna för att lägga på mer pålagor på exportindustrin. Då kommer vi att få sälja mindre ute i världen. Vi kan inte sälja mindre; vi ska sälja mer. Om vi vill behålla vårt välstånd måste vi göra fler affärer inte färre. Ju fler pålagor som läggs på desto svårare kommer det bli att göra affärer. Svaret är alltså nej på din fråga.	544
3319	Aida Birinxhiku (S)	S	Herr talman! Tack för svaret ledamoten! Då noterar jag att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel. Jag noterar att Moderaterna inte står upp för en politik som ger mer hållbar långsiktig och förutsägbar tillväxt. Jag noterar att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel i tider av ökad protektionism när den är viktigare än någonsin.	354
3320	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Vi står upp för det regelverk som finns inom EU men vi gör inga särregler i Sverige. Det är därför vi säger nej. Särregler vill vi inte ha för det kommer att bli sämre för exportindustrin. Det företag som inte har etik i dag får inte sälja några varor. Så enkelt är det. Det där sköter marknadskrafterna om. Vi behöver inte lägga på mer pålagor här i kammaren. Det kommer inte att underlätta för företagen. Det är alldeles för mycket pålagor redan.	466
3321	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag tror ingen vare sig under vår regeringstid eller nu i opposition har tvivlat på Socialdemokraternas vilja att göra insatser för Ukraina. Det har vi markerat tydligt i de insatser som görs militärt via biståndsmedel och på andra sätt. Där finns ingen strid. Striden finns i att ni i många sammanhang tydligt uttalar minskade ambitioner i andra delar av världen. Vad jag försökte säga i mitt anförande var att vad som händer i andra delar av världen vare sig det är i Latinamerika eller svälten i Afrika som är en indirekt konsekvens av kriget i Ukraina också angår oss. Jag är inte säker på att den nuvarande regeringen tycker detta eftersom det finns ambitioner på att minska inte minst kärnstödet det vill säga FN:s stöd för svältkatastrofer och insatser där humanitära katastrofer sker. Jag noterar också att Magdalena Thuresson inte svarar på frågan om neddragningen till 50 procent. Är det någonting som Moderaterna kan acceptera? Hon tar inte avstånd utan noterar i stället att biståndet ska vara effektivt inte en fiktiv summa. Alla som har följt svensk biståndsdebatt under decennier ser att det har skett en fantastisk utveckling och den har vi varit med och bidragit till. Genom att ha fört en feministisk utrikespolitik görs fler insatser inom biståndet som rör flickors och kvinnors rättigheter än tidigare. Det är en ökad inriktning mot inte minst klimatbiståndet och demokratifrågor och det sker på förekommen anledning. Det som från början var ett bistånd som byggde på att rädda människor från svält har blivit ett bistånd som tittar på de stora utmaningar som finns i världen. Det finns fler människor som lever i icke-demokratier. Fler kvinnor förtrycks och saknar rätt till kropp och liv. Där har Sverige med kunskap och rikedom möjlighet att bistå.	1799
3322	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Jag tog replik därför att jag noterade att ledamoten nämnde Karlshamnsverket och kol i sitt anförande. Det känns som om vi hänger kvar vid energidebatten som vi hade för några dagar sedan. När ledamoten nämner Karlshamnsverket och att det är olyckligt att vi har fossila utsläpp från kolförbränning eller fossil verksamhet ger det en bild av att vi är överens här i kammaren om att de fossila utsläppen måste minska kraftigt nu i närtid för att vi ska klara att nå våra klimatmål och Parisavtalet och undvika de allvarliga konsekvenser som klimatförändringen innebär för människors liv hälsa och egendom. Men regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger ju fram en budget där man sänker koldioxidskatten för kraftvärme och tar bort avgifter. Det kommer att leda till att vi får ökade fossila utsläpp från kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk i Sverige. Det vill säga att regeringen aktivt bedriver en politik för att få fler Karlshamnsverk och mer fossila utsläpp. Vad svarar ledamoten på detta?	1020
3323	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Tack för frågan Elin Söderberg! Hur jag ser på det? Det är en konsekvens av att vi har stängt ned kärnkraften för fort och för tidigt och att det saknas energi. Då måste man underlätta för den energi som kan ersätta den nu när det är vinter genom att elda i fjärrvärmeverk och allting. Då måste man sänka energiskatterna för annars kommer priserna att bli ännu högre. Det är helt nödvändigt att reglera det med skatter. Det är svaret på frågan. Men vi kommer inte att komma förbi att ha fossileldade värmeverk så länge vi har brist på el. Det har vi vintertid inte sommartid. Att vindkraften ska lösa det här är en dröm som inte finns. Vindkraften ger i dag ungefär 3 procent av elen 50 procent av årets timmar. Vi behöver ha el 100 procent av årets timmar som kärnkraften ger - och vattenkraften inte minst som ni också vill ompröva. Det har regeringen stoppat tills vidare. Att ompröva vattenkraften i det här läget när vi har underskott på el vore förfärligt. Det gäller att tänka hela vägen. Här har man börjat i helt fel ände. Man har börjat med att stänga kärnkraften. Nu när man gjort det ska man elektrifiera Sverige. Nu ska man bygga batterifabriker. Då har man ingen ström till det. Man har inte tänkt hela vägen - man har haft lite otur när man tänkt.	1288
3324	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Jag noterar att Moderaterna och Miljöpartiet båda var med på en energiöverenskommelse 2016 om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem i Sverige 2040. Miljöpartiet har arbetat aktivt mot detta mål. Det har också resulterat i ökad elproduktion i Sverige de senaste åren en successivt ökad elproduktion som nu gör att Sverige är bland de största nettoexportörerna av el i Europa i ett läge där vi har ett stort energibehov. Det har varit en aktiv och väl genomtänkt energipolitik. I det läge där vi behöver öka elproduktionen i närtid finns det alla förutsättningar att snabbt få igenom ökad vindkraftsproduktion som kan leverera. Det finns också förutsättningar att jobba kraftfullt med energieffektiviseringar. Vi i Miljöpartiet lägger i vår budget stora satsningar på att snabbt få igenom energieffektiviseringar som skulle lösa situationen för de enskilda hushållen och företagen som riskerar höga elräkningar men också bidra till samhällsnytta i och med att vi tillgängliggör mer energi till andra. Detta stöder dock inte Moderaterna och regeringen. I stället siktar man systematiskt in sig på att göra det billigare med fossila utsläpp - fossila utsläpp som leder till ökad klimatförändring och därmed ökade konsekvenser för människors hälsa liv och egendom och ökade samhällskostnader för hela Sverige om vi inte hejdar klimatförändringarna.	1379
3325	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Ja man kan överdriva allting men till dess att vi har kärnkraft är vi tvingade att använda det vi har. Det är vintertid vi behöver ha detta igång. Sommartid har vi ett visst överskott - det håller jag med om. Men vi har inte ökat den totala produktionen; det är nys. Vindkraft står för ungefär 3 procent av Sveriges el. Det avvecklas definitivt väsentligt fler terawattimmar framför allt i Ringhals och även i Oskarshamn 1 och 2. Det är alltså nys. Om ledamoten Elin Söderberg värnar om minskade utsläpp rekommenderar jag henne att göra en resa till Indien världens största land nästa år. Där bygger man just nu 300 nya kolkraftverk. I Tyskland startar man nu 27 nya kolkraftverk. Om vi nu har några fjärrvärmeverk och oljeverk som går tror jag tyvärr inte att det räddar världen om vi stänger av dem. Sverige står för 1 promille av världens utsläpp. Skogen suger upp mer. Netto är vi alltså minusutsläppare. Men vill man sila mygg och svälja kameler ska man fortsätta med denna politik.	1007
3326	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Herr talman! Tack Kjell Jansson - det var mycket bra du sa om företagande. Det var nästan så att du också sa att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. Jag är ändå tvungen att kommentera något när det gäller energifrågorna. Jag har två konkreta frågor. Först skulle jag vilja göra ett klarläggande. Om jag läser Svenskt Näringslivs siffror rätt producerades 166 terawattimmar 2021 och 134 terawattimmar 2009. Vi producerar alltså mer energi i Sverige i dag. Vi producerar till och med 51 terawattimmar kärnkraft jämfört med 50 terawattimmar 2009 så det produceras även mer kärnkraft i dag. Jag skulle vilja ställa en fråga om de små modulära kärnkraftverken som skulle kunna uppföras så snabbt. Jag skulle vilja förstå vilka de är och hur snabbt det kommer att gå att bygga dem. Det är min ena fråga. Min andra fråga handlar om pristak för företagen. För vissa av företagen framför allt de allra minsta har elkostnaderna varit väldigt stora. För ett bageri eller en pizzeria är det svårt att ta igen detta helt och hållet på bakelser och bröd så för några av dem är det helt livsavgörande att de får den här intäkten. Hur ska de göra? De flesta av dem har tio dagar till bokslut. Hur ska de bokföra den här kanske-intäkten från regeringen? Är det en upplupen Busch-intäkt eller en Busch-skuld? På vilket sätt ska de överleva årsskiftet?	1371
3327	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Tack Elisabeth Thand Ringqvist för frågan! Om vi börjar med de mindre modulära verken har jag inte namnet på de fabriker som tillverkar dem; det finns flera. Men vem som bygger dem är en teknisk fråga och även en upphandlingsfråga. Regeringen borde ge uppdraget till Vattenfall till exempel för att komma igång. Man kan faktiskt få upp de här på tre fyra år har tillverkarna själva meddelat. Jag vet kollegor som har varit på ABB i Västerås där man också står startklar för att bygga mindre modulära kärnkraftverk. Jag tror alltså att tekniken finns och att intresset för att göra det är jättestort. Men det krävs också att någon beställer. Jag tror att regeringen måste skriva regleringsbrev om detta för jag tror inte att intresset är så stort i styrelserna. Vattenfall gör tv-reklam om att man ska bygga havsvindkraft. Det är ren obstruktion mot regeringen anser jag. Nästa fråga var företagsstöd för el. Det är en fråga som nu utreds av Näringsdepartementet. Det är en besvärlig fråga för när man ger elstöd handlar det också om att vara konkurrensneutral. Den frågan är svår för mig att redogöra för här i kammaren eftersom departementet inte är klar med den. Men det pågår ett intensivt arbete och det är bråttom - du har helt rätt i det.	1273
3328	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Herr talman! Tack Kjell Jansson för svaret på frågorna! Jag börjar med frågan om elpristaket. Det är verkligen bråttom för vissa av dessa företag måste upprätta kontrollbalansräkning för att de inte har någon intäkt. Då kommer ett antal bolag att gå i konkurs eller hamna i väldigt stora trångmål nu under jul och nyår fast de inte skulle behöva göra det. Jag förstår att frågan bereds men det skulle vara bra att få veta om det finns någon så kallad nödlösning för dessa företag så att de kan överleva och inte behöver läggas ned i onödan. När det gäller den andra frågan hänvisar regeringen ofta till de små modulära kärnkraftverken. Om jag har förstått det rätt är det inte så många av dem som kan byggas omedelbart även om modulariteten innebär att de produceras i en fabrik med storskalig produktion och tanken därmed är att man ska få ned kostnaden. Detta är egentligen inte över huvud taget något som vi ska bestämma utan det är marknaden som löser frågan. Men de som finns i USA och Kanada befinner sig fortfarande i en demonstrationsfas. De kommer inte att vara i uppskalningsbar fas och ge något som någon vill investera i förrän 2030-2035. Till dess går det att bygga havsbaserad vindkraft motsvarande ungefär 70 terawatt nästan tre Forsmark. Det ligger på regeringens bord; det är bara att hantera. Varför gör inte regeringen det nu på kort sikt för att lösa frågan?	1393
3329	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman och Elisabeth Thand Ringqvist! Om vi börjar med havsvindkraften är det fritt fram att bygga. Men man får själv betala ledningsnät. Ursprungligen skulle vi subventionera ledningsnät för att bygga upp dessa monster ute i sjön. Detta skulle läggas på hushållen i form av nätavgifter vilket skulle innebära minst 5 000 per villahushåll i höjda nätavgifter. Jag skulle med kraft avråda från detta. Dessutom är det tveksamt att bygga dessa ur försvarssynpunkt. Vi vet vad som händer på andra sidan Östersjön; vi har ett krig där. Även försvaret har synpunkter på detta. Det finns också andra aspekter. Jag såg att till och med Sjöfartsverket var kraftiga motståndare till detta. Låt dem bygga ledningarna själva så får vi se om det blir lönsamhet i detta. Jag har svårt att tro det. Även här är det långa tillståndsprocesser precis som för grejer på land. När det gäller de modulära kärnkraftverken har vi fått svaret att det går att få upp dem på tre till fyra år. Det är naturligtvis en teknisk fråga; det är vi överens om. Jag kan inte ge mer svar än så här och nu. När det gäller elprisstödet tittar Regeringskansliet och Näringsdepartementet på detta. Personligen har jag en lösning men den kan jag inte berätta om här i kammaren. Detta måste nämligen beredas av regeringen. Det här är inte så svårt. Om företag har det svårt kan de kontakta Skatteverket och begära anstånd med att exempelvis betala in skatt. Det tror jag att de kan få utan att regeringen lägger sig i. Det skulle jag föreslå om någon ringer mig och frågar och det gör faktiskt någon. Då tipsar jag om det.	1597
3330	Birger Lahti (V)	V	Herr talman! Jag måste erkänna att jag har god lust att börja mitt anförande med allt annat än det jag har skrivit ned med allt vad vårt utgiftsområde verkar innefatta. Men herr talman jag ska försöka hålla mig till mina punkter. Det handlar om näringsutskottets betänkande 1 Utgiftsområde 24 Näringsliv . I betänkandet finns två beslutspunkter: mål för utrikeshandel export och investeringsfrämjande samt budgetramarna för utgiftsområdet. Jag vill börja med att klargöra att eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom detta utgiftsområde. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Därför herr talman redogör jag för vår syn på utgiftsområdet i ett särskilt yttrande. Det gemensamma samhället vilar på att så många som möjligt vill kan och får delta på arbetsmarknaden. För att åstadkomma en högre sysselsättningsgrad krävs goda förutsättningar för investeringar och företagande i hela landet tillsammans med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som bidrar till att arbetskraften utbildas så att efterfrågan på kompetens kan tillgodoses. Vänsterpartiet vill att Sverige ska utvecklas som en kunskapsdriven nation. Små och medelstora företag samverkan mellan stat och näringsliv export forskning klimat och miljöhänsyn är viktiga beståndsdelar i utformningen av detta. Jobb skapas när innovationer och nytänkande omsätts i nya produkter och tjänster inte genom att man konkurrerar med lägre löner och sämre villkor. Små företag är en viktig motor för Sveriges näringsliv inte bara för att dessa företag kan växa och bli stora utan också för att de i bästa fall kan driva på nya idéer och innovationer framåt. Sverige har goda förutsättningar att utveckla företagandet inom hållbarhet och energieffektivisering vilket i sin tur kan driva på den här omställningen. Jag vill se en politik för små och medelstora företag som syftar till att skapa långsiktighet och goda förutsättningar för tillväxt men också trygghet för den enskilda företagaren och för de anställda i företaget. Det finns inget egenvärde i att så många som möjligt ska vara företagare. Däremot finns det ett värde i full sysselsättning nya innovationer och inte minst att människor får möjlighet att förverkliga sina idéer och kanske bli företagare. Politikens uppgift ska vara att skapa goda förutsättningar för att det ska bli möjligt. Jag vill vidare framhålla industriernas betydelse. Mycket av det industrierna producerar är av samhällsviktig och avgörande karaktär som till exempel material för välfärden byggandet eller omställningen. Industrin står också för många arbetstillfällen. På vissa orter sysselsätter man majoriteten av den arbetsföra befolkningen till exempel i min landsända. Jag anser att Sverige ska vara i framkant när det kommer till industriell utveckling. Att industrin har möjlighet att ställa om är avgörande för hela Sverige. Satsningar på en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad klimatrenoveringar ett robust elnät och förnybar elproduktion skulle i hög grad påverka industrin. Faran som jag och Vänsterpartiet ser nu är att misslyckanden med elmarknad och prissättning riskerar att skrämma iväg de stora satsningar som industrin vill göra i omställningens spår. Sverige bör inse att vi inte är EU:s batteri eller dess samvete för ett misslyckat energisystem. Det enda riktiga för att inte riskera dessa satsningar är att införa det som egentligen heter Bekenmodellen. Vi har döpt om det till Sverigepriser för svenska konsumenter. Detta är något som är görligt. Handeln med omvärlden är däremot avgörande för Sveriges välstånd och utveckling när det gäller annat som inte utgör samhällsviktiga funktioner. Jag vill se en rättvis handelspolitik som sätter människor social rättvisa djur klimat och miljö främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla och inte bara vinster för storföretagen. När handeln fungerar som bäst tillåter den utbyte av produkter och kreativitet som berikar livet för samtliga parter. Tyvärr råder inte en rättvis världsordning. Under de senaste decennierna har alltmer komplexa multilaterala handels- och investeringsavtal blivit vägen för världens rika länder att utnyttja de fattiga länderna. Herr talman! Här passar det att jag lyfter fram den reservation som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet under beslutspunkten om utrikeshandel och som Socialdemokraterna yrkade bifall till. Vi står givetvis bakom reservationen och yrkar också bifall till den. Tillbaka till utgiftsområdet! Jag ska tala om Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 24. Jag vet inte om jag behöver ta upp allt. Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats med 30 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Det hade möjliggjort satsningar via Rise på innovativa småföretag så att de kunnat tillämpa sin forskning i de statliga labben. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats med totalt 122 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Ökningen innefattar flera satsningar. Drygt hälften av denna anslagsökning borde ha gått till ett riktat stöd till kvinnors företagande som skulle utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor och den andra till att stödja kvinnors innovation. Resten skulle gå till kooperativ företagsverksamhet som är viktig för näringslivets utveckling. Jag hade även velat se en ökning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 76 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. I rapporten Innovationskritiska metaller och mineral - en forskningsöversikt som tagits fram på uppdrag av vårt utskott konstateras att det finns en otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskningsuppbyggnad i Sverige vad gäller innovationskritiska metaller och mineral" och att det krävs kunskapsuppbyggnad. Men man har inte fått några pengar. Sveriges geologiska undersökning har haft i uppdrag att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller men jag menar att myndigheten behöver mer resurser för detta. I budgetpropositionen finns anslaget 1:24 Elstöd med ett belopp om 2 4 miljarder. Jag anser att riksdagen borde avvisa detta belopp till förmån för Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser som jag nyss nämnde. Hela detta anslag skulle då inte behövas. Slutligen menar jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet för ett treårigt program för grön omställning i pappersindustrin. Vi vill tillföra programmet 150 miljoner konor för 2023. Genom programmet skulle pappersindustrin kunna få stöd för investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av förnybara bränslen där det finns stora möjligheter för den nämnda industrin att bidra ytterligare. Detta skulle givetvis i förlängningen kunna bidra till större inblandning av biobränslen och därmed en ökning av reduktionsplikten med inhemskt biobränsle. När det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar som slutbehandlade har jag en annan uppfattning än regeringen om det som gäller Serverat. Regeringen anser att detta tillkännagivande är slutbehandlat och anför till exempel att en ny e-tjänst införts samt att en e-tjänst och en guide uppdaterats. Vidare uppger regeringen att anslutningskraven för kommuner har ändrats vilket möjliggör för fler kommuner att ansluta sig till programmet. Men det framgår också att antalet kommuner som anslutit sig under perioden maj 2021 till mars 2022 bara är sju. Jag tycker inte att det räcker för att det ska anses färdigbehandlat. Herr talman! Jag vill önska talmannen utskottskansliets personal - Christina Ribbhagen sitter i hörnet av kammaren - och givetvis mina kollegor en riktigt god jul och fina helgdagar. "	8018
3331	Lili André (KD)	KD	Herr talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till förslaget i betänkande 1 och avslag på motionerna. Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb. Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker. De skapas när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag förverkliga sina idéer och riskera sitt sparkapital. Det är viktigt att lagar skatter och regler utformas på ett sätt som gör att det är enkelt att starta och driva företag. De små och medelstora företagen som ofta är familjeföretag ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Sverige behöver strukturomvandling i ekonomiska kriser. Jag vill uppehålla mig lite grann vid familjeföretag. Ny forskning som presenterats säger att familjeföretag som grupp behåller fler jobb än andra företag särskilt under kriser. Därför är familjeföretagen viktiga för att mildra krisers negativa effekter. Familjeföretag är mer motståndskraftiga långsiktiga och stabila ägare och de är viktiga för hela landet. Dessa företag ser sitt ägande inte bara i rapporter för Q1 eller Q2 utan för första årtiondet och andra årtiondet. Eftersom familjeföretag bygger på att nästa generation tar över behövs stabila regler över tid. Dessa företag skapar inte bara värdefulla bidrag till vår bnp utan de skapar också en kultur där de ser närsamhället och civilsamhället som en resurs vilket är betydande för vårt gemensamma bästa och stabiliserar samhället. Under finanskrisen minskade sysselsättningen betydligt mindre i familjeföretag än i icke-familjeföretag vilket medförde att de hade en konjunkturstabiliserande effekt på svensk sysselsättning och därmed bidrog till motståndskraften i det svenska näringslivet. Herr talman! En mångfald av aktörer inom välfärdssektorn är en förutsättning för att ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska kunna växa fram och drivas. Vi vill göra mer för att ge sådana organisationer möjlighet att bedriva verksamhet på välfärdsområdet. Att stänga möjligheten till privat driven välfärdsverksamhet i företagsform kommer inte att förbättra möjligheterna för ideellt driven vård och omsorg att startas och drivas - tvärtom. När valfrihetssystem som LOV avskaffas drabbar det även idéburen verksamhet. De som bygger äldreboenden sjukhus och vårdcentraler arbetar i privata företag som oftast är grundade av män. De som däremot arbetar med vård och omsorg i dessa byggnader har under lång tid varit hänvisade till en offentlig arbetsgivare och har oftast varit kvinnor. När valfrihetsreformerna inom välfärdssektorn introducerades innebar det en stor förändring för de anställda i denna kvinnodominerade sektor. Då skapades nya möjligheter för människor till kreativitet och entreprenörskap. Nya karriärvägar öppnades. Detta gav positiva effekter på kvinnors löneutveckling inte minst då antalet arbetsgivare ökat. Reformerna har inneburit positiva effekter för kvinnligt företagande. Valfriheten i välfärden skapar förutsättningar för ett jämställt Sverige. Herr talman! För att möjliggöra en fortsatt stark utrikeshandel med positiva effekter på ekonomin som helhet verkar regeringen för en öppen internationell handel och främjar användningen och utvecklingen av internationella standarder som stöder genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. Målet för utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande är en välfungerande inre marknad växande export och internationella investeringar. Där måste det handla om att främja en fri hållbar och regelbaserad internationell handel. Ökat handelsutbyte med omvärlden är värdefullt för hela Sveriges ekonomi. Utländska direktinvesteringar i Sverige bidrar till ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet. Herr talman! Jag kan inte lämna denna talarstol utan att prata om stärkt omställningskapacitet strategisk forskning och innovation. Det är viktiga områden som många i vårt land kanske inte går och tänker på varje dag. Men det gör jag. Vi kristdemokrater är väl medvetna om att det krävs kraftfulla förändringar och innovation för bland annat klimatomställning. Vi ser fördelarna med forskning och innovation för att nå klimatneutralitet. Drivande för efterfrågan är utvecklingen av ny teknik som behövs för att uppnå klimatneutralitet och för att nå FN:s globala mål i Agenda 2030. Ett utsläppsområde som har stor påverkan på klimatet är transportsektorn. För att uppnå en fossilfri och hållbar transportsektor krävs genomgripande förändring. Fordonsindustrin har tillsammans med akademi och offentlig sektor en central roll för att Sverige ska klara denna omställning. Under året har den globala efterfrågan på många metaller och mineral fortsatt att öka och förväntas öka ytterligare under flera årtionden framöver. Det gäller såväl basmetaller som kritiska metaller och mineral vilka bland annat används i laddbara fordon vindkraftverk och solpaneler. Som kristdemokrat är jag glad att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för bland annat gruv- och mineralnäringen. För att nå målet för näringspolitiken behövs såväl nya företag som tillväxt i befintliga företag. Snabbväxande företag har betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen. Det svenska näringslivets innovationsförmåga och förnyelse bedöms vara fortsatt god. Vi behöver fortsätta att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse och för landsbygden är detta givetvis särskilt viktigt. Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet liksom Kristdemokraterna. Alla de företagsamma människor som skapar jobb välstånd och dynamik förtjänar vår respekt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vårt välstånd.	5918
3332	Anna Lasses (C)	C	Herr talman! Utifrån det jag har hört Tomas Eneroth säga tror jag att vi delar bilden av hur otroligt viktigt det är med det svenska biståndet och att enprocentsmålet bör behållas. Jag tror också att vi delar uppfattning om att det långsiktiga biståndet ska värnas. Vi i Centerpartiet tycker att det finns en hel del att göra när det gäller effektivisering och att förtydliga frågor om demokrati klimatomställning och långsiktiga jobb. Jag som är ny här kan se ett stort behov av utbildning vilket är problematiskt i det svenska biståndet. Det är bara en liten andel som går till utbildning. Men där kanske alla partier kan diskutera hur vi ser på frågan. Nu får Tomas Eneroth svara på frågan om enprocentsmålet ytterligare en gång. Vi delar uppfattning om att man får förhålla sig till rådande budget och vi alla vill ha en restriktiv statsbudget. Centerpartiet har ändå valt att behålla enprocentsmålet och därmed har vi en högre summa i årets budget. Hur kommer det sig att Socialdemokraterna inte lyckades med detta?	1029
3333	Elisabeth Thand Ringqvist (C)	C	Herr talman! Utgångspunkten för svensk företagsamhet och svenska företag är bister men den kan bli ganska bra. Vi har ett konjunkturläge som är oerhört dystert vilket flera före mig har varit inne på här. Vi kan se fram emot en inflation på över 11 procent under första kvartalet. Marginalerna för företagen går därmed ned. Vi kan också se att vi kanske har räntor på uppemot 3 procent om ett år. Detta gör att företagen inte kan investera. Med låga marginaler får vi låga vinster och inga möjligheter att investera. Detta innebär att företag kommer att behöva säga upp många människor. Kostnaden för boende gör att människor kommer att ha mycket mindre kvar att konsumera för vilket gör att många tjänsteföretag får en otroligt tuff tid framöver nu när de precis har kommit ur covidkrisen. Av de som är arbetslösa i dag har 75 procent svårt att ta sig in på arbetsmarknaden antingen för att de varit borta från arbetsmarknaden under lång tid eller för att de är unga och har svårt att få sitt första jobb. Att då göra som regeringen och ta bort den halverade arbetsgivaravgiften för unga är ett katastrofalt förslag säger många av de företag som har anställt unga de senaste åren. Centerpartiet vill behålla nedsättningen men vi vill gå längre och halvera arbetsgivaravgiften för löner upp till 22 000. Det spelar ingen roll vilken typ av låglönejobb det är - eftersom arbetsgivaravgiften upp till en tredjedel ändå är ren skatt på arbete tycker vi att det är helt riktigt och rimligt att den försvinner. Detta hade varit viktiga åtgärder i det konjunkturläge vi är i. För mig och Centerpartiet framstår den åtgärd man väljer att göra just nu som obegriplig. Herr talman! En annan viktig fråga för företagen är regelförenklingarna som många har varit inne på. Det är dels de regler som vi ska se till aldrig blir så krångliga för företagen och som vi fattar beslut om i kammaren dels de regler som vi vill förenkla och där vi har gjort fel en gång i tiden och där myndigheter kanske har lagt på några extra lager av regler. Dessa ska vi jobba för att ta bort. Jag tror inte att någon har varit så ivrig att förbättra för företagen på just regelområdet som statsrådet Maud Olofsson var när hon var näringsminister. Då var hon en garant för att detta hade högsta prioritet för varje departement och myndighet. Då skapades också Regelrådet så som det ser ut i dag och det var en ganska innovativ konstruktion. Vi tittade på vad som fanns i Holland Storbritannien och några andra platser och tog det bästa som fanns och skapade Regelrådet. I dag herr talman är Regelrådet viktigt men har undermåliga förutsättningar att göra ett bra jobb. Fram till förra hösten var jag själv ordförande för Regelrådet. Trots att vi lämnade förslag på förslag till regeringen kunde jag se att man inte ens orkade genomföra en jämförelse för att se hur vi stod oss och mätte oss mot andra OECD-länder. Vi påtalade från Regelrådets sida att Regelrådet kommer in för sent i lagstiftningsprocessen. Detta har varit ett problem sedan dag ett men det har också varit något som man under en process ville förbättra. Regelrådet är för klent och det är undangömt på Tillväxtverket. Därför är det viktigt att skapa en egen myndighet av Regelrådet. Detta har också Centerpartiet finansierat i den här budgeten. Dessutom är det viktigt att säkerställa att Regelrådet kommer in tidigare i lagstiftningsprocessen så att man kan säkerställa att reglerna inte blir så där krångliga som de blir. Framför allt behöver detta göras eftersom myndigheterna sedan tolkar reglerna utifrån vad de gillar; lite som en dålig Sibyllakorv som man vill ha extra allt på. Dessutom bör Regelrådet omfattas av att mäta handläggningstider. För är det någonting som i dag är ett mycket större problem än det någonsin var när Regelrådet skapades så är det handläggningstiderna. Och man måste ge Regelrådet möjlighet att bita ifrån. Det här är inte så komplicerat att göra men regeringen har nu valt att lägga in detta i en utredning som har en ganska oviss tidsplan. En tredje fråga herr talman som är väldigt viktig för företagen är att de svenska företagen de världsledande svenska företagen har tagit klimathotet på allvar. De liksom många andra tycker att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och de vet att kunderna går till företag som jobbar hållbart och smart. Och aktieägare vet att man gärna investerar i företag som om tio år kommer att vara hållbara. Centerpartiet har ett mål om nettonollutsläpp 2040 - det är om arton år. Det är möjligt genom digitalisering elektrifiering och automatisering. Vi är ju ett av de få länder som egentligen har allt i hela värdekedjan - från gruvan till spetstekniken. Vi har också entreprenörerna som kan göra det. Men det är fortfarande så att problemen med tillståndsprocesserna snarare har accelererat än lösts. Och det är för klent finansierat. Det sänder helt fel signaler när vi skruvar ned våra mål inom klimatområdet när USA inte gör annat än öser på. Vi måste sätta mål som är tydliga för klimatomställnigen så att företagen vet att vi i Sverige fortfarande tycker att det här är väldigt viktigt och att Sverige kan vara en pionjärmarknad på så många områden. Och vi måste bjuda in världen - världens innovation forskare och företag - för att fortsätta att investera i det här. Och det är inte bara batterier eller grönt stål det handlar om. Det är också material mjukvara och mängder av produkter som finns i hela värdekedjan som har att göra med att säkerställa att vi har en ledande teknik för klimatomställning. För vi kan då inte bara lösa våra egna klimatutmaningar utan också vara en del i att lösa utmaningar som finns i andra delar av världen. Det finns bra lösningar på hur mer kapital kan komma till den gröna omställningen. Och det är faktiskt inte så som jag hör från vissa delar av Tidöpartierna att vi väljer teknik. Vi väljer inte teknik. Vi har valt utmaning. Vi har valt klimatutmaningen. Vilken teknik som ska lösa det är helt öppet och det ska vi inte lägga oss i.	6032
3334	Louise Eklund (L)	L	Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag. Vi ser i dag hur mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter dels som en följd av omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflationen utgör betydande utmaningar för delar av näringslivet. Det är av stor vikt att politiken har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företag och näringsliv: internationell samverkan för fortsatt frihandel en stark exportindustri en återuppbyggnad av det svenska energisystemet satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration. Allt detta är bra. Vidare behöver vi också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på annat håll i Europa. De kan få stor betydelse även för svensk export inte minst den som vi planerar för i norr. Och tittar vi på den Fehmarn-Bältförbindelse som nu byggs mellan Danmark och Tyskland kommer den att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan som över Öresund behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra. Herr talman! Det går inte heller att ha en debatt om det svenska näringslivet utan att prata om den mycket bekymmersamma energisituationen. Vi har i de södra delarna av landet en akut situation där vi snabbt behöver få på plats mer lokal energiproduktion. Företagen går på knäna och det är mycket osäkert om alla kommer att klara sig igenom den kris vi befinner oss i. Det finns mycket vi behöver göra. Elstödet är en helt nödvändig faktor. Det är också ett första steg där vi kommer att fortsätta att bevaka frågan mycket noga framöver. Lika viktigt är att vi i dag tar de steg som behövs för att vi aldrig mer ska hamna i den här situationen. Vi behöver få på plats ett mycket mer stabilt energisystem. Avslutningsvis herr talman: Fria marknader fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Och det är vad den här regeringen har fokus på. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.	2608
3335	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Miljöpartiet har under många år i regering aktivt arbetat för en stark grön näringslivsutveckling och den gröna industrirevolutionen. Genom resultatinriktad politik och ett starkt och engagerat näringsliv kan Sverige bli en världsutställning för ny teknik innovationer hållbart samhälle och stärkt konkurrenskraft. Om Sverige fortsatt ska kunna locka till sig investeringar i miljardklassen behöver klimatarbetet fortsätta. Här ser vi i Miljöpartiet tre utmaningar som är centrala för att den gröna industrirevolutionen ska rulla vidare och leverera samhällsutveckling ökad välfärd och klimatnytta. Jag vill börja med att nämna kompetensförsörjningen. På många orter har vi i dag väldigt låg arbetslöshet och rekryteringsbehov som vida överstiger arbetskraftsreserven. I norra Sverige där jag kommer ifrån är detta särskilt tydligt. Det handlar om tiotusentals människor som välkomnas att flytta in och bygga sitt hem och framtid i norra Sverige för att personalförsörjningen ska fungera. Redan i dag ser vi hur verksamheter som är beroende av varandra slåss om samma personal. För att trygga kompetensförsörjningen till den gröna industrirevolutionen behöver personalförsörjningen till hela samhället säkerställas. När samhällen växer behövs fler lärare fler frisörer fler kockar och fler sjuksköterskor. Alla människor har en värdefull roll i vår gemensamma samhällsutveckling. Men herr talman regeringen och Sverigedemokraterna bedriver en politik som syftar till att aktivt göra det svårare för människor att ta arbete flytta till och bygga sig en framtid i vårt land. Det är en politik som kommer att försvåra kompetensförsörjningen försämra näringslivsutvecklingen och hämma svensk konkurrenskraft. Regeringens och Sverigedemokraternas politik hämmar alltså näringslivsutvecklingen. Det andra jag vill nämna är tillståndsprocesser. För att få till en snabb omställning är effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser viktigt. Bolag och myndigheter lyfter fram vikten av samverkan och dialog för snabba tillståndsprocesser. Det är därför viktigt att myndigheterna arbetar rådgivande och myndighetsutövande samtidigt för att bolagen ska få tydlighet i vilka underlag som behövs för snabb prövning. Resurser till myndigheterna behövs så att det finns tillräckligt många handläggare för att hantera alla ärenden. Det är centralt att insatser görs där de de facto ger effekt på tillståndsprocesserna. Det är mot den bakgrunden oroande att Moderaterna återkommande nämner ändringar i miljöbalken när tillståndsprocesser kommer på tal. Försämringar i miljöbalken skulle riskera människors lokalmiljö och även bolagens miljöprofiler utan att komma åt en faktisk påskyndning av tillståndsprocesserna. I budgeten ger dessutom regeringen och Sverigedemokraterna myndigheterna alldeles för lite resurser för att dessa ska kunna bygga upp och upprätthålla effektiva tillståndsprocesser. Regeringens och Sverigedemokraternas politik hämmar alltså näringslivsutvecklingen även på detta område. Det tredje jag vill nämna är el och effekt i närtid. För att gå från plan till investeringar behöver bolagen veta att de kommer att tilldelas den effekt och den el som de behöver för verksamheten. Utbyggnad av elproduktion nu i närtid är därför centralt för att kunna möta behoven inom industrin. Vi i Miljöpartiet vill bekosta landanslutningar för havsbaserad vindkraft. Landanslutningarna är en del av stamnätet och därmed en del av den grundläggande samhällsinfrastrukturen. Vi vill också genomföra förslagen i Incitamentsutredningen för att öka incitamenten för kommunerna att planera för förnybar elproduktion. Vi vill också införa en elbonus så att vi får resurser till de kommuner som har elproduktion och som planerar för att bygga elproduktion. Men herr talman regeringen och Sverigedemokraterna väljer i stället att rycka undan mattan för den havsbaserade vindkraften och försvåra utbyggnaden av el nu i närtid. Regeringen och Sverigedemokraterna lägger alla ägg i kärnkraftskorgen - kosta vad det kosta vill! Det skapar stora osäkerheter för det svenska näringslivet. Den otydlighet och ryckighet som har uppstått i och med att regeringen och Sverigedemokraterna nu driver igenom sin energipolitik är mycket olycklig. Den ena dagen vill man göra ett elområde av hela Sverige. Den andra dagen säger man: Nej det ska man nog inte göra. Näringslivet är lyhört inför politiken. Näringslivet efterfrågar långsiktiga spelregler. Vi i Miljöpartiet skulle vilja se ett arbete där vi jobbar vidare med att stärka den gröna näringslivsutvecklingen och den gröna industrirevolutionen.	4616
3336	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman! Elin Söderberg nämner att Moderaterna och Sverigedemokraterna vill förenkla miljöbalken. Och det är klart vi vill. Vilket trassel det är! Cementa är ett exempel. Vartenda byggprojekt står på spel om inte Cementa får ett långt tillstånd - även vindkraftsfundament som Elin Söderberg vill ha. Vi måste förstå hur ett samhälle fungerar och inte gå och drömma om saker och ting. Jag kan än en gång ta ett exempel jag tog upp i den förra debatten. Ute på Yxlan i skärgården fanns ett fantastiskt varv under kriget med 130 anställda. Det var ett av de största företagen under kriget. Av olika skäl har inte generationsskiftet fungerat. Den förra generationen gjorde inget åt varvet och det låg för fäfot. Nu ville nästa generation starta upp varvet flytta ut i skärgården och anställa folk. De lämnade in ansökan i god ordning och kommunen tillstyrkte. Då överklagade en fritidsboende etableringen och länsstyrelsen som Miljöpartiet vill stärka gick in och sa nej. De får inte starta upp varvet. Är det att se till att företag växer? Är det att se till att skärgården växer? Är det att se till att landsbygden växer? Nej det är att göra Skansen av skärgården. Det är det Miljöpartiet gör med sin politik.	1224
3337	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Att göra Skansen - Miljöpartiet vill inte göra Skansen av skärgården. Vi ser en fantastisk möjlighet för samhällsutveckling i hela landet. När det gäller Cementa behöver vi råvaror och material till hela samhället. Men förutsättningarna för vad det är för samhälle vi långsiktigt vill ha behöver vi också se över. Ska vi säkra att vi har rent dricksvatten och grundvatten? Det är de här frågorna som ställs mot varandra. Vi är i ett läge där vi ser att vi dels har en klimatförändring som kommer att försvåra vattenförutsättningarna dels har lokala konsekvenser som riskerar att leda till att vi har en befolkning som står utan tillförlitliga vattentillgångar som är den grundläggande basen för våra liv och vår livskvalitet. Då behöver vi också se till att vi skyddar dem. Där har vi i Miljöpartiet arbetat systematiskt med flera olika åtgärder för att se till att vi kan få bredare resursanvändning effektivare resurshantering och materialanvändning och mer cirkulära system. Vi ska se till att vi hittar råmaterial och varor från flera olika källor så att vi inte är beroende av en enskild aktör för en så grundläggande försörjning för samhället som cementproduktionen är.	1196
3338	Kjell Jansson (M)	M	Herr talman och Elin Söderberg! Man kan stänga Cementa - absolut. Sedan kan vi köra hit cement från Kina. Det går ju också - om det nu är mer miljövänligt att transportera med båtar som går på olja och kol från Kina. Det kan man göra om man tror att det är en långsiktig miljösatsning. Om det ska vara hållbart måste man ha det här i närområdet när vi nu har det. Vattenbrist som Elin Söderberg pratar om är vi inte ens nära i Sverige. Vi har väldigt gott om vatten och en fantastisk vattenkvalitet. Jag vill också fråga Elin Söderberg apropå miljöbalken och strandskyddet om hon tror att det gynnar landsbygd och skärgård att ha så rigida strandskydd och en så rigid miljöbalk att man inte får bygga någonstans. Om man har någonting som man äger blir man rik på kuppen i skärgården för nästan ingen annan får bygga. Och om den lokala byggnadsnämnden som jag sitter i hemma i Norrtälje skulle ge tillstånd och någon annan sedan överklagar till länsstyrelsen kan ni ge er katten på att den river upp det och säger nej. Detta görs med grumliga argument med hänvisning till miljöbalk och strandskydd och så vill inte jag ha det. Jag vill minska länsstyrelsens makt inte öka den. Hur vill Elin Söderberg göra? Tror hon att det är bra för tillväxten och företagandet att ha en stark länsstyrelse?	1305
3339	Elin Söderberg (MP)	MP	Herr talman! Jag tror att det är viktigt för en hållbar samhällsutveckling där vi har livskvalitet för alla invånare i vårt land att vi har myndigheter med hög kompetens och resurser att upprätthålla de lagar som vi gemensamt stiftar här i riksdagen. Och det är det våra myndigheter gör och ska göra. Om man vill ändra dessa lagar kan man föreslå något annat och debattera det här i dag. Kjell Jansson nämner import av cement från Kina. Jag undrar om det är det Kjell Jansson vill ha eller föreslår. Det är i alla fall ingenting som Miljöpartiet driver så annars är det ingenting vi behöver diskutera här. Jag var tydlig med att Miljöpartiet vill säkerställa en hållbar försörjning av samhällsviktiga råvaror och att vi ska jobba för ett cirkulärt samhälle och en cirkulär ekonomi. Vi vill jobba med att utnyttja resurserna i samhället effektivt. Naturresurserna är begränsade och ett hårt och exploateringsdrivet utnyttjande av dem försämrar också vår livskvalitet och våra förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling samt våra förutsättningar för en aktiv näringslivsutveckling. Vi har inte vattenbrist i Sverige men på Gotland har vi särskilda förutsättningar. Vi ser också att vi till följd av klimatförändringarna får förvärrade situationer när det gäller grundvattnet inom flera regioner i Sverige. För mig och Miljöpartiet är det centralt att vi har god och säker tillgång till vatten i hela vårt land för alla våra invånare var de än bor.	1463
3340	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Herr talman! Sverige står inför en tuff tid med hög inflation lågkonjunktur och höga elpriser. Hushållen och företagen är hårt ansatta. Det gäller inte minst de små och medelstora företagen. Det som har byggt Sverige starkt är en välfärd i världsklass kombinerat med en handelspolitik som är rättvis hållbar och ger ett starkt skydd för arbetstagares villkor. Länder i hela världen förundras över Sveriges förmåga att vara ett världsledande innovationsland med mängder av företag som konkurrerar på en global marknad. Hur kunde ett land med 10 miljoner människor på jordklotets nordligaste del bli så välkänt och konkurrenskraftigt? Reformer som allmän sjukvård och allmän skolgång avgiftsfri högre utbildning och barnbidrag liksom flera andra välfärdsreformer har skapat ett land där alla ges möjligheten att - misslyckas. I Sverige får nämligen universitetsstudenter pröva sina kunskaper och testa sina idéer utan ett överhängande studielån som begränsar möjligheten att ta risker. Den trygga välfärdspolitiken gör också att vi är ett attraktivt land att arbeta i. Den svenska modellen ger långsiktiga spelregler på marknaden och det ger såväl arbetstagare som arbetsgivare trygghet i en annars orolig värld. Herr talman! Sverige är inte enbart ett land som det är tryggt att arbeta i utan också ett väldigt fint land. Med våra höga fjäll djupa sjöar historiska städer världsunika skärgårdar och fina stränder är vi ett attraktivt resmål för många. Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för dem som bor och verkar där till vardags. Besöksnäringen fick betala ett högt pris när coronapandemin bröt ut och många räddades av de stödpaket som delades ut. Många finns dock inte kvar i dag. Besöksnäringen lider än i dag av sviterna från coronapandemin och med en stundande ekonomisk kris ser utsikterna inte ljusa ut. Vi socialdemokrater vet att staten behöver spela en aktiv roll i näringspolitiken. För att lyckas med den antagna besöksnäringsstrategin krävs det att stat och näringsliv tillsammans arbetar för att göra Sverige till en kvalitetsdestination. Därför tillför vi socialdemokrater ökade resurser till turistfrämjande insatser. Det handlar både om att stärka Visit Swedens förmåga att marknadsföra Sverige och om näringsidkares möjligheter att skapa fler jobb genom verksamheter med god kvalitet. Herr talman! Vi socialdemokrater vet att en aktiv näringslivspolitik ger resultat. Det manifesteras allra tydligast i den gröna industriella revolutionen i norr och det visas i den förra regeringens life science-strategi där en god samverkan mellan stat och näringsliv skapar förutsättningar för framtidens välstånd i enlighet med Agenda 2030. Det finns mycket att vara stolt över och många företag att glädjas åt. Jag blir dock orolig över den nuvarande regeringens inställning till våra gemensamt uppsatta klimatmål. Vi vet att många av de goda innovationer som kommer ut på marknaden i dag är utvecklade för att vi ska kunna ställa om och att vi har goda förutsättningar att vara världsledande i den globala omställning som behöver göras. Men sänkta ambitioner från regeringen och Sverigedemokraterna gör att våra företag inte längre kan lita på statens intresse av att vara med i den gröna omställningen och kanske får se sig omsprungna av andra länder. Sverige ska ha högt uppsatta klimatmål därför att vi måste ha det. Vår generation är den sista som kan göra något åt de klimatförändringar som orsakats av människans utsläpp. Vi behöver göra omställningar för att undvika översvämningar skogsbränder och smältande isar som leder till högre vattennivåer. För att använda de ord som FN:s generalsekreterare yttrade på COP 27 i Egypten: Vi är på en motorväg raka vägen mot klimatfördärvet med foten på gaspedalen. Det är många i den här kammaren som vägrar se verkligheten och inse att klimatomställningen inte är ett val utan en nödvändighet. Omställningen behöver göras; så är det. Men vi har en möjlighet att satsa oss ur den här krisen och göra Sverige världsledande inom grön industri hållbar matproduktion förbättrad hälsa och hållbar turism. Klimatkrisen är vårt största hot men klimatomställningen är kanske vår största möjlighet. Vi socialdemokrater är beredda att satsa Sverige ut ur krisen och se till att vi på andra sidan är ett världsledande land som har säkrat jobb och innovationer och skapat ett samhälle där människor lever i ökad jämlikhet och med högre livskvalitet som resultat. Det är vad vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara och alla näringar är viktiga för att detta ska ske. Än viktigare är dock att regeringen inser möjligheterna med omställningen och värnar Sverigebilden som något synonymt med kvalitet och hållbarhet. Just nu är Sverigebilden inte sådan. Världen ser med oro på Sveriges sänkta klimatambitioner och det påverkar svenska företags rykte som innovativa klimatansvarsfulla företag vars produkter konkurrerar med de bästa i världen. Herr talman! Vi socialdemokrater kommer att göra allt för att få med hela samhället i den gröna omställningen - och för att staten näringslivet fackföreningsrörelsen civilsamhället och akademin ska göra det tillsammans. (Applåder)	5311
3341	Aida Birinxhiku (S)	S	Herr talman! Mycket klokt har redan sagts i den här debatten men jag skulle vilja säga något särskilt om handelspolitiken. Handelspolitiken handlar om hur vi bygger vårt välfärdssamhälle. Sveriges välstånd har byggts genom en generell välfärdspolitik och en ekonomisk politik för full sysselsättning som grundar sig på vårt handelsutbyte med övriga världen. För ett litet exportberoende land som Sverige är handeln helt avgörande för vår möjlighet att skapa välfärd tillväxt och jobb i landet. Det är en av de bärande pelarna i vår ekonomi. Vår export står för nästan hälften av Sveriges bnp och gör att ungefär 1 ½ miljon svenskar har ett jobb att gå till. En ökad handel och export innebär alltså fler medarbetare i vården fler lärare i skolan och fler poliser i samhället. Det är därför vi vill öka anslaget till exportfrämjande verksamhet med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Herr talman! Handelspolitiken är också ett av våra viktigaste verktyg i arbetet med att bidra till en mer jämlik och rättvis omvärld. Handeln skapar jobb med anständiga arbetsvillkor och bryggor mellan stad och land och den möjliggör för oss att öka takten i den globala klimatomställningen. När vi utformar vår handelspolitik måste vi dock ha i åtanke att den ekonomiska globaliseringen har gått väldigt snabbt men att politiken i flera avseenden har hamnat på efterkälken. Därför är det avgörande att Sverige står upp för en rättvis handel det vill säga en handelspolitik som kan fördela globaliseringens vinster mer rättvist. Det är något som framgår tydligt av det nuvarande målet för handelspolitiken. Jag noterar dock att regeringen inte längre vill prata om en rättvis handel utan ändrar målformuleringen vilket är anmärkningsvärt. En rättvis handel är nämligen en förutsättning för en regelbaserad handel. Det är genom en rättvis handelspolitik som legitimiteten för den globala handeln kan förstärkas och förankras. Det är också en förutsättning för en hållbar handel inte minst när det kommer till de sociala aspekterna. Vi behöver en handelspolitik som värnar bland annat miljö och klimat hälsa djurvälfärd och arbetstagares rättigheter. Minst lika angeläget är även att denna politik bidrar till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030 samt att den tjänar män och kvinnor lika väl. Herr talman! Världshandeln står just nu inför omfattande utmaningar i form av ökad protektionism pågående handelskonflikter och ett krig i vårt närområde. I tider som dessa är det viktigare än någonsin att vi står upp för en rättvis handel. I det arbetet har Världshandelsorganisationen WTO en grundläggande roll. WTO måste reformeras och moderniseras för att fortsatt kunna skapa förutsägbara och rättvisa spelregler i det multilaterala handelssystemet. Sverige måste även vara en tydlig röst inom EU särskilt under ordförandeskapet. EU:s inre marknad utgör den största marknaden för svenska varor och tjänster; mer än 70 procent av svensk export går till länder på den inre marknaden vilket skapar nästan 800 000 jobb i Sverige. Därför måste vi fortsätta arbetet med att undanröja kvarstående handelshinder och även anpassa marknaden till nya förutsättningar. Det är avgörande dels för den fria rörligheten dels för den gröna digitala omställningen. Därutöver behövs fler frihandelsavtal inom WTO och EU. Här måste Sverige fortsätta driva arbetet för handelsavtal som faktiskt tar hänsyn till alla aspekter av hållbarhet. Dessa avtal ska även slå vakt om arbetstagares rättigheter inte bara i Sverige och EU utan också resten av världen. Slutligen vill jag säga några ord om det globala partnerskapet Global Deal. Det är ett centralt verktyg för en handel som främjar den sociala dialogen förbättrar arbetsmarknadsrelationerna och ökar takten i den globala klimatomställningen. I dag består Global Deal av över 130 aktörer varav 25 stater. Det finns stor potential att utöka och fördjupa samarbetet. Det här var en tydlig prioritering hos den tidigare socialdemokratiska handelsministern. Men efter att ha ställt en fråga om Global Deal till den nya handelsministern anar jag dock att den nuvarande regeringens ambitioner inte är lika höga. Mitt senaste replikskifte här med ledamoten Kjell Jansson bekräftar detta. Även om OECD har tagit över ordförandeskapet är det avgörande att Sverige fortsätter ta en ledande roll för att Global Deal ska utökas och utvecklas. På så sätt kan vi skapa en mer inkluderande långsiktig och hållbar handel. Herr talman! De protektionistiska vindarna blåser allt starkare och världshandeln är satt under stor press. Därför är det viktigare än någonsin att stå upp för en handelspolitik som skapar fler jobb bättre välfärd och en mer rättvis och grönare omvärld. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Socialdemokraternas reservation. (Applåder)	4817
3342	Anna af Sillén (M)	M	Herr talman! Skiftnyckel kullager blixtlås dynamit och respirator. Tetra Pak Spotify och Skype. Listan kan göras lång över de uppfinningar som svensk entreprenörskraft utvecklat genom åren. Sverige må rent geografiskt vara det lilla landet i norr men sett till företagande är vi en stor nation. Lägger vi också till de naturtillgångar vårt land har i skog och mark och som av generationer av företagare förädlats till stora exportnäringar och högklassig livsmedelsproduktion är det lätt att konstatera att Sverige är ett land med fantastiska förutsättningar. Ändå är det inte bland topplaceringarna vi återfinner Sverige när det gäller tillväxten i Europa - tvärtom återfinns vi nu bland de länder som har sämre tillväxt och samtidigt har svensk konkurrenskraft försvagats. Hur kunde det bli så? Anledningarna är såklart flera men tydligt är att tillväxttakten knappast avtagit när det gäller byråkrati och administration. Regelbördan har tvärtom ökat. Av en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att så mycket som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. När det ägnas cirka tio timmar i veckan åt att hantera administration är det lätt att förstå att svensk företagsamhet knappast har någon snabbfil i konkurrensen med andra länder. Tid är pengar som alltid. 200 miljarder beräknas den sammantagna kostnaden vara för företagens regelbörda - för företagen alltså herr talman! Till det kommer den kostnadskarusell överbyråkratiseringen också orsakar svenska skattebetalare. Bromsande byråkrati och betungande administration hämmar med andra ord svenska företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed landets tillväxt. Småföretagen som skapar flest jobb drabbas hårdast när entreprenörer får lägga mer tid på regelkrångel än på själva jobbet. Samtidigt står industrin och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser hos myndigheter som för länge sedan tappat förståelsen för näringslivets förutsättningar. Onödig byråkrati herr talman går ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare inte minst på landsbygden upplever att staten kör över dem i frågor där ägarrätten borde ha respekterats och skyddat verksamheten. Det krävs ett skifte i kultur och mindset på många plan inte minst de politiska för att vända utvecklingen. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. En avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten en välgärning i sig. Moderaterna gick till val med målsättningen att minska regelbördan för företag med 30 procent. I regeringsförklaringen lyfte statsminister Ulf Kristersson särskilt fram vikten av ett fritt och starkt svenskt företagande. I den här första budgeten slås också fast att regeringen ska inleda ett arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. Skattelättnader och förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap småföretagande forskning och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat. Extra viktig är förstärkningen av Regelrådet och det implementeringsråd som nu ska införas och som särskilt ska syfta till att minska regelbördan. Dessa råd bör ta ett brett grepp om frågan om hur man kan förenkla för företagande - inte bara göra en översyn av nya reglers konsekvenser. Även överimplementeringen av EU-regler måste få ett stopp det måste rensas rejält i befintlig regelflora och reglers existensberättigande måste bygga på att man ställt sig frågan vilket problem de löser. Även myndighetsutövningen bör granskas och regleringsbrev bör peka ut en tydlig företagarlinje för de tjänstemän runt om i landet som hanterar näringslivsfrågor. Herr talman! Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar vi står inför. Beskedet att Moderaterna tillsammans med samarbetspartierna nu går från vallöfte till verkstad när det gäller arbetet mot regelkrånglet är viktigt och välkommet. Det skapar förutsättningar för företagsamhet - och företagsamhet herr talman är hoppfullhet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 21 december.)	4553
3343	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag tackar Anna Lasses för värmande ord. Jag tror också att vi delar uppfattning om biståndspolitiken. Jag deltar gärna i gemensamma diskussioner om hur vi kan vässa och stärka den ytterligare inte minst se till att den bidrar till ökade utbildningsmöjligheter världen över. Utbildning är kanske det mest effektiva sättet att hjälpa människor ur fattigdom till egen försörjning egen makt och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Vi tvekar inte en sekund på enprocentsmålet. Det är helt avgörande. Men jag tror att alla partier i opposition får känna av den utmaning som det alltid innebär att sitta i opposition och ta fram sina budgetalternativ. Den här striden handlar om något annat nämligen principen om enprocentsmålet. Den står vi bakom. I det budgetförslag vi har lagt fram anser vi att vi ska börja återvägen tillbaka genom att lägga till 2 5 miljarder kronor. Vi har under de år vi har varit i regeringsställning värnat enprocentsmålet. Det kommer att vara det första vi gör när vi återkommer i regeringsställning. Den viktiga och avgörande diskussionen nu är att se en tydlig klyfta där Centerns tidigare samarbetspartier har valt en annan väg. Liberaler och kristdemokrater som tidigare värnade biståndet som har varit djupt engagerade i frågan ställer sig nu tillsammans med Sverigedemokraterna och Moderaterna och försämrar möjligheterna till stöd och hjälp åt de mest utsatta i världen. Jag beklagar det men jag är desto mer glad att Centern delar vår uppfattning.	1509
3344	Aida Birinxhiku (S)	S	Herr talman! I dag debatterar vi subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden. Jag vill börja med att understryka för kammaren och eventuella åhörare att debatten handlar om huruvida förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen det vill säga om det är något som bör beslutas på nationell nivå eller på EU-nivå. Debatten handlar alltså inte om den politiska sakfrågan i sig. Herr talman! Den fria rörligheten på den inre marknaden måste fungera även i tider av kris. För ett litet exportberoende land som Sverige är en välfungerande inre marknad med fri rörlighet avgörande för att skapa jobb välfärd och tillväxt. En välfungerande inre marknad är även en förutsättning för ökad tillväxt sysselsättning och konkurrenskraft i hela Europa. Olika medlemsstaters agerande efter pandemin och Rysslands invasionskrig i Ukraina visar att det är särskilt viktigt att värna principerna om fri rörlighet i krissituationer. Under pandemin drabbades medlemsländerna hårt av stängda gränser leveransstörningar och handelsrestriktioner. Enskilda krisåtgärder vidtogs utan någon samordning eller kommunikation. Det visade hur sårbar den inre marknaden egentligen är. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag om ett krisinstrument för att säkra den fria rörligheten för personer varor och tjänster även i tider av kris. De protektionistiska tendenser som stegrades under pandemin finns till viss del fortfarande kvar och i krisens spår är det viktigare än någonsin att stå upp för en fri hållbar och rättvis handel. Det är tydligt att medlemsstaterna måste samarbeta och ta ett större ansvar vad gäller efterlevnaden av den inre marknadens regler. Vi måste kunna ta oss igenom kriser tillsammans. Herr talman! När det gäller de delar av kommissionens förslag som handlar om att säkerställa att den inre marknaden fungerar även i tider av kris vill jag understryka att vi inte gör någon annan bedömning än kommissionen. Det vi däremot ställer oss frågande till är förslagen av mer intervenerande natur. Förslaget innehåller bland annat bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse. Det finns ett behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser förhåller sig till den rättsliga grund som anges. Den rättsliga grunden för och behovet av kommissionens befogenheter behöver analyseras ytterligare - i annat fall finns det en uppenbar risk för att dessa bestämmelser kommer att inskränka medlemsstaternas nationella kompetens. Vi anser även att förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen bör förtydligas vad gäller konsekvenserna för medlemsländerna och effekten på konkurrensen särskilt när det gäller förslagen av mer intervenerande karaktär. Medlemsländerna har naturligtvis ett stort intresse av att kunna överblicka både kostnadsmässiga och faktiska konsekvenser. Det gäller även för företagen när det handlar om till exempel arbetsbörda och konkurrensförmåga. Det är viktigt herr talman att det finns en rimlig balans mellan instrumentets syfte och intresset av att upprätthålla en fri och öppen marknad även i kristider. Mot denna bakgrund anser vi att det inte med säkerhet kan konstateras att förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Herr talman! Problematiken kring den rättsliga grunden och proportionalitetsprincipen är något som lyfts fram i flera remissvar bland annat av Konkurrensverket Kommerskollegium och Svenskt Näringsliv. Faktum är att detta även lyfts fram av regeringen. Regeringen bedömer också att förhållandet mellan den rättsliga grunden och bestämmelserna om varor och tjänster av strategisk betydelse behöver förtydligas. Regeringen går till och med ett steg längre och säger att vissa delar av förslaget kan behöva justeras för att det ska anses vara proportionerligt när det gäller de åtgärder som syftar till att säkra tillgången på varor och tjänster i krissituationer. De utskottsledamöter som har reserverat sig delar regeringens bedömning. Den enda skillnaden mot vår bedömning är att de trots dessa oklarheter landar i slutsatsen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det är egentligen inte helt tydligt vad regeringen tycker men regeringen verkar landa i något slags villkorat godkännande av subsidiaritetsprövningen som är beroende av den fortsatta förhandlingsprocessen. Subsidiaritetsprövningen sker dock här och nu och de oklarheter som finns gör det svårt att landa i slutsatsen att förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det är beklagligt att regeringen vid det här laget inte har fått fram de förtydliganden som behövs och som har efterfrågats av berörda aktörer. Subsidiaritetsprincipen handlar om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och det ska vi ha stor respekt för. Den innebär också att makt inte kan förskjutas till EU-kommissionen på generella och otydliga grunder. Herr talman! Vi välkomnar kommissionens ambition att öka medlemsstaternas möjligheter att hantera framtida kriser tillsammans men vi menar att detta förslag inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.	5270
3345	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	M	Herr talman! Detta ärende handlar om att subsidiaritetspröva kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden. Det innebär att vi här i dag har att ta ställning till om förslaget från EU-kommissionen ska avgöras nationellt eller på EU-nivå. Det är detta som subsidiaritetsprincipen innebär. Krisinstrumentet har som syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor tjänster och personer på den inre marknaden under en kris. Förslaget ska garantera tillgång på varor och tjänster av strategisk betydelse vid en krissituation. Bakgrunden är att det under covid-19-pandemin fanns medlemsstater som ställde upp hinder mot den fria rörligheten vilket satte stopp för och broms i leveranskedjor. Med den erfarenheten har man från kommissionens sida identifierat ett behov av att stärka den inre marknadens motståndskraft överlag och vid kriser. Vilken sorts kris som kommer framöver vet vi inte; vi har ingen överblick över detta. Däremot vet vi att den kommer att komma och man kan förbereda sig för den genom att så mycket som möjligt ta lärdom av det som tidigare kriser visat. Det finns ett mervärde av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen för samordning och informationsutbyte i krissituationer liknande dem som uppstod under covid-19-pandemin. Därför menar vi att de otydligheter som lyfts fram i regeringens bedömning av om förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen kan hanteras på vägen framåt under den sedvanliga förhandlingsprocessen om förslaget till förordning. Därför ser vi inte anledning att från riksdagen lämna ett motiverat yttrande. Vi anser att utskottet bör lägga utlåtandet till handlingarna. Jag yrkar bifall till reservationen från Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag vill avsluta med att önska alla en god jul.	1887
3346	Jessica Stegrud (SD)	SD	Herr talman! En av de sista debatterna inför helgerna gäller kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och det betänkande där näringsutskottet har genomfört en subsidiaritetsprövning av detsamma. Varje förslag till lagstiftning som EU-kommissionen lägger fram ska gå igenom en så kallad subsidiaritetsprövning. Förenklat kan man säga att varje parlament ska pröva och avgöra om det finns någon vits med att reglera området på EU-nivå eller om det regleras bättre av medlemsstaterna själva. Förslag ska också prövas för proportionalitet vilket handlar om att avgöra om EU-kommissionen tar i för mycket eller inte. I grunden finns inga avgrundsdjupa motsättningar mellan partierna i den aktuella frågan. Riksdagen ser värdet av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen och för samordning och informationsutbyte i krissituationer liknande dem som uppstod under covid-19-pandemin eller som en följd av Rysslands krig i Ukraina. Sverigedemokraterna och majoriteten i frågan välkomnar sålunda kommissionens förslag om ett krisinstrument på den inre marknaden som under strikta villkor ska säkra den fria rörligheten för personer varor och tjänster även i tider av kris. Enligt majoritetetens uppfattning är det viktigt att principen om fri rörlighet värnas under kristider men vi i majoriteten anser inte att förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Vi föreslår därför att riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets rådets och kommissionens ordförande. Kommissionens förslag har som syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl även i krissituationer. Förslaget innehåller även bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse det vill säga varor och tjänster som är absolut nödvändiga för att man ska kunna säkerställa att den inre marknaden fungerar på strategiskt viktiga områden och som inte kan ersättas eller diversifieras. I detta sammanhang anser vi att det finns ett behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser förhåller sig till den rättsliga grund som anges. I ett läge där det är otydligt hur dessa bestämmelser förhåller sig till den angivna rättsliga grunden anser majoriteten att det finns en risk för att förslaget i vissa delar kommer att inkräkta på medlemsstaternas nationella kompetens. Utskottet anser därför att det inte med säkerhet kan anses att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Herr talman! För oss sverigedemokrater är det viktigt att riksdagen med dagens beslut påpekar för EU-kommissionen att subsidiaritetsprincipen ska respekteras och att man inte ännu en gång kan utnyttja kriser för att flytta fram sina och EU:s positioner på medlemsstaternas bekostnad. Kommissionen bör lägga fram förslag som skapar förutsättningar för att den inre marknaden ska fungera väl utan att inkräkta på medlemsstaternas kompetens. Ytterst står EU:s redan naggade förtroende och folkliga förankring på spel. Till sist anser jag att betydelsefulla beslut ska fattas på saklig grund och föregås av gedigna konsekvensanalyser. Därför välkomnar jag att det i riksdagen finns en majoritet som anser att förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen bör förtydligas vad gäller konsekvenserna för medlemsländerna och effekten. Herr talman! Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och önskar alla en god jul.	3494
3347	Lili André (KD)	KD	Herr talman! Vi kristdemokrater anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets rådets och kommissionens ordförande och lägger utlåtandet till handlingarna. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget om ett krisinstrument på den inre marknaden som bland annat syftar till att säkerställa att den fria rörligheten på den inre marknaden fungerar även i tider av kris. Förslaget innehåller även bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse det vill säga varor och tjänster som är absolut nödvändiga för att kunna säkerställa att den inre marknaden fungerar på strategiskt viktiga områden och som inte kan ersättas eller diversifieras. I likhet med regeringen ser vi kristdemokrater behov av en balanserad lagstiftning som stärker den inre marknaden främjar transparens och gynnar alla medlemsländer. Det är särskilt viktigt under kristider att principerna om fri rörlighet värnas. Därför finns det ett mervärde av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen för samordning och informationsutbyte i krissituationer. Vi kristdemokrater delar regeringens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen under förutsättning att kommissionen förtydligar förhållandet mellan dessa bestämmelser och den rättsliga grunden. Vi står bakom regeringens avsikt att bevaka att förslagets ansats om att säkra den fria rörligheten vid kris är förenlig med proportionalitetsprincipen. Förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen kan lösas ut under den sedvanliga förhandlingsprocessen om förslaget till förordning. Vi ser därmed ingen anledning för riksdagen att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av bilaga 2. Herr talman! Vi föreslår därför att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 21 december.)	2084
3348	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Denna sena timme ska vi debattera utgiftsområde 15 som handlar om studiestöd. Det handlar om kronor och ören räntenivåer och låneregler men jag ska också rikta in mig på varför denna fråga är så avgörande. För Liberalerna handlar utbildning om att varje individ ska få makt över sitt liv och att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Arbetsmarknaden är i ständig förändring vilket gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. Då krävs givetvis också att den som vill eller behöver studera har möjlighet att finansiera studierna. Det är ambitionen inte pengar som ska avgöra om man vill och kan studera vidare. Studiemedel är grundläggande för en jämlik högskola som ger alla oavsett bakgrund möjligheten att studera vidare. Det är därför vi är stolta över det system Sverige har i dag. Det ger en grundtrygghet till den som har talang inte bara till den som har pengar. Liberalerna ser stora fördelar med generösa villkor och regler för studiemedel. Kunskap och bildning förutsätter att individen kan studera och i många fall är det tack vare studiemedlen som detta blir möjligt för den enskilde. Det svenska studiestödssystemet är och ska vara ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Studiestödet är också grunden för en jämlik utbildning som ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera. Herr talman! Som en följd av de överläggningar och förhandlingar som hållits mellan fack och arbetsgivare får vi från 2023 ett omställningsstudiestöd. Det kompletterar det reguljära studiestödet och finansierar studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det ger möjlighet för tiotusentals att genom en inkomstbortfallsprincip få 80 procent av lönen för att kunna läsa en utbildning på upp till 44 veckor för att omskola sig. Med anledning av införandet av det nya studiestödet bedömer regeringen att det är rimligt att införa en ny modell för beräkning av räntan på studielån. Den föreslagna modellen är rimlig och räntepåslaget blir även stabilt över tid och är därmed mer förutsägbart för den enskilde. För den som hellre förlänger sin återbetalningstid än att höja sin månadskostnad ges en sådan möjlighet. Det är helt i anda med ett flexibelt utbildningssystem som sätter individen i centrum. Herr talman! Det nya systemet innebär att Sverige även fortsatt har ett av världens mest generösa studiestöd vilket är bra och att låntagarkollektivet solidariskt står för studiestödskostnaderna. Studielånet fortsätter även efter detta att vara det mest förmånliga lån som går att få. I tider av höjda räntor höjs CSN-lånets ränta betydligt mindre än många andra räntor. Det är viktigt för att alla ska ha råd att utbilda sig och för att det ska löna sig att utbilda sig. Det är positivt att fler låntagare nu kan begära att få sin återbetalningstid ändrad och betala tillbaka lånet i enlighet med de bestämmelser som gäller för studielån tagna efter den 31 december 2021. Som en konsekvens av räntepåslaget är det enligt utskottet också positivt att så många låntagare som möjligt ska kunna välja hur den ökade kostnaden ska tas ut. Herr talman! Vi i Liberalerna tror på utbildning. Vi tror också på rättvisa chanser för alla människor oavsett bakgrund att utbilda sig. Det är därför vi storsatsar på utbildning i budgetpropositionen och i betänkandet trots dyrtider och trots risk för lågkonjunktur. Sverige ska vara en framstående kunskapsnation där högre utbildning forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet. Det bidrar till samhällsutveckling och konkurrenskraft. Det handlar just om skillnaden mellan att konkurrera med låga löner och att konkurrera med de senaste produkterna och tjänsterna. Vi liberaler väljer det senare. Sveriges förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad där utbildning kunskap och humankapital är avgörande komponenter är goda. Vi har en relativt välutbildad befolkning. Vi har en högteknologisk industri. Vi har ett högre utbildningsväsen som är både utbyggt och lättillgängligt och vi är historiskt väldigt duktiga på innovation i Sverige. Detta är resultatet av vår svenska tradition att satsa på både bildning och en god utbildning. Ett välfungerande skolväsen i kombination med högre utbildning som präglas av kvalitet är självklart avgörande för detta. Sverige står inför stora utmaningar. Då måste vi göra vårt yttersta för att bygga en robust kunskapsnation där alla har möjlighet att göra utbildningsresor. Att vi värnar om ett av världens mest generösa studiemedelssystem är också en viktig del i detta. Med detta tackar jag för ordet och önskar alla en god jul. (Applåder)	4787
3349	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten Fredrik Malm för ett anförande som det i stort sett går att hålla med om! Uppfattningen om vikten av omställningsstudiestödet delar uppenbarligen våra partier. Trots att parterna inledningsvis under hösten har varit oroliga för citat om att skruva på omställningsstudiestödet verkar det nu finnas pengar i budgeten. Det är väldigt viktigt att det också finns platser för alla dem som vill studera med omställningsstudiestöd. Så sent som i förra veckan var det drygt 22 000 individer som hade sökt stödet. Därför tycker vi att det är lite märkligt att man sänker ambitionen och minskar antalet platser som de personer som är berättigade till omställningsstudiestöd kan ta. När det är stor konkurrens med stora ungdomskullar ter detta sig väldigt märkligt. Min enkla fråga är: Var ska alla de studenter som ska studera med omställningsstudiestödet få plats - på våra universitet högskolor yrkeshögskolor och andra vuxenutbildningar?	966
3350	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Det är mycket viktiga frågor som Socialdemokraterna tar upp. Det som är tricket här är att inte skapa undanträngningseffekter det vill säga att en person som är i 40-årsåldern vill omskola sig och därmed tar en plats så att säga från en 20-åring. Samtidigt är det så att de ordinarie utbildningarna så som de är utformade designade och planerade på våra lärosäten inte nödvändigtvis riktigt passar för lite kortare omskolning. Detta är något som vi kommer att behöva följa noga framöver. Det tar nog lite tid. Det går inte på nolltid att få det nya systemet att passa perfekt. Jag tror att det kommer att vara delvis ett sökande från många lärosäten. Man behöver också i en dialog med branscher och andra kunna formulera dessa utbildningar framöver. Men regeringen följer detta mycket noga. Jag vet att även Socialdemokraterna självklart är mycket engagerade i detta likaså arbetstagarorganisationerna. Fullt utbyggt ska det vara dubbelt så många platser. Jag hoppas att det kommer att gå så snabbt som möjligt.	1035
3351	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Jag får medge att jag inte är helt tillfreds med det svar som ledamoten Malm ger här. Det är helt klart att vi nu får fler sökande. Bara i år är det hittills 22 000 som har sökt och fler kommer det att bli de kommande åren. Fullt utbyggt är vi uppe på anslagsnivåer på runt 9 miljarder. Då behöver vi massiva satsningar även på utbildningsplatser. Det är därför det känns lite märkligt att läsa i regeringens budget att man faktiskt skär ned med 85 miljoner i högskole- och universitetssektorn att man skär ned med 1 23 miljarder på vuxenutbildningen och att man skär ned med 104 miljoner på yrkeshögskolorna. Då är vi bara där uppe i ungefär 1 4 miljarder. Lägger vi därtill nedskärningarna på 492 miljoner på folkbildningen är vi uppe i över 1 8 miljarder i nedskärningar och ungefär 30 000 platser. Här har vi ett ganska stort jobb att göra om vi vill att alla i de kullar som kommer ska kunna få en plats för att studera och också vill att människor genom omställningsstudiestödet ska kunna kompetensutveckla sig mitt i livet. Regeringen och regeringens företrädare är skyldiga att ge oss och alla som går hemma och väntar på ett besked ett svar. De 22 000 som har sökt detta under de månader som de har kunnat göra det och alla de nya unga som ska studera under kommande perioder väntar faktiskt på svaret. Hur kommer detta att påverka deras möjligheter att studera? Jag tycker att alla partier i regeringsunderlaget är oss svaret skyldiga. Vart ska alla studenter - både de med omställningsstudiestöd och de övriga - ta vägen när förhoppningsvis fler vill studera vidare?	1599
3352	Fredrik Malm (L)	L	Herr talman! Det är alldeles korrekt som Niklas Sigvardsson framför att detta system kommer att vara dyrt. Det är så. Det är två parter som har enats om någonting och sedan slås notan ut över betydligt fler. Så är det. Det kommer att vara ett dyrt system. All utbildning i Sverige är dessutom ganska dyr speciellt om den ska hålla hög kvalitet. Då blir den ännu dyrare. Ett problem dock är att vi har många utbildningar i Sverige delvis inom yrkesutbildningssektorn där platser står tomma. Det gäller till exempel yrkesvux och gymnasiet. Det skapas utbildningar som antingen inte är tillräckligt attraktiva eller där man på olika sätt inte lyckas få en måluppfyllelse. Jag tror att det kommer att göra mycket om vi får upp effektiviteten så att utbildningsplatserna blir fyllda. Herr talman! Jag delar inte beskrivningen att denna regering skulle göra stora nedskärningar på utbildningsområdet. Det gör vi inte. Man kan dock se att det under pandemin gjordes en del tillfälliga satsningar som sedan har avvecklats. Men på totalen satsar vi oerhört mycket på utbildning. Vi ökar även på detta ytterligare lite till i denna budget.	1141
3353	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att jag inte har något yrkande i denna debatt men jag står bakom det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna som finns i betänkandet. Studiestödssystemet är en avgörande del i den svenska välfärdsmodellen. Systemet där man har möjlighet att med bra villkor bilda och utbilda sig genom hela livet är ett tecken på frihet. Systemet gör att det är möjligt för drömmar att slå in. Den unga kvinnan och den unga mannen som flyttar hemifrån får chansen att ta steg mot yrket de alltid drömt om. Det handlar om mamman eller pappan som efter 20 år i samma arbete känner: Detta kan jag inte göra i 20 år till. Det svenska studiemedelssystemet har en avgörande roll i människors frihetslängtan. Det är därför glädjande att se att regeringen har valt att fortsätta med den socialdemokratiska studiemedelspolitiken i sitt budgetförslag. Satsningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomfört finns kvar och de kommer att möjliggöra för tusentals människor att genomföra sin utbildningsresa. Det handlar om höjda åldersgränser för studiemedel höjda bidragsbelopp och bättre villkor för KPU-studenter alltså studenter som läser en kortare pedagogisk utbildning för att kunna bli ämneslärare. Det handlar även om möjligheten att ta körkortslån för att göra sig mer anställbar. Vi socialdemokrater är dock inte nöjda förrän alla har samma möjlighet till utbildning. Vi vill att fler människor får möjlighet till utbildning och ett livslångt lärande. Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund alldeles för stor roll gällande utbildning. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll i att bryta dessa mönster. Vår utgångspunkt är därför att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller hjälp från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och kan arbeta under studietiden också ska göra det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete. Det kan innebära så stora ansträngningar att både studier och familjeliv blir lidande. Detta kan gälla grupper som studerande med barn studenter med funktionsnedsättning studenter som blir sjuka under studietiden och studenter med stor andel schemalagd tid. Herr talman! En av de satsningar som extra glädjande finns kvar i budgeten är studiestartsstödet. Det är ett viktigt stöd för att nå grupper som troligen aldrig annars hade kommit i kontakt med utbildningsväsendet och därigenom närmare arbetsmarknaden. Stödet är också pricksäkert för att nå egen försörjning och stärkt integration då en övervägande majoritet som använder detta stöd har utländsk bakgrund. Vi socialdemokrater anser därför att det kommer att behöva göras en översyn för att öka stödets attraktivitet så att fler kan komma i arbete. En sådan översyn bör innefatta såväl nivåer på stödet som kravet på föregående långvarig arbetslöshet dock under förutsättning att det även framöver ska vara personer med stort utbildningsbehov som står långt ifrån arbetsmarknaden som ska ta del av stödet. Det riktigt stora beslutet som vi debatterar här i dag är dock möjliggörandet och verkställandet av omställningsstudiestödet. Det handlar om att ytterligare positionera oss som världens bästa studiemedelssystem och det innebär en möjlighet för människor mitt i livet att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling utan att behöva känna oro för hur räkningarna ska betalas detta eftersom omställningsstudiestödet innebär att de flesta kan studera vidare med upp till 80 procent av sin tidigare lön i ett år. Denna omställningsreform är oerhört viktig för att möjliggöra att ännu fler kan få tillgång till ett livslångt lärande något som stärker både människor och vårt samhälle. Det gör det ekonomiskt möjligt för fler att studera längre i livet och vi kan redan nu se ett oerhört stort söktryck på detta stöd. I slutet av förra veckan hade över 22 000 sökt detta. Därför måste vi signalera att vi har beredskap för att höja medlen redan under nästa budgetår. Vi behöver också se över hur snabbt vi kan komma upp i nästa nivå. Detta innebär även att regeringens neddragningar av utbildningsplatser kommer att göra det ännu svårare för personer att komma in på en utbildning. Vi kan bara hoppas att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt förnuft till fånga och ser till att fler personer får möjlighet att studera genom att öka antalet platser på alla vuxenutbildningar. Regeringen kommer också att behöva ha uppsikt över vilka som får sina ansökningar beviljade. Det är viktigt att även yrkesgrupper där det tidigare inte finns någon studietradition kan beviljas omställningsstudiestöd detta för att även de ska kunna utvecklas och på så sätt stärka sin position på arbetsmarknaden. Avslutningsvis herr talman vill jag återknyta till min inledning. Studiemedlet är och kommer att vara en oerhört viktig del av den svenska välfärdsmodellen framöver. Det bidrar till människors livsresor och möjliggörandet av drömmar. Vi måste se till att fler får den möjligheten att uppfylla just sin dröm och sin frihetslängtan. (Applåder)	5253
3354	Anna Lasses (C)	C	Herr talman! Det känns absolut tryggt att höra att avsikten är att återgå till enprocentsmålet utifall att det skulle bli ett regeringsskifte. Samtidigt måste man vara här och nu. I det här läget som Tomas Eneroth så förtjänstfullt beskrivit med ökad fattigdom och allt som sker i världen klimatomställningen som behöver göras och så vidare hade jag önskat att man hade valt att prioritera detta redan i nuvarande budget. Risken finns annars att man halkar ifrån det där och då står man där den dagen man möjligtvis får chansen att återgå. Kommer Socialdemokraterna att orka hålla i denna målsättning även om det visar sig att vi då är nere på 0 5 eller 0 7 procent?	673
3355	Anders Alftberg (SD)	SD	Herr talman! Jag vill passa på att yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande när det gäller utgiftsområde 15 Studiestöd. Herr talman! Vi har all anledning att känna oss stolta över det studiestödssystem som vi har i Sverige. Det har nu gått mer än 100 år sedan man 1919 för första gången betalade ut räntefritt lån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter". Mycket har hänt sedan den tiden. I dag har vi tack vare vårt studiestödssystem en av världens mest välutbildade befolkningar. Nära nog 50 procent har en eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med OECD-länderna som i dag ligger på ungefär en tredjedel. Vi måste säkerställa kvaliteten; kvantitet ska inte gå före kvalitet. Herr talman! Det är bra att vårt land har ett generöst studiestödssystem. Det ger den enskilde möjlighet att utveckla sin fulla potential det främjar den ekonomiska utvecklingen och det stärker vår konkurrenskraft på den internationella arenan. Men med ett generöst system följer också risker. Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott är alltjämt ett problem som vi måste hantera. I CSN:s årsredovisning 2021 kan vi notera att de felaktiga utbetalningarna uppgick till 727 miljoner kronor vilket var en ökning med 99 miljoner. Det är allvarligt. Det ska i ärligheten sägas att många av de felaktiga utbetalningar är ärliga felaktigheter där studenter helt enkelt har gjort ett misstag. Men vi måste ändå se att den organiserade brottsligheten alltmer äter sig in i våra bidragssystem och så är det även med våra studiestöd. Mycket har gjorts men mer kommer att behöva göras. Annars riskerar vi att underminera förtroendet och tilltron till vårt studiestödssystem som tjänat oss så väl. Herr talman! Jag ser fram emot kommande mandatperiod och att med samtliga partier över partigränser fortsätta att utveckla och förfina vårt studiestödssystem. Därmed vill jag tacka kammarkansliet och utskottets personal för det gångna året och önska dem en god jul! "	2039
3356	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Tack för anförandet ledamoten! Det är glädjande att se att Sverigedemokraterna har ändrat åsikt gällande studiestartsstödet som ger tusentals personer här i landet möjlighet att studera trots att de står väldigt långt från både tidigare utbildningsbakgrund och arbetsmarknaden. För det är ju det som stödet ger. Bara det senaste året alltså 2021 beräknar man att över 4 000 personer som aldrig annars hade kommit i kontakt med utbildningsväsendet fick sin utbildning möjliggjord tack vare studiestartsstödet detta trots den turbulens som rådde vid föregående budgetdebatt om stödet. Därför är det glädjande att se att ni nu har ändrat åsikt och ställer er bakom även studiestartsstödet. Jag undrar om vi skulle kunna ta ytterligare steg precis som jag tog upp i mitt anförande om att se över nivåerna för att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet i framtiden.	890
3357	Anders Alftberg (SD)	SD	Herr talman! Det är ingen hemlighet vad vår ståndpunkt har varit i frågan. Det ska i ärlighetens namn sägas att det här är en kompromiss. Vi tänker inte göra några utfästelser här i dag utan vi kommer att med våra samverkanspartier och regeringen diskutera framtida utveckling av våra studiesystem. Jag kan inte här i dag utlova någonting.	343
3358	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Det är som sagt glädjande att ni har tagit första steget och accepterar den delen i betänkandet och liggande budgetförslag. De miljoner som satsas på de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden innebär att de också får ta del av utbildningsväsendet. Precis som jag sa i mitt anförande handlar det om att komma till egenförsörjning och få möjlighet att utbilda sig. Det kommer att skapa möjligheter till lyckad integration. Det om något borde Sverigedemokraterna vara nöjda med. Jag förstår till viss del att ni inte kan komma med några utfästelser här i dag men det är glädjande att se att ni kan ta några första steg i att studiestartsstödet ska finnas kvar och att studiestartsstödet kanske kan utvecklas framåt. I den delen är vi mer än gärna med i det nya regeringsunderlaget och förhandlar om att stärka utbildningsväsendets och studiestödets ställning även för de grupper som får del av studiestartsstödet.	942
3359	Anders Alftberg (SD)	SD	Herr talman! Den största insatsen vi kan göra när det gäller integration och se till att folk får en utbildning är att vi räddar den svenska grundskolan så att fler blir behöriga från början till gymnasiet. Här har verkligen Socialdemokraterna under sina år visat att de inte är kapabla. Men med en ny regering kommer framtiden att se ljus ut även för dem med utländsk bakgrund.	380
3360	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Studenter är i dag i alla åldrar. Arbetsmarknaden är i rörelse. Nya typer av jobb kommer till och branscher byter skepnad. Förbränningsmotorer byts ut mot elektriska motorer. Vi behöver nya ingenjörer. Vårdsektorn förändras i en rasande fart. Digitaliseringen sveper in över landet och förändrar hela arbetsmarknaden. Unga behövs. Äldre behövs. Arbetskraftsinvandring behövs. Alla behövs på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt blir vi äldre och äldre och vår demografiska fördelning lutar alltmer åt högre åldrar. Arbetslivet förändras men studiestödet har inte hängt med i utvecklingen. Centerpartiet vill se en modernisering av studiestödet så att den verklighet dagens studenter möter bättre tas om hand av ett reformerat studiestödssystem med mer flexibilitet och mer anpassat till olika förutsättningar. Sverige behöver fler arbetade timmar inte minst för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Unga svenskar kommer ut sent på arbetsmarknaden och går i pension alltför tidigt. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningars koppling till arbetslivet på många håll dålig och matchningen på svensk arbetsmarknad är tyvärr en av OECD:s sämsta. Det är ärligt talat oroande fakta. Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig och att bilda sig både för individen och för samhället i stort. Centerpartiet vill uppmuntra och underlätta för att fler ska studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiestödssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem med lägre studietakt exempelvis för den som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskriven. Det ger fler möjligheter till en utbildning som leder till jobb. Det behövs även flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar som är en viktig del i det livslånga lärandet. Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Det är positivt att det nu har införts. Centerpartiet jobbade som bekant mycket hårt under förra mandatperioden för en moderniserad arbetsmarknad. Omställningsmöjligheter på arbetsmarknaden var och är en av de viktigaste faktorerna för att möta ett modernt arbetsliv. Den nya lagen om omställningsstudiestöd trädde i kraft den 30 juni 2022. Lagen innebär att ett nytt offentligt och parallellt studiestöd infördes. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier och att därigenom stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Stödet är tänkt att stärka den enskildes position på arbetsmarknaden samt att bidra till att säkra samhällets och näringslivets kompetensförsörjning. Centerpartiet vill att det noga utreds hur de som vill studera med omställningsstudiestödet också kan få studieplats. Är det högskolor och universitet som ska bära ansvaret? Vem ska bära ansvaret och hur ska det finansieras? Dessa frågor behöver utredas. Centerpartiet föreslår vidare att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedlet. Inkomstprövningen av studiemedel för denna del är onödigt administrativt betungande och minskar incitamenten att arbeta. Det är en liberal ståndpunkt att studenten själv ska ta ansvar för balansen mellan arbete och studier. Utöver de reformer som regeringen föreslår anser Centerpartiet att den så kallade fribeloppsgränsen för lånedelen av studiemedlen bör avskaffas. Av den anledningen föreslås anslag 1:4 öka med 10 miljoner kronor för år 2023.	3898
3361	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Jag är glad över att kunna säga att jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut för hela utgiftsområde 15. Det känns mycket bra att säga det. Här ingår även förslaget till ändring i studiestödslagen och även en reformerad ränta på studielån. Det här kommer att träda i kraft redan den 1 januari 2023. Vi har nu debatterat olika utbildningar i går kväll och i kväll. Vi har pratat om hur viktigt det är med utbildning för individen samhället nationen och framtiden. Men man måste också kunna finansiera sina studier. Herr talman! Precis som flera har sagt tidigare har vi ett unikt studiestödssystem i Sverige och vi kan vara mycket stolta över det. Många i min omgivning har givetvis använt sig av detta och det har gjort det möjligt att studera. Man kan läsa på flera nivåer; gymnasial nivå eftergymnasial nivå högskolenivå och universitetsnivå. Studiestödet gör studier möjliga. Herr talman! En undersökning från 2020 visar att tre fjärdedelar av dem som studerar på högskola får inkomsten att räcka till. En majoritet kan till och med spara pengar varje månad. Mina båda söner tar nu studielån men de har inte riktigt sett studien eftersom de tycker att det är svårt att få pengarna att räcka till. Tanken är förstås att den ska räcka till och att stödet ska anpassas efter olika situationer i livet. Herr talman! Målet med studiestödet är att det ska ha en rekryterande effekt på både kvinnor och män att gå till högre studier. Det ska leda till högre deltagande i utbildning. Det ska också utjämna skillnader i befolkningen och olika grupper så att människor med olika social status ska kunna studera. Det nuvarande studiestödssystemet gäller från 2021. Tidigare har det varit mest anpassat efter yngre studenter men efter flera ändringar som bland annat Moderaterna har drivit har stödet anpassats till högre åldrar för att studera flera gånger och för dem med familj. Herr talman! Nu kommer ett komplement till det reguljära studiestödssystemet. Den 1 januari 2023 inrättas omställningsstudiestödet. Och sedan den 1 oktober är det möjligt att ansöka om stödet. Det har varit ett jättestort intresse. Mer än 20 000 har ansökt. Detta kräver en manuell hantering eftersom de sökande har olika förutsättningar och bakgrunder. Jag vet att Centrala studiestödsnämnden jobbar mycket med dessa ansökningar så att den manuella hanteringen ska fungera och besluten bli riktiga. Många kommer inte att få sitt besked redan den 1 januari men man kan givetvis få det retroaktivt. Man kan också ha det reguljära studiestödssystemet så länge så man ska inte känna sig orolig över sitt studiestöd. Omställningsstudiestödet är ett unikt system som förhandlats fram för att man ska få ökad flexibilitet för studier i många tider i livet. Nu när det blir stora omställningar både inom tekniken och i många yrken måste många faktiskt läsa ytterligare en utbildning. Det kan också vara så att man måste läsa om för att kunna behålla sitt arbete. Det finns en särskild omställningsorganisation som ska göra ett yttrande innan man får besked om det här stödet. När man får omställningsstudiestödet kommer också räntan på studielånet att ses över. Herr talman! Vi moderater gillar ju utvärderingar och måluppfyllelse. Därför är jag glad att kunna säga att det är hög måluppfyllelse på tre viktiga kriterier: studiestödets rekryterande effekt studiestödets utjämnande effekt och studiestödets effekt på samhällsekonomin. Vi hoppas att detta kommer att öka ytterligare nu med omställningsstudiestödet som ger ännu fler möjlighet att studera. Till exempel ser vi att många fler vill studera utomlands. Många fler vill kunna läsa fler utbildningar på högskola och universitet. Många vill också göra det långt upp i åldrarna vilket vi förstås tycker är väldigt positivt. När det gäller samhällsekonomin ser vi att fler kommer i arbete och kan klara sin egen finansiering. Men man måste också betala tillbaka sitt studielån. Det är något viktigt som man tyvärr får jobba ganska mycket med. När jag själv hade betalat tillbaka hela mitt lån vilket tog sin tid fick jag ett mejl från CSN där det stod: Tack för att du betalar tillbaka! Nu har du gjort studier möjligt för fler personer. Det är självklart att man ska betala tillbaka lånet man tagit men det görs ganska många åtgärder på Centrala studiestödsnämnden för att få detta att faktiskt fungera. Nu kommer det reguljära studiesystemet att göras om till en del. Man får en annan möjlighet. Räntan kommer att ändras men man kan också få det som ett gemensamt lån när man ska betala tillbaka. Då kommer det att bli lättare att få de bekymmer lösta som finns om man har lån tagna före 1988 och lån tagna före 2021. De kommer att jämställas så att det blir lättare att se hur lånet ser ut. Nu har man en ränta på 0 0 procent. Med det nya systemet kommer den att höjas till 0 59 procent vilket blir ungefär 60 kronor i månaden. Det blir en förändring men den är till för att finansiera omställningsstudiestödet som tidigare har finansierats med statliga medel. Detta blir en del av finansieringen. Nu när vårt studiestödssystem kommer att gås igenom lite grann och med omställningsstudiestödet vet jag att fler kommer att komma i studier och att fler kommer att få möjlighet att finansiera sina studier.	5292
3362	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Ledamoten Fredrik Malm fick frågan tidigare. Nu tänker jag att det största partiet i sittande regering och det näst största partiet i regeringsunderlaget också ska få chansen att prata om alla dem som nu söker omställningsstudiestödet. Det är fantastiskt att vi har hittat ett stöd som parterna har kämpat fram och som vi nu bidrar till med vår del och det är lyckligtvis många som vill söka. Därför behöver vi ha beredskap för att höja takten i anslagen men vi behöver också ha någonstans dit alla studenter ska ta vägen - de som väntar i gymnasieskolan eller har sitt sabbatsår och vill in men också alla de som har jobbat och behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Samma fråga går alltså till ledamoten Hänel Sandström. Vart ska alla studenter ta vägen med den budget som nu klubbas igenom?	822
3363	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Tack ledamoten för frågorna! Det är roligt att vi får ta dem i flera omgångar här så att vi kan förtydliga. Vad vi ser från Moderaternas sida är att större krav kommer att ställas på universitet och högskolor att ha mer flexibla utbildningar. Det kommer att krävas kortare utbildningar mer riktade utbildningar och utbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov. Detta tänker vi att man gör tillsammans med arbetsmarknaden och näringslivet för att se vad behoven egentligen är. Även kommunerna kommer att ingå i detta. Vi kommer att hitta platser. Vi kommer att göra så att det blir mer anpassat och inte som i dag när utbildningarna ibland nästan är för gamla när man har gått dem. Det här måste vara något som sker aktivt med näringslivet med tanke på de stora krav som ställs nu när det handlar om till exempel batterifabriker och elektrifiering sådant som vi inte haft tidigare och som kräver mycket mer och mer flexibilitet.	964
3364	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Vi är helt överens om att nya tider kräver ny kunskap och att vi ska kunna utbilda oss genom hela livet. Det livslånga lärandet är väldigt starkt för Socialdemokraterna och har alltid varit det. Man ska kunna studera genom hela livet. Det är glädjande att vi gemensamt med parterna och politiken har lyckats hitta ett system för att fler ska kunna studera även i mer mogen ålder om man får uttrycka sig så. Men därför blir det konstigt nu. Universitet och högskolor har jobbat frenetiskt hela hösten med att hitta kurser som skulle kunna ingå. Det tror jag kommer att presenteras i januari så man sitter som på nålar och väntar på vad universitets- och högskolesektorn kommer fram till. Där måste vi vara väldigt aktiva för att tillsammans med parterna hitta en bra modell för vilka kurser och vilka utbildningspaket som ska genomföras. Det är därför det är konstigt att högskole- och universitetssektorn i andra handen får det moderata budgetförslaget som handlar om 85 miljoner mindre till högskole- och universitetssektorn drygt 1 2 miljarder mindre i vuxenutbildningsanslag och 104 miljoner mindre i yrkeshögskoleanslag. Bara det är 1 4 miljarder. Sedan tar man bort nästan en halv miljard från folkbildningen. Då är man uppe i över 1 8 miljarder mindre i pengar till utbildningssektorn som är riktade mot den vuxna delen alltså gruppen som ska ta del av omställningsstudiestödet. Alla de 22 000 som söker och de som får det beviljat vart ska de ta vägen? Var ska de kunna studera runt om i vårt land?	1530
3365	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Det är precis det som är utmaningen. Säg att vi halkar ned till 0 5. Ingen vet ju hur långt den här regeringen och den här riksdagsmajoriteten är beredd att gå. Då måste varje ansvarsfullt parti som vill ha regeringsmakten kunna veta att man under det första året gör rätt prioriteringar. Det är därför vi säger att vi inte kommer att svika enprocentsmålet. Det har vi slagit fast på våra kongresser och det är helt avgörande. Vi börjar redan här en återupptrappning. Men vi vet faktiskt inte varken Anna Lasses eller jag eller någon annan hur långt de här är beredda att gå. Sverigedemokraterna har sagt att de vill halvera biståndet och vi har hittills inte fått några svar på de frågor vi ställt om det är något som andra partier kan tänka sig att acceptera. Då kommer återgången till 1 procent att ta lite längre tid än ett budgetår.	859
3366	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Ibland har det varit så att man från socialdemokratisk sida har tänkt att om man bara ökar antalet platser löser sig allting. Det har vi sett att man testat flera gånger men det har inte alltid fungerat. Man måste också ha platser som fylls och platser som har hög kvalitet. Det tittar vi på när vi gör en omfördelning av ekonomin för att se till att det också är bra platser. Vi kommer självklart att lösa det här. Vi har den här omställningsorganisationen som också gör en bedömning av vad det är för behov man har. Det är därför det tar mycket längre tid för studiestödsnämnden med de här ansökningarna för det sker manuellt. Vad är det för behov man har vad har man för bakgrund och vad är det man behöver få? Platser kommer att finnas och vi kommer att jobba mycket mer med både näringsliv och kommuner och givetvis universitet och högskolor så ledamoten Niklas Sigvardsson kan känna sig lugn. Alla 22 000 eller vad det nu kan bli - det kanske är fler som söker innan året tar slut - kommer att få platser att studera på.	1049
3367	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Tack ledamoten för föredragningen! Vi i kammaren har ju under kvällen debatterat studiestöd. Det är glädjande att höra att det över partigränser råder ganska stor enighet om hur viktigt det är med studiestöd för våra studenter unga och nu också i alla åldrar. Man ska kunna ställa om i ett arbetsliv; det råder inget tvivel om att alla partier delar den bilden. Jag skulle vilja ställa två frågor om det som lyste med sin frånvaro i ledamotens anförande. Jag saknade lite grann idéer. Hur vill Moderaterna utveckla studiestödet framåt? Ledamoten redogjorde för hur det ser ut just nu vilka lagar som träder i kraft och så vidare men det fanns inga idéer om hur studiestödet skulle kunna utvecklas. Den andra frågan handlar precis som i föregående replikskifte om antalet studieplatser och vem som ska bära ansvaret. Högskolor och universitet i Sverige är oerhört ansträngda under sina tre huvuduppgifter forskning utbildning och nyttiggörande. Vedträ efter vedträ staplas i famnen på deras lärare och forskare. Menar Moderaterna att det är denna sektor och dessa myndigheter högskolor och universitet som ska bära bördan - eller möjligheten om man så vill - att få fler till omställningsstudier?	1223
3368	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Tack så mycket ledamoten Anders Ådahl för frågorna! Moderaterna tycker att det är mycket bra att studiestödssystemet utvecklas. Den senaste reformen gjordes som sagt 2001. Det var faktiskt ganska länge sedan. Mycket har gjorts under den tiden. Moderaterna har till exempel drivit att studiestöd ska gälla högre upp i åldrarna att man ska ha fler studieveckor och att man ska ha möjlighet att studera även om man har en utbildning sedan tidigare. Det är det vi har jobbat med fram till nu kan man säga. Nu kommer det nya omställningsstudiestödet den 1 januari och det kommer att utvecklas fram till 2026 när man tänker att det ska vara i drift i full skala. Man får givetvis följa hur det utvecklas vad vi kommer att ha för ytterligare behov och hur mycket mer man behöver anpassa stödet. Vi pratade tidigare om att många numera har familj till exempel. De kan behöva hjälp med exempelvis körkort eller möblemang så man kommer att få anpassa stödet efter de studenter som söker det. Jag tror att vi kommer att få se fler och fler anpassningar i framtiden. Jag tror också att man säkert kommer att jobba mycket mer när det gäller antalet utbildningsplatser också med näringsliv och kommun - vi kommer att få jobba med detta tillsammans. Jag har till exempel haft mycket kontakt med Northvolt som söker oerhört mycket kompetens just nu. Man är angelägen om att vara med och hjälpa till så att man får rätt kompetens. Man vill också hjälpa till för att få bra utbildningar som är anpassade för folk med tidigare utbildning och folk som kanske jobbar samtidigt som de studerar. Jag tror att vi kommer att få använda inte bara universitet och högskolor utan även både kommun och näringsliv mycket mer så att vi får ett samarbete kring detta. Det är nämligen mycket i samhället som behöver förändras. Jag vet att det råder stor brist även inom till exempel restaurangsektorn och sjukvården. Även där vill man se andra sätt att finansiera. Vi pratade tidigare om lärarbristen. Vi behöver också komplettera med pedagogisk utbildning och det finns flera företag som jobbar med detta när det gäller till exempel de kortare utbildningarna. Vi kommer alltså att behöva utbilda många för att komma till rätta med de brister vi har och vi kommer att behöva hjälp med att göra det på olika sätt.	2315
3369	Anders Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag noterar att ledamoten valde att svara på den ena frågan även om det kanske inte riktigt var ett svar utan mer ett antal problem- eller utvecklingsområden som ledamoten ser framför sig. Fråga ett var alltså: Har Moderaterna några idéer för att reformera studiestödssystemet? Det är inte så mycket som har presenterats i budgeten nämligen. Fråga två handlade om vilka som ska bära ansvaret för att härbärgera alla dessa studenter i alla åldrar som nu befinner sig i en omställningssituation och ska gå från ett yrke till ett annat. Är det högskolor och universitet som ska bära denna börda? Hur ska detta finansieras? På högskolor och universitet har man som jag sa otroligt mycket att göra och jobbar långa dagar. Tror du att de klarar ytterligare arbete och hur vill du i så fall finansiera detta?	822
3370	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Tack så mycket Anders Ådahl för ytterligare frågor varav jag i och för sig tycker att jag har besvarat en del. Men då fortsätter jag givetvis. När det gäller idéer inledde jag med att jag tycker att det är vi i Moderaterna som har lett detta fram till hur det ser ut i dag. Vi har alltså haft många idéer om hur studiestödssystemet kan utvecklas och det kommer också att utvecklas i takt med samhällets behov. Moderaterna har många tankar men nu inför vi det här stora omställningsstudiestödet - vi kanske ska börja med det innan vi kommer med ytterligare reformer av studiestödet. Det som vi tidigare har haft som har funnits sedan ungefär hundra år tillbaka kommer givetvis att förändras. Det handlar till exempel om räntenivåerna och även om hur man kan betala tillbaka på olika sätt. Det finns alltså många planer på förändring men just nu måste nog omställningsstudiestödet få ta sin form. Vi får återkomma till vad vi kan göra ytterligare. Men Moderaterna har lett utvecklingen när det gäller hur studiestödet anpassas efter individer. Där har vi drivit på den tidigare regeringen. Nu är det vi som är regering och vi ska givetvis komma med ytterligare förslag. När det gäller ansvaret tyckte jag i och för sig också att jag svarade på frågan. Jag förstår att högskolor och universitet inte kan ta allt. Vi kommer att kräva mer flexibilitet från både samhälle och näringsliv när det gäller att tillsammans utforma utbildningar och ordna utbildningsplatser. Det kommer inte alltid att ske bara på högskolor och universitet utan kan också givetvis ske inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan till exempel. Det finns alltså många olika möjligheter när det gäller att ordna med dessa platser. Det viktiga är att vi ser vad det finns för behov och att man kan få hjälp med att lösa detta så att man kan göra sig anställbar och kan följa med i utvecklingen och omställningen.	1908
3371	Camilla Hansén (MP)	MP	God kväll herr talman! Vi debatterar studiestöd. I Miljöpartiet gick vi till val på att alla ska vara med när Sverige ställer om. Detta gäller också alla som studerar på alla nivåer. De är otroligt viktiga resurser för Sverige och Sveriges framtid. Det handlar om allas våra möjligheter att utbilda oss när vi behöver det genom livet. Denna investering i kunskap är en framtidsfaktor och en framtidsmöjlighet för Sverige. Det är faktiskt fantastiskt att vi står här och pratar om omställningsstudiestödet som grundar sig i Miljöpartiets klassiska friårsreform. Den gav människor möjlighet att utvecklas och att vara lediga från arbetet för studier eller för att starta företag - på den tiden faktiskt för vad man själv tyckte att man behövde. Det var lite liberalare då. Även om det sänktes av oppositionen under förra mandatperioden har vi nu ett omställningsstudiestöd som ger människor rätt att vara lediga för den utbildning de behöver för att bli stärkta på arbetsmarknaden. Detta var något som Miljöpartiet tog med in i januariavtalet. Ibland får man använda skohornet lite mer för att komma någonstans och det kanske inte blir exakt det man drömde om från början. Men nu är vi här och vi kommer att följa med spänning hur detta utvecklas. Vi har ju inte sett det hända riktigt ännu. Studiemedel är något som möjliggör studier och som utjämnar orättvisa förutsättningar och därmed bidrar till ökad social rättvisa. Men vi vet ändå att det finns många tusen som av olika skäl väljer att inte gå vidare med högre utbildning. Möjligheten till studiebidrag och studielån med de olika tillägg som har tillkommit är viktig för att fler ändå ska våga ta det steget. Vi i Miljöpartiet vill att man ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var i samhället eller landet man kommer från. Det ska vara enklare att ta steget att studera vidare genom att studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet förbättras. Den som väljer att studera vidare ska också klara sig ekonomiskt. Men det handlar om mer än att klara sig. Det handlar om att kunna lita på sin försörjning - om trygghet. Vi vet att studenters psykiska ohälsa och stress är hög och risken är att fokus inte hamnar där det ska vara för en student - på studierna - utan i stället på att plocka på sig fler pass på extrajobbet att oroa sig för ökade matkostnader som under det här året och att oroa sig för var man ska bo när andra tredje fjärde- eller femtehandskontraktet tar slut igen. När Miljöpartiet satt i regering drev vi tillsammans igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Detta är en viktig del i studenternas ekonomiska och sociala trygghet. Vi vill jobba vidare för att studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som yrkesarbetande. Studenter behöver ha samma rätt till sjukskrivning och rehabilitering som alla andra. De investeringar vi gör i hela utbildningssystemet och vad gäller studiemedel är gemensamma investeringar inte bara i varje person utan i vårt samhälle. Det handlar om möjlighet till kunskap och utveckling - något vi behöver för Sveriges framtid. Studenter är en grupp med små ekonomiska marginaler. Det kan vara olika lägen beroende på var man befinner sig i livet. En höjning av studiemedlen skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och känna att man klarar sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushållen har pekats ut som värst drabbade av den höga inflationen. Redan i våras föreslog Miljöpartiet att studiebidraget skulle höjas med 300 kronor och dessutom att det skulle betalas ut under sommaren. Vi såg nämligen att studenterna hade det behovet. Och det är ganska många människor. Vi är faktiskt det enda parti som lägger dessa pengar på bordet i budgeten. Vi ser studenter som jobbar mer för att ha råd med sina studier. Vi ser studenter som flyttar ihop eller kanske flyttar hem till mamma och pappa för att de inte har råd med hyran. Vi ser studenter som tar studieuppehåll eller kanske inte tackar ja till en studieplats därför att de oroar sig för om studiemedlet ska räcka. Eftersom riksdagen i sitt första beslut om budgetramarna gav budgetpolitiken en helt annan riktning än den som vi i Miljöpartiet står för avstår jag från ställningstagande i denna debatt och lämnar i stället ett särskilt yttrande.	4452
3372	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Herr talman! På grund av olika omständigheter kunde inte Vänsterpartiets särskilda yttrande läggas till handlingarna under utskottets möte. Jag kommer därför att anföra det i kammaren i stället. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotionen En rättvis väg genom krisen - Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 . I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Jag ska nu redogöra för vad Vänsterpartiets budgetalternativ innebär. Kunskap är en demokratisk rättighet. Breddad rekrytering till högskolan är därför en viktig målsättning. En av de viktigaste förutsättningarna för att tillgängliggöra kunskap och utbildning för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för alla studerande. Studiemedlen är en viktig orsak till att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat. Samtidigt är personer från studieovana hem mindre benägna att ta lån och börja studera. Jag anser därför att lånevillkoren bör ses över och ändras för att överbrygga de hinder de kan innebära. Studiestödssystemet har ändrats flera gånger genom åren vilket har medfört att den ekonomiska risken i flera steg flyttats från staten till individen. I januari 2023 tas ytterligare steg i den riktningen då räntan på studielånen höjs delvis för att finansiera nya och äldre kreditförluster på studielån. Det är fel att låta lånekollektivet bekosta ett nytt studielån. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag till ny räntemodell. Vänsterpartiet anser i stället att den modell som gäller för studielån tagna före 1989 bör gälla för alla studielån. Med anledning av detta föreslås i Vänsterpartiets budgetmotion för utgiftsområde 15 dels att anslaget till statens utgifter för studiemedelsräntor minskas med 477 miljoner kronor 2023 dels att ett anslag för kreditförluster återinförs som ett nytt anslag. För detta ändamål avsätts 1 97 miljarder kronor 2023 varav 50 miljoner kronor anvisas till avskrivning av studielån för grundskolekurser på komvux. Vidare bör studiestartsstödet utökas så att fler får möjlighet att studera och ta del av stödet. I förhållande till regeringens förslag avsätter Vänsterpartiet ytterligare 300 miljoner kronor till studiestartsstödet. Avslutningsvis anser Vänsterpartiet att en större del av studiemedlet bör utgöras av studiebidrag och att andelen lån bör minska. På sikt bör målet vara att ett renodlat studiebidrag utan lån ska finnas. Sammanfattningsvis avsätts i Vänsterpartiets budgetalternativ 1 797 miljoner kronor mer än regeringen har föreslagit inom utgiftsområde 15 för de ändamål som beskrivits i anförandet.	2657
3373	Mathias Bengtsson (KD)	KD	Herr talman! Rekordmånga personer tar i dag emot studiestöd. Det svenska studiestödssystemet är och ska fortsätta vara ett av världens mest generösa. Som så många andra talare har anfört från den här talarstolen i kväll herr talman är studiestödet grundläggande för en jämlik utbildning. Det gör det möjligt för i stort sett vem som helst oberoende av familjens studiebakgrund eller ekonomi att studera och utbilda sig till någonting som man har drömt om länge och som kan leda till arbete och försörjning. Vi har ett system som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och mellan grupper. Det är någonting som vi ska vara stolta över i Sverige. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Flexibla och välanpassade beloppsnivåer river hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på högre nivå. Herr talman! Det är viktigt att studiestödssystemet bidrar till att näringslivet försörjs med den kompetens som det behöver. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter att personer har rätt utbildning. När en konjunkturnedgång nu väntas och det finns risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en hög nivå spelar utbildningen en viktig roll för att fler ska få chansen att komma i arbete. Vi ser redan i dag en hög arbetslöshet samtidigt som en mängd branscher är i stort behov av utbildad personal. För att lösa den matchningsproblematiken har utbildningen och därmed även studiestödet en helt avgörande roll att spela. Herr talman! Det är också viktigt att det finns omställningsmöjligheter. Det är klart att det ska finnas trygghet på den enskilda arbetsplatsen men utvecklingen i samhället tvingar oss att låta arbetskraften hänga med. När företag och entreprenörer anpassar sina erbjudanden efter marknaden och hittar på nya innovativa tjänster och erbjudanden och när marknaden och företagen förändras behöver också arbetskraften hänga med och förändras i samma takt. Då är omställningsstudiemöjligheterna viktiga så att de som vill byta bana under karriären får möjlighet till det. Herr talman! Alla delar av studiestödet såsom studiebidrag under gymnasiestudier bidrag till elever med funktionsnedsättning lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel bidrar till att jämna ut skillnader i de ekonomiska förutsättningarna mellan enskilda och mellan grupper. Kristdemokraternas bedömning i stort är att många delar i studiemedelssystemet är väl anpassade. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 21 december.)	2666
3374	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för anförandet. Det var många intressanta frågor som dök upp när jag hörde ledamoten tala och inte minst under de efterföljande replikskiftena. Bland annat talade ledamoten om att man nu frångår en 50-årig tradition. Samtidigt frångår Socialdemokraterna själva samma tradition och om man granskar den år för år ser man att den faktiskt har varierat lite grann. Det är inte alla år man har nått upp till exakt 1 procent under de här 50 åren heller. Nu åberopas ett kongressbeslut. Om nu kongressbeslutet är så tillförlitligt och så styrande hur kommer det sig då att det tidigare regeringspartiet inte förmår prioritera 1 procent i årets budget utan hamnar på 0 91 procent? Det är ju mycket märkligt. Hur ska man då kunna lita på detta kongressbeslut i fortsättningen? Sedan har vi hört en massa försök att låtsas som om regeringen inte prioriterar en massa områden trots att det uttryckligen står i budgeten om att vi ska bekämpa fattigdom att det ska vara humanitärt bistånd att vi ska stödja civilsamhället att vi ska utveckla demokrati och mänskliga rättigheter klimatbistånd och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Det står även i budgeten om SRHR och hbtqi-personers rättigheter. Ändå talar ledamoten som om detta inte fanns. Dessutom gick den förra regeringen detta år och skar ned 18 procent på biståndet för flyktingmottagande i landet. Var finns trovärdigheten? (Applåder)	1433
3375	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag tror att alla som följer debatten kan skilja ut det som är principen och det är den diskussionen vi har om enprocentsmålet. Gudrun Brunegård själv sa så sent som den 31 augusti att man kan lita på att Kristdemokraterna kommer att stå upp för enprocentsmålet. Det var en ganska kort halveringstid på den tilliten får man ändå konstatera eftersom det nu uppenbarligen inte gäller. För oss gäller det. Vi kommer att vara väldigt tydliga med att återgå till enprocentsmålet. Vi kommer att avsätta resurser. Men Gudrun Brunegård får nu chansen att redovisa för riksdagen om en 50-procentig halvering är det ni kan acceptera. Var går gränsen? Sedan är det klart att här ställer vi i oppositionen många frågor eftersom den här regeringen inte har redovisat konsekvenserna av besparingarna. Det finns inget beredningsunderlag. Vi fick sammankalla i utskottet för att få en hearing som gav biståndsorganisationer och andra möjlighet att redovisa sina perspektiv. Jag har inte sett någon bred parlamentarisk utredning föregå denna omsvängning utan alla väntar nu på något regleringsbrev. Här kanske också Gudrun Brunegård om hon har insyn i regeringsarbetet kan berätta vad konsekvenserna nu blir för civilsamhället. Det som Göran Hägglund som jag verkligen högaktar och hade gott samarbete med inledde under sin tid i alliansregeringen var att göra en överenskommelse med civilsamhället: Så här ska spelreglerna se ut. När vi gör saker som påverkar civilsamhället ska vi ha gemensamma beredningsprocesser. Vi ska lyssna på varandra. Vi ska vara tydliga så att det finns en långsiktighet i statens riktlinjer till civilsamhället. Var finns den långsiktigheten? Var finns Görans Hägglunds ord i Kristdemokraterna i dag när man inte ens lyssnar på civilsamhället utan själva efter en förhandlingsnatt med Sverigedemokraterna bestämmer sig för att skära ned på biståndet och göra en stor omläggning? Grundfrågan går tillbaka. Finns det någon gräns för Gudrun Brunegård?	1990
3376	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Herr talman! Tänk att jag kunde förutse att jag skulle få den frågan. Lita på att Kristdemokraterna står upp för enprocentsmålet! Lita på att det inte hade blivit en fast nivå som ligger bara 1 4 miljarder under årets budget om inte Kristdemokraterna hade varit med och stridit för enprocentsmålets bevarande! Vi nådde inte riktigt ända fram. Men vi nådde nästan lika långt som det stora socialdemokratiska partiet ensamt förmådde i sin budget när man inte behövde förhandla med ett enda parti. Vi landar i regeringsförslaget på 0 88 procent av bni. Ni landar som stort regeringsbärande parti på 0 91 procent. Ni förmådde bara komma 0 03 procentenheter högre än vi så jag tycker nog ändå att de här orden går tillbaka. Ni kan lita på Kristdemokraterna. Vi kämpar för ett effektivt bistånd och civilsamhället är en hörnsten i att detta ska kunna förverkligas därför att vi ser att civilsamhället har en helt annan approach i arbetet. Man bygger på långsiktiga kontakter med mottagarländerna. Man har sina systerorganisationer. Det finns en stor trohet däremellan som motverkar korruption och ökar effektiviteten. Det är något som jag har sett med egna ögon och som jag är övertygad om att vi kommer att kunna vidareutveckla med den nya regeringen och den reformering av biståndet som vi har framför oss. (Applåder)	1321
3377	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Tack Lotta Johnsson Fornarve för frågan! Att Sverigedemokraterna har en helt annan syn på världen än vad Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet och kanske eventuellt Centerpartiet i några fall har är inte en nyhet. Det ledamoten nu lyfter fram är frågan varför vi vill dra ned på biståndet. Jag skulle vilja omformulera den frågan. Anledningen till varför Sverigedemokraterna och de övriga partierna som ingått Tidöavtalet vill effektivisera biståndet är av exakt de anledningarna som jag precis lyfte fram i mitt anförande. Ledamoten kunde lyssna på anförandet och de exempel som har kommit upp från olika organisationer och den kritik som har lyfts fram mot svenskt bistånd och vad effekterna ibland blir av det svenska biståndet. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att någonting måste göras. Vi måste effektivisera vårt biståndsarbete. Sverige lägger mest pengar i världen per capita på bistånd. De pengarna är varken Vänsterpartiets pengar mina pengar eller statens pengar. Det är de personer som arbetar sliter driver företag och går till jobbet varje morgon i det här landet som har genererat de resurserna för att vi ska förvalta de pengarna. De pengarna ser jag allvarligt på. Jag menar att allt slöseri med skattemedel är en skymf mot dem som sliter varje dag i detta land. Av den anledningen stämmer det mycket bra att vi vill koppla bort biståndet från enprocentsmålet att vi vill dra ned på biståndet för att effektivisera och för att se till att de resurser som vi lägger på bistånd används till det som syftet är. Det är sunt.	1591
3378	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Vi nådde inte riktigt ända fram" var det svar som Gudrun Brunegård nu gav. Jag har en bestämd känsla av att vi kommer att få höra det uttalandet flera gånger efter nästa budgetomgång och budgetomgången därefter för Kristdemokraterna är ett litet parti i en allians bestående av det stora dominerande partiet Sverigedemokraterna sedan Moderaterna och sedan Liberalerna därefter. Hur maktförhållandena ser ut och faller ut har vi kunnat konstatera i ett flertal politiska prioriteringar från den här regeringen så jag är ledsen - jag högaktar Gudrun Brunegård som person men jag konstaterar att det uttalandet säkert kommer att upprepas ett antal gånger. Jag kan också bara beklaga om Gudrun Brunegård och Kristdemokraterna tycker att civilsamhället är så viktigt och det vet jag att väldigt många kristdemokrater gör. Hur kan man då göra en sådan här omläggning utan att ens prata med biståndsorganisationerna? Hur kan det vara så att den enda möjligheten för organisationerna att komma till tals i denna process är att vi i oppositionen sammankallar en hearing där statssekreteraren för regeringspartiet för övrigt behagade vara en kort stund för att sedan gå därifrån? Varför har man inte större tillit eller för den delen större ansvar att följa upp det man tidigare lovat nämligen att lyssna på biståndsorganisationer och på civilsamhället? De gör fantastiska insatser och får nu oroligt vänta utan insyn eller dialog på att ett regleringsbrev ska falla ut som avgör hur deras framtid ska se ut. Det de vet är att i dessa förhandlingar sitter ett tungt parti som har stort inflytande Sverigedemokraterna och säger att 50 procent kanske är rimligt. Eller som Oscar Sjöstedt sa: Jag skulle inte gråta om Sida lades ned. Jag kan förstå den oro som finns. Och jag kan också förstå besvikelsen hos många kristdemokrater över den omsvängning som i dag skett inom KD. "	1898
3379	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Tack för anförandet Tomas Eneroth! Det var länge sedan vi hade en budget som fått fullt stöd i riksdagen. Det har vi nu och det är positivt för Sverige och bra på många sätt. Biståndet är naturligtvis en del av detta avtal. För Sverigedemokraterna är 0 5 procent inte det viktiga. Det är inte en princip. Jag har många gånger hört Tomas Eneroth säga att det är principen om 1 procent som är viktig. För Sverigedemokraterna är det inte principen som är viktig. Det är vad medlen har för effekt som är viktigt. Att vi avsätter en viss summa pengar varje år är inte det viktiga utan det viktiga är vad de pengarna gör. Det är detta som är centralt för Sverigedemokraterna. Vi är stolta över det avtal vi nu har ingått. Vi är nöjda med detta avtal och med biståndspolitiken med den ram som ligger för de kommande tre åren. Sedan har vi en ny förhandling och ska sätta nya ramar; då får vi se vad som händer. Men vi är inte missnöjda som Tomas Eneroth lägger fram det. Man pratar om ledartröjan i världen. Men det är också många som menar att Socialdemokraterna bryr sig mer om hur man ser ut än om vad som faktiskt gör skillnad när det gäller biståndspolitiken. Vi styr om det multilaterala stödet till civilsamhället. Det är så vi tänker. Genom åren har kritik riktats mot svenskt bistånd från legitima källor. Varför har Socialdemokraterna inte gjort något åt de brister som finns inom det svenska biståndet? Varför är principen om 1 procent viktigare än att de resurser och de skattemedel som hårt arbetande svenskar drar in gör skillnad? Det förstår inte jag.	1584
3380	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag tror att vi återkommande under alla år både i regeringsställning och i opposition har både granskat utvärderat och effektiviserat biståndet men ändå vågat ha den moraliska uppfattningen att 1 procent av bruttonationalprodukten ska kunna gå till bistånd. Om det för Sverigedemokraterna inte hade handlat om procentsatserna utan om effektiviteten hade man nog uttryckt sig på ett annat sätt. Jag läste bara ur SD:s budgetmotion. Där står det 0 5 - 50 procents neddragning. Om ni nu vill frångå detta är det såklart välkommet - om nu Sverigedemokraterna inte längre vill se den halvering av biståndet som varit ert slagord på gator och torg under lång tid. Jag kan notera att Alexander Christiansson säger: Vi är nöjda med Tidöavtalet och med omläggningen av biståndspolitiken. Ja jag vet att ni är nöjda. Jag känner väldigt många både moderater liberaler kristdemokrater centerpartister och många andra som beklagar detta för de ser att regeringen har backat till förmån för Sverigedemokraterna som har fått igenom väldigt mycket i Tidöavtalet. Sverigedemokraterna kan inte kan granskas på samma sätt som regeringen. Vi får ju inte ställa misstroendevotum mot Jimmie Åkesson interpellera Aron Emilsson eller ha KU-granskning på samma sätt som för statsråden. Men vi får ändå ställa frågor och en av de frågorna är: Vilka FN-program är det som ska läggas ned? Vilken del av UNDP:s humanitära insatser ska nu tas bort eller av de insatser som görs av Unifem eller andra organisationer inom FN? Vad är det som ska bort av kärnstödet? Kan Alexander Christiansson som jag förutsätter nu är med vid förhandlingarna om regleringsbrevet tala om vad det är som ska bort så att vi får reda på det?	1721
3381	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Vi får ha lite is i magen - det kanske går att interpellera även sverigedemokrater i framtiden. Det får vi i alla fall hoppas. Det finns saker som det behöver skäras ned på. UNRWA är exempelvis en organisation som menar vi har stora problem med sin legitimitet. Både antisemitism och annat pågår där enligt otaliga rapporter. Det finns annat också. Det är också därför detta behöver utvärderas och analyseras grundligt. Jag lyssnade på replikskiftena med Magdalena Thuresson och Gudrun Brunegård tidigare. Man hänvisar mycket till avsaknaden av analys och konsekvensanalys kopplat till den budget som vi nu lägger fram. Jag tycker att det är intressant med tanke på att just utvärderingar och underlag lyste med sin frånvaro när enprocentsmålet drevs igenom för drygt 50 år sedan. Vad byggde egentligen Tomas Eneroths parti just 1 procent på? Vad var grunden? Vad är det empiriska och vetenskapliga belägget för att just 1 procent är det som gäller och att det är då vi lyckas? Det skulle vara intressant att höra. Sedan är det något annat jag skulle vilja höra. Mikael Damberg gick ut i en tidning och skrev en debattartikel om Tidöavtalet och biståndet. Han uttryckte det bokstavligen så här: Det är en slakt av det svenska biståndet som just nu sker. Som Gudrun Brunegård också lyfte handlar det nu om 0 88 procent av bni. Inte för att jag vill hålla mig till de här procentsatserna men eftersom Socialdemokraterna är så besatta av procentmål måste jag ändå förhålla mig till dem. Denna budget innebär alltså 0 88 procent. Socialdemokraterna lägger 0 91 procent; det är alltså 2 ½ miljard mer än regeringen. Är slakt en bra definition att använda när man uttalar sig i dessa väldigt viktiga frågor?	1752
3382	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Här fick vi ett förslag: UNRWA. Det ska bli intressant att se Sverigedemokraternas lista över ytterligare besparingsförslag gällande FN. Hur ser listan över saker som ska tas bort ut inför Finansdepartementets förhandlingar? Jag gråter inte om Sida skulle läggas ned sa Oscar Sjöstedt. Man kan ana hur reformlistan ser ut som Sverigedemokraterna först principiellt fick igenom under Tidöavtalsförhandlingarna och som nu ska bli verklighet när man ska diskutera regleringsbreven. Jag tycker bara att det är sorgligt att de som berörs - biståndsorganisationer människor i andra länder ute i världen och FN-systemet - inte får reda på det. Det är något som diskuteras i slutna rum utan transparens eller insyn och utan att man ens drar nytta av den kunskap och kompetens som finns inom Biståndssverige. Den fråga jag har tillbaka till Alexander Christiansson i detta läge är: Om man nu vill ha effektivare insatser vore det inte en poäng att dra nytta av alla dem som har arbetat med biståndet? Jag har frågat om den saken tidigare. Här finns en gedigen kompetens. På vilket sätt kan civilsamhället bli effektivare? Jag tror att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga partier blir svaret skyldiga. Där ute finns väldigt många människor som undrar hur ni tänker. Tillbaka till frågan om procent hit eller dit. Det var faktiskt Sverigedemokraterna som sa att man vill halvera. Kan vi få den empiriska grunden för detta? Vi kan säkert gå tillbaka till enprocentsdiskussionen. För 50 år sedan var jag inte riktigt politiskt engagerad får jag ärligt erkänna. Men jag vill föreställa mig att i en värld av krig orättvisor och stora svältkatastrofer - jag kan tänka mig att det var Biafra eller något annat på den tiden - var tanken att vi nog ändå medmänskligt skulle kunna bistå med en hundradel. Vi är ändå ett av världens rikaste länder. Sedan dess har biståndet med detta som utgångspunkt utvecklats till att bli ett av världens mest effektiva som bidrar till stora humanitära insatser världen över. Det är jag stolt över.	2048
3383	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. Vi debatterar nu budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sverige är ett land som länge lagt stora resurser på bistånd faktiskt helt unikt stora resurser. År 2020 var Sverige sett till storleken på vår ekonomi världens största biståndsgivare. Men också sett till absoluta tal var Sverige en mycket stor biståndsgivare. I absolut tal var vi det året den sjätte största biståndsgivaren i världen trots att vi knappast är den sjätte största ekonomin i världen. Det hörs nu röster inte minst från Socialdemokraterna som påstår att Sverige på något sätt skulle ta av sig ledartröjan vad gäller globalt engagemang. Detta är helt fel herr talman. Sveriges globala engagemang är mycket stort och när det kommer till just biståndet det vi debatterar nu står regeringen för en ambitionshöjning. Vi vill att biståndet ska ha resultatmål inte utbetalningsmål. Det regeringen nu gör är att förändra budgeteringsprincipen för biståndet. Det är inte rimligt att hantera biståndet på det sätt som gjorts tidigare: att biståndet automatiskt ökar samtidigt som man vänder och vrider på alla andra utgiftsområden. Det är heller inte rimligt att behandla biståndet med den ryckighet tidigare regering hade med plötsliga och mycket stora avräkningar från biståndet. Herr talman! Enprocentsmålet ledde till många problem. Det ledde till att biståndet präglades av just ett utbetalningsmål. Det har visat sig i bland annat Riksrevisionens granskning av Sidas garantiverksamhet. Där skrev man att det var en spänning mellan att nå utbetalningsmål och att mobilisera kapital via garantier. Man skrev vidare att flera medarbetare och strategiansvariga på Sida menade att det fanns en större press att betala ut biståndsmedel än att mobilisera kapital. Så här kan man inte behandla skattebetalarnas pengar. Därför välkomnar en majoritet i utskottet att regeringen nu förändrar budgeteringsprincipen för biståndet. Biståndet förses nu i stället med en treårig budgetram om 56 miljarder per år samt ett tak om 8 procent för asylrelaterade avräkningar. Vi lämnar utbetalningsmål och fokuserar på innehåll. Tittar man på kronor och ören kan jag för övrigt konstatera att biståndet ökar de kommande åren sett till hur mycket pengar som lagts på internationellt bistånd de senaste tre åren och hur mycket pengar som kommer att läggas de kommande tre åren. Men vi accepterar inte längre en ordning där biståndet utan prövning mot andra behov i budgeten ökas per automatik år efter år. Herr talman! Jag är väldigt glad att regeringen har aviserat en reformagenda med fokus på långsiktighet transparens och effektivitet för biståndet. Biståndet är ett viktigt utrikespolitiskt verktyg för att värna svenska intressen och möta de utmaningar vi står inför. Jag ska nu redogöra för vilka områden regeringen i sin budget aviserar att man ska prioritera. Ett av dem är en egen strategi för Ukraina. Ukraina försvarar sig mot Rysslands olagliga och oprovocerade anfallskrig. De kämpar för hela Europas frihet och säkerhetsordning. De kämpar för vår frihet. Det ukrainska folket är hjältar och vi står på er sida. Kommande år är det därför helt självklart att det största mottagarlandet för svenskt bistånd blir Ukraina. Men vårt stöd är större än det som ryms inom budgeten för utgiftsområde 7. Sverige kommer att fortsätta att stötta Ukraina politiskt militärt och humanitärt och bidra till den långsiktiga återuppbyggnaden av Ukraina. Herr talman! Regeringen konstaterar i sin budget att marknadsekonomi och handel är nödvändigt för att länder ska ta sig från fattigdom till välstånd. Det här är någonting som vi moderater länge har tryckt på. Vi har konstaterat att målet för biståndet långsiktigt borde vara att kunna gå från aid till trade. Därför är det mycket bra att synergierna mellan utvecklingspolitiken och handelspolitiken ska stärkas exempelvis genom en utökad garantiram. Ska vi nå alla de högt ställda målen i Agenda 2030 behövs ekonomisk tillväxt. Även i den långsiktiga återuppbyggnaden av Ukraina kommer självklart handel att spela en avgörande roll. Herr talman! De humanitära behoven i världen ökar och de har förvärrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sverige ska spela en aktiv roll i många av världens humanitära kriser såsom i Ukraina men också i Afghanistan och på Afrikas horn. Givet att de humanitära behoven i världen är så stora kommer regeringen att öka det humanitära biståndet alltså katastrofbiståndet. Det handlar om medicin mat filtar och vatten till människor i absolut nöd. Det humanitära biståndet handlar om att hindra död och lindra nöd. Vi har ett medmänskligt ansvar att göra vad vi kan för att hjälpa de allra mest utsatta människorna i de många humanitära kriserna runt om i världen. Herr talman! Regeringen öppnar i den här budgeten för att biståndet ska kunna villkoras. Det handlar bland annat om demokrati rättsstat och mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder avser regeringen att ställa tydliga krav på att Sveriges samarbetsländer ska leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Stöd till organisationer som jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter ska prioriteras och civilsamhällets utrymme att verka ska vara ett fokusområde. Låt mig säga det fullständigt självklara som tyvärr i stora delar av världen inte är självklart: Flickors och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Flickors och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras. SRHR flickors utbildning och insatser som kan stärka flickors och kvinnors ekonomiska egenmakt är prioriterat. En särskild satsning görs också på insatser för att skapa förutsättningar för fria val. Regeringen avser även att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som rör återvändande. Herr talman! Regeringen konstaterar i budgeten att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig omvärld. Kärnstödet ska fokuseras mer strategiskt. Biståndet som kanaliseras via multilaterala organisationer ska fokuseras till humanitärt bistånd stöd till flyktingar barns rättigheter och regeringens prioriteringar exempelvis klimatet. Klimatförändringarna drabbar många utvecklingsländer. De bidrar till fattigdom otrygg livsmedelsförsörjning och påtvingad förflyttning. Klimatförändringarna får också säkerhetspolitiska effekter. I den här budgeten konstateras att klimatbiståndet ska utökas. Ambitionen är att biståndet ska bidra till utsläppsminskning omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Här kommer de multilaterala utvecklingsbankerna och de globala miljö- och klimatfonderna att vara viktiga aktörer. Även inom hälsoområdet exempelvis för att öka vaccinationstäckningen i världen minska riskerna för framtida pandemier och stärka arbetet mot antibiotikaresistens kommer multilaterala aktörer att ha en avgörande roll. Utöver FN-systemet är givetvis EU en viktig kanal för svenskt bistånd. Under Sveriges ordförandeskap som tar vid den 1 januari kommer regeringen att arbeta för att stärka EU:s roll som global aktör. Herr talman! Låt mig avsluta med att konstatera att vi lever i en orolig tid där behoven i världen är mycket stora nu också i vårt absoluta närområde. Därför prioriterar regeringen att i budgeten för 2023 lägga 56 miljarder på att lindra nöd hindra död och stötta demokrati och fredlig och hållbar utveckling i världen. Biståndet ökar de kommande tre åren. Men vi accepterar inte längre en ordning där biståndet utan prövning mot andra behov i budgeten ökas per automatik. (Applåder)	7717
3384	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Herr talman! Vi ser nu hur behovet av bistånd är större än någonsin. Fattigdomen ökar och hungerkatastrofen är ett faktum. Kvinnor flickor och barn har drabbats särskilt hårt. Ett exempel är Afrikas horn som nu står inför den värsta hungerkrisen på 40 år och bara i Somalia läggs ett barn i minuten in för behandling mot undernäring. Fler barn än någonsin befinner sig på flykt. Det demokratiska utrymmet minskar i världen. Jämställdheten har gått tillbaka under pandemin. Kvinnor har förlorat jobbet i större utsträckning våldet mot kvinnor har ökat och fler kvinnor har fallit ned i fattigdom. Flickors tillgång till utbildning har minskat samtidigt som könsstympning och barnäktenskap ökat. Stödet särskilt till kvinnor flickor och barn behöver öka inte minska. I regeringsdeklarationen utlovades en prioritering av demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar; utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter" liksom ett ökat stöd till civilsamhället. Jag blir oroad när det kommer signaler från olika håll om att regeringen planerar att fasa ut viktiga strategier. Det handlar om globala strategier som samlar insatser för jämställdhet hälsa sexuella och reproduktiva rättigheter rent vatten och sanitet utbildning samt stöd till människorätts- och kvinnorättsorganisationer där man lever i extrem utsatthet till exempel i Guatemala och Myanmar. Men även de stora nedskärningarna på FN är naturligtvis oroande. Kommer Moderaterna att se till att biståndet till kvinnor och barn samt demokrati och människorättsorganisationer värnas och inte skärs ned? "	1643
3385	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Tack Lotta Johnsson Fornarve för frågan! I mitt anförande och i regeringens budget framgår tydligt vilka prioriteringar regeringen har. Jag nämnde flickors och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter civilsamhällets möjlighet att verka och också en särskild satsning för fria val. Politiska prioriteringar inom biståndet är alltså demokrati mänskliga rättigheter rättsstatens principer och flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. (Applåder)	503
3386	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Herr talman! Det låter bra men när man nås av signaler om att det kommer att ske stora nedskärningar och utfasningar av viktiga strategier som handlar om jämställdhet och de allra mest utsatta kvinnoorganisationerna i till exempel Guatemala och Myanmar blir man djupt oroad. Jag fick inget tydligt svar på om man tänker skära ned på biståndet till kvinnor och flickor och till demokrati- och kvinnorättskämpar runt om i världen eller om man tänker behålla biståndet på samma nivå. Annars är det ytterligare ett löfte som regeringen inte lever upp till och de som får betala det högsta priset är kvinnor flickor och barn i världen. Den stora omställning som nu sker av biståndet görs utan någon egentlig analys grundad på fakta erfarenhet och gedigen konsekvensanalys inte minst en barnkonsekvensanalys. Även Eba den fristående expertgruppen för biståndsanalys påpekar i en artikel i Altinget den 9 september att stora omläggningar av biståndet måste utredas. Varför vill ni inte göra en ordentlig analys av omläggningen av biståndet Magdalena Thuresson? Det är minst sagt anmärkningsvärt att inte involvera vare sig riksdagen aktörerna eller mottagarna av biståndet i detta. Omläggningen kan få väldigt stora konsekvenser om man inte gör någon egentlig analys eller för en dialog med dem som kan bistånd.	1318
3387	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Konsekvenserna av det som regeringen nu gör det vill säga lämnar utbetalningsmål och fokuserar på innehåll är att vi kan komma bort från den otroliga fixeringen vid att göra av med rätt" summa pengar. Då kan vi fokusera på att det vi gör är effektivt och leder till resultat och ha en diskussion om vad vi faktiskt ska göra med vårt bistånd. Strategierna löper på. En del löper ut vid årsskiftet och andra har längre löptid. Alla strategier har lång löptid men en del löper alltså ut nu och andra kommande år. Detta är föremål för löpande beredning och översyn. Det finns både landstrategier tematiska strategier och strategier till stöd för multilaterala organisationer och det är möjligt att de kan organiseras på ett annat sätt. Vad gäller innehåll är både demokrati rättsstatens principer och mänskliga rättigheter en politisk prioritering precis som kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. (Applåder) "	962
3388	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Herr talman! Ledamoten Christiansson påstår att det svenska biståndet skulle vara undermåligt eller dåligt. Det stämmer faktiskt inte. Det är helt felaktigt. Svenskt bistånd får ofta toppbetyg globalt sett. Vi har ett bistånd som både är transparent och effektivt. Att påstå någonting annat är faktiskt inte sant. Sedan finns det alltid saker som kan bli bättre. Men i det stora hela får det svenska biståndet toppbetyg. Nu vill man alltså förändra någonting som fungerar och har fungerat väldigt bra under lång tid. Utifrån biståndets målsättning ska biståndet utgå från mottagarens behov och perspektiv inte från att gynna svenska intressen och svensk handel som ledamoten här gärna vill prata om. Det finns ett regelverk GPEDC där det talas om just biståndeffektiviteten. Och de fyra principerna innebär lokalt ägarskap fokus på resultat inkluderande partnerskap och transparens och gemensamt ansvarstagande. Principerna bygger på decennier av erfarenhet av vad som är just ett effektivt bistånd. Tycker Sverigedemokraterna att vi ska avstå från dessa principer? Ska vi inte fortsätta att leva upp till dessa viktiga principer för biståndet?	1157
3389	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Moderaterna säger ofta att de har högre ambitioner för svenskt bistånd och detta är vi väldigt nyfikna på. Magdalena Thuresson tog i sitt anförande upp och fick det att låta som att vi som är bekymrade över att man nu frångår enprocentsmålet menar att det bara handlar om att göra av med pengar. Detta vill jag starkt motsätta mig. Det är sådana påståenden som gör att debatten kan bli lite sorglig. Självklart är det innehållet som är avgörande och detta har vi brukat debattera här i denna kammare - vad som ska ingå och vad målen ska vara. Vi har diskuterat det och man har diskuterat med civilsamhället. Det är beklagligt att Moderaterna släpper principen om enprocentsmålet. Det handlar inte bara om en summa som ska fyllas med vad som helst utan det handlar om en princip nämligen stabil finansiering som är knuten till vår välståndsutveckling. Det är ännu mer beklagligt att det nu verkar pågå en enorm omdaning av svenskt bistånd bakom lyckta dörrar på Regeringskansliet. Ledamoten Lotta Johnsson Fornarve frågade om detta men jag hörde inte att det kom något svar. Därför är bra att jag också får ställa frågan. Moderaterna har tidigare varit ett seriöst parti och brukar hävda att ingångna avtal ska gälla även om några svikits under mandatperioden. Det finns en skriftlig överenskommelse som säger att regeringen åtar sig att föra dialog med och i god tid informera berörda civilsamhällesorganisationer om större förändringar men detta väljer man nu att frångå. Varför gör man det? Varför har man inte en process i vanlig ordning när stora beslut om förändringar ska göras?	1611
3390	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Låt mig börja med att säga några ord om utveckling. Det är inte först och främst bistånd som skapar hållbar utveckling och välstånd utan det är ekonomisk tillväxt och handel. Biståndet kan spela en mycket viktig roll för människor i absolut nöd och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt men det som skapar utveckling är inte först och främst bistånd utan ekonomisk tillväxt och handel. Därför är det viktigt att skapa större synergier mellan handelspolitiken och utvecklingspolitiken så att det kan leda till utveckling. Enprocentsmålet har lett till att det har varit en press att göra av med rätt" summa pengar. Detta har visats i rapporter från Eba. I mitt anförande hänvisade jag till Riksrevisionens granskning av garantiinstrumentet och om jag inte minns helt fel var Janine Alm Ericson statssekreterare på UD med ansvar för biståndsfrågor när granskningen kom. Där konstaterades att utbetalningsmålet leder till en spänning mellan att nå utbetalningsmålet och att mobilisera kapital via garantier och att flera medarbetare kände en större press på att betala ut biståndsmedel än på att mobilisera kapital. Tycker Janine Alm Ericson och Miljöpartiet att detta är ett klokt sätt att hantera skattebetalarnas pengar och att det är effektivt bistånd? När det gäller garantiinstrumentet säger Sida att en biståndskrona mobiliserar annat kapital och andra kapitalflöden som annars inte skulle kommit till. En biståndskrona kan alltså generera ett kapitalflöde på 7 kronor och kan alltså skapa mycket mer. Det är ett fantastiskt effektivt bistånd som vi borde använda mycket mer men som Riksrevisionen konstaterade inte används tillräckligt mycket därför att det finns en press att betala ut pengar. (Applåder) "	1740
3391	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Herr talman! Garantiinstrumentet är otroligt bra. Det har varit under uppbyggnad nu under ett tag och därigenom har det kanske funnits mer kompetens och fokus på att man faktiskt ska leva upp till sina åtaganden - som den här riksdagen har gett till Sida. Men även vi höjde garantiåtagandena under vår tid eftersom vi såg just den utveckling som Magdalena Thuresson talar om. Så till det här med att handel leder till utveckling: Inom klassiskt svenskt bistånd tittar man redan på hela kedjor och processer för ökad rättvis handel inom länder och mellan länder. Vi får väl hoppas att det inte är detta som Moderaterna nu stryker i sin iver att höja effektiviteten och få högre ambitioner. Och det är just det jag menar: Om man inte ens vet att de här sakerna finns i svenskt bistånd är det ju alltför lätt att man bara slänger ut barnet med badvattnet. Annars tycker jag att det låter väldigt bra med högre ambitioner. Vi har också högre ambitioner med svenskt bistånd. Det måste vi ha med tanke på hur världen ser ut. Men vi undrar vad en reformagenda för biståndet ska betyda med fokus på långsiktighet och transparens och effektivitet. Hur ska den skilja sig från dagens bistånd som ju ändå är utsett till ett av världens bästa och som redan har höga ambitioner och är långsiktigt transparent och i allra högsta grad effektivt? Varför får vi då inte vara med och förbättra? Detta har Magdalena Thuresson fortfarande inte svarat på trots att både jag och Lotta Johnsson Fornarve har ställt frågan. Varför låter ni inte civilsamhällesorganisationerna med sin kunnighet och riksdagen med sin långa erfarenhet av att styra bistånd vara med och arbeta fram detta nya så som det gjordes förra gången en stor omläggning skulle ske? Vad är ni rädda för?	1760
3392	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Janine Alm Ericson frågar vad som ska göras för långsiktighet transparens och effektivitet. I budgeten finns ett avsnitt som handlar om politikens inriktning och där kan man läsa bland annat att man med utgångspunkt i bland annat Statskontorets och Ekonomistyrningsverkets gemensamma rapporter och flera Riksrevisionsgranskningar avser att titta på hur man kan förenkla förtydliga och effektivisera både styrning och uppföljning av biståndet. Det är ett exempel. Det är väldigt glädjande om Miljöpartiet också vill se en ambitionshöjning för biståndet och komma bort från att bara fokusera på hur mycket pengar vi gör av med och faktiskt se till vilket resultat vi får. Problemet med debatten kring enprocentsmålet är ju att vi varje år i december bara diskuterar hur mycket pengar vi ska göra av med nästa år: Är det 0 91 som Socialdemokraterna lägger eller är det 0 88 som regeringen lägger? Väldigt sällan stannar vi upp och tänker: Vad har vi gjort de senaste fem åren? Vad har vi fått för resultat? Hur mycket pengar har vi gjort av med och vad har det lett till? Den diskussionen finns det aldrig tid för; den förs väldigt sällan för man är så fokuserad på frågan om exakt hur stor andel av bni vi ska göra av med nästa år. Det är ovärdigt gentemot skattebetalarnas pengar och det här utgiftsområdet att behandla biståndet på det sättet. Jag tycker att det vore väldigt bra om också Miljöpartiet kunde släppa hetsen kring exakt vilken andel av bni vi ska göra av med. Janine Alm Ericson sa ju här att Miljöpartiet också står för en ambitionshöjning. Då ställer jag gärna samma fråga som jag ställde till Tomas Eneroth i ett tidigare replikskifte: Vilka reformer - inte kopplat till andel av bni - för att förbättra och effektivisera biståndet föreslår Miljöpartiet? (Applåder)	1807
3393	Anna Lasses (C)	C	Herr talman! Tack Magdalena Thuresson för ett bra och engagerat inlägg vill jag först säga. Jag håller helt med om att vi har ett behov av att göra reformer inom biståndet. Effektivisering är alltid bra ledarskap bör diskuteras och synergieffekter är väldigt intressant. Sedan finns det andra saker där jag absolut inte håller med. Jag har framför allt två frågor. Den ena frågan har även föregående replikör varit inne på. Den handlar om processen det vill säga transparensen och dialogen alltså innan besluten fattas. Jag känner mig fortfarande lite orolig och väldigt många delar min oro: Vad är det som gör att riksdag civilsamhälle och mottagare inte får vara med i processen när man nu gör om det här? Varför måste det gå så fort? Jag tror att man kommer att få äta upp det i slutändan för även om förändring alltid skapar en viss oro brukar transparens och dialog faktiskt öka tryggheten. Sedan har vi målet. Där är ju alla i utskottet eniga om att vi står fast vid målet om fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling. Det är bra. Man säger också att regeringen står bakom detta. Men jag får inte detta att gå ihop. Hur går detta egentligen ihop med migrationspolitiken? Och hur går det ihop med talet om exportfrämjandet och att det ska gynna Sverige? För även om jag håller med Magdalena Thuresson om vikten av handel och att näringslivet får en större roll i detta undrar jag över just ansatsen att det ska vara exportfrämjande för Sverige i stället för att utgå från mottagarens perspektiv - hur går detta ihop?	1539
3394	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Tack Anna Lasses för fina ord i början av repliken och bra frågor. När det gäller processen var det egentligen inte någon stor skillnad på den här processen jämfört med hur tidigare processer har varit. Biståndet styrs genom budgeten som vi tar nu och genom strategier och regleringsbrev. Den stora skillnaden är att vi lämnar just fokuseringen på bni och förser det med en treårig budgetram. Det har ju flera partier i valet gått till val på. Moderaterna har stått i den här talarstolen och pläderat för den modellen länge. Vi vann valet och därför blir det en annan inriktning på biståndet. Men själva budgetprocessen skiljer sig inte från tidigare år utan biståndet styrs genom strategier och regleringsbrev. När det sedan gäller målet för utgiftsområde 7 är det ju att bidra till bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck. Det är ett helt enigt utskott som står bakom det målet för utgiftsområdet. Då frågar Anna Lasses hur det går ihop. Jo till exempel genom att regeringen avser att kunna se över biståndet till länder som exempelvis inte tar emot sina egna medborgare som har blivit utvisade från Sverige. Och då vill jag bara säga att det inte finns någon konflikt. Vi har inte bistånd till alla världens länder. Vi måste inte ha bistånd till alla världens länder. I alla länder där vi har bistånd har vi heller inte bistånd till alla regeringens prioriteringar utan det ser olika ut. Vi ger inte bistånd till alla länder och vi ger inte bistånd till precis allt i alla länder. Om man inte är beredd att se över biståndet . Jag förstår att min talartid är slut så jag får återkomma herr talman.	1648
3395	Anna Lasses (C)	C	Herr talman! När det gäller just bni-nivån lämnar jag det därhän. Vi har olika syn på det och jag tänker att det får vara så. Men jag vill återgå till processen för det gäller egentligen inte processen inför själva budgeten utan dessa stora förändringar. Om man nu är väldigt mån om att få ett nytt och effektivt och bra biståndsarbete varför involverar man inte då? Varför tar man sig inte den tiden och ser över hur vi kan göra detta så bra som möjligt? Jag tror ändå att det finns ganska många saker där vi skulle kunna enas. När det sedan gäller migrationspolitiken funderar jag lite grann. Jag förstår också att man inte kan ge allt till alla; det begriper jag fullt ut. Men nu har man den här väldigt strama migrationspolitiken där man mer eller mindre vill avskräcka människor från att komma hit tillsammans med målen om återvändande i biståndet. Hur går detta ihop med biståndets målsättning att fokusera på mottagaren? Jag får inte riktigt det att gå ihop; det ska jag erkänna. Jag tror dessutom att det kanske mest är ett slag i luften för så där vansinnigt många stater som är auktoritära ger vi inte stöd till. Det känns mer som att detta är någonting vi säger men som inte ger så mycket.	1209
3396	Magdalena Thuresson (M)	M	Herr talman! Vad gäller processen styrs biståndet som sagt via regleringsbrev och strategier. Det är klart att det sker beredning och att det sker och fortsatt kommer att ske dialog med många aktörer när man exempelvis ser över en strategi som löper ut. Vad gäller målet för utgiftsområdet råder det som sagt ingen konflikt. Vad det däremot råder konflikt om är svensk migrationspolitik. Jag får konstatera herr talman att om man inte ens är beredd att titta på det här verktyget ser man inte heller de stora problem Sverige i dag står inför vad gäller exempelvis ett växande skuggsamhälle och att ett nej inte alltid är ett nej. (Applåder)	646
3397	Tomas Eneroth (S)	S	Fru talman! Tack för inlägget från Magdalena Thuresson! Först och främst gäller det procenten. Man får inte sätta ett procentmål så att man bara gör av med pengar och vi kan inte sätta ett utbetalningsmål säger Magdalena Thuresson. Det kan finnas en poäng i att hon är lite försiktig med detta med tanke på det tvåprocentsmål som finns med anledning av Natomedlemskapet när det gäller försvarsutgifter. Det kan ibland finnas en poäng med att sätta procentmål för att binda sig långsiktigt vid de åtaganden man ska göra. Men Moderaterna kanske här aviserar att de vill gå ifrån också detta tvåprocentsmål. Då tror jag att vi har en annan politisk debatt. Jag tänker fokusera på det som handlar om beredningsprocessen och hur man hanterar civilsamhället. I den överenskommelse som jag nämnde i mitt anförande förbinder sig regeringen att arbeta tillsammans med civilsamhället och förbereda det. Som vi har hört från flera talare här är civilsamhället en viktig del i svenskt bistånd. Från en del i regeringsunderlaget har det sagts att det till och med är en allt viktigare del. Det står i överenskommelsen att man i god tid ska informera berörda civilsamhällesorganisationer om planerade eller pågående processer av större betydelse inom det svenska utvecklingssamarbetet. Jag konstaterar att man inte följer denna överenskommelse. Är det ett bekymmer? Eftersom jag vet att många av civilsamhällesorganisationerna lyssnar ska jag ska också ge Magdalena Thuresson en möjlighet att beskriva hur detta effektivitetsmått ska kunna tillämpas på civilsamhället. På vilket sätt ska Diakonia bli effektivare i sitt bistånd? Hur ska Olof Palmecentret Act Svenska Kyrkan eller Plan bli det? Vilka effektivitetsmått är det som ska styra deras insatser framöver? Vad är poängen med att inte involvera dem på ett tidigt stadium i processen? Och det som kanske är grundfrågan: När kommer civilsamhällets organisationer att involveras? Jag tycker att det också är en ganska grundläggande demokratiaspekt som den här regeringen helt och hållet har missat.	2046
3398	Magdalena Thuresson (M)	M	Fru talman! Låt mig börja med att svara på jämförelsen mellan 2 procent till försvar och 1 procent till bistånd. Jag är emot utbetalningsmål också till försvaret. Det är vår försvarsförmåga som är det viktigaste. Vi brukar tala om motsvarande 2 procent. Det kan mycket väl givet utvecklingen i vår omvärld i framtiden komma att behövas mer resurser till försvaret. Ingen skulle få för sig att behandla försvaret på det ansvarslösa sätt man har behandlat biståndet med stora utbetalningar i slutet av året just för att komma upp i rätt" summa spenderade pengar. Det är vår försvarsförmåga som är det viktiga. Man kan också konstatera att försvaret är statens absoluta kärnuppgift. Jag vill bara ha det sagt. Civilsamhällesaktörerna har en helt avgörande roll i biståndet. Den här regeringen och den budget som en majoritet i utskottet har ställt sig bakom avser att stärka civilsamhällets roll i biståndet just för att vi bryr oss om biståndet. Vi bryr oss om vad som görs och hur det görs. Vi bryr oss om att biståndet blir bra. Vi bryr oss alltså om innehållet inte bara pengarna. Den tidigare regeringen har behandlat kärnstödet som ett effektivt sätt just för att nå utbetalningsmålet. Kärnstödet är viktigt men det är också ett effektivt sätt att snabbt göra av med mycket pengar. Vi bryr oss om innehållet. Därför kommer vi att fokusera kärnstödet mer strategiskt och ge civilsamhällesaktörerna en större roll i biståndet. (Applåder) "	1448
3399	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! När man har denna typ av debatter är det ganska klassiskt som jag ser det att det ibland finns heliga kor i svensk politik saker som man bara inte får prata om. Man får inte röra vid det och inte lyfta fram frågan. Om man ens skulle yppa någonting om detta får man ett epitet. Eller också görs det en sådan retorisk vurpa som vi nu hörde från talarstolen där ledamoten helt enkelt försöker måla upp eller beskriva en bild av att Tidöavtalet och Sverigedemokraterna vill ta bort biståndet helt. Allt som är bra med biståndet ska vi ta bort och vi ska inte ha något mer bistånd. Sedan byggs debatten upp utifrån denna planhalva. Men nej tack jag går inte gärna in på den planhalvan eftersom det är ohederligt att argumentera på detta sätt. Det som vi gör är att vi drar ned på marginalen. Detta avtal innebär att vi lägger 56 miljarder kronor årligen på bistånd. Det är fortfarande ett av världens största bistånd. Nej vi ska inte ta bort det bistånd som fungerar. Nej vi ska inte sluta ge bistånd. Däremot ska vi på den lilla marginalen där vi drar ned effektivisera och göra saker bättre. Det är inte jag som målar upp bilden av att svenskt bistånd inte fungerar. Lotta Johnsson Fornarve vill gärna framställa det som att det är Alexander Christiansson från Sverigedemokraterna som riktar denna kritik. Jag är ny i utskottet och jag har ägnat en del tid de senaste veckorna åt att sitta och läsa igenom dessa rapporter. Och dessa rapporter är entydiga när det gäller att det saknas uppföljning och konsekvensanalyser och att det finns brister i det svenska biståndet. Om vi kan enas där kan vi någonstans kanske också hantera dessa problem. Men om man bara blundar och säger att det inte finns några problem och att vi ska fortsätta öka biståndet och bara pumpa in pengar även när det göder korruption och våld betackar jag mig för det. Det är osunt.	1892
3400	Tomas Eneroth (S)	S	Fru talman och Magdalena Thuresson! Jag konstaterar att jag inte fick något svar på frågorna. Nu finns det en chans till. På vilket sätt ska civilsamhället nu involveras i arbetet? Hur ska det bedriva sitt arbete effektivare? Vilka effektivitetsmått avser ni att tillämpa? Är det fler flickor som får stöd och hjälp i utsatta situationer eller är det ökat humanitärt bistånd beräknat efter populationen? Jag tycker att det är lite intressant för ni slänger er gärna med begrepp som ett effektivare bistånd trots att svenskt bistånd är utvärderat till både höger och vänster och uppfattas som ett av världens mest effektiva bistånd. Kan ni precisera? Kan vi få besked? Eftersom civilsamhället inte har blivit involverat och eftersom den överenskommelse som alliansregeringen slöt med civilsamhället har frångåtts kanske det är läge att lämna besked här och nu innan vi fattar beslut i Sveriges riksdag. Eftersom inte någon från regeringen ämnar komma till kammardebatten kan det vara en poäng i att någon företrädare från majoriteten ger oss ett beredningsunderlag innan det röstas i kammaren. Berätta vilka krav som ska ställas på civilsamhället! Eller får det bli som det blir? Är det så slarvigt man hanterar regeringsmakten nu för tiden?	1247
3401	Magdalena Thuresson (M)	M	Fru talman! Den här regeringen avser inte att behandla civilsamhällesaktörerna lika styvmoderligt som den tidigare regeringen gjorde med plötsliga stora avräkningar. Den tidigare regeringen aviserade 9 miljarder under våren - något som skulle drabba civilsamhällesaktörerna mycket hårt. Fru talman! Jag förstår faktiskt inte Tomas Eneroths fråga. Vi ger långsiktiga förutsättningar för biståndet. Civilsamhällesaktörerna kommer att ha en avgörande roll. Vi har aviserat en budgetram på 56 miljarder i tre år och även ett tak på asylrelaterade avräkningar. Vi har också aviserat att civilsamhällesaktörerna ska ha en större roll. Civilsamhällesaktörerna kommer att ha en viktig roll i detta. Det kommer att föras en nära dialog och de kommer vara helt avgörande genomförare av svenskt bistånd. Vi bryr oss om vad som görs och hur det görs och inte bara att man spenderar rätt" summa pengar. (Applåder) "	907
3402	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Fru talman! Sverige är ett rikt land som har råd med både ett starkt bistånd och en väl utbyggd välfärd. Det är fullt möjligt att uppnå om rätt prioriteringar görs och om vi tar ett gemensamt ansvar men då går det inte att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare. Regeringens budget innebär ett avsteg från en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet överges och ersätts med ett mål satt i kronor och ören. I ett första steg fryser man biståndet strax under den tidigare nivån men prognosen visar att det snabbt kommer att bli en betydande sänkning i förhållande till bni. För första gången på årtionden ökar fattigdomen i världen. Bara under 2022 ökade antalet människor i extrem fattigdom till 719 miljoner enligt Världsbanken. Det gör att 9 3 procent av hela världens befolkning lever i fattigdom. Det pågår just nu en hungerkatastrof i världen. Enligt FN lider 345 miljoner människor av akut undernäring en siffra som har fördubblats sedan 2019. Det är 46 miljoner barn som befinner sig på flykt. Många lever under helt omänskliga förhållanden i flyktingläger under lång tid. Orsaken är en rad globala kriser - klimatkrisen coronapandemin och ett växande antal krig och konflikter. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst innebär ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Det är tydligt att regeringen inte har några ambitioner om att Sverige ska fortsätta ta ansvar för den globala utvecklingen. De länder i EU som på senare år har ökat sitt bistånd med hänvisning till Sverige kommer inte längre att kunna se Sverige som ett föredöme - något som hade behövts i en tid när det samlade biståndet långt ifrån räcker till att uppfylla de behov som finns. Det är uppenbart att vi står inför en tydlig kursändring när det gäller biståndet. I Tidöavtalet som regeringen förhandlat fram med Sverigedemokraterna slås fast att biståndet ska användas för att uppnå migrationspolitiska syften. Människor ska med andra ord tvingas tillbaka till det ställe de flytt ifrån. Det är ett avsteg från själva grundprincipen för bistånd som säger att biståndet ska gynna mottagaren och inte givaren. Regeringen talar även om att biståndet ska utgå från möjligheten att gynna svensk handel och näringsliv. Denna inriktning är ett omodernt kostsamt och ineffektivt sätt att använda bistånd. Enligt OECD är bistånd som binds till krav på att handla med företag i givarlandet 15-30 procent dyrare och därför har OECD beslutat att avveckla bundet bistånd. Ett bistånd som är knutet till exportfrämjande arbete riskerar att bli mindre effektivt eftersom man bortser från faktiska behov i samarbetsländerna. Utifrån biståndets målsättningar ska biståndet utgå från mottagarnas behov och perspektiv inte från möjligheten att gynna svenskt näringsliv. GPEDC är det globala ramverk vi har för att gemensamt arbeta med biståndseffektivitet. De fyra principerna innebär lokalt ägarskap fokus på resultat inkluderande partnerskap samt transparens och gemensamt ansvarstagande. Principerna bygger på decennier av erfarenhet av vad som är effektivt bistånd. Vi vet att det långsiktiga utvecklingsbiståndet är effektivt. Utvecklingsbistånd är smart för att förebygga kriser och konflikter. Det är därför oroande att regeringen nu säger sig vilja prioritera det humanitära biståndet. Både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet är viktiga men för verklig förändring måste biståndet vara långsiktigt. Detta har vi sett många exempel på; till exempel har Argentina nu en lag som ger kvinnor rätten till sin egen kropp och rätt att göra abort. Det hade aldrig hänt utan långvarigt stöd till olika kvinnoorganisationer i Argentina. Sverige har en lång historia av att stödja folkrörelser i partnerländer. Det demokratiska utrymmet minskar i världen. Jämställdheten har gått tillbaka under pandemin. Kvinnor har förlorat jobbet i större utsträckning våldet mot kvinnor har ökat och fler kvinnor har fallit ned i fattigdom. Flickors tillgång till utbildning har minskat samtidigt som könsstympning och barnäktenskap har ökat. Nu kommer oroande signaler om att regeringen är på väg att fasa ut viktiga strategier. Det handlar om globala strategier som samlar insatser för jämställdhet hälsa sexuella och reproduktiva rättigheter rent vatten och sanitet samt utbildning och stöd till människorätts- och kvinnonätsorganisationer för människor som lever i extrem utsatthet exempelvis i Guatemala och Myanmar. Det ser ut som att regeringen kommer att få svårt att leva upp till orden i regeringsförklaringen där man lovade fortsatt prioritering av demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar ett utökat och effektiviserat klimatbistånd samt fokus på kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Att minska stödet till FN och skära ned på kärnstödet som regeringen aviserat är inte heller ett effektivt bistånd. Kärnstödet medger en flexibilitet som krävs i en föränderlig värld med uppblossande kriser och konflikter som till exempel de i Ukraina och Afghanistan. FN spelar också en viktig samordnade roll i världen och en stor del av de medel som kanaliseras via FN går till stöd till kvinnor och SRHR. Ett starkt kärnstöd står inte i motsättning till ett starkt stöd till civilsamhället; tvärtom är de en förutsättning för varandra. Det är den fattigaste delen av världen som drabbas hårdast av klimatkrisens effekter. Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen och den rika delen av världen måste ta sitt historiska ansvar. För att kombinera en effektiv fattigdomsbekämpning med ekologisk hållbarhet krävs satsningar på miljövänlig och hållbar produktion av energi och livsmedel samt omställning till en mer miljövänlig transport- och industrisektor. Vänsterpartiet vill därför se ett nytt additionellt klimatbistånd. Ukraina behöver självklart få ett starkt stöd från omvärlden för att bygga upp landet. Här kan Sverige spela en viktig roll men behoven är gigantiska. Det beräknas kosta 600-700 miljarder dollar samtidigt som världens samlade bistånd uppgår till mindre än 200 miljarder dollar. Det är uppenbart att världens länder måste hitta andra medel än biståndet för att bistå Ukraina i deras viktiga arbete med att återuppbygga landet. Det talas ibland helt felaktigt om biståndet som ett svart hål. Sverige har i dag ett relativt bra bistånd som är både transparant och effektivt och som ses som en förebild globalt. Samtidigt finns det näst intill inget fokus på kapital- och skatteflykt som ett svart hål. Detta berövar länder hundratals miljarder dollar varje år i uteblivna skatteintäkter. Här behövs krafttag. Vi behöver även införa en effektiv land-för-land-rapportering för multinationella företag. Kursändringen gällande svenskt bistånd görs utan någon som helst analys dialog eller ordentlig utvärdering. Senast biståndet förändrades gjordes en ordentlig analys och omställningen föregicks av en dialog med både riksdagen och biståndsgivare på bred front. Inte minst civilsamhället var inblandat. Nu överger regeringen både enprocentmålet och en i det stora hela fungerande biståndspolitik utan någon som helst dialog. Det är minst sagt anmärkningsvärt. Sverige ska vara en röst för solidaritet demokrati och mänskliga rättigheter i världen. I Vänsterpartiets budgetmotion återställer vi både enprocentsmålet och lägger fram förslag om ett additionellt klimatbistånd som omfattar 500 miljoner kronor för år ett och sedan trappas upp till 1 miljard kronor för de nästkommande åren. Detta gör vi för att motverka effekterna av klimatkrisen och bidra till en rättvisare mer demokratisk och jämställd värld. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskat avstår jag från ställningstagande på utgiftsområde 7. Jag hänvisar i stället till Vänsterpartiets särskilda yttrande. (Applåder)	7994
3403	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Sverige är sedan många år en humanitär stormakt och en förebild för världens länder genom vårt generösa bistånd som går till att bekämpa fattigdom och stärka kampen för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Det ska vi vara stolta över och vidareutveckla. I olika utvärderingar bland annat av OECD-Dac har svenskt bistånd fått kritik. Det har blivit alltför spretigt har många olika mål och strategier och förmedlas via många olika organisationer. Det gör biståndet mindre effektivt. Det blir svårare att följa och utvärdera om det verkligen ger avsedd effekt. Flera bedömare har också påtalat att Sverige som nation inte har tagit till vara det inflytande vi rimligen borde kunna begära i FN-systemet med tanke på att vi är en av världens främsta biståndsgivare i förhållande till befolkningsstorlek. Som kristdemokrat är jag en stark förespråkare för ett generöst och effektivt bistånd. Som många känner till har jag egna erfarenheter efter fyra års arbete som sjuksköterska i ett land i Afrika. Med ett snart fyrtioårigt perspektiv och fortlöpande så gott som dagliga kontakter med landet samt inblick i många andra biståndsländer har jag sett både goda och dåliga exempel. Det finns verkligen behov av att reformera biståndet så att det blir än mer effektivt och träffsäkert. Vi vill ju att varje krona ska nå fram dit där den gör allra bäst nytta med att lyfta människor ur fattigdom och ge kunskap och redskap för utveckling och självförsörjning till individer men också till lokalsamhällen och hela nationer. Regeringen lyfter därför fram några tematiska prioriteringar: fattigdomsbekämpning hälsoinsatser för de mest utsatta demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar utökat och effektiviserat klimatbistånd samt flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter. Regeringen vill också kanalisera en större andel av biståndet via civilsamhället och fokusera det multilaterala samarbetet på organisationer som har de utpekade tematiska prioriteringarna samt på humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. Låt mig säga några ord om civilsamhällesorganisationerna. De har långvariga och djupgående kontakter med sina syskonorganisationer i mottagarlandet. Det skapar ömsesidigt förtroende och minskar risken för korruption. Dessutom har de ofta en slimmad administration vilket gör att mindre pengar försvinner efter vägen. Det finns organisationer som förmedlar 87 procent av de insamlade medlen till de hjälpbehövande. Fru talman! Jag är stolt över att det i regeringens förslag nu ingår en kristdemokratisk innovation. För första gången i historien sätts ett tak för avräkningar för flyktingmottagandet i Sverige. Det som hände i april i år när Socialdemokraterna plötsligt ryckte undan 18 procent av de så kallade biståndslimitarna var destruktivt. Det drabbade civilsamhällesorganisationerna med i snitt 38 procent av deras budgetar under innevarande budgetår - utan förvarning. Det gjorde Sverige till den största mottagaren av svenskt bistånd. Det är magstarkt att just Socialdemokraterna nu kallar regeringens reformering för en slakt av biståndet. Regeringens tak på 8 procent för avräkningar förhindrar att något motsvarande upprepas. Regeringen utökar också de statliga garantierna och ger ett kapitaltillskott till Swedfund för bland annat ökade klimatinvesteringar. Både Sidas garantier och Swedfunds investeringsstöd har i utvärderingar visat sig ge mycket goda effekter genom att möjliggöra investeringar för att utveckla företag och göra klimatanpassningar i utvecklingsländer. Allt detta ligger väl i linje med Kristdemokraternas biståndspolitiska program som kom i somras. Att utveckla handel i både stor och liten skala är ett viktigt sätt att driva utveckling. När exempelvis kvinnliga jordbrukare får avsättning för sina produkter visar forskningen att inkomsterna i första hand går till barnens utbildning. Man skaffar skoluniformer pennor skrivböcker och näringsrik kost till barnen. Nästa steg är ofta att förbättra det egna hemmet. Man kanske ersätter palmbladstaket med ett plåttak som är mer motståndskraftigt mot regn och stormar. När man klarat det grundläggande och livets nödtorft kanske man har råd att anställa någon som då också får del av det ökade välståndet och i nästa steg kanske man kan skaffa sig ett transportmedel så att man kan transportera sina grödor till marknaden i staden i stället och få ännu större avkastning av sitt arbete. På så sätt sprids goda ringar på vattnet. Det här kan jämföras med hur männen agerar. Om de får en liten extrainkomst är det tyvärr ofta så att den går till egen konsumtion av till exempel alkohol eller kanske till prostituerade. På en punkt avviker den här överenskommelsen från kristdemokratisk politik. Det gäller enprocentsmålet. Vi kristdemokrater står fortfarande upp för att det är en god princip att avsätta en viss andel av bni för bistånd - 1 procent - med tanke på de stora behov som finns i vår värld. De behoven har dessutom ökat på grund av pandemin torkan och svälten på Afrikas horn och Rysslands krig i Ukraina. Men - och detta är ett viktigt men - i fyrpartiöverenskommelsen och i budgeten finns en föredömlig långsiktighet i och med att biståndet fryses på nivån 56 miljarder kronor per år. Det innebär en sänkning med 1 4 miljarder kronor jämfört med årets budget men det ligger fast på den nivån i tre år oberoende av om vi går in i en lågkonjunktur under kommande år. Med enprocentsmålet skulle biståndet i så fall sänkas. Kombinerat med ett tak för avräkningar på 8 procent ger vårt förslag en långsiktighet och planerbarhet som överträffar Socialdemokraternas. De ryckte först bort 18 procent av biståndet för flyktingmottagande och gjorde sedan själva i höstens budgetmotion avsteg från enprocentsmålet så att det skulle hamna på 0 91 procent det vill säga bara en bråkdel högre än regeringens 0 88 procent. Det är också viktigt att framhålla att Sverige fortfarande är ett internationellt föredöme som biståndsgivarland. Det är bara Luxemburg i hela världen som överträffar Sverige i andel av bni. Kom ihåg det när ni hör vänstergänget gå på om ett slaktat bistånd! Med det förslag regeringen lagt fram kan Sverige bli inte bara det mest generösa utan också det mest effektiva biståndslandet. Med detta vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande. (Applåder)	6368
3404	Anna Lasses (C)	C	Fru talman! Jag håller med om att avräkningstaket är bra. Det gör att det blir stabilt och att man vet vad som gäller. När det gäller enprocentsmålet gläder det mig visserligen att Kristdemokraterna håller fast vid det men jag måste ändå fråga var gränsen går. Vi har ju hört åtminstone från Sverigedemokraternas sida att det här eventuellt är ett första steg. Vad händer i nästa steg när man vill ned till 0 5 procent? Hänger Kristdemokraterna med då eller säger de nej? Det är min ena fråga. Den andra frågan handlar om processen. Varför får inte civilsamhället och riksdagen vara med när man nu gör så stora förändringar i biståndet - och då pratar jag inte om pengarna utan om principerna för hur man fördelar tänker och ska arbeta med det. Jag håller med om det Gudrun Brunegård sa om utveckling av handel när det kommer till just kvinnliga jordbrukare och utbildning. Det är verkligen ett av de bästa sätten att få till utveckling - inte minst ekonomisk sådan. Men det här står väldigt långt från målet att gynna svensk export. Jag skulle önska att man snarare fokuserade på att säga att man ska involvera näringslivet och hjälpas åt för att det ger ett mervärde. Hade inte det varit bättre än att säga att man ska gynna svensk export?	1252
3405	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Tack Anna Lasses för kloka frågor! Just avräkningstaket tror jag kommer att vara helt avgörande framöver för att bidra till helheten i budgeten. Det är en viktig förhandlingsvinst för oss kristdemokrater som delvis gör att vi accepterar att vi inte riktigt uppnår enprocentsmålet i år. Men Kristdemokraternas ambition är naturligtvis att i kommande förhandlingar kunna höja det. Vi har skissat på en reformering av biståndet i vårt biståndspolitiska program och många av skrivningarna finns med nästan ordagrant i regeringens budget. Med tanke på den effektivisering som kan ske är min förhoppning att våra samarbetspartner i regeringsunderlaget kommer att se att varje krona kommer till nytta. Då kan det med tanke på de otroliga behov som finns runt om i världen vara motiverat att höja till 1 procent och ha detta som ett åtagande vilket vi vill. När det gäller processen tror jag att vi får ha respekt för att det har gått väldigt kort tid sedan regeringen tillträdde. Alla detaljer kan inte vara på plats. Det pågår just nu en ganska forcerad process för att man ska hinna med det som är möjligt i nuläget. Jag utgår dock från att man kommer att involvera civilsamhället och ha en dialog med oss i utskottet och även i riksdagen längre fram när det hela kommer in mer i gängse banor arbetsmässigt.	1328
3406	Anna Lasses (C)	C	Fru talman! Jag hoppas att Kristdemokraterna verkligen kan hålla i detta och försöka att putta upp det så att det inte åker ned ytterligare. Jag håller med om att det har varit en oerhört forcerad process. Det är just detta som är problemet när man gör stora förändringar och det skapas en stor oro. Då är det ännu viktigare att alla känner att de är med och att de kan bidra med den kunskap som de har. Då är det också lättare att inte göra stora misstag som man sedan måste riva upp och göra om. Jag tycker att det är tråkigt att man inte har sagt: Stopp och belägg - så här snabbt kan vi inte göra det! Den här processen med den överenskommelse om att involvera civilsamhället som ligger i botten är mycket viktig. Jag hoppas att Kristdemokraterna håller med om detta och att partiet bevakar det och ser till att det är någonting som tas med åtminstone i den vidare processen.	885
3407	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Anna Lasses och alla andra kan lita på att Kristdemokraterna kommer att fortsätta hålla i. Biståndet är en otroligt viktig del av Kristdemokraternas ideologiska grund. Solidaritet med medmänniskor som har större behov än vad vi har är en av Kristdemokraternas grundprinciper så detta kommer Kristdemokraterna verkligen att hålla i - det kan jag lova. Jag håller med om att alla ska vara med i processen och det utgår jag från att man kommer att inbjudas till att vara framöver. Jag vill dock betona att de åtgärder som vidtas nu och den inriktning som vi har skissat på i den kristdemokratiska biståndspolitiska rapporten inte är något som har gjorts hipp som happ utan detta har vi grundat på forskningsrapporter och utvärderingar från OECD-Dac IDA Expertgruppen för biståndsanalys och så vidare. Vi föreslår reformer som regeringspartierna har accepterat exempelvis när det gäller garantier Swedfund och att låta en större andel gå via civilsamhället. Jag har gott hopp om att våra samarbetspartier kommer att fortsätta lyssna på oss. Vi har ett djupt och långvarigt engagemang i biståndsfrågor. Vi har också ett stort förtroende i dessa frågor och detta är vi naturligtvis måna om att upprätthålla vårda och vidareutveckla.	1253
3408	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Fru talman! Tack Gudrun Brunegård för anförandet! Det var mycket som Gudrun Brunegård framförde som jag kan hålla med om. Jag tycker att det är bra att man har fått ned avräkningarna av biståndet även om jag helst hade sett att det inte hade gjorts några avräkningar över huvud taget. Jag anser att bistånd ska användas just till bistånd och inte till andra saker. Vi ser nu att behovet av bistånd är större än någonsin. Fattigdomen ökar. Hungerkatastrofen är ett faktum. Flickor kvinnor och barn har drabbats särskilt hårt. Jämställdheten minskar igen och våldet mot kvinnor ökar. Det finns minst sagt stora behov inom biståndet inte minst när det gäller demokrati- och rättighetsbistånd. Både liberaler och kristdemokrater lovade före valet att enbart stödja en budget där 1 procent av bni går till bistånd. Att detta löfte nu kastas över bord tycker jag är ett svek både mot väljarna och mot de miljontals människor i världen som är i behov av internationellt bistånd. Hur förklarar ni detta svek för väljarna? Att sänka biståndet i en tid då globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är inte rimligt anser jag. Jag vill gärna ha ett svar på hur ni resonerar om sänkningarna av biståndet.	1229
3409	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Tack Lotta Johnsson Fornarve för berömmet! Det är jätteviktigt att vi har den här dialogen. Vi lever ju i en ofullkomlig värld och detta gäller även politiken. Vi har båda höga ambitioner Lotta Johnsson Fornarve men för att vi ska få våra ambitioner genomförda behöver vi dessvärre samarbeta med andra eftersom varken Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna har 51 procent av väljarstödet. Då krävs det att man förhandlar. Ni ska förhandla med ett parti som är berett att mitt under ett pågående budgetår rycka undan 38 procent av biståndet till civilsamhällesorganisationerna så vi kanske ska balansera det här. Trots att vi i Kristdemokraterna samarbetar med två partier som hade velat sänka biståndet mer har vi lyckats få igenom avgörande reformförslag som innebär ett bibehållet högt bistånd på 0 88 procent av bni och ett tak för avräkningar. När det gäller avräkningstaket eller avräkningar över huvud taget vill jag påminna om att detta är någonting som OECD-Dac godkänner. Vi ska jämställa flyktingmottagande i våra egna länder med det flyktingmottagande som många biståndsländer har. Det är detta som är grunden till att avräkningarna finns. Jag instämmer med Lotta Johnsson Fornarve - jag hade helst velat se att det hade varit noll i avräkningar. Men med ett tak på 8 procent ligger vi 10 procentenheter bättre till än vad Socialdemokraterna åstadkom i april i år när man sänkte med 18 procent.	1431
3410	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag tycker att det var en fascinerande argumentation från Sverigedemokraterna. Med denna definition av bistånd skulle man i så fall kunna utesluta väldigt mycket stöd till länder som är icke-demokratier med argumentet att biståndet i så fall tränger undan saker och ger utrymme för annat. Det vore en förödande konsekvens i förlängningen. Jag vill minnas att Sydkorea en gång i tiden var världens fattigaste land - 1956 - och då startades stora svenska och internationella biståndsinsatser. Nu har det gått något bättre för detta land. Det går att hjälpa länder och utveckla dem. Och svenskt bistånd är världsledande i fråga om att hitta modeller för hur man faktiskt hjälper länder att utvecklas och få egen kraft och kapacitet. Sverigedemokraterna brukar alltid argumentera om att vi ska ha en mycket restriktiv flyktingpolitik och migrationspolitik och säga att det är bättre att hjälpa folk där de bor och att de inte ska komma hit till Sverige. Vi har hört det i decennier och vi ser nu också att det är en politik som får genomslag. Men ska man inte ens hjälpa dem där hemma om man ska skära ned på biståndet? Här försöker Sverigedemokraternas representant Alexander Christiansson säga att ni bara vill ha ett effektivare bistånd. Men det är bara ett år sedan som ni sa att ni skära ned på biståndet med 50 procent. Det var ingen annan styrmodell. Det var verkligen att sätta ett tak och säga att det ska vara 50 procent - hälften ska bort. Oscar Sjöstedt er ekonomisk-politiske talesperson sa att han inte skulle gråta om man lade ned Sida. Så vid sidan av det vackra talet om effektivisering är sanningen att ni inte tycker om bistånd. Ni tycker inte att man ska hjälpa till. Ni vill kraftigt skära ned biståndet. Därför ställer jag ändå grundfrågan: Tycker ni fortfarande att det vore rimligt att skära ned biståndet till 50 procent eller är ni nöjda med den förändring som ni nu har fått genomslag för i Tidöavtalet?	1963
3411	Lotta Johnsson Fornarve (V)	V	Fru talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för svaret. Jag håller som sagt med om att det är viktigt att vi minskar avräkningarna men Vänsterpartiet hade helst sett att det inte hade skett några avräkningar över huvud taget. Gudrun Brunegård sa att man minskar biståndet marginellt men på sikt kommer det ju att bli en ganska kraftig sänkning av biståndet i och med att man fryser biståndet i kronor och ören. På sikt kommer detta att innebära ganska kraftiga nedskärningar av biståndet; så är det ju. Jag måste säga att jag tycker att det är ett svek mot era väljare att ni inte stod upp för enprocentsmålet vilket ni i valrörelsen tydligt och klart sa att ni skulle göra. Det är ju de mest utsatta i världen som drabbas av detta svek. Jag undrar var ni egentligen vill skära i biståndet. Är det i stödet till flickors utbildning som har gått tillbaka kraftigt efter pandemin? Är det i stödet för att förhindra våld mot kvinnor och barn och för att minska könsstympning? Är det i stödet till människorätts- och demokratiaktivister runt om i världen? Var ska ni skära? Ni säger att civilsamhället är viktigt och ställer detta lite grann i motsättning till FN och kärnstödet. Jag tycker att detta är fel att göra för båda behövs. Civilsamhället säger också att man beklagar att biståndet till de multilaterala organisationerna och kärnstödet minskar för de är avhängiga av varandra. Kärnstödet har varit otroligt viktigt under pandemin för att snabbt kunna ställa om sätta in medel och vara flexibel. Båda dessa stöd är väldigt viktiga och står inte alls i motsättning. Jag skulle vilja höra några kommentarer om detta från Gudrun Brunegård.	1651
3412	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för stödet för ett tak för avräkningar. Jag hoppas att ni kan påverka era samarbetspartier vad gäller att införa ett sådant så att vi slipper vara med om sådana brutala ryck som skedde tidigare i år. När det gäller oron för att biståndet ska minska handlar det inte om några brutala siffror. Utifrån den prognos som finns om bni-tillväxten är 2023 års bistånd 0 88 procent av årets en siffra som har upprepats flera gånger i dag. För 2024 beräknas den ligga på 0 86 procent och året därefter på 0 82 procent. Det är trots allt fortfarande marginella summor det handlar om; det är tusendels procent. Under tiden kommer en effektivisering att ske så att varje krona kommer att träffa ännu mer rätt än den gör i dag. Det handlar inte om att vi ska skära ned biståndet till FN-organisationerna och andra som tar emot kärnstöd utan om att en större andel ska förmedlas via civilsamhället. Här måste vi titta på vilka som gör detta bäst. Det kanske är doktor Mukwege i östra Kongo som är bäst på att stå upp för kvinnors rättigheter och motverka den destabilisering som väpnade grupper gör på andras bekostnad. Då är det han som ska ha pengarna och inte en annan organisation.	1223
3413	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för både anförande och tidigare svar. Ni har i förhandling tvingats frångå enprocentsmålet. Detta har du hederligt och renhårigt förklarat men det är ändå beklagligt. Det är synd att ni inte kunde hålla emot men det är bra att du uttrycker ambitionen att komma tillbaka dit. Det som också är sorgligt är att ni står bakom det nyspråk som Moderaterna och biståndsministern ägnar sig åt när det gäller effektivitet och transparens. Här får vi ju inga svar. Förutom att Kristdemokraterna har stått upp för enprocentsmålet och fortsätter att göra det vill Kristdemokraterna också ge civilsamhället ett stort utrymme. Jag hörde Gudrun Brunegård säga att det går lite fort nu men att man senare ska involvera också civilsamhället i de stora förändringar som görs. Men det är nu nya förslag tas fram och Regeringskansliet bakar om hela politiken för internationellt utvecklingssamarbete och bistånd. Då vore det bra om de som har kunskap kompetens och erfarenhet deltog i detta arbete. Hur kan Kristdemokraterna gå med på att göra en sådan stor omdaning som vi befarar att det blir utan att civilsamhället involveras från början?	1173
3414	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Jag vill tacka Janine Alm Ericson för ett engagerat inlägg. Eftersom jag behöver gå till ett annat möte efter denna debatt vill jag pass på den påminnelse jag gav till Lotta Johnsson Fornarve. Även Miljöpartiet har hög svansföring men för att även ni ska vara kapabla att genomföra den höjning av biståndet ni vill göra är ni beroende av att samarbeta med andra. Det parti ni har samarbetat med tidigare i regeringsställning gjorde den historiskt mest brutala slakten av biståndet med 18 procent av biståndet totalt och 38 procent som direkt drabbade civilsamhällesorganisationerna. Ha detta i åtanke framöver. Vi har pekat ut en riktning. Vi ska bekämpa fattigdom och möta humanitära behov. Vi ska stödja barnens rätt och civilsamhället. Vi ska kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter och höja klimatbiståndet. Vi ska stå upp för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter SRHI och hbtqi-personers förutsättningar och rättigheter. Allt detta finns med i budgeten och med denna inriktning kommer det givetvis att ske förhandlingar framöver. Till exempel ska min kollega möta biståndsministern i dag så det pågår diskussioner.	1158
3415	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för medskicket när det gäller förhandlingar. Det kan ett litet parti alltid behöva. Budgeten minskar och regeringen har valt att frångå enprocentsmålet. Men det är kanske inte summan i sig som är mest oroväckande för den kommer väl att påverka mer på sikt. Nu är det snarare regeringens uttalade ambition att lägga en stor del av biståndspengarna på Ukraina. Vi tycker att Ukraina ska få så mycket stöd och hjälp vi någonsin kan ge men vi har inte sett finansieringen och vet inte hur mycket annat detta fokus på Ukraina kommer att tränga ut. Förhandlingar pågår och vi hade väl inte trott något annat. Men jag vill fråga Gudrun Brunegård: Vad har Kristdemokraterna för ingångar i de förhandlingar som pågår? Gudrun Brunegård nämner många bra saker som är viktigt att behålla i biståndet. Men vi vet samtidigt att man kommer att behöva dra ned. Vad är Kristdemokraterna beredda att dra ned på? Man kan inte upprätthålla samma ambitionsnivå i alla dessa delar. Kommer man att dra ned på klimatbiståndet på kvinnors och flickors rättigheter eller på demokratistödet? Jag vill höra hur Kristdemokraterna prioriterar i dessa svåra frågor.	1183
3416	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar Janine Alm Ericson för nya frågor som är viktiga att diskutera. Låt mig fortsätta att utveckla det jag inte riktigt hann med i ett tidigare replikskifte kring effektiviseringar. Vi har väldigt många olika organisationer såväl FN:s kärnstödsorganisationer och andra stora organisationer som civilsamhällesorganisationer som jobbar med en och samma sak. Då kan man behöva se över vilka som gör det på mest effektiva sätt. Det är detta jag menar med effektivisering. Fokuserar man medlen på detta kan man få lika bra eller ännu bättre effekt genom att samarbeta med färre organisationer. OECD-Dac och även EWA har pekat på att Sveriges bistånd under åren har slirat iväg och spritts ut på för många olika organisationer och fokusområden vilket gör det ineffektivt. Det är denna typ av fokusering och effektivisering som behöver göras och då frigör man också medel för att stärka andra områden exempelvis Ukraina som i nuläget behöver väldigt mycket stöd och som redan är ett av Sveriges främsta bidragsmottagarländer. I den här diskussionen måste vi också komma ihåg att Sverige utövar bistånd genom EU. Vi har inte pratat så mycket om den delen än men där har vi ju en stor samlad kraft som vi kristdemokrater menar att Sverige behöver utnyttja. Vi behöver påverka andra länder inom EU både när det gäller biståndet globalt och inte minst när det gäller Ukraina.	1399
3417	Tomas Eneroth (S)	S	Fru talman! Jag tänkte först och främst säga något om avräkningen och Dac. Jag tror att det är viktigt för dem som följer debatten och hör Gudrun Brunegård att ändå komma ihåg hur situationen såg ut. Vi fick signaler om 250 000-300 000 flyktingar från Ukraina bara till Sverige. Det var prognoser som gjordes utifrån krigsläget då. Det gällde att snabbt skaffa förutsättningar att möta detta och det gjorde vi genom att följa Dac-kriterierna de regelverk som faktiskt finns. Sedan visade det sig att det inte behövdes och då återfördes resurserna. Men det som skiljer sig åt när det gäller utmaningen för alla partier i den förra regeringskonstellationen är att vi inte tvekade en sekund när det gäller enprocentsmålet. Det gör dock den konstellation som Kristdemokraterna nu ingår i. Jag kan tycka att det är vällovligt och till och med positivt att Gudrun Brunegård här säger att man önskar kunna höja biståndet. Men här finns ju flera partier vars uttryckliga målsättning är att sänka det. Moderaterna vill sänka till 0 7 procent och Sverigedemokraterna till 0 5 procent. Den sannolika konsekvensen av detta kommer att vara ett minskat bistånd framöver. Jag blir lite orolig eller till och med mycket orolig när jag hör att det inte bara handlar om att så småningom involvera civilsamhället - för civilsamhället är ju inte involverat trots den expertkunskap som finns - utan att Gudrun Brunegård också säger att hon hoppas att det också ska finnas en dialog med oss i utskottet. Det gjorde mig lite förvånad för jag förutsatte att det fanns en dialog åtminstone där. Men Gudrun Brunegård har alltså själv inte heller deltagit i de här diskussionerna. Då kanske det blir svårt för henne att svara på min fråga som jag tycker är intressant. Om nu den övergripande strategin från Kristdemokraterna är att se till att biståndet ska bli så effektivt att alla tycker att det är rimligt att höja det hur ska det effektiviseras? Är det genom det vi hörde i den senaste repliken att konkurrensutsätta biståndsorganisationer och se vem som gör det bästa jobbet?	2070
3418	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Tack Tomas Eneroth för att du ger mig tillfälle att förtydliga om jag var oklar eller uttryckte mig slarvigt! Självklart pågår det en dialog och min kollega är precis på väg till ett sådant möte. Vi har fortlöpande haft möten tidigare också. Det jag uttryckte förhoppning om var att civilsamhället ska uppleva att de blir inkluderade på motsvarande sätt. Men jag vill återigen säga det att det är lite magstarkt att ett parti som plötsligt ryckte undan 18 procent av det totala biståndet så att det drabbade civilsamhällesorganisationerna med 38 procent under innevarande år ifrågasätter att vi fryser biståndsnivåerna. Det handlar om att göra det förutsägbart och planerbart. Med de effektiviseringsåtgärder och den reformagenda vi har skissat på tror jag att vi kommer att få se att biståndet verkligen blir mer effektivt och att fler kronor kommer att nå fram till de mest hjälpbehövande att det som vi har skrivit upp i budgeten om ökat klimatbistånd och fortsatt stöd till kvinnors och flickors rättigheter och så vidare kommer att uppfyllas och att våra samarbetspartier därigenom också kommer att motiveras. Det jag har hört när jag har lyssnat på dem i debatten är just att det är oförutsägbarheten och risken att pengar försvinner längs vägen som gör att de är kritiska till biståndet. Detta behöver vi rätta till.	1345
3419	Tomas Eneroth (S)	S	Fru talman! Nu får Gudrun Brunegård sin sista chans att ändå svara på frågan: Hur ska civilsamhället effektivisera detta? Det var ju detta som var min fråga. Jag förstår den bekräftelse som nu kom av att civilsamhället inte har involverats och att det var medvetet. Jag beklagar det och tycker att det är synd för där finns ju expertisen. Jag konstaterar att Kristdemokraternas vägval innebär att man nu systematiskt lägger sig på en lägre nivå för biståndet framöver och har accepterat detta trots tidigare uttalanden till väljarna. Det är en modell vi numera känner igen på flera politikområden. Om man nu dessutom fryser beloppet hur ska då ett effektivare bistånd då så småningom enligt Gudrun Brunegårds önskemål kunna bli mer? Det kanske ledamoten kan grunna på framöver. Jag tycker att alla som lyssnar och följer den här debatten ändå av någon företrädare för majoriteten skulle kunna få reda på hur civilsamhället ska bli effektivare. Gudrun Brunegård sa i sitt anförande att om det är flera som gör det kanske några inte ska göra och vi kan se vem som gör det bäst. Ska man konkurrensutsätta detta och se vem som är den bästa på bistånd i det här landet? Kan ni beskriva hur urvalet ska gå till vilka som ska bort och när man ska få reda på detta? Skapar inte Gudrun Brunegårds uttalande i debatten just den osäkerhet och rädsla i civilsamhällesorganisationerna som hon säger sig vilja undvika?	1418
3420	Gudrun Brunegård (KD)	KD	Fru talman! Vi har i förhandlingar med tre andra partier accepterat en tillfällig frysning på tre år som kommer att ge utrymme för ett reformarbete. Där kommer vi att få ett effektivare bistånd där fler kronor kommer att nå fram till de mest behövande och till de prioriterade områden som finns beskrivna i budgeten. Tomas Eneroth en före detta regeringsföreträdare säger att Socialdemokraterna står upp för biståndet. Men tittar man på siffrorna ser man att det inte är mer än 0 91 procent som Socialdemokraterna lägger på bistånd i årets budget trots att man inte har behövt förhandla med någon annan. Jag tycker att det är Tomas Eneroth som ska stå till svars i stället. Nu har han tyvärr ingen möjlighet att svara men han kanske skulle kunna göra det på något annat sätt. Skulle Tomas Eneroth vara beredd att införa ett tak på biståndet på motsvarande sätt som vi nu har fått med oss de andra regeringspartierna på att göra? När det så gäller effektiviseringen och det som Tomas Eneroth börjar så oro om - att vissa organisationer skulle slå ut andra - är det snarare så att det är på bekostnad av kärnstödsorganisationerna som man behöver fokusera. Där har man flera olika organisationer som i ett och samma land jobbar med precis samma saker. Det kan också vara så att man i ett land jobbar med en viss sak medan den görs av en annan organisation i ett annat land. Det är där man behöver effektivisera.	1419
3421	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Jag tackar Tomas Eneroth för frågorna. Det var ett bra inspel. Ledamoten lyfte fram Sydkorea. Jag har själv jobbat inom biståndsverksamhet men inte i Sydkorea. Jag jobbade i Filippinerna och jag vet att bistånd gör skillnad. Om det hade varit så att bistånd inte gör skillnad alls hade vi nollat detta anslag. Nu gör Tomas Eneroth precis samma sak som gjordes i tidigare replikskifte. Han lyfter fram ett narrativ om att Sverigedemokraterna inte vill ha något bistånd. Men så är inte fallet. Tomas Eneroth som är en tidigare minister som jag faktiskt respekterar på många sätt borde kunna göra kopplingen att det är centralt och viktigt med effektivisering. Man brukar säga att det som är sunt för näringslivet i en lågkonjunktur är att företag stannar upp och funderar på sina kostnader och utgifter för att effektivisera så att de använder sitt kapital på rätt sätt. Varför skulle det finnas vissa heliga kor inom svensk politik som inte går att ifrågasätta och som inte går att skära ned på? Jag förstår inte resonemanget. Det skulle vara intressant att höra Tomas Eneroth utveckla det lite grann. Jag fascineras över att Tomas Eneroth också lyfte fram migrationspolitiken och Sverigedemokraternas ambition att dra ned på den. Tomas Eneroths partiledare sa häromdagen att det var Socialdemokraterna som skapade paradigmskiftet i svensk migrationspolitik och att vi egentligen inte skulle ha fått igenom någonting eftersom det var Socialdemokraterna som gjorde denna omläggning. Är Tomas Eneroth nöjd med den migrationspolitik som Tidöavtalet innebär?	1586
3422	Anna Lasses (C)	C	Fru talman! Jag har en son en partner tre hundar en katt och en robotdammsugare. Jag promenerar med mina hundar ser på Doctor Who och går till jobbet varje dag. Men dygnet runt hör vi larmet och ljudet från de ryska raketerna." Orden är min namnes Annas. Hon och fyra andra kvinnor satt precis framför mig och många andra i förstakammarsalen här i Sveriges riksdag bara för några dagar sedan: Martha Natalie Anna Tanja och Natalia - fem kvinnor som berättar om sin vardag och sitt arbete i krigets Ukraina. Det finns ingen tvekan och inget alternativ i deras arbete bara en absolut tro: "It is our destiny to protect the democracy and rest of the world." Tidigare samma dag läste jag rapporter om alla de ukrainska barn som Ryssland kidnappat och fört bort och nu adopterar bort till ryska vuxna för omprogrammering. Det är rapporter som också ingående berättar om tortyr av civila så kallad filtrering för att se vilka som är lojala gentemot Ryssland. Människor avrättas och begravs i massgravar. Ondska kan ses som frånvaro av godhet och frånvaro av empati. Här är ondskan total. Jag vet att vårt stöd här i Sverige till Ukraina är absolut och självklart hela vägen. Men det är inte bara för att det är rätt utan också för att det också handlar vår egen säkerhet vår frihet och vår demokrati. Det här är självklart. Alla vi som bor i Sverige vet detta. Vi påminns om det inte minst i vår vardag när elpriserna stiger. Det blir därför lätt att förklara varför bistånd till Ukraina ska finnas. Men världen är större än så. Vi har klimatförändringarna och en pandemi som har påverkat. Det gör att fattigdomen nu börjar öka igen. Vi har en generation barn som på många håll inte har gått en enda dag i skolan. Vi har flickor som i allt högre grad gifts bort allt yngre. Det riskerar att öka utanförskapet och demokratin backar. Det sker i länder som Iran Irak Myanmar Afghanistan. Guatemala och på Afrikas horn och så vidare. Listan kan göras lång. I det läget tar regeringen bort enprocentsmålet. Förutom att resurserna egentligen borde öka signalerar det även om vi fortfarande globalt sett har ett generöst bistånd att Sverige backar och tar ett steg tillbaka. Regeringen talar om effektivitet ledarskap och synergieffekter. Här håller jag absolut med. Om det görs på rätt sätt finns det absolut saker i det svenska biståndet som behöver reformeras. Det handlar om hur man gör det. När man i ett läge som detta minskar summan fokuserar väldigt starkt på närområdet och dessutom lägger om så att man framför allt fokuserar på det humanitära biståndet och minskar det långsiktiga biståndet väcks en oro hos mig och många andra. Man kopplar biståndet till migrationspolitiken för att tillsammans avskräcka människor från att komma hit. Det gör att Sverige än mer uppfattas som ett land som bygger murar. Det är märkligt att man gör på det sättet. Fru talman! Jag vill ändå lyfta fram det genuina engagemang som finns både i vårt utskott och i riksdagen även om vi ibland kommer till olika slutsatser. Man talar om ett paradigmskifte. Här håller jag med. Det håller verkligen på att ske ett paradigmskifte och det väcker oro. Vi har i utskottet talat om att målet ligger fast. Vi i Centerpartiet skrev en motion om det för att verkligen försäkra oss om att målet för biståndet ska vara just fattigdomsbekämpning utveckling och demokratiutveckling. Men när man tittar på förslagen från regeringen tycker jag ändå att det visar sig någonting annat. Det gäller det nämnda villkoret kopplat till migrationspolitiken men också att man talar om att gynna svenska intressen. Centerpartiet är absolut för att öka synergieffekterna med handelspolitiken och att engagera näringslivet i mycket högre grad än vad som görs i dag. Det är bra. Det är också bra att satsa på lokala företag på plats hos mottagarna. Allt det är bra. Men det är fortfarande ett fokus hos själva mottagaren som är det viktiga. Det är det väsentliga inte att gynna svenska intressen. Sedan har vi processen som vi har diskuterat här flera gångar i dag. Varför är det så bråttom att vi måste frångå de avtal som finns? Varför får inte riksdag och civilsamhälle vara med när vi gör den stora omläggningen av biståndet? Man stänger den transparensen och dialogen. Det är oroväckande. När andra länder minskar sina bistånd hade Sverige kunnat fortsätta att vara ett ledarland en respekterad föregångare. I stället minskar vi nu resurserna och stänger våra gränser. Sten för sten bygger vi en mur mot omvärlden i något slags villfarelse om att det ska kunna ge oss ökad trygghet. Det görs trots att historien ändå visar att murar är ett extremt dyrt och kortsiktigt sätt och att det mest skapar en chimär av trygghet och ingenting annat. Människor som känner sig trygga orkar göra motstånd. Människor som har kunskap och kan ifrågasätta kan göra motstånd. Människor som känner sig sedda och känner stöd vågar arr göra motstånd. Därför är det så viktigt att vi med hjälp av det svenska biståndet och med vår internationella politik ser till att människor runt om i världen känner sig trygga och att vi tar det ansvaret. Det är någonting som gynnar Sverige. Vi borde fokusera på att sätta in stöd som i stället leder till hållbara arbeten klimatomställning och en fungerande demokrati. Då behövs det utbildning främjande av entreprenörskap och ett aktivt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. "	5410
3423	Martin Melin (L)	L	Fru talman! Vi talar om bistånd. Vad är bistånd? Jo bistånd är hjälp. I det här fallet är det en ekonomisk hjälp där vi - Sverige ett rikt land - hjälper andra länder andra organisationer och andra människor som inte har samma finansiella möjligheter som vi har här i Sverige. I definitionen av bistånd från OECD står att det finansiella stödet ska i huvudsak främja ekonomisk utveckling och välstånd i fattiga länder samt verka för att motverka förtryck. Det är vi alla ganska överens om att det är bra. Inför den här dagen har jag pratat en hel del med partikamrater i Liberalerna och med andra kloka människor. Jag har även grottat ned mig i Sidas arbete och läst om bra biståndsprojekt och om mindre lyckade sådana. Det jag har kommit fram till är att bistånd inte är en enkel fråga. De ändringar som nu sker i budgeten mot tidigare år är att regeringen lägger fram en flerårig budgetram som inte baseras på bni utan är en fast summa varje år. Det finns dessutom ett fast tak för avräkning. Det ger en bättre långsiktighet och det blir lättare för biståndsorganisationerna att planera sitt arbete med biståndet. Sverige har under många år varit bäst i världen på bistånd. Vi har givit mest bistånd per capita och det har vi haft råd med. Men så sker förändringar i världen och så även i Sverige. Just nu har vi en ekonomisk kris med hög inflation och höjda räntor. Vi har en energikris som kommer att slå hårt mot det svenska folket. Vi kanske kommer se företag gå i konkurs och människor bli av med sina jobb och kanske till och med sina bostäder. Och inte minst har vi ett krig i Europa. Det innebär att vi har svårigheter även här på hemmaplan här i Sverige som vi måste ta tag i. Nu är vi med den här budgeten inte längre bäst i världen. Vi ligger bara topp tre eller topp fyra. Vi är fortfarande bäst i Norden. Vi är ett av få länder i världen som når upp till det biståndsmål som FN har satt upp och som flera länder har skrivit under på. Om jag har räknat rätt är det 192 länder som är sämre än vad Sverige är när det kommer till bistånd om det nu är en tävling. Jag vill betona att vi i Sverige fortfarande har ett väldigt högt anslag i vår budget för bistånd. Det är 56 miljarder per år före avräkning och det ska alltså begränsas med 8 procent. Att då få höra att det finns andra länder som ser ned på Sverige som pekar på oss och säger att vi är dåliga förebilder: Är inte det oförskämt om det nu är så. Jag har verkligen letat efter uttalanden av den typen från företrädare från andra länder eller internationella organisationer. Jag har inte hittat något sådant. Jag undrar: Vilka är det som gör det? Är det FN som har klagat på Sverige? I vissa av de mejl jag får från medborgare här i Sverige och organisationer förfasas vissa över att Ukraina får så stort stöd. Det blir på bekostnad av andra biståndsprojekt som då får mindre. Men det är så här det fungerar. Det finns bara en plånbok och det är utifrån den vi måste prioritera. Jag har sagt detta förr i talarstolen: Jag vill också hjälpa alla människor i hela världen. Men det går inte och det kommer alltid att finns människor som blir besvikna. När det gäller Ukraina har vi män kvinnor och barn som lider enormt. Jag tycker inte att vi ska hålla på och jämföra länders olika lidanden. Ukraina behöver akut hjälp nu. Och jag anser att Sverige ska fortsätta att stödja EU:s gemensamma samordning när det gäller ett generöst bistånd till Ukraina både som lån och gåvomedel. Vi liberaler har alltid stått för humanism och medmänsklighet och vi har alltid varit en förespråkare för att Sverige ska ha en generös biståndspolitik. Det tycker vi fortfarande. Jag ska göra någonting så ovanligt som att ge ett rakt svar här i kammaren: Nej Liberalerna kommer aldrig att gå med på att backa och halvera enprocentsmålet för biståndet åtminstone inte så länge jag är medlem i Liberalerna. Men vi liberaler är också ansvarstagande och vi har en förståelse för hur landet ligger och att vi nu även måste ta ansvar på hemmaplan. Vi ser att många människor i Sverige i dag behöver hjälp. Vi ser hur skolan behöver mer resurser hur kommunerna behöver mer hjälp och hur polisen måste stärkas. Vi ser också hur världen blöder. Regeringen vill nu att biståndet ska bli mer effektivt och att vi ska fokusera på den demokratiska tillbakagång som vi alla ser. Vi måste prioritera demokrati mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det är innehållet i biståndet som är viktigast inte storleken på det. Som liberal vill jag också understryka att särskilt fokus ska ligga på flickors och kvinnors rättigheter - flickors rätt att utbilda sig. Och de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och för hbtqi-personer ska också särskilt uppmärksammas. Det som jag nu har räknat upp ska vara krav för att Sverige ska ge bistånd till ett land. Och krav är inget fult ord. Det ska även finnas krav på att bistånd ska vara kopplat till bra resultat effektiv styrning och nolltolerans mot korruption. För mig är detta självklarheter. Men vi vet av erfarenhet att det inte alltid har fungerat så. Jag ser därför fram emot att vi under mandatperioden får en effektivare biståndspolitik. (Applåder)	5230
3424	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar Martin Melin för hans anförande och beskedet om att man inte kommer att gå med på en neddragning med 50 procent vilket ändå är välkommet. Liberalerna har historiskt stått väldigt starkt bakom enprocentsåtagandet. Gudrun Brunegård från Kristdemokraterna refererade tidigare här i dag till taket på avräkningarna som en tydlig förhandlingsvinst för att gå med på att släppa detta åtagande. Jag skulle helt enkelt vilja fråga Liberalerna vad som är deras ursäkt för att svika vallöftet om 1 procent till världens mest utsatta.	554
3425	Martin Melin (L)	L	Fru talman! Det är inte lätt att svika sina väljare. Men samtidigt har vi en verklighet som ser ut på ett sätt den ena dagen och på ett annat sätt den andra dagen. Miljöpartiet vet också det. Ni hade en biståndsminister 2015 när avräkningen blev hur stor som helst för att Sverige skulle kunna ta emot den enorma flyktingström som kom hit. Ni tog ett ansvar vilket jag lyfter på hatten för. Socialdemokraterna har här fått skit för att de gjorde avräkningar nu i våras i samband med flyktingströmmen från Ukraina. Jag lyfter på hatten för att de tog ansvar. Det är det som det handlar om. Vi har en plånbok och det är skattebetalarnas pengar som vi kan använda. Vi måste se hur världen ser ut. Just nu har vi finansiella problem i Sverige. Räntorna har höjts och det finns människor som inte kommer att ha råd att bo kvar i sina bostäder. Vi måste ta ansvar för dem också och det gör den här regeringen. Tyvärr sker det på bekostnad av de få miljarder som då ryker från biståndsbudgeten. Jag beklagar detta men så ser verkligheten ut.	1046
3426	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar för detta tydliga besked om att man sviker världens allra fattigaste för andra prioriteringar. Vi står inte bakom dessa prioriteringar. Regeringen säger också att ambitionsnivån behöver höjas globalt i klimatarbetet i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden och i arbetet med att minska föroreningar. Man säger att man avser att utöka och effektivisera klimatbiståndet och bidra till utvecklingsländernas kapacitet och därmed genomförandet av Parisavtalet. Så långt är det väl. Jag hoppas att jag har fel men efter att Sveriges miljöminister åkt till både COP-mötet om klimat och COP-mötet om biologisk mångfald utan någon som helst ambitionshöjning med sig i bagaget låter detta med högre ambitioner mest som bla bla bla. Man lovar väldigt runt men håller tunt. Liberalerna har tidigare inte bara stått bakom enprocentsåtagandet utan också varit borgerlighetens bästa parti på både klimat och miljö. Hur kan man då gå med på att lägga sig så platt i frågor som avgör allas vår framtid på ett så avgörande sätt?	1057
3427	Martin Melin (L)	L	Fru talman! Jag tolkar det som att denna fråga var i princip densamma som den första som ställdes. Ja Liberalerna är den liberala rösten i denna borgerliga regering med stöd av Sverigedemokraterna. Och vem vet hur det hade sett ut utan Liberalerna i denna regering. Vi hade kanske fått en ännu större neddragning av biståndsbudgeten. Det vet vi inte. Jag var inte med vid förhandlingarna och ledamoten var inte med vid förhandlingarna så vi vet inte. Liberalerna kommer alltid att jobba för de utsatta här i världen. Vi kommer aldrig att svika dem och aldrig vika ned oss där. Men vi är ett litet parti. Vi är en stor röst men den är kanske inte så stark i detta sammanhang. Men vi gör vad vi kan och vi kommer att fortsätta att göra vad vi kan för att jobba för dem som lider och svälter och inte har det bra i denna värld. Vi kommer att fortsätta med det; det kan jag lova dig.	892
3428	Anna Lasses (C)	C	Fru talman! Jag vill naturligtvis ställa samma fråga som jag har ställt till de övriga regeringspartierna och det handlar om processen och om hur ni från Liberalerna ser på att civilsamhället och riksdagen inte har fått komma in i processen so far och hur ni tänker om detta framöver. Sedan har jag en särskild fråga just till Liberalerna utifrån att jag vet att Liberalerna brinner för utbildningsfrågor. Någon har viskat i mitt öra att med detta nya förslag till biståndsbudget blir det tidigare ganska så skrala stödet till utbildning ännu lägre och hamnar på ungefär 1 procent. Hur ser Liberalerna på detta och är det någonting som Liberalerna kommer att arbeta för att förändra med tanke på att vi vet att utbildning är någonting som verkligen är effektivt ur ett biståndsperspektiv. Det skulle jag vilja ha svar på.	829
3429	Martin Melin (L)	L	Fru talman! Jag börjar med frågan om utbildning för fattiga människor ute i världen. Jag pratade med en biståndsarbetare förra veckan som har varit i Afghanistan och jobbat med flickors skolgång där. Denna skolgång har varit möjlig tack vare bistånd bland annat från Sverige genom FN. Om ledamoten frågar mig kommer vi liberaler att fortsätta att arbeta för att folk runt om i världen kan fortsätta att få en bra skolgång och få en utbildning för att det är viktigt. Ja vi kommer att fortsätta att jobba för det. Men som jag sa förut är vi ett litet parti och vi får kämpa för att få igenom våra viktiga hjärtefrågor. Men detta är en av våra hjärtefrågor och vi kommer att fortsätta att kämpa för detta. När det gäller processen kom jag in i detta spel så att säga i andra halvlek och var inte med i omklädningsrummet inför taktiksnacket när det kommer till arbetet i utskottet här i riksdagen. Jag kan därför inte svara på frågan varför oppositionen inte har involverats mer än vad den har gjort. Jag är ledsen att jag inte kan svara på det.	1059
3430	Anna Lasses (C)	C	Fru talman! Jag uppskattar ärligheten i det svaret. Jag kan tänka mig att fler delar bilden att man kanske inte riktigt vet varför det har blivit som det har blivit i processen eftersom det har gått vansinnigt snabbt. Det är också lite av problemet. Jag är själv företrädare för ett litet parti och vill skicka med att det går att ha en stark röst även om man är ett litet parti. Det är viktigt att verkligen inte ge avkall på de värderingar som är grunden i partiet.	472
3431	Martin Melin (L)	L	Fru talman! Jag vet att det går att påverka även som litet parti. I andra sammanhang har Liberalerna fått igenom bra saker i hjärtefrågor. Det går och vi ska jobba på att vara en stark röst och försöka påverka även inom det här området.	239
3432	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Jag noterar att Alexander Christiansson inte svarade på frågan om Sverigedemokraterna står fast vid sitt krav på att 50 procent av biståndet ska skäras ned. Om det bara hade handlat om en längtan efter effektivisering hade jag kunnat respektera det. Men när Oscar Sjöstedt säger att han inte skulle gråta om man lade ned Sida undrar jag vilken effektiviseringskalkyl som detta påstående är byggt på. Generellt undrar jag vilket jag kommer att återkomma till i mitt anförande vilka konsekvensbeskrivningar som egentligen görs av den omläggning av biståndspolitiken som just nu pågår. Återigen: Vill ni skära ned på biståndet med 50 procent och hur ska civilsamhället effektivisera? Jag tror att denna debatt följs av väldigt många i civilsamhället som arbetar och har arbetat i många år med bistånd och är experter på det. De har hjälpt individer grupper av människor länder och regioner att komma ur situationen med fattigdom. De har gjort otroliga insatser. Jag tror att de är lite nyfikna på hur Alexander Christiansson uttrycker att de ska effektiviseras. Kan vi få ett förslag och en liten lista på vad Plan Svenska kyrkan Diakonia eller andra ska göra för att bli effektivare? Vilket effektivitetsmått talar vi om? Är det procentuell grad av svält är det välbefinnande eller är det lite mindre av sexuell hälsa och reproduktionsmöjligheter? Hur ser Sverigedemokraterna att civilsamhället ska effektivisera sitt bistånd?	1453
3433	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Det var länge sedan världen befann sig i ett så katastrofalt läge som nu. Vi har haft en pandemi som dödade miljontals människor och förödde många ekonomier speciellt i utvecklingsländer. När pandemin lättade invaderade Putin Ukraina och vi har på nytt ett krig i Europa. Det handlar om en aggressiv anfallare som tidigare levererat stora mängder olja och gas till Europa Ryssland och ett offer för attacken som brukar benämnas världens kornbod Ukraina. Kriget leder därmed oundvikligen till skyhöga mat- och energipriser. Vi ser det här hemma men det märks ännu mer i andra delar av världen. Samtidigt är klimatförändringarna här och drabbar med full kraft och oftast dem som redan är utsatta. Här hemma kan vi parera ekonomin och hjälpa hushåll och företag även om regeringen kanske ibland är senfärdig med att infria sina löften. Men på många ställen kan man inte göra något. Hjälp och stöd i krisen uteblir med katastrofala följder. Miljontals människor står i dag utan möjlighet att köpa mat. 50 miljoner människor riskerar att svälta. Det är oerhörda siffror. Allt detta vet regeringen. Ändå väljer man att frångå enprocentsåtagandet som länge varit ett rättesnöre för alla partier i den svenska riksdagen. Det är det inte längre. Så mycket vet vi. Men vad mer vet vi egentligen om regeringens politik när det kommer till det internationella utvecklingssamarbetet? Vi vet tyvärr inte mycket. Men det finns anledning att oroa sig. Stora förändringar är på väg men helt utan transparens konsekvensanalyser eller beredning av biståndets olika aktörer och utan riksdagens inflytande. Grunden för svenskt internationellt utvecklingssamarbete är att förbättra förutsättningarna för människor i fattigdom och förtryck. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet ska ge politiken vägledning och innehåll. Det är mål som vi har satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Det gör vi genom att fortsätta leva upp till våra åtaganden inom FN och andra multilaterala forum. Det gör vi genom fortsatta kärnstöd och icke öronmärkta pengar. Det gör vi genom att stötta civilsamhället och ge dem förutsättningar att fortsätta sitt arbete som gör skillnad för miljontals människor världen över. Jag hoppas verkligen att regeringen ger dem förutsättningarna. Före pandemin och kriget såg det ljusare ut. De senaste decennierna har allt fler människor lyfts ur extrem fattigdom. Människors hälsa har förbättrats och fler barn har fått tillgång till utbildning. Internationellt utvecklingssamarbete gör reell skillnad. Fru talman! Coronapandemins konsekvenser för världen riskerar att backa denna utveckling flera decennier i många länder. Världen behöver nu gemensamt hitta vägar till utveckling mot en värld som är mer jämlik jämställd och hållbar. För detta behöver Sverige gå i spetsen och föra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik som prioriterar jämlikhet och jämställdhet. Det är det som tillsammans med insatser för att hindra klimatförändringarna och öka insatserna för fred på riktigt gör att människor inte tvingas fly. Men regeringen kommer att dra ned på allt detta för att i stället sätta upp mål om att fokusera biståndspolitiken till att vara ett verktyg för att motverka irreguljär migration eller att främja svensk export. Detta är kontraproduktivt och ett svek mot den internationella solidariteten. Den inriktning som regeringen aviserat med handel som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom kan låta bra. Men den får inte användas som medel för att villkora biståndet med återköp från svenska företag eller att svenska företag ska verka i vissa länder. Det tillåter helt enkelt inte OECD-Dacs regelverk vilket flera redan har tagit upp i kammaren. De senaste årens kriser har varit allra tuffast mot redan fattiga länder. Det är också invånarna i de länderna som drabbats hårdast av klimatkrisen pandemin kriget i Ukraina och de ökade priserna. Mål är enkla att sätta upp. Att ha rätt politik för att nå dem är betydligt svårare. Mer stöd behövs på fler fronter inte tomma tunnor som skramlar symbolpolitik. Fru talman! Vi vill se ett starkt och kontinuerligt stöd till Ukraina. Men det är vår övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde samtidigt som vi fortsätter att ha en anständig biståndsnivå globalt. Notan för att stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste vilket kommer att bli resultatet av regeringens politik. Den effektivitet man pratar om kan helt enkelt inte väga upp för den omställning man nu ser ut att göra. Miljöpartiet vill i stället se en biståndsbudget där målet är 1 25 procent av bni. Det ska fasas in över fem år och permanentas från 2027. Vi vill inte att kostnaden för att ta emot flyktingar tas från biståndet och vill därför att avräkningarna ska minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom inte till administrativa kostnader. I våras var avräkningarna så höga att Sveriges kommuner riskerade att bli den allra största mottagaren av svenskt bistånd. Så kan vi inte ha det. Klimatet miljöförstöringen utrotningen av den biologiska mångfalden pandemier krig och konflikter - vår tids stora utmaningar är globala och gränsöverskridande och kräver därför gemensamma ansträngningar för att stoppas. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländerna i deras genomförande av Parisavtalet. Vi och övriga västländer har byggt vårt välstånd på fossil grund men de växande ekonomierna kan inte upprepa de misstagen. Klimatbiståndet måste öka i både kvantitet och kvalitet. Storskalig finansiering av klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i många delar av världen. Miljöpartiet vill öka klimatbiståndet och att Sverige ska bidra med ett tillskott på 200 miljoner till den Loss and Damage Fund som nu upprättats. Sverige har alla förutsättningar att fortsätta vara en stark röst för klimatarbetet. Men den rösten tystnar nu. Många människor svälter i världen i dag. Vi behöver stödja utvecklingen av hållbara livsmedelssystem som kan stå emot klimatförändringarna. Här är inte minst svenskt civilsamhälle viktigt. I närmare 50 år har de arbetat med utvecklingsbistånd med målet att skapa nya självständiga ekonomiska verksamheter inom både mat och jordbruk. På tal om effektivitet är det ett av de mest effektiva sätten att bekämpa fattigdom och hunger enligt både Världsbanken och EBA. Det handlar ofta om stöd till kvinnor och bidrar därför till ökad jämställdhet. Dessutom hjälper det till att främja biologisk mångfald och med nödvändiga klimatanpassningar. Hela det svenska civilsamhället som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete har enormt stor kunskap och erfarenhet inom sina områden. Det är de som gör svenskt bistånd så framgångsrikt på de flesta områden. Men nu står vi här i dag med denna lite bristfälliga budgetproposition utan särskilt många svar utöver att man vill dra ned och omprioritera. Vi vet ingenting om vad som kommer att hända med strategierna för världen och ingenting om vilka som kommer att drabbas av konsekvenserna. Jag beklagar det och jag hoppas att regeringen inte gör några drastiska åtgärder innan konsekvensanalyser har gjorts och innan en bred beredning har gjorts med civilsamhället och riksdagen. Om man menar allvar med sina fina ord är detta en absolut självklarhet. Biståndets mål är och ska fortsatt vara att förbättra förutsättningarna för människor i fattigdom och förtryck och det hoppas jag innerligt att regeringen fortsätter att stå bakom. Eftersom vår budgetmotion redan har röstats ned i kammaren en gång yrkar jag inte bifall på någon reservation utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande. I detta anförande instämde Emma Nohrén Jan Riise och Jacob Risberg (alla MP).	7798
3434	Magdalena Thuresson (M)	M	Fru talman! Jag har en fråga till Janine Alm Ericson. Jag ställer inte den för att skapa konflikt utan för att undvika missförstånd. I ett tidigare replikskifte mellan Janine Alm Ericson och Gudrun Brunegård talade Janine Alm Ericson om det nya fokuset på Ukraina. Och nu i anförandet fru talman var det ett resonemang om att stödet till Ukraina sker på bekostnad av andra om jag inte missförstod ledamoten Janine Alm Ericsons anförande. Jag ställer samma fråga till Janine Alm Ericson som jag ställde till Tomas Eneroth. Det pågår ett krig i vårt absoluta närområde. Det måste också få konsekvenser för svenskt bistånd. Jag undrar vad Miljöpartiet tycker. Tycker Miljöpartiet att Ukraina ska vara det största mottagarlandet när det gäller svenskt bistånd de kommande åren?	780
3435	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag har varit väldigt tydlig med att vårt stöd för Ukraina är bergfast. Vi har från det första krispaket som kom strax efter att kriget hade brutit ut stått bakom alla de förslag som regeringarna har haft - både den gamla och den nya. Det vill jag vara väldigt tydlig med. Men bara för att man kan ta från en budgetpost måste man inte göra det. Kriget i Ukraina är förfärligt. Där måste vi verkligen sätta in så mycket insatser som vi kan. Men bara för att det kriget har brutit ut har inte de andra problemen i världen försvunnit. Vi har fortfarande jättestora effekter av pandemin. Vi ser hur människor svälter. Vi ser klimatförändringar som måste bekämpas. Det handlar både om att få ned utsläppen och om att bygga anpassning så att inte fler människor måste fly eller dö. Det är det som det handlar om. Men när man säger att det är just biståndet som ska betala för stödet till Ukraina är det de facto så att man tänker sig att världens allra fattigaste och mest utsatta ska betala. Det vänder vi oss emot. Det är helt tydligt.	1072
3436	Magdalena Thuresson (M)	M	Fru talman! Nu var min fråga om Ukraina ska vara det största mottagarlandet när det gäller svenskt bistånd. Det är självklart att stödet från Sverige till Ukraina är större än det som ryms inom budgeten för utgiftsområde 7. Det är det militära stödet det långsiktiga stödet och det politiska stödet. Stödet är alltså större än det som ryms inom budgeten för biståndet. Men min fråga fru talman var om Miljöpartiet tycker att Ukraina de kommande åren borde vara det största mottagarlandet när det gäller svenskt bistånd.	524
3437	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Jag skulle inte vilja säga att det är en absolut siffra. Vi vet att omvärlden är mer oförutsägbar än så. Vi har väldigt tydligt deklarerat att vi står bakom stödet till Ukraina. Vi tycker att det ska vara fast och långsiktigt och att vi måste göra allt vi kan för att inte Putin ska lyckas med sin invasion och därmed komma undan det ansvar som han har i denna situation. Men vi tycker inte att världens mest fattiga ska betala den notan. Vi ser att Sverige som ett av de rikaste länderna i världen har råd att ta andra medel. Moderaterna har i stället hävdat att man ska stå kvar vid överskottsmålet spara mer pengar och sänka statsskulden i en situation när vi står inför multipla kriser. Det är inte en ansvarsfull politik. Det är att stoppa huvudet i sanden och stirra ned precis där man står och inte se att förutsättningarna i världen har förändrats.	874
3438	Jacob Risberg (MP)	MP	Fru talman! Världen präglas av höga energipriser inflation klimatkris och en kraftig förlust av biologisk mångfald vilket skapar stora parallella utmaningar. Samtidigt pågår ett krig i vårt absoluta närområde och det är svältkatastrofer och ökad fattigdom runt om i världen. Miljöpartiets budget för 2023 visar att det går att tänka nytt vad gäller både utmaningarna i Sverige och utmaningarna i resten av världen. Vi kan nå klimatmålen och minska fattigdomen i världen trots tuffa ekonomiska tider och en osäker omvärld. I dag står vi här i kammaren för att debattera biståndsbudgeten. Men det är svårt att föra en debatt i en så viktig fråga när vi vet så lite om vad regeringen egentligen vill göra. Det förs ingen dialog om den enorma förändring som man vill göra och det dröjer till efter denna debatt innan vi får se vilka prioriteringar regeringen gör och framför allt vad man kommer att nedprioritera. Det lilla vi vet kommer från de uttalanden som har gjorts i bland annat regeringsförklaringen. Fru talman! Vi vet att man överger enprocentsmålet i en tid där fattigdomen och hungern ökar i världen i spåren av coronapandemin och i spåren av ökade konflikter och minskad demokratisering i flera länder. Vi vet att två av regeringspartierna inför valet lovade heligt att enprocentsmålet skulle finnas kvar men nu böjer man sig för Sverigedemokraternas populistiska och verklighetsfrånvända retorik. Fru talman! Vi vet också att regeringen vill minska det så kallade kärnstödet och öka fokuset på civilsamhällesorganisationer. När talibanerna tog över makten i Afghanistan lämnade i princip alla biståndsaktörer landet men kvar fanns FN som en garant för omvärldens närvaro. När coronapandemin bröt ut var Världshälsoorganisationen snabb att agera och utfärda rekommendationer och samordna vaccinationskampanjer. När Ryssland anföll Ukraina var det FN:s närvaro som snabbt hjälpte till att samordna insatser. I Myanmar är det i princip bara UNDP som finns kvar som aktör i dag. Det civilsamhälle som regeringen säger sig vilja fokusera på säger självt att kärnstödet är av absoluta vikt för att de ska kunna genomföra sitt arbete. FN är i många fall själva infrastrukturen för de insatser som genomförs i många länder. FN står för långsiktigheten. FN står upp för barn och andra utsatta. FN bidrar till att driva skolor. FN underlättar för och samordnar de humanitära insatser som behövs i krig naturkatastrofer och svält. Fru talman! Vi vet att regeringen vill samordna utrikeshandel och bistånd samtidigt som man säger sig vilja öka effektiviteten och transparensen. Men att främja svensk export och villkora biståndet för migrationspolitiska mål går emot principerna för utvecklingseffektivitet. Sverige har under decennier varit drivande för att öka transparensen och resultaten i utvecklingssamarbetet och tar nu över ordförandeklubban i det globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet. Men nu överger regeringen åtagandena för principerna för utvecklingseffektivitet. Det betyder att den föreslagna biståndspolitiken inte kommer att leda till de resultat som behövs för människor som lever i utsatthet och fattigdom. Det innebär också att regeringen överger de principer som ska leda till att skattebetalarnas pengar används effektivt - den effektivitet som man påstår sig värna. Vad gäller transparensen tar regeringen ett stort kliv bakåt. År 2003 beslutade en enig kammare om politik för global utveckling att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv sätts i centrum. När Agenda 2030 tillkommit tog den regering som MP satt i 2016 fram ett policyramverk för utvecklingspolitiken. Detta arbete gjordes i en konsultativ process och med ett remissförfarande där samtliga biståndsaktörer och många andra deltog. När regeringen nu radikalt förändrar biståndet sker det utan dialog och konsultation med det civilsamhälle som man säger sig vilja stärka. Det sker utan någon utredning som visar på konsekvenserna. Det sker utan dialog med riksdagen. Det går helt emot de gemensamma åtaganden som den tidigare regeringen tagit fram tillsammans med civilsamhällesorganisationer för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet. Fru talman! Vi vet slutligen att regeringen vill skifta fokus från världen i stort till Europa och framför allt Norden. Det är svenska affärsintressen och svensk säkerhet som ska ligga till grund för utrikespolitiken och biståndet. Detta går helt emot grundtanken med bistånd där det är mottagarens behov som ska styra. Biståndet ska skapa bättre villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Biståndet ska användas på det sätt vi vet är mest effektivt genom långsiktighet och utifrån mottagarens behov och med lokalt ägarskap. Nu när vi ser den kanske värsta svältkatastrofen någonsin på Afrikas horn skiftar regeringen fokus till närområdet. Konflikter blossar upp i Storasjöområdet. I Latinamerika finns ett något bräckligt fredsavtal på plats i Colombia och svenskt bistånd har stöttat demokratiseringsarbetet och byggandet av en fungerande rättsstat i bland annat Guatemala. I både Myanmar och Afghanistan står man inför otroligt stora utmaningar för att inte tala om kriget i Jemen med de fruktansvärda humanitära följdverkningar vi nu ser. Då skiftar regeringen fokus till närområdet. Med regeringens förslag till biståndsbudget minskar demokratiarbetet i världen. Utbildningsinsatser sjukvårdsinsatser och SRHR-arbetet minskar. Regeringens budget minskar möjligheten till ekonomisk utveckling och riskerar att öka hungern i världen. Det i sin tur kommer att leda till ökade motsättningar och större risk för konflikter vilket i sin tur riskerar ökade flyktingströmmar vilket driver på en ännu större risk för väpnade konflikter. Med andra ord: Regeringens fokus på svenska intressen och svensk säkerhet riskerar i stället att minska svensk säkerhet. Fru talman! De förändringar regeringen nu genomför i biståndet grundas inte på fakta utvärderingar och konsekvensanalyser eller på konsultationer med de aktörer som utför biståndet. Inte heller har det varit någon beredning i riksdagen. Vi står inför ett paradigmskifte i svensk utvecklingspolitik både vad gäller volymer och vad gäller inriktning och kvalitet. Vi vet som sagt var ännu inte riktigt hur regeringen vill prioritera. Vi vet inte vad som ryker och vad som finns kvar. Först i slutet på veckan när regleringsbreven till bland annat Sida är publicerade vet vi mer. Miljöpartiet vill fortsätta att driva en feministisk utrikespolitik. Vi vill fortsätta effektiviseringen av biståndet och ständigt göra det bättre. Vi vill på sikt också öka anslaget till biståndet till 1 25 procent av bni. I övrigt hänvisar jag till Miljöpartiets fantastiska budgetmotion i dess helhet. I detta anförande instämde Jan Riise (MP). Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 18.)	6946
3439	Martin Kinnunen (SD)	SD	Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vi har haft ett val. Nu har vi mandatperiodens första miljödebatt. Folket har sagt sitt. Sverige har fått det maktskifte som efterfrågades. Vi har genom Tidöavtalet fått till stånd en ny inriktning på miljö- och klimatpolitiken och vi kommer som tydligt framgår av Tidöavtalet att få se en ambitiös politik på klimat- och miljöområdet. De låsningar som funnits på energiområdet är över. Ambitionen att rätta till en nedmontering av svensk energiförsörjning som S C och MP stod för är hög. Målet om 100 procent förnybart försvinner och äntligen kan vi se fram emot att ny kärnkraft planeras projekteras och slutligen byggs. Äntligen kan vi återknyta till den energipolitiska revolution som skedde i Sverige för 40-50 år sedan när vi på kort tid fasade ut fossila bränslen från vår elproduktion och uppvärmning. Detta skedde genom en storsatsning på fossilfri planerbar energiproduktion. Felet att avveckla kärnkraften kan vi nu rätta till. Det kommer att ta lite tid men det är inget argument för att inte börja utan snarare ett argument för att vi inte kan vänta längre. Vi kan se att det bara gick veckor efter att Tidöavtalet presenterats till att ett flertal intressenter offentliggjorde att de planerade för just ny kärnkraft i Sverige. Vi kommer även att få se avskaffade regleringar som nu hindrar nybyggnation av kärnkraft och andra verksamheter. Vi kommer att få se kreditgarantier som anpassas till kärnkraftens villkor och vi kommer att få se kortare tillståndsprocesser med särskilt hänsynstagande till kärnkraften. Sverige ska bli ett föredöme på riktigt när det kommer till det klimatpolitiska området för utan kraftig nybyggnation av kärnkraft i världen finns det sannolikt inga möjligheter att komma i närheten av något tvågradersmål. Vind och sol som levererar när vädret tillåter kan inte vara ensam bas i något energisystem såvida det inte blir så extremt dyrt att ingen folkvald regering kommer att kunna få väljarnas förtroende igen. Fru talman! Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Den ska vara bra. Den ska vara svensk för en miljöpolitik som tar hänsyn till allt liv - ja den är svensk! Men fru talman man ska inte blanda ihop att vara miljövän med att man måste låta som den alltmer radikaliserade miljövänsterrörelsen som tävlar i att skrika högst om att allt kommer gå åt skogen och som när väljarna inte lyssnar i stället riktar fokus på domstolsprocesser för att genomdriva den politik som de inte lyckades få väljarna att rösta fram. Fru talman! Att vara miljövän innebär inte en tävling i vem som kan föreslå flest statliga eller EU-federalistiska regleringar eller vem som kan dränera stats- och EU-budgeten snabbast. Nej grunden till miljövänlig politik utgår från helt andra saker. Det handlar om att ta till sig forskningen det handlar om att erkänna problemen med dess risker och det handlar även om att ta hänsyn till intressekonflikter. Det handlar om att inse att naturen och människan ska kunna samexistera och att vi ska kunna dra nytta av varandra. Låt oss exempelvis säga att vi värderar upp målen om miljöfarliga utsläpp från vårt lantbruk så som EU-kommissionen vill med det omarbetade industriutsläppsdirektivet. Då kan det indirekt styra mot ett lantbruk som värderar ned djurvälfärdsfrågorna. Överlag kommer vi att få se mer av detta det vill säga klimatpolitik som kommer i konflikt med biologisk mångfald och djurvälfärd - för att inte tala om klimatpolitik som kommer i konflikt med välstånd vilket i sig gör att en lång rad viktiga samhällsmål motverkas. För att undvika dessa intressekonflikter så långt det är möjligt måste vår gemensamma miljö- och klimatpolitik utgå från förvaltarskapstanken och sträva efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Det här var direkt hämtat ur Tidöavtalet som pekar ut en tydlig riktning för svensk miljö- och klimatpolitik. Vi slår även fast i avtalet att klimatpolitiken måste ha ett globalt perspektiv där Sveriges utsläpp sätts i relation till omvärldens. Detta är saker vi sverigedemokrater har fört fram i debatter år ut och år in men nu är de för första gången en grundläggande del av en svensk regerings politik. Arbetet med en ny effektivare och lösningsorienterad klimatpolitik har påbörjats. Vi kan redan nu se att ineffektiva satsningar fasas ut att arbetet med utbyggnad av laddinfrastruktur trappas upp och att förslaget om omvända auktioner för CCS stärks. Men det tar tid att göra upp med åtta år av symbolpolitik och dyra ineffektiva satsningar. Arbetet har påbörjats men vi har mycket arbete kvar att göra. Fru talman! Vi har precis avverkat ett valår. För fyra år sedan när vi hade debatten för första gången hade vi också precis avverkat ett valår. Vi hade också precis fått se reduktionsplikten införas. Nivåerna var då låga och den dåvarande S-MP-regeringen hade passat på att sänka dieselskatten i samband med införandet så att väljarna inte skulle märka vad som höll på att ske. Sverigedemokraterna lyfte redan vid den här tiden upp den katastrofala reduktionspliktslagstiftningen som skulle göra det oacceptabelt dyrt att transportera varor och människor i vårt avlånga land. Det var reformen som på några års sikt skulle ge oss världens allra dyraste drivmedel. Vi var då ensamma olyckskorpar här i kammaren som pekade på problemen. Fru talman! Vi kan nu konstatera att Sverigedemokraterna fick rätt. Parti efter parti har anammat samma problemformulering. Reduktionsplikten må rent tekniskt se bra ut på papperet det vill säga utsläppen minskar i de svenska kalkylerna. Även om de i realiteten hamnar i andra länders bokföringar så ser det bra ut på papperet. Men lagstiftningen var aldrig hållbar. Prisskillnaden mellan diesel och bensin är i dag cirka 5 kronor samtidigt som skatten på diesel har satts ned. Men om omkring 5 miljarder liter diesel förbrukas årligen betyder det att vi har dragit på oss samhällsekonomiska kostnader på en bra bit över 20 miljarder kronor årligen. Det här systemet skulle aldrig få tolerans. Reduktionsplikten driver upp kostnaderna för kommuner företag privathushåll livsmedelsbutiker med flera. Den driver på inflationen i samhället på ett betydande sätt. Vinsterna hamnar i fickorna hos oljeschejker i arabvärlden och hos den finska staten. Fru talman! När vi samlas här om ett år för en ny miljödebatt ska vi enbart ha veckor kvar innan reduktionsplikten sätts ned till miniminivån. Oavsett vad som skrivs i tidningar eller hur många lobbyister som rycker ut till reduktionspliktens försvar vill jag från Sverigedemokraternas sida vara tydlig nämligen att folket har sagt sitt i valet. De valde en annan väg för bränslepriserna. Löftet om miniminivå kommer att infrias helst i går men absolut senast den 1 januari 2024. Allt annat är naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Fru talman! Partierna till vänster har kommit ut till reduktionspliktens försvar. De här partierna vill alltså till den 1 januari 2024 kraftigt öka på reduktionsplikten. Argumentet är att det blir för dyrt att missa EU:s beslutade klimatmål. Fru talman! Låt mig inleda med att de mål och den börda som satts upp på EU-nivå är katastrofala för svensk del. Det är inte rimligt att ett land som fasat ut det fossila så som inget annat land har gjort ska åka på den största bördan inom EU. Förhandlingarna som S-regeringen har ansvarat för har skötts på ett fullständigt undermåligt sätt. Nu krävs ett noggrant analysarbete för hur vi på bästa sätt kan minimera de samhällsekonomiska kostnaderna. Att det billigaste är att driva på för kraftigt ökade bränslekostnader med tiotals miljarder i ökade kostnader årligen är osannolikt. Det kan inte vara lösningen och det kommer inte att bli lösningen. (forts. § 13)	7862
3440	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det är nu som vi alla vet bara några dagar kvar tills Sverige tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Stora delar av regeringen och stora delar av kammaren är mycket entusiastiska inför denna annalkande uppgift. Som jag beskrev när jag presenterade regeringens prioriteringar här i riksdagen häromdagen är vi väl förberedda på det uppdrag som väntar. Alla förstår att i tider som våra med ett krig i vår omedelbara närhet och med stora ekonomiska problem kommer det att hända saker som man inte kan förutse. Desto viktigare är att ha förberett det som går att förbereda. Många viktiga förhandlingar pågår redan där vi som ordförande kommer att ta över ansvaret för de fortsatta förhandlingarna driva frågor mot beslut där det är möjligt och driva frågor så långt det går där beslut inte är möjligt. Låt oss alla ha riktigt stor respekt för att vi tar över ordförandeskapet i en inte bara orolig utan rent farlig tid - allra mest för Ukraina förstås men också för oss som tänker på dem i Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina och konsekvenserna av det kriget kommer att fortsätta kräva kraftfulla samordnade insatser från EU och de insatserna kommer att kräva fortsatt enighet mellan EU:s länder och mellan EU och USA om de ska få verklig betydelse. Ingen annan uppgift är på liv och död lika viktig som att uppnå denna enighet. Bara så kommer vi att få någonting gjort i verkligheten. Allt annat är bara ord på ett papper. Herr talman! Nu över till förra veckans möte i Europeiska rådet. På dagordningen stod två stora frågor: Rysslands krig mot Ukraina förstås och energipriserna och det ekonomiska läget förstås. Det är frågor som ständigt har återkommit på Europeiska rådets dagordning och inget tyder på att de kommer att försvinna i närtid. Vi diskuterade dessutom EU:s transatlantiska relation till USA inte minst i ljuset av Inflation Reduction Act IRA det stora amerikanska klimatpaket som både understryker att USA nu är tillbaka på banan i det internationella klimatarbetet och riskerar att få negativa konsekvenser för europeiska företag och för Europas ekonomi. Herr talman! 2022 kommer att gå till historien som ett dystert år för Europa. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har satt sin prägel på i stort sett alla olika politikområden givetvis på själva kriget och säkerheten men även på frågor som rör ekonomi energi livsmedelstillgång migration och många andra frågor. Det har sagts många gånger men EU:s enighet har varit och är fortsatt den absolut största tillgången för EU i hjälpen till Ukraina och för att isolera Ryssland. Mötet i förra veckan var inte något undantag på den punkten. Det rådde full enighet kring alla de punkter som fördömer Rysslands agerande i synnerhet den senaste tidens missilangrepp riktade mot civila mål men också enighet om att fortsätta stötta Ukraina ekonomiskt militärt och humanitärt. Den kommande vinterns insatser uppmärksammades alldeles särskilt. Det var en mycket viktig markering mot Ryssland att vi också kunde nå en överenskommelse om det nionde sanktionspaketet. Herr talman! Energifrågorna har behandlats gång på gång av Europeiska rådet de senaste åren så även på mötet i förra veckan. I fokus stod återigen frågan om ett pristak på gas där ett antal medlemsstater driver på hårt för att införa ett pristak medan andra medlemsstater är mer tveksamma och ser stora risker för Europas gasförsörjning. Även om samma meningsskiljaktigheter fanns kvar den här gången fanns också en vilja att trots allt försöka komma överens till slut och kunna gå vidare. Resultatet blev en tydlig signal till energiministrarna att än en gång nå en överenskommelse på nästkommande möte den 19 december det vill säga i går. Så skedde också. Herr talman! Europeiska rådet diskuterade det ekonomiska läget i ljuset av krigets effekter - höga energipriser hög inflation och stigande räntor. Många anser också att den amerikanska Inflation Reduction Act är ett potentiellt hot mot Europas ekonomi att USA nu agerar i respons mot Kina och att det riskerar att drabba europeiska företag. Regeringen ser på frågan så här. Det är mycket bra att USA nu har helt nya ambitioner i klimatpolitiken och att USA ser betydelsen av nya innovationer ny teknologi och nya företag för att nå verklig klimatnytta. Detta är bra och det bör sägas i klartext. Här bör EU och Sverige tvärtom välkomna amerikanska initiativ till en ny offensiv agenda i klimatpolitiken. Samtidigt är det uppenbart att det finns en risk att statsstöd och en lite för ensidig syn på just amerikansk produktion leder till simpel protektionism och en risk för internationella motåtgärder för att skydda andra länders företag i samma eller snarlika branscher. Just det har aldrig byggt vare sig konkurrenskraft välstånd eller klimatnytta. Dessutom är det uppenbart att Europa redan före dagens kriser tappade i konkurrenskraft mot sina globala konkurrenter. Europas företag växte till exempel 40 procent långsammare än sina amerikanska motsvarigheter mellan 2014 och 2019. Den internationella techindustrin domineras av den amerikanska västkusten och den kinesiska östkusten. Det är alltså hög tid för Europa att ställa även en del rätt självkritiska frågor om konkurrenskraft i vår del av världen. Själv underströk jag att EU inte bara ska vidta kortsiktiga åtgärder för att möta USA. Det behövs men EU måste också ha kraft att lyfta blicken till den långa sikten. Statsstöd kan behövas i det här läget men statsstöd bygger inte framtidens mest framgångsrika företag. Inför mötet tog vi därför från svensk sida fram ett textförslag som fokuserar på att också stärka det långsiktiga perspektivet. Initiativet förankrades hos de nordisk-baltiska länderna och fick senare gehör av alla medlemsstater. Kommissionen ska alltså i början av nästa år i början av det svenska ordförandeskapet presentera en långsiktig strategi för att stärka europeisk konkurrenskraft och stärka europeisk produktivitet. Det här är en viktig del av det samlade arbetet. Det har saknats länge och det är sammantaget bra att USA nu agerar så att EU får skäl att både samarbeta med USA om globala klimatproblem och samtidigt försöka stärka vår egen konkurrenskraft. Herr talman! Vi var vid mötet också helt eniga om att fördöma den brutalitet som den iranska regimen bemöter fredliga demonstranter särskilt kvinnor med just nu - i vissa fall även dödsstraff. EU:s utrikesministrars beslut om stärkta sanktioner mot personer och företag i Iran uppmärksammas i den text som antogs. Herr talman! Diskussionen om relationen till EU:s södra grannskap präglades till största delen av migrationsfrågor. Vi enades också på Nederländernas Mark Ruttes förslag om att fortsätta diskutera de akuta migrationsfrågorna vid ett extrainsatt toppmöte den 9 februari nästa år. För att nå enighet i frågan om det gemensamma stödet till Ukraina kom ett krav från den polske premiärministern om att upprepa EU:s inriktning att genomföra både pelare 1 och pelare 2 i det omarbetade internationella skattesystemet. Kommissionen uppmanas att om det är lämpligt presentera ett förslag för det fall de internationella förhandlingarna om pelare 1 inte har nått i mål vid utgången av 2023. Det står som vi vet redan i dag kommissionen fritt att presentera vilka förslag man vill. Jag vill här bara vara tydlig med att enhällighet fortsatt gäller för EU:s beslut om skatter och att regeringen likt flera andra stater inte kommer att acceptera förslag som innebär att EU går en väg som straffar europeisk konkurrenskraft. Slutligen herr talman välkomnades beslut om Kroatiens anslutning till Schengen samt beslutet om att bevilja Bosnien och Hercegovina status som kandidatland. Med detta herr talman avslutar jag återrapporten från förra veckans EU-toppmöte. (Applåder)	7797
3441	Matilda Ernkrans (S)	S	Herr talman! EU:s medlemsländer har ju enhälligt beslutat om ett omfattande stödpaket till Ukraina och det är ett otroligt viktigt besked när vi nu går in i en krigsvinter som hårt prövar motståndskraften hos det ukrainska folket. Rysslands vansinniga och blodiga krig och attacker måste få ett slut. Det finns väl inget vi mer önskar oss just nu än att flyglarmen över Ukraina ska tystna för gott. Men Rysslands krig fortsätter och EU kommer att få fortsätta hantera konsekvenserna under lång tid framöver; det är sant. Enigheten i EU om hur energipriserna ska hanteras har väl inte varit riktigt lika stor. Först i går kunde man efter flera extramöten nå en överenskommelse om ett pristak för gas. Det är dock oklart hur detta kommer att påverka till exempel svenska elpriser. Jag vill därför fråga statsministern om han är nöjd med denna uppgörelse och hur han avser att driva energifrågan vidare under det svenska ordförandeskapet. Vi är många som gärna vill se att Sverige kan driva sitt ordförandeskap på ett klokt och bra sätt utifrån både EU:s och Sveriges bästa.	1077
3442	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Till att börja med håller jag med om att det på alla sätt är viktigt med enighet om stödpaket och om sanktioner mot Ryssland. Allt detta är viktigt och vi kommer gång på gång fram till att enigheten i sig har ett stort värde. Det är bra att understryka det även om det kanske är självklart. När det gäller pristaket för gas får jag först eftersom frågan är uppe säga att det inte alls var korrekt som angavs före valet: att EU stod nära en överenskommelse som dramatiskt skulle sänka priserna på gas vilket i sin tur skulle påverka Sverige. Det fanns ingen sådan enighet över huvud taget och har inte funnits sedan dess. Vad som nu har skett är framför allt att ett antal länder till slut kunnat enas om något som skapade konsensus: att sätta ett pristak med ett antal restriktioner och skyddsmekanismer därför att ett antal länder med Tyskland i spetsen var rädda för att det annars skulle leda till bristande tillgång. Alla ville ha lägre priser men en del länder fruktade mer än andra att låga priser - eller i varje fall lägre priser - skulle leda till bristande tillgång. Och de tänkte inte äventyra tillgången. Sverige agerade som Sverige hela tiden har agerat. Kan vi medverka till lägre priser är det mycket bra inte för att vi är gasberoende i Sverige utan för att marginalprissättningen på el skulle kunna påverkas av detta. Men konflikten som har funnits hela tiden och till slut i går kväll kunde biläggas var i grund och botten mellan de länder som i första hand vill trycka ned priset mycket och inte alls räds några tillgångsproblem och de länder som Tyskland och andra industriländer som var rädda att tillgången skulle påverkas. Vi skulle medverka till många olika saker. Jag vill bara understryka att förhoppningen att detta snabbt skulle ha kunnat lösas på något möte med dramatiska konsekvenser för svensk el aldrig har funnits.	1883
3443	Alexander Christiansson (SD)	SD	Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag missade att svara på den första frågan om 50-procentsmålet. Sverigedemokraterna har satt ett mål på 50 procent eftersom vi menar att mycket av det som görs i dag går att göra bättre. Retoriken handlar ofta om vad vi då vill dra ned på. Det finns ganska mycket vi skulle behöva dra ned på. Det görs också insatser som kanske gör viss skillnad på marginalen. Men det är bättre att använda de resurserna till ett mindre antal länder som vi skär ned till. Då kan vi arbeta med dem och göra det riktigt bra i stället för att vara överallt hela tiden och göra allting. Det menar vi är en mycket bättre väg att gå. Vad Oscar Sjöstedt har sagt om Sida och om han skulle gråta om det lades ned får ledamoten gärna fråga honom. Personligen skulle jag inte gråta om Sida lades ned. Jag tror inte att jag hade bokstavligen gråtit om man lade ned någon myndighet. Men det hade kanske varit olyckligt om Sida lades ned eftersom de gör mycket som är bra. Och det ska vi inte dra ned på. Det ligger också inom ramen för det vi nu har kommit fram till. Jag ser alltså inte riktigt de problem som ledamoten målar upp. Frågan gällde civilsamhället. Det är också därför vi styr om resurser till civilsamhället. Vi menar att resurserna till civilsamhället ska öka. Civilsamhället gör ofta saker bättre än statliga myndigheter. Riksrevisionen lyfte själv fram problematiken med att man inte kan följa upp allt som sker inom exempelvis FN-organisationerna. Det har varit problematiskt. Vi menar att det finns saker att göra där också. I alla fall jag är ny på jobbet. Jag är ny i utrikesutskottet och jag är ny inom den här budgetfrågan som är kopplad till biståndet. Det finns alltså absolut saker som man kan sätta sig in i. Det är också därför utredningen är på gång i Regeringskansliet för att ta reda på hur vi ska prioritera.	1865
3444	Matilda Ernkrans (S)	S	Herr talman! Jag noterar att statsministern inte har så höga förväntningar på att EU ska kunna lösa energikrisen i närtid och att statsministern fortfarande lär sig om hur energikrisen påverkar både EU och Sverige. Det kanske är dags att regeringen överväger att införa en svensk el- och gasräkningsakut för svenska hushåll och företag när elpriserna nu faktiskt är så pass höga. När det gäller den gröna omställningen och konkurrenskraften noterar jag också i slutsatserna från rådet att förnybart nämns fyra gånger och kärnkraft nämns noll gånger. Kan det vara så att EU:s medlemsländer inser att det som på kort sikt kan minska vårt fossilberoende och få ned energipriserna är en kombination av energi från sol vind och vatten?	735
3445	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Detta är alltså en återrapportering från rådet men jag tycker att det är bra att en representant från socialdemokratin som under 40 år inte har kunnat bestämma sig för om man är för eller mot kärnkraft nu än en gång visar att man inte vill ha kärnkraft i Sverige. Det är alldeles uppenbart. Hade jag varit ansvarig för att lägga ned svensk kärnkraft hade jag varit lite mindre moraliserande mot andra. Hade jag dessutom utställt helt orimliga löften om att EU skulle kunna lösa den svenska energikrisen hade jag varit ännu mer ödmjuk. Faktum är att olika länder är olika beroende av olika energislag. Det kan inte EU lösa. Men om man kan enas om upphandling pristak och andra saker som fungerar i verkligheten är Sverige för detta och så har Sverige agerat. Sedan får Sverige ta ansvar för sin egen energiproduktion och den här regeringen lägger om den svenska energipolitiken och inkluderar förnybart och kärnkraft. Det kommer min regering att klara av.	977
3446	Martin Kinnunen (SD)	SD	Herr talman! På Europeiska rådet och sedan på energiministrarnas möte kom man slutligen fram till ett förslag angående pristaket. Jag hade tänkt fråga statsministern hur han ser på just de utfästelser som gjordes av den tidigare socialdemokratiska regeringen men statsministern svarade ju förtjänstfullt på detta i sitt tidigare inlägg: Det som Magdalena Andersson och Socialdemokraterna sa i valrörelsen var helt enkelt inte sant. Man hade inte löst energikrisen och löftena om att elområdena 3 och 4 skulle få sänkta elpriser var inte heller sanna. Min reflektion är att det kanske ändå var ganska bra att man kom fram till den här kompromissen. Vi har historiskt kunna se hur de sovjetiska brödköerna fungerade. Priset dumpades av staten brödet tog slut och köerna blev väldigt långa. Sedan såldes brödet på svarta marknader i stället. Liknande saker kan ske om man dumpar det tillåtna priset på gas på TTF-marknaden. Då kan man sälja gasen någon annanstans och då kickar mekanismer in som deaktiverar pristaket - som dessutom har satts på en så pass hög nivå att det sannolikt väldigt sällan kommer att bli aktuellt att införa. Herr talman! Statsministern nämnde migrationsfrågorna och de är alltid högt uppe på agendan. Nu kommer vi att få ett toppmöte i Sverige där migrationsfrågorna avhandlas. Hur ser statsministern på det? Vilka möjligheter tror statsministern att det finns att nå samsyn och komma till rätta med de migrationsproblem som finns i EU och i vår närhet?	1486
3447	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! När det gäller frågan om energin finns det några slutsatser man kan dra utöver den som Martin Kinnunen själv drog. Man ska inte några dagar före ett val ställa ut löften som man kan inse är helt orealistiska om man vet någonting om vad olika EU-länder tycker. Svenska energiproblem måste vi i huvudsak lösa själva. Kan vi samarbeta i EU är det mycket bra men de kan inte lösa dem åt oss. Det är ett välkänt faktum. Men jag förstår många länder. Man vill inte utpressas av Ryssland i tider med begränsad tillgång på energi. Det är många som behöver övergå till total fossilfrihet och göra det mycket snabbare. Det är ironiskt nog bra i den här förfärliga situationen. Kan det här påskynda övergången från fossildriven ekonomi till helt fossilfri energiproduktion är det mycket bra. Dessutom vill inte länder äventyra sin samlade energiförsörjning framför allt inte länder med omfattande exportindustri. Vi har problem så det räcker i ekonomin just nu. Jag förstår båda de här lägren i EU både dem som på alla sätt ville få ned priset och dem som på olika sätt var oroliga för hur det skulle påverka industriproduktionen. Både Nederländerna och Österrike upplever nu migrationsvågor som är snubblande nära det vi såg 2015. För dem är det här ett akut problem och de kräver att Europa agerar. Det som ligger närmast till hands är att i enlighet med Dublinförordningen hålla koll på varifrån kommer människor och att de registreras så att man vet att man inte bara kan gå igenom vissa länder till andra. De yttre gränserna måste också respekteras. Vi är inte färdiga för några beslut i EU-kretsen men det är där jag tror att de länderna kommer att lägga ned mycket av sitt engagemang i den här frågan nu.	1723
3448	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Även jag vill börja med att poängtera vikten av enighet kring vårt stöd till Ukraina. Jag välkomnar det nionde sanktionspaketet mot Ryssland. Det är imponerande att vi har kunnat leverera ett sanktionspaket näst intill varje månad sedan Rysslands oförlåtliga krig startade. Det är bra att Iran berördes på statsministrarnas möte. Det är en viktig markering men det är inte tillräckligt. Jag hoppas att statsministern ser till att Irans ambassadör i Sverige kallas upp innan han går på julledighet. Efter julledigheten får ni gärna se till att terrorstämpla revolutionsgardet. Vi har i varje fall tillfälligt fått stopp på de avrättningar som begås i Iran. Jag tror att mycket av det politiska sponsorskap som många riksdagsledamöter ställt sig bakom har varit en viktig förklaring till det. Jag kommer i dag med två frågor till statsministern. Den ena berör Bosnien och Hercegovina som nu får kandidatlandsstatus vilket är välkommet med tanke på var andra kandidatländer befinner sig i processen. Samtidigt präglas landet fortfarande av stor intern splittring och framför allt av att en serbisk ledare som heter Dodik bedriver mycket kraftig nationalism. I går beviljades hans delrepublik av Bosnien och Hercegovina lån från Ungern. Det är uppenbart att han har stöd hos både Orbán och Putin. Jag undrar hur statsministern ser på de här utmaningarna med Bosnien och Hercegovina och hur han tänker stödja landets utveckling under ordförandetiden. Den andra frågan handlar om den nya civilpakten som ska tas fram under Sveriges ordförandeskap och uppdateras till maj 2023. På vilket sätt kan den här pakten göra nytta för Sverige? Sverige har viktiga funktioner i dag med krisberedskapslagret för EU i Kristinehamn som ett tydligt exempel. Där jag kommer ifrån finns världens bästa myndighet: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vad kan Sverige bidra med?	1885
3449	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag vill återigen understryka att enigheten är bra. Vi säger det ganska ofta. Alternativet hade varit oenighet. Då hade vi inte kunnat göra någonting alls. Jag tycker att det är värt att gång på gång understryka det. Enighet är ett vackrare ord för att man inte ska låta det bästa bli det godas fiende. Nästan varje land har en egen uppfattning om vad som vore det allra bästa. Om alla länder bara var beredda att göra det de tycker är allra bäst och inte det som andra föreslår och som de tycker är ganska bra hade inte EU fått något gjort över huvud taget. Där är ironiskt nog kravet på konsensus ganska bra för det tvingar ihop länderna till gemensamt agerande. Jag delar uppfattningen att enigheten är viktig. Jag värdesätter verkligen om vi kan vidmakthålla den enigheten under en svår vinter när Rysslands krig inte bara drabbar Ukraina med förfärande kraft utan också kan drabba många andra länder om än på ett annat sätt. Det är svårt att återge stämningen i ett rum men det var ett genuint engagemang i Iranfrågan. Vid varje möte finns det bara 100 procents samlat engagemang så man måste dela upp gracerna men engagemanget var stort i Iranfrågan. Jag tyckte att Sverige och andra gjorde sitt till på utrikesrådets möte genom att få till stånd de skrivningar som det blev enighet om. Temat var: Låt inte det bästa bli det godas fiende! Här kunde vi enas om starka markeringar. Vad gäller kandidatlandsstatus var det inget annat som sades. Jag har ingen annan ståndpunkt än att vi har regler för hur man ska agera som kandidatland för att bli medlem. Det är ingen som har några andra föreställningar än att det här blir en lång resa och att man ska leva upp till de krav som finns. Civilpakten var vi inte närmare inne på just denna gång. Den kommer säkert att komma tillbaka under vårt ordförandeskap men den var inte nämnvärt uppe till diskussion på det här toppmötet.	1903
3450	Håkan Svenneling (V)	V	Herr talman! Statsministern argumenterar bra för den linje som jag har det vill säga att vi ska behålla konsensusprincipen inom utrikespolitiken och inte börja införa kvalificerad majoritet i stället. Det är bra om det kan bli Moderaternas linje på nytt. Jag tror att statsministern kommer att ha sex intensiva månader under ordförandeskapet i EU. Det kommer att finnas många utmaningar. Jag tror att man ska hålla ögonen på till exempel ledare som Dodik som väldigt tydligt markerade att han ville att Bosnien och Hercegovina skulle bli kandidatland men samtidigt avvisade alla former av direktiv från EU som jag tror att han uttryckte det. Det handlar helt enkelt om att han vill värna sin nationalism och den ökade splittring som den kan innebära på Balkan. Detta kan fortfarande resultera i ett nytt krig på Balkan. Det måste vi hålla ögonen på. Jag hoppas att statsministern kan återkomma till krisberedskapsfrågorna. Jag tycker att det är bra att det här är en del av det svenska ordförandeskapet och att det eventuellt kommer att fattas ett beslut under den tiden.	1078
3451	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag håller med om detta. Jag vågar nog garantera att det är många länder som kommer att hålla noga koll på kandidatländerna. Det är inte enkelt att missköta sig in". Under det svenska ordförandeskapet har vi kanske lite extra fokus på om det kan vara så att Ukraina lever upp till ett antal av de kriterier som är uppställda för deras kandidatlandsstatus. Vi har sagt att vi i så fall är mycket beredda att agera och bekräfta sådana framsteg under tiden. Även den frågan tror jag att många länder kommer att ha synpunkter på. Jag återkommer gärna i den andra frågan också. (Applåder) "	601
3452	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Jag tackar statsministern för en intressant återrapport. Den är lite extra intressant för mig som jobbar med energifrågor med tanke på att det varit så intensiva diskussioner. I återrapporten läser jag om Europeiska rådets slutsatser som Sverige skrivit under. Man upprepar vikten av att öka investeringarna i projekt som rör bland annat lagring förnybar energi och energieffektivitet. Man ska fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen skynda på den gröna omställningen och säkerställa försörjningstryggheten. Det är väldigt välkommet att Sverige ställer sig bakom de här ståndpunkterna. Det känns egentligen som en självklarhet i den här kammaren. De här åtgärderna är avgörande för att sänka elpriserna och klara omställningen. Med tanke på att regeringen har ställt sig bakom ståndpunkterna blir man lite nyfiken på vilka åtgärder regeringen kan komma att vidta för att uppfylla de här sakerna och öka investeringarna i lagring förnybar energi och energieffektivitet. Vilka åtgärder kan det vara och när kan de komma på plats?	1071
3453	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Man brukar säga att på 70-talet var behovet av fossilfrihet en prisfråga. Man ville sänka priset för det var dyrt med olja. På 80- och 90-talen blev det mer och mer en miljö- och klimatfråga. Man visste mer då om vilka andra risker som fanns. Nu på 2020-talet har det blivit en säkerhetspolitisk fråga. Dessa frågor står inte emot varandra - det är det enda goda med allt detta - utan understryker varandra. Världen ska bli fossilfri Europa ska bli fossilfritt och Sverige ska bli fossilfritt. Ju mer enighet vi kan få om detta desto bättre. Om det förfärliga kriget kan föra med sig något gott genom insikten om beroendet av länder som Ryssland och beroendet av klimatskadliga energikällor som olja kol och gas är det i grund och botten bra. Att vi dessutom vill ha en gemensam marknad och konkurrenskraft i Europa och att vi inte gör ensidiga saker i något så gemensamt som klimatet är också bra. Det var därför jag sa att det i grund och botten är bra att USA är med på banan. Allt detta är bra. Sedan kommer alla länder att välja olika vägar. När jag och Frankrikes president diskuterar kärnkraft med stor entusiasm är alla inte lika entusiastiska. Det är så och vi har respekt för det. En del saker kommer vi att göra gemensamt. Om vi få ett Europa som är en konkurrenskraftig plats för investeringar i batteriteknologi som vi just nu har ganska mycket av i till exempel Sverige och i innovativa lösningar är det bara en fördel. Varje land fortsätter att ha ansvar för sin egen energiproduktion. Jag vill inte göra någon besviken men Sveriges energipolitik var inte med på agendan för Europeiska rådets toppmöte. Det var däremot behovet av att bli helt fossilfria vilket Sverige delar med många andra europeiska länder i allt högre grad.	1770
3454	Ida Drougge (M)	M	Fru talman! Riksdagen beslutar om statens budget i två olika steg. Först tar vi ramarna för varje utgiftsområde. Utgiftsramen bestämmer det belopp som anslagen sedan högst får uppgå till. Sedan fattar vi beslut om de 27 utgiftsområdena i sak. På luciadagen i förra veckan fattades det första beslutet. Det var första gången sedan 2009 som en majoritet av Sveriges riksdag ställde sig bakom regeringens budget. Det är ett styrkebesked särskilt i tider då vi som vår finansminister uttrycker det går mot en tuff ekonomisk vinter. Efter rambeslutet har debatter och beslut inom respektive utgiftsområde duggat tätt här i kammaren. Det är dessa två steg som tillsammans utgör vår budgetprocess i Sverige. Debatten i dag handlar om just innehållet i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Vi moderater yrkar bifall till regeringens förslag om hur de 19 miljarder kronorna ska fördelas inom anslaget och avslag på motionerna. Den politiska inriktningen och målen för samhällsekonomin och för finansförvaltningen handlar om att värna finansiell stabilitet högt förtroende och väl fungerande marknader om att ha ett högt konsumentskydd och ett finansiellt system som också bidrar till en hållbar utveckling och om att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt. Myndigheterna inom detta utgiftsområde har i uppdrag att analysera göra prognoser och sammanställa information om reformer statens finanser och vår samhällsekonomiska utveckling. I stort visar regeringens redovisning att myndigheterna inom detta område har gjort ett bra jobb men orosmolnen för framtiden hopar sig. Och deras uppgifter blir framöver allt viktigare. Därför höjs flera av anslagen i regeringens budget till dessa myndigheter. När det gäller detta utgiftsområde tål det kanske särskilt att påpekas att det är viktigt med just den ökade effektiviteten inom staten att utveckla vårt arbete mot penningtvätt och att stoppa felaktiga utbetalningar från staten för att motverka bidragsbrott. Dina skattepengar ska inte kunna hamna i fickorna på kriminella. Detta utgiftsområde uppgår som sagt till 19 miljarder. Förslaget innebär ökade anslag till Finansinspektionen Konjunkturinstitutet Riksgälden och Statens servicecenter samt till finansmarknadsforskning med mera. Det är medel till Statskontoret Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet. Det är inte minst drygt 15 miljarder kronor till statliga tjänstepensioner. Det är 19 miljarder totalt. 18 miljarder uppskattas de felaktiga utbetalningarna från staten uppgå till årligen varav ungefär hälften misstänks handla om bidragsbrott. Det är pengar som behövs i välfärden. De hade gjort större nytta om de hade fått stanna i fickorna på hårt arbetande sjuksköterskor undersköterskor poliser och lärare. De hade också bara för att ge ett exempel på storleksordningen kunnat finansiera löner för exempelvis 26 000 lärare. Att stoppa välfärdsfusk och bidragsbrott är högt prioriterat av regeringen och det är skönt att nu se att de agerar snabbt i frågan med inrättande av en ny utbetalningsmyndighet förbättrad folkbokföring genom folkräkning och kartläggning av felaktiga utbetalningar också på kommunal och regional nivå bland annat. Jag vill avslutningsvis här i kammaren passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till mina kollegor i finansutskottet och till ledamöter här i riksdagen till talmannen och till kammarkansliet men också till er som sitter där hemma och inte minst till finansutskottets kansli såklart. God jul!	3513
3455	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Ledamoten beskriver att det kommer att ske ett stålbad inom Sveriges kommuner de kommande åren tvärtemot vad SKR beskriver i sin decemberrapport 2022. Där säger man att de stora kostnadsökningarna är av tillfällig karaktär och att omfattande kortsiktiga ingrepp i verksamheten kommer att kunna undvikas. Jag kan också läsa ett citat om regionerna från rapporten: Enligt enkätsvar från ekonomidirektörerna kommer 10 regioner att vidta riktade och 17 generella effektiviseringsåtgärder i budgeten för 2023. Exempel på åtgärder är att skjuta upp tidigare utlovade satsningar sammanslagning av enheter anställningsstopp i den centrala administrationen och översyn av investeringar." I SKR:s rapport pratar man alltså inte alls om det stålbad som ledamoten från Socialdemokraterna beskriver i sitt anförande från talarstolen. Det är också ett faktum att Sveriges Kommuner och Regioner har en resultatutjämningsreserv som man kommer att använda under det kommande året bland annat för att täcka upp de underskott som i vissa fall uppstår i verksamheterna och säkerställa att man har en ekonomi i balans så långt det är möjligt. Till detta kommer de 6 miljarder som regeringen och Sverigedemokraterna skjuter till i den budget som förhandlats fram. Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten. Ni pratar om att ni skjuter till ytterligare 6 miljarder. Ni gör detta bland annat genom att gå emot er egen biståndspolitik som ni skär i. Ni gör det genom att sänka skiktgränsen för statlig skatt vilket bland annat kommer att innebära att det blir skatt för specialister inom ambulanssjukvården rektorer specialpedagoger i skolan och de barnmorskor som tar extra pass i sjukvården för att stötta där det finns brister. Hur ser ledamoten på att de nu kommer att få betala mer skatt med er politik? "	1816
3456	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Jag ska inte upprepa det vi har diskuterat tidigare eller vad Fredrik Malm sa. Jag vill bara peka på att extra resurser också går till de elever som ligger efter. De ska också ha extra resurser. Det handlar inte bara om att resurser ska gå till dem som behöver gå i spetsklass för att bli stimulerade. Det går till olika grupper och de får olika resurser. Jag kommer från Botkyrka kommun. En del skolor i norra Botkyrka har haft och har stora problem. Resultaten börjar nu gå upp lite grann. Det jag ivrigt försöker förmedla till Vänsterpartiet är att det inte bara handlar om pengar fru talman. Det behövs annat än pengar. Det behövs en annan pedagogik det behövs insatser och det behövs fasta ramar för att de skolorna ska fungera för elevernas och barnens skull och för att de ska få en bra framtid. Det är det man ska tänka på. Man ska inte bara visa upp ett dokument över att man satsar mest som i något slags tävling. Det är för elevernas skull vi finns här. Det krävs annat än att bara visa upp störst budgetposter. Fru talman! Jag vill ställa en fråga. Jag har under hela debatten hört sägas att SD skulle fjärrstyra regeringen och leda regeringen. Vi blev faktiskt största parti av samarbetspartierna. Det är inte konstigt att det får genomslag i förhandlingarna. Men det finns massvis i Tidöavtalet som Sverigedemokraterna inte stod bakom. Det finns en del grejer som vi inte hoppar jämfota av glädje över i avtalet. Det var en förhandling och vi lyckades ganska väl. Vi är glada över det. Men det var en förhandling. Vi fjärrstyr inte någon regering. Det sker på det sätt som det alltid gör i demokratier.	1639
3457	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Tack för frågan ledamoten! När Vänsterpartiet gick in i förhandlingen för att släppa fram statsministern förra året ställde vi kravet att garantipensionen skulle höjas för 1 miljon människor. Det var vårt krav. Det Sverigedemokraterna går in i en förhandling med är att man vill ta bort permanenta uppehållstillstånd för människor som har levt i det här landet i över 40 år. De har arbetat och betalat skatt men sedan ska deras permanenta uppehållstillstånd tas bort. Det är vad man går in i förhandlingen med. De människorna har bidragit till att Sverige är det fantastiska land som det är i dag. Det är lite skillnad vad gäller vilka prioriteringar vi har. Det är likadant när det gäller området vi diskuterar i dag skolan. Vad var det Sverigedemokraterna gick in i förhandlingen med? Hade det varit Vänsterpartiet som förhandlat med den kommande regeringen eller om vi hade ingått i en regering hade vi naturligtvis utgått från våra prioriteringar. Vi hade prioriterat att mer pengar skulle gå till välfärden. Man kan säga vad man vill om att det behövs annorlunda pedagogik och att det krävs andra sätt att arbeta. Men det kostar fortfarande pengar. Det är någon som ska genomföra det. Det är personal som ska genomföra de olika fina reformerna. Eller tror ledamoten att de sker på ett magiskt sätt? Är det bara att fatta beslut och så händer det? Jag tror inte det.	1392
3458	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Jag pratade om norra Botkyrka. Skolorna där får betydligt mer pengar än skolorna i södra Botkyrka och de behöver betydligt mer pengar. Jag håller absolut med om att de ska ha mer pengar. Det går inte att bedriva undervisningen med samma lärartäthet som i södra Botkyrka om vi använder Botkyrka som exempelkommun. Det jag försöker få fram är att det inte räcker att bara ösa på med mer pengar. Man måste också ha en annan politik bakom och en annan pedagogik ute i skolorna. När det gäller permanenta uppehållstillstånd som ledamoten tog upp kommer de flesta i den grupp som ledamoten nämnde att erbjudas medborgarskap i stället. I fråga om förra regeringsbildningen skedde den väl i enlighet med gängse principer. Men den förrförra regeringsbildningen 2018 när Sjöstedt stödde regeringen skedde det genom ett samtal där Sjöstedt fick ett hemligt avtal på en papperslapp som han stoppade i en byrålåda och som ingen fick se. Ett sådant sätt är inget som Sverigedemokraterna hade stått bakom. Det hade vi aldrig gått med på vid den här regeringsbildningen. Då hade det inte blivit någon regering. Jag tror inte att Nooshi hade gått med på det heller. Anser ledamoten att regeringsbildningen 2018 är ett föredöme?	1236
3459	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Återigen - jag medgav att det inte räcker att enbart ge mer resurser. Men svensk välfärd blöder i dag. Svenska kommuner har otroliga problem med att få ekonomin att gå ihop. Om det har gått Sverigedemokraterna förbi på något sätt kan jag berätta att vi står inför närmast en ekonomisk kris i landet. Vi har skyhög inflation. Till och med ledamöter i den här salen försvarar skattesänkningar för de allra rikaste med att det är automatiskt på grund av inflationen. De rikaste ska alltså få det bättre. Det ska underlättas för de rikaste i samhället när det är kris. Men resten av Sverige resten av befolkningen ska få betala priset för det. Jag har svårt att se det. Samtidigt vet vi att Sveriges Kommuner och Regioner har sagt att det krävs 20 miljarder i ökade tillskott till kommuner och regioner för att vi ska kunna bibehålla dagens nivåer i välfärden som alltså är för låga. Regeringen ger 6 miljarder. Den ekvationen går inte ihop. Det innebär att vi kommer att få se färre personal i välfärden och många fler som går ut i arbetslöshet. Sedan talar man om att man vill Sveriges bästa. Det är svårt att se logiken bakom de resonemangen men vi har nu också hört vad som är Sverigedemokraternas prioriteringar. (Applåder)	1247
3460	Lorena Delgado Varas (V)	V	Fru talman! Det finns mycket vackra och viktiga grunder som utbildningen i Sverige har stått på. Dels har den varit tillgänglig ekonomiskt det vill säga du betalar inte för utbildningen. Vi ser den som ett gemensamt ansvar. Dels finns det flera vägar fram om du vill studera i högskola eller på universitet. Många gånger pratar vi politiker om Sverige som kunskapsnation. Det är kunskapsnationen som ska ta oss igenom omställningen. Det är kunskapsnationen som ska utveckla tekniker för framtiden. Det är kunskapsnationen som ska göra att vi kan behålla och gärna förbättra välfärdssamhället. Genom kunskap får vi alltså ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle som står sig väl genom kriser. Själv har jag haft förmånen att vara student i två olika länder - Chile och Sverige. I Chile är utbildningen inte gratis. Det spelade ingen roll om man kämpade sig igenom skolan och hade de bästa betygen. Hade man inte råd och fick man inte något stipendium var det kört. Man kunde då inte fortsätta studierna. Studierna var segregerande redan från första början. Klasstillhörigheten följde med genom hela grundskolan via gymnasiet fram till universitetet eller högskola - rasismen med för den delen om man var urfolk eller som i dag om man kommer från Haiti till exempel. Det är många bra studenter som inte har kunnat fullfölja sina studier och många som skuldsatt sig för att kunna gå i några av de privata universiteten som oftast inte håller kvalitet. Dessutom fanns det inte många vägar in i de högre utbildningarna. Det var raka vägen från gymnasiet till universitetet. När jag började plugga här i Sverige var kontrasten ganska stor. Jag började om från noll i högskolan så jag fick uppleva den svenska nollningen. I min klass fanns det folk som kom direkt från gymnasiet. Det fanns en grupp kvinnor som hade jobbat inom vården och som ville skola om sig och vi andra - random - som av olika anledningar inte börjat direkt efter gymnasiet var också där. Bara det gav en bredd i diskussionerna som jag inte hade upplevt tidigare. En annan stor skillnad var tillgången till teknologi. Labben här var fantastiska. Visst kompenserade Chiles universitet med mer djupgående kunskap i ämnena men att kunna experimentera och testa de senaste teknologierna gav helt andra förutsättningar att ta ett steg in i arbetslivet. Det jag beskriver nu innebär inte att vi kan blunda inför skillnaderna som finns även här i Sverige. Om vi ska bli en världsledande kunskapsnation ska förutsättningarna för det vara reella. Vi har tagit steg bakåt i utvecklingen. Vi går inte alls mot att vara en världsledande kunskapsnation. Skillnaderna börjar i tidig ålder. Redan om barn inte går i förskolan uppstår skillnader när de väl startar i grundskolan. I dag är det ganska svajigt med vad man får för kvalitet i till exempel förskola grundskola och gymnasiet. Skillnaderna ökar i vart och ett av stegen på olika sätt beroende på om man har turen att gå i en skola där resurserna används rätt eller om man går i en skola där prioriteringen är att säkra vinst. Själv kommer jag från ett område där många av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Detta är ett orättvist system gentemot dem men det är också ett orättvist system gentemot Sveriges framtid. I år skär dessutom regeringen ned för kommuner och regioner. Det kommer att ha påverkan i skola vård och omsorg. I en tid då vi behöver rätta till skillnaderna och kompensera alla unga som har förlorat skolgång på grund av pandemin och när samhället behöver stärka sin kompetensförsörjning för att kunna möta omställningsbehovet väljer man att skära ned. Det kommer att få konsekvenser under en ganska lång tid framöver. Nej detta är inte vägen. Vi behöver stärka utbildningen från förskola till universitet. Kunskap och utbildning är en rättighet och ska inte vara en handelsvara - varken som marknadsskola eller för studenter som kommit hit till Sverige för att bidra och ta del av svensk utbildning. Inom ramen för högre utbildning lägger vi från Vänsterpartiet fram ett antal förslag för att bredda möjligheterna och säkra rätten till utbildning. Det nuvarande resursfördelningssystemet gör att utbildningarna får en finansiering som styrs av en prislapp där olika utbildningar får olika anslag. Vi från Vänsterpartiet menar att dessa prislappar behöver ses över och att finansieringssystemet behöver göras om så att finansieringen följer högskolans och utbildningarnas behov och förändringar av kostnader. I väntan på en mer genomgripande förändring föreslår vi en höjning av samtliga prislappar med 1 000 kronor per helårsstudent till lärosätena. Därför anser vi att det anslaget bör höjas med 324 miljoner kronor. Dessutom är det så att precis som för den övriga statliga sektorn omfattas pris- och löneomräkningsmodellen av produktivitetsavdrag. Varje år drar man alltså bort en liten del av budgeten som en besparing ungefär för att man ska kunna bli mer och mer effektiv varje år. Tanken är att allt som är statligt eller gemensamt ska drivas som att det vore ett företag. Men detta är inte företag. Det är våra universitet och högskolor. De har en annan funktion än vad privata företag har. Vi anser att detta avdrag måste bort. Genom att ta bort det kan man få en långsiktig inverkan på anslagen men också en annan syn på den högre utbildningens roll i samhället. En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studenter. Studiemedel gör att fler får tillgång till högre utbildning oavsett klasstillhörighet eller bakgrund. Men det finns hinder även här. Många som egentligen har betygen eller viljan att plugga vidare gör ändå inte det. Vi vill se en förändring i lånevillkoren för att kunna överbrygga de hinder som finns. Ett hinder som jag väljer att lyfta här är att studiestödssystemet har ändrats flera gånger med konsekvensen att den ekonomiska risken flyttats från staten till individen i flera steg. Det gör inte att snedrekryteringen minskar snarare tvärtom. Vi vill bygga ut möjligheterna till basår. Basåren fyller en viktig funktion i att erbjuda behörighetsgivande studier i en högskolemiljö. Erfarenhet från lärosätena visar också att de som har gått ett basår klarar efterföljande utbildning bättre än de som kommer direkt från gymnasiet. Vi menar också att högskoleprovet måste bli tillgängligt för studenter med funktionsnedsättningar. Dessutom är högskoleprovet underfinansierat. Men underfinansieringen - eller frågan om tillgängligheten - ska inte bäras av studenterna. Därför lägger vi 20 miljoner extra på högskoleprovet. Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin skapa arbetstillfällen förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskningen behöver stå nära utbildningen eftersom det leder till utveckling och förstärkning av kvaliteten för båda. Därför behövs ett ökat stöd till forskning. Vänsterpartiet stöder en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en jämställd akademi och en forskning som är mindre beroende av externa forskningsbidrag. Vi vill därför avsätta 500 miljoner 2024 och öka till 1 miljard 2025 genom att förstärka basanslagen. Slutligen vill jag ta upp något som ligger mig nära hjärtat nämligen ett utökat stöd till djurfria forskningsmetoder. Många gånger lyfter man att djurförsök är dyra och det är de. Djurförsök innebär avel personal anläggningar och prövningar som försöken måste gå igenom. Men det handlar också om vad djurförsök gör med oss som samhälle. Varje gång försök görs utsätter vi djuren för ett stort lidande och varje gång ska ett avelsdjur producera ytterligare ett försöksdjur. I Sverige handlar det om ungefär 300 000 djur varje år exklusive alla djur som används av svenska företag via utländska laboratorier. Därför måste vi utöka vårt arbete med att prioritera och göra djurfria forskningsmetoder till standard där det går. Slutligen vill jag skicka en hälsning till alla barn och ungdomar i eftersatta områden. Ni har hört nyheterna om visitationszoner och om hur vi pekas ut som samhällets problem. Samtidigt får det som vi äger gemensamt i samhället mindre resurser. För det är ju det som det handlar om. Det handlar inte om att skapa ett mer jämlikt samhälle; det handlar om att det är viktigare att stärka de rikas ekonomi och minska möjligheterna för några. Men oavsett om du växer upp i Skärholmen Gottsunda eller Rosengård ska du ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Det är Vänsterpartiets politik. (Applåder)	8625
3461	Amanda Lind (MP)	MP	Fru talman! Det känns väldigt fint att få avsluta årets budgetdebatter med ett anförande om två av de kanske viktigaste saker vi har nämligen barnen och kulturen. Kulturen har ett omistligt värde för oss människor och för vårt samhälle. En del går att mäta i form av bättre hälsa stärkt lärande ökade exportintäkter och starkare besöksnäring för att ta några exempel. Men kulturen har också omistliga och omätbara värden som inte så lätt låter sig fångas i statistik sådant vi kan erfara när vi sjunker in i en bok när vi sjunger tillsammans eller när vi får nya insikter och reflektioner efter ett besök på ett museum eller på en teaterföreställning. Tomas Tranströmer talar om det som något som rör människors djup som att inne i oss öppnar sig valv bakom valv oändligt". Fru talman! Skolan är den plats där alla barn får möjlighet att möta kultur och det egna skapandet och det på likvärdiga villkor där varken föräldrarnas plånbok utbildningsnivå kulturintresse eller för den delen storleken på bokhyllorna hemma blir utslagsgivande. Det betyder så mycket. Vi har nog alla känt det någon gång eller sett det i ögonen på barn vi känner. Jag talar om glädjen när man har skapat någonting med händerna stoltheten när man har knäckt läskoden eller en särskilt minnesvärd kulturupplevelse som man bara måste få berätta om hemma - när de där valven öppnar sig. Det här fru talman vill jag och Miljöpartiet att alla barn i Sverige ska få uppleva. Men för det krävs både reformer och ekonomiska prioriteringar. Nu tänker jag inte vara för polemisk i det här inlägget. Jag tror att många här i kammaren kanske längtar efter att avrunda dagens debatt. Jag nöjer mig därför med att konstatera att det inte är de stora kultursatsningarna som vi ser i regeringens budget vare sig på utbildningsområdet eller i kulturbudgeten. Det här är extra farligt särskilt i tider av lågkonjunktur. Fru talman! Miljöpartiet menar att det behöver tas ett helhetsgrepp kring kulturen i skolan. Skapande skola är en bra reform men den bör ses över så att alla barn får möjlighet att ta del av det och inte bara skolor med särskilt passionerade lärare. Estetiska ämnen bör finnas på samtliga gymnasieprogram för att stärka bildningsresan för alla. Sången och musiken i förskolan behöver ges större plats. En lågt hängande frukt som jag förutsätter att regeringen tar med i nästa års budget är bemannade skolbibliotek för tillgången till bemannade skolbibliotek är i dag djupt ojämlik. Endast 46 procent av landets skol- och gymnasieelever har i dag tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Fru talman! Miljöpartiet var pådrivande för att en utredning om bemannade skolbibliotek skulle tillsättas. Vi såg till att det finns pengar i budgeten för 2022 för att kunna påbörja reformen och vi har också avsatt medel för detta i vår skuggbudget. Tyvärr har utredningen nu legat i över ett år på Utbildningsdepartementet utan att beslut har tagits. Det är positivt att den nya regeringen har ambitionen att fortsätta att stärka läsningen i skolan. Det är också positivt att skolbibliotek faktiskt nämns i Tidöavtalet. Men det står ingenstans att skolbiblioteken ska vara bemannade. Så här några dagar före julafton väljer jag ändå att vara hoppfull. Jag vet att flera av regeringspartierna i valrörelsen öppnade för en lagstiftning. Kulturministern har konstaterat att barns läsning är en högprioriterad fråga och häromdagen i talarstolen konstaterade utbildningsutskottets liberala ordförande att Skolbiblioteksutredningen är bra och i huvudsak bör genomföras. Fru talman! Jag har svårt att se att det skulle finnas någonting djupt partiskiljande i att vilja säkra att alla barn ska ha tillgång till utbildad personal som kan vägleda barnen in i läsandets värld. Låt oss mina vänner ta detta steg under året som kommer! Med detta vill jag passa på att önska alla ledamöter här i kammaren och all personal i riksdagen en riktigt god och vilsam jul förhoppningsvis med goda kultur- och läsupplevelser! (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 17.) "	4086
3462	TALMANNEN	TALMANNEN	Ärade ledamöter! När vi nu summerar hösten 2022 har några av oss bakom sig en mandatperiod som ingen annan i riksdagen. Andra är nya i uppdraget som ledamot. Men vi har alla på något sätt under de gångna åren upplevt pandemins prövningar och förfasats över Rysslands skamliga krig mot Ukraina. Vi har alla i våra olika roller varit med om valet och den efterföljande regeringsbildningen. Vi har alla under hösten arbetat med att finna oss till rätta i våra uppdrag och befattningar oavsett om de är helt nya eller inte. Ni har alla anförtrotts ett av demokratins viktigaste uppdrag - att vara folkvald ledamot av Sveriges riksdag. Det kommer att ge er mycket men det är också krävande. Jag vill påminna om att det finns mycket stöd och hjälp att få från alla som arbetar i riksdagen. Ni var 95 nya ledamöter som tog plats här efter valet och regeringsbildningen och som togs emot tillsammans med alla er som återvaldes. Ni som är nya har under hösten introducerats i det parlamentariska arbetet och mycket annat. Jag minns själv hur tufft det kunde vara att sätta sig in i allt det nya men jag hoppas att ni har funnit er väl till rätta. Nu ligger nya utmaningar framför oss och vi kan säkert se fram emot ännu en spännande och händelserik mandatperiod och ett spännande och händelserikt år. Sverige blir ordförandeland i EU nästa halvår en stor och viktig uppgift för både riksdag och regering. Riksdagen ansvarar för den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet och det kommer att bli mycket aktivitet här i Riksdagshuset. Riksdagen är värd för åtta interparlamentariska konferenser med parlamentariker från de andra EU-länderna kandidatländerna och en del andra länder - sex konferenser här i Riksdagshuset en digital konferens och en konferens i samarbete med Europaparlamentet. Den sistnämnda äger rum i Bryssel. När jag valdes till talman i september 2018 beslutade jag mig för tre ledord med syfte att ange en inriktning för hur jag ansåg att riksdagen som institution borde utvecklas på det man kan kalla talmansnära områden - i motsats till renodlade förvaltningsfrågor som jag strax återkommer till. Ledorden var demokratin utskotten och långsiktigheten. Jag har förstås funderat över om jag inför den här mandatperioden borde formulera nya ledord eller behålla de gamla. Demokratin har varit och kommer att fortsätta vara ett givet tema och ett ledord för mig även den här valperioden. Under de gångna fyra åren firade vi att det gått 100 år sedan den stora rösträttsreformen som i stort sett gav oss allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i Sverige. Nästa år firar Sverige 500 år som självständig nationalstat efter Kalmarunionens upplösning genom valet av Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523. Det kommer att bli en ingång för vår kommunikation nästa år om demokratin med rubriken Riksdagen under 500 år. Det historiska jubileet blir ett bra tillfälle att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram från valet i Strängnäs 1523 till dagens moderna demokratiska konstitution. Förhoppningen är att vi ska bidra till ökad kunskap och förståelse för hur vårt statsskick har format dagens Sverige. Under 2024 och därefter är tanken att vi ska fortsätta tala om demokrati från riksdagens sida men med andra förtecken. Det andra ledordet som blir kvar utskotten handlar förstås om er ledamöter och det parlamentariska arbetet. Utskotten har alltid en central roll i den parlamentariska processen. Jag ville med detta ledord markera en ambition att fortsatt bidra till att stärka och utveckla utskottspresidierna utskotten och utskottskanslierna. Jag tog till exempel initiativ till ett ledarutvecklingsprogram för ordförandena förra mandatperioden. Jag tror att ledarskapet i utskotten är viktigt för ett bra arbetsklimat och goda resultat. Ledarskapsprogrammet fortsätter och det gör också arbetet i ordförandekonferensen med syfte att utskotten ska lära mer av varandra. Det tredje ledordet jag valde 2018 var långsiktigheten och jag tycker att innebörden av det fortfarande är giltigt och relevant. Jag har dock bestämt mig för att ersätta det med begreppsparet historia och framtid som ledord därför att de på ett tydligare sätt beskriver det jag velat säga med det möjligen en smula mångtydiga ordet långsiktighet. Jag tycker att vi ibland är så fokuserade på det dagsaktuella att vi glömmer både varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Vi behöver både blicka bakåt och beakta att vi förvaltar en institution med månghundraåriga anor och uppmärksamma dem som gått före oss och samtidigt blicka framåt och hela tiden vara redo att utveckla och förändra riksdagens arbete med fokus inte enbart på det som är här och nu utan kanske fem tio eller tjugo år framåt i tiden. På tal om långsiktighet beslutade riksdagsstyrelsen för en vecka sedan om den strategiska planen för Riksdagsförvaltningens arbete för perioden 2023-2027. Att ha en strategisk planering är en viktig del i ett långsiktigt arbetssätt. Riksdagsstyrelsen där talmannen är ordförande och som därutöver består av tio riksdagsledamöter bedömer att fem områden är särskilt viktiga för att möta de behov och utmaningar som det parlamentariska arbetet står inför. Prioriteringarna rör digitalisering säkerhet fastigheter kompetensförsörjning och ekonomi. För att säga något ytterligare om detta kan man konstatera att säkerhetsarbetet fortsätter att vara centralt. Riksdagsförvaltningen arbetar kontinuerligt med säkerhetsfrågor men kommer att satsa på fler långsiktiga insatser. Det handlar både om er personliga säkerhet och om påverkan från säkerhetsläget i omvärlden. Vad gäller digitalisering kan den som bekant om den används på rätt sätt göra arbetssätt och processer mer effektiva. Det handlar om att arbeta med tjänster som underlättar det parlamentariska arbetet men också om administrativa stödinsatser. Det långsiktiga arbetet med att renovera och verksamhetsanpassa riksdagens byggnader som går under rubriken Framtidens riksdagshus" är prioriterat även framöver. Nyligen invigde vi det nya ledamotshuset och efter valet var det inflyttning för en del av er ledamöter. Det har varit en stor och komplex renovering med rejäla utmaningar. Nu är tanken att vi denna valperiod ska gripa oss an Cephalus-huset. Ärade ledamöter! Tomten kommer som bekant inte bara med mjuka utan även med hårda paket. De som har varit med förut vet att jag ibland i mina jultal har bidragit med ett antal pekpinnar - moralkakor har de kallats av en och annan lustigkurre. Jag tänkte bara ge några små påminnelser och påpekanden inför det kommande året. Riksdagsförvaltningen arbetar som sagt för att ta till vara nyttan med digitaliseringen och jag hoppas att ni alla har låtit aktivera it-verktyget som gör det möjligt att attestera digitalt. Annars kan det vara ett tips. En interpellation eller skriftlig fråga kan skickas in via intranätet. För att kunna signera dokumentet behöver ni ha en särskild app som ni vid behov kan få hjälp med att aktivera hos servicecenter-it i Bankhallen. Allt för att underlätta och effektivisera vårt arbete. Jag förstår att det i debattens hetta kan vara svårt att komma ihåg reglerna för tilltalet i kammaren oavsett om man är ny eller har varit här ett tag. Jag välkomnar fortsatt tillsammans med talmanspresidiet att den som har ordet riktar sitt anförande till talmannen. Ibland tycker jag att ni krånglar till det lite i onödan med krångliga formuleringar om ledamöter hit och dit. Mitt grundtips är att om man får instinkten att säga "du" byta ut det mot för- och efternamn på den man vänder sig till så har man löst det hela. Svårare än så är det inte. Sedan har jag också ett litet medskick från vårt kära protokollskansli som jobbar hårt med att allt som sägs i kammaren ska tecknas ned. Bara för att ni ska se vilket stort arbete de gör kan jag berätta att när vi hade debatt i kammaren till klockan 23 i måndags kväll höll de på till klockan 5 på morgonen med att slutföra protokollet. Så de lägger ned ett stort arbete när vi har gått hem. (Applåder) Man kan göra deras liv lite lättare genom att om man har ett färdigskrivet anförande i sin dator mejla det till protokollskansliet i förväg. Det skulle spara många timmars arbete om alla gjorde på det sättet. På intranätet finns information om e-postadress och annat. Det var alltså ett litet medskick. Men nog med pekpinnar och påminnelser - nu har ni gjort er förtjänta av julledighet. Jag hoppas att ni alla får en fin och vilsam jul i kretsen av nära och kära. Jag vill tacka var och en av er för det arbete ni har lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för gott samarbete. Ett varmt tack även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen! Ni har som alltid tagit er an allt som behövt hanteras och gjort det med engagemang glädje och professionalism - tillsammans för riksdagens bästa. De anställda på partikanslierna är också nödvändiga för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er! Ärade ledamöter! Vintersolståndet årets mörkaste dygn infaller i dag den 21 december. Visst är det mörkt men nu vänder det. Och i väntan på ljusare tider tänder vi ljus i julgranar och ljusstakar. Jag vill avsluta med några strofer ur Harry Martinsons dikt Julen i Thule ursprungligen införd i jultidningen Sotarens jul 1946. Den har kan man nog säga en lite lätt ironisk distans till det vi gör så här års. Så här låter i alla fall några strofer ur den: Kallt är i Thule. Kölden dröjerhalva år. Ens längtan töjersig med möda fram till vår.Hård är vintern alla år. För att ej ta sig avdagai en sådan rimfrostsagamåste mänskan skapa glöd leka fest och överflöd. Och vi tända tusen ljusrunt omkring i alla hus.Lyftande oss själv i håretstå vi ut med vinteråret. Nu alla - en riktigt god jul och ett gott nytt år! (Applåder) "	9946
3463	Tomas Eneroth (S)	S	Herr talman! Det hör ju till traditionen att riksdagens ålderspresident tackar talmannen och de vice talmännen för gott arbete och önskar dem en fridfull julledighet. Jag vet att jag å alla riksdagsledamöters vägnar kan göra detta. Vi är otroligt tacksamma för det fantastiska jobb ni gör - allt jobb ni under detta riksdagsår har lagt ned i talmanspresidiet. Ni har ju haft uppdraget att hantera såväl nya statsråd och ledamöter som gamla statsråd och ledamöter var och en med bestämda uppfattningar om hur det egentligen borde fungera i riksdagen - om hur debatter ska föras när plenifria veckor ska infalla eller för den delen hur många ärenden som krävs för att det ska vara nödvändigt att genomföra en votering. Men med tålamod god pedagogisk förmåga och inte minst hos talmannen vill jag nog ändå säga en god portion - vad ska vi kalla det? - konstitutionell humor har ni lotsat oss fram till den nu väntande julledigheten. Och som vi har väntat! Jag tror att vi alla efter ett år med nomineringsmöten valrörelse och inte minst alla nya roller vi har fått axla under hösten längtar efter en fridfull julledighet. Vi må ha olika uppfattningar i politiska sakfrågor i denna kammare liksom när det gäller värderingar och kanske sätt att agitera. Men vi är alla folkvalda riksdagsledamöter med den förväntan som partivänner väljare och det omgivande samhället har på oss och de prestationskrav arbetstider och resor som uppdraget också kräver. Där är vi rätt lika. Och jag tror faktiskt att vi allihop gör vårt allra bästa - kanske inte alltid för att förstå varandras argument men om inte annat för att förstå och kunna lägga fram våra egna argument på bästa sätt. Jag tror att det nu i juletid är viktigt att vi kommer ihåg att vi efter den heta debatten den tuffa Twitterduellen eller en jämn viktig och känslig votering ändå kan se det otroligt fina och vackra i att vi i Sverige har en fungerande demokrati. Vi argumenterar röstar och verkställer med respekt för varandras åsikter. Å alla ledamöters vägnar önskar jag talmannen och de vice talmännen och inte minst hela Riksdagsförvaltningen och alla som jobbar här i det fantastiska Riksdagshuset en riktigt fridfull julledighet. Må ni sova gott äta gott läsa gott och ha det gott! Som traditionen bjuder avslutar jag med en dikt som jag har knåpat ihop själv. Från oss alla till er kära talmanspresidium! Talmanspresidiets stil är hårdDe vill visst spara i varje timmaNär jag som ledamot pratar på ackordbörjar talmannens ögon att glimmaMen vi vill ju bara säga ett sista förslag ett tillägg en regel en pytteliten lag!Nog kan vi debattera mera nog hinner vi ändå votera! Så går timmar dagar och veckor förbi med debatt och beslut i vår demokratiMen sen plötsligt står julfriden på gläntVad hösten gick fort! Hur har det hänt?Det har varit många arbetsplenum på rakenoch nu lyser snön vit på takenNu sänker sig friden över kammarenGod jul talmanspresidiet nu åker vi hem! (Applåder)	2982
3464	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Sveriges kommuner och regioner säger inte att allting är fine. De säger att de behöver mer resurser och att alla regioner står inför underskott redan nästa år. Vi socialdemokrater står upp för och är stolta över de satsningar vi har gjort på välfärden. Vi har kompenserat kommuner och regioner tre gånger om och vi har gjort stora satsningar. Men de dagarna är slut nu. Det regeringen och Sverigedemokraterna gör är att underfinansiera. De behov som finns inom välfärden är mycket större. Sedan är det intressant att man påstår att vi till exempel skulle höja skatten. Det gör vi inte. Det är inte alls detta det handlar om. Det ni gör är att ni sänker skatten. Det är 10 miljarder kronor som det kostar. Det är en oerhört stor summa den största satsningen i er budget och den handlar om att sänka skatterna för dem som tjänar 50 000 eller mer. Jag kan säga att det är ganska många som jobbar inom välfärden som inte kommer upp i de lönerna. Jag har själv varit skolkurator och känner många som jobbar som socionomer. De tjänar inga 50 000. De får inte några skattesänkningar. Det hela är oerhört orättvist och görs på bekostnad av satsningar på välfärden som behövs väldigt mycket de kommande åren.	1226
3465	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Jag har faktiskt tittat på vad den sänkta skiktgränsen som ni föreslår skulle innebära. Med er politik skulle vi landa på en nivå där till exempel rektorer inom skolan som tar det ledande ansvaret för en så viktig verksamhet som skolan kommer att få högre skatt. Var finns då motiveringen för rektorn att gå in och ta detta ansvar? Var finns motiveringen att gå in och vidareutbilda sig och specialisera sig inom till exempel sjukvården? Var finns motiveringen för barnmorskorna att gå in och ta extrapass inom en verksamhet som är hårt ansatt i hela landet? Då kommer man ju att få högre skatt. Var finns poängen för dem att göra detta? Var finns incitamenten och motiveringen i er politik? Det är ju dessa personer som drabbas av detta. Jag vet att ni gärna vill sätta fokus på de rikaste i samhället men det drabbar dem som jobbar inom hälso- och sjukvården. Det drabbar retorerna i skolan. Det drabbar specialpedagoger i skolan. Det handlar om personer som har valt att vidareutbilda sig och ta ett särskilt ansvar inom våra välfärdsverksamheter. Hur ser ledamoten på detta? Jag märker också att ledamoten inte vill svara på hur hon ställer sig till frågan om sänkt bistånd. Det är ju delvis så ni finansierar er politik. Ni går emot den politik ni själva vill ha och sänker biståndet. Vi i Sverigedemokraterna var tydliga. Vi vill sänka biståndet. Så vill vi finansiera bland annat välfärden och sänkt bensinskatt. Men det är ju inte er politik. Ni vill ju ha kvar biståndet. Ni säger i er budget att ni ska jobba er tillbaka mot ett enprocentsmål. Men beslutet om att sänka detta fattades ju först här i riksdagen. Ni hade kunnat ha kvar enprocentmålet själva men det har ni inte. Ni finansierar extrasatsningar genom att gå emot er egen politik. Det är också detta som kommer att påverka just rektorerna i skolan barnmorskorna inom hälso- och sjukvården och specialpedagoger i skolan. Det är de som kommer att få högre skatt med er politik. Det är ett faktum. Det är bara att titta vilken lönenivå de ligger på i landet vilket extrajobb de gör och var skiktgränsen kommer att hamna med er politik.	2132
3466	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Jag har också sett siffrorna på hur många det är som jobbar inom välfärden och med er politik får lägre skatt. Vi höjer inte skatten för dem men de får lägre skatt med er. Det några rektorer som får det. Jag pratade med några rektorer nu i veckan. De sa tack men nej tack. De ser mycket hellre satsningar på välfärden och på skolan. De lever i den här verksamheten och ser vad det kommer att innebära. De talar inte för alla rektorer förstås men det är inte så att vi höjer skatten. Ni sänker skatten. Det innebär stora kostnader på bekostnad av satsningar på välfärden. De satsningarna behövs. Jag vet hur de på allvar slår. Det är vad rektorerna också säger. De ser vad sänkta resurser till skolan faktiskt gör för de elever som de jobbar för och engagerar sig för varje dag. De vill ha resurser till välfärden. Jag tror att många fler än de jag har pratat med hellre tackar nej till den sänkta skatten än till pengar och resurser till välfärden. Ni återkommer väldigt många gånger till detta med biståndet. Vi hade en debatt om det i går. Då klargjorde vi socialdemokrater tydligt vad vi tycker när det gäller biståndet. Vi återtar. Vi sänker inte så mycket som regeringen. Vi har en plan för hur vi ska återgå till enprocentsmålet. Jag tror att man kan vara trygg med det. Men här pratar vi om satsningar på välfärden. Vi dubblerar och ger mer än dubbelt så mycket resurser till välfärden. Det behövs inför de kommande åren och de svårigheter som kommuner och regioner står inför. (Applåder)	1523
3467	Jan Ericson (M)	M	Fru talman! Jag lyssnade på Eva Lindhs anförande. Det var väldigt mycket vackra ord. Men man börjar fundera lite på hur Eva Lindh ska få igenom all den politik som hon skryter om i talarstolen. Det är ju inte bara så att det skiljer mycket mellan de fyra oppositionspartierna när det gäller just satsningarna på kommunerna. Man kan också titta på en del andra saker i de olika budgetarna. Om vi till exempel ser på medlen till rättsväsendet kan vi konstatera att partier både vill höja och sänka. När det gäller medel till försvaret vill man både höja och sänka. Och när det gäller a-kassan vill man både höja och sänka. Vi kan också konstatera att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet budgeterar för hundratals miljarder i underskott de kommande åren. Då är min fråga hur Eva Lindh ska få ihop alla de vackra orden till något som fungerar. Om man inte kan samla en majoritet i riksdagen för att få igenom sin politik blir det bara tomma löften. Det enda som de fyra oppositionspartierna verkar vara överens om är att höja biståndet jämfört med regeringens politik att öka mottagandet av flyktingar och att höja drivmedelsskatterna. Det är det enda ni är överens om. I princip överallt annars spretar det åt precis alla håll. Hur tänker Eva Lindh lösa detta?	1267
3468	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Tack Jan Ericson för frågan! Det är intressant. Vi i Socialdemokraterna står för vår politik. Moderaterna står för sin politik och ledamoten Ericson vet ju också att man måste samarbeta och kompromissa. Det var väl inte fullt så lätt som man sa före valet? Regeringsbildningen drog ju ut en del på tiden så jag tror att Moderaterna väl känner till hur det kan vara när man ska kompromissa och samarbeta. Vi står för vår politik. Det är ganska tydligt att många i Sveriges befolkning tycker att socialdemokratins politik är bra. Och ju starkare vi blir desto starkare kan vi också påverka politiken framöver. Jag hoppas att vi senast valet 2026 också kan göra verklighet av vår politik. Vi står för satsningar på välfärden. Ledamoten säger att det är vackra ord men det är ord som inte bara är vackra. De innebär också en vackrare framtid när det gäller till exempel välfärden. Vi står upp för detta och kommer att göra det. Det är inte bara vackra ord. Låt mig också kommentera detta med höjda drivmedelsskatter. Vi har ett mycket bra förslag om tankrabatt. Det skulle innebära 2 kronor per mil under de första 2 000 milen. Det innebär stora skillnader för dem som nu kämpar med ökade kostnader på så många olika sätt. De väntar fortfarande på elprisstöd. De kämpar med höjd inflation. Det är många som är utsatta och har det väldigt tufft i Sverige nu. De väntar på att få stöd och hjälp. Tyvärr tror jag att de väntar förgäves. (Applåder)	1470
3469	Jan Ericson (M)	M	Fru talman! Att ha höga opinionssiffror nio veckor efter valet är ungefär som att vara rik i Monopol. När det gäller drivmedel och tankrabatten ser vi i era siffror att ni inte har tagit hänsyn till den automatiska indexeringshöjning av skatten som sker efter årsskiftet. Den äter upp nästan hela er tankrabatt så det är en ren bluff. Sedan har vi brytpunkten som tagits upp här. När Socialdemokraterna var med och antog den stora skattereformen 1991 innebar det att man införde en princip att 20 procent av löntagarna skulle betala statlig skatt. Det var det man var överens om och det är därför man justerar upp brytpunkten varje år i takt med inflation och löneökningar. Om man inte hade gjort detta årligen sedan 1991 hade i dag 100 procent av löntagarna och pensionärerna betalat statlig skatt. Tycker Eva Lindh att det vore rimligt att alla människor i Sverige får höjd skatt med 20 procent från 30 till drygt 50? Skatterna är heller inte det enda som indexeras utan det är även andra saker. Försörjningsstödet indexhöjs liksom garantipension studiemedel sjukersättning aktivitetsersättning omvårdnadsbidrag närståendepenning vårdbidrag bostadstillägg arbetsskadeersättning och en mängd andra ersättningar liksom föräldrapenning och graviditetspenning. Allt detta indexuppräknas. Vill Eva Lindh stoppa det också? Tycker ni inte om er egen skattereform där ni sa från början att 20 procent av löntagarna ska betala statlig skatt? Ni vill urholka systemet och då undrar jag hur ni tänker er framtiden. Tänker ni fortsätta att automatiskt smyghöja skatten för löntagarna? Eva Lindh säger att det inte är en skattehöjning. Är inte 50 procent i skatt mer än 30 procent i skatt på samma hundralapp?	1720
3470	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Jag kan nöja mig med att säga att vi inte prioriterar en skattesänkning för dem med löner över 50 000 så som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Vi prioriterar andra saker till exempel välfärden. Den budget som regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram innebär en kostnadskris för välfärden. Trots stigande inflation och höjda räntor som innebär svåra utmaningar för Sveriges kommuner och regioner gör man inte de satsningar som behövs på välfärden. Vi socialdemokrater gör annorlunda. Det här kommer att spela roll. Att resurser inte tillförs välfärden kommer att innebära att människor behöver sägas upp och att välfärden skärs ned. Så min fråga som jag har gått och funderat över under de veckor som gått sedan budgeten presenterades är: Vilken välfärd vill regeringen inte ha? (Applåder)	822
3471	Jan Ericson (M)	M	Fru talman! Sverige har fått en ny regering. Efter åtta år i opposition leder Moderaterna återigen ett regeringssamarbete i samverkan med tre andra partier och detta samarbete regleras i ett gemensamt avtal där vi redovisar vilka saker vi tycker det är viktigast att ta itu med i vårt land. Regeringen tillträder i en mycket svår tid med krig i vår närhet och en europeisk energikris som förvärras i Sverige av aningslösa svenska beslut om avveckling av kärnkraft. Ovanpå detta går vi in i en lågkonjunktur med en ovanligt hög arbetslöshet och har dessutom en historiskt hög inflation. Moderaternas vallöften och samarbetspartiernas program gäller för fyra år framåt. Allt går inte att göra på åtta veckor i regeringsställning och konjunkturen och inflationen bromsar en del reformer. Men den budgetproposition vi nu lägger fram tar de första viktiga stegen för att lösa Sveriges stora problem. Samtidigt säkrar budgeten handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare. Vi har också en riksdagsmajoritet som står bakom vår budget vilket gör att våra förslag också kommer att bli verklighet. Det är en stor skillnad mot hur det sett ut de senaste åtta åren. Årets statsbudget prioriterar det allra viktigaste. Det är åtgärder för att hantera höga drivmedelskostnader och höga elpriser ökat stöd till kommuner och regioner en historisk offensiv mot den organiserade brottsligheten upprustning av försvaret i ett försämrat säkerhetsläge samt åtgärder för ökad stabil elproduktion på kort och lång sikt. Regeringen vill sätta Sverige på en ny kurs steg för steg. Årets budget är ett första steg men de stora förändringarna kommer vi att kunna göra i kommande budgetar när det funnits tid att förbereda lagförslag och åtgärder och remissbehandla dem på det sätt man måste göra enligt regelverket om det ska bli bra. Fru talman! Under pandemin fick kommunsektorn mycket riktigt stora extra tillskott ofta efter direkta initiativ från oss moderater och andra oppositionspartier. Detta var värdefullt och medförde att kommunsektorn och inte minst regionerna fick lite ekonomiskt andrum och kunde fokusera på sina kärnuppgifter i ett ansträngt läge. Tack vare dessa stora tillskott har kommunsektorns samlade resultat legat på historiskt höga nivåer de senaste två åren. Samtidigt var dessa stora överskott av tillfällig natur och de kommande åren kommer att bli svårare rent ekonomiskt. Skatteintäkterna påverkas av både arbetslöshet och demografi och inflationen löneutvecklingen räntehöjningar och energipriser påverkar kostnaderna. Samtidigt finns problem i form av svårighet att rekrytera personal till viktiga sektorer. I budgetpropositionen tillför regeringen därför såväl generella som riktade bidrag till kommuner och regioner med totalt nära 13 miljarder kronor varav hälften är generella statsbidrag. Satsningar görs bland annat för att korta vårdköerna öka tillgängligheten i vården stärka förlossningsvården och dessutom höja kvaliteten på undervisningen i skolan förstärka lovskolan förbättra tillgången till läromedel av hög kvalitet och öka antalet speciallärare. Utöver ökade statsbidrag får kommuner och regioner också del av elprisstödet. Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar precis som vi hörde i ett tidigare anförande att detta tillför kommunsektorn ytterligare 5 miljarder. Det finns även andra poster och förslag i budgeten som direkt stärker kommunsektorns ekonomi. Exempelvis avskaffar vi avfallsförbränningsskatten och straffskatten på fjärrvärme. I min egen hemkommun Mark stängde man ned elproduktionen i kraftvärmeverket när straffskatten infördes. Nu finns möjligheten att återstarta och utöka den lokala elproduktionen. I stället för straffskatt kan kommunen nu få intäkter från såld el. Sammantaget betyder regeringens politik att kommunsektorn stärks med ungefär de 20 miljarder som kommunsektorn själva anser att de behöver. Fru talman! Samtidigt är det så att politik hänger ihop. De storsatsningar vi gör på polisen och rättsväsendet är till nytta för alla invånare och givetvis även för kommunerna. Hög brottslighet omfattande skadegörelse bilbränder social utslagning och brottslighet som styrs av kriminella gäng medför enorma kostnader för vissa kommuner. Om vi kan vända detta har det även stor ekonomisk betydelse för kommunerna. Det är samma sak när vi nu stramar upp migrationen och minskar invandringen. Detta kommer ha stor betydelse långsiktigt för kommunsektorns ekonomi. En annan viktig post i statsbudgeten är åtgärderna för att minska kostnaderna för transporter med bil. Vi tar nu de första stegen och mer kommer att följa. Efter årsskiftet kommer vår skattesänkning att göra att drivmedel kostar 1 krona mindre per liter än det annars skulle ha gjort. För en landsbygdskommun med omfattande körning med kommunala fordon betyder 1 krona lägre drivmedelskostnad mycket. Det är samma sak för kommunens anställda som måste ta bilen till jobbet. Ett ordentligt förbättrat reseavdrag införs också vilket kommer att underlätta för kommunens anställda. För en landsbygdskommun kommer minskade reskostnader dessutom att ha stor betydelse för möjligheten att rekrytera personal. Fru talman! En av de första frågor jag drev som nybliven riksdagsledamot 2006 var att vi borde införa någon form av resultatutjämningssystem för kommuner och regioner. Detta blev också verklighet under Alliansens regeringsår. En stor majoritet av kommunerna och regionerna har använt denna möjlighet att spara överskott från goda år för att använda när tiderna blir sämre. Resultatutjämningsfonderna skapar en bättre balans mellan goda och dåliga år och det är tämligen fria regler för kommunerna hur man hanterar dessa. År 2021 var det 203 av landets 290 kommuner som hade satt av sammanlagt 30 miljarder kronor i denna typ av reserver under år med goda överskott. Och SKR förutspår att ytterligare ett antal kommuner kommer att sätta av pengar i år eftersom de har överskott även i år. Det är också 13 av 21 regioner som har sparat totalt 10 miljarder kronor i sådana resultatutjämningsreserver. Vi kan konstatera att dessa reserver blev precis den framgång som jag och andra hoppades att de skulle bli när de infördes. Och dessa dryga 40 miljarder kronor i avsättningar kommer nu väl till pass när tiderna försämras. Och det blir precis som vi hörde tidigare en kudde som skyddar verksamheten om man skulle drabbas av allvarliga problem. Fru talman! Staten har en självklar uppgift att stötta kommuner och regioner i tuffa tider. Men samtidigt bär kommunerna ett eget stort ansvar för att effektivisera utveckla och prioritera i sin verksamhet. En kommun kan inte klaga över för lite statsbidrag eller argumentera för höjd kommunalskatt om man inte själv först har prioriterat det som är viktigast. Att kommuner frivilligt väljer att betala ut försörjningsstöd till personer som vistas illegalt i landet är inte bara stötande utan ett exempel på usel prioritering. Och det finns en mängd andra exempel på satsningar som knappast uppfyller kravet på rimliga prioriteringar. Skattebetalarna brukar årligen anordna omröstningar om de mest störande exemplen och de visar på en häpnadsväckande förmåga från vissa kommuner att slösa bort skattebetalarnas pengar samtidigt som behoven inom skola äldreomsorg och infrastruktur ökar. Min egen hemkommun Mark har nu exempelvis satt av pengar till en kommunal danspedagog som ska stimulera kommuninvånarnas dansintresse. Det är jättetrevligt med dans men det är kanske inte det absolut viktigaste att lägga kommunala eller regionala pengar på när man har brister inom sjukvård äldreomsorg och skola. En annan kommun i min valkrets blev rikskänd för sin statligt finansierade kommunpoet. Så länge stat regioner och kommuner inte klarar att prioritera kommer vi att ha problem oavsett hur mycket vi höjer skatten eller hur mycket medel vi tillskjuter. Herr talman! Det är också helt avgörande för kommunerna att vårt land har ett starkt näringsliv och att fler kommer i arbete i riktiga jobb. Detta försvinner tyvärr ofta i samhällsdebatten. En stark näringslivspolitik rimliga skatter på företagande arbete och transporter god tillgång till el en trygg välfärd en effektiv polis och ett starkt rättsväsen är avgörande frågor för vårt näringsliv. Den tidigare regeringen har tyvärr misslyckats med många av dessa saker. Här betyder den nya moderatledda regeringens politik mycket för att vända utvecklingen. Lyckas vi med detta kommer också kommunerna att gynnas i form av både ökade skatteintäkter och lägre kostnader. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder)	8644
3472	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning än vad den högerkonservativa regeringen och deras samarbetsparti gör. Den ekonomiska politiken i vårt förslag inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler. Samtidigt måste klimatomställningen snabbas på betydligt för att vi ska nå klimatmålen. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för dem som söker sig till förskolan sjukvården skolan och äldreomsorgen och för dem som redan arbetar där. För Vänsterpartiet är det en självklarhet att resurserna som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning vård och omsorg och inte till kommersiella bolag som har etablerat sig i välfärden. I vårt samlade budgetförslag prioriterar vi stora resurser till välfärdssatsningar. Tillsammans med våra satsningar på klimatområdet påverkar detta i praktiken direkt eller indirekt alla utgiftsområden. Eftersom riksdagsmajoriteten har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som Vänsterpartiet önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 25. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområdet är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet. Att välfärden fungerar är en förutsättning för många människors frihet. Generell välfärd ska gälla alla som är i behov av den. Den generella välfärden innebär en solidarisk omfördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män mellan lågavlönade och högavlönade mellan olika perioder i vårt liv och mellan sjuka och friska. Välfärden står inför många stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen innebär att kommuner och regioner har stora resursbehov de närmaste åren. Regeringens budgetförslag är långt ifrån tillräckligt för att täcka de behov som finns och kommer i praktiken att leda till nedskärningar. Vänsterpartiet vill i stället höja ambitionerna i välfärden. Med vår satsning möter vi behoven till följd av den demografiska utvecklingen och vi satsar samtidigt ytterligare resurser på att öka personaltätheten inom välfärden. Vänsterpartiet avsätter 24 miljarder kronor mer än regeringen i generella statsbidrag till kommuner och regioner 2023. Vänsterpartiets budgetmotion innehåller flera andra satsningar på kommunsektorn. Vi vill bland annat införa ett investeringsstöd för samhällsfastigheter stärka vården i glesbygden och avsätta ytterligare resurser för att stärka socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Hushåll med minst ekonomiska marginaler är extra utsatta till följd av den höga inflationen. Vänsterpartiets budgetmotion innehåller flera förslag som förbättrar situationen för dessa hushåll och hjälper dem igenom de svåra tiderna. Bland dessa förslag finns en generell höjning av försörjningsstödet med 1 000 kronor per månad och hushåll. Vi vill också se en särskild satsning på barnfamiljer som innebär att försörjningsstödet höjs med ytterligare 500 kronor per månad och barnhushåll samt med 200 kronor per månad och barn. Av de rikaste kommunerna i Sverige finns åtta i Stockholms län. Alla de tio fattigaste ligger på landsbygden. Vi kan inte ha ett Sverige som är så här delat. Därför måste kommunsektorn stärkas och det är kommuner med störst utmaningar som behöver mest. Vi kan inte fortsätta att ha skatteskillnader på 6 kronor och 17 öre som innebär att det skiljer 1 850 kronor i skatt i månaden för dem som tjänar 30 000 kronor beroende på var de bor. För att mindre kommuner ska kunna erbjuda en välfärd på lika villkor redan i dag föreslår Vänsterpartiet ytterligare stöd till mindre kommuner ett stöd som ska jämna ut de regionala skillnaderna i sammanlagd kommunalskatt. Det är inte bara stora skillnader mellan kommuner; det är också stora klyftor inom kommuner. Inom till exempel våra storstäder finns det gigantiska klyftor och mellan ändhållplatserna i Stockholms tunnelbana skiljer det flera år i medellivslängd. Det är sociala klyftor som bidrar till att dela upp vårt samhälle. Det är min och Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark gemensamt finansierad och jämlik välfärd med väl fungerande skola fritidsverksamhet sjukvård och socialtjänst låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att motverka klassamhället och därmed också förebygga kriminalitet. Dagens stora klyftor mellan människor och mellan kommuner måste minska. Med riksdagens beslut om budget för 2023 vidgas klyftan än mer när statsbidragen till kommuner och regioner inte räcker för att täcka de ökade kostnaderna. Mellan 20 och 30 miljarder kronor skulle behöva tillföras för 2023 för att kommuner och regioner ska kunna upprätthålla servicen. Regeringen skjuter till 6 miljarder kronor i generella statsbidrag och dessutom en del riktade satsningar som Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom konstaterar ska räcka till flera saker samtidigt. Hon skriver: Jag upphör inte att förvånas över hur stor uppfinningsrikedomen är för hur samma pengar ska kunna täcka olika saker flera gånger budget efter budget. Problemet är bara att det inte går ihop i verkligheten. Hon konstaterar också att en ekonomichef i en kommun kommenterade regeringens budget med orden: Ja det är ett besked i alla fall. Då kan vi börja arbeta med våra besparingar utifrån det. Förra veckan kom också Sveriges Kommuner och Regioner med sin bedömning för 2023. 17 regioner bedömer att de kommer att gå med underskott och övriga 3 bedömer att de kommer att ha ett nollresultat. För kommunernas del beräknar man att resultatet blir det lägsta på nästan 20 år. Ändå ingår planerade nedskärningar i den bedömningen. För 2024 bedömer SKR att det är än mer bekymmersamt; då räknar man med underskott på cirka 24 miljarder kronor. Med Vänsterpartiets förslag till budget hade kommuner och regioner kunnat fortsätta att leverera en bra - och till och med bättre - välfärd i stället för att behöva anpassa sig till den högerkonservativa nedskärningsbudgeten. Vi kan också konstatera att de senaste decenniernas omfattande statliga skattesänkningar har gynnat höginkomsttagare. Från 2023 får dessutom de som tjänar över 70 000 en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden medan de med lägre inkomster och därmed mindre eller inga marginaler inte får någon skattesänkning alls - eller ett par hundralappar. De 13 miljarder som skattesänkningen för dem med högre inkomster kostar staten skulle göra större nytta i vården omsorgen och skolan än i plånboken hos dem som redan har så att de klarar sig. Kostnader för hyra mat och el går upp även för dem som redan har små marginaler och för våra kommuner och regioner. Redan nu kommer det rapporter vilket bland annat Aftonbladet skrivit om om att eleverna äter mer av skolmaten - framför allt på måndagar och fredagar. Det kan tyda på att barnen får mindre mat hemma. Oavsett skälet ökar det dock kommunernas kostnader för maten. Tänk vilken skillnad 13 miljarder - eller som Vänsterpartiet föreslår 20 miljarder - mer till kommuner och regioner skulle göra! I övrigt hänvisar jag till det särskilda yttrandet fru talman.	7302
3473	Adnan Dibrani (S)	S	Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som vi socialdemokrater önskar avstår vi från ställningstagande i fråga om detta utgiftsområde. Vårt budgetalternativ ska ses som en helhet. Och vårt förslag till statens budget finns i vår partimotion som behandlas i betänkandet FiU1. I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av ökande räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Sverige står inför en lågkonjunktur. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budget för 2023 den situation vi står inför. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden först och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och det svenska folket för de tider som kommer. Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion med rejäla investeringar i välfärden i hushållens ekonomi och för att öka tryggheten för vanligt folk. Ett sätt att göra detta är att fortsätta att bygga ut den statliga närvaron och servicen i hela landet genom fler servicekontor beslut om omlokaliseringar och nyinrättade myndigheter. Då finns förutsättningar för tusentals nya jobb runt om i landet. Arbetet med omlokaliseringar och etableringen av nya servicekontor bör därför fortsätta. Fru talman! Vi socialdemokrater hade hoppats att vår budgetmotion skulle vinna för då hade vi gemensamt kunnat bära bördan av de svåra tider som kommer och den kommande krisvinterns konsekvenser hade kunnat mildras. Genom att stötta alla de barnfamiljer som har det extra tufft och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering hade vi kunnat undvika de nedskärningar som kommer. I stället vann högerregeringens och Sverigedemokraternas budgetalternativ där en av de viktigaste satsningarna är en stor skattesänkning för dem som tjänar allra mest i vårt land. Listan på högerregeringens och SD:s valsvek blir bara längre och längre. Det högkostnadsskydd som skulle ha varit på plats den 1 november kommer i bästa fall i februari. Då är hela norra Sverige undantaget från stöd. Svenska företag är också hårt drabbade och vet än i dag inte riktigt när stödet kommer och hur det kommer att se ut. Det stora tydliga budskapet kring kraftigt sänkta priser på drivmedel slutade som bekant med några ören. Fru talman! Det finns faktiskt även bra saker i regeringens budget. Flera av förslagen i regeringens budget är förlängningar av bra socialdemokratisk politik. Ett exempel är en fortsatt stärkt a-kassa ett annat förlängningen av bostadsbidraget till de mest utsatta barnfamiljerna. Man fortsätter också med satsningar på rättsväsen och polis. Det finns alltså även bra delar. Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte för att möta den lågkonjunktur vi står inför. Högerkonservativ ekonomisk politik har prövats förut. Finanskrisen 2008-2009 gör sig påmind i mitt huvud. Då satt jag på mitt jobb på banken och såg hur vanligt folk drabbades när den dåvarande regeringen förhöll sig oerhört passiv. Inte heller då kompenserade högerregeringen kommuner och regioner för minskade skatteintäkter. Välfärden fick ta smällen och stora uppsägningar kom i skola vård och omsorg. Sverige förlorade tiotusentals jobb i onödan. Tittar man så på coronapandemin som vi till viss del lever med än i dag klarade sig Sverige ur ett ekonomiskt perspektiv rätt så bra. Vi kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermitteringen. Svensk ekonomi återhämtade sig relativt snabbt och är i dag en av de starkare i Europa. Fler människor är i arbete i dag än någonsin tidigare. Fru talman! Vi står inför en svår ekonomisk situation. Det ställer krav på en smart konjunkturpolitik som stärker Sverige och stöttar vanligt folk utan att motarbeta penningpolitiken. Vi vill ju inte driva upp inflation och räntor ytterligare. I vår budgetmotion visar vi att det är möjligt och att det är viktigt att prioritera. Vi socialdemokrater föreslår en höjning av barnbidraget de första tre månaderna 2023. Vi har dessutom lagt fram en ny tankrabatt som är riktad till de människor som behöver bilen allra mest till exempel en familj på landsbygden med två bilar som skulle få ett stöd på upp till 4 000 kronor. Välfärden står inför en kostnadskris. Många kommuner och regioner varnar för att de kommer att gå med underskott 2023 och man kan räkna med att nedskärningar kommer. Vi måste till varje pris från statlig nivå försöka hejda en sådan utveckling. Därför satsar vi ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag för att försöka hjälpa till så gott det går. Det är faktiskt inte rimligt att just höginkomsttagare kompenseras fullt ut för inflationen medan i princip alla andra grupper får stå tillbaka. Använd de här pengarna till att stötta de barnfamiljer som har det extra tufft i vinter när rekordhöga elräkningar väntar! Ta ansvar för välfärdens finansiering så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och kanske fler kompisar på arbetet men framför slipper uppsägningar och neddragningar! Det är bara så vi kan ta oss igenom den här krisvintern tillsammans. Med de orden vill jag önska fru talmannen och alla i talmanspresidiet och på kansliet en god jul och ett gott nytt år. Detsamma önskar jag mina kollegor och vår fantastiska personal i utskottet. (Applåder)	5569
3474	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! När jag lyssnar på ledamotens anförande om Vänsterpartiets budgetförslag blir jag lite orolig över hur partiet har valt att finansiera sin budget. Man kan väl nämligen konstatera att den inte är finansierad. När vi pratar om arbetet gentemot kommuner och en god ekonomisk hushållning brukar vi säga att den som har 1 procent i överskottsmål har nått en bra nivå på den ekonomiska hushållningen. Helst ska det vara 2 procent. Vänsterpartiet väljer samma väg fast omvänt: Under 2024 väljer man till exempel att ha ett enprocentsmål fast på minussidan. Partiets budget driver upp belåningsbehovet för staten med drygt 200 miljarder under perioden 2023-2025. Man levererar alltså egentligen en ofinansierad budget till riksdagen och ökar statens lånebehov. Ledamoten pratade i anförandet om stärkta satsningar på välfärden och glesbygden. Samtidigt noterar jag att man faktiskt driver upp kostnaderna för att ta sig till jobbet för de välfärdsarbetare som bor i glesbygden. Kostnaderna för att pendla till jobbet ökar genom att man stryker den skattesänkning på bensin- och dieselpriset som regeringen och Sverigedemokraterna genomför. Man vill inte sänka reduktionsplikten utan kvarstår vid det mål som innebär en utökad reduktionsplikt. Om man följer planperioden kommer reduktionsplikten inom några år att nå 50 procent för diesel och 19 procent för bensin vilket kommer att driva upp priserna. Så sent som i går gick jag in på Arbetsförmedlingens hemsida och tittade på hur det ser ut med lediga jobb inom hälso- och sjukvården i Jämtland Västernorrland Västerbotten och Norrbotten. Det finns 1 558 lediga jobb. Varför vill Vänsterpartiet göra det dyrare för människor att ta de jobben om de behöver pendla för att få möjlighet att ha en inkomst?	1770
3475	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Det var många frågor som levererades. Vi i Vänsterpartiet gör ganska stora satsningar på kollektivtrafiken. Vi menar att människor ska kunna ta sig till jobbet med hjälp av en billig och bra kollektivtrafik. Vi har också ett annat förslag gällande avdrag för resor som kommer att gynna betydligt fler. Våra satsningar på kollektivtrafiken och på att få ett bättre resandesystem över huvud taget - både när det gäller tåg och när det gäller kollektivtrafik - innebär att det behövs en annan finansiering av vår budget. Det är dock någonting som inte drabbar kommunerna. Det vi gör är att lägga betydligt mer pengar till kommunerna så att de kan klara sig. Det Sverigedemokraterna gör tillsammans med regeringen är i stället att se till att de inte får tillräckligt med pengar för att kunna bibehålla sin verksamhet. Som den där ekonomichefen sa: Nu har vi fått besked om budgeten så nu kan vi börja planera våra nedskärningar. Regeringen och dess samarbetsparti gör riktade satsningar. Men beroende på om det är en sverigedemokrat en moderat eller en kristdemokrat som pratar är det olika saker som pengarna ska gå till. Både i uttalanden i medierna och i själva budgeten använder man samma pengar till olika saker. Man får 2 miljarder att bli 10 eller 20 miljarder när alltihop läggs ihop och det är verkligen inte ansvarsfullt. Kommuner och regioner behöver få mer resurser och det får de i Vänsterpartiets budget.	1445
3476	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Jag kan ändå konstatera att man i Vänsterpartiets budgetförslag alltså ökar statens belåningsbehov med 200 miljarder under de kommande tre åren för att finansiera den expansiva politik man vill genomföra i dessa inflationstider. Ledamoten pratar om att man vill ha sänkta biljettpriser och en möjlighet för människor att åka tåg med hjälp av ett förändrat reseavdrag. Jag frågar därför ledamoten: Hur ser Vänsterpartiet på att det i glesbygden och i våra nordligaste län finns brister i kollektivtrafikens utbyggnad? Det finns brister i kollektivtrafiken oavsett om det gäller buss eller tåg. De sänkta biljettpriserna hjälper ju inte om det inte finns någon buss att åka med. Däremot vill ni göra det dyrare för människor att använda bilen Ilona Szatmári Waldau. Det är långa avstånd i våra fyra nordligaste län och det kostar att åka till arbetet. Ändå vill ni göra det dyrare för de människorna att ta bilen till sina jobb. Som jag just nämnde finns det 1 558 lediga jobb inom hälso- och sjukvården i våra fyra nordligaste län. Vem kommer att ta de jobben när ni gör det dyrare för människor att ta sig till jobbet? Vem kommer att vara beredd att göra den resan? Varför skulle man inte välja att jobba i någon annan del av landet där det blir billigare antingen på grund av kortare avstånd eller på grund av att kollektivtrafiken är utbyggd? Jag vill återkomma till SKR:s decemberrapport 2022 avseende just kommuner och regioner. Där pratar man om förändrade arbetssätt anställningsstopp inom administrativa enheter och en översyn av investeringar. Vänsterpartiet försöker få det att låta som att vi står inför ett stålbad men samtidigt skjuter ju regeringen och Sverigedemokraterna till 13 miljarder dels i generella statsbidrag dels i riktade statsbidrag. Kommuner och regioner kommer också att tillföras 5 miljarder genom elprisstödet under nästa år. Välfärden får alltså ett rejält tillskott. Jag vill också säga att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag skär ned på rättsväsendet något som kommer att hjälpa kommunerna. Men samtidigt höjer ni biståndet Ilona Szatmári Waldau. Det är en väldigt märklig politik.	2149
3477	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Jag får tacka ledamoten för en bra sammanfattning av vad jag sa i talarstolen det vill säga att kommuner och regioner står inför ett stålbad. Det är nämligen så det är. Det kommer att bli massiva nedskärningar i våra kommuner och regioner. Vi har stora problem i de norra delarna av Sverige och det är därför Vänsterpartiet har drivit på för ett nytt system för kostnads- och inkomstutjämning mellan kommuner. Det är någonting vi fick igenom för ett par år sedan och det är jag väldigt glad och stolt över. Vi måste nämligen se till att det inte skiljer så mycket som det gör mellan den kommun som har högst skatt vilket är Dorotea i norra Sverige och den Stockholmskommun som har lägst skatt. I Dorotea har man 6 kronor och 17 öre mer i skatt. Det är där vi behöver göra förändringar för att kommunerna i norr ska kunna anställa. De behöver mer resurser för att kunna höja löner och på så sätt bli mer attraktiva som arbetsgivare. De behöver se till att människor stannar och inte flyttar. Det är där vi behöver sätta in kraften. Det handlar inte om våra förslag om resor. Dessutom innebär vårt förslag utbyggnad av kollektivtrafiken även i norra Sverige. Det är det vi satsar på. Vi kan också konstatera att de avdrag för resor som högerregeringen och Sverigedemokraterna nu beslutat om gynnar resor i storstaden. Sverigedemokraterna och regeringen gör stora satsningar på att de som bor i storstäderna och har höga löner ska få lägre skatt och dessutom kunna fortsätta göra avdrag för sina bilresor trots att de har väldigt bra tillgång till kollektivtrafik. Vi gör tvärtom.	1604
3478	Jan Ericson (M)	M	Fru talman! Jag kan inte låta bli att gå in även i denna debatt för jag tycker att det är ganska viktigt att svenska folket får veta vilket underlag oppositionssidan faktiskt har och hur de ser på ansvaret för svensk ekonomi. I partiledardebatten och i budgetdebatten framhöll Vänsterpartiets partiledare att Vänsterpartiet presenterar en budget i balans. Hon sa faktiskt det. Min fråga till Ilona Szatmári Waldau är såklart om hon delar den bilden.	453
3479	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Ja jag delar bilden att Vänsterpartiet presenterar en budget i balans. Vi gör investeringar som på sikt kommer att sänka kostnader. Det är att ha en budget i balans. Ledamoten talade om hur stolt han var över att kommunerna nu kan fondera pengar för att använda sitt överskott till eventuella underskott. Det är kanske en brist att riksdagen eller regeringen inte kan göra samma sak i statsbudgeten. Jag menar att Vänsterpartiet har en budget i balans och att investeringarna vi gör kommer att leda till minskade kostnader framöver. De kommer också att medföra att vi kommer längre när det gäller klimathotet. Klimatet är förmodligen vår största utmaning framöver. Klimatförändringarna kommer att innebära ökade kostnader bland annat för att säkra havsnära kommuner när havet stiger. Vi kommer att få ett annat klimat och ett annat sätt att odla grödor. Vi kommer också att få betydligt fler klimatflyktingar i världen - vi har redan många och vi kommer att få fler. Investeringar som räddar klimatet är investeringar för framtiden och för minskade kostnader i framtiden. Det är också helt nödvändiga investeringar. Jag skulle önska att regeringen prioriterade klimatet mer. Nedprioriteringen av klimatet som har gjorts av regeringen kommer att få väldigt negativa konsekvenser i framtiden.	1310
3480	Jan Ericson (M)	M	Fru talman! Då kan vi alltså meddela svenska folket att Vänsterpartiet anser att de har en budget i balans. Jag läser nu i budgetpropositionen budgetmotionerna och riksdagens beräkningar av hur det ser ut och konstaterar att Vänsterpartiet för 2023 budgeterar med ett underskott på 25 miljarder kronor. Underskottet 2024 är 90 miljarder kronor och 2025 är det 135 miljarder kronor. Vänsterpartiet ökar statsskulden med totalt 251 miljarder kronor på tre år - och detta kallar alltså Ilona Szatmári Waldau att presentera en budget i balans! Ilona Szatmári Waldau sa i sitt anförande att Vänsterpartiet vill ge budgetpolitiken en helt ny inriktning. Jag kan bara konstatera att de lyckas med det.	700
3481	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Jag menar att Vänsterpartiet har en ansvarsfull budget - en budget för framtiden. Vi har en budget som i förlängningen ger Sverige en möjlighet att vara ett bra välfärdsland. Jag vill också passa på att nämna något om finansieringen. Vänsterpartiet tycker till exempel inte att den som tjänar över 70 000 kronor i månaden ska kunna få en skattesänkning - en extra skattesänkning - på 1 400 kronor i månaden. Jag tror att jag ledamoten Ericson och övriga ledamöter i Sveriges riksdag klarar sig utan den skattesänkningen. Totalt skulle det ge ytterligare 13 miljarder till kommuner regioner och statsbudget. Vänsterpartiet föreslår skattehöjningar för dem som tjänar allra mest för att kunna göra omfördelningar till dem som tjänar mindre. Vi föreslår till exempel sänkt skatt för sjuka arbetslösa. Det är bättre än skattesänkningar för de rika. De skattesänkningar som regeringen föreslår kommer ju att öka klyftorna ännu mer i det här landet! Och ökade klyftor i kommuner regioner och landet som helhet kommer att leda till att vårt land dras isär ännu mer. Det kommer att göda kriminaliteten och få väldigt stora konsekvenser. Vårt förslag innebär en omfördelning och att de som har de högsta inkomsterna delar med sig till dem som har de lägsta inkomsterna både mellan kommuner och mellan människor. Det är att ha en ansvarsfull budget.	1360
3482	Yusuf Aydin (KD)	KD	Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande. I dag debatteras utgiftsområde 25 som handlar om allmänna bidrag till kommuner och regioner. De bedriver mycket av den välfärd som vi är i behov av när vi är sjuka och sköra och som är oerhört viktig. Men jag vill börja med att säga att Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge där många människor kämpar med höga el- och matpriser hög inflation och höga räntor. Den budget som regeringen har lagt fram prioriterar därför det allra viktigaste: att stötta hushållen i en svår situation och att satsa på rättsväsen försvar och välfärd. Och det gör den utan att spä på inflationen. Det finns också handlingsutrymme framåt om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi kan se nu. Jag vill även understryka vikten av i den situation vi har med hög inflation att finanspolitiken inte motverkar Riksbankens arbete med att dämpa inflationen. Inflation gör människor relativt sett fattigare och är skadligt för samhällsekonomin. Därför är regeringens budget ansvarstagande och något återhållsam i en tid som präglas av krig i Europa oro i omvärlden och stora osäkerheter framåt. Fru talman! Det tuffa ekonomiska läget kommer även att innebära en svårare ekonomisk situation för kommuner och regioner de kommande åren. Det är därför bra att kommunsektorns ekonomiska resultat har legat på historiskt höga nivåer de senaste två åren. Prognosen för 2024 pekar också på ett starkt resultat. Dessa positiva överskott skapar bättre förutsättningar att nu när vi går in i svårare tider fortsatt tillhandahålla välfärd med hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen kommer också att fortsätta påverka kommunsektorns ekonomi. Det handlar framför allt om att antalet äldre personer ökar i relation till antalet förvärvsarbetande. Denna utveckling påverkar kommunsektorns inkomster och utgifter. Det finns även andra utvecklingsområden inom de kommunala verksamheterna varav en del har blivit särskilt tydliga under pandemin. Det handlar bland annat om kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och om tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Regeringen vill skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner då detta är avgörande för en god kommunal service i hela landet samt minska risken för att de höga priserna och inflationen ska drabba kommunala verksamheter inom framför allt vård skola och omsorg. Mot bakgrund av detta ger regeringen betydande tillskott till kommuner och regioner dels i form av generella statsbidrag på 6 miljarder kronor för att möta kostnadsökningarna till följd av inflationen dels riktade bidrag för att höja kvaliteten på vård skola och omsorg. Sammantaget får kommuner och regioner närmare 13 miljarder extra. Dessutom får kommuner och regioner i elområde 3 och 4 ta del av högkostnadsskyddet för el; detta motsvarar närmare 5 miljarder. Fru talman! Jag tänkte nu redogöra för några av de prioriterade satsningar som finns inom kategorin riktade statsbidrag. Regeringen gör en satsning på utökad vårdkapacitet med fler vårdplatser i hela landet genom en prestationsbaserad ersättning till regionerna i syfte att öka antalet vårdplatser samt genom att kartlägga och ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen satsar ytterligare 1 miljard kronor på detta under 2023 utöver den tidigare miljarden det vill säga totalt 2 miljarder nästa år. Regeringen inför en nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård och korta vårdköerna. Genom att det synliggörs var i landet det finns ledig och tillgänglig kapacitet ska väntande patienter snabbare kunna erbjudas vård på annan plats där kapacitet finns. Regeringen avsätter 100 miljoner under kommande år. Regeringen förstärker förlänger och utvecklar satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det ska även tas fram en nationell förlossningsplan för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i förlossningsvården. Till detta avsätts totalt 1 7 miljarder under 2023. Slutligen gör regeringen en gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering. Den ofrivilliga ensamheten är ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. Den kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar stroke demens och psykisk ohälsa. Den för med sig stora negativa konsekvenser för samhället särskilt bland äldre vilket har förstärkts under covid-19-pandemin. För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskapssatsning som 2023 uppgår till 300 miljoner kronor. Fru talman! Dessa viktiga satsningar är några av Kristdemokraternas mest prioriterade frågor. De blir nu verklighet och kommer att bidra till att göra livet lite lättare för de sjuka och sköra i vårt samhälle. Det är med glädje jag konstaterar att de kristdemokratiska inslagen har fått så tydligt genomslag i regeringens budget för 2023. Avslutningsvis vill jag önska en riktigt god jul till utskottets ledamöter medarbetare på kammar- och utskottskansliet och talmanspresidiet. (Applåder)	5264
3483	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Jag har två frågor till ledamoten Aydin. Vården har stora utmaningar efter tuffa år. Redan före pandemin fanns det behov och utmaningar och efter pandemin kämpar många kommuner fortfarande med den uppskjutna vården. Under pandemin gjorde ju vården ett exceptionellt arbete för många av oss. På många håll kämpar man och har svårt att få tag i nya medarbetare. Till detta kan läggas utmaningar när det gäller de resurser som regionerna behöver för att stärka hälso- och sjukvården. Jag håller inte med ledamoten om att man gör det som behövs. Vi förstärker ju med dubbelt så mycket. Jag vill stanna kvar vid detta med att få tag i medarbetare. Inom stora delar av hälso- och sjukvården råder det brist på personal med rätt kompetens. Specialistläkare och specialsjuksköterskor saknas i alla de 21 regionerna och listan på bristyrken kan göras väldigt lång. Oavsett regering och oavsett vad som händer framöver är det så att man inte kan bygga ut antalet vårdplatser eller förstärka vården om man inte har personal. Därför satsar vi på vårdens medarbetare. Vi håller fast vid den satsning som den S-ledda regeringen införde. Vi förstärker den också med 850 miljoner kronor och förlänger satsningen på en verksamhetsförlagd praktik för sjuksköterskor för att minska bristen på sjuksköterskor. Dessa satsningar finns inte i regeringens budget. Utan personal blir det svårt - om inte omöjligt - att kapa köer och få fler vårdplatser. Därför vill jag fråga ledamoten: Hur ska det här gå till?	1507
3484	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Under denna utgiftspunkt har utskottet även behandlat Agenda 2030 och den redogörelse som regeringen vartannat år ska lämna till riksdagen. Vänsterpartiet har i en kommittémotion föreslagit att Sverige ska inkludera hbtqi-frågorna i sitt genomförande av Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter. Mitt anförande kommer därför att handla om vår motion och inte om utgiftsområdet. För Vänsterpartiet är rätten att uttrycka sin sexualitet och sin könsidentitet på sina egna villkor en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter oavsett var i världen vi bor. Ingen stat borde med hänvisning till historia kultur religion och så vidare kunna hävda att dessa rättigheter inte omfattar alla dess medborgare. Utvecklingen i världen är komplex. Det är nu över 50 år sedan Stonewallupproret i USA det som kommit att bli en symbol för den moderna västerländska hbtqi-rörelsen. Utvecklingen i delar av världen har i många avseenden gått åt rätt håll sedan dess. Men tyvärr ser vi samtidigt hur hbtqi-personer förföljs diskrimineras och mördas på grund av sin sexuella läggning könsidentitet könsuttryck eller könskarakteristika i stora delar av världen. Nyligen uppmärksammade vi alla de transpersoner som mördats även i länder där hbtqi-personer har rättigheter. Homo- och transfobi finns överallt. Världen över utsätts hbtqi-personer systematiskt för våld. Förtrycket tar sig många uttryck. Det handlar både om repressiv myndighetsutövning om osynliggörande och om att stat och polis underlåter att agera mot det våld och den diskriminering som förekommer i landet. Det handlar också om hat och hot från den egna familjen och nära omgivningen inte sällan i en hederskontext. Många länder har också lagstiftningar som diskriminerar hbtqi-personer och fortfarande är homosexualitet kriminaliserat i nästan 70 länder. I en rad länder riskerar hbtqi-personer att dömas till döden bland annat i Iran Saudiarabien och Nigeria. Brunei skärpte så sent som 2019 sin redan mycket hårda lagstiftning och homosexuella riskerar nu stening trots försäkran från sultanen efter internationella påtryckningar om att dödsstraffen ändå inte verkställs. Många högernationalister spelar på homofobisk och transfobisk retorik som i Brasilien där landets tidigare president Bolsonaro kallar sig stolt homofob. Flera länder förhindrar organisering och har förbjudit kommunikation via dejtingappar för hbtqi-personer. Öppen diskriminering av hbtqi-personer förekommer även på vår egen kontinent. När nationalistiska och högerpopulistiska krafter vinner mark utmanas vår rätt till vår egen sexualitet och identitet. Polen ger inte längre tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor och under de senaste åren har närmare 100 lokala parlament antagit homofobiska resolutioner och sedan utropat hbtqi-fria zoner. Risken att förlora pengar från EU har visserligen fått flera regioner att svänga i frågan men det betyder inte att homo- eller transfobin har minskat i landet. Ungern har förbjudit juridiskt byte av kön och har stiftat lagar som riktar sig mot uppmuntran eller porträttering av förändring av kön eller homosexualitet om det på något sätt kan nå personer under 18 år. Bulgarien har tagit bort möjligheten för transpersoner att bekräfta rätt namn och kön i officiella dokument. I Georgien har konstitutionen ändrats så att äktenskap är förbehållet en man och en kvinna. I Turkiet attackerades sommarens pride av beväpnad polis. I Ryssland stängs organisationer för hbtqi-personer ned. Under sommarens prideparad i Oslo sköts två människor ihjäl och över 20 skadades i en attack mot en gaypub. Även Sverige följer den konservativa och reaktionära utvecklingen. Det svenska arbetet för hbtqi-frågor globalt gynnas knappast av att Sverigedemokraterna får inflytande över svensk biståndspolitik. Sverige bör föregå med gott exempel och lyfta upp hbtqi-frågorna inom ramen för det nationella svenska arbetet med att genomföra Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter. I regeringens senaste skrivelse nämns bara kort att Sverige har en särskild uppgift när det gäller att försvara och stärka bland annat hbtqi-rättigheter. Detta måste lyftas fram tydligare. Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation. När det gäller själva utgiftsområdet avstår vi från ställningstagande eftersom vår budgetmotion har fallit. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 17.)	4422
3485	Yusuf Aydin (KD)	KD	Fru talman! Kristdemokraterna har år efter år drivit vårdfrågor både i opposition och nu i majoritet. Vi ser också de inslag som jag nyss nämnde - det görs tydliga satsningar på vården både för att minska vårdköerna och för att skapa en bättre arbetsmiljö. Jag nämnde satsningar på 2 miljarder och det finns även andra. Att skapa nya vårdplatser handlar delvis om att kunna anställa personal. Våra satsningar gör att regionerna får mer resurser för att förbättra arbetsmiljön och villkoren för de anställda. Som nämndes tidigare kommer kommunerna och regionerna att behöva förändra arbetssätt jobba mer med digitalisering och använda nya verktyg för att förbättra situationen för de vårdanställda. Regeringen skjuter till generella bidrag för att kommuner och regioner själva ska kunna göra vissa prioriteringar. Men på vissa håll behövs mer statlig styrning i form av till exempel en nationell vårdförmedling och mer prestationsbaserade bidrag som ger ett tydligt incitament att få fram fler vårdplatser. Det handlar både om mer personal och om den infrastruktur som behövs för att tillgängliggöra vården för fler som har stått väldigt länge i vårdköerna.	1164
3486	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Jag håller inte med om att det satsas tillräckligt på regionerna. Hälso- och sjukvården kommer att få problem med att erbjuda den goda vård som vi alla efterfrågar och önskar. Dessutom har man ju en uppskjuten skuld efter pandemin så det blir svårigheter. Jag håller heller inte med om att man gör det som behövs för att få fler att kunna ta jobben i hälso- och sjukvården. Det råder personalbrist. Jag frågar återigen hur detta ska gå till. Jag vill också ställa en annan fråga. Ledamoten Aydin tog upp att man ska kostnadsersätta när det gäller elräkningarna och att det då inte ska bli så stora problem. Man har inget elstöd till de delar av Sverige som ligger norr om Dalälven. Innebär det att inte heller kommuner och regioner norr om Dalälven kommer att få någon kompensation? Jag vet inte; jag har inte hört något om det. Men det är vad det borde innebära. Om kommuner och regioner som har en viktig del i en stark hälso- och sjukvård i de norra delarna av Sverige inte får rätt till elstöd kommer de att få ännu svårare att erbjuda den vård som vi alla önskar ska finnas. Hur tänker regeringen och Sverigedemokraterna när det gäller elprisstödet till norra Sverige? Den frågan vill jag höra ett svar på.	1231
3487	Yusuf Aydin (KD)	KD	Fru talman! Det stämmer att det efter en del av de satsningar som gjorts tidigare och med den stora vårdskuld pandemin lett till kommer att behövas både stora satsningar och andra arbetssätt. Jag tror inte att det är obekant för någon här att Kristdemokraterna de senaste åren har drivit att vi behöver ha mer nationell styrning och nationellt ansvar för sjukvården. Vi ser att det finns regionala skillnader. Alla regioner klarar inte av att bedriva och erbjuda högspecialiserad vård och vård i rätt tid till alla som väntar. Därför har vi både tidigare och nu drivit att staten ska ta ett större ansvar vad gäller styrning. Vi börjar med den nationella vårdförmedlingen och vi hoppas att det blir ännu mer längre fram genom att staten tar över ansvaret. Det finns regionala förutsättningar som gör att alla inte riktigt klarar av detta. Som jag redan nämnt ökar vi med ytterligare 1 miljard för att skapa fler vårdplatser och det sker i hela landet. Om det krävs ytterligare resurser kommer det som jag nämnde att finnas möjlighet till handlingsutrymme framöver. Men i det läge vi befinner oss i nu med hög inflation är en av de viktigaste prioriteringarna att inte spä på den ytterligare. Det vore att föra en oansvarig politik som i slutändan skulle göra att kostnaderna för regionerna ökade ytterligare. Det vill vi inte bidra till.	1344
3488	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Efter år av coronapandemi som orsakat sjukdom död och ekonomisk kris i världen kom Putins invasionskrig i Ukraina. Detta och pandemins fortsatta framfart gör att omvärldslägets påverkan på ekonomin fortsatt är stor och framtiden mycket osäker. Förutom krig och pandemi har vi också en klimatkris som förvärras dag för dag om vi inte får ned utsläppen. Detta måste det vara varje regerings högsta prioritet att hantera men tyvärr ser vi med förfäran på hur den här regeringen kastar klimat- och miljöpolitiken i papperskorgen och förstör framtida generationers möjligheter att leva ett bra liv på den här planeten. Men för att kunna bekämpa klimatförändringarna måste vi också satsa på välfärden. Ett grönt samhällsbygge lämnar ingen utanför. Ett rättvist samhällsbygge är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Vi dras sedan länge med en underfinansiering av välfärden trots stora tillskott under Miljöpartiets tid i regering. Pandemin förvärrade situationen och nu är det på många ställen ohållbart. Sjukvårdspersonal flyr dåliga arbetsvillkor och låga löner. Att få fler kollegor för att minska arbetsbelastningen på var och en är för många en helt avgörande fråga. Vårdavdelningar som verkligen hade behövts står tomma i brist på personal. Vi måste få fler att vilja jobba och sedan stanna i välfärdsyrkena. Det är avgörande för att stärka sjukvård och välfärd men det är också en jämställdhetsfråga. De flesta som jobbar inom vården är kvinnor. Det är på tiden att deras löner och arbetsvillkor blir bättre. Trygghet är avgörande för att kunna bygga ett starkt samhälle och ge individen frihet. Skolan är det viktigaste verktyg vi har för att ge alla en god chans att lyckas i livet. En bra skola föder drömmar hopp och framtidstro. Skolan ska ge alla barn förutsättningar att nå sin fulla potential. När var sjunde elev inte klarar grundskolan kan inte en del av skolans pengar gå till vinster i aktiebolag. Därför vill vi i Miljöpartiet inte att vinstutdelande aktiebolag ska få driva skola. Pengarna som går till skolan ska också stanna i skolan. När skola och samhälle misslyckas förlorar vi människor till kriminalitet. De som kunde ha blivit välmående kreativa medborgare som bidrar till samhället riskerar i stället att bli våldsutövare i den illegala ekonomin där många dör alltför unga. Ingen vill att det ska bli så. I går skrev Johan Pehrson på Twitter: Gängens värsta fiende är en fungerande skola och en stark socialtjänst." Detta stämmer. Ändå lades bara sådana förslag fram som inte stärker vare sig skolan eller socialtjänsten. Det var i stället förslag som visitationszoner och anonyma vittnen. Förutom att de inte stärker välfärden rimmar de dessutom illa med rättsstatens principer och skapar mer motsättningar inte mindre. Sveriges Kommuner och Regioner har konstaterat att det behövs kraftiga tillskott till kommuner och regioner under kommande år. Inflationen och ökade kostnader ger effekt även på deras budgetar. SKR har varit tydligt med att allt under 20 miljarder innebär neddragningar eller skattehöjningar. Välfärden behöver betydande tillskott i form av allmänna bidrag som kommuner och regioner kan använda där behoven är som störst. Därför skulle vi vilja se 14 miljarder utöver det som regeringen skjuter till så att de 20 miljarder som efterfrågats också skulle komma ut i de verksamheter som så väl behöver dem. För 14 miljarder får man en hel del välfärd. Ordentliga tillskott till regioner och kommuner innebär att kvaliteten kan öka och det spelar roll för människor. Det kan göra att man snabbt får en sjukvårdstid eller får hjälp med det man behöver av personal som inte alltid är stressad. Tillskotten kan göra att man kan ge ordentligt med resurser till barn med större behov i skolan. För 14 miljarder kan man till exempel anställa runt 20 000 lärare eller 30 000 vårdbiträden. När nu pengar inte skjuts till från regeringen riskerar man i stället neddragningar. Utöver denna bottenplatta av allmänna bidrag som är det som vi diskuterar här i dag har vi i Miljöpartiet dessutom i vår budgetmotion gjort betydande riktade satsningar på skolan och vården så att lärarna ska få fler kollegor och eleverna ska få hjälp när de behöver av elevhälsa och kurator. Vi vill fortsätta att stärka skolan även genom lärarna och vi vill se minskade barngrupper i förskolan. Men i stället för att skjuta till de pengar som behövs till kommuner och regioner har regeringen prioriterat en dyr och ineffektiv skattesänkning på bensin och diesel. En handfull hundralappar per person får de som kör bil. Det allra mesta går dessutom till storstäderna och intilliggande kommuner. Förutom detta väljer man att sänka skatten för dem som tjänar mest. Det bidrar inte heller till större trygghet och jämlikhet. Välfärden är det som skapar trygghet i vardagen. Vården omsorgen och skolan måste fungera i ett starkt välfärdssamhälle som Sverige. Vi är ett av världens rikaste länder. Vi har råd att satsa på barnen som är vår framtid samtidigt som vi ger äldre ett värdigt liv och en sjukvård som fungerar. Miljöpartiets budgetalternativ ska ses som ett sammanhållet paket där inga delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen valde en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller ansvarsfördelningen och hänvisar till vårt särskilda yttrande. Fru talman! Jag önskar ledamöterna och talmanspresidiet en god jul och ett gott nytt år. "	5535
3489	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! När jag lyssnar på Miljöpartiets anförande i debatten låter det lite som det som sagts i Socialdemokraternas och Vänsterpartiets anföranden. Man vill gärna skjuta till extra medel till välfärden. Samtidigt kan jag inte låta bli att konstatera Miljöpartiets politik innebär en fortsatt hög migration till Sverige och kanske till och med mer migration än vad vi ser i dag. När det gäller nyttandet av välfärdstjänster som till exempel hälso- och sjukvård ska vi komma ihåg att det är någonting som är generellt högre hos människor som har kommit till Sverige genom migration. Det driver upp vårdbehovet inom den offentliga sektorn. Det ställer betydligt större krav på att ha tillgång till mer vård. Tittar man på de beräkningar som Regeringskansliet har gjort minskar med er skattepolitik antalet helårsarbetskrafter med 10 000 i Sverige. Det innebär att de som jobbar inom till exempel hälso- och sjukvården - läkare barnmorskor och liknande yrken - kommer att ha färre arbetade timmar inom verksamheten. Samtidigt driver er politik upp behovet av välfärd. Hur kommer den politiken att gå ihop? Även om ni skjuter till pengar krävs det att någon ska utföra vården. Det kommer ni inte att få med er politik. Det kommer att bli färre timmar inom de yrkena och man kan därigenom inte ge den vård som förväntas. I SKR:s decemberrapport som jag hänvisade till tidigare bedömer man att Sverigedemokraternas och regeringens politik kommer att minska migrationen och också behovet av välfärdstjänster genom att migrationen i sig minskar. Jag skulle vilja höra vad ledamoten säger om att Miljöpartiets politik inte kommer att gå ihop inom det här området.	1673
3490	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Att Sverigedemokraternas och Miljöpartiets migrationspolitik skiljer sig avsevärt åt är någonting som är väl känt. Vi står upp för asylrätten och människors rätt att söka asyl få det och få ett skydd undan krig förtryck och förföljelse Det vill jag vara väldigt noga med. Sedan vet jag inte var ledamoten har fått det ifrån att vår politik skulle minska antalet anställda i välfärden. Jag har inte sett en sådan siffra. Våra beräkningar tyder inte på det utan snarare på stora tillskott. Förutom det vi diskuterar i dag om de allmänna tillskotten som vi vill göra för att man inte ska dra ned har vi gjort stora tillskott. Vi vill se en väldigt stor vårdsatsning så att den kräftgång som vården nu har på grund av alltför få som vill och orkar jobba i välfärdsyrken ska kunna tacklas. Det ser inte jag att man gör med regeringens politik. Om vi talar om människor som vill och kan jobba inom vård och omsorg är det där vi väldigt ofta ser människor som kommer från andra länder. Den migrationspolitik som Sverigedemokraterna nu står för och försöker genomdriva i regeringsposition kommer att göra att vi får ännu svårare att få människor som jobbar i vården. Hur tänker Sverigedemokraterna egentligen lösa arbetsbristen i den svenska välfärden? Det är vad jag skulle vilja ha svar på.	1305
3491	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Naturligtvis ska ledamoten få ett svar på sin fråga. Det är precis som jag sa. När det har sett migration till Sverige har man också till exempel sett ett generellt större vårdbehov och ett större nyttjande av de välfärdstjänster vi erbjuder. Det innebär att även om det kommer personer genom migration som tar anställning inom välfärden i Sverige kommer ändå vårdbehovet i den gruppen att vara större. Antalet som börjar arbeta i förhållande till antalet som nyttjar välfärdstjänsterna går inte ihop. Det är fler som nyttjar än som arbetar inom välfärden. Det blir ändå ett generellt större välfärdsbehov trots de anställningar som görs. Enligt Regeringskansliets beräkningar kommer antalet helårsarbetskrafter att minska med cirka 10 000 sett till er skattepolitik Det kommer naturligtvis även att drabba välfärden. Vi talar till exempel om läkare och barnmorskor. Vi kommer att få se ökade köer i hälso- och sjukvården och problem att kunna erbjuda välfärd i kommunerna sett till att antalet timmar som man arbetar inom de branscherna minskar. Jag nämnde tidigare i ett replikskifte om skatten på bränsle och reduktionsplikten att det kommer att kosta mer för människor att ta sig till jobben. Vi har i dag 1 558 lediga tjänster i de fyra nordligaste länen inom hälso- och sjukvården. Varför skulle människor välja att jobba i våra nordligaste län med er bränslepolitik? De kommer att välja att jobba någon annanstans. Hur ska ni upprätthålla välfärden i norra Sverige när människor inte kommer att ha råd att åka till jobbet? Det är vad er politik leder till. Människor väljer att jobba i andra delar av landet och nordligaste Sverige blir helt utarmat. Det är vad det kommer att leda till. Ändå går ni fram med förslag där ni vill ta bort skattesänkningar på bensin och diesel. Ni vill behålla reduktionsplikten och öka den vilket enligt beräkningar kommer att driva upp priset på bensin med åtminstone 3 kronor de kommande åren och på diesel med 4-5 kronor de närmaste tre till fyra åren. Ni kommer att göra det dyrare för människor att arbeta. Ni kommer inte att ha några som vill jobba i er välfärd som ni tänker satsa på.	2152
3492	Janine Alm Ericson (MP)	MP	Fru talman! Det var väldigt många intressanta slutledningar här från dem sverigedemokratiska ledamoten som jag nog måste bemöta lite pö om pö. Att det skulle vara fler som nyttjar välfärdstjänsterna än som jobbar i dem beror väldigt mycket på vilken tidshorisont man tittar på. De som kommer hit får skydd och väljer att leva sitt liv här får naturligtvis också barn och barnbarn. Det är människor som vi behöver i svensk ekonomi för att den ska fortsätta att utvecklas så att vi kan fortsätta att stärka välfärden. Länder som inte har haft lika stor migration har väldigt mycket större problem med sin demografiska utveckling. Man ser att det finns en väldigt stor åldrande befolkning och inte inkommande underifrån som kan bära de kostnaderna. Den frågan svarar inte Sverigedemokraterna på. Den undviker Sverigedemokraterna alltid. Vi behöver fler människor i det här landet och inte färre för att vi ska kunna utveckla vår ekonomi och få en stark välfärd där människor vill jobba. Att det är dyrt att köra bil vet vi. Det mesta ha blivit dyrare på grund av Putins invasion av Ukraina som ger en jättestor effekt på vår ekonomi. Men om vi bara ska se till det ville vi ha ett förändrat reseavdrag med en höjning så att man inte bara skulle kunna ta bilen utan det också skulle kunna leda till utbyggd kollektivtrafik och samåkning. Med det är inte bara för bensin- och dieselbilar som man får avdrag utan även för dem som går på el. När det gäller politiken för norra Sverige har vi betydligt mer än regeringen. Vi vill förutom det förändrade reseavdraget också se ett elstöd. Det kommer vi att ta upp i utskottet och det stöttar vi. Vi vill se sänkt skatt i glesbygd och att kommuner ska få bättre ekonomi genom att producera mer el. Vi har mycket stöd för norra delarna av Sverige. Där saknar regeringen politik.	1829
3493	Martin Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag vill i denna budgetdebatt slå ett slag för någonting som det sällan talas om från den här talarstolen. Det har faktiskt inte nämnts en enda gång under denna punkt om kommunernas ekonomi och de generella bidrag som vi ska ge till dem. Men det spelar i verkligheten stor roll för barnmorskors villkor personalens tid med äldre och för lärarens möjlighet att följa eleven. Jag vill tala om valet mellan att ge riktade och generella medel till välfärden i Sveriges kommuner och regioner. Enligt den senaste rapporten från Sveriges Kommuner och Regioner fanns före pandemin över 180 riktade bidrag i Sverige. Det var före den nya regeringen i Sverige lade till ytterligare ett antal. Jag har räknat till tio nya men någon från regeringssidan får gärna korrigera mig. Enligt Statskontoret är över en tredjedel av alla bidrag till kommuner riktade. Vart och ett av dessa bidrag har ofta ett vällovligt syfte men det sammantagna resultatet är inte bra. Statskontorets kartläggning visar att ungefär vart fjärde statsbidrag omfattar 30 miljoner kronor eller mindre. Tänk då på att när en minister eller någon av er här i riksdagen stolt presenterar sina 30 miljoner som ska gå till något vällovligt syfte kan det för en kommun på 7 000 invånare röra sig om kanske 10 000 kronor eller mindre. Det är pengar som kostar mer att investera och redovisa än att vad de går att använda i riktig verksamhet. I praktiken innebär det att skattemedel som hade kunnat gå till små kommuner i stället i högre grad tillfaller större kommuner som har möjlighet att använda dem - fastän små kommuner är så hårt pressade i dag. Miljarder av bidragen går åt till att hantera alla villkor för riktade bidrag. Över 70 procent av dem som svarade på SKR:s enkät kring dessa bidrag sa att man hade avstått från att söka dem för att det var för krångligt. Vanliga svar var: Vi har inte haft råd med medfinansiering eller motprestation" "det är så många statsbidrag så vi har svårt att hålla koll på dem" eller "vi behöver arbeta med verksamheten i lugn och ro". Så när ni hör att barnmorskor får rusa från havande till havande eller att hemtjänstpersonal inte har tid för äldre ber jag er riksdagskollegor att inte reflexmässigt tänka att här är det dags för ett nytt och fiffigt riktat bidrag. Villkoren är olika i varje kommun och olika i olika delar av landet. Ni vet mycket väl riksdagskollegor att vi i regioner och kommuner har folkvalda som är ansvariga för att anpassa resurserna till just dessa lokala och regionala villkor. Ge dem en chans att göra sitt jobb! Särskilt allvarligt är det - som flera har nämnt i debatten - just nu då kommunerna och regionerna måste återanpassa verksamheten till situationen efter pandemin. Det går ned med tiotals miljarder kronor samtidigt som intäkterna viker på grund av att konjunkturen viker och samtidigt som kostnaderna rusar för att inflationen är så hög. Enligt SKR:s ekonomirapport som har nämnts ett par gånger här ökar kostnaderna med 45 miljarder kronor 2023 och 19 miljarder kronor 2024. Skatteunderlaget minskar i reala inflationsskyddade termer. Många kommuner och regioner sitter i en rävsax för att klara välfärden. I det läget behöver de handlingsutrymme och inte fler pekpinnar. Vi i Centerpartiet har också syndat. Vi har också haft en del riktade bidrag. Det kan jag villigt erkänna. Men låt oss försöka leva lite mer som vi lär. Vi vill i vårt budgetalternativ samla ihop regeringens riktade bidrag för att öka de generella medlen med 4 miljarder så att det blir mer handlingsutrymme för kommunerna. Centerpartiet avstår som brukligt från ställningstagande när det gäller anslagen inom utgiftsområde 25 eftersom Tidöpartiernas budgetalternativ vann i föregående omröstning. Men låt oss ge välfärden mer generella resurser och flytta makten närmare människor! "	3828
3494	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Herr talman! När det gäller Centerpartiets budgetförslag vill jag återkomma till bränslefrågan. Den är ju ganska stor och den är ganska intressant i det här perspektivet speciellt när vi pratar om norra Sverige långa avstånd och förutsättningar för att välfärden ska fungera. Det förutsätter ju att människor kan ta sig till jobbet att man har en rimlig möjlighet att så göra. När jag läser Centerpartiets budgetförslag ser jag att man vill ha kvar reduktionsplikten; man står bakom att den ska fortsätta att höjas under de kommande åren. Detta innebär att vi 2026 skulle ha en reduktionspliktsnivå på 50 procent på diesel och 19 procent på bensin vilket skulle driva upp priset på bränsle med flera kronor. Det skulle göra det dyrare för människor generellt att åka till arbetet men det skulle också innebära att det blir dyrare att åka och handla och att skjutsa barn till fritidsaktiviteter eller skola för att nämna några exempel. Samtidigt vill man också ha kvar indexeringen av bränsleskatten vilket naturligtvis ytterligare driver upp priset år för år på bensin och diesel. Allt som allt skulle Centerpartiets politik göra det dyrare att bo i de områden i Sverige där det faktiskt är långa avstånd och där det är svårt att ta sig till arbete på annat sätt än med bilen. Jag skulle vilja höra hur ledamoten resonerar där. Som ni tänker är det faktiskt dyrare för människor som bor utanför stan att ta sig till och från arbetet eller skjutsa barn till fritidsaktiviteter för att nämna några exempel.	1520
3495	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 3 som behandlar en del av den statliga budgeten i detta fall utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Genom det samarbetsavtal som skrivits mellan Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna har vi säkerställt en ny politisk inriktning för Sverige. Detta är möjligt genom det stöd väljarna har gett oss i valet i år och därmed förutsättning att bilda en majoritet i Sveriges riksdag. Genom det samarbetsavtal som benämns Tidöavtalet räknas områden upp som är viktiga för den politiska förändringen i Sverige. Däri ingår att förhandla den budget som riksdagen beslutar om i två steg. Vi är nu inne på det andra steget som avser fördelning av anslag inom utgiftsområdet. Och i dag ska vi bland annat avgöra frågan om allmänna bidrag till kommunerna i Sverige det vill säga våra primär- och sekundärkommuner - i vardagligt tal kommuner och regioner. I utskottets förslag föreslås att riksdagen ska besluta om anslag som uppgår till cirka 157 5 miljarder kronor för år 2023. Fru talman! Grundprincipen för den kommunala självstyrelsen är att kommunerna själva har rätt att besluta om skatter den så kallade beskattningsrätten och avgifter på respektive nivå för att finansiera verksamheten. Det handlar alltså om vår gemensamma välfärd i form av skola äldreomsorg hälso- och sjukvård idrott och kultur - för att nämna några områden. I detta finns uppgifter som åligger både kommuner och regioner genom lag men även frivillig verksamhet som man väljer att göra. Genom det kommunala utjämningssystemet bidrar en del av Sveriges kommuner och en region till att jämna ut förutsättningarna för jämlik välfärd i Sverige. Staten skjuter genom beslut i riksdagen till sin del i utjämningssystemet och till det kommer sedan diverse olika riktade statsbidrag. Sveriges Kommuner och Regioner har en tuff situation framför sig det kommande året som en följd av lågkonjunktur och en avtagande ökning av skatteintäkter samtidigt som ett stort behov av investeringar kvarstår och en hög inflation driver upp kostnaderna. Där har kommunerna precis som utskottet konstaterar ett viktigt arbete i att fortsätta att jobba med digitalisering effektivisering och andra åtgärder till exempel förändrade arbetssätt för att nå en budget i balans. Även om det i många fall kommer att vara svårt att nå en balans under 2023 ser målet om god ekonomisk hushållning ut att nås i slutet av prognosperioden 2022-2025. Det finns också ett behov av att påpeka att kommunerna står med fortsatta stora investeringar i välfärden framför sig bland annat som en följd av den tidigare förda migrationspolitiken där befolkningen i Sveriges kommuner ökade. Behovet av välfärd ökade samtidigt som arbetslösheten bet sig fast på en hög nivå. Därmed skapas den tuffa ekvationen att fler ska försörjas per 100 personer som arbetar. Exempelvis var andelen utrikes födda som fick ekonomiskt bistånd 63 procent av de totala utgifterna för ekonomiskt bistånd enligt Socialstyrelsens rapport för 2021. Långvarigt bistånd till gifta eller sammanboende betalades i nio fall av tio till utrikes födda. Det är något som givetvis är ohållbart ekonomiskt. Men det är också viktigt att tala klarspråk om kostnaderna för den tidigare förda migrationspolitiken och den misslyckade integrationen in i samhället. Samtidigt vill jag precis som SKR väljer att göra i sin decemberrapport peka på den förändring inom migrationsområdet som tack vare Tidöavtalet på sikt kommer att innebära en minskad efterfrågan på reguljär kommunal verksamhet till exempel skola och hälso- och sjukvård. Den rätt som finns i dag till ekonomiskt bistånd för dem som befinner sig olovligt i landet kommer att förbjudas och i stället kommer en succesiv kvalificering till offentliga välfärdstjänster att införas. Fru talman! Under 2021 drev Sverigedemokraterna igenom extra stöd till Sveriges Kommuner och Regioner under den pågående pandemin. Det var något som var välbehövligt och som stärkte kommunsektorn inför 2022. Enbart tre av Sveriges 290 kommuner och en region gick med underskott 2021. Det var ett tydligt tecken på att kommunerna stod bättre rustade efter ett välbehövligt tillskott genom Sverigedemokraternas ställningstagande. Regeringen konstaterar i budgetförslaget att kommunsektorn 2021 redovisade ett positivt resultat om 67 miljarder varav kommunerna stod för 45 miljarder och regionerna 22 miljarder. För regionerna var det dessutom det högsta resultatet någonsin. Under 2023 skjuter vi med hjälp av den av Sverigedemokraterna med regeringen förhandlade statsbudgeten till ytterligare drygt 13 miljarder till kommunerna varav drygt 6 miljarder i generella statsbidrag. Det är ett välkommet tillskott till kommunsektorn och en tydlig prioritering från bland annat Sverigedemokraterna. Därutöver sker en ökning av riktade statsbidrag som visserligen ligger under andra utgiftsområden men som är ett faktiskt tillskott till kommunsektorn exempelvis 2 miljarder till vården och 200 miljoner till förlossningsvården. Det är viktiga satsningar för bättre hälsa och tryggare förlossningar. Goda förutsättningar skapas också för att bedriva en bra skola äldreomsorg och hälso- och sjukvård och för att stötta till exempel det lokala föreningslivet i sitt viktiga arbete främst riktat mot barn och unga. Samtidigt vet vi att kommunerna har ett aldrig tidigare skådat arbete att göra främst för tryggheten de kommande åren. En explosion av grova brott bidragsfusk och fortsatt segregation och utanförskap påverkar kommunerna negativt och tvingar fram insatser bland annat för att bryta negativ utveckling och återupprätta tryggheten i samhället. Det är något som också underlättas genom andra förändringar i och med det framförhandlade Tidöavtalet. Jag kan bara vända mig mot min hemkommun Gävle där vi under förra mandatperioden såg en våg av förnedringsrån mot unga och där vi bara under detta år har sett ett flertal skjutningar och rena avrättningar på öppen gata i centrum. Detta skapar enorma konsekvenser på många plan för ett samhälle inte minst ekonomiskt och framför allt i mänskligt lidande. Fru talman! Det är i regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag tydligt att vi prioriterar ett ökat stöd till kommunsektorn de kommande åren. Under 2023 skjuter vi till cirka 13 miljarder i generella och riktade statsbidrag samtidigt som Sveriges Kommuner och Regioner SKR beräknar att det kommande elstödet kommer att generera ytterligare drygt 5 miljarder kronor till kommunsektorn under samma år. Allt som allt kommer kommunsektorn under 2023 att stärkas med närmare 18 miljarder kronor när det kommande elstödet räknas in under nästa år. Jag vill med detta yrka bifall till finansutskottets förslag till beslut i betänkande 3. Innan jag lämnar talarstolen vill jag också önska presidiet och alla våra medarbetare en god jul och ett gott nytt år. Likaså vill jag rikta mig till våra kamrater i utskotten och tacka för ett väl utfört arbete under inledningen av den nya mandatperioden. (Applåder) I detta anförande instämde Dennis Dioukarev David Perez och Charlotte Quensel (alla SD).	7189
3496	TALMANNEN	TALMANNEN	Denna debatt gäller allmänna bidrag till kommuner.	52
3497	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag kan ändå ge ledamoten från Sverigedemokraterna det att han har ett visst mod när han här i kammaren i en debatt om kommunernas ekonomi vågar resa det största sveket mot svensk landsbygd från Sverigedemokraterna trots vallöfte på vallöfte i kampanjen. Han har kanske ändå inte läst Centerpartiets motion eftersom det där framgår att vi vill ha en paus i reduktionsplikten för kommande år som den här budgeten gäller. Men låt oss prata om löftet om 10 kronor lägre pris på diesel. Ledamoten får gärna svara på när exakt det kommer att ske. Ledamoten får också gärna svara på varför man - när Sveriges landsbygd precis som ledamoten säger är hårt pressad av mycket höga dieselpriser - väljer att rikta sin sänkning vid pump till personer som bor i städerna och som kör suv fram och tillbaka till Stockholm - ja kanske Göteborg och Malmö också. Varför ger man den inte i stället till människor på landsbygden som är i direkt behov av det så som Centerpartiet gör. Det vore möjligt att sänka vid pump med 3 kronor i stället för att komma med alla de här 10 kronorna som sedan blev . Ja vad blev det till slut av den här tummen som Sverigedemokraterna har sålt gång på gång? Blev det 40 öre eller 14 öre på bensinen? Varför inte leverera? Och när levererar ni? Varför inte sänka just för dem som är beroende av bilen de på landsbygden med 3 kronor?	1373
3498	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Herr talman! Det blir ju alltid intressant när man ska diskutera den här typen av politik. Då ska jag ändå säga att Sverigedemokraterna naturligtvis har gett ett skarpt löfte. Hade vi fått egen majoritet hade vi kunnat driva igenom betydligt mycket mer bra politik för Sverige. Nu har vi inte egen majoritet utan vi samarbetar med fyra andra partier. Trots det har vi lyckats driva igenom stora förändringar just när det gäller bensin- och dieselpriset de kommande åren. Vi inför en sänkning av skatten vi stoppar indexeringen och vi säkerställer att reduktionsplikten sänks till ett minimum. Det är tvärtemot Centerpartiets politik där man i stället vill höja reduktionsplikten på sikt och dessutom driver upp skatten på priserna. Sedan vill jag svara när det gäller reseavdraget att vi förstärker det från 18 50 kronor per mil till 25. Detta kommer naturligtvis att få effekt på möjligheterna att ta sig till och från jobbet när vi också sänker kostnaderna. Samtidigt har vi en möjlighet att stärka välfärden generellt med 6 miljarder kronor i generella bidrag men också nästan lika mycket till i riktade statsbidrag till exempel 2 miljarder till vården och 200 miljoner till förlossningsvården. Ledamoten vill ju också nämna sitt särskilda bidrag på 3 kronor på pump till landsbygden. Regeringskansliets beräkningar i den frågan säger att det kommer att medföra stora administrativa kostnader för mackarna att hantera detta. Hur finansieras detta? Ska ni lösa det med någon form av bränslecheck som vi har hört? Hur ska detta gå till när det till stor del är obemannade mackar på landsbygden? Ska människor då köra några mil till en bemannad mack och tanka och sedan åka hem igen? Ert avdrag som ni vill införa kommer ju att ätas upp på en gång eftersom ni inte kommer att kunna omsätta det i praktiken. Hur ska ni genomföra er politik? Ska människor få en check hem i brevlådan och få åka in till stan och tanka och sedan hem igen och så har bidraget ätits upp på en gång? Är det så er politik fungerar i praktiken?	2030
3499	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! Jag föreslår att ledamoten från Sverigedemokraterna - som nu plötsligt så gärna vill genomföra Centerpartiets politik att han redan ber om utredningar och så vidare - för det första tänker efter. Ledamoten bor om jag har förstått det rätt i Gävle - har det då aldrig hänt att han fått en rabattcheck i en bensinstation digitalt eller fysiskt? Ska det ska var så himla svårt att det aldrig någonsin har hänt? Bensinbolagen får ju chans att sänka priset för folk på landsbygden; skulle de då inte medverka till att göra det lätt för dem att komma just till deras mack och få 3 kronor lägre pris på bensin diesel eller biodiesel? Det vill jag se innan jag tror det Mattias Eriksson Falk! Och återigen - tycker ni att det är ett bra förslag att man ödar pengar för att få 40 öre eller 14 öre till människor som bor i storstäder och som har ett helt andra alternativ när man i stället kan ge 3 kronor till dem som bor på landsbygden? Jag föreslår att ni kommer till Centerpartiet så ska vi visa hur vi ska göra det! Ni klarar uppenbarligen inte av det. Ni lovar 10 kronor och det blir ingenting - det ska komma i morgon eller i övermorgon. I era löften ska den här grindslanten ge mer och mer någon gång i framtiden. Folk kommer inte att gå på det länge till. Det kommer inte att funka någon mer gång att komma med det. Nu måste man vara konkret och rak. Folk har en kris. De har höga dieselpriser. De måste hantera det. Ge dem möjlighet att få någonting i handen som de kan använda vid pump och inte massa tomma löften. Sedan kom det faktiskt också ett svar på en fråga som jag inte hade ställt nämligen om reseavdraget. Vi riktar det inte till dem som pendlar i storstäderna med suv utan direkt till dem på landsbygden. Varför inte ge dem 5 kronor extra på milen? Det är också en fråga som ni hade kunnat få svara på men tyvärr fanns det ingen mer repliktid så jag får nöja mig med att konstatera att detta inte sker. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 17.)	2011
3500	Charlotte Quensel (SD)	SD	Herr talman! På denna årets mörkaste dag debatterar vi avgiften till EU. EU:s årsbudget är en komplicerad historia som utgår från den så kallade MFF:en det vill säga långtidsbudgeten som just nu löper från 2021 till och med 2027. Vi sverigedemokrater röstade nej till MFF. Skälen till detta var många men ett avgörande faktum var att EU inte tog hänsyn till att Storbritannien valde att lämna unionen. För oss var det självklart att EU behövde justera ned sin budget fullt ut när en av unionens största nettobidragare lämnade EU. Så skedde inte utan Sveriges avgift har ökat markant trots rabatterna". I samband med nu gällande MFF beslutades även om en enorm återhämtningsfond om 8 000 miljarder kronor att omfördelas till framför allt medlemsstater med misskötta statsfinanser. Italien och Spanien är stora bidragstagare genom denna fond. Sverige får tillbaka en del men nettokostnaden blir ändå klart märkbar. År 2021 landade Sveriges EU-avgift på hela 52 3 miljarder kronor. I år har regeringen budgeterat 46 miljarder kronor för 2023 års avgift. Det ska ställas i relation till att vi 2018 betalade strax under 35 miljarder kronor. Syftet med medlemsstaternas årsavgifter är att omfördela medel från ekonomiskt ansvarstagande länder till dem som inte hanterar sina statsfinanser och - det kan tilläggas - som har väldigt höga statsskulder. Sverige betalar därför en hel del för att få tillgång till den inre marknaden. De länder som i dag är stora bidragstagare vill se en ännu större omfördelning av pengar från välskötta länder till det motsatta. Samtidigt är det få medlemsstater i dag som värnar sunda ekonomiska statsfinanser och respekt för EU:s budget. Dessutom står flera fattiga länder med hög korruption i kö för att komma in i EU - de så kallade kandidatländerna. Utvecklingen i unionen går från starka industriländer som stöttar fattigare länder i södra Europa till att utvidgas till att inkludera allt fler ännu fattigare länder österut. När det gäller hur detta ska finansieras i framtiden är kunskapen helt obefintlig. Ingen vet. Troligtvis kommer det att öka Sveriges EU-kostnader markant. Sverigedemokraterna vill se sänkta kostnader. Vi vill strama upp EU:s budget till att fokusera på det absolut viktigaste. Tyvärr går EU åt rakt motsatt håll med ökade kostnader år efter år. Herr talman! Förutom årsavgiften kommer Sverige från och med 2028 att börja betala på återhämtningsfonden. Det kommer att öka våra kostnader med cirka 5 miljarder kronor per år i 30 år framåt. Inte ens ett krig i Europa har påverkat medlemsstaternas syn på hur vi ska använda EU:s budget. Det borde ha varit självklart att inom de befintliga ekonomiska resurserna omfördela medel för att stötta Ukraina - om viljan funnits. Men i stället har medlemsstaterna kommit överens om att göra en gemensam upplåning om 18 miljarder euro för att hjälpa Ukraina under nästa år. Här ökar Sveriges kostnader utöver MFF och återhämtningsfonden. Tyvärr ser det inte ut att stanna här och det är just vad vi i Sverigedemokraterna oroar oss för. Har man en gång givit med sig till EU är risken stor för att nya stödpaket ska inrättas. För två veckor sedan deklarerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det krävs ytterligare finansiellt stöd för att matcha USA:s satsningar. Hon har säkert rätt i att vi behöver se över våra regler för statsstöd men givetvis ska varje medlemsstat ta eget ansvar för att finansiera detta. Det kan inte vara så att Sverige och ett fåtal andra medlemsstater ska ta notan så fort det blir problem. Kriser kommer att avlösa varandra och vi kan inte ha en situation i EU där Sverige och några få medlemsstater ständigt utnyttjas. Vi riskerar att hamna i en situation där det är som att Sverige lämnar över sitt Visakort till länderna i söder och öster. De shoppar och vi kämpar med att betala räkningarna. Förutom ett batteri av flera gemensamma fonder trycker EU-kommissionen på för tre typer av nya egna medel det vill säga nya skatter på EU-nivå. Detta kom upp redan under förhandlingarna om den nu pågående långtidsbudgeten MFF. Sverigedemokraterna sa nej men med undantag för Vänstern släppte de övriga partierna frågan. Nu närmar sig beslut och Sverige har hamnat i ett sämre förhandlingsläge än vi hade under förhandlingarna om långtidsbudgeten. Beskattningsrätten är varje medlemsstats kompetens; något annat kan inte Sverigedemokraterna acceptera. Det är på det hela taget tydligt att EU utvecklas åt fel håll när det gäller medlemsstaternas syn på budget och fördelning av kostnader. Om inte Sverige sätter ned foten - nej bägge fötterna - kommer våra avgifter att öka extremt mycket och detta oavsett om det kallas årsavgift nya egna medel krisfonder eller gemensam upplåning. Herr talman! Ju mer EU kostar desto mindre har vi att satsa i Sverige. Frågan vi bör ställa oss är hur vi bäst kan använda våra skatteintäkter. Avslutningsvis vill jag passa på att önska talmannen alla åhörare på läktaren tjänstemännen och kollegorna i finansutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år. (Applåder) I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk och David Perez (båda SD). "	5156
3501	Björn Wiechel (S)	S	Herr talman! Ärendet som nu behandlas rör Sveriges medlemsavgift till EU. Just själva avgiften är i sig inget större debattområde då den är beroende av hur EU:s sjuåriga långtidsbudgetar blir. Här finns därför inga partiskiljande uppfattningar. Vad som däremot är föremål för mer debatt är vad Sverige vill med EU-medlemskapet i synnerhet då Sverige under våren ska vara ordförande i EU. Det är viktigt för Sverige. Europeiska unionen innebär inte att Sverige avhänder sig makt utan tvärtom bättre möjligheter för oss att rå över vårt öde. Med gemensamma demokratiska institutioner får vi en röst som är lika mycket värd som andra staters. Med gemensamma regler får vi en sjyst konkurrens. Och med ett organiserat samarbete bygger vi tillit och ömsesidighet och kan bättre lösa gemensamma problem och hantera konflikter. Med ordförandeskapet finns det stora möjligheter för Sverige möjlighet att visa att vi ligger långt fram i fråga om att kombinera omställning med jobb möjlighet att visa hur vi vill stärka de gemensamma värderingarna i EU och inte minst möjlighet att flytta fram Sveriges positioner i EU. I juni presenterade den socialdemokratiska regeringen sitt förberedande arbete som man gjort inför ordförandeskapet och de prioriteringar man då hade tagit fram. Och förra veckan presenterade statsministern den nuvarande regeringens prioriteringar. Dessa var i allt väsentligt bra. De ligger nära den påbörjade inriktningen från den tidigare S-regeringen fast med den nya regeringens infallsvinklar och nyanser vilket är i sin ordning. Men - här kommer en stor invändning herr talman - trots fina ord och måhända goda avsikter vet vi dessvärre inte hur det kommer att bli. För här har vi elefanten i det EU-politiska rummet nämligen att när Sveriges regering kommer att leda landet och EU-ordförandeskapet lyder den under Sverigedemokraterna som är det mest EU-kritiska partiet. Partiet är det största i regeringsunderlaget dikterar villkoren för regeringspolitiken och regeringens budget och styr även via särskilda dokument över regeringens EU-politik. Att en regering tar hänsyn till sitt regeringsunderlag må så vara. Men då ingår också att ta ansvar för det att stå för konsekvenserna och att kunna svara på frågor. Helst ska man kunna visa att det inte bara är ett maktspel utan också kan vara till fördel för Sverige. Men här är regeringen svaret skyldig. När statsministern möttes av frågor om Sverigedemokraternas roll och påverkan nonchalerade han dem i stället för att ta dem på allvar. Det är illavarslande. Det fungerar självklart inte i längden att undvika viktiga samtalsämnen. Herr talman! Det som gör frågan viktig är att det inte bara är en inrikespolitisk debatt. Det faktum att Sverige numera har en regering som lyder under Sverigedemokraterna är en angelägenhet för hela EU. Och det har redan påverkat Sveriges rykte och position i Europa. Övriga Europa har reagerat på detta med häpnad och med oro. Man är skakad. Sverige? Vad har hänt? Detta kan statsministern inte vifta bort. Statsministern har försatt Sverige i en prekär situation. I stället för med en positiv skjuts in ordförandeskapet börjar vi med en kraftig uppförsbacke. Sverige är ett land som hittills har kännetecknats av ett värnande av EU som har velat framåt i viktiga frågor och som man har vetat var man har haft. Men vad är Sverige nu? I Europa noteras att Sveriges regering lyder under ett parti med företrädare som hyllar Ungern. Men det är mer än så. Ordförandeskapet skulle kunna bli ett tillfälle att visa upp det fantastiska arbete som sker i Sverige med att kombinera utsläppsminskning och tillväxt - kolfritt stål elbilstillverkning batterifabriker och förnybar skog som bas i allehanda produkter i stället för fossilt. Men det bygger på att vi också visar att innovation och ny teknik som bidrar till utsläppsminskningar är något vi bejakar och att det ger oss konkurrenskraft. Det bygger också på att vi i Sverige lyfter fram forskning och ny kunskap att vi framhåller att Sveriges styrka grundläggs i att vi ligger längst fram. Men regeringen har visat måttligt intresse för att hjälpa den utvecklingen. Dessutom finns det sverigedemokrater som inte ens tror på vetenskapen och sverigedemokrater som vill att Sverige inte ens ska ta vårt ansvar för och vår andel av utsläppsminskningarna utan att vi ska betala oss ur åtagandena. Det är något som knappast inger respekt internationellt. Det är inte den bilden av Sverige vi behöver särskilt inte när det finns riktigt viktiga frågor som kommer att behandlas under ordförandeskapet såsom skogsbruket. Där skulle Sverige behöva stort inflytande och stark position. Herr talman! Statsministern har talat om brett samarbete. Det är förstås välkommet. Men de redan upprättade dokumenten med Sverigedemokraterna om EU-politiken visar att regeringen i stor utsträckning redan har valt väg och att inkluderingen av riksdagen i EU-arbetet tyvärr tycks bli reducerad till att i bästa fall söka förankring i slutskedena. Det återstår att se om statsministerns ord om samarbete är något han själv kommer att visa ledarskap och gott föredöme i och om han menar allvar med det han själv sa om att mäkla och medla lite mer. Herr talman! Jag har trots allt gott hopp om ordförandeskapet och Sveriges EU-politik. För alldeles oavsett regeringens agerande behöver inte Sverige som land sinkas. Det finns flera skäl till att utfallet kommer att kunna bli positivt. För det första har Sverige ett gott rykte som byggts upp över tid och fallhöjden är mycket hög. För det andra består Sverige av mer än regeringen och Sverigedemokraterna. Många goda krafter kommer att driva fram det positiva. Vi har starka parter på arbetsmarknaden som är hängivna strukturomvandling för moderna nya jobb och som tar klimatteknikskiftet på allvar. Vi har också ett civilsamhälle som kommer att kämpa. För det tredje vilket inte ska underskattas har vi oerhört kompetenta tjänstemän som kommer att jobba hårt för att värna Sverigebilden och maximera utfallet i förhandlingar och i korridorsnack. Det ska vi vara mycket tacksamma för. Herr talman! Vi socialdemokrater kommer också att bidra i riksdagen och utanför Riksdagshuset. Vi kommer att vara konstruktiva ta varje chans att lyfta fram Sverige och verka för ett bättre EU och ett starkare Sverige i EU. Jag vill också önska en god jul. (Applåder)	6370
3502	Jan Ericson (M)	M	Herr talman! För nästan exakt två år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut om EU-avgiften. Jag framförde då min och Moderaternas stora oro för en kraftigt stigande EU-avgift de kommande åren. Då visste vi inte att det inte bara skulle bli en kraftig svensk avgiftshöjning 2021. Vi skulle även tvingas delta i en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel skulle sätta kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år. Tyvärr gick inte förhandlingarna Sveriges väg. Den förra regeringen hade uppenbara problem att ta till vara Sveriges intressen i EU. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden. Vi såg det även på andra områden exempelvis rörande beslut om minimilöner taxonomi blyförbudet i ammunition värnandet av vår skogsnäring och andra frågor. Den tidigare regeringen lämnade i vissa fall närmast walkover vilket har skadat viktiga svenska intressen. På punkt efter punkt visade det sig att Sveriges tidigare regering inte kunde stå emot starka krafter i EU som driver på för beslut som missgynnar Sverige. För oss moderater som är positiva till det svenska EU-medlemskapet var det olyckligt att Sveriges S-ledda regering inte lyckades bättre. Man prioriterade inte EU-frågorna och statsråden kom ofta inte in i diskussionerna tidigt i processerna utan lät förhandlingarna skötas helt av tjänstemän. Nu ser vi andra hot framöver nya förslag om gemensam lånefinansiering av gigantiska EU-fonder för olika ändamål nya förslag om utökad EU-budget orealistiska klimatförslag med begränsningar för det svenska skogsbruket och starka röster för införande av EU-skatter och överföring av mer makt från nationella parlament till EU. Detta är en oroväckande utveckling som riskerar att underminera förtroendet för EU i en tid då en orolig omvärld gör ett enat och fokuserat EU viktigare än någonsin. Herr talman! Detta betänkande är en del av regeringens budgetproposition och det innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om 45 9 miljarder kronor som avgift till Europeiska unionen nästa år. Det är oerhört mycket pengar och Sverige förpliktas att noga följa upp hur EU:s medel används och att verka för att budgetramar respekteras. Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och det innebär att Sverige ska prioritera gemensamma frågor som hanteras mer effektivt på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Dessa mål medför som sagt förpliktelser i det löpande arbetet med EU-frågorna i riksdagen. Den nytillträdda moderatledda regeringen framhåller i budgetpropositionen särskilt att det är av stor vikt att respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budgetram och att verka för realistiska prognoser och regeringen driver tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater på i den riktningen. Detta är mycket viktiga och välkomna markeringar. Jag vill redan här passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. Herr talman! När det gäller EU blir det ofta mycket diskussioner om budget pengar och hur maktfördelningen mellan EU och de nationella parlamenten ska se ut. Det finns tyvärr mycket att kritisera och för egen del tycker jag att utvecklingen i EU tyvärr ofta går i fel riktning mot mer överstatlighet en svällande budget och bristande förståelse för olika förutsättningar i olika medlemsstater. Alltför lite fokus läggs också på grundläggande frågor om EU:s konkurrenskraft och näringslivsklimat. Men det blir samtidigt lätt så att kritik mot EU tar överhanden och att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden för att EU bildades. Dessa värden är minst lika aktuella i dag. Det handlar om värnandet av det öppna demokratiska samhället yttrandefriheten fria val fri press medborgerliga fri- och rättigheter och politikens respekt för medborgarna. Men det handlar också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism. EU är en viktig aktör för att lösa gemensamma gränsöverskridande frågor som exempelvis just nu när det gäller att vara en stark och enad röst när det gäller stödet till Ukraina i försvaret mot den ryska aggressionen och gemensamma sanktioner mot Ryssland. Andra gränsöverskridande frågor rör gemensam europeisk säkerhet hantering av flyktingströmmar till EU och motverkande av gränsöverskridande brottslighet. EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling är en annan numera alltför försummad fråga som borde lyftas upp på EU:s dagordning. Även energifrågorna måste givetvis lyftas långsiktigt. Med en gemensam energimarknad kommer varje land som för en oansvarig energipolitik att orsaka problem för andra medlemsländer vilket vi ser tydliga exempel på i dag. Herr talman! Vid årsskiftet om drygt två veckor tar Sverige över ordförandeskapet i EU för ett halvår framåt. Förra veckan redogjorde statsminister Ulf Kristersson här i riksdagen för de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet. Han konstaterade att Sveriges ordförandeskap riskerar att överskuggas av Rysslands krig mot Ukraina och den europeiska energikrisen. Samtidigt kommer Sverige att verka för att EU också ska ha kraft att hantera andra mer långsiktiga frågor. Sverige kommer att vara en konstruktiv kraft som försöker samla EU-länderna i viktiga frågor och statsministern har uttalat att han vill att EU ska vara lite bättre när Sverige lämnar över ordförandeskapet än när vi tog över det. Sakpolitiskt kommer Sverige att ha fokus på flera olika frågor. För det första handlar det om EU:s yttre och inre säkerhet när det gäller både stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland gemensam hantering av migrationen bättre gränsbevakning och utökat polissamarbete och kamp mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. För det andra handlar det om miljö- och energifrågor med minskat beroende av rysk gas och fokus på trygg elproduktion och en stabil europeisk energimarknad. För det tredje handlar det om långsiktigt fokus på europeisk konkurrenskraft så att vi får fler företag att investera och växa i Europa. EU har släpat efter i dessa frågor på senare år. USA och Kina investerar alltmer i forskning och utveckling mer än EU. EU måste komma ifatt. För det fjärde handlar det om värnandet av demokratiska värderingar grundläggande rättsstatliga principer att avtal efterlevs samt att det är fokus på en ansvarsfull hantering av EU-medel. För det femte - det var det jag började med - handlar det om att EU ska göra rätt saker och vara bra på det men inte lägga sig i sådant som varje land bäst beslutar självt. Jag tror och hoppas att alla i riksdagen ser fram emot det svenska ordförandeskapet och vill försöka bidra till att göra något bra av det som är till fördel både för Sverige och för EU. Herr talman! Jag är nu inne på mitt 17:e år som ledamot i Sveriges riksdag och kan konstatera att varje riksdagsår är unikt. Men i en turbulent politisk vardag står alltid finansutskottets och EU-nämndens kanslier för stabilitet och proffsig kompetens. Jag vill särskilt tacka kollegor och tjänstemän i finansutskottet och EU-nämnden för trevlig stämning gott humör och god kreativitet när det gäller att hantera praktiska problem. Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret. Ni förtjänar alla en skön julledighet. Jag önskar er alla och även talmannen och tjänstemännen i kammaren en riktigt god jul och ett gott nytt år. (Applåder)	7799
3503	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Herr talman! Rysslands aggressiva krigföring mot Ukraina kommer av naturliga skäl att vara i fokus för EU under 2023. Även om detta vedervärdiga och brutala krig avslutas kommer EU att vara en viktig del i att stötta återuppbyggnaden av ett demokratiskt och fritt Ukraina med både ekonomisk och humanitär hjälp. Men den svenska regeringen har beslutat att stöd till Ukraina ska avräknas från biståndsbudgeten vilket kommer att påverka de länder som indirekt drabbats av kriget. Det är fattiga länder som är beroende av import av spannmål och som har drabbats av högre kostnader för energi och mat. Det är biståndsorganisationer som inte har råd att hjälpa lika många. Vänsterpartiet kommer att göra allt för att ändra denna inriktning. Vi ska stödja Ukraina men resurserna kan inte tas från biståndet - varken det svenska eller EU:s. Ungern har under en tid blockerat EU:s stöd till Ukraina för att få igenom sin återhämtningsplan. Denna typ av blockeringar har använts av länder förut för att de ska få sin vilja igenom men nu är det EU:s demokratiska värderingar som står på spel. När både Polens och Ungerns återhämtningsplaner gått igenom är det viktigt att EU och inte minst Sverige under det svenska ordförandeskapet inte viker sig och betalar ut stöd för att undvika blockeringar. Rättsstatens principer måste gälla alla länder inom EU inte bara när man ansöker om medlemskap utan också när man är medlem. Vänsterpartiet är i grunden kritiskt till den långtidsbudget MFF som EU har antagit. Vi är också kritiska till återhämtningsfonden. Vi vill se mindre pengar till militär och gränspolitik och till det jordbruk som är klimatskadligt. I stället vill vi se en återhämtningspolitik med sociala investeringar grön omställning och modern infrastruktur. Vi är också kritiska till den diskussion som pågår om att införa fler avgifter och skatter på EU-nivå något som Sverige måste säga nej till när sådana skarpa förslag kommer. Det nyligen beslutade Fit for 55-paketet är bra men inte tillräckligt. Det krävs mer för att EU:s medlemsländer ska nå klimatneutralitet. Omställningen till förnybart har gått alldeles för långsamt. Vi skulle gärna se ett Fit for 70-paket i stället alltså att målet ska vara att minska utsläppen med 70 procent i stället för 55. En del av den nya överenskommelsen om Fit for 55 är att avfallsförbränningen ska ingå i handeln med utsläppsrätter. Men här i riksdagen har majoriteten beslutat att avskaffa skatten på avfallsförbränning. Jag som anser att EU inte gör tillräckligt för klimatet kan ändå konstatera att det nu lite förvånande är EU som utgör blåslampa på Sveriges miljö- och klimatarbete inte tvärtom som jag tycker att det borde vara. I dag ger EU våra grannar ekonomiskt stöd för att de ska hålla flyktingar borta. I stället för att man har egna räddningsfartyg på Medelhavet överlåts detta till libyska kustbevakningen. Den libyska kustbevakningen får träning utrustning och stöd från EU. Men det finns många rapporter om att libyska kustbevakningen bedriver en inhuman jakt på utsatta människor. Rapporter har också kommit om utpressning och slavhandel. Men EU fortsätter ändå med det här samarbetet och utvecklar det och EU-länder vägrar att undsätta fartyg med migranter. Man låter människor dö på Medelhavet. Om det är någon gång man kan använda frasen med berått mod" så är det här. Även samarbetet med Turkiet fortsätter oförminskat. Vid EU:s yttre gräns tvingas flyktingar tillbaka via så kallade pushbacks och deras rätt att söka asyl tas ifrån dem. Vänsterpartiet vill se en annan politik som garanterar människor asylrätt och mänskliga rättigheter. Här ser vi särskilt fram emot det kvotflyktingssystem som vår EU-parlamentsledamot Malin Björk förhandlat fram. Sverige måste självklart ta emot kvotflyktingar och inte som regeringen gör säga att vi ska ta emot så få som möjligt. Slutligen vill jag slå ett slag för Sverigepriser där Sverige borde få undantag från EU:s elmarknad så att vi kan sätta priser efter vår egen produktionskostnad. Det är dags att regeringen börjar driva detta. Eftersom Sveriges budget för EU avgörs av EU:s långtidsbudget och de budgetbeslut som fattats utanför riksdagen har vi inget annat förslag inom utgiftsområdet. Jag vill nu ta tillfället i akt och önska en god jul och ett gott nytt år till finansutskottets ledamöter och kansli men också till mina kollegor i skatteutskottet samt till talmannen och kammarkansliet. "	4451
3504	Hans Eklind (KD)	KD	Herr talman! Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen visat sin förmåga att hantera kriser. Man har successivt ökat trycket på Ryssland för att de ska upphöra med sin olagliga och oprovocerade invasion och det finns en fortsatt viktig enighet kring att stödja Ukraina. Helt nyligen enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland och stödpaketen fortsätter att hjälpa den ukrainska befolkningen inför den krigsvinter som redan inletts. Det känns viktigt att börja med dessa påpekanden när vi nu diskuterar avgiften till Europeiska unionen. Det finns ju de som säger att det inte är någon vits att vara med i EU. I den oroliga tid som vi lever i har de nu fått svar på tal. Det är inte bara Putins aggressiva och orättfärdiga krig mot Ukraina som skakar utan det även de energiproblem som vi har att hantera liksom klimatfrågor och högre inflation. Det finns en rad olika exempel där vi med fördel ska söka efter gemensamma lösningar. De tre kristdemokraterna Adenauer De Gasperi och Schumann som lade grunden för dagens EU hade en vision om att koppla ihop människor och nationer. I stället för främlingskap ett vi och dem skulle vi alla se värdet av och hos varandra. De ville skapa ett Europa som stod upp för frihet demokrati och jämlikhet och som omfamnade respekten för människovärdet mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen för solidaritet och skydd för alla. Det var detta som skapades ur andra världskrigets ruiner som är dagens EU. Precis som då kan EU i dag vara ett svar på samtidens kriser och utmaningar. Herr talman! För oss kristdemokrater är det därför viktigt att EU fokuserar på rätt saker. Det är exempelvis inte det svenska snuset som ska hanteras. EU ska verka för fred inte minst genom handel och vara en tydlig och stark röst för de värden som byggt och bygger Europa. Jag minns hur vi under min tid som förbundsordförande i ungdomsförbundet KDU på 90-talet lärde oss det där tungvrickande ordet och uttrycket subsidiaritetsprincipen" alltså att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Lite skämtsamt sa vi att om man kunde säga "subsidiaritetsprincipen" utan att staka sig ja då hade man blivit en riktig politiker. Vi kristdemokrater är även i fortsättningen en garant för att EU inte ges obefogad makt. Det medlemsstaterna bäst själva kan besluta om ska medlemsstaterna fortsätta att besluta om. Detta för mig över till några kommentarer kring den svenska avgiften till Europeiska unionen. Herr talman! Vi har fortsatt en bred samsyn här i riksdagen om att EU behöver prioritera i stället för att föreslå stora utgiftsökningar. I och med Storbritanniens brexit borde det ha varit en slutsats som alla medlemsstater drog och drar. Men vi som följer diskussionen hör och ser ju att EU snarare fortsätter som om ingenting hade hänt. Även om pandemin motiverade att EU och dess medlemsstater vidtog en rad åtgärder för att dämpa effekterna finns det anledning att ta till sig det som Europeiska revisionsrätten har författat i sin årsrapport om budgetåret 2021. Det är en på många sätt intressant men också lite skrämmande läsning. Vi kristdemokrater har därför utifrån denna rapport uttryckt vår oro för den kraftiga ökning av utestående åtaganden som skett under den senaste tiden. EU-revisionen visar att EU-budgetens exponering för ansvarsförbindelser mer än dubblerades under 2021. Ett exempel är instrumentet SURE. Det ska vara ett tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av covid-19-pandemin. Förra veckan meddelade kommissionen att man nu hade gjort sin sista utbetalning med anledning av SURE. Samtidigt vet vi att det finns diskussioner och inte bara diskussioner utan man vill föra fram förslag i både Europaparlamentet och hos del medlemsstater i södra Europa om att omvandla detta instrument till något permanent - eller att åtminstone uppfinna ett nytt instrument som kan ta över. Vi menar att EU:s fortsatta arbete med finansiering ska ske via omprioriteringar inte nya lån. Vår regering ska därför vara en tydlig röst för detta. Ansvarsförbindelser måste nämligen som bekant hedras förr eller senare och den exponering som nu byggs upp kan komma att påverka medlemsstaternas avgifter högst betydande i framtiden. Herr talman! Det faktum att en så stor del av EU finansieras av medlemsstaternas avgift är en motvikt till de ständiga propåerna om att EU måste öka sina utgifter. Man kan nämligen inte runda medlemsstaterna. I ministerrådet har dessutom varje medlemsstat vetorätt i budgetfrågan. Det ska vi slå vakt om för både hos kommissionen och i parlamentet finns starka önskemål om att skapa en EU-beskattning som skulle möjliggöra att man inte behöver ta omvägen via medlemsländerna för att tillmötesgå sina önskemål om en mer generös syn på unionens uppgifter. Herr talman! Jag började detta anförande med att fokusera på de mervärden som EU skapat och skapar inte minst i tider av oro och kris. EU är nämligen så mycket mer än pengar och avgifter. Samtidigt vill jag som kristdemokrat understryka hur viktigt det är att Sverige och inte minst den regering där vi kristdemokrater nu ingår är fortsatt supertydliga med att EU inte ska ges direkt eller indirekt beskattningsrätt av unionens medborgare. Med detta vill jag önska herr talmannen och talmanspresidiet kansliet och mina vänner i finansutskottet en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år. (Applåder) "	5438
3505	Martin Ådahl (C)	C	Herr talman! När Sverige nu inleder sitt ordförandeskap i EU finns även en rad utmaningar som gäller unionens finansiering och skuldsättning. Jag vill ändå börja med det absoluta behovet av att i närtid öka stödet till Ukraina som under trycket av Putins människorättsvidriga invasion genomlever en akut humanitär och ekonomisk kris. Ukraina behöver i dagsläget finansiering på motsvarande 40 miljarder kronor i månaden för att undvika statsbankrutt och hyperinflation detta enligt både Internationella valutafonden och en rad andra bedömare. Ukraina behöver direkt stöd och även EU-gemensamma lån på långsiktiga förmånliga villkor för att överleva och vinna kriget. Det är därför mycket välkommet att EU nu har enats om en gemensam upplåning om 18 miljarder euro cirka 180 miljarder kronor på gynnsamma långsiktiga villkor garanterat via EU:s budget till Ukraina. Detta är något Centerpartiet var först i riksdagen att kräva att Sverige skulle driva inom EU. Nu måste dessa lån betalas ut skyndsamt. Detta är dock inte tillräckligt. I förhållande till det existentiella hot som kriget i Ukraina utgör är denna typ av förvisso okonventionella och unika finansiering både nödvändig och riktig och bör utökas under kommande år herr talman till dess Ukraina har klarat sig igenom den extrema ekonomiska nöden och besegrat Putins brutala invasionsarmé. Dock måste detta instrument avgränsas till just denna unika situation och inte bli ett generellt instrument för EU:s finansiering. Tvärtom riskerar EU till följd av dessa upprepade kriser finanskrisen pandemin kriget och energikrisen att anamma gemensam finansiering och upplåning som lösning på problem där det naturliga är inhemsk finansiering även solidarisk finansiering mellan länder utan att EU:s gemensamma budget står risken. Ukraina är unikt i vår tid och måste så förbli. Det är nu två och ett halvt år sedan EU 2020 enades om en ny långtidsbudget och den återhämtningsfond som är ett direkt resultat av coronapandemin. Resultatet blev inte som Centerpartiet önskade och inte heller som Sverige riksdagen önskade. Men det blev ändå en överenskommelse mellan 27 medlemsländer med olika ingångar och förutsättningar. Det är nu helt avgörande att medlen är tätt länkade till länders respekt för rättsstatens principer det vill säga åtföljs av en strikt konditionalitet under vilken ett land kan bli av med sina EU-medel om principerna inte följs. Herr talman! Detta prövas nu i fallet Ungern där Sverige inte får vackla eller tveka i att backa upp de krav på demokrati korruptionsbekämpning och ansvarsutkrävande som Ungern måste uppfylla - i synnerhet inte när regeringen tyvärr gjort sig beroende av ett parti som många gånger inte bara ursäktat utan också lovordat den auktoritära och korrupta regimen i Ungern. Kraven ska efterlevas och vara verkningsfulla. Centerpartiet avstår som brukligt från ett ställningstagande när det gäller anslag inom utgiftsområde 27 eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen valt en annan inriktning än den vi önskar. Vi anser att det är oförändrat centralt att ett budgetalternativ ses som en helhet där inte delar bryts ut och behandlas isolerat. Men jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservation som är av principiell natur. Reservationen belyser de problem vi ser med budgeten och återhämtningsfonden. Detta gäller inte minst utökningen av EU:s förmåga att ta in egna intäkter exempelvis genom en utökad beskattningsrätt genom digital skatt på techbolag. En sådan techskatt motverkar paradoxalt nog sitt syfte genom att försvaga den europeiska hemmamarknaden för europeiska techbolag gentemot sina konkurrenter i synnerhet amerikanska konkurrenter. Det är fel framför allt av principiella skäl. Det finns varken ett folkligt mandat eller ett ekonomiskt behov av att på detta sätt utöka EU:s beskattningsrätt på medlemsstaternas bekostnad. Europeiska unionen ska nu och för alltid stå för frihet och öppenhet. Jag vill också passa på att tacka herr talmannen för detta fina år mina kollegor i utskottet och i riksdagen och inte minst den fantastiska oersättliga personalen i finansutskottet som räddar oss om och om igen och gör oss bättre än vad vi annars hade varit. Till alla er vill jag också önska en riktigt god jul och ett gott nytt år. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 17.)	4393
3506	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Under pandemin blev revorna i välfärden tydliga inte minst inom äldreomsorgen. Arbetsvillkoren för dem som jobbar där har fått stå tillbaka i många kommuner och många människor är oroliga för äldreomsorgen. Personalen stressar på minutscheman. Många är oroliga för att man inte kunnat göra tillräckligt för att stötta de äldre som bor på boenden eller har hemtjänst. Därför tillförde den socialdemokratiskt ledda regeringen permanenta statsbidrag till äldreomsorgen för att stärka den i de behov som man faktiskt har. Sverigedemokraterna har ofta utgett sig för att vara äldres försvarare. När nu Sverigedemokraterna styr tillsammans med regeringen ekar de orden tomma. Man sa en sak före valet och en annan sak efter valet. Nu får inte äldreomsorgen de stöd och de resurser för att utveckla äldreomsorgen som verkligen behövs. Min fråga till Sverigedemokraterna blir: Vad säger ni nu till de äldre som är oroliga för hur äldreomsorgen kommer att se ut i framtiden?	984
3507	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Betänkandet som vi behandlar i dag skatteutskottets betänkande 9 handlar om en tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023. I praktiken handlar detta om införandet av en tillfällig skatt på övervinster i en extrem tid. Vissa företag betyder i detta sammanhang fossilbolag eftersom skatten kommer att träffa företag där 75 procent av omsättningen är hänförlig till verksamhet inom sektorn för fossila bränslen. Bakgrunden till dessa regler är en EU-förordning 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Förordningen innehåller egentligen två delar. Det är dels det vi debatterar i dag ett solidaritetsbidrag extra skatt på fossilbolag dels pristak för elproducenter. Den proposition som vi behandlar just nu handlar enbart om solidaritetsbidraget. Del två är tyvärr försenad. Och det är i sig oroande att regeringen verkar dra fötterna efter sig även i denna fråga. Dagens betänkande innebär alltså förslag om att en tillfällig skatt tas ut på den del av företagens skattemässiga överskott 2023 som överstiger 120 procent av det genomsnittliga skattemässiga resultatet för åren 2018-2021. Den tillfälliga skatten uppgår till 33 procent och tas ut utöver den ordinarie bolagsskatten om 20 6 procent. De nya bestämmelserna som införs i en ny tillfällig lag föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på det beskattningsår som påbörjas i det nya året. När man beskriver lagförslaget på detta sätt kan det uppfattas som tekniskt eller byråkratiskt. Samtidigt tänker jag att extraskatten också kan vara ideologisk. Europa och européerna Sverige och svenska folket möter nu allt tuffare ekonomiska tider. Då är det rimligt att fossilbolag som skär guld med täljkniv faktiskt bidrar lite extra. För vi befinner oss i en orolig tid och politiken behöver prioritera. Hushållen ska känna trygghet när det är oroligt i vår omvärld och i vår ekonomi. Här måste man tyvärr konstatera att EU-kommissionen har ju sett det som den högerkonservativa regeringen i Sverige inte verkar se. I Europa inklusive Sverige har vi extrema elpriser. EU-kommissionen gjorde vad man kunde förvänta sig nämligen att fatta beslut om ett solidaritetsbidrag och ett pristak på el. Detta står ju i bjärt kontrast till den nuvarande regeringen i Sverige. Man lovade i valrörelsen att man skulle införa ett pristak ett högkostnadsskydd som skulle vara på plats den 1 november. Ulf Kristersson ljög svenska folket rakt upp i ansiktet. Nu verkar stödet möjligen komma i februari och något högkostnadsskydd är det inte. Och det ska inte gälla Norrland. Om företag ska omfattas är fortfarande höljt i dunkel. Här är det ju uppenbart att EU-kommissionen är på den boll som regeringen Kristersson har tappat. Jag är glad att solidaritetsbidraget nu kommer på plats även om pristaket verkar dröja. Jag är glad att Tidöpartierna står bakom EU-kommissionens agerande. Men regeringen Kristersson har uppenbarligen mycket att lära av EU-kommissionen när det gäller att se hur vanligt folk har det. Och helt ärligt är det inte EU-kommissionen som briljerar utan det är Sveriges regering som inte ser hur vanligt folk har det. Men man ska vara glad för det lilla herr talman. Nu kommer i alla fall solidaritetsbidraget på plats. Problemet är bara att det inte gör att hårt prövade svenskar klarar höga elräkningar nu under julen. Därför skulle de extra intäkter som extraskatten eller solidaritetsbidraget kommer att dra in kunna finansiera exempelvis en tillfällig höjning av barnbidraget vilket vi socialdemokrater har föreslagit i vår budget. Pengarna skulle också kunna användas till den el- och gasprisakut som vi socialdemokrater föreslog redan i september. Syftet med dessa förslag är att vanligt folk ska få hjälp att klara sig igenom krisen. Det är viktigt det är riktigt och det är nödvändigt att alla svenskar känner att staten har deras rygg i en kris som denna. Herr talman! Det är som sagt glädjande att alla partier står bakom förslaget om en tillfällig skatt på extraordinära vinster även om Centerpartiet och Miljöpartiet har framfört tekniska invändningar kring lagens utformning. Vi socialdemokrater har också i ett tidigt skede framfört invändningar mot EU-förordningens rättsliga grund. Trots detta vill jag sammanfattningsvis framföra Socialdemokraternas helhjärtade stöd för olika åtgärder som hjälper vanligt folk i en extrem tid med extrema energipriser. Det är glädjande att vi är eniga i denna åtgärd om en tillfällig skatt på extraordinära vinster. Men nu måste regeringen också leverera annan politik såsom elprisstöd eftersom folk väntar i dag. Människor saknar pengar just nu. Här har vi socialdemokrater som sagt skarpa förslag såsom tillfälligt höjt barnbidrag en el- och gasprisakut och mycket annat för vi socialdemokrater säger som det är och gör det som krävs. För oss socialdemokrater är det viktigt att bara säga sådant som är sant. Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och propositionen. (Applåder)	5071
3508	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina tillsammans med den ryska hybridkrigföringen på den europeiska energimarknaden har haft mycket stor påverkan på såväl svenska som europeiska elpriser och energiutbud. Det har skapat kraftigt förändrade förutsättningar för energimarknadens funktion. Svenska och europeiska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket stora utmaningar och högre energipriser än normalt. Det behövs extraordinära åtgärder för att hantera energikrisen. Problemet som vi ser med den lagstiftning som nu är framlagd är att man i processen och konsekvenserna för hushåll och företag inte riktigt tagit ställning till klimatförändringen. I regeringens förslag som vi hörde att också Socialdemokraterna står bakom läggs nämligen en straffskatt inte bara på det fossila utan även på det förnybara. Det går tvärtemot de rådsslutsatser som regeringen själv skrev under så sent som i förra veckan efter toppmötet i Europeiska rådet. En av punkterna beskriver hur Europeiska rådet upprepar vikten av att öka investeringarna i projekt som förnybar energi för att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen skynda på den gröna omställningen och säkra försörjningstryggheten. Men det blir ju inga ökade investeringar i förnybart med ökad beskattning av detsamma. Det är principiellt felaktigt att en skatt som är menad att träffa fossila bränslen inte undantar de förnybara alternativen och det är av väsentlig vikt att regeringen i arbetet inom EU säkerställer att förnybara produkter främjas. Det är avgörande för om Sverige och EU ska kunna inte bara nå klimatmålen utan också bli av med beroendet av fossila bränslen från skurkstater som Ryssland eller för den delen Qatar Saudiarabien och andra. Fokuset på förnybart är alltså även en fråga om vår försörjningstrygghet och säkerhet. För varje liter biodrivmedel vi producerar i Sverige kan en liter rysk olja motas bort från Europa. Den ryska aggressionen och Putins krig är en direkt och konkret anledning till den energikris som Europa nu befinner sig i. Men att som regeringen säga att rekordhöga temperaturer i Europa på grund av klimatförändringarna är ett argument för temporära åtgärder är direkt felaktigt. De temperaturer vi ser i dag kommer vi att se igen gång på gång på gång med tanke på klimatförändringen. Att hänvisa till det som grund för temporära åtgärder är därmed direkt felaktigt. Snarare visar det på behovet av stabila villkor extra bra förutsättningar för det förnybara och att inte beskatta bort de förutsättningar man har att öka investeringarna. Vi i Centerpartiet kommer att arbeta långsiktigt för att hitta ändamålsenliga lösningar. Att beskatta det fossila är helt rätt men det förnybara vill vi låta vara. Därför yrkar jag bifall till vår reservation i betänkandet. Med det vill jag önska god jul.	2846
3509	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! I den här frågan tror jag att man i vissa avseenden behöver tänka på vad som är huvudsaken och vad som är bisaken. Förslaget handlar huvudsakligen om att fossila bolag ska bidra lite mer när de gör övervinster på grund av energikrisen. På det sättet tycker jag som jag också sa i mitt anförande att den här skatten blir ideologisk eftersom vi alla befinner oss i en tuff tid och flera av de här bolagen faktiskt skär guld med täljkniv. Förslaget innebär alltså att företag som har 75 procent av sin omsättning hänförlig till utvinning av råpetroleum naturgas eller kol petroleumraffinering eller tillverkning av stenkolsprodukter är de företag som träffas av extraskatten. Vår bedömning har varit att förslaget kommer att träffa hyfsat rätt. Att fossilbolagen ska bidra lite mer känns rimligt för oss socialdemokrater. Dessutom blir frågan delvis binär i alla fall om vi pratar om 2023. Man kan antingen låta lagstiftningen träda i kraft den 1 januari eller inte göra det. Då måste man välja. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten och Centerpartiet om man vill eller inte vill att fossilbolagen ska betala en extra skatt på sina övervinster under 2023.	1178
3510	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! För mig är det självklart. Jag har inga problem med att man beskattar de bolag som sysslar med fossil verksamhet hårdare. Det är också det som står både i vår reservation och i betänkandet. Men ledamoten har en poäng i att det här är ideologiskt för Centerpartiet vill inte höja skatten på det som är förnybart. Socialdemokraterna vill höja skatten på allt. Där har vi uppenbarligen en ideologisk skillnad. Vi vill undanta de förnybara delarna och se till att den ökade produktionen där inte får ökad beskattning. Vi tycker att det är bra att man kan göra vinst på förnybara drivmedel eftersom det säkrar vår konkurrenskraft och vårt oberoende från dumma och onödiga oljestater och gör oss tryggare här i Sverige. Det är alltså en ideologisk skillnad därför att vi vill undanta det som är bra medan Socialdemokraterna vill beskatta allt. Där skiljer sig Centerpartiet och Socialdemokraterna åt.	912
3511	Mathias Tegnér (S)	S	Herr talman! Tack ledamoten för svaret! Jag vill bara för sakens skull vara tydlig med att socialdemokrater aldrig har velat och aldrig kommer att vilja beskatta allt. Tvärtom har det varit en socialdemokratisk konst att regera på ett sådant sätt att man lyckas finansiera en välfungerande välfärdsstat och fungerande omfördelningssystem och göra det på ett effektivt och bra sätt så att skatterna inte skapar större problem än de behöver göra. Socialdemokraterna och den socialdemokratiskt ledda regeringen har också tillsammans med Centerpartiet fört en aktiv näringspolitik som har visat att det är möjligt att premiera välfungerande företag inom den förnybara sektorn. Men det är inte samma sak som att rösta nej till förslaget att fossilbolagen ska betala en extraskatt på de övervinster de kommer att göra 2023 eller för den delen att vilja beskatta allting som ledamoten just sa. Jag känner att det ändå är rimligt att återgå till huvudfrågan: Är det rimligt eller är det inte rimligt att fossilbolag under 2023 ska betala en extra skatt på övervinster som görs på grund av de extrema elpriserna som exempelvis kan användas för att mildra effekterna för vanligt folk? (Applåder)	1198
3512	Rickard Nordin (C)	C	Herr talman! Från Centerpartiets sida har vi varit tydliga. Vi är beredda att införa en skatt på det fossila och de övervinster som förekommit där. Det tycker vi är bra. Skillnaden mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna är att Socialdemokraterna i detta fall inte gör skillnad mellan förnybart och fossilt. Ledamoten säger att man inte vill och aldrig har velat beskatta allt. Ändå är det precis det man gör med detta förslag. Man gör ingen skillnad när det gäller det som kan hjälpa oss ur krisen det vill säga mer produktion av förnybara bränslen vilket skapar arbetstillfällen i Sverige ökar vårt säkerhetspolitiska fokus och skulle kunna göra skillnad även för priset vid pump. Det vill man fortsätta beskatta från Socialdemokraternas sida. Vi har haft ett gott samarbete med Socialdemokraterna de senaste åren. Det är synd att man inte väljer att fortsätta det samarbetet här i riksdagen genom att fokusera på det som är framtiden och beskatta bort det som tillhör det förgångna. Jag kan bara beklaga att Socialdemokraterna inte fortsätter på den inslagna linjen utan går tillbaka till gamla synder genom att välja att beskatta både det förnybara och det fossila. Det är tråkigt. (Applåder)	1208
3513	Marielle Lahti (MP)	MP	Herr talman! Som talarna före mig har nämnt är det ingen hemlighet att det pågår en energikris i Europa som drabbar både hushåll och företag mycket hårt. Vi i Miljöpartiet välkomnar detta initiativ - ett solidaritetsbidrag i form av en punktskatt som kommer att införas. Men vi vill också påpeka att detta lovvärda initiativ inte får slå undan fötterna för det förnybara. Detta är vår invändning i den tidigare reservationen som vi nu vidhåller och jag yrkar bifall till. Jag vill stanna en liten stund vid syftet med skatten och vad intäkterna ska användas till. Vi i Miljöpartiet vill att de som drabbats av energikrisen ska få stöd. Självklart ska alla hushåll och företag i hela Sverige få stöd inte bara de i södra Sverige. Varför norra Sverige har undantagits i regeringens förslag till elstöd är helt obegripligt och inte försvarbart menar vi. Vi vill också ha ett mer träffsäkert stöd. Det är osmakligt att miljardärer får miljarder för att värma upp pooler garage och annat medan hela norra Sverige undantas helt. Därför vill vi att Energimarknadsinspektionen ska snabbutreda hur många utsatta kunder det finns i Sverige så att vi kan få mer träffsäkra stöd. Vi anar nämligen att energikrisen tyvärr kan komma att fortsätta ett tag till så det kan finnas anledning att utreda möjligheterna till ett träffsäkert stöd till dem som verkligen behöver det. Vi vill också att det inte ska ske någon frånkoppling av kunder denna vinter. Kunder som har utmaningar med att betala de höga energiräkningar som vi har fått på grund av Putins energikrig ska inte drabbas genom att inte få tillgång till el och energi.	1625
3514	Per Söderlund (SD)	SD	Herr talman! Jag ska fatta mig kort; det mesta har redan sagts i betänkandet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2022/23:20 En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023 . I propositionen lämnas förslag om införande av en tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag som motsvarar reglerna om ett solidaritetsbidrag enligt EU-förordning. Förslaget gäller företag vars nettoomsättning under beskattningsåret 2023 till minst 75 procent är hänförlig till verksamhet inom sektorn för fossila bränslen. Den tillfälliga skatten tas ut på den del av företagens skattemässiga överskott för 2023 som överstiger 120 procent av det genomsnittliga skattemässiga resultatet för åren 2018-2021. Den tillfälliga skatten uppgår till 33 procent och tas ut utöver den ordinarie bolagsskatten. Herr talman! Utskottet konstaterar att de verksamheter som i huvudsak omfattas av den föreslagna skatten är företag som är verksamma inom den fossila sektorn. Utskottet konstaterar vidare när det gäller beskattningsunderlaget att det i EU-förordningen inte görs någon skillnad mellan förnybara och fossila energikällor. Att undanta förnybara energikällor från beskattning är därför inte förenligt med EU-förordningen. Herr talman! Centerpartiets följdmotion är behjärtansvärd. Att undanta förnybara bränslen skulle inte vara direkt fel ur ett klimatperspektiv. Man kan tycka vad man vill om denna proposition men det ändrar inte det faktum att vi är låsta vid den EU-förordning som ligger bakom förslagen. Där lämnas inget utrymme att undanta förnybara energikällor och därför måste motionen avslås. I detta anförande instämde Erik Westroth (SD). Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 17.)	1842
3515	Mathias Bengtsson (KD)	KD	Herr talman! Kristdemokraterna arbetar för en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Vi vill betona vikten av en skola som har höga förväntningar på både elever och personal - en skola som möter varje elevs utmaningar med tro på elevens potential att lyckas. Statistiken är väldigt tydlig. Elever som går ut skolan med godkända betyg har i långtidsuppföljningar signifikant bättre ekonomi och fysisk och psykisk hälsa samt lägre grad av socialt utanförskap och kriminalitet. Att klara skolan är alltså en av de absolut viktigaste faktorerna för att inte hamna utanför samhället längre fram i livet. Med tanke på detta är det väldigt allvarligt att nästan en fjärdedel av eleverna i dag går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Om skolan inte lyckas med sitt uppdrag skapas framtida problem för de unga men också för Sverige som land. Herr talman! En grundläggande förutsättning för att elever ska kunna ta in kunskap i skolan är att de trivs och mår bra. Där är bland annat elevhälsan en viktig del. Många elever kan vittna om hur kontakten med elevhälsan var ett första steg på resan mot att må bra samtidigt som många elever också kan vittna om att de har tagit mod till sig att sträcka ut en hand men mötts av en frånvarandelapp på skolkuratorns dörr. Regeringens aviserade prioriteringar inom elevhälsoområdet är därför väldigt välkomna liksom det arbete som pågår med att stärka samverkan mellan elevhälsan hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att fler barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Men om elever ska trivas och må bra i skolan är det också grundläggande att de själva har fått välja vilken skola de vill gå i. Det offentliga ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja en skola som passar och välja bort en som inte fungerar. Kristdemokraterna står upp för varje elevs rätt att välja skola oavsett om man väljer en fristående en kommunal eller till och med en konfessionell skola. Det höjs ibland röster för att förbjuda en viss skolform bara för att enstaka huvudmän inte sköter sig. Kristdemokraterna är dock glada att kunna säga att den här regeringen inte har några sådana planer. De elever som går på konfessionella skolor som följer skollag läroplan och skolans värdegrund och kanske dessutom presterar både god studiero och goda kunskapsresultat kan vara lugna för hotet mot de konfessionella skolorna är avvärjt. Den här regeringen är positiv till alla som bidrar positivt till vårt skolsystem. Däremot är vi precis lika tydliga med att skolor som inte följer skollagen och läroplanen ska bemötas med inspektion åtgärdsplan uppföljning och i slutändan indraget tillstånd. Därför är det bra att Skolinspektionen tillförs medel för att fortsätta sin viktiga verksamhet. Herr talman! Elever som har det tufft i skolan får det ännu tuffare om det inte finns arbetsro på lektionerna eller trygghet i korridorerna. Tyvärr är detta verkligheten på många skolor i dag. Alltför många elever bär inte bara med sig sin ryggsäck på väg till skolan utan också en klump av oro i magen för vad som ska skrikas i korridoren i dag eller för vem som ska dela ut en knuff vid skåpet. Det förekommer att lärare inte kan genomföra undervisningen på grund av stök i klassrummet och det förekommer till och med att lärare hotas av elever. Utan en grundläggande etik skapas ett samhälle där den starke styr och den svage lider. Skolans värdegrund med normer som alla människors unika och okränkbara värde och solidaritet med utsatta har en djup förankring i den judisk-kristna etiken och i västerländsk humanism. Skolans ansvar är att förankra denna värdegrund hos eleverna genom att omsätta de etiska principerna i praktisk handling i arbetet mot mobbning och stök och för den delen också mot skadegörelse. I detta arbete kan inrättande av sociala team ha en viktig roll. De kan bidra till trygghet och studiero öka närvaron för eleverna och förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst. Dessutom får lärarna möjlighet att lägga tiden på att fokusera på undervisningen i stället för att hantera ordningsproblem. Studiero är viktigt för att alla elever ska lyckas i skolan men varje elev behöver också få den hjälp av pedagogerna för att nå sin fulla potential. Det är inte stigmatiserande att få speciallärarstöd. Däremot är det stigmatiserande att inte kunna läsa när alla ens kompisar kan det. Alltför många barn får i dag tyvärr speciallärarstöd väldigt sent i skolgången med tyngdpunkt på högstadiet. Det innebär att många har gått med svårigheter länge. Ska vi vända den utvecklingen måste vi sätta in extra stöd och hjälp tidigt innan problemen har vuxit sig alltför stora. Då behövs det fler speciallärare. Därför är regeringens satsning där väldigt viktig. Herr talman! Den enskilt viktigaste faktorn för studiero på lektionerna och för elevernas resultat är en duktig lärare. En av skolans stora utmaningar är därför att få rätt personer att söka sig till läraryrket. Då måste attraktionskraften i yrket öka. Det görs till exempel genom att låta lärare få vara lärare och att det finns tillgång till stöd och avlastning som sociala team speciallärare och elevhälsa. Det behöver även bli enklare för akademiker att ställa om till läraryrket. Därför behöver de erbjudas en attraktiv och effektiv kompletterande pedagogisk utbildning för när utbildningsvägarna blir mer effektiva kommer också fler att välja att ta den vägen. Ett annat sätt att minska lärarens arbetsbörda är regeringens satsning på läromedel. Fysiska böcker hjälper läraren att slippa kopiera upp eller producera egna stenciler eller leta länkar i den utsträckning detta behöver göras i dag. Vi har sett utvecklingen under de senaste åren. Skolans digitaliseringskostnader har rusat samtidigt som barnens tillgång till läroböcker har rasat. Det drabbar eleverna som inte får en sammanhållen och överblickbar bild när läroböckerna ger plats för länkar och appar. Det finns även undersökningar som visar att man lär sig bättre av att läsa i en fysisk bok än på en surfplatta. Herr talman! När man talar om att elever ska må bra och ta in kunskap måste man också nämna familjen. Föräldrarna är de viktigaste personerna för ett barn. Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara kommer familjen alltid att vara avgörande. Familjens betydelse behöver därför erkännas och föräldraansvaret återupprättas. Familjen måste kunna lita på att skolan gör allt den kan för att barnet ska få den kunskap det behöver men skolan behöver också kunna lita på att föräldrarna ger sitt barn förutsättningar att ta skolan på allvar och att behandla andra människor med respekt. Med detta herr talman yrkar jag bifall till utskottets förslag. Jag vill också passa på att tacka vår utskottsordförande utskottets ledamöter och utskottskansliet för arbetet under året och önska er alla och alla Sveriges lärare och utbildningspersonal en god jul. (Applåder)	6912
3516	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Herr talman! Jag ställde den här frågan till Moderaterna i förrgår. Jag tänkte att jag kanske kunde få ett bättre svar av Kristdemokraternas ledamot här i salen. Men den här regeringen är trots allt fjärrstyrd av Sverigedemokraterna. Detta kan vi alla vara medvetna om. Nu har vi hört här att det är otroligt många satsningar som ska göras inom skolans område samtidigt som SKR har meddelat att bara för att bibehålla dagens nivåer i utbildningen och i hela välfärden måste man tillskjuta 20 miljarder kronor till kommuner och regioner. Det är vad som krävs för att kunna bibehålla dagens nivåer i välfärdens system. Den här regeringen har aviserat att man tänker höja stödet till kommunerna med 6 miljarder kronor. Med mitt sätt att räkna saknas det då ungefär 14 miljarder för att kunna bibehålla dagens nivåer. Skolan är ju framför allt kommunernas angelägenhet. När kommunerna får så lite pengar som kompensation för att kunna bibehålla dagens nivåer hur har Kristdemokraterna tänkt sig att man ska kunna genomföra alla de fantastiska satsningar som ledamoten här i talarstolen har fört fram?	1106
3517	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. För att gå tillbaka till den del som gällde pandemin tror jag att den kan sägas ha påverkat hela världen i fråga om hur man kunde arbeta med de välfärdstjänster som man erbjuder - så också i Sverige. Personalen fick slita ont under två år med pandemins konsekvenser inom bland annat äldreomsorgen men också hälso- och sjukvården. Vi skjuter nu till ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag. Dessutom ökar vi de riktade bidragen till bland annat hälso- och sjukvården. När det gäller pengarna till äldreomsorgen ser vi att det är del i de generella statsbidragen som ökar kommunens resurser. Men det handlar också om hur kommunerna väljer att använda de riktade statsbidrag som funnits tidigare. Min hemkommun Gävle hade möjlighet att söka ett statsbidrag för att utveckla äldreomsorgen men valde inte att göra det så de pengarna föll bort. Det är också en del i kommunens ansvar att faktiskt söka de statsbidrag som finns tillgängliga. Från min och Sverigedemokraternas sida tittar vi på den rapport som kom från SKR nu i december där man pekar på hur kommunernas och regionernas situation ser ut. Man ser inga stora neddragningar framför sig. Jag kan citera ur denna rapport från december 2022 som säger följande: Då de stora kostnadsökningarna nästa år är av tillfällig karaktär som inflation och pensionskostnader undviks omfattande kortsiktiga ingrepp i verksamheten." Det är alltså SKR kommunernas paraplyorganisation som uttalar sig på det här sättet. SKR ser att det här på kort sikt inte kommer att påverka den verksamhet som kommunerna bedriver. De pengar som vi ger genom den med regeringen framförhandlade budgeten kommer att vara ett välkommet tillskott för kommunerna. Delvis kommer de också att få tillbaka pengarna i form av elstödet som kommer under nästa år. SKR själva beräknar att kommunerna kommer att få ta del av strax över 3 miljarder av de 5 miljarderna. "	1945
3518	Mathias Bengtsson (KD)	KD	Herr talman! Tack Samuel Gonzalez Westling för frågan! Den här regeringen tillför alltså 1 6 miljarder i satsningar på just utbildningsområdet. Det är satsningar på läroböcker lovskola speciallärare sociala team med mera. Det är sådant som Vänsterpartiet inte lägger några riktade pengar på. Totalt genomför den här regeringen satsningar på 12 miljarder i ökade statsbidrag och också 5 miljarder av elkompensationsstödet kommer också kommuner och regioner till del. Det är viktiga pengar som kommunerna kommer att kunna använda till att bedriva skola. De riktade statsbidragen till exempelvis läromedel har att göra med att det finns ett stort behov av tryckta böcker där eleverna kan få en sammanhållen bild av undervisningen. Där kan man få en överblickbar bild som man kan ta med hem till föräldrarna så att föräldrarna också på ett enklare sätt kan ta del i barnens skolgång genom att se vad de jobbar med i stället för att få en spretig bild från länkar och appar. Fysiska läromedel där Sverige ligger efter andra framgångsrika länder på skolområdet är en viktig satsning. De riktade pengar som den här regeringen tillför men som Vänsterpartiet inte vill specifikt rikta till läromedel kommer att göra skillnad för de elever som är lite svaga och behöver allra mest stöd. Min motfråga blir därför varför Vänsterpartiet inte vill prioritera läromedel i sin budget på detta sätt.	1401
3519	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Herr talman! Tack Mathias Bengtsson för det icke-befintliga svaret får jag väl säga då. Jag har erfarenhet av att vara kommunpolitiker sedan tolv år tillbaka innan jag kom in i riksdagen så jag är mycket väl medveten om hur kommuner prioriterar. Jag kommer från en ganska liten kommun vilket jag är medveten om att även ledamoten Bengtsson gör. Vänsterpartiet lägger 33 miljarder till kommunerna vilket är 13 miljarder mer än vad SKR har meddelat att man behöver för att bibehålla dagens nivåer. Det betyder att 13 miljarder mer hade kunnat läggas på utveckling av välfärden som helhet och en stor del av dessa pengar hade gått till skolan. Det är förvisso sant att vi inte gör några riktade satsningar till kommunerna. Kristdemokraterna är såvitt jag vet för att kommunerna ska ha ansvar för skolan och att det är de som ska styra skolan inte riksdagen. Vänsterpartiet har en annan åsikt. Men nu har vi det system vi har och då ska vi leva upp till det. Om kommunerna vill göra dessa satsningar och har kompetens att lägga pengarna på det som kommunerna ska göra då ska de också kunna göra det. Det är intressant. Regeringen skulle kunna lägga ännu mer pengar till kommunerna men i stället väljer man att sänka skatten för dem som tjänar absolut mest. De som tjänar över 50 000 kronor i månaden får alltså skattesänkningar till en kostnad på 13 miljarder för staten. Och så pratar ledamoten om att man tillskjuter 1 9 miljarder till läromedel. Var finns proportionerna i detta? Jag förstår inte riktigt hur regeringen har resonerat när man tycker att det är viktigare att de som tjänar absolut mest i samhället ska få skattesänkningar. Vi här kommer att få en skattesänkning på upp till 1 500 kronor i månaden men skolan ska behöva dra ned och göra nedskärningar.	1784
3520	Mathias Bengtsson (KD)	KD	Herr talman! Tack ledamoten för anförandet! Regeringen lägger alltså 1 6 miljarder i satsningar på utbildningsområdet. Det är viktiga pengar totalt 12 miljarder i ökade statsbidrag. Politik är prioriteringar. Att vi har en indexering som gör att alla inte betalar statlig skatt står Kristdemokraterna för. Jag tycker att det är bra att vi har denna indexering. Alla ska inte betala statlig skatt. Med Vänsterpartiets politik skulle 1 3 miljoner svenskar få högre skatt. Tre av tio poliser en av fyra barnmorskor och många av Sveriges lärare skulle få högre skatt. Vänsterns förslag tycks alltid vara att tillföra mer pengar genom att folk ska få mindre pengar i plånboken men att bara skjuta till mer pengar är för mig som kristdemokrat inte att göra jobbet fullt ut. Vi behöver tillföra mer medel och det gör vi i budgeten. Men man måste också göra rätt satsningar. Vi behöver satsa på en skola med ordning och reda med trygghet i korridorerna och med studiero på lektionerna där mobilerna är inte med och stör på lektionstid och där läraren är den som är ansvarig för studieron och kan vidta de disciplinära åtgärder som krävs för att upprätthålla studiero. Då behöver vi dessa satsningar på läromedel på lovskola på speciallärare och på jour- och akutskolor. Där klarar Vänsterpartiet inte av att göra hela jobbet för att bara skjuta till pengar är inte att göra hela jobbet. Därför kommer Vänsterpartiet heller aldrig att kunna lösa svensk skolas riktiga problem. (Applåder)	1497
3521	Mats Wiking (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att Socialdemokraterna inte deltar i beslutet utan vi hänvisar till vårt eget särskilda yttrande. Nu ska vi prata om högre utbildning och forskning och lämna grundskolan och förskolan. I Sverige finns en unik möjlighet att läsa på vuxenutbildning yrkeshögskola högskola och universitet. Utbildningen är kostnadsfri och den svenska modellen för studiemedel bygger på att alla oavsett familjens ekonomi ska kunna studera på heltid. Den svenska modellen bygger vidare på att ungdomar och vuxna ska ha möjlighet att vidareutbilda sig under hela sitt yrkesliv. Vi kallar det livslångt lärande herr talman. Att över huvud taget tänka sig att söka till universitet eller högskola kräver att du vågar tro på att en annan väg är möjlig. För den som har föräldrar med låg utbildning och som kanske själv gått två år på gymnasiet är steget stort. Då behöver du stöd och hjälp till motivation från andra i din närhet till exempel en lärare på gymnasiet som får dig att tro att högre studier är möjligt även för dig. Herr talman! När högskolan startade sitt samlade campus hemma i Trollhättan 2008 blev det möjligt för ungdomar från arbetarhem att påbörja en klassresa. Vi socialdemokrater har alltid sagt att det livslånga lärandet är viktigt. Det är viktigt inte bara för individen utan för hela samhället. Herr talman! Utbildning skapar självförtroende hos individer som vågar söka nya karriärer kanske startar egen firma eller blir viktiga välfärdsarbetare. Därför har vi socialdemokrater varit måna om att satsa på utbildning i tider när konjunkturen pekar nedåt och arbetslösheten ökar. För inte så länge sedan hade vi en pandemi som härjade i landet och den pågår fortfarande. Då lade den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen fram en historisk satsning på välfärden för att rädda företagen välfärden och jobben. Herr talman! När vi nu återigen har en tuff period med lågkonjunktur och höga elpriser är vi socialdemokrater åter beredda att satsa på vuxnas utbildning för att möta de utbildningsbehov som företagen kommunerna och regionerna flaggar för. Vi gör tvärtemot regeringen - en regering som drar ned på budgeten för vuxenutbildning med 1 23 miljarder en regering som minskar anslagen till yrkeshögskolan med 104 miljoner och en regering som också minskar anslagen till tolv högskolor och universitet och i praktiken även ger alla andra lärosäten sparbeting genom att inte göra tillräckliga uppräkningar för att täcka pris- och löneökningar. Då är vi socialdemokrater beredda att göra det som krävs. Detta gör vi genom att i budgeten satsa 1 4 miljarder mer på vuxnas utbildning än vad regeringen gör. Herr talman! I tider när vi behöver trampa på utbildningsgasen ställer sig högerregeringen och SD på bromsen. När utbildningsminister Persson i flera debatter hävdar att regeringen inte gör en besparing på vuxenutbildningen utan bara" en tillbakagång till läget före pandemin frågar jag mig hur utbildningsministerns parti Liberalerna ska hantera att Sverige befinner sig i ett nytt utsatt läge med tanke på lågkonjunkturen och risken för ökad arbetslöshet. För oss socialdemokrater är det självklart att möta arbetslöshet med att ge människor möjlighet att vidareutbilda sig. Att omställningsstudiestödet blivit en sådan succé med över 22 000 ansökningar som vi pratade om i debatten i går visar att människor som riskerar arbetslöshet är kloka och söker stödet för att vidareutbilda sig. Vad säger regeringen till de cirka 17 000 personer som sökt omställningsstudiestödet men som nu får nej på sina ansökningar? Herr talman! Vi socialdemokrater vill främja forskning av hög kvalitet i hela landet. I forskningspropositionen från 2020 som togs fram under den tidigare S-ledda regeringen görs betydande tillskott till både stora och små lärosäten. Riksdagen ställde sig då bakom ett övergripande mål för forskningspolitiken nämligen att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Covid-19-pandemin visar med all tydlighet vikten av forskning och kunskap. Vi vet att världen kommer att möta nya kriser. Forskning och innovation krävs därför för att möta framtidens utmaningar. Herr talman! I forskningspropositionen gjordes också strategiska satsningar på högkvalitativ forskning och innovation för att öka samverkan i syfte att generera ny kunskap och möta dagens och morgondagens stora samhällsutmaningar. Herr talman! Tyvärr kan vi ana ett visst samband mellan regeringens neddragning på högre utbildning och synen på forskning. När utbildningsplatser försvinner finns en oro bland lärosätena att även stödet till forskningen ska minskas. Det skulle vara intressant att höra högerregeringen och SD förklara hur besparingen på högskolor och universitet gynnar forskningen och hur man tänker genomföra den excellenta forskning som man säger sig vilja ha enligt Tidöavtalet. Är syftet kanske att skära ned på forskningen på våra mindre högskolor för att omfördela resurser till universiteten? Här är regeringen svaret skyldig. (Applåder) "	5109
3522	Robert Stenkvist (SD)	SD	Herr talman! Äntligen står vi här. Vi började debatten i måndags och avslutar den på onsdagen. Som vi har längtat. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vi står bakom denna budget. Men just på områden som högre utbildning och forskning skiljer sig de olika blocken inte så jättemycket åt budgetmässigt. Jag hörde här tidigare att skillnaden är marginell och har i princip alltid varit det. Det handlar mer om ideologiska skiljelinjer mellan blocken och denna debatt blir väl därefter. Jag hoppas att det under mandatperioden kommer en rad efterlängtade förslag med inriktning främst på mer kvalitet än kvantitet som vi har tjatat så mycket om i denna kammare. Om jag uppfattar signalerna rätt har regeringen denna inriktning. Varför är det så viktigt att satsa på kvalitet? De som kommer in på en utbildning på våra högskolor ska ha tillräckliga förkunskaper för att klara utbildningen. Annars får högskolorna sänka kraven vilket har skett. Efter en tid har hela utbildningsstandarden sänkts och studenterna får svårt att få jobb. Företagen kräver en viss grad av kvalitet på utbildningen. Framför allt halkar vi efter internationellt om inte andra nationer gör på samma sätt. Och det gör många nationer inte. Därför är det viktigt att upprätthålla kvaliteten. I budgeten får rymdforskningen ett ökat anslag på 70 miljoner kronor. Det är välkommet. Man kan kanske tycka att det skulle vara större. Men då ska man ta i beaktande att rymdforskningen har fått ökade anslag i en rad budgetar. Detta är viktigt för att vi ska kunna delta i internationella samarbeten - i västvärlden EU och Europa. Det driver på den tekniska utvecklingen det driver på kompetensen det stimulerar ekonomin i Sverige och det är bra för oss alla för ekonomin och för Sverige. Det ger så kallade spinoffeffekter. Om jag har förstått budgeten rätt ingår en utbyggnad av Esrange i denna satsning. Vi har unika förutsättningar i Sverige att bygga Europas främsta uppskjutningsplats för satelliter och annat. Vi har ytor och områden som övriga nationer inte är i närheten av att ha. Vi har ett klimat som de andra nationerna inte har. Jag tycker att vi ska satsa på att bli västvärldens främsta - bortsett från USA som vi inte kan tävla med - uppskjutningsplats för satelliter en uppskjutningsbas i toppklass. Det skulle öka Sveriges anseende inom EU och i hela västvärlden. Statsrådet Mats Persson har sjösatt en utredning om cancelkulturen. Det tycker jag är mycket välkommet. Jag hörde dock en debatt mellan Persson och en genusvetare från Lunds universitet och jag kan inte låta bli att nämna det. Genusvetaren hävdade bestämt att en sådan utredning är helt onödig. Hon menade att man bekämpar denna osunda kultur själv inom akademin om den över huvud taget förekommer. Om den över huvud taget inte förekommer kommer en opartisk och förutsättningslös utredning att visa det. Jag tycker att alla utredningar ska vara ärliga och förutsättningslösa. Nu är det inte så. Men det är vad jag tycker i alla fall. Nu tror jag att det kommer att visa sig att denna genusforskare har fel. Vi minns debaclet på Konstfack för ett tag sedan som handlade om rummet Vita havet. Och det finns en rad andra exempel. Men detta ligger väl närmast till hands. Förresten: För ett par veckor sedan hörde jag att de hade stängt en hel institution vid Lunds universitet på grund av arbetsmiljöproblem. Så nej akademin klarar inte av detta helt själv även om det är traditionen så att säga. Jag önskar Mats Persson lycka till med utredningen. Det är också viktigt att vi tar tag i missbruket av uppehållstillstånd för studier bland utländska studenter. Efter ett kort tag tar de enklare svartjobb struntar i studierna och flyttar till annan ort. Detta rör sig om ganska många studenter men från ett fåtal länder. Jag ska också nämna att detta är en viktig och välkommen punkt i Tidöavtalet. Men detta är ett problem som borde ha åtgärdats för länge sedan. Detta är ingen raketforskning à la Esrange. Detta kan man skruva på ganska enkelt för att minska missbruket. Vi har experter av en orsak och de ska helt enkelt göra sitt jobb. Detta hoppas vi att regeringen snarast tar tag i. Det behövs ingen jättestor utredning. Däremot måste vi ge utländska forskare rimliga möjligheter att verka i Sverige. Jag har förstått att handläggningstiderna för uppehållstillstånd är ett stort problem. Utländska forskare som vill forska i Sverige och ha en anställning på något universitet här borde ha en speciell snabbfil på Migrationsverket. Det är inte rimligt att de ska ställa sig i en kö som alla andra. Detta är människor som ska ha en tidsbegränsad anställning. Deras ansökningar skiljer sig väldigt mycket från de övriga ansökningarna. Här borde det faktiskt inrättas en snabbfil på Migrationsverket. Det borde också stiftas en speciell lag i utlänningslagen för forskare. Och jag måste erkänna att jag har ändrat mig lite grann på denna punkt. Utlänningslagens paragrafer är helt enkelt inte relevanta för just forskare och doktorander. Det måste vi inse. Lagstiftningen riktas bara till arbetssökande. Det finns ingen relevans för just forskare och människor som ska jobba på ett universitet. Nu borde det stiftas en lag som inte kan missbrukas av 2 000 personer veckan efter att den har trätt i kraft. Detta måste gå att göra. Däremot tycker vi att försörjningskraven på utländska forskare som forskar i Sverige måste vara kvar. Det är rimligt att man försörjer sig själv och sina närmaste. Det gäller både forskare och alla andra. Vi förutsätter att regeringen snarast tar tag i detta problem och kommer med adekvata förslag. Detta är egentligen inte heller någon raketforskning. Självklart ska all verksamhet inom högskoleväsendet vila på vetenskaplig grund. Det har framförts i medierna att vi SD inte skulle stå för ett sådant synsätt. Jag tänker speciellt på en artikel. Och det är lite löjligt att jag ska behöva stå här och deklarera det. I denna artikel nämndes att vi inte skulle stå bakom evolutionsteorin. Den är vetenskapligt belagd och det är den som vetenskapen arbetar utifrån och ska arbeta utifrån. Jag hoppas att jag var tydlig nu. Även det som är vetenskapligt belagt inom klimatvetenskapen ska accepteras som just den vetenskap som den är - självklart. Vad vi sedan gör åt problemen är en annan sak. Det är en politisk fråga. Dessa saker måste man skilja på vilket inte alltid görs. Om vi till exempel ska sluta att köra bil när kineserna bygger ett nytt kolkraftverk i veckan är en politisk fråga. Jag tycker inte det. Herr talman! Avslutningsvis förutsätter jag att klimatvetenskap genusvetenskap och evolutionsläran bedrivs enligt strikt vetenskapliga principer eller enligt beprövad erfarenhet och sunt förnuft. Jag hoppas att vi alla oavsett partifärg kan enas om detta. Herr talman! Jag ska säga några ord om de debattregler som har införts. Det är välkommet att man försöker vitalisera debatterna. Men om vi har en debatt på måndagen och får avsluta den på onsdagen kanske debattreglerna ändå behöver reformeras en gång till. Jag tror mig veta att det är herr talmannen själv som står bakom debattreglerna. Jag vet inte om det är sant. Men jag personligen tycker att man ska tänka över dessa debattregler. Med detta vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år. (Applåder)	7350
3523	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Herr talman! Ja nu har ju Sverigedemokraterna tagit makten i Sverige och så här långt är besvikelsen stor i hus och kojor - men kanske inte lika mycket i slotten. Vad väljer Sverigedemokraterna att göra när de får chansen att styra landet? Satsar man på att stärka samhället på de platser där partiet har vuxit som mest som i min egen hemkommun Hofors där mer än var femte väljare röstade på partiet i det senaste valet? Kan Hoforsborna och övriga invånare i Sverige se fram emot satsningar på till exempel skolan som kommer att göra märkbar skillnad? Svaret på dessa frågor är naturligtvis nej. I stället prioriteras en gigantisk skattesänkning som kommer att komma ett väldigt litet antal av i alla fall Hoforsborna till del. Skolan tillsammans med övrig välfärd ska totalt få 6 miljarder enligt Sverigedemokraternas och regeringens budget. Men de som tjänar mest i samhället - de som tjänar över 50 000 kronor i månaden - ska få totalt 13 miljarder kronor. På vilket sätt är det här en väl avvägd prioritering enligt ledamoten Stenkvist? Och var anser ledamoten att de 15 000 tjänster som nu hotas i och med regeringens budget ska tas bort?	1153
3524	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Vi tog makten på grund av att väljarna röstade på oss helt enkelt. Det kallas demokrati. Det röda blocket förlorade valet - med ganska liten marginal men ändock. Vi har alltså inte på något sätt tagit makten så som man gör i diktaturer. När det gäller regeringens satsningar på skolan står vi bakom budgeten. Den innehåller en satsning på 6 extra miljarder. Som ledamoten Westling själv har sagt fru talman är det kommunerna som har ansvar för skolan. Jag var emot den kommunalisering som Göran Persson genomdrev men nu är det kommunerna som har ansvar. De får 6 miljarder och det är inga småpengar i den verkliga världen utanför de här väggarna. Det är människor som arbetar ihop de pengarna. Det är ett välkommet bidrag. Som en tidigare talare sa här försöker Vänsterpartiet lösa alla problem med mer pengar. Jag kommer själv från en ganska fattig kommun. Den är inte liten men det är en ganska fattig kommun. Jag ser behovet av annat än bara mer pengar. Det krävs en annan pedagogik i skolan för elevernas skull. Det är inte för vår skull utan för elevernas skull; de behöver bättre styrning och ett fastare grepp. Lärare ska vara lärare inte kompisar med elever vilket är en åsikt som jag tycker att många vänsterpartister ger uttryck för. Det är för elevernas och deras inlärnings skull. Det är inget att skratta åt Samuel Gonzalez Westling. Det är väldigt allvarligt tycker jag. Skattesänkningen är som sagt ingen skattesänkning utan det är en automatisk uppräkning på grund av inflationen.	1534
3525	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag råkade skratta till men anledningen var lite grann att jag inte fick något riktigt svar på min fråga. Nu är det ändå så att kommunerna har ansvaret och att skolan kostar pengar. Samhället kostar pengar att driva och statens budget finansierar ju faktiskt kommunernas verksamheter också. Det är därför man gör dessa uppräkningar varje år; det krävs för att kommunerna ska kunna betala för den verksamhet som staten har ålagt kommunerna att bedriva. De bedriver den på grund av att staten har sagt att kommunerna ska göra det och så skickar staten med pengar för detta. Det är det som är överenskommelsen mellan kommunerna och staten. Det är intressant att man tycker att kommunerna ska sköta detta själva. Är det detta medskick ledamoten Stenkvist vill göra till sina väljare i Hofors kommun där man betalar Sveriges näst högsta kommunalskatt? Vill han säga: Lös detta själva för vi tänker inte göra det år er - trots att ni röstade på oss i riksdagsvalet och trots att vi lovade att fixa det här landet åt er! Jag tycker att det är intressant. Men det är bra; jag ska meddela Hoforsborna att det är Sverigedemokraternas besked. Jag hoppas dock att vi kan få ett svar angående skattesänkningen. Man pratar om att den skulle ske automatiskt men det är ju också ett medvetet val från Sverigedemokraternas och regeringens sida att inte stoppa den. Det är en skattesänkning som sker på grund av automatiska uppräkningar - ja visst men man kan också fatta beslut om att den inte ska genomföras därför att man här i denna kammare anser att pengarna kan användas på ett bättre sätt än att ledamoten Stenkvist och jag får en skattesänkning på 1 500 kronor i månaden. Man kan tycka att det är viktigare att kommunerna ska kunna bygga upp en bra skola för alla barn och att lärarna ska ha goda arbetsvillkor.	1857
3526	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Detta är en automatisk uppräkning på grund av inflationen och vi har stått bakom uppräkningen. Vi har inte tagit något beslut om att avskaffa den därför att även skattehöjningar och höga skatter har negativa effekter. Jag är för en rimlig skattenivå. Jag är inte för något nyliberalt lågskattesamhälle - det har jag aldrig varit - men det är som alltid en balansgång. Höjer man skatterna minskar man företagandet och skatteinkomsterna i samhället. Det finns någonting som kallas Armeykurvan som visar att skatteinkomsterna till staten minskar om skatterna går över en viss gräns därför att arbetslivets aktivitet helt enkelt minskar. Det är alltså en balansgång. Vi står bakom detta. Nu är vi inne i en ekonomisk kris men det första vi gör är ju inte att ta bort de regler och reformer vi tidigare har stått bakom. När det gäller att kommuner inte ska få någon hjälp står vi bakom de 6 miljarderna till kommunerna. Det är väl inga småpengar? Dessutom skickar vi pengar genom det som behandlas i UbU16. Det är en massa reformer och bidrag vilket har räknats upp här tidigare. Det är en hel del pengar som går till kommunerna och vi tycker att kommunerna ska ha den hjälpen och de pengarna i den situation som råder i dag. Hade vi råd med mer skulle vi säkert skicka mer men vi anser nog att samhällets resurser någonstans är begränsade. De växer inte på träd. Som jag brukar säga: Det är inga monopolpengar vi skickar ut utan det är riktiga pengar.	1477
3527	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Tack för en väldigt intressant dragning ledamoten! Jag uppskattade den stort. Du nämnde att det kanske inte är så väldigt stor skillnad mellan å ena sidan regeringens och stödpartiets budget och å andra sidan de förslag som kommer från övriga partier och så ser det ut. I stället är det kanske ideologiska skillnader som är det intressanta att diskutera. Jag vill fråga dig två saker Robert Stenkvist. Era systerpartier ute i Europa till exempel Ungern har drivit en ganska aggressiv politik mot universitet och högskolor. Man har från politiskt håll stängt universitet och styr och ställer över forskningen det vill säga vad som ska forskas på och så vidare. Jag skulle vilja höra dig resonera något om hur du tycker att balansen mellan politik och vetenskapssamhället bör se ut liksom balansen mellan politik och lärosäten. Den andra frågan gäller att du nämnde att du har gjort ett slags resa och sett att det är väldigt många utländska studenter och utländska doktorander vid Sveriges högskolor och universitet som lever under ganska bedrövliga förhållanden och i princip varje dag riskerar att bli ifrågasatta och kanske inte kunna stanna i Sverige. Vi har ju studerande från Afghanistan Pakistan Oman USA Finland Italien och Belgien - från alla länder runt om i världen. Ska man tolka detta som att du nu vill att vi ska öka invandringen till Sverige och att fler ska få stanna? Är det så vi ska tolka detta? Står i så fall Sverigedemokraterna i sin helhet bakom det?	1504
3528	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Det är märkligt hur man kan läsa samma rapport på så olika sätt och höra det som sägs på så olika sätt. Sveriges kommuner och regioner har sagt att man har stora behov i framtiden även under kommande år. Man har utgifter för höga elräkningar men också för högre inflation och höjda räntor så man står inför en kostnadskris. Det här kommer inte att hjälpa äldreomsorgen. Jag har också vid flera tillfällen hört regeringsföreträdare och sverigedemokrater säga att resurserna inte är det enda viktiga utan att det också handlar om att man måste ha personal att anställa. Då blir det lite märkligt när man tar bort det äldreomsorgslyft som vi socialdemokrater har lyft in och som har varit och är en viktig insats för att höja kompetensen och få fler fast anställda men också fler anställda i äldreomsorgen för det är arbetsbrist i äldreomsorgen och svårt att få fatt i personal. Man tar bort det. Det är kvar 2023 men finns inte kvar i budgeten för 2024 och framåt. Det här är ett långsiktigt problem. Det är inte något som man löser bara nu. Lyftet behöver förlängas och det har vi socialdemokrater lagt i vår budget så jag förstår fortfarande inte. Vad kommer man att göra för att stärka äldreomsorgen som Sverigedemokraterna ofta lyfter fram som en viktig sak? Pengarna räcker inte generellt. Vi satsar mer på välfärden i stort - dubbelt så mycket som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Man har ingen politik för de äldre och man satsar inte på att få fler anställda inom äldreomsorgen. Så vad är ert besked?	1538
3529	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Den sista frågan förvirrade mig lite. Det var en regel för utländska forskare. De reglerna är onödigt krångliga och inte adekvat anpassade till dem som ska forska eller doktorera på högskolor och universitet. Det har kommit många signaler om att reglerna inte är anpassade för den gruppen. Jag har alltid tyckt att reglerna är alldeles för slappa för dem som kommer hit för att arbeta. De reglerna behöver stramas åt - och ska stramas åt om jag har förstått Tidöavtalet rätt. Det gäller att de stramas åt på rätt sätt. Jag skulle vilja tillföra en del regler. Forskare och doktorander som ska arbeta på svenska högskolor finns det ingen speciell paragraf för i utlänningslagen. Det handlar om kapitel 5 om jag minns rätt. Det borde införas en paragraf för den gruppen så att reglerna blir anpassade för dem men det ska fortfarande ställas försörjningskrav och så vidare. Detta kommer inte att öka invandringen alls - för de här personerna räknas väl inte som invandrare? De räknas kanske som arbetskraftsinvandrare. Det ska ju vara ett fritt flöde mellan högskolorna och universiteten. Nu ser jag att ledamoten blir förvirrad. Det här handlar alltså om dem som ska arbeta på svenska universitet - ingen annan grupp. Jag måste också svara på det där om Ungern: Nej SD har inget systerparti i Ungern. Fidesz är inget systerparti till oss och har aldrig varit det. Det är knappt någon i mitt parti som vet vad de står för men vi vet att de är väldigt konservativa. Där slutar kunskaperna hos i princip alla jag känner.	1537
3530	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Det är skönt att ledamoten har två minuter till på sig så att vi hinner reda ut detta ordentligt. Först gäller det frågan om utländska studenter och forskare som kommer till Sverige. Det svenska samhället betalar ofta för deras utbildningar och doktorandtjänster och som läget är just nu tvingas studenterna sedan fara hem med färdig utbildning till Pakistan Afghanistan USA Irland eller varifrån de nu kommer. Det kan också vara så att studenterna kommer hit med sina familjer eller hittar kärleken i Sverige. Såvitt jag kan bedöma ökar invandringen om Sverigedemokraterna inför regler som gör att just dessa personer kan stanna i Sverige. Är det inte så ledamoten? Jag återkommer nu till Sverigedemokraternas resonemang om hur relationen bör se ut mellan politiken och universiteten. Ska politiken styra vad man ska forska om? Ska politiken bestämma vilka lärosäten som ska få vilka uppgifter och så vidare? Hur ser friheten ut i Sverigedemokraternas värld vad gäller universitetens roll? Och flera representanter för Sverigedemokraterna har förvisso hyllat hur det ser ut i Ungern så nog finns det ett samband med Fidesz!	1148
3531	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Vi har väl hyllat deras immigrationspolitik möjligtvis. Men Fidesz är inget systerparti till oss. Det har de aldrig varit. Jag kan börja med relationen mellan politiken och högskolornas akademiska frihet. Friheten ska inte vara mindre än vad den är i dag utan snarare större. De strategiska forskningsanslagen innebär i dag en politisk styrning. Det sker en politisk styrning om man till exempel ser på hur Vetenskapsrådet fördelar sina anslag. Jag har läst om deras anslag varje år och jag har läst en del regleringsbrev. Det finns en politisk styrning. Jag tycker att den bör minska snarare än öka. Men det kommer alltid att finnas en politisk styrning. Det är skattebetalarna som finansierar hela kalaset och det gör att det alltid kommer att styras på något sätt. Det ska vi vara ärliga med att säga. Ledamoten Ådahl har rätt i att en ökad andel forskare som forskar i Sverige i dag och i framtiden nog kommer att få stanna här. Det blir förmodligen ganska få men jag tror att andelen kan öka en del. Jag skulle ha velat säga ytterligare något om Ungern men jag avstår. Vi kan ta den diskussionen en annan gång.	1138
3532	Mats Wiking (S)	S	Fru talman! Sverige har stora behov av utbildad personal på alla utbildningsnivåer. Det händer också mycket i klimatomställningen där Sverige ligger i framkant inom den tekniska utvecklingen. För att upprätthålla en god välfärd och göra klimatanpassningar behöver utbildningstakten ökas. Nu får tolv lärosäten minskade anslag. Flera av dem är särskilt viktiga för kompetensförsörjningen. Det gäller till exempel lärarutbildningar socionomprogram och sjuksköterskeutbildningar. Det finns också väldigt viktiga utbildningar inom klimatomställningen. Det handlar om välfärdens kompetensbehov över huvud taget. Vad tänker regeringen göra åt de stora kompetensbehov som finns inom dessa branscher och vad tänker SD göra? Man sparar pengar men säger att man ändå ska klara utbildningsbehoven. Vad säger ledamoten om detta?	822
3533	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Jag läste igenom budgetsatsningarna när jag satt i min bänk nyss. Det handlar om väldigt små sänkningar måste jag säga. Tolv lärosäten får mindre bidrag men det är väldigt lite. En hel del högskolor får höjda bidrag. Jag vet inte exakt varför de tolv får denna ganska marginella sänkning men jag är säker på att det inte påverkar utbildningskapaciteten på något sätt. Vi har dessutom inflation. I framtiden får anslagen höjas i enlighet med inflationen - det tar jag åtminstone för givet. Jag började som politisk sekreterare här 2010. Högskolorna har i princip fått en linjär uppräkning i varenda budget sedan 2010. Att tolv lärosäten nu får en marginell sänkning är faktiskt en väldigt liten justering. Där samhället har behov av kompetens där måste det helt enkelt satsas i framtiden. Det här är ju en första budget på den här mandatperioden och jag tror att det kommer att ske djupare analyser framöver. SD tillhör inte regeringen - vi är ett stödparti - men jag är säker på och har hört att det kommer att ske djupare analyser. Där det finns samhällsbehov där ska det också satsas. Det är jätteviktigt.	1130
3534	Mats Wiking (S)	S	Fru talman! Tack för svaren Robert Stenkvist. Det som jag funderar över är det stora utbildningsbehov som finns nu när det är lågkonjunktur. Då brukar man ju satsa på utbildning - i alla fall när socialdemokratin styr. I lågkonjunktur vill man satsa på utbildning för att folk inte ska hamna utanför eller inte komma in på arbetsmarknaden. Därför satsar vi socialdemokrater 1 4 miljarder mer på utbildning än regeringen gör med SD:s stöd. Hur tänker ledamoten att man ska klara försörjningsbehovet inte bara på högskolan utan också på vuxenutbildningen? Det finns ett enormt behov av utbildning och vi har också ökade ungdomskullar. Kan ledamoten svara på detta?	667
3535	Robert Stenkvist (SD)	SD	Fru talman! Yrkesutbildningar och praktiska utbildningar är inte riktigt mitt bord men jag har ju hört debatten här tidigare och att regeringen anklagas för en sänkning. Regeringen säger däremot att de satsar på andra håll. Generellt kan jag säga att inför framtiden tror jag att en satsning på praktiska utbildningar är viktigare än fler högskoleplatser. Socialdemokraterna satsar en summa på fler utbildningsplatser om jag såg rätt. Jag tror att en satsning på fler praktiska yrkesutbildningar är bättre för det är vad arbetsmarknaden skriker efter och det är där den största bristen råder. Många som är praktiskt lagda går teoretiska högskoleutbildningar. Det har jag sagt förut i den här talarstolen. I Tidöavtalet signaleras det att en ökad satsning på yrkeshögskolan kommer att ske under kommande år om jag har läst avtalet rätt. Det är mycket välkommet. När det gäller högskolan håller jag inte riktigt med Socialdemokraterna. Nu är vi i en krissituation med lågkonjunktur och då är det tradition att man satsar på utbildning - det stämmer. Men inom universitetsutbildningen och den teoretiska högskoleutbildningen måste vi ha mer inriktning på kvalitet och inte bara ta fram fler utbildningsplatser. När det gäller andel av befolkningen som går en teoretisk högskoleutbildning ligger vi redan i världsklass. Det är kvaliteten som har sjunkit de senaste åren. Jag har sagt det många gånger tidigare i den här talarstolen och jag hade faktiskt tänkt avstå från att säga det i dag - jag tänkte att alla skulle uppskatta det.	1541
3536	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! I Sverige har vi två parallellsamhällen där personer inte deltar i eller ser sig själva som en del av samhället i stort. Vi har dels gängmiljöerna i utanförskapsområdena med hedersvåld skjutningar och allmän otrygghet dels den högernationalistiska miljön med hat ofta i sociala medier som tyvärr föder sådana som Visbymördaren Theodor Engström. Gemensamt för dessa båda miljöer är att människorna där ofta inte har en plats på arbetsmarknaden och att de ofta saknar utbildning. Varför har vi universitet? Varför har vi högre utbildning? Varför har vi forskning? Det korta svaret är att vi tror att det lönar sig för oss människor och vårt samhälle. Det är av godo för vårt välstånd och för att vi människor ska ha ett bättre liv på alla plan. Den högre utbildningen och forskningen ger oss längre liv rikare liv större förståelse och mer sammanhang. Den gör oss mer bildade så att vi kan känna respekt och förståelse för dem som tänker annorlunda. Vi begriper att det finns klimatförändringar och att vaccinationer hjälper. Det gör samhället säkrare när vi genom bildning kan känna mer tillit till varandra. För oss i Sverige är det av extra vikt att dessutom ligga i framkant då hela vårt välstånd bygger på att vi kan konkurrera med produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll. Vi konkurrerar inte med låga löner utan vi konkurrerar med kunskaper och med bildning. Men jag vill backa ett steg och reda ut frågan om den högre utbildningens och forskningens väsen lite noggrannare för att vi ska förstå vilken politik som bör bedrivas. Akademin har två karaktärsdrag: att vara en plats för nyfikenhet och att vara en plats för lyhördhet. Att vara en plats för nyfikenhet är också att vara en plats för den fria tanken att stå opåverkad av industriellt inflytande att stå opåverkad av politiskt inflytande och att stå opåverkad av forskningsfinansiärers olika slags idéer om vad som är viktigast. Men att vara en plats för nyfikenhet handlar inte bara om den fria tanken som sådan utan också om den rätta tanken. Med den rätta tanken kan vi avse sökande efter sanning att ständigt vara kritisk till rådande sanning och att vilja falsifiera det som vi i dag håller för sant genom nya upptäckter och nya insikter som prövas och verifieras i vetenskapliga studier. Sålunda är akademins nyfikenhetssärdrag en plats inte endast för fri tanke utan också för rätt tanke. Kanske är några här i salen bekanta med Thomas Thorilds bevingade ord från 1794 som står i gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala. Där står: Tänka fritt är stort men tänka rätt är större." Lite beroende på vad Thorild egentligen menade kanske vi i dag kan konstatera att akademin är en plats för fri tanke av hög kvalitet som leder oss till nya insikter. Akademin är ju dock inte bara en plats för nyfikenhet och fri tanke utan även en plats för lyhördhet för samhällets behov på kortare sikt. Hur genomför vi bäst en elektrifiering av industrisektorn? Hur botar vi cancer bäst? Hur förstår vi sociala mönster i utanförskapsområden? Lyhördheten är den andra sidan av myntet. Hur kan kunskaper effektivt komma samhället till del? Hur utbildar vi för arbetsmarknadens behov? Samverkan med samhällets aktörer är oerhört viktigt för vårt land och faktiskt också en paradgren - vi hamnar ofta i topp i internationella jämförelser när det gäller exempelvis innovationer. Oron nu gäller egentligen forskningens kvalitet. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också riskerar att dala med tiden vilket vore förödande för vår välfärd. En bidragande orsak är förmodligen en allt mindre självständig och fri forskning i Sverige. På senare tid med de forskningspropositioner som legat har fokus alltmer riktats mot innovation och nyttiggörande - mot det lyhörda hållet. Likaså har finansieringen till universitet och högskolor alltmer tiltat åt det hållet. Centerpartiet vill reda noggrant i denna fråga om balans och utveckling av svensk högre utbildning och forskning. Nyfikenheten och lyhördheten definierar den moderna akademin. Båda behövs och de behöver varandra. Men det är inte alldeles enkelt vare sig för lärosätenas ledningar eller för politiken att hantera dessa båda sidor av det akademiska myntet. De flesta lärosätena är myndigheter och detta är ärligt talat en konstruktion som dåligt vaccinerar mot politisk klåfingrighet. Vi vill från Centerpartiets sida verka för att lärosätena ska bli mer autonoma och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter sina förutsättningar. Vi vill även stärka den akademiska friheten och fokusera mer på ökad kvalitet. Centerpartiet vill också för arbetsmarknadens breddens och hela landets skull att lärosäten ska finnas i hela landet och där ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Högskolor är ofta regionala motorer. Jag vill också säga några ord om yrkeshögskolan. Centerpartiet varit med och byggt ut yrkeshögskolan både under allianstiden och i samarbete med den förutvarande regeringen inom ramen för januariavtalet. Det är viktiga utbildningar som möter arbetsmarknadens behov och utgår från företagen och från arbetsmarknadens behov av kompetens. Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Yrkesutbildningar passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Vi behöver ha ett mer agilt utbildningssystem så att man kan omskola sig senare i livet och möjliggöra både korta och långa utbildningar inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har visat sig vara en mycket lyckad satsning där över 90 procent av alla som tar examen får jobb efter fullgjorda studier. Det är en succéhistoria som Centerpartiet har drivit på och vill fortsätta att utveckla. Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov intressen och förkunskaper som varje elev har genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande. Centerpartiet föreslår en förstärkning av Nationellt centrum för kvinnofrid. NCK bedriver en mycket viktig verksamhet som bland annat inkluderar en stödlinje. För att möta det ökade trycket på stödlinjen samt det stora behovet av utbildning och kompetensstöd föreslår Centerpartiet en ökning i budgeten med 20 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår vidare en satsning på studenters psykiska hälsa inklusive utformandet av ett system som tillåter studenter att vara deltidssjukskrivna. Av denna anledning föreslås att anslag 2:64 ökar med 8 miljoner kronor i relation till regeringens budgetförslag. Jag vill summera genom att säga att det är oerhört viktigt att vi för kvalitetens skull och för Sveriges konkurrenskrafts skull ser till att vi får mer autonoma och fristående lärosäten till exempel i form av stiftelser. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten och yttrandefriheten går hand i hand och måste försvaras och varje dag utvecklas. "	7379
3537	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl för anförandet. Jag håller med om en hel del till exempel att det är viktigt med utbildning och att utbildning lönar sig - man får ett rikare liv. Vi ska ligga i framkant. Jag håller också med om att kvaliteten riskerar att dala och att vi måste utveckla detta. Jag blev väldigt förvånad när jag såg att Centern vill minska anslagen i budgeten till i stort sett alla lärosäten och även till Rymdstyrelsen Institutet för rymdfysik och så vidare. Jag är lite nyfiken på hur vi ska utveckla kvaliteten när ledamotens parti vill minska anslagen för dessa områden.	601
3538	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag tackar så hjärtligt för frågan som är bra och naturlig. I tabellerna har vi marginella sänkningar över linjen. Det beror på att vi har ett annat sätt än regeringen att räkna upp kostnaderna. Centerpartiets totala budget ska ses som en helhet. När det gäller omslutningen har vi valt att ha en budget i samma storleksordning som regeringens. Vi gör inte som Vänsterpartiet - överfinansierar och riskerar vår ekonomiska stabilitet över tid - utan håller oss på samma nivå. Totalt sett har Centerpartiet gjort ett antal prioriteringar. Till exempel vill vi behålla den svenska traditionen av att vara ett varmt land med ett stort bistånd. Vi vill också till skillnad från regeringen gå på arbetslinjen och ha sänkta skatter. De reformerna kostar en del pengar och då måste man hitta några kronor på andra ställen. Men iakttagelsen är riktig.	860
3539	Mattias Eriksson Falk (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Precis som ledamoten säger kommer en del av Äldreomsorgslyftet som Socialdemokraterna införde att förändras. Däremot är inte den kommande budgeten förhandlad mellan Sverigedemokraterna och regeringen. Vilka åtgärder vi avser att göra får vi naturligtvis återkomma till. Jag måste ändå hänvisa igen till SKR:s ekonomirapport för december 2022 där man själv säger att de kostnadsökningar man ser framför sig är av tillfällig karaktär. Det gäller inflationen och pensionskostnader och när inflationen dämpas kommer det naturligtvis att påverka kostnadsutvecklingen inom kommunerna. Det gäller kostnaderna för välfärdstjänster men också kostnaderna för pensionerna. Det får man inte glömma bort. När det gäller det äldreomsorgslyft som ledamoten beskriver kan jag bara titta på min egen kommun igen. Gävle valde att inte söka det här stödet. Jag undrar hur ledamoten ställer sig till det utifrån att det är hennes egna partikamrater som styr den kommunen. Det här förutsätter ju att de stöd som staten ger också söks av kommunerna. Det spelar ingen roll vad vi ger för möjligheter från staten eller riksdagen om kommunerna inte nyttjar det fullt ut. Jag tror att det är fler kommuner som har låtit bli att söka det här stödet. Vi stärker som sagt kommunsektorn med 6 miljarder i generella statsbidrag. Vi skjuter också till riktade statsbidrag så att det blir drygt 13 miljarder för nästa år. Till det kommer elstödet på 5 miljarder varav drygt 3 miljarder kommer att gå till kommunerna. Det kommer att utgöra ett starkt tillskott för kommunerna. Samtidigt måste vi se att det negativa resultat som vissa kommuner och regioner beräknas göra under det kommande året är en följd av ökade kostnader för pensionerna så det vi ser är egentligen inte stora neddragningar i välfärden. Det är kostnader för pensioner som påverkar det. Jag känner mig trygg med att kommunerna kommer att kunna använda det stöd vi ger till att stärka äldreomsorgen de kommande åren.	2008
3540	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Det handlar om nästan 1 5 miljarder inom detta utgiftsområde så det är ändå ganska mycket. Det är inte helt marginellt. Därför är jag ändå lite nyfiken. Jag förstår att man måste prioritera på olika sätt. Men eftersom ledamoten betonade att vi måste höja kvaliteten låter det lite märkligt att man minskar anslagen. Jag vet att ledamoten värnar mycket om personalen som jobbar på universitet och högskolor. Men det kanske man inte riktigt gör om man minskar anslagen. Jag är också väldigt orolig för rymdforskningen som vi har talat om tidigare här. Till exempel får Rymdstyrelsen ett minskat anslag. Jag tycker att det är ett väldigt viktigt område. Jag känner lite oro över Centerns prioriteringar.	716
3541	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag tror inte att ledamoten behöver känna särskilt stor oro för utbildning högre utbildning och forskning är frågor som ligger högt uppe bland Centerpartiets prioriteringar den här mandatperioden. Det vi nu gör är att vi i relation till regeringen har 1 5 procent mindre satsningar just i den här budgeten. Det finns inget direkt orsakssamband mellan antalet kronor och ören och kvaliteten i högre utbildning och forskning. Det handlar också om vilka prioriteringar man gör inom högskolesektorn. Det är inte med säkerhet så att vi behöver ha en stor mängd forskare för att åstadkomma en hög kvalitet. Man kan jobba med lite färre forskare och lite färre anställda men ändå nå en högre kvalitet. Det är fullt möjligt. Vi i kammaren ska inte tro att antalet kronor och ören är samma sak som kvalitet. Det gäller egentligen inom alla utgiftsområden och det är viktigt. Vi i Centerpartiet har under den här mandatperioden valt att säga att vi är en konstruktiv opposition. För oss betyder det att vi kommer att opponera oss så fort regeringen och stödpartiet lämnar förslag som vi tycker går i fel riktning för vårt land. Konstruktiv" betyder att vi gärna vill bidra till att utveckla politiken. Jag ser fram emot ett samarbete under mandatperioden där vi kan ta frågor om högre utbildning och forskning vidare för det är som jag sa i mitt huvudanförande otroligt viktigt för vårt välstånd. "	1409
3542	Camilla Hansén (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl för hans anföranden och svar. Jag skulle ändå vilja borra vidare lite i några av de frågor som jag själv funderat på. Man måste investera om man vill satsa på någonting. Nu sa ledamoten Ådahl att det inte finns något direkt orsakssamband mellan antalet kronor och ören och kvaliteten på undervisning och forskning samt att färre forskare och färre anställda kan göra ett bättre jobb för att man väljer att göra rätt saker. Det förvånar mig lite att man säger så om man vill satsa på högre utbildning och forskning. Både Anders Ådahl och jag har ju bakgrund inom högre utbildning även om det är av olika slag. Jag ser både hur universitetsbyråkrater som jag själv springer fortare och hur forskarna har svårare och svårare att lägga sin tid på forskning och undervisning. Centerpartiet är det enda parti som drar ned pengar. Drar man ned pengar kommer det att kosta någonstans. Det är ju någonting som det ska göras mindre av. Möjligtvis tar man bort någonting helt och lägger pengarna på något annat. Jag undrar hur de prioriteringarna ser ut.	1084
3543	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Jag får återkomma till svaret jag gav nyss. Vår budget på det här utgiftsområdet innebär en marginell skillnad i relation till regeringens förslag. Jag tror inte att vi ska göra alltför stor sak av det här. Jag delar Camilla Hanséns bild att personalen forskarna lärarna och ledningarna på universitet och högskolor är under hårt tryck. Det är ett väldigt intensivt arbete. Det hårda trycket beror många gånger på att politiken år ut och år in har givit fler och fler uppdrag till just universiteten och högskolorna. Vi har till exempel nu med omställningsstudiestödet en fråga som man gärna ser att universiteten och högskolorna ska ta ansvar för. Samtidigt har vi yrkeshögskolor med en otrolig hit rate på 90 procent som får arbete efter studier. De skulle kunna kliva in och göra större insatser. Vi ser också att näringslivet kan kliva fram och ta delar av uppdragen. Det handlar om hur man prioriterar. Kvalitet och kvantitet är ganska olika saker. Ska vi sikta på kvalitet kan vi ha en diskussion om hur vi till exempel organiserar universitets- och högskoleområdet för att kunna spara pengar och samtidigt öka kvaliteten.	1146
3544	Camilla Hansén (MP)	MP	Fru talman! Här finns en del intressant som man kan diskutera vidare kring. Jag håller absolut med om att det inte alltid är en universitetsutbildning som behövs för att stärka någons ställning på arbetsmarknaden. Det är därför omställningsstudiestödet är bredare än så. Men nog tror jag att högre utbildning behöver ta en roll. Jag tror att det blir lättare att ta den rollen om man känner det politiska stödet att det finns en vilja att investera i högre utbildning. Min andra fråga handlar också om Centerpartiets markeringar med att dra ned. Det som förvånar mig är att det ibland är små pengar. När man vill satsa på förskolan drar man till exempel ned på kompetensutveckling för förskollärare och lärare. I förskolan finns en yrkesgrupp som arbetar otroligt hårt. Man beskriver gång på gång bland annat via Förskoleupproret hur arbetssituationen blir alltmer pressad. Samtidigt vågar jag säga att våra partier är helt överens om att förskolan lägger grunden för vidare utbildning. När förskolan fungerar väl får barn möjlighet att växa till starka individer. Jag skulle helt enkelt vilja höra hur ni vill utveckla förskolan. Jag bjuder in till ett samarbete där. Vi i Miljöpartiet lägger 2 miljarder på ett likvärdighetsbidrag för förskolan. Det är ett nytt anslag i statsbudgeten som vi står för. Där skulle vi kunna göra saker tillsammans. När man jobbar med oss i utbildningsfrågor handlar det om att satsa på och investera i utbildning och dem som jobbar inom utbildning. Det skulle vara intressant fru talman att höra om ledamoten Ådahl är nyfiken på att borra lite i detta.	1593
3545	Anders Ådahl (C)	C	Fru talman! Ja Centerpartiet är mycket intresserat av att borra. Vi borrar gärna tillsammans och utvecklar det här politikområdet. Som jag meddelade i det förra replikskiftet har vi den här mandatperioden valt inställningen att vara en konstruktiv opposition. Konstruktiv" betyder i det här fallet att vi tillsammans med såväl övriga oppositionspartier som regeringspartier och stödpartier vill diskutera hur vi kan utveckla högskole- och universitetsområdet. Låt mig återkomma till våra budgetprioriteringar så att detta blir klart. Vi har valt en total omslutning i vårt förslag till statsbudget som är lika stor som i regeringens budget. Samtidigt har vi velat behålla en arbetslinje för vi tror att det kommer att göra samhället rikare om folk kommer i arbete hellre än att de får bidrag. Vi tror också att ett bibehållet bistånd är en väg som ett rikt land som Sverige kan ta. Det gör att vi på olika politiska områden har varit tvungna att spara en lite krona här och en liten krona där. Det har varit fallet även för universitets- och högskoleområdet. "	1065
3546	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Jag är glad över att kunna inleda med att säga att jag står bakom betänkandet i sin helhet när det gäller utgiftsområde 16. Det känns mycket positivt. Det har varit tre ganska intressanta dagar och kvällar med debatter men kanske lite långa kvällar. Det påminner lite grann om ens egen studenttid när man satt uppe på kvällarna och studerade. Det har varit många intressanta diskussioner om utbildning i alla dess former från förskola grundskola och upp till högskola och forskning. Det är viktiga diskussioner som förs här. Vi har även haft arbetsmarknadsdiskussioner i debatten häromdagen. Vi vet att arbete och studier hör ihop. Man har mycket större chans att få ett arbete och försörjning i framtiden om man har genomgått studier i någon form. Min kollega Josefin Malmqvist redogjorde förtjänstfullt för Moderaternas utbildningsbudget i måndags. Jag hoppas att ni kommer ihåg vad hon talade om då men givetvis kommer ni ihåg de många viktiga saker hon sa. Jag kommer nu att ägna mig åt högskolor och forskning. Fru talman! Målet för hela utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation. Det ska vara hög kvalitet och excellens. Det är egentligen målet med all utbildning som finns. Moderaterna och våra samarbetspartier inom Tidöavtalet har som huvudprioriteringar att vi behöver stärka och utveckla Sveriges position så att vi kan fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Vi ska inte dala utan behålla detta. Vi är en väldigt duktig nation. Trots vår litenhet är vi stora ute i världen. Sedan 2016 har Moderaterna arbetat med frågan att vi vill att man ska kunna jämföra lärosäten när det gäller kvalitet. Det är viktigt att de håller hög kvalitet. Men studenterna ska också få möjlighet att se vilka universitet som håller högre kvalitet var de lättare kan få arbete efteråt och vad de kan få i lön och så vidare. Jag är glad att det nu genomförs. Man har gjort detta tillsammans med studenter näringsliv och universitet. Nu har även Universitets- och högskolerådet fått i uppgift att se till att man genomför det så att studenter ska kunna jämföra. De ska kunna veta att våra lärosäten håller hög kvalitet och vilka som håller högre kvalitet än andra. Fru talman! Vad som inte är slutbehandlat är det uppdrag som gavs att man skulle bredda rekrytering till bristyrken. Man skulle öka antalet platser. Där har man inte riktigt sett det mål som var tänkt. Det blev inte den måluppfyllelsen åtminstone inte i delmålen som sattes. Det förslaget finns kvar. Hjälper det att bara utöka antalet platser? Man måste först och främst fylla platserna men det ska också vara hög kvalitet. Detta kommer att redovisas den sista mars nästa år. Vi hoppas att vi får ett bra resultat där. Annars får man nog se över om detta var så lämpligt. Fru talman! Att jag talar så mycket om att det är viktigt med kvalitet på utbildningen beror på att vi vet att det är avgörande för att man ska få människor att vilja studera men också för att de ska komma ut på arbetsmarknaden. Vi vet också att det finns en stor oro för kompetensbrist. Vi talade en del om det i går när vi talade om studiestöd och omställningsstudiestöd. Många företag vittnar om kompetensbristen. Vi måste göra någonting åt detta så att vi har personal som kan arbeta med de nya innovationer som kommer till Sverige. Vi är jättestolta över att det till exempel kommer batterifabriker till Göteborg Mariestad Borlänge och Skellefteå. Men vi måste också ha arbetskraft där. Det sker en grön omställning som är väldigt viktig för alla lärosäten och även för näringslivet. Alla behöver ställa om här. I förmiddags hade vi besök av vår landshövding från Västra Götaland Sten Tolgfors. Han talade precis om att alla samtal han hade med företag näringsliv regioner och kommuner handlade om den gröna omställningen. Det måste vi ha med i alla utbildningar och egentligen i alla samtal. Fru talman! I regeringsförklaringen sa vår statsminister: Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Och alla de företagsamma människor som skapar jobb välstånd och dynamik förtjänar vår respekt." Det tycker jag är mycket kloka ord. Utan utveckling stannar Sverige. Fru talman! Vad vill då Moderaterna och samarbetspartierna ytterligare satsa på? Det finns väldigt många spännande områden. Kollegan Robert Stenkvist nämnde tidigare rymdforskningen. Den är otroligt viktig och spänner över många områden inom medicin- klimat- och teknikforskning. Esrange Space Center i Kiruna nämndes. Där vill vi absolut att det ska komma satellituppskjutningar. Redan nu pågår febril aktivitet med rymdforskning över hela världen. Vi vill att det ska förbättras så att vi får våra efterlängtade satellituppskjutningar. Jag var på mitt livs första rymdvaka för någon månad sedan på Rymdstyrelsen när satelliten Mats sändes upp via Nya Zeeland. Det var fantastiskt roligt. Nu när vi har en rymdminister som heter Mats tänker jag att man kommer att stödja detta ytterligare. Det som Mats ska göra är att mäta vågor i atmosfären och hur de påverkar klimatet. Det är oerhört viktigt. Det är en framtidsforskning som vi kommer att jobba mycket mer med. Fru talman! Ytterligare en spännande sak som har hänt inom rymdområdet är att vi har fått en egen ny astronaut. Bland 22 500 sökande blev Marcus Wandt en av de 17 utvalda från hela världen. Han har tidigare varit stridspilot och även testpilot på Saab i Linköping. Han är förstås utbildad civilingenjör. Kan ni gissa var han har läst? Han har läst på Chalmers i Göteborg såklart. Högre utbildning kan också leda ut i rymden. Man kan alltså bli astronaut. Högre utbildning och även rymdforskning gör att vi kan få fler studenter att välja att läsa inom natur och teknik. Det är många som inte vill studera inom de områdena. Detta kan leda till att fler söker till de områdena. Sverige arbetar mycket tillsammans med rymdforskning inom EU med ESA European Space Agency. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter det samarbetet. Vi har en ordentlig budgetsatsning där. Vi har något som Moderaterna länge drivit på för. Rymdlagen har reviderats. Det gör att man numera kan arbeta mer med både offentlig forskning och näringslivsforskning inom rymdforskning. Fru talman! I Tidöavtalet har vi skrivit mycket om att lärarutbildningen är väldigt viktig. Vi vill höja lärarnas status och utveckla lärarutbildningen och även höja lärarlönerna. Vi vill också minska lärarnas administrativa börda och satsa mer på speciallärare och elevhälsa. Lärarna är oerhört viktiga för all utbildning. Vi vill också underlätta för lärare som vill forska och satsa på praktik nära skolforskning. En viktig fråga är hur vi kan rekrytera fler lärare. Vi vet att det finns akademiker som önskar läsa till lärare. Vi vill underlätta deras kompletterande pedagogiska utbildning. Den kallas för KPU. Vi har väldigt mycket att vara stolta över i Sverige. När det gäller forskning har vi två anläggningar i Lund. Vi har ESS European Spallation Source. Det är en forskningsanläggning som med neutronkällor gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Detta kan användas inom medicin kemi biologi fysik och teknik. Det ska starta 2027. Vi har också MAX IV som granne i Lund. Det invigdes 2016. Här skapas världens mest ljusstarka och mest fokuserade röntgenstrålar. Dessa två kan samarbeta för att till exempel utveckla mediciner med färre biverkningar. Det kan till exempel handla om att utveckla för att åtgärda antibiotikaresistens något som är en stor oro i världen. Det finns många fler områden jag skulle vilja belysa men jag får hålla mig inom ramen för debatten. Ett stort bekymmer är att vi har färre svenska studenter som vill bli doktorander och forska. Det antalet minskar. Det är oerhört viktigt att få tillbaka intresset för detta. Det gäller till exempel inom läkaryrket som jag själv kommer från. Det är allt färre läkare som vill forska. Det beror oftast på att de är osäkra på finansieringen. De är osäkra på om de kan kombinera klinik och forskning. Men de ser det inte heller riktigt som en karriärstege. Man ser inte i samhället vad man har för nytta av doktorander. Det finns flera områden där någon som har disputerat verkar vara överkvalificerad. Man vet inte vad man ska göra med den personen. Det måste vi förändra. Det gäller att näringsliv kommuner och regioner ser nyttan av forskningen. Fru talman! Moderaterna anser att utbildnings- och forskningsfrågor är mycket viktiga för individen samhället och Sverige. Vi vill satsa oerhört mycket på all forskning. Till sist vill jag önska all personal riksdagskollegor och även alla lärare i Sverige som jobbar på alla utbildningsområden en god jul och ett gott nytt år. (I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Oliver Rosengren (båda M). "	8981
3547	Lorena Delgado Varas (V)	V	Fru talman! Vi från Vänsterpartiet försöker att få svar från regeringspartierna och Sverigedemokraterna men får inte riktigt det. Ledamoten talade väldigt fint om kompetens personalförsörjning och omställningen. Det kräver sitt jobb och sin förberedelse. Jag skulle vilja säga att allting börjar i förskola och grundskola. Därefter går man vidare till universitet högskolor och så vidare. Men i budgeten i år lägger regeringen 6 miljarder till Sveriges kommuner och regioner samtidigt som SKR menar att det krävs 20 miljarder bara för att kunna bibehålla personaltätheten i kommuner och regioner. Detta innebär att det saknas 14 miljarder. Och det innebär att ungefär 15 000 anställningar hotas. De anställningarna kommer att tas från skola vård och omsorg. Det jag skulle vilja veta från ledamoten är alltså: Hur kommer vi att kunna uppnå kompetens- och personalförsörjning när vi drar undan grunden till den försörjningen? Och vilka anställda anser ledamoten måste gå?	978
3548	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Tack så mycket ledamoten Lorena Delgado Varas för frågan! Jag kan inte svara på vilka som ska gå från sina arbeten som ledamoten ville ha svar på men vad jag kan säga är att vi ser en omfördelning i hur vi gör med ekonomin. Givetvis vill ju satsa på att ha kvar utbildning och våra förskollärare och lärare. Men vi har en omfördelning i finansieringen av detta. Jag kan dock lova att vi inte kommer att avskeda så många personer som ledamoten är orolig för utan vi har en trygghet i hur vi vill ha försörjning från förskolan grundskolan och upp till gymnasiet och högskolenivå.	599
3549	Lorena Delgado Varas (V)	V	Fru talman! Ja omfördelningen har vi ju hört om i dag. Omfördelningen går från dem som tjänar över 50 000 i månaden och där har ni lagt 13 miljarder kronor. De personer som har lägre inkomster än 50 000 kronor får inga skattesänkningar över huvud taget. Är det så man skapar ett jämställt samhälle där alla elever oberoende av ekonomisk bakgrund och oberoende av vilket område de växer upp i har samma möjligheter att nå vidare till universitet och högskola?	465
3550	Eva Lindh (S)	S	Fru talman! Socialdemokraterna är välfärdens förkämpar. Vi byggde upp den svenska välfärdsmodellen och vi kommer att fortsätta försvara och utveckla den. En stark välfärd minskar klyftor och stärker jämställdheten. En fungerande välfärd är kärnan i det starka samhället. Det handlar om så mycket viktigt sådant som på allvar är betydelsefullt för oss alla och för våra nära och kära - tryggheten att få en god omsorg på livets höst att alla barn ska få en god utbildning och start i livet och att få vård efter behov. Politik gör skillnad. När vi socialdemokrater ledde regeringen prioriterade vi välfärden samtidigt som vi tog ansvar för ekonomin. Det blev 100 000 fler anställda i välfärden. Under pandemin sköt den S-ledda regeringen till tre gånger så mycket som det beräknade skattebortfallet till välfärden. I den budget som vi presenterade för ett par veckor sedan satsade vi dubbelt så mycket som regeringen och SD på välfärden och fortsatta satsningar behövs. Kommuner och regioner står inför en kostnadskris på grund av höjda räntor den höga inflationen och otillräckligt med resurser. Trots detta väljer alltså regeringen och Sverigedemokraterna att prioritera bort våra kommuner och regioner som står för all vår välfärd. De satsningar man gör duger inte i det här svåra läget. Och vi vet alla vad det kommer att innebära: ett stålbad som slår direkt mot välfärdens kärnuppgifter. Den välfärdsmodell som vi stolt byggt upp riskerar att brytas sönder. Tyvärr känns detta igen. Förra gången Sverige var i en lågkonjunktur var jag kommunalråd i Linköping. Den dåvarande borgerliga regeringen valde som vanligt att sänka skatterna och att inte höja statsbidragen till kommuner och regioner. De anställda fick betala priset; välfärden krackelerade. Och nu ser vi det igen. Sverigedemokraterna och regeringen prioriterar skattesänkningar för dem med en lön över 50 000 och prioriterar inte välfärden. Fru talman! Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta pengar öka ojämlikheten inom sjukvården och öka segregationen inom skolan. Företag har kunnat göra vinster på bekostnad av god kvalitet och det har öppnats för välfärdsbrottslighet. Det gör mig både arg och upprörd när jag hör om fusk och misskötsel inom välfärden. Kontroller är absolut viktiga och fler ska genomföras. Men har vi system som öppnar och ger möjlighet för utnyttjande kommer vi aldrig att kunna täppa till alla hål där resurser sipprar ut. På skolområdet är situationen i internationell jämförelse extrem. Sverige är det enda landet i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. Friskolor kan i dag ta ut hur mycket vinst de vill. Våra barns utbildning får stå tillbaka samtidigt som de stora överskotten skickas till skatteparadis och investmentbolag i Luxemburg. Det utländska ägandet i skolan har ökat med 70 procent sedan 2014. Jag har själv sett detta på nära håll när jag under många år arbetade som skolkurator och mötte elever som kom från skolor där elevhälsa knappt fanns och kom med glädjebetyg men inte hade de kunskaper de behövde. Marknadiseringen har också inneburit att arbetsvillkoren försämrats för dem som arbetar inom välfärden att vården splittrats upp och att plånboken styr alltmer - inte patienternas behov. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otryggare anställningar för personalen. Det drabbar omsorgen om våra äldre. Nej vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård - inte till stora vinstuttag. Välfärden är till för våra barn elever och äldre - inte för att berika ägarna. Att ta tillbaka kontrollen över välfärden kommer fortsatt att vara en av socialdemokratins högsta prioriteringar. Fru talman! Förra mandatperioden beslutade riksdagen om en ny kostnadsutjämning och nu tas större hänsyn till den samhällsutveckling som skett under senare år. Utjämningen tar större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer. Men skillnaderna är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre så kallad skattekraft. Nu pågår en utredning av hela det så kallade utjämningssystemet det vill säga hur vi ska fördela resurserna till kommuner och regioner. Det är en mycket viktig och avgörande utredning. Vi måste prioritera mer jämlika förutsättningar. Alla kommuner från norr till söder ska kunna ha en bra välfärd. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Vi måste säkerställa en jämlik välfärd i hela vårt avlånga land. Det är en fråga om rättvisa. Fru talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde stora reformer för att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan. Antalet heltidstjänster i skolan har ökat med drygt 35 000 sedan läsåret 2014/15. År 2020 var barngrupperna i förskolan de minsta sedan 1992. Och efter en period av försvagade kunskapsresultat i skolan vände resultaten uppåt. Men ojämlikheten i skolan är fortfarande alltför stor. Likvärdighetsbidraget är därför avgörande för att stärka jämlikheten i skolan. Varenda unge ska få det stöd han eller hon behöver. Fru talman! Jag är särskilt orolig över den framtida omsorgen om våra äldre. Jag har länge varit engagerad i äldreomsorgen dels genom mina egna erfarenheter som vårdbiträde i äldreomsorgen dels för att det är så centralt att ett samhälle klarar av att ta hand om de människor som varit med och byggt upp det samhälle som vi är så stolta över. Den S-ledda regeringen satsade på äldreomsorgen genom ett permanent årligt bidrag på 4 miljarder kronor till kommunerna för att stärka äldreomsorgen. Undersköterska blev en skyddad yrkestitel. Det så kallade Äldreomsorgslyftet infördes. Satsningen innebär att ny och befintlig personal får möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid. Det gynnar fler fasta anställningar och högre kompetens hos personalen. Under pandemin blev revorna så tydliga att ingen kunde undgå att se dem. En fortsatt satsning på äldreomsorgen måste till för fler arbetskamrater och bättre arbetsvillkor. Av alla stora ord om äldreomsorgen från SD och regeringspartierna före valet blev det knappt en tummetott. De sa en sak före valet och en annan efter valet. De tillsatte en äldreminister men en äldreminister hjälper inte när det inte finns någon äldrepolitik. Det kommer inte att stärka äldreomsorgen. Fru talman! Vad Sverige behöver är satsningar på välfärden som skapar ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle. Alla kommuner och regioner ska kunna ha en bra välfärd. Oavsett vem du är och var du bor ska du få en bra sjukvård en bra utbildning och en bra omsorg. Hela landet ska leva och växa. Sverige kan verkligen bättre än så här! (Applåder)	6812
3551	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Tack Lorena Delgado Varas för den kompletterande frågan. Vi satsar mycket för att man ska kunna nå jämställdhet och ha en likvärdig skola redan från grundskolan och förskolan så jag kan försäkra ledamoten om att vi inte kommer att lämna någon i sticket. Vi har absolut inga planer på det. Vi vill förstås att alla ska ha rätt till en utbildning och att det ska vara hög kvalitet och även att personalen ska ha en bra arbetsmiljö från förskola och grundskola i hela utbildningsområdet. Våra satsningar gör att det här kommer att fungera. Ledamoten behöver inte vara orolig för detta.	601
3552	Mats Wiking (S)	S	Fru talman! Ledamoten Marie-Louise Hänel Sandström pratar mycket om kvalitet och utbildning på högre nivå - väldigt intressant - likaså forskningen; detta behöver undertecknad lära sig mycket mer om. Jag tänker återkomma till utbildningsbehovet. Vi pratar om att vi både inom välfärd och inom praktiska yrken behöver väldigt mycket utbildad personal på alla nivåer: gymnasienivå folkhögskolenivå yrkesvux och högskola. Vi har ju redan tidigare i debatten konstaterat att regeringen lägger 1 4 miljarder mindre på utbildning även om det var en diskussion här i måndags kväll om att detta inte riktigt stämde. Men när man tittar i tabellerna ser man ändå att det är 1 4 miljarder mindre till utbildning. Då har vi omställningsstudiestödet som verkar vara en succé tycker undertecknad. Det har kommit 22 000 ansökningar och man har 5 000 i regeringens budget. Det är 17 000 som blir utan utbildning i omställningsstödet. Ändå pratar vi om att det finns ett enormt behov av utbildning både mitt i livet och bland ungdomar. Hur tänker regeringen möta det enorma behov som finns? Också arbetsgivare och fack är kritiska till regeringen passivitet. De säger att det inte görs någon satsning på kringtjänster som behövs för att omställningsstudiestödet ska få fullt genomslag och att man även behöver satsa på vägledning och validering.	1341
3553	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Tack så mycket för frågan från ledamoten Mats Wiking! Det stämmer mycket riktigt att vi tycker att omställningsstudiestödet är bra. Det blev ju precis som ledamoten säger en stor anstormning. Det är 22 000 som har sökt och som också kommer att gå igenom omställningsorganisationer där man ser vilka som har rätt att få omställningsstudiestöd. Vi har tänkt att det startar nu från 2023 och kommer att vara helt utdelat till 2026; så är ju planen. Självklart kommer vi att ta hand om dem som blir beviljade. Detta kommer som vi pratade om tidigare att göras i samråd med och tillsammans med kommunerna regionerna och företagen så att vi löser det. Många företag är förstås också väldigt intresserade av att få den här korrekta kompetensen. Jag vet att till exempel Northvolt är jätteintresserade av detta. SKF i Göteborg håller redan på att utbilda så att man får den kompetens som efterfrågas. Även Volvo är engagerade i detta. Företagen behöver ju den här spetskompetensen och kommer att hjälpa till så att vi får möjlighet att genomföra detta. Alla yrken kommer alltså att behövas men det är mycket som kommer att förändras i förhållande till hur det har varit tidigare.	1195
3554	Mats Wiking (S)	S	Fru talman! Jag uppfattade att det är 22 000 som har sökt och det finns en budget för 5 000. Hur tänker ledamoten att man ska klara av att ta emot alla ansökningar och erbjuda dem studiemedelsstöd när detta bara finns för 5 000 i budgeten?	242
3555	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Fru talman! Tack så mycket Mats Wiking för frågan. Vad som är sagt är att 22 000 har ansökt. Vi vet ju inte hur många som kommer att bli beviljade omställningsstudiestöd utan det får vi reda på nästa år. Vad vi vet nu är att man inte hinner gå igenom alla ansökningar eftersom det krävs mycket manuell genomgång då de sökande har många olika bakgrunder. För att kunna starta en utbildning i januari kan man antingen få det utbetalat retroaktivt om man blir beviljad eller har man möjlighet att ta det reguljära studiestödet i stället. Man får såklart hitta de lösningarna. Att det blev en sådan anstormning är givetvis väldigt positivt. Vi vill ju att folk ska utveckla sig och göra en omställning; det är vad som behövs nu. Vi får ta hand om det givetvis. Budgeten ökar fram till 2026 så vi har en plan för detta.	824
3556	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Till följd av särskilda omständigheter kunde inte Vänsterpartiets särskilda yttrande läggas till protokollet vid utskottets möte. Därför vill jag anföra det muntligen här från talarstolen. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotionen En rättvis väg genom krisen - Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 . I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 16. Vänsterpartiets budgetalternativ för utgiftsområdet innebär följande: Sverige är i dag ensamt i världen med att ha en lagstiftning som tillåter att skolor startas för att plocka ut vinster från skattemedel helt utan begränsningar dessutom. Vinstdrivna skolor har även ett intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler elever. Offentligt drivna skolor är skyldiga att erbjuda alla elever utbildning även barn som behöver mer stöd och barn vars tidigare skolor har försatts i konkurs. Redan i dag finns tillräckligt med underlag för att frågan ska kunna utredas skyndsamt och för att ett vinstförbud ska kunna träda i kraft de närmaste åren. Bilden av Sverige som ett jämlikt land med en skola med starkt fokus på likvärdighet och kompensatoriska insatser är i dag felaktig. Sverige har en ovanligt starkt segregerad skola i en internationell jämförelse. Enligt OECD är den svenska skolsegregationen klart större än OECD-snittet. Barn med låga kunskapsresultat går betydligt oftare tillsammans i samma skola än i andra länder och de med goda kunskapsresultat är koncentrerade till andra skolor. Sverige är också internationellt sett medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och uppväga elevernas socioekonomiska förutsättningar. Vänsterpartiet vill se en ny resursfördelningsmodell för grundskolan och förskoleklass som är mer kompensatorisk. Det likvärdighetsbidrag som finns i dag behöver stärkas och möjligheterna för skolans huvudmän att motverka likvärdighetsbidragets kompensatoriska effekt behöver minska. Det bör också införas ett likvärdighetsbidrag för gymnasieskolan liknande det i grundskolan men utformat så att det tar hänsyn till gymnasieskolans utformning. Regeringens anslag till Skolverket för spetsklasser avvisas av Vänsterpartiet till förmån för egna satsningar på generellt stöd till kommunerna och därför avsätts 5 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag. Vidare avvisas regeringens neddragning på kvalitetsdialoger med 61 miljoner kronor. Sammanlagt avsätts 56 miljoner kronor mer än regeringen gör. Det finns för få skolbibliotek och de som finns är inte alla bemannade. Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslår i betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning en satsning på fler utbildade skolbibliotekarier. Utredningens förslag bör genomföras och därför föreslås en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Även förslaget om lovskola i tidigare år avvisas och därför avsätts 100 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag. Vidare avvisas förslaget om stöd om 20 miljoner kronor till spetsklasser till förmån för egna generella satsningar på skolan samt regeringens satsning på jour- och akutskolor på 50 miljoner kronor. Det är viktigt att alla barn har möjlighet att gå i förskolan oavsett deras föräldrars ekonomi och därför föreslår Vänsterpartiet att ett fribelopp införs i maxtaxan. För detta avsätts 1 3 miljarder kronor mer än regeringen gör. Ett fribelopp föreslås även för fritidshemsavgiften och för detta ändamål avsätter vi 600 miljoner kronor mer än regeringen. Vidare är barngrupperna i fritidshemmen för stora och en personalförstärkning föreslås därför riktad mot fritidshem med störst behov. För ändamålet avsätts 300 miljoner kronor. Sammantaget avsätts 2 2 miljarder kronor mer än i regeringens förslag. Vänsterpartiet vill göra en satsning på kurslitteratur till vuxenstuderande med 30 miljoner kronor för att det ska vara möjligt för fler att studera. Vidare föreslås en satsning på 10 miljoner kronor för att göra det möjligt för fler studenter med funktionsnedsättningar att genomföra högskoleprovet. Dessutom satsas 10 miljoner kronor på att säkerställa finansieringen av högskoleprovet och därmed undvika att dagens underfinansiering leder till ökade avgifter för dem som ska skriva provet. Fru talman! Regeringen använder väldigt fina ord om den svenska skolan och vad man önskar ska bli resultatet av den föreslagna politiken. Den bistra sanningen är trots allt att det kommer att bli drastiska nedskärningar inom hela välfärden i hela landet där skolan sannolikt kommer att få ta en stor smäll om inte den största. Det här gör regeringen med Sverigedemokraternas goda minne då de i praktiken fjärrstyr regeringsarbetet. Det är dock inte förvånande. Regeringsministern Jimmie Åkesson brukar ju inte prata om skolans område över huvud taget; det verkar inte vara särskilt prioriterat av Sverigedemokraterna. Det kommer att bli stora nedskärningar om inte kommunerna genomför stora skattehöjningar. Jag är övertygad om att det inte var vad väljarna förväntade sig när de lade sin röst på högernationalisterna på valdagen tidigare i år. Jag beklagar att svenska folket inte får möjlighet att uppleva vad en vänsterpartistisk budget hade kunnat innebära för dem i deras vardag inte minst för eleverna och lärarna i skolan. Det som väntar nu är antingen stora kommunala skattehöjningar eller drastiskt nedskurna resurser till skolan. Sverigedemokraterna och regeringen väljer att sänka skatterna för dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden och att sänka bensinpriset med 14 öre per liter. Ett annat alternativ hade varit möjligt med Vänsterpartiets förslag. Med detta får jag får tacka för den här debatten med det ord som min son Oliver skulle vilja att jag använde: Bababoj! Det kanske kan sammanfatta regeringens budgetproposition som helhet. (Applåder)	5890
3557	Fredrik Malm (L)	L	Fru talman! Jag tror att vi alla här inne delar uppfattningen att svensk skola behöver bli mer kompensatorisk och att vi behöver göra mycket stora insatser för att alla elever ska kunna nå målen i skolan att fler elever ska kunna komma in på gymnasiet och så vidare. Regeringen gör nu mycket stora satsningar på att de elever som har det tuffast i skolan ska få större möjligheter att nå målen. Det handlar om att sätta in insatser tidigare och att satsa på lovskola fler speciallärare läslyft och mycket annat. Men så har vi också en grupp elever i alla årskullar och på alla skolor i Sverige som är väldigt högpresterande och duktiga ungdomar. Jag kan känna som liberal med min utgångspunkt att alla elever inte kommer att lära sig samma sak på samma sätt på lika lång tid. Vi har en grupp elever som är väldigt duktiga och som behöver mer stimulans. De behöver verkligen få läsa i en snabbare takt. Det är elever i grundskolan som kan läsa på gymnasienivå och elever i gymnasieskolan som skulle kunna läsa universitetskurser. Vänsterpartiet vill nu ta bort den försöksverksamhet som nu har pågått i drygt tio år och som infördes av Folkpartiet och alliansregeringen 2010 tror jag att det var med spetsklasser på högstadiet och gymnasieskolan. Sedan har den förlängts stegvis och vi vill nu att den ska permanentas. Vänsterpartiet vill ta bort den helt och hållet. Varför ska en elev som är jätteduktig på matematik eller språk inte kunna få gå i en spetsklass samtidigt som en elev som är väldigt duktig på att sjunga kan gå i till exempel Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm? Jag förstår inte logiken. Teoretiska kunskaper och väldigt duktiga elever måste också få stimulans.	1697
3558	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Tack ledamoten för frågan! Precis som jag sa i mitt anförande använder regeringen väldigt fina ord om hur man vill att skolan ska se ut och hur den ska fungera i verkligheten. Men faktum är ändå att det parti som säger sig vara mest för skolan - det parti som ledamoten representerar - inte lägger de pengar som behövs för att man ska kunna genomföra det uppdrag som kommunerna har blivit ålagda av staten det vill säga att ge en god kompensatorisk utbildning till alla elever. Det är det som Vänsterpartiet anser att man måste kunna göra. Alla elever oavsett vilka behov de har och vilka fördelar de har när det gäller att kunna lära sig olika saker ska kunna få den utbildning som de har behov av och som de kan genomföra. Men då krävs också att man lägger de resurser som behövs. I stället väljer regeringen att sänka skatterna för ett litet fåtal i samhället. De anger diverse olika svepskäl för att de måste göra detta i stället för att se till att pengar finns i skolan där de faktiskt behövs. Vad är egentligen logiken med att bara satsa på enstaka elever när resten av eleverna ska få lida på grund av att man inte vill satsa tillräckliga resurser?	1179
3559	Fredrik Malm (L)	L	Fru talman! Vänsterpartiet talar här om att regeringen bara svänger sig med fina ord men det är inte så. Det här är en konkret verksamhet; den finns här och nu. Vi har ett antal skolor i Sverige som har spetsklasser där elever på högstadiet som är väldigt duktiga i exempelvis matematik kan läsa i en betydligt snabbare takt. Jag tycker som liberal att det är väldigt bra. Jag tycker att denna möjlighet ska finnas. Fru talman! Vi lägger tiotals miljarder på vårt skolväsen och en stor del av dessa pengar är omfördelning. Vi har en omfattande socioekonomisk omfördelning i de allra flesta kommuner. Vi har därtill tilläggsbelopp och vi har stora satsningar på skolor i utsatta områden. Vad vi nu i den här budgeten säger från regeringen och Sverigedemokraterna som vi har förhandlat budgeten med är att vi ska lägga 20 miljoner nästa år. Det kan tyckas vara en mycket liten summa men den kommer att göra mycket stor skillnad för den grupp elever som skulle kunna gå i en spetsklass men som i dag inte har möjlighet att göra det. Frågan kommer ändå tillbaka till Vänsterpartiet. En elev som är väldigt duktig på att simma på att åka skidor på att spela hockey fotboll eller handboll på att sjunga eller på att spela gitarr eller piano har i dag stora möjligheter att gå på skolor med riksintag gå i profilklasser och gå i särskilda skolor som har denna nisch. Om man är väldigt duktig på musik eller idrott kan man göra det. Ska inte den möjligheten finnas inom svenskt skolväsen också för den som är väldigt duktig på matematik franska eller svenska? Ska inte de eleverna verkligen få tuggmotstånd för att kunna nå sin fulla potential och utvecklas lite till? Jag tycker att den syn Vänsterpartiet har är väldigt trist när det gäller att ge de högpresterande eleverna den möjligheten inom svenskt skola.	1823
3560	Samuel Gonzalez Westling (V)	V	Fru talman! Man kan tycka att det är en trist syn Vänsterpartiet har. Jag tycker snarare att det är en väldigt trist syn Liberalerna har när de fokuserar på bara ett litet antal enstaka elever och vill att just de ska kunna lyckas och få det jättemycket bättre. Samtidigt slänger man massor av andra elever som har helt andra behov och förutsättningar för att klara det under bussen. Vänsterpartiet är ett socialistiskt parti. Vi anser att alla människor ska få möjligheter att klara sig i samhället utifrån sina förutsättningar. Därför lägger vi mycket mer resurser på välfärden än den här regeringen gör. Faktum är att regeringen lägger så lite pengar att SKR bedömer att man inte ens kommer att klara av att bibehålla dagens nivå i välfärden. Det är det som är problemet med regeringens budget. Det kommer att bli färre lärare i skolan. Det kommer att bli fler elever vars behov inte kommer att mötas med den här regeringens politik med Liberalernas politik. Varför vill inte Liberalerna att alla barn ska få en god skolgång i Sverige? Det är ganska märkligt. I stället säger man att de som tjänar 50 000 i månaden - vi som sitter i den här salen - ska få en skattesänkning. Men det gäller bara de som tjänar över 50 000 i månaden inte de som tjänar mindre; de lider ju inte av inflationen eller något sådant. Det är märkligt. Jag har svårt att se logiken i hur regeringen och Liberalerna väljer att prioritera. Men jag tackar för frågan. (Applåder)	1464
3561	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Riksdagsledamoten Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet. Linus Sköld har också frågat mig när vi kan förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval i Sverige. Jag vill inleda med att säga att det naturligtvis är helt oacceptabelt om det förekommer diskriminering i samband med mottagande och urval vid vissa fristående skolor. Alla barn ska precis som Linus Sköld själv lyfter fram ges en rättvis chans att välja skola. Enligt skollagen ska fristående förskoleklasser och grundskolor som huvudregel vara öppna för alla elever som har rätt till utbildning i den skolformen. De begränsningar av mottagandet som är tillåtna framgår av skollagen och det får inte förekomma några andra begränsningar utöver dessa. Detta så kallade öppenhetskrav är en av grundbultarna i systemet med ett fritt skolval och det är viktigt att det genomsyrar såväl skolans rutiner som informationen till vårdnadshavare. Syftet med det fria skolvalet och mångfalden av skolor är att alla familjer oavsett ekonomiska eller sociala förhållanden ska kunna välja skola utifrån vad som passar dem bäst. Av det så kallade Tidöavtalet framgår att vi vill utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. En förutsättning för ett väl fungerande skolvalssystem med hög legitimitet är att det är rättssäkert och förutsägbart. Regeringen avser därför att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet. Ett obligatoriskt och gemensamt skolval där fler vårdnadshavare gör aktiva val utifrån tydlig information och där urval sker utifrån förutsägbara kriterier menar jag är det bästa sättet att åstadkomma ett mer rättvist och väl fungerande skolval som är fritt från diskriminering.	2052
3562	Caroline Högström (M)	M	Herr talman! Socialdemokraterna försöker här närmast vilseleda med sitt höga tonläge mot en viss prisindexering i det här fallet brytpunkten för statlig inkomstskatt. Jag vet inte hur många inlägg jag hört i denna kammare och sett i andra sammanhang där man försöker måla upp en viss bild av höginkomsttagare samtidigt som vi vet att Socialdemokraterna knappast själva har föreslagit att ta bort denna prisindexering. Dessutom har de själva fattat likalydande beslut under sin tid i regeringsställning. Jag har läst ledamoten Dambergs interpellation ett par gånger för att försöka förstå vad han menar. Vad vill han uppnå förutom en del billiga poäng? Menar ledamoten Damberg eftersom han motsätter sig att barnbidraget inte räknas upp att Socialdemokraterna numera också vill prisindexera barnbidraget? Det är ett bidrag som betalas ut till 1 5 miljoner vårdnadshavare och det skulle vara en tämligen dyr reform. Då blir man såklart nyfiken på hur de har tänkt finansiera reformen och hur de motiverar den här typen av kostnadsökningar. Jag kan nämligen inte tolka interpellationen på något annat sätt. Herr talman! Detta ska ställas mot det som är regeringens förslag och den budget som riksdagen antog i höstas. I stället för en svepande generell höjning av barnbidraget har man förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är ett bidrag som når dem som är mest ekonomiskt utsatta och i verkligt behov av stöd den här tiden. Det är dessutom ansvarstagande ur en ekonomisk aspekt där vi är varsamma med skattemedel och riktar våra bidrag på ett träffsäkert sätt. Herr talman! Statsrådet Anna Tenje har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de avvägningar som ligger till grund för förslagen och varför träffsäker politik är viktigt. Jag kan dock inte nog understryka vikten av stark träffsäkerhet i våra bidragssystem särskilt i den ekonomiska tid vi är i just nu. Jag vet vad jag väljer om man ställer de två föreslagna reformerna - ett generellt höjt barnbidrag eller en träffsäker reform som når de ekonomiskt mest utsatta - mot varandra.	2095
3563	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Jag vill tacka riksdagsledamoten Caroline Högström för inlägget. Ledamot Mikael Damberg frågar huruvida regeringen visste eller inte visste hur tuff och svår den ekonomiska vintern skulle bli. Svaret på frågan är givetvis att vi var mycket väl medvetna om det. Just därför lade vi också fram en budget till riksdagen som antogs i höstas där fördelningsprofilen är sådan att grupperna med lägst inkomster gynnas allra mest. Regeringen har nu fått svenska folkets förtroende och mandat att påbörja arbetet med att återupprätta arbetslinjen i Sverige. Det kommer vi att göra steg för steg successivt hela tiden. Den bästa försäkringen mot ekonomiskt utanförskap och ekonomisk kris är nämligen helt klart att ha ett jobb att gå till. Men här och nu befinner vi oss precis som både ledamot Högström och interpellanten beskriver i en situation där kostnaderna för el drivmedel och livsmedel snabbt drar i väg. Det är många hushåll som har det oerhört tufft just nu. Då gäller det att prioritera och se till att våra gemensamma resurser riktas till de familjer som har det allra tuffast. Det är de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna. Det är de som behöver klara sina ökade levnadsomkostnader. Det finns inget annat förslag från Socialdemokraterna som skulle göra det bättre enklare eller för den delen mer träffsäkert än just det förslag som regeringen lade fram i budgeten och som antogs av riksdagen. Det handlar om en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är betydligt mer träffsäkert än den höjning på 200 kronor i tre månader som Socialdemokraterna föreslog. Av de som berörs tillhör nästan 80 procent den tiondel som har lägst ekonomisk standard. Sammantaget kommer 92 procent av de mest berörda att återfinnas bland den femtedel som har lägst ekonomisk standard. Åtgärden gynnar dessutom företrädesvis ensamstående kvinnor som utgör 58 procent av de mottagande hushåll som vårt förslag riktas direkt till. Bland de vuxna som får stödet kommer kvinnorna att i snitt få en ökning av den disponibla inkomsten med ungefär 2 800 kronor under det aktuella halvåret. Motsvarande för männen är 1 900 kronor. Detta är oerhört viktiga tillskott till de utsatta hushållen. Det är en del av alla barnhushåll men det är de hushåll som har allra sämst förutsättningar.	2335
3564	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Det är en intressant och belysande debatt. Den moderata ledamoten i riksdagen ställer frågan: Vad menar ni? Skulle ni vilja höja barnbidraget? Ja! Exakt det skulle behövas för att träffa de grupper som har det tufft i denna kristid. Vanliga familjer har just nu svårt att betala både elräkningen och maten. Då kommer diskussionen om att man har en mer träffsäker åtgärd som innebär att man tillfälligt höjer bostadstillägget för barnfamiljerna. Det är jättebra. Det är en förlängning av det som vi föreslog tidigare år. Det är väl jättebra att man förlänger en socialdemokratisk reform. Men det svarar inte på varför regeringen väljer att bortse från barnfamiljerna när man har råd att satsa 13 miljarder kronor på dem i vårt land som tjänar allra mest. Ministern talar om fördelningsprofil i budgeten. Det är ganska intressant. Det är modigt. De exempel som finns på att fördelningspolitiken i budgeten blir bra är nämligen att man behåller vår a-kassehöjning att man genomför den garantipensionshöjning som vi drev igenom i riksdagen före valet och som Moderaterna motarbetade samt att man satsar på de barnfamiljer som har det absolut sämst. Det är det som räddar fördelningspolitiken i budgeten. Men den fördelningsanalys som regeringen har presenterat omfattar inte den stora skattesänkning som vi diskuterar i dag. Noll procent av den skattesänkning som gäller att justera statlig inkomstskatt går till dem som har det tuffast i samhället. Den går bara till dem som har över 50 000 i inkomst. En person som tjänar 70 000 i månaden får alltså en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden i ett läge och en period där barnfamiljerna har svårt att klara av utgifterna för kläder mat och inte minst energi. Jag tycker att det hade varit klädsamt om regeringen kunde erkänna att man glömde bort att satsa på barnfamiljerna. De har det väldigt tufft i dag. Och de har fortfarande inte sett elstödet som ska betalas ut. Man röstade också nej till elräkningsakuten som skulle göra det möjligt att dela upp elräkningarna i väntan på elstödet. Man inser inte att barnfamiljerna just nu är under stort ekonomiskt tryck. Kostnaden för att höja barnbidraget med 200 kronor per barn under vintermånaderna är nästan en tiondel av den kostnad som regeringen lade på att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna i vårt land. Det är fördelningspolitik som går åt fel håll. Framför allt är det inte det som rekommenderas för att möta en inflationsekonomi och hantera tuffa tider. Då måste man orka prioritera grupper som har det tuffare än andra och som faktiskt har bekymmer. Att vi nu får allt fler rapporter från skolkök runt om i Sverige om att skolmaten förbrukas i större utsträckning än annars visar att det här är på riktigt för väldigt många barnfamiljer i vårt land. Jag beklagar att regeringen inte ser att barnfamiljerna nu är väldigt utsatta ekonomiskt. Men det visar också att man inte riktigt lever i den verklighet som man är satt att hantera.	2976
3565	Caroline Högström (M)	M	Herr talman! Eftersom detta är mitt sista inlägg i den här debatten vill jag passa på att tacka ledamoten Damberg för att han har ställt interpellationen till statsrådet Anna Tenje. Den visar med all önskvärd tydlighet på skillnaden mellan Socialdemokraternas och regeringens politik. Det gäller också den symbolpolitik som man ofta ägnar sig åt när man ondgör sig över prisindexeringen och den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt. Samtidigt vet vi att en av fyra barnmorskor och tre av tio poliser berörs av den. Man drar också en lans för höjt tillfälligt barnbidrag som mig veterligen betalas ut oavkortat till samtliga vårdnadshavare oavsett inkomst. För att använda Dambergs egen retorik kan jag säga att det inte är föräldrar som jag eller ledamoten Damberg som behöver stöd i en svår tid utan familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Precis som socialförsäkringsminister Anna Tenje lyfter fram i sitt svar är det viktigt att vara träffsäker med sina reformer och insatser i ett tufft ekonomiskt läge. Förlängningen av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag är just det. Det innebär ett stöd för dem som är ekonomiskt utsatta. Herr talman! Jag får tacka socialförsäkringsministern för svaren i debatten. Hon satte på ett tydligt sätt fingret på vad moderat politik är i min mening - ansvarstagande.	1348
3566	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Regeringen är väl medveten om den tuffa och krassa ekonomiska verklighet som många svenska hushåll nu lever i. Just därför vidtar vi kraftiga åtgärder för att stötta hushållen i en svår ekonomisk tid. Samtidigt behöver vi vara återhållsamma när det gäller inflationen så att det inte resulterar i stagflation i stället. Det är många bollar att hålla i luften samtidigt. Just därför är det synnerligen viktigt att rikta de ekonomiska förslagen och de förslag som ska stötta de hushåll vi nu talar om särskilt väl och särskilt mycket. I stället för att höja barnbidraget med 200 kronor i tre månader samtidigt som man höjer skatten för de familjerna med 1 000 kronor - man tar med en hand för att med en annan hand ge tillbaka 200 kronor under tre månader - har vi valt att satsa våra pengar och de ekonomiska resurser vi har på de barnfamiljer som just nu har det allra tuffast och svårast. De ofta ensamstående kvinnor som lever med flera barn och som har det tufft utifrån många olika perspektiv kan kanske särskilt bli hjälpta av denna tillfälliga höjning av bostadsbidraget. Reformen som genomdrevs var socialdemokratisk. Därför är det oerhört förvånande att det är just Socialdemokraterna som de facto överger den frångår den positionen och ger ett annat perspektiv. Men jag lyfter gärna fram frågan även i fortsättningen för jag tror att den gör mer nytta än det förslag som Socialdemokraterna kommer med i sin budget. Socialdemokraternas förslag skulle bli dubbelt så dyrt som regeringens - och mindre träffsäkert - när det gäller de familjer som har det allra tuffast. Men jag är ändå intresserad. Jag förstår inte riktigt varför Socialdemokraterna frångår principen om årlig uppräkning av statlig inkomstskatt och väljer att höja skatten för så många. Caroline Högström var också inne på det. Var tredje polis och var fjärde barnmorska skulle få högre skatt. Uppräkningen har skett sedan 90-talet under de flesta år som interpellanten varit minister eller ledamot i Sveriges riksdag. Om uppräkningen inte görs innebär det att fler och fler successivt får högre skatt för varje år som går. Dessutom lönar det sig inte när det gäller arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig mer att arbeta mer. Den här regeringen har ett prioriterat uppdrag och det handlar om jobben. Jobben är den enskilt viktigaste och bästa garantin och försäkringen mot både utanförskap och bristande integration. Jobb är också den bästa försäkringen när det gäller att en själv och ens barn får en egen försörjning kan stå på egna ben och framför allt vara del av samhället och bidra till det.	2625
3567	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Jag är överens med ministern om hur viktiga jobben är för tillväxten ekonomin i stort och framför allt hushållen. Om man har ett eget arbete att gå till har man både frihet och trygghet i sitt liv. Därför kan vi vara väldigt glada över att den svenska arbetsmarknaden är enormt stark. Vi var en av de ekonomier som snabbast hämtade sig efter pandemin och lyckades återskapa hög sysselsättning och väldigt högt arbetskraftsdeltagande. Vi har också lyckats pressa tillbaka arbetslösheten inklusive långtidsarbetslösheten de senaste åren. Det tror jag är enormt viktigt. Jag vill rätta ministern på en punkt herr talman. Det finns inga förslag från vår sida om att ta bort den tillfälliga höjningen av bostadstillägget. Den finns med i vår budget. Vi är överens om att pengarna ska riktas till de grupperna. Det är bra att regeringen gör det. Det vi inte är överens om är att regeringen i sin budget väljer att lägga 13 miljarder kronor på att sänka skatten för dem med högst inkomster i vårt land i ett läge där man inte har råd att stötta vanliga barnfamiljer som kämpar med sin ekonomi och försöker klara av att betala såväl hyran och elräkningen som maten och kläderna till ungarna. Det blir en dålig fördelningspolitik. Noll procent av inkomstskattejusteringen som regeringen gör går till de grupper som har det tuffast i samhället. Noll procent! Regeringen lägger 13 miljarder kronor på den justeringen men har inte råd att lägga 1 ½ miljard kronor på att förbättra barnbidragen för vanliga människor. Jag menar att en ansvarsfull ekonomisk politik måste orka se verkligheten. Det är inte rimligt att höginkomsttagarna får fullt inflationsskydd medan alla andra löntagare ska hålla tillbaka sina löneökningar på svensk arbetsmarknad. Det blir en felaktig ekonomisk politik.	1800
3568	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Jag vill tacka både interpellanten och Caroline Högström för diskussionen och debatten. Det har varit en väldigt bra debatt som tydliggjort och synliggjort skillnaden mellan våra olika partier och även hur man ämnar gå vidare när det gäller att hjälpa de svenska hushållen i en tuff tid. Jag tycker att det är intressant och spännande att Mikael Damberg väljer att inte kommentera varför man frångår principen att räkna upp den statliga inkomstskatten men det får vi återkomma till i en annan debatt. Det är ju en intressant utveckling om detta fortsätter för i så fall handlar det om att var fjärde barnmorska och var tredje polis får höjd skatt med socialdemokratisk politik. Det tror jag har ganska stor betydelse eftersom det handlar om jobb vårt lands konkurrenskraft och ökad tillväxt - men framför allt om att det ska löna sig mer att arbeta än att inte arbeta. Det ska också löna sig att arbeta mer. Det är väl klassisk socialdemokratisk politik tänker jag att höja skatten för barnmorskor och polis med ungefär 1 000 kronor i månaden som interpellanten är inne på och samtidigt ge 200 kronor tillbaka i tre månader. Jag tror att vi även fortsättningsvis kommer att behöva ha den här debatten och diskussionen för tyvärr är den ekonomiska krisen inte över. Vi kommer att behöva klura ut samarbeta om och fundera över hur man kan stödja de svenska hushållen i en mycket tuff tid. Tack för debatten och tack för ordet herr talman! Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1511
3569	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att man ska nå de nationella och internationella miljömålen kopplade till skogen. Hon har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid. Det som staten bär ansvar för måste staten också göra riktigt bra. Statens kärnuppgifter måste nu vara regeringens och riksdagens fokus. Förmågan att prioritera statens viktigaste uppgifter i en svår tid kommer att vara avgörande för vår framgång. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och svensk konkurrenskraft ska värnas. Politiken måste stämmas av mot forskning samt baseras på fakta. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt. EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete med att bevara biologisk mångfald. Det nya ramverket under konventionen om biologisk mångfald som beslutades vid det 15:e partsmötet kommer att vara ett viktigt politiskt och globalt åtagande för hela 2020-talet. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer ett hållbart jordbruk samt fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och vad Sverige kan bidra med. Den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Växande varierade och väl förvaltade skogar i linje med förvaltarskapsprincipen är av stor vikt för den biologiska mångfalden där markägarens engagemang och kunnande är avgörande. Både klimat- och miljöfrågorna är och behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer. Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger bland annat förutsättningar för uttag av hållbar biomassa som alternativ till fossila produkter och material och fossil energi. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Allemansrätten ska värnas. Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg för kommande generationer.	2894
3570	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Min fråga handlar i grund och botten hur Kristdemokraterna med sin regering kan välja att skära ned på skydd av värdefull natur i så stor utsträckning. Regeringens budget har inneburit en slakt av arbetet med att skydda och bevara värdefull natur. För 2023 tar man bort 3 ½ miljard för skydd av värdefull natur och åtgärder för biologisk mångfald hotade arter och skötsel. Bara för skyddet av värdefull natur är minskningen 70 procent. Utöver det drar man också bort en halv miljard per år från Skogsstyrelsens arbete som i mycket handlar om insatser för skogsbruk ersättning till skogsägare och rådgivning. Att satsa på att skydda de sista spillrorna av urskog i Sverige är avgörande för den biologiska mångfalden men man måste också skifta från kalhyggesbruk till ett mer naturnära skogsbruk. Landsbygdsministern nämnde mycket glädjande nog COP 15 och avtalet för biologisk mångfald för att motarbeta artutrotning. Ska vi ta dessa ord på allvar och implementera dem i svensk kontext måste vi få bukt med vårt ohållbara skogsbruk. Av Sveriges rödlistade hotade skogslevande arter påverkas minst 394 stycken direkt negativt av svenskt skogsbruk och hyggesfasen. Enligt SLU och Artdatabanken anses nio arter utdöda på grund av skogsbruket varav sex sedan 1950-talet. Inför valet ställde SVT frågor i ett slags skogskompass. Man frågade bland annat om vi skulle satsa mer pengar på att skydda värdefull skog. Då svarade Kristdemokraterna: Vi har ej obegränsat med pengar till naturvård. - - - Om vi skyddar mindre arealer men sköter dem bättre kan vi öka naturvärdena. Att i stället som regelbundet sker i dagsläget staten lägger olika typer av skydd på mark med höga värden men sen ej har råd att sköta dem blir helt kontraproduktivt för naturvärdena." I samma enkät svarar Kristdemokraterna att "skogsägare runtom i landet lever i osäkerhet p.g.a. liggande förslag om 'skydd' av deras skog skydd som ofta misslyckas då pengar för skötsel saknas". Herr talman! Det här är oerhört motsägelsefullt. Förstår inte Peter Kullgren att det är exakt denna osäkerhet som regeringen skapar? Anslaget för skydd är ersättning till markägare. Peter Kullgren och hans regering rycker nu undan mattan för personer som vill ha sin mark skyddad och få ersättning för det. Det här skapar oro och det gör att människor på landsbygden måste vänta orimligt länge bara för att regeringen inte förstår sambandet mellan skydd av värdefull natur och ersättning till markägare. Regeringens förslag är vidare att man ska satsa på skötsel av till exempel urskogar i stället för att satsa på skydd. Det är så dumt att jag inte vet var jag ska börja herr talman. Eftersom Peter Kullgren i sitt svar till mig menar att partiet har svängt i synen på forskning vill jag upplysa honom lite om ekologi. Urskogar behöver inte skötas. Skogen har funnits i flera miljarder år och människan i blott 200 000 år. Skogen behöver inte oss men vi behöver skogen. Om landsbygdsministern inte vill tro på det undrar jag om det inte är så att Kristdemokraternas naturvårdspolitik styrs av kreationism det vill säga att jorden skapades för 5 000 år sedan och att det är vi människor och Kristdemokraterna som ska styra upp naturen. I så fall ligger vi risigt till. "	3295
3571	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Det är viktigt att påpeka att 14-15 procent av Sveriges yta är skyddad redan i dag. Sverige kan därmed sägas uppfylla målet om 10 procents strikt skydd enligt EU:s biodiversitetsstrategi. Därtill är 26 procent av skogsmarken - ett av fyra hektar - undantagna från virkesproduktion. Vi har olika former av frivilligt skydd och formellt skydd. Sverige kan därför sägas ta ett stort ansvar för den globala problematiken kring biologisk mångfald. I olika rapporter kan man få intrycket att Sverige är sämre än andra länder på att skydda skog. Men enligt myndigheterna redovisar länderna på väldigt olika sätt. Exempelvis redovisar Tyskland områden för friluftsliv medan vi i Sverige har allemansrätt och därför inte behöver redovisa sådana områden. Även andra områden där pågående landanvändning tillåts har redovisats av vissa länder. Statistiken ger därför en förenklad och rent ut sagt felaktig bild av enskilda länders faktiska åtaganden och av skyddets verkliga kvalitet. En stark äganderätt är också mer än en fråga om rätt till ersättning och Skogsstyrelsen har ett pågående uppdrag för att förverkliga intentionerna i skogspropositionen om frivillighet som grund vid formellt skydd. Man behöver hitta lösningar som främjar både hållbart brukande och skydd att stärka äganderätten och som bidrar till uppfyllelse av miljömål. Exempelvis bör markägare enklare än i dag själva kunna föreslå fler områden för formellt skydd.	1443
3572	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Tack Lotta Edholm för möjligheten att äntligen få debattera den här frågan i riksdagens kammare! Vilken härlig start på det här halvåret i riksdagen. Historien om det svenska skolvalssystemet är en rysare för den som orkar ta in hela vidden. Då blir det uppenbart hur hela systemet är riggat för att missgynna samhällets resurssvagaste grupper och för att segregera elevunderlaget så att elever från resursstarka hem hamnar på vissa skolor och elever från resurssvaga hem hamnar på andra. Därför behövs ett gemensamt skolval där alla huvudmän och alla elever ingår och där valperioder införs som administreras av det offentliga och inte av varje skolhuvudman. Forskare vid Uppsala universitet har så sent som i våras belagt att det förekommer diskriminering i skolvalet så som det nu är organiserat. Materialet består av tusentals mejlsvar som kommit sig av att fingerade föräldrar har gjort förfrågningar om skolplats till enskilda skolenheter. Av mejlen som skickades framgick de frågandes namn och yrke. På så vis har forskarna kunnat konstatera att undersköterskan får ett mindre välkomnande och mer avvisande svar än tandläkaren. Den med ett svenskklingande efternamn får ett bättre bemötande och mer information än den med ett arabiskklingande efternamn. Föräldrar med socioekonomiskt svagare ställning det vill säga kort utbildning eller utländskklingande efternamn kan alltså vänta sig ett kyligare bemötande och ha svårare att få plats än de med svenskklingande efternamn och en längre utbildningsbakgrund. Samtidigt har Skolinspektionen granskat hur de fristående skolorna sköter sin egen antagning. I våras granskades 30 skolor och 24 av dem fick kritik. Kritiken bestod i att de samlar in uppgifter vid ansökningstillfället som inte får användas för att göra urvalet. Det gäller till exempel elevens etnicitet eller stödbehov. Andra kritikpunkter var att det inte vara transparent vilka urvalsgrunder som hade använts. Familjer som ansökt vet till exempel inte varför de fick plats eller inte. I juni 2020 rapporterade Aftonbladet om rektorer som blir uppringda av skolor som deras befintliga elever har sökt sig till för skolbyte för att ta referens på eleverna som sökt om att byta skola innan beslut om antagning sker. Det betyder alltså att rektorer får lämna referens på lågstadiebarn i det skolvalssystem som vi nu har. Frågor kunde handla om sociala problem dyslexi eller andra diagnoser. Det kan alltså få prestigeskolor att välja bort barn som har den typen av svårigheter. Redan 2013 avslöjade Uppdrag granskning att en studiemotiverad tolvårig flicka med bra betyg är betydligt mer välkommen i många friskolor än en tolvårig pojke med dåliga betyg. Uppdrag granskning frågade 50 friskolor varav 27 hade plats för flickan medan bara hälften av de 27 hade plats för pojken vid samma tidpunkt. Jag är på rak svenska förbannad sa Edholms partikamrat Björklund då i medierna. Nu tio år senare har Lotta Edholm faktiskt möjlighet att göra någonting åt detta. Det är liksom inbyggt i systemet. Den som driver skola kan förväntas ha högre kostnader än i genomsnitt för elever där det finns svagare uppbackning från hemmet och för elever med annat modersmål än svenska eller som har olika former av stödbehov. Därför har särskilt skolor med ägare som kräver lönsamhet starka incitament att vilja selektera ett elevunderlag med goda förutsättningar att klara skolan. Systemet missgynnar på det här sättet samhällets resurssvagaste grupper som barn till föräldrar med kort utbildning och barn med annan språkbakgrund än svensk diskrimineras systematiskt. Det duger inte. Huvudmännen klarar inte av att sköta sin egen antagning. Frågan var: När kan vi förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval?	3752
3573	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Herr talman! När man inte vill förändra politiken och verkligheten kan man ge sig in i siffertrixande. Om landsbygdsministern inte tycker att Tyskland gör rätt i sitt sätt att räkna bör ju inte vi ta efter utan hålla oss till det som Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån presenterar. All skog kan inte avverkas; det kan handla om myrar eller skog som står på berg. Men bara för att den inte kan avverkas betyder det inte att den är skyddad. Det är viktigt att skyddet är ekologiskt representativt. Vi har skyddat väldigt lite av den produktiva skogsmarken för att den har ett högt ekonomiskt värde. Där måste vi skydda mycket mer. De siffror som finns för den produktiva skogsmarken i Sverige visar att skyddet ligger på runt 7 procent. Vi har haft ett mål om 20 procent vilket betyder att vi behöver satsa oerhört mycket mer på just denna skog om vi ska kunna uppnå våra egna miljömål. Nu talas det om 30 procent. Vi behöver alltså accelerera skyddet och inte dra bort 70 procent av anslagen. Vi borde steppa upp i stället. Jag välkomnar som sagt Kristdemokraternas nya hållning i fråga om forskning. Det står i stor kontrast till vad Kristdemokraterna tidigare sagt det vill säga att vi har ett hållbart skogsbruk. Såväl Sveriges lantbruksuniversitet som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gång efter gång tydligt slagit fast att vi inte har ett hållbart skogsbruk i Sverige. Kalhyggesbruket är den huvudsakliga orsaken till förlusten av arter och utarmning av de skogliga ekosystemen. Det handlar återigen om existensen för 394 arter. Inledningsvis nämnde landsbygdsministern att vi ska värna den biologiska mångfalden och arbeta mot utrotning. Menar han allvar med dessa ord står det väldigt klart i forskningen och i rapport efter rapport hur det ligger till. Senast i dag kom den tyngsta rapporten hittills om Sveriges miljötillstånd och om en fördjupad miljömålsutvärdering. I den fokuserar man på skogsbruk och biologisk mångfald. Återigen sägs där att läget i skogen är kritiskt att skogsbruket inte är samhällsekonomiskt effektivt att det förekommer en rad marknadsmisslyckanden och att man behöver övergå till naturanpassad brukningsmetod inom skogsbruket. Om ministern alltså menar allvar med att han har svängt i fråga om forskning bör han kunna titta på dessa forskningsrapporter ta till sig dem och omsätta dem i politik. Det handlar som sagt inte om åsikter utan det är fakta. Det är politikens och inte minst landsbygdsministerns uppgift att kunna ta till sig dessa fakta och hitta vägar fram för att ställa om skogsbruket till ett mer naturnära skogsbruk och satsa mer pengar på att skydda natur som behöver skydd. Landsbygdsministern nämner landsbygden i sitt anförande. Jag vill åter verkligen understryka att kalavverkningar och stora kalhyggen inte gynnar landsbygden eller lokala jobb. Det vi kan tacka det storskaliga trakthyggesbruket för är de 4 7 träd som i genomsnitt sparas per hektar den sjunkande lönsamheten för den enskilda brukaren och de cirka 126 miljonerna ton koldioxid per år. Utvärderingar visar att miljöhänsynen har minskat. Det finns rödlistade arter som lever i skogen och i det förbrunade och förgiftade vattnet. Vi står på individens sida snarare än industrins sida i det här. Det är därför vi behöver ett naturnära hyggesfritt skogsbruk.	3322
3574	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tror att få av de hundratusentals svenska ägarna av skogsfastigheter känner igen sig i Miljöpartiets beskrivning av slakt" "våra sista spillror" och "det ohållbara skogsbruk som vi har". Många svenska skogsägare lever av och för sin skog. Det är de som är experter på sin skog och de ska ha rätt att äga och bruka sina fastigheter. Det är på den vägen vi kan gå framåt för att ta hänsyn. Att Miljöpartiet inte är någon stor vän av svensk skogsnäring vet de allra flesta. Det som jag kan fundera på är att ni så blint avstår från att ta ansvar för er politik. I ert budgetförslag vill ni i grunden ändra förutsättningarna för det svenska skogsbruket och i praktiken slå undan benen för stora delar av näringen. Men de förluster som er politik de facto skulle innebära i form av förlorade jobb förlorade skatteintäkter och förlorade exportintäkter har ni inte med i er budget. De pengar som finansierar vår gemensamma välfärd växer inte på träden men det är de träd som växer vårdas och avverkas som finansierar vår välfärd. Att jag och ledamoten inte har samsyn kring skogen är nog ingen stor överraskning för särskilt många. Men jag saknar faktiskt två röster i den här debatten och det är rösterna från ledamotens tilltänkta samarbetspartner Centerpartiet och Socialdemokraterna. Regeringen och regeringsunderlaget inklusive Sverigedemokraterna har en samsyn om skogen: Den ska brukas som en klimatsmart resurs. Men hur ser det ut i ditt alternativ? Talar du för hela ert regeringsalternativ eller talar du bara för Miljöpartiet? "	1561
3575	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Herr talman! Jag har suttit i riksdagen sedan 2018 och har blivit personkryssad in i riksdagen. Det har jag blivit för att jag vill föra naturens talan i vår demokrati. Det handlar om alla de tusentals hotade arter som vi har ansvar för. Därför talar jag för deras skull och för deras existensrätt i vårt land och i världen. Jag kommer inte att ta ansvar för andra partier. Jag kommer att försöka påverka så brett jag kan och så starkt jag kan med den röst som jag har fått på demokratisk väg. Landsbygdsministern säger att han inte tror att jag har förståelse för skogsägare att de inte skulle känna igen sig i den här politiken och att den skulle missgynna dem. Det tycker jag avslöjar väldigt mycket om vilka som landsbygdsministern främst pratar med. Det måste ju vara vd:arna för de största skogsbolagen alltså inte de enskilda individer som missgynnas av den förda skogspolitiken. Vi pratar om arbetstillfällen. På 80-talet fanns det cirka 30 000 årsarbeten i skogsbruket. I dag ligger siffran på 16 000. Det är främst inom det storskaliga skogsbruket som jobben minskar eftersom vi rationaliserar och gör större och större hyggen. Det behövs mindre och mindre arbetskraft för detta. Det storskaliga skogsbruket behöver väldigt få personer som arbetar. Med ett hyggesfritt skogsbruk skapas i stället fler jobb på landsbygden. Det är också så att mindre än 3 procent av skogsnäringens arbetstillfällen ligger i glesbygden i dag. Det här vill vi ändra. Det är därför vi för en politik där vi lyssnar på skogsägarna i Sverige som vill ha bättre lönsamhet. Frågan till landsbygdsministern är: Vad tänker ni och er regering göra för att stärka lönsamheten för individen för den enskilde markägaren?	1710
3576	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! I linje med förvaltarskapstanken ska vi både bevara och uthålligt bruka våra naturresurser. Det här är också kärnan i ett hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk ser till helheten när vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vårt nuvarande skogsbruk skapar förutsättningar för 10 procent av de svenska exportinkomsterna 145 miljarder kronor per år. Skogssektorn anställer totalt sett cirka 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen ungefär varje år lika mycket koldioxid som Sverige släpper ut. Skogspolitiken ska utgå från skogsägarens drivkrafter för det är till sist den enskilde skogsägaren som förvaltar sin skog. Vi måste bygga mer underifrån och bygga på affärsmässigt ansvar och en stolthet att producera bra produkter för klimatet för miljön och för jobb och hållbar tillväxt. Vårt uppdrag som politiker är att undanröja hinder och skapa stabila villkor. De skyddade områden vi redan har i dag kan förlora sina värden om vi inte sköter dem tillräckligt bra. Jag menar att det är viktigt att staten inte enbart ska prioritera mer strikt skydd utan se till helheten av alla våra åtaganden. Det är viktigt att arbeta kostnadseffektivt inte minst i de här tiderna. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1373
3577	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Lawen Redar har frågat mig hur jag kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska respekteras på nationell regional och kommunal nivå. Jag har även fått frågan vad jag avser att göra för att motverka hat och hot som riktas mot kulturverksamheter såsom bibliotek och enskilda konst- och kulturutövare. Vad gäller respekten för principen om armlängds avstånd bör det inte finnas någon tvekan om att regeringen står bakom denna. Principen är en självklar utgångspunkt för regeringen liksom i Tidöavtalet. I min roll som kulturminister kommer jag därför fortsatt att arbeta för värnandet om principen. Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning samt intresset för bildning upplysning utbildning och forskning. Av lagen följer också att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen är därmed ytterst viktig för att synliggöra bibliotekens uppdrag. Hat och hot som riktar sig mot konst- och kulturutövare är såklart också något mycket allvarligt. I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kulturen ska vara en dynamisk utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. De kulturpolitiska målen är i sin tur en viktig hörnsten och en bra utgångspunkt i mitt arbete som kulturminister men också för de myndigheter som verkar inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har till exempel i uppdrag att uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot våld och trakasserier. Därtill bidrar bland annat Myndigheten för kulturanalys med rapporter och andra typer av underlag som gör det möjligt att följa utvecklingen och hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande.	1859
3578	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Den här interpellationsdebatten föranleds av en rad kulturpolitiska händelser som har ägt rum de senaste åren och fortsatt så sent som den gångna hösten. Jag vill inleda med att tacka kulturministern för svaren på mina tre frågor men jag är inte helt nöjd eftersom det kulturministern uttrycker här både i tal och i skrift faktiskt saknar efterlevnad och förankring i verkligheten. Min första fråga till kulturministern var hur ministern kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas och respekteras på nationell regional och kommunal nivå. På frågan svarar kulturministern här att det inte borde finnas något tvivel om att regeringen står bakom om principen samt att detta tydliggjorts i Tidöavtalet som är en överenskommelse mellan Moderaterna Kristdemokraterna Liberalerna och Sverigedemokraterna. Jag ställer dock frågan just för att jag känner tvivel och stor oro kring om principen kommer att efterlevas med den här regeringen och dess samarbetsparti. Principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet är en central och viktig del av svensk förvaltningstradition inte minst inom kulturpolitikens område. Armlängds avstånd handlar om att upprätthålla en avvägning mellan folksuveränitetens politiska ambitioner och den sak- och yrkeskunskap som finns på de olika offentliga förvaltningsområdena. Förvaltningsidén bygger på att de som sitter på den politiska makten inte ska kunna använda sin maktposition till att utnyttja offentliga medel för att påverka människors världsbild och bilda politisk opinion. Bakom principen finns en auktoritär historia av nazister fascister och kommunister som lade stora resurser på att förhärliga den egna maktutövningen. Ideologiskt handlade det om att odla befolkningen till att stödja en viss världsbild och människosyn. Enligt fackförbundet Diks rapport Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg från i höstas anger offentliganställda som arbetar med kulturfrågor att man är rädd att inte kunna utföra sitt arbete utifrån yrkesetiska principer. Rapporten är en tydlig hänvisning till det som hände den före detta förvaltningschefen Sofia Lenninger som blev omöjlig i Sverigedemokraternas Sölvesborg. Det dåvarande sverigedemokratiska styret ville begränsa böcker på andra språk än svenska och Lenninger som försvarade bibliotekslagens principer blev av med sitt jobb. Inte långt efter den händelsen polisanmälde Sverigedemokraterna Norrköpings stadsmuseums utställning. Det ledde till att museet under en tid tog bort en av de bilder som orsakade anmälan. Bilden kom sedan tillbaka men det är viktigt att poängtera att det inskränkte verksamheten och utställningen. Den här hösten har sverigedemokrater i flera kommuner anmält och ställt krav på att populära sagostunder på bibliotek ska stoppas. Sagostunderna som har pågått sedan 2017 möts nu av hat och hot till den grad att man behövt anlita väktare som säkerhetsåtgärd. I kommun efter kommun har under hösten kulturchefer behövt påminna lokala företrädare om principen om armlängds avstånd. Det här är exempel på hur man genom nedläggning polisanmälan och exkludering agerar för att minska möjligheterna för den kultur man inte vill se och stärka den kultur som främjar de åsikter och den samhällsuppfattning man själv har. Till och med i Tidöavtalet som ska garantera principen om armlängds avstånd framgår nu att anmälningsplikt ska råda på kommunala och statliga verksamheter som bibliotek och museer. Min fråga är därför: Hur ser kulturministern på den här verkligheten som har skett så sent som i höstas? Hur ska hon verka för att upprätthålla principen om armlängds avstånd? Kommer det att bli konkreta åtgärder för att garantera principens efterlevnad på nationell regional och kommunal nivå?	3777
3579	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Tack statsrådet för svaret på Lawen Redars angelägna interpellation! Vi pratar här om principen om armlängds avstånd och om att konsten ska vara fri - en helt grundläggande princip inte minst för demokratiska länders framväxt i Europa och också en princip som har väglett Sveriges kulturpolitik under decennier. Det är helt uppenbart så att den skrivning som finns i Tidöavtalet om armlängds avstånd inte delas av partierna i regeringsunderlaget och det är också ett av skälen till interpellationen och ett av skälen till att även jag vill ställa frågan till kulturministern hur hon ämnar agera för att både stärka och värna principen om armlängds avstånd och konstens frihet i praktiken. Jag tycker att det är glädjande att kulturministern så tydligt uttryckte att det vi har sett hända i Trelleborg Kalmar och Gävleborg när det gäller att vilja förbjuda sagostunder och ge sig in och tycka till om hur en lucia i ett luciatåg ska vara är ett övertramp mot principen. Där var kulturministern tydlig och det tackar jag för. Men jag var själv i en debatt med Sverigedemokraternas partisekreterare innan jul och han var å sin sida väldigt tydlig med att han inte uppfattade att det här var ett övertramp mot principen och att det för Sverigedemokraternas del naturligtvis måste finnas en möjlighet att gå in och tycka till och påverka innehållet i kulturuttryck om det är skattefinansierat. Detta herr talman är en helt ny tolkning av principen om armlängds avstånd en tolkning som inte minst många inom kultursektorn nu blir väldigt oroliga för. Frågan är därför: Hur ämnar kulturministern agera för att det ska bli en samsyn inom regeringsunderlaget i den här frågan? Vad kan göras mer för att stärka principen om armlängds avstånd? Delar kulturministern Sverigedemokraternas partisekreterares åsikt och uttalande om att det inte råder någon konflikt inom regeringsunderlaget om den här tolkningen?	1929
3580	Jonas Andersson (SD)	SD	Herr talman! Den här interpellationen är varken ställd av eller riktad till en sverigedemokrat men som vi hör rör den Sverigedemokraterna i allra högsta grad. Vi nämns åtskilliga gånger i interpellationen och därför står jag nu här i talarstolen. Socialdemokraterna och dess olika förgreningar ute i det offentliga samtalet försöker återkommande på ett mycket uppenbart vis på olika sätt använda Sverigedemokraterna som ett slagträ mot regeringspartierna när det kommer till kulturpolitiken. Det är mycket tydligt när det gäller frågan om skattefinansierade dragqueensagostunder för små barn. Man kan tänka sig att Socialdemokraterna gör detta för att man vill rikta ljuset bort från hur illa man själva har skött kulturpolitiken i regeringsställning. I interpellationen kan man notera hur Socialdemokraterna och Lawen Redar insinuerar och närmast säger rätt ut att Sverigedemokraternas kritik mot dragqueensagostunderna har lett till de hot hon talar om. Det är extremt ohederligt. Det här är skrämselpropaganda från Socialdemokraterna som syftar till att tysta och skrämma upp dem som deltar i debatten. Låt oss inte luras av dessa socialdemokratiska dimridåer! Sverigedemokraterna har inte motsatt sig konceptet om armlängds avstånd i kulturpolitiken. Det är en del av Tidöavtalet och det står vi för. Det finns dock gränser där man som folkvald politiker måste få säga ifrån när det gäller hur skattebetalarnas pengar nyttjas. Låt oss ta ett exempel. Många partier har kritiserat att olika statsbidrag har visat sig gå till exempelvis islamism eller annan extremism. Då har man kunnat kritisera de enskilda inslagen i kulturpolitiken. Kan man ifrågasätta sådana detaljer i delar av kulturpolitiken när man anser att en gräns har passerats ja då menar jag att man även måste kunna prata om det när det gäller fallen med dragqueensagostunderna. Principen om armlängds avstånd är en viktig princip men det finns också andra värden och principer att ta hänsyn till som en ansvarsfull folkvald politiker. Hur tycker Lawen Redar att man ska agera som folkvald politiker om principen om armlängds avstånd kolliderar med andra viktiga värden och principer till exempel att sätta barnens bästa i främsta rummet? Det är knappast så att dessa dragqueensagostunder har kommit till i första hand för barnen utan det handlar om att det finns vuxna som vill bryta normer. Dessutom sker det här i en sexualiserad inramning vilket bland annat framgår av namnen på de dragqueens som varit inblandade i sagostunderna i Sverige. De kallar sig saker som - ursäkta språkbruket herr talman men jag citerar - Fröken Skamlös Vinhora" och "Bystiga Damen". Det är alltså så det låter i samband med de här sagostunderna. "	2720
3581	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Herr talman! Jag vill med anledning av interpellationen framföra två saker. Den ena saken gäller interpellationens första fråga och dess antydan att kommuner inte får avsluta eller ändra delar av sin verksamhet vilket frågan i praktiken innebär. Här vill jag understryka det kommunala självstyret som finns befäst i såväl regeringsformen som kommunallagen. Det står naturligtvis över eventuella vägledande principer som exempelvis fastslås i Tidöavtalet. Visst kan man verka för att principen ska respekteras på samtliga parlamentariska nivåer som efterfrågas i interpellationen men i interpellationens brödtext verkar åtgärder efterfrågas mot kommunernas möjlighet att fatta egna beslut som i det här fallet med dragqueensagostunderna. Socialdemokraternas vilja skulle innebära en olycklig utveckling av just förhållandet mellan stat och lokalpolitik. Herr talman! Den andra saken är följande formulering i interpellationen: Denna höst har sagostunderna kritiserats av Sverigedemokraternas företrädare på lokal nivå vilket även fått stöd av nationella företrädare. Uppmärksamheten har lett till att sagostunderna utsatts för allvarliga hot där man har behövt anlita vakter." Följdfrågan blir: Hur motverkar vi hat och hot? Frågan i sig är ständigt relevant men vi kan absolut inte acceptera att man utan några seriösa belägg kopplar de eventuella hoten och det eventuella hatet till den fullt rimliga kritik som våra företrädare har lyft upp på lokal nivå. Med den logiken skulle man kunna koppla allt hat allt våld och alla hot som sverigedemokratiska företrädare har fått utstå genom tiderna till socialdemokrater som har ifrågasatt vår politik - innan man har tagit efter den det vill säga. Jag anser att dessa två perspektiv är viktiga att lyfta fram. "	1773
3582	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Jag vill bara förvissa mig om att jag hörde rätt alldeles nyss. Jag satt här i bänken och lyssnade på debatten och jag hade inte planerat att delta i den till dess Jonas Andersson begärde ordet - och jämställde det att vara transperson med det att vara terrorist. Det var det jag hörde Jonas Andersson säga! Om jag har missuppfattat eller hört fel tycker jag att Jonas Andersson ska använda sitt nästa inlägg till att förtydliga vad han egentligen menar. Inte kan det väl vara så att han jämställde att vara transperson med att vara terrorist?	561
3583	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Den bild som Linus Sköld ger av hur skolvalet ibland fungerar i Sveriges skolor är extremt frustrerande och upprörande. Det är också därför som uppdraget nu finns att få till stånd ett gemensamt skolvalsystem som ligger på en offentlig aktör. Det innebär i praktiken antingen på enskilda kommuner eller på staten. Det är inte bestämt än vilken som är den mest lämpliga aktören för att göra detta men det behövs. Det behövs självklart också förutsägbara och tydliga kriterier i ett sådant system. Skolverket har nu ett uppdrag att lägga fram ett förslag och det jobbar med frågan just nu. När det sedan har kommit med sitt förslag får vi naturligtvis diskutera det igen. Men jag vågar inte säga exakt när detta kan ske. Det är lite för tidigt.	763
3584	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Jag tänkte använda det här inlägget till att försöka förtydliga mig eftersom frågeställaren tyckte att jag var otydlig i vad jag hade levererat för budskap i mitt huvudanförande. Jag ska göra ett försök till och se om jag kan vara tydligare denna gång. Inledningsvis vill jag betona att min utgångspunkt är att varje enskilt parti som ingår i Tidöavtalet och ingår i regeringen tar ansvar för att avtalet respekteras och fullföljs. När det gäller respekten för principen om armlängds avstånd kan jag återigen förtydliga att jag i rollen som kulturminister och hela den här regeringen står bakom principen och att vi aktivt kommer att värna den. Som kulturminister är det min uppgift att lyfta fram och synliggöra värdet av principen. Det gör jag bland annat genom att delta i debatten och jag är tacksam för att jag har fått möjlighet till det via frågeställaren. Det sker också i dialog med kulturpolitiska företrädare på olika nivåer och andra aktörer där jag återkommande lyfter upp vikten av principen och betonar värdet av densamma. Mandatperioden har precis inletts och det kommer att finnas många tillfällen att göra detta framöver. Regeringens mandatperiod har nyligen påbörjats och jag kommer att återkomma om konkreta åtgärder som vi ska genomföra den kommande perioden. Utgångspunkten kommer naturligtvis att vara de nationella kulturpolitiska målen men också de prioriteringar som presenterades i regeringsförklaringen den 18 oktober. Samtidigt bör det uppmärksammas att regeringen har arbetat aktivt med den löpande styrningen under inledningen av mandatperioden. Vi fattade till exempel nyligen beslut om regleringsbreven för de statliga myndigheterna inom kulturområdet och snart kommer också de årliga myndighetsdialogerna som kommer att ge ett gott tillfälle och möjlighet för regeringen och mig att inhämta underlag som också kan bidra till den styrningen framöver.	1909
3585	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag vill börja med att tacka kulturministern för att man vid alla de tillfällen jag har tagit upp den kritik som har framförts offentligt har sagt att principen gäller för Sverige. Det är en otroligt viktig markering och det gör mig mer nöjd att höra att kulturministern är beredd att vidta åtgärder för att principen ska upprätthållas. Jag ser fram emot att få ta del av åtgärderna som kommer härnäst. Det är frågor jag kommer att bevaka. Sedan vänder jag mig till Jonas Andersson som ansåg att man inte kan väcka interpellationer som riktar sig till Sverigedemokraterna. Delar av mitt tidigare anförande handlade om den ytterst märkliga konstellation vi har hamnat i här. Sverigedemokraterna är ett parti som har mycket att säga till om i Tidöavtalet men det går inte att granska och ifrågasätta vad partiet har att säga till om med hjälp av de verktyg som vi ledamöter i Sveriges riksdag har tillgång till med anledning av att partiet de facto står utanför regeringen. Det enda sättet att debattera och diskutera hur partiet för sig politiskt och hur partiet avser att driva fram politiken är att framföra synpunkterna via kulturministern. Sedan kommer vi såklart att mötas i andra debatter vad gäller budget och i lagstiftningshänseende. Men med verktyget interpellationer som riksdagen har att tillgå går det inte att möta Sverigedemokraterna. Det är möjligen för att man inte heller vill ta politiskt ansvar. Sedan sas det att en företrädare inte kan säga att vissa verksamheter inte kan genomföras för att de inte är ekonomiskt motiverade eller för att de motverkar det demokratiska samhället. Självklart finns skillnader. Principen om armlängds avstånd handlar inte om ekonomiska företeelser eller att man inte kan sätta ned foten för att en verksamhet strider mot de demokratiska principerna. Då ställer jag följande fråga till Jonas Andersson: Varför kritiserar man inte regeringen för att det inte redan i dag finns en lagstiftning på plats om demokrativillkor för civilsamhället folkbildningen för alla verksamheter inom kulturen för att främja de demokratiska verksamheterna? Men nu har regeringen dragit tillbaka propositionen så vi väntar på var det här ska landa. Mina andra två frågor herr talman handlade om hat och hot riktat mot kulturverksamheter och konst- och kulturutövare. Det vi ser i dag är att tre av fem journalister anger att de någon gång har varit utsatta för trakasserier samt hot och hat i samband med sitt yrkesutövande. Enligt Svensk Scenkonst har hatet och hoten mot skådespelare pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten kraftigt ökat. Hot trakasserier och våld mot bibliotekspersonal är enligt fackförbundet Dik ett vanligt problem. På vart tredje museum har personal hotats av besökare inte minst vad gäller utställningar som kritiserats politiskt. Några av exemplen jag lyfte fram i mitt förra anförande tycker jag ändå förtjänar viss uppmärksamhet. När kultur- och bibliotekschef Sofia Lenninger avskedades och tog ställning mot Sverigedemokraterna fick hon utstå en enorm hatstorm. När Norrköpings stadsmuseums utställning polisanmäldes fick de utstå en hatstorm. När sagostunden Drag Queen Story Hour skulle förbjudas enligt SD fick kulturskaparna motta hat och hot till den grad att väktare har fått bevaka att verksamheten kan genomföras utan att någon skadas. Jag vill vara tydlig med att jag inte riktar kritik mot enskilda sverigedemokrater men jag ser vad som sker när Sverigedemokraterna politiskt markerar mot en funktion som har all rätt att bedriva kulturverksamhet. Det möts då av hat och hot. Det lyftes upp några exempel på hur hat och hot uppmärksammas av olika myndigheter. Här behöver åtgärder vidtas för att konst- och kulturverksamheter ska kunna bedrivas samt konst- och kulturskapare ska känna sig trygga i sin yrkesutövning. I förlängningen handlar det om det demokratiska samhällets utveckling. Vad avser ministern att göra för att förstärka förutsättningarna så att ingen utsätts för hat och hot i samband med yrkesutövning och i samband med att man bedriver kulturella verksamheter?	4097
3586	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Det finns gånger då man måste få säga ifrån fick vi nu i debatten höra från Jonas Andersson Sverigedemokraterna. Det finns gånger då man måste få säga ifrån - mot hbtqi-personer och mot en populär sagostund med dragqueens på ett bibliotek. Det är skrämmande. Den retorik vi hör från Sverigedemokraterna ligger ytterst nära retorik vi har hört från andra länder bland annat från Ryssland och Putin. Flera liknande verbala attacker från politiken och en normförskjutning när det gäller hur man kan prata om hbtqi-personer innebar till slut att man landade i antigaypropagandalagarna 2013. Det är uppenbart att det är härifrån Sverigedemokraterna hämtar sin inspiration. Herr talman! Det största hotet mot våra barn är inte en dragqueen som klär upp sig med smink och glitter och läser en saga på ett bibliotek utan det är att ungdomar inte vågar komma ut. Det är ungdomar som tillhör de mest utsatta grupperna i samhället som mår allra sämst och som utsätts för hat och hot. Där herr talman har vi ett samhällsproblem som jag tycker att den här regeringen och Sverigedemokraterna kan ta itu med på en gång. Min fråga till kulturministern handlar om att ansvaret för denna utveckling nu ligger på regeringen. Markerar man mot denna typ av ageranden och uttalanden från samarbetspartiet eller kommer man att låta det hållas? Står regeringspartierna upp för hbtqi-personers rättigheter? Min andra fråga rör principen om armlängds avstånd. Jag blir glad när kulturministern säger att hon kommer att återkomma med förslag om hur principen om armlängds avstånd kan stärkas. Samtidigt uttrycker nu samarbetspartiet Sverigedemokraterna en ovilja att gå in och stötta den kommunala nivån och jobba med principen om armlängds avstånd där. Det finns ett förslag om att inrätta en kunskapsfunktion för den kommunala nivån - är kulturministern beredd att ta strid för att den ska kunna inrättas?	1909
3587	Jonas Andersson (SD)	SD	Herr talman! Jag tänkte börja med att kommentera Linus Skölds anförande. Det var ett ganska konstigt anförande där han tog upp ord som terrorist och transperson som jag inte över huvud taget nämnde i mitt anförande tidigare. Jag rekommenderar Linus Sköld att i efterhand gå in och titta på mitt anförande. Han kommer då att se att jag inte använde dessa ord. Jag tog upp exempel på när man som folkvald politiker kan behöva bryta in när saker går över gränsen. Det var detta jag talade om. Det Linus Sköld tog upp hade alltså inte med saken att göra helt enkelt. Demokrativillkoren som Lawen Redar lyfte upp är naturligtvis en viktig fråga där vi från Sverigedemokraternas sida länge har varit pådrivande. Det kommer att komma förslag om detta på riksdagens bord så jag kan ge Socialdemokraterna glädjande besked. Självklart ska vi ta tag i den viktiga frågan. Här har ju inte minst vi också varit drivande. När det sedan gäller principen om armlängds avstånd och styrning av kulturen har kritiken varit tung i samhällsdebatten mot hur de föregående rödgröna regeringarna inskränkte den konstnärliga friheten under sin tid vid makten. Problemet framgick tydligt inte minst av rapporten Så fri är konsten från Myndigheten för kulturanalys som kom för ett par år sedan. Enligt rapporten var det tydligt att jämställdhets- och mångfaldskrav med mera som Socialdemokraterna och de rödgröna stod bakom ledde till inskränkt konstnärlig frihet bland annat på filmområdet. Så Lawen Redar hur går era egna socialdemokratiska vänsterinriktade identitetspolitiska satsningar med jämställdhets- och mångfaldskrav kvotering och så vidare ihop med armlängds avstånd i kulturpolitiken? Svara gärna på det!	1715
3588	Leonid Yurkovskiy (SD)	SD	Herr talman! Utifrån det jag har hört i debatten kan jag i alla fall med glädje konstatera att även om det råder lite förvirring om sakförhållandena är samtliga partier överens om att hat och hot ska motarbetas. Men utifrån det jag har hört uppstår också en följdfråga till Socialdemokraterna och interpellanten. Om rimlig kritik och ifrågasättande av en kommuns verksamhet i det här fallet sagostunder med dragqueens likställs med en antidemokratisk hållning och föranleder en interpellation om hot och hat vore det väldigt intressant att veta hur allmänheten i Socialdemokraternas värld ska få ändra på hur skattepengar används inom kulturen till exempel om inte via politiken. Då måste man komma med alternativ. Sedan var det ett intressant anförande från Socialdemokraternas Linus Sköld. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva förklara detta för en socialdemokrat: Alla muslimer är faktiskt inte islamister och alla islamister är inte heller terrorister. Det var ordet islamist som användes av Jonas Andersson om jag minns rätt inte terrorist. Inte heller är alla dragqueens transpersoner så den jämförelse som Linus Sköld lyfte fram är helt felaktig. Jag vill också understryka att det helt klart kan finnas en rad olika situationer där det är olämpligt att skattepengar går till något som hamnar inom ramen för skattefinansierad kultur. Då ska man våga säga ifrån utan att det ska bli en debatt om demokrati hot och hat.	1442
3589	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Vi får väl låta frågan om exakt vilket ord som användes avgöras när protokollet från denna debatt kommer. Jag har för mig att extremism var det begrepp som användes. Nåväl poängen är denna. Jonas Andersson sa att det han ville uttrycka var när man som folkvald politiker kan bryta in och alltså lämna principen om armlängds avstånd. Han nämnde exemplen extremism och dragqueens på bibliotek. Det är alltså vid de två tillfällena. Jag tänker att detta egentligen är ett uttryck för Sverigedemokraternas sätt att se bildning och kultur som ett verktyg för att skapa den svenska nationen så som de vill ha den. Detta är i sanning oroande. Det är egentligen detta Jonas Andersson försöker säga. Kulturella uttryck som Sverigedemokraterna inte håller med om och inte gillar kan man alltså intervenera mot. Jag tänker att det är detta som är poängen i Jonas Anderssons anförande. Och så fick det den olyckliga konsekvensen att det lät som att han jämställde transpersoner med terrorister.	1001
3590	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Jag skulle avslutningsvis vilja rikta ett stort tack till Lawen Redar för denna interpellation. Det finns sannerligen skäl att diskutera denna fråga vidare och att låta det vara en öppen och obunden diskussion. Jag kan konstatera att vi båda står för ett fritt och obundet kulturliv och att detta är en självklar del av ett demokratiskt samhälle. Jag uppfattar också att vi är helt eniga om att hat och hot mot kulturutövare och kulturverksamheter är både allvarligt och förkastligt. Där tror jag att vi politiker har ett stort ansvar för att synliggöra fördöma och också agera mot hat och hot i alla lägen i synnerhet mot de grupper som jobbar hårt för att upprätthålla våra demokratiska värden. Där ingår kulturskapare journalister och även politiker. Det är viktigt att hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande. Genom att diskutera denna fråga här i riksdagen i dag bidrar vi inte minst till att fortsatt hålla det arbetet levande. För detta vill jag verkligen tacka!	1021
3591	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Tack till kulturministern och till alla deltagare i den här debatten! Jag tycker att den var spännande utifrån många olika aspekter. Synen på kulturens frihet och principen om armlängds avstånd är verkligen någonting vi delar. Jag ser däremot att vi har ett regeringsunderlag som frekvent arbetar med den här frågan. Det sista som gjordes av tidigare kulturminister Amanda Lind var att ta initiativ till utredningen. Den socialdemokratiska kulturministern strök några delar i regleringsbreven. Men det fanns också en uppmaning i Myndigheten för kulturanalys rapport att vidareutveckla arbetet för att nå kunskapshöjande insatser på regional och kommunal nivå. Det är min absoluta uppmaning att kulturministern tar vid för det kommer att behövas i det samarbetsunderlag med Sverigedemokraterna som kulturministern sitter med. De yttrar där och även här i dag att de inte har några som helst problem med att de har lokala företrädare eller nationella företrädare för den delen som tycker att det är av vikt att stryka verksamheter som faktiskt främjar det demokratiska utbytet och kunskapsinhämtningen och som når de barn och unga som behöver få tillgång till läsning och till kulturella aktiviteter väldigt nära sig på sin ort och på sitt lokala folkbibliotek. Den andra frågan gäller konst- och kulturskapares möjligheter att bedriva sitt arbete utan att mötas av stormar av hat och hot. Det är ett arbete som måste fortgå. Ett av de initiativ som den socialdemokratiska regeringen tog var att titta på det straffrättsliga ansvaret det vill säga att förstärka förutsättningarna för framför allt journalister att kunna granska och bedriva sitt arbete eftersom de bär en sådan samhällsviktig funktion. Här skulle den här regeringen kunna vidta åtgärder för att ytterligare se över förutsättningarna också för konst- och kulturskapare. Min uppmaning till ministern är att fortsätta i alla fall det man sagt här i dag om att framkomma med initiativ. Vi kommer med stor nyfikenhet och engagemang att ta del av det arbete som kulturministern avser att fortsätta med. Men jag ställer mig fortsatt kritisk till det samarbetsparti som är underlaget till den här regeringen och som dessvärre arbetar i motsatt riktning.	2233
3592	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Jag tycker att det är fint att vi kan hitta en sådan enighet och som jag var inne på tidigare ser vikten av att kunna samarbeta men också diskutera utifrån olika infallsvinklar i de här viktiga frågorna. Hot och hat är någonting som vi aldrig kan acceptera mot någon i samhället. Det är extra viktigt när det riktas mot konst- och kulturutövare av olika slag. Det är också därför vi slår fast i de kulturpolitiska målen att kulturen ska vara en dynamisk utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Jag tycker att vi alla ska bära med oss de slutorden i den här interpellationsdebatten för jag tror att de kommer att vara viktiga för oss i många samhällsfrågor framöver. Att koppla den obundna kraft som ligger i kulturen till yttrandefriheten tror jag är viktigt för oss alla att efterleva. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	873
3593	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Lawen Redar har frågat mig om jag har för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet. Lawen Redar har också frågat mig om jag avser att ta några initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet samt hur jag avser att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara öppna för alla". Jag vill inleda med att betona att biblioteken enligt bibliotekslagen (2013:801) ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De har också i uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning upplysning utbildning och forskning. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. För att vi ska bekämpa skuggsamhället är det dock viktigt att ha kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning rättvisa och att vara lika inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas. Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska skuggsamhället. Ett exempel är att i enlighet med Tidöavtalet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt för myndigheter och kommuner i syfte att hitta personer som befinner sig illegalt i Sverige. I Tidöavtalet anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden till exempel i sjukvården. Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver naturligtvis utredas närmare. "	1603
3594	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Jag tror att vi i den här debatten också ska prata en stund som kriterierna. Det är värt att ta på allvar. Det hänger liksom ihop med detta. Först och främst: Skolvalet är här för att stanna. Familjers önskemål om plats ska fortsatt ges helt avgörande betydelse för var barnen hamnar i skolan. Det är alla överens om. Men skolvalet behöver förändras för att bli mer rättvist. Den ena förändringen är det gemensamma skolvalet och den andra ska vi prata mer om nu. Den handlar om kriterier. Det så kallade fria skolvalet är nämligen inte fritt i den meningen att alla elever har rätt till den skolplacering som de själva har valt. När det finns fler sökande till en skola än det finns platser på skolan måste man göra ett urval och det som skiljer mitt parti från de högerkonservativa i den här frågan är synen på vilka grunder som ska användas för att göra detta urval. Att använda kötid som urvalsgrund är segregerande. Den som har bäst koll på systemet ställer sina barn i kö först. Det ger en socioekonomisk skiktning av elevunderlaget i populära fristående skolor. Därför har vi föreslagit att man förbjuder kötid som urvalsgrund. Tidöavtalet däremot som Lotta Edholm har ingått med sverigedemokrater moderater och kristdemokrater säger att kötiden ska finnas kvar men kortas. Tidöavtalet pekar ut två reformer gällande skolvalet. Den ena är att införa obligatoriskt och gemensamt skolval. Den andra är att behålla kötid som urvalsgrund men korta den. Ministern hade tillfälle både i interpellationssvaret och i sitt svar på en skriftlig fråga som jag lämnade in under juluppehållet - eftersom den här debatten drog ut ganska långt på tiden - att förklara hur bevarad men kortad kötid skulle leda till ökad rättvisa i skolvalet. Ministern har glatt förklarat hur ett gemensamt skolval skulle leda till ökad rättvisa i skolvalet men kategoriskt undvikit att prata om hur kötid som urvalsgrund ska stödja rättvisan. Och det är inte så konstigt. Lotta Edholms partiledare Johan Pehrson vecklade ju in sig i resonemangen om kötid i SVT:s partiledarutfrågning just före valet - så till den grad att det nästan lät som om Liberalerna ville samma sak som vi socialdemokrater nämligen att förbjuda kötid och använda randomiserat urval för att ge alla sökande lika möjlighet att komma in på en skola. Bara veckor dessförinnan hade Liberalerna presenterat sitt valmanifest som slog fast ett nej till lottning. Och nu har de i Tidöavtalet tillsammans med sverigedemokrater och moderater landat i en konsertbiljettsmodell där den som har snabbast internet eller den som inte jobbar på natten när ansökningen öppnar kommer att bli den som kan komma först i kön. Detta kommer fortfarande att gynna familjer med stark socioekonomisk ställning som har koll på systemet. SJ prövade förresten den här modellen med tågbiljetterna över jul och nyår. Fråga SJ om de tycker att det funkade bra! Fråga deras resenärer om de tyckte att biljettförsäljningen blev rättvis! Systemet kraschade och SJ tvingades att ersätta en massa resenärer för att de hade fått betala överpris som en följd av kraschen. Herr talman! Det enda rimliga är att avskaffa kötid som urvalsgrund. Men de som vill skydda de fristående skolornas möjlighet att gå med överskott drar givetvis en lans för skolköerna för det finns stora pengar att tjäna på att segregera elevunderlaget så att man kan få högpresterande elever som man kan undervisa till en lägre kostnad. Vad tycker ministern om det här? Är det rättvist att den som sitter på den bästa internetuppkopplingen har störst chans att komma in på populära skolor? Är kötid som urvalsgrund en del av ett rättvist skolval enligt ministerns mening?	3686
3595	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret på den här interpellationen som handlar om Tidöavtalet och bibliotekslagstiftningen. Kulturministern lyfter vikten av att motverka skuggsamhället. Slaveriliknande arbetsvillkor lönedumpning motverkande av den svenska arbetsmarknads- och kollektivavtalsmodellen och arbetslivskriminalitet är egentligen inga frågor som tidigare intresserat moderater. Historiskt sett är det dessvärre frågor där Moderaterna själva bidragit till senfärdigheten. Vi socialdemokrater har arbetat konstant för att upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen och motverka arbetslivskriminalitet och lönedumpning för vi vet vad det gör med människor som befinner sig i detta skuggsamhälle. Men den här frågan handlar om någonting mer. Den handlar om Tidöavtalet ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel. Jag ser inga initiativ i Tidöavtalet till krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar eller särskilda satsningar på att motverka arbetslivskriminalitet. Jag ser inga krav på kollektivavtal för de verksamheter som omfattas av rut och rot. Det jag ser är som sagt ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel. Är det rimligt att frångå bibliotekariers yrkesetik och bibliotekens demokratiska kulturuppdrag och därmed inskränka det demokratiska samhällets ordning för att motverka skuggsamhället? Enligt bibliotekslagens ändamålsparagraf ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning upplysning utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. En av de viktigaste delarna i ändamålsparagrafen handlar om att biblioteksverksamheten är en verksamhet som ska finnas tillgänglig för alla. Enligt bibliotekslagen ska alltså biblioteken i vårt land verka för två fundamentalt viktiga principer: det demokratiska samhällets utveckling och att biblioteken finns till för alla. Hur tycker kulturministern att det här överensstämmer med Tidöavtalets punkt om att tillsätta en utredning om anmälningsplikt för kommunalanställda såsom bibliotekarier? Kan krav på angiveri införas utan att ändra i bibliotekslagens ändamålsparagraf om att biblioteken är till för alla? Det är det här jag önskar att kulturministern svarar på. I det nuvarande svaret har jag inte fått besked om det krävs en ändring i bibliotekslagens ändamålsparagraf för att åstadkomma det man vill genom Tidöavtalet.	2575
3596	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Jag tycker att det är intressant att ledamoten på ett så tydligt sätt gör klart att hon och hennes parti har gjort allt för att minska skuggsamhället. Då vill jag påminna Lawen Redar om något. Det är ju hennes parti som har styrt Sverige i åtta år. Det är alltså hennes parti som under åtta år har suttit vid rodret och sett detta skuggsamhälle växa och växa. Åtgärderna från socialdemokratin har misslyckats med att stoppa den lavinartade ökningen av skuggsamhället som bidrar till ett utanförskap som vi nu vill sätta stopp för. Jag varken kan eller bör föregå den utredning som kommer att titta närmare på frågan om anmälningsplikt för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Men jag vill i det här svaret fokusera på bibliotekens huvuduppdrag som jag ser kommer att kvarstå. Biblioteksverksamheten ska fortsatt finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för de frågor som följer därmed. Det är viktiga och centrala frågor för Sverige framöver. Jag gjorde tidigt klart att det är viktigt för mig att barn och unga får en väg in i samhället där kulturen också kan vara en kraft där bildning kan vara nyckeln till framgång och där det inte spelar någon roll var du kommer ifrån utan det spelar roll vart du är på väg. Den här regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska det skuggsamhälle som vi har sett har vuxit fram i dag. Ett exempel är att tillsätta en utredning med förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt men det är bara ett exempel.	1642
3597	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Om det nu är en så otroligt viktig angelägenhet att bekämpa skuggsamhället måste man ju definiera vad det är man menar. Som vi socialdemokrater ser på skuggsamhället handlar det om slavliknande arbetsvillkor och utnyttjande av människor. Det handlar om människor som hamnar i livsvillkor som gör att de har svårt att försörja sig. Man lever som papperslös och har inte förutsättningar att få en normal tillvaro. Men detta tillstånd kan också motverka viktiga system vi har i samhället som att upprätthålla en kollektivavtalsmodell och en arbetsmarknadsmodell. Och i de delarna har jag noterat att Moderaterna aldrig har stått bakom de initiativ som vi socialdemokrater har tagit. När vi kritiserade Lavaldomen för drygt tio år sedan fanns det ingen kritik från Moderaterna. När vi kritiserade den liberala migrationspolitik som fördes med Miljöpartiet var det som att man inte förstod vad vi talade om. När vi har sagt att rot- och rutavdragen ska innebära att företag ska leva upp till kollektivavtalsliknande villkor för att motverka lönedumpning står man inte kritisk. När vi har pekat på kriminalitet i välfärden på grund av avregleringar och privatiseringar är man helt oförberedd att svara på frågor. Detta är centrala ekonomiska frågor för att bekämpa skuggsamhället. Men det vi talar om i dag är demokrati och kultur. Ett samhälle ska upprätthålla infrastruktur för att det i grunden ska kunna vara ett demokratiskt samhälle med stark yttrandefrihet med meningsutbyte för kunskapsförmedling och för kunskap kring läsning. Jag vet inte om kulturministern har noterat att de allra flesta bibliotekarier i det här landet har undertecknat upprop mot att bli angivare av eventuella papperslösa som kliver in på biblioteken. Det är inte för att de är emot att bekämpa skuggsamhället utan det handlar om att frångå sin yrkesetik. Jag vet inte om kulturministern har missat det upprop som har gjorts av sjukvårdspersonal. Vad handlar deras yrkesetik om? Jo det är att tillgodose människors behov av sjukvård i ett akut läge. Frågan här handlar om demokrati kultur och yrkesetik. Vad kommer kulturministern att göra om en utredning kommer fram till att man måste ändra i bibliotekslagen? Angiveri är att frångå principen om att bibliotek är till för alla. Det är i sig en nedmontering av de kulturella friheter vi har i vårt land. Ser inte kulturministern att den här punkten i Tidöavtalet skulle innebära en förskjutning av de grundläggande principer vi har för att främja läsning bildning och kunskapsförmedling och för bibliotekariernas yrkesetik i det här landet? Det är de frågor jag ställer mig. Jag tar med förvåning del av att kulturministern inte ser detta utan låter ändamålet helga medlen.	2734
3598	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Ja jag håller med Lawen Redar om att man måste veta vad det är man menar när man pratar om skuggsamhället. Laven Redar redogjorde för vad hon ansåg är skuggsamhället. Där sa hon också att man lever som papperslös". Att vara papperslös innebär faktiskt att man har fått ett avslag och inte har rätt att vistas i landet. Man har fått saken prövat enligt demokratins spelregler och man har fått ett besked från svenska myndigheter. Demokrati innebär för mig också att beslut ska följas och effektueras och där har jag svårt att stå bakom principen att man kan leva som papperslös. Kan vi fortfarande kalla oss för en demokrati när vi inte vill effektuera och följa det som svenska myndigheter har utfärdat? Vad gäller de ömmande värden som ledamoten nämner vill jag säga att det står inskrivet i Tidöavtalet att det finns situationer där en anmälan skulle kunna strida emot just ömmande värden. Där nämns specifikt sjukvården som Lawen Redar också nämnde. Det är mycket möjligt att det finns fler sådana undantag som bör göras men vilka de undantagen ska vara måste man få en chans att utreda vidare. Och därför varken ska eller kan jag uttala mig om detta just nu i den här talarstolen. Men att stå bakom den demokratiska principen att myndighetsbeslut ska följas och effektueras och att detta trots allt är ett av demokratins värden hoppas jag verkligen att vi kan enas om i dag. "	1404
3599	Lawen Redar (S)	S	Herr talman! Kulturministern ska veta att jag står bakom ordning och reda i migrationspolitiken. Jag står därmed också bakom att människor som inte ska vistas i Sverige ska lämna landet. Det är inte detta som den här debatten handlar om. Den handlar om hur långt man får använda demokratins infrastruktur för att uppnå det målet och vad det är för land man skapar när kulturarbetare bibliotekarier och sjukvårdspersonal ska börja ange människor. Dessa yrkesgrupper har egentligen en annan grundläggande förutsättning för sin yrkesetik. Sjukvårdspersonal har i sin grundläggande yrkesetik att de ska vårda människor. De som arbetar i museiverksamhet eller på bibliotek har demokratin som sin främsta anledning att upprätthålla sin yrkesetik. Det är detta som debatten handlar om. Jag tycker att det är bra att kulturministern lyfter frågan om ömmande värden och att det också finns med i Tidöavtalet. Det jag ställer mig frågande till är hur kulturministern inte kan vara högljudd inför att detta med ömmande värden också borde inbegripa kulturella verksamheter i vårt land. Jag menar att vi är på väg mot någonting som är allvarligt om våra kulturella verksamheter och de som arbetar där ska vara ett led i Tidöavtalets ambitioner. De ska arbeta med demokratins principer yttrandefrihet kunskapsförmedling och läsning och inte åläggas något annat uppdrag. Att bekämpa skuggsamhället står jag helt bakom och detta har jag också arbetat med när jag satt i justitieutskottet 2014-2018. Kulturministern behöver inte betvivla att jag står bakom de principerna. Men som kulturpolitiker är jag ytterst angelägen om att vi inte förändrar förutsättningarna för kulturens infrastruktur till förmån för Tidöavtalet. Låt kulturens olika myndigheter och verksamheter räknas in under de ömmande värdena i den här utredningen!	1825
3600	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Herr talman! Jag skulle avslutningsvis ändå vilja betona vikten av att biblioteken har en tydlig roll där de ska vara öppna och tillgängliga för alla. Biblioteken ska fortsatt också kunna värna det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsbildning kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Detta är centrala frågor för Sverige framöver. Det är också centrala frågor för regeringen framöver och Tidöavtalets ambition är ju att ta ett helhetsgrepp över de samhällsproblemen som Sverige har i dag. Det går inte att plocka ut en del och formalisera en politik för den utifrån helheten utan Tidöavtalet bygger på att möta de samhällsproblem som Sverige har i dag och hitta sätt att få Sverige på rätt köl igen. Det är det som vår regering fick ett mandat av väljarna att göra. Det är också det som vi framöver tänker förvalta och försöka göra på bästa sätt. Jag varken kan eller vill föregripa utredningen gällande anmälningsplikten som kommer att titta närmare på denna fråga. Men jag är övertygad om att vi kan dela vikten av bibliotekens roll i samhället som demokratins pelare även fortsättningsvis. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1177
3601	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig om hur regeringen tänker stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare och om jag som kulturminister avser att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers utövning ska vara säker. Inledningsvis vill jag understryka att hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en mycket angelägen fråga för den här regeringen. I Sverige ska man ha all rätt att vara den man är och också att älska den man vill. Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet - eller den typen av diskrimineringspunkter - regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att lagen följs. De nationella kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. I målen betonas också att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Ett antal myndigheter inom kulturområdet har i dag särskilda uppdrag som ska bidra till att främja konstens frihet och deltagandet i kulturlivet. Ett exempel på det är Konstnärsnämnden som ska uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot våld och trakasserier. Jag vill också lyfta fram att Statens kulturråd är en av de strategiska myndigheter som på hbtqi-området har utsetts för att utgöra en samlande kraft för ökad kunskap och likvärdigt bemötande och att myndigheten enligt sin instruktion har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde också främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning könsidentitet eller könsuttryck. Liksom jag gjort i mitt tidigare svar på en fråga från ledamoten (Stärkt skydd för kulturutövare som är hbtq-plus 2022/23:68) vill jag också poängtera att principen om armlängds avstånd är central för regeringens kulturpolitik. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet och även av den tidigare debatten här i dag. För mig som kulturminister är det viktigt att fortsätta arbeta både för värnandet av den principen och för allas lika möjligheter till deltagande i kulturlivet.	2153
3602	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Jag vill först och främst tacka för svaret från kulturministern men jag beklagar att svaret inte skiljer sig från det jag fick på min skriftliga fråga. För när jag ställde min fråga var vi i ett annat läge där sagostunderna hotades med nedläggning i Kalmar och där bibliotekspersonal blivit hotad i Malmö efter en genomförd sagostund med dragqueens. Sedan dess har Sverigedemokraterna i Trelleborg försökt stoppa sagostunden i kommunen och under luciafirandet i Bollnäs stoppades ett luciatåg av Sverigedemokraterna för att personen som var lucia identifierade sig som icke-binär. Jag önskar att vi levde i ett samhälle där människors sexuella läggning kön eller utseende inte spelade någon roll. Det jag önskar mest av allt är ett samhälle där hbtq-plus-personers blotta existens och närvaro inte upprör då upprördheten i sin tur leder till att de begränsas i sitt handlingsutrymme. Men så är det uppenbarligen inte i Sverige i dag. Vi har ett läge där det inte är någon obskyr rörelse som drevar mot kulturutövare som är hbtq-plus utan det är Sveriges näst största parti - och regeringsunderlagets största parti - som gör detta. Det är högst allvarligt. Jag tror inte att kulturministern inser allvaret i detta. Eller så gör kulturministern det och då blir detta talande för hur viktiga dessa frågor är för regeringen. I sitt svar till mig menar kulturministern att ingen ska få diskrimineras i Sverige - det är mycket riktigt. Statsrådet nämnde också diskrimineringslagen. Men det är inget parti i oppositionen som har hotat diskrimineringslagen. Det är snarare ordföranden i justitieutskottet Richard Jomshof som har sagt att man vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är alltså ingen i oppositionen som motsätter sig detta utan det är det största partiet i regeringsunderlaget. Ministern hänvisar även till Statens kulturråds uppdrag att på ett samlande vis öka kunskapen om utsattheten för bland annat hbtq-plus-personer och på sådant sätt hindra att detta sker. Trelleborg Kalmar Bollnäs Malmö och Olofström har alla blivit utsatta för Sverigedemokraternas drev. Hur mycket mer kunskap behöver ministern? Det är för mig och andra hbtq-plus-personer i Sverige uppenbart att kulturutövare som är hbtq-plus är särskilt utsatta av regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna. Gång efter annan lägger Sverigedemokraterna fram förslag och testar idéer som begränsar människors rättigheter enbart baserat på villfarelser om exempelvis hbtq-plus-personer som cirkulerar i högerextrema kretsar. Vi hörde alldeles nyligen Jonas Andersson säga att barn påtvingas sexuella företeelser under dessa sagostunder. Men de enda som sexualiserar sagostunderna är Sverigedemokraterna. Nu får detta reella konsekvenser. Sverige är inte lika fritt i dag. Hbtq-plus-personer känner sig inte skyddade. Vi behöver särskilt nu slå vakt om värden som vi tagit för givna och som jag tror att också kulturministern står upp för. Det är oroväckande att ministern och regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer och att man därtill tonar ned hoten som har kommit. Därför frågar jag igen om ministern tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare. Eller tänker regeringen och ministern se på medan Sverigedemokraterna drevar på?	3365
3603	Kristoffer Lindberg (S)	S	Fru talman! Det är precis som interpellanten anfört i sin interpellation: Auktoritära och antidemokratiska krafter växer på flera håll runt om i världen. I spåren av detta kastas också mörka skuggor av diskriminering mot hbtqi-plus-personer människor som avviker från det som andra ser som normerande. Denna utveckling blir särskilt allvarlig när dessa tendenser ger uttryck i förtroendevalda politiska företrädares ord och handling. Jag talar gärna med hög röst och rak rygg om att jag kommer från Bollnäs i hjärtat av Hälsingland. Men det jag nu vill framföra fru talman får mig som Bollnäsbo att skämmas. För ungefär en månad sedan skulle regionfullmäktige i Gävleborg sammanträda på Bollnäs folkhögskola. Musiklinjen vid skolan skulle arrangera sitt luciafirande som man gör varje år för de folkvalda politikerna. Strax före framträdandet fick eleverna besked om att den nyvalda sverigedemokratiska ordföranden i regionfullmäktige beslutat att stoppa årets luciafirande och eleverna släpptes inte in i fullmäktigesalen. Detta väckte såklart stor undran över vad som föranlett agerandet. Tyvärr förvägrade samma sverigedemokratiska ordförande oppositionen att över huvud taget ställa frågor till presidiet om var luciatåget blivit av. Att förvägra oppositionen att ställa frågor är i sig anmärkningsvärt men det som borde få håret att resa sig på oss alla är det som senare har framkommit. Anledningen till att eleverna inte släpptes in i salen var att luciatåget enligt Sverigedemokraterna inte uppfyllde kraven på hur ett luciatåg bör vara då den framlottade lucian som icke-binär bröt mot den traditionella könsnormen. Att förtroendevalda diskriminerar människor utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck är allvarligt och på flera plan motsatsen till det demokratiska fria och öppna samhället. Givet att denna regering regerar endast med Sverigedemokraternas goda minne väcker det också frågor om hur regeringens och Sverigedemokraternas politik för hbtqi-plus-personers rättigheter ser ut. Jag har tidigare fört fram denna fråga till ministern i en skriftlig fråga men ministern svarade då inte riktigt på de frågor som jag ställde. Därför vill jag att ministern svarar här i dag. Delar ministern samma syn på hbtqi-plus-personer som ministerns allierade gör? Om hon inte gör det vilket jag hoppas vad tänker ministern då göra för att säkra hbtqi-plus-personers rättigheter samt för att förhindra diskriminering av människor som bryter traditionella normer vid såväl kulturutövning som i samhället i stort?	2549
3604	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig. Det är ytterst beklagligt att kulturevenemang ställs in på grund av hot hat och diskriminering. Det är inte förenligt med de nationella kulturpolitiska mål som fastslagits här i riksdagen och som betonar just att kulturen ska vara dynamisk utmanande och obunden. Regeringen fattade i december beslut om regleringsbreven. I dem gav vi dessutom ett ytterligare uppdrag att utöka antalet hbtqi-strategiska myndigheter och där inkluderas nu också Forum för levande historia. Det är en myndighet som ligger inom mitt ansvarsområde och med den finns det därmed tolv strategiska myndigheter på hbtqi-området som har ett särskilt uppdrag att jobba med dessa frågor. Det tycker jag är en tydlig signal om hur denna regering slår vakt om vikten av att vi ska vara lika i samhället oavsett vem och vad vi är. Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en angelägen fråga för denna regering. Förutom det exempel som jag gav tidigare på Forum för levande historia har vi också i budgetpropositionen för 2023 tillfört 10 miljoner kronor för arbete för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Detta tillskott på 10 miljoner kronor beräknas även kunna ligga kvar 2024. Dessa pengar syftar till att kunna fullfölja pågående insatser men naturligtvis också möjliggöra för nya. Jag vill verkligen ta tillfället i akt att påpeka och understryka att detta är en viktig fråga för mig och för regeringen inte bara för att vi ska kunna få ett land som står på demokratins grund utan där lika rättigheter och möjligheter faktiskt får vara en princip som vi inte behöver ifrågasätta och som vi förhoppningsvis över huvud taget inte ska behöva debattera i framtiden. Med detta ställningstagande hoppas jag att jag har svarat på frågorna tydligare.	1801
3605	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Skolvalet är här för att stanna säger Linus Sköld. Jag blir verkligen glad över det beskedet för det har tidigare inte varit självklart. Det man då måste göra är att hitta ett skolvalssystem som är gemensamt där man har gemensamma regler och där skolor inte kan ha egna regelverk. Det är väldigt viktigt inte minst för att hela systemet är skattefinansierat. Sedan kan man ha lite olika åsikter om vad som ska ingå. Man kan till exempel tänka sig att närhetsprincipen skulle gälla också för fristående skolor; det skulle kunna vara ett alternativ till den lottning som Linus Sköld förespråkar. Jag tror dock att det vore ett stort problem att göra på det sättet för då slår boendesegregationen igenom ännu mer än vad den gör i dag på det sätt som sker i kommunala skolor där närhetsprincipen gäller. Jag tror att det viktigaste är att man kortar kötiden. Det är inte rimligt att ett barn som är fött på hösten hamnar efter ett barn som är fött tidigt på året som det blir när man går enbart på födelsedatum. Man måste korta ned tiden också för att människor som flyttar ska ha en större möjlighet. Jag är skeptisk till lottning eftersom jag tror att också det ger den här typen av problem när det gäller ett systems legitimitet. Om Olles föräldrar har satt skola A som första alternativ medan Pelles föräldrar har satt skola A som alternativ nummer tio och Pelle kommer in enbart på grund av lottning kommer det såklart också att leda till legitimitetsproblem. Vi måste verkligen undersöka i botten vilka möjligheter som finns och vilket system som är det bästa. Men jag tror inte att lottning har större legitimitet bland föräldrar än vad kötid har. Låt oss diskutera detta när Skolverket kommer med sina förslag om hur man ska utforma ett sådant här system på ett rättvist och bra sätt. Men jag förespråkar inte lottning som intagningssystem till svenska skolor.	1894
3606	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Jag tackar för statsrådets svar men jag är ändå inte nöjd. Om vi pratar om principen om armlängds avstånd menar regeringen att det i Tidöavtalet fastslås att man värnar principen om armlängds avstånd. Men denna arm kan vara olika lång ibland. Den är väldigt kort i Kommunsverige där Sverigedemokraterna kan gå in och pilla i vilka verksamheter man får ha. Men den är väldigt lång när det handlar om hur vi ytterligare kan skydda hbtq-plus-personer som är i ett oerhört utsatt läge just nu. Det är någonting som jag tycker att regeringen borde fundera över. Om en princip ska efterlevas måste det göras hela tiden. Här behöver regeringen visa handlingskraft och garantera kulturens fria rum och inte värna om principen enbart när det gynnar regeringssamarbetet. Hbt-liberaler uttalar sig i dag i Aftonbladet debatt och kräver Sverigedemokraterna på svar om var de står i frågan om hbtq-plus-personers rättigheter. Frågan är berättigad men den bör även riktas till regeringen. Jag vill förtydliga att jag inte tror att liberaler och moderater är fientliga mot hbtq-plus-personer. Men Liberalerna och Moderaterna har satt sig i knät på ett parti som i allra högsta grad har visat att de är det. Då är det väl rimligt att regeringen tydligt visar var den står inte genom skrivningar eller i svar till mig utan i handling. Under hösten har vi fått ta del av olika sverigedemokratiska uttalanden som: Barn ska inte behöva utstå era sexuella böjelser. Detta framfördes då Drag Queen Story Hour diskuterades. Barn ska alltså inte behöva utstå homosexuella bisexuella eller transpersoner. Det är anmärkningsvärt. Upplever inte ministern att detta är allvarliga uttalanden från ledande företrädare i regeringsunderlaget? Sverigedemokraterna bedriver nu ett kulturkrig mot hbtq-plus-communities där Drag Queen Story Hour bara har blivit ett offer i det pågående slaget. Varför tillåter regeringen Sverigedemokraterna att göra detta till en stor politisk strid? Ta ställning och fördöm mycket tydligare de handlingar som har gjorts av Sverigedemokraterna i Kommunsverige! Gör gemensam sak med oss om att det i Sverige inte spelar någon vad man identifierar sig som eller vem man älskar. Man får vara dragqueen och läsa sagor för barn. Vi kan göra gemensam sak genom att låta alla barn få förutsättningar att utvecklas till fria och tänkande människor med tryggheten att vi vuxna står på deras sida. Om en dragqueen kan få två av tio barn att känna modet att inte leva i förnekelse eller undangömda till följd av sexuell läggning eller könsidentitet är detta då inte värt det? Senast i dag rapporterades det om en 13-årig pojke i Frankrike som tagit livet av sig till följd av homofobisk mobbning. Det är ändå mer värt att göra gemensam sak med oss än att dansa efter Sverigedemokraternas väldigt förlegade pipa. Jag hoppas att jag kan få ett tydligare svar från kulturministern om vad man avser att göra för att vidta ytterligare åtgärder för att skydda hbtq-plus-personer och framför allt kulturutövare i detta oerhört allvarliga läge.	3068
3607	Kristoffer Lindberg (S)	S	Fru talman! Jag tackar ministern för ett mycket bra svar. Jag vill såklart återvända hem till Bollnäs och vår fantastiska folkhögskola. Det har vid det här laget rapporterats om denna händelse i snart sagt alla nationella medier. Vid mina kontakter med folkhögskolan bekräftas det också att både elever och lärare upplever obehag av detta tydliga ställningstagande mot människor som bryter traditionella normer. Kulturministerns partikamrat den nytillträdde moderate ordföranden i regionstyrelsen uttalade efter händelsen att han inte kunde ha några synpunkter på vilka bevekelsegrunder som ordföranden hade för detta ställningstagande. Det är ett ganska anmärkningsvärt uttalande. Vi är många som har oroats över att det skulle vara den nya moderata hållningen till hbtqi-plus-personers rättigheter. Därför är jag väldigt glad över att ministern här i dag är tydlig och jag vill verkligen tacka ministern för det. Men precis som interpellanten anför i sin interpellation blir det också tydligt att ministerns ord om att försvara hbtq-plus-personers rättigheter riskerar att eka tomt så länge som det är Sverigedemokraterna som sätter den faktiska politiken för regeringen. Om ministern menar allvar med det som hon uttrycker vilket jag tror att hon gör vad tänker ministern då göra för att hantera företrädarna i sitt eget regeringsunderlag och säkra hbtqi-plus-personers rättigheter och förhindra att förtroendevalda politiker diskriminerar människor som bryter traditionella normer?	1505
3608	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag vet ärligt talat inte om jag kan vara så mycket tydligare än vad jag har varit i denna talarstol i dag. Det är nästan så att jag ibland undrar om micken har varit på eller inte och om det har hörts vad jag har sagt. Det är oerhört viktigt att understryka att denna regering står bakom hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter och det är en angelägen fråga för regeringen. De satsningar som jag nämnde tidigare är satsningar som har gjorts i budgetpropositionen för 2023. Men det är naturligtvis inte de enda satsningarna utan vi kommer fortsatt att jobba med denna fråga. Frågan som rör övergripande insatser för lika rätt och möjligheter för både hbtqi-personer och andra måste jag dock ändå hänvisa till Arbetsmarknadsdepartementet och det ansvariga statsrådet Paulina Brandberg. Det är hon som har det övergripande ansvaret och jag tror att hon skulle bli glad för en fråga som gav henne möjlighet att redogöra för de insatser som görs i dessa frågor inom ramen för hennes departement. Vad gäller kulturutövares möjlighet att fortsätta det demokratiska samtalet och möjligheten för hbtqi-personer att fortsätta utöva kultur tror jag inte att det längre råder någon tvekan vare sig utifrån den här debatten eller utifrån de interpellationsdebatter vi hade tidigare. Här är det två principer som är vägledande: Vi kommer aldrig att acceptera hot och hat och vi kommer alltid att stå upp för principen om armlängds avstånd. Det gäller den här regeringen och mig som kulturminister och vi kommer att göra det alldeles oavsett.	1569
3609	Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	S	Fru talman! Jag vill också vara tydlig: Jag tvivlar inte på liberaler eller moderater - och det har jag väl även skrivit i mina interpellationer - men Tidöavtalets princip om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter och fria kulturutrymme är ju hotade av det största partiet i regeringsunderlaget. Det verkar inte vara lika viktigt som exempelvis migrationspolitiken där man gör allt för att överenskommelsen ska hållas. Det är någonting som regeringen borde fundera på. Så här är det: År 2017 ville SD att Svenska kyrkan skulle utreda vilka negativa tendenser priderörelsen har med argumentet att det finns ett uttalat mål att uppfostra barn till bisexualitet och att det sker på bred front. År 2021 avstod Sverigedemokraterna från att rösta om att samkönat äktenskap ska erkännas i hela EU - och år 2022 stoppar Sverigedemokraterna sagostunder för barn för att de leds av dragqueens. Det här är alltså inget nytt fenomen utan så här har man jobbat år efter år sedan man kom in i svensk politik. Ser inte ministern att hbtq-plus-personer är särskilt utsatta av Moderaternas samarbetsparti? Tycker inte ministern att ytterligare åtgärder behövs för att stärka skyddet för kulturutövare som just nu är särskilt utsatta av - jag upprepar - regeringens samarbetsparti? Det handlar alltså inte om någon obskyr rörelse. Bibliotekspersonal har blivit hotade men Parisa Liljestrand tycker att tillräckligt görs även om hon ser allvarligt på frågan. SD ställer in sagostunder och luciatåg men Parisa Liljestrand tycker att alla Tidöpartier värnar principen om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter. Kulturutövare som är hbtq-plus vittnar om en ökad hotbild. Nu måste regeringen vakna. Ursäkta uttrycket men det här är för dåligt! Nu behöver regeringen svara. Hbtq-plus-personers trygghet är hotad. Vad tänker regeringen göra åt saken? Sverigedemokraterna utgör ett av de största hoten mot människors rätt att leva fria liv. Förlegade och konservativa idéer om att homosexualitet och transpersoner är sexuella avvikelser hör inte hemma i Sverige. Regeringen behöver visa handlingskraft.	2125
3610	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Om jag inte redan har varit tydlig nog ska jag försöka vara det nu. Hot och hat kan aldrig accepteras. Det hör inte hemma i ett demokratiskt land och det hör inte hemma i Sverige. Ledamoten säger att jag lever i en annan dimension där jag säger en sak och andra säger annat. Jag tycker ändå att jag i den här interpellationsdebatten har givit exempel på regeringens politik och att vi redan i budgeten för 2023 har tagit steg i riktning mot att stärka hbtqi-personers skydd och deras rätt att leva fritt i Sverige. Det är första steg som har tagits i en första budget i början av en mandatperiod och mer kommer. Det här är en prioriterad fråga för regeringen. Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att tacka både för den skriftliga frågan och för den här interpellationsdebatten som Daniel Vencu Velasquez Castro har möjliggjort. Det är viktigt att fortsätta lyfta och synliggöra den här frågan. Jag tror absolut att vi ska ta varandra i hand för här finns det inga motsättningar utan bara möjligheter. Det finns möjligheter för alla oss som bor i Sverige att skapa ett friare samhälle tillsammans. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1179
3611	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Louise Thunström har frågat mig hur jag avser att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv. Vidare har Louise Thunström frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar. Jag vill inledningsvis betona att kulturen kulturarvet och kunskap om vår gemensamma historia utgör grunden för vår kollektiva identitet och har en viktig roll att spela när det gäller bildning integration och demokrati. Möten med det gemensamma kulturarvet ökar vår förståelse för varandra och skapar på så sätt också sammanhang. Museerna är samhällsviktiga institutioner. De bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Museerna ger skolan och civilsamhället ytterligare möjligheter till lärande och medskapande. Det är därför viktigt att museerna är tillgängliga och arbetar aktivt för att vidga sina målgrupper och nå nya besökare även om regeringen inte längre subventionerar museibesök för alla. Riksrevisionen konstaterade 2019 i rapporten Fri entré till statliga museer att reformen har påverkat museernas förmåga att utföra sina huvuduppdrag och förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sina verksamheter vilket på sikt kan medföra risker för kvaliteten i museernas verksamhet. I rapporten påpekar Riksrevisionen vidare att fri entré-reformen har skapat finansiella svårigheter för vissa museer. Mot bakgrund av bland annat Riksrevisionens rapport är regeringens bedömning att reformen länge har varit underfinansierad och att det helt enkelt inte hade varit en rimlig prioritering av skattemedel att förlänga och även förstärka reformen i en tid då Sveriges ekonomi är så pass ansträngd. För att svara på frågan hur jag avser att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv vill jag återknyta till inledningen och återigen betona regeringens syn på vikten av kultur och kunskap om det gemensamma kulturarvet även vad gäller samhällsprocesser som bildning integration och demokrati. Regeringen prioriterar därför att fortsatt möjliggöra den yngre publikens tillgång till detta genom att behålla fri entré för barn och unga under 19 år. Gällande Nationalmuseums förändrade förutsättningar följer Kulturdepartementet deras och de andra statliga museernas ekonomi noga under hela året. Kulturdepartementet för även dialog med företrädare för samtliga museer. De statliga museer som ingick i fri entré-reformen däribland Nationalmuseum har alltid haft möjlighet att ta inträdesavgifter för de tillfälliga utställningarna vilket innebär att de flesta är rustade för att ta betalt. Museerna har också varit medvetna om att reformen är tidsbegränsad och att den skulle löpa ut vid årsskiftet 2022/23 och har därför haft möjlighet att förbereda för en förändring. Nationalmuseum har liksom andra myndigheter under regeringen ansvar för sin verksamhet och organisation inom befintliga finansiella ramar. Förutsättningarna för det arbetet ges i instruktion och årliga regleringsbrev. Regeringen bedömer att det är viktigt att följa upp och analysera konsekvenserna av att fri entré-reformen avskaffas. För att få en samlad bild och ett kunskapsunderlag avseende konsekvenserna har regeringen också gett de museer som har haft fri entré i uppdrag att redovisa utvecklingen av sitt arbete med att utvidga sina målgrupper. Det underlaget ser jag verkligen fram emot att ta del av. Jag har fullt förtroende för att de statliga museerna utifrån nuvarande förutsättningar kommer att fortsätta sitt fina och strategiska arbete med att erbjuda utställningar med hög kvalitet och även med att nå nya målgrupper.	3731
3612	Louise Thunström (S)	S	Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen införde fri entré på de statliga museerna för första gången 2005. Ambitionen var att tillgängliggöra våra gemensamt ägda museisamlingar för fler. Denna reform blev lyckad; museernas besöksantal ökade kraftigt. Den borgerliga regering som tillträdde 2006 avskaffade sedan den fria entrén och antalet besökare sjönk. År 2016 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen återigen fri entré på 18 statliga museer och återigen blev det en lyckad satsning. I den budget som de högerkonservativa nu har beslutat om slopas detta dock än en gång. Fru talman! Detta sker i en tid då kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin och då inflation elpriser och lågkonjunktur förändrar människors livsvillkor och beteenden. Ett museibesök är definitivt ingenting som prioriteras bland landets barnfamiljer eller pensionärer i vinter. Dessutom har museerna blivit dubbelt bestraffade i de högerkonservativas budget eftersom även återstartsstödet till kulturen har försvunnit. För nya och ovana besöksgrupper för barnfamiljer och för dem som inte har ekonomisk möjlighet att prioritera ett museibesök har fri entré-reformen gjort skillnad. Trösklarna har sänkts. Möjligheten att slinka in på ett museum - om så bara för en liten stund för att komma tillbaka inom en snar framtid för ytterligare ett besök - är något som har varit uppskattat och som har möjliggjort fler besök framför allt av ovana museibesökare. Regeringens och Sverigedemokraternas slopande av fri entré på statliga museer har också gjort att museerna nu har tvingats till kraftfulla åtgärder. Nationalmuseum meddelade före jul att man tvingas hålla stängt ytterligare en veckodag samt att planerade utställningar skjuts på framtiden. Bland annat gäller detta den regionala verksamheten i Östersund. Med anledning av det anförda vill jag återigen fråga kulturministern hur hon avser att mer konkret främja tillgängligheten till vårt gemensamma kulturarv i de tuffa tider som vi nu befinner oss i. Kulturministern och jag är ju överens om att kulturen är väldigt viktig. Avser ministern att vidta några konkreta åtgärder med anledning av Nationalmuseums och andra museers förändrade förutsättningar?	2222
3613	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! I samband med den högerkonservativa regeringens budgetpresentation kommenterade kulturministern återinförandet av entréavgifter på statliga museer genom att säga att hon är van vid att museer säljer biljetter. Hon sa också att hon inte har något emot detta - tvärtom. Samtidigt har kulturministern i ett flertal intervjuer hävdat att hon brinner för en välfungerande integration där den svenska kulturen har en viktig roll. Det talas om att brinna för detta men sekunden senare dras mattan undan för det som i verkligheten sänker trösklar främjar integration och möjliggör kunskap och bildning om svensk historia och det svenska konst- och kulturarvet. Enligt Riksrevisionens granskning har införandet av den fria entrén inneburit att man lyckats nå ut till besökare som annars aldrig hade besökt museiverksamheterna. Museerna har också kunnat arbeta aktivt för att museiovana grupper ska hitta till verksamheterna och deras utställningar. Vi som är frekventa besökare av statliga museer vet ju att publiksammansättningen har kommit att förändras sedan den fria entrén infördes. Nu sitter unga människor och diskuterar vad det är som de ser. Nu sitter grupper som kanske inte nödvändigtvis rör sig i Stockholms innerstad på plats för att diskutera. Vad handlar egentligen den här historien om? Vad är det för sedvänja? Vad är det för kultur? Att museerna nu bygger upp entrésystem och spärrar och ska påbörja kontroll av biljetter motverkar hela ambitionen att sänka trösklar och tillgängliggöra svensk kultur. Medan kulturministern försvarar sig med argumentet att barn och unga även fortsättningsvis kan besöka museer avgiftsfritt vet vi socialdemokrater att det kommer att bli ett betydande bortfall av besökare. Barn besöker ju vanliga museer med sina föräldrar eller med skolpersonal; de går sällan till museer själva. Denna reform handlar om att underlätta för barnfamiljer oberoende av ekonomiska förhållanden att tillsammans ta del av kulturella verksamheter bildning och kunskaper om det svenska samhället. De statliga museerna räknar nu med ett besöksbortfall på hela 30 procent samtidigt som kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin. Inflation höjda elpriser och en stundande lågkonjunktur förändrar dessutom människors livsvillkor vilket gör att man kanske inte har råd att lägga vad det nu blir - kanske över en hundralapp - för att kunna ta sig in och se museernas utställningar och verksamheter. Detta gör att museerna inte heller kan kompensera för de kostnader som det inneburit att ha fri entré. Nu är situationen sådan att man ska ställa upp kassor och ha entréavgift men med anledning av inflationen och den svåra ekonomiska situationen för barnfamiljer kommer faktiskt inte tillräckligt många barnfamiljer eller vuxna människor att besöka museiverksamheterna. Detta har tvingat Nationalmuseum att hålla stängt fler dagar än en. Det finns inte någon kompensationspolitik för det som man nu kritiserar i talarstolen eller för den rådande ekonomiska situationen. Vi kommer alltså att ha en utveckling där museerna stänger sin verksamhet inte bara en utan flera dagar i veckan. Jag är ytterst bekymrad över den ambition som kulturministern säger sig ha. Man vill stärka svensk integration och nå ut till de grupper som kanske står längst ifrån svensk kultur men det man gör med denna typ av borttagande av fri entré är att begränsa förutsättningarna för de människor som står längst ifrån kulturen och dess verksamheter. Det är de som främst skulle kunna främjas av att få tillgång till dessa. Man omöjliggör tillträde till verksamheterna. Kulturministerns regering har valt att prioritera att över 12 miljarder ska gå till att höginkomsttagare ska undgå den statliga inkomstskatten. Man låter barnfamiljerna betala för denna högerpolitik. Varför gör man den prioriteringen?	3839
3614	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag vill än en gång säga att fri entré-reformen redan av den tidigare regeringen var planerad att löpa ut vid årsskiftet. Stöd för att inte förlänga denna reform finns bland annat i rapporter och utvärderingar som har gjorts av reformen. Jag har tidigare nämnt Riksrevisionens rapport om fri entré där det framgår att reformen har förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sina verksamheter. Av rapporten framgår att reformen för vissa museer till och med har skapat finansiella svårigheter. Museerna har inte fått en kompensationsnivå som har matchat antalet besökare. Vi har också tittat på besöksstatistik vid de centrala myndigheterna som har tagits fram av Myndigheten för kulturanalys. Statistiken visar att de statliga museerna attraherar besökare från hela landet och även internationella besökare men att det finns en tendens att de museer som ligger i Stockholm också har ett övervägande antal besökare från närområdet. Låt mig ta Nationalmuseum som exempel. Här visar statistiken att 70 procent av besökarna under 2021 var från Stockholms stad Stockholms län och andra länder. Regeringens bedömning är därför att fri entré-reformen inte bara var underfinansierad och att museerna inte fick en adekvat ersättning från staten för att ha fri entré utan också att reformen inte rådde en tillräckligt stor del av befolkningen. Det är helt enkelt inte rimligt i ljuset av det ekonomiska läge Sverige befinner sig i att staten ska finansiera fria museibesök för framför allt stockholmare och utländska turister. Museerna väljer att hantera detta på olika sätt. Jag är helt säker på att våra nio myndigheter som tillsammans driver 23 olika statliga museer gör kloka val och beslut utifrån sina finansiella ramar. Jag kan försäkra ledamoten om att Kulturdepartementet följer samtliga myndigheters ekonomi under hela året och att vi också har kontinuerliga samtal med deras företrädare. Men återigen: Det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i befinner vi oss i tillsammans hela samhället även kulturlivet. Vi måste anpassa oss till de förutsättningar som råder. Det är varje myndighets ledning som ansvarar för verksamheten inför regeringen och som ska se till att myndigheten också hushållar med statens medel. Jag har därför ingen särskild kommentar till att Nationalmuseum väljer att ha stängt två dagar i veckan. Det är inte upp till mig som statsråd att kommentera enskilda myndigheters beslut. Om en myndighetschef beslutar att hålla ett museum stängt en eller flera dagar utgår jag från att det är välgrundat och nödvändigt beslut. Myndigheterna måste själva prioritera och komma fram till de bästa lösningarna. Det finns även exempel på museer som inför fri entré vissa dagar som ett resultat av detta. Det finns alltså olika sätt att hantera detta på.	2811
3615	Louise Thunström (S)	S	Fru talman! Jag delar inte kulturministerns analys av Riksrevisionens rapport. Den handlar inte om huruvida fri entré är bra eller dåligt utan om på vilket sätt staten har följt upp reformen och skapat förutsättningar för museerna att genomföra den. Förutom de statliga museerna i Stockholm har vi Marinmuseum i Karlskrona Järnvägsmuseet i Gävle Skoklosters slott i Håbo kommun Världskulturmuseet i Göteborg och Flygvapenmuseum i Linköping. Men ja de flesta statliga museer ligger i Stockholm vilket också utgör en speglig av vår historiska utveckling. Med sina 2 4 miljoner invånare i länet och 15 2 miljoner gästnätter på hotell och vandrarhem är det förstås också den folktätaste regionen i landet. Det är möjligt att utländska turister gynnas men det är i första hand svenska turister som gästar Stockholm och då kan ta del av de för landet gemensamma samlingarna. Fru talman! Vårt gemensamma kulturarv tillhör oss alla och ska vara fritt och tillgängligt för alla. Det är Socialdemokraternas grundläggande utgångspunkt i diskussionen om fri entré. Vi lever i en tid då kulturen blir alltmer viktig och museernas viktiga uppdrag att främja kulturupplevelser kunskap och fri åsiktsbildning inte nog kan betonas. För oss socialdemokrater är en stark drivkraft att genom kulturen öka bildningen hos befolkningen för att åstadkomma ett demokratiskt samhälle. Upplysta och bildade människor kan ta makten i egna händer och vägra acceptera en underordnande struktur. Vi socialdemokrater menar att statens museer våra gemensamt ägda kunskapsinstitutioner ska vara öppna och inbjudande verksamheter för alla. Museerna ska utifrån sina ämnesområden som sagt främja kunskap kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Detta är en del av vårt gemensamma kulturarv i Sverige som människor av demokratiska skäl ska ha tillgång till. Med fri entré sänker vi trösklarna för fler besökare och för nya grupper och med fri entré talar vi också om att kulturarvet ägs av oss alla. Politik handlar om att subventionera prioritera och satsa på det man anser gör gott för ett samhälle. Nuvarande regering och Sverigedemokraterna prioriterar sänkt skatt för dem som tjänar mest. Socialdemokraterna prioriterar i stället mer pengar till välfärden fri entré till statliga museer och mer pengar till kommunernas kulturskolor. På vilket sätt har högerpartierna skapat en rättvis tillgång till den kultur de säger sig värna så varmt?	2428
3616	Linus Sköld (S)	S	Herr talman! Den som vill ha ett rättvist skolvalssystem kan inte använda kötid som urvalsgrund. Lottning förespråkas inte av Lotta Edholm och hon menar att det skulle orsaka legitimitetsproblem om man har ansökt i olika rangordning och kommer in genom lottning. Jag tänker att det är en sak som skulle lösa sig av att vi gör valet samordnat. Om vi anordnar gemensamt skolval skulle man inte behöva gå till tio olika huvudmän och ange någon som första prioritet i antagningsordningen. Då får vi i stället ordna det som man gör för högskolan; om man kommer in på en skola som man har prioriterat högre än en annan stryks man som sökande på de understående. Det skulle inte vara svårt. Det där skulle faktiskt inte skapa några legitimitetsproblem. Det Lotta Edholm egentligen säger är att hon inte tycker att alla barn som har ansökt om plats på en skola ska ha samma chans att komma in på den. Det är det som blir konsekvenserna av konsertbiljettsmodellen med kötid. Konsekvenserna är att de som har stora resurser och som vet hur systemet fungerar kommer att ha en bättre chans att komma in på populära skolor. Det är konsekvensen av kötid som urvalsgrund. Då återstår frågan om Lotta Edholm tycker att det ska vara så att barn till resursstarka ska gå på vissa skolor och barn till resurssvaga ska gå på andra skolor. Det är värt att fråga. Jag tycker att frågan om offentligt administrerat skolval förtjänar att upprepas. Förslaget om ett gemensamt skolval är utrett och remitterat. Det ligger färdigt på ministerns bord. Vad väntar hon på?	1549
3617	Lawen Redar (S)	S	Fru talman! Detta måste väl ändå anses vara ett misslyckande för kulturministern. Man drar bort 100 miljoner brödsmulor i en stor statlig budget och det har fått som konsekvens att museerna står inför en svår ekonomisk situation och riskerar att tvingas stänga verksamheten flera dagar i veckan. Museer brukar hålla stängt på måndagar men nu blir det kanske även tisdag och onsdag. Tillgängliggörandet av konst och kulturarv begränsas i och med att man inte klarar av att hålla öppet. Barnfamiljer kommer inte att prioritera köp av museibiljetter för det går inte i den ekonomiska situation som råder. Kulturministern uttryckte detta väl: Det är en tuff tid och då måste man prioritera. Jag kan konstatera att 12 miljarder prioriterades för att höginkomsttagare ska undgå den statliga inkomstskatten på 20 procent. Denna utgiftsprioritering var en av de största högerpartierna lade fram i budgeten. I relation till det är 100 miljoner ingenting men det hade möjliggjort de samtal vi vill ska äga rum i samhället och möjliggjort för nyanlända människor att ta del av svensk konst och kultur samt av svensk sedvänja som har byggt upp ett av världens mest demokratiska samhällen. Att tillgängliggöra konst kultur och svenskt kulturarv borde vara av hög prioritet för en kulturminister. Vi borde snarare debattera vad vi kan göra för att främja fri entré på fler museer. I den socialdemokratiska kulturpolitikens program framgår det att vi vill utveckla denna diskussion till att även omfatta länsmuseerna och se på förutsättningarna att ta reformen vidare. I vår nuvarande skuggbudget har vi också behövt prioritera men vi har lagt 100 miljoner på att behålla fri entré på statliga museer. Jag beklagar att nuvarande politik innebär att man stänger ned denna möjlighet höjer trösklarna och omöjliggör för fler människor att ta del av svensk konst och kultur och framför allt det svenska kulturarvet.	1916
3618	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Det är viktigt att följa upp och analysera konsekvenserna av fri entré-reformen och av att den upphör. Myndigheten för kulturanalys kommer under våren att publicera en fördjupad studie om reformen och den ser jag fram emot att ta del av. Regeringen har även gett samtliga museimyndigheter i uppdrag att redovisa utvecklingen av sitt arbete med att utvidga målgrupper och nå nya besökare. Det kommer att ge regeringen ett värdefullt kunskapsunderlag inför framtida beslutsprocesser. Vi ser arbetet med att nå nya målgrupper som prioriterat och som frikopplat från frågan om fri entré. På de socialdemokratiska ledamöterna låter det nästan som om regeringen ska stänga alla våra museer för gott. Så är alltså inte fallet. Vi bevarar fri entré för barn och unga och barns och ungas möjlighet och rätt att ta del av vårt kulturarv. Vi tycker att det givet den ekonomiska situationen i Sverige är rimligt att vuxna människor köper sin egen museibiljett. Jag vill vara tydlig med det. Det jag däremot ser är att det faktiskt finns både fler och starkare hinder än entréavgiften för museibesök för den som är ovan. Våra statliga museer har många kvalitativa utställningar som fortsatt kommer att dra många besökare oavsett fri entré. Det är jag övertygad om. Men jag tror att det är oerhört viktigt att vi jobbar med att möjliggöra öppenheten även för nya och ovana museibesökare. Där tror jag att vi behöver vara innovativa och jag är övertygad om att våra myndigheter kommer att kunna återkomma både med förslag och med hur de implementerar den nya styrningen kring nya målgrupper i sin verksamhet. Det ser jag fram emot att ta del av. Det är viktigt för regeringen att föra en ekonomisk politik som är hållbar. Men det är också viktigt för regeringen att värna framför allt den yngre publikens tillgång till museerna. Fri entré behålls för barn och unga under 19 år men möjliggör även för skolbesök och underlättar naturligtvis för familjer att besöka våra samlingar gemensamt. Återigen: Förslaget är alltså inte att vi ska stänga våra museer vilket man lätt kan få uppfattningen av utan förslaget är att vi tycker att det givet den ekonomiska situationen i Sverige i dag är rimligt att vuxna och framför allt vana museibesökare betalar för sin egen biljett.	2280
3619	Louise Thunström (S)	S	Fru talman! Debatten kring fri entré-reformen förefaller visa på gamla och ganska djupt ideologiska skillnader. Det traditionella museet så som det utvecklades i Europa var ursprungligen en institution som var direkt utformad att begränsa tillträde för alla dem som inte tillhörde den privilegierade klassen. Vi socialdemokrater vill att satsningen på fri entré på våra museer permanentas och förstärks så att den på sikt även ska komma att gälla de regionala museerna. Ska det verkligen behöva vara så att museerna återigen ska bli en exklusiv plats för några få i stället för en öppen plats för alla?	610
3620	Kulturministern Parisa Liljestrand (M)	M	Fru talman! Jag är som sagt kulturminister i en regering som tar ansvar för Sverige i ekonomiskt svåra tider. Det innebär att göra tuffa men nödvändiga prioriteringar och en sådan prioritering var beslutet att inte förlänga reformen med fri entré för vuxna utan att välja att prioritera barn och unga. Jag är också kulturminister i en regering som värnar våra museer och medborgarnas tillgång till dem. Våra museer bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. I museilagens 7 § står det att utställningar och annan publik verksamhet vid ett museum ska vara tillgänglig för alla och anpassad till användarnas olika förutsättningar." Tillgängliga för alla - därför är det av yttersta vikt att alla museer arbetar med att utvidga sina målgrupper och nå nya besökare. Det är även av största betydelse att museerna själva avgör på vilket sätt detta ska göras. Ingen vet det bättre än museiprofessionen. Jag har fullt förtroende för att de berörda museerna klarar av att anpassa sig till de förändrade ekonomiska förutsättningarna och jag ser fram emot att följa deras fortsatta viktiga arbete med att göra vårt kulturarv tillgängligt för gamla och nya besökare. Interpellationsdebatten var härmed avslutad. "	1273
3621	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Det förslaget föll i riksdagen just för att det hade så stora problem. Tunga remissinstanser sa nej till förslaget som innehöll idén om att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Det är klart att detta är ett otroligt brett uppdrag och om man ska ha det på det sättet måste det definieras mycket tydligare än så här. Jag tror att lottning inte upplevs som ett särskilt rättvist system. Jag tror inte att lotteriverksamhet i allmänhet upplevs som särskilt rättvist. Sedan måste man också komma ihåg att de flesta elever oavsett om de väljer kommunala eller fristående skolor kommer in på sitt förstahandsalternativ i det här systemet. Detta bör egentligen vara det första vi funderar på: Hur kan vi se till att skolor oavsett om de är kommunala eller fristående kan ha platser så att det räcker till de elever som vill gå på dessa skolor? Jag skulle säga att kösystemet är en väldigt viktig del också i detta. Ett gemensamt kösystem innebär att man lättare kan se exempelvis var och i vilka kommuner det finns behov av att bygga ut skolor och var det inte finns ett sådant behov. Jag ser att ett gemensamt skolvalssystem kommer att få bra och viktiga konsekvenser även på andra områden än just urvalssystemet för elever och föräldrar. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1337
3622	Statsrådet Anna Tenje (M)	M	Herr talman! Mikael Damberg har frågat finansministern varför ministern i det tuffa ekonomiska läget inte väljer att prioritera en höjning av barnbidraget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som äldre- och socialförsäkringsminister som ska svara på interpellationen. Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur som Sverige nu står inför samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och höga energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas hårt av den ekonomiska situationen. Regeringen agerar nu genom den budget som riksdagen nyligen röstat igenom med ansvar för Sverige ekonomin och hushållen. För att i närtid värna barnfamiljerna som redan har det svårt har vi valt att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis med ett belopp om 25 procent av det preliminära bostadsbidraget det vill säga som mest 1 325 kronor per månad. Snittbeloppet beräknas till cirka 700 kronor per månad under den aktuella perioden. Bostadsbidraget utgör en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser. Därutöver bibehålls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin och ersättningar till garantipensionärer och studiemedel till studerande räknas upp med 8 7 procent. Från den 1 januari 2023 sänktes även skatten på drivmedel och schablonbeloppen i reseavdraget höjdes. Planeringen är också att elstödet till hushållen kommer att börja betalas ut med start i februari 2023. Sammantaget är detta kraftfulla men välavvägda åtgärder för att stötta de svenska hushållen i en svår tid. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas sedan 1991 upp med 2 procent plus inflationen varje år. Det är en god ordning att skiktgränsen automatiskt räknas upp. Annars skulle fler och fler betala statlig inkomstskatt varje år. Utan uppräkning skulle cirka 1 miljon svenskar få höjd skatt i ett redan trängt ekonomiskt läge.	2224
3623	Mikael Damberg (S)	S	Herr talman! Jag tackar Anna Tenje för svaret på interpellationen. Jag skrev interpellationen därför att vi visste att denna vinter skulle bli väldigt tuff för väldigt många hushåll. Vi vet att veckorna efter jul och nyår är bland de jobbigaste veckorna på hela året. Nu har dessutom elräkningen dumpit ned hos väldigt många hushåll runt om i Sverige och det har varit en chock. Vi kan konstatera att det finns väldigt många barnfamiljer som nu pressas ekonomiskt av denna situation. Och det är ingen nyhet. Regeringen visste när man lade fram sin budget i höstas att vi med all sannolikhet skulle få höga elpriser och hög inflation. Vi har nu sett att matpriserna har dragit iväg och vi ser att inflationen kommer att vara väldigt plågsam för många hushåll. Då menar jag att det känns som att regeringen helt har glömt bort de många barnfamiljer som har det tufft denna vinter. Det handlar bland annat om det som nämns i interpellationssvaret det utlovade elprisstöd som man först sa skulle komma någonstans runt den 1 november och sedan i god tid före jul. Nu är det många som väntar på detta stöd. Om inget oförutsett inträffar som det heter från regeringens sida ska det komma i februari. Nu fick vi dock i går höra av Försäkringskassan att ganska många kommer att få det i mars. Det skjuts hela tiden på framtiden. Förstår inte regeringen hur verkligheten ser ut för vanligt folk som måste betala både hyran elräkningen och maten? Inser man inte att barnfamiljerna riskerar att drabbas väldigt hårt den här tiden? Varför ställer jag en fråga om just barnbidraget? Jo därför att vi vet att barnbidraget har en väldigt bra fördelningspolitisk effekt. Vi vet att det fångar upp väldigt många barnfamiljer som har det tufft. Genom att höja barnbidraget som vi hade föreslagit i budgeten med 200 kronor i månaden under de här vintermånaderna skulle man nå vanliga barnfamiljer över hela landet men framför allt de barnfamiljer som har det extra tufft med ekonomin. Jag har noterat att allt fler kommuner nu vittnar herr talman om att skolmaten går åt i större utsträckning. Man ser att barnen äter mer på fredagar och på måndagar. Det kan ju tyckas bra att de äter skolmaten men det är också ett uttryck för att deras familjer är otroligt pressade och att barnen inte känner att de får tillräckligt mycket mat i sin egen familj. Detta tycker jag är en riktigt allvarlig fråga. Jag förstår fortfarande inte hur regeringen kunde komma fram till att detta år välja att sänka skatten för dem som har de absolut högsta inkomsterna med 13 miljarder kronor. Det betyder att en människa som tjänar över 70 000 kronor får en skattesänkning på ungefär 1 000 kronor i månaden. Regeringen hade dock inte råd att förbättra för alla barnfamiljer med 200 kronor i månaden under de värsta månaderna den här vintern. Det är en felaktig prioritering som visar att man inte förstår hur allvarligt läget är för många familjer. 200 kronor låter kanske inte så mycket för en riksdagsledamot eller för en minister. Men för dem som har de absolut minsta marginalerna kan dessa 200 kronor i månaden vara avgörande för att barnen ska kunna äta sig mätta hela månaden.	3163
3624	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Den statsbudget som nu är i kraft sedan exakt 18 dagar antogs av en stabil riksdagsmajoritet som har enats om vad som nu måste göras. Rättsväsendet stärks hushållens ekonomi förbättras invandringen stramas åt och energipolitiken läggs om. Bara det är ett politiskt paradigmskifte. Efter tolv års ökande parlamentarisk oreda med regeringar som till och med förlorar budgetomröstningar har vi nu en majoritet bakom den nya regeringen och bakom regeringens förslag. De fyra samarbetspartierna har lagt väl kända åsiktsskillnader åt sidan för att ta ansvar för Sverige i en svår tid. Det vi är överens om kommer att genomföras vilket länge var det normala i svensk politik. Nu har det blivit normalt igen. Inom kriminalpolitiken genomförs nu den största offensiven i modern tid. Alla rättsvårdande myndigheter får större resurser. Anonyma vittnen och visitationszoner kommer att införas. Sverige kommer att låsa in gängkriminella mycket längre och utvisa fler som begår brott men som inte är svenska medborgare. På migrationens område görs en liknande offensiv. Jag återkommer till den. Samtidigt lägger regeringen om politiken för att klara både klimatomställningen och hushållens ekonomi. I förra veckan togs första stegen för de lagändringar som förbereder helt ny kärnkraft. Det nya departementet som kopplar ihop energipolitik och klimatpolitik är på plats - för utan offensiv energipolitik finns ingen framgångsrik klimatpolitik. Men att bygga stabil energiförsörjning tar tid. Därför måste vi nu stötta hushåll som pressas av höjda matpriser dyrare el och stigande boräntor. För två veckor sedan sänkte vi skatten på bensin. Vi har också sänkt skatten på kraftverk för mer och billigare el. Skattebördan för landets lantbrukare sänks och gör sitt för billigare matproduktion. Och den 1 januari nästa år sänks reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå. Det här är bara några delar av de fyra samarbetspartiernas plan för att reformera Sverige. Vi har folkets mandat och vi har en stabil riksdagsmajoritet i ryggen. Men. Jag skulle ändå värdesätta ännu bredare förankring för behoven är stora och stora reformer tar tid att genomföra. Dessutom tror jag som ni vet att det vore bra med lite mer dialog och lite mindre polarisering i politiken både i Sverige och internationellt med konstruktivt samarbete där man tycker lika eller tillräckligt lika och ärlighet där man tycker olika. Under valrörelsen framkom att det kan finnas en mycket bred majoritet i riksdagen för vår reformagenda på några områden och att fler partier än våra fyra skulle kunna samlas bakom den färdplan som vi har fått stöd för. Jag vill därför i dag höra oppositionens syn på förutsättningarna för bredare politisk enighet på tre distinkta områden. Blir vi inte överens om allt kanske vi kan enas i vissa delar. Även det skulle vara värdefullt. Det första gäller migrationspolitiken. Är det kanske fler partier som kan acceptera att en mycket stramare migrationspolitik är en förutsättning för att bekämpa parallellsamhällen och motverka segregation då kan vi börja bygga det starka fria och jämlika samhälle som de allra flesta här inne i grund och botten tror på. Jag är öppen för inspel men förutsättningen måste vara att Sverige ska ha en stram migrationspolitik under lång tid framöver. Det andra gäller elförsörjningen. Det finns en bred samsyn i samhället om att klimatomställning och elektrifiering gör att den svenska elproduktionen måste fördubblas på två decennier. Så länge kan inte ens jag och min regering räkna med att styra Sverige. Vill fler partier vara med och bidra till riktigt långsiktiga spelregler för alla fossilfria energislag och inte ställa ny vind ny sol och ny kärnkraft mot varandra? Vi vet ju redan att alla kommer att behövas för att klara av fördubblingen. Det tredje är rättspolitiken. Det kommer att ta tid att bli av med den grova kriminaliteten som har vuxit fram. I Danmark tog det tio år. I New York tog det hela 90-talet. Är fler partier beredda att bidra till riktig långsiktighet för stora resurser och för fler metoder till polisen och hela rättsväsendet som anonyma vittnen visitationszoner och kanske ännu fler verktyg då kan vi visa för dem som begår brott och för hela svenska folket att nu menar vi allvar med att bli av med de kriminella gängen. Om svaret på mina frågor är nej tack respekterar jag naturligtvis det. Då tycker vi verkligen olika i sakfrågorna och det är en del av demokratins spelregler. Men om svaret är ja på en eller några av de här frågorna finns det nog förutsättningar för en bredare politisk förankring för färdriktningen och för ett ännu starkare budskap till vår omvärld att Sverige nu kan samla sig bakom en långsiktig invandringspolitik en långsiktig energipolitik en långsiktig kriminalpolitik - precis som vi nyligen har samlat oss kring en helt ny svensk säkerhetspolitik. Jag menar allvar med detta. Jag vill enas där det är möjligt och jag vill debattera sakligt där vi förblir oeniga. Jag är övertygad om att det vore riktigt bra för Sverige. (Applåder)	5064
3625	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! De höga priser som följt av pandemin och Putins energikrig slår hårt mot hushåll i hela Europa så också i Sverige. Vi hör larmrapporter om att barn äter mer i skolan när pengarna där hemma inte räcker för att stilla hungern - särskilt mycket på måndagar och fredagar. Bris larmar om fler samtal än någonsin under julhelgerna och Stadsmissionen vittnar om att fler barnfamiljer söker stöd. Vi socialdemokrater har föreslagit höjt barnbidrag elräkningsakut och krissamtal. Men regeringen säger nej. Ulf Kristersson! Vad krävs för att du ska orka agera och stötta svenska barnfamiljer? (Applåder)	614
3626	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Vi väntar med spänning på hur anmälan från danskarna kommer att se ut. Jag har inte sett den än. Jag tror att den sista dag då de kan lämna in den faktiskt är i dag. Det här är en del av det samarbete som Danmark har fått till efter sitt val. Vi analyserar detta noga och kommer att titta på vad de skriver vilka grunder de har och hur det hela ska se ut. Jag vill påminna om att vi har ett arbete igång för att se till att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Dessa frågor kommer ur det faktum att vi har slagit fast att vi ska jobba med villkor och rättigheter för människor i hela Europa och inte bara i Sverige. Socialdemokraterna var ju starkt drivande för en social pelare i Europeiska unionen. Det som blev resultatet av detta visar tydligt att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas. Men jag hör oron och har läst detta. Jag lovar Magdalena Andersson att vi har en tät och nära kontakt med arbetsmarknadens parter.	956
3627	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Bara så att det blir tydligt: Var det där ett ja?	63
3628	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Ibland är replikerna korta! Svaret är att vi fortsätter att analysera detta. Jag eller biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg kommer att återkomma i närtid. Vi har såklart inget annat intresse än att värna den svenska modellen. Men vi har också ett stort intresse av att hålla ihop Europa och se vad vi kan göra för att alla människor i Europa ska ha goda livsvillkor och rimliga löner. Den svenska modellen ska dock värnas.	454
3629	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! 97 procent av lärarna vill inte ha marknadsskola. Svenska folket vill inte ha vinstdrivande skolor. Man har stor förståelse för att många människor har landat i detta eftersom det kraftigt har förstört svensk skola. Vi ser mycket stora brister i många skolor. Den stora skolkoncernen Academedia har tagit fram ett stort antal förslag för att skydda sina egna vinster och se till att de kan överleva som företag. Det är en lista som Liberalerna nu har tagit vidare och tänker genomföra. Det är i alla fall Academedias egen uppfattning. Skolkoncernerna gör bedömningen att de förslag som regeringen nu kommer med inte kommer att påverka deras vinster. Skolministern kommer själv från en skolkoncern som förut hette Hälsans förskola. Kan Johan Pehrson garantera att Liberalerna aldrig har tagit emot pengar från några kommersiella skolintressen?	861
3630	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Vi genomför nu den största omreglering som har skett för att se till att människor i Sverige ska ha möjlighet att välja skola oavsett plånbok. Det är något som företrädare till Vänsterpartiets ledare rimligen har gjort genom åren. Man ska ha möjlighet att kunna välja skola till sina barn. Det är en viktig del i att ge makt till medborgarna. De senaste åren har vi dock sett att det har varit för slappt. Under de år då Vänsterpartiet stödde regeringen gjordes ingenting i praktiken för att strama åt regelverket för att ordning och reda ska råda och att man inte ska kunna snåla på någonting. Den skolpeng som ges gäller ju barnens bästa i skolan. Detta styr vi nu upp för att hålla lycksökare borta. Vi liberaler står som sagt upp för friheten för alla människor i Sverige att kunna välja skola oavsett plånbok.	832
3631	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Nu svarade inte Johan Pehrson på min fråga. Kan han i denna kammare garantera att Liberalerna aldrig har tagit emot pengar från kommersiella skolintressen?	169
3632	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Liberalerna är en bred rörelse. Jag har aldrig tagit emot en krona från friskolor. Jag har barn som har gått i såväl friskolor som kommunala skolor. Det har varit väldigt bra att ha haft den valmöjligheten. Det gäller också andra. Jag kan garantera att jag inte har gjort det. Vi ser till vi inte kan ta emot bidrag på något sätt som är fel; det visades ju ett tv-program om sådant i valrörelsen. Det här ska skötas korrekt. Men j ag har som sagt inte tagit emot några pengar.	494
3633	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! I december kom världens länder överens om att återställa 30 procent av de skadade ekosystemen på land och till havs. Det var en historisk framgång som var helt nödvändig för att vi ska ha en chans att rädda den biologiska mångfalden. Men det krävs mer än en signatur på ett avtal för att förändring ska ske. Sverige är nu ålagt att genomföra den politik som krävs för att skydda och återställa vår skadade natur och våra hav. Liberalerna var tidigare det gröna samvetet hos den blåbruna samlingen. Ofta stod vi på samma sida i frågor om miljö och natur och så även inför valet i höstas. Den epoken fick ett tydligt slut när den nya regeringen lade fram sin första budget. Miljöbudgeten halverades och det skedde en storslakt av satsningarna som skyddar vår natur. I stället gick en tredjedel av reformutrymmet i budgeten till fossila subventioner. Fru talman! Jag får inte ihop det här. Hur tror Johan Pehrson och Liberalerna att vi ska rädda vår natur när vi slutar arbeta med frågan?	1006
3634	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Den biologiska mångfalden och klimatet hänger verkligen ihop. Det är värt att notera att man först har COP 27 och sedan det biologiska vår naturs toppmöte direkt efteråt. Internationellt försöker man göra vad man kan för att rädda vår planet och se till att vi lämnar över en planet med livschanser till nästa generation. Arktiska floder hetta som får fåglarna att ramla ned från himlen - hoten hänger ihop. Klimatkampen är avgörande för att rädda den biologiska mångfalden. Man ska göra både och. Vi ställer nu om och har levererat den näst högsta klimatbudget någonsin som riksdagen fattat beslut om i den här kammaren. Det har vi gjort för att vi tycker att det är viktigt. Vi har tagit bort vissa åtgärder som vi menar inte behövs såsom subventioner av elbilar. Vi satsar i stället på att ladda de elbilar som finns se till att utvecklingen går av sig själv och producera el.	899
3635	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Jag tackar Johan Pehrson för exposén över läget i klimatet och de möten som sker. Det är inte bara den nationella miljöpolitiken som Liberalerna och regeringen har övergett. På EU-nivå skämmer Sverige ut sig genom att i fråga efter fråga överge gamla positioner och i stället inta nya där vi försvagar miljö- och klimatlagstiftningen. Ett exempel är avskogningslagen; man skyddar nu hellre kalhyggen och skogsindustrin än den svenska skogen och dess artrikedom. Det är många som delar min oro över vad som blir konsekvensen av att Sveriges miljöpolitik monteras ned. Sverige behöver vara en stark röst för biologisk mångfald. Det är en stor besvikelse att Liberalerna kastat sitt engagemang för miljön över bord för att i stället sätta sig i en regering som består av en - jag citerar Johan Pehrson - brun sörja. Miljöpartiet kommer envist att fortsätta driva politik i riksdagen för naturen för haven och för djuren. Jag vill vara tydlig med att Liberalerna är välkomna att varje gång ställa sig bakom våra förslag för stärkt skydd av natur. Jag hoppas att Johan Pehrson och hans parti snart inser att allt annat är ett stort svek mot det vi tidigare gemensamt arbetade för.	1193
3636	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Vår budget som vann i riksdagen eftersom vi har majoritet för vår politik ger allra mest till dem som har det allra sämst. Det är bara att titta i fördelningsbilagorna. Jag vill bara påminna om att det finns tidigare budgetar som haft nästan motsatt profil som gett allra mest till dem som tjänat allra mest. Så gör inte vi. Det andra jag tycker att man ska understryka är att det inte finns någonting som är värre för svenska hushåll än inflationen. Om inflationen biter sig fast igen kommer nästan inga politiska förslag att rå på det. Att få ned inflationen är en överordnad uppgift och vi ska hjälpa de hushåll som har det allra tuffast. Sedan kan man göra insatser och det gör vi också. Vi har system i Sverige som följer med. När inflationen stiger kompenseras man i flera av de viktiga systemen - andra länder har inte sådana system. Detta tjänar Sverige väldigt väl. Men om inflationen hänger fast och tillväxten förblir negativ är vi tillbaka i 70-talets ekonomiska problem. Den politiken kommer inte vi att föra. (Applåder)	1056
3637	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag försäkrar Märta Stenevi om att satsningar på våtmarker görs. De görs inte bara för klimatet utan också för den biologiska mångfalden. Den diskussion vi nu för om att efter den här krisen kunna se till att återskapa naturliga vattendrag för vattendjur är en del i detta. Men just nu måste vi se till att den kraft som finns i de mindre vattendragen och som ändå ger lite energi värnas. Det är därför de besluten har tagits. Jag lovar också att vi kommer att se till att vi fortsätter ha en balans som gör att vi kan värna den svenska vargen. Men det kommer på alla sätt att vara färre vargar än om Miljöpartiet får bestämma. Partiledardebatten var härmed avslutad.	684
3638	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Ulf Kristersson säger att hans budget ger allra mest till dem som har det allra sämst. De som har det allra sämst är alltså höginkomsttagare som Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson som får 10 000 kronor i skattesänkning. Det här förklarar regeringens politik - om man nu tycker att höginkomsttagarna är de som har det allra sämst i Sverige. Det förklarar att den stora satsningen i budgeten var på att sänka skatten för höginkomsttagarna snarare än på barnfamiljerna. Här har vi förklaringen. Men det är uppenbart att Sverige borde ha en regering som ser barnfamiljernas problem och som ser att det är barnfamiljerna pensionärerna och ensamhushållen som har det tuffast inte höginkomsttagarna. (Applåder)	725
3639	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag förstår inte riktigt det höga tonläget. Det är bara att titta i fördelningsbilagorna. Där ser man hur politiken påverkar olika hushåll. Det är traditionellt. I detta fall var det viktigt att understryka att de som har det tuffast ska klara sig igenom lågkonjunkturen på ett rimligt bra sätt. Jag sa i valrörelsen: Det finns ingen regering i världen som kan ta en lågkonjunktur från människor och kompensera för allt. Det går helt enkelt inte. Det vore dessutom ansvarslöst. Då skulle man spä på inflationen ytterligare. Däremot måste man kompensera dem som har det tuffast och vi gör den sortens insatser. Vi sänker elpriset med de möjligheter som finns på kort sikt. Framför allt skapar vi långsiktiga förutsättningar för ett lägre elpris. Vi sänker bensinpriset vid pump. Vi kommer att göra det ytterligare nästa år. Vi gör den sortens specifika insatser. Framför allt handlar det om att inte låta inflationen bita sig fast. Jag noterar att jag inte får något svar på frågan om den långa siktens migrationspolitik energipolitik och brottsbekämpning. Jag noterar det. (Applåder)	1104
3640	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jag blev mycket nyfiken när Ulf Kristersson sa att han har sänkt elpriset och sänkt drivmedelspriset. Det har inte skett. De svenska elpriserna är höga helt i onödan och de driver inflationen som vi är överens om att vi ska sänka. Så är det eftersom det är kontinentens priser som sätter priserna för svenska elkonsumenter. Detta har många länder i Europa med full kraft kritiserat - framför allt Ursula von der Leyen som menar att vi nu måste reformera hela det europeiska elmarknadsdirektivet. Vad är Ulf Kristerssons position i denna fråga? Han ska nu leda arbetet med att förändra elmarknaden i grunden. Det kräver Frankrike Spanien Tyskland och Polen. Alla dessa länder har nu själva modeller för att skydda sina egna elkonsumenter. Vad ska Ulf Kristersson göra i detta arbete?	804
3641	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det är viktiga frågor. Den riktigt stora frågan för alla europeiska länder handlar om fossilfrihet. På 70-talet var början av fossilfriheten en fråga om att bli av med extremt höga oljepriser 70-talspriserna. På 80-talet och 90-talet blev det mer och mer en fråga om klimatpolitik när vi insåg de enorma konsekvenserna för klimatet. Nu är det också en fråga om ren säkerhetspolitik och geopolitik. Den stora uppgiften för alla europeiska länder - det märker man inte minst på Europeiska rådet - är att bli av med beroendet av det fossila och framför allt det ryska fossila. Det är den allra viktigaste uppgiften. Den andra viktiga uppgiften är att se till att man har tillräckligt med fossilfri elproduktion i det egna landet eller att man kan handla med varandra. Där återstår det jättemycket att göra. Vår egna svenska erfarenhet är att vi med mycket kärnkraft och mycket vattenkraft kompletterat med alltmer sol- och vindkraft kan bli helt och hållet fossilfria och helt och hållet självförsörjande. Dessutom kan vi då exportera till andra länder.	1074
3642	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jag hör inte Ulf Kristersson tala om för kammaren vilken den svenska positionen är. Nu har Frankrike Spanien och Tyskland krävt att man i grunden ska förändra det sätt som vi sätter priser på nämligen att det är den dyraste kilowattimmen som ska sätta priset för alla svenskar. Vi exporterar mest el i hela Europa. Samtidigt som vi exporterar vår el betalar svenska konsumenter skyhöga priser. Detta är inte i grunden ett bra system. Instämmer Ulf Kristersson i det? Kommer han nu med kraft att gå fram och leda mötet för att förändra det sätt som vi sätter priser på i Europa? Han har chansen. Hela världen tittar på. Vad ska Ulf Kristersson göra i sitt ordförandeskap? Det var väl energifrågan han ville samarbeta kring? Vad är regeringens position?	769
3643	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag tror att alla länder just nu inser att det vi gör i dag inte fungerar. Det handlar framför allt om beroendet av gas och om en marginalprissättning som det heter där gasen sätter priset på mycket av den producerade elen. Det fungerar inte. Vad gör man åt det? Alla förstår nog att detta är svårt att ändra på inte minst när 27 länder har helt olika energiförsörjning och dessutom tycker olika om olika energislag. Jag träffade Frankrikes president häromdagen. Vi diskuterade vad vi kan göra gemensamt när det gäller att ändra marknadsdesignen som det kallas. Det kommer att vara svårt men det kommer att komma förslag från kommissionen. Vi pratade också om hur våra båda länder som gillar kärnkraft kan bygga ny kärnkraft i Frankrike och i Sverige och därmed öka stabiliteten i vår egen energiproduktion. De ska bygga 14 eller 15 nya reaktorer. Vi ska bygga flera nya i Sverige också. Här finns det utmärkta möjligheter för samarbete mellan länder som är likasinnade i fråga om synen på energiproduktionen.	1032
3644	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Den 8 januari hittades en åttaårig pojke död hemma hos sin pappa. Polisen hittade honom efter att mamman inte längre fick kontakt med honom och pappan sitter nu häktad på sannolika skäl för mord. Denna pojke hade under flera år uttryckt sin stora rädsla för pappan och mamman hade också fått ensam vårdnad. Men trots pojkens rädsla och trots mammans varningar dömdes barnet till umgänge med pappan. Och nu är pojken borta. Denna pojke var inte den enda. Varje dag i hela Sverige tvingas förtvivlade rädda mammor lämna över sina barn till män som misshandlat dem ofta med risk för både sig själva och barnen. På fredag tar regeringen emot den utredning om vårdnad och umgänge efter våld som vi tillsatte hösten 2021. Herr talman! Jag är oense med denna regering i väldigt mycket; det är nog ingen hemlighet. Men i denna fråga vill jag vädja till statsministern. Låt riksdagen enas om att vi ska införa en lex Tintin omgående. Låt oss i denna fråga visa att vi kan ta det ansvar som väljarna har gett oss och verka tillsammans för barnets bästa. (Applåder)	1087
3645	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag vill först säga att jag värdesätter den grundläggande attityden till samarbete i politiska frågor. Finns det förutsättningar här ska vi samarbeta. Det var precis det jag menade. Jag tror inte att vare sig Märta Stenevi eller jag vill gå in i det exakta rättsfallet av naturliga skäl. Vi kommer att komma tillbaka till utredningen. Men om det finns förutsättningar på detta område för en mycket bred samsyn i en lagstiftning som bättre skyddar barn på samma sätt som vi för några år sedan fick samsyn i frågan om grov kvinnofridskränkning som vi inte hade haft tidigare då värdesätter jag det mycket. Jag återkommer mycket gärna i denna fråga. (Applåder)	678
3646	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Vi lever i en mörk tid. För många människor i världen präglas tillvaron av förtryck krig och ekonomisk oro. Kvinnors rättigheter trycks tillbaka av moralpoliser. Barn skadas och dör av ryska bomber. Familjer går hungriga när pengarna inte räcker till mat. Men det finns hopp. I Iran kämpar demonstranterna mot regimens förtryck. I Ukraina utför män och kvinnor hjältedåd i försvaret av friheten för det egna landet. Och över hela Europa sparar människor på el och energi allt för att dämpa priserna och oron som följer av Putins energikrig. Att människor reser sig och bestämmer sig för att göra det bästa av situationen och tuffa förutsättningar ger hopp i mörkret. En annan värld är möjlig. Herr talman! Man reser sig för att den mest grundläggande formen av respekt utmanas. Jag talar om respekt i dess allmänmänskliga betydelse om respekten för liv för det okränkbara människovärdet när det hotas av krigets grymhet. Jag talar om respekten för frihet för makten att själv bestämma över sitt eget liv när män i det religiösa förtryckets namn försöker göra det åt en. Jag talar om respekt för varandra för lika möjligheter och sammanhållning när ekonomiska sociala och kulturella klyftor riskerar att leda till splittring och motsättning. Herr talman! Respekt är också en av de grundläggande värderingarna som vårt svenska samhälle vilar på det vill säga att vi ser varandra som jämlikar håller våra löften och att vi behandlar människor på samma sjysta sätt oavsett bakgrund kön yrke eller ålder. Så ser den svenska respekten mellan människor ut och det är grunden för vår gemenskap. Herr talman! Jag talar om samhällets respekt för alla de kvinnor och män som varje morgon väcks av ringklockan går till jobbet sliter hårt betalar skatt och bidrar till det gemensamma som i sina roller som undersköterskor lokalvårdare och vvs-montörer bär vårt svenska samhälle på sina axlar. De förtjänar respekt genom att vi visar uppskattning för arbetet men också i form av bra arbetsvillkor tillräckligt många kollegor och ekonomisk trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet. Herr talman! Jag talar om respekt för generationerna som har gått före oss alla människor som i decennium efter decennium har byggt upp Sverige som har tagit ansvar förstärkt och utvecklat vårt näringsliv vår kultur vår skola vård och omsorg. Genom det arbetet har de gjort Sverige till det land som vi alla älskar. De förtjänar respekt för allt de har bidragit med men också i form av en trygg äldreomsorg och en pension som det går att leva på och som då och då kan sätta guldkant på tillvaron - en pension värd namnet. Herr talman! Jag talar om respekt för de generationer som ska komma efter för de små barnen som nu kräver kärlek och fostran men som en dag kommer att vara sin tids samhällsbärare. Jag talar om alla de ungdomar som nu utvecklar sina yrkeskunskaper och pluggar hårt för att i framtiden bidra på den svenska arbetsmarknaden. Jag talar om respekt för deras barn och alla de generationer som ska leva i Sverige. De förtjänar respekt genom att vi tar hänsyn till dem i vår tids stora politiska beslut i beslut som ska forma deras liv. Att lösa klimatkrisen är att visa respekt för framtida generationer. Men herr talman när man talar om respekt denna vinter 2023 är det något som skaver. Den situation som många svenskar möter från politiken från Sverigedemokraterna och högerregeringen kan knappast beskrivas som respektfull. Barnfamiljer pensionärer och ensamhushåll kämpar med elräkningen trots att de har röstat för partier som dyrt och heligt lovat att införa ett framåtsyftande högkostnadsskydd senast den 1 november. Människor på landsbygden möter nu högre drivmedelspriser än i valrörelsen trots att de har röstat på partier som har lovat att sänka priset på dieseln med 10 kronor och bensinen med 6 50. Unga människor som nyligen har tagit klivet in på bostadsmarknaden har satt sitt hopp till löftet om ett slopat amorteringskrav. Vad fick de i stället? En stor skattesänkning - fast inte för dem utan för dem som tjänar mest. Över 10 000 kronor rakt ned i fickan på höginkomsttagarna. Herr talman! Att hantera människors privatekonomi på det sättet är inte respektfullt. Att inför valet utställa löften för att direkt efter bryta mot dem är inte respektfullt. Att därtill fara med osanning och låtsas som att löftena visst har uppnåtts är allt annat än respektfullt. Sverige och svenska folket förtjänar bättre. Vi behöver politiker som prioriterar vanligt folks ekonomiska förutsättningar framför vinning för dem som redan har mest som står upp för sina ord och löften och som om de inte uppnår dem åtminstone ärligt talar om varför som helt enkelt tar ordet respekt på allvar och som förstår vilken betydelse det har för vårt land och för det Sverige vi älskar. (Applåder)	4838
3647	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Jag vill tacka för detta. Det finns tid för konflikter och det finns tid för enighet. Vi har en lagstiftning i Sverige i dag som utsätter både våldsutsatta kvinnor och barn för situationer som är orimliga när föräldrarätten och rätten till umgänge väger tyngre än barnets egen berättelse. Vi har ett behov av att ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Vi har ett behov av att ge barn egna ombud en egen röst så att vi också får deras berättelser in i de sammanvägningar som behöver göras. Det finns en rad förslag och vi ser naturligtvis också fram emot att ta del av vad utredningen kommer fram till. Men jag hoppas att denna kammare alla ledamöter som jag är övertygad om vill barns bästa ska kunna hitta en väg framåt och en samsyn som gör att vi kan skydda dessa våra allra minsta och allra mest utsatta från ett påtvingat umgänge som inte gynnar barnet.	901
3648	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Jag vill bara instämma igen och verkligen bekräfta att där vi tycker genuint olika tar vi friska debatter om detta. Där vi inte gör det låt oss då enas. Jag delar helt uppfattningen att barns egen rätt i svensk lagstiftning måste stärkas. Det gäller socialtjänstlagen och det gäller LVU. Men det gäller också i ren brottsbekämpning. Barns egen rätt till frihet och till säkerhet måste stärkas i svensk lagstiftning. Kan vi enas om det vore väldigt mycket vunnet. (Applåder)	496
3649	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Just i denna stund funderar tusentals och åter tusentals svenskar på hur de ska klara ekonomin denna månad. Barnfamiljerna kämpar med elräkningarna pensionärerna med matpriserna och människor på landsbygden med bensin- och dieselpriserna. Av Sverigedemokraternas och Moderaternas löfte om högkostnadsskydd för el ser vi ännu ingenting och inte heller av det utlovade slopandet av amorteringskravet. Av ett löfte om sänkt skatt på diesel och bensin blev det 14 öre. I stället möter människor höjd skatt på bland annat alkohol reparationer och snus. Från regeringsföreträdarna hör man bortförklaring efter bortförklaring. Men herr talman bortförklaringar betalar inte en enda elräkning nu i vinter. Samtidigt säger Sverigedemokraterna och högerregeringen nej till det som vi socialdemokrater föreslår. När hushållen pressas av höga elpriser säger de nej till att införa en elräkningsakut och de säger nej till högre barnbidrag för att stötta barnfamiljerna genom denna tuffa vinter. När skolan vården och omsorgen drabbas av samma höga priser som hushållen sätter de finansieringen på svältkur. När lågkonjunkturen står för dörren och fler behöver få hjälp att komma i arbete skär de ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken. När näringslivet vädjar om ledarskap och ny vindkraft monterar de ned klimatpolitiken och försämrar villkoren just för ny vindkraft. Inte ens krissamtal orkar de bjuda in till. Herr talman! Vårt Sverige kan bättre än så här. (Applåder)	1491
3650	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Ulf Kristersson var i sina båda anföranden inne på vikten av att där man kan hitta samsyn bör man göra det. En sak som det inte bara krävs samsyn kring här utan som inte minst näringslivet kräver samsyn kring är den framtida energiproduktionen. Där har inte minst Magdalena Andersson varit väldigt aktiv i att påtala detta. Hon nämner själv vindkraften i sitt anförande. Men herr talman jag skulle vilja prata lite grann om kärnkraft därför att vi behöver mer av baskraft i detta land. Vi behöver stabil elproduktion. Näringslivet efterfrågar besked och långsiktig stabilitet. Magdalena Andersson har hittills haft förtvivlat svårt att svara på huruvida hon är för ny kärnkraft i Sverige eller inte. Därför tänker jag ta tillfället att helt enkelt ställa den väldigt raka frågan: Är Magdalena Andersson och Socialdemokraterna för eller emot ny kärnkraft i Sverige?	884
3651	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Vi socialdemokrater är för mer el oavsett vilket kraftslag den kommer från. Vi ser ett stort behov av att bygga ut den svenska elproduktionen. Det är också därför som vi ser behovet av långsiktiga och stabila spelregler och tycker att man från regeringens sida borde bjuda in till breda energisamtal. Flera av regeringspartierna hoppade ju av den energiöverenskommelse som vi hade och som också innebar att det är fullt möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är en politik som vi socialdemokrater fortsatt står bakom. (Applåder)	553
3652	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Det var inget särskilt rakt svar. Att man är för mer el är en sak. Men det som vi behöver är en stabil produktion i botten. Mer vindkraft kan inte bidra till stabiliteten utan det som kan bidra till stabiliteten i elsystemet är mer kärnkraft. Och om man ska vara krass är det inte vi som behöver lämna besked för det har vi gjort. Vi är väldigt tydligt för ny kärnkraft i Sverige. Moderaterna och regeringen har varit väldigt tydliga med att de vill ha ny kärnkraft i Sverige. Det som hela Sverige väntar på är ett tydligt besked också från Socialdemokraterna. Vill vi ha ny kärnkraft i Sverige vill vi signalera långsiktig stabilitet i energipolitiken är det Socialdemokraternas besked som måste ges. Herr talman! Då undrar jag om Magdalena Andersson kan ge ett tydligt besked till hela Sverige nu. Vill Magdalena Andersson och Socialdemokraterna bidra till ny kärnkraft i Sverige eller vill de inte det? Det är ett väldigt viktigt besked till näringslivet och till svenska folket. (Applåder)	1017
3653	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Socialdemokraterna har redan bidragit till möjligheten för ny kärnkraft i Sverige genom den energiöverenskommelse vi slöt med flera andra partier - men som vissa partier tyvärr hoppade av. Vi har redan bidragit till detta. Vi står också fast vid den uppfattning vi hade då och har samma uppfattning nu: Det ska vara möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Problemet nu är dock att vi har en regering som bara fokuserar på kärnkraft som kan komma om 20-30 år. Ja det kan förstås ta 15 år också men det tar lång tid. För att ny kärnkraft ska komma till nytta måste de investeringar som nu planeras av näringslivet komma på plats och för att det ska bli verklighet behövs mer el på medellång sikt. Det behövs bättre villkor för vindkraften nu för att de investeringar som planeras ska bli av - vilket är en förutsättning för att vi ska behöva ny kärnkraft i framtiden. (Applåder)	902
3654	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! När vi besökte militärövningen i Norge i mars förra året sa Magdalena Andersson som då var statsminister någonting viktigt: Vi kan vara oeniga om många saker men vi kämpar båda för Sveriges trygghet. Vi är oeniga om mycket - Magdalena Andersson är socialdemokrat och jag är moderat. Jag har respekt för våra olikheter och våra olika roller. Men budskapet var viktigt nämligen att vi sätter Sverige främst. Jag prövar därför igen. Är Socialdemokraterna beredda att bidra med tydliga besked om stöd till reformer som gör att även kärnkraften kan bidra till en fördubblad energiproduktion? Är Socialdemokraterna beredda att bidra till långsiktiga spelregler och tydliga investeringsförutsättningar för alla som vill bygga ny energi i Sverige? Är man beredd att inte ställa kraftslag mot kraftslag utan inkludera ny svensk kärnkraft i en långsiktig svensk energipolitik? Är svaret ja eller nej?	918
3655	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Självklart vill vi socialdemokrater i varje läge bidra till Sveriges bästa. Jag kanske skulle rekommendera Ulf Kristersson att plocka fram hörapparaten för vi socialdemokrater har varit tydliga med var vi står i frågan om energi. Vi behöver mer billig el i Sverige. Vi behöver bygga ut den svenska elproduktionen. Vi slöt en överenskommelse tillsammans med Moderaterna som gav långsiktiga förutsättningar för alla energislag att växa och utvecklas. Problemet - att vi inte har långsiktiga förutsättningar nu - beror ju på att du hoppade av den överenskommelse vi hade slutit Ulf Kristersson. (Applåder)	628
3656	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Här delar jag inte Magdalena Anderssons uppfattning. Det är den sortens förutsättningslösa energisamtal som har lett fram till dagens energikris. Det är exakt den sortens samtal för samtalens egen skull som har lett fram till att vi i dag har lagt ned halva den svenska kärnkraftskapaciteten. Sådana samtal kommer jag inte att ta initiativ till. Ska samtal vara meningsfulla måste vi vara överens om vad som är målet med samtalet och målet måste vara att bygga ny svensk kärnkraft vindkraft och solkraft - alla fossilfria energislag - och att skapa långsiktiga investeringsförutsättningar för dessa kraftslag. Att samla ihop oss till nya samtal som ska göra om de senaste 40 årens misstag i energipolitiken vore dåligt för Sverige. Vad omvärlden vill veta nu är om Sverige kan ha långsiktiga spelregler för detta. Mitt svar är ja men då måste Socialdemokraterna bestämma sig: Ja eller nej till ny kärnkraft? (Applåder)	944
3657	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Sveriges tidigare självpåtagna roll som hela världens sociala samvete har fått långtgående och allvarliga konsekvenser. Vi har sett det inom inte minst miljö- och klimatpolitiken där naiva svenska politiker i sin iver att rädda hela världen har lagt så pass tunga bördor på sina egna medborgare att ekonomisk utsatthet har blivit en del av vardagen för en stor del av vår befolkning i dag. Vi har sett detta inom migrationspolitiken där de gamla partierna utan någon som helst eftertanke har bedrivit en politik som har slitit sönder Sverige som land och samhälle. Det är segregation skjutningar sprängningar och utbredd otrygghet. Herr talman! Alla andra partier i församlingen som baxade igenom den förödande politiken som älskade att stå här och prata om ansvar tog inget ansvar. De sköt ansvaret ifrån sig. De var förblindade av sin egenhändigt konstruerade förträfflighet. Samtidigt glömde de bort varifrån de kommer. De glömde bort sitt eget land. Jag vet att många tycker att allt detta nu är historia och att vi inte ska prata om det. Men det är inte historia därför att vi fortfarande dagligen drabbas av konsekvenserna av politiken. Jag och mitt parti kommer att fortsätta att påminna både kollegorna i den här församlingen och svenska folket om detta så länge vi finner anledning att göra det. Det kommer det att finnas länge - tyvärr. Herr talman! Ska vi lyckas att vända på detta krävs en tydlig politik som går i rakt motsatt riktning jämfört med den destruktiva politik som Sveriges regeringar har fört i decennier. Kärnkraft ska inte rivas ned; kärnkraft ska byggas upp. Bränslepriser ska inte ligga på maxnivåer; de ska ligga på miniminivåer. Svenska skattemedel ska inte spridas vind för våg till världens alla hörn; svenska skattemedel ska i första hand gå till svenska skattebetalare och svenska medborgare. Vårt yttersta ansvar som svenska politiker valda av svenska medborgare består i att värna tryggheten och säkerställa skydd för vår egen befolkning. För att över huvud taget kunna lyckas med det krävs en total och genomgripande förändring av bland annat svensk migrationspolitik. Här har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen sett till att sans och balans kommer att vara den framtida ledstjärnan och det är jag glad för. Sverige kommer gradvis att genomföra den restriktiva ansvarsfulla och inte minst humana politik som det här landet borde ha infört för flera decennier sedan. Jag vill hävda att det paradigmskifte i migrationspolitiken som nu står för dörren är av direkt avgörande betydelse för vår framtid. Nu är tiden inne att påbörja arbetet med att ge vårt land och våra medborgare det andrum som är så nödvändigt och efterlängtat av så många. Det handlar också om att återuppbygga tryggheten för alla de hårt arbetande hederliga svenskar som verkligen förtjänar den. Vi måste skifta fokus. Vi måste förstå att de människor som hotar andras trygghet har förverkat sin rätt till samhällets överseende och goda vilja. Grovt kriminella ska känna sig jagade. De ska känna sig otrygga. Den utbredda grova brottsligheten kommer därför att mötas av en ny verklighet. Den kommer att mötas av hårt motstånd. Kriminaliteten måste tryckas tillbaka med hela Sveriges samlade kraft. Herr talman! Hårda och rättvisa straff betyder någonting på riktigt precis som fler och bättre rustade poliser och attityder och signaler. Det är klart att hårdare straff och bättre rustade poliser gör skillnad. Men vi måste framför allt - apropå respekt herr talman - visa Sveriges brottsoffer att vi står på deras sida och inte på brottslingarnas sida. (Applåder)	3622
3658	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Ulf Kristersson har ett intressant förhållningssätt till sina företrädare som slöt energiöverenskommelsen med andra partier här i Sveriges riksdag. Det gjorde man just för att skapa långsiktiga förutsättningar för den svenska elproduktionen. Om jag minns rätt var väl dessutom Ulf Kristersson väldigt aktiv i Moderaterna på den tiden. Det är ett märkligt sätt att beskriva de energiöverenskommelser som har slutits. Betyder det också att den politik som drevs under alliansregeringens tid var helt felaktig när det gäller energipolitiken? Gör du alltså avbön gällande den politik som fördes av den regering du själv satt i Ulf Kristersson? Det får ses som en retorisk fråga. (Applåder)	707
3659	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Kul att se att det är så många åhörare på plats! Förra veckan presenterade företaget LKAB en jättestor nyhet: Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga komponenter vid tillverkning av elbilar vindkraftverk hemelektronik med mera och enligt kommissionen kommer efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller att femdubblas inom EU fram till 2030. För närvarande sker förädlingen nästan uteslutande i Kina och i en tid med ökade geopolitiska spänningar kan Sverige visa vägen framåt här. Min företrädare på posten som näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson berättade gärna om hur mycket han älskade gruvor vilket var fint. Problemet var bara att Socialdemokraterna hade Miljöpartiet som partner vilket förhindrade gruvetablering i Sverige. Min fråga till Magdalena Andersson är därför: Älskar Magdalena Andersson också gruvor eller älskar Magdalena Andersson Miljöpartiet mer?	976
3660	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Jag älskar också gruvor och jag ser att vi för att klara en klimatomställning - vilket i grunden handlar om respekt för framtida generationer - kommer att behöva metaller för att bland annat kunna tillverka batterier. Batterier är nödvändiga för att vi ska kunna lagra energi vilket kommer att vara en viktig del av det framtida elsystemet. Jag ser alltså att det naturligtvis är viktigt att Sverige har möjlighet att bidra till detta. Med det sagt måste gruvbrytning ske på ett miljövänligt sätt och med stor respekt för samernas rättigheter. (Applåder)	578
3661	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Jag kunde inte hålla med mer om det sista som Magdalena Andersson sa. Faktum kvarstår dock att mycket mer hade kunnat göras under åtta år med S vid makten. Under er regeringstid skedde faktiskt en avindustrialisering av Sverige Magdalena Andersson. Nu sker i stället en nystart. Sverige tar på sig ledartröjan i den gröna omställningen där industrin kommer att spela en avgörande roll. Den nya strategin för norra Sverige kommer också att bli en viktig kugge i det arbetet och då behöver det helt enkelt bli lättare att öppna nya gruvor. Detta kräver en översyn av lagstiftning tillståndsprocesser och handläggningstider och det kräver också politisk stabilitet över tid. Socialdemokraterna behöver visa ledarskap även när vindarna blåser åt andra hållet och inte dra saker i långbänk. Min fråga är därför om Magdalena Andersson kan tänka sig att byta ut MP mot KD - KDS" har ju varit ett framgångsrikt koncept förut! Allvarligt talat: Ska jag tolka Magdalena Anderssons svar som att hon och jag kan kroka arm för fler gruvetableringar i Sverige? "	1076
3662	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Låt mig bara säga något om industrin. Sist Kristdemokraterna satt i regeringen stödde man en statsminister som sa att svensk industri var basically gone". Det var ju alliansregeringens industripolitik. (Applåder) (EBBA BUSCH (KD): Han hade fel!) Efter åtta år med Stefan Löfven som statsminister - ja nästan det var sju och ett halvt - har vi nu rekordstora planer på en nyindustrialisering i Sverige. Det är en grön industriell revolution. Det är resultatet av åtta års socialdemokratiskt och miljöpartistiskt styre. (Applåder) "	555
3663	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Snyggt Magdalena Andersson! (Applåder) Det här med retorik är ju viktigt. Men vilka var det som styrde före dessa åtta år? Vilka var det som då lade grunden och skapade förutsättningar för att Sverige kunde bli ett ledande europeiskt föredöme i den gröna omställningen? Jo det var Liberalerna. (Applåder) Långt innan dess mina vänner stod Socialdemokraterna för kärnkraften. Man var med och planerade för 24 reaktorer. Man var med och byggde 12 reaktorer. Nu är det bara 6 reaktorer kvar. Man var med på att köra igång ett svenskt kärnvapenprogram i en tid när kriget och hoten var som värst. Detta stoppades och det kanske var bra. Nu är vi dock på väg in i Nato. Vad vill Socialdemokraterna göra för att förbättra förutsättningarna för mer kärnkraft? Vill man sänka skatten eller öka stödet? Vad vill Socialdemokraterna göra? Vi måste ha mer kärnkraft. Den här generationen måste ha en fossilfri framtid.	931
3664	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Problemet med högersidan just nu är att man är helt fixerad vid en enda fråga nämligen kärnkraften. Hur vore det om man lyssnade på det svenska näringslivet och vad näringslivet efterfrågar? Nu i veckan var Northvolts vd ute och sa att vi måste kunna bygga mer vindkraft. Det enda sätt på vilket de industrietableringar som nu är på gång kan bli verklighet är att vi på medellång sikt bygger mer vindkraft. Problemet är detta: Om regeringen inte löser vindkraftsfrågan utan fortsätter att försämra villkoren för vindkraft kommer det inte att behövas några kärnkraftsinvesteringar för då kommer dessa etableringar att hamna i andra länder. Socialdemokraterna står fast vid att vi ska ha en lagstiftning som gör att vi kan bygga mer kärnkraft men vi måste också möjliggöra mer vindkraft. (Applåder)	817
3665	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Inte Liberalerna emot - vi behöver ha både solkraft vindkraft och kärnkraft. Vattenkraft har vi. Vi måste fördubbla energiproduktionen i det här landet för att klara elektrifieringen och för att bli av med kolet gasen oljan dieseln och bensinen. Vi måste bli gröna på riktigt och då krävs det mycket mer energi. Detta har stötts och blötts och det har gjorts olika insatser för att driva på olika energislag. Till exempel har man infört massiv beskattning på el som är fossilfri. Varför har man gjort det? Är det någonting som Magdalena Andersson kan tänka sig att medverka till att ta bort? Vi vill ha raka och långsiktiga spelregler som gör att man kan investera i vindkraft. Högarna med ansökningar om vindkraft som väntar på godkännande är en halvmeter eller säkert en meter höga. Regeringen gör nu insatser för att snabba på denna process och till exempel öka möjligheterna att kommuner ska säga ja till investeringar i vindkraft. Gärna vindkraft men också kärnkraft! (Applåder)	1012
3666	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Ja gärna vindkraft men också kärnkraft. Kärnkraft ska vara en del av den svenska elproduktionen under väldigt lång tid framöver; det är ingen tvekan om detta. Johan Pehrson säger att han inte har något emot vindkraft. Problemet är att regeringen bedriver en politik som går i precis motsatt riktning. Man har försämrat villkoren för den havsbaserade vindkraften så att det ska byggas mindre havsbaserad vindkraft. Det kan ju inte finnas någon annan anledning till att man försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften än att man inte vill ha den eller i alla fall inte vill ha lika mycket av den. Vad gäller att kommunerna ska säga ja till mer vindkraft har ni i regeringen försämrat möjligheterna för utredningen att komma fram med sådana konkreta förslag. Ni har ju ändrat direktiven till utredningen för att man inte ska kunna komma med vissa förslag som skulle kunna göra att det byggs mer vindkraft. Det är svårt att förstå varför regeringen bedriver en politik för att vi inte ska kunna ha den elproduktion som behövs för att de investeringar som nu är på gång ska bli av. Det är en nej-till-industri-politik som regeringen i praktiken för just nu. (Applåder)	1194
3667	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Magdalena Andersson talade i sitt första anförande i dag om respekt. Jag håller med om att det är väldigt många i vårt land som förtjänar respekt. Det gäller framför allt de grupper och människor som Magdalena Andersson själv nämnde - de som arbetar hårt och bidrar till sin egen försörjning och till samhällets bästa. Det gäller äldre som har arbetat ett helt liv och förtjänar en värdig ålderdom. Brottsoffer förtjänar också respekt genom att samhället tar sitt ansvar i att ge dem den upprättelse de har rätt till. Jag skulle kunna stå här länge och prata om människor som förtjänar respekt. Jag tycker dock att det är lite anmärkningsvärt att det är just Magdalena Andersson som står här och pratar om respekt. Detta beror inte bara på att det är synnerligen respektlöst att sitta här i riksdagens kammare och hånskratta när någon annan talar utan det beror framför allt på att Magdalena Andersson har haft regeringsmakt i åtta år. Man kan fråga sig herr talman var respekten för dem som förtjänar den fanns när stenkastande ligister bjöds på saft och bullar i stället för bröd och vatten i fängelse. Var fanns respekten när man lade ned fullt fungerande kärnkraft och slog sönder vårt välplanerade energisystem? Var fanns den när Magdalena Andersson sa att personer med funktionsnedsättning och sjuka får stå tillbaka för kostnaderna för den kostsamma asylinvandringen? Var fanns respekten när Magdalena Andersson lovade att inte höja bensinskatten men sedan gjorde det i alla fall? Det är lätt prata om respekt herr talman men det är uppenbarligen oftast mycket svårare att i praktiken visa respekt. (Applåder)	1640
3668	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Sverige är sedan årsskiftet ordförandeland i EU. Det vilar ett stort ansvar på nuvarande regering att åstadkomma betydande förändringar för kontinentens akuta kriser. Tyvärr har vi i Sverige en mycket svag regering. Den aviserade till slut Europas snålaste och långsammaste elpriskompensation. Inget vet om eller när den blir utbetalad. Den uppträder förvirrat och sjabbligt vid den turkiske despoten Erdogans dagliga utfall mot Sverige. Deltagande på klimattoppmöten tycks ske utan mål och mening. Regeringen försöker desperat sola sig i glansen av nya fyndigheter i närheten av LKAB:s gruvor men avvecklar samtidigt investeringsstöd för byggande av nya bostäder i norra Sverige och medel för vård skola omsorg utbildning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som behövs för att den gröna nyindustrialiseringen ska kunna bli av. Inget har gjorts för att hålla nere elpriserna. Tvärtom arbetar regeringen nu med att höja elpriserna i norra Sverige genom förändringar av elprisområdena. Som svensk kan man ju skämmas för mindre. Nu måste den svenska regeringen stå upp och driva frågorna åt rätt håll. En av de viktigaste frågorna är att lösa de stora problem som finns på EU:s elmarknad och som har gett Sverige dessa höga elpriser. Det kommer att åligga det svenska ordförandeskapet att förhandla fram nya regler för den europeiska elmarknaden. Det måste göras med tydlighet och med skicklighet därför att den svenska elsituationen har blivit omöjlig. Det är helt enkelt inte möjligt för svenska familjer att fortsätta betala skyhöga elräkningar - ibland som i december på uppemot 17 000 kronor i månaden. Företag kommer att slås ut. De kommer att flytta från Sverige. Vanliga familjer kommer att behöva skuldsätta sig för att betala sina elräkningar. Och de betalar höga elpriser helt i onödan. Allt detta beror på EU:s dysfunktionella elmarknad. Strypningen av den ryska gasen till Europa har skapat underskott i andra länder men chockhöjt priserna i Sverige - trots att vi inte använder rysk gas. Jag tror att det är få svenskar som tycker att det är rimligt att det är den dyra smutsiga fossila elen på kontinenten som sätter priset på den rena billiga elen i Sverige. I dag konstaterar också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att elmarknaden inte fungerar längre. Den behöver enorma reformer. Hon säger att EU:s elmarknad måste reformeras radikalt. Frankrikes president Emmanuel Macron har konstaterat att det är absurt att Frankrike som är ett kärnkrafts- och vattenkraftsland ska betala priser utifrån den ryska gasens prissättning. Det är en välspridd myt att Sverige misskött den nationella energipolitiken och att det lett till elbrist och höga priser. Men det är fel. Vi producerar mer el än vi behöver. Vi exporterar mest el av alla i hela Europa men exporten kan inte vara prissättande. Tacken för detta kan inte vara höga svenska elpriser. Att ändra regleringsprinciperna och prissättningen på elmarknaden är det enda sättet att kraftigt sänka hushållens och industrins elräkningar. Den som tror att det blir bättre bara för att värmen kommer eller vindarna vänder har glömt att vi slog elprisrekordet i Sverige i augusti. Sverigepriser är vår tids elreglering som sänker priserna och stärker svensk industri och svenska hushåll. Dessutom skulle sänkta elpriser leda till fallande inflation och i sin tur bidra till att den kommande ekonomiska nedgången blir mildare. Det är hög tid för regeringen att lämna verklighetsfrämmande retorik från valrörelsen bakom sig och i stället se till Sveriges bästa. (Applåder)	3578
3669	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Den här veckan brukar kallas årets fattigaste. I år är den fattigare än på mycket länge inte minst på grund av Putins energikrig som ju höjer elpriserna i hela Europa och även i Sverige. Många svenskar har svårt att få ekonomin att gå ihop. I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna dyrt och heligt att ett framåtsyftande högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats senast den 1 november men ännu är inget stöd på plats. Det är inte heller den elräkningsakut som hade kunnat stötta hushåll fram till dess att stödet kommer. Detta har man inte hunnit med. I stället har regeringen prioriterat att ta fram ett förslag om att sekretessbelägga vilka som får ut elräkningsstödet när det någon gång i framtiden kommer. Det är ju väldigt osvenskt att sekretessbelägga saker Jimmie Åkesson men framför allt vill jag fråga varför din regering prioriterar att snabbt ta fram ett lagförslag om sekretess snarare än själva stödet eller i alla fall en elräkningsakut?	1027
3670	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag har ingen regering. Jag tillhör inte regeringen. Däremot har jag bidragit till att rösta fram regeringen och vi samarbetar med regeringen i väsentliga delar av politiken. En sådan del är stöd till elkonsumenterna. Även om utbetalningarna ännu inte har skett är detta någonting som kommer på plats när som helst vilket ju är väldigt bra. Jag är minst lika angelägen som Magdalena Andersson om att detta ska gå snabbt. Man kan naturligtvis ha synpunkter på den åtgärd som regeringen har landat i men vi har konstaterat att detta är den åtgärd som kommer att gå snabbast. Jag menar att det viktigaste är att elkonsumenter som är oerhört drabbade av Magdalena Anderssons sossepriser nu får möjlighet till stöd. Det får de inte genom att vi bråkar om enskilda teknikaliteter och därmed fördröjer förslaget ytterligare utan det får de genom att vi nu baxar igenom detta förslag i riksdagen så fort som möjligt så att människor kan få ut det här stödet. (Applåder)	985
3671	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Det var inte alls svar på frågan om varför man prioriterar resurser för att ta fram ett förslag om att sekretessbelägga vilka som får ta del av stödet. Varför var det viktigare än att jobba fram en elräkningsakut? Varför prioriterade man just detta ytterst osvenska förslag? I Sverige har vi öppenhet och transparens; man ska kunna granska vem som får ta del av olika saker. Men här vill man dölja antar jag hur mycket höginkomsttagare kan få ut av elstödet. Det ska inte allmänhet och journalister kunna granska. Att ta fram ett sådant förslag hade hög prioritet i Regeringskansliet. Uppenbarligen var det viktigare än att ta fram en elräkningsakut. Varför var det så viktigt att få fram detta förslag? Jimmie Åkesson säger att det bör gå snabbt. Jo men problemet för Jimmie Åkesson är att han lovade hela svenska folket ett framåtsyftande högkostnadsskydd senast den 1 november 2022 och det är inte på plats. (Applåder)	942
3672	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag tycker att Magdalena Andersson ska rikta denna specifika fråga till regeringen och inte till mig. Jag konstaterar att vi har fått ett förslag och det finns säkert saker att säga om det vilket man kan göra. Vi kan fortsätta prata och diskutera. Eller så skrider vi till verket och ser till att de som betalade extrema elpriser under förra året får ut stöd i form av återbäring för det man har betalat i överpris. Vi prioriterar detta. Vi tycker att det är viktigare att elstödet kommer på plats än att bråka om att de teknikaliteter som Magdalena Andersson uppenbarligen tycker är viktigare än att människor får sitt elstöd. (Applåder)	657
3673	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Jimmie Åkesson talar om respekt. Vad har han då själv åstadkommit? Han krävde skärpningar av regelverket för sjukförsäkringen i sitt slottsavtal. Han kräver att svenska elkunder ska betala skyhöga tyska elpriser och säger nej till Sverigepriser. I valrörelsen lovade han 2 000 kronor i höjd pension. I dag betalar pensionärer ofta mer för elen än de får ut i pension. Det skulle bli skattesänkningar för Sveriges pensionärer redan nu i januari och ni lovade att Pensionsgruppen skulle förändras. Inget av detta har Jimmie Åkesson verkställt. Regeringens propositions- och skrivelselista har kommit. Det aviseras 107 nya propositioner och skrivelser men inte en enda handlar om höjd pension. Åkesson pratar men i praktiken gömmer han sig under Moderaternas klack. Han gör inget och visar ingen respekt för svenska folket.	840
3674	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Få saker av det Nooshi Dadgostar nämnde har jag krävt. Men i förhandlingar kan man inte få precis allt man vill ha utan ibland får man ge och ta. Det är så politik fungerar och det borde Nooshi Dadgostar vara väl medveten om. Det har bara gått några månader av denna mandatperiod och det är lite magstarkt att kräva att alla vallöften ska vara på plats redan nu i synnerhet av ett parti som inte tillhör regeringen utan samarbetar med regeringen. Jag kan försäkra Nooshi Dadgostar om att de saker som vi lovade i valrörelsen driver vi i våra kontakter samtal och förhandlingar med regeringen och i arbetet här i riksdagen - för precis som Vänsterpartiet är vi trots allt ett riksdagsparti. Nooshi Dadgostar får ha lite tålamod och hon får gärna medverka till att saker som är bra när det gäller till exempel sjukförsäkringen och pensionerna kommer på plats. Jag tar gärna ett samtal med Nooshi Dadgostar om detta närhelst hon önskar. (Applåder)	969
3675	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! När Vänsterpartiet valde att påverka regeringspolitiken höjde vi sjukersättningen med 1 000 kronor och förbättrade regelverket för sjukförsäkringen. Nu har Åkesson skrivit på ett avtal som innebär skärpningar. När vi kunde påverka statsministeromröstningen höjde vi garantipensionen med 1 000 kronor. Jimmie Åkesson har prioriterat annat i sitt slottsavtal eftersom han uppenbarligen saknar den respekt han själv talar om. Varför var det mer prioriterat att göra annat i slottsavtalet än att kräva höjda pensioner? Det enda Åkesson har fått igenom är en fika med partierna ett samtal med de olika partierna om pensionerna. Det är bra och det tackar vi för. Men jag vill gärna veta av Jimmie Åkesson när regeringen och Jimmie Åkesson kommer att bjuda in till detta samtal om höjda pensioner? (Applåder)	821
3676	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Regeringen får svara på vilka möten man bjuder in till och när. Det kan inte jag svara på. Jag kan dock konstatera att Vänsterpartiet var ett samarbetsparti till den förra regeringen under åtta år och när kom höjningen av garantipensionen på plats? Jo det var tre veckor före valet. Det tog alltså Nooshi Dadgostars parti åtta år att höja garantipensionen. Vi har inte haft mer än några månader på oss än. Ha lite tålamod Nooshi Dadgostar så ska du nog se att vi levererar det vi har lovat våra väljare. (Applåder)	536
3677	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Politiker som vill ta ned regnbågsflaggor politiker som försöker stoppa luciatåg för att lucian inte har en könsidentitet som passar Sverigedemokraterna politiker som försöker stoppa dragqueens som läser sagor och politiker som kritiserar pridetåg. Skandal efter skandal bland förtroendevalda som uttrycker sig nedsättande. Herr talman! Får hbtqi-personer synas i Sverigedemokraternas Sverige?	411
3678	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Ja.	18
3679	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Det är svårt att inte bli berörd av att stå här i dag. Det är min sista partiledardebatt i riksdagens kammare och det finns mycket att säga. Men jag ska inte summera dessa 16 år; talartiden är knapp. Jag ska inte heller recensera resultatet; det gör säkert andra med nöje. Men jag skulle vilja använda dessa minuter till att säga tack. Jag vill säga tack för jag känner en djup och innerlig tacksamhet för tiden som partiledare och det jag fått förmånen att vara med om. Jag känner mig stolt när jag tänker på allianssamarbetet där Centerpartiet tillsammans med M L och KD under åtta år bidrog till att göra Sverige till ett internationellt föredöme. Under två mandatperioder minskade vi utsläppen samtidigt som ekonomin växte tack vare gott samarbete och rekordsnabb utbyggnad av den förnybara utsläppsfria energin. Det är ingen liten bedrift. Vi sänkte skattetrycket med 4 procentenheter samtidigt som mer pengar satsades på välfärden. Vi drev en borgerlig politik med en konsekvent arbetslinje som gjorde det mer lönsamt att jobba och med sänkta skatter på jobb och företag och vi förenklade regelverken för de viktiga småföretagen. För den tiden vill jag tacka Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag är tacksam för möjligheten att axla rollen som näringsminister under alliansens andra mandatperiod. Vi kraftsamlade för jobben och företagen men aktiverade också viktiga krisstöd till tusentals människor som förlorat sina jobb till följd av den svåra lågkonjunktur som Sverige då befann sig i. Jag är också tacksam för det blocköverskridande samarbete som lade grunden för januariavtalet som gjorde att Sverige efter valet 2018 och en historiskt lång regeringsbildning kunde få en regering på plats. Det var ett avtal som bidrog till ett stort antal liberala reformer och mycket centerpolitik. Det var en styrka att kunna samlas i mitten av svensk politik. Tillsammans med S MP och L tog Centerpartiet ansvar och fann konstruktiva lösningar för Sverige i ett mycket svårt parlamentariskt läge samtidigt som vi värnade öppenheten jämställdheten och medmänskligheten. För den tiden vill jag tacka Miljöpartiet och Liberalerna och inte minst Socialdemokraterna som vågade se till Sveriges bästa och samarbeta konstruktivt. Tillsammans genomförde vi många viktiga reformer. Jag känner också tacksamhet över de gånger som partier i den här kammaren har förmått lägga undan partiboken till förmån för breda tvärpolitiska samtal och fattat långsiktiga beslut om nödvändiga riktningar framåt för Sverige. Det har lett till energisamtal som banat väg för mer förnybar energi och gett kärnkraften bättre ekonomiska villkor till pensionsöverenskommelser för långsiktigt höjda och trygga pensioner till krisstöd för bönder och företag under pandemin till kraftigt ökade försvarsanslag och till att möjliggöra den viktiga Natomedlemskapsprocess som vi nu är mitt inne i. Vi har funnit varandra över blockgränsen i frågor som berör flickors och kvinnors trygghet och i insatser mot organiserad brottslighet och hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har nämligen varit min ledstjärna under dessa år: politikens innehåll och beslut som skapar ett starkare tryggare och friare Sverige i hela landet. Jag har samma värderingar nu som jag hade för tolv år sedan - alla människors lika rätt och värde och att människan ska vara utgångspunkt för politiken inte staten. Jag tror på ett samhälle som bygger på respekt och likabehandling. När jag nu står här 16 år senare vill jag också skicka med en sak. Alla förtroendevalda har ett val: att bidra till ett mer sammanhållet Sverige eller att öka polariseringen. Så jag vill säga tack till alla er som gör vad ni kan för att minska splittringen. Vi behöver varandra. Vårt uppdrag handlar om att bygga broar och att värna respekten för varandra för det behövs. Den liberala demokratin är hotad runt om i världen. Det demokratiska utrymmet krymper. Och även här i Sverige står vi inför stora utmaningar - krig i Europa klimatförändringar lågkonjunktur energikris inträde i Nato. Det är ett tidvis hårt samtalsklimat. Herr talman! Som folkvald har man världens och väljarnas ögon på sig. Det är ett stort ansvar och ett fantastiskt förtroende att få förvalta - att mena det man säger och hålla det man lovar. Det är min fasta övertygelse att samhället blir vad vi tillsammans gör det till. Att jag har fått möjligheten att vara delaktig i detta har varit ett stort privilegium. Tack igen för alla minnen för alla raka debatter under dessa år och för konstruktiva samarbeten! Tack för den här tiden! (Applåder)	4607
3680	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! Sedan valet har Sverigedemokraterna flyttat fram positionerna. Hbtqi-personer blev kanonmat i kulturkriget och priset betalas inte minst av våra barn och unga. Det är inte en dragqueen i smink och glitter som läser en saga på ett bibliotek som är hotet mot våra barn utan det här handlar om ungdomar som inte vågar komma ut och som känner att de inte är accepterade för dem de är. Det handlar om att barn och vuxna trakasseras för sin könsidentitet eller sin sexuella läggning. Dessa barns och vuxnas rättigheter ska väga lika tungt som alla andras. Deras rätt att finnas och synas ska vara lika självklar som andras. Dessa barn och vuxna förtjänar respekt inte en retorik från Sverigedemokraterna som hämtats direkt från rysk antigaypropaganda. (Applåder)	776
3681	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag har egentligen ingen annan uppfattning än den Märta Stenevi ger uttryck för när hon inte går utanför ramen för vad som är en rimlig och hederlig debatteknik. (Applåder)	188
3682	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Ulf Kristerssons uppdrag är nu att samla unionen för stöd och hjälp till det ukrainska folket med det som man efterfrågar. Nyss nåddes vi av den fruktansvärda nyheten att den ukrainske inrikesministern har avlidit i en helikopterkrasch. Många uppges vara döda och skadade däribland barn. Kampen för frihet behöver föras gemensamt där den utkämpas. Stödet måste vara otvetydigt. Det gäller i Ukraina och det gäller även i Iran. Där går fler och fler nu ut på gatorna för sin frihet samtidigt som regimen med våld slår ned alla dem som bara begär de mest fundamentala rättigheterna. Minst 481 människor har dödats bland dem 64 barn. Mohsen Shekari 23 år gammal Majidreza Rahnavard 23 år gammal och Alireza Akbari 61 år gammal är några av dem som avrättats av regimen genom hängning. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter anser mycket riktigt att avrättningarna som sker nu motsvarar statligt sanktionerade mord. Hela världen ser nu på när Sverige leder EU:s arbete. Det är regeringens moraliska plikt att samla EU-länderna för att fördöma de statligt sanktionerade morden på iranska kvinnor och män kräva omedelbar frigivning av samtliga politiska fångar ur iranska fängelser terrorstämpla det iranska revolutionsgardet för att med det kunna rikta sanktioner mot dem som bedriver terror i Iran och i utlandet och ge dissidenter som söker skydd mot regimen en fristad i EU. Den svenska regeringen har nu en viktig uppgift i att samla EU till stöd för alla dem som söker frihet. Svik inte det iranska folket! (Applåder)	1551
3683	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det var ett förfärligt besked som kom i dag. EU har i starka ordalag fördömt det som händer i Iran och jag tycker att det är en av vårt ordförandeskaps absolut viktigaste uppgifter att bibehålla enigheten i Ukraina för Ukraina mot Ryssland: mer ekonomiskt stöd till Ukraina nya sanktionspaket mot Ryssland och mot dem som samarbetar med Ryssland och mer omfattande militärt stöd från inte minst vårt eget land till Ukraina - vi ser vad som händer i andra likasinnade länder - så att deras förmåga att försvara sig kan vidmakthållas. Ingen annan uppgift är viktigare under vårt ordförandeskap än att vidmakthålla den enighet som inte alls var självklar på något sätt. Den uppgiften har jag tagit på extremt stort allvar i alla samtal med andra europeiska ledare sedan vi tillträdde ordförandeskapet den 1 januari. (Applåder)	843
3684	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! De scener vi ser nu i Ukraina är fruktansvärda. Vi måste stå upp för folkrätten. Inget land har någonsin rätt att med våld och aggressivitet sätta sig över ett annat lands rätt att själv bestämma över sin egen framtid. Vi behöver ha enighet kring ytterligare gemensamma vapenleveranser till Ukraina gärna kraftfulla för ryssarna måste nu lämna varje millimeter av det ukrainska territoriet. En attack mot Ukraina är en attack mot oss alla för det kan i slutändan handla om att ett annat land därefter också kan bli attackerat. Men det gäller även det iranska folket som står upp mot mullorna. De måste också få EU:s otvetydiga stöd för att de ska lyckas.	673
3685	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Det här leder mig in på det jag hade tänkt ta upp. Vi står rätt långt ifrån varandra rent ideologiskt i väl kända saker som skatter valfrihet säkerhetsfrågor men vi har också faktiskt då och då hittat gemensamma nämnare. Vi landade till slut i en gemensam uppfattning om att skicka vapen till Ukraina. Vi fattade flera gånger gemensamma beslut under den förra regeringen när vi tyckte att den gjorde fel och där vi kunde enas i gemensamma beslut. Det är viktigt. Nu sitter vi i regering och ni är i opposition. Men vad ni säger i Vänsterpartiet är fortfarande viktigt inte minst för trovärdigheten i ett samlat regeringsalternativ till vänster. Därför är det viktigt. Och därför vill jag med genuin uppriktighet fråga: Kräver Vänsterpartiet fortsatt att amnesti ska utfärdas för dem som befinner sig i Sverige utan tillstånd eller kan även ni ansluta er till att Sverige behöver en mycket stram invandringspolitik under lång tid för att ha en chans att klara av integrationen?	998
3686	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Nu vill jag ändå rätta statsministern. Vad Vänsterpartiet tycker och tänker är viktigt av väldigt många olika skäl. Vi är de som styr och ställer i svensk politik det kan nog många intyga. Det ska alla väljare veta att en röst på Vänsterpartiet kommer att påverka oavsett vilken regering som tillträder. Det är ju så att många människor både unga och äldre kanske har funnits i Sverige under fem tio ibland femton år - de har ett arbete de har barn de har gift sig. Ta exemplet för några veckor sedan med en kvinna som var rysk oppositionell. Hon skulle utvisas tillbaka till Ryssland. Jag tycker inte att det är en bra flyktingpolitik. Vi tycker inte att det är bra att de ukrainska flyktingarna inte bemöts med respekt i Sverige. Därför tycker vi annorlunda än Ulf Kristersson i dessa frågor. Man måste bemötas med respekt och tillåtas bidra till svensk ekonomi. (Applåder)	901
3687	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Ukrainas sak är vår. Vi kommer att behöva fortsätta att under lång tid hjälpa det ukrainska folket i dess kamp för frihet. Tro aldrig att Putins mördarregim stannar om han gud förbjude skulle erövra Ukraina. Detta är deras tanke deras tankegods; det kommer inte från ingenstans utan det har funnits under lång tid. Men han bedriver också ett energikrig mot Europa. Han vill splittra slå sönder och se till att vi river upp unionen så att han ska härska i Europa. Och då säger Nooshi Dadgostar att vi ska klippa kablarna. Hon varnar för tyska priser. Hon varnar för att Europa är någonting farligt. Vi behöver samarbeta i Europa för att se till att vi driver Ukrainas frihetssak och då måste vi skydda vår kontinent. Vi ställer om och vill producera energi. Varför vill du isolera Sverige och riva upp det europeiska samarbetet? (Applåder)	862
3688	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Putin ska aldrig tillåtas påverka oss vår kontinent och våra priser. Det måste vi bekämpa med kraft. Det är inte min regering Johan Pehrson som har stoppat kabelutbyggnaden. Det är Johan Pehrson och hans regering som har gjort det. Han har nu stoppat utbyggnaden av kablarna. Alla partier i svensk politik är nu överens om detta. Varför tycker han då att det var så viktigt att göra om han är en sådan motståndare? Självklart det här tycker Emmanuel Macron det här tycker Tyskland det tycker Spanien - kärnländerna i den europeiska gemenskapen. Du är förbisprungen Johan Pehrson! Det är Sverige som står passivt. Nu måste vi finnas med när vi förändrar grunderna för den europeiska elmarknaden. Det får inte vara fossil energi som sätter priserna för den rena förnybara. Det är orimligt! (Applåder)	824
3689	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Det är så mycket jag vill lyfta på den här minuten så jag vet inte var jag ska börja. Det första är att Nooshi Dadgostar alltså har Macron i Frankrike som ny politisk idol. Man vet inte var man ska börja! Det är ju inte så det ser ut på gatorna i Frankrike där motsättningarna växer till de största på många år för den regeringens del. Det är klart att vi ska göra vad vi kan för att se till att gaskatastrofen som har inträffat i Europa när länder byggt sig fast vid rysk gasimport ska hanteras och vi återkommer. Idén med att vi exporterar el på en gemensam marknad att det europeiska elnätet är sammanbyggt och att vi betalar och köper el ibland och att vi säljer rätt mycket el är inget vi ska upphöra med. Men vi måste hålla ihop. Vi måste se till att Sverige fortsätter att exportera el och då säger ni nej till ny kärnkraft. Ni vill fortsätta att avveckla kärnkraft. Det är en råvara som kan skapa enormt välstånd i Sverige. Vi måste kunna sälja men då ska du reglera och stoppa och om du inte ska klippa kablarna ska du i alla fall hälla grus i dem.	1080
3690	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Herr talman! Sverige har fått en nystart. Efter åtta år med en politik som förde vårt land i fel riktning fick vi svenska folkets förtroende att börja ställa saker och ting till rätta. Sällan har utgångspunkten varit lika dyster som nu. Under förra året noterades 63 dödsskjutningar att jämföra med 4 i Danmark 4 i Norge och 2 i Finland. Det var 163 000 personer som väntat olagligt länge på att få den vård de behövde. Drivmedelspriserna nådde nya nivåer och elräkningarna slog bokstavligt talat i taket. Den här regeringen fick svenska folkets mandat att leda Sverige ut ur krisen. Det är nu tid för handling och för ansvar. Nu börjar arbetet med att renovera det svenska folkhemmet. Herr talman! Den här vintern har varit otroligt tuff för många hushåll. Köpkraften krymper och under julen var det många barn som såg fler julklappar på tv:n än under granen där hemma. En våg av elfattigdom som inte påverkat oss på detta sätt tidigare drar in över vårt land och den transplanteras genom hela vår ekonomi. Jag tror inte att någon som lyssnar på dagens debatt är speciellt betjänt av ett blame game. Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar. Nu skrattar Magdalena Andersson - efteråt kan du få berätta för alla vad som var så roligt. Om vi ska kunna vidta rätt åtgärder framåt måste vi förstå vad som tagit oss hit. Vi måste identifiera vad som gått snett inte i första hand för att peka finger utan för att förstå dra lärdom och se till att vårt land inte begår samma misstag igen. Detta är anledningen till ansvarsutkrävandet och till att jag är beredd att ta ansvaret att leda oss ut ur den svåra situation vi befinner oss i. Vi genomgår just nu den värsta energikrisen i mannaminne. Vem hade för 20 år sedan kunnat ana att vi skulle arbeta fram krisplaner för frånkopplingar alltså blackouts? Hur kunde 3 000 megawatt bara försvinna i tomma intet? Den här regeringen tog över ett elsystem i spillror. Nedmonteringen av fullt fungerande kärnkraft är ett misstag av historiska proportioner. Trots alla varningar valde den rödgröna regeringen att rusa fram med huvudet före. Hur ska man kunna säkra elförsörjning i hela landet om man monterar ned de största energikällorna i den södra halvan? Det enda svaret var: bättre överföringskapacitet. Om vi drar detta till sin spets innebär det att en stor del av energin skulle produceras i norr för att sedan transporteras överföras till de södra delarna. Vi ser konsekvenserna nu i form av inte bara högre elpriser utan också en snedfördelning av resurser. Norra Sverige har fått brödsmulorna av vad de själva producerar. Det blev rödgrön fördelningspolitik i praktiken. Detta kommer vi att ändra på. Nu går vi fram med ett elstöd som riktas till hushåll i hela landet. Nu påbörjar vi återuppbyggnaden av ett robust elsystem som håller för hela landet. Herr talman! Jag brukar ibland likna vårt elsystem vid ett hus. Ett hus behöver inte bara städas utan det måste renoveras tätas dräneras och saneras och ledningar behöver dras om. Behoven är minst sagt många. Ingen har påstått att vägen framåt kommer att bli enkel; den kommer att bli svår och dyr. Men till alla er som kämpar vill jag säga: Vi ser er; vi hör er; vi kommer inte att lämna er i sticket. Vi gör allt vi kan för att vända detta. I en tid då många människor bär tungt gör vi nu vad vi kan för att lindra och stötta. Garantipensionen höjs. Studiestödet utökas. Barnfamiljer och ensamstående som har det knapert får ett förstärkt bostadsbidrag. Efter åtta år av parlamentariskt kaos finns nu en regering som har tydligt stöd av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi är fyra olika partier med olika ingångar men vi är överens om inriktningen. Och vi kommer att leverera på det mandat som väljarna gett oss - att leda Sverige ut ur krisen och bygga en bättre framtid för fler. Det sker inte över en natt men det kommer att ske. Nu börjar arbetet. (Applåder)	3948
3691	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Det är Johan Pehrsons regering som har klippt kablarna så Johan Pehrson får ta det med Ulf Kristersson och fråga varför han har gjort det. Elmarknaden fungerar inte. Den är dysfunktionell. Det tycker snart sagt alla europeiska länder särskilt de stora. Det öppnas nya kolgruvor i Tyskland Johan Pehrson. Det är inte rimligt. Det är inte bra. Varför har det blivit lönsamt att ha fossil energi igen? Det är något fel på den europeiska elmarknaden. Varför ska ett land som Sverige som exporterar så mycket el vilket vi tycker är alldeles utmärkt behöva betala för det genom att pensionärerna i Skåne och Mellansverige går under? Är det tacken? Är det så du vill tacka svenska elkonsumenter för att de exporterar el? Det är väl inte ett bra tack? Sänk priserna! Fortsätt med elexporten! (Applåder)	818
3692	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Den 2 februari avgår jag som partiordförande för Centerpartiet. I samband med detta lämnar jag också min plats som riksdagsledamot för Jönköpings län. Därför skulle jag vilja använda dessa minuter till att uttrycka min uppskattning till alla som har bidragit till att göra mina 16 år i riksdagen helt oförglömliga. Till att börja med skulle jag vilja rikta ett stort och varmt tack till talmanspresidiet som leder riksdagsarbetet med den äran den senaste mandatperioden under ledning av Andreas Norlén och dessförinnan Urban Ahlin och Per Westerberg. Jag vill tacka alla som arbetar i riksdagen och varje dag bidrar till att demokratins hjärta bultar tryggt - säkerhetsvakter lokalvårdare restaurangpersonal it-service och tjänstemän inom Riksdagsförvaltningen och utskotts- och partikanslier. Stort tack till de medarbetare som jobbade i Regeringskansliet under min tid som näringsminister och som departementschef! Tack till alla som har arbetat med mitt personskydd så att jag och min familj har kunnat leva ett så normalt och tryggt liv som möjligt! Jag vill också tacka alla riksdagsledamöter från alla partier - Jönköpingsbänken Centerledamöter och ledamöter från hela landet - som trots olika ideologier lägger ned många långa timmar och kraft och energi på det vi tror på för demokratin och för Sveriges bästa. Sist men inte minst vill jag tacka mina partiledarkollegor - 20 till antalet under min partiledartid - för alla tuffa debatter och valrörelser men också för alla vänliga ord däremellan sms hejarop och förtroliga pratstunder. Jag önskar mina partiledarkollegor allt gott inför det fortsatta viktiga arbetet. Jag kommer att sakna vårt samarbete. (Applåder) (TALMANNEN: Tack för de vänliga orden!)	1743
3693	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Annie Lööf har spenderat över ett decennium i svensk politik. Väldigt mycket har hänt. Förändringarna i svensk politik har varit jättestora - enorma. Det som kännetecknar en skicklig ledare är just hanteringen av stora förändringar och att klara av att hantera dessa och samtidigt hålla fast kurs mot målet mot det som verkligen spelar roll de egna värderingarna och de högre principerna. Detta har Annie Lööf verkligen gjort. Hon har stått stadigt för jämställdhet för rättsstatens principer och för alla människors lika värde. Rakryggad och stolt har hon tagit ansvar för Sverige även när det har blåst som hårdast och när hatet och hoten har kastat skuggor över samtalet och över hennes liv. Herr talman! Annie Lööf är en ledare i ordets yttersta bemärkelse. För detta förtjänar hon vår djupaste respekt. (Applåder)	840
3694	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Jag vill tacka Magdalena Andersson för det förtroendefulla samarbete som vi har haft under hennes tid som partiledare men också tacka för det fina samarbete som jag hade förmånen att ha med Stefan Löfven. Jag har också haft förmånen att samarbeta med Håkan Juholt under hans tid som partiledare men då var det mer debatt än samarbete. Jag vill också tacka Magdalena för hennes ansvarstagande i en för Sverige orolig tid och för modet att ompröva gamla sanningar för Sveriges säkerhet. Jag har alltid uppskattat hennes raka sätt och starka integritet och att hon har tagit sig tid att träffas sitta ned med ganska många koppar kaffe och hitta vägar framåt när det gäller både budgetfrågor statsministeromröstningar och Nato. Jag är väldigt stolt över vårt samarbete i januariavtalet och att jag fick medverka till och gratulera Magdalena Andersson som första kvinna som statsminister. För någon vecka sedan stod ett antal sjuåringar i denna talarstol och de kunde Magdalena Anderssons namn. Det är för att Magdalena Andersson är en pionjär som landets första kvinna som statsminister och att hon har visat pojkar och flickor runt om i vårt land jämställdhet i praktiken. Tack för detta och tack för gott samarbete! (Applåder)	1247
3695	Magdalena Andersson (S)	S	Herr talman! Detta hade aldrig varit möjligt utan Annie Lööfs och Centerpartiets stöd och samarbete. Annie Lööf har jobbat hårt och kommer säkert att jobba hårt också i framtiden men förhoppningsvis få lite mer tid för familjen. Därför har jag tagit med mig en bok. Jag vet att Annie Lööf liksom jag själv gillar friluftsliv så boken är Barnfamiljens friluftsguide till Stockholm . Jag hoppas att Annie Lööf kan ha stor nytta av den men inte bara det utan jag vill också bjuda hem Annie Lööf med familj på en korvgrillning i mitt närområde i Nacka. Jag lovar att avslöja min favoritgrillplats om hon lovar att inte berätta det för någon annan. (Applåder)	663
3696	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! Absolut och tack så mycket Magdalena Andersson!	64
3697	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Jag har från min sida betat av några sådana här avtackningar genom åren och det blir kanske fler. Annie Lööf är den som har suttit längst som partiledare förutom jag själv och vi har haft många debatter. Jag fick frågan innan gick in i kammaren om jag kommer att sakna debatterna med Annie Lööf och jag sa faktiskt nej det kommer jag inte att göra. Som jag tror att vi båda konstaterade i Aktuellt senast har vi gjort det här några gånger nu och det är samma sak och samma gamla argument. Vi kommer liksom ingenstans så vi är färdiga med varandra känner jag. Jag vill ändå ha det sagt att jag har uppskattat debatterna. Jag tycker att det har varit bra debatter. Även om vi såklart ska motverka polarisering och motsättningar behövs det tydliga ideologiska motsättningar för att politiken ska bli levande och det ska kännas meningsfullt för väljarna att gå och rösta när det är val vart fjärde år. Jag vill därför rikta ett stort tack till Annie Lööf för de här åren och för alla debatter alla duster och alla fina och ibland mindre fina ord som har kommit från hennes mun. Apropå polarisering tänker jag att man ibland även om man debatterar med varandra kanske vill öka förståelsen för varandra lite grann. Därför har också jag tagit med en liten bok. Det är Björn Östbrings Nationalstaten . Jag vet inte om Annie Lööf har läst den. Undertiteln är En essä om liberal nationalism och Sveriges framtid . Jag har läst den och tycker att den är fantastisk på många sätt och vis. Jag håller inte med om allt men jag tror att den kan öka förståelsen lite mellan mig och Annie Lööf. Jag hoppas att Annie Lööf vill läsa boken nu när hon får vara ledig ett tag mellan att hon tar hand om familjen och allt sådant. (Applåder)	1752
3698	Annie Lööf (C)	C	Herr talman! När jag fick frågan utanför kammaren om jag kommer att sakna debatterna med Jimmie Åkesson svarade jag faktiskt ja. Men det kanske var mer ett pliktskyldigt svar för det ska faktiskt bli skönt att bara titta på de fortsatta debatterna. Jag och Jimmie Åkesson står så långt ifrån varandra som man kan komma politiskt men jag är väldigt tacksam över att vi har kunnat vara bänkgrannar och medmänniskor. Även om många utanför den här salen inte tror det pratar jag och Jimmie med varandra rätt ofta. Det gör vi kanske inte om politiken men om livet barnen och mer vardagliga saker politiska olikheter till trots. Dessutom har Jimmie de senaste fem åren kvalat in som riksdagsledamot från Jönköpings län. Vi har tillhört samma länsbänk. Jag är tacksam för de samtal vi har haft och skratten som vi faktiskt har haft emellanåt. Jimmie kan konsten att formulera slagkraftiga sms. Jag har inte alltid varit arg på Jimmie kan jag konstatera trots hans tydliga markering om just detta i debatter. Tack Jimmie för elva och att halvt år som partiledarkollega i riksdagen och tack för alla debatter! Vad vore klicken på kvällstidningarnas hemsidor utan dem. (Applåder)	1186
3699	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Fru talman! Tack ledamoten för det! När man har läst en bok vill man också gärna diskutera den med någon. Jag skulle väldigt gärna vilja diskutera boken med Annie Lööf vid tillfälle. Eftersom hon nu har berättat att vi är så goda vänner utanför den här kammaren tänkte jag ändå ta chansen att bjuda in Annie Lööf till fantastiska Listerlandet att umgås en dag kanske med familjer om det passar. Där är huvudnumret såklart att vi ska prata lite om boken men också titta på en fotbollsmatch när Mjällby tar emot Värnamo på Strandvallen. Datumet är satt till den 1 oktober men det kan ändras eftersom det är så länge tills det. Jag hoppas att Annie Lööf är intresserad. Hon är hjärtligt välkommen till Listerlandet. Jag ska i så fall ta väl hand om henne och hennes familj.	777
3700	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Det ser jag verkligen fram emot! (Applåder)	58
3701	Märta Stenevi (MP)	MP	Herr talman! I höstas var det tre partier som gjorde ett riktigt dåligt val. Trots upprepade lögner kärnkraftstourettes svischande falukorvar och gosedjur på turné förlorade de borgerliga partierna valet. Moderaterna förlorade för första gången på väldigt länge platsen som Sveriges näst största parti. Kristdemokraterna backade till sitt näst sämsta resultat på 30 år. Och Liberalerna tog sig först i elfte timmen över riksdagsspärren med sitt sämsta valresultat någonsin. Tillsammans lyckades dessa tre borgerliga partier inte ens skrapa ihop lika många mandat i riksdagen som Socialdemokraterna ensamma. Ändå lyckades dessa tre partier med minsta möjliga marginal bilda regering - inte en majoritetsregering märk väl men däremot en marionettregering. För regeringen tillträdde inte på väljarnas mandat utan på nåder av Sverigedemokraterna. Det är deras politik som de förlorande partierna nu tagit på sig att genomföra och ansvara för. Jimmie Åkesson säger: Hoppa! Ulf Kristersson frågar: Hur högt? Herr talman! Vad har vi då fått för politik med en sverigedemokratisk marionettregering? Vi har fått en regering som slår sönder klimat- och miljöpolitiken och lägger fram en budget som ökar utsläppen i stället för att minska dem som lägger ned Miljödepartementet och som skriver på ett avtal om att skydda 30 procent av naturen men samtidigt tar bort både pengar och skydd för just naturen. Det är en regering som inte längre visar ledarskap i de stora framtidsfrågorna utan måste baxas fram av EU och som vill se sänkta ambitioner i flera av de viktiga förhandlingar som man ska leda under sitt ordförandeskap. Vi har fått en regering som stoppar en snabb utbyggnad av förnybar billig vindkraft för att i stället hoppas på framtida dyr kärnkraft och som ber befolkningen spara el samtidigt som man systematiskt motarbetar stöd till energieffektivisering. Det är en regering som hellre ber människor frysa än investerar i deras uppvärmning. Vi har fått ett elprisstöd som skjutits upp och skjutits upp och när det till slut kom ett förslag gick inte en spänn till pensionären i norra Sverige som ska värma upp sitt hus i kylan. Däremot gick tiotusentals kronor till miljardärerna för att värma upp utomhuspooler. Och inte förrän det kom massiv kritik från oppositionen gavs också norra Sverige en allmosa. Pengarna som utlovades före jul väntar svenskarna fortfarande på. Mars är senaste budet. Vi har också fått en regering som inte tål kritik och därför vill sekretessbelägga informationen om elprisstödet för att det inte ska granskas av medier och opposition. Vi har fått en regering som lägger 7 miljarder på att sänka bensinpriset med 14 öre i en dag men inte kompenserar kommunerna för inflationen. I stället tvingar regeringen fram besparingar i skola vård och omsorg om inte kommunerna väljer att höja skatten för dem med lägst inkomster samtidigt som samma regering sänker skatten för höginkomsttagare. Vi har fått en regering som aldrig låter barn i utsatta områden glömma att hur hårt de än anstränger sig och hur mycket de än kämpar är de alltid misstänkta brottslingar i regeringens ögon. De kan alltid bli föremål för en visitation eller en ny repression. Vi har fått en regering som fördömer Ryssland med stora ord men fortsätter att köpa Putins olja gas och uran. Man hyllar Ukrainas mod och motståndskraft men låter med berått mod ukrainska kvinnor och barn leva på existensminimum i Sverige. Vi har fått en regering som kallar Turkiet för en demokrati eftersom den har valt att glömma bort att det inte räcker med val för att vara en demokrati. Valen ska också vara fria rättsväsendet ska vara oberoende och minoriteter ska skyddas. Vi har fått en regering som är dödstyst om de tiotusentals demonstranter som utsätts för tortyr och sexuella övergrepp i Iran. Det är en regering som svikit de kvinnor som riskerar sina liv för friheten. Vi har fått en regering som uttalar sig skarpare om en upphängd docka än om unga demonstranter som avrättas genom hängning i Iran. Herr talman! Sverige förtjänar så mycket bättre än det här. (Applåder)	4102
3702	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Fru talman! Kära Annie! Du och jag har samarbetat på många sätt i opposition och i regeringsställning. Vi har landat i olika slutsatser ibland ibland i smått och ibland i rätt stort. Jag har verkligen uppskattat dig som person och som politiker. Du har slagits för fri marknadsekonomi både i sällskap till höger och i sällskap till vänster. Det är konsekvent. Du har värnat fria företagare och fri företagsamhet. Som kollega har du visat omtanke värme och medkänsla gentemot alla dina partiledarkollegor. Det uppskattar jag verkligen. Jag hoppas att du känt motsvarande stöd när du har varit grovt utsatt på sätt som få av oss andra har blivit utsatta på. En av dina egenskaper som jag uppskattar extra mycket är din framstegsvänliga optimistiska syn på tillvaron. Det är att ekonomisk utveckling alltid är möjlig och att teknikutveckling alltid leder till någonting bättre. Du sa i valrörelsen i många debatter att vi behöver mer av all fossilfri energi och så ska det nu bli. Det blir mer vind mer sol och mer kärnkraft. Så jag tror trots allt att vi går mot mycket ljusare tider. Som en liten symbol för framstegstron och optimismen som du och jag delar vill jag bidra med lite inspiration också till nästa generation. När du nu får några kvällar lediga kommer du och döttrarna få Alga Science. Inget är som att spela spel med sina barn. Det är experiment för elektricitet elektromagnetism batterier motorer och solceller. Den du! Lycka till Annie i nästa fas av livet! (Applåder)	1502
3703	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Tack så mycket! Det kommer att komma väl till pass. I helgen besökte nämligen döttrarna Tekniska museet och uppskattade det väldigt mycket. Rent politiskt har jag och Ulf Kristersson gjort väldigt mycket gemensamt under de här åren. Jag vill tacka Ulf Kristersson för många långa förtroendefulla samtal genom åren inte minst inom ramen för säkerhetspolitiken. Det har varit en verklig styrka att han och jag tillsammans under radarn och offentligt uppmanade den förra regeringen att öppna för överläggningar med riksdagens samtliga partier för att nå bred enighet om landets försvar och säkerhetspolitik. Det var viktigt för Sverige det var viktigt för säkerheten och det var viktigt för tryggheten i landet. Centerpartiet och Moderaterna har under många decennier utgjort en viktig och förtroendefull axel i svensk politik. Jag vill också passa på att tacka Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra för det förtroliga samarbete inom ramen för Alliansen som vi hade och hur det utvecklade våra partier men också Sverige som land. Som Ulf sa här har vi inte bara varit partiledarkollegor utan också ministerkollegor i alliansregeringen under flertalet år. Jag vill också tacka dig Ulf för den tid som vi tillsammans fick i regeringsställning. Jag vill tacka dig för alla luncher alla gemensamma resor alla förhandlingar alla förtroliga samtal och alla omtänksamma rader. All lycka i ditt viktiga uppdrag som Sveriges statsminister! (ULF KRISTERSSON (M): Tack!) (Applåder)	1497
3704	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Det har varit upp och ned med Annie får man säga. Jag vill tacka Annie Lööf för hennes politiska gärning. Jag känner dig sedan du hette Johansson och var på skoldebatterna. Du var väldigt skarp redan då när du drev det CUF:ska evangeliet. Det minns vi. Du har också på så många sätt varit pionjär och inspiratör. En rekordung kvinna som ledare för ett folkrörelseparti. Det är väldigt stort och du har inspirerat många människor och unga kvinnor därute. Det vill jag verkligen tacka dig för. Du har gjort det med en sådan stor skicklighet och framgång. Du har klarat att gå runt problem och du har klarat att gå in i problem och komma ut levande fantastiskt bra. För många kommer du att bli ihågkommen för att du stod upp mot rasism och för alla människors lika värde. Jag vet att väldigt många svenska uppskattar det och jag vill personligen skicka ett varmt tack för att du har gjort det. Vi är många av oss väldigt tacksamma för att du har stått upp för det. Jag vill tacka dig för våra samtal och våra skratt för din kunskap och för det du har lärt mig. Vi stod inte alltid på samma sida i politiken. Det är det många som känner till. Det är spelets regler. Däremot har du och jag haft väldigt värdefulla samtal. Du har jobbat hårt. Jag märker att det är många som vill att du ska läsa böcker men det fattar jag att du inte orkar. Jag vill i stället ge dig en spadag. Du ska ha den i Nacka och den är för två. Du måste inte ta med mig. Tack Annie för allt du har gjort och för allt som kommer att stå om dig i historieböckerna! Jag hoppas att du efter så många år av slit och stress och så många saker du gjort kan vila i varje fall en liten stund.	1680
3705	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Tack så mycket! Jag tycker att vi bestämmer här i kammaren att det är Nooshi och jag som tar den där spadagen tillsammans. Det vore fantastiskt roligt. Rent politiskt delar jag och Nooshi Dadgostar inte särskilt mycket fru talman. Däremot delar vi faktiskt hiss golv och tak i Riksdagshuset. Ibland delar vi också fikabröd över samtal och kaffe. Jag har uppskattat våra samtal på kontoret men också i forum om kvinnors ledarskap och hos tjej- och kvinnojourer. Jag har uppskattat Nooshis vassa humor och omtänksamma personlighet. Tack för alla ideologiskt spänstiga debatter och för inspirationen! Om inspirationen någon gång har trutit vilket den faktiskt gör emellanåt har jag alltid känt ny kämpaglöd när jag läst om Vänsterpartiets senaste utspel. Nooshi har som jag sa kontoret precis nedanför mig. Jag kan stampa i golvet och önska god morgon eller god kväll också för den delen. I det här arbetet blir det ganska många och långa dagar. Jag vill tacka Nooshi för att hon tog sig an partiledarskapet för några år sedan. Sverige behöver fler starka personligheter som leder och visar vägen. Jag vill också passa på att tacka Jonas Sjöstedt och Lars Ohly som jag också har haft förmånen att ha som partiledarkollegor under detta dryga decennium. Jag ser fram emot att få gå på spa med Nooshi! (Applåder)	1334
3706	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Du får förstås komma förbi hemma hos mig också om du vill Annie Lööf! Jag tycker att det är så fantastiskt roligt och skönt att se en annan kvinna här. När Annie Lööf blev ordförande var hon tämligen ensam som kvinna om det i det politiska landskapet men man får säga att hon har banat väg för väldigt många andra kvinnliga ledare. Det behövs en stark första pionjär för att öppna dörren för andra. Det fanns också många andra men Annie Lööf har varit en av de tydligaste och mest lysande stjärnorna. Jag är väldigt glad att jag har fått dela den här upplevelsen med dig - att stå här och debattera och påverka svensk politik. Jag hoppas att vi ska mötas i andra forum och på andra sätt i framtiden och jag önskar dig all lycka i ditt framtida liv och i din framtida karriär. (Applåder)	807
3707	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Tack så mycket Nooshi Dadgostar! (Applåder)	59
3708	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Jag kan redan nu säga att jag kommer att frångå debattreglerna vad gäller tid. Det finns också risk för att jag kommer att dua och det kommer bara att bli ett replikskifte - från min sida i alla fall. Partiordförande Lööf kära Annie! Jag vill börja med gåvan från mig och från mitt parti. Det är en gåva till Min Stora Dag från hela det kristdemokratiska partiet och vår rörelse. Men det är också en förhoppning om att vi ska ha möjlighet att äta middag bara du och jag. Vi ska äta gott och kanske också dricka gott och dela sådant där som kvinnor i ledande ställning delar med varandra. Det har vi tagit del av vid besök från Finland Nya Zeeland och annat. Du är den kollega som jag har haft längst. När det stod klart att jag skulle väljas till partiledare för KD hörde du av dig och bjöd in till möte. Du var den partiledare som jag först satt ned med på tu man hand. Det var också i Alliansen med Anna Kinberg Batra med den arme Jan Björklund och med dig Annie som jag för första gången hamnade i ett arbetssammanhang där kvinnorna var i majoritet. Det var där jag fick uppleva kvinnors ledarskap på det sätt som jag skulle önska att det alltid vore: tuff konkurrens i sak men utan missunnsamhet och framför allt utan kvotering. Det fanns ingen uppsatt gräns eller kvot för hur många kvinnor vi kunde vara i gruppen. Jag riskerade inte att knuffa ut någon annan kvinna för glastaket för hur många kvinnor som fick plats i ledande ställning var redan krossat. Jag var en partiledare bland medsystrar. Vi är två politiker som råkar vara kvinnor och som har en saklig men svår diskussion på största allvar om vilken väg som är den rätta för vårt land under kommande år. Jag tror att dessa diskussioner har bidragit till att ta udden av misogyna rubriker om catfights tjejbråk och annat. Det har förändrat normer. Det är numera det som styr ett land som Sverige där kvinnors ledarskap helt enkelt är just ledarskap. Vi är partiledare för två olika partier med en stark ideologisk kompass och värdegrund. Ibland har våra vägar löpt parallellt och ibland har de gått åt olika håll. Många gånger har de korsats. I dag står vi på samma väg vid samma plats men vid ett vägskäl. Jag tror mig veta ganska mycket om de starka övertygelser som du har och som har burit dig hit. Men jag vet också en del om det du har fått bära och det som andra runt dig har fått bära för att du ska stå vid denna milstolpe. Så från makthavare till makthavare från förtroendevald till förtroendevald från kvinna till kvinna men kanske framför allt från mamma till mamma hoppas jag innerligt från en särskild plats i mitt hjärta att du när dammet har lagt sig ska känna: Det var värt det. Vi gjorde vägen lite bredare för våra döttrar. Tack för ditt hårda arbete Annie! Tack för vår tid tillsammans! Jag ser redan fram emot när vi träffas igen. (Applåder)	2870
3709	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Det är värt det och det var värt det. Det har varit en fantastisk resa som jag känner en enorm tacksamhet och stolthet över att få göra. Det finns en gammal artikel om Ebba och mig från 2018 med rubriken Goda vänner - men oense om det mesta". Vi kanske inte var oense om allt; vi var nog faktiskt mer överens än vad folk har trott. Men så är det med de här sensationsrubrikerna som Ebba tog upp i sitt underbara tacktal. Där utmålar man ofta starka kvinnor som är politiska ledare som några som bara deltar med blixtar emellan sig eller i så kallade catfights. Då har de inte vetat att vi har sett igenom det som två politiska ledare. Jag är väldigt tacksam över vänskapen Ebba. Vi har kunnat ha samtal både om politikens villkor om sömnlösa nätter och om vabperioder som småbarnsföräldrar. Ebba är också den som överraskar och som kommer med det där lilla extra. Det kan vara ett nytt mobilskal kanske för att jag behöver det ibland fikabröd och roliga filmer på sms. När jag kom tillbaka efter min äldsta dotters födelse hade hon ordnat en liten babyshower med en sådan där blöjtårta och en liten present på mitt kontor. Tack Ebba! Jag vill också passa på att tacka Göran Hägglund som jag hade förmånen att vara partiledarkollega med under många år. Jag vill tacka Kristdemokraterna som parti för det fina samarbete som Centerpartiet och Kristdemokraterna har runt om i landet och har haft på nationell nivå under så många år. Stort tack Ebba! Jag ser fram emot middagen. (Applåder) "	1514
3710	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Som fru talmannen säger är det här definitivt mer ett tacktal än en replik. Du ska få de här gåvorna strax Annie men inte riktigt än. Jag har förberett ett litet anförande men när jag satt här och lyssnade slog det mig att jag är den som har fått känna Annie Lööf under kortast tid. Det är jag lite ledsen för ska jag säga och jag är också lite ledsen för att vi inte får ha fler sådana här tillfällen i kammaren. Jag har uppskattat dem otroligt mycket. Däremot har jag en erfarenhet som jag inte tror att någon annan av mina partiledarkollegor har. Det är att jag som väljare har fått uppleva Annie Lööf. När Annie Lööf tillträdde hade jag ännu inte blivit medlem i något politiskt parti utan jag satt och betraktade hela den cirkus vi håller på med här utifrån som väljare utan partipolitisk koppling. Jag såg då en ung kvinna ta plats på den här scenen medan jag gjorde en annan resa - i näringslivet och i en helt annan typ av ledarskap. Jag fick från sidan av och utifrån följa din resa in i den här världen. Det var väldigt inspirerande och roligt. För Miljöpartiet är rotationsprincipen en viktig princip. Vi tror att det är bra för politiken och för samhället att man går in i och ut ur politiken. Det är bra att man har erfarenheter med sig in i politiken som man inte kan få i det här rummet och bland de här kollegorna enbart och att man sedan tar med sig dessa erfarenheter ut. Jag fick se början inte av din politiska karriär men väl av din partiledarkarriär. Sedan har jag fått förmånen att kliva in och vara kollega och nu ser jag otroligt mycket fram emot att få följa vad som kommer härnäst. Jag är rätt övertygad om att det inte kommer att handla så mycket om spaupplevelser och skogspromenader som om nya fantastiska insatser på viktiga områden i vårt samhälle. Jag tackar för den här korta tiden utifrån detta perspektiv och för det perspektiv som du gav mig då när det började.	1928
3711	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Miljöpartiets fantastiska rotationsprincip har inneburit att jag har haft förmånen att få ha fem partiledar- eller språkrörskollegor från Miljöpartiet. Jag skulle vilja börja med att tacka alla de fem - Gustav Fridolin Åsa Romson Isabella Lövin Per Bolund och Märta Stenevi - för det samarbete de förtroliga samtal och även de tuffa förhandlingar som vi haft under de år som vi har samarbetat i svensk politik. Vi har inte alltid haft samma lösningar på samma problem men jag har verkligen uppskattat de resultat som vi har nått inte minst inom miljö- och klimatområdet. Jag är också tacksam för att vi har kunnat jobba tillsammans för viktiga värderingar i Sverige - för en offensiv miljö- och klimatpolitik men också för hbtq-personers rättigheter och för barns och kvinnors rättigheter. Tack Per och Märta för den tid som vi har samarbetat! Tack Miljöpartiet för alla de år som vi har samarbetat både lokalt och nationellt! Tack för luncherna för de tuffa förhandlingarna och för samtalen! Och framför allt: Tack för ert starka engagemang i ödesfrågor kring miljö och klimat! Dem är det avgörande för hela det politiska fältet att ta ledarskap i framåt. Det är helt avgörande för vår gemensamma planet. Så tack för ert arbete och tack för vårt gemensamma samarbete! (Applåder)	1310
3712	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Herr talman! Sverige är ordförande i EU det mest centrala samarbetet för fred för frihet hållbarhet och välstånd i vår del av världen. Nu har vi tillsammans vi här inne och regeringen uppdraget att samla Europa kring viktiga prioriteringar. Först och främst handlar det om ökad säkerhet en grön omställning fler jobb och ökat välstånd samt den centrala ödesfrågan om ett fortsatt och ökat stöd till frihetskämparna i Ukraina. Sverige står bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också vår kamp. Sverige har tillsammans med andra EU-länder och allierade levererat ett historiskt starkt stödpaket och mer kommer. Vi behöver också se till att prioritera Ukraina mer och starkare när vi lägger om den svenska biståndspolitiken. Herr talman! Människors frihet i vardagen begränsas av utanförskap och inte minst av den grova organiserade brottsligheten. Vi har brottsutsatta områden där många människor inte längre vågar vittna på grund av hot och våld. Föräldrar oroar sig för om barnen är trygga på förskolan när det har skjutits eller sprängts kvällen innan. Den växande otryggheten måste mötas med både en stålhandske och en rejäl lovikkavante. En lyckad skolgång är det överlägset bästa vaccinet mot brottsligheten på lång sikt och regeringen genomför nu satsningar på skola och socialtjänst så att även gängens attraktionskraft för nya barnsoldater kan pressas tillbaka. Vi arbetar fram både skärpta straff och en kraftfull verktygslåda i kampen mot de laglösa hänsynslösa och hämndlystna gången. Liberalerna tänker inte låta vare sig utanförskap separatism eller våldsverkare begränsa friheten för människor i Sverige. Herr talman! Elräkningen för december har nu anlänt till brevlådan och elpriserna fortsätter att tillsammans med kostnadskriser tugga sig in i svenska hushålls ekonomi. Regeringen har arbetat fram ett elprisstöd till hårt utsatta hushåll i alla delar av landet och presenterat akuta lättnader för företag. Vi är redo att där och när det är möjligt fatta beslut om att stödja familjer och företag ännu mer i dessa dyrtider. Det är alltid lättare att riva ner det som skapats än att bygga upp något nytt. Liberalerna kommer att kämpa hårt för att återskapa den svenska elproduktionen med såväl kärnkraft som ny vind- och solkraft. Men ibland undrar jag: Var är alla de politiker i den här kammaren som jublade och klappade i händerna när man lade ner den svenska kärnkraften? Herr talman! Nu sätter vi fokus på ordning och reda och kunskaper i den svenska skolan och i klassrummet. Vi lyssnar på forskning och sätter tydliga gränser för den alltför långt gångna digitaliseringsivern i den svenska skolan. Vi storsatsar i stället på fysiska läroböcker - tillbaka till framtiden. Elever ska för övrigt använda sig av papper och penna och inte fastna för skärmarnas apati dygnet runt. Vi driver en liberal grön klimatpolitik och prioriterar riktiga åtgärder som ger riktig effekt. Vi satsar på Klimat- och Industriklivet infångning av koldioxid nya gröna innovationer och spetsforskning. Vi återupprättar arbetslinjen inte minst där den kanske behövs som allra mest nämligen i integrationspolitiken för att minska utanförskapet. Människor i arbete får ökad egenmakt. Man får ökad delaktighet i samhället och man kan bidra som nya samhällsbyggare till vårt gemensamma välstånd. Det arbetet har vi tagit på oss. Den svenska befolkningen röstade i valet för en förändring. Det är den förändringen som vi nu arbetar för. Det handlar om att se till att vi ökar tryggheten ökar effektiviteten i klimatpolitiken tar oss ur energikrisen och återupprättar den svenska skolans förmåga. Det pratas en del i min roll som arbetsmarknadsminister om vad vi ska göra för att lösa kompetensbristen. Ja vi måste ju framför allt se till att vi inte skapar nya kompetensbrister. Barn ska lämna skolan med godkända betyg och ha möjlighet att bygga sin egen framtid. (Applåder)	3926
3713	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Jag ska nu bli lite allvarligare. Jag vill också stämma in i tackkören gällande det politiska arbetet och tacka dig Annie för ditt mod och ditt engagemang. I en tid när vi sett auktoritära och främlingsfientliga vindar blåsa genom både Sverige och Europa har du hela tiden stått stabil i din tro på frihet demokrati och öppenhet. När andra har vänt kappan efter vinden har du visat vad det är att vara liberal politiker i vår tid. Du har stått vid ditt ord och aldrig släppt fram rasismen till makten eller gett den en enda millimeter. Jag vet att du har betalat ett högt pris för det men jag hoppas att du också under de här åren har känt stödet från alla oss som har backat det både som väljare och som politiker. Jag vill också rikta ett särskilt stort tack till dig för din röst för kvinnors och barns utsatthet. Tack för att du alltid har stått på kvinnors och flickors sida och har fått så många andra att göra samma sak! Som avtackningspresent från Per mig och partiet har vi skänkt en gåva till Plan Sverige som står på tjejers sida när det behövs som allra mest - precis som jag vet att du alltid har gjort och också är övertygad om att du alltid kommer att göra. För det är vi dig väldigt tacksamma. (Applåder)	1244
3714	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Tack så mycket Märta Stenevi! (Applåder)	56
3715	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Annie! Du är en imponerande person. Jag har varit med länge i politiken men du har varit partiledare i över elva år. Jag har inte ens varit det i elva månader. Herregud vad tufft det är! Vilka krav och förväntningar man ska möta upp vad man måste försaka och hur mycket man tappar den här lite sköna friheten som vi liberaler gillar att kunna röra sig fritt och göra vad man vill! Det är hela tiden påställt. Det ska vara arrangerat och man ska kolla: När kommer du hem när kommer du dit vart ska du vem ska du träffa och bla bla bla. Men det är nödvändigt. I den tillvaro med hat och hot som vi lever i vet du vikten av att det är ordnat och att det är så många människor som hjälper oss att kunna bära vårt ledarskap. Detta har du gjort på ett starkt sätt och till ett pris som varit förfärligt vilket du har berättat om. Du är smart. Du är rolig. Du är varm. Du markerar din politiska eld på ett väldigt starkt sätt. Det handlar om att vara lokalpatriot för Marmarö . (ANNIE LÖÖF (C): Maramö.) Maramö. Själv är jag det för Orebro". Jag var tvungen att skriva utrikiska i går så det blev Orebro. Men den där närvaron är viktig. Du står för de stora linjer och de viktiga samhällsförändringar som är nödvändiga för att möta framtiden. Du missar inte heller att stå upp för de mest utsatta. Du jobbar brett med jämställdheten för kvinnors villkor för kvinnors rätt till lika lön för bra förskola och för rimlig förlossningsvård. Du står också upp för de kvinnor som är mest utsatta de som drabbas av våld och förtryck på olika sätt. Detta gör du på ett fantastiskt sätt. Därför är Liberalernas gåva en gåva till Unison. Du ska ju både bada och grilla korv nu. Eftersom korven var upptagen hoppas jag att vi kan äta pizza snart - jag kan laga den - på valfritt ställe här i Stockholm så kan vi prata lite om hur det är. Även om jag är ung som partiordförande - och där är du en veteran - har jag sett kollegor i riksdagen och andra ledande politiker många som inte ens varit med så länge som du för vilka det blivit ganska tomt när ljuset slocknat lite och de ska gå vidare. Jag är inte mer än hobbypsykolog men ta dig tid att vila reflektera över vad du ska göra och fokusera på det som kanske betyder lite extra! Jag såg att du skulle ta lite hand om handbollen för barnen. Det är perfekt. Du är ju inte skotträdd så du kommer om inte annat att kunna stå i mål när barnen skjuter. Din energi kommer att komma väl till användning varhelst den hamnar men varför inte i svenskt näringsliv där man behöver mycket kunskap om politikens funktion och villkor och där man också är beredd att jobba på det långsiktiga sätt som du har gjort. Och skulle det mot förmodan bli kärvt har jag kontakter på Arbetsförmedlingen så vi kan prata om hur du med Centerpartiets hjälp både kan rusta och matcha personer som behöver ta steget in på marknaden. Jag tror inte att det blir aktuellt men om det kärvar kan jag hjälpa till med det. Tack snälla Annie för allt du har gjort och den du är! (Applåder) "	3031
3716	Annie Lööf (C)	C	Fru talman! Johan hade ett fantastiskt inramande tacktal. Jag tänkte säga från den snart avdankade partiledaren till den allra färskaste som Johan redan har berättat att han är att mitt bästa råd brukar vara att alltid vara sig själv. Det rådet behöver jag dock inte ge till Johan Pehrsson. Att alltid vara sig själv och kämpa för det man tror på är en egenskap som jag tror att ingen har missat hos honom. Jag vill tacka Johan och Liberalerna som parti för allt samarbete genom åren både i Alliansen och i januariavtalet. Jag vill tacka Jan Björklund som jag hade som partiledarkollega i nästan åtta år och Nyamko Sabuni. Jag har uppskattat det täta samarbete vi har haft det senaste decenniet och allt vi har kunnat genomföra som två liberala mittenpartier. Jag hoppas såklart att det blir mer av den varan även i framtiden för Sverige behöver mer liberal politik och starkare liberala partier både Centerpartiet och Liberalerna. Jag vill tacka dig Johan Pehrson för din värme din personlighet och din omtänksamhet. De sms-kramar och emojier som du skickar har värmt när jag fått dem och behövt dem som allra mest. Du sprider glädje och spänst i demokratins tjänst. Nu kommer jag att säga min absolut sista mening i den här talarstolen. Anledningen till att jag kom in i riksdagen var ett väldigt supportande och stödjande från mina föräldrar. Mina föräldrar sitter här i dag och har lyssnat på partiledardebatten så mitt sista tack som riksdagsledamot och partiledare går till mamma och pappa. Tack så mycket! (Applåder) (ANDRE VICE TALMANNEN: Stort lycka till med allt Annie Lööf!)	1605
3717	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Jag ska försöka klara av att återgå till debatten. Om det är någonting som den politiska delen av den här debatten hittills har visat är det att det inte finns något annat regeringsalternativ än vårt. Det finns inte en samlad opposition. Det finns fyra fraktioner utan gemensam syn på vår tids stora utmaningar: energiförsörjningen kriminaliteten vården och ekonomin. Mot dessa fraktioner står en regering och ett regeringsunderlag som tar ansvar i en svår tid. Det är en regering som är besjälad av att hjälpa lindra och stötta i denna mycket speciella tid. Fru talman! Ansvaret för sin nästa solidaritetstanken är en grundbult i den kristdemokratiska idétraditionen. Den gyllene regeln om att behandla andra människor så som man själv vill bli behandlad är inte bara ett vackert ideal; det behöver också omsättas i praktisk handling. Nya siffror visar att nästan var fjärde svensk känner sig isolerad eller ensam. Ensamheten är störst bland unga vuxna och äldre. Det är också i de grupperna särskilt bland män över 85 år de högsta självmordstalen finns. Ensamhet gör att blodkärlen i kroppen rent fysiskt drar ihop sig. Ensamhet är en lika stor fara för hälsan som rökning. Ensamheten är ett stort samhällsproblem som det krävs att vi agerar mot. För första gången någonsin blir frågan om att motverka ofrivillig ensamhet en prioritering för en svensk regering. Vi skjuter till 300 miljoner per år och arbetar brett för att bryta den ofrivilliga ensamheten på nationell regional och kommunal nivå och inte minst genom civilsamhället. Fru talman! Mycket arbete kvarstår. Men jag är glad att vi har tagit det här steget i en tid då människor bär tungt. (Applåder)	1691
3718	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Jul- och nyårsledigheterna ger möjlighet till vila och återhämtning. Men för alldeles för många svenska familjer blev det inte så i år. Vi har sett nya vågor av skjutningar och sprängningar senast nu i natt. Unga män i vissa fall pojkar skjuter hänsynslöst varandra och sprider skräck i hela bostadsområden. Vi socialdemokrater vill se hårdare straff och fler poliser. I regeringsställning skärpte vi 80 straff och ytterligare lagförslag var på gång. Därför var det med viss förvåning jag noterade att den nya regeringen har valt att låta tjänstemännen på Justitiedepartementet lägga tid kraft och energi på att avskaffa danstillståndet. Det är resurser som hade kunnat användas till att snabbt få fram mer lagstiftning om skärpta straff. Ebba Busch! Varför prioriterade din regering att avskaffa danstillståndet när vi behöver lägga allt krut på att skärpa straffen?	888
3719	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Vi behöver klara av att göra två saker. Vi behöver se till att stärka och skärpa det repressiva arbetet. Men vi behöver också göra otroligt mycket mer för att stärka det förebyggande arbetet för att se till att människor över huvud taget inte hamnar i de miljöerna. Jag kan förstå att det kan tyckas vara tacksamt att ställa lite tid för ett slopat danstillstånd mot allt annat. Men faktum är att det har tagit onödig tid och onödigt fokus från våra rättsvårdande myndigheter specifikt Polismyndigheten att administrera danstillståndet. Om det är någonting som svensk polis och många andra delar av vårt samhälle är är det att det är fullkomligt överadministrerat. Vi behöver inte ha mer pappersexercis. Vi behöver ha fler poliser skärpta straff och möjlighet till ett bättre och mer långsiktigt förebyggande arbete ute på gator och torg.	858
3720	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Vi behöver verkligen skärpta straff. Det är kanske det som skulle behöva prioriteras på Justitiedepartementet. Ebba Busch säger att det är viktigt att jobba med förebyggande insatser. Men även den prioriteringen är märklig från regeringens sida. I den budget som lades i höstas prioriterade man att sänka skatten för höginkomsttagare. Det är en väldigt dyr reform samtidigt som kommuner och regioner inte har fått de stöd som behövs nu när de ökade priserna påverkar också deras verksamheter. Det är ju kommunerna som är ansvariga för mycket av det förebyggande arbetet. Det är också en lite märklig prioritering från regeringen. Frågan till Ebba Busch blir då: Varför har ni prioriterat att sänka skatten för dig och andra höginkomsttagare framför att ge kommunerna resurser så att de verkligen kan arbeta med att stoppa nyrekryteringen till gängen? Varför är höginkomsttagarna viktigare än att stoppa nyrekryteringen?	935
3721	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Socialdemokraterna får gärna stoltsera med att man vill höja skatten med 13 miljarder för 1 miljon svenskar. Man får gärna vara stolt över att man vill höja skatten för tre av tio poliser och för en av fyra barnmorskor. Det tycker vi är fel. Vi har i stället valt att prioritera att hålla i förstärka och förlänga de extra stöden till exempelvis ensamstående kvinnor. Höjningen av bostadstillägget är en viktig del av det. Vi plussar på att stärker utöver de automatiska förstärkningar som ändå sker i garantipensionen. Den prioriteringen står jag för. Om man tittar på budgeten ser man att vi ger mest till dem som har minst. Därtill gör vi en omläggning; när det gäller brottsbekämpningen kommer brottsoffret nu att stå i fokus. Det är där fokus ska ligga. Och vi gifter ihop föräldraansvaret mammors och pappors ansvar med den förebyggande delen med stödjande insatser för att få till det samtidigt som vi skärper straffen.	945
3722	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Den här regeringen har misslyckats med att sänka de svenska elpriserna och införa ett högkostnadsskydd på el. Man har också misslyckats med att betala ut en elpriskompensation. Och nu när man planerar att göra det har man fokuserat helt och hållet på att hemlighålla uppgifterna om vilka som får en elpriskompensation. Det har figurerat uppgifter i medierna om att det är en skev utbetalning. Miljardärer med stora gods får väldigt mycket i elpriskompensation medan de som bor i norra Sverige fram till för några dagar sedan inte skulle få något alls och inte heller nu kommer att få särskilt mycket. När man betalat ut sådant här har offentlighetsprincipen alltid gällt. Det gällde vid covidstöden. Våra inkomster och var vi bor är också offentligt. Man kan se vilka styrelser människor sitter i vilka uppdrag de har och så vidare. Varför var det så viktigt att hålla hemligt vilka som ska få elpriskompensation Ebba Busch?	942
3723	Statsministern Ulf Kristersson (M)	M	Herr talman! Bredare uppslutning på några centrala politiska områden tror jag alltså skulle stärka Sverige. Jag hoppas att det är möjligt när det gäller just brottsbekämpningen invandringen och energiförsörjningen. På dessa områden är det särskilt viktigt med tydliga besked till omvärlden för vi har blickarna på oss. Låt mig först ta upp migrationen. Om medborgare från andra länder förstår vad som numera gäller och kommer att gälla under lång tid kommer också trycket av asylsökande som saknar skyddsskäl att minska. Den här regeringen talar inte bara om en stramare invandringspolitik - vi kommer att genomföra den för att vi vill och för att vi kan och för att Sverige ska ha en chans att klara integrationen. I ett första steg minskas antalet kvotflyktingar och försörjningskravet skärps för arbetskraftsinvandrare. Men kursen måste ligga fast. Därför är det bekymmersamt att det här i riksdagen finns krav om att den reglerade invandringen ska frångås och att en amnesti ska utfärdas till dem som är i Sverige utan tillstånd. Den linjen kommer min regering inte att följa. Samma sak gäller brottsbekämpningen och energiförsörjningen. Investerare vill veta att politiken ligger fast och den som ska viga ett yrkesliv åt att bekämpa grova brott vill veta att de långsiktigt kommer att ha resurser och mandat att sköta sitt riktigt svåra jobb. Herr talman! Låt mig nu igen vända mig direkt till oppositionens partiledare. Vi tycker olika om mycket men kanske inte om precis allt. Vill ni vara med och bidra till omläggning av invandringspolitiken energipolitiken och kriminalpolitiken? I så fall finns det förutsättningar för riktigt långsiktig politik på tre riktigt viktiga områden. (Applåder)	1717
3724	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Nu ska vi börja med att reda ut det här med att vi skulle ha dragit benen efter oss. Jag och regeringen har nu blivit KU-anmäld för att det har gått för fort fram. Jag lovade i valrörelsen att vi skulle stå på svenska folkets sida att vi inte skulle lämna dem i sticket att vi såg dem att vi hörde dem och att vi skulle göra allt vi kan för att bygga svenskt energisystem starkt igen. Vi skulle inte acceptera det sårbara läge som den tidigare regeringen försatt oss i. Det levererar vi nu på. Vi lovade också att elstöd skulle vara prioriterat. Vi har bytt modell. Det står jag för. Jag tycker att den här modellen är bättre. Men Nooshi Dadgostars kritik gäller att det skulle gå långsamt jämfört med i andra länder. Tidsperioden sträcker sig från hösten 2021 till hösten 2022. Vilka satt i regeringsställning då? Det gjorde Vänsterpartiets regering. Detta håller alltså inte. Jag ser fram emot att svara på frågan om sekretessen i nästa vända.	965
3725	Nooshi Dadgostar (V)	V	Fru talman! Det var många ord men inte något svar på frågan. Det är ju så att i Sverige är det offentligt för att journalister och andra och framför allt väljarna ska veta om de ska rösta på den här regeringen nästa gång eller inte. Man måste ju veta vad svenska folkets pengar går till. Regeringen har varit väldigt tydlig när det gäller integritetsfrågorna: Om man bor i ett visst bostadsområde ska man leva med att bli visiterad på väg till och från hemmet - det som kallas visitationszoner. Människor utan någon som helst koppling till något kriminellt ska veta att polisen när som helst kan gripa in och kontrollera dem. Integriteten spelar väldigt liten roll när regeringen ska kontrollera befolkningen. Är det så att Ebba Busch inte tål att medborgarna också kontrollerar regeringen? Är ni rädda för detta? Vad är det som är så hemligt med elprisstödet att det inte kan vara offentligt?	897
3726	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Jag tycker att det här är en hedersfråga. Förklaringen till att elprisstödet är sekretessbelagt är att det som lett oss hit är en naiv politik med ett nedmonterat elsystem. Det gör att svenska folket får betala ett orimligt högt pris nu under Rysslands invasionskrig i Ukraina - ett högre pris än vad man annars hade behövt betala. Det är naiv politik som har lett oss hit. Tro mig: Det kommer inte att vara någon naiv politik som leder oss vidare. Nu lägger vi om! Jag menar att det vore naivt i ett svårt säkerhetspolitiskt läge att göra ungefär 4 ½ miljoner svenskars personliga uppgifter tillgängliga för vem som helst. Svenska folket har inte bett om eller godkänt att uppgifterna lämnas ut. Man kan inte heller frånsäga sig elstödet och därför tycker vi att det är orimligt i ett så här svårt säkerhetspolitiskt läge att medelsvensson ska tvingas betala ett ännu högre pris för Vänsterpartiets retorik vad gäller både energi- och integritetsfrågor.	970
3727	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Jag höll nästan på att glömma att det var min tur för det var så spännande att lyssna på det här resonemanget. Min fråga handlar om att när M KD och SD fällde budgeten 2022 ströks också energieffektiviseringsstödet till flerfamiljshus. Häromveckan kom beskedet att regeringen stoppar utredningen om incitament för energieffektivisering som snart skulle ha lämnat sina förslag trots att det bara var några månader kvar. Miljöpartiet har gång på gång föreslagit att staten ska gå in och ta större ansvar för en snabb effektivisering och därmed också dämpa effekterna av Putins energikrig mot Europa. I stället har regeringen alltså dragit bort stöd och valt att uppmana hushåll och företag att spara el. Pengar betalas ut för att värma upp pooler samtidigt som inget stöd ges för att skifta ut direktverkande el. Med tanke på den akuta situationen på elprismarknaden i Europa och Sverige fru talman skulle jag vilja veta varför Ebba Busch och regeringen aktivt motarbetar politik för energieffektivisering som skulle gynna svenska hushåll och företag.	1071
3728	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Svaret är att vi helt enkelt inte gör det. Det prioriteras i budgetpropositionen för 2023 och även i nästa att stötta hushållens energieffektiviseringar. Det är viktigt. Det är fortfarande alldeles för många hushåll som har direktverkande el. De har en otroligt tuff situation nu eftersom allt i samhället är så dyrt. Det är också långa ledtider om man trots det har de ekonomiska marginalerna att göra inköp av luftvärmepumpar och annat. Därför är det viktigt att vi håller i detta - dock i en annan form. Det finns tydligt prioriterat i vår budget. Jag vill också säga att det ju inte är så att vi ber svenska folket spara för att det är roligt. Vi gör det för att det är en viktig del i att hålla nere priserna och för att det finns en reell risk för så kallad frånkoppling i elsystemet på grund av att 3 000 megawatt helt enkelt har försvunnit de senaste åren. Nu försöker vi parera det samtidigt som vi bygger upp systemet igen.	950
3729	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Energieffektiviseringar är det absolut snabbaste sättet att kapa priserna som vi har tillgängligt. Det är också det absolut mest effektiva sättet att se till att inte få den typ av effekter i systemet som bortkoppling är - för den risken finns trots att Sverige nu exporterar mer el än någonsin och är Europas största exportör av el. En villaägare som byter från direktverkande el till bergvärme sparar stora belopp på sina elräkningar både när priserna är höga och när de är lägre. Energieffektiviseringen gör dessutom att priserna sänks för alla. Men det regeringen gör är för lite och för sent. Att man inte orkar ta tag i energieffektiviseringen samtidigt som man har stort fokus på kärnkraft och på stöd till miljardärer - som man dessutom vill hålla hemligt - kommer vi att behöva återkomma till för svaret som Nooshi Dadgostar fick förut var verkligen inte tillfredsställande. Energipolitiken är lat och dålig för den ger inte effekt här och nu. Den är ett svek mot de hushåll som sitter med elräkningarna. Här räcker det inte med falukorvar. Svenskarna ska inte behöva vänta på ryckiga allmosor. Det behövs offensiva satsningar på lägre priser nu .	1178
3730	Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD)	KD	Fru talman! Man får gärna rikta kritik mot mig för att arbetet med elstödet har gått för fort. Jag håller inte med. Vi har jobbat så hårt vi bara har kunnat. Vi presenterade ett nytt elstöd när priserna även för elområde 1 och 2 sköt i höjden i november och december. Det gjorde de inte på samma sätt under hela året innan dess. Det var en självklarhet. Vi håller så högt tempo vi bara kan. Andra får gärna lägga tid på att älta att detta borde gå långsammare men jag håller inte med. Andra får gärna vara naiva och tycka att Sverige i ett svårt säkerhetspolitiskt läge borde hålla den här typen av uppgifter om ungefär 4 ½ miljoner svenskar som inte bett om att få uppgifterna utlämnade tillgängliga för andra. Jag håller inte med. Vi håller i effektiviseringsarbetet. Jag delar Märta Stenevis åsikt att det är viktigt med energieffektivisering. Vi ska underlätta omställningen för fler hushåll samtidigt som vi gör det stora energisystemet starkt igen.	961
3731	Märta Stenevi (MP)	MP	Fru talman! Kritiken mot regeringen är hård. Den kommer förstås från oppositionspartier men också från civilsamhälle experter och andra länder. Sverigedemokraternas marionettregering driver en politik för kulturkriget inte för verkligheten. Men det finns en annan väg för Sverige. Vi kan lösa energikrisen genom offensiva satsningar på förnybar energi som snabbt ökar elproduktionen i södra Sverige och på energieffektiviseringar som sänker elräkningarna - inte bara i år utan under lång tid framöver. Vi kan ta artkrisen på allvar och göra de satsningar som är akuta för att bevara den biologiska mångfalden i våra skogar och hav i stället för att fortsätta pressa skogsbruket in i en återvändsgränd. Vi kan investera i våra barn och låta pengarna gå till skolan i stället för till riskkapitalisterna och ge alla barn rätt stöd i stället för att hota deras föräldrar och utan misstanke visitera barn. Vi kan sträva efter mer frihet åt fler och mot ett öppet samhälle där unga vågar komma ut ur garderoben och leva fritt - inte trycks tillbaka av vare sig hedersförtryck eller SD-politiker som anammat Putins retorik för att misstänkliggöra hbtqi-personer. Vi kan stå upp för demokratiska värderingar - och med demokrati menar vi mer än att val genomförs: En fri debatt en fri press en fri opposition en oberoende rättsstat ett minoritetsskydd värt namnet och ett fritt folk. Vi kan markera mot varje stat som kränker och mördar sin egen och andras befolkningar - varje gång. Vi kan bedriva en feministisk utrikespolitik i ord och gärning och fördöma Irans regim offentligt samtidigt som vi terrorstämplar revolutionsgardet. Vi kan låta solidaritet bli ledstjärna i stället för protektionism. Vi kan se att ingen av oss är isolerad och att vi alla behöver varandra och därför bygga ett samhälle där vi ställer upp för varandra. Det här är ingen utopi och ingen naiv vision. Det är bara en fråga om politiska prioriteringar och vilja. Vi både kan och vill. Så fort Liberalerna hittar sin liberala ryggrad igen är vi redo att fälla den här regeringen.	2065
3732	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag vill så här i slutet av debatten fokusera på Sveriges samhällsbyggare. Det gäller alla de hårt arbetande människor som stressar sig fram varje morgon för att koka gröt klä på sina barn och kanske få iväg dem - inte alltid så pigga - till skolan. Eller så ska man se till att själv komma iväg till sitt jobb. Det kan vara det första jobbet eller något av de många jobb som man har under ett yrkesliv. Det här gäller för all del även alla de samhällsbärare som har byggt Sverige och gått till jobbet i ur och skur. Utan samhällsbyggare som jobbar driver företag och därmed utgör grunden för skattekraften är det svårt för oss att tillsammans kunna betala för vården äldreomsorgen och hela den sociala välfärden. Det vore svårt att betala den skola som ger alla barn goda livschanser. För varje arbetstimme som tickar in kommer det pengar till vår gemensamma välfärd. Det är så vi skapar välstånd och det är så vi ser till att flera på riktigt kan klara skolan och komma i arbete och att företag på sikt kan stärkas så att Sverige fortsätter att vara en industrination. Liberalerna utlovar inga utopier men vi vet att skolan måste fungera och att det alltid måste löna sig att arbeta. Det ska finnas vård och ett socialt skyddsnät för den som drabbas av olycka i livets lotteri. Välfärden ska finnas tillgänglig när man behöver den till exempel om man behöver en hörselapparat något som ju tidigare togs upp i debatten. Där är köerna långa på många håll. Man ska kunna få en utredning på bup om ens barn har det jobbigt och har gått in i ett mörker. Centrala myndigheter såsom polisen ska ha resurser för att kunna utföra sitt arbete. Frihet från brott är en rättighet för alla. Samhällskontraktet måste fungera. Då ökar viljan kraften och förmågan att bygga ett starkare friare och grönare Sverige också för kommande generationer. (Applåder)	1877
3733	Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Den svenska arbetsmarknadsmodellen har ju tjänat Sverige väl. I förra veckan gav företrädare för LO PTK och Svenskt Näringsliv tydliga besked. Låt mig citera: På andra sidan sundet har nu den nya regeringen i Danmark Sveriges närmaste allierade i motståndet mot minimilönedirektivet beslutat att väcka en ogiltighetstalan mot direktivet i EU-domstolen i linje med Danmarks principiella inställning under hela förhandlingen. - - - Arbetsmarknadens EU-råd uppmanar därför regeringen att i nära samråd med oss parter intervenera i målet vid EU-domstolen till stöd för våra allierade i Köpenhamn allt annat vore tjänstefel." Johan Pehrson! Kan du ge besked här i kammaren i dag om att regeringen kommer att intervenera? "	737
3734	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder vi tänker vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb. Sveriges integrationsutmaningar behöver bemötas med åtgärder på många olika områden. När integrationen fungerar skapas ett rikare mer tolerant och framgångsrikt samhälle. Utrikes föddas möjligheter att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden behöver öka; det gäller särskilt utrikes födda kvinnor. För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Integrationspolitiken behöver i högre grad bidra till att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att bli självförsörjande och lära sig svenska. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta. Arbetet för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden behöver fortsätta. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltagande i olika insatser behöver minska. Detta gäller särskilt för arbetsmarknadsutbildningar arbetspraktik och olika former av subventionerade anställningar. Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Effektiviseringar ger samtidigt utrymme för en fortsatt ökning av insatserna i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot de utmaningar vi har på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om matchningstjänster som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Det handlar också om arbetsmarknadsutbildning som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka den existerande kompetensbristen på arbetsmarknaden. Fler ska kunna ta del av arbetspraktik. En praktikplats kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden bland annat genom att överbrygga arbetsgivarens osäkerhet rörande en viss persons kompetenser. Praktik ger arbetslivserfarenhet som kan bidra till att bryta passivitet hos arbetssökande och till att förbättra deras jobbchanser. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att 45 miljoner ska tillföras Arbetsförmedlingen under 2023 för att möjliggöra fler praktikplatser som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande. Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen.	2514
3735	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och om jag avser att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte varför. Den ekonomiska politiken behöver återigen fokusera på strukturellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre sysselsättning och produktivitet. Arbetslinjen behöver återupprättas. Sverige har en jämförelsevis hög arbetslöshet och det är troligt att den kommer att stiga till följd av en lägre efterfrågan i svensk ekonomi. För att motverka en högre arbetslöshet avser regeringen att föreslå reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. För det andra bör en stor bidragsreform genomföras som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. För det tredje behöver vi stärka möjligheterna till omställning. Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen. Nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden och bidragsberoendet bland utrikes födda ska minska. I dag står alltför många utrikes födda särskilt kvinnor långt från arbetsmarknaden utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet - frihet att självständigt forma sitt liv och delta i samhället. Det får konsekvenser inte bara för den enskilda kvinnan utan även för hennes eventuella barn och familj och i förlängningen för hela samhället. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter skyldigheter och möjligheter och det behövs bättre drivkrafter för nyanlända kvinnor att arbeta. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42). Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter har i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka just utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden och Jämställdhetsmyndigheten ska i dialog med relevanta andra myndigheter och aktörer genomföra en kvalitativ studie om utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden. Studien ska inkludera aspekter som kan utgöra signifikanta hinder för själva arbetsmarknadsinträdet (A2022/00809). Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux har byggts ut kraftigt de senaste åren och nådde 2022 i spåren av pandemin sin största omfattning någonsin. Inte minst har satsningen på kombinationsutbildningar som innebär att yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk möjliggjort att fler utrikes födda kan få en sammanhållen språk- och yrkesutbildning som leder till arbete. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för i år som riksdagen har antagit en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux inom komvux och att ytterligare 270 miljoner kronor skulle tillföras. Subventionerade anställningar kan - om de är rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Extratjänsterna som var dyra och sällan ledde till reguljära jobb finns inte kvar. Däremot är nystartsjobb mer effektiva vad gäller deltagarens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad tid med stöd. Regeringspartierna ligger bakom den förstärkning av nystartsjobben som gjordes under 2022. Övriga subventionerade anställningar finns kvar.	3515
3736	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för svaret! De frågor som jag har ställt till statsrådet är vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete om ministern avser att behålla de subventionerade anställningar som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte varför. Bakgrunden till att jag ställt dessa frågor är bland annat att ett av de sex jämställdhetsmålen är den ekonomiska jämställdheten. Det är helt grundläggande att kvinnor har ett arbete att gå till för att vi ska nå ekonomisk självständighet. Men det är inte en garanti för att vi ska uppnå ekonomisk jämställdhet för det är fler faktorer som spelar in. Men det finns en förutsättning om man har ett jobb och en egen försörjning att stå på. En stor andel av dem som har varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det handlar om människor som oftast inte vill något annat än att ha ett jobb och som också förstår hur viktigt det är med den ekonomiska självständigheten och vilka möjligheter det skulle öppna upp i livet. Men de behöver också stödet att kunna ta ett arbete och komma till jobbet. För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och därmed ges makt och frihet över sitt eget liv. Det kan behövas fler steg tills man har det där riktiga jobbet och då tycker jag att de där insatserna innan är det viktiga. Extratjänsterna som framför allt har vänt sig till utrikes födda kvinnor har alltså varit ett viktigt verktyg för att lyfta människor ur långtidsarbetslöshet och ge dem en chans att komma in i jobb och egen försörjning. Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsten en möjlighet att faktiskt kanske komma ur en isolering i hemmet och komma till ett sammanhang. Det är ett väldigt viktigt första steg. Och jag tror och jag vill nog hävda att det finns fler som dessutom vet att detta har haft en stor betydelse för att till slut komma till en anställning som inte är subventionerad. Det är helt klart viktiga steg. Det finns forskning som bekräftar vikten av subventionerade anställningar för personer med svag förankring på arbetsmarknaden så varför ska man ta bort extratjänsterna om det nu är ytterligare en färg i paletten som Arbetsförmedlingen och andra efterfrågar? Vi behöver fler verktyg inte färre för att hitta rätt och ta de steg som krävs. Varför finns de inte med i er budget utan bara i vår skuggbudget?	2548
3737	Frida Tånghag (V)	V	Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för att hon lyfter upp en viktig och högst aktuell fråga. Jag vill även hälsa på statsrådet. Detta är inte bara en fråga om integration utan det är en fråga om jämlikhet jämställdhet och samhällsklass. Utrikes födda kvinnor är den grupp som i dag står längst bort från arbetsmarknaden och är således den grupp i arbetarklassen som har det tuffast. Utrikes födda kvinnor är samtidigt den grupp som matchas mot den del av arbetsmarknaden där de mest otrygga anställningarna finns. Som bäst är anställningsformen särskild visstid men sällan på 100 procent. Sanningen är att man matchas mot en arbetsmarknad dominerad av bemanningsföretag inom kök och restaurang helt utan garanterad anställningsgrad eller grundersättning. Gruppen hamnar i olika personalpooler inom vård- och omsorgsyrken där det gäller att vara snabbast på att svara på ett sms eller så får man olika tillfälliga anställningar med en procent som det inte går att leva på så att man i stället behöver ha två eller till och med fler jobb. Nu är det omöjligt för mig att inte säga att utrikes födda kvinnor också utnyttjas på en arbetsmarknad där arbetslivskriminalitet styr. Fru talman! När jag tidigare har hört ministern prata om satsningar på arbetsmarknaden hör jag bara tal om individens eget ansvar tydligare och hårdare krav och att civilsamhället ska bidra. Inte någonstans här kan jag förstå vilka åtgärder som statsrådet faktiskt tänker vidta för att förändra eller förbättra specifikt för utrikes födda kvinnor. Med detta sagt önskar jag att statsrådet kan utveckla det lite så att till och med en kock från Göteborg kan förstå.	1672
3738	Patrik Björck (S)	S	Fru talman! Jag blev lite orolig när jag tog del av statsrådets svar på interpellationen och när jag lyssnade på statsrådets anföranden i den tidigare interpellationsdebatten förstärktes min oro. Tyvärr finns det nog stor anledning för Sverige och svensk arbetsmarknad att känna oro. Fru talman! Det är häpnadsväckande att vi har ett statsråd som kommer till denna kammare och uppmanar riksdagens ledamöter att ta utskottsinitiativ. Vi har ett statsråd som inte litar på sin egen regering. Det är mycket uppseendeväckande. Nästan ännu värre är att statsrådet i den förra interpellationsdebatten sa att han inte får styra. Vi har alltså ett statsråd med ansvar för arbetsmarknaden som inte litar på sin egen regering som hoppas att riksdagen ska ta utskottsinitiativ för att rätta till det och som dessutom inte tror att han som statsråd har möjlighet att styra. Regeringen styr det här landet. Det är så svensk demokrati fungerar. Det som gör mig orolig i svaret fru talman är att statsrådet hänvisar till att den ekonomiska politiken återigen ska fokusera på strukturellt riktiga reformer. Förra gången en högerregering styrde detta land betydde det att man slaktade arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Det var så man definierade det som kom efter att arbetslinjen skulle upprättas. Det definierades så förra gången vi hade en högerregering och då slaktades arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Det vi har sett så här långt från regeringen är att ett första steg har tagits. Man har slaktat arbetsmarknadspolitiken. Det är illa nog. Min fråga till statsrådet fru talman är därför: Avser man att fortsätta sin politik och även slakta arbetslöshetsförsäkringen i nästa steg? Det är svårt att tolka svaret på något annat sätt med kännedom om hur svensk höger definierar arbetslinjen. Jag har en mycket konkret fråga till statsrådet: Kommer man att följa upp återupprättandet av arbetslinjen genom att slakta också arbetslöshetsförsäkringen?	1991
3739	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Tack Johan Pehrson för möjligheten att debattera en viktig fråga och tack till interpellanten för en viktig interpellation! I svaret sa Johan Pehrson att regeringen gör en fortsatt satsning om 270 miljoner kronor på ett regionalt yrkesvux. Begreppet satsning är uppenbarligen ett töjbart begrepp i Johan Pehrsons värld. Låt mig tydliggöra hur det egentligen förhåller sig. Regeringen har lagt fram en budget som minskar anslagen till utbildningsplatser för vuxna med motsvarande 30 000 platser. Det blir 86 miljoner mindre till akademin och 104 miljoner mindre till yrkeshögskolan. Den näst största neddragningen 492 miljoner görs på folkbildningen och den största neddragningen 1 23 miljarder görs på yrkesvux faktiskt just regionalt yrkesvux som Johan Pehrson säger sig satsa på. Kalla inte en sänkning av anslaget för en satsning! Det blir ett konstigt nyspråk. Jag skulle säga att det är en lögn. Johan Pehrson avslutade den förra interpellationsdebatten med att säga att 500 000 arbetssökande är en resurs. Det är de absolut men det krävs möjligheter att utbilda sig. Arbetsmarknadsministern är säkert bekant med att den tydligaste gemensamma nämnaren för den grupp som står till arbetsmarknadens förfogande är att de saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Att de största neddragningarna görs på just de utbildningsformer som leder till en fullföljd gymnasieutbildning för dem som inte har lyckats med detta i ungdomsgymnasieskolan är därför förskräckligt. På det viset gör man inte 500 000 arbetssökande till en resurs utan man hindrar dem om man minskar anslagen för just dessa utbildningar. Sedan hörde jag att regeringen tänker avskaffa extratjänster. Som Sofia Amloh tydligt pekade på är det en åtgärd som med precision missgynnar utrikes födda kvinnor. Med samma precision vidtar regeringen en annan åtgärd nämligen att halvera insatsen Svenska från dag ett. De som kommer som nyanlända till Sverige har möjlighet att träffa marken springande om de får börja lära sig Svenska från dag ett. Studieförbunden och folkhögskolorna har jobbat mycket framgångsrikt med detta. I budgeten för 2023 halveras anslaget och i den plan som ligger i samma budget för 2024 är anslaget 0. Med kirurgisk precision vidtar denna regering åtgärder för att göra det svårare för nyanlända och utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om avskaffade extratjänster 1 23 miljarder minus till vuxenutbildning och att man tar bort Svenska från dag ett. Kom inte och kalla det för en satsning!	2540
3740	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag tackar för inläggen i denna debatt. Vi har just förstärkt arbetslöshetsförsäkringen så att den ligger kvar på den tillfälligt höjda ersättningsnivån. Det är en viktig uppräkning. Det är en av de försäkringar som inte räknas upp med index som mycket annat gör till exempel studiemedel från CSN graviditetspenning och annat i vårt välfärdssystem. Att detta är indexerat är i grunden väldigt bra - att ha det som automatiska kompensatoriska åtgärder i en kostnadskris som Sverige har försatts i av omvärlden och kanske av tidigare politiska beslut. Men inte minst är denna kostnadskris ett importerat problem beroende på det vidriga kriget i Ukraina. I går började någon prata om att det skulle delas ut hörapparater här i kammaren och det var inte jag. Men det är inte långa köer inom sjukvården för att få hjälp med det. Jag säger att jag inte kan gå in och tala om vilka arbetsmarknadsutbildningar som ska finnas var de ska finnas och exakt hur de ska se ut. Men de ska vara av hög kvalitet och bli fler. Man ska göra vad man kan från branschen facket och Arbetsförmedlingen för att se till att de blir så fullsatta som möjligt. Det kan jag säga. Jag pekade också på det allvar som finns i riksdagen och att riksdagen kan ta initiativ genom olika tillkännagivanden och så vidare när man inte tycker att något är tillräckligt bra. Det sker i olika omfattning beroende på det parlamentariska läget. Det var kanske en självklar upplysning. Men det var ingen vädjan till att interpellanten Patrik Björck ska sätta igång och göra detta. Men det är en möjlighet som alla som är folkvalda har. Även här återkommer jag till det som jag har sagt om att mycket av dessa anpassningar handlar om att man gör justeringar efter pandemin. Men jag förstår att Socialdemokraterna tycker att varje minskning tiden efter pandemin inte är önskvärt och de pekar på att det är fråga om neddragningar. Men om man tittar på en längre tidsskala ser man var vi nu befinner oss. Det är väldigt viktigt med utbildning. Men detaljerna vad gäller folkbildningen och gymnasieskolan får ledamoten ta upp med relevant statsråd. Men de satsningar som görs på skolan är så helt avgörande så att inte fler unga människor kommer ut från grundskolan med ofullständiga betyg. Och om de kommer ut från ett gymnasium egentligen vilket som helst med godkända betyg är chanserna enormt goda att de får sitt första jobb. Dessa satsningar tycker jag är fullt relevanta. Jag gillar den ingång som gavs inledningsvis i själva interpellationen om att det är väldigt viktigt med ekonomisk jämställdhet. För den utsatta grupp som interpellationen handlar om utrikes födda kvinnor som kan stå väldigt långt från arbetsmarknaden är det en mycket svår situation eftersom det är så mycket annat som kontrollerar dessa kvinnors tillvaro. Det hoppas jag att vi kan återkomma till för jag gillar anslaget som finns från interpellantens parti om att vuxna människor ska jobba för sin ersättning oavsett om det är inom ramen för kommunens omsorg och försörjningsansvar eller om det är genom andra åtgärder.	3096
3741	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Jag tror absolut att det finns goda ambitioner från statsrådet på detta område kanske den bästa ambitionen från hela regeringen vid en jämförelse. Jag har sett att det i statsrådets parti Liberalerna ändå finns genomarbetade politiska förslag för detta för integration och för människor i arbete. Men dessa ambitioner behöver också synas i budgetposter och i faktisk politik. Vårens propositionslista från regeringen med reformer som vi ska ta oss an här i riksdagen ekar ganska tomt. Jag tror att det finns en om detta. Statsrådet beskriver i sitt svar de tre stora reformområdena som man ska ta itu med. Men när kommer det att ske? Det behöver ändå ske något nu. Det behöver synas i faktisk och praktisk politik i konkreta förslag och i faktiska reformer. Men det blir inte så trovärdigt när man ser att det faktiskt är fråga om nedskärningar. Jag förstår att man kan dra ut denna tidsaxeln när det gäller vad som händer i verkligheten och i omvärlden och när det gäller hur budgetposter har sett ut och så vidare. Men just nu har vi gått från år 2022 till 2023 då vi ser att det blir mindre i en tid då det behöver vara mer. Det finns en rad saker jag är orolig för. Jag tänker lyfta fram en sak till här. Flera av regeringspartierna har tidigare förespråkat och demonstrerat att de vill återinföra ett vårdnadsbidrag. Det skulle leda till att fler utrikes födda kvinnor skulle få bidrag för att stanna hemma och ta hand om barn i stället för att vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden. När den socialdemokratiskt ledda regeringen avskaffade vårdnadsbidraget innebar det en väsentlig skillnad för att kvinnor skulle komma in på arbetsmarknaden. Jag vill adressera denna oro till statsrådet. Behöver jag vara orolig? Hur ser statsrådet på att den regering som han ingår i nu kanske ska införa en barnomsorgspeng eller liknande bidrag? Det skulle vara riktigt förödande. Hur ser statsrådet på det?	1935
3742	Frida Tånghag (V)	V	Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Efter att ha lyssnat på båda sidor i debatten måste jag konstatera att jag inte på något sätt känner mig tryggare i att det kommer att bli någon förändring alls. Och om det skulle bli någon förändring kommer det att vara till det sämre. Jag måste säga igen hur viktig denna fråga är. Det är inte bara en fråga om integration. Frågan handlar om jämlikhet jämställdhet och samhällsklass. Jag har hört vad statsrådet har sagt. Men jag måste summera genom att säga att det som sägs inte får mer genomslag bara för att man upprepar samma sak flera gånger.	599
3743	Patrik Björck (S)	S	Fru talman! Jag ska välja att tolka statsrådet Johan Pehrson positivt. (Arbetsmarknads- och integrationsminister JOHAN PEHRSON (L): Tack!) Jag tolkar det på ett sådant sätt att statsrådet och den nuvarande regeringen kommer att försvara arbetslöshetsförsäkringen. Det var ett positivt besked. Jag var också lite imponerad över att statsrådet ämnar ta initiativ till att indexera arbetslöshetsförsäkringen. Det var också ett positivt besked. Jag lovar att jag kommer att följa den här regeringen. Det var också fantastiskt att man nu har omformulerat hela sin idé om den så kallade arbetslinjen. Det tackar jag extra för. Jag hoppas verkligen att statsrådet står vid sitt ord och att statsrådet inte bara är lösmynt i talarstolen i största allmänhet. När man läser riksdagsprotokollet och ser vad statsrådet har gett för besked ska man sedan också kunna lita på det fru talman. Det är min förhoppning. Jag väljer att tolka statsrådet positivt.	956
3744	Linus Sköld (S)	S	Fru talman! Jag har svårt att ha samma ansats som Patrik Björck och tolka det som positivt. Det jag hör är att statsrådet slingrar sig och hänvisar det jag sa i mitt inlägg till en annan minister. Vi har här framför oss arbetsmarknads- och integrationsministern. Integrationsministern försöker att hänvisa frågan om utrikes födda kvinnors tillgång till utbildning i svenska och samhällskunskap till en annan minister. Det är att inte ta ansvar för sin portfölj. En av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration och en lyckad etablering för utrikes födda kvinnor måste vara att de kan lära sig svenska. En minskning på komvux där sfi ingår med 1 23 miljarder från 2022 till 2023 där sfi ingår måste angå integrationsministern. En halvering av Svenska från dag ett måste angå integrationsministern. Det kan inte vara frågor som hänvisas till någon annan. Det tycker inte jag är att ta ansvar. Jag vill säga till statsrådet: Stå här och ta ansvar för din portfölj. Svara i så fall på den här frågan: Hur kommer sänkta anslag till komvux och halverat anslag till Svenska från dag ett att bidra till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden?	1161
3745	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Tack statsrådet för svaret och för att vi får debattera dessa viktiga frågor i kammaren i dag. Att börja vårterminen med detta känns extra fint. Jag ställde frågan vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att utrikes födda ska komma i jobb. Det gjorde jag mot bakgrund av och med ansatsen att vi behöver lyckas med att bryta den segregation som finns. Det handlar som också framgår av statsrådets svar mycket om att hela samhället behöver finnas där - att det finns åtgärder och resurser för att ge socialtjänsten de befogenheter som behövs resurser till skolan och till fritidsverksamhet och investeringar i utsatta segregerade bostadsområden. Det behövs lärare fältassistenter idrottsföreningar och andra som kan ge det stöd som behövs för att ge barn och unga den framtidstro och det mod de behöver för att drömma sina drömmar. Så långt tror jag att vi är helt överens. Men för att vi ska lyckas med detta måste först och främst fler vuxna komma i arbete. Det är helt grundläggande. Då är det viktigt att samhället rustar människor med det som behövs för att de ska kunna vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden - alltifrån språkkunskaper till rena branschspecifika kompetenser. Jag förstår inte riktigt varför regeringen dessutom i de oroliga tider och den lågkonjunktur som vi befinner oss i väljer att skära ned på utbildning och aktiva arbetsmarknadsinsatser. Arbetsförmedlingen varnar för ökad arbetslöshet. Värst blir det i de branscher där många får sitt första jobb vilket i sin tur ökar risken för att man fastnar utanför arbetsmarknaden - att man inte kommer in eller att det tar väldigt lång tid. I detta läge skär högerregeringen i sin budget ned på möjligheten till utbildning och omställning. Resurserna till vuxenutbildning minskar med över 1 miljard när vi är överens om att en av de viktigaste nycklarna till frihet är arbete. Den framtidstro som skapas hos barn och unga när de ser föräldrarna gå till jobbet tror jag inte ens går att värdera. Vi kan inte mäta hur viktigt detta är; det är ovärderligt. Jag vet alltså inte varför regeringen väljer att skära ned på just det som vi vet behöver göras. I årets budget skär regeringen och Sverigedemokraterna ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och de insatser som krävs. Arbetsförmedlingen får mindre pengar och därmed sämre möjligheter att hjälpa människor att komma ut i jobb - eller om det är utbildning som behövs. Som om inte detta vore nog skär man också ned på platserna inom vuxenutbildningen. Det handlar om flera miljarder. Varför gör man det i dessa tider när vi vet att arbete leder till att vi också får förutsättningar att bryta segregationen?	2670
3746	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Nu ska jag börja i den andra änden så att vi inte missar viktiga inlägg. När svenska folket hade gått till val och röstat som det gjorde blev det en ny regering. Jag hade då förmånen att komma till Arbetsmarknadsdepartementet. Det var väldigt tomt i lådorna. Det som flög upp var lite brödsmulor och ett par flugor. Det fanns ingenting. Det var tomt på reformer. Det har också visat sig att det under den mandatperiod som gått också har varit lite tomt på reformer. Mycket handlar om att vi styr genom budget sa den tidigare arbetsmarknadsministern - med många förtjänster - från Socialdemokraterna. Det är inte per definition väldigt mycket om man jämför med andra utskott här i riksdagen. Vi har en stor fråga som jag kommer att prata med egentligen alla partier om i riksdagen. Det handlar om en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Där finns en bred enighet om att det utredningsförslag som togs fram av den förra regeringen har stora förtjänster. Det finns några remissinstanser som är lite tveksamma till delar. Där kommer vi att återkomma. Det är en gigantisk sak för att öka tryggheten för människor och få upp andelen personer som är en del av arbetslöshetsförsäkringen som vi nu har höjt. Det är för att den inte är indexerad som andra. Det sker nu en sådan höjning. Sedan till frågan om vårdnadsbidrag eller olika former av kontantersättningar till människor. Jag tror precis som många andra att det är mycket bättre att satsa på den svenska förskolan. Det gäller grupper som av något skäl väljer att inte ha sina barn där kanske för att de har den bakgrund som den här interpellationen handlar om. Det är väldigt bra att barnen kommer dit. Det är ett sätt för barnen att få lära sig svenska och de tar med det hem. Då kanske kunskaperna i svenska ökar på alla sätt. Det är helt centralt att den svenska förskolan prioriteras framför det som det ställdes frågor om. Den typen av förslag som nu nämndes tycker jag absolut inte är bra. Vi går vidare. I inlägget från Vänsterpartiets ledamot som deltar i debatten hörde jag att hon var lite orolig för bådas svar. Jag menar nog ändå att det är viktigt att man tar upp den nya linjen från Socialdemokraterna. Vi har haft den länge och vi välkomnar den. Vuxna friska människor som får ersättning ska göra någon form av motprestation. Tanken är inte att det första jobbet ska vara det sista jobbet. Jag håller med om att många människor har en begränsad arbetsmarknad och man kan uppleva att det är lågbetalt. Men det är mycket bättre att ha ett första jobb än inget jobb. Det första jobbet är helt avgörande för att komma i nya jobb. Erfarenheten är att många som har gått med olika garantier. De har haft rusta och matcha-tjänsterna. Man har försökt att hjälpa människor med dem eller med Arbetsförmedlingens egna program. Men människor kommer inte ut i reguljärt arbete. Det är verkligen beklagligt. Jag vill ge en korrekt beskrivning av det som sas. Jag är glad att regeringen innan den förra regeringen gjorde den reform som handlade om att arbetsmarknaden var det givna för en person som kom till vårt land. Det har medverkat till de insatser som gjordes av den förra regeringen där man har kortat tiden. Det har gått åt rätt håll. Men det måste bli ännu bättre. Människor ska komma i jobb. Vi gör också fler satsningar på att fler människor ska komma till svenskakunskaper. Det gäller till exempel människor från Ukraina. Det får vi ha en annan debatt om. Det handlar om vad vi gör för insatser för ukrainare för att de också ska komma till språkutbildning. Det kanske inte alltid är så att sfi är den enda vägen dit.	3609
3747	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Tack för debatterna som vi har haft den här eftermiddagen. Det känns väldigt uppfriskande och bra för den här vårterminen. Jag ska avrunda debatten med mitt slutanförande. Jag nappar lite på det som sas om att det är tomt i lådorna på Arbetsmarknadsdepartementet. Ni skulle fylla de lådorna när ni kom dit och var redo att styra landet. Det känns fortfarande som att det inte fylls på där. Det var vad jag menade med vad jag sa i mitt tidigare inlägg om att vi inte så mycket att ta ställning till här i riksdagen. Den här interpellationen handlar om den ekonomiska jämställdheten och vikten av ett arbete. Det handlar om identitet självständighet och att vara någon som kan vara med att bidra. Den handlar om synen på sig själv och att kunna vara en del av samhället. Det är svårt att alltid beskriva i ord. Jag tror att man måste se och uppleva både hos sig själv och hos andra människor att få det där lönekuvertet varje månad. Jag kommer ihåg själv när det inte bara var ett sommarjobb. Det var inte bara nu som jag fick ett lönekuvert och inget nästa månad utan det kommer varje månad. Det är oslagbart och viktigt för att få människor att växa. Jag vidhåller fortfarande att nedskärningar är nedskärningar. Det går inte att komma ifrån det. Det tror jag också att statsrådet förstår. Det kommer vi att påpeka och vara tydliga med från oppositionen. Det är inte okej att göra det nu. Socialdemokraterna är ett arbetarparti. Det är vårt dna när det kommer till de här frågorna. Vi kommer inte att släppa en millimeter framför allt inte i en lågkonjunktur. Vi ska göra allt som krävs. Det hoppas jag att även statsrådet tänker göra.	1660
3748	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Tack Sofia Amloh för duvningen som du och kollegor i riksdagen har givit mig. Det är så här det ska se ut. Starka trygga riksdagsledamöter ska driva på. Jag måste ändå påminna om att vi hade en pandemi. Man kan inte ha samma insatser och åtgärder efter en pandemi som under en pandemi. Då handlade allting om att se till att saker bara rullade. Allting var digitalt och vi fick inte ses. En mängd människor for illa i världen och många dog och en del är sjuka fortfarande. Nu har vi ett annat fokus; nu måste vi se till att allting som sker är arbetsplatsnära och effektivt och att det fokuserar på språk språk och språk. Det här är saker som inte bara sker i det allmänna utbildningssystemet eller med stöd utan det är också ett ansvar som man måste kunna ta själv i olika former. Vi ser hur människor har integrerats i Sverige under nästan ett århundrade - eller åtminstone efter andra världskriget. Det är människor som med olika insatser själva har tagit ansvar för att lära sig. Men grunden är att de har kommit i jobb. Det är väldigt viktigt. De har fått lära sig på jobbet. Därför gör vi satsningar som jag vill lyfta fram och som handlar om att kombinera jobb och språk. Det handlar om värdighet. Men vi gör också andra saker. Vi satsar på kvinnors organisation och ser till att kvinnor i utsatta områden får lättare att organisera sig. Jag besökte i veckan ett tjejforum på Bäckby i Västerås och träffade unga tjejer som gör allt vad de kan för att hjälpa andra unga tjejer att få mer egenmakt och vilja organisera sig. Vi gör satsningar på en av Sveriges viktigaste rörelser - idrottsrörelsen - för att se till att man har något meningsfullt att göra. Förutom att ungar ska gå i skolan ska de ha en meningsfull fritid. Vuxna ska gå till ett jobb eller en utbildning och sedan ska de ha något meningsfullt att göra. Då är idrottsrörelsen viktig. Vi gör mängder av saker för att bygga kraft som kommer att hjälpa kvinnor i dessa utsatta områden. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2026
3749	FÖRSTE VICE TALMANNEN	FÖRSTE VICE TALMANNEN	Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av socialminister Jakob Forssmed statsrådet Lotta Edholm försvarsminister Pål Jonson och landsbygdsminister Peter Kullgren. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Socialminister Jakob Forssmed besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.	448
3750	Malin Larsson (S)	S	Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. I går kunde vi läsa i medier om hur en av regeringens främsta företrädare bedrivit olagligt ålfiske - illegalt fiske av en art som är hotad. Det här är allvarligt. Ålen har minskat med 90-95 procent under den senaste 50-årsperioden. Dessutom ljög statsministerns statssekreterare för myndigheternas inspektörer och sedan för polisen. Det har också visat sig att det inte var en engångsföreteelse utan något som pågått under många år. Vad tycker ministern att det sänder för signaler när man som företrädare för Sveriges regering bedriver olagligt fiske av ålen som är utrotningshotad?	659
3751	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan. Jag kommer inte att gå in på detaljer för jag kan inte detaljerna. Jag vet ungefär lika mycket som riksdagsledamoten. Men det här är självklart. Jag har sett det som har skrivits och det som statssekreteraren i fråga själv har konstaterat. Det här var fel och han kommer att få sona för det och ta sitt straff. Ålfisket i Sverige har en mycket lång tradition men det gäller precis som ledamoten är inne på att det sker på laglig väg och att vi värnar det lilla begränsade ålfiske som vi har kvar. Det har Sverige stridit för även i EU-sammanhang under både den förra socialdemokratiska regeringen och den här regeringen. Självklart är det aldrig okej att bryta mot lagar och regler.	743
3752	Malin Larsson (S)	S	Herr talman! Jag hör självklart vad ministern säger. Statsministerns statssekreterare valde dock att ljuga först för myndigheternas inspektörer och sedan för polisen. Hur ska vi kunna rädda ålen om vi har företrädare för Sveriges regering som bedriver olagligt fiske medan våra laglydiga fiskare och fiskeföreningar gör allt de kan för att rädda ålen och detta kulturarv? Utan ål inget ålfiske! Så enkelt är det.	416
3753	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för följdfrågan. Jag har inte så mycket mer att kommentera detta med. Statssekreteraren i fråga har redogjort för det och Malin Larsson har hört min kommentar. Jag kan konstatera precis som ledamoten att vi ska fiska ål enbart på lagligt vis.	285
3754	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Lotta Edholm. I Expressen i söndags framförde två liberala ministrar att regeringen nu växlar upp arbetet mot hedersförtryck för att bekämpa separatism och förhindra släkters och klaners kontroll av barn unga och vuxna. Enligt artikelförfattarna behövs det insatser från start när barnen går i förskola och skola eftersom skolan ska vara en plats där språk kunskap och bildning står i fokus inte religionsutövning eller förtryckande normer". Sverigedemokraterna har sedan inträdet i Sveriges riksdag förespråkat ett förbud mot den värderingsstyrda slöjan i förskola och grundskola då denna är det yttersta tecknet på just förtryckande normer. Mot bakgrund av det som lyfts fram i artikeln skulle jag därför vilja fråga statsrådet följande: När kan vi förvänta oss en utredning och kommande lagstiftning om förbud mot slöja i förskola och grundskola? "	910
3755	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Patrick Reslow tar upp en av de viktigaste frihetsfrågorna i Sverige nämligen hedersförtryck som drabbar framför allt unga flickor men också pojkar i Sverige. Det är otroligt viktigt att vi arbetar hårt för att stävja detta. Tyvärr har jag inget svar på Patrick Reslows fråga. Det finns i dag ingen planering i Regeringskansliet för att tillsätta en sådan utredning som Patrick Reslow efterfrågar. Men arbetet mot hedersförtryck kommer nu att intensifieras av den här regeringen. Att detta är en av våra viktigaste frihetsfrågor i Sverige är en åsikt som jag tror att många numera delar i den här kammaren.	625
3756	Serkan Köse (S)	S	Fru talman och statsrådet! Jag vill tacka Sofia Amloh för en väldigt bra fråga och jag vill också tacka statsrådet för svaret. Detta är en väldigt viktig fråga som nu berör väldigt många människor. Vi ser att klyftorna i vårt samhälle ökar. Den ekonomiska utsattheten och segregationen som interpellationen egentligen handlar om har ökat de senaste decennierna; det är inget som har ökat nu. Att bryta och bekämpa segregationen med allt vad den innebär är en av de tuffaste och viktigaste utmaningar vi har i vårt samhälle. Vi vet att ojämlikhet och ökade klyftor är djupt skadligt för ett samhälle men också för individerna. Därför måste vi göra allt vi kan för att se till att individen får de bästa förutsättningarna att lyckas men också för att bryta segregationen i vårt samhälle. Jag vet också att det inte finns någon quickfix när det gäller denna problematik. Det behövs en bredare diskussion och ansats när vi tar oss an denna stora utmaning för vårt samhälle. Vi behöver föra ett djupare bredare mer analyserande samtal här i Sveriges riksdag för att ta oss an denna problematik. När jag läser statsrådets svar på hur man ska få fler kvinnor med utländsk bakgrund i arbete och på hur vi ska bryta och motverka segregationen upplever jag inte riktigt att statsrådet ger något svar. Det handlar väldigt mycket om att regeringen konstaterar att man behöver föra en effektiv arbetsmarknadspolitik. Anledningen till att jag begärde ordet var att jag satt och funderade på om statsrådet kan utveckla vad han menar med att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Som Sofia Amloh var inne på kan den som tittar i budgeten tydligt se nedskärningar i arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 1 5 miljarder detta år. Vi vet att vi befinner oss i en lågkonjunktur och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Samtidigt har vi en matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden. Det finns drygt 160 000 lediga jobb men också 190 000 långtidsarbetslösa. Jag måste fråga vad statsrådet menar med effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Återigen: Det rör sig om 6 9 miljarder 2023 i jämförelse med 13 miljarder 2018. Ska vi tolka statsrådets och regeringens tal om effektivisering som att man tänker skära ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken framöver? På vilket sätt kommer dessa nedskärningar i de aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna att leda till ökad sysselsättning till minskad segregation och till att fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer i arbete? Det som statsrådet går in på - kärnan i diskussionen vad gäller segregationen - kommer ju i det sista stycket i skrivningen där man menar att segregation får konsekvenser för samhället och drabbar individerna. Detta måste sättas i relation till nästa steg. Om det är så vilka åtgärder tänker man sätta in för att bryta segregationen och för att se till att vi får jämlika förutsättningar för män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden?	2977
3757	Patrick Reslow (SD)	SD	Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Just nu strider kvinnorna i Iran med livet som insats för att slippa bära slöja. Ingen ska säga att ett barn är kapabelt att självt fatta beslut om att bära slöja. Så är det inte utan detta är tvång som utövas från föräldrarnas sida. Är det inte dags att vi värnar dessa utsatta flickors rätt att vara just flickor genom att förbjuda slöja i förskolan och grundskolan?	422
3758	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Det finns i dag inga som helst planer på att tillsätta någon sådan utredning. Däremot finns det ett stort och viktigt arbete mot hedersförtryck som innebär att flickor inte får bestämma över sitt eget liv. Det arbetet måste vi fortsätta med och det tänker den här regeringen också göra.	303
3759	Hanna Gunnarsson (V)	V	Herr talman! Min fråga går till försvarsministern. Det är just nu en väldigt hektisk tid för oss som är försvarspolitiker med anledning av det allvarliga läge som vi befinner oss i. En av de frågor som vi behöver ha högt uppe på vår egen dagordning är personalfrågorna. Jag vill i dag sätta lite fokus på reservofficerarna och deras villkor. Vi bygger ju ett totalförsvar och vi behöver väldigt många olika personalgrupper som delar av det. Många är faktiskt frivilliga. I hemvärnet i de frivilliga försvarsorganisationerna eller som reservofficer tar man en del av sin tid till att gå in och hjälpa till. Jag vill höra lite om hur regeringen ser på reservofficerarnas villkor löner ersättningar och rätt till tjänstledighet. Var ligger den här frågan i regeringens arbete i dag?	786
3760	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Tack Hanna Gunnarsson för frågan! Försvarsmaktens personalförsörjning är den viktigaste frågan just nu när vi befinner oss i en stark tillväxtfas för Försvarsmakten. Det handlar både om att vi kommer att behöva fler värnpliktiga där Försvarsmakten har föreslagit att vi kanske kommer att ha en fördubbling av antalet värnpliktiga från 5 500 i dag upp till ungefär 10 000 och fler officerare. Vi kommer även att behöva fler reservofficerare. I Försvarsmaktens underlag från den 1 november som också är underlaget till Försvarsberedningen där Hanna Gunnarsson själv sitter och ska arbeta med frågan föreslår också Försvarsmakten att vi ska ha ett större antal reservofficerare. När det kommer till löner och förmåner vet Hanna Gunnarsson att detta sedan 1994 är delegerat från regeringen till myndigheten och arbetsmarknadens parter. Vi brukar alltså inte gå in i de frågorna. Rent generellt kan jag dock konstatera att bra villkor för de anställda är väldigt viktigt när Försvarsmakten ska växa.	1018
3761	Hanna Gunnarsson (V)	V	Herr talman! Tack försvarsministern för svaret och tack för att personalfrågorna är så pass viktiga i det här politikområdet just nu! Jag håller självklart med om att löner sätts av arbetsmarknadens parter men jag tror att det är viktigt att regeringen faktiskt är tydlig i det här fallet. Många reservofficerare är organiserade i ett förbund som ställer ganska höga krav på vad som behöver göras nu och som pekar ut det väldigt tydligt. Jag skulle verkligen vilja uppmana regeringen att se över de här frågorna och ta tag i dem.	536
3762	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Återigen tack Hanna Gunnarsson! Det här är angeläget och som sagt: Underlaget från den 1 november indikerar att man kommer att behöva använda fler reservofficerare. Jag kan konstatera att Försvarsmakten i underlaget från den 1 november också pekar på att personalförsörjning och bra villkor för de anställda är en viktig fråga och det kan handla om anställningsvillkor. ÖB:s dagorder i augusti pekade också på att man behöver se över personalvillkoren så jag uppfattar att det finns en medvetenhet inom Försvarsmakten om hur viktiga de här frågorna är.	572
3763	Kerstin Lundgren (C)	C	Herr talman! När vi sitter här förbereder sig Ukraina för en rysk våroffensiv och en ny rysk aggression. Vi hör ständigt att medan vi tänker skjuts ukrainare. De tycker att vi tar för lång tid på oss. Ukraina försvarar sig och våra värden och de gör det oerhört imponerande och uppoffrande. Men de måste också kunna ta tillbaka sina ockuperade territorier och det är bra att regeringen nu har aviserat ett stort paket till Ukraina. Archer är bra men när kommer Archer? Den typen av resurser behövs under våroffensiven inte till sommaren. När försvarsministern kommer detta?	583
3764	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Tack Kerstin Lundgren för frågan! Jag uppskattar Kerstin Lundgrens djupa engagemang för Ukraina ett engagemang som jag delar. Gällande stödet till Ukraina har regeringen varit tydlig med att vi också ska överföra mer avancerad försvarsmateriel till Ukraina. Därför aviserade vi nu det största paketet någonsin till Ukraina. Det är på 4 3 miljarder och innefattar dels stridsfordon 90 som är i princip färdiga att skickas till Ukraina efter att vi är klara med utbildningsinsatsen. Det andra aviserade är att vi ger ett uppdrag till Försvarsmakten att också börja uppgradera Archer B som är förrådsställda. Det som är förskjutningen på Archer är uppgraderingsarbetet. Här har vi jobbat oerhört hårt också med tredje land för det handlar om teknologiöverföringar. Jag kan inte i dag säga exakt när Archer kommer till Ukraina men regeringen arbetar hårt på det. Vi har också gett ett uppdrag till Försvarsmakten att ta fram en färdplan för detta arbete.	974
3765	Kerstin Lundgren (C)	C	Herr talman! Stridsfordon 90 är bra men vi hade i utrikesutskottet i dag ett möte med vårt systerutskott i Ukraina och de säger Lemur. De behöver tanks som klarar att också återta territorium och bryta igenom. Många länder pratar i dag om detta. Jag hoppas att Sverige inte passar på dessa frågor utan att även Sverige är berett att ställa upp som en av flera för att säkra att det ukrainska försvaret får Lemur.	417
3766	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Lemur är ett förstärkningsvapen som har suttit på Archer förut en del av en avancerad form av kulspruta. Låt mig säga så här: Nu gör vi ett åtagande med CV90 och till de övriga sex länderna som använder CV90 har vi föreslagit att vi ska jobba tillsammans. Det kan handla om delat ansvar för logistik utbildning och träning. Jag utesluter inte stridsvagnar men just nu på markstridsfordonssidan ligger fokus på att få CV90 till Ukraina så fort det bara går.	477
3767	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Visst finns det stora utmaningar. Vi har ju haft förmånen att agera i snart 100 dagar. Jag har ägnat mycket av denna tid åt att träffa de organisationer och myndigheter som är ansvariga. Inte minst Arbetsförmedlingen upplever nu att man har en situation där man kommer ut ur den förra mandatperioden som var ganska jobbig för Arbetsförmedlingen och dess 11 100 duktiga medarbetare. De kämpar på och ska nu agera med det regelverk som är på plats för att bättre kunna rusta och matcha personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och som i dag på olika sätt är en del av Arbetsförmedlingens ansvar eftersom de är inskrivna där. Arbetsförmedlingens medarbetare kommer nu att kunna göra detta med ökad kraft dag för dag. Arbetsförmedlingen har varit inne i en ganska svår omställning. Dessförinnan gjorde man dessutom en omfattande digitaliseringsresa vilket inte är obekant för någon i riksdagen som har följt Arbetsförmedlingen över tid. Med effektiviseringar menar vi att denna regering - liksom den tidigare regeringen - hela tiden tittar på åtgärder som vi inte tycker har varit så effektiva och som inte i förlängningen leder till ett ordinarie jobb. Det är därför vi fokuserar på och förstärker nystartsjobben snarare än extratjänsterna. Det är därför vi nu ser till att - förhoppningsvis som en del av det stora omställningspaketet som kostar väldigt många men väldigt väl investerade miljarder - också få till etableringsjobb vilket kan vara ett steg in. Vi har praktikplatser som jag nämnde. Vi gör också satsningar på yrkesvux inte minst för att koppla ihop språk och utbildning. Ofta behövs båda för många människor står långt ifrån arbetsmarknaden beroende på att de saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att komma ut på arbetsmarknaden. Uppdraget till Arbetsförmedlingen är tydligt: De arbetsmarknadsutbildningar som finns ska öka; det är myndighetens uppdrag. Men det handlar också om vad man gör och vad man kan. Arbetsförmedlingen måste tillsammans med branscher och andra aktörer inte minst fack se till att utbildningarna verkligen blir sökta. Det är ju ingen idé att erbjuda platser som ingen tar. Jag håller med båda de ledamöter som deltar i debatten - de har en korrekt analys. Man måste göra mer för att se till att människor verkligen deltar i de arbetsmarknadsutbildningar som finns. Det är ju en fantastisk förmån att vi hjälper människor att dels klara sin egen framtid öka sin frihet och skapa möjligheter dels bli en viktig del i samhällsbygget komma in i en verksamhet som man kanske inte har jobbat i tidigare eller bidra till att minska den mer eller mindre konstanta kompetensbrist som finns inom transportsektorn turistnäringen och restaurangnäringen samt hos andra viktiga aktörer. Språket är ju det mest centrala. Där jobbar vi på flera fronter. Jag är glad att det parti som ledamöterna i debatten tillhör har varit tydligt med att Sverige måste öka kraften när det gäller att människor ska läsa svenska. Jag hoppas att vi kan göra detta tillsammans. Jag kommer att ta till mig alla goda idéer med nya exempel på hur man gör. Här finns det bara ett mål: fler i arbete.	3153
3768	Ulf Holm (MP)	MP	Herr talman! Att energifrågan också är säkerhetspolitik är uppenbart för de flesta av oss. Att Sveriges energisystem har sina brister och att vi behöver tillförsel av ny energi är även det uppenbart för de flesta av oss. Vi är många som bor i södra Sverige och i Skåne som tycker att vi måste göra allt för att få mer till Sverige för att säkra behoven och sänka priserna. Tyvärr finns det en myndighet som sticker ut och som nästan alltid konsekvent säger nej till all utbyggnad av havsbaserad vindkraft nämligen Försvarsmakten. I nio fall av tio avstyrker Försvarsmakten nya etableringar. Det har gjort att Sverige ligger långt efter till exempel Natoländerna USA Danmark och Tyskland när det gäller utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Försvarsmakten i dessa länder tycks inte se alla de problem som Försvarsmakten i Sverige ser. Jag vill därför fråga försvarsministern vilka åtgärder han och regeringen kommer att vidta för att Försvarsmakten precis som i bland annat Tyskland och Danmark kan vara mer konstruktiva i att hitta lösningar för placering av den så viktiga havsbaserade vindkraften.	1106
3769	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge och vi har ett starkt behov av en stor tillväxt av vår försvarsförmåga. Försvarsmakten har aviserat att vindkraftverk kan påverka deras operativa förmåga. När det kommer till landbaserad vindkraft vet jag att Försvarsmakten säger nej till mindre än 10 procent. När det kommer till havsbaserad vindkraft är det mer frekvent vilket jag är mycket väl medveten om. Det har lagts fram en studie från FOI som var beställd och som pekade på att man skulle behöva ha en dialog i tidiga processer. Jag har fört en dialog med Försvarsmakten och andra berörda parter om detta men låt mig ändå inskärpa allvaret i det säkerhetspolitiska läget och vikten av att möjliggöra en snabb tillväxt av Försvarsmakten.	788
3770	Ulf Holm (MP)	MP	Herr talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret och för att det finns vägar framåt för att tackla problemet med att Försvarsmakten konsekvent säger nej till utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är ju möjligt i andra länder som Tyskland och Danmark som är medlemmar i Nato och som också har behovet av en försvarspolitisk operativ förmåga. Det kan inte vara unikt för svenskt försvar att tackla det problemet. Jag ser fram emot att försvarsministern återkommer till riksdagen med besked om hur man kan gå vidare i den här frågan för att hitta en lösning för mer havsbaserad vindkraft.	598
3771	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Vi har naturligtvis en nära dialog med Försvarsmakten och andra berörda intressenter kopplat till detta. Jag vill återigen påminna om vikten av att ge Försvarsmakten de bästa möjligheterna att kunna tillväxa. Det är viktigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Om man kan hitta bättre och effektivare processer utesluter jag dock inte detta och med anledning av vad Ulf Holm tar upp kan det bli skäl att återkomma i frågan. I övrigt hänvisar jag också till den utmärkta energistudien som jag tycker var ett viktigt steg framåt i just processfrågan.	571
3772	Helena Bouveng (M)	M	Herr talman! Ukrainas sak är vår sak. Därför är det mycket glädjande att regeringen i dag har presenterat ett nytt stort stödpaket till Ukraina. Genom att stödja Ukraina hjälper vi ukrainarna att besegra Ryssland samtidigt som vi faktiskt stärker vår egen säkerhet. Andra länder som USA Storbritannien och Tyskland ökar också sitt stöd genom att skicka avancerad materiel i form av stridsfordon och luftvärn. Från Sveriges sida består stödpaketet av bland annat CV90 Archer B och Robot 57 - fokus på markstrid om jag förstår det hela rätt. Vilka effekter hoppas försvarsministern att detta stödpaket ska ge?	615
3773	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! I det förra stödpaketet som vi presenterade i november var fokus på luftförsvar och vinterutrustning. Vi skickade faktiskt vinterutrustning till över 10 000 ukrainska soldater. Vi skickade luftförsvarssystem eftersom Ukraina var och är utsatt för fjärrstridsbekämpning över hela Ukraina. Ukrainarna själva påpekar när jag har haft en dialog med dem och även med våra partnerländer att de nu behöver markstridsfordon. Det handlar om både stridsvagnar och stridsfordon. Det är i ljuset av detta som man ska se det betydande svenska åtagandet med närmare ett femtiotal CV90. Låt mig också säga att det är viktigt med ett långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina. Det är också viktigt att ukrainska myndigheter har bättre förutsättningar att köpa försvarsmateriel från Sverige och därför är beslutet som vi har presenterat i dag beträffande stöd från FMV till ukrainska myndigheter för upphandling av försvarsmateriel mycket viktigt.	955
3774	Helena Bouveng (M)	M	Herr talman! Det militära stödpaketet är både stort och omfattande. Ministern pratar om uthållighet. Kommer regeringen framgent att trots det stora paketet gå vidare med ytterligare stöd till Ukraina och finns det mer försvarsmateriel som Sverige kan skicka utan att vår egen försvarsförmåga påverkas negativt?	313
3775	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Det är en viktig fråga. I balansen mellan den nationella försvarsförmågan och möjligheten att stödja Ukraina rent generellt anser jag att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. Vid sidan av överföring av mer kvalificerad försvarsmateriel som det inte finns obegränsad tillgång till lägger vi också ökad kraft på olika typer av träningsmissioner för ukrainska soldater. Vi har förlängt den insats som den förra regeringen sjösatte nämligen medverkan i Interflex i Storbritannien. Vi kommer också att bidra till den EU-ledda träningsinsatsen Eumam Ukraina.	590
3776	Camilla Mårtensen (L)	L	Herr talman! I Tidöavtalet står följande: Genomför en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur." Det är en mycket bra och välbehövlig ambition. Att förbättra patientsäkerheten minska administrationen och förbättra samverkan mellan de olika vårdnivåerna och vårdaktörerna är en förutsättning för att komma till rätta med vårdens problem. Som tidigare ordförande i styrelsen vid Skånes universitetssjukhus och ledamot i den beredning som hanterar Skånes digitala vårdsystem vet jag vilka enorma resurser som har lagts ned i de olika regionerna - både personella och ekonomiska. Jag gissar att det ser likadant ut över hela landet. Min fråga till socialminister Forssmed är: Hur planerar regeringen att ta del av och fortsätta det arbete som redan är utfört i landets olika regioner? "	890
3777	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Camilla Mårtensen för frågan. Det finns ett stort problem i Sverige i att det inte finns en fungerande nationell infrastruktur för hälsodata. Om man jämför med vägnätet kan man säga att det finns ett vägnät som inte når fram överallt till vårdgivarna och det finns inte heller skyltar på plats som säger exakt hur det ska gå till på nätet. Det finns dubbla problem för infrastrukturen. Vi jobbar just nu intensivt vidare med frågan. Det finns ett antal utredningar som arbetar nu och det gäller att få ihop till en bra helhet och föra en dialog med dem som redan har gjort stora insatser och investeringar i Kommun- och Regionsverige. Jag är väl medveten om det och det är klart att vi ska försöka dra nytta av detta. Samtidigt kan vi konstatera att frivillig samverkan som har gällt hittills inte har räckt hela vägen. Det krävs att staten spelar en större roll i sammanhanget. Det är också den ambition vi har.	946
3778	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Jag uppskattar statsrådets resonemang och fortsatta inlägg i debatten. Statsrådet tog upp alla insatser som krävs. Vi behöver ha en aktiv rörlig och kreativ arbetsmarknad där det finns möjligheter att göra en omställning framför allt i dessa tider. Det är lågkonjunktur och inflation. Det kommer att vara tufft - riktigt tufft. Jag tror att detta är början - eller fortsättningen - på de vågor som vi har haft tidigare med pandemin. Nu kommer vi in i en helt annan situation. Då behöver det finnas både ett två och tre olika alternativ för att rusta människor. Det behöver finnas en hel färgpalett. Då kan vi inte gå in och se till att det blir färre platser färre möjligheter och smalare alternativ. Tvärtom - vi behöver öppna upp det här. En del av detta är att rusta människor med det svenska språket. Det finns olika sätt att lära sig och ta till sig. Vi behöver skapa alla förutsättningar som går att skapa. Varenda människa som kan komma ut och lära sig språket eller vara med och bidra ska göra det. Detta är vår gemensamma uppgift inte minst politiskt. Jag tycker att parterna tar en stor del av ansvaret och gör sitt jobb med omställningsstudiestödet och så vidare. Här finns det bra möjligheter. Men politiken behöver vara minst lika aktiv - kanske aktivare än någonsin. Jag kan även ta upp ett annat exempel. Riksdagen har satt mål för integrationen i Sverige. För att vi ska uppnå det mål för integrationspolitiken som har antagits har man uttryckt vikten av ett bra mottagande av nyanlända samt vikten av insatser för att stödja och underlätta så att det går snabbt att etablera sig och komma in på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Ett ganska viktigt exempel som har gjort skillnad är bosättningslagen. Den kom på plats 2016 har jag för mig. Riksrevisionen har gjort en rapport som visar att det har blivit bättre. Det går snabbare att etablera sig. Detta har haft goda effekter. Jag skulle jättegärna vilja veta hur statsrådet tänker när det gäller denna reform. Är det någonting som regeringen vill ändra på? Vill regeringen ha kvar den?	2093
3779	Camilla Mårtensen (L)	L	Herr talman! Det gläder mig att höra att ni planerar att föra en dialog med tanke på det arbete som redan har påbörjats i en del regioner. Från min horisont önskar jag skicka med en brasklapp nämligen att fortsätta arbetet med något av de påbörjade projekten - ett pilotprojekt. Eventuellt skulle det vara fråga om att fortsätta det arbete som är utfört i Skåne och Västra Götaland.	388
3780	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag ser verkligen fram emot att få jobba med dessa frågor. Det här är en sådan sak där vi på allvar och genomgripande kan förbättra svensk hälso- och sjukvård göra det lättare för personalen och göra det mer patientsäkert för dem som får vård. I EU-sammanhang ska vi nu leda arbetet på det europeiska hälsodataområdet. Det kommer också att bli mycket spännande. Jag ser fram emot att få arbeta med detta och jag för gärna en dialog även i framtiden.	467
3781	Sofie Eriksson (S)	S	Herr talman! Min fråga går också till Jakob Forssmed. Det är en allmänpolitisk karaktär på frågan. I fredags sa M KD L och SD nej till vårt förslag om att införa en elräkningsakut som ska hjälpa hushåll och företag att betala sina elräkningar. Vi ser inte att det är meningsfullt att gå vidare sa finansutskottets moderata ordförande till medierna. Folk får nu elräkningar på långt över 10 000 kronor. Många med redan knappa marginaler drabbas. Högerns vallöften om högkostnadsskydd är brutna. Det elstöd man i stället lägger fram blir många månader försenat. Dessutom är allt höljt i dunkel med sekretess. Samtidigt går Moderaterna i Malmö och Norrköping fram med ett förslag på en elräkningsakut. Där anser man alltså att det är meningsfullt. Hur kommer det sig att samma partier gör så olika bedömningar på kommunal respektive nationell nivå?	853
3782	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar frågeställaren för frågan. Det är otroligt angeläget att få elstödet på plats och utbetalat så fort som möjligt. Vi har indikationer på att utbetalningarna för det första elstödet kommer att ske enligt plan i februari månad. Det är otroligt angeläget. Stödet kommer att vara substantiellt; det är 55 miljarder som går ut till svenska hushåll. Det är mycket angeläget. Jag är också glad att det förhöjda bostadsbidraget kan ligga kvar under en period framåt. Anstånden för företag som drabbas hårt av ökade elräkningskostnader förlängs och ett gasstöd införs för hushåll som också har drabbats den vägen. Det är mycket angeläget. Vi har också aviserat ett nytt stöd som omfattar Norrland så att också de ska få stöd. Vi tittar i detta utsatta läge särskilt på förutsättningarna i Norrland med ett kallare klimat. Regeringen jobbar hårt på att så snabbt som möjligt få ut detta. Som jag uppfattar det har det inte funnits praktiska förutsättningar att genomföra ett sådant förslag. Då är det särskilt glädjande att det ser ut som att utbetalningarna kan ske enligt den plan som regeringen har redovisat.	1134
3783	Beatrice Timgren (SD)	SD	Herr talman! Min fråga går till landsbygdsministern. I december förra året beslutades det att ålfiskeförbudet skulle utökas med ytterligare tre månader. Ministern har tidigare uttalat att detta kommer att implementeras på ett så bra sätt som möjligt för att värna ett varsamt fiske. När jag pratar med ålfiskarna är de mycket oroliga att de tre månaderna kommer att inträffa under sommarmånaderna. Enligt ålfiskarna skulle det innebära att det blir mycket svårt att bedriva ett yrkesfiske. Hur kommer regeringen att arbeta för att säkerställa att det även fortsättningsvis kommer att vara möjligt att bedriva yrkesfiske? I ett uttalande den 13 december sa ministern att den svenska positionen i förhandlingarna var att det inte behövdes ytterligare tre månader av fiskestopp utan att det finns andra sätt att värna ålen. Vilka andra sätt hade ministern velat se?	868
3784	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Som ledamoten vet förhandlas kvoterna i EU tillsammans med många andra fiskekvoter. Det fiskas ål på mycket olika sätt runt om i de europeiska vattnen. Vi fiskar och tar upp de stora ålarna. Ett kilo ål i Sverige är oftast en ål medan ett kilo glasål någon annanstans i Europa är betydligt fler ålar. Den dialogen förde vi med kommissionen. Vi fick också in att vi skulle få möjlighet att förlägga de tre månaderna under en viss tidsperiod. Men det är klart att det kan bli viss påverkan men beroende på när vi lägger dessa månader är regeringens ambition att det även i fortsättningen ska vara ett begränsat och hållbart ålfiske.	648
3785	Karin Rågsjö (V)	V	Herr talman! Min fråga går till socialminister Forssmed. Den förra regeringen tillsatte efter många om och men en utredning om narkotikapolitiken. Syftet med utredningen är att säkerställa att narkotikapolitiken är förenlig med kraven på evidensbaserad vård beprövad erfarenhet skademinimering och så vidare. Folkhälsomyndigheten Sveriges Kommuner och Regioner Samsjuklighetsutredningen forskare och politiska partier har alla tidigare pekat på att lagstiftning om kriminalisering av eget bruk behöver utredas i denna utredning. Nu blev det inte så - den förra regeringen valde att skippa det helt enkelt. Min fråga till socialministern är om det kommer att läggas ett tilläggsdirektiv om att utreda hur kriminalisering av eget bruk har påverkat den nuvarande situationen inom narkotikaområdet detta då i samråd med Justitiedepartementet.	850
3786	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är en väldigt angelägen fråga att diskutera. Hur kan vi på bästa sätt se till att så få som möjligt hamnar i narkotikaberoende och att så många som möjligt får den hjälp man behöver när man befinner sig i den situationen? Det är bland annat detta som ska ses över av utredningen som har tillsatts. Regeringen har inte en ambition att avkriminalisera narkotika för eget bruk. Däremot följer vi förstås utredningen. Jag tycker att det är ett väldigt angeläget uppdrag som den har. Ett av uppdragen är att föreslå om och i så fall hur vård och stödåtgärder kan erbjudas på ett mer systematiskt sätt till dem som är dömda för ringa narkotikabrott. Ett annat uppdrag är att se över vårdmomentet inom sanktionerna för narkotikabrott. Det tycker jag också är väldigt angeläget. Utredningen gör också en internationell utblick för att se hur man har organiserat på olika sätt för att uppnå just detta att se till att man erbjuder så mycket vård som möjligt för personer men samtidigt förhindrar att människor hamnar i missbruk.	1066
3787	Niels Paarup-Petersen (C)	C	Herr talman! Jag vill gärna ställa en fråga till skolminister Lotta Edholm. I dagens skolsystem finns det ingen direkt koppling mellan skolors ersättning och deras ansvar. De skolor och huvudmän som har störst ansvar för att alla elever i hela Sverige har en skola att gå i får inte nödvändigtvis ersättning för att ta detta ansvar även om ansvaret medför kostnader. I praktiken får vissa skolor därför mer betalt än de borde och andra mindre än de borde. Det är ett systemfel som måste förändras och det ganska snabbt. Den tidigare regeringen var för ensidig i sina förslag och därför blev det ingen förändring förra mandatperioden. Men vi behöver snabbt få till en faktisk förändring för svensk skolas bästa. Därför vill jag fråga skolministern om hon är redo att - gärna gemensamt här i kammaren - etablera en ny resursfördelning för svensk skola.	857
3788	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. En av de viktigaste uppgifterna på skolans område för den här regeringen är att stärka likvärdigheten i vårt skolsystem. Vi har för stora skillnader inte minst mellan hur mycket olika kommuner satsar på sin skola. Det finns naturligtvis stora skillnader i det kommunala uppdraget. Vi har en del kommuner som är väldigt stora till ytan med få elever. Vi har kommuner med stora socioekonomiska utmaningar och så vidare. Icke desto mindre har vi stora likvärdighetsproblem. Därför kommer regeringen nu att tillsätta en utredning som handlar om en nationell skolpengsnorm. En viktig utgångspunkt i det arbetet kommer att vara den utredning som för ett par månader sedan lade fram sitt betänkande som handlar om förstatligande av den svenska skolan. Men det här är en väldigt viktig och angelägen fråga för regeringen.	856
3789	Serkan Köse (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. I sitt svar kom statsrådet också in på nästa interpellationsdebatt i och med att han tog upp extratjänster och nystartsjobb. Även jag ska säga något om det. När jag hör statsrådets svar får jag en känsla av att regeringen saknar en vision vilja och plan för hur man ska ta sig an de utmaningar och problem som vi i dag diskuterar och som finns på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället i dag. Statsrådet pratar om åtgärder som inte leder till jobb och syftar på att man har tagit bort extratjänsterna och fördubblat nystartsjobben. Det verkar finns en tilltro till att nystartsjobben kommer att lösa alla dagens problem med etablering på arbetsmarknaden. Budgetpåsen är på 8 1 miljard 2023 vilket kan jämföras med 4 6 miljarder 2022. Det är alltså en fördubbling. Samtidigt ska vi komma ihåg att nystartsjobben bygger på en rättighetslagstiftning så alla som uppfyller kraven och kriterierna får ta del av dem. De är också konstruerade så att de oftast går till dem som är närmast arbetsmarknaden och har lättast att få ett arbete. Extratjänster däremot är konstruerade så att de ofta har gått till kvinnor med utländsk bakgrund precis som interpellanten tar upp. Det har inneburit en möjlighet att komma ut på svensk arbetsmarknad. Även om det är subventionerat till 100 procent innebär det att de finns i ett sammanhang och får lön den 25 vilket påverkar både de egna och familjens förutsättningar för ekonomisk självständighet och förhoppningsvis fortsatt arbete. Visst visar siffrorna att nystartsjobben går bättre men det är svårt att jämföra dessa två.	1639
3790	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Herr talman! Häromdagen stod landsbygdsminister Kullgren här och läste innantill att regeringen ska motverka artutrotningen. Det står dock klart att regeringen gör tvärtom både i politik och i handling. Det kanske inte är en tillfällighet att regeringen slutar prata om hårdare straff och lag och ordning när artutrotningsaktivisten P.M. Nilsson tillika statssekreterare ertappas med att fiska upp den akut hotade ålen. Regeringen bedriver också en artutrotningspolitik där man kämpar för att ålarna fortsatt ska malas sönder i vattenkraftsturbiner och för att försöka förkorta tiden när ålen får vara fredad. Vad ska ni göra för att stärka ålens skydd mot era egna artutrotningsaktivister i Regeringskansliet? Och har ni fortsatt förtroende för dem trots att en har begått artskyddsbrott och även ljugit för polisen?	826
3791	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag har svarat på den frågan via Malin Larsson och jag har inget annat svar än det jag hade då.	111
3792	Oskar Svärd (M)	M	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm. Att klara grundskolan och studera på gymnasiet är en av de bästa försäkringarna vi kan ge Sveriges barn och unga. En bra skolgång skapar möjligheter att studera vidare på universitet men också att nå egen försörjning i snabbare takt. Jag representerar Örebro läns invånare och har innan jag kom in i riksdagen jobbat med skolfrågorna lokalt. Där har resultaten i stora delar förbättrats dock inte tillräckligt. Skillnaderna över landet när det gäller behörighet till gymnasiet är stora både mellan kommuner i länen och mellan länen. Min fråga herr talman är följande: Hur avser regeringen att stärka den svenska skolan så att fler elever blir behöriga till gymnasiet?	734
3793	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Tack Oskar Svärd för denna fråga! Den är väldigt omfattande. Man kan väl säga att själva utgångspunkten för regeringens arbete är just hur vi ska se till att fler elever lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet och hur vi ska se till att de elever som är rätt duktiga i skolan blir ännu duktigare. Det som nu sker är att vi ser över till exempel kursplaner. Nya kursplaner har precis trätt i kraft. Vi kommer att se över Skolinspektionens möjligheter att inspektera skolor göra förelägganden till de skolor som inte sköter sig och så vidare. Det känns som väldigt kort tid att svara på denna fråga men det är den här regeringens hela fokus hur vi kan förbättra skolresultaten för de elever som har de allra största problemen. Det är enormt viktigt.	778
3794	Mats Wiking (S)	S	Herr talman! Min fråga är också till skolministern. Personalen i skolan är helt avgörande för barnens framtid. En skola som har ordning och reda utbildade lärare och en rektor som har personalens förtroende är en skola där eleverna trivs och presterar goda resultat. Staten har gjort satsningar på lärares löner genom bland annat Lärarlönelyftet och skapat karriärvägar genom förstelärare. Det har varit bra satsningar på lärarna som åtminstone delvis stoppat den stora lärarflykten. Sveriges Skolledare som är rektorernas fackförening beskriver däremot en vardag med ökad dokumentation en kraftig ökning av antalet underställda och ett tryck på att skolan ska lösa problem som inte alltid är skolrelaterade. Detta menar Sveriges Skolledare har medfört en tuffare arbetsmiljö och gjort att omsättningen av rektorer ökat markant. Statistik visar att för några år sedan stannade en rektor fem år på samma skola. I dag är snittet tyvärr nere på två år. Jag vill ställa följande fråga till skolministern: Vad tänker regeringen göra för att minska omsättningen av rektorer i grundskolan och gymnasiet?	1106
3795	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Tack ledamoten för frågan! Det är ju enormt viktiga frågor som Mats Wiking tar upp. Hur kan man förbättra arbetsmiljön till exempel? Ofta är ju frågorna av samma karaktär både för rektorer och för lärare. Vi kommer nu bland annat att tillsätta en utredning om den administrativa bördan i skolan. Jag tror att det är väldigt många i den här kammaren som har hört talas om detta och också själva inte minst som föräldrar stött på de problem som finns med detta i skolan. Vi kommer inom ganska kort tid också att lägga fram förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer där det blir tydligare hur man till exempel ska kunna få tillgång till olika typer av fortbildning och så vidare. Men jag delar Mats Wikings uppfattning att det är ett stort problem för svensk skola att rektorer stannar för kort tid på sin tjänst.	850
3796	Tobias Andersson (SD)	SD	Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Vi är båda entusiastiska jägare och har båda mötts av den enligt mig befogade kritiken mot blyhagelförbudet. Nu vet jag att implementeringen av detta ligger hos statsrådet Romina Pourmokhtari men effekterna av detsamma drabbar onekligen landsbygden. Vi är många som har jakten med oss från barnsben och uppskattar den variation den erbjuder och då även just blyhageljakt. Av allt att döma kan den snart vara ett minne blott. Det kommer i praktiken att resultera i fler djur som lider i onödan vapenägare som står med obrukbara vapen skogsägare som får kassera stockar som innehåller stålhagel och så vidare. Kan ministern i sitt svar dämpa den oro som landsbygden i dag känner inför blyhagelförbudet?	766
3797	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Tack Tobias Andersson för frågan! Det stämmer att det blyhagelförbud som nu är beslutat är mer långtgående än det relativt omfattande blyhagelförbud som vi redan sedan tidigare hade i och kring våra våtmarker. Den stora skillnaden är definitionen av våtmarker där EU använder den definition som finns i den kallade så kallade Ramsarkonventionen. Det vi tidigare har kommunicerat kring detta är att vi vet att jägare generellt sett vill följa reglerna. De vill göra rätt för sig och då måste också myndigheterna göra det så enkelt som möjligt att göra rätt. Vi har en lång rad idéer och tankar om hur det ska gå till men ingenting är klart än utan vi kommer att återkomma så snabbt som möjligt. Jag hoppas att det kan lugna en del oroliga jägare. Inte minst behöver vi ju se till att man har koll på var blyhagelförbudet gäller och inte. Det hoppas vi att vi ska kunna klargöra.	902
3798	Amanda Lind (MP)	MP	Herr talman! Jag riktar min fråga till Jakob Forssmed. I budgeten för 2023 valde regeringen att inte förlänga viktiga medel till folkbildningen. Det rör sig om nära 500 miljoner till folkhögskolor och studieförbund för tillfälliga satsningar alltifrån att asylsökande ska lära sig svenska komma ut på arbetsmarknaden till viktiga kurser som folkhögskolorna har för att inte minst möta behoven av kompetensförsörjning. Nu ser vi ödesdigra konsekvenser av det här beslutet. Folkhögskolor tvingas lägga ned verksamhet. Studieförbund tvingas säga upp människor. Det handlar om insatser som är så viktiga för integrationen - frågor som den här regeringen säger sig vilja värna. Min fråga går till socialministern: Varför valde regeringen att göra på det här viset och ämnar man under kommande år agera för att minimera skadeverkningarna av den här neddragningen?	867
3799	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack Amanda Lind för frågan! Det är viktiga insatser som görs inte minst av folkhögskolor. Vi vet av erfarenhet att de har fungerat väldigt väl i tider av kris. Och även de andra insatser som görs är viktiga. De här medlen har ju varit just tillfälliga medel. Man har beslutat att de ska finnas under en begränsad period. Ofta har de ett samband med pandemin och det som samhället gick igenom då. Det var särskilda insatser just i samband med detta. Det här är alltså en bakgrund till varför de inte har förlängts. Det var tänkt från början att de skulle vara tillfälliga. Men när vi nu går in i nya perioder av påfrestningar på ekonomin ska man alltid fundera på olika typer av insatser. Detta kan naturligtvis vara en sådan insats när vi återigen drabbas på olika sätt inte minst till följd av kriget i Ukraina elkrisen och annat. Det finns alltså skäl att överväga detta framöver.	908
3800	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Mycket har skett på grund av stora förändringar i den förra regeringens arbetsmarknadspolitik. En del av det tar vi vidare eftersom det är bra. Det har dock varit en stökig tid men nu börjar det komma på plats. Andra förändringar sker eftersom vi är ute ur pandemin. Interpellanten frågar var vi står nu och är orolig för hur djup den pågående lågkonjunkturen kommer att bli. Jag kan försäkra alla ledamöter om att vi följer detta noga. Riksdagen var ju inte heller blyg med extrabudgetar under förra mandatperioden så den möjligheten finns också. Vi är ständigt beredda att agera och om läget blir värre än vad experterna förutspår kommer vi att agera. Jag är också helt säker på att riksdagen kommer att se till att vi agerar antingen genom att driva opinion vilket man gör skickligt eller direkt via utskotten för att sedan fatta beslut i kammaren. Som sagt lades det fram ett antal tilläggsbudgetar under förra mandatperioden så den makten har även riksdagen. Det gäller att vara effektiv. Man får aldrig ägna sig åt att gömma undan människor och osynliggöra att de inte har riktiga jobb. Vi hörde siffrorna för både långtidsarbetslösheten och övrig arbetslöshet läsas upp här och vi vet att över 500 000 människor var inskrivna på Arbetsförmedlingen när jag tillträdde. Det är tråkigt för dessa individer men det är bra eftersom det innebär en stor resurs för Sverige. Med rätt hjälp och stöd och genom att ta stort eget ansvar kan människor gå mot att bli en del av den reguljära arbetsmarknaden vilket är målet. Departementet får som bekant inte styra myndigheterna men i våra myndighetskontakter har vi pekat på sådant som är viktigt. Här har vi fört fram att Samhall borde kunna fungera lite bättre och hjälpa fler. Vi har även pekat på att subventionerade anställningar kan vara viktigt för personer som av olika skäl behöver denna hjälp för att kunna försörja sig. Vi försöker nu anpassa oss till det normala efter en pandemi då allt var väldigt onormalt. Allt vi då gjorde i ganska bred enighet här i kammaren handlade om att frysa läget och genom korttidsprogram och annat hålla människor och företag under armarna. Men nu är vi ute ur pandemin och behöver titta på vad Sverige behöver och då är fokus på effektiva arbetsplatsnära åtgärder som leder till reguljära jobb och ger ett högt söktryck hos individer. Därför tror vi med flera gläder det mig att höra på nystartsjobben och de kommande etableringsjobben. Vi ska givetvis också hedra den fantastiska överenskommelsen om lärande och omställning mitt i livet - även om det inte primärt är denna grupp vi pratar om i dag.	2626
3801	Marie-Louise Hänel Sandström (M)	M	Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Tyvärr ökar den psykiska ohälsan alltmer bland barn och unga. Enligt en studie av Socialstyrelsen har den till och med fördubblats bland elever mellan 10 och 17 år under de senaste tio åren. Man ser faktiskt att en av tio elever har en psykisk ohälsa. Vi vet också att det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. Vi måste arbeta hälsofrämjande och förebyggande och göra tidiga insatser. Här spelar elevhälsan en viktig roll. Det finns också många andra viktiga faktorer men elevhälsan är något som eleverna kan möta i skolan varje dag. Vi vet också att det är avgörande för elevernas framtid och mående att få tidig och adekvat hjälp från skolan. På vissa skolor fungerar elevhälsan bra. På vissa fungerar den mindre bra. Det är väldigt stor skillnad. Ofta är det samarbete och tillgänglighet som är de största bekymren. Min fråga till skolministern är: Hur vill hon förbättra eller förändra elevhälsan så att vi får en bättre elevhälsa och lättare kan hjälpa dessa elever i ett tidigt skede?	1064
3802	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Tack ledamoten för frågan! Ja det här är ju en stor och viktig fråga i våra skolor och naturligtvis också utanför skolan. Den psykiska ohälsan hos barn påverkar hela familjer. Därför finns den här frågan också med i Tidöavtalet. Vi ska tillsätta en utredning om elevhälsan och hur den ska vara organiserad. Även där handlar det om likvärdighetsproblem precis som ledamoten var inne på. Det ser väldigt olika ut och vi vet att en elevhälsa som fungerar effektivt och har ett bra samarbete med den övriga skolan också kan spela stor roll när det gäller att främja psykisk hälsa och också faktiskt när det gäller skolresultaten. Jag ser fram emot att få ge direktiv till den utredningen så småningom.	721
3803	Lena Johansson (S)	S	Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Jag vill börja med att citera den tidigare försvarsministern Peter Hultqvist: Det är i frontlinjen mellan Ryssland och Ukraina som kampen mellan demokrati och diktatur äger rum. Därför är stödet till Ukraina ytterst viktigt. Mot bakgrund av dagens presskonferens och regeringens aviserade stödpaket till Ukraina - ett stödpaket som innehåller bland annat stridsfordon 90 pansarvärnsvapen inklusive NLAW samt artillerisystemet Archer - vill jag ställa följande fråga till försvarsminister Pål Jonson: Hur bedömer försvarsministern att det försvarsmateriel som föreslås ingå i det aviserade stödpaketet till Ukraina kommer att påverka den svenska försvarsförmågan?	730
3804	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Stort tack ledamoten för frågan! Jag sa själv i mitt tal i Sälen att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. Ukraina utgör nu den sköld som Europa behöver. Putin kommer inte att stanna förrän någon stoppar honom så vi ska göra allt vi kan för att stödja Ukraina. Det stödpaket som vi presenterade i dag byggde på ett underlag från Försvarsmakten när det gäller NLAW CV90 och minröjningsutrustningen. Då får man hela tiden beakta att vi gör nyanskaffningar. Det var också ett budskap som regeringen kom med i dag: Vi kommer att göra kompletteringar för vi kommer ju att tära på Försvarsmaktens krigsorganisation trots att vi vet att vi behöver ett starkare försvar. Då måste vi alltså köpa ny försvarsmateriel och det aviserade regeringen att man också kommer att göra. Budskapet från regeringen är alltså att långsiktigt kommer detta inte att påverka vår försvarsförmåga i och med att vi gör kompletteringsanskaffningar.	964
3805	Anna-Lena Blomkvist (SD)	SD	Herr talman! Narkotikabruket är ett stort problem i Sverige både bland unga och bland vuxna. Under de senaste åren har antalet unga som uppger erfarenhet av narkotikabruk legat på en relativt stabil nivå men samtidigt visar utvecklingen bland dem som väl brukar narkotika på en viss ökning av det mer frekventa bruket. Samtidigt är det långa köer till HVB och Sis-hem i Sverige. Det blir allt viktigare att vi från politikens håll i ett tidigt stadium fångar upp de ungdomar som brukar narkotika för att motverka ett tungt och livslångt beroende ett beroende som allt som oftast leder till en kraftig psykisk ohälsa och till tragiska livsöden. Jag är glad över att Sverigedemokraterna och Tidöparterna prioriterar denna viktiga fråga. Narkotikabruket måste motverkas kraftigt både med tanke på individerna som brukar narkotika och med tanke på de samhälleliga och ekonomiska besparingar som detta leder till. Hur ser socialminister Forssmed på att vi måste kunna motverka ett tungt beroende bland unga och fånga upp de unga i tid?	1039
3806	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack frågeställaren Anna-Lena Blomkvist för frågan! Detta är otroligt angeläget. Tidiga insatser och att man kan få kontakt med elevhälsan den dag man behöver det är synnerligen angeläget och något som vi kommer att jobba för tillsammans bland annat Sverigedemokraterna och regeringen. Det handlar om att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. För det är inte bara så att missbruket i sig kan leda till psykiska besvär utan det kan också vara på det andra sättet: att psykisk ohälsa kan leda till ett missbruk och till självmedicinering på olika sätt. Detta är väldigt angeläget. Jag är glad för att vi i Tidöavtalet slår fast att man ska få en sammanhållen vård och behandling om man har en beroendesjukdom. Det är väldigt viktigt för i dag fungerar det inte tillräckligt väl ute i landet. Där har vi också Samsjuklighetsutredningen som har lämnat sitt underlag och vi har den sittande Narkotikautredningen. Jag ser fram emot att få arbeta med att få till stånd ett bättre arbete. Det handlar också om att vara tuffare mot dem som säljer narkotikan till våra barn.	1099
3807	Lars Johnsson (M)	M	Herr talman! Min fråga vänder sig till landsbygdsminister Peter Kullgren. Just nu pågår årets licensjakt på varg. I dag tillåts dock inte licensjakt i det södra rovdjursförvaltningsområdet. Som skäl anger Naturvårdsverket att det södra rovdjursförvaltningsområdet är ett spridningsområde för vargen. Samtidigt vet vi att vargstammen i landet sedan många år överstiger Naturvårdsverkets eget referensvärde för gynnsam bevarandestatus. Vi vet också att det i de södra delarna av landet finns åtminstone tre vargrevir - det finns troligtvis fler än så. Det saknas alltså bärande argument för att freda vargstammen i landets södra delar. Min fråga till landsbygdsministern är därför om regeringen kommer att ta något initiativ för att säkerställa att licensjakt på varg blir möjlig även i det södra rovdjursförvaltningsområdet kommande licensjakt 2024.	852
3808	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Tack Lars Johnsson för frågan! Jag har själv varit på besök hos både jägare och lantbrukare som är oroliga för vargens utbredning i ett område som inte har haft varg i ett område där djurbesättningarna är mycket tätare än vad de exempelvis är där jag bor i Värmland där vi är vana vid att ha mycket varg. Jag förstår den oron. Denna regering vill utveckla förvaltningen av de stora rovdjuren och jag kommer att fortsätta att verka för att sänka vargens skyddsstatus i EU:s regelverk. Lyckas vi med det att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 möjliggör det exempelvis en ökad skyddsjakt. Sverige skulle då i större utsträckning självt kunna bestämma hur vargen ska förvaltas.	704
3809	Markus Selin (S)	S	Herr talman! Fronten mellan demokrati och diktatur går i Ukraina. Ukraina måste med den samlade demokratiska världens fulla stöd vinna kriget. Socialdemokraterna har stött och vill fortsätta stödja Ukraina humanitärt ekonomiskt och militärt. Moderaterna låste sig hårt i augusti. Man gick i högt tonläge mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen kring att sända iväg just ett av många vapensystem: det svenskutvecklade högteknologiska artillerisystemet Archer. Under en presskonferens i dag om ett nytt stödpaket till Ukraina nämns återigen Archer - men det krävs fortsatta förberedelser och mer tid. I en mer enande tid och anda undrar jag: Har försvarsministern i dag något självkritiskt att säga kring detta?	727
3810	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Tack för frågan Markus Selin! Och tack för ditt engagemang för Ukraina! Jag uppskattar att vi har strävat efter att ha en bred politisk samsyn när det gäller stödet till vapenpaketen. Det hade vi när jag jobbade i opposition och jag har nu också ansträngt mig för att informera oppositionen kring detta. När det kommer till dagens paket var det fokus på CV90 för det kan vi skicka här och nu. Men vi har också sagt att vår ambition och vår intention är att skicka Archer till Ukraina eftersom det är ett artillerisystem som ukrainarna verkligen efterfrågar. Min bedömning är att vi kommer att klara att lösa det. Sedan har jag också varit tydligt med att det är avhängigt ett stöd som vi kommer att få från tredjeland när det gäller en teknologiöverföring. Eftersom vi har fått positiva signaler om det kunde vi gå ut med dagens besked. Vår intention och vår ambition är alltså att skicka Archer till Ukraina så fort det är möjligt. Det är ukrainarna väl värda och det är ett mycket avancerat artillerisystem som verkligen skulle kunna göra skillnad i Ukraina både genom sin räckvidd och genom sin precision.	1130
3811	Sofia Amloh (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsrådet för debatten. Ett fortsatt samtal kommer att vara viktigt för jag är väldigt orolig. Jag förstår att ni inte sitter med skygglappar och ser åt ett annat håll medan detta pågår så jag tar Johan Pehrsons försäkran om att ni kommer att agera på allvar. Under pandemin fick den socialdemokratiskt ledda regeringen lägga fram ett antal extrabudgetar och nu måste regeringen lägga fram så många som det krävs för att minska konsekvenserna av lågkonjunktur ökad arbetslöshet med mera. Och vi kommer att stå redo oavsett vad som krävs. Låt mig avsluta denna debatt där jag började. Det är viktigt att hela samhället strävar mot ett gemensamt mål och att man på alla politiska områden arbetar för att bryta segregationen och få till den integration som krävs. Det tar tid och är inte alltid lätt och vi är många som behöver hjälpa till med detta. I Tidöavtalet saknas dock den stora och viktiga beskrivningen av hur detta ska uppnås och jag oroar mig för att Johan Pehrsons regeringsunderlag inte är det som är berett att hjälpa till mest när det kommer till integration. Vi är dock beredda att sträcka ut en hand och hugga i alla dagar i veckan.	1180
3812	Johnny Svedin (SD)	SD	Herr talman! Jag har en fråga till minister Jakob Forssmed. Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna i Tidöavtalet särskilt lyft fram frågan om att stärka den psykiska hälsan för att nå en bättre folkhälsa i Sverige. Sverigedemokraterna vill ihop med de andra Tidöpartierna bland annat se att ett särskilt nationellt forskningsprogram tas fram. Tillsammans vill vi även påskynda och stärka det suicidpreventiva arbetet. Vidare är vi överens om att psykiatrin spelar en otroligt viktig roll i kontakten med alla personer som mår dåligt. På dagens presskonferens talade ministern om att en utredning om en så kallad haverikommission är på gång vilket är väldigt glädjande för Sverigedemokraterna som har varit med och drivit frågan. Ministern talade även om att minska stigmatiseringen kring den psykiska ohälsan. Ett annat led i att minska stigmatiseringen kan exempelvis vara att psykiatriker och psykiatrisjuksköterskor kan ingå som en normal bemanning inom hälsocentralerna. I dag arbetas det ju aktivt med att förstärka primärvården. Primärvården ska då ta en större andel av hälso- och sjukvården enligt primärvårdsreformen så att säga. Har ministern funderat över om och hur psykiatrin eventuellt kan komma att implementeras som en del i det nära vårdkonceptet?	1287
3813	Socialministern Jakob Forssmed (KD)	KD	Herr talman! Tack Johnny Svedin för frågan! Detta är oerhört angeläget. I dag fattade regeringen beslut om en utredning om inrättandet av en haverikommission vid självmord för att vi ska göra bättre i framtiden än vad vi gör nu när det gäller det suicidpreventiva arbetet. Jag tror som frågeställaren att vi måste tänka in psykisk hälsa i fler verksamheter på ett tydligare sätt. Det kan handla om primärvården. Det kan handla om skolhälsovården och annat. Det handlar om att detta tänk och denna kompetens ska finnas redan i den första linjen som möter människor på olika sätt. För vi vet att många som söker sig till en vårdcentral också har eller bara har psykiatriska besvär. I arbetet med en god och nära vård har detta särskilt utretts. Jag ser fram emot att fortsätta titta på detta bland annat på denna utredning och att på annat sätt föra arbetet vidare för att stärka svensk vård och omsorg och arbetet för en psykisk hälsa.	945
3814	Jytte Guteland (S)	S	Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. Det svenska jordbruket har haft problem. Vi ser att vi står inför en grön omställning. Samtidigt har vi sett att Jordbruksverket har haft problem med att betala ut produktionsstöd i tid till lantbrukarna. Det har rapporterats om detta i medierna. Det är framför allt unga familjenära och ekologiska jordbruk som är extra beroende av att dessa produktionsstöd betalas ut i tid. Dessa lantbrukare är dessutom kugghjul i den gröna omställningen inom jordbruket. Vi vet att Europeiska revisionsrätten också har sagt att klimatpolitiken inom den gemensamma jordbrukspolitiken är bristfällig och till och med väldigt svag. Det är därför viktigt att dessa lantbrukare får sina stöd i tid. Jag undrar därför vad ministern avser att göra för att skynda på processerna och komma till rätta med dessa problem inom Jordbruksverket.	896
3815	Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD)	KD	Herr talman! Jag tackar Jytte Guteland för en oerhört angelägen fråga. Ingen vill att beviljade stöd ska dra ut på tiden. Och jag lider verkligen med dem som har drabbats av detta. Många gånger är det tajta marginaler och stora utgifter inte minst i och med den senaste tidens prisutveckling på många insatsvaror - gödsel drivmedel och så vidare. Det är extra viktigt. Jag har besökt Jordbruksverket och en stor del av samtalen som jag har haft med ledningen har handlat om hur man arbetar för att säkerställa dessa processer och att man inte ska hamna i denna problematik. Arbete pågår och man är ytterst angelägen om att man ska komma till rätta med de problem som har varit. Det hoppas jag verkligen att man gör. Och jag kommer naturligtvis att följa upp detta.	774
3816	Björn Söder (SD)	SD	Herr talman! Problematiken med strategiska inköp har inte kunnat undgå någon sedan rapporterna från bland annat Finland kom. Men vi har också kunnat se det här i Sverige med ett ryskt fastighetsköp vid inloppet till marinbasen på Muskö fastighetsköp vid flygplatsen i Västerås och så vidare. Totalförsvarets forskningsinstitut skrev i en nyligen publicerad rapport att det inte går att fastställa den totala omfattningen av ryskt ägande i närheten av svenska skyddsobjekt eller andra för totalförsvaret viktiga anläggningar detta mot bakgrund av att det helt enkelt saknas ordentliga kontrollverktyg. Kommittédirektivet gällande kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret ska redovisas senast den 1 februari 2024. Det innebär att ett lagförslag kan komma att dröja till 2025. Det är i vår mening för sent givet det kraftigt försämrade omvärldsläget men också med anledning av att det inte finns några konkreta siffror utan endast uppskattningar. Därför skulle jag vilja fråga försvarsministern om han tänker vidta några åtgärder för att säkerställa att vi kan ha ett lagförslag på plats tidigare.	1160
3817	Försvarsministern Pål Jonson (M)	M	Herr talman! Jag tackar Björn Söder för en angelägen fråga. Vi kan konstatera att underrättelsehotet mot Sverige har ökat över tid och också att vi har ett kraftfullt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då kan man inte vara naiv. Här har det skett ett antal lagskärpningar. Det har skett lagskärpningar när det gäller säkerhetsskyddslagen men också när det gäller skyddslagen. Det är i grunden bra. Vi är också öppna för att göra vad vi kan för att skärpa övrig lagstiftning. Vi har också en dialog med berörda myndigheter kring hur arbetet med implementeringen av detta arbete går. Men jag har i dag inga nya besked kopplade till att tidigarelägga den utredning som Björn Söder tar upp. Men frågan i sig själv är angelägen i ljuset av det ökade underrättelsehotet mot Sverige. Det har också en stark koppling inte minst till utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur där vi har en ny lagstiftning på plats och också ett omfattande EU-samarbete numera.	976
3818	Emma Ahlström Köster (M)	M	Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm. Strax före jul blev det klart att elever runt om i Sverige även fortsatt kommer att kunna få spela sina instrument i kulturskolan på skoltid. Insikten om att elever som till exempel bor långt från skolan ute på landsbygden inte har möjlighet att ta sig till aktiviteter på eftermiddagar och kvällar har bidragit till att man alltså har ändrat sig i denna diskussion som har pågått under hela föregående år. Självklart måste ledighet för att delta i kulturskolan beviljas och lämplighetsprövas mot individen och dennes skolsituation. Men det möjliggör ändå att detta kan fortgå. Jag undrar: Instämmer ministern i att det är positivt att den svenska skolan nu tillåter att kulturskoleelever får spela sina instrument på skoltid?	797
3819	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag måste erkänna att denna fråga är ganska ny för mig. Naturligtvis har jag följt den i medierna tidigare men jag har inte satt mig in i den. Men om frågan är löst på ett praktiskt sätt verkar detta rimligt. Det är viktigt att barn och ungdomar får utöva sina fritidsintressen att lära sig att spela instrument och så vidare. Men det är naturligtvis också viktigt att detta inte inkräktar på skoltiden i den meningen att man inte kan göra detta under lektionstid. Men jag ska verkligen anstränga mig för att sätta mig in i denna fråga lite bättre.	595
3820	Niklas Sigvardsson (S)	S	Herr talman! Varje elev har rätt till bra läromedel som lärare själva har möjlighet att välja och anpassa just till sin undervisning och sin elevgrupp. Men runt om i landet är likvärdigheten i dag alldeles för dålig. I en undersökning från Läromedelsförfattarna anger 5 procent av Sveriges rektorer att de lägger endast 208 kronor per elev och läsår på läromedel medan de 5 procent som anger att de ger mest ger så mycket som 1 957 kronor per elev och läsår. Regeringens satsning på läromedel är lovvärd men den riskerar tyvärr att bara bli en bokföringsteknisk åtgärd där kommunerna bara bokför läromedelsköp på ett annat konto. Det kommer tyvärr inte att märkas för vare sig elever eller lärare. Därför vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm hur regeringen tänker ta vidare de förslag som ligger i Läromedelsutredningen och när vi kan se konkreta förslag på riksdagens bord eftersom det inte finns några spår av detta i den framlagda propositionsförteckningen.	978
3821	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för en väldigt viktig fråga som berör väldigt många elever: Hur ska vi se till att våra elever i Sveriges skolor får bra och relevanta läromedel? Det är precis som Niklas Sigvardsson säger stora skillnader. Därför satsar denna regering mer än en halv miljard kronor varje år de kommande åren på att se till att våra elever får bra läromedel. Vi jobbar just nu på Utbildningsdepartementet med frågan om hur dessa pengar ska fördelas. Självklart finns den risk som ledamoten påpekar att pengarna försvinner till någonting annat. Men jag har faktiskt en stor tilltro till att våra kommuner kommer att se att detta är en viktig fråga och att bra läromedel faktiskt bidrar till kunskapsresultaten i svensk skola.	762
3822	Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)	L	Fru talman! Jag hör vad interpellanten säger och vi gör ett gemensamt arbete. Vi behöver först och främst skapa förutsättningar för jobb. I Sverige har vi historiskt haft mycket tuffare lägen än nu när vi har en efterfrågan på arbetskraft men alldeles för hög arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Det kunde ha varit mycket värre. Det hade kunnat vara så att det inte fanns någon efterfrågan på arbete. Jag möter hela tiden organisationer som undrar: Varför kan ingen komma till mig till oss till vår bransch och jobba med den viktiga turistnäringen eller den viktiga servicenäringen eller inom vården och omsorgen med skidliftarna med hantverk och med att bygga framtidens gröna Sverige? Det är ett enormt gap här. Men det vore värre om det inte fanns några människor alls så det här går att hantera. Men det är klart att det kommer att ta tid. Det är klart att man kan ha stått utanför arbetsmarknaden och inte mötts av några åtgärder som har hjälpt en eller man kanske själv inte har stoppat in tillräckligt mycket kraft - för det kan ibland också vara så att det kanske inte har varit tillräckliga krav på att man ska söka - ja det finns hundratusentals olika svar för alla olika individer men det är klart att vi nu ska se till att försöka leverera gentemot de kompetensbehov som finns. Som togs upp i gårdagens partiledardebatt är det viktigaste också att skolan fungerar så att vi ser till att det inte blir fler personer som inte har kompetensen och inte kan ta något jobb över huvud taget. För varje år ska det vara färre unga människor som befinner sig i den situationen att de i början av sitt liv inte har grundläggande kunskaper för sitt första jobb. Det första jobbet är oftast det viktigaste på så sätt att det leder till de kommande jobben. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1820
3823	Åsa Westlund (S)	S	Herr talman! Liberalernas partiledare statsrådet Johan Pehrson skrev i Expressen i helgen att Liberalerna vill förbjuda religiösa friskolor utifrån att Liberalerna inte kan acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet. Jag blev väldigt glad när jag läste detta för det innebär att en regering där Liberalerna ingår måste lägga fram förslag om ett förbud mot religiösa friskolor. Min fråga till skolminister Lotta Edholm är därför: Kommer regeringen nu att lägga fram ett förslag om stopp för religiösa friskolor eller betyder dessa tuffa orden från statsrådet Pehrson egentligen ingenting?	646
3824	Statsrådet Lotta Edholm (L)	L	Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är ingen hemlighet att Liberalerna har drivit detta tidigare - mot andra partier naturligtvis. Vi har nu en uppgörelse i Tidöavtalet i frågan. Lagstiftningen kommer att skärpas. Den har redan skärpts vid två tillfällen. Och vi ger nu Skolinspektionen för första gången ett uppdrag som går till hela skolväsendet om att se över till exempel våldsbejakande extremism och islamism. Och det är nu viktigt att Skolinspektionen tar detta uppdrag och ser till att vi får ett skolväsen där religiös extremism och annan extremism faktiskt inte kan finnas. Det är viktigt att skolan står fri från detta och att också alla skolor som är konfessionella faktiskt anmäls till Skolinspektionen som varande just konfessionella så att föräldrar och elever kan välja om de vill ha en skola med en konfessionell inriktning. Frågestunden var härmed avslutad.	887
3825	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Mirja Räihä har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ och i så fall vilka mot bakgrund av det som anförs i rapporter om välfärdens underfinansiering. Ledamoten har också frågat mig hur jag och regeringen tänker svara Region Stockholm som nu tillför stora resurser själv men där regeringens budget lämnar regionerna med underskott. Slutligen har Mirja Räihä frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktig lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonal för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården. Fru talman! Till att börja med har regionernas ekonomi stärkts under de senaste åren och sektorn redovisade 2021 det högsta resultatet någonsin totalt 22 miljarder kronor. Vid utgången av 2021 fanns det totalt 40 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver varav 10 miljarder kronor var resultatutjämningsreserv för regionerna. Orsaken till situationen i sjukvården har alltså inte varit brist på ekonomiska medel. Samtidigt står vi inför ett klart sämre konjunkturläge med samtidig stigande inflation. Trots detta ska det alltid vara möjligt att lita på välfärden. Att säkerställa att fler personer i Sverige får den vård som de har behov av inom skälig tid är en av regeringens viktigaste uppgifter på välfärdspolitikens område. Regeringen har lagt fram en återhållsam budget för att säkerställa handlingsutrymme för åren som kommer. En stor del av reformutrymmet används till den permanenta nivåhöjningen av de generella statsbidragen till kommuner och regioner på 6 miljarder kronor för att minska risken för att de höga priserna leder till neddragningar inom hälso- och sjukvården och andra välfärdsverksamheter. Regeringen genomför samtidigt flera riktade satsningar för att bland annat öka antalet vårdplatser korta väntetider och vårdköer. Dessa satsningar görs riktat just för att stärka sjukvården. Regeringen ger stora tillskott i syfte att öka såväl vårdkapacitet som antalet vårdplatser. Totalt avsätter regeringen 2 miljarder kronor årligen 2023 och de kommande åren framöver i budgetperioden för att öka antalet vårdplatser. Vidare tillförs bland annat förlossningsvården och kvinnors hälsa medel i budgetpropositionen för 2023 på sammanlagt 1 7 miljarder kronor för 2023 och därefter 1 5 miljarder kronor per år för åren därefter. Regeringen stärker också sektorn genom tillskott till de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor per år i permanenta satsningar till kommuner och regioner. Fru talman! Jag instämmer med Mirja Räihä om att det krävs både fler anställda och större satsningar på vårdpersonalen. Brist på personal med rätt kompetens i sjukvården har aldrig varit så påtaglig som nu. Arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet. I budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen därför 3 2 miljarder kronor under detta år för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med att stärka kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. En faktor för att öka kompetensen i vården är att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. För att få fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig avsätter regeringen i budgetpropositionen sammanlagt 500 miljoner kronor för 2023. Regeringen avsätter även 100 miljoner kronor från och med 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter för specialistsjuksköterskor. Regeringen anser att det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas och har därför i går gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Jag vill avsluta med att säga att jag självklart delar ledamotens engagemang när det gäller att förbättra situationen i sjukvården och hon kan vara trygg med att regeringen tar den här frågan på allvar. Jag ser fram emot vårt samtal och diskussion i den här frågan.	4213
3826	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Fru talman! Sverige befinner sig i ett mycket stressat läge. Mycket av det beror givetvis på den oroliga omvärldssituationen med Rysslands krig i Ukraina. Det beror inte heller lite på den energipolitik och förändring som har varit när det gäller den svenska energiproduktionen på senare år. Vi har till exempel inte längre sex kärnkraftsreaktorer. Vi har också precis som interpellanten påpekar problem med hushålls och företags skuldsättning. Som myndigheterna beskriver är det något stressat oklart eller prövande när det gäller hur hushåll och företag står emot i en miljö med högre räntor och hög inflation. Det är bra att också Socialdemokraterna via Ingela Nylund Watz har insikten i vilka problem Sverige har och att vi behöver möta dem tillsammans. Frågan om statistiken och statistikinsamlingen och hur den processen ser ut har jag redogjort för i mitt svar. Det fanns ett uppdrag från riksdagen. Regeringen hanterade det genom att tillsätta utredningen. Utredningen har kommit med sitt förslag. Förslaget är nu utskickat på remiss. Därefter tar givetvis sedvanlig beredning av svaren vid. Jag tror att också Ingela Nylund Watz har respekt för den processen att hon tycker att det är bra och tjänar Sverige väl att vi har den typen av ordning och reda och inte har statsråd som föregår processen. Jag tror att jag och ledamoten i grunden är överens om att det är en god ordning. Det finns en elefant i rummet här. Om man vill ha den typen av statistik är det Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz som kanske tvärtemot vad hon själv vill göra gällande är en betydande del av oron och problemet. Socialdemokraterna har nämligen talat om att införa nya typer av förmögenhetsskatter. De har hetat lite olika saker: miljonärsskatt eller beredskapsskatt. Det var tydligt att de skulle inrikta sig på människors egendomar på något sätt eftersom det signalerades tydligt att fastigheter var en egendom som skulle undantas. Då får man anta att det var egendomsbeskattning. Ingela Nylund Watz får rätta mig. Men det fanns väl en diskussion på Socialdemokraternas partikongress om att man kanske inte ville gå ut med att man skulle ha en förmögenhetsskatt i alla fall kunde lova ett sådant här register som ett potentiellt första steg. Jag tror att Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz skulle göra statistikfrågan en tjänst genom att klargöra sina riktiga motiv bakom att man vill ha detta om det finns en koppling till förmögenhetsskatt hur diskussionen på partikongressen såg ut och om det här var en del av diskussionen eller inte. Om många har känslan att det här egentligen är ett intresse hos Socialdemokraterna som ett första steg mot att införa förmögenhetsskatt är det klart att många blir oroliga. Det väcker ett visst motstånd. Förmögenhetsskatten bidrog till att Sverige fick allvarliga problem med företagsklimatet jobbskapandet tillväxten och i förlängningen välfärden och dess finansiering. Jag tror att den som kan bidra mest till att föra diskussionen och processen framåt är Ingela Nylund Watz. Om man kan försäkra och lova att detta inte har någonting med förmögenhetsskatt att göra att Socialdemokraterna absolut aldrig kommer att införa en sådan tror jag att det skulle bli lättare för många att ta sig an diskussionen.	3270
3827	Ingela Nylund Watz (S)	S	Fru talman! Jag beklagar att statsrådet i stället för att fördjupa diskussionen om det behov som Riksbanken och Finansinspektionen ser det vill säga att Sverige ska få ökade kunskaper om hushållens hela situation grälsjukt börjar diskutera Socialdemokraternas partikongresser eller huruvida Socialdemokraterna vill införa förmögenhetsskatt eller inte. Vi gav tydliga besked om det före valet. Det vet statsrådet Wykman. Men statsrådet Wykman använder nu anfall som bästa försvar i frågan. Det är tråkigt att vi inte kan föra en lugn och saklig diskussion om att våra två tunga myndigheter i Sverige tillsammans med IMF önskar få verktyget att se hur också tillgångssidan ser ut för de svenska hushållen. Jag tror att det vore bra om vi kunde föra en sådan lugn och sansad diskussion. Som jag sa i mitt första inlägg har jag stor respekt för att beredningsprocessen i Regeringskansliet ska ha sin gång. Men jag tycker att det är lite begärt att klämma statsrådet Wykman på Moderaternas eftersom statsrådet företräder Moderaterna ståndpunkt i frågan. Moderaterna i finansutskottet var enligt det citat jag tidigare läste upp eniga. Det vore befriande ifall vi kunde få en hint om statsrådets färdriktning i frågan. Kan det vara på det sättet att statsrådet känner en viss osäkerhet när det gäller om det största partiet i regeringsunderlaget Sverigedemokraterna skulle släppa fram en proposition på området eller säga stopp? Sverigedemokraterna var det enda partiet i finansutskottet som motsatte sig att gå fram med tillkännagivandet som sedan blev riksdagens beslut. I Tidöavtalet regleras det tydligt att varje proposition varje regleringsbrev och i stort sett varje mått och steg regeringen tar ska förankras hos samtliga samarbetspartier i regeringsunderlaget. Som en parentes i sammanhanget kan vi också konstatera att statsrådets brist på klara svar i frågan om möjligt blir än mer bekymmersamt i ljuset av att regeringen nu trots massiv kritik från Lagrådet i 20 års tid vill sekretessbelägga information om hur elstödet faller ut. Det är ett ställningstagande som skulle ligga väl i linje med dem som inte anser att det är nödvändigt att veta hur hushållens tillgångar ser ut fru talman. Men oavsett vilka de egentliga skälen är till att statsrådet i dag inte kan lämna besked om det kommer någon proposition från regeringen i linje med utredningens förslag eller Riksbankens Finansinspektionens och riksdagens önskemål tycker jag att det är angeläget nu på grund av inflationen räntorna kriget i Ukraina och lågkonjunkturen som vi är på väg in i. Vi frestas på både samhälleligt och individuellt. Det är angeläget att få någon typ av besked från statsrådet eftersom vi lever i en väldigt osäker tid precis som statsrådet också sa. Om statsrådet inte tycker att den här vägen är lämplig - har statsrådet då någon annan idé om på vilket sätt man skulle kunna tillmötesgå Riksbankens Finansinspektionens IMF:s och flera andra aktörers önskan om att skapa en helhetsbild av hushållens tillgångar och skulder i Sverige för att bättre värna den finansiella stabiliteten?	3099
3828	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Fru talman! Först och främst tycker jag att Ingela Nylund Watz entusiasm är bra. Det är bra att diskutera den här typen av frågor. Möjligen kan man säga att entusiasmen har fått Ingela Nylund Watz att väcka den här frågan lite väl tidigt. Jag företräder ju regeringen och som Ingela Nylund Watz vet har regeringen gjort precis det man kan förvänta sig här. Det kom ett uppdrag från riksdagen som ledde till en utredning vars förslag har skickats på remiss och nu inväntar vi synpunkter som sedan får analyseras i den goda sansade demokratiska anda som vi har i Sverige. När remissvaren kommit in och analysen är klar finns det givetvis skäl att diskutera vad som står i dem. Det som för många väcker ett antal frågor är vad Socialdemokraternas motiv är till att så gärna vilja ha den här statistiken. Ingela Nylund Watz varken bekräftade eller dementerade att förmögenhetsskatt eller register över förmögenheter var en central fråga på er partistämma. Var det en kompromiss eller inte att man i stället vill ha den här statistiken? Betraktar Ingela Nylund Watz detta som ett första steg mot att införa en förmögenhetsskatt? Ingela Nylund Watz bedömning är korrekt. Socialdemokraterna var tydliga i valrörelsen när det gällde om någon form av förmögenhetsskatt skulle införas eller inte. Den hette lite olika saker till exempel beredskapsskatt och miljonärsskatt. Den hade lite olika namn men alla syftade till att beskatta förmögenheter. Det är klart att om man vill införa förmögenhetsskatter behöver man den här typen av tillgångsregister på ett eller annat sätt. Ingela Nylund Watz kan antingen bekräfta att Socialdemokraterna absolut inte avser att införa en förmögenhetsskatt eller vara ärlig öppen och transparent mot dem som lyssnar på den här debatten och säga att det är ett motiv till att man vill ha den här statistiken. Det kan vara antingen eller. I grunden är det givetvis så att människor är väldigt trötta på det som Ingela Nylund Watz nyss gjorde. Hon förde en diskussion om Sverigedemokraterna en diskussion som egentligen handlar om någonting annat även om man inte säger det och gjorde allting till något slags politiskt spel eller gegga. Myndigheternas anspråk på statistik är naturligtvis helt legitimt. Precis som också antyds kan en sådan statistik säkert se ut på olika sätt. Jag tycker att det är legitimt att myndigheter efterfrågar så god statistik som möjligt. Frågan är dock varför Ingela Nylund Watz och Socialdemokraterna efterfrågar den här statistiken. Jag tror att öppenhet ärlighet och transparens från Ingela Nylund Watz och Socialdemokraternas sida skulle underlätta en konstruktiv diskussion om hur man går framåt. Låt mig vara väldigt tydlig med att regeringen inte har några planer på att införa en förmögenhetsskatt. Vi har sett vad en sådan skatt gjorde med Sverige. Den gjorde det väldigt svårt med generationsskiften i företag. Den gjorde att vi fick ett dåligt entreprenörskapsklimat. Den gjorde att investerare tittade mot andra länder. Den gjorde att vi fick en utflytt av kapital från landet. Allt detta bidrog till de stora makroekonomiska problem som Sverige en gång i tiden hade med bristande sysselsättning entreprenörskap och innovations- och omställningsförmåga i den svenska ekonomin. Det är inte en väg som den här regeringen avser att gå. Ingela Nylund Watz har alla möjligheter att återkomma och vara tydlig kring huruvida den här statistiken ska användas för att beskatta förmögenheter eller om hon för Socialdemokraternas räkning kan lova att det absolut inte ska införas en förmögenhetsskatt baserad på den typ av tillgångsslag som hon vill kartlägga hos hushållen.	3649
3829	Ingela Nylund Watz (S)	S	Fru talman! Jag noterar att statsrådet Wykman fortsätter att vara grälsjuk kring förmögenhetsskatten. Jag deklarerade tydligt i mitt förra inlägg att Socialdemokraterna inte har något förslag om att införa förmögenhetsskatt i Sverige och det vet statsrådet Wykman. Det är också intressant i det här sammanhanget att statsrådet framhåller behovet av öppenhet och transparens. Det kanske är lite jobbigt för en företrädare för en regering som i 20 år vill sekretessbelägga uppgifterna om vilket elstöd hushållen i Sverige får. Det är ett förfarande som är helt apart när det handlar om den svenska offentlighetsprincipen. Jag tycker att det var lite magstarkt. Min poäng med att väcka den här frågan i dag är att vi är på väg in i en situation i den svenska och europeiska ekonomin och i omvärldsekonomin som är väldigt skakig. Vi har ett bekymmer med hushållens höga skuldsättning i Sverige - det är statsrådet och jag överens om. Om statsrådet tycker att det är obehagligt att Socialdemokraterna tycker att det är rimligt att införa en möjlighet för myndigheter med ansvar för att värna den finansiella stabiliteten att också få data på hushållens tillgångar kan han väl bortse från det. Det är ju ändå så att kravet kommer från just de myndigheter som har det ansvaret. Jag känner att vi som lagstiftare har ett ansvar att om det är möjligt tillgodose önskemålen från myndigheterna - i det här fallet framför allt Riksbanken och Finansinspektionen. Jag beklagar om det är så att statsrådet Wykman - som för övrigt också egentligen vill avskaffa amorteringskravet och öka på den finansiella instabiliteten - inte är beredd att lämna tydligare besked i den här frågan nu för krisen står för dörren.	1710
3830	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Fru talman! Den här regeringen kommer alltid att värna den finansiella stabiliteten. Den här regeringen kommer alltid att vara på hushållens sida och se till att vi har ett tryggt och pålitligt finansiellt system. Ingela Nylund Watz ägnar sig åt ordlekar. Att Socialdemokraterna inte har något förslag betyder ju inte att Socialdemokraterna inte kommer att ha ett förslag om förmögenhetsskatt den dag de har tillgång till information om hushållens ekonomi på detaljnivå och kan beskatta den på det sättet. Det är den frågan som ställs och det är den frågan Ingela Nylund Watz inte ger något svar på. Socialdemokraterna har dessutom förslag på olika typer av förmögenhetsskatter även om de kallas beredskapsskatt miljonärsskatt och så vidare. Man måste alltså tro att Ingela Nylund Watz vill ha tillgång till den här statistiken för att kunna gå vidare med utformningen av de förslagen. Att man inte har betyder inte att man inte kommer att ha ; det förstår folk som lyssnar på detta. Elstödet ligger utanför den här debatten. Spontant kan jag notera ett antal argument som kan göra en tveksam till att man ska kunna begära ut sin grannes elräkning. Jag undrar också vart man vänder sig för att begära ut detaljinformation om hushållens elräkningar i de fall tidigare elstöd har betalats ut. Man kan fundera på hur klokt det är att internationella konkurrenter till stora svenska bolag ska kunna begära ut detaljerad information om deras elanvändning. Jag tänker också på om man som kvinna har misshandlats av sin man - ska den mannen då kunna ta reda på om man bor kvar i villan genom att begära ut elkonsumtionen? Ingela Nylund Watz tycker uppenbarligen sådana här saker. Personligen tycker jag att det finns rätt många svåra frågor att besvara innan man tycker att det är en självklart god idé att ge varandra detaljerad information om varandras liv på det sättet. För Ingela Nylund Watz verkar det dock inte finnas någon gräns för hur mycket information man ska samla in om varandra oavsett om det gäller ens tillgångar eller andra saker i ens privatliv. Låt mig säga att regeringen har en lite mer pragmatisk och verklighetstillvänd syn på denna fråga. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2215
3831	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag vill först säga hej" till skolklassen som är på läktaren. Det är roligt att se att det finns intresse från den yngre generationen. Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig om jag kommer att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige. Låt mig börja med att kommentera de uppgifter som framkommer i bland annat Brottsförebyggande rådets fördjupade rapport om afrofobiska hatbrott som Annika Hirvonen refererar till. Att människor utsätts för verbala påhopp och våld på grund av sin hudfärg är oacceptabelt. Att en hög andel av dem som utsätts är barn och unga gör frågan än mer angelägen. Alla i Sverige ska också kunna känna sig trygga med att offentliga verksamheter som till exempel hälso- och sjukvården har den kunskap som behövs för att kunna ge en kvalitativ och likvärdig vård. Ingen i Sverige ska behöva utsättas för rasism eller diskriminering. Uppgifter som kan ge kunskap om människors livsvillkor med koppling till rasism och diskriminering är viktiga och många gånger nödvändiga för att utforma och följa upp regeringens politik på området. Begreppet jämlikhetsdata är brett och omfattar alla data som är av relevans såväl kvalitativa som kvantitativa uppgifter. Det används av många aktörer i olika sammanhang till exempel av EU-kommissionen i dess handbok om jämlikhetsdata 2016. Brås rapport ger oss tillsammans med myndighetens tidigare rapporter om antisemitiska och islamofobiska hatbrott angelägen kunskap om både den utsatthet som olika grupper av människor lever med i Sverige och vilka konsekvenser den får. Nyligen har även Diskrimineringsombudsmannen beslutat att ta fram återkommande rapporter om förekomsten av diskriminering i samhället för att synliggöra på vilka sätt människor utsätts för diskriminering. Dessa rapporter utgör centrala underlag i arbetet med att förebygga och motverka rasism diskriminering och hatbrott. Det utvecklingsarbete som bedrivs vad gäller till exempel hatbrottsmarkeringar och anmälningar om diskriminering blir därför av stor vikt för att statistiken på området ska kunna få större relevans i arbetet. Annika Hirvonen nämner Diskrimineringsombudsmannens rapport från 2012 och framhåller vad hon ser som myndighetens slutsats i rapporten. Jag vill i sammanhanget peka på att rapporten lyfter fram att frågan är komplex och att det finns utmaningar när det gäller att inhämta känsliga uppgifter om människors levnadsvillkor. Inte minst skiljer sig inställningen till insamling av sådana data mycket åt mellan olika grupper i samhället delvis på grund av olika historiska erfarenheter. Det finns således skäl till att Sverige även fortsatt bör ha en restriktiv syn på statistik och datainsamling med koppling till etnicitet och att frågan därför kräver en djupare analys. Kunskap är viktigt och ofta en nödvändighet för handling. I det fortsatta arbetet inom ramen för den nationella planen mot rasism liknande former av fientlighet och hatbrott kommer ny kunskap att tas fram. Det är också regeringens avsikt att se till att den kunskap som redan finns om bland annat människors utsatthet för rasism och diskriminering görs tillgänglig och används av berörda aktörer. Det är så vi skapar förändring. "	3202
3832	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Nyligen larmade ett flertal organisationer om de absolut yttersta konsekvenserna av rasism i Sverige. I hälso- och sjukvården har man kunnat se hur barn med olika hudfärg har getts olika smärtlindring och hur kvinnor i förlossningsvården har fått sämre och mer osäker förlossningsvård med högre risk för mödradödlighet i samband med förlossningen. Det finns även ett fall då en man dog till följd av att man hänvisade till kulturell svimning" när mannen i själva verket var i akut behov av vård. Föreställningar om skillnader mellan människor baserade på till exempel hudfärg som inte har någon grund i vetenskap är farliga. Så länge dessa föreställningar och deras konsekvenser inte synliggörs på ett strukturellt plan finns en risk att det hela viftas bort som enstaka incidenter och att adekvata åtgärder inte införs. Därför efterfrågar många nu strukturell datainsamling kopplad till rasism. År 2021 gav Miljöpartiet i regering Brå i uppgift att ta fram den tredje i en serie rapporter som belyser rasismen i Sverige. De första rapporterna behandlade antisemitism och islamofobi. Brås nya studie om afrofobiska hatbrott synliggör det som väldigt många har vittnat om under lång tid nämligen hur hatbrott sker öppet på gator och torg i kollektivtrafiken och på skolor och arbetsplatser. Det kan vara alltifrån verbala påhopp där n-ordet och andra nedsättande uttryck används. Men i nästan en femtedel av anmälningarna förekommer också våld och det är ett alarmerande resultat. Konsekvenserna för den individ som utsätts och som bär med sig oron för att utsättas sätter fysiska spår i kroppen i form av ohälsa. Det får förstås särskilt konsekvenser för barn. Låt oss titta på Sveriges jämställdhetsarbete. Sverige är numera ett av världens mest jämställda länder när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Den mest centrala bakgrunden till det är att vi har väldigt bra statistik som är könsuppdelad. Könsuppdelad statistik har varit ett verktyg för forskare men den har också gjort det väldigt enkelt att se strukturell ojämställdhet och därmed möjliggjort rätt åtgärder. Jag är övertygad om att om vi hade bättre kunskap om strukturell rasism skulle vi kunna nå motsvarande framsteg där. Sverige har ju fått kritik från både EU och FN för att vi saknar kunskap om rasism. Därför behövs jämlikhetsdata. "	2341
3833	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Jag delar helt Annika Hirvonens syn på att den strukturella rasismen som finns i vårt samhälle är ett reellt problem och att det är ett problem som kräver åtgärder. Här finns ingen som helst konflikt mellan mig eller regeringen och Annika Hirvonen. Frågan här gäller vilka åtgärder som ska vidtas för att hantera denna problematik. Annika Hirvonen har i sin interpellation hänvisat till en rapport från Brå från 2012. Om detta var en enkel fråga hade man nog kunnat hantera det här för länge sedan. Slutsatsen i Brås rapport är dock att det är en komplex fråga. Om det inte hade varit det hade Annika Hirvonens miljöparti under alla regeringsår kunnat hantera frågan på det sätt som hon nu efterfrågar. Frågan är dock komplex. Regeringen har långtgående planer för hur den ska hantera den strukturella rasism som bland andra afrosvenskar utsätts för. Vi har insatser inom ramen för planen och de åtgärdsprogram mot olika former av rasism som tidigare beslutats ligger fast. Regeringen kommer att fortsätta arbetet inom ramen för den nationella planen mot rasism liknande former av fientlighet och hatbrott med samma höga ambitionsnivå som den tidigare regeringen hade. Bland dessa åtgärder finns både specifika insatser mot olika former av rasism och insatser som innebär bredare grepp mot rasism. Det handlar bland annat om insatser för att förebygga och motverka rasism inom skolan hälso- och sjukvården och arbetslivet. Som jag tidigare nämnde är det regeringens avsikt att bland annat arbeta för att kunskap om rasism och liknande former att fientlighet tillgängliggörs och används av olika aktörer. Som exempel kan nämnas att lärare rektorer och andra aktörer som arbetar med barn och unga behöver ha relevant kunskap för sitt arbete i enlighet med skolans demokratifrämjande uppdrag men också för att kunna hantera olika uttryck av rasism och liknande former av fientlighet i klassrummet. De kunskapshöjande insatser som Forum för levande historia i samarbete med Skolverket erbjuder anställda inom skolan fortsätter också att vara viktiga i arbetet mot rasism. Forum för levande historia genomför även insatser för att öka kunskapen om olika former av rasism i historien i dag riktat till offentligt anställda i andra yrkesgrupper. Därutöver fortsätter även Socialstyrelsen i enlighet med sitt uppdrag att ta fram utveckla och sprida kunskapsstöd för att motverka förekomsten av rasism främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården och bidra till en jämlik vård. Det här är bara några av alla de insatser som med regeringens stöd kommer att genomföras för att förebygga och motverka rasism. Åtgärder kommer som sagt att vidtas men frågan om införande av jämlikhetsdata är betydligt mer komplex fråga än vad Annika Hirvonen framför i den här debatten. Där krävs noggranna avvägningar mellan olika intressen.	2872
3834	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Frågan om jämlikhetsdata är inte enkel. Men det är inte en ursäkt för att inte arbeta med den. Det som förespråkas av EU och FN handlar om jämlikhetsdata som baseras på frivillighet anonymitet och självidentifikation. Med hjälp av de här kriterierna att insamlingen är frivillig anonym och baserad på självidentifikation tar man bort många av de risker som verkligen vore väldigt allvarliga om det handlade om sådan registrering som gjorts på olagligt sätt i bland annat polisens romregister och som Miljöpartiet absolut inte förordar. Det har både inom företagsvärlden och i många andra länder gjorts många försök där man arbetat aktivt med jämlikhetsdata och utvecklat metoder som både är träffsäkra och eliminerar mycket av de risker som skulle finnas om det inte var frivilligt anonymt och baserat på självidentifikation. När FN nyligen granskade Sveriges arbete mot rasism påtalade man återigen avsaknaden av tillförlitlig kunskap. Här måste Sverige göra mer. Jag välkomnar verkligen att den här regeringen och Paulina Brandberg avser att arbeta vidare med den plan mot rasism och liknande former av fientlighet som Miljöpartiet arbetade fram i regeringen. Samtidigt är jag orolig eftersom det i Tidöavtalet finns spår av en rasistisk politik från Sverigedemokraterna exempelvis uppmaningar till rasprofilering i polisens verksamhet. Det här är någonting som jag uppmanar statsrådet Paulina Brandberg att kraftfullt motarbeta och bevaka. Jag är övertygad om att det vore förödande om polisen systematiskt skulle visitera personer med mörk hy eller personer med ett utseende som gör att de till exempel liknar en viss flyktinggrupp som Sverigedemokraterna inte tycker om. Att bli utsatt för slumpmässiga kontroller" väldigt ofta är mycket påfrestande. Om polisen utsätter samma personer för visitationer finns det en risk att de till slut känner att polisen inte är på deras sida trots att de är laglydiga och precis som alla andra gör sitt bästa för att bidra till samhället gå till jobbet och betala skatt. Det här är en utveckling som jag oroar mig mycket för när jag jämför det som står i Tidöavtalet med formuleringar hos Sverigedemokraterna. Jag skulle verkligen uppmana Paulina Brandberg att dels ta avstånd från rasprofilering som metod i polisens arbete dels inte resignera inför att frågan om jämlikhetsdata är komplex utan föra den framåt. Här finns det möjligheter att hitta verktyg för att synliggöra strukturell rasism och därefter motarbeta den. "	2492
3835	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Som Annika Hirvonen nog känner till har vi i EU en dataskyddsförordning som är direkt bindande och tillämplig i alla medlemsstater. Den säger att det som huvudregel är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras etniskt ursprung eller religiös övertygelse. Undantag kan göras under vissa förutsättningar bland annat för behandling som är nödvändig för statistiska ändamål. Men det behöver alltid göras en avvägning av samhällsintresset i förhållande till integritetsrisker. Dataskyddsförordningens förbud finns av en anledning. Det finns skäl att visa stor försiktighet i förhållande till insamling av känsliga personuppgifter av det här slaget. Metoder som eventuellt skulle kunna användas måste kunna garantera deltagarnas integritet. Vi vet att det finns grupper som är positiva till insamling av den här typen av data men det finns också grupper som känner stor oro inför en eventuell insamling av den här typen av uppgifter. Det finns också överväganden att göra när det gäller klassificering eller gruppindelning som också krävs vid behandling av en större mängd statistiska data. Det finns alltså skäl att vara fortsatt restriktiv med statistik och datainsamling med koppling till etnicitet. Detta är anledningen till att det här är en fråga som kräver en mycket djup analys. Frågan om visitationszoner är någonting som den här regeringen kommer att utreda. Det finns ingen skrivning i Tidöavtalet som säger att det här kommer att ske utifrån ras eller etniskt ursprung. När man utreder den typen av förslag är det viktigt att det handlar om en åtgärd som likt alla andra åtgärder i vårt samhälle särskilt inom rättsväsendet självklart måste vidtas på ett rättssäkert sätt med beaktande av likabehandlingsprincipen enligt vårt grundlag. Frågan är som sagt komplex och kräver en djup analys. Men den här regeringen kommer att arbeta med en hög ambitionsnivå för att bekämpa den strukturella rasismen.	1941
3836	Mirja Räihä (S)	S	Fru talman! Jag får börja med att tacka statsrådet för svaret. Men det är ändå som att vi har två olika åsikter om och två olika erfarenheter av hur sjukvården fungerar just nu. Det hänger givetvis ihop med de erfarenheter som jag har och som statsrådet har. Jag har varit anställd inom Region Stockholm i 42 år. Det är jättelänge. Jag är fortfarande anställd på Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Det gör att jag har ett engagemang i de här frågorna. SKR har varit tydlig i sitt budskap om att behovet av generella statsbidrag till kommuner och regioner ligger på i storleksordningen 20 miljarder. Regeringen har beslutat om 6 miljarder. Det är inte heller 6 miljarder som oavkortat går till regionerna utan det ska delas med 290 kommuner. Då blir det inte så jättemycket i kassan per sjukhus. Fru talman! Statsrådet avslutar sitt anförande med att säga att jag ska känna mig trygg med att regeringen tar frågan på allvar. Men jag kan inte hålla med. Jag är inte riktigt trygg. Allra minst trygg blev jag i går när jag läste om Ivos senaste inspektion i den delrapport som har kommit ut. Ivo har inspekterat 27 sjukhus i 21 regioner. Av dem får 26 nedslag i fråga om kvalitet och att det finns stora brister. Det 27:e har inte fått sitt svar. Det är Oskarshamns sjukhus. För Region Stockholms del har man inspekterat Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset AB Karolinska Huddinge och Astrid Lindgrens barnsjukhus som tillhör Karolinska Universitetssjukhuset. Två av de inspekterade sjukhusen riskerar dessutom stora viten för att bristerna är så stora. För Sundsvalls sjukhus handlar det om 15 miljoner kronor och för Akademiska sjukhuset i Uppsala handlar det om 20 miljoner kronor för att bristerna är så omfattande. Det som Ivo anger för de 26 sjukhusen är att man har dygnslånga väntetider på akuten och utbredd korridorvård. Korridorpatienterna får bjällror eller kastrullock för att uppmärksamma personalen för att det inte finns någon ringledning. Än mindre finns det syrgasuttag. När jag läste den rapporten i går var det rakt igenom en väldigt sorglig läsning. Fru talman! I en DN-intervju den 17 januari i veckan säger statsrådet att det finns stora problem. Där är vi nog eniga med varandra. I samma andetag säger statsrådet: Vi bygger ut antalet vårdplatser. Det är nödvändigt för att vi ska kunna kapa köer ge en god och nära vård och kunna leva upp till hälso- och sjukvårdslagen. Jag håller fullständigt med. Men det är lite svårt att tro att det här är någonting som är snutet ur näsan för samtidigt har neddragningarna pågått väldigt länge. Jag ställde en fråga om Region Stockholm i min interpellation och det beror givetvis på att det är den region jag känner allra bäst. Man kan titta på hur det ser ut på helgerna när köerna och väntetiderna på akutmottagningarna i Region Stockholm har varit väldigt långa. Covid-19 pågår fortfarande och fyller akutmottagningarna. Därtill har man säsongsinfluensa som inte heller är någon jättelättsam sjukdom för framför allt äldre människor. Man har vinterkräksjuka och barnakuten har fyllts på av RS-virusinfekterade barn. Varje gång detta händer börjar givetvis vårdköerna byggas upp och vi behöver prata om hur man kapar köerna. Jag återkommer till det i nästa inlägg.	3262
3837	Annika Hirvonen (MP)	MP	Fru talman! Först vill jag säga något om de farhågor som Paulina Brandberg lyfter fram. Den metod som EU förespråkar för jämlikhetsdata handlar om anonymitet som undanröjer de risker kring integritet som statsrådet lyfter fram frivillighet som gör att den som på grund av exempelvis oro eller helt andra skäl inte vill svara på anonyma enkäter inte behöver göra det och självidentifikation vilket är jätteviktigt när det kommer till klassificering. Det är centralt att människor själva får identifiera sig. Det här kräver djup analys absolut och min fråga är helt enkelt: Avser Paulina Brandberg att göra en sådan djup analys så att frågan kan föras vidare? Jag tror nämligen att det här är den mest centrala åtgärden om vi ska komma åt den strukturella rasismen på samma effektiva och breda sätt som vi har arbetat för jämställdhet mellan kvinnor och män. Fru talman! När det gäller frågan om rasprofilering i polisen riskerar visitationszonerna som Paulina Brandberg mycket riktigt också antyder att leda till att personer med utländsk bakgrund eller mörkare hudfärg oftare kommer att utsättas för visitation. Men det är faktiskt en helt annan formulering i Tidöavtalet som min oro handlar om nämligen det som beskriver hur polisen ska bedriva sitt arbete effektivt". Lyssnar man på till exempel Sverigedemokraternas Tobias Andersson menar ju han att polisen måste vidta rasprofilering just för att man anser att det är effektivt. Jag tror att detta vore förödande ur perspektivet att folk kommer att utsättas för strukturell rasism. "	1551
3838	Statsrådet Paulina Brandberg (L)	L	Fru talman! Som jag sa inledningsvis vill jag verkligen understryka att uppgifter om människors utsatthet för rasism diskriminering och hatbrott i vårt samhälle ska tas på största allvar. Regeringen fortsätter därför med ett stort antal insatser som genomförs av flera olika myndigheter. Annika Hirvonen pratar om att insamlande av jämlikhetsdata är någonting som bygger på frivillighet och samtycke. Men att väga nytta mot risker och avgöra hur sådan data kan användas är kanske inte alltid en bedömning som den enskilde kan göra helt och hållet. Det vill jag understryka. Att kunna se hela bilden inklusive de risker som finns med den typen av insamling av data är ett väldigt stort ansvar att lägga på den enskilde. Det finns stora svårigheter i detta och det är som sagt en fråga som kräver en mycket djup analys. Vi kommer att fortsätta arbetet som ska bidra till att fördjupa kunskapen inom detta område. Vi kommer att med de metoder som finns i dag fortsätta att noggrant följa hur utbredd både den strukturella rasismen och annan form av diskriminering i samhället är. Vi behöver också i det fortsatta arbetet ha en nära dialog med olika delar av civilsamhället för att kunna arbeta så effektivt som möjligt med den här problematiken. Det är så vi kan skapa bättre förutsättningar för arbetet med att förebygga och motverka olika former av rasism på ett sätt som faktiskt gör skillnad. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	1446
3839	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten för inlägget och framför allt för interpellationen! Det är imponerande insatser som du har gjort i hälso- och sjukvården och du har en erfarenhet som få människor har. Det är precis den här erfarenheten hos hälso- och sjukvårdens personal som sjukvårdshuvudmännen tar till vara alldeles för dåligt. Jag har mött så många medarbetare som berättar att de har fört fram sina synpunkter och berättat om brister - och sedan händer ingenting. Precis som ledamoten säger har detta pågått väldigt länge. Jag vill lyfta fram det första problem som jag har valt att ta itu med och som även den här riksdagen fattade beslut om redan i december 2021 efter ett initiativ i socialutskottet där jag var ordförande: Vi har för få vårdplatser. Det har varit ett mantra väldigt länge att vi kan minska ned antalet vårdplatser för vi har en medicinsk utveckling som gör att vi slipper att vårda människor på sjukhus i flera dygn. Det är klart att jag är jätteglad för läkemedel som kan ersätta en operation eller för att man kan få dagkirurgi i stället för att läggas in. Men det är ändå så att vi behöver fler vårdplatser. Varje gång det stasar" på akuten kan det bero på att hemsjukvården är för svag och att den hade behövt mer medicinsk kompetens eller mer läkarinsatser. Det kan handla om att vi inte har platser på rätt avdelning för det kanske är utlokalisering som är allra mest sårbart när man inte har rätt kompetens på en avdelning. Men det kan även handla om överbeläggning. Det är många faktorer som gör att det blir kö och att det "stasar" i systemet. Då måste man våga säga det som riksdagen sa och som jag är mycket glad över att Socialdemokraterna senare följde efter för då var vi eniga: Vi måste öka antalet vårdplatser. Det har varit ett mantra tvärtemot detta under lång tid i svensk hälso- och sjukvård men nu har vi vänt det. Staten är med och bidrar med pengar och jag förstår fullständigt att man vill ha mer pengar. Som kommunpolitiker har jag alltid önskat mig det. Men det gavs rejält med pengar under pandemin som man inte kunde använda för att de var kortsiktiga. Därför har vi de här stora överskotten som förstås sticker i ögonen på medarbetare som undrar varför man inte använder dem. Som regionpolitiker har man fullt ansvar för hälso- och sjukvården och arbetar under de lagar som vi har beslutat om i riksdagen. Då måste man också säkerställa att pengarna är långsiktiga och jag kan ha förståelse för att man inte vågade använda tillfälliga statsbidrag under pandemin till att anställa personal. Därför är min ambition nu att vi tillsammans ska titta på hur man kan använda alla de statsbidrag som finns för hälso- och sjukvården på ett bättre sätt. Vi kanske kan lägga ihop dem på ett annat vis så att de blir långsiktiga och regionerna kan anställa fast anställd personal. Det är först då man kan ha utveckling i yrket och förbättra arbetsmiljön. Jag är villig att medverka till en annan syn på statsbidrag men jag vill att pengarna går till sjukvården. Det är angeläget för regeringen att de inte kan försvinna bort till andra saker som förstås kan vara lika viktiga. Det kan handla om kollektivtrafik kultur och regional utveckling som är mycket viktiga saker. Men vi har en tydlig adresslapp: Det är sjukvården som ska ha pengarna. Generella statsbidrag är en fråga som ledamoten lyfter. Det ger såklart ett större utrymme. Men när man säger att det är 20 miljarder som ska gå till hälso- och sjukvården blir det inte så precis som ledamoten säger utan det blir en mindre del. Vi har noterat att Socialdemokraterna föreslår en fördubbling jämfört med regeringen av generella statsbidrag. Men vad blir då skillnaden mellan Socialdemokraterna i riksdagen och regeringen? Det blir faktiskt någonstans runt 1 3 miljarder till sjukvården. Av de 6 miljarder ni lägger mer blir det bara 1 8 som går till regionerna och en del behöver gå till kollektivtrafik och annat. Då blir det kanske 1 5 miljarder kvar. Sedan har ni gjort en besparing i budgeten på sjukvården på 200 miljoner under avsnitt 9. Det är alltså 1 3 miljarder kvar som ni ger mer än regeringen. Jag tror inte att det är det som är skillnaden mellan bra och dåligt utan det är många fler faktorer som spelar in. Men regeringen kommer att återkomma i frågan om ekonomiska resurser. Vi lyssnar noggrant till sjukvården och vi tvekar inte att stödja mer om det behövs. "	4408
3840	Mirja Räihä (S)	S	Fru talman och statsrådet! Jag tänker fortsätta att prata om bristen på vårdplatser för jag tror mig ha en rätt god bild av skälen till att vi har alltför få vårdplatser. I Region Stockholm minskade antalet vårdplatser när man byggde Nya Karolinska. Det blev en rejäl minskning av antalet vårdplatser. Jag vet inte vad det berodde på - att stockholmarna inte blir sjuka eller att tomten var för liten. Det återstår att prata om. Bristen på vårdplatser gör att människorna far illa. I Ivos rapport som beskriver vad inspektörerna har sett kan man läsa att patienter ligger i korridoren i en säng utan syrgas och ringklocka. På något sjukhus har man skickat hem en patient med sepsis alltså blodförgiftning som egentligen borde ha lagts in. Jag kan tänka mig vilken mardröm det måste ha varit för läkaren att skicka hem en så sjuk patient för att man inte har några vårdplatser. De här frågorna känns givetvis i hjärteroten och det är väl bra att statsrådet ändå har en plan för hur vi ska jobba för att vi ska kunna öka antalet disponibla vårdplatser. Men man måste komma ihåg en sak. Som jag sa har jag jobbat i 42 år inom Region Stockholm. Jag tillhör den sista generation som är så lojal med och trogen sin arbetsplats. De som kommer efter mig kommer inte att vara det. De kommer inte heller att låta sig nöjas med det som vi har låtit oss nöjas med: att det här är ett jätteroligt jobb. Ni anar inte hur roligt det är att vara undersköterska i akutsjukvården! Jag ser ungdomarna där och det är så himla kul. Men det är inte den bild man har i dag och det är det som minskar lojaliteten och detta att vara trogen. Det som har hänt i Region Stockholm till exempel är att man så sent som 2019 på hösten varslade 350 undersköterskor och 250 läkare om uppsägning bara på Karolinska på grund av ekonomin och på grund av arbetsbrist. Jag har aldrig haft arbetsbrist på min arbetsplats - aldrig någonsin. Man anger att skälen är att vården har flyttat ut på stan men samtidigt är de som ligger inne är sju resor sjukare. Det är väldigt sjuka patienter som behöver god omvårdnad. Detta tog man inte hänsyn till för man skulle spara pengar. Sedan kom pandemin och då försköts varslen. Då behövde helt plötsligt alla vara kvar och ta hand om covid 19-patienter i synnerhet under det första jättetunga skedet. När det där var över 2020 togs varslen upp igen. Men antalet hade minskat. Då var det 157 undersköterskor - hur man nu kom fram till den siffran - och 109 läkare som skulle få gå på grund av arbetsbrist. Men man minskade inte varslet på grund av man behövde fler utan det berodde på att det var så många som hade slutat under tiden på grund av det otrygga läget och pandemin. Därför kunde man minska varslet. I slutändan drog man tillbaka varslet men då hade alla de som man hade behövt säga upp redan slutat. Det blev alltså en ordentlig minskning. När vi pratar om disponibla vårdplatser handlar det inte om en säng en ringklocka och syrgas. Det krävs givetvis en sjuksköterska - en undersköterska som ska stå för omvårdnaden. Hur man får människor att söka både till sjuksköterskeprogrammet och till att läsa till undersköterska är ett uppdrag som är jättetungt och jättestort. Och jag lovar: Jag hjälper till!	3242
3841	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Tack ledamoten för samtalet och för all den erfarenhet vi får med oss! Jag är förhindrad att fatta beslut för Region Stockholm eftersom man har regionalt självstyre så jag har förstås svårt att gå in i de här frågorna. Region Stockholm har fullt ansvar för sin verksamhet. Jag delar dock fullt den bild som Ivo ger. Det går inte att väja undan för den. Vi har samtidigt Arbetsmiljöverket som är ute och gör sina inspektioner. Det är dessa verktyg vi i staten använder och jag tror att vi måste vara transparenta. Om ledamoten har följt de inlägg jag har gjort i riksdagen under de senaste fyra åren märker hon att jag alltid har sagt att vi är väldigt bra i sjukvården. Vi har en fantastisk kompetens och vi lyckas med jättemycket. Men samtidigt har vi problem. Och just nu måste jag nästan bara prata om problemen för de är så stora och påtagliga att jag måste ta itu med dem. Det är därför regeringen inte bara har lagt pengar i budgeten utan också i går fattade beslut om att ta ett nationellt grepp om kompetensförsörjningen. Varje region gör verkligen vad den kan men det fungerar inte att göra detta splittrat i 21 delar. Ibland behöver man nationella grepp. Vi har i dag en för låg lägstanivå. Det är för låg bemanning så vi klarar inte att ge personalen den sommarsemester som den har rätt till. Vi klarar inte av julen när det kommer flera virus som härjar samtidigt. Skulle vi då klara kriser i form av ett krig eller en invasion? Inte en chans! Vi har således alla skäl i världen för vardag och för större kriser att öka lägstanivån i hälso- och sjukvården. Vi måste få till fler vårdplatser bemannade med rätt kompetens. Det handlar om fast anställd personal som ska orka arbeta det heltidsmått man har. Jag har inga problem med att man vill gå ned i tjänst av personliga eller privata skäl. Det har man all rätt att göra. Men många går ned därför att man inte orkar med yrket därför att det är för tungt på ens arbetsplats. Då är det ett arbetsgivarproblem. Då måste man förändra situationen. Siffror från Vårdförbundet visar att om alla barnmorskor som arbetar deltid vilket många gör beroende på arbetstyngden skulle gå upp till heltid skulle det motsvara 790 fler heltidstjänster för barnmorskor. Det är helt fantastiskt! Då är det arbetsmiljön det handlar om. I går beslutade alltså regeringen att ta ett nationellt initiativ där vi ska använda Nationella vårdkompetensrådet som tillsattes för tre år sedan av den förra regeringen. Jag har många gånger i denna kammare sagt att det var ett mycket bra beslut: att inte bara säga att detta är regionernas uppgift utan att faktiskt ta ett nationellt ansvar. Nu förstärker vi rådet och ger det lite större mandat. De ska plocka fram de konkreta åtgärder som krävs som leder till reella förbättringar. De ska också se till att vi får fram underlag och statistik så att vi kan planera framåt. I dag har vi inte ens en planeringshorisont för fler undersköterskor sjuksköterskor arbetsterapeuter eller fysioterapeuter. Det finns ingen bild av detta från statens sida utan det är enstaka bilder från regionerna vi har att leva med. Vi behöver alltså ta ett rejält grepp. Rådet började sitt arbete redan i går. Utifrån det uppdrag regeringen gav på förmiddagen hade de sitt första sammanträde i går. De kommer löpande att rapportera till regeringen men de har också några fasta tillfällen varje halvår där vi är beredda att fatta beslut. De behöver också arbeta i dialog med kommuner och regioner. Vi bad dem att inte bara titta på regionernas sjukvård utan också på kommunernas hälso- och sjukvård som är en betydande del i dag och som är jätteviktig för människor. Det kommer alltså att handla om hela hälso- och sjukvården kommunal och regional. De behöver förstås samtala även med de privata arbetsgivare som finns. De behöver samtala med alla professionernas fackförbund och organisationer med patientorganisationer med akademin och med utbildningsanordnare. De har ett brett uppdrag för att samla in alla åsikter så att vi på riktigt kan göra skillnad. Jag är väldigt glad över den starka önskan som finns från alla partier att förbättra arbetsmiljön. Vi finns ju i varje region och i varje kommun. Med gemensamma krafter ska vi i närtid visa personalen att det blir en förändring. Det måste vi både för patienternas och för personalens skull.	4358
3842	Mirja Räihä (S)	S	Fru talman! I går tittade jag lite på siffrorna över hur många som sökt dessa utbildningar både sjuksköterskeprogrammet och gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Inför vårterminen 2023 sökte 2 433 till sjuksköterskeprogrammet. Det är alldeles för lite. Till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram sökte 4 322. Dessa siffror har varit minskande i många år oavsett vem som har styrt. Där måste man in och titta: Hur ökar vi antalet sökande till dessa utbildningar? Givetvis är det villkoren det handlar om. Det handlar om lönen men det handlar också om att titta på om vi exempelvis kan minska heltidsmåttet något. Det är en viktig grej. Jag pratar inte om sex timmars arbetsdag men om att minska måttet något. Det måste finnas morötter för att söka till dessa yrken. Problemet är också att man kanske läser till sjuksköterska men sedan slutar efter några år och söker sig någon annanstans. Det finns sjuksköterskor som jobbar på Scania i Södertälje för då vet man till exempel vilka arbetstiderna är. Jag vill också ta upp kökapningen när det gäller vårdplatser. Region Stockholm har hållit på med det under hela hösten. I dag uppfyller man faktiskt 82 av 88 vårdgarantier men till vilket pris? Detta har gjorts på helgerna. Man har opererat på helgerna och då måste operationspersonalen anestesipersonalen vårdavdelningarna och uppvaket jobba övertid. Och det gör man med risk för den egna hälsan. Köerna är borta men nu får man nya köer efter julhelgerna. Jag är fortfarande orolig men jag tycker ändå att det är bra att statsrådet nu säger att man ska jobba med de här frågorna. Jag vill tacka för debatten. Den var uppfriskande och hälsosam.	1662
3843	Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)	KD	Fru talman! Jag vill verkligen tacka ledamoten för att frågan har lyfts i dag. Det är helt nödvändigt att vi håller i den. Jag skulle gärna även om de unga människorna på läktaren just lämnade oss berätta om alla fördelarna med yrket att få vara med och jobba med omvårdnad och medicinska frågor. Men jag måste i dag faktiskt också fokusera på allt som inte fungerar. Det går inte att bara måla upp en rosa bild för det är inte så i dag. Det handlar just om att locka tillbaka dem som har lämnat yrket. Vårdförbundet brukar säga att 12 000-13 000 sjuksköterskor har lämnat yrket. Tänk om vi kunde attrahera dem! Då måste de precis som ledamoten säger kunna lita på att det är annorlunda när de kommer tillbaka. De måste kunna veta att har jag en ledig helg är det en ledig helg då jag inte blir inringd. Jag förstår att regionerna gör vad de kan för att kapa köer. Det är dyra maskiner som man vill använda många fler timmar. Men det är skillnad på människor och maskiner. Maskiner kan du använda många timmar. En del blir till och med väldigt bra av att användas många timmar. Men vi människor måste ha återhämtning. Man kan inte tänka att maskinerna ska användas varenda timme och sedan använda människorna på samma sätt. Man måste göra skillnad. Det blir en belastning när man just har haft en tung jul- och nyårshelg och en trettondagshelg som kanske är den värsta och sedan dessutom ska fylla på ännu mer. Som arbetsgivare måste man se till att uppfylla de arbetsmiljökrav som ställs. Det är därför både Ivos och Arbetsmiljöverkets inspektioner är viktiga. De synliggör problemen och varje sjukvårdshuvudman måste ta dem på allvar. Jag hoppas verkligen att vi gemensamt från politiken kan vara tydliga och hålla i detta och även ge förutsättningar. Det kan handla om pengar men det kan också handla om att de som är ledare på en avdelning eller i ett arbetslag ska få mer mandat att vara just chefer och ledare. Det ska inte vara för mycket styrning centralt utan de ska ha möjlighet att göra de förändringar som just den egna personalgruppen behöver. Där tror jag också att vi har ett arbete att göra framöver. Tack ledamoten för en mycket viktig fråga! Jag ska göra mitt bästa. Återkom annars och skäll lite på mig! Interpellationsdebatten var härmed avslutad.	2291
3844	Statsrådet Niklas Wykman (M)	M	Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar. Utredningen om statistik över hushållens tillgångar och skulder som har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen överlämnade i november 2022 betänkandet En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51) till regeringen. Utredningen föreslår att statistik över hushållens tillgångar och skulder ska tas fram på grundval av uppgifter från bland annat olika slag av finansiella företag. Finansdepartementet har den 21 december 2022 remitterat utredningens betänkande till myndigheter kommuner och andra sammanslutningar och remisstiden löper ut den 21 april 2023. Remissförfarandet syftar bland annat till att ta reda på vad de som berörs av förslaget tycker om det och vilket stöd som förslaget har. Det innebär sammanfattningsvis att regeringen ännu inte har tagit ställning till om den aktuella insamlingen av uppgifter över hushållens tillgångar och skulder ska möjliggöras.	1094
3845	Ingela Nylund Watz (S)	S	Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Wykman för svaret även om det var väldigt kortfattat. I Sverige har vi som statsrådet är väl medveten om under många år fattat beslut om åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten i vårt land efter 90-talets kriser inte minst finanskrisen. Vi ser också att ytterligare åtgärder kommer att behövas åren framöver. Den här interpellationen handlar om ett specifikt område där vi behöver veta mer. Vi har god kännedom om hushållens skuldsättning. Det är bra. Men vi vet alldeles för lite om hushållens tillgångar. Det är mindre bra. Det innebär nämligen att vi i politiken och de myndigheter som är ansvariga för att värna den finansiella stabiliteten i Sverige inte har en heltäckande bild av läget. Det finns förvisso många tyckare på området. Men det finns inte längre några säkra data eftersom uppgifterna försvann från självdeklarationen 2007 när förmögenhetsskatten avskaffades. Till detta kan också läggas att bristen på den typen av data försvårar för forskningen på området. Det är olyckligt. Hushållens höga skuldsättning har under flera år varit ett rejält orosmoln. När räntorna stiger och inflationen är hög krymper hushållens marginaler rejält. Det är ett obehagligt faktum. Mot den bakgrunden är Riksbankens önskemål från våren 2019 om att utreda möjligheterna att samla in statistik också över hushållens tillgångar begripligt. Hade man kunnat göra det hade det redan varit gjort. Men det visade sig att Riksbanken gjorde den korrekta bedömningen att det inte fanns stöd i lagstiftningen för det. Därför vände man sig till finansutskottet och begärde att få en utredning på området. År 2019 fattade finansutskottet beslut om tillkännagivandet som statsrådet nämner. Jag ska för att visa hur bred enigheten var citera vad som faktiskt stod i betänkandet. Det behövs en ny detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder för att Riksbanken och Finansinspektionen och eventuellt andra berörda svenska myndigheter ska kunna göra djupgående analyser av skuldutvecklingen bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet i det svenska samhället." Noterbart är att också Internationella valutafonden sedan flera år tillbaka har uppmanat Sverige att samla in och bygga upp detaljerad statistik på området. I utredningen som Finansdepartementet har skickat ut på remiss finns det konkreta förslag. I betänkandet föreslår man ett ikraftträdande den 1 januari 2024. Det är bråttom. Vi lever i en orolig omvärld. Jag har respekt för att statsrådet vill invänta remissvaren. Men jag tycker inte att det är för mycket begärt att här i dag när vi ändå diskuterar frågan få veta ifall statsrådet gör samma bedömning som Riksbanken Finansinspektionen Internationella valutafonden och flera andra om att den typen av statistik behövs för att vi på ett bättre sätt ska kunna värna den finansiella stabiliteten i Sverige. "	2934
3846	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Fru talman! I fredags i förra veckan träffades Europeiska rådet vid ett informellt möte i Prag. Dagen innan på torsdagen hölls ett möte i den så kallade europeiska politiska gemenskapen. Både mötet i det nya formatet och mötet i Europeiska rådet präglades helt och hållet av Rysslands krig mot Ukraina och dess konsekvenser. Det var första gången vi möttes i den nya konstellationen den europeiska politiska gemenskapen och mitt intryck var att det är ett positivt sätt att mötas på. Det finns ett mervärde i att träffas i en bredare krets av europeiska ledare och i detta breda format kunna diskutera dagens utmaningar som berör oss alla i Europa och hur man bäst kan möta dem. Det finns även ett tydligt symboliskt värde i att mötas i en bred krets för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina vilket också var en viktig poäng med mötet. Fru talman! EU:s ledare hade även före mötet i Prag reagerat kraftfullt och gemensamt mot Rysslands olagliga annektering av ytterligare fyra ukrainska regioner. Diskussionerna i Prag visade också vår enighet och vår beslutsamhet när det gäller förhållningssättet till Ryssland: Vi ska fortsätta att stödja Ukraina ekonomiskt politiskt och militärt. Nyligen antogs ju ett åttonde sanktionspaket i ljuset av Rysslands eskalering och här finns också en beredskap för att vidta ytterligare åtgärder på olika områden. Jag hade även möjlighet att informera mina kollegor om utredningsläget kring de troliga sabotagen mot Nord Stream 1 och 2. Det är en väldigt allvarlig incident och intresset för fakta kring vad som har hänt och vad som händer i den svenska utredningen var stort hos mina kollegor. Det som inträffade blåser även liv i den viktiga diskussionen om skydd för kritisk infrastruktur och den europeiska energiförsörjningen. Fru talman! Skenande energipriser stod också högt på dagordningen. Det är något som står högt på alla EU-ledares dagordningar just nu. Vi ser ett osäkert läge med ökad inflation och det skapar ökade ekonomiska svårigheter runt om i Europa för hushåll företag och stater. Vi var dock väldigt överens om att inte låta Putins energikrig splittra den sammanhållning vi har eller minska vår beslutsamhet att fortsätta stödja Ukraina. Med det sagt är situationen väldigt bekymmersam. I vinter kommer de flesta av EU:s hushåll och företag att betala väsentligt mer för både uppvärmning och el och både hushåll och företag står inför stora utmaningar. Men människor och företag ska naturligtvis inte lämnas åt sitt öde och många länder har precis som Sverige vidtagit åtgärder för att motverka effekterna av de extrema elpriser som Rysslands manipulationer av gasleveranser till Europa orsakar. Vi har också tagit gemensamma steg inom EU till exempel beslut om sparbeting för energi och beslut om att återföra delar av företagens övervinster till konsumenterna men det är uppenbart att mer kommer att behöva göras. Vi var vid mötet överens om att uppdra åt kommissionen att arbeta vidare med att föreslå konkreta åtgärder för att få ned priset på gas och därmed också på el. Det handlar till exempel om att koordinera och samarbeta inom EU och med tredjeländer för att få ned importpriserna på den gas vi importerar. Det handlar dock även om att undvika marknadsspekulation som kan driva på redan höga priser och om att fortsätta göra investeringar i den gröna omställningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Inte minst behöver vi minska gasprisets inverkan på elpriset. Dagens prissättning på den europeiska elmarknaden är helt enkelt inte konstruerad för den situation vi befinner oss i nu med tydlig manipulation från den ryska sidan. Jag var vid mötet också väldigt tydlig med att vi behöver göra mer för att få ned elpriserna och att vi måste snabba på med att bryta vårt beroende av fossil energi. Den svenska positionen är även glasklar gällande att någon ny gemensam upplåning för att finansiera eventuella åtgärder inte är aktuell. Det är ju också så att det just nu finns mycket pengar från EU:s återhämtningsfond i systemet. Europeiska rådet ska återkomma till dessa frågor vid det möte som kommer att äga rum i slutet av nästa vecka. Fru talman! Energikrisen påverkar Europas ekonomier brett: Vi ser inflation och räntor gå upp samtidigt som köpkraft och framtidsutsikter dalar. Osäkerheten är stor och det är naturligtvis särskilt tufft för hushåll som sedan tidigare hade små ekonomiska marginaler. Här är det viktigt att de åtgärder som nu vidtas på nationell nivå inte driver på inflationen ytterligare utan att vi alla för en ansvarsfull ekonomisk politik. Nationella insatser bör utformas på så sätt att vi stöttar dem som har det tuffast men säkerställer att störningar på den inre marknaden undviks. Samtidigt som krisåtgärder nu vidtas måste vi värna och utveckla grundförutsättningarna för Europas tillväxt nämligen konkurrenskraft och välfärd. Det är centralt för Europas långsiktiga motståndskraft. Det är också självklart att detta är ett läge där Europa ska ta rejäla kliv för att minska sitt beroende av fossil energi som vi importerar från länder utanför EU; det är i dagsläget uppenbart för alla att det beroende av enskilda stater som detta innebär inte är bra för den europeiska säkerheten. Med det avslutar jag redogörelsen för förra veckans möten.	5567
3847	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Tack statsministern för återrapporten! Rysslands krig mot Ukraina har ju skapat ett stort lidande för den ukrainska befolkningen och det måste få ett slut. Sverige Europa och övriga världen kan gå längre i isoleringen av och sanktionerna mot Ryssland. Därför är det väldigt välkommet att EU nu ser att Europa är större än EU. Men kriget påverkar ju inte bara Ukraina utan det påverkar hela världen i och med brist på energi och brist på mat. Utvecklingsländerna är de som drabbas hårdast när matpriserna skjuter i höjden. I det som har kommit ut från mötet ser jag att detta togs upp på mötet men det verkar ha varit utan att bistånd eller åtgärder diskuterades. Jag undrar därför om solidaritet med de fattiga länderna diskuterades. Bristen på energi handlar i mångt och mycket om brist på fossil energi. Därför är det av största vikt att samtliga EU-länder både sparar energi och satsar på att utveckla förnybar energi. Omställningen måste gå mycket fortare än i dag. När priserna på energi utgår från priset på gas ökar ju marginalerna för energibolagen. Ett läge när vi har brist på energi får inte leda till att energibolagen får högre vinster. Där har EU påbörjat ett arbete. Det måste också finnas undantag för prissättningen inom EU:s elmarknad till exempel så att vi i Sverige får tillgång till den el vi producerar till rimliga priser. Därför vill jag fråga om statsministern tog upp Sveriges situation och hur vi ska kunna pressa priserna för svenska konsumenter till exempel genom att införa Sverigepriser.	1545
3848	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Fru talman! Matsituationen i tredje världen diskuterades i sak och även det faktum att det är ett krig om narrativet: Vad beror detta på? Beror det på sanktionerna eller på Rysslands krig i Ukraina? Här är det viktigt att EU samfällt agerar för att tydliggöra att EU inte på något sätt riktar sanktioner i fråga om mat utan att det handlar om att Ryssland stoppar möjligheten för Ukraina att föra ut den mat som finns där och som behöver exporteras till tredje världen inte minst vetet. Det är förstås oerhört viktigt att vi på olika sätt stöttar de länder som nu har svårt att säkerställa matförsörjningen för sin befolkning. Här är såklart det nationella biståndet helt avgörande och jag utgår från att en ny svensk regering också säkerställer att kriget i Ukraina inte leder till hungersnöd i Afrika. Vad gäller elpriserna i Sverige och möjligheterna att frikoppla dem från den europeiska elmarknaden är alla experters bedömning att det inte är förenligt med den lagstiftning som finns. Det skulle innebära att vi skulle uppfattas starta ett handelskrig inom EU vilket inte vore det mest lämpliga i ett läge där vi behöver vår enighet i att både stötta Ukraina och på olika sätt införa sanktioner mot Ryssland. Det är alltså inte en väg framåt. Däremot ska vi med alla till buds stående medel som är förenliga med lagstiftningen säkerställa en sänkning av de höga elpriserna. Jag utgår från att den nya regeringen också lever upp till sitt löfte om ett högkostnadsskydd från den 1 november.	1671
3849	Ilona Szatmári Waldau (V)	V	Fru talman! Jag vill tacka statsministern för svaret och vara tydlig med att Vänsterpartiet inte kommer att släppa frågan om Sverigepriser och låga elpriser för svenska konsumenter. Jag skulle kunna ha många följdfrågor på statsministerns utmärkta svar. Jag kanske inte håller med om allt men det var ett bra svar. Jag vill också tacka statsministern för hennes arbete i Europeiska rådet och oftast har hon haft bra och tydliga svar på de frågor som vi i kammaren ställer på återrapporterna. Jag ska inte förlänga debatten utan tacka statsministern för denna tid eftersom mycket tyder på att detta är sista gången vi möts på detta sätt. Tack!	648
3850	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Låt mig tacka Ilona Szatmári Waldau för de många relevanta frågor som ställts i både kammaren och EU-nämnden under dessa år. De har gett mig anledning att fundera över frågor som jag kanske inte funderat över tidigare. Jag har också fått många kluriga frågor och jag har försökt svara utifrån allra bästa förmåga. Det gläder mig att detta har uppskattats.	370
3851	Malin Björk (C)	C	Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. I dessa svåra tider är det viktigt med enighet inom EU. Det gäller såväl stödet för Ukraina mot angriparen Ryssland som de åtgärder som vidtas i övrigt inom unionen. Vi har att brottas med ett beroende av rysk gas där åtgärder vidtas liksom stigande priser för hushåll och företag i spåren av denna energikris. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Det har tagits ett beslut på EU-nivå om det så kallade solidaritetsbidraget det vill säga att man plockar delar av intäkter från vissa elproducenter för att kompensera hushåll och företag för kraftigt ökade kostnader. Detta har mött skarp kritik från flera håll och flera medlemsstater har uttalat att solidaritetsbidraget inte är att se som ett bidrag utan de facto är en skatt vilket innebär att beslutet formellt har tagits på felaktiga grunder genom kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Regelverket skulle alltså ha rundats. Hur ser regeringen på detta och vad sas på senaste mötet med anledning av detta? Finns det risk för att detta agerande och den kritik som finns från flera medlemsstater undergräver enigheten inom unionen sår split eller undergräver legitimiteten för fattade beslut?	1358
3852	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Denna fråga var inte uppe på Europeiska rådet. Men som Malin Björk understryker är det viktigt att om det bedöms vara en skattefråga ska enhällighet gälla. Att beslut fattas på rätt grund är också något som regeringen under de senaste åren verkligen stått upp för. Ibland är det inte självklart var ett beslut ska fattas och då ska man givetvis vara restriktiv i sin tolkning. Med detta sagt är det dock fullt rimligt att i detta exceptionella läge med en elmarknad som inte är gjord för denna situation se till att en del av bolagens övervinster kan återföras till konsumenterna vilket också gjort att vi har kunnat acceptera en sådan lösning.	661
3853	Malin Björk (C)	C	Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Nu kommer en fråga som möjligtvis ska besvaras av nästa regering men jag ställer den ändå. Med anledning av solidaritetsbidraget hur kan man på nationell nivå implementera och effektuera detta beslut på ett bra sätt? Skulle det också kunna innebära ett riktat stöd till energieffektiviserande åtgärder?	357
3854	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Det där blir en fråga för nästa regering men tjänstemännen i Regeringskansliet arbetar givetvis redan nu med att förbereda detta. Det är ju mycket teknik i dessa frågor och det handlar om att se hur detta på bästa sätt kan implementeras i Sverige och hur man kan använda resurserna. Frågan gäller också om alla pengar ska stanna i det land där elen produceras eller om det också ska komma länder till godo där el konsumeras men inte produceras i lika hög grad. Här finns alltså en hel del som kommer att behöva redas ut de närmaste veckorna.	557
3855	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! Låt mig först tacka för återrapporten om Rysslands krig mot Ukraina effekterna på Europa och den rådande situationen. Jag skulle dock vilja lyfta upp situationen i Iran som trots att den inte fanns med på den officiella dagordningen bekymrar oss alla. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Mahsa Jina Amini 22 år Hadis Najafi 20 år och Hananeh Kia 23 år är bara några av de personer som har berövats livet. Vi vet i dag inte hur många som har dödats eftersom den islamistiska förtryckarregimen stänger ned internet för att världen inte ska få se när säkerhetsstyrkor skjuter mot demonstranterna. Listan på systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter kan göras lång. Kvinnor tvingas bära slöja dissidenter fängslas utan rättegång minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas med hängning. Regimen utgör inte bara ett hot mot sin egen befolkning som tvingats leva under ett skräckvälde i 43 år utan har även starkt bidragit till kriget i Jemen och en destruktiv kraft i Mellanöstern. Regimen utövar också spionage här i Sverige inte bara mot oss som land utan även specifikt mot svenska exiliranier. Europaparlamentet antog i dagarna en resolution som i starka ordalag fördömer regimen och kräver en oberoende utredning och att ansvariga ställs inför rätta. Med anledning av det vill jag fråga statsministern: Diskuterades situationen i Iran ändå av stats- och regeringscheferna mellan programpunkterna i Prag?	1600
3856	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Det var självfallet en av de saker som diskuterades i marginalen som man brukar säga under fikapauser och även under middagen. Den svenska regeringen har i de kontakter som vi haft med den iranska regimen varit tydliga med vår syn på mänskliga rättigheter religionsfrihet och kvinnors rättigheter så sent som när utrikesministern träffade Irans utrikesminister i New York.	390
3857	Martin Kinnunen (SD)	SD	Fru talman! Tack för återrapporten statsministern! Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi den här beslutsamheten från medlemsstaterna; det är viktigt att Rysslands illegala krigshandlingar fortsätter att mötas med beslutsamhet. Särskilt viktigt är det att länderna har kunnat enas om nya sanktionspaket men det är inte tillräckligt. Man kommer att behöva fortsätta skruva på de här sanktionerna och man kommer att behöva leverera nya sanktionspaket. Fru talman! En fråga vi tycker behöver lyftas framöver är frågan om de eventuella ryska desertörerna och huruvida EU ska koordinera arbetet gällande detta. Från Sverigedemokraternas sida ser vi att det är viktigt med koordination på EU-nivå och att det framför allt är viktigt med koordination med Finland. En undran från min sida är därför om detta är frågor som har lyfts informellt i rådet eller om statsministern tror att det är något som kommer att komma upp framöver.	940
3858	Magnus Berntsson (KD)	KD	Fru talman! Jag tackar för svaret! Om jag får utveckla detta vill jag fråga: Anser statsministern att vi borde göra mer från svensk sida för att se till att frågan kommer upp officiellt på dagordningen? Jag tror inte att det finns någon som ifrågasätter vårt svenska ställningstagande i denna fråga men ett gemensamt ställningstagande från EU skulle kanske kunna påverka ännu mer genom ett tydligt fördömande som kan leda till vidare åtgärder.	447
3859	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Jag bedömer i det här läget att detta kommer att vara en fråga för nästa regering. Där har Magnus Berntsson goda möjligheter att ha inflytande över vilka initiativ som tas i den regeringen. Jag utgår ifrån att man just nu jobbar mycket hårt för att säkerställa att vi så snart som möjligt har en ny regering på plats för detta vore bra för landet.	362
3860	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Fru talman! Tack statsministern för återrapporteringen! En av de punkter som var med på dagordningen för mötet handlade om energi. Det handlar om hur vi kan garantera leveranser och priser som gör att konsumenterna har råd och att ingen ska behöva frysa i vinter. En fråga som jag och alla gröna i EU ställer sig är: Hur påverkar denna krishantering klimatpolitiken? Jag undrar om statsministern skulle kunna utveckla hur krisåtgärder inte designas så att de omöjliggör EU:s gemensamma och beslutade klimatmål. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Miljöpartiets ingång i detta är att vi måste kunna hantera kriserna parallellt genom att spara och effektivisera men även genom att satsa på ett resilient och förnybart energisystem.	870
3861	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Rebecka Le Moine tar upp en oerhört central fråga. Vi måste använda krisen för att skynda på klimatomställningen. Denna kris visar att vårt beroende av fossila bränslen inte bara är dåligt för klimatet och för kommande generationer och oansvarigt gentemot våra barn utan också en säkerhetspolitisk fråga. Det finns alltså ytterligare en dimension av hur viktigt det är att bli kvitt det fossilberoende som vi har. Det handlar inte bara om den ryska gasen. Det handlar också om gas och olja som kommer från andra länder som vi inte vill hamna i en utpressningssituation gentemot. Därför finns all anledning i världen att minska vårt beroende. Det handlar i den akuta situation som vi är i nu inte bara om att titta på hur vi kan få in fossila bränslen från alla källor även om detta också kommer att vara viktigt utan också om att vi verkligen måste ta detta tillfälle i akt att försöka spara el. Varje sparad kilowattimme är lika mycket värd som en kilowattimme som kan importeras från annat håll. Det är något som ofta är kostnadseffektivt i lägen som detta så det kommer att vara en viktig del. Det handlar också om att snabba på den klimatomställning som går att göra och det som är bra där är att det finns pengar i återhämtningsfonden. Ett av de områden man kan satsa på med dessa resurser är just att snabba på klimatomställningen. Detta är positivt. Jag förväntar mig naturligtvis att den nya svenska regeringen nu stöder svenska hushåll och företag för att snabbt kunna ställa om från fossilberoende och för att kunna minska deras elförbrukning.	1575
3862	Rebecka Le Moine (MP)	MP	Fru talman! Tack statsministern för svaret och engagemanget! Vi är helt eniga i det. Statsministern har nämnt och understrukit att vi måste minska vårt fossilberoende. Samtidigt lyfter vi fram fossilgasen som omnämns som naturgas men som de facto är fossil. Jag undrar och är nyfiken på hur diskussionerna gick om hur vi ska kunna ersätta en så stor mängd som möjligt av fossilgasen med andra energislag till exempel biogas samtidigt som vi kan minska vårt behov av fossilgas. Jag vill tacka statsministern och även tacka för insatsen.	544
3863	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Olika länder har lite olika ingångar i detta men det finns nu en ökad insikt i hela Europa om att vi måste bryta fossilberoendet. Det är väldigt välkommet. Jämfört med den svenska diskussionen finns en väldigt positiv syn på potentialen hos vindkraft. Det finns storartade planer i många länder på att kraftfullt bygga ut vindkraften inte minst i länder som har kust där man kan bygga ut den havsbaserade vindkraften som kan ge mycket energi. Det handlar också om vindkraft på land trots att många länder är betydligt mer tätbefolkade än vad Sverige är. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Sedan finns det flera länder som planerar att bygga ny kärnkraft men som ser att det kommer att ta lång tid. Man vet också att det inte ger den billigaste elen men flera länder bedömer ändå att det kommer att vara nödvändigt.	971
3864	Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman och statsminister Andersson! Situationen med kriget mot Ukraina är mycket allvarlig och det är en orolig tid för Europa. Ryssland bär fullständigt ansvar för detta krig som de har påbörjat och konsekvent eskalerar genom ytterligare aggressioner och bomber mot oskyldiga och barn vars blodiga skolböcker ligger kvar i sönderbombade parker. Fru talman! Det går heller inte att nog betona hur varje beslut från Europas ledare och varje agerande till följd av händelseförloppet får stora konsekvenser. Rätt beslut om detta krig räddar ukrainska människors liv. Den fråga jag skulle vilja ställa till statsministern är: Vilken beredskap ser statsministern att Sverige och Europa har för att hantera ytterligare rysk eskalering av detta krig?	753
3865	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Min bedömning är att det finns en beredskap för att detta kan bli värre innan det blir bättre. De senaste illegala annekteringarna från den ryska sidan som har eskalerat situationen har ökat enigheten mellan EU-länderna och också insikten om att vi måste hålla ihop. Vi kan inte låta Ryssland vinna detta krig. Om detta finns en stark övertygelse. Med detta sagt är det viktigt att man är beredd att omsätta detta i praktiken. Därför välkomnar jag det åttonde sanktionspaket som man nu har kommit överens om. Här är det viktigt att det finns beredskap för ytterligare sanktioner men också att vi säkerställer en fullvärdig implementering av de sanktionspaket som vi redan har beslutat om. Därutöver behöver Ukraina få fortsatt stöd. Det handlar om rent militärt stöd där vi från svensk sida har ett uppdrag till Försvarsmakten att göra en djuplodande genomlysning av vilken försvarsmateriel som vi kan avvara. Bedömningen är att vi kommer att behöva ha en långsiktig plan för detta. Här förs diskussioner mellan en del länder om hur man på ett mer strukturerat sätt kan arbeta för att stötta Ukraina militärt. Utöver detta handlar det om ett rent finansiellt stöd som Ukraina kommer att behöva för deras intäkter står inte i paritet med de utgifter som krävs under ett krig. Där kommer Europa att behöva skala upp det finansiella stödet till Ukraina och det kommer att vara en av de viktiga uppgifterna för en ny regering att säkerställa fortsatt både militärt och finansiellt stöd till Ukraina.	1518
3866	Romina Pourmokhtari (L)	L	Fru talman! Tack för det svaret statsminister Andersson! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Självfallet är det viktigt att Försvarsmakten gör ett ordentligt arbete och att Sverige har en långsiktig plan för det stöd som vi erbjuder. Men samtidigt är det från vårt håll viktigt att betona att detta extraordinära läge kräver ett skyndsamt agerande. Den svenska byråkratin samt den ordning och reda som vi så gärna värnar får inte bli till ett tacksamt verktyg för Putin att utnyttja. Vi i Liberalerna ser positivt på den utveckling som har skett av det europeiska samarbetet till följd av detta läge. Vårt parti har länge påpekat vikten av ett fördjupat europeiskt samarbete. Det är för oss fruktansvärt att det är först i detta läge som fler har insett vikten av detta. Goda och fria demokratier behöver hålla ihop och samarbeta i största möjliga utsträckning för att sätta hårt mot hårt när världen ser ut som den gör. Jag hoppas att detta fördjupade samarbete ger fart till Europas demokratier.	1143
3867	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Jag håller verkligen med om vikten av att Europas demokratier står enade i detta läge och att vi också kan diskutera det i en krets som är större än Europeiska unionen alltså också med länder som inte deltar i Europeiska unionen. Det är mycket värdefullt. Jag delar helt uppfattningen om att det är viktigt med ett skyndsamt agerande. Och jag utgår från att Liberalerna agerar på det sättet nu också i regeringsförhandlingarna så att vi snart har en ny regering på plats.	491
3868	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Fru talman! Detta var ingenting som var uppe i diskussionerna runt bordet på mötet men det var naturligtvis någonting som det pratades om i korridorerna. Olika länder har lite olika ingångar. De länder som har en direkt gräns mot Ryssland har ju på olika sätt agerat för att minska möjligheterna för ryssar att ta sig in i dessa länder. Andra länder har en annan syn och tycker att det är viktigt att människor som nu vill lämna Ryssland för att inte tvingas att strida mot Ukraina ska ha möjlighet att lämna Ryssland. Jag förutspår att dessa diskussioner kommer att fortsätta under hösten för att man ska se om man kan ha en koordinering. Med det sagt: Alla de länder som har gräns mot Ryssland har agerat liknande. När det gäller Sverige finns det möjlighet att söka visum på den svenska ambassaden men denna möjlighet har kraftigt begränsats under senare tid. Antalet tider för att ansöka om turistvisum till Sverige är kraftigt begränsade.	1120
3869	Jytte Guteland (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Nästa vecka är det som bekant dags för Europeiska rådet igen. Med rådande läge vet vi inte vem som ska representera Sverige på detta toppmöte. EU:s ledare träffas ofta i dessa tider. Det är ingen slump för vi behöver dessa möten. Statsministrarna träffas i en historiskt svår tid. Vi har ett krig i vårt absoluta närområde och vi har en galopperande energikris i dess spår. Samtidigt upplever vi hur den globala upphettningen leder till ofattbara katastrofer som den i Pakistan. Som Magdalena Andersson själv underströk på samrådet i förra veckan krävs det nu gemensamma lösningar och ett EU som håller ihop. EU behöver stå starkt mot Putin denna hänsynslösa diktator och krigsherre som inte skyr några medel för att nå sitt mål att utradera nationen Ukraina från världskartan. EU behöver hålla ihop i den akuta energikrisen och man behöver ta ansvar för klimatet samtidigt som man mildrar de ekonomiska effekterna i nutid för vanligt folk. Sverige har sedan Rysslands invasion den 24 februari stöttat Ukraina humanitärt ekonomiskt och militärt. Sveriges röst för att upprätthålla de höga ambitionerna i EU:s gemensamma stöd till Ukraina och en fortsatt hård linje mot Ryssland måste kvarstå. När nu en ny statsminister ska åka till toppmötet i nästa vecka vad ser Magdalena Andersson då som den viktigaste uppgiften för att mildra krigets konsekvenser stå upp mot Ryssland stå upp för klimatet och se till att EU står starkt?	1509
3870	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Fru talman! Jag tror att det som är absolut viktigast för en ny regering är att göra helt glasklart att den nya regeringen och hela regeringsunderlaget är lika tydliga i sitt ställningstagande mot Ryssland som denna regering har varit. Det skulle vara viktigt för Europa om man kan ge detta besked. Det tror jag är det absolut viktigaste för en ny statsminister. Men det är naturligtvis också viktigt att man fortsätter att vara tydlig i sitt stöd för Ukraina inte minst med tanke på de fruktansvärda attackerna som vi har sett i veckan. Det andra som är viktigt är att man arbetar för att få ned gaspriserna i Europa och därmed också elpriserna här i Sverige och se till att EU kan hålla ihop i detta samarbete. Det tredje är att fortsätta att påpeka i Europa att det som är det långsiktiga svaret för att slippa vara i händerna på Putin är att skynda på den gröna omställningen och göra oss oberoende av de fossila bränslena och att driva denna fråga stenhårt i EU. Detta kommer en ny regering att behöva göra eftersom det nu är tydligt att vårt fossilberoende bland annat handlar om klimatomställningen därför att vi har en klimatkris. En ny regering och dess regeringsunderlag måste också vara tydliga med att vi har en klimatkris. Men detta handlar också om säkerhetspolitik numera. Därför behöver vi skynda på den gröna omställningen. Dessutom ser vi att den skapar jobb runt om i Sverige just nu.	1586
3871	Jytte Guteland (S)	S	Fru talman! Jag tackar statsministern för detta svar. Det är väldigt välkommet inte minst det hon sa om att knyta samman det säkerhetsläge som vi har med den globala upphettningen och att denna politik hänger ihop på alla sätt. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att fråga statsministern vilka råd du vill ge den nya regeringen inför det kommande ordförandeskapet i EU. Det hade varit önskvärt att ha en regering på plats som man kan prata med om det. Men jag vill höra från din sida vad du ser som Sveriges viktigaste uppgift också när det stora klimatpaketet ligger på bordet. Sedan vill jag tacka statsministern för det viktiga arbete som hon har bidragit till både i rollen som statsminister och i rollen som finansminister och för att Sverige alltid har varit en väldigt progressiv och pådrivande röst i klimatarbetet i EU.	840
3872	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Jag delar Jytte Gutelands uppfattning att det skulle vara bra att ha en ny regering på plats. Det är någonting som svenska folket hade förväntat sig givet hur det lät före valet. Men givet läget arbetar naturligtvis jag och min regering med full kraft både för att förbereda vårt ordförandeskap och för att driva svenska intressen i EU i avvaktan på en ny regering. Jag vet inte om jag ska vara den som ger råd till min efterträdare. Men en sak är tydlig nämligen att man som statsminister alltid behöver arbeta hårt. Men när Sverige har ordförandeklubban i EU kommer det att krävas ytterligare några arbetstimmar utöver de vanliga långa arbetsdagarna som gäller för en svensk statsminister. Hårt arbete under många timmar är alltså det som kommer att krävas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Återrapporteringen var härmed avslutad.	993
3873	Helén Pettersson (S)	S	Fru talman! I dag ska vi debattera eller åtminstone samtala om försvarsutskottets utlåtande nummer 2 Subsidiaritetsprövning av kommissio nens förslag till förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling . Jag vill börja med att understryka för kammaren och för eventuella lyssnare som följer debatten att detta är en subsidiaritetsprövning. Det innebär helt enkelt att utskottet ska ta ställning till om förslaget till förordning bryter mot subsidiaritetsprincipen det vill säga om det är en fråga som bör hanteras på nationell nivå eller på EU-nivå. Diskussionen handlar alltså inte om den politiska sakfrågan i sig. Försvarsutskottet är i sitt utlåtande helt enigt om att detta förslag bryter mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet grundar det ställningstagandet på att förslaget saknar en konsekvensanalys som säkerställer att kommissionen inte ges större inflytande över försvarspolitiska beslut som tidigare fattats på nationell nivå. Dessutom anser utskottet att den europeiska försvarsindustriella och tekniska basen stärks genom konkurrens och konsolidering på marknadsmässiga grunder och villkor vilket inte avspeglas i förslaget. Den föreslagna förordningen ger i stället kommissionen möjlighet att styra tilldelning av medel utifrån kriterier som ännu inte är tillräckligt transparenta och mätbara. Med det följer ökad administration och ökad överstatlig styrning och kontroll. Vi är också i utskottet överens om att förslaget behöver analyseras och balanseras ytterligare mot enskilda medlemsstaters förutsättningar att avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva och ändamålsenliga. Det är försvarspolitik krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet som utgör grunden för om försvarsmateriel ska upphandlas nationellt eller gemensamt i unionen. Fru talman! Vi ser i grunden positivt på den övergripande ambitionen hos kommissionen att stärka Europas försvarsförmåga. Samtidigt är det viktigt att värna de svenska intressena och nationell beslutanderätt i frågor som rör nationellt försvar och materielförsörjning. Vi ser inte här att kommissionen har presenterat tillräckligt tydligt hur medlemsstaternas rätt till insyn och inflytande säkerställs. Därför fru talman anser vi inte att förordningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen utan att dessa frågor i första hand är nationella kompetenser. Jag konstaterar återigen att det är ett helt enigt utskott i detta ärende men jag yrkar för ordnings skull bifall till förslaget i utlåtandet.	2570
3874	Sven-Olof Sällström (SD)	SD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag Fru talman! I dag debatterar vi om ett förslag från EU-kommissionen att ge EU större inflytande över gemensamma upphandlingar på det försvarspolitiska området bryter mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Vid voteringen senare i eftermiddag kommer som det verkar en enig riksdag som anser att kommissionens förslag bryter mot just subsidiaritetsprincipen besluta om att skicka ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet rådet och kommissionen. Fru talman! Subsidiaritetsprincipen gäller enligt fördraget om Europeiska unionen på de områden där EU inte har exklusiv befogenhet. Den innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om målet för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. I dag finns inga hinder för medlemsstaterna att bilateralt genom avtal mellan ett eller flera medlemsländer genomföra gemensamma upphandlingar på försvarsområdet. Fru talman! Försvarsutskottet konstaterar att förslaget saknar en ordentlig konsekvensanalys. Försvarsutskottet anser också att den europeiska försvarsindustrin stärks genom konkurrens och konsolidering på marknadsmässiga grunder. Försvarspolitik krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet utgör grunden för om försvarsmateriel ska upphandlas nationellt eller unionsgemensamt. Utskottet anser att förordningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen då dessa frågor i första hand är nationella kompetenser. Fru talman! Slutligen även om vi i dag behandlar om kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen vill jag ändå nämna något om ärendet i sak. Just nu lever vi i en orolig tid. Efter Rysslands snart åtta månader långa brutala anfallskrig mot Ukraina finns ett stort behov hos de flesta EU-länder att dels ersätta den försvarsmateriel som överförts till Ukraina dels för framtiden kraftigt förstärka den nationella försvarsförmågan. Vi går alltså därmed förmodligen mot en situation där den europeiska försvarsindustrin kommer att gå på högvarv under de närmaste 10-15 åren. Att i det läget lägga fram ett förslag som i förlängningen minskar konkurrensen konsoliderar försvarsindustrin och styr mot gemensamma upphandlingar riskerar att försena uppbyggnaden av försvarsförmågan. Vi behöver tvärtom en situation där ett stort antal leverantörer genom sund konkurrens och spjutspetskompetens inom forskning och utveckling kan bidra till vår gemensamma säkerhet. Kommissionens förslag riskerar i stället genom att prioritera vissa leverantörer att försena leveranserna skapa flaskhalsar driva upp priser och på sikt försämra vår gemensamma försvarsförmåga. Jag vill avsluta genom att yrka bifall till utskottets förslag om att skicka ett så kallat motiverat yttrande. I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).	2880
3875	Pål Jonson (M)	M	Fru talman! Dagens debatt är viktig - detta trots att det är ett enigt försvarsutskott som har ställt sig bakom slutsatsen att kommissionens förslag om gemensam upphandling av försvarsmateriel - i dess nuvarande form - inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag Men fru talman skälet till att dagens debatt är viktig är att vi behöver diskutera utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik i ljuset av en rad händelser som äger rum samtidigt. Sverige befinner sig i den kanske största brytpunkten i sin säkerhetspolitik på över ett halvt sekel. För det första ska Sverige om mindre än tre månader ta över EU:s ordförandeklubba. Då kommer vi att leda en union med 450 miljoner invånare. Samtidigt rasar ett fullskaligt krig i Europa genom Rysslands olagliga oprovocerade och oförsvarbara invasion av Ukraina. Det medför ett tungt ansvar. Självfallet kommer säkerhets- och försvarsfrågorna att ligga mycket högt uppe på den svenska dagordningen under ordförandeskapet. Många frågor inklusive den vi debatterar nu kommer att hanteras av det svenska ordförandeskapet. För det andra kommer en svensk Natoanslutning ofelbart också att påverka Sveriges intressen och vår syn på hur EU ska utvecklas som säkerhets- och försvarspolitisk aktör. Det finns alltså tunga skäl att noggrant tänka igenom om det ligger i Sveriges och EU:s intresse att öppna upp för gemensamma försvarsupphandlingar som till del är överstatliga till sin karaktär och om detta motsvarar de intressen som Sverige och EU har så som förordningen är utformad just nu. Fru talman! Skälet för utskottets ställningstagande är alltså för det första att det saknas en genomarbetad konsekvensanalys av vilka följder förslaget kommer att medföra. FMV menar till exempel i sitt remissvar att förordningen kan medföra en ökad överstatlig styrning och kontroll men även att den kan skapa mer administration. Mot bakgrund av de vaga kriterier som är kopplade till förordningen finns också en risk att det bara är de stora medlemsländernas försvarsindustrier som har inarbetade internationella materielsamarbeten som kan dra nytta av förordningen. Fru talman! Det finns därför en risk att förordningen inte uppnår sina syften. För det andra finns i dag bra förutsättningar att genomföra gemensamma försvarsupphandlingar på mellanstatlig grund genom den europeiska försvarsbyrån EDA genom det som heter Occar och även genom Natos NSPA. Det finns alltså alternativ till det förslag som kommissionen presenterar. För det tredje har det under de senaste åren kommit en flodvåg av olika initiativ för att stärka EU:s militära kapacitetsutveckling och också dess försvarsindustriella bas. Det är i grunden bra. Jag tänker på förslag som Pesco EDF CARD EDIDP och European Preparatory Action för att nämna några. Jag tror dock fru talman att det finns skäl att tänka igenom och konsolidera de förslag som har antagits innan man bejakar nya framför allt om de kan ha genomgripande konsekvenser för den nationella kompetensen på försvarsområdet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag Det svenska ordförandeskapet har i dialog med trojkan åtagit sig att upprätta en starkare samstämmighet mellan EU:s olika försvarsinitiativ. Fru talman! Med allt detta sagt vill Moderaterna stärka och fördjupa EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete samtidigt som vi anser att Nato utgör garanten för det kollektiva försvaret och är viktigare än någonsin. Ytterst handlar detta om att även EU måste ta ett större ansvar för Europas säkerhet och att man har instrument och verktyg som är komplementära till Nato. Ett starkare EU står inte i motsats till ett starkare Nato. Den enskilt viktigaste frågan just nu för att stärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik är att vi fullt ut nu implementerar det som heter EU:s strategiska kompass med de över 50 konkreta åtaganden som detta innefattar. Det innefattar också precis som kommissionen föreslår en effektivare militär förmågeuppbyggnad och ett stärkande av den europeiska försvarsindustrin. Vi delar därför intentionen i kommissionens förslag men vi tror att det finns andra sätt att uppnå denna intention. Man har till exempel länge pratat om att man ska harmonisera det som heter förmågekrav. Man skulle också behöva ha en mycket mer transparent och konkurrensutsatt europeisk försvarsmarknad. Vi skulle behöva ha större gemensamma satsningar på forskning och utveckling och vi skulle behöva harmonisera de nationella försvarsbeslutsprocesserna bättre. Vi tror att det sättet är väl så effektivt när det gäller att komma framåt i frågan. Fru talman! Sverige har i grunden mycket goda förutsättningar att påverka och dra nytta av ett fördjupat EU-samarbete på det här området. Det finns inget land i världen i jämförbar storlek som har en sådan försvarsindustriell förmåga. Sverige är ett land som kan producera stridsflygplan ytstridsfartyg ubåtar och väldigt avancerade markstridsfordon. Vi har en stark försvarsforskning i en internationell jämförelse genom FOI och vi är även duktiga på innovation. Sverige borde därför - mer än de flesta - kunna vara med och leda och skörda frukterna av ett ökat samarbete inom EU. Men då krävs det att vi vet vad vi vill och hur vi ska utforma använda och dra nytta av de nya initiativ som jag just nämnde. Det får inte bara handla om att vi är emot olika former av initiativ utan vi måste också ha alternativ till hur vi vill att EU ska utvecklas som försvarspolitisk aktör. Från Moderaternas sida har vi därför sagt att vi vill sjösätta en strategi för EU:s säkerhets- och försvarspolitik och en ny försvarsindustristrategi för att ge vägledningar åt prioriteringar för hur vi vill att EU-samarbetet ska utvecklas. Vi vill också se ett ökat svenskt deltagande i fler Pescoprojekt och vi välkomnar en ökad inkludering av tredjeländer såsom Storbritannien - UK - Norge Turkiet och Kanada. Avslutningsvis fru talman: Ibland i politiken kan man närma sig frågor från olika perspektiv men landa i en gemensam ståndpunkt och det tycker jag att vi har gjort här i dag i kammaren. Jag vet att det finns skilda preferenser för hur EU ska utvecklas. Men det är en väldig styrka när vi är enade i den här kammaren för då har vi bättre förutsättningar att gemensamt driva ståndpunkter tillsammans med andra likasinnade länder inom EU. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag Moderaterna vill alltså se mer Europasamarbete i säkerhets- och försvarspolitiken. Men för att vi ska lyckas med det krävs att de förslag som vi behandlar är proportionerliga och genomarbetade och att de har bra konsekvensanalyser. Här lämnar kommissionens förslag mycket att önska. Med detta fru talman yrkar jag bifall till utskottets förslag. I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).	6940
3876	Hanna Gunnarsson (V)	V	Fru talman! Hej till alla er som lyssnar! Det här är mandatperiodens första debatt här i riksdagens kammare och det är en så kallad subsidiaritetsprövning av ett EU-ärende. Riksdagen ska pröva om ett förslag från EU kan genomföras på EU-nivå eller om det är mest lämpligt att frågan hanteras av de nationella parlamenten alltså här i den svenska riksdagen. Vänsterpartiet anser oftast att det är mest lämpligt att man beslutar om frågor så nära de berörda medborgarna som möjligt. Vi är därför oftast emot att flytta mer makt till EU från den svenska riksdagen och vi är definitivt emot mer EU-styrning av försvars- och säkerhetspolitik och utrikespolitik. Från Vänsterpartiets sida säger vi nej till ett ökat militärt samarbete i EU. Det ärende som försvarsutskottet har tagit ställning till nu handlar just om att ge EU mer makt inom försvarspolitiken mer specifikt över upphandlingar av försvarsmateriel. Detta är Vänsterpartiet emot. Det finns också invändningar från våra egna myndigheter som säger att konsekvenserna av förslaget inte har studerats tillräckligt mycket och att kraven på informationssäkerhet och försörjningstrygghet inte är tillräckligt höga. Vänsterpartiet menar att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och vi är därför glada över att försvarsutskottet har gjort något så unikt som att säga nej till att denna fråga ska beslutas om av EU och att vi därmed avslog frågan i subsidiaritetsprövningen. Det är Sveriges riksdag som ska fatta beslut om alla delar av Sveriges försvarspolitik; det anser Vänsterpartiet. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.	1609
3877	Mikael Larsson (C)	C	Fru talman! För Centerpartiet är samarbete viktigt både inom Sverige och inom Europeiska unionen. Det är just nu oroligheter i vår omvärld och då är det än viktigare med samarbete inom Europa och inom EU. I det förslag som vi nu diskuterar kring subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av instrument för förstärkning av europeisk försvarsindustri genom en gemensam upphandling delar vi den uppfattning som utskottet helt har landat i. Vi delar också utskottets bild att det saknas viktiga konsekvensbeskrivningar i kommissionens förslag. Samtidigt ser vi att det behövs samarbete inom EU och Europa kring försvar och säkerhet. Som både regeringen och utskottet lyfter fram får det dock inte bli för mycket administration och börda kring den här typen av frågor. Centerpartiet är här liksom på andra områden för att exempelvis den europeiska försvarsindustriella och tekniska basen stärks genom konkurrens och konsolidering på marknadsmässiga grunder och villkor. Något som också är viktigt framåt i denna fråga är just att försvarspolitik krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet utgör grunden för huruvida försvarsmateriel ska upphandlas nationellt eller unionsgemensamt. Vi delar utskottets bedömning och skrivningar i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag Med det fru talman vill även jag avsluta med att för Centerpartiets räkning yrka bifall till utskottets förslag till beslut.	1508
3878	Mikael Oscarsson (KD)	KD	Fru talman! I dag diskuterar vi ett subsidiaritetsärende. Jag vill redan inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag som bygger på den uppfattning vi alla har: Detta är ett förslag som strider mot subsidiaritetsprincipen och något som bättre kan avgöras på svensk nivå. När vi nu har den första försvarspolitiska debatten för mandatperioden kan vi som flera har varit inne på påminna oss om att vi är i en mycket allvarlig situation. Vi har det tuffaste försvarspolitiska läget sedan andra världskriget. Vi har ett anfallskrig som pågår. Vi har scener som vi inte har sett sedan andra världskriget då Hitler och Stalin härjade. Det finns all anledning för oss i Sverige och Europa att stärka vår försvarsförmåga. Där är det av yttersta vikt att vi går upp till 2 procent av bnp. Det är också Natomedlemskapet för Sverige tillsammans med övriga Natoländer som ger trygghet för oss och för vårt närområde. Det förslag som ligger på bordet i dag menar vi inte är rätt väg att gå. Det kan försvåra för både svensk försvarsförmåga och svensk försvarsindustri. Därför tycker vi att det finns anledning att instämma i det gemensamma yttrandet och säga nej till detta som vi menar inte stärker något mer än i så fall byråkratin. Det är ingenting som behövs. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 9.)	1331
3879	Martin Kinnunen (SD)	SD	Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Förutom krigshandlingarna präglades mötet uppenbarligen av konsekvenserna av kriget. Här står ju energifrågorna i centrum. Min undran är framför allt hur det egentligen går med förhandlingarna. Regeringen kommunicerade ju några dagar före valet ut att det hade gjorts stora framgångar i förhandlingarna och att södra Sverige skulle kunna förvänta sig halverade elpriser. Nu har det dock gått ungefär en månad och ingenting konkret har hänt. Det har inte levererats några konkreta förslag. I medier kan vi ta del av en stor oenighet mellan länderna när det gäller hur detta ska finansieras och val av metoder. Min fråga till statsministern är om statsministern i dag har någon självkritik mot att man i valrörelsen förde ut de här uppgifterna som kanske inte var riktigt sanningsenliga.	842
3880	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Det skedde ju ett genombrott i förhandlingarna precis före valet när länderna kunde enas om att det ska vidtas åtgärder. Det har också slutits en överenskommelse mellan energiministrarna i det rådet. De har kommit fram till konkreta åtgärder som kommer att kunna vidtas bland annat vad gäller att försöka samverka för att kapa de högsta topparna. Den överenskommelse som har gjorts i det rådet kommer att ha påverkan på de svenska elpriserna. Därutöver har vi nu uppdragit till kommissionen att komma med ytterligare förslag för att på olika sätt kunna sänka gaspriserna och därmed också elpriserna i hela EU. Det har ju stor betydelse för Sverige. Sverigedemokraterna har tydligt lovat tillsammans med Moderaterna att svenska hushåll ska kunna få ett högkostnadsskydd redan den 1 november och alla förväntar sig naturligtvis att de nu kommer att leverera detta.	882
3881	Jan Ericson (M)	M	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen som väl sannolikt var hennes sista i egenskap av statsminister. Jag vill därför börja med att tacka för många bra diskussioner med statsministern i EU-nämnden genom åren både när hon varit finansminister och när hon varit statsminister. Inte sällan har vi haft gemensamma ingångar i frågor för Sveriges bästa. Vid detta toppmöte visade EU återigen stor och välkommen enighet i sitt stöd till Ukraina och i fördömandet av Putinregimen. Måndagens och tisdagens ryska missilattacker mot ukrainska mål varav många civila visar att EU måste ha uthållighet i sina insatser och göra dem ännu kraftfullare då inget tyder på att Putin avser att stoppa stridigheterna i närtid. Tvärtom visar Putin nu återigen med denna fortsatta upptrappning vilka värden hans regim står för: terror och brutalitet. Mot bakgrund av detta var det särskilt välkommet med uppstartsmötet av formatet europeiska politiska gemenskapen med 44 europeiska länder men inte Ryssland och Belarus och att man stakade ut en linje för att göra denna gemenskap till ett återkommande format. Moderaterna ser att det finns en stor potential i att i en bredare europeisk krets hantera gemensamma problem och utmaningar inte minst vad gäller säkerhetsfrågor. Därför vill jag börja med att fråga statsministern om hon ser att den här europeiska politiska gemenskapen skulle kunna bidra till att ytterligare sätta tryck på Putinregimen.	1632
3882	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Svaret på frågan är ja för att vara kortfattad. Det här var ett franskt initiativ som togs under Frankrikes ordförandeskap i våras. Först fanns det en viss skepsis - var detta något i stället för att man skulle kunna bli medlem i EU och skulle det vara ett sätt att försena eller förlänga den typen av processer? Min bild är dock att alla som var på det här mötet tyckte att vi hade väldigt bra diskussioner och att det var verkningsfullt att kunna sitta alla tillsammans. Det är ju stor skillnad mellan länderna. Vi som är med i EU träffas regelbundet - eller som under våren väldigt ofta - för att göra uppdateringar av hur vi ser på läget. Andra länder såväl de i det östliga partnerskapet som Norge Storbritannien - numera - och Island tyckte att det var väldigt meningsfullt att kunna sitta och ta fram en uppdaterad och gemensam bild av hur länderna ser på läget. Svaret är absolut ja. Det här var ett meningsfullt forum. Det fanns också en stor entusiasm för att fortsätta med detta.	1014
3883	Jan Ericson (M)	M	Fru talman! Jag tackar för svaret; det var ett positivt svar. Även sabotaget mot Nord Stream-ledningarna diskuterades på toppmötet. Vi vet ju ännu inte vem som ligger bakom sabotaget men det finns skäl att tro att denna sorts operationer eller hybridattacker kan komma att bli vanligare. Därför är det välkommet att bland annat EU-kommissionens ordförande tydligt har uttalat att EU måste göra mer för att skydda kritisk infrastruktur. Det vore utmärkt om EU gemensamt kunde stärka skyddet av denna infrastruktur. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober Även energifrågorna diskuterades vid toppmötet som statsministern berörde i sitt anförande framför allt gasmarknaden. Detta gjordes dels i syfte att minska Europas beroende av rysk gas dels för att hitta sätt att sänka gaspriserna. Men med tanke på att medlemsstaterna har så vitt skilda förutsättningar och energimixar vill jag fråga statsministern om hon kan utveckla lite mer om hur diskussionerna gick när det gäller Europas energiförsörjning den kommande vintern liksom om möjligheten att gemensamt skydda viktig energiinfrastruktur. Ser statsministern möjligheter till enighet i EU i dessa frågor?	1296
3884	Statsministern Magdalena Andersson (S)	S	Fru talman! Vad gäller den här vintern är många länder i Europa helt beroende av gas både för att värma upp hem och fabriker och för att tillverka el. Det man gör på kort sikt är att försöka hitta andra källor till gas än de som går via de ryska gasledningarna. Då handlar det on LNG alltså flytande gas som man på olika sätt försöker att importera från andra delar av världen. Detta kombinerat med att sänka elförbrukningen är den kortsiktiga lösningen. På längre sikt handlar det om att minska beroendet och se till att vi kan ha fossilfri elproduktion på den europeiska kontinenten. Detta är en diskussion som kommer att fortsätta. Avslutningsvis vill jag tacka Jan Ericson för bra samarbete i EU-nämnden och många spännande interpellationsdebatter.	758
3885	TALMANNEN	TALMANNEN	Ärade ledamöter! Låt mig inleda med att kort rekapitulera vad som hänt i regeringsfrågan sedan valdagen den 11 september. Bordläggning av förslag till statsminister Torsdagen den 15 september begärde Magdalena Andersson sitt entledigande som statsminister och jag beslutade om detta. Därefter inleddes processen med att bilda Sveriges 53:e regering och utse Sveriges 35:e statsminister sedan det moderna statsministerämbetet inrättades år 1876. Jag inväntade det slutliga valresultatet från Valmyndigheten innan jag måndagen den 19 september genomförde en så kallad talmansrunda. Därefter gav jag Moderaternas partiledare Ulf Kristersson uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Skälet var att detta under samtalen förordats av partiledare från partier som tillsammans förfogar över mer än hälften av mandaten i riksdagen. Måndagen den 26 september samlades den nya riksdagen för första gången och jag omvaldes som talman vilket jag fortfarande är glad och ödmjukt tacksam för. Efter riksmötets öppnande kallade jag Ulf Kristersson till ett möte för att stämma av arbetet med sonderingsuppdraget. Jag gav honom därefter två veckor för fortsatta sonderingar. Han avgav en rapport efter en vecka den 5 oktober och en ny rapport den 12 oktober. Då redovisade han att förhandlingarna i princip var slutförda men att vissa mindre frågor återstod att lösa. På samma sätt som Stefan Löfven fick förlängt uppdrag med två dagar i januari 2019 innan han slutförde sin process gav jag Ulf Kristersson ytterligare 48 timmar. Jag har sagt hela tiden att jag strävar efter att driva processen framåt för att Sverige ska få en regering så snabbt som möjligt samtidigt som jag inte vill forcera arbetet på ett sätt som gör att partierna inte hinner slutföra sina förhandlingar. Ulf Kristersson har tidigare i dag redovisat för mig att Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna har nått en överenskommelse om hur Sverige ska styras under de kommande fyra åren. Överenskommelsen innebär bland annat att dessa partier med tillsammans 176 mandat i den här kammaren är redo att rösta för att han ska utses till Sveriges statsminister. Förslaget till statsminister får som ledamöterna vet inte ha 175 mandat emot sig. Enligt 6 kap. 4 § första stycket regeringsformen ankommer det på mig att för riksdagens godkännande lämna förslag till ny statsminister. Jag har samrått med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen och överlagt med de vice talmännen och föreslår nu att riksdagen till ny statsminister utser Ulf Kristersson från Moderaterna som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag har även informerat statschefen Hans Majestät Konungen om detta. Förslaget bordläggs strax en första gång. Föreslaget bordläggs för andra gången i morgon lördag klockan 11 och riksdagen tar sedan ställning till förslaget på måndag klockan 11. Om riksdagen godkänner mitt förslag kommer Ulf Kristersson att avge sin regeringsförklaring här i kammaren klockan 9.30 dagen därpå och samtidigt anmäla vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Därefter äger regeringsskiftet rum samma dag klockan 13 vid en skifteskonselj under ledning av Hans Majestät Konungen på Stockholms slott. I så fall har Sveriges 53:e regering tillträtt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bordläggning av förslag till statsminister Detta innebär då också att regeringsbildningen kommer att ha tagit 37 dagar om man räknar från valdagen till dagen för skifteskonseljen. Jag har noterat att det diskuteras en del om detta är långt eller kort. Var och en får förstås göra sin egen bedömning. För egen del konstaterar jag att det delvis beror på vad man jämför med. Å ena sidan är 37 dagar längre än den genomsnittliga svenska regeringsbildningens 19 dagar och längre än vi var vana vid före 2018. Å andra sidan tog regeringsbildningen efter valet 2018 134 dagar. Och 37 är ungefär en fjärdedel av 134 det vill säga mycket kortare. Varje process har sina särskilda förutsättningar och den processen skilde sig från dagens på flera sätt vilket självklart har påverkat tidsåtgången. Jag noterar också att vi har sett långa regeringsbildningar i många andra europeiska länder. I Nederländerna - aktuellt apropå veckans statsbesök - tog det nio månader att bilda den nuvarande regeringen. I Belgien har det tagit ännu längre tid. Bildandet av den nuvarande tyska regeringen föregicks av förhandlingar i ett par månader. År 2017 tog det 123 dagar att bilda regering i Norge. Allt det här följer en europeisk trend som innebär att regeringsbildningar generellt sett tar längre tid och blir mer komplicerade. Jag tror att vi i Sverige kanske kommer att få vänja oss vid att regeringsbildningar även framöver kan ta längre tid än det historiska genomsnittet. Det talar också för att nutida jämförelser med länder som liknar Sverige kan vara mer relevanta än historiska svenska jämförelser. Med de orden ärade ledamöter överlämnar jag mitt förslag till kammaren. Detta förslag bordlades.	5115
3886	TALMANNEN	TALMANNEN	Riksdagen ska enligt 6 kap. 4 § andra stycket regeringsformen pröva ett förslag till ny statsminister inom fyra dagar. Förslaget ska enligt 11 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen bordläggas två gånger. Prövning av förslag till statsminister Jag lämnade fredagen den 14 oktober förslaget att Ulf Kristersson Moderaterna ska utses till statsminister. Ulf Kristersson har uppgett att han avser att bilda en regering som består av företrädare för Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna. Förslaget har nu bordlagts två gånger och ska prövas vid dagens sammanträde.	578
3887	TALMANNEN	TALMANNEN	Ulf Kristersson kommer att avge sin regeringsförklaring här i kammaren i morgon klockan 9.30 och samtidigt anmäla vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Därefter äger regeringsskiftet rum klockan 13 vid en skifteskonselj på Stockholms slott. Vid konseljen kommer jag att överlämna statsministerförordnandet till Ulf Kristersson.	340
3888	Tobias Billström (M)	M	Herr talman! Utgången av valet den 11 september innebar att Sveriges riksdag fick en ny majoritet bestående av Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna och Liberalerna. Våra fyra partier har fått ett mandat av svenska folket - ett mandat för förändring. Det mandatet har vi tagit på stort allvar och i fredags presenterades Tidöavtalet en överenskommelse som tar sin utgångspunkt i de stora samhällsproblem som Sverige har. Det handlar om flera parallella kriser: den grova kriminaliteten invandringen och den bristande integrationen energikrisen som har lett till extrema elpriser långa vårdköer oordning i skolan och den ekonomiska situationen med många farhågor för både landets och hushållens ekonomi. Och allt detta sker i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Förändring är inte bara nödvändig; förändring är nu också möjlig. Dessa nyss nämnda kriser kommer att behöva lösas samtidigt. Vi känner stor ödmjukhet inför uppgiften och är medvetna om att det inte kommer att vara enkelt att vända utvecklingen. Med så stora problem på så många områden samtidigt kommer det att ta tid. Men vi är nu redo att starta arbetet. Många medborgare i Sverige upplever i dag ängslan inför framtiden. De känner oro över kriget brottsligheten och ekonomin men också över den politiska splittringen och det hårda samtalsklimatet. Sverige behöver en statsminister som vill samla landet inte splittra. Vi har samlats här i kammaren i dag för statsministeromröstning. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har meddelat att han vill bilda en regering bestående av Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna som kommer att samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen. Med fokus på sakpolitik kommer vi tillsammans att genomföra reformer som löser de stora samhällsproblemen. Herr talman! Det behövs en ny anda i svensk politik. Moderaterna röstar i dag ja till Ulf Kristersson som statsminister. (Applåder)	1965
3889	Lena Hallengren (S)	S	Herr talman! Sverige står inför en prövande tid. Det är krig i Europa med ett försämrat säkerhetsläge för Sverige. Ekonomin visar inflationssiffror och stigande räntor med höjda matpriser som följd. Inför den stundande vintern oroar sig många över hur de ska kunna betala sina elräkningar. I en sådan tid behöver Sverige en handlingskraftig regering med förmåga att hantera parallella kriser och samtidigt rusta Sverige för framtiden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Den politik som det nya regeringsunderlaget vill driva kommer att leda till ökade klyftor och större splittring i vårt land. Det är en högerpolitik som kommer att leda till försämringar för vanligt folk - en ekonomisk politik som riskerar att göra svenskar fattigare genom att driva på inflationen och höja boräntorna samtidigt som den tvingar fram nedskärningar i skolan vården och äldreomsorgen. Det är en politik som riskerar att underlätta de kriminellas nyrekrytering eftersom det förebyggande arbetet och kampen mot segregation inte prioriteras. Det är inte heller en politik som bygger Sverige starkt inför framtiden. Den tillträdande regeringen ger upp ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi riskerar både klimatet och stora investeringar för fler jobb. Vallöften från flera partier om rättssäkerhet humanism och internationell solidaritet sviks. Herr talman! Statens finanser är i gott skick. Statsskulden är den lägsta på mycket länge. Men vi går mot en lågkonjunktur. Nu är det upp till Kristerssons kommande regering att göra de svåra prioriteringar som krävs när Sverige går mot tuffare tider. Herr talman! Den regering som nu till slut står inför omröstning är en anmärkningsvärd konstruktion. Regeringsunderlagets tre minsta partier som alla försämrade sina valresultat ska utgöra regering medan det största partiet står bredvid och dikterar villkoren. Det blir en regering med ett svagt handlingsutrymme där varje beslut måste få klartecken från Sverigedemokraterna - en regering som bara är två mandat från en regeringskris. Vi socialdemokrater gick till val som enskilt parti med egen politik beredda att samarbeta brett. För det fick vi ett ökat stöd av väljarna. Som Sveriges ledande oppositionsparti kommer vi att granska regeringen och dess stödparti. Vi kommer att vara en stenhård opposition mot det vi menar är fel och konstruktivt driva på för det som våra väljare önskat. Finns det en genuin vilja hos den tillträdande regeringen att finna breda och ärligt menade överenskommelser om för landet viktiga frågor kommer vår dörr att stå öppen. Men varje demokrati förtjänar en seriös opposition som noggrant granskar regeringens arbete och erbjuder en alternativ politik. Regeringsformens obligatoriska omröstning om talmannens förslag till ny statsminister innebär i praktiken också en omröstning om regeringsunderlaget och indirekt om dess politiska program. När Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna nu valt att bilda en bräcklig högerkonservativ regering helt beroende av Sverigedemokraterna kommer vi att rösta rött i dagens statsministeromröstning. (Applåder)	3171
3890	Mats Persson (L)	L	Herr talman och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Sverige är ett fantastiskt land. I ett säkerhetspolitiskt mycket ansträngt läge är vårt land värt att försvara. När det nu blåser på de internationella marknaderna är en liten öppen ekonomi som den svenska beroende av en ansvarsfull ekonomisk politik. I en tid av stora globala klimatproblem ska vi i Sverige ta vårt ansvar för en mer hållbar värld. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Svenska folket har röstat för förändring. Efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten vill väljarna nu se en politik som tar itu med Sveriges problem. Varje år lämnar 16 000 barn skolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Skjutningar bidragsberoende och separatism splittrar samhällsgemenskapen när Sverige nu går åt fel håll och blir alltmer segregerat. En havererad energipolitik gör att elpriserna sticker i taket och utsläppen ökar. Det finns en berättigad förväntan hos svenska folket om att vi folkvalda ska ta itu med de här problemen - en förväntan om att politiken ska underlätta människors vardag öka tryggheten och trycka tillbaka kriminaliteten en förväntan om att våra barn ska lära sig mer i skolan och en förväntan om att vi ska ta ansvar för klimatet och inte skjuta över problemet till våra barn och barnbarn. Herr talman! Vi liberaler är förväntansfulla. Tidöavtalet innehåller viktiga reformer för vårt land för Sverige. Låt mig börja med skolan vår tids viktigaste fråga. Vi vinner alla här inne och i Sverige på en bra skola. Därför behövs nu en ny inriktning för den svenska skolan och den svenska skolpolitiken. Vi behöver ha fokus på kunskap och på att lärarnas befogenheter i klassrummet ska öka. Vi behöver fler speciallärare och fler mindre undervisningsgrupper som gör att den unge som behöver mer stöd i skolan också får det. Vi behöver mer läsning i skolan. Vi behöver se till att satsa på skolan hela tiden varje dag året om. Vi behöver en ny friskolelag som innebär vinstbegränsning under den första tiden för den aktör som vill etablera sig och om man brister i kvaliteten får det tydliga konsekvenser. Detta är en politik som tydligt innebär att fler barn lär sig läsa skriva och räkna. Det är så vi bygger en bra framtid och det vinner vi alla på. Herr talman! Många svenskar är oroliga över sin elräkning. De senaste årens energipolitik är ett haveri - man kan inte beskriva det på något annat sätt - med nedlagd kärnkraft som driver upp elpriserna och gör att vi nu eldar med olja på högvarv runt om i Sverige. Med Tidöavtalet sker nu en gigantisk och välbehövlig omprövning av svensk energipolitik. Nu blir det satsningar på ny kärnkraft. Nu blir det satsningar på solenergi och vindkraft och framför allt ser vi till att ta ansvar för klimatet genom att vi vill att det hela tiden ska vara fossilfri el. Det är där vårt fokus ligger. Herr talman! Sverige behöver ta krafttag mot den organiserade kriminaliteten. Med Tidöavtalet sker reformer för högre straff bättre verktyg för polis och åklagare och mer resurser till rättsväsendet. Men det krävs också satsningar på förebyggande insatser för att rädda unga från att börja den brottsliga banan. Därför behövs bättre befogenheter för socialtjänsten och stärkt samarbete mellan polis och socialtjänst. Nu görs stora insatser mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Bland annat kriminaliseras oskuldskontroller och omvändelseterapi och straffen skärps. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor stärks. Reglerna om kontaktförbud skärps med geografiskt vistelseförbud vilket innebär att kontaktförbudet utökas kraftigt. Straffen för vålds- och sexualbrott skärps. Det är en ny rättvis kriminalpolitik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Herr talman! Vi behöver satsa på välfärden och nu sker också satsningar på vården och välfärden. Primärvården byggs ut. Rätten till fast läkarkontakt utvecklas och en nationell plan för att stärka förlossningsvården tas fram. LSS förbättras och målet är att förverkliga ett statligt ansvar för den personliga assistansen. Herr talman! En ny regering kommer att föra en liberal borgerlig ekonomisk politik. Det är en ansvarsfull ekonomisk politik som inte skjuter kostnaden på framtida generationer. Det är också en politik som ser att det är företagen inte vi politiker som skapar välståndet i samhället och bygger vårt samhälle. Det ska löna sig att arbeta. Inkomstskatterna ska ned och ett bidragstak ska införas. Det ska löna sig bättre att spara något som är en liberal och borgerlig dygd. Skatten på sparande sänks genom ett grundavdrag där de första sparade 300 000 på ett investeringssparkonto görs skattefria. Herr talman! Sverige ska vara ett modernt och öppet land som tar nya steg för att stärka friheten. Public service-mediernas oberoende ska bestå och deras långsiktiga finansiering ska vidmakthållas. Public service-verksamheten ska utvecklas som en del av den demokratiska infrastrukturen. En grundlagsutredning om hur aborträtten kan stärkas genomförs. Nu går vi från förväntan till handling. Allt detta finns i det Tidöavtal som är grunden för den regeringsbildning som nu ska ske. Herr talman! Sverige får nu en liberal borgerlig regering. Liberalerna kommer därför att rösta ja till Ulf Kristersson som statsminister. (Applåder)	5357
3891	Per Bolund (MP)	MP	Herr talman! Ärade ledamöter! Sverige är ett land som i omvärldens ögon har stått för jämställdhet öppenhet och tolerans. Vi är ett land som har gått före och som med beslutsamhet har valt att lämna beroendet av fossila bränslen bakom sig. Runt om i världen har vårt land setts som en föregångare någon att se upp till när det gäller klimatomställningen jämställdhet mellan könen och att alla barn ska ha samma trygghet och rättigheter oavsett bakgrund. Så har det varit. Miljöpartiet gick till val på att fortsätta bygga det som har gjort Sverige bra och starkt - att minska utsläppen öka jämlikheten och stärka välfärden. Vi vill skapa det nya gröna folkhemmet byggt på tillit och samarbete. I en orolig tid både i Sverige och i omvärlden vet vi att vägen framåt är att tillsammans bygga ett samhälle som är ännu starkare och ännu motståndskraftigare. Det är i orostider som dessa som det är som viktigast att hålla huvudet kallt och att också hålla hjärtat varmt. Herr talman! Nu kommer vi att gå åt ett annat håll. Vi kommer att få en regering som medvetet skapar misstro ökar klyftorna och bygger murar mellan människor. Tillsammans står Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna för en auktoritär konservativ och nationalistisk regeringspolitik där förlorarna som vanligt är de som redan har minst. Som vanligt är det de mest utsatta som får lida för att kortsiktiga populistiska intressen får gå först. Det vi ser är en omvänd Robin Hood-politik: att ta från dem som har minst och ge till dem som redan har. För de som gynnas kommer att vara de som redan har både tillgångar och makt och i andra ändan kommer denna politik medvetet att skapa ett skuggsamhälle med otrygghet ökad rättsosäkerhet och polarisering. Det är ett skuggsamhälle som kommer att vara en perfekt grogrund för framtidens sociala otrygghet och framtidens kriminalitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Det är också ett samhälle som ökar barnfattigdomen där barn som har flytt till vårt land eller har fel" föräldrar inte längre kvalificerar sig för den välfärd som vi har kämpat så hårt för att bygga upp. De får leva utan en långsiktig trygghet som grund för sitt liv och kommer inte ens att ha chansen att växa upp med sina föräldrar. För Miljöpartiet som har kämpat under så lång tid för att stärka barnens rättigheter och lyckats göra barnkonventionen till svensk lag är detta en mycket mörk utveckling. Herr talman! Jag har läst hela slottsavtalet. Det är en politik som är skräddarsydd för att skapa otrygghet och bygga murar mellan människor. Jag är övertygad om att det framför allt är ett parti som firar i dag och det är inte Moderaterna eller Kristdemokraterna och det är absolut inte Liberalerna. Det vi har framför oss är en svag regering som fullt ut sitter i knät på Sverigedemokraterna och trots detta regerar på en bräcklig majoritet med bara två rösters övervikt. Politiken under de kommande åren kommer med stor säkerhet att präglas av allt det som Miljöpartiet har kämpat emot: ökad barnfattigdom ett splittrat samhälle med ökade klyftor ett minskat globalt ansvarstagande en försämrad välfärd och inte minst en total inbromsning - för att inte säga backväxel - på klimatarbetet. Detta är allvarligt för just nu är världen i desperat behov av länder som tar ledningen och visar vägen när det gäller att skapa en hållbar framtid. Sverige går nu åt motsatt håll. Vi kommer att få se ett havererat miljö och klimatarbete som om andra länder tar efter vårt exempel skulle göra att klimatkrisen kommer att slå ännu mer skoningslöst mot världens allra mest utsatta. Det som vi nu kan se i översvämningarnas Pakistan extremvärmens Indien och svältens Somalia med miljarder människor som riskerar fattigdom och svält och med 100 miljoner människor på flykt kommer bara att bli värre. Detta är inte minst ett svek mot kommande generationer som får leva med effekterna av vårt misslyckande i ett havererat klimat. Herr talman! Ingenstans i slottsavtalet är skillnaden mellan ord och handling större än på miljöområdet. Den här överenskommelsen innehåller inte ett enda förslag som här och nu kan minska utsläppen och vår klimatpåverkan. Däremot finns en rad förslag som ger motsatsen och kraftigt höjer utsläppen inom trafikområdet inom energiområdet och för näringslivet. Ändå påstår sig företrädare stå upp för våra klimatmål och Parisavtalet. Det här är allvarligt. I ett samhälle där ord inte betyder någonting tappar medborgarna tron på det politiska systemet. Säg i stället sanningen om konsekvensen av den politik ni nu planerar för nämligen att ni nedmonterar Sveriges miljö- och klimatarbete. Att stoppa klimatinsatserna som minskar utsläppen här och nu och satsa allt på en politik som om den ens fungerar möjligtvis kan ge effekt först när det är för sent är att överge Sveriges klimatmål. Det är att överge Parisavtalet. Ni kastar de senaste årens stora kliv framåt över bord för att i stället göda ett ökat fossilberoende och därmed också göda oljediktaturers krigskassor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Herr talman! Att vi som land har varit fast beslutna om att göra oss av med beroendet av oljan som finansierar både Putins krigsmaskin och några av de mest auktoritära länderna i världen har gjort oss till ett hot och en måltavla för dem som vill upprätthålla nuvarande ordning. I en omvärld där vi just nu har alltför många nyckfulla män med fingret på avtryckarknappen är jag och tror jag många med mig väldigt oroliga för vad den här regeringen innebär för Sveriges roll i världen. Miljöpartiet har under lång tid stått vid fronten för att vi måste bli av med oljeberoendet och det säkerhetspolitiska hot som det utgör. Vi har känt av de hårda vindarna som blåser och hatet som skapas när man står upp för en ny framtid byggd på förnybar energi och en cirkulär ekonomi och jag känner en stor oro över att vi nu i stället för att ta de viktiga kliven framåt som skulle behövas kommer att ta stora steg tillbaka. Vi går nu mot att överge en lång stolt tradition av att vara ett solidariskt biståndsland och i stället se till oss själva och det kortsiktigt bekväma. De lidande blir som vanligt de redan fattiga de som inte har en stark egen röst. Världen har redan sett för många regeringar som monterar ned miljöarbetet och samtidigt låter klyftorna växa både nationellt och globalt. Tankarna går till Bolsonaros Brasilien och till Trumps USA. Nu går Sverige i samma riktning. Herr talman! Det är talande att det samlade civilsamhället så gott som alla organisationer som nu slåss för ett mer hållbart och ett mer solidariskt samhälle varnar för slottsavtalets effekter. Det handlar om Världsnaturfonden Bris Rädda barnen Amnesty Röda korset Civil Rights Defenders Naturskyddsföreningen Greenpeace Act Svenska kyrkan Kvinna till kvinna We Effect och många många fler. Vi tar deras varningar på allvar. Vi kommer att vara deras röst i opposition mot den politik som nu kommer att föras. Herr talman! Vi i Miljöpartiet tror på en bättre värld. Vi vill se ett samhälle med ökad jämlikhet stärkt välfärd och minskade utsläpp. Vi vill se ett samhälle som samarbetar som är rättvist och solidariskt ett samhälle som också aktivt bekämpar klimatförändringarna värnar om den biologiska mångfalden och klarar av att tänka långsiktigt ett samhälle som bygger broar och inte murar. Vi vet att en sådan värld är möjlig. Men den är inte möjlig med den auktoritära nationalistiska politik som Ulf Kristerssons regering vill driva igenom. Herr talman! Miljöpartiet tror på människor. Vi tror på framtiden. Därför kommer vi i dag att rösta rött till Ulf Kristersson som statsminister. (Applåder) I anförandet instämde Janine Alm Ericson Emma Berginger Camilla Hansén Annika Hirvonen Linus Lakso Rebecka Le Moine Amanda Lind Rasmus Ling Emma Nohrén Jacob Risberg Märta Stenevi Elin Söderberg och Ulrika Westerlund (alla MP). "	8027
3892	Annie Lööf (C)	C	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Herr talman! Dagens statsministeromröstning innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Aldrig tidigare har ett främlingsfientligt nationalistiskt parti getts nycklarna till Regeringskansliet. Vi röstar i dag om Jimmie Åkessons regering och politik som Ulf Kristersson är satt att genomföra. Centerpartiet gav tydliga besked inför valet. Vi gick till val som ett självständigt borgerligt liberalt parti ledda av våra gröna frihetliga värderingar. För Sveriges bästa ville vi att kommande regering skulle föra en liberal politik förankrad i mitten för att hitta svaren på de utmaningar vi står inför och samtidigt bryta den splittring och den polarisering som riskerar att förlama Sveriges politiska handlingskraft. Det blev tyvärr inget grönt borgerligt liberalt samarbete. Det blev ett konservativt maktskifte. Det blev en liberal kraschlandning med enorma eftergifter till ett uttalat antiliberalt parti. Sverige ska nu styras av ett oktoberavtal - oket. Det är ett ok som blir tungt att bära för liberala borgerliga partier när man nu ska genomföra Sverigedemokraternas politik på sakområde efter sakområde. Två saker är för oss tydliga inför dagens omröstning. För det första ser vi nu för första gången sedan demokratins genombrott i Sverige en regering som är helt beroende av Sverigedemokraterna. Det vi under valrörelsen varnade för skulle hända har nu hänt. Men det vi sa under valrörelsen det vi lovade våra väljare ligger fast: Centerpartiet kommer inte att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår eller där Sverigedemokraterna ges avgörande inflytande över varje beslut och hela regeringens budget. För det andra är alla alternativ inte uttömda. Det finns regeringskonstellationer och samarbeten som inte har prövats fullt ut samarbeten mellan partier i mitten där vi hade kunnat få en politik för tryggheten företagen klimatet och landsbygden utan att tumma på rättssäkerhet tolerans medmänsklighet och framtidstro. Det finns fortfarande mycket som idémässigt förenar de partier som framgångsrikt styrde Sverige i en alliansregering under åtta år. Jag vill tro att Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna har kvar värnandet om individens frihet och trygghet idén om att välfärd och välstånd skapas av välmående växande företag och att öppenhet och samarbete med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Därför gör det mig så bedrövad att dessa tre forna allianskollegor nu slagit in på en helt annan väg: att genomföra Sverigedemokraternas valprogram. Den högerregering som nu sannolikt kommer på plats oroar inför en snårig och utmanande mandatperiod. Det är extra vanskligt i det mycket osäkra omvärldsläge som vi nu befinner oss i. Vi har krig i vårt närområde. Sverige befinner sig mitt uppe i en mycket känslig Natoprocess. Vi ser hur klimatkrisen fortsätter med oförminskad kraft och hur inflation och elpriser skenar. Det borde vara tid för samförstånd över blockgränserna inte konfrontativ konservativ politik byggd på lös grund. Sverige hade behövt en annan väg. Herr talman! Dagens omröstning handlar för Centerpartiet inte främst om Ulf Kristersson som statsminister utan ytterst om vilken maktposition man är beredd att ge Sverigedemokraterna. Det är en helt ny situation i svensk politik när ett främlingsfientligt parti dels är en del av ett organiserat samarbete med den tillträdande regeringen och tar plats i Regeringskansliet dels får hela kärnan i sitt program tillgodosedd i den överenskommelse som ligger till grund för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Detta är allt annat än liberal politik. Centerpartiet vill inte ge denna makt över hur Sverige styrs till Sverigedemokraterna. Vi vill inte att denna antiliberala politik ska genomföras och därför kommer Centerpartiets riksdagsgrupp att trycka rött vid dagens statsministeromröstning och till den politik som Ulf Kristersson har presenterat. Vi kommer att vara ett självständigt och aktivt liberalt oppositionsparti. Vi kommer att fortsätta att driva på för en politik för Sveriges bästa för ett land där människor får bestämma mer över sina egna liv för mer av ekonomisk och social frihet för bättre omsorg om miljö och klimat och för en trygg välfärd som ger alla möjlighet att förverkliga sina drömmar oavsett förutsättningar oavsett var du kommer ifrån eller var i landet du bor. I ett stormigt politiskt klimat står Centerpartiet stadigt i våra liberala värderingar. Vi kommer att vara konstruktiva i de fall det finns en möjlighet att hitta andra majoriteter utan att tumma på öppenheten eller humanismen. Det gäller inte minst kring försvar och säkerhet där varje ansvarsfull statsminister borde tänka både en och två gånger innan man lägger makten och besluten i knät på ett parti som så sent som i våras inte kunde välja mellan Biden och Putin. Centerpartiets röst och vår kraft kommer att märkas tydligt framåt. En stark liberal kraft i mitten av svensk politik är viktigare nu än någonsin som alternativ till ett styre där Sverigedemokraterna är den dominerande politiska kraften. (Applåder) I detta anförande instämde Anders W Jonsson (C).	5234
3893	Jimmie Åkesson (SD)	SD	Herr talman! Det är inte vi här inne i riksdagens kammare som ger partier politiskt inflytande utan det är väljarna som gör det i en demokrati. Nu har väljarna sagt sitt. Man har röstat på de partier som man tror har det bästa botemedlet på de problem som vi står inför och sedan får vi ett resultat. Och det är utifrån det valresultatet som olika partier får igenom olika delar av sin politik inte i första hand beroende av hur vi röstar här i dag. Hur vi röstar här i dag är en konsekvens av hur väljarna röstade den 11 september. Jag ville ha detta sagt herr talman. Vi dras med allvarliga problem i Sverige i dag. Vi har en orolig och osäker omvärld mycket mer osäker än på länge. Vi har ett osäkert ekonomiskt läge. Vi har en energikris med närmast overkliga el- och drivmedelspriser. Vi har kriminalitet med gängvåld och skjutningar. Vi har segregation splittring och polarisering. Vår välfärd utmanas av inflation arbetsbrist och demografi. Delar av detta kan man naturligtvis skylla omvärlden för. Det har inte minst den avgående regeringen varit bra på att göra under hela valrörelsen. Men i allra högsta grad vilar ett tungt ansvar på de senaste decenniernas regeringar från vänster till höger de regeringar som har styrt vårt land. Misskötseln har varit påtaglig precis som bristen på krisinsikt konsekvenstänkande och verklighetsförankring. Detta har vi medborgare i Sverige fått lida svårt för. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Men äntligen herr talman har väljarna röstat för en ny riktning en ny start för Sverige. Nu är det viktigt att vi får en stabil regering på plats; en regering med en stabil parlamentarisk förankring. Vi hade gärna sett en majoritetsregering. Det vore bra för Sverige efter många år med svaga regeringar. Samtidigt har jag och mitt parti under hela valrörelsen varit oerhört tydliga med att det är sakpolitiken som måste stå i centrum. Det är vad regeringen gör som är det viktiga inte hur regeringen ser ut. Nu finns det ett regeringsunderlag som är överens om riktningen för Sverige som klarar av att komma överens i de svåra frågorna för att klara de utmaningar vi står inför och som har möjlighet att ge Sverige den nödvändiga nystarten. Sverigedemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna och Liberalerna har hittat en väg framåt. Vi är nu överens om kriminalpolitiken. Brottsligheten ska tryckas tillbaka. Tryggheten ska öka. Brottsoffer ska ges upprättelse. Vi är överens om invandringspolitiken. Det måste ske ett paradigmskifte från ansvarslöshet och kravlöshet till ordning och reda rimlighet och sunt förnuft. Vi är överens om energipolitiken. Vi har haft en regering som har slagit sönder världens kanske bäst planerade energisystem; ett mer eller mindre fossilfritt energisystem har slagits i spillror. Där blir det nu möjligt att långsiktigt återuppbygga stabiliteten. Vi är också överens om väsentliga delar av välfärden om riktningen för skolan om riktningen för vården om äldres ekonomiska villkor. Vi är överens om att behålla a-kassan på nuvarande nivå. Det är alldeles riktigt att Sverigedemokraterna har en helt avgörande roll i detta som största parti bland de fyra i regeringsunderlaget och som en parlamentarisk garant för den regering som ska tillträda. Vi är redo herr talman att släppa fram en ny regering eftersom vi genom förhandlingar har förvissat oss om att det är en regering som kommer att göra tillräckligt mycket av det som är nödvändigt för att kunna bryta och vända utvecklingen. Vi är också redo att ta ansvar i de delar där vi har kommit överens med den tillträdande regeringen. Vi kommer att agera lojalt och vi kommer att hedra den uppgörelse som har slutits. Det gäller också i övriga delar. I sådant som inte omfattas av vårt samarbete kommer vi att agera som övriga partier i riksdagen det vill säga söka brett stöd för vår politik och för våra förslag. Sverige har i elfte timmen äntligen fått en ny chans. Det är med anledning av detta med både glädje och tillförsikt som den sverigedemokratiska riksdagsgruppen i dag kommer att rösta ja till Ulf Kristersson som statsminister. (Applåder) I detta anförande instämde Pontus Andersson Tobias Andersson Ludvig Aspling Sara-Lena Bjälkö Bo Broman Dennis Dioukarev Staffan Eklöf Mikael Eskilandersson Josef Fransson Ann-Christine From Utterstedt Jörgen Grubb Fredrik Lindahl Linda Lindberg Angelica Lundberg Adam Marttinen Thomas Morell Eric Palmqvist David Perez Patrick Reslow Michael Rubbestad Jessica Stegrud Robert Stenkvist Jimmy Ståhl Johnny Svedin Sven-Olof Sällström Björn Söder Per Söderlund Victoria Tiblom Eric Westroth och Markus Wiechel (alla SD).	4713
3894	Ebba Busch (KD)	KD	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Herr talman! Svåra problem löser man bäst tillsammans. Den grundidén är vad vi befäster när vi nu väljer en ny statsminister och i förlängningen en ny regering. Den 11 september röstade svenska folket för att ge Sverige en ny start för förändring. Man hade sett vad år av politisk splittring åstadkommit och man valde att ge stöd för att vi ska gå en annan väg framåt. Passivitet och saktfärdighet har på många sätt varit kännetecken för den tid som varit. Det har gjort att delar av vårt folkhem har tillåtits förfalla. Historiskt långa vårdköer rekord i skjutningar lekplatser som blivit brottsplatser orättvisa pålagor på landsbygden och en energi- och elkris som drabbat många företag och familjer hårt - den epoken når i dag sitt slut. Det talas om oktoberavtalet. Man försöker att ge det käcka kortare förkortningar. Jag kan förstå att den som är starkt präglad av en politik och anda i vilken januariavtalet skrevs har svårt att förstå den typen av samarbete som nu kommer att prägla de kommande fyra åren. Januariavtalet präglades starkt av att hålla ett parti utanför snarare än vad man var överens om framåt. Det präglades snarare av att man med stolthet visade upp skalper som man hade tagit från den andra motparten i det så kallade samarbetet än att agera för Sveriges bästa. Tidöavtalet är en överenskommelse för Sverige. Om den ska förkortas på något sätt är det kanske snarare ös:en". Nog kommer det att bli fullt ös i reformagendan de kommande åren för att hela Sverige ska fungera. I min värld är det fullt tillåtet men varken särskilt liberalt konstruktivt eller i god demokratisk anda att hålla ett parti utanför förhandlingar att säga att vi är beredda att förhandla med er er och er men inte om ni också förhandlar i sakfrågor med parti X trots att det skulle kunna göra skillnad för de allra mest utsatta de som behöver politisk samling och ledarskap på riktigt som mest. Vi har samlat oss fyra partier och gemensamt formulerat den mest gedigna reformagendan på decennier. Vi vet vad vårt mål är: att återskapa ett Sverige man kan lita på. Och vi är redo att få det jobbet gjort. Vi kristdemokrater tror inte att det är politikens roll att lösa alla människors problem åt dem. Politiken lovar för mycket om den lovar ett paradis på jorden för politiken kan aldrig skapa det goda livet åt människor. Men politiken kan ge förutsättningarna. Denna insikt är en av de viktigaste anledningarna till att jag blev just kristdemokrat - förståelsen för att politiken har sin roll som den måste fylla men att ett gott samhälle byggs underifrån av vanliga människor familjer föreningar och företag i deras vardag. Detta reflekteras i den politiska linje som den nya regeringen kommer att driva. För oss kristdemokrater är målet att denna mandatperiod bygga och stärka statens mest grundläggande funktioner - det som bara måste fungera det som alla måste kunna lita på att det fungerar i det här landet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Hit hör välfärden inte minst vår sjukvård. Att det nu står över 200 000 människor som har väntat olagligt länge i vårdköer är ett sorgligt misslyckande som det krävs ett nationellt ledarskap för att lösa. Det kommer nu att börja komma på plats. Att pressa ned kriminaliteten och upprätthålla våldsmonopolet kan bara staten göra. Därför är jag stolt över att de reformer vi kallar Adrianalagarna nu kommer att införas. Vi genomför en omläggning av energipolitiken för att säkerställa att det finns utsläppsfri och prisvärd el i hela landet för hushållens skull för den svenska konkurrenskraftens skull och för klimatomställningens skull. Vi skärper migrationspolitiken för att ge Sverige en rimlig möjlighet att klara integrationen på riktigt och skapa ett starkare vi och vi stärker familjens och civilsamhällets ställning. Det är oroliga tider i vår omvärld och här hemma i Sverige. Säkerligen kommer saker att ske under denna mandatperiod som vi i dag inte kan förutspå. Men det finns skäl att vara hoppfull om framtiden trots allt. Saker kommer inte att lösas över en natt; så är det. Förändring tar tid. Sådan är demokratins natur. Men nu påbörjas arbetet. Och nu är det viktigt att vi kommer samman som land. Det finns inga samhällsproblem som är oöverstigliga för det svenska folket. Vi får nu en regering på plats som är redo att leda och ta de svåra besluten. Alla kommer inte att bli nöjda med allt men man kan lita på att denna regering kommer att ha det gemensamma bästa för ögonen. Just för att vi vill vara en regering för hela landet är min förhoppning att alla ledamöter i kammaren vill vara med och bidra på det sätt som är möjligt. Vi kommer inte alltid att tycka lika; det vet vi alla här inne. Men min förhoppning är att vi kan arbeta framåt i konstruktiv anda komma överens där det är möjligt och söka bredare uppgörelser där det är möjligt. När det kommer till kritan vill vi ju alla det stora flertalet i detta land faktiskt samma sak: att fler ska få möjligheten att leva ett gott liv att orättvisor ska ställas till rätta och att det som är trasigt ska bli helt. Och svåra problem löser man bäst tillsammans. Därför röstar Kristdemokraterna i dag ja till Ulf Kristersson ledare för Moderata samlingspartiet som ny svensk statsminister. (Applåder) I detta anförande instämde Acko Ankarberg Johansson Magnus Berntsson Camilla Brodin Christian Carlsson Hans Eklind Cecilia Engström Jakob Forssmed Magnus Jacobsson Ingemar Kihlström och Magnus Oscarsson (alla KD) samt Jessica Stegrud (SD). "	5645
3895	Nooshi Dadgostar (V)	V	Herr talman! Sverige kan vara på väg in i en ekonomisk kris. Hur djup och allvarlig den blir beror på hur den kommande regeringen väljer att hantera den. Men redan nu brottas Sveriges familjer med en kostnadschock - höga matpriser höga boendekostnader och transportkostnader som skjuter i höjden. Då passar det nya högernationalistiska styret på att åka till ett slott. Det kändes som att vi var i en annan värld" uppger en slottsbesökare för medierna och liknar slottsvistelsen vid Harry Potters skola för häxkonst och trolldom. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Kanske är det just därför slottsavtalet så totalt lyckas ignorera människors verklighet. Men Sveriges familjer lever i den krassa verkligheten inte på ett magiskt slott. Vi blir fattigare för varje dag när priserna rusar. Med den skyhöga inflation som i dag råder får vi en automatisk nedskärning i välfärden om inte omfattande medel nu tillförs som kompensation. Men någon ambition att skydda välfärden nämns inte i slottsavtalet. Det som kan ligga runt hörnet är ett stålbad som bara har sin motsvarighet i 90-talets neddragningar i vården skolan och omsorgen. Vi minns alla valrörelsen. Där utlovades snabba lösningar av detta regeringsalternativ på allt från elräkningar till brottsbekämpning. Men efter valdagen tycks det vara annat ljud i skällan. Den blivande statsministern pratar plötsligt om ett arbete som ska sträcka sig över tre mandatperioder. De höga elpriserna är här och nu. Allt detta skulle ju lösas med kärnkraften. Jag minns en debatt med Jimmie Åkesson där han sa att kärnkraften skulle byggas klart inom tre år. På Moderaternas Elisabeth Svantesson lät det som att det skulle ta hundra dagar. Riktigt så låter det inte längre. Johan Pehrsons redan bevingade ord uttrycker det kanske tydligast: "När man går till val så säger man en sak innan valet. Sedan genomförs valet. Så säger man en sak också efter valet." (Applåder) De har lovat och lovat. Nu får vi se om de håller tunt eller kommer att leverera. Om bostadsbristen finns det inte ett kommatecken att hitta i slottsavtalet. Det är bara fängelser man ska bygga. Inte med ett ord nämns de hundratusentals ungdomar som vill flytta hemifrån de män och kvinnor som vill separera eller de som behöver flytta till jobb och utbildning. Inte en krona ska läggas på svenska folkets rätt och möjlighet att bo bättre billigare och bekvämare. Vill du ha någonstans att bo får du begå ett brott. Det är tydligen fängelseceller som svenska folket ska bo i inte hyresrätter. Och marknadsskolan ska få fortsätta som om den inte var ett världsunikt misslyckande. Det slottsavtalet föreslår på det området är bara kosmetiska förändringar - ett klassiskt beställningsjobb från de stora kommersiella skolkoncernerna. Jättekoncernen Academedia har redan skickat ut pressmeddelandet om att de välkomnar förslaget. De ska få fortsätta plundra den svenska skolan och plocka ut hundratusentals miljoner från våra barn och lärare. Skololigarkerna har blivit nöjda. Ulf har varit duktig. (Applåder) Klimatomställningen har de helt övergett. Vi lever på 2020-talet. Det är bråttom nu. Vi har inte tid med den fullständiga passivitet som präglar klimatpolitiken i deras avtal. Det är en passivitet som innebär stora fortsatta utsläpp och dessutom stora missade chanser till jobb i hela landet. Men herr talman det saknas inte tydlighet på alla punkter. Det högernationalistiska styret är överens om att införa det som de kallar bristande vandel som grund för utvisning. Vi ska nu alltså få ett slags moralpolis i Sverige. Vi i Sverige har efter 100 år av demokrati och ett historiskt starkt välfärdsbygge tagit oss bort från det som tyvärr fortfarande finns i auktoritära länder världen över. Den ekonomiska politiken med fokus på välfärdsutbyggnaden utrotade grunden till många av de sociala problem som fanns i samhället. Vi har historiskt lyft människor ur fattigdom gett människor arbete och byggt trygghetssystem och en urstark välfärd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Men nu ska vi tillbaka till 30-talet då samhällsproblemen reducerades till individuella defekter eller egenskaper. Folkhemsbygget är motsatsen till det högernationalistiska styrets slottsbygge där generella system urholkas och där det sociala medborgarskapet villkoras. I slottsavtalet slås det fast att man inte får uppvisa bristande vandel. Den som är fast i prostitution eller missbruk - eller om det "i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet" - riskerar utvisning på grund av bristande vandel. Herr talman! Detta öppnar för livsfarlig rättsosäkerhet och ett auktoritärt godtycke för vem ska sedan slå fast vad som är bristande vandel? Det är väl Jimmie Åkesson Ulf Kristersson Ebba Busch och Johan Pehrson. Gud bevare oss väl. Mina föräldrar flydde till friheten från mullornas Iran. Aldrig hade de kunnat tro att Sverige så tydligt skulle slå in på den auktoritära vägen. Det som händer i Sverige nu är skrämmande. Herr talman! Sämst i slottsförhandlingarna har det gått för Kristdemokraterna och Ebba Busch. Det finns inget annat än planer kartläggningar och utredningar. Det är ingenting som kommer att genomföras på riktigt förstås utan det är sådant som passar väl på presskonferenser. Det viktigaste tycks ha varit att bevara det som redan finns: en sönderprivatiserad vård där patienter fastnar i långa vårdköer. Det är just denna politik som hennes vänner i Region Stockholm precis har fått sparken för. När det gäller högkostnadsskyddet för tandvården kommer detta mönster tillbaka. Allt som är bra för vanligt folk begravs i utredningar och här är det förstås extra anmärkningsvärt. Det finns redan en färsk tandvårdsutredning som nyligen presenterades för regeringen; det behövs ingen ny. Hade ni menat allvar med att tänderna är en del av kroppen hade ni sjösatt detta redan i morgon men det passar sig väl bäst att bara prata på presskonferenser och inte genomföra politik. Uppenbarligen var heller inte det vallöftet vatten värt. Vad som däremot är tydligt är att den absoluta toppen i samhället mitt i rådande kristider ska få ett rejält guldregn. Där tillsätts inga utredningar. Nya skattesubventioner till det yttersta toppskiktet är inget som behöver utredas. Där är det bara att tuta och köra för vad är väl människors rätt till en fungerande sjukförsäkring och höjda pensioner värd när Kristersson håller bal på slottet? Slottsavtalet är ett giftermål mellan främlingsfientlighet och högerns ekonomiska politik. Ni kan lita på att just detta slottsbröllop är ett av de dyraste i svensk historia för dem som inte stod på gästlistan med nedskärningar arbetslöshet och rättslöshet som kommer att drabba människor hårt. Åkesson har levererat när det gäller Sverigedemokraternas alla vallöften om flyktingpolitik och rättsfrågor men pratet om att värna svenska folkets välfärd var just bara prat när Sverigedemokraterna själva fick bestämma. I slottsavtalet nämns ordet utvisning 16 gånger. Om sjukförsäkringen står det dock bara en enda mening och den går inte att läsa på annat sätt än att fler ska kastas ut ur sjukförsäkringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Herr talman! Som det enfrågeparti SD är måste Åkesson helt enkelt ha krupit ned under ejderdunen i slottssängen när delen om invandringen i överenskommelsen var färdig. "Det här blev en riktig segerhelg" tänkte han nog. Välfärden och trygghetssystemen fick de traditionella högerpartierna göra som de ville med - SD kunde inte bry sig mindre. Allt är invandrarnas fel; aldrig är det den egna politikens fel. De skyller ifrån sig om låga löner dålig arbetsmiljö i sjukvården och urholkade trygghetssystem. Vems fel är brotten som begås? "Invandrarnas såklart" svarar Jimmie Åkesson som själv är medlem av den mest kriminellt belastade minoriteten i Sverige det vill säga partiet Sverigedemokraterna. (Applåder) Men nu har Sverigedemokraterna själva kommit upp sig flyttat in på Regeringskansliet och fått prestigefyllda poster och uppdrag. Politiker som skyller på andra men inte gör något själva har inte riktigt varit min grej - någonsin. Herr talman! Under föregående mandatperiod använde vi vänsterpartister våra mandat till att stoppa en hyreschock för miljontals hyresgäster. Vi förbättrade reglerna i sjukförsäkringen sänkte skatten för långtidssjuka och höjde grundnivån i sjukersättningen med 1 000 kronor. När vi kunde påverka i en statsministeromröstning för mindre än ett år sedan genomförde vi den största höjningen av pensionerna i modern tid. Nu drabbas människor hårt av prischocken och därför kommer Vänsterpartiet att lägga fram ett förslag i riksdagen om att tidigarelägga den uppräkning av sjukersättning och garantipension som annars brukar ske efter årsskiftet. Det här året har varit en prövning. Vi behöver en krispolitik för Sveriges familjer - inte bara för dem som redan har mest. Vänsterpartiet kommer att finnas för dig som drabbas av nedskärningar i vården skolan omsorgen och trygghetssystemen och för dig som endast på grund av din bakgrund svartmålas och utpekas av den tillträdande regeringens politik. Vänsterpartiet kommer också att finnas för dig som tänker om och känner att det här inte blev som du hade tänkt dig. Ni är alla välkomna att delta i oppositionsarbetet tillsammans med oss. Det är nu man kan ta ställning. Om man släpper fram den här regeringen släpper man också fram den auktoritära politiken och den mest högerinriktade regering som vi har haft i Sverige sedan demokratins införande. Det är nu - inte sedan - vi i denna kammare avgör vilken sida av historien som vi vill stå på. Det gäller även kammarens liberala riksdagsledamöter. För Vänsterpartiet är valet självklart. Vi kommer i dag att rösta rött till Ulf Kristersson som Sveriges statsminister. (Applåder) I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay Nadja Awad Lorena Delgado Varas Ali Esbati Samuel Gonzalez Westling Hanna Gunnarsson Tony Haddou Maj Karlsson Birger Lahti Daniel Riazat Håkan Svenneling Ilona Szatmári Waldau Ciczie Weidby Linda Westerlund Snecker och Jessica Wetterling (alla V) samt Rebecka Le Moine (MP). STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister Överläggningen var härmed avslutad. "	10388